Inkomstskattelag (1999:1229)
(IL)
- Departement
- Finansdepartementet S1
- Utfärdad
- 1999-12-16
- Ändring införd
- SFS 1999:1229 i lydelse enligt SFS 2025:539
- Ikraft
- 2000-01-01
- Källa
- Regeringskansliets rättsdatabaser
- Senast hämtad
- 2025-11-01
- Övrigt
- Rättelseblad 2004:1147, 2005:798, 2007:1406, 2007:1419 och 2011:937 har iakttagits. Rättelsesida 2018:1206 och 2019:307 har iakttagits.
Texten har ändrats jämfört med ursprungsmaterialet: Korrigerad formattering av strecksatslistor i 44:12-13, styckeindelning i 44:21, paragrafindelning i 48:26 samt tabell i 63:3
Huvudförfattare: Aimée Kreuger
Inkomstskattelagen (IL) är den centrala lagen inom skatterätten. Lagen reglerar beskattning av inkomster, och gäller för både fysiska och juridiska personer. Både den kommunala och den statliga inkomstskatten täcks av lagen.
De olika inkomstslagen är centrala i Inkomstskattelagen. Med några få undantag beror beskattningen på vilket av inkomstslagen näringsverksamhet, kapital och tjänst som inkomsten klassas som.
Vet man inte vilket inkomstslag som är aktuellt är ett sätt att i tur och ordning kontrollera inkomstslaget näringsverksamhet, kapital och slutligen tjänst. Juridiska personer beskattas enbart i inkomstslaget näringsverksamhet, så för dessa behöver ingen bedömning göras.
AVD. I INNEHÅLL OCH DEFINITIONER
1 kap. Grundläggande bestämmelser om kommunal och statlig inkomstskatt
De flesta inkomster beskattas i något av de tre inkomstslagen, även om det rent språkligt kan se ut som att de inte hör hemma i något av dem. Exempelvis beskattas inkomster av hobby i inkomstslaget tjänst. Juridiska personers inkomster beskattas alltid i inkomstslaget näringsverksamhet, för fysiska personer kan beskattningen ske i samtliga inkomstslag.
Om verksamheten bedrivs självständigt, varaktigt och med vinstsyfte beskattas verksamheten i inkomstslaget näringsverksamhet. Om något av kriterierna saknas handlar det istället om inkomst av tjänst eller kapital
Prop. 2021/22:228: 11§ Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap.
Innehåll
1 §
I denna lag finns bestämmelser om kommunal och statlig inkomstskatt.
I detta kapitel finns grundläggande bestämmelser samt hänvisningar. I 2 kap. finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag.
Inkomstskattelagen delar upp inkomsterna i tre olika inkomstslag, inkomst av näringsverksamhet, kapital och tjänst. En inkomst som tas upp i t.ex. inkomstslaget kapital kommer att kapitalvinstbeskattas, och beskattningen baserar sig på de regler som gäller för just inkomstslaget kapital. Juridiska personer beskattas enbart i inkomstslaget näringsverksamhet, fysiska personers inkomster beskattas i olika inkomstslag beroende på hur de uppstått. Beskattning kan ske i olika inkomstslag för en och samma person, men varje inkomst beskattas enbart i ett inkomstslag. Vilket inkomstslag en inkomst hör till avgörs vanligen i början av respektive avdelning. För närmare beskrivning av avgränsning mellan de tre inkomstslagen, se inledningen till kapitlet.
Skattskyldighet
Skatter
3 §
Fysiska personer ska betala
- kommunal inkomstskatt och statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet (skatt på förvärvsinkomster),
- statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget kapital (skatt på kapitalinkomster), och
- statlig inkomstskatt på avsättning till expansionsfond (expansionsfondsskatt).
Juridiska personer ska betala statlig inkomstskatt på inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2007:1419).
4 §
Fysiska personer som är obegränsat skattskyldiga under någon del av beskattningsåret ska betala kommunal inkomstskatt i form av kommunalskatt till hemortskommunen och, om hemortskommunen ingår i en region, regionskatt till den regionen. Vad som avses med hemortskommun framgår av 65 kap. 3 §.
Fysiska personer som är begränsat skattskyldiga under hela beskattningsåret ska betala kommunal inkomstskatt för gemensamt kommunalt ändamål.
För sådana begränsat skattskyldiga fysiska personer med anknytning till utländsk stats beskickning eller karriärkonsulat som avses i 3 kap. 17 § 2-4 tillämpas dock bestämmelserna i första stycket. Lag (2019:907).
Underlaget för skatten
Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster
5 §
Fysiska personers skatt på förvärvsinkomster ska beräknas på den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Denna ska beräknas på följande sätt.
Summan av överskott i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt hundratal kronor och är den fastställda förvärvsinkomsten.
Från den fastställda förvärvsinkomsten dras grundavdrag och sjöinkomstavdrag. Avdragen ska göras i nu nämnd ordning. Det återstående beloppet är den beskattningsbara förvärvsinkomsten. Lag (2011:1256).
En fysisk person räknar ut överskottet i näringsverksamhet och tjänst var för sig, enligt den beräkning som gäller för respektive inkomstslag. Dessa läggs sedan ihop och beskattas gemensamt. Det betyder bland annat att en person som inte når upp till skiktgränsen för statlig inkomstskatt enbart genom inkomsterna från sin anställning kanske gör det då dessa läggs ihop med inkomsterna från näringsverksamhet.
Eftersom enbart överskotten räknas ihop är det inte möjligt att använda underskott i t.ex. näringsverksamhet till att minska skatten för tjänsteinkomsterna. Underskott får istället vanligen användas för att minska kommande års beskattning av överskott i samma inkomstslag. Ett undantag från detta finns dock i 62 kap. 3 §.
En schematisk uppställning över skattens beräkning:
Överskott i inkomstslaget tjänst
+ överskott i inkomstslaget näringsverksamhet
- allmänna avdrag (t.ex. pensionssparande. De allmänna avdragen behandlas i 62 kap.)
= den taxerade förvärvsinkomsten
- sjöinkomstavdrag
= Beskattningsbar förvärvsinkomst
(Uppställningen är inte fullständig, utan avser bara att ge en bild av i vilken ordning avdrag och beskattning görs. Den omfattar t.ex. inte avdrag för pensionssparande.)
Bestämmelser om beräkning av resultat i de olika inkomstslagen finns i 10-12 kap för inkomstslaget tjänst, och 13-40 kap. för inkomstslaget näringsverksamhet.
Notera att detta endast gäller fysiska personer. För juridiska personer, se 7 §.
- 2 kap. 1 § 32 st
- 4 § Lag (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst
- 11 § 1 st 1 p Lag (2001:906) om skattereduktion för fastighetsskatt
- 5 § 1 st 1 p Lag (2008:826) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift
- 2 § Lag (2003:821) om särskild skattereduktion vid 2005 års taxering
- 5 kap. 4 § Lag (2025:986) om public service
Fysiska personers skatt på kapitalinkomster
6 §
Fysiska personers skatt på kapitalinkomster ska beräknas på överskottet i inkomstslaget kapital. Lag (2007:1419).
Beskattningen i inkomstslaget kapital sker för sig, separat från inkomst av näringsverksamhet och tjänst. Bestämmelser om beräkning av resultat finns i 41 – 42 kap.
Juridiska personers skatt
7 §
Juridiska personers skatt ska beräknas på den beskattningsbara inkomsten. Denna ska beräknas på följande sätt.
Överskottet i inkomstslaget näringsverksamhet minskas med allmänna avdrag. Det återstående beloppet avrundas nedåt till helt tiotal kronor och är den fastställda och den beskattningsbara inkomsten.
För sådana ideella föreningar och registrerade trossamfund som uppfyller kraven i 7 kap.4–6 och 10 §§ minskas den fastställda inkomsten med grundavdrag. Det belopp som återstår är den beskattningsbara inkomsten. Lag (2013:960).
Med överskott menas inkomster minus utgifter. För att vara en avdragsgill utgift måste den normalt vara nödvändig för inkomstens förvärvande.
Allmänna avdrag är avdrag som inte specifikt hör ihop med verksamheten, utan är tillgängliga för alla. Läs mer om allmänna avdrag i kapitel 62.
Juridiska personer beskattas enbart i inkomstslaget näringsverksamhet, detta behandlas i kap. 13-40. Se även kap. 8-9 om inkomster som är skattefria respektive utgifter som inte får dras av.
- HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Bestämmelser för olika inkomstslag
8 §
Bestämmelser om beräkning av resultatet i de olika inkomstslagen finns för
- inkomstslaget tjänst i 10-12 kap.,
- inkomstslaget näringsverksamhet i 13-40 kap., och
- inkomstslaget kapital i 41 och 42 kap.Lag (2005:1136).
Prop. 2005/06:40: Bestämmelsen ändras bara genom att hänvisningen till 43 kap. tas bort. I det kapitlet har regler om skattefrihet för viss utdelning och kapitalvinst på onoterade andelar, de s.k. lättnadsreglerna, funnits. Dessa bestämmelser tas bort genom att 43 kap. upphör att gälla.
2 kap. 1§ Bestämmelsen ändras bara genom att hänvisningen i fråga om kvalificerade andelar ändras till 57 kap. 4–7 §§.
Gemensamma bestämmelser
9 §
Bestämmelser om allmänna avdrag finns i 62 kap., om grundavdrag i 63 kap. och om sjöinkomstavdrag i 64 kap.Lag (2002:322).
10 §
Bestämmelser finns om
- vissa inkomster som är skattefria i 8 kap.,
- vissa utgifter som inte ska dras av i 9 kap.,
- kapitalvinster och kapitalförluster i 44-54 kap.,
- insättningsgaranti och investerarskydd i 55 kap.,
- fåmansföretag och fåmanshandelsbolag i 56 och 57 kap.,
- pensionsförsäkringar och pensionssparkonton i 58 kap.,
- pensionssparavdrag i 59 kap.,
- familjebeskattning i 60 kap., och
- värdering av inkomster i annat än pengar i 61 kap.Lag (2007:1419).
Skattens beräkning och skattereduktion
/Upphör att gälla U: 2026-01-01/
11 §
Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap.
Bestämmelser om beräkning av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap.
Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, förvärvsinkomst, boende i vissa områden (regional skattereduktion), allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete, installation av grön teknik, gåva, mikroproduktion av förnybar el och avgift till arbetslöshetskassa finns i 67 kap.Lag (2022:445).
Prop. 2018/19:92: I kapitlet som innehåller grundläggande bestämmelser om kommunal och statlig inkomstskatt finns i den aktuella paragrafens tredje stycke en
hänvisning till de regler om skattereduktion som finns i 67 kap. Stycket har kompletterats så att det framgår att 67 kap. också omfattar skattereduktion för gåva.
Bakgrunden till bestämmelsen ...
Prop. 2021/22:126: Bestämmelser om beräkning av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap. Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, förvärvsinkomst, boende i vissa områden (regional skattereduktion), allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete, installation av grön teknik, gåva, mikroproduktion av förnybar el och avgift till arbetslöshetskassa finns i 67 kap.
I paragrafen ges upplysningar ...
Prop. 2019/20:175: I paragrafens tredje stycke ges upplysningar om vilka skattereduktioner som finns. Ändringen är en följd av att nya bestämmelser införs och innebär att även den regionala skattereduktionen tas med i uppräkningen.
Prop. 2013/14:151: Ändringen i tredje stycket är en följd av att nya bestämmelser om skattereduktion för mikroproduktion av förnybar el införs i 67 kap.
Prop. 2018/19:45: I paragrafen ges upplysningar om vilka skattereduktioner som finns. Ändringen i tredje stycket innebär att skattereduktionen för fackföreningsavgift tas bort från uppräkningen. Ändringen är en följd av att skattereduktionen för fackföreningsavgift avskaffas. Dessutom görs en redaktionell ändring där ordet mikroprodukten ändras till mikroproduktion.
Prop. 2024/25:109: Bestämmelser om beräkning av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap. Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbetsinkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, förvärvsinkomst, boende i vissa områden (regional skattereduktion), allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete, installation av grön teknik, gåva och avgift till arbetslöshetskassa finns i 67 kap.
I paragrafen ges bl.a. upplysningar om vilka skattereduktioner som ...
/Träder i kraft I: 2026-01-01/
11 § Bestämmelser om hur skatten ska beräknas finns i 65 kap.
Bestämmelser om beräkning av skatt på ackumulerad inkomst finns i 66 kap.
Bestämmelser om skattereduktion för underskott av kapital, arbets-inkomst (jobbskatteavdrag), sjukersättning och aktivitetsersättning, förvärvsinkomst, boende i vissa områden (regional skattereduktion), allmän pensionsavgift, sjöinkomst, hushållsarbete, installation av grön teknik, gåva och avgift till arbetslöshetskassa finns i 67 kap. Lag (2025:539).
Beskattningsår
Fysiska personer
13 §
Beskattningsåret är för fysiska personer ett kalenderår.
Om en enskild näringsidkare som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen (1999:1078) har ett räkenskapsår som inte sammanfaller med kalenderåret och har följt bestämmelserna i 3 kap.bokföringslagen, är beskattningsåret för näringsverksamheten i stället räkenskapsåret.
Om en enskild näringsidkare för över hela eller en del av näringsverksamheten till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag, avslutas beskattningsåret för näringsverksamheten tidigast vid den tidpunkt när den överförda näringsverksamheten enligt god redovisningssed ska tas upp i det övertagande företagets räkenskaper. Lag (2011:1256).
För inkomstslagen kapital och tjänst är beskattningsåret alltid kalenderåret innan taxeringsåret.
Beskattningsåret för fysiska personers näringsverksamhet är i princip alltid samma som kalenderåret innan taxeringsåret. Den avvikelse som har störst praktisk betydelse är möjligheten till förlängt räkenskapsår i samband med starten av enskild näringsverksamhet. Startar verksamheten efter 1 juli har näringsidkaren möjlighet att förlänga räkenskapsåret till årsskiftet nästkommande år. Beskattningsåret kommer då som mest att vara ett och ett halvt kalenderår.
Inkomster i handelsbolag
14 §
Inkomster i ett svenskt handelsbolag ska tas upp det beskattningsår som går ut samtidigt som handelsbolagets räkenskapsår. Om handelsbolagets räkenskapsår inte överensstämmer med delägarens beskattningsår, ska inkomsterna i stället tas upp det beskattningsår som går ut närmast efter handelsbolagets räkenskapsår. För delägare som är fysiska personer gäller detta dock bara sådana inkomster som inte ska tas upp i inkomstslaget kapital. Lag (2011:1256).
Handelsbolag är inte skattskyldigt i sig självt, utan beskattningen sker hos delägarna. Eftersom såväl fysiska som juridiska personer kan vara delägare i handelsbolag skulle beskattningstidpunkten kunna variera mellan ägarna. Enligt den här paragrafen beskattas alla delägare samtidigt.
Enligt bokföringslagen3 kap. 1 § gäller att om minst en av ägarna till ett handelsbolag är fysisk person får handelsbolaget endast ha kalenderår som räkenskapsår. Motsatsvis gäller att möjlighet finns att ha brutet räkenskapsår då ingen av ägarna är fysisk person.
Juridiska personer
15 §
Beskattningsåret är för juridiska personer räkenskapsåret. För näringsverksamhet som bokföringslagen (1999:1078) inte tillämpas på är dock kalenderåret alltid beskattningsår.
I 37 kap. 19 § finns bestämmelser om beskattningsåret vid kvalificerade fusioner och fissioner. Lag (2011:1256).
Hänvisning till andra lagar
16 §
Bestämmelser om
- förfarandet vid uttag av skatten finns i skatteförfarandelagen (2011:1244),
- förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete finns i lagen (2009:194) om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete, och
- förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik finns i lagen (2020:1066) om förfarandet vid skattereduktion för installation av grön teknik. Lag (2020:1068).
Prop. 2008/09:77: Paragrafen innehåller hänvisningar till vissa förfarandelagar på beskattningens område. Den nya lagen om förfarandet vid skattereduktion för hushållsarbete har lagts till i uppräkningen.
17 §
Bestämmelser om inkomstskatt till staten finns också i
- lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
- lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.,
- lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel, och
- kupongskattelagen (1970:624).
2 kap. Definitioner och förklaringar
Ändrad: SFS 2019:787 (Skatteregler för tjänstepensionsföretag), 2006:1520 (Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad), 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn), 2009:107 (Taxering och beskattning av ägarlägenheter), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2011:68 (Nya skatteregler för försäkringsföretag)
Var det finns definitioner och förklaringar
1 §
I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel.
Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan angivna paragrafer:
aktiebaserad delägarrätt i 25 a kap. 4 §
aktiebolag i 4 §
aktiv näringsverksamhet i 23 §
andelsbyte i 48 a kap. 2 §
andelshus i 16 §
artistisk och idrottslig verksamhet i 36 §
barn i 21 §
begränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 17 §
begränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 7 §
beskattningsår i 1 kap.13–15 §§ och 37 kap. 19 §
byggnadsinventarier i 19 kap.19–21 §§
delägare i fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag i 56 kap. 6 §
delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i 39 a kap. 5 §
delägarrätt i 48 kap. 2 §
egenavgifter i 26 §
ekonomisk förening i 4 b §
europeisk ekonomisk intressegruppering (EEIG) i 5 kap. 2 §
fast driftställe i 29 §
fastighet i 6 §
fastighetsägare i 7 §
fission i 37 kap. 5 §
fordringsrätt i 48 kap.3 och 4 §§
fusion i 37 kap. 3 §
fysisk person i 4 kap.1 och 2 §§
fåmansföretag i 56 kap.2, 3 och 5 §§
fåmanshandelsbolag i 56 kap.4 och 5 §§
företagsledare i 56 kap. 6 §
försäkringsföretag i 4 d §
förvärvsinkomst i 1 kap. 5 §
handelsbolag i 5 kap., se också 3 §
hemortskommun i 65 kap.3 § andra och tredje styckena
hyreshus i 15 §
hyreshusenhet i 15 §
i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap. 2 a §
ideell förening i 4 c §
industrienhet i 15 §
inventarier i 18 kap. 1 §
investeringssparkonto i 42 kap. 35 §
investmentföretag i 39 kap. 15 §
juridisk person i 3 §
kapitalförsäkring i 58 kap. 2 §
kapitaltillgång i 25 kap. 3 §
kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital i 41 kap. 2 §
kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet i 25 kap.3–5 §§
koncern (svensk) i 5 §
kooperativ förening i 39 kap. 21 §
kvalificerad andel i 57 kap.4–7 §§
kvalificerad fission i 37 kap. 6 §
kvalificerad fusion i 37 kap. 4 §
kvalificerad rederiverksamhet i 39 b kap.3–5 §§
lagertillgång i 17 kap. 3 §
lantbruksenhet i 15 §
livförsäkringsföretag i 39 kap. 2 §
lågbeskattade inkomster i 39 a kap.5–8 §§
makar i 20 §
markanläggning i 20 kap. 2 §
markinventarier i 20 kap.15 och 16 §§
marknadsvärdet i 61 kap. 2 §
marknadsnoterad delägarrätt eller fordringsrätt i 48 kap. 5 §
medlemsfrämjande förening i 39 kap. 21 a §
näringsbetingad andel i 24 kap. 32 §
näringsbidrag i 29 kap.2 och 3 §§
näringsbostadsrätt i 19 §
näringsfastighet i 14 §
närstående i 22 §
obegränsat skattskyldig fysisk person i 3 kap. 3–5 §
obegränsat skattskyldig juridisk person i 6 kap. 3 §
omkostnadsbelopp i 44 kap. 14 §
option i 44 kap. 12 §
partiell fission i 38 a kap. 2 §
passiv näringsverksamhet i 23 §
pension i 10 kap. 5 §
pensionsförsäkring i 58 kap. 2 §
pensionssparkonto i 58 kap. 21 §
PEPP-produkt i 37 §
personaloption i 10 kap. 11 §
prisbasbelopp i 27 §
privatbostadsfastighet i 13 §
privatbostadsföretag i 17 §
privatbostadsrätt i 18 §
rörelse i 24 §
sambor i 20 §
sjöinkomst i 64 kap.3 och 4 §§
skadeförsäkringsföretag i 39 kap. 2 §
skatteavtal i 35 §
skattemässigt värde i 31–33 §§
småhus i 15 §
småhusenhet i 15 §
statslåneräntan i 28 §
svensk fordringsrätt i 48 kap. 3 §
svensk koncern i 5 §
Sverige i 30 §
taxeringsenhet i 15 §
taxeringsvärde i 15 §
termin i 44 kap. 11 §
underprisöverlåtelse i 23 kap. 3 §
uppskovsgrundande andelsbyte i 49 kap. 2 §
utländsk fordringsrätt i 48 kap. 4 §
utländsk juridisk person i 6 kap. 8 §
utländskt bolag i 5 a §
uttagsbeskattning i 22 kap. 7 §
verksamhetsavyttring i 38 kap. 2 §
verksamhetsgren i 25 §
vinstandelslån i 24 kap. 10 §
återföring av avdrag i 34 §
ägarlägenhet i 15 §
ägarlägenhetsenhet i 15 §
ömsesidigt försäkringsföretag i 4 e §. Lag (2022:1753).
Prop. 2006/07:2: Katalogen med definitioner och förklaringar samt hänvisningar till var dessa finns utökas med termen partiell fission. En hänvisning görs till 38 a kap. 2 §, som en följd av införandet av denna paragraf.
Prop. 2001/02:46: En ny definition av begreppet uppskovsgrundande andelsbyte har lagts till som en följd av att andelsbyten enligt 49 kap. inkomstskattelagen (1999:1229), IL, benämns uppskovsgrundande andelsbyten. Vidare har en ny hänvisning till 48 a kap. IL lagts till. Nuvarande hänvisning till definition av andelsbyte i 49 ...
Prop. 2003/04:10: I paragrafen har ytterligare tre hänvisningar till definitioner tagits in.
Lagrådet ansåg att den i lagrådsremissen föreslagna definitionen av delägarbeskattade utländska juridiska personer lätt kunde förväxlas med sådana utländska juridiska personer vilkas inkomster beskattas på delägarnivå enligt de föreslagna nya reglerna i 39 a kap. Med anledning av vad Lagrådet anfört har definitionen omarbetats. De nu aktuella personerna benämns i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. ...
Prop. 2013/14:27: I paragrafen, som är en upplysningsparagraf, tas ordet försäkringsaktiebolag bort eftersom det begreppet har utmönstrats ur lagstiftningen (prop. 2010/11:18, bet. 2010/11:SkU14, rskr. 2010/11:112, SFS 2011:68).
Prop. 2008/09:182: En hänvisning införs till den nya definitionen i 36 §.
Prop. 2008/09:83: Katalogen med definitioner och förklaringar samt hänvisningar till var dessa finns utökas med termerna ägarlägenhet och ägarlägenhetsenhet. En hänvisning görs till 15 § där dessa termer förklaras.
Prop. 2018/19:161: Paragrafen, som är en upplysningsparagraf, kompletteras med försäkringsföretag och ömsesidigt försäkringsföretag. Vad som räknas som försäkringsföretag anges i 4 d §. Vad som räknas som ömsesidigt försäkringsföretag anges i 4 e §.
Övervägandena finns i avsnitt 5.1.
Prop. 2017/18:131: Paragrafen innehåller en katalog med definitioner och förklaringar samt hänvisningar till var dessa finns. Ändringen innebär att sjuk- eller olycksfallsförsäkring tecknad i samband med tjänst stryks ur katalogen och är en följd av upphävandet av 10 kap. 7 §.
Övervägandena finns i avsnitt 5.3.
Prop. 2016/17:6: – – – – – – – – – – – – – – – – i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap. 2 a § ideell förening i 4 c § industrienhet i 15 § – – – – – – – – – – – – – – – –
I paragrafens andra stycke finns en lista med begrepp, termer och uttryck som används i lagen. Listan är uppställd i alfabetisk ordning och ett tillägg görs beträffande ideell förening. Övervägandena finns i avsnitt 7.6. ...
Prop. 2005/06:36: Katalogen med definitioner och förklaringar samt hänvisningar till var dessa finns utökas med termen ekonomisk förening och en hänvisning till 4 b § i kapitlet, som en följd av införandet av denna nya paragraf.
Utländska motsvarigheter
2 §
De termer och uttryck som används omfattar också motsvarande utländska företeelser om det inte anges eller framgår av sammanhanget att bara svenska företeelser avses.
Första stycket gäller inte bestämmelser som avser staten, regeringen, regioner, kommuner och kommunalförbund. Lag (2019:907).
- RÅ 2006:38:En med tillstånd av behörig myndighet i Luxemburg företagen sammanläggning eller ombildning av fonder som omfattas av UCITS- direktivet har inte ansetts leda till att kapitalvinst skall tas upp, oavsett om kraven på placeringsinriktning m.m. inte motsvarar dem som gäller i liknande fall för svenska fonder. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2021:59:Ett s.k. strike off-förfarande i Caymanöarna varigenom ett bolag upplösts efter ansökan har inte ansetts motsvara ett likvidationsförfarande enligt svensk rätt vid inkomstbeskattningen.
- HFD 2019:49:Ett amerikanskt s.k. DISC-bolag har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om näringsbetingade andelar. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2017:29:Ett ”company limited by shares” i Brittiska Jungfruöarna har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om skattefrihet för utdelning och kapitalvinst på näringsbetingade andelar. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- RÅ 2009:100:En rysk association har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om näringsbetingade andelar. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Europeiska ekonomiska samarbetsområdet
2 a §
Om en utländsk stat under ett år blir medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet vid någon annan tidpunkt än vid ingången av ett beskattningsår ska staten vid tillämpning av bestämmelserna i denna lag anses som medlem under hela beskattningsåret. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:10: Rubriken har införts på Lagrådets förslag.
Av bestämmelsen, som är ny, framgår att sådana bestämmelser i inkomstskattelagen som bara gäller inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) skall tillämpas från och med ingången av beskattningsåret om en stat blir ny medlem i EES vid någon ...
Juridisk person
3 §
Bestämmelserna om juridiska personer ska inte tillämpas på
- dödsbon,
- svenska handelsbolag, eller
- juridiska personer som förvaltar samfälligheter och som avses i 6 kap. 6 § andra stycket.
Bestämmelserna om juridiska personer ska tillämpas också på värdepappersfonder och specialfonder.
Särskilda bestämmelser om dödsbon efter dem som var begränsat skattskyldiga vid dödsfallet finns i 4 kap. 3 §.
Att bestämmelserna om svenska handelsbolag gäller också för europeiska ekonomiska intressegrupperingar framgår av 5 kap. 2 §.
I vilka fall utländska associationer anses som eller behandlas som juridiska personer framgår av 6 kap. 8 §. Lag (2013:569).
Prop. 2001/02:42: Femte stycket. Ett tillägg har gjorts i stycket med en upplysning om att det i 6 kap. 8 § finns särskilda bestämmelser om utländska associationer som inte är juridiska personer men som skall behandlas som sådana. Bestämmelsen har utformats i enlighet med lagrådets förslag.
- HFD 2016:25:En svensk värdepappersfond har ansetts ha skatterättslig hemvist i Sverige vid tillämpning av ett skatteavtal, trots att den inte är föremål för någon beskattning här.
Aktiebolag
4 §
Europabolag räknas som aktiebolag. Lag (2011:68).
Kreditinstitut
4 a §
Med kreditinstitut avses svensk bank och svenskt kreditmarknadsföretag samt utländskt bankföretag och utländskt kreditföretag enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse. Lag (2004:438).
Prop. 2003/04:99: I den nya paragrafen har införts en definition av kreditinstitut speciellt anpassad för behovet i den här lagen. Definitionen skiljer sig från den i lagen (2004:000) om bank och finansieringsrörelse. Bestämmelsen utgör en precisering i förhållande till den generella bestämmelsen i 2 kap. 2 § om utländska motsvarigheter.
Ekonomisk förening
4 b §
Europakooperativ, europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS), konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortier), försäkringsföreningar och tjänstepensionsföreningar räknas som ekonomiska föreningar. Lag (2019:787).
Prop. 2018/19:161: Ändringen innebär att tjänstepensionsföreningar, vid sidan av europakooperativ, europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS), konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortier) och försäkringsföreningar, ska räknas som ekonomiska föreningar vid tillämpningen av inkomstskattelagen.
Övervägandena finns i avsnitt ...
Prop. 2014/15:4: Paragrafen kompletteras med en bestämmelse som innebär att Erickonsortier – dvs. associationer som har bildats i enlighet med rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium) – vid inkomstbeskattningen ska räknas som ekonomiska föreningar. Alla bestämmelser i inkomstskattelagen som gäller för nationella ekonomiska föreningar ...
Prop. 2005/06:36: I paragrafen, som är ny, anges att europakooperativ – dvs. associationer som har bildats i enlighet med rådets förordning (EG) 1435/2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar) och i enlighet med kompletterande nationell lagstiftning om europakooperativ – vid inkomstbeskattningen skall räknas som ekonomiska föreningar. Alla bestämmelser i inkomstskattelagen som gäller för nationella ekonomiska föreningar ...
Prop. 2008/09:173: Paragrafens tillämpningsområde utvidgas så att även europeiska grupperingar för territoriellt samarbete – dvs. associationer som har bildats i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning nr 1082/2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) – vid inkomstbeskattningen ska räknas som ekonomiska föreningar. Bestämmelser i inkomstskattelagen som gäller för ekonomiska föreningar gäller därmed även för denna ...
Ändrad: SFS 2019:787 (Skatteregler för tjänstepensionsföretag), 2014:1389 (Inkomstbeskattning, redovisning och revision avseende Eric-konsortier), 2009:721 (Beskattning av europeiska grupperingar för territoriellt samarbete), 2011:68 (Nya skatteregler för försäkringsföretag)
Ideell förening
4 c §
Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser räknas som ideella föreningar. Lag (2016:1060).
Försäkringsföretag
4 d §
Tjänstepensionsföretag enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag räknas som försäkringsföretag. Lag (2019:787).
Prop. 2018/19:161: Paragrafen, som är ny, innebär att tjänstepensionsföretag enligt lagen (2019:000) om tjänstepensionsföretag ska räknas som försäkringsföretag vid tillämpningen av inkomstskattelagen.
Övervägandena finns i avsnitt 5.1.
Ömsesidigt försäkringsföretag
4 e §
Ömsesidigt tjänstepensionsbolag enligt lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag räknas som ömsesidigt försäkringsföretag. Lag (2019:787).
Prop. 2018/19:161: Paragrafen, som är ny, innebär att ömsesidiga tjänstepensionsbolag enligt lagen om tjänstepensionsföretag ska räknas som ömsesidiga försäkringsföretag vid tillämpningen av inkomstskattelagen.
Övervägandena finns i avsnitt 5.1. ...
Svensk koncern
5 §
Med svensk koncern avses en sådan grupp av företag eller andra näringsidkare som enligt någon svensk lag bildar en koncern.
Vad som sägs i första stycket gäller dock inte i fråga om sådan koncern som avses i 2 kap. 7 § lagen (2023:875) om tilläggsskatt. Lag (2023:879).
Prop. 2023/24:32: Paragrafen innehåller en bestämmelse om definitionen av koncern.
- HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:80:Vid beräkning av inkomst från fåmansbolag på grundval av löneunderlag i dotterbolag har fördelning av löneunderlaget ansetts kunna ske mellan ägare av två moderbolag till dotterbolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Utländskt bolag
5 a §
Med utländskt bolag avses en utländsk juridisk person som beskattas i den stat där den hör hemma, om beskattningen är likartad med den som gäller för svenska aktiebolag.
Som utländskt bolag anses alltid en utländsk juridisk person som hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som inte är begränsat till att omfatta vissa inkomster, om personen omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i denna stat enligt avtalet. Lag (2003:1086).
Prop. 2003/04:10: I paragrafen definieras uttrycket utländskt bolag. Definitionen har flyttats från 6 kap. 9 och 10 §§.
Bestämmelsen om likartad beskattning i första stycket kommer från 6 kap. 9 § första stycket.
I 6 kap. 10 §, som nu föreslås upphävd, finns en lista med avtalsländer. Företag som hör hemma i ett land på listan i 6 kap. 10 § anses som ett utländskt bolag om det i övrigt uppfyller förutsättningarna som anges i paragrafen. Den upphävda listan föreslås på grund ...
- HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2019:49:Ett amerikanskt s.k. DISC-bolag har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om näringsbetingade andelar. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Fastighet
6 §
Byggnad räknas som fastighet även om den är lös egendom. Detsamma gäller tillbehör till byggnad av det slag som avses i 2 kap.2 och 3 §§jordabalken, om de tillhör byggnadens ägare.
Vad som sägs om mark gäller också annat utrymme som ingår i en fastighet eller är samfällt för flera fastigheter.
Vad som sägs om fastighet gäller också tomträtt. Lag (2003:1202).
Prop. 2003/04:18: Vad som sägs om mark skall också skall gälla annat utrymme som ingår i en fastighet eller är samfällt för flera fastigheter. Denna bestämmelse som i lagrådsremissen fanns i 2 kap. 6 a § förs nu på Lagrådets inrådan in som ett andra stycke i 6 §. Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 5.4.2.
- HFD 2017:70:Vid beräkning av värdeminskningsavdrag för en byggnad som förvärvas tillsammans med en tomträtt får hela utgiften för förvärvet hänföras till byggnaden.
- RÅ 2006:74:Överlåtelse av en andel i ett privatbostadsföretag har inte ansetts som överlåtelse av en verksamhetsgren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Fastighetsägare
7 §
Den som innehar, förvaltar eller nyttjar en fastighet på det sätt som anges i 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) räknas som fastighetsägare.
- HFD 2017:70:Vid beräkning av värdeminskningsavdrag för en byggnad som förvärvas tillsammans med en tomträtt får hela utgiften för förvärvet hänföras till byggnaden.
Privatbostad
8 §
Med privatbostad avses ett småhus som till övervägande del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Ett småhus som är inrättat till bostad åt två familjer räknas som privatbostad om det till väsentlig del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad.
Med privatbostad avses också en bostad som innehas av en delägare i ett privatbostadsföretag och som till övervägande del används eller är avsedd att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Med privatbostadsföretag likställs vid tillämpning av detta stycke en motsvarande utländsk juridisk person.
Med privatbostad avses också en ägarlägenhet som till övervägande del används eller är avsedd att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Lag (2009:107).
Prop. 2008/09:83: Definitionen av privatbostad utökas till att även avse en ägarlägenhet som till övervägande del används eller är avsedd att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad.
- RÅ 2010:96:Ett småhus som är nödvändigt för och uteslutande används i den skattskyldiges näringsverksamhet (renskötsel) har ansetts vara en näringsfastighet. Inkomsttaxering 2005.
- HFD 2014:78:Begränsad skattskyldighet har ansetts föreligga för kapitalvinst vid avyttring av en bostadsrätt trots att överlåtaren inte varit medlem i bostadsrättsföreningen.
9 §
Ett sådant småhus i utlandet som motsvarar ett småhus på en lantbruksenhet räknas inte som privatbostad annat än vid tillämpningen av 45 kap. 33 § och 47 kap.
Ett sådant småhus på en lantbruksenhet som är inrättat till bostad åt fler än två familjer räknas inte som privatbostad.
Om ägaren begär det räknas ett småhus på en lantbruksenhet inte som privatbostad, om småhuset har en storlek om minst 400 kvadratmeter och nybyggnadsår före år 1930. Med storlek avses detsamma som i 8 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Lag (2006:1520).
Prop. 2006/07:19: I paragrafen införs ett tillägg till första stycket där det anges att vid tillämpningen av 45 kap. 33 § och 47 kap. skall ett utländskt småhus, motsvarande småhus på lantbruksenhet, anses utgöra en privatbostad. Genom denna ändring likställs de utländska småhusen med motsvarande svenska småhus vid beskattning av kapitalvinst och återföring av uppskovsbelopp utan att kapitalvinstberäkning sker. Hänvisningen till reglerna i 47 kap. medför att en sådan fastighet kan utgöra ursprungsbostad och ersättningsbostad ...
10 §
Frågan om en bostad ska räknas som privatbostad under ett visst kalenderår ska bestämmas på grundval av förhållandena vid årets utgång. Om bostaden överlåts under året, ska i stället förhållandena på överlåtelsedagen vara avgörande. Lag (2007:1419).
11 §
Om det inträffar något som gör att en bostad hos samma ägare inte längre ska räknas som privatbostad, ska den ändå räknas som privatbostad under det kalenderår då ändringen sker och det följande året, om inte ägaren begär annat. Om bostaden övergår till en ny ägare under kalenderåret därefter, ska den räknas som privatbostad för den gamle ägaren under det året också, om han inte begär annat.
Första stycket tillämpas också om det, i samband med att en bostad övergår till en fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning, inträffar något som gör att bostaden inte längre ska räknas som privatbostad. Lag (2007:1419).
- RÅ 2006:74:Överlåtelse av en andel i ett privatbostadsföretag har inte ansetts som överlåtelse av en verksamhetsgren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
12 §
Ingår en bostad i ett dödsbo och var den vid dödsfallet en privatbostad, ska den räknas som privatbostad till och med det tredje kalenderåret efter det kalenderår då dödsfallet inträffade, om bostaden fortfarande är av sådant slag att den kan vara en privatbostad. Lag (2007:1419).
Privatbostadsfastighet
13 §
Med privatbostadsfastighet avses, under förutsättning att småhuset eller ägarlägenheten är en privatbostad,
- småhus med mark som utgör småhusenhet,
- småhus på annans mark,
- småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet, och
- ägarlägenhetsenhet.
Med privatbostadsfastighet avses också tomtmark, om avsikten är att bygga en privatbostad på den. I fråga om tomtmarken gäller vad som sägs om privatbostad i 10-12 §§. Lag (2009:107).
Prop. 2008/09:83: Definitionen av privatbostadsfastighet utökas till att även avse en ägarlägenhetsenhet under förutsättning att ägarlägenheten är en privatbostad.
Som framgår av avsnitt 6.1.3 är bestämmelsen i andra stycket tillämplig på en obebyggd tredimensionell fastighet, om avsikten är att bygga en ägarlägenhet som är privatbostad på den.
15 § och rubriken närmast ...
- RÅ 2010:96:Ett småhus som är nödvändigt för och uteslutande används i den skattskyldiges näringsverksamhet (renskötsel) har ansetts vara en näringsfastighet. Inkomsttaxering 2005.
Näringsfastighet
14 §
Med näringsfastighet avses en fastighet som inte är en privatbostadsfastighet.
Småhus, småhusenhet, ägarlägenhet, ägarlägenhetsenhet, hyreshus, hyreshusenhet, industrienhet, lantbruksenhet, taxeringsenhet och taxeringsvärde
- RÅ 2010:96:Ett småhus som är nödvändigt för och uteslutande används i den skattskyldiges näringsverksamhet (renskötsel) har ansetts vara en näringsfastighet. Inkomsttaxering 2005.
15 §
Med småhus, småhusenhet, ägarlägenhet, ägarlägenhetsenhet, hyreshus, hyreshusenhet, industrienhet, lantbruksenhet och taxeringsenhet avses hus, fastigheter och enheter av de slag som avses i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).
Med taxeringsvärde avses det värde som fastställs enligt fastighetstaxeringslagen. Lag (2018:1206).
Andelshus
16 §
Med andelshus avses en fastighet som ägs av tre eller flera, antingen direkt eller genom ett svenskt handelsbolag, och som inrymmer eller är avsedd att inrymma bostad i skilda lägenheter åt minst tre delägare.
Privatbostadsföretag
17 §
Med privatbostadsföretag avses en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt aktiebolag vars verksamhet
- till klart övervägande del består i att åt sina medlemmar eller delägare tillhandahålla bostäder i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget, eller
- uteslutande eller så gott som uteslutande består i att åt sina medlemmar eller delägare tillhandahålla garage eller någon annan för deras personliga räkning avsedd anordning i byggnader som ägs av föreningen eller bolaget.
Med privatbostadsföretag avses vid tillämpningen av 46 och 47 kap. också motsvarande utländsk juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2006:1520).
Prop. 2006/07:19: I paragrafen införs ett nytt andra stycke, i vilket begreppet privatbostadsföretag utvidgas till att vid tillämpningen av 46 kap. och 47 kap. avse inte bara svenska ekonomiska föreningar och aktiebolag med sådan verksamhet som anges i paragrafens första stycke, utan även motsvarande juridiska personer som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Genom denna ändring likställs sådana utländska juridiska personer som uppfyller kraven i paragrafens första stycke med svenska ...
- RÅ 2003:61:Förhållandena vid tidpunkten för avyttring av en bostadsförenings fastighet är avgörande för om föreningen skall anses vara ett företag som kan genomföra en underprisöverlåtelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2008:5:Fråga om beskattning av en bostadsrättsförening ska ske enligt bestämmelserna för privatbostadsföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2006:74:Överlåtelse av en andel i ett privatbostadsföretag har inte ansetts som överlåtelse av en verksamhetsgren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2014:19:En bostadsrättsförenings tillfälliga innehav av en fordran har inte hindrat att den utgjorde ett privatbostadsföretag.
- RÅ 2006:80:I en bostadsrättsförening som inte är privatbostadsföretag har lokaldelen av föreningens fastighet avskiljts genom bildning av en tredimensionell fastighet. Sedan den nya fastigheten överförts till en av medlemmarna i bostadsrättsföreningen nybildad ekonomisk förening har bostadsrättsföreningen ansetts utgöra privatbostadsföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- 2 kap. 1 § 83 st, 47 kap. 5b §, 39 kap. 23 §, övg. best. SFS 2005:1136 2 p
- 22 kap. 3 § Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 8 § 3 st Lag (1975:1132) om förvärv av hyresfastighet m.m.
- 11 kap. 2a § Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
- 11 § 3 st 3 p Förordning (2023:233) om elstöd till företag
- 2 § 1 st 2 p Lag (2020:548) om omställningsstöd
- 2 § 3 st Förordning (2006:1587) om stöd för installation av energieffektiva fönster eller biobänsleanordningar i småhus
- 1 § 4 st Lag (2004:752) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus
- 2 § 2 st Lag (2003:1204) om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus
Privatbostadsrätt
18 §
Med privatbostadsrätt avses en andel i ett privatbostadsföretag, om den till andelen knutna bostaden är en privatbostad.
Näringsbostadsrätt
19 §
Med näringsbostadsrätt avses en sådan andel i ett privatbostadsföretag som inte är en privatbostadsrätt.
En andel i en kooperativ hyresrättsförening är dock inte en näringsbostadsrätt. Lag (2016:115).
Prop. 2015/16:4: I paragrafen finns en definition av ordet näringsbostadsrätt. I andra stycket, som är nytt, föreskrivs att en andel i en kooperativ hyresrättsförening inte är en näringsbostadsrätt. En andel i en kooperativ hyresrättsförening som är ett privatbostadsföretag enligt 2 kap. 17 § utgör i stället en delägarrätt (se 48 kap. 2 §). Övervägandena finns i avsnitt 18.3.
Makar och sambor
20 §
Bestämmelser om makar ska tillämpas också på sambor som tidigare har varit gifta med varandra eller som har eller har haft gemensamma barn. Lag (2007:1419).
- HFD 2014:26:Fråga om sambos barn ska betraktas som styvbarn enligt 2 kap. 22 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Barn
21 §
Styvbarn och fosterbarn räknas som barn.
- HFD 2014:26:Fråga om sambos barn ska betraktas som styvbarn enligt 2 kap. 22 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Närstående
22 §
Med närstående avses
- make,
- förälder,
- mor- och farförälder,
- avkomling och avkomlings make,
- syskon, syskons make och avkomling, och
- dödsbo som den skattskyldige eller någon av de tidigare nämnda personerna är delägare i.
- HFD 2014:26:Fråga om sambos barn ska betraktas som styvbarn enligt 2 kap. 22 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2016:20:Aktier som förvärvas genom gåva blir inte kvalificerade andelar hos gåvotagaren enbart på den grunden att de var kvalificerade hos givaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Aktiv och passiv näringsverksamhet
23 §
Med aktiv näringsverksamhet avses en näringsverksamhet i vilken den som är skattskyldig för verksamheten har arbetat i inte oväsentlig omfattning.
Annan näringsverksamhet anses som passiv näringsverksamhet. Självständig näringsverksamhet som bedrivs utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet anses alltid som passiv näringsverksamhet. Lag (2015:775).
Med "inte oväsentlig omfattning" avses vanligen minst en tredjedels heltid.
Om verksamheten baseras på den skattskyldiges egen insats, t.ex. som för en rådgivare eller hantverkare, är det aktiv näringsverksamhet oavsett arbetsinsats. Baseras verksamheten på en tillgång, t.ex. en fastighet, kan det krävas en större arbetsinsats för att näringsverksamheten ska ses som aktiv.
Rörelse
24 §
Med rörelse avses annan näringsverksamhet än innehav av kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar. Om kontanta medel, värdepapper eller liknande tillgångar innehas som ett led i rörelsen, räknas innehavet dock till rörelsen.
- RÅ 2009:91:En i Sverige bosatt person äger och är den som fattar placeringsbesluten i ett norskt aktieförvaltande bolag. Ägarens bostad har ansetts vara fast driftställe för bolaget vid tillämpning av inkomstskattelagen och skatteavtalet mellan de nordiska länderna. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:140:Utdelningsbeskattning har ansetts inte kunna underlåtas vid en överlåtelse till underpris av näringsbetingade andelar mellan två aktiebolag med samma person som ägare. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2006:74:Överlåtelse av en andel i ett privatbostadsföretag har inte ansetts som överlåtelse av en verksamhetsgren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Verksamhetsgren
25 §
Med verksamhetsgren avses sådan del av en rörelse som lämpar sig för att avskiljas till en självständig rörelse.
Avgörande är om rörelsen är självständig efter avskiljandet, oavsett hur det har fungerat innan avskiljandet.
- RÅ 2004:140:Utdelningsbeskattning har ansetts inte kunna underlåtas vid en överlåtelse till underpris av näringsbetingade andelar mellan två aktiebolag med samma person som ägare. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2006:74:Överlåtelse av en andel i ett privatbostadsföretag har inte ansetts som överlåtelse av en verksamhetsgren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2006:57:Fråga om en överlåtelse skall behandlas som en verksamhetsavyttring. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Egenavgifter
26 §
Bestämmelserna om egenavgifter ska tillämpas inte bara på egenavgift enligt 3 kap.socialavgiftslagen (2000:980) utan också på
- särskild löneskatt enligt 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster, och
- allmän löneavgift enligt 2 § lagen (1994:1920) om allmän löneavgift. Lag (2007:1419).
Prop. 2000/01:8: Hänvisningen till egenavgifter enligt 3 kap. SAL har ändrats till att avse egenavgifter enligt 3 kap. socialavgiftslagen.
43 kap. 12, 15 och 16 §§ Hänvisningarna till avgifter enligt 2 kap. 3 § SAL har ändrats till att avse arbetsgivaravgifter enligt <a href="https://lagen.nu/2000:000#K2" ...
Prisbasbelopp
27 §
Med prisbasbelopp avses det prisbasbelopp enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken som gällde för det kalenderår då beskattningsåret gick ut. Lag (2011:1256).
Statslåneräntan
28 §
Med statslåneräntan vid en viss tidpunkt avses den statslåneränta som Riksgäldskontoret fastställt att gälla för den period under vilken tidpunkten infaller.
Fast driftställe
29 §
Med fast driftställe för näringsverksamhet avses en stadigvarande plats för affärsverksamhet varifrån verksamheten helt eller delvis bedrivs.
Uttrycket fast driftställe innefattar särskilt
- plats för företagsledning,
- filial,
- kontor,
- fabrik,
- verkstad,
- gruva, olje- eller gaskälla, stenbrott eller annan plats för utvinning av naturtillgångar,
- plats för byggnads-, anläggnings- eller installationsverksamhet, och
- fastighet som är en lagertillgång i näringsverksamhet.
Om någon är verksam för en näringsverksamhet här i Sverige och har fått och regelmässigt använder fullmakt att ingå avtal för verksamhetens innehavare, anses fast driftställe också finnas här.
Fast driftställe anses däremot inte finnas i Sverige bara därför att någon bedriver affärsverksamhet här genom förmedling av mäklare, kommissionär eller någon annan oberoende representant, om detta ingår i representantens vanliga näringsverksamhet.
- RÅ 2009:91:En i Sverige bosatt person äger och är den som fattar placeringsbesluten i ett norskt aktieförvaltande bolag. Ägarens bostad har ansetts vara fast driftställe för bolaget vid tillämpning av inkomstskattelagen och skatteavtalet mellan de nordiska länderna. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2018:78:Aktiviteter av visst slag som utförs i Sverige inom ramen för en utländsk stiftelses fullföljdsverksamhet har inte ansetts medföra att den får ett fast driftställe här. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- 39a kap. 9 §, 37 kap. 30 §, 2 kap. 1 § 21 st
- 6 kap. 2 § 2 st Socialförsäkringsbalk (2010:110)
- 5 kap. 5 § Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 1 kap. 6 § 2 st Socialavgiftslag (2000:980)
- 2 kap. 8 § Bokföringslag (1999:1078)
- 14b § Lag (1992:160) om utländska filialer m.m.
- 2 kap. 7 § 2 st Socialförsäkringslag (1999:799)
- 3 § 1 st 5 p Lag (2020:548) om omställningsstöd
Sverige
30 §
Med Sverige avses Sveriges land-, luft- och sjöterritorium samt de områden utanför sjöterritoriet som framgår av bilaga 4 till lagen (2017:1272) om Sveriges sjöterritorium och maritima zoner. Lag (2017:1279).
Skattemässigt värde
31 §
Med skattemässigt värde på lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar och liknande tillgångar avses det värde som tillgången tas upp till vid beräkningen av resultatet av en näringsverksamhet.
I fråga om fastigheter ska hänsyn tas till värdeminskningsavdrag som har gjorts vid beskattningen men inte i räkenskaperna. Lag (2007:1419).
32 §
Med skattemässigt värde på kapitaltillgångar avses det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om tillgången hade avyttrats.
I fråga om näringsfastigheter gäller följande avvikelser vid beräkning av omkostnadsbeloppet. Förbättrande reparationer och underhåll som avses i 45 kap. 13 § första stycket 1 ska inte räknas som förbättringsutgift. Sådana gjorda värdeminskningsavdrag m.m. som avses i 26 kap. 2 § första stycket 1-4 och som enligt bestämmelserna i 26 kap. ska återföras vid en avyttring av fastigheten ska minska anskaffningsutgiften. Bestämmelsen i 26 kap. 5 § och 45 kap. 16 § ska inte tillämpas.
I fråga om näringsbostadsrätter gäller följande avvikelser vid beräkning av omkostnadsbeloppet. Förbättrande reparationer och underhåll som avses i 46 kap. 11 § första stycket 1 ska inte räknas som förbättringsutgift. Lag (2007:1419).
33 §
Med skattemässigt värde på inventarier avses anskaffningsvärdet minskat med gjorda värdeminskningsavdrag och liknande avdrag.
Första stycket ska tillämpas på patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 även om de inte förvärvats från någon annan. Lag (2007:1419).
- RÅ 2006:71:Tillämpning av räkenskapsenlig avskrivning av inventarier vid fusion. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2006:41:Tillämpning av kompletteringsregeln efter uppskrivning av inventarier. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Återföring
34 §
Med återföring av ett avdrag avses att ett belopp som motsvarar ett gjort avdrag tas upp som intäkt.
Skatteavtal
35 §
Med skatteavtal avses ett sådant avtal för undvikande av dubbelbeskattning på inkomst och, i förekommande fall, på förmögenhet som ingåtts av Sverige med en annan stat eller utländsk jurisdiktion, om inte annat anges eller framgår av sammanhanget. Lag (2004:985).
Artistisk och idrottslig verksamhet
36 §
Med artistisk och idrottslig verksamhet avses detsamma som i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. Lag (2009:1060).
Prop. 2008/09:182: I den nya paragrafen införs en definition som innebär att artistisk och idrottslig verksamhet har samma betydelse som i lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl. (A-SINK). Enligt 3 § A-SINK avses med artistisk verksamhet personligt framträdande inför publik eller vid ljud- eller bildupptagning med sång, musik, dans, teater, cirkus eller liknande. Med idrottslig verksamhet avses personligt ...
PEPP-produkt
37 §
Med PEPP-produkt avses en paneuropeisk privat pensionsprodukt enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/1238 av den 20 juni 2019 om en paneuropeisk privat pensionsprodukt (PEPP-produkt). Lag (2022:1753).
AVD. II SKATTSKYLDIGHET
3 kap. Fysiska personer
- RÅ 2010 not 78:Väsentlig anknytning ansågs föreligga vid utflyttning / Då den utflyttade skulle ha ett omfattande umgänge i Sverige med sina minderåriga barn (förhandsbesked)
- 2 kap. 1 § 69 st, 5 kap. 3 § 2 st 1 p
- 102 kap. 29 § 1 st 4 p, 97 kap. 13 § 1 st 1 p Socialförsäkringsbalk (2010:110)
- 56 kap. 4 § Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 3 § Lag (2018:1893) om finansiering av radio och tv i allmänhetens tjänst
- 4 kap. 5 § Taxeringslag (1990:324)
- 4 § 3 st 1 p Lag (1993:737) om bostadsbidrag
- 15 § 1 st 1 p, 21 § 1 st 3 p Lag (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.
- 5 kap. 3 § Lag (2025:986) om public service
Innehåll
1 §
Detta kapitel gäller för fysiska personer.
- obegränsat skattskyldiga i 3–16 §§,
- begränsat skattskyldiga i 17–21 §§, och
- skattskyldighet för överlåtna pensioner eller andra periodiska inkomster i 22 och 23 §§.
För dödsbon finns särskilda bestämmelser i 4 kap.Lag (2013:960).
2 §
Bestämmelser om skattskyldighet finns för
- delägare i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap.,
- delägare i vissa samfälligheter i 6 kap. 6 § andra stycket, och
- delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i 39 a kap.Lag (2003:1086).
Prop. 2003/04:10: I paragrafen ändras hänvisningen till bestämmelserna i 6 kap. 13–16 §§ som föreslås upphöra att gälla. Skattskyldighetsbestämmelserna för delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person har flyttats till
Obegränsat skattskyldiga
Vilka som är obegränsat skattskyldiga
3 §
Följande personer är obegränsat skattskyldiga:
- Den som är bosatt i Sverige.
- Den som stadigvarande vistas i Sverige.
- Den som har väsentlig anknytning till Sverige och som tidigare har varit bosatt här.
Första stycket gäller inte sådana personer med anknytning till utländsk stats beskickning eller konsulat som enligt 17 § 2-4 är begränsat skattskyldiga.
- HFD 2013:4:Visst ekonomiskt engagemang och andra liknande förhållanden har vid en samlad bedömning ansetts innebära att en svensk medborgare efter utflyttning till annat land har väsentlig anknytning till Sverige. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2020:25:En persons tillfälliga bosättning på familjens fritidsfastighet före utflyttning från Sverige har inte medfört att denne ansetts ha väsentlig anknytning hit. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- RÅ 2008:16:Läkare som återkommande arbetat i Sverige i perioder om knappt sex månader har ansetts stadigvarande vistas i Sverige, varför lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta inte tillämpats.
- HFD 2012 not 9:Väsentlig anknytning ansågs inte föreligga för en utflyttad person som genom ett cypriotiskt bolag ägde aktier i svenska familjeföretag (förhandsbesked) / På ett förfarande som innebar att en utflyttad person överlät aktier i svenska familjeföretag till underpris till ett cypriotiskt bolag som senare, inför en återflyttning till Sverige, likviderades (förhandsbesked) / Skatteflyktslagen ansågs inte tillämplig på ett förfarande som innebar att en utflyttad person överlät aktier i svenska familjeföretag till underpris till ett cypriotiskt bolag som senare, inför en återflyttning till Sverige, likviderades
- RÅ 2008:56:Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta har inte tillämpats i fråga om en dansk läkare som haft anställning i Sverige och återkommande arbetat här i tvåveckorsperioder.
- RÅ 2003:52:Det förhållandet att en person, som flyttat från Sverige, har ett här bosatt minderårigt barn och gör frekventa resor hit för umgänge med barnet har inte ansetts medföra att väsentlig anknytning till Sverige föreligger. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2010 not 80:Väsentlig anknytning ansågs föreligga vid utflyttning / Då ny bostadslägenhet skulle förvärvas vid sidan av sommarbostaden
- RÅ 2010 not 78:Väsentlig anknytning ansågs föreligga vid utflyttning / Då den utflyttade skulle ha ett omfattande umgänge i Sverige med sina minderåriga barn (förhandsbesked)
- RÅ 2006:67:En person som tillsammans med tre andra personer till lika delar äger aktierna i ett kapitalförvaltande bolag har ansetts ha väsentlig anknytning till Sverige på grund av att detta bolag genom sitt direkta och indirekta aktieinnehav ansågs ha ett väsentligt inflytande över ett rörelsedrivande bolag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2018:30:Fråga om den som flyttat utomlands likväl kan anses ha sin stadigvarande vistelse i Sverige (I och II). Förhandsbesked om inkomstskatt.
4 §
Svensk medborgare som tillhör svensk beskickning hos utländsk stat, svensk permanent delegation hos mellanstatlig organisation eller svenskt karriärkonsulat eller i övrigt ingår i beskickningens, delegationens eller konsulatets personal och som på grund av sin tjänst vistas utomlands är obegränsat skattskyldig.
Första stycket gäller på motsvarande sätt en sådan persons make och barn under 18 år, om maken eller barnet bor hos denne och är svensk medborgare.
5 §
Rektorn, generalsekreteraren, medlem av lärarkåren eller någon annan som ingår i personalen vid Europeiska universitetsinstitutet är obegränsat skattskyldig om
- artikel 12 i protokollet om Europeiska universitetsinstitutets immunitet och privilegier till konventionen den 19 april 1972 om grundandet av ett Europeiskt universitetsinstitut ska tillämpas på honom,
- han vid tidpunkten för tjänstetillträdet var obegränsat skattskyldig, och
- han bara på grund av sin verksamhet i institutets tjänst vistas i en annan stat inom Europeiska unionen.
Första stycket gäller på motsvarande sätt en sådan persons make som inte utövar egen yrkesverksamhet och barn som personen har vårdnaden om och underhåller.
En sådan person som avses i första eller andra stycket ska vid tillämpning av ett skatteavtal mellan den stat där personen vistas och Sverige anses ha hemvist i Sverige. Lag (2007:1419).
6 §
I artikel 13 i protokollet (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier finns bestämmelser om var unionens tjänstemän och de andra personer som artikeln enligt protokollet ska tillämpas på, ska anses bosatta. Lag (2011:293).
Prop. 2010/11:52: Ändringen är en anpassning till att Lissabonfördraget har trätt i kraft.
Artikel 14 i protokollet om Europeiska gemenskapernas immunitet och privilegier motsvaras nu av artikel 13 i protokollet (nr 7) om Europeiska unionens immunitet och privilegier (EUT 2010 C 83/266), som fogats till fördragen om Europeiska unionen, om Europeiska unionens funktionssätt och om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen. Hänvisningen har därför ändrats till att avse den nya benämningen ...
- NJA 2008 s. 1177:Vid beräkning av inkomstförlust enligt 5 kap. 1 § skadeståndslagen (1972:207) har hänsyn tagits till att den skadelidande, om hon inte hade skadats, såsom anställd vid EU-kommissionen hade haft en skattemässigt mer fördelaktig ställning än den hon får som skadad.
7 §
För att avgöra om en person som tidigare har varit bosatt i Sverige har väsentlig anknytning hit ska följande beaktas:
- om han är svensk medborgare,
- hur länge han var bosatt här,
- om han inte varaktigt är bosatt på en viss utländsk ort,
- om han vistas utomlands för studier eller av hälsoskäl,
- om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk,
- om han har sin familj här,
- om han bedriver näringsverksamhet här,
- om han är ekonomiskt engagerad här genom att inneha tillgångar som, direkt eller indirekt, ger honom ett väsentligt inflytande i näringsverksamhet här,
- om han har en fastighet här, och
- liknande förhållanden.
Under fem år från den dag då en person har rest från Sverige anses han ha väsentlig anknytning hit, om han inte visar att han inte har en sådan anknytning. Detta gäller dock bara den som är svensk medborgare eller som under minst tio år har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Lag (2007:1419).
- HFD 2020:63:Frågan om en s.k. nyckelperson i en företagsgrupp inom riskkapitalbranschen ska anses ha väsentlig anknytning till Sverige efter utflyttning till ett annat land har inte ansetts kunna besvaras genom förhandsbesked. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2019:12:Fråga om obegränsad skattskyldighet på grund av väsentlig anknytning till Sverige när en person har varit bosatt utomlands sedan 14 år tillbaka. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2013:4:Visst ekonomiskt engagemang och andra liknande förhållanden har vid en samlad bedömning ansetts innebära att en svensk medborgare efter utflyttning till annat land har väsentlig anknytning till Sverige. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2020:25:En persons tillfälliga bosättning på familjens fritidsfastighet före utflyttning från Sverige har inte medfört att denne ansetts ha väsentlig anknytning hit. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2012 not 50:Väsentlig anknytning efter utflyttning ansågs inte föreligga för förälder till 17-årig dotter som studerade vid internatskola i Sverige (förhandsbesked)
- HFD 2012 not 51:Väsentlig anknytning ansågs föreligga vid utflyttning / Då avskilt belägen permanentbostad av låg standard hade behållits (förhandsbesked)
- HFD 2012 not 9:Väsentlig anknytning ansågs inte föreligga för en utflyttad person som genom ett cypriotiskt bolag ägde aktier i svenska familjeföretag (förhandsbesked) / På ett förfarande som innebar att en utflyttad person överlät aktier i svenska familjeföretag till underpris till ett cypriotiskt bolag som senare, inför en återflyttning till Sverige, likviderades (förhandsbesked) / Skatteflyktslagen ansågs inte tillämplig på ett förfarande som innebar att en utflyttad person överlät aktier i svenska familjeföretag till underpris till ett cypriotiskt bolag som senare, inför en återflyttning till Sverige, likviderades
- RÅ 2003:52:Det förhållandet att en person, som flyttat från Sverige, har ett här bosatt minderårigt barn och gör frekventa resor hit för umgänge med barnet har inte ansetts medföra att väsentlig anknytning till Sverige föreligger. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2010 not 80:Väsentlig anknytning ansågs föreligga vid utflyttning / Då ny bostadslägenhet skulle förvärvas vid sidan av sommarbostaden
- RÅ 2010 not 78:Väsentlig anknytning ansågs föreligga vid utflyttning / Då den utflyttade skulle ha ett omfattande umgänge i Sverige med sina minderåriga barn (förhandsbesked)
- HFD 2012 not 21:Väsentlig anknytning ansågs föreligga vid utflyttning / Då den utflyttade hade behållit sin permanentbostad i Sverige (förhandsbesked)
Innebörden av obegränsad skattskyldighet
8 §
Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet.
Om fler länder berörs av en inkomst kan fler än ett land ha skatteanspråk, vilket kan leda till sk. internationell dubbelbeskattning. För att undvika det skrivs dubbelbeskattningsavtal mellan länder, där man reglerar vilket land som beskattar vilka inkomster. Skatteverket listar aktuella avtal här.
Utländsk skatt kan även vara avdragsgill i svensk näringsverksamhet, 16 kap.18-19 §§.
Undantag från skattskyldighet vid vistelse utomlands
9 §
En obegränsat skattskyldig person som har anställning som innebär att han vistas utomlands i minst sex månader, är inte skattskyldig för inkomst av sådan anställning till den del inkomsten beskattas i verksamhetslandet (sexmånadersregeln). Detta gäller dock inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal.
Om vistelsen utomlands under anställningen varar i minst ett år i samma land, är den skattskyldige inte skattskyldig för inkomsten även om denna inte beskattas i verksamhetslandet, om detta beror på lagstiftning eller administrativ praxis i det landet eller annat avtal än skatteavtal (ettårsregeln). Ettårsregeln gäller dock inte för anställningar hos staten, regioner, kommuner eller församlingar inom Svenska kyrkan annat än vid tjänsteexport. Ettårsregeln gäller inte heller för uppdrag som ledamot av Europaparlamentet. Lag (2019:907).
Prop. 2007/08:24: I paragrafens första stycke görs ett tillägg om att bestämmelsen om skattefrihet inte gäller om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal. Det innebär att inkomst som en obegränsat skattskyldig person har från en anställning som medför att han eller hon vistas utomlands i minst sex månader som huvudregel är skattefri om det inte framkommer att beskattningen har skett i strid med verksamhetslandets lagstiftning eller ett ...
Prop. 2008/09:136: I paragrafens andra stycke görs ett tillägg om att ettårsregeln inte gäller för uppdrag som ledamot av Europaparlamentet.
- RÅ 2010:114:En försäkringsersättning som avsett förlorad arbetsinkomst har beskattats trots att mottagaren inte skulle ha varit skattskyldig för inkomsten på grund av den s.k. ettårsregeln. Inkomsttaxering 2007.
- HFD 2013:23:Undantagen från skattskyldighet enligt sexmånaders- och ettårsreglerna har inte ansetts tillämpliga på utbetalning från vinstandelsstiftelse. Vid beskattningen av utbetalningen ska avräkning enligt det tillämpliga skatteavtalet medges för utländsk skatt som tagits ut på avsättning till stiftelsen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2015:60:Kravet i de s.k. sexmånaders- och ettårsreglerna i inkomstskattelagen på att en person ska vara obegränsat skattskyldig har i visst fall ansetts strida mot EU-rätten. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2014:9:Avbrott i utlandsvistelsen vid tillämpning av sexmånadersregeln (I) och ettårsregeln (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2009:84:En skattskyldig som arbetade utomlands avsåg att vistas i Sverige 132 dagar under anställningsåret varav 102 dagar i samband med en komplicerad förlossning. Hon överskred alltså de 72 dagar som godtas enligt ettårsregeln. Säkerhetsventilen i 3 kap. 13 § inkomstskattelagen har inte tillämpats eftersom en beskattning av henne inte framstått som uppenbart oskälig. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:50:I fall då en skattskyldig varit verksam i utlandet har förmån av personaloption ansetts i sin helhet intjänad under den dag då den först kunnat utnyttjas. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2007:11:Fråga om innebörden av begreppet "land" i ettårsregeln i inkomstskattelagen. Förhandsbesked.
- HFD 2011:40:Vid tillämpning av ettårsregeln har en skattskyldig ansetts ha vistats i det land där han haft sin bostad trots att han arbetat i ett annat land. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- övg. best. SFS 2009:583 3 p, 3 kap. 10 §, övg. best. SFS 2009:583 4 p, 3 kap. 13 §, 57 kap. 17 §, 43 kap. 16 §
- 102 kap. 29 § 1 st 4 p, 97 kap. 13 § 1 st 1 p Socialförsäkringsbalk (2010:110)
- 56 kap. 4 § Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 4 kap. 5 § Taxeringslag (1990:324)
- 4 § 3 st 1 p Lag (1993:737) om bostadsbidrag
- 15 § 1 st 1 p, 21 § 1 st 3 p Lag (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.
10 §
Kortare avbrott för semester, tjänsteuppdrag eller liknande som inte infaller i början eller slutet av anställningen utomlands räknas in i den tid för vistelse som anges i 9 §. Uppehåll i Sverige för sådana ändamål får inte vara längre än att de motsvarar sex dagar för varje hel månad som anställningen varar eller 72 dagar under ett och samma anställningsår.
- HFD 2014:9:Avbrott i utlandsvistelsen vid tillämpning av sexmånadersregeln (I) och ettårsregeln (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2009:84:En skattskyldig som arbetade utomlands avsåg att vistas i Sverige 132 dagar under anställningsåret varav 102 dagar i samband med en komplicerad förlossning. Hon överskred alltså de 72 dagar som godtas enligt ettårsregeln. Säkerhetsventilen i 3 kap. 13 § inkomstskattelagen har inte tillämpats eftersom en beskattning av henne inte framstått som uppenbart oskälig. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
11 §
Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller inte för anställning ombord på svenskt, danskt eller norskt luftfartyg.
12 §
Sexmånadersregeln och ettårsregeln gäller inte heller för anställning ombord på fartyg.
Den som har anställning ombord på ett utländskt fartyg som huvudsakligen går i oceanfart är inte skattskyldig för inkomst av anställningen om
- vistelsen utomlands varar i minst 183 dagar sammanlagt under en tolvmånadersperiod, och
- arbetsgivaren hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
- fart i utomeuropeiska farvatten med undantag för fart på orter vid Medelhavet och Svarta havet, på Nordafrikas västkust norr om 22 grader nordlig bredd, på Kanarieöarna och på ön Madeira, och
- fart i europeiska farvatten norr eller väster om linjen Trondheimsfjorden
- Shetlands nordspets, därifrån västerut till 11 grader västlig bredd, längs denna longitud till 48 grader nordlig bredd. Lag (2005:898).
- HFD 2017:69:Bedömningen av om ett utländskt fartyg huvudsakligen har gått i oceanfart enligt 3 kap. 12 § inkomstskattelagen ska göras för varje period som den skattskyldige tjänstgjort ombord (I). Ett fartyg som huvudsakligen har befunnit sig inom oceanfartsområdet har gått i oceanfart, även om det inte har angjort någon hamn där (II). Ett undersökningsfartyg utgör inte ett EES-handelsfartyg enligt bestämmelserna om sjöinkomstavdrag (I). Förhandsbesked om inkomstskatt.
13 §
Om den skattskyldige när han började anställningen utomlands på goda grunder kunde anta att han på grund av bestämmelserna i 9 § eller 12 § andra stycket inte skulle vara skattskyldig för inkomsten av anställningen men det under anställningstiden inträffar sådana ändrade förhållanden som medför att förutsättningar för undantag från skattskyldighet inte finns, ska han ändå inte vara skattskyldig om de ändrade förhållandena beror på omständigheter som han inte kunnat råda över och en beskattning skulle framstå som uppenbart oskälig. Lag (2007:1419).
- RÅ 2009:84:En skattskyldig som arbetade utomlands avsåg att vistas i Sverige 132 dagar under anställningsåret varav 102 dagar i samband med en komplicerad förlossning. Hon överskred alltså de 72 dagar som godtas enligt ettårsregeln. Säkerhetsventilen i 3 kap. 13 § inkomstskattelagen har inte tillämpats eftersom en beskattning av henne inte framstått som uppenbart oskälig. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Undantag från skattskyldighet för utländsk honorärkonsul
15 §
En utländsk honorärkonsul är inte skattskyldig för inkomst av sin tjänst hos den utländska staten. Detta gäller oavsett om han är svensk eller utländsk medborgare.
Undantag från skattskyldighet för medlemmar av kungahuset
16 §
Medlemmar av kungahuset är inte skattskyldiga för anslag som anvisas av staten.
Begränsat skattskyldiga
Vilka som är begränsat skattskyldiga
17 §
Följande personer är begränsat skattskyldiga:
- Den som inte är obegränsat skattskyldig.
- Den som tillhör en utländsk stats beskickning eller karriärkonsulat i Sverige eller i övrigt ingår i beskickningens eller konsulatets personal. Detta gäller dock bara den som inte är svensk medborgare och var begränsat skattskyldig när han kom att tillhöra beskickningen eller konsulatet eller dess personal.
- Make och barn under 18 år till en sådan person som avses i 2, om maken eller barnet bor hos denne och inte är svensk medborgare.
- Den som är personlig tjänare hos en sådan person som avses i 2, om han bor hos denne och inte är svensk medborgare.
- RÅ 2008:16:Läkare som återkommande arbetat i Sverige i perioder om knappt sex månader har ansetts stadigvarande vistas i Sverige, varför lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta inte tillämpats.
- RÅ 2008:56:Lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta har inte tillämpats i fråga om en dansk läkare som haft anställning i Sverige och återkommande arbetat här i tvåveckorsperioder.
Innebörden av begränsad skattskyldighet
18 §
Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig i
- inkomstslaget tjänst för inkomster som anges i 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta med undantag för inkomster som anges i 6 §3 och 4 samt 6 a § den lagen, om en begäran har gjorts enligt 4 § den lagen,
- inkomstslaget tjänst eller näringsverksamhet för inkomster som anges i 7 § första stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen,
- inkomstslaget näringsverksamhet för inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige,
- inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras eller blir privatbostadsrätt,
- inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för egenavgifter,
- inkomstslaget näringsverksamhet för återförda avdrag för periodiseringsfond och expansionsfond, samt inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital för återförda avdrag för ersättningsfond,
- inkomstslaget näringsverksamhet för uttag eller utbetalning från ett skogskonto eller skogsskadekonto som avses i 21 kap.,
- inkomstslaget kapital för ett positivt räntefördelningsbelopp som avser ett fast driftställe, en näringsfastighet i Sverige eller artistisk eller idrottslig verksamhet i Sverige,
- inkomstslaget kapital för löpande inkomster av en privatbostadsfastighet eller en privatbostadsrätt i Sverige,
- inkomstslaget kapital för kapitalvinst på en fastighet i Sverige eller på en privat- eller näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige,
- inkomstslaget kapital för återfört uppskovsbelopp enligt 47 kap.,
- inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital för utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar, och
- inkomstslaget kapital för återfört investeraravdrag enligt 43 kap.
Ersättning i form av sådan royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas som ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast driftställe här.
Skattskyldighet för inkomster som avses i första stycket 12 gäller inte för sådana begränsat skattskyldiga personer som avses i 17 § 2-4. Lag (2020:1071).
Prop. 2019/20:190: Paragrafen anger vilka inkomster en begränsat skattskyldig fysisk person är skattskyldig för och i vilket inkomstslag. Av första stycket 1 framgår att skattskyldighet föreligger i inkomstslagen tjänst för inkomster som anges i 5 § SINK. För vissa inkomster gäller emellertid att den skattskyldige kan beskattas i inkomstslaget tjänst enligt inkomstskattelagen ...
Prop. 2019/20:20: I paragrafen finns bestämmelser om innebörden av begränsad skattskyldighet för fysiska personer.
Ändringen innebär att sjätte punkten i första stycket kompletteras så att det framgår att den begränsade skattskyldigheten även omfattar återförda avdrag för ersättningsfond i inkomstslaget näringsverksamhet respektive inkomstslaget kapital. Ett särskilt tillägg enligt 31 kap. 22 § behandlas som en del av återföringen och omfattas således av den begränsade skattskyldigheten. ...
Prop. 2004/05:19: Paragrafens första stycke har kompletterats med en ny punkt 1. De tidigare punkterna 1–7 betecknas härigenom 2–8.
Den nya punkten innebär att begränsat skattskyldiga i ett fall blir skattskyldiga i inkomstslaget tjänst för sådana inkomster som anges i 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta (SINK) med undantag ...
Prop. 2006/07:19: Paragrafen innehåller en uppräkning av inkomster för vilka en begränsat skattskyldig fysisk person är skattskyldig. I denna uppräkning införs återförande av uppskovsbelopp enligt 47 kap. i en ny åttonde punkt. Ändringen medför att den tidigare åttonde punkten blir nionde punkten.
Prop. 2008/09:182: Paragrafens första stycke kompletteras med nya bestämmelser i punkterna 2, 6 respektive 7. De tidigare punkterna 2–4 betecknas härefter 3–5 och de tidigare punkterna 5–10 betecknas 8–13.
Den nya punkten 2 reglerar skattskyldigheten i inkomstslagen tjänst och näringsverksamhet för begränsat skattskyldiga fysiska personer som har sådana inkomster som anges i 7 § första stycket A-SINK. Detta gäller när t.ex. en utomlands bosatt artist begär att få sina inkomster beskattade ...
- HFD 2016:36:Det har ansetts förenligt med unionsrätten att beskatta en utomlands bosatt person som har förvärvat hela sin inkomst i Sverige med källskatt enligt lagen om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, när den skattskyldige har haft rätt att välja att i stället bli beskattad enligt inkomstskattelagen.
- HFD 2014:78:Begränsad skattskyldighet har ansetts föreligga för kapitalvinst vid avyttring av en bostadsrätt trots att överlåtaren inte varit medlem i bostadsrättsföreningen.
19 §
Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för kapitalvinst på sådana tillgångar och förpliktelser som avses i andra stycket, om han vid något tillfälle under det kalenderår då avyttringen sker eller under de föregående tio kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Skattskyldigheten gäller oavsett i vilket inkomstslag kapitalvinsten ska tas upp. Skattskyldigheten gäller också belopp som motsvarar en kapitalvinst och som enligt 51 kap.3 och 4 §§ ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet.
Skattskyldigheten enligt första stycket omfattar delägarrätter enligt 48 kap. 2 §, andelar i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Skattskyldigheten omfattar dock inte
- andelar i värdepappersfonder och specialfonder, eller
- delägarrätter som förvaras på ett investeringssparkonto, förutom tillgångar som avses i 42 kap. 38 §.
Undantaget från skattskyldighet i andra stycket 2 gäller inte kapitalvinster på andra delägarrätter än andelar i värdepappersfonder eller specialfonder som anses ha avyttrats enligt 44 kap. 8 a §.
Vid tillämpningen av denna paragraf gäller att
- delägarrätter som getts ut av ett utländskt företag eller andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person bara omfattas om de förvärvats under tiden som den skattskyldige har varit obegränsat skattskyldig i Sverige, och
- delägarrätter och andelar som har ersatt delägarrätter eller andelar som avses i 1 ska anses förvärvade vid samma tidpunkt som det ursprungliga förvärvet.
Vad som sägs i fjärde stycket tillämpas inte i fråga om delägarrätter som getts ut av ett utländskt företag eller andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som har ersatt svenska delägarrätter och andelar i svenska handelsbolag. Lag (2013:569).
Prop. 2005/06:39: I paragrafen anges under vilka förutsättningar den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för kapitalvinst på vissa tillgångar. Ändringarna i andra stycket 2 medför att skattskyldigheten även omfattar konvertibla kapitalandelsbevis. Vidare byts orden ”konvertibla skuldebrev” ut mot ”konvertibler” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen (2005:551).
Prop. 2007/08:12: Andra stycket ändras genom att den tidigare uppräkningen av tillgångar och förpliktelser ersätts med en hänvisning till de delägarrätter som finns definierade i 48 kap. 2 § samt andelar i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Den tidigare begränsningen till tillgångar och förpliktelser som givits ut av svenska bolag eller svenska juridiska personer slopas. Ändringen medför därmed att bestämmelsen kommer att omfatta även begränsat skattskyldigas kapitalvinster ...
Prop. 2005/06:36: En ny mening införs i slutet på tredje stycket. Tillägget innebär att styckets bestämmelse angående utländska aktiebolag som tidigare varit svenska även blir tillämplig på utländska ekonomiska föreningar som tidigare varit svenska. Innebörden är att kapitalvinster på tillgångar som avses i andra stycket omfattas av skattskyldigheten enligt första stycket även i det fallet att ett europakooperativ flyttar sitt säte utomlands och därför inte längre betraktas som en svensk ekonomisk förening. Om före-...
- HFD 2021:15:Beskattning av uppskovsbelopp från ett andelsbyte ska ske med stöd av 3 kap. 19 § inkomstskattelagen när de mottagna andelarna överförs till ett investeringssparkonto, även när personen har varit bosatt utomlands i mer än tio år efter andelsbytet. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2015:24:Inlösen av kvalificerade andelar i en juridisk person med hemvist i annan stat än avtalsstaterna har ansetts utgöra avyttring vid tillämpning av artikel 13 § 4 i skatteavtalet med Schweiz. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2010:112:Fråga om tillämplig lag vid konflikt mellan en lag om skatteavtal och en annan lagregel om beskattning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2010 not 84:Uppskovsbelopp vid andelsbyte ansågs kunna beskattas med stöd av den s.k. tioårsregeln när de tillbytta andelarna avyttras efter det att den skattskyldige utflyttat från Sverige (förhandsbesked)
- RÅ 2007:52:Fråga om skatteflyktslagen kan tillämpas när vissa inkomstskattebestämmelser befunnits oförenliga med gemenskapsrätten. Förhandsbesked.
- HFD 2015:66:En i Sverige bosatt utländsk medborgare har genom andelsbyte ersatt andelar i ett utländskt bolag - som förvärvtas före bosättningen här - med andelar i ett annat utländskt bolag. Skattskyldighet har ansetts föreligga om de tillbytta andelarna avyttras inom tio år från det att den skattskyldige varit bosatt eller stadigvarande vistats här. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
19 a §
Skattskyldigheten enligt 19 § första stycket gäller också kapitalvinst på avyttrade andelar som ska tas upp som intäkt enligt 48 a kap. 11 §.
Första stycket gäller bara om den skattskyldige vid något tillfälle under det kalenderår då kapitalvinsten ska tas upp som intäkt eller under de föregående tio kalenderåren har varit bosatt i Sverige eller stadigvarande vistats här. Lag (2009:1229).
20 §
En kapitalförlust och ett negativt räntefördelningsbelopp ska dras av, om den som är begränsat skattskyldig skulle ha varit skattskyldig för en motsvarande kapitalvinst respektive ett positivt räntefördelningsbelopp. Lag (2007:1419).
Skattskyldighet enligt andra lagar
21 §
Bestämmelser om ytterligare skattskyldighet finns i
- lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,
- lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., och
- kupongskattelagen (1970:624).
Skattskyldighet för överlåtna pensioner och periodiska inkomster
22 §
Om en make överlåter en pensionsförsäkring eller en rätt enligt pensionssparavtal genom bodelning under äktenskapet utan att det pågår något mål om äktenskapsskillnad, är han - i stället för förvärvaren - skattskyldig under hela sin livstid för de pensionsbelopp som faller ut. Detta gäller dock inte om överlåtaren skulle ha haft rätt till avdrag för periodiskt understöd till förvärvaren om han hade lämnat sådant.
23 §
Om någon överlåter sin rätt till periodiskt understöd eller liknande periodisk inkomst, är överlåtaren - i stället för förvärvaren - skattskyldig för utfallande belopp. Detta gäller dock inte till den del överlåtaren skulle ha haft rätt till avdrag för beloppet antingen såsom utgift för att förvärva och bibehålla inkomster eller såsom periodiskt understöd, om han hade betalat ut det.
Om överlåtaren är ett svenskt handelsbolag gäller första stycket för delägarna i handelsbolaget.
4 kap. Dödsbon
Dödsåret
1 §
Ett dödsbo är skattskyldigt för den dödes och dödsboets inkomster.
Det som skulle ha gällt för den döde enligt denna lag tillämpas under dödsåret för dödsboet, om det inte finns särskilda bestämmelser för dödsbon.
- RÅ 2008:25:Dödsbodelägare som tillskiftats tillgångar i en enskild näringsverksamhet har inte ansetts ha rätt till avdrag för underskott i näringsverksamheten som uppkommit före skiftet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Senare beskattningsår
2 §
För ett dödsbo efter en person som vid sin död var obegränsat skattskyldig tillämpas för senare beskattningsår än dödsåret de bestämmelser som gäller för obegränsat skattskyldiga fysiska personer, om det inte finns särskilda bestämmelser för dödsbon.
- RÅ 2008:25:Dödsbodelägare som tillskiftats tillgångar i en enskild näringsverksamhet har inte ansetts ha rätt till avdrag för underskott i näringsverksamheten som uppkommit före skiftet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
3 §
För ett dödsbo efter en person som vid sin död var begränsat skattskyldig tillämpas för senare beskattningsår än dödsåret de bestämmelser som gäller för utländska bolag.
5 kap. Svenska handelsbolag, europeiska ekonomiska intressegrupperingar och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer
1 §
Svenska handelsbolag är inte själva skattskyldiga för sina inkomster. Inkomsterna ska i stället beskattas hos delägarna. Lag (2007:1419).
- HFD 2018:25:En begränsat skattskyldig juridisk person som förvärvat en rätt till en andel av resultatet i ett svenskt kommanditbolag har inte ansetts skattskyldig här för inkomster som följer av denna rätt.
- HFD 2015:30:Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 § andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget. Inkomsttaxering 2008.
2 §
Att det som sägs i 1 § gäller också i fråga om europeiska ekonomiska intressegrupperingar framgår av artikel 40 i rådets förordning (EEG) nr 2137/85 av den 25 juli 1985 om europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG).
Vad som i övrigt sägs i denna lag om svenska handelsbolag samt om delägare och andelar i dem, gäller vid beskattningen också i fråga om europeiska ekonomiska intressegrupperingar samt för delägare respektive andelar i dem.
2 a §
Obegränsat skattskyldiga delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person är skattskyldiga för personens inkomster. Med en i utlandet delägarbeskattad juridisk person avses en utländsk juridisk person vars inkomster beskattas hos delägare i den utländska stat där personen hör hemma. Lag (2003:1086).
- HFD 2022:33:En i Sverige obegränsat skattskyldig delägare i ett danskt kommanditselskab avser att ge bort sina andelar i bolaget till personer som är begränsat skattskyldiga här. Fråga om givaren ska beskattas för någon del av bolagets resultat under gåvoåret samt om gåvorna ska medföra uttagsbeskattning. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2019:49:Ett amerikanskt s.k. DISC-bolag har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om näringsbetingade andelar. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2013:52:Ett aktiebolag, som är delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, har inte ansetts kunna kvitta sina kapitalförluster på delägarrätter som inte är näringsbetingade mot skattepliktiga kapitalvinster på delägarrätter som uppkommit hos den juridiska personen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
3 §
Varje delägare i ett svenskt handelsbolag och varje obegränsat skattskyldig delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person ska beskattas för så stort belopp som motsvarar hans andel av handelsbolagets eller den juridiska personens inkomst, oavsett om beloppet tas ut ur företaget eller ej.
När det gäller delägarnas skattskyldighet tillämpas
- 3 kap. för fysiska personer,
- 4 kap. för dödsbon, och
- 6 kap. för juridiska personer. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:10: I en ny 2 a § regleras skattskyldigheten för obegränsat skattskyldiga delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Bestämmelsen har utformats och placerats enligt Lagrådets förslag. Bestämmelsen har flyttats från 6 kap. 14 § och innebär att obegränsat skattskyldiga delägare beskattas för den utländska juridiska personens inkomster. Begränsat skattskyldiga delägare är inte skattskyldiga för sin andel av inkomsterna även om den utländska juridiska personen har inkomster i Sverige. I ...
- HFD 2022:33:En i Sverige obegränsat skattskyldig delägare i ett danskt kommanditselskab avser att ge bort sina andelar i bolaget till personer som är begränsat skattskyldiga här. Fråga om givaren ska beskattas för någon del av bolagets resultat under gåvoåret samt om gåvorna ska medföra uttagsbeskattning. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2018:36:Ett avtal mellan säljare och köpare av ett kommanditbolag om att resultatet i bolaget ska tillfalla köparen har frångåtts vid beskattningen eftersom fördelningen av resultatet framstått som orimlig och uteslutande betingad av skatteskäl.
- HFD 2018:25:En begränsat skattskyldig juridisk person som förvärvat en rätt till en andel av resultatet i ett svenskt kommanditbolag har inte ansetts skattskyldig här för inkomster som följer av denna rätt.
- HFD 2015:30:Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 § andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget. Inkomsttaxering 2008.
- HFD 2013:52:Ett aktiebolag, som är delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, har inte ansetts kunna kvitta sina kapitalförluster på delägarrätter som inte är näringsbetingade mot skattepliktiga kapitalvinster på delägarrätter som uppkommit hos den juridiska personen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
6 kap. Juridiska personer
Upphävd: SFS 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning)
Innehåll
1 §
Detta kapitel gäller för juridiska personer. Bestämmelserna i 6 § andra stycket gäller också för fysiska personer.
- obegränsat skattskyldiga i 3-6 §§,
- begränsat skattskyldiga i 7-18 §§, och
- skattskyldighet för överlåtna periodiska inkomster i 19 §.
I 6 a kap. finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för vissa ersättningar i form av royalty och avgift. I 7 kap. finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för vissa stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och andra juridiska personer. Lag (2004:614).
2 §
Bestämmelser om skattskyldighet finns för
- delägare i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap.,
- delägare i vissa samfälligheter i 6 § andra stycket, och
- delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i 39 a kap.Lag (2003:1086).
Prop. 2003/04:10: I paragraferna har några konsekvensändringar gjorts till följd av de nya CFC-reglerna. I 2 § finns en hänvisning till skattskyldighetsbestämmelserna i 5 kap. för delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person och i 39 a kap. för delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster.
8 – 10 §§ I nuvarande 6 kap. 9 och 10 §§ finns det bestämmelser om utländska bolag. Enligt 9 § avses med utländskt bolag en juridisk person som beskattas i den stat där den ...
Obegränsat skattskyldiga
Vilka som är obegränsat skattskyldiga
3 §
Juridiska personer är obegränsat skattskyldiga om de på grund av sin registrering eller, om registrering inte har skett, platsen för styrelsens säte eller någon annan sådan omständighet är att anse som svenska juridiska personer.
- HFD 2016:25:En svensk värdepappersfond har ansetts ha skatterättslig hemvist i Sverige vid tillämpning av ett skatteavtal, trots att den inte är föremål för någon beskattning här.
Innebörden av obegränsad skattskyldighet
4 §
Den som är obegränsat skattskyldig är skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet.
Svenska värdepappersfonder och specialfonder
5 §
Svenska värdepappersfonder och specialfonder är inte skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. Lag (2013:569).
- HFD 2016:25:En svensk värdepappersfond har ansetts ha skatterättslig hemvist i Sverige vid tillämpning av ett skatteavtal, trots att den inte är föremål för någon beskattning här.
Samfälligheter
6 §
Svenska juridiska personer som har bildats enligt en författning eller på liknande sätt för att förvalta en sådan marksamfällighet eller regleringssamfällighet som är en särskild taxeringsenhet, är skattskyldiga för samfällighetens inkomster enligt 4 §.
Svenska juridiska personer som har bildats enligt en författning eller på liknande sätt för att förvalta andra samfälligheter än sådana som avses i första stycket, är inte själva skattskyldiga. Intäktsposterna och kostnadsposterna fördelas i stället på delägarna i samfälligheten med belopp som för varje delägare motsvarar hans andel. Lag (2000:1341).
Begränsat skattskyldiga
Vilka som är begränsat skattskyldiga
7 §
Utländska juridiska personer är begränsat skattskyldiga.
- HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2018:25:En begränsat skattskyldig juridisk person som förvärvat en rätt till en andel av resultatet i ett svenskt kommanditbolag har inte ansetts skattskyldig här för inkomster som följer av denna rätt.
- HFD 2018:78:Aktiviteter av visst slag som utförs i Sverige inom ramen för en utländsk stiftelses fullföljdsverksamhet har inte ansetts medföra att den får ett fast driftställe här. Förhandsbesked om inkomstskatt.
8 §
Med utländsk juridisk person avses en utländsk association om, enligt lagstiftningen i den stat där associationen hör hemma,
- den kan förvärva rättigheter och åta sig skyldigheter,
- den kan föra talan inför domstolar och andra myndigheter, och
- enskilda delägare inte fritt kan förfoga över associationens förmögenhetsmassa.
Även om villkoren enligt första stycket inte är uppfyllda ska bestämmelserna om utländska juridiska personer tillämpas också på utländska associationer som
- bedriver verksamhet avseende skadeförsäkring genom en sådan generalrepresentation som avses i 1 kap. 12 § lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige, eller
- bedriver tjänstepensionsverksamhet i Sverige enligt samma lag som avses i 1. Lag (2008:134).
Prop. 2007/08:55: Paragrafens andra stycke ändras redaktionellt.
Prop. 2001/02:42: Till paragrafen har fogats ett nytt andra stycke. Bestämmelsen innebär att bestämmelserna om utländska juridiska personer även skall tillämpas på en utländsk association som bedriver verksamhet avseende skadeförsäkring genom en generalrepresentation, men som inte uppfyller villkoren i första stycket för att anses som en utländsk juridisk person. Bestämmelsen innebär att medlemmarna i en s.k. försäkringssammanslutning som i syndikatform bedriver verksamhet i Sverige genom en generalrepresentation ...
- HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:29:En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av bestämmelserna om undantag i 7 kap. inkomstskattelagen, har ansetts som ett utländskt bolag som motsvarar ett företag som avses i 35 kap. 2 § nämnda lag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2018:78:Aktiviteter av visst slag som utförs i Sverige inom ramen för en utländsk stiftelses fullföljdsverksamhet har inte ansetts medföra att den får ett fast driftställe här. Förhandsbesked om inkomstskatt.
9 §
Bestämmelserna om utländska bolag ska tillämpas också på utländska stater och utländska menigheter.
I 4 kap. 3 § finns bestämmelser om att de bestämmelser som gäller för utländska bolag ska tillämpas på vissa dödsbon. Lag (2007:1419).
- RÅ 2004:29:En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av bestämmelserna om undantag i 7 kap. inkomstskattelagen, har ansetts som ett utländskt bolag som motsvarar ett företag som avses i 35 kap. 2 § nämnda lag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
10 a §
Utländska värdepappersfonder och specialfonder är begränsat skattskyldiga. Lag (2013:569).
Innebörden av begränsad skattskyldighet
11 §
Den som är begränsat skattskyldig är skattskyldig för
- inkomst från ett fast driftställe eller en fastighet i Sverige,
- inkomst på grund av att en näringsbostadsrätt som innefattar nyttjanderätt till ett hus eller en del av ett hus i Sverige avyttras,
- inkomst i form av utdelning på andelar i svenska ekonomiska föreningar,
- inkomster som anges i 7 § första stycket lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., om Skatteverket har meddelat beslut enligt 5 a § tredje stycket den lagen,
- återförda avdrag för periodiseringsfond och ersättningsfond,
- schablonintäkt enligt 30 kap. 6 a §,
- återfört uppskovsbelopp enligt 47 kap., och
- inkomst från ett svenskt handelsbolag, om den begränsat skattskyldige
- inte beskattas för inkomsten i den stat där denne hör hemma på grund av klassificeringen i skattehänseende av handelsbolaget enligt denna stats lagstiftning, och
- anses vara i intressegemenskap med handelsbolaget enligt 24 b kap. 3 §.
Ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas ska anses som inkomst från ett fast driftställe i Sverige, om ersättningen kommer från en näringsverksamhet med ett fast driftställe här.
En kapitalförlust ska dras av, om den som är begränsat skattskyldig skulle ha varit skattskyldig för en motsvarande kapitalvinst. Lag (2021:473).
Prop. 2019/20:20: I paragrafen finns bestämmelser om innebörden av begränsad skattskyldighet för juridiska personer.
Ändringen innebär att femte punkten i första stycket kompletteras så att det framgår att den begränsade skattskyldigheten även omfattar återförda avdrag för ersättningsfond. Ett särskilt tillägg enligt 31 kap. 22 §
behandlas som ...
Prop. 2008/09:182: Även juridiska personer som i dag är skattskyldiga enligt A-SINK ska kunna välja att bli beskattade enligt inkomstskattelagen. Första stycket har därför kompletterats med två nya punkter, 4 och 5.
Den nya punkten 4 innebär att begränsat skattskyldiga juridiska personer blir skattskyldiga i näringsverksamhet för sådana inkomster som anges i 7 § första stycket A-SINK om Skatteverket har meddelat beslut ...
Prop. 2009/10:33: Paragrafen innehåller en uppräkning av inkomster för vilka en begränsat skattskyldig juridisk person är skattskyldig. För samtliga delar av denna uppräkning gäller att de bara är tillämpliga om inte något annat följer av ett skatteavtal. I uppräkningen införs återförande av uppskovsbelopp och schablonintäkt enligt 47 kap.
Prop. 2020/21:111: I paragrafen finns bestämmelser om innebörden av begränsad skattskyldighet för juridiska personer. I punkterna 1–7 regleras vilka inkomster som begränsat skattskyldiga ska beskattas för.
Ändringen innebär att en ny åttonde punkt läggs till i första stycket som innebär att skattskyldigheten för begränsat skattskyldiga utökas till att även omfatta inkomst från ett svenskt handelsbolag. Detta gäller om inkomsten inte beskattas i den stat där den skattskyldige hör hemma på ...
- HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2018:25:En begränsat skattskyldig juridisk person som förvärvat en rätt till en andel av resultatet i ett svenskt kommanditbolag har inte ansetts skattskyldig här för inkomster som följer av denna rätt.
- HFD 2018:78:Aktiviteter av visst slag som utförs i Sverige inom ramen för en utländsk stiftelses fullföljdsverksamhet har inte ansetts medföra att den får ett fast driftställe här. Förhandsbesked om inkomstskatt.
12 §
Utländska juridiska personer är inte skattskyldiga för den del av inkomsterna enligt 11 § som delägarna i den juridiska personen är skattskyldiga för enligt 5 kap. 2 a § eller 39 a kap. 13 §. Lag (2003:1086). Utländska värdepappersfonder och specialfonder
Prop. 2003/04:10: I bestämmelsen har hänvisningen till de upphävda bestämmelserna i 13– 16 §§ ersatts med hänvisningar till de nya bestämmelserna i 5 kap. 2 a § och 39 a kap. 13 §.
- HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
13 §
Utländska värdepappersfonder och specialfonder är inte skattskyldiga för inkomst av tillgångar som ingår i fonden. Lag (2013:569).
Ändrad: SFS 2013:569 (Förvaltare av alternativa investeringsfonder)
Upphävd: SFS 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning)
Dispens för utländsk stats fastighetsinkomst
17 §
Regeringen får befria en utländsk stat från skattskyldighet för inkomst av en fastighet som är avsedd för den utländska statens beskickning eller konsulat i Sverige. Detta gäller dock bara om den utländska staten åtar sig att medge motsvarande befrielse.
Skattskyldighet enligt andra lagar
18 §
Bestämmelser om ytterligare skattskyldighet finns i
- lagen (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl., och - kupongskattelagen (1970:624). Skattskyldighet för överlåtna periodiska inkomster
19 §
Bestämmelserna i 3 kap. 23 § om skattskyldighet vid överlåtelse av rätt till periodiskt understöd eller liknande periodisk inkomst gäller också för juridiska personer.
6 a kap. Undantag från skattskyldighet för vissa ersättningar i form av royalty och avgift
Innehåll
1 §
Detta kapitel gäller för vissa juridiska personer som får ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas. Lag (2004:614).
Huvudregel
2 §
Bestämmelsen i 6 kap. 11 § andra stycket tillämpas inte om de villkor som anges i 3-6 §§ är uppfyllda. Lag (2004:614).
Villkor
Betalaren
3 §
Betalaren av ersättningen ska vara en sådan juridisk person som anges i bilaga 6 a.1, och vara
- obegränsat skattskyldig, eller
- begränsat skattskyldig samt bedriva näringsverksamhet från ett fast driftställe här. Lag (2007:1419).
Mottagaren
4 §
Mottagaren av ersättningen ska vara en sådan juridisk person som anges i bilaga 6 a.1, samt
- enligt skattelagstiftningen i en medlemsstat i Europeiska unionen (EU) anses höra hemma där och inte enligt ett skatteavtal ha hemvist utanför EU,
- utan rätt till undantag vara skyldig att betala någon av de skatter som anges i bilaga 6 a.2, eller en motsvarande eller i huvudsak likartad skatt som införts efter den 26 juni 2003, och 3. ta emot ersättningen för egen del. Lag (2007:1419).
5 §
Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om mottagaren av ersättningen har ett fast driftställe utanför Europeiska unionen och den rättighet eller tillgång som ersättningen avser faktiskt hänför sig till det fasta driftstället. Lag (2004:614).
Intressegemenskap
6 §
Betalaren och mottagaren av ersättningen ska ha intressegemenskap.
Med intressegemenskap enligt första stycket avses att 1. ett av företagen innehar minst 25 procent av kapitalet i det andra företaget, eller
- minst 25 procent av kapitalet i båda företagen innehas av ett annat företag som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen. Lag (2007:1419).
Oriktig prissättning
7 §
Om ersättningen är högre än vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende parter, tillämpas bestämmelserna i detta kapitel bara på det belopp som hade betalats om företagen inte hade haft intressegemenskap. Lag (2004:614).
7 kap. Vissa stiftelser, ideella föreningar, registrerade trossamfund och andra juridiska personer
- 35 kap. 2 § 1 st 6 p, övg. best. SFS 2013:960 2 p, 20a kap. 1 § 4 st, 31 kap. 25 § 2 st, 29 kap. 2 §, 24 kap. 32 § 1 st 2 p, 1 kap. 7 § 3 st, 1 kap. 2 §, 25a kap. 3 § 2 st, 63 kap. 11 §, övg. best. SFS 2004:790 2 p, 35a kap. 2 § 1 st 5 p, 23 kap. 14 § 2 st, 6 kap. 1 § 3 st, 35a kap. 2 § 1 st 6 p, övg. best. SFS 2002:540 2 p, 35 kap. 2 § 1 st 5 p
- 59 kap. 24 §, 25 kap. 19 § Socialförsäkringsbalk (2010:110)
- 10 kap. 4 § 1 st 4 p Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 8 § 1 st 7 p Lag (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.
- 2 kap. 4 § Lag (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton
- 3 kap. 4 § 1 st 2 p Fastighetstaxeringslag (1979:1152)
- 2 kap. 19 § Socialavgiftslag (2000:980)
- 7 §, 15 § 1 st 3 p Lag (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva
- 7 §, 14 § 1 st 3 p Lag (2019:453) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva
- 2 kap. 4 § Lag (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet
Ändrad: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014), 2004:790 (Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration), 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 2018:1143 (En omreglerad spelmarknad), 2017:907 (Vissa skattefrågor för ideella föreningar, registrerade trossamfund och kollektivavtalsstiftelser), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)
Upphävd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)
Innehåll
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om undantag från skattskyldighet för
- staten, kommuner och pensionsstiftelser i 2 §,
- stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund i 3–11 §§,
- vissa andra juridiska personer i 15–20 §§, och
- ägare av vissa fastigheter i 21 §.
Vad som sägs om ett registrerat trossamfund gäller även för självständiga organisatoriska delar av ett sådant samfund. I fråga om begränsat skattskyldiga gäller bestämmelserna de inkomster som de är skattskyldiga för enligt 6 kap.Lag (2013:960).
Helt undantagna juridiska personer
2 §
Helt undantagna från skattskyldighet är
- staten,
- regioner, kommuner och kommunalförbund,
- pensionsstiftelser enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m., och
- samordningsförbund enligt 4 § lagen (2003:1210) om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser.
I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt för pensionsstiftelser. Lag (2019:907).
Prop. 2003/04:152: I första stycket görs endast en ändring med anledning av ändrad rubrik till lagen om finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet (se författningsförslag 2.15).
Prop. 2002/03:132: I paragrafens första stycke införs en fjärde punkt om att samordningsförbund inom den finansiella samordningen skall vara undantagna från skattskyldighet.
- RÅ 2006:39:En stiftelse, vars förmögenhetsvärde skall ligga till grund för beräkningen av pensionsutbetalningar enligt arbetsgivarens utfästelse om pension, har inte ansetts som en pensionsstiftelse enligt lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2003:1214 (Finansiell samordning inom rehabiliteringsområdet), 2004:790 (Anpassningar med anledning av en ny statlig myndighet för socialförsäkringens administration), 2019:907 (En ny beteckning för kommuner på regional nivå och vissa frågor om regionindelning)
Upphävd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)
Stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund
Skattskyldighet
3 §
Stiftelser som uppfyller ändamåls-, verksamhets- och fullföljdskraven i 4–6 §§ samt ideella föreningar och registrerade trossamfund som förutom dessa krav även uppfyller öppenhetskravet i 10 § är, med undantag för kapitalvinster och kapitalförluster, skattskyldiga bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §.
Föreningar och trossamfund som uppfyller kraven i 4–6 och 10 §§ är dock inte skattskyldiga för
- sådan inkomst som kommer från en självständig näringsverksamhet eller en särskild förvaltningsenhet som avser fastighet, om inkomsten till huvudsaklig del kommer från
- verksamhet som är ett direkt led i främjandet av sådana ändamål som avses i 4 § eller som har annan naturlig anknytning till sådana ändamål,
- verksamhet som avser upplåtelse av rättigheter som uppkommit genom främjandet av sådana ändamål som avses i 4 §,
- verksamhet som avser försäljning av skänkta varor och som utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete,
- verksamhet som bedrivs med stöd av 6 kap.spellagen (2018:1138), eller
- verksamhet som inte avses i c eller d och som av hävd har använts som finansieringskälla för ideellt arbete, eller
- inkomst från innehav av en fastighet som tillhör föreningen eller trossamfundet och som används i verksamheten på sådant sätt som anges i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152).
Vid tillämpningen av andra stycket 1 d ska verksamheten ses som en självständig näringsverksamhet. Lag (2018:1143).
Prop. 2017/18:220: Paragrafen innehåller bestämmelser om vissa undantag från beskattning för stiftelser, ideella föreningar och registrerade trossamfund. Övervägandena i fråga om skattebefriad spelverksamhet finns i avsnitt 17.3.
Prop. 2016/17:192: Första punkten i paragrafens andra stycke ändras genom att en ny andra strecksats införs, av vilken det uttryckligen framgår att undantaget från skattskyldighet för ideella föreningar och registrerade trossamfund som uppfyller kraven i 4–6 och 10 §§ även omfattar verksamhet som avser upplåtelse av rättigheter som har sitt ursprung i bedrivandet av den allmännyttiga verksamheten. De nuvarande andra och tredje strecksatserna blir därmed den tredje respektive fjärde strecksatsen. ...
- HFD 2023:23:Bidrag som en stiftelse lämnar till personer med funktionsnedsättning och som avser hjälpmedel, rekreations- och vårdresor, lägervistelser och omsorger av olika slag har ansetts omfattade av det allmännyttiga ändamålet social hjälpverksamhet. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- RÅ 2004:94:Uttagsbeskattning har skett när en stiftelses tillgångar övertagits av ett registrerat trossamfund enligt lagen om upplösning av stiftelser i vissa fall. Tillgångar som övertagits av trossamfundet har ansetts anskaffade till de värden som legat till grund för uttagsbeskattningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- 7 kap. 7 §, 11 kap. 47 § 2 st, övg. best. SFS 2015:775 2 p, 7 kap. 1 § 1 st 2 p
- 30 kap. 4 § 1 st 2 p Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 2 kap. 4 § Lag (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton
- 4 kap. 8 § Mervärdesskattelag (1994:200)
- 7 §, 15 § 1 st 3 p, 6 § 1 st 1 p, 8 § 2 st Lag (2011:1269) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva
- 8 § 2 st, 7 §, 6 § 1 st 1 p, 14 § 1 st 3 p Lag (2019:453) om godkännande av gåvomottagare vid skattereduktion för gåva
- 2 kap. 4 § Lag (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet
- 11 § 3 st 2 p Förordning (2023:233) om elstöd till företag
- 2 § 1 st 2 p, 4 § Lag (2020:548) om omställningsstöd
- 7 § 1 st 2 p Förordning (2021:816) om statligt stöd för vissa planerade evenemang som inte kunnat genomföras med anledning av begränsningar som beslutats för att förhindra spridning av sjukdomen covid-19
- 10d §, 10c § Förordning (2015:503) om särskilt anställningsstöd
Ändrad: SFS 2015:775 (Budgetpropositionen för 2016), 2018:1143 (En omreglerad spelmarknad), 2017:907 (Vissa skattefrågor för ideella föreningar, registrerade trossamfund och kollektivavtalsstiftelser)
Upphävd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)
Ändamålskravet
4 §
Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet ska ha ett eller flera allmännyttiga ändamål. Med allmännyttigt ändamål avses ett ändamål som främjar
- idrott,
- kultur,
- miljövård,
- omsorg om barn och ungdom,
- politisk verksamhet,
- religiös verksamhet,
- sjukvård,
- social hjälpverksamhet,
- Sveriges försvar och krisberedskap i samverkan med myndighet,
- utbildning,
- vetenskaplig forskning, eller
- en annan likvärdig verksamhet.
Stiftelsens ändamål får inte vara begränsat till vissa familjer eller bestämda personer. Föreningens eller trossamfundets ändamål får inte vara begränsat till vissa familjers, medlemmars eller andra bestämda personers ekonomiska intressen. Lag (2013:960).
- RÅ 2004:94:Uttagsbeskattning har skett när en stiftelses tillgångar övertagits av ett registrerat trossamfund enligt lagen om upplösning av stiftelser i vissa fall. Tillgångar som övertagits av trossamfundet har ansetts anskaffade till de värden som legat till grund för uttagsbeskattningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2019:59:En stiftelse som lämnar bidrag till ett aktiebolag som utan vinstsyfte bedriver utbildning och vetenskaplig forskning har ansetts främja ett allmännyttigt ändamål. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- övg. best. SFS 2013:960 2 p, 7 kap. 3 §, 1 kap. 7 § 3 st, 7 kap. 6 §, 7 kap. 21 § 2 st, 63 kap. 11 §, 7 kap. 3 § 2 st, 7 kap. 3 § 2 st 1 p, 7 kap. 3 § 2 st 1 p, 7 kap. 5 §
- 59 kap. 24 §, 25 kap. 19 § Socialförsäkringsbalk (2010:110)
- 10 kap. 4 § 1 st 4 p Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 8 § 1 st 7 p Lag (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.
- 3 kap. 4 § 1 st 2 p Fastighetstaxeringslag (1979:1152)
- 2 kap. 19 § Socialavgiftslag (2000:980)
- 10d § Förordning (2015:503) om särskilt anställningsstöd
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)
Upphävd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)
Verksamhetskravet
5 §
Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet ska i den verksamhet som bedrivs under beskattningsåret uteslutande eller så gott som uteslutande främja ett eller flera sådana ändamål som anges i 4 §.
Om verksamhetskravet inte är uppfyllt under beskattningsåret, får hänsyn tas till hur kravet sammantaget har uppfyllts året före beskattningsåret, beskattningsåret samt det närmast följande beskattningsåret. Lag (2013:960).
- HFD 2019:59:En stiftelse som lämnar bidrag till ett aktiebolag som utan vinstsyfte bedriver utbildning och vetenskaplig forskning har ansetts främja ett allmännyttigt ändamål. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)
Upphävd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)
Fullföljdskravet
6 §
Stiftelsen, den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet ska under beskattningsåret i skälig omfattning använda sina intäkter för ett eller flera allmännyttiga ändamål enligt 4 §. Hänsyn får även tas till hur intäkterna sammantaget har använts under en period av flera beskattningsår.
Fullföljdskravet är uppfyllt även om stiftelsen, föreningen eller trossamfundet under beskattningsåret inte har använt sina intäkter i tillräcklig omfattning, om detta förhållande kan antas vara tillfälligt. Vid denna bedömning ska hänsyn tas till om kravet har uppfyllts de föregående beskattningsåren samt förutsättningarna för att det kommer att uppfyllas under det närmast följande beskattningsåret. Lag (2013:960).
- RÅ 2010:40:En allmännyttig stiftelse som avser att finansiera tidsobegränsade professurer har vid bedömningen av fullföljdskravet i 7 kap. 6 § inkomstskattelagen ansetts få tillgodoräkna sig endast belopp som betalats ut för ändamålet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- 7 kap. 3 §, 1 kap. 7 § 3 st, 7 kap. 21 § 2 st, 63 kap. 11 §, 7 kap. 18 §, 7 kap. 3 § 2 st
- 59 kap. 24 §, 25 kap. 19 § Socialförsäkringsbalk (2010:110)
- 10 kap. 4 § 1 st 4 p Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 8 § 1 st 7 p Lag (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.
- 3 kap. 4 § 1 st 2 p Fastighetstaxeringslag (1979:1152)
- 2 kap. 19 § Socialavgiftslag (2000:980)
7 §
Vid bedömningen av om fullföljdskravet är uppfyllt ska sådana intäkter beaktas som enligt 3 § inte ska tas upp till beskattning, dock med undantag för schablonintäkter enligt 42 kap. 43 § och kapitalvinster. Även följande intäkter ska beaktas, om intäkterna inte ska tas upp till beskattning enligt denna lag:
- Medlemsavgifter och andra avgifter för deltagande i den allmännyttiga verksamheten.
- Stöd eller bidrag.
- Förvärv genom testamente eller gåva.
Intäkter som avses i första stycket 2 och 3 ska dock beaktas bara om det framgår av omständigheterna att avsikten är att de ska användas direkt för verksamheten.
Intäkter som avses i första stycket ska minskas med kostnader för att förvärva och bibehålla dessa intäkter. Lag (2013:960).
- RÅ 2005:67:En idrottsförening har ansetts frikallad från skattskyldighet för inkomst av bingoverksamhet som bedrivits genom en s.k. bingoallians. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2021:47:Fråga om en aktieägare ska beskattas för utdelning som avser annat än pengar när rätten till utdelningen har getts bort till en stiftelse. Även fråga om gåvan av rätten till utdelning respektive den egendom som utdelningen avser omfattas av fullföljdskravet i 7 kap. 7 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- RÅ 2004:94:Uttagsbeskattning har skett när en stiftelses tillgångar övertagits av ett registrerat trossamfund enligt lagen om upplösning av stiftelser i vissa fall. Tillgångar som övertagits av trossamfundet har ansetts anskaffade till de värden som legat till grund för uttagsbeskattningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2005:4:Omvandling av medlemsinsatser i en golfförening till s.k. spelrätter medför inte att föreningen inte längre uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet och inte heller att föreningen skall ta upp några intäkter till beskattning (I); vid innehavarens avyttring av en sådan spelrätt skall beskattning ske såsom för personliga tillgångar (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2009:66:Förhandsbesked borde inte ha lämnats angående skattskyldigheten för en viss verksamhet när verksamheten har varit föremål för prövning i den ordinarie taxeringsprocessen.
- HFD 2013 not 68:Idrottsförening med curlingspel som ändamål ansågs inte skattskyldig för ersättning från dotterbolag för tillverkning och underhåll av is (förhandsbesked)
- RÅ 2007:54:En ideell förening har ansetts uppfylla kravet på öppenhet enligt 7 kap. 7 § inkomstskattelagen.
- HFD 2013:56:En idrottsförenings försäljning av skänkta varor har med hänsyn till de former i vilka verksamheten bedrivs ansetts skattefri såsom hävdvunnen finansieringskälla. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Upphävd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)
8 §
Skatteverket får medge undantag från fullföljdskravet för en ideell förening eller ett registrerat trossamfund som avser att förvärva en fastighet eller annan anläggning som är avsedd för den ideella verksamheten. Detsamma gäller om en förening eller ett trossamfund avser att genomföra omfattande byggnads-, reparations- eller anläggningsarbeten på en fastighet som används av föreningen eller trossamfundet.
Beslutet får avse högst fem beskattningsår i följd. Det får förenas med villkor att föreningen eller trossamfundet ska ställa säkerhet eller liknande för den inkomstskatt som kan komma att påföras föreningen eller trossamfundet på grund av omprövning av besluten om slutlig skatt för de år som beslutet avser, om det upphör att gälla enligt 9 §.
Skatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2013:960).
- RÅ 2004:94:Uttagsbeskattning har skett när en stiftelses tillgångar övertagits av ett registrerat trossamfund enligt lagen om upplösning av stiftelser i vissa fall. Tillgångar som övertagits av trossamfundet har ansetts anskaffade till de värden som legat till grund för uttagsbeskattningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2005:4:Omvandling av medlemsinsatser i en golfförening till s.k. spelrätter medför inte att föreningen inte längre uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet och inte heller att föreningen skall ta upp några intäkter till beskattning (I); vid innehavarens avyttring av en sådan spelrätt skall beskattning ske såsom för personliga tillgångar (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2012:45:Ändamålskravet i 7 kap. 8 § inkomstskattelagen kan uppfyllas genom uthyrning av lokal för allmännyttiga ändamål.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)
Upphävd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)
9 §
Om den ideella föreningen eller det registrerade trossamfundet inte inom föreskriven tid har genomfört den avsedda investeringen eller inte har iakttagit något annat villkor i beslutet, ska skattskyldigheten prövas som om undantaget inte hade medgetts. Lag (2013:960).
- RÅ 2005:4:Omvandling av medlemsinsatser i en golfförening till s.k. spelrätter medför inte att föreningen inte längre uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet och inte heller att föreningen skall ta upp några intäkter till beskattning (I); vid innehavarens avyttring av en sådan spelrätt skall beskattning ske såsom för personliga tillgångar (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)
Upphävd: SFS 2013:960 (Budgetpropositionen för 2014)
Öppenhetskravet
10 §
En ideell förening eller ett registrerat trossamfund får inte vägra någon inträde som medlem, om det inte finns särskilda skäl för det med hänsyn till arten eller omfattningen av dess verksamhet, syfte eller annat. Lag (2013:960).
- RÅ 2005:4:Omvandling av medlemsinsatser i en golfförening till s.k. spelrätter medför inte att föreningen inte längre uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet och inte heller att föreningen skall ta upp några intäkter till beskattning (I); vid innehavarens avyttring av en sådan spelrätt skall beskattning ske såsom för personliga tillgångar (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:76:Fråga om en ideell förening uppfyller fullföljdskravet i 7 kap. 10 § inkomstskattelagen genom att tillskjuta medel till en nybildad stiftelse inom samma intressesfär. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- 7 kap. 3 §, 1 kap. 7 § 3 st, 7 kap. 21 § 2 st, 63 kap. 11 §, 7 kap. 11 § 2 st, 7 kap. 3 § 2 st, 7 kap. 11 §
- 59 kap. 24 §, 25 kap. 19 § Socialförsäkringsbalk (2010:110)
- 10 kap. 4 § 1 st 4 p Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 8 § 1 st 7 p Lag (1991:591) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta artister m.fl.
- 3 kap. 4 § 1 st 2 p Fastighetstaxeringslag (1979:1152)
- 2 kap. 19 § Socialavgiftslag (2000:980)
11 §
Ideella föreningars central-, distrikts- eller samarbetsorganisationer anses som öppna om deras medlemmar utgörs av föreningar som uppfyller kravet i 10 §.
Ett registrerat trossamfund anses som öppet om den del av trossamfundet där medlemsantagning sker uppfyller kravet i 10 §. Lag (2013:960).
Prop. 2007/08:55: I paragrafen görs endast viss språklig justering.
- RÅ 2005:4:Omvandling av medlemsinsatser i en golfförening till s.k. spelrätter medför inte att föreningen inte längre uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet och inte heller att föreningen skall ta upp några intäkter till beskattning (I); vid innehavarens avyttring av en sådan spelrätt skall beskattning ske såsom för personliga tillgångar (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Vissa andra juridiska personer
15 §
Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 §:
- sådana domkyrkor, lokalkyrkor eller dylikt som hör till Svenska kyrkan, i deras egenskap av ägare till vissa tillgångar som är avsedda för Svenska kyrkans verksamhet,
- sjukvårdsinrättningar som inte bedrivs i vinstsyfte,
- barmhärtighetsinrättningar, och
- hushållningssällskap med stadgar som har fastställts av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämt.
En juridisk person som uppfyller kraven i första stycket är dock inte skattskyldig för kapitalvinster och kapitalförluster.
- RÅ 2008:74:Ett aktiebolag som bedriver sjukvårdsverksamhet kommersiellt och använder vinsten till att konsolidera och utveckla verksamheten har inte ansetts som en sådan sjukvårdsinrättning som inte bedrivs i vinstsyfte. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
16 §
Följande juridiska personer är skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastigheter:
- akademier,
- allmänna undervisningsverk,
- studentkårer vid statliga universitet och högskolor som avses i 4 kap. 8 § högskolelagen (1992:1434) och nationer vid Uppsala universitet eller Lunds universitet som avses i 4 kap. 15 § högskolelagen samt samarbetsorgan för sådana sammanslutningar med ändamål att sköta de uppgifter som sammanslutningarna enligt högskolelagen eller föreskrift som meddelats med stöd av högskolelagen ansvarar för,
- regionala utvecklingsbolag som med stöd av 1 § lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag fått rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare samt moderbolag till sådana utvecklingsbolag,
- arbetslöshetskassor,
- personalstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. och vars ändamål uteslutande är att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom, olycksfall eller utbildning,
- stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att lämna avgångsersättning till arbetstagare som blivit arbetslösa eller att främja åtgärder till förmån för arbetstagare som blivit eller löper risk att bli arbetslösa eller att lämna understöd vid utbildning eller att lämna permitteringslöneersättning, och
- bolag eller andra juridiska personer som uteslutande har till uppgift att lämna permitteringslöneersättning. Lag (2013:960).
Prop. 2003/04:152: Paragrafens uppräkning av organ som är skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastighet ändras på det sättet att de allmänna försäkringskassorna bortfaller, eftersom dessa kommer att avvecklas. Den nya Försäkringskassan är statlig och kommer därför enligt 7 kap. 2 § 1 att vara helt undantagen från skattskyldighet.
<a href="https://lagen.nu/prop/2003/04:152" ...
- HFD 2017:3:En förskola har inte ansetts bedriva sådan skolverksamhet som medför att den är ett allmänt undervisningsverk enligt inkomstskattelagen.
- HFD 2022:45:En juridisk person som bedriver verksamhet i fritidshem i mer än ringa omfattning har inte ansetts vara ett allmänt undervisningsverk enligt inkomstskattelagen. Förhandsbesked om inkomstskatt.
17 §
Följande juridiska personer är också skattskyldiga bara för inkomst på grund av innehav av fastigheter:
- Jernkontoret, så länge kontorets vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägarna,
- Nobelstiftelsen,
- Right Livelihood Award Stiftelsen,
- Stiftelsen Anna Lindhs Minnesfond,
- Stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond,
- Stiftelsen Industrifonden,
- Stiftelsen Konung Carl XVI Gustafs 50-årsfond,
- Stiftelsen Norrlandsfonden,
- Stiftelsen Olof Palmes minnesfond för internationell förståelse och gemensam säkerhet,
- Stiftelsen Produktionstekniskt centrum i Borås för tekoindustrin – PROTEKO,
- Stiftelsen Svenska bibelsällskapets bibelfond,
- Stiftelsen Svenska Filminstitutet,
- Stiftelsen Sveriges Nationaldag,
- Stiftelsen TCO:s internationella stipendiefond till statsminister Olof Palmes minne,
- Stiftelsen UV-huset,
- Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet,
- Svenska skeppshypotekskassan,
- Svenska UNICEF-kommittén,
- Sveriges export- och investeringsråd, och
- Sveriges Standardiseringsförbund, så länge dess vinstmedel används till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till medlemmarna. Lag (2018:1143).
Prop. 2001/02:46: I paragrafen finns den s.k. katalogen med juridiska personer som bara är skattskyldiga för inkomst på grund av innehav av fastighet. I den sextonde strecksatsen räknas SIS – Standardiseringen i Sverige, upp. Fram till den 31 december 2000 bedrevs standardiseringsverksamheten i Sverige av SIS och ett antal standardiseringsorgan som auktoriserats av SIS. Verksamheten har genomgått en omstrukturering i syfte att anpassa organisationen till internationella förhållanden. Den nya organisationen ...
Prop. 2013/14:27: Paragrafen ändras så att de subjekt som har upphört med sin verksamhet eller har avvecklats inte längre ska kvarstå. I några fall ändras namnet så att ordet stiftelse finns med. Sveriges export- och investeringsråd ersätter Sveriges exportråd. SSR – Sveriges Standardiseringsråd har ändrat namn till Sveriges Standardiseringsförbund och Industri- och nyföretagarfonden har ändrat namn till Stiftelsen Industrifonden.
Förslaget behandlas i <a href="https://lagen.nu/prop/2013/14:27#S12" ...
- 29 kap. 2 §, övg. best. SFS 2001:1176 2 p, övg. best. SFS 2004:1040 2 p, 7 kap. 18 §, övg. best. SFS 2013:1106 1 st
- 2 kap. 4 § Lag (2015:911) om identifiering av rapporteringspliktiga konton vid automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton
- 2 kap. 4 § Lag (2015:62) om identifiering av rapporteringspliktiga konton med anledning av FATCA-avtalet
18 §
Bestämmelserna om begränsning i skattskyldigheten i 15–17 §§ tillämpas för stiftelser bara om fullföljdskravet i 6 § är uppfyllt. Vid tillämpning av fullföljdskravet ska stiftelserna anses främja ett allmännyttigt ändamål.
