2

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 april

1918.

N ärvarande:

Hans excellens herr statsministern

E ^dé N,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena

H ^ellner ,

Statsråden:

P ^etersson ,

S ^chotte ,

P ^etrén ,

N ^ilson ,

L ^öfgren ,

friherre P ^almstierna ,

R ^ydén ,

U ^ndén ,

T ^horsson .

Chefen för civildepartementet, statsrådet Schotte anförde vidare:

Jag anhåller härefter att för Kungl. Maj:t få framlägga frågan

om reglering av avlöningsförhållandena vid telegrafverket.

Såsom jag redan tidigare denna dag vid behandling av frågan

om lönereglering för personalen vid statens järnvägar haft tillfälle att

beröra, har 1915 års kommission för gemensamma avlöningsbestäm-

melser vid kommunikationsverken med flera verk i sitt den 20 mars

1918 avgivna betänkande även uppgjort förslag till reglering av löne­

förhållandena vid telegrafverket, som avsetts att tillämpas i avvaktan

på avgörandet av frågan om införandet av gemensamma avlönings-

bestämmelser för de av kommissionens arbete berörda verken.

3

Över kommissionens förslag har telegrafstyrelsen den 3 april 1918

avgivit utlåtande, varjämte svenska telegraftjänstemännens förening,

telegrafverkets ingenjörsförening, kvinnliga telegrafpersonalens förening,

telegrafverkets kvinnliga kontorspersonals förening, kvimdiga telefon­

tjänstemannaföreningen, telegraf- och telefonmannaförbundet samt linje-

mästarna i andra linjedistriktet inkommit med särskilda yttranden.

Telegrafstyrelsens förutnämnda utlåtande jämte en inom departe­

mentet upprättad sammanfattning av de i nyssnämnda personalsamman­

slutningars yttranden framställda yrkanden torde såsom bilagor få åt­

följa protokollet i detta ärende.

Innan jag ingår på kommissionens förslag, anhåller jag att få

Nuvarande

lämna följande redogörelse för de nuvarande avlöningsförhållandena vid

förhållanden.

telegrafverket och deras tillkomst.

Den senaste genomgående regleringen av löneförhållandena vid 19r°Jg^gne'

telegrafverket ägde rum år 1907, och den 11 oktober samma år fast­

ställde Kungl. Maj:t det avlöningsreglemente för tjänstemän vid tele­

grafverket, som med vissa däri sedermera vidtagna ändringar, vilka

emellertid icke berört reglementets huvudgrunder, ännu är gällande.

Vid nämnda reglering kommo en del nya principer i avlönings-

hänseende till tillämpning. Stationsföreståndarna avskildes sålunda så­

som en särskild grupp med ett frän de övriga befattningshavarnas

avvikande avlöningssystem. Därjämte fastställdes för ett flertal tjänste­

mannagrupper relativt låga begynnelseavlöningar med flera förhöjningar,

tätare — i tvåårsperioder — och mindre i början samt därefter glesare

— i treårsperioder — och större.

Yad först angick stationsföreståndarna, hade dessa liksom de av

dem ledda stationerna dittills varit indelade i fem klasser med samma

totalavlöning till alla föreståndare inom samma klass.

I enlighet med ett av särskilda kommitterade uppgjoi't förslag

ställdes däremot vid 1907 års reglering stationsföreståndarnas avlöning

i direkt relation till det ekonomiska resultat, som den av vederbörande

föreståndare förvaltade stationen lämnade, på sådant sätt, att stations-

föreståndare utöver ett fast avlöningsbelopp, som gavs karaktär av

lön i egentlig bemärkelse, tillerkändes provision å uppbörden vid

stationen efter vissa i avlöningsreglementet angivna grunder. Denna

uppbördsprovision skulle motsvara de tjänstgöringspenningar, som till-

komnio de icke provisionsberättigade befattningshavarna.

För telegrafverkets stationsföreståndare ansågs ett dylikt system

Kungl. Maj;ts nåd. preposition Nr 383.

1909 års riks

dag.

1912 års riks­

dag.

för avlöningens utgående vara det enda rättvisa, enär inom detta —

såsom inom intet annat verk — den uppbörd, som visade stationens

rörelse, vore till väsentlig del direkt beroende på, huru föreståndarens

förmåga och intresse visat sig hava kunnat tillgodose allmänhetens

krav och sålunda även göra rörelsen för staten inkomstbringande.

Till den icke provisionsberättigade personalen skulle enligt 1907

års reglering utgå fast avlöning fördelad i lön och tjänstgöringspen-

ningar med i avlöningsreglementet närmare angivna belopp.

Vissa kvinnliga och flertalet lägre manliga befattningshavare

erhöllo vid sidan av de fasta avlöningarna antingen fri bostad eller

hyresersättning, varjämte ett särskilt dyrortstillägg, till en början be­

nämnt »tilläggsarvode», skulle utgå till vissa kategorier av icke pro­

visionsberättigade tjänstemän.

Pensionerna till befattningshavare vid telegrafverket skulle utgå

efter fasta, i avlöningsreglementet angivna pensionsunderlag.

I fråga om den provisionsberättigade personalens avlöningsför­

måner har efter år 1907 icke någon ändring vidtagits. Däremot hava

beträffande vissa av de övriga befattningshavarna ändringar ägt rum.

Vid 1909 års riksdag undergick sålunda avlöningen till vakt­

mästare hos telegrafstyrelsen en reglering. Under det att nämnda be­

fattningshavare enligt 1907 års bestämmelser erhöllo eu begynnelse­

avlöning av 1,140 kronor med två avlöningsförhöjningar å 120 kronor,

varje gång efter tre år, tilldelades de från och med år 1910 ytterligare

en tredje avlöningsforhöjning å 120 kronor och en fjärde dylik för­

höjning å 150 kronor, att utgå efter respektive nio och tolv års tjänst­

göring. Därigenom kommo vaktmästarna hos telegrafstyrelsen i av-

löningshänseende att bliva likställda med vaktmästare hos general­

poststyrelsen.

Efter beredning av särskilda sakkunniga framlades vid 1912 års

riksdag förslag till en mera ingripande reglering av avlöningsför­

hållandena för ett flertal befattningshavare samt om inrättande av vissa

nya tjänstemannakategorier.

Inom telegrafstyrelsen gjordes sålunda en uppdelning av den grupp

befattningshavare, som benämndes byråtjänstemän, och som dittills inne­

fattat samtliga biträdande manliga tjänstemän inom styrelsen utan

assistenter.

För dessa tjänstemän, oberoende av kvalifikationer, hade Kungl.

Maj:t vid 1907 års riksdag föreslagit en gemensam löneskala med en

4

Kungl. Maj-M nåd. proposition Nr 383.

5

begynnelseavlöning av 3,400 kronor och en högsta avlöning av 7,000

kronor, vilken slutavlöning skulle kunna uppnås efter tjuguett år.

Sistnämnda års riksdag ansåg emellertid på angivna skäl denna anord­

ning mindre lämplig. För de tjänster inom telegrafstyrelsen, som med

avseende a arbetets art kunde anses motsvara första gradens tjänster

inom det vid samma riksdag nyreglerade statskontoret, begränsades

det högsta avlöningsbeloppet till 6,000 kronor, vilken avlöning, med

utgång från en begynnelseavlöning av 3,400 kronor, skulle ernås efter

femton år. Då emellertid fyra befattningar inom styrelsen, vilka enligt

det av Kungl. Maj:t framlagda förslaget skulle avlönas efter byråtjänste­

männens löneskala, nämligen sekreterar-, kamrerar-, byräingenjörs-

och förrådsintendentsbefattningarna, enligt riksdagens mening borde

högre avlönas än övriga byråtjänstemän, ställde riksdagen till telegraf­

styrelsens förfogande erforderliga medel för att i form av tilläggsarvoden

med 1,000 kronor för varje tilldelas de byråtjänstemän, som av sty­

relsen förordnades att uppehålla ifrågavarande fyra befattningar. Enligt

beslut vid 1910 års riksdag likställdes sedermera byråkontrollör med

ovannämnda fyra befattningar.

Då vissa olägenheter visat sig vara föranledda av förutnämnda

utav riksdagen vidtagna anordning, beslöt 1912 års riksdag, efter fram­

ställning av Kungl. Maj:t, att det till nyssnämnda byråtjänstemän ut­

gående särskilda arvodet skulle tilläggas dessa tjänstemäns egentliga

avlöning, samt att därjämte en reglering av deras avlöningar skulle

verkställas på sådant sätt, att desamma kunde inrangeras i den för

veikets alla icke provisionsberättigade tjänstemän gällande avlönings-

skalan. Degynnelseavlöuingen bestämdes därvid till 4,600 kronor o^ch

slutavlöningen, efter tolv år, till 7,000 kronor. Samtidigt beslöt riks­

dagen, att den aktuariebefattning, som fanns inrättad inom styrelsen,

skulle förändras till befattning såsom sekreterare och aktuarie samt

i förevarande avseende likställas med nyssnämnda fem byråtjänstemän.

Vidare beviljades de kvinnliga kontorsskrivarna hos styrelsen,

vilkas avlöning utgjorde lägst 1,260 kronor och högst, efter tolv år’

1,800 kronor, ännu en avlöningsförhöjning med 150 kronor, varigenom

deras slutavlöning alltså kom att uppgå till 1,950 kronor. Därjämte

vidtogs viss ändring i fråga om perioderna för intjänande av avlönings­

förhöjning.

Samtidigt och genom inskjutande av nyssnämnda arvodesbelopp

ä 1,950 kronor, vilket därförut icke förekommit i verkets löneskala,

vidtogs en reglering av perioderna för avlöningsfcrhöjningarnas utgå­

ende för den kvinnliga föreståndaren för katalogexpeditionen.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

6

Slutligen uppfördes en ordinarie befattning såsom föreståndare

för telegrafverkets provningsanstalt på telegrafstyrelsens stat under

benämningen professor.

.

Vad därefter angår linjepersonalen är först att märka, att linje-

direktörs och liujeingenjörs avlöningar undergingo förhöjning. Nämnda

tjänstemäns år 1907 bestämda avlöningar utgjorde: för linjedirektör

lägst 4,600 kronor och högst, efter femton år, 7,000 kronor samt för

linjeingenjör lägst B.000 kronor och högst, efter aderton år, 5,500

kronon Sedan förslag om avlöningsförbättring för ifrågavarande grupper

av tjänstemän redan under år 1908 framkommit utan att vinna bifall,

gjorde telegrafstyrelsen under år 1911 framställning i ämnet. Under

framhållande av det oavvisliga behovet av en avlöningsförbattring

föreslog telegrafstyrelsen därvid följande avlöningsbelopp, nämligen för

linjedirektör lägst 6,000 och högst, efter tolv år, 8,000 kronor samt

för linjeingenjör lägst 4,600 kronor och högst, efter likaledes tolv år,

6,500 kronor. Styrelsen påvisade, att de sålunda föreslagna avlönings-

beloppen för linjedirektör såväl i begynnelse- som slutavlömng väsent­

ligt understege de avlöningsförmåner, inberäknat ersättning för bostad

och bränsle, som enligt år 1907 bestämda och då ännu gällande av­

löningar tillkomme ban- och maskindirektörer vid statens järnvägar,

ävensom att en motsvarande jämförelse mellan avlöningsförmånerna för

å ena sidan linjeingenjör vid telegrafverket och å andra sidan ban-

ingenjör av 2:a klass och telegrafingenjör vid statens järnvägar utvisade

en avsevärd skillnad i begynnelseavlöning till förmån för nämnda be­

fattningshavare vid statens järnvägar, under det att slutavlöningarna

i det närmaste sammanfölle. Styrelsen framhöll med anledning därav,

att de föreslagna avlöningarna för telegrafverkets ingenjörspersonal

icke kunde anses för höga samt att det vore oeftergivligt, att berörda

avlöningar bleve fastställda. Styrelsens förslag framlades av Kungl.

Maj:t oförändrat för 1912 års riksdag och blev även av riksdagen godkänt.

Med hänsyn till förhållandena på den allmänna arbetsmarknaden

verkställdes vidare en reglering av avlöningarna för linjemästare av

2:a lönegraden samt linjeförman och reparatör.

Därjämte inrättades två nya ordinarie tjänstemannakategorier,

nämligen förrådsbokhållare och reparatör av l:a lönegraden. Sistnämnda

grupp av befattningshavare tillkom genom utbrytning ur den dittills-

varande reparatörsgruppen av sådana reparatörer, av vilka krävdes

större yrkesskicklighet och specialkunskaper.

Även den biträdande stationspersonalens avlöningar blevo föremål

för reglering.

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 383.

7

För kontrollör av såväl l:a som 2:a lönegraden hade dittills be­

gynnelseavlöningen varit bestämd till 3,000 kronor. På grund av en

år 1907 meddelad övergångsföreskrift hade emellertid dessa kontrollörer

tilldelats högre ingångsavlöningar, vadan berörda begynnelseavlöning

icke kommit till användning. År 1912 höjdes begynnelseavlöningen

för de båda graderna av kontrollörer till resp. 3,800 och 3,400 kronor.

I ill grund för den vid 1907 års reglering bestämda avlöningen

för assistent låg ett antagande, att assistent skulle kunna vinna ordi­

narie anställning vid tidigare ålder än motsvarande befattningshavare

vid andra verk. Enär den sedermera vunna erfarenheten visat, att be­

rörda antagande icke var hållbart, fastställdes år 1912 för assistent

samma begynnelse- och slutavlöningar som för manlig postexpeditör.

Vidare erhöllo telegrafist, vaktföreståndare och interurbantele-

fonist viss avlöningsförbättring efter jämförelse, där sådan kunde ske,

med befattningar vid andra verk. Jämväl för stationsförmän och stations-

biträden blevo avlöningarna reglerade.

Verkstudspersonalens avlöningar blevo vid 1912 års riksdag, i sam­

band med en omorganisation av verkstaden, i väsentlig mån förändrade.

Befattningen såsom verkstadsdirektör, vilken dittills haft karaktär av

ordinarie tjänst, förändrades till en arvodesbefattning med ett årligt

arvode av 12,000 kronor. Verkstadsingenjör, vilken i avlöningshänse-

ende varit likställd med linjeingenjör, fick sin avlöning reglerad på

samma sätt som, enligt vad förut nämnts, skedde för sistnämnda kate­

gori av ingenjörer. Den dittillsvarande befattningen såsom verkstads­

kassör och bokhållare indrogs, och i dess ställe inrättades, jämte en

tjänst såsom kassör av l:a lönegraden med samma avlöning som lika-

nämnda tjänster vid linjedistrikten, en kontorschefsbefattning. Där­

jämte reglerades avlöningarna för materialförvaltare och verkmästare

huvudsakligen med ledning av avlöningar till motsvarande befattnings­

havare vid enskilda verkstäder.

Slutligen torde böra framhållas, att 1912 års riksdag medgav rätt

till dyrortstillägg för vissa befattningshavare, vilka dittills icke åtnjutit

dylik förmån, nämligen för kontrollör, kvinnlig kassör och bokhållare,

linjemästare av l:a lönegraden, stationsförman och stationsbiträde, lik­

som även för den nyinrättade kategorin förrådsbokhållare.

Efter år 1912 har ingen annan förändring ägt rum i fråga om de

nämnda år fastställda avlöningarna för då förekommande slag av tjänster

vid telegrafverket, än att befattningen såsom föreståndare för telegraf­

verkets undervisningsanstalt vid 1916 års riksdag uppflyttades från den

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

Organisa­

tion sföränd-

ringar efter

Sr 19i2,

Allmänna

synpunkter.

lägre till den högre graden av byråtjänstemän inom telegrafstyrelsen.

Vid sistnämnda riksdag fattades emellertid tillika beslut om inrättande

av tre nya ordinarie tjänstemannakategorier nämligen dels radiokom­

missarier och radiotelegrafister för de nya radiotelegrafstationerna och

dels en befattning såsom inköpschef vid telegrafverkets verkstad. Radio-

kommissarierna, vilka icke blevo berättigade till uppbördsprovision,

likställdes i avlöningshänseende med kontrollör av l:a lönegraden.

För radiotelegrafisterna, vilkas rekrytering antogs komma att ske från

stationsbiträdes- och stationsförmansgrupperna, ansågs avlöningen böra

bestämmas så mycket högre än för stationsförmän, att man skulle kunna

förvänta, att för radiotelegraftjänst lämpade personer inom verket skulle

finna med sin fördel förenligt att ägna sig åt sådan tjänst.

Slutligen torde böra omnämnas, att telegrafstyrelsen i skrivelse

till 1915 års avlöningskommission den 22 februari 1918 meddelade,

att styrelsen ämnade till Kungl. Maj:t ingiva förslag dels beträffande

uppförande å ordinarie stat av nya befattningar såsom ingenjörsassistent

och ritare, dels ock angående omläggning och höjning av det arvode,

som utgår till tjänsteman, vilken förordnats till telegrafinspektör.

Då jag nu går att framlägga förslag till löneförbättring för tjänste­

män vid telegrafverket och vad därmed äger samband, tillåter jag mig

först att beträffande de allmänna synpunkter, som därvid varit för mig

bestämmande, hänvisa till vad jag i sådant hänseende förut denna dag

anfört vid behandlingen av motsvarande fråga rörande statens järnvägar.

Telegrafstyrelsen har i sitt utlåtande, utan att måhända tillräckligt

hava beaktat den provisoriska karaktär, som förslaget av 1915 års

kommission innebär, framställt yrkanden, bland annat, på andra och

väsentligt högre avlöningar i allmänhet än de av kommissionen ifråga­

satta. Då det ej varit möjligt att utan frågans undanskjutande till

en kommande riksdag föreslå i någon mån genomgripande förändringar

i de förslag, som av kommissionen framlagts, har jag ej i nu före­

varande sammanhang kunnat upptaga frågan om behovet i och för sig

av de av telegrafstyrelsen föreslagna avlöningsbeloppen till en ingående

prövning, utan måste därmed anstå till den mera definitiva prövning

av vissa avlöningsspörsmål vid de affärsdrivande tekniska verken, som

jag har för avsikt att så snart som möjligt upptaga till'vidare utredning.

Vid nu angivna förhållanden har jag vid den följande behand­

lingen av telegrafverkets lönefråga endast undantagsvis redogjort för de

av telegrafstyrelsen föreslagna avlöningsbeloppen, utan torde härutinnan

få hänvisas till styrelsens bifogade yttrande. En del ändrings- och tilläggs-

8

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

9

förslag, som från styrelsens sida framkommit och som i några punkter

jämväl synas ägnade att undanröja vissa med kommissionens förslag

förbundna ojämnheter, får jag emellertid tillfälle att i det följande

närmare beröra.

Vid behandlingen av de speciella löneförhållandena vid telegraf­

verket följer jag i de av kommissionen upptagna frågorna den ordning,

som kommissionen använt i sitt betänkande. Därefter ämnar jag för

Kungl. Maj:t framlägga några frågor, vilka icke av kommissionen be­

rörts, men som dock, utan att utgöra några egentliga avsteg från

huvudgrunderna för nu ifrågavarande lönereglering, torde kunna lösas

i detta sammanhang.

Det förslag till avlöningsförbättring för telegrafpersonalen, som

kommissionen framlagt, omfattar dels en förändring av grunderna för

hyresbidrags utgående, dels utsträckning av rätten till dyrortstillägg

och dels reglering av själva avlöningsbeloppen jämte viss omläggning

av grunderna för uppbördsprovisions utgående. I samband därmed

har kommissionen slutligen föreslagit en höjning i de fasta pensions-

underlagen för den ordinarie telegrafpersonalen.

Enligt nu gällande, i § 16 av avlöningsreglementet införda bestäm­

melser äger kommissarie av-5:e, 6:e och 7:e lönegraderna åtnjuta fri

bostad uti telegrafverkets egna eller för ändamålet förhyrda lägenheter

jämte fri uppvärmning och belysning eller ock hyresbidrag med högst

300 kronor för år. Det ankommer på telegrafstyrelsen att i varje

'särskilt fall bestämma, huruvida bostadsförmån eller hyresbidrag skall

utgå, ävensom beloppet av berörda bidrag. Till verkmästare, linje­

mästare, linjeförman, radiotelegrafist, stationsförman, reparatör och

stationsbiträde utgår hyresbidrag enligt av telegrafstyrelsen fastställda

grunder, med minst femton, högst trettio procent av avlöningen.

Förmånen av fri bostad eller hyresbidrag anses tillhöra lönen.

De av telegrafstyrelsen år 1907 bestämda grunderna för hyresbidra­

gens beräknande undergingo år 1912 en förändring, varigenom själva

bidragsbeloppen inom den i avlöningsreglementet angivna ramen höjdes.

Sedermera har under år 1917 en ytterligare höjning ägt rum.

I enlighet med de av telegrafstyrelsen senast fastställda grunderna

för hyresbidrag beräknas dylikt bidrag till därtill berättigad personal

alltid efter trettio procent av avlöningen, dock med vissa maximibe­

lopp för olika befattningsgrupper och stationeringsorter. Telegraför­

terna hava med hänsyn härtill blivit indelade i sju grupper, av vilka

den första innefattar de dyraste och den sjunde de billigaste orterna.

Bihang till riksdagens protokoll 1918. 1 samt. 343 licift. (Nr 383.)

2

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 883.

Inneborden

av kommissio­

nens förslag.

Hyresbidrag.

Nuvarande

bestämmel­

ser.

10

Kommis­

sionen.

Maximibeloppen enligt de år 1917 utfärdade bestämmelserna framgå

av följande tabell:

Kungl. Maj:ts nåd. -proposition Nr 383.

Ortsgrupp

Linjemästar**

av 1 :a löne­

graden

Linjeförman

av l:a löne­

graden och

stationsför-

man

Reparatör

och stations-

biträde

Grupp I (dyraste ort) ..............

800

540

450

» It .........................................

750

540

400

» in .........................................

700

525

385

» IV .........................................

600

495

330

»

V .........................................

—

470

305

» VI .........................................

—

440

275

|

» Vll (billigaste ort)................

—

415

250

Till reparatör av l:a lönegraden å orter tillhörande grupperna

VI och VII utgår emellertid hyresbidraget med 300 kronor.

Det torde här böra anmärkas,- att för närvarande icke några

linjemästare av l:a lönegraden finnas placerade på orter tillhörande

grupperna V—VII.

Verkmästare åtnjuter ett fast hyresbidrag med 600 kronor.

För alla linjemästare av 2:a lönegraden och linjeförmän av 2:a

lönegraden utgöra hyresbidragens maximibelopp 600 respektive 450

kronor. Dessa befattningshavare hava nämligen för närvarande icke

fast stationeringsort.

Radiotelegrafist åtnjuter hyresbidrag efter samma grunder som

linjeförman av l:a lönegraden.

Kommissionen har i fråga om hyresbidragen anfört följande:

»Enligt kommissionens förmenande böra förutom tjänstemän, vilka

enligt nuvarande bestämmelser äro berättigade till hyresbidrag, jäm­

väl vaktmästare hos telegrafstyrelsen av skäl, som kommissionen i det

följande får tillfälle att närmare angiva, komma i åtnjutande av dylik

förmån.

I detta sammanhang torde böra nämnas, att telegrafstyrelsen för

kommissionen anmält sin avsikt att hos Kungl. Magt göra framställning

om sammanslagning dels av de båda linjemästargraderna och dels av

de två linjeförmansgrupperna. Genom en dylik sammanslagning skulle

samtliga befattningshavare inom å ena sidan linjemästar- och å andra

sidan linjeförmansgruppen komma att i fråga om hyresbidrag bliva

underkastade inom respektive grupper enhetliga bestämmelser. Någon

ändring i avlöningsreglementet är emellertid på grund härav icke

erforderlig.

12

grund för nu förevarande lönereglering och under jämförande av de

sammanlagda avlöningsbelopp, som skulle komma att utgå för likställda

befattningshavare i telegrafverket och inom andra verk. Kommissionen

förutsätter därför, att i berörda grunder bestämmelser meddelas om

maximibelopp i enlighet med förslaget samt att dessa maximibelopp

bliva beståndande tills en allmän reglering av avlöningarna vid tele­

grafverket ånyo äger rum.»

Yttranden.

Vissa personalsammanslutningar hava i sina över kommissionens

förslag avgivna yttranden ifrågasatt helt nya huvudgrunder för hyres­

bidragens beräknande. I övrigt hava inga andra erinringar framställts

emot kommissionens förslag än att högsta hyresbidraget till kvinnliga

stationsföreståndare borde bestämmas till ännu högre belopp än kom­

missionen föreslagit. Telegrafstyrelsen har sålunda, med hänsyn därtill

att kvinnlig stationsföreståndare numera äger i likhet med linjeförman

åtnjuta fri bostad om två rum och kök jämte fri uppvärmning och be­

lysning, påyrkat, att sådan kvinnlig stationsföreståndare, som icke kan

erhålla denna förmån in natura, skall i stället tilldelas hyresbidrag till

samma belopp som linjeförman eller högst 600 kronor, och kvinnliga

telegrafpersonalens förening har föreslagit, att maximibeloppet borde be­

stämmas till 800 kronor.

Departe-

För egen del kan jag med hänsyn till de av mig förut omnämnda

^mentschefeo. huvudgrundsatserna för genomförande av nu ifrågavarande lönereglering

icke förorda, att några helt nya huvudgrunder för hyresbidragens be­

stämmande för närvarande komma till tillämpning.

