Dir. 2007:76
Tilläggsdirektiv till Tryck- och
Kommittédirektiv
Tilläggsdirektiv till Tryck- och
yttrandefrihetsberedningen (Ju 2003:04)
Dir.
2007:76
Beslut vid regeringssammanträde den 7juni 2007
Sammanfattning av uppdraget
Tryck- och yttrandefrihetsberedningen skall överväga de
yttrandefrihetsrättsliga aspekterna på Radio- och TV-
lagsutredningens förslag om TV-sändningars tillgänglighet för
funktionshindrade och föreslå de grundlagsändringar och andra
lagändringar som dessa överväganden föranleder.
Inom ramen för beredningens arbete med frågor om
straffsanktionering av det s.k. repressalieförbudet i
det anledning att överväga om förbuden mot efterforskning och
repressalier för företrädare för kommunala företag och de organ
som vid tillämpning av sekretesslagen skall jämställas med
myndigheter bör straffsanktioneras och lämna förslag till hur en
sådan straffsanktionering kan se ut.
Tryck- och yttrandefrihetsberedningen skall ombildas till en
parlamentariskt sammansatt kommitté.
Beredningens nuvarande uppdrag
Regeringen tillkallade genom beslut den 30 april 2003 en
beredning med uppgift att följa utvecklingen på det tryck- och
yttrandefrihetsrättsliga området (dir. 2003:58). Beredningen har
antagit namnet Tryck- och yttrandefrihetsberedningen.
2
Beredningen har i uppdrag att utreda och lämna förslag till
lösningar av olika problem på det tryck- och
yttrandefrihetsrättsliga området. En särskilt viktig uppgift är att
lämna förslag till hur de problem som är relaterade till den
tekniska och mediala utvecklingen skall lösas. I beredningens
uppdrag ingår därför bl.a. att överväga frågan om det mot
bakgrund av den tekniska och mediala utvecklingen är möjligt
att i längden behålla en teknikberoende grundlagsreglering av
yttrandefriheten i medierna och om det på sikt finns anledning
att slå samman tryckfrihetsförordningen (TF) och
yttrandefrihetsgrundlagen (YGL) till en grundlag omfattande
såväl tryckfrihet som annan yttrandefrihet. Beredningen skall
härutöver stå till regeringens förfogande för rådgivning i tryck-
och yttrandefrihetsrättsliga frågor.
Beredningen lämnade den 22 december 2004 delbetänkandet
Vissa tryck- och yttrandefrihetsrättsliga frågor (SOU 2004:114).
I betänkandet behandlas bl.a. frågor om internationell rättslig
hjälp, brottskatalogen och vissa målhandläggningsfrågor.
Betänkandet bereds för närvarande i Justitiedepartementet. Den
15 november 2006 lämnade beredningen debattbetänkandet Ett
nytt grundlagsskydd för tryck- och yttrandefriheten? (SOU
2006:96). I debattbetänkandet presenteras tre olika alternativa
grundlagsregleringar av tryck- och yttrandefriheten. Två av
alternativen innebär att TF och YGL upphävs och att
grundlagsskyddet för tryck- och yttrandefriheten får en helt
annan utformning än den nuvarande. Det tredje alternativet
innebär bl.a. att TF och YGL läggs samman till en ny
yttrandefrihetsgrundlag. Att behålla TF och YGL i nuvarande
utformning, eventuellt med några smärre justeringar för att
komma till rätta med vissa tillämpningsproblem, nämns också
som ett alternativ för framtiden. Betänkandet kommer under
våren och sommaren 2007 att vara föremål för debatt och
remissbehandling.
3
De frågor som omfattas av tilläggsuppdraget
Etableringsfriheten för trådsändningar och TV-programmens
tillgänglighet för funktionshindrade
Radio-_och_TV-lagen (1996:844) innehåller inte några generellt
tillämpliga bestämmelser om TV-programmens tillgänglighet
för personer med funktionshinder, utan föreskriver endast att
sändningstillstånd som meddelas av regeringen får förenas med
villkor om skyldighet för tillståndshavaren att utforma
sändningarna på ett sådant sätt att de blir tillgängliga för
funktionshindrade. Sådana villkor finns i sändningstillstånden
för Sveriges Television AB, Sveriges Utbildningsradio AB och
TV4 AB.
Radio- och TV-lagsutredningen har i betänkandet
Tillgänglighet, mobil TV samt vissa andra radio- och TV-
rättsliga frågor (SOU 2006:51) föreslagit att det i radio- och
TV-lagen skall införas en ny generell bestämmelse om TV-
programmens tillgänglighet för personer med funktionshinder.
Bestämmelsen innebär ett åläggande för den som sänder TV-
program att utforma sändningarna på ett sådant sätt att de blir
tillgängliga för personer med funktionshinder i den omfattning
som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer. Föreskrifterna skall kunna utformas så
att programföretagen åläggs att förse en viss andel av TV-
programmen med textning, teckenspråkstolkning, syntolkning
eller uppläsning av textremsa.
Radio- och TV-lagsutredningen har bedömt att YGL:s
bestämmelser om etableringsfrihet för sändning av
radioprogram genom tråd och redaktionell självständighet gör
att det saknas möjlighet att införa en sådan bestämmelse för
trådsändningar (3 kap. 1 och 4 §§ YGL). Enligt utredningen
finns det inte några sakliga skäl som motiverar att TV-program
som förmedlas genom tråd undantas från skyldigheten att tillse
att sändningar görs tillgängliga för personer med
funktionshinder. Utredningen ansåg därför att det finns
anledning att överväga en ändring av YGL:s bestämmelser om
möjligheten att begränsa etableringsfriheten för trådsändningar.
