Dir. 2007:101

Den svenska exportens utveckling

Kommittédirektiv

Den svenska exportens utveckling

Dir.

2007:101

Beslut vid regeringssammanträde den 5 juli 2007.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare ska undersöka om Sverige tappat

marknadsandelar i varuexporten jämfört med våra

konkurrentländer samt hur Sveriges bytesförhållande

utvecklats. Om utredaren kommer fram till att Sverige har

tappat marknadsandelar ska utredaren analysera orsakerna till

det. En analys ska även göras av utvecklingen inom

tjänsteexporten. Vidare ska utredaren bedöma effekterna av

utvecklingen för svensk ekonomi och samhällsutveckling.

Utredaren ska lämna förslag till åtgärder och på prioriteringar

bland dessa åtgärder. Om förslagen innebär en kostnadsökning

eller intäktsminskning ska utredaren även föreslå finansiering.

Utredarens arbete ska bedrivas i samråd med

Globaliseringsrådet. Utredaren ska redovisa uppdraget till

regeringen senast den 1 april 2008.

Bakgrund

Den svenska exporten har under de senaste åren ökat såväl

värdemässigt som volymmässigt; under 2006 var

värdeökningen 12%. Trots detta finns tecken som tyder på att

det finns underliggande problem för Sverige som exportnation.

Flera studier visar att Sverige halkar efter jämförbara

konkurrentländer när det gäller marknadsandelar i

varuexporten. Samtidigt kan man se en positiv utveckling när

det gäller tjänsteexporten.

2

En studie från Kommerskollegium (Handelspolitisk

lägesrapport 2005:1, ”Ny vår för svensk export?”) visar att de

svenska varuproducerande företagen kontinuerligt tappar

marknadsandelar i världen. Sveriges världsmarknadsandel har

sjunkit från 2,1 % 1970 till 1,3 % i nuläget, d.v.s. ett fall med

38%. Under denna period har världshandeln ökat kraftigt och

nya aktörer såsom Kina och de östeuropeiska länderna har

expanderat sin export, vilket automatiskt leder till krympande

marknadsandelar för andra exportörer. Enligt

Kommerskollegium har Sverige dock gjort sämre ifrån sig - på

nästan alla varuområden - än våra västeuropeiska grannländer.

Det gäller på hela världsmarknaden, men också inom Europa

som traditionellt är Sveriges viktigaste marknad. För jämförbara

exportländer såsom Tyskland och Finland är bilden bättre än för

Sverige.

Exportrådet gjorde en omfattande undersökning 2006 som

visade att Sverige under de senaste tio åren tappat mer

marknadsandelar av varuexporten än något annat västeuropeiskt

land. Det handlar om en minskning på omkring 13 %, samtidigt

som andelarna av världshandeln för länder såsom Tyskland,

Irland, Österrike och Danmark minskat i långt mindre

utsträckning. Däremot har Sveriges andel av tjänsteexporten

under samma period ökat med 25 %. Endast två länder har

bättre utveckling på detta område.

För att kunna följa hur utrikeshandelns bidrag till vårt

välstånd förändras är det viktigt att se både på volym- och

värdeutvecklingen. Sverige har under den senaste 10-

årsperioden haft en god utveckling av exportvolymen, medan

exportpriserna utvecklas sämre. Det har medfört att det s.k.

bytesförhållandet, dvs. förhållandet mellan export- och

importpriser, har försämrats sedan 1990-talets början. En given

importvolym måste alltså betalas med en allt större

exportvolym. Branscher med snabb teknik- och

produktivitetsutveckling har ofta en svag prisutveckling för

branschens färdigvaror.

3

Behovet av en utredning

För ett litet exportberoende land som Sverige är frågorna om

det svenska näringslivets internationella konkurrenskraft

centrala. Konkurrenskraft beror framför allt av

produktivitetsutvecklingen i landet. Utrikeshandeln, såväl

export som import, är av stor betydelse för

produktivitetsutveckling, tillväxt och välfärd i Sverige. Sverige

är mycket beroende av exporten som utgör över 50 % av BNP.

Samtidigt är Sverige mycket beroende av ett fåtal storföretags

framgångar eftersom det endast är tio stora företag som står för

40 % av landets export. Hundra företag svarar för två

tredjedelar av exporten. Därmed blir Sverige känsligt för

enskilda företags framgångar och motgångar, deras framgång i

produktutveckling, uppköp, samt beslut att förlägga produktion

utanför Sverige.

De finns därför anledning att närmare analysera

utvecklingen och överväga om åtgärder kan anses motiverade

mot bakgrund av utvecklingen av Sveriges internationella

marknadsandelar och bytesförhållanden.

