Dir. 2018:33

Tilläggsdirektiv till Utredningen bättre

Kommittédirektiv

Tilläggsdirektiv till Utredningen bättre

möjligheter för elever i de obligatoriska

skolformerna att nå de kunskapskrav som

minst ska nås (U 2017:07)

Beslut vid regeringssammanträde den 26 april 2018.

Utvidgning av uppdraget

Regeringen beslutade den 20 juli 2017 att ge en särskild utredare

i uppdrag att bl.a. kartlägga och analysera skolornas stöd- och

elevhälsoarbete och lämna förslag i syfte att skapa bättre förut-

sättningar för alla elever, såväl flickor som pojkar, att nå de

kunskapskrav som minst ska uppnås (dir. 2017:88).

Utredaren ska nu även

• undersöka förutsättningarna för att införa en garanti för

tidiga stödinsatser i grundsärskolan motsvarande den som

har föreslagits för grundskolan, sameskolan och special-

skolan, och vid behov föreslå författningsändringar, och

• föreslå nödvändiga ändringar i skollagen med utgångspunk-

ten att barn och elever som huvudregel inte ska vara upp-

delade efter kön i undervisningen och utbildningen i övrigt.

Uppdraget ska fortfarande redovisas senast den 20 januari 2019.

Uppdraget att utreda om åtgärdsgarantin även ska omfatta

grundsärskolan

Den 21 mars 2018 överlämnade regeringen propositionen Läsa,

skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser till riksdagen

(prop. 2017/18:195). Syftet med garantin är att elever i behov av

Dir.

2018:33

2

stöd, tidigt ska få stöd utformat utifrån sitt behov. Ett antal

remissinstanser som har yttrat sig över det betänkande som ligger

till grund för propositionen har anfört att garantin även bör om-

fatta grundsärskolan. Att det nu finns en föreslagen skyldighet att

använda bedömningsstöd även i grundsärskolan talar för att

undersöka förutsättningarna för en sådan garantin även i denna

skolform. Även den omständigheten att en elev kommer att gå

miste om delar av åtgärdsgarantin om hon eller han efter för-

skoleklassen börjar i grundsärskolan, talar för att garantin bör

gälla i samtliga obligatoriska skolformer.

Utredaren ska därför

• undersöka förutsättningarna för att införa en motsvarande

åtgärdsgaranti i grundsärskolan, och

• vid behov föreslå nödvändiga författningsändringar.

Uppdraget att utreda könsuppdelning av barn och elever i

undervisningen och i utbildningen i övrigt

Under senare tid har Statens skolinspektion fått flera anmäl-

ningar om att skolor regelmässigt bedriver könsuppdelad under-

visning. Det framgår av Skolinspektionens tillsynsbeslut att

undervisning som organiseras så att den i betydande omfattning

sker i könsuppdelade grupper strider mot läroplanen. I Statens

skolverks redovisning av regeringens uppdrag att lämna förslag

till ändringar i läroplanerna för grundskolan, förskoleklassen,

fritidshemmet, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan i

syfte

att

förtydliga

skolans

jämställdhetsuppdrag

(U/2017/00412/S), bedömer myndigheten att könsuppdelad

undervisning riskerar att strida mot skolans värdegrund och kan

leda till diskriminering på grund av kön eller könsöverskridande

identitet eller uttryck. Vidare har riksdagen den 10 maj 2017

tillkännagett för regeringen att regeringen bör återkomma till

riksdagen med ett förslag om att tydliggöra i skollagen att

undervisning som huvudregel inte ska vara könsuppdelad (bet.

2016/17:UbU17 punkt 2, rskr. 2016/17:250).

Skillnader i skolpersonalens bemötande och förväntningar på

barn och elever utifrån könstillhörighet bidrar tillsammans med

3

utbildningens och undervisningens organisation till att forma

barnens och elevernas uppfattningar om vad som är manligt och

kvinnligt. En könsuppdelad utbildning kan därför motverka lik-

värdiga möjligheter för alla barn och elever att lära och utvecklas,

oavsett könstillhörighet. Likvärdiga möjligheter och villkor för

alla elever har stor betydelse för en jämlik skola och vuxenutbild-

ning. Barn och elever ska därför inom utbildningen och under-

visningen mötas och arbeta tillsammans oberoende av köns-

tillhörighet. Regeringen anser att förskolor, skolor och anordnare

av vuxenutbildning inte regelmässigt och över tid ska kunna

planera och genomföra könsuppdelad undervisning i ett eller

flera ämnen eller i andra inslag i utbildningen, såsom måltider,

raster eller utflykter. Sådana uppdelningar ska endast kunna ske

tillfälligt och under särskilda förutsättningar.

Utredaren ska därför

• föreslå nödvändiga ändringar i skollagen med utgångspunk-

ten att barn och elever i skolväsendet som huvudregel inte

ska vara uppdelade efter kön i undervisningen och utbild-

ningen i övrigt.

Konsekvensbeskrivningar

Utredaren ska redogöra för konsekvenser av sina förslag. Utöver

vad som följer av 14–15 a §§kommittéförordningen (1998:1474)

ska utredaren redovisa konsekvenserna ur ett barnrättsperspektiv

utifrån FN:s konvention om barnets rättigheter, ur ett funktions-

hinderperspektiv utifrån FN:s konvention om rättigheter för

personer med funktionsnedsättning och utifrån principen om

icke-diskriminering. Utredaren ska vidare, när det gäller upp-

draget att utreda om åtgärdsgarantin även ska omfatta grund-

särskolan, även utreda konsekvenserna för behovet av lärarresur-

ser och för lärares tidsanvändning.

Samråd och redovisning av uppdraget

Utredaren ska, utöver vad som anges om inhämtande av syn-

punkter från myndigheter och organisationer i de ursprungliga

4

direktiven, även inhämta synpunkter från Sameskolstyrelsen och

Jämställdhetsombudsmannen. Utredaren ska även hålla sig infor-

merad om andra utredningar och uppdrag till myndigheter av

betydelse för utredningsuppdraget.

Uppdraget ska fortfarande redovisas senast den 20 januari

2019.

(Utbildningsdepartementet)