Dir. 2001:90

Socialförsäkringsfrågor m.m. i förhållande till konstnärlig verksamhet

Beslut vid regeringssammanträde den 15 november 2001.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall kartlägga hur gällande trygghetssystem inom bl.a. socialförsäkringsområdet förhåller sig till konstnärlig verksamhet. Utredaren skall pröva om de nuvarande regelverken innebär särskilda problem för konstnärliga yrkesutövare samt i förekommande fall analysera och redogöra för orsaken till problemen.

Bakgrund

Kulturpolitiska mål

Riksdagen har beslutat om mål för den nationella kulturpolitiken och om inriktningen på de statliga insatserna (prop. 1996/97:3, bet. 1996/97:KrU1, rskr. 1996/97:129). Inriktningen på statens insatser för konstnärerna skall bl.a. syfta till att skapa förutsättningar för ett aktivt kulturliv som ger arbete och försörjning åt konstnärer och rika kulturupplevelser för medborgarna,skapa sådana villkor för de professionella konstnärerna att de kan basera sin försörjning på ersättning för utfört konstnärligt arbete, samt anpassa regelverken på alla politikområden så att rimlig hänsyn tas till konstnärernas speciella förhållanden.

Statens insatser för att förbättra konstnärernas villkor är en prioriterad del av kulturpolitiken. I propositionen Kulturpolitik (prop. 1996/97:3) föreslog regeringen förstärkningar av flera konstnärspolitiska stöd- och ersättningsformer. Samtidigt aviserades flera utredningar med uppdrag att lämna förslag som förbättrar konstnärernas villkor. Hösten 1996 och våren 1997 tillsattes mot denna bakgrund tre kommittéer. De lämnade hösten 1997 betänkandena Fonogramersättning (SOU 1997:140), Arbete åt konstnärer (SOU 1997:183) och Generella konstnärsstöd (SOU 1997:184).

Med dessa betänkanden som grund lade regeringen våren 1998 fram förslag i propositionen Konstnärernas villkor, som bifölls av riksdagen (prop. 1997/98:87, bet.1997/98:KrU13, rskr.1997/98:303). Det handlade om en rad förstärkningar av stödinsatser och ersättningar till konstnärer inom bild-, form-, ton-, ord-, scen-, och filmområdena liksom till internationellt kulturutbyte. Dessutom beslutades om en försöksperiod med stöd inom ramen för arbetsmarknadspolitiken till en utvecklad och intensifierad arbetsförmedling vid olika konstnärliga centrumbildningar och till en tredje anställningsform inom teatern (Teater Alliansen AB). Efter förslag i 2000 års ekonomiska vårproposition beslutade riksdagen om att permanenta och delvis utöka dessa försöksverksamheter (prop. 1999/2000:100, bet.1999/2000: FiU27, rskr.1999/2000:262).

Sedan år 1999 finns en upphovsrättslig ersättning vid spridning av oinspelade cd-skivor, kassetter, minidisc-skivor, etc, för att i viss mån kompensera upphovsmän för tillåten kopiering av deras verk, s.k. kassettersättning. Detta regleras i 26k § lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.

I propositionen En rättvisare och tydligare arbetslöshetsförsäkring (prop. 1999/2000:139, bet.2000/01:AU5, rskr. 2000/01:102) uttalade regeringen att rimlig hänsyn bör tas till de särskilda behov som kan gälla för grupper med projektanställningar och andra tillfälliga anställningar och osäkra anställningsförhållanden eller andra speciella förhållanden, liksom till villkor som gäller för personer som har upprepade perioder av arbetslöshet. Detta gäller bl.a. kulturarbetsmarknaden.

I Regeringskansliet pågår för närvarande en översyn av statens tjänstepensionsåtagande för olika grupper av konstnärer inom teater-, musik- och dansområdet och av hur bestämmelserna kring dessa samverkar med reglerna för den reformerade allmänna pensionen (prop. 2000/01:1, utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid). Arbetet bedrivs i fortlöpande samråd med arbetsmarknadens parter.

Ett projekt om nya företags- och anställningsformer har inletts i Regeringskansliet bl.a. med syfte att göra en generell kartläggning av utveckling, drivkrafter och effekter i gränssnittet mellan egenföretagande och anställning.

Ett av de betänkanden som låg till grund för regeringens förslag i propositionen Konstnärernas villkor (prop. 1997/98:87) var Generella konstnärsstöd (SOU 1997:184) I betänkandet anger Konstnärsstödsutredningen översiktligt ett antal områden och situationer där bl.a. de sociala trygghetssystemen tycks fungera mindre väl i förhållande till konstnärlig verksamhet. Som exempel inom inkomstrelaterade system nämns sjukförsäkringen och pensionssystemet. Bland system för behovs- och inkomstprövade bidrag anges bostadsbidrag och socialbidrag samt arbetslöshetsförsäkringen.

Konstnärsstödsutredningen redovisar bl.a. att flertalet ersättningar gynnar en försäkrad som har en jämn förvärvsinkomst från ett anställningsförhållande. Egenföretagande och frilansande konstnärers arbete kännetecknas däremot ofta av oregelbundna inkomster. Det är andra drivkrafter som styr konstnärlig verksamhet än vanligt företagande och det går inte att dra någon egentlig skiljelinje mellan konstnären och dennes verksamhet.

När det gäller pensionssystemet pekar utredningen på att konstnärliga stipendier kan vara antingen pensionsgrundande eller inte beroende på stipendiets varaktighet. Stipendier och andra ekonomiska bidrag kan också påverka rätten till förmåner som bostadsbidrag och ersättningar från arbetslöshetskassorna. Det sistnämnda pekar även Konstnärsnämnden på i rapporten Socialförsäkringar och stipendier.

Konstnärsstödsutredningen pekade vidare på hur olika stipendieformer behandlas vid beräkning av socialbidrag och även på hur socialnämnder bedömer frågan om konstnärers försörjningsmöjlighet. Krav på att konstnärer skall upphöra med sin konstnärliga verksamhet för att få del av trygghetssystemen visar, enligt utredningen, att socialbidragsreglerna inte i tillräcklig omfattning tar hänsyn till konstnärernas särskilda förhållanden.

Konstnärsstödsutredningen föreslog att en särskild utredning borde tillsättas, med uppdrag att bl.a. göra en redovisning av hur de sociala trygghetssystemen fungerar i förhållande till de konstnärliga yrkesutövarna.

Regeringen redogjorde i budgetpropositionen för 2001 bl.a. för planerade utredningar inom politikområdet Kulturpolitik (prop. 2000/2001:1, utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid). Under rubriken Socialförsäkringar m.m. anges följande: "Det är viktigt att fördjupa kunskapen om hur sociala skyddsnät och regelverk som styr avgiftsuttag och villkor för förmåner tillämpas på de speciella villkor som kännetecknar konstnärlig verksamhet. Regeringen överväger därför att under år 2001 inleda en kartläggning av bl.a. socialförsäkringsfrågor i förhållande till konstnärlig verksamhet."

Vid riksdagsbehandlingen uttalade Kulturutskottet (bet. 2000/01:KrU3) att utskottet utgår från att regeringen påbörjar den nämnda kartläggningen av bl.a. socialförsäkringsfrågorna och förutsätter att regeringen i kommande budgetproposition redovisar detta arbete.

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att genomföra en heltäckande kartläggning av hur gällande trygghetssystem inom bl.a. socialförsäkringsområdet förhåller sig till konstnärlig verksamhet. Utredaren skall pröva om de nuvarande regelverken innebär särskilda problem för konstnärliga yrkesutövare, särskilt egenföretagande och frilansande konstnärer, samt i förekommande fall analysera och redogöra för orsaken till problemen.

Utredaren skall även analysera hur konstnärspolitiska stipendier och bidrag påverkar konstnärliga yrkesutövares rätt till andra stödformer utanför det kulturpolitiska området.

De av riksdagen fastställda kulturpolitiska målen, liksom den uttalade inriktningen på statens insatser för konstnärerna, skall vara en utgångspunkt. Vidare skall utredaren beakta den analys av bl.a. regler inom de sociala trygghetssystemen som utförts av Konstnärsstödsutredningen i betänkandet Generella konstnärsstöd.

Arbetet skall bedrivas i nära kontakt med berörda myndigheter som Konstnärsnämnden, Statens kulturråd, Riksskatteverket och Riksförsäkringsverket, liksom med Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS) och andra berörda organisationer och sammanslutningar inom konstnärsområdet.

Utredaren skall även hålla sig informerad om den beredning som sker i Regeringskansliet för att belysa de särskilda pensionsvillkoren för vissa konstnärsgrupper, liksom av den kartläggning som görs av gränssnittet mellan egenföretagande och anställning. Den särskilde utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 30 november 2002.

(Kulturdepartementet)