2

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

Förslag

till

Lag

angående ändring i vissa delar af förordningen om landsting den 21 mars

1862.

Härigenom förordnas, att nedannämnda §§ i förordningen om lands­

ting den 21 mars 1862 skola erhålla följande lydelse:

§ I-

I hvarje län skall finnas ett landsting, sammansatt af valda om­

bud från länets landsbygd och städer; dock att detta stadgande, äfvensom

hvad här nedan vidare föreskrifves, icke äger tillämpning å stad, som

har en folkmängd af minst en etthundrafemtiondel af rikets hela in­

vånarantal, eller å stad, som utträdt ur landsting och hvars invånarantal

ej minskats under det, som berättigat staden till utträde. Landstings­

mannen äro i utöfningen af sitt uppdrag icke bundna af valmäns före­

skrifter.

Landstinget tillkommer att, i den ordning denna förordning stadgar,

rådslå och besluta om för länet gemensamma angelägenheter, hvilka afse

den allmänna hushållningen, jordbrukets och andra näringars utveckling,

anstalter för kommunikationsväsendets befordrande, hälsovård, undervisning,

allmän ordning och säkerhet, med mera dylikt, såvidt dessa angelägen­

heter icke enligt gällande författningar tillhöra offentlig myndighets ämbets-

åtgärd.

4

i två grupper. Därvid skall iakttagas, att hela antalet landstingsmän var­

der, i den mån ske kan, mellan grupperna lika fördeladt.

6. Indelningen i valkretsar jämte det antal landstingsmän, som

skall för hvarje valkrets utses, så ock valkretsarnas fördelning i grupper

fastställes efter ofvan angifna grunder af landstinget. Förslag till omförmälta

indelning skall till landstinget afgifvas af Kungl. Maj:ts befallningshafvande.

Varda de förhållanden, hvilka legat till grund för den fastställda ordningen,

så ändrade, att jämkning däri till följd af stadgandena i mom. 1—4 här

ofvan påkallas, eller finnes eljest sådan jämkning nödig, äge landstinget,

på Kungl. Maj:ts befallningshafvandes förslag eller efter inhämtande af

dess yttrande, verkställa jämkningen.

§ 3.

För hvarje valkrets utses suppleanter till lika antal som lands­

tingsmän.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande kungör årligen, i hvilka val­

kretsar val skall under året förrättas samt huru många landstingsmän

jämte suppleanter därvid skola utses för hvarje valkrets.

§ 4.

Valen af landstingsmän och suppleanter äro omedelbara och ske med

slutna ^sedlar.

A valsedel må före namnen utsättas partibeteckning (partinamn

eller annan beteckning i ord för viss grupp af valmän eller för viss

meningsriktning).

Namnen skola å valsedeln uppföras i en följd, det ena under det

andra, och må utgöra högst dubbelt så många som det antal landstings­

män, hvilka skola utses för valkretsen. Af namnen anses så många, från

början räknadt, som motsvara antalet landstingsmän, afse själfva lands-

tingsmannavalet och de öfriga allenast valet af suppleanter. Har å val­

sedeln medelst en linje afskilts ett mindre antal namn, från början räknadt,

anses dock allenast de sålunda afskilda främsta namnen afse valet af lands­

tingsmän.

Upptager valsedel namn på någon, som ej är valbar, eller framgår

i afseende å något där förekommande namn ej fullt otvetydigt, hvem som

därmed åsyftas, anses sådant namn såsom obefintligt. Äro å valsedel upp­

tagna flera namn än ofvan är medgifvet, anses de sista öfvertaliga namnen

såsom obefintliga. Valsedel, som lyder å färre namn än det antal lands­

tingsmän valet afser, vare ändock giltig.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

bestämmas ordning mellan dem, hvilbas namn finnas upptagna å gruppens

valsedlar och, enligt hvad i § 4 sägs, afse själfva landstingsinannavalet.

Härvid iakttages:

l:o) Vid första sammanräkningen gäller hvarje valsedel med hela

det röstvärde, som finnes å sedeln antecknadt. Den, som fått högsta röst­

talet, blifver den förste i ordningen.

2:o) Vid hvarje följande sammanräkning gäller valsedel, hvars röst­

värde icke tillgodoräknats någon, som erhållit rum i ordningen, med hela

sitt röstvärde. Annan valsedel gäller med hälften af sitt röstvärde, där en

af dem, hvilka röstvärdet tillgodoräknats, erhållit rum i ordningen; med

en tredjedel af röstvärdet, där två af dem uppförts i ordningen; med en

fjärdedel, där tre af dem uppförts i ordningen; och så vidare efter samma

grund. För hvarje gång kommer den närmast i ordningen, som erhållit

högsta rösttalet.

§ 7.

Landstingsmannaplatserna fördelas mellan de olika grupperna så­

lunda, att platserna, en efter annan, tilldelas den grupp, hvilken för hvarje

gång uppvisar det största af nedan angifna jämförelsetal. Plats, som

blifvit en grupp tilldelad, besättes genast så, att gruppens första plats

tillerkännes den förste i ordningen inom gruppen, gruppens andra plats

den andre i ordningen, gruppens tredje plats den tredje i ordningen, och

så vidare efter samma grund, ändå att den, som är berättig adtill platsen,

redan fått sig tillerkänd plats från en eller flera andra grupper.

För partigrupp är jämförelsetalet lika med de till gruppen hörande

valsedlarnas hela sammanlagda röstvärde (gruppens rösttal), så länge grup­

pen ännu icke fått sig någon plats tilldelad. Därefter beräknas jäm­

förelsetalet för hvarje gång så, att gruppens rösttal delas med det tal,

som motsvarar antalet af de gruppen tilldelade platser, ökadt med 1. Har

samma person erhållit platser från två grupper (partigrupper eller den

fria gruppen), skall dock, vid beräkning af det antal platser som utdelats,

hvardera platsen anses blott såsom en half plats; har någon erhållit platser

från tre grupper, anses hvarje sådan plats såsom en tredjedels plats; och

så vidare efter samma grund.

För den fria gruppen är jämförelsetalet det högsta rösttalet vid

den enligt § 6 företagna första sammanräkningen inom gruppen, så länge

gruppen ännu icke fått sig någon plats tilldelad; därefter högsta rösttalet

vid andra sammanräkningen, så länge gruppen erhållit allenast en plats;

och så vidare i fortsatt följd.

8

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

§ 10.

För att någon till landstingsman må kunna väljas, erfordras,

att han uppnått tjugufem års ålder, är inom länet boende och äger ut­

öfva rösträtt inom valkretsen.

Landstingsman kan ej vara:

a) den som icke råder öfver sig och sitt gods;

b) den som till borgenärer all sin egendom afträdt och icke, på

sått lag förmår, gitter visa, att han från deras kraf befriad är;

c) den som är förlustig medborgerligt förtroende eller genom ut­

slag, hvilket ännu icke vunnit laga kraft, är dömd till förlust af sådant

förtroende, eller den som är ställd under framtiden för brott, hvilket

medför nämnda påföljd;

d) den som är förklarad ovärdig att inför rätta föra andras talan

eller att i rikets tjänst vidare nyttjas.

För valbarhet till suppleant erfordras samma egenskaper som för

valbarhet till landstingsman.

Landstingsman eller suppleant må ej kunna uppdraget sig afsäga,

såvida han ej fyra år tjänstgjort såsom landstingsman eller uppnått 60 års

ålder eller eljest uppgifver hinder, som af landstinget godkännes.

§

11

-

Nedannämnda personer må, med hänsikt till deras ämbets- eller

tjänstemannaställning, icke vara landstingsman, nämligen: landshöfding,

landssekreterare, landskamrerare, kronofogde, länsman och allmän åklagare

samt landstingets egna tjänstemän och betjänte.

§

12

.

Domhafvande eller magistrat, som verkställt röstsammanräkning,

skall med nästa post till Kungl. Maj:ts befallningshafvande insända protokoll

öfver förrättningen, upptagande de personers namn och boningsort, som

inom hvarje valkrets blifvit till landstingsmän och suppleanter utsedda,

med angifvande tillika af den ordning, i hvilken suppleanterna skola i

stället för hvarje särskild landstingsman till tjänstgöring inkallas. Samt-

9

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

•

liga valsedlar skola inläggas i försegladt omslag samt förvaras, till dess

valet vunnit laga kraft eller, i händelse af besvär, dessa blifvit afgärda.

Domhafvanden eller magistraten åligger ock att utan lösen skyndsamligen

låta tillställa hvar och en landstingsman och suppleant ett utdrag af val­

protokollet, i hvad det den ene eller den andre rörer; gällande detta

protokollsutdrag såsom fullmakt för den valde.

Kungl. Maj:ts befallningshafvande låter i länskungörelserna meddela

underrättelse om samtliga valens utgång.

§ 13.

Klagan öfver valet må föras hos Kungl. Maj:ts befallningshafvande

senast före klockan tolf å fjortonde dagen efter den, då valet afslutats,

den dager! likväl oräknad; och må öfver Kungl. Maj:ts befallningshafvandes

utslag i ty mål klagan ej föras.

Ej må i fråga om anmärkning mot röstlängd andra bevis gälla än

de, som inför kommunalstämmans ordförande eller magistraten varit i laga

ordning företedda.

§ 14.

Skiljes den valde från uppdraget, förty att han laga ursäkt visat

eller att han icke varit behörig att under omröstning komma, eller förty

att röstberäkningen felaktig varit, låter Kungl. Majrts befallningshafvande

sådant i länskungörelserna införa och inkallar, därest icke, i följd af be­

svärens pröfning, annan person förklarats vara vald, till ordinarie lands­

tingsman den suppleant, som enligt den vid valtillfället bestämda ordning

bör i stället inträda.

Förklaras hela valförrättningen olaglig, förordnar Kungl. Maj:ts be­

fallningshafvande om ofördröjligt företagande af nytt val.

§ 16.

Tjänstgöringstid för landstingsman och suppleant är två år, räknade

från

och med den 1 september det ar, då valet skett. Af de landstings-

män och suppleanter, hvilka väljas första gången, efter det valkretsarnas

indelning i grupper blifvit jämlikt § 2 mom. 6 bestämd, skola dock, efter

lottning, ena gruppens samtliga landstingsmän och suppleanter utträda den

31 augusti året efter valet. Lottningen anställes å lagtima landsting det

år valet ägt rum.

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 23 Håft.

2

10

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

§

21

.

Afgår landstingsman under den för honom bestämda tjänstgörings­

tiden, låter Kungl. Maj:ts befallningshafvande sådant i länskungörelserna

införa och inkallar till ordinarie landstingsman den suppleant, som enligt

den mellan suppleanterna bestämda ordning bör i stället inträda.

Inträffar för landstingsman sådant hinder, att han ej kan vid lands­

tinget sig inställa, åligger det honom att därom ofördröjligen underrätta

Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som till tjänstgöring vid det landsting

inkallar suppleant efter hvad nyss är sagdt.

Landstingsman åligger tillika att, så fort ske kan, till landstingets

sekreterare insända sin till landstinget ställda skriftliga anmälan om det

inträffade hindret.

§ 26.

Vid hvarje lagtima landstings första sammanträde företager ord­

föranden upprop af samtliga valkretsarna i länet, därvid de utsedda om­

buden skola sina fullmakter förete. Framställes anmärkning emot ombuds

behörighet att i landstinget taga inträde, äga de landstingsmän, hvilkas

fullmakter godkända blifvit, att, efter fulländadt upprop, däröfver besluta;

och må öfver sådant beslut klagan ej föras,

-i

§ 40.

För att såsom landstingets beslut gälla, skall i följande ämnen er­

fordras, att två tredjedelar af de afgifna rösterna om beslutet sig förenat:

a) beslut, att domsaga med mindre folkmängd än 30,000 skall delas

i valkretsar; att af tingslag skall bildas valkrets med mindre folkmängd

än 10,000; eller att stadsvalkrets med mindre folkmängd än 6,000 skall

bildas i fall, då sådant ej är en ovillkorlig följd af hvad i § 2 mom. 3

är stadgadt;

b) underkännande af någons behörighet att såsom ledamot i lands­

tinget taga inträde;

c) påläggande af afgifter, som erfordra uttaxering för längre tid

än fem år;

d) upptagande af lån, ställdt på längre återbetalningstid än fem år;

e) afhändande af fast egendom eller därifrån härflytande rättig­

het; och

f) uppskof till nästa landsting af väckta frågor.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

11

§ 47.