Vid tillämpning av fullföljdskravet beaktas inte avgifter som betalas av arbetsgivare till stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med sådana ändamål som anges i 16 §.
Om det finns särskilda krav när det gäller verksamheten eller liknande, tillämpas bestämmelserna om begränsning i skattskyldigheten bara om stiftelserna i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande uppfyller dessa krav. När det anges att stiftelserna uteslutande ska bedriva viss verksamhet gäller dock det. Lag (2017:907).
Prop. 2016/17:192: Av paragrafens andra stycke, som är nytt, framgår att avgifter som arbetsgivare betalar till stiftelser som bildats enligt avtal mellan organisationer av arbetsgivare och arbetstagare med sådana ändamål som anges i 16 § inte ska beaktas vid tillämpningen av fullföljdskravet. Övriga intäkter som inte ska tas upp till beskattning ska dock beaktas. De ändamål som anges i 16 § är att lämna avgångsersättning till arbetstagare som blivit arbetslösa eller att främja åtgärder till förmån för arbetstagare ...
20 §
Producentorganisationer är undantagna från skattskyldighet för inkomst som avser marknadsreglering enligt lagen (1994:1709) om EG:s förordningar om den gemensamma fiskeripolitiken.
Ägare av vissa fastigheter
21 §
Ägare av en sådan fastighet som avses i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) är inte skattskyldig för inkomst av fastigheten i den utsträckning den används för ändamål som avses i den paragrafen.
För sådan ideell förening eller registrerat trossamfund som uppfyller kraven i 4–6 och 10 §§ tillämpas dock i stället 3 § andra stycket 2.Lag (2013:960).
Prop. 2003/04:152: Bestämmelserna om skattefrihet för vissa bidrag och ersättningar från en allmän försäkringskassa ändras till att avse samma förmåner från den nya Försäkringskassan.
- RÅ 2005:9:Läkare, som äger en fastighet som vid fastighetstaxeringen indelats som skattefri specialbyggnad (vårdbyggnad) och där bedriver vårdverksamhet, har ansetts skattskyldiga för resultatet i vårdverksamheten till den del som överstiger värdet av användningen av fastigheten i verksamheten minskat med faktiska utgifter för användningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2010 not 43:Bolag som drev ett s.k. sommarland ansågs skattskyldigt för resultatet av verksamheten till den del det översteg värdet av användningen av den egna fastigheten i verksamheten minskat med faktiska utgifter för användningen (förhandsbesked)
AVD. III SKATTEFRIA INKOMSTER OCH INTE AVDRAGSGILLA UTGIFTER
8 kap. Inkomster som är skattefria
Innehåll
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om att vissa inkomster är skattefria vid inkomstbeskattningen.
Arv, gåva m.m.
2 §
Förvärv genom arv, testamente, gåva eller bodelning är skattefria.
En fastighet anses dock avyttrad om den överlåts till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag mot ersättning som överstiger
- fastighetens skattemässiga värde om den är en näringsfastighet, eller
- fastighetens omkostnadsbelopp om den är en privatbostadsfastighet. Lag (2017:625).
Vad som räknas som arv, testamente eller bodelning följer av deras civilrättsliga regleringar. Arvet, bodelningen o.s.v är alltid skattefritt i sig självt, däremot kan det bli fråga om beskattning i tidigare och senare led, i den mån det inte istället räknas som gåva. Ett dödsbo med aktier beskattas för utdelning på dessa, och arvtagaren beskattas för utdelning efter att arvet skiftats. Det är enbart själva förflyttningen, t.ex. från dödsbo till arvtagare, som inte beskattas. För dödsbo efter någon som drivit enskild näringsverksamhet gäller kontinuitetsprincipen. För att en gåva ska vara skattefri krävs att den är benefik (ges utan motprestation). Ges gåvan på grund av en utförd eller framtida arbetsinsats finns risk att gåvan istället klassas som remuneratorisk, så klassas vanligen gåvor som ges inom ett anställningsförhållande. För att undvika inkomstbeskattning av t.ex. julgåvor till anställda krävs att de håller sig inom de beloppsgränser som fastslås av Skatteverket. Exempelvis är julgåva under inkomståret 2009 skattefri om värdet inte är högre än 450kr.
Skatteverket om olika förmåner.
I vissa fall kan gåvomottagaren ge något i utbyte mot gåvan, blandat fång, utan att det innebär att den helt tappar sin benefika karaktär. Enligt delningsprincipen räknas det som ges mot ersättning som köp, medan den överskjutande delen är gåva och därmed skattefri. För fastigheter gäller särskilda regler. Om ersättningen är lägre än fastighetens taxeringsvärde räknas hela transaktionen, inte bara en del av den, som gåva.
- HFD 2017:38:Fråga om förvärv av aktier utan ersättning ska leda till att förvärvaren inkomstbeskattas eller om förvärvet ska betraktas som en skattefri gåva (I-III). Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2016:69:En förmögenhetsöverföring i form av aktier i ett bolag från föräldrar till en son som är verkställande direktör i bolaget har ansetts ha ett annat syfte än att belöna sonen för hans arbetsprestationer. Inkomstbeskattning har därför inte skett. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2013:28:Utbetalning av ett kapital i enlighet med ett testamentsförordnande har ansetts skattepliktig som periodiskt understöd från en familjestiftelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2020:65:Fråga om överlåtelse av aktier utan ersättning från ett bolags ensamägare till en anställd i bolaget ska leda till att den anställde ska inkomstbeskattas eller om förvärvet, med beaktande bland annat av vänskapen dem emellan, ska betraktas som en skattefri gåva. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Spelvinster och tävlingsvinster
3 §
Vinster i lotterier och kombinationsspel samt vid vadhållning är skattefria om
- spelet tillhandahålls av någon som har licens enligt spellagen (2018:1138) och spelet kräver licens enligt samma lag,
- spelet tillhandahålls i Sverige och spelet inte kräver licens enligt spellagen, eller
- spelet tillhandahålls i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och spelet inte kräver licens i Sverige.
Vinster vid vinstdragning på premieobligation är skattefria om vinstdragningen avser svenska premieobligationer eller om premieobligationen ställts ut i en stat inom EES. Lag (2018:2039).
För att vara skattefri krävs i princip att vinsten berodde på slumpen. Beror vinsten istället till större del på någon form av arbetsinsats beskattas vinsen vanligen som inkomst av tjänst. I Lotterilag (1994:1000) uttrycks det i 3 § så här: ”Vid bedömningen av om en verksamhet är ett lotteri skall hänsyn tas till verksamhetens allmänna karaktär och inte endast till den större eller mindre grad av slump som finns i det enskilda fallet.”
Lotteri som endast är tillgängligt för anställda hos företaget som anordnar det beskattas alltid som inkomst av tjänst.
Det är endast lotterier och premieobligationer inom EES som är skattefria. Vinster i lotterier och premieobligationer utanför EES är skattepliktiga, dock finns två undantag.
- vinsten eller vinstdragningen är inte högre än 100kr.
- vissa vinster efter vadhållning i samband med hästtävlingar där deltagandet sker via en svensk trav- eller galopporganisation (Lag (1991:1482) om lotteriskatt, 1 § 2 st. ).
I de situationerna är även vinster som kommer utanför EES skattefria.
Poker räknas som slumpspel, och är därför skattefritt i den mån arrangören av spelet är hemmahörande inom EES. Vinst i lotteri beskattas visserligen inte hos vinnaren, men väl hos anordnaren, se lagen (1991:1482) om lotteriskatt.
4 §
Tävlingsvinster är skattefria om de
- inte hänför sig till anställning eller uppdrag,
- inte består av kontanter eller liknande, och
- avser minnesföremål eller har ett värde som inte överstiger tre procent av prisbasbeloppet avrundat till närmaste hundratal kronor.
Tävlingsvinster beror på en prestation och beskattas vanligen i inkomstslaget tjänst. Uppfylls något av kriterierna i denna paragraf är vinsten ändå skattefri.
Stipendier
5 §
Stipendier som är avsedda för mottagarens utbildning är skattefria. Stipendier som är avsedda för andra ändamål är skattefria, om de
- inte är ersättning för arbete som har utförts eller ska utföras för utbetalarens räkning, och
- inte betalas ut periodiskt.
Av 11 kap. 46 § framgår att Marie Curie-stipendier inte är skattefria.
Bestämmelser om vissa periodiska understöd som inte ska tas upp som inkomst finns i 11 kap. 47 §. Lag (2007:1419).
Skattefriheten för utbildningsstipendier är inte absolut. Stipendier från arbetsgivare för arbetstagares vidareutbildning inom tjänsten är inte skattefria, samma gäller för stipendier från fackförbund för kurser i facklig verksamhet. Avgörande är om stipendiet kan liknas vid en gåva, eller om det kan relateras till att givaren har eller kommer att få nytta av mottagarens utbildning.
- RÅ 2004:33:Allsvensk damfotbollsspelare har inte beskattats för ett från Svenska Fotbollförbundet erhållet stipendium. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2014:21:Bidrag som en enskild näringsidkare erhållit från en stiftelse för att färdigställa en dokumentärfilm har ansetts vara ett skattefritt stipendium. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Tillägg och räntor
6 §
Tillägg enligt 37 kap. 15 § första stycket och 98 kap. 7 § första stycketsocialförsäkringsbalken är skattefria. Lag (2010:1277).
7 §
Räntor på återbetald skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser är skattefria:
- 40 och 42 §§ lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter,
- 2 kap. 14 § tullagen (2016:253), och
- 65 kap. 2 §, 4 § tredje stycket samt 16, 17 och 20 §§skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2016:274).
Prop. 2000/01:117: Räntebestämmelsen i 61 § andra stycket AGL har flyttats till en ny paragraf, 58 b §, i samma lag. Sådan ränta skall även i fortsättningen vara skattefri. Detta anges i första strecksatsen i den nu aktuella paragrafen.
Bestämmelserna i 61 § första och tredje styckena AGL skall upphöra att gälla och ersättas av skattebetalningslagens regler om ränta. En bestämmelse om att sådan ränta är skattefri finns redan ...
Prop. 2004/05:25: I paragrafen görs en konsekvensändring.
8 §
Räntor som enligt bestämmelserna i 17 kap. 4 § 1 och 2 skatteförfarandelagen (2011:1244) inte anges i kontrolluppgifter är skattefria om de för den skattskyldige under beskattningsåret sammanlagt inte uppgår till 500 kronor. Lag (2011:1256).
Bidrag till kostnader för barn
9 §
Följande bidrag enligt socialförsäkringsbalken är skattefria:
- barnbidrag,
- underhållsstöd,
- adoptionsbidrag, och
- efterlevandestöd. Lag (2010:1277).
Prop. 2001/02:84: Efterlevandestöd till barn enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn skall vara ett sådant bidrag som är skattefritt.
Bidrag till bostadskostnader
10 §
Bostadsbidrag, bostadstillägg och boendetillägg enligt socialförsäkringsbalken samt kommunalt bostadstillägg till handikappade är skattefria. Lag (2011:1516).
Bistånd
11 §
Ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (2025:400) och äldreförsörjningsstöd enligt 74 kap.socialförsäkringsbalken och liknande ersättningar är skattefria. Lag (2025:422).
Med ”liknande ersättningar” avses ersättningar som ges enligt samma förutsättningar som de nämnda. Det handlar om ersättningar som ges som stöd, inte som ersättning för arbete. Exempel på ersättning som täcks in av formuleringen är habiliteringsersättning och flitpeng.
Ersättningar till nyanlända invandrare
13 §
Etableringsersättning, etableringstillägg och bostadsersättning till vissa nyanlända invandrare är skattefria. Lag (2017:588).
Ersättningar på grund av kapitalförsäkring och utbetalningar från en PEPP-produkt
14 §
Ersättningar som betalas ut på grund av kapitalförsäkring och utbetalningar från en PEPP-produkt är skattefria.
Av 44 kap. 40 § framgår att en kapitalvinst vid avyttring av en kapitalförsäkring eller en PEPP-produkt inte ska tas upp. Lag (2022:1753).
Prop. 2007/08:12: Ett nytt andra stycke införs där en hänvisning görs till den nya bestämmelsen i 44 kap. 40 §.
- RÅ 2003:1:Överlåtelse av kapitalförsäkring har ansetts skola medföra kapitalvinstbeskattning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ersättningar vid sjukdom och olycksfall m.m.
Försäkringsersättningar
15 §
Ersättningar vid sjukdom eller olycksfall som betalas ut på grund av en försäkring är skattefria. Detta gäller dock inte ersättningar
- i form av pension,
- i form av livränta, om inte annat följer av 11 kap. 37 §, eller
- på grund av trafikförsäkring, ansvarsförsäkring eller skadestånds-försäkring om ersättningen avser förlorad inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt.
Med skadeståndsförsäkring avses en försäkring som ersätter den försäkrade det skadestånd som han har rätt till för personskada vid överfall och liknande.
Bestämmelser om sådana ersättningar i samband med sjukdom m.m. som grundar sig på förvärvsinkomst finns i 11 kap. 30 §. Bestämmelser om ersättningar som betalas ut på grund av avtalsgruppsjukförsäkring finns i 11 kap. 20 § och 15 kap. 9 §. Lag (2018:523).
Prop. 2017/18:131: Paragrafen reglerar i vilken utsträckning som försäkringsersättningar vid sjukdom eller olycksfall är skattefria. Ändringen innebär att hänvisningen i första stycket till sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst utgår.
Övervägandena finns i avsnitt 5.3.
- RÅ 2007:25:Belopp som vid arbetslöshet utbetalats från s.k. inkomstförsäkring har inte ansetts skattepliktigt och premien för försäkringen har inte ansetts avdragsgill. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2012 not 44:Livränta som utgår på grund av trafikskada som inträffat under tid då den skadade var anställd vid EU-kommissionen i Bryssel ansågs skattepliktig i Sverige (förhandsbesked)
- RÅ 2010:114:En försäkringsersättning som avsett förlorad arbetsinkomst har beskattats trots att mottagaren inte skulle ha varit skattskyldig för inkomsten på grund av den s.k. ettårsregeln. Inkomsttaxering 2007.
Offentliga ersättningar
16 §
Merkostnadsersättning enligt 50 kap.socialförsäkringsbalken och ersättning för merutgifter för resor enligt 27 kap. 5 § samma balk är skattefria. Lag (2018:1268).
17 §
Bidrag från Försäkringskassan till handikappade eller till föräldrar till handikappade barn för att skaffa eller anpassa motorfordon är skattefria. Om bidraget betalas ut till en näringsidkare för näringsverksamheten, tillämpas bestämmelserna om näringsbidrag i 29 kap.Lag (2004:790).
18 §
Hemsjukvårdsbidrag och hemvårdsbidrag som betalas ut av kommuners eller regioners medel till en vårdbehövande är skattefria. Lag (2019:907).
19 §
Assistansersättningar enligt 51 kap.socialförsäkringsbalken och ekonomiskt stöd till utgifter för personlig assistans enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade är skattefria. Lag (2010:1277).
20 §
Ersättningar vid dödsfall eller invaliditet genom statens riskgarantier för totalförsvarspliktiga, de som genomgår eller har genomgått militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter samt de som tjänstgör i Polisens utlandsstyrka och i Försvarsmakten i en internationell militär insats är skattefria. Lag (2010:462).
Ersättningar till arbetsgivare
21 §
Ersättningar från Försäkringskassan till arbetsgivare som enligt 27 kap.56 eller 57 §socialförsäkringsbalken har rätt att få arbetstagares sjukpenning från Försäkringskassan är skattefria, om lönen till arbetstagaren och andra utgifter för denne inte ska dras av. Lag (2010:1277).
Ersättningar vid sakskador
22 §
Försäkringsersättningar och andra ersättningar för skada eller liknande på tillgångar är skattefria. Detta gäller dock inte till den del
- ersättningen avser tillgångar i näringsverksamhet eller på något annat sätt avser en inkomst eller en utgift i näringsverksamhet, eller
- ersättningen betalas ut på grund av garantier av insättningar, investerarskydd eller försäkring enligt 55 kap. och avser ersättning för ränta eller för finansiella instrument.
I 45 kap. 26 § finns bestämmelser om att sådana belopp som avses i första stycket i vissa fall beaktas vid beräkning av kapitalvinst på fastighet. Lag (2008:813).
Skattefriheten omfattar även ersättning för tillgångar som skulle ha kapitalvinstbeskattats. Skattefriheten påverkas inte av om de ökat eller sjunkit i värde, vilket innebär att försäkringstagaren kan få ut en skattefri ersättning som i annat fall skulle ha beskattats. Motsvarande gäller att värdeminskning inte ger rätt till avdrag. Se dock kap. 31.
Prop. 2008/09:49: Ändringen i första stycket är en konsekvens av den ändring som görs i 55 kap. 2 §. Med att ersättning betalas ut på grund av "garanti till insättare" avses alltså ersättning som betalas ut på grund av en garanti till insättare som ställts ut med stöd av lagen (2008:000) om statliga garantier till insättare i utländska instituts filialer i Sverige.
- HFD 2015 not 30:Ersättning till aktiebolag för inkomstbortfall på grund av avtalsbrott ansågs skattepliktig (förhandsbesked)
- HFD 2012:39:Ersättning som avsett att kompensera ett moderbolag för att aktier i ett dotterbolag sjunkit i värde till följd av avtalsbrott har ansetts skattepliktig. Inkomsttaxering 2005.
23 §
Ersättningar för förlust av eller skada på tillgångar när ett fartyg förolyckats är skattefria, om ersättningarna lämnas från redare till arbetstagare som har sjöinkomst.
Återbäring på grund av försäkring
24 §
Återbäringar och andra utbetalningar av överskott på grund av en försäkring är skattefria, om premien för försäkringen inte får dras av. Detta gäller dock inte utbetalningar på grund av pensionsförsäkringar. Lag (2018:523).
Prop. 2017/18:131: Paragrafen reglerar beskattningen av återbäringar och andra utbetalningar av överskott av vissa försäkringar. Ändringen innebär att hänvisningen till sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst utgår.
Övervägandena finns i avsnitt 5.3.
Underhåll till patient eller till intagen
25 §
Underhåll till patienter på sjukhus eller till intagna på kriminalvårdsanstalt och liknande ersättningar är skattefria.
Begravningshjälp
26 §
Begravningshjälp är skattefri. Som begravningshjälp behandlas inte tjänstepension som avser tid efter den pensionsberättigades död.
Ersättningar vid inställelse i domstol
27 §
Ersättningar som fastställs av domstol eller betalas av allmänna medel till den som inställt sig inför domstol eller annan myndighet är skattefria till den del ersättningen utgör reseersättning, traktamente eller ersättning för tidsspillan. Detta gäller inte om inställelsen har skett yrkesmässigt.
Bär-, svamp- och kottplockning
28 §
Inkomster vid försäljning av vilt växande bär, svamp och kottar som den skattskyldige har plockat själv är skattefria till den del de under ett beskattningsår inte överstiger 12 500 kronor. Detta gäller inte om plockningsverksamheten i sig utgör näringsverksamhet eller ersättningen utgör lön eller liknande förmån i inkomstslaget tjänst. Lag (2006:1354).
Undantaget för då plockandet i sig utgör näringsverksamhet innebär att då det är självständigt, varaktigt och har ett vinstsyfte beskattas inkomsterna i inkomstslaget näringsverksamhet, och omfattas därmed inte av skattefriheten.
Blodgivning m.m.
29 §
Sedvanliga ersättningar till den som lämnat blod, modersmjölk eller organ är skattefria.
Hittelön m.m.
30 §
Följande ersättningar är skattefria om de inte hänför sig till anställning eller uppdrag:
- hittelön,
- ersättning till den som har räddat personer eller tillgångar i fara, och
- ersättning till den som har bidragit till eller avsett att bidra till
- att förebygga brott,
- att personer som har begått brott avslöjas eller grips, eller
- att föremål tas i beslag. Lag (2003:1194).
För att vara avdragsgill bör ersättningen vara skälig, dvs. stå i proportion till värdet av det som återfunnits eller räddats samt (eventuellt) insatsen som krävts.
Hittegods bör inlämnas till polisen, som då fastställer vad som är skälig hittelön. Vanligen innebär det 10% av godsets marknadsvärde. För mer information om vad som gäller då något upphittats, läs mer hos polisen, 4.1 behandlar hittelön.
Ersättningar vid självförvaltning
31 §
Ersättningar i form av avdrag på ordinarie hyra som en hyresgäst får för att utföra enklare förvaltningsuppgifter på en hyresfastighet inom ett öppet system för självförvaltning är skattefria, om de bestämts i en förhandlingsöverenskommelse enligt hyresförhandlingslagen (1978:304) eller i ett annat avtal mellan en hyresvärd och en eller flera hyresgäster. Detta gäller dock bara till den del avdraget inte överstiger den egna bostadens andel av den totala utgiften för dessa förvaltningsuppgifter och under förutsättning att samtliga hyresgäster som deltar i självförvaltningen får avdrag med samma belopp.
Vad som sägs i första stycket gäller i motsvarande utsträckning för avdrag på avgifter i bostadsrättsföreningar, bostadsföreningar, bostadsaktiebolag och liknande sammanslutningar.
9 kap. Utgifter som inte får dras av
Innehåll
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om vissa utgifter som inte får dras av.
Levnadskostnader m.m.
2 §
Den skattskyldiges levnadskostnader och liknande utgifter får inte dras av.
Utgifter för gåvor, premier för egna personliga försäkringar samt avgifter till kassor, föreningar och andra sammanslutningar som den skattskyldige är medlem i räknas som utgifter enligt första stycket.
För att vara avdragsgillt krävs att kostnaden är en merkostnad i förhållande till hur det annars hade varit. Ett månadskort till lokaltrafiken är i princip aldrig avdragsgillt, även om kortet krävs för att ta sig till arbetet eller olika uppdrag är det i de flesta fall inte införskaffat på grund av det. Kortet hade köpts oavsett, och är därmed inte avdragsgillt eftersom det inte är en merkostnad då det även används för tjänsten eller uppdraget.
Se även 12 kap., där ett antal undantag finns.
- RÅ 2007:25:Belopp som vid arbetslöshet utbetalats från s.k. inkomstförsäkring har inte ansetts skattepliktigt och premien för försäkringen har inte ansetts avdragsgill. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2013:6:Medlem i en bostadsrättsförening har inte medgetts avdrag för ränta som betalats till föreningen för lån som tagits för fullgörande av insatsskyldigheten. Inkomsttaxering 2009.
- RÅ 2010:33:Utgifter för reklamgåvor vars värde uppgått till högst 350 kr inklusive mervärdesskatt har ansetts vara avdragsgilla. Inkomsttaxering 2002.
- RÅ 2008:54:Ett avtal som har ingåtts med ett försäkringsföretag i Bermuda och som angetts avse en kapitalförsäkring med en årlig avgift på 1,2 procent och ett riskinnehåll på 0,1 procent har bedömts inte vara ett avtal om en livförsäkring. Inkomst- och förmögenhetstaxering 2001-2003.
- HFD 2014:62:Ett företag vars verksamhet är inriktad på ekologiska produkter har inte fått avdrag för utgifter för att kompensera för den klimatpåverkan som följer av bolagets transporter. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2018:55:Ett företag som haft utgifter för klimatkompensation och marknadsfört kompensationen vid försäljning av företagets produkter har medgetts avdrag såsom för marknadsförings-kostnader.
3 §
Periodiska understöd och liknande periodiska utbetalningar till personer i den skattskyldiges hushåll får inte dras av.
Svenska allmänna skatter
4 §
Svenska allmänna skatter får inte dras av. Som sådana skatter räknas bland annat kommunal och statlig inkomstskatt och kupongskatt. Lag (2007:1406).
Exempel på särskild skatt, som inte lyder under avdragsförbudet, är fastighetsskatt som får dras av enligt 16 kap. 17 §. Det är endast svenska allmänna skatter som inte får dras av, för utländska skatter finns inget sådant hinder. Att svenska särskilda och utländska skatter inte omfattas av avdragsförbudet innebär inte att de automatiskt är avdragsgilla, situationerna där de kan vara det varierar. Se vidare 16 kap17-19 §§
Prop. 2003/04:145: Andra stycket är nytt och utgör det generella avdragsförbudet för trängselskatt. Bestämmelsen avhandlas närmare i avsnitt 9.1.
Utgifter för vissa skattefria inkomster
5 §
Om en inkomst inte ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal eller sådan dispens som avses i 6 kap. 17 §, får inte heller utgifter för förvärv av inkomsten dras av.
Första stycket gäller dock inte utgifter som avser utdelning från ett utländskt bolag till en svensk juridisk person och som inte ska tas upp enligt 24 kap. 35 §. Lag (2018:1206).
Prop. 2003/04:10: I betänkandet föreslogs att bestämmelsen i nuvarande andra stycket skulle utgå, eftersom enligt förslagen i betänkandet utdelning från utländska företag skall vara skattefri under samma förutsättningar som utdelning från svenska företag.
Enligt vissa äldre skatteavtal kommer dock utdelning från utländska företag att kunna vara skattefri även i fall då skattefrihet enligt de nya reglerna inte föreligger om det utdelande företaget hade varit svenskt. Ett exempel på detta är skatteavtalet ...
Bär-, svamp- och kottplockning
6 §
Utgifter i samband med plockning av vilt växande bär, svamp och kottar får dras av bara till den del utgifterna överstiger sådana inkomster som inte är skattefria enligt 8 kap. 28 §.
Räntor och avgifter
7 §
Följande räntor och avgifter får inte dras av:
- räntor enligt 4 kap. 1 § studiestödslagen (1999:1395),
- räntor enligt 19 kap. 47 § socialförsäkringsbalken,
- avgifter enligt 37 kap. 15 § andra stycket och 98 kap. 7 § andra stycketsocialförsäkringsbalken, och
- räntor på sådana lån som avses i 11 kap. 45 § eller 15 kap. 3 §. Lag (2010:1277).
8 §
Räntor på skatt, tull eller avgift enligt följande bestämmelser får inte dras av:
- 5 kap. 8 § vägtrafikskattelagen (2006:227) eller 8 § lagen (2006:228) med särskilda bestämmelser om fordonsskatt,
- 2 kap.8–11 §§tullagen (2016:253), och
- 65 kap. 2 §, 4 § första stycket, 5–13 och 19 §§skatteförfarandelagen (2011:1244).
Dröjsmålsavgifter och ränta som beräknas enligt lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift får inte dras av. Lag (2016:274).
Prop. 2013/14:27: Ändringen i andra stycket är en följdändring till en tidigare ändring i lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift och innebär att ränta enligt den lagen inte får dras av.
Prop. 2000/01:117: Ändringen i första strecksatsen i första stycket föranleds av att räntebestämmelserna i 52, 52 a och 55 §§ AGL skall upphöra att gälla och ersättas av skattebetalningslagens regler om anståndsränta.
Att anståndsränta enligt skattebetalningslagen inte får dras av framgår av sista strecksatsen i paragrafens första stycke. ...
Sanktionsavgifter
9 §
Böter och offentligrättsliga sanktionsavgifter får inte dras av.
Utgångspunkten är att böter och sanktionsavgifter aldrig är avdragsgilla, oavsett situationen. Ett särfall är när arbetsgivare betalat böter åt en anställd, t.ex. ett bud som fått en parkeringsavgift. I det fallet är utgiften avdragsgill såsom lönekostnad, och den anställde inkomstbeskattas för beloppet.
Mutor
10 §
Utgifter för mutor eller andra otillbörliga belöningar får inte dras av.
Vad som är otillbörligt bestäms baserat på en samlad bedömning. I den bedömningen ses främst till om transaktionen är ägnad att påverka mottagarens tjänsteutövning. Faktorer som kan påverka bedömningen är värdet på transaktionen samt kulturen i landet där det gavs, sådant som inte påverkar är vad transaktionen kallas.
Att kulturen i landet där transaktionen sker spelar in innebär inte att mutan kan var avdragsgill för att den skett i ett land drabbat av korruption. Däremot spelar det in i gränsdragningen mellan otillbörlig muta och avdragsgill representation.
Arbetsgivaransvar
11 §
Belopp som en utbetalare är skyldig att betala enligt 59 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) får inte dras av. Lag (2011:1256).
AVD. IV INKOMSTSLAGET TJÄNST
10 kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget tjänst
Översikt över kapitel om inkomstslaget tjänst
- Kapitel 10
- Grundläggande bestämmelser samt vad som ska tas upp i inkomstslaget tjänst, sätter ramarna för inkomstslaget.
- Kapitel 11
- Vad som skall tas upp inom ramarna för ramarna av inkomstslaget.
- Kapitel 12
- Vad som skall dras av inom ramarna för ramarna av inkomstslaget.
Avgränsningen av inkomstslaget
1 §
Till inkomstslaget tjänst räknas inkomster och utgifter på grund av tjänst till den del de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet eller kapital.
- anställning,
- uppdrag, och
- annan inkomstgivande verksamhet av varaktig eller tillfällig natur.
Till inkomstslaget tjänst räknas alltid inkomster och utgifter vid avyttring av sådana tillgångar som avses i 52 kap. om de inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet och om
- tillgången eller materialet till denna förvärvats i huvudsak för att bearbetas av den skattskyldige, eller
- det uppkommit en vinst som till övervägande del beror på att den skattskyldige tillverkat eller bearbetat tillgången. Lag (2007:1419).
Inkomster beskattas som inkomst av tjänst om det är ersättning för utförd prestation, och inte ska beskattas som näringsverksamhet eller kapital. Det innebär att inkomster i hobbyverksamhet beskattas då dessa är på grund av en prestation, medan gåvor inte beskattas. Endast fysiska personer kan ha inkomst av tjänst.
- RÅ 2007:25:Belopp som vid arbetslöshet utbetalats från s.k. inkomstförsäkring har inte ansetts skattepliktigt och premien för försäkringen har inte ansetts avdragsgill. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2002:80:Ersättning som utges vid överlåtelse av ett utgivningsbevis för en tidning från de fysiska personer som äger beviset till det av dem ägda bolaget där tidningsutgivningen bedrivs har ansetts skola beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2011:80:En person har dömts för att bl.a. ha upprättat osanna fakturor åt några bolag. Hans inkomst av verksamheten har beskattats som tjänsteinkomst. Inkomsttaxering 2007.
- RÅ 2010:114:En försäkringsersättning som avsett förlorad arbetsinkomst har beskattats trots att mottagaren inte skulle ha varit skattskyldig för inkomsten på grund av den s.k. ettårsregeln. Inkomsttaxering 2007.
- HFD 2020:1:Riktad utdelning till delägare i fåmansföretag har inte medfört annan beskattning än den som följer av 57 kap. inkomstskattelagen.
- HFD 2012 not 19:Medlem av Den världsvida Orden av Jehovas vittnen i särskild heltidstjänst beskattades för naturaförmåner och kontant ersättning (förhandsbesked)
- HFD 2021:9:En ansökan om förhandsbesked avsåg en fråga som redan var besvarad i Högsta förvaltningsdomstolens praxis och ansökningen avvisades därför i den delen. Även fråga om hur styrelsearvoden i ömsesidiga försäkringsbolag och ideella föreningar ska beskattas. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- RÅ 2008:66:Ersättning vid försäljning av aktier har i visst fall beskattats som inkomst av tjänst. Inkomsttaxering 1999 och eftertaxering för 2000, 2002 och 2003 för inkomst samt skattetillägg. Ersättning enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.
- HFD 2014:63:En person har dömts för trolöshet mot huvudman med anledning av uttag av medel ur aktiebolag där han själv haft ägarintressen. Han har samtidigt dömts att betala skadestånd till bolagens konkursbon. Mot bakgrund av det inflytande han haft i bolagen har han beskattats i inkomstslaget tjänst för uttagen men bara till den del värdet av dem överstigit de ådömda skadestånden. Inkomsttaxering 2005-2008.
- HFD 2019:52:Ett aktiebolag avser att mot var och en av bolagets verksamhetsgrenar emittera en serie preferensaktier. Aktier i respektive serie kommer att förvärvas av de som arbetar i verksamhetsgrenen och utdelningen på aktierna bestämmas utifrån resultatet i den. Utdelningen har ansetts utgöra ersättning för en arbetsprestation som ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- RÅ 2010:113:En anställd har förmånsbeskattats vid förvärv av aktier. I enlighet med de villkor som gäller måste han lämna tillbaka aktierna utan ersättning när han slutar sin anställning. Förlusten har hänförts till inkomstslaget kapital. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2022:52:En syntetisk option som en anställd förvärvar från arbetsgivaren kan behandlas som värdepapper vid beskattningen, även om arbetsgivaren har rätt att återköpa optionen till marknadsvärde om den anställde lämnar sin anställning.
- HFD 2020:52:Fråga om förutsättningar för att vid ordinarie omprövning och genom efterbeskattning skönsmässigt beskatta en person för kontantinsättningar som gjorts på dennes bankkonto.
2 §
Som tjänst behandlas rätt till
- pension,
- livränta, periodiska understöd eller liknande periodiska inkomster som inte är ersättning för avyttrade tillgångar,
- engångsbelopp på grund av personskada,
- undantagsförmåner, och
- sådana förmåner som avses i 11 kap.30 § andra och tredje styckena, 31–36 och 46 §§. Lag (2018:523).
Pension definieras i 5 §. För engångsbelopp gäller begränsningarna som tas upp i 11 kap. 38 §
Prop. 2001/02:84: I punkten 6 görs en följdändring med anledning av att ett nytt andra stycke införs i 11 kap. 30 §.
Prop. 2017/18:131: I paragrafen anges vissa särskilda ersättningar som ska behandlas som inkomst av tjänst. Ändringen innebär att tredje punkten om ersättning på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst utgår. Det medför att tidigare fjärde–sjätte punkterna blir tredje– femte punkterna. I övrigt görs en redaktionell ändring i den tidigare sjätte punkten.
Övervägandena finns i avsnitt ...
Prop. 2001/02:18: I bestämmelsen räknas vissa ersättningar och förmåner upp som skall behandlas som tjänst. I punkt 6 finns en hänvisning till vissa angivna lagrum. Av misstag har dock någon hänvisning inte gjorts till 11 kap. 33 och 36 §§. Dessa paragrafer har därför lagts till.
- RÅ 2007:25:Belopp som vid arbetslöshet utbetalats från s.k. inkomstförsäkring har inte ansetts skattepliktigt och premien för försäkringen har inte ansetts avdragsgill. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2010:114:En försäkringsersättning som avsett förlorad arbetsinkomst har beskattats trots att mottagaren inte skulle ha varit skattskyldig för inkomsten på grund av den s.k. ettårsregeln. Inkomsttaxering 2007.
3 §
Till inkomstslaget tjänst räknas
- utdelningar och kapitalvinster på aktier m.m., i den utsträckning som anges i 57 kap., i företag som är eller har varit fåmansföretag,
- kapitalvinster på andelar i ett svenskt handelsbolag i den utsträckning som anges i 50 kap. 7 §,
- penninglån som avses i 11 kap. 45 §,
- avskattning av pensionsförsäkring enligt bestämmelserna i 58 kap.19 och 19 a §§,
- avskattning av pensionssparkonto enligt bestämmelserna i 58 kap. 33 §,
- avskattning av avtal om tjänstepension enligt bestämmelserna i 58 kap.19 och 19 a §§, och
- den del av utbetalningen som avses i 11 kap. 16 § när en medlem har gått ur en ekonomisk förening. Lag (2018:1162).
Prop. 2007/08:55: Ändringen i fjärde punkten är en följd av att en ny avskattningsregel införs i 58 kap. 19 a §.
Prop. 2005/06:39: Ändringarna innebär en anpassning till paragrafindelningen i den nya aktiebolagslagen (2005:551). En ändring i paragrafen har även föreslagits i propositionen Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet den 13 oktober 2005 (prop. 2005/06:22).
4 §
Till inkomstslaget tjänst räknas inte
- räntor på skulder för utbildning eller på andra skulder för tjänsten, och
- vad delägare i ett svenskt handelsbolag fått i lön från detta.
Till inkomstslaget tjänst räknas inte heller inkomster och utgifter på grund av sådant fastighetsinnehav som enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) likställs med ägande vid beskattningen, även om fastigheten innehas som en löneförmån.
Definitioner
Pension
5 §
Med pension avses ersättningar som betalas ut
- som allmän ålderspension, inkomstpensionstillägg, efterlevandepension och premiepension till efterlevande enligt socialförsäkringsbalken samt motsvarande utländska ersättningar,
- som ålders-, invaliditets- och efterlevandepension enligt Europaparlamentets beslut nr 2005/684/EG, Euratom av den 28 september 2005 om antagande av Europaparlamentets ledamotsstadga,
- på grund av tidigare tjänst på annat sätt än genom försäkring,
- på grund av pensionsförsäkring eller återköp av sådan försäkring, eller
- till förmånstagare enligt ett sådant avtal om tjänstepension som avses i 28 kap. 2 § andra stycket.
Med pension avses också ersättningar som betalas ut från pensionssparkonto
- till pensionsspararen,
- till förmånstagare på grund av förmånstagarförordnande,
- till den som fått rätten till pension genom bodelning,
- till make eller bröstarvinge på grund av att ett förmånstagarförordnande jämkats, eller
- vid återbetalning enligt 13 kap. 4 § äktenskapsbalken.
I 58 kap. finns ytterligare bestämmelser om pensionsförsäkringar och pensionssparkonton. Lag (2020:1240).
Punkten 4 i första stycket ”på grund av tidigare tjänst på annat sätt än genom försäkring...” kan lätt missuppfattas. Avsikten är inte att avgångsvederlag och liknande ska räknas som pension.
Ett vederlag kan ses som avgångsvederlag om det exempelvis rör sig om ”...en ekonomisk uppgörelse mellan arbetsgivare och arbetstagare i en situation då parterna är överens om att anställningsförhållandet av viss anledning skall upphöra.” (Länsrättens i dom i Stockholms län dom den 25 maj 2005 i mål nr 7168-05. Domen fastställdes av Regeringsrätten).
I samma mål sa länsrätten även ”Har en ersättning på grund av anställningens upphörande avsatts för framtida pension bör pensionsavtalet vara utformat så att den sökande inte kan upphäva eller ändra avtalet. Är så inte fallet bör ersättningen behandlas som ett avgångsvederlag. ”
Prop. 2001/02:84: Ändringen i första stycket 1 innebär ingen ändring i sak. Inkomstpension, tilläggspension och premiepension enligt lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension byts ut mot inkomstgrundad ålderspension enligt nämnda lag.
Första stycket 3 ändras till att avse pension enligt lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn. ...
Prop. 2008/09:136: Paragrafens första stycke kompletteras med en ny punkt 4. De tidigare punkterna 4–6 betecknas härigenom 5–7. Den nya punkten innebär att den ålders-, invaliditets- och efterlevandepension som betalas ut av Europaparlamentet ska utgöra pension enligt inkomstskattelagen. Det innebär att pensionerna som betalas ut enligt ledamotsstadgan (2005/684/EG, Euratom) tas upp till beskattning enligt 11 kap. 1 §.
- HFD 2019:13:Beskattningstidpunkten för inkomster som härrör från en utländsk pensionsordning ska bestämmas utan beaktande av när skattskyldigheten inträder i det land där inkomsterna är intjänade. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2015:81:Fråga om skatteplikt för pension som utbetalas på grund av tidigare tjänst hos Internationella valutafonden. Inkomsttaxering 2009 och 2010.
Periodiskt understöd
6 §
Som periodiskt understöd behandlas varje utbetalning eller förmån från stiftelser vars stadgar föreskriver att stiftelsens inkomster för all framtid eller viss tid ska betalas ut till en viss familj, vissa familjer eller till bestämda personer. Lag (2007:1419).
- HFD 2013:28:Utbetalning av ett kapital i enlighet med ett testamentsförordnande har ansetts skattepliktig som periodiskt understöd från en familjestiftelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Beskattningstidpunkten
Intäkter
8 §
Inkomster ska tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan disponeras eller på något annat sätt kommer den skattskyldige till del. Lag (2007:1419).
Paragrafen styr när inkomsterna ska beskattas. En inkomst som uppstår och betalas ut under samma år innebär vanligen inga svårigheter, men ibland ibland sker det under olika år. Enligt kontantprincipen, som tar sig uttryck i den här paragrafen, ska beskattningen då ske det år då inkomsttagaren kan förfoga över inkomsten. Ett exempel är då en arbetstagare har pensionsförsäkring via sin arbetsgivare. Att arbetsgivaren sätter av belopp för arbetstagarens fördel innebär inte att den senare beskattas för avsättningarna, beskattningen uppkommer först det år då pensionen betalas ut. Undantag kan finnas för tågresor, drivmedel, semesterersättning, trohetsrabatt och liknande samt förvärv av värdepapper och personaloptioner. Se även 9-12 §§
- RÅ 2008:20:Skattskyldighet för intjänad provisionsersättning har ansetts inträda när överföring av ersättning på den anställdes begäran görs till en stiftelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2008:66:Ersättning vid försäljning av aktier har i visst fall beskattats som inkomst av tjänst. Inkomsttaxering 1999 och eftertaxering för 2000, 2002 och 2003 för inkomst samt skattetillägg. Ersättning enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.
- HFD 2019:13:Beskattningstidpunkten för inkomster som härrör från en utländsk pensionsordning ska bestämmas utan beaktande av när skattskyldigheten inträder i det land där inkomsterna är intjänade. Förhandsbesked om inkomstskatt.
9 §
Förmån av inrikes tågresor som värderas enligt 61 kap. 14 § ska tas upp som intäkt det beskattningsår då den skattskyldige disponerar över årskortet. Lag (2007:1419).
10 §
Förmån av drivmedel ska räknas till månaden efter den då förmånen kommit den skattskyldige till del.
Förmån av väg-, bro- och färjeavgifter samt trängselskatt ska räknas till andra månaden efter den då förmånen kommit den skattskyldige till del. Lag (2017:1212).
11 §
Om den skattskyldige på grund av sin tjänst förvärvar värdepapper på förmånliga villkor, ska förmånen tas upp som intäkt det beskattningsår då förvärvet sker.
Om det som förvärvas inte är ett värdepapper utan innebär en rätt att i framtiden förvärva värdepapper till ett i förväg bestämt pris eller i övrigt på förmånliga villkor (personaloption), tas förmånen upp som intäkt det beskattningsår då rätten utnyttjas eller överlåts. Lag (2017:1212).
Den avgörande skillnaden här är mellan första och andra stycket, om förvärvet avser värdepapper eller en rätt att i framtiden förmånligt förvärva värdepapper (personaloption). Personaloptioner är ett sätt för arbetsgivare att skapa starkare band mellan de anställda och företaget. Personaloptionerna kännetecknas av starka begränsningar, som att de måste ligga vilande en viss tid innan de kan användas, inte kan överlåtas och att de blir ogiltiga om innehavaren lämnar anställningen. Eftersom personaloptioner inte är värdepapper och inte heller innebär en möjlighet att förfoga över värdet samtidigt som de förvärvas kommer de heller inte beskattas då, utan enligt andra stycket beskattas då rätten utnyttjas eller överlåts.
Om den anställde betalat för personaloptionen gäller för avdrag för den kostnaden vad som står i 10 kap. 15 §.
För förmån i annat än pengar inträder skatteplikt då förmånen utnyttjas, exempelvis då kostförmån erbjuds.
- RÅ 2004:35:En innehavare av s.k. personaloptioner har ansetts förvärva värdepapper när inskränkningarna i rätten att förfoga över optionerna upphör enligt optionsvillkoren (I) eller till följd av ändringar i dessa (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2015:60:Kravet i de s.k. sexmånaders- och ettårsreglerna i inkomstskattelagen på att en person ska vara obegränsat skattskyldig har i visst fall ansetts strida mot EU-rätten. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2021:67:En anställd har förvärvat köpoptioner från sin arbetsgivare på villkor att arbetsgivaren har rätt att återköpa optionerna till marknadsvärde om den anställde skulle lämna sin anställning. Villkoret har inte lett till att optionerna förlorar sin karaktär av värdepapper.
- HFD 2016:68:Fråga om en anställds förvärv av syntetiska optioner från arbetsgivaren ska ske på sådana villkor att optionerna ska behandlas som värdepapper vid beskattningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2010 not 129:Beskattningstidpunkt för aktier och teckningsoptioner som vid förvärvet var förenade med vissa förfoganderättsinskränkningar (förhandsbesked)
- RÅ 2009:86:En anställd har fått aktier på grund av sin tjänst. Under viss tid gäller att han inte får förfoga över aktierna och att han måste återlämna dem om han slutar sin anställning. Villkoren har inte lett till att förmånsbeskattningen skjutits upp. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:50:I fall då en skattskyldig varit verksam i utlandet har förmån av personaloption ansetts i sin helhet intjänad under den dag då den först kunnat utnyttjas. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
12 §
Ytterligare bestämmelser om beskattningstidpunkt finns för
- avskattning av pensionsförsäkring i 58 kap. 19 §, och
- avskattning av pensionssparkonto i 58 kap. 33 §. Lag (2001:1176).
Prop. 2001/02:46: I andra strecksatsen om avskattning av pensionssparkonto har en felaktig hänvisning till 59 kap. 33 § rättats till 58 kap. 33 §.
Kostnader
13 §
Utgifter ska dras av som kostnad det beskattningsår då den skattskyldige betalar dem eller på något annat sätt har kostnaderna.
Ytterligare bestämmelser om beskattningstidpunkten för verksamhet som bedrivs självständigt finns i 12 kap. 37 §. Lag (2007:1419).
Med utgifter avses här i princip kostnader för att förvärva och bibehålla inkomsterna av tjänst. Ett undantag från huvudregeln i första stycket görs då större investeringar görs. I dessa fall kan avdraget delas upp på flera år, beroende på hur lång livslängden på investeringen bedöms vara. Andra stycket hänvisar till 12 kap. 37 § som handlar om hobbyverksamhet.
- HFD 2011:54:Förvärvaren av en utmätt pensionsförsäkring har medgetts avdrag för anskaffningskostnaden i takt med att utbetalningarna från försäkringen tas upp till beskattning. Inkomsttaxering 2007.
14 §
Sådan särskild skatt eller avgift som ingår i slutlig skatt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) ska dras av som kostnad det beskattningsår då skatten debiteras. Lag (2011:1256).
15 §
Om en skattskyldig som på grund av sin tjänst fått en personaloption har betalat en ersättning för förmånen, ska utgiften dras av som kostnad det beskattningsår då förmånen ska tas upp som intäkt. Avdraget får dock inte överstiga förmånens värde. Om personaloptionen inte utnyttjas, ska utgiften dras av som kostnad det första beskattningsår då rätten att förvärva värdepapper inte längre kan göras gällande. Lag (2017:1212).
Resultatet
16 §
Överskott eller underskott ska beräknas genom att intäktsposterna minskas med kostnadsposterna.
Underskott som uppkommer vid beräkningen ska dras av som kostnad det följande beskattningsåret. Lag (2007:1419).
Underskott får alltid dras av det följande beskattningsåret, även om underskottet beror på ett tidigare avdraget underskott. Det finns inga tidsbegränsningar för hur länge underskottet får skjutas fram.
För hobby gäller dock enligt 12 kap. 37 § att underskottet högst får sparas i 5 år.
11 kap. Vad som ska tas upp i inkomstslaget tjänst
- 12 kap. 3 §, övg. best. SFS 2018:523 2 p, 10 kap. 2 § 1 st 5 p
- 10 kap. 3 § 2 st 4 p Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 8 kap. 4 §, 5 kap. 2 § 2 st 5 p Skattebetalningslag (1997:483)
- 3 kap. 11 § Lag (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter
- 2 kap. 4 § 1 st 10 p Lag (1981:691) om socialavgifter
Huvudregel
1 §
Löner, arvoden, kostnadsersättningar, pensioner, förmåner och alla andra inkomster som erhålls på grund av tjänst ska tas upp som intäkt, om inte något annat anges i detta kapitel eller i 8 eller 11 a kap.
I inkomstslaget tjänst tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget näringsverksamhet om
- mervärdesskatt i 15 kap. 6 §,
- återföring av avdrag för utländsk skatt i 16 kap. 18 §, och
- förvärv av tillgångar till underpris i 23 kap. 11 §.
Bestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar finns i 61 kap.Lag (2017:1212).
- RÅ 2007:25:Belopp som vid arbetslöshet utbetalats från s.k. inkomstförsäkring har inte ansetts skattepliktigt och premien för försäkringen har inte ansetts avdragsgill. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2010:114:En försäkringsersättning som avsett förlorad arbetsinkomst har beskattats trots att mottagaren inte skulle ha varit skattskyldig för inkomsten på grund av den s.k. ettårsregeln. Inkomsttaxering 2007.
- HFD 2017:38:Fråga om förvärv av aktier utan ersättning ska leda till att förvärvaren inkomstbeskattas eller om förvärvet ska betraktas som en skattefri gåva (I-III). Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2015:8:Ränteförmån har inte påförts på belopp som beskattats som förbjudet lån.
- HFD 2012 not 19:Medlem av Den världsvida Orden av Jehovas vittnen i särskild heltidstjänst beskattades för naturaförmåner och kontant ersättning (förhandsbesked)
- RÅ 2008:31:Med hänsyn till kravet att en arbetslös aktivt ska söka arbete för att ha rätt till arbetslöshetsersättning har en person som uppbar sådan ersättning medgetts avdrag för utgifter som uppkommit i samband med att han sökt arbete. Inkomsttaxering 2003.
- RÅ 2008:66:Ersättning vid försäljning av aktier har i visst fall beskattats som inkomst av tjänst. Inkomsttaxering 1999 och eftertaxering för 2000, 2002 och 2003 för inkomst samt skattetillägg. Ersättning enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.
- HFD 2019:13:Beskattningstidpunkten för inkomster som härrör från en utländsk pensionsordning ska bestämmas utan beaktande av när skattskyldigheten inträder i det land där inkomsterna är intjänade. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2012:1:En person som är anställd som personlig assistent åt sin make (I) respektive sitt minderåriga barn (II) har förmånsbeskattats för värdet av en resa som företagits tillsammans med den funktionshindrade utan hinder av att vederbörande under resan utfört sina sysslor som personlig assistent. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2011:55:Beskattning av båtförmån (I och II). Inkomsttaxering 2002-2005 respektive 2005.
- HFD 2018:43:Fråga om pensionsutbetalning på grund av tidigare tjänst inom FN-organ är skattepliktig (jfr RÅ84 1:25). Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2015:81:Fråga om skatteplikt för pension som utbetalas på grund av tidigare tjänst hos Internationella valutafonden. Inkomsttaxering 2009 och 2010.
- RÅ 2004:83:Ersättning i form av egna aktier i ett bolag till anställda i bolaget har ansetts avdragsgill som lönekostnad. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2015:1:Av arbetsgivaren tillhandahållen motionsutrustning för användning i arbetstagarens hem har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2010:15:Fråga om beskattning av en anställd som med arbetsgivaren ingått ett s.k. nettolöneavtal. Inkomsttaxering 2004.
- HFD 2022:52:En syntetisk option som en anställd förvärvar från arbetsgivaren kan behandlas som värdepapper vid beskattningen, även om arbetsgivaren har rätt att återköpa optionen till marknadsvärde om den anställde lämnar sin anställning.
- HFD 2020:33:Ett friskvårdsbidrag som används till en fortsättningskurs i hästkörning (I) respektive för att träna fält- och westernskytte (II) har ansetts utgöra skattefri personalvårds-förmån. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2016:80:Arbetsgivarens delfinansiering av ett medlemskap hos ett friskvårdsföretag som, förutom möjlighet till fysisk träning, även ger fri tillgång till bl.a. relaxavdelning, träningskläder och hälsodrinkar har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Förmåner vid tjänsteresa och vid representation
2 §
Förmån av kost på allmänna transportmedel vid tjänsteresa och frukost på hotell eller liknande i samband med övernattning där under tjänsteresa ska inte tas upp, om kosten obligatoriskt ingår i priset för transporten eller övernattningen. Förmån av kost vid representation ska inte heller tas upp. För intern representation gäller detta bara vid sammankomster som är tillfälliga och kortvariga.
Förmån av försäkring som avser reseskydd under tjänsteresa ska inte tas upp. Lag (2007:1419).
Endast den representation som har ett omedelbart samband med tjänsten är skattefri. Inspirations- eller studieresor kan vara tillåtet inom vissa yrkesgrupper, om de har en påtaglig nytta för tjänsten. Det krävs inte att resan är nödvändig för tjänsten. Handlar det om en konferens bör minst 30 timmar per vecka vara schemalagt, där räknas inte själva restiden in. Oavsett resans typ ska den till övervägande del vara för tjänstens del. Ett visst inslag av privat resa gör inte resan skattepliktig, t.ex. konferensdeltagare som går på teater på kvällen.
Förmån av kost i särskilda fall
2 a §
Förmån av kost ska inte tas upp om måltiden kommer från någon som saknar samband med arbetsgivaren och lämnas utan krav på motprestation. Lag (2020:1079).
Förmåner i samband med fredsbevarande tjänst
3 §
Förmån av kost och av hemresa för sådan personal som tjänstgör i väpnad tjänst för fredsbevarande verksamhet utomlands ska inte tas upp. Lag (2007:1419).
Gäller för personal som omfattas av Lag (2003:169) om väpnad styrka för tjänstgöring utomlands
Förmåner till skattskyldiga med sjöinkomst
4 §
Förmån av resa till eller från fartyg eller kostnadsersättning för sådan resa ska inte tas upp hos skattskyldiga som har sjöinkomst och som har fartyget som tjänsteställe. Detta gäller inte om fartyget är ett passagerarfartyg som går i närfart med fastställd tidtabell. Vad som avses med närfart framgår av 64 kap. 6 §. Lag (2007:1419).
- RÅ 2010 not 73:Kostnadsföring av ersättningar till återförsäljare av mobiltelefonabonnemang ansågs förenlig med god redovisningssed och omedelbart avdrag medgavs därför
5 §
Förmån av logi ombord på fartyg ska inte tas upp hos skattskyldiga som har sjöinkomst. Lag (2007:1419).
Tryggande av tjänstepension
6 §
Arbetsgivarens utgifter enligt 28 kap. 3 § för att trygga pension ska inte tas upp hos arbetstagaren. Lag (2007:1419).
Pensionen beskattas hos arbetstagaren i samband med att denne kan förfoga över den, vilket innebär att den beskattas i samband med de planerade utbetalningarna. Kan arbetstagaren förfoga över inkomsten i samband med att arbetsgivaren har utgifterna för den handlar det sannolikt inte om pension, och beskattningen sker då i samband med detta.
Varor och tjänster av begränsat värde
8 §
Förmån av en vara eller tjänst som en anställd får av arbetsgivaren ska inte tas upp om
- varan eller tjänsten är av väsentlig betydelse för att den skattskyldige ska kunna utföra sina arbetsuppgifter,
- förmånen är av begränsat värde för den anställde, och
- förmånen för den anställde inte utan svårighet kan särskiljas från nyttan i anställningen. Lag (2007:1419).
Arbetsgivare får stå för en förmån för arbetstagare utan att arbetstagaren behöver skatta för förmånen om samtliga krav är uppfyllda:
- Förmånen ska vara av väsentlig betydelse för arbetsuppgifterna, däremot krävs inte att förmånen är en nödvändig förutsättning.
- Förmånen får inte nämnvärt påverka den anställdes privata levnadskostnader, inte heller vara av alltför stort värde i sig självt.
- Det ska vara svårt att skilja ut nyttan för den anställde privat från nyttan förmånen har i tjänsten. Handlar det t.ex. om möjlighet till fria samtal är det möjligt att skilja ut de privata samtalen, som då tas upp till förmånsbeskattning.
Arbetstagaren får enbart ha nytta av förmånen om det är att se som en "ofrånkomlig biförmån". Exempel på sådana förmåner som kan omfattas av undantaget är hemlarm om arbetstagaren arbetar hemma med dyr utrustning som hör till arbetsgivaren. Om arbetstagaren gör inköpet och arbetsgivaren ersätter detta ska ersättningen tas upp till beskattning.
Kläder
9 §
Förmån av uniform och andra arbetskläder ska inte tas upp, om förmånen avser kläder som är avpassade för tjänsten och inte lämpligen kan användas privat. Lag (2007:1419).
Arbetskläder som tillhandahålls av arbetsgivaren tas inte upp till beskattning i den mån det handlar om skyddskläder, specialanpassade kläder eller uniformer. Specialanpassade kläder innebär bland annat företagskläder med logotyp, t.ex. profilkläder till mässpresentatörer. Skatteverket definierar uniform som ”...sådan klädedräkt för tjänstebruk som fastställts och utformats i detalj av myndighet eller arbetsgivare. En uniforms primära syfte bör vara att utmärka en viss befattning eller vissa befogenheter. Karaktäristiskt för en uniform är att den har en från vanliga kläder tydligt avvikande utformning."(Skatteverkets allmänna råd (SKV A 2007:37))
Precis som för 8 § gäller att arbetsgivaren måste göra inköpet.
Statsministerns tjänstebostad
10 §
Statsministerns förmån av tjänstebostad ska inte tas upp, om statsministern till sin privata disposition har en annan bostad som är inrättad för permanentboende. Lag (2007:1419).
Statsråds resa med statsrådsbil
10 a §
Ett statsråds förmån av resa med statsrådsbil ska inte tas upp. Lag (2007:1419).
Personalvårdsförmåner
11 §
Personalvårdsförmåner ska inte tas upp. Med personalvårdsförmåner avses förmåner av mindre värde som inte är en direkt ersättning för utfört arbete utan består av enklare åtgärder för att skapa trivsel i arbetet eller liknande eller lämnas på grund av sedvänja inom det yrke eller den verksamhet som det är fråga om.
Som personalvårdsförmåner räknas inte
- rabatter,
- förmåner som den anställde får byta ut mot kontant ersättning,
- förmåner som inte riktar sig till hela personalen, eller
- andra förmåner som den anställde får utanför arbetsgivarens arbetsplatser genom kuponger eller något motsvarande betalningssystem. Lag (2007:1419).
Vad som är mindre värde beror på typen av förmån. Totalkostnad för friskvård borde exempelvis kunna vara högre än den för förfriskningar. Värdet räknas ut för samma typ av förmån sammantaget, erbjuder arbetsgivaren ett stort utbud av friskvård ska det sammanlagt handla om ett mindre värde.
Förmånen beskattas om den bara erbjuds en del av de anställda. Handlar det om praktiska orsaker, t.ex. stor eller utspridd arbetsplats, kan förmånen variera något mellan olika ställen.
- HFD 2019:33:Ett bidrag från en arbetsgivare om 6 500 kr till friskvårdsaktiviteter utgör inte en personalvårdsförmån av mindre värde. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2018:2:Ett friskvårdsbidrag på 4 000 kr som används för att spela golf på pay and play-banor och för att träna golfslag på en driving range har ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2015:1:Av arbetsgivaren tillhandahållen motionsutrustning för användning i arbetstagarens hem har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
12 §
Som personalvårdsförmåner räknas bland annat sådana förfriskningar och annan enklare förtäring i samband med arbetet som inte kan anses som måltid samt möjlighet till enklare slag av motion och annan friskvård. Lag (2003:745).
Förmån i form av motion eller friskvård av begränsat värde och av enklare slag är skattefritt. Exempel på sådant är aerobics, tennis, fotboll, innebandy och liknande. Även kostrådgivning, stresshantering, rökavvänjningskurser och massage på arbetsplatsen är skattefri. Exempel på sådant som inte är skattefritt är erbjudanden som enbart riktar sig till en viss del av personalen eller utövande av dyrare sporter, vilket innebär att bland annat golf och parasailing är undantaget.
Till skillnad från 8-9 §§ kan arbetsgivaren ersätta arbetstagaren om den haft utgiften, exempelvis för ett gymkort.
- HFD 2018:2:Ett friskvårdsbidrag på 4 000 kr som används för att spela golf på pay and play-banor och för att träna golfslag på en driving range har ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2015:1:Av arbetsgivaren tillhandahållen motionsutrustning för användning i arbetstagarens hem har inte ansetts utgöra en skattefri personalvårdsförmån. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Cykel
12 a §
Förmån av cykel som tillhandahålls av arbetsgivaren för privat bruk ska tas upp bara till den del värdet av förmånen överstiger 3 000 kronor.
Första stycket gäller under förutsättning att förmånserbjudandet riktar sig till hela den stadigvarande personalen på arbetsplatsen.
Med cykel avses sådana fordon som omfattas av punkt 1 eller 2 i definitionen av cykel i 2 § lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Lag (2021:1158).
Prop. 2021/22:34: Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om skattefrihet för förmån av cykel.
Av första stycket framgår att en förmån av cykel som tillhandahålls av arbetsgivaren ska tas upp till beskattning bara till den del värdet av förmånen överstiger 3 000 kronor per beskattningsår. Om förmånsvärdet överstiger detta takbelopp ska det överskjutande beloppet beskattas fullt ut. Takbeloppet för skattefriheten är kopplad till cykelförmånens förmånsvärde och är inte begränsad till ...
/Upphör att gälla U: 2026-07-01/
Laddning på arbetsplatsen
/Upphör att gälla U: 2026-07-01/
12 b §
Förmån av elektricitet för laddning av personbil klass I, lätt lastbil, motorcykel, moped eller cykel vid en laddningspunkt eller ett eluttag som tillhandahålls av arbetsgivaren i anslutning till arbetsplatsen ska inte tas upp.
Första stycket gäller inte om arbetsplatsen är belägen i den skattskyldiges bostad.
Med personbil klass I, lätt lastbil, motorcykel, moped eller cykel avses detsamma som i 2 § lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner. Lag (2023:345).
Prop. 2022/23:84: Första stycket gäller inte om arbetsplatsen är belägen i den skattskyldiges bostad.
Med personbil klass I, lätt lastbil, motorcykel, moped eller cykel avses detsamma som i 2 § lagen (2001:559) om vägtrafikdefinitioner.
Paragrafen är ny och innehåller ...
Rabatter
13 §
Personalrabatt vid köp av en vara eller tjänst från arbetsgivaren eller något annat företag i samma koncern ska inte tas upp, om varan eller tjänsten ingår i säljarens ordinarie utbud. Detta gäller dock inte om rabatten
- är en direkt ersättning för utfört arbete,
- överstiger den största rabatt som en konsument kan få på affärsmässiga grunder,
- uppenbart överstiger den personalrabatt som är sedvanlig i branschen, eller
- lämnas på sådant sätt som anges i 11 § 2-4. Lag (2007:1419).
Gåvor till anställda
14 §
Följande förmåner ska inte tas upp:
- julgåvor av mindre värde till anställda,
- sedvanliga jubileumsgåvor till anställda, eller
- minnesgåvor till varaktigt anställda, om gåvans värde inte överstiger 15 000 kronor och den ges i samband med att den anställde uppnår en viss ålder eller efter viss anställningstid eller när en anställning upphör, dock vid högst ett tillfälle förutom när anställningen upphör.
Första stycket gäller inte om en gåva lämnas i pengar. Lag (2012:757).
Jubileumsgåva kan ges då företaget firar 25-, 50-, 75- eller 100- årsjubileum etc. Minnesgåva kan ges i samband med att den anställde varit anställd ett visst antal år, slutar eller fyller jämt. Minnesgåva som relaterar till tjänsten, exempelvis ett uppnått säljmål, är skattepliktig.
Maxbeloppet för minnesgåva står i paragrafen, för jul- och jubileumsgåva anger Skatteverket maxbelopp. Om maxbeloppet överskrids beskattas det totala värdet för gåvan.
Förvärv av aktier
15 §
Förmånen för en anställd i ett aktiebolag att till ett lägre pris än marknadsvärdet förvärva aktier i bolaget eller i ett annat bolag i samma koncern ska inte tas upp, om
- aktier enligt ett samtidigt erbjudande förvärvas på samma villkor som för den anställde av andra än dels bolagets anställda och aktieägare, dels anställda och aktieägare i andra bolag i samma koncern,
- bolagets anställda och aktieägare samt anställda och aktieägare i andra bolag i samma koncern inte sammanlagt förvärvar mer än 20 procent av det totala antalet utbjudna aktier, och
- den anställde på grund av anställningen inte förvärvar aktier för ett belopp som överstiger 30 000 kronor.
Beräkningen enligt första stycket 2 ska även omfatta sådana aktier för vilka en aktieägare avyttrar sin företrädesrätt att förvärva aktier till andra än de anställda och aktieägarna. Vad som sägs om aktier gäller också konvertibler, vinstandelsbevis, kapitalandelsbevis, skuldebrev förenade med option och liknande värdepapper som ger innehavaren en rätt att förvärva aktier. Med anställda likställs styrelseledamöter och styrelsesuppleanter. Lag (2007:1419).
Prop. 2005/06:39: I paragrafen anges under vilka förutsättningar anställdas förvärv av aktier till ett lägre pris än marknadsvärdet inte skall tas upp i inkomstslaget tjänst. Ändringarna i andra stycket medför att bestämmelserna även omfattar kapitalandelsbevis. Vidare byts orden ”konvertibla skuldebrev” ut mot ”konvertibler” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen (2005:551).
Vissa utbetalningar när en medlem har gått ur en ekonomisk förening
16 §
Ett belopp som betalas ut till en fysisk person som har gått ur en sådan ekonomisk förening som avses i 10 kap. 11 § andra stycket lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska tas upp till den del beloppet överstiger dennes inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda medlemsinsatser.
- andelen i den ekonomiska föreningen räknas som tillgång i näringsverksamheten enligt 13 kap. 7 § för den fysiska personen, eller
- den fysiska personen är en investerande medlem. Lag (2018:1162).
- RÅ 2004:50:I fall då en skattskyldig varit verksam i utlandet har förmån av personaloption ansetts i sin helhet intjänad under den dag då den först kunnat utnyttjas. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Utbildning vid omstrukturering m.m.
17 §
Förmån i form av utbildning eller annan åtgärd som är av betydelse för att den skattskyldige ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta ska inte tas upp hos den som blivit eller löper risk att inom fem år bli arbetslös på grund av omstrukturering, personalavveckling eller liknande i arbetsgivarens verksamhet.
Första stycket gäller också om avsikten är att den skattskyldige ska få annat arbete hos arbetsgivaren.
Första och andra styckena gäller inte förmån från fåmansföretag eller fåmanshandelsbolag, om den anställde är företagsledare eller delägare i företaget eller närstående till en sådan person. Om arbetsgivaren är en enskild näringsidkare, gäller första och andra styckena inte förmån till sådana anställda som är närstående till arbetsgivaren. Lag (2013:960).
Med annan åtgärd avses stöd som normalt erbjuds den som håller på att bli arbetslös, exempelvis CV-kurser, jobbsökarkurser, personlig jobbcoach och liknande. Trots paragrafens formulering gäller inte skattefriheten för den som lätt kan få jobb hos en annan arbetsgivare. Den som är yrkeskunnig inom ett bristyrke kan därför inte få skattefri utbildning enligt den här paragrafen.
17 b §
Förmån av omställningsstöd enligt 12 kap. 3 § och 13 kap. 3 § lagen (2016:1108) om ersättning till riksdagens ledamöter ska inte tas upp. Lag (2016:1120).
Hälso- och sjukvård
18 §
Förmån av hälso- och sjukvård ska inte tas upp om förmånen avser vård utomlands vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands.
Följande förmåner ska inte heller tas upp
- läkemedel vid vård utomlands vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands,
- företagshälsovård, förebyggande behandling eller rehabilitering,
- vaccination som betingas av tjänsten, och
- tandbehandling som har bedömts som nödvändig med hänsyn till tjänstens krav för Försvarsmaktens submarina eller flygande personal och för andra med i huvudsak liknande arbetsförhållanden. Lag (2018:523).
Hälso- och sjukvård definieras i hälso- och sjukvårdslagen (1982:763)
Hälso- och sjukvård som utförs som ett led i arbetsmiljöarbetet är inte skattepliktigt. Det gäller oavsett om åtgärderna innebär företagshälsovård, förebyggande behandling, vaccination eller liknande. Avgörande är att åtgärderna styrs av arbetet, och inte innebär minskade levnadskostnader för arbetstagaren. Även för vård utomlands krävs att det har samband med tjänsten, så vaccination som krävs för tjänsteresa är skattefri, medan en allmän försäkring för vård utomlands sannolikt är skattepliktig.
Prop. 2017/18:131: Ändringarna innebär dels att skattefriheten för förmån av hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt finansierad upphör, dels att det för skattefrihet för förmån av hälso- och sjukvård utomlands och läkemedel vid sådan vård krävs att insjuknande skett i samband med tjänstgöring utomlands.
Övervägandena finns i avsnitt 5.1.
- RÅ 2002:2:Fri tandvård som en arbetsgivare erbjuder en anställd har, under förutsättning att någon ersättning för den tandvård som omfattas av förmånen inte lämnas enligt lagen om allmän försäkring, inte ansetts som offentligt finansierad tandvård. Förmånen har därför inte ansetts skola föranleda förmånsbeskattning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Grupplivförsäkringar m.m.
19 §
Förmån av grupplivförsäkring ska inte tas upp.
Om en sådan förmån på grund av enskild tjänst är väsentligt förmånligare än vad som gäller för statligt anställda, ska den dock tas upp till den del den lämnas enligt förmånligare grunder än vad som gäller för statligt anställda.
Ersättningar som en arbetsgivare betalar ut utan att försäkring har tecknats för anställdas räkning och som motsvarar ersättning på grund av grupplivförsäkring ska bara tas upp till den del beloppet väsentligt överstiger vad som betalas ut för statligt anställda. Lag (2007:1419).
Gruppsjukförsäkringar
20 §
Förmån av gruppsjukförsäkring enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer ska inte tas upp. Ersättning som betalas ut på grund av en sådan försäkring ska däremot tas upp. Lag (2007:1419).
Ersättningar till statligt anställda stationerade utomlands m.m.
21 §
Ersättningar och förmåner till utomlands stationerad personal vid en statlig myndighet ska inte tas upp, om ersättningen eller förmånen är föranledd av stationeringen och avser
- bostad på stationeringsorten,
- avgift för barns deltagande i förskola, fritidshem eller sådan pedagogisk verksamhet som avses i 25 kap.skollagen (2010:800) eller liknande och avgift för barnets måltider där, dock endast till den del avgiften överstiger den avgift som normalt tillämpas för sådan verksamhet i Sverige,
- avgift för barns skolgång i grundskola, gymnasieskola eller liknande och avgift för barnets skolmåltider,
- egna och familjemedlemmars resor till och från stationeringsorten, dock högst fyra resor per person och kalenderår,
- medföljandetillägg för make, maka eller sambo, som på grund av stationeringen går miste om egen förvärvsinkomst, till den del tillägget inte överstiger en tolftedel av tre och ett halvt prisbasbelopp per månad,
- merkostnadstillägg till den del det inte överstiger ett belopp som motsvarar den normala ökningen av levnadskostnaderna för den anställde och för medföljande familjemedlemmar när det gäller livsmedel, transporter och andra merkostnader på stationeringsorten, och
- hälso- och sjukvård och läkemedel för den anställde och för medföljande familjemedlemmar.
Ersättningar för ökade levnadskostnader eller för skolavgifter för barn och förmån av bostad från Styrelsen för Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (SIPRI) ska inte tas upp av sådana forskare vid SIPRI som
- är utländska medborgare,
- är kontraktsanställda på bestämd tid, och
- vid tidpunkten för anställningen hos SIPRI inte är bosatta i Sverige. Lag (2018:523).
Prop. 2017/18:131: Paragrafens första stycke reglerar skattefrihet för ett antal angivna kostnadsersättningar och förmåner för statligt anställda som är stationerade utomlands om ersättningarna och förmånerna är föranledda av stationeringen. I en ny sjunde punkt regleras skattefrihet för ersättningar och förmåner som avser hälso- och sjukvård och läkemedel för den anställde och för medföljande familjemedlemmar. Med familjemedlemmar avses make eller motsvarande och barn (jmf <a href="https://lagen.nu/prop/2005/06:19#sid38" ...
Prop. 2005/06:19: Genom paragrafen, vars första stycke föreslås få ny lydelse, skapas en gemensam reglering av de skattefria ersättningarna till samtliga utlands-
Prop. 2005/06:19 stationerade personer vid de statliga myndigheterna. Endast de ersättningar och förmåner som anges i paragrafen och som ...
Ersättningar till utstationerad personal vid Europaskolorna
21 a §
Ersättningar och förmåner som Europaskolorna ger ut till personal som är eller har varit utstationerad vid dessa skolor ska inte tas upp. Detta gäller också för efterlevande till sådan personal. Lag (2009:583).
Prop. 2008/09:136: Paragrafen är ny.
Första meningen innebär att de ersättningar och förmåner som Europaskolorna ger ut till lärare och annan personal som är eller har varit utstationerad där inte ska tas upp till beskattning. Verksamheten vid Europaskolorna regleras för närvarande i konventionen med stadga för Europaskolorna, Luxemburg den 21 juni 1994 (94/557/EEG, Euratom). ...
Prop. 2001/02:18: Bestämmelsen gäller statligt anställda som är stationerade utomlands och som inte är anställda vid den svenska utrikesförvaltningen eller i svensk biståndsverksamhet. Att bestämmelsen gäller anställda som är statione-
rade utomlands innebär således att den inte gäller för anställda som är på tjänsteresa. En anställd anses normalt vara på tjänsteresa om ...
Upphävd: SFS 2006:5 (Beskattning av statligt anställda under utlandsstationering m.m.)
Ersättningar till utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner
22 §
Experter, forskare eller andra nyckelpersoner ska inte ta upp sådan del av lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån och sådana ersättningar för utgifter som avses i 23 §, om arbetet avser
- specialistuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet,
- kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet, eller
- företagsledande uppgifter eller andra uppgifter som medför en nyckelposition i ett företag.
- arbetsgivaren hör hemma i Sverige eller är ett utländskt företag med fast driftställe i Sverige,
- arbetstagaren inte är svensk medborgare,
- arbetstagaren inte varit bosatt eller stadigvarande vistats i Sverige någon gång under de fem kalenderår som föregått det kalenderår då arbetet påbörjas, och
- vistelsen i Sverige är avsedd att vara högst sju år.
Vid tillämpning av första stycket ska villkoren anses uppfyllda för en arbetstagare, om lön och annan ersättning för arbetet i Sverige per månad överstiger en och en halv gånger prisbasbeloppet för det kalenderår då arbetet påbörjas.
Denna paragraf tillämpas under högst sju år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades. Lag (2024:1131).
Prop. 2023/24:16: lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån och sådana ersättningar för utgifter som avses i 23 §, om arbetet avser
1. specialistuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet,
2. kvalificerade forsknings- eller utvecklingsuppgifter med sådan inriktning eller på sådan kompetensnivå att det innebär betydande svårigheter att rekrytera inom landet, eller ...
Prop. 2000/01:12: Skattelättnader medges vid en tidsbegränsad vistelse i Sverige som är avsedd att vara högst fem år. Är avsikten redan från början att arbetstagaren skall bosätta sig i Sverige för en längre tidsperiod kan skattelättnader inte medges. Femårsperioden räknas från arbetstagarens ankomst till Sverige.
De personalkategorier som omfattas är experter, forskare eller andra nyckelpersoner som inte är svenska medborgare och inte har varit bosatta...
Prop. 2020/21:37: Paragrafen innehåller bestämmelser om under vilka förutsättningar experter, forskare eller andra nyckelpersoner är berättigade till skattelättnad för sådan ersättning som anges i 11 kap. 23 §. Ändringen i fjärde stycket innebär att den tidsgräns om tre år under vilken skattelättnaden kan erhållas utvidgas till fem år räknat från den dag vistelsen i Sverige påbörjades.
Förslaget innebär inte någon ändring av kravet i 11 kap. 22 § andra stycket att vistelsen i Sverige ska vara ...
- RÅ 2003:58:Ansökan om skattelättnader för utländsk forskare har avslagits eftersom det inte visats att det inneburit betydande svårigheter att inom landet rekrytera en person med önskvärd inriktning och erforderlig kompetens för anställningen. Inte heller har förutsättningar för skattelättnader enligt 11 kap. 22 § första stycket 3 inkomstskattelagen ansetts föreligga.
- HFD 2021:60:Fråga om lön och annan ersättning för arbete i Sverige som betalas ut till en utländsk arbetstagare av någon annan än dennes arbetsgivare i Sverige kan beaktas vid prövningen av om beloppsgränsen för expertskatt är uppnådd.
- HFD 2017:16:Bestämmelserna om skattelättnader för utländska experter m.fl. är tillämpliga på en begränsat skattskyldig per-sons tjänsteinkomster om denne begär att vara skatt-skyldig enligt inkomstskattelagen.
- HFD 2014:76:Fråga om omräkning från nettolön till bruttolön vid tillämpning av bestämmelserna om skattelättnader för vissa utländska arbetstagare i 11 kap. 22 och 23 §§ inkomstskattelagen, s.k. expertskatt.
- RÅ 2006:16:En person som arbetar med valutatransaktioner med utländska börsföretag har inte ansetts berättigad till skattelättnader enligt reglerna för den s.k. expertskatten.
- HFD 2018:19:Förutsättningarna för att bevilja expertskatt är inte uppfyllda när ersättningen för arbetet i Sverige överstiger två prisbasbelopp per månad de två första åren av anställningsperioden men inte för tiden därefter.
- RÅ 2006:29:En person har av Forskarskattenämnden förklarats berättigad till skattelättnader under tre år. Skattelättnaderna har ansetts omfatta bonusersättning till den del ersättningen kan hänföras till arbete som utförts under treårsperioden, även om den uppburits först efter periodens utgång. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- övg. best. SFS 2020:1166 3 p, övg. best. SFS 2011:1271 2 p, 11 kap. 23 §, 12 kap. 3 § 3 st 1 p, övg. best. SFS 2024:1131 2 p, 11 kap. 23a §, övg. best. SFS 2000:1161 3 p
- 1 § Lag (1999:1305) om Forskarskattenämnden
- 3 kap. 11 § Lag (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter
- 2 kap. 4 § 1 st 10 p Lag (1981:691) om socialavgifter
23 §
Bestämmelserna i 22 § gäller
- 25 procent av lön, arvode eller liknande ersättning eller förmån av arbetet, och
- ersättningar för utgifter som arbetstagaren på grund av vistelsen i Sverige har haft för
- flyttning till eller från Sverige,
- egna och familjemedlemmars resor mellan Sverige och tidigare hemland, dock högst två resor per person och kalenderår, och
- avgifter för barns skolgång i grundskola och gymnasieskola eller liknande.
Som lön behandlas även sådana ersättningar i samband med sjukdom som avses i 30 § 1, 2 och 4 samt 42 § under förutsättning att ersättningen helt eller till huvudsaklig del grundar sig på inkomst av arbete. Lag (2000:1161).
Prop. 2000/01:12: Denna paragraf reglerar vilka ersättningar och förmåner som omfattas av skattelättnaderna i 22 §. Endast 75 procent av lönen eller annan liknande ersättning skall tas upp som intäkt. Detta gäller endast inkomst av sådant arbete som anges i 22 §. Har arbetstagaren under vistelsen i Sverige andra inkomster hänförliga till inkomst av tjänst, t.ex. genom att författa artiklar eller hålla föreläsningar, skall dessa inkomster tas upp i normal omfattning. Som lön behandlas samtliga utbetalningar från ...
- HFD 2014:76:Fråga om omräkning från nettolön till bruttolön vid tillämpning av bestämmelserna om skattelättnader för vissa utländska arbetstagare i 11 kap. 22 och 23 §§ inkomstskattelagen, s.k. expertskatt.
- RÅ 2006:16:En person som arbetar med valutatransaktioner med utländska börsföretag har inte ansetts berättigad till skattelättnader enligt reglerna för den s.k. expertskatten.
- RÅ 2004:85:Ersättning för skolavgifter till person som beviljats skattelättnad som s.k. utländsk expert har inte undantagits från beskattning då ersättningen avsett utgifter för barnens fortsatta skolgång på hemorten och således inte föranletts av vistelsen i Sverige. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
23 a §
Frågan om förutsättningarna enligt 22 § är uppfyllda prövas av Forskarskattenämnden. Lag (2000:1161).
Prop. 2000/01:12: Beslut om skattelättnader fattas av Forskarskattenämnden.
Ersättningar för tjänstgöring hos det svenska totalförsvaret
24 §
Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom det svenska totalförsvaret ska tas upp. Lag (2007:1419).
25 §
Dagersättningar och tillägg till sådana ersättningar, månadsersättningar, naturaförmåner, fälttraktamenten, befattningspenningar, utbildningspremier, utryckningsbidrag samt avgångsvederlag till totalförsvarspliktiga eller till de som genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten som rekryter ska inte tas upp.
Familjebidrag till totalförsvarspliktiga eller till rekryter som avses i första stycket ska tas upp bara om bidraget betalas ut i form av näringsbidrag. Familjebidrag anses tillfalla den totalförsvarspliktige, även om bidraget betalas ut till någon annan. Familjebidrag i form av näringsbidrag ska tas upp i inkomstslaget tjänst, om näringen bedrivs av en juridisk person eller av ett svenskt handelsbolag som den värnpliktige inte är delägare i, och i annat fall i inkomstslaget näringsverksamhet.
Första och andra styckena tillämpas också för annan personal vid det svenska totalförsvaret som avlönas enligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga. Lag (2010:461).
Resa vid anställningsintervju
26 §
Förmån av resa till eller från anställningsintervju ska inte tas upp om resan företagits mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Detta gäller också ersättning för sådan resa till den del ersättningen inte överstiger utgifterna för resan och, när det gäller resa med egen bil, inte överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 §. Lag (2007:1419).
Inställelse- och arbetsresor
26 a §
Förmån av särskild resa i samband med att den skattskyldige börjar eller slutar en tjänst ska inte tas upp om
- andra intäkter som ska tas upp inte erhålls på grund av tjänsten, och
- resan företagits mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Vad som sägs i första stycket gäller också för förmån av resa mellan bostaden och arbetsplatsen om inte resan även föranletts av inkomstgivande arbete i en verksamhet som bedrivs av någon som, på sätt som anges i 20 kap. 23 §, är närstående till eller står i intressegemenskap med den som lämnar eller får förmånen. Första och andra styckena gäller också ersättning för resan, förutsatt att ersättningen inte överstiger utgifterna för resan eller, när det gäller resa med egen bil, avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 §. Lag (2007:1419).
Om enda ersättningen för en tjänst är själva resan beskattas inte denna, exempelvis då någon medverkar i debattprogram på tv. Skattefriheten gäller även då arbetsgivaren ersätter arbetstagaren för utgifter som redan gjorts för resan.
Flyttningsersättningar
27 §
Ersättning för utgifter för flyttning när en skattskyldig på grund av byte av verksamhetsort flyttar till en ny bostadsort ska inte tas upp, om ersättningen betalas av allmänna medel eller av arbetsgivaren. Om ersättningen för utgifter för flyttning också omfattar ersättning för körning med egen bil, ska denna ersättning dock tas upp som intäkt till den del den överstiger avdragsbeloppet enligt 12 kap. 27 §. Som utgift för flyttning räknas utgifter för emballering, packning, transport och uppackning av den skattskyldiges och hans familjs bohag och övriga lösa saker, transport av den skattskyldige och hans familj från den gamla till den nya bostadsorten samt liknande utgifter. Som utgift för flyttning räknas däremot inte andra utgifter i samband med flyttningen såsom utgifter för resor till och från arbetsplatsen, hemresor, dubbel bosättning och förlust vid försäljning av bostad eller andra tillgångar.
Flyttningsbidrag som lämnas av arbetsmarknadsmyndigheter ska inte tas upp.
Ersättning till personal vid en statlig myndighet för andra utgifter eller merkostnader än som avses i första och andra stycket ska inte tas upp, om utgifterna eller merkostnaderna uppkommer som en nödvändig följd av en förflyttning till eller från en stationeringsort utomlands eller mellan orter i utlandet. Lag (2007:1419).
Prop. 2005/06:19: Flyttersättningen som utbetalas enligt U-ALFA och flyttningsbidraget som utbetalas enligt URA avser att täcka transportkostnader m.m. i samband med flyttning. Nämnda ersättningar är alltjämt skattebefriade med stöd av första stycket.
Skattefriheten för den s.k. särskilda flyttersättningen som utbetalas enligt U-ALFA regleras i det nya fjärde stycket. ...
Ersättningar till ledamöter av Europaparlamentet
28 §
Följande ersättningar och förmåner som Europaparlamentet ger ut till sina ledamöter ska inte tas upp:
- resekostnadsersättningar,
- kostnadsersättningar för utövande av uppdraget,
- ersättningar för utgifter i samband med sjukdom, graviditet eller barnafödande,
- försäkringsförmåner, och
- inbetalningar till den frivilliga pensionsfond som Europaparlamentet har upprättat för sina ledamöter. Första stycket 3 gäller också för före detta ledamöter som har pension från Europaparlamentet och för personer som har efterlevandepension från Europaparlamentet.
Första stycket 5 gäller också för före detta ledamöter som har förvärvat rättigheter i den frivilliga pensionsfonden. Lag (2009:583).
Prop. 2008/09:136: Paragrafen ges en ny utformning. I första stycket tas in en uppräkning i punktform av vilka ersättningar och förmåner från Europaparlamentet som ska vara skattefria för ledamöterna.
I andra stycket regleras att ersättningar till före detta ledamöter som uppbär pension och personer som uppbär efterlevandepension från Europaparlamentet för utgifter i samband med sjukdom, graviditet och barnafödande ska vara skattefria.
I tredje stycket ...
Ersättningar vid arbetskonflikt
29 §
Ersättningar vid arbetskonflikt till en arbetstagare från den organisation som han tillhör ska inte tas upp. Lag (2007:1419).
Sjukpenning m.m.
30 §
Följande ersättningar i samband med sjukdom m.m. ska tas upp om de grundar sig på förvärvsinkomst på grund av tjänst:
- sjukpenning, rehabiliteringspenning och smittbärarpenning enligt socialförsäkringsbalken,
- sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring,
- ersättning enligt 20 § lagen (1991:1047) om sjuklön, och
- ersättningar enligt andra lagar eller författningar vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller i samband med militärtjänstgöring.
Vidare ska sådan sjukpenning och rehabiliteringspenning som avses i 28 a respektive 31 a kap.socialförsäkringsbalken tas upp.
Även sjukersättning och aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken ska tas upp. Sådan ersättning som anges i 36 kap. 18 § samma balk ska dock inte tas upp. Lag (2011:1516).
Prop. 2001/02:84: Ett nytt andra stycke införs i paragrafen. Sjukersättning och aktivitetsersättning enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring ersätter fr.o.m. 2003 pensionsförmånerna förtidspension och sjukbidrag. Med anledning av att de nya förmånerna är kontantersättningar inom sjukförsäkringen men inte alltid grundar sig på förvärvsinkomst av tjänst anges i det nya stycket att även sådana ersättningar skall tas upp.
Prop. 2007/08:124: I paragrafens andra stycke införs bestämmelser som innebär att sådan ersättning som kan utges till den som har vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning (16 kap. 17 § lagen om allmän försäkring) inte ska tas upp till beskattning.
Föräldrapenning m.m.
31 §
Följande ersättningar enligt socialförsäkringsbalken i samband med vård ska tas upp:
- föräldrapenningsförmåner,
- närståendepenning, och
- omvårdnadsbidrag. Lag (2018:1268).
Prop. 2001/02:18: I första stycket anges i dag att vissa ersättningar i samband med vård av närstående skall tas upp. En definition av begreppet närstående finns i 2 kap. 22 § inkomstskattelagen. Ordalydelsen i 11 kap. 31 § inkomstskattelagen skulle därför kunna tolkas som att de i lagrummet angivna ersättningarna endast skall tas upp om de utgår i samband med vård ...
32 §
Särskilt pensionstillägg enligt 73 kap.socialförsäkringsbalken ska inte tas upp. Lag (2016:1296).
Prop. 2014/15:147: Ändringen är en följd av att lagen (2008:307) om kommunalt vårdnadsbidrag upphävs.
Överväganden finns i avsnitt 4.2.
Prop. 2010/11:146: Av tredje stycket som är nytt framgår att jämställdhetsbonus, liksom tidigare, inte utgör skattepliktig inkomst.
Ersättningar vid utbildning och arbetslöshet
Utvecklingsersättningar till ungdomar
33 §
Utvecklingsersättning i form av dagpenning som lämnas till de ungdomar som deltar i arbetsmarknadspolitiska program ska inte tas upp. Lag (2012:415).
Prop. 2011/12:107: Förslaget behandlas i avsnitt 6.3.
Förslaget innebär att hänvisningen till lagen (2000:625) om arbetsmarknadspolitiska program tas bort och ersätts med en upplysning om att utvecklingsersättning betalas ut till ungdomar som deltar i arbetsmarknadspolitiska program i form av dagpenning. Vilka ungdomar som omfattas framgår av det arbetsmarknadspolitiska ...
Studiestöd m.m.
34 §
Följande ersättningar i samband med studier ska tas upp:
- ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF),
- utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå, och
- omställningsstudiebidrag enligt lagen (2022:856) om omställningsstudiestöd.
Studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) ska inte tas upp. Detta gäller också
- statsbidrag som administreras av Specialpedagogiska skolmyndigheten för
- kortare studier om funktionsnedsättning,
- kortare studier på grundskole- eller gymnasienivå som är särskilt anpassade för personer med funktionsnedsättning, och
- studier inom kommunal vuxenutbildning som anpassad utbildning,
- statsbidrag som administreras av Sametinget för kortare studier i alfabetisering i samiska,
- kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning som betalas ut av Centrala studiestödsnämnden, eller
- studiestartsstöd som betalas ut av Centrala studiestödsnämnden. Lag (2023:350).
Prop. 2013/14:104: Förslaget behandlas i avsnitt 11.3.
Prop. 2013/14:147: Paragrafens andra stycke kompletteras med en ny tredje punkt i vilken anges att kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning som betalas ut av Centrala studiestödsnämnden inte ska tas upp.
Prop. 2015/16:142: I paragrafen anges vilka ersättningar i samband med studier som ska tas upp respektive inte ska tas upp i inkomstslaget tjänst.
Paragrafens första stycke kompletteras med en ny tredje punkt i vilken det anges att utbildningsbidrag för kompletterande pedagogisk utbildning som leder till ämneslärarexamen för personer som har en examen på forskarnivå ska tas upp och därmed redovisas som inkomst av tjänst.
Paragrafen behandlas i <a href="https://lagen.nu/prop/2015/16:142#S7-2" ...
Prop. 2000/01:107: Av ändringen i andra stycket framgår att sådant bidrag vid korttidsstudier som fördelas av LO eller TCO med stöd av lagen (1976:1046) om överlämnande av förvaltningsuppgifter inom Utbildningsdepartementets verksamhetsområde eller av Statens institut för utbildningsstöd (Sisus) skall vara skattefritt. Förslaget har behandlats i avsnitt 4....
Bidrag till deltagare i arbetsmarknadsutbildning m.fl.
35 §
Stöd som avser ersättning för utgifter för logi eller resor m.m. ska inte tas upp om det lämnas till deltagare i
- arbetslivsinriktad rehabilitering,
- arbetsmarknadspolitiska program som berättigar deltagaren till aktivitetsstöd, utvecklingsersättning eller etableringsersättning.
Första stycket gäller även sådant stöd som lämnas till deltagarens ledsagare eller till elever med funktionsnedsättning vid utbildning i grundskola, gymnasieskola eller motsvarande utbildning.
Statliga bidrag för resor, kost eller logi eller merutgifter på grund av funktionsnedsättning som lämnas till elever i utbildning för personer som är döva eller har en hörselnedsättning eller i utbildning som är speciellt anpassad för svårt rörelsehindrade ungdomar (Rh-anpassad utbildning) ska inte tas upp. Lag (2017:588).
Prop. 2006/07:89: I paragrafen anges att stöd som avser ersättning för utgifter för nattlogi eller resor m.m. inte skall tas upp i inkomstslaget tjänst om det lämnas till deltagare i de arbetsmarknadspolitiska programmen, däribland aktivitetsgarantin om insatsen består av annat stöd än till start av näringsverksamhet. Samma bestämmelse skall gälla för jobb- och utvecklingsgarantin och ordet aktivitetsgarantin har därför bytts ut mot orden jobb- och utvecklingsgarantin.
Ändringen behandlas i <a ...
Prop. 2011/12:107: Förslaget behandlas i avsnitt 6.5.
I inledningen av första stycket byts ordet nattlogi ut mot logi. Ändringen innebär en språklig justering.
I första stycket 2 tas uppräkningen av arbetsmarknadspolitiska program bort. Genom den föreslagna lydelsen klargörs att skattebefrielse för de aktuella ersättningarna gäller för deltagare i arbetsmarknadspolitiska program som ...
Ersättningar vid arbetslöshet
36 §
Följande ersättningar i samband med arbetslöshet ska tas upp:
- arbetslöshetsersättning enligt lagen (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring, och
- aktivitetsstöd som betalas ut enligt bestämmelser som beslutats av regeringen eller av en statlig myndighet till den som tar del av ett arbetsmarknadspolitiskt program och till andra som är likställda med dem när det gäller rätt till sådant stöd. Lag (2024:513).
- RÅ 2007:25:Belopp som vid arbetslöshet utbetalats från s.k. inkomstförsäkring har inte ansetts skattepliktigt och premien för försäkringen har inte ansetts avdragsgill. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2008:31:Med hänsyn till kravet att en arbetslös aktivt ska söka arbete för att ha rätt till arbetslöshetsersättning har en person som uppbar sådan ersättning medgetts avdrag för utgifter som uppkommit i samband med att han sökt arbete. Inkomsttaxering 2003.
Livräntor
37 §
Följande gäller för livräntor vid sjukdom eller olycksfall på grund av försäkringar som inte är trafikförsäkring, ansvarsförsäkring, obligatorisk försäkring enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller arbetsskadeförsäkring enligt socialförsäkringsbalken. Som intäkt ska den del av livräntans belopp tas upp som framgår av följande tabell, nämligen om livräntetagaren under beskattningsåret fyllt:
| högst 35 år | 80 % | ||||
| 36 till och med 47 år | 70 % | ||||
| 48 | " | " | " | 56 år | 60 % |
| 57 | " | " | " | 63 år | 50 % |
| 64 | " | " | " | 69 år | 40 % |
| 70 | " | " | " | 76 år | 30 % |
| 77 | " | " | " | 86 år | 20 % |
| minst 87 år | 10 % |
Andra livräntor på grund av personskada än sådana som avses i första stycket ska tas upp till den del de avser ersättning för förlorad inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt eller för förlorat underhåll. Lag (2018:523).
Prop. 2017/18:131: Ändringen innebär att hänvisningen i första stycket till sjuk- eller olycksfallsförsäkringar som tecknats i samband med tjänst utgår.
Övervägandena finns i avsnitt 5.3.
- HFD 2012 not 44:Livränta som utgår på grund av trafikskada som inträffat under tid då den skadade var anställd vid EU-kommissionen i Bryssel ansågs skattepliktig i Sverige (förhandsbesked)
Engångsbelopp
38 §
Om engångsbelopp på grund av personskada avser ersättning för framtida förlust av inkomst som skulle ha tagits upp som intäkt, ska 60 procent av beloppet tas upp. Om någon får två eller flera sådana belopp till följd av samma personskada, gäller detta för varje belopp. För samma personskada får dock den del som inte tas upp som intäkt inte överstiga 15 prisbasbelopp för det år som engångsbeloppet kunde disponeras. Lag (2007:1419).
Engångsbeloppet omfattas inte av reglerna som avser att jämna ut beskattningen av ackumulerad inkomst, 66 kap. 3 §.
39 §
Om en livränta eller del av en livränta som betalas till följd av personskada och som ska tas upp som intäkt byts ut mot ett engångsbelopp, tillämpas bestämmelserna i 38 §. Vid utbyte av annan livränta eller del av en livränta som ska tas upp som intäkt ska hela engångsbeloppet tas upp.
Engångsbelopp vid andra utbyten av en livränta eller del av en livränta än sådana som avses i första stycket ska inte tas upp. Detta gäller också engångsbelopp vid utbyte av sådan livränta som avses i 37 § första stycket. Lag (2007:1419).
Andra engångsbelopp än det som tas upp i första stycket kan omfattas av reglerna som avser att jämna ut beskattningen av ackumulerad inkomst, 66 kap. 3 §,
Barnpension
40 §
Barnpension enligt 78 kap.socialförsäkringsbalken ska bara tas upp till den del pensionen för varje månad överstiger en tolftedel av 40 procent av prisbasbeloppet eller, vid pension efter båda föräldrarna, 80 procent av prisbasbeloppet. Efterlevandelivränta ska inte tas upp till den del livräntan enligt 85 kap.3, 5 och 6 §§ samma balk medfört minskning av efterlevandestöd och sådan del av barnpensionen som inte ska tas upp.
Det som sägs i första stycket om barnpension gäller också motsvarande utländska ersättningar. Om både barnpension enligt socialförsäkringsbalken och en eller flera motsvarande utländska ersättningar betalas ut, eller om endast flera sådana utländska ersättningar betalas ut, ska den del av det sammanlagda beloppet som överstiger beloppsgränsen i första stycket tas upp. Lag (2015:775).
Prop. 2001/02:84: Ändringarna i paragrafen är följdändringar med anledning av att bestämmelser om barnpension fr.o.m. 2003 finns i lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn.
Ersättningar från arbetsgivare som står självrisk
41 §
Ersättning som betalas ut på annat sätt än i form av pension eller livränta från arbetsgivare när denne står självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller 42 kap. 5 § socialförsäkringsbalken behandlas på samma sätt som försäkringsersättningar enligt 39-42 kap. samma balk. Lag (2010:1277).
Utländska pensionsförsäkringar
43 §
Pension från en sådan försäkring som enligt 58 kap. 5 § anses som pensionsförsäkring ska inte tas upp till den del den skattskyldige
- inte fått göra avdrag för premier som han betalat för försäkringen, eller
- förmånsbeskattats för försäkringen utan att ha fått göra ett motsvarande avdrag.
Första stycket gäller inte till den del avdrag inte fått göras på grund av bestämmelserna i 59 kap.3-11 och 17 §§.
Vid tillämpning av denna paragraf beaktas avdrag och beskattning både i Sverige och utomlands. Med avdrag likställs skattereduktion eller liknande skattelättnad utomlands. Lag (2007:1419).
- HFD 2018:43:Fråga om pensionsutbetalning på grund av tidigare tjänst inom FN-organ är skattepliktig (jfr RÅ84 1:25). Förhandsbesked om inkomstskatt.
Socialavgifter
44 §
I 12 kap.36 och 36 a §§ samt 62 kap. 5 § finns bestämmelser om ändrad debitering och återföring av avdrag för egenavgifter och arbetsgivaravgifter. I 62 kap. 6 § finns bestämmelser om ändrad debitering av utländska socialförsäkringsavgifter. Lag (2012:832).
Prop. 2012/13:18: En följdändring görs i paragrafen med anledning av att det införs en ny paragraf, 12 kap. 36 a §.
Vissa penninglån
45 §
Om penninglån har lämnats i strid med 21 kap.1-7 §§aktiebolagslagen (2005:551), 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller 2 kap. 6 § stiftelselagen (1994:1220), ska lånebeloppet tas upp som intäkt hos en fysisk person som är låntagare eller som direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag, är delägare i ett svenskt handelsbolag som är låntagare, om det inte finns synnerliga skäl mot detta.
Första stycket tillämpas även på lån som har lämnats av en utländsk juridisk person som motsvarar ett svenskt aktiebolag, en svensk pensionsstiftelse eller en svensk stiftelse om förhållandena varit sådana att lånebeloppet skulle ha tagits upp som intäkt, om den utländska juridiska personen hade varit ett svenskt aktiebolag, en svensk pensionsstiftelse eller en svensk stiftelse.
Vid tillämpning av denna paragraf likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag. Lag (2009:1412).
Prop. 2005/06:39: Ändringarna innebär en anpassning till paragrafindelningen i den nya aktiebolagslagen (2005:551). I den nya lydelsen hänvisas till 21 kap. 1– 7 §§ i den nya aktiebolagslagen. Därmed omfattas således inte bara det direkta låneförbudet i 1 § och förbudet mot s.k. förvärvslån i 5 § utan även inskränkningarna och utvidgningarna som följer av 2–4 och 6–7 §§. I huvudsak innebär ...
- HFD 2015:8:Ränteförmån har inte påförts på belopp som beskattats som förbjudet lån.
- RÅ 2004:116:Synnerliga skäl att underlåta beskattning för s.k. förbjudet lån har efter en sammantagen bedömning av omständigheterna ansetts föreligga. Därvid har särskilt avseende fästs vid lånevillkoren (räntans storlek, säkerheten och återbetalningstiden). Inkomsttaxering 2001.
- RÅ 2003:60:Aktiebolag som accepterat revers som likvid vid försäljning av fastighet till delägare har ansetts lämna sådant penninglån som avses i 12 kap. 7 § aktiebolagslagen, s.k. förbjudet lån. Inkomsttaxering 1996.
- RÅ 2004:115:S.k. förbjudet lån har ansetts föreligga då den skattskyldiges invändning att utbetalning från bolag avsett ett uppdrag för detta inte haft stöd i utredningen i målet. Synnerliga skäl att underlåta beskattning har inte ansetts föreligga. Eftertaxering för 2000 för inkomst.
- RÅ 2004:114:S.k. förbjudet lån har ansetts föreligga trots att den skattskyldige haft en fordran mot det bolag som lämnat lånet till honom som beloppsmässigt överstigit lånebeloppet. Synnerliga skäl att underlåta beskattning för lånebeloppet har inte ansetts föreligga. Inkomsttaxering 1996.
- övg. best. SFS 2009:1412 2 p, 63 kap. 5 § 2 st, 43 kap. 16 § 2 st 2 p, 13 kap. 4 § 3 st, 9 kap. 7 § 1 st 4 p, övg. best. SFS 2009:1412 3 p, 10 kap. 3 § 1 st 3 p, 11a kap. 15b § 2 st 2 p, 59 kap. 4 § 1 st 1 p
- 30 kap. 1 § 1 st 2 p Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 2 kap. 2 § 1 st 2 p Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
Marie Curie-stipendier
46 §
Forskarstipendium (Marie Curie-stipendium) som ges ut direkt eller indirekt av Europeiska unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen ska tas upp. Lag (2011:293).
Prop. 2010/11:52: Ändringen är en anpassning till att Lissabonfördraget har trätt i kraft.
- 10 kap. 2 § 1 st 5 p, 8 kap. 5 § 2 st
- 59 kap. 12 §, 6 kap. 20 § 1 st 6 p, 59 kap. 14 § 1 st 5 p Socialförsäkringsbalk (2010:110)
- 2 kap. 4 §, 2 kap. 6 § 1 st 5 p Lag (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension
- 4 kap. 16 § Lag (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229)
- 3 kap. 13 § 1 st 9 p Socialförsäkringslag (1999:799)
Periodiska understöd
47 §
Periodiska understöd eller liknande periodiska inkomster ska inte tas upp till den del givaren enligt 9 kap. 3 § eller 62 kap. 7 § inte får dra av det utbetalade beloppet.
Som inkomst ska inte heller tas upp sådana periodiska understöd som betalas ut från stiftelser, ideella föreningar eller registrerade trossamfund som är undantagna från skattskyldighet enligt 7 kap. 3 §. Detta gäller dock bara om utbetalningen görs för att främja omsorg om barn och ungdom, social hjälpverksamhet, utbildning eller vetenskaplig forskning. Lag (2013:960).
Ersättning till dagbarnvårdare
48 §
Kostnadsersättning till dagbarnvårdare som betalas ut av en kommun ska inte tas upp till den del ersättningen motsvarar kostnader i verksamheten. Lag (2007:1419).
11 a kap. Särskilda bestämmelser om personaloptioner
Innehåll
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om att förmån av personaloption inte ska tas upp som intäkt i vissa fall. Lag (2017:1212).
Definitioner
2 §
Med företag avses i detta kapitel ett svenskt aktiebolag eller ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag och som har fast driftställe i Sverige, om det hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte. Lag (2017:1212).
3 §
Med koncern avses i detta kapitel en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Lag (2017:1212).
4 §
Med intjänandetid avses i detta kapitel en tid av tre år från förvärvet av personaloptionen. Lag (2017:1212).
När förmån av personaloption inte ska tas upp
5 §
Förmån av personaloption som förvärvas från ett företag ska inte tas upp om
- optionsinnehavaren, tidigast tre år och senast tio år efter förvärvet, utnyttjar personaloptionen för förvärv
- av andel i företaget eller av teckningsoption som ger rätt att förvärva andel i företaget, eller
- av andel i ett annat företag eller av teckningsoption som ger rätt att förvärva andel i ett annat företag, under förutsättning att detta företag, vid tidpunkten för förvärvet av personaloptionen, ingick i samma koncern som det företag från vilket personaloptionen förvärvades, och
- villkoren i 6-16 §§ är uppfyllda.
Det som sägs i 6-16 §§ om företaget gäller det företag i vilket personaloptionen ger rätt att förvärva andel eller teckningsoption. Om företaget ingår i en koncern ska
- 6, 8, 11 och 12 §§, 14 § första stycket andra och tredje meningen samt 15-15 d §§ gälla sammantaget för alla företag i koncernen,
- 7, 9, 10 och 16 §§ gälla för varje företag i koncernen, och
- 14 § första stycket första meningen gälla för något av företagen i koncernen.
I 17 och 18 §§ finns bestämmelser om när förmån av personaloption inte ska tas upp vid fusion och fission. Lag (2021:1161).
Prop. 2021/22:25: I paragrafen anges förutsättningarna för att en förmån av en personaloption inte ska tas upp till beskattning.
Ändringen i första stycket 1 innebär att det förs in en ny punkt 1 a enligt vilken optionsinnehavaren kan utnyttja personaloptionen för att förvärva, utöver en eller flera andelar i det företag som har gett ut personaloptionen, en eller flera teckningsoptioner som ger rätt att förvärva andelar. Av den nya punkt 1 b följer vidare att de andelar eller ...
- HFD 2020:39:Enligt bestämmelserna om undantag från beskattning för förmån i form av personaloptioner är ett av villkoren för skattefrihet att optionsinnehavaren utnyttjar optionen för förvärv av andel i det företag som optionen har förvärvats från. Fråga om det villkoret är uppfyllt när förvärvet sker genom användande av teckningsoptioner enligt ett visst förfarande. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Villkor
Företaget
6 §
Under det räkenskapsår som närmast föregår det år då personaloptionen förvärvas ska
- medelantalet anställda och delägare som arbetar i företaget vara lägre än 150, och
- företagets nettoomsättning eller balansomslutning uppgå till högst 280 miljoner kronor. Lag (2021:1161).
Prop. 2021/22:25: I paragrafen finns bestämmelser som anger några av de villkor för aktuellt företag som måste vara uppfyllda för att en förmån av en personaloption inte ska tas upp till beskattning enligt 5 §.
Ändringen i första punkten innebär att medelantalet anställda och delägare som arbetar i företaget, under det räkenskapsår som närmast föregår det år då personaloptionen förvärvas, höjs och får uppgå till högst 150 i stället för som tidigare högst 50. Ändringen i andra punkten ...
7 §
När personaloptionen förvärvas får inte
- 25 procent eller mer av kapital- eller röstandelarna i företaget direkt eller indirekt kontrolleras av ett eller flera offentliga organ, eller
- någon andel i företaget vara upptagen till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2017:1212).
8 §
Företaget ska under intjänandetiden huvudsakligen bedriva annan rörelse än
- bank- eller finansieringsrörelse,
- försäkringsrörelse,
- produktion av kol eller stål,
- handel med mark, fastigheter, råvaror eller finansiella instrument,
- uthyrning för längre tid av lokaler eller bostäder, eller
- tillhandahållande av tjänster som avser juridisk rådgivning, redovisning eller revision. Lag (2017:1212).
9 §
Företaget får när personaloptionen förvärvas inte ha bedrivit verksamhet i mer än tio år efter utgången av det år då verksamheten påbörjades.
Om företaget har förvärvat 25 procent eller mer av verksamheten från någon annan, ska personaloptionen förvärvas inom tio år från utgången av det år då den förvärvade verksamheten ursprungligen påbörjades, om den förvärvade verksamheten påbörjades före den övriga verksamheten i företaget. Lag (2017:1212).
10 §
Företaget får när personaloptionen förvärvas inte vara
- skyldigt att upprätta en kontrollbalansräkning av sådant slag som anges i 25 kap. 13 § aktiebolagslagen (2005:551),
- föremål för företagsrekonstruktion,
- på obestånd, eller
- föremål för betalningskrav på grund av ett beslut från Europeiska kommissionen som förklarar ett stöd olagligt och oförenligt med den inre marknaden. Lag (2022:987).
Prop. 2021/22:215: Paragrafen innehåller villkor om att det företag från vilket en personaloption förvärvas inte får vara i ekonomiska svårigheter när optionen förvärvas. Övervägandena finns i avsnitt 15.
Personaloptionen
11 §
Värdet på optionsinnehavarens samtliga personaloptioner, som innebär rätt att förvärva andelar eller teckningsoptioner i företaget och som har förvärvats från företaget, får inte överstiga tre miljoner kronor när personaloptionen förvärvas. Lag (2021:1161).
Prop. 2021/22:25: I paragrafen regleras det maximala värdet på optionsinnehavarens personaloptioner.
Ändringen innebär att även personaloptioner som ger rätt att förvärva teckningsoptioner omfattas av paragrafen. Villkoret att värdet på optionsinnehavarens samtliga personaloptioner inte får överstiga 3 miljoner kronor för att reglerna om lättnad i beskattningen ska vara tillämpliga har inte ändrats utan gäller även fortsatt.
Övervägandena finns i <a href="https://lagen.nu/prop/2021/22:25#S4-4" ...
12 §
Värdet på optionsinnehavarens personaloption tillsammans med värdet på övriga personaloptioner som också innebär rätt att förvärva andelar eller teckningsoptioner i företaget och som har förvärvats från företaget, får inte överstiga 75 miljoner kronor när personaloptionen förvärvas. Lag (2021:1161).
Prop. 2021/22:25: I paragrafen regleras det maximala värdet på optionsinnehavarens personaloptioner tillsammans med övriga personaloptioner som innebär rätt att förvärva andelar i företag och som har förvärvats från företaget.
Ändringen innebär att även personaloptioner som ger rätt att förvärva teckningsoptioner omfattas av paragrafen. Villkoret att värdet på samtliga personaloptioner inte får överstiga 75 miljoner kronor för att reglerna om lättnad i beskattningen ska vara tillämpliga har inte ...
13 §
Värdet på en personaloption ska vid tillämpningen av 11 och 12 §§ anses motsvara värdet på den andel eller de andelar som personaloptionen ger rätt att förvärva, antingen direkt eller genom utnyttjande av teckningsoption.
Om det någon gång under de närmast föregående tolv månaderna innan personaloptionen förvärvas har genomförts marknadsmässiga transaktioner avseende företagets andelar, ska värdet på en andel bestämmas med ledning av dessa transaktioner.
Om någon sådan transaktion inte har genomförts, ska värdet på samtliga andelar i företaget anses motsvara skillnaden mellan företagets bokförda tillgångar och skulder enligt den senast fastställda balansräkningen. Om företaget inte har någon fastställd balansräkning, ska värdet på en andel bestämmas till andelens kvotvärde. Lag (2021:1161).
Prop. 2021/22:25: I paragrafen anges en värderingsmodell vid tillämpningen av 11 och 12 §§.
Ändringen i första stycket innebär att en personaloption ska anses ha samma värde som den andel eller de andelar som den ger rätt att förvärva, oavsett om förvärvet av andelar kan ske direkt genom personaloptionen eller genom utnyttjande av en teckningsoption.
Övervägandena finns i avsnitt 4.4.
Optionsinnehavaren
14 §
Optionsinnehavaren ska vara anställd i företaget eller inneha ett uppdrag som styrelseledamot eller styrelsesuppleant i företaget under intjänandetiden. För en optionsinnehavare som är anställd ska arbetstiden under denna tid uppgå till i genomsnitt minst 30 timmar per vecka. För en optionsinnehavare som är anställd under bara en del av intjänandetiden och som innehar ett uppdrag som styrelseledamot eller styrelsesuppleant under hela eller en del av intjänandetiden, ska arbetstiden uppgå till i genomsnitt minst 30 timmar per vecka under tiden som anställd.
Som arbetstid räknas semesterledighet med semesterlön och frånvaro till följd av sjukdom, föräldraledighet och andra liknande förhållanden som ersätts inom socialförsäkringssystemet. Lag (2021:1161).
Prop. 2021/22:25: I paragrafen anges några av de villkor som gäller för optionsinnehavare.
Ändringen i första stycket innebär att kretsen av personer som kan vara optionsinnehavare utvidgas till att, utöver anställda, också omfatta uppdragstagare som är styrelseledamöter och styrelsesuppleanter. Vem som är anställd respektive styrelseledamot eller styrelsesuppleant i företaget avgörs av civilrättsliga regler. Optionsinnehavaren ska antingen ha varit anställd eller ha innehaft ett styrelseuppdrag ...
15 §
En optionsinnehavare som är anställd i företaget ska under intjänandetiden få sådan ersättning från företaget som ska tas upp i inkomstslaget tjänst med ett belopp som uppgår till minst 13 inkomstbasbelopp.
För en optionsinnehavare som är anställd i företaget under bara en del av intjänandetiden ska kravet på ersättning från företaget enligt första stycket minskas i proportion till tiden då optionsinnehavaren inte är anställd. Lag (2021:1161).
Prop. 2021/22:25: I paragrafen anges villkor avseende optionsinnehavarens ersättning från företaget i vilket personaloptionen ger rätt att förvärva andelar eller teckningsoptioner, i de fall optionsinnehavaren är anställd.
Av första stycket framgår att en optionsinnehavare som är anställd i företaget under intjänandetiden ska få ersättning från företaget som uppgår till minst 13 inkomstbasbelopp för att reglerna om lättnad i beskattningen ska vara tillämpliga. Det krävs också att ersättningen ...
15 a §
En optionsinnehavare som innehar ett uppdrag som styrelse-ledamot eller styrelsesuppleant i företaget ska under intjänandetiden få sådanersättning från företaget som ska tas upp i inkomstslaget tjänst med ett belopp som uppgår till minst 1,5 inkomstbasbelopp.
För en optionsinnehavare som innehar uppdrag som styrelseledamot eller
styrelsesuppleant under bara en del av intjänandetiden ska kravet på ersättning från företaget enligt första stycket minskas i proportion till tiden då optionsinnehavaren inte innehar sådant uppdrag. Lag (2021:1161).
Prop. 2021/22:25: Paragrafen är ny och anger villkor avseende optionsinnehavarens ersättning från företaget i vilket personaloptionen ger rätt att förvärva andelar eller teckningsoptioner, i de fall optionsinnehavaren är styrelsemedlem.
Av första stycket framgår att en optionsinnehavare som innehar uppdrag som styrelseledamot eller styrelsesuppleant i företaget under intjänandetiden ska få ersättning från företaget som uppgår till minst 1,5 inkomstbasbelopp för att reglerna om lättnad ...
15 b §
Vid tillämpning av 15 och 15 a §§ avses med inkomstbasbelopp det inkomstbasbelopp som enligt 58 kap.26 och 27 §§socialförsäkringsbalken gäller för det år då personaloptionen förvärvas.
- kostnadsersättning, eller
- belopp som ska tas upp i inkomstslaget tjänst enligt 11 kap. 45 § och 57 kap.Lag (2021:1161).
Prop. 2021/22:25: Paragrafen är ny men bestämmelser med samma innebörd fanns tidigare i 15 § vad avser anställda. I och med hänvisningen i den nya paragrafen till 15 och 15 a §§ omfattar bestämmelserna nu också styrelsemedlemmar.
I första stycket anges att vid tillämpningen av 15 och 15 a §§ avses med inkomstbasbelopp det inkomstbasbelopp som beräknas enligt 58 kap.26 ...
15 c §
Om en optionsinnehavare som är anställd får ersättning inom socialförsäkringssystemet under intjänandetiden till följd av sjukdom, föräldraledighet eller andra liknande förhållanden ska kravet på ersättning från företaget minskas i proportion till tiden med sådan ersättning.
Detsamma gäller en optionsinnehavare som innehar uppdrag som styrelseledamot eller styrelsesuppleant, under förutsättning att optionsinnehavaren går miste om ersättning från företaget under tiden med sådan ersättning inom socialförsäkringssystemet. Lag (2021:1161).
Prop. 2021/22:25: Paragrafen är ny och anger att kravet på en viss lägsta ersättning enligt 15 och 15 a §§ kan sänkas i vissa fall. För anställda är bestämmelsen inte ny. Den har med viss språklig justering men med oförändrad innebörd flyttats från 15 §.
Om en optionsinnehavare som är anställd under intjänandetiden till följd av sjukdom, föräldraledighet eller andra liknande förhållanden får ersättning inom socialförsäkringssystemet, ska enligt första meningen kravet på ersättning från ...
15 d §
En optionsinnehavare som är anställd och samtidigt innehar ett uppdrag som styrelseledamot eller styrelsesuppleant i företaget anses vid tillämpning av 15-15 c §§ enbart vara anställd i företaget. Lag (2021:1161).
Prop. 2021/22:25: Paragrafen är ny och anger att en optionsinnehavare som samtidigt är både anställd och innehar ett uppdrag som styrelseledamot eller styrelsesuppleant ska anses vara anställd vid tillämpning av 15–15 c §§. Det innebär att en optionsinnehavare bara ska anses inneha uppdrag som styrelseledamot eller styrelsesuppleant under den tid denne inte samtidigt är anställd i företaget.
Följande exempel kan illustrera tillämpningen. Optionsinnehavaren A innehar ett uppdrag som styrelseledamot ...
16 §
Optionsinnehavaren får inte tillsammans med närstående, under något av de två åren närmast före det år då personaloptionen förvärvas eller under den del av året som föregår förvärvet, direkt eller indirekt kontrollera andelar i företaget som motsvarar mer än fem procent av kapital- eller röstandelarna i företaget. Lag (2017:1212).
Fusion och fission
17 §
Om optionsinnehavaren i samband med en fusion eller fission utnyttjar personaloptionen före intjänandetidens utgång, ska någon förmån av personaloption inte tas upp under förutsättning att
- personaloptionen utnyttjas för förvärv av andel eller teckningsoption i det överlåtande företaget tidigast ett år från tidpunkten då optionen förvärvades,
- villkoren i 6-16 §§ är uppfyllda,
- fusionen eller fissionen genomförs på marknadsmässiga villkor, och
- det övertagande företaget huvudsakligen bedriver annan rörelse än sådan rörelse som anges i 8 § 1-6.
Vid tillämpning av första stycket 2 ska villkoren i 8, 14 och 15-15 d §§, i stället för vad som föreskrivs i dessa bestämmelser, vara uppfyllda från tidpunkten då personaloptionen förvärvades till tidpunkten då optionsinnehavaren utnyttjar optionen. Kravet på ersättning från företaget i 15-15 d §§ ska minskas i proportion till den resterande tiden av intjänandetiden. Lag (2021:1161).
Prop. 2021/22:25: I paragrafen finns en särskild bestämmelse som möjliggör ett förtida utnyttjande av en personaloption i samband med en fusion eller fission av det företag som personaloptionsavtalet ger rätt att förvärva andelar i.
Ändringen i första stycket är en följdändring av den ändring som föreslås i 5 §, och innebär att även ett förtida förvärv av teckningsoptioner omfattas av bestämmelsen.
Ändringen i andra stycket är en följdändring föranledd av de ...
18 §
Bestämmelsen i 17 § gäller inte om
- en eller flera fysiska personer omedelbart efter fusionen eller fissionen har det bestämmande inflytandet över det övertagande företaget eller de övertagande företagen, och
- personen eller personerna eller närstående till dem direkt eller indirekt har innehaft andelar i det överlåtande företaget, eller i ett annat företag inom samma koncern, under det år då fusionen eller fissionen genomförs eller under något av de två föregående åren.
Vid tillämpningen av första stycket anses en eller flera fysiska personer tillsammans ha bestämmande inflytande över ett företag om detta företag skulle ha varit ett dotterföretag enligt 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551) till personen eller personerna tillsammans, om personen eller personerna tillsammans hade varit ett svenskt aktiebolag. Lag (2017:1212).
12 kap. Vad som ska dras av i inkomstslaget tjänst
Kapitlet behandlar vilka utgifter som år dras av i inkomstslaget tjänst. Till skillnad från kapitel 11, som behandlar vilka förmåner från arbetsgivaren som ska beskattas, handlar det här om vilka avdrag som får göras för arbetstagarens utgifter.
- 1 kap. 8 § 1 st 1 p, övg. best. SFS 2007:1249 2 p, 16 kap. 28 §, 11 kap. 44 §
- 10 kap. 3 § 2 st 8 p Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 8 kap. 19 § Skattebetalningslag (1997:483)
- 5 kap. 1 § Lag (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter
- 5 § 4 st Lag (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer
- 2 § 1 st 4 p, 9 § Utlandsreseförordning (1991:1754)
- 6 § Lag (1991:359) om arvoden till statsråden m.m.
Upphävd: SFS 2001:908 (Beskattning av kostnadsersättningar till statligt anställda stationerade utomlands, m.m.)
Huvudregel
1 §
Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad om inte något annat anges i detta kapitel eller i 9 eller 60 kap.
I detta kapitel finns bestämmelser om att också vissa andra utgifter som har samband med tjänsten ska dras av.
I inkomstslaget tjänst tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget näringsverksamhet om
- avdrag för utgifter för representation i 16 kap. 2 §,
- mervärdesskatt i 16 kap. 16 §, och
- avdrag för utländsk skatt i 16 kap.18 och 19 §§. Lag (2007:1419).
- HFD 2011:54:Förvärvaren av en utmätt pensionsförsäkring har medgetts avdrag för anskaffningskostnaden i takt med att utbetalningarna från försäkringen tas upp till beskattning. Inkomsttaxering 2007.
- RÅ 2008:31:Med hänsyn till kravet att en arbetslös aktivt ska söka arbete för att ha rätt till arbetslöshetsersättning har en person som uppbar sådan ersättning medgetts avdrag för utgifter som uppkommit i samband med att han sökt arbete. Inkomsttaxering 2003.
- RÅ 2002:78:I samband med ett aktiebyte har den som avyttrat kvalificerade aktier anställts hos den som förvärvat dessa, varvid avtalats att den anställde hade att utge skadestånd motsvarande värdet av en del av de vederlagsaktier som han erhållit, om han inom viss tid lämnade sin anställning. Avyttringen av vederlagsaktierna har skattemässigt bedömts som en partiell återgång av aktiebytet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Inskränkningar i avdragsrätten
Beloppsgränser
2 §
Utgifter som avses i följande paragrafer ska dras av utan någon beloppsmässig begränsning, nämligen utgifter
- vid tjänsteresor enligt 5–17 §§,
- vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid dubbel bosättning enligt 18–22 och 31 §§,
- för hemresor enligt 24 och 31 §§,
- för egenavgifter enligt 36 §,
- för arbetsgivaravgifter enligt 36 a §, och
- i hobbyverksamhet enligt 37 §.
Första stycket gäller också i fråga om utgifter för resor i tjänsten som företas med annat transportmedel än egen bil eller förmånsbil.
Utgifter för inställelseresor enligt 25 § och för resor mellan bostaden och arbets- och utbildningsplatsen enligt 26–31 §§ ska dras av bara till den del kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger 11 000 kronor. Övriga utgifter ska dras av bara till den del kostnaderna under beskattningsåret sammanlagt överstiger 5 000 kronor. Lag (2016:1055).
