lagen.nu

Nya rättsfall från Mark- och miljööverdomstolen

MÖD 2017:2 (Rättelse)

2017-03-20

Beslut om rättelse på den felandes bekostnad utan föregående föreläggande eller förbud----- Utsläpp av diesel skedde i ett hamnområde som arrenderades av en båtförening. Miljö- och samhällsnämnden beslutade om rättelse på föreningens bekostnad utan föregående föreläggande eller förbud. MÖD fann att föreningen, som arrenderar det aktuella området och upplåter platser till båtägare, måste anses ha ett bestämmande inflytande över den verksamhet som bedrivs där. Föreningen hade därmed faktiska och rättsliga möjligheter att vidta åtgärder vid störningar och olägenheter. Av arrendeavtalet med bilagor framgick tydligt vilket område som arrenderades och hur området var avgränsat. Förhållandena på platsen var sådana att det kunde uteslutas att utsläppet skulle ha skett utanför det av föreningen kontrollerade området. Föreningen ansågs vara verksamhetsutövare i aktuellt fall. MÖD fann även att det var fråga om sådana brådskande åtgärder att det fanns förutsättningar att fatta ett sådant beslut utan föregående föreläggande eller förbud. Nämndens beslut fastställdes därför.

Referat i fulltext

MÖD 2017:8 (Byggsanktionsavgift)

2017-03-17

Byggsanktionsavgift ----- Vid bestämmande av byggsanktionsavgift har en kioskbyggnad, som efter tillbyggnad upptar en yta om 53 kvadratmeter, ansetts som annan liten byggnad i den mening som avses i 9 kap. 7 § första stycket punkten 2 PBF. Av bestämmelsens ordalydelse framgår att det är byggnader i samma storleksordning som komplementbyggnader som avses.

Referat i fulltext

MÖD 2017:3 (Byggsanktionsavgift)

2017-03-14

Byggsanktionsavgift-----Ett bolag fick bygglov för nybyggnad av fyra flerbostadshus och fyra uthus. Det startbesked bolaget fick i anslutning till bygglovet avsåg enbart markarbeten, pålning och grundläggning, ett s.k. partiellt startbesked. Bolaget påbörjade också andra åtgärder, bl.a. montering av husstommar för flerbostadshus, som omfattades av det aktuella bygglovet men som inte omfattades av startbeskedet. Bolaget meddelades därefter byggsanktionsavgift med stöd av 9 kap. 6 § plan- och byggförordningen. MÖD fann att bestämmelsen kan tolkas så att den inte träffar en situation där någon utför en åtgärd som omfattas av ett beviljat bygglov men inte av ett meddelat startbesked. MÖD ansåg därför att denna mildare tolkning som innebar att sanktionsavgift inte kunde tas ut, skulle ges företräde. Nämndens beslut att påföra bolaget sanktionsavgift upphävdes därför. En ledamot var skiljaktig i motiveringen och menade att det redan av 10 kap. 3 § plan- och bygglagen följde att bolaget inte utfört en åtgärd i strid med kravet på startbesked.

Referat i fulltext

MÖD 2017:4 (Byggsanktionsavgift)

2017-03-03

Byggsanktionsavgift ----- Mark- och miljööverdomstolen har funnit att ett slakteri inte kan anses utgöra en bygglovsbefriad ekonomibyggnad för jordbruket enligt 9 kap. 3 § plan- och bygglagen (2010:900), PBL. Ombyggnaden av en ekonomibyggnad till ett slakteri har därmed utgjort en bygglovspliktig ändring enligt 9 kap. 2 § första stycket 3a PBL. Ändringen har utförts innan startbesked meddelats och det har därmed funnits grund för nämnden att ta ut en byggsanktionsavgift.

Referat i fulltext

MÖD 2017:5 (Klagorätt)

2017-02-28

Klagorätt ----- En länsstyrelse överklagade en annan länsstyrelses beslut att godkänna ett ingivet kontrollprogram. Mark- och miljödomstolen avvisade överklagandet. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att beslutet, varigenom det ingivna kontrollprogrammet godkändes, inte kan anses utgöra ett led i tillståndsprövningen och att det därför inte omfattas av bestämmelsen om talerätt i 22 kap. 6 § miljöbalken. Någon annan bestämmelse som uttryckligen ger länsstyrelsen rätt att överklaga beslutet finns inte och länsstyrelsen kan därför inte tillerkännas klagorätt enligt 16 kap. 12 § första stycket 4 miljöbalken. Det har inte heller framkommit att beslutet angår länsstyrelsen i den mening som avses i 16 kap. 12 § första stycket 1 miljöbalken. Det var därför rätt av mark- och miljödomstolen att avvisa överklagandet.

Referat i fulltext

MÖD 2017:6 (Klagorätt, Talerätt, Byggnadsnämnd, Nämnd, Avvisning, Angå, Gå emot)

2017-02-21

Klagorätt ----- En byggnadsnämnd har inte ansetts ha rätt att överklaga en länsstyrelses beslut att ändra nämndens avskrivningsbeslut. Länsstyrelsens beslut angick nämnden, men det gick inte nämnden emot eftersom det inte innebar en begränsning av nämndens möjlighet att bevaka de intressen som nämnden har att bevaka enligt plan- och bygglagstiftningen.

Referat i fulltext

MÖD 2017:7 (Egendomsskydd, Pågående markanvändning, Avsevärt försvåras, Rådighetsinskränkning, Ersättningsrätt, Proportionalitetsprincipen, Europakonventionen, Artskyddsdispens, Artskyddsförordning, Fridlysning, Gynnsam bevarandestatus, Områdesskydd, Bombmurkla, Avverkning)

2017-02-01

Dispens enligt artskyddsförordningen ----- En fastighetsägare ansökte om dispens enligt 15 § artskyddsförordningen för att slutavverka 1,5 ha skog inom ett område av sin fastighet där inventering hade visat förekomst av svampen bombmurkla. Arten omfattas av de nationella fridlysningsbestämmelserna i 8 § artskyddsförordningen. Länsstyrelsen och mark- och miljödomstolen avslog ansökan eftersom förutsättningar för dispens inte ansetts föreligga. MÖD upphävde länsstyrelsens beslut att inte ge dispens enligt artskyddsförordningen och återförvisade målet till länsstyrelsen för fortsatt handläggning. Domstolen fann att övervägande skäl talar för att det inte varit lagstiftarens avsikt att fridlysningsbestämmelserna ska ges en sådan tillämpning att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten. En bedömning av proportionaliteten måste därför ske inom ramen för dispensförfarandet. Om en tillämpning av de nationella fridlysningsbestämmelserna skulle innebära att pågående markanvändning avsevärt försvåras inom berörd del av fastigheten ska åtgärden bedömas som tillåten och dispens ges. Frågan om pågående markanvändning avsevärt försvåras ska prövas av länsstyrelsen som första instans.

Referat i fulltext

MÖD 2017:1 (Bygglov, Fritidsbebyggelse, Komplettering, Befintlig bebyggelse)

2017-01-10

Bygglov-----Ansökan om bygglov för fritidshus inom ett område där fritidsbebyggelse får komma till stånd endast som komplettering till befintlig bebyggelse (4 kap. 4 § miljöbalken). Mark- och miljööverdomstolen har bedömt att ansökan inte avser en sådan komplettering till befintlig bebyggelse med hänsyn till bl.a. att byggnaden kommer att öka det för bebyggelse ianspråktagna området. Eftersom det funnits hinder mot att ge bygglov har Mark- och miljööverdomstolen upphävt bygglovsbeslutet.

