Sammanfattning av uppdraget

Bestämmelserna om aktivitetsstöd finns i förordningen En särskild utredare tillkallas med utgift att utreda om det är möjligt att effektivisera utbetalningarna av aktivitetsstöd och arbetslöshetsersättning genom att låta en och samma organisation sköta dem. De ekonomiska förutsättningarna för en överföring av utbetalningen av aktivitetsstöd från försäkringskassorna till arbetslöshetskassorna skall analyseras tillsammans med avvecklingskostnader hos försäkringskassorna. Olika modeller för hur arbetslöshetskassorna skall ersättas för sina kostnader för utbetalningen av aktivitetsstöd skall redovisas. Utredaren skall vidare kartlägga de förändringar som behöver göras i ersättningssystemen för aktivitetsstöd och arbetslöshetsersättning för att underlätta anpassningen av de båda systemen till varandra.

Bakgrund

En arbetslös person som deltar i vissa arbetsmarknadspolitiska program får ersättning i form av aktivitetsstöd. Detta stöd är lika stort som arbetslöshetsersättningen för dem som har rätt till sådan ersättning. Till dem som inte har rätt till arbetslöshetsersättning lämnas aktivitetsstöd med för närvarande 143 kronor per dag. Aktivitetsstödet betalas nu ut av försäkringskassan medan arbetslöshetsersättningen betalas ut av den arbetslöshetskassa som den arbetslöse är medlem i eller ansluten till. Förutom aktivitetsstöd kan de som deltar i arbetsmarknadspolitiska program få stöd eller särskilt stöd till resor m.m. Dessa sistnämnda stöd betalas också ut av försäkringskassan.

I vissa fall reduceras aktivitetsstödet och arbetslöshetsersättningen på grund av vissa pensionsförmåner m.m. Reduktionsreglerna för de båda ersättningsformerna är emellertid inte helt lika. Livränta t.ex. reducerar aktivitetsstödet men inte arbetslöshetsersättningen.

(1996:1100) om aktivitetsstöd. Bestämmelserna om arbetslöshetsersättning finns i lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring och lagen (1997:239) om arbetslöshetskassor samt i förordningen (1997:835) om arbetslöshetsförsäkring och förordningen (1997:836) om arbetslöshetskassor.

I dag finns ett samarbete mellan arbetslöshetskassorna och Riksförsäkringsverket (RFV) vad gäller utbetalning av de olika ersättningarna. Samarbetet sker främst i form av att arbetslöshetskassorna utfärdar intyg om rätten till arbetslöshetsersättning och nivån på denna för personer som skall delta i arbetsmarknadspolitiska program. Intygen behövs för att deltagarna skall få rätt belopp i aktivitetsstöd. Försäkringskassorna fattar på grundval av bl.a. dessa intyg beslut om det ekonomiska stödet till individen.

Den 5 februari 2001 infördes betydande förändringar i bestämmelserna för arbetslöshetsförsäkringen. Bl.a. infördes en möjlighet för regeringen att fastställa en högre högsta dagpenning under de första 100 dagarna i en ersättningsperiod. Denna möjlighet har ännu inte utnyttjats utan torde bli aktuell först i samband med en höjning av den högsta dagpenningen från och med den 1 juli 2001. När det gäller dessa första 100 dagar med en högre dagpenning skall en samordning ske mellan arbetslöshetsersättningen och aktivitetsstödet. Ett nytt sanktionssystem för den som t.ex. avvisar ett erbjudet lämpligt arbete har också införts den 5 februari 2001. I stället för att bli helt avstängd från ersättning kan den som tackar nej till det erbjudna arbetet få en tidsbegränsad nedsättning av ersättningen. Dessa förändringar ställer, vid ett oförändrat ansvar för utbetalning av de båda ersättningsformerna, starkt ökade krav på främst informationsutbytet mellan arbetslöshetskassorna och försäkringskassorna.

Skrivelse från Arbetslöshetskassornas Samorganisation till regeringen

Arbetslöshetskassornas Samorganisation (SO) föreslog i en skrivelse den 11 januari 2001 föreslagit att arbetslöshetskassorna skall överta hela administrationen av utbetalningarna av aktivitetsstödet. En utgångspunkt för detta, menar SO, skall vara att arbetslöshetskassorna betalar ut dagpenningen till dem som har beviljats aktivitetsstöd enligt närvarorapporter som deltagaren själv lämnar till kassan, varefter dagpenning betalas ut för den tid som deltagaren varit närvarande under utbildningen. Tid då deltagaren t.ex. är sjuk eller hemma för vård av sjukt barn ersätts med sjukpenning respektive tillfällig föräldrapenning från försäkringskassan. Samordning föreslås ske helt i enlighet med bestämmelserna i lagen om arbetslöshetsförsäkring. SO menar att om arbetslöshetskassorna administrerar utbetalningarna av aktivitetsstödet behöver inte några uppgifter lämnas till RFV (försäkringskassorna) inför beslutet om stödets storlek.

