Dir. 2007:69

Tilläggsdirektiv till utredningen om den

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till utredningen om den

svenska lotsningsverksamheten och dess

framtid (dir. 2006:116) En översyn av

Sjöfartsverkets roll och verksamheter

Dir.

2007:69

Beslut vid regeringssammanträde den 20 juni 2007

Sammanfattning av tilläggsuppdraget

Som tillägg till direktiven till utredningen om den svenska lots-

ningsverksamheten och dess framtid (dir. 2006:116) skall utre-

darens uppdrag utvidgas med uppgiften att genomföra en över-

syn av Sjöfartsverkets roll och verksamheter.

Utredaren skall lämna förslag om framtida organisations-

form, uppdelning och finansiering av de verksamheter som i

dag bedrivs inom Sjöfartsverket. Utredaren skall också föreslå

lämplig organisationsform för lotsningsverksamheten. Uppdra-

get skall redovisas senast den 2 maj 2008.

Nuvarande organisation och verksamheter

Sjöfartsverket är en central förvaltningsmyndighet som har

sektorsansvar för sjöfarten. Sjöfartsverket skall bedriva sin

verksamhet med huvudsaklig inriktning på handelssjöfarten.

Farledshållning, isbrytning och sjögeografisk information samt

lotsning, sjötrafikinformation, sjöräddning och sjöfartsinspek-

tion representerar i det sammanhanget kärnverksamheter som i

allt väsentligt skall täckas med sjöfartsavgifter.

Sjöfartsverket drivs sedan den 1 juli 1987 som affärsverk.

Sjöfartsverkets tre kärnområden är

– infrastruktur,

– sjötrafik,

– sjöfartsinspektion.

Kärnområdet infrastruktur svarar för den del av sjöfartens

infrastruktur som är statens ansvar i form av farleder, isbrytning

och sjögeografisk information.

Kärnområdet sjötrafik avser sjötrafikinformation, lotsning

och sjöräddning.

Kärnområdet sjöfartsinspektion utvecklar säkerhetsnormer

samt utövar tillsyn av att dessa normer efterlevs. Detta görs bl.a.

genom besiktningar, inspektioner och hamnstatskontroller.

Sedan den 1 januari 2007 finns också inom Sjöfartsverket en

avdelning för sjömansservice i enlighet med ILO-konvention nr

163 om sjömäns välfärd till sjöss och i hamn.

Behov av översyn

Kommittén om översynen av den statliga förvaltningens upp-

gifter och organisation (Fi 2006:08) har till uppgift att klargöra

omfattningen av statens åtaganden i form av myndighetsupp-

gifter. Målsättningen är att skapa goda förutsättningar för

regeringens styrning av den statliga verksamheten samt att

skapa en tydligare och mer överskådlig statlig förvaltnings-

struktur som förenklar kontakterna och insynen för medborgare

och företag.

Näringsdepartementet har tagit egna initiativ till att pröva

det statliga åtagandet bl.a. genom Trafikinspektionsutredningen,

som avlämnat sitt betänkande Trafikinspektionen – en myndig-

het för säkerhet och skydd inom transportområdet (SOU

2007:4), Lotsutredningen (N 2006:13) samt Hamnstrategiutred-

ningen (N 2006:09). Vidare kommer en särskild utredare att till-

kallas för att utreda hur den offentliga sektorns användning av

helikoptertjänster kan bli mer effektiv.

Mot bakgrund av de förändringar som utredningarna kan

komma att innebära för Sjöfartsverket finns det skäl att göra en

2

organisatorisk översyn av hela myndigheten exklusive Sjö-

fartsinspektionen, i syfte att säkerställa en än mer effektiv och

ändamålsenlig organisation. Genom en översyn av Sjöfartsver-

ket bör omprövning göras av verksamheten utifrån det offent-

liga åtagandet. I dag är vissa delar av Sjöfartsverkets verksam-

het konkurrensutsatt och den verksamheten lämpar sig kanske

bättre att drivas i exempelvis bolagsform.

