Dir. 1998:62

Arbetslivsdelegation

Dir. 1998:62

Beslut vid regeringssammanträde den 17 juni 1998.

Sammanfattning av uppdraget

Delegationen skall hämta in och sprida kunskap om arbetslivsområdet i syfte att främja en positiv utveckling av det moderna arbetslivet. Delegationen skall identifiera betydelsefulla utvecklingstendenser i arbetslivet samt beskriva och analysera särskilt angelägna problemområden. Delegationen skall vara ett forum där forskare, arbetsmarknadens parter, myndighetsexperter och andra med kunskap och intresse inom området kan mötas.

Utgångspunkter för uppdraget

Ett arbetsliv i förändring

Många olika faktorer har bidragit till de förutsättningar och villkor som nu gäller i arbetslivet. I huvudsak är förändringarna positiva. Förändringarna bidrar till ökad produktivitet, tillväxt och sysselsättning. Ny teknik har minskat andelen fysiskt belastande arbetsuppgifter och nya sätt att organisera arbetet ger möjlighet till en högre grad av delaktighet och kompetensutveckling för den anställde. Det moderna arbetslivet skapar möjligheter men kan också innebära att nya problem och risker uppstår.

Arbetsmarknad

Under 1990-talets början hade vi en ekonomisk utveckling som ledde till kraftigt ökad arbetslöshet för både kvinnor och män. Trenden har nu vänt och sysselsättningen ökar samtidigt som villkoren i arbetslivet på många sätt förändras.

Antalet anställda i mer flexibla anställningsformer har ökat. Många av de nya jobben är visstidsanställningar i form av projektanställningar och tillfällighetsarbeten. Några har själva valt projektanställning, som i sin tur kan leda till fast anställning. Andra har svårt att få fast anställning på grund av otillräcklig eller ej efterfrågad kompetens.

Utvecklingen inom informationssystem- och informationstek- nikområdet ger möjlighet till ökad flexibilitet av arbetets förläggning både i tid och rum. Att helt eller delvis arbeta på distans blir vanligare.

I en konjunkturuppgång är det viktigt att uppmärksamma arbetslivsfrågorna. Nya företag och företag i tillväxt bör ges kunskap, råd och stöd till att skapa en god arbetsmiljö och därmed goda produktionsvillkor. För att uppnå en fortsatt ökad sysselsättning är det viktigt att skapa hållbara och utvecklingsbara produktionsförutsättningar. Personal-, lednings-, och arbetsmiljöfrågor blir i detta sammanhang alltmer betydelsefulla.

Arbetsorganisation

På en alltmer internationell marknad har ökad konkurrens mellan företagen påskyndat en utveckling mot en ökad flexibilitet i produktion och organisation. Den arbetsorganisatoriska utvecklingen har i stor utsträckning fört med sig ökade möjligheter till ansvar och medinflytande för de anställda. Men utvecklingen ställer också ökade och delvis förändrade krav på arbetskraften. För att svara mot förväntningarna bör de anställda, förutom att ha en god yrkesmässig kompetens, också vara beredda att ta ett ökat ansvar och vara mångkunniga, flexibla, kreativa och socialt kompetenta. I huvudsak är förändringarna positiva, men kraven kan också leda till för hög belastning för de anställda.

Olika former av kompetensutveckling är nödvändiga för en väl fungerande arbetsmarknad och för att upprätthålla Sveriges långsiktiga utbildningskraft. Kompetensutveckling är också nödvändig för att motverka utslagning av anställda som inte helt uppfyller eller orkar med kraven.

Psykosocial arbetsmiljö

De omfattande arbetsorganisatoriska förändringar som genomförts på arbetsplatserna under senare år har gett ökad kunskap om förändringsprocesser och om vilka faktorer som är betydelsefulla för väl fungerande arbetsgrupper.

Förändringarna på arbetsmarknaden och ökade krav på flexibilitet, produktivitet och effektivitet kan, om det finns brister i arbetsorganisation och ledarskap, medföra en risk för att det psykosociala klimatet på arbetsplatserna och därmed även konkurrenskraften påverkas negativt. Det finns bland annat en ökad risk för samarbetsproblem och kränkande särbehandling.

Resultat från studier och forskning visar att den upplevda stressen ökat. Det är sedan tidigare belagt att det finns en tydlig koppling mellan psykosocial belastning och fysiska hälsoproblem i form av besvär i rygg, axel och nacke. Underbemannade organisationer kan begränsa förutsättningarna att tillvarata de möjligheter till positiv utveckling som de moderna organisationerna ger. Underbemanning kan också medföra ökad risk för belastningsrelaterade besvär.