Vad maximibeloppet för hyresbidrag till vissa kvinnliga befatt­

ningshavare angår, synes mig det av telegrafstyrelsen anförda skälet

för en höjning hava visst fog för sig, och jag tillåter mig därför före­

slå, att maximibeloppet bestämmes till 600 kronor eller samma belopp,

som av kommissionen föreslagits såsom maximibelopp för hyresbidrag

till linjeförman å i hyresavseende dyraste ort. Då emellertid telegraf­

styrelsens av mig upptagna förslag grundar sig på det förhållandet,

att kvinnlig kommissarie äger erhålla fri bostad av samma storlek som

linjeförman, synes det mig dock böra förutsättas, att nämnda kvinnliga

tjänstemän i de fall, då fri bostad ej kan erhållas, icke tilldelas hyres­

bidrag till högre belopp än de maximibelopp, som fastställts för linje­

förman, placerad å ort, vilken i hyresavseende är av samma dyrhet

som den ort, där vederbörande föreståndare är stationerad.

Kungl. M«j:ts nåd. 'proposition Nr 383.

14

nuvarande bestämmelser inskränkt till allenast vissa grupper av tjänste­

män. Såsom kommissionen redan i den allmänna delen av detta be­

tänkande framhållit, bör emellertid enligt kommissionens uppfattning

rätten till dylika tillägg tillkomma samtliga de befattningshavare vid

nu förevarande verk, vilka äro placerade å dyrorter, med undantag av

stationsföreståndarna. Det skulle kunna ifrågasättas, att rätten till

dyrortstillägg skulle utsträckas även till sistnämnda grupper av be­

fattningshavare, inen kommissionen har ansett sig icke kunna avgiva

förslag härutinnan, så länge de nuvarande avlöningsformerna för dessa

befattningshavare med de förmåner, som rätten till uppbördsprovision

innebär, äga bestånd.

Generaldirektör och verkstadschef böra givetvis icke åtnjuta dyr­

ortstillägg.

Den nuvarande begränsningen av dyrortstilläggens belopp torde

fortfarande kunna bibehållas.

Fastställandet av de närmare grunderna för dyrortstilläggets ut­

gående bör, i likhet med förhållandet vid de övriga kommunikations-

verken och av samma skäl som förut anförts beträffande hyresbidragen,

ankomma på Kungl. Maj:t.»

Yttranden.

^I sitt över kommissionens förslag avgivna utlåtande har telegraf­

styrelsen ifrågasatt sådan förändring i berörda förslag, att rätten till

dyrortstillägg skulle begränsas allenast på sådant sätt, att för manlig

tjänsteman, vilkens avlöning överstiger 6,000 kronor, dyrortstillägg

icke skulle utgå å högre belopp än 6,000 kronor samt för kvinnlig

befattningshavare, vilkens avlöning överstiger 8,000 kronor, ej å högre

belopp än 3,000 kronor Liknande yrkanden hava framkommit från

telegrafverkets ingenjörsförening, svenska telegraftjänstemännens för­

ening samt kvinnliga telegraftjänstemännens förening. De två sist­

nämnda sammanslutningarna hava därjämte föreslagit, att rätt till

dyrortstillägg i förekommande fall jämväl skulle tillkomma stationsföre­

ståndarna. Slutligen hava telegraf- och telefonmannaförbundet samt

linjemästare i andra linjedistriktet föreslagit en omläggning av huvud­

grunderna för dyrortstilläggets utgående.

Deporte-

Sistnämnda förslag kan jag av samma skäl, som jag nyss

^mentschefen. omnänmcie beträffande framställt förslag om helt nya huvudgrun­

der för hyresbidragens bestämmande, icke biträda. Vidkommande

frågan om utsträckning av rätten till dyrortstillägg jämväl till sta-

Kiwgl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

Departe­

mentschefen.

mellan de nuvarande arvodesbeloppen 1,260 och 1,880 kronor. För

att göra själva avlöningskurvan mjukare har kommissionen vidare ansett,

att ovanför avlöningsbeloppet 2,100 kronor vissa förändringar i av-

löningsskalan böra äga rum. I nuvarande avlöningsskalan följa ovanför

beloppet 2,100 kronor följande belopp: 2,400, 2,700, 8,000, 3,400, 3,800,

4,200, 4,600, 5,000 och 5,500 kronor. Enligt kommissionens mening

bör emellertid skalan i berörda del erhålla följande utseende: 2,100,

2,250

2,500, 2,750, 3,000, 3,300, 3,600, 3,900, 4,300, 4,700, 5,100

och 5,500 kronor.»

För egen del anser jag mig ytterligare böra understryka, att den

nu ifrågavarande provisoriska regleringen endast avser att på det be­

stående avlöningssystemets grund vidtaga en förhöjning av avlönings-

beloppen. Med de utgångspunkter, som därvid varit bestämmande,

hava därför rubbningar i de olika tjänstekategoriernas inbördes ställ­

ning och förhållande till jämförliga befattningsgrupper i andra verk måst

i möjligast största mån undvikas.

Av telegrafstyrelsen har ifrågasatts, att i den av kommissionen

föreslagna avlöningsskalan för den icke provisionsberättigade personalen

avlöningsbeloppen 1,950 och 2,100 kronor skulle utbytas mot allenast

ett belopp av 2,000 kroncr. Denna förändring har jag emellertid under

förhandenvarande förhållanden icke kunnat förorda.

Däremot har jag, av skäl som jag i det följande får tillfälle att

närmare angiva, ansett skalan mellan avlöningsbeloppen 2,500 kronor

och 3,900 kronor böra undergå en förändring, varigenom avlönings-

intervallernas antal skulle minskas med en. Kommissionens förslag till

avlöningsskala innefattar i sistberörda läge beloppen 2,750, 3,000, 3,300

och 3,6<)0 kronor. Enligt min mening böra nämnda belopp utbytas

mot beloppen 2.800, 3,100 och 3,500 kronor.

I den följande framställningen av sitt förslag om reglering av

själva avlöningsbeloppen har kommissionen först redogjort för stations-

och linjepersonalens avlöningar samt därefter övergått till verkstads-

personalen och befattningshavarna vid telegrafstyrelsen. Inom först­

nämnda avdelning har kommissionen ansett sig först böra upptaga

till behandling de manliga icke provisionsberättigade tjänstemannakate­

gorierna vid stationerna samt manliga befattningshavare vid lioje-

distrikten, därvid början gjorts med de tjänstemän, vilka äro berätti­

gade till hyresbidrag, samt därefter de kvinnliga icke provisionsberätti­

gade befattningshavarna inom nämnda delar av telegrafverket och

slutligen den provisionsberättigade personalen. Inom varje behandlad

16

Kungl. Maj:t,s nåd. proposition Nr 383.

17

grupp av tjänstemän har kommissionen utgått från de befattnings­

havare, som stå lägst i avlöningshänseende.

I det följande använder jag samma ordningsföljd för frågornas

behandling.

Kung!,. Maj:ts nåd. proposition Sr 383.

Stationerna och linjedistrikten.

Beträffande de hyresbidragsberättigade manliga tjänstemän, vilka

icke äga rätt till uppbördsprovision, anför kommissionen:

»Vad då den lägst avlönade manliga tjänstemannakategorin inom

stations- och lirijepersonalen, stationshitråden, angår, har, såsom redan i

den allmänna delen av detta betänkande angivits, kommissionen vid

regleringen av avlöningsförhållandena för personalen vid telegrafverket

liksom vid, bland annat, statens järnvägar och postverket utgått ifrån,

att de obefordrade manliga tjänstemannagrupperna inom de olika verken

såvitt möjligt böra i avlöningshänseende likställas.

För stationsbiträdena vid telegrafverket utgör för närvarande den

fasta begynnelseavlöningen 900 kronor med avlöningsförhöjningar efter

resp. två, fyra, sex, nio och tolv år till 960, 1,020, 1,140, 1,260 och

1,380 kronor. Dessutom åtnjuta dessa befattningshavare, förutom hyres­

bidrag, i förekommande fall dyrortstillägg.

Det torde här böra erinras, att telegraforterna i hyresbidrags- och

dyrortsavseende äro indelade i flera grupper, nämligen med hänsyn till

hyresbidrag i sju och i fråga om dyrortstillägg i tre grupper, vilka

gruppindelningar kunna sinsemellan kombineras på olika sätt. Till

billigaste ort äro sålunda att hänföra sådana orter, varest dyrortstillägg

icke utgår och beträffande vilka lägsta maximum för hyresbidrag är

fastställt, samt till dyraste ort sådana orter, där dyrortstillägg utgår

med femton procent av den fasta avlöningen och i fråga om vilka de

högsta maximibeloppen för hyresbidrag gälla.

För stationsbiträden utgör den sammanlagda avlöningen för när­

varande å billigaste ort i begynnelseavlöning 1,150 kronor och i slut­

avlöning 1,630 kronor samt å dyraste ort i begynnelseavlöning 1,305

kronor och i slutavlöning 2,001 kronor.

I anslutning till vad kommissionen nyss anfört angående likställig­

heten mellan de obefordrade personalgrupperna vid de olika verken

har kommissionen ansett, att stationsbiträdena hädanefter i avlönings­

hänseende böra likställas med personal tillhörande stationskarlsgruppen

vid statens järnvägar, och bör för detta ändamål stationsbiträdes be­

gynnelseavlöning sättas till 1,260 kronor med förhöjningar till 1,320.

Bikung till

riksdagens

protokoll 1918. 1

samt.

343 käft. i Nr 383.)

3

1. Hyye

s*

bidragsberät-

tiyademanliga

tjänstemän.

Kommis­

sionen,

Stations-

biträde.

Reparatör.

18

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

1,380, 1,500 och 1,650 kronor. Avlöningsförhöjningarnas antal skulle

sålunda från nuvarande fem, av vilka den sista erhälles efter tolv år,

inskränkas till allenast fyra. Därigenom att samtliga perioderna för

erhållande av avlöningsförhöjning bestämmas till tre år, kommer emeller­

tid slutavlöningen fortfarande att uppnås efter tolv år. Den samman­

lagda avlöningen för stationsbiträden skulle, med tillämpning av de

utav kommissionen föreslagna förändrade grunderna för hyresbidragens

utgående, komma att uppgå till följande belopp:

Begynnelse- Slutavlö-

avlöning

ning

kr.

kr.

billigaste ort ................................... 1,560

1,950

dyraste ort ................................... 1,827

2,392.50

Till jämförelse må nämnas, att den sammanlagda avlöningen för

stationskarlsgruppen vid statens järnvägar enligt kommissionens för­

slag skulle bliva:

Begynnelse- Slutavlö-

avlöning

ning

kr.

kr.

billigaste ort .................................. 1,530

1,980

dyraste ort ................................... 1,885

2,410

De anförda beloppen utvisa alltså avvikelser, som med hänsyn till

de skilda avlöningsbestämmelserna vid telegrafverket och statens järn­

vägar måste betraktas såsom oväsentliga.

Närmast över stationsbiträden i avlöningshänseende stå av den

manliga linje- och stationspersonalen de båda reparatö>rsgrupperna.

Reparatör av 2:a lönegraden åtnjuter för närvarande en fast begynnelse­

avlöning av 960 kronor med förhöjningar till 1,020, 1,140, 1,260. 1,380

och 1,500 kronor och reparatör av l:a lönegraden en fast begynnelse­

avlöning av 1,020 kronor med förhöjningar till 1,140, 1,260, 1,380,

1,500 och 1,650 kronor. För båda grupperna inträda avlöningsförhöj-

ningarna efter resp. två, fyra, sex, nio och tolv år.

För dessa tjänstemän har kommissionen ansett uppflyttning böra

ske på sådant sätt, att begynnelseavlöningarna bestämmas för reparatör

av 2:a lönegraden till 1,320 kronor och för reparatör av l:a lönegraden

till 1,380 kronor. Samtidigt med att kommissionen förändrat perioderna

för avlöningsförhöjning på sådant sätt, att dylik förhöjning varje gång

inträder efter tre år, har kommissionen minskat dessa förhöjningars

antal, så att slutavlöningen fortfarande uppnås efter tolv år.

19

De fasta avlöningsbeloppen skulle enligt kommissionens för­

slag bliva:

för reparatör av 2:a lönegraden 1,320, 1,380, 1,500, 1,650 och

1,800 kronor samt

för reparatör av l:a lönegraden 1,380, 1,500, 1,650, 1,800 och

1,950 kronor.

Härtill skulle komma hyresbidrag samt, i förekommande fall,

dyrortstillägg.

Stntionsförman åtnjuter för närvarande en fast begynnelseavlöning

av 1,020 kronor med förhöjningar, varje gång efter tre år, till 1,140,

1,260, 1,380 och 1,500 kronor, vilken slutavlöning sålunda kan uppnås

efter tolv års tjänstgöring.

Med hänsyn till önskemålet att bibehålla nuvarande proportionen

mellan avlöningarna till å ena sidan stationsförman och å andra sidan

stationsbiträde har kommissionen ansett avlöningarna för stationsför­

man böra utgå med följande belopp, nämligen: 1,320, 1,380, 1,500, 1,650

och 1,800 kronor, vartill skulle komma hyresbidrag och dyrortstillägg.

Befattningarna linje för man och linjemästnre äro för närvarande

var för sig fördelade i två lönegrader. Till den l:a lönegraden höra

sådana befattningshavare, som hava fast stationeringsort, och till 2:a

lönegraden sådana, som på grund av arbetets beskaffenhet hittills icke

ansetts böra tilldelas fast stationeringsort. För dylika tjänstemän av 2:a

lönegraden utgå de fasta avlöningarna med lägre belopp än för mot­

svarande befattningshavare av l:a lönegraden, men de förra erhålla

i stället, vid sidan av den fasta avlöningen, särskilda dagtraktamenten

under varje dag av året.

Såsom redan blivit omnämnt vid behandlingen av frågan om för­

ändrade grunder för hyresbidragens beräknande, har emellertid telegraf­

styrelsen meddelat sin avsikt att hos Kung!. Maj:t föreslå, att samtliga

linjeförmän och linjemästare skulle erhålla fast placeringsort i likhet

med vad numera bestämts i fråga om arbetare vid linjedistrikten.

Genom en dylik anordning skulle de nuvarande befattningarna linje­

förman av 2:a lönegraden och linjemästare av 2:a lönegraden komma

att försvinna, och deras innehavare likställas med motsvarande tjänste­

män i l:a lönegraden.

För närvarande utgöra de fasta avlöningsbeloppen:

för linjeförman av l:a lönegraden 1,140, 1,260, 1,380, 1,500,

1,650 och 1,800 kronor samt

för linjemästare av la lönegraden 1,500, 1,650, 1,800, 1,950,

2,100, 2,400 och 2,700 kronor.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

Stations­

förman.

linjeförman

och linje­

mästare.

20

De tre första avlöningsförhöjningarna inträda efter tvåårsperioder

ocli de övriga efter treårsperioder, så att slutavlöningarna uppnås av

linjeförman efter tolv och av linjemästare efter femton år.

För dessa tjänstemannakategorier har kommissionen tänkt sig en

uppflyttning av begynnelseavlöningen till 1,650 kronor för linjeförman

och till 1.950 kronor för linjemästare samt, i samband med en om­

läggning av perioderna för ålderstillägg till enbart treårsperioder, för­

ändring av löneskalan, så att slutavlöningen skulle uppnås efter samma

antal år som för närvarande. Avlöningsförbättringen skulle sålunda

komma att bliva proportionsvis något lägre för linjemästare än för

linjeförman. Kommissionen har emellertid icke ansett sig kunna före­

slå högre avlöning för linjemästare vid det förhållande, att dessa

tjänstemän dels år 1912 erhöllo rätt till dyrortstillägg och dels från

och med år 1917 erhållit ytterligare avlöningsförbättring genom en

väsentlig höjning av det till dem utgående hyresbidraget.

Avlöningsbeloppen skulle alltså enligt kommissionens mening

böra bestämmas:

för linjeförman till 1,650, 1,800, 1,950, 2,100 och 2,250 kronor samt

för linjemästare till 1,950, 2,100, 2,250, 2,500. 2,750 och 3,000 kronor.

För den händelse de nuvarande linjemästarna av 2:a lönegraden

och linjeförmännen av 2:a lönegraden erhålla fast stationeringsort samt

å avlöningsskalan uppflyttas till likhet med motsvarande befattnings­

havare av l:a lönegraden, lära självfallet dagtraktamenten till ifråga­

varande tjänstemän komma att utgå allenast under verkliga tjänsteresor.

Därest emellertid de av telegrafstyrelsen ifrågasatta sammanslag­

ningarna inom linjeförmans- och linjemästargrupperna skulle anses icke

böra komma till stånd, böra de av kommissionen nyss omnämnda av­

löningsbeloppen utgå till de linjeförmän och linjemästare, som tillhöra

l:a lönegraden.

De befattningshavare inom linjeförmans- och linjemästargrupperna,

vilka för närvarande hänföras till 2:a lönegraden, åtnjuta enligt nu

gällande bestämmelser fasta avlöningar till följande belopp med för­

höjningar efter samma tidsperioder som motsvarande befattningshavare

av l:a lönegraden, nämligen:

linjeförman av 2:a lönegraden 1,020, 1,140, 1,260, 1,380, 1,500

och 1,650 kronor samt

linjemästare av 2:a lönegraden 1,380. 1,500, 1,650, 1,800, 1,950,

2,100 och 2,400 kronor.

Under nyss angivna förutsättning, att sammanslagning icke äger

rum, böra enligt kommissionens mening avlöningsbeloppen bestämmas:

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Sr 383.

22

har jag däri sett en särskild anledning att icke nu förorda telegraf­

styrelsens förslag i denna del.

Beträffande det av telegrafstyrelsen likaledes framförda förslaget

att sammanföra alla linjeförmän och alla liujemästare till en avlöningsgrad

inom vardera kategorin har jag, såsom redan tidigare omnämnts,

intet att däremot invända, enär de skäl, som anförts för en dylik

åtgärd, synas mig visa lämpligheten av åtgärdens vidtagande.

Såvitt angär ifrågavarande befattningshavare har jag icke i all­

mänhet ansett mig kunna föreslå någon förändring. Telegrafstyrelsen

har emellertid för mig framhållit angelägenheten av att avlöningen till

reparatör av l:a lönegraden bestämdes högre i förhållande till reparatör

av 2:a lönegraden än vad enligt kommissionens förslag är fallet. Då

sistnämnda slags befattningshavare hade tillfälle att genom traktamente

av nattlogiersättniug vid tjänsteresor öka sina inkomster, förelåge eljest

fara, att dugliga reparatörer föredroge att stanna i 2:a lönegraden

framför att söka befattning som reparatörer av l:a graden. På grund

av sålunda anförda förhållanden anser jag avlöningsskalan för reparatör

av l:a lönegraden böra bestämmas till 1,500, 1,650, 1,800, 1,950 och 2,100

kronor i stället för av kommissionen föreslagna 1,380, 1,500, 1,650,

1,800 och 1,950 kronor.

Med anledning av den utav mig förordade ändringen i kommis­

sionens avlöningsskala böra vidare avlöningsbeloppen för linjemästare

efter respektive tolv och femton år, vilka av kommissionen föreslagits

till 2,750 och 3,000 kronor, bestämmas till 2,800 och 3,100 kronor.

Kungl. Maj:ts nöd. proposition Nr 383.

2. Makliga

tjänstemän,

vilka ick äro

ba ättig de

till hyn s-

bidra

t.

Kommis­

sionen.

Assistent.

Kommissionen övergår därefter till de manliga icke provisionsbe-

rättigade tjänstemän, vilka icke äro berättigade till hyresbidrag, och

anför beträffande de>sa följande:

»Vad därefter angår sådana manliga tjänstemän vid stationerna,

som icke äro berättigade till hyresbidrag, är först att märka assisten­

terna. Dessas begynnelseavlöning är för närvarande bestämd till 1,800

kronor med avlöningsförhöjningar, varje gång efter tre år, till 1,950,

2.100, 2,400, 2,700, 3,000, 3,4 00 och 3,800 kronor. Såsom redan

framhållits i den allmänna delen av detta betänkande, har kommissio­

nen ansett, att assistenterna böra i avlöningshänseende likställas med

stationsskrivare vid statens järnvägar och manliga postexpeditörer vid

postverket. Med hänsyn härtill har kommissionen ansett, att be­

gynnelseavlöningen för assistent bör bestämmas till 2,500 kronor med

avlöningsförhöjningar till 2,750, 3,000, 3,300, 3,600, 3,900 och, såsom

slutavlöning, 4,300 kronor.

23

En jämförelse mellan sammanlagda avlöningarna till stations-

skrivare, manlig postexpeditör och assistent framgår av följande tablå:

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

billigaste ort

lägst

högst

kr.

kr.

dyraste ort

lägst

högst

kr.

kr.

stationsskrivare ...........

manlig postexpeditör...

2.520

4,320

2,500

4,300

2,500

4,300

2,940

4,800

2,875

4,750

2,875

4,750

assistent....

Därest avlöningsskalan för assistenter skulle bestämmas på nyss

angivna sätt, skulle slutavlöningen komma att uppnås efter aderton

i stället för, såsom för närvarande, efter tjuguett år. Med hänsyn till

den nuvarande avlöningsskalans längd har kommissionen funnit detta

vara till fördel, helst slutavlöningen då skulle komma att uppnås efter

samma tidrymd, som skulle komma att gälla för manlig postexpeditör.

Genom beslut vid 1912 års riksdag blevo avlöningarna för hon-

Kontrollörer.

trollöror, i enlighet med ett av teleg! afstyrelsen avgivet förslag, be­

stämda till följande belopp:

för kontrollör av 2:a lönegraden 3,400, 3,800, 4,200, 4,600 och

5,000 kronor samt

för kontrollör av l:a lönegraden 3,800, 4,200, 4,600, 5,000 och

5,500 kronor.

Vid lönefrågans behandling vid nämnda riksdag utgick man ifrån,

att dessa tjänstemän vid telegrafverket skulle, med avlöningar bestämda

till nyssberörda belopp, komma att i avlöningshänseende ställas något

lägre än kontrollör resp. förste kontrollör vid postverket. Sist­

nämnda befattningshavare åtnjöto då och uppbära alltfort i begynnelse-

och slutavlöning: kontrollör 3,800 — 5,000 kronor och förste kon­

trollör 4,600—6,000 kronor. Enligt kommissionens förslag till avlö­

ningar för nämnda posttjänstemän skulle dessa erhålla i begynimlse-

och slutavlöning: kontrollör 4,300—5,500 kronor och förste kontrollör

5,100 — 6,500 kronor. För bibehållande av den nuvarande proportionen

mellan avlöningarna till dessa post- och telegraftjänsteman liar kom­

missionen ansett de fasta avlöningarna för ifrågavarande telegraftjänste­

man böra bestämmas till följande belopp:

för kontrollör av 2:a lönegraden 3,900 kronor med förhöjningar

till 4,300, 4,700, 5,100 och 5,50U kronor samt

iör kontrollör av l:a lönegraden 4,300 kronor med avlönings-

förhöjningar till 4,700, 5,100, 5,500 och 6,000 kronor.

24

Radiokom-

missarie.

Förrådsbok-

h&llare.

Linje-

ingenjör och

linjedirektör.

Radiokommissarie bör, enligt kommissionens förmenande, liksom

för närvarande i avlöningshänseende likställas med kontrollör av l:a

lönegraden.

Av de manliga befattningshavare vid linjedistrikten, som icke

äro berättigade till hyresbidrag, åtnjuter för närvarande förrådxbokhållare

begynnelseavlöning till samma belopp som assistent eller 1,800 kronor,

men en slutavlöning av endast 3,400 kronor. I enlighet med nuvarande

förhållande mellan dessa båda kat gorier av tjänstemän bör enligt

kommissionens mening förrådsbokhållares avlöningsskala bestämmas till

2,500, 2,750, 3,000, 3,300, 3,600 och 3,000 kronor.

Såsom kommissionen i inledningen till denna avdelning av be­

tänkandet påvisat, blevo vid 1912 års riksdag avlöningarna till linje-

ingenjör och linjedirektör ställda i viss relation till avlöningarna för

å ena sidan baningenjör av 2:a klass och telegrafingenjör samt å andra

sidan ban- och maskindirektör vid statens järnvägar. Linjeingenjörs

begynnelseavlöning sattes sålunda lägre än motsvarande avlöning för

baningenjör av 2:a klass och telegrafingenjör vid statens järnvägar,

under det att slutavlöningen till dessa tre kategorier av tjänstemän i

det närmaste kommo att sammanfalla. Linjedirektör åter kom att stå

lägre än ban- och maskindirektör vid statens järnvägar i såväl be­

gynnelse- som slutavlöning.

Avlöningsbeloppen hava efter 1912 års reglering utgjort:

för linjeingenjör 4,600, 5,000, 5,500, 6,000 och 6,500 kronor samt

för linjedirektör 6,0o0, 6,500, 7,000, 7,500 och 8,000 kronor.

Samtliga avlöningsförhöjningar inträda efter treårsperioder, så

att slutavlöningarna uppnås efter tolv är.

Under den tid, som förflutit sedan nämnda lönebelopp fastställdes,

har erfarenheten visat, att stora svårigheter förefinnas att särskilt

till linjeingenjörstjänst inom telegrafverket förvärva och där bibehålla

kvalificerad och i övrigt lämplig personal. Det har sålunda inträffat,

att skickliga linjeingenjörer lämnat sin statstjänst för att taga anställ­

ning inom den privata industrin, därtill lockade av de avsevärt högre

avlöningar, som där kunna erbjudas.

Frän personalens sida har såsom ett medel att motverka detta

missförhållande ifrågasatts en väsentlig uppflyttning i avlöningshänseende

av tjänstemän med högre teknisk utbildning. Med hänsyn till den av

kommissionen i enlighet med dess uppdrag hävdade uppfattningen, att

rubbningar av det nuvarande inbördes förhållandet mellan olika tjänste-

Kungl. Moj:ts nåd. proposition Nr 383.

