Dir. 1995:31

Banverkets myndighetsuppgifter m.m.

Dir. 1995:31

Beslut vid regeringssammanträde den 23 februari 1995

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillsätts med uppdrag att föreslå utformning, finansiering och lokalisering av förändrade myndighets- och förvaltningsuppgifter inom järnvägssektorn, som en konsekvens av kommande förslag till nya regler för järnvägstrafiken.

Vidare skall utredaren redovisa en analys av Banverkets myndighetsuppgifter och roll inom järnvägssektorn samt föreslå eventuella förändringar. Förslagens inriktning skall vara att Banverkets roll som sektorsorgan för järnvägstransportsektorn bör förstärkas och bli mer väldefinierad. Utredaren skall samordna sina förslag med Banverkets förslag till ny organisation för verket samt analysera förslagens konsekvenser för banhållningen.

Beslutade åtgärder

Regeringen gav den 9 juni 1994 Banverket och Statens järnvägar (SJ) i uppdrag att utreda de praktiska möjligheterna och ekonomiska konsekvenserna av att överföra marken under infrastrukturspår m.m. från SJ till Banverket. Uppdraget skall redovisas senast den 1 juni 1995.

Regeringen beslöt den 23 juni 1994 (dir. 1994:70) mot bakgrund av riksdagens beslut att avreglera järnvägstrafiken den 1 januari 1995 (prop. 1993/94:166, bet. 1993/94:TU28, rskr. 1993/94:309) att tillkalla en kommitté med två huvuduppgifter. Den ena uppgiften var att skapa en tillsynsmyndighet för järnvägstrafik som tills vidare skulle vara administrativt inordnad i Banverket. Den andra uppgiften var att på en avreglerad järnvägsmarknad föreslå organisationsförändringar i syfte att effektivisera och renodla Banverkets myndighets-, beställar- och utförarroller.

Riksdagen beslutade den 20 december 1994 (prop. 1994/95:72, bet. 1994/95:TU9, rskr. 1994/95:138) att skjuta upp beslutet att avreglera järnvägstrafiken och därmed sammanhängande frågor för att regeringen skall få tillfälle att ompröva frågan.

Regeringen har i 1995 års budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 7 s. 93) föreslagit att kommittén (K 1991:02) Förhandlare för statens köp av persontrafik på järnväg m.m., fr.o.m. den 1 januari 1996 skall inordnas i Banverket.

Tillkomsten av Banverket, som bildades år 1988, bygger på 1988 års trafikpolitiska beslut då SJ delades i ett affärsverk med ansvar för tågtrafiken och en myndighet, Banverket, med ansvar för infrastrukturen. Vägtrafikmodellen infördes vilken bl.a. innebär att staten på samhällsekonomiska grunder tar huvudansvaret för drift, underhåll och nyinvesteringar i infrastrukturen.

Banverket är enligt sin instruktion (SFS 1988:707) central förvaltnings- myndighet för frågor som rör järnvägar. Verkets huvuduppgifter är att främja järnvägens utveckling, driva och förvalta statens spåranläggningar, ha hand om säkerhetsfrågor för spårtrafik samt främja en miljöanpassad järnvägstrafik. I syfte att uppfylla de övergripande trafikpolitiska målen har Banverket ett ansvar för att åstadkomma ett effektivt järnvägstransportsystem som uppfyller högt ställda krav på trafiksäkerhet, med hänsyn tagen till miljö och regional balans. Vidare är Banverket enligt beredskapsförordningen (1993:242) be redskapsmyndighet inom totalförsvaret och ansvarar för banhållning inom funktionen Transporter.

Den verksamhetsidé som Banverket har formulerat är "att möjliggöra för järnvägstrafiken att bli en konkurrenskraftig, miljövänlig och trafiksäker del av transportsystemet". Banverket har en hög teknisk kompetens med verksamhet inom ban- och brobyggnad, spårteknik, geoteknik, elteknik, signal- och telesystem.

Banverkets verksamhet kan delas upp i olika roller. Som förvaltare ansvarar Banverket för de statliga järnvägsanläggningarna. Som sektorsmyndighet under regeringen skall Banverket bl.a. fatta beslut som berör järnvägsnätets vidmakthållande och utveckling, utföra samhällsekonomiska analyser och delta i tillämpning och utveckling av regler inom järnvägssektorn. Inom miljöområdet innefattar sektorsansvaret bl.a. att den fysiska miljön används så att en långsiktigt god hushållning främjas ur ekologisk och samhällsekonomisk synvinkel. Vidare är Banverket producent av banhållningstjänster samt har särskilda beredskapsuppgifter.

Ett väl fungerande samspel mellan den nationella planeringen för trafikens infrastruktur och bl.a. den kommunala planeringen för markanvändning, är av stor betydelse för att uppnå ett miljöanpassat transportsystem som är långsiktigt hållbart och förenligt med god livsmiljö. En förutsättning för detta samspel är ett utvecklat och brett samarbete i samhällsplaneringen.

Regeringen anser att Banverkets roll som central förvaltningsmyndighet för frågor som rör järnvägar bör förstärkas och bli mer väldefinierad. I Banverkets sektorsroll bör bl.a. ingå att på kort och lång sikt initiera och aktivt driva frågor som rör järnvägstrafikens ekonomiska, tekniska och övriga villkor på transportmarknaden. Banverket bör också inom ramen för den övergripande trafikpolitiken mera aktivt verka för en samhällsekonomiskt optimal trafik på det nationella järnvägsnätet samt ta ett större ansvar för samordningen av den lokala, regionala och interregionala trafiken. Med det nationella järnvägsnätet avses här i huvudsak alla järnvägar utom de som kan sägas tillhöra lokala isolerade transportsystem, ex. tunnelbanan i Stockholm.

Regeringen anser vidare att formerna för hur den framtida järnvägstrafiken kan garanteras vid beslut om större infrastruktur- investeringar, ytterligare bör förtydligas.

Frågan om förändring av de regler som styr järnvägstrafiken och därmed sammanhängande frågor kommer att beredas vidare och avsikten är att återkomma till riksdagen med ett nytt förslag under år 1995. Konsekvenserna av detta förslag kan innebära förändringar av bl.a. Banverkets nuvarande myndighets- och förvaltningsuppgifter samt för SJ:s verksamhet. Förslag till utformning, finansiering och lokalisering av förändrade myndighets- och förvaltningsuppgifter inom järnvägssektorn, bör utarbetas av en särskild utredare. Det är regeringens uppfattning att Banverket bör utarbeta förslag till ny inre organisation i syfte att få en mer effektiv och rationell banhållning. Banverket har påbörjat en sådan utredning där också samspel och ansvarsförhållande mellan Banverkets olika funktioner och övriga aktörer inom järnvägssektorn skall belysas. Banverket planerar att presentera sina förslag senast den 30 juni 1995. Genomförandet av organisationsförändringar bör samordnas med eventuella förändringar av Banverkets myndighetsuppgifter.

Den särskilda utredarens uppdrag skall vara att föreslå utformning, finansiering och lokalisering av förändrade myndighets- och förvaltningsuppgifter inom järnvägssektorn, som en konsekvens av kommande förslag till nya regler för järnvägstrafiken.

Vidare skall utredaren redovisa en analys av Banverkets myndighetsuppgifter och roll inom järnvägssektorn samt föreslå eventuella förändringar. Förslagens inriktning skall vara att Banverkets roll som sektorsorgan för järnvägstransportsektorn bör förstärkas och bli mer väldefinierad samt en mer långtgående helhetssyn vad gäller infrastruktur och trafik. Utredaren skall samordna sina förslag med Banverkets förslag till ny inre organisation samt analysera förslagens konsekvenser för banhållningen. Vidare skall utredaren i sina förslag beakta det pågående arbetet inom kommittén med uppdrag att utarbeta en nationell plan för kommunikationerna i Sverige (K 1995:01) samt arbetet inom Kommunikationsdepartementet med ny lagstiftning för planeringsförfarandet vid byggande av järnvägar.

I uppdraget ingår vidare att analysera formerna för hur det vid större infrastrukturinvesteringar går att garantera en viss omfattning av den framtida järnvägstrafiken, samt föreslå hur dessa garantier kan förtydligas och förstärkas.

Utredaren skall i sina förslag precisera och tydligt avgränsa Banverkets olika roller som myndighet, förvaltare och producent av järnvägstjänster. Vidare skall en redovisning lämnas om hur Banverkets totalförsvarsuppgifter fullgörs och vilken del av organisationen som bör ansvara för dessa.

I alla förslag till förändringar skall även redovisas hur de författningsmässigt skall regleras.

Uppdraget skall redovisas senast den 1 oktober 1995.

Utredaren skall beakta vad som sägs i direktiv till kommittéer och särskilda utredare om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser (dir. 1992:50) samt i direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23) och att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124).