Uppdraget

Utredaren skall analysera om utbetalningarna av aktivitetsstödet och arbetslöshetsersättningen kan effektiviseras om en och samma organisation sköter utbetalningarna. Målet skall vara att göra hanteringen av utbetalningarna så kostnadseffektiv som möjligt och att underlätta för den enskilde sökanden genom bl.a. kortare handläggningstider och färre kontakter med olika organisationer.

En utgångspunkt i analysen skall vara att pröva om detta mål kan uppnås genom att ansvaret för utbetalning av aktivitetsstöd läggs över på arbetslöshetskassorna. De utbetalningsrutiner för aktivitetsstöd som utredaren skall överväga är sådana som så nära som möjligt ansluter till dem som gäller för arbetslöshetsersättning. De utbetalningar som åsyftas här är aktivitetsstöd såväl i form av dagpenning som i form av stöd till resor m.m. vid deltagande i arbetsmarknadspolitiska program eller särskilt stöd till resor m.m. till personer med funktionshinder.

En annan utgångspunkt skall vara att rätten till aktivitetsstöd även i fortsättningen skall vara kopplad till beslut om att få delta i ett arbetsmarknadspolitiskt program. Beslut om detta fattas av länsarbetsnämnden. Beslut om aktivitetsstödets storlek bör däremot kunna fattas av arbetslöshetskassan och kunna omprövas, ändras och överklagas i samma ordning som för närvarande gäller för beslut av försäkringskassan i sådana ärenden.

Utredaren skall för att underlätta anpassningen mellan de båda ersättningssystemen kartlägga i vilken mån bestämmelser som påverkar de båda ersättningarnas storlek skiljer sig åt för den enskilde. Det kan gälla reduktioner på grund av bl.a. pensionsförmåner. Utredaren skall föreslå de ändringar som behövs för att i möjligaste mån undanröja dessa skillnader.

RFV och SO har redovisat för Näringsdepartementet vad utbetalningen av aktivitetsstöd kostar hos RFV och försäkringskassorna respektive vad det skulle kosta hos arbetslöshetskassorna om ansvaret fördes över dit. Redovisningarna pekar på en skillnad i kostnaderna för respektive alternativ. Den uppgivna kostnaden för arbetslöshetskassorna är lägre än den som anges för RFV och försäkringskassorna. Utredaren skall utifrån en analys av dessa kostnadsberäkningar bedöma om det är ekonomiskt fördelaktigt och försvarbart för staten att föra över utbetalningen av aktivitetsstöd till arbetslöshetskassorna. Vid denna bedömning skall hänsyn tas även till de avvecklingskostnader som kan uppstå hos RFV och försäkringskassorna vid en förändring. Dessutom skall utredaren ta ställning till de eventuella konsekvenser som överflyttandet av utbetalningen av aktivitetsstödet kan få för kontrollen av att inte dubbla ersättningar betalas ut. Utredaren ska föreslå förändringar som minimerar antalet felutbetalningar samt beräkna kostnader för dessa.

Med hänsyn till att Centrala studiestödsnämnden (CSN), för att kunna fatta korrekta beslut om studiestöd, är beroende av information om utbetalat aktivitetsstöd skall eventuella effekter av överföringen för administrationen av studiestödet belysas.

Utredaren skall i detta sammanhang redovisa modeller för hur staten, vid en eventuell överföring av utbetalningsansvaret, skall ersätta arbetslöshetskassorna för deras kostnader för utbetalningen av aktivitetsstöd. Såväl modeller med ett fast pris som med ett rörligt pris bör övervägas.

Utredaren skall redovisa den författningsreglering som ett eventuellt överförande av utbetalningsansvaret för aktivitetsstöd till arbetslöshetskassorna föranleder.

Samråd

Utredaren skall i sitt arbete samråda med Riksförsäkringsverket, Arbetsmarknadsstyrelsen, Arbetslöshetskassornas Samorganisation, Försäkringskasseförbundet och Centrala Studiestödsnämnden.

Utredaren skall hålla berörda centrala arbetstagarorganisationer informerade om arbetet och ge dem möjlighet att framföra synpunkter.

Redovisning av uppdraget

Uppdraget skall redovisas senast den 15 oktober 2001.

(Näringsdepartementet)