1. I fråga om bestämmande af afgifter eller arbetsbidrag för sådana

företag eller åtgärder, till hvilka bidrag böra enligt lag från hemman och

fastighet utgå, eller i afseende å hvilka andra grunder för kostnadernas

uttaxering äro fastställda, gäller till efterrättelse hvad i ty fall stadgadt

är. I öfrigt må landstinget, med afseende på ett ifrågaställdt företags be­

skaffenhet, särskildt bestämma grunden för uttaxering af de medel, som

för dess utförande erfordras; dock att, med undantag för den i särskild

författning stadgade sjukvårdsafgift, ingen personlig eller efter matlag ut­

gående afgift må af landstinget beslutas.

2. I de fall, då icke några sådana bestämmelser finnas meddelade,

som i föregående moment omtalas, böra de afgifter, som af landstinget

blifvit till uttaxering beslutade, af en hvar skattskyldig utgöras i förhål­

lande till lians inkomst, beräknad för jordbruksfastighet till sex kronor och

för annan fastighet till fem kronor för hvarje fulla etthundra kronor af

taxeringsvärdet, jämlikt senast fastställda taxeringslängd, samt i fråga om

inkomst af kapital och arbete till det beskattningsbara belopp, för hvit­

het bevillning till staten skall jämlikt senast fastställda taxeringslängd

erläggas.

Beträffande fastighet, för hvilken bevillning ej erlägges, påföres

landstingsskatt endast för jordbruksfastighet samt för kronopark, som bil­

dats antingen af mark, inköpt åt kronan efter 1874 års början, eller af

staten tillhörig jordbruksdomän eller del af sådan.

Inkomst af arrende af sådan jordbruksfastighet, för hvilken bevill­

ning ej erlägges, skall ej vid påförande af landstingsskatt tagas i beräkning.

3. Då fråga om grunden för afgifters uttaxering uppkommer, skall

denna fråga först afgöras. Frarnställes inom landsting påstående, att före­

tag, hvarom förslag blifvit väckt, är af den beskaffenhet, att endast stad

eller endast landsbygd af företaget kan hafva hufvudsaklig nytta, och att

förty i förra fallet landsbygden och i det senare städerna, vare sig sam-

fälldt eller en eller flera bland dem, må från bidrag till företaget befrias

eller med sådant bidrag i jämförelsevis mindre mån betungas; då skall

jämväl öfver sådan framställning beslutas, innan hufvudfrågan till afgö­

rande företages, och äge landstingets samtliga ledamöter att i beslut här­

om deltaga, men i öfverläggning och beslut i hufvudfrågan må icke andra

deltaga än ledamöter från de delar af länet, som skola till företaget bidraga.

12

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

§ 48.

Till ledning för landstingsskattens bestämmande böra häradsskrif-

varna hvarje år, efter slutade taxeringsförrättningar, till landstingets ord­

förande genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande insända förteckningar,

som för hvarje socken summariskt upptaga såväl taxeringsvärdet å fastig­

het, särskildt för jordbruksfastighet och särskilt för annan fastighet, som

ock beloppet af inkomst af kapital eller arbete, efter afdrag för inkomst

af arrende af sådan jordbruksfastighet, för hvilken bevillning ej erlägges.

Genom Kungl. Maj:ts befallningshafvande insända magistraterna dylika

uppgifter för städerna; hvarefter landstingets ordförande låter genom kam­

reraren däraf upprätta sammandrag, upptagande summan för hela länet,

samt huru mycket sig belöper å hvarje stad eller socken.

§ 58.

1. Kungl. Maj:ts godkännande erfordras för att gifva bindande

kraft åt beslut, som afse:

a) påläggande af afgifter, hvilka erfordra uttaxering för längre tid,

än fem år;

b) upptagande af lån, ställdt på längre återbetalningstid, än fem

år; och

c) försäljning, pantförskrifning eller utbyte af någon sådan läns-

kommunen tillhörig fastighet, som för något dess gemensamma nytta af­

seende ändamål genom gåfva eller testamente länskoinmunen tillfallit,

äfvensom öfverenskommelse, som medför förändring i de rättigheter läns-

kommunen till sådan fastighet äger.

2. Landstingets beslut, som i § 2 mom. 6 afses, skall delgifvas

Kungl. Maj:ts befallningshafvande, som kungör det till efterrättelse; dock

att, därest beslutet afviker från hvad för landstinget föreslagits och finnes

därutinnan icke vara lagligen grundadt, befällningshafvanden har att hän­

skjuta frågan till Kungl. Maj:ts bestämmande.

§ 62.

Besvär emot landstingets beslut må icke äga rum, såvida den kla­

gande ej tilltror sig kunna visa, att hans enskilda rätt blifvit genom be­

slutet kränkt eller att detsamma strider emot de i denna förordning

13

stadgade grunder; och må han i ty full inom trettio dagar från den dag,

då beslutet blifvit, på sätt i § 61 sägs, ljungjord!, till Kungl. Maj:ts be­

fallningshafvande ingifva sina till Kungl. Maj:t ställda undcrdäniga besvär.

Vinnes ändring i beslutet, gäller den till förmån för honom som

klagat, men beslutet står i öfrigt fast, såvida ej Kungl. Maj:t tillika finner

skäligt beslutet i dess helhet upphäfva.

öfver landstingets beslut, som i § 2 mom. 6 afses, må ej klagas.

§ 63.

Där, i anseende till läge eller andra skiljaktiga förhållanden, ett

för hela länet gemensamt landsting icke anses medföra de med denna

förordning afsedda fördelar, vill Kungl. Maj:t, uppå därom skeende fram­

ställning och sedan Dess befallningshafvande och landstinget blifvit i ämnet

hörda, taga i nådigt öfvervägande, huruvida mer än ett landsting må inom

samma län böra bildas.

För nybildadt landsting skall ordning, hvarom i § 2 mom. 6 för-

mäles, fastställas af det äldre landstinget vid dess sista lagtima möte, efter

förslag som i samma mom. sägs.

Kungl. Maj:U Nåd. Proposition N:o 30.

§ 64.

Hvad i denna förordning är stadgadt i afseende å magistrat vare i

stad, där magistrat ej finnes, gällande om den för sådan stad särskildt

tillsatta styrelse.

Vid affattande af protokoll öfver landstingsmannaval böra till led­

ning tjäna formulär, som af Kungl. Maj:t fastställas.

Intill dess val af landstingsmän och suppleanter förrättas år 1910,

skola hittills gällande bestämmelser om valen tillämpas; dock att val, hvilka

år 1909 äga rum, gälla allenast till och med den 31 augusti 1910. Ord­

ning, som i § 2 mom. 6 sägs, skall fastställas år 1909.1

14

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

Utdrag af protokollet öfver civilärenden

,

hållet inför Hans Kungl.

Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å Stockholms

slott onsdagen den 30 januari 1907.

Närvarande:

Hans

excellens herr statsministern L^indman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena

T^eolle,

Statsråden:

T^ingsten,

A^lbert P^etersson,

A^lfred P^etersson,

H^ederstierna,

D^yrssen,

H^ammarskjöld,

Roos,

JUHLIN,

SWARTZ.

Departementschefen statsrådet Juhlin yttrade:

»På sätt chefen för justitiedepartementet denna dag anfört, har det

förslag till den politiska rösträttsfrågans lösning, som nyss blifvit under-

ställdt Kungl. Maj:ts pröfning, till förutsättning, bland annat, att lands­

tingen skola bildas genom proportionella val. Vid förarbetena till nämnda

förslag har det ålegat mig att i samråd med chefen för justitiedeparte­

mentet undersöka, huru det proportionella valsättet lämpligen må komma

till användning vid utseendet af landstingsmän. Jag går nu att redo­

göra för resultatet af denna undersökning och de ändringar i landstings-

förordningen, som i följd däraf ansetts böra vidtagas.

l/j

Proportionellt valsätt vid val till landsting skulle, ra^d bibehål­

lande af nu gällande bestämmelser om valkretsar och landstingsmännens

antal, i rätt många kretsar icke kunna komma till användning. Då för

närvarande hvarje stad samt hvarje härad eller tingslag utgör egen val­

krets, och rätten att utse flera än en landstingsman gjorts beroende af att

valkretsens folkmängd öfverstiger för stad 2,500 och för härad eller tings­

lag 5,000, inträffar nämligen i åtskilliga fall, att valkrets har att tillsätta

allenast en landstingman. Enmansval äger sålunda rum i 29 af rikets 88

stadsvalkretsar och i 46 af de 332 landsvalkretsarna. Härtill kommer, att

20 städer samt 114 härad eller tingslag hafva att, hvar för sig, välja

blott två landstingsmän; och om än tillämpningen af proportionellt val­

sätt icke bör anses fullständigt utesluten i tvåmansvalkretsar, är ju dock

klart, att valsättet, i sådana kretsar verkar tämligen otillfredsställande.

Det har således gällt att i främsta rummet tillse, hvilka ändringar

böra i landstingsförordningen vidtagas i syfte att hvarje valkrets må äga

utse så stort antal landstingsmän, att krafvet på proportionalitet. kan an­

ses tillgodosedt. Och då anledning ej förefinnes att sänka de folkmängds-

siffror, som äro bestämmande för rätten att välja landstingsmän, böra de

ifrågasatta ändringarna afse bildande af större valkretsar.

Vid riksdagen 1859—1860 föreslogs inom borgarståndet, att stad med

mindre än 1,000 invånare skulle för val af landstingsmän sammanslås med

en eller flera städer i länet till en valkrets. Förslaget vann ej anklang.

Hvad landsbygden angår, väcktes vid 1899 års riksdag motion om den

ändring i landstingsförordningen, att, där jämlikt förordningen den 17

maj 1872 angående ändring i vissa fall af gällande bestämmelser om

häradsting flera härad eller tingslag blifvit till ett tingslag förenade,

sådant tingslag skulle utgöra en valkrets. Motionen afst.yrktes af lagut­

skottet och blef af Riksdagens båda kamrar afslagen. För utskottets af­

styrkande hemställan åberopades såsom skäl att, med hänsyn till önsk-

värdneten däraf att de olika orterna inom landstingsområdet blefve vid

landstinget behörigen representerade, en minskning af antalet valkretsar

ej syntes vara att förorda, då ju den mindre af de förutvarande, till en

förenade valkretsarna lätteligen komtne att förlora allt sitt inflytande på

tingets sammansättning eller åtminstone att få detsamma väsentligen re-

duceradt. Hvad utskottet sålunda anfört synes mig emellertid afsevärdt

förlora i betydelse, då bildande af större valkretsar ifrågasättes i samband

med införande af proportionellt valsätt. Detta valsätt tillförsäkrar hvarje

mer betydande valmansgrupp att varda inom representationen företrädd,

och de skilda ortsintressena böra sålunda hafva utsikt att fortfarande göra

sig inom landstinget beaktade, äfven om nu gällande valkretsordning öfver-

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

16

gifves. Ä andra sidan lärer samma ordning icke böra rubbas i vidare

mån, än som påkallas för att det proportionella valsättet må kunna behö­

rigen verka. Med hänsyn härtill torde man kunna uppställa såsom grund­

sats, att hvarje valkrets bör hafva den storlek, att för valkretsen utses

minst 3 men, å landet, ej flera än 6 landstingsmän. En dylik begränsning

låter många af de nuvarande valkretsarna bibehållas i sådan egenskap.

Nyss nämnda grundsats medger tydligen icke att, i likhet med hvad

nu är fallet, egenskapen af valkrets varder, genom bestämmelse i förord­

ningen, omedelbart anknuten vid vissa administrativa eller judieiella en­

heter. Den förutsätter för sin tillämpning en särskild valkretsindelning,

för hvilken allenast de allmänna reglerna kunna i lagstiftningsväg gifvas;

regler, som böra vara af den art, att de på samma gång utesluta en

godtycklig användning och möjliggöra anpassning efter de olika orternas

skilda förhållanden. Hvad i sådant hänseende kräfves torde, beträffande

landsbygden, kunna vinnas, därest domsaga sättes såsom den normala val­

kretsen, men jämväl stadgas, att delning af domsaga i visst fall måste

äga ruin, i andra åter må kunna ske, samt tillika lämnas föreskrifter,

hvilka vid verkställandet af sådan delning äro att iakttaga. I fråga om

städerna böra regler gifvas angående sammanslagning af mindre städer till

eu valkrets.