Referat i fulltext

MÖD 2016:22 (Föroreningsskada)

2016-12-22

Föreläggande att redovisa provtagningsprogram----- I mål om tillsyn enligt miljöbalken har den kommunala miljönämnden riktat ett föreläggande mot fastighetsägaren med krav på att redovisa ett provtagningsprogram avseende förekomst av trikloretylen. Nämnden har bedömt att det inte funnits någon verksamhetsutövare att utkräva ansvar av och att fastighetsägaren därför är ansvarig enligt 10 kap. 3 § miljöbalken. Föreläggandet har överklagats av fastighetsägaren. Mark- och miljööverdomstolen har i likhet med underinstanserna funnit att det inte finns någon verksamhetsutövare att rikta ansvaret mot och att det därför funnits skäl att rikta ansvaret mot fastighetsägaren. Domstolen har funnit att även övriga förutsättningar för att tillämpa 10 kap. 3 § miljöbalken varit uppfyllda.

Referat i fulltext

MÖD 2016:28 (Utsläpp av toalettavloppsvatten, Liten avloppsanläggning, Hög skyddsnivå, Fosforbelastning, Övergödningspåverkan)

2016-12-14

Förbud att släppa ut toalettavloppsvatten ----- Mark- och miljööverdomstolen har ansett att miljönämnd har haft tillräckligt underlag för att besluta att hög skyddsnivå för miljöskydd för små avloppsanläggningar ska gälla inom vissa delavrinningsområden och att det inte är orimligt att ställa krav på hög skyddsnivå för en enskild avloppsanläggning inom området.

Referat i fulltext

MÖD 2016:28 (Utsläpp av toalettavloppsvatten, Liten avloppsanläggning, Hög skyddsnivå, Fosforbelastning, Övergödningspåverkan)

2016-12-14

Förbud att släppa ut toalettavloppsvatten ----- Mark- och miljööverdomstolen har ansett att miljönämnd har haft tillräckligt underlag för att besluta att hög skyddsnivå för miljöskydd för små avloppsanläggningar ska gälla inom vissa delavrinningsområden och att det inte är orimligt att ställa krav på hög skyddsnivå för en enskild avloppsanläggning inom området.

Referat i fulltext

MÖD 2016:24 (Detaljplanekrav)

2016-10-27

Detaljplanekrav för uppförande av en berg- och dalbana-----En byggnads- och miljöskyddsnämnd beviljade bygglov för uppförande av en berg- och dalbana i en djurpark utan föregående detaljplanering. I nära anslutning till området där berg- ochdalbanan hade uppförts låg områden av riksintresse för naturvård, friluftsliv ochkulturmiljövård enligt 3 kap. 6 § miljöbalken. Området var beläget vid enkuststräcka som omfattades av bestämmelserna i 4 kap. miljöbalken samt gränsade till två naturreservat och ett Natura 2000-område. Utredningen visade att berg- och dalbanan skulle ge upphov till buller. I målet fanns även omfattande utredning avseende berg- och dalbanans eventuella påverkan på vissa rödlistade arter och det gick inte att utesluta att dessa arter skulle påverkas. Vad gäller trafiksituationen var de åtgärder som behövde vidtas för att förbättra den omfattande, påverkade ett stort antal sakägare och krävde kommunens medverkan. Sammanfattningsvis ansåg MÖD att uppförandet av berg- och dalbanan gav upphov till frågor av sådan karaktär och omfattning att prövningen av åtgärden krävde en föregående detaljplaneläggning. Nämndens beslut om bygglov upphävdes därför.

Referat i fulltext

MÖD 2016:27 (Tidsbegränsat, Bygglov, Praktiskt och ekonomiskt rimligt)

2016-06-28

Tidsbegränsat bygglov ----- Ett bolag har ansökt om tidsbegränsat bygglov avseende bostäder för en period om tio år. Mark- och miljööverdomstolen har funnit att den åtgärd som omfattas av det ansökta bygglovet kräver omfattande och förhållandevis kostsamma markåtgärder och grundläggningsarbeten. Det har inte framstått som praktiskt och ekonomiskt rimligt att avveckla åtgärden inom den tidsperiod för vilken tidsbegränsat lov sökts. Det har därmed inte funnits förutsättningar att ge tidsbegränsat bygglov.

Referat i fulltext

MÖD 2016:23 (Klander)

2016-05-23

Klander av föreningsstämmobeslut-----Mot bakgrund av att det inte finns utrymme att tillåta någon annan form av förvaltning än delägarförvaltning eller föreningsförvaltning enligt lagen om förvaltning av samfälligheter, strider det mot lag att vid förvaltning av samfälligheter bilda aktiebolag, oavsett ändamålet med bolagsbildningen.