4
Regeringen uppdrar mot denna bakgrund åt Tryck- och
yttrandefrihetsberedningen att överväga de yttrandefrihets-
rättsliga aspekterna på Radio- och TV-lagsutredningens förslag
i denna del. Beredningen skall särskilt beakta i vilken
utsträckning ytterligare krav på trådsändningar kan komma att
få negativa effekter på etableringsfriheten. Beredningen skall
lämna förslag till de eventuella grundlagsändringar som
övervägandena kan föranleda.
Straffsanktionering av repressalie- och efterforskningsförbudet
för företrädare för kommunala företag m.fl.
De grundläggande bestämmelserna om meddelarfrihet innebär
att varje medborgare har rätt att lämna uppgifter om vad som
helst till den som kan offentliggöra uppgifterna i medier, t.ex.
nyhetsbyråer eller tidningsredaktioner. Meddelarfriheten
kompletteras bl.a. med förbud mot efterforskning och
repressalier.
I TF och YGL straffsanktioneras brott mot efterforsknings-
förbudet med böter eller fängelse i högst ett år. Det finns
däremot inte någon bestämmelse i TF eller YGL om
straffansvar för den som bryter mot repressalieförbudet i
grundlagarna. Ansvaret för sådana överträdelser kan i
förekommande fall vara att bedöma som tjänstefel enligt 20
kap. 1 § brottsbalken. För straffansvar enligt den bestämmelsen
förutsätts att någon uppsåtligen eller av oaktsamhet vid
myndighetsutövning genom handling eller underlåtenhet
åsidosätter vad som gäller för uppgiften.
Som tidigare har nämnts ingår det i beredningens uppdrag att
identifiera och lämna förslag till lösningar på problem inom det
tryck- och yttrandefrihetsrättsliga området. Det kan enligt
direktiven t.ex. gälla frågor som rör meddelarfriheten.
En fråga som under beredningens arbete har
uppmärksammats när det gäller meddelarfrihet är att de
arbetsrättsliga förhållandena för kommunalt anställda numera
regleras genom kollektivavtal och inte genom offentligrättsliga
regler. Detta har lett till att det kan saknas möjlighet till
straffrättsliga sanktioner mot kommunala företrädare som bryter
5
mot repressalieförbudet eftersom ett beslut om disciplinpåföljd
då inte utgör myndighetsutövning, vilket alltså är en
förutsättning för straffrättsligt ansvar för tjänstefel (JK:s beslut
2005-10-24 dnr 3841-04-35).
Genom en ny bestämmelse i sekretesslagen (1980:100),
1 kap. 9 a §, som trädde i kraft den 1 juli 2006, klargjordes att
förbuden i TF och YGL om förbud mot efterforskning och
repressalier också gäller för företrädare för kommunala företag
och de organ som enligt 1 kap. 8 § andra stycket och 1 kap. 9 §
sekretesslagen skall jämställas med myndigheter. Frågan om
huruvida efterforsknings- och repressalieförbuden skall
straffsanktioneras behandlades dock inte i samband med den
nya bestämmelsen i sekretesslagen (prop. 2005/06:162, s. 17 f.).
Regeringen anförde i lagstiftningsärendet att frågan om
straffsanktionering lämpligen borde övervägas i samband med
att sanktionsbestämmelserna för överträdelser av repressalie-
förbuden i TF och YGL ses över.
Inom ramen för beredningens arbete med frågor om
straffsanktionering av repressalieförbudet finns det enligt
regeringens uppfattning anledning att överväga om förbuden
mot efterforskning och repressalier för företrädare för
kommunala företag och de organ som vid tillämpning av
sekretesslagen skall jämställas med myndigheter bör
straffsanktioneras och lämna förslag till hur en sådan
straffsanktionering kan se ut.
Tryck- och yttrandefrihetsberedningen skall ombildas till
en parlamentariskt sammansatt kommitté
Debattbetänkandet Ett nytt grundlagsskydd för tryck- och
yttrandefriheten? aktualiserar principiella frågor om
utformningen av grundslagsskyddet för tryck- och
yttrandefriheten. Regeringen har för avsikt att senare, genom
ytterligare tilläggsdirektiv, komplettera och precisera
beredningens uppdrag i detta avseende.
De frågor gällande utformningen av grundlagsskyddet för
tryck- och yttrandefriheten som beredningen kommer att
behandla är av stor betydelse för den fria åsiktsbildningen och
6
därmed också för det svenska statsskicket. Mot denna bakgrund
är det särskilt angeläget att beredningens arbete förankras i de
politiska partierna. Beredningen skall därför ha en
parlamentarisk sammansättning, dvs. den skall ombildas till en
parlamentarisk kommitté. Eftersom det är viktigt att de politiska
partierna är representerade i beredningen i god tid innan arbetet
med förslag till utformningen av det framtida grundlagsskyddet
för tryck- och yttrandefriheten påbörjas, skall ombildningen ske
redan nu.
Tidsplan m.m.
Beredningen skall redovisa arbetet som avser detta
tilläggsuppdrag senast den 20 december 2007. I övrigt skall
beredningens arbete, i relevanta delar, fortsätta i enlighet med
de ursprungliga direktiven.
(Justitiedepartementet)