^Verkställandet af valkretsindelningen har jag ansett böra anförtros

åt landstinget själft. Bestämmes tillika, att förslag till indelningen skall

afgifvas af Kungl. Maj:ts befallningshafvande, torde vara vederbörligen sörjdt

för att indelningen sker med nödig sakkunskap och utan obehöriga bi­

hänsyn.

Det år 1859 afgifna kommittébetänkande med förslag till, bland annat,

förordning om landsting upptog samma folkmängdsiffror, som sedermera

alltifrån förordningens ikraftträdande varit bestämmande för rätten att

utse landstingsmän eller 5,000 för landet och blott hälften häraf eller 2,5' 0

för stad. Såsom grund för den städerna sålunda medgifna förmån anför­

des i betänkandet önskvärdheten åt, att den numeriska undervikt, hvari

städernas ombud alltid komme att befinna sig i förhållande till antalet af

häradenas ombud, i sin mån matte få en motvikt. För närvarande utgör

städernas sammanlagda antal landstingsmän 291 och motsvarar ungefär

29,7 procent af landsbygdens antal 977, ett förhållande mellan stä­

dernas och landsbygdens representation, som torde vara icke obetydligt

gynnsammare för städerna än man vid landstingsförordningens tillkomst

tänkt sig skola blifva fallet. Fn ytterligare förskjutning till städernas

förmån skulle blifva en följd af den nu ifrågasatta ändrade valkretsindel­

ningen. Den minskning i antalet landstingsmän, som orsakas däraf att

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

17

flera nu befintliga valkretsar sammanslås till en, kommer nämligen före­

trädesvis att drabba landsbygden. Medan städerna skulle förlora blott 6

eller 7 platser, skulle landsbygden mista ett 40-tal platser. Då en sådan

rubbning i hvad nu består icke synes mig kunna försvaras, har jag trott

en höjning af folkmängdssiffran för stad böra vidtagas, och jag skall i

sådant afseende tillåta mig hemställa, att siffran 2,500 utbytes mot 8,000.

Härigenom skulle väl antalet landstingsmän för städerna nedgå till om­

kring en fjärdedel af sammanlagda antalet för landsbygden eller således

minskas något mera, än som påkallas för bevarandet af nu rådande pro­

portion mellan städernas och landsbygdens andelar i lånsrepresentatio-

nerna. Men genom folkmängdens kraftigare tillväxt i städerna komine

förhållandet säkerligen ganska snart att utjämnas till det nuvarande.

Landstingsmannaval sker å landsbygden i allmänhet medelst elek­

torer, i det att omedelbart val äger rum allenast i härad eller tingslag,

som innefattar blott en kommun. Sådana härad eller tingslag finnas för

närvarande till antal af 13 i Norrbottens län, 11 i Kopparbergs län, 5 i

Västerbottens län samt 1 i hvart af Uppsala län, Göteborgs och Bohus

län, Örebro län, Västmanlands län, Gäfleborgs län och Västernorrlands lån.

Det medelbara valsättet har dock vid flera tillfällen varit föremål

för anmärkning. Så har inom Riksdagen uttalats, att detta valsätt

förtager intresset för valen, obehörigen gynnar de större kommunerna

och, då elektorernas antal ofta är ringa samt för vissa valkretsar ej

större än tre eller fyra, lätt gifver upphof till kotteriväsen, så att verk­

ligt val knappast kan sägas äga rum. Orsaken till att de förslag, hvilka

afsett införande såsom regel af omedelbara landstingsmannaval, icke till­

vunnit sig bifall, lärer ock väsentligen vara att söka i den uppfattning,

att reformen utan samtidig begränsning af röstskalan skulle visa sig täm­

ligen kraftlös. I hvarje fall torde den nuvarande ordningen för medelbara

val icke utan betydande ändringar vara förenlig med införandet af pro­

portionellt valsätt vid själfva landstingsmannavalet. Skall sådant valsätt

användas inom elektorskår, bör utan tvifvel denna kår själf vara bildad

genom proportionella val. Tillämpningen af proportionell metod vid val

af elektorer för landstingsmannaval skulle emellertid förutsätta en genom­

gripande ändring i bestämmelserna om elektorernas antal för hvarje val­

distrikt, antingen så, att flera distrikt (kommuner) sammansloges till ett,

eller så, att det stadgade förhållandet mellan folkmängden och antalet

elektorer jämkades i syfte att öka detta antal. För närvarande utse

nämligen de flesta kommuner blott en eller två elektorer. Att låta lands­

tinget framgå ur två proportionella val, af hvilka det ena ej hade annan

uppgift än att möjliggöra det andra, vore sålunda en så tyngande anordning,

Bill. till Riksd. Prot. 1907. I Sami. 1 Afd. 23 Häft.

.

3

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 30.

18

att densamma icke utan tvingande skal bör tillgripas. Jag bar därför

funnit riktigast, att för samtliga valkretsar å landet stadgas användande

af omedelbart valsätt. Landstingsmannavalet kommer alltså att företao-as

vid kommunalstämma, men valsedlarna insändas för sammanräkning till

domhafvanden.

I stad väljas för närvarande landstingsman enligt de för val till

kommunalbefattningar därstädes gällande föreskrifter, således af stadsfull­

mäktige eller, där sådana ej finnas, å allmän rådstuga. Städer, hvilka

sakna stadsfullmäktige, äro allenast östhammar, Öregrund, Sigtuna, Skanör

med Falsterbo och Nora. Blifver stad, hvari stadsfullmäktige äro till­

satta, förenad till en valkrets med stad, där stadsfullmäktige ej finnas,

kunna naturligtvis stadsfullmäktige icke såsom valmanskår bibehållas.

Äfven för det fall att flera städer, som alla hafva stadsfullmäktige, till­

sammans utgöra en valkrets, skulle valens förrättande genom fullmäk­

tige kunna leda till oegentligheter, då ju förhållandet mellan folkmängden

och antalet fullmäktige ingalunda är för alla städer detsamma. Så hafva

Hedemora med 2,112 invånare och Säter med 795 invånare hvar­

dera 20 stadsfullmäktige; i Falkenberg med 3,581 invånare är antalet

stadsfullmäktige 21 och i Kungsbacka med 1,029 invånare 20 o. s. v.

I stad, som har att ensam välja landstingsmän, skulle däremot stadsfull­

mäktiges befattning med valen kunna fortfara.. De skäl, som tala för af­

skaffande af det medelbara valsättet på landet, äga här ej giltighet. Och

om, på sätt jag ärnar föreslå, stadsfullmäktige väljas proportionellt, skulle

i själfva verket, från kommunal synpunkt betraktadt, egentlig anledning

saknas att uti ifrågavarande hänseende afvika från nu gällande ordning. Då

det emellertid med afseende på landstingens egenskap af politiska val-

manskårer är önskligt, att landstingsmannen utses genom omedelbara val,

lärer för samtliga städer sådant valsätt böra föreskrifvas.

Enligt de grunder, jag nu angifvit, har jag låtit utarbeta förslag

till lag om ändring i landstingsförordningen. Enligt detta förslag skulle

dels §§ 1 14, 16, 21, 26, 40, 47, 48, 58, 62 och 63 erhålla ändrad

lydelse, dels ock i förordningen införas ytterligare en paragraf; och torde

det tillåtas mig att nu underställa förslaget Kungl. Maj:ts pröfning.»

Sedan departementschefen härefter uppläst omförmälda förslag, an­

förde han beträffande dess särskilda delar följande:

»Då enligt förslaget valkretsarna ä landet komma att bestämmas

genom beslut af vederbörande landsting, hafva i § 1 orden 'härader eller

tingslag’ utbytts mot 'landsbygd’. Nuvarande § 2 har inryckts i § 1 i

syfte att, utan väsentlig rubbning af förordningens paragratföljd, utrymme

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 30.

Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 30.

19

må beredas för de erforderliga vidlyftigare bestämmelserna om landstings-

manna valen.

Förslagets § 2 innefattar reglerna om valkretsar samt om antalet

landstingsmän för hvarje valkrets. Såsom Kungl. Maj:t behagade hinna,

har jag ansett den af mig förut angifna grundsats, att hvarje valkrets

skall hafva att välja minst 3 landstingsmän, ieke böra vara ovillkorlig.

Förslaget innebär sålunda för landsbygden att, på grund af synner­

liga skäl, inom domsaga må bildas valkrets, som har att välja färre än 3

landstingsmän, dock endast för så vidt valkretsen kommer att bestå af ett

eller flera tingslag. För städerna föreslås att stad, som har att välja färre än

3 landstingsmän, skall kunna bibehållas såsom egen valkrets för den hän­

delse den ej kan, i allt fall icke utan synnerlig olägenhet, förenas med en

eller flera dylika städer till valkrets med en folkmängd af minst 6,000.

Med den affattning, som de om bildande af en- eller tvåmansvalkretsar

gifna bestämmelser erhållit, torde en alltför utsträckt tillämpning af de­

samma ej vara att befara. En garanti mot missbruk af den landstingen

härutinnan lämnade frihet har jag dock velat uppställa genom det i § 40

införda stadgande om kvalificerad pluralitet för beslut angående bildande

af sådana mindre valkretsar. I enahanda syfte har, i ett nytt mom. af

§ 58, föreskrifvits, att därest landstingets beslut om valkretsindelningen

afviker från hvad för landstinget föreslagits och Kungl. Maj:ts befallnings-'

hafvande finner beslutet därutinnan icke vara lagligen grundad!, befall-

ningshafvanden har att hänskjuta frågan till Kungl. Maj:ts bestämmande.

Nu gällande bestämmelse, att tingslag utgör egen valkrets, har

tilllämpats så att, om två eller flera tingslag blifvit förenade till ett,

hvart och ett af de äldre tingslagen ändock valt landstingsmän för

sig. Då emellertid någon anledning att sålunda vid valkretsindelningen

afvika från gällande judiciell indelning icke synes mig förefinnas, har jag

ansett det böra tydligen uttalas, att med tingslag förstås sådan del af

domsaga, som utgör egen domkrets. Vid valkretsindelningen kommer följ­

aktligen icke att tagas hänsyn till gammalt tingslag, med mindre detsam­

ma jämväl utgör härad. Om, exempelvis, Finspånga läns härads domsaga

delas — hvilket, enligt förslaget, ankommer på landstingets pröfning —

skall delningen ske efter kommuner, ehuru två af domsagans kommuner

äro uppdelade mellan de båda gamla, nu till ett förenade tingslagen.

Mom. 4 i den föreslagna § 2 motsvarar nuvarande § 4. Den till-

lagda bestämmelsen om antalet landstingsmän för hvarje valkrets å landet

har ansetts kunna göras ovillkorligen bindande.

I mom. 6 innehållas föreskrifterna om fastställandet af valkretsindel­

ning och hvad därmed äger samband. Sådant fastställande har ansetts

20

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

höra äga rum blott eu gång — i ett slutstadgande anger lagförslaget tiden

härför — och den fastställda ordningen är följaktligen ej, såsom den

hvilken jämlikt § 13 riksdagsordningen skall gifvas för valen till Riks­

dagens andra kammare, till sin giltighet inskränkt inom viss tidrymd.

Klart är dock att den måste kunna jämkas efter ändrade förhållanden,

och det torde jämväl, oberoende häraf, vara önskligt att, därest ordningen

visar sig i något afseende verka mindre tillfredsställande, möjlighet till

rättelse förefinnes. 1859 års kommittéförslag, hvilket begränsade antalet

af landstingets ledamöter jämväl uppåt (till högst 50) och uppdrog åt

första sammanträdande landsting att bestämma antalet landstingsmän såväl

för hela länet som särskild! för hvarje valkrets, föreskref tillika, att den

sålunda gjorda bestämningen skulle af landstinget hvart tionde år öfverses

för vidtagande af de ändringar, som af nya förhållanden kunde påkallas.

Då emellertid förhållandena kunna hafva så ändrats, att ett fortsatt till-

lämpande af den fastställda ordningen icke är möjligt — landsbygd har

t. ex. öfvergått till stad — har det synts riktigast, att ej stadga någon

viss tid när jämkning bör ske.

