Beslut vid regeringssammanträde 1987-04-23

Statsrådet Göransson anför

Mitt förslag

Radiolagsutredningen (U 1985:05) bör få i uppdrag att redovisa sina överväganden om regler för vidaresändning av satellitprogram i kabelnät i sådan tid att eventuellt ändrade regler kan träda i kraft senast den 1 juli 1988. Utredningens övriga förslag bör läggas fram senast den 30 juni 1988.

Utredningens nuvarande uppdrag

Genom beslut den 15 maj 1985 bemyndigade regeringen det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om rundradioverksamhet att tillkalla en särskild utredare för att se över den radiorättsliga lagstiftningen. Utredningen arbetar under namnet radiolagsutredningen.

Enligt de ursprungliga direktiven (dir. 1985:21) har utredningen med förtur behandlat vissa frågor om gränsdragningen mellan tillståndspliktiga och icke tillståndspliktiga trådsändningar. I oktober 1985 publicerades delbetänkandet (Ds U 1985:12) Kabelsändningarna och videocensuren. Förslagen i betänkandet har lett till lagstiftning (prop. 1985/86:109, KU 1986/87:6, rskr. 37).

Regeringen har vidare genom beslut den 6 februari 1986 givit utredningen i uppdrag att föreslå de författningsändringar som behövs med hänsyn till den planerade försöksverksamheten med radio- och TV-samarbete i Norden via Tele-X-satelliten. Med anledning av tilläggsuppdraget lämnade utredningen i februari 1987 fram delbetänkandet (Ds U 1987:2) Försöksverksamhet med nordisk TV från rymden, rättsliga frågor. Detta betänkande remissbehandlas för närvarande.

Enligt de ur sprungliga direktiven återstår följande särskilda problemområden att behandla, nämligen vidaresändning av satellitprogram i kabelnät, långdistansöverföring av rundradioprogram, sändningar till satelliter, motverkande av radiostörningar, sanktioner vid överträdelser av radiorättsliga regler, textkommunikation till allmänheten samt sändningar på teckenspråk till döva.

Innan jag går in på utvecklingen inom satellitområdet vill jag uppehålla mig något vid nuvarande regler för vidaresändning.

Regler för vidaresändning av satellitprogram

Enligt lagen (1985:677) om lokala kabelsändningar (omtryckt 1985:1056, ändrad 1986:1216) krävs tillstånd för satellitsändning i kabelnät som når fler än 100 bostäder. Med satellitsändning menas vidaresändning av programkanaler från satelliter i fast trafik. Tillstånd krävs inte för vidaresändning av rundradiosändningar.

Principen om fri vidaresändningsrätt för rundradiosändningar gäller också sändningar från direktsändande satelliter. Denna fråga diskuterades i massmediekommitténs betänkande (SOU 1984:65) Via satellit och kabel. Kommittén betonade (s. 278) att dagens förhållningssätt till sådana sändningar grundas på antagandet att det kommer att bli fråga om sändningar inom ramen för nationell rundradioverksamhet eller verksamhet som styrs av regler och principer för sådan verksamhet. Om sändningarna i stället skulle komma från helt fristående kommersiella företag kunde det i vissa lägen enligt kommittén finnas skäl att ompröva principen om fri vidaresändning i kabelnät av program från direktsändande satelliter.

I prop. 1984/85:199 om radio- och TV-sändningar i kabelnät instämde jag i kommitténs förslag att tillstånd inte skulle fordras för att vidaresända program från direktsändande satelliter (s. 29 f.). Liksom kommittén underströk jag att framtidsutsikterna för de direktsändande satelliterna är mycket svåra att bedöma och att de tekniska skillnaderna mellan olika satellittyper kan vara på väg att suddas ut. Förutsättningarna i fråga om huvudmannaskap och programregler för eventuella framtida direktsändande satelliter kan bli andra än de som låg till grund för kommitténs förslag, och jag ansåg därför, liksom kommittén, att det i en annan situation kunde finnas skäl att ompröva nuvarande ståndpunkt. Jag pekade vidare på att en utjämning av de tekniska skillnaderna mellan olika typer av satelliter kan leda till problem med att avgränsa tillståndspliktiga sändningar från sådana som inte kräver tillstånd.

Som antytts i det föregående är kravet på tillstånd för vidaresändningar bl.a. kopplat till behovet av att upprätthålla regler för innehållet i satellitsända program. I 11 § lagen (1985:1057) om ansvarighet för lokala kabelsändningar sägs sålunda att fortsatt vidaresändning av en programkanal kan förbjudas för viss tid om innehållet strider mot lagens regler i fråga om bl.a. våldsskildringar eller pornografiska skildringar. Enligt 24 § lagen om lokala kabelsändningar kan ett motsvarande förbud meddelas om det i programkanalen under en längre tid och i betydande omfattning har förekommit sådan kommersiell reklam som måste anses riktad särskilt till svenska konsumenter. Syftet med sistnämnda regel är att förhindra att det uppkommer programkanaler med ett omfattande reklaminnehåll, riktat mot Sverige (prop. 1984/85:199, s. 46).

Utvecklingen inom satellitområdet

Någon direktsändande satellit har ännu inte sänts upp för sändningar till Europa. De satellitsända programkanaler som kan tas emot här kommer från satelliter i fast trafik, s.k. kommunikationssatelliter, vilka sänder med låg effekt. Av praktiska och ekonomiska skäl distribueras programmen till enskilda hushåll genom vidaresändning i kabelnät.

Inom det närmaste året kommer emellertid två direktsändande satelliter att sändas upp. Det är den västtyska TV-SAT och den franska TDF 1. Dessa följs av den nordiska Tele-X-satelliten, som enligt nuvarande planer skall sändas upp under senare delen av år 1988. En brittisk direktsändande satellit planeras till år 1990.

Den västtyska satelliten kommer att sända ut dels två programkanaler från de offentliga rundradioorganisationerna ARD och ZDF, dels minst två programkanaler med privata huvudmän. Mycket talar för att det blir fråga om programkanaler som för närvarande sänds över kommunikationssatellit. Diskussioner om programsättningen i den franska satelliten pågår fortfarande, men olika privata grupperingar har nämnts. Med hjälp av den brittiska satelliten skall ett privat konsortium sända ut tre programkanaler.

Det finns också planer på att skaffa kommunikationssatelliter med högre effekt än dagens. Den europeiska telesatellitorganisationen Eutelsat har beställt tre sådana s.k. medeleffektsatelliter som skall kunna tas i bruk under åren 1989--1991.

Den medeleffektsatellit som ligger närmast i tiden är emellertid den s.k. Astra-satelliten. Bakom Astra-projektet står företaget Société Européenne des Satellites (SES) med säte i Luxemburg. Avsikten är att en satellit skall sändas upp under våren 1988. Satelliten kommer att kunna sända sexton TV-kanaler över Västeuropa med en effekt som är ungefär dubbelt så hög som i de kommunikationssatelliter som nu sänder. Genom den högre effekten kommer det att bli möjligt att ta emot programmen med relativt små och billiga antenner.

Det är ännu inte känt vilket programutbud som kommer att sändas över Astra-satelliten. SES försöker emellertid förmå företag som nu sänder över andra satelliter att gå över till Astra. Ett svenskt företag, som är delägare i SES, har förklarat att man avser att utnyttja Astra för att starta en reklamfinansierad programkanal med inriktning mot Norden.

Sammanfattningsvis innebär den utveckling som jag här har skisserat att det programutbud som planeras för de direktsändande satelliterna över Europa tenderar att bli av samma slag som det som redan sänds över satelliter i fast trafik för vidaresändning i kabelnät. Man kan räkna med att sändningarna kommer att domineras av underhållningsprogram och att verksamheten kommer att finansieras med reklam eller i form av betal-TV.

Det finns vidare en tydlig tendens till högre sändareffekt hos den s.k. kommunikationssatelliterna. Genom att det också pågår en utveckling på mottagarsidan, kan det bli möjligt för allmänheten att ta emot sändningarna direkt, med hjälp av billig utrustning som är tillgänglig i den allmänna handeln. Om också de sändande företagen har avsett att sändningarna skall tas emot på detta sätt torde de kunna anses som rundradiosändningar enligt svensk lag. Tillstånd för vidaresändning i kabelnät skulle då inte erfordras.

Uppdraget

Av det sagda framgår att utvecklingen synes leda mot en annan situation än den som massmediekommittén hade i tankarna när den förordade fri vidaresändning av rundradioprogram från satellit. Det framstår som troligt att en betydande del av programutbudet kommer att följa samma mönster som nuvarande program från s.k. kommunikationssatelliter snarare än de programpolitiska principer som gäller för nationella rundradioföretag. Programutbud av det slag som reglerna om tillståndsplikt för vidaresändning avser att träffa kommer då inte att täckas av dessa regler på det sätt som förutsatts. Det finns därför skäl att på nytt ta upp frågan om reglerna för vidaresändningar till prövning.

I de ursprungliga direktiven sägs att utredningen bör överväga olika metoder att göra en avgränsning mellan tillståndspliktiga och icke tillståndspliktiga vidaresändningar av satellitprogram i kabelnät. En utgångspunkt sägs kunna vara att sändningar som utgör tillåtna rundradiosändningar i ursprungslandet skall få vidaresändas fritt oavsett om det överförs via en kommunikationssatellit eller en direktsändande satellit. Andra villkor kan eventuellt också behöva ställas upp, t.ex. att rundradiosändningen kommer från ett nationellt rundradioföretag. Om det framstår som lämpligt bör utredaren kunna avge alternativa förslag.

Med hänsyn till utvecklingen inom satellitområdet bör utredningens överväganden om regler för vidaresändning av satellitprogram i kabelnät redovisas i sådan tid att eventuellt ändrade regler kan träda i kraft senast den 1 juli 1988. Förslag inom andra områden som omfattas av uppdraget kan naturligtvis läggas fram samtidigt. Om de avges senare bör de föreligga senast den 30 juni 1988.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen ändrar utredningens uppdrag i enlighet med vad jag har anfört.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Utbildningsdepartementet)