Resurser inom området

Hos myndigheterna med ansvar och uppgifter inom arbetslivsområdet pågår ett omfattande och betydelsefullt arbete för att säkerställa en god arbetsmiljö och främja ett arbetsliv som präglas av delaktighet, jämställdhet mellan kvinnor och män, samt en för produktion och individ utvecklande arbetsorganisation.

För forskning och utveckling inom arbetslivsområdet finns två myndigheter: Arbetslivsinstitutet (ALI), som utför forskning och Rådet för arbetslivsforskning (RALF), som finansierar forskning. Forsknings- och utvecklingsinsatserna har under de senaste åren i ökad grad inriktats mot områdena arbetsorganisation och arbetsmarknad. Fokus har också riktats mot den psykosociala arbetsmiljöns betydelse för belastningsrelaterade besvär.

Arbetarskyddsverket (AV) består av Arbetarskyddsstyrelsen (ASS) och Yrkesinspektionen (YI). AV har till uppgift att se till att arbetsmiljö- och arbetstidslagstiftningen efterlevs. ASS är central förvaltningsmyndighet för arbetsmiljö- och arbetstidsfrågor samt chefsmyndighet för YI. ASS ansvarar vidare för den officiella statistiken över arbetsskador och arbetsmiljö. YI är regional tillsynsmyndighet på arbetsmiljö- och arbetstidsområdet.

Jämställdhetsombudsmannen (JämO) har till uppgift att se till att jämställdhetslagen efterlevs. Jämställdhetslagens ändamål är att främja kvinnors och mäns lika rätt i arbetslivet.

Såväl ASS och JämO som forskningsmyndigheterna ALI och RALF har till uppgift att utarbeta och sprida information inom sina områden.

Uppdraget

Genom en förstärkt insats inom arbetslivsområdet, vill regeringen nu öka koncentrationen på arbetslivsfrågorna. Det är viktigt att få en samlad bild av utvecklingen och dess konsekvenser för både individer och grupper i arbetslivet. I detta syfte behövs ett forum där kunskap och erfarenhet från olika områden kan mötas. Utifrån den omfattande och snabba förändring som pågår inom arbetslivets olika områden finns starka skäl att intensifiera den offentliga debatten och erfarenhetsspridningen. En arbetslivsdelegation bör därför tillsättas.

Delegationen skall med utgångspunkt från befintlig kunskap beskriva viktiga utvecklingstendenser inom arbetslivsområdet samt på vilket sätt och i vilken omfattning individer och grupper kan komma att påverkas. Delegationen skall identifiera och analysera problemområden samt lämna förslag på åtgärder eller alternativt visa på behov av åtgärder.

Resultat från forskningen inom området samt den kunskap och erfarenhet som finns hos arbetsmarknadens parter samt Arbetarskyddsverket, Arbetslivsinstitutet, Rådet för arbetslivsforskning och andra berörda myndigheter skall tas till vara. Vidare är det viktigt att den kunskap om och erfarenhet av bland annat rehabilitering och arbetsmarknad som finns hos försäkringskassorna samt vid länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingar lyfts fram.

Delegationen skall bereda tillfällen för sakkunniga inom området och andra intressenter att aktivt bidra till delegationens arbete. Delegationen skall genom olika aktiviteter bidra till en spridning av kunskap. Detta kan bland annat ske genom att arrangera konferenser och seminarier om viktiga arbetslivsfrågor.

Delegationen skall på olika sätt bidra till ökad kunskap och kompetens om den psykosociala arbetsmiljöns betydelse. Särskild vikt skall läggas vid arbetsgivarens kunskaper om betydelsen av förebyggande åtgärder. I detta sammanhang är det viktigt att delegationen medverkar till att förmedla konkreta erfarenheter från olika arbetsplatser.

Samråd

Delegationen skall i sitt arbete samråda med arbetsmarknadens parter samt JämO och andra berörda myndigheter.

För utredningsarbetet gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare om att pröva offentliga åtaganden (dir. 1994:23) och om att redovisa regionalpolitiska konsekvenser av framlagda förslag (dir. 1992:50), jämställdhetspolitiska konsekvenser (dir. 1994:124) samt konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet (dir. 1996:49).

Redovisning av uppdraget

Delegationen skall lämna en delredovisning av sitt arbete senast den 15 januari 1999. I delredovisningen skall ingå en beskrivning av utvecklingstendenser inom arbetslivet. Delegationen skall slutredovisa sitt arbete senast den 15 juni 1999.