Referat i fulltext

MÖD 2016:26 (Attefall)

2016-04-18

Anmälan avseende komplementbyggnad ----- MÖD har funnit att de s.k. attefallsbestämmelserna är tillämpliga på sammanbyggda en- eller tvåbostadshus. Avgörandet gäller en anmälan avseende en bygglovsbefriad carport i anslutning till ett radhus. I domen redogörs för vad som ska vara avgörande vid gränsdragning mellan en- och tvåbostadshus och flerbostadshus.

Referat i fulltext

MÖD 2016:25 (Attefall)

2016-04-18

Anmälan avseende tillbyggnad----- MÖD har funnit att de s.k.attefallsbestämmelsernaär tillämpliga på sammanbyggda en- eller tvåbostadshus. Avgörandet gäller en anmälan avseende bygglovsbefriad tillbyggnad på gaveln av ett parhus. I domen redogörs för vad som ska vara avgörande vid gränsdragning mellan en- och tvåbostadshus och flerbostadshus.

Referat i fulltext

MÖD 2015:53 (Tillsyn)

2015-12-14

Fråga om tillsyn avseende en åtgärd som medfört att höjdläget inom en tomt ändrats och om åtgärden krävermarklov----- En fastighetsägare ändrade höjdläget inom tomten med upp till 50 cm. Mark- och miljööverdomstolen uttalade att bedömningen av om en ändring av höjdläget inom en tomt är avsevärd, och ommarklovdärför krävs, ska ske med beaktande av förhållande på platsen och att särskild hänsyn ska tas till grannars intressen. Domstolen uttalade vidare att en ändring av höjdläget inom en tomt med 50 centimeter kan utgöra en riktlinje för vad som är en avsevärd ändring. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att åtgärden krävdemarklovbl.a. på grund av den betydande skillnad som genom åtgärden uppstod mellan höjdläget på den aktuella fastigheten och grannfastigheten.

Referat i fulltext

MÖD 2015:52 (Långforsen)

2015-06-12

Ansökan om tillstånd enligt miljöbalken till att vidta åtgärder för att bedriva fortsatt verksamhet vid Långforsens kraftverk ----- Ansökan avsåg vattenanläggning i form av äldre kraftverk med dämningsrätt, som hade anlagts, och där vattenverksamhet bedrevs, med stöd av tillstånd från 1918 enligt äldre vattenlagstiftning (1880 års vattenrättsförordning). Syftet med ansökan var att åtgärda vattenanläggningen så att verksamheten kunde fortsätta i enlighet med 1918 års tillstånd och att samtidigt vidta skyddsåtgärder för miljön i form av faunapassage, fiskgaller, fiskavledare och minimitappning. Mark- och miljödomstolen meddelade tillstånd enligt miljöbalken till åtgärderna med föreskrift om villkor samt beslutade att sökanden skulle betala rättegångskostnaderna. Tillståndsdomen överklagades varvid det anfördes att det fanns hinder för den ansökta verksamheten bl.a. med hänsyn till bestämmelserna om utbyggnadsförbud, Natura 2000-områden och miljökvalitetsnormer. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att anläggningen bibehållits och verksamheten bedrivits i sådan omfattning att utgångspunkten för prövningen skulle vara den tillståndsgivna verksamheten (nollalternativet). Domstolen bedömde vidare att de ansökta åtgärderna inte kunde förväntas medföra mer än en obetydlig påverkan på de skyddade intressena i området med hänsyn till de skyddsåtgärder som verksamhetsutövaren skulle vidta. Mark- och miljööverdomstolen fann därför att tillstånd kunde ges och ändrade mark- och miljödomstolens dom i sak endast vad avsåg lydelsen av villkoret om faunapassage och fiskavledare. Vid prövningen av beslutet om ersättning för rättegångskostnaderna i mark- och miljödomstolen fann Mark- och miljööverdomstolen att det saknades underlag som visade den verkliga kostnaden för Kammarkollegiets arbete med målet. Mark- och miljööverdomstolen fann därför inte skäl att vid bestämmandet av ersättningen utgå från högre timtaxa än den övriga myndigheter utgått ifrån.

