Dir. 2001:95

Allmänhetens tillgång till EU-information

Beslut vid regeringssammanträde den 29 november 2001.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall föreslå vilken inriktning och omfattning regeringens och riksdagens EU-information till den svenska allmänheten fortsatt bör ha med hänsyn till förväntad efterfrågan och framtida behov.

Bakgrund

Sverige har nu varit medlem i Europeiska unionen i sex år. Det första svenska EU-ordförandeskapet avslutades den 30 juni 2001. Frågor som rör Europeiska unionen och det svenska medlemskapet är viktiga såväl i inrikespolitiken som i utrikespolitiken. Större delen av statsförvaltningen är berörd, på ett eller annat sätt, liksom en mängd andra intressenter.

Regeringen har i 2000 års budgetproposition (prop. 2000/01:1 (bet. 2000/01:UU1, rskr. 39) förutsett att allmänhetens efterfrågan på EU-information sannolikt kommer att ändra karaktär efter det svenska ordförandeskapet och aviserat att den inför år 2002 avser att göra en ny helhetsbedömning av behovet av EU-information till den svenska allmänheten.

Riksdagen har vidare gett regeringen tillkänna att frågan om allmänhetens tillgång till EU-information bör utredas gemensamt av riksdag och regering (riksdagsstyrelsens förslag 2000/01:RS1, bet. 2000/01:KU23, rskr. 2000/01:276). Enligt riksdagen bör en sådan utredning bl.a. belysa vilket behov som finns i samhället av en oberoende och neutral EU-information, var ansvaret för en sådan EU-information bör ligga och hur riksdagens beslut från 1995 (bet. 1994/95:KU36)om att riksdagens EU-upplysning skall vara centralt organ med övergripande ansvar för EU-informationen i Sverige har genomförts.

Utredningsuppdraget

Utredaren skall

  • utvärdera regeringens och riksdagens EU-information utifrån de beslut och riktlinjer som fastställts för verksamheterna;
  • bedöma allmänhetens behov av fortsatt EU-information från regeringen och riksdagen med beaktande av den EU-information andra aktörer svarar för. Utredaren bör också belysa olika aspekter på hur EU-information kan utformas beroende på vem som är avsändare;
  • föreslå vilken inriktning och omfattning EU-informationen till den svenska allmänheten från riksdag och regering bör ha med hänsyn till förväntad efterfrågan och framtida behov;
  • föreslå en lämplig ansvars- och kostnadsfördelning mellan riksdag och regering när det gäller att tillhandahålla allmän EU-information;
  • föreslå var, organisatoriskt, ansvaret för regeringens EU-information i framtiden bör ligga;
  • särskilt uppmärksamma arbetsfördelningen inom olika delar av Regeringskansliet.

Uppdraget skall redovisas senast den 30 juni 2002.

(Utrikesdepartementet)