lagen.nu

Sakrätt

Var kommer den här beskrivningen från? Läs mer....

Frågor kring hur konflikter, där två eller fler parter har ett äganderättsanspråk (eller annat anspråk) på samma egendom, ska lösas.

Ämnet kan delas upp i statisk sakrätt som rör olika aspekter av äganderättens upprätthållande, och dynamisk sakrätt som rör frågor kring dels omsättningsskydd och godtrosförvärv, dels borgenärsskydd. Med borgenärsskydd menas det skydd som en borgenär (fordringshavare) har mot att en insolvent gäldenär använder sina kvarvarande tillgångar till att betala en annan borgenär.

Typfallet i den dynamiska sakrätten är att två oberoende parter har var sitt rättsligt anspråk (exempelvis en fordran) på en viss egendom hos en tredje part, och att dessa parter inte båda kan få sitt anspråk tillgodosett.

Man talar också om att det finns olika typer av sakrätter: dels den obegränsade äganderätten, dels de begränsade sakrätterna. Till dessa räknas framförallt nyttjanderätter till fast egendom (hyra, arrende, tomträtt och bostadsrätt), säkerhetsrätterna panträtt och retentionsrätt, samt servitut. Nyttjanderätt till lös egendom räknas däremot inte som en sakrätt.

Till skillnad från obligationsrätter så gäller sakrätter mot tredje man. Exempel: om person A har panträtt till en lös sak som person B äger, och B går i konkurs, så måste panträtten respekteras av B:s borgenär C. Om person A däremot bara har lånat saken (dvs har nyttjanderätt till den) behöver C inte ta hänsyn till detta. Nyttjanderätt till en lös sak är enbart en obligationsrätt, dvs ett rättsförhållande som gäller mellan A och B. C, som är en tredje man i detta rättsförhållande, är inte bunden av A och B:s överenskommelse.

Eftersom sakrätter har effekt mot tredje man så kan enskilda avtalspartner inte konstruera egna nya typer av sakrätter. De kan däremot konstruera egna typer av obligationsrätter (inom ramen för avtalsfriheten och reglerna kring oskäliga avtalsvillkor).

Hittar du något fel i ovanstående? Du får gärna skriva en felrapport.

Externa länkar

Begreppet Sakrätt finns även beskrivet på svenska Wikipedia

Rättsfall med detta begrepp (1)

NJA 2005 s. 498: Talan om bättre rätt till en i Sverige belägen fastighet har ansetts avse sakrätt i fast egendom i den mening som avses i artikel 22.1 i Bryssel I-förordningen.
Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation