Dir. 2006:115

Genomförande av EG-förordningen om en

Kommittédirektiv

Genomförande av EG-förordningen om en

europeisk gruppering för territoriellt

samarbete

Dir.

2006:115

Beslut vid regeringssammanträde den 16 november 2006

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall överväga behoven av nya

författningar och författningsändringar med anledning av

Europaparlamentets och rådets beslut om en ny förordning om

en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS).

I uppgiften ingår att föreslå de författningsbestämmelser som

behövs för att EG-förordningen skall kunna tillämpas effektivt i

Sverige.

EG-förordningen om en europeisk gruppering för

territoriellt samarbete (EGTS)

Inledning

Europeiska kommissionen lämnade i juli 2004 ett förslag till

Europaparlamentets och rådets förordning om europeiska

grupperingar för gränsöverskridande samarbete (KOM [2004]

496 slutlig, EUT C 13, 19.1.2005, s. 12). Europaparlamentet

och rådet antog den 5 juli 2006 förordning (EG) nr 1082/2006

om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EUT

L 210, 31.7.2006, s. 19, Celex 32006R1082). Förordningen

skall tillämpas från och med den 1 augusti 2007.

EG-förordningen syftar till att underlätta för medlems-

staterna och lokala eller regionala organ att bedriva gränsöver-

2

skridande, transnationellt eller interregionalt samarbete

(territoriellt samarbete) genom att tillhandahålla en ny

samarbetsform för detta, en europeisk gruppering för

territoriellt samarbete (EGTS).

En EGTS är en ny europarättslig juridisk person som bildas

för att underlätta eller främja territoriellt samarbete mellan dess

medlemmar i syfte att stärka den ekonomiska och sociala

sammanhållningen inom EU.

Närmare om EG-förordningen

En gruppering skall bestå av medlemmar som finns på minst två

medlemsstaters territorium. Medlemmar i en gruppering kan

vara dels medlemsstater och regionala eller lokala myndigheter,

dels organ som regleras av offentlig rätt i enlighet med artikel

1.9 andra stycket i Europaparlamentets och rådets direktiv

2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av

förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader,

varor och tjänster (EUT L 134, 30.4.2004, s 114, Celex

32004L0018), dvs. många statligt eller kommunalt ägda eller

kontrollerade bolag, föreningar, samfälligheter och stiftelser.

Även sammanslutningar av organ som tillhör en eller flera av

dessa kategorier får vara medlemmar.

Första steget i förfarandet för att bilda en gruppering är att

de blivande medlemmarna upprättar ett förslag till avtal och till

grupperingens stadga. Avtalet skall innehålla uppgifter om

grupperingens namn och var den skall ha sitt säte samt bl.a.

grupperingens mål och uppgifter och dess medlemmar. Stadgan

skall innehålla alla uppgifter i avtalet och dessutom närmare

uppgifter om hur grupperingen skall vara organiserad, hur

arbetet skall bedrivas och hur medlemmarnas ansvar är fördelat.

Nästa steg är att varje medlems deltagande i grupperingen

skall godkännas av den medlemsstat enligt vars lagstiftning

medlemmen har bildats. Medlemmen skall underrätta medlems-

staten om sin avsikt att delta i en gruppering och tillställa den

medlemsstaten en kopia av de förslag till avtal och stadga som

medlemmarna är överens om skall gälla för grupperingen.

Medlemsstaten skall godkänna deltagandet i grupperingen,

3

såvida den inte anser att ett sådant deltagande är oförenligt med

EG-förordningen, medlemmens befogenheter och åligganden

eller med nationell lagstiftning i övrigt, eller att deltagandet inte

är motiverat av skäl som gäller allmänintresset eller den

allmänna ordningen i den medlemsstaten. Medlemsstaterna

skall utse de behöriga myndigheter som skall ha hand om detta

godkännandeförfarande.

För att grupperingen skall förvärva status som juridisk

person krävs att grupperingens stadga därefter registreras eller

offentliggörs i enlighet med nationell lagstiftning i den

medlemsstat där grupperingen skall ha sitt säte.

En EGTS skall endast kunna utföra uppgifter som under-

lättar och främjar territoriellt samarbete för att stärka ekonomisk

och social sammanhållning. Uppgifterna skall fastställas av

medlemmarna i avtalet. Samtliga uppgifter måste omfattas av

varje medlems behörighet enligt dess nationella lagstiftning. En

grupperings uppgifter skall främst vara begränsade till genom-

förande av program eller projekt för territoriellt samarbete som

medfinansieras av gemenskapen genom Europeiska regionala

utvecklingsfonden eller Europeiska socialfonden. Uppgifterna

får dock även omfatta andra särskilda åtgärder med eller utan

ekonomiskt bidrag från gemenskapen. Medlemsstaterna har rätt

att begränsa de uppgifter som en EGTS får utföra utan

finansiellt bidrag från gemenskapen, utom i fråga om sådana

samarbetsåtgärder som omfattas av målet europeiskt territoriellt

samarbete och som förtecknas i artikel 6 i Europaparlamentets

och rådets förordning (EG) nr 1080/2006 av den 5 juli 2006 om

Europeiska regionala utvecklingsfonden och om upphävande av

förordning (EG) nr 1783/1999 (EUT L 210, 31.7.2006, s. 1,

Celex 32006R1080).

En EGTS får inte utföra uppgifter som innefattar

myndighetsutövning eller åligganden som syftar till att tillvarata

statens eller andra offentliga allmänna intressen, exempelvis

polisiära och föreskrivande befogenheter, rättsväsen och

utrikespolitik.

När det gäller frågor som inte eller endast delvis regleras av

förordningen hänvisar denna till nationella lagar i den

medlemsstat där grupperingen har sitt registrerade säte.

4

En gruppering är ansvarig för sina skulder. Om tillgångarna

är otillräckliga svarar dock grupperingens medlemmar för

skulderna. Varje medlem ansvarar i proportion till sitt bidrag,

om inte den nationella lagstiftning enligt vilken medlemmen

bildas utesluter eller begränsar ansvaret för den medlemmen.

Om minst en av medlemmarna har begränsat ansvar får också

de andra medlemmarna begränsa sitt ansvar. Eventuella

begränsningar av ansvaret skall göras i grupperingens stadga.

Namnet på en gruppering vars medlemmar har begränsat sitt

ansvar skall innehålla orden ”med begränsat ansvar”. En

medlemsstat får förbjuda registrering inom sitt territorium av

grupperingar vars medlemmar har begränsat ansvar.

När det gäller upprättande av årsredovisning och, när så

krävs, årsberättelse samt om revision och offentliggörande av

redovisningen hänvisar EG-förordningen till nationell

lagstiftning i den medlemsstat där grupperingen har sitt säte.

Detsamma gäller likvidation, insolvens, betalningsinställelse

och liknande förfaranden.

När en gruppering utövar verksamhet som på objektiva

grunder strider mot en medlemsstats bestämmelser om allmän

ordning, allmän säkerhet, allmän hälsa eller allmän moral, eller

som strider mot allmänintresset i den medlemsstaten får ett

behörigt organ där förbjuda verksamheten eller kräva att de

medlemmar som har bildats enligt medlemsstatens lagstiftning

utträder ur grupperingen, om inte verksamheten upphör.

Beslutet skall kunna omprövas av en rättslig myndighet.

Om en gruppering inte längre bedriver verksamhet som

främjar det territoriella samarbetet eller som går utöver

gränserna för de uppgifter som den har getts skall en behörig

domstol eller myndighet på ansökan av en behörig myndighet

med ett berättigat intresse besluta om avveckling av

grupperingen.

En tredje man som anser sig kränkt av en grupperings

handlingar eller underlåtenheter skall ha rätt att framställa sina

krav genom ett rättsligt förfarande.

Bildandet av en gruppering skall inte hindra medborgare att

utöva sina rättigheter att överklaga beslut av offentliga organ

som är medlemmar i en gruppering, när det gäller

5

administration av verksamhet som genomförs av grupperingen,

tillgång till tjänster på sitt eget språk och tillgång till

information. Behörig domstol i dessa fall är domstolen i den

medlemsstat i vars konstitution rätten att överklaga regleras.

Medlemsstaterna har rätt att besluta om betalning av avgifter

i samband med registrering av avtal och stadga. Avgifterna får

inte överstiga de administrativa kostnaderna.

När det gäller frågor som inte eller endast delvis regleras av

EG-förordningen skall de nationella lagarna i den medlemsstat

där grupperingen har sitt säte gälla. Det är medlemsstaternas

ansvar att vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa en

effektiv tillämpning av förordningen.

I artikel 18 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG)

nr 1080/2006 av den 5 juli 2006 om Europeiska regionala

utvecklingsfonden och om upphävande av förordning (EG) nr

1783/1999 anges att de medlemsstater som deltar i ett program

inom målet europeiskt territoriellt samarbete kan delegera

förvaltningsmyndighetens och det gemensamma sekretariatets

uppgifter till en EGTS.

Former för territoriellt samarbete

Grunden för bildandet av en EGTS är att offentligrättsliga, eller

offentligrättsligt styrda, organ i minst två medlemsstater

kommer överens om att överlämna uppgifter till ett nytt subjekt.

Om kommunala organ bildar en EGTS kan denna till sin

karaktär närmast sägas motsvara ett kommunalförbund på EU-

nivå.

Det svenska regelverket

Svenska kommuner och landsting får enligt 3 kap. 20 §

kommunallagen (1991:900) bilda kommunalförbund och

överlämna kommunala uppgifter till sådana förbund. Ett

kommunalförbund är en offentligrättslig juridisk person som är

fristående i förhållande till sina medlemskommuner. Till följd

av bestämmelserna i 10 kap.regeringsformen (RF), är det dock

i dag inte rättsligt möjligt för svenska kommuner och landsting

6

att, på eget initiativ, bilda kommunalförbund eller andra former

av offentligrättsliga samarbetsorgan tillsammans med utländska

lokala eller regionala myndigheter.

Enligt 10 kap. 1 § RF är det regeringen som ingår inter-

nationella överenskommelser. Regeringen kan, enligt 10 kap.

