Dir. 2007:56

Identitetskort för personer som inte har

Kommittédirektiv

Identitetskort för personer som inte har

svenskt medborgarskap

Dir.

2007:56

Beslut vid regeringssammanträde den 19 april 2007

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall utreda hur det kan säkerställas att det

finns möjlighet för personer som inte är svenska medborgare

men som har rätt att vara bosatta i Sverige att få identitetskort

(id-kort).

I uppdraget ingår att överväga och lämna förslag om vilken

myndighet eller annat organ som skall ha ansvaret för att på ett

tillförlitligt sätt utfärda sådana id-kort och om den närmare

avgränsningen av vilka kategorier av personer som skall

omfattas.

Vidare skall utredaren överväga och lämna förslag om hur

personer som saknar svenska identitetshandlingar skall kunna

styrka sin identitet vid ansökan om id-kort.

Utredaren skall redovisa uppdraget till regeringen senast den

31 december 2007.

Bakgrund

Det finns olika typer av identitetskort i Sverige i dag. Förutom

körkortet, som utfärdas av Vägverket, finns det s.k. SIS-märkta

id-kort och nationella identitetskort.

För att få utfärda SIS-märkta id-kort krävs ett särskilt tillstånd

från certifieringsorganet Det Norske Veritas Certifikation AB

(DNV). Normalt ger ett sådant tillstånd rätt att utfärda id-kort

till personer som har en direkt anknytning till utfärdaren, t.ex.

genom anställning. Därutöver har Posten AB (Posten) och

2

bankerna tillstånd att utfärda id-kort till allmänheten. Bankerna

utfärdar normalt endast kort till sina kunder. När

kundförbindelse inleds har bankerna att beakta det

identifieringskrav som finns i lagstiftningen för att bekämpa

penningtvätt och finansiering av terrorism. Eftersom alla

personer i Sverige anses vara kunder hos Posten kan alla som

uppfyller de krav som redovisas i det följande få kort genom

dotterbolaget Svensk Kassaservice AB. Regeringen har nyligen

till riksdagen överlämnat propositionen 2006/07:55 Statens

ansvar för vissa betaltjänster. I propositionen föreslås att

Posten får möjlighet att påbörja en avveckling av Svensk

Kassaservice under andra halvåret 2008.

Reglerna för utfärdande av SIS-märkta id-kort finns angivna

i Särskilda bestämmelser för certifiering av överensstämmelse

med standard (SBC 151) hos DNV. Enligt dessa bestämmelser

skall den som beställer ett id-kort vara folkbokförd i Sverige

och kunna styrka sin identitet genom en fullgod

identitetshandling. Fullgod identitetshandling är enligt

bestämmelserna svenskt körkort, svenskt pass i vinröd bok eller

certifierat tjänste- och id-kort. Om det saknas en fullgod

identitetshandling krävs enligt SBC 151 personbevis, skriftligt

intyg och intygande av en intygsgivare som är personligen

närvarande vid beställning av id-kortet.

Bestämmelser om nationella id-kort finns i förordningen

(2005:661) om nationellt identitetskort. Korten utfärdas endast

för svenska medborgare. Skälet till att de nationella id-korten

infördes var att de skulle kunna användas för att styrka svenskt

medborgarskap i samband med resor inom Schengenområdet.

De nationella id-korten kan även användas för legitimering i

olika sammanhang inom landet. Rikspolisstyrelsen utfärdar de

nationella id-korten.

Behov av utredning

Det är i vissa fall svårt för personer som inte är svenska

medborgare att få id-kort. Bland annat har Svensk Kassaservice

fr.o.m. den 1 januari 2007 skärpt sina krav. De nya kraven

innebär att en sökande som saknar fullgod svensk legitimation

3

skall ha med sig en person som, förutom att han eller hon skall

inneha en godkänd svensk id-handling, skall vara en nära

släkting. Med nära släkting avses maka eller make, registrerad

partner, vårdnadshavare eller myndigt barn. Syskon kan vara

intygsgivare, om detta kan styrkas med ett personbevis,

exempelvis ett s.k. familjebevis. Eftersom sambor inte finns

registrerade i folkbokföringen godtas de inte som intygsgivare.

