Dir. 2008:156

Höghastighetsbanor

Kommittédirektiv

Höghastighetsbanor

Dir.

2008:156

Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 2008.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare ska utreda förutsättningarna för en

utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i Sverige.

Utredaren ska analysera om en eventuell utbyggnad av hög-

hastighetsbanor kan bidra till att uppnå samhällsekonomiskt

effektiva och hållbara transportlösningar för ett utvecklat trans-

portsystem med förbättrad kapacitet, framkomlighet och till-

gänglighet. I uppdraget ingår bl.a. att utreda effekter, kostnader

och finansiering av en eventuell utbyggnad och föreslå en över-

siktlig sträckning samt eventuell etappindelning och tidsordning

för byggnation av etapperna. Utredaren ska jämföra för- och

nackdelar med en utbyggnad av höghastighetsbanor och vilka

effekterna kan bli på transportsystemet som helhet. Utifrån sin

analys och det transportpolitiska målet, ska utredaren föreslå

olika handlingsalternativ i frågan. Utredaren ska samråda med

de myndigheter och regionala och lokala företrädare som

ansvarar för genomförandet av åtgärdsplaneringen samt med

övriga berörda instanser. Den fysiska planeringsprocessen kring

en utbyggnad behöver även belysas avseende övergripande in-

trångsaspekter, linjeföring och barriäreffekter.

Uppdraget ska redovisas senast den 15 september 2009.

2

Bakgrund

Banverket har under våren 2008 gjort en fördjupad studie om

förutsättningarna för höghastighetsbanor i samverkan med

andra berörda aktörer. Studien, som redovisades den 1 juni

2008, visar att restidsminskningarna på vissa sträckor kan bli

betydande. Enligt studien ger de nya separata banorna också

utrymme för betydligt fler godståg dagtid på stambanorna jäm-

fört med i dag.

I anläggningskalkylerna för de studerade sträckningarna be-

dömer Banverket att kostnaderna ligger i intervallet 100–150

miljarder kronor. Banverket har dock inte närmare undersökt

förutsättningarna för en anslutning till det danska järnvägsnätet.

Banverket betonar att osäkerheten i kalkylresultaten är stora och

att frågan bör utredas ytterligare för att säkerställa effekterna,

kostnaderna och finansieringen. Den remissbehandling som

regeringen genomfört av Banverkets studie visar också på be-

hovet av ett mer utvecklat beslutsunderlag. Under sommaren

2008 har även SJ AB, Green Cargo AB, Jernhusen AB, Alstom

Transport AB och Nordiska Investeringsbanken tillsammans

presenterat en studie över höghastighetsbanor med förslag till

finansiering, genomförande, upphandling och riskhantering.

Behovet av en utredning

Regeringen konstaterar i propositionen Framtidens resor och

transporter (prop. 2008/09:35), att utbyggnaden av höghastig-

hetsbanor ger ökat kapacitetsutrymme på redan befintlig järn-

väg. Regeringen konstaterar också att höghastighetståg med

konkurrenskraftiga restider är ett intressant alternativ till flyget

för resor mellan större städer i södra Sverige. Att bygga hög-

hastighetsbanor är dock en betydande investering som behöver

utredas vidare och tydligt belysas när det gäller effekter, kost-

nader och finansiering. Även kopplingen till det internationella

järnvägsnätet behöver klargöras.

En särskild utredare bör därmed analysera om

höghastighetsbanor kan bidra till samhällsekonomiskt effektiva

3

och hållbara transportlösningar för ett utvecklat transportsystem

med förbättrad kapacitet, framkomlighet och tillgänglighet.

Uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppdrag att utreda förutsätt-

ningarna för en utbyggnad av höghastighetsbanor för järnväg i

Sverige. Utredaren ska genomföra en nulägesbeskrivning, ana-

lysera en eventuell utbyggnad samt föreslå olika handlingsalter-

nativ. Vidare ska utredaren redovisa kostnaderna för respektive

handlingsalternativ, hur finansiering kan ske och hur transport-

systemet som helhet påverkas av alternativen. Utredaren ska

också jämföra de samhällsekonomiska och transportpolitiska

effekterna av en utbyggnad av separata höghastighetsbanor med

en uppgradering och utbyggnad av befintliga banor.

Utredaren ska i sitt arbete göra följande:

• Nära samråda med de myndigheter och regioner som

ansvarar för åtgärdsplaneringen för perioden 2010–

2021, samt med övriga berörda instanser.

• Särskilt beakta det övergripande transportpolitiska

målet och delmålen.

• Genomföra samhällsekonomiska kalkyler och nytto-

beräkningar enligt vedertagna beräkningsmetoder av

de olika alternativens kostnadskalkyler. Beräkning-

arna ska ta hänsyn till regeringens aviserade eller

beslutade politik.

• Beskriva olika finansieringslösningar och deras

respektive effekter, bl.a. för statsbudgeten, samt

presentera en finansieringsmodell. Utgångspunkten

för förslagen och finansieringsmodellen ska vara de

principer för finansiering som regeringen har före-

slagit i propositionen Framtidens resor och trans-

porter.

• Analysera olika aktuella sträckor vid en utbyggnad

av höghastighetsbanor, eventuell etappindelning och

tidsordning för byggnation av etapperna.

4

• Analysera vilka effekterna blir av en etappvis

utbyggnad respektive av en sammanhållen utbygg-

nad.

• Presentera förslag på genomförandeprocess, tidsplan

och kritiska tidsaspekter.

• Utreda marknadsförutsättningar för trafik på banan,

principer för trafikeringsrättsregleringar med be-

aktande av EG-rätt, samt hur fordon ska anskaffas

och finansieras.

• Utreda de tekniska aspekterna kring en utbyggnad.

• Utreda förutsättningarna för hur linjeföring och pro-

filer av höghastighetsbanor kan anpassas till land-

skapets förutsättningar och funktioner på bästa sätt

och reducera barriär- och intrångseffekter.

• Söka relevanta internationella erfarenheter från

främst övriga Europa men också från andra länder

(befolkningsunderlag, befolkningskoncentrationer,

resande).

• Klargöra om en utbyggnad kan finansieras med EU-

medel och i så fall i vilken omfattning.

• Utreda möjligheterna till sammankoppling med ett

europeiskt höghastighetsnät.

• Följa utvecklingen av det Transeuropeiska transport-

nätet (TEN-T).

• Genomföra relevanta miljöbedömningar med

utgångspunkt från 6 kap. 12 § miljöbalken.

De samhällsekonomiska beräkningarna av en eventuell ut-

byggnad bör spegla ett stort antal aspekter såsom kapacitet

inom järnvägssystemet, marknadspotentialer, nettopåverkan på

miljö och klimat under byggtid och drift jämfört med alternativa

satsningar, befolkningsunderlag och restider. I arbetet bör även

förekommande utbudsrestriktioner såsom tillgång till arbets-

kraft och konjunkturpåverkan beaktas samt en internationell

utblick i frågan göras. För att åstadkomma en samlad effekt-

bedömning bör också icke prissatta effekter, såsom påverkan på

natur- och kulturmiljöer beskrivas.

5

Utredaren ska kontinuerligt samråda med de som arbetar

med åtgärdsplaneringen, i syfte att inhämta relevanta referens-

objekt till alternativa åtgärder inom transportsystemet i enlighet

med den s.k. fyrstegsprincipen för hur olika lösningar på

problem och brister i transportsystemet ska övervägas. Dessa

alternativa åtgärder och deras effekter, inbegripande den tek-

niska utvecklingen, bör utgöra jämförelsealternativ till utred-

ningens arbete.

Finansieringsmodellen för en eventuell utbyggnad ska

grunda sig på anläggningskalkyler och prognoser enligt veder-

tagen samhällsekonomisk beräkningsmetodik. Vidare bör utre-

daren kunna presentera förslag till olika finansieringslösningar

av en eventuell utbyggnad enligt de principer som regeringen

föreslagit i propositionen Framtidens resor och transporter och

bedöma deras effektivitet. Utredaren ska kunna presentera för-

slag till hur avgiftssystemet på ett höghastighetsnät kontra det

befintliga nätet kan utformas.

Utredaren ska också fördjupa analysen av vilka potentiella

resande som skulle välja höghastighetståg i stället för andra

färdsätt samt vilken betydelse restid och betalningsvilja samt

övriga behov och preferenser har för resenärernas val av färd-

sätt.

Utredaren ska dessutom klargöra hur ett svenskt höghastig-

hetsnät för tåg skulle kunna kopplas ihop med det europeiska

höghastighetsnätet. Sträckningen över Öresund och vidare

söderut är central och bör särskilt belysas. Utredaren bör även

klarlägga hur spårkapaciteten in till Stockholm och Göteborg

kan anpassas till ett höghastighetsnät för tåg.

I sitt arbete bör utredaren särskilt beakta och ta hänsyn till

det av riksdagen fastställda transportpolitiska övergripande

målet och delmålen. Målen är under revidering för närvarande

och utredaren bör följa detta revideringsarbete.

Utredaren bör även klargöra vilka möjligheter som finns att

finansiera eventuella höghastighetsbanor med EU-medel.

Vid en utbyggnad av höghastighetsbanor är planeringsfasen

och genomförandeprocessen viktig. Utredaren ska därför pre-

sentera en tidsplan för hur utbyggnaden kan ske, vilka plane-

ringsinitiativ inom ramen för den fysiska planeringen som be-

6

höver samordnas i de olika beslutsinstanserna samt hur organi-

seringen av genomförandet operativt sker mest effektivt. Ut-

redaren bör även ge svar på om en sammanhållen eller etappvis

utbyggnad är att föredra. Om en etappvis utbyggnad föreslås

bör utredaren specificera tidsordningen mellan etapperna.

Utredaren ska klargöra hur en de svenska höghastighets-

banorna skulle kunna kopplas samman med ett europeiskt

system för höghastighetståg kan ske. Internationella erfaren-

heter bör kunna inhämtas. Utredaren bör därmed bevaka arbetet

med revideringen av det Transeuropeiska transportnätet (TEN-

T).

Möjligheten att utveckla stationer och omstigningsplatser i

anslutning till det nya höghastighetsnätet ska också utredas och

dess effekter beskrivas.

Utredaren ska vidare redovisa de förslag till författnings-

förändringar som utredarens förslag eventuellt kan föranleda.

En viktig aspekt i utredarens arbete är dessutom att inhämta

kunskap och erfarenheter från andra större investeringsprojekt.

Tidsplan och rapportering

Utredaren ska redovisa sitt arbete senast den 15 september

2009.

Utredaren ska bedriva arbetet i fortlöpande dialog med be-

rörda myndigheter, regionala och lokala företrädare och andra

utredningar. Utredaren ska löpande stämma av med och infor-

mera Regeringskansliet (Näringsdepartementet) om hur arbetet

fortskrider.

Vidare ska utredaren samråda med andra myndigheter, in-

stanser och organisationer i den utsträckning som är nödvändig.

(Näringsdepartementet)