Prop. 2012/13:18: Som en konsekvens av att anställda som ingått socialavgiftsavtal inte längre ska betala egenavgifter utan i stället arbetsgivaravgifter anges i första stycket att även sådana avgifter får dras av utan någon beloppsmässig begränsning.
Utgifter för vissa skattefria ersättningar
3 §
Om den skattskyldige får sådan ersättning som enligt 11 kap. 21, 21 a, 26 a, 27 § fjärde stycket eller 28 § inte ska tas upp, får de utgifter som ersättningen är avsedd att täcka inte dras av.
Om den skattskyldige får sådant skattefritt stöd eller bidrag vid utbildning eller arbetslöshet som avses i 11 kap. 27 § tredje stycket, 34 § andra stycket och 35 §, får de utgifter som stödet eller bidraget är avsett att täcka inte dras av.
Avdrag får inte heller göras för utgifter som täcks av sådana ersättningar till
- utländska experter, forskare eller andra nyckelpersoner som enligt 11 kap. 22 § och 23 §första stycket 2 inte ska tas upp, och
- dagbarnvårdare som enligt 11 kap. 48 § inte ska tas upp. Lag (2009:583).
Prop. 2000/01:12: Den föreslagna ändringen är en följd av att kretsen av personer som omfattas av reglerna i 11 kap. 22 § har utvidgats.
Prop. 2005/06:19: I första stycket görs en ändring till följd av att 11 kap. 21 a § upphävs och att ett nytt fjärde stycke införs i 11 kap. 27 §.
Hänvisningen till 11 kap. 27 § fjärde stycket innebär att den skattskyldige inte får göra avdrag för sådana utgifter som utbetalad skattefri flyttningsersättning är avsedd att täcka.
Prop. 2008/09:136: Ändringen i paragrafens första stycke är en konsekvens av införandet av 11 kap. 21 a §.
Prop. 2001/02:18: Ändringen är en konsekvens av införandet av 11 kap. 21 a §.
Skattskyldiga med sjöinkomst
4 §
Skattskyldiga som har sjöinkomst har inte rätt till avdrag som avses i 6-24 §§ vid tjänstgöring ombord. Sådana skattskyldiga anses ha sitt tjänsteställe på det fartyg där de arbetar.
Tjänsteresor med egen bil eller förmånsbil
5 §
Utgifter för tjänsteresor med egen bil ska dras av med 2 kronor och 50 öre för varje kilometer.
Om en skattskyldig använder sin förmånsbil för tjänsteresor och betalar samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna, ska utgifter för elektricitet till elbil dras av med 95 öre för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 1 krona och 20 öre för varje kilometer. Lag (2022:1806).
Prop. 2007/08:11: Ändringarna i paragrafen, som behandlas i avsnitt 4.3, innebär att avdraget för utgifter för tjänsteresor med egen bil och förmånsbil höjs.
Prop. 2022/23:18: I paragrafen regleras rätten till avdrag för kostnader för den som har använt egen bil eller förmånsbil för tjänsteresor.
Ändringen i första stycket innebär att avdraget för utgifter för tjänsteresor med egen bil höjs till 2 kronor och 50 öre per kilometer.
Ändringen i andra stycket innebär att avdraget för drivmedel vid tjänsteresor med förmånsbil höjs till 1 krona och 20 öre per kilometer. Ett undantag görs för utgifter för elektricitet till ...
Ökade levnadskostnader vid tjänsteresor
Övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten
6 §
Ökade levnadskostnader som den skattskyldige har på grund av att han i tjänsten vistas utanför sin vanliga verksamhetsort, ska dras av i den utsträckning som följer av 7- 17 §§. Avdrag ska göras bara vid resor som är förenade med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Som ökade levnadskostnader räknas utgifter för logi, ökade utgifter för måltider samt diverse småutgifter.
När arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten varit förlagt till samma ort under mer än tre månader i en följd, gäller inte längre bestämmelserna i första stycket. I stället bedöms rätten till avdrag för ökade levnadskostnader enligt bestämmelserna om tillfälligt arbete i 18-22 §§. En tjänsteresa anses pågå i en följd om den inte bryts av uppehåll som beror på att arbetet förläggs till en annan ort under minst fyra veckor.
Med arbetsgivare likställs annan som betalar ut traktamente, om den huvudsakliga delen av arbetet utförs för honom. Lag (2007:1419).
När arbetsgivaren ger traktamente gäller särskilda regler. Får den anställde traktamente för en utgift som inte hade varit avdragsgill om denne själv hade haft kostnaden är det att likställa med lön, och den anställde beskattas för traktamentet så som lön. Det gäller bland annat om den anställde får traktamente även om denne arbetar på sin vanliga verksamhetsort (se 7 §), eller om traktamentet överstiger maximi- eller normalbeloppet (se 10-11 §§). Traktamente som ges för avdragsgilla kostnader och håller sig inom gränsbeloppen beskattas normalt inte, och avdrag för de kostnaderna får då inte göras. För att traktamentet ska vara skattefritt krävs alltid minst en övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Om traktamentet är högre eller lägre än maximi- eller normalbeloppet beskattas det som lön, och avdrag görs enligt gränsbeloppen.
- RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2012:1:En person som är anställd som personlig assistent åt sin make (I) respektive sitt minderåriga barn (II) har förmånsbeskattats för värdet av en resa som företagits tillsammans med den funktionshindrade utan hinder av att vederbörande under resan utfört sina sysslor som personlig assistent. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- 12 kap. 20 § 2 st, 12 kap. 21 § 3 st, 12 kap. 21 § 2 st 1 p, 12 kap. 17 §, 12 kap. 21 § 2 st 2 p, 12 kap. 4 §
- 10 kap. 3 § 2 st 8 p Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 6 § 1 st 1 p Lag (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta
- 8 kap. 19 § Skattebetalningslag (1997:483)
- 5 kap. 1 § Lag (1994:1065) om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter
- 9 § Utlandsreseförordning (1991:1754)
6 a §
När en riksdagsledamot befinner sig på tjänsteresa i Stockholm som ett led i utövandet av sitt uppdrag gäller inte bestämmelserna i 14, 16 och 18-22 §§. I stället ska avdrag för ökade levnadskostnader göras enligt följande.
Om riksdagsledamoten fått ersättning för ökade utgifter för måltider och diverse småutgifter (stockholmstraktamente) för en tjänsteresa till Stockholm, ska avdrag göras med 50 procent av ett maximibelopp för varje hel och för varje halv dag som tagits i anspråk för resan. Detta gäller oavsett om den sammanlagda utgiftsökningen under samtliga tjänsteresor till Stockholm under beskattningsåret varit större än det sammanlagda avdraget beräknat enligt vad nu sagts och oavsett om arbetet varit förlagt till Stockholm under längre tid än tre månader i en följd.
Om riksdagsledamoten inte fått stockholmstraktamente ska avdrag inte göras för ökade levnadskostnader i Stockholm. Lag (2007:1419).
Vanlig verksamhetsort och tjänsteställe
7 §
Med vanlig verksamhetsort avses ett område inom 50 kilometer från den skattskyldiges tjänsteställe.
Som vanlig verksamhetsort behandlas också ett område inom 50 kilometer från den skattskyldiges bostad.
50 kilometer avser resesträckan, inte fågelvägen.
- RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
8 §
Tjänstestället är den plats där den skattskyldige utför huvuddelen av sitt arbete. Utförs detta under förflyttning eller på arbetsplatser som hela tiden växlar, anses i regel den plats där den skattskyldige hämtar och lämnar arbetsmaterial eller förbereder och avslutar sina arbetsuppgifter som tjänsteställe.
Om arbetet pågår en begränsad tid på varje plats enligt vad som gäller för vissa arbeten inom byggnads- och anläggningsbranschen och liknande branscher, anses bostaden som tjänsteställe.
Bostaden anses som tjänsteställe även för
- reservofficerare,
- nämndemän, juryledamöter och andra liknande uppdragstagare i allmän domstol, allmän förvaltningsdomstol, hyresnämnd eller arrendenämnd, och
- personer som tillfälligt anställs hos statliga myndigheter, regioner, kommuner eller kommunalförbund för att hantera eller bidra till att minska konsekvenserna av en specifik händelse i Sverige i form av olycka, kris, krig, krigsfara eller annan liknande situation.
En riksdagsledamot har sitt tjänsteställe där han eller hon är folkbokförd enligt folkbokföringslagen (1991:481) under förutsättning att det där finns en bostad som är inrättad för permanent boende för ledamoten och hans eller hennes familj och som även disponeras av ledamoten. Lag (2022:344).
Prop. 2015/16:36: Ändringen är en följd av skattenämndernas avskaffande.
- RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2013:19:Fråga om tjänsteställe för tolk med flera olika uppdragsgivare (I) och elektriker i bemanningsföretag med växlande arbetsplatser i en och samma anställning (II). Inkomsttaxering 2009 respektive arbetsgivaravgifter för redovisningsperioden december 2008.
- RÅ 2007:72:Ett bolag som tillhandahållit personal för årlig genomgång av kärnkraftverk och där personalen under en säsong haft uppdrag vid flera olika kraftverk har ansetts bedriva en verksamhet jämförlig med byggnads- och anläggningsbranschens. Viss personal som utfört arbete på flera olika platser har med hänsyn härtill ansetts ha bostaden som tjänsteställe.
Tillfällig anställning eller uppdrag på annan ort i högst en månad
9 §
Avdrag för ökade kostnader för logi, resor, måltider och småutgifter vid tillfällig anställning eller uppdrag på annan plats än bostaden ska göras på samma sätt som för tjänsteresa om
- anställningen eller uppdraget är avsett att pågå i högst en månad, och
- avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är längre än 50 kilometer. Lag (2021:1164).
- RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Maximibelopp och normalbelopp
10 §
Vid beräkningen av avdraget används för tjänsteresa i Sverige ett maximibelopp och för tjänsteresa utomlands ett normalbelopp. Avdraget beräknas för hel eller halv dag.
Som hel dag behandlas också avresedagen om resan påbörjas före kl. 12.00 och hemresedagen om resan avslutas efter kl. 19.00. Som halv dag behandlas avresedagen om resan påbörjas kl. 12.00 eller senare och hemkomstdagen om resan avslutas kl. 19.00 eller tidigare.
Maximi- och normalbeloppen är schablonavdrag. Är den faktiska utgiften större går det att ibland att göra avdrag för den istället för schablonbeloppet, utgiften ska då kunna bevisas med t.ex. kvitto.
- RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2012:1:En person som är anställd som personlig assistent åt sin make (I) respektive sitt minderåriga barn (II) har förmånsbeskattats för värdet av en resa som företagits tillsammans med den funktionshindrade utan hinder av att vederbörande under resan utfört sina sysslor som personlig assistent. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
11 §
Maximibeloppet är 0,5 procent av prisbasbeloppet, avrundat till närmaste tiotal kronor.
Normalbeloppet för varje land motsvarar den normala ökningen av levnadskostnaderna under en hel dag för frukost, lunch och middag som består av en rätt på restaurang av normal standard samt för småutgifter. Om det finns särskilda skäl, får normalbeloppet avse ökade utgifter för måltider på en restaurang av bättre standard.
Normalbeloppet för varje land finns i Skatteverkets allmänna råd för respektive år.
- RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Vistelse i mer än ett land
12 §
Om den anställde under en tjänsteresa samma dag uppehåller sig i mer än ett land bestäms avdraget efter vad som gäller för vistelse i det land där han uppehållit sig den längsta delen av dagen (06.00-24.00).
- RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Avdrag för logi
13 §
Utgift för logi ska dras av. Kan den skattskyldige inte visa vilken utgift han har haft, ska ett halvt maximibelopp per natt dras av vid tjänsteresa i Sverige och ett halvt normalbelopp vid tjänsteresa utomlands. Lag (2007:1419).
En förutsättning är att det handlar om en resa som är förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Se även 6 § samt kommentaren till den.
- RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Avdrag för måltider och småutgifter
14 §
Om den skattskyldige fått ersättning för ökade utgifter för måltider och småutgifter (dagtraktamente) för en tjänsteresa i Sverige, ska avdrag göras för varje hel dag som tagits i anspråk för resan med ett maximibelopp och för varje halv dag med ett halvt maximibelopp.
Visar den skattskyldige att den sammanlagda utgiftsökningen under samtliga tjänsteresor under beskattningsåret i en och samma tjänst varit större än det sammanlagda avdraget, beräknat enligt första stycket, ska i stället ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av. Lag (2007:1419).
En förutsättning är att det handlar om en resa som är förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Se även 6 § samt kommentaren till den.
- RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
15 §
Om den skattskyldige fått dagtraktamente för en tjänsteresa utomlands, ska avdrag göras för varje hel dag som tagits i anspråk för resan med ett normalbelopp och för varje halv dag med ett halvt normalbelopp.
Visar den skattskyldige att utgiftsökningen under en tjänsteresa varit större än avdraget, beräknat enligt första stycket, ska i stället ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av. Lag (2007:1419).
En förutsättning är att det handlar om en resa som är förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Se även 6 § samt kommentaren till den.
- RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
16 §
Om den skattskyldige inte fått dagtraktamente men gör sannolikt att han haft ökade utgifter för måltider och småutgifter, ska avdrag göras för varje hel dag med ett maximibelopp vid tjänsteresa i Sverige och med ett normalbelopp vid tjänsteresa utomlands. För varje halv dag ska avdrag göras med ett halvt maximibelopp vid tjänsteresa i Sverige och med ett halvt normalbelopp vid tjänsteresa utomlands.
Visar den skattskyldige att den sammanlagda utgiftsökningen under samtliga tjänsteresor i Sverige under beskattningsåret i en och samma tjänst varit större än det sammanlagda avdraget, beräknat enligt första stycket, ska i stället ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftsökningen dras av.
Visar den skattskyldige att utgiftsökningen under en tjänsteresa utomlands varit större än avdraget, beräknat enligt första stycket, ska i stället ett belopp som motsvarar den faktiska utgiftssökningen dras av. Lag (2007:1419).
En förutsättning är att det handlar om en resa som är förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Se även 6 § samt kommentaren till den.
- RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Minskat avdrag på grund av kostförmåner
17 §
Avdrag för ökade levnadskostnader enligt 6 och 7-16 §§ ska minskas med värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått. Detta gäller dock inte sådana kostförmåner på allmänna transportmedel som enligt 11 kap. 2 § inte ska tas upp.
Avdrag för ökade utgifter för måltider och småutgifter enligt 6 a § ska inte minskas med värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått. Lag (2007:1419).
Ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete på annan ort eller vid
Har arbetsgivaren betalat hotellvistelse där frukost ingår minskas det avdragsgilla schablonbeloppet med en summa som avser motsvara frukosten. Skatteverket sätter standard för hur stor del av avdraget som ska reduceras beroende på vilken typ av måltid som tillhandahålls. En förutsättning är att det handlar om en resa som är förenad med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten. Se även 6 § samt kommentaren till den.
- RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Tillfälligt arbete på annan ort
18 §
Ökade levnadskostnader på grund av att den skattskyldige har sitt arbete på en annan ort än den där han har sin bostad ska dras av bara om
- arbetet avser en kortare tid,
- arbetet inte är kortvarigt men ändå är tidsbegränsat till sin natur eller sådant att det kräver en fast anknytning till bostadsorten,
- arbetet ska bedrivas på flera olika platser, eller
- det av någon annan anledning inte skäligen kan ifrågasättas att den skattskyldige bör flytta till arbetsorten.
Uppdrag som statsråd ska behandlas som ett sådant arbete som avses i 2. Lag (2007:1419).
För att avdragen ska vara möjliga krävs att arbetet avser kortare tid eller är tidsbegränsat till sin natur, att den anställde övernattar på arbetsorten, behåller bostaden i hemorten samt att färdvägen mellan hemmet och arbetet är mer än 50 km.
- RÅ 2008:22:En skådespelare, som har haft tre på varandra följande anställningskontrakt om vardera ett år vid samma teater, har ansetts ha rätt till avdrag för ökade levnadskostnader på grund av tillfälligt arbete på annan ort även för det tredje året. Inkomsttaxering 2003.
- RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Dubbel bosättning
19 §
Ökade levnadskostnader ska dras av om
- den skattskyldige på grund av sitt arbete har flyttat till en ny bostadsort, och
- en bostad för den skattskyldige, dennes make, sambo eller familj har behållits på den tidigare bostadsorten. Lag (2007:1249).
Prop. 2007/08:24: I paragrafen regleras de grundläggande förutsättningarna för avdrag för ökade levnadskostnader vid dubbel bosättning. Ytterligare förutsättningar finns i 20 §. Med ökade levnadskostnader avses ökade utgifter för logi samt ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten.
Ändringen i paragrafen innebär att ökade levnadskostnader ska dras av om den skattskyldige på grund av sitt arbete har flyttat till en ny bostadsort och om en bostad för den skattskyldige, dennes make, ...
- RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ytterligare förutsättningar för avdrag
20 §
Ökade levnadskostnader enligt 18 och 19 §§ ska dras av bara om den skattskyldige övernattar på arbetsorten och avståndet mellan bostadsorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer.
Ökade levnadskostnader enligt 18 och 19 §§ i form av ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten får dras av bara för den första månaden av vistelsen på arbetsorten. Detta gäller dock inte för skattskyldiga som under de tre första månaderna av vistelsen på arbetsorten gjort avdrag enligt 6-17 §§.
Övriga ökade levnadskostnader enligt 19 § får dras av under längst två år. Om den dubbla bosättningen föranleds av makens eller sambons förvärvsverksamhet, får avdrag göras under sammanlagt längst fem år. Andra ökade levnadskostnader än ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten ska dock dras av för längre tid om synnerliga skäl talar för det. Lag (2007:1249).
Prop. 2007/08:24: Enligt Lagrådet bör begränsningen av rätten till avdrag för ökade utgifter för måltider och småutgifter till en månad vid tillfälligt arbete på annan ort och vid dubbel bosättning i stället för i 21 § placeras i denna paragraf som reglerar tidsmässiga begränsningar av avdragsrätten. Begränsningen ska dock inte gälla vid tjänsteresor. I paragrafen införs därför ett nytt andra stycke som innebär att rätten till avdrag för ökade utgifter för måltider och småutgifter begränsas till en månad för skattskyldiga ...
- RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Beräkningen av avdragen
21 §
Ökade utgifter för logi ska dras av med ett belopp som motsvarar den faktiska utgiften. Vid tillfälligt arbete på annan ort gäller dock bestämmelserna i 13 §, om logiutgiften inte kan visas.
Ökade utgifter för måltider och småutgifter på arbetsorten ska dras av antingen med den faktiska utgiftsökningen eller med ett belopp som beräknas enligt schablon. Den schablonmässiga utgiftsökningen beräknas för
- skattskyldiga som under de tre första månaderna av vistelsen gjort avdrag enligt 6-17 §§ och som fortfarande får ersättning från arbetsgivaren, till ett belopp som motsvarar denna ersättning,
- för tiden fram till två års bortovaro, dock högst 70 procent av maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och 70 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands, och
- för tiden därefter, dock högst 50 procent av helt maximibelopp per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och 50 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands,
- skattskyldiga som under de tre första månaderna av vistelsen gjort avdrag enligt 6-17 §§ och som inte får ersättning från arbetsgivaren, till 30 procent av maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och till 30 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands,
- skattskyldiga som gör avdrag enligt 18 §, till 50 procent av maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och till 50 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands, och
- skattskyldiga som gör avdrag enligt 19 §, till 30 procent av maximibeloppet per hel dag om arbetsorten ligger i Sverige och till 30 procent av normalbeloppet per hel dag om arbetsorten ligger utomlands.
Vid tillämpning av bestämmelserna i andra stycket 1 ska i den angivna tiden räknas in sådan tid under vilken ökade levnadskostnader dragits av enligt bestämmelserna i 6-17 §§. Lag (2007:1249).
Prop. 2007/08:24: I paragrafen regleras beräkningen av avdragen för ökade levnadskostnader vid tillfälligt arbete på annan ort och vid dubbel bosättning. Bestämmelsen tillämpas också när en tjänsteresa varat mer än tre månader på en och samma ort (se 6 § andra stycket).
Ändringen i paragrafens andra stycke är en följd av att rätten till avdrag för ökade utgifter för måltider och småutgifter begränsas till en månad för skattskyldiga som inte har gjort avdrag enligt 6–17 §§. Ändringen innebär att ...
- RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Minskat avdrag på grund av kostförmåner
22 §
Avdrag för ökade levnadskostnader enligt 18-21 §§ ska minskas med värdet av kostförmåner som den skattskyldige fått. Detta gäller dock inte sådana kostförmåner på allmänna transportmedel som enligt 11 kap. 2 § inte ska tas upp. Lag (2007:1419).
Erbjuder arbetsgivaren någon form av kostförmån minskas det avdragsgilla schablonbeloppet med en summa som avser motsvara förmånen. Skatteverket sätter standard för hur stor del av avdraget som ska reduceras beroende på vilken typ av måltid som tillhandahålls.
- RÅ 2006:59:En skattskyldig som under mer än två år arbetat på samma ort utanför den ordinarie verksamhetsorten har inte medgetts avdrag för ökade levnadskostnader för de dagar då han rest till och från hemmet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Hemresor
24 §
När en skattskyldig på grund av sitt arbete vistas på en annan ort än den där den skattskyldige eller dennes familj bor, ska utgifter för hemresor dras av, om avståndet mellan hemorten och arbetsorten är längre än 50 kilometer. Avdrag får göras för högst en hemresa per vecka och bara för utgifter för resor mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Avdraget ska beräknas efter utgiften för det billigaste färdsättet. Skäliga utgifter för flygresa och utgifter för tågresa ska dock dras av.
Om det saknas godtagbara allmänna kommunikationer, ska utgifter för resa med egen bil eller med den skattskyldiges förmånsbil dras av med det belopp som gäller för resor mellan bostaden och arbetsplatsen enligt 27 och 29 §§. Detta gäller också om den skattskyldige har använt sin sambos eller en närståendes förmånsbil. Lag (2022:1806).
Prop. 2022/23:18: I paragrafen regleras avdragsrätten för hemresor.
Ändringarna i första och tredje styckena är endast av språklig karaktär.
- HFD 2014:29:Fråga om det är förenligt med avtalet mellan EU och Schweiz om fri rörlighet för personer att vägra avdrag för utgifter för hemresor till Schweiz. Inkomsttaxering 2010 och 2011.
Inställelseresor
25 §
Utgifter för särskilda resor i samband med att den skattskyldige börjar eller slutar en tjänst ska dras av om resorna företagits mellan två platser inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Bestämmelserna i 24 § andra och tredje styckena tillämpas också för sådana avdrag. Lag (2007:1419).
Avdrag får bara göras om kostnaderna för inställelse- och arbetsresor enligt 25 – 30 §§ överstiger det belopp som fastställs i 12 kap. 2 § 3 st., för inkomståret 2009 är detta belopp satt till 9 000 kr. Betalar arbetsgivaren resan beskattas det som lön, och arbetsgivaren får göra ett avdrag motsvarande kostnaden. Om resan är den enda ersättningen, se 11 kap. 26 a §.
Arbetsresor
26 §
Skäliga utgifter för resor mellan bostaden och arbetsplatsen (arbetsresor) ska dras av, om arbetsplatsen ligger på ett sådant avstånd från den skattskyldiges bostad att han behöver använda något transportmedel. Lag (2007:1419).
- RÅ 2009:42:Mot en allmänt hållen argumentation från Skatteverket, genom vilken verket satt i fråga den skattskyldiges påstående att han använt egen bil för sina arbetsresor, har den skattskyldige givit in en konkret utredning hänförlig till det enskilda fallet. Regeringsrätten har funnit att den sammantagna utredningen inte ger anledning att sätta påståendet i fråga. Inkomsttaxering 2006.
27 §
Utgifter för arbetsresor med egen bil ska dras av om avståndet mellan bostaden och arbetsplatsen är minst fem kilometer och det klart framgår att den skattskyldige genom att använda egen bil i stället för allmänna transportmedel regelmässigt gör en tidsvinst på sammanlagt minst två timmar.
Utgifter för arbetsresor med egen bil ska också dras av om bilen används i tjänsten minst 160 dagar under året. Om den används i tjänsten minst 60 dagar under året, ska utgifterna dras av för alla de dagar som bilen använts i tjänsten. Att bilen används i tjänsten beaktas dock bara om körsträckan är minst 300 mil per år.
Avdrag ska göras med 2 kronor och 50 öre för varje kilometer.
Utgifter för väg-, bro- och färjeavgifter samt skatt enligt lagen (2004:629) om trängselskatt ska också dras av. Lag (2022:1806).
Prop. 2007/08:11: Ändringen i tredje stycket, som behandlas i avsnitt 4.3, innebär att avdraget för arbetsresor med egen bil höjs.
Prop. 2022/23:18: I paragrafen finns bestämmelser om avdrag för utgifter vid arbetsresor med egen bil.
Ändringen i tredje stycket innebär att avdraget för arbetsresor med egen bil höjs till 2 kronor och 50 öre per kilometer.
Övervägandena finns i avsnitt 4.3.
- RÅ 2009:42:Mot en allmänt hållen argumentation från Skatteverket, genom vilken verket satt i fråga den skattskyldiges påstående att han använt egen bil för sina arbetsresor, har den skattskyldige givit in en konkret utredning hänförlig till det enskilda fallet. Regeringsrätten har funnit att den sammantagna utredningen inte ger anledning att sätta påståendet i fråga. Inkomsttaxering 2006.
28 §
Bestämmelserna i 27 § första stycket tillämpas inte om allmänna transportmedel saknas.
29 §
För skattskyldiga som gör arbetsresor med sin förmånsbil ska utgifter för arbetsresor dras av enligt bestämmelserna i 26-28 §§. I stället för vad som sägs i 27 § tredje stycket ska utgifter för elektricitet till elbil dras av med 95 öre för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 1 krona och 20 öre för varje kilometer. Detta gäller också om den skattskyldige har använt sin sambos eller en närståendes förmånsbil. Lag (2022:1806).
Prop. 2007/08:11: Ändringarna i paragrafen, som behandlas i avsnitt 4.3, innebär att avdraget för arbetsresor med förmånsbil höjs.
Prop. 2022/23:18: I paragrafen regleras rätten till avdrag för utgifter vid arbetsresor med förmånsbil. Ändringen innebär att avdraget för drivmedel höjs till 1 krona och 20 öre per kilometer. Ett undantag görs för utgifter för elektricitet till elbil, där rätten till avdrag för drivmedel i stället uppgår till 95 öre per kilometer. Med elbil avses detsamma som i 61 kap. 8 a §, dvs. en bil som är utrustad med teknik för drift helt med elektricitet som tillförs genom laddning från yttre energikälla. Laddhybrider, ...
30 §
Bestämmelserna i 27 § första-tredje styckena tillämpas inte för skattskyldiga som på grund av ålder, sjukdom eller funktionshinder tvingas använda egen bil eller sin förmånsbil. Lag (2009:1239).
Utgifter för utbildning vid omstrukturering m.m.
31 §
Skattskyldiga som har skattefri förmån av utbildning eller annan åtgärd enligt 11 kap. 17 § ska göra avdrag enligt 26-30 §§ för utgifter för resor mellan bostaden och platsen för utbildningen eller åtgärden.
Om skattskyldiga som avses i första stycket får ersättning för ökade levnadskostnader och för utgifter för hemresor, ska avdrag göras för ökade levnadskostnader enligt de regler som gäller för tillfälligt arbete på annan ort enligt 18 § och för utgifter för hemresor enligt 24 §. Avdraget för ökade levnadskostnader får dock inte överstiga vare sig uppburen ersättning eller de schablonbelopp som anges i 21 §.
Har den skattskyldiges anställning upphört på grund av uppsägning får avdrag inte göras för tid efter första året efter uppsägningstidens utgång. Lag (2007:1419).
Skyddsutrustning och skyddskläder
32 §
Utgifter för skyddsutrustning och skyddskläder som behövs för tjänsten ska dras av. Till skyddsutrustning hör hjälmar, skyddsglasögon, hörselskydd och skor med stålhätta. Med skyddskläder avses sådana kläder som har särskilda skyddsegenskaper mot frätande ämnen eller mekaniska skador eller mot väta, värme eller kyla som huvudsakligen beror på annat än klimatförhållanden. Lag (2007:1419).
Kläder i vanlig mening är inte avdragsgilla, det som paragrafen berör är kläder som snarare är utrustning som behövs för att kunna utföra arbetet. Avgörande är om kläderna är till för beklädnad eller skydd. Kläder är inte avdragsgilla, även om de på grund av arbetets art slits fortare än vad som är brukligt. Motsatsen gäller om det istället handlar om skyddsutrustning och liknande som har en annan funktion än att fungera som kläder. Exempelvis är det osannolikt att ett par vanliga handskar är avdragsgilla, medan ett par skyddshandskar för att arbeta med syror sannolikt är avdragsgilla.
Förluster på grund av redovisningsskyldighet
33 §
Förluster på grund av ersättnings- eller återbetalningsskyldighet för medel som den skattskyldige är redovisningsskyldig för i sin tjänst ska dras av. Detta gäller dock inte om ersättnings- eller återbetalningsskyldigheten beror på att den skattskyldige har förskingrat medel eller begått något annat brott. Lag (2007:1419).
Avdraget kan utnyttjas av till exempel en spärrvakt som ansvarar för att kassan svarar mot sålda biljetter, och själv är ersättningsskyldig om denne råkat ge för mycket växel tillbaka eller liknande.
Pensionsutgifter
34 §
Avgifter som den skattskyldige betalar i samband med tjänsten för sin egen eller efterlevandes pension på annat sätt än genom försäkring, ska dras av bara om pensionen är utformad så att den överensstämmer med villkoren i 58 kap.4-16 b §§ för en pensionsförsäkring. Lag (2008:134).
Prop. 2007/08:55: Ändringen är en konsekvens av införandet av de nya bestämmelserna om pensionsförsäkring.
Egenavgifter
/Upphör att gälla U: 2026-01-01/
36 §
Debiterade egenavgifter ska dras av till den del de avser inkomster i inkomstslaget tjänst. Om avgifterna sätts ned, ska motsvarande belopp tas upp i inkomstslaget det beskattningsår då debiteringen ändras.
Vidare ska ett avdrag göras för egenavgifterna för beskattningsåret med högst 25 procent av ett underlag som beräknas enligt tredje stycket. Avdraget ska dock vara högst 20 procent om den skattskyldige antingen vid beskattningsårets ingång fyllt 66 år eller då inte fyllt 66 år men under hela året fått hel ålderspension eller dött under året. Avdraget ska återföras till beskattning det följande beskattningsåret.
Underlaget utgörs av sådana intäkter i inkomstslaget tjänst som enligt 59 kap.14 och 20 §§socialförsäkringsbalken är inkomst av annat förvärvsarbete, minskade med andra kostnader som ska dras av från dessa intäkter än sådant avdrag som avses i andra stycket och med sjuk- och rehabiliteringspenning och liknande ersättningar som avses i 59 kap. 14 § 4 samma balk. Lag (2022:886).
Prop. 2011/12:41: I paragrafens tredje stycke görs en redaktionell ändring.
/Träder i kraft I: 2026-01-01/
36 § Debiterade egenavgifter ska dras av till den del de avser inkomster i inkomstslaget tjänst. Om avgifterna sätts ned, ska motsvarande belopp tas upp i inkomstslaget det beskattningsår då debiteringen ändras.
Vidare ska ett avdrag göras för egenavgifterna för beskattningsåret med högst 25 procent av ett underlag som beräknas enligt tredje stycket. Avdraget ska dock vara högst 20 procent om den skattskyldige antingen vid beskattningsårets ingång fyllt 67 år eller då inte fyllt 67 år men under hela året fått hel ålderspension eller dött under året. Avdraget ska återföras till beskattning det följande beskattningsåret.
Underlaget utgörs av sådana intäkter i inkomstslaget tjänst som enligt 59 kap.14 och 20 §§socialförsäkringsbalken är inkomst av annat förvärvsarbete, minskade med andra kostnader som ska dras av från dessa intäkter än sådant avdrag som avses i andra stycket och med sjuk- och rehabiliteringspenning och liknande ersättningar som avses i 59 kap. 14 § 4 samma balk. Lag (2022:887).
Arbetsgivaravgifter
36 a §
Debiterade arbetsgivaravgifter med anledning av ett socialavgiftsavtal enligt 5 kap. 5 § skatteförfarandelagen (2011:1244) ska dras av till den del de avser inkomster i inkomstslaget tjänst. Om avgifterna sätts ned, ska motsvarande belopp tas upp i inkomstslaget det beskattningsår då debiteringen ändras. Lag (2012:832).
Prop. 2012/13:18: I paragrafen, som är ny, anges att avdrag ska göras i inkomstslaget tjänst för arbetsgivaravgifter som en fysisk person betalar med anledning av att denne ingått ett socialavgiftsavtal. Avdrag ska göras till den del ersättningen inkomstbeskattas i Sverige. Vidare anges att om avgifterna sätts ned, ska motsvarande belopp tas upp i inkomstslaget tjänst det beskattningsår då debiteringen ändras.
Hobbyverksamhet
37 §
I fråga om varje verksamhet som bedrivs självständigt men som inte ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet får avdrag för beskattningsårets kostnader inte göras med större belopp än som motsvarar beskattningsårets intäkter.
I sådan verksamhet ska avdrag göras även för något av de fem föregående beskattningsårens kostnader till den del dessa överstigit det årets intäkter och inte kunnat dras av tidigare. Avdrag får dock inte göras med högre belopp än vad som återstår av intäkterna efter avdrag för beskattningsårets kostnader. Lag (2007:1419).
Paragrafen handlar om hobbyverksamhet. Hobbyverksamhet är en särskild kategori inom inkomstslaget tjänst. För att beskattas som tjänst får det inte handla om näringsverksamhet eller inkomst av kapital, vilket innebär att det ska handla om verksamhet som är självständig och varaktig men saknar vinstsyfte. Utöver att verksamheten ska kunna beskattas som tjänst finns vissa krav för att det ska handla om kategorin för hobby:
- Utövas på fritiden
- Är inte den huvudsakliga försörjningen
Till skillnad från underskott generellt i inkomst av tjänst får underskott från hobby sparas i högst fem år (se 10 kap. 13 §).
AVD. V INKOMSTSLAGET NÄRINGSVERKSAMHET
13 kap. Avgränsningen av inkomstslaget näringsverksamhet
Intro till kapitlena i stort:
- Kapitel 13
- Kapitlet sätter gränserna för vilka verksamheter som ska beskattas inom inkomstslaget näringsverksamhet.
- Enligt huvudregeln ska inkomster och utgifter på grund av näringsverksamhet räknas till inkomstslaget näringsverksamhet (1 §).
- Kapitel 14
- Medan 13 kap. slår fast att inkomster och utgifter som hör till näringsverksamhet ska beskattas inom det inkomstslaget, behandlar 14 kap. hur de inkomsterna och utgifterna ska räknas ut.
- Kapitel 15
- I inkomstslaget näringsverksamhet ska inkomster och utgifter som hör till sådan verksamhet tas upp. Kapitel 15 behandlar vad som ska betraktas som sådan inkomst.
- Kapitel 16
- I inkomstslaget näringsverksamhet ska inkomster och utgifter som hör till sådan verksamhet tas upp. Kapitel 16 behandlar vad som ska betraktas som sådan utgift.
- Kapitlet definierar vad som ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Juridiska personer beskattas alltid i detta inkomstslag, medan fysiska personer endast beskattas i inkomstslaget då inkomsten kommer från verksamhet som är självständig, varaktig och bedrivs med vinstsyfte. Närmare beskrivning av de begreppen finns under 13 kap. 1 §.
- HFD 2023:18:Vid inkomstbeskattningen ska inkomster och utgifter som föranleds av själva innehavet av en privatbostadsfastighet inte räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Fråga om beskattning av en s. k. bed and breakfastverksamhet.
- övg. best. SFS 2009:1412 2 p, övg. best. SFS 2011:1256 5 p
- 3 kap. 14 § Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 1 kap. 4 § 1 st 1 p Lag (1994:1776) om skatt på energi
- 6 § 7 st Skattebetalningslag (1997:483)
- 34 § 11 st Lag (1972:266) om skatt på annonser och reklam
- 3 § 2 st, 4 § 2 st 1 p Lag (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt
- 4 § 2 st Lag (1984:409) om skatt på gödselmedel
- 4 § 3 st Lag (1984:410) om skatt på bekämpningsmedel
Huvudregler
1 §
Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas inkomster och utgifter på grund av näringsverksamhet. Med näringsverksamhet avses förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.
Vid bedömningen av om en uppdragstagares verksamhet bedrivs självständigt ska det särskilt beaktas vad som avtalats med uppdragsgivaren, i vilken omfattning uppdragstagaren är beroende av uppdragsgivaren och i vilken omfattning uppdragstagaren är inordnad i dennes verksamhet.
Innehav av näringsfastigheter och näringsbostadsrätter samt avverkningsrätt till skog räknas alltid som näringsverksamhet. Privatbostadsfastigheter, privatbostadsrätter och andra privatbostäder kan inte ingå i en näringsverksamhet. Lag (2008:1316).
Juridiska personer beskattas enbart inom inkomstslaget näringsverksamhet (se 13 kap 2 §). Fysiska personer kan beskattas inom inkomstslagen näringsverksamhet, kapital och/eller tjänst, och här avgörs vilka av den fysiska personens inkomster som beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Avgränsningen kan handla t.ex. om inkomster från en persons hobby ska beskattas som näringsverksamhet eller som hobbyverksamhet i inkomstslaget tjänst (en skattemässig bedömning är inte subjektiv, en person kan själv se på en viss verksamhet som sin hobby men ändå uppfylla kriterierna för att den ska beskattas som näringsverksamhet), eller att bedöma om inkomster från en tillgång beskattas som (passiv) näringsverksamhet eller kapital.
Näringsverksamhet definieras som förvärvsverksamhet som bedrivs yrkesmässigt och självständigt.
Att det ska handla om förvärvsverksamhet innebär i princip ett krav på vinstsyfte. Det finns inget krav på att verksamheten faktiskt ska gå med vinst, att verksamheten inte går med vinst under en begränsad tid eller under ett uppbyggnadsskede är inte ovanligt. Hur lång den tiden får vara varierar mellan olika situationer och verksamheter, om verksamheten inte går med vinst under en tid som är ovanligt länge för den typen av verksamhet kan vinstsyftet ifrågasättas.
För t.ex. en enskild näringsidkare kan det innebära att den behöver visa varför vinst uteblivit och att verksamheten ändå har ett vinstsyfte, med risk att Skatteverket annars drar in F-skattesedeln.
Kravet på att verksamheten bedrivs yrkesmässigt handlar om verksamhetens varaktighet, det ska finnas en kontinuitet eller omfattning för att kravet på yrkesmässighet ska uppnås. Att en samlare säljer några föremål av mindre värde för att göra plats för nya innebär inte att inkomsten beskattas som näringsverksamhet eftersom kravet på yrkesmässighet inte är uppfyllt, försäljningen är inte regelbunden och är av mindre omfattning.
Att verksamheten ska bedrivas självständigt innebär att en anställning i princip aldrig är näringsverksamhet. Typsituationen då självständigheten ifrågasätts är just då fråga är om det inte egentligen handlar om ett anställningsförhållande, snarare än ett uppdragsförhållande
Det har varit väldigt svårt att hävda ett uppdragstagarförhållande om uppdragstagaren enbart haft en uppdragsgivare, men detta har ändrast genom proposition 2008/09:62 ”F-skatt åt fler”. Genom den infördes paragrafens andra stycke, och numera är det skattemässigt helt acceptabelt att enbart ha en uppdragsgivare.
En annan sak är att det förmodligen fortfarande inte är fullt acceptabelt arbetsrättsligt. Bedömningen om det handlar om ett uppdragsförhållande eller anställning skiljer sig något åt mellan arbetsrätten och skatterätten. Exempelvis står i propositionen som nämns ovan att uttrycket ”..."vad som avtalats med uppdragsgivaren" avses innebära bl.a. att en uppdragsgivares och en uppdragstagares avsikt att ingå ett uppdragsavtal har betydelse vid bedömningen.”, medan partsviljan är irrelevant inom arbetsrätten.
Det händer att personer slutar sin anställning och omedelbart blir uppdragstagare på samma arbetsplats, med i stort oförändrade villkor. Det är i många av fallen ett tveksamt förfarande, och trots förändringen för att i större utsträckning tillåta enbart en uppdragsgivare är det osannolikt att det verkligen handlar om ett uppdragsförhållande, som beskattas som näringsverksamhet, snarare än ett anställningsförhållande, som beskattas som tjänst. Även om det beskattas i fel inkomstslag torde det inte ha några större skattemässiga konsekvenser. Beskattningen för en anställd och en enskild näringsidkare (som det i de här fallen ofta handlar om), är väldigt likartad, och även om en F-skattesedel dras in i de fall där personen som håller den anses ha en anställning snarare än ett uppdragsförhållande har jag svårt att se att det skulle vara samhällsekonomiskt försvarbart att i någon större utsträckning utreda de här fallen. En annan sida av saken är den sociala, den som säger upp sig för att bli uppdragstagare istället för anställd bör vara medveten om att om det nya förhållandet godtas såsom ett uppdragstagarförhållande innebär det att i princip alla skyddsregler som omfattar anställningen upphör att gälla.
Om inte kraven för näringsverksamhet uppfylls ska inkomsten beskattas i inkomstslaget kapital eller tjänst, till den del inkomsten inte är skattefri.
Prop. 2001/02:165: Tredje stycket har med oförändrat innehåll flyttats till 13 kap. 1 a §.
- RÅ 2010:111:Fråga om uppfödning av hästar på egen näringsfastighet utgör näringsverksamhet. Inkomsttaxering 2003.
- RÅ 2002:80:Ersättning som utges vid överlåtelse av ett utgivningsbevis för en tidning från de fysiska personer som äger beviset till det av dem ägda bolaget där tidningsutgivningen bedrivs har ansetts skola beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2009:91:En i Sverige bosatt person äger och är den som fattar placeringsbesluten i ett norskt aktieförvaltande bolag. Ägarens bostad har ansetts vara fast driftställe för bolaget vid tillämpning av inkomstskattelagen och skatteavtalet mellan de nordiska länderna. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2017:41:En lagändring beträffande det inkomstskatterättsliga begreppet näringsverksamhet har inte påverkat hur styrelsearvoden ska beskattas. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2021:2:Fråga om Svenska kyrkans tillhandahållanden av vissa tjänster till sina församlingar, kyrkliga samfälligheter och stift ska inkomst- och mervärdesbeskattas.
- HFD 2022:6:Fråga om inkomster från fiske ska hänföras till inkomst-slaget näringsverksamhet eller tjänst.
- HFD 2014:27:Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009.
- HFD 2011:72:Fråga om värdeminsknings- och utrangeringsavdrag avseende en byggnad när avsikten vid förvärvet varit att kort tid därefter riva byggnaden. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2012:58:Ett aktiebolag vars tillgångar består uteslutande av aktier i dotterbolag och av fordringar överlåter samtliga sina tillgångar och skulder. Överlåtelsen har ansetts uppfylla villkoret i 23 kap. 17 § inkomstskattelagen att den ska avse bolagets hela näringsverksamhet. Även fråga om skatteflyktslagen är tillämplig. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2021:9:En ansökan om förhandsbesked avsåg en fråga som redan var besvarad i Högsta förvaltningsdomstolens praxis och ansökningen avvisades därför i den delen. Även fråga om hur styrelsearvoden i ömsesidiga försäkringsbolag och ideella föreningar ska beskattas. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2012:51:Ett anslag från en stiftelse som på vissa villkor betalats ut för täckande av avdragsgilla utgifter i en ideell förenings näringsverksamhet har ansetts utgöra skattepliktig inkomst. Inkomsttaxering 2006 och 2007.
- RÅ 2005:37:Fackförbund har ansetts skattskyldigt för inkomst från försäljning av annonsplatser i en medlemstidning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2012 not 57:Handel med värdepapper skulle beskattas som kapitalinkomst hos fysisk person / Handel med värdepapper utgjorde inte näringsverksamhet hos fysisk person (förhandsbesked) / Handel med värdepapper skulle beskattas som kapitalinkomst hos fysisk person (förhandsbesked)
- HFD 2014 not 81:Fackförbunds verksamhet avseende ackordskontroll ansågs skattepliktig (förhandsbesked) / Fackförbunds verksamhet avseende ackordskontroll ansågs vara skattepliktig näringsverksamhet
- HFD 2015 not 6:Fackförening beskattades för avgift för service som tillhandahölls företag som tecknat hängavtal (förhandsbesked)
- RÅ 2001:60:Aktiebolag som ägs av en konsult och tillsammans med likartade aktiebolag är delägare i ett handelsbolag vari konsultverksamheten bedrivs har inte ansetts bedriva självständig näringsverksamhet i förhållande till handelsbolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2023:18:Vid inkomstbeskattningen ska inkomster och utgifter som föranleds av själva innehavet av en privatbostadsfastighet inte räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Fråga om beskattning av en s. k. bed and breakfastverksamhet.
- HFD 2017:55:En ägare till ett aktieförvaltande bolag har inte ansetts som företagare i arbetslöshetsförsäkringens mening.
- 7 kap. 3 §, 7 kap. 15 §, 13 kap. 2 §
- 2 kap. 6 § 1 st 1 p Lag (2024:506) om arbetslöshetsförsäkring
- 14 § 1 st 6 p Förordning (2021:126) om ordinarie omställningsstöd
- 6 § 2 st Förordning (2023:233) om elstöd till företag
- 13 § 1 st 6 p Förordning (2021:194) om omställningsstöd till vissa särskilt drabbade företag
- 3 § 2 st, 4 § 2 st 1 p Lag (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt
- 3 § 1 st 2 p Förordning (2021:208) om omsättningsstöd till handelsbolag
- 2 § 1 st 1 p Lag (2020:548) om omställningsstöd
- 14 § 1 st 6 p Förordning (2020:838) om omställningsstöd för maj-juli 2020
- 3 § 1 st 1 p Förordning (2021:143) om omsättningsstöd till enskilda näringsidkare
- 3 § 1 st 1 p Förordning (2020:893) om omsättningsstöd till enskilda näringsidkare för mars-juli 2020
- 11 § 1 st 6 p Förordning (2020:552) om omställningsstöd för mars och april 2020
1 a §
I 27 kap. finns bestämmelser om att den som innehar vissa tillgångar anses bedriva näringsverksamhet i form av byggnadsrörelse eller handel med fastigheter. Där finns också bestämmelser om vad som räknas som tomtrörelse.
I 49 a kap. finns bestämmelser om att kapitalvinsten när en fysisk person avyttrar en andel i ett skalbolag i vissa fall ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2007:1419).
Prop. 2001/02:165: Paragrafen är ny. I första stycket har nuvarande 13 kap. 1 § tredje stycket tagits in. I andra stycket har en hänvisning till 49 a kap. förts in. Genom hänvisningen hänförs kapitalvinst vid en avyttring av en andel i ett skalbolag till inkomstslaget näringsverksamhet.
Juridiska personer
2 §
För juridiska personer räknas inkomster och utgifter på grund av innehav av tillgångar och skulder eller i form av kapitalvinster och kapitalförluster till inkomstslaget näringsverksamhet, även om inkomsterna eller utgifterna inte ingår i en näringsverksamhet enligt 1 §.
För fysiska personer är det ibland svårt att avgöra om en inkomst ska beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet eller något av kapital eller tjänst. För en juridisk person uppkommer aldrig det problemet, då inkomsterna enligt denna paragraf alltid beskattas som näringsverksamhet.
Detta gäller även när det verkar fel rent språkligt, om en ideell förening beskattas sker det i inkomstslaget näringsverksamhet, trots att de varken bedriver eller har för avsikt att bedriva sådan. I praktiken innebär den språkmässiga skillnaden inget större problem än att det kan vålla viss förvirring för den som sätter sig in i reglerna, beskattningen hade sett likadan ut även om inkomstslaget näringsverksamhet hade benämnts annorlunda.
Handelsbolag är visserligen juridisk person, men eftersom inkomsterna beskattas hos delägarna kan det hända att del av handelsbolagets inkomster beskattas som annat än näringsverksamhet, förutsatt att ägarna inte själva är juridiska personer. Se även 13 kap. 4 §.
Paragrafen säger inget om vilka inkomster som ska tas upp för de juridiska personerna, enbart vilket inkomstslag de ska tas upp i.
- RÅ 2009:91:En i Sverige bosatt person äger och är den som fattar placeringsbesluten i ett norskt aktieförvaltande bolag. Ägarens bostad har ansetts vara fast driftställe för bolaget vid tillämpning av inkomstskattelagen och skatteavtalet mellan de nordiska länderna. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2014:27:Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009.
- HFD 2011:72:Fråga om värdeminsknings- och utrangeringsavdrag avseende en byggnad när avsikten vid förvärvet varit att kort tid därefter riva byggnaden. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2016:35:Vid uppdelning av verksamheten i en koncern på två företag genom en serie korsvisa överlåtelser till underpris har respektive företag - direkt eller indirekt genom dotterföretag - erhållit full kompensation. Överlåtelserna har bedömts utgöra byten som inte medför utdelningsbeskattning av de fysiska personer som är ägare till företagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2009:36:Ett aktiebolag som förvärvat värdepapper i en värdepappersrörelse övergår till förvaltande verksamhet. Värdepapperen har ansetts behålla sin skattemässiga karaktär av lagertillgångar. Inkomsttaxering 2002.
- HFD 2012:58:Ett aktiebolag vars tillgångar består uteslutande av aktier i dotterbolag och av fordringar överlåter samtliga sina tillgångar och skulder. Överlåtelsen har ansetts uppfylla villkoret i 23 kap. 17 § inkomstskattelagen att den ska avse bolagets hela näringsverksamhet. Även fråga om skatteflyktslagen är tillämplig. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
3 §
Penninglån som avses i 15 kap. 3 § och som lämnas till en juridisk person, räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2009:1412).
Lånebeloppet tas upp som intäkt och beskattas, se 15 kap. 3 §.
Prop. 2005/06:39: Se kommentaren ovan till 11 kap. 45 §.
Handelsbolag
4 §
Bestämmelserna i 2 och 3 §§ gäller också inkomster och utgifter hos svenska handelsbolag.
För delägare som är fysiska personer räknas handelsbolagets kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter inte till inkomstslaget näringsverksamhet utan till inkomstslaget kapital samt handelsbolagets penninglån som avses i 3 § till inkomstslaget tjänst.
Penninglån som avses i 11 kap. 45 § eller 15 kap. 3 § och som lämnas till en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, räknas till inkomstslaget näringsverksamhet för delägare som är juridiska personer och till inkomstslaget tjänst för delägare som är fysiska personer. Lag (2009:1412).
Huvudregeln är att inkomster från handelsbolag beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. I andra stycket finns undantag då beskattningen istället sker i inkomstslagen kapital eller tjänst, förutsatt att delägaren är en fysisk person.
- HFD 2016:35:Vid uppdelning av verksamheten i en koncern på två företag genom en serie korsvisa överlåtelser till underpris har respektive företag - direkt eller indirekt genom dotterföretag - erhållit full kompensation. Överlåtelserna har bedömts utgöra byten som inte medför utdelningsbeskattning av de fysiska personer som är ägare till företagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
5 §
Till inkomstslaget näringsverksamhet räknas också ett belopp som motsvarar kapitalvinsten när en fysisk person avyttrar en andel i ett svenskt handelsbolag i de särskilda fall som anges i 51 kap.
Enskilda näringsidkare
Kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter
6 §
För enskilda näringsidkare räknas kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter inte till inkomstslaget näringsverksamhet utan till inkomstslaget kapital.
Om näringsidkaren begär det, ska dock kapitalvinster på näringsfastigheter vid sådana avyttringar som enligt 31 kap. 5 § medför rätt till avdrag för avsättning till ersättningsfond räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2007:1419).
Vissa tillgångar och skulder
7 §
Delägarrätter, fordringsrätter, andelar i svenska handelsbolag och sådana tillgångar som avses i 52 kap. räknas inte som tillgångar i näringsverksamheten för enskilda näringsidkare.
De ska dock räknas som tillgångar i näringsverksamheten om de är
- lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar eller liknande tillgångar,
- inventarier eller fordringar på grund av avyttring av inventarier,
- tillgodohavanden i kreditinstitut och tillgodohavandet hör till näringsverksamheten,
- fordringar på sådana försäkringsersättningar eller skadestånd som ska tas upp i näringsverksamheten,
- andelar i kooperativa föreningar förutsatt att innehavet av andelarna betingas av näringsverksamheten eller fordringar på grund av avyttring av sådana andelar, eller
- fordringar som medlemmar i kooperativa föreningar har på föreningen förutsatt att medlemskapet i föreningen betingas av näringsverksamheten.
Vid tillämpning av denna paragraf anses patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 som inventarier även om de inte förvärvats från någon annan. Lag (2020:1034).
Prop. 2019/20:195: I paragrafen finns bestämmelser om vilka tillgångar som ska räknas till inkomstslaget näringsverksamhet för enskilda näringsidkare.
Prop. 2003/04:99: I andra stycket har en konsekvensändring gjorts i anledning av att bankernas inlåningsmonopol avskaffas. Beträffande uttrycket kreditinstitut, se kommentaren till den nya 2 kap. 4 a §. Även tillgodohavanden hos företag som driver inlåningsverksamhet enligt lagen (2004:000) om inlåningsverksamhet omfattas av bestämmelsen. Någon förändring i övrigt av bestämmelsens räckvidd och tillämpningsområde är inte avsedd. ...
- HFD 2014 not 66:Swapavtal avseende räntebetalningar som ingåtts av enskild näringsidkare skulle beskattas i inkomstslaget kapital (förhandsbesked)
- RÅ 2010 not 107:Vinster och förluster på terminer avseende råvaror, räntor och valutor skulle hos lantbrukare hänföras till inkomstslaget kapital (förhandsbesked)
8 §
För enskilda näringsidkare ska en skuld inte räknas till näringsverksamheten, om skulden hänför sig till tillgångar som enligt 7 § inte ska räknas som tillgångar i näringsverksamheten. Lag (2007:1419).
Rabatt och pristillägg
9 §
Även om en andel i ett aktiebolag eller i en ekonomisk förening enligt 7 § inte räknas som en tillgång i näringsverksamheten, ska utdelning från aktiebolaget eller den ekonomiska föreningen räknas till inkomstslaget näringsverksamhet, om utdelningen lämnas i förhållande till köp (rabatt) eller försäljningar (pristillägg) som gjorts i näringsverksamheten. Lag (2007:1419).
Samfälligheter
10 §
Om en näringsfastighet har del i en sådan samfällighet som avses i 6 kap. 6 § första stycket, räknas utdelning från samfälligheten för enskilda näringsidkare till inkomstslaget näringsverksamhet.
Om en näringsfastighet har del i en annan samfällighet än en sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket, tillämpas för enskilda näringsidkare bestämmelserna i 4 § i stället för bestämmelserna i 6-8 §§. Samfällighetens kapitalvinster och kapitalförluster på näringsfastigheter och näringsbostadsrätter räknas dock till inkomstslaget näringsverksamhet, om den fastighet som har del i samfälligheten är en lagertillgång.
Royalty m.m.
11 §
Den som får ersättning i form av royalty eller periodvis utgående avgift för att materiella eller immateriella tillgångar utnyttjas, anses bedriva näringsverksamhet. Om royaltyn eller avgiften grundar sig på anställning eller på uppdrag eller tillfällig verksamhet som inte ingår i en näringsverksamhet, räknas den dock inte till inkomstslaget näringsverksamhet utan till inkomstslaget tjänst. Lag (2004:614).
I vissa fall kan inkomsterna från royalty beskattas i inkomstslaget kapital, trots att det inte tas upp här. Om royaltyn på något sätt är köpt, och inte kommer sig av den skattskyldiges egna prestation, och något av kriterierna för näringsverksamhet brister, ska inkomsten beskattas i inkomstslaget kapital
Delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster
12 §
För en fysisk person som är skattskyldig enligt de särskilda bestämmelserna i 39 a kap. för delägare i vissa utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster räknas dennes andel av den utländska juridiska personens alla inkomster och utgifter till inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2003:1086).
Prop. 2003/04:10: För delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster räknas dennes andel av alla inkomster och utgifter som den utländska juridiska personen har till inkomstslaget näringsverksamhet. För fysiska personer innebär det att t.ex. kapitalvinster och förluster vid avyttringar av näringsfastigheter räknas till inkomstslaget näringsverksamhet och inte till kapital.
Paragrafen tar bara sikte på delägare som är fysiska personer. Att samma gäller för juridiska personer ...
14 kap. Beräkning av resultatet av näringsverksamhet
Resultatet är verksamhetens under- eller överskott, detta kapitel anger underlaget för beräkningen av detta.
I många fall är paragraferna i detta kapitel enbart en skatterättslig kompletteringsregel till ett omfattande regelverk för redovisning och bokföring. I vissa fall finns särskilda skatterättsliga regler för hur bokföringen ska skötas, i avsaknad av sådana skall bokföringen skötas enligt god redovisningssed.
Innehåll
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om
Beskattningstidpunkten
Bokföringsmässiga grunder
2 §
Resultatet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder.
Vid beräkningen av resultatet ska inkomster tas upp som intäkt och utgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag. Detta gäller även skattskyldiga som inte är bokföringsskyldiga. Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), ska vid beräkningen av resultatet inkomster tas upp som intäkt och utgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag, även om detta strider mot bokföringsmässiga grunder. För räntor gäller detta dock endast om de sammanlagda ränteinkomsterna eller de sammanlagda ränteutgifterna uppgår till högst 5 000 kronor. Lag (2010:1528).
Över- och underskott i inkomstslaget kapital beräknas enligt bokföringsmässiga grunder, dvs. redovisas för det år de hänför sig till. Eftersom en inkomst eller kostnad sällan hänför sig till enbart ett år krävs ofta att de periodiseras. En inventarie, exempelvis en maskin som används för produktionen, skrivs i princip av under de år den används, istället för att hela kostnaden belastar året den köptes in.
I IL finns regler om periodisering i vissa fall, t.ex. beträffande lager i 17 kap. Då IL inte har specialregler för hur periodiseringen ska göras gäller allmänna principer enligt god redovisningssed, bland annat som den tar sig uttryck i årsredovisningslagen.
För inventarier med en maximal ekonomisk livslängd om 3 år (korttidsinventarier) eller med högst ett halvt prisbasbelopp i anskaffningskostnad får direktavdrag göras, dvs. hela kostnaden redovisas året inventarien köps in.
En enskild näringsidkare som har en omsättning under 3 miljoner får använda sig av kontantmetoden för sin bokföring. Transaktioner bokförs då i samband med att betalning görs eller tas emot. Dock ska alla obetalda skulder och fordringar bokföras vid räkenskapsårets utgång.
Paragrafen innehåller inga bestämmelser om vilken redovisningsmetod som ska användas.
Prop. 2009/10:235: Paragrafen innehåller bestämmelser om hur resultatet av näringsverksamhet ska beräknas.
Hänvisningen i tredje stycket till 6 kap. 10 § bokföringslagen (1999:1078) har ändrats eftersom 10 § nu betecknas 6 §.
Prop. 2005/06:174: Enligt huvudregeln i paragrafens första stycke skall resultatet beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Detta innebär ett krav på periodiseringar. Hur periodiseringar skall gå till preciseras i det andra stycket. Där framgår att det skall ske enligt god redovisningssed om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag. Om god redovisningssed innebär redovisning enligt en kontantprincip tar emellertid bestämmelsen i första stycket över på så sätt att vid beräkning av det skattemässiga resultatet ...
- RÅ 2004:133:Vid tillämpning av lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader har beskattningsunderlaget inte påverkats när ökningen av ett aktiebolags pensionsåtagande redovisats i balansräkningen men inte i en sådan delpost som avses i 8 a § lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Förhandsbesked.
- RÅ 2002:42:Ett uthyrningsföretag betingar sig utöver hyra en särskild premie att betalas löpande för att efter hyrestidens utgång friskriva hyrestagaren från ansvar för reparationer av den då återlämnade egendomen. Den särskilda premien har setts som en till hyresavtalet knuten ersättning som skall beskattas enligt samma grunder som hyran. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2002:84:Engångsersättning för upplåtelse under 25 år av mark för vindkraftverk har ansetts kunna periodiseras över avtalets löptid. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2010:95:En återbetalning av ingående mervärdesskatt som tidigare dragits av som kostnad vid inkomsttaxeringen har ansetts utgöra en skattepliktig intäkt. Beskattning har skett det år som följer av god redovisningssed. Inkomsttaxering 2007.
- RÅ 2004:81:Korttidsinventarier som avskrivits bokföringsmässigt under en treårsperiod har inte ansetts kunna avskrivas skattemässigt under samma tidsperiod. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2011:1:Återföring av negativ goodwill har ansetts utgöra skattepliktig intäkt. Inkomsttaxering 2005.
- RÅ 2002:83:Avdragsrätt för avsättning till kompetenskonto och beskattning av anställda. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2006:63:En fordran avseende skadestånd har ansetts så säker att den i enlighet med god redovisningssed borde ha redovisats som intäkt när skadeståndet fastställts av hovrätt, trots att hovrättsdomen inte vunnit laga kraft. Inkomsttaxering 1999.
- RÅ 2006:28:Beskattning av pågående arbeten som utförs på löpande räkning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2011 not 89:Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt , m.m. / I mål om beskattning av återbetalad ingående mervärdesskatt (prejudikatintresse) / Återbetalning av ingående mervärdesskatt som tidigare dragits av som kostnad vid inkomsttaxeringen ansågs utgöra en skattepliktig intäkt
- HFD 2017:58:Fråga om tidpunkten för beskattning av inkomst från upplåtelse av rätt att avverka skog
Balansposter
3 §
Värdet av utgående lager, pågående arbeten, fordringar, skulder och avsättningar ska bedömas med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång.
Värdet av ingående lager och andra balansposter ska tas upp till samma belopp som värdet vid det föregående beskattningsårets utgång. Lag (2007:1419).
För bokföring gäller kontinuitetsprincipen, vilket innebär att den utgående balansen för ett år läggs till grund för den ingående balansen nästa år. Själva bytet av räkenskapsår ändrar inte storleken på tillgångarna, det sköts separat beroende på vilken typ av förändring det handlar om.
Ett fel i bokföringen för första året rättas dock till under andra året, åtminstone vad gäller den civilrättsliga resultatredovisningen. För beskattningens del kan felet i vissa fall rättas till enligt denna paragraf, i vissa fall blir det istället aktuellt med t.ex. skattetillägg.
Styckena står inte i kronologisk ordning, byter man plats på dem framgår syftet tydligare:
Enligt stycke två tas ingående lager och andra balansposter upp till samma belopp som värdet vid det föregående beskattningsårets utgång.
Enligt stycke ett motsvarande utgående värde bedömas med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång.
En skattemässig rättelse kan därmed inte göras genom att det ingående värdet justeras, istället påverkar felaktigheten under år ett det utgående värdet för år två.
Ett exempel då paragrafen kan tillämpas är då det i en verksamhet uppkommer en varufordran som man bedömmer som värdelös. Fordran uppkommer år 1, men bokförs inte då man inte räknar med betalning. År 2 inkommer ändå betalning för fordran. Intäkten utgör skattepliktig intäkt för år 2, och tas upp i bokföringen för detta år.
- RÅ 2007:70:Fråga om skattemässiga effekter vid övergång till och fortsatt redovisning av personaloptioner i enlighet med internationell redovisningsstandard (IFRS 2). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Räkenskaperna
4 §
Om räkenskaper förs för näringsverksamheten, ska dessa läggas till grund för beräkningen av resultatet när det gäller beskattningstidpunkten.
Reserv i lager och liknande ska beaktas bara vid tillämpning av 17 kap.4 och 5 §§ samt 27 § andra stycket. Lag (2007:1419).
Kraven på redovisning varierar mellan olika näringsidkare och olika omfattning av omsättningen. För de situationer där den skatterättsliga lagstiftningen inte ställer några krav gäller att bokföringen ska skötas enligt god redovisningssed. Även det kan påverkas av verksamheten i det individuella fallet, men ofta går det att välja mellan olika periodiseringssätt.
Enligt den här paragrafen är Skatteverket vid beskattningen bunden av den redovisningsmetod som använts. Detta gäller även den beskattade, som inte kan begära en annan periodiseringsmetod för beskattningen än den som använts för bokföringen.
Paragrafen berör bara periodisering, och innebär inget krav att bokföring hålls.
- RÅ 2002:42:Ett uthyrningsföretag betingar sig utöver hyra en särskild premie att betalas löpande för att efter hyrestidens utgång friskriva hyrestagaren från ansvar för reparationer av den då återlämnade egendomen. Den särskilda premien har setts som en till hyresavtalet knuten ersättning som skall beskattas enligt samma grunder som hyran. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2002:84:Engångsersättning för upplåtelse under 25 år av mark för vindkraftverk har ansetts kunna periodiseras över avtalets löptid. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2010:10:Återföring till beskattning av avdrag för avsättning till periodiseringsfond får göras utan att motsvarande upplösning av fonden görs i räkenskaperna. Inkomsttaxering 2003.
- HFD 2015:68:En tillämpning av värderingsregeln för djur i jordbruk i inkomstskattelagen förutsätter att skillnaden mellan värdet i redovisningen och ett lägre skattemässigt värde tas upp som en reserv i balansräkningen om djuren redovisas som omsättningstillgångar men inte om djuren redovisas som anläggningstillgångar. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2006:63:En fordran avseende skadestånd har ansetts så säker att den i enlighet med god redovisningssed borde ha redovisats som intäkt när skadeståndet fastställts av hovrätt, trots att hovrättsdomen inte vunnit laga kraft. Inkomsttaxering 1999.
Justeringar
5 §
Det redovisade resultatet ska justeras om en intäkts- eller kostnadspost hänförs till ett visst beskattningsår i strid med bestämmelserna i 2 §. Motsvarande justering ska göras ett tidigare eller senare beskattningsår, om det behövs för att undvika att någon intäkts- eller kostnadspost utelämnas eller räknas dubbelt. Lag (2007:1419).
Om en periodisering gjorts utan att vara i enlighet med skatterättsliga särregler för redovisning eller med god redovisningssed ska resultatet justeras.
- RÅ 2002:42:Ett uthyrningsföretag betingar sig utöver hyra en särskild premie att betalas löpande för att efter hyrestidens utgång friskriva hyrestagaren från ansvar för reparationer av den då återlämnade egendomen. Den särskilda premien har setts som en till hyresavtalet knuten ersättning som skall beskattas enligt samma grunder som hyran. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
6 §
Även om lager, pågående arbeten, kundfordringar eller liknande tas upp till ett för lågt belopp eller avsättningar, leverantörsskulder eller liknande till ett för högt belopp, ska resultatet inte justeras till den del mellanskillnaden motsvaras av sådana ytterligare värdeminskningsavdrag på andra tillgångar än lagertillgångar som den skattskyldige skulle ha kunnat göra enligt denna lag. Detta gäller dock bara om den skattskyldige begär det. Lag (2007:1419).
Karaktärsbyte
7 §
Om en tillgång som innehas av den skattskyldige och som hör till inkomstslaget kapital blir tillgång i den skattskyldiges näringsverksamhet, ska de justeringar göras som behövs för att inte någon intäkt eller kostnad ska utelämnas eller dubbelräknas. Lag (2007:1419).
Fordringar och skulder i utländsk valuta
8 §
Fordringar, skulder, avsättningar och kontanter i utländsk valuta, som inte tas upp till det verkliga värdet enligt 17 kap. 20 §, ska värderas till kursen vid beskattningsårets utgång. Om det finns ett terminskontrakt eller någon annan liknande valutasäkringsåtgärd för en sådan post, ska posten tas upp till det värde som motiveras av valutasäkringen under förutsättning att
- samma värde används i räkenskaperna, och
- värderingen står i överensstämmelse med god redovisningssed.
Om den säkrade posten är sådant lager som tas upp till anskaffningsvärdet enligt 17 kap. 20 § ska inte första strecksatsen i första stycket tillämpas. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:28: Bestämmelsen har kommenterats i avsnitt 5.3.
- HFD 2012:61:Nytt bokslut har inte godtagits vid beskattningen. Inkomsttaxering 2005.
Kapitalvinster och kapitalförluster
9 §
Bestämmelser om beskattningstidpunkten för kapitalvinster och kapitalförluster finns i 44 kap.26-32 §§.
Gemensam eller särskild beräkning
Juridiska personer
10 §
All näringsverksamhet som bedrivs av en juridisk person räknas som en enda näringsverksamhet. Om den juridiska personen är delägare i ett svenskt handelsbolag, ska även handelsbolagets verksamhet räknas in i den juridiska personens näringsverksamhet.
I 11 § finns bestämmelser om underskott från vissa utländska juridiska personer. I 14 och 15 §§ finns bestämmelser om underskott från kommanditbolag och vissa andra handelsbolag. Lag (2007:1419).
- HFD 2015:30:Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 § andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget. Inkomsttaxering 2008.
11 §
Underskott från en i utlandet delägarbeskattad juridisk person får dras av bara om den juridiska personen hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i ett område som anges i bilaga 39 a och som inte omfattas av där angivna undantag.
Underskott som inte får dras av på grund av bestämmelserna i första stycket, ska dras av vid beräkning av den utländska juridiska personens resultat det följande beskattningsåret. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:10: Avdragsförbudet i första stycket vad avser underskott i CFC-bolag har tagits bort eftersom ett CFC-bolag enligt de nya reglerna inte kan ha ett underskott, jfr kommentaren till 39 a kap. 5 § och avsnitt 9. I stället har ett avdragsförbud tagits in när det gäller underskott i en i utlandet delägarbeskattad utländsk juridisk person. Ett sådant underskott får dras av bara om den utländska juridiska personen hör hemma i en stat ...
Fysiska personer
12 §
All näringsverksamhet som bedrivs av en enskild näringsidkare räknas som en enda näringsverksamhet. Om näringsidkaren bedriver självständig näringsverksamhet utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, räknas dock all sådan verksamhet som en egen näringsverksamhet. Lag (2015:775).
En enskild näringsidkare som bedriver flera olika verksamheter beskattas som att de enbart var en och samma, även om näringsidkaren av affärsmässiga skäl även för bokföring skilt åt för respektive verksamhet.
För beskattning av enskild näringsverksamhet och handelsbolag hos samma person, se 13 §.
13 §
För en fysisk person som är delägare i ett eller flera svenska handelsbolag räknas verksamheten i varje handelsbolag som en egen näringsverksamhet. Om ett handelsbolag bedriver självständig näringsverksamhet utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, räknas dock all sådan verksamhet som en egen näringsverksamhet.
Om ett svenskt handelsbolag är delägare i ett annat svenskt handelsbolag, ska verksamheten i det handelsbolaget räknas in i det ägande bolagets näringsverksamhet. I 14 och 15 §§ finns bestämmelser om underskott från kommanditbolag och vissa andra handelsbolag. Lag (2015:775).
- HFD 2015:30:Med delägare i bestämmelsen om uttag i 22 kap. 3 § andra meningen inkomstskattelagen avses också en skattskyldig som indirekt, genom ett handelsbolag, äger del i det överlåtande handelsbolaget. Inkomsttaxering 2008.
13 a §
Kapitalvinst som enligt 49 a kap. ska tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet när en fysisk person avyttrar en andel i ett skalbolag räknas som en egen näringsverksamhet. Lag (2007:1419).
Underskott för kommanditdelägare och vissa andra handelsbolagsdelägare
14 §
En kommanditdelägare i ett svenskt kommanditbolag får inte dra av underskott från kommanditbolaget till den del summan av avdraget och de avdrag som gjorts tidigare beskattningsår skulle överstiga ett belopp som motsvarar vad delägaren satt in eller åtagit sig att sätta in i bolaget.
En delägare i ett svenskt handelsbolag som i förhållande till övriga delägare har förbehållit sig ett begränsat ansvar för bolagets förbindelser ska dra av sammanlagt högst ett belopp som motsvarar hans ansvar. Lag (2007:1419).
Andra stycket handlar om då en handelsbolagsdelägare gjort en intern överenskommelse med övriga delägare om begränsat ansvar. Överenskommelsen gäller inte mot personer utanför bolaget, men begränsar ändå avdragsrätten.
Underskott som blir över får rullas fram till kommande år utan tidsbegränsning, enligt 15 §.
15 §
Underskott som inte ska dras av på grund av bestämmelserna i 14 §, ska dras av vid beräkning av resultatet från bolaget det följande beskattningsåret. Lag (2007:1419).
Anskaffningsvärde efter karaktärsbyte
16 §
Om en tillgång avskattats enligt bestämmelserna i 41 kap. 6 §, ska den anses ha återanskaffats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet. Vid karaktärsbyte i annat fall ska som anskaffningsvärde anses anskaffningsutgiften ökad med utgifter för förbättring och minskad med sådana avdrag som har gjorts för anskaffning, värdeminskning och liknande.
I 18 kap. 10 §, 19 kap. 16 § och 20 kap. 14 § finns bestämmelser om värdeminskningsavdrag för byggnads- och markinventarier, byggnader och markanläggningar i sådana fall. Lag (2007:1419).
Anskaffningsvärde och ränteutgifter
16 a §
Ränteutgifter enligt 24 kap. 2 § första stycket ska inte räknas in i anskaffningsvärdet för tillgångar som avses i 17–20 kap. och inte heller för immateriella tillgångar som har upparbetats i verksamheten. Lag (2018:1206).
Överlåtelser av verksamhet till staten, kommuner m.fl.
17 §
Om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening överlåter den huvudsakliga delen av sin näringsverksamhet eller sina tillgångar till staten, en region eller en kommun, ska bestämmelserna i 18 § tillämpas. Detsamma gäller om överlåtelsen sker till ett bolag som till övervägande del innehas, direkt eller indirekt, av staten, en region eller en kommun.
Bestämmelserna i 18 § tillämpas dock inte vid överlåtelser inom en svensk koncern. De tillämpas inte heller om överlåtelsen framstår som ett normalt led i företagets verksamhet.
Vid bedömningen av om det är en huvudsaklig del som överlåts, ska hänsyn tas till hela den näringsverksamhet som bolaget eller föreningen bedrivit vid beskattningsårets ingång, förhållandena efter överlåtelsen samt verksamhetens allmänna art och inriktning. Lag (2019:907).
18 §
En beräkning av resultatet görs som om ett beskattningsår hade avslutats i och med överlåtelsen. Vid beräkningen får de tillgångar som finns kvar efter överlåtelsen inte tas upp till ett högre värde än marknadsvärdet.
Om denna beräkning resulterar i ett underskott, anses resultatet vara noll, och den återstående delen av beskattningsåret behandlas då som ett särskilt beskattningsår. I annat fall beräknas resultatet för hela beskattningsåret efter vanliga regler.
Sådana underskott för ett tidigare beskattningsår än överlåtelseåret som inte har kunnat dras av det följande beskattningsåret på grund av bestämmelserna i 40 kap., får inte dras av ett senare beskattningsår än det då överlåtelsen sker.
17-18 §§ innebär att avdrag inte får göras för verksamhet som övergått till offentlig ägo, såvida inte överlåtelsen är en naturlig del i företagets verksamhet.
Om staten tar över ansvaret för verksamhetens skulder ska bolaget efter överlåtelsen inte kunna få avdrag för förluster som uppkommit i verksamheten före överlåtelsen.
Oriktig prissättning m.m.
19 §
Om resultatet av en näringsverksamhet blir lägre till följd av att villkor avtalats som avviker från vad som skulle ha avtalats mellan sinsemellan oberoende näringsidkare, ska resultatet beräknas till det belopp som det skulle ha uppgått till om sådana villkor inte funnits. Detta gäller dock bara om
- den som på grund av avtalsvillkoren får ett högre resultat inte ska beskattas för detta i Sverige enligt bestämmelserna i denna lag eller på grund av ett skatteavtal,
- det finns sannolika skäl att anta att det finns en ekonomisk intressegemenskap mellan parterna, och
- det inte av omständigheterna framgår att villkoren kommit till av andra skäl än ekonomisk intressegemenskap. Lag (2007:1419).
Omräkningsbestämmelserna vid oriktig prissättning är intressant för den som önskar beskattas i annat land än Sverige, trots att skattskyldighet i landet föreligger.
Teoretiskt sett är det möjligt att starta ett företag i Sverige, och ett i valfritt skatteparadis, frågan är bara vad man sen gör för att föra över vinsten från det svenska företaget. Ett rent bidrag skulle inte leda till ändrad beskattning, då det inte är en kostnad i verksamheten och därmed räknas in i resultatet. Frågan är då om man kan få det till att bli en kostnad i verksamheten, något som här bemötts genom att skära av möjligheten till att förflytta överskott från det svenska bolaget till det utländska medelst oriktig prissättning.
- HFD 2016:45:Korrigeringsregeln i 14 kap. 19 § inkomstskattelagen har ansetts kunna tillämpas när ett avtal med ett visst villkor ersatts med ett avtal med ett sämre, men i och för sig marknadsmässigt, villkor. Inkomsttaxering 2009-2011.
20 §
Ekonomisk intressegemenskap som avses i 19 § anses föreligga om
- en näringsidkare, direkt eller indirekt, deltar i ledningen eller övervakningen av en annan näringsidkares företag eller äger del i detta företags kapital, eller
- samma personer, direkt eller indirekt, deltar i ledningen eller övervakningen av de båda företagen eller äger del i dessa företags kapital.
- 24 kap. 15 § 1 st 4 p, 24 kap. 12 § 1 st 2 p, 14 kap. 1 § 1 st 5 p, 39a kap. 7 § 2 st 1 p, 39a kap. 7 § 2 st 2 p, 24 kap. 11 § 2 st 4 p
- 2 § 4 st Förordning om statligt stöd till avskiljning, transport och geologisk lagring av koldioxid med biogent ursprung
- 19 kap. 2a § 2 st Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
Resultatet
21 §
Överskott och underskott i en näringsverksamhet ska beräknas genom att intäktsposterna minskas med kostnadsposterna.
Särskilda bestämmelser om makar som tillsammans deltar i näringsverksamhet finns i 60 kap.Lag (2007:1419).
22 §
Bestämmelser om att underskott ska dras av samma beskattningsår finns i fråga om
- kapitalvinst vid försäljning av näringsfastighet i 45 kap. 32 §, och
- kapitalvinst vid försäljning av näringsbostadsrätt i 46 kap. 17 §.
Bestämmelser om att underskott får dras av samma beskattningsår finns i fråga om
- delägare i andelshus i 42 kap. 33 §,
- nystartad verksamhet i 62 kap. 3 §, och
- litterär eller konstnärlig verksamhet m.m. i 62 kap. 4 §.
Bestämmelser om att underskott ska dras av ett senare beskattningsår finns i fråga om
- avdrag i näringsverksamheten följande år i 37 och 40 kap., och
- avdrag för kvarstående underskott av avslutad näringsverksamhet i 42 kap. 34 §. Lag (2007:1419).
15 kap. Vad som ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet
I inkomstslaget näringsverksamhet ska inkomster och utgifter som hör till sådan verksamhet tas upp. Kapitel 15 behandlar vad som ska betraktas som sådan inkomst.
Huvudregel
1 §
Ersättningar för varor, tjänster och inventarier, avkastning av till-gångar, kapitalvinster samt alla andra inkomster i näringsverksamheten ska tas upp som intäkt.
Utöver bestämmelserna i detta kapitel finns bestämmelser om inkomster i 8, 17–39, 39 b, 44–48, 49–52, 55 och 60 kap. I 42 kap.43 och 44 §§ finns även bestämmelser om schablonintäkt vid innehav av andelar i en värdepappersfond eller en specialfond.
Bestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar finns i 61 kap.Lag (2016:887).
I princip samtliga inkomster inom en näringsverksamhet skall tas upp till beskattning i detta inkomstslag. För fysiska personer ska dock inkomster enligt 13 kap.6-7 §§ tas upp i inkomstslaget kapital.
Har en tillgång sålts till underpris kan bedömning enligt 22 kap. om uttagsbeskattning och 23 kap. om underprisöverlåtelse bli aktuell.
Prop. 2009/10:33: Andra stycket innehåller en hänvisning till övriga kapitel med bestämmelser om inkomster. Hänvisningen kompletteras i förtydligande syfte med 47 kap. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Prop. 2001/02:165: I paragrafen har gjorts en följdändring med anledning av att 48 a kap. som infördes genom lag 2001:1176 om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) inte gäller i inkomstslaget näringsverksamhet (prop. 2001/02:46, bet. 2001/02:SkU13).
- HFD 2015 not 30:Ersättning till aktiebolag för inkomstbortfall på grund av avtalsbrott ansågs skattepliktig (förhandsbesked)
- RÅ 2007:50:En underprisöverlåtelse av en hel näringsverksamhet bestående av inventarier mot en ersättning som överstiger det skattemässiga värdet men understiger marknadsvärdet har ansetts medföra att överlåtarna skall ta upp ersättningen som intäkt av näringsverksamhet enligt 15 kap. 1 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2010:95:En återbetalning av ingående mervärdesskatt som tidigare dragits av som kostnad vid inkomsttaxeringen har ansetts utgöra en skattepliktig intäkt. Beskattning har skett det år som följer av god redovisningssed. Inkomsttaxering 2007.
- HFD 2012:51:Ett anslag från en stiftelse som på vissa villkor betalats ut för täckande av avdragsgilla utgifter i en ideell förenings näringsverksamhet har ansetts utgöra skattepliktig inkomst. Inkomsttaxering 2006 och 2007.
- HFD 2011:1:Återföring av negativ goodwill har ansetts utgöra skattepliktig intäkt. Inkomsttaxering 2005.
- RÅ 2005:26:Medel, som en kommun har lämnat till ett av kommunen ägt aktiebolag och som detta bolag lämnat vidare till ett dotterbolag för att användas till täckande av underskott i kommunens kollektivtrafikverksamhet, har ansetts utgöra intäkt i näringsverksamhet i moderbolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2011 not 89:Ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt , m.m. / I mål om beskattning av återbetalad ingående mervärdesskatt (prejudikatintresse) / Återbetalning av ingående mervärdesskatt som tidigare dragits av som kostnad vid inkomsttaxeringen ansågs utgöra en skattepliktig intäkt
- HFD 2022:32:Ett moderbolags eftergift av fordringar på ett dotterbolag har ansetts utgöra ett skattefritt aktieägartillskott för dotterbolaget motsvarande fordringarnas nominella belopp oavsett deras marknadsvärde. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- RÅ 2004:42:Underprisöverlåtelse av en hel näringsverksamhet bestående av fastigheter som utgör lagertillgångar mot en ersättning som överstiger det skattemässiga värdet men understiger taxeringsvärdet medför inte några beskattningskonsekvenser för överlåtaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2015:48:Överlåtelse av fastighet till aktiebolag mot ersättning som understiger taxeringsvärdet har behandlats som gåva vid inkomstbeskattningen. Denna bedömning påverkas inte av utgången i stämpelskattemålet NJA 2013 s. 886 (I och II). I mål II också fråga om övertagande av latent skatteskuld ska beaktas vid tillämpning av den s.k. huvudsaklighetsprincipen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Medlemsavgifter
2 §
Föreningar ska inte ta upp medlemsavgifter som intäkt. Lag (2007:1419).
En medlemsavgift är närmast att jämföra med en ägares insättning i sitt bolag. Att beskatta en medlemsavgift skulle vara som att beskatta det ägaren sätter in som aktiekapital för att starta sitt företag.
För att medlemsavgiften ska vara skattefri krävs dock att den verkligen är en medlemsavgift, och inte ersättning för utförda tjänster.
- HFD 2014 not 81:Fackförbunds verksamhet avseende ackordskontroll ansågs skattepliktig (förhandsbesked) / Fackförbunds verksamhet avseende ackordskontroll ansågs vara skattepliktig näringsverksamhet
Vissa penninglån
3 §
Om penninglån har lämnats i strid med 21 kap.1-7 §§aktiebolagslagen (2005:551), 11 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. eller 2 kap. 6 § stiftelselagen (1994:1220), ska lånebeloppet tas upp som intäkt hos en juridisk person som är låntagare eller som direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag, är delägare i ett svenskt handelsbolag som är låntagare. Detta gäller dock inte om
- låntagaren är ett aktiebolag, eller
- det finns synnerliga skäl mot att ta upp beloppet som intäkt.
Första stycket tillämpas även på lån som har lämnats av en utländsk juridisk person som motsvarar ett svenskt aktiebolag, en svensk pensionsstiftelse eller en svensk stiftelse om förhållandena varit sådana att lånebeloppet skulle ha tagits upp som intäkt, om den utländska juridiska personen hade varit ett svenskt aktiebolag, en svensk pensionsstiftelse eller en svensk stiftelse.
Vid tillämpning av denna paragraf likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag. Lag (2009:1412).
Enligt 13 kap. 3 § ska de lån som behandlas i paragrafen och ges till juridiska personer ingå i inkomstslaget näringsverksamhet. Enligt denna paragraf (15 kap. 3 §) är de att betrakta som en inkomst, och beskattas hos låntagaren.
Ges lånet till ett handelsbolag ska det (i vanlig ordning) beskattas hos dennes ägare. Lånet beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet om ägaren är juridisk person (enligt denna paragraf ihop med 13 kap. 3), och i inkomstslaget tjänst om ägaren är en fysisk person (se 10 kap. 3 §)
För fysisk person tas inkomsten upp i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 3 § 3 p.
Prop. 2005/06:39: Se kommentaren ovan till 11 kap. 45 §.
Förmåner för delägare i privatbostadsföretag
4 §
Sådan förmån av att få utnyttja en fastighet som den skattskyldige har i egenskap av delägare i ett privatbostadsföretag ska inte tas upp. Utgifter i näringsverksamheten som hänför sig till utnyttjandet ska ändå dras av. Lag (2007:1419).
Ersättningar från personalstiftelser
5 §
Ersättning som en arbetsgivare får från en personalstiftelse ska tas upp. Detta gäller dock inte ersättning som hänför sig till en sådan överföring till stiftelsen som arbetsgivaren inte fått dra av. Om en sådan överföring gjorts, ska mottagen ersättning i första hand anses avse denna. Lag (2007:1419).
Här avses sådan personalstiftelse som regleras i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
Mervärdesskatt
6 §
Det som motsvarar utgående skatt enligt mervärdesskattelagen (2023:200) ska inte tas upp. I 16 kap. 16 § finns bestämmelser om avdrag för det fall att skatten ändå har tagits upp samt för det fall denna sätts ned.
Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redovisningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt enligt 12 kap.22-25 §§mervärdesskattelagen, ska beloppet tas upp till den del de utgifter som avdraget avser har dragits av omedelbart vid beskattningen.
Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redovisningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt på grund av justering enligt 12 kap.27-31 §§ eller 15 kap.mervärdesskattelagen, ska summan av justeringsbeloppen för den återstående justeringsperioden tas upp till den del justeringen avser mervärdesskatt på sådana utgifter som har dragits av omedelbart vid beskattningen. Lag (2023:206).
Utgående moms är det som näringsidkare lägger på en faktura och sedan betalar in till staten. Moms tas som huvudregel inte upp som inkomst, och dras heller inte av som utgift, det är inte en del av näringsidkarens omsättning utan hanteras främst administrativt av denne.
I vissa fall är det inte så enkelt, till exempel då en näringsidkare för viss verksamhet går från att vara momsfri till att bli momspliktig (se 9 kap.mervärdesskattelagen. Frivillig skattskyldighet för vissa fastighetsupplåtelser), och de situationerna hanteras enligt denna paragraf.
Prop. 1999/2000:82: Sista ledet i andra meningen i första stycket har tagits bort i konsekvens med att återföringsbestämmelsen i 16 kap. 6 § föreslås slopade.
Återföring av vissa avdrag
7 §
I 16 kap. 3 § finns bestämmelser om återföring av avdrag för framtida garantiutgifter.
I 16 kap.17, 18 och 29 §§ finns bestämmelser om återföring av avdrag för avsättning för egenavgifter och vid nedsättning av skatter och avgifter.
Sjukpenning m.m.
8 §
Följande ersättningar i samband med sjukdom m.m. ska tas upp, om de grundar sig på förvärvsinkomst på grund av näringsverksamhet:
- sjukpenning, rehabiliteringspenning och smittbärarpenning enligt socialförsäkringsbalken, och
- sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring. Lag (2010:1277).
- 60 kap. 7 §, 34 kap. 5 § 3 st 1 p, 30 kap. 6 § 4 st 1 p, 67 kap. 6 § 3 st 2 p, 33 kap. 5 § 4 st 1 p, 16 kap. 30 § 1 st 1 p
- 11 kap. 18 §, 10 kap. 5 § 1 st 2 p, 10 kap. 3 § 2 st 4 p Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 8 kap. 4 §, 5 kap. 2 § 2 st 5 p, 5 kap. 3 § 1 st 7 p Skattebetalningslag (1997:483)
- 7 kap. 3 § 1 st 2 p Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
Grupplivförsäkringar m.m.
9 §
Förmån av grupplivförsäkring, avtalsgruppsjukförsäkring och trygghetsförsäkring vid arbetsskada ska inte tas upp, om försäkringen grundar sig på avtal som träffats mellan försäkringsföretag och Lantbrukarnas riksförbund åren 1978 och 1986, Sveriges skogsägareföreningars riksförbund år 1986, Sveriges fiskares riksförbund år 1983 respektive Svenska samernas riksförbund år 1986. Ersättningar som betalas ut på grund av sådana avtalsgruppsjukförsäkringar och trygghetsförsäkringar ska däremot tas upp. Lag (2007:1419).
Inkomster i samfällighet
10 §
Har en näringsfastighet del i en annan svensk samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket, behöver fastighetens andel av samfällighetens intäkter och kostnader inte tas upp, om intäkterna med mindre än 1 500 kronor överstiger de utgifter som omedelbart ska dras av som kostnad.
Första stycket gäller inte kapitalvinster och kapitalförluster. Lag (2023:788).
Prop. 2003/04:19: Bestämmelserna ändras på så sätt att den nuvarande beloppsgränsen om 300 kronor höjs till 600 kronor.
Nedskrivning av relevanta kapitalinstrument
11 §
Om den skattskyldige får nedskrivning av relevanta kapitalinstrument utanför resolution enligt 6 kap. lagen (2015:1016) om resolution, ska det belopp som motsvarar summan av nedskrivningarna av kapitalinstrumenten inte tas upp som intäkt. Lag (2020:1075).
Prop. 2020/21:19: Paragrafen, som är ny, innehåller en bestämmelse som innebär att om en skattskyldig får nedskrivning av relevanta kapitalinstrument utanför resolution enligt 6 kap. lagen (2015:1016) om resolution, ska det belopp som motsvarar summan av nedskrivningarna av kapitalinstrumenten inte tas upp till beskattning.
Med relevanta kapitalinstrument avses ...
PEPP-produkter
12 §
Inkomster som är hänförliga till tillgångar och skulder i en PEPP-produkt som förvaltas för spararens räkning ska inte tas upp. Detsamma gäller inbetalningar till sådant sparande.
Om en intäktspost ska delas upp mellan olika delar av verksamheten, ska fördelningen göras på skäligt sätt.
I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt för företag som tillhandahåller PEPP-produkter. Lag (2022:1753).
16 kap. Vad som ska dras av i inkomstslaget näringsverksamhet
I inkomstslaget näringsverksamhet ska inkomster och utgifter som hör till sådan verksamhet tas upp. Kapitel 16 behandlar vad som ska betraktas som sådan utgift. Utgiftsposter som inte anses höra till verksamheten får inte dras av från inkomsterna.
Huvudregel
1 §
Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad. Ränteutgifter och kapitalförluster ska dras av även om de inte är sådana utgifter.
Utöver bestämmelserna i detta kapitel finns bestämmelser om avdrag i 9, 17-25 a, 28-40, 44-46, 48, 49-52, 55 och 60 kap.Lag (2011:1510).
Att utgifter för inkomsternas förvärv och bibehållande får dras som kostnad innebär att det måste finnas ett samband med en skattepliktig verksamhet. Utgiften ska ha haft till syfte att ge inkomster, men syftet måste inte ha lyckats för att ge rätt att dra av kostnaden.
Situationer då det finns risk att en utgift felaktigt betraktas som en utgift som kommer att få dras av är t.ex. i samband med företagsuppköp (om det handlar om utgift för förvärv snarare än drift av näringsverksamhet), personliga levnadsomkostnader eller sponsring.
Se även kap. 9 som behandlar utgifter som inte får dras av.
Prop. 2001/02:165: Ändringen är av samma slag som ändringen i 15 kap. 1 §.
Prop. 2008/09:37: Andra stycket ändras så att hänvisningarna till de kapitel som innehåller bestämmelser om avdrag nu även omfattar 27 kap.
Prop. 2011/12:17: Andra stycket ändras så att hänvisningarna till de kapitel som innehåller bestämmelser om avdrag nu inte längre omfattar 27 kap. eftersom 27 kap. 6 a § upphör att gälla.
- RÅ 2010 not 23:Avdrag fick göras för engångsbelopp avseende resterande pensionsskuld (förhandsbesked) / Engångsbelopp avseende resterande pensionsskuld hänfördes till pensioner och liknande ersättningar enligt skatteavtalet med Schweiz / Avtalet med Schweiz (engångsbelopp avseende resterande pensionsskuld hänfördes till pensioner och liknande ersättningar, förhandsbesked) / Engångsbelopp avseende resterande pensionsskuld hänfördes enligt skatteavtalet med Schweiz till pensioner och liknande ersättningar (förhandsbesked). / Den omständigheten att förhandsbesked inte kan meddelas i fråga om tillämpningen av lagen om beskattning av utomlands bosatta hindrade inte att förhandsbesked lämnades eftersom sökanden kunde begära att bli beskattad enligt inkomstskattelagen
- HFD 2019:53:Fråga om hur bestämmelserna om avdrag för kostnader för tryggande av pensionsutfästelser ska tillämpas på utfästelser till anställda i en utländsk filial som har lämnats och tryggats enligt en pensionsordning i det land där filialen är etablerad.
- HFD 2014:10:Fråga om beskattningen av en emittent av s.k. tvingande konvertibler. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2008:57:En personalstiftelse har uttagsbeskattats för uthyrning till underpris av semesterbostäder till stiftelsens destinatärer. Uttagsbeskattning har inte skett för perioder då bostäderna varit outhyrda. Stiftelsen har inte medgetts avdrag som för lönekostnad eller för socialavgifter. Inkomsttaxering 2003.
- RÅ 2008:84:Ett dotterbolag har uttagsbeskattats för räntefri utlåning till sitt moderbolag (I). Moderbolaget har medgetts avdrag som för räntekostnad med samma belopp som dotterbolaget har uttagsbeskattats för (II). Inkomsttaxering 2001.
- RÅ 2010:33:Utgifter för reklamgåvor vars värde uppgått till högst 350 kr inklusive mervärdesskatt har ansetts vara avdragsgilla. Inkomsttaxering 2002.
- RÅ 2009:48:Utgifter avseende extern rådgivning i anslutning till ett offentligt uppköpserbjudande har ansetts utgöra avdragsgilla förvaltningsutgifter. Inkomsttaxering 2002.
- RÅ 2006:44:Ett aktiebolags arvode till likvidator har i sin helhet ansetts som en avdragsgill utgift. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2005:37:Fackförbund har ansetts skattskyldigt för inkomst från försäljning av annonsplatser i en medlemstidning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2008:86:Vitesbelopp som en arbetsgivare betalat för en anställds räkning på grund av att den anställde genom sin anställning brutit mot en s.k. konkurrensklausul har hos arbetsgivaren setts som en avdragsgill allmän driftskostnad och inte som en personalkostnad. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2021:21:Avdrag får inte vägras för kostnader i en näringsverksamhet, eller för ingående mervärdesskatt som hänför sig till sådana kostnader, på den grunden att de avser tillgångar som ägs av någon annan än den som bedriver verksamheten.
- HFD 2012:38:En enskild näringsidkare har medgetts avdrag för utgifter för egen utbildning. Inkomsttaxering 2007.
- RÅ 2004:83:Ersättning i form av egna aktier i ett bolag till anställda i bolaget har ansetts avdragsgill som lönekostnad. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2010:67:Det förhållandet att ett lån lämnats från moderbolag till dotterbolag har beaktats vid bedömningen av vad som kan godtas som avdragsgill ränta för lånet. Eftertaxering för 2001 samt inkomsttaxering 2002-2003.
- HFD 2014:62:Ett företag vars verksamhet är inriktad på ekologiska produkter har inte fått avdrag för utgifter för att kompensera för den klimatpåverkan som följer av bolagets transporter. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2018:37:Ett aktiebolag, som förvärvat aktier i ett annat bolag och som i samband därmed tecknat en s.k. transaktionsförsäkring, har medgetts avdrag för utgiften för premien. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2018:55:Ett företag som haft utgifter för klimatkompensation och marknadsfört kompensationen vid försäljning av företagets produkter har medgetts avdrag såsom för marknadsförings-kostnader.
Representation
2 §
Utgifter för representation och liknande ändamål ska dras av bara om de har omedelbart samband med näringsverksamheten, såsom då det uteslutande är fråga om att inleda eller upprätthålla affärsförbindelser eller liknande eller då utgifterna avser jubileum eller personalvård. Avdraget får inte överstiga vad som kan anses skäligt. Utgifter för förtäring ska dock bara dras av om det är fråga om förfriskningar och annan enklare förtäring som inte kan anses som en måltid och som är av mindre värde. Lag (2016:1055).
Kravet att representationen ska ha ett omedelbart samband med verksamheten innebär att syftet med representationen ska vara affärsmässigt. Om något annat intresse spelar in kan det innebära att avdrag inte medges, exempelvis om affärsvänner inkluderas i en skattskyldigs födelsedagsfest.
Utöver grundkravet på omedelbart samband finns även beloppsgränser för hur mycket av represenationen som får dras av. Utöver beloppsgränserna som tas upp i paragrafen finns även för t.ex. kringkostnader i samband med personalfest (180kr).
Läs mer i Skatteverkets allmänna råd om representation SKV A 2004:5
- RÅ 2010:33:Utgifter för reklamgåvor vars värde uppgått till högst 350 kr inklusive mervärdesskatt har ansetts vara avdragsgilla. Inkomsttaxering 2002.
Framtida garantiutgifter
Avdrag
3 §
Framtida garantiutgifter ska dras av enligt bestämmelserna i 4 eller 5 § med belopp som sätts av i räkenskaperna för att täcka risker med anledning av garantiåtagandena vid beskattningsårets utgång. Avdraget ska återföras det följande beskattningsåret. Lag (2007:1419).
I samband med försäljning av en vara eller tjänst åtar sig näringsidkaren ofta någon form av garantiansvar. Det kan handla om en garanti som avtalats mellan näringsidkaren och dennes kund, eller en garanti som följer av lag. Enligt god redovisningssed ska garantiåtaganden sättas av i bokföringen i den mån man räknar med att de kommer att realiseras. Har avsättning gjorts är det möjligt att helt eller delvis dra av åtagandet såsom en utgift. Året efter att avsättningen gjorts återförs den till beskattning, samtidigt som de faktiska garantiutgifterna det året får dras av enligt huvudregeln (16 kap. 1 §).
Hur mycket av avsättningen som får dras av regleras i 4-5 §§. I 4 § finns huvudregeln om hur avsättningarna beräknas, i 5 § listas omständigheter som kan göra att avsättningarna får dras av till ett högre belopp än vad som gäller enligt 4 §. Avdraget får aldrig vara större än vad som satts av i bokföringen.
Schablonregeln
4 §
Avdraget för framtida garantiutgifter får inte överstiga kostnaderna under beskattningsåret på grund av garantiåtaganden bortsett från förändringen av avsättningen för framtida garantiutgifter. Om garantitiden är kortare än två år, får avdraget inte överstiga så många tjugofjärdedelar av det sammanlagda beloppet av kostnader som garantitiden utgör i månader. Brutet månadstal bortfaller.
Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska avdraget justeras i motsvarande mån. Lag (2007:1419).
Utredningsregeln
5 §
Avdrag ska göras med ett högre belopp än som följer av 4 §, om ett betydligt större avdrag är motiverat med hänsyn till att
- näringsverksamheten är nystartad,
- garantiåtagandena avser ett eller ett fåtal mycket stora tillverkningsobjekt eller arbeten,
- en betydande ökning av garantiåtagandenas omfattning skett under beskattningsåret,
- produktsammansättningen avsevärt ändrats under året,
- en väsentlig del av garantiåtagandena avser en tid som betydligt överstiger två år, eller
- någon annan liknande omständighet finns. Lag (2007:1419).
Utbränt kärnbränsle
6 §
Företag som driver en kärnkraftsanläggning ska dra av belopp som sätts av i räkenskaperna för att täcka sådana utgifter för framtida hantering av utbränt kärnbränsle, radioaktivt avfall och liknande som avser verksamheten före beskattningsårets utgång. Detsamma gäller företag som mot förskottsbetalning åtar sig att svara för framtida utgifter för sådan hantering. Avdraget ska återföras det följande beskattningsåret.
Avdrag enligt första stycket får inte göras för hanteringsutgifter som företaget kan räkna med att få ersättning för enligt 15 § lagen (2006:647) om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet. Lag (2008:335).
Prop. 2005/06:183: Ändringen innebär att hänvisningen till finansieringslagen byts ut mot en motsvarande hänvisning till lagen om finansiella åtgärder för hanteringen av restprodukter från kärnteknisk verksamhet.
Utgifter för fusion, fission eller överföring av registrerat säte
7 §
Utgifter som överlåtande och övertagande företag har i samband med fusion eller fission ska dras av.
Utgifter som ett aktiebolag har i samband med att bolaget för över sitt registrerade säte i Sverige till en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska dras av. Lag (2023:759).
Avdragsrätten kommer sig av att fusion och fission i normalfallet är motiverad av företagsekonomiska skäl samt uppkommer under driften av företaget snarare än bildandet.
Organisationsutgifter
8 §
Utgifter som ett aktiebolag har i samband med aktieutdelning och förändring av aktiekapitalet samt andra utgifter för bolagets förvaltning ska dras av. Utgifter som en ekonomisk förening eller ett ömsesidigt försäkringsföretag har i samband med förändring av dess medlems- och förlagsinsatser samt andra utgifter för dess förvaltning ska dras av. Lag (2011:68).
Bestämmelsen omfattar endast utgifter efter bolagets bildande. Utgifter innan företagets bildande är inte driftskostnader, utan ses som kapitalinsats. För de begränsade avdragsmöjligheter som finns för dessa utgifter, se 16 kap. 36 §.
Prop. 2011/12:17: Paragrafen är ny. Bestämmelserna i paragrafen ska motsvara 44 kap. 23 § men i stället gälla för andelar som är lager. I 44 kap. 23 § anges att bara verkliga kapitalförluster ska anses som kapitalförluster. Den bestämmelsen gäller bara för kapitaltillgångar. Principen om att avdrag bara får göras för verklig förlust är etablerad och praxis på området är omfattande. Praxis har inneburit att förlusten ska justeras för vissa värdeöverföringar, se t.ex. RÅ ...
- RÅ 2009:48:Utgifter avseende extern rådgivning i anslutning till ett offentligt uppköpserbjudande har ansetts utgöra avdragsgilla förvaltningsutgifter. Inkomsttaxering 2002.
- RÅ 2006:44:Ett aktiebolags arvode till likvidator har i sin helhet ansetts som en avdragsgill utgift. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Forskning och utveckling
9 §
Utgifter för forskning och utveckling som har eller kan antas få betydelse för den huvudsakliga näringsverksamheten eller verksamheten i övrigt ska dras av. Detta gäller även utgifter för att få information om sådan forskning och utveckling.
Bestämmelserna i denna lag om att utgifter för anskaffning av vissa tillgångar ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag tillämpas också på utgifter som avses i första stycket. Lag (2011:1271).
Affärsmässigt motiverade kostnader är avdragsgilla enligt 16 kap. 1 §. För att vara avdragsgillt enligt den regeln måste utgiften ha ett ganska direkt samband med inkomsterna, något som ibland är svårt då det gäller FoU-kostnader. Ett företag kanske vill stötta ett universitet som ägnar sig åt forskning som skulle kunna underlätta företagets framtida drift. Enligt huvudregeln skulle det sannolikt inte vara en utgift som kan dras av, däremot kan det vara möjligt enligt denna regel. Det krävs fortfarande att utgiften har ett visst samband med verksamheten, det har uttryckts som att givaren ska ha ett ”rimligt intresse” av forskningen, eller som det är formulerat i paragrafen som att det ”har eller kan antas få betydelse för näringsverksamheten”. I rättsfallet RÅ 1976 ref. 105 fick Stora Kopparbergs Bergslags AB avdrag för bidrag till Världsnaturfondens projekt Levande skog, men nekades avdrag för bidrag till projekten Varg, Utter, Sälen i Östersjön, Rovfågelcentral och Linné.
Till skillnad mot vad som gäller för utbildning är även grundforskning en sådan utgift som får dras av. Exempel på annat som får dras av är målinriktad forskning och utvecklingsarbete.
- HFD 2016:19:Ett bolag som bedriver kapitalförvaltning med inriktning mot hälso- och sjukvårdsområdet har medgetts rätt till avdrag för utgifter för medicinsk forskning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Bidrag till Tekniska museet
10 §
Bidrag till Stiftelsen Tekniska museet ska dras av. Lag (2007:1419).
Bidrag till utvecklingsbolag
12 §
Bidrag som lämnas utan villkor till ett regionalt utvecklingsbolag eller dess moderbolag ska dras av, om utvecklingsbolaget med stöd av 1 § lagen (1994:77) om beslutanderätt för regionala utvecklingsbolag har fått rätt att pröva frågor om stöd till näringsidkare. Lag (2007:1419).
Regionala utvecklingsbolag har i uppgift att på regional nivå främja näringslivets utveckling. Detta kan ske genom rådgivning kring affärsverksamheten, stöd till nyföretagare, utbildning, feedback på affärsplan och riktade stöd. Exempel på ett sådant bolag är Almi.
Avgifter till arbetsgivarorganisationer
13 §
Avgifter till arbetsgivarorganisationer ska dras av till den del de avser medel för konfliktändamål. Bedömningen av vad avgifterna avser får grundas på uppgifter i organisationens budget, om inte särskilda skäl talar mot det. Vid denna bedömning ska avgifterna i första hand anses bli använda för annat än konfliktändamål. Lag (2007:1419).
Paragrafen innebär ett avsteg från huvudregeln att medlemsavgifter inte får dras av, 9 kap. 2 §.
Avsättning till personalstiftelser
14 §
Belopp som förs över till en personalstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. ska dras av. Lag (2007:1419).
- RÅ 2008:57:En personalstiftelse har uttagsbeskattats för uthyrning till underpris av semesterbostäder till stiftelsens destinatärer. Uttagsbeskattning har inte skett för perioder då bostäderna varit outhyrda. Stiftelsen har inte medgetts avdrag som för lönekostnad eller för socialavgifter. Inkomsttaxering 2003.
Arbetsrättsliga skadestånd
15 §
Skadestånd får inte dras av, om de grundas på lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet eller någon annan lag som gäller förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare och avser annat än ekonomisk skada.
Utgiften anses inte som en naturlig del av verksamheten, det är snarare tvärtom.
Det är inte möjligt att motsatsvis dra slutsatsen att samtliga andra skadestånd är avdragsgilla.
Mervärdesskatt
16 §
Sådan ingående skatt enligt mervärdesskattelagen (2023:200) som medför rätt till avdrag enligt 13 eller 21 kap. eller återbetalning enligt 14 kap. samma lag får inte dras av.
Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redovisningen av mervärdesskatt har återfört ingående skatt på grund av justering enligt 12 kap.27-31 §§ eller 15 kap.mervärdesskattelagen, ska summan av justeringsbeloppen för den återstående justeringsperioden dras av till den del justeringen avser mervärdesskatt på sådana utgifter som har dragits av omedelbart vid beskattningen.
Mervärdesskatt ska dras av om skatten avser utgående skatt som i strid med 15 kap. 6 § första stycket har tagits upp som intäkt och som har betalats in till staten. Om denna mervärdesskatt sätts ned ska motsvarande del av avdraget återföras. Lag (2023:206).
Prop. 1999/2000:82: I 16 kap. 16 § andra stycket första strecksatsen och tredje stycket finns bestämmelser om hur den situationen skall behandlas då ersättningen för en omsättning inte redovisats som skattepliktig, men senare visat sig vara skattepliktig. Det belopp som tidigare felaktigt redovisats som intäkt och inte utgående skatt får dras av om det betalas in som utgående skatt till staten. Dessa bestämmelser har förts ihop i andra stycket och den bestämmelse i andra stycket andra strecksatsen som rör återföring ...
Särskilda skatter och avkastningsskatt på pensionsmedel
17 §
Särskilda skatter och avgifter som avser näringsverksamheten ska dras av. Om skatten eller avgiften sätts ned, ska motsvarande del av avdraget återföras det beskattningsår då debiteringen ändras.
Avkastningsskatt som beräknas på avsättning i balansräkning med tillämpning av 3 a § fjärde stycket lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel ska dras av. Om skatten sätts ned, ska motsvarande del av avdraget återföras det beskattningsår då debiteringen ändras. Om skatten sätts ned genom avräkning av utländsk skatt, hindrar detta inte att hela skattebeloppet dras av.
Andra stycket tillämpas också på avkastningsskatt som med tillämpning av 3 a § nionde stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel beräknas på värdet av ett avtal om tjänstepension med villkor som innebär att det utländska tjänstepensionsinstitutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
I 29-31 §§ finns bestämmelser om egenavgifter. Lag (2011:1271).
Prop. 2003/04:145: En ny mening har fogats till första stycket vilken hänvisar till det generella avdragsförbudet för trängselskatt i 9 kap. 4 §. Se kommentaren under 9 kap. 4 §.
Prop. 2001/02:46: Uttrycket kontoavsättning i andra stycket är ett föråldrat uttryck. Uttrycket har därför ändrats till avsättning i balansräkning (jfr t.ex. rubriken närmast före 28 kap. 4 § IL).
Prop. 2007/08:55: I ett nytt tredje stycke införs avdragsrätt för avkastningsskatt på värdet av ett avtal om tjänstepension som meddelas av ett utländskt tjänstepensionsinstitut och som jämställs med en pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Att avdragsrätten endast avser avkastningsskatt som är hänförlig till avtal med tjänstepensionsinstitut som är etablerade inom EES följer av den föreslagna definitionen ...
- RÅ 2004:133:Vid tillämpning av lagen om särskild löneskatt på pensionskostnader har beskattningsunderlaget inte påverkats när ökningen av ett aktiebolags pensionsåtagande redovisats i balansräkningen men inte i en sådan delpost som avses i 8 a § lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Förhandsbesked.
- HFD 2011 not 42:Pensionsförsäkringspremier ska ingå i beskattningsunderlaget för det beskattningsår då premien ska dras av vid inkomsttaxeringen (förhandsbesked) / Avdrag för pensionsförsäkringspremier avseende pensioner intjänade under ett visst år medges om de betalats senast då självdeklarationen för det året skulle ha lämnats / Särskild löneskatt på pensionskostnader (pensionsförsäkringspremier ska ingå i beskattningsunderlaget för det beskattningsår då premien ska dras av vid inkomsttaxeringen / Avdrag för pensionsförsäkringspremier avseende pensioner intjänade under ett visst år medges om de betalats senast då självdeklarationen för det året skulle ha lämnats (förhandsbesked)
Utländska skatter
18 §
Betald utländsk skatt dras av enligt bestämmelserna i 19 §. Skatt som avser inkomster som beskattats i en utländsk stat och som inte ska tas upp som intäkt i Sverige får dock inte dras av. Inte heller skatt som avser inkomster som ska undantas från beskattning i Sverige på grund av skatteavtal får dras av.
Återbetalas skatt för vilken avdrag har gjorts, ska motsvarande del av avdraget återföras. Lag (2008:1351).
Bedrivs näringsverksamheten i någon del internationellt kan det hända att fler än ett land har skatteanspråk på inkomsten. I första hand lindras den internationella dubbelbeskattningen genom dubbelbeskattningsavtal, det täcker dock inte alla inkomster, och i vissa fall kommer näringsidkaren ändå vara tvungen att betala skatt på en inkomst som även är skattskyldig i Sverige. I det fallet har näringsidkaren rätt att dra av kostnaden för den skatten enligt 18-19 §§.
Prop. 2001/02:46: Bestämmelsen i första stycket tredje meningen motsvarar den tidigare andra meningen. I den nya andra meningen har en bestämmelse införts i förtydligande syfte. Den innebär att utländsk skatt inte får dras av om den avser inkomster som inte skall tas upp som intäkt i Sverige. En motsvarande bestämmelse fanns i punkt 4 fjärde stycket första meningen av anvisningarna till 20 § den numera upphävda kommunalskattelagen ...
19 §
Utländsk särskild skatt som avser näringsverksamheten ska dras av.
Allmän skatt till en utländsk stat, utom sådan som belöper sig på lågbeskattade inkomster som beskattas enligt 39 a kap., får dras av om den skattskyldige begär det, om skatten har betalats av en obegränsat skattskyldig person eller en begränsat skattskyldig person med fast driftställe i Sverige på inkomster som anses ha sitt ursprung i den utländska staten. Med allmän skatt till en utländsk stat likställs skatt till en utländsk delstat, provins eller kommun.
Med skatt på inkomster likställs skatt på sådan förmögenhet som de inkomster som avses i andra stycket kommer från. Detta gäller dock inte om skatten huvudsakligen har karaktären av engångsskatt. Lag (2008:1351).
Prop. 2008/09:63: I dessa paragrafer föreskrivs att en skattskyldig, efter begäran, får avdrag för utländska allmänna skatter, utom sådana skatter på lågbeskattade inkomster som beskattas enligt 39 a kap. Avdraget för utländsk allmän skatt är därmed inte längre indispositivt. Den skattskyldige får således en möjlighet att underlåta att begära sådant avdrag och i stället bara begära avräkning enligt bestämmelserna i lagen (1986:468) om avräkning av ...
Prop. 2003/04:10: Utländsk allmän skatt som belöper sig på lågbeskattade inkomster får inte dras av vid beräkningen av överskottet från en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster. I stället får avräkning ske för sådan skatt, se avsnitt 10. Avdragsförbudet gäller såväl vid beräkningen av nettoinkomsten av lågbeskattade inkomster hos den utländska juridiska personen enligt 39 a kap. 6 § som vid beräkningen av delägarens andel ...
Förluster av kontanta medel
20 §
Förluster av kontanta medel genom brott får dras av bara om det klart framgår att förutsättningarna för avdrag är uppfyllda. Avdrag för förlust av kontanta medel genom stöld eller rån får inte göras med större belopp än vad som motsvarar normalt innehav av kontanter i näringsverksamheten, om det inte finns särskilda skäl.
Paragrafen innebär i princip inte en vidare avdragsrätt än vad som redan gäller enligt 16 kap. 1 §, utan är snarare ett förtydligande. För näringsidkare med kontanthantering finns alltid en viss risk för stöld, vilket innebär att det för inkomsternas intjänande ingår en ”kalkylerad risk för förlust av kontanter på grund av brott”. Rätten till avdrag är inte absolut, utan endast det som innebär ett ”sedvanligt innehav av kontanter i verksamheten” (citat Prop. 1996/97:154). Som sådant ses exempelvis en dagskassa eller kontanta medel motsvarande en dags utgifter i verksamheten.
Det är den skattskyldiges ansvar att visa att förlusten skett genom brott och vad beloppet var. Ett grundläggande krav är att polisanmälan görs då brottet upptäcks. Den skattskyldige ska även kunna visa förlustens storlek genom t.ex. bokföring eller kassaregister.
Lantmäteriförrättningsutgifter
20 a §
Lantmäteriförrättningsutgifter för omarrondering som är ett led i jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering ska dras av omedelbart. Lag (2007:1419).
Brandförsäkringar för all framtid
21 §
Om en brandförsäkring tas för all framtid och premien enligt försäkringsavtalet betalas på en gång, ska bara fem procent av premien dras av.
Om premien enligt försäkringsavtalet i stället ska betalas under ett bestämt antal år med lika stort belopp varje år, ska avdrag göras vart och ett av dessa år enligt följande tabell:
| Det hela antal år från avtalets ingående under vilka premien ska betalas | Avdrag i procent av den för året betalda premien | ||||
| högst 4 år | 5 % | ||||
| 5 till och med 7 år | 10 % | ||||
| 8 | " | " | " | 10 år | 15 % |
| 11 | " | " | " | 13 år | 20 % |
| 14 | " | " | " | 16 år | 25 % |
| 17 | " | " | " | 19 år | 30 % |
| 20 | " | " | " | 23 år | 35 % |
| minst 24 år Lag (2007:1419). | 40 % |
Hälso- och sjukvård m.m.
22 §
Utgifter för sådan hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt finansierad och som avser en enskild näringsidkare eller en delägare i ett svenskt handelsbolag ska dras av bara om näringsidkaren eller delägaren inte omfattas av den offentligt finansierade vården.
Utgifter för hälso- och sjukvård och läkemedel utomlands som avser en enskild näringsidkare eller en delägare i ett svenskt handelsbolag ska dras av bara om de uppkommit vid insjuknande i samband med tjänstgöring utomlands. Lag (2018:523).
Prop. 2017/18:131: Ändringarna i första stycket innebär att avdragsförbudet för utgifter för sådan hälso- och sjukvård i Sverige som inte är offentligt finansierad och som avser anställda upphör. För enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag kvarstår nuvarande begränsningar i avdragsrätten.
Ändringarna i andra stycket innebär att det inte längre krävs att utgifter för hälso- och sjukvård och läkemedel utomlands som avser anställda uppkommit vid insjuknande i samband med ...
23 §
Utgifter för företagshälsovård, för vaccinationer som betingas av näringsverksamheten och för sådan nödvändig tandbehandling som avses i 11 kap. 18 § ska dras av. Lag (2007:1419).
24 §
Utgifter för arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder ska dras av, om arbetsgivaren ska svara för dem enligt 30 kap.socialförsäkringsbalken eller rehabiliteringen syftar till att den anställde ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta. Avdrag för sådana utgifter ska också göras av en enskild näringsidkare eller av en delägare i ett svenskt handelsbolag, om rehabiliteringen syftar till att han ska kunna fortsätta sitt förvärvsarbete. Även utgifter för förebyggande behandling ska dras av, om behandlingen har ett sådant syfte. Lag (2010:1277).
Grupplivförsäkringar
25 §
Premie för grupplivförsäkring som en näringsidkare tecknar för egen del ska dras av.
Om försäkringsersättningen utfaller efter väsentligt förmånligare grunder än vad som gäller enligt grupplivförsäkring för statligt anställda, ska bara den del av premien dras av som kan anses motsvara förmåner enligt grupplivförsäkring för statligt anställda. Lag (2007:1419).
Reseskyddsförsäkringar
26 §
Premie för reseskyddsförsäkring avseende resor som en näringsidkare gör i näringsverksamheten ska dras av. Lag (2007:1419).
Utgifter för resor med egen bil
27 §
Utgifter för resor som en näringsidkare gör med egen bil i näringsverksamheten ska dras av med 2 kronor och 50 öre för varje kilometer. Detta gäller dock inte om bilen är en tillgång i näringsverksamheten.
Om en sådan delägare i ett svenskt handelsbolag som ska uttagsbeskattas för bilförmån från bolaget använder bilen för resor i näringsverksamheten och betalar samtliga utgifter för drivmedel som är förenade med resorna, ska utgifter för elektricitet till elbil dras av med 95 öre för varje kilometer och utgifter för annat drivmedel med 1 krona och 20 öre för varje kilometer. Lag (2022:1806).
Prop. 2007/08:11: Ändringarna i paragrafen, som behandlas i avsnitt 4.3, innebär att avdraget för resor med egen bil och förmånsbil i näringsverksamhet höjs.
Prop. 2022/23:18: I paragrafen regleras rätten till avdrag för kostnader för den som har använt egen bil eller förmånsbil för resor i näringsverksamhet.
Ändringen i första stycket innebär att avdraget för utgifter för resor med egen bil höjs till 2 kronor och 50 öre per kilometer.
Ändringen i andra stycket innebär att avdraget för drivmedel vid resor i näringsverksamhet för delägare i handelsbolag som ska uttagsbeskattas för bilförmån från handelsbolaget höjs ...
Arbetsresor
28 §
I fråga om utgifter för resor till och från arbetsplatsen och begränsning i avdragsrätten för sådana utgifter tillämpas bestämmelserna i 12 kap.2 och 26-30 §§. Om den skattskyldige har utgifter för sådana resor både i inkomstslaget tjänst och i inkomstslaget näringsverksamhet, ska begränsningen avse de sammanlagda utgifterna och i första hand medföra en minskning av avdraget i inkomstslaget tjänst. Lag (2007:1419).
Ökade levnadskostnader vid resor i näringsverksamheten
28 a §
Om den skattskyldige har ökade levnadskostnader på grund av sådana resor i näringsverksamheten som är förenade med övernattning utanför den vanliga verksamhetsorten, tillämpas bestämmelserna om ökade levnadskostnader vid tjänsteresor i 12 kap. 7 §, 8 § första och andra styckena samt 10-13 och 16 §§. Vad som sägs i dessa bestämmelser om tjänsteresa ska i stället avse resa i näringsverksamheten.
När arbetet utanför den vanliga verksamhetsorten varit förlagt till samma ort under mer än tre månader i en följd, gäller inte första stycket längre. En resa i näringsverksamheten anses pågå i en följd om den inte bryts av uppehåll som beror på att arbetet förläggs till en annan ort under minst fyra veckor. Lag (2007:1419).
Ökade levnadskostnader för yrkesfiskare
28 b §
En yrkesfiskare som i näringsverksamheten gör fiskeresor som är förenade med övernattning utanför hemorten ska dra av sina ökade levnadskostnader på grund av vistelsen utanför hemorten. Lag (2007:1419).
Egenavgifter
29 §
Debiterade egenavgifter ska dras av till den del de avser näringsverksamheten. Om avgifterna sätts ned ska motsvarande del av avdraget återföras det beskattningsår då debiteringen ändras.
Avdrag ska dessutom göras för ett belopp som sätts av för att täcka egenavgifterna för beskattningsåret. Avdraget ska återföras det följande beskattningsåret. Lag (2007:1419).
För arbetsgivaren är de sociala avgifter som kallas arbetsgivaravgifter en del av lönekostnaden för näringsverksamheten, och därmed avdragsgilla. Den som istället betalar sociala avgifter i form av egenavgifter drar av dessa enligt 29-30 §§.
Arbetsgivaravgifter dras av enligt allmänna principer då det är en kostnad i verksamheten. Egenavgifter är lite speciella, det är visserligen skattemässigt en kostnad i verksamheten, men innan skatten räknats ut är det inte känt hur stor den kommer att vara. Egenavgifternas storlek är kända först då skatteuträkningen redan genomförts, vilket gör det svårt att få avdrag för dessa under samma år som de ska betalas. För att det inte ska leda till en orimlig beskattning då inkomster är ojämna finns möjlighet att dra att preliminärt belopp samma år som egenavgifterna ska betalas. Det brukar kallas schablonavdrag, och räknas ut enligt 30 § (schablonavdraget infördes efter att Astrid Lindgren skrev sin kända debattartikel om Pomperipossa i Monismanien, effekterna som uppstår då schablonavdrag inte görs brukar därför kallas Pomperipossa-effekter).
