Dir. 2008:49

Särskilda åtgärder för vissa måltyper i

Kommittédirektiv

Särskilda åtgärder för vissa måltyper i

domstol

Dir.

2008:49

Beslut vid regeringssammanträde den 24 april 2008

Sammanfattning av uppdraget

I allt fler fall uppställs berättigade krav på särskild snabbhet

eller särskilda kunskaper i dömandet. En rad riktade åtgärder

har vidtagits för att tillgodose sådana krav. Det finns nu enligt

regeringens mening ett behov av att i ett sammanhang överväga

behovet av sådana åtgärder.

Mot denna bakgrund ska en särskild utredare analysera om

det finns behov av särskilda åtgärder för vissa måltyper i orga-

nisatoriskt eller processuellt hänseende i syfte att åstadkomma

särskild snabbhet eller särskild kompetens i domstolsförfaran-

det. I uppdraget ingår också att analysera om de särskilda åtgär-

der som redan gäller för ett antal måltyper är ändamålsenliga

eller om dessa bör tas bort eller förändras i något eller några

avseenden. Analysen ska omfatta alla måltyper som före-

kommer vid domstol. Om utredaren finner att det finns behov

av nya eller förändrade särskilda åtgärder ska utredaren lämna

förslag på sådana.

Utredaren ska anlägga ett helhetsperspektiv och föreslå

särskilda åtgärder endast för de måltyper eller grupper av mål

där det särskilt behövs. Om utredaren för någon eller några

måltyper lägger fram förslag på en begränsad instansordning

ska utredaren också behandla frågan hur prejudikatbildningen

kan tillgodoses.

De föreslagna lösningarna ska tillhandahållas inom ramen

för de allmänna domstolsslagen. Om utredaren bedömer att det

för någon måltyp inte är lämpligt att tillhandahålla en lösning

2

inom de allmänna domstolsslagen, ska utredaren även redovisa

de överväganden som lett fram till den bedömningen.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2009.

Domstolsorganisationen

Det finns två allmänna domstolsslag; de allmänna domstolarna

och de allmänna förvaltningsdomstolarna. Dessa domstolsslag

är i allt väsentligt parallella och båda består av tre instanser.

Allmänna domstolar är tingsrätterna, hovrätterna och Högsta

domstolen. Allmänna förvaltningsdomstolar är länsrätterna,

kammarrätterna och Regeringsrätten.

För de allmänna domstolarna finns regler om process-

ordningen i rättegångsbalken och lagen (1996:242) om dom-

stolsärenden. För de allmänna förvaltningsdomstolarna finns

motsvarande regler i lagen (1971:289) om allmänna förvalt-

ningsdomstolar och förvaltningsprocesslagen (1971:291). För

vissa måltyper finns kompletterande bestämmelser i de

materiella lagar som reglerar aktuellt rättsområde.

Inom de allmänna domstolarna är tingsrätten första instans.

Det finns f.n. 53 tingsrätter av varierande storlek. De minsta

tingrätterna har ett tiotal anställda och de största flera hundra.

Som andra instans finns sex hovrätter. I några typer av mål,

exempelvis s.k. förenklade tvistemål, förutsätts det ett särskilt

tillstånd för att få en fullständig prövning i hovrätten, s.k.

prövningstillstånd. Från och med den 1 november 2008 kommer

systemet med prövningstillstånd att omfatta flertalet tvistemål

och domstolsärenden. Regeringen har nyligen föreslagit att

samtliga tvistemål ska omfattas (prop. 2007/08:139 En

modernare rättegång – några ytterligare frågor). Högsta dom-

stolen är högsta instans inom de allmänna domstolarna. För att

ett mål ska tas upp till fullständig prövning i Högsta domstolen

krävs i allmänhet prövningstillstånd. Tillståndsgrunderna vid

överklagande till Högsta domstolen är färre än vid över-

klagande till hovrätt, vilket hänger samman med domstols-

instansernas olika uppgifter. Hovrättens främsta uppgift är att

överpröva tingsrättens avgörande. Därför ska hovrätten meddela

prövningstillstånd bl.a. om det finns skäl att ändra tingsrättens

3

avgörande. Högsta domstolens huvudsakliga uppgift är att

meddela avgöranden som är ledande för rättstillämpningen

(prejudikat).

De allmänna domstolarna är behöriga att handlägga alla

typer av tvistemål, brottmål och ärenden som inte uttryckligen

har undantagits från deras kompetens. Vanligen inleds hand-

läggningen i tingsrätten men det finns också ärenden som inleds

i myndighet. En hel del av tvistemålen är s.k. familjemål och

avser bl.a. äktenskapsskillnad, vårdnad om barn och underhåll

till barn. Andra vanligt förekommande måltyper är mål som rör

avtalsförhållanden och mål om skadestånd i utomobligatoriska

förhållanden. I de allmänna domstolarna handläggs även vissa

ärenden där någon tvist mellan parterna normalt inte råder.

Exempel på sådana ärenden är registrering av äktenskapsförord

och förordnande av bodelningsförrättare. I syfte att renodla de

allmänna domstolarnas verksamhet till dömande uppgifter har

det nyligen lagts fram förslag om att föra över handläggningen

av flertalet av dessa ärendetyper till förvaltningsmyndigheter

(SOU 2007:65 Domstolarnas handläggning av ärenden).

Länsrätten är första instans inom de allmänna förvaltnings-

domstolarna. Det finns f.n. 23 länsrätter, vilka varierar i storlek

från ett tiotal anställda till flera hundra. Kammarrätterna är

andra instans. De är fyra till antalet. I många typer av mål krävs

prövningstillstånd för att kammarrätten ska göra en fullständig

prövning av målet. Regeringsrätten är högsta instans inom de

allmänna förvaltningsdomstolarna. För att ett mål ska tas upp

till fullständig prövning i Regeringsrätten krävs i allmänhet

prövningstillstånd. Liksom för de allmänna domstolarna är

grunderna för prövningstillstånd färre vid överklagande till

Regeringsrätten än vid överklagande till kammarrätt, vilket

hänger samman med domstolarnas olika uppgifter i instans-

ordningen.

De allmänna förvaltningsdomstolarna handlägger främst mål

som rör mellanhavanden mellan det allmänna och enskilda.

Exempel på sådana mål är skattemål, mål om tvångsingripande

mot psykiskt sjuka, mål om omhändertagande av barn och miss-

brukare samt socialförsäkringsmål. I allt väsentligt handlägger

de allmänna förvaltningsdomstolarna överklaganden från

4

förvaltningsmyndighet, t.ex. Skatteverket och Försäkrings-

kassan.

Även om domstolsorganisationerna bygger på principen att

domstolarna ska ha en allmän och bred kompetens finns det

inom respektive domstolsslag olika typer av specialisering i

form av koncentration av mål till vissa domstolar eller avdel-

ningar. Som exempel kan nämnas sjörättsmål och tryckfrihets-

mål som handläggs av vissa särskilt angivna tingsrätter.

Specialisering uppnås även genom att domstolarna vid hand-

läggningen av vissa mål ska ha en särskild sammansättning. En

annan form av specialisering är de särskilda domstolar som är

knutna till de allmänna domstolarna eller de allmänna förvalt-

ningsdomstolarna, såsom fastighetsdomstolarna, miljödom-

stolarna och migrationsdomstolarna. De särskilda domstolarna

är specialiserade på en eller flera måltyper, de är exklusivt

behöriga att pröva dessa måltyper och har – med undantag för

migrationsdomstolarna – ledamöter med särskild kunskap i de

frågor de prövar.

Den mest uttalade formen av specialisering är domstolar

som är helt fristående från de allmänna domstolarna och de

allmänna förvaltningsdomstolarna; specialdomstolarna. Det

finns numera tre specialdomstolar; Patentbesvärsrätten, Mark-

nadsdomstolen och Arbetsdomstolen. Patentbesvärsrätten har

15, Marknadsdomstolen 9 och Arbetsdomstolen 21 anställda.

Patentbesvärsrätten består av både lagfarna och tekniskt

kunniga domare. Marknadsdomstolen har en heltidsanställd

lagfaren domare. För övriga särskilda ledamöter i Marknads-

domstolen är ledamotskapet en bisyssla. I dömandet i

Arbetsdomstolen deltar, förutom lagfarna ledamöter, även s.k.

intresseledamöter. Också för dessa är uppgiften att vara ledamot

en bisyssla.

Patentbesvärsrätten är en förvaltningsdomstol som prövar

överklaganden av Patent- och registreringsverkets och Statens

Jordbruksverks beslut i vissa immaterialrättsliga frågor. Dom-

stolens beslut kan överklagas till Regeringsrätten. Marknads-

domstolen och Arbetsdomstolen är däremot slutinstanser. Mark-

nadsdomstolen överprövar Stockholms tingsrätts avgöranden i

konkurrensmål och marknadsrättsliga mål samt prövar andra

5

sådana mål som första och enda instans. Arbetsdomstolen över-

prövar tingsrätternas avgöranden i arbetsrättsliga tvister och

fungerar som första och enda instans i andra sådana tvister.

Utmärkande för specialdomstolarna är att de inte bygger på

en instansordning med tre instanser. För de specialdomstolar

som är slutinstanser gäller dock att deras avgöranden kan

komma under Högsta domstolens prövning vid frågor om bl.a.

resning.

När det i det följande talas om mål avses också domstols-

ärenden.

Utredningsbehovet

Samhällsutvecklingen

Samhällsutvecklingen har lett till förändrade krav på såväl

domstolarna och deras organisation som de processuella

regelverken. Målen ökar i komplexitet och den ökade inter-

nationaliseringen gör att det ställs krav på kunskaper också i

annat än renodlad nationell rätt, exempelvis gemenskapsrätt.

Generellt sett har dessutom tempot i samhället ökat vilket åter-

speglar sig också i kraven på domstolarna.

Ett exempel på det sistnämnda förhållandet är att det i allt

fler fall uppställs krav på särskild snabbhet i domstols-

förfarandet. Dessa krav kan ha sin grund i att det är fråga om en

specifik måltyp som till sin natur är sådan att den kräver ett

snabbt avgörande. Det gäller t.ex. vissa myndighets- och

domstolsbeslut som påverkar konkurrensförhållandena mellan

företag och därmed dynamiken i näringslivet, såsom vissa mål

enligt lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation. Om

dessa mål inte avgörs skyndsamt riskerar syftet med regleringen

att omintetgöras eftersom det är genom myndighets- och

domstolsbesluten som förutsättningarna för de aktörer som

verkar på marknaden preciseras. Det är följaktligen på detta

område av särskild betydelse att rättskipningen kan ske snabbt

och effektivt. Ett annat exempel är mål om tvångsvård av unga

enligt lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av

6

unga. I detta fall är det omsorgen om den unga personens hälsa

eller utveckling som motiverar skyndsam handläggning. Det

kan också vara fråga om sådana måltyper som p.g.a. inter-

nationella åtaganden förutsätter domstolsprövning inom viss tid.

Ett exempel är mål enligt lagen (1992:1528) om offentlig

upphandling. Ett annat exempel är många ärenden som rör

internationellt straffrättsligt samarbete, t.ex. enligt lagen

(2003:1156) om överlämnande från Sverige enligt en europeisk

arresteringsorder. Även i fråga om andra måltyper framställs

krav på snabbhet i förfarandet. Här kan nämnas mål som rör

vårdnad om barn och mål om kvinnofridskränkning. I dessa fall

är det barnets respektive kvinnans utsatta ställning som

motiverar särskilt snabb handläggning. Mål med unga lagöver-

trädare är också prioriterade. En kort handläggningstid har

ansetts göra att sambandet mellan brottet och reaktionen blir

mer klart för den unga.

En annan konsekvens av samhällsutvecklingen är att allt fler

måltyper ställer krav på särskilda kunskaper inom vissa

områden hos domarna. Ett exempel är de immaterialrättsliga

målen. Dessa måltyper, och särskilt patentmålen, förutsätter

praktisk erfarenhet av den specifika måltypen såväl som kun-

skap om sambandet mellan olika immaterialrättsliga regelverk.