Uppdraget

Varuexporten

Utredaren ska fördjupa analysen som presenteras i de ovan

nämnda studierna från Kommerskollegium och Exportrådet om

de förlorade marknadsandelarna. Intressant i detta sammanhang

kan vara internationella analyser (t.ex. från OECD) samt andra

relevanta analyser, t.ex. från Institutet för tillväxtpolitiska

studier och långtidsutredningarna. Fokus ska ligga på

utvecklingen under den senaste 10-års-perioden.

I den fördjupade analysen bör utredaren närmare studera

utvecklingen av marknadsandelarna i olika branscher och på

olika delar av världsmarknaden. Vidare bör utredaren överväga

möjligheten att försöka fördela tappet i markandsandelar i olika

delkomponenter. En jämförelse av exporten fördelat på olika

4

teknikintensitet (t.ex. med OECD:s klassificering) är relevant i

utredningen. Analysen ska omfatta den svenska

branschstrukturen, storleksfördelningen av företag samt den

ökande utlandsproduktionen av svenska företag.

En central del i utredningen är att försöka förklara orsakerna

till utvecklingen av svensk export. Utredaren ska undersöka om

exportföretagens beslut om var varor ska produceras fattas på

ett annat sätt i Sverige än i liknande länder samt hur besluten

påverkas av förhållandena på den svenska och europeiska

hemmamarknaden (t. ex. vad gäller storlek och

konkurrenssituation).

I uppdraget ingår det också att ta kontakt med företag i alla

relevanta storleksklasser för att inhämta deras synpunkter på

bl.a. exportutvecklingen och vilka faktorer som de uppfattar

som centrala för ökad utrikeshandel. Företagens uppfattning

om utvecklingen avseende svensk export och om insatser för

handels- investerings- och Sverigefrämjande ska beaktas i

analysen.

Vidare ska utredaren bedöma effekterna av förlorade

marknadsandelar i varuexporten för svensk ekonomi och

samhällsutveckling, exempelvis genom att undersöka om ökad

tjänsteexport kompenserar för de förlorade marknadsandelarna i

varuexporten. En analys av utvecklingen av tjänsteexporten ska,

där det är möjligt, göras parallellt med analysen av

varuexporten. En jämförelse med våra viktigaste

konkurrentländer är relevant i sammanhanget. Särskilt

intressant är en jämförelse med andra små öppna länder som de

nordiska länderna, Nederländerna, Belgien, Österrike och

Schweiz.

Bytesförhållandena

Utredaren ska analysera de uppgifter som framkommit i bl.a.

Konjunkturinstitutets rapport ”produktivitet och löner till 2015”

att bytesförhållandena försämrats och att importpriserna ökat

mer än exportpriserna. Andra rapporter som utredaren bedömer

relevanta i sammanhanget ska inkluderas i denna analys.

Utredaren ska försöka förklara orsakerna till de försämrade

5

bytesförhållandena genom att exempelvis analysera

utvecklingen i olika branscher. Faktorer som kan belysas ifall

de bedöms ha betydelse i frågan är produktivitetsutvecklingen,

teknikintensiteten i exporten, råvarornas betydelse för svensk

export och transparensen på råvarumarknaderna,

oljeprisökningar, växelkurs, forskning och utveckling och dess

koppling till utveckling av nya produkter samt utbildningens

betydelse.

Vidare ska utredaren bedöma effekterna av de försämrade

bytesförhållandena för svensk ekonomi och samhällsutveckling.

En jämförelse med våra viktigaste konkurrentländer är relevant.

Förslag till åtgärder

Om det är motiverat ska utredaren lämna de förslag till åtgärder

som kan anses lämpliga mot bakgrund av det som utredaren

kommit fram till när det gäller förlorade marknadsandelar och

försämrade bytesförhållanden. Åtgärdsförslagen bör ges en

prioritetsordning. Om förslagen innebär en kostnadsökning eller

intäktsminskning ska utredaren även föreslå finansiering.

Regeringen har inrättat ett globaliseringsråd. Rådet ska

bland annat analysera Sveriges styrkefaktorer och svagheter i ett

globalt perspektiv och föreslå åtgärder som, med en bred

definition, ökar Sveriges konkurrens- och attraktionskraft.

Utredarens uppdrag enligt dessa direktiv är mer specifikt och

bör bedrivas i samråd med Globaliseringsrådet.

Utredaren ska redovisa uppdraget senast den 1 april 2008.

(Utrikesdepartementet)