För den egna beskattningen är det inte så viktigt att vara insatt i varför egenavgifterna kräver en speciell behandling, däremot är det nyttigt att känna till de praktiska effekterna. Sammanfattningsvis kommer varje år under löpande verksamhet kommer innebära ett schablonavdrag för egenavgifter som löper på det året, samt ett återförande av schablonavdraget från året innan.
Exempel:
År 1.
Näringsidkaren räknar ut schablonavdraget för de egenavgifter som löper på beskattningsåret, och drar dessa ifrån verksamhetens överskott innan beskattningen. Uträkningen sker enligt 30 §. Det överskott näringsidkaren beskattas för blir lägre än om inget schablonavdrag hade gjorts.
Säg att näringsidkarens överskott är 100 000. Av dessa drar denne 25% och beskattas därefter endast för 75 000. En del av beskattningen är såklart egenavgifterna, vilka för enkelhetens skull avrundat blir 23 000 (31.42 * 75 000)
År 2.
Först återförs avdraget från föregående år till beskattning. Detta görs genom att jämföra schablonavdraget med de faktiska egenavgifterna och lägga skillnaden till överskottet. Från det nya överskottet dras sedan schablonavdrag och egenavgifter.
Detta år har näringsidkaren ett överskott på 200 000. Först återförs föregående års avdrag. Eftersom 25 000 undantogs från beskattning men skatten endast blev 23 000 ska 2000 återföras. Näringsidkarens överskott är därmed 202 000, och från dessa dras schablonavdrag med högst 25% samt egenavgifter på samma sätt som gjordes år ett.
30 §
Avdrag enligt 29 § andra stycket ska beräknas på ett underlag som motsvarar överskottet i näringsverksamheten före avdraget minskat med
- sjukpenning eller annan ersättning som avses i 15 kap. 8 §, och
- inkomst som räknas som inkomst av anställning enligt 59 kap.8-13 §§socialförsäkringsbalken och inte omfattas av undantag enligt 59 kap.23 eller 25 § samma balk.
Avdraget får uppgå till högst 25 procent av underlaget. För sådana inkomster eller skattskyldiga som avses i 2 § lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster får dock avdraget uppgå till högst 20 procent. Lag (2010:1277).
Denna paragraf behandlar hur avdraget som behandlas i 29 § räknas ut.
Vanligen är avdraget 25% av underlaget (=verksamhetens överskott – sjukpenning och pension). För den som har andra egenavgifter än 29,71 kan procentsatsen vara annan än 25%. Exempelvis har näringsidkare födda 1983 eller senare lägre egenavgifter, och gör därmed enbart avdrag med 14%.
31 §
När det gäller svenska handelsbolag ska avdraget för egenavgifter beräknas för varje delägare för sig och avsättningarna göras hos delägarna. Lag (2007:1419).
Pensionsförsäkringar och pensionssparkonton
32 §
Premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionssparkonton ska dras av i den omfattning som anges i 59 kap.Lag (2007:1419).
- 30 kap. 6 § 3 st 2 p, 33 kap. 5 § 3 st 2 p, 34 kap. 5 § 2 st 2 p
- 19 kap. 14 § 2 st 2 p, 97 kap. 4 § 2 st 1 p Socialförsäkringsbalk (2010:110)
- 3 § Lag (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader
- 4a § 2 st 1 p Lag (1993:737) om bostadsbidrag
- 25 § 5 st b p Lag (1996:1030) om underhållsstöd
- 13 § 1 st 1 p Lag (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.
Arbete i bostaden
34 §
Om en enskild näringsidkare använder en särskilt inrättad del av sin bostad i näringsverksamheten, ska en skälig del av utgifterna för hyra, värme m.m. dras av. Även andra utgifter för denna del av bostaden ska dras av, om de direkt orsakas av näringsverksamheten. Lag (2007:1419).
Kraven på vad som är ”särskilt inrättat” är höga. I princip räcker det inte att en del av bostaden är dedikerad till näringsverksamheten, det krävs även att den delen inte ska gå att använda privat. Ett kontorsrum i bostaden kommer därför inte medföra rätt till avdrag, då det även kan användas privat.
Om hyra m.m kan dras av finns även möjlighet att dra av andra kostnader, t.ex. reparationer och liknande. För sådana kostnader måste, förutom att första meningen i paragrafen är uppfylld, det även finnas ett direkt samband med näringsverksamheten. En allmänn reparation som skulle kunna genomförts även om näringsverksamhet inte bedrevs i lokalerna är därför inte avdragsgill enligt denna paragraf, däremot är det möjligt att dra av för kostnader för att sätta in skyltfönster, installera kraftigare ventilation o.dyl. Läs även Skatteverkets ställningstagande Enskild näring – lokal i privatbostadsfastighet.
Räntekostnader och tomträttsavgäld dras inte av om bostaden är en fastighet som näringsidkaren äger. Dessa dras istället av i inkomstslaget kapital.
35 §
Om en enskild näringsidkare arbetar i sin bostad minst 800 timmar under beskattningsåret, får han dra av utgifter för bostaden, även om något särskilt utrymme inte har inrättats. Avdrag får göras med 2 000 kronor per år om arbetet utförs i en bostad på den skattskyldiges eller hans makes fastighet och med 4 000 kronor per år i annat fall. Är beskattningsåret längre eller kortare än tolv månader ska timantalet och beloppet justeras.
I antalet arbetade timmar får bara sådant arbete räknas med som det med hänsyn till arbetets karaktär är motiverat att utföra i bostaden. Även tillfälligt arbete som räknas till inkomstslaget tjänst får räknas med om det har nära samband med näringsverksamheten. Arbete som utförs av den skattskyldiges barn får räknas med bara om barnet har fyllt 16 år. Arbete som utförs av den skattskyldiges make får räknas med bara om makarna driver verksamheten gemensamt. Lag (2007:1419).
Utgifter innan en näringsverksamhet startar
36 §
När en fysisk person startar enskild näringsverksamhet ska han det första beskattningsåret dra av även sådana utgifter i verksamheten som han haft före starten. Han ska dra av utgifter som han har haft under det kalenderår som näringsverksamheten påbörjas och det föregående kalenderåret om utgifterna är av det slaget att omedelbart avdrag för dem ska göras i en näringsverksamhet.
Utgifterna får inte dras av till den del de
- dragits av på annat sätt,
- räknas in i anskaffningsvärdet eller anskaffningsutgiften för tillgångar som tillförs näringsverksamheten när denna påbörjas, eller
- motsvarar inkomster som har uppkommit i verksamheten under den tid som avses i första stycket och som inte har tagits upp som intäkt.
Avdraget får göras bara om det klart framgår att förutsättningarna för avdrag är uppfyllda. Lag (2007:1419).
Omedelbart avdrag får göras för inventarier med en maximal ekonomisk livslängd om 3 år (korttidsinventarier) eller då anskaffningskostnaden är högst ett halvt prisbasbelopp.
Möjligheten att dra av för anskaffningskostnader upp till ett halvt prisbasbelopp innebär inte att det beloppet är gränsvärdet som totalt går att dra av, utan det är summan som gäller för varje utgift för sig. Det innebär att det totala avdraget kan vara betydligt högre än ett halvt prisbasbelopp, eftersom flera olika utgifter kan ha gjorts som var och en uppfyllde kravet på direkt avdrag. Det innebär även att det inte är möjligt att dra av upp till ett halvt prisbasbelopp för en utgift som varit högre, eftersom utgiften inte är av det slaget att omedelbart avdrag kan göras (dock kan det ändå vara möjligt att göra avdrag från en sådan utgift, om den ekonomiska livslängden är kortare än 3 år).
Om kostnaden är en kostnad för förvärv av näringsverksamheten är den inte avdragsgill.
Möjligheten att dra av för utgifter som uppstått innan verksamheten startades gäller enbart enskild näringsidkare. För övriga bolagsformer får avdrag enbart göras för utgifter som uppstått efter att bolaget startat.
Personaloptioner
37 §
Förmån av personaloption som inte ska tas upp som intäkt enligt 11 a kap. får inte dras av. Lag (2017:1212).
PEPP-produkter
38 §
Utgifter som är hänförliga till sådana inkomster som inte ska tas upp enligt 15 kap. 12 §, får inte dras av.
Om en kostnadspost ska delas upp mellan olika delar av verksamheten, ska fördelningen göras på skäligt sätt. Lag (2022:1753).
17 kap. Lager och pågående arbeten
Prop. 2011/12:17: Paragraferna ska upphöra att gälla när de så kallade Lundinreglerna slopas. Se motivering i avsnitt 4.
Ändrad: SFS 2010:1528 (Enklare redovisning), 2004:1332 (Skatteregler för elcertifikat och utsläppsrätter), 2003:1102 (Skatteregler om värdering av lager av finansiella instrument), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2006:908 (Förenklade skatteregler med anledning av ny redovisningslagstiftning), 2020:1177 (Nytt regelverk för handel med utsläppsrätter)
Upphävd: SFS 2011:1510 (Slopade Lundinregler och vissa andra skatteåtgärder för företag)
Innehåll
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om
Prop. 2003/04:28: Paragrafen är en hänvisningsparagraf. Eftersom rubriken före 2 § ändras bör motsvarande ändring göras här.
Prop. 2005/06:153: Andra strecksatsen justeras med hänsyn till de tillkommande paragraferna.
Definitioner
2 §
Med anskaffningsvärde, nettoförsäljningsvärde och återanskaffningsvärde avses i detta kapitel detsamma som i 4 kap. 9 § andra-fjärde styckenaårsredovisningslagen (1995:1554) eller i förekommande fall 4 kap. 5 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller 4 kap. 4 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.
Med verkligt värde avses i detta kapitel detsamma som i 4 kap. 14 a § andra stycket årsredovisningslagen.
Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), avses med anskaffningsvärde det värde som följer av god redovisningssed. Lag (2010:1528).
Prop. 2009/10:235: Paragrafen innehåller definitioner av några begrepp som används i inkomstskattelagen.
Ändringen i tredje stycket är av samma slag som ändringen i 14 kap. 2 §.
Prop. 2003/04:28: Ändringen i första stycket föranleds av den nya terminologi som föreslås införd i årsredovisningslagen (1995:1554, ÅRL) genom prop. 2002/03:121. Det bör noteras att det som tidigare kallades verkligt värde benämns nu nettoförsäljningsvärde.
Genom det nya andra stycket slås fast att det nya uttrycket ”verkligt värde” skall ha samma betydelse ...
Prop. 2005/06:174: Enligt paragrafens första stycke avses med anskaffningsvärde m.m. i det aktuella kapitlet detsamma som i 4 kap. 9 § andra–fjärde styckena årsredovisningslagen (1995:1554) eller i förekommande fall de övriga årsredovisningslagar som gäller för vissa typer av verksamheter. Enligt det nya tredje stycket skall för enskilda näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 ...
- HFD 2020:48:Fordringar som utgör lagertillgångar får värderas till upplupet anskaffningsvärde vid tillämpningen av 17 kap. 3 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Lager
Huvudregler
3 §
En tillgång som är avsedd för omsättning eller förbrukning (lagertillgång) får inte tas upp till lägre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet, om inte annat följer av 4 eller 4 a §. Om det finns särskilda skäl, får återanskaffningsvärdet, i förekommande fall med avdrag för inkurans, eller något annat värde som är förenligt med 2 kap.2 och 3 §§årsredovisningslagen (1995:1554) användas i stället för nettoförsäljningsvärdet. Särskilda bestämmelser om djur i jordbruk och renskötsel finns i 5 §. Bestämmelser om nedskrivning på rätt till leverans finns i 22 §.
När anskaffningsvärdet bestäms, ska de lagertillgångar som finns kvar i lagret vid beskattningsårets utgång anses vara de som anskaffats eller tillverkats senast. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:28: Ändringen i första stycket föranleds av den nya terminologin i ÅRL. Enligt den nya bestämmelsen i 4 kap. 9 § tredje stycket den lagen skall återanskaffningsvärdet inte längre anses som verkligt värde. Det nya uttryckssättet innebär att man får använda återanskaffningsvärdet i stället för det verkliga värdet om det finns särskilda skäl. Förändringen medförde ingen ändring i sak. Eftersom terminologin i IL bör överensstämma med den i ÅRL bör en motsvarande ändring göras. Avsikten är att återanskaffningsvärdet ...
Prop. 2005/06:174: Eftersom den nya 4 a § innebär att en enskild näringsidkare i vissa fall inte behöver ta upp något lagervärde måste 3 § kompletteras med en hänvisning även till denna paragraf.
- RÅ 2010:106:Vid värdering av ett bokförlags lager har varje bokexemplar ansetts utgöra en post. Inkomsttaxering 2004.
- RÅ 2003:11:Att aktier i dotterbolag som hos moderbolaget utgjort lagertillgångar nedgått i värde till följd av underprisöverlåtelser har inte utgjort hinder för att medge moderbolaget avdrag för en nedskrivning till aktiernas verkliga värde. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2019:47:Bostadsrätter som avyttrats av ett bolag har ansetts utgöra lagertillgångar.
- HFD 2012:50:Fråga om förutsättningar för att lämna förhandsbesked angående skatteflyktslagens tillämplighet på ett visst förfarande.
- HFD 2011:64:Ett aktiebolag förvärvar fastigheter som utgör lagertillgångar på villkor som enligt praxis innebär att bolaget träder in i överlåtarens skattemässiga situation. Att fastigheterna i bolagets räkenskaper tas upp till ett högre värde än det skattemässiga värdet innebär inte att bolaget ska beskattas för skillnaden. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2020:48:Fordringar som utgör lagertillgångar får värderas till upplupet anskaffningsvärde vid tillämpningen av 17 kap. 3 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked om inkomstskatt.
4 §
Lagret får tas upp till lägst 97 procent av lagertillgångarnas sammanlagda anskaffningsvärde. Detta gäller dock inte lager av
- fastigheter och liknande tillgångar,
- aktier, obligationer, lånefordringar och liknande tillgångar,
- elcertifikat, samt
- utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar. Lag (2006:620).
Prop. 2002/03:40: Genom tillägget tydliggörs att 97-procentsregeln inte är tillämplig på elcertifikat.
Prop. 2005/06:153: Genom ett tillägg till fjärde punkten föreskrivs att 97-procentsregeln inte är tillämplig på utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar.
4 a §
Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), behöver något värde på lagertillgångarna inte tas upp om lagrets sammanlagda värde uppgår till högst ett halvt prisbasbelopp. Lag (2024:1131).
Prop. 2009/10:235: Paragrafen innehåller bestämmelser om värdering av lagertillgångar när ett förenklat årsbokslut upprättas.
Ändringen är av samma slag som ändringen i 14 kap. 2 §.
Prop. 2005/06:174: Bestämmelsen, som är ny, innebär att en enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut inte behöver ta upp något värde på lagret om det sammanlagda värdet på lagertillgångarna uppgår till högst 5 000 kronor. Bestämmelsen behövs för att ett förenklat årsbokslut skall kunna ligga till grund för beskattningen utan några justeringar.
Jämförelsebeloppet på 5 000 kronor för lagervärdet skall fastställas med tillämpning av de vanliga lagervärderingsreglerna. Om lagret ...
Djur
5 §
Djur i jordbruk och renskötsel anses alltid som lagertillgångar. Djurlager får inte tas upp till lägre värde än 85 procent av den genomsnittliga produktionsutgiften för djur av det slag och den ålderssammansättning som det är fråga om. Djuren behöver dock inte i något fall tas upp till ett högre värde än som motsvarar djurens sammanlagda nettoförsäljningsvärde.
Om den genomsnittliga produktionsutgiften uppenbarligen inte motsvarar anskaffningsvärdet, t.ex. för särskilt dyrbara avelsdjur, ska djuret tas upp till lägst 85 procent av det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet. Lag (2007:1419).
- HFD 2015:68:En tillämpning av värderingsregeln för djur i jordbruk i inkomstskattelagen förutsätter att skillnaden mellan värdet i redovisningen och ett lägre skattemässigt värde tas upp som en reserv i balansräkningen om djuren redovisas som omsättningstillgångar men inte om djuren redovisas som anläggningstillgångar. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Andelar som förvärvas genom utdelning i vissa fall
6 §
För andelar som förvärvas genom sådan utdelning av andelar i dotterbolag som avses i 42 kap. 16 §, anses som anskaffningsvärde så stor del av anskaffningsvärdet för aktierna i moderbolaget som motsvarar den förändring i marknadsvärdet som utdelningen medför för dessa aktier. Anskaffningsvärdet för aktierna i moderbolaget ska minskas i motsvarande mån.
Om den som förvärvar andelar genom utdelning utan att äga aktier i moderbolaget lämnar ersättning för rätten till utdelning, anses ersättningen som anskaffningsvärde. Om någon ersättning inte lämnas, är anskaffningsvärdet noll. Lag (2007:1419).
Aktier som förvärvas genom utskiftning i vissa fall
7 §
För aktier som förvärvas genom utskiftning från en ekonomisk förening vid en sådan ombildning av en ekonomisk förening till aktiebolag som avses i 42 kap. 20 §, ska som anskaffningsvärde anses anskaffningsvärdet för andelarna i den förening som skiftar ut aktierna. Lag (2007:1419).
Partiella fissioner
7 a §
För andelar som tas emot vid en partiell fission anses som anskaffningsvärde så stor del av anskaffningsvärdet för andelarna i det överlåtande företaget som motsvarar den förändring i marknadsvärdet som den partiella fissionen medför för dessa andelar. Anskaffningsvärdet för andelarna i det överlåtande företaget ska minskas i motsvarande mån. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: Av paragrafen, som är ny, framgår hur anskaffningsvärdet skall bestämmas för de andelar som är lager, och som andelsägaren i det överlåtande företaget erhåller vid en partiell fission (mottagna andelar). För sådana andelar skall som anskaffningsvärde anses så stor del av anskaffningsvärdet för andelarna i det överlåtande företaget som svarar mot förändringen av marknadsvärdet på dessa andelar till följd av den partiella fissionen. Anskaffningsvärdet på andelarna i det överlåtande företaget skall ...
Förluster och nedskrivningar på andelar
8 §
Förlust vid avyttring av en andel i ett företag får dras av bara om den är verklig.
Om en andel i ett företag har gått ned i värde, får andelen inte tas upp till ett lägre värde än det skattemässiga värdet vid beskattningsårets ingång. Detta gäller dock bara till den del en motsvarande förlust inte skulle få dras av enligt första stycket om andelen i stället hade avyttrats. Lag (2011:1510).
Fusioner och fissioner
13 §
I 37 kap. 29 § finns bestämmelser om vad som gäller vid kvalificerade fusioner och fissioner, om andelarna i det överlåtande företaget är lagertillgångar hos det övertagande företaget.
Delägarrätter i före detta investmentföretag
14 §
I 39 kap. 18 § finns bestämmelser om anskaffningsvärdet för andelarna i ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som tidigare har varit ett investmentföretag men som inte längre anses som ett sådant företag, i fall då avskattning sker hos delägaren.
Fusion, delning eller annan ombildning av värdepappersfonder och specialfonder
15 §
Fusion eller delning av värdepappersfonder enligt 8 kap.1 och 25 §§ lagen (2004:46) om värdepappersfonder och av specialfonder enligt 12 kap.16 och 17 §§ lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder ska inte leda till att delägarna ska ta upp en intäkt. Detsamma gäller när en specialfond ombildas till en värdepappersfond. Ersättning i pengar ska dock tas upp som intäkt det beskattningsår fusionen eller delningen sker.
Efter en fusion eller delning anses som anskaffningsvärde för de nya andelarna det anskaffningsvärde som sammanlagt gällde för de äldre andelarna. Om en fond delas och den skattskyldige får andelar i mer än en nybildad fond, ska det anskaffningsvärde som gällde för de äldre andelarna fördelas på de nya andelarna i förhållande till dessa nybildade fonders värde vid delningen.
Det som sägs om fusion i första och andra styckena gäller även vid en gränsöverskridande fusion enligt 8 kap. 17 § lagen om värdepappersfonder.
Första–tredje styckena gäller även utländska värdepappersfonder, när respektive fond hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet om fusionen, den gränsöverskridande fusionen eller delningen har skett i enlighet med lagstiftningen i den berörda staten eller de berörda staterna. Lag (2013:569).
Uppskovsgrundande andelsbyten
16 §
I 49 kap. finns bestämmelser om uppskov med beskattningen vid uppskovsgrundande andelsbyten. Lag (2001:1176).
Prop. 2001/02:46: I rubriken samt i paragrafen har ändringar gjorts som en följd av att andelsbyten enligt 49 kap. IL benämns uppskovsgrundande andelsbyten.
Försäkringsföretag
17 §
Ett försäkringsföretags placeringstillgångar enligt lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag ska behandlas som lagertillgångar. Andra placeringstillgångar än sådana finansiella instrument som ska värderas enligt 20-20 c §§ får vid beskattningen tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet även om de tagits upp till ett högre värde i räkenskaperna. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:28: Genom ändringen tas den nuvarande möjligheten att värdera placeringstillgångar till lägsta värdets princip bort för finansiella instrument. Sådana placeringstillgångar skall i stället värderas enligt 20–20 c §§. Övriga placeringstillgångar kan även fortsättningsvis värderas enligt paragrafen. Bytet av uttrycket verkligt värde mot nettoförsäljningsvärdet föranleds av den nya terminologin i ÅRL. ...
- RÅ 2004:71:Anskaffningsvärdet på aktier som övergår från att ha varit kapitaltillgångar till att behandlas som lagertillgångar utgörs av det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om aktierna avyttrats. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
18 §
Vad som sägs i 17 § gäller inte för kontorsfastigheter som huvudsakligen är avsedda för försäkringsrörelsen och inte heller för andelar i dotterföretag och intresseföretag.
- RÅ 2004:71:Anskaffningsvärdet på aktier som övergår från att ha varit kapitaltillgångar till att behandlas som lagertillgångar utgörs av det omkostnadsbelopp som skulle ha använts om aktierna avyttrats. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Finansiella instrument
19 §
Med finansiellt instrument avses i 19 a-20 c §§ detsamma som i 4 kap.14 a och 14 c §§årsredovisningslagen (1995:1554). Lag (2007:552).
Prop. 2003/04:28: I paragrafen, som har nytt innehåll, anges vilken innebörd uttrycket finansiellt instrument skall ha i 19 a–20 c §§. Uttrycket skall ha samma innebörd som det har i 4 kap. 14 a och 14 c § ÅRL.
Prop. 2005/06:153: Ändringen i andra stycket innebär att de särskilda reglerna om lager av finansiella instrument inte heller skall tillämpas på utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar som utgör lager hos den skattskyldige enligt den särskilda bestämmelsen om detta i 22 b §. Detta syftar till att undvika oklarhet i fråga om vilket regelsystem som är tillämpligt eftersom regeringen i annat sammanhang (prop. 2005/06:184 ...
19 a §
Med företag i intressegemenskap avses i 20-20 c §§
- företag som med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till varandra, och
- i fråga om företag som, direkt eller indirekt, äger andel i ett handelsbolag, företaget och handelsbolaget.
Ett företag ska anses ingå i en intressegemenskap bara till den del det är skattskyldigt i Sverige för sådan verksamhet där lager av finansiella instrument ingår. I fråga om handelsbolag ska i stället gälla att delägaren är skattskyldig i Sverige för sådan verksamhet. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:28: I paragrafen, som är ny, definieras vilken innebörd uttrycket ”företag i intressegemenskap” skall ha vid tillämpning av 20–20 c §§. Enligt paragrafen skall intressegemenskap anses föreligga på två grunder, dels om företagen kan utväxla koncernbidrag enligt reglerna i 35 kap., dels om ett företag äger andelar i ett handelsbolag. Det bör noteras att det bara blir aktuellt att tillämpa regeln beträffande sådana bolag som bedriver handel med värdepapper (och därför har finansiella instrument som skattemässigt ...
20 §
Lager av finansiella instrument ska tas upp till det verkliga värdet. Lagret får dock tas upp till det samlade anskaffningsvärdet om samtliga företag som ingår i samma intressegemenskap tar upp sina respektive lager av finansiella instrument till det samlade anskaffningsvärdet.
Ett finansiellt instrument som har ett negativt värde ska anses ingå i lagret, om det skulle ha varit lager om det hade haft ett positivt värde. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:28: I paragrafen, som har nytt innehåll, regleras den skattemässiga behandlingen av sådana finansiella instrument som skattemässigt är lager. Bestämmelserna skall tillämpas både av finansiella och icke-finansiella företag. Bestämmelserna skall tillämpas oberoende av hur företaget har hanterat de finansiella instrumenten i årsredovisningen. Detta följer av att uttrycket ”skall” används i värderingsbestämmelserna.
I första stycket finns den grundläggande skatterättsliga värderingsregeln. ...
20 a §
Om det i ett lager av finansiella instrument ingår säkringsinstrument, ska dessa tas upp till anskaffningsvärdet. Med säkringsinstrument avses i denna paragraf ett finansiellt instrument som säkrar andra poster i företaget än sådana som är lager och som i räkenskaperna får redovisas enligt principerna för säkringsredovisning. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:28: I paragrafen, som är ny, finns en bestämmelse om säkringsredovisning. Bestämmelsen skall bara tillämpas på sådana finansiella instrument som är lager men som säkrar en post som inte är det. Sådana säkringsinstrument skall inte värderas enligt 20 § utan alltid tas upp till anskaffningsvärdet. Därigenom undviks att orealiserade vinster beskattas och att orealiserade förluster dras av. Vid s.k. kassaflödessäkring skall (enligt de ...
20 b §
För finansiella instrument som tas upp till anskaffningsvärdet enligt 20 och 20 a §§ ska detta värde bestämmas utan hänsyn till överlåtelser mellan företag som ingår i samma intressegemenskap. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:28: I paragrafen, som är ny, finns en bestämmelse som skall förhindra skatteplanering på så sätt att man säljer en tillgång som har sjunkit i värde till ett närstående företag. Bestämmelsen innebär att om man har förvärvat ett finansiellt instrument (som skattemässigt är lager) från ett närstående företag skall man värdera det till överlåtarens anskaffningsvärde. Bestämmelsen skall självfallet bara tillämpas i det fall man enligt bestämmelserna i 20 och 20 a §§ värderar lagret till anskaffningsvärdet. ...
20 c §
Om ett finansiellt instrument som ingår i lagret överlåts med förlust till ett företag i samma intressegemenskap och det finansiella instrumentet inte är lager hos den nye ägaren får förlusten dras av som kostnad först när
- det inträffar en omständighet som gör att tillgången inte längre existerar eller inte längre innehas av ett företag som ingår i intressegemenskapen, eller
- tillgången återigen blir lager hos ett företag i intressegemenskapen. Lag (2003:1102).
Prop. 2003/04:28: I paragrafen, som är ny, finns en bestämmelse som skall förhindra avdrag för förlust vid försäljning av ett finansiellt instrument som byter karaktär till kapitaltillgång. Sådan förlust får dras av först när
- det inträffar en omständighet som gör att tillgången inte längre existerar eller innehas av ett företag som ingår i intressegemenskapen, eller
- tillgången återigen blir lager hos ett företag i intressegemenskapen.
Höjning av lagervärdet vid viss utdelning
21 §
Det värde som tillgångarna har tagits upp till enligt 17 och 20-20 b §§ ska höjas till den del företaget har delat ut medel eller på något annat sätt förfogat över vinst på ett sätt som inte lagligen hade kunnat ske om tillgångarna tagits upp till samma värde i räkenskaperna som vid beskattningen. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:28: I bestämmelsen finns den skatterättsliga s.k. utdelningsspärren. Förändringen är en ren konsekvensändring med anledning av att värderingsbestämmelserna nu utvidgas och får nya paragrafnummer. Eftersom skattereglerna nu frikopplas för alla företag ändras även utdelningsspärren i detta avseende.
Kontraktsnedskrivning
22 §
Avdrag får göras för nedskrivning av värdet på rätten till leverans av lagertillgångar som köpts men ännu inte levererats (kontraktsnedskrivning). Avdrag får göras bara om inköpspriset för tillgångar av samma slag vid beskattningsårets utgång understiger det avtalade priset och högst med ett belopp som motsvarar skillnaden.
Elcertifikat och utsläppsrätter m.m.
22 a §
Elcertifikat behandlas som lagertillgångar om den skattskyldige
- innehar en sådan anläggning som berättigar den skattskyldige att bli tilldelad elcertifikat enligt 2 kap. lagen (2011:1200) om elcertifikat, eller
- i näringsverksamhet är kvotpliktig enligt 4 kap. lagen om elcertifikat. Lag (2011:1204).
Prop. 2002/03:40: I en ny paragraf slås fast att elcertifikaten skall behandlas som lager för certifikatberättigade producenter, samt för den som är kvotpliktig. Vid beskattningen får elcertifikaten tas upp till det lägsta av anskaffningsvärdet och verkliga värdet även om de tas upp till högre värde i räkenskaperna. Av huvudregeln i 17 kap. 3 § följer att elcertifikaten utgör lager för den som bedriver värdepappersrörelse. För övriga näringsidkare torde certifikaten utgöra en kapitaltillgång. ...
Prop. 2010/11:155: Hänvisningen till lagen om elcertifikat ändras.
Prop. 2005/06:154: Paragrafens nya lydelse i punkten 3 föranleds av att kvotplikten enligt främst 4 kap. 1 § lagen om elcertifikat flyttats från flertalet elanvändare till deras elleverantörer. Leverantörerna ansvarar således bara för sin egen kvotplikt och i följd av detta behövs inte längre begreppet att hantera kvotplikten. Enligt övergångsbestämmelsen skall en skattskyldig som till följd av 4 kap. 6 § andra stycket lagen (<a href="https://lagen.nu/2003:113" ...
Prop. 2005/06:153: Ändringen innebär att paragrafen fortsättningsvis endast omfattar elcertifikat. Nuvarande reglering av utsläppsrätter flyttas till en egen paragraf, 22 b §.
22 b §
Utsläppsrätter behandlas som lagertillgångar om den skattskyldige driver en sådan verksamhet som berättigar den skattskyldige att bli tilldelad utsläppsrätter enligt 14 § lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser.
Utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar behandlas som lagertillgångar om den skattskyldige
- har tilldelats sådana, eller
- driver en sådan verksamhet som berättigar den skattskyldige att bli tilldelad utsläppsrätter enligt 14 § lagen om vissa utsläpp av växthusgaser. Lag (2020:1177).
Prop. 2005/06:153: Vad som i nuvarande lydelse föreskrivs om utsläppsrätter i 22 a § flyttas till första stycket i denna nya paragraf.
Av andra stycket framgår att de nya instrumenten utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar utgör lager hos de skattskyldiga som räknas upp. Enligt första punkten utgör de lager hos en skattskyldig som har tilldelats sådana, dvs. oavsett om vederbörande bedriver en sådan verksamhet som berättigar till tilldelning av utsläppsrätter eller inte. ...
22 c §
Med företag i intressegemenskap avses i 22 d-f §§
- företag som med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till varandra, och
- i fråga om handelsbolag, handelsbolaget och ett annat företag som ingår i samma koncern som bolaget.
Ett företag ska anses ingå i en intressegemenskap bara till den del det är skattskyldigt i Sverige för innehav av eller kapitalvinst på elcertifikat, utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter eller certifierade utsläppsminskningar. I fråga om handelsbolag ska i stället gälla att delägaren är skattskyldig i Sverige för sådant innehav eller sådan vinst. Lag (2007:1419).
Prop. 2005/06:153: Paragrafen motsvarar nuvarande 22 b §. I första stycket ändras hänvisningarna med hänsyn till paragrafernas ändrade beteckningar. I andra stycket läggs de nya instrumenten utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar till.
22 d §
Sådana skattskyldiga som avses i 22 a § och företag som ingår i samma intressegemenskap som en sådan skattskyldig ska ta upp lager av elcertifikat till nettoförsäljningsvärdet. Lagret får dock tas upp till anskaffningsvärdet om samtliga företag i intressegemenskapen tar upp sina respektive lager av sådana tillgångar till anskaffningsvärdet. Lag (2007:1419).
Prop. 2005/06:153: Paragrafen har sin motsvarighet i nuvarande 22 c §. Ändringen innebär att paragrafen fortsättningsvis endast omfattar elcertifikat. Nuvarande reglering av utsläppsrätter flyttas till en egen ny paragraf, 22 e §.
22 e §
Sådana skattskyldiga som avses i 22 b § och företag som ingår i samma intressegemenskap som en sådan skattskyldig ska ta upp lager av utsläppsrätter, utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar till nettoförsäljningsvärdet. Lagret får dock tas upp till anskaffningsvärdet om samtliga företag i intressegemenskapen tar upp sina respektive lager av sådana tillgångar till anskaffningsvärdet. Lag (2007:1419).
Prop. 2005/06:153: Vad som i nuvarande lydelse föreskrivs om utsläppsrätter i 22 c § flyttas till denna nya paragraf, som också görs tillämplig på de nya instrumenten utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar. Samma värderingsmetod (nettoförsäljningsvärdet eller anskaffningsvärdet) måste användas på samtliga instrument som räknas upp i paragrafen. Det går således inte att t.ex. värdera utsläppsrätterna till nettoförsäljningsvärdet och utsläppsminskningsenheterna till anskaffningsvärdet.
22 f §
Om sammanlagda utsläpp eller kvotplikter inte motsvaras av innehavda utsläppsrätter eller elcertifikat vid beskattningsårets utgång, får avdrag bara göras för den skuld som motsvarar mellanskillnaden. Avdraget ska återföras det följande beskattningsåret. De sammanlagda avdragen hos företag i intressegemenskapen får uppgå högst till ett belopp som motsvarar skillnaden mellan företagens samlade utsläpp respektive kvotplikter och företagens samlade innehav av utsläppsrätter respektive elcertifikat.
Om den skattskyldige får använda utsläppsminskningsenheter eller certifierade utsläppsminskningar för att fullgöra sin skyldighet att överlämna utsläppsrätter motsvarande sammanlagda utsläpp enligt lagen (2020:1173) om vissa utsläpp av växthusgaser, ska de vid tillämpningen av första stycket anses utgöra utsläppsrätter. Lag (2020:1177).
Prop. 2005/06:153: Paragrafen motsvarar nuvarande 22 d §. I ett nytt andra stycke föreskrivs att de nya instrumenten utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar skall anses utgöra utsläppsrätter vid tillämpningen av första stycket, om den skattskyldige får använda dessa för att fullgöra sin skyldighet att överlämna utsläppsrätter motsvarande sammanlagda utsläpp enligt lagen (2004:1199) om handel med utsläppsrätter. Det innebär att ...
Pågående arbeten
Huvudregler
23 §
Den redovisning som gjorts i räkenskaperna av pågående arbeten i byggnads-, anläggnings-, hantverks- eller konsultrörelse ska följas vid beskattningen om den inte strider mot bestämmelserna i 24-32 §§. Lag (2007:1419).
- RÅ 2006:28:Beskattning av pågående arbeten som utförs på löpande räkning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
24 §
Inkomsten av de pågående arbetena ska beräknas för
En enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078) får tillämpa bestämmelserna om arbeten som utförs på löpande räkning även på arbeten som utförs till fast pris. Lag (2010:1528).
Prop. 2009/10:235: Paragrafen innehåller bestämmelser om beräkning av inkomst av pågående arbeten.
Ändringen i andra stycket är av samma slag som ändringen i 14 kap. 2 §.
Prop. 2005/06:174: Ändringarna i paragrafens andra stycke innebär att möjligheten att tillämpa bestämmelserna om arbeten som utförs på löpande räkning även på arbeten som utförs till fast pris, utvidgas till att avse enskilda näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut enligt bokföringslagen. Förslaget har kommenterats i avsnitt 4.4.
Löpande räkning eller fast pris
25 §
Ett arbete anses utfört på löpande räkning om ersättningen uteslutande eller så gott som uteslutande grundar sig på ett på förhand bestämt arvode per tidsenhet, den faktiska tidsåtgången och de eventuella faktiska utgifterna för arbetet. I annat fall anses arbetet utfört till fast pris.
Löpande räkning
26 §
Värdet av pågående arbeten som utförs på löpande räkning behöver inte tas upp som tillgång. I stället ska de belopp som den skattskyldige under beskattningsåret fakturerar för arbetena tas upp som intäkt. Lag (2007:1419).
- HFD 2011:20:Ett företag som i räkenskaperna tagit upp värdet av pågående arbeten på löpande räkning som tillgång har endast beskattats för fakturerade belopp. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2006:28:Beskattning av pågående arbeten som utförs på löpande räkning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Fast pris
27 §
Pågående arbeten som utförs till fast pris och som inte har slutredovisats får inte tas upp till ett lägre värde än det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.
För byggnads-, anläggnings- och hantverksrörelse får de pågående arbetena trots bestämmelserna i första stycket tas upp till lägst 97 procent av det sammanlagda anskaffningsvärdet. Lag (2003:1102).
Prop. 2003/04:28: Ändringen i första stycket föranleds av den nya terminologin i ÅRL.
28 §
Om den skattskyldige får ersättning för arbeten som avses i 27 §, ska beloppet inte tas upp som intäkt utan som en skuld till den för vars räkning arbetet utförs. Lag (2007:1419).
29 §
Vid beräkning av anskaffningsvärdet för pågående arbeten ska värdet av sådan arbetsinsats som utförts av den skattskyldige, dennes make eller barn under 16 år inte beaktas.
Om uppdragstagaren är ett svenskt handelsbolag, ska värdet av den arbetsinsats som utförts av delägare i handelsbolaget inte beaktas. Lag (2007:1419).
30 §
Om den skattskyldige utför ett arbete till fast pris för någon annans räkning, ska värdet av arbetet beräknas efter vad som är skäligt, om det finns intressegemenskap mellan den skattskyldige och uppdragsgivaren och det finns anledning att anta att bestämmelserna i 27-29 §§ utnyttjats för att den skattskyldige eller uppdragsgivaren ska få en obehörig skatteförmån. Lag (2007:1419). Underlåtenhet att slutredovisa eller fakturera
31 §
Om den skattskyldige i betydande omfattning har låtit bli att slutredovisa eller fakturera belopp som enligt god redovisningssed hade kunnat slutredovisas eller faktureras, ska de belopp som skäligen hade kunnat slutredovisas eller faktureras tas upp som intäkt. Lag (2007:1419).
Justering
32 §
Om den skattskyldige gör sannolikt att det belopp som enligt bestämmelserna i detta kapitel ska tas upp som intäkt av pågående arbeten överstiger vad som kan anses förenligt med god redovisningssed, ska intäkten i skälig utsträckning justeras nedåt. Lag (2007:1419).
Hänvisningar
33 §
Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde m.m. för lager och pågående arbeten finns när det gäller
- ränteutgifter i 14 kap. 16 a §,
- beskattningsinträde i 20 a kap.,
- uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,
- underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,
- näringsbidrag i 29 kap. 7 §,
- ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,
- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,
- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,
- partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och
- förvärv av tillgångar till underpris från delägare och närstående i 53 kap.10 och 11 §§. Lag (2018:1206).
Prop. 2006/07:2: En hänvisning har tagits in till de nya bestämmelserna i 38 a kap. om beräkning av anskaffningsvärden och anskaffningsutgifter vid partiella fissioner.
Prop. 2008/09:37: Ändringen innebär att en hänvisning införs till den nya bestämmelsen om lagerandelar i fastighetsförvaltande företag i 27 kap. 6 a §.
18 kap. Inventarier
Ändrad: SFS 2010:1528 (Enklare redovisning), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2023:206 (Ny mervärdesskattelag), 2006:908 (Förenklade skatteregler med anledning av ny redovisningslagstiftning)
Tillämpningsområde
1 §
Bestämmelserna i detta kapitel gäller för maskiner och andra inventarier som är avsedda för stadigvarande bruk. Att byggnads- och markinventarier behandlas som inventarier framgår av 19 kap. 19 § och 20 kap. 15 §.
Som inventarier behandlas också
- koncessioner, patent, licenser, varumärken, hyresrätter, goodwill och liknande rättigheter som förvärvats från någon annan, och
- anslutningsavgift eller anläggningsbidrag som avser en nyttighet som är knuten till en fastighet och inte till ägaren personligen.
- RÅ 2004:81:Korttidsinventarier som avskrivits bokföringsmässigt under en treårsperiod har inte ansetts kunna avskrivas skattemässigt under samma tidsperiod. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2003:47:Vid en fusion med ett helägt dotterbolag har den omständigheten att moderbolaget redovisar en goodwillpost som en följd av att koncernmässiga värden tillämpas vid fusionen inte ansetts medföra att inkomstbeskattning skall ske. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2009:28:Fråga om den skattemässiga behandlingen av en goodwillpost som redovisas av det köpande företaget efter en verksamhetsavyttring. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Reparation och underhåll
2 §
Utgifter för reparation och underhåll av inventarier får dras av omedelbart.
Avdrag för anskaffning
Värdeminskningsavdrag
3 §
Utgifter för att anskaffa inventarier ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdragen beräknas enligt bestämmelserna i 13-22 §§ om räkenskapsenlig avskrivning och restvärdesavskrivning.
Värdeminskningsavdrag ska inte göras för sådana konstverk och andra tillgångar som kan antas ha ett bestående värde. Lag (2007:1419).
- RÅ 2004:81:Korttidsinventarier som avskrivits bokföringsmässigt under en treårsperiod har inte ansetts kunna avskrivas skattemässigt under samma tidsperiod. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2007:38:Förhandsbesked har inte ansetts böra lämnas angående beskattningen vid en uppgiven sale and lease back-affär när de närmare villkoren är ofullständigt redovisade och en tillförlitlig bedömning av avtalets verkliga innebörd därför inte kan göras.
Omedelbart avdrag
4 §
För inventarier som är av mindre värde eller kan antas ha en ekonomisk livslängd på högst tre år, får hela utgiften dras av omedelbart. Detta gäller dock inte sådana rättigheter m.m. som avses i 1 § andra stycket.
Med mindre värde avses att anskaffningsvärdet exklusive mervärdesskatt understiger ett halvt prisbasbelopp. Finns det ett naturligt samband mellan flera inventarier, ska de anses vara inventarier av mindre värde bara om det sammanlagda anskaffningsvärdet understiger ett halvt prisbasbelopp. Detsamma gäller i det fall förvärv av olika inventarier kan anses ingå som ett led i en större inventarieanskaffning. Lag (2009:547).
- RÅ 2004:81:Korttidsinventarier som avskrivits bokföringsmässigt under en treårsperiod har inte ansetts kunna avskrivas skattemässigt under samma tidsperiod. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
5 §
Om inventarier avyttras, förloras, utrangeras eller tas ut ur näringsverksamheten samma beskattningsår som de anskaffas, ska hela utgiften dras av omedelbart. Lag (2007:1419).
Nyttjanderättshavares avdragsrätt
6 §
I 19 kap.27 och 28 §§ finns bestämmelser om arrendators och annan nyttjanderättshavares anskaffning av inventarier.
Anskaffningsvärde
7 §
Anskaffningsvärdet för inventarier är utgiften för förvärvet om de förvärvas genom köp, byte, egen tillverkning eller på liknande sätt. Om inventarierna förvärvas på annat sätt, anses marknadsvärdet vid förvärvet som anskaffningsvärde.
Om en enskild näringsidkare upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078), avses med anskaffningsvärde det värde som följer av god redovisningssed. Lag (2010:1528).
Prop. 2009/10:235: Paragrafen innehåller bestämmelser om hur anskaffningsvärdet på inventarier beräknas.
Ändringen i andra stycket är av samma slag som ändringen i 14 kap. 2 §.
Prop. 2005/06:174: Enligt paragrafens nya andra stycke skall, för enskilda näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 10 § bokföringslagen (1999:1078), med anskaffningsvärde avses det värde som följer av god redovisningssed. Förslaget har kommenterats i avsnitt 4.3.
- RÅ 2006:41:Tillämpning av kompletteringsregeln efter uppskrivning av inventarier. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
8 §
Om inventarierna ingår i en näringsverksamhet som den skattskyldige förvärvar genom bodelning med anledning av makes död eller genom arv eller testamente, anses det skattemässiga värde som gällde för den tidigare ägaren som anskaffningsvärde, om inte särskilda skäl talar emot det.
9 §
Om avdrag för kontraktsnedskrivning har gjorts enligt 23 §, är anskaffningsvärdet utgiften för förvärvet minskad med avdraget.
10 §
Av 14 kap. 16 § om avskattning vid karaktärsbyte framgår hur anskaffningsvärdet ska bestämmas för inventarier som förs över till en näringsverksamhet från ägarens privategendom.
Om avskattning inte sker i fråga om byggnads- eller markinventarier som hör till en fastighet som var privatbostadsfastighet under det föregående beskattningsåret, är anskaffningsvärdet för dessa inventarier den ursprungliga anskaffningsutgiften minskad med 20 procent för varje beskattningsår som den skattskyldige innehaft inventarierna och fastigheten har varit en privatbostadsfastighet. Lag (2007:1419).
11 §
Om den skattskyldige eller en sådan fysisk eller juridisk person eller ett sådant svenskt handelsbolag som står den skattskyldige nära har vidtagit åtgärder för att den skattskyldige ska kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som framstår som rimligt och det kan antas att detta har gjorts för att någon av dem ska få en obehörig skatteförmån, ska anskaffningsvärdet justeras i skälig mån. Lag (2007:1419).
- RÅ 2008:8:Skäl för jämkning av anskaffningsvärde vid överlåtelse av tillgång mellan bolag i samma koncern har inte ansetts föreligga, trots att den s.k. koncernbidragsspärren gällt mellan bolagen för underskott hos det överlåtande bolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2022:18:Fråga om under vilka förutsättningar som anskaffningsvärdet för ett inventarium som har förvärvats från ett företag som står den skattskyldige nära ska justeras med stöd av jämkningsregeln i 18 kap. 11 § inkomstskattelagen.
- HFD 2015 not 21:Förhandsbesked, skatter, fråga om meddelande av förhandsbesked / Frågan om jämkningsregeln i 18 kap. 11 § inkomstskattelagen var tillämplig borde besvaras först när skattekonsekvenserna av hela förfarandet kunde överblickas
Hänvisningar
12 §
Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för inventarier finns när det gäller
- ränteutgifter i 14 kap. 16 a §,
- beskattningsinträde i 20 a kap.,
- uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,
- underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,
- näringsbidrag i 29 kap. 6 §,
- ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,
- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap.18 och 20 §§,
- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,
- partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och
- förvärv av tillgångar till underpris från delägare och närstående i 53 kap.10 och 11 §§. Lag (2018:1206).
Prop. 2002/03:96: Se kommentaren under 17 kap. 33 §.
Prop. 2006/07:2: Se kommentaren under 17 kap. 33 §.
Räkenskapsenlig avskrivning och restvärdesavskrivning
Huvudregel
13 §
Värdeminskningsavdrag får för ett visst beskattningsår göras vid räkenskapsenlig avskrivning med högst 30 procent och vid restvärdesavskrivning med högst 25 procent per år av avskrivningsunderlaget. Om avskrivningsunderlaget uppgår till högst ett halvt prisbasbelopp, får en enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 6 § bokföringslagen (1999:1078) i stället göra värdeminskningsavdrag med ett belopp som motsvarar hela avskrivningsunderlaget.
Avskrivningsunderlaget består av följande:
- värdet på inventarierna vid det föregående beskattningsårets utgång, vilket är
- värdet enligt balansräkningen vid räkenskapsenlig avskrivning, eller
- det skattemässiga värdet vid restvärdesavskrivning,
- ökat med anskaffningsvärdet på sådana inventarier som anskaffats under beskattningsåret och som vid utgången av detta fortfarande tillhör näringsverksamheten,
- minskat med avdrag enligt 15 och 16 §§.
Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska värdeminskningsavdraget justeras i motsvarande mån. Lag (2024:1131).
Prop. 2009/10:235: Paragrafen innehåller bestämmelser om räkenskapsenlig avskrivning och restvärdesavskrivning.
Ändringen i första stycket är av samma slag som ändringen i 14 kap. 2 §.
Prop. 2005/06:174: Ändringarna i paragrafen innebär att om avskrivningsunderlaget högst uppgår till 5 000 kronor, får en enskild näringsidkare som upprättar ett förenklat årsbokslut enligt 6 kap. 10 § bokföringslagen göra värdeminskningsavdrag med ett belopp som motsvarar hela avskrivningsunderlaget. Förslaget har kommenterats i avsnitt 4.5.
- RÅ 2006:71:Tillämpning av räkenskapsenlig avskrivning av inventarier vid fusion. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:136:Återgång till räkenskapsenlig avskrivning efter uppskrivning av inventarier. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
13 a §
Vid tillämpning av 13 § ska det bortses från sådana inventarier som ingår i kvalificerad rederiverksamhet enligt 39 b kap.Lag (2016:887).
Förutsättningar för räkenskapsenlig avskrivning
14 §
Bestämmelserna om räkenskapsenlig avskrivning får tillämpas bara om den skattskyldige haft ordnad bokföring som avslutats med årsbokslut och om avdraget motsvarar avskrivningen i bokslutet.
Första stycket gäller inte vid beräkning av nettoinkomsten eller delägarens andel av lågbeskattade inkomster enligt 39 a kap.6 och 13 §§.
Vid tillämpning av första stycket ska det bortses från avskrivningar i bokslutet av sådana inventarier som ingår i kvalificerad rederiverksamhet enligt 39 b kap.Lag (2016:887).
Prop. 2003/04:10: I det nya andra stycket föreskrivs att kopplingen till räkenskaperna för rätt till avdrag för räkenskapsenlig avskrivning inte gäller när överskottet beräknas i ett CFC-bolag. Detta gäller såväl vid beräkningen av nettoinkomsten av lågbeskattade inkomster i den utländska juridiska personen enligt 39 a kap. 6 § som vid beräkningen av delägarens andel av överskottet som han skall ta upp som intäkt enligt 39 a kap. 13 §.
Lagrådet föreslår, utan motivering, att bestämmelsen skall ...
- RÅ 2006:71:Tillämpning av räkenskapsenlig avskrivning av inventarier vid fusion. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Avyttringar
15 §
Ett särskilt avdrag får göras om inventarier som anskaffats före beskattningsårets ingång avyttras under beskattningsåret eller den skattskyldige har rätt till försäkringsersättning för sådana inventarier på grund av att de gått förlorade under beskattningsåret. Avdraget motsvarar den intäkt som uppkommer med anledning av avyttringen eller försäkringsfallet. Avdraget får dock inte överstiga avskrivningsunderlaget enligt 13 § före avdraget.
15 a §
Utöver vad som anges i 15 § får det särskilda avdraget inte överstiga det skattemässiga värdet för inventarierna, om inventarierna behandlas som avyttrade på grund av att uttagsbeskattning ska ske enligt bestämmelserna i
- 22 kap. 5 § 2 på grund av att den skattskyldige för över tillgångar från ett fast driftställe i Sverige till en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), om tillgångarna tillhör den skattskyldige även efter överföringen,
- 22 kap. 5 § 2 på grund av att den skattskyldige för över den näringsverksamhet som bedrivs från ett fast driftställe i Sverige till en stat inom EES, eller
- 22 kap. 5 § 4 eller 5 på grund av ett skatteavtal som har ingåtts med en stat inom EES.
Första stycket gäller bara om överföringen har skett till en stat inom EES som är medlem i Europeiska unionen eller har ingått en sådan särskild överenskommelse som avses i 63 kap. 14 § andra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244).
Det skattemässiga värdet för inventarier utgörs av en skälig del av det skattemässiga värdet av samtliga inventarier i näringsverksamheten. Lag (2019:1146).
Prop. 2019/20:20: I paragrafen finns bestämmelser om att det särskilda avdraget enligt 15 § samma kapitel begränsas i vissa fall vid uttag av inventarier enligt 22 kap. 5 §. Begränsningen tillämpas när anstånd med betalning av skatt medges enligt 63 kap. 14 § skatteförfarandelagen (2011:1244), SFL (se författningskommentaren till den paragrafen).
Av paragrafen följer att det särskilda avdraget högst får uppgå till inventariets ...
Särskilt hög utgift
16 §
Om en särskilt hög utgift för inventarier beror på att de anskaffas för att utnyttjas under en tillfällig konjunktur eller liknande, får merutgiften dras av under anskaffningsåret.
Kompletteringsregel
17 §
Oavsett vad som föreskrivs i 13, 15 och 16 §§ får vid räkenskapsenlig avskrivning dras av ett så högt belopp att det skattemässiga värdet inte överstiger anskaffningsvärdet av inventarierna minskat med en beräknad årlig avskrivning med 20 procent. Avdraget får göras särskilt för varje sådant slag av inventarier som avses i 1 § första stycket, andra stycket 1 respektive andra stycket 2.
- RÅ 2006:71:Tillämpning av räkenskapsenlig avskrivning av inventarier vid fusion. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2006:41:Tillämpning av kompletteringsregeln efter uppskrivning av inventarier. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:136:Återgång till räkenskapsenlig avskrivning efter uppskrivning av inventarier. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Justering för ändrad mervärdesskatt
17 a §
Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag har justerat avdrag för ingående skatt enligt 12 kap.27-31 §§ eller 15 kap.mervärdesskattelagen (2023:200), gäller bestämmelserna i andra och tredje styckena till den del det justerade beloppet avser mervärdesskatt på sådana utgifter som ingår i anskaffningsvärdet för inventarier.
Om den skattskyldige gör avdrag för värdeminskning enligt den räkenskapsenliga avskrivningsmetoden, ska avskrivningsunderlaget enligt 13 § justeras med det belopp som gäller enligt god redovisningssed. Vid beräkning enligt 17 § ska anskaffningsvärdet justeras med motsvarande belopp.
Om den skattskyldige gör avdrag för värdeminskning enligt restvärdesmetoden, ska avskrivningsunderlaget enligt 13 § justeras med summan av justeringsbeloppen för mervärdesskatt för den återstående justeringsperioden. Lag (2023:206).
17 b §
Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redovisningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt enligt 12 kap.22-25 §§mervärdesskattelagen (2023:200), ska avskrivningsunderlaget enligt 13 § respektive anskaffningsvärdet enligt 17 § minskas med det avdragna beloppet till den del detta avser mervärdesskatt på sådana utgifter som ingår i anskaffningsvärdet för inventarier. Lag (2023:206).
17 c §
Om justering enligt 17 a eller b §§ medför att avskrivningsunderlaget enligt 13 § blir negativt, ska detta anses vara noll. Ett belopp som motsvarar det negativa beloppet ska i stället tas upp som intäkt. Lag (2007:1419).
Lågt verkligt värde
18 §
Om det skattemässiga värdet skulle komma att överstiga det verkliga värdet på inventarierna, får ytterligare avdrag göras med ett belopp som motsvarar skillnaden.
Vid tillämpning av första stycket ska det bortses från värdet på sådana inventarier vars anskaffningsutgifter dragits av omedelbart med stöd av 4 § första meningen. Lag (2007:1419).
- RÅ 2009:81:Enligt 18 kap. 18 § inkomstskattelagen får det ytterligare avdrag för värdeminskning på inventarier göras som behövs för att inventariernas skattemässiga värde inte ska överstiga deras verkliga värde. Prövningen ska avse samtliga inventarier på vilka bestämmelserna om värdeminskningsavdrag är tillämpliga. Inkomsttaxering 2004.
För stora avskrivningar i räkenskaperna
19 §
Vid räkenskapsenlig avskrivning gäller följande, om avskrivning har gjorts med högre belopp i räkenskaperna än vad som godtagits vid beskattningen. Värdet på inventarierna enligt balansräkningen vid beskattningsårets utgång ska ligga till grund för beräkning av avskrivningsunderlaget för nästa beskattningsår. Det överskjutande beloppet ska i stället dras av genom avskrivning med 20 procent per år, räknat från och med beskattningsåret efter det år avskrivning gjordes med ett för högt belopp. Lag (2007:1419).
Övergång till räkenskapsenlig avskrivning
20 §
Vid övergång till räkenskapsenlig avskrivning ska vid tillämpning av 13 § andra stycket 1 inventariernas skattemässiga värde vid det föregående beskattningsårets utgång anses som värdet enligt balansräkningen, om årsredovisning eller årsbokslut inte har upprättats.
Om årsredovisning eller årsbokslut upprättats och värdet på inventarierna inte stämmer överens med det skattemässiga värdet, tillämpas bestämmelserna i 21 och 22 §§. Lag (2007:1419).
- RÅ 2004:136:Återgång till räkenskapsenlig avskrivning efter uppskrivning av inventarier. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
21 §
Efter övergång till räkenskapsenlig avskrivning ska särskilt avdrag göras för sådana avskrivningar som har gjorts i räkenskaperna före övergången men som inte har dragits av vid beskattningen. Ett sådant belopp dras av genom avskrivning med 20 procent per år räknat från och med det första beskattningsår då räkenskapsenlig avskrivning tillämpas. Lag (2007:1419).
- HFD 2019:15:Fråga om, och i så fall under vilka förutsättningar, ett övertagande företag vid en kvalificerad fusion får fortsätta att tillämpa räkenskapsenlig avskrivning av inventarier när förutsättningarna för denna avskrivningsmetod inte var uppfyllda hos det överlåtande företaget. Förhandsbesked om inkomstskatt.
22 §
Om en skattskyldig före övergången till räkenskapsenlig avskrivning har gjort högre värdeminskningsavdrag vid beskattningen än i räkenskaperna, ska skillnaden mellan värdet enligt balansräkningen och inventariernas skattemässiga värde tas upp som intäkt. Intäkten ska tas upp det första beskattningsår då räkenskapsenlig avskrivning tillämpas eller, om den skattskyldige begär det, fördelas med lika belopp på det beskattningsåret och de två följande beskattningsåren. Lag (2007:1419).
- RÅ 2006:41:Tillämpning av kompletteringsregeln efter uppskrivning av inventarier. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:136:Återgång till räkenskapsenlig avskrivning efter uppskrivning av inventarier. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Kontraktsnedskrivning
23 §
Avdrag får göras för nedskrivning av värdet på rätten till leverans av inventarier som köpts men ännu inte levererats (kontraktsnedskrivning). Avdrag får göras bara om inköpspriset för tillgångar av samma slag vid beskattningsårets utgång understiger det avtalade priset och högst med ett belopp som motsvarar mellanskillnaden.
Första stycket gäller inte för sådana rättigheter m.m. som avses i 1 § andra stycket.
19 kap. Byggnader
- 20 kap. 9 §, 29 kap. 14 § 2 st, 24 kap. 25 § 2 st 2 p, 18 kap. 6 §, 2 kap. 1 § 13 st
- 4 kap. 27 § Lag (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229)
- 16 § 2 st Lag (2004:752) om skattereduktion för utgifter för byggnadsarbete på bostadshus
- 19 § 2 st Lag (2003:1204) om skattereduktion för vissa miljöförbättrande installationer i småhus
Innehåll
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om
Reparation och underhåll samt vissa ändringsarbeten
Huvudregel
2 §
Utgifter för reparation och underhåll av en byggnad får dras av omedelbart även om utgifterna i räkenskaperna dras av genom årlig avskrivning.
Utgifter för sådana ändringsarbeten på en byggnad som kan anses normala i den skattskyldiges näringsverksamhet behandlas som utgifter för reparation och underhåll. Hit räknas inte åtgärder som innebär en väsentlig förändring av byggnaden.
I 24 och 25 §§ finns särskilda bestämmelser om reparation och underhåll i samband med statliga räntebidrag. Lag (2003:1074).
Prop. 2003/04:16: Första stycket, sista ledet. I syfte att klargöra att den skattskyldige har en möjlighet att omedelbart dra av utgifter för reparation och underhåll av byggnader, även i det fall utgifterna har aktiverats i bokföringen, har ett tillägg med denna innebörd fogats till stycket. Till skillnad från promemorians lagförslag som talade om årliga värdeminskningsavdrag används i stället uttrycket avskrivning som bättre knyter an till redovisningsterminologin. ...
- HFD 2012:15:Fråga om innebörden av det s.k. utvidgade reparationsbegreppet i 19 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen. Inkomsttaxering 2003-2005.
- RÅ 2000:26:Sådana utgifter för ändringsarbeten på byggnader som avses i punkt 3 av anvisningarna till 23 § KL eller 19 kap. 2 § andra stycket inkomstskattelagen är inte direkt avdragsgilla i det fall utgifterna vid den bokföringsmässiga redovisningen läggs till anskaffningsvärdet för byggnaderna. Förhandsbesked.
- HFD 2014:51:Kostnader för grundförstärkningsarbete har ansetts utgöra utgifter för reparation och underhåll av byggnad. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2019:20:Utgifter för en åtgärd som innebär en viss förbättring av en byggnad men som följer den allmänna tekniska utvecklingen av byggstandarden får dras av i sin helhet såsom utgifter för reparation och underhåll.
Andelshus
3 §
En delägare i ett andelshus får inte dra av utgifter för reparation och underhåll av andelshuset omedelbart till den del hans andel av utgifterna överstiger hans andel av tio procent av fastighetens taxeringsvärde vid utgången av beskattningsåret.
Av 13 § framgår att utgifter som enligt första stycket inte får dras av omedelbart ska räknas in i anskaffningsvärdet. Lag (2011:1256).
Avdrag för anskaffning
Värdeminskningsavdrag
4 §
Utgifter för att anskaffa en byggnad ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Lag (2007:1419).
- HFD 2011:72:Fråga om värdeminsknings- och utrangeringsavdrag avseende en byggnad när avsikten vid förvärvet varit att kort tid därefter riva byggnaden. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
5 §
Värdeminskningsavdragen ska beräknas enligt avskrivningsplan efter en viss procentsats per år på byggnadens anskaffningsvärde. Procentsatsen ska bestämmas med hänsyn till byggnadens ekonomiska livslängd. Beräkningen ska göras från den tidpunkt då byggnaden färdigställs eller förvärvas eller i fråga om en förbättring från den tidpunkt den färdigställs. Lag (2007:1419).
- HFD 2011:72:Fråga om värdeminsknings- och utrangeringsavdrag avseende en byggnad när avsikten vid förvärvet varit att kort tid därefter riva byggnaden. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
5 a §
För en byggnad som indelas som hyreshus ska värdeminskningsavdrag även göras med tolv procent av utgifterna för ny-, till- eller ombyggnad (primäravdrag).
Primäravdrag ska göras inom avskrivningsplanen och beräknas från den tidpunkt då hyreshuset eller den till- eller ombyggda delen av hyreshuset färdigställs. Avdragen ska fördelas med två procentenheter per år under sex år från färdigställandet.
Om ett hyreshus förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt inom sex år från det att hyreshuset färdigställts, ska primäravdrag göras för den delen av sexårsperioden från färdigställandet som återstår vid förvärvet. Ett sådant avdrag beräknas från den tidpunkt då hyreshuset förvärvas och på förvärvarens anskaffningsvärde. Lag (2018:1206).
Omedelbart avdrag
6 §
Om en byggnad är avsedd att användas bara ett fåtal år, får hela utgiften dras av omedelbart.
Utrangering
7 §
Utrangeras en byggnad, ska avdrag göras för den del av anskaffningsvärdet som inte har dragits av tidigare. Lag (2007:1419).
- HFD 2011:72:Fråga om värdeminsknings- och utrangeringsavdrag avseende en byggnad när avsikten vid förvärvet varit att kort tid därefter riva byggnaden. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2021:14:Fråga om utrangeringsavdrag enligt 19 kap. 7 § inkomstskattelagen ska göras trots att en byggnad inte har rivits i sin helhet.
Anskaffningsvärde
Huvudregler
8 §
Om en byggnad uppförs av den skattskyldige, är anskaffningsvärdet utgiften för att uppföra den.
9 §
Om en byggnad förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt, är anskaffningsvärdet utgiften för förvärvet.
- HFD 2011:72:Fråga om värdeminsknings- och utrangeringsavdrag avseende en byggnad när avsikten vid förvärvet varit att kort tid därefter riva byggnaden. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
I 18 § finns bestämmelser om förvärv av byggnad genom arv, gåva m.m.
Byggnadsinventarier och ledningar
10 §
I anskaffningsvärdet för en byggnad som är avsedd för annat ändamål än bostadsändamål ska inte utgifter för byggnadsinventarier räknas in. Vad som menas med byggnadsinventarier framgår av 19-21 §§.
Av 20 kap. 16 § framgår att ledningar för vatten m.m. i vissa fall inte anses som markinventarier utan som byggnad. Lag (2007:1419).
- HFD 2017:36:Anskaffningsutgiften för en solcellsanläggning på en lantbruksfastighet har varken fördelats mellan de olika byggnader som anläggningen betjänar eller hänförts till byggnadsinventarier utan har i sin helhet räknats in i anskaffningsvärdet för byggnaden där den placerats. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Förvärv av byggnad med mark
11 §
Om en byggnad förvärvas tillsammans med den mark som den ligger på, anses så stor del av ersättningen för fastigheten avse byggnaden som det värde för byggnaden som fastställts vid fastighetstaxeringen utgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Har något taxeringsvärde inte fastställts, ska beräkningen göras med tillämpning av bestämmelserna för fastighetstaxering.
Ingår sådana industritillbehör som avses i 2 kap. 3 § jordabalken i förvärvet, ska den del av ersättningen som avser dessa räknas bort före beräkningen enligt första stycket.
Om det belopp som avser byggnaden enligt beräkningen i första stycket även omfattar byggnadsinventarier, utgörs anskaffningsvärdet för byggnaden av beloppet minskat med ersättningen för dessa inventarier. Lag (2008:335).
- HFD 2011:72:Fråga om värdeminsknings- och utrangeringsavdrag avseende en byggnad när avsikten vid förvärvet varit att kort tid därefter riva byggnaden. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
12 §
Anskaffningsvärdet för byggnaden ska justeras om den del av ersättningen för fastigheten som enligt beräkningen i 11 § avser annat än byggnaden och byggnadsinventarierna mera avsevärt över- eller understiger värdet av mark, skog, naturtillgångar, särskilda förmåner m.m. som förvärvas.
Har fastigheten del i en samfällighet som är en särskild taxeringsenhet, ska fastighetens andel av samfällighetens taxeringsvärde beaktas vid beräkningen enligt 11 §, om inkomsterna i samfälligheten beskattas hos delägarna. Lag (2007:1419).
- HFD 2011:72:Fråga om värdeminsknings- och utrangeringsavdrag avseende en byggnad när avsikten vid förvärvet varit att kort tid därefter riva byggnaden. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Förbättringar m.m.
13 §
I anskaffningsvärdet ska också räknas in
- utgifter för till- eller ombyggnad,
- sådant värde av en nyttjanderättshavares förbättringar som enligt 29 § ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet för fastighetsägaren, och
- utgifter för reparation och underhåll som inte har kunnat dras av på grund av bestämmelserna i 3 § om andelshus eller i 24 och 25 §§ om statligt räntebidrag. Lag (2007:1419).
- HFD 2017:36:Anskaffningsutgiften för en solcellsanläggning på en lantbruksfastighet har varken fördelats mellan de olika byggnader som anläggningen betjänar eller hänförts till byggnadsinventarier utan har i sin helhet räknats in i anskaffningsvärdet för byggnaden där den placerats. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Justering av anskaffningsvärdet
14 §
Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag har justerat avdrag för ingående skatt enligt 12 kap.27-31 §§ eller 15 kap.mervärdesskattelagen (2023:200), ska anskaffningsvärdet justeras med summan av justeringsbeloppen för mervärdesskatt för den återstående justeringsperioden till den del justeringen avser mervärdesskatt på sådana utgifter som ingår i anskaffningsvärdet för en byggnad.
Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag vid redovisningen av mervärdesskatt har dragit av ingående skatt enligt 12 kap.22-25 §§mervärdesskattelagen, ska anskaffningsvärdet minskas med det avdragna beloppet till den del avdraget avser mervärdesskatt på sådana utgifter som ingår i anskaffningsvärdet för en byggnad. Lag (2023:206).
- HFD 2011:72:Fråga om värdeminsknings- och utrangeringsavdrag avseende en byggnad när avsikten vid förvärvet varit att kort tid därefter riva byggnaden. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
14 a §
Om den skattskyldige eller en sådan fysisk eller juridisk person eller ett sådant svenskt handelsbolag som står den skattskyldige nära har vidtagit åtgärder för att denne ska kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än som framstår som rimligt och det kan antas att detta har gjorts för att någon av dem ska få en obehörig skatteförmån, ska anskaffningsvärdet justeras i skälig mån. Lag (2007:1419).
- HFD 2011:72:Fråga om värdeminsknings- och utrangeringsavdrag avseende en byggnad när avsikten vid förvärvet varit att kort tid därefter riva byggnaden. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Hänvisningar
15 §
Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för byggnader finns när det gäller
- ränteutgifter i 14 kap. 16 a §,
- beskattningsinträde i 20 a kap.,
- uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,
- underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,
- näringsbidrag i 29 kap. 6 §,
- ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,
- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,
- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,
- partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och
- förvärv av tillgångar till underpris från delägare och närstående i 53 kap.10 och 11 §§. Lag (2018:1206).
Prop. 2006/07:2: Se kommentaren under 17 kap. 33 §.
Karaktärsbyte
16 §
Om en byggnad har varit privatbostad under tidigare beskattningsår och avskattning inte skett enligt 41 kap. 6 §, anses avdrag för värdeminskning ha gjorts med 1,5 procent av anskaffningsvärdet varje beskattningsår som byggnaden varit privatbostad.
Arbeten i byggnadsrörelse
17 §
Som utgifter för arbeten i byggnadsrörelse ska anses det belopp som tas upp som intäkt enligt 27 kap. 8 §. Lag (2007:1419).
Arv, gåva m.m.
18 §
Om en byggnad förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation när det gäller värdeminskningsavdrag samt utgifter för sådana förbättrande reparationer och underhåll som avses i 26 kap. 2 §.
Byggnadsinventarier
19 §
Som byggnadsinventarier räknas sådana delar och tillbehör i en byggnad som är avsedda att direkt tjäna den näringsverksamhet som bedrivs i byggnaden. Hit räknas inte sådana anordningar som är nödvändiga för byggnadens allmänna användning.
- HFD 2017:36:Anskaffningsutgiften för en solcellsanläggning på en lantbruksfastighet har varken fördelats mellan de olika byggnader som anläggningen betjänar eller hänförts till byggnadsinventarier utan har i sin helhet räknats in i anskaffningsvärdet för byggnaden där den placerats. Förhandsbesked om inkomstskatt.
20 §
Om en ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas eller liknande är avsedd för både en byggnads användning i näringsverksamheten och byggnadens allmänna användning, ska anskaffningsvärdet fördelas mellan byggnadsinventarier och byggnad i förhållande till den omfattning i vilken ledningen tillgodoser verksamheten respektive byggnadens allmänna användning.
En ledning hänförs i sin helhet till byggnadsinventarier, om anskaffningsvärdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse näringsverksamheten. Om anskaffningsvärdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse byggnadens allmänna användning, räknas ledningen i sin helhet till byggnaden. Lag (2007:1419).
21 §
En konstruktion för vilken ett byggnadsvärde fastställts vid fastighetstaxeringen hänförs till byggnadsinventarier, om konstruktionen helt eller delvis utgör en maskin eller ett redskap.
Anslutningsavgifter och anläggningsbidrag
Statliga räntebidrag
23 §
Bestämmelser om statliga räntebidrag för bostadsändamål finns i 29 kap. 14 §.
Byggnadsarbeten med statliga räntebidrag
24 §
Utgifter för reparation och underhåll som utförs i samband med en ombyggnad för vilken statligt räntebidrag beviljats, ska dras av omedelbart bara till den del dessa utgifter tillsammans med utgifterna för ombyggnad överstiger den i bidragshänseende godkända eller beräknade utgiften (bidragsunderlaget).
Av 13 § framgår att utgifter som enligt första stycket inte får dras av omedelbart ska räknas in i anskaffningsvärdet. Lag (2007:1419).
25 §
Om bidragsunderlaget ändras genom ett senare beslut, ska rätten till omedelbart avdrag bedömas på grundval av det nya beslutet.
Innebär beslutet att ytterligare belopp ska dras av omedelbart, ska underlaget för värdeminskningsavdrag minskas med detta belopp. Om värdeminskningsavdrag tidigare har gjorts på grundval av detta belopp, ska det omedelbara avdraget minskas med värdeminskningsavdragen.
Innebär beslutet att omedelbart avdrag tidigare har gjorts med för högt belopp, ska underlaget för värdeminskningsavdrag ökas med det överskjutande beloppet. Samma belopp ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. De värdeminskningsavdrag som skulle ha gjorts tidigare år ska räknas av från intäkten.
Rättelse ska ske det beskattningsår då det nya beslutet meddelas. Lag (2007:1419).
Nyttjanderättshavarens förbättringar
Nyttjanderättshavarens beskattning
26 §
Om en nyttjanderättshavare har utgifter för ny-, till- eller ombyggnad eller annan liknande förbättring av en fastighet som han innehar med nyttjanderätt och fastighetsägaren omedelbart blir ägare till vad som utförs, ska nyttjanderättshavaren dra av dessa utgifter genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdraget ska beräknas enligt avskrivningsplan till högst fem procent per år. För täckdiken får dock avdraget beräknas till högst tio procent per år.
Är byggnaden eller markanläggningen avsedd att användas bara ett fåtal år, får hela utgiften dras av omedelbart. Lag (2007:1419).
27 §
Om en nyttjanderättshavare har utgifter för att anskaffa byggnadsinventarier, markinventarier eller andra inventarier som han innehar med nyttjanderätt och fastighetsägaren omedelbart blir ägare till vad som anskaffas, ska nyttjanderättshavaren dra av dessa utgifter enligt bestämmelserna i 18 kap.Lag (2007:1419).
28 §
Om en nyttjanderättshavare får ersättning av fastighetsägaren för förbättringar eller anskaffningar som avses i 26 eller 27 §, ska ersättningen tas upp hos nyttjanderättshavaren. Denne ska samtidigt dra av den del av anskaffningsvärdet som inte har dragits av tidigare, dock inte med högre belopp än ersättningen.
En nyttjanderättshavare ska det beskattningsår då nyttjanderätten upphör dra av den del av anskaffningsvärdet som inte har dragits av tidigare. Lag (2007:1419).
Fastighetsägarens beskattning
29 §
Värdet av sådan ny-, till- eller ombyggnad eller annan liknande förbättring som avses i 26 § och som bekostats av en nyttjanderättshavare ska tas upp som intäkt för fastighetsägaren det beskattningsår då nyttjanderättshavarens rätt till fastigheten upphör, om förbättringen utförts under den tid som fastighetsägaren ägt fastigheten. Om fastigheten övergått till en ny ägare genom arv, gåva eller på liknande sätt ska intäkten i stället tas upp av den nya ägaren. Intäkten ska beräknas på grundval av förbättringens värde vid den tidpunkt då nyttjanderätten upphör. Lag (2007:1419).
20 kap. Markanläggningar och substansminskning
Innehåll
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om
Bestämmelser om anslutningsavgifter och anläggningsbidrag finns i 18 kap.
Definition
2 §
Med markanläggningar avses anordningar eller anläggningar som inte är byggnader eller inventarier och som är avsedda att användas i fastighetsägarens näringsverksamhet, t.ex. vägar, kanaler, hamninlopp, parkeringsplatser, fotbollsplaner och planteringar. Brunnar, källare och tunnlar räknas som markanläggningar till den del de inte räknas som byggnad. Som markanläggningar räknas också sådana arbeten som behövs för att marken ska göras plan eller fast. Lag (2007:1419).
Reparation och underhåll
3 §
Utgifter för reparation och underhåll av en markanläggning får dras av omedelbart även om utgifterna i räkenskaperna dras av genom årlig avskrivning. Lag (2003:1074).
Prop. 2003/04:16: Ändringen är en konsekvens av tillägget i 19 kap. 2 § första stycket, se kommentaren till den paragrafen.
Avdrag för anskaffning
Värdeminskningsavdrag
4 §
Utgifter för att anskaffa en markanläggning ska dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Lag (2007:1419).
5 §
Värdeminskningsavdragen ska beräknas enligt avskrivningsplan till högst tio procent per år av anskaffningsvärdet för täckdiken och skogsvägar och till högst fem procent per år av anskaffningsvärdet för andra markanläggningar. Beräkningen ska göras från den tidpunkt då anläggningen färdigställs. Lag (2007:1419).
6 §
Avdrag ska göras bara för utgifter för markanläggningar som anskaffas under tid då den skattskyldige är ägare till fastigheten, om inte annat följer av 12 § eller av någon av de bestämmelser som nämns i 13 §. Motsvarande gäller om ett svenskt handelsbolag är ägare till fastigheten. Lag (2007:1419).
7 §
När en fastighet övergår till en ny ägare genom köp, byte eller på liknande sätt, ska överlåtaren dra av den del av anskaffningsvärdet för markanläggningen som inte har dragits av tidigare. Detta gäller också när den näringsverksamhet som bedrivs på fastigheten läggs ned och fastighetens markanläggningar därför saknar värde för fastighetens ägare.
I 12 § finns bestämmelser om värdeminskningsavdrag vid arv, gåva m.m. Lag (2007:1419).
Omedelbart avdrag
8 §
Om en anläggning är avsedd att användas bara ett fåtal år, får hela utgiften dras av omedelbart.
Nyttjanderättshavares avdragsrätt
Anskaffningsvärde
Markinventarier
10 §
I anskaffningsvärdet för en markanläggning ska inte utgifter för markinventarier räknas in. Vad som menas med markinventarier framgår av 15 och 16 §§. Lag (2007:1419).
Markanläggning som anskaffas av den skattskyldige
11 §
Anskaffningsvärdet för en markanläggning är den skattskyldiges utgifter för att anskaffa eller förbättra anläggningen.
Som anskaffningsvärde räknas också sådant värde av nyttjanderättshavares förbättringsutgifter som enligt 19 kap. 29 § ska tas upp som intäkt för fastighetsägaren. Lag (2007:1419).
Arv, gåva m.m.
12 §
Om en fastighet förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation när det gäller värdeminskningsavdrag samt utgifter för sådana förbättrande reparationer och underhåll som avses i 26 kap. 2 §.
Hänvisningar
13 §
Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för markanläggningar finns när det gäller
- ränteutgifter i 14 kap. 16 a §,
- beskattningsinträde i 20 a kap.,
- näringsbidrag i 29 kap. 6 §,
- ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,
- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,
- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §, och
- partiella fissioner i 38 a kap. 14 §. Lag (2018:1206).
Prop. 2006/07:2: Se kommentaren under 17 kap. 33 §.
Karaktärsbyte
14 §
Om den fastighet som markanläggningen hör till varit privatbostadsfastighet under tidigare beskattningsår och avskattning inte skett enligt 41 kap. 6 §, anses avdrag för värdeminskning ha gjorts varje beskattningsår som fastigheten varit privatbostadsfastighet.
Markinventarier
15 §
Som markinventarier räknas en markanläggning eller del av markanläggning som är avsedd att tillsammans med inventarier användas i den näringsverksamhet som bedrivs på fastigheten. Som markinventarier räknas också ledningar samt stängsel och liknande avspärrningsanordningar.
- HFD 2012 not 6:Landningsbanor på flygplats ansågs inte utgöra markinventarier
16 §
Om en ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström, gas eller liknande är avsedd för både den näringsverksamhet som bedrivs på fastigheten och en byggnads allmänna användning, ska anskaffningsvärdet fördelas mellan markinventarier och byggnad i förhållande till den omfattning i vilken ledningen tillgodoser verksamheten respektive byggnadens allmänna användning.
En ledning hänförs i sin helhet till markinventarier, om anskaffningsvärdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse näringsverksamheten. Om anskaffningsvärdet till minst tre fjärdedelar kan anses avse byggnadens allmänna användning, räknas ledningen i sin helhet till byggnaden. Lag (2007:1419).
Frukt- och bärodlingar
17 §
Utgifter för inköp och plantering av träd och buskar för frukt- eller bärodling får dras av antingen under anskaffningsåret eller genom årliga värdeminskningsavdrag.
18 §
Värdeminskningsavdrag ska beräknas enligt avskrivningsplan efter en viss procentsats per år på frukt- eller bärodlingens anskaffningsvärde. Procentsatsen ska bestämmas med hänsyn till den tid odlingen anses kunna utnyttjas. Beräkningen ska göras från den tidpunkt då odlingen färdigställs. Lag (2007:1419).
Avdrag för substansminskning
Förutsättningar för avdrag
20 §
Avdrag får göras för substansminskning vid utvinning av naturtillgångar på en fastighet som är kapitaltillgång.
I fråga om rätten till avdrag för substansminskning anses, trots bestämmelsen i 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), en fastighetsägare som har upplåtit nyttjanderätt till täktmark mot engångsersättning som ägare till täktmarken även efter upplåtelsen.
Inträffad substansminskning
21 §
Vid substansminskning på grund av utvinning av en naturtillgång får avdrag göras med högst ett belopp som, tillsammans med de avdrag som har gjorts tidigare beskattningsår, motsvarar den del av anskaffningsvärdet för hela tillgången som belöper sig på utvinningen före beskattningsårets utgång.
Framtida substansminskning
22 §
Om en fastighetsägare genom ett skriftligt avtal har upplåtit rätt till utvinning av naturtillgångar och har fått betalt för framtida utvinning, ska avdrag göras för belopp som sätts av i räkenskaperna för framtida substansminskning. Högst den del av anskaffningsvärdet för hela naturtillgången får dras av som kan anses avse den återstående utvinning som fastighetsägaren har fått betalt för. Avdraget ska återföras det följande beskattningsåret. Lag (2007:1419).
23 §
Avdrag enligt 22 § ska inte göras, om upplåtelseavtalet har ingåtts mellan varandra närstående personer eller mellan näringsidkare i intressegemenskap (moder- och dotterföretag eller företag under i huvudsak gemensam ledning). Som närstående till en fysisk person räknas här, utöver vad som sägs i 2 kap. 22 §, sådana fåmansföretag och fåmanshandelsbolag där den fysiska personen eller någon närstående till honom är företagsledare eller, direkt eller indirekt, äger andelar. Vad som sägs om fysiska personer gäller inte dödsbon. Lag (2007:1419).
Anskaffningsvärde m.m.
24 §
Anskaffningsvärdet för en naturtillgång som har förvärvats genom köp, byte eller på liknande sätt ska beräknas med utgångspunkt i utgiften för förvärvet.
Om fastigheten har förvärvats genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, ska anskaffningsvärdet beräknas med utgångspunkt i utgiften vid närmast föregående köp, byte eller liknande förvärv. Lag (2007:1419).
25 §
Om den skattskyldige begär det, ska som anskaffningsvärde anses det omkostnadsbelopp som han skulle ha kunnat använda, om han när utvinningen började hade avyttrat täktmarken mot en ersättning som motsvarade marknadsvärdet. Anskaffningsvärdet för naturtillgången får dock inte tas upp till högre belopp än 75 procent av täktmarkens marknadsvärde vid samma tidpunkt. Lag (2007:1419).
26 §
Om tillstånd enligt lag eller annan författning har getts för utvinning av en naturtillgång, ska anskaffningsvärdet beräknas bara för det område som omfattas av tillståndet och, vid tillämpning av 25 §, på grundval av förhållandena när utvinningen började på detta område. Lag (2007:1419).
27 §
I anskaffningsvärdet ska, förutom belopp som har beräknats enligt 24-26 §§, räknas in utgifter för naturtillgångens exploatering till den del utgifterna inte har dragits av tidigare och inte heller ingår i det omkostnadsbelopp som avses i 25 §. Lag (2007:1419).
28 §
Om en fastighet där en naturtillgång har börjat utvinnas övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation när det gäller avdrag för substansminskning.
20 a kap. Anskaffningsvärde och anskaffningsutgift vid beskattningsinträde
Ändrad: SFS 2016:1202 (Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017), 2016:1202 (Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)
Tillämpningsområde
1 §
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas vid beräkning av anskaffningsvärden och anskaffningsutgifter för tillgångar och förpliktelser som ingår i verksamheten vid beskattningsinträdet om
- en fysisk eller juridisk persons inkomst av en näringsverksamhet eller del av en näringsverksamhet inte har beskattats på grund av att personen inte har varit skattskyldig i Sverige för verksamheten men sådan skattskyldighet inträder,
- inkomsten i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person inte har beskattats i Sverige på grund av att delägaren inte varit skattskyldig i Sverige för verksamheten men sådan skyldighet inträder,
- verksamheten bedrivs av en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster och delägaren inte varit skattskyldig för personens inkomst omedelbart före beskattningsåret,
- inkomsten har varit undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal och undantaget upphör,
- en tillgång eller förpliktelse förs över från en näringsverksamhet eller del av en näringsverksamhet, vars inkomst inte beskattas i Sverige till samma persons näringsverksamhet eller del av näringsverksamhet, vars inkomst beskattas här,
- en tillgång eller förpliktelse förs över genom en fusion eller fission från en näringsverksamhet eller del av en näringsverksamhet, vars inkomst inte tidigare har beskattats i Sverige, eller
- verksamheten har varit tonnagebeskattad enligt 39 b kap. och tonnagebeskattningen upphör.
Vid tillämpning av första stycket 6 ska vad som sägs om anskaffningsvärde och beskattning i 3 §, anskaffningsutgift, förbättringsutgift och innehavsår i 4 §, anskaffningsutgift och förbättringsutgift i 5 § samt värdering av förpliktelse i 8 §, avse förhållandena i det överlåtande företaget.
Bestämmelsen i 9 § tillämpas i fall som avses i första stycket 3.
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte på verksamhet som undantagits från skattskyldighet enligt 7 kap.Lag (2018:1752).
Prop. 2003/04:10: Ändringen i första stycket 2. är en konsekvens av att de särskilda reglerna om i utlandet delägarbeskattade juridiska personer har flyttats till 5 kap. samt att det finns en definition i 5 kap. 2 a §.
Vidare föreskrivs det i den nya punkten 3 att bestämmelserna i detta kapitel gäller vid tillämpning av de nya CFC-reglerna i 39 a kap., jfr avsnitt 9. Bestämmelserna skall bara tillämpas om delägaren inte ...
Prop. 2017/18:296: Genom det nya tredje stycket görs bestämmelsen i 9 § tillämplig vid beräkning av säkerhetsreserv vid sådant beskattningsinträde som avses i första stycket 3, dvs. när en delägare blir skattskyldig för en utländsk juridisk persons lågbeskattade inkomster enligt CFC-reglerna i 39 a kap. Vad som avses med säkerhetsreserv framgår av 39 kap. 8 §. Bestämmelsen har i allt väsentligt utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Övervägandena finns i <a href="https://lagen.nu/prop/2017/18:296#S5-15-1" ...
Anskaffningstidpunkt
2 §
Tillgångar ska anses ha anskaffats vid beskattningsinträdet. Lag (2007:1419).
Anskaffningsvärde och anskaffningsutgift
Lager m.m.
3 §
Som anskaffningsvärde för lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar och liknande tillgångar ska anses det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet vid beskattningsinträdet. De lagertillgångar som finns kvar vid beskattningsinträdet ska anses ha anskaffats eller tillverkats senast. Med anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde avses detsamma som i 17 kap. 2 §.
Vid beskattningsinträde som avses i 1 § första stycket 6 ska dock som anskaffningsvärde för lagertillgångar som avses i 4 kap.14 a och 14 c §§årsredovisningslagen (1995:1554) anses det verkliga värdet. För tillgångar som avses i 4 kap. 14 b § första stycket 1-3 och 5 årsredovisningslagen ska som anskaffningsvärde anses det värde som tillgångarna har tagits upp till vid beskattningen om beskattning har skett för en period som avslutats i samband med beskattningsinträdet. Om beskattning inte har skett för en sådan period ska som anskaffningsvärde anses det värde som tillgångarna skulle ha tagits upp till vid beskattningen om beskattning hade skett. Vid tillämpning av detta stycke ska finansiella instrument som enligt 17 kap. 20 § andra stycket ingår i lagret behandlas som lagertillgångar.
Andra stycket gäller bara om näringsverksamheten eller den del av näringsverksamheten som tillgångarna ingår i före beskattningsinträdet har beskattats i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte som är tillämplig på de aktuella tillgångarna. Lag (2020:1072).
Prop. 2020/21:26: Paragrafen innehåller bestämmelser om anskaffningsvärde och anskaffningsutgift för lager m.m. vid beskattningsinträde.
Inventarier, byggnader och markanläggningar
4 §
Om utgiften för en tillgång ska dras av genom värdeminskningsavdrag, ska tillgången anses ha anskaffats för ett belopp som motsvarar anskaffningsutgiften ökad med förbättringsutgifter och minskad med beräknade värdeminskningsavdrag för varje innehavsår med
- 20 procent för inventarier,
- 4 procent för byggnader,
- 10 procent för täckdiken och skogsvägar, och
- 5 procent för andra markanläggningar.
Anskaffningsvärdet får dock inte beräknas till högre belopp än marknadsvärdet eller lägre belopp än noll. Lag (2007:1419).
Övriga tillgångar
5 §
Andra tillgångar än sådana som avses i 3 och 4 §§ ska anses ha anskaffats för ett belopp som motsvarar anskaffningsutgiften ökad med förbättringsutgifter. Om marknadsvärdet är lägre, ska tillgången i stället anses anskaffad för detta värde. Lag (2007:1419).
Förvärv genom arv, gåva m.m.
6 §
Om en tillgång har förvärvats genom arv, testamente, gåva eller bodelning eller på liknande sätt, ska tillgången vid tillämpning av bestämmelserna i 2-5 §§ anses ha förvärvats genom närmast föregående köp, byte eller liknande förvärv. Lag (2007:1419).
Avskattning i utlandet
7 §
Om överföringen av en tillgång har medfört att ett belopp som ska motsvara tillgångens marknadsvärde har tagits upp till beskattning i en annan stat, ska tillgången anses ha anskaffats för detta belopp. Detta gäller dock bara om den andra staten ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller är en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte som är tillämplig på den aktuella tillgången eller näringsverksamheten.
Första stycket gäller inte om tillgångens värde bestäms enligt 3 § andra stycket. Lag (2016:1202).
Förpliktelser
8 §
En förpliktelse ska värderas till det belopp varmed den enligt en marknadsmässig bedömning belastar verksamheten vid beskattningsinträdet. Den får dock inte tas upp till ett lägre belopp än vad den tagits upp till i räkenskaperna.
Vid beskattningsinträde som avses i 1 § första stycket 6 ska en sådan förpliktelse som avses i 4 kap. 14 b § första stycket 4–6 årsredovisningslagen (1995:1554) värderas till det belopp som den har tagits upp till vid beskattningen om beskattning har skett för en period som avslutats i samband med beskattningsinträdet. Om beskattning inte har skett för en sådan period ska förpliktelsen värderas till det belopp som den skulle ha tagits upp till vid beskattningen om beskattning hade skett.
Andra stycket gäller bara om näringsverksamheten eller den del av näringsverksamheten som förpliktelsen ingår i före beskattningsinträdet har beskattats i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte som är tillämplig på den aktuella förpliktelsen. Lag (2016:1202).
Säkerhetsreserv
9 §
Vid beskattningsinträde som avses i 1 § första stycket 3 ska den utländska juridiska personen, om personen motsvarar ett svenskt skadeförsäkringsföretag, anses ha en säkerhetsreserv som motsvarar den maximala säkerhetsreserv som personen, om personen hade varit ett svenskt skadeförsäkringsföretag, skulle ha kunnat redovisa vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår då beskattningsinträdet sker. Lag (2018:1752).
Prop. 2017/18:296: I paragrafen, som är ny, regleras hur säkerhetsreserv vid beskattningsinträde som avses i 20 a kap. 1 § första stycket 3, dvs. i fråga om skattskyldighet som inträder enligt CFC-reglerna i 39 a kap., ska hanteras. Paragrafen ska tillämpas vid beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster hos den utländska juridiska personen enligt 39 a kap. 10–12 §§. Paragrafen är bara tillämplig om den utländska juridiska personen motsvarar ett svenskt skadeförsäkringsföretag. Vad som avses med säkerhetsreserv ...
21 kap. Skogsfrågor
Innehåll
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om
- ersättningar för avverkningsrätt i 2 §,
- anläggning av skog och diken i 3 §,
- skogsavdrag i 4-19 §§, och
- skogskonto och skogsskadekonto i 21-40 §§.
Vad som avses med skogsbruk framgår av 22 §.
Ersättningar för avverkningsrätt under flera år
2 §
Om ersättning för avverkningsrätt till skog ska betalas under flera år, får den som har rätt till ersättningen som intäkt varje år ta upp den del som betalas under året. Lag (2007:1419).
Anläggning av skog och diken
3 §
Utgifter för anläggning av ny skog och för dikning som främjar skogsbruk ska dras av omedelbart.
Bestämmelser om skogsvägar och andra markanläggningar finns i 20 kap.Lag (2007:1419).
Skogsavdrag
Huvudregler
4 §
Avdrag på grund av avyttring av skog (skogsavdrag) på en fastighet i Sverige som är taxerad som lantbruksenhet och är en kapitaltillgång får göras enligt bestämmelserna i 5-19 §§.
Skogsavdrag får inte göras på grund av en intäkt som tas upp till beskattning efter det att all mark eller all produktiv skogsmark som ingår i näringsverksamheten har förvärvats av en ny ägare. Lag (2010:1531).
5 §
Skogsavdrag ska beräknas med utgångspunkt i skogens anskaffningsvärde, avdragsutrymmet och den avdragsgrundande skogsintäkten. Lag (2007:1419).
6 §
Anskaffningsvärdet är det värde som enligt 12-19 §§ avser skog och produktiv skogsmark vid förvärv av en fastighet som är taxerad som lantbruksenhet.
Avdragsutrymmet är det högsta belopp som fastighetsägaren får dra av under innehavstiden.
Avdragsgrundande skogsintäkt är summan av beskattningsårets intäkt på grund av upplåtelse av avverkningsrätt och 60 procent av beskattningsårets intäkt på grund av avyttring eller uttag av skogsprodukter. Med skogsintäkt avses också försäkringsersättning för skog och skogsprodukter. Lag (2010:1531).
- HFD 2011:79:Om en tidigare fastighetsägare gjort skogsavdrag ska en person som fått fastigheten i gåva återföra motsvarande belopp när fastigheten avyttras. Inkomsttaxering 2004.
Avdragsutrymmet och avdragets storlek för juridiska personer
7 §
En juridisk person får under innehavstiden göra skogsavdrag med högst 25 procent av anskaffningsvärdet. Avdrag för ett visst beskattningsår får göras med högst ett belopp som motsvarar 50 procent av den avdragsgrundande skogsintäkten.
Avdragsutrymmet och avdragets storlek för handelsbolag
8 §
För svenska handelsbolag tillämpas bestämmelserna i 7 §. Avdraget ska beräknas för bolaget. Lag (2007:1419).
Avdragsutrymmet och avdragets storlek för fysiska personer
9 §
En enskild näringsidkare får under innehavstiden göra skogsavdrag med högst 50 procent av anskaffningsvärdet. Med undantag för rationaliseringsförvärv enligt 10 § får avdrag för ett visst beskattningsår göras med högst ett belopp som motsvarar 50 procent av den avdragsgrundande skogsintäkten.
Om ett dödsbo förvärvar fastigheter efter dödsfallet, tillämpas i stället för första stycket och 10 § bestämmelserna i 7 §. Lag (2000:1341).
- HFD 2011:79:Om en tidigare fastighetsägare gjort skogsavdrag ska en person som fått fastigheten i gåva återföra motsvarande belopp när fastigheten avyttras. Inkomsttaxering 2004.
10 §
En enskild näringsidkare får göra skogsavdrag med högst ett belopp som motsvarar hela den avdragsgrundande skogsintäkten, om han förvärvat fastigheten genom köp, byte eller på liknande sätt eller genom fastighetsreglering eller klyvning och förvärvet är ett led i jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering (rationaliseringsförvärv). Det sammanlagda avdragsbeloppet får inte överstiga 50 procent av det anskaffningsvärde som avser rationaliseringsförvärvet. Avdrag enligt denna paragraf får göras bara det beskattningsår när fastigheten förvärvas och de följande fem beskattningsåren.
Vid fastighetsreglering och klyvning räknas som förvärvstidpunkt den tidpunkt för tillträde som gäller enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) eller, om den skattskyldige begär det och fastighetsbildning sökts, den tidpunkt för tillträde som gäller enligt skriftligt avtal.
Beloppsgränser
11 §
Skogsavdrag får inte göras med lägre belopp än 15 000 kronor och bara med helt hundratal kronor. Om skogsbruket bedrivs i form av ett enkelt bolag eller under samäganderätt får dock avdraget för varje delägare uppgå till lägst 3 000 kronor, om ett beräknat avdrag för hela den gemensamt bedrivna verksamheten skulle ha uppgått till minst 15 000 kronor.
Beloppsgränserna i första stycket gäller inte avdrag som ett visst beskattningsår omfattar hela det återstående avdragsutrymmet.
Anskaffningsvärde vid köp m.m.
12 §
Om en fastighet förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt, anses som anskaffningsvärde så stor del av ersättningen för fastigheten som den del av fastighetens taxeringsvärde som avser skogsbruket utgör av hela taxeringsvärdet vid förvärvet. Till skogsbruket räknas produktiv skogsmark med växande skog och sådana markanläggningar som används eller behövs för skogsbruk. Lag (2010:1531).
13 §
Om bestämmelsen i 12 § inte kan tillämpas eller det är uppenbart att en tillämpning skulle ge ett värde som avviker från den verkliga ersättningen för skog och produktiv skogsmark, är anskaffningsvärdet det belopp som kan anses motsvara den verkliga ersättningen.
Har ersättning betalats vid fastighetsreglering eller klyvning på grund av att värdet av den skog och produktiva skogsmark som har lagts till den skattskyldiges fastighet överstiger värdet av den skog och produktiva skogsmark som har frångått denna, ska ett belopp motsvarande ersättningen anses som anskaffningsvärde. Lag (2010:1531).
14 §
Om ett företag förvärvar en fastighet från ett annat företag inom samma svenska koncern, tillämpas bestämmelserna i 16 § andra och tredje styckena.
15 §
Vid rationaliseringsförvärv ska i anskaffningsvärdet räknas in såväl ersättningen för skog och produktiv skogsmark som den del av övriga utgifter med anledning av förvärvet som belöper sig på den förvärvade skogen och produktiva skogsmarken.
Utgifter som har dragits av med stöd av 16 kap. 20 a § ska inte räknas in i anskaffningsvärdet. Lag (2010:1531).
Anskaffningsvärde och avdragsutrymme vid arv, gåva m.m.
16 §
Om en fastighet förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, gäller vid beräkning av förvärvarens avdragsutrymme följande.
Omfattar förvärvet all mark eller all produktiv skogsmark i den tidigare ägarens näringsverksamhet, tar förvärvaren över den tidigare ägarens anskaffningsvärde. Förvärvaren anses ha gjort skogsavdrag med samma belopp som den tidigare ägaren.
Omfattar förvärvet bara en del av den produktiva skogsmarken, anses som anskaffningsvärde för förvärvaren så stor del av den tidigare ägarens anskaffningsvärde som värdet av den förvärvade skogen och produktiva skogsmarken utgör av värdet av all skog och produktiv skogsmark i dennes näringsverksamhet när förvärvet sker. Förvärvaren anses ha gjort skogsavdrag med samma belopp som den tidigare ägaren anses ha gjort på den förvärvade delen.
Omfattar förvärvet mindre än 20 procent av värdet av all skog och produktiv skogsmark i näringsverksamheten och är det inte fråga om en ideell andel av en fastighet, anses den nye ägarens anskaffningsvärde och avdragsutrymme vara noll. Lag (2010:1531).
- HFD 2011:79:Om en tidigare fastighetsägare gjort skogsavdrag ska en person som fått fastigheten i gåva återföra motsvarande belopp när fastigheten avyttras. Inkomsttaxering 2004.
Anskaffningsvärde och avdragsutrymme vid delavyttring, allframtidsupplåtelse m.m.
17 §
Om en del av den skattskyldiges produktiva skogsmark förvärvas av en ny ägare, anses den skattskyldiges anskaffningsvärde och avdragsutrymme minska i samma proportion som minskningen av värdet av skogen och den produktiva skogsmarken i näringsverksamheten. En proportionell minskning ska också göras om värdet av fastighetens skog och produktiva skogsmark minskar på grund av fastighetsreglering eller klyvning.
Omfattar förvärvet eller minskningen mindre än 20 procent av värdet av skogen och den produktiva skogsmarken, och är det inte fråga om en ideell andel av en fastighet, ska den skattskyldiges anskaffningsvärde och avdragsutrymme dock inte minskas. Vad som sägs i detta stycke gäller inte sådana förvärv som avses i 14 §. Lag (2010:1531).
18 §
Bestämmelserna i 17 § tillämpas också om
- en fastighet enligt 27 kap. 11 § blir lagertillgång i en tomtrörelse som den skattskyldige bedriver, eller 2. den skattskyldige på grund av allframtidsupplåtelse får sådan engångsersättning som avses i 45 kap. 6 § för skog och produktiv skogsmark.
Skogen och den produktiva skogsmarken anses då ha förvärvats av en ny ägare. Lag (2010:1531).
19 §
I 45 kap. 8 § finns bestämmelser om att ersättning för upplåtelse av avverkningsrätt och avyttrade skogsprodukter i samband med allframtidsupplåtelse kan behandlas som engångsersättning för denna.
Hänvisningar
20 §
Särskilda bestämmelser om anskaffningsvärde för skog finns när det gäller
- uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,
- underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,
- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §, - verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §, - partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och
- förvärv av tillgångar till underpris från delägare och närstående i 53 kap.10 och 11 §§. Lag (2006:1422).
Prop. 2006/07:2: Se kommentaren under 17 kap. 33 §.
Skogskonto och skogsskadekonto
Huvudregel
21 §
En enskild näringsidkare som har intäkt av skogsbruk (skogsintäkt) får göra avdrag enligt bestämmelserna i 23-40 §§ för belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett kreditinstitut (skogskonto eller skogsskadekonto). Lag (2004:438).
Skogsbruk
22 §
Med skogsbruk avses att den skattskyldige utnyttjar skogen på sin egen eller en arrenderad lantbruksenhet i Sverige eller i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Som skogsbruk räknas också avverkning av skog på en lantbruksenhet på grund av en avverkningsrätt som den skattskyldige har förbehållit sig vid överlåtelse av en fastighet eller vid fastighetsbildning och avyttring av sådan avverkningsrätt. Lag (2008:1066). Särskilda bestämmelser om skogsskadekonto 23 § Avdrag för insättning på skogsskadekonto får göras bara om stormfällning, brand, insektsangrepp eller någon liknande händelse har medfört att mer än en tredjedel av skogen i näringsverksamheten bör avverkas i förtid och den huvudsakliga delen av beskattningsårets skogsintäkter kommer från sådan avverkning.
24 §
Avdrag för insättning på skogsskadekonto får inte göras om den skattskyldige samma beskattningsår gör avdrag för insättning på skogskonto.
Om avdrag för insättning på skogsskadekonto har vägrats därför att förutsättningarna enligt 23 § inte varit uppfyllda, får den skattskyldige begära avdrag för insättning på skogskonto. En sådan begäran ska ha kommit in till Skatteverket inom sex månader efter det att det beslut meddelades som innebär att den skattskyldige inte har rätt till avdrag för insättning på skogsskadekonto, om inte längre tid följer av bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2011:1256).
Avdragets storlek
25 §
Om inte annat följer av 26 och 27 §§, får avdrag för insättning på skogskonto eller skogsskadekonto ett visst beskattningsår motsvara högst summan av
- 60 procent av skogsintäkten på grund av upplåtelse av avverkningsrätt,
- 40 procent av skogsintäkten på grund av avyttring av skogsprodukter, och
- 40 procent av skogsintäkten på grund av uttag av skogsprodukter.
26 §
Om stormfällning, brand, insektsangrepp eller någon liknande händelse medför att en betydande del av skogen bör avverkas i förtid, får den skattskyldige, till den del intäkten kommer från sådan avverkning, göra avdrag med högst ett belopp som motsvarar summan av
- 80 procent av skogsintäkten på grund av upplåtelse av avverkningsrätt,
- 50 procent av skogsintäkten på grund av avyttring av skogsprodukter, och
- 50 procent av skogsintäkten på grund av uttag av skogsprodukter.
27 §
Belopp som anges i 26 § får dras av också från sådan ersättning för skog eller skogsprodukter i samband med allframtidsupplåtelser som avses i 45 kap. 8 § och som tas upp som intäkt av näringsverksamhet.
29 §
Om utdelning från en samfällighet som avses i 6 kap. 6 § första stycket tas upp som intäkt av näringsverksamheten, ska den del av utdelningen som kommer från intäkt av skogsbruk i samfälligheten under det beskattningsår som utdelningen hänför sig till likställas med intäkt av skogsbruk som den skattskyldige själv bedrivit. Lag (2007:1419).
30 §
Avdrag får inte göras med så högt belopp att det uppkommer ett underskott.
31 §
Avdrag får göras bara om avdragsbeloppet uppgår till minst 5 000 kronor för skogskonto eller 50 000 kronor för skogsskadekonto. Avdraget ska avrundas nedåt till helt hundratal kronor. Lag (2007:1419).
Insättning på kontot
32 §
En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra insättning på skogskonto eller skogsskadekonto i mer än ett kreditinstitut. Om så ändå sker får avdrag göras bara för insättning hos det först anlitade kreditinstitutet. Lag (2004:438).
33 §
Avdrag får göras bara om medlen sätts in på ett skogskonto eller skogsskadekonto senast den dag som den skattskyldige enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) ska lämna inkomstdeklaration. Lag (2011:1256).
34 §
Om den skattskyldige begär avdrag för insättning på skogskonto enligt 24 § andra stycket, anses de medel som satts in på skogsskadekontot vara insatta på skogskonto den dag då insättningen på skogsskadekontot gjordes. Detta gäller dock bara om medlen på skogsskadekontot, till den del de inte redan har tagits ut, har förts över till ett skogskonto när begäran om avdrag för insättning på skogskonto kommer in till Skatteverket. En överföring som har skett senare än tio år efter ingången av det år då medlen enligt 33 § senast ska ha satts in beaktas inte. Lag (2007:1419).
35 §
Som skogskonto och skogsskadekonto godtas bara sådant konto hos ett svenskt kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstituts filial i Sverige för vilket ränta tillgodoräknas minst en gång per år.
I lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. finns bestämmelser om skatt på räntan. Lag (2004:438).
Uttag från kontot
36 §
Uttag från ett skogskonto eller skogsskadekonto får göras tidigast fyra månader efter insättningsdagen. Ett uttag får avse hela det innestående beloppet eller en del av det, dock inte lägre belopp än 1 000 kronor.
Sedan tio år eller, när det gäller skogsskadekonto, tjugo år har gått från ingången av det år då insättning enligt 33 § senast skulle göras, ska kreditinstitutet betala ut kvarstående medel.
Medel, som enligt 41 § tas över från ett skogskonto eller ett skogsskadekonto, får tidigast tas ut och ska betalas ut av kreditinstitutet vid de tidpunkter som enligt första och andra styckena gäller för insättningen på det ursprungliga kontot. Lag (2008:1066).
37 §
Uttag från ett skogskonto eller skogsskadekonto ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet det beskattningsår då uttaget görs. Motsvarande gäller kvarstående medel som betalas ut eller skulle ha betalats ut enligt 36 § andra stycket. Lag (2007:1419).
Byte av kreditinstitut
38 §
Medel på ett skogskonto eller skogsskadekonto får föras över till ett annat kreditinstitut utan att beskattning sker enligt 37 § om hela det innestående beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i det mottagande kreditinstitutet. En sådan överföring får även göras när lantbruksenheten och kontomedel tas över enligt 41 §.
När kontomedel förs över ska det överförande kreditinstitutet lämna det mottagande kreditinstitutet de uppgifter som behövs för att det mottagande kreditinstitutet ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta kapitel och skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2011:1256).
Överföring av lantbruksenhet eller kontomedel m.m.
39 §
Om den skattskyldiges lantbruksenhet övergår till en ny ägare genom arv, testamente, bodelning eller på liknande sätt, ska medlen på kontona tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet. Detta gäller dock bara om fastigheten utgjorde den övervägande delen av näringsverksamheten.
Vad som föreskrivs i första stycket gäller inte om äganderätten övergår genom gåva och den skattskyldige har gjort avdrag för de insatta medlen. Första stycket gäller inte heller i fråga om medel som tas över enligt 41 §. Lag (2008:1066).
40 §
Om avtal träffas om överlåtelse eller pantsättning av medel på skogskonto eller skogsskadekonto, ska medlen på kontona tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet om inte annat följer av 41 §. Det anses inte som överlåtelse eller pantsättning att en skattskyldig på begäran av Skogsstyrelsen förbinder sig att inte förfoga över medlen utan styrelsens tillstånd. Lag (2008:1066).
- 21 kap. 1 § 1 st 4 p, 21 kap. 21 §
- 16 kap. 4 § 1 st 3 p Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 7 kap. 5 § Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
- 5 § 1 st 4 p Förordning (2005:1191) om försöksverksamhet med vidgad samordnad länsförvaltning i Gotlands län
- 5 § Skogskontoförordning (1954:144)
Upphävd: SFS 2008:1066 (Övertagande av skogskonto och skogsskadekonto vid generationsskifte)
41 §
Om den skattskyldiges lantbruksenhet med produktiv skogsmark övergår till en närstående genom arv, testamente, gåva eller bodelning får denne ta över medel på ett skogskonto eller skogsskadekonto utan att beskattning sker enligt 37 §,
- om mottagaren vid arv, testamente eller bodelning med anledning av ena makens död skriftligen förklarar att han tar över medlen, eller
- om parterna vid gåva eller bodelning av annan anledning än ena makens död träffar skriftligt avtal om att medlen tas över.
Utöver vad som sägs i första stycket krävs
- att kontot förs över direkt till mottagaren eller medlen förs direkt över till ett motsvarande konto som innehas av mottagaren, och
- att överföringen sker samma beskattningsår som lantbruksenheten övergår.
Om bara en del av lantbruksenheten övergår till den närstående, får denne ta över högst så stor del av kontomedlen som hans andel motsvarar av den övertagna produktiva skogsmarkens skogsbruksvärde i förhållande till skogsbruksvärdet för all produktiv skogsmark på lantbruksenheten det beskattningsår då enheten övergår. Lag (2010:1531).
- HFD 2019:4:Det krävs inte att ett dödsbo skiftas under dödsåret för att medel på ett skogskonto genom arv ska kunna föras över till en närstående till arvlåtaren utan att detta utlöser beskattning. Förhandsbesked om inkomstskatt.
22 kap. Uttag ur näringsverksamhet
- RÅ 2004:6:Avstående från en rätt till framtida inkomster från exploateringen av en uppfinning har med hänsyn till omständigheterna ansetts föranleda tillämpning av bestämmelserna om uttag ur näringsverksamhet i 22 kap. inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- 30 kap. 12 § 1 st 1 p, 49 kap. 20 §, 23 kap. 9 §, 30 kap. 13 §, 30 kap. 11 § 1 st 1 p, övg. best. SFS 2003:224 6N5 st, 34 kap. 22 § 1 st 2 p, övg. best. SFS 2003:224 7N6 st
- 9 § Lag (2000:334) om särskilda skattebestämmelser vid kärnkraftsavveckling
- 7 § 1 st 1 p Lag (1998:1620) om beskattning av valutakursreserv
Innehåll
1 §
Bestämmelserna i detta kapitel gäller vid uttag av en tillgång eller en tjänst ur näringsverksamheten. Det finns bestämmelser om
Vad som avses med uttag
2 §
Med uttag avses att den skattskyldige tillgodogör sig en tillgång från näringsverksamheten för privat bruk eller att han för över den till en annan näringsverksamhet.
- RÅ 2008:57:En personalstiftelse har uttagsbeskattats för uthyrning till underpris av semesterbostäder till stiftelsens destinatärer. Uttagsbeskattning har inte skett för perioder då bostäderna varit outhyrda. Stiftelsen har inte medgetts avdrag som för lönekostnad eller för socialavgifter. Inkomsttaxering 2003.
- RÅ 2001:11:Ett bolag har förvärvat konvertibla skuldebrev, som utfärdats av dess moderbolag. Bolaget överväger att påfordra betalning av de nominella skuldbeloppen i stället för att begära konvertering till aktier. Avståendet från konvertering har inte ansetts föranleda uttagsbeskattning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
3 §
Med uttag avses också att den skattskyldige överlåter en tillgång utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat. Motsvarande gäller om ett svenskt handelsbolag som den skattskyldige är delägare i överlåter en tillgång till den skattskyldige eller någon annan.
- RÅ 2010:63:En kooperativ vindkraftsförening producerar el och säljer denna till sina medlemmar. En försäljning av elen till pris under marknadsvärdet har ansetts föranleda uttagsbeskattning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:94:Uttagsbeskattning har skett när en stiftelses tillgångar övertagits av ett registrerat trossamfund enligt lagen om upplösning av stiftelser i vissa fall. Tillgångar som övertagits av trossamfundet har ansetts anskaffade till de värden som legat till grund för uttagsbeskattningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2016:35:Vid uppdelning av verksamheten i en koncern på två företag genom en serie korsvisa överlåtelser till underpris har respektive företag - direkt eller indirekt genom dotterföretag - erhållit full kompensation. Överlåtelserna har bedömts utgöra byten som inte medför utdelningsbeskattning av de fysiska personer som är ägare till företagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2008:57:En personalstiftelse har uttagsbeskattats för uthyrning till underpris av semesterbostäder till stiftelsens destinatärer. Uttagsbeskattning har inte skett för perioder då bostäderna varit outhyrda. Stiftelsen har inte medgetts avdrag som för lönekostnad eller för socialavgifter. Inkomsttaxering 2003.
- RÅ 2008:84:Ett dotterbolag har uttagsbeskattats för räntefri utlåning till sitt moderbolag (I). Moderbolaget har medgetts avdrag som för räntekostnad med samma belopp som dotterbolaget har uttagsbeskattats för (II). Inkomsttaxering 2001.
- RÅ 2007:5:Medlem i en obegränsat skattskyldig ideell förening har inte beskattats för utdelning vid värdeöverföring till en annan sådan förening (I) eller till en begränsat skattskyldig stiftelse (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2017:14:Om det vid tillämpning av reglerna om uttagsbeskattning saknas en fungerande marknad, kan marknadsvärdet bestämmas genom en kostnadsbaserad beräkningsmetod.
- HFD 2014:31:Ett aktiebolag har uttagsbeskattats för utlåning till ett hälftenägt företag när räntan understigit marknadsvärdet, trots att räntan uppgått till samma belopp som bestämts för den andre delägarens motsvarande utlåning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2001:11:Ett bolag har förvärvat konvertibla skuldebrev, som utfärdats av dess moderbolag. Bolaget överväger att påfordra betalning av de nominella skuldbeloppen i stället för att begära konvertering till aktier. Avståendet från konvertering har inte ansetts föranleda uttagsbeskattning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
4 §
Bestämmelserna om uttag av en tillgång i 2 och 3 §§ tillämpas också på uttag av en tjänst om värdet av tjänsten är mer än ringa.
- RÅ 2008:57:En personalstiftelse har uttagsbeskattats för uthyrning till underpris av semesterbostäder till stiftelsens destinatärer. Uttagsbeskattning har inte skett för perioder då bostäderna varit outhyrda. Stiftelsen har inte medgetts avdrag som för lönekostnad eller för socialavgifter. Inkomsttaxering 2003.
- RÅ 2008:84:Ett dotterbolag har uttagsbeskattats för räntefri utlåning till sitt moderbolag (I). Moderbolaget har medgetts avdrag som för räntekostnad med samma belopp som dotterbolaget har uttagsbeskattats för (II). Inkomsttaxering 2001.
- HFD 2017:14:Om det vid tillämpning av reglerna om uttagsbeskattning saknas en fungerande marknad, kan marknadsvärdet bestämmas genom en kostnadsbaserad beräkningsmetod.
- HFD 2014:31:Ett aktiebolag har uttagsbeskattats för utlåning till ett hälftenägt företag när räntan understigit marknadsvärdet, trots att räntan uppgått till samma belopp som bestämts för den andre delägarens motsvarande utlåning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
5 §
Som uttag räknas också att
- en näringsverksamhet upphör,
- skattskyldigheten för inkomsten från en näringsverksamhet helt eller delvis upphör,
- tillgångar förs över från en del av en näringsverksamhet till en annan del om skattskyldighet föreligger för inkomst från den förra delen men inte för inkomst från den senare delen,
- inkomsten från en näringsverksamhet helt eller delvis inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal,
- tillgångar förs över från en del av en näringsverksamhet till en annan del om den senare delen men inte den förra är undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal, eller
- tillgångar förs över från annan näringsverksamhet till en kvalificerad rederiverksamhet enligt 39 b kap.Lag (2016:887).
- HFD 2022:33:En i Sverige obegränsat skattskyldig delägare i ett danskt kommanditselskab avser att ge bort sina andelar i bolaget till personer som är begränsat skattskyldiga här. Fråga om givaren ska beskattas för någon del av bolagets resultat under gåvoåret samt om gåvorna ska medföra uttagsbeskattning. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- RÅ 2004:93:Uttagsbeskattning har ansetts skola ske när en stiftelse övergått från att vara fullt ut skattskyldig till att vara skattskyldig bara för viss inkomst. Delägarrätter och fordringsrätter som förvärvats i ett tidigare skede när stiftelsen inte var fullt ut skattskyldig har därvid ansetts anskaffade för belopp motsvarande marknadsvärdet vid övergången till full skattskyldighet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2008:65:Förutsättningar för uttagsbeskattning finns inte när en bostadsrättsförening övergår till att beskattas enligt reglerna för privatbostadsföretag, eftersom övergången inte ansetts medföra någon förändring av föreningens skattskyldighet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
6 §
I 27 kap. 8 § finns särskilda bestämmelser om uttagsbeskattning i byggnadsrörelse.
Innebörden av uttagsbeskattning
7 §
Uttag av en tillgång eller en tjänst ska behandlas som om den avyttras mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet (uttagsbeskattning). Uttag i form av användande av bil ska värderas enligt bestämmelserna om bilförmån i 61 kap.5-11 §§. Lag (2007:1419).
- RÅ 2010:63:En kooperativ vindkraftsförening producerar el och säljer denna till sina medlemmar. En försäljning av elen till pris under marknadsvärdet har ansetts föranleda uttagsbeskattning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2016:35:Vid uppdelning av verksamheten i en koncern på två företag genom en serie korsvisa överlåtelser till underpris har respektive företag - direkt eller indirekt genom dotterföretag - erhållit full kompensation. Överlåtelserna har bedömts utgöra byten som inte medför utdelningsbeskattning av de fysiska personer som är ägare till företagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2008:57:En personalstiftelse har uttagsbeskattats för uthyrning till underpris av semesterbostäder till stiftelsens destinatärer. Uttagsbeskattning har inte skett för perioder då bostäderna varit outhyrda. Stiftelsen har inte medgetts avdrag som för lönekostnad eller för socialavgifter. Inkomsttaxering 2003.
- RÅ 2008:84:Ett dotterbolag har uttagsbeskattats för räntefri utlåning till sitt moderbolag (I). Moderbolaget har medgetts avdrag som för räntekostnad med samma belopp som dotterbolaget har uttagsbeskattats för (II). Inkomsttaxering 2001.
- RÅ 2007:5:Medlem i en obegränsat skattskyldig ideell förening har inte beskattats för utdelning vid värdeöverföring till en annan sådan förening (I) eller till en begränsat skattskyldig stiftelse (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2017:14:Om det vid tillämpning av reglerna om uttagsbeskattning saknas en fungerande marknad, kan marknadsvärdet bestämmas genom en kostnadsbaserad beräkningsmetod.
- HFD 2014:31:Ett aktiebolag har uttagsbeskattats för utlåning till ett hälftenägt företag när räntan understigit marknadsvärdet, trots att räntan uppgått till samma belopp som bestämts för den andre delägarens motsvarande utlåning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
8 §
Om den skattskyldige tar ut en tillgång eller en tjänst ur en näringsverksamhet som han bedriver och för över den till en annan sådan näringsverksamhet ska, om uttagsbeskattning skett, tillgången eller tjänsten anses förvärvad i den senare näringsverksamheten mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet, om uttaget beskattas enligt bestämmelserna i 7 §. Lag (2007:1419).
När uttagsbeskattning inte ska ske
9 §
Uttag av bränsle från en fastighet i Sverige som är taxerad som lantbruksenhet ska inte uttagsbeskattas, om bränslet används för uppvärmning av den skattskyldiges privatbostad på fastigheten. Undantaget gäller också i fråga om sådan bostad som på grund av den skattskyldiges begäran enligt 2 kap. 9 § tredje stycket inte ska räknas som privatbostad. Lag (2007:1419).
10 §
Vid sådan utdelning av andelar som avses i 42 kap. 16 § och vid sådan utskiftning av aktier som avses i 42 kap. 20 § ska uttagsbeskattning inte ske om marknadsvärdet på andelarna eller aktierna överstiger omkostnadsbeloppet.
Första stycket gäller inte sådana andelar i fastighetsförvaltande företag som enligt 27 kap. 6 § är lagertillgångar. Lag (2007:1419).
11 §
Bestämmelser om att uttagsbeskattning i vissa fall inte ska ske vid uttag av en tillgång finns i 23 kap. om underprisöverlåtelser. Lag (2007:1419).
- RÅ 2007:5:Medlem i en obegränsat skattskyldig ideell förening har inte beskattats för utdelning vid värdeöverföring till en annan sådan förening (I) eller till en begränsat skattskyldig stiftelse (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
12 §
Om uttag av en tjänst har samband med uttag av en tillgång, ska uttaget av tjänsten inte beskattas om uttaget av tillgången på grund av bestämmelsen i 23 kap. 9 § inte ska uttagsbeskattas. Lag (2007:1419).
13 §
Om skattskyldigheten för lågbeskattade inkomster i en utländsk juridisk person upphör, ska uttagsbeskattning inte ske. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:10: Av bestämmelsen, som är ny, framgår att det inte skall anses som uttag om skattskyldigheten för en andel i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster upphör. I förhållande till lagrådsremissen har några redaktionella ändringar gjorts.
23 kap. Underprisöverlåtelser
Prop. 2008/09:37: Såvitt gäller 15 § kommer dess första stycke, efter att andra stycket slopats, inte att innehålla någonting som inte redan framgår av stadgandet i 14 § första stycket. Hela paragrafen föreslås därför slopat.
Ändringen i 19 § innebär att tredje stycket tas bort och att bestämmelsen i övrigt sammanförs i ett stycke. Ändringarna är i huvudsak en följd av att ett svenskt handelsbolag inte längre kan vara överlåtare eller förvärvare. Det följer redan av 14 § att fysisk person kan ...
Upphävd: SFS 2008:1063 (Förändrade regler om underprisöverlåtelser för handelsbolag och för lagerandelar i byggnadsrörelse)
Tillämpningsområde
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om beskattningen vid underprisöverlåtelser. Det finns bestämmelser om - definitioner i 3-8 §§,
2 §
Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte om
- bestämmelserna om kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. ska tillämpas på överlåtelsen,
- överlåtelsen innebär att sådana andelar i fastighetsförvaltande företag som är lagertillgångar enligt 27 kap. 6 § delas ut enligt 42 kap. 16 § eller skiftas ut enligt 42 kap. 20 §,
- marknadsvärdet på tillgången är lika med eller lägre än tillgångens skattemässiga värde, eller
- överlåtelsen innebär att tillgångar förs över till en kvalificerad rederiverksamhet enligt 39 b kap.