25

maunakategorier böra, såvitt möjligt, på detta stadium av kommissionens

arbete undvikas, har kommissionen emellertid, såsom kommissionen

redan i den allmänna delen av detta betänkande omnämnt, ansett sig

icke för närvarande kunna föreslå någon åtgärd i berörda syfte. Vad

särskilt linjeingenjörerna angår har kommissionen dock, till följd av de

rådande rekryteringssvårigheterna, ansett sig böra redan nu söka åstad­

komma en utjämning av den skillnad i avlöningshänseende, som hit­

tills varit rådande mellan nämnda befattningshavare samt baningenjör

av 2:a klass och telegrafingenjör vid statens järnvägar. Denna utjäm-

ning, i den mån den kan erhållas med de skiljaktiga avlöningssystemen

vid de båda verken, har kommissionen tänkt sig kunna vinnas genom en

förkortning av avlöningsskalan för linjeingenjör, så att slutavlöningen

skulle uppnås efter nio år, liksom förhållandet är beträffande förut­

nämnda befattningshavare vid statens järnvägar, samt därigenom att

avluningsbeloppen för linjeingenjör bleve bestämda till 5,500, 6,000,

6,500 och 7,000 kronor.

Då avlöningsskalan för linjedirektör icke lämpligen kan vara

längre än för linjeingenjör, har kommissionen även beträffande de

förstnämnda tänkt sig att slutavlöningen bör uppnås efter nio år.

Avlöningsbeloppen för linjedirektör böra enligt kommissionens upp­

fattning bestämmas till 7,000, 7,500, 8,000 och 8,500 kronor.»

Telegrafstyrelsen har föreslagit, att den nuvarande assistentgruppen

skulle uppdelas i eu första och en andra lönegrad. Såsom jag i det

följande får anledning att ytterligare omnämna, har styrelsen även

föreslagit eu motsvarande uppdelning av den nuvarande telegrafist-

gruppen. Till den l:a lönegraden skulle hänföras sådana befattnings­

havare, som redan nu hava sig anförtrott visst högre kvalificerat arbete

än det rena expedieringsarbetet och som under vederbörande kontrollörs

överinseende i viss män intaga en förmansställning till de med expe­

dieringsarbetet sysselsatta assistenterna och telegrafisterna. Till den

l:a lönegraden skulle även hänföras de assistenter och telegrafister,

vilka tjänstgöra såsom föreståndare för filialstationer och vilka redan

nu blivit i så måtto ställda pä ett högre plan än övriga assistenter

och telegrafister, att de eldigt bestämmelse i § 18 i gällande avlönings-

reglemente uppbära ett tilläggsarvode av högst 200 kronor för år

räknat, vilket arvode därmed skulle bortfalla.

Beträffande den av telegrafstyrelsen i övrigt lämnade utredningen

i detta hänseende ber jag fä hänvisa till styrelsens utlåtande.

Jämväl svenska telegraftjänstemännens förening har framställt

Bihang till riksdagens protokoll 7.9/8. / sand. 343 käft. (Nr 383.)

4

Katigt. Maj:ti nåd. proposition Nr 383.

Yttranden.

Departe­

ments­

chefen.

yrkande om en sådan uppdelning av assistentgruppen, som av telegraf­

styrelsen ifrågasatts.

De skäl, som av telegrafstyrelsen blivit anförda för en uppdelning

av assistentgruppen, synas mig vara värda beaktande. Jag ber att få

erinra om, att vid såväl statens järnvägar som postverket motsvarande

tjänstekategorier, nämligen stationsskrivare ock manliga postexpeditörer,

äro uppdelade i två tjänstegrader. Genom ett genomförande av tele­

grafstyrelsens förslag skulle sålunda en likformighet beträffande de nyss­

nämnda grupperna av tjänstemän vid telegrafverket och de^ två övriga

verken komma att ernås. Då därjämte, enligt vad jag från kommis­

sionen under hand inhämtat, nagra betänkligheter icke heller i övrigt

kunna förefinnas emot ifrågavarande förslag, har jag ansett mig böra

biträda detsamma.

Därest denna uppdelning kommer till stånd, torde den nuvarande

§18 böra utgå ur avlöningsreglementet.

Beträffande själva avlöningsbeloppen ber jag till en början få

framhålla, att den av mig ifrågasatta förändringen i kommissionens

förslag till avlöningsskala huvudsakligen varit föranledd av en strävan

att söka ännu mer än genom kommissionens förslag skulle bliva fallet

åstadkomma jämlikhet i avlöningshänseende mellan assistenter — eller,

efter genomförande av nyssnämnda förslag till uppdelning, assistenter

av 2:a lönegraden — å ena sidan samt stationsskrivare vid statens järn­

vägar och manliga postexpeditörer å den andra. Även om kommis­

sionens förslag till avlöningsbelopp för assistent, vilka belopp efter nyss­

nämnda uppdelning skulle komma att utgå till assistent av 2.a löne­

graden, skulle medföra, att begynnelse- och slutavlöningarna för dylik

assistent samt stationsskrivare och postexpeditör i det närmaste samman-

fölle, skulle emellertid den tidrymd, efter vilken slutavlöningen komme

att uppnås, bliva olika, nämligen för assistent av 2:a lönegraden och

manlig postexpeditör aderton år samt för stationsskrivare femton år.

Genom den av mig förut omnämnda förändringen av avlöningsskalan

mellan beloppen 2,500 och 8,900 kronor, varigenom de mellanliggande

avlöningsförhöjningarnas antal skulle minskas från fyra till tre, skulle

emellertid assistent av 2:a lönegraden komma att -uj^pna slutavlöning

efter samma tid som stationsskrivare eller femton år. Eu motsvarande

förändring av avlöningsskalan för postexpeditör har jag tidigare i

dag föreslagit, och skulle sålunda enligt de utav mig förordade för­

slagen dessa tre kategorier av befattningshavare även i fråga om tiden

för slutavlönmgens intjänande komma att bliva likställda.

26

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

27

Avlöningsbeloppen för assistent av 2:a lönegraden skulle alltså

bliva 2,500, 2,800, 3,100, 3,500, 3,900 och 4,300 kronor.

För den nya kategorin assistent av l:a lönegraden har jag efter

samråd med kommissionen ansett mig böra föreslå avlöningsbeloppen

3,100, 3,500, 3,900, 4,300 och 4,700 kronor.

Nyssnämnda förändring av avlöningsskalan skulle även komma

att inverka på avlöningsbeloppen för förrådsbokhållare, och skulle dessa

belopp sålunda enligt mitt förslag bliva 2,500, 2,800, 3,100, 3,500 och

3,900 kronor.

Beträffande de av kommissionen föreslagna avlöningsbeloppen för

övriga nu avsedda befattningshavare har jag icke ansett mig kunna

ifrågasätta någon förändring. Jag ber emellertid att i detta samman­

hang få erinra om det uttalande, som jag tidigare denna dag gjort

angående avlöningarna till de högskoleutbildade tjänstemännen — för

telegrafverkets vidkommande linjeingenjörer och linjedirektörer samt vid

telegrafverkets verkstad anställda verkst ad singenjörer - ävensom angående

de åtgärder, som av mig ansetts erforderliga för att för statstjänst ej

blott förvärva utan även bibehålla särskilt dugande krafter, i synnerhet

inom de högre kvalificerade tjänstemännens krets. I det följande torde

jag få återkomma till det förslag om bestämmelse i sistnämnda avseende

beträffande telegrafverkets personal, som jag har för avsikt att framställa.

Beträffande de kvinnliga icke provisionsberättigade befattnings­

havarna vid stationerna och linjedistrikten anför kommissionen:

»Av de kvinnliga befattningshavarna vid linjedistrikten och sta­

tionerna åtnjuta:

interurbantelefonist en begynnelseavlöning av 960 kronor med

förhöjningar efter respektive två, fyra, sex och nio år till 1,020, 1,140,

1,260 och 1,380 kronor samt

bokhållare en begynnelseavlöning av 1,020 kronor med förhöj­

ningar efter två, fyra, sex, nio och tolv år till 1,140, 1,260, 1,380,

1,500 och 1,650 kronor.

För dessa befattningshavare har kommissionen ansett begynnelse­

avlöningen böra bestämmas, beträffande interurbantelefonist till 1,380

kronor och i fråga om bokhållare till 1,500 kronor med avlönings-

förhöjningar i perioder, som alltigenom böra omfatta tre år.

Avlöningsbeloppen böra i enlighet härmed bestämmas på föl­

jande sätt:

för interurbantelefonist till 1,380, 1,500, 1,650 och 1,800 kronor samt

för bokhållare till 1,500, 1,650. 1,800, 1,950 och 2,100 kronor.

Kungi. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

S. Kvinnliga

befattnings­

havare

Kommis­

sionen.

Interurban­

telefonist och

bokhållare.

28

För närvarande utgöra de fasta avlöningarna

Kassörer,

för kassör av 2:a lönegraden 1,140, 1,260, 1,380, 1,500, 1,650 och

^{vaktförestån-} i 800 kronor samt

no ro OO M

'

telegrafisk

för kassör av l a lönegraden, vaktföreståndare och telegrafist 1,260,

1,380, 1,500, 1,650, 1,800, 1,950 och 2,100 kronor.

För kassörer av båda lönegraderna inträda de tre första avlönings-

förhöjningarna efter tvåårsperioder och de övriga efter treårsperioder,

för vaktföreståndare och telegrafist åter inträda samtliga förhöjningar

efter treårsperioder. Slutavlöningarna uppnås alltså av kassör av 2:a

lönegraden efter tolv år, av kassör av l:a lönegraden efter femton år

samt av vaktföreståndare och telegrafist efter aderton år.

Av ifrågavarande kvinnliga befattningshavare har kommissionen

ansett telegrafist böra i avlöningshänseende jämställas med kvinnlig

postexpeditör. Enligt kommissionens förslag skulle kvinnlig postexpeditör

erhålla en begynnelseavlöning av 1,900 kronor och en slutavlöning, efter

tolv år, av 2,700 kronor. I anslutning härtill har kommissionen ansett

begynnelseavlöningen för telegrafist böra bestämmas till 1,800 kronor

och slutavlöningen, vilken skulle erhållas efter femton år, till 2,750

kronor. Den avvikelse, som sålunda skulle komma att förefiunas, är

beroende på den olika konstruktionen av avlöningsskalorna vid de

ifrågavarande båda verken.

Med bibehållande av nuvarande proportionen mellan avlöningarna

till nu ifrågavarande befattningshavare vid telegrafverket samt med

omläggning av perioderna för avlöningsförhöjning för kassörer till en­

bart treårsperioder skulle avlöningsbeloppen bliva:

för kassör av 2:a lönegraden 1,650, 1,800, 1,950, 2,100 och 2,250

kronor, samt

för kassör av l:a lönegraden, telegrafist och vaktföreståndare

1,800, 1,950, 2,100, 2,250, 2,500 och 2,750 kronor.

Slutavlöningen skulle alltså uppnås av kassör av 2:a lönegraden

efter tolv år och av de övriga nu ifrågavarande befattningshavarna

efter femton år.»

Kungl. Maj:ts nåd. proposition AV 383-

Telegrafstyrelsen har ifrågasatt, att benämningen å kategorin

interurbantelefonister måtte förändras till rikstelefonister. Såsom jag

redan i det föregående omnämnt, har telegrafstyrelsen vidare föreslagit

den nuvarande telegrafistgruppens uppdelning i två lönegrader, och ena­

handa yrkande har framställts av kvinnliga telegrafpersonalens förening.

Departe­

ments­

chefen.

Emot den föreslagna benämningen å kategorin interurbantele­

fonister har jag, särskilt med hänsyn till avfattningen av vissa bestäm­

melser i det nya telefonreglementet, intet att invända.

29

Liksom jag förut tillstyrkt en uppdelning av nuvarande assistent-

gruppen har jag ej heller något att erinra emot att den nuvarande

telegrafistgruppen uppdelas i en första och en andra lönegrad. Mot­

svarande uppdelning förefinnes redan beträffande de kvinnliga post-

expeditörerna vid postverket.

Avlöningsbeloppen för den högre telegrafistgruppen torde böra

bestämmas till 2.250, 2,500, 2,800 och 3,100 kronor.

Beträffande de av kommissionen föreslagna avlöningsbeloppen för

övriga nu ifrågavarande kvinnliga befattningshavare har jag intet annat

att erinra, än att slutavlöningen för telegrafist — eller, efter den av mig

förordade uppdelningen av nuvarande telegrafistgruppen, för telegrafist

av 2:a lönegraden — ävensom för kassör av l:a lönegraden och vakt-

föreståndare till följd av förut omnämnda omläggning av avlönings-

skalan bör förändras från av kommissionen föreslaget belopp av 2,750

kronor till 2,800 kronor.

Kommissionen anför vidare i fråga om den provisionsberättigade

personalen:

»Den provisionsberättigade personalen utgöres, såsom förut antytts,

av stationsföreståndarna, nämligen dels kommissarier av 7:e—l:a löne­

graden, vilka förestå stationer, som med hänsyn till uppbörden äro in­

delade i motsvarande klasser, dels telegraf direktörer, vilka äro före­

ståndare för huvudtelegrafstationerna i Stockholm, Göteborg, Malmö

och Sundsvall, de tre sistnämnda av 2:a och den förstnämnda av l:a

lönegraden, dels ock telefondirektörer, vilka äro chefer för centraltelefon-

stalionerna i Stockholm och Göteborg. Av kommissariebefattningarna

äro de, som tillhöra 7:e—5:e lönegraderna, avsedda att i regel inne­

havas av kvinnliga tjänstemän.

Stationsföreståndarna uppbära fast lön enligt särskild löneskala

samt därjämte, i stället för tjänstgöriugspenningar, provision på upp­

börden vid vederbörande station.

Den fasta lönen till de provisionsberättigade tjänstemännen utgår

enligt följande i § 4 mom. 2:o i avlöningsreglementet angivna reglering:

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 383.

Kronor

Kronor

Kommissarie av 7:e lönegraden ................. .............. lägst 1,050 högst 1,350

» »

(>:e

» ................. .............. »

1,050

»

1,500

» » 5:e

» ................. .............. »

1,050

»

1,800

» » 4:e

» ...........

»

2,200

»

2,800

» » 3:e

» ................. .............. »

2,400

»

3,000

» » 2: a

» ................. .............. »

2,(100

»

3,400

» »

1 :a

» ................. .............. »

3,000

*

3,800

Telegrafdirektör av 2:a lönegraden ............ .............. »

3,000

»

4,200

■ »

Telefondirektör

»

l:a

»

............. .............. 1 »

.............. 1

3,400

»

4,000

4. Den pro

visionsberät-

tiyade perso-

nalen.

Kommis­

sionen.

30

Bestämmelserna om uppbördsprovision återfinnas i § 5 i avlönings-

reglementet. Provisionen beräknas å vid stationen influten uppbörd av

telegramporto-, telefonabonnemangs- och inträdesavgifter samt telefon-

samtalsavgifter och utgår med:

5 procent av den del av uppbörden, som ej för år överstiger

10,000 kronor;

3 procent av den del av uppbörden, som överstiger 10,000 men

ej 30,000 kronor;

1 procent av den del av uppbörden, som överstiger 30,000 men

ej 100,000 kronor;

Va procent av den del av uppbörden, som överstiger 100,000 men

ej 500,000 kronor; samt

Vm procent av den del av uppbörden, som överstiger 500,000 kronor.

Provisionsbeloppet för år räknat må dock icke för någon stations-

föreståndare understiga 450 kronor, vadan från det i telegrafverkets

avlöningsstat upptagna provisionsanslaget må, utöver ovan angivna

procentbelopp, utgå vad som tilläventyrs erfordras för att fylla denna

minimiprovision.

Av utredningar, som för kommissionens räkning verkställts rörande

uppbördsprovisionen för därtill berättigade befattningshavare under åren

1908—1916, framgår, att i de flesta fall en avsevärd stegring av provi­

sionen ägt rum utöver motsvarande belopp för år 1905, med vilka

sistnämnda belopp man vid 1907 års lönereglering för nu ifrågavarande

personal hade att räkna. Denna stegring har varit föranledd av flera

omständigheter, bland dem även förhållanden, som varit oberoende av

stationsföreståndarnas åtgöranden. I sistnämnda avseende torde man

icke böra förbise den inverkan på provisionsbeloppen, som de under

senaste tiden vidtagna höjningarna av telegraf- och telefontaxorna

kunnat utöva.

Ehuru stationsföreståndartjänsterna efter år 1907 icke varit före­

mål för någon lönereglering, hava sålunda flertalet av dessa föreståndare

genom förut nämnda starka stegring av uppbördsprovisionen kommit

i åtnjutande av väsentligt förbättrade avlöningsförmåner.

Denna avlöningsförbättring har emellertid endast kommit att

belöpa på den del av avlöningarna, som är att betrakta såsom tjänst-

göringspenningar. Under sådana tider, då stationsföreståndare åtnjutit

ledighet med bibehållande av allenast den egentliga lönen, hava dessa

tjänstemän sålunda icke kommit i åtnjutande av nämnda förbättring.

Kommissionen har därför ansett skäligt, att någon åtgärd vidtages för

att den avlöningsförbättring, som kommit stationsföreståndare i allmän-

Kunyl. Maj ds nåd. proposition Nr 3S3.

31

het till del, i någon mån må kunna tillgodokomma även sådana stations-

föreståndare, som åtnjuta tjänstledighet under nyss angivna omständig­

heter. Enär på grund av nyssnämnda stegring någon anledning att

höja den sammanlagda avlöningen för stationsföreståndare icke före­

finnes, har det synts kommissionen lämpligt att för vinnande av berörda

syftemål föreslå en överflyttning av visst belopp av provisionen till

den egentliga lönen. Med hänsyn till den för den provisionsberättigade

personalen gällande avlöningsskalan samt de av kommissionen i det

föregående föreslagna löneförbättringarna för den icke provisionsberät­

tigade personalen har kommissionen ansett, att den egentliga lönen bör

för de manliga stationsföreståndarna ökas med ett belopp av 400

kronor. I stället bör provisionen minskas i motsvarande mån däri­

genom, att det procenttal, efter vilket provision skall utgå för den-

del av uppbörden, som ej överstiger 30,000 kronor, bestämmes till

2 'A procent. Provisionsbeloppet för eu uppbörd av nyssnämnda belopp

skulle nämligen då komma att uppgå till 700 kronor, under det att

enligt nu gällande bestämmelser provision för samma uppbördsbelopp

stiger till 1,100 kronor. För att rubbning av den nuvarande särskilda

löneskalan för stationsföreståndare måtte i minsta möjliga mån ske,

har kommissionen tänkt sig, att den egentliga lönen för de kvinnliga

kommissarierna skulle ökas med ett något högre belopp än nyss för

de manliga stationsföreståndarna angivits.

Enligt kommissionens förslag skulle den egentliga lönen för stations­

föreståndarna böra utgöra:

Kungl. Mnj:ts nåd. proposition Nr 383.

Begynnelse-

Slut-

lön

lön

kronor

kronor

Kommissarie av 7:e lönegraden ^{.................................}

................. 1,500

1,800

» »

tf:e

»

...................... ................. 1,500

2,000

» »

5:e

»

...................... ................. 1,500

2,400

» »

4:e

»

...................... ................. 2,600

3,200

» »

Be

»

................................. ......................... 2,800

3,400

» »

2:a

»

................................. .........................

3,000

3,800

» »

l:a

»

.............................

^{.......................} 3,400

4,200

Telegrafilirektör av 2:a lönegraden ^{..................... .........................} 3,400

4,600

»

Telefondireklör

» l:a

»

^{.....................}

.................)

3,800

....................... t

5,000

Den nyss omförmälda utredningen giver vidare vid handen, att

uppbördsprovisionen icke stigit i samma proportion för samtliga före­

ståndare inom en och samma kategori. Sä är särskilt förhållandet

vid sådana stationer, vilkas egen avgående trafik är relativt liten och

vilka huvudsakligen hava till uppgift att i större eller mindre omfatt­

ning förmedla telegram- och telefontrafik mellan andra stationer.

32

Kungl. Maj:ts nåd. preposition Nr 383.

På grund härav och då det med fog kan ifrågasättas, huruvida

uppbördsprovisionen alltid står i direkt beroende av stationsförestånda-

rens arbete, har kommissionen funnit det erforderligt, att en utjämning

i någon mån äger rum av den skillnad i avlöningshänseende för före­

ståndare tillhörande en och samma kategori, som är föranledd av de

varierande provisionerna. En dylik utjämning har kommissionen tänkt

sig kunna ske på sådant sätt, att för varje föreståndarkategori be­

stämmes ett visst belopp såsom garanterad minimiprovision.

Dessa minimiprovisionsbelopp har kommissionen ansett böra ut­

göra:

Kronor

för kommissarie av 7:e lönegraden

»

»

» H:e

»

»

»

» 5:e

»

»

»

» 4:e

»

»

»

» 8:e

»

»

»

» 2:a

»

»

»

» 1 :a *

» telegraf- och telefondirektörer

600

700

900

1.400

1,800

2,000

2.400

2,400

Sammanlagda beloppen av egentlig lön och garanterad minimi­

provision för stationsföreståndare skulle alltså enligt kommissionens

förslag bliva:

Begynnel se-

Slut-

avlöning

avlöning-

kronor

kronor

för kommissarie

av 7:e lönegn

»

»

»

6:e

»

»

»

»

5:e

»

»

»

4:e

»

»

»

3:e

»

»

»

»

2:a

»

»

»

»

l:a

»

»

telegrafdirektör

»

2 a

»

»

»

»

l:a

»

telefondirektör .

. 2,100

. 2,200

. 2,400

. 4,000

. 4,600

. 5,000

. 5,800

. 5,800

j 6,200

2.400

2,700

3,300

4.600

5,200

5,800

6.600

7,000

7.400

För flertalet stationsföreståndare torde emellertid de sammanlagda

avlöningarna komma att överstiga ovannämnda belopp, enär den verk­

liga uppbördsprovisionen torde komma att uppgå till högre belopp än

den garanterade minimiprovisionen.

Kommissarier av 7:e — 5:e lönegraderna skulle utöver förutnämnda

sammanlagda belopp erhålla fri bostad jämte uppvärmning och belys­

ning eller ock kontant ersättning härför med högst 400 kronor. >

Departe­

ments­

chefen.

I de över kommissionens förslag avgivna yttrandena har såväl från

telegrafstyrelsens som vissa personalsammanslutningars sida yrkats, att

33

den fasta lönen för stationsföreståndare måtte utöver det från uppbörds-

provision till den fasta lönen genom kommissionens förslag överförda

beloppet ytterligare höjas.

De av kommissionen omnämnda utredningarna angående upp-

bördsproyisionens belopp för olika befattningshavare, av vilka utred­

ningar jag tagit närmare del, utvisa emellertid, att en del av stations-

föreståndarna genom ökningen av uppbördsprovisionens belopp redan

kommit i åtnjutande av en i förhållande till vid 190 7 års löne­

reglering beräknade avlöningsförmåner proportionsvis lika stor eller

större avlöningsförbättring än de icke provisionsberättigade tjänste­

männen i jämbördig tjänsteställning skulle beredas genom den nu ifråga­

satta löneregleringen. De stationsföreståndare åter, för vilka den redan

inträdda avlöningsförbättringen varit mindre än nyss antytts, torde

åtminstone i flera fäll få fördel av den utav kommissionen före­

slagna höjningen av beloppen för den garanterade minimiprovisionen.

Eldigt kommissionens förslag har också den fasta lönen för vissa

stationsföreståndare ökats något utöver det från uppbördsprovision till

den fasta lönen överförda beloppet. Därtill kommer, att man icke får

bortse från de sportler, mången gång till betydande belopp, vilka

stationsföreståndare enligt nu gällande bestämmelser äga uppbära.

Under sådana omständigheter anser jag mig icke i nu förevarande

sammanhang kunna föreslå någon ändring i kommissionens förslag till

fasta lönebelopp för stationsföreståndarna.

Emot kommissionens förslag till bestämmelser om uppbördsprovi­

sion hava icke några anmärkningar framförts, och förslaget i denna del

föranleder ej heller någon erinran från min sida.

Telegrafverkets verkstad.

.Beträffande verkstadspersonalen anför kommissionen:

»Vad därefter angår personalen vid telegrafverkets verkstad —

frånsett befattningen såsom kassör av l:a lönegraden, för vilken av-

löningsbeloppen böra bestämmas till samma belopp, som nyss angivits

för likabenämnda befattningar vid stationerna och linjedistrikten —

är först att märka kategorin

verkmästare.

Sådan befattningshavare

åtnjuter för närvarande en begynnelseavlöning av 2,100 kronor med

förhöjningar, varje gång efter tre år, till 2,400, 2,700, 3,000, 3,400

och 3,800 kronor. Därtill kommer, såsom redan nämnts, hyresbidrag

med ett fast belopp av 600 kronor.

Kommissionen har ansett begynnelseavlöningen för verkmästare

Bihang till riksdagens protokoll 1318.

7

sand. 343 höft. (Nr 383.)

5

Kung!,. Maj.ts nåd. proposition Nr 383.

Kommit» -

aionen.

Verkmästare.

Vtatorialföi-

valtare.

Inköpschef

ocli

kontorschef.

Verkstol (Is­

ingen jör.

höra bestämmas till 2,500 kronor med förhöjningar till 2,750, 3,000,

3,300, 3,600 och 3,900 kronor. Det torde i detta sammanhang böra

beaktas, att hyresbidraget enligt kommissionens förslag skulle utgå med

750 kronor.

Materiaiför »ältare åtnjuter för närvarande avlöning till följande

belopp, nämligen 2,100, 2,400, 2,700, 3,000, 3,400, 3,800 och 4,200 kronor

med avlöningsförhöjningar efter respektive två, fyra, sex, nio, tolv och

femton år.

Med hänsyn därtill, a+t avlöningsförmånerna för denne befattnings­

havare blevo vid- 1912 års riksdag väsentligen förbättrade, har kom­

missionen ansett begynnelseavlöningen icke kunna bestämmas till högre

belopp än 2,750 kronor, vartill bör komma fem avlöningsförhöjningar,

varje gång efter tre år, till 3,000, 3,300, 3,600, 3,900 och 4,300 kronor.