Ett annat exempel är vissa s.k. ekobrottmål som förutsätter

kunskaper om såväl ekonomi som straffrättsliga frågeställ-

ningar. Ytterligare ett exempel är miljömålen som ställer krav

på både kunskaper om miljörätt och tekniskt kunnande. Flera

måltyper förutsätter kunskaper om barn samt deras rättigheter,

behov och utveckling. Det kan i detta sammanhang nämnas att

det på myndighetsnivå samt bland åklagare, advokater och

övriga ombud är vanligt med specialisering för att möta dessa

krav på särskilda kunskaper.

Organisationsförändringar

Domstolarnas förmåga att uppfylla medborgarnas och andra

intressenters berättigade krav på verksamheten måste ständigt

utvecklas. Utgångspunkten för arbetet med att vidareutveckla

domstolsorganisationen är att domstolarna ska ha en funktionell

7

och geografisk spridning i förhållande till allmänheten, närings-

livet och rättsväsendets övriga myndigheter samtidigt som

organisationen skapar förutsättningar för specialisering, kompe-

tensutveckling samt en väl fungerande beredningsorganisation.

Under senare år har i detta syfte omfattande förändringar ägt

rum av tingsrättsorganisationen. Antalet tingsrätter har minskat

genom sammanläggningar.

De senaste årens förändringar av tingsrättsorganisationen har

på regeringens uppdrag utvärderats av Statskontoret. I

utvärderingen redovisar Statskontoret slutsatsen att tingsrätts-

sammanläggningarna har skapat domstolar med ökad judiciell

och administrativ bärkraft. Statskontoret konstaterar vidare att

de mål som ställts upp för sammanläggningarna har uppfyllts

till stora delar. Bland annat bedömer Statskontoret att

sammanläggningarna har skapat bättre förutsättningar för

tingsrätterna att specialisera den dömande verksamheten.

Regeringen har nyligen i en skrivelse redogjort för hur tings-

rättsorganisationen ska utvecklas vidare (skr. 2007/08:117 En

långsiktigt hållbar tingsrättsorganisation).

Den nuvarande länsrättsorganisationen anses generellt sett

inte kunna leva upp till alla de krav som ställs på en ändamåls-

enlig organisation. Domstolsverket har därför i samråd med

berörda domstolschefer gjort en översyn av länsrättsorganisa-

tionen och föreslagit att den bör bestå av betydligt färre och

större domstolar. En ny organisation förväntas leda till kortare

handläggningstider och en förhöjd kompetens, bl.a. i form av

ökad specialisering. Rapporten har remitterats och majoriteten

av remissinstanserna har ställt sig bakom den föreslagna lös-

ningen. Regeringen har mot den bakgrunden gett Domstols-

verket i uppdrag att fortsätta utreda länsrättsorganisationen och

lämna förslag om antalet länsrätter och deras geografiska

spridning.

Reformering av det processuella regelverket

Det är viktigt att också rättegångsreglerna anpassas till tidens

krav. Reglerna ska vara moderna och underlätta för dem som

behöver vända sig till domstol och också bidra till att med-

8

borgarnas och andra aktörers berättigade krav på att få sin sak

prövad inom rimlig tid kan tillgodoses. Reglerna ska vara

flexibla så att handläggningen av ett mål kan anpassas till vad

som behövs i det enskilda fallet. Samtidigt bör parternas ansvar

för att målen drivs framåt betonas.

I syfte att modernisera rättegången i allmän domstol

beslutade riksdagen år 2005 om en rad förändringar av

rättegångsreglerna (prop. 2004/05:131 En modernare rättegång

– reformering av processen i allmän domstol). Det övergripande

syftet med de nya reglerna är att skapa en förbättrad process-

ordning i allmän domstol som uppfyller kraven på en rättssäker,

effektiv och ändamålsenlig handläggning av mål och ärenden.

Det handlar bl.a. om ett bättre utnyttjande av modern teknik

genom att möjliggöra deltagande via videokonferens och genom

att spela in förhör på video. För att åstadkomma en ökad

flexibilitet och därmed i större omfattning kunna anpassa

handläggningen av ett mål till vad som behövs i det enskilda

fallet mjukas kravet på muntlighet upp och det införs

enhetligare regler för sammanträden. Ett antal bestämmelser

syftar till att betona parternas ansvar för att målet drivs framåt.