Bestämmelserna i detta kapitel gäller inte heller om en kapitalvinst vid en avyttring är skattefri enligt bestämmelserna i 25 a kap. eller ersättningen ska tas upp som kapitalvinst på grund av bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 9 §. Bestämmelserna i 11 och 12 §§ tillämpas dock när en näringsbetingad andel, en andel som avses i 25 a kap. 3 a § eller en delägarrätt som avses i 25 a kap. 23 § överlåts utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat om
- det förvärvande företaget är ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening, ett svenskt handelsbolag, ett utländskt bolag som motsvarar något sådant företag och som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat inom EES,
- det förvärvande företaget inte, direkt eller indirekt, äger andel i det överlåtande företaget, och
- förutsättningarna i 19 § är uppfyllda. Lag (2016:887).
Prop. 2009/10:36: Andra stycket andra meningen har ändrats. Ändringen innebär att även företag som anges i 25 a kap. 3 § och som är delägare i ett svenskt handelsbolag, omfattas av bestämmelserna i 11 och 12 §§ när handelsbolaget överlåter en sådan delägarrätt som avses i 25 a kap. 23 §. Detta innebär att bestämmelserna i 11 och 12 §§, om att en underprisöverlåtelse inte ska medföra utdelningsbeskattning eller påverka anskaffningsvärdet på andelarna i det mottagande företaget, på motsvarande villkor som i ...
Prop. 2015/16:127: I första stycket införs en ny fjärde punkt av vilken det framgår att bestämmelserna om underprisöverlåtelser inte gäller om överlåtelsen innebär att tillgångar förs över till en kvalificerad rederiverksamhet. Vad som avses med kvalificerad rederiverksamhet anges i 39 b kap. 3–5 §§. Se
Prop. 2011/12:17: Ett tillägg har gjorts i andra stycket. Ändringen innebär att 23 kap. 11 och 12 §§ även ska tillämpas vid avyttring av en sådan andel i ett handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som enligt 25 a kap. 3 a § ska behandlas som näringsbetingad.
- RÅ 2008:52:En förutsättning för att bestämmelsen om underprisöverlåtelser i 23 kap. 11 § inkomstskattelagen ska bli tillämplig är att avyttringen sker till underpris i den mening som avses i 23 kap. 3 §. En sådan underprisöverlåtelse har ansetts föreligga i ett fall (I), medan i ett annat fall underlaget ansetts otillräckligt för att avgöra om fråga varit om en underprisöverlåtelse (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:140:Utdelningsbeskattning har ansetts inte kunna underlåtas vid en överlåtelse till underpris av näringsbetingade andelar mellan två aktiebolag med samma person som ägare. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2016:35:Vid uppdelning av verksamheten i en koncern på två företag genom en serie korsvisa överlåtelser till underpris har respektive företag - direkt eller indirekt genom dotterföretag - erhållit full kompensation. Överlåtelserna har bedömts utgöra byten som inte medför utdelningsbeskattning av de fysiska personer som är ägare till företagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2012:74:Ett aktiebolag överlåter näringsbetingade aktier i ett dotterbolag till ett annat aktiebolag, ägt av VD i dotterbolaget. Fråga vid tillämpning av bestämmelserna om underprisöverlåtelser om värdet av VD:s framtida arbetsinsatser i dotterbolaget ska betraktas som s.k. sidovederlag och om aktieägare i det överlåtande bolaget ska beskattas för utdelning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Definitioner
3 §
Med underprisöverlåtelse avses överlåtelse av en tillgång utan ersättning eller mot ersättning som understiger marknadsvärdet utan att detta är affärsmässigt motiverat, om villkoren i 14-29 §§ är uppfyllda.
- RÅ 2004:42:Underprisöverlåtelse av en hel näringsverksamhet bestående av fastigheter som utgör lagertillgångar mot en ersättning som överstiger det skattemässiga värdet men understiger taxeringsvärdet medför inte några beskattningskonsekvenser för överlåtaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2008:52:En förutsättning för att bestämmelsen om underprisöverlåtelser i 23 kap. 11 § inkomstskattelagen ska bli tillämplig är att avyttringen sker till underpris i den mening som avses i 23 kap. 3 §. En sådan underprisöverlåtelse har ansetts föreligga i ett fall (I), medan i ett annat fall underlaget ansetts otillräckligt för att avgöra om fråga varit om en underprisöverlåtelse (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2016:35:Vid uppdelning av verksamheten i en koncern på två företag genom en serie korsvisa överlåtelser till underpris har respektive företag - direkt eller indirekt genom dotterföretag - erhållit full kompensation. Överlåtelserna har bedömts utgöra byten som inte medför utdelningsbeskattning av de fysiska personer som är ägare till företagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2016:66:Fråga om det vid en aktieöverlåtelse mellan två bolag ska anses förekomma sidovederlag i form av arbetsinsatser och överlåtelsen därför inte utgör en underprisöverlåtelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2012 not 30:Skäl att inhämta förhandsavgörande av EU-domstolen förelåg inte eftersom det inte framkommit någon unionsrättslig fråga som hade betydelse för avgörandet av målet / Skatteflyktslagen ansågs tillämplig på ett förfarande med underprisöverlåtelse av fastighet till handelsbolag följt av skattefri försäljning av andelarna i handelsbolaget (förhandsbesked)
- HFD 2012:74:Ett aktiebolag överlåter näringsbetingade aktier i ett dotterbolag till ett annat aktiebolag, ägt av VD i dotterbolaget. Fråga vid tillämpning av bestämmelserna om underprisöverlåtelser om värdet av VD:s framtida arbetsinsatser i dotterbolaget ska betraktas som s.k. sidovederlag och om aktieägare i det överlåtande bolaget ska beskattas för utdelning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2014:54:Vid samtidiga och korsvisa fastighetsöverlåtelser till underpris inom en koncern har den avtalade ersättningen för respektive fastighet ansetts kunna ligga till grund för beskattningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2015:48:Överlåtelse av fastighet till aktiebolag mot ersättning som understiger taxeringsvärdet har behandlats som gåva vid inkomstbeskattningen. Denna bedömning påverkas inte av utgången i stämpelskattemålet NJA 2013 s. 886 (I och II). I mål II också fråga om övertagande av latent skatteskuld ska beaktas vid tillämpning av den s.k. huvudsaklighetsprincipen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2009:85:Värden avseende näringsbetingade aktier överförs från ett aktiebolag till ett annat. För ägaren till det förstnämnda bolaget har det värde som förts från hans bolag behandlats som utdelning eftersom han kompenserats genom att få förvärva fastighetsandelar för ett pris som satts under marknadsvärdet från ägaren av det andra bolaget. För denne har motsvarande belopp räknats in i ersättningen för fastighetsandelarna. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
4 §
Med företag avses i detta kapitel
- svenskt aktiebolag,
- svensk ekonomisk förening,
- svensk sparbank,
- svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,
- svensk stiftelse,
- svensk ideell förening, och
- utländskt bolag.
Vid tillämpning av 11 och 12 §§ avses med företag även ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag, ägs av ett sådant företag som anges i första stycket 1-7.
Som företag räknas inte privatbostadsföretag eller investmentföretag. Lag (2009:1413).
Prop. 2009/10:36: Andra stycket är nytt. Nuvarande andra stycket har flyttats till tredje stycket. Av bestämmelsen framgår att vid tillämpningen av 11 och 12 §§ ska med företag även avses ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag, ägs av ett sådant företag som anges i första stycket 1–7.
Prop. 2001/02:42: I konsekvens med att utländska skadeförsäkringsföretag föreslås bli konventionellt beskattade har denna kategori utgått i uppräkningen i andra stycket. Utländska associationer som avses i 6 kap. 8 § andra stycket omfattas inte av bestämmelsen.
- RÅ 2004:94:Uttagsbeskattning har skett när en stiftelses tillgångar övertagits av ett registrerat trossamfund enligt lagen om upplösning av stiftelser i vissa fall. Tillgångar som övertagits av trossamfundet har ansetts anskaffade till de värden som legat till grund för uttagsbeskattningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2003:61:Förhållandena vid tidpunkten för avyttring av en bostadsförenings fastighet är avgörande för om föreningen skall anses vara ett företag som kan genomföra en underprisöverlåtelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2006:74:Överlåtelse av en andel i ett privatbostadsföretag har inte ansetts som överlåtelse av en verksamhetsgren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
7 §
I detta kapitel anses innehav av andelar i ett företag som en näringsverksamhet eller som en verksamhetsgren om förvärvaren efter förvärvet under samma beskattningsår äger näringsbetingade andelar i företaget. Lag (2003:224).
- RÅ 2004:1:Ägare av två aktiebolag skall beskattas för utdelning när det ena bolaget för över egendom till underpris till det andra bolaget och förutsättningar för undantag från uttagsbeskattning inte föreligger. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
8 §
Om inventarier som överlåts bara är en del av överlåtarens samtliga inventarier, ska som skattemässigt värde anses en skälig del av hela värdet. Lag (2007:1419).
Beskattningen vid en underprisöverlåtelse
9 §
En underprisöverlåtelse ska inte medföra uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap.Lag (2007:1419).
- HFD 2016:35:Vid uppdelning av verksamheten i en koncern på två företag genom en serie korsvisa överlåtelser till underpris har respektive företag - direkt eller indirekt genom dotterföretag - erhållit full kompensation. Överlåtelserna har bedömts utgöra byten som inte medför utdelningsbeskattning av de fysiska personer som är ägare till företagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
10 §
Om ersättning inte lämnas med ett belopp som motsvarar minst tillgångens skattemässiga värde, ska överlåtelsen behandlas som om tillgången avyttras mot en ersättning som motsvarar det skattemässiga värdet. Tillgången anses i sådant fall förvärvad för samma belopp. Lag (2007:1419).
- RÅ 2004:42:Underprisöverlåtelse av en hel näringsverksamhet bestående av fastigheter som utgör lagertillgångar mot en ersättning som överstiger det skattemässiga värdet men understiger taxeringsvärdet medför inte några beskattningskonsekvenser för överlåtaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
11 §
Om tillgången överlåts av ett företag, ska överlåtelsen inte medföra att någon som direkt eller indirekt äger en andel i företaget, eller i fråga om ideella föreningar någon som är medlem i föreningen, ska ta upp skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen som utdelning. Överlåtelsen ska inte heller medföra att skillnaden ska tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst av
- förvärvaren,
- den som äger en kvalificerad andel i det förvärvande företaget, eller
- den som indirekt genom innehav av en kvalificerad andel äger en andel i det förvärvande företaget.
Om tillgången överlåts till en fysisk person och ersättning inte lämnas, gäller bestämmelserna i första stycket inte för det belopp som motsvarar det skattemässiga värdet av tillgången. Om ersättning lämnas med belopp som understiger det skattemässiga värdet, gäller bestämmelserna i första stycket inte det belopp som motsvarar skillnaden mellan det skattemässiga värdet och ersättningen. Lag (2008:1063).
Prop. 2001/02:46: Ändringen i första stycket innebär att underprisöverlåtelser enligt huvudregeln kan medföra tjänstebeskattning, om övriga förutsättningar för en sådan beskattning är uppfyllda. Bestämmelsen i andra meningen är ett undantag från vad som gäller enligt allmänna regler i inkomstslaget tjänst. Av meningen framgår att tjänstebeskattning aldrig kan komma i fråga för den som äger en kvalificerad andel i det förvärvande företaget och den som indirekt genom innehav av en kvalificerad andel äger en ...
- RÅ 2008:52:En förutsättning för att bestämmelsen om underprisöverlåtelser i 23 kap. 11 § inkomstskattelagen ska bli tillämplig är att avyttringen sker till underpris i den mening som avses i 23 kap. 3 §. En sådan underprisöverlåtelse har ansetts föreligga i ett fall (I), medan i ett annat fall underlaget ansetts otillräckligt för att avgöra om fråga varit om en underprisöverlåtelse (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:1:Ägare av två aktiebolag skall beskattas för utdelning när det ena bolaget för över egendom till underpris till det andra bolaget och förutsättningar för undantag från uttagsbeskattning inte föreligger. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2016:35:Vid uppdelning av verksamheten i en koncern på två företag genom en serie korsvisa överlåtelser till underpris har respektive företag - direkt eller indirekt genom dotterföretag - erhållit full kompensation. Överlåtelserna har bedömts utgöra byten som inte medför utdelningsbeskattning av de fysiska personer som är ägare till företagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2016:66:Fråga om det vid en aktieöverlåtelse mellan två bolag ska anses förekomma sidovederlag i form av arbetsinsatser och överlåtelsen därför inte utgör en underprisöverlåtelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2012:74:Ett aktiebolag överlåter näringsbetingade aktier i ett dotterbolag till ett annat aktiebolag, ägt av VD i dotterbolaget. Fråga vid tillämpning av bestämmelserna om underprisöverlåtelser om värdet av VD:s framtida arbetsinsatser i dotterbolaget ska betraktas som s.k. sidovederlag och om aktieägare i det överlåtande bolaget ska beskattas för utdelning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2011:19:Ett helt familjeägt aktiebolag överlåter till bokfört värde aktier i ett dotterbolag till ett nybildat aktiebolag som ägs av familjemedlemmarna och till viss del av verkställande direktören i dotterbolaget. Fråga om det av bestämmelsen i 23 kap. 11 § första stycket 2 inkomstskattelagen följer att denne inte ska beskattas i inkomstslaget tjänst med anledning av överlåtelsen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
12 §
Om tillgången förvärvas av ett företag, ska skillnaden mellan marknadsvärdet och ersättningen inte räknas som utgift för förbättring av en andel i företaget eller av en andel i företag som, direkt eller indirekt, äger andel i det förvärvande företaget.
Om tillgången förvärvas från en andelsägare i företaget gäller följande. Lämnas inte ersättning för tillgången, gäller bestämmelserna i första stycket inte det belopp som motsvarar det skattemässiga värdet av tillgången. Lämnas ersättning med belopp som understiger det skattemässiga värdet, gäller bestämmelserna i första stycket inte det belopp som motsvarar skillnaden mellan det skattemässiga värdet och ersättningen. Lag (2007:1419).
- RÅ 2008:52:En förutsättning för att bestämmelsen om underprisöverlåtelser i 23 kap. 11 § inkomstskattelagen ska bli tillämplig är att avyttringen sker till underpris i den mening som avses i 23 kap. 3 §. En sådan underprisöverlåtelse har ansetts föreligga i ett fall (I), medan i ett annat fall underlaget ansetts otillräckligt för att avgöra om fråga varit om en underprisöverlåtelse (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
13 §
Avser underprisöverlåtelsen en näringsfastighet som är kapitaltillgång eller näringsbostadsrätt, tillämpas inte bestämmelserna i 26 kap. 2 § första stycket 5 om återföring av utgifter för förbättrande reparationer och underhåll. Lag (2000:78).
Villkor för en underprisöverlåtelse
Överlåtaren och förvärvaren
14 §
Överlåtaren och förvärvaren ska vara en fysisk person eller ett företag.
En svensk stiftelse eller en svensk ideell förening får inte vara förvärvare. En svensk stiftelse får dock vid ombildning av sparbank till bankaktiebolag enligt 8 kap.sparbankslagen (1987:619) förvärva aktier från sparbanken. Vidare får en svensk ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap. förvärva en tillgång från en annan ideell förening.
Ett livförsäkringsföretag får vara förvärvare bara i fråga om tillgångar som ingår i sådan verksamhet som enligt 39 kap. 4 § ska beskattas enligt reglerna för skadeförsäkringsföretag. Lag (2008:1063).
- RÅ 2004:94:Uttagsbeskattning har skett när en stiftelses tillgångar övertagits av ett registrerat trossamfund enligt lagen om upplösning av stiftelser i vissa fall. Tillgångar som övertagits av trossamfundet har ansetts anskaffade till de värden som legat till grund för uttagsbeskattningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Skattskyldighet
16 §
Förvärvaren ska omedelbart efter förvärvet vara skattskyldig för inkomst av en näringsverksamhet i vilken tillgången ingår. En tillgång anses ingå i en näringsverksamhet bara om ersättningen eller kapitalvinsten vid en avyttring ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet.
Inkomsten av näringsverksamheten eller en del av näringsverksamheten där tillgången ingår får inte vara undantagen från beskattning på grund av ett skatteavtal. Lag (2008:1063).
Prop. 1999/2000:82: I paragrafen anges att förvärvaren omedelbart efter förvärvet skall vara skattskyldig för inkomst av en näringsverksamhet i vilken tillgången ingår. Av 8 § den upphävda lagen (1998:1600) om beskattningen vid överlåtelser till underpris, UPL, framgick att vid tillämpning av bestämmelserna i den lagen ingick en tillgång i en näringsverksamhet bara om ersättning eller kapitalvinst vid avyttring av tillgången utgjorde intäkt av näringsverksamhet. ...
- RÅ 2010 not 34:Uttagsbeskattning skulle ske när aktier som utgjort lagertillgångar efter en överlåtelse blev näringsbetingade (förhandsbesked)
När rätt till avdrag för koncernbidrag saknas
17 §
Om överlåtaren inte med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till förvärvaren avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker, ska överlåtarens hela näringsverksamhet, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller en verksamhetsgren överlåtas. Lag (2008:1063).
- RÅ 2004:1:Ägare av två aktiebolag skall beskattas för utdelning när det ena bolaget för över egendom till underpris till det andra bolaget och förutsättningar för undantag från uttagsbeskattning inte föreligger. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:140:Utdelningsbeskattning har ansetts inte kunna underlåtas vid en överlåtelse till underpris av näringsbetingade andelar mellan två aktiebolag med samma person som ägare. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2012:58:Ett aktiebolag vars tillgångar består uteslutande av aktier i dotterbolag och av fordringar överlåter samtliga sina tillgångar och skulder. Överlåtelsen har ansetts uppfylla villkoret i 23 kap. 17 § inkomstskattelagen att den ska avse bolagets hela näringsverksamhet. Även fråga om skatteflyktslagen är tillämplig. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2005:3:Andelar i ett moderbolag har inte ansetts kvalificerade när andelsägaren inte i betydande omfattning är verksam vare sig i moderbolaget eller i dess dotterbolag, men däremot i ett annat fåmansföretag som bedriver verksamhet som är likartad med verksamheten i dotterbolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Kvalificerade andelar
18 §
Om överlåtaren är en fysisk person och förvärvaren är ett företag, ska samtliga andelar i företaget vara kvalificerade. Lag (2007:1419).
19 §
Om överlåtaren och förvärvaren är företag och om någon andel i det överlåtande företaget är kvalificerad, ska minst samma andel av andelarna i det förvärvande företaget vara kvalificerade som andelen kvalificerade andelar i det överlåtande företaget. Med kvalificerad andel avses i denna paragraf inte en sådan marknadsnoterad andel i ett överlåtande företag som anses kvalificerad enligt 57 kap. 7, 7 a eller 7 b §. Lag (2008:1063).
Prop. 2006/07:2: Bestämmelsen i nuvarande andra stycket andra meningen innebär att andelar i överlåtande företag inte anses som kvalificerade om de enbart är kvalificerade enligt 7 § första eller andra stycket. Som utvecklats i avsnitt 4.5.6 kan detta skapa en möjlighet att kringgå reglerna i 57 kap. genom att värden förs från företag med särskilt kvalificerade andelar till företag som inte alls omfattas av beskattning enligt 57 kap. ...
Prop. 2005/06:40: I paragrafen finns bestämmelser om villkor för en underprisöverlåtelse om överlåtaren är ett företag och om någon andel i företaget är kvalificerad. I 23 kap. 9–13 §§ finns bestämmelser om beskattningen vid en underprisöverlåtelse.
Bestämmelsen i andra stycket ändras bara genom att hänvisningen till 57 kap. 6 § andra stycket ändras till 57 kap. 7 § första eller andra stycket. Den bestämmelse som fanns i 57 kap. 6 § andra stycket och som tog sikte på mottagna andelar vid ett ...
- RÅ 2004:140:Utdelningsbeskattning har ansetts inte kunna underlåtas vid en överlåtelse till underpris av näringsbetingade andelar mellan två aktiebolag med samma person som ägare. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2005:3:Andelar i ett moderbolag har inte ansetts kvalificerade när andelsägaren inte i betydande omfattning är verksam vare sig i moderbolaget eller i dess dotterbolag, men däremot i ett annat fåmansföretag som bedriver verksamhet som är likartad med verksamheten i dotterbolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
22 §
En andel i ett sådant överlåtande eller förvärvande företag som, direkt eller indirekt, innehas av ett annat företag, ska anses kvalificerad till den del som svarar mot förhållandet mellan kvalificerade andelar i det andra företaget och övriga andelar i det andra företaget. Lag (2007:1419).
- RÅ 2005:3:Andelar i ett moderbolag har inte ansetts kvalificerade när andelsägaren inte i betydande omfattning är verksam vare sig i moderbolaget eller i dess dotterbolag, men däremot i ett annat fåmansföretag som bedriver verksamhet som är likartad med verksamheten i dotterbolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
23 §
Villkoret i 18 och 19 §§ om att en andel i ett förvärvande företag ska vara kvalificerad ska anses uppfyllt även om andelen först efter förvärvet men under samma år hos samma ägare blir kvalificerad. Lämnas utdelning på andelen efter förvärvet men under samma år hos samma ägare, ska andelen vara kvalificerad vid tidpunkten för utdelningen. Lag (2008:1063).
23 a §
Vid tillämpningen av 18, 19 och 22 §§ ska en andel i ett förvärvande företag som är kvalificerad bara enligt 57 kap. 7, 7 a eller 7 b § inte anses som en kvalificerad andel. Sådana andelar ska dock anses kvalificerade vid tillämpning av 19 § till den del som andelarna i det överlåtande företaget är kvalificerade bara enligt 57 kap. 7, 7 a eller 7 b §. Lag (2008:1063).
Prop. 2006/07:2: Paragrafen är ny och innebär enligt första meningen att ett företag vars andelar enbart är särskilt kvalificerade inte kan vara förvärvande företag i sådana underprisöverlåtelser som avses i 18–22 §§, dvs. om andelarna i det överlåtande företaget är kvalificerade eller om överlåtaren är en fysisk person eller ett svenskt handelsbolag. Bestämmelsen skall tillämpas även på sådana indirekta förvärv där 22 § skulle vara tillämplig för förvärvaren. Den nya bestämmelsen innebär en ändring genom att det ...
Underskott hos förvärvaren
24 §
Om förvärvaren är en fysisk person, får det under beskattningsåret före det beskattningsår då överlåtelsen sker inte ha uppkommit underskott i den näringsverksamhet hos honom som förvärvet avser. Vidare gäller att personen inte får ha rätt till avdrag för underskott i annan näringsverksamhet enligt 62 kap.2-4 §§.
27 §
Om förvärvaren är ett företag, får det under beskattningsåret före det beskattningsår då överlåtelsen sker inte ha uppkommit underskott hos förvärvaren eller hos ett företag till vilket förvärvaren kan med avdragsrätt lämna koncernbidrag avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker.
28 §
Bestämmelserna i 27 § tillämpas inte om överlåtaren kan med avdragsrätt lämna koncernbidrag till förvärvaren under det beskattningsår då överlåtelsen sker.
Bestämmelserna i första stycket tillämpas inte om en sådan begränsning av rätt till avdrag för underskott (avdragsbegränsning) som anges i koncernbidragsspärren i 40 kap. 18 § gäller om förvärvaren får koncernbidrag från överlåtaren avseende det beskattningsår då överlåtelsen sker. Avdragsbegränsning får inte heller gälla om ett företag, till vilket förvärvaren kan med avdragsrätt lämna koncernbidrag utan att avdragsbegränsning gäller för företaget, indirekt via förvärvaren får koncernbidrag avseende samma beskattningsår från överlåtaren. Lag (2000:1341).
29 §
En fysisk person eller ett företag får avstå från att utnyttja underskott som avses i 24-27 §§. I sådant fall ska det bortses från underskottet vid tilllämpning av dessa bestämmelser. Lag (2007:1419).
24 kap. Räntor och utdelningar i inkomstslaget näringsverksamhet
- 24a kap. 11 § 2 st, övg. best. SFS 2018:1206 2 p, 24a kap. 14 § 2 st, övg. best. SFS 2018:1206 1 st, övg. best. SFS 2018:1206 1N4 st, 56 kap. 8 § 1 st 4 p, 24a kap. 13 § 2 st, övg. best. SFS 2012:757 2 p, 24a kap. 16 § 2 st, övg. best. SFS 2008:1343 2 p, 25 kap. 2 § 3 st, övg. best. SFS 2019:1241 4 p
- 4 § 7 st Kupongskattelag (1970:624)
Ändrad: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 2000:494 (Registrering av medlemsfrämjande föreningar), 2020:1077 (Justerande bestämmelser om avdrag för koncernbidragsspärrade underskott och avdrag för negativt räntenetto), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner), 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn), 2004:1147 (Genomförande av ändringar i moder- och dotterbolagsdirektivet), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2012:757 (Budgetpropositionen för 2013), 2019:1241 (Genomförande av regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar)
Upphävd: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn), 2019:1241 (Genomförande av regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar)
Innehåll
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om
- vad som avses med ränteutgifter och ränteinkomster i 2-4 §§,
- tillämpning i inkomstslaget näringsverksamhet av vissa bestämmelser i inkomstslaget kapital i 5 och 6 §§,
- partiell fission i 7 §,
- kapitalrabatt på optionslån i 8 §,
- avdragsförbud för ränteutgifter på vissa efterställda skulder i 9 §,
- avdragsrätt för ränteutgifter på vinstandelslån i 10-15 §§,
- avdragsförbud för ränteutgifter på skulder till företag i vissa icke samarbetsvilliga stater eller jurisdiktioner i 15 a och 15 b §§,
- särskild avdragsbegränsning för ränteutgifter på vissa skulder till företag i intressegemenskap i 16-20 §§,
- avdragsbegränsning för negativa räntenetton i 21-29 §§,
- avdrag för lämnad utdelning i 30 §, och
- skattefria utdelningar i 31-42 §§.
En bestämmelse om skattefrihet för utdelning från privatbostadsföretag finns i 15 kap. 4 §. Lag (2020:1072).
Prop. 2006/07:2: I paragrafen tas en hänvisning in till den nya paragrafen om partiell fission.
Prop. 2019/20:13: Ändringen i paragrafens första stycke är en följd av att paragraferna 15 a–15 e §§ ska upphöra att gälla och innebär att hänvisningen till bestämmelserna i kapitlet om avdragsförbud för ränteutgifter vid vissa gränsöverskridande situationer tas bort.
Övervägandena finns i avsnitt 5.1.
Prop. 2008/09:65: Paragrafen utökas med en hänvisning till 10 a–10 e §§.
Definition av ränteutgifter och ränteinkomster
2 §
Med ränteutgifter avses i detta kapitel
- ränta och andra utgifter för kredit, och
- utgifter som är jämförbara med ränta.
Bestämmelser om i vilken utsträckning leasingavgifter samt ersättningar i form av livränta och liknande utbetalningar för avyttrade tillgångar behandlas som ränteutgifter finns i 24 a kap.11–13 §§ och 44 kap.35 och 37–39 §§.
Valutakursförluster omfattas bara vid tillämpning av 21–29 §§ och bara i den utsträckning som framgår av 4 §. Lag (2018:1206).
Prop. 2005/06:39: I paragrafen anges att vissa bestämmelser i inkomstslaget kapital skall tillämpas i inkomstslaget näringsverksamhet. Ändringarna medför att bestämmelserna om utnyttjande av företrädesrätt till teckning av kapitalandelslån skall tillämpas även i inkomstslaget näringsverksamhet. Vidare byts ordet ”nedsättning” ut mot ”minskning” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen (2005:551).
- HFD 2021:62:Ett bolags inkomster som beräknas enligt en s.k. effektivräntemetod och som enligt god redovisningssed är ränta, har inte ansetts vara ränteinkomster vid tillämpningen av bestämmelserna om avdragsbegränsning för negativa räntenetton. Vid förvärv av en fordran har endast den del av den avtalade räntan som belöper på tid efter förvärvet ansetts vara ränteinkomst hos bolaget vid beräkningen av räntenettot. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2021:63:En i förväg avtalad nedsättning av priset för en vara, som sker vid betalning i förtid, har inte ansetts vara en ränteinkomst för köparen vid tillämpningen av bestämmelserna om avdragsbegränsning för negativa räntenetton. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2006:619 (Beskattning av europakooperativ), 2005:1142 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet), 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 2018:1143 (En omreglerad spelmarknad), 2018:1165 (Återbetalning av medlemsinsatser i arbetskooperativ), 2003:1075 (Avdrag för utdelning på insatsemissioner)
3 §
Med ränteinkomster avses i detta kapitel inkomster som motsvarar ränteutgifter enligt 2 §. Bestämmelser om i vilken utsträckning leasingavgifter behandlas som ränteinkomster finns i 24 a kap.14–16 §§.
Valutakursvinster omfattas bara i den utsträckning som framgår av 4 §. Lag (2018:1206).
- HFD 2021:62:Ett bolags inkomster som beräknas enligt en s.k. effektivräntemetod och som enligt god redovisningssed är ränta, har inte ansetts vara ränteinkomster vid tillämpningen av bestämmelserna om avdragsbegränsning för negativa räntenetton. Vid förvärv av en fordran har endast den del av den avtalade räntan som belöper på tid efter förvärvet ansetts vara ränteinkomst hos bolaget vid beräkningen av räntenettot. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2021:63:En i förväg avtalad nedsättning av priset för en vara, som sker vid betalning i förtid, har inte ansetts vara en ränteinkomst för köparen vid tillämpningen av bestämmelserna om avdragsbegränsning för negativa räntenetton. Förhandsbesked om inkomstskatt.
3 a §
Har betecknats 24 kap. 7 § genom lag (2018:1206).
Prop. 2006/07:2: Paragrafen är ny. Vid en partiell fission är det andelsägarna i det överlåtande företaget som erhåller ersättning från det övertagande företaget. Av första stycket framgår att denna ersättning skall anses som utdelning från det överlåtande företaget. En partiell fission skall skatterättsligt behandlas på samma sätt som om det överlåtande företaget
erhållit ...
4 §
Vid tillämpning av 21–29 §§ gäller följande. Om valutarisken avseende en skuld i utländsk valuta har säkrats genom ett derivatinstrument, ska en valutakursförändring på skulden anses vara en ränteutgift respektive en ränteinkomst enligt 2 eller 3 §.
Om derivatinstrumentet är en kapitaltillgång, ska det på balansdagen värderas på motsvarande sätt som i 14 kap. 8 §. Värdeförändringen ska anses vara en ränteutgift eller en ränteinkomst enligt 2 eller 3 §. I de fall derivatinstrumentet har avyttrats före balansdagen ska den kapitalvinst eller kapitalförlust som uppkommer vid avyttringen anses vara en ränteutgift eller en ränteinkomst enligt 2 eller 3 §.
Om derivatinstrumentet utgör lager som tas upp till verkligt värde enligt 17 kap. 20 §, ska värdeförändringen anses vara en ränteutgift eller ränteinkomst enligt 2 eller 3 §. Om derivatinstrumentet utgör lager som inte tas upp till verkligt värde enligt 17 kap. 20 §, ska andra stycket tillämpas.
Första–tredje styckena gäller även i de fall skulden och derivatinstrumentet finns hos olika företag i en intressegemenskap enligt 22 §. Denna paragraf gäller även lånefordran i de fall valutarisken har säkrats genom ett derivatinstrument. Lag (2018:1206).
Tillämpning av vissa bestämmelser i inkomstslaget kapital
4 a §
Har betecknats 24 kap. 9 § genom lag (2018:1206).
Hänvisningar
5 §
I inkomstslaget näringsverksamhet tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget kapital om
- utnyttjande av företrädesrätt till teckning av vinstandelslån eller kapitalandelslån i 42 kap. 15 §,
- utdelning av andelar i dotterbolag i 42 kap. 16 §,
- utbetalningar vid minskning av aktiekapital, bunden överkursfond eller reservfond och liknande förfaranden i 42 kap. 17 §,
- tilldelning av inlösenaktier i 42 kap. 17 a §,
- utskiftning från ideella föreningar i 42 kap. 18 §,
- utskiftning och utbetalning från ekonomiska föreningar i 42 kap.19-21 §§,
- emission i ekonomiska föreningar i 42 kap. 21 a §,
- utdelning från i utlandet delägarbeskattade juridiska personer och från utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster i 42 kap. 22 §,
- utdelning och utskiftning från dödsbon efter personer som var begränsat skattskyldiga vid dödsfallet i 42 kap. 23 §,
- skattetillgodohavanden i 42 kap. 24 §,
- spel i 42 kap. 25 §, och
- schablonintäkt i 42 kap. 43 §. Lag (2023:789).
Prop. 2019/20:194: I paragrafen anges att vissa bestämmelser som gäller i inkomstslaget kapital ska tillämpas också i inkomstslaget näringsverksamhet. Den ändras med anledning av att det införs ytterligare en överkursfond, en bunden överkursfond. Övervägandena finns i avsnitt 8.
Tillägget i tredje strecksatsen av den bundna överkursfonden innebär att utbetalningar vid minskning av den fonden ska behandlas på samma ...
Prop. 2017/18:296: Genom ändringen i första stycket sjunde strecksatsen görs bestämmelsen i 42 kap. 22 § uttryckligen tillämplig på såväl utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster som i utlandet delägarbeskattade juridiska personer. Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Övervägandena finns i avsnitt 5.11.
- HFD 2012:13:Fråga om avdrag enligt bestämmelserna om vinstandelsränta. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Utdelning av vissa andelar
6 §
Om andelarna i det utdelade bolaget i de fall som avses i 42 kap.16 eller 20 § blir lagertillgångar hos mottagaren, ska det lägsta av andelarnas anskaffningsvärde och deras verkliga värde tas upp som intäkt av mottagaren. I 17 kap.6 och 7 §§ finns bestämmelser om hur anskaffningsvärdet ska bestämmas i sådana fall. Lag (2018:1206).
Partiell fission
7 §
Vid en partiell fission ska den ersättning som andelsägaren i det överlåtande företaget erhåller från det övertagande företaget anses som utdelning från det överlåtande företaget.
Om andelarna i det överlåtande företaget är kapitaltillgångar hos andelsägaren, ska utdelning i form av andelar i det övertagande företaget inte tas upp.
Om andelarna i det överlåtande företaget är lagertillgångar hos andelsägaren, ska utdelning i form av andelar inte tas upp till ett högre belopp än vad utdelningen medför i nedskrivning av andelsägarens andelar i det överlåtande företaget. Lag (2018:1206).
Kapitalrabatt på optionslån
8 §
Om ett svenskt aktiebolag ger ut skuldebrev som är förenade med köp- eller teckningsoption avseende aktier, får bolaget inte dra av en sådan skillnad mellan emissionspriset och skuldebrevets marknadsvärde som beror på optionen. Lag (2018:1206).
Avdragsförbud för ränteutgifter på vissa efterställda skulder
9 §
Ett företag som omfattas av någon av följande EU- förordningar får inte dra av ränteutgifter på efterställda skulder som får ingå i kapitalbasen vid tillämpning av respektive förordning. Detta gäller företag som omfattas av
- Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012, eller
- Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2033 av den 27 november 2019 om tillsynskrav för värdepappersföretag och om ändring av förordningarna (EU) nr 1093/2010, (EU) nr 575/2013, (EU) nr 600/2014 och (EU) nr 806/2014.
Ett svenskt försäkringsföretag som omfattas av 7 kap.försäkringsrörelselagen (2010:2043) eller av lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag får inte dra av ränteutgifter på efterställda skulder som får ingå i kapitalbasen vid tillämpning av dessa lagar.
Ett utländskt försäkringsföretag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II), får inte dra av ränteutgifter på efterställda skulder som får ingå i kapitalbasen vid tillämpning av nationell lagstiftning som genomför det direktivet.
Ett utländskt tjänstepensionsinstitut får inte dra av ränteutgifter på efterställda skulder som får ingå i kapitalbasen vid tillämpning av nationell lagstiftning som genomför Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut. Vad som avses med ett utländskt tjänstepensionsinstitut framgår av 39 kap. 13 a §. Lag (2021:489).
Prop. 2020/21:173: Paragrafen innehåller bestämmelser om avdragsförbud för ränteutgifter på vissa efterställda skulder. Övervägandena finns i avsnitten 6.4, 14.5.1 och 14.5.3.
Prop. 2018/19:161: Paragrafen reglerar när det föreligger ett avdragsförbud för ränta på vissa efterställda skulder. Ändringen i andra stycket innebär att ett svenskt tjänstepensionsföretag som omfattas av lagen om tjänstepensionsföretag inte får dra av ränteutgifter på efterställda skulder som får ingå i kapitalbasen vid tillämpning av den lagen. Ett motsvarande ränteavdragsförbud gäller i dag för svenska försäkringsföretag.
I paragrafen införs också ett nytt fjärde stycke. Av den ...
- HFD 2020:43:En bank har en efterställd skuld som bara delvis får ingå i bankens kapitalbas. Banken har ansetts ha rätt till avdrag för ränta på den del av skulden som inte får ingå i kapitalbasen. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Avdragsrätt för ränteutgifter på vinstandelslån
Huvudregler
10 §
Ett svenskt aktiebolag, en svensk ekonomisk förening eller ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag som har tagit upp ett vinstandelslån, får dra av vinstandelsräntan bara i den utsträckning som följer av 11–15 §§.
Med vinstandelsränta avses ränta vars storlek är beroende av det låntagande företagets utdelning eller vinst och med vinstandelslån avses ett lån med ränta som helt eller delvis är vinstandelsränta.
För annan ränta på vinstandelslån gäller allmänna bestämmelser om avdrag i näringsverksamheten. Lag (2018:2040).
Emissioner på den allmänna marknaden
11 §
Vinstandelsräntan ska dras av om lånet har bjudits ut till teckning på den allmänna marknaden.
Om det låntagande företaget är ett fåmansföretag, får vinstandelsräntan dock inte dras av till den del den betalas till någon som
- är andelsägare i företaget,
- är företagsledare i företaget,
- är närstående till någon som avses i 1 eller 2, eller
- på annan grund har sådan intressegemenskap med företaget som anges i 14 kap. 20 §. Lag (2018:1206).
Riktade emissioner
12 §
Om en eller flera personer har fått ensamrätt eller företrädesrätt till teckning av lånet, ska vinstandelsräntan dras av om ensamrätten eller företrädesrätten inte har lämnats till någon som
- är andelsägare i det låntagande företaget,
- har sådan intressegemenskap med företaget som anges i 14 kap. 20 §,
- är företagsledare i företaget om det är ett fåmansföretag,
- är närstående till en företagsledare eller andelsägare i företaget om det är ett fåmansföretag. Lag (2018:1206).
13 §
Är andelarna i det låntagande företaget upptagna till handel på en reglerad marknad i Sverige, ska vinstandelsräntan dras av även om de som äger andelar i företaget har fått en sådan företrädesrätt till teckning av lånet som har lämnats i förhållande till deras innehav av andelar.
Om räntan ska dras av, ska det sammanlagda värde som genom företrädesrätterna kan anses ha tillförts andelsägarna tas upp av företaget. Värdet ska tas upp som intäkt det beskattningsår då teckningen av lånet avslutas. Lag (2018:1206).
Prop. 2004/05:27: I paragrafen görs en redaktionell ändring i hänvisningen till de villkor som skall vara uppfyllda för att en andel skall anses som näringsbetingad. Någon hänvisning till 16 § är inte nödvändig eftersom den bestämmelsen redan hänvisar till villkor i 13 och 14 §§.
- HFD 2017:29:Ett ”company limited by shares” i Brittiska Jungfruöarna har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om skattefrihet för utdelning och kapitalvinst på näringsbetingade andelar. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- RÅ 2009:100:En rysk association har ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om näringsbetingade andelar. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2012 not 32:Aktiebolag beskattades för utdelning på aktier som bolaget inte ägde (förhandsbesked) / Fysisk person som överlåtit sin rätt till utdelning från ett aktiebolag beskattades inte för belopp som aktiebolaget betalade ut till annan som hade rätt till utdelningen (förhandsbesked)
- RÅ 2005:48:Fråga om aktieinnehav är näringsbetingat. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2012 not 34:Fråga om aktier i dotterbolag till fastighetsförvaltande bolag var näringsbetingade eller lagertillgångar (förhandsbesked) / Fråga om aktier i dotterbolag till fastighetsförvaltande bolag var näringsbetingade eller lagertillgångar: Inkomst av näringsverksamhet
Ändrad: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2004:1147 (Genomförande av ändringar i moder- och dotterbolagsdirektivet)
Upphävd: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar)
14 §
Skatteverket får medge att vinstandelsräntan dras av även om en eller flera som äger andelar i företaget har förbehållits rätt till teckning av lånet. En förutsättning för ett sådant beslut är att lånevillkoren kan antas ha bestämts på affärsmässig grund med hänsyn till omständigheterna när lånet togs upp.
Skatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2018:1206).
Prop. 2007/08:12: I paragrafens andra stycke läggs fission till. Ändringen innebär att en andel ska anses vara marknadsnoterad om den tidigare varit marknadsnoterad men noteringen har upphört i samband med ett fissionsförfarande.
- RÅ 2005:48:Fråga om aktieinnehav är näringsbetingat. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2008:67:Fråga om aktieinnehav är näringsbetingat. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2017:56:En stiftelses innehav av marknadsnoterade andelar i en bank har inte ansetts vara näringsbetingat enligt den s.k. utredningsregeln i 24 kap. 14 § första stycket 3 inkomstskattelagen. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Upphävd: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar)
15 §
Om det låntagande företaget är ett fåmansföretag, får vinstandelsräntan inte dras av – även om förutsättningarna för avdrag i 12, 13 eller 14 § är uppfyllda – till den del den betalas till någon som
- är andelsägare i företaget,
- är företagsledare i företaget,
- är närstående till någon som avses i 1 eller 2, eller
- på annan grund har sådan intressegemenskap med företaget som anges i 14 kap. 20 §. Lag (2018:1206).
- RÅ 2001:6:Fråga om förutsättningarna för att en stiftelse, vars verksamhet avser innehav och förvaltning av aktier, skall bli frikallad från skattskyldighet för utdelning på aktier enligt de regler som gäller för utdelning på s.k. näringsbetingade aktier. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner), 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn)
Upphävd: SFS 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning), 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2019:1241 (Genomförande av regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar)
Avdragsförbud för ränteutgifter på skulder till företag i vissa icke samarbetsvilliga stater eller jurisdiktioner
15 a §
Med företag avses i 15 b § juridiska personer och svenska handelsbolag. Lag (2020:1072).
Prop. 2020/21:26: Paragrafen är ny och innehåller en bestämmelse om vad som avses med företag vid tillämpning av avdragsförbudet för ränteutgifter i 15 b §. Med ”företag” avses juridiska personer och svenska handelsbolag. Vad som sägs om svenska handelsbolag gäller också i fråga om europeiska ekonomiska intressegrupperingar (5 kap. 2 § andra stycket).
Bestämmelsen behandlas i avsnitt 5.3. ...
Upphävd: SFS 2019:1241 (Genomförande av regler i EU:s direktiv mot skatteundandraganden för att neutralisera effekterna av hybrida missmatchningar)
15 b §
Ett företag får inte dra av ränteutgifter avseende en skuld till ett företag som hör hemma i en stat eller jurisdiktion som är upptagen i en gällande och offentliggjord förteckning över stater eller jurisdiktioner utanför Europeiska unionen som av medlemsstaterna gemensamt har bedömts vara icke samarbetsvilliga på skatteområdet.
Första stycket gäller bara ränteutgifter som belöper sig på den tid då staten eller jurisdiktionen är upptagen i förteckningen. Lag (2020:1072).
Särskild begränsning i avdragsrätten för ränteutgifter på vissa skulder till företag i intressegemenskap
Definitioner
16 §
Med företag avses i 17–20 §§ juridiska personer och svenska handelsbolag.
Företag ska vid tillämpning av 18–20 §§ anses vara i intressegemenskap med varandra om
- ett av företagen, direkt eller indirekt, genom ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i det andra företaget, eller
- företagen står under i huvudsak gemensam ledning. Lag (2018:1206).
Prop. 2002/03:96: I första stycket har redaktionella ändringar gjorts. För tillämpningen av bestämmelsen krävs att villkoren i 13–15 §§ i tillämpliga delar är uppfyllda. Andelen kan även vara en näringsbetingad andel enligt de
Prop. 2003/04:10: Den nyligen införda bestämmelsen i 15 § om jämförlig beskattning infördes i avvaktan på att de nya CFC-reglerna skulle träda i kraft. Med beaktande av de nu lämnade förslagen till nytt 39 a kap. kan således denna bestämmelse utgå.
Hänvisningen i 16 § första stycket till 13–15 §§ har därför ändrats till 13 och 14 §§.
Prop. 2010/11:52: Ändringen är en anpassning till att Lissabonfördraget har trätt i kraft.
- RÅ 2001:6:Fråga om förutsättningarna för att en stiftelse, vars verksamhet avser innehav och förvaltning av aktier, skall bli frikallad från skattskyldighet för utdelning på aktier enligt de regler som gäller för utdelning på s.k. näringsbetingade aktier. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2011:293 (Följdändringar inom skatte- och tullområdet med anledning av Lissabonfördraget), 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning), 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)
17 §
En andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska behandlas som en delägarrätt vid tillämpningen av 19 §. Lag (2018:1206).
- HFD 2017:29:Ett ”company limited by shares” i Brittiska Jungfruöarna har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om skattefrihet för utdelning och kapitalvinst på näringsbetingade andelar. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2012 not 32:Aktiebolag beskattades för utdelning på aktier som bolaget inte ägde (förhandsbesked) / Fysisk person som överlåtit sin rätt till utdelning från ett aktiebolag beskattades inte för belopp som aktiebolaget betalade ut till annan som hade rätt till utdelningen (förhandsbesked)
17 a §
Har betecknats 24 kap. 36 § genom lag (2018:1206).
Prop. 2004/05:27: Bestämmelsen är ny och avser utdelning på andelar i vissa utländska associationer som hör hemma i en medlemsstat i Europeiska unionen (EU) men som inte är näringsbetingade enligt bestämmelserna i 16 §.
Första och andra styckena har sin motsvarighet i 16 § första stycket och 17 § men avser i stället andelar i företag som inte kan anses motsvara andelar i aktiebolag och ekonomiska föreningar. I bestämmelsen i andra stycket ges undantag från röstvillkoret i 14 § 2. Även om det ...
17 b §
Har betecknats 24 kap. 37 § genom lag (2018:1206).
Prop. 2009/10:36: Paragrafen och rubriken närmast före är ny.
Första stycket innebär att utdelning som lämnas på andelar som ägs av handelsbolag inte ska tas upp av sådana delägare som kan äga näringsbetingade andelar. Andelar som ägs av handelsbolag är dock inte näringsbetingade. Utdelning till handelsbolag behandlas i stället med utgångspunkt i hur utdelningen skulle ha behandlats om andelarna i stället ägts direkt av ett företag som är delägare i handelsbolaget.
Paragrafen ...
Avdragsbegränsning
18 §
Ett företag som ingår i en intressegemenskap får, om inte annat följer av andra stycket eller 19 §, dra av ränteutgifter avseende en skuld till ett företag i intressegemenskapen bara om det företag inom intressegemenskapen som faktiskt har rätt till den inkomst som motsvarar ränteutgiften
- hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),
- hör hemma i en stat utanför EES med vilken Sverige har ingått skatteavtal som inte är begränsat till vissa inkomster, om företaget omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i denna stat enligt avtalet, eller
- skulle ha beskattats för inkomsten med minst 10 procent enligt lagstiftningen i den stat där företaget hör hemma, om företaget bara skulle ha haft den inkomsten.
Om skuldförhållandet uteslutande eller så gott som uteslutande har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån, får dock ränteutgifterna inte dras av. Lag (2018:1206).
- HFD 2021:68:Den s.k. undantagsregeln i 24 kap. 18 § andra stycket inkomstskattelagen innebär en inskränkning av etableringsfriheten som inte kan motiveras om den tillämpas på räntebetalningar till bolag i andra medlemsstater i situationer då de inblandade bolagen skulle ha omfattats av bestämmelserna om koncernbidrag om båda bolagen hade varit svenska. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2020:21:Fråga om ett skuldförhållande mellan ett investmentbolag och dess dotterbolag ska anses ha uppkommit uteslutande eller så gott som uteslutande för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2022:49:Fråga om avdrag för ränteutgifter som uppkommer till följd av ett koncerninternt förvärv av aktier ska vägras på den grunden att förvärvet inte är väsentligen affärsmässigt motiverat. Förhandsbesked om inkomstskatt.
19 §
Om en skuld till ett företag i intressegemenskapen avser ett förvärv av en delägarrätt från ett annat företag i intressegemenskapen, får avdrag enligt 18 § bara göras om förvärvet är väsentligen affärsmässigt motiverat.
Om skulden har ersatt en tillfällig skuld till ett företag som inte ingår i intressegemenskapen och denna skuld avser ett sådant förvärv, ska även den förstnämnda skulden anses avse detta förvärv. Lag (2018:1206).
Prop. 2015/16:14: Paragrafen är ny. Bestämmelsen innebär att skattefriheten för utdelning på andel inte ska gälla om utdelningen lämnas av ett utländskt företag till den del utdelningen får dras av som ränta eller liknande i det företag som lämnar utdelningen. Bestämmelsen gäller oavsett hur stort andelsinnehav
företaget som tar emot utdelningen har i det företag som lämnar ...
Prop. 2011/12:17: Paragrafen ska upphöra att gälla när de så kallade Lundinreglerna slopas. Se motivering i avsnitt 4.
- RÅ 2010:123:Beskattning av utdelning enligt den s.k. Lundinregeln har ansetts kunna ske när utdelningen lämnats av ett svenskt aktiebolag i vilket det förvärvande bolaget har en minoritetspost (I). Lundinregeln har däremot inte ansetts tillämplig när utdelningen lämnats av ett helägt dotterbolag i en annan medlemsstat i EU och det inte kommit fram att det förekommit oredlighet eller missbruk som avses i artikel 1.2 moder-dotterbolagsdirektivet (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt respektive inkomsttaxering 2004.
- HFD 2022:49:Fråga om avdrag för ränteutgifter som uppkommer till följd av ett koncerninternt förvärv av aktier ska vägras på den grunden att förvärvet inte är väsentligen affärsmässigt motiverat. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2000:494 (Registrering av medlemsfrämjande föreningar), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)
Upphävd: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2011:1510 (Slopade Lundinregler och vissa andra skatteåtgärder för företag)
20 §
Bestämmelserna i 18 § och 19 § första stycket tillämpas också på en skuld till ett företag som inte ingår i intressegemenskapen, till den del ett företag i intressegemenskapen har en fordran på det förstnämnda företaget, eller på ett företag som är i intressegemenskap med det förstnämnda företaget, om skulden kan anses ha samband med denna fordran. Lag (2018:1206).
Prop. 2004/05:27: Det nya andra stycket behandlar förutsättningarna för beskattning i efterhand av utdelning på marknadsnoterade andelar som avses i 17 a §. Förutsättningarna för beskattning är i princip desamma som de som enligt första stycket gäller för beskattning i efterhand av utdelning på näringsbetingade andelar. I första meningen regleras situationen att andelen avyttras inom ett år från det att förutsättningarna för skattefrihet för utdelning enligt bestämmelsen i 17 a § blivit uppfyllda. I andra meningen ...
Ändrad: SFS 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner), 2004:1147 (Genomförande av ändringar i moder- och dotterbolagsdirektivet), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)
Upphävd: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar)
Avdragsbegränsning för negativa räntenetton
Definitioner
21 §
Med företag avses i 22–29 §§ juridiska personer och svenska handelsbolag.
- svenska handelsbolag som under hela beskattningsåret, direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, bara har ägts av fysiska personer, eller
- i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som under hela beskattningsåret, direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, bara har ägts av obegränsat skattskyldiga fysiska personer.
Med beskattningsår avses i andra stycket och 24, 26 och 29 §§ för svenska handelsbolag räkenskapsåret. Lag (2018:1206).
22 §
Med företag i intressegemenskap avses i 24 § företag som ingår i en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Samtliga svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som något av företagen, direkt eller indirekt, äger andel i genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, ska anses ingå i intressegemenskapen.
Med företag i intressegemenskap avses även
- i fråga om företag som, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, äger andel i ett svenskt handelsbolag, företaget och handelsbolaget, eller
- i fråga om företag som, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, äger andel i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, företaget och den i utlandet delägarbeskattade juridiska personen. Lag (2018:1206).
Prop. 2002/03:96: I första stycket ges en turordningsregel för beräkningen av innehavstid.
23 §
Med negativt räntenetto avses skillnaden mellan ränteutgifter som ska dras av och ränteinkomster som ska tas upp, om ränteutgifterna överstiger ränteinkomsterna.
Med positivt räntenetto avses skillnaden mellan ränteinkomster som ska tas upp och ränteutgifter som ska dras av, om ränteinkomsterna överstiger ränteutgifterna. Lag (2018:1206).
Avdragsbegränsning vid negativt räntenetto
24 §
Ett företag får bara dra av ett negativt räntenetto med högst 30 procent av avdragsunderlaget (avdragsutrymmet).
Ett negativt räntenetto får, i stället för vad som sägs i första stycket, dras av upp till fem miljoner kronor. Om företaget ingår i en intressegemenskap, får de sammanlagda avdragen för negativa räntenetton inom intressegemenskapen då inte överstiga fem miljoner kronor.
Andra stycket gäller bara om fördelningen av beloppet inom intressegemenskapen redovisas öppet i inkomstdeklarationen för ett beskattningsår som har samma tidpunkt för lämnande av deklaration eller som skulle ha haft det om inte något av företagens bokföringsskyldighet upphör. För svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer med fast driftställe i Sverige gäller i stället att fördelningen av beloppet ska redovisas öppet i de särskilda uppgifterna. Lag (2018:1206).
25 §
Avdragsunderlaget utgörs av resultatet av näringsverksamheten före avdragsbegränsning för negativt räntenetto enligt 24 § och före avdrag för kvarstående negativt räntenetto enligt 26 §
- ränteutgifter för vilka avdragsrätten inte har begränsats enligt andra bestämmelser i detta kapitel än 24 § eller 24 b kap.,
- årliga värdeminskningsavdrag enligt 18 kap. 3 §, 19 kap.4 och 26 §§ samt 20 kap.4 och 17 §§,
- avdrag enligt 19 kap. 7 § och 28 §andra stycket samt 20 kap. 7 §, och
- avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap. 5 §,
- ränteinkomster,
- överskott som belöper sig på andelar i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, och
- återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap.
Om ett företag har ett underskott av näringsverksamheten före avdragsbegränsning för negativt räntenetto enligt 24 § och före avdrag för kvarstående negativt räntenetto enligt 26 §, ska avdragsunderlaget öka även med avdrag för tidigare års underskott enligt 40 kap. 2 §, dock högst med ett belopp som motsvarar beskattningsårets underskott före avdragsbegränsningen enligt 24 § och före avdrag för kvarstående negativt räntenetto enligt 26 §.
Ett investmentföretag ska även öka avdragsunderlaget med avdrag för utdelning enligt 39 kap. 14 § och minska underlaget med utdelningar som skulle ha tagits upp även om företaget i stället hade varit ett sådant ägarföretag som kan inneha en näringsbetingad andel enligt 32 §, dock högst med det belopp som dragits av för utdelning. En ekonomisk förening som får göra avdrag för utdelning enligt 39 kap. 23 § ska även öka avdragsunderlaget med avdrag för sådan utdelning och minska det med utdelningar som ska tas upp, dock högst med det belopp som dragits av för utdelning. Lag (2020:1077).
Prop. 2019/20:13: Ändringen i den första strecksatsen i första stycket innebär att avdragsunderlaget för negativt räntenetto ska ökas med ränteutgifter för vilka avdragsrätten inte har begränsats enligt andra bestämmelser i kapitlet än 24 § eller 24 b kap. och är föranledd av att avdragsförbuden i 15 c–15 d §§ ska upphöra att gälla och ersättas av nya bestämmelser i 24 b kap. Det avdragsunderlag som ska beräknas enligt paragrafen utgår från ränteutgifter som får dras av. Eftersom avdragsrätt för ränteutgifter ...
Prop. 2020/21:23: Ändringarna i paragrafens andra stycke är språkliga och redaktionella och innebär ingen ändring i sak. Genom den ändrade ordalydelsen används samma uttryckssätt som i första stycket.
Justering av avdrag för negativt räntenetto i förhållande till ökade avdrag för koncernbidragsspärrade underskott
25 a §
Ett företag som ska öka avdragen för koncernbidragsspärrade underskott enligt 40 kap. 19 a §, ska även minska det enligt 24 § första stycket beräknade avdraget för negativt räntenetto. Minskningen ska göras i förhållande till de ökade avdragen för koncernbidragsspärrade underskott enligt vad som anges i 25 b §.
Första stycket gäller bara om företaget
- endast delvis får dra av ett negativt räntenetto enligt 24 kap. 24 § första stycket, och
- tar emot koncernbidrag som inte ska räknas med i ett överskott beräknat enligt 40 kap.18 och 19 §§. Lag (2020:1077).
Prop. 2020/21:23: Paragrafen är ny och innebär att en justering i vissa fall ska göras av avdrag för negativt räntenetto i förhållande till ökade avdrag för koncernbidragsspärrade underskott som dras av enligt de nya bestämmelserna om justering av avdrag för koncernbidragsspärrade underskott (40 kap. 19 a– 19 d §§).
Ett negativt räntenetto som enligt den s.k. EBITDA-regeln i 24 § första stycket får dras av, kan alltså enligt denna paragraf i vissa situationer nekas. Detta gäller i den utsträckning ...
25 b §
Om ett företag ska minska avdraget för negativt räntenetto enligt 25 a § och öka avdragen för koncernbidragsspärrade underskott enligt 40 kap. 19 a §, ska avdraget för negativt räntenetto minska med tre tiondelar av de ökade underskottsavdragen.
Första stycket gäller enbart till den del som de ökade underskottsavdragen inte skulle ha lett till ett ökat avdragsunderlag enligt 25 § andra stycket, beräknat som om underskottsavdragen skulle ha fått dras av före avdragsbegränsning för negativt räntenetto enligt 24 § och före avdrag för kvarstående negativt räntenetto enligt 26 §.
Ett företag ska inte minska avdraget för negativt räntenetto enligt första stycket, till den del avdraget begränsas i förhållande till företagets avdragsutrymme enligt 24 § första stycket på grund av vad som anges i 24 § andra stycket andra meningen. Lag (2020:1077).
Prop. 2020/21:23: Paragrafen är ny och anger i vilken utsträckning som avdraget för negativt räntenetto ska minska i förhållande till de ökade underskottsavdragen. Paragrafen är tillämplig i de fall då det enligt den nya 25 a § ska ske en justering av avdrag för negativt räntenetto i förhållande till ökade avdrag för koncernbidragsspärrade underskott.
Paragrafen gäller således för företag som ska öka avdragen för koncernbidragsspärrade underskott enligt 40 kap. 19 a § och som även ska minska ...
Kvarstående negativa räntenetton
26 §
Ett företag som enligt 24 § första stycket eller 25 a § inte har kunnat dra av ett tidigare beskattningsårs negativa räntenetto i sin helhet får dra av återstående del (kvarstående negativt räntenetto) högst med ett belopp som motsvarar avdragsutrymmet, minskat med avdrag för negativt räntenetto enligt 24 §.
Avdrag ska göras inom sex år efter det beskattningsår då det kvarstående negativa räntenettot uppkom. Ett tidigare uppkommet kvarstående negativt räntenetto ska dras av före ett senare uppkommet sådant. Lag (2020:1077).
Prop. 2020/21:23: Paragrafen anger vad som utgör ett s.k. kvarstående negativt räntenetto och förutsättningarna för att dra av ett sådant kvarstående negativt räntenetto.
Ändringen i paragrafens första stycke innebär att en hänvisning införs till den nya 25 a §. Se kommentaren till den paragrafen. Ändringen innebär att ett företag har möjlighet att ett senare beskattningsår dra av negativt räntenetto enligt bestämmelserna om kvarstående negativa räntenetton. Detta gäller i den utsträckning ...
27 §
Vid ägarförändringar som innebär att ett företag får ett bestämmande inflytande över ett annat företag upphör rätten att utnyttja det företagets kvarstående negativa räntenetton.
Ett företag anses ha ett bestämmande inflytande över ett annat företag, om företagen efter ägarförändringen tillsammans utgör en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554).
Första stycket gäller inte om det företag som får det bestämmande inflytandet ingick i samma koncern som företaget med kvarstående negativa räntenetton redan före ägarförändringen. Första stycket gäller inte heller om
- företaget med kvarstående negativa räntenetton före ägarförändringen var försatt i resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution,
- Riksgäldskontoret har vidtagit en resolutionsåtgärd enligt 12 kap. 1 § första stycket 2 a, b eller d samma lag som innebär att en ägarförändring sker och som innefattar rätten att utnyttja kvarstående negativa räntenetton, och
- Europeiska kommissionen vid tidpunkten för ägarförändringen har funnit att åtgärden är förenlig med artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Lag (2020:1075).
Prop. 2020/21:19: Av paragrafen i dess nuvarande lydelse framgår att möjligheten att utnyttja ett kvarstående negativt räntenetto upphör vid vissa ägarförändringar. Det rör ägarförändringar som innebär att ett företag får ett bestämmande inflytande över ett annat företag. Bestämmelsen är dock inte tillämplig om det företag som får det bestämmande inflytandet ingick i samma koncern som företaget med kvarstående negativt räntenetto redan före ägarförändringen eller om företaget har försatts i resolution enligt lagen ...
Avdrag för negativt räntenetto i ett annat företag
28 §
Ett företag som har ett positivt räntenetto får dra av ett negativt räntenetto som har uppkommit hos ett annat företag med högst ett belopp som motsvarar det positiva räntenettot. Detta gäller inte kvarstående negativa räntenetton.
Det negativa räntenettot hos ett annat företag får inte dras av till den del det har dragits av på annat sätt.
Ett avdrag enligt första stycket ska minska det negativa räntenettot hos det andra företaget i motsvarande utsträckning. Lag (2018:1206).
29 §
Bestämmelserna i 28 § gäller bara om båda företagen
- med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till varandra, och
- redovisar avdraget öppet i inkomstdeklarationen för ett beskattningsår som har samma deklarationstidpunkt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) eller som skulle ha haft det om inte något av företagens bokföringsskyldighet upphör. Lag (2018:1206).
Avdrag för lämnad utdelning
30 §
Bestämmelser om i vilka fall lämnad utdelning ska dras av finns för
- investmentföretag i 39 kap. 14 §,
- kooperativa föreningar i 39 kap.22–24 §§,
- sambruksföreningar i 39 kap. 28 §, och
- samfälligheter i 39 kap. 29 §. Lag (2018:1206).
Skattefria utdelningar
Definitioner
31 §
Med utdelning avses i 32–42 §§ inte
- utdelning på andelar i kooperativa föreningar i form av rabatt eller pristillägg som den utdelande föreningen ska dra av enligt 39 kap. 22 §, och
- utdelning från en kooperativ förening på förlagsinsatser eller utdelning till en medlemsfrämjande förening, om den kooperativa föreningen ska dra av utdelningen enligt 39 kap. 23 §.
Om ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening enligt ett skatteavtal ska anses ha hemvist i en utländsk stat, ska företaget vid tillämpning av 32–42 §§ anses som en utländsk juridisk person som hör hemma i den utländska staten. Lag (2018:1206).
Näringsbetingad andel
32 §
Med näringsbetingad andel avses en andel i ett aktiebolag eller en ekonomisk förening, om den uppfyller villkoren i 33 § och ägs av en sådan juridisk person (ägarföretaget) som är
- ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som inte är ett investmentföretag,
- en svensk stiftelse eller svensk ideell förening och som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap.,
- en svensk sparbank,
- ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, eller
- ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som motsvarar något sådant svenskt företag som anges i 1–4. Lag (2018:1206).
- HFD 2019:49:Ett amerikanskt s.k. DISC-bolag har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om näringsbetingade andelar. Förhandsbesked om inkomstskatt.
33 §
Andelen ska vara en kapitaltillgång och uppfylla någon av följande förutsättningar:
- Andelen är inte marknadsnoterad.
- Det sammanlagda röstetalet för ägarföretagets samtliga andelar i det ägda företaget motsvarar tio procent eller mer av röstetalet för samtliga andelar i företaget.
- Innehavet av andelen betingas av rörelse som bedrivs av ägarföretaget eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan anses stå det nära.
Andelen ska anses vara marknadsnoterad även om marknadsnoteringen har upphört i anslutning till inledandet av ett förfarande om inlösen, fusion, fission, likvidation, konkurs eller förenklad avveckling.
En andel i ett privatbostadsföretag anses inte näringsbetingad. Lag (2018:1206).
34 §
Om andelen avser ett företag som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen ska andelen, under förutsättning att villkoren i övrigt i 32 och 33 §§ är uppfyllda, anses näringsbetingad också om ägarföretagets andelsinnehav motsvarar tio procent eller mer av andelskapitalet i företaget och även om andelen är en lagertillgång.
Med företag som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen avses ett utländskt företag som
- bedrivs i någon av de associationsformer som anges i bilaga 24.1,
- enligt skattelagstiftningen i en medlemsstat anses höra hemma i den staten och inte enligt ett skatteavtal med tredje land anses ha hemvist utanför unionen, och
- är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i bilaga 24.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag. Lag (2018:1206).
Utdelning på en näringsbetingad andel
35 §
Utdelning på en näringsbetingad andel ska inte tas upp i annat fall än som anges i 38-40 §§ eller 24 b kap. 7 §. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: I paragrafen anges att utdelning på en andel som uppfyller kraven för att vara näringsbetingad inte ska tas upp och i vilka paragrafer det finns undantag från detta. Ändringen innebär att en hänvisning till 24 b kap. 7 § införs och är föranledd av förslaget till 24 b kap. 7 § som innebär ett undantag från skattefrihet för utdelning på näringsbetingade andelar. Se kommentaren till den paragrafen.
Övervägandena finns i avsnitt 5.4.3.
Utdelning på vissa utländska andelar som inte är näringsbetingade
36 §
Utdelning på en andel som inte är näringsbetingad i ett företag som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen ska inte tas upp i annat fall än som anges i 38–40 §§, under förutsättning att andelen ägs av ett sådant ägarföretag som anges i 32 § och villkoren i 33 § är uppfyllda.
Även om villkoret om röstetal i 33 § 2 inte är uppfyllt gäller första stycket också om ägarföretagets andelsinnehav motsvarar tio procent eller mer av andelskapitalet i företaget och även om andelen är en lagertillgång.
Vid bedömningen av om ett företag hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen tillämpas bestämmelsen i 34 § andra stycket. Lag (2018:1206).
Utdelning på andel som ägs av handelsbolag
37 §
Om ett företag som anges i 32 § direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag, är delägare i ett svenskt handelsbolag som erhållit utdelning, ska den del av utdelningen som belöper sig på delägarens andel inte tas upp. Detta gäller dock bara om en motsvarande utdelning inte skulle ha tagits upp om delägaren själv hade erhållit utdelningen. Vid bedömningen av om utdelning inte skulle ha tagits upp enligt 33 § första stycket 2 eller 34 § ska andelsinnehavet bestämmas utifrån storleken på delägarens indirekta innehav.
Vid tillämpning av första stycket likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag. Lag (2018:1206).
Utdelning från investmentföretag
38 §
Utdelningen ska tas upp om den lämnas av ett investmentföretag som, direkt eller genom förmedling av ett eller flera andra investmentföretag, äger mer än enstaka andelar i fråga om vilka utdelning skulle ha tagits upp om andelarna hade ägts direkt av det företag som äger andelarna i investmentföretaget. Lag (2018:1206).
Utdelning på vissa utländska andelar
39 §
Utdelning på andel som lämnas av ett företag som hör hemma i en annan stat ska tas upp till den del utdelningen får dras av som ränta eller liknande i det företag som lämnar utdelningen.
Med uttrycket hör hemma i en annan stat avses detsamma som i 24 b kap. 4 §. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: Ändringen i paragrafens andra stycke är en följd av att 15 a § ska upphöra att gälla. Hänvisningen till 15 a § ersätts av en hänvisning till 24 b kap. 4 §. Se kommentaren till den paragrafen.
Övervägandena finns i avsnitt 5.3.
Villkor avseende tid
40 §
Utdelning på en marknadsnoterad andel ska tas upp, om andelen avyttras eller upphör att vara näringsbetingad inom ett år från det att andelen blivit näringsbetingad hos innehavaren. Utdelningen ska tas upp det beskattningsår då avyttringen sker eller andelen upphör att vara näringsbetingad.
Utdelning på en marknadsnoterad andel som avses i 36 § ska tas upp, om andelen avyttras inom ett år från det att förutsättningarna för skattefrihet blivit uppfyllda. Detsamma gäller för sådan utdelning om förutsättningarna för skattefrihet inte föreligger under en sammanhängande tid om tolv månader hos innehavaren av andelen. Utdelningen ska tas upp det beskattningsår då avyttring sker eller förutsättningarna för skattefrihet inte längre är uppfyllda. Lag (2018:1206).
41 §
Vid tillämpning av 40 § ska innehavstiden räknas från det att andelen tillträds till dess den frånträds. Om ägarföretagets förvärv eller avyttring av andelen grundas på avtal, ska den anses ha tillträtts respektive frånträtts när avtalet ingicks, om inte någon annan tidpunkt följer av avtalet. Lag (2018:1206).
42 §
Om ett ägarföretag har förvärvat andelar av samma slag och sort vid olika tidpunkter, ska en senare förvärvad andel anses ha avyttrats före en tidigare förvärvad.
En andel som förvärvats genom ny- eller fondemission ska anses ha förvärvats samtidigt med de andelar som förvärvet grundats på. Har dessa förvärvats vid olika tidpunkter, ska den nya andelen anses ha förvärvats vid den senaste av dessa tidpunkter. Lag (2018:1206).
24 a kap. Ränta vid finansiella leasingavtal
Tillämpningsområde
1 §
Bestämmelserna i detta kapitel gäller för juridiska personer och svenska handelsbolag som har ingått finansiella leasingavtal med undantag för
- svenska handelsbolag som under hela beskattningsåret, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, bara har ägts av fysiska personer, eller
- i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som under hela beskattningsåret, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, bara har ägts av obegränsat skattskyldiga fysiska personer. Lag (2018:1206).
2 §
Bestämmelserna i detta kapitel tillämpas inte om de sammanlagda leasingavgifter som företaget, eller företag som ingår i samma intressegemenskap, har för finansiella leasingavtal är mindre än en miljon kronor för beskattningsåret. Lag (2018:1206).
Definitioner
3 §
Med företag i intressegemenskap avses i detta kapitel företag som ingår i en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Samtliga svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som något av företagen, direkt eller indirekt, äger andel i genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, ska anses ingå i intressegemenskapen.
Med företag i intressegemenskap avses även
- i fråga om företag som, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, äger andel i ett svenskt handelsbolag, företaget och handelsbolaget, eller
- i fråga om företag som, direkt eller indirekt genom ett eller flera svenska handelsbolag eller i utlandet delägarbeskattade juridiska personer, äger andel i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, företaget och den i utlandet delägarbeskattade juridiska personen.
Med beskattningsår avses i detta kapitel för svenska handelsbolag räkenskapsåret. Lag (2018:1206).
4 §
Med finansiellt leasingavtal avses ett avtal enligt vilket
- en leasegivare under en avtalad period ger en leasetagare rätt att använda andra tillgångar än inventarier enligt 18 kap. 1 § andra stycket i utbyte mot betalning, och
- de ekonomiska risker och fördelar som är förknippade med att äga tillgången uteslutande eller så gott som uteslutande överförs från leasegivaren till leasetagaren. Lag (2018:1206).
5 §
Med minimileaseavgifter avses summan av
- det som ska betalas av leasetagaren till leasegivaren under leasingperioden, och
- det restvärde som garanteras av leasetagaren eller av företag som ingår i samma intressegemenskap.
Om leasingavgifterna innehåller en rörlig avgift som är jämförbar med en ränteutgift, ingår denna rörliga avgift i minimileaseavgifterna enligt den räntesats som gäller vid avtalets början. Övriga rörliga avgifter, serviceutgifter och skatter ingår inte i minimileaseavgifterna.
För leasegivaren ska även ett restvärde som har garanterats av en oberoende tredje part ingå i minimileaseavgifterna. Lag (2018:1206).
6 §
Med rörlig avgift avses den del av leasingavgiften som inte är fast och som beräknas med utgångspunkt från andra faktorer än enbart att tid har gått. Lag (2018:1206).
7 §
Med verkligt värde avses i detta kapitel detsamma som i 4 kap. 14 a § andra stycket årsredovisningslagen (1995:1554). Lag (2018:1206).
8 §
Med nuvärde avses det diskonterade värdet av framtida kassaflöden. Lag (2018:1206).
9 §
Med det finansiella leasingavtalets implicita ränta avses den diskonteringssats som för leasegivaren vid avtalets ingående resulterar i att summan av nuvärdet av minimileaseavgifterna och den del av den leasade tillgångens restvärde som inte är garanterat av någon överensstämmer med summan av det verkliga värdet för den leasade tillgången och sådana direkta utgifter som uppkommer till följd av att avtalet ingås. Lag (2018:1206).
10 §
Med marginell låneränta avses den räntesats som leasetagaren skulle ha betalat enligt ett likvärdigt finansiellt leasingavtal. Om denna räntesats inte kan fastställas, är den marginella låneräntan den räntesats som leasetagaren skulle ha betalat när det finansiella leasingavtalet ingicks för en finansiering genom lån under motsvarande period och med motsvarande säkerhet. Lag (2018:1206).
Leasetagaren
Huvudregel
11 §
En leasetagare som har ingått ett finansiellt leasingavtal ska behandla en del av leasingavgifterna som ränta. Räntedelen ska anses uppgå till den ränta som uttryckligen framgår av leasingavtalet. Om någon ränta inte uttryckligen framgår av leasingavtalet eller om räntan inte är marknadsmässig ska 12 och 13 §§ tillämpas.
Räntedelen enligt första stycket omfattas av bestämmelserna i 24 kap.
9–29 §§ om begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter. Lag (2018:1206).
Alternativregel
12 §
En leasetagare ska anses ha en skuld som motsvarar skyldigheterna enligt ett finansiellt leasingavtal.
När det finansiella leasingavtalet ingås ska skuldens värde anses vara det lägsta av den leasade tillgångens verkliga värde och nuvärdet av minimileaseavgifterna. Ett belopp som motsvarar sådana utgifter som direkt kan hänföras till att avtalet ingås ska läggas till skuldens värde.
Vid beräkning av nuvärdet av minimileaseavgifterna ska avtalets implicita ränta användas. Om avtalets implicita ränta inte kan bestämmas, ska leasetagarens marginella låneränta användas. Lag (2018:1206).
13 §
En del av minimileaseavgifterna ska behandlas som ränta. Denna del ska för varje beskattningsår beräknas med ett belopp som motsvarar en fast räntesats för skulden under respektive beskattningsår. Den del av minimileaseavgifterna som inte behandlas som ränta ska behandlas som amortering av skulden enligt 12 § första stycket vid den ränteberäkning som görs under kommande beskattningsår.
Räntedelen enligt första stycket och sådana rörliga avgifter som inte ingår i minimileaseavgifterna enligt 5 § men som är jämförbara med en ränteutgift omfattas av bestämmelserna i 24 kap.9–29 §§ om begränsningar i avdragsrätten för ränteutgifter. Lag (2018:1206).
Leasegivaren
Huvudregel
14 §
En leasegivare som har ingått ett finansiellt leasingavtal ska behandla en del av leasingavgifterna som ränta. Räntedelen ska anses uppgå till den ränta som uttryckligen framgår av leasingavtalet. Om någon ränta inte uttryckligen framgår av leasingavtalet eller om räntan inte är marknadsmässig ska 15 och 16 §§ tillämpas.
Räntedelen enligt första stycket ingår i beräkningen av räntenettot vid tillämpning av bestämmelserna i 24 kap.21–29 §§ om avdragsbegränsning för negativa räntenetton. Lag (2018:1206).
15 §
En leasegivare ska anses ha en fordran som motsvarar rättigheterna enligt ett finansiellt leasingavtal. När leasingavtalet ingås ska fordringens anskaffningsvärde anses uppgå till nuvärdet av summan av
- minimileaseavgifterna, och
- den del av den leasade tillgångens restvärde som inte garanteras av någon och som tillfaller leasegivaren när avtalet upphör.
Nuvärdet ska beräknas utifrån avtalets implicita ränta. Lag (2018:1206).
16 §
En del av leasingavgifterna enligt ett finansiellt leasingavtal ska behandlas som ränta. Räntedelen ska för varje beskattningsår beräknas så att förräntningen på fordringen enligt 15 § blir jämn.
Räntedelen enligt första stycket omfattas av bestämmelserna i 24 kap.
21–29 §§ om avdragsbegränsning för negativa räntenetton. Lag (2018:1206).
24 b kap. Särskilda bestämmelser vid vissa situationer med gränsöverskridande inslag
Prop. 2019/20:13: I kapitlet, som är nytt, föreslås särskilda bestämmelser vid s.k. hybridsituationer. Det är situationer med gränsöverskridande inslag som innebär att avdrag för utgifter får göras utan att motsvarande inkomst tas upp eller att avdrag för samma utgifter får göras två gånger. I kapitlet föreslås bestämmelser som ska neutralisera effekterna av sådana missmatchningar. Bestämmelserna utgör ett led i genomförandet av hybridreglerna i direktivet mot skatteundandraganden. Bestämmelserna behandlar i huvudsak ...
Innehåll
1 §
I detta kapitel finns särskilda bestämmelser vid vissa situationer med gränsöverskridande inslag.
Prop. 2019/20:13: Av paragrafen framgår kapitlets innehåll.
Tillämpningsområde
2 §
Bestämmelserna i detta kapitel, med undantag för 12 och 15-18 §§, tillämpas på
- företag som är i intressegemenskap, eller
- förfaranden som medför en skatteförmån.
Första stycket 2 gäller bara om företaget eller någon i samma intressegemenskap som företaget rimligen kunde ha förväntats känna till förfarandet och har tagit del av värdet av skatteförmånen. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: I paragrafen anges tillämpningsområdet för bestämmelserna i kapitlet med undantag för 12 och 15–18 §§.
Enligt första stycket första punkten är bestämmelserna tillämpliga på företag som är i intressegemenskap. I 3 § definieras när företag ska anses vara i intressegemenskap vid tillämpning av bestämmelserna i det nya kapitlet. Se kommentaren till den paragrafen. Enligt andra punkten är bestämmelserna tillämpliga på förfaranden som medför en skatteförmån.
Bedömningen ...
Definitioner
3 §
Företag ska vid tillämpning av detta kapitel och 6 kap. 11 § första stycket 8 anses vara i intressegemenskap om
- företagen ingår i en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554),
- ett av företagen, direkt eller indirekt, innehar minst 25 procent av kapitalet eller rösterna i det andra företaget eller har rätt till minst 25 procent av vinsten i det andra företaget, eller
- en och samma person, direkt eller indirekt, innehar minst 25 procent av kapitalet eller rösterna i företagen.
Vid bedömningen av om företagen är i intressegemenskap ska personer som agerar tillsammans i fråga om innehav av kapitalet eller rösterna i ett annat företag behandlas som en enda person.
Vid tillämpning av 8-11, 13 och 14 §§ och 6 kap. 11 § första stycket 8 ska, i stället för 25 procent i första stycket 2-3, 50 procent gälla. Lag (2021:473).
Prop. 2019/20:13: I paragrafen definieras när företag ska anses vara i intressegemenskap med varandra vid tillämpning av bestämmelserna i kapitlet. Bestämmelserna i 5–11, 13 och 14 §§ ska bara tillämpas på företag som är i intressegemenskap. Definitionen av intressegemenskap motsvarar definitionen i 24 kap. 15 a § som upphävs.
I första stycket räknas det upp tre situationer när företag ska anses vara i intressegemenskap. Enligt första punkten ska företag anses vara i intressegemenskap ...
Prop. 2020/21:111: I paragrafen anges när företag ska anses vara i intressegemenskap med varandra vid tillämpning av bestämmelserna i kapitlet.
Ändringen innebär att det i första och tredje stycket har lagts till en hänvisning till 6 kap. 11 § första stycket 8.
Tillägget i första stycket innebär att bestämmelsen om begränsad skattskyldighet för utländska juridiska personer för inkomst från ett svenskt handelsbolag gäller om de anses vara i intressegemenskap enligt ...
4 §
Ett företag ska vid tillämpning av detta kapitel anses höra hemma i en viss stat om företaget enligt lagstiftningen i denna stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte anses ha hemvist i en annan stat på grund av ett skatteavtal. Om företaget enligt ett skatteavtal anses ha hemvist i en annan stat, ska det anses höra hemma i denna andra stat. Om ett företag inte hör hemma i någon stat i skattehänseende, ska det anses höra hemma i den stat där det är bildat eller registrerat. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: I paragrafen anges vad som avses med att ett företag hör hemma i en annan stat. Paragrafen motsvarar 24 kap. 15 b § som upphävs.
Om ett företag hör hemma i en viss stat eller inte avgörs av den interna lagstiftningen. Om en bestämmelse i ett skatteavtal flyttar över hemvisten till en annan stat anses företaget höra hemma i den staten. Om företaget inte hör hemma i någon stat i skattehänseende, ska det anses höra hemma i den stat där det är bildat eller registrerat. En sådan ...
Avdrag för utgifter utan att motsvarande inkomster tas upp till beskattning
Skillnader i klassificeringen av finansiella instrument och betalningar enligt dessa
5 §
Ett företag får inte dra av utgifter som betalas till ett företag enligt ett finansiellt instrument till den del motsvarande inkomst inte tas upp till beskattning i den stat där det andra företaget hör hemma eller i någon annan stat där inkomsten ska anses behandlad som mottagen, om detta kan förklaras av att den rättsliga klassificeringen av det finansiella instrumentet eller betalningen i skattehänseende är olika i Sverige och den andra staten.
En inkomst ska inte anses tas upp till beskattning i den utsträckning inkomsten uppfyller kraven för en skattelättnad enbart på grund av hur den rättsligt klassificeras i en annan stat.
En inkomst ska anses tas upp till beskattning om den tas upp inom tolv månader räknat från utgången av det beskattningsår som utgifterna hänför sig till. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: Paragrafen ersätter 24 kap. 15 e § som upphävs.
Av första stycket framgår att ett företag under vissa förutsättningar inte får dra av vissa utgifter till ett annat företag.
Den första förutsättningen är att utgiften avser en utgift enligt ett finansiellt instrument. Varken i inkomstskattelagen eller årsredovisningslagen ...
- 24b kap. 6 §, 24b kap. 1 § 2 st 3 p
- 13 § 1 st 2 p Förordning (2021:126) om ordinarie omställningsstöd
- 12 § 1 st 2 p Förordning (2021:194) om omställningsstöd till vissa särskilt drabbade företag
- 13 § 1 st 2 p Förordning (2020:838) om omställningsstöd för maj-juli 2020
- 10 § 1 st 2 p Förordning (2020:552) om omställningsstöd för mars och april 2020
6 §
Vid tillämpning av 5 § ska en ersättning som motsvarar underliggande avkastning på en överförd tillgång behandlas som en utgift enligt ett finansiellt instrument, om även ett företag som hör hemma i en annan stat behandlas som mottagare av avkastningen i skattehänseende enligt lagstiftningen i den staten. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: Av paragrafen framgår att vissa ersättningar vid tillämpning av den föreslagna 5 § ska behandlas som utgifter enligt finansiella instrument, dvs. som sådana utgifter som det föreslagna avdragsförbudet kan tillämpas för.
De ersättningar som omfattas av paragrafen är utdelningsersättningar eller andra ersättningar som motsvarar underliggande avkastning på överförda tillgångar, t.ex. ränteersättningar. Sådana ersättningar ska alltså under vissa förutsättningar klassificeras som ...
7 §
Utdelning på andel ska tas upp till den del utdelningen får dras av som ränta eller liknande av ett företag som hör hemma i en annan stat, om även det företaget behandlas som mottagare av utdelningen i skattehänseende enligt lagstiftningen i den staten. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: Av paragrafen framgår att utdelning på andel ska tas upp till den del utdelningen får dras av som ränta eller liknande i ett företag som hör hemma i en annan stat, om även det företaget behandlas som mottagare av utdelningen i skattehänseende enligt lagstiftningen i den staten.
Paragrafen innebär att skattefriheten för utdelning på andel inte ska gälla om ett företag som hör hemma i en annan stat får dra av utdelningen som ränta eller liknande. Som en förutsättning för att tillämpa ...
Skillnader i klassificeringen av betalande företag
8 §
Ett företag får inte dra av utgifter till ett företag till den del motsvarande inkomst inte tas upp till beskattning i den stat där det andra företaget hör hemma eller i någon annan stat där inkomsten ska anses behandlad som mottagen, om detta beror på skillnader i den rättsliga klassificeringen av det förstnämnda företaget i skattehänseende mellan Sverige och någon annan stat.
Första stycket gäller inte till den del inkomst som företaget tar upp även tas upp till beskattning inom tolv månader i den andra staten, räknat från utgången av det beskattningsår som utgifterna hänför sig till. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: Paragrafen ersätter, tillsammans med den föreslagna 9 §, 24 kap. 15 d §.
Av första stycket framgår att ett företag under vissa förutsättningar inte får dra av utgifter till ett annat företag.
En första förutsättning är att den till utgiften motsvarande inkomsten inte tas upp till beskattning i den stat där det andra företaget hör hemma eller i någon annan stat där inkomsten ska anses behandlad som mottagen, dvs. att det uppstår en missmatchning i form ...
Skillnader i klassificeringen av mottagande företag
9 §
Ett företag får inte dra av utgifter till ett företag till den del motsvarande inkomst inte tas upp till beskattning, om detta beror på skillnader mellan två stater i den rättsliga klassificeringen i skattehänseende av det senare företaget eller annat företag som behandlas som mottagare av motsvarande inkomst. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: Paragrafen ersätter, tillsammans med den föreslagna 8 §, 24 kap. 15 d §.
Av paragrafen framgår att ett företag under vissa förutsättningar inte får dra av utgifter till ett annat företag.
En första förutsättning är att den till utgiften motsvarande inkomsten inte tas upp till beskattning, dvs. att det uppstår en missmatchning i form av avdrag utan inkludering. För att inkomsten inte ska tas upp till beskattning ska inkomsten inte beaktas vid beräkningen av ...
Skillnader i bedömning av förekomst av ett fast driftställe
10 §
Ett företag får inte dra av utgifter till ett företag, om detta företag enligt lagstiftningen i den stat där det hör hemma har ett fast driftställe och motsvarande inkomst anses hänförlig till detta fasta driftställe.
Första stycket gäller till den del motsvarande inkomst inte tas upp till beskattning i någon stat, om detta beror på att den stat där det fasta driftstället anses finnas gör en annan bedömning i fråga om förekomsten av fast driftställe. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: Av paragrafen framgår att ett företag under vissa förutsättningar inte får dra av utgifter till ett annat företag. Paragrafen tar sikte på situationer när två stater gör olika bedömning avseende förekomsten av ett fast driftställe.
Av paragrafens första stycke framgår att det andra företaget enligt lagstiftningen i den stat där det hör hemma ska anses ha ett fast driftställe för att paragrafen ska vara tillämplig. I vilken stat ett företag enligt detta kapitel ska anses ...
Skillnader i fördelning av inkomst i fast driftställe
11 §
Ett företag får inte dra av utgifter till ett annat företag som har fast driftställe till den del motsvarande inkomst inte tas upp till beskattning i någon stat, om detta beror på att den stat där det andra företaget hör hemma och en stat där det bedriver verksamhet från fast driftställe, eller två stater där företaget bedriver verksamhet från fast driftställe, gör olika bedömningar av om inkomsten ska hänföras till ett fast driftställe. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: Av paragrafen framgår att ett företag under vissa förutsättningar inte får dra av utgifter till ett annat företag. Paragrafen tar sikte på när ett företag har en utgift till ett annat företag som har ett eller flera fasta driftställen. Dessa fasta driftställen kan finnas i Sverige eller i en annan stat. Till skillnad från 10 § är dock den staten där företaget hör hemma och staten där dess fasta driftställe finns överens om förekomsten av det fasta driftstället.
Den första förutsättningen ...
12 §
Vid fastställande av inkomst från fast driftställe i Sverige får avdrag inte göras för utgift på grund av ersättning som det fasta driftstället anses ha lämnat till en annan del av företaget till den del företaget inte beskattas för ett belopp motsvarande ersättningen i någon stat, om detta beror på att staterna där företaget hör hemma eller bedriver verksamhet från ett annat fast driftställe inte beaktar ersättningen.
Första stycket gäller inte till den del inkomst som det fasta driftstället tar upp även tas upp till beskattning inom tolv månader i den andra staten, räknat från utgången av det beskattningsår som utgifterna hänför sig till. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: Av paragrafen framgår vad som ska gälla avseende resultatberäkning i ett fast driftställe i Sverige under vissa förutsättningar.
Av första stycket framgår att vid fastställande av inkomst från fast driftställe i Sverige får avdrag inte göras för utgift på grund av ersättning som det fasta driftstället anses ha lämnat till en annan del av företaget till den del företaget inte beskattas för ett belopp motsvarande ersättningen i någon stat, om detta beror på att staterna ...
Avdrag för utgifter till företag utanför Europeiska unionen
13 §
Ett företag får inte dra av utgifter till ett företag i en stat utanför Europeiska unionen till den del motsvarande inkomst får kvittas, direkt eller indirekt, mot utgift som får dras av
- i en stat utan att motsvarande inkomst tas upp till beskattning i en annan stat, om det är en sådan situation som avses i artikel 2.9 första stycket a-f i rådets direktiv (EU) 2016/1164 av den 12 juli 2016 om fastställande av regler mot skatteflyktsmetoder som direkt inverkar på den inre marknadens funktion, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2017/952, eller
- både i den stat där utgiften betalas och i en annan stat.
Första stycket gäller inte till den del
- någon av de andra staterna har regler av sådant slag som avses i artikel 9.1 och 9.2 i rådets direktiv (EU) 2016/1164, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2017/952, eller
- utgifterna i första stycket 1 och 2 motsvarar inkomster som tas upp i båda staterna när det gäller situationer som motsvarar artikel 2.9 första stycket e, f och g i rådets direktiv (EU) 2016/1164, i lydelsen enligt rådets direktiv (EU) 2017/952. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: Av första stycket framgår att ett företag under vissa förutsättningar inte får dra av utgifter till ett annat företag utanför EU.
Paragrafen ska motverka att effekten av hybrida missmatchningar som uppstår mellan stater som inte har implementerat hybridregler flyttas in till stater som har dessa regler. Denna paragraf tar därför sikte på när ett företag i Sverige har en avdragsgill utgift som varken ger upphov till avdrag utan inkludering eller dubbla avdrag men där den ...
Avdrag för samma utgifter
Avdrag för samma utgifter i olika företag
14 §
Ett företag får inte göra avdrag för utgifter som antingen företaget eller ett annat företag i Sverige haft om ett företag som hör hemma i en annan stat får göra avdrag för samma utgifter, till den del avdrag görs mot inkomst i ett annat företag än det företag som haft utgiften och avdrag inte nekas i den andra staten.
Första stycket gäller inte till den del avdragen motsvaras av inkomst som tas upp till beskattning i båda staterna. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: Paragrafen ersätter 24 kap. 15 c § som upphävs.
Av första stycket framgår att ett företag under vissa förutsättningar inte får dra av vissa utgifter som antingen företaget eller ett annat företag i Sverige haft.
Att avdragsförbudet även avser utgifter som ett annat företag haft innebär att förbudet även avser situationer när ett företag har rätt att dra av ...
Avdrag för samma utgifter genom fast driftställe
15 §
Ett företag får inte göra avdrag för utgifter som är hänförliga till ett fast driftställe i en annan stat om avdrag för samma utgifter får göras i den stat där det fasta driftstället finns, till den del avdrag i den andra staten görs mot inkomst i ett annat företag än det företag som haft utgiften.
Första stycket gäller inte till den del avdragen motsvaras av inkomst som tas upp till beskattning i båda staterna. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: Av första stycket framgår att ett företag inte får göra avdrag för utgifter som är hänförliga till ett fast driftställe i en annan stat, under vissa förutsättningar.
Den första förutsättningen är att samma utgift får dras av i den andra staten, dvs. den stat där det fasta driftstället finns. Det är inte nödvändigtvis det företag som gör avdraget i Sverige som ska dra av samma utgift i den andra staten.
Den andra förutsättningen är att avdragen i den ...
16 §
Ett företag får inte göra avdrag för utgifter som är hänförliga till ett fast driftställe i Sverige om avdrag för samma utgifter får göras i en annan stat, till den del avdrag görs mot inkomst i ett annat företag än det företag som haft utgiften och avdrag inte nekas i den andra staten.
Första stycket gäller inte till den del avdragen motsvaras av inkomst som tas upp till beskattning i båda staterna. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: Av första stycket framgår att ett företag inte får göra avdrag för utgifter som är hänförliga till ett fast driftställe i Sverige, under vissa förutsättningar. Det är inte nödvändigtvis företaget med det fasta driftstället i Sverige som drar av utgiften som är hänförligt till detta fasta driftställe.
Den första förutsättningen är att samma utgift får dras av i en annan stat. Att en utgift klassificeras på skilda sätt, dras av under skilda redovisningsperioder eller värderas ...
Återföring av avdrag
17 §
Ett företag som har gjort avdrag för utgifter som är hänförliga till ett fast driftställe i en annan stat och som inte motsvarats av inkomster som tas upp till beskattning i båda staterna enligt 15 § andra stycket ska återföra sådana gjorda avdrag, till den del det i den andra staten görs avdrag för tidigare års underskott som hänförs till det fasta driftstället mot inkomst i ett annat företag än det företag som haft utgiften.
Avdragen ska återföras till beskattning det beskattningsår då avdraget i den andra staten görs. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: Av första stycket framgår att företag som har gjort avdrag för utgifter hänförliga till ett fast driftställe i en annan stat och som inte motsvarats av inkomster som tas upp till beskattning i båda staterna enligt den föreslagna 15 § andra stycket ska återföra sådana gjorda avdrag, till den del det enligt lagstiftningen i den andra staten görs avdrag för tidigare års underskott hänförligt till det fasta driftstället mot inkomster i annat företag än det företag som haft utgiften.
Paragrafen ...
Företag med dubbel hemvist
18 §
En obegränsat skattskyldig juridisk person som enligt lagstiftningen i en annan stat även är obegränsat skattskyldig i den staten får inte dra av utgifter som även dras av i den andra staten, till den del utgifterna inte motsvaras av inkomst som tas upp i båda staterna.
Första stycket gäller inte om den andra staten
- inte tillåter att avdragen görs mot inkomst i ett annat företag än det företag som haft utgiften, eller
- är medlem i Europeiska unionen och den juridiska personen enligt ett skatteavtal mellan Sverige och den andra staten har hemvist i Sverige. Lag (2019:1241).
Prop. 2019/20:13: Av första stycket framgår att obegränsat skattskyldiga juridiska personer inte får göra avdrag för utgifter under vissa förutsättningar, vid s.k. dubbel hemvist. Vad som utgör en obegränsat skattskyldig juridisk person framgår av 6 kap. 3 § IL.
Den första förutsättningen är att den obegränsat skattskyldiga juridiska personen – enligt lagstiftningen i en annan stat – även är obegränsat skattskyldig ...
25 kap. Kapitalvinster och kapitalförluster i inkomstslaget näringsverksamhet
- 49 kap. 23 §, övg. best. SFS 2018:1206 2 p, övg. best. SFS 2001:1176 6 p, 46 kap. 16 §, övg. best. SFS 2009:1413 6 p, övg. best. SFS 2003:224 2N4 st, 2 kap. 1 § 47 st, 45 kap. 31 §, övg. best. SFS 2003:224 4 st, 44 kap. 27 § 1 st 1 p
- 4 kap. 37 §, 4 kap. 36 § Lag (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229)
- 7 § 1 st 32 p Skatteregisterlag (1980:343)
- övg. best. SFS 1994:1854 1N4Na st, övg. best. SFS 1994:1854 3 stLag (1994:1854) om inkomstbeskattningen vid gränsöverskridande omstruktureringar inom EG
Ändrad: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner), 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2001:1176 (Ändringar i de särskilda skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag m.m.)
Upphävd: SFS 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar)
Innehåll
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om
- vad som avses med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet i 3-5 §§,
- anskaffningsutgift när en delägarrätt upphör att vara näringsbetingad i 6 §,
- avyttringar med kapitalförlust till ett företag i intressegemenskap med det säljande företaget i 7-11 §§, och
- kapitalförluster på fastigheter i 12 §. Lag (2003:224).
Hänvisningar
2 §
I 44 kap. finns grundläggande bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster. I 25 a, 45, 46, 48, 49, 50, 52 och 55 kap. finns särskilda bestämmelser för vissa slag av tillgångar.
Särskilda bestämmelser om anskaffningsutgift finns i fråga om
- beskattningsinträde i 20 a kap.,
- uttagsbeskattning i 22 kap. 8 §,
- underprisöverlåtelser i 23 kap. 10 §,
- ianspråktagande av ersättningsfond i 31 kap. 18 §,
- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §,
- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 §,
- partiella fissioner i 38 a kap. 14 §, och
- förvärv av privata tillgångar till underpris i 53 kap.10 och 11 §§.
Särskilda bestämmelser som begränsar avdragsrätten för ränteutgifter finns i 24 kap.Lag (2018:1206).
Prop. 2002/03:96: I första stycket har förts in en hänvisning till de nya bestämmelserna om kapitalvinster och kapitalförluster i 25 a kap.
Prop. 2006/07:2: Se kommentaren under 17 kap. 33 §.
Prop. 2001/02:46: I första stycket har en följdändring gjorts med anledning av att ett nytt kapitel, 48 a kap., som inte skall gälla i inkomstslaget näringsverksamhet, tagits in i avdelningen Kapitalvinster och kapitalförluster.
Vad som avses med kapitalvinst och kapitalförlust
3 §
Med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget näringsverksamhet avses vinst och förlust vid avyttring av kapitaltillgångar.
Med kapitaltillgångar avses andra tillgångar i näringsverksamheten än
- lagertillgångar, pågående arbeten, kundfordringar och liknande tillgångar,
- inventarier, och
- patent och andra sådana rättigheter som räknas upp i 18 kap. 1 § andra stycket 1 även om de inte förvärvats från någon annan.
- RÅ 2009:36:Ett aktiebolag som förvärvat värdepapper i en värdepappersrörelse övergår till förvaltande verksamhet. Värdepapperen har ansetts behålla sin skattemässiga karaktär av lagertillgångar. Inkomsttaxering 2002.
- HFD 2019:47:Bostadsrätter som avyttrats av ett bolag har ansetts utgöra lagertillgångar.
4 §
Med kapitalvinst och kapitalförlust avses också vinst och förlust på grund av förpliktelser enligt terminer, köp- eller säljoptioner och liknande avtal, när det inte är fråga om förpliktelser som är jämförbara med lagertillgångar.
5 §
Som kapitalvinst behandlas också återfört avdrag för kapitalförlust vid konkurs enligt 44 kap. 34 § tredje stycket.
Anskaffningsutgift när en delägarrätt upphör att vara näringsbetingad
6 §
Om en andel eller aktiebaserad delägarrätt upphör att vara näringsbetingad hos ägaren, anses den anskaffad för marknadsvärdet när detta sker. I fråga om marknadsnoterade delägarrätter gäller detta bara om villkoren om innehavstid i 25 a kap.6 eller 7 § skulle ha varit uppfyllda om delägarrätten hade avyttrats vid denna tidpunkt.
Första stycket tillämpas på motsvarande sätt på sådana indirekta innehav av delägarrätter som avses i 25 a kap.23 och 23 a §§. Lag (2011:1510).
Prop. 2011/12:17: Ett nytt andra stycke har införts. Där anges att bestämmelserna i första stycket ska tillämpas på motsvarande sätt på sådana indirekta innehav av delägarrätter som avses i 25 a kap. 23 eller 23 a §. Det innebär att delägarrätter som ägs indirekt genom ett handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person ska anses förvärvade för marknadsvärdet om de upphör att vara skattefria för delägaren. Detsamma gäller om kapitalförluster på sådana delägarrätter för delägaren i handelsbolaget ...
Avyttringar med kapitalförlust till företag i intressegemenskap
Tillämpningsområde
7 §
Om det uppkommer en kapitalförlust när en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag avyttrar en tillgång till en annan juridisk person eller ett annat svenskt handelsbolag, ska bestämmelserna i 8-11 §§ tillämpas om företagen ingår i en intressegemenskap. Med företag i en intressegemenskap avses vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel moderföretag och dotterföretag eller företag som står under i huvudsak gemensam ledning. Lag (2007:1419).
Avdragsförbud
8 §
Kapitalförlusten får inte dras av om
- den avyttrade tillgången är en näringsbetingad andel, en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt eller en sådan andel som avses i 25 a kap. 3 a §,
- avdrag inte får göras för en kapitalförlust på tillgången enligt bestämmelserna i 25 a kap. 19, 20 eller 23 a §,
- ersättningen understiger den avyttrade tillgångens marknadsvärde utan att det är affärsmässigt motiverat, eller
- bestämmelserna i 37 kap. om kvalificerade fusioner och fissioner ska tillämpas. Lag (2009:1413).
Prop. 2009/10:36: Paragrafen reglerar vilka kapitalförluster som inte får dras av vid en avyttring inom en intressegemenskap.
Punkten 1 har utvidgats till att även omfatta sådana andelar som behandlas som näringsbetingade andelar enligt 25 a kap. 3 a §. Det gäller således andelar i svenska handelsbolag och i utlandet delägarbeskattade juridiska personer som hör hemma i en stat inom EES, och som ägs av sådana företag som enligt 25 a kap. 3 § kan äga näringsbetingade andelar.
Punkten ...
- RÅ 2006:62:Att vederlaget vid avyttring av en kapitaltillgång till ett företag i intressegemenskap är lägre än marknadsvärdet hindrar inte uppskjutet avdrag enligt den s.k. förlustregeln för skillnaden mellan marknadsvärdet och ett högre omkostnadsbelopp. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
9 §
Om den avyttrade tillgången är en andel i ett företag och detta genom fusion eller fission helt eller delvis går upp i ett annat företag i intressegemenskapen, får kapitalförlusten inte dras av. Lag (2003:224).
Uppskjuten avdragsrätt
10 §
I andra fall än som avses i 8 eller 9 § får kapitalförlusten dras av som kostnad först när det inträffar en omständighet som medför att tillgången inte längre existerar eller inte längre innehas av en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag som ingår i intressegemenskapen. Lag (2003:224).
Turordning
11 §
Om det är andelar i ett företag som avyttras gäller följande. Om det köpande företaget vid tidpunkten för det förvärv som avses i 7 § äger andelar av samma slag och sort som de avyttrade andelarna (gamla andelar) eller om det köpande företaget därefter förvärvar sådana andelar (nya andelar), ska senare avyttringar som det köpande företaget gör anses ske i följande ordning:
- gamla andelar,
- avyttrade andelar,
- nya andelar.
Bestämmelserna ska tillämpas också i fråga om andra tillgångar som inte kan särskiljas från varandra. Lag (2007:1419).
Kapitalförluster på fastigheter
12 §
Om ett företag som enligt 24 kap. 32 § kan inneha en näringsbetingad andel har gjort en kapitalförlust på en fastighet, får denna dras av bara mot kapitalvinster på fastigheter. Om en del av en förlust inte kan dras av, får den dras av mot en annan juridisk persons kapitalvinster på fastigheter om var och en av de juridiska personerna
- begär det för ett beskattningsår som har samma deklarationstidpunkt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) eller som skulle ha haft det om inte någon av de juridiska personernas bokföringsskyldighet upphör, och
- med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag till den andra juridiska personen.
Till den del en förlust inte kan dras av behandlas den det följande beskattningsåret som en ny kapitalförlust på fastigheter hos den juridiska person som haft förlusten.
Bestämmelserna i första stycket tillämpas inte om fastigheten under de tre senaste åren i betydande omfattning har använts för produktions- eller kontorsändamål eller liknande hos det avyttrande företaget eller hos ett företag i intressegemenskap. Om det föreligger särskilda omständigheter tillämpas inte första stycket trots att fastigheten har använts i mindre omfattning på angivet sätt.
Första stycket första meningen, andra och tredje styckena tillämpas på motsvarande sätt om företaget beskattas för näringsverksamhet i ett handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Om skattskyldigheten för en andel i ett sådant bolag eller sådan utländsk juridisk person övergår till någon annan, gäller i stället bestämmelserna denne. Om skattskyldigheten för en andel i ett svenskt handelsbolag övergår till en fysisk person tillämpas dock bestämmelsen i 45 kap. 32 a §. Lag (2018:1206).
Prop. 2003/04:10: Ändringen är en konsekvens av att de särskilda reglerna om i utlandet delägarbeskattade juridiska personer har flyttats till 5 kap.
25 a kap. 19, 20, 23 och 24 §§ Ändringarna är konsekvensändringar, jfr kommentaren till 25 kap. 12 §.
28 §
Har betecknats 7 § genom lag (2003:224).
29 §
Har betecknats 8 § genom lag (2003:224).
30 §
Har betecknats 10 § genom lag (2003:224).
31 §
Har betecknats 9 § genom lag (2003:224).
32 §
Har betecknats 11 § genom lag (2003:224).
25 a kap. Avyttring av näringsbetingade andelar och vissa andra tillgångar
- övg. best. SFS 2018:1206 2 p, övg. best. SFS 2003:224 9N11 st, 25 kap. 6 § 2 st, 25 kap. 8 § 1 st 2 p, 48 kap. 7 § 3 st, övg. best. SFS 2003:224 11 st, 23 kap. 2 § 2 st, 44 kap. 1 § 6 st, 39 kap. 14 § 1 st 1 p, 25 kap. 6 §, 49 kap. 19b §, övg. best. SFS 2003:224 5 st
- 4 § 7 st Kupongskattelag (1970:624)
Ändrad: SFS 2005:1142 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet), 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning), 2009:1413 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn), 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)
Upphävd: SFS 2009:1413 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn)
Innehåll
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om - företag i intressegemenskap i 2 §,
Prop. 2009/10:36: Paragrafen beskriver innehållet i kapitlet. Ändringen innebär en justering på grund av att vissa bestämmelser nu föreslås upphävas och att nya bestämmelser och rubriker föreslås införas.
Företag i intressegemenskap
2 §
Med företag i intressegemenskap avses i detta kapitel
- ett företag som ett annat företag, direkt eller indirekt, genom en ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i, eller
- två företag som står under i huvudsak gemensam ledning. Lag (2003:224).
Näringsbetingade delägarrätter
Tillämpningsområde
3 §
Bestämmelserna i 5-18 §§ tillämpas när näringsbetingade andelar och näringsbetingade aktiebaserade delägarrätter avyttras och det avyttrande företaget är
- ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening
som inte är ett investmentföretag, 2. en sådan svensk stiftelse eller ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap., 3. en svensk sparbank,
- ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag, eller
- ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som motsvarar något sådant svenskt företag som anges i 1-4. Lag (2003:224). Definitioner
3 a §
En andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska i detta kapitel behandlas som en näringsbetingad andel, om andelen ägs av ett sådant företag som anges i 3 § 1-5. Lag (2009:1413).
Prop. 2009/10:36: Bestämmelsen och rubriken närmast före är ny.
Av bestämmelsen framgår att en andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat inom EES ska behandlas som en näringsbetingad andel när det gäller tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel om andelen ägs av ett sådant företag som räknas upp i 3 § 1–5. Konsekvensen av att andelen ska behandlas som näringsbetingad är att en kapitalvinst på andelen är skattefri och ...
4 §
Med en aktiebaserad delägarrätt avses en
- rätt på grund av teckning av aktier,
- teckningsrätt,
- fondaktierätt, eller
- inlösenrätt eller säljrätt som avser aktier.
Delägarrätten är aktiebaserad bara om innehavet av rätten grundas på innehav av aktier i det företag som rätten hänför sig till. Med en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt avses en aktiebaserad delägarrätt, om förvärvet av rätten grundats på näringsbetingade aktier i det företag som rätten hänför sig till. Lag (2005:1142).
Prop. 2002/03:96: I första stycket finns definitionen av en aktiebaserad delägarrätt, dvs. en uppräkning av de värdepapper som anses vara en sådan delägarrätt. Uppräkningen är uttömmande.
Prop. 2005/06:39: I första stycket byts ordet ”delrätt” ut mot ”fondaktierätt” i enlighet med terminologin i nya aktiebolagslagen (2005:551). Som en följd av att termerna inlösenrätt och säljrätt förs in i inkomstskattelagen (1999:1229), byts vidare uttrycket ”option avseende rätt för innehavaren att avyttra aktier” ut mot ”inlösenrätt eller säljrätt som avser aktier”. Förslaget behandlas ...
4 a §
En andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet ska behandlas som en delägarrätt vid tillämpningen av 9-18, 23, 23 a och 25 §§. Lag (2009:1413).
Prop. 2009/10:36: Bestämmelsen är ny. Handelsbolag ska omfattas av flera bestämmelser i 25 a kap.; bestämmelserna om skalbolagsbeskattning i 9–18 §§, om att kapitalvinst inte ska tas upp och kapitalförlust inte får dras av i 23 och 23 a §§ samt om beskattning vid avyttring av fastighet i vissa fall i 25 §. Av bestämmelsen framgår att en andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat inom EES ska behandlas som en delägarrätt vid tillämpningen av nämnda ...
Skattefrihet och avdragsförbud
5 §
En kapitalvinst ska inte tas upp i annat fall än som anges i 9 §. I fråga om marknadsnoterade delägarrätter gäller detta dock bara om villkoren om innehavstid i 6 eller 7 § är uppfyllda.
En kapitalförlust får dras av bara om en motsvarande kapitalvinst skulle ha tagits upp. Vid bedömningen av om en kapitalvinst skulle ha tagits upp ska det bortses från bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 9 §. Lag (2007:1419).
- HFD 2017:29:Ett ”company limited by shares” i Brittiska Jungfruöarna har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om skattefrihet för utdelning och kapitalvinst på näringsbetingade andelar. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2012:50:Fråga om förutsättningar för att lämna förhandsbesked angående skatteflyktslagens tillämplighet på ett visst förfarande.
- HFD 2019:47:Bostadsrätter som avyttrats av ett bolag har ansetts utgöra lagertillgångar.
Villkor avseende tid
6 §
Kapitalvinsten på en marknadsnoterad andel är skattefri om andelen under en sammanhängande tid om ett år närmast före avyttringen har varit näringsbetingad hos säljaren. Innehavstiden ska räknas från det att andelen tillträds. Om andelen förvärvats genom ett avtal, ska den anses ha tillträtts när avtalet ingicks, om inte någon annan tidpunkt följer av avtalet. Om andelen har erhållits genom ny- eller fondemission, beaktas också tid under vilken den andel eller de andelar som ligger till grund för den emitterade andelen innehafts. Lag (2007:1419).
7 §
Om en aktiebaserad delägarrätt är marknadsnoterad, är kapitalvinsten skattefri bara om delägarrätten innehafts under en sammanhängande tid av ett år närmast före avyttringen eller de aktier på vilka delägarrätten grundas har förvärvats minst ett år före avyttringen. Lag (2003:224).
8 §
Vid tillämpningen av 6 och 7 §§ ska
- en senare förvärvad delägarrätt anses ha avyttrats före en tidigare förvärvad delägarrätt av samma slag och sort, och
- aktier som ligger till grund för en emitterad andel eller en aktiebaserad delägarrätt och som förvärvats vid olika tillfällen anses ha förvärvats vid tidpunkten för förvärvet av den sist förvärvade aktien. Lag (2007:1419).
Skalbolagsbeskattning
Avyttring av skalbolag
9 §
Om en avyttrad delägarrätt hänför sig till ett skalbolag eller om det sker ett återköp enligt 18 §, ska ersättningen tas upp som kapitalvinst (skalbolagsbeskattning) det beskattningsår när delägarrätten avyttrats, om inte annat anges i 10-13 §§.
Ett företag är ett skalbolag enligt bestämmelserna i detta kapitel om summan av marknadsvärdet av företagets likvida tillgångar enligt 14-16 §§ överstiger jämförelsebeloppet enligt 17 § vid tidpunkten för avyttringen. Lag (2009:1413).
Prop. 2009/10:36: För att tydliggöra att skalbolagsbeskattning kan komma i fråga även vid försäljning av andelar som inte är näringsbetingade införs en ny rubrik närmast efter 8 § (jfr ändringen av 1 §).
Bestämmelsen i paragrafens första stycke är ändrad. Av bestämmelsen framgår att om en avyttrad delägarrätt hänför sig till ett skalbolag eller om det sker ett återköp ...
9 a §
Skalbolagsbeskattning enligt 9 § ska också ske om ett svenskt handelsbolag avyttrar en delägarrätt som hänför sig till ett skalbolag eller om det sker ett återköp enligt 18 §. Detta gäller dock bara om en kapitalvinst på delägarrätten inte skulle ha tagits upp av en eller flera delägare enligt 23 §, om delägarrätten inte hade varit hänförlig till ett skalbolag. Ersättningen ska tas upp till den del den belöper sig på andelar i handelsbolaget som innehas av delägare som skulle ha omfattats av 23 §.
Vid tillämpning av första stycket likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag. Lag (2009:1413).
Prop. 2009/10:36: Paragrafen, som är ny, innebär att andelar på vilka kapitalvinst inte ska tas upp på grund av bestämmelsen i 23 § också omfattas av reglerna om skalbolagsbeskattning.
Av första stycket framgår att skalbolagsbeskattning ska ske även när ett svenskt handelsbolag avyttrar en andel i ett skalbolag eller om det sker ett återköp enligt 18 §. Det gäller dock bara om någon av delägarna i handelsbolaget inte skulle ha tagit upp en kapitalvinst på andelen enligt 23 § om den avyttrade ...
Undantag
10 §
Skalbolagsbeskattning enligt 9 eller 9 a § ska inte ske om
- någon andel eller aktiebaserad delägarrätt i det avyttrade företaget är marknadsnoterad,
- delägarrätten anses avyttrad på grund av bestämmelserna om likvidation i 44 kap. 7 § första stycket, förenklad avveckling i 44 kap. 7 a § eller konkurs i 44 kap. 8 § första stycket 1 eller 2, eller
- ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet upplöses.
Är det avyttrade företaget en utländsk juridisk person, ska skalbolagsbeskattning enligt 9 eller 9 a § ske bara om
- den juridiska personen är skattskyldig här vid tidpunkten för avyttringen eller dess inkomst beskattas hos en delägare som är skattskyldig här vid denna tidpunkt, eller
- den juridiska personen, direkt eller genom ett företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1, äger eller under de tre senaste åren har ägt en andel eller aktiebaserad delägarrätt i
- ett svenskt aktiebolag om andelen eller den aktiebaserade delägarrätten inte är marknadsnoterad,
- en svensk ekonomisk förening,
- en annan utländsk juridisk person som varit skattskyldig här under någon del av denna tid om denna person motsvarar ett svenskt aktiebolag och andelen eller den aktiebaserade delägarrätten inte är marknadsnoterad eller om personen motsvarar en svensk ekonomisk förening, eller
- ett svenskt handelsbolag. Lag (2018:722).
Prop. 2009/10:36: Första stycket har ändrats. Tillämpningsområdet har utvidgats så att bestämmelsen även reglerar undantag från skalbolagsbeskattning enligt den nya 9 a §. Punkten 3 är ny. Av bestämmelsen framgår att skalbolagsbeskattning inte ska ske om ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma inom EES upplöses.
Andra stycket har också ändrats till att omfatta den nya 9 a §. Första punkten har utvidgats så att den ...
Skalbolagsdeklaration
11 §
Skalbolagsbeskattning enligt 9 eller 9 a § ska inte ske om
- det företag som den avyttrade delägarrätten hänför sig till eller, i fråga om ett svenskt handelsbolag, säljaren tar upp företagets överskott eller underskott i en sådan skalbolagsdeklaration som avses i 27 kap.skatteförfarandelagen (2011:1244),
- ett särskilt bokslut ligger till grund för inkomstberäkningen enligt 1, och
- säkerhet ställs om Skatteverket med stöd av 58 kap.skatteförfarandelagen har beslutat om att sådan ska ställas.
Bokslutet ska upprättas som om företagets beskattningsår eller, i fråga om svenskt handelsbolag, räkenskapsår avslutats vid tidpunkten för avyttringen eller tillträdet. Avsättningar till periodiseringsfond och ersättningsfond ska anses ha återförts.
Första och andra styckena gäller även företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1 med företaget som den avyttrade delägarrätten är hänförlig till. Vid tillämpning av första och andra styckena likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet med ett svenskt handelsbolag. Lag (2011:1510).
Prop. 2009/10:36: Första stycket har ändrats. Tillämpningsområdet har utvidgats så att bestämmelsen även reglerar undantag från skalbolagsbeskattning enligt den nya 9 a §. Punkten 1 har ändrats så att det framgår att – när skalbolaget är ett handelsbolag – det är säljaren som ska lämna skalbolagsdeklaration.
Andra stycket har ändrats. Bestämmelsen reglerar när det bokslut som ska ligga till grund för inkomstberäkningen ska vara upprättat. I fråga om handelsbolag ska säljaren ...
Prop. 2011/12:17: Andra stycket har ändrats. Ändringen innebär att det särskilda bokslut som ska ligga till grund för inkomstberäkningen vid alla avyttringar får upprättas antingen vid tidpunkten för avyttringen eller vid köparens tillträde till delägarrätten.
Det görs även en korrigering med anledning av att handelsbolag – i och med att de inte är skattesubjekt för inkomstskatt – inte har något beskattningsår. I stället används begreppet räkenskapsår. ...
Minoritetsavyttringar
12 §
Om avyttringen inte leder till att ett väsentligt inflytande går över till någon annan, ska skalbolagsbeskattning enligt 9 eller 9 a § ske bara om det föreligger särskilda omständigheter. Lag (2009:1413).
Prop. 2009/10:36: Bestämmelsen har ändrats så att den även omfattar skalbolagsbeskattning enligt den nya 9 a §.
Särskilda skäl
13 §
Om den skattskyldige begär det och det finns särskilda skäl, ska skalbolagsbeskattning enligt 9 eller 9 a § inte ske. Vid prövningen ska beaktas vad som föranlett avyttringen eller återköpet och hur ersättningen för delägarrätten bestämts. Lag (2009:1413).
Prop. 2009/10:36: Bestämmelsen har ändrats så att den även omfattar skalbolagsbeskattning enligt den nya 9 a §.
Enligt bestämmelsen är det den skattskyldige som ska begära att skalbolagsbeskattning inte ska ske. Ett handelsbolag som avyttrar en andel i ett skalbolag är inte skattskyldigt. Om skalbolagsbeskattning aktualiseras enligt den nya bestämmelsen i 9 a § är det den eller de delägare som ska ta upp ersättningen som är skattskyldiga. Det är således delägarna och inte handelsbolaget som ska ...
Likvida tillgångar
14 §
Med likvida tillgångar avses i detta kapitel kontanter, värdepapper och liknande tillgångar med undantag för sådana tillgångar som avses i 15 §. Som likvida tillgångar räknas också andra tillgångar om
- tillgångarna anskaffats tidigast två år före avyttringen,
- tillgångarna saknar affärsmässigt samband med verksamheten sådan den bedrevs intill två år före avyttringen, och
- det inte framgår att anskaffningen skett i annat syfte än att tillgångarna lätt skulle kunna avyttras efter avyttringen av andelen. Lag (2003:224).
Prop. 2002/03:96: Av paragrafen framgår vad som skall räknas som likvida medel. Som likvida tillgångar räknas kontanter, värdepapper och liknande tillgångar om tillgången ifråga inte undantas i 15 §. I praktiken torde det främst vara fråga om marknadsnoterade värdepapper. För att förhindra kringgåenden har en begränsning till sådana värdepapper inte föreslagits. Se vidare i avsnitt 5.13.2.
15 §
Som likvida tillgångar räknas inte
- andelar och aktiebaserade delägarrätter i företag som är i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1 med det företag som den avyttrade delägarrätten är hänförlig till, eller
- värdepapper som är lager i värdepappersrörelse enligt lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden.
Värdepapper som är lager i en utländsk motsvarighet till sådan rörelse som avses i första stycket 2 och som innehas av en utländsk juridisk person räknas inte som likvida medel om den utländska juridiska personen hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat
- som är medlem i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, eller
- med vilken Sverige har ett skatteavtal och personen omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten och har hemvist i staten enligt avtalet. Lag (2007:552).
16 §
Om likvida tillgångar innehas av ett företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1 med företaget som de avyttrade delägarrätterna hänför sig till, ska tillgångarna räknas med vid beräkningen av summan av marknadsvärdet av likvida tillgångar till den del som motsvarar det sistnämnda företagets ägarandel i företaget i intressegemenskap. Lag (2007:1419).
Prop. 2002/03:96: Av paragrafen framgår att man skall beakta likvida tillgångar som innehas av företag i en sådan intressegemenskap som avses i 2 § punkt 1 vid bedömningen av om den avyttrade andelen eller aktiebaserade delägarrätten är hänförlig till ett skalbolag. En så stor del av de indirekt ägda likvida tillgångarna som svarar mot ägarföretagets andel i företaget i fråga skall räknas med vid bedömningen om det företag som de avyttrade andelarna är hänförliga till, är ett skalbolag.
Jämförelsebeloppet
17 §
Om de avyttrade delägarrätterna utgör samtliga av företaget utgivna och till företaget hänförliga delägarrätter, är jämförelsebeloppet halva ersättningen. I annat fall är jämförelsebeloppet hälften av det sammanlagda värdet av samtliga av företaget utgivna och till företaget hänförliga delägarrätter, beräknat med utgångspunkt i ersättningen för de avyttrade andelarna och aktiebaserade delägarrätterna. Lag (2003:224).
Återköp
18 §
Återköp anses ske när avyttringen inte har avsett ett skalbolag och den övervägande delen av andra tillgångar än likvida tillgångar, som avses i 14-16 §§ och som vid avyttringen innehades av det företag som den avyttrade delägarrätten hänför sig till eller av företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1 med detta företag, inom två år efter avyttringen av delägarrätten, direkt eller indirekt, förvärvas av
- det säljande företaget,
- ett företag i intressegemenskap med detta, eller
- en fysisk person som, direkt eller indirekt, har ägarinflytande i det säljande företaget eller någon närstående till denne.
Bedömningen enligt första stycket ska grundas på tillgångarnas marknadsvärde vid tidpunkten för avyttringen av delägarrätten. Vid denna bedömning ska värdet av tillgångar i företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1 med det företag som den avyttrade delägarrätten hänför sig till beaktas bara till den del som motsvarar det företagets ägarandel i företaget i intressegemenskap.
Första och andra styckena ska också tillämpas i fråga om tillgångar som kan anses ha ersatt tillgångar som innehades av det företag som den avyttrade delägarrätten hänför sig till eller av ett företag i sådan intressegemenskap som avses i 2 § 1 vid tidpunkten för avyttringen av delägarrätten. Lag (2007:1419).
Kapitalförluster på vissa fordringar m.m.