Skälen till att strängare krav infördes var att man upptäckt

att vissa personer uppgivit falsk identitet vid beställning av SIS-

märkta id-kort och att intygsgivare lämnat oriktiga uppgifter.

Risken för felaktigt utfärdade id-kort anses av Svensk

Kassaservice vara mindre, om intygsgivaren kan styrka sitt

släktskap.

Personer som nyligen har invandrat till Sverige saknar ofta

både fullgod svensk identitetshandling och nära släktingar av

det slag som krävs enligt de nya reglerna. De nekas därför ofta

SIS-märkt id-kort. Eftersom de inte är svenska medborgare har

de inte heller möjlighet att få nationellt id-kort.

Avsaknaden av id-kort innebär inte sällan problem i kontakt

med viktiga funktioner i samhället såsom sjukvård, apotek,

bank och post. Detta drabbar även personer som är medborgare

i andra medlemsstater i EU och har uppehållsrätt i Sverige. Det

är viktigt att säkerställa upprätthållandet av den fria rörligheten

inom EU i enlighet med EG-fördraget och Europaparlamentets

och rådets direktiv 2004/38/EG av den 29 april 2004 om

unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt

röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier

F

1

F

.

Ombudsmannen mot etnisk diskriminering (DO) har fått ett

antal anmälningar från personer som har nekats id-kort på grund

av att de både saknar svensk legitimation och nära släktingar

här i landet som kan intyga deras identitet. DO utreder om det

är fråga om s.k. indirekt etnisk diskriminering.

Det är naturligtvis av stor vikt att det finns tillfredsställande

rutiner för utfärdande av id-kort i Sverige och att de id-kort som

utfärdas är tillförlitliga. Tillförlitligheten är inte minst viktig för

den finansiella marknaden men även för samhället i stort.

1

EUT L 158, 30.4.2004, s.77-123 (Celex 32004L0038).

4

Att den som utfärdar id-kort ställer krav på styrkande av

sökandens identitet är givetvis helt motiverat. Det är dock

viktigt att personer med rätt att vara bosatta och arbeta i Sverige

har möjlighet att få ett svenskt id-kort, även om de inte har nära

släktingar här i landet.

Det finns därför behov av att utreda hur personer som har

rätt att vara bosatta i Sverige men saknar svenskt

medborgarskap skall kunna intyga sin identitet på ett

tillfredsställande sätt.

Det behöver även säkerställas att det finns ett organ som

utfärdar id-korten. Det bör därför övervägas om någon

myndighet eller något annat organ bör ges i uppdrag att svara

för utfärdandet av id-kort för icke svenska medborgare som är

bosatta i Sverige.

.

Uppdraget

En särskild utredare skall utreda hur det kan säkerställas att det

finns möjlighet för personer som inte är svenska medborgare

men som har rätt att vara bosatta i Sverige att få id-kort.

I uppdraget ingår att överväga och lämna förslag om vilken

myndighet eller annat organ som skall ha ansvaret för att på ett

tillförlitligt sätt utfärda sådana id-kort och om den närmare

avgränsningen av vilka kategorier av personer som skall

omfattas.

Vidare skall utredaren överväga och lämna förslag om hur

personer som saknar svenska identitetshandlingar skall kunna

styrka sin identitet vid ansökan om id-kort.

Erfarenheter av hur frågan har lösts i andra länder skall tas

tillvara. Det gäller särskilt erfarenheterna i de övriga nordiska

länderna.

Utredaren skall lämna de författningsförslag som behövs.

Utredaren skall analysera om ett genomförande av

utredarens förslag skulle innebära en förändring av det

offentliga åtagandet och om förslagen skulle riskera att leda till

att kraven på statliga insatser ökar samt i övrigt redogöra för

eventuella förändringar för stat, kommuner, landsting, företag

och enskilda.

5

Utredaren skall i utredningsarbetet ha kontakt med bl.a.

Rikspolisstyrelsen, Migrationsverket, Kommerskollegium,

Finansinspektionen, Skatteverket, Ombudsmannen mot etnisk

diskriminering, Posten AB, Svenska Bankföreningen samt

Sveriges Kommuner och Landsting.

Utredaren skall redovisa uppdraget till regeringen senast den

31 december 2007.

(Integrations- och jämställdhetsdepartementet)