För den nuvarande innehavaren av tjänsten i fråga, vilken redan in­

tjänat slutavlöningen å befattningen, skulle visserligen den egentliga

lönen endast komma att höjas med 100 kronor, men det torde böra

erinras, att därtill enligt kommissionens förslag skulle komma rätt till

ett dyrortstillägg i förevarande fall till belopp av 300 kronor.

För närvarande utgöra avlöningsbeloppen:

för inköpschef 3,800, 4 200, 4,600, 5,000 och 5,500 kronor med

förhöjning varje gång efter tre år, så att slutavlöningen uppnås efter

tolv år, samt

för kontorschef 3,400 kronor i begynnelseavlöning med förhöjningar

efter respektive två, fyra, sex, nio, tolv och femton år till 3,800, 4,200,

4,600, 5,000, 5,500 och 6,000 kronor.

Med iakttagande av att för kontorschef eu omläggning av peri­

oderna för avlöningsförhöjnings åtnjutande verkställes till genomgående

treårsperioder, har kommissionen ansett avlöningsbeloppen för ovan­

nämnda befattningar böra bestämmas:

för inköpschef till 4.300, 4,700, 5,100, 5,500 och 6,000 kronor samt

för kontorschef till 4,300, 4,700, 5,100, 5,500, 6,000 och 6,500

kronor.

Verkstadsinrjenjör åtnjuter för närvarande samma avlöning som

linjeingenjör. Då någon förändring i detta förhållande icke torde böra

ske, skulle alltså, i enlighet med vad kommissionen förut anfört be­

träffande linjeingenjörerna, verkstadsingenjörs avlöningsbelopp bliva

5,500, 6,000, 6,500 och 7,000 kronor.»

34

Kung'. Maj.ds nåd. 'proposition Nr 383.

35

Emot kommissionens förslag till avlöningar beträffande nu före­

varande befattningshavare har jag icke funnit anledning till annan erinran

än att till följd av omläggningen av löneskalan avlöningsbeloppen för

verkmästare och materialförvaltare böra bestämmas, för den torre till

2,500, 2,800, 3,100, 3,500 och 3 900 kronor samt för den senare till

2,800, 3,100, 3,500, 3,900 och 4,300 kronor. Av enahanda anledning

bör slutavlöningen för kassör av l:a lönegraden bestämmas till 2.800

kronor eller samma belopp som för dylik befattningshavare vid statio­

nerna och linjedistrikten.

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 383.

Telegrafstyrelsen.

I fråga om befattningshavare inom telegrafstyrelsen anför kom­

missionen:

»Vaktmästare i telegrafstyrelsen åtnjuter för närvarande' en be­

gynnelseavlöning av 1,140 kronor med förhöjningar, varje gång efter

tre år, till 1,260, 1,380, 1,500 och 1,650 kronor. Dessa befattnings­

havare hava hittills i avlöningshänseende varit likställda med vakt­

mästare hos generalpoststyrelsen. Då sistnämnda befattningshavare

vid postverket enligt kommissionens förslag skulle erhålla avlöning

med samma belopp som den lägsta kategorin av befattningshavare

vid postverket, postiljon av klass 2, synes sålunda vaktmästare hos

telegrafstyrelsen i avlöningshänseende böra likställas med stations-

biträden vid telegrafverket. Avlöningsbeloppen böra alltså bestämmas

till 1,260, 1,320, 1,380, 1,500 och 1,650 kronor. Därjämte böra dessa

vaktmästare, i likhet med stationsbiträdena, komma i åtnjutande av

såväl hyresbidrag som dyrortstillägg.

Avlöningsbeloppen för kvinnliga kontorsskrivare utgöra för när­

varande 1,260, 1,380, 1,500, 1,650, 1,800 och 1.950 kronor.

Dessa befattningshavare har kommissionen ansett böra i fråga

om avlöningsbeloppen helt jämställas med bokhållare vid linjedistrikten

och stationerna och sålunda erhålla en begynnelseavlöning av 1,500

kronor med förhöjningar till 1,650, 1,800, 1,950 och 2,100 kronor.

Någon berättigad anledning att med nuvarande organisation bi­

behålla den obetydliga skillnad i avlöningshänseende, som för närva­

rande förefinnes mellan nämnda båda kategorier av befattningshavare,

synes kommissionen icke föreligga. Visserligen är det arbete, som

påvilar kontorsskrivare, för vissa av dem av mera kvalificerad art än

för Övriga, varför fråga skulle kunna uppstå om utbrytande av några

Departe

ments-

chefett

Kommifo-

sionen.

Vaktmästare.

Kontur» -

skri varf.

jtoreståndiue

för katalog-

expeditionen.

Ritare och

ingenjörs-

»ssistent.

av dessa befattningar till en särskild högre avlöningsgrupp. Någon

sådan uppdelning har emellertid icke ansetts för närvarande böra

komma till stånd.

Föreståndaren för katalogexpeditionen, för närvarande en kvinnlig

tjänsteman, åtnjuter enligt nu gällande bestämmelser en begynnelse­

avlöning av 1,800 kronor med förhöjningar efter respektive tvä, fyra

och sex år till 1,950, 2,100 och 2,400 kronor. Kommissionen bär

ansett avlöningsbeloppen för denna befattningshavare lämpligen böra

bestämmas till 2,250, 2,500 och 2,750 kronor med avlöningsföi höj ning

varje gång efter tre år.

I förutnämnda till kommissionen avlåtna skrivelse av den 22

februari 1918 har telegrafstyrelsen meddelat sin avsikt att hos Kungl.

Maj:t föreslå inrättande inom styrelsen av två nya ordinarie tjänste­

mannakategorier, nämligen ritare och inyenjörsassistenter. Styrelsen har

därom anfört följande;

De vid linjebyråns konstruktionsavdelning anställda ritarna äro avlönade

efter ålder och skicklighet och anses tillfälligt anställda. Denna deras ställning

synes emellertid ej riktig, alldenstund konstruktionsavdelningen numera vuxit ut

till en fullt konstant avdelning, vars arbete under de år den existerat varit i stän­

dig och snabb ökning. För att belysa denna omständighet torde en översikt av

personalens ökning vara lämplig. När avdelningen började sin verksamhet är 19o8,

bestod den av en ingenjör och en ritare. Snart därefter befanns nödvändigt att

överflytta ännu en ingenjör till avdelningen, varefter sedermera vid behov ritarnas

antal ökades och utgjorde vid 1914 års slut 8 å 9 stycken. Under mellanliggande

år hade dessutom uppsatts en med konstruktionsavdelningen sammanhörande mo­

dellverkstad för utexperimentering av nya modeller för avdelningens konstruktio­

ner. Denna verkstad har sedermera sysselsatt en verkmästare och 8 å 4 arbetare.

Sedermera ha såväl ingenjörernas som ritarnas antal vuxit ytterligare, så att per­

sonalen för t llfället består av 5 ingenjörer, 18 ritare, 4 arbetare och 1 springpojke

eller tillsammans 28 personer. Därav torde framgå, att konstruktionsavdelningen

vuxit ut till en konstant institution, som av allt att döma ej gärna kan upphöra.

Personalens ställning bör under sådana förhållanden ej heller vara tillfällig, såsom

fallet nu är med ritarnas. Denna deras ställning har hittills föranlett en stor per­

son ilomsättning. Sålunda lämnade under 1916 ej mindre än 11 ritare sina anställ­

ningar. Svårigheten med en dylik personalomsättning är särskilt stor på den grund,

att det Utarbete, som å avdelningen förekommer, är av så speciell art, att det är

hart när omöjligt erhålla en ny ritare med kännedom i facket. Varje ombyte för­

orsakar därför rubbningar i arbetets gång. icke minst därigenom att vederbörande

ingenjör måste i så hög grad sysselsätta sig med varje ny ritare, att hans eget

arbete därav blir betydligt lidande. Av vikt är därför, att de ritare, som genom

årslång erfarenhet å avdelningen vunnit fackkunskap och förmåga att självständigt

arbeta, kvarstanna på sina platser. För att emellertid detta allmänt skall ske, är

36

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 383.

Kanyl. Maj

ts nåd. proposition Nr

383.

37

(Jet ej tillräckligt att böja ritarnas avlöning, så att någon massflykt ej för ögon­

blicket behöver befaras, utan det är också nödvändigt att tillse, att ritarpersona-

lens framtidsutsikter förbättras. Detta är så mycket mer nödvändigt, som väl

kvalificerad ritarpersonal måste fordras för det konstruktionsarbete, som förekom­

mer å avdelningen. Detta arbete är något helt annat än vanlig renritning, tv

ritaren måste självständigt kunna utarbeta ett nytt ledningsschema eller en ny­

konstruktion. Den person, som sysslat med dylikt arbeta i flera år, blir emellertid

så småningom vuxen större uppgifter, ty han lär känna alla tekniska kombinationer

och detaljer och måste gorå klart för sig. varför anordningarna göras på ena eller

andra sättet. För den skull är det även ur verkets egen synpunkt lämpligt, om

ritarna så småningom kunna befordras till ingenjörsassistenter. Därigenom skulle

även åt ritarna givas de ökade framtidsutsikter, som ovan omtalats, och skulle det

sålunda bli lättare att kvarhålla ritare, på vilkas utbildning mycket arbete nedlagts.

Då emellertid ritarpersonalens framtidsutsikter genom dylika platser för­

bättras, höra även fordringarna på nya ritares teoretiska utbildning kunna skärpas.

För att vinna anställning som ritare bör sålunda kunna fordras, att vederbörande

skall luy avlagt någon teknisk examen, såsom vid teknisk elementarskola, Chal-

merska institutets lägre avdelning eller maskinyrkesskolan i Stockholm. Då ep

person med någon av nämnda examina anställes å konstruktionsavdelningen. bör

han till en början anställas på prov, ännu ej som extra ordinarie utan som elev.

Han bör därunder ställas under sådan observation, att, om han visar sig olämplig,

han i tid blir uppsagd från sin anställning. I annat fall bör han för vidare utbild­

ning kvarstanna å byrån någon tid, till exempel ett halvt år. Sedan han under

denna tid fått inblick i konstruktionsarbetet och lärt känna de olika detaljer, som

användas vid telefon- och telegrafstationerna, bör tillfälle beredas honom att som

elev å verkstaden taga del av de olika detaljernas fabrikation under till exempel

ett halvt års tid. Vid ritarens återkomst från verkstaden till konstruktionsavdel­

ningen torde lämpligen antagning till extra ordinarie ritare ske. Ritaren skulle

sedan kvarstanna å konstruktionsavdelningen under sin tid som extra ordinarie och

ordinarie ritare. Dock bör under tiden tillfälle beredas honom att som elev eller

underbefäl deltaga i något stationsmontage. Då ritaren så småningom vinner be-*

fordran till ingenjörsassistent, bör han på, så sätt äga de bästa kvalifikationer att

på egen hand sköta stationsbyggnader. Även borde han lämpligen kunna tagas i

bruk ej endast för nybyggnader utan även för stationernas underhåll. Likaså torde

behov av dylika ingenjörsassistenter förefinnas å konstruktionsavdelningen samt även

å linjebyggnader.

Vad antalet ordinarie platser beträffar, avser telegrafstyrelsen att före­

slå, att de sju i tjänsten äldsta av konstruktionsavdelningens tretton ritare

snarast böra vinna dylika platser på det sätt, att i telegrafverkets stat för år 1919

skulle upptagas 2 ingenjörsassistentbefattningar och 5 ritarbefattningar. De sju

äldsta av avdelningens ritare äro antagna i telegrafverkets tjänst vid följande tider;

t i januari 1904, I i juni 1907, I i september 1910, 1 i oktober 1911, 1 i januari

191-, 1 i januari 1914 och 1 i november 1914. Vad de övriga 6 ritarna beträffar,

bör flertalet av dem kunna antagas till extra ordinarie.

Avlöningen till ingenjörsassistent föreslår styrelsen till samma belopp som

för kontrollör av andra lönegraden och för ritare till samma belopp som för

assistent.

Byta-

tiänstenoSis.

För egen del får kommissionen anföra, att kommissionen, därest

det befinnes lämpligt att å ordinarie stat uppföra avlöningar till ifråga­

varande kategorier av befattningshavare, ritare och ingenjörsassistent,

icke har något att erinra emot att avlöningarna bestämmas till samma

belopp som för respektive assistent och kontrollör av 2:a lönegraden.

Avlöningarna skulle alltså bliva:

för ritare 2,500, 2,750, 3,000, 3,300, 3,600, 3,900 och 4,300

kronor samt

för ingenjörsassistent 3,900, 4,300, 4,700, 5,100 och 5,500 kronor.

Byråtjänstemarmén hos telegrafstyrelsen äro uppdelade i två grupper,

eu lägre och en högre. Till den lägre gruppen räknas huvudkassör,

notarie, ombudsman, revisor och statistiker samt till den högre sekrete­

rare, kamrerare, sekreterare och aktuarie, byråingenjör, förrådsintendent,

byråkontrollör samt föreståndare för telegrafverkets undervisningsanstalt.

För den lägre gruppen utgöra avlöningarna för närvarande 3.400,

3,800, 4,200, 4,600, 5,000, 5,500, och 6,000 kronor samt för den högre

gruppen 4,600, 5,000, 5,500, 6,000, 6,500 och 7,000 kronor. För båda

grupperna inträda de tre första avlöningsförhöjningarna efter tvåars-

perioder och de övriga efter treårsperioder, så att slutavlöningen uppnås

inom den lägre gruppen efter femton och inom den högre gruppen efter

tolv år.

Av dessa båda grupper anser kommissionen den lägre, notarie­

gruppen, böra i avlöningshänseende likställas med motsvarande befatt­

ningshavare vid de övriga verken, nämligen notariegrupperna i järn­

vägsstyrelsen och generalpoststyrelsen. De sammanlagda avlönings-

beloppen för notariegrupperna i sistnämnda två styrelser skulle enligt

kommissionens förslag bliva: i järnvägsstyrelsen lägst 5,460 kronor och

högst 6,400 kronor samt i generalpoststyrelsen lägst 5,150 kronor och

högst 6,450 kronor. Inom båda dessa grupper skulle slutavlöningen

såsom för närvarande uppnås efter nio år.

På grund av de skilda konstruktionerna i avlöningsskalorna för

statens järnvägar, postverket och telegrafverket har det visat sig omöjligt

att på detta stadium av kommissionens arbete uppnå full överensstäm­

melse med avseende å avlöningarna till nu ifrågavarande tjänstemanna1

grupper. Enligt kommissionens mening böra emellertid de samman­

lagda slutavlöningarna för dessa grupper uppgå till ungefär samma belopp.

Vidare har kommissionen ansett, att den skillnad beträffande tiden för

slutavlöningens intjänande, som förefinnes inom förevarande tjänste-

38

Kung/.. Maj ds nåd. proposition Nr 383.

Kunyl. Mnj:ts

nåd.

proposition Nr 388.

39

mannagrupper vid de tre verken, redan nn bör undanröjas, så att nämnda

tid jämväl för notariegruppen vid telegrafverket blir bestämd till nio år.

I enlighet härmed har kommissionen ansett, att den fasta avlö­

ningen för notariegruppen -vid telegrafverket bör bestämmas till 4,700,

5,100, 5,500 och 6,000 kronor eller enahanda belopp, som av kommis­

sionen föreslagits för notariegruppen i postverket. Med inräknande av

dyrortstillägg skulle sålunda den sammanlagda avlöningen för ifråga­

varande telegraftjänsteman komma att utgöra lägst 5,150 kronor och

högst 6,450 kronor.

Av vad kommissionen anfört framgår, att kommissionen med hän­

syn till den slutavlöning, som ansetts böra tillkomma notariegruppen

vid statens järnvägar och postverket, funnit sig förhindrad att föreslå

någon höjning av slutavlöningen för notariegruppen vid telegrafverket.

Härvid är ock att märka, att slutavlöningen för sistnämnda befatt­

ningshavare på sin tid sattes jämförelsevis hög, beroende på — såsom

framgår av den inledande redogörelsen för de senaste regleringarna av

avlöningarna för byråtjänstemännen — den av 1907 års riksdag fast­

ställda gemensamma avlöningsskalan för såväl den nuvarande notarie­

gruppen som de befattningshavare, vilka sedermera komtno att tillhöra

den högre byråtjänstemannagruppen inom telegrafstyrelsen. Det torde

emellertid böra uppmärksammas, att en byråtjänsteman av lägre graden,

som redan uppnått slutavlöningen, i varje fall skulle genom tillkomsten

av dyrortstillägg komma att erhålla en förbättring i sina avlönings­

förmåner med 450 kronor.

Den högre byråtjänstemannagruppen, sekreterargruppen, är närmast

att jämföra med sekreterargruppen inom järnvägsstyrelsen och general­

poststyrelsen. För sekreterargruppen i järnvägsstyrelsen skulle den sam­

manlagda avlöningen enligt kommissionens förslag komma att uppgå till

lägst 6,720 kronor och högst 7,980 kronor och för motsvarande grupp

i postverket till lägst 6,950 kronor och högst 7,950 kronor. Slutav­

löningen skulle av berörda järn vägspersonal komma att uppnås efter nio

år och av tjänstemän inom sekreterargruppen i postverket efter sex år.

Såsom nyss nämnts utgör tiden för slutavlöningens intjänande för

sekreterargruppen vid telegrafverket för närvarande tolv är. Denna

tid har kommissionen ansett böra nedbringas till överensstämmelse med

motsvarande tid för sekreterargruppen vid statens järnvägar eller sålunda

till nio år; och har kommissionen ansett, att avlöningsbeloppen för

den högre byråtjänstemannagruppen vid telegrafverket böra bestämmas

till 6,000, 6,500, 7,000 och 7,500 kronor, vilken slutavlöning alltså

skulle uppnås efter nio år. Med inräknande av dyrortstillägg skulle

41

■uppdelning. För egen del är jag- jämväl principiellt böjd för en uppdel­

ning av ifrågavarande befattningsgrupp, varigenom de kontorsskrivare,

som hava sig pålagt högre kvalificerat arbete än de övriga inom samma

tjänstekategori, komme att i avlöningshänseende intaga en förmånligare

ställning än dessa. Emellertid har jag icke för närvarande ansett mig

kunna avgiva förslag därom. En uppdelning av kontorsskrivargruppen

vid telegrafverket torde nämligen tilläventyrs böra ses i samband med

frågan om ett mera allmänt ordnande av avlönings- och tjänsteför-

hållanden för kvinnliga befattningshavare i motsvarande tjänsteställning

i statsförvaltningen, för vilket ändamål, bland annat, närmare utred­

ning synes önskvärd beträffande förhållandet mellan ifrågavarande

befattningshavare vid kommunikationsverken och motsvarande tjänst-

havare vid de centrala verken i fråga om det påvilande arbetets art

och omfattning.

Beträffande den kvinnliga föreståndaren för katalogexpeditionen

har telegrafstyrelsen framhållit, att det med befattningen förenade

arbetet numera vore betydligt utvidgat och krävande samt att den

underställda personalen vore ganska stor, och har styrelsen därför

ifrågasatt, att avlöningen borde bestämmas till högre belopp än kom­

missionen föreslagit. Motsvarande framställning har gjorts av kvinnliga

telegrafpersonalens förening. Då föreståndarens för katalogexpeditionen

arbete synes vara av omfattande och ganska kvalificerad art, har jag

ansett mig böra biträda det av styrelsen och nyssnämnda förening fram­

förda önskemålet, mot vilket kommissionen under hand förklarat sig

ej hava något att erinra. Avlöningsbeloppen för ifrågavarande befatt­

ningshavare, för vilken jag i enlighet med telegrafstyrelsens hemställan

vill föreslå den ändrade benämningen »katalogredaktör», torde böra

bestämmas till 2,500, 2,800 och 3,100 kronor, varigenom slutavlö­

ningarna för denna befattningshavare och för telegrafist av l:a löne­

graden skulle komma att sammanfalla.

Emot förslaget om inrättande inom styrelsen av befattningar såsom

ritare och ingenjörsassistent har jag intet att erinra. Avlöningsbeloppen

för ritare torde, i enlighet med vad jag tidigare anfört beträffande av­

löning till assistent av 2:a lönegraden, böra bestämmas till 2.500, 2,800,

3,100, 3,500, 3,900 och 4,300 kronor.

Telegrafstyrelsen har ifrågasatt, att byråtjänstemännen, för und­

vikande av ändringar i avlöningsreglementet vid ökning av antalet

befattningshavare inom den högre graden, borde i reglementet be­

nämnas »byråtjänstemän av högre grad» och »byråtjänstemän av lägre

Bihang till riksdagens protokoll iD18. / sand. 313 höft. (Nr 383.)

fi

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 388.

43

linjedirektörer vid linjeavdelningen samt fyra telegrafinspektörer vid trafikavdel­

ningen. I sitt förhållande till telegrafstyrelsen äro dessa båda slag av distrikts-

myndigheter jämställda; båda hava nämligen att dels i enlighet med givna instruk­

tioner självständigt avgöra vissa ärenden och dels verkställa de utredningar samt

taga initiativ till och väcka förslag om de förändringar berörande linje- respektive

trafikavdelningen inom distriktet, vartill förhållandena kunna giva anledning. Skill­

naden mellan de båda myndigheterna ligger sålunda uteslutande i de olika fälten

för deras verksamhet.

Såsom distriktsmyndighet vid linjeavdelningen åligger det linjedirektören att

planlägga och efter telegrafstyrelsens beslut verkställa nyanläggningar av stationer,

nät och ledningar, att ansvara för underhållet av stationer och ledningar samt alt

för övrigt hava tillsyn över att alla för trafiken erforderliga tekniska anordningar

befinna sig i fullgott skick. Linjedirektören utövar förmanskap över den speciellt

till linjeavde'ningen hörande personalen ävensom över föreståndarna för telegraf-

och centraltelefonstationerna inom distriktet, i den mån dessa hava sig anförtrott att

ombesörja underhälls- och nyanläggningsarbeten inom sina stationsområden.

Telegrafinspektörerna åter hava sig ålagt arbetet med telegraf- och telefon­

trafikens ordnande samt tillsynen av den administrativa förvaltningen vid stationerna.

Telegrafinspektörerna hava sålunda att självständigt bestämma rörande korrespon­

densens dirigering å de olika trafikvägarna, att uppgöra förslag till sådan fördel­

ning och eventuellt tidsindelning mellan stationerna av de tillgängliga ledningarna,

att ledningarna bliva på det för trafikbehovet lämpligaste och ekonomiskt mest för­

delaktiga sätt utnyttjade, samt att väcka förslag rörande de nya ledningar, som

kunna vara för trafiken behövliga. Vidare hava telegrafinspektörerna sig pålagt

ansvaret för att personalbesättningen å stationerna hålles lämpligt avvägd i för­

hållande till trafiken och skola således för telegrafstyrelsen föreslå de ändringar i

arbetsstyrkan, vartill trafikens fluktuationer kunna giva anledning. Såsom kontrolle­

rande myndighet rörande den administrativa förvaltningen vid stationerna skola

telegrafinspektörerna vidare verkställa kassainventering och inspektion av statio­

nernas räkenskaper samt för övrigt hava tillsyn över att stationernas bokföring och

medelredovisning sker med ordentlighet och i enlighet med gällande bestämmelser.

Vidare hava telegrafinspektörerna att bestämma rörande anskaffning och kasserande

av stationsinventarierna å stationerna samt genom inspektion kontrollera, att dessa

inventarier befinna sig i komplett och tillfredsställande skick.

I fråga om förhållandet till personalen har telegrafinspektören chefskap över

all vid stationerna anställd personal, vad angår föreståndarna för telegraf- och

centraltelefonstationerna dock icke i fråga om den del av deras verksamhet, som

faller inom linjeförvaltningens område. Beträffande sättet för personalens anställ­

ning gäller, att centraltelefonstationernas personal anställes av telegrafstyrt Isen på

förslag av telegrafinspektören, varemot telegrafinspektör självständigt bestämmer

rörande såväl antagande som avskedande av föreståndare och annan personal vid

de under centralstationerna lydande växelstationerna ävensom inom vissa gränser

bestämmer avlön ngen för föreståndare och personal vill dessa stationer.

Från telegrafinspektörernas chefskap äro undantagna de fyra huvudstationema

Stockholm, Göteborg, Malmö och Sundsvall, vilka förestås av direkt under telegraf­

styrelsen lydande telegraf- eller telefondirektörer, som i tillämpliga delar hava

telegrafinspektörs befogenhet inom sina stationsområden.

Kungl. Maj.fs nåd. proposition Nr 383.

45

för närvarande äro tre av inspektörerna kommissarier av lista lönegraden samt den

fjärde byråtjänsteman. För att uppnå full likställighet i avlöning mellan telegraf-

inspektör och linjedirektör, synes lämpligen böra bestämmas, att telegrafinspektör

•skall under tiden för förordnandet uppbära arvode till belopp motsvarande avlöningen

jämte dyrortstillägg för linjedirektör men i stället frånträda honom enligt stat till­

kommande avlöning -å den ordinarie tjänst, som han innehar, vilken avlöning efter

omständigheterna uppbäres av den, som bestrider samma tjänst, eller ock besparas

telegrafverket. Ytterligare torde i § 6 mom. 3 av avlöningsreglementet böra efter

verkstadsdirektören’ inskjutas orden 'eller telegrafinspektör’.»