Särskilt kan nämnas skärpta regler angående tidsplaner och

sammanställningar av parternas ståndpunkter samt ett ökat

partsansvar för bevisningen. Vidare görs hovrättsprocessen mer

ändamålsenlig genom att systemet med prövningstillstånd

utvidgas och reglerna för hovrättens bevisupptagning förändras.

Det innebär att hovrätten ges möjlighet att i större utsträckning

grunda sin prövning på samma material som legat till grund för

avgörandet i tingsrätten. Därmed tydliggörs att tyngdpunkten i

rättskipningen ligger i första instans. Reformen förväntas leda

till att den genomsnittliga handläggningstiden förkortas och

risken för inställda förhandlingar minskar. Regeringen har

beslutat att reformen ska träda i kraft den 1 november 2008.

I syfte att minska de totala genomströmningstiderna i

brottmål har åklagarens behörighet att utfärda stämning och

kalla till huvudförhandling utvidgats samt åklagaren getts en

rätt att innan stämning utfärdas inhämta sådant yttrande från

Kriminalvårdsmyndigheten som avses i 1 § lagen (1991:2041)

9

om särskild personutredning i brottmål, m.m. (prop.

2001/02:147 Snabbare lagföring).

För att modernisera och effektivisera förvaltningsprocessen

och därigenom stärka den enskildes rättssäkerhet övervägs även

ändringar i rättegångsreglerna för de allmänna förvaltnings-

domstolarna. Bland annat övervägs att flytta ner ytterligare

måltyper från kammarrätt till länsrätt. Vidare har regeringen

nyligen föreslagit att den pågående försöksverksamheten med

videokonferens i förvaltningsdomstolarna ska permanentas och

utvecklas (prop. 2007/08:139 En modernare rättegång – några

ytterligare frågor). I sammanhanget kan även nämnas att

regeringen nyligen har beslutat om en översyn av förvaltnings-

lagen (1986:223) (dir. 2008:36 En ny förvaltningslag). I

uppdraget ingår bl.a. att överväga om det kan vidtas några

åtgärder i syfte att ytterligare förskjuta tyngdpunkten i instans-

ordningen till myndighetsprövningen.

Särskilda åtgärder för att tillgodose särskild snabbhet och

särskild kompetens

Utöver allmänna reformer har en rad riktade åtgärder vidtagits

för att tillgodose de krav på snabbhet och specialisering som

ställts i olika sammanhang.

För att tillgodose kraven på snabbhet har olika lösningar

valts. Som exempel på lösningar som syftar till att åstadkomma

en snabbare handläggning kan nämnas att flera måltyper hand-

läggs med förtur. Det gäller framför allt mål med unga och

frihetsberövade, t.ex. målen enligt lagen (1990:52) med särskil-

da bestämmelser om vård av unga. Senast har prövnings-

ordningen för vissa mål enligt lagen om elektronisk kom-

munikation reformerats med ikraftträdande den 1 januari 2008.

Genom reformen införs regler om skyndsam handläggning och

om preklusion av nya omständigheter och ny bevisning. För

såväl migrationsmålen och vissa miljömål som målen enligt

lagen om elektronisk kommunikation är andra instans slut-

instans. På grundval av betänkandet En ny konkurrenslag (SOU

2006:99) har regeringen dessutom i en proposition (prop.

2007/08:135 En ny konkurrenslag) nyligen lämnat förslag som

10

bl.a. syftar till att effektivisera konkurrenslagstillämpningen i

domstol, t.ex. bestämmelser som ger incitament för företagen

att medverka mer aktivt i den myndighetshandläggning som

föregår domstolsprövningen. Slutligen kan nämnas att riks-

dagen våren 2007 antog regeringens förslag om inriktning för

det fortsatta arbetet med en ny instansordning för prövningen av

ärenden enligt plan- och bygglagen (1987:10). Den nya

inriktningen innebär i korthet att merparten av länsstyrelsernas

beslut enligt plan- och bygglagen, som nu överklagas till

regeringen respektive allmän förvaltningsdomstol, i framtiden

kommer att överklagas till miljödomstolarna. Syftet med

reformen är bl.a. att få en kortare instanskedja för målen.