Referat i fulltext

MÖD 2015:51 (Långforsen)

2015-06-12

Ansökan om återkallelse av tillstånd enligt miljöbalken gällande Långforsens kraftverk ----- Ansökan avsåg återkallelse av tillstånd för vattenanläggning i form av äldre kraftverk med dämningsrätt. Kraftverket hade anlagts och vattenverksamhet bedrevs, med stöd av tillstånd från 1918 enligt äldre vattenlagstiftning (1880 års vattenrättsförordning). Anläggningarna var i behov av underhåll. Verksamhetsutövaren hade dock för avsikt att vidta sådana underhållsåtgärder att verksamheten kunde bedrivas enligt 1918 års tillstånd. Mark- och miljödomstolen avslog ansökan om återkallelse. Domen överklagades varvid det bl.a. anfördes att verksamheten inte bedrevs enligt tillståndet, att tillståndet förfallit p.g.a. av bristande underhåll, och att tillståndet innebar hinder för att uppfylla Sveriges åtagande gentemot EU vad avsåg Natura 2000-områden och miljökvalitetsnormer. Mark- och miljööverdomstolen bedömde att kraftverket och dämningen i allt väsentligt överensstämde med tillståndet och att underhållit inte försummats i sådan omfattning att anläggningen utgjorde en fara. Domstolen fann vidare att efter tillståndet tillkomna krav på hänsyn till Natura 2000-områden och miljökvalitetsnormer inte innebar att verksamheten var förbjuden och att kraven kunde tillgodoses genom de skyddsåtgärder som verksamhetsutövaren skulle vidta. Mark- och miljööverdomstolen bedömde därför sammanfattningsvis att det inte fanns tillräckliga skäl för att återkalla tillståndet och avslog överklagandet av mark- och miljödomstolens dom. (jfr MÖD 2015:52)

Referat i fulltext

MÖD 2015:50 (Avstyckning)

2015-02-16

Avstyckning ----- Frågan i målet var om en avstyckad fastighet var lämpad för sitt ändamål. Styckningslotten omfattade 21 hektar mark, varav 13 hektar utgjorde skog. MÖD fann att skogsarealen med råge översteg vad som inom överskådlig tid kunde behövas för att täcka bostadens vedbehov. MÖD gjorde därför bedömningen att styckningslotten inte var lämpad som bostadsfastighet. Enligt förvärvarna av den avstyckade lotten skulle fastigheten användas för ett kombinerat jord- och skogsbruk. MÖD fann emellertid att åkerarealen på styckningslotten, uppgående till 8 hektar, var för liten för att fastigheten skulle bedömas som jordbruksfastighet. Bedömningen fick därför göras utifrån en användning som skogsfastighet. För en skogsfastighet gäller att den ska vara lämplig för sitt ändamål och ge godtagbart ekonomiskt utbyte. MÖD fann att arealen i detta fall var för liten för att fastigheten skulle vara lämpad för skogsändamål och upphävde därför underinstansernas avgöranden och ställde in förrättningen.

Referat i fulltext

MÖD 2015:49 (Fastställelsetalan)

2015-01-16

Ansvar för efterbehandling enligt miljöbalken-----En fastställelsetalan i mål om ansvar för efterbehandling enligt 10 kap. miljöbalken framstår enligt Mark- och miljööverdomstolen som mindre lämplig. Eftersom det inte på förhand går att bestämma fördelningen mellan verksamhetsutövarna utan att det lagts fram utredning om tekniken för och omfattningen av avhjälpandet samt andra ansvarsbegränsade faktorer borde mark- och miljödomstolen ha avvisat en sådan talan.