19 §
En kapitalförlust i ett sådant företag som anges i 3 § får inte dras av om den avser
- en fordran på ett annat företag som uppkommer när företagen är i intressegemenskap,
- en rätt till andel i vinst hos ett annat företag om rätten uppkommer när företagen är i intressegemenskap,
- en rätt att till visst pris eller ett pris som ska fastställas enligt bestämda grunder förvärva andelar eller aktiebaserade delägarrätter i ett annat företag eller förvärva tillgångar hos ett annat företag om rätten uppkommer när företagen är i intressegemenskap,
- en tillgång eller förpliktelse där den underliggande tillgången, direkt eller indirekt, är en näringsbetingad andel eller en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt,
- ett kapitalandelsbevis om beviset ställs ut när företagen är i intressegemenskap. Detsamma gäller en tillgång eller förpliktelse där den underliggande tillgången, direkt eller indirekt, är ett sådant bevis, eller
- en andel i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person som hör hemma i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
Första stycket tillämpas på motsvarande sätt om företaget beskattas för verksamhet i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Om skattskyldigheten för andelen övergår till någon annan, gäller i stället bestämmelserna i första stycket denne. Lag (2009:1413).
Prop. 2009/10:36: Första stycket punkten 6 är ny. I paragrafen finns bestämmelser om avdragsförbud för kapitalförluster på vissa tillgångar. Bestämmelserna är inriktade på sådana företag som kan avyttra näringsbetingad andel skattefritt och syftar till att motverka att avdragsförbudet för näringsbetingade andelar i 5 § andra stycket kringgås genom användande av andra former av tillgångar än sådana andelar. Bestämmelsen i punkten 6 innebär ett avdragsförbud för kapitalförlust på andel i en i utlandet delägarbeskattad ...
Prop. 2005/06:39: Av punkten 5, som är ny, framgår att en kapitalförlust inte får dras av om förlusten avser ett kapitalandelsbevis som ställts ut av ett företag i intressegemenskap med det avyttrande företaget. I andra meningen finns en bestämmelse som skall motverka att bl.a. olika derivatstrategier används för att kringgå avdragsförbudet. Bestämmelsen har utformats så att avdragsförbudet träffar en kapitalförlust på en tillgång eller förpliktelse där den underliggande tillgången, direkt eller indirekt, är ett ...
- HFD 2023:1:Avdragsförbudet för kapitalförlust som avser en tillgång där den underliggande tillgången är en näringsbetingad andel gäller inte för en förlust på en fordran som har förvärvats i samband med en tidigare avyttring av sådana näringsbetingade andelar.
Kapitalförluster på andelar i handelsbolag
20 §
En utländsk juridisk person som hör hemma i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som motsvarar ett sådant svenskt företag som anges i 3 § 1-4 får inte dra av en kapitalförlust som avser en andel i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person.
Första stycket tillämpas på motsvarande sätt om den utländska juridiska personen beskattas för verksamhet i ett svenskt handelsbolag eller i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Om skattskyldigheten för andelen övergår till någon annan, gäller bestämmelsen i första stycket i stället denne. Lag (2009:1413).
Prop. 2009/10:36: Paragrafen är ny.
Första stycket. Bestämmelsen reglerar kapitalförluster i en utländsk juridisk person. Av bestämmelsen framgår att en kapitalförlust i en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat utanför EES och som motsvarar något sådant svenskt företag som anges i 3 § 1–4 inte får dras av, om den avser en andel i ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Bestämmelsen ska bara tillämpas när en sådan utländsk juridisk person ...
Ändrad: SFS 2003:1086 (Ändrade regler för cfc-beskattning), 2009:1413 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn)
Upphävd: SFS 2009:1413 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på andelar inom handelsbolagssektorn)
Vissa tillgångar i handelsbolag
23 §
Om ett företag som anges i 3 § direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag, är delägare i ett svenskt handelsbolag som avyttrat en delägarrätt med kapitalvinst, ska den del av vinsten som belöper sig på delägarens andel inte tas upp. Detta gäller dock bara om en motsvarande kapitalvinst inte skulle ha tagits upp om delägaren själv hade avyttrat tillgången. Vid bedömningen av om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp enligt 24 kap. 33 § första stycket 2 eller 34 § ska andelsinnehavet bestämmas utifrån storleken på delägarens indirekta innehav.
Vid tillämpning av första stycket likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag.
Första stycket gäller inte om skalbolagsbeskattning ska ske enligt 9 a §. Lag (2018:2040).
Prop. 2009/10:36: Första stycket har ändrats. Bestämmelsen i dess äldre lydelse har i sin helhet flyttats till den nya 23 a §.
Bestämmelsen reglerar handelsbolags försäljning av delägarrätter med kapitalvinst. I bestämmelsen anges att om ett företag som anges i 3 § direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag, är delägare i ett svenskt handelsbolag, ska om handelsbolaget avyttrat en delägarrätt med kapitalvinst den del av vinsten som belöper sig på delägarens andel ...
- HFD 2014:71:Fråga om beräkning av skattefri kapitalvinst på näringsbetingade andelar som ägts indirekt genom en i utlandet delägarbeskattad juridisk person. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2013:52:Ett aktiebolag, som är delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, har inte ansetts kunna kvitta sina kapitalförluster på delägarrätter som inte är näringsbetingade mot skattepliktiga kapitalvinster på delägarrätter som uppkommit hos den juridiska personen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
23 a §
Om en sådan avyttring som avses i 23 § leder till en kapitalförlust, får den del av förlusten som belöper sig på delägarens andel inte dras av. Detta gäller dock bara om en motsvarande kapitalvinst inte skulle ha tagits upp om delägaren själv hade avyttrat tillgången. Vid bedömningen av om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp ska det bortses från bestämmelserna om skalbolagsbeskattning i 9 §. Vid bedömningen av om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp enligt 24 kap. 33 § första stycket 2 eller 34 § ska andelsinnehavet bestämmas utifrån storleken på delägarens indirekta innehav. Om skattskyldigheten för andelen övergår till någon annan, gäller detta i stället denne.
Vid tillämpning av första stycket likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag. Lag (2018:1206).
Prop. 2009/10:36: Paragrafen, som är ny, motsvarar i sak den tidigare lydelsen av 23 §, dvs. den behandlar kapitalförluster på delägarrätter som ägs av handelsbolag. Vissa redaktionella ändringar har dock gjorts.
Vid bedömningen av om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp enligt 24 kap. 14 § första stycket 2 och 16 § ska andelsinnehavet bestämmas utifrån storleken på delägarens indirekta innehav. Motsvarande reglering föreslås i 24 kap. 17 b §, se författningskommentaren till den paragrafen. ...
- HFD 2013:52:Ett aktiebolag, som är delägare i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, har inte ansetts kunna kvitta sina kapitalförluster på delägarrätter som inte är näringsbetingade mot skattepliktiga kapitalvinster på delägarrätter som uppkommit hos den juridiska personen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
24 §
Om en fysisk person eller ett svenskt handelsbolag som en fysisk person, direkt eller indirekt, genom ett eller flera andra svenska handelsbolag är delägare i, förvärvar en andel i ett svenskt handelsbolag från ett företag som anges i 3 §, ska en tillgång som handelsbolaget äger, direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag vid beskattningen av den fysiska personens inkomst i handelsbolaget anses anskaffad för marknadsvärdet vid personens förvärv av andelen i handelsbolaget.
Detta gäller dock bara om tillgången i fråga har gått ner i värde under handelsbolagets innehavstid och
- är en näringsbetingad andel eller en näringsbetingad aktiebaserad delägarrätt om den innehas direkt av företaget, eller
- är en sådan tillgång som anges i 19 §.
Om en förpliktelse som avses i 19 § 4 ökat i värde under handelsbolagets innehavstid tillämpas bestämmelsen om värdenedgång på tillgångar på motsvarande sätt. Vid beskattningen av den fysiska personens inkomst i handelsbolaget ska dock förpliktelsen anses ingången vid personens förvärv av andelen i handelsbolaget.
Vad som sägs i första och andra styckena gäller också om andelen i handelsbolaget i stället förvärvas från ett svenskt handelsbolag i vilket ett företag som anges i 3 §, direkt eller indirekt, genom ett eller flera svenska handelsbolag är delägare. Vid tillämpning av denna paragraf likställs en i utlandet delägarbeskattad juridisk person med ett svenskt handelsbolag. Lag (2007:1419).
Bostäder i fåmansföretag
25 §
Om ett företag som anges i 3 eller 3 a § eller ett moderföretag till detta är ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag, och företaget avyttrar en delägarrätt och det företag som delägarrätten hänför sig till eller ett dotterföretag till detta äger en fastighet som någon gång under de tre åren närmast före avyttringen till huvudsaklig del har använts som bostad för en delägare i det säljande företaget eller i moderföretaget eller för en närstående till en sådan delägare, gäller följande. Det företag som innehar fastigheten ska vid avyttringen av delägarrätten anses ha avyttrat och åter förvärvat fastigheten för ett pris som motsvarar dess marknadsvärde.
Bestämmelserna i första stycket tillämpas bara om
- fastighetens marknadsvärde överstiger dess skattemässiga värde,
- ersättningen vid avyttringen av delägarrätten inte ska tas upp enligt bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 9 §, eller
- den avyttrade delägarrätten inte är marknadsnoterad.
Om avyttringen inte leder till att ett väsentligt inflytande i det företag som äger fastigheten går över till någon annan tillämpas första stycket bara om det föreligger särskilda omständigheter.
Vad som sägs i denna paragraf i fråga om en fastighet gäller även en andel i ett privatbostadsföretag, om den till andelen knutna lägenheten huvudsakligen har använts på sätt som avses i första stycket. Lag (2009:1413).
Prop. 2002/03:96: I första stycket ges avskattningsregeln för fåmansföretag som äger en fastighet som till huvudsaklig del har använts som bostad för en delägare eller denne närstående i fåmansföretaget. Fastigheten skall skattas av hos det företag som innehar fastigheten eftersom det kan inträffa att fastigheten ligger i ett dotterföretag till det avyttrade företaget. Se även avsnitt 5.13.7. Skattas fastigheten av får fastigheten ...
Prop. 2009/10:36: Första stycket har ändrats. Tillämpningsområdet för bestämmelserna har utvidgats till att avse även fåmanshandelsbolag som avyttrar en andel eller ett moderbolag till ett fåmanshandelsbolag. Bestämmelserna omfattar även fåmanshandelsbolag som äger en bostadsfastighet.
Begreppet delägarrätt omfattar även andel i handelsbolag, se 4 a §.
Bestämmelsen behandlas närmare i avsnitt ...
26 kap. Återföring av värdeminskningsavdrag
- 45 kap. 16 § 2 st, 53 kap. 4 §, 31 kap. 21 §, 45 kap. 13 § 1 st 2 p, 46 kap. 11 § 1 st 2 p, 45 kap. 17 § 3 st, 38a kap. 13 §, 38 kap. 12 §, 66 kap. 18 § 1 st 5 p, 31 kap. 7 §, 2 kap. 32 § 2 st, 45 kap. 13 § 1 st 1 p, 66 kap. 18 § 1 st 4 p
- 13 § Lag (2000:334) om särskilda skattebestämmelser vid kärnkraftsavveckling
- 2e § Lag (1963:587) om inkomstbeskattning av fideikommissbo, m.m.
Innehåll
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om att gjorda värdeminskningsavdrag m.m. ska återföras om näringsfastigheter och näringsbostadsrätter avyttras eller blir privatbostadsfastigheter respektive privatbostadsrätter.
Bestämmelserna i 2-11 §§ gäller för fastigheter och bostadsrätter som är kapitaltillgångar medan bestämmelserna i 12 och 13 §§ gäller för fastigheter och bostadsrätter som är lagertillgångar.
I 14 § finns en bestämmelse om skattemässig kontinuitet när en näringsbostadsrätt förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt och den behåller sin karaktär av näringsbostadsrätt. Motsvarande bestämmelser samt bestämmelser om kontinuitet i fråga om värdeminskningsavdrag finns för byggnader och fastigheter i 19 kap. 18 § respektive 20 kap. 12 §. Lag (2007:1419).
Kapitaltillgångar
Fastigheter
2 §
Vid avyttring av en näringsfastighet ska följande avdrag återföras:
- värdeminskningsavdrag på byggnader och markanläggningar,
- skogsavdrag,
- avdrag för substansminskning,
- avdrag för sådana avskrivningar av byggnader och markanläggningar som gjorts i samband med att en ersättningsfond eller liknande fond har tagits i anspråk, och
- avdrag som avser beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren för utgifter för förbättrande reparationer och underhåll av byggnader och markanläggningar.
Reparationer och underhåll anses som förbättrande till den del fastigheten på grund av åtgärderna är i bättre skick vid avyttringen än vid ingången av det femte beskattningsåret före beskattningsåret eller, om fastigheten förvärvats senare genom köp, byte eller på liknande sätt, vid förvärvet. Lag (2007:1419).
- RÅ 2006:52:Vid avyttring av en näringsfastighet skall återföring av gjorda värdeminskningsavdrag inte ske om säljaren är skattskyldig bara för inkomst på grund av innehav av fastigheter. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2011:79:Om en tidigare fastighetsägare gjort skogsavdrag ska en person som fått fastigheten i gåva återföra motsvarande belopp när fastigheten avyttras. Inkomsttaxering 2004.
3 §
Avdragen som anges i 2 § ska inte återföras till den del de avser tiden före år 1952. Lag (2007:1419).
4 §
Om en byggnad eller en markanläggning på den avyttrade fastigheten har skrivits av i samband med att en ersättningsfond har tagits i anspråk och fonden var avsatt enligt 31 kap. 5 §, gäller följande vid tillämpning av 2 § första stycket 4. Avdraget för avskrivning ska återföras bara till den del det motsvarar det belopp som återfördes enligt detta kapitel vid den avyttring som låg till grund för avsättningen till ersättningsfond. Lag (2007:1419).
5 §
Om ersättningen för den avyttrade fastigheten understiger omkostnadsbeloppet vid kapitalvinstberäkningen, ska det belopp som ska återföras enligt 2 § första stycket1-4 minskas med skillnaden mellan omkostnadsbeloppet och ersättningen.
Avser en del av ersättningen mark- eller byggnadsinventarier, ska den delen inte räknas med i ersättningen.
Vid tillämpning av denna paragraf ska omkostnadsbeloppet beräknas utan att anskaffningsutgiften minskas enligt 45 kap. 16 § med värdeminskningsavdrag m.m. som inte återförs. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:19: I det nya uppskovssystemet minskas inte omkostnadsbeloppet för en ersättningsbostad med ett tidigare beviljat uppskov vid kapitalvinstberäkning. Tredje stycket ändras därför på så sätt att hänvisningarna till den upphävda 45 kap. 27 § och den helt ändrade 47 kap. 11 § utgår.
6 §
Med avyttring likställs sådan överföring av mark m.m. som avses i 45 kap. 5 § samt sådan allframtidsupplåtelse som avses i 45 kap. 7 §, om den innebär upplåtelse av mark, byggnad eller markanläggning.
7 §
Om bara en del av fastigheten avyttras, ska återföringsbeloppet beräknas på grundval av förhållandena på den avyttrade fastighetsdelen. Vid tilllämpning av 5 § ska i sådana fall omkostnadsbeloppet beräknas enligt 45 kap. 19 §. Lag (2007:1419).
8 §
Bestämmelserna i 2-5 och 7 §§ tillämpas också när en näringsfastighet hos samma ägare blir privatbostadsfastighet.
Vid tillämpning av 5 § ska det belopp som motsvarar fastighetens marknadsvärde vid beskattningsårets utgång anses som ersättning för fastigheten. Om bara en del av fastigheten blir privatbostadsfastighet, beräknas omkostnadsbeloppet enligt 45 kap. 20 §, om den skattskyldige begär det. Lag (2007:1419).
9 §
Bestämmelserna i 2-5 och 7 §§ tillämpas också när en näringsfastighet övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva eller bodelning om den blir eller kan antas komma att bli privatbostadsfastighet i och med övergången.
Vid tillämpning av 5 § ska det belopp som motsvarar fastighetens marknadsvärde vid övergången anses som ersättning för fastigheten. Lag (2007:1419).
Bostadsrätter
10 §
Vid avyttring av en näringsbostadsrätt ska avdrag som avser beskattningsåret och de fem föregående beskattningsåren för utgifter för förbättrande reparationer och underhåll av bostadsrättslägenheten återföras.
Reparationer och underhåll anses som förbättrande till den del lägenheten på grund av åtgärderna är i bättre skick vid avyttringen än vid ingången av det femte beskattningsåret före beskattningsåret eller, om näringsbostadsrätten förvärvats senare genom köp, byte eller på liknande sätt, vid förvärvet. Lag (2007:1419).
11 §
Bestämmelserna i 10 § tillämpas också när en näringsbostadsrätt
- hos samma ägare blir privatbostadsrätt, eller
- övergår till en ny ägare genom arv, testamente, gåva eller bodelning, om den blir eller kan antas komma att bli privatbostadsrätt i och med övergången.
Lagertillgångar
12 §
Vid avyttring av en näringsfastighet ska värdeminskningsavdragen samt avdragen för reparationer och underhåll återföras om de gjorts vid beskattningen men inte i räkenskaperna. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:16: Tillägget innebär att även tidigare gjorda avdrag för reparationer och underhåll på näringsfastigheter som är lager skall återföras till beskattning när fastigheten avyttras i den mån avdraget inte har gjorts i räkenskaperna.
- RÅ 2004:42:Underprisöverlåtelse av en hel näringsverksamhet bestående av fastigheter som utgör lagertillgångar mot en ersättning som överstiger det skattemässiga värdet men understiger taxeringsvärdet medför inte några beskattningskonsekvenser för överlåtaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
13 §
Bestämmelserna i 2 och 7 §§ respektive 10 § tillämpas också när en näringsfastighet eller näringsbostadsrätt övergår till en ny ägare genom arv, testamente eller bodelning med anledning av makes död, om den blir eller kan antas komma att bli privatbostadsfastighet respektive privatbostadsrätt i och med övergången. Lag (2000:1341).
Skattemässig kontinuitet vid arv, gåva m.m. av näringsbostadsrätter
14 §
Om en näringsbostadsrätt förvärvas genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt och den behåller sin karaktär av näringsbostadsrätt, inträder förvärvaren i den tidigare ägarens skattemässiga situation när det gäller utgifter för sådana förbättrande reparationer och underhåll som avses i 10 § andra stycket.
Hänvisningar
15 §
Bestämmelser om att värdeminskningsavdrag m.m. inte ska återföras finns när det gäller
- skogsavdrag i 21 kap. 14 §,
- underprisöverlåtelser i 23 kap. 13 §,
- kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 17 §,
- verksamhetsavyttringar i 38 kap. 12 §,
- partiella fissioner i 38 a kap. 13 §, och
- förvärv av vissa tillgångar till underpris från delägare och närstående i 53 kap. 4 §. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: En hänvisning har tagits in till de nya bestämmelserna i 38 a kap. om återföring av värdeminskningsavdrag m.m. vid partiella fissioner.
27 kap. Byggnadsrörelse, handel med fastigheter och tomtrörelse
Innehåll
1 §
I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om
Byggnadsrörelse och handel med fastigheter
Innehav av lagertillgång
2 §
Den som innehar en tillgång som är en lagertillgång enligt bestämmelserna i 4-7 §§ anses bedriva antingen byggnadsrörelse eller handel med fastigheter.
Avyttring av byggnadstomt
3 §
Om en byggnadstomt avyttras av någon som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, anses avyttringen ingå i den verksamheten. Om verksamheten huvudsakligen består av tomtrörelse, anses avyttringen i stället ingå i tomtrörelsen.
Vad som avses med byggnadstomt framgår av 9 §.
Lagerfastigheter
4 §
Om en fastighet förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt av någon som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter, blir fastigheten en lagertillgång hos förvärvaren. Detsamma gäller om en fastighet förvärvas på sådant sätt av maken till den som bedriver byggnadsrörelse eller handel med fastigheter.
Första stycket gäller också om förvärvaren eller dennes make är företagsledare i ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag och fastigheten skulle ha varit en lagertillgång i byggnadsrörelse eller handel med fastigheter om den hade förvärvats av företaget.
Att första och andra styckena inte gäller fastigheter som blir privatbostadsfastigheter framgår av 13 kap. 1 § tredje stycket. Lag (2008:1316).
- HFD 2012 not 2:Fastigheter förvärvade i investeringssyfte av företagsledare i fåmansföretag som bedrev byggnadsrörelse ansågs utgöra lagertillgångar (förhandsbesked)
5 §
Bestämmelserna i 4 § gäller inte
- om fastigheten uppenbarligen förvärvas för att till huvudsaklig del användas stadigvarande i en annan näringsverksamhet än fastighetsförvaltning som bedrivs av fastighetsägaren eller dennes make eller av ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag där fastighetsägaren eller maken är företagsledare, eller
- när det gäller byggnadsrörelse, om förvärvet uppenbarligen helt saknar samband med byggnadsrörelsen.
- HFD 2012 not 2:Fastigheter förvärvade i investeringssyfte av företagsledare i fåmansföretag som bedrev byggnadsrörelse ansågs utgöra lagertillgångar (förhandsbesked)
Lagerandelar i fastighetsförvaltande företag
6 §
Andelar i fastighetsförvaltande företag anses som lagertillgångar, om någon av företagets fastigheter skulle ha varit en lagertillgång i byggnadsrörelse eller handel med fastigheter för det fall att fastigheten hade ägts direkt av den som innehar andelen. Detta gäller dock bara om
- det fastighetsförvaltande företaget är ett fåmansföretag och innehavaren är företagsledare i företaget eller make till företagsledaren,
- det på annat sätt finns en intressegemenskap mellan innehavaren och det fastighetsförvaltande företaget, eller
- det fastighetsförvaltande företaget är ett svenskt handelsbolag.
- RÅ 2003:17:Aktierna i ett fastighetsförvaltande bolag har ansetts som lagertillgångar även efter det att bolaget avyttrat samtliga sina fastigheter. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2013 not 66:Skattekonsekvenser vid benefik övergång av andel i fastighetsförvaltande handelsbolag (lagertillgång i byggnadsrörelse) / Skattekonsekvenser vid benefik övergång av andel i fastighetsförvaltande handelsbolag (lagertillgång i byggnadsrörelse, förhandsbesked)
- HFD 2012 not 34:Fråga om aktier i dotterbolag till fastighetsförvaltande bolag var näringsbetingade eller lagertillgångar (förhandsbesked) / Fråga om aktier i dotterbolag till fastighetsförvaltande bolag var näringsbetingade eller lagertillgångar: Inkomst av näringsverksamhet
7 §
I sådana fall som avses i 6 § 3 ska inte bara andelen i handelsbolaget utan också den del av handelsbolagets fastigheter som motsvarar andelen anses som lagertillgång hos delägaren. Detta gäller dock bara de av bolagets fastigheter som skulle ha varit lagertillgångar om fastigheterna hade ägts direkt av delägaren. Lag (2007:1419).
Uttagsbeskattning vid byggnadsarbeten på fastigheter som inte är lagertillgångar
8 §
Om en fastighet som inte är lagertillgång har varit föremål för byggnadsarbeten i en byggnadsrörelse som fastighetsägaren bedriver direkt eller genom ett svenskt handelsbolag, ska värdet av arbetena tas upp som intäkt i byggnadsrörelsen.
Bedrivs byggnadsrörelsen, direkt eller genom ett svenskt handelsbolag, av en fysisk person, ska dock värdet av hans eget arbete tas upp bara om varor av mer än ringa värde tas ut ur byggnadsrörelsen i samband med arbetet. Lag (2007:1419).
Tomtrörelse
Vad som är tomtrörelse
9 §
Med tomtrörelse avses näringsverksamhet som består i avyttring av mark för bebyggelse (byggnadstomt). Tomtrörelse kan vara kvalificerad eller enkel.
Vad som är kvalificerad tomtrörelse
10 §
Med kvalificerad tomtrörelse avses näringsverksamhet som huvudsakligen består i avyttring av byggnadstomter från fastigheter som uppenbarligen har förvärvats för att ingå i yrkesmässig markavyttring.
Vad som är enkel tomtrörelse
11 §
En enkel tomtrörelse uppkommer när en skattskyldig under tio kalenderår har avyttrat minst femton byggnadstomter som kan räknas samman till en tomtrörelse. Vid beräkningen ska avyttringar av byggnadstomter på olika fastigheter eller på olika delar av en fastighet räknas samman till en tomtrörelse bara om tomterna med hänsyn till inbördes läge normalt kan anses ingå i en och samma tomtrörelse. Lag (2007:1419).
- HFD 2012 not 60:Fråga om försäljning av ett markområde skulle beskattas som kapitalinkomst eller anses ingå i en enkel tomtrörelse (förhandsbesked)
12 §
Vid beräkningen av antalet avyttrade byggnadstomter ska den som är eller har varit gift räkna in också makens avyttringar under äktenskapet under tioårsperioden.
Om en fastighet har förvärvats genom köp, byte eller på liknande sätt eller genom gåva, ska förvärvaren och överlåtaren räkna in också varandras avyttringar under tidsperioden, om förvärvaren är
- överlåtarens förälder, far- eller morförälder, make, avkomling eller avkomlings make,
- ett dödsbo där överlåtaren eller någon person som nämns i 1 är delägare, eller
- ett aktiebolag, ett svenskt handelsbolag eller en ekonomisk förening där överlåtaren ensam eller tillsammans med någon person som nämns i 1 på grund av det sammanlagda innehavet av andelar har ett bestämmande inflytande. Lag (2007:1419).
13 §
Vid beräkningen av antalet avyttrade byggnadstomter ska upplåtelser av mark för bebyggelse likställas med avyttring.
Avyttringar av det slag som berättigar till avdrag för avsättning till ersättningsfond enligt 31 kap. 5 § ska inte räknas in. Lag (2007:1419).
14 §
Avyttringar av byggnadstomter som huvudsakligen ska användas av anställda för gemensamt ändamål och avyttringar av byggnadstomter till anställda för bostadsändamål ingår inte i enkel tomtrörelse.
Detta gäller dock inte om den skattskyldige bedriver kvalificerad tomtrörelse, byggnadsrörelse eller handel med fastigheter. Lag (2007:1419).
15 §
En enkel tomtrörelse anses påbörjad i och med avyttringen av den femtonde byggnadstomten.
Om flera byggnadstomter avyttras den dag då den femtonde byggnadstomten avyttras, får den skattskyldige välja i vilken ordning tomterna ska anses avyttrade. Lag (2007:1419).
Slutavyttring av lagret i en enkel tomtrörelse
16 §
Om återstoden av lagret i en enkel tomtrörelse avyttras, anses avyttringen inte ingå i tomtrörelsen. Avyttringen ska i stället behandlas enligt bestämmelserna om kapitalvinster.
Om lagret vid utgången av beskattningsåret före det beskattningsår då avyttringen ska tas upp som intäkt har tagits upp till ett lägre värde än anskaffningsvärdet, ska mellanskillnaden tas upp som intäkt i tomtrörelsen.
Första och andra styckena gäller inte sådan del av vinsten som avser mark inom detaljplan. De gäller inte heller om avyttringen kan antas ha skett väsentligen i syfte att ge en obehörig skatteförmån till den skattskyldige eller förvärvaren eller till någon som en av dem har intressegemenskap med. Lag (2007:1419).
När enkel tomtrörelse avbryts
17 §
Om en skattskyldig som bedriver enkel tomtrörelse eller dennes make inte har avyttrat några byggnadstomter i tomtrörelsen under tio kalenderår, anses avyttringar som sker därefter inte ingå i tomtrörelsen. Avyttringarna ska i stället behandlas enligt bestämmelserna om kapitalvinster.
Första stycket gäller dock inte avyttringar av byggnadstomter inom detaljplan. Det gäller inte heller om avyttringarna sker under sådana förhållanden att en tomtrörelse på nytt ska anses påbörjad.
Avyttringar av det slag som ger rätt till avsättning till ersättningsfond enligt 31 kap. 5 § avbryter inte tidsperioden i första stycket. Lag (2007:1419).
Gemensamma bestämmelser om arv m.m.
18 §
Om någon genom arv, testamente eller genom bodelning med anledning av makes död förvärvar sådana fastigheter eller andelar som har varit lagertillgångar i byggnadsrörelse, handel med fastigheter eller tomtrörelse hos den döde, behåller tillgångarna sin karaktär hos förvärvaren bara om denne
- vid förvärvet själv bedriver sådan byggnadsrörelse, handel med fastigheter eller tomtrörelse där tillgångarna skulle ha varit lagertillgångar om de hade förvärvats genom köp, eller
- avser att fortsätta den dödes näringsverksamhet.
Om tillgångarna är lagertillgångar hos förvärvaren, anses denne bedriva byggnadsrörelse, handel med fastigheter eller tomtrörelse.
- HFD 2012:37:Fråga om s.k. byggmästarsmitta vid arv. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2013 not 66:Skattekonsekvenser vid benefik övergång av andel i fastighetsförvaltande handelsbolag (lagertillgång i byggnadsrörelse) / Skattekonsekvenser vid benefik övergång av andel i fastighetsförvaltande handelsbolag (lagertillgång i byggnadsrörelse, förhandsbesked)
- RÅ 2003:23:Fastigheter som i arvlåtarens hand skattemässigt varit att anse som lagertillgångar i byggnadsrörelse behåller denna sin karaktär hos arvtagaren när denne bedriver byggnadsrörelse genom ett av honom ägt aktiebolag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
28 kap. Arbetsgivares pensionskostnader
Innehåll
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om
Krav på pensionsutfästelser
2 §
Vid bedömningen av avdrag enligt detta kapitel får en pensionsutfästelse beaktas bara om en försäkring för utfästelsen skulle ha varit en pensionsförsäkring.
Med betalning av en premie för pensionsförsäkring likställs i detta kapitel betalning enligt ett avtal med ett utländskt tjänstepensionsinstitut om tjänstepension. Detta gäller bara om avtalet är jämförbart med pensionsförsäkring och uppfyller de villkor som anges i 58 kap. 1 a §. Lag (2005:1170).
- HFD 2019:53:Fråga om hur bestämmelserna om avdrag för kostnader för tryggande av pensionsutfästelser ska tillämpas på utfästelser till anställda i en utländsk filial som har lämnats och tryggats enligt en pensionsordning i det land där filialen är etablerad.
- RÅ 2003:6:Ersättning i form av delpension i ett företags egen regi har med hänsyn till ersättningens karaktär och syfte ansetts som lön för vilken företaget erhåller avdragsrätt i takt med att lönen förfaller till betalning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Avdrag för tryggande av pensionsutfästelser
Tryggandeformer
3 §
Arbetsgivares tryggande av utfästelse om pension till en arbetstagare ska dras av som kostnad i den utsträckning som anges i 5-18 §§, om utfästelsen tryggas genom
- överföring till pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,
- avsättning i balansräkning i förening med kreditförsäkring eller i förening med kommunal eller statlig borgen eller liknande garanti,
- betalning av premie för pensionsförsäkring, eller
- överföring till ett utländskt tjänstepensionsinstitut som enligt 39 kap. 13 c § likställs med en sådan pensionsstiftelse som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Lag (2008:134).
Prop. 2007/08:55: Den fjärde strecksatsen ändras till följd av att etableringskravet slopas inom EES. Ändringen innebär att en överföring till ett utländskt tjänstepensionsinstitut som likställs med en sådan pensionsstiftelse som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. kan ske med avdragsrätt även till ett institut som saknar fast driftställe i Sverige. Vad som avses med ett utländskt tjänstepensionsinstitut och att detta ska ...
- HFD 2019:53:Fråga om hur bestämmelserna om avdrag för kostnader för tryggande av pensionsutfästelser ska tillämpas på utfästelser till anställda i en utländsk filial som har lämnats och tryggats enligt en pensionsordning i det land där filialen är etablerad.
- RÅ 2005:68:Förutsättningar för avdrag enligt 28 kap. 3 § inkomstskattelagen för tryggande av pension har inte ansetts föreligga för utfästelse till en s.k. arbetande styrelseordförande, eftersom denne inte ansetts som arbetstagare. Med hänsyn härtill har inte heller rätt till pensionssparavdrag enligt 59 kap. 5 § tredje stycket inkomstskattelagen ansetts föreligga. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2006:83:Särskild löneskatt och avkastningsskatt skall inte betalas för arbetsgivares pensionsutfästelse som har säkerställts genom avsättning i balansräkning i förening med borgensåtagande av Kyrkofonden. Förhandsbesked angående särskild löneskatt på pensionskostnader och avkastningsskatt på pensionsmedel.
- HFD 2018:68:Fråga om av arbetsgivaren bekostad information och rådgivning till en anställd om dennes pensionsförmåner är en skattepliktig förmån. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2011 not 42:Pensionsförsäkringspremier ska ingå i beskattningsunderlaget för det beskattningsår då premien ska dras av vid inkomsttaxeringen (förhandsbesked) / Avdrag för pensionsförsäkringspremier avseende pensioner intjänade under ett visst år medges om de betalats senast då självdeklarationen för det året skulle ha lämnats / Särskild löneskatt på pensionskostnader (pensionsförsäkringspremier ska ingå i beskattningsunderlaget för det beskattningsår då premien ska dras av vid inkomsttaxeringen / Avdrag för pensionsförsäkringspremier avseende pensioner intjänade under ett visst år medges om de betalats senast då självdeklarationen för det året skulle ha lämnats (förhandsbesked)
- HFD 2014:36:Fråga, vid tillämpning av den s.k. ryms-inom-regeln i 58 kap. 20 § inkomstskattelagen, om den skattemässiga karaktären på en försäkring som avser att trygga en utfäst ålderspension påverkas av en utfästelse om direktpension. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- 28 kap. 1 § 1 st 2 p, 11 kap. 6 §, 28 kap. 13 §, 28 kap. 14 §, 28 kap. 12a §, 28 kap. 5 §, 28 kap. 7 §, 28 kap. 12 §, 28 kap. 15 §
- 6 kap. 13 § 3 st Skatteförfarandeförordning (2011:1261)
- 2 § 2 st h p Lag (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader
- 2 kap. 10 § 2 st Förordning (2001:1244) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
Avsättning i balansräkning
4 §
Med avsättning i balansräkning avses en särskild redovisning av pensionsutfästelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
- under rubriken Avsatt till pensioner, eller
- i delpost under rubriken Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser.
I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt för arbetsgivare som tryggat pensionsutfästelse genom avsättning i balansräkningen. I 16 kap. 17 § finns bestämmelser om avdrag för avkastningsskatt.
Huvudregel
5 §
Tryggande av sådana pensionsutfästelser som avses i 3 § ska dras av som kostnad. Avdraget får dock inte för någon arbetstagare överstiga 35 procent av lönen och inte heller 10 prisbasbelopp. Lag (2007:1419).
- RÅ 2004:127:Fråga om tillämpning av bestämmelserna om arbetsgivares avdrag för tryggande av pensionsutfästelser när utfästelserna delvis avser pension före 65 års ålder. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
6 §
Som lön räknas vid tillämpning av detta kapitel sådan pensionsgrundande ersättning enligt pensionsavtal som hänför sig till beskattningsåret eller det föregående beskattningsåret.
- RÅ 2003:6:Ersättning i form av delpension i ett företags egen regi har med hänsyn till ersättningens karaktär och syfte ansetts som lön för vilken företaget erhåller avdragsrätt i takt med att lönen förfaller till betalning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Kompletteringsregel
7 §
Tryggande av sådana pensionsutfästelser som avses i 3 § ska, trots vad som sägs i 5 §, dras av som kostnad med ett belopp som motsvarar kostnaden för avtalad pension, om tryggandet föranleds av
- att ett pensionsavtal ändras vid förtida avgång från
anställning eller att ett nytt pensionsavtal ingås i ett sådant fall, eller
- att pensionsutfästelserna är otillräckligt tryggade.
Bestämmelserna i första stycket ska tillämpas bara till den del något annat inte följer något av 8-12 §§. Bestämmelserna i första stycket ska inte tillämpas i sådana fall som avses i 17 och 18 §§. Lag (2007:1419).
- HFD 2021:39:Kostnader för tryggande av pensionsutfästelser för anställda som väljer att växla en bonus mot pension har inte ansetts vara avdragsgilla enligt den s.k. kompletteringsregeln. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- RÅ 2003:76:Kravet på avräkning av tidigare tryggad ålderspension enligt 28 kap. 12 § inkomstskattelagen omfattar inte den allokerade återbäringen i en traditionell pensionsförsäkring. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:127:Fråga om tillämpning av bestämmelserna om arbetsgivares avdrag för tryggande av pensionsutfästelser när utfästelserna delvis avser pension före 65 års ålder. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2011 not 58:Eftersom pensionsutfästelser inte var otillräckligt tryggade medgavs inte avdrag enligt kompletteringsregeln (förhandsbesked) / Eftersom pensionsutfästelser inte var otillräckligt tryggade medgavs inte avdrag enligt kompletteringsregeln (förhandsbesked, inkomstskatt)
8 §
I fråga om ålderspension som ska betalas ut före 65 års ålder, får avdrag enligt 7 § inte överstiga kostnaden för en ålderspension som under den avtalade tiden betalas ut med
- 80 procent av lönen till den del denna inte överstiger 7,5 prisbasbelopp,
- 70 procent av lönen till den del denna överstiger 7,5 men inte 20 prisbasbelopp, och
- 40 procent av lönen till den del denna överstiger 20 men inte 30 prisbasbelopp.
I fråga om ålderspension som ska betalas ut tidigast från 65 års ålder, får avdrag enligt 7 § inte överstiga kostnaden för en livsvarig ålderspension som från den avtalade tidpunkten betalas ut med
- 20 procent av lönen till den del denna inte överstiger 7,5 prisbasbelopp,
- 70 procent av lönen till den del denna överstiger 7,5 men inte 20 prisbasbelopp, och
- 40 procent av lönen till den del denna överstiger 20 men inte 30 prisbasbelopp. Lag (2007:1419).
9 §
Om pensionsavtalet ger rätt till sådan ålderspension som avses i 8 § andra stycket utöver 20 procent av den del av lönen som inte överstiger 7,5 prisbasbelopp, ska ett belopp som motsvarar kostnaden för att uppnå avtalad pensionsnivå ändå dras av om den överskjutande pensionen är avsedd att ersätta inkomstgrundad ålderspension som avses i 55 kap.2 och 3 §§socialförsäkringsbalken. Lag (2010:1277).
Prop. 2001/02:84: Ändringen är en konsekvens av att tilläggspension inte längre regleras i lagen (1962:381) om allmän försäkring.
10 §
I fråga om fondförsäkringar klass III som avses i 2 kap. 12 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) eller 2 kap. 11 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag och andra avgiftsbaserade utfästelser, får avdrag som beräknas enligt 8 § göras med högst ett belopp som motsvarar kostnaden för att uppnå de förmånsnivåer som anges där genom annan pensionsförsäkring än sådan som avses i dessa lagar. Lag (2019:787).
Prop. 2018/19:161: Paragrafen innehåller en begränsningsregel för arbetsgivares avdrag för fondförsäkringar klass III som avses i 2 kap. 12 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) och andra avgiftsbaserade utfästelser. Ändringen är en följd av att sådana fondförsäkringar även kan meddelas enligt 2 kap. 11 § lagen om tjänstepensionsföretag. Ändringen innebär att för fondförsäkringar klass III som avses i 2 kap. 11 § lagen om tjänstepensionsföretag ...
11 §
Avdrag som beräknas enligt 8-10 §§ förutsätter full intjänandetid. Om pensionsrätten inte är fullt intjänad, ska avdragen minskas i motsvarande utsträckning.
Med full intjänandetid avses full intjänandetid enligt pensionsavtalet, förutsatt att avtalet för full pension kräver dels intjänande under en sammanlagd tid av minst 30 år, dels fortsatt intjänande under anställningen fram till den avtalade pensionstidpunkten. Om pensionsavtalet inte uppfyller dessa förutsättningar eller om pensionsavtalet saknar bestämmelser om intjänandetid, avses med full intjänandetid tiden fram till den avtalade pensionstidpunkten, dock minst 30 år. Vid beräkningen av intjänandetiden ska såväl arbetstagarens sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren som anställningstid hos andra arbetsgivare räknas med. Lag (2007:1419).
12 §
När avdraget för kostnader för avtalad ålderspension beräknas, ska värdet av sådan ålderspension för arbetstagaren räknas av som har tryggats under beskattningsåret eller tidigare av arbetsgivaren eller av någon annan arbetsgivare i de tryggandeformer som anges i 3 §. Värdet av ålderspension för tid före 65 års ålder ska räknas av från avdrag som beräknas enligt 8 § första stycket. Värdet av ålderspension från tidigast 65 års ålder ska räknas av från avdrag som beräknas enligt 8 § andra stycket. Lag (2007:1419).
- RÅ 2003:76:Kravet på avräkning av tidigare tryggad ålderspension enligt 28 kap. 12 § inkomstskattelagen omfattar inte den allokerade återbäringen i en traditionell pensionsförsäkring. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:127:Fråga om tillämpning av bestämmelserna om arbetsgivares avdrag för tryggande av pensionsutfästelser när utfästelserna delvis avser pension före 65 års ålder. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
12 a §
Bestämmelserna i 13, 17, 21, 23 och 24 §§ ska också tillämpas i fråga om överföringar till sådana tjänstepensionsinstitut som avses i 3 §. Lag (2007:1419).
12 b §
Om ett avtal om tjänstepension som meddelats av ett sådant utländskt tjänstepensionsinstitut som enligt 39 kap. 13 c § likställs med en pensionsstiftelse ändras så att det utländska institutet inte längre kan likställas med en sådan stiftelse, ska behållningen hänförlig till avtalet tas upp till beskattning hos arbetsgivaren. Detta gäller dock inte om institutet tryggar upplupen del av pensionsutfästelsen genom köp av pensionsförsäkring enligt reglerna i 25 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. Lag (2007:1419).
Begränsningar i avdragsrätten vid olika tryggandeformer
13 §
Överföring till pensionsstiftelse för att trygga pensionsutfästelser enligt 3 § får inte dras av med högre belopp för varje pensionsberättigad än som motsvarar pensionsreserven för sådan pensionsutfästelse som är tryggad med avdragsrätt. Pensionsreserven ska beräknas enligt de grunder som anges i pensionsavtalet. Beräkningen ska dock inte göras med lägre ränteantagande än som följer av 3 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
Avdraget får inte överstiga vad som krävs för att stiftelsens förmögenhet ska motsvara pensionsreserven för sådana utfästelser som avses i första stycket. Stiftelsens förmögenhet ska beräknas till ett belopp som motsvarar 80 procent av kapitalunderlaget vid ingången eller utgången av beskattningsåret enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Lag (2007:1419).
- RÅ 2007:47:Beskattningskonsekvenser vid förtida överföring av medel till pensionsstiftelse. Förhandsbesked angående inkomstskatt och särskild löneskatt på pensionskostnader.
- HFD 2014:58:Enligt 28 kap. 13 § andra stycket inkomstskattelagen kan rätten till avdrag för belopp som överförts till pensionsstiftelse falla bort om stiftelseförmögenheten är alltför stor i förhållande till pensionsutfästelser som är tryggade med avdragsrätt. Det belopp som fallit bort kan inte dras av ett senare beskattningsår när de förutsättningar som anges i nämnda stycke är uppfyllda.
14 §
Bestämmelserna i 13 § första stycket gäller också avsättning i balansräkningen för att trygga pensionsutfästelser enligt 3 §.
Avdraget får inte överstiga ett belopp som motsvarar ökningen av pensionsreserven för sådana utfästelser som avses i första stycket från det föregående beskattningsårets utgång till beskattningsårets utgång.
15 §
Arbetsgivarens utgifter för att trygga pensionsutfästelser enligt 3 § genom köp av pensionsförsäkring får inte dras av med högre belopp än premien.
Förräntning, indexering eller annan värdesäkring
16 §
Höjning av en pensionsreserv som avser pensionsutfästelser som tidigare tryggats med avdragsrätt ska dras av som kostnad i den utsträckning som anges i 13 och 14 §§, om höjningen följer av tillämpade försäkringstekniska beräkningsgrunder eller av indexering eller annan värdesäkring av utfästelserna. Lag (2007:1419).
Byte av tryggandeform
17 §
Om en arbetsgivare byter tryggandeform för en pensionsutfästelse som tidigare har tryggats med avdragsrätt, ska arbetsgivarens kostnad för det nya tryggandet dras av i den utsträckning som anges i 13-15 §§. Har det tidigare tryggandet skett genom överföring till pensionsstiftelse, får avdrag inte göras med högre belopp än som motsvarar den ersättning för kostnaderna som arbetsgivaren får från stiftelsen. Lag (2007:1419).
Byte av arbetsgivare
18 §
Om en arbetsgivare tar över ansvaret för en pensionsutfästelse som tidigare har tryggats av en annan arbetsgivare med avdragsrätt, ska den övertagande arbetsgivaren, i den utsträckning som anges i 13-15 §§, dra av kostnaden för att trygga pensionsutfästelsen. Lag (2007:1419).
Pensionsförsäkring till efterlevande i särskilda fall
19 §
Premie för en pensionsförsäkring som sedan den anställde dött tecknats till förmån för den anställdes efterlevande och som arbetsgivaren har åtagit sig att betala samtliga premier för ska dras av som kostnad, dock högst med belopp som motsvarar de i 8 § angivna förmånsnivåerna beräknade med hänsyn till den anställdes senaste lön. Lag (2007:1419).
Kostnadsutjämning mellan arbetsgivare
20 §
Om en arbetsgivare tryggat pensionsutfästelser enligt en allmän pensionsplan och planen innehåller bestämmelser om utjämning av pensionskostnader mellan olika arbetsgivare, ska
- avgifter som arbetsgivaren betalar enligt dessa bestämmelser dras av, och
- ersättningar som arbetsgivaren får enligt dessa bestämmelser tas upp.
Med allmän pensionsplan avses detsamma som i 58 kap. 20 §. Lag (2007:1419).
Ersättning från en pensionsstiftelse
21 §
Ersättning som en arbetsgivare får från en pensionsstiftelse ska tas upp. Detta gäller dock inte ersättning som hänför sig till en sådan överföring till stiftelsen som arbetsgivaren inte har fått dra av.
Sådana överföringar som arbetsgivaren har gjort avdrag för och avkastning som stiftelsen har fått ska i första hand anses använda när stiftelsen lämnar ersättning. Lag (2007:1419).
Återföring av avdrag för avsättning i balansräkningen
Vad som ska tas upp
22 §
Om den avsättning för att trygga pensionsutfästelser som med avdragsrätt gjorts i balansräkningen uppgår till ett lägre belopp vid beskattningsårets utgång än motsvarande avsättning vid det föregående beskattningsårets utgång, ska mellanskillnaden tas upp som intäkt. Lag (2007:1419).
23 §
Om det finns disponibla pensionsbelopp vid beskattningsårets utgång, ska som intäkt enligt 22 § dock tas upp lägst summan av
- dels tio procent av de disponibla pensionsbeloppen vid det föregående beskattningsårets utgång,
- dels de avdrag som gjorts under beskattningsåret för premier för pensionsförsäkringar, lämnad ersättning för pensionsutfästelse som tagits över av någon annan och överföring till pensionsstiftelse till den del dessa avdrag avser samma pensionsutfästelser som omfattas av den avsättning som med avdragsrätt gjorts i balansräkningen.
Om beskattning sker enligt första stycket, ska senare minskningar av avsättningen i balansräkningen inte tas upp till den del minskningarna motsvarar de belopp som redan tagits upp. Lag (2007:1419).
Disponibla pensionsbelopp
24 §
Med disponibla pensionsbelopp avses skillnaden mellan
- den avsättning för att trygga pensionsutfästelser som med avdragsrätt gjorts i balansräkningen vid det föregående beskattningsårets utgång ökad med förmögenheten vid beskattningsårets utgång i en sådan pensionsstiftelse som tryggar samma pensionsutfästelser, och
- pensionsreserven vid beskattningsårets utgång för sådana pensionsutfästelser som avses i 1, till den del dessa inte är tryggade genom pensionsförsäkring, ökad med medel som då står kvar i stiftelsen och som inte har dragits av vid överföringen.
Disponibla pensionsbelopp ska dock aldrig anses uppgå till högre belopp än vad som motsvarar den avsättning som med avdragsrätt gjorts i balansräkningen vid det föregående beskattningsårets utgång.
Vid tillämpning av första stycket 1 ska förmögenheten i pensionsstiftelsen beräknas till ett belopp som motsvarar 80 procent av kapitalunderlaget enligt lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel. Lag (2007:1419).
Upphörande av näringsverksamhet
25 §
Om en arbetsgivare upphör med sin näringsverksamhet, ska disponibla pensionsbelopp tas upp som intäkt det beskattningsår då verksamheten upphör.
Om en arbetsgivare träder i likvidation eller om ett dödsbo efter en arbetsgivare skiftas, ska disponibla pensionsbelopp tas upp som intäkt det beskattningsår då beslutet om likvidation fattas eller boet skiftas. Lag (2007:1419).
Övertagande av pensionsutfästelser
26 §
Ersättning som lämnas vid övertagande av ansvaret för pensionsutfästelser ska dras av om övertagandet
- avser överföring av rätt till tjänstepension till Europeiska unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen, eller
- sker när en näringsverksamhet övergår till en ny arbetsgivare som också övertar ansvaret för pensionsutfästelserna.
Ersättning som en skattskyldig får för att ta över ansvaret för pensionsutfästelser ska tas upp. Lag (2011:293).
Prop. 2010/11:52: Ändringen är en anpassning till att Lissabonfördraget har trätt i kraft.
- RÅ 2001:45:Ett moderbolag har i samband med överflyttning av delar av sin verksamhet och därtill hörande personal till två dotterbolag fört över ansvaret för pensionsutfästelser till personalen på de båda dotterbolagen. Den till moderbolaget knutna pensionsstiftelsen har ansetts kunna överföra motsvarande andelar av förmögenheten, inklusive överskott, till nybildade stiftelser anknutna till dotterbolagen utan att detta föranleder beskattning. Förhandsbesked angående inkomstskatt och särskild löneskatt på pensionskostnader.
29 kap. Näringsbidrag
Prop. 2010/11:52: Ändringarna är en anpassning till att Lissabonfördraget har trätt i kraft.
Artikel 87 i Romfördraget motsvaras nu av artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Hänvisningen i 3 § har därför ändrats till att avse det nya fördraget.
- 2 kap. 1 § 65 st, 8 kap. 17 §
- 16 kap. 3 § 1 st 1 p Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 5 kap. 4 § Skatteförfarandeförordning (2011:1261)
- 7 kap. 3 § 1 st 3 p Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
- 4 § Lag (2020:548) om omställningsstöd
- 26 § Lag (2005:1137) om skattereduktion för virke från stormfälld skog vid 2006-2008 års taxeringar
- 18 § Lag (2000:1380) om skattereduktion för utgifter för vissa anslutningar för tele- och datakommunikation
Innehåll
1 §
Detta kapitel gäller näringsbidrag och vissa andra stöd till näringsidkare.
Näringsbidrag
2 §
Med näringsbidrag avses stöd utan återbetalningsskyldighet som lämnas till en näringsidkare för näringsverksamheten av staten, Europeiska unionen eller Europeiska atomenergigemenskapen, regioner, kommuner, juridiska personer som avses i 7 kap.16, 17 och 20 §§, allmänningsskogar enligt lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna samt stöd av detta slag som beslutas av en europeisk gruppering för territoriellt samarbete.
Med näringsbidrag avses också stöd som lämnas i form av
- elcertifikat till sådana skattskyldiga som avses i 17 kap. 22 a § 1,
- utsläppsrätter till sådana skattskyldiga som avses i 17 kap. 22 b § första stycket,
- utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar till sådana skattskyldiga som avses i 17 kap. 22 b § andra stycket 1, och
- stöd enligt lagen (2015:1016) om resolution, lagen (2015:1017) om förebyggande statligt stöd till kreditinstitut och om stabilitetsfonden eller lagen (2022:739) med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om återhämtning och resolution av centrala motparter, om stödet inte
- redovisas som en skuld i räkenskaperna, eller
- avser betalning för nyemitterade eller egna aktier.
Skattereduktioner utgör inte näringsbidrag. Lag (2022:742).
Prop. 2020/21:207: I paragrafen anges vad som avses med näringsbidrag.
Av tredje stycket, som är nytt, framgår att skattereduktioner inte utgör näringsbidrag. Det innebär att inte några skattereduktioner i inkomstslaget näringsverksamhet utgör näringsbidrag.
Övervägandena finns i avsnitt 5.8.
Prop. 2008/09:173: Första stycket kompletteras med en hänvisning till europeiska grupperingar för territoriellt samarbete. Genom kompletteringen tydliggörs att även sådant stöd som lämnas av exempelvis Europeiska gemenskaperna, men där en europeisk gruppering för territoriellt samarbete beslutar om fördelning av stödet, omfattas av paragrafens tillämpningsområde.
Prop. 2005/06:153: Genom ett tillägg i andra stycket regleras att stöd som lämnas i form av utsläppsminskningsenheter och certifierade utsläppsminskningar till skattskyldiga som avses i 17 kap. 22 b § andra stycket 1 utgör närings-
bidrag. Konsekvenserna av detta framgår av avsnitt 5. I övrigt ändras ...
- RÅ 2001:79:Fråga bl.a. om tillämpning av lagen (1995:575) mot skatteflykt på vissa förfaranden avseende kommunala bolag samt om avdrag för koncernbidrag kan medges med högre belopp än som faktiskt överförs. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
3 §
Med stöd utan återbetalningsskyldighet avses också stöd som ska återbetalas bara om
- näringsidkaren inte uppfyller villkoren för stödet,
- näringsidkaren inte följer de föreskrifter som har meddelats när stödet beviljades,
- Europeiska kommissionen genom beslut som vunnit laga kraft eller Europeiska unionens domstol har funnit att stödet strider mot artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, eller
- något oväntat inträffar som uppenbarligen rubbar förutsättningarna för stödet. Lag (2011:293).
Prop. 2001/02:46: I tredje punkten har en följdändring gjorts med anledning av att artikel 92 i fördraget den 25 mars 1957 om upprättandet av Europeiska ekonomiska gemenskapen (Romfördraget) genom Amsterdamfördraget numrerats om till artikel 87.
- RÅ 2001:79:Fråga bl.a. om tillämpning av lagen (1995:575) mot skatteflykt på vissa förfaranden avseende kommunala bolag samt om avdrag för koncernbidrag kan medges med högre belopp än som faktiskt överförs. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
4 §
Ett näringsbidrag ska tas upp om det inte används för en utgift som inte får dras av vare sig omedelbart eller i form av värdeminskningsavdrag. Lag (2008:816).
- RÅ 2001:79:Fråga bl.a. om tillämpning av lagen (1995:575) mot skatteflykt på vissa förfaranden avseende kommunala bolag samt om avdrag för koncernbidrag kan medges med högre belopp än som faktiskt överförs. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
5 §
Ett näringsbidrag ska tas upp om det används för en utgift som ska dras av omedelbart. Om utgiften hänför sig till ett tidigare beskattningsår än det år då bidraget ska tas upp, får avdraget göras det senare året.
Återbetalas bidraget, ska det återbetalade beloppet dras av. Lag (2007:1419).
- RÅ 2001:79:Fråga bl.a. om tillämpning av lagen (1995:575) mot skatteflykt på vissa förfaranden avseende kommunala bolag samt om avdrag för koncernbidrag kan medges med högre belopp än som faktiskt överförs. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
6 §
Om ett näringsbidrag används för en sådan utgift för att anskaffa en tillgång som ska dras av genom värdeminskningsavdrag, ska anskaffningsvärdet minskas med bidraget. Om bidraget är större än det skattemässiga värde som återstår när minskningen ska göras, ska mellanskillnaden tas upp.
Återbetalas bidraget, ska tillgångens avskrivningsunderlag ökas med det återbetalade beloppet, dock med högst det belopp som har påverkat anskaffningsvärdet. Till den del ett bidrag har tagits upp enligt första stycket, ska det återbetalade beloppet dras av. Lag (2007:1419).
- RÅ 2001:79:Fråga bl.a. om tillämpning av lagen (1995:575) mot skatteflykt på vissa förfaranden avseende kommunala bolag samt om avdrag för koncernbidrag kan medges med högre belopp än som faktiskt överförs. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
7 §
Om ett näringsbidrag används för att anskaffa lagertillgångar, ska den del av lagret för vilken utgiften har täckts av bidraget inte räknas med när tillgångarna värderas.
Återbetalas bidraget, ska tillgångarnas anskaffningsvärde ökas med det återbetalade beloppet. Lag (2007:1419).
- RÅ 2001:79:Fråga bl.a. om tillämpning av lagen (1995:575) mot skatteflykt på vissa förfaranden avseende kommunala bolag samt om avdrag för koncernbidrag kan medges med högre belopp än som faktiskt överförs. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
8 §
Om ett näringsbidrag ska användas ett senare beskattningsår än det år bidraget lämnas, ska bestämmelserna i 5-7 §§ tillämpas först det senare beskattningsåret, om den skattskyldige begär det. Lag (2007:1419).
- RÅ 2001:79:Fråga bl.a. om tillämpning av lagen (1995:575) mot skatteflykt på vissa förfaranden avseende kommunala bolag samt om avdrag för koncernbidrag kan medges med högre belopp än som faktiskt överförs. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Befrielse från villkorlig återbetalningsskyldighet
9 §
Om ett stöd som ska återbetalas under andra villkor än som sägs i 3 §, har lämnats till en näringsidkare för näringsverksamheten från staten eller någon annan som avses i 2 § (stöd med villkorlig återbetalningsskyldighet) och näringsidkaren helt eller delvis befrias från återbetalningsskyldigheten, tillämpas bestämmelserna i 10-12 §§. Lag (2007:1419).
10 §
Ett efterskänkt belopp ska inte tas upp, om stödet har använts för en utgift som inte ska dras av vare sig omedelbart eller i form av värdeminskningsavdrag. Lag (2007:1419).
11 §
Ett efterskänkt belopp ska tas upp, om stödet har använts för en utgift som ska dras av omedelbart eller i form av värdeminskningsavdrag. Lag (2007:1419).
12 §
Om stödet har använts för en sådan utgift för att anskaffa en tillgång som ska dras av genom värdeminskningsavdrag, får den skattskyldige det beskattningsår då det efterskänkta beloppet ska tas upp, utöver ordinarie avskrivning, göra ett värdeminskningsavdrag som motsvarar det efterskänkta beloppet. Detta avdrag får dock inte överstiga det skattemässiga värdet på tillgången. Lag (2007:1419).
13 §
Om det inte kan utredas vad stödet har använts till, ska det anses ha använts till utgifter som ska dras av omedelbart, och det efterskänkta beloppet ska tas upp. Lag (2007:1419).
Statligt räntebidrag för bostadsändamål
14 §
Statligt räntebidrag för bostadsändamål ska tas upp. Återbetalas bidraget ska det återbetalade beloppet dras av omedelbart.
Bestämmelser om byggnadsarbeten i samband med räntebidrag finns i 19 kap.24 och 25 §§. Lag (2007:1419).
Avgångsvederlag till jordbrukare
15 §
Statligt avgångsvederlag till jordbrukare som upphör med sitt jordbruk ska tas upp utom när det betalas till en jordbrukare som har fått särskilt övergångsbidrag av statsmedel till jordbruket eller hade varit berättigad att få sådant bidrag, om han inte upphört med jordbruket. Lag (2007:1419).
Familjebidrag till totalförsvarspliktiga och rekryter
16 §
Särskilda bestämmelser om familjebidrag i form av näringsbidrag till totalförsvarspliktiga och till rekryter som genomgår militär utbildning inom Försvarsmakten finns i 11 kap. 25 §. Lag (2010:461).
30 kap. Periodiseringsfonder
- 39a kap. 14 § 1 st 5 p, övg. best. SFS 2019:1146 2 p, övg. best. SFS 2018:1206 1N5 st, 48 kap. 12 §, 33 kap. 5 § 3 st 3 p, 24 kap. 25 § 3 st 3 p, 33 kap. 5 § 4 st 3 p
- 19 kap. 14 § 2 st 3 p, 97 kap. 4 § 2 st 2 p Socialförsäkringsbalk (2010:110)
- 28e § 1 st 3 p Kupongskattelag (1970:624)
- 4a § 2 st 2 p Lag (1993:737) om bostadsbidrag
- 25 § 5 st c p Lag (1996:1030) om underhållsstöd
- 8 § Lag (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m.
Avdrag för avsättningar
1 §
Avdrag får göras enligt bestämmelserna i detta kapitel för belopp som sätts av till periodiseringsfond.
Avdrag får dock inte göras av privatbostadsföretag och investmentföretag. Avdrag får inte heller göras av den som är begränsat skattskyldig enligt 3 kap. 18 § första stycket 2 eller 6 kap. 11 § första stycket 4 och som är bosatt i en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2011:1271).
Prop. 2008/09:182: Ändringen i andra stycket innebär att en skattskyldig enligt A-SINK som valt att bli beskattad enligt inkomstskattelagen endast kan göra avsättning till periodiseringsfond om den skattskyldige hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Skattskyldiga från stater utanför EES som normalt är skattskyldiga enligt A-SINK, men som väljer att bli beskattade enligt inkomstskattelagen, ...
- RÅ 2010:10:Återföring till beskattning av avdrag för avsättning till periodiseringsfond får göras utan att motsvarande upplösning av fonden görs i räkenskaperna. Inkomsttaxering 2003.
2 §
När det gäller svenska handelsbolag ska avdraget beräknas för varje delägare för sig och avsättningarna göras hos delägarna.
Detsamma gäller vid beskattning av delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster enligt 39 a kap. 13 §. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:10: Delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster skall på samma sätt som delägare i svenska handelsbolag göra avdrag för avsättningar till periodiseringsfonder på delägarnivå.
3 §
Juridiska personer som är skyldiga att upprätta årsredovisning eller årsbokslut enligt bokföringslagen (1999:1078) får göra avdrag bara om motsvarande avsättning görs i räkenskaperna. Lag (2011:1256).
- RÅ 2010:10:Återföring till beskattning av avdrag för avsättning till periodiseringsfond får göras utan att motsvarande upplösning av fonden görs i räkenskaperna. Inkomsttaxering 2003.
4 §
Varje års avsättning i näringsverksamheten ska bilda en egen fond. Lag (2007:1419).
Beloppsgränser
5 §
Juridiska personer får dra av högst ett belopp som motsvarar 25 procent av överskottet av näringsverksamheten före avdraget.
6 §
Enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag får dra av högst ett belopp som motsvarar 30 procent av ett för periodiseringsfond justerat positivt resultat.
Med det för periodiseringsfond justerade resultatet avses resultatet av näringsverksamheten före avdrag för avsättning till periodiseringsfond
- avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §,
- avdrag för premie för pensionsförsäkring och inbetalning på pensionssparkonto enligt 16 kap. 32 § samt särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader avseende dessa poster, och
- avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.,
- sjukpenning och liknande ersättningar som avses i 15 kap. 8 §,
- återfört avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §, och
- återfört avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.Lag (2020:205).
Schablonintäkt
6 a §
En juridisk person som har gjort avdrag för avsättning till en periodiseringsfond ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till statslåneräntan vid utgången av november månad året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut multiplicerad med summan av gjorda avdrag för avsättningar till sådana periodiseringsfonder som den juridiska personen har vid beskattningsårets ingång. Statslåneräntan ska dock som lägst anses vara 0,5 procent.
Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska schablonintäkten justeras i motsvarande mån. Lag (2018:1206).
Prop. 2016/17:24: I paragrafen anges att juridiska personer som har gjort avdrag för avsättningar till periodiseringsfonder ska ta upp en schablonintäkt till beskattning. Schablonintäkten beräknas till 72 procent av statslåneräntan vid utgången av november månad året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut multiplicerad med summan av gjorda avdrag för avsättningar till sådana periodiseringsfonder som den juridiska personen har vid beskattningsårets ingång. Ändringen i första stycket innebär ...
Återföring av avdragen
7 §
Avdrag för avsättning till en periodiseringsfond ska återföras senast det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då avdraget gjordes.
När återföring av avdrag för avsättning till periodiseringsfond sker, ska det tidigast gjorda avdraget återföras först.
I 8-10 §§ finns bestämmelser om att avdragen för avsättningarna i vissa fall ska återföras tidigare och i 11-14 §§ om att periodiseringsfonderna i vissa fall får föras över till annan näringsverksamhet i stället för att avdragen återförs. Lag (2011:1256).
- RÅ 2003:10:Frågor om beskattningskonsekvenser vid överföring av periodiseringsfonder i samband med apportemission av enskild näringsverksamhet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2010:10:Återföring till beskattning av avdrag för avsättning till periodiseringsfond får göras utan att motsvarande upplösning av fonden görs i räkenskaperna. Inkomsttaxering 2003.
8 §
En juridisk person ska återföra sina avdrag, även om tiden i 7 § inte har löpt ut, om
- den upphör att bedriva näringsverksamhet,
- den beskattas i Sverige bara såsom delägare i ett svenskt handelsbolag och handelsbolaget upphör att bedriva näringsverksamheten eller andelen avyttras eller övergår till en ny ägare på något annat sätt,
- skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,
- näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),
- den upplöses genom fusion eller fission och annat inte följer av bestämmelserna i 37 kap. 17 §,
- det beslutas att den ska träda i likvidation, eller
- den försätts i konkurs.
Avdrag ska dock inte återföras enligt första stycket 3 om skatt-skyldigheten upphör på grund av att den juridiska personen för över den näringsverksamhet som bedrivs från ett fast driftställe i Sverige till en stat inom EES eller för över sitt registrerade säte i Sverige till en sådan stat. Detta gäller bara om den stat till vilken näringsverksamheten eller det registrerade sätet förs över är medlem i Europeiska unionen eller har ingått en sådan särskild överenskommelse som avses i 63 kap. 14 § andra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2023:759).
Prop. 2019/20:20: I paragrafen finns bestämmelser om omedelbar återföring av avdrag för avsättning till periodiseringsfond för juridiska personer.
Det görs en redaktionell ändring i första stycket 4 som innebär att förkortningen EES, som står för Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, införs.
Det införs ett nytt andra stycke som innebär ett undantag från att den juridiska personen omedelbart ska återföra sina avdrag enligt första stycket 3 om skattskyldigheten ...
9 §
En enskild näringsidkare ska återföra sina avdrag, även om tiden i 7 § inte har löpt ut, om
- näringsidkaren upphör att bedriva näringsverksamheten,
- skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,
- näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), eller
- näringsidkaren försätts i konkurs.
Avdrag ska dock inte återföras enligt första stycket 2 om skattskyldigheten upphör på grund av att näringsidkaren för över den näringsverksamhet som bedrivs från ett fast driftställe i Sverige till en stat inom EES. Detta gäller bara om denna stat är medlem i Europeiska unionen eller har ingått en sådan särskild överenskommelse som avses i 63 kap. 14 § andra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2019:1146).
Prop. 2019/20:20: I paragrafen finns bestämmelser om omedelbar återföring av avdrag för avsättning till periodiseringsfond för enskilda näringsidkare.
Ändringarna i första stycket 1 och 4 innebär att termen han ersätts med termen näringsidkare i syfte att göra lagtexten könsneutral. Ändringen i första stycket 3 innebär att förkortningen EES införs. ...
10 §
En fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag ska återföra sina avdrag, även om tiden i 7 § inte har löpt ut, om
- handelsbolaget upphör att bedriva näringsverksamheten,
- andelen i handelsbolaget avyttras eller övergår till en ny ägare på något annat sätt,
- skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,
- näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),
- det beslutas att handelsbolaget ska träda i likvidation, eller
- delägaren eller handelsbolaget försätts i konkurs.
Avdrag ska dock inte återföras enligt första stycket 3 om skattskyldigheten upphör på grund av att handelsbolaget för över den näringsverksamhet som bedrivs från ett fast driftställe i Sverige till en stat inom EES. Detta gäller bara om denna stat är medlem i Europeiska unionen eller har ingått en sådan särskild överenskommelse som avses i 63 kap. 14 § andra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2019:1146).
Prop. 2019/20:20: I paragrafen finns bestämmelser om omedelbar återföring av avdrag för avsättning till periodiseringsfond för fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag.
Ändringen i första stycket 4 innebär att förkortningen EES införs. Ändringen i det nya andra stycket är av samma slag som ändringen i 8 § (se även kommentaren till den paragrafen). Den innebär ett undantag från omedelbar återföring av avdrag enligt första stycket 3. Detta gäller om skattskyldigheten ...
10 a §
En delägare som har beskattats för en utländsk juridisk persons lågbeskattade inkomster ska återföra sina avdrag, även om tiden i 7 § inte löpt ut, om skattskyldigheten för inkomsterna upphör. Om skattskyldigheten upphör på grund av att det uppkommer ett underskott, ska avdragen återföras bara till den del de överstiger delägarens andel av underskottet. Om skattskyldigheten åter inträtt det följande beskattningsåret ska, om den skattskyldige begär det, avdragen helt eller delvis inte återföras. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:10: När skattskyldigheten för delägarens andel i ett CFC-bolag upphör skall gjorda avdrag för avsättningar till periodiseringsfonder återföras hos delägaren. Skattskyldigheten kan t.ex. upphöra genom att andelen avyttras eller genom ändrade ägarförhållanden. Skattskyldigheten upphör också om CFC-bolaget ett senare år får ett underskott. I det senare fallet behöver inte avsättningar som motsvarar underskottet återföras. Om delägaren i företaget nästa år åter CFC-beskattas för inkomsterna i fråga skall ...
I vilka fall fonderna får tas över
Från enskild näringsverksamhet till aktiebolag
11 §
Om en enskild näringsidkare för över sin näringsverksamhet eller driften av näringsverksamheten till ett aktiebolag får en periodiseringsfond helt eller delvis tas över av aktiebolaget om
- överföringen inte föranleder uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap., 2. den fysiska personen gör ett tillskott som motsvarar överförd periodiseringsfond till aktiebolaget, och
- aktiebolaget gör avsättning i räkenskaperna för övertagen periodiseringsfond.
Om en fysisk person har flera periodiseringsfonder och förutsättningarna enligt första stycket 2 och 3 inte är uppfyllda för samtliga fonder, ska senare gjord avsättning till periodiseringsfond anses överförd före tidigare gjord avsättning.
I 48 kap. 12 § finns bestämmelser om beräkningen av omkostnadsbeloppet för aktierna. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:133: Punkten 2 ändras på så sätt att kravet på tillskott motsvarande överförd periodiseringsfond utvidgas till att gälla även bolagsbildning genom apportemission. Med tillskott förstås kapital och andra tillgångar som överförs till aktiebolaget. Tillgångar motsvarande själva aktiekapitalet och – i förekommande fall – 72 % av expansionsfond som upphör enligt 34 kap. 20 § får självfallet inte räknas med i det tillskott som avser överförd periodiseringsfond.
Punkten 3 ändras på så sätt ...
- RÅ 2003:10:Frågor om beskattningskonsekvenser vid överföring av periodiseringsfonder i samband med apportemission av enskild näringsverksamhet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Från handelsbolag till aktiebolag
12 §
Om näringsverksamheten i ett svenskt handelsbolag förs över till ett aktiebolag får en periodiseringsfond som avser handelsbolaget hos delägarna helt eller delvis tas över av aktiebolaget om
- överföringen inte föranleder uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap.,
- handelsbolaget gör ett tillskott som motsvarar överförd periodiseringsfond till aktiebolaget, och
- aktiebolaget gör avsättning i räkenskaperna för övertagen periodiseringsfond.
Om en delägare har flera periodiseringsfonder och förutsättningarna enligt första stycket 2 och 3 inte är uppfyllda för samtliga fonder, ska senare gjord avsättning till periodiseringsfond anses överförd före tidigare gjord avsättning. I 48 kap. 12 § finns bestämmelser om beräkningen av omkostnadsbeloppet för aktierna. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:133: Punkten 2 ändras på så sätt att kravet på tillskott motsvarande överförd periodiseringsfond utvidgas till att gälla även bolagsbildning genom apportemission. Med tillskott förstås kapital och andra tillgångar som överförs till aktiebolaget. Tillgångar motsvarande själva aktiekapitalet får självfallet inte räknas med i det tillskott som avser överförd periodiseringsfond.
Punkten 3 ändras på så sätt att kravet på att aktiebolaget skall göra avsättning i räkenskaperna för övertagen ...
Från enskild näringsidkare till annan enskild näringsidkare
12 a §
Om realtillgångar i en enskild näringsverksamhet övergår till en obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning och mottagaren tar över hela näringsverksamheten, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller av en verksamhetsgren, får mottagaren helt eller delvis ta över en periodiseringsfond, om
- mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att han tar över fonden eller delen av fonden, eller
- parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om övertagandet.
Utöver vad som sägs i första stycket krävs att
- mottagaren övertar tillgångar vars värde, minskat med övertagna skulder, uppgår till ett belopp som motsvarar minst den övertagna periodiseringsfonden eller delen av fonden, och
- vad som övertas av fonden uppgår till högst så stor del av hela fonden som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar i näringsverksamheten. Om det finns flera fonder i näringsverksamheten och villkoren enligt andra stycket inte är uppfyllda för samtliga fonder, ska en senare gjord fondavsättning anses övertagen före en tidigare gjord avsättning.
Vad som är realtillgångar framgår av 34 kap. 23 §. Värdet av realtillgångarna ska beräknas på det sätt som anges i 33 kap. 12 § första stycket och 13 §. Som skuld enligt andra stycket 1 ska räknas också sådana avdrag som avses i 33 kap. 11 §. Lag (2007:1419).
Från handelsbolag till enskild näringsverksamhet
13 §
Om en fysisk person som är delägare i ett svenskt handelsbolag tillskiftas realtillgångar vid bolagets upplösning och överföringen inte föranleder uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap., får avsättningarna till periodiseringsfonder och de motsvarande avdrag som han gjort för andelen anses ha gjorts i enskild näringsverksamhet för de beskattningsår som avdragen hänför sig till. Lag (2011:1256). Vad som är realtillgångar framgår av 34 kap. 23 §. Från juridisk person till annan juridisk person
14 §
Om näringsverksamheten i en juridisk person tas över av en annan juridisk person, får också periodiseringsfonderna tas över vid ombildningar enligt 8 kap.sparbankslagen (1987:619) och vid överlåtelse av ett ömsesidigt livförsäkringsföretags eller ett ömsesidigt tjänstepensionsbolags hela försäkringsbestånd till ett försäkringsaktie- eller tjänstepensionsaktiebolag som bildats för ändamålet.
Vid en sådan ombildning av ekonomisk förening till aktiebolag som avses i 42 kap. 20 §, får aktiebolaget ta över den ekonomiska föreningens periodiseringsfonder.
Bestämmelser om att periodiseringsfonder får tas över finns för kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §, för verksamhetsavyttringar i 38 kap. 15 § och för partiella fissioner i 38 a kap. 15 §. Lag (2019:787).
Prop. 2006/07:2: En hänvisning har tagits in till de nya bestämmelserna i 38 a kap. om övertagande av periodiseringsfonder vid partiella fissioner.
Prop. 2018/19:161: I paragrafen finns bestämmelser om att periodiseringsfonder får tas över om näringsverksamheten i en juridisk person tas över av en annan juridisk person. Detta får ske bl.a. om ett ömsesidigt livförsäkringsföretags hela försäkringsbestånd överlåts till ett försäkringsaktiebolag som har bildats för ändamålet. Ändringen i första stycket innebär att periodiseringsfonder också får tas över om ett ömsesidigt tjänstepensionsbolags hela försäkringsbestånd överlåts till ett försäkringsaktiebolag ...
Effekter hos den som tar över fonderna
15 §
Om en periodiseringsfond tas över, anses den som tar över fonden själv ha gjort avsättningen och avdraget för denna för det beskattningsår som avdraget faktiskt hänför sig till. Lag (2011:1256).
31 kap. Ersättningsfonder
Avdrag för avsättningar
1 §
Avdrag får göras enligt bestämmelserna i detta kapitel för belopp som sätts av till
- ersättningsfond för inventarier,
- ersättningsfond för byggnader och markanläggningar,
- ersättningsfond för mark, och
- ersättningsfond för djurlager i jordbruk och renskötsel.
Med inventarier avses i detta kapitel inte sådana tillgångar som nämns i 18 kap. 1 § andra stycket.
2 §
När det gäller svenska handelsbolag ska avdraget beräknas för bolaget. Lag (2007:1419).
3 §
Den som är skyldig att upprätta årsredovisning eller årsbokslut enligt bokföringslagen (1999:1078) får göra avdrag bara om motsvarande avsättning görs i räkenskaperna. Detta gäller dock inte för en ersättningsfond för mark.
Ersättningar som ger rätt till avdrag
4 §
Avdrag för avsättning till en ersättningsfond får göras om en näringsidkare får ersättning för skada genom brand eller annan olyckshändelse på inventarier, byggnader, markanläggningar, mark och på djurlager i jordbruk eller i renskötsel.
5 §
Avdrag för avsättning får också göras om en näringsidkare får ersättning för inventarier, byggnader, markanläggningar eller mark i samband med att
- en fastighet tas i anspråk genom expropriation eller liknande förfarande,
- en fastighet annars avyttras under sådana förhållanden att det måste anses som en tvångsavyttring och det inte skäligen kan antas att den skulle ha avyttrats även om det inte hade funnits något tvång,
- en fastighet avyttras som ett led i åtgärder för jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering,
- en fastighet avyttras till staten därför att det på grund av flygbuller inte går att bo på den utan påtaglig olägenhet, eller
- förfoganderätten till en fastighet inskränks för obegränsad tid med stöd av miljöbalken eller på motsvarande sätt med stöd av andra författningar, under förutsättning att ersättningen är en engångsersättning.
6 §
När det gäller byggnader, markanläggningar och mark får avdrag göras bara om tillgångarna är kapitaltillgångar.
Avdragets storlek
7 §
Avdraget får inte överstiga den ersättning som ska tas upp. Om ersättningen avser en avyttrad fastighet, får avdraget inte överstiga summan av de belopp som på grund av avyttringen tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet som kapitalvinst enligt 45 kap. och som återförda värdeminskningsavdrag m.m. enligt 26 kap.
Att sådan kapitalvinst som avses i andra stycket för enskilda näringsidkare kan räknas till inkomstslaget näringsverksamhet framgår av 13 kap. 6 § andra stycket. Lag (2007:1419).
- RÅ 2010:38:Avsättning till ersättningsfond får vid avyttring av fastighet avse endast en del av kapitalvinsten. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
8 §
Om den skattskyldige med anledning av skadan eller avyttringen gör ett större avdrag för värdeminskning på inventarier, byggnader eller markanläggningar än han annars skulle ha haft rätt till, ska avdraget för avsättning till ersättningsfond för inventarier eller ersättningsfond för byggnader och markanläggningar minskas i motsvarande mån. Lag (2007:1419).
9 §
Avdraget för avsättning till ersättningsfond för djurlager i jordbruk och i renskötsel får inte överstiga minskningen av lagerreserven under beskattningsåret.
Om lagret har stigit i pris under beskattningsåret, får lagerreserven vid beskattningsårets ingång beräknas på grundval av den procentsats med vilken lagret vid denna tidpunkt faktiskt har skrivits ned och det återanskaffningsvärde samma lager skulle ha haft vid beskattningsårets utgång.
Ianspråktagande av fonderna
Vad fonderna får tas i anspråk för
10 §
En ersättningsfond för inventarier får tas i anspråk för
- avskrivning av och utgifter för underhåll och reparation av inventarier, och
- nedskrivning av djurlager i jordbruk och renskötsel, med de begränsningar som framgår av 13 § andra stycket.
11 §
En ersättningsfond för byggnader och markanläggningar får tas i anspråk för
- avskrivning av och utgifter för underhåll och reparation av byggnader och markanläggningar som är kapitaltillgångar,
- avskrivning av och utgifter för underhåll och reparation av inventarier, och
- nedskrivning av djurlager i jordbruk och renskötsel med de begränsningar som framgår av 13 § andra stycket.
12 §
En ersättningsfond för mark får tas i anspråk för anskaffning av mark som är kapitaltillgång.
13 §
En ersättningsfond för djurlager i jordbruk och renskötsel får tas i anspråk för nedskrivning av ett sådant djurlager.
Fonden får tas i anspråk med högst ett belopp som motsvarar utgifterna under beskattningsåret för att anskaffa djur till ett sådant lager. Nedskrivningen får inte leda till ett lägre värde på lagret i dess helhet vid beskattningsårets utgång än som annars skulle ha godtagits.
När fonderna får tas i anspråk
14 §
En ersättningsfond får tas i anspråk för tillgångar som anskaffas och arbeten som utförs efter utgången av det beskattningsår då avsättningen gjordes.
Fonden får också tas i anspråk för byggnader, markanläggningar och mark som anskaffas under samma beskattningsår som ersättningen ska tas upp som intäkt. I sådant fall ska det anses att avsättning till fonden görs och att fonden tas i anspråk omedelbart efteråt. Lag (2007:1419).
15 §
Om arbete på byggnader eller markanläggningar sträcker sig över flera beskattningsår, får fonden tas i anspråk under det sista beskattningsåret för avskrivning av tillgångarna eller för utgifter för underhåll och reparationer av dem under de aktuella åren, om avdrag för utgifterna inte redan har gjorts de tidigare åren. Detta gäller också i fråga om ny- eller ombyggnad av fartyg och luftfartyg och i fråga om byggnadsinventarier och markinventarier.
Turordning
16 §
En tidigare avsättning anses ha tagits i anspråk före en senare avsättning till samma slags ersättningsfond.
Beskattningskonsekvenser när fonderna tas i anspråk
17 §
Om en ersättningsfond tas i anspråk enligt bestämmelserna i detta kapitel, ska det ianspråktagna beloppet inte tas upp som intäkt. Lag (2007:1419).
18 §
En utgift som en ersättningsfond tas i anspråk för får inte dras av, om utgiften annars skulle ha dragits av omedelbart.
Om fonden tas i anspråk för avskrivning av inventarier, byggnader eller markanläggningar, räknas bara den del av utgifterna som inte täcks av det ianspråktagna beloppet som anskaffningsvärde för tillgången.
Om fonden tas i anspråk för att anskaffa mark, ska anskaffningsutgiften för marken minskas med det ianspråktagna beloppet när omkostnadsbeloppet beräknas.
Om fonden tas i anspråk för att anskaffa lager, anses lagret nedskrivet med det ianspråktagna beloppet. Lag (2007:1419).
Återföring av avdragen
19 §
Om en ersättningsfond inte tas i anspråk senast under det tredje beskattningsåret efter det beskattningsår då avdraget gjordes, ska avdraget återföras detta år.
Skatteverket får, om det finns särskilda skäl, medge att fonden behålls under en viss tid därefter. Som längst får den behållas till och med det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då avdraget gjordes. Lag (2011:1256).
20 §
Avdraget ska återföras, även om tiden i 19 § inte har löpt ut, om
- fonden tas i anspråk i strid med bestämmelserna i 10-15 §§,
- den huvudsakliga delen av näringsverksamheten överlåts och inte annat följer av 38 kap. 15 §,
- den huvudsakliga delen av näringsverksamheten tillfaller en eller flera nya ägare på grund av arv, testamente eller bodelning,
- den som innehar fonden upphör att bedriva näringsverksamheten,
- skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,
- näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),
- den som innehar fonden upplöses genom fusion eller fission och annat inte följer av bestämmelserna i 37 kap. 17 §,
- det beslutas att innehavaren av fonden ska träda i likvidation, eller
- den som innehar fonden försätts i konkurs.
Vad som sägs i första stycket 2-4 gäller inte om avsättningen grundas på en sådan avyttring som avses i 5 § 1-4.
Avdrag behöver dock inte återföras enligt första stycket 5 om skattskyldigheten upphör på grund av att den som innehar fonden för över den näringsverksamhet som bedrivs från ett fast driftställe i Sverige till en stat inom EES eller för över sitt registrerade säte i Sverige till en sådan stat. Detta gäller bara om den stat till vilken näringsverksamheten eller det registrerade sätet förs över är medlem i Europeiska unionen eller har ingått en sådan särskild överenskommelse som avses i 63 kap. 14 § andra stycket skatteförfarandelagen (2011:1244).
I 23 och 24 §§ finns bestämmelser om att ersättningsfonder i vissa fall får tas över av någon annan i stället för att avdragen återförs. Lag (2023:759).
Prop. 2019/20:20: I paragrafen finns bestämmelser om omedelbar återföring av avdrag för avsättning till ersättningsfond.
Ändringen i första stycket 6 innebär att förkortningen EES införs. Det införs ett nytt tredje stycke som innebär ett undantag från omedelbar återföring av avdrag enligt första stycket 5. Ändringen är av samma slag som ändringen i 30 kap. 8 § (se även kommentaren till den paragrafen). Undantaget gäller om skattskyldigheten upphör på grund av att den som innehar ...
21 §
Om en enskild näringsidkare har fått avdrag för avsättning till en ersättningsfond för byggnader och markanläggningar i sådana fall som avses i 5 §, ska återföringen göras i inkomstslaget näringsverksamhet till den del fonden motsvarar belopp som har tagits upp i inkomstslaget näringsverksamhet vid återföring av värdeminskningsavdrag m.m. enligt 26 kap. Avdraget i övrigt ska återföras i inkomstslaget kapital.
En enskild näringsidkare ska återföra avdrag för avsättning till en ersättningsfond för mark i inkomstslaget kapital. Lag (2007:1419).
22 §
När avdraget återförs ska ett särskilt tillägg om 30 procent av det återförda beloppet tas upp som intäkt i de inkomstslag som återföringen görs i.
Om det finns synnerliga skäl ska något tillägg inte göras. Lag (2007:1419).
I vilka fall fonderna får tas över
23 §
Vid en sådan ombildning av ekonomisk förening till aktiebolag som avses i 42 kap. 20 § får aktiebolaget ta över den ekonomiska föreningens ersättningsfonder.
Bestämmelser om att ersättningsfonder får tas över finns för kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap. 18 §, för verksamhetsavyttringar i 38 kap. 15 § och för partiella fissioner i 38 a kap. 15 §. Lag (2006:1422).
Prop. 2006/07:2: En hänvisning har tagits in till de nya bestämmelserna i 38 a kap. om övertagande av ersättningsfonder vid partiella fissioner.
24 §
Skatteverket får, om det finns särskilda skäl, medge att ersättningsfonder i en näringsverksamhet tas över av den som blir ägare till den huvudsakliga delen av näringsverksamheten på grund av arv, testamente eller bodelning i stället för att avdragen återförs enligt 20 § första stycket 3.Lag (2003:669).
25 §
Skatteverket får, om det finns särskilda skäl, medge att ett företags ersättningsfonder helt eller delvis tas över av ett annat företag. För ett sådant medgivande krävs
- att det ena företaget är ett moderföretag och det andra företaget är dess helägda dotterföretag,
- att båda företagen är helägda dotterföretag till samma moderföretag, eller
- att det ena företaget är ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening vars andelar till mer än 90 procent ägs av ett moderföretag tillsammans med eller genom förmedling av ett eller flera av dess helägda dotterföretag och det andra företaget är ett annat sådant företag, moderföretaget eller moderföretagets helägda dotterföretag.
Med helägt dotterföretag avses i detta kapitel ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening vars andelar till mer än 90 procent ägs av ett annat företag (moderföretaget). Bara svenska aktiebolag, svenska ekonomiska föreningar, svenska sparbanker, svenska ömsesidiga försäkringsföretag och sådana svenska stiftelser eller svenska ideella föreningar som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap. kan räknas som moderföretag. Lag (2003:669).
25 a §
Vid tillämpning av bestämmelserna i 25 § ska ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som motsvarar ett svenskt företag som anges i dessa bestämmelser behandlas som ett sådant företag, om det utländska bolaget är skattskyldigt i Sverige för den näringsverksamhet som fonden förs över till och verksamheten inte är undantagen från beskattning här genom ett skatteavtal. Detsamma gäller om bolaget är ett sådant svenskt företag som ska anses ha hemvist i en utländsk stat inom EES enligt ett skatteavtal och är skattskyldigt i Sverige för den näringsverksamhet som fonden förs över till och verksamheten inte är undantagen från beskattning här på grund av ett skatteavtal. Lag (2007:1419).
Effekter hos den som tar över fonderna
26 §
Om en ersättningsfond tas över, anses den som tar över fonden själv ha gjort avsättningen och avdraget för denna det beskattningsår som avdraget faktiskt hänför sig till. Lag (2011:1256).
Överklagande
27 §
Skatteverkets beslut enligt 19 § andra stycket, 24 eller 25 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2003:669).
32 kap. Upphovsmannakonto
Prop. 2003/04:99: Avsättning till upphovsmannakonto får ske till konto hos ett svenskt kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstituts filial i Sverige. Se även kommentaren under 21 kap.
Huvudregler
1 §
En enskild näringsidkare som har intäkt i egenskap av upphovsman enligt lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk (upphovsmannaintäkt) får enligt bestämmelserna i detta kapitel dra av belopp som sätts in på ett särskilt konto i ett kreditinstitut (upphovsmannakonto). Avdrag får inte göras från en intäkt som avser fotografiska verk.
Avdrag får inte göras av dödsbo. Lag (2004:438).
2 §
Uttag från ett upphovsmannakonto anses inte som upphovsmannaintäkt.
3 §
Som förutsättning för avdrag gäller
- att den skattskyldige är obegränsat skattskyldig vid beskattningsårets utgång, och
- att den skattskyldiges upphovsmannaintäkter under beskattningsåret överstiger hans upphovsmannaintäkter under något av de två föregående beskattningsåren med minst 50 procent.
Avdragets storlek
4 §
Avdrag får göras med högst ett belopp som motsvarar upphovsmannaintäkten.
Avdraget får inte överstiga ett belopp som motsvarar två tredjedelar av överskottet av näringsverksamheten före avdraget och före avdrag för avsättning för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §. Avdrag får dock inte göras med högre belopp än att överskottet, efter avdraget men före avdraget för avsättning för egenavgifter, uppgår till minst 30 000 kronor.
Avdraget ska avrundas nedåt till helt tusental kronor och får inte understiga 10 000 kronor. Lag (2007:1419).
Insättning på kontot
5 §
En skattskyldig får för ett visst beskattningsår inte göra insättning på upphovsmannakonto i mer än ett kreditinstitut. Om så ändå sker får avdrag göras bara för insättning hos det först anlitade kreditinstitutet. Lag (2004:438).
6 §
Avdrag får göras bara om medlen sätts in på ett upphovsmannakonto senast den dag som den skattskyldige enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) ska lämna inkomstdeklaration. Lag (2011:1256).
7 §
Som upphovsmannakonto godtas bara sådant konto hos ett svenskt kreditinstitut eller ett utländskt kreditinstituts filial i Sverige för vilket ränta tillgodoräknas minst en gång per år.
I lagen (1990:676) om skatt på ränta på skogskontomedel m.m. finns bestämmelser om skatt på räntan. Lag (2004:438).
Uttag från kontot
8 §
Uttag från ett upphovsmannakonto får göras tidigast fyra månader efter insättningsdagen. Ett uttag får avse hela det innestående beloppet eller en del av det, dock inte lägre belopp än 1 000 kronor.
Sedan sex år har gått från ingången av det år då insättning enligt 6 § senast skulle göras, ska kreditinstitutet betala ut kvarstående medel. Lag (2007:1419).
9 §
Uttag från ett upphovsmannakonto ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet det beskattningsår då uttaget görs. Motsvarande gäller kvarstående medel som betalas ut eller skulle ha betalats ut enligt 8 § andra stycket. Lag (2007:1419).
Byte av kreditinstitut
10 §
Medel på ett upphovsmannakonto får föras över till ett annat kreditinstitut utan att beskattning sker enligt 9 § under förutsättning att hela det innestående beloppet direkt förs över till ett motsvarande konto i det mottagande kreditinstitutet.
När kontomedel förs över ska det överförande kreditinstitutet lämna det mottagande kreditinstitutet de uppgifter som behövs för att det mottagande kreditinstitutet ska kunna fullgöra sina skyldigheter enligt detta kapitel och skatteförfarandelagen (2011:1244). Lag (2011:1256).
Överlåtelse, pantsättning, utflyttning och dödsfall
11 §
Medel på ett upphovsmannakonto ska tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet om
- avtal träffas om överlåtelse eller pantsättning av medlen,
- medlen övergår till den skattskyldiges make genom bodelning, eller
- den skattskyldige vid beskattningsårets utgång inte längre är obegränsat skattskyldig.
Om den skattskyldige dör, ska medel på ett upphovsmannakonto tas upp som intäkt senast det beskattningsår då dödsboet skiftas helt eller delvis, dock inte i något fall senare än det andra beskattningsåret efter det år dödsfallet inträffade. Lag (2011:1256).
33 kap. Räntefördelning
- övg. best. SFS 2008:1343 3 p, övg. best. SFS 2012:757 3 p, 34 kap. 7 § 4 st, övg. best. SFS 2018:1206 1N6 st, 42 kap. 9 §
- 97 kap. 5 § 1 st 3 p Socialförsäkringsbalk (2010:110)
- 4 kap. 54 § Lag (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229)
- 4b § 1 st 3 p Lag (1993:737) om bostadsbidrag
- 14 § 1 st 3 p Lag (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.
Tillämpningsområde
1 §
Bestämmelserna i detta kapitel gäller enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag.
Bestämmelserna gäller inte näringsverksamhet som bedrivs av europeiska ekonomiska intressegrupperingar eller av utländska juridiska personer.
Hur räntefördelning görs
Positiv och negativ räntefördelning
2 §
Ett positivt fördelningsbelopp får dras av i inkomstslaget näringsverksamhet (positiv räntefördelning). Av 42 kap. 9 § framgår att samma belopp ska tas upp i inkomstslaget kapital.
Ett negativt fördelningsbelopp ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet (negativ räntefördelning). Av 42 kap. 9 § framgår att samma belopp ska dras av i inkomstslaget kapital. Lag (2007:1419).
Positivt och negativt fördelningsbelopp
3 §
Ett positivt fördelningsbelopp beräknas genom att ett positivt kapitalunderlag för räntefördelning multipliceras med statslåneräntan vid utgången av november året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut ökad med sex procentenheter. Statslåneräntan ska dock som lägst anses vara 0 procent.
Ett negativt fördelningsbelopp beräknas genom att ett negativt kapitalunderlag för räntefördelning multipliceras med statslåneräntan vid samma tidpunkt ökad med en procentenhet. Statslåneräntan ska dock som lägst anses vara 0,5 procent.
Om beskattningsåret omfattar längre eller kortare tid än tolv månader, ska fördelningsbeloppet justeras i motsvarande mån.
Hur kapitalunderlaget beräknas framgår av 8–20 §§. Lag (2016:1239).
Prop. 2016/17:24: I paragrafens första stycke anges att ett positivt fördelningsbelopp beräknas genom att ett positivt kapitalunderlag för räntefördelning multipliceras med statslåneräntan vid utgången av november året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut ökad med sex procentenheter. Ändringen i första stycket innebär att det införs ett golv för statslåneräntan enligt vilken statslåneräntan som lägst ska anses vara 0 procent.
I paragrafens andra stycke ...
Undantag från negativ räntefördelning
4 §
Negativ räntefördelning ska inte göras om det negativa kapitalunderlaget är högst 500 000 kronor. Om den skattskyldige ska beräkna mer än ett kapitalunderlag, gäller detta för summan av de negativa kapitalunderlagen. Lag (2024:1131).
Särskilt om positiv räntefördelning
5 §
Positiv räntefördelning får göras med högst ett belopp som motsvarar ett för räntefördelning justerat resultat.
Med det för räntefördelning justerade resultatet avses resultatet av näringsverksamheten före räntefördelning
- avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §,
- avdrag för premie för pensionsförsäkring och inbetalning på pensionssparkonto enligt 16 kap. 32 § samt särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader för dessa poster,
- avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap., och
- avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.,
- sjukpenning och liknande ersättningar som avses i 15 kap. 8 §,
- återfört avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §,
- återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap., och
- återfört avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap.
Om verksamheten upphör, ska resultatet enligt andra stycket
- inte ökas med avdrag för avsättning till periodiseringsfond och expansionsfond, och
- inte minskas med återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond och expansionsfond. Lag (2007:1419).
- HFD 2011:42:En näringsidkare har rätt att beräkna det för räntefördelning justerade resultatet med tillämpning av 33 kap. 5 § tredje stycket inkomstskattelagen även om verksamheten under beskattningsåret upphört genom att föras över till någon annan. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
6 §
Den skattskyldige får helt eller delvis avstå från att dra av ett positivt fördelningsbelopp.
Sparat fördelningsbelopp
7 §
Om inte hela det positiva fördelningsbeloppet dras av på grund av 5 eller 6 §, ska återstående belopp (sparat fördelningsbelopp) föras vidare till följande beskattningsår. Om den skattskyldige då har ett negativt fördelningsbelopp, ska det sparade fördelningsbeloppet kvittas mot detta. Lag (2007:1419).
7 a §
Om en enskild näringsverksamhet, en verksamhetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller en verksamhetsgren förs över till en obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning, får förvärvaren helt eller delvis ta över sparat fördelningsbelopp.
Om inte samtliga realtillgångar i näringsverksamheten övergår, får sparat fördelningsbelopp tas över bara till så stor del som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar i näringsverksamheten.
Vad som är realtillgångar framgår av 34 kap. 23 §. Lag (2004:1149).
Kapitalunderlaget
Enskilda näringsidkare
8 §
Med kapitalunderlaget för räntefördelning för en enskild näringsidkare avses skillnaden mellan värdet på tillgångarna och värdet på skulderna i näringsverksamheten vid det föregående beskattningsårets utgång
- underskott av näringsverksamheten under det föregående beskattningsåret till den del avdrag för underskottet inte har gjorts enligt någon av de bestämmelser som anges i 14 kap.22 § första och andra styckena,
- kvarstående sparat fördelningsbelopp,
- en sådan övergångspost som avses i 14 §, och
- en sådan särskild post vid arv, gåva m.m. som avses i 15–17 §§,
- 79,4 procent av expansionsfonden enligt 34 kap. vid det föregående beskattningsårets utgång, och
- sådana tillskott i näringsverksamheten under det föregående beskattningsåret som gjorts i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten. Lag (2018:1206).
9 §
Andelar i svenska handelsbolag räknas inte som tillgångar i näringsverksamheten.
10 §
Som tillgångar eller skulder i näringsverksamheten räknas inte fordringar eller skulder som avser
- statlig inkomstskatt,
- kommunal inkomstskatt,
- egenavgifter,
- avkastningsskatt enligt 2 § första stycket 4 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,
- särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader,
- statlig fastighetsskatt,
- kommunal fastighetsavgift,
- avgift enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,
- skattetillägg på skatter och avgifter enligt 56 kap. 3 § 1-4 och 6 skatteförfarandelagen (2011:1244), och
- förseningsavgift enligt skatteförfarandelagen för den som inte lämnar inkomstdeklaration eller särskilda uppgifter i rätt tid. Lag (2011:1256).
11 §
Till den del avdrag har gjorts vid beskattningen ska som skuld räknas
- avsättningar till periodiseringsfonder,
- avsättningar till ersättningsfonder, och
- avsättningar för framtida utgifter. Lag (2007:1419).
12 §
Vid beräkning av kapitalunderlaget ska tillgångarna tas upp till det skattemässiga värdet. I fråga om fastigheter som är kapitaltillgångar finns bestämmelser också i 13 §.
Medel på skogskonto, skogsskadekonto och upphovsmannakonto ska tas upp till halva beloppet. Lag (2007:1419).
13 §
Fastigheter i Sverige som är kapitaltillgångar och som har förvärvats före den 1 januari 1991 får i stället anses förvärvade den 1 januari 1993. I sådant fall ska hänsyn inte tas till utgifter och avdrag före år 1993, utöver vad som anges i andra och fjärde styckena.
Vid tillämpning av första stycket ska anskaffningsutgiften anses motsvara den i det följande angivna delen av fastighetens taxeringsvärde för år 1993 minskad med värdeminskningsavdrag vid 1982-1993 års taxeringar, om avdraget per år uppgått till minst 10 procent av denna del av taxeringsvärdet. Den del av taxeringsvärdet som ska användas är för
- småhusenheter 54 procent,
- hyreshusenheter 48 procent,
- industrienheter 64 procent, och
- lantbruksenheter 39 procent till den del taxeringsvärdet inte avser bostadsbyggnadsvärde eller tomtmarksvärde för privatbostadsfastighet.
Om marknadsvärdet på byggnader, mark och markanläggningar som anses förvärvade den 1 januari 1993 vid det föregående beskattningsårets utgång understeg 75 procent av anskaffningsutgiften enligt andra stycket, ska denna utgift justeras i skälig mån.
Vad som sägs om värdeminskningsavdrag gäller också liknande avdrag, såsom skogsavdrag och avdrag för substansminskning, samt sådana belopp med vilka ersättningsfonder och liknande fonder har tagits i anspråk.
14 §
Med övergångspost avses ett negativt fördelningsunderlag vid 1995 års taxering enligt den upphävda lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning. Om den skattskyldige på grund av förlängt räkenskapsår inte taxerades för näringsverksamheten vid 1995 års taxering, avses i stället ett negativt fördelningsunderlag vid 1996 års taxering enligt samma lag.
Övergångsposten ska beräknas utan sådan jämkning av fördelningsunderlaget som avsågs i 19 § lagen om räntefördelning vid beskattning, om beskattningsåret omfattade annan tid än tolv månader. Om en fastighet som inte var omsättningstillgång togs upp till ett lägre belopp än det högsta av de värden som följer av 13 § 4 eller 14 § nämnda lag, ska övergångsposten minskas med mellanskillnaden.
Om näringsverksamheten övergår till en fysisk person genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, tar förvärvaren över övergångsposten. Lag (2007:1419).
15 §
En särskild post får beräknas om en fastighet förvärvas genom arv, testamente eller gåva eller genom bodelning med anledning av äktenskapsskillnad eller makes död och det kapitalunderlag för räntefördelning som hänför sig till förvärvet är negativt vid förvärvstidpunkten. Detta gäller bara om fastigheten är kapitaltillgång såväl hos den tidigare ägaren som hos förvärvaren.
- HFD 2015:77:Den s.k. särskilda post som enligt bestämmelserna om räntefördelning aktualiseras vid vissa fastighetsförvärv ska beräknas utan beaktande av att förvärvaren samtidigt med fastighetsförvärvet tar över ett sparat fördelningsbelopp från den tidigare ägaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
16 §
Den särskilda posten uppgår till ett belopp som motsvarar det negativa kapitalunderlag för räntefördelning som hänför sig till förvärvet, beräknat vid förvärvstidpunkten. Posten får dock inte överstiga ett belopp som motsvarar den ersättning som lämnas för fastigheten minskad med det högsta värdet för fastigheten vid förvärvstidpunkten enligt 12 § första stycket eller 13 § och ökad med 79,4 procent av en övertagen expansionsfond till den del den avser fastigheten. Ett åtagande att ta över expansionsfonden räknas inte som ersättning.
Om en del av fastigheten övergår till någon annan ägare, ska posten minskas i motsvarande mån.
Om fastigheten och driften av den räknas till olika näringsverksamheter och förvärvaren eller hans närstående inom två år före förvärvet eller efter förvärvet skjutit till kapital i mer än obetydlig omfattning till den näringsverksamhet som driften räknas till, ska posten minskas i motsvarande mån. Lag (2018:1206).
- HFD 2015:77:Den s.k. särskilda post som enligt bestämmelserna om räntefördelning aktualiseras vid vissa fastighetsförvärv ska beräknas utan beaktande av att förvärvaren samtidigt med fastighetsförvärvet tar över ett sparat fördelningsbelopp från den tidigare ägaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
17 §
Den särskilda posten får öka kapitalunderlaget för räntefördelning med högst ett belopp som motsvarar det negativa kapitalunderlaget i näringsverksamheten före ökningen med posten.
Kapitalunderlaget får ökas med posten bara så länge någon del av fastigheten finns kvar i näringsverksamheten. Om kapitalunderlaget före ökningen med posten ett visst år inte längre är negativt, upphör rätten att öka kapitalunderlaget med posten.
- HFD 2015:77:Den s.k. särskilda post som enligt bestämmelserna om räntefördelning aktualiseras vid vissa fastighetsförvärv ska beräknas utan beaktande av att förvärvaren samtidigt med fastighetsförvärvet tar över ett sparat fördelningsbelopp från den tidigare ägaren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
18 §
Bestämmelser om fördelning av kapitalunderlaget mellan makar som tillsammans deltar i näringsverksamheten finns i 60 kap. 11 §.
Handelsbolagsdelägare
19 §
Med kapitalunderlaget för räntefördelning i fråga om en andel i ett svenskt handelsbolag avses den justerade anskaffningsutgiften för andelen i bolaget beräknad enligt 50 kap. vid det föregående beskattningsårets utgång
- kvarstående sparat fördelningsbelopp, och
- en sådan övergångspost som avses i 20 §,
- sådana tillskott under det föregående beskattningsåret som gjorts i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i bolaget, och
- lån från bolaget till delägaren eller någon närstående till delägaren under det aktuella beskattningsåret, om räntan på lånet inte är marknadsmässig.
Med kapitalunderlaget för räntefördelning avses när det gäller en andel som är lagertillgång andelens skattemässiga värde vid det föregående beskattningsårets utgång ökat och minskat med posterna i första stycket.
20 §
Med övergångspost avses ett negativt fördelningsunderlag vid 1995 års taxering enligt den upphävda lagen (1993:1536) om räntefördelning vid beskattning. Om den skattskyldige på grund av förlängt räkenskapsår inte taxerades för näringsverksamheten vid 1995 års taxering, avses i stället ett negativt fördelningsunderlag vid 1996 års taxering enligt samma lag.
Övergångsposten ska beräknas utan sådan jämkning av fördelningsunderlaget som avsågs i 19 § lagen om räntefördelning vid beskattning, om beskattningsåret omfattade annan tid än tolv månader. Om en fastighet som inte var omsättningstillgång togs upp till ett lägre värde än det högsta av de värden som följer av 13 § 4 och 14 § nämnda lag, ska övergångsposten minskas med mellanskillnaden.
Om delägarens nettouttag (skillnaden mellan uttag och tillskott) från bolaget under de beskattningsår som taxerats åren 1991-1994 översteg såväl hans nettoinkomst från bolaget vid beskattningen (skillnaden mellan de inkomster som togs upp och de underskott som drogs av) som hans andel av bolagets resultat under motsvarande period, ska övergångsposten minskas med mellanskillnaden.
Om andelen övergår till en fysisk person genom arv, testamente, gåva, bodelning eller på liknande sätt, tar förvärvaren över övergångsposten. Lag (2007:1419).
34 kap. Expansionsfonder
- övg. best. SFS 2008:1343 3 p, övg. best. SFS 2012:757 3 p, övg. best. SFS 2018:1206 1N8 st, 33 kap. 8 § 3 st 1 p, 30 kap. 6 § 3 st 3 p, övg. best. SFS 2018:1206 1N6 st, övg. best. SFS 2018:1206 1N7 st, 30 kap. 6 § 4 st 3 p, 33 kap. 5 § 3 st 4 p, övg. best. SFS 2012:757 4 p, 50 kap. 5 § 2 st 4 p, övg. best. SFS 2008:1343 4 p, 65 kap. 8 §, 50 kap. 5 § 1 st 3 p, 66 kap. 21 § 1 st 3 p, 33 kap. 5 § 4 st 4 p
- 97 kap. 4 § 2 st 3 p, 19 kap. 14 § 2 st 4 p Socialförsäkringsbalk (2010:110)
- 31 kap. 2 § 1 st 4 p Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 7 § 2 st 5 p Förordning (2001:588) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet
- 4 kap. 54 § Lag (1999:1230) om ikraftträdande av inkomstskattelagen (1999:1229)
- 3 kap. 1 § 1 st 4 p Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
- 4a § 2 st 3 p Lag (1993:737) om bostadsbidrag
- 25 § 5 st d p Lag (1996:1030) om underhållsstöd
Tillämpningsområde
1 §
Bestämmelserna i detta kapitel gäller enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i svenska handelsbolag.
Bestämmelserna gäller inte näringsverksamhet som bedrivs av en europeisk ekonomisk intressegruppering eller av en utländsk juridisk person.
2 §
Avdrag får göras för belopp som sätts av till expansionsfond.
När det gäller svenska handelsbolag ska avdraget beräknas för varje delägare för sig och avsättningarna göras hos delägarna. Lag (2007:1419).
Expansionsfondsskatt
3 §
Av 1 kap. 3 § och 65 kap. 8 § framgår det att expansionsfondsskatt ska betalas vid avsättning till en expansionsfond och att ett motsvarande belopp ska dras av från den slutliga skatten vid återföring. Lag (2007:1419).
Beloppsgränser
Huvudregel
4 §
Avdrag får göras med högst ett belopp som motsvarar ett för expansionsfond justerat positivt resultat. Avdraget begränsas också på så sätt att expansionsfonden inte får överstiga det högsta belopp som anges i bestämmelserna om kapitalunderlaget i 6-13 §§.
Om näringsverksamheten helt eller delvis förs över och fonden eller en del av den tas över enligt bestämmelserna i 18-20 §§, gäller inte begränsningen i första stycket andra meningen. Om bara en del av näringsverksamheten förs över och motsvarande del av fonden tas över enligt 18 §, får avdrag göras vid tidpunkten för överföringen av näringsverksamheten. När det totala avdraget för beskattningsåret beräknas för den verksamhet som inte förts över ska avdraget minskas med det tidigare under beskattningsåret gjorda avdraget. Om det justerade positiva resultatet understiger det tidigare gjorda avdraget, ska överskjutande del av avdraget återföras, dock bara med ett så stort belopp att återföringen inte begränsar rätten till avdrag för den del av näringsverksamheten som förts över enligt 18 §. Lag (2007:1419).
Justerat resultat
5 §
Med det för expansionsfond justerade resultatet avses resultatet av näringsverksamheten före avdrag för avsättning till expansionsfond
- avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §, och
- avdrag för premie för pensionsförsäkring och inbetalning på pensionssparkonto enligt 16 kap. 32 § samt särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på pensionskostnader avseende dessa poster,
- sjukpenning och liknande ersättningar som avses i 15 kap. 8 §, och
- återfört avdrag för egenavgifter enligt 16 kap. 29 §.
Kapitalunderlag för enskilda näringsidkare
6 §
För enskilda näringsidkare får expansionsfonden uppgå till högst ett belopp som motsvarar 125,94 procent av kapitalunderlaget för expansionsfond. Lag (2018:1206).
Prop. 2008/09:65: kapitalunderlaget. När expansionsfondsskatten sänks till 26,3 procent får expansionsfonden högst uppgå till 135,69 procent (
7 §
Med kapitalunderlaget för expansionsfond avses skillnaden mellan värdet på tillgångarna och värdet på skulderna i näringsverksamheten vid beskattningsårets utgång
- underskott av näringsverksamheten till den del underskottet inte dras av enligt någon av de bestämmelser som anges i 14 kap.22 § första och andra styckena,
- en sådan övergångspost som avses i 33 kap. 14 §, och
- en sådan särskild post vid arv, gåva m.m. som avses i 8-10 §§,
- sådana tillskott till verksamheten under beskattningsåret som görs i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i verksamheten.
Bestämmelserna i 33 kap.9-14 §§ om vilka tillgångar och skulder som räknas till näringsverksamheten, om hur tillgångarna värderas samt om övergångsposten ska tillämpas också vid beräkning av kapitalunderlaget för expansionsfond. Lag (2007:1419).
8 §
En särskild post får beräknas om en fastighet förvärvas genom arv, testamente eller gåva eller genom bodelning med anledning av äktenskapsskillnad eller makes död och summan av egen och övertagen expansionsfond överstiger 125,94 procent av summan av förvärvarens kapitalunderlag för expansionsfond och det kapitalunderlag som hänför sig till förvärvet. Förvärvarens kapitalunderlag och expansionsfond ska beräknas vid utgången av beskattningsåret före förvärvet medan det kapitalunderlag som hänför sig till förvärvet och den övertagna expansionsfonden beräknas vid förvärvstidpunkten.
Första stycket gäller bara under förutsättning att villkoren i 18 § är uppfyllda och om fastigheten är kapitaltillgång såväl hos den tidigare ägaren som hos förvärvaren. Lag (2018:1206).
9 §
Den särskilda posten beräknas på det sätt som anges i 33 kap. 16 §.
10 §
Den särskilda posten får öka kapitalunderlaget för expansionsfond med ett så stort belopp att expansionsfonden motsvarar högst 125,94 procent av kapitalunderlaget som avses i 8 §.
Kapitalunderlaget får ökas med posten bara så länge någon del av fastigheten finns kvar i näringsverksamheten. Om expansionsfonden ett visst år uppgår till eller är lägre än 125,94 procent av kapitalunderlaget före ökningen med posten, upphör rätten att öka kapitalunderlaget med posten. Lag (2018:1206).
Prop. 2008/09:65: Ändringarna är av samma slag som i 6 §.
11 §
Bestämmelser om fördelning av kapitalunderlaget mellan makar som tillsammans deltar i näringsverksamheten finns i 60 kap. 11 §.
Kapitalunderlag för handelsbolagsdelägare
12 §
För delägare i svenska handelsbolag får expansionsfonden inte uppgå till ett så högt belopp att kapitalunderlaget för expansionsfond är negativt.
Prop. 2003/04:133: Särbestämmelsen i andra stycket för apportemissioner avseende överföring av periodiseringsfond och upphörande av expansionsfond utan återföring slopas. Kvar står första stycket med en generell bestämmelse om att de tillskott som förutsätts inte skall räknas med vid beräkning av omkostnadsbeloppet för aktierna.
13 §
Med kapitalunderlaget för expansionsfond avses delägarens justerade anskaffningsutgift för andelen i bolaget vid beskattningsårets utgång,
- en sådan övergångspost som avses i 33 kap. 20 §,
- sådana tillskott under beskattningsåret som görs i annat syfte än att varaktigt öka kapitalet i bolaget, och
- lån från bolaget till delägaren eller till en närstående till delägaren, om inte räntan på lånet är marknadsmässig.
Vid tillämpning av första stycket beräknas den justerade anskaffningsutgiften enligt 50 kap., dock utan sådan ökning på grund av beskattningsårets avsättning till expansionsfond som avses i 50 kap. 5 §.
Om andelen i handelsbolaget är lagertillgång, avses med kapitalunderlaget för expansionsfond andelens skattemässiga värde vid beskattningsårets utgång ökat och minskat med posterna i första stycket.
Bestämmelserna om övergångsposten i 33 kap. 20 § ska tillämpas också vid beräkning av kapitalunderlaget för expansionsfond. Lag (2007:1419).
Återföring av avdragen
14 §
Avdrag för avsättning till expansionsfond ska återföras senast när förhållandena är sådana som anges i 15-17 §§.
I 18-22 §§ finns bestämmelser om att expansionsfonden i vissa fall får föras över till annan näringsverksamhet i stället för att avdragen återförs. Lag (2007:1419).
15 §
Om expansionsfonden överstiger vad som är tillåtet enligt 6 eller 12 §, ska motsvarande del av avdragen återföras. Lag (2007:1419).
16 §
En enskild näringsidkares avdrag ska återföras om 1. han upphör att bedriva näringsverksamheten,
- skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,
- näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, 4. han är begränsat skattskyldig och dör under beskattningsåret, eller
- han försätts i konkurs. Lag (2009:1230).
17 §
Avdrag som en delägare i ett svenskt handelsbolag har gjort ska återföras om
- handelsbolaget upphör att bedriva näringsverksamheten,
- andelen i handelsbolaget avyttras eller övergår till en ny ägare på något annat sätt,
- skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,
- näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
- delägaren är begränsat skattskyldig och dör under beskattningsåret, 6. det beslutas att handelsbolaget ska träda i likvidation, eller
- delägaren eller handelsbolaget försätts i konkurs. Lag (2009:1230).
I vilka fall fonderna får tas över
Från enskild näringsidkare till annan enskild näringsidkare
18 §
Om realtillgångar i en enskild näringsverksamhet övergår till en obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning och mottagaren tar över hela näringsverksamheten, en verksam-hetsgren eller en ideell andel av en verksamhet eller av en verksamhetsgren, får mottagaren helt eller delvis ta över en expansionsfond, om
- mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att han tar över fonden eller delen av fonden, eller
- parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om övertagandet.
Utöver vad som sägs i första stycket krävs att
- mottagaren övertar tillgångar vars värde, minskat med övertagna skulder, motsvarar minst 79,4 procent av den övertagna expansionsfonden eller delen av fonden, och
- vad som övertas av fonden uppgår till högst så stor del av hela fonden som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar i näringsverksamheten.
Expansionsfonden får dock inte tas över till den del den överstiger 185 procent av det värde som realtillgångarna i näringsverksamheten uppgick till vid utgången av det tredje beskattningsåret före det aktuella beskattningsåret (jämförelsebeloppet). Om fonden bara delvis tas över, får den övertagna fondens värde högst uppgå till så stor del av jämförelsebeloppet som de övertagna realtillgångarna utgör av samtliga realtillgångar vid tidpunkten för överföringen. Värdet av realtillgångarna ska beräknas på det sätt som anges i 33 kap. 12 § första stycket och 13 §. Som skuld enligt andra stycket 1 ska räknas också sådana avdrag som avses i 33 kap. 11 §.
Om expansionsfonden helt eller delvis tas över, anses den som tar över fonden själv ha gjort avsättningarna och avdragen för dem. Lag (2018:1206).
Från enskild näringsverksamhet till handelsbolag
19 §
En expansionsfond får föras över om en enskild näringsidkare
- överlåter samtliga realtillgångar i näringsverksamheten till ett svenskt handelsbolag som han har en andel i eller genom överlåtelsen får en andel i, och
- begär att expansionsfonden inte ska återföras.
Om expansionsfonden förs över, anses delägaren ha gjort avsättningarna och avdragen för dem såsom delägare i handelsbolaget. Lag (2007:1419).
Från enskild näringsverksamhet till aktiebolag
20 §
En expansionsfond upphör utan att bestämmelserna i 14–16 §§ blir tillämpliga om en enskild näringsidkare
- överlåter samtliga realtillgångar i näringsverksamheten till ett aktiebolag som han äger aktier i eller genom överlåtelsen kommer att äga aktier i,
- begär att expansionsfonden inte ska återföras, och
- gör ett tillskott till bolaget som motsvarar minst 79,4 procent av expansionsfonden.
I 48 kap. 12 § finns bestämmelser om beräkningen av omkostnadsbeloppet för aktierna. Lag (2018:1206).
Prop. 2003/04:133: Första stycket tredje punkten ändras genom att undantaget från kravet på tillskott vid apportemission slopas. Om tillgångar har överförts vid apportemission måste ett tillskott göras till bolaget som motsvarar 72 % av expansionsfonden. Med tillskott förstås kapital och andra tillgångar som överförs till aktiebolaget. Tillgångar motsvarande själva aktiekapitalet och – i förekommande fall – periodiseringsfond som överförts enligt 30 kap. 11 § får självfallet inte räknas med i det tillskott som avser ...
Från handelsbolagsdelägare till annan handelsbolagsdelägare
21 §
En expansionsfond får tas över om
- en delägares andel i ett svenskt handelsbolag övergår till en obegränsat skattskyldig fysisk person genom arv, testamente, gåva eller bodelning, och
- mottagaren vid arv eller testamente skriftligen förklarar att han tar över expansionsfonden, eller
- parterna vid gåva eller bodelning träffar skriftligt avtal om övertagandet.
Expansionsfonden får dock inte tas över till den del den överstiger den justerade anskaffningsutgiften enligt 50 kap. Den får inte heller tas över till den del den överstiger den justerade anskaffningsutgiften vid utgången av det tredje beskattningsåret före det aktuella ökad med en tredjedel.
Om andelen i handelsbolaget är en lagertillgång, gäller i stället att expansionsfonden inte får tas över till den del den överstiger andelens skattemässiga värde. Den får inte heller tas över till den del den överstiger motsvarande värde vid utgången av det tredje beskattningsåret före det aktuella året ökat med en tredjedel.
Om expansionsfonden tas över, anses den som tar över fonden själv ha gjort avsättningarna och avdragen för dem såsom delägare i handelsbolaget.
Från handelsbolag till enskild näringsverksamhet
22 §
Om en delägare i ett svenskt handelsbolag tillskiftas realtillgångar vid bolagets upplösning får en expansionsfond föras över om
- delägaren begär att expansionsfonden inte ska återföras, och
- överföringen inte föranleder uttagsbeskattning enligt bestämmelserna i 22 kap.
Om expansionsfonden förs över, anses delägaren ha gjort avsättningarna och avdragen för dem i enskild näringsverksamhet. Lag (2007:1419).
Definition av realtillgångar
23 §
Med realtillgångar avses alla sådana tillgångar som räknas in i kapitalunderlaget för expansionsfond i enskild näringsverksamhet med undantag av kontanter, tillgodohavanden i kreditinstitut och liknande tillgångar. Lag (2020:1034).
Prop. 2019/20:195: I paragrafen finns definitionen av realtillgångar.
Prop. 2003/04:99: Se kommentaren till 13 kap. 7 §.
35 kap. Koncernbidrag
- övg. best. SFS 2018:1206 1N9 st, 40 kap. 19d §, 40 kap. 18 §, 36 kap. 3 § 1 st 6 p, övg. best. SFS 2012:757 6 p
- 2 kap. 11 § 1 st 1 p, 2 kap. 12 § Lag (1986:468) om avräkning av utländsk skatt
- 9 § Lag (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m.
Huvudregel
1 §
Koncernbidrag ska dras av hos givaren och tas upp hos mottagaren, om förutsättningarna för avdrag i 3, 4, 5 eller 6 § är uppfyllda och värden motsvarande bidraget förs över från givaren till mottagaren senast den dag som givaren enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) ska lämna inkomstdeklaration.
Med koncernbidrag avses inte en ersättning som är en utgift för givaren för att förvärva eller bibehålla inkomster. Lag (2016:1055).
- RÅ 2001:79:Fråga bl.a. om tillämpning av lagen (1995:575) mot skatteflykt på vissa förfaranden avseende kommunala bolag samt om avdrag för koncernbidrag kan medges med högre belopp än som faktiskt överförs. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2018:59:Avdrag för koncernbidrag som lämnas inför en koncernintern omstrukturering vilken leder till att koncernbidragsrätten mellan givare och mottagare upphör har inte ansetts kunna vägras med stöd av skatteflyktslagen. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2021:66:Avdrag för koncernbidrag har inte ansetts kunna vägras med stöd av skatteflyktslagen när bidraget lämnas inför en koncernintern omstrukturering som syftar till att göra det möjligt att inom koncernen utnyttja sparade underskott. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Definitioner
2 §
Med moderföretag avses i detta kapitel ett företag som äger mer än 90 procent av andelarna i ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening och som är
- ett svenskt aktiebolag,
- en svensk ekonomisk förening,
- en svensk sparbank,
- ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,
- en svensk stiftelse som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap., eller
- en svensk ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap.
Med helägt dotterföretag avses i detta kapitel det företag som ägs av moderföretaget enligt första stycket.