För att tillgodose kraven på specialisering har också olika

lösningar valts. Exempelvis handläggs vissa immaterialrättsliga

mål, sjörättsmål och tryckfrihetsmål av särskilt angivna tings-

rätter. I vissa mål deltar särskilda ledamöter i dömandet. Det

gäller t.ex. patentmålen där tekniska experter deltar och kon-

kurrens- och marknadsföringsmålen liksom i nyss nämnda mål

enligt lagen om elektronisk kommunikation där ekonomiska

experter deltar. Migrationsmål, fastighetsmål och miljömål

handläggs i särskilda domstolar som är knutna till de allmänna

domstolarna respektive de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Vissa immaterialrättsliga, marknadsrättsliga, konkurrens-

rättsliga och arbetsrättsliga mål handläggs i specialdomstolar.

Flera måltyper är dessutom föremål för utredning. Här kan

nämnas sexualbrottmålen och miljömålen; i sistnämnt fall är det

fråga om organisations- och författningsändringar till följd av

nyss nämnd reform på miljöområdet.

Det har dessutom ställts krav på särskilda åtgärder för ytter-

ligare måltyper. Exempelvis har Svenskt Näringsliv framfört att

det bör tillsättas en utredning som gör en bred översyn av

processordningen på ett flertal för näringslivet viktiga områden.

Det gäller områden av betydelse för konkurrensförhållandena

på marknaden och företagandet nationellt och internationellt.

Svenskt Näringsliv nämner särskilt konkurrensrätten, immate-

rialrätten, offentlig upphandling, elektronisk kommunikation

och företagshemligheter. Svenskt Näringsliv anför bl.a. att det

finns beröringspunkter mellan måltyperna i fråga samt att dessa

11

tvister ställer höga krav på snabbhet och kvalitet, vilket i sin tur

ställer krav på specialisering, särskild teknisk och annan

kompetens, väl fungerande prejudikatbildning samt säkerställda

resurser. Näringslivets Delegation för Marknadsrätt, Svenska

Föreningen för Industriellt Rättsskydd och Sveriges Patent-

byråers Förening har ställt sig bakom begäran. Ytterligare ett

exempel på måltyper där det finns krav på särskilda åtgärder är

miljömålen. Det har beträffande dessa mål gjorts gällande att

det finns ett behov av särskilda åtgärder för att säkerställa

prejudikatbildningen till följd av redan beslutade reformer som

innebär att Miljööverdomstolen blir slutinstans för ytterligare

måltyper. Slutligen kan nämnas mål i allmän förvaltnings-

domstol om elnätföretagens nättariffer. Energinätsutredningen

lämnade nyligen i ett delbetänkande (SOU 2007:99 Förhands-

prövning av nättariffer) ett förslag om förhandsprövning av

nättariffer. Förslaget innebär att det blir ännu viktigare att

nätmyndighetens beslut prövas snabbt. Utredningen föreslår

därför en översyn av reglerna för överklagande av beslut om

skäligheten av nätföretagens intäkter i syfte att effektivisera

domstolsprocessen och förkorta handläggningstiderna.

Analys av möjligheter till särskilda åtgärder inom ramen för

nuvarande ordning

Omfattande förändringar har under senare år gjorts av

tingsrättsorganisationen i syfte att möta de ökade kraven på

domstolarna. Motsvarande åtgärder övervägs när det gäller

länsrättsorganisationen. De aktuella organisationsförändringar-

na skapar förutsättningar för en kompetent och snabb prövning

av alla i allmänna domstolar och allmänna förvaltningsdom-

stolar förekommande måltyper. Genom de beslutade reglerna

om en modernisering av rättegången i allmän domstol erhålls

dessutom en modernare och mer ändamålsenlig processordning

som kan anpassas till förhållandena i det enskilda fallet.

Ytterligare åtgärder för modernisering av processen vid allmän

domstol och av förvaltningsprocessen är under övervägande.

Trots generella förbättringar kommer det även fortsättningsvis

finnas behov av särskilda åtgärder för vissa måltyper. Dessutom

12

finns det måltyper som inte är inordnade i de allmänna dom-

stolsorganisationerna och som därmed inte berörs av dessa

reformer.

Hittills har som framgått olika lösningar valts i olika

sammanhang för att tillgodose krav på exempelvis särskild

snabbhet eller särskild kompetens i dömandet. Till en del har

det naturligtvis sin förklaring i att olika typer av mål fordrar

olika lösningar. Det är dock otillfredsställande att frågorna löses

från fall till fall. Det finns en påtaglig risk för att helhetsbilden

går förlorad och att det för just den måltyp som är föremål för

utredning skapas långtgående särlösningar. Ett stort antal

måltyper som omfattas av särlösningar och ett stort antal olika

särlösningar riskerar att splittra domstolssystemet på ett icke

önskvärt sätt. De särskilda åtgärderna får då inte heller avsedd

effekt. Enligt regeringens mening är det därför av värde att i ett

sammanhang överväga behovet av särskilda åtgärder för de vid

domstol förekommande målen.

Förtroendet för rättsstaten förutsätter ett väl fungerande

domstolssystem som kan tillhandahålla en effektiv och

rättssäker domstolsprövning för alla måltyper, dvs. också mål-

typer som ställer särskilda krav på snabbhet och särskild

kompetens. Den huvudsakliga väg som valts för att åstad-

komma detta är en sammanhållen domstolsorganisation.

Varje rättsområde fordrar i varierande grad specialistkun-

skaper. Den sammanläggning av domstolar som har skett under

senare år har skapat ökade möjligheter till specialisering för

domare. Den yttersta formen av sådan specialisering är inrättan-

det av särskilda domstolar såsom fastighetsdomstolarna, miljö-

domstolarna och migrationsdomstolarna. En sammanhållen

domstolsorganisation säkerställer också att domarna vid sidan

av specialiseringen har en bred generell kompetens, vilket är

nödvändigt.

För att underlätta handläggningen av exempelvis invecklade

mål med teknisk eller ekonomisk anknytning kan man förstärka

domstolen med ledamöter som har särskilda fackkunskaper.

På vissa områden som kräver specialistkunskaper är mål-

underlaget litet, vilket riskerar att utarma kompetensen vid

domstolen, samtidigt som det finns en koppling till andra mål-

13

typer som gör att erfarenhet av en måltyp är av värde vid hand-

läggning av en annan måltyp. En lösning för att säkerställa

kompetensen kan i sådant fall vara att samla dessa måltyper vid

en domstol. Vid särskilda domstolar inom de allmänna dom-

stolsslagen är det i dessa fall möjligt att åstadkomma en sam-

ordning som innefattar också brottmål, vilka måste handläggas i

allmän domstol.

En viktig del i ett väl fungerande domstolsväsende är att

handläggningen av mål inte onödigt uppehålls utan att de kan

avgöras i den takt de kommer in.

Den allmänna utgångspunkten för det nuvarande domstols-

systemet är att det ska bestå av tre domstolsinstanser med

tyngdpunkten i första instans, andra instans som överprövnings-

instans och sista instans som prejudikatinstans. Första instans

ska kunna avgöra alla måltyper oavsett storlek och svårighets-

grad på ett sätt som inte lämnar utrymme för tvekan angående

domstolens kompetens. Genom de olika uppgifterna hos de tre

domstolsinstanserna kan en hög grad av rättssäkerhet uppnås

samtidigt som rättsbildningen säkerställs. För den övervägande

delen av rättskipningen anses detta som en självklarhet.

Om det finns en viss målkategori som kräver särskilt snabb

handläggning är det möjligt att åstadkomma ett snabbt förfaran-

de genom olika regler om tidsfrister, förtur m.m. samt genom

särskilda organisatoriska lösningar m.m. Även regler om pröv-

ningstillstånd i ledet mellan första och andra instans leder

typiskt sett till ett snabbare avgörande av målen. Det ger även

andra instans förutsättningar att snabbare och mer kraftfullt

kunna fokusera på att ta om hand de mål som kräver en full-

ständig prövning. Därutöver kan i speciella fall övervägas att

begränsa möjligheterna att överklaga målen till Högsta dom-

stolen eller Regeringsrätten. En annan möjlighet är att för vissa

speciella fall införa s.k. språngrevision till högsta instans, dvs.

målen prövas i första och sista instans. En sådan ordning kan

övervägas exempelvis för mål som liksom de immaterialrätts-

liga registreringsmålen föregås av prövning i en starkt speciali-

serad prövningsmyndighet. En kort instanskedja med en bra

prejudikatbildning är en fråga som också är intressant för såda-

na mål som prövas i miljödomstolarna. Denna fråga ingår i

14

Miljöprocessutredningens (M 2007:04) uppdrag (dir. 2007:94

och dir. 2007:184).

En större organisation gör att det blir lättare att parera

frånvaro bland personalen och personalförändringar, vilket kan

innebära en ökad flexibilitet och minskad sårbarhet. Det skapas

också möjligheter att tillföra resurser respektive mål vid toppar

respektive dalar i målflödet. Därmed kan en jämnare arbets-

belastning erhållas. Det innebär även ett mer rationellt utnytt-

jande av resurserna. Ur rekryteringssynpunkt är det dessutom

generellt sett en fördel att personalen med tiden kan övergå till

andra specialiteter och därmed ytterligare utveckla sin kompe-

tens. En annan fördel med en sammanhållen organisation är att

kostnaderna för administration kan hållas nere.

I några fall har andra lösningar valts, nämligen special-

domstolar. Ett genomgående motiv vid inrättandet av sådana

domstolar har varit att skapa garantier för att det inom

domstolen ska finnas tillräcklig sakkunskap på det materiella

rättsområdet som dömandet ska omfatta och att skapa en snabb

process för dessa grupper av mål.

Under de senaste femton åren har flera specialdomstolar och

nämnder avskaffats och målen förts över till allmän domstol

eller allmän förvaltningsdomstol. Till exempel har Bostads-

domstolen, försäkringsrätterna, Försäkringsöverdomstolen och

den mellankommunala skatterätten avskaffats. Nyligen har

Utlänningsnämnden lagts ner och nämndens uppgifter förts över

till tre länsrätter och en kammarrätt. Det finns också förslag på

att avskaffa Marknadsdomstolen och Patentbesvärsrätten, se

t.ex. Ds 1993:34 Specialdomstolarna i framtiden respektive

SOU 2001:33 Patentprocessen m.m.

Uppdraget

Mot bakgrund av det ovan anförda ska en särskild utredare

analysera om det finns behov av särskilda åtgärder för vissa

måltyper i organisatoriskt eller processuellt hänseende i syfte att

åstadkomma särskild snabbhet eller särskild kompetens i

domstolsförfarandet. I uppdraget ingår också att analysera om

de särskilda åtgärder som redan gäller för ett antal måltyper är

15

ändamålsenliga eller om dessa bör tas bort eller förändras i

något eller några avseenden. Analysen ska omfatta alla mål-

typer som förekommer vid domstol. Om utredaren finner att det

finns behov av nya eller förändrade särskilda åtgärder ska

utredaren lämna förslag på sådana.

Utredaren ska anlägga ett helhetsperspektiv och föreslå

särskilda åtgärder endast för de måltyper eller grupper av mål

där det särskilt behövs. För de måltyper där en analys av beho-

vet av särskilda åtgärder gjorts nyligen ska utredaren ta hänsyn

till denna. Förslagen kan avse grupperingar av mål såsom mål

som rör viss lagstiftning, t.ex. konkurrensrätt, eller vissa särskilt

skyddsvärda objekt, t.ex. konsumenter eller barn och unga. Om

utredaren för någon måltyp lägger fram förslag på en begränsad

instansordning ska utredaren också behandla frågan hur

prejudikatbildningen kan tillgodoses.

De föreslagna lösningarna ska tillhandahållas inom ramen

för de allmänna domstolsslagen. Om utredaren bedömer att det

för någon måltyp inte är lämpligt att tillhandahålla en lösning

inom de allmänna domstolsslagen, ska utredaren avstå från att

lämna förslag på åtgärder i denna del och även redovisa de

överväganden som lett fram till den bedömningen.

Utredaren ska samråda med pågående utredningar som har

betydelse för utredningsuppdraget.

Utredaren ska särskilt beakta de administrativa konsekvens-

erna för näringslivet och ska utforma sina förslag så att företags

administrativa kostnader hålls så låga som möjligt. I fråga om

konsekvenser för företag ska utredaren samråda med Närings-

livets regelnämnd.

Uppdraget ska redovisas senast den 31 december 2009.

(Justitiedepartementet)