Affärsverksformen

Sjöfartsverkets verksamhet finansieras huvudsakligen genom

farledsavgifter och lotsavgifter, där prissättningen utgår från

företagsekonomiska mål för verksamheten. Ett affärsverk kän-

netecknas av att verksamhetens intäkter och kostnader varken

budgeteras eller redovisas på statsbudgeten samtidigt som det

förmögenhetsmässigt utgör en del av staten. Regeringen har

direktivrätt mot verket, som i sin tur har lydnadsplikt i förhål-

lande till regeringen. Det finns ett flertal generella begräns-

ningar i affärsverksformen och ett omfattande regelverk styr

verksamheten. Utgångspunkten för detta är regeringsformens

bestämmelser om att statens medel inte får användas på annat

sätt än vad riksdagen har bestämt och att statens medel står till

regeringens förfogande. Som följd av detta skall investeringar

och finansieringar ytterst beslutas av riksdagen. Driften av

verksamheten inom affärsverken behöver dock inte underställas

riksdagen utan är en fråga för regeringen. Sjöfartsverket följer

förordningen (2000:605) om årsredovisning och budgetunder-

lag. I den mån det saknas normgivning tillämpar Sjöfartsverket

reglerna i Redovisningsrådets rekommendationer som avser

privata företag. Det innebär att affärsverken i vissa avseenden

använder andra redovisningsprinciper än övriga myndigheter.

Det är ibland oklart vilket regelverk som gäller. Sjöfartsverket

är en myndighet och ingår i den juridiska enheten staten, dvs. de

konsolideras i årsredovisningen för staten. Det finns skäl att

seöver om dagens associationsform är lämplig för Sjöfartsver-

ket och dess verksamheter.

3

Tilläggsuppdraget

Utredarens uppdrag skall utvidgas med uppgiften att genomföra

en översyn av Sjöfartsverkets roll och verksamheter exklusive

Sjöfartsinspektionen. Utredaren skall föreslå den organisato-

riska lösning som utredaren bedömer som mest lämplig. I arbe-

tet skall utredaren beakta resultatet av de utredningar som rör

Sjöfartsverkets verksamheter. Sjöfartsverket skall lämna det

underlag som utredaren begär.

Utredaren skall:

• analysera Sjöfartsverkets verksamhet och överväga

om det finns skäl att omvandla delar av verksamhe-

ten till bolagsform samt pröva om det är lämpligt att

föra över delar av verksamheten till annan huvud-

man,

• lämna förslag på vilken eller vilka av de angivna

verksamheterna som lämpar sig för bolagisering i

form av ett eller flera bolag,

• analysera lämpligheten av affärsverksformen,

• analysera i vilken utsträckning det råder en intresse-

konflikt mellan att driva verksamheten på affärs-

mässiga grunder samtidigt som de transportpolitiska

målen skall beaktas,

• belysa resursbehov för den verksamhet som inte

lämpar sig för bolagisering, anslagsbehov och finan-

sieringsförslag både på kort och lång sikt samt

lämna förslag på budgetunderlag för åren 2010–

2012,

• i den mån anslagsbehov finns vid en eventuell

kapitalisering särskilt belysa konsekvenser kring

EU:s statsstödsregler och lagen (1992:1528) om

offentlig upphandling samt identifiera eventuella

legala hinder och restriktioner,

• föreslå de författningsändringar som övervägandena

ger upphov till,

4

• föreslå lämplig organisationsform för lotsningsverk-

samheten.

Tilläggsuppdragets genomförande och tidsplan

Utredaren skall ge Ekonomistyrningsverket samt Arbetsgi-

varverket möjlighet att yttra sig.

Förslagets konsekvenser skall redovisas och särskild vikt

skall läggas vid statens kostnader och intäkter samt samhälls-

ekonomiska konsekvenser i övrigt.

Utredaren skall bedriva sitt arbete i fortlöpande dialog med

Sjöfartsverket.

Utredaren skall utnyttja tillgängliga stödresurser, t.ex.

Ekonomistyrningsverket, Arbetsgivarverket, Statskontoret och

Statens pensionsverk samt löpande stämma av med och infor-

mera Regeringskansliet (Näringsdepartementet).

Utredaren skall hålla berörda centrala arbetstagarorganisa-

tioner informerade om arbetet och ge dem möjlighet att fram-

föra synpunkter.

Utredaren skall slutligen lämna en konsekvensbedömning av

föreslagna åtgärder. I de fall föreslagna åtgärder innebär eko-

nomiska åtaganden för staten skall finansieringsförslag lämnas.

Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast den 2 maj 2008.

(Näringsdepartementet)

5