Kommissionen har i denna fråga anfört följande:

»Enär vad telegrafstyrelsen sålunda'anfört svnes giva vid handen,

att telegrafinspektörerna i fråga om vikten och omfattningen av deras

arbete kunna vara att jämföra med linjedirektörerna, har kommis­

sionen icke haft något att erinra emot, att telegrafinspektör, på sätt

telegrafstyrelsen hemställt, må, mot avstående av den med hans ordi­

narie tjänst förenade avlöning, åtnjuta arvode till belopp, motsvarande

de linjedirektör tillkommande sammanlagda avlöningsförmåner. De till

télegrafinspektör utgående arvodena, i vilka sålunda i förekommande

fall böra inberäknas belopp motsvarande dyrortstillägg, torde såsom

hittills böra särskilt upptagas i telegrafverkets avlöningsstat.

Därest nyssnämnda förändring i fråga om telegrafinspektörernas av­

lönande blir genomförd, synes, såsom telegrafstyrelsen jämväl anfört, en

ändring böra vidtagas i § 6 mom. 3 i avlöningsreglementet, varigenom

åt Kungl. Maj:t överlämnas att i de fall, då telegrafinspektör beviljats

ledighet och vikarie förordnats, pröva, huru stor del av telegrafinspek­

törens arvode må till vikarien avstås.»

För egen del har jag intet att invända emot att arvodet till tele­

grafinspektör må utgå på sätt kommissionen sålunda tillstyrkt.

Personalen vid telegrafverket är icke underkastad den civila pen­

sionslagen, utan gälla i pensionshänseende vissa i § 7 i avlöningsregle­

mentet införda bestämmelser.

Såsom redan förut blivit omnämnt, utgå pensionerna efter fasta,

för de olika tjänstemannagrupperna bestämda pensionsunderlag. Dessa

pensionsunderlag beräknas för närvarande för de ordinarie befattnings­

havarna till följande belopp:

5.600 kronor för byråchef och professor;

6,000

*

» linjedirektör, telelondireklöv och telegrafdirektör av l:a lönegraden;

4.600

sekreterare, kamrerare, sekreterare och aktuarie, hvråingenjör, förradsintendenl,

byråkontrollör, föreståndare för undervisningsanstalten och telegrafdirekt.ör av

3:a lönegraden;

Kungi. Maj ts nåd. proposition Nr 388.

Kommis­

sionen.

Deparw-

mentschefen.

Pensionsun-

derlag.

Nuvarande

bestämmel­

ser.

kommissionen ansett en förhöjning i pensionsunderlagen böra äga rum

med 250 kronor.

Därvid bör emellertid iakttagas, att linjeförman, vilken tjänste-

havare enligt kommissionens avlöningsförslag skulle jämställas med

radiotelegrafist, i pensionshänseende bör beredas samma förmåner som

sistnämnda befattningshavare.

Slutligen böra innehavare av de nyinrättade befattningarna ingen-

jörsassistent och ritare i pensionshänseende likställas med resp. kon­

trollör av 2:a lönegraden och assistent.

Pensionsunderlagen skulle sålunda enligt kommissionens mening

för de ordinarie befattningshavarna vid telegrafverket böra bestämmas

till följande belopp:

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

47

5.850 kronor för

5,250

»

»

4.850

»

4.450

»

4.250

»

'»

4.150

»

»

3.850

»

»

3.550

»

»

3.250

»

»

2,950

»

»

2.750

»

»

2.550

»

»

2.150

»

»

2,050

»

»

1.850

»

»

1.750

»

»

1.550

»

»

1.450

»

»

1,350

»

»

byråchef och professor;

linjediieklör, telefontlircklör och telegrafdircklör av l:a lönegraden;

sekreterare, kamrerare, sekreteraie oeh aktuarie, byråingenjör lörrådsinfendent,

byrakonirollör, föreståndare för undervisningsanstalten och telegrafdireklör av

2:a lönegraden;

kommissarie av l:a lönegraden;

linjeingenjör och verkstadsingenjör;

öiriga byiåljänstemän och kontorschef vid verkstaden;

kommissarie av g:a lönegraden, radiokommissarie, kontrollör av l:a lönegraden

och mköpsclief vid verkstaden;

ingenjörsassislcnt, kommissarie av 3:e lönegraden och kontrollör av 2:a lönegraden;

kommissarie av J:e lön. graden;

ritare, assistent och mule! iulförvaltare vid verkstaden;

verkmästare vid verkstaden;

firrrådsbok hål Inre;

linjemäslnre;

kommissarie av 5:e lönegraden;

»

» 6:e

»

och föreståndare för katalogexpcditionen;

»

» 7:e

»

, telegrafist, vakt föreståndare, kassör av l:a löne­

graden, radiotelegrafist och linjeförman;

kontorsskrivare. kassör av 2 a lönegraden och bokhållare;

reparatör ocli stationsförinan;

inierurbanlelefonist, stalionsbiträde och vaktmästare.»

Kommissionens förslag beträffande pensionsunderlagen har jag an­

sett mig böra tillstyrka.

Telegrafstyrelsen har i sitt utlåtande över kommissionens förslag

med anledning av den av styrelsen ifrågasatta uppdelningen av assistent-

och telegmfistgrupperna föreslagit, att å ena sidan assistent av de bada

lönegraderna och å andra sidan telegrafist av l:a och 2:a lönfegraderna

måtte tillsvidare bliva i pensionshänseende likställda. För egen del

ansluter jag mig härtill. Någon förändring i det av kommissionen

framlagda iörslaget till ändring av § 7 i avlöningsreglementet torde icke

behöva föranledas därav.

Departe­

mentschefen.

4:8

Övriga änd

-

De av mig sålunda förordade ändringar och tillägg föranleda vissa

Telingsregk- förändringar i det utav kommissionen avgivna förslag till ändringar av

mentet.

själva bestämmelserna i avlöningsreglementet. I samband därmed ber

^{s o mom. 2:o} jag få nämna, att jag, efter framställning av telegrafstyrelsen, ansett

och ^ 18’ mig böra vidtaga några mindre jämkningar i den fördelning av vissa

avlöningsbelopp i lön och tjänstgöringspenningar, som framgår av kom­

missionens förslag

till ändrad lydelse av § 3 mom. 2:o i reglementet.

Likaledes ber jag

särskilt få erinra, att efter den av mig förordade

uppdelningen av assistent- och telegrafi stgrupperna i två lönegrader §.

18 i reglementet bör upphävas.

s ⁴ mom.

Telegrafstyrelsen har emellertid ifrågasatt ännu eu ändring i kom-

1'°- missionens förslag rörande avlöningsreglementet, nämligen beträffande

sättet för de icke provisionsberättigade befattningshavarnas omnäm­

nande i § 4 mom. l:o samt i de vid avlöningsreglementet fogade

allmänna grunder till avlöningsförhöjning för ifrågavarande tjänstemän.

För närvarande äro de olika tjänsterna hänförda till underavdelningarna

»inom styrelsen», »vid linjedistrikten», »vid stationerna» och »vid verk­

staden». Styrelsen har nu, av skäl som i dess utlåtande närmare an­

givas, förklarat sig anse, att tjänstemännen böra i avlöningsreglementet

upptagas i en enda följd, och har styrelsen i ett förslag till ändring-

av reglementet i nu ifrågavarande delar ävensom i sitt förslag till stat

för driftkostnader låtit denna mening komma till tillämpning.

Telegrafstyrelsens förslag härutinnan har jag ansett mig böra till­

mötesgå, enär en sådan förändring skulle medföra den praktiska inne­

börden, att en och samma befattning därigenom skulle behöva upptaga*

allenast en gång, under det att för närvarande vissa befattningar upp­

räknas flera gånger.

Jag ber emellertid få göra det uttalandet, att förändringen ute­

slutande måste anses hava karaktär av en lämplighetsåtgärd och att

förändringens genomförande icke får i någon mån åberopas emot ett

eventuellt införande av något nytt system för avlönande av telegraf­

personalen, t. ex. genom att bestämma särskilda avlöningsskalor för

styrelsens personal och för övriga tjänstemän inom verket.

I sammanhang med nyssberörda fråga har telegrafstyrelsen erinrat

om, att då styrelsen, med användande av redan förefintlig befogenhet

därutinnan, förflyttar en tjänsteman från en ort till en annan, utan att

tjänstemannen därom gjort framställning, skall dylik befattningshavare

äga uppbära ersättning för flyttningskostnaden med belopp, som av

Kungl. Maj:t bestämmes, och har styrelsen ifrågasatt, huruvida det fort-

Kungl. Maj:ts nåd. proposition JSIr 383.

§ 14-

föranleda en liknande omarbetning av förevarande bestämmelse i av-;

löningsreglementet för telegrafverkets tjänstemän.

i

, ;

50

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383,

Enligt bestämmelse i § 14 i avlöningsreglementet må kassör å

linjedistriktsbyrå och vid verkstaden komma i åtnjutande av felräk-

ningspenningar med 200 kronor för år räknat.

Telegrafstyrelsen har nu i sitt utlåtande* under hänvisning till den

betydliga ökningen i nämnda institutioners kassor, ifrågasatt, att fel-

räkningspenningar måtte tillkomma ifrågavarande kassörer med ett till

400 kronor förhöjt årligt belopp.

Häremot har jag intet att invända.

Telegrafstyrelsen har ävenledes framhållit, att vissa ändringar

påkallades i avlöningsreglementet bland annat för att bringa detsamma

i överensstämmelse med olycksfallsförsäkringslagen. Dessa ändringar

har jag emellertid ansett böra tillsvidare anstå, helst som motsvarande

ändringar torde böra vidtagas jämväl i avlöningsbestämmelserna för

vissa andra närstående verk.

Beträffande grunder för erforderliga övergångsbestämmelser samt

tiden för löneregleringens ikraftträdande tillåter jag mig att hänvisa

till vad jag tidigare i dag vid anmälan av frågan om reglering av löne­

förhållandena för statsbanepersonalen därom anfört. Vid meddelande

av övergångsbestämmelser torde även böra beaktas vad telegrafstyrelsen

anfört i fråga om fortsatt beredande av en undantagsställning för de

assistenter, som vunnit inträde i telegrafverket före år 1908.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels, med upphävande av bestämmelsen i § 18 i gällande avlönings-

reglemente för tjänstemän vid telegrafverket, besluta sådan ändring av

nämnda reglemente, som framgår av bifogade förslag till kungörelse i

ämnet;

dels ock medgiva, att Kungl. Maj:t må, i huvudsaklig överens­

stämmelse med de av mig omnämnda grunder, utfärda nödiga bestäm­

melser i fråga om övergång på ny stat för den personal, som antagits

i ordinarie tjänst före den nya lönestatens trädande i kraft.

51

Till denna av statsrådets övriga ledamöter bi-

trädda hemställan behagade Hans Maj:t Konungen

lämna bifall; och skulle proposition i ämnet avlåtas

till riksdagen av den lydelse, bilaga till detta proto­

koll utvisar.

-Y-.v:.; iiiv iy; i

Ur protokollet:

n

Fredric Hawerman.

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 383.

52

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

Bilaga.

Förslag

till

nådig kungörelse angående vissa ändringar i avlöningsreglementet för

tjänstemän vid telegrafverket den 11 oktober 1907.

§ 3.

l:o) Till------------------------ ---------------------------------------------------------

-— — — — — — — — — —-------- — — — — — — kronor.

2:o) Till icke provisionsberättiqad tjänsteman utgår avlöning enligt

följande avlöningsskala med däri angivna årliga belopp:

;

Klass

Lön

Tjänst- |

görings-

penningar

Summa

avlöning

Klass

Lön

Tjänst-

görings-

penningar

Summa

avlöning

i....................

5,700

3,800

9,500

15...................

2,100

1,000

3,100

! 2....................

5,400

3,600

9,000

16....................

1,900

900

2,800

5,100

4,800

3,400

3,200

8.500

8,000

7.500

17....................

1,700

1,600

800

2,500

1

I.::::::...:..

18....................

650

2,250

1 5....................

4,500

3,000

19...................

1,500

600

2,100

6...................

4,200

2,800

7,000

20....................

1,440

510

1,950

7....................

3,900

2,600

6,500

21....................

1,350

450

1,800

8...................

3,600

2,400

6,000

22....................

1,240

410

1,650

9....................

3,300

2,2<K)

5,500

23...................

1,130

370

1,500

10....................

3,060

2,040

5.100

24 ..................

1,040

340

1,380

11...................

2,825

1,875

4,700

25....................

1,000

320

1,320

12....................

13 ....................

14 ....................

2,600

2,450

2,250

1,700

1,450

1,250

4,300

3,900

3,500

26....................

950

310

1,260

|

B o) Till provisionsberättiqad tjänsteman utgår, förutom den i § 5

bestämda uppbördsprovision, lön enligt följande löneskala med däri an­

givna årliga belopp:

Klass

Lön

Klass

Lön

j

5,000

9 ..............................................................

2,600

2 .. .................

4,600

10 ..............................................................

2,400

3

4,200

11 ..............................................................

2,200

4 ..............................................................

3,800

12 ..............................................................

2,000

5 ..

..........

3,400

13 ..............................................................

1,800

6 ..............................................................

3,200

14 ..............................................................

1,650

7 ............... ■■.............................................

3,000

15 ........................................................... .

1,500

8 ..............................................................

2,800

53

Kuntjl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

4:o) Såsom telegrafinspektör förordnad tjänsteman äger att, mot

avstående av samtliga honom på den ordinarie tjänsten tillkommande

avlöningsförmåner, uppbära arvode till belopp, som i staten för tele­

grafverkets driftkostnader angives.

5:o) Till

§ 4.

l:o) Avlöning åtnjutes av icke provisionsberättigad tjänsteman enligt

följande reglering:

Lägsta avlöning

Högsta avlöning

Klass

Kronor

Klass

Kronor

Byråchef........................................................... .......................

3

8,500 _

1

9,500

_1

Professor ...............................................................................

4

8,000 —

3

8,500 —

Byråljäustemän av l:a lönegraden................................

8

6,000 —

5

7.500 —

»

» 2:a

»

11

4,700 —

8

6,000 —

Linjedirektör...........................................................................

6

7,000 _

3

8,500 _

Linjeingenjör..........................................................................

9

5,500 —

6

7,000 —;

Verkstadsingenjör ..............................................................

9

5.500 —

6

7,000 —

Kontorsclief ..........................................................................

12

4,300 _

7

6,500

Inköpschef.................................................................................

12

4,300 —

8

6,000 -

Kontrollör av l:a lönegraden .........................................

12

4,300 —

8

6,000 -- !

Radiokommissarie..................................................................

12

4,300 —

8

6,000 —

Ingenjörsassistent......................... . .....................................

13

3,900 —

9

5,500 —!

Kontrollör av 2:a lönegraden .........................................

13

3,900 —

9

5,500 —

Assistent » l:a

»

.........................................

15

3,100 —

11

4,700 —

Muterialförvaltare ................................................................

16

2,800 _

12

4,300 _

Assistent av 2:a lönegraden.............................................

17

2,500 —

12

4,300 -- !

Ritare .......................................................................................

17

2,500 —

13

4,300 -- •

Förrådsbokhållare ..............................................................

17

2,500 —

13

3,900 —

Verkmästare ..........................................................................

17

2,500

13

3,900

Linjemästare...........................................................................

20

1,950 —

15

3,100 —

Linjeförman ..........................................................................

22

1,650 —

18

2,250

_

Radiotelegrafist ..................................................................

22

1,650 _

18

2,250 _

Reparatör av l:a lönegraden .........................................

23

1,500

19

2,100 —

»

» 2:a

»

.........................................

25

1,320

_

21

1,800 _

Slalionsförman......................................................................

25

1,320

_

21

1,800 _

Stalionsbiträde......................................................................

26

1,260 —

22

1,650

_

Vaktmästare hos telegrafstyrelsen ................................

26

1,260 —

22

1,650

—¹

Katalogredaktör..................................................................

17

2,500

_

15

3,100 _

Telegrafist av l:a lönegraden .....................................

18

2,250

—

15

3.100 --’

Kassör

»

l

a

»

.....................................

21

1,800 _

16

2,800 _

'

Telegrafist » 2:a

»

.....................................

21

1,800

16

2 800 _1

Vakt/öreståndare ..............................................................

21

1,800

16

2,800 _1

Kassör av 2:a lönegraden .............................................

22

1,650 —

18

2,250 _

i

Bokhållare ..........................................................................

23

1,500 —

19

2,100 _

i

Kontorsskrivare..................................................................

23

1,500 —

19

2,100 _

Rikstelefonist ......................................................................

24

1,380

—

21

1,800

—

De -

kronor.

Anm. De befattningar, ^smil »ro angivna med

kursiv stil, iiro avsedda att i regel innehavas

UV

kvinnliga tjensteman.

54

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383

2ro) Lön åtnjutes av provisionsberättigad tjänsteman enligt följande

reglering:

Lä ^sta lön

Högsta lön

Klass

Kronor

Klass

Kronor

Telefondirektör .

j Telégrafdirektör av l:a lönegraden .............................................

*

3,800

—

1

5,000

—

»

» 2:a

»

.............................................

5

3,400

—

2

4.600

Kommissarie

» l:a

»

.............................................

5

3,400

—

3

4,200

»

» 2:a

»

.............................................

7

3,000

—

4

3,800

»

» 3: e

»

.............................................

8

2,800

—

5

3,400

»

» 4:e

»

.............................................

9

2,600

—

6

3,200

—

i Kommissarie av o:e löneqraden.................................................

15

1 500

—

10

2,400

_

» »

6’.e

»

.............................................

15

1,500

—

12

2,000

_

« »

7:e

»

.............................................

15

1,500 —

13

1,800 -

Anm. De befattningar, som äro angivna med kursiv stil, äro avsedda att i regel innehavas av

kvinnliga tjänstemän.

3:o) Uppflyttning — — — — — — klass.

4:o) Undantagsvis må, när telegrafverkets intressen så oundgäng­

ligen fordra, Kungl. Maj:t kunna, för förvärvande eller bibehållande i

tjänst av särskilt kvalificerad person, tilldela befattningshavare avlöning

eller lön efter högre klass än den, vartill han enligt förut angivna

grunder eljest skulle vara berättigad, dock icke i något fall med högre

belopp än som svarar mot den för befattningen bestämda slutavlöning

eller slutlön; börande varje sådant undantag ävensom skälen för det­

samma angivas i näst därefter avgivna statförslag.

5:o) Telegrafstyrelsen äger tilldela den, som konstitueras till repara­

tör av l:a eller 2:a lönegraden eller till linjeförman, avlöning efter sådan

för befattningen gällande avlöningsklass, att hans sammanlagda avlönings­

förmåner för år räknat icke komma att understiga, utan motsvara eller,

därest full motsvarighet ej kan ernås, så nära som möjligt överensstämma

med den årsinkomst, han vid tiden för övergången på ordinarie stat

skulle, om han i stället kvarstått såsom icke ordinarie, hava åtnjutit

på grund av gällande prislista å avlöningar till arbetare vid telegraf­

verkets linjedistrikt.

Reparatör — — — — — — i fråga.

§ 5.

Föreståndare för telegraf- eller centraltelefonstation äger uppbära

provision å vid stationen influten uppbörd av telegramporto-, telefon­

abonnemangs- och inträdesavgifter samt telefonsamtalsavgifter med:

55

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

2 Va procent av den del av uppbörden, som ej för år överstiger

30,000 kronor;

1 procent av den del av uppbörden, som överstiger 30,000 men

ej 100,000 kronor;

Va

procent av den del av uppbörden, som överstiger 100,000

men ej 500,000 kronor; samt

Vio

procent av den del av uppbörden, som överstiger 500,000 kronor.

Provisionsbeloppet för år räknat må dock icke för någon stations-

föreståndare understiga här nedan angivna belopp, vadan av provisions-

anslaget må, utöver ovan angivna procentbelopp, utgå vad som till­

äventyrs erfordras för att fylla denna minimiprovision.

Minimiprovisionen utgör:

för telefondirektör ...................................................................

» telegrafdirektör av l:a lönegraden ..........................

o.

:a

2.400 kronor

kommissarie

»

»

>5

kommissarie av

» l:a

» 2:a

» 3:e

» 4:e

5:e lönegraden

6:e

»

7:e

2,000

»

1,800 »

1,400

»

900

»

700

>

600 »

§ 6.

f ör åtnjutande av arvode eller i stat uppförd avlöning och därtill

hörande förhöjning efter viss tids fortsatt innehavande av befattning

gälla, med undantag beträffande telegrafifullmäktige, följande bestäm­

melser:

l:o) Tjänsteman------------------ ----------härför.

2:o) Med — — — — — — nödigt.

3:o) Har generaldirektören, verkstadsdirektören eller telegraf­

inspektör beviljats ledighet och vikarie förordnats, beror på prövning

av Kungl. Maj:t, huru stor del av arvodet må till vikarien avstås.

4:o) Tjänsteman — — — — — — pensionsinrättning.

5:o) Den — — — — — — uppbördsprovision.

6:o) Tjänsteman — — — — — — skäligt.

7:o) Därest — — — — — månader.

8:o) Tjänsteman------------------- befattning.

Erfordras — — — — — — — — avlöning.

57

a) för manliga tjänstemän vid uppnådda sextiofem levnads- och

trettiofem tjänstår, dock att sådan rätt inträder:

för tjänstemän i telegrafstyrelsen vid sextiosju levnads- och trettio­

fem tjänstår;

för linjemästare, linjeförmän och reparatörer vid sextio levnads-

och trettiofem tjänstår;

för verkmästare vid sextio levnads- och trettio tjänstår;

b) för kvinnliga tjänstemän vid sextio levnads- och trettio tjänstår,

dock att sådan rätt inträder för rikstelefonister vid femtiofem levnads-

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

och trettio tjänstår.

6:o) Skyldighet —---------------------- - tjänsten.

7:o) Vid — — — — — — inträde.

8:o) Rätt — — — — — — förverkad.

9:o) Tjänstår — — — — — — pensionsinrättning.

§ 8.

Tjänsteman äger årligen, när sådant utan hinder för göromålens

behöriga gäng kan ske, åtnjuta semester, generaldirektören, byråcheferna,

professorn och byråtjänstemän av l:a lönegraden envar under en och

en halv månad, linjemästare, linjeförman, reparatör, stationsförman,

stationsbiträde och vaktmästare envar under en halv månad samt

envar av övriga tjänstemän under en månad.

Tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å

uppbörd, är pliktig att å tid av året, som av vederbörande överordnade

myndighet bestämmes, begagna sig av semester.

§ 14.

Felräkningspenningar tillkomma:

den hos telegrafstyrelsen anställda huvudkassören med 500 kronor

för år räknat;

kassör å linjedistriktsbyrå och vid verkstaden med 400 kronor,

likaledes för år räknat;

tjänsteman, som i regelbunden tjänstefördelning tjänstgör i kassan

vid telegraminlämning, med en halv procent av därstädes kontant in­

betalda telegram avgifter, efter fördelning mellan samtliga nu nämnda

tjänstemän vid stationen;

å station särskilt anställd kassör eller, om sådan tjänsteman ej

finnes, stationsföreståndare med en tiondels procent av influtna tele-

Bilmng Ull riksdagens protokoll, 1918.

1

samt.

'148 käft.

(Nr

883.)

8

58

Kungl. Majis nåd. proposition Nr 383.

fonabonnemangs-, inträdes- och samtalsavgifter, dock högst 400 kronor

för år räknat; ägande telegrafstyrelsen att till tjänsteman, som enligt

styrelsens uppdrag tjänstgör såsom biträdande kassör å station med

minst 600,000 kronors telefonuppbörd, utbetala felräkningspenningar

med högst 200 kronor för år räknat.

Felräkningspenningar utgå alltid till den, som bestrider tjänsten.

§ 16.

l:o) Fri bostad uti telegrafverkets egna eller för ändamålet för­

hyrda lägenheter jämte fri uppvärmning och belysning eller ock hyres­

bidrag med högst 600 kronor för år må tillkomma kommissarie av

5:e, 6:e och 7:e lönegraderna ävensom, enligt telegrafstyrelsens bestäm­

mande, föreståndare för större växelstation.

Det ankommer på telegrafstyrelsen att i varje särskilt fall be­

stämma, huruvida bostadsförmån eller hyresbidrag skall utgå, ävensom

beloppet av berörda bidrag.

2:o) Till verkmästare, linjemästare, linjeförman, radiotelegrafist,

reparatör, stationsförman, stationsbiträde och vaktmästare utgår hyres­

bidrag, enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder, med minst femton,

högst trettio procent av avlöningen.

3:o) Förmånen av fri bostad eller hyresbidrag anses tillhöra lönen.

§ 17-

Tjänsteman, som icke är berättigad till uppbördsprovision, äger att,

enligt av Kungl. Maj:t fastställda grunder, uppbära dyrortstillägg med

högst femton procent av avlöningen, dock med iakttagande av att för

manlig tjänsteman, vars avlöning överstiger 3,000 kronor, dyrortstillägg

ej må beräknas å högre belopp än 3,000 kronor samt för kvinnlig

tjänsteman, vars avlöning överstiger 1,500 kronor, ej å högre belopp

än 1,500 kronor.

Generaldirektör och verkstadsdirektör må icke åtnjuta dyrort.s-

tillägg.

Dyrortstillägg fördelas i lön och tjänstgöringspenningar i samma

proportion som avlöningen; dock skola minst två tredjedelar därav

anses såsom lön.

Denna kungörelse träder i kraft den 1 januari 1919.

Allmänna grunder

tni

avlönings- respektive löneförhöjning

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

61

för icke provisionsberättigad tjänsteman.

när avlöning enligt närmast lägre klass innehafts i nedan nämnda antal år.