De i § 2 gifna bestämmelser om valkretsindelningen och antalet

landstingsmän för hvarje valkrets uppfylla icke sitt ändamål, att möj­

liggöra införandet af proportionellt valsätt, med mindre hela det för

hvarje valkrets föreskrifna antal landstingsmän på en gång väljes. Genom

ett i förslaget efter de särskilda paragraferna intaget stadgande är af så­

dant skäl sörjdt för att, då den nya valkretsindelningen första gången

tillämpas, landstingets samtliga ledamöter skola väljas. Då vidare anled­

ning: saknas att frångå regeln om att halfva antalet af de sålunda valda

skall utträda redan efter halfva tjänstgöringstidens förlopp, har det varit

nödigt att affatta denna regel så, att den icke verkar rubbning i

det antal landstingsmän, som vid fastställandet af valkretsindelningen be­

räknats skola för hvai'je valkrets på en gång utses. Den i § 16 enligt

dess ursprungliga lydelse gifna bestämmelse om utlottning har nämligen

tillämpats olika, i det att i vissa län utlottats hälften af antalet landstings­

män för hvarje valkrets, i andra åter samtliga landstingsmän för så

många valkretsar, att de utlottade motsvarat hälften af antalet landstings­

män för hela länet. Sistberörda förfaringssätt är naturligtvis det enda,

som öfverensstämmer med grunderna för förslaget. Genom den i mom.

5 af förslagets § 2 intagna föreskrift om valkretsarnes fördelning i

grupper och , den härtill svarande bestämmelsen i den föreslagna § 16

om lottning ^mellan grupperna har samma förfaringssätt blifvit tydligen

lagfästadt.

21

De jämkningar i den fastställda valkretsindelningen, som kunna varda

af landstinget vidtagna, komma säkerligen att så småningom medföra en

förskjutning därhän, att landstinget ej förnyas med halfva antalet lands­

tingsman hvarje år. I likhet med den departementschef, som inför

Kungl. Maj:t år 1905 föredrog frågor om ändrad lydelse af vissa para­

grafer i landstingsförordningen, anser jag emellertid principen om sådan

förnyelse icke vara af så stor vikt, att för densammas upprätthållande sär­

skilda stadganden böra gifvas.

Med de i § 58 mom. 2 gifna föreskrifter öfverensstämmer naturligt­

vis ej att tillåta klagan öfver sådana landstingets beslut, som i § 2 mom.

6 afses. Till förekommande af all tvekan härutinnan har i § 62 intagits

ett stadgande, som utesluter besvärsrätt, uti ifrågavarande fall.

§ 3 i förslaget öfverensstämmer med de tillägg, som genom lagen

den 26 april 1905 gjorts till §§ 3 och 6 i förordningen; dock har be­

stämmelsen om den kungörelse, som det åligger Kungl. Maj:ts befall­

ningshafvande att om landstingsmannavalen utfärda, lämpats efter försla­

gets innehåll i öfrigt.

För att åskådliggöra huru stadgandena om valkretsindelningen kunna

komma att verka, har jag låtit utarbeta förslag till sådan indelning för

hvarje landstingsområde. Förslaget, som grundats på uppgifterna om folk­

mängden vid slutet af år 1905, men i öfrigt hänför sig till förhållandena

år 1907, torde få såsom bilaga fogas vid protokollet i detta ärende.

I § 5 lämnas föreskrifter om själfva valens förrättande och angifves,

hvilka myndigheter hafva att verkställa röstsammanräkningen. I den mån

paragrafens innehåll skiljer sig från nu gällande stadganden betingas det

af de allmänna grunder, jag angifvit för landstingsförordningens omarbet­

ning, och har väsentligen sin förebild i den ifrågasatta lagen om val till

Riksdagen. Då det relativa maximum för röstberäkning i landskommuner

verkar helt olika i skilda kommuner, har det för landstingsmannavalen,

där med det omedelbara valsättets införande röstvärden från flera kommuner

blifva att sinsemellan jämföra, varit nödigt att borttaga antydda begräns­

ning. Anmärkas må i detta sammanhang, hurusom andra författnings-

förslag, hvilka jag förut i dag underställt Kungl. Maj:ts pröfning, komma

att undanröja det hinder för tillämpning å landsbygden af omedel­

bart valsätt, som kunde ligga i hittills gällande bestämmelser om röst­

värdets beräkning i åtskilliga landskommuner (delar af Kopparbergs län,

vissa köpingar) på särskild!, från den allmänna regeln för landsbygden

afvikande sätt. Till de i § 5 meddelade stadgandena om röstlängds juste­

ring ansluter sig det nya stycket i § 13.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

22

Den valmetod, som af chefen för justitiedepartementet förordats att

komma till användning för val till Riksdagen, anser jag böra tillämpas

jämväl vid landstingsmannavalen. Reglerna härom innefattas i §§ 4 samt

6—9 och öfverensstämma med stadgande™ i förslaget till lag om val

till Riksdagen, med de afvikelser allenast, som betingas af valsedlarnas

olika röstvärden och däraf att till landsting böra samtidigt utses både

ledamöter och suppleanter för dem. Då det med ett proportionellt valsätt

måste anses önskligt, att landstingsman ersättes af suppleant från samma

meningsgrupp, har jag trott suppleantvalet böra ordnas i närmaste anslut­

ning till hvad som föreslagits skola gälla, då ledig plats i Riksdagen fyl-

les genom fortsättning af det valförfarande, hvarigenom den afgångne

blef utsedd. För hvarje landstingsman kommer sålunda att finnas åt­

minstone en suppleant, hvilken måste antagas tillhöra samma meningsgrupp

som landstingsmannen och därför har att i främsta rummet fylla dennes

plats. Suppleant är dock skyldig tjänstgöra i stället för hvilken som helst

af valkretsens landstingsmän, men den ordning, i hvilken suppleanterna

skola till tjänstgöring inkallas, måste naturligtvis, i motsats till hvad nu

är fallet, bestämmas olika för hvarje särskild landstingsman.

Första stycket af § 14 samt § 21 hafva lämpats till öfverensstäm­

melse med det föreslagna stadgandet om ordningen mellan flera supp­

leanter.

Nuvarande § 7 har upptagits i § 10. I öfrigt har i sistnämnda

paragraf bibehållits stadgandet om villkoren för valbarhet till suppleant,

hvarjämte i paragrafen inryckts nu gällande § 11. Detta nummer har

tilldelats nuvarande § 8. De ändringar, som föreslås i § 12 och i första

stycket af § 13, äro betingade af förslagets innehåll i öfrigt.

Beträffande § 16 har jag redan yttrat mig vid redogörelsen för §

2. I detta sammanhang må blott ytterligare anmärkas, hurusom bestäm­

melsen om utlottning af halfva antalet landstingsmän och suppleanter,

hvilken bestämmelse genom förordningen den 28 november 1890 flyttades

från § 16 till § 63, i förslaget återförts till sin ursprungliga plats.

I § 26 har ej annan förändring vidtagits än att, för vinnande af

öfverensstämmelse med den eljest redan genom lagen den 26 april 1905

i förordningen införda terminologi, uttrycket Valdistrikten’ ersatts af Val­

kretsarna’.

Andringarna i §§ 47 och 48 bero af den omläggning af grunderna

för den kommunala beskattningen, hvarom jag förut i dag hos Kungl. Maj:t

gjort framställning.

Då fastställande af ordning, som i § 2 mom. 6 sägs, uppdragits åt

landstinget själtt, har det varit nödigt gifva särskild föreskrift angående

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

23

afgörandet af, hvilka bestämmelser böra tillämpas vid val första gången

till nybildadt landsting. Det bände ifrågasättas att anförtro detta afgö­

rande åt Kungl. Maj:ts befallningshafvande, med rätt för det nya

landstinget att själft bestämma den ordning, som för framtiden borde

följas. Jag har dock ansett mer öfverensstämmande med förslaget i öfrigt

att låta ordning, hvarom nu är fråga, fastställas af det äldre landstinget

vid dess sista lagtima möte, och föreskrift härom har intagits i § 63.

Kungl. Maj:t lärer således, vid bifall till framställning om bildande af iner

än ett landsting inom ett län, meddela sådana bestämmelser om tiden, då

de nya landstingen skola träda i verksamhet, att, före valen till dessa ting,

omförmälta ordning kan varda på föreskrifvet sätt fastställd. _a.t § 16

har i förslaget gifvits den affattning, att den nu i § 63 förefintliga, sär­

skilt för nybildadt landsting meddelade bestämmelse om utlottning af

landstingsman och suppleanter blifvit öfverflödig.

1 första stycket af den föreslagna nya paragrafen, § 64, har intagits

ett stadgande, hvilket öfverensstämmer med § 54 i förordningen om kom­

munalstyrelse i stad. Ett dylikt stadgande synes icke böra saknas i lands-

tingsförordningen, däri, enligt förslaget, flerstädes talas om magistrats be­

fattning med valen. Till förebyggande af formella fel vid landstings-

mannavalen har, i likhet med hvad för närvarande gäller för val till Riks­

dagens andra kammare, föreskrifvits att valprotokollen skola affattas enligt

formulär, som af Kungl. Maj:t fastställas.

Någon särskild bestämmelse om tiden, när den föreslagna lagen skall

träda i kraft, har icke ansetts erforderlig. De allmänna reglerna i detta

ämne komma således att lända till efterrättelse.

Då det förslag till ändring af landstingsförordningen, för hvilket jag

nu redogjort, är föranledt af de ifrågasatta ändringarna i rikets grund­

lagar, synes mig däraf följa, att antagandet af förstnämnda ändrings­

förslag bör göras beroende af frågan, huruvida grundlagsändringarna blifva

definitivt beslutade.

På grund af hvad sålunda blifvit anfördt hemställer jag, att Kungl.

Maj:t täcktes föreslå Riksdagen att antaga nu framlagda förslag till lag an­

gående ändring i vissa delar af förordningen om landsting den 21 mars 1862

under den förutsättning, att ändring af rikets grundlagar i öfverenstäm-

melse med Kungl. Maj:ts proposition n:r 28 vid 1907 års riksmöte varder

af Riksdagen i grundlagsenlig ordning beslutad.»

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena och statsrådet

Tingsten hänvisade till sitt vid föredragningen af nådiga propositionen

denna dag angående ändringar i regeringsformen och riksdagsordningen

afgifna yttrande.

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

24

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

Statsrådets öfriga ledamöter instämde i hvad föredraganden anfört

och hemställt;

och behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-

Regenten med bifall till denna hemställan förordna, att

till Riksdagen skulle aflåtas nådig proposition af den

lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet

E. K. Almqvist.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 30.

25

Bilaga.

Förslag till valkretsindelning för val af landstingsmän.

Antal

valkretsar.

Holk-

Antal

landstings­

män.

!

i

Valkretsar.

mängd

Alternativa förslag m. m.

d. “Vis

1905.

(Landstingsområden och domsagor.)

Nu-

va-

Enligt

för-

Nu-

va-

Enligt

för-

rande. slaget.

rande. slaget.

Stockholms län.

Stockholms läns Västra domsaga

4

i

—

1

| Hela domsagan................................

—

—

20,416

6

5

1 1

'

1

Norra Roslags domsaga . .

3

2

—

—

-

|

j Frösåkers tingslag........................

j Närdinghundra samt Väddö och

—

—

13,783

3

3

.

i Häfverö tingslag........................

—

■--

16,657

4

4

i

Mellersta Roslags domsaga .

4

1

—

—

—

Hela domsagan................................

—

—

22,428

6

5

Södra Roslags domsaga . .

5

3

—

—

—

Färentnna och Sollentuna härad .

—

21,595

5

5

Danderyds skeppslag....................

—

—

18,625

4

4

Åkers och Värmdö skeppslag . .

—

14,833

4

3

Södertörns domsaga . . .

3

3

_ _

_

Delas Södertörns domsaga i val-

Sotholms tingslag............................

_

—

13,173

3

3

kretsar efter tingslagen, komma

på Sotholms tingslag 13,173inv.

Huddinge, Brännkyrka och Hacka

och 3 landstingsmän, på Svart-

kommuner af Svartlösa tingslag

—

19,559

1

r

4

lösa tingslag 26,152 inv. och 6

Återstoden af Svartlösa tingslag

samt Öknebo tingslag................

1

—

13,490

H

3

landstingsmän samt på Öknebo

tingslag 6,897 inv. och 2 lands­

tingsmän.