3

§ RF, uppdra åt en förvaltningsmyndighet (statlig eller

kommunal) att ingå en sådan överenskommelse, men bara i

frågor som inte kräver riksdagens eller Utrikesnämndens

medverkan. Detta innebär att en kommunal förvaltnings-

myndighet kan ingå en internationell överenskommelse endast

om den inte förutsätter lagstiftning, anslagsbeslut eller beslut

om överlåtelse av uppgifter som annars skulle ha utförts av ett

svenskt organ, t.ex. förvaltningsuppgifter. En kommunal

förvaltningsmyndighet kan alltså ingå avtal om gränsregionalt

samarbete i följande fall.

• Avtalet är en internationell överenskommelse som inte

kräver riksdagens medverkan. Särskilt bemyndigande från

regeringen krävs dock.

• Avtalet är inte folkrättsligt bindande utan endast ett politiskt

åtagande.

• Avtalet är privaträttsligt.

På civilrättsliga grunder sker gränsöverskridande samverkan

i bolagsform eller i form av ideella föreningar, kommittéer och

politiska nätverk. En rad sådana samarbetsprojekt i privat-

rättslig form bedrivs för närvarande.

Av 11 kap. 6 § RF och 3 kap. 16 § kommunallagen följer att

kommuner och landsting, i den mån aktuell lagstiftning tillåter

det, får lämna över vården av kommunala förvaltningsuppgifter

till enskilda. Om uppgiften innefattar myndighetsutövning krävs

dock stöd i lag för att uppgiften skall få överlåtas. Det synes

inte finnas något som hindrar att dessa regler anses tillämpliga

även på bolag som har delvis utländska ägare och/eller har sitt

säte i utlandet.

7

Närliggande utredningsarbete

I SOU 2002:84 föreslog Gränskommunutredningen att ett

offentligrättsligt samarbetsorgan mellan svenska Haparanda

kommun och finska Torneå stad skulle bildas genom en mellan-

statlig överenskommelse mellan Sverige och Finland. Gräns-

kommunutredningens förslag har remissbehandlats. En

majoritet av remissinstanserna tillstyrkte allmänt Gräns-

kommunutredningens förslag. Ett flertal remissinstanser

önskade dock en mer utförlig analys på vissa områden.

Regeringen uppdrog därför i juni 2005 åt Lunds universitet att

vidare utreda de rättsliga förutsättningarna för bildandet av ett

offentligrättsligt samarbetsorgan mellan Haparanda kommun

och Torneå stad. Lunds universitet redovisade uppdraget i mars

2006.

I en arbetsgrupp inom Europarådet pågår ett arbete med att

utarbeta en konvention som i sin bilaga innehåller en fullständig

reglering av ett gränskommunalt samarbete.

Uppdraget

En EG-förordning är direkt tillämplig i medlemsstaterna. Det

innebär att en sådan rättsakt varken får eller skall införlivas i

nationell rätt för att bli gällande. EG-förordningens

bestämmelser får dock återverkningar för det svenska

regelverket. På flera punkter förutsätts att det finns regler på det

nationella planet som kan tillämpas på en EGTS. I vissa

avseenden följer det dessutom direkt av förordningen att

medlemsstaterna är skyldiga att vidta nationella lagstiftnings-

åtgärder.

Utredaren skall analysera och bedöma hur EG-förordningens

bestämmelser förhåller sig till svensk rätt, ta ställning till vilken

lagstiftning som behövs för att förordningen skall kunna

tillämpas effektivt i Sverige samt lämna ett heltäckande

författningsförslag som innefattar såväl de anpassningar av det

befintliga regelsystemet som de nya regler som behövs till följd

av EG-förordningen.

8

Utredaren skall vidare analysera möjligheterna för en svensk

myndighet att delta som medlem i en EGTS, även en sådan som

bildats i en annan medlemsstat i syfte att vara en förvaltnings-

myndighet för ett program inom målet europeiskt territoriellt

samarbete.

Det står utredaren fritt att ta upp ytterligare frågor som

denne anser behöver övervägas inom ramen för uppdraget samt

föreslå de författningsändringar som bedöms motiverade. I

uppdraget ingår inte att föreslå ändringar av grundlag eller av

skattelagstiftning.

Utredningsarbetet

Till stöd för sina bedömningar skall utredaren inhämta

upplysningar om liknande samarbetsformer i andra EU-länder

och om planerade förändringar i den nationella rätten i några av

de närliggande EU-länderna, särskilt i sådana länder som

Sverige kan förutses komma att samarbeta med enligt program

för europeiskt territoriellt samarbete under den kommande

strukturfondsperioden 2007–2013.

Utredaren skall beakta det utredningsarbete som har

bedrivits inom Haparanda-Torneå-projektet. Utredaren skall

hålla sig informerad om Grundlagsutredningens (Ju 2004:11),

och Ansvarskommitténs (Fi 2003:02) arbete samt samråda med

Kommunala kompetensutredningen (Fi 2006:04)

Uppdraget skall redovisas senast den 31 augusti 2007.

(Näringsdepartementet)