17

16

15

14

13

12

11

10

9

8

1

7

6

5

4

3

2

1

2,600 2,800 3,100 3,500 3,900 4,300 4,700 5,100 5,500 6,000 6,500 7,000 7,500 8,000 8,500 9,000 9,500

3

3 1

3

3

3

—

—

_

-

1

—

—

—

—

—

3

3

3

—

—

—

—

—

—

j

-

3

3

3

3

3

3

—

—

—

-- j

3

3

3

_

_

_

_

--

j

—

—

—

—

—

3

3

3

3

3

—

—

—

—

—

— |

—

—

—

—

—

3

3

3

3

—

-

—

—

—

—

—

— •

—

—

—

—

3

3

3

3

—

—

_

_

—

_

— ;

—

—

—

—

—

—

3

3

3

3

—

—

-

—

—

—

— |

—

—

—

—

3

3

3

3

—

—

—

—

—

—

— |

—

—

—

—

3

3

3

3

—

—

—

_

—

—

—

— ;

' —

—

3

3

3

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

- - ;

—

3

3

3

3

—

—

—

—

—

—

—

_

—

—

—

—

3

3

3

3

3

—

3

3

3

3

—

—

3

3

3

3

—

—

—

—

—

—

-•

—

—

—

—

3

3

3

3

—

—

—

—

—

_

—

—

—

—

-

3

3

3

Z

—

z

_

—

—

—

—

—

• - -

i - -

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

_

3

3

_

_

—

_

_

3

3

3

3

3

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

3

3

—

—

—

—

—

—

—

—

_

—

—

—

—

3

3

—

—

—

_

—

—

—

"

—

— i —

—

—

—

—

—

—

_

62

Knngl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

Allmänna grunder till löneförhöjning

;

Begyn-

i

|

nelselön

Uppflyttning i högre klass

i

Klass ..........................................................................

15

14

13

1,500

1,650

1,800

Telefondirektör

Telegrafdirektör av l:a lönegraden ..................................................................

j 3,800

-

!

»

»

2:a

» ..................................................................

3,400

—

—

—

Kommissarie

»

l:a

» .................. ......... . ................................

3,400

—

—

—

»

»

2:a

» ..................................................................

3,000

—

—

»

»

3:e

» ..................................................................

2,800

—

—

»

»

4:e

» ..................................................................

2,600

—

_

Kommissarie

»

5.e

» ..................................................................

1,500

—

3

3

»

»

6x

.....................................................

1,500

—

3

3

» 7.e

1,500

—

3

3

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

63

för provisionsberättigad tjänsteman.

kan äga rum, när lön enligt närmast lägre klass innehafts i nedan nämnda antal år.

12

ii

10

9

9

8 i

7

6

i

5

4

3

2

1

2,000

2,200

2,400

2,600

2,800

3,000

3,200

3,400

3,800

4,200

4,600

5,000

—

—

.

3

3

3

—

—

—

_

—

i

_

—

3

3

3

3

—

_

_

-

3

3

3

I

—

—

_

3

3

3

3

—

—

—

—

3

3

8

3

~ i

-

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

—

-- '

—

—

—

^, .>

Bilaga.

Tablå

över

nuvarande och föreslagna avlöningar.

Bihang till riksdagens 'protokoll 1918. 1 samt. 343 käft.

(Nr 383.)

9

Telegrafverket.

66

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

Sammanlagda avlöningsbelopp.

Nuvarande avlöningsbelopp

Av departementschefen

föreslagna avlöningsbelopp

Befattningshavare

Billigaste ort

. .... .

Dyraste ort

Billigaste ort

Dyraste ort

Begyn-

nelse-

avlö-

ning

Slutav­

löning

Begyn-

nelse-

avlö-

ning

Slutav­

löning

Begyn-

nelse-

avlö-

ning

Slutav­

löning

Begyn­

nelse-

avlö­

ning

Slutav-

löning

I. Icke provisions-

berättigade tjänstemän.

(Fast avlöning jämte i före­

kommande fall, hyresbidrag

och dyrortstillägg.)

j

A. Telegrafstyrelsen samt

linjedistrikten oeh

stationerna:

Byråchef*).........................................

-- |

8,000

9,000

—

8,950

9,950

Professor1).........................................

—

—

7,500

8,000

—

—

8,450

8,950

Byråtjänsteman av l:a lönegra-

6,450

7,950

den x)

—

—

4,600

7,000

—

—

»

» 2:a

»

*)

—

—

3,400

6,000 1

—

—

5,150

6,450

Linjedirektör....................................

6,000

8,000

6,000

8,000

7,000

8,500

7,450

8,950

Linjeinaenjör ................................

4,600

6,500

4,600

6,500

5,500

7,000

5,950

7,450

Kontrollör av l:a lönegraden ...

3,800

5,500

4,250

5,950

4,300

6,000

4,750

6,450

Badiokommissarie ........................

3,800

5,500

4,250

5,950

4,300

6,000

4,750

6,450

Ingeniörsassistent1)........................

—

—

—

—

—

—

4,350

6,950

Kontrollör av 2:a lönegraden ...

3,400

5,000

3,850

5,450

3,900

5,500

4,350

5,950

Assistent av l a lönegraden.......

—

—

—

—

3,100

4,700

3,550

5,150

»

» 2:a

»

.......

1,800

3,800

2,070

4,250

2,500

4,300

2,875

4,750

Bitare1).............................................

—

—

—

—

—

—

2,875

4,750

Förrådsbokhållare ........................

1,800

3,400

2,070

3,850

2,500

3,900

2,875

4,350

Linjemästare2) ................................

1,950

3,300

2,175

3,905

2,535

3.850

2,828

4,450

Linjeförman ....................................

1,482

2,215

1,653

2,610

2,100

2,700

2,393

5,188

j Radiotelegrafist ............................

1,638

2,515

1,827

2,955

2,100

2,700

2,393

3,188

j Reparatör av l:a lönegraden ...

1,320

1,950

1,479

2,348

1,850

2,450

2,175

2,965

»

» 2:a

»

1.210

1,750

1,392

2,175

1,670

2,150

1,914

2,610

Stationsförman................................

1,326

1,915 1 1,479

2,175

1,716

2,250

1,914

2,610

Stationsbiträde................................

1,150

1,630

1,305

2,001

1,560

1,950

1,827

2,393

Vak 1 masta re R ................................

—

—

1,140

1,650

—

—

1,827

2,393

j Katalogredaktör ‘)........................

—

—

1,800

2,400

—

—

2,725

3,325

Teleyrafist av la lönegraden

—

—

—

—

2,250

3,100

2,475

3,325

j Kassör av l:a lönegraden.......

1,260

2,100

1,419

2,325

1,800

2,800

2,025

3,025

j Telegrafist .....................................

1,260

2,100

1,449

2,325

1,800

2,800

2,025

3.025

[ Vaktföreståndare ........................

1,260

2,100

1,449

2,325

1,800

2,800

2,025

3,025

Kassör av 2 a lönegraden.......

1,140

1,800

1,311

2,025

1,650

2,250

1,875

2,475

| Bokhållare ...................................

1,020

1,650

1,173

1,875

1,500

2,100

1,725

2,325

i Kontorsskrivare1)........................

—

—

1,260

1,950

—

—

1,725

2,325

j Rikstelefonist ................................

960

1,380

1,104

1,587

1,380

1,800

1,587

2,025

1) Tillhör telegrafstyrelsen.

2) De för linjernastare å billigaste ort angivna beloppen hänföra sig till de billigaste orter, varest

linjemästave av l:a lönegraden för närvarande äro placerade.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

67

Befattningshavare

Nuvarande

avlönings-

belopp

Av departe­

mentschefen

föreslagna

avlönings-

belopp

Begyn-

nelse-

avlö-

ning

Slutav­

löning

Begyn-

nelse-

avlö-

ning

Slutav­

löning

B.

Verkstaden:

Verkstadsingenjör ................................

4,600

6,500

5,800

7,300 | Vcrkstadspersonal finnes lör

Kontorschef .............................................

8,400

6,000

4,600

6,800 i

närvarande placerad alle-

Inköpschef.................................................

3,800

5,500

4,600

6,300

nast vid Nynäs, varest

Materialförvaltare....................................

2,100

4,200

3,080

4,600

dyrortstillägg utgår med

Verkmästare .............................................

2,700

4,400

3,500

4,950

10 procent d den fasta

Kassör av l:a lönegraden...............

1,386

2,250

1,950

2,950

avlöningen.

II. Provisionsberättigade

tjänstemän.1)

(Fast avlöning och miuimi-

provision.)

Telefondirektör.........................................

8,850

5,050

6,200

7,400

Telegrafdirektör av l:a lönegraden...

3,850

5,050

6,200

7,400

»

» 2:a

»

3,450

4,650

5,800

7,000

Kommissarie

» l:a

»

3,450

4,250

5,800

6,600

»

» 2:a

»

3,050

3,850

5,000

5,800

Dessa avlöningar utgå obe-

»

» 3:e

»

2,850

3,450

4,600

5,200

roende av placeringsorten.

»

» 4:e

»

2,650

3,250

4,000

4,600

Kommissarie » öe

» 2)...

1,500

2,250

2,400

3,300

»

»

6:e

»

2)...

1,500

1,950

2,200

2,700

»

» 7:e

»

!)...

1,500

1,800

2,100

2,400

Amu. De befattningar, som äro angivna med kursiv stil, äro avsedda att i regel innehavas av

kvinnliga tjänstemän.

x) De i tabellen angivna avlöningsbeloppen torde åtminstone för föreståndare å större stationer

komma att i de flesta fall överskridas, därigenom att uppbördsprovisionen överstiger de belopp, som den

garanterade minimiprovisionen angiver.

2) Kommissarier av 5:e—7:e lönegraden åtnjuta, utöver de angivna avlöningsbeloppen, fri bostad

jämte uppvärmning och belysning eller ock kontant ersättning härför. Den kontanta ersättningen utgår för

närvarande med högst 300 kronor och skulle enligt departementschefens förslag komma att uppgå till

Högst 600 kronor.

68

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

Bilaga.

Till Konungen.

Genom nådig remiss den 25 mars 1918 bär Eders Kungl. Maj:t anbefallt

telegrafstyrelsen att före den 7 april 1918 avgiva underdånigt utlåtande över ett av

1915 års kommission för gemensamma avlöningsbestämmelser vid kommunikations-

verken med flera verk den 20 mars 1918 avgivet betänkande angående reglering

av löneförhållandena vid telegrafverket med flera verk att tillämpas i avvaktan på

avgörandet av frågan om införandet av gemensamma avlöningsbestämmelser vid de

ifrågavarande verken. Till åtlydnad härav får telegrafstyrelsen, med återställande

av resolutionen, härmed avgiva följande underdåniga utlåtande, i vilket dock på grund

av den knappa tid, som stått styrelsen till buds för betänkandets granskning och

avfattandet av styrelsens anmärkningar mot detsamma, icke kunnat framläggas alla

de synpunkter, som enligt styrelsens förmenande bort komma till övervägande vid

bedömandet av kommissionens förslag.

f*gö*r-

Innan styrelsen ingår på granskning av kommissionens betänkande, tillåter

sig styrelsen omnämna, att, så snart det åt kommissionen lämnade särskilda uppdrag,

till vars fullgörande det förevarande betänkandet avgivits, blivit för styrelsen bekant,

styrelsen lät sig angeläget vara att till kommissionen, där telegrafverket i motsats

mot postverket och statens järnvägar icke hade någon i verkets alla detaljer och

förhållanden initierad representant, skriftligen framföra såväl några av de allmänna

synpunkter, som styrelsen för sin del ansåge böra beaktas vid fullgörandet av kom­

missionens uppdrag, som ock uppgift å de avlöningsbelopp, vilka styrelsen funnit

böra bestämmas vid den avsedda provisoriska löneregleringen för telegrafverkets

tjänstemän. Efter det sedermera telegrafstyrelsen i slutet av förra året fått under

hand taga del av de förslag i avseende å avlöningarna för telegrafverkets tjänstemän,

som kommissionen ärnade framlägga, samt styrelsen därvid funnit, att kommissionen

endast i ringa mån beaktat de av styrelsen förut framhållna synpunkterna och kraven

rörande avlöningarna, lät styrelsen för kommissionen skriftligen framhålla de mest

påtagliga bristerna i dess förslag i syfte att ernå åtminstone några jämkningar däri

i de fall, då telegrafverkets intressen blivit i upprörande grad lämnade åsido eller

eftersatta i jämförelse med de övriga av kommissionen behandlade verk, vilkas

intressen kunnat bevakas av deras egna representanter. Beklagligtvis måste telegraf­

styrelsen konstatera, att förslagen i det nu föreliggande betänkandet, i vilket visser­

ligen några förbättringar utöver vad kommissionen tidigare haft för avsikt att föreslå

vunnit plats, allt fortfarande dock äro, åtminstone för telegrafverkets vidkommande,

synnerligen otillfredsställande och, trots kommissionen under mera än två års tid

sysselsatt sig med sin huvuduppgift — utarbetandet av gemensamma avlöningsbe­

stämmelser för de åsyftade verken — bära allt för tydliga spår av att vara upp­

69

gjorda utan närmare kännedom om de förhållanden, under vilka telegrafverket ar­

betar, och utan allvarlig strävan att söka göra det bästa möjliga av det åt kom­

missionen lämnade uppdraget. Då kommissionen, enligt vad å sid. 18 anföres, själv

funnit, att »omständigheter av olika slag» synts alltmera oavvisligt kräva åstad­

kommande snarast möjligt av eu verklig löneförbättring för de stora grupper av

statstjänstemän det här gäller, och då avfattningen av det på grund av ett dylikt

motiv sedermera åt kommissionen lämnade uppdraget, sådant det framgår av be­

tänkandet, lämnat kommissionen ganska fria händer härutinnan, vill det synas, som

om kommissionen bort kunna under de sju månader den tagit på sig komma till ett

resultat, vilket ej, såsom det nu föreliggande, icke blott måste betecknas såsom eu

halvmesyr — vilket kommissionen med sin tolkning av uppdraget just synes hava

eftersträvat — utan till och med kan få utseende av en utmaning mot den hittills

lojalt tålmodiga personal av statstjänare, som dock trott sig hava anledning hoppas

att av kommissionens hand få emotse ett förslag till den beramade »verkliga löne­

förbättringen» men nu i stället ställts inför utsikten att, medan kommissionen lugnt

fortsätter sina årslånga utredningar om de gemensamma avlöningsbestämmelserna,

avspisas med helt njuggt tilltagna förhöjningar av den ersättning, de erhålla för sitt

plikttrogna och till följd av tidsförhållandena såväl kvalitativt som kvantitativt

oerhört uppdrivna arbete i statens tjänst.

Man hade väntat, att kommissionen, som dock förklarat sig anse åstadkom­

mandet av en verklig löneförbättring snarast möjligt vara av oavvisliga krav påkallad,

skulle icke blott framlagt sina förslag i så god tid, att de kunnat vid nu pågående

riksdags början behandlas, utan även gjort sig till tolk för yrkande om löneför­

bättringens omedelbara tillämpande redan under innevarande år. Då så icke skett

och telegrafstyrelsen val inser svårigheten av att utan sådant stöd av kommissionen

vinna gehör för ett yrkande i antydda riktning, i följd varav den löneförbättring,

som skulle kunna bliva av innevarande års riksdag beslutad, icke torde kunna bliva

gällande tidigare än från 1919 års ingång, har telegrafstyrelsen funnit sig böra göra

det uttalandet, att det, åtminstone från telegrafverkets synpunkt sett, skulle, framför

ett antagande av kommissionens förslag oförändrat, vara att föredraga, att kommissio­

nens förslag nu icke bleve föremål för annan åtgärd från statsmakternas sida än att

beslut fattades dels om uppdrag för särskilda sakkunniga att till framläggande vid

1919 års riksdags början utarbeta nytt förslag till lönereglering för telegrafverket,

statens järnvägar och vattenfallsverket — dessa tre tekniska affärsverk, vilka och

endast de böra jämföras med varandra och icke hopföras med andra icke-tekniska

ämbetsverk — dels ock om att i 1919 års riksstat upptaga driftkostnaderna för dessa

verk till sådant förslagsvis beräknat belopp, att den lönereglering, som av 1919 års

riksdag kan komma att beslutas, må kunna givas tillämpning från 1919 års ingång.

En sådan anordning skulle vara att förorda även av det skäl. att telegrafstyrelsen

i alla händelser måste så tidigt som möjligt under innevarande är utarbeta en genom­

gående omläggning av distriktsförvaltningarna, vilken icke kan längre undanskjutas,

så vida ej .statens telefonverksamhet skall ohjälpligt köra fast. Då emellertid även

med ett dylikt tillvägagångssätt åtskilliga olägenheter — framförallt den fortvarande

ovissheten för personalen i avseende å dess avlöningsförhållanden samt den därav

framkallade fortsatta svårigheten med personalens rekrytering .skulle vara för­

knippade, har telegrafstyrelsen under förhoppning att h*os statsmakterna vinna den

förståelse, som saknats hos kommissionen, ansett sig böra ingå i detaljgranskning

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 383.

70

av kommissionens förslag och i samband därmed framlägga sina minimikrav rörande

avlöningarna. En del allmänna synpunkter torde dock först få här framföras.

Såsom av kommissionens historik inhämtas, äro de nu gällande avlöningarna

för telegrafverkets tjänstemän — frånsett de smärre jämkningar, som vidtogos år

1912 huvudsakligen för att rätta en del förbiseenden eller misstag, vilka icke

kunde undgås vid den genomgripande omdaning av telegrafverket, som år 1907

försöksvis beslutades — grundade på förhållandena inom telegrafverket vid 1905

års utgång eller således för mer än tolv år sedan. Under denna tidrymd har tele­

grafverket varit statt i en oavbruten och synnerligen hastigt försiggående utveckling.

NågFa statistiska siffror till belysande härav torde få anföras:

år 1905

år 1917

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

Stolplinjers och kablars längd..................................... km. 23,561

34,530

Telefon- och telegrafledningars längd......................... »

196,111

468,760

Telefonstationers antal ................................................ 1,380

3,332

Telegrafanstalters antal .............................................. 904

1,458

Telefonapparaters antal................................................ 81,994

236,596

Avgiftsbelagda telefonsamtals antal ......................... 6,842,000

32,670,000

Avgiftsfria

»

»

.......................... 224,177,000 322,648,000

Telegrammens antal .................................................... 2,920,000

7,040,000

Personalens antal ........................................................ 5,900

13,100

Från att år 1905 hava varit ett företag med ett disponerat kapital om

41.000. 000 kronor och en inkomst av 9,200,000 kronor utgör nu det av telegraf­

verket disponerade kapitalet 137,000,000 kronor, dess inkomster under år 1917_yoro

35.000. 000 kronor och äro för år 1919 beräknade till 44,900,000 kronor. Över­

skottet av verkets rörelse har stigit från 3,125.000 kronor år 1905 till 13,925,000

kronor år 1917.

De nu anförda siffrorna torde vara till fyllest för att ådagalägga, att den

gångna tidrymden av tolv år medfört en så genomgripande omvälvning inom tele­

grafverket, att det icke kan förvåna, att personalen såsom vederlag för sitt däri­

genom oerhört ökade arbete och såväl tekniskt som ekonomiskt ökade ansvar kräver

beaktande för sina anspråk på förbättrade avlöningsvillkor. Det går icke då att,

om ock såsom ett provisorium, vilket därjämte kan befaras bliva ganska långvarigt,

erbjuda en löneförbättring, som för det stora flertalet inskränker sig till några få

procents höjning av avlöningen, en höjning, så liten, att den sannerligen icke kan

verka sporrande på personalens arbetslust och duglighet utan säkerligen skulle av

densamma mottagas utan entusiasm såsom en motvilligt utdelad nådegåva.

Men telegrafstyrelsen måste tänka icke blott på den redan i tjänst varande

personalen utan även på möjligheten av att kunna rekrytera densamma med dugande

arbetskrafter. Redan nu, då man dock trott sig kunna ställa förbättrade framtids­

möjligheter i utsikt, har det visat sig hart när omöjligt att förvärva nya arbets­

krafter, särskilt inom de områden, som kräva högre förutbildning, och gång efter

annan har telegrafstyrelsen även måst se skickliga män lämna telegrafverket för

övergående till enskild, bättre avlönad tjänst. Skulle kommissionens avlönings-

förslag bliva antaget och därmed utsikten till en verklig löneförbättring undanskjuten

på obestämd tid, bleve givetvis rekryteringen än svårare och avgången än större.

71

Vad ovan sagts gäller verkets personal i dess helhet, men i alldeles särskild

grad ingenjörspersonalen. Såväl inom telegraf- som i synnerhet inom telefon- och

radioteknikens områden göras nya uppfinningar och utfinnas nya tillämpningsmetoder

i snabb följd. Telegraf- och telefonsystemen bliva allt mera komplicerade och kräva

följaktligen allt större teknisk skicklighet och erfarenhet hos dem, som skola utföra

och handhava desamma. Då på telegrafverket, med rätta, ställas stora krav på att

det skall följa med utvecklingen och även självt bidraga till densamma, måste verket

ock beredas möjlighet härtill genom att kunna draga till sig och behålla framstående

kapaciteter på det tekniska området, och man får då icke ställa sig betänksam mot

anvisandet av för ändamålet erforderliga, höjda avlöningar, vilka såsom avlöningar

icke spela någon roll i verkets budget, men för vilka verket kan erhålla tjänstemän,

på vilkas arbete och duglighet verkets egen ekonomi i det stora hela är i hög grad

beroende.

Nu anförda synpunkter synas visserligen icke hava varit helt främmande för

kommissionen, men de hava icke givits annat uttryck i kommissionens betänkande

än ett påpekande (sid. 33) av att nuvarande avlöningsbestämmelser möjliggöra att

för förvärvandet av nya, särskilt kvalificerade arbetskrafter tilldela vederbörande

vid anställandet i ordinarie tjänst en högre avlöning än den lägsta för befattningen

förekommande. Kommissionen förbiser emellertid, såväl att det kan möta svårig­

heter att få nämnda undantagsbestämmelse tillämpad som ock att bestämmelsen i

fråga icke lämnar möjlighet att på nämnt sätt binda en i verket redan anställd

ordinarie tjänsteman eller att, enär de ordinarie tjänsternas antal bestämmas av

riksdagen, det kan vara nödigt att redan för extra ordinarie beställningar kunna

erbjuda lockande avlöningar.

Med det anförda har telegrafstyrelsen velat framhålla, att åtminstone för

telegrafverkets vidkommande kravet på en snar och verklig löneförbättring be­

tingats icke endast och icke väsentligast av den ökning i levnadskostnader, som kunnat

konstateras under tiden från gällande avlöningsstats fastställande och till krigs­

utbrottet. Denna omständighet, jämte strävandet efter åstadkommandet av lik­

formighet i avlöningar även där ingen sådan är lämplig eller ens möjlig, synes

dock hava varit kommissionens enda ledstjärna vid fullgörandet av dess viktiga

uppdrag, och denna enda ledstjärna har dock icke kunnat visa kommissionen någon

annan väg än den att konstatera en »väsentlig stegring av levnadskostnaderna»

(sid. 21) men föreslå en oväsentlig höjning av tjänstemännens avlöningar. Fast­

mera betingas en effektiv löneförbättring av den betydande och helt omvälvande

utveckling, som de tolv sista åren medfört. Hade denna synpunkt, som telegraf­

styrelsen sökt bibringa kommissionen, fått i någon mån göra sig gällande, skulle

för visso kommissionens förevarande förslag erhållit en helt annan innebörd. Det

är också främst från denna synpunkt sett. som telegrafstyrelsen här nedan kom­

mer att framlägga förslag, vilka visserligen betydligt avvika från kommissionens

men dock i likhet med dennas hava uteslutande karaktär av ett provisorium, av­

sett att råda bot för svårigheterna under den närmaste tiden, och, enär vid deras

framställande ingen hänsyn tagits till den exceptionella levnadsfördyringen under

krigstiden, liksom kommissionens förslag förutsätta, att telegrafverkets tjänstemän

allt fortfarande skola komma i åtnjutande av samma tillägg till avlöningarna som

andra statstjänare.

Ett ytligt betraktande av kommissionens förslag till avlöningar för telegraf-

Kanyl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383-

73

tjänstemän skulle genom kommissionens förslag vinna. Och dock har kommissio­

nen (sid. 36) framställt förslag om att för telegrafverkets tjänstemän, och endast

för dessa, den allmänna huvudregeln att de nya bestämmelserna skulle omedelbart

tillämpas, så som om de varit gällande under varje tjänstemans hela ordinarie

tjänstetid, icke skulle bliva gällande. Därigenom har kommissionen också lyckats

betaga verkan för de nuvarande befattningshavarna av de långa avlöningsskalornas

förkortande. Detta givande med ena handen och tagande med den andra förefaller

så orimligt och torde vara så enastående, att det allenast synes behöva påpekas

för att underkännas av Eders Kungl. Maj:t, som enligt kommissionens hemställan

skulle hava att meddela erforderliga bestämmelser i fråga om övergång på ny stat

för personalen. För annat verks vidkommande har kommissionen i samma ande­

drag föreslagit den nämnda huvudregelns tillämpande i alldeles samma fall, då den

icke skulle komma telegrafverkets tjänstemän till godo. Det anförda motivet för

detta skoningslösa förfaringssätt gent emot telegrafverkets tjänstemän — att icke

en yngre tjänsteman skulle gynnas mera än en äldre — är ingalunda hållbart, ty

kommissionen lärer i sin avoghet mot telegrafverkets tjänstemän icke kunna hindra,

att en tjänsteman, som dagen efter ikraftträdandet av kommissionens förslag ut-

nämnes till ordinarie tjänst, omedelbart får tillträda den begynnelseavlöning, som

enligt kommissionens förslag skulle vara gällande för nuvarande tjänstemän med

tre, sex, ja i vissa fall ända till nio tjänstår. Det må icke förvåna, att telegraf­

styrelsen måste uttala så skarp förkastelsedom över ett förslag till avlöningsför-

bättring, som i så många hänseenden ställer telegrafverkets tjänstemän på ett

annat och lägre plan än de andra verkens, och att det, om ock för sent, måste

beklagas, att telegrafverket saknat en insiktsfull representant inom kommissionen.

Telegrafstyrelsen framhöll här ovan, att även förslaget om införande av dyr­

ortstillägg till högre tjänstemän kunde bidraga till en vilseledande uppfattning om

att kommissionens förslag innebure en avsevärd löneförbättring. Det bör då erin­

ras, dels att en dylik förmån endast kommer dem till godo, som äro placerade å

dyrort, under det att de andra bliva utan denna förbättring i avlöning, dels ock

att kommissionen, då den ansett dyrortstillägg böra tillkomma även tjänstemän med

högre avlöningar, härav bort draga den konsekvensen, att dyrortstilläggets maximi­

belopp böra höjas för att i nämnvärd mån verka utjämnande mellan å orter av olika

dyrhet placerade tjänstemän. Kommissionen har emellertid bibehållit de nuvarande

maximibeloppen, vilka äro beräknade för avlöningar å högst 1,500 kronor till

kvinnlig och 3,000 kronor till manlig tjänsteman och alltså utgå med högsta be­

lopp av 150 respektive 300 kronor å ort med 10 procent dyrortstillägg samt 225

respektive 450 kronor å ort med 15 procent dyrortstillägg. Telegrafstyrelsen har

påpekat för kommissionen, att dessa belopp givetvis måste höjas i och med det att

ortstillägg förklarats skola tillkomma tjänstemän med upp till 9,000 kronors av­

löning, men utan angivande av skäl har kommissionen motsatt sig detta, ehuru kom­

missionen icke dragit i betänkande att för tjänstemän inom annat verk öka den

nuvarande inkvarteringsersättningen med ganska avsevärda belopp även i fall, där

den redan förut stigit så högt som till 2,000 kronor. För sin del anser telegraf­

styrelsen, att dyrortstilläggens maximibelopp böra fördubblas och således utgöra:

å ort med 10 procent ortstillägg 300 kronor för kvinnlig och 600 kronor för man­

lig tjänsteman samt å ort med 15 procents ortstillägg 450 kronor för kvinnlig och

900 kronor för manlig tjänsteman. 1 detta sammanhang torde styrelsen få med-

Bihang till riksdagens protokoll 1313.

1 sand. 343 haft. (Nr 383.)

10

Kungl. Majits nåd. proposition Nr 383.

74

dela, att den för närvarande icke ansett sig böra intaga någon från kommissionen

avvikande mening i avseende å storleken av föreslagna hyresbidrag för telegraf­

verkets tjänstemän (sid. 132); dock måste styrelsen, med hänsyn därtill att kvinn­

lig stationsföreståndare numera äger i likhet med linjeförman åtnjuta fri bostad om

två rum och kök jämte fri uppvärmning och belysning, påyrka, att sådan kvinnlig

stationsföreståndare, som icke kan erhålla denna förmån in natura, skall i stället

tilldelas hyresbidrag till samma belopp som linjeförman eller högst 600 kronor i

stället för av kommissionen (sid. 132) föreslagna 400 kronor, vilket sistnämnda be­

lopp synes helt godtyckligt valt. Styrelsen vill ej heller motsätta sig kommissio­

nens förslag (sid. 132, 134) om att grunderna för dyrortstilläggs och hyresbidrags

utgående hädanefter skola bestämmas av Eders Kungl. Maj:t i stället för såsom hit­

tills av styrelsen.

.

Efter det kommissionen (sid. 30) omförmält, att den lagt sig vinn om att

icke göra större och andra ändringar beträlfande avlöningsklasserna än nödvändigt,

väcker det förvåning, att kommissionen likväl beträlfande telegrafverket funnit sig

böra (sid. 134—135) icke blott inlägga en ny avlöningsklass å 1,320 kronor utan

även utbyta de nio avlöningsklasserna 2,400 — 5,500 kronor mot elva, utgörande ett

nytt bevis för huru styvmoderligt telegrafverket blivit av kommissionen behandlat.

Telegrafstyrelsen yrkar, att den nya avlöningsklassen å 1,320 kronor måtte utgå

samt, för att göra minsta möjliga rubbning i kommissionens avlöningsskala i öv­

rigt, de två klasserna å 1,950 och 2,100 kronor utbytas mot en klass å 2,000 kro­

nor, varigenom klassföljden skulle bliva 1,800 — 2,000—2,250 kronor i stället för

kommissionens 1,800 —1,950—2,100—2,250 kronor.

Då styrelsen nu övergår till behandling av de för särskilda tjänstemanna­

grupper föreslagna avlöningsförmåner, följer styrelsen samma ordning som kom­

missionen.

Sto tion sbiträden. För att uppnå jämställighet mellan dessa tjänstemän och

stationskarlsgruppen vid statens järnvägar föreslår kommissionen för stationsbiträde

fast avlöning med 1,260 — 1,320 — 1,380—1,500—1,650 kronor, vilken slutavlöning

skulle uppnås efter tolv år. Sammanlagda begynnelse- och slutavlöningarna skulle

för stationsbiträde och stationskarl bliva:

å billigaste ort

& dyraste oit

Kung!. Maj ds nåd. proposition Nr 383.

kronor

kronor

stationsbiträde...................... 1,560—1,950

1,827—2,392:50

stationskarl.......................... 1,530—1,980

1,885—2,410.

Då stationsbiträdena i regel äro placerade å dyrort, skulle de således i allmänhet

komma att redan från början ligga omkring 60 kronor lägre i avlöning än stations­

karl och i slutavlöning skulle de förra alltid bliva sämre ställda än de senare.

Den rent yttre omständigheten, att stationsbiträden och stationskarlar tillhöra den

av kommissionen så kallade obefordrade klassen av statstjänare, bör enligt telegraf­

styrelsens mening ej öva något inflytande på bestämmandet av dessa tjänstemäns

avlöningar, enär deras åligganden äro så vitt skilda. Ej heller med brevbärarna i

postverket, vilkas åligganden inom telegrafverket motsvaras av telegrambärarnas,

kunna stationsbiträdena jämföras. Telegrafstyrelsen föreslår, att avlöningen för

stationsbiträde bestämmes enligt följande skala: 1,380 — 1,500 1,650—1,800kronor,

varigenom begynnelse- och slutavlöningarna skulle bliva: å billigaste ort 1,680

respektive 2,100 samt å dyraste ort 2,001 respektive 2,570 kronor.

75

Separatorer. Telegrafstyrelsen kan ej inse, av vilka skäl kommissionen kom­

mit till de för dessa tjänstemän föreslagna avlöningar. Någon annan utgångspunkt

bör väl icke finnas än avlöningarna för arbetare, från vilkas led befordringen till

reparatör undantagslöst sker.

Enligt ett år 1916 utfärdat tillägg till avlöningsreglementet för telegrafver­

kets tjänstemän äger telegrafstyrelsen tilldela den, som konstitueras till reparatör

eller till linjeförman, avlöning efter sådan för befattningen gällande avlöningsklass,

att hans sammanlagda avlöningsförmåner för år räknat icke komma att understiga

utan motsvara eller, därest full motsvarighet ej kan ernås, så nära som möjligt

överensstämma med den årsinkomst, han vid tiden för övergången på ordinarie stat

skulle, om han i stället kvarstått såsom icke ordinarie, hava åtnjutit på grund av

gällande prislista å avlöningar till arbetare vid telegrafverkets linjedistrikt.

Den årsinkomst, enligt vilken en nyutnämnd reparatör eller linjeförman skall

enligt ovanstående för närvarande beräkna sin avlöning som ordinarie, framgår av

följande tablå, varvid är att märka, att i de däri angivna beloppen även inräknas

krigstidstillägg men icke krigstidshjälp:

Kungl. Maj;ts nåd, proposition Nr 3S3.

Avlöningsbelopp inom Avlöningsbelopp inom

Anställningstid som

I—V linjedistrikten

VI—VII linjedistrikten

j

linjearbetare

T

f

å billigaste I å dyraste i å billigaste ; å dyraste j

ort ' ort

ort

ort

1 år......................................... 2,145

2,475

2,475

2,805

2—3 år ................................ i 2,310

2,640

2,640

2,970

4—5 » ................................ I

2,475

2,805

j 2,805

3,135

6—7 » ............................... i 2,640

2,970

2,970

3,300

8 år och däröver...........

!

2,805

3,135

3,135

3,465

Då nu avlöningen för reparatör ändock skall undergå ändring, lärer väl intet

rimligt skäl finnas för att fastställa densamma till så lågt belopp, att såsom regel

linjearbetare, som befordras till reparatör, omedelbart måste inpassas i någon av de

högsta avlöningsklasserna. Kommissionens förslag innebär dessutom en klar orätt­

visa mot dem, som redan utnämnts till reparatörer, i det att dessa ofta skulle i

avlöningshänseende komma att stå efter dem, som framdeles utnämndes.

Telegrafstyrelsen — som här nedan framställer förslag om att de nuvarande

två reparatörsgraderna skola utbytas mot en lönegrad reparatörer, motsvarande nu­

varande reparatörer av andra lönegraden, och en klass montörer, omfattande bland

andra nuvarande reparatörer av första lönegraden, och som i sammanhang därmed

betonar vikten av att en skarp skillnad i avlöning upprätthålles mellan dessa två

grader av tjänstemän — anser, att de fasta avlöningarna för dessa tjänstemän böra

bestämmas sålunda:

för reparatör 1,500—1,650, 1,800 — 2,000 kronor och

för montör 1,800—2,000, 2,250—2,500 kronor,

varvid slutavlöningen för båda skulle uppnås efter 9 år. Sammanlagda begynnelse-

och slutavlöningarna skulle då bliva:

70

Kunyl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

å billigaste ort

för reparatör......................... kronor 1,850—2,350

för montör............................. »

2,150—2,850

å dyraste ort

2,175—2,850

2,610-3,425.

Till närmare motivering av sitt ovannämnda förslag beträffande ändrade be­

nämningar å de till reparatörsklassen hörande befattningshavare får styrelsen anföra

följande.

Då från och med år 1908 linjeunderbefäl och reparatörer uppfördes på ordi­

narie stat, avsågs med de ordinarie reparatörsbefattningarna endast att säkerställa

behovet av erforderlig personal för de direkta underhållsarbetena, såsom avhjälpande

av fel å stationer, ledningar och apparater m. m. Även sedermera av Eders Kungl. Maj:t

och riksdagen beviljade nya ordinarie reparatörstjänster hava tillkommit endast med

hänsyn till behovet av ökad personal för utförande av nämnda slag av arbeten.

För erhållande av befattning såsom reparatör erfordras kännedom om och

praktik i alla grenar av telegrafverkets arbeten. Av dessa arbeten hava åtminstone

hittills stationsarbetena sysselsatt relativt få arbetare, och följden har blivit, att de

arbetare, som efter föregående utbildning i andra arbetsgrenar sysselsatts med

stationsarbete, snart nog sökt sig till ordinarie befattning som reparatörer. Detta

förhållande har förut icke vållat några vidare olägenheter, enär stationsarbetena

varit av mindre omfattning. Under de senare åren hava emellertid dessa arbeten

ökats i högst väsentlig grad. Anledningen härtill har varit icke blott ett på senare

åren i stegrat tempo fortgående byggande av nya stationer utan även de mer och

mer invecklade stationsanordningar, som framtvingats för att ernå säker samtals-

överföring och besparing i växlingsarbetet.

För utförande av stationsarbeten intagas, såsom förut blivit antytt, från

linjen lämpliga arbetare, vilka måste läras upp och givetvis först efter en rätt lång

tid kunna ernå den yrkesskicklighet, som är nödvändig för dessa arbeten. Hänsynen

till de komplicerade elektriska anordningarna å stationerna kräver dock en med

dessa fullt förtrogen personal, utan vilken stationsarbetena icke kunna utföras med

den snabbhet och precision, som arbetets art kräver. Den nuvarande rekryteringen,

som är helt naturlig och från flera synpunkter lämplig, kan därför i erforderlig

utsträckning icke äga rum, så framt ej tillgång finnes, icke blott till för dessa

arbeten utbildat befäl — linjeingenjörer och underbefäl — utan även till en stam

av dugliga montörer. Med nuvarande förhållanden låter det sig dock icke göra att

från arbetarna erhålla en dylik stam. Så snart en arbetare hunnit utbildas till

montör eller till och med dessförinnan, blir han i tillfälle att erhålla en reparatörs-

plats eller ett förordnande som reparatör. Därigenom försvåras i hög grad utbild­

ningen av nya stationsarbetare, vilket i sin ordning gör det svårt att medhinna

stationsarbetena.

För att vinna eu tillfredsställande lösning av denna fråga föreslår telegraf­

styrelsen, att montörstjänster på ordinarie stat inrättas. Det blir emellertid nöd­

vändigt, att dessa befattningar så avlönas, att montörerna ej genast söka reparatörs­

tjänster. Avlöningen bör därför vara lika med den, som åtnjutes av reparatör av

första lönegraden, något som även motiveras därav, att endast de skickligaste

arbetarna böra befordras till montörer. Då sålunda montörer och reparatörer av

första lönegraden skulle tillhöra samma avlöningsklass, synes för dem böra fast­

ställas den gemensamma benämningen montörer och de nuvarande andragrads-

reparatörerna benämnas endast reparatörer.

_ Stations förmän. I stället för att söka närma stationsförmannens avlöning

till likhet med de såsom ordinarie tjänstemän vid postverket nyuppförda. över-

postiljonernas, har kommissionen för stationsförmannen till och med föreslagit för­

hållandevis än sämre avlöning än för förste postiljonerna. Telegrafstyrelsen — som

emellertid vill betona att den skilda arten av stationsförmännens och de nämnda

befattningshavarnas i postverket åligganden medför, att ingen som helst jämförelse

dem emellan bör anställas, men å andra sidan anser, att något större skillnad än

hittills bör förefinnas mellan stationsförmans och stationsbiträdes avlöning — yrkar,

att de förras fasta avlöning bestämmes till 1,650 — 1,800 2,000—2,250 kronor,’

varigenom de komma att i avlöningshänseende såsom riktigt är intaga en mellan­

ställning mellan reparatörer och montörer. Sammanlagda begynnelse- och slut-

avlönmgen för stationsförman skulle alltså bliva: å billigaste ort ^2,100 respektive

2,700 kronor och å dyraste ort 2,392 kronor 50 öre respektive 3,187 kronor 50 öre.

Linjeförmän och linjemästare. Såsom kommissionen omnämnt, har telegraf­

styrelsen funnit sig böra föreslå, att den nuvarande uppdelningen av vardera av

dessa två tjänstemannagrupper i två grader mätte upphöra. Skälet till den hittills­

varande uppdelningen har varit den, att de linjeförmän och linjemästare, som haft

befäl över de flyttande arbetslagen, tillgodonjutit särskilt dagtraktamente året om.

Då numera samtliga linjearbetare blivit fast placerade å viss ort, följer härav, att

jämväl deras ledare, linjeförmän och linjemästare, skola hava fast placeringsort.

Därmed har ock anledningen till upprätthållande av två skilda avlöningsgrader inom

vardera av ifrågavarande tjänstemannagrupper bortfallit.

Telegrafstyrelsen, som finner de av kommissionen ifrågasatta avlöningarna

för linjeförmän och linjemästare alldeles otillfredsställande, yrkar, att deras av­

löningar bestämmas, under hänsyn tagen till linjearbetares samt reparatörs och

montörs avlöning, sålunda:

för linjeförmän 2,000—2,250, 2,500—2,750 kronor och

för linjemästare 2,500-2,750, 3,000—3,300 kronor.

Sammanlagda begynnelse- och slutavlöningarna skulle dä bliva:

Kungl. Muj:ts nåd. proposition Nr 383.

77

å billigaste ort

å dyraste ort

linjeförmän.................. kronor 2,450-3,200:—

2,900-3,762:50

hnjemästare .............. »

3,100—3,900:—

3,625—4,695:—.

i från linjemästare inom andra linjedistriktet den

5

april 1918 inkommen,

till Eders Kungl. Maj:t ställd skrift i fråga om såväl avlöningen till linjemästare

som ock ändring av grunderna för hyresbidrags och dyrortstilläggs utgående får tele-

grafstyrelsen härmed i underdånighet överlämna.

Radiotelegrafister. I likhet med kommissionen anser telegrafstyrelsen av­

löningen för radiotelegrafist böra vara densamma som för linjeförman.

Assistenter. Beträffande dessa tjänstemän liksom i fråga om telegrafister får

styrelsen framföra ett förslag av organisatorisk art.

A de största telegrafstationerna har sedan länge tillbaka sådan befälsorga-

msation varit rådande, att såsom chef för varje vaktlag tjänstgjort en kontrollör,

lydande närmast under stationens föreståndare. Denna kontrollör har haft att ut­

79

än övriga assistenter och telegrafister, att de enligt bestämmelse i § 18 i gällande

avlöningsreglemente uppbära ett tilläggsarvode av högst ²⁰⁰ kronor per år, vilket

arvode därmed skulle bortfalla.

Innehavarna av de nya befattningarna torde lämpligen böra benämnas assis­

tenter av lista lönegrad respektive telegrafister av lista lönegrad samt de nuvarande

assistenterna och telegrafisterna alltså benämnas assistenter respektive telegrafister

av ²:dra lönegrad.

Av de nya befattningarna skulle till en början krävas femton utav vartdera

slaget. Fyra assistenter av lista lönegraden skulle placeras å Stockholms, fyra å

Göteborgs samt tre å Malmö telegrafstationer såsom föreståndare för olika underav­

delningar eller för tillsyn av mera komplicerade apparatsystem. De återstående

lyra befattningarna av denna grad skulle placeras å var sin av de fyra telegrafin­

spektörernas expeditioner eller de så kallade trafikdistriktsbyråerna. Redan nu

finnes å vardera av dessa byråer anställd en assistent, som har till huvudsakligt

göromål att granska den räkning av telefonabonnenternas samtal, som ligger till

grund för bestämmandet av abonnemangsavgifterna, och tillse, att de av samtals-

räkningen betingade förändringarna i abonnemangsavgifterna bliva vidtagna. Arbetet

härmed, som kräver mycken ordning och reda och som har avsevärd ekonomisk

betydelse, är utan tvivel av den art, att den som utför detsamma bör hänföras till

den högre klassen av assistenter. Innehavarna av nu nämnda fyra befattningar å

trafikdistriktsbyråerna uppbära på grund av särskilt kungl. brev visst arvode om

högst 600 kronor utöver avlöningen, vilket arvode givetvis icke vidare skulle ut­

betalas till dem.

Av telegrafisterna av lista lönegraden skulle eu placeras å styrelsens trafik­

byrå samt tio såsom föreståndare för filialstationerna i Stockholm och Göteborg.

De återstående fyra skulle placeras såsom föreståndare för olika underavdelningar

å vederbörande centraltelegrafstationer.

Vad härefter beträffar avlöningarna till assistent av andra lönegraden, kan

telegrafstyrelsen icke finna kommissionens förslag härutinnan tillfredsställande. Sty­

relsen är icke övertygad om att ifrågavarande tjänstemän böra likställas i avlöning

med stationsskrivare vid statens järnvägar, helst assistenterna hittills haft avsevärt

högre avlöning än dessa; i alla händelser måste det väl anses orimligt att, såsom

kommissionen föreslagit, assistenterna nu skulle erhålla något lägre avlöning än

stationsskrivare och därjämte uppnå slutavlöningen tre år senare än dessa. Obero­

ende härav anser styrelsen, med hänsyn tagen till assistenternas tjänsteställning

inom verket, att deras fasta avlöning bör bliva 2,750 3,000—3,300 — 8,600—3,900

—4,300—4,700 kronor. Begynnelse- och slutavlöningarna skulle då å dyraste ort

bliva 3,162: so respektive 5,405 kronor.

För assistenter av lista lönegraden yrkar styrelsen fast avlöning enligt föl­

jande skala: 3,600 — 3,900 — 4,300—4.700—5,100 kronor, vilket å dyraste ort skulle

medföra en begynnelse- och slutavlöning av 4,140 respektive 5,865 kronor.

Kontrollörer. För att allt jämt hålla telegrafverkets kontrollörer — vilka

torde intaga minst lika viktiga befälsposter som postkontrollörerna och dessutom i

regel måste besitta teknisk kompetens — på en lägre nivå än postkontrollörerna

har kommissionen så refererat yttrandena i sammanhang med 1912 års lönereglering

vid telegrafverket, att den, som ej närmare tager kännedom därom, måste bibringas

den uppfattningen, att postkontrollörerna då ansetts intaga en ansvarsfullare ställ­

Kung i. Maj:ts nåd. 'proposition Nr 383.

BO

ning än telegrafverkets kontrollörer. Denna kommissionens missuppfattning har sty­

relsen här ovan i inledningen till sitt yttrande berört. Telegrafstyrelsen anser, med

hänsyn just till den tekniska kompetens, som måste förutsättas hos kontrollörer,

samt för upprätthållande av en lämplig skillnad gent emot avlöningen till lista

assistenter, att de fasta avlöningarna böra bliva:

för kontrollör av 2:dra lönegraden 4,700—5,100—5,500 — 6,000 och

för kontrollör av lista lönegraden 5,100—5,500—6,000—6,500 kronor. Å

dyraste ort skulle då sammanlagda begynnelse- och slutavlöningarna utgöra:

för kontrollör av 2:dra lönegraden, 5,405 respektive 6,900 och

för kontrollör av lista lönegraden 5,865 respektive 7,400 kronor.

Radiokommissarier. Liksom hittills och i överensstämmelse med kommissionens

förslag bör avlöningen för radiokommissarie vara lika med avlöningen till kontrollör av

lista lönegraden.

T<örrådsboichållare. Dessa tjänstemän, som hittills haft avlöning lika med

assistent, dock med 400 kronor lägre slutavlöning, böra på grund av att befordran

från sådan tjänst merendels icke kan ifrågakomma, helt likställas med assistenter

av ² dra lönegraden.

Linjeingenjörer och linjedirelctörer. Av vad i inledningen till detta yttrande

anförts, framgår, att telegrafstyrelsen för ingen del kan biträda kommissionens för­

slag i avseende å avlöningarna till dessa tjänstemän. Beträffande dem gäller i

högsta grad, vad därvid sagts om det vidgade arbetsfält och ökade ansvar, som

telegrafverkets utveckling medfört, och om det allt större krav på teknisk duglig­

het och erfarenhet, som framåtskridandet uppställt.

I fråga om linjeingenjörerna må här påpekas ett pregnant exempel på redan

i inledningen till styrelsens yttrande omnämnda missuppfattning, vartill kommissio­

nen gjort sig skyldig beträffande jämförelser mellan tjänstemän inom telegrafverket

och vid andra verk. Den delegation av riksdagen, som granskade förslaget till

1912 års ändringar i telegrafverkets avlöningsreglemente, yttrade ifråga om linje­

ingenjörerna: »Sakkunniga vilja emellertid framhålla, att enligt styrelsens förslag

slutavlöningen till linjeingenjör skulle bliva ²⁰⁰ kronor högre än högsta avlöningen,

inklusive hyresersättning, till en utom Stockholm placerad telegrafingenjör eller

ban- eller maskiningenjör av 2:dra klass vid statens järnvägar. Då begynnelse­

avlöningen till linjeingenjör är föreslagen 800 kronor lägre samt slutavlöningen av

denne uppnås tre år senare, bör häremot intet vara att erinra. Härtill kommer,

att såväl den tekniska kompetensen hos linjeingenjören torde vara större som ock

arten av hans ofta till avlägsna obygder förlagda tjänstgöring svårare och kost­

sammare än de nämnda ingenjörernas vid statens järnvägar, vilka alltid hålla sig

utefter järnvägarna, där goda bostäder och god kost kan erhållas.» Ehuru 1912

års sakkunniga således givit på hand, att telegrafverkets linjeingenjörer bort redan

då ställas i avlöning framför ban- och maskiningenjörer av ²:dra klass vid statens

järnvägar, har kommissionen icke blott underlåtit att likställa linjeingenjörerna

med ban- och maskiningenjörer av lista klass, utan ej ens höjt de förras avlöning

till samma belopp som ban- och maskiningenjörers av 2:dra klass. På dyraste ort

— och där äro de flesta linjeingenjörerna stationerade — skulle dessa uppbära 770

kronor lägre begynnelseavlöning och 250 kronor lägre slutavlöning än ban- och

maskiningenjörer av ²:dra klass.

Telegrafstyrelsen gör gällande, att linjeingenjörer icke böra åtnjuta lägre av­

löning än ban- och maskiningenjörer av lista klass vid statens järnvägar samt att

Kungl. Maj ds nåd. proposition Nr 383.

81

Kungl. Majits nåd. proposition Nr 383.

linjedirektörer icke heller höra vara sämre ställda än ban- och maskindirektörer

vid statens järnvägar. I följd härav och för den händelse Eders Kungl. Maj:t

skulle biträda kommissionens förslag rörande de nämnda tjänstemännen vid statens

järnvägar, yrkar styrelsen, att de fasta avlöningarna måtte bliva:

för linjeingenjör 6,500 — 7,000—7,500-8,000 och

. för linjedirektör 7,500—8,000—8,500—9,000 kronor. Begynnelse- och slut-

avlöningarna skulle då, jämförda med de nämnda befattningshavarnas vid statens

järnvägar, bliva följande:

Det bör anmärkas, att linjeingenjörer och linjedirektörer, de senare undantagslöst,

äro placerade å dyrort.

Telegrafstyrelsen anser visserligen icke de sålunda ifrågasatta avlöningarna

för linjeingenjörer och linjedirektörer tillfredsställande, men har på detta stadium

icke funnit sig böra påyrka högre belopp. Därest emellertid Eders Kungl. Maj:t

skulle finna skäligt att tillerkänna ban- och maskiningenjörer av lista klass samt ban-

och maskindirektörer vid statens järnvägar högre ersättning, bör motsvarande för­

höjning även komma linjeingenjörer och linjedirektörer till godo.

Int er urbanttelefonist'er. För dessa befattningshavare föreslår styrelsen den rik­

tigare benämningen rikstelefonister. Avlöningen' anser styrelsen icke böra sättas

lägre än 1,500 kronor med förhöjning till 1,650, 1,800 och 2,000 kronor. Å dyra­

ste ort skulle sammanlagda begynnelse- och slutavlöningarna då bliva 1,725 respek­

tive 2,300 kronor.

Bokhållare. Styrelsen föreslår avlöningen till lägst 1,800 kronor med för­

höjning till 2,000, 2,250 och 2,500 kronor, varigenom å dyraste ort begynnelse-

och slutavlöningarna skulle bliva 2,070 respektive 2,875 kronor. Till jämförelse må

anföras, att kommissionen för kvinnlig kontorsskrivare vid statens järnvägars distrikt

föreslagit avlöning om 1,800—2,700 kronor å billigaste ort samt 2,100—2,900 kro­

nor å dyraste ort.

Kassörer av 2:dra lönegraden. För dessa tjänstemän föreslår styrelsen föl­

jande avlöningsskala: 2,000-2,250-2,500—2,750—3,000 kronor, motsvarande å

dyraste ort lägst 2,300 och högst 3,450 kronor. Det betydligt ökade ekonomiska

ansvar, som numera påvilar dessa befattningshavare, motiverar till fullo denna för­

höjning i deras avlöning.

Kassörer av lista lönegraden. Av nyss anförda skäl och med än större fog

yrkar styrelsen, att avlöningen till lista gradens kassörer, vilka äro placerade vid

verkstaden, å linjedistriktsbyråerna samt å de tre största stationerna, måtte bestäm­

mas enligt följande skala: 2,500—2,750-3,000-3,300 kronor. Å dyraste orter blir

avlöningen då lägst 2,875 och högst 3,750 kronor.

Vaktföreståndare. Styrelsen anser, att deras avlöning bör motsvara den för­

höjda avlöningen för kassörer av ²:dra lönegraden.

Telegrafister. Såsom här ovan anförts, skulle en ny lista grad av telegra­

fisk*1, införas och de nuvarande telegrafisterna hänföras till en 2:dra lönegrad. För

Bihang till riksdagms protokoll 1918. 1 sand. 313 käft. (Nr 383.)

11

linjeingenjör ............................................

ban- och maskiningenjör av l:a klass ..

linjedirektör ............................................

ban- och maskindirektör.........................

å billigaste ort å dyraste ort

kronor 6,500—8,000

7,400—8,900

»

6,480-7,560

7,560-8,700

»

7,500-9,000

8,400-9,900

»

7,920—9.000

9,000—9,900.

82

telegrafist av ²:dra lönegraden bör avlöningen fortfarande vara lika med avlöningen

till vaktföreståndare. Den högre graden telegrafister anser styrelsen böra i avlö­

ning jämställas med kassörer av lista lönegraden.

Telegrafstyrelsen kan icke underlåta att i detta sammanhang än en gång-

påvisa, hurusom kommissionen synes vilja begagna varje tillfälle att trycka ned av­

löningen till telegrafverkets tjänstemän under avlöningen till motsvarande befattnings­

havare i andra verk. Angående telegrafister yttrar kommissionen (sid. 143), att

den ansett dem böra i avlöningshänseende jämställas med kvinnlig postexpeditör.

Huru genomföres nu denna jämställighet? Avlöningen föreslås till 1,900—2,700

kronor för postexpeditör, som skall uppnå slutavlöningen efter

tolv

år, samt till

1,800 — 2,750 kronor för telegrafist, som skall uppnå slutavlöningen efter

femton

år.

Orsaken till denna olikställighet mellan tjänstemän, som kommissionen anser böra

vara jämställda, uppgives vara beroende på den olika konstruktionen av avlönings-

skalorna vid de ifrågavarande båda verken. Det är dock härvid att märka, dels

att kommissionen själv åstadkommit olikheten mellan avlöningsskalornas slutavlö­

ningar genom att ändra avlöningsklasserna 2,700 till 2,750 kronor inom telegraf­

verket och dels att det bort ligga närmare till hands att sätta begynnelseavlöningen

till 1,950 i stället för 1,800 kronor för telegrafist d. v. s. 50 kronor högre i stället

för 100 kronor lägre än för postexpeditör. Med kommissionens förslag erhåller

nämligen en postexpeditör under vart av de första 3 åren 100 kronor mera än en

telegrafist, under vart av därpå följande 3 år 150 kronor mera, under vart av

därpå följande 3 år 200 kronor mera, under vart av därpå följande 3 år 250 kronor

mera och under vart av därpå följande 3 år 200 kronor mera än en telegrafist.

Under de första 15 åren uppbär således en postexpeditör sammanlagt 2,700 kronor

mera än en telegrafist, vilken ökning icke kan kompenseras genom att telegrafisten

under sin återstående tjänstetid uppbär 50 kronor mera per år än postexpeditören;

vid uppnående av för pension stadgade 30 tjänstår har telegrafisten fortfarande

uppburit

1,950 kronor mindre

än postexpeditören. Hade kommissionen i stället

låtit telegrafist börja med 1,950 kronors avlöning, skulle hon under vart av de 3

första åren uppburit 50 kronor mera än en postexpeditör, under därpå följande 3

år samma avlöning, under vart av därpå följande 3 år 50 kronor mindre, under

därpå följande 3 år samma avlöning samt under återstående tjänstetiden 50 kronor

högre avlöning än postexpeditören. Under de 15 första åren skulle alltså telegra­

fisten hava uppburit sammanlagt 150 kronor mera än postexpeditören och vid de

30 tjänstårens slut

900 kronor mera.

Det vill synas som om man, därest ej tele­

grafverkets tjänstemäns avlöning skall till varje pris hållas nere under avlöningen

till andra verks personal, bort hava bestämt sig för det senare alternativet, vilket

skulle gjort de tyå ifrågavarande tjänstemannagrupperna betydligt mera jämställda

i avlöning.

Kommissarier, telegraf direktörer och telefondirektörer.

Mot kommissionens för­

slag att, för förbättrande av den provisionsberättigade personalens ställning vid

sjukdom, överflytta 400 kronor av avlöningen från uppbördsprovision till lön, har

telegrafstyrelsen intet att erinra. Häröver har kommissionen icke vidtagit annan

förbättring av denna personals avlöningsförhållanden än att

dels

för de kvinnliga

kommissarierna begynnelselönen höjts med 450 kronor i stället för såsom av nämnda

förslag bort följa, med 400 kronor, vilket alltså innebär en löneförbättring med

hela 50 kronor, samt slutavlöningen höjts med, i stället för 400 kronor, 600 kronor

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr B83.

för 5:te grads, 500 kronor för ⁶:te grads och 450 kronor för 7:de grads kommissa­

rier, vilket för dem medför en löneförbättring av respektive ²⁰⁰, ¹⁰⁰ och 50 kronor,

dels ock minimiprovisionen höjts från 450 kronor till vissa angivna belopp lör de

olika graderna av kvinnliga och manliga stationsföreståndare. Sistnämnda åtgärd

medför givetvis ingen löneförbättring för andra än dem, vilkas uppbördsprovision

understiger de av kommissionen föreslagna minimibeloppen. Med tillämpning av

1916 års uppbördssiftror — de sista som äro kända — skulle kommissionens sist-

berörda förslag för 72 kommissarier eller således ungefär hälften av hela antalet

icke medföra någon eller högst 100 kronors avlöningsförbättring; läggas 1917 års

stegrade uppbördssiftror till grund, utvisar kommissionens förslag givetvis än mindre

löneförbättring. Icke förty har kommissionen, som dock från telegrafstyrelsen er­

hållit exakta siffror å uppbördsprovisionens storlek för varje station under åren

1908—1916, uppställt sin tablå å sid. 175 på sådant sätt, att det ser ut, som om

samtliga stationsföreståndare skulle genom kommissionens förslag erhålla avlönings­

förbättring och en ganska betydande sådan. Den, som ej är fullt hemmastadd i

avlöningsförhållandena, skall av denna sammanställning draga den slutsatsen, att

de fem högsta graderna av stationsföreståndare skulle erhålla 2,000 å 3,000 kronors

förbättring, under det att i verkligheten endast några av dem erhålla någon för­

bättring alls och i allt fall till blygsamma belopp, samt att de lägre graderna skulle

erhålla förbättring om 600 å 1,800 kronor, under det att förbättringen i själva

verket drabbar endast två tredjedelar av dem och, på ¹⁰ undantag när, icke uppgår

till 500 kronor. Såsom skäl för att kommissionen, vilken för postmästare föreslagit

avlöningsförhöjning i ungefär samma utsträckning som för andra tjänstemän, icke velat

unna telegrafverkets motsvarande tjänstemän någon nämnvärd avlöningsförbättring,

har anförts (sid. 145), att flertalet av telegrafverkets stationsföreståndare genom

den starka stegringen av uppbördsprovisionen kommit i åtnjutande av väsentligt

förbättrade avlöningsförmåner. Denna uppgift är icke med sanning förenlig, såvida

ej ordet »flertalet» utbytes mot »ett fåtal». Ej heller är den å samma ställe läm­

nade uppgiften riktig, att de under senaste tiden vidtagna höjningarna av telegraf-

och telefontaxorna utövat ett stort inflytande på uppbördsprovisionens storlek. Från

och med år 1908, det första år, då uppbördsprovision tillämpades, till och med år

1916, det senaste år, för vilket detaljerade siffror finnas att tillgå, har uppbörds­

provision ökats från 189,981 kronor till 268,490 kronor eller således med 78,509

kronor, fördelat på omkring 150 stationsföreståndare. Denna ökning har väsentligen

kommit de största stationernas föreståndare till godo, under det att de övrigas er­

hållit mera blygsam eller ingen alls förhöjning. Frånsett telefon- och telegraf­

direktörer och Haparanda station, där till följd av kriget exceptionella förhållanden

varit rådande, har under nämnda nio är den årliga ökningen i uppbördsprovision, i

medeltal räknat, för stationsföreståndare inom de olika graderna växlat mellan:

Kungl. Majds nåd. proposition AV 383.

83

lägst

högst

för kommissarier av

¹ :a grad

.... 52 kronor

143 k

rond

»

»

²:a

»

.... 38

»

95

»

»

»

»

3:e

»

.... 48

»

84

»

»

»

»

4:e

»

.... 15

»

69

»

»

»

5:e

»

.... 14

»

tf 5

»

»

»

»

⁶:e

»

.... ¹⁰

»

75

»

»

»

7:e

»

.... ⁰

»

17

»

84

Härigenom torde vara ådagalagt, huru vilseledande den uppgiften är, att »flertalet»

stationsföreståndare genom uppbördsprovisionens »starka stegring» kommit i åtnju­

tande av »väsentligt förbättrade avlöningsförmåner». Därjämte bör beaktas, att

för stationsföreståndarna, vilkas avlöning från telegrafverket utgöres endast av lön

och uppbördsprovision men ej tjänstgöringspenningar, ålderstilläggen å lönen äro -

med undantag för de fyra högsta löneklasserna — endast 150 å ²⁰⁰ kronor per

gång, under det att övriga tjänstemän erhålla ålderstillägg såväl å lön som tjänst-

göringspenningar med tillhopa 300 å 500 kronor per gång vid avlöningar, som över­

stiga 1,950 kronor. Någon höjning av telegraf- och telefontaxor, som kunnat öva

inflytande på uppbördsprovisionens storlek, har ej vidtagits annat än under år 1917,

och var denna höjning så ringa, att för samtliga stationsföreståndare ökningen i

uppbördsprovision, inberäknat den ökning, som med trafikens tillväxt oavlåtligen

bör äga rum, icke belöpte sig till mera än omkring ^21,000 kronor mot omkring

16,000 kronors ökning från år 1915 till år 1916, vadan således den av taxehöjnin-

gen uppkomna stegringen i provisionen kan uppskattas till omkring

5,000

kronor

att fördelas på omkring 150 personer.

Telegrafstyrelsen har icke under den korta tid, som stått till buds, kunnat

utarbeta ett förslag till avlöningsförbättring för ifrågavarande personal, vilket kan

anses tillfredsställande, men har, under beaktande av att denna personal icke skall

erhålla fördelaktigare avlöningar än motsvarande postpersonal och med hänsyn

tagen till att stationsföreståndarna för sin med personlig ekonomisk risk lämnade

kreditgivning åt telegramavsändare och för sitt därav föranledda extra arbete åt­

njuta ersättning, funnit sig kunna föreslå, att avlöningen bestämmes på följande sätt.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

Kommissarie av 7:e graden ............

Lön

........... 1,650—1,800—2,000

Minimi-

p revision

600

»

» ⁶:e

» ............. ........... 1,800—2,000—2,200

700

»

» 5:e

» ............. ........... 2,000 — 2,200—2,400—2,600

900

»

» 4:e

» ............. ........... 3,000-3,200 -3,400-3,700 1,400

»

» 3:e

» ............. ........... 3,200-3,400-3,700-4,000

1,800

»

» ²:a

» ............. ........... 3,400—3,700—4,000—4.300

2,000

»

» ¹ :a

» ............. ........... 3,700-4,000-4,300—4,600 2,400

Telegrafdirektör |

Telefondirektör j

........... 4,000-4,300 -4,600—5,000

2,400

Till förtydligande av innebörden utav detta förslag, som i vad jninimiprovi-

sionen .angår är lika med kommissionens, får styrelsen meddela följande. Enär

stationsföreståndarna avancera från lägre till högre grad, äro begynnelselönerna av

ringa intresse utom för den lägsta kvinnliga graden (⁷:e) och den lägsta manliga

graden (4:e). I dessa två begynnelselöner skulle inträda en förhöjning — frånsett

den, som följer av 400 kronors överflyttning från uppbördsprovisionen — av 200

respektive 400 kronor. Slutlönerna skulle bliva höjda med — likaledes frånsett

nämnda 400 kronor —:

för kommissarier.............. av 7:e graden kronor 250,

» ⁶:e

»

»

300,

» 5:e

»'

»

400,

»

Bo

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.

för kommissarier........ ..... av 4:e graden kronor 500,

»

y>

600.

» »

500,

» » ......

.... » l:a »

»

400,

» telegrafdirektör ... .... » ²:a

»

»

400,

varemot någon förhöjning för telegrafdirektör av lista graden och telefondirektörer

ej ifrågasatts, utan skulle dessas lön bliva lika med telegrafdirektörers av ²:dra

graden, och således telegrafdirektörerna icke vidare uppdelas i två lönegrader.

Till jämförelse mellan de av telegrafstyrelsen sålunda för telegrafverkets

stationsföreståndare och av kommissionen för postverkets motsvarande befattnings­

havare föreslagna begynnelse- och slutavlöningar torde följande tablå få meddelas,

däri för telegrafverkets stationsföreståndare kunnat räknas endast med den garan­

terade minimiprovisionen men icke med den på sina ställen faktiskt förekommande

högre provisionen:

J

Befattning.

Begynnelse- och slutav- ; slutav­

löning å

löningen

, ....

,

1

,

uppnås

billigaste

dyraste

efter

ort

|

ort

Befattning

Begynnelse- j ^q, .

och slutav-

l,r

utav'

löning, inkl. Aningen

minimipro- uPJ?n s

vision

Postdirektör .......

Postmästare 1 A

7,500—8,500

6,000—7,500

7,950—8,950

9 år

1 Telefondirektör ..

t Telegrafdirektör... 6,400—7,400

9 år

»

1 B

»

2 A

5,500—7,000

5,100—6,500

5)950—7450

9 » j

5,550—6,950

9 » f

5,150—6,450

9 » j

Kommissarie 1

6,100—7,000

9 »

»

2 B

»

3,

manlig

»

4,

manlig

»

4,700—6,000

» 2

5,400—6,300

9 »

4,300-5,500 4,750—5,950

9 »

»

3

5,000-5,800

9 »

4,000 -5,100 4,450—5,550

9 »

»

4

»

. 5,

kvinnlig

1 » 6,

kvinnlig

*

. .

kvinnlig

4,400-5,100

9 »

kvin ilig

»

4

kvinnlig

3,300-3,800

3,100—3,500

3,525—4,025

(i »

3,325 3,725

6 »

2,900—3,500

9 »

2,500—2,900

6 »

2,250—2,600

6 .1

Anm. 1. Postmästare i Stockholm 1, Göteborg 1 och Malmö 1 uppbära dessutom arvoden A

respektive 500, 400 och 300 kronor årligen.

Anm. 2. Kvinnlig kommissarie åtnjuter dessutom fri bostad jämte fri uppvärmning och be­

lysning eller hyiesbidrag med högst 600 kronor årligen. Samtliga kommissarier åtnjuta ersättning

för en del av telegramräkningshållningen och vissa av dem felräkningspenningar.

Verkmästare. Telegrafstyrelsen föreslår, att begynnelseavlöningen höjes till

3,000 kronor eller 500 kronor högre belopp än kommissionen föreslagit samt att

slutavlöningen bibehålies vid det av kommissionen föreslagna beloppet 3,900 kronor,

vilken slutavlöning således skulle uppnås efter nio i stället för av kommissionen

föreslagna femton år. Då samtliga verkmästarna äro placerade å ort med 10

procent dyrortstillägg samt deras hyresbidrag enligt kommissionens förslag skulle

utgöra 750 kronor, bliva begynnelse- och slutavlöningarna 4,050 respektive 5,040

kronor.

86

Materiaiför valtare.

För denna befattning med det betydligt ökade ansvar,

som till följd av verkstadsdriftens väsentliga utvidgning under senare åren inträtt,

anser telegrafstyrelsen avlöningen icke kunna bestämmas lägre än till 3,900 kronor

med förhöjning till 4,300, 4,700 och 5,100 kronor. Med inberäknande av dyrorts-

t ill ägg, som till denne tjänsteman skulle utgå efter ¹⁰ procent, bliva begynnelse-

och slutavlöningarna 4,290 respektive 5,610 kronor.

Inköpschef.

Avlöningen till denna tjänsteman bör vara lika med här nedan

föreslagna avlöningen till byråtjänsteman av lägre grad. Inberäknat dyrortstillägg,

som även till inköpschefen skulle utgå med ¹⁰ procent, bliva hans begynnelse- och

slutavlöningar 5,610 respektive 7,100 kronor.

Kontorschef.

Telegrafstyrelsen anser det icke böra ifrågasättas, att denna

ansvarsfulla befattning, som hittills avlönats på samma sätt som byråtjänsteman av

lägre grad, avlönas lägre än på sätt nedan föreslås beträffande byråtjänsteman av

högre grad. Då han skulle uppbära dyrortstillägg med 10 procent, skulle begyn­

nelseavlöningen bliva 7,600 och slut avlöningen 9,100 kronor.

Verkstadsingenjör.

För dessa tjänstemän, som äro tre till antalet, föreslår

styrelsen allt fortfarande samma avlöning som för linjeingenjör.

Vaktmästare hos telegrafstyrelsen.

I likhet med vad kommissionen föreslagit

anser telegrafstyrelsen, att dessa tjänstemän böra i avlöningshanseende likställas

med personal vid stationerna, men under det kommissionen ansett denna likställig­

het böra vidtagas på det sätt, att samtliga vaktmästare under hela sin tjänstetid

skulle avlönas såsom stationsbiträden, finner telegrafstyrelsen det riktigare att be­

reda de äldre vaktmästarna tillfälle att vinna befordran till stationsförmän. Tele­

grafstyrelsen föreslår alltså, att de nuvarande vaktmästarbefattningarna ersättas

med stationsbiträdes- och stationsförmansbefattningar. Då fyra av styrelsens vakt­

mästare uppnått den tjänstålder, att de omedelbart böra utnämnas till stationsför­

män, under det att de övriga fyra äro relativt unga, bör således enligt styrelsens

åsikt för närvarande de fyra förstnämnda erhålla stationsförmans och de fyra sist­

nämnda stationsbiträdes tjänsteställning. Till den såsom förste vaktmästare tjänst­

görande stationsförmannen torde allt fortfarande böra utgå arvode å ²⁰⁰ kronor.

Kontorsskrivare.

Från kommissionen under hand framställt förslag om upp­

delning av kontorsskrivarna i två grader har telegrafstyrelsen förklarat sig kunna

biträda. Då kommissionen emellertid funnit sig för det närvarande böra avstå från

en sådan uppdelning, vill telegrafstyrelsen icke nu påyrka densamma, ehuru styrelsen

från principiell synpunkt fortfarande icke skulle hava något att erinra däremot.

Avlöningen till kontorsskrivare bör, såsom kommissionen ock tänkt sig, likställas

med avlöningen till bokhållare vid distrikten och således, med inberäknande av lo

procent dyrortstillägg, bliva lägst 2,070 och högst 2,875 kronor. För kvinnlig kon­

torsskrivare vid järnvägsstyrelsen föreslår kommissionen avlöning av 2,100—2,900

kronor.

Föreståndaren för katalogexpeditionen.

För denna tjänsteman föreslår styrelsen

den mera betecknande och kortare titeln katalogredaktör. Avlöningen anser sty­

relsen, till följd av det betydligt utvidgade och krävande arbete, som numera åligger

katalogredaktören, samt enär hon har en ganska stor personal sig underställd, icke

böra sättas lägre än till 3,000 kronor med förhöjning till 3,300, 3,600 och 3,900

kronor. Medräknat högsta ortsbidrag, skulle hon således komma att uppbära i be­

gynnelseavlöning 3.450 och i slutavlöning 4,350 kronor.

Kungl. Maj.ts nåd. proposition Nr 383.

87

Bitare och ingenjörsassistenter.

Telegrafstyrelsen har i en uti kommissionens

betänkande införd skrivelse av den 22 februari 1918 motiverat inrättandet av dessa

två nya tjänstemannagrader. Avlöningen bör, på sätt styrelsen därvid uttalat och

kommissionen tillstyrkt, sättas lika med avlöningen till assistent av ²:dra löne­

graden respektive kontrollör av ²:dra lönegraden.

B i/r ät jans tern än.

Vad först angår byråtjänstemännen av lägre grad, den av

kommissionen' benämnda notariegruppen, har kommissionen ansett dem böra lik­

ställas med notariegrupperna i järnvägsstyrelsen och generalpoststyrelsen, för vilka

enligt kommissionens förslag avlöningarna skulle bliva: i järnvägsstyrelsen lägst

5,460 och högst 6,400 kronor samt i generalpoststyrelsen lägst 5,150 och högst

6,450 kronor; sistnämnda för generalpoststyrelsens notariegrupp föreslagna avlöningar

skulle bliva gällande även för telegrafstyrelsens notariegrupp. På grund av de

skilda konstruktionerna i avlöningsskalorna för statens järnvägar, postverket och

telegrafverket hade det, enligt vad kommissionen anför (sid. 152), visat sig omöjligt

att på detta stadium av kommissionens arbete uppnå full överensstämmelse med

avseende å avlöningarna till nu ifrågavarande tjänstemannagrupper. Härtill må

genmälas, att större överensstämmelse dock skulle kunnat uppnås, därest kommis­

sionen, i stället för att sätta begynnelseavlöningen för postverkets och telegrafver­

kets notariegrupper 310 kronor lägre än för järnvägsstyrelsens notariegrupp, hade

föreslagit de förras begynnelseavlöning till 90 kronor högre än de senares eller så­

ledes till 5,550 kronor. Kommissionen yttrar vidare (sid. 152), att den »med hän­

syn till den slutavlöning, som ansetts böra tillkomma notariegruppen vid statens

järnvägar och postverket, funnit sig förhindrad att föreslå någon höjning av slut­

avlöningen för notariegruppen vid telegrafverket». Beträffande notariegruppen i

generalpoststyrelsen yttrar kommissionen (sid. ¹¹⁰), att den för denna grupp före­

slagna förhöjningen med 500 kronor visserligen vore obetydlig för befattningshavare

inom så höga tjänstegrader, som det här gällde, men att »kommissionen med hänsyn

dels till den provisoriska innebörden av nu förevarande reglering, dels ock till gjorda

jämförelser beträffande avlöningen till likställda befattningshavare inom de andra

samtidigt reglerade verken funnit sig icke för närvarande kunna föreslå större för­

höjningar till nu ifrågavarande tjänstemän». Slutligen har i fråga om notariegruppen

vid statens järnvägar — för vilken grupp avlöningen höjts med 600 kronor sam­

tidigt med det att maximiersättningen för bostad sänkts från att beräknas efter 5

rum och kök till att beräknas efter 4 rum och kök — såsom skäl för att avlö­

ningen icke kunnat sättas högre anförts (sid. 57) »hänsyn till jämförliga tjänste­

mannagrupper såväl inom de övriga av kommissionen behandlade verken som ock

inom andra områden av statsförvaltningen». Om man härjämte beaktar, vad kom­

missionen anfört å sid. 23—24 — nämligen att avlöningsförhållandena inom övriga

centrala verk enligt kommissionens mening rimligen icke kunna bliva absolut bin­

dande för de av kommissionen behandlade verken — blir kontentan av kommissio­

nens ovan refererade resonnemang följande: slutavlöningen till notariegruppen i

telegrafstyrelsen kan ej höjas av hänsyn till avlöningen för notariegruppen i general­

poststyrelsen och järnvägsstyrelsen, avlöningen till notariegruppen i generalpost­

styrelsen kan ej höjas av hänsyn till avlöningen för notariegruppen i telegrafstyrelsen

och järnvägsstyrelsen, avlöningen till notariegruppen i järnvägsstyrelsen kan ej

höjas av hänsyn till avlöningen för notariegruppen i telegrafstyrelsen och general­

poststyrelsen. Resonnemanget är särdeles karakteristiskt.

Kungl. Maj:ts nåd. proposition Nr 383.