- RÅ 2002:24:Ett avtal mellan aktieägarna i ett bolag innebär att en av aktieägarna, ett bolag, genom en riktad nyemission kommer att äga drygt 90 procent av aktierna medan övriga aktieägare förvärvar konvertibla skuldebrev. Efter konvertering av skuldebreven kommer aktierna att ägas i samma proportioner som före nyemissionen. Syftet med åtgärderna är att öppna möjlighet att lämna koncernbidrag. Lagen mot skatteflykt har ansetts tillämplig. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2009:13:Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett dotterföretag i ett annat EU-land för att täcka definitiv förlust i detta företag, trots att dotterföretaget inte är skattskyldigt i Sverige och bidraget inte heller är skattepliktigt i det land dotterföretaget hör hemma. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2018:59:Avdrag för koncernbidrag som lämnas inför en koncernintern omstrukturering vilken leder till att koncernbidragsrätten mellan givare och mottagare upphör har inte ansetts kunna vägras med stöd av skatteflyktslagen. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- RÅ 2004:29:En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av bestämmelserna om undantag i 7 kap. inkomstskattelagen, har ansetts som ett utländskt bolag som motsvarar ett företag som avses i 35 kap. 2 § nämnda lag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2009:15:Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett systerföretag i ett annat EU-land för att täcka definitiv förlust i detta företag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2009:14:Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett dotterföretag i ett annat EU-land för att täcka definitiv förlust i detta företag, vilken uppkommit till följd av en skatteregel i det land dotterföretaget hör hemma. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:87:Ett aktiebolag som innehar 90,1 procent av aktierna i ett annat aktiebolag har vid tillämpning av reglerna om koncernbidrag ansetts som moderföretag till detta utan hinder av att avtal ingåtts med den andre delägaren om ekonomisk likställdhet dem emellan beträffande det gemensamt ägda bolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
2 a §
Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel ska ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som motsvarar ett svenskt företag som anges i dessa bestämmelser behandlas som ett sådant företag, om mottagaren av koncernbidraget är skattskyldig i Sverige för den näringsverksamhet som koncernbidraget hänför sig till. Detsamma gäller i fråga om mottagaren om denne är ett sådant svenskt företag som ska anses ha hemvist i en utländsk stat inom EES enligt ett skatteavtal och är skattskyldig i Sverige för den näringsverksamhet som koncernbidraget hänför sig till. Lag (2007:1419).
- RÅ 2004:29:En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av bestämmelserna om undantag i 7 kap. inkomstskattelagen, har ansetts som ett utländskt bolag som motsvarar ett företag som avses i 35 kap. 2 § nämnda lag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2009:15:Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett systerföretag i ett annat EU-land för att täcka definitiv förlust i detta företag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Förutsättningar
Bidrag mellan moderföretag och helägt dotterföretag
3 §
Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett helägt dotterföretag eller från ett helägt dotterföretag till ett moderföretag ska dras av under förutsättning att
- varken givaren eller mottagaren är ett privatbostadsföretag eller investmentföretag,
- både givaren och mottagaren redovisar bidraget öppet i inkomstdeklarationen för ett beskattningsår som har samma deklarationstidpunkt enligt skatteförfarandelagen (2011:1244) eller som skulle ha haft det om inte givarens eller mottagarens bokföringsskyldighet upphör,
- dotterföretaget har varit helägt under givarens och mottagarens hela beskattningsår eller sedan dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag,
- mottagaren inte enligt ett skatteavtal ska anses ha hemvist i en utländsk stat utom i fall som avses i 2 a § andra meningen,
- näringsverksamheten som koncernbidraget hänför sig till inte är undantagen från beskattning i Sverige på grund av ett skatteavtal, och
- om bidraget lämnas från dotterföretaget till moderföretaget, utdelning under beskattningsåret från dotterföretaget inte ska tas upp hos moderföretaget. Lag (2011:1256). Bidrag mellan helägda dotterföretag
- RÅ 2009:15:Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett systerföretag i ett annat EU-land för att täcka definitiv förlust i detta företag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2009:14:Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett dotterföretag i ett annat EU-land för att täcka definitiv förlust i detta företag, vilken uppkommit till följd av en skatteregel i det land dotterföretaget hör hemma. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2006:58:Ett nybildat "vilande" aktiebolag har vid tillämpning av reglerna om koncernbidrag ansetts bedriva näringsverksamhet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
4 §
Ett koncernbidrag från ett helägt dotterföretag till ett annat helägt dotterföretag till samma moderföretag ska dras av, om de förutsättningar som anges i 3 § 1-5 är uppfyllda och
- moderföretaget är ett investmentföretag,
- utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som ger koncernbidraget inte ska tas upp av moderföretaget, eller
- utdelning under beskattningsåret från det dotterföretag som tar emot koncernbidraget ska tas upp av moderföretaget. Lag (2007:1419).
Bidrag mellan företag som kan fusioneras
5 §
Ett koncernbidrag från ett moderföretag till ett annat svenskt aktiebolag än ett helägt dotterföretag ska dras av, om de förutsättningar som anges i 3 § 1, 2, 4 och 5 är uppfyllda och om ägarförhållandena under givarens och mottagarens hela beskattningsår eller sedan mottagaren började bedriva verksamhet av något slag har varit sådana att mottagaren genom fusioner mellan moderföretag och dotterbolag har kunnat gå upp i moderföretaget. Fusion ska anses kunna äga rum när ett moderföretag äger mer än 90 procent av aktierna i ett dotterbolag, men inte i andra fall. Lag (2008:1064).
Bidrag som kunnat förmedlas
6 §
Ett koncernbidrag ska dras av om givaren hade kunnat lämna ett koncernbidrag till ett annat företag med rätt till avdrag enligt 3, 4 eller 5 § och bidraget därefter, direkt eller genom förmedling av ytterligare företag, hade kunnat vidarebefordras till mottagaren på ett sådant sätt att varje förmedlande företag skulle ha haft rätt till avdrag för det vidarebefordrade bidraget. Lag (2007:1419).
Ändrade ägarförhållanden
7 §
Ett företag som blir helägt dotterföretag till ett nytt moderföretag och som fortsätter att vara det till utgången av givarens och mottagarens beskattningsår anses trots ägarförändringen ha varit helägt av det nya moderföretaget under hela beskattningsåret, om förhållandena mellan det företaget och dotterföretaget under hela den del av bådas beskattningsår som föregick ägarförändringen varit sådana att företagen skulle haft rätt till avdrag för koncernbidrag till varandra om förhållandena hade bestått under hela deras beskattningsår. Dispens
8 §
Regeringen får medge att ett bidrag dras av hos givaren och tas upp hos mottagaren även om en eller flera av de förutsättningar som anges i detta kapitel inte är uppfyllda. Det gäller dock bara om
- bidraget lämnas från ett svenskt företag till ett annat svenskt företag som givaren har intressegemenskap med,
- bidraget lämnas för en näringsverksamhet som är av väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt, och
- bidraget redovisas öppet.
35 a kap. Koncernavdrag
Innehåll
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om svenskt moderföretags rätt att göra avdrag för en slutlig förlust hos ett helägt utländskt dotterföretag. Lag (2010:353).
Definitioner
2 §
Med svenskt moderföretag avses i detta kapitel ett företag som äger mer än 90 procent av andelarna i ett utländskt dotterföretag och som är 1. ett svenskt aktiebolag,
- en svensk ekonomisk förening,
- en svensk sparbank,
- ett svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,
- en svensk stiftelse som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap., eller
- en svensk ideell förening som inte omfattas av bestämmelserna om undantag från skattskyldighet i 7 kap.
Med helägt utländskt dotterföretag avses i detta kapitel det företag som ägs av moderföretaget enligt första stycket och som är ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening och som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Som moderföretag eller dotterföretag räknas inte privatbostadsföretag och investmentföretag. Lag (2010:353).
3 §
Ett företag anses vid tillämpningen av detta kapitel höra hemma i en viss stat, om företaget enligt lagstiftningen i denna stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte anses ha hemvist i en annan stat på grund av ett skatteavtal. Om företaget enligt ett skatteavtal anses ha hemvist i en annan stat ska det anses höra hemma i denna andra stat. Lag (2010:353).
4 §
Med företag i intressegemenskap avses i detta kapitel
- ett företag som ett annat företag, direkt eller indirekt, genom en ägarandel eller på annat sätt har ett väsentligt inflytande i, eller
- två företag som står under i huvudsak gemensam ledning. Lag (2010:353).
Förutsättningar
5 §
Ett svenskt moderföretag får göra koncernavdrag för en slutlig förlust hos ett helägt utländskt dotterföretag om
- dotterföretaget har försatts i likvidation och denna har avslutats,
- dotterföretaget har varit helägt under hela moderföretagets och dotterföretagets beskattningsår till dess likvidationen har avslutats eller dotterföretaget har varit helägt sedan det började driva verksamhet av något slag till dess likvidationen har avslutats,
- avdraget görs vid beskattningen för det beskattningsår då likvidationen har avslutats,
- moderföretaget redovisar avdraget öppet i inkomstdeklarationen, och
- det inte finns företag i intressegemenskap med moderföretaget som vid likvidationens avslutande bedriver rörelse i den stat där dotterföretaget hör hemma. Lag (2011:1256).
6 §
En förlust är slutlig om
- den inte har kunnat utnyttjats och inte kan komma att utnyttjas av dotterföretaget eller någon annan i den stat där dotterföretaget hör hemma, och
- skälet till att den inte kan utnyttjas av dotterföretaget inte är att det saknas en rättslig möjlighet till detta eller att denna möjlighet är begränsad i tiden. Lag (2010:353).
Koncernavdragets storlek
7 §
Avdrag får inte göras med ett belopp som
- överstiger förlusten hos dotterföretaget vid utgången av det sista hela beskattningsåret före likvidationens avslutande eller vid likvidationens avslutande, eller
- överstiger ett positivt resultat hos moderföretaget före avdraget.
Vid beräkningen av resultatet hos moderföretaget ska detta minskas med koncernbidrag som företaget har tagit upp till beskattning efter det att dotterföretaget blev helägt i enlighet med vad som föreskrivs i 5 § 2 om det har medfört eller ökat ett underskott hos givaren.
Förlusten hos dotterföretaget ska räknas om till svenska kronor enligt den av Europeiska centralbanken fastställda valutakursen den dag då likvidationen avslutades. Om det inte har fastställts någon kurs för denna dag, ska kursen för närmast föregående svenska bankdag användas. Lag (2010:353).
8 §
Förlusten hos dotterföretaget uppgår till det lägsta belopp som beräknats
- dels enligt skattereglerna i den utländska stat där företaget hör hemma,
- dels som om dotterföretaget var ett svenskt aktiebolag som har motsvarande inkomster i Sverige.
Vid beräkningen ska bortses från förluster som har uppkommit innan dotterföretaget blev helägt i enlighet med vad som föreskrivs i 5 § 2.
Om företaget har tillgångar vars skattemässiga värde understiger marknadsvärdet ska tillgångarna, vid beräkningen av förlustens storlek, anses avyttrade till marknadsvärdet. Lag (2010:353).
- HFD 2012 not 55:Vid tillämpning av bestämmelserna om koncernavdrag beräknades slutlig förlust hänförlig till livförsäkringsverksamhet i ett utländskt dotterbolag enligt de allmänna reglerna i inkomstskattelagen (förhandsbesked) / Vid tillämpning av bestämmelserna om koncernavdrag hindrade inte etableringsfriheten att slutlig förlust hänförlig till livförsäkringsverksamhet i ett utländskt dotterbolag beräknades enligt de allmänna reglerna i inkomstskattelagen (förhandsbesked)
9 §
Förlusten enligt 8 § ska minskas med belopp som det helägda dotterföretaget under tio år närmast före likvidationen eller därefter, men före likvidationens avslutande, har överfört till ett företag i intressegemenskap med dotterföretaget genom
- utdelning som har fått dras av vid bestämmande av den beskattningsbara inkomsten,
- överlåtelse av tillgångar utan ersättning eller till en ersättning som understiger marknadsvärdet, eller
- andra överföringar av värden.
Minskningen ska göras till den del de överförda värdena i första stycket inte har beskattats hos dotterföretaget. Lag (2010:353).
10 §
Till den del moderföretagets anskaffningsvärde för andelarna i dotterföretaget har legat till grund för avdrag, ska förlusten enligt 8 § minskas i motsvarande mån. Lag (2010:353).
11 §
Om en utländsk myndighet eller domstol har meddelat beslut av betydelse för beräkningen av koncernavdrag och beslutet innebär att koncernavdrag har gjorts med för högt belopp, ska moderföretaget ta upp mellanskillnaden det beskattningsår då beslutet har vunnit laga kraft. Om beslutet innebär att avdrag har gjorts med för lågt belopp, ska mellanskillnaden på begäran av moderföretaget dras av det beskattningsår då beslutet har vunnit laga kraft. Lag (2010:353).
36 kap. Kommissionärsförhållanden
Huvudregel
1 §
Om ett kommissionärsföretag bedriver en näringsverksamhet för ett kommittentföretags räkning, får kommittentföretaget ta upp överskottet av kommissionärsverksamheten eller, om det uppkommer ett underskott, dra av detta, om förutsättningarna i detta kapitel är uppfyllda.
Resultatet av kommissionärsverksamheten ska hos kommittentföretaget behandlas som om företaget självt hade bedrivit näringsverksamheten. Lag (2007:1419).
Definitioner
2 §
Med kommissionärsföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening som bedriver näringsverksamhet i eget namn för ett eller flera andra svenska aktiebolags eller svenska ekonomiska förningars räkning.
Med kommittentföretag avses det bolag eller den förening för vars räkning näringsverksamheten bedrivs.
2 a §
Vid tillämpning av bestämmelserna i detta kapitel ska ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening behandlas som ett sådant företag om det utländska bolaget är skattskyldigt för näringsverksamhet i Sverige. Detsamma gäller ett sådant svenskt företag som ska anses ha hemvist i en utländsk stat inom EES enligt ett skatteavtal om företaget är skattskyldigt för näringsverksamhet i Sverige.
Om det utländska bolaget eller det svenska företaget är kommittentföretag, gäller första stycket bara under förutsättning att inkomsten från kommissionärsverksamheten ska tas upp i den näringsverksamhet som det utländska bolaget eller det svenska företaget är skattskyldigt för i Sverige. Lag (2007:1419).
Förutsättningar
Verksamhet för ett kommittentföretags räkning
3 §
Om kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamhet för ett enda kommittentföretags räkning, får överskottet eller underskottet av kommissionärsverksamheten tas upp respektive dras av hos kommittentföretaget under förutsättning att
- kommissionärsförhållandet är grundat på ett skriftligt avtal,
- kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamheten uteslutande för kommittentföretagets räkning,
- kommissionärsföretaget under beskattningsåret inte bedriver näringsverksamhet i nämnvärd omfattning vid sidan av kommissionärsverksamheten,
- verksamheten har bedrivits på det sätt som anges i detta kapitel under båda företagens hela beskattningsår eller sedan kommissionärsföretaget började bedriva verksamhet av något slag,
- beskattningsåren för båda företagen slutar vid samma tidpunkt, och
- båda företagen skulle haft rätt till avdrag för koncernbidrag enligt 35 kap. om de hade lämnat sådant till det andra företaget under beskattningsåret.
Om kommissionärsföretaget är ett sådant utländskt bolag eller svenskt företag som avses i 2 a §, ska vid prövning av förutsättningarna i första stycket 3 och 4 vad som sägs om kommissionärsföretaget i stället gälla det utländska bolagets eller det svenska företagets fasta driftställe i Sverige. Vid prövning av förutsättningen i första stycket 6 ska kommissionärsverksamheten anses ingå i båda företagens verksamhet. Lag (2008:1064).
- HFD 2018:29:Ett skatterättsligt kommissionärsförhållande förutsätter att hela resultatet av kommissionärsverksamheten förs över till och beskattas hos kommittentföretaget. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Verksamhet för flera kommittentföretags räkning
4 §
Om kommissionärsföretaget bedriver kommissionärsverksamhet för två eller flera kommittentföretags räkning under samma beskattningsår, får överskottet eller underskottet av kommissionärsverksamheten tas upp respektive dras av hos dessa företag om de förutsättningar som anges i 3 § är uppfyllda i förhållande till varje kommittentföretag. När det gäller förutsättningen i 3 § första stycket 2, ska kommissionärsföretaget bedriva kommissionärsverksamheten uteslutande för kommittentföretagens räkning. Lag (2007:1419).
5 §
Skatteverket får vid tillämpning av 4 § efter ansökan av kommittentföretagen medge undantag från förutsättningen i 3 § första stycket 6, om kommissionärsförhållandet har tillkommit av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller om det finns andra synnerliga skäl.
Skatteverkets beslut får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Lag (2003:669).
37 kap. Fusioner och fissioner
- RÅ 2009:13:Fråga om ett svenskt företag med stöd av gemenskapsrätten får dra av koncernbidrag till ett dotterföretag i ett annat EU-land för att täcka definitiv förlust i detta företag, trots att dotterföretaget inte är skattskyldigt i Sverige och bidraget inte heller är skattepliktigt i det land dotterföretaget hör hemma. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2009:5:Fråga om s.k. omvänd fusion omfattas av inkomstskattelagens bestämmelser om beskattning vid fusioner. Även fråga om tillämpningen av bestämmelserna om beloppsspärr vid sådan fusion. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- övg. best. SFS 2018:1206 2 p, övg. best. SFS 2001:1176 6 p, 40 kap. 24 § 2 st, 25 kap. 8 § 1 st 4 p, 40 kap. 4 §, 18 kap. 12 § 1 st 7 p, 40 kap. 2 §, 42 kap. 21 §, 23 kap. 2 § 1 st 1 p, övg. best. SFS 2008:1063 1N5N1 st
- 2 kap. 5 §, 2 kap. 19 §, 2 kap. 6 §, 2 kap. 20 § Lag (1986:468) om avräkning av utländsk skatt
Ändrad: SFS 2006:619 (Beskattning av europakooperativ), 2018:722 (En ny lag om ekonomiska föreningar), 2020:1075 (Vissa ändringar i skattelagstiftningen till följd av resolutionsregelverket), 2015:617 (Utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag), 2002:1143 (Utvidgning av reglerna om framskjuten beskattning vid vissa andelsbyten), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2020:670 (Ny associationsrätt för medlemsbanker), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2001:1176 (Ändringar i de särskilda skattereglerna för vissa andelsägare i fåmansföretag m.m.)
Innehåll
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om beskattningen vid fusioner och fissioner.
I 30 a § finns bestämmelser om beskattningen när överlåtaren är en utländsk association och ombildningen hade varit en fusion eller fission om associationen hade varit en utländsk juridisk person. Lag (2006:1422).
Prop. 2006/07:2: I paragrafen har i ett nytt andra stycke lagts till en hänvisning om att det finns bestämmelser i 30 a § i de fall överlåtaren är en utländsk association som inte är en utländsk juridisk person. Transaktionen är inte en fusion eller fission enligt definitionen i kapitlet. Jämför med den nya lydelsen av 9 §.
Beskattning av ägarna i det överlåtande företaget
2 §
Bestämmelser om uppskov med beskattningen respektive framskjuten beskattning hos ägare till andelar i det överlåtande företaget vid en fusion eller fission finns i fråga om
- andelsbyten i 48 a kap., och
- uppskovsgrundande andelsbyten i 49 kap.Lag (2006:1422).
Prop. 2006/07:2: I nuvarande första strecksatsen finns det en hänvisning till bestämmelserna om ekonomiska föreningar och medlemsbanker i 42 kap. 21 § jämförd med 48 kap. 10 §. Hänvisningen har utgått med hänsyn till att dessa regler föreslås avskaffade.
Prop. 2001/02:46: I paragrafen har i en ny tredje strecksats lagts till en hänvisning om att det i 48 a kap. finns bestämmelser om framskjuten beskattning vid andelsbyten vid fusion och fission. Ändringen i fjärde strecksatsen föranleds av att andelsbyten enligt 49 kap. benämns uppskovsgrundande andelsbyten.
Prop. 2003/04:28: Hänvisningen till de numera upphävda bestämmelserna om koncerninterna andelsavyttringar i 25 kap. har tagits bort.
Definitioner
3 §
Med fusion avses en ombildning som uppfyller följande förutsättningar:
- Samtliga tillgångar samt skulder och andra förpliktelser hos ett företag (det överlåtande företaget) ska tas över av ett annat företag (det övertagande företaget).
- Det överlåtande företaget ska upplösas utan likvidation. Lag (2007:1419).
5 §
Med fission avses en ombildning som uppfyller följande förutsättningar:
- Samtliga tillgångar samt skulder och andra förpliktelser hos ett företag (det överlåtande företaget) ska tas över av två eller flera andra företag (de övertagande företagen).
- Det överlåtande företaget ska upplösas utan likvidation. Lag (2007:1419).
7 §
Vad som sägs om det överlåtande företaget gäller, om det vid en fusion finns flera överlåtande företag, vart och ett av dessa. Vad som sägs om det övertagande företaget gäller vid en fission de övertagande företagen.
8 §
En fusion eller fission ska anses genomförd när det överlåtande företaget har upplösts. Lag (2007:1419).
9 §
Med företag avses i detta kapitel
- svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk sparbank och svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,
- utländskt bolag, och
- annat utländskt företag, om det är en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen, som bedrivs i någon av de associationsformer som anges i bilaga 37.1 och är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag. Lag (2006:1422).
Prop. 2006/07:2: I paragrafen räknas upp vilka företag som kan delta i en fusion respektive en fission. Uppräkningen i första stycket har i första punkten kompletterats med associationsformen svenskt ömsesidigt försäkringsföretag. I tredje punkten har ett tillägg gjorts när det gäller utländska associationer. För att kunna delta som överlåtande eller övertagande företag vid en fusion eller fission krävs att företaget är en utländsk juridisk person enligt 6 kap. 8 §. Om överlåtaren inte uppfyller detta krav tillämpas ...
Prop. 2001/02:42: Andra stycket har slopats i konsekvens med förslaget att utländska skadeförsäkringsföretag skall beskattas enligt konventionell metod. Beträffande utländska associationer som avses i 6 kap. 8 § andra stycket, se kommentaren till 23 kap. 4 §.
10 §
Ett företag anses vid tillämpning av detta kapitel höra hemma i en viss stat om företaget enligt lagstiftningen i denna stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte anses ha hemvist i en annan stat på grund av ett skatteavtal. Om företaget enligt ett skatteavtal anses ha hemvist i en annan stat, ska det anses höra hemma i denna andra stat. Lag (2015:617).
Prop. 2014/15:129: Ändringen innebär att bestämmelsen blir neutral i förhållande till om staten är medlem i EU eller inte.
Villkor för kvalificerade fusioner och fissioner
Skattskyldighet
11 §
Det överlåtande företaget ska omedelbart före fusionen eller fissionen vara skattskyldigt för inkomst av åtminstone en del av näringsverksamheten. Inkomsten får inte ha varit helt undantagen från beskattning på grund av ett skatteavtal. Lag (2007:1419).
12 §
Det övertagande företaget ska omedelbart efter fusionen eller fissionen vara skattskyldigt för inkomst av sådan näringsverksamhet som det överlåtande företaget beskattats för. Inkomsten får inte helt eller delvis vara undantagen från beskattning på grund av ett skatteavtal. Lag (2007:1419).
Fusions- och fissionsvederlag
13 §
Om det övertagande företaget vid en fusion inte äger samtliga andelar i det överlåtande företaget, får fusionsvederlag betalas bara till andra andelsägare i detta företag än det övertagande företaget.
Om de övertagande företagen vid en fission inte äger samtliga andelar i det överlåtande företaget, får fissionsvederlag betalas bara till andra andelsägare i detta företag än de övertagande företagen.
Beskattningsårets längd
14 §
Beskattningsåret enligt 19 § för den överlåtna näringsverksamheten får inte komma att överstiga arton månader genom fusionen eller fissionen.
Privatbostadsföretag
15 §
Om det överlåtande företaget är ett privatbostadsföretag, ska det övertagande företaget vara en bostadsrättsförening som är ett privatbostadsföretag. Lag (2007:1419).
Beskattningen vid kvalificerade fusioner och fissioner
Inledning
16 §
Vid kvalificerade fusioner och fissioner ska bestämmelserna i 17-29 §§ tillämpas. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: I paragrafen anges vilka bestämmelser som skall tillämpas vid kvalificerade fusioner och fissioner. Eftersom 30 § avser en del av en fusion respektive en fission som inte är kvalificerad har hänvisningen till denna bestämmelse tagits bort.
Rubriken närmast före rubriken till 30 § En ny rubrik införs för att förtydliga att paragraferna 30 och 30 a §§ handlar om fiktiv avräkning av och avdrag för skatt.
Huvudregler
17 §
Det överlåtande företaget ska i fråga om sådan näringsverksamhet som avses i 11 § inte ta upp någon inkomst eller dra av någon utgift på grund av fusionen eller fissionen.
Företaget ska inte heller beskattas för resultatet för det beskattningsår som avslutas genom att fusionen eller fissionen genomförs (det sista beskattningsåret). Lag (2007:1419).
- HFD 2019:7:Kontinuiteten i beskattningen enligt reglerna om kvalificerade fusioner ska ges företräde framför beskattningsordningen för privatbostadsföretag. Förhandsbesked om inkomstskatt.
18 §
Det övertagande företaget inträder i det överlåtande företagets skattemässiga situation i fråga om sådan näringsverksamhet som avses i 17 §, om det inte framgår något annat av 20-28 §§.
Företaget ska anses ha bedrivit det överlåtande företagets näringsverksamhet från ingången av det överlåtande företagets sista beskattningsår. Lag (2007:1419).
- HFD 2019:15:Fråga om, och i så fall under vilka förutsättningar, ett övertagande företag vid en kvalificerad fusion får fortsätta att tillämpa räkenskapsenlig avskrivning av inventarier när förutsättningarna för denna avskrivningsmetod inte var uppfyllda hos det överlåtande företaget. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2019:7:Kontinuiteten i beskattningen enligt reglerna om kvalificerade fusioner ska ges företräde framför beskattningsordningen för privatbostadsföretag. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- RÅ 2003:16:Undantag från skatteplikt för kapitalvinst har ansetts föreligga vid transaktioner i samband med att ett helägt dotterbolag utfärdar köpoptioner avseende teckningsoptioner, som förvärvats från moderbolaget och som innebär en rätt att förvärva aktier i moderbolaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Beskattningsåret
19 §
Det övertagande företagets beskattningsår för den övertagna näringsverksamheten är tiden från ingången av det överlåtande företagets sista beskattningsår till utgången av det räkenskapsår för det övertagande företaget som avslutas närmast efter det att fusionen eller fissionen genomförs.
Räkenskapsenlig avskrivning
20 §
Om inventarier tas upp till ett högre värde i det övertagande företagets räkenskaper än som följer av 18 §, får företaget tillämpa räkenskapsenlig avskrivning bara om mellanskillnaden tas upp som intäkt. Intäkten ska tas upp det beskattningsår då fusionen eller fissionen genomförs eller fördelas med lika belopp på det beskattningsåret och de två följande beskattningsåren. Lag (2007:1419).
- RÅ 2006:71:Tillämpning av räkenskapsenlig avskrivning av inventarier vid fusion. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2003:47:Vid en fusion med ett helägt dotterbolag har den omständigheten att moderbolaget redovisar en goodwillpost som en följd av att koncernmässiga värden tillämpas vid fusionen inte ansetts medföra att inkomstbeskattning skall ske. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Underskott
21 §
Om det kvarstår underskott hos det överlåtande företaget från beskattningsår före det sista beskattningsåret, tillämpas beloppsspärren i 40 kap.15-17 §§.
Vid fusion avses med utgift i 40 kap.15 och 16 §§ summan av fusionsvederlaget och de utgifter som det övertagande företaget haft för förvärv av andelar i det överlåtande företaget. Vid fission avses med utgift i 40 kap.15 och 16 §§ summan av fissionsvederlagen och de utgifter som de övertagande företagen haft för förvärv av andelar i det överlåtande företaget. Med ny ägare avses det övertagande företaget.
22 §
Bestämmelserna i 21 § gäller inte om det övertagande företaget före fusionen eller fissionen hade sådant bestämmande inflytande över det överlåtande företaget som anges i 40 kap. 5 §.
Bestämmelserna i 21 § gäller inte heller om
- det överlåtande företaget före fusionen eller fissionen var försatt i resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution,
- Riksgäldskontoret har vidtagit en resolutionsåtgärd enligt 12 kap. 1 § första stycket 2 a, b eller d samma lag som innebär att det överlåtande företaget upplöses genom fusion eller fission och att beloppsspärren inte ska tillämpas, och
- Europeiska kommissionen vid tidpunkten för fusionen eller fissionen har funnit att åtgärden är förenlig med artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Lag (2020:1075).
Prop. 2020/21:19: Av paragrafen i dess nuvarande lydelse framgår att om det övertagande företaget före fusionen eller fissionen hade sådant bestämmande inflytande över det överlåtande företaget som anges i 40 kap. 5 § ska kvarstående underskott inte begränsas av beloppsspärren enligt reglerna i 40 kap.
I paragrafen införs ett nytt andra stycke. Ändringen innebär att om ett företag som har försatts i resolution är det överlåtande företaget vid en kvalificerad fusion eller fission, ska inte ...
23 §
Bestämmelserna i 21 § gäller inte vid fusion enligt 16 kap.1 och 3 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar, 7 kap.1 och 2 §§sparbankslagen (1987:619) eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar). Lag (2020:670).
Prop. 2005/06:36: Ändringen i paragrafen innebär att även fusioner enligt SCE-förordningen undantas från tillämpningen av bestämmelserna i 37 kap. 21 §, vilken hänvisar till beloppsspärren i 40 kap. 15–17 §§. Syftet med bestämmelsen är att uppnå likabehandling mellan fusioner enligt nationella regler och fusioner enligt SCE-förordningen.
24 §
Det övertagande företaget ska först det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då fusionen eller fissionen genomfördes dra av
- underskott hos företaget som kvarstår från beskattningsår före det beskattningsår då fusionen eller fissionen genomfördes, samt
- underskott hos det överlåtande företaget som kvarstår från beskattningsår före det sista beskattningsåret.
Om en del av underskotten hos det överlåtande företaget inte får dras av på grund av beloppsspärren i 40 kap.15-17 §§, gäller första stycket 2 för den återstående delen. Lag (2007:1419).
25 §
Bestämmelsen i 24 § gäller inte om koncernbidrag hade kunnat lämnas med avdragsrätt mellan det överlåtande och det övertagande företaget under följande beskattningsår,
| i fråga om det övertagande företaget: beskattningsår för den sedan tidigare bedrivna näringsverksamheten då fusionen eller fissionen genomförs, och | under beskattningsåret före det |
| i fråga om det överlåtande företaget: sista beskattningsåret. | under beskattningsåret före det |
Om det för något av företagen gällde en koncernbidragsspärr enligt 40 kap. 18 § och koncernbidrag från det andra företaget enligt 40 kap. 19 § inte undantagslöst fick räknas med i överskottet, ska dock det övertagande företaget dra av sådant underskott som avses i 24 § först när begränsningen skulle ha upphört om fusionen eller fissionen inte hade genomförts. Lag (2007:1419).
- RÅ 2004:29:En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av bestämmelserna om undantag i 7 kap. inkomstskattelagen, har ansetts som ett utländskt bolag som motsvarar ett företag som avses i 35 kap. 2 § nämnda lag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
26 §
Bestämmelsen i 24 § gäller inte vid fusion mellan kooperativa föreningar enligt 16 kap.1 och 3 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE-föreningar). Lag (2020:670).
Prop. 2005/06:36: Ändringen i paragrafen innebär att även fusioner enligt SCEförordningen undantas från tillämpningen av bestämmelserna i 37 kap. 24 §. Kravet på att de fusionerande föreningarna skall vara kooperativa i enlighet med 39 kap. 21 § för att undantaget skall vara tillämpligt gäller även föreningar som fusioneras enligt SCE-förordningen. Ett kompletterande tillägg görs även för fusion enligt lagen (1995:1570) om medlemsbanker.
Kvarstående negativa räntenetton
26 a §
Om det överlåtande företaget har kvarstående negativa räntenetton enligt 24 kap. 26 § från tidigare beskattningsår, gäller 18 § i fråga om rätt till avdrag för de kvarstående negativa räntenettona bara om det övertagande företaget och det överlåtande företaget före fusionen eller fissionen ingick i samma koncern på det sätt som anges i 24 kap. 27 § andra stycket.
Sådan rätt till avdrag för kvarstående negativa räntenetton gäller också om
- det överlåtande företaget före fusionen eller fissionen var försatt i resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution,
- Riksgäldskontoret har vidtagit en resolutionsåtgärd enligt 12 kap. 1 § första stycket 2 a, b eller d samma lag som innebär att det överlåtande företaget upplöses genom fusion eller fission och som innefattar rätten till avdrag för kvarstående negativa räntenetton, och
- Europeiska kommissionen vid tidpunkten för fusionen eller fissionen har funnit att åtgärden är förenlig med artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Lag (2020:1075).
Prop. 2020/21:19: I paragrafen i dess nuvarande lydelse anges när kvarstående negativa räntenetton kan föras över genom en kvalificerad fusion eller en kvalificerad fission från ett överlåtande företag till ett övertagande företag.
I paragrafen införs ett nytt andra stycke som innebär att kvarstående negativa räntenetton kan föras över för ett företag som har försatts i resolution om vissa förutsättningar är uppfyllda. Den första förutsättningen är att det överlåtande företaget före fusionen ...
Kvarstående kapitalförlust på delägarrätter
27 §
Om det övertagande företaget är ett fåmansföretag vid utgången av det beskattningsår då fusionen eller fissionen genomförs eller om det överlåtande företaget var ett fåmansföretag vid ingången av beskattningsåret före det sista beskattningsåret, gäller 18 § i fråga om rätt till avdrag för kvarstående kapitalförlust på delägarrätter enligt 48 kap. 26 § bara om det övertagande företaget ägde mer än 90 procent av andelarna i det överlåtande företaget vid den sistnämnda tidpunkten. Lag (2002:1143).
Särskilda regler vid fission om fonder, underskott, kvarstående kapitalförlust och kvarstående negativa räntenetton
28 §
Vid en fission ska periodiseringsfonder, ersättningsfonder, rätt till avdrag för kvarstående negativa räntenetton enligt 24 kap. 26 §, rätt till avdrag för underskott enligt 40 kap. och rätt till avdrag för kvarstående kapitalförlust enligt 48 kap. 26 § fördelas på de övertagande företagen i förhållande till det nettovärde som förs över till varje företag.
Med nettovärde avses här skillnaden mellan de skattemässiga värdena på tillgångarna och de värden på skulder och andra förpliktelser som gäller vid beskattningen. Lag (2018:1206).
Värdepapper som getts ut av det överlåtande företaget
29 §
Om det övertagande företaget innehar värdepapper som har getts ut av det överlåtande företaget och dessa är kapitaltillgångar, ska värdepapperen inte anses avyttrade enligt 44 kap. 8 §.
Om det övertagande företaget innehar andelar i det överlåtande företaget och dessa är lagertillgångar, ska andelarna anses ha avyttrats vid fusionen eller fissionen mot en ersättning som motsvarar deras skattemässiga värde. Lag (2007:1419).
Fiktiv avräkning m.m.
Tillgångar knutna till ett fast driftställe i en annan stat inom EES
30 §
Om tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över genom en fusion eller fission från ett företag som hör hemma i Sverige till ett företag som hör hemma i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), gäller andra och tredje styckena till den del tillgångarna samt skulderna och förpliktelserna är knutna till en sådan plats i en stat inom EES som är ett fast driftställe enligt ett skatteavtal mellan Sverige och den staten eller – om det inte finns något skatteavtal – som skulle ha varit ett fast driftställe om 2 kap. 29 § hade tillämpats i den staten.
Det överlåtande företaget har vid tillämpning av 16 kap.18 och 19 §§ och av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt rätt till avdrag respektive avräkning av utländsk skatt som om företaget faktiskt hade betalat den skatt som skulle ha betalats i den stat där det fasta driftstället är beläget om det inte hade funnits sådan lagstiftning där som avses i rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en europeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till en annan.
Om det fasta driftstället är beläget i en stat inom EES som inte är medlem i Europeiska unionen och det finns lagstiftning i den staten som i tillämpliga delar motsvarar sådan som avses i rådets direktiv 2009/133/EG, ska avdrag respektive avräkning av utländsk skatt göras enligt andra stycket. Lag (2015:617).
Prop. 2006/07:2: Ändringen i andra stycket är en konsekvens av ändringen i fusionsdirektivets titel.
Prop. 2011/12:96: I andra stycket ändras hänvisningen till rådets numera upphävda direktiv 90/434/EEG av den 23 juli 1990 till att i stället avse rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009.
Prop. 2014/15:129: Paragrafen innehåller regler om s.k. fiktiv avräkning i samband med ombildning till den del tillgångarna som förs över är knutna till ett fast driftställe utomlands.
Ändringen i första stycket innebär en utvidgning av bestämmelsens tillämpningsområde. Rätten till fiktiv avräkning utsträcks till att gälla när det fasta driftstället finns eller det övertagande företaget hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) oberoende av eventuellt EU-medlemskap. ...
- RÅ 2010:92:Bestämmelser om uttagsbeskattning vid överföring av norsk filial från ett svenskt till ett tyskt företag har ansetts strida mot EU-rätten. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ändrad: SFS 2015:617 (Utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag), 2012:270 (Överklagande av vitesföreläggande i fastighetstaxeringen och genomförande av direktiv på skatteområdet), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet)
Överlåtaren är en utländsk association som inte är en utländsk juridisk person
30 a §
Avdrag för respektive avräkning av skatt ska göras enligt andra stycket om
- tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över genom en ombildning som hade varit en fusion eller fission om överlåtaren hade varit en utländsk juridisk person,
- överlåtaren är en utländsk association som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen,
- överlåtaren bedriver verksamheten i någon av de associationsformer som anges i bilaga 37.1, och
- överlåtaren är skyldig att betala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.
En delägare i associationen som beskattas på grund av ombildningen har vid tillämpning av 16 kap.18 och 19 §§ och av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt samma rätt till avdrag för respektive avräkning av utländsk skatt som om associationen hade betalat den skatt som skulle ha betalats i den stat där associationen hör hemma om det inte hade funnits sådan lagstiftning där som avses i rådets direktiv 2009/133/EG. Lag (2015:617).
Prop. 2006/07:2: I paragrafen, som är ny, används begreppet association i stället för företag, eftersom begreppet företag är särskilt definierat i 9 §. En sådan utländsk association som avses i 9 § 3 kan endast vara ett företag i kapitlets mening om den är en utländsk juridisk person enligt 6 kap. 8 §. Om den överlåtande utländska associationen inte uppfyller villkoren för att vara en utländsk juridisk person enligt 6 kap. 8 § och därmed inte utgör ett företag enligt kapitlet skall bestämmelserna i andra stycket ...
Prop. 2014/15:129: I paragrafen finns regler om när överlåtaren är en utländsk association som inte är en utländsk juridisk person. Ändringen är föranledd av att fusionsdirektivet i dess lydelse 90/434/EEG har upphävts och ersatts med direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en europeisk kooperativ ...
Hänvisningar
31 §
Bestämmelser om fusioner och fissioner finns också i fråga om
- utgifter i samband med fusion eller fission i 16 kap. 7 §,
- avyttringar med kapitalförlust till företag i intressegemenskap i 25 kap. 9 §,
- periodiseringsfonder i 30 kap. 8 §,
- ersättningsfonder i 31 kap. 20 §,
- andelsbyten i 48 a kap. 4 §, och
- uppskovsgrundande andelsbyten i 49 kap.4 och 22 §§. Lag (2003:224).
Prop. 2001/02:46: I paragrafen har i en ny andra strecksats lagts till en hänvisning om att det i 48 a kap. 4 § finns bestämmelser om fusion och fission. Ändringen i tredje strecksatsen föranleds av att andelsbyten enligt 49 kap. benämns uppskovsgrundande andelsbyten.
38 kap. Verksamhetsavyttringar
Ändrad: SFS 2015:617 (Utvidgning av reglerna om fiktiv avräkning vid ombildningar av företag), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2023:759 (Vissa skattefrågor med anledning av nya aktiebolagsrättsliga regler om bolags rörlighet över gränserna inom EU), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)
Innehåll
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om undantag från omedelbar beskattning när ett företag avyttrar tillgångar till ett annat företag genom en verksamhetsavyttring.
I 20 § finns bestämmelser om beskattningen när överlåtaren är en utländsk association och ombildningen hade varit en verksamhetsavyttring om associationen hade varit en utländsk juridisk person. Lag (2023:759).
Prop. 2006/07:2: I paragrafen har i ett nytt andra stycke lagts till en hänvisning om att det finns bestämmelser i 20 § för de fall säljaren är en utländsk association
som inte är en utländsk juridisk person. Transaktionen är inte en verksamhetsavyttring enligt definitionen i kapitlet. Jämför med den nya lydelsen av 3 §.
Definitioner
2 §
Med verksamhetsavyttring avses en ombildning som uppfyller villkoren i 6-8 §§ samt följande förutsättningar:
- Ett företag (det överlåtande företaget) ska avyttra samtliga tillgångar i sin näringsverksamhet eller i en verksamhetsgren (de avyttrade tillgångarna) till ett annat företag (det övertagande företaget).
- Ersättningen ska vara marknadsmässig och lämnas i form av andelar i det övertagande företaget (mottagna andelar). Om det överlåtande företaget har skulder eller andra förpliktelser som hänför sig till de avyttrade tillgångarna, får ersättning lämnas också på det sättet att det övertagande företaget tar över ansvaret för förpliktelserna. Lag (2023:759).
- RÅ 2006:57:Fråga om en överlåtelse skall behandlas som en verksamhetsavyttring. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
3 §
Med företag avses i detta kapitel
- svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk sparbank och svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,
- utländskt bolag, och
- annat utländskt företag om det är en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen och bedrivs i någon av de associationsformer som anges i bilaga 37.1 och är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.
Som företag räknas inte privatbostadsföretag eller investmentföretag. Lag (2006:1422).
Prop. 2006/07:2: I paragrafen räknas upp vilka företag som kan delta i en verksamhetsavyttring. Uppräkningen i första stycket har i första punkten kompletterats med svenskt ömsesidigt försäkringsföretag. I tredje punkten har ett tillägg gjorts när det gäller utländska associationer. För att kunna delta som säljande eller köpande företag vid en verksamhetsavyttring krävs att företaget är en utländsk juridisk person enligt 6 kap. 8 §. Om säljaren inte uppfyller detta krav tillämpas bestämmelserna i 20 § om bl.a. ...
Prop. 2001/02:42: Bestämmelsen i andra stycket har ändrats i konsekvens med förslaget att utländska skadeförsäkringsföretag skall beskattas enligt konventionell metod. Beträffande utländska associationer som avses i 6 kap. 8 § andra stycket, se kommentaren till 23 kap. 4 §.
4 §
Ett företag anses vid tillämpning av detta kapitel höra hemma i en viss stat om företaget enligt lagstiftningen i denna stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte anses ha hemvist i en annan stat på grund av ett skatteavtal. Om företaget enligt ett skatteavtal anses ha hemvist i en annan stat, ska det anses höra hemma i denna andra stat. Lag (2015:617).
Prop. 2014/15:129: Ändringen innebär att bestämmelsen blir neutral i förhållande till om staten är medlem i EU eller inte.
Begäran
5 §
Bestämmelserna om undantag från omedelbar beskattning ska tillämpas bara om det överlåtande och det övertagande företaget begär det. Lag (2023:759).
Villkor
Skattskyldighet
6 §
Det överlåtande företaget ska omedelbart före avyttringen ha varit skattskyldigt för inkomst av åtminstone en del av den avyttrade näringsverksamheten eller verksamhetsgrenen. Inkomsten får inte ha varit helt undantagen från beskattning på grund av ett skatteavtal. Lag (2023:759).
7 §
Det övertagande företaget ska omedelbart efter avyttringen vara skattskyldigt för inkomst av sådan näringsverksamhet som det överlåtande företaget beskattats för. Inkomsten får inte helt eller delvis vara undantagen från beskattning på grund av ett skatteavtal. Lag (2023:759).
- RÅ 2002:101:Ett svenskt aktiebolag avyttrar hela sin näringsverksamhet, som bedrivs från ett fast driftställe i Danmark, till ett danskt aktiebolag mot marknadsmässig ersättning i form av aktier i det danska bolaget. Anskaffningsvärdet för de av det svenska bolaget mottagna aktierna har ansetts motsvara den avyttrade verksamhetens marknadsvärde. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Ersättningens storlek
8 §
Ersättningen får inte understiga summan av de skattemässiga värdena för de avyttrade tillgångarna. Lag (2006:1422).
Prop. 2006/07:2: Av paragrafens nya lydelse framgår att undantag från omedelbar beskattning kan medges endast om ersättningen är lika stor som eller överstiger summan av de skattemässiga värdena för de avyttrade tillgångarna. För att klargöra att det enbart är förlustfallen som inte omfattas av bestämmelserna i 38 kap. har orden ”skall överstiga” bytts ut mot ”får inte understiga”.
Beskattningen
Hos det överlåtande företaget
9 §
Det överlåtande företaget ska inte ta upp ersättningen på grund av verksamhetsavyttringen. Lag (2023:759).
10 §
För andra tillgångar än kapitaltillgångar ska det överlåtande företaget ta upp de skattemässiga värdena som intäkt.
Om inventarier som avyttras bara är en del av överlåtarens samtliga inventarier, ska en skälig del av hela det skattemässiga värdet tas upp. Lag (2023:759).
11 §
Kapitalvinster och kapitalförluster som uppkommer hos det överlåtande företaget vid avyttringen ska inte tas upp respektive får inte dras av. Lag (2023:759).
12 §
Värdeminskningsavdrag m.m. för avyttrad näringsfastighet som är kapitaltillgång eller näringsbostadsrätt ska inte återföras enligt 26 kap. hos det överlåtande företaget. Lag (2023:759).
13 §
De mottagna andelarna ska anses anskaffade för nettovärdet av den avyttrade näringsverksamheten eller verksamhetsgrenen.
Med nettovärde avses här skillnaden mellan de skattemässiga värdena på tillgångarna och de värden på skulderna och förpliktelserna som gäller vid beskattningen. Lag (2007:1419).
- RÅ 2002:101:Ett svenskt aktiebolag avyttrar hela sin näringsverksamhet, som bedrivs från ett fast driftställe i Danmark, till ett danskt aktiebolag mot marknadsmässig ersättning i form av aktier i det danska bolaget. Anskaffningsvärdet för de av det svenska bolaget mottagna aktierna har ansetts motsvara den avyttrade verksamhetens marknadsvärde. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Hos det övertagande företaget
14 §
Det övertagande företaget ska anses ha anskaffat andra förvärvade tillgångar än kapitaltillgångar för ett belopp som motsvarar det belopp som det överlåtande företaget ska ta upp enligt 10 §. Lag (2023:759).
I fråga om kapitaltillgångar inträder det övertagande företaget i det överlåtande företagets skattemässiga situation.
Fonder, avsättningar, underskott och kvarstående negativa räntenetton
15 §
Periodiseringsfonder och ersättningsfonder hos det överlåtande företaget ska tas över av det övertagande företaget, om företagen begär det. Det övertagande företaget ska i så fall anses ha gjort avsättningarna till fonderna och fått avdragen för avsättningarna för de beskattningsår avdragen faktiskt hänför sig till.
Om avyttringen inte omfattar samtliga tillgångar i det överlåtande företaget, får högst en så stor andel av periodiseringsfonder och ersättningsfonder tas över som motsvarar förhållandet mellan de skattemässiga värdena på de avyttrade tillgångarna och motsvarande värden på samtliga tillgångar i det överlåtande företaget vid tidpunkten för verksamhetsavyttringen. Lag (2023:759).
16 §
Om det övertagande företaget tar över ansvaret för förpliktelser som legat till grund för avdrag för framtida utgifter hos det överlåtande företaget och som hänför sig till den verksamhetsgren som avyttras, ska avdragen inte återföras hos det överlåtande företaget utan hos det övertagande företaget, om företagen begär det. Lag (2023:759).
Prop. 2006/07:2: Av bestämmelsen framgår att det köpande och inte det säljande företaget skall återföra avdrag för framtida utgifter. Detta gäller endast om reserveringen hänför sig till det som avyttrats. Genom ändringen förtydligas att det är en förutsättning att det köpande företaget tar över förpliktelser som legat till grund för avdraget och som är hänförliga till den verksamhetsgren som avyttras. Vidare ändras bestämmelsen så att den blir frivillig. Förslaget behandlas närmare i <a href="https://lagen.nu/prop/2006/07:2#S4-4-1" ...
17 §
Det övertagande företaget får inte ta över rätt till avdrag för kvarstående kapitalförluster på fastigheter enligt 25 kap. 12 §, rätt till avdrag för kvarstående negativa räntenetton enligt 24 kap. 26 §, rätt till avdrag för underskott enligt 40 kap. eller rätt till avdrag för kvarstående kapitalförluster på delägarrätter enligt 48 kap. 26 §. Lag (2023:759).
Prop. 2006/07:2: I bestämmelsen klargörs i ett tillägg att inte heller kvarstående kapitalförluster på fastigheter får tas över av det köpande bolaget.
17 a §
Det övertagande företaget ska först det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då verksamhetsavyttringen genomfördes dra av underskott hos företaget som kvarstår från beskattningsåret före det beskattningsår då verksamhetsavyttringen genomfördes.
Begränsningen i avdragsrätten gäller även för ett företag till vilket det övertagande företaget med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag avseende det beskattningsår då verksamhetsavyttringen genomfördes. Lag (2023:759).
Prop. 2006/07:2: I paragrafen, som är ny, regleras tidpunkten när ett underskott första gången kan utnyttjas vid en verksamhetsavyttring. Bestämmelsen innebär att det köpande företaget har rätt till avdrag för underskott först sjätte året efter det år då verksamhetsavyttringen genomfördes. Förslaget behandlas i avsnitt 4.4.2.
17 b §
Bestämmelsen i 17 a § tillämpas inte om koncernbidrag kan lämnas med avdragsrätt mellan det överlåtande och det övertagande företaget avseende det beskattningsår då verksamhetsavyttringen genomförs.
Bestämmelsen i 17 a § tillämpas dock om
- en sådan begränsning av rätt till avdrag för underskott som anges i koncernbidragsspärren i 40 kap. 18 § (avdragsbegränsning) gäller om det övertagande företaget får koncernbidrag från det överlåtande företaget avseende det beskattningsår då verksamhetsavyttringen genomförs, eller
- en avdragsbegränsning gäller om ett företag, till vilket det övertagande företaget med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag utan att avdragsbegränsning gäller, indirekt får koncernbidrag via det övertagande företaget från det överlåtande företaget avseende samma beskattningsår. Lag (2023:759).
Prop. 2006/07:2: Av paragrafen, som är ny, framgår av första stycket att begränsningen i 17 a § inte gäller om det fanns koncernbidragsförutsättningar mellan det säljande och det köpande företaget det år verksamhetsavyttringen genomfördes.
Om det gällde en sådan avdragsbegränsning som anges i koncernbidragsspärren i 40 kap. 18 § mellan det säljande och det köpande företaget blir, enligt bestämmelsen i andra stycket första ...
Räkenskapsenlig avskrivning
18 §
Om inventarier tas upp till ett högre värde i det övertagande företagets räkenskaper än som följer av 14 §, får företaget tillämpa räkenskapsenlig avskrivning bara om mellanskillnaden tas upp som intäkt. Intäkten ska tas upp det beskattningsår då verksamhetsavyttringen sker eller fördelas med lika belopp på det beskattningsåret och de två följande beskattningsåren. Lag (2023:759).
- RÅ 2009:28:Fråga om den skattemässiga behandlingen av en goodwillpost som redovisas av det köpande företaget efter en verksamhetsavyttring. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Fiktiv avräkning m.m.
Tillgångar knutna till ett fast driftställe i en annan stat inom EES
19 §
Om tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över genom en ombildning som, utan att villkoret i 7 § är uppfyllt, uppfyller villkoren i 2 § från ett företag som hör hemma i Sverige till ett företag som hör hemma i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, tillämpas bestämmelserna i 37 kap. 30 §. Lag (2015:617).
Prop. 2006/07:2: Paragrafen behandlar vissa frågor beträffande tillgångar knutna till ett fast driftställe i annat EU-land. Bestämmelserna avser det fallet att tillgångar och förpliktelser förs över från ett företag i Sverige till ett företag i annat EU-land. Termen verksamhetsavyttring omfattar dock bara sådana avyttringar där samtliga villkor för undantag från omedelbar beskattning är uppfyllda. Eftersom det köpande företaget inte blir skattskyldigt för inkomst av verksamheten i Sverige är inte skattskyldighetsvillkoret ...
Prop. 2014/15:129: Paragrafen behandlar situationen där tillgångarna som förs över vid ombildningen är knutna till ett fast driftställe utomlands och föreskriver de situationer där fiktiv avräkning kan ske. Fiktiv avräkning görs då med tillämpning av bestämmelserna i 37 kap. 30 §.
Ändringen innebär en utvidgning av paragrafens tillämpningsområde till att gälla när det fasta driftstället finns eller det köpande företaget hör hemma i en annan stat inom EES oberoende av eventuellt EU-medlemskap. ...
- RÅ 2002:101:Ett svenskt aktiebolag avyttrar hela sin näringsverksamhet, som bedrivs från ett fast driftställe i Danmark, till ett danskt aktiebolag mot marknadsmässig ersättning i form av aktier i det danska bolaget. Anskaffningsvärdet för de av det svenska bolaget mottagna aktierna har ansetts motsvara den avyttrade verksamhetens marknadsvärde. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Överlåtaren är en utländsk association som inte är en utländsk juridisk person
20 §
Avdrag för respektive avräkning av skatt ska göras enligt andra stycket om
- tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över genom en ombildning som hade varit en verksamhetsavyttring om överlåtaren hade varit en utländsk juridisk person,
- överlåtaren är en utländsk association som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen,
- överlåtaren bedriver verksamheten i någon av de associationsformer som anges i bilaga 37.1, och
- överlåtaren är skyldig att betala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.
En delägare i associationen som beskattas på grund av ombildningen har vid tillämpning av 16 kap.18 och 19 §§ och av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt samma rätt till avdrag för respektive avräkning av utländsk skatt som om associationen hade betalat den skatt som skulle ha betalats i den stat där associationen hör hemma om det inte hade funnits sådan lagstiftning där som avses i rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en europeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till en annan. Lag (2023:759).
Prop. 2006/07:2: I paragrafen, som är ny, används begreppet association i stället för företag, eftersom begreppet företag är särskilt definierat i 3 §. En sådan utländsk association som avses i 3 § första stycket 3 kan endast vara ett företag i kapitlets mening om den är en utländsk juridisk person enligt 6 kap. 8 §. Om det är den säljande utländska associationen som inte uppfyller villkoren för att vara en utländsk juridisk person och därmed inte utgör ett företag skall bestämmelserna i andra stycket om bl.a. ...
Prop. 2011/12:96: I andra stycket ändras hänvisningen till rådets numera upphävda direktiv 90/434/EEG av den 23 juli 1990 till att i stället avse rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009.
Ändrad: SFS 2012:270 (Överklagande av vitesföreläggande i fastighetstaxeringen och genomförande av direktiv på skatteområdet), 2023:759 (Vissa skattefrågor med anledning av nya aktiebolagsrättsliga regler om bolags rörlighet över gränserna inom EU), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)
38 a kap. Partiella fissioner
Prop. 2006/07:2: I detta kapitel, som är nytt, föreslås skatteregler för partiella fissioner. Det nya kapitlet är till sin struktur och systematik uppbyggt i huvudsak på samma sätt som 38 kap.
Innehåll
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om undantag från omedelbar beskattning när ett företag överlåter tillgångar till ett annat företag genom en partiell fission.
I 22 § finns bestämmelser om beskattningen när överlåtaren är en utländsk association och ombildningen hade varit en partiell fission om associationen hade varit en utländsk juridisk person. Lag (2006:1422).
Prop. 2006/07:2: Paragrafen upplyser om kapitlets innehåll. I andra stycket finns en särskild hänvisning till 22 § för de fall överlåtaren är en utländsk association som inte är en juridisk person.
Definitioner
2 §
Med partiell fission avses en ombildning som uppfyller följande förutsättningar:
- Ett företag (det överlåtande företaget) ska överlåta tillgångarna i en eller flera verksamhetsgrenar (de överlåtna tillgångarna) till ett annat företag (det övertagande företaget).
- Det överlåtande företaget ska behålla minst en verksamhetsgren.
- Ersättningen ska vara marknadsmässig och lämnas till ägarna av andelarna i det överlåtande företaget. Om det överlåtande företaget har skulder eller andra förpliktelser som hänför sig till de överlåtna tillgångarna, får ersättning lämnas också på det sättet att det övertagande företaget tar över ansvaret för förpliktelserna.
- Ersättningen till ägarna av andelarna i det överlåtande företaget ska lämnas i form av andelar i det övertagande företaget eller i pengar. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: Paragrafen innehåller en definition av en partiell fission. Innebörden av en partiell fission påverkas av definitionen av företag i 4 §.
Punkt 1. En partiell fission innebär att ett företag överlåter tillgångarna i en eller flera verksamhetsgrenar till ett annat företag (se artikel 2 ba i fusionsdirektivet)
Punkt 2. Med verksamhetsgren avses enligt 2 kap. 25 § en sådan del av en rörelse som lämpar sig för att avskiljas till en självständig rörelse.
Punkt ...
3 §
Om det vid en partiell fission finns flera övertagande företag, gäller vad som sägs om det övertagande företaget vart och ett av dem. Lag (2006:1422).
Prop. 2006/07:2: I kapitlets olika bestämmelser talas för enkelhets skull endast om det övertagande företaget. I bestämmelsen anges att, om det finns flera ”övertagande företag”, det citerade uttrycket syftar på vart och ett av dem.
4 §
Med företag avses i detta kapitel
- svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk sparbank och svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,
- utländskt bolag, och
- annat utländskt företag, om det är en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat som är medlem i Europeiska unionen, som bedrivs i någon av de associationsformer som anges i bilaga 37.1 och är skyldigt att betala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.
Som företag räknas inte privatbostadsföretag eller investmentföretag. Lag (2006:1422).
Prop. 2006/07:2: I paragrafen regleras vilka typer av företag som kan delta i en partiell fission. Kretsen av företag är densamma som i 38 kap. 3 §. Förslaget behandlas i avsnitt 4.2.2.
5 §
Ett företag anses vid tillämpning av detta kapitel höra hemma i en viss stat om företaget enligt lagstiftningen i denna stat hör hemma i staten i skattehänseende och inte anses ha hemvist i en annan stat på grund av ett skatteavtal. Om företaget enligt ett skatteavtal anses ha hemvist i en annan stat, ska det anses höra hemma i denna andra stat. Lag (2015:617).
Prop. 2006/07:2: Paragrafen reglerar när ett utländskt företag anses höra hemma i Europeiska unionen. Motsvarande paragraf finns för verksamhetsavyttringar i 38 kap. 4 §.
Prop. 2014/15:129: Ändringen innebär att bestämmelsen blir neutral i förhållande till om staten är medlem i EU eller inte.
Villkor för undantag från omedelbar beskattning
Inledning
6 §
Bestämmelserna i 10-20 §§ ska tillämpas om villkoren i 7-9 §§ är uppfyllda. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: Paragrafen anger att villkoren i 7–9 §§ måste vara uppfyllda för att bestämmelserna 10–20 §§ om undantag från omedelbar beskattning skall vara tillämpliga. Det skall dock noteras att dessa villkor inte behöver vara uppfyllda för att de särskilda bestämmelserna om beskattning av ägare till andelar i det överlåtande företaget vid en partiell fission skall vara tillämpliga (jfr 23 §). Förslaget behandlas i avsnitt 4.3.
Skattskyldighet
7 §
Det överlåtande företaget ska omedelbart före avyttringen ha varit skattskyldigt för inkomst av åtminstone en del av den avyttrade näringsverksamheten eller verksamhetsgrenen. Inkomsten får inte ha varit helt undantagen från beskattning på grund av skatteavtal. Lag (2007:1419).
8 §
Det övertagande företaget ska omedelbart efter avyttringen vara skattskyldigt för inkomst av sådan näringsverksamhet som det överlåtande företaget beskattats för. Inkomsten får inte helt eller delvis vara undantagen från beskattning på grund av skatteavtal. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: Bestämmelserna om uppskov med beskattningen är enbart tillämpliga till den del näringsverksamheten är föremål för beskattning i Sverige såväl
omedelbart före som efter den partiella fissionen. Motsvarande bestämmelser finns för verksamhetsavyttringar i 38 kap. 6 och 7 §§.
Ersättningens storlek
9 §
Summan av de övertagna förpliktelserna och ersättningen till ägarna av andelarna i det överlåtande företaget får inte understiga summan av de skattemässiga värdena för de överlåtna tillgångarna. Lag (2006:1422). Beskattningen
Prop. 2006/07:2: Av bestämmelsen framgår att ett villkor för undantag från omedelbar beskattning är att ersättningen inte understiger summan av de skattemässiga värdena för de överlåtna tillgångarna. Med ersättning avses här såväl ersättning till det överlåtande företaget i form av övertagande av förpliktelser som ersättning till andelsägarna i det överlåtande företaget. Motsvarande bestämmelse finns för verksamhetsavyttringar i 38 kap. 8 §. Grunden för bestämmelsen är att orealiserade förluster i en verksamhetsgren ...
Hos det överlåtande företaget
10 §
Det överlåtande företaget ska inte ta upp någon annan intäkt på grund av den partiella fissionen än vad som framgår av 11 §. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: Av bestämmelsen framgår att det överlåtande företaget inte skall ta upp någon annan intäkt på grund av den partiella fissionen än vad som framgår av 11 §.
11 §
För andra tillgångar än kapitaltillgångar ska det överlåtande företaget ta upp de skattemässiga värdena som intäkt.
Om inventarier som överlåts bara är en del av överlåtarens samtliga inventarier, ska en skälig del av hela det skattemässiga värdet tas upp. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: Paragrafen gäller andra tillgångar än kapitaltillgångar, tex. lagertillgångar och inventarier. Om bara en del av överlåtarens inventarier avyttrats skall enligt andra stycket en skälig del av hela det skattemässiga värdet tas upp som intäkt. Motsvarande bestämmelse finns för verksamhetsavyttringar i 38 kap. 10 §. Vid tillämpningen av skälighetsregeln kan interna avskrivningsplaner, om sådana finns, komma till användning. En annan möjlighet är att det skattemässiga värdet av en tillgång uppskattas ...
12 §
Kapitalvinster och kapitalförluster som uppkommer hos det överlåtande företaget på grund av den partiella fissionen ska inte tas upp respektive får inte dras av. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: Av bestämmelsen framgår att det inte skall uppkomma någon kapitalvinst eller kapitalförlust hos det överlåtande företaget om det är fråga om kapitaltillgångar. Motsvarande bestämmelse finns för verksamhetsavyttringar i 38 kap. 11 §.
13 §
Värdeminskningsavdrag m.m. för avyttrad näringsfastighet som är kapitaltillgång eller näringsbostadsrätt ska inte återföras enligt 26 kap. hos det överlåtande företaget. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: Av paragrafen framgår att värdeminskningsavdrag och liknande avdrag på näringsfastigheter eller näringsbostadsrätter inte skall återföras. I sådant fall inträder det övertagande företaget i det säljande företagets skattemässiga situation. Motsvarande bestämmelse finns för verksamhetsavyttringar i 38 kap. 12 §.
Hos det övertagande företaget
14 §
Det övertagande företaget ska anses ha anskaffat andra förvärvade tillgångar än kapitaltillgångar för ett belopp som motsvarar det belopp som det överlåtande företaget ska ta upp enligt 11 §.
I fråga om kapitaltillgångar inträder det övertagande företaget i det överlåtande företagets skattemässiga situation. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: I paragrafen finns bestämmelser som reglerar kontinuiteten i beskattningen. När det gäller kapitaltillgångar inträder det övertagande företaget helt i det överlåtande företagets skattemässiga situation. När det gäller andra tillgångar än kapitaltillgångar, dvs. lager, inventarier och liknande tillgångar, skall det övertagande företaget anses ha anskaffat tillgångarna för de skattemässiga värdena hos det överlåtande företaget. Motsvarande bestämmelser finns för verksamhetsavyttringar i 38 kap. 14 ...
Fonder, avsättningar, underskott och kvarstående negativa räntenetton
15 §
Periodiseringsfonder och ersättningsfonder hos det överlåtande företaget ska tas över av det övertagande företaget, om företagen begär det. Det övertagande företaget ska i så fall anses ha gjort avsättningarna till fonderna och fått avdragen för avsättningarna för de beskattningsår avdragen faktiskt hänför sig till.
Högst en så stor andel av periodiseringsfonder och ersättningsfonder får tas över som motsvarar förhållandet mellan de skattemässiga värdena på de överlåtna tillgångarna och motsvarande värden på samtliga tillgångar i det överlåtande företaget vid tidpunkten för den partiella fissionen. Lag (2011:1256).
Prop. 2006/07:2: I paragrafen finns regler som handlar om övertagande av periodiseringsfonder och ersättningsfonder. Bestämmelsen är frivillig, men en proportionering av fonderna skall göras om dessa tas över. Motsvarande paragraf finns för verksamhetsavyttringar i 38 kap. 15 §.
16 §
Om det övertagande företaget tar över ansvaret för förpliktelser som legat till grund för avdrag för framtida utgifter hos det överlåtande företaget och som hänför sig till den verksamhetsgren som överlåts, ska avdragen inte återföras hos det överlåtande företaget utan hos det övertagande företaget, om företagen begär det. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: I bestämmelsen finns regler som handlar om att det övertagande och inte det överlåtande företaget skall återföra avdrag för framtida utgifter. En förutsättning är att det övertagande företaget tar över förpliktelser som legat till grund för avdraget och som är hänförliga till de tillgångar som avyttras. Bestämmelsen är frivillig. Motsvarande bestämmelse finns för verksamhetsavyttringar i 38 kap. 16 §. Se även kommentaren till denna bestämmelse. Förslaget behandlas närmare i <a href="https://lagen.nu/prop/2006/07:2#S4-4-1" ...
17 §
Det övertagande företaget får inte ta över rätt till avdrag för kvarstående kapitalförluster på fastigheter enligt 25 kap. 12 §, rätt till avdrag för kvarstående negativa räntenetton enligt 24 kap. 26 §, rätt till avdrag för underskott enligt 40 kap. eller rätt till avdrag för kvarstående kapitalförluster på delägarrätter enligt 48 kap. 26 §. Lag (2018:1206).
Prop. 2006/07:2: Av paragrafen framgår att kvarstående kapitalförluster på fastigheter enligt 25 kap. 12 §, avdrag för tidigare års underskott enligt 40 kap. och kvarstående kapitalförluster på delägarrätter enligt 48 kap. 26 § inte får tas över vid en partiell fission. En motsvarande bestämmelse finns för verksamhetsavyttringar i 38 kap. 17 §. Se även kommentaren till denna bestämmelse. Förslaget behandlas närmare i avsnitt 4.4.1.
18 §
Det övertagande företaget ska först det sjätte beskattningsåret efter det beskattningsår då den partiella fissionen genomfördes dra av underskott från beskattningsåret före det beskattningsår då den partiella fissionen genomfördes. Begränsningen i avdragsrätten gäller även för ett företag till vilket det övertagande företaget med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag avseende det beskattningsår då den partiella fissionen genomfördes. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: I paragrafen regleras tidpunkten när ett underskott första gången kan utnyttjas vid en partiell fission. Bestämmelserna innebär att det övertagande företaget har rätt till avdrag för underskott först sjätte året efter det år den partiella fissionen genomfördes. Motsvarande bestämmelse föreslås även för verksamhetsavyttringar i 38 kap. 17 a §. Förslaget behandlas närmare i avsnitt 4.4.2.
19 §
Bestämmelsen i 18 § tillämpas inte om koncernbidrag kan lämnas med avdragsrätt mellan det överlåtande och det övertagande företaget avseende det beskattningsår då den partiella fissionen genomförs.
Bestämmelsen i 18 § tillämpas dock om
- en sådan begränsning av rätt till avdrag för underskott som anges i koncernbidragsspärren i 40 kap. 18 § (avdragsbegränsning) gäller om det övertagande företaget får koncernbidrag från det överlåtande företaget avseende det beskattningsår då den partiella fissionen genomförs, eller
- en avdragsbegränsning gäller om ett företag, till vilket det övertagande företaget med avdragsrätt kan lämna koncernbidrag utan att avdragsbegränsning gäller, indirekt får koncernbidrag via det övertagande företaget från det överlåtande företaget avseende samma beskattningsår. Lag (2006:1422).
Prop. 2006/07:2: Av paragrafens första stycke framgår att begränsningen i 18 § inte gäller om det fanns koncernbidragsförutsättningar mellan det överlåtande och det övertagande företaget det år då den partiella fissionen genomfördes.
Om det gällde en sådan avdragsbegränsning som anges i koncernbidragsspärren i 40 kap. 18 § mellan det överlåtande och det övertagande företaget blir, enligt bestämmelsen i andra stycket första punkten, huvudregeln i 18 § dock tillämplig under den period som spärren ...
Räkenskapsenlig avskrivning
20 §
Om inventarier tas upp till ett högre värde i det övertagande företagets räkenskaper än som följer av 14 §, får företaget tillämpa räkenskapsenlig avskrivning bara om mellanskillnaden tas upp som intäkt. Intäkten ska tas upp det beskattningsår då den partiella fissionen sker eller fördelas med lika belopp på det beskattningsåret och de två följande beskattningsåren. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: Bestämmelsen innebär att rätten till räkenskapsenlig avskrivning inte behöver gå förlorad om övertagna inventarier i det övertagande företagets räkenskaper tas upp till ett högre värde än det värde som gällde för det överlåtande företaget. Motsvarande regel finns inte för lager. Att det övertagande företaget även i sådana fall skall ta upp en intäkt motsvarande en sådan mellanskillnad, anses följa redan av allmänna bestämmelser (se prop. ...
Fiktiv avräkning m.m.
Tillgångar knutna till ett fast driftställe i en annan stat inom EES
21 §
Om tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över genom en partiell fission från ett företag som hör hemma i Sverige till ett företag som hör hemma i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, tillämpas bestämmelserna i 37 kap. 30 §. Lag (2015:617).
Prop. 2006/07:2: Paragrafen handlar om det fallet att tillgångar och förpliktelser förs över från ett företag i Sverige till ett företag i ett annat EU-land. Bestämmelsen tillämpas på partiella fissioner som inte är undantagna från omedelbar beskattning eftersom det övertagande företaget inte blir skattskyldigt för inkomst av verksamheten i Sverige. Detta innebär i övrigt att beskattning skall ske enligt allmänna regler. Detta gäller bara övertagande och överlåtande företag. Beträffande regler för beskattningen ...
Prop. 2014/15:129: Paragrafen behandlar situationen där tillgångarna som förs över vid ombildningen är knutna till ett fast driftställe utomlands och föreskriver de situationer där fiktiv avräkning kan ske. Fiktiv avräkning görs då med tillämpning av bestämmelserna i 37 kap. 30 §.
Ändringen innebär en utvidgning av paragrafens tillämpningsområde till att gälla när det fasta driftstället finns eller det övertagande företaget hör hemma i en annan stat inom EES oberoende av eventuellt EU-medlemskap. ...
Överlåtaren är en utländsk association som inte är en utländsk juridisk person
22 §
Avdrag för respektive avräkning av skatt ska göras enligt andra stycket om
- tillgångar samt skulder och andra förpliktelser förs över genom en ombildning som hade varit en partiell fission om överlåtaren hade varit en utländsk juridisk person,
- överlåtaren är en utländsk association som hör hemma i en utländsk stat som är medlem i Europeiska unionen,
- överlåtaren bedriver verksamheten i någon av de associationsformer som anges i bilaga 37.1, och
- överlåtaren är skyldig att betala någon av de skatter som anges i bilaga 37.2, utan valmöjlighet eller rätt till undantag.
En delägare i associationen som beskattas på grund av ombildningen har vid tillämpning av 16 kap.18 och 19 §§ och av lagen (1986:468) om avräkning av utländsk skatt samma rätt till avdrag för respektive avräkning av utländsk skatt som om associationen hade betalat den skatt som skulle ha betalats i den stat där associationen hör hemma om det inte hade funnits sådan lagstiftning där som avses i rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009 om ett gemensamt beskattningssystem för fusion, fission, partiell fission, överföring av tillgångar och utbyte av aktier eller andelar som berör bolag i olika medlemsstater samt om flyttning av ett europabolags eller en europeisk kooperativ förenings säte från en medlemsstat till en annan. Lag (2012:270).
Prop. 2006/07:2: I paragrafen används begreppet association i stället för företag, eftersom begreppet företag är särskilt definierat i 4 §. En sådan utländsk association som avses i 4 § första stycket 3 kan endast vara ett företag i kapitlets mening om den är en utländsk juridisk person enligt 6 kap. 8 §. Om den överlåtande utländska associationen inte uppfyller villkoren för att vara en utländsk juridisk person och därmed inte utgör ett företag skall bestämmelserna i andra stycket om bl.a. fiktiv avräkning tillämpas. ...
Prop. 2011/12:96: I andra stycket ändras hänvisningen till rådets numera upphävda direktiv 90/434/EEG av den 23 juli 1990 till att i stället avse rådets direktiv 2009/133/EG av den 19 oktober 2009.
Beskattning av ägarna i det överlåtande företaget
23 §
När det gäller beskattningen av ägare till andelar i det överlåtande företaget vid en partiell fission finns särskilda bestämmelser om
- beräkning av anskaffningsvärdet för andelar i det övertagande och det överlåtande företaget i 17 kap. 7 a §,
- utdelning i 24 kap. 7 § och 42 kap. 16 b §,
- beräkning av omkostnadsbeloppet för andelar i det övertagande och överlåtande företaget i 48 kap.18 a och 18 c §§,
- turordning vid avyttring i 48 kap. 18 b §, och
- kvalificerade andelar i 57 kap.7–7 c, 12 a, 15, 20 b–20 d, 23 a, 24 och 24 a §§. Lag (2018:1206).
Prop. 2006/07:2: I bestämmelsen hänvisas till de särskilda reglerna om beskattningen för andelsägarna i det överlåtande företaget.
39 kap. Särskilda bestämmelser för vissa juridiska personer
Ändrad: SFS 2006:619 (Beskattning av europakooperativ), 2018:722 (En ny lag om ekonomiska föreningar), 2019:787 (Skatteregler för tjänstepensionsföretag), 2003:224 (Skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar), 2008:134 (Nya skatteregler för pensionsförsäkring, m.m.), 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 2001:1185 (Övergång till en konventionell beskattningsmetod för utländska skadeförsäkringsbolag), 2000:494 (Registrering av medlemsfrämjande föreningar), 2006:1344 (Budgetpropositionen för 2007), 2020:670 (Ny associationsrätt för medlemsbanker), 2016:115 (Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar), 2018:1206 (Nya skatteregler för företagssektorn), 2022:1753 (En paneuropeisk privat pensionsprodukt), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2000:78 (Vissa skattefrågor med anledning av att aktiebolag skall kunna förvärva egna aktier, m.m.), 2004:66 (En ny lag om investeringsfonder), 2011:68 (Nya skatteregler för försäkringsföretag)
Upphävd: SFS 2018:1396 (Upplösning av Sparbankernas säkerhetskassa och vissa andra frågor)
Innehåll
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om
Försäkringsföretag
Definitioner
2 §
Med livförsäkringsföretag avses
- livförsäkringsföretag enligt 1 kap. 4 § försäkringsrörelselagen (2010:2043) samt svenskt europabolag eller europakooperativ som bedriver motsvarande verksamhet,
- tjänstepensionsföretag enligt 1 kap. 3 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag samt svenskt europabolag eller europakooperativ som bedriver motsvarande verksamhet, och
- utländskt försäkringsföretag som bedriver livförsäkringsrörelse i Sverige med stöd av lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.
Med skadeförsäkringsföretag avses annat försäkringsföretag än livförsäkringsföretag.
Utländska försäkringsföretag som bedriver försäkringsrörelse i Sverige bedöms bara med hänsyn till den verksamhet som företaget bedriver från fast driftställe här. Som skadeförsäkringsföretag anses också en sådan association som avses i 6 kap. 8 § andra stycket 1.Lag (2019:787).
Prop. 2007/08:55: följd av den ändrade lydelsen av nämnda bestämmelse. Genom ändringen klargörs att hänvisningen till 6 kap. 8 § endast avser utländska associationer som bedriver verksamhet avseende skadeförsäkring genom
en sådan generalrepresentation som avses i 1 kap. 12 § lagen (<a href="https://lagen.nu/1998:293" ...
Prop. 2018/19:161: Paragrafen innehåller skatterättsliga definitioner av livförsäkrings- och skadeförsäkringsföretag. Genom en ny andra punkt kommer tjänstepensionsföretag samt svenska europabolag eller europakooperativ som bedriver motsvarande verksamhet att omfattas av definitionen av livförsäkringsföretag i paragrafen och därmed även av de särskilda bestämmelserna för livförsäkringsföretag i inkomstskattelagen. Detta medför att den tidigare ...
Prop. 2001/02:42: Till andra stycket har fogats en mening med en erinran om att begreppet skadeförsäkringsföretag skall inbegripa associationer som avses i 6 kap. 8 § andra stycket. Bestämmelsen har utformats i enlighet med Lagrådets förslag.
Prop. 2005/06:36: I paragrafen görs endast en rättelse av rubriken på lagen (1998:293) om utländska försäkringsgivares och tjänstepensionsinstituts verksamhet i Sverige.
Livförsäkringsföretag
3 §
Livförsäkringsföretag ska inte ta upp inkomster som hänför sig till tillgångar och skulder som förvaltas för försäkringstagarnas räkning eller influtna premier. Utgifter som hänför sig till sådana inkomster och premier får inte dras av.
Bestämmelserna i 15 kap. 12 § och 16 kap. 38 § gäller för livförsäkringsföretag som tillhandahåller PEPP-produkter. Lag (2022:1753).
- HFD 2017:9:Det har ansetts förenligt med EU-rätten att ta ut kupongskatt på utdelning till en utländsk pensionsfond samtidigt som motsvarande svenska subjekt är skyldiga att betala avkastningsskatt. Den utländska pensionsfonden har dock rätt till avdrag för eventuella kostnader som har ett direkt samband med uppbärandet av utdelningen (I). Motsvarande bedömning har gjorts i fråga om ett finländskt pensionsförsäkringsbolag vid en jämförelse med de svenska AP-fonderna (II).
- HFD 2011:33:Fråga om ett vinstutdelande livförsäkringsföretags inkomst i form av återbetalda förvaltningsavgifter ska beskattas enligt inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
4 §
Bestämmelserna i 3 § gäller inte till den del inkomsterna, premierna och utgifterna hänför sig till försäkringar som i redovisningshänseende tas upp som grupplivförsäkringar eller sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar klass 1 och 2 som avses i 2 kap. 11 § första stycket försäkringsrörelselagen (2010:2043) och klass I b och IV som avses i 2 kap. 12 § samma lag eller 2 kap. 11 § lagen (2019:742) om tjänstepensionsföretag. För dessa inkomster, premier och utgifter gäller i stället 6-9 §§. Lag (2019:787).
Prop. 2018/19:161: Paragrafen innehåller bestämmelser om att verksamhet i ett livförsäkringsföretag som avser grupplivförsäkringar eller sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar klass 1, 2, I b och IV som avses i 2 kap. 11 § första stycket och 12 §försäkringsrörelselagen ska inkomstbeskattas enligt bestämmelserna ...
5 §
I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt för livförsäkringsföretag.
Skadeförsäkringsföretag
6 §
För skadeförsäkringsföretag gäller, utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag, att
- minskning av försäkringstekniska avsättningar för egen räkning,
- minskning av säkerhetsreserv,
- minskning av regleringsfond för trafikförsäkring, och
- minskning av utjämningsfond,
- sådana avgifter och bidrag till kommuner, föreningar och sammanslutningar som avser att stödja verksamhet med syfte att förebygga skador som faller inom ramen för den försäkringsrörelse som företaget bedriver,
- ökning av försäkringstekniska avsättningar för egen räkning,
- ökning av säkerhetsreserv,
- utbetald återbäring, och
- verkställd premieåterbetalning. Lag (2007:1419).
Prop. 2001/02:42: Bestämmelsen har även gjorts tillämplig på utländska skadeförsäkringsföretag.
7 §
Med försäkringstekniska avsättningar för egen räkning avses sådana avsättningar enligt 4 kap. 9 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag minskade med värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet. Lag (2004:1181).
8 §
Med säkerhetsreserv avses en reserv för att täcka sådana förluster i försäkringsrörelsen som beror på slumpmässiga eller i övrigt svårbedömbara faktorer till den del reserven inte överstiger vad som behövs för en tillfredsställande konsolidering.
8 a §
Ett skadeförsäkringsföretag som har en säkerhetsreserv ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till statslåneräntan vid utgången av november månad året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut multiplicerad med säkerhetsreserven vid ingången av beskattningsåret. Statslåneräntan ska dock som lägst anses vara 0,5 procent.
Om beskattningsåret är längre eller kortare än tolv månader, ska schablonintäkten justeras i motsvarande mån. Lag (2018:1206).
8 b §
Ett skadeförsäkringsföretag ska ta upp säkerhetsreserven om
- företaget upphör att bedriva försäkringsrörelse,
- skattskyldigheten för näringsverksamheten upphör,
- näringsverksamheten inte längre ska beskattas i Sverige på grund av ett skatteavtal med en stat utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
- företaget upplöses genom fusion eller fission och annat inte följer av bestämmelserna i 37 kap. 17 §, eller
- företaget försätts i konkurs. Lag (2018:1206).
8 c §
Vid beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster hos en utländsk juridisk person enligt 39 a kap.10–12 §§ och vid tillämpning av 6 § 2 (minskning av säkerhetsreserv) gäller följande om
- den utländska juridiska personen enligt 20 a kap. 9 § har ansetts ha en säkerhetsreserv vid beskattningsinträdet, och
- säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång är lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet.
Om säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång är högre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, ska bara den del av minskningen som utgör skillnaden mellan säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång och säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet tas upp.
Om säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång är lika med eller lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, ska minskningen inte tas upp. Lag (2018:1752).
Prop. 2017/18:296: I paragrafen, som är ny, finns särskilda bestämmelser som ska tillämpas vid minskning av säkerhetsreserven. Det gäller närmare bestämt vid tillämpning av CFC-reglerna och beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster hos en utländsk juridisk person enligt 39 a kap. 10–12 §§. Vad som avses med en säkerhetsreserv framgår av 39 kap. 8 §.
I första stycket anges förutsättningarna för att paragrafens andra och tredje stycke ska vara tillämpliga. Den utländska juridiska ...
8 d §
Vid beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster hos en utländsk juridisk person enligt 39 a kap.10–12 §§ och vid tillämpning av 6 § 7 (ökning av säkerhetsreserv) gäller följande om
- den utländska juridiska personen enligt 20 a kap. 9 § har ansetts ha en säkerhetsreserv vid beskattningsinträdet, och
- säkerhetsreserven vid beskattningsårets ingång är lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet.
Om säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång är högre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, ska bara den del av ökningen som utgör skillnaden mellan säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång och säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet dras av.
Om säkerhetsreserven vid beskattningsårets utgång är lika med eller lägre än säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet, ska ökningen inte dras av. Lag (2018:1752).
Prop. 2017/18:296: I paragrafen, som är ny, finns särskilda bestämmelser som ska tillämpas vid ökning av säkerhetsreserven. Det gäller närmare bestämt vid tillämpning av CFC-reglerna och beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster hos en utländsk juridisk person enligt 39 a kap. 10–12 §§. Vad som avses med en säkerhetsreserv framgår av 39 kap. 8 §.
I första stycket anges förutsättningarna för att paragrafens andra och tredje stycke ska vara tillämpliga. Den utländska juridiska personen ...
8 e §
En delägare som har varit skattskyldig för lågbeskattade inkomster hos en utländsk juridisk person som motsvarar ett svenskt skadeförsäkringsföretag ska, om sådan skattskyldighet upphör, ta upp sin andel av säkerhetsreserven. Andelen ska tas upp det beskattningsår då skattskyldigheten upphör. Med säkerhetsreserven avses här säkerhetsreserven vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår då skattskyldigheten upphör.
Om den utländska juridiska personen har ansetts ha en säkerhetsreserv enligt 20 a kap. 9 § vid beskattningsinträde, ska delägaren i stället ta upp sin andel av skillnaden mellan säkerhetsreserven vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår då skattskyldigheten upphör och säkerhetsreserven vid beskattningsinträdet.
Om skattskyldigheten upphör på grund av att det uppkommer ett underskott, ska delägaren ta upp sin andel av säkerhetsreserven enligt första stycket eller sin andel av skillnaden enligt andra stycket bara till den del andelen överstiger delägarens andel av underskottet. Om skattskyldigheten inträder igen det följande beskattningsåret ska, om den skattskyldige begär det, delägarens andel av säkerhetsreserven eller skillnaden helt eller delvis inte tas upp.
Vid tillämpningen av denna paragraf ska delägarens andel motsvara delägarens andel av kapitalet i den utländska juridiska personen vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår då skattskyldigheten upphör. Vid sådana innehav som avses i 39 a kap. 4 § beräknas delägarens andel även enligt första strecksatsen i den paragrafen. Lag (2018:1752).
Prop. 2017/18:296: I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser som gäller situationen då en delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster upphör att vara skattskyldig för den utländska juridiska personens inkomster enligt CFC-reglerna i 39 a kap. I en sådan situation ska säkerhetsreserven återföras till beskattning. Det är här fråga om en utländsk juridisk person som motsvarar ett svenskt skadeförsäkringsföretag. Vad som avses med ett skadeförsäkringsföretag följer av 39 kap. 2 § andra stycket. ...
9 §
Med utjämningsfond avses en fond som enligt bolagsordningen får användas bara till att täcka förluster i själva försäkringsrörelsen och - efter det att sådan förlusttäckning har skett - förluster i näringsverksamheten i dess helhet, till den del inte förlusterna enligt bolagsordningen ska täckas av andra avsättningar. För sådana ömsesidiga bolag som inte omfattas av försäkringsrörelselagen (2010:2043) ska detta framgå av bolagets stadgar i stället för av bolagsordningen. Om bolagsordningen ändras så att företaget får rätt att använda en utjämningsfond på annat sätt än enligt första stycket, ska fonden anses ha minskat med hela det belopp som den uppgick till före ändringen. För utjämningsfonder som fanns den 1 januari 1929 gäller detta bara om det funnits bestämmelser om inskränkt dispositionsrätt. Lag (2011:68).
Fördelning av intäktsposter och kostnadsposter
11 §
Om ett försäkringsföretag ska dela upp en intäktspost eller en kostnadspost mellan olika delar av sin verksamhet, ska fördelningen göras på skäligt sätt. Lag (2007:1419).
- RÅ 2010:8:Fråga om fördelning av intäkter på ”skäligt sätt” mellan olika delar av ett försäkringsföretags verksamhet. Inkomsttaxering 1999.
- RÅ 2010 not 9:Fråga om metod för avdrag för kostnader för kapitalförvaltning när fördelning av kostnaderna måste göras mellan inkomstbeskattad och avkastningsbeskattad verksamhet i ett försäkringsföretag
Övertagande av hela försäkringsbeståndet
12 §
Om ett försäkringsföretags hela försäkringsbestånd tas över av ett annat försäkringsföretag, ska det överlåtande företaget inte ta upp någon inkomst eller dra av någon utgift på grund av överlåtelsen. Det övertagande företaget inträder i det överlåtande företagets skattemässiga situation.
Bestämmelserna i första stycket tillämpas bara om
- det överlåtande företaget omedelbart före överlåtelsen är skattskyldigt för inkomst av åtminstone en del av den överlåtna verksamheten samt inkomsten inte är helt undantagen från beskattning på grund av ett skatteavtal, och
- det övertagande företaget omedelbart efter övertagandet är skattskyldigt för inkomst av sådan verksamhet som det överlåtande företaget beskattats för samt inkomsten inte helt eller delvis är undantagen från beskattning på grund av ett skatteavtal. Lag (2022:642).
Prop. 2001/02:42: Bestämmelsen har kommenterats i den allmänna motiveringen i avsnitt 5.1.
Hänvisningar
13 §
Bestämmelser om försäkringsföretagens placeringstillgångar finns i 17 kap.17, 18 och 20-21 §§. Lag (2019:787).
Prop. 2018/19:161: Paragrafen innehåller hänvisningar till bestämmelser om försäkringsföretagens placeringstillgångar. Utöver de lagrum som redan hänvisas till finns sådana bestämmelser även i 17 kap. 20 a–20 c §§. Ändringen innebär att hänvisning även görs till dessa bestämmelser.
Utländska tjänstepensionsinstitut
13 a §
Med utländskt tjänstepensionsinstitut avses ett institut som hör hemma i en utländsk stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 av den 14 december 2016 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepen- sionsinstitut, i den ursprungliga lydelsen.
Utländska tjänstepensionsinstitut som bedriver verksamhet i Sverige bedöms bara med hänsyn till den verksamhet som institutet bedriver från fast driftställe här. Lag (2019:787).
Prop. 2007/08:55: Definitionen av utländska tjänstepensionsinstitut ändras med anledning av det ändrade etableringskravet. Genom det s.k. tjänstepensionsdirektivet, Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut införs en gemensam EG-rättslig reglering av sådana institut som inrättas utifrån syftet att tillhandahålla tjänstepension. Med tjänstepensionsinstitut avses i direktivet sådana institut som inte redan är EU-harmoniserade och som ...
Prop. 2018/19:161: I paragrafen anges bl.a. vad som avses med ett utländskt tjänstepensionsinstitut. Med utländskt tjänstepensionsinstitut avses ett institut som hör hemma i en utländsk stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/41/EG av den 3 juni 2003 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut (första tjänstepensionsdirektivet). Första tjänstepensionsdirektivet är upphävt genom Europaparlamentets och rådets direktiv (EU) 2016/2341 ...
- HFD 2019:53:Fråga om hur bestämmelserna om avdrag för kostnader för tryggande av pensionsutfästelser ska tillämpas på utfästelser till anställda i en utländsk filial som har lämnats och tryggats enligt en pensionsordning i det land där filialen är etablerad.
13 b §
Utländska tjänstepensionsinstitut ska inte ta upp inkomster som hänför sig till tillgångar och skulder som förvaltas för arbetsgivares räkning enligt avtal om tjänstepension som är jämförbart med personförsäkringsavtal. Influtna premier för sådana avtal ska inte heller tas upp. Utgifter som hänför sig till sådana inkomster och premier får inte dras av.
Bestämmelserna i 15 kap. 12 § och 16 kap. 38 § gäller för utländska tjänstepensionsinstitut som tillhandahåller PEPP- produkter. Lag (2022:1753).
13 c §
Utländska tjänstepensionsinstitut som ingår avtal om tjänstepension med villkor som innebär att institutet kan likställas med en pensionsstiftelse enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m. ska inte ta upp inkomster och inte dra av utgifter som hänför sig till sådana avtal. Lag (2007:1419).
- HFD 2019:53:Fråga om hur bestämmelserna om avdrag för kostnader för tryggande av pensionsutfästelser ska tillämpas på utfästelser till anställda i en utländsk filial som har lämnats och tryggats enligt en pensionsordning i det land där filialen är etablerad.
13 d §
Bestämmelserna i 13 b § gäller inte till den del inkomsterna, premierna och utgifterna hänför sig till pensionsförmåner som är jämförbara med sådana förmåner som tas upp som
- grupplivförsäkringar, eller
- sådana sjuk- och olycksfallsförsäkringar klass 1, 2, I b och IV som avses i
För dessa inkomster, premier och utgifter gäller i stället 6-9 §§. Lag (2011:68).
13 e §
I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt för utländska tjänstepensionsinstitut. Lag (2005:1170).
13 f §
Om ett utländskt tjänstepensionsinstitut ska dela upp en intäktspost eller en kostnadspost mellan olika delar av sin verksamhet, ska fördelningen göras på skäligt sätt. Lag (2007:1419).
Investmentföretag
Huvudregler
14 §
För investmentföretag gäller, utöver vad som följer av övriga bestämmelser i denna lag, följande:
- Kapitalvinster på delägarrätter ska inte tas upp och kapitalförluster på delägarrätter får inte dras av. Om ett investmentföretag avyttrar en delägarrätt som hade varit näringsbetingad om investmentföretaget i stället hade varit ett sådant ägarföretag som kan inneha en näringsbetingad andel enligt 24 kap. 32 §, ska ersättningen tas upp som kapitalvinst om delägarrätten hänför sig till ett skalbolag som avses i 25 a kap. 9 § eller om det sker ett återköp enligt 25 a kap. 18 §. Vid bedömningen om ersättningen ska tas upp som kapitalvinst tillämpas bestämmelserna i 25 a kap.10–18 §§.
- Ett belopp som för helt år motsvarar 1,5 procent av värdet på delägarrätter vid beskattningsårets ingång ska tas upp. Egna aktier eller optioner, terminer eller liknande instrument vars underliggande tillgångar består av investmentföretagets egna aktier ska inte räknas in i underlaget. I underlaget ska inte heller räknas in andelar och aktiebaserade delägarrätter om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp enligt bestämmelsen i 25 a kap. 5 § om andelen eller den aktiebaserade delägarrätten hade avyttrats vid beskattningsårets början och investmentföretaget i stället hade varit ett sådant ägarföretag som kan inneha en näringsbetingad andel enligt 24 kap. 32 §. Vid bedömningen om en kapitalvinst inte skulle ha tagits upp ska bortses från bestämmelsen om skalbolagsbeskattning i 25 a kap. 9 §.
- Utdelning som företaget lämnar ska dras av. Sådan utdelning av andelar i ett dotterbolag som avses i 42 kap. 16 § ska dock inte dras av.
Den utdelning som ska dras av enligt första stycket 3 ska dras av som kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser. Lag (2018:1206).
- RÅ 2002:52:Fråga om omsättning av värdepapper i ett investmentföretags likviditetsreserv har sådan omfattning att karaktären av investmentföretag därigenom går förlorad.
- RÅ 2009:78:Ett av villkoren för att ett företag ska anses vara ett investmentföretag är att det uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper eller liknande tillgångar. Konvertibler i svenska kronor har ansetts vara sådana tillgångar. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2001:49:De särskilda beskattningsreglerna för investmentföretag har ansetts tillämpliga fr.o.m. den tidpunkt under ett beskattningsår då företaget fick karaktären av investmentföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Definition
15 §
Med investmentföretag avses ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening
- som uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper eller liknande tillgångar,
- vars uppgift väsentligen är att genom ett välfördelat värdepappersinnehav erbjuda andelsägarna riskfördelning, och
- som ett stort antal fysiska personer äger andelar i.
- RÅ 2002:52:Fråga om omsättning av värdepapper i ett investmentföretags likviditetsreserv har sådan omfattning att karaktären av investmentföretag därigenom går förlorad.
- RÅ 2009:78:Ett av villkoren för att ett företag ska anses vara ett investmentföretag är att det uteslutande eller så gott som uteslutande förvaltar värdepapper eller liknande tillgångar. Konvertibler i svenska kronor har ansetts vara sådana tillgångar. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2008:14:Lånefordringar på intresse- och dotterföretag har inte ansetts utgöra värdepapper eller liknande tillgångar vid tillämpningen av beskattningsbestämmelserna för investmentföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2011:82:Ett investmentföretag som fört över sin värdepappersportfölj till en investeringsfond har ansetts inte längre vara ett investmentföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Avskattning av investmentföretag
16 §
Om det inträffar en sådan förändring i ett investmentföretag eller i ägandet av detta att företaget inte längre kan räknas som investmentföretag enligt 15 §, ska avskattning ske enligt 17 och 18 §§. Avskattning ska dock inte ske om företaget upplöses genom likvidation eller förenklad avveckling. Lag (2018:722).
- RÅ 2001:49:De särskilda beskattningsreglerna för investmentföretag har ansetts tillämpliga fr.o.m. den tidpunkt under ett beskattningsår då företaget fick karaktären av investmentföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
17 §
Investmentföretaget ska som avskattningsintäkt ta upp 16 procent av marknadsvärdet på de delägarrätter som företaget innehar vid ingången av beskattningsåret. Innehav av sådana delägarrätter som inte räknas in i underlaget enligt 14 § 2 ska inte beaktas. Om marknadsvärdet på företagets delägarrätter var högre vid ingången av något av de fem föregående beskattningsåren och företaget var investmentföretag det året, ska intäkten i stället beräknas på det högsta av dessa värden. Om någon som äger andelar i investmentföretaget avyttrar andelar i företaget under det beskattningsår för företaget då förändringen inträffar, är avskattningsintäkten så stor andel av avskattningsintäkten enligt första stycket som motsvarar förhållandet mellan icke avyttrade andelar och samtliga andelar i företaget.
Andelar i investmentföretaget som ägs av ett investmentföretag vid såväl ingången som utgången av det förstnämnda investmentföretagets beskattningsår ska anses ha avyttrats under beskattningsåret. Lag (2007:1419).
- RÅ 2001:49:De särskilda beskattningsreglerna för investmentföretag har ansetts tillämpliga fr.o.m. den tidpunkt under ett beskattningsår då företaget fick karaktären av investmentföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Avskattning av andelar i investmentföretag
18 §
Äger en fysisk person eller en annan juridisk person än ett investmentföretag vid utgången av investmentföretagets beskattningsår andelar i företaget med mer än hälften av röstetalet för samtliga andelar ska, om personen begär det, avskattning ske av de andelar i företaget som personen ägde vid ingången av beskattningsåret. Avskattningen medför att andelarna ska anses ha avyttrats under beskattningsåret för ett pris som motsvarar marknadsvärdet vid ingången av beskattningsåret och köpts tillbaka för samma pris. Lag (2007:1419).
- RÅ 2001:49:De särskilda beskattningsreglerna för investmentföretag har ansetts tillämpliga fr.o.m. den tidpunkt under ett beskattningsår då företaget fick karaktären av investmentföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Anskaffningsutgiften för delägarrätter
19 §
De delägarrätter som investmentföretaget anskaffade innan det inträffade en sådan förändring som anges i 16 §, ska anses ha anskaffats för ett belopp som motsvarar marknadsvärdet vid tidpunkten för förändringen. Lag (2007:1419).20 § Har upphävts genom lag (2011:1271).
- RÅ 2001:49:De särskilda beskattningsreglerna för investmentföretag har ansetts tillämpliga fr.o.m. den tidpunkt under ett beskattningsår då företaget fick karaktären av investmentföretag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Kooperativa föreningar
21 §
Med kooperativ förening avses en ekonomisk förening som är öppen på det sätt som anges i 4 kap.1 och 2 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar och som tillämpar lika rösträtt. Om en ekonomisk förening bedriver försäljning till personer som inte uppfyller kraven för inträde i föreningen, ska föreningen för att anses som öppen ge dem samma rätt till återbäring på köpta varor som medlemmarna får.
Att en förening med stöd av 1 kap. 8 § lagen om ekonomiska föreningar har antagit investerande medlemmar ska inte anses innebära att föreningen inte tillämpar lika rösträtt.
Kooperativa föreningars centralorganisationer anses som öppna även om de beviljar inträde bara för sådana lokala föreningar som uppfyller centralorganisationens krav på stadgar, skötsel och soliditet och även om bara ett enda företag inom varje område antas som medlem. När det gäller kravet på lika rösträtt anses centralorganisationer som kooperativa även om rösträtten utövas i förhållande till föreningarnas medlemsantal. Lag (2018:722).
Prop. 2015/16:4: Paragrafen innehåller en definition av det skatterättsliga begreppet kooperativ förening.
I föreningslagen införs bestämmelser om investerande medlemmar. För sådana medlemmar gäller särskilda röstningsregler vid föreningsstämman (se 7 kap. 3 § föreningslagen). Reglerna kan få till följd att en investerande medlems röst inte är lika mycket värd som andra medlemmars röster. Genom den nya bestämmelsen i andra stycket i förevarande paragraf klargörs att de särskilda röstviktningsreglerna ...
21 a §
Med medlemsfrämjande förening avses en kooperativ förening som uppfyller kraven i 1 kap. 5 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar. Lag (2018:722).
22 §
Utdelning som en kooperativ förening lämnar av vinsten av den kooperativa verksamheten i form av rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller försäljningar ska dras av.
Om föreningen har medlemmar som får sådan utdelning som enligt 42 kap. 14 § inte ska tas upp hos dem och det inte är fråga om bara enstaka sådana medlemmar, får utdelningen dras av med högst ett belopp som motsvarar 80 procent av statslåneräntan vid utgången av november året närmast före det kalenderår under vilket beskattningsåret går ut multiplicerat med summan av medlemmarnas omsättning med föreningen. Statslåneräntan ska dock som lägst anses vara 0 procent. Vid beräkningen av medlemmarnas omsättning med föreningen medräknas även medlemmarna i en medlemsfrämjande förening som har andelar i den utdelande föreningen. Lag (2016:1239).
Prop. 2016/17:24: I paragrafen anges att utdelning som en kooperativ förening lämnar av vinsten av den kooperativa verksamheten i form av rabatt eller pristillägg i förhållande till gjorda köp eller försäljningar ska dras av. Om föreningen har medlemmar som skattefritt uppbär utdelningar får utdelningen dras av med högst ett belopp som motsvarar 80 procent av statslåneräntan multiplicerat med summan av medlemmarnas omsättning ...
- HFD 2012 not 28:Avdrag medgavs för utdelning från ekonomisk förening med endast kommuner som medlemmar / Vid utdelning från ekonomisk förening med endast kommuner som medlemmar (förhandsbesked) / Avdrag medgavs för utdelning från ekonomisk förening med endast kommuner som medlemmar (förhandsbesked) / Sekretess enligt 27 kap. 1 eller 4 § eller enligt 36 kap. 2 § förelåg inte i mål om förhandsbesked om inkomstskatt då sökanden var en ekonomisk förening med endast kommuner som medlemmar
23 §
Utdelning som en kooperativ förening lämnar i förhållande till insatser enligt lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar eller rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE- föreningar) ska dras av. I fråga om andra insatser än förlagsinsatser gäller detta dock inte till den del utdelningen enligt 24 kap. 35 § inte ska tas upp av mottagaren. Om den del som inte ska tas upp av mottagaren uppgår till högst tio procent av utdelningen, ska dock hela utdelningen dras av. En medlemsfrämjande förening får bara dra av utdelning om föreningen har ett stort antal medlemmar och bara till den del föreningen för samma beskattningsår själv tagit emot utdelning på insatser. En kooperativ hyresrättsförening får inte dra av utdelning om föreningen är ett privatbostadsföretag enligt 2 kap. 17 §.
Om en ekonomisk förening är centralorganisation för kooperativa föreningar, ska utdelningen på förlagsinsatser dras av även om centralorganisationen inte är kooperativ enligt 21 §. Lag (2020:670).
Prop. 2015/16:4: I paragrafen finns bestämmelser om utdelning som en kooperativ förening lämnar i förhållande till insatser. Paragrafen ändras så att det framgår att en kooperativ hyresrättsförening som med stöd av 2 kap. 9 a § lagen (2002:93) om kooperativ hyresrätt betalar ut ett belopp som överstiger insatsens nominella belopp till en avgående medlem inte får dra av utdelningen ...
Prop. 2002/03:96: I första stycket har en hänvisning ändrats.
Prop. 2005/06:36: Paragrafens första stycke har ändrats för att omfatta även utdelningar enligt SCE-förordningen. Enligt förslaget till lag om europakooperativ kommer det inte att vara möjligt att anta stödmedlemmar i Sverige (prop. 2005/06:150, avsnitt 5.26). Enligt artikel 64 i SCE-förordningen kan medlemmar investera i ett europakooperativ genom att förvärva obligationer ...
- HFD 2012 not 28:Avdrag medgavs för utdelning från ekonomisk förening med endast kommuner som medlemmar / Vid utdelning från ekonomisk förening med endast kommuner som medlemmar (förhandsbesked) / Avdrag medgavs för utdelning från ekonomisk förening med endast kommuner som medlemmar (förhandsbesked) / Sekretess enligt 27 kap. 1 eller 4 § eller enligt 36 kap. 2 § förelåg inte i mål om förhandsbesked om inkomstskatt då sökanden var en ekonomisk förening med endast kommuner som medlemmar
23 a §
Utdelning i form av andelar i det övertagande företaget vid en partiell fission får inte dras av enligt 22 eller 23 §. Lag (2006:1422).
Prop. 2006/07:2: Bestämmelsen, som är ny, innebär att utdelning vid en partiell fission inte får dras av enligt de särskilda bestämmelser som gäller för kooperativa föreningar i 22 och 23 §§. Förslaget behandlas närmare i avsnitt 5.3.
24 §
Den utdelning som ska dras av enligt 22 eller 23 § ska dras av som kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser. Lag (2007:1419).
24 a §
En kooperativ förening ska dra av en medlemsinsats som har tillgodoförts genom insatsemission enligt lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar det beskattningsår då medlemsinsatsen betalas ut till en medlem som avgår. Detsamma gäller medlemsinsatser som har tillgodoförts genom fondemission enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE- föreningar). Lag (2020:670).
Prop. 2019/20:97: 40 kap. 5 § Ett företag anses i detta kapitel ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till det förra enligt
Prop. 2005/06:36: Enligt artikel 4.8 andra stycket SCE-förordningen får det tecknade kapitalet höjas genom fondemission avseende alla eller en del av tillgängliga reserver efter ett beslut av föreningsstämman. Nya andelar skall tilldelas medlemmar i proportion till de andelar av kapitalet de dittills innehade. En sådan fondemission är jämförbar med en insatsemission enligt lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar. Paragrafen har ändrats för att omfatta ...
Privatbostadsföretag
25 §
Ett privatbostadsföretag ska i fråga om en fastighet i Sverige, utöver vad som sägs i 26 och 27 §§, inte ta upp inkomster och inte dra av utgifter som är hänförliga till fastigheten. Lag (2007:1419).
- HFD 2014:27:Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för utdelning på andelar i en värdepappersfond. Inkomsttaxering 2008 och 2009.
- RÅ 2010:116:Fråga om en bostadsrättsförening ska beskattas för ränteinkomster. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2008:65:Förutsättningar för uttagsbeskattning finns inte när en bostadsrättsförening övergår till att beskattas enligt reglerna för privatbostadsföretag, eftersom övergången inte ansetts medföra någon förändring av föreningens skattskyldighet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2019:7:Kontinuiteten i beskattningen enligt reglerna om kvalificerade fusioner ska ges företräde framför beskattningsordningen för privatbostadsföretag. Förhandsbesked om inkomstskatt.
26 §
Om privatbostadsföretagets fastighet har del i en annan samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket, ska fastighetens andel av inkomster och utgifter i samfällighetens verksamhet tas upp respektive dras av hos privatbostadsföretaget. Dessa inkomster och utgifter ska dock tas upp eller dras av bara om det är fråga om
- avkastning av kapital och bara till den del avkastningen överstiger 1 500 kronor, eller
- kapitalvinster och kapitalförluster. Lag (2023:788).
Prop. 2003/04:19: Se kommentaren till 15 kap. 10 §.
27 §
Om privatbostadsföretagets fastighet har del i en sådan samfällighet som avses i 6 kap. 6 § första stycket, ska utdelning från samfälligheten tas upp av privatbostadsföretaget. Lag (2007:1419).
Sambruksföreningar
28 §
Lönetillägg och liknande ersättningar som en sambruksförening lämnar till en medlem eller någon annan med hänsyn till resultatet av verksamheten ska dras av. Lag (2007:1419).
Samfälligheter
29 §
Juridiska personer som är skattskyldiga för inkomster i en samfällighet enligt 6 kap. 6 § första stycket ska dra av utdelning som lämnas till delägarna.
Utdelningen ska dras av som kostnad det beskattningsår som beslutet om utdelning avser. Lag (2007:1419).
39 a kap. Särskilda bestämmelser för delägare i vissa utländska juridiska personer
Innehåll
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om beskattning i vissa fall av delägare i utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster. I utlandet delägarbeskattade juridiska personer ska vid tillämpning av detta kapitel inte behandlas som juridiska personer.
Bestämmelserna i detta kapitel ska inte tillämpas på
- inkomster i ett sådant dödsbo som avses i 4 kap. 3 §, och
- inkomster som delägare i den utländska juridiska personen ska beskattas för enligt 5 kap. 2 a §. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:10: Första meningen anger kapitlets innehåll.
I andra meningen föreskrivs att i utlandet delägarbeskattade juridiska personer inte skall behandlas som juridiska personer. Ägs andelar direkt eller indirekt genom i utlandet delägarbeskattade juridiska personer skall man se igenom dessa. Inkomsterna skall enligt 10 § andra stycket tas upp hos den utländska juridiska person som är ägare i den delägarbeskattade juridiska personen.
Av andra stycket framgår att en delägare ...
- HFD 2019:49:Ett amerikanskt s.k. DISC-bolag har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om näringsbetingade andelar. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Delägare i en utländsk juridisk person
2 §
En skattskyldig anses vid tillämpning av detta kapitel som delägare i en utländsk juridisk person om vid utgången av delägarens beskattningsår andelar med tillsammans minst 25 procent av den utländska juridiska personens kapital eller röster, direkt eller indirekt genom andra utländska juridiska personer, innehas eller kontrolleras av delägaren eller av delägaren och personer i intressegemenskap med delägaren.
En begränsat skattskyldig ska anses som delägare bara om andelarna är knutna till ett fast driftställe i Sverige.
Innehav av andelar i en utländsk juridisk person genom svenska handelsbolag likställs med direkt innehav. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:10: I första stycket anges förutsättningarna för att en skattskyldig skall anses som delägare i en utländsk juridisk person. Det bör observeras att det nuvarande kravet att minst hälften av kapitalet eller rösterna skall innehas av obegränsat skattskyldiga slopas.
Även kontroll av andelar omfattas av CFC-reglerna. Några exakta bestämmelser har inte angetts i paragrafen för när sådan kontroll skall anses föreligga utan prövningen får göras i varje enskilt fall.
I ...
Personer i intressegemenskap
3 §
Två personer ska vid tillämpning av detta kapitel, om inte annat anges, anses vara i intressegemenskap med varandra om
- personerna är moderföretag och dotterföretag eller står under i huvudsak gemensam ledning,
- personerna är juridiska personer och den ena personen direkt eller indirekt innehar eller kontrollerar minst 25 procent av kapitalet eller rösterna i den andra personen,
- den ena personen är en fysisk person och den andra en juridisk person vars kapital eller röster direkt eller indirekt innehas eller kontrolleras till minst 25 procent av den fysiska personen,
- personerna är juridiska personer och en och samma fysiska eller juridiska person direkt eller indirekt innehar eller kontrollerar minst 25 procent av kapitalet eller rösterna i personerna, eller
- personerna är närstående.
Vid bedömning av om personerna står under i huvudsak gemensam ledning ska närstående personer anses utöva ett gemensamt inflytande.
Om en fysisk person är i intressegemenskap med en juridisk person enligt första stycket 3, ska även närstående till den fysiska personen anses vara i intressegemenskap med den juridiska personen. Lag (2018:1752).
Prop. 2003/04:10: I paragrafen anges när intressegemenskap mellan två personer skall anses föreligga. Det har betydelse för att bestämma om ett innehav av 25 procent föreligger och om den skattskyldige enligt 2 § är att anse som delägare. Något krav på skattskyldighet uppställs inte. Både kapitalandel och röstetal utgör utgångspunkt vid prövningen av om intressegemenskap föreligger. I punkterna 2 och 3 omfattas även kontroll av andelar, jfr kommentaren till 2 §. De olika situationer där intressegemenskap kan föreligga ...
Prop. 2017/18:296: Ändringen i första stycket 2 innebär att innehavskravet minst 50 procent för intressegemenskap mellan två juridiska personer sänks till minst 25 procent.
Ändringen i första stycket 3 innebär att innehavskravet minst 50 procent för intressegemenskap mellan en fysisk person och en juridisk person sänks till minst 25 procent.
I en ny punkt 4 i första stycket anges att två personer är i intressegemenskap om personerna är juridiska personer ...
Beräkning av andel
4 §
Vid ett indirekt innehav eller ett innehav genom ett svenskt handelsbolag eller en i utlandet delägarbeskattad juridisk person ska vid tillämpning av detta kapitel innehavarens andel av
- kapitalet anses utgöras av produkten av kapitalandelarna i varje led av ägarkedjan, och
- rösterna anses utgöras av den lägsta röstandelen i något led av ägarkedjan. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:10: I paragrafen anges hur man beräknar ett indirekt innehav av andelar i en utländsk juridisk person. Bestämmelsen behandlas utförligt och exempel på tillämpningen ges i avsnitt 6.1.
Lagrådet har i sitt yttrande påtalat att det är oklart vad som gäller enligt 3 § vid olika former av indirekt ägande. För att klargöra att bestämmelserna i 4 § även gäller för att bestämma om intressegemenskap föreligger vid ...
Lågbeskattade inkomster
Huvudregel
5 §
Nettoinkomsten hos en utländsk juridisk person ska anses lågbeskattad om den inte beskattats eller beskattats lindrigare än den beskattning som skulle ha skett i Sverige om 55 procent av denna inkomst utgjort överskott av näringsverksamhet för ett svenskt aktiebolag som bedriver motsvarande verksamhet i Sverige. En skattskyldig som har andelar i en sådan person ska anses som delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster.
Första stycket gäller bara om nettoinkomsten i den utländska juridiska personen är positiv.
I nettoinkomsten ska inte räknas in inkomster som beskattas i Sverige med stöd av andra bestämmelser i denna lag än bestämmelserna i detta kapitel.
Vid beräkning av om nettoinkomsten är lågbeskattad ska det bortses från utländsk skatt som har betalats av den utländska juridiska personen och som har tillgodoförts eller kan komma att tillgodoföras delägaren eller annan utdelningsberättigad enligt lagstiftningen i den stat där den utländska juridiska personen är hemmahörande. Lag (2018:1752).
Prop. 2003/04:10: Den i paragrafen intagna huvudregeln anger när en utländsk juridisk persons nettoinkomst skall anses vara lågbeskattad. Huvudregeln innebär att en fiktiv svensk skatteberäkning skall göras för att fastställa om den utländska juridiska personens totala inkomster skall anses vara lågbeskattade eller inte. De bestämmelser som gäller för sådana svenska aktiebolag som i Sverige bedriver motsvarande verksamhet skall tillämpas. Det innebär t.ex. att vid bedömning av om ett utländskt skadeförsäkringsföretag ...
Prop. 2017/18:296: Fjärde stycket, som är nytt, innebär att vid beräkning av om en utländsk juridisk persons nettoinkomst är lågbeskattad ska det bortses från utländsk skatt som har betalats av den utländska juridiska personen och som har tillgodoförts eller kan komma att tillgodoföras delägaren eller annan utdelningsberättigad enligt lagstiftningen i den stat där den utländska juridiska personen är hemmahörande.
Övervägandena finns i avsnitt ...
- HFD 2019:49:Ett amerikanskt s.k. DISC-bolag har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om näringsbetingade andelar. Förhandsbesked om inkomstskatt.
6 §
Vid beräkning av nettoinkomsten hos den utländska juridiska personen enligt 5 § tillämpas 10–12 §§ med följande undantag:
- Avdrag får inte göras för avsättning till periodiseringsfond.
- Avdrag får göras för underskott som uppkommit i verksamheten under de tre närmast föregående beskattningsåren och som tidigare inte dragits av vid beräkning av nettoinkomsten. Detta gäller dock bara om delägaren var delägare vid utgången av respektive beskattningsår.
Om den utländska juridiska personen motsvarar ett svenskt skadeförsäkringsföretag ska personen vid beräkning av nettoinkomsten anses ha en säkerhetsreserv vid ingången av beskattningsåret. Säkerhetsreserven ska anses motsvara den maximala säkerhetsreserv som den utländska juridiska personen, om personen hade varit ett svenskt skadeförsäkringsföretag, skulle ha kunnat redovisa vid utgången av beskattningsåret närmast före det beskattningsår som beräkningen avser.
Andra stycket gäller även vid beräkning av sådant avdrag för underskott som avses i första stycket 2.Lag (2018:1752).
Prop. 2003/04:10: Av paragrafen framgår hur nettoinkomsten i den utländska juridiska personen skall beräknas. Vid beräkningen gäller med några undantag samma regler som delägaren skall tillämpa för att beräkna andelen av de lågbeskattade inkomsterna som han skall ta upp. En hänvisning görs därför till 10–12 §§.
Av 10 § framgår att resultatet skall beräknas med tillämpning av de regler som gäller för svenska aktiebolag utom investmentföretag. Vid beräkningen av nettoinkomsten skall sålunda alla ...
Prop. 2017/18:296: I paragrafen finns anvisningar om beräkningen av nettoinkomsten hos den utländska juridiska personen som omnämns i 5 §.
I andra stycket, som är nytt, uppges att om den utländska juridiska personen motsvarar ett svenskt skadeförsäkringsföretag ska personen vid beräkning av nettoinkomsten anses ha en säkerhetsreserv vid ingången av beskattningsåret. Säkerhetsreserven ska anses motsvara den maximala säkerhetsreserv som den utländska juridiska personen, om personen hade ...
Kompletteringsregler
7 §
Även om nettoinkomsten enligt 5 § är lågbeskattad ska en inkomst hos en utländsk juridisk person inte anses lågbeskattad om den utländska juridiska personen hör hemma och är skattskyldig i ett område som anges i bilaga 39 a och som inte omfattas av där angivna undantag.
Om en utländsk juridisk person hör hemma och är skattskyldig till inkomstskatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, avses i bilaga 39 a med uttrycken
- inkomst från bank- och finansieringsrörelse och annan finansiell verksamhet i en sådan stat, bara inkomst från verksamhet som består i att direkt eller indirekt finansiera företag med vilka den utländska juridiska personen befinner sig i sådan intressegemenskap som anges i 14 kap. 20 §, och
- inkomst från försäkringsverksamhet i en sådan stat, bara inkomst från verksamhet som består i att direkt eller indirekt försäkra risker för företag med vilka den utländska juridiska personen befinner sig i sådan intressegemenskap som anges i 14 kap. 20 §.
Om Sverige har ingått ett skatteavtal, som inte är begränsat till att omfatta inkomst från internationell sjö- eller luftfart, med den stat där den utländska juridiska personen hör hemma gäller bestämmelserna i första och andra styckena bara för sådana inkomster som omfattas av avtalets regler om begränsning av beskattningsrätten. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:10: I första stycket finns en kompletteringsregel som innebär att utländska juridiska personer som hör hemma och är skattskyldiga till inkomstskatt i område som anges i bilaga 39 a (listan), med där angivna undantag, inte skall anses vara lågbeskattade. Listan upptar ett stort antal länder och jurisdiktioner, däribland samtliga stater med vilka Sverige har skatteavtal. I vissa stater omfattas inte alla typer av inkomster av listan. Det kan t.ex. vara fråga om att en stat visserligen har ett reguljärt ...
- HFD 2019:49:Ett amerikanskt s.k. DISC-bolag har inte ansetts motsvara ett svenskt aktiebolag vid tillämpningen av bestämmelserna om näringsbetingade andelar. Förhandsbesked om inkomstskatt.
7 a §
Även om nettoinkomsten enligt 5 § är lågbeskattad och inte undantagen enligt 7 § ska en inkomst hos en utländsk juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet inte anses lågbeskattad om den utländska juridiska personen i den stat där den hör hemma utgör en verklig etablering från vilken en affärsmässigt motiverad verksamhet bedrivs.
Vid prövningen av om förutsättningarna i första stycket är uppfyllda ska särskilt beaktas
- om den utländska juridiska personen har egna resurser i den stat där den hör hemma i form av lokaler och utrustning i den utsträckning som är nödvändig för dess verksamhet,
- om den utländska juridiska personen har egna resurser i den stat där den hör hemma i form av personal med den kompetens som är nödvändig för att självständigt bedriva verksamheten, och
- om den utländska juridiska personens personal självständigt fattar beslut i den löpande verksamheten. Lag (2007:1254).
- HFD 2020:49:Fråga dels om andelsägare i ett bolag i Luxemburg ska CFC-beskattas för bolagets inkomster, dels om utdelningar och kapitalvinster på andelarna i bolaget ska tas upp endast till fem sjättedelar med stöd av inkomstskattelagen eller EUF-fördraget. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Rederiverksamhet
8 §
Även om nettoinkomsten enligt 5 § är lågbeskattad ska en inkomst hos en utländsk juridisk person inte anses lågbeskattad till den del den utländska juridiska personens inkomster härrör från internationell rederiverksamhet samt delägaren, eller annan juridisk person som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet och med vilken delägaren befinner sig i intressegemenskap, bedriver rederiverksamhet. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:10: Se kommentaren under 7 §. Av paragrafen följer att internationell rederiverksamhet som bedrivs av en utländsk juridisk person inte skall anses lågbeskattad om delägaren, direkt eller genom ett företag i en EES-stat, också bedriver rederiverksamhet, se avsnitt 7.1.2.
I enlighet med Lagrådets förslag klargörs i inledningen av bestämmelsen förhållandet mellan 5 § och 8 §.
Filialregel
9 §
Om en utländsk juridisk person har ett fast driftställe utanför den stat eller jurisdiktion där den utländska juridiska personen hör hemma och driftställets resultat inte beskattas i denna stat eller jurisdiktion, ska driftstället behandlas som en självständig juridisk person och inkomster som hänför sig till det fasta driftstället ska anses hänförliga till denna person. Vid bedömningen av om ett fast driftställe föreligger ska, vid tillämpning av 2 kap. 29 §, det som sägs om Sverige i stället avse den stat eller jurisdiktion där verksamheten bedrivs.
Ett fast driftställe som enligt första stycket ska behandlas som en självständig juridisk person ska anses höra hemma i den stat eller jurisdiktion där det fasta driftstället finns.
Bestämmelserna i denna paragraf gäller inte vid tillämpning av 7 § andra stycket eller 8 § i fall då en utländsk juridisk person har ett fast driftställe i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:10: I första stycket anges att fast driftställe som en utländsk juridisk person har i en annan stat än den där personen hör hemma skall anses som en självständig juridisk person om driftställets resultat inte beskattas hos den utländska juridiska personen. Vid bedömning av om ett fast driftställe föreligger eller inte skall bestämmelserna i 2 kap. 29 § IL tillämpas, se avsnitt ...
Beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster
10 §
Vid beräkning av överskottet av lågbeskattade inkomster ska den utländska juridiska personen behandlas som ett svenskt aktiebolag som har motsvarande inkomster i Sverige och som inte är ett investmentföretag. Vid tillämpning av en bestämmelse som ställer krav på skattskyldighet i Sverige ska den utländska juridiska personen dock inte anses uppfylla detta krav.
Om en annan utländsk juridisk person än en sådan som i utlandet delägarbeskattas innehar andelar i en i utlandet delägarbeskattad juridisk person, ska inkomsterna i denna, till den del som motsvarar den utländska juridiska personens ägarandel, tas upp hos personen som har ägarandelen.
Motsvarande gäller vid indirekta innehav av i utlandet delägarbeskattade juridiska personer genom sådana personer. Lag (2007:1419).
11 §
Inkomstberäkningen ska ske med utgångspunkt i resultat- och balansräkningar för den utländska juridiska personen. Resultat- och balansräkningarna ska
- vara upprättade enligt 6 kap. 4 § bokföringslagen (1999:1078),
- innehålla de upplysningar som anges i 6 kap. 5 § andra stycket 1 och 2 samt 8 § bokföringslagen, och
- vara upprättade i den juridiska personens redovisningsvaluta.
Om resultat- och balansräkningarna har upprättats i utländsk valuta, ska de räknas om till svenska kronor. Vid omräkningen ska principerna i 5–7 §§ lagen (2000:46) om omräkningsförfarande vid beskattningen för företag som har sin redovisning i euro, m.m. tillämpas på motsvarande sätt. Om principerna i den lagen inte kan tillämpas, ska omräkningen göras på något annat lämpligt sätt.
Inkomstberäkningen får ske med utgångspunkt i resultat- och balansräkningar som har upprättats enligt andra regler än de som avses i första stycket 1 och 2, om den upprättade redovisningen innehåller tillförlitliga uppgifter som är tillräckliga för beskattningen. Lag (2018:1752).