Referat i fulltext

MÖD 2014:53 (Fastighetsreglering)

2014-12-11

Fastighetsreglering ----- Två fastigheter ligger intill varandra. Den ena fastigheten utgörs av skogsmark. Den andra fastigheten utgörs av tomtmark med bostadshus. Frågan i målet gäller om ett 400 kvadrat- meter stort område (regleringsområdet) på skogsmarksfastigheten tvångsvis kan överföras till bostadsfastigheten. Ägaren av bostadsfastigheten har gjort gällande att tillförandet av marken förbättrar hennes fastighet genom att hon på området kan fortsätta en redan etablerad, sedan generationer tillbaka, nödvändig funktion för uppvärmning bostadsbyggnaderna, nämligen förvarandet av ved i anslutning till befintliga bostadshus. Ägaren av skogsmarken, som ex- ploaterar ett närliggande område med nya bostäder, har motsatt sig en reglering och gjort gällande att en sådan begränsar möjligheterna för de boende i det planerade området att nå havet vilket i sin tur kommer påverka försäljningsvärdena av tomterna.-MÖD fann att bostadsfastigheten förbättras genom tillförande av regleringsområdet, att det genom fastighetsregleringen åstadkoms en mer ändamålsenlig markanvändning samt att fördelarna härav överväger de kostnader och olägenheter som regleringen medför. Även i övrigt uppfylls förutsättningarna för en fastighetsreglering.-En ledamot är skiljaktig och gör en annan bedömning än majoriteten när det gäller möjligheterna att inom den befintliga fastigheten hantera ved och därmed om fastigheten är lämpad för sitt ändamål och om förbättringskravet är uppfyllt. Fastighetsägares önskan att få plats för ved- hantering på en privatbostad bör tillgodoses på annat sätt än genom fastighetsbildning. Vare sig kraven i 3 kap. 1 § fastighetsbildningslagen eller förbättringskravet i 5 kap. 5 § samma lag är alltså uppfyllda och det finns därmed ingen möjlighet att tvångsvis ta annans mark i anspråk.

Referat i fulltext

MÖD 2014:53 (Fastighetsreglering)

2014-12-11

Fastighetsreglering ----- Två fastigheter ligger intill varandra. Den ena fastigheten utgörs av skogsmark. Den andra fastigheten utgörs av tomtmark med bostadshus. Frågan i målet gäller om ett 400 kvadrat- meter stort område (regleringsområdet) på skogsmarksfastigheten tvångsvis kan överföras till bostadsfastigheten. Ägaren av bostadsfastigheten har gjort gällande att tillförandet av marken förbättrar hennes fastighet genom att hon på området kan fortsätta en redan etablerad, sedan generationer tillbaka, nödvändig funktion för uppvärmning bostadsbyggnaderna, nämligen förvarandet av ved i anslutning till befintliga bostadshus. Ägaren av skogsmarken, som ex- ploaterar ett närliggande område med nya bostäder, har motsatt sig en reglering och gjort gällande att en sådan begränsar möjligheterna för de boende i det planerade området att nå havet vilket i sin tur kommer påverka försäljningsvärdena av tomterna.-MÖD fann att bostadsfastigheten förbättras genom tillförande av regleringsområdet, att det genom fastighetsregleringen åstadkoms en mer ändamålsenlig markanvändning samt att fördelarna härav överväger de kostnader och olägenheter som regleringen medför. Även i övrigt uppfylls förutsättningarna för en fastighetsreglering.-En ledamot är skiljaktig och gör en annan bedömning än majoriteten när det gäller möjligheterna att inom den befintliga fastigheten hantera ved och därmed om fastigheten är lämpad för sitt ändamål och om förbättringskravet är uppfyllt. Fastighetsägares önskan att få plats för ved- hantering på en privatbostad bör tillgodoses på annat sätt än genom fastighetsbildning. Vare sig kraven i 3 kap. 1 § fastighetsbildningslagen eller förbättringskravet i 5 kap. 5 § samma lag är alltså uppfyllda och det finns därmed ingen möjlighet att tvångsvis ta annans mark i anspråk.

Referat i fulltext

Lagen.nu är en privat webbplats. Informationen här är inte officiell och kan vara felaktig | Ansvarsfriskrivning | Kontaktinformation