Dir. 1991:80

Överenskommelse om trafik och miljö i Malmöregionen m.m.

-

Dir. 1991:80

Beslut vid regeringssammanträde 1991-08-29

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Georg Andersson, anför.

Mitt förslag

Jag föreslår att en förhandlare tillkallas för trafik- och miljöfrågor i Malmöregionen m.m.

Förhandlarens uppgift är att med berörda parter utarbeta en överenskommelse om hur väg-, järnvägs- och kollektivtrafiksystemen i Malmöregionen konkret skall kunna anpassas till den av riksdagen beslutade fasta förbindelsen över Öresund med hänsyn tagen till dagens och framtidens förutsättningar och krav. Överenskommelsens miljökonsekvenser bör särskilt redovisas.

Den principöverenskommelse parterna redan träffat beträffande Malmöregionen bör vara en utgångspunkt för det fortsatta arbetet.

Överenskommelsen skall innehålla förslag till finansiering med angivande av parternas andelar i denna.

Förslag till överenskommelse bör redovisas senast den 15 mars 1992.

Regeringen gav den 5 april 1990 förre kommunikationsministern Sven Hulterström i uppdrag att med berörda parter i Malmöregionen utarbeta en överenskommelse om trafik och miljö. Överenskommelsen skulle syfta till att genom åtgärder i det samlade trafiksystemet förbättra regionens miljösituation, öka tillgängligheten samt skapa bättre förutsättningar för regionens utveckling.

Den 15 januari 1991 överlämnade Hulterström en principöverenskommelse till regeringen. Såväl i själva överenskommelsen som i den skrivelse förhandlaren samtidigt lämnade betonas att det är nödvändigt med fortsatta förhandlingar när förutsättningarna för den fasta förbindelsen över Öresund klarlagts.

Regeringen har i proposition 1990/91:87 om näringspolitik för tillväxt anslutit sig till parternas bedömning om behovet av fortsatta förhandlingar.

Riksdagen har behandlat dessa frågor (1990/91:TU24, rskr. 286) och anslutit sig till regeringens bedömningar.

De svenska och danska regeringarna träffade den 23 mars 1991 ett avtal om en fast förbindelse över Öresund. I regeringens proposition 1990/91:158 med anledning av detta avtal redovisas regeringens bedömningar och föreslås att riksdagen godkänner avtalet samt ger tillstånd till bolagsbildning m.m.

Riksdagen beslöt den 12 juni 1991 att godkänna avtalet (1990/91:TU31, rskr. 379). Det danska folketinget fattade motsvarande beslut den 14 augusti 1991. Regeringen beslöt den 8 augusti 1991 att ratificera avtalet.

Regeringen gav den 15 augusti 1991 bl.a. länsstyrelsen i Malmöhus län i uppdrag att samordna myndigheternas arbete i fråga om förbindelsens inverkan på markanvändning och miljö på det svenska fastlandet.

Med den beslutade Öresundsförbindelsen skapas goda förutsättningar för en positiv utveckling i Malmöregionen i synnerhet och för Sverige i allmänhet.

Det dansk-svenska avtalet om en fast Öresundsförbindelse ser jag som en viktig del i utvecklingen av trafiksystemen i södra delen av Sverige.

En annan viktig förändring under 1990-talet som påverkar Sveriges transportpolitiska situation hänför sig till vad den svenska ansökan om medlemskap i EG kommer att innebära.

En framtida helhetslösning för Malmöregionen måste enligt min bedömning även ses mot bakgrund av utvecklingen i våra grannländer söder och sydöst om Sverige.

Den principöverenskommelse parterna redan träffat beträffande Malmöregionen anser jag bör vara en utgångspunkt för det fortsatta arbetet.

Erfarenheterna av arbetssättet -- att i direkta förhandlingar utarbeta långsiktiga lösningar -- är goda inte endast i Malmö, utan även i Stockholm och Göteborg.

Jag förordar därför att förhandlingsmodellen tillämpas även i det fortsatta arbetet.

En av förutsättningarna för fortsatta förhandlingar om mer konkreta trafiklösningar har klarlagts genom det dansk-svenska avtalet om den fasta Öresundsförbindelsen. Det gäller både själva bron och dess anslutningar geografiskt, tekniskt och finansiellt. Det finns nu förutsättningar för att bedöma lämpliga åtgärder för att på bästa sätt anpassa trafiksystemen i Malmöregionen till Öresundsförbindelsen. Dessa åtgärder berör ansvarsmässigt flera statliga myndigheter, bl.a. banverket och vägverket, och även det svenska bolag som är under bildande för att bl.a. bygga de svenska anslutningarna till förbindelsen.

Den kollektiva trafikförsörjningen behöver förbättras och anpassas till de nya förutsättningarna. Parterna har i den redan träffade principöverenskommelsen slagit fast detta och jag vill för min del starkt understryka behovet av att effektivisera det kollektiva transportsystemet, inte minst av miljöskäl. De tankegångar parterna fört fram bör utvecklas till färdiga lösningar.

Regeringen kommer, som redan aviserats i propositionen Näringspolitik för tillväxt (1990/91:87), att under hösten 1991 lägga fram förslag om ändringar i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik. Det kommunalförbund som avses bildas för ändamålet skall även kunna ta på sig uppgifter inom samhällsplaneringen. Jag bedömer härvidlag erfarenheterna från Stockholms län som mycket positiva.

Ett viktigt motiv för att nu fortsätta förhandlingsarbetet är att komma fram till en överenskommelse om hur finansieringen av olika delprojekt skall ske.

Detta kräver ställningstaganden från såväl statliga myndigheter som från regionens parter. Förhandlaren skall utgå från de resurser som kan ställas till förfogande dels från befintliga statliga anslag, dels från de resurser som kan tillhandahållas från olika kommunala organ och landsting inom regionen samt från näringslivet. Förhandlaren bör ta fasta på de möjligheter till ökad näringslivsmedverkan och avgiftsfinansiering som finns.

I den tidigare nämnda propositionen om näringspolitik för tillväxt behandlas den redan träffade principöverenskommelsen för Malmöregionen. Regeringen föreslår att 700 milj.kr. får disponeras för Malmöregionen, dock först när ytterligare klarhet nåtts om projektens utformning och om finansieringsförutsättningarna för enskilda projekt. Någon möjlighet till utökade statliga anslag skall inte påräknas i förhandlingsarbetet.

I regeringens proposition 1990/91:158 med anledning av ett avtal mellan Sverige och Danmark om en fast förbindelse över Öresund före slås att staten lämnar en lånegaranti på högst 1900 milj.kr. i prisnivå juli 1990 för att bygga anslutningar till Öresundsbron. Det kan, enligt regeringens bedömning, finnas betydande ekonomiska samordningsvinster i planeringen och byggandet av anslutningarna och andra aktuella trafikprojekt.

Den redan träffade principöverenskommelsen för Malmöområdet bör vara en utgångspunkt för en kommande överenskommelse, men en vidareutveckling och konkretisering behöver ske mot bakgrund av vad jag tidigare anfört.

Förhandlarens uppgift är att med berörda parter utarbeta en överenskommelse om hur väg-, järnvägs- och kollektivtrafiksystemen i Mal möregionen skall utformas och anpassas till den fasta förbindelsen över Öresund. Hänsyn skall därvid tas till de i tidigare direktiv (1990:21) meddelade förutsättningarna beträffande syftet med förhandlingarna samt till de i dessa direktiv framlagda synpunkterna på den långsiktiga utvecklingen. Överenskommelsen skall i enlighet med ovan redovisade öv erväganden innehålla konkreta förslag till finansiering med parternas andelar i denna.

Förhandlaren skall i sitt arbete samråda med länsstyrelsen i Malmöhus län vad gäller miljökonsekvensbeskrivningarna av projekten som ingår i överenskommelsen.

Förslag till överenskommelse bör redovisas senast den 15 mars 1992.

I arbetet skall beaktas innehållet i regeringens allmänna kommittédirektiv (dir. 1984:5) till samtliga kommittéer och särskilda utredare angående förslagens inriktning. Förhandlaren skall också beakta regeringens direktiv till kommitteér och särskilda utredare angående EG-aspekter i utredningsverksamheten (dir. 1988:43).

att tillkalla en förhandlare -- omfattad av kommittéförordningen (1976:119) -- för trafik och miljö i Malmöregionen m.m. med uppdrag att med berörda parter utarbeta överenskommelser om trafik-, miljö- och finansiering, samt

att besluta om sakkunniga, experter, sekreterare samt annat biträde åt förhandlaren.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller hans hemställan.

(Kommunikationsdepartementet)