Prop. 2017/18:296: Ändringen i första stycket 2 innebär att uttrycket tilläggsupplysningar ersätts med uttrycket upplysningar. Ändringen är en följd av ändrad terminologi i bokföringslagen (1999:1078).
Övervägandena finns i avsnitt 5.14.
Beskattningsår
12 §
Som beskattningsår för en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster räknas den period för vilken inkomstbeskattning sker enligt lagstiftningen i den stat där personen hör hemma. Saknas sådan period ska som beskattningsår i stället räknas räkenskapsåret enligt lagstiftningen i den staten. Lag (2007:1419).
Beskattning av lågbeskattade inkomster
13 §
En delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster är skattskyldig för en så stor andel av överskottet av dessa beräknat med tillämpning av 10–12 §§ som svarar mot delägarens enligt 2 och 4 §§ beräknade andel av kapitalet i personen. Till den del överskottet tas upp till beskattning av en begränsat skattskyldig delägare ska det inte tas upp av en obegränsat skattskyldig delägare.
En delägare får vid beräkning av sin andel av överskottet bara dra av sådant underskott som dragits av vid beräkningen av beskattningsårets nettoinkomst hos den utländska juridiska personen enligt 6 §. Om periodiseringsfonder helt eller delvis inte återförts på grund av bestämmelserna i 30 kap. 10 a § ska underskottet minskas med motsvarande belopp. Om säkerhetsreserv helt eller delvis inte har tagits upp på grund av bestämmelserna i 39 kap. 8 e § tredje stycket, ska underskottet minskas med motsvarande belopp.
Överskottet i en utländsk juridisk person ska tas upp det beskattningsår som går ut samtidigt som den utländska juridiska personens beskattningsår. Om den utländska juridiska personen och delägaren inte har samma beskattningsår, ska överskottet i stället tas upp det beskattningsår som går ut närmast efter den utländska juridiska personens beskattningsår. Lag (2018:1752).
Prop. 2003/04:10: Av paragrafen framgår att delägaren är skattskyldig och skall beskattas för sin andel av de lågbeskattade inkomsterna i den utländska juridiska personen. Andelen skall beräknas utifrån andelen i kapitalet på det sätt som anges i 2 och 4 §§. Hänvisningen till 2 § innebär att delägarens andel av överskottet räknas ut vid utgången av hans beskattningsår. Vid indirekt ägande tillämpas 4 §. En delägare som innehar eller kontrollerar någon andel av kapitalet blir beskattad för det överskott som svarar ...
Prop. 2017/18:296: I det andra stycket begränsas en delägares möjligheter att dra av underskott från tidigare beskattningsår vid beräkning av sin andel av överskottet hos den utländska juridiska personen. En tredje mening har lagts till med anledning av den nya bestämmelsen i 39 kap. 8 e § tredje stycket. Meningen har utformats med förebild i styckets andra meningen om minskning av underskott på grund av periodiseringsfonder som helt eller delvis inte har återförts på grund av bestämmelserna i 30 kap. 10 a ...
- RÅ 2008:24:Vid införandet av skatteregler om bl.a. viss verksamhet i ett annat land (CFC-regler) gäller redan ett skatteavtal med det andra landet. CFC- reglerna har tillämpats oberoende av innehållet i avtalet. EG:s regler om fria kapitalrörelser i förhållande till tredje land har inte ansetts tillämpliga. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2008:11:Enligt de s.k. CFC-reglerna kan delägare i en utländsk juridisk person i vissa fall beskattas för inkomst av finansiell verksamhet. Varumärkeshantering (I) och upplåtelse av licensrättigheter (II) har inte ansetts vara sådan verksamhet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Hänvisningar
14 §
När det gäller utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster och delägare i sådana personer finns även särskilda bestämmelser om
- att utländsk allmän skatt inte får dras av i 16 kap. 19 §,
- förutsättningar för räkenskapsenlig avskrivning i 18 kap. 14 §,
- beskattningsinträde i 20 a kap.,
- undantag från uttagsbeskattning i 22 kap. 13 §,
- periodiseringsfonder i 30 kap.2 och 10 a §§, och
- säkerhetsreserv i 39 kap.8 c–8 e §§. Lag (2018:1752).
Prop. 2003/04:10: I paragrafen anges att det i några fall finns särskilda bestämmelser för utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster och delägare i sådana personer i fråga om avdrag för allmän utländsk skatt, räkenskapsenlig avskrivning, uttagsbeskattning och periodiseringsfonder.
Prop. 2017/18:296: I paragrafen, som är en hänvisningsparagraf, har två strecksatser lagts till.
Genom den nya tredje strecksatsen införs en hänvisning till bestämmelserna om beskattningsinträde. Enligt 20 a kap. 1 § första stycket 3 tillämpas dessa bestämmelser i samband med att en delägare i en utländsk juridisk person med lågbeskattade inkomster blir skattskyldig enligt CFCreglerna i 39 a kap.
Den nya sjätte strecksatsen har införts med anledning av de nya ...
39 b kap. Särskilda bestämmelser om beräkning av resultatet av viss rederiverksamhet
Innehåll
1 §
I detta kapitel finns särskilda bestämmelser om beräkning av resultatet av viss rederiverksamhet (tonnagebeskattning).
- tillämpningsområde (2 §),
- definitioner (3–7 §§),
- beräkning av tonnageinkomst (8–10 §§),
- blandad verksamhet (11–14 §§),
- tidigare års underskott (15 §),
- tidigare gjorda avdrag för avsättningar (16 §),
- tidigare gjorda avskrivningar av inventarier (17–26 §§),
- överkapitalisering (27 §),
- oriktig prissättning (28 §), och
- hänvisningar (29 §). Lag (2016:887).
Prop. 2015/16:127: Av paragrafen framgår kapitlets innehåll.
Tillämpningsområde
2 §
Bestämmelserna i detta kapitel gäller för företag som är godkända för tonnagebeskattning enligt bestämmelserna i 13 a kap.skatteförfarandelagen (2011:1244).
Bestämmelsen i 28 § gäller även för andra företag. Lag (2016:887).
Prop. 2015/16:127: Av paragrafen framgår kapitlets tillämpningsområde.
Definitioner
Kvalificerad rederiverksamhet
3 §
Med kvalificerad rederiverksamhet avses
- transport av gods eller passagerare till sjöss med kvalificerat fartyg (sjötransport),
- verksamhet som är nödvändig för eller nära anknuten till en sjötransport och som ingår i ersättningen för sjötransporten,
- transport utanför hamnområdet som ingår i ersättningen för en sjötransport, om den som bedriver verksamheten har förvärvat transporten mot en marknadsmässig ersättning av ett annat företag,
- uthyrning av kvalificerat fartyg med besättning, och
- uthyrning av kvalificerat fartyg utan besättning under högst tre år under en tioårsperiod och till högst 20 procent av den sammanlagda bruttodräktigheten för de kvalificerade fartyg som ingår i verksamheten. Lag (2016:887).
4 §
Med kvalificerad rederiverksamhet avses även följande verksamheter ombord på fartyg som används för sådan sjötransport som anges i 3 §:
- försäljning av varor för konsumtion ombord,
- restaurangverksamhet,
- uthyrning av lokaler, och
- enklare underhållning och annan förströelse som ingår i ersättningen för sjötransporten. Lag (2016:887).
5 §
Rederiverksamheten är kvalificerad bara om följande villkor är uppfyllda i fråga om de kvalificerade fartyg som ingår i verksamheten:
- minst 20 procent av den sammanlagda bruttodräktigheten hänför sig till fartyg som ägs av den som bedriver verksamheten eller är inhyrda utan besättning,
- minst 20 procent av den sammanlagda bruttodräktigheten hänför sig till fartyg som är registrerade i något register inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES), och
- andelen av den sammanlagda bruttodräktigheten som hänför sig till fartyg som är registrerade i något register inom EES bibehålls eller ökas under beskattningsåret.
Om minst 60 procent av den sammanlagda bruttodräktigheten för de kvalificerade fartyg som ingår i verksamheten i företaget, eller i den koncern som företaget ingår i, hänför sig till fartyg som är registrerade i något register inom EES, är rederiverksamheten kvalificerad även om andelen inte bibehålls eller ökas. Lag (2016:887).
Kvalificerat fartyg
6 §
Med kvalificerat fartyg avses fartyg som
- har en bruttodräktighet på minst 100,
- har sin strategiska och ekonomiska ledning i Sverige, och
- huvudsakligen används i internationell fart eller i inrikes fart i ett annat land. Lag (2016:887).
Koncern
7 §
Med koncern avses i detta kapitel en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Lag (2016:887).
Beräkning av tonnageinkomst
8 §
För varje kvalificerat fartyg som ingår i den kvalificerade rederiverk-samheten ska en inkomst baserad på fartygets nettodräktighet beräknas. Inkomsten per påbörjat dygn som företaget äger eller hyr in fartyget är summan av följande framräknade tal:
| Fartygets nettodräktighet | multipliceras med |
| som överstiger 0 men inte 1 000 | 0,000214 procent av prisbasbeloppet |
| som överstiger 1 000 men inte 10 000 | 0,000159 procent av prisbasbeloppet |
| som överstiger 10 000 men inte 25 000 | 0,000103 procent av prisbasbeloppet |
| som överstiger 25 0000 | 0,000055 procent av prisbasbeloppet |
Om ett fartyg ägs eller hyrs in av flera företag, ska den inkomst som har beräknats per påbörjat dygn enligt första stycket fördelas mellan företagen efter deras andel i fartyget. Lag (2016:887).
9 §
Inkomsten av den kvalificerade rederiverksamheten beräknas genom att inkomsterna för respektive fartyg, beräknade enligt 8 §, läggs samman (tonnageinkomst). Lag (2016:887).
10 §
Tonnageinkomsten ska tas upp som intäkt. Från intäkten får avdrag inte göras. Lag (2016:887).
Blandad verksamhet
Vad som gäller vid inträde i tonnagebeskattningssystem och vid nyanskaffning
11 §
Företag som bedriver både kvalificerad rederiverksamhet och annan näringsverksamhet ska hänföra tillgångar och förpliktelser till den verksamhet som dessa tillhör.
Om en tillgång eller förpliktelse ska delas upp mellan verksamheterna, ska fördelningen göras efter vad som är skäligt, om inte något annat följer av 12 §. Lag (2016:887).
12 §
Inventarier som till någon del används i den kvalificerade rederiverksamheten ska i sin helhet hänföras till den verksamheten. Lag (2016:887).
Beskattningskonsekvenser vid blandad verksamhet
13 §
Företag som bedriver både kvalificerad rederiverksamhet och annan näringsverksamhet ska ta upp intäkter och dra av kostnader i den verksamhet som dessa tillhör. Om en intäkt eller kostnad ska delas upp mellan verksamheterna, ska fördelningen göras efter vad som är skäligt.
Finansiella intäkter och kostnader ska dock fördelas i förhållande till tillgångarnas bokförda värde i respektive verksamhet, om det inte klart framgår att en annan fördelning bättre motsvarar verkliga förhållanden. Lag (2016:887).
Koncernbidrag
14 §
Koncernbidrag ska alltid hänföras till annan näringsverksamhet. Lag (2016:887).
Tidigare års underskott
15 §
Tidigare års underskott ska i sin helhet hänföras till annan näringsverksamhet. Lag (2016:887).
Tidigare gjorda avdrag för avsättningar
16 §
Tidigare gjorda avdrag för avsättning till periodiseringsfond, ersättningsfond och expansionsfond ska hänföras till annan näringsverksamhet. Lag (2016:887).
Prop. 2015/16:127: Av paragrafen framgår att tidigare gjorda avdrag för avsättningar till periodiseringsfond, ersättningsfond och expansionsfond, som har gjorts i en näringsverksamhet innan inträdet i systemet med tonnagebeskattning, i sin helhet ska hänföras till annan näringsverksamhet än kvalificerad rederiverksamhet. Avdragen för avsättningar till periodiseringsfond, ersättningsfond och expansionsfond ska återföras till beskattning i konventionellt beskattad verksamhet enligt reglerna i 30, 31 och 34 kap. ...
Tidigare gjorda avskrivningar av inventarier
Beräkning av skillnadsbelopp
17 §
Om det bokförda värdet på de inventarier som ingår i den kvalificerade rederiverksamheten överstiger det skattemässiga värdet vid utgången av beskattningsåret närmast före det första beskattningsår då tonnagebeskattning ska ske, ska skillnaden beräknas (skillnadsbelopp).
Med bokfört värde avses det värde som följer av god redovisningssed för sådana företag som klassificeras som större företag enligt 1 kap. 3 § första stycket 4 årsredovisningslagen (1995:1554). Lag (2016:887).
Beskattning av skillnadsbelopp
18 §
Skillnadsbeloppet ska tas upp som en intäkt det första beskattningsår då tonnagebeskattning ska ske.
Intäkten ska hänföras till annan näringsverksamhet. Lag (2016:887).
Överskrivningsfond
19 §
Avdrag får göras enligt bestämmelserna i 20–22 §§ det första beskattningsår då tonnagebeskattning ska ske för belopp som sätts av till överavskrivningsfond.
Avdrag respektive återföring av avdrag ska hänföras till annan näringsverksamhet. Lag (2016:887).
20 §
När det gäller svenska handelsbolag ska avdraget beräknas för bolaget. Lag (2016:887).
21 §
Juridiska personer som är skyldiga att upprätta årsredovisning eller årsbokslut enligt bokföringslagen (1999:1078) får göra avdrag bara om motsvarande avsättning görs i räkenskaperna. Lag (2016:887).
Prop. 2015/16:127: Av paragrafen framgår att juridiska personer som är skyldiga att upprätta årsredovisning eller årsbokslut enligt bokföringslagen (1999:1078) får göra avdrag för avsättning till överavskrivningsfond bara om motsvarande avsättning görs i räkenskaperna.
22 §
Avdraget får uppgå till högst samma belopp som skillnadsbeloppet. Lag (2016:887).
Prop. 2015/16:127: Av paragrafen framgår att avdraget för avsättning till överavskrivningsfond får uppgå till högst samma belopp som skillnadsbeloppet. Skillnadsbeloppet definieras i 17 §. Se kommentaren till den paragrafen.
Återföring av avdrag
23 §
Om inte annat följer av 24 och 25 §§ ska avdraget återföras till beskattning med minst 25 procent senast vart femte beskattningsår från och med det beskattningsår då avdraget gjordes.
Om nettodräktigheten för de ägda kvalificerade fartyg som ingår i den kvalificerade rederiverksamheten vid utgången av en femårsperiod enligt första stycket, har minskat med mer än 25 procent i förhållande till vad som gällde fem beskattningsår tidigare, ska dock en så stor del som motsvarar minskningen återföras. Lag (2016:887).
24 §
Om både den nettodräktighet som utgör underlag för beräkning av tonnageinkomst och nettodräktigheten för de ägda kvalificerade fartyg som ingår i den kvalificerade rederiverksamheten har ökat vid utgången av det femte beskattningsåret i förhållande till vad som gällde fem beskattningsår tidigare, ska tidpunkten för respektive återföring enligt 23 § flyttas fram med fem beskattningsår. Lag (2016:887).
25 §
Avdraget ska återföras till beskattning i sin helhet, om
- ett godkännande för tonnagebeskattning återkallas enligt 13 a kap. 10 § skatteförfarandelagen (2011:1244),
- företaget går i likvidation eller konkurs eller upplöses till följd av ett beslut om förenklad avveckling.
Avdraget ska återföras det sista beskattningsår då tonnagebeskattning sker eller, vid återkallelse enligt 13 a kap. 10 § 2–4 skatteförfarandelagen (2011:1244), det beskattningsår då återkallelsen sker. Lag (2018:722).
Schablonintäkt
26 §
Den som har en överavskrivningsfond ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till 1,67 procent av fondens storlek vid beskattningsårets ingång.
Schablonintäkten ska hänföras till annan näringsverksamhet. Lag (2016:887).
Överkapitalisering
27 §
Om det främmande kapitalet någon gång under beskattningsåret understiger hälften av det egna kapitalet, ska en schablonintäkt tas upp. Intäkten ska hänföras till annan näringsverksamhet.
Intäkten ska beräknas genom att den största skillnaden mellan hälften av det egna kapitalet och det främmande kapitalet under beskattningsåret multipliceras med statslåneräntan vid utgången av november året före beskattningsåret ökad med en procentenhet. Lag (2016:887).
Prop. 2015/16:127: Paragrafen innehåller bestämmelser om överkapitalisering i det tonnagebeskattade företaget.
Oriktig prissättning
28 §
Överföring av en tillgång eller tjänst från en kvalificerad rederiverksamhet till annan näringsverksamhet ska behandlas som om överföringen har skett mot en ersättning som motsvarar tillgångens eller tjänstens marknadsvärde. Lag (2016:887).
Hänvisningar
29 §
Särskilda bestämmelser för företag som är godkända för tonnagebeskattning enligt bestämmelserna i 13 a kap.skatteförfarandelagen (2011:1244) finns även när det gäller
- räkenskapsenlig avskrivning i 18 kap.13 a och 14 §§,
- beskattningsinträde i 20 a kap. 1 § första stycket 7,
- uttagsbeskattning i 22 kap. 5 § 6,
- underprisöverlåtelser i 23 kap. 2 § första stycket 4,
- tidigare års underskott i 40 kap. 21 a §, och
- allmänt avdrag för debiterade egenavgifter i 62 kap. 5 § första stycket. Lag (2016:887).
40 kap. Tidigare års underskott
- 42 kap. 34 § 4 st, 38a kap. 17 §, 37 kap. 28 §, 37 kap. 24 § 2 st, 38 kap. 17 §, 37 kap. 21 §, 42 kap. 33 § 2 st, 14 kap. 22 § 3 st 1 p, 62 kap. 4 §, 37 kap. 21 § 2 st, 14 kap. 18 § 3 st, övg. best. SFS 2024:1131 4 p, 24 kap. 25a § 2 st 2 p, 1 kap. 8 § 1 st 2 p
- 19 kap. 14 § 2 st 1 p, 97 kap. 4 § 2 st 4 p Socialförsäkringsbalk (2010:110)
- 4a § 2 st 4 p Lag (1993:737) om bostadsbidrag
- 25 § 5 st a p Lag (1996:1030) om underhållsstöd
- 13 § 1 st 2 p Lag (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl.
Ändrad: SFS 2020:1075 (Vissa ändringar i skattelagstiftningen till följd av resolutionsregelverket), 2024:1131 (Budgetpropositionen för 2025), 2022:987 (En ny lag om företagsrekonstruktion), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2000:1341 (Beskattning av utländska nyckelpersoner), 2016:683 (Skuldsanering – bättre möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.)
Innehåll
1 §
I detta kapitel finns
- en huvudregel i 2 §,
- definitioner i 3-8 §§,
- bestämmelser om begränsningar i rätten till avdrag för underskott hos företag efter ägarförändringar i 9-19 d §§,
- bestämmelser om begränsningar i rätten till avdrag för underskott vid konkurs, ackord, företagsrekonstruktion, skuldsanering, F-skuldsanering och nedskrivning av relevanta kapitalinstrument utanför resolution i 20 och 21 §§,
- bestämmelser om begränsningar i rätten till avdrag för underskott efter överlåtelser av andelar i statliga kreditinstitut i 22 §,
- bestämmelser om avdrag efter ombildningar i 23 §, och
- hänvisningar i 24 §. Lag (2022:987).
Prop. 2021/22:215: I paragrafen anges kapitlets innehåll. Övervägandena finns i avsnitt 15.
Prop. 2020/21:19: I paragrafen anges kapitlets innehåll. Ändringen, som innebär att det anges att det i kapitlet finns bestämmelser om nedskrivning av relevanta kapitalinstrument utanför resolution, är föranledd det nya andra stycket i 21 §.
Övervägandena finns i avsnitt 5.4.1.
Huvudregel
2 §
Ett underskott av näringsverksamheten som kvarstår från det föregående beskattningsåret ska dras av i den utsträckning det inte finns några begränsningar i detta kapitel eller i bestämmelserna om underprisöverlåtelser i 23 kap. 29 §, om kvalificerade fusioner och fissioner i 37 kap.21-26 och 28 §§, om verksamhetsavyttringar i 38 kap. 17 §, om partiella fissioner i 38 a kap. 17 § eller om underskott av andelshus i 42 kap. 33 §. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: I paragrafen tas in en hänvisning till de nya bestämmelserna om partiella fissioner.
- HFD 2014:3:Ett skattemässigt underskott av näringsverksamhet som kvarstår från föregående beskattningsår ska inte påverka beräkningen av sjukpenninggrundande inkomst.
- RÅ 2004:29:En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av bestämmelserna om undantag i 7 kap. inkomstskattelagen, har ansetts som ett utländskt bolag som motsvarar ett företag som avses i 35 kap. 2 § nämnda lag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2008:25:Dödsbodelägare som tillskiftats tillgångar i en enskild näringsverksamhet har inte ansetts ha rätt till avdrag för underskott i näringsverksamheten som uppkommit före skiftet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Definitioner
3 §
Med företag avses i detta kapitel
- svenskt aktiebolag,
- svensk ekonomisk förening,
- svensk sparbank,
- svenskt ömsesidigt försäkringsföretag,
- svensk stiftelse,
- svensk ideell förening, och
- utländskt bolag.
4 §
Med underskottsföretag avses ett företag som hade ett underskott det föregående beskattningsåret eller som har ett eget eller övertaget underskott från tidigare år som inte har fått dras av än på grund av koncernbidragsspärren i 18 § eller bestämmelserna om rätt till avdrag för underskott efter kvalificerade fusioner eller fissioner i 37 kap.24 och 25 §§, efter verksamhetsavyttringar i 38 kap.17 a och 17 b §§ eller efter partiella fissioner i 38 a kap.18 och 19 §§. Lag (2006:1422).
Prop. 2006/07:2: Bestämmelserna i 38 kap. och 38 a kap. om rätt till avdrag för underskott efter verksamhetsavyttringar respektive partiella fissioner har lagts till, eftersom ett företag kan ha sådana underskott som ännu inte fått dras av.
5 §
Ett företag anses i detta kapitel ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till det förra enligt
- 1 kap. 11 § aktiebolagslagen (2005:551),
- 1 kap.10-14 §§ lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar,
- 1 kap. 2 § sparbankslagen (1987:619), eller
- 1 kap. 5 § stiftelselagen (1994:1220).
En svensk ideell förening anses ha bestämmande inflytande över ett annat företag om detta är ett dotterföretag till föreningen enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554).
Ett utländskt bolag eller en sådan förvärvare som avses i 11 § anses ha bestämmande inflytande över ett företag om detta skulle ha varit ett dotterföretag till bolaget eller personen, om bolaget eller personen hade varit ett svenskt aktiebolag. Lag (2020:670).
Prop. 2005/06:39: Ändringarna i första stycket innebär en anpassning till paragrafindelningen i den nya aktiebolagslagen (2005:551).
6 §
Med koncern avses i detta kapitel
- en koncern enligt någon av de bestämmelser som anges i 5 § första stycket,
- när det gäller svenska ideella föreningar, en koncern enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554), och
- en motsvarande utländsk företagsgrupp, om moderföretaget hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller är ett utländskt bolag. Lag (2000:1341).
- RÅ 2004:29:En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av bestämmelserna om undantag i 7 kap. inkomstskattelagen, har ansetts som ett utländskt bolag som motsvarar ett företag som avses i 35 kap. 2 § nämnda lag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
7 §
Med moderföretag avses i detta kapitel
- ett företag som är moderföretag enligt någon av de bestämmelser som anges i 5 § första stycket,
- en svensk ideell förening som är moderföretag enligt 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554), och
- ett utländskt bolag som skulle ha varit moderbolag om det hade varit ett svenskt aktiebolag.
- RÅ 2004:29:En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av bestämmelserna om undantag i 7 kap. inkomstskattelagen, har ansetts som ett utländskt bolag som motsvarar ett företag som avses i 35 kap. 2 § nämnda lag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
8 §
Med ägarförändring avses i detta kapitel sådana förändringar i det bestämmande inflytandet eller ägandet som anges i 10-14 §§.
Begränsningar hos företag efter ägarförändringar
Innehåll
9 §
I 10-14 §§ finns bestämmelser om att en beloppsspärr och en koncernbidragsspärr inträder för underskottsföretaget vid vissa ägarförändringar. Bestämmelser om innebörden av dessa spärrar finns i 15-19 §§.
Ägarförändringar
10 §
Vid ägarförändringar som innebär att ett företag får det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag inträder en beloppsspärr och en koncernbidragsspärr.
Beloppsspärren inträder dock inte om det företag som får det bestämmande inflytandet ingick i samma koncern som underskottsföretaget redan före ägarförändringen. Beloppsspärren inträder inte heller om
- underskottsföretaget före ägarförändringen var försatt i resolution enligt lagen (2015:1016) om resolution,
- Riksgäldskontoret har vidtagit en resolutionsåtgärd enligt 12 kap. 1 § första stycket 2 a, b eller d samma lag som innebär att en ägarförändring sker och att beloppsspärren inte ska tillämpas, och
- Europeiska kommissionen vid tidpunkten för ägarförändringen har funnit att åtgärden är förenlig med artikel 107 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Koncernbidragsspärren inträder dock inte om ägarförändringen bara berör företag som före ägarförändringen ingick i samma koncern som underskottsföretaget. Lag (2020:1075).
Prop. 2020/21:19: I paragrafen anges att det inträder en beloppsspärr och en koncernbidragsspärr vid ägarförändringar som innebär att ett företag får det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag.
Ändringen innebär att det i det andra stycket införs en ny andra mening som anger att beloppsspärren inte ska inträda för ett företag som har försatts i resolution om vissa förutsättningar är uppfyllda. Den första förutsättningen är att underskottsföretaget före ägarförändringen var ...
11 §
I andra fall än som avses i 10 § första stycket inträder en beloppsspärr vid ägarförändringar som innebär att det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag erhålls av
- en fysisk person,
- ett dödsbo,
- en annan utländsk juridisk person än ett utländskt bolag, eller
- ett svenskt handelsbolag i vilket en fysisk person eller en sådan person som anges i 2 eller 3 är delägare direkt eller genom ett eller flera svenska handelsbolag.
En fysisk person och närstående till honom räknas som en enda person. Som närstående räknas här, utöver vad som anges i 2 kap. 22 §, ett svenskt handelsbolag där den fysiska personen själv eller en närstående fysisk person är delägare. Vad som sägs om fysisk person i denna paragraf gäller inte dödsbo.
12 §
I andra fall än som avses i 10 § första stycket eller 11 § inträder en beloppsspärr vid ägarförändringar som innebär att, under en period av högst tre på varandra följande beskattningsår när ett företag är ett underskottsföretag, sådana förvärvare som avses i 11 § dels var och en har förvärvat andelar som representerar minst 20 procent av samtliga röster i underskottsföretaget, dels tillsammans har förvärvat andelar som representerar mer än 50 procent av samtliga röster i underskottsföretaget. Med förvärv av andel i ett underskottsföretag likställs förvärv av andel i ett moderföretag till ett underskottsföretag.
Som förvärv som gjorts av en sådan person som avses i första stycket räknas också förvärv som gjorts av en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag som en sådan person har det bestämmande inflytandet över.
Vid tillämpning av denna paragraf gäller bestämmelserna i 11 § andra stycket. Vid tillämpningen gäller också att förvärv av andelar i förhållande
till tidigare andelsinnehav genom emission med lika rätt för andelsägarna inte ska räknas in i antalet förvärvade andelar. Lag (2024:1131).
12 a §
Om en beloppsspärr inträder enligt 12 § ska de förvärv som har medfört ägarförändringen inte räknas med vid en senare bedömning av om en ägarförändring har skett enligt 12 §. Lag (2024:1131).
13 §
Bestämmelserna i 11 § gäller inte
- vid sådana förändringar i det bestämmande inflytandet som upp-kommer genom arv, testamente, bodelning eller ändrade familjeförhållanden,
- om den som fått det bestämmande inflytandet har haft ställning som företagsledare i underskottsföretaget under de två närmast föregående beskattningsåren, eller
- om den som fått det bestämmande inflytandet redan före ägarförändringen hade ett sådant inflytande över underskottsföretaget som avses i 5 § tredje stycket.
Bestämmelserna i 12 § gäller inte vid sådana förändringar i ägandet som sker på grund av arv, testamente eller bodelning. Lag (2024:1131).
14 §
En koncernbidragsspärr inträder också vid ägarförändringar som innebär att ett underskottsföretag eller ett moderföretag till ett underskottsföretag får det bestämmande inflytandet över ett annat företag.
Koncernbidragsspärren inträder dock inte om ägarförändringen bara berör företag som före ägarförändringen ingick i samma koncern som underskottsföretaget.
- RÅ 2004:29:En norsk stiftelse, som är delvis undantagen från skattskyldighet i Norge men inte omfattas av bestämmelserna om undantag i 7 kap. inkomstskattelagen, har ansetts som ett utländskt bolag som motsvarar ett företag som avses i 35 kap. 2 § nämnda lag. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2008:69:Fråga om hur bestämmelserna om koncernbidragsspärr ska tolkas när ett underskottsföretag erhåller koncernbidrag både från företag som ingick i samma koncern före ägarförändringen och från företag som inte tillhörde koncernen före denna tidpunkt, i en situation då underskottsföretagets eget skattemässiga resultat för året är negativt. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Beloppsspärren
15 §
Beloppsspärren innebär att underskottsföretaget inte får dra av underskott som uppkommit före det beskattningsår då spärren inträder till den del underskotten överstiger 300 procent av utgiften för att förvärva
- det bestämmande inflytandet över underskottsföretaget i sådana fall som avses i 10 och 11 §§, eller
- andelar som representerar mer än 50 procent av rösterna i underskottsföretaget i sådana fall som avses i 12 §.
Om förvärvet omfattar flera underskottsföretag i samma koncern, ska avdragsutrymmet fördelas på dessa efter deras andel av koncernens sammanlagda underskott. Lag (2024:1131).
- HFD 2021:33:Fråga om hur utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag vars enda tillgång består av en fordran på säljaren ska bestämmas vid tillämpningen av beloppsspärren enligt 40 kap. inkomstskattelagen. Skatteflyktslagen har inte ansetts tillämplig på det aktuella förfarandet.
- HFD 2016:16:Utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet över ett underskottsföretag enligt bestämmelserna om beloppsspärr har ansetts innefatta ersättning i form av andelar i det förvärvande företaget. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2007:58:En ägarförändring beträffande ett underskottsföretag som nyemitterat kapital aktualiserar bestämmelserna om begränsningar i rätten till avdrag för underskott. Fråga om beräkning av beloppsspärren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2020:10:Köparens transaktionsutgifter i samband med förvärv av andelar i ett underskottsföretag får beaktas som en del av utgiften för förvärvet vid beräkning av beloppsspärren.
- HFD 2014:67:Vid tillämpning av beloppsspärren har utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet i ett underskottsföretag ansetts innefatta endast köpeskilling för de andelar som ger det bestämmande inflytandet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2019:40:Ovillkorade aktieägartillskott som har lämnats till ett underskottsföretag får inte räknas med i utgiften för för-värvet av det bestämmande inflytandet vid tillämpning av beloppsspärren. Förhandsbesked om inkomstskatt.
15 a §
Om ett kapitaltillskott som helt eller delvis har medfört ägarförändringen har lämnats till underskottsföretaget tidigast två beskattningsår före det beskattningsår då ägarförändringen skedde och förvärvaren genom kapitaltillskottet har fått en tillgång av verkligt och särskilt värde, ska kapitaltillskottet vid beräkningen av utgiften enligt 15 § första stycket bestämmas till ett belopp som motsvarar det lägsta av kapitaltillskottet och det värde av tillgången som belöper sig på den förvärvade andelen i underskottsföretaget. Vid beräkningen av värdet av tillgången ska kapitaltillskottet inte räknas med.
Vid bedömningen enligt första stycket ska hänsyn inte tas till tillgångar som underskottsföretaget kan antas ha förvärvat i samråd med den nya ägaren.
Vid tillämningen av denna paragraf likställs en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag med underskottsföretaget om de både före och efter ägarförändringen ingick i samma koncern. Lag (2024:1131).
16 §
Utgiften enligt 15 § första stycket ska minskas med kapitaltillskott som har lämnats till underskottsföretaget före ägarförändringen men tidigast två beskattningsår före det beskattningsår då ägarförändringen skedde. Detsamma gäller, med undantag för kapitaltillskott enligt 15 a §, kapitaltillskott som helt eller delvis har medfört ägarförändringen. Utgiften ska också minskas med kapitaltillskott som under samma tid har lämnats till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag som både före och efter ägarförändringen ingick i samma koncern som underskottsföretaget.
Första stycket gäller inte kapitaltillskott som har lämnats av en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag som både före och efter ägarförändringen ingick i samma koncern som underskottsföretaget. Lag (2016:1055).
- RÅ 2007:58:En ägarförändring beträffande ett underskottsföretag som nyemitterat kapital aktualiserar bestämmelserna om begränsningar i rätten till avdrag för underskott. Fråga om beräkning av beloppsspärren. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
17 §
Regeringen får medge undantag från beloppsspärren om det finns anledning att anta att ägarförändringen har väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och att ägarförändringen annars inte skulle genomföras.
17 a §
Om underskotten har utgjort det övervägande skälet till en sådan ägarförändring som anges i 10-13 §§, upphör dock underskottsföretagets rätt att dra av underskott från tidigare beskattningsår i sin helhet.
Bedömningen av om underskotten har utgjort det övervägande skälet till ägarförändringen ska göras med hänsyn till omständigheterna. Det ska särskilt beaktas om det i förvärvet inte har ingått
- företag som innehar andra tillgångar eller rättigheter än kontanter och fordringar på företag som ingick i samma koncern som underskottsföretaget före ägarförändringen, eller
- företag som bedriver rörelse enligt 2 kap. 24 §. Lag (2022:267).
Prop. 2021/22:93: Om underskotten har utgjort det övervägande skälet till en sådan ägarförändring som anges i 10–13 §§, upphör dock underskottsföretagets rätt att dra av underskott från tidigare beskattningsår i sin helhet.
Bedömningen av om underskotten har utgjort det övervägande skälet till ägarförändringen ska göras med hänsyn till omständigheterna. Det ska särskilt beaktas om det i förvärvet inte har ingått
...
Koncernbidragsspärren
18 §
Koncernbidragsspärren innebär att underskottsföretaget inte får dra av underskott som uppkommit före det beskattningsår då spärren inträder, med högre belopp än beskattningsårets överskott före avdragsbegränsning för negativt räntenetto enligt 24 kap. 24 § och före avdrag för kvarstående negativt räntenetto enligt 24 kap. 26 § samt beräknat utan hänsyn till avdragen för underskott och till sådana mottagna koncernbidrag som ska tas upp enligt 35 kap.
Om en del av underskotten inte får dras av på grund av beloppsspärren, gäller första stycket för den återstående delen.
Belopp som på grund av bestämmelsen i första stycket eller bestämmelsen i 19 a § inte har kunnat dras av ska dras av det följande beskattningsåret, om det inte finns någon begränsning då. Koncernbidragsspärren gäller till och med femte beskattningsåret efter det beskattningsår då spärren inträdde. Lag (2020:1077).
Prop. 2020/21:23: I paragrafen finns den s.k. koncernbidragsspärren som inträder vid vissa ägarförändringar. Koncernbidragsspärren innebär att underskott som kvarstår från tidigare år inte får dras av med högre belopp än ett på visst sätt beräknat överskott. Att överskottet beräknas på visst sätt innebär att beräkningen görs utan hänsyn till vissa mottagna koncernbidrag samt utan hänsyn till avdragen för underskott. Vidare ska beräkningen göras som om företaget får dra av sitt negativa räntenetto i sin helhet, dvs. ...
- RÅ 2008:69:Fråga om hur bestämmelserna om koncernbidragsspärr ska tolkas när ett underskottsföretag erhåller koncernbidrag både från företag som ingick i samma koncern före ägarförändringen och från företag som inte tillhörde koncernen före denna tidpunkt, i en situation då underskottsföretagets eget skattemässiga resultat för året är negativt. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
19 §
Koncernbidrag från företag som ingick i samma koncern som underskottsföretaget redan före ägarförändringen ska vid tillämpning av 18 § räknas med i överskottet. Koncernbidraget ska dock inte räknas med i överskottet om ett företag som inte tillhörde samma koncern före ägarförändringen genom fusion har gått upp i det företag som lämnar bidraget. Koncernbidraget ska inte heller räknas med till den del det motsvaras av koncernbidrag från något annat företag som inte ingick i samma koncern före ägarförändringen. Lag (2007:1419).
- RÅ 2008:69:Fråga om hur bestämmelserna om koncernbidragsspärr ska tolkas när ett underskottsföretag erhåller koncernbidrag både från företag som ingick i samma koncern före ägarförändringen och från företag som inte tillhörde koncernen före denna tidpunkt, i en situation då underskottsföretagets eget skattemässiga resultat för året är negativt. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Justering av avdrag för koncernbidragsspärrade underskott
19 a §
Ett företag ska öka avdragen för koncernbidragsspärrade underskott enligt vad som anges antingen i 19 b eller 19 c §, om företaget
- enligt 18 § helt eller delvis inte får dra av underskott som kvarstår från tidigare beskattningsår, och
- enligt 24 kap. 24 § helt eller delvis inte får dra av ett negativt räntenetto. Lag (2020:1077).
Prop. 2020/21:23: Paragrafen är ny och innebär att företag, i förhållande till de avdrag för koncernbidragsspärrade underskott som får göras enligt 18 och 19 §§, i vissa fall ska justera sådana avdrag.
Av paragrafen framgår att ett företag som uppfyller de två förutsättningar som framgår av strecksatserna, ska öka avdragen för koncernbidragsspärrade underskott. Ökningen ska göras enligt vad som anges antingen i den nya 19 b eller den nya 19 c §§.
Den första förutsättningen ...
19 b §
Om ett företag ska öka avdragen för koncernbidragsspärrade underskott enligt 19 a §, men inte minska avdraget för negativt räntenetto enligt 24 kap. 25 a §, får de ökade underskottsavdragen inte uppgå till ett högre belopp än beskattningsårets överskott beräknat på det sätt som anges i 19 d §. Lag (2020:1077).
Prop. 2020/21:23: Paragrafen är ny och anger en beloppsgräns för de ökade avdragen för koncernbidragsspärrade underskott för ett företag som ska öka dessa
avdrag enligt de nya bestämmelserna om justering av avdrag för koncernbidragsspärrade underskott, men som inte ska minska avdraget för negativt räntenetto. Paragrafen gäller för företag som ska öka avdragen för koncernbidragsspärrade ...
19 c §
Om ett företag ska öka avdragen för koncernbidragsspärrade underskott enligt 19 a § och minska avdraget för negativt räntenetto enligt 24 kap. 25 a §, får skillnaden mellan de ökade underskottsavdragen och det minskade avdraget för negativt räntenetto inte uppgå till ett högre belopp än beskattningsårets överskott beräknat på det sätt som anges i 19 d §.
Av 24 kap. 25 b § framgår hur det minskade avdraget för negativt räntenetto förhåller sig till de ökade underskottsavdragen. Lag (2020:1077).
Prop. 2020/21:23: Paragrafen är ny och anger en beloppsgräns för de ökade avdragen för koncernbidragsspärrade underskott för ett företag som ska öka dessa avdrag enligt de nya bestämmelserna om justering av avdrag för koncernbidragsspärrade underskott, och som även ska minska avdraget för negativt räntenetto. Detta kommer till uttryck genom att det anges vad skillnaden mellan de ökade avdragen för koncernbidragsspärrade underskott och det minskade avdraget för negativt räntenetto som högst får uppgå till.
Paragrafen ...
19 d §
Vid tillämpning av 19 b eller 19 c § ska beskattningsårets överskott beräknas före minskningen av avdrag för negativt räntenetto enligt 24 kap. 25 a § samt utan hänsyn till avdragen för underskott enligt 19 a § eller till sådana mottagna koncernbidrag som ska tas upp enligt 35 kap. I överskottet ska dock koncernbidrag räknas med i samma utsträckning som följer av 19 §. Lag (2020:1077).
Begränsningar vid konkurs, ackord, företagsrekonstruktion, skuldsanering, F-skuldsanering och nedskrivning av relevanta kapitalinstrument
Prop. 2020/21:23: Paragrafen är ny och anger hur beskattningsårets överskott ska beräknas vid tillämpning av 19 b eller 19 c §§. Paragrafen är föranledd av 19 a § och 24 kap. 25 a §.
I 19 a § anges att företag under vissa förutsättningar ska öka avdragen för koncernbidragsspärrade underskott. I 24 kap. 25 a § anges att företag som omfattas av 19 a § under vissa förutsättningar även ska minska avdraget för negativt räntenetto. Justeringarna ska antingen göras i form av att underskottsavdragen ...
20 §
Om den skattskyldige är eller har varit försatt i konkurs, får underskott som uppkommit före konkursen inte dras av.
Om konkursen läggs ned på grund av att borgenärerna har fått full betalning, ska avdrag göras för underskott som på grund av konkursen inte har kunnat dras av tidigare. Lag (2007:1419).
21 §
Om den skattskyldige eller ett svenskt handelsbolag som den skattskyldige är delägare i får ackord utan konkurs, skuldsanering, F-skuldsanering eller en skulduppgörelse i en under företagsrekonstruktion fastställd rekonstruktionsplan, ska avdrag för underskott minskas med ett belopp som motsvarar summan av de skulder i näringsverksamheten som fallit bort genom ackordet, skuldsaneringen, F-skuldsaneringen eller skulduppgörelsen.
Om den skattskyldige får nedskrivning av relevanta kapitalinstrument utanför resolution enligt 6 kap. lagen (2015:1016) om resolution, ska avdrag för underskott minskas med ett belopp som motsvarar summan av nedskrivningarna av kapitalinstrumenten. Lag (2022:987).
Prop. 2020/21:19: I paragrafen finns en bestämmelse om begränsning av avdragsrätten för tidigare års underskott vid ackord.
I andra stycket, som är nytt, införs en bestämmelse med innebörden att om den skattskyldige får nedskrivningar av relevanta kapitalinstrument utanför resolution ska avdrag för underskott minskas med ett belopp som motsvarar summan av nedskrivningarna av kapitalinstrumenten.
Med relevanta kapitalinstrument avses övriga primärkapitalinstrument och ...
- RÅ 2007:87:Ett aktiebolags underskott har begränsats sedan ett handelsbolag som aktiebolaget har del i fått ackord. Vid beräkning av kapitalvinst med anledning av att andelen avyttrats skall anskaffningsutgiften för andelen minskas med belopp som dragits av som aktiebolagets del av handelsbolagets underskott. Ackordet har inte ansetts böra påverka detta belopp. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Begränsningar efter återkallelse av ett godkännande för tonnagebeskattning
21 a §
Om ett godkännande för tonnagebeskattning har återkallats enligt 13 a kap. 10 § första stycket 2–4 skatteförfarandelagen (2011:1244), får underskott som har uppkommit i den kvalificerade rederiverksamheten det beskattningsår då beslutet om återkallelse meddelades eller under de tidigare beskattningsår som återkallelsen omfattar inte dras av. Lag (2016:887).
Begränsningar efter överlåtelser av andelar i statliga kreditinstitut
22 §
Om staten äger samtliga andelar i ett sådant institut som avses i 3 § den upphävda lagen (1993:765) om statligt stöd till banker och andra kreditinstitut, och om staten överlåter sådana andelar, får underskott som uppkommit hos institutet före det beskattningsår då överlåtelsen skedde inte dras av. Lag (2004:438).
Prop. 2003/04:99: Med hänsyn till den nya definitionen av kreditinstitut i 2 kap. 4 a § har i paragrafen uttrycket kreditinstitut ersatts med institut.
Avdrag efter ombildningar
23 §
Vid ombildningar enligt 8 kap.sparbankslagen (1987:619) tar det övertagande bankaktiebolaget över den överlåtande sparbankens rätt att dra av underskott enligt detta kapitel.
Vid sådana ombildningar av ekonomiska föreningar till aktiebolag som avses i 42 kap. 20 § tar det aktiebolag vars aktier skiftas ut över den ekonomiska föreningens rätt att dra av underskott enligt detta kapitel. Lag (2000:1341).
Hänvisningar
24 §
I 14 kap.17 och 18 §§ finns bestämmelser om avdrag för underskott om ett aktiebolag eller en ekonomisk förening överlåter sin näringsverksamhet eller sina tillgångar till staten, en kommun eller till ett bolag som helt eller till övervägande del innehas direkt eller indirekt av staten eller en kommun.
I 37 kap.21-26 och 28 §§, 38 kap.17-17 b §§ samt 38 a kap.17-19 §§ finns bestämmelser om behandlingen av avdrag för underskott vid kvalificerade fusioner och fissioner, vid verksamhetsavyttringar respektive vid partiella fissioner. Lag (2006:1422).
Prop. 2006/07:2: I paragrafen tas in en hänvisning till de nya bestämmelserna om avdrag för underskott vid verksamhetsavyttringar och partiella fissioner.
AVD. VI INKOMSTSLAGET KAPITAL
41 kap. Grundläggande bestämmelser för inkomstslaget kapital
Kapitel 41 inleder den del av inkomstskattelagen som är ägnat åt inkomstslaget kapital.
För att en inkomst eller utgift ska beskattas i detta inkomstslag måste den skattskyldige vara en fysisk person eller ett dödsbo, inkomsten får inte vara aktuell för beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet och någon av förutsättningarna i 1 – 3 §§ måste vara uppfyllt. Om någon av de två första förutsättningarna brister ska beskattningen ske i inkomstslaget näringsverksamhet, brister tredje förutsättningen sker beskattningen i inkomstslaget tjänst.
1 - 3 §§ sätter ramarna för inkomstslaget kapital. Enligt 4 – 5 §§ ska vissa inkomster som typiskt sett ska beskattas som inkomst av kapital istället beskattas i inkomstslaget tjänst. 6- 7 §§ tar upp inkomster som byter karaktär och därmed inkomstslag 8 – 11 §§ tar upp beskattningstidpunkten 12 § beskriver berääkning av överskott
Översikt över kapitel om inkomstslaget kapital:
- Kapitel 41
- Grundläggande bestämmelser samt vad som ska tas upp i inkomstslaget kapital, sätter ramarna för inkomstslaget.
- Kapitel 42
- Vad som skall tas upp och dras av inom ramarna för ramarna av inkomstslaget.
- Kapitel 43
- Har upphört att gälla
- Kapitel 44-55
- Hur kapitalvinster och kapitalförluster vid försäljning och liknande ska hanteras.
Avgränsningen av inkomstslaget
1 §
Till inkomstslaget kapital räknas inkomster och utgifter
- på grund av innehav av tillgångar och skulder, och
- i form av kapitalvinster och kapitalförluster.
Till inkomstslaget kapital räknas inte inkomster och utgifter som räknas till inkomstslaget näringsverksamhet.
En inkomst (eller utgift) tas upp i detta inkomstslag då den uppfyller någon av strecksatserna och inte ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet. Man bör börja med att kontrollera om inkomsten ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet, och först efter att man konstaterat att den inte gör det, pröva förutsättningarna för kapital.
Inkomsten beskattas som inkomst av kapital om den skattskyldige t.ex. tillfälligt hyr ut sin båt, får utdelning på aktier, gör en vinst vid försäljning (se dock undantag i 52 kap. 2 §) eller har utgifter för ränta.
Paragrafens första strecksats, om inkomster och utgifter på grund av tillgångar och skulder, handlar om löpande avkastning, t.ex. ränteintäkter och -utgifter. Andra strecksatsen handlar istället om kapitalvinster och kapitalförluster, som behandlas närmare under 2 §.
Om inkomsten inte ska tas upp i näringsverksamhet men inte heller uppfyller förutsättningarna för att tas upp i inkomstslaget kapital ska den tas upp som inkomst av tjänst.
- HFD 2019:52:Ett aktiebolag avser att mot var och en av bolagets verksamhetsgrenar emittera en serie preferensaktier. Aktier i respektive serie kommer att förvärvas av de som arbetar i verksamhetsgrenen och utdelningen på aktierna bestämmas utifrån resultatet i den. Utdelningen har ansetts utgöra ersättning för en arbetsprestation som ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- RÅ 2002:80:Ersättning som utges vid överlåtelse av ett utgivningsbevis för en tidning från de fysiska personer som äger beviset till det av dem ägda bolaget där tidningsutgivningen bedrivs har ansetts skola beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2023:18:Vid inkomstbeskattningen ska inkomster och utgifter som föranleds av själva innehavet av en privatbostadsfastighet inte räknas till inkomstslaget näringsverksamhet. Fråga om beskattning av en s. k. bed and breakfastverksamhet.
- HFD 2018:27:Ett avtal varigenom den nyttjanderätt som ingår i en bostadsrätt utvidgas till att avse även en garageplats har inte ansetts innebära att bostadsrätten ska anses avyttrad. Även fråga om förutsättningar för att meddela förhandsbesked.
- RÅ 2009:79:Ersättning från en hyresvärd till en bostadshyresgäst för att denne avstår från sin hyresrätt har ansetts skattepliktig. Inkomsttaxering 2006.
- HFD 2020:1:Riktad utdelning till delägare i fåmansföretag har inte medfört annan beskattning än den som följer av 57 kap. inkomstskattelagen.
- RÅ 2008:66:Ersättning vid försäljning av aktier har i visst fall beskattats som inkomst av tjänst. Inkomsttaxering 1999 och eftertaxering för 2000, 2002 och 2003 för inkomst samt skattetillägg. Ersättning enligt lagen (1989:479) om ersättning för kostnader i ärenden och mål om skatt, m.m.
- HFD 2021:30:Vid återbetalning av ett s.k. boandelslån ska skillnaden mellan återbetalat belopp och lånat belopp anses utgöra en avdragsgill ränteutgift endast till den del det återbetalade beloppet följer av villkoren i låneavtalet och kan beräknas på grundval av detta. Kapitalvinst eller kapitalförlust som kan uppkomma vid återbetalning av lånet i övrigt ska inte tas upp eller dras av i inkomstslaget kapital. Förhandsbesked om inkomstskatt.
2 §
Med kapitalvinst och kapitalförlust i inkomstslaget kapital avses
- vinst och förlust vid avyttring av tillgångar,
- kursvinst och kursförlust vid betalning av skulder i utländsk valuta, och - vinst och förlust på grund av förpliktelser enligt terminer, köp- eller säljoptioner och liknande avtal.
Som kapitalvinst behandlas också återfört avdrag för kapitalförlust vid konkurs enligt 44 kap. 34 § tredje stycket.
För att räknas som vinst eller förlust måste förändringen ha tagit sig ett konkret uttryck, och beskattas först då de realiseras. Det räcker inte att t.ex. en aktie har sjunkit i värde från att man köpte den, förlusten måste ha realiserats genom försäljning. Att vinsten eller förlusten har realiserats innebär inte att beskattning eller avdrag automatiskt får ske, det beror på andra faktorer. Realiseringen är däremot en förutsättning för att beskattning eller avdrag ska kunna bli aktuellt.
- HFD 2015:24:Inlösen av kvalificerade andelar i en juridisk person med hemvist i annan stat än avtalsstaterna har ansetts utgöra avyttring vid tillämpning av artikel 13 § 4 i skatteavtalet med Schweiz. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2018:27:Ett avtal varigenom den nyttjanderätt som ingår i en bostadsrätt utvidgas till att avse även en garageplats har inte ansetts innebära att bostadsrätten ska anses avyttrad. Även fråga om förutsättningar för att meddela förhandsbesked.
- HFD 2021:30:Vid återbetalning av ett s.k. boandelslån ska skillnaden mellan återbetalat belopp och lånat belopp anses utgöra en avdragsgill ränteutgift endast till den del det återbetalade beloppet följer av villkoren i låneavtalet och kan beräknas på grundval av detta. Kapitalvinst eller kapitalförlust som kan uppkomma vid återbetalning av lånet i övrigt ska inte tas upp eller dras av i inkomstslaget kapital. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2013:3:Fråga om beviskrav för rätt till avdrag för kapitalförlust. Inkomsttaxering 2009.
- RÅ 2008:46:En kapitalförlust vid avyttring av en regressfordran mot ett aktiebolag som upplösts efter konkurs har ansetts avdragsgill. Inkomsttaxering 2003.
- RÅ 2010:113:En anställd har förmånsbeskattats vid förvärv av aktier. I enlighet med de villkor som gäller måste han lämna tillbaka aktierna utan ersättning när han slutar sin anställning. Förlusten har hänförts till inkomstslaget kapital. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
3 §
Till inkomstslaget kapital räknas också
- återfört avdrag för avsättning till ersättningsfond och särskilt tillägg i den omfattning som anges i 31 kap.21 och 22 §§,
- fördelningsbelopp vid räntefördelning i enlighet med bestämmelserna i 42 kap. 9 §,
- avdrag som motsvarar inkomst av ränteförmån i enlighet med bestämmelserna i 42 kap. 11 §,
- underskott av näringsverksamhet i den utsträckning som följer av 42 kap. 33 §, 45 kap. 32 § och 46 kap. 17 §,
- underskott av avslutad näringsverksamhet i den utsträckning som följer av 42 kap. 34 §,
- avdrag för uppskovsbelopp och återfört uppskovsbelopp enligt 47 kap. i den utsträckning som följer av 45 kap. 33 §, 46 kap. 18 § och 48 kap.,
- premier för pensionsförsäkringar och inbetalningar på pensionssparkonton i den utsträckning som följer av 59 kap. 15 §, och
- investeraravdrag och återfört investeraravdrag enligt 43 kap.Lag (2020:1068).
Den uppräknade listan är sådant som inte är löpande kapitalavkastning eller kapitalvinst, men som trots det ändå ska tas upp i inkomstslaget kapital.
Prop. 2007/08:27: Paragrafen innehåller en uppräkning av företeelser som inte utgör löpande avkastning på kapital eller kapitalvinst men som ändå räknas till inkomstslaget kapital. I sjätte punkten läggs schablonintäkt enligt 47 kap. 11 b § till.
Prop. 2006/07:19: I paragrafen finns en uppräkning av företeelser som inte utgör löpande avkastning på kapital eller kapitalvinst men som ändå räknas till inkomstslaget kapital. Uppskovssystemet är alltjämt en del av inkomstslaget kapital. I sjätte punkten görs dock ändringar som betingas av att samtliga beräkningar enligt de nya uppskovsreglerna sker i nominella belopp och inte i kvotdelar som tidigare. Hänvisning måste därför ske till lagrum där kvotering av kapitalvinst sker i förekommande fall.
Prop. 2009/10:33: I paragrafen finns en uppräkning av företeelser som inte utgör löpande avkastning på kapital eller kapitalvinst men som ändå räknas till inkomstslaget kapital. I sjätte punkten stryks det särskilda tillägget i 47 kap.
4 §
Utdelningar och kapitalvinster på delägarrätter i företag som är eller har varit fåmansföretag eller därmed likställt företag räknas enligt 57 kap. 2 § i viss utsträckning till inkomstslaget tjänst.
Kapitalvinster på andelar i svenska handelsbolag räknas enligt 50 kap. 7 § i viss utsträckning till inkomstslaget tjänst.
Det här är i praktiken inte självständig regel, utan är främst en påminnelse om att delar av inkomsten från fåmansföretag ska tas upp i inkomstslaget tjänst istället för kapital
5 §
Avyttring av sådana tillgångar som avses i 52 kap. räknas i de fall som anges i 10 kap. 1 § inte till inkomstslaget kapital utan till inkomstslaget tjänst. Avskattning vid karaktärsbyte
Precis som 4 § är det här inte självständig regel, utan främst en påminnelse om att inkomster från hobby beskattas i inkomstslaget tjänst.
52 kap. behandlar bland annat försäljning av personliga tillgångar. Inkomst av dessa tas upp i inkomstslaget kapital till den del de överstiger 50 000 (52 kap. 2 §) och inte är inkomst av näringsverksamhet. Har däremot egendomen införskaffats för att behandlas av den skattskyldige eller vinsten främst beror på att denne tillverkat eller behandlat egendomen ska detta enligt 10 kap. istället tas upp som inkomst av tjänst.
En bilintresserad som självständigt men utan vinstsyfte köper en bil och modifierar den beskattas t.ex. inte för en eventuell vinst i kapital, utan i inkomstslaget tjänst.
6 §
Om det inträffar något som gör att ägaren av en tillgång, för det fall att han skulle avyttra den, inte längre ska beskattas för avyttringen i inkomstslaget kapital utan i inkomstslaget näringsverksamhet, ska tillgången anses ha avyttrats mot en ersättning som motsvarar marknadsvärdet (avskattning). Om tillgångens marknadsvärde överstiger dess omkostnadsbelopp ska den - om den skattskyldige begär det - inte avskattas.
I 14 kap. 16 § finns bestämmelser om vilket anskaffningsvärde tillgången anses ha i inkomstslaget näringsverksamhet. Lag (2007:1419). Privatbostadsfastighet som varit näringsfastighet
7 §
Om en näringsfastighet blir privatbostadsfastighet, ska ränteutgifter som avser fastigheten dras av i inkomstslaget kapital till den del de avser tid efter övergången. Har räntor som avser tid efter övergången betalats före övergången, behandlas de som om de betalats omedelbart efter övergången. Motsvarande gäller för ränteinkomster och hyresinkomster.
Första stycket tillämpas också om en näringsbostadsrätt blir privatbostadsrätt. Lag (2007:1419).
Beskattningstidpunkten
Huvudregler
8 §
Inkomster ska tas upp som intäkt det beskattningsår då de kan disponeras.
Sådana räntor på tillgodohavanden i kreditinstitut och som tillgodoräknas insättaren per den 31 december anses disponibla den dagen. Lag (2020:1034).
Kapitalinkomster behandlas enligt kontantprincipen. Inkomster ska tas upp till beskattning det år då de kan disponeras, även om de tjänats in detta eller tidigare år. En inkomst som uppstår men inte kan disponeras tas inte upp till beskattning förrän det år då den kan disponeras.
Med inkomst syftas enbart på löpande inkomster, för kapitalvinst vid försäljning och liknande, se kap. 44.
Prop. 2019/20:195: I paragrafen finns bestämmelser om beskattningstidpunkten.
Ändringen i andra stycket innebär att hänvisningen till lagen om inlåningsverksamhet tas bort och är en följd av att den lagen upphävs.
Prop. 2003/04:99: Se kommentaren till 13 kap. 7 §.
Prop. 2003/04:99 Övergångsbestämmelserna i lagen (2003:1102) om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229).
- RÅ 2009:68:Fråga om aktieägare i fåmansföretag ska beskattas för bortgiven rätt till aktieutdelning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
9 §
Utgifter ska dras av som kostnad det beskattningsår då den skattskyldige betalar dem eller på något annat sätt har kostnaderna.
Förskottsräntor ska dras av som kostnad det beskattningsår då de betalas bara till den del de avser tid intill utgången av januari månad året efter beskattningsåret. Den återstående delen ska dras av som kostnad med lika belopp varje beskattningsår under resten av den tid som förskottsbetalningarna avser.
I 42 kap. 34 § finns bestämmelser om när sådana underskott som avses i 3 § 5 ska dras av. Lag (2007:1419).
Även utgifter behandlas enligt kontantprincipen. Med utgifter syftas enbart på löpande utgifter, för kapitalförlust vid försäljning och liknande, se kap. 44.
Kapitalvinster och kapitalförluster
10 §
Bestämmelserna i 8 och 9 §§ gäller inte kapitalvinster och kapitalförluster. För sådana vinster och förluster finns bestämmelser om beskattningstidpunkten i 44 kap.26-32 §§ och 54 kap. 5 §.
Räntekompensation
11 §
Räntekompensation som enligt 42 kap. 8 § behandlas som ränta ska dras av som kostnad det beskattningsår då räntan enligt skuldebrevet ska betalas. Om förvärvaren i sin tur avyttrar skuldebrevet innan räntan ska betalas, ska räntekompensationen dock dras av som kostnad redan det beskattningsår då denna avyttring ska tas upp som intäkt.
Av 42 kap. 24 a § framgår att förvärvaren av ett skuldebrev i vissa fall inte får dra av räntekompensation som kostnad om skuldebrevet har förvarats på förvärvarens investeringssparkonto. Lag (2011:1271).
Resultatet
12 §
Överskott eller underskott ska beräknas genom att intäktsposterna minskas med kostnadsposterna. För underskott som uppkommer vid beräkningen tillämpas bestämmelserna om skattereduktion i 67 kap.2 och 10 §§. Lag (2009:197).
Kapitalinkomster och -utgifter delas inte upp i enheter beroende på källan. Istället minskas de totala intäkterna inom inkomstslaget med de totala kostnaderna. Överskott beskattas till 30%. I vissa undantagsfall undantas en del av överskottet från beskattningen. Uppstår underskott är det inte möjligt att spara till senare år. Däremot är det möjligt att minska skatten på inkomster från näringsverksamhet och tjänst genom att räkna av underskott av kapital enligt beloppsgränserna i 52 kap. 10 §.
42 kap. Vad som ska tas upp och dras av i inkomstslaget kapital
Kapitlet hanterar en rad specifika situationer och hur dessa ska beskattas, t.ex. i vilken utsträckning utdelning av privat pensionssparande beskattas (4 §). Kapitlet behandlar främst om löpande avkastning. För kapitalvinster och kapitalförluster se även kap. 44 – 55.
Vissa paragrafer tillämpas även i inkomstslaget näringsverksamhet, i de fallen är det angivet i kommentaren till respektive paragraf.
Ändrad: SFS 2006:619 (Beskattning av europakooperativ), 2018:722 (En ny lag om ekonomiska föreningar), 2015:775 (Budgetpropositionen för 2016), 2005:1142 (Skattefrågor med anledning av tjänstepensionsdirektivet), 1999:1230 (Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande), 2022:987 (En ny lag om företagsrekonstruktion), 2006:1422 (Genomförande av ändringar i fusionsdirektivet), 2011:1271 (Budgetpropositionen för 2012), 1999:1230 (Följdändringar med anledning av införandet av socialförsäkringsbalken), 1999:1230 (Inkomstskattelagen), 2018:1162 (Återbetalning av medlemsinsatser i arbetskooperativ), 2016:115 (Modernisering av lagen om ekonomiska föreningar), 2016:683 (Skuldsanering – bättre möjligheter för överskuldsatta att starta om på nytt), 2007:1419 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 1999:1230 (Avskaffad statlig fastighetsskatt, m.m.), 2005:1136 (Vissa skattefrågor med anledning av ny aktiebolagslag, m.m.), 2008:1322 (Beskattning av vinster på utländska premieobligationer, m.m.), 2024:1177 (Avtrappat ränteavdrag för lån utan säkerhet), 2013:569 (Förvaltare av alternativa investeringsfonder)
Huvudregler
1 §
Ränteinkomster, utdelningar, inkomster vid uthyrning av privatbostäder och alla andra inkomster på grund av innehav av tillgångar samt kapitalvinster ska tas upp som intäkt, om inte något annat anges i detta kapitel eller i 8 kap.
Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska dras av som kostnad, om inte något annat anges i detta kapitel eller i 9 eller 60 kap. Kapitalförluster ska dras av även om de inte är sådana utgifter. Lag (2024:1177).
Enligt huvudregeln är all löpande avkastning samt kapitalvinster skattepliktiga. I det här kapitlet listas vissa undantag, men undantag finns även i kap. 8 (generella undantag från skatteplikt som gäller alla inkomstslag) samt kap. 43(utdelningar och kapitalvinter på andelar i onoterade företag), samt eventuellt undantag enligt 3 §.
Beskattningen sker även om inkomsten består av annat än pengar. Det blir aktuellt framförallt då utdelning sker i form av nya aktier, optioner eller liknande. I de fallen tillämpas 61 kap., som handlar om värderingen av inkomster i annat än pengar.
Om utdelningen sker i form av aktier inom en koncern, se 16 – 16 a §§ angående eventuell skattefrihet (lex Asea).
Prop. 2005/06:40: I bestämmelsen anges vad som skall tas upp som intäkt och vad som skall dras som kostnad i inkomstslaget kapital. Det hänvisas till att undantag kan gälla om det anges i vissa kapitel. Bestämmelsen i första stycket ändras bara genom att hänvisningen till 43 kap. tas bort.
3§ I paragrafen finns hänvisningar till andra kapitel i inkomstskattelagen beträffande bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster. ...
Prop. 2007/08:24: I andra stycket görs en hänvisning till att det i tredje stycket finns ett undantag från bestämmelsen om att begränsat skattskyldiga inte får dra av ränteutgifter som inte är utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster.
I ett nytt tredje stycke införs en bestämmelse om att begränsat skattskyldiga under vissa förutsättningar ska få dra av även sådana ränteutgifter som inte är utgifter för att förvärva eller bibehålla inkomster. En första förutsättning är att det är fråga ...
Prop. 2008/09:182: Ändringen i tredje stycket innebär att utomlands bosatta artister m.fl. som väljer att bli beskattade enligt inkomstskattelagen, under vissa förutsättningar, ska kunna få rätt till avdrag för ränteutgifter. I tredje styckets första och tredje strecksats görs även en redaktionell ändring.
- HFD 2013:43:Fråga om en företagsägare som bildar en stiftelse ska beskattas med anledning av den överföring av kapital som sker vid stiftelsebildningen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2002:92:En teckningsrätt, som löpt ut utan att utnyttjas för teckning av aktie, har ansetts avyttrad. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2004:1:Ägare av två aktiebolag skall beskattas för utdelning när det ena bolaget för över egendom till underpris till det andra bolaget och förutsättningar för undantag från uttagsbeskattning inte föreligger. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2009:79:Ersättning från en hyresvärd till en bostadshyresgäst för att denne avstår från sin hyresrätt har ansetts skattepliktig. Inkomsttaxering 2006.
- RÅ 2003:75:Att innehavare av A-aktier vid ändring av en bolagsordning, som innebär att rösträttsskillnaden mellan A- och B- aktier utjämnas, skulle kompenseras genom att vederlagsfritt erhålla teckningsoptioner har inte ansetts medföra några omedelbara beskattningskonsekvenser. Förhandsbesked angående inkomstskatt
- HFD 2013:6:Medlem i en bostadsrättsförening har inte medgetts avdrag för ränta som betalats till föreningen för lån som tagits för fullgörande av insatsskyldigheten. Inkomsttaxering 2009.
- HFD 2021:27:En avgift som en kreditgivare betalar till ett bolag som bedriver låneförmedling via en digital plattform har inte ansetts vara en förvaltningsutgift utan en avdragsgill kostnad i inkomstslaget kapital. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2021:30:Vid återbetalning av ett s.k. boandelslån ska skillnaden mellan återbetalat belopp och lånat belopp anses utgöra en avdragsgill ränteutgift endast till den del det återbetalade beloppet följer av villkoren i låneavtalet och kan beräknas på grundval av detta. Kapitalvinst eller kapitalförlust som kan uppkomma vid återbetalning av lånet i övrigt ska inte tas upp eller dras av i inkomstslaget kapital. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- RÅ 2009:47:Fråga om skattemässiga konsekvenser vid återbetalning av villkorat aktieägartillskott (I och II). Inkomsttaxering 2000 och 2004.
- RÅ 2003:48:Årlig avkastning på s.k. aktieobligationer har ansetts utgöra ränta till den del den beräknas efter en fast räntesats och annan inkomst på grund av innehav av tillgångar till den del den är beroende av förändringar av ett visst aktieindex. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2019:52:Ett aktiebolag avser att mot var och en av bolagets verksamhetsgrenar emittera en serie preferensaktier. Aktier i respektive serie kommer att förvärvas av de som arbetar i verksamhetsgrenen och utdelningen på aktierna bestämmas utifrån resultatet i den. Utdelningen har ansetts utgöra ersättning för en arbetsprestation som ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- RÅ 2002:78:I samband med ett aktiebyte har den som avyttrat kvalificerade aktier anställts hos den som förvärvat dessa, varvid avtalats att den anställde hade att utge skadestånd motsvarande värdet av en del av de vederlagsaktier som han erhållit, om han inom viss tid lämnade sin anställning. Avyttringen av vederlagsaktierna har skattemässigt bedömts som en partiell återgång av aktiebytet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Hänvisningar
2 §
I inkomstslaget kapital tillämpas bestämmelserna i inkomstslaget näringsverksamhet om
- mervärdesskatt i 15 kap. 6 §, 16 kap. 16 § och 19 kap. 14 §,
- utgifter för representation i 16 kap. 2 §,
- utländsk skatt i 16 kap.18 och 19 §§,
- förvärv av tillgångar till underpris i 23 kap. 11 §,
- återföring av avdrag för avsättning till ersättningsfond och särskilt tilllägg i 31 kap.21 och 22 §§, och
- avdrag för respektive avräkning av skatt i 37 kap. 30 a §, 38 kap. 20 § och 38 a kap. 22 §. Lag (2006:1422).
Prop. 2006/07:2: Ändringen innebär att uppräkningen kompletteras med en ny strecksats med en hänvisning till bestämmelserna om fiktiv avräkning av och avdrag för skatt i 37 kap. 30 a §, 38 kap. 20 § och 38 a kap. 22 §.
3 §
Bestämmelser om att en fastighet som överlåts till en juridisk person eller ett svenskt handelsbolag i vissa fall anses avyttrad finns i 8 kap. 2 § andra stycket.
Bestämmelser om kapitalvinster och kapitalförluster finns i 44–54 kap. och 57 kap.21 och 22 §§.
Bestämmelser om insättningsgaranti och investerarskydd finns i 55 kap.
Bestämmelser om värdering av inkomster i annat än pengar finns i 61 kap.Lag (2017:625).
Pensionsförsäkringar och pensionssparkonton
4 §
Inkomster som hänför sig till tillgångar på sådant pensionssparkonto som avses i 1 kap. 2 § lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande ska inte tas upp. Utgifter och kapitalförluster som avser tillgångarna får inte dras av. I lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel finns bestämmelser om avkastningsskatt på tillgångar på sådana konton.
Ränta på förfallna men inte utbetalda belopp från sådan pensionsförsäkring eller annan försäkring som avses i 9 § andra stycket lagen om avkastningsskatt på pensionsmedel ska inte heller tas upp. Lag (2011:1271).
5 §
Premie för pensionsförsäkring och inbetalning på pensionssparkonto ska dras av i den omfattning som anges i 59 kap.Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:19: I paragrafen definieras vad som menas med ersättningsbostad. Bestämmelsen i andra stycket har lagts till som en femte punkt i första stycket. Genom ändringen framgår det att även en bostadsrätts karaktär skall bedömas vid tidpunkten för förvärvet.
Förvaltningsutgifter
6 §
Förvaltningsutgifter får inte dras av. Lag (2015:775).
Förvaltningsutgifterna räknas samman och dras av till den del de sammanlagt överstiger 1000kr under beskattningsåret.
Förvaltningsutgift ska inte behandlas ihop med förvaltningskostnad. Förvaltningskostnad är vanligen begreppet för avgifter för förvaltning av fonder. Det handlar om ett betydligt snävare begrepp än vad som syftas på i paragrafen.
Utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster ska fortfarande dras av som kostnad enligt 1 §, denna paragraf innebär bara att de utgifter som innebär förvaltningsutgifter enbart får dras av till den del de överstiger 1000kr.
Som förvaltningsutgifter räknas utgift för bankfack för förvaring av värdehandlingar, depåavgift till bank, datorprogram och tidskrifter i samband med omfattande värdepappershandling m.m.
Som förvaltningsutgift räknas inte deklarationshjälp, avgift för bankgiro, bankgarantiavgift, courtage m.m.
- HFD 2021:27:En avgift som en kreditgivare betalar till ett bolag som bedriver låneförmedling via en digital plattform har inte ansetts vara en förvaltningsutgift utan en avdragsgill kostnad i inkomstslaget kapital. Förhandsbesked om inkomstskatt.
Avdrag för ränteutgifter
6 a §
Ränteutgifter ska dras av bara i den utsträckning som följer av 6 b-6 g och 8 §§.
Begränsat skattskyldiga ska dra av ränteutgifterna bara om dessa är utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster. Begränsat skattskyldiga som avses i 3 kap. 18 § första stycket 1, 2 eller 3 ska dock även dra av ränteutgifter som inte är utgifter för att förvärva och bibehålla inkomster, om
- ränteutgifterna inte har kunnat dras av i hemlandet,
- den skattskyldige är bosatt i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),
- den skattskyldiges överskott av förvärvsinkomster i Sverige och i andra länder, uteslutande eller så gott som uteslutande, utgörs av överskott av förvärvsinkomster i Sverige, och
- ränteutgifterna har betalats under den tid som den skattskyldige varit bosatt i en stat inom EES. Lag (2024:1177).
6 b §
Ränteutgifter för lån som lämnas av kreditinstitut eller kreditgivare med tillstånd enligt lagen (2016:1024) om verksamhet med bostadskrediter ska dras av, om
- lånet har lämnats mot panträtt i fast egendom, tomträtt eller bostadsrätt eller liknande rätt, eller om det är förenat med motsvarande rätt i byggnad som inte hör till en fastighet, eller
- lånet avser finansiering av ny-, till- eller ombyggnad av en byggnad och avsikten är att lånet ska omvandlas till ett sådant lån som avses i 1 när byggnationen är slutförd.
Första stycket tillämpas också på lån som lämnas av en utländsk långivare som
- driver en verksamhet som motsvarar den verksamhet som avses i lagen om verksamhet med bostadskrediter, och
- står under betryggande tillsyn av en myndighet i det land där den har sitt säte. Lag (2024:1177).
6 c §
Ränteutgifter för lån som lämnas av kreditinstitut eller värdepappersbolag ska dras av om lånet är förenat med säkerhet i
- finansiella instrument som är upptagna till handel på en reglerad marknad, eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES),
- finansiella instrument som handlas på en MTF-plattform inom EES, eller
- andelar i en värdepappersfond eller en specialfond.
Första stycket tillämpas också på lån som lämnas av en utländsk långivare som driver värdepappersrörelse, och som
- driver verksamhet som motsvarar den verksamhet som avses i 2 kap. 2 § första stycket 2 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, och
- står under betryggande tillsyn av en myndighet i det land där den har sitt säte. Lag (2024:1177).
6 d §
Ränteutgifter ska dras av för lån som lämnats av pantbank med tillstånd enligt pantbankslagen (1995:1000).
Första stycket tillämpas även på lån som lämnas av en utländsk långivare som
- driver verksamhet som motsvarar sådan pantbanksverksamhet som avses i 1 § pantbankslagen, och
- står under betryggande tillsyn av en myndighet i det land där den har sitt säte. Lag (2024:1177).
6 e §
Ränteutgifter för lån som finansierar förvärv av ett fordon, en båt, ett skepp eller ett luftfartyg ska dras av, om
- säljaren och långivaren är näringsidkare,
- lånet är förenat med säkerhet i fordonet, båten, skeppet eller luftfartyget, och
- fordonet, båten, skeppet eller luftfartyget och låntagaren kan identifieras genom uppgifter i kreditavtalet.
I fråga om ett fordon, ett skepp eller ett luftfartyg gäller första stycket bara om fordonet, skeppet eller luftfartyget är registrerat på låntagaren eller en medlåntagare
- i vägtrafikregistret enligt 5 § lagen (2019:370) om fordons registrering och användning,
- i fartygsregistret enligt 2 kap. 1 § sjölagen (1994:1009),
- i luftfartygsregistret enligt 1 kap. 6 § luftfartslagen (2010:500), eller
- i ett motsvarande register i en annan stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Lag (2024:1177).
6 f §
Ränteutgifter för lån som avses i 6 b-6 e §§ ska dras av bara om långivaren
- hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet,
- hör hemma i en stat som har ingått ett skatteavtal med Sverige som innehåller en artikel om informationsutbyte, eller
- har ett fast driftställe i en sådan stat som avses i 1 eller 2 och lånet hänför sig till det fasta driftstället. Lag (2024:1177).
6 g §
Belopp som behandlas som ränta enligt 7 eller 11 § eller 44 kap. 39 § ska dras av bara om det avser utgift för sådant lån som avses i 6 b-6 f §§.
Belopp som behandlas som ränta enligt 8 § och tomträttsavgäld ska dras av. Lag (2024:1177).
Belopp som behandlas som ränta
Ersättning när lån återbetalas i förtid
7 §
Om en låntagare vid förtida inlösen av lån betalar ersättning till långivaren för utebliven ränta, ska denna ersättning behandlas som ränta. Lag (2007:1419).
Prop. 2003/04:19: I första och sista stycket har datumen för bosättningskravet respektive tidsintervallet för utgifter för bl.a. nybyggnad, ändrats till den 2 maj.
Räntekompensation
8 §
Räntekompensation som förvärvaren av ett skuldebrev betalar till överlåtaren för upplupen men inte förfallen ränta behandlas som ränta.
Första stycket tillämpas också vid förvärv av marknadsnoterade andelar i en värdepappersfond eller en specialfond som bara innehåller svenska fordringsrätter. Lag (2013:569).
Prop. 2003/04:19: I paragrafen har tidpunkten för att uppfylla bosättningskravet i fråga om ersättningsbostaden ändrats till den 2 maj året efter avyttringsåret.
Räntefördelningsbelopp
9 §
Fördelningsbelopp som vid räntefördelning ska dras av i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 33 kap., ska tas upp i inkomstslaget kapital. Fördelningsbelopp som ska tas upp i inkomstslaget näringsverksamhet, ska dras av i inkomstslaget kapital. Lag (2007:1419).
Skatteverket förklarar räntefördelning i sina vanliga frågor
Prop. 2003/04:19: I andra stycket har datumet för bosättningskravet ändrats till den 2 maj.
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser När det gäller uppskovsavdrag vid bostadsbyte tillämpas de nya bestämmelserna första gången vid 2004 års taxering. Det innebär att de nya reglerna kan tillämpas av den som avyttrar en ursprungsbostad under år 2003. Eftersom ersättningsbostaden får förvärvas tidigast året före det år då den skattskyldige avyttrar ursprungsbostaden kommer de nya reglerna att omfatta ...
Livränta och liknande utbetalningar
10 §
Bestämmelser om i vilken utsträckning ersättningar i form av livränta och liknande utbetalningar för avyttrade tillgångar räknas som ränta finns i 44 kap.35 och 37-39 §§. Lag (2024:1177).
Ränteförmån
11 §
Ett belopp som motsvarar värdet enligt 61 kap.15-17 §§ av sådan ränteförmån som ska tas upp i inkomstslaget tjänst ska behandlas som en ränteutgift i inkomstslaget kapital. Lag (2024:1177).
Paragrafen blir aktuell bland annat då en anställning medför förmån i form av billigare ränta. Det kommer leda till förmånsbeskattning i inkomstslaget tjänst, och samma belopp som förmånsbeskattas där ska dras av i inkomstslaget kapital.
Prop. 2024/25:26: Paragrafen innehåller en bestämmelse om hur värdet enligt 61 kap. 15– 17 §§ av en sådan ränteförmån som ska tas upp i inkomstslaget tjänst ska behandlas i inkomstslaget kapital.
Skattskyldighet för utdelning
12 §
Utdelning ska tas upp av den som har rätt till utdelningen när den kan disponeras. Lag (2007:1419).
Paragrafen handlar främst om utdelning som bolagsstämma beslutat om, men även s.k förtäckt utdelning.
Eftersom utdelningen ska tas upp av den som har rätt till den när den kan disponeras, är det viktigt att veta vid vilken tidpunkt det avgörs, se ABL 17 kap. 3 § 1 st. 2 och 3 p.
Att paragrafen även inkluderar förtäckt utdelning innebär att även den beskattas när den kan disponeras.
- HFD 2021:47:Fråga om en aktieägare ska beskattas för utdelning som avser annat än pengar när rätten till utdelningen har getts bort till en stiftelse. Även fråga om gåvan av rätten till utdelning respektive den egendom som utdelningen avser omfattas av fullföljdskravet i 7 kap. 7 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- RÅ 2004:1:Ägare av två aktiebolag skall beskattas för utdelning när det ena bolaget för över egendom till underpris till det andra bolaget och förutsättningar för undantag från uttagsbeskattning inte föreligger. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2018:11:Fråga om inkomstskatt respektive kupongskatt för utdelning från ett svenskt bolag efter det att ägaren till bolaget överfört aktierna till en trust. Förhandsbesked om inkomstskatt och kupongskatt.
- RÅ 2009:68:Fråga om aktieägare i fåmansföretag ska beskattas för bortgiven rätt till aktieutdelning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- RÅ 2006:45:Fråga om aktieägare skall beskattas för bortgiven rätt till aktieutdelning. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Förvärv av rätt till utdelning eller ränta
13 §
Om rätt till enbart utdelning förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt, ska utdelningen, minskad med vad förvärvaren betalat för rätten, tas upp.
Om betalningen avser rätt till utdelning vid flera tillfällen, ska minskningen på grund av betalningen fördelas på dessa tillfällen. Fördelningen ska göras med hänsyn till den tid som rätten avser. Är ett fördelat belopp vid något tillfälle större än utdelningsintäkten, ska den överskjutande delen räknas av från närmast följande utdelning eller utdelningar. Om förvärvet avser rätt till utdelning under obestämd tid, ska minskningen fördelas på tio år, om det inte finns särskilda skäl till en annan fördelning.
Om den förvärvade rätten överlåts vidare, ska ersättningen, minskad med vad som betalats vid förvärvet, tas upp.
Denna paragraf tillämpas också vid förvärv av rätt till enbart ränta. Lag (2007:1419).
Vissa utdelningar och utskiftningar
Återbäring
14 §
Utdelning från ett aktiebolag eller en ekonomisk förening i förhållande till inköp eller försäljningar eller efter liknande grunder (återbäring) ska inte tas upp till den del den innebär att den skattskyldiges levnadskostnader minskar. Lag (2007:1419). Vinstandelslån och kapitalandelslån
15 §
Utnyttjandet av en företrädesrätt att teckna ett vinstandelslån eller ett kapitalandelslån ska inte medföra att värdet av rätten tas upp, om den som utnyttjar rätten fått den på grund av sitt innehav av andelar i det låntagande företaget. Lag (2007:1419).
Tillämpas även i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 24 kap. 2 §.
Prop. 2005/06:39: I paragrafen anges att utnyttjande av en företrädesrätt att teckna ett vinstandelslån inte skall tas upp under vissa förutsättningar. Ändringen medför att motsvarande skall gälla för ett kapitalandelslån.
Utdelning och kapitalvinst på andelar i onoterade företag
15 a §
Utdelning och kapitalvinst på följande aktier och andelar tas upp till fem sjättedelar:
- aktier i svenska aktiebolag,
- andelar i svenska ekonomiska föreningar som inte är kooperativa, och
- andelar i utländska juridiska personer, om inkomstbeskattningen av den utländska juridiska personen är jämförlig med inkomstbeskattningen enligt denna lag av ett svenskt företag, som inte är en kooperativ förening, med motsvarande inkomster.
Första stycket tillämpas inte om
- företaget är marknadsnoterat,
- företaget har varit marknadsnoterat men marknadsnoteringen har upphört i anslutning till inledandet av ett förfarande om inlösen, fusion, fission, likvidation, konkurs eller förenklad avveckling,
- företaget under beskattningsåret eller under något av de fyra föregående beskattningsåren, direkt eller genom dotterföretag, har ägt aktier med en röst- eller kapitalandel på tio procent eller mer i ett svenskt marknadsnoterat aktiebolag eller en marknadsnoterad utländsk juridisk person,
- företaget är ett privatbostadsföretag,
- andelarna är kvalificerade, eller
- en kapitalvinst ska tas upp som överskott av passiv näringsverksamhet enligt 49 a kap.
Ett företag anses marknadsnoterat om någon andel i företaget är marknadsnoterad. Lag (2018:722).
Prop. 2005/06:40: Tidigare fanns bestämmelser om viss skattefrihet på onoterade andelar i 43 kap. IL, de s.k. lättnadsreglerna. Skälen för att ta bort dessa och ersätta dem med regler som innebär att utdelning och kapitalvinst skall beskattas med 25 procent finns i avsnitt 9 och 10.
I ...
Prop. 2013/14:27: Andra stycket tredje strecksatsen ändras så att strecksatsen även omfattar kapitalvinst på aktier och andelar i företag som avses i strecksatsen. Av strecksatsen följer således att första stycket inte ska tillämpas avseende utdelning och kapitalvinst om företaget som har lämnat utdelningen, alternativt vars andelar har avyttrats, under beskattningsåret eller något av de fyra föregående beskattningsåren, direkt eller genom dotterföretag, har ägt aktier med en röst- eller kapitalandel på tio ...
Prop. 2007/08:12: En ny femte strecksats har lagts till i andra stycket där det framgår att andelar i ett företag ska anses marknadsnoterade även om marknadsnoteringen har upphört i anslutning till inledandet av ett förfarande om inlösen, fusion, fission, likvidation eller konkurs.
Prop. 2005/06:36: Tillägget i bestämmelsens första stycke görs för att utdelning från utländska ekonomiska föreningar som är kooperativa skall beskattas på samma sätt som utdelning från svenska motsvarigheter.
- HFD 2020:49:Fråga dels om andelsägare i ett bolag i Luxemburg ska CFC-beskattas för bolagets inkomster, dels om utdelningar och kapitalvinster på andelarna i bolaget ska tas upp endast till fem sjättedelar med stöd av inkomstskattelagen eller EUF-fördraget. Förhandsbesked om inkomstskatt.
- HFD 2017:57:Kravet i 42 kap. 15 a § inkomstskattelagen på att ett utländskt företag ska vara föremål för en inkomstbeskattning som är jämförlig med inkomstbeskattningen av ett svenskt företag för att utdelningen från det ska tas upp till fem sjättedelar har ansetts utgöra en inskränkning av den fria rörligheten för kapital som inte kan rättfärdigas.
- HFD 2012 not 48:Fråga om kapitalvinst på aktier skulle tas upp till fem sjättedelar (förhandsbesked)
Utdelning av andelar i dotterbolag
16 §
Utdelning från ett svenskt aktiebolag (moderbolaget) i form av andelar i ett dotterbolag ska inte tas upp om
- utdelningen lämnas i förhållande till innehavda aktier i moderbolaget,
- aktier i moderbolaget är marknadsnoterade,
- samtliga moderbolagets andelar i dotterbolaget delas ut,
- andelar i dotterbolaget efter utdelningen inte innehas av något företag som tillhör samma koncern som moderbolaget, 5. dotterbolaget är ett svenskt aktiebolag eller ett utländskt bolag, och
- dotterbolagets näringsverksamhet till huvudsaklig del består av rörelse eller, direkt eller indirekt, innehav av andelar i sådana företag som till huvudsaklig del bedriver rörelse och i vilka dotterbolaget, direkt eller indirekt, innehar andelar med ett sammanlagt röstetal som motsvarar mer än hälften av röstetalet för samtliga andelar i företaget. Första stycket gäller även om mottagaren av utdelningen inte äger aktierna i det utdelande bolaget. I 48 kap. 8 § finns bestämmelser om anskaffningsutgiften på andelarna i moderbolaget och dotterbolaget.
Bestämmelserna i denna paragraf ska inte tillämpas om bestämmelserna i 16 b § om undantag från omedelbar beskattning vid partiella fissioner kan tillämpas. Lag (2007:1419).
Tillämpas även i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 24 kap. 2 §.
Prop. 2006/07:2: I ett nytt fjärde stycke införs en bestämmelse som innebär att lex ASEAbestämmelserna inte skall tillämpas om bestämmelsen i den nya 16 b § om partiella fissioner kan tillämpas. Förslaget behandlas i avsnitt 4.7.
Prop. 2001/02:46: I fjärde punkten har en felskrivning rättats på så sätt att ordet moderföretaget bytts ut mot moderbolaget (jfr prop. 1999/2000:2, del 2, s. 499).
- RÅ 2008:44:Begränsningen av skattefriheten för utdelning enligt 42 kap. 16 och 16 a §§ inkomstskattelagen (Lex Asea) till att avse utdelning från företag hemmahörande i en EES-stat eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte har i princip ansetts strida mot friheten för kapitalrörelser enligt artikel 56 EG. Bestämmelsen har dock ansetts kunna rättfärdigas med hänsyn till behovet av en effektiv skattekontroll. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
16 a §
Vid tillämpning av bestämmelserna om moderbolag i 16 § första stycket ska ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag behandlas som ett sådant om det utländska bolaget hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte. Lag (2007:1419). Utdelning vid partiell fission
- RÅ 2008:44:Begränsningen av skattefriheten för utdelning enligt 42 kap. 16 och 16 a §§ inkomstskattelagen (Lex Asea) till att avse utdelning från företag hemmahörande i en EES-stat eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte har i princip ansetts strida mot friheten för kapitalrörelser enligt artikel 56 EG. Bestämmelsen har dock ansetts kunna rättfärdigas med hänsyn till behovet av en effektiv skattekontroll. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
16 b §
Vid en partiell fission ska den ersättning som andelsägaren i det överlåtande företaget erhåller från det övertagande företaget anses som utdelning från det överlåtande företaget. Sådan utdelning i form av andelar i det övertagande företaget ska inte tas upp. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: Paragrafen är ny. Vid en partiell fission är det andelsägarna i det överlåtande företaget som erhåller ersättning från det övertagande företaget. Av paragrafen framgår att denna ersättning skall anses som utdelning från det överlåtande företaget. Om ersättningen lämnas i form av andelar i det övertagande företaget är utdelningen skattefri. Bestämmelse är tillämplig för alla partiella fissioner oavsett om villkoren i 38 a kap. 7–9 §§ är uppfyllda eller inte.
För inkomstslaget ...
Minskning av aktiekapitalet m.m.
17 §
Som utdelning behandlas utbetalningar till aktieägarna i samband med att ett svenskt aktiebolag minskar aktiekapitalet, den bundna överkursfonden eller reservfonden, om minskningen genomförs utan indragning av aktier.
Utbetalningar från en utländsk juridisk person vid ett förfarande som motsvarar något av dem som nämns i första stycket ska också behandlas som utdelning. Lag (2020:990).
Aktiebolag kan minska aktiekapitalet med eller utan indragning av aktier. Om aktierna inte dras in beskattas en eventuell utbetalning som utdelning enligt denna paragraf. I annat fall behandlas den utbetalning som motsvarar de indragna aktierna som kapitalvinst, och beskattas enligt reglerna i 48 kap.
Tillämpas även i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 24 kap. 2 §.
Prop. 2019/20:194: Av paragrafen framgår att vissa utbetalningar från bl.a. aktiebolag ska behandlas som utdelning. Den ändras med anledning av att det införs ytterligare en överkursfond, en bunden överkursfond. Övervägandena finns i avsnitt 8.
Tillägget i första stycket av den bundna överkursfonden innebär att utbetalningar till aktieägarna vid minskning av den fonden ska behandlas på samma sätt som utbetalningar ...
Prop. 2005/06:39: I paragrafen anges att vissa utbetalningar från aktiebolag till aktieägarna skall behandlas som utdelning. Ändringarna i rubriken och i första stycket innebär att det sker en anpassning till terminologin i den nya aktiebolagslagen (2005:551). Sålunda ersätts benämningen ”nedsättning” av aktiekapitalet m.m. med ”minskning”. Som en följd av att systemet med aktier med nominellt värde avskaffas, ersätts vidare ”genom minskning av aktiernas ...
17 a §
Som utdelning behandlas tilldelning av inlösenaktier till aktieägarna i samband med att ett aktiebolag
- minskar aktiekapitalet för återbetalning till aktieägarna med indragning av aktier, eller
- förvärvar egna aktier.
Med inlösenaktie avses en aktie som utan valmöjlighet för aktieägaren ska lösas in eller förvärvas av aktiebolaget för en viss ersättning.
Första stycket gäller dock inte en sådan tilldelning av inlösenaktier som görs i utbyte mot aktier i bolaget.
Värdet av en inlösenaktie ska vid tillämpningen av denna paragraf anses vara den ersättning som ska betalas till aktieägarna när aktien löses in eller förvärvas av bolaget. Lag (2023:789).
Utskiftning från ideella föreningar
18 §
Vad som, utöver inbetald insats, skiftas ut till en medlem i en ideell förening i samband med att föreningen upplöses eller när medlemmen utträder ur föreningen eller i liknande fall behandlas som utdelning.
Tillämpas även i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 24 kap. 2 §.
- RÅ 2007:5:Medlem i en obegränsat skattskyldig ideell förening har inte beskattats för utdelning vid värdeöverföring till en annan sådan förening (I) eller till en begränsat skattskyldig stiftelse (II). Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Utskiftningar och vissa andra utbetalningar från ekonomiska föreningar
19 §
Vad som, utöver inbetald insats, skiftas ut till en medlem i en svensk ekonomisk förening i samband med att föreningen upplöses behandlas som utdelning, om det inte framgår något annat av 20 eller 21 §. Lag (2018:1162).
19- 21a §§ tillämpas även i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 24 kap. 2 §.
Prop. 2015/16:4: I paragrafen finns bestämmelser om hur ett belopp som en medlem erhåller från en ekonomisk förening ska behandlas i beskattningshänseende när beloppet överstiger den insats som medlemmen har betalat. Övervägandena finns i avsnitt 18.3.
Ändringen i paragrafen avser den situationen ...
- RÅ 2010:75:När bostadsrättsförening förvärvat i föreningen upplåten bostadsrätt har köpeskillingen ansetts innefatta den i samband med upplåtelsen inbetalda insatsen. Vid föreningens upplösning har insatsen inte fått avräknas från utskiftat belopp. Inkomsttaxering 2006.
- RÅ 2004:76:Fråga om en ideell förening uppfyller fullföljdskravet i 7 kap. 10 § inkomstskattelagen genom att tillskjuta medel till en nybildad stiftelse inom samma intressesfär. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
19 a §
Ett belopp som, utöver inbetald insats, betalas ut till en medlem som har gått ur en kooperativ hyresrättsförening behandlas som utdelning.
Detsamma gäller ett belopp som betalas ut från en sådan svensk ekonomisk förening som avses i 10 kap. 11 § andra stycket lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar till en medlem som har gått ur föreningen, till den del beloppet överstiger den inbetalda eller genom insatsemission tillgodoförda insatsen, om inte utbetalningen ska tas upp enligt 11 kap. 16 §. Lag (2018:1162).
20 §
Vid ombildning av en svensk ekonomisk förening till ett svenskt aktiebolag ska aktier i bolaget som skiftas ut till medlemmen inte behandlas som utdelning, om
- den utskiftande föreningen inte är ett sådant fåmansföretag som avses i 56 kap. 2 § eller 57 kap. 3 §,
- föreningen äger samtliga aktier i bolaget,
- samtliga aktier i bolaget skiftas ut, och
- värdet av vad medlemmarna får utöver aktierna inte överstiger fem procent av aktiernas kvotvärde.
Vad som utöver aktierna skiftas ut till medlemmen ska i sin helhet behandlas som utdelning.
I 48 kap. 9 § finns bestämmelser om anskaffningsutgift för de utskiftade aktierna. Lag (2007:1419).
Paragrafen handlar om medlemmarnas eventuella beskattning i samband med ombildning av ekonomisk förening till aktiebolag. För företagsbeskattningen se 22-23 kap.
Prop. 2005/06:39: Som en följd av att systemet med aktier med nominellt värde avskaffas, ersätts i andra stycket orden ”nominella värde” med ”kvotvärde”. Frågan behandlas i avsnitt 4.3.1.
- RÅ 2010:75:När bostadsrättsförening förvärvat i föreningen upplåten bostadsrätt har köpeskillingen ansetts innefatta den i samband med upplåtelsen inbetalda insatsen. Vid föreningens upplösning har insatsen inte fått avräknas från utskiftat belopp. Inkomsttaxering 2006.
20 a §
Vid tillämpning av bestämmelserna i 19–20 §§ ska ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och som motsvarar en svensk ekonomisk förening behandlas som en sådan. Vid tillämpning av bestämmelserna i 20 § ska ett utländskt bolag som hör hemma i en stat inom EES och som motsvarar ett svenskt aktiebolag behandlas som ett sådant. Lag (2018:1162).
21 §
Vad som skiftas ut till en andelsägare i det överlåtande företaget vid en fusion eller en fission enligt 37 kap. ska inte behandlas som utdelning. Lag (2007:1419).
Prop. 2006/07:2: Paragrafen föreslås få en helt ny lydelse. Nuvarande bestämmelse föreslås slopad, se avsnitt 5.2. I paragrafens nya lydelse ges en undantagsregel till bestämmelsen i 19 §. Av 19 § framgår att vad som
tillskiftas en medlem utöver inbetald insats i samband med att en ekonomisk ...
Prop. 2005/06:36: Ändringen innebär att de andelar som tilldelas medlemmarna i en ekonomisk förening, som genom fusion deltar i bildandet av ett europakooperativ, inte skall behandlas som utdelning.
- RÅ 2010:75:När bostadsrättsförening förvärvat i föreningen upplåten bostadsrätt har köpeskillingen ansetts innefatta den i samband med upplåtelsen inbetalda insatsen. Vid föreningens upplösning har insatsen inte fått avräknas från utskiftat belopp. Inkomsttaxering 2006.
Insatsemission i ekonomiska föreningar
21 a §
Belopp som överförs till medlemsinsatserna vid insatsemission enligt lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar ska inte behandlas som utdelning. Detsamma gäller belopp som överförs till medlemsinsatserna vid fondemission enligt rådets förordning (EG) nr 1435/2003 av den 22 juli 2003 om stadga för europeiska kooperativa föreningar (SCE- föreningar). Lag (2020:670).
Prop. 2005/06:36: Genom tillägget i paragrafen skall inte heller fondemissioner enligt SCEförordningen behandlas som utdelning. Ett kompletterande tillägg görs även för insatsemissioner enligt lagen (1995:1570) om medlemsbanker.
Bilaga 24.1 Ändringen innebär endast att benämningen europakooperativ används även i denna bestämmelse för föreningar bildade enligt SCEförordningen.
Bilaga 37.1 I bilagan görs tillägg ...
Utdelning från vissa utländska juridiska personer
22 §
Utdelning från i utlandet delägarbeskattade juridiska personer och från utländska juridiska personer med lågbeskattade inkomster ska inte tas upp till den del delägaren har beskattats för sin del av den utländska juridiska personens inkomst enligt 5 kap. 2 a § eller 39 a kap. 13 §.
Vid tillämpning av första stycket ska inte beaktas inkomst som delägaren har tagit upp enligt 39 a kap. 13 § och som redan har beaktats enligt första stycket eller 48 kap. 6 c §. Lag (2018:1752).
Tillämpas även i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 24 kap. 2 §.
Prop. 2003/04:10: Ändringen, som inte fanns med i lagrådsremissen, är en konsekvens av att CFC-reglerna flyttats till 39 a kap. och reglerna om i utlandet delägarbeskattade juridiska personer till 5 kap.
Ändringarna i övergångsbestämmelserna till lagen (2003:224) om ändringar i inkomstskattelagen (1999:1229)
Ändringarna i punkterna 3, 4, 12 och ...
Prop. 2017/18:296: I paragrafen finns bestämmelser om undanröjande av dubbelbeskattning vid utdelning från ett CFC-bolag.
Genom det nya andra stycket förtydligas att inkomst som delägaren har tagit upp enligt 39 a kap. 13 § bara ska beaktas i den utsträckning delägaren inte tidigare har tillgodogjort sig denna inkomst genom att räkna av den vid en tidigare utdelning på, eller avyttring av, andelar i CFCbolaget enligt förevarande paragraf respektive 48 kap. 6 c §.
Övervägandena ...
Utdelning och utskiftning från utländska dödsbon
23 §
Vad som delas eller skiftas ut till obegränsat skattskyldiga ska tas upp, om utdelningen eller utskiftningen avser inkomst i ett dödsbo efter någon som var begränsat skattskyldig vid dödsfallet. Detta gäller dock inte till den del dödsboet är skattskyldigt i Sverige för inkomsten. Lag (2007:1419).
Tillämpas även i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 24 kap. 2 §.
Skattetillgodohavanden
24 §
Utbetalning genom en utländsk stats försorg inom ramen för ett system för nedsättning av skatten på utdelad bolagsvinst (skattetillgodohavande) behandlas som utdelning. Skattetillgodohavanden ska tas upp som intäkt samma beskattningsår som den utdelning på vilken skattetillgodohavandet är grundat. Lag (2007:1419).
Tillämpas även i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 24 kap. 2 §.
Avdrag för viss räntekompensation
24 a §
Räntekompensation som enligt 8 § behandlas som ränta ska inte dras av om det förvärvade skuldebrevet efter förvärvet, men före eller under det beskattningsår som räntekompensationen enligt 41 kap. 11 § ska dras av som kostnad, har förvarats på ett investeringssparkonto. Lag (2011:1271).
Spel
25 §
Vinst i lotteri, kombinationsspel och pyramidspel samt vid vadhållning ska tas upp om vinsten överstiger 100 kronor och inte är skattefri enligt 8 kap. 3 §. Den vinst som ska tas upp beräknas som skillnaden mellan de sammanlagda vinsterna och insatserna under beskattningsåret hos samma spelanordnare.
Utgifter för att delta i lotteri, kombinationsspel, vadhållning och pyramidspel får inte dras av. Lag (2018:1143).
Enligt 8 kap. 3 § är vinster skattefria om lotteriet anordnats inom EES. Är lotteriet anordnat utanför EES-området ska vinsten beskattas enligt denna paragraf.
Det kan vara svårt att avgöra var lotteriet är anordnat, speciellt om det är internetbaserat. Att den tekniska utrustningen befinner sig i ett visst land behöver inte innebära att det anses anordnat i det landet, utan det handlar snarare om en sammantagen bedömning av var den huvudsakliga verksamheten bedrivs.
Tillämpas även i inkomstslaget näringsverksamhet enligt 24 kap. 2 §.
- HFD 2015:26:Fråga om beskattning av vinster på pokerspel som anordnas utanför EES.
Bostäder
Statliga räntebidrag
26 §
Statligt räntebidrag för bostadsändamål ska tas upp. Återbetalas bidraget, ska det återbetalade beloppet dras av. Lag (2007:1419).
Räntebidrag ska därmed inte räknas bort från räntekostnaderna. Både räntekostnader och räntebidrag tas upp i helhet.
Utdelning från privatbostadsföretag
28 §
Sådan förmån av att få utnyttja en fastighet som den skattskyldige har i egenskap av delägare i ett privatbostadsföretag ska inte tas upp. Annan utdelning från ett sådant företag ska tas upp till den del den överstiger andra avgifter och inbetalningar till företaget under beskattningsåret än kapitaltillskott. Utdelning från en kooperativ hyresrättsförening till en medlem när han utträder ur föreningen ska tas upp i sin helhet.
Första stycket gäller också förmåner från en motsvarande utländsk juridisk person. Lag (2016:115).
Prop. 2015/16:4: Av paragrafen framgår att utbetalningar från ett privatbostadsföretag till delägare kan ses som skattepliktig utdelning om de inte bara är återbetalning av avgifter eller återbetalning av insats som tidigare betalats in till föreningen. Detta ska dock inte gälla för sådan utdelning från en kooperativ hyresrättsförening som lämnas till en medlem när han utträder ur föreningen (jfr 42 kap. 19 §), vilket anges i första styckets nya tredje mening. En sådan utdelning ska i sin helhet tas upp ...
- HFD 2013:6:Medlem i en bostadsrättsförening har inte medgetts avdrag för ränta som betalats till föreningen för lån som tagits för fullgörande av insatsskyldigheten. Inkomsttaxering 2009.
Inkomster i samfällighet
29 §
Om en privatbostadsfastighet har del i en annan svensk samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket, ska den del av fastighetens andel av samfällighetens inkomster som är avkastning av kapital och som överstiger 1 500 kronor tas upp.
För fastighetens andel av samfällighetens statliga räntebidrag och tomträttsavgälder gäller bestämmelserna i 26 och 27 §§.
I fråga om fastighetens andel i samfällighetens kapitalvinster och kapitalförluster tillämpas vad som skulle ha gällt för fastighetsägaren vid en avyttring. Lag (2023:788).
Prop. 2003/04:19: Se kommentaren till 15 kap. 10 §.
Prop. 2003/04:19 47 kap.
Uthyrning
30 §
Ersättningar när en privatbostadsfastighet eller en privatbostad upplåts samt ersättningar när produkter från sådana fastigheter eller bostäder avyttras ska tas upp. Detsamma gäller ersättningar när en bostad som innehas med hyresrätt upplåts.
Utgifterna för upplåtelsen eller produkterna får inte dras av. I stället ska avdrag göras med 40 000 kronor per år för varje privatbostadsfastighet, privatbostad eller hyreslägenhet. Om ersättningen avser upplåtelse, ska ytterligare avdrag göras hos upplåtaren enligt bestämmelserna i 31 §. Avdraget får inte i något fall vara högre än intäkten. Lag (2012:757).
31 §
När en privatbostadsfastighet upplåts, ska ett belopp som motsvarar 20 procent av intäkten av upplåtelsen dras av.
När en bostad som innehas med hyresrätt upplåts, ska den del av upplåtarens hyra som avser den upplåtna delen dras av.
När en bostad som innehas med bostadsrätt eller liknande besittningsrätt upplåts, ska den del av innehavarens avgift eller hyra som avser den upplåtna delen dras av. I avgiften ska inte räknas in kapitaltillskott som innehavaren gjort till företaget eller bolaget. Andra inbetalningar ska räknas in i avgiften bara till den del de överstiger sådan utdelning som innehavaren har fått på annat sätt än i förhållande till sina andelar i företaget. Lag (2007:1419).
32 §
Bestämmelserna i 30 § andra stycket och 31 § gäller inte i fråga om upplåtelser som sker till
- ett svenskt handelsbolag av en delägare i handelsbolaget eller av en närstående till delägaren,
- den skattskyldiges arbetsgivare eller en arbetsgivare till någon som är närstående till den skattskyldige, eller
- någon som kan anses ingå i samma intressegemenskap som en sådan arbetsgivare som avses i 2.
Vid sådana upplåtelser som avses i första stycket ska skäligt avdrag göras för den skattskyldiges utgifter för upplåtelsen. Lag (2007:1419).
Avdrag för underskott som uppkommit i en näringsverksamhet
Underskott av andelshus
33 §
Underskott som uppkommit i en näringsverksamhet får dras av med 70 procent till den del
- underskottet avser en sådan bostad i ett andelshus som skulle ha varit den skattskyldiges privatbostad om han eller hon innehaft den med bostadsrätt, och
- underskottet inte dras av enligt 45 kap. 32 §, 46 kap. 17 § eller 62 kap.2-4 §§.
I fråga om avdraget tillämpas också bestämmelserna om begränsningar vid konkurs, ackord, företagsrekonstruktion, skuldsanering och F-skuldsanering i 40 kap.20 och 21 §§.
Om ett underskott har dragits av enligt första stycket, får avdrag inte göras enligt 40 kap. 2 §. Lag (2022:987).
Underskott av avslutad näringsverksamhet
34 §
Underskott av näringsverksamhet det beskattningsår då en enskild näringsidkare upphör att bedriva näringsverksamheten ska dras av med 70 procent.
Underskottet ska dock inte dras av om det avser självständigt bedriven näringsverksamhet utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet. Det ska inte heller dras av till den del underskottet
- dragits av enligt 45 kap. 32 §, 46 kap. 17 § eller 62 kap.2-4 §§ eller legat till grund för avdrag enligt 33 §, eller
- skulle ha fallit bort om tillgångar eller tjänster som har tagits ut ur näringsverksamheten hade uttagsbeskattats.
Underskottet ska dras av det följande beskattningsåret eller, om den skattskyldige begär det, fördelas på det året och de två därefter följande beskattningsåren.
Bestämmelserna om begränsningar vid konkurs, ackord, företagsrekonstruktion, skuldsanering och F-skuldsanering i 40 kap.20 och 21 §§ tillämpas också på ett sådant underskott. Lag (2022:987).
Schablonintäkt vid innehav av ett investeringssparkonto
35 §
Med investeringssparkonto avses ett konto som avses i lagen (2011:1268) om investeringssparkonto. Lag (2011:1271).
36 §
Den som under kalenderåret har innehaft ett investeringssparkonto för vilket ett kapitalunderlag ska beräknas enligt 37–41 §§ ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till kapitalunderlaget enligt 37–41 §§ multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november närmast före det aktuella kalenderåret ökad med en procentenhet. Schablonintäkten ska dock beräknas till lägst 1,25 procent av kapitalunderlaget. Lag (2017:1250).
- HFD 2013:34:Schablonintäkt vid innehav av investeringssparkonto och andelar i investeringsfond omfattas av artikel 22 i det nordiska skatteavtalet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- övg. best. SFS 2015:775 2 p, övg. best. SFS 2017:1250 2 p, 42 kap. 48 § 1 st 1 p
- 19 kap. 13 § 3 st, 97 kap. 5 § 3 st Socialförsäkringsbalk (2010:110)
- 22 kap. 16 § Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 2 kap. 10b § Lag (1986:468) om avräkning av utländsk skatt
- 11 kap. 10 § Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
37 §
Kapitalunderlaget utgörs av en fjärdedel av summan av marknadsvärdet av
- tillgångar som vid ingången av varje kvartal under kalenderåret förvaras på investeringssparkontot,
- kontanta medel som betalas in till investeringssparkontot under kalenderåret,
- investeringstillgångar enligt lagen (2011:1268) om investeringssparkonto som den som innehar investeringssparkontot under kalenderåret överför till kontot, om överföringen inte sker från ett annat investeringssparkonto, och
- investeringstillgångar enligt lagen om investeringssparkonto som under kalenderåret överförs till kontot från någon annans investeringssparkonto om tillgångarna inte överförs med tillämpning av 13 § första stycket 1 samma lag.
Vid beräkningen av kapitalunderlaget enligt första stycket ska man beakta marknadsvärdet vid ingången av varje kvartal av de tillgångar som förvaras på investeringssparkontot respektive marknadsvärdet av varje inbetalad eller överförd tillgång när de förtecknas på kontot. Lag (2011:1271).
- HFD 2013:34:Schablonintäkt vid innehav av investeringssparkonto och andelar i investeringsfond omfattas av artikel 22 i det nordiska skatteavtalet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
38 §
Kontofrämmande tillgångar som förvaras på investeringssparkontot ska inte ingå i det värde som avses i 37 § första stycket 1.
Första stycket gäller inte sådana kontofrämmande tillgångar som förvaras på investeringssparkontot med stöd av 17 § lagen (2011:1268) om investeringssparkonto. Lag (2015:31).
- 44 kap. 34a § 2 st, 3 kap. 19 § 2 st 2 p, 44 kap. 22a § 2 st 2 p, 52 kap. 3 §, 48 kap. 7 § 4 st, 44 kap. 22b § 2 st, övg. best. SFS 2015:31 2 p, övg. best. SFS 2015:31 3 p, 42 kap. 42 § 2 st 1 p, 44 kap. 22c § 2 st
- 21 kap. 4 § 2 st, 19 kap. 4 § 2 st Skatteförfarandelag (2011:1244)
- 9 kap. 5a § 2 st, 10 kap. 8a § 2 st Lag (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter
39 §
Som inbetalning avses vid tillämpning av 37 § första stycket 2 inte inbetalning av
- ränta, utdelning och annan avkastning än ersättning vid överlåtelse på tillgångar som förvaras på investeringssparkontot,
- ersättning vid sådan överlåtelse som avses i 22 § första stycket1-7 lagen (2011:1268) om investeringssparkonto av tillgångar som förvaras på investeringssparkontot,
- kontanta medel som överförs från ett annat eget investeringssparkonto, eller
- kontanta medel som investeringsföretaget som för investeringssparkontot har växlat mot valuta som har förvarats på kontot. Lag (2011:1271).
40 §
Om en överföring av tillgångar från ett investeringssparkonto till ett annat investeringssparkonto medför att tillgångarna inte förvaras på något av dessa konton vid ingången av kvartalet efter det då tillgångarna avfördes från det överförande kontot, ska de överförda tillgångarnas marknadsvärde när de förtecknas på det mottagande kontot öka summan som avses i 37 § första stycket 1 avseende det mottagande kontot. Lag (2011:1271).
41 §
Marknadsvärdet av tillgångar som avses i 37 och 40 §§ ska ligga till grund för beräkningen av kapitalunderlaget bara om den som har innehaft ett investeringssparkonto varit obegränsat skattskyldig vid tidpunkten för de situationer som avses i dessa paragrafer. Lag (2011:1271).
42 §
Utdelning, kapitalvinst och annan avkastning på tillgångar och förpliktelser som förvaras på ett investeringssparkonto ska inte tas upp. Utgifter och kapitalförluster som avser sådana tillgångar och förpliktelser får inte dras av.
- tillgångar som avses i 38 §,
- kapitalvinster eller kapitalförluster på tillgångar som anses ha avyttrats enligt 44 kap.8 a eller 8 b §, eller
- ränta på kontanta medel som helt eller delvis avser ett kalenderår då räntesatsen som legat till grund för räntans beräkning någon gång överstigit det högsta av antingen statslåneräntan vid utgången av november närmast före det kalenderåret ökad med en procentenhet eller 1,25 procent. Lag (2024:1131).
Prop. 2012/13:24: I första stycket anges att utdelning, kapitalvinst och annan avkastning på tillgångar och förpliktelser på ett investeringssparkonto inte ska tas upp, samt att utgifter och kapitalförluster som avser sådana tillgångar och förpliktelser inte får dras av. Det innebär t.ex. att en förlust på ett finansiellt instrument som förvaras på ett investeringssparkonto inte får dras av i den konventionella beskattningen. Genom att uttrycket tillgångar har kompletterats med förpliktelser markeras att ...
Schablonintäkt vid innehav av andelar i en värdepappersfond eller en specialfond
43 §
Den som vid ingången av ett kalenderår har ägt andelar i en värdepappersfond eller en specialfond ska ta upp en schablonintäkt. Intäkten ska beräknas till 0,4 procent av kapitalunderlaget enligt 44 §.
Första stycket gäller inte andelar i en värdepappersfond eller en specialfond som vid kalenderårets ingång förvaras på ett investeringssparkonto. Lag (2013:569).
- HFD 2016:22:Andelar i en utländsk fond som är en juridisk person motsvarar inte en specialfond vid tillämpningen av bestämmelserna om schablonintäkt i inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2013:34:Schablonintäkt vid innehav av investeringssparkonto och andelar i investeringsfond omfattas av artikel 22 i det nordiska skatteavtalet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
44 §
Kapitalunderlaget utgörs av värdet vid ingången av kalenderåret på de andelar i en värdepappersfond eller en specialfond som vid denna tidpunkt ägs av den skattskyldige. Vid beräkningen av kapitalunderlaget ska andelar i en värdepappersfond eller en specialfond som utgör lagertillgångar och som enligt 17 kap. 20 § tas upp till det verkliga värdet inte ingå. Lag (2013:569).
- HFD 2016:22:Andelar i en utländsk fond som är en juridisk person motsvarar inte en specialfond vid tillämpningen av bestämmelserna om schablonintäkt i inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
- HFD 2013:34:Schablonintäkt vid innehav av investeringssparkonto och andelar i investeringsfond omfattas av artikel 22 i det nordiska skatteavtalet. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
Avdrag för innehav av investeringssparkonto, kapitalförsäkring och avtal om sparande i en PEPP-produkt
45 §
Om en fysisk person under kalenderåret innehaft ett eller flera investeringssparkonton, en eller flera kapitalförsäkringar eller ett eller flera avtal om sparande i en PEPP-produkt, ska ett belopp beräknat enligt 48 och 49 §§ dras av. Lag (2024:1131).
Prop. 2021/22:34: I paragrafen, som är ny, regleras när inkomster vid uthyrning av personliga tillgångar ska tas upp till beskattning.
Av första stycket framgår att ersättningar vid uthyrning av tillgångar som den skattskyldige innehar för personligt bruk ska tas upp till beskattning bara till den del som de för beskattningsåret sammanlagt överstiger 20 000 kronor efter avdrag för utgifter för att förvärva och bibehålla inkomsten. Det är alltså bara den del av nettoersättningen som överstiger ...
46 §
När det gäller kapitalförsäkring och avtal om sparande i en PEPP-produkt är det den fysiska person som innehaft kapitalförsäkringen eller avtalet vid kalenderårets utgång som har rätt till avdrag beräknat enligt 48 § första stycket 2.
Om kapitalförsäkringen eller avtalet om sparande i en PEPP- produkt har avslutats under kalenderåret, är det den fysiska person som var innehavare när försäkringen eller avtalet avslutades som har rätt till avdrag. Lag (2024:1131).
47 §
Dödsbon har inte rätt till avdrag enligt 45 och 46 §§ för senare år än det år då dödsfallet inträffade. Lag (2024:1131).
48 §
Avdraget enligt 45 § uppgår till summan av
- de sammanlagda schablonintäkterna för det aktuella kalenderåret enligt 36 § för de investeringssparkonton som den fysiska personen innehaft under kalenderåret, och
- det sammanlagda underlaget för avdrag enligt 49 § för de kapitalförsäkringar och avtal om sparande i en PEPP-produkt som den fysiska personen innehaft under det aktuella kalenderåret multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november närmast före kalenderåret ökad med en procentenhet, dock lägst med 1,25 procent.
Avdraget får dock högst uppgå till 150 000 kronor multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november närmast före det aktuella kalenderåret ökad med en procentenhet, dock lägst med 1,25 procent.
Vid innehav av ett eller flera investeringssparkonton och en eller flera kapitalförsäkringar eller avtal om sparande i en PEPP-produkt ska avdraget i första hand göras för innehav av ett eller flera investeringssparkonton. Lag (2024:1131).
/Upphör att gälla U: 2026-01-01/
48 § Avdraget enligt 45 § uppgår till summan av
- de sammanlagda schablonintäkterna för det aktuella kalenderåret enligt 36 § för de investeringssparkonton som den fysiska personen innehaft under kalenderåret, och
- det sammanlagda underlaget för avdrag enligt 49 § för de kapitalförsäkringar och avtal om sparande i en PEPP-produkt som den fysiska personen innehaft under det aktuella kalenderåret multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november närmast före kalenderåret ökad med en procentenhet, dock lägst med 1,25 procent.
Avdraget får dock högst uppgå till 150 000 kronor multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november närmast före det aktuella kalenderåret ökad med en procentenhet, dock lägst med 1,25 procent.
Vid innehav av ett eller flera investeringssparkonton och en eller flera kapitalförsäkringar eller avtal om sparande i en PEPP-produkt ska avdraget i första hand göras för innehav av ett eller flera investeringssparkonton. Lag (2024:1131).
/Träder i kraft I: 2026-01-01/
48 § Avdraget enligt 45 § uppgår till summan av
- de sammanlagda schablonintäkterna för det aktuella kalenderåret enligt 36 § för de investeringssparkonton som den fysiska personen innehaft under kalenderåret, och
- det sammanlagda underlaget för avdrag enligt 49 § för de kapitalförsäkringar och avtal om sparande i en PEPP-produkt som den fysiska personen innehaft under det aktuella kalenderåret multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november närmast före kalenderåret ökad med en procentenhet, dock lägst med 1,25 procent.
Avdraget får dock högst uppgå till 300 000 kronor multiplicerat med statslåneräntan vid utgången av november närmast före det aktuella kalenderåret ökad med en procentenhet, dock lägst med 1,25 procent.
Vid innehav av ett eller flera investeringssparkonton och en eller flera kapitalförsäkringar eller avtal om sparande i en PEPP-produkt ska avdraget i första hand göras för innehav av ett eller flera investeringssparkonton. Lag (2024:1132).
49 §
Underlaget för avdrag för en kapitalförsäkring eller ett avtal om sparande i en PEPP-produkt ska vid tillämpning av 48 § uppgå till summan av
- värdet av försäkringen eller avtalet vid kalenderårets ingång, och
- premier eller inbetalningar som har betalats under kalenderåret till försäkringen eller PEPP-produkten.
Premier och inbetalningar som har betalats under den andra halvan av kalenderåret beräknas till halva värdet.
Värdet av kapitalförsäkringen enligt första stycket 1 utgörs av dess återköpsvärde enligt försäkringstekniska beräkningsgrunder med tillägg för beräknad upplupen andel i livförsäkringsrörelsens överskott. Lag (2024:1131).
43 kap. Investeraravdrag
Innehåll
1 §
I detta kapitel finns bestämmelser om fysiska personers och dödsbons rätt att göra avdrag för en del av betalningen vid förvärv av andelar i företag av mindre storlek (investeraravdrag). Lag (2013:771).
Definitioner
2 §
Med företag avses i detta kapitel
- ett svenskt aktiebolag,
- en svensk ekonomisk förening, och
- ett utländskt bolag som motsvarar ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening och som har fast driftställe i Sverige, om det hör hemma i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet eller i en stat med vilken Sverige har ingått ett skatteavtal som innehåller en artikel om informationsutbyte.
- ett investmentföretag,
- en ekonomisk förening eller ett aktiebolag vars verksamhet helt eller delvis består i att i byggnad som ägs av föreningen eller bolaget tillhandahålla medlemmarna eller delägarna bostäder, garage eller någon annan för deras personliga räkning avsedd anordning,
- en kooperativ förening, eller
- en sådan ekonomisk förening som är centralorganisation för kooperativa föreningar. Lag (2013:771).
3 §
Med koncern avses i detta kapitel en koncern av sådant slag som anges i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554). Lag (2013:771).
4 §
Med företag av mindre storlek avses i detta kapitel ett sådant företag som anges i 2 § första stycket och som uppfyller följande villkor:
- medelantalet anställda och delägare som under betalningsåret har arbetat i företaget är lägre än 50, och
- företagets nettoomsättning under betalningsåret eller balansomslutning för samma år uppgår till högst 80 miljoner kronor.
Ett företag är inte ett företag av mindre storlek om
- 25 procent eller mer av kapital- eller röstandelarna direkt eller indirekt kontrolleras av ett eller flera offentliga organ, eller
- någon andel i företaget är upptagen till handel på en reglerad marknad eller en motsvarande marknad utanför Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller handlas på en MTF-plattform eller en motsvarande marknadsplats utanför EES. Lag (2020:547).
Prop. 2012/13:134: I första stycket anges att ett företag av mindre storlek är ett företag där medelantalet anställda och delägare som under betalningsåret har arbetat i företaget är lägre än 50 (första punkten) och vars nettoomsättning under betalningsåret eller balansomslutning för samma år uppgår till högst 80 miljoner kronor (andra punkten). Villkoren överensstämmer med kommissionens rekommendation av den 6 maj 2003 om definitionen av mikroföretag samt små och medelstora företag (2003/361/EG)10. ...
- RÅ 2004:134:Vid tillämpning av reglerna om underlag för lättnadsbelopp och gränsbelopp får omkostnadsbeloppet inte bestämmas enligt schablonmetoden i 48 kap. 15 § inkomstskattelagen. Förhandsbesked angående inkomstskatt.
5 §
Med värdeöverföring avses i detta kapitel
- vinstutdelning,
- förvärv av egna aktier, dock inte förvärv av sådant slag som anges i 19 kap. 5 § aktiebolagslagen (2005:551),
- minskning av aktiekapitalet, den bundna överkursfonden eller reservfonden för återbetalning till aktieägarna,
- annan affärshändelse som medför att företagets förmögenhet minskar och som inte har rent affärsmässig karaktär för företaget, och
- inlösen av förlagsinsatser av sådant slag som anges i 11 kap. 1 § lagen (2018:672) om ekonomiska föreningar och utbetalningar av sådant slag som anges i 14 kap. 1 § samma lag. Lag (2020:990).
![[S17]](../../../rsrc/img/S17.png)
![[S81]](../../../rsrc/img/S81.png)