.

Städerna.

Södertälje........................................

1

1

9,245

4

4

Norrtälje, Vaxholm och Sigtuna .

3

1

6,492

4

3

Länets fem smärre städer kunna

Östhammar och Öregrund ....

2

1

2,032

2

1

ock förenas till 1 kreis, med

8,524 inv. och 3 landstingsmän.

Summa för Stockholms län

i

25

13

192,328

53

47

Däraf:

| Landsbygden....................................

19

10

174,559

43

39

| Städerna .............................................

6

3

17,769

10

8

Bil. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 23 Håft.

4

26

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 30.

Valkretsar.

Antal

valkretsar.

Folk­

mängd

Antal

landstings­

man.

Alternativa förslag m n

(Landstingsområden och domsagor.)

Nu­

va­

rande.

Enligt

för­

slaget.

d. 3l/u

1905.

Nu­

va­

rande.

Enligt

för­

slaget.

Uppsala län.

Uppsala läns Södra domsaga .

4

1

—

—

—

Hela domsagan................................

—

21,328

6

5

Uppsala läns Mellersta domsaga

6

1

—

—

—

Hela domsagan .................................

—

—

23,146

6

5

Uppsala läns Norra domsaga .

7

2

—

—

—

Norunda och Olands härad . . .

-

—

25,830

8

6

1

Örbyhus härad................................

—

—

26,288

6

6

Städerna.

Uppsala............................................

1

1

24,339

10

9

Enköping........................................

1

1

4,679

2

2

Summa för Uppsala län

19

6

125,610

38

33

Däraf:

Landsbygden....................................

17

4

96,592

26

22

Städerna ............................................

2

2

29,018

12

11

Södermanlands län.

Nyköpings domsaga . . .

4

2

—

—

—

Jönåkers tingslag............................

—

—

18,068

4

4

Eönö, Hölebo och Daga tingslag .

—

—

26,338

7

6

'

Oppunda och Villåttinge härads

domsaga....................

2

3

_ _

_

Västra Vingåkers, Östra Vingåkers,

Julita och Österåkers kommuner

af Oppunda tingslag................

Återstoden af Oppunda tingslag .

—

—

15,522

19,629

M

4

4

Villåttinge tingslag........................

—

—

12,661

3

3

|

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

27

Antal

valkretsar.

Folk-

Antal

landstings­

man.

Valkretsar.

mängd

Alternativa förslag m. m.

d. 31/l2

1905.

(Landstingsområden och domsagor.)

Nu-

va-

Enligt

för-

Nu-

va-

Enligt

för-

rande. slaget.

rande. älaget.

Lifgedingets domsaga. . . j

4

2

—

—

—

Fors och Klosters kommuner äro

räknade till Eskilstuna.

Väster- och Öster-Rekarne härads

tingslag........................................

—

—

21,704

5

5

Åkers och Selebo härads tingslag . j —

—

14,965

4

3

Städerna.

Nyköping........................................

1

1

8,363

4

3

Eskilstuna.........................................

1

1

25,967

11

9

Strängnäs, Mariefred, Torshälla och

6,359

Trosa............................................

4

1

5

3

Summa för Södermanlands län

16

10

169,576

51

44

Däraf:

Landsbygden....................................

10

7

128,887

31

29

Städerna ............................................

6

3

40,689

20

15

Östergötlands läns landstings-

område.

Kinda och Tdre domsaga. .

2

1

—

—

—

Hela domsagan................................

—

—

26,309

6

6

Vi folka. Valkebo och Gullbergs

domsaga....................

3

1

—

—

—

Hela domsagan................................

—

—

25,679

7

6

Åkerbo, Bankekinds och Hane-

kinds domsaga ....

3

1

—

—

—

Hela domsagan................................

—

—

24,870

7

5

Hammarkinds, Stegeborgs och

Skärkinds domsaga . . .

3

1

—

—

Hela domsagan.................................

—

—

22,319

6

5

Finspånga läns härads domsaga

2

2

—

—

Alternativt kan Finspånga läns

härads domsaga, 26,643 inv.,

Godegårds, Tjällmo och Hällestads

10,863

utgöra 1 valkrets, med 6 lands-

kommuner....................................

—

—

H

3

tingsmän.

Domsagans återstående del....

—

—

15,780

4

28

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

1

Valkretsar.

Antal

valkretsar.

Folk­

mängd

Antal

landstings-

män.

|

Alternativa förslag m. m.

(Landstingsområden och domsagor.)

Nu­

va­

rande

Enligl

för­

slaget

d. »V»

1905.

Nu­

va­

rande

Enligt

för­

slaget.

Björkekindsm.Jl. härads domsaga

5

2

Björkekinds, Östkinds och Lösings

härad ............................................

—

—

18,560

5

4

Bråbo och Memmings härad . . .

—

—

19,542

5

4

Lysings och Göstrings domsaga

2

1

—

—

_

1 Hela domsagan................................

—

—

24,444

5

5

• Aska. Dals o. Bobergs domsaga

[ Yästra Hy och Vinnerstads kom­

muner samt Motala landskom-

3

2

—

—

—

Alternativt kan Aska, Dals och

Bobergs domsaga, 29,551 inv.,

bilda 1 valkrets, med 6 lands- i

i mun af Aska härad................

1 Återstoden af Aska härad samt

j Dals och Bobergs härad ....

—

—

11,971

17,580

3

4

tingsmän.

Städerna.

: Linköping........................................

1

1

16,125

7

6

J Motala, Vadstena och Skeninge. .

3

1

6,555

4

3

Alternativt kunna Motala, Vad- ;

: Söderköping....................................

1

1

2,064

1

1

stena, Skeninge och Siderkö- j

ping bilda 1 valkrets, med 8,619

! S:a f. Österg:s läns landst.-område

i

28

14

242,661

67

59

inv. och 3 landstingsmä..

I

Däraf:

Landsbygden....................................

23

11

217,917

55

49

Städerna ............................................

5

3

24,744

12

10

Jönköpings län.

Tveta, Vista och Mo domsaga .

3

2

—

—

—

Vista härad samt Hakarps, Ögges-

torps, Svarttorps, Lekeryds,

Järsnäs, Forserums, Barkeryds

och Nässjö kommuner samt

Huskvarna köping af Tveta hä-

rad................................................

Återstoden af Tveta härad samt Mo

härad............................................

26,327

16,616

H

6

4

Kung i. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

29

Valkretsar.

Antal

valkretsar.

Folk­

mängd

Antal

landstings-

män.

Alternativa förslag m. in.

(Landstingsområden och domsagor.)

Nu­

va­

rande.

Enligt

för­

slaget.

d. 31/ia

1905.

Nu­

va­

rande.

Enligt

för­

slaget.

Norra och Södra Vedbo domsaga

2

2

Norra Vedbo tingslag....................

—

—

18,159

4

4

j Södra Vedbo tingslag....................

—

—

14,221

3

3

Ostra härads domsaga . .

1

1

—

—

—

Hela domsagan................................

—

—

22.671

5

5

i

Västra härads domsaga . .

1

1

—

—

—

j Hela domsagan................................

—

—

28,227

6

6

Östbo och Västbo domsaga .

2

2

—

—

—

Östbo tingslag................................

—

—

22,595

5

5

i

Västbo tingslag................................

—

—

28,398

6

6

i

Städerna.

Jönköping........................................

1

1

23,310

10

8

Eksjö och Gren na............................

2

1

5,653

3

2

Summa för Jönköpings län

12

10

208,177

52

49

Häraf:

Landsbygden....................................

9

8

177,214

39

39

Städerna ............................................

3

2

28,963

13

10

Kronobergs län.

Östra Värends domsaga . .

2

3

—

—

—

Växjö landskommun, Hemmesjö,

Tegnaby, Furuby, Hofmantorps,

Ljuders, Linneryds, Elmeboda

och Långasjö kommuner af Konga

17,927

12,345

tingslag........................................

Återstoden af Konga tingslag . .

_

_

H

4

3

1

Uppvidinge tingslag........................

—

—

25,913

6

6

30

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

1

Valkretsar.

Antal

valkretsar.

Folk­

mängd

Antal

landstings-

män.

Alternativa förslag m. m.

(Landstingsområden ock domsagor.)

Nu- -Enligt

va- | för-

rande. slaget.

d. 31/l9

1905.

Nu­

va­

rande.

Enligt

för­

slaget.

Mellersta Värcnds domsaga ■

2

1

j Hela domsagan................................

—

—

25,753

6

6

Västra Värends domsaga . .

1

1

—

—

—

Hela domsagan................................

—

—

28,691

6

6

Sunnerbo domsaga . . .

1

2

—

—

—

Hyittaryds, Dörarps, Berga, An-

gelstads, Ljungby, Känna, Södra

Ljunga, Tutaryds, Ryssby, Agun-

naryds, Pjätteryds och Hamneda

kommuner....................................

18,957

M

4

Domsagans återstående del ....

—

—

20,152

5

Staden.

Växjö................................................

1

1

7,817

4

3

Summa för Kronobergs län

7

8

157,555

37

37

Däraf:

Landsbygden....................................

6

7

149,738

33

34

Staden ................................................

1

1

7,817

4

3

Kalmar läns Norra landstings­

område.

Tjusts domsaga ....

2

2

—

—

—

Norra Tjusts härad........................

—

—

19,100

4

4

Södra Tjusts härad........................

—

—

20,497

5

5

Sevede och Tunaläns domsaga .

Hela domsagan................................

2

1

26,615

6

6

Alternativt 2 valkretsar: Sevede

tingslag, 14,660 inv., och Tuna­

läns tingslag, 11,955 inv., med

hvardera 3 landstingsman.

Aspelands och Handbörds dom­

saga (del af)................

1

1

—

—

—

Domsagodclen (Aspelands tingslag)

—

—■

13,307

3

3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

31

Antal

valkretsar.

Folk-

Antal

landstings-

Valkretsar.

mängd

män.

Alternativa förslag in. m.

d. 3Vn

1905.

(Landstingsområden och domsagor.)

Nu-

va-

Enligt

för-

Nu-

va-

Enligt

för-

rande. slaget.

rande. slaget.

Städerna.

Västervik........................................

i

i

9,045

4

4

Vimmerby........................................

i

i

2,350

1

1

S:a f. Kalmar läns Norra landst.omr.

7

6

90,914

23

23

Däråt-:

Landsbygden....................................

5

4

79,519

18

18

Städerna ............................................

2

2

11,395

5

5

Kalmar länk Södra landstings-

område.

Aspelands och Handbörds dom-

1

saga (del af)................

1

—

—

—

j Domsagodelen (Handbörds tingslag)

—

—

16,443

4

4

i Norra Möre och Stranda domsaga

2

2

—

—

—

Norra Möre tingslag....................

—

—

13,140

3

3

Alternativt kan Norra Möre och

j Stranda tingslag............................

—

—

14,795

3

3

Stranda domsaga utgöra 1 val­

krets, med 27,935 inv. och 6

Södra Möre domsaga . . .

1

2

—

—

—

landstingsman.

\ Gullabo, Vissefjärda, Karlslnnda,

Oskars, Örsjö och Madesjö kom­

muner samt Nybro köping . . .

—

—

20,328 1 9J

5

j Domsagans återstående del . . .

—

—

20,665 f l

5

| Ölands domsaga (utom Borgholm)

2

2

—

—

—

Alternativt kan Ölands domsaga

j Ölands Norra mots tingslag . . .

—

—

15,160

4

4

utgöra 1 valkrets, med 27,886

inv. och 6 landstingsman.

Ölands Södra mots tingslag . . .

—

—

12,726

3

3

Städerna.

! Kalmar............................................

1

1

13,915

6

5

i Oskarshamn....................................

1

1

7,705

4

3

Borgholm........................................

1

1

1,085

1

1

| S:a f. Kalmar läns Södra landst.omr.

9

10

135,962

37

36

Däraf:

| Landsbygden....................................

6

7

113,257

26

27

| Städerna ............................................

3

3

22,705

11

9

32

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

Valkretsar.

Antal

yalkretsar.

Folk­

mängd

Antal

landstings­

man.

¹i

Alternativa förslag m. m.

(Landstingsområden och domsagor.)

Nu­

va­

rande.

Enligt

för­

slaget.

d. 81/is

1905.

Nu­

va­

rande.

Enligt

för­

slaget.

Gottlands län.

Gottlands Norra domsaga . .

1 Färd, Bunge, Fleringe, Rute, Hellvi,

| Lärbro, Halls, Hangvars, Boge,

Othems, Tingstäde, Stenkyrka,

Lummelun da, Martebo, V ästkindo,

Bro, Lokrume och Fole kom­

muner ............................................

I Domsagans återstående del ...

i

—

2

11,115

10,846

M

5

5

Beträffande antalet landstingsmän

i Gottlands län gälla undantags­

bestämmelser jämlikt § 4 i

landstingsförordningen. Stor­

leken af den folkmängd, som

berättigar till erhållande af j

landstingsman, har enligt för- |

slaget satts till halfva den or-

dinarie, eller till 2,500 inv. å j

landsbygd och 1,500 inv. i

j

Gottlands Södra domsaga . .

i

2

—

—

—

stad.

t Västerhejde, Träkumla, Stenknmla,

Valls, Hogräns, Atlingbo, Tofta,

Eskelhems, Västergarns, Sanda,

| Mästerby, Väte, Hej de, Klinte,

Fröjels, Etelhems, Lye, Garde,

Älskogs, Lan, Närs och Stånga

kommuner....................................

^11,425

M

5

1 Domsagans återstående del....

—

—

11,010

5

Staden.

Visby................................................

i

1

9.003

6

7

Summa för Gottlands län

B

5

53,399

26

27

Däraf:

Landsbygden....................................

2

4

44,396

20

20

Staden ................................................

1

1

9,003

6

7

Blekinge län.

Östra härads domsaga . .

1

1

—

—

—

Hela domsagan................................

—

—

25,085

6

6

Medelstads härads domsaga .

1

2

—

—

—

Nättraby, Hasslö och Aspö, Frid-

lefstads, Sillhöfda, Tvings och

Eringsboda kommuner................

16,296

4

i

Domsagans återstående del ... .

—

—

17,369

f 71

4

Kungl. Maj:tu Nåd. Proportion N:o 30.

33

Valkretsar.

Antal

valkretsar.

Folk­

mängd

Antal

landstings-

män.

(Landstingsområden och domsagor.)

Nu­

va­

rande.

Enligt

för­

slaget.

d. 8>/is

1905.

Nu­

va­

rande.

AiioriMTiva jorsmg m. in.

Enligt

för­

slaget.

i

Bräkne härads domsaga . .

i

1

Hela domsagan................................

—

—

24,836

5

5

Listers härads domsaga . .

i

1

—

—

— !

Hela domsagan................................

—

—

25,442

6

6

Städerna.

Karlskrona........................................

i

1

26,673

ii

9

Karlshamn........................................

i

1

7.282

3

3

Ronnehv och Sölvesborg................

2

1

5,772

3

2

Summa för Blekinge län

8

8

148.755

41

39

Dära t':

Landsbygden....................................

4

5

109,028

24

25

Städerna ............................................

4

3

39,727

17

14 {

Kristianstads län.

■

Norra Åsbo domsaga . . .

1

1

—

—

'

—

Hela domsagan................................

—

—

25.244

6

6

|

j

Södra Åsbo och B järn domsaga

Södra Åsbo härad ........................

Bjäre härad ....................................

2

2

13.480

13,659

O

3

i

— Alternativt kan Södra Åsbo och

o

Bjäre domsaga utgöra 1 val­

krets, med 27,139 inv. och 6

3

landstingsman.

Västra G binge domsaga . .

1

2

—

-

-- •

Vankifva, Finja, Matteröds, Torups,

Hörja, Röke, Norra Åkarps, Fars­

torps, Vittsjö, Verums och Vissel-

tofta kommuner............................

16,032

M

|

4

Domsagans återstående del. . . .

—

—

17.513

⁴ 1

Villands o. Ostra Göinge domsaga

2

2

—

—

—

Villands tingslag............................

—

—

24,188

5

5

Östra Göinge tingslag....................

—

—

26,073

6

6

Bih.

till Riksd. Prot. 1007. 1 Sami. 1 Afd. 23 Höft.

5

34

Kanyl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

Valkretsar.

Antal

valkretsar.

Folk­

mängd

Antal

landstings-

män.

Alternativa förslag m. in.

(Landstingsområden och domsagor.)

Ku­

ra-

rande.

Enligt

för­

slaget.

d. »Va

1905.

Nu­

va­

rande.

Enligt

för­

slaget.

Gärds och Albo domsaga

. .

2

2

Gärds härad....................................

—

—

22,564

5

5

Albo härad........................................

—

—

10,889

3

3

Ingelstads o. Järrestads domsaga

2

2

—

—

] Järrestads härad samt Ostra Herre­

stads, Smedstorps, Östra Hoby

och Borrby kommuner af Ingel­

stads härad ................................

15,778 1 7 i

4

Återstående del af Ingelstads härad

—

—

18,184

f M

4

Städerna.

.Kristianstad....................................

1

1

10,919

5

4

Ängelholm........................................

Simrishamn....................................

1

1

1

1

3,514

2,067

2

1

2

1

Ängelholm och Simrishamn kunna

äfven bilda 1 krets, med 5,581

inv. och 2 landstingsmän.

Summa för Kristianstads län

13

14

220.104

53

54

Däraf:

Landsbygden....................................

10

11

203,604

45

47

Städerna........................ ....

3

3

16,500

8

7

Malmöhus läns landstings­

område.

Oxie och Skytts domsaga ■ ■

2

3

—

—

—

Fosie, Husie, Västra Skreflinge,

Särslöfs och Södra Sallerups

kommuner samt Limhamns kö­

ping af Oxie härad....................

16,462

1 7|

4

Återstående del af Oxie härad . .

—

—

15,030

1 7)

4

Skvtts härad....................................

—

—

18,796

4

4

Luggude domsaga . ■ ■

1

2

—

—

Vikens, Väsby, Höganäs, Brunnby,

Jonstorps, Farhults, Välinge,

Kattarps, Allerums, Flenninge,

Kropps och Mörarps kommuner

samt Hälsingborgs landskommun

26,710

H

6

Domsagans återstående del... .

—

—

27,483

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

35

Valkretsar.

Antal

valkretsar.

Folk­

mängd

Antal

landstings-

män.

Alternativa förslag in. in.

(Landstingsområden och domsagor.)

Nu­

va­

rande.

Enligt

för­

slaget.

d. sl/ia

1905.

Nu­

va­

rande.

Eldigt

för­

slaget.

Rönneberqs, Onsjö och Harjaqers

domsaga . . ... .

Rönnebergs och Onsjö härad . . .

Harjagcrs härad............................

Torna och Bara domsaga . .

3

2

2

2

28,266

17,939

7

4

6

4

Alternativt 3 valkretsar efter

häradeua: Rönnebergs härad

12,485 inv., Onsjö härad 15,781

inv. och Harj agera härad 17,939

inv., med resp. 3, 4 och 4 lands­

tingsman.

Torna härad....................................

—

—

22,989

5

5

Bara härad........................................

—

—

21,326

5

5

Frosta härads domsaga . .

1

1

—

—

Hela domsagan................................

—

—

24,407

5

5

Färs härads domsaga . .

1

1

—

-

—

Hela domsagan................................

—

—

23,978

5

5

Vemmenhögs, Ljunits och Herre­

stads domsaga ....

3

2

_

_

_

Vemmenhögs härad........................

—

—

22,048

5

5

Ljunits och Herrestads härad . .

—

—

14,138

4

3

Städerna.

Hälsingborg....................................

1

1

30,294

13

11

Lund................................................

1

1

18,770

8

7

Landskrona........................................

1

1

15,420

7

6

Ystad................................................

1

1

10,290

5

4

Trelleborg samt Skanör med Fals­

terbo ............................................

2

1

4,150

3

2

S:a f. Malmöhus läns landst.-område

19

18

358,496

98

92

Häraf:

Landsbygden....................................

13

13

279,572

62

62

Städerna ............................................

6

5

78,924

36

30

Hallands län.

Hallands läns Södra domsaga

\ Höks tingslag................................

| Halmstads och Tönnersjö härads

j tingslag........................................

3

2

~

18,241

28,352

4

7

4

6

Alternativt 3 valkretsar: Höks hä­

rad, 18,241 inv., Halmstads hä­

rad, 16,060 inv., och Tönnersjö

härad, 12,292 inv., med resp. 4,

4 och 3 landstingsmän.

36

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

Valkretsar.

Antal

valkretsar.

Folk­

mängd

Antal

landstings-

män.

Alternativa förslag m. m.

(Landstingsområden och domsagor.)

Nu­

va­

rande.

Enligt

för­

slaget.

d. »Vi*

1905.

Nu­

va­

rande.

Enligt

fÖT-

slaget.

Hallands läns Mellersta domsaga

3

2

Alternativt 3 valkretsar: Arstads

Årstads och Faurås härads tingslag

_

27.418

7

6

3

härad, 10,855 inv., Faurås hä-

Himle tingslag................................

—

13,177

3

rad, 16,563 inv., och Himle hä­

rad, 13,177 inv., med resp. 3, 4

Hallands läns Norra domsaga

2

i

och 3 landstingsman.

Hela domsagan................................

25,965

6

6

Städerna.

Halmstad........................................

1

i

17,183

7

6

Yarberg............................................

1

i

6,698

3

3

Falkenberg, Laholm och Kungs-

i

backa ............................................

3

i

6,414

4

3

Summa för Hallands lön

13

8

143.448

41

37

Däraf:

!

Landsbygden....................................

8

5

113,153

27

25

Städerna ............................................

5

3

30,295

14

12

Göteborgs och Bohus läns

landstingsområde.

Åskhus. Hisings och Saf vedals

domsaga

....................

4

2

—

—

—

Askims, Västra Hisings och Östra

Hisings härad............................

—

25,947

7

6

Säfvedals härad................................

—

22,261

5

5

Inlands domsaga

....

4

2

_

Sammanföres Inlands domsaga !

Inlands Södre och Inlands Nordre

tingslag........................................

_

_

18,756

5

i

till en valkrets, erhåller denna :

29,195 inv. och 6 landstingsmän. !

Inlands Fräkne och Inlands Torpe

tingslag........................................

—

—

10,439

4

3

Orusts och Tjörns domsaga .

3

2

—

—

_

Ornsts Östra och Tjörns härad . .

—

17,289

4

4

Orusts Västra härad....................

—

—

12,717

3

3

i

Kung!. Maj:tu Nåd. Proposition N:o 3 0.

37

Antal

valkretwar.

Folk-

Antal

landstings­

man.

_____

_i

Valkretsar.

mängd

Alternativa förslag in. m.

i

d. 31 in

1905.

(Landstingsområden och domsagor.)

Nu- i

va-

Katigt

för-

Nu-

va-

Sirligt

för-

rande. da get.

rande. slaget.

Sunnervikens domsaga . .

5

oO

■

De två sista kretsarna af Sunnor-

Lane och Ställ ge iläs härad ....

—

—

18,544

4

4

vikens domsaga — Sotenäs, ■

Tunge och Sörbygdens härad —

Sotenäs härad.....................................

—

12,225

3

kunna sammanslås till en, med

Tunge och Sörbygdens härad . .

—

—

11.709

i]

3

23,934 inv. och 5 landstingsman.

Alternativt kan äfven en annan i

indelning af domsagan i två !

Norrvikens domsaga

. . .

4

2

—

—

—

kretsar ifrågasättas, nämligen !

Kville, Tanums och Bullarens hä­

rads tingslag................................

—

—

20,795

5

5

Lane, Tunge och Sörbygdens

härad, 20,709 inv., en krets med

5, samt Stångenäs och Sotenäs

Vette tingslag................................

—

—

12,768

3

3

härad. 21,769 inv., likaledes

en krets med 5 landstingsman.

Städerna.

Uddevalla........................................

1

1

11,211

5

4

Lysekil och Strömstad ....

2

1

6,566

4

3

Marstrand och Kungälf................

2

1

2,890

2

1

S:a f. Göteb. o. Bohus 1. landst.-omr.

25

14

204,117

57

Öl

Däraf:

Landsbygden ....................................

20

11

183,450

46

43

Städerna ............................................

5

3

20,667

11

8

-

ilfsborgs lita.

|

Flundre. Vane och Bjärke dom-

saga

........................

3

2

—

—

—

Flundre och Bjärke härad ....

—

—

11,849

4

3

| Vane härad....................................

—

—

20,454

5

5

!

Vätte, Ale och Kuttings domsaga

3

2

—

—

—

Vätle och Ale tingslag................

—

—

21,530

5

5

1 Kullings tingslag............................

—

—

16.331

4

4

As och Qäsene domsaga

. .

2

1

—

—

!

! Hela domsagan................................

—

—

19.990

5

4

1

Kinds och Redvägs domsaga

.

2 I 2

—

— |

Kinds tingslag................................ i —

i

28,319

6

6

1

[ Redvägs tingslag............................

1 —

i —

10,261

3

i

3

1

38

Kungl. Majits Nåd. Proposition Nio 30.

Valkretsar.

Antal

valkretsar.

Folk­

mängd

Antal

landstings-

män.

Alternativa förslag m. in.

(Landstingsområden och domsagor.)

Nu­

va­

rande.

Enlig]

för­

slaget.

d. 31

12

1905.

Nu­

va­

rande.

Enligt

för­

slaget.

Marks. Vedens och Bollebyyds

domsaga

....................

3

3

Öeglora, Kinnarnmma, Frisla, 8kepp-

bults, Kinna. Hajoms, Hvsna och

Sätila kommuner af Marks tings­

lag ................................................

Återstående del af Marks tingslag

—

16,073

18,404

M

4

4

1

Vedens och Bollebygds tingslag .

—

15,361

4

4

|

Nordals, Sundals och Valbo

1

domsaga

....................

3

2

—

—

Nordals och Sundals tingslag . .

—

22,614

5

5

Valbo tingslag................................

~

12,512

3

3

Tössbo och Vedbo domsaga .

2

2

—

—

_

Fördelas Tössbo och Vedbo dom- j

Tössbo tingslag samt Laxarby och

Tisselskogs kommuner af Vedbo

tingslag........................................

11,222

H

3

saga i valkretsar efter tings- J

lagen, erhåller kretsen Tössbo |

tingslag, med 7,862 inv., 2

landstingsmän och kretsen Ved- i

bo tingslag, med 23,640 inv.,

Återstående del af Vedbo tingslag

—

_

20,280

5

Städerna.

Vänersborg........................................

1

1

7,155

3

3

5 landstingsmän.

Borås................................................

1

1

18,539

8

7

Åmål, Alingsås och Ulricehamn .

3

1

9,466

5

4

Alternativt: Åmål. 3,858 inv., 1 1

Summa för Älfsborgs län

23

17

280.360

74

72

krets samt Alingsås och Ulrice- j

hamn, 5,608 inv., 1 krets, hvar- [

Däraf:

Landsbygden ....................................

18

14

245,200

58

58

derå med 2 landstingsmän.

Städerna ................................

5

3

35,160

16

14

Skaraborgs län.

Norra Vadsbo domsaga

. .

2

1

Alternativt kan Norra Vadsbo

domsaga delas i 2 valkretsar:

Hasselrörs tingslag och Hofva

Hela domsagan............................

25.462

6

6

tingslag, med resp. 12,884 och

12,578 inv. och hvardera Slands-

^{Södra Vadsbo domsaga} . .

2

2

tingsmän.

Alternativt kan Södra Vadsbo j

Tiveds, Undenäs, Beatebergs, Karls­

borgs, Mölltorps och Ransbergs

kommuner....................................

^13,512

1 J

■

3

domsaga bilda en enda valkrets, !

med 29,464 inv. och 6 lands- |

tingsmän.

Domsagans återstående del ... .

—

15,952

1 6i

4

1

Kung!. May.ts Nåd. Proposition N:o 30.

Valkretsar.

Antal

valkretsar.

Folk­

mängd

A ntal

landstings­

man.

(Landstingsområden och domsagor.)

Nu­

va­

rande.

Enligt

för­

slaget.

d. »V

h

1905.

Nu­

va­

rande.

Katigt

för­

slaget..

Gudhems och Kåkinds domsaga

2

2

—

Gudhems tingslag............................

_

—

10,984

3

3

Kåkinds tingslag............................

—

17,739

4

4

Vartofta och Frökinds domsaga

3

2

—

—

—

Dimbo tingslag................................

—

—

18,148

4

4 1

Slättängs och Leaby tingslag . .

—

—

17.408

5

4

Skånings, Vilske och Valle dom­

saga ........................

3

1

_

—

_

Hela domsagan................................

—

—

27,045

7

6

Åse, Viste, Bänne och Laske

domsaga....................

4

2

_

—

Åse och Viste härad....................

_

—

16,839

5

4

Barne och Laske härad................

—

—

18,381

5

4

Kinnefjärdings, Finne och Kål­

lands domsaga ....

3

2

_ _

Kinnefjärdings och Kinne härad .

—

—

19,156

5

4

Kållands härad................................

—

—

11,922

3

3

Städerna.

Lidköping........................................

1

1

6,116

3

3

Sköfde, Falköping och Hjo . . .

OO

1

11,565

6

4

Skara och Mariestad....................

2

1

9,091

4

4

Samma för Skaraborgs län

25

15

239.320

60

60

Däraf:

Landsbygden....................................

19

12

212,548

53

49

Städerna ............................................

6

3

26,772

13

11

Värmlands län.

Östersysslets domsaga . .

4

2

—

—

Färnebo tingslag............................

—

—

18,168

4

4

Ölme, Visnums och Vase härads

tingslag........................................

—

—

20,511 - 5

5

Alternativa förslag in. in.

Alternativt kan Gudhems och

Kåkinds domsaga bilda en enda

valkrets, med 28,723 inv. och

6 landstingsmän.

40

Kung!. Afaj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

--------- ___________

Antal

valkretsar.

holk-

Antal

landstings-

V alkretsar.

mängd

män.

Alternativa förslag m. m.

d. 3>/xs

1905.

! (Landstingsområden och domsagor.)

Nu-

va-

Enligt

för-

Nu-

va-

Enligt

för-

laude. slaget.

rande. slaget.

Mellansy sslets domsaga . .

3

2

Alternativt kunna Kils och Karl-

Kils härad........................................

stads härad bilda en valkrets,

—

—

16,90b

4

4

med 26,786 inv. och 6 landstings-

Karlstads och Grums härad . . .

21.046

5

5

män, samt Grums härad en val­

krets, med 11,168 inv. och 3

landstingsman.

Södersysslets domsaga . .

2

2

—

—

—

Alternativt kan Södersysslets dom-

| Gillbergs tingslag............................

—

—

15,196

4

4

saga bilda en enda valkrets,

med 27,689 inv. och 6 iands-

Näs tingslag....................................

—

—

12,493

O

O

tingsmän.

Nordmarks domsaga . . .

1

i

—

—

—

Hela domsagan................................

—

—

20,649

5

5

Jösse domsaga ....

1

2

—

—

—

Boda, Brunskogs, Mangskogs, Arvika

och Algå kommuner samt Arvika

köping............................................

—

^16,558

H

4

Domsagans återstående del . . . .

—

—

15,785

4

Fryksdals domsaga . . .

2

2

—

—

__

j Kryksdals härads nedre tingslag .

—

—

21,558

5

5

1 Fryksdals härads öfre tingslag . .

—

—

13,438

3

3

Alfdals och Nyeds domsaga .

3

2

—

—

_

Alfdals härads öfre tingslag . . .

Alfdals härads nedre och Nveds

—

—

10,371

3

3

tingslag........................................

—

—

25,804

7

6

Städerna.

Karlstad............................................

1

1

14,834

6

5

Kristinehamn....................................

1

1

7,894

4

3

Filipstad............................................

1

1

3,929

2

2

Summa för Värmlands län

1»

16

255,142

67

«5

Däraf:

Landsbygden ....................................

16

18

228,485

55

55

Städerna ............................................

3

3

26,657

12

10

Kungl. Majtig Nåd. Proposition N:o SO.

41

Valkretsar.

Antal

valkretsar.

Folk­

mängd

Antal

landstings­

man.

Alternativa förslag in. m.

(Landstingsområden och domsagor.)

Nu­

va­

rande.

Enligt

för-

»laget.

d. »■/>»

1905.

Nu-

va-

raude.

Enligt

för­

slaget.

Örebro län.

Öster-Närkes domsaga . .

4

2

—

—

—

Glanshammars och Örebro härads

tingslag........................................

21,749

5

5

Askers och Sköllersta härads tings-

lag................................................

—

—

2!,334

6

5

Väster-Närkes domsaga . .

5

3

—

—

—

Rumla, Grimstens och Hardemo

härads tingslag............................

—

—

27,996

7

6

Edsbergs tingslag............................

—

—

13,534

3

3

Snndbo tingslag............................

—

-

11,161

3

3

Nora domsaga ....

3

2

—

—

—

Nora tingslag....................................

—

—

21,339

5

5

Karlskoga tingslag........................

—

—

16,799

4

4

Lindes domsaga ....

3

2

—

—

—

Nya Kopparbergs bergslag ....

—

11,399

3

3

Lindes och Ramsbergs bergslag

samt Fellingsbro härad ....

—

—

22,957

6

5

Städerna.

Örebro .................................................

1

1

25,746

11

9

Lindesberg, Nora och Askersnnd .

3

l

6,073

3

3

Summa för Örebro län

19

11

200,087

56

51

Däraf:

Landsbygden....................................

15

9

168,268

42

39

Städerna .............................................

4

2

31,819

14

12

Västmanlands län.

Västmanlands Södra domsaga

4

2

_ _

—

Västmanlands Södra domsaga kan

Tuhundra, Siende och Ytter-Tjurbo

härads tingslag............................

_

_

12,577

3

3

bilda en enda valkrets, med

29,989 inv. och 6 landstingsman.

Snefringe tingslag............................

—

—

17,412

4

4

^Bill. till Riksd. ^Prof. 1907

.

J

Sami. 1 Afd.

23 Käft.

66

42

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

Valkretsar.

Antal

valkretsar.

Folk­

mängd

Antal

landstings-

män.

Alternativa förslag m. m.

(Landstingsområden och domsagor.)

Nu­

va­

rande.

Enligt

för­

slaget.

d. 31/ia

1905.

Nu­

va­

rande.

Enligt

för­

slaget.

Västmanlands Västra domsaga

2

i

Hela domsagan.................................

—

—

27,566

6

6

Västmanlands Norra domsaga

3

i

—

—

—

Hela domsagan................................

—

—

26,930

6

6

Västmanlands Östra domsaga

4

2

—

—

—

Simtnna och Öfver-Tjurbo härad .

—

—

18,169

5

4

Torstnna och Våla härad ....

-

—

14,326

3

3

Städerna.

Västerås............................................

1

1

15,146

7

6

Sala....................................................

1

1

7,085

3

3

Arboga och Köping........................

2

1

9,839

5

4

Summa för Västmanlands län

17

9

149,050

42

39

Däraf:

Landsbygden....................................

13

6

116,980

27

26

Städerna ............................................

4

3

32,070

15

13

Kopparbergs län.

Fola domsaga ....

6

2

—

—

—

Fala domsagas Norra tingslag . .

—

—

20,331

6

5

Falu domsagas Södra tingslag . .

—

—

23,923

6

5

Hedemora domsaga . . .

5

2

—

—

—

Hedemora tingslag........................

—

—

18,654

6

4

Folkare tingslag............................

—

—

18,280

4

4

Nedan-Siljans domsaga . .

3

2

—

—

Leksands och Gagnefs tingslag . .

Rättviks tingslag............................

Ofvan-Siljans domsaga . .

Mora, Orsa och Älfdala tingslag .

Sårna och Idre tingslag................

4

2

26,980

14,039

27,763

2,249

6

3

7

1

6

3

6

1

Alternativt kan Ofvan-Siljans

domsaga delas i valkretsarne

Mora och Orsa tingslag, 22,849

inv., och Älfdals samt Sårna och

Idre tingslag, 7,163 inv., med

resp. 5 och 2 landstingsmän.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

43

Valkretsar.

Antal

valkretsar.

Folk­

mängd

Antal

landstings-

män.

(Landstingsområden och domsagor.)

Nu-

va­

rande.

Enligt

för­

slaget.

d. 3l/ia

1905.

Nu­

va­

rande.

Enligt

för­

slaget.

Nås och Malungs domsaga.

o

1

—

—

—

Hela domsagan................................

—

—

27,137

6

6

Västerbergslags domsaga . .

3

2

—

—

—

Grangärde och Ludvika kommuner

—

—

17,520

4

4

Norrbärke. Söderbärke och Malings-

13,526

bo kommuner................................

—

—

4

3

Städerna.

Ealun................................................

1

1

10,584

5

4

Hedemora och Säter....................

2

1

2,907

2

1

Summa för Kopparbergs län

26

13

223,893

60

52

Däraf:

Landsbygden....................................

23

11

210,402

53

47

| Städerna ............................................

Gäfleborgs läns landstings-

3

2

13,491

7

5

område.

Gästriklands domsaga . .

4

3

—

—

—

Valbo, Hille och Hamrånge kom­

muner af Gästriklands Ostra

tingslag........................................

} Återstående del af Gästriklands

Östra tingslag (Högbo, Arsunda

21,375 IJ

5

1 och Hedesunda kommuner). . .

—

15,947

I

4

! Gästriklands Västra tingslag. . .

—

29.931

l

6

)

Bollnäs domsaga ....

3

2

—

—

Bollnäs, Hanebo och Segersta kom-

18,535

muner samt Bollnäs köping . .

Alfta, Ofvanåkers och Voxna kom-

I 8{

4

muner............................................

—

11,711 1 1

3

Sydöstra Hälsinglands domsaga

2

2

—

—

—

1 Enångers tingslag samt Norrala

och Trönö kommuner af Ala

tingslag........................................

—

11,645 1 6-!

3

! Återstående del af Ala tingslag .

I -

—

18,327 1 l

4

Alternativa förslag m. m.

Alternativt 2 valkretsar: Nås

tingslag, 14,100 inv., ock Ha-

lnngs tingslag, 13,037 inv., hvar­

dera med 3 landstingsman.

De nuvarande valkretsarne (eller

de gamla tingslagen) inom

Bollnäs och Sydöstra Hälsing­

lands nybildade domsagor äro

till antalet 5 med 14 lands­

tingsman. En af dessa kretsar,

med 2 landstingsman, utgöres

af kommuner från båda dom­

sagorna ; den är här räknad till

Bollnäs domsaga, dit hufvud-

delen hör.

'Sydöstra Hälsinglands domsaga

kan äfven bilda en enda valkrets,

med 29,972 inv. och 6 landstings­

man. Vid delning efter tingslag

komma på kretsarne Enångers

tingslag och Ala tingslag resp.

6,378 och 23,594 inv. samt resp.

2 och 5 landstingsman.

44

Kung!,. Maj:ts Nåd. Propositivn N:o 30.

Antal

Antal

Valkretsar.

valkretsar.

Folk-

landstings-

mängd

män.

j

Alternativa förslag m. m.

(Landstingsområden och domsagor.)

Nu- Enligt

d. si/12

1905.

Nu- Enlig

va-

för.

va-

för-

rande. slaget

rande. slaget

Norra Hälsinglands domsaga .

3

2

Forsa och Bergsjö tingslag . . .

—

—

27,525

6

6

Delsbo tingslag....................

—

—

10,543

3

3

Västra Hälsinglands domsaga

3

2

_ _

Ljusdals tingslag....................

—

—

19.340

4

4

Arbrå och Järfsö tingslag ....

—

—

14,000

4

3

Städerna.

Söderhamn................

1

1

11,222

5

4

Hudiksvall........................

1

1

5,210

3

2

S:a f. Gäfleborgs 1. landst.-område

17

13

215,311

54

51

Däraf:

Landsbygden....................

15

11

198,879

46

42

Städerna ........................

2

2

16,432

8

6

Västernorrland» län.

Medelpads Västra domsaga .

3

2

—

_

_

Selångers och Tona tingslag . . .

—

16,501

4

4

Torps tingslag........................

—

16,587

4

4

Medelpads Östra domsaga .

4

3

—

—

Fördelas Medelpads Östra dom-

Njurunda tingslag och Alnö kommun

saga på valkretsar efter tings- 1

af Sköns tingslag........................

-

_

15,436

4

lagen, komma på Njurunda

Återstående del af Sköns tingslag

—

17,028

I7!

4

tingslag 8,232 inv., på Sköns

tingslag 24,232 inv. samt på

Indals och Ljnstorps tingslag . .

—

14,359

4

3

Indals och Ljustorps tingslag

14,359 inv., med resp. 2, 5 och

3 landstingsman.

Ångermanlands Södra domsaga

Viksjö, Stigsjö, Häggdångers, Säbrå,

3

2

—

—

Högsjö och Hemsö kommuner .

—

—

13,570

3

Domsagans återstående del ...

—

—

18,387

f 7i

4

Ångermanlands Mellersta dom-

saga........................

2

1

—

—

—

Hela domsagan................................ |

—

—

25,197

6

6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o SO.

45

Antal

valkretsar.

Folk-

Antal

landstings-

Valkretsar.

mängd

män.

Alternativa förslag m. in.

d. 31/l2

1905.

(Landstingsområden och domsagor,)

Nu-

va-

Enligt

för-

Nu-

va-

Enligt

för-

rande. slaget.

rande. slaget.

Ångermanlands Västra domsaga,

2

i

Ifrågasättas kan indelning i 2 |

Hela domsagan................................

—

—

23,795

6

5

valkretsar efter tingslagen: Re- !

sele tingslag, 8,231 inv., och j

Ramsele tingslag, 15,564 inv., i

Nätra och Nordingrå domsaga

2

i

—

—

—

med resp. 2 och 4 landstings-

Hela domsagan................................

—

—

24,974

6

5

män.

Själevads och Arnäs domsaga

2

2

_ _

Alternativt : kan Själevads och

Själevads, Mo o. Björna kommuner

—

—

11,918

3

3

Arnäs domsaga utgöra en enda

valkrets, med 27,050 inv. och

Domsagans återstående del . . .

—

15,132

4

4

6 landstingsman.

Städerna.

Härnösand........................................

1

1

8,932

4

3

Sundsvall........................................

1

1

16,060

7

6

Örnsköldsvik .*................................

1

1

2,997

2

1

Summa för Västernorrlands län

21

15

240,873

64

59

1

Däraf:

Landsbygden....................................

18

12

212,884

51

49

Städerna ............................................

3

3

27,989

13

10

Jämtlands län.

|

Jämtlands Ostra domsaga .

4

2

—

—

.

Ragunda tingslag............................

—

—

13,966

3

3

;

Refsunds, Brunflo och Näs tingslag

—

—

17,676

5

4

Jämtlands Norra, domsaga .

3

2

—

—

—

j

Rödöns och Lits tingslag ....

—

15,854

4

4

Hammerdals tingslag....................

—

—

14,188

3

3

Jämtlands Västra domsaga .

5

1

—

—

|

Hela domsagan................................

—

—

25,743

7

6

Härjedalens domsaga . .

3

2

—

—

Svegs tingslag................................

—

7,671

2

2

Hede och Bergs tingslag................

-

—

10,840

3

3

46

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

Valkretsar.

Antal

valkretsar.

Folk­

mängd

Antal

landstings-

män.

Alternativa förslag m. m.

(Landstingsområden och domsagor.)

Nu­

va­

rande.

Enligt

för­

slaget.

d. 3*/ia

1905.

Nu­

va­

rande.

Eldigt

för­

slaget.

Staden.

Östersund........................................

i

i

7,291

3

3

Summa för Jämtlands län

16

8

113,229

30

28

Däraf:

Landsbygden....................................

15

7

105,938

27

25

Staden .................................................

1

1

7,291

3

3

Västerbottens län.

Västerbottens Södra domsaga

3

3

—

—

_

Nordmalings o. Bjurholms tingslag

—

—

14,255

3

3

Umeå landskommun och Säfvars

kommun af Umeå tingslag . . .

_

20,613

5

j Återstående del af Umeå tingslag

(Vännäs kommun) samt Degerfors

! tingslag........................................

—

13,296

I8!

3

%

Västerbottens Västra domsaga

2

2

—

—

—

Lycksele lappmarks tingslag . . .

—

—

16,331

4

4

/•

Åsele lappmarks tingslag ....

—

—

16,454

4

4

Västerbottens Mellersta domsaga

4

1

—

—

—

Hela domsagan................................

—

22,912

6

5

Västerbottens Norra domsaga.

2

O

—

—

Skellefteå landskommun af Skel­

lefteå tingslag............................

-

_

21,145 1 I

5

Återstående del af Skellefteå tings­

lag (Byske och Jörns kommuner)

_

13,383

M

3

Norsjö och Malå tingslag ....

—

—

7,961

2

2

Städerna.

Umeå och Skellefteå....................

2

1

6,396

4

3

Umeå, 5,032 inv., och Skellefteå,

Summa för Västerbottens län

Däraf:

13

10

152,746

38

37

1,364 inv., skulle såsom sär­

skilda valkretsar erhålla resp.

2 och 1 landstingsman.

Landsbygden....................................

11

9

146,350

34

34

Städerna ............................................

2

1

6,396

4

3

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 30.

47

Antal

valkretsar.

Folk-

Antal

landstings­

man.

Valkretsar.

mängd

Alternativa förslag m. m.

d. >'/u

1905.

(Landstingsområden och domsagor.)

Nu- Enligt

Nu- Enligt]

va-

för-

va- i lör-

raude. »laget.

rande slaget.

Norrbottens 18n.

Piteå domsaga ....

4

3

_

_

_

Alternativt kan Piteå domsaga

19,201

fördelas i 2 kretsar:

Piteå

Piteå tingslag................................

—

—

4

4

och Älfsby tingslag, 24,536 inv.,

Älfsby och Arvidsjaurs lappmarks

3

samt Arvidsjaurs lappmarks

tingslag........................................

—

—

11,241

2,584

4

och Arjeplogs lappmarks tings­

lag, 8,490 inv., med resp. 5 och

Arjeplogs lappmarks tingslag . .

1

1

2 landstingsman.

Luleå domsaga ....

3

3

—

—

—

Neder-Luleå tingslag....................

—

—

12,696

3

3

Öfver-Luleå tingslag....................

—

—

14,529

3

3

Jockmocks lappmarks tingslag . .

—

—

5,220

2

2

Kalix domsaga ....

3

2

_

_

_

Alternativt kan Kalix domsaga

13,759

bilda blott 1 valkrets, med

j Råneå och Öfver-Kalix tingslag .

—

—

4

3

27,948 inv. och 6 landstingsman.

| Neder-Kalix tingslag....................

—

—

14,189

3

3

! Torneå domsaga (utom Haparanda

stad)........................

4

2

—

(Förenas hela Torneå domsaga till 1

valkrets, komma på densamma

| 19,834 inv. och 4 landstingsman.

i Neder-Torneå och Karl Gustafs

11,632

| samt Öfver-Torneå tingslag . .

—

—

4

3

Alternativt Gällivare domsaga

Korpilombolo och Paj ala tingslag

Gällivare domsaga . . .

—

8,202

2

2

2 kretsar:

Gällivare lapp­

marks och Juckasjärvi lapp­

marks tingslag, 22,742 inv., en

3

1

—

—

krets, och Enontekis lappmarks

| Hela domsagan.................................

—

—

23,966

6

5

tingslag, 1,224 inv., en krets,

med resp. 5 och 1 landstings­

man.

Städerna.

\ Luleå................ •...........................

1

1

8,908

4

3

! Piteå och Haparanda....................

2

1

4,093

3

2

Alternativt Piteå, 2,763 inv., och

Haparanda, 1,330 inv., hvar sin

valkrets med 1 landstingsman.

150,220

43

37

Summa för Norrbottens län

20

IB

|

Däraf:

17

11

137,219

36

32

i Städerna .............................................

3

2

13,001

7

5

48

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 30.

Valkretsar.

(Landstingsområden och domsagor.)

Antal

valkretsar.

Folk­

mängd

d. 31/iä

1905.

Antal

landstings­

man.

Alternativa förslag m. m.

Nu­

va­

rande.

Enligt

för*

slaget.

Nu­

va­

rande.

Enligt

för­

slaget.

Hela riket.

Samtliga landstingsområden . . .

420

284 4,669,838 1,268 1,179

Däraf:

Landsbygden....................................

332

222 4,054,039

977

938

Städerna ........................................

8»

62

615,294

291

241

Stockholm 1907. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner