Prop. 1933:225

('angående anslag till be\xad stridande av kostnader för krig sdomstolarnas verksam\xad het, m. m.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

5

Nr 225.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till be­

stridande av kostnader för krig sdomstolarnas verksam­ het, m. m.; given Stockholms slott den 17 mars 1933.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över justitiedepartementsärenden för denna dag, föreslå riks­ dagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

K. Schlyter.

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet in­

för Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Reg euten i statsrådet å Stockholms slott den 17 mars 1933.

Närvarande:

Statsministern

H^{ansson ,} ministern för utrikes ärendena S^{andler ,} statsråden

U

ndén

, S

chlyter

, W

igforss

, M

öller

, V

ennerström

, L

eo

, E

ngberg

, E

kman

,

S^köld.

Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Schlyter, anför efter gemen­ sam beredning med cheferna för försvars-, social- och finansdepartementen:

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

7

med vissa bestämmelser örn krigsdomstolar och rättegången därstädes. Enligt detta lagförslag skola regements- och stationskrigsrätterna vid krigsmakten upphöra och i deras ställe skall allmän underrätt vara första krigsdomstol. Särskild krigsrätt skall hädanefter finnas allenast vid kustflotta och utgöras av en ordförande och ytterligare två ledamöter, vilka jämte erforderligt antal ersättare av Konungen förordnas för viss tid bland dem som förvaltat domar- ämbete och däri ådagalagt insikt och erfarenhet. Militärt mål, varmed för­ stås mål eller ärende som tillkommer allmän domstol på grund av nyss åter­ givna stadgande eller ock särskild krigsrätt, skall — därest det tillhör under­ domstol — upptagas av allmän underrätt i den ordinarie förläggningsorten för den avdelning av krigsmakten till vilken tilltalad hör eller som målet närmast angår. Tillhör tilltalad eller angår målet närmast kustflotta, vid vilken särskild krigsrätt inrättats, skall målet upptagas av den särskilda krigs­ rätten. Konungen kan dock, där ett ändamålsenligt ordnande av rättsskip­ ningen det kräver, beträffande viss avdelning eller personal förordna att be­ hörig krigsdomstol skall vara annan allmän underrätt än nu sagts eller särskild krigsrätt. Vidare skall för fullgörande av de åligganden, som enligt straff­ lagen för krigsmakten ankomma på auditör, Konungen förordna lagfaren be­ fattningshavare vid allmän domstol. Slutligen skola de åligganden som hit­ tills tillkommit krigsfiskal fullgöras i mål vid särskild krigsrätt av den Ko­ nungen där förordnat till åklagare men eljest av allmän åklagare vid den underrätt som har att upptaga målet. Nu nämnd åklagare skall även utföra den talan vid underrätt, som hittills ankommit å överkrigsfiskal.

Den nya organisationen är, såsom redan antytts, avsedd att träda i tillämp­ ning den 1 januari 1984.

Enligt de förut omnämnda promemoriorna skulle vid överflyttning av den militära rättsskipningen å de allmänna domstolarna huvudsakligen rådhus­ rätter komma i fråga. Endast i ett relativt fåtal fall skulle häradsrätt tagas i anspråk såsom forum i militära mål. Den ökning i arbetsbördan, som för rådhusrätternas vidkommande bleve en följd av reformen, beräknades i kost- nadspromemorian i allmänhet bliva oväsentlig. I fråga örn Stockholms råd­ husrätt och rådhusrätten i Karlskrona ansågos dock förhållandena vara något annorlunda, men den ökade belastningen syntes böra medföra en viss ut­ ökning av personalen endast i den förstnämnda rådhusrätten. Den av de mi­ litära målen föranledda ökningen i de av reformen berörda domsagornas arbets­ börda förklarades i kostnadspromemorian kunna lättas genom att i dessa dom­ sagor anställdes sekreterare.

Till kostnadspromemorian hade såsom bilaga fogats en översikt över den beräknade årliga besparingen för statsverket genom krigsdomstolarnas av­ skaffande. I denna översikt hade upptagits följande poster och belopp:

Kungl. Maj:ts proposition nr 2S5.

Årsmedeltalet av dom­

sagans arbetsbörda

åren 1929—1931

Årsmedeltalet av de krigsrätters arbetsbörda åren 1929—1931 vilkas verksamhet skall över­ tagas av häradsrätt i domsagan

Domsaga

Genom slutligt ut­

slag avgjorda

civila mål

Genom slutligt utslag

Slutligt

hand­ lagda ärenden

Genom slutligt utslag avgjorda

mål

Tredskovis

avdöuida

eller ome­

delbart medgivna

Övriga

avgjorda

krimi­

nella

mål

däri talan

om an­ svar ej

förts

dari talan

om an­

svar förts

Livgedingets domsaga (Väster- och

Österrekarne tglgs hrtt och Åkers och Selebo tglgs hrtt) .

53 68

158 12

5

Ångermanlands mellersta domsaga

(Boteå tglgs hrtt och Sollefteå tglgs hrtt).................................

125 82 334

1 ii 42

Lnleå domsaga (Överluleå tglgs

hrtt, Nederluleå tglgs hrtt och Jokkmokks lappmarks tglgs hrtt)

94 81

445 22 63 40

Norra och Södra Vedbo härads

domsaga (Norra Vedbo hrit och Södra Vedbo hrtt)....................

109 56 338 2

1 11

Gudhems och Kåkinds härads dom­

saga (Gudhems hrtt och Kåkinds hrtt).............................................

19 33

103 14

35

Västra Göinge domsaga................

152 99

289

—

— —

Av denna uppställning framgår att den arbetsökning som i och med över­ flyttningen av de militära målen torde vara att förvänta i de domsagor, i vilka Åkers och Selebo tingslag och Södra Vedbo härad ingå, samt i Västra Göinge domsaga måste betecknas såsom ringa. I dessa domsagor torde ifrågavarande arbetsökning icke kunna beräknas medföra någon nämnvärd höjning i veder­ börande häradshövdingars expenser. Beträffande övriga domsagor torde kom­ pensation för den ökning i förvaltningskostnader, som den föreslagna refor­ men kan väntas medföra, böra beredas vederbörande häradshövdingar genom lönefyllnad med anlitande av anslaget till partiell löneförbättring för härads­ hövdingarna.

För fullgörande av auditörs g öromål torde anställande av sekreterare på­ kallas i följande av de i tabellen upptagna domsagor, nämligen Livge- dingets, Norra och Södra Vedbo härads, Ångermanlands mellersta, Luleå samt Gudhems och Kåkinds härads domsagor. Någon ändring beträf­ fande den föreslagna bidragsskyldigheten från häradshövdingens sida till sekreterarens avlönande finner jag icke böra ifrågakomma i domsaga där häradsrätt tjänstgör såsom krigsdomstol. Örn med hänsyn till krigs- domstolsreformen sekreterare anställes i domsaga, där detta ej är påkallat på grund av redan befintlig arbetsbörda, torde nämligen i stället andre notarie­ tjänsten i sådan domsaga kunna undvaras. Då enligt framlagt förslag häradshövdingens bidragsskyldighet till nämnda båda befattningshavares av­ löningar är densamma, är det ur denna synpunkt likgiltigt huruvida sekre­

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

krigsrätterna till de allmänna domstolarna, staten icke kunde undgå att tili stadsdomarna lämna viss ersättning för behandlingen av de militära brott­ målen. I detta avseende erinrades, att enligt kungl, cirkuläret den 21 april 1841 i fråga om tullmai den regeln gällde, att vederbörande rådhusrätt vore skyldig utan ersättning handlägga de sex första under året förekommande tullmålen, varefter statsverket erlade en summa av femton kronor för varje mål, som därutöver förekomma. Vid bestämmande av den ersättning, som lämpligen borde utgå till de allmänna domstolarna för behandlingen av mili­ tära brottmål, syntes det belopp, som erlades för tullmai, vara alltför lågt med hänsyn dels till tullmålens relativt enklare beskaffenhet och likformig­ het, dels ock till den avsevärda förändring av penningvärdet, som sedan 1841 ägt rum. Vid beräkningen av kostnaderna för ifrågavarande reform hade kommittén förslagsvis räknat med ett ersättningsbelopp av 30 kronor för varje mål, vilket syntes i stort sett vara fullt tillräckligt för täckande av veder­ börande domstolars ökade kostnader. Ehuruväl dessa kostnader endast vore approximativt beräknade, hade kommittén icke ansett sig böra i sakens nu­ varande läge göra några mera detaljerade kalkyler genom infordrande av när­ mare utredning från vederbörande underrätter, då betänkandet, om det bleve föremål för vidare åtgärder, torde komma att remitteras till ifrågavarande domstolar, vilka därvid icke torde underlåta att förebringa eventuellt erfor­ derlig utredning i detta hänseende. I händelse fog härför ansåges föreligga, kunde ju särskilda grunder för ersättningsbeloppens bestämmande i ett eller annat fall fastställas.

I flertalet av de i nu förevarande ärende avgivna yttrandena hava de eko­ nomiska konsekvenserna av de militära målens överflyttning å rådhusrätterna upptagits till behandling. Från städernas sida har i stort sett enighet rått därom att staten, därest den föreslagna reformen komme att genomföras, icke kunde undgå att ersätta städerna deras i anledning härav orsakade kostnader för domstols- och åklagarpersonal, renskrivning m. m. Denna uppfattning har kommit till uttryck på olika sätt.

Stadsfullmäktige i Örebro anföra sålunda bland annat: Metoden att på stä­ dernas bekostnad i besparings- och andra syften genomföra reformer på ett rent statligt område, torde av städerna icke kunna stillatigande godtagas.

Statens besparingssträvanden hade redan förut visat tendens att gå ut över kommunerna. Det föreliggande förslaget vore ägnat att ingiva städerna de allvarligaste farhågor gentemot en fortsatt utveckling av statligt besparings- nit efter dylika linjer. I fråga örn flera städer, bl. a. örebro, torde det kunna ifrågasättas örn reformen kunde genomföras utan omedelbara och direkta kostnader för staden. Men ersättning borde givetvis utgå, även där dylik omedelbar och särskild kostnad icke kunde påvisas. Även örn i någon stad, såsom naturligt vore, då en domstols organisation icke kunde helt anpassas efter behoven för ögonblicket, den nuvarande domstolsorganisationen erbjöde sådan marginal mellan arbetsbördan och gränsen för organisationens arbets­ möjligheter, att ett övertagande av ifrågavarande angelägenheter skulle kunna ske utan omedelbara särskilda kostnader av praktisk betydelse, vore denna marginal givetvis av staden åstadkommen i syfte att möta den så att säga normala utvecklingens krav.

Det vore endast en tidsfråga, på många håll troligen på mycket klut sikt, när utvecklingen och det ordinarie domstolsarbetets ökning krävde större or­ ganisation. Den merkostnad, som i sålunda förutsatta fall föranleddes av den militära rättsskipningens övertagande, vore givetvis icke borteliminerad, ehuru densamma icke omedelbart gjorde sig gällande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

15

Det^syntes icke föreligga någon som helst anledning, att staten skulle för nu ifrågavarande ändamål utan ersättning taga i anspråk den marginal mel­ lan arbetsbörda och prestationsmöjlighet, som på något håll kunde vara till­ finnandes, och därigenom framflytta tidpunkten för en nödig utökning av or­ ganisationen.

Stockholms rådhusrätt anför i anslutning till vad som återgivits i prop. 1933 nr 223 s. 30 o. f. av dess yttrande i ämnet:

Även örn man av 1920 års kommittés uttalande rörande städernas skyl­ dighet att ställa sig till efterrättelse vad statsmakterna besluta i fråga örn det sätt och inom vilka områden rättsskipningen skall utövas kunde draga den slutsatsen, att städerna icke kunde motsätta sig krigsrättsmålens läg­ gande på städernas domstolar, vore därmed dock icke sagt, att detta skulle kunna ske utan att medföra några anspråk från kommunernas sida på bidrag från statsverket, i den mån ökade kostnader uppkomme. 1920 års kommitté hade ock utgått från att statsverket icke kunde undgå att lämna vederlag för den arbetsbörda, som staten i och med krigsrättsmålen överlämnade till stads- domstolarna. Föreliggande förslag utginge från en motsatt ståndpunkt. Rådhusrätten kunde ej finna annat än att kommitténs ståndpunkt vore den riktigare, allenast med den modifikation, att eventuella ersättningsanspråk torde böra begränsas till de fall, då någon merkostnad verkligen kunde på­ visas, och att den av kommittén föreslagna ersättningsformen alltså måhända vore mindre lyckligt vald. Det förhölle sig tvivelsutan så, att städerna icke kunde undgå att bära kostnaderna för en ändring i lagstiftningen, som med­ förde helt nya bördor för deras domstolar. Men förhållandet syntes ligga något annorlunda till då det, såsom enligt föreliggande förslag, vore fråga örn att upphäva en bestående, av staten bekostad anordning och överflytta dess arbetsuppgifter å stadsdomstolarna. Det rättsläge, vari städerna befunne sig med avseende å sitt domstolsväsen, torde bygga på den naturliga förutsätt­ ningen, att bestående arbetsfördelning mellan statens och stadens organ icke ensidigt rubbades genom dylika åtgöranden från statens sida, med mindre än att skäligt vederlag lämnades. Ett motsatt förfaringssätt måste enligt rådhusrättens mening karakteriseras såsom ett maktmissbruk från statens sida gentemot städerna.

Styrelsen för Svenska stadsförbundet har framhållit, att några historiskt betingade skäl för att städerna skulle vara skyldiga att svara även för den militära rättsskipningen tydligen ej stått tillbuds. I verkligheten syntes valet av plats för en regementsförläggning knappast heller utgöra en skä­ lig grund för att åsamka staden utgifter för den med förläggningen följande militära rättsskipningen och ombesörjandet av åklagaregöromålen i samband därmed.

Rådhusrätten i Gävle påpekar att en ekonomisk uppgörelse mellan städerna och staten förutsatts skola äga rum vid statens övertagande av städernas dom­ stolsväsen. Nu ginge man tvärt emot de principer som varit bestämmande för den stora processutredningen. Redan detta vore anmärkningsvärt. Men när förslaget framfördes utan tanke på ekonomisk kompensation, funne rådhusrät­ ten den konstitutionella grunden för förfarandet kunna starkt ifrågasättas. Rådhusrätten i Örebro anser att örn rådhusrätten genom ett statens maktbud skulle åläggas att avdöma specialmål, föranledda av en utanför staden belägen militär inrättning — Livregementets grenadjärers kaserner äro belägna i

Längbro socken — framstår en underlåtenhet från statens sida att härför läm­ na skälig ersättning som än mindre försvarlig än i andra fall.

I några fall hava städernas inställning till hela reformen gjorts beroende av frågan om ersättning för vederbörande rådhusrätters övertagande av de

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

17

sålunda. För krigsrättsmålens handläggning krävdes enligt rådhusrättens uppfattning ovillkorligen en särskild ordförande. För protokollsföringen kräv­ des vidare en assessor, vilken nied hänsyn till svårighetsgraden av många av de förekommande målen syntes böra erhålla förste assessors grad. Slutligen erfordrades en rådman såsom bisittare, då ju besättningen i dessa mål givet­ vis icke finge göras mindre kvalificerad än i övriga mål.

Det nu sagda hade endast avseende å de egentliga krigsrättsmålen, d. v. s. de, som enligt nuvarande lagstiftning under alla förhållanden skulle gå till fulltalig krigsrätt. Härtill komme de s. k. persedelmålen, vilka enligt 12 § i förslaget skulle handläggas av en enda lagfaren ledamot av rådhusrätten »i rättens ställe». I vissa fall kunde även dylika mål vara av sådan betydenhet, att de borde i fortsättningen handläggas av rådhusrätten själv, såsom ock i lagpromemorian förutsatts. Vilka ledamöter av rätten, som eljest borde an­ litas för handläggning av dylika mål, torde för närvarande vara svårt att be­ döma. Närmast till hands läge att därtill utse den ledamot, som icke förde ordet och ej heller förde protokollet. Emellertid torde det icke vara möjligt att begränsa denna tjänstgöring till endast de tre ledamöter, som enligt vad förut nämnts skulle tillhöra rådhusrätten, då den handlade militära mål, bland an­ nat enär det skulle kunna inträffa att, då en av dem vore upptagen av perse­ delmål, rätten i dess helhet icke skulle kunna sammanträda, vilket dock mån­ gen gång torde bliva nödvändigt. Det torde därför vara nödigt att därtill anlita även andra ledamöter av rådhusrätten. I den mån så bleve fallet, torde detta kanske icke låta sig göra utan att bereda dem särskild ersättning för denna tjänstgöring, vilken skulle komma att innebära ett tillägg till de mot­ svarande tjänstemän eljest åliggande tjänsteplikter.

De sannolika kostnaderna för krigsrättsgöromålens övertagande av rådhus­ rätten skulle kunna beräknas sålunda: En rådman, tillika rättens ordförande, begynnelseavlöning........... kr. 12,000 En rådman såsom bisittare, d:o ............................................................ » 12,000 En förste assessor, d:o ............................................................................. » 9,300 Ett skrivbiträde, d:o ................................................................................. » 1,920 En stadstjänare, d:o ................................................................................. » 2,400 Löneförhöjningar (ålderstillägg) ........................................................ » 6,510 Rörligt lönetillägg, f. n. cirka ................................................................ » 7,000 Skrivkostnader, andel i vikariatsarvoden; pensioner, tillfälliga för­

stärkningar och övrig extra personal m. m., förslagsvis beräk­ nat till .......................................................................................... » 8,870

Summa cirka kr. 60,000.

Att beräkningen i vad anginge sistnämnda post vore helt och hållet unge­ färlig, ansåge rådhusrätten icke behöva särskilt framhållas.

Rådhusrätten ansåge vidare att för utförande av åtal i militära mål erford­ rades en särskild åklagare, vilket skulle draga en årlig kostnad örn cirka 13,000 kronor.

Stadsfullmäktige i Stockholm, som tagit del av rådhusrättens utredning i ämnet, hava förklarat att, i händelse det föreliggande förslaget komme till ge­ nomförande. statsverket borde bestrida de merkostnader för staden, som därav föranleddes.

Stads/ullmäktige i Uppsala hava jämväl lämnat en redogörelse för huru överflyttningen av de militära målen kunde beräknas inverka på därvarande rådhusrätts organisation och arbetsförhållanden samt därvid anfört:

Då de militära målen huvudsakligen vore av brottmåls natur, vore det själv­ fallet att förandet av domboken över sådana mål skulle komma att åvila brott - målsrådmannen. Likaså komme givetvis de i 6 § i lagutkastet angivna ålig-

Kungl. Majlis proposition nr 2Z5.

gandena att ingå i sistnämnda befattningshavares göromål. Då brottmålsråd- manstjänsten redan nu vore synnerligen arbetstyngd, syntes en jämkning i ar­ betsordningen böra ske därhän, att notarii publicigöromålen överfördes å ma- gistratsrådmanstjänsten. Uppdragen såsom sekreterare och ombudsman hos fattigvårdsstyrelsen samt barnavårdsnämnden hade intill utgången av år 1932 varit förenade med avlöningar örn tillhopa i runt tal 3,400 kronor. Genom ti­ digare träffad överenskommelse hade uppdragen emellertid överförts från hit­ tillsvarande befattningshavaren till magistratsrådmannen, genom vilken åt­ gärd staden gjort en besparing av omkring 2,900 kronor. Efter en återgång till den förutvarande organisationen av dessa uppdrags fullgörande, skulle allt­ så nämnda besparing bortfalla. Då rådhusrättens nuvarande ledamöter icke enligt gällande arbetsordning torde kunna anses vara skyldiga att åtaga sig den föreslagna rådgivande verksamheten vid handläggning av disciplinmål, syntes det icke kunna undgås att den befattningshavare vid rådhusrätten, som åtoge sig denna verksamhet, bereddes skälig ersättning. Enligt promemorian angående kostnaderna för den militära jurisdiktionen hade det föreslagna er­ sättningsbeloppet till ifrågavarande befattningshavare vid rådhusrätten i Upp­ sala beräknats till 600 kronor, till vilket belopp ersättningen alltså lägst torde komma att uppgå. Enligt av magistraten gjord beräkning av merkostnaden för skrivmateriel och extra skrivhjälp för de militära målen inom rådhusrät­ ten uppginge densamma till 200 å 300 kronor. Sammanlagda kostnaderna för förslagets genomförande belöpte sig alltså för Uppsala stads vidkommande till omkring 3,800 kronor för år, för vilken ökade utgift staden i händelse av för­ slagets genomförande ansåge sig vara berättigad att erhålla full ersättning av statsmedel.

Stadsfullmäktige i Karlskrona hava erinrat örn att förslag vore å bane att omorganisera magistraten och rådhusrätten därstädes. Den föreslagna orga­ nisationen bleve enligt stadsfullmäktige ej tillräcklig, därest åliggandena kom- me att utökas så väsentligt som ett överflyttande av krigsrättsmålen måste nödvändiggöra, lika litet som den nuvarande organisationen utan tillskott av arbetskraft kunde mottaga den avsedda ökningen i arbetsbördan. Att bestämt angiva de kostnader, som genom överflyttningen komme att åsamkas staden, vore nu ej möjligt, men stadsfullmäktige saknade anledning antaga, att de ej komme att uppgå till ett av rådhusrätten beräknat belopp, 19.933 kronor, vartill borde läggas vissa expenskostnader m. m., av stadsfullmäktige upp­ skattade till c:a 2,000 kronor. Ett bestämt villkor för att krigsrättsmålen för i Karlskrona förlagda truppförband skulle handläggas vid rådhusrätten i

Karlskrona borde vara, att staden tillförsäkrades ett vederlag av minst 22,000 kronor för år eller däremot svarande kapitalbelopp. — Rådhusrättens beräk­ ningar ställde sig sålunda:

Arvode åt en ordförande å en andra avdelning ......................... kronor 1,000 Avlöning till en rådman, inkl. ålders- och dyrortstillägg........... » 12^850 Avlöning till ett skrivbiträde inkl. ålders- och dyrortstillägg . . » 2*189 Avlöningsförhöjning till stadsfiskalen ............................................. » 1*744 Semesterarvoden ................................................................................... » 750 Pensionskostnader ........................................................................... » \

jqo

Skrivmateriel m. m.................................................................................. » '390

Summa kronor 19,933.

Stads fullmäktig e i Göteborg anse att de militära målen böra handläggas vid rådhusrättens brottmålsavdelning, som är femte ^avdelningen Denna av­ delning vore emellertid redan nu så arbetstyngd, att en ytterligare ökning av

Kungl. May.ts proposition nr 225.

19

göromålen kunde befaras nödvändiggöra ökning av antalet befattningshavare å avdelningen. Om domstolen i regel komme att sammanträda å den militära förläggningsorten, komme detta att inverka särskilt förryckande på avdelnin­ gens arbete. Att för närvarande beräkna storleken av kostnaderna för råd­ husrättens övertagande av de militära målen vore förenat med vissa svårighe­ ter. De nuvarande arvodena till befattningshavarna vid Göta artillerirege­ mentes krigsrätt (krigsdomare, auditör och krigsfiskal) tillhopa 2,600 kronor jämte 80 kronor per sammanträde för nämnda tre personer gemensamt, då krigsrätten handlade mål rörande militärpersoner som icke tillhörde Göta ar­ tilleriregemente, vore emellertid otillräckliga efter reformens genomförande. Enär det nuvarande antalet civila domstolsledamöter för handläggning av militära mål enligt förslaget skulle utökas från 2 till 3, erfordrades alltså arvode till ytterligare en ledamot. Detta arvode borde beräknas lägst efter de grunder som gällde för arvodena till först angivna tre personer. Omstän­ digheterna kunde jämväl föranleda anställandet av ytterligare arbetskrafter vid rådhusrätten. Till de angivna kostnaderna finge även läggas andel i ut­ gifter för skrivbiträde och vaktmästare samt vikariatsarvoden, pensioner saint lokaler med värme, belysning och städning. Slutligen borde för den händelse rådhusrättens sessioner förlädes till annan plats inom eller utom staden än rådhuset, viss tilläggsersättning utgå med hänsyn till den tidsspillan som däri­ genom uppstode för domstolens ledamöter.

Stadsfullmäktige i Hälsingborg, som bestritt varje skyldighet för staden att utan skälig ersättning låta rådhusrätten övertaga den militära rättsskipningen och därmed sammanhängande bestyr, ha åberopat en av magistraten verk­ ställd utredning i ämnet däri den årliga ersättningen till staden beräknats till 2.267 kronor.

Vidare hava stadsfullmäktige i Östersund samt rådhusrätten i Umeå ifråga­ satt ersättning efter samma grunder som de efter vilka den nuvarande krigsrättspersonalen avlönades, under det att stadsfullmäktige i Växjö ansett reformen för sitt vidkommande allenast föranleda en obetydlig ökning i utgifterna för skrivmaterialier och andra expenser. Slutligen hava stads­ fullmäktige i Västerås ifrågasatt ersättning — förutom för eventuell påvisbar kostnadsökning — jämväl för en skälig andel i stadens kostnader för rådhus­ rätten över huvud i den mån denna genom reformen belastades med rådhus­ rätten eljest ovidkommande göromål och ekonomisk lättnad samtidigt bered­ des statsverket. Rådhusrätten har däremot å sin sida yttrat, att i de fall, då överflyttningen endast innebure, att domstolen komme att få handlägga såda­ na militära mål som, i avsaknad av specialbestämmelser rörande dem, enligt allmänna forumregler skolat tillhöra domstolens avgörande, torde något be­ rättigat anspråk på ersättning icke kunna göras. Men örn till en domstol över­ fördes mål, som enligt vanliga regler icke hade något samband med domstolens verksamhet, krävde rättvisan, att skälig ersättning av statsmedel utginge till stadsdomstolens befattningshavare.

I åtskilliga av de avgivna yttrandena har framhållits, att i de fall där er­ sättning ansåges skola utgå, denna borde av statsverket utbetalas direkt till vederbörande stad och icke till viss eller vissa befattningshavare i den av sta­ den bekostade rådhusrätten.

Styrelsen för Svenska stadsförbundet har i sitt yttrande, vilket åberopats av flera städer, härutinnan anfört, att stadsdomstolarnas ledamöter och tjänste­ män vore avlönade av städerna, som därför med ali rätt torde kunna förbehålla sig att få ett ord med i laget, när det gällde dessas arbetsområden. Att stä­ derna skulle kunna helt avkopplas från inflytande på ersättningsfrågan syntes

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

21

i prop. 1933 nr 223. Visserligen medför den föreslagna reformen en icke ovä­ sentlig årlig besparing för statsverket. Men denna besparing motsvaras inga­ lunda av kostnadsökning för kommunerna. De av städerna beräknade arbets- och kostnadsökningarna till följd av de militära målens övertagande äro näm­ ligen i hög grad överdrivna. I nästan samtliga fall representerar antalet av de militära mål, som för framtiden komma att handläggas vid de olika rådhus­ rätterna, en arbetsbörda vilken utan någon som helst svårighet kan av dem bäras med deras nuvarande organisation. Jag hänvisar i sådant hänseende till en särskild tablå1, vilken uppgjorts efter samma grunder som den tidigare av mig i samband med behandlingen av vissa häradsrätter (s. 8) åberopade.

Av denna tablå framgår att den beräknade ökningen av antalet mål och ärenden vid flertalet rådhusrätter torde bliva relativt obetydlig och ingalunda i och för sig kunna motivera anställandet av ytterligare domstols- eller åkla- garpersonal. I ett par av de i ämnet avgivna yttrandena har givits uttryck åt den uppfattningen att den ifrågasatta reformen skulle innebära en icke ovä­ sentlig ökning av en viss rådhusrättsavdelnings eller en viss ledamots arbets­ börda. Gentemot detta vill jag endast framhålla att vid bedömandet av den inverkan, som en förändring i forumreglerna kan komma att medföra för en domstols arbetsförhållanden, domstolen tydligen måste behandlas som en enhet. Tillkomsten av nya arbetsuppgifter för domstolen kunna sålunda komma att medföra förskjutningar i de för tillfället gällande bestämmelserna angående målens fördelning mellan olika avdelningar och rotlar.

Den enda rådhusrätt som erhåller ett tillskott i arbetsbörda av den betydelse, att det kan bliva tal örn behov av någon ringa ökning i domstolspersonalen, är Stockholms rådhusrätt. För staten föreligger emellertid så mycket mindre skäl att av billighetshänsyn bidraga till den oväsentliga kostnadsökning, vilken skulle bliva förbunden härmed, som genom den förlidet år genomförda lag­ stiftningen örn inskrivningsväsendet måste hava beretts samma rådhusrätt en lättnad i arbetsbörda jämförlig med det tillskott häri som övertagandet av de militära målen innebär. Rådhusrätten i Karlskrona, som därnäst emot- tager det största tillskottet av nya mål, är för närvarande försedd med så rikliga arbetskrafter i förhållande till rådhusrättens ringa arbetsbörda, att först tillkomsten av de militära målen synes göra den nuvarande organisatio­ nen försvarlig. Något tillskott av arbetskraft kan icke, såsom stadsfullmäk­ tige i Karlskrona antagit, bliva behövligt. Enligt min mening kan till och med en ifrågasatt indragning av en rådmanstjänst och dennas ersättande med en stadsnotariebefattning genomföras trots de militära målens överflyttande till rådhusrätten. Beträffande övriga rådhusrätter lärer av tablån framgå, att någon personalökning ej kan komma i fråga som följd av militärmålens över­ tagande.

Förklaringen till att så betydande besparingar kunna göras för statsverket utan att målens överflyttande på de allmänna domstolarna medför någon avse­ värd kostnadsökning för dessa ligger helt enkelt däruti, att den nuvarande krigsdomstolsorganisationen utgjort en onödig överbyggnad på det allmänna

1 Införd å nästa sida.

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

23

De åligganden som enligt nuvarande organisation ankomma på auditör äro av olika slag: 1) göromål som äga samband med auditörs ledamotskap i krigsrätt, 2) deltagande i handläggning av disciplinmål, 3) biträde åt militär befälhavare vid sammanläggning, förvandling och verkställighet av straff, 4) juridiskt rådgivarskap i övrigt samt 5) ombudsmannaskap å kronans vägnar i rättegångar.

Av de militära målens överflyttande å de allmänna domstolarna och den i samband därmed föreslagna ändringen i den särskilda krigsrättens samman­ sättning följer att de nuvarande auditörerna såsom bisittare i domstol för­ svinna. Därmed skulle, såsom jag i annat sammanhang påpekat (se prop. 1933 nr 223 s. 67), en av auditöremas huvudsakligaste uppgifter komma att fråntagas dem. Vad de återstående auditörsgöromålen angår utgick det remitterade lagutkastet från att det skulle ankomma på befattningshavare vid allmän domstol — vid häradsrätt sekreterare eller biträdande domare och vid rådhusrätt lagfaren ledamot i rätten -—- att fullgöra de åligganden i av­ seende å dels handläggning av disciplinmål dels ock sammanläggning, för­ vandling samt verkställighet av straff, som nu åvila auditör. Dessa ålig­ ganden ansågos äga sådant samband med domarverksamheten att de utan vidare kunde åläggas befattningshavare vid såväl häradsrätt som rådhusrätt. I lagutkastet hade däremot icke upptagits någon föreskrift därom, att de befatt­ ningshavare vilka avsågos skola träda i de nuvarande auditörernas ställe skulle utöva den konsulterande verksamhet i övrigt, som enligt gällande instruktion åvilar auditör. Ej heller fanns i utkastet någon motsvarighet till bestämmel­ sen om skyldighet för auditör att föra kronans talan i rättegång. Därvid hade man emellertid ej förbisett önskvärdheten av att de militära myndigheterna vid truppförbanden och däremot svarande enheter ägde tillgång till juridiskt biträde även i frågor som ej ha samband med befälhavares bestraffningsrätt. I årets statsverksproposition (andra huvudtiteln s. 72) har sålunda framhål­ lits, att för tillgodoseende av sist omförmälda intresse borde sörjas på det sätt att till vederbörande befälhavares förfogande ställdes ett visst belopp till be­ stridande av kostnaderna för sådant juridiskt biträde varom nu är fråga.

Enligt lagförslaget skola de åligganden som enligt strafflagen för krigs­ makten ankomma på auditör, d. v. s. handläggning av disciplinmål, i likhet med vad som föreslagits i lagutkastet tillkomma befattningshavare vid allmän domstol, dock icke såsom en skyldighet utan efter eget åtagande. På sätt i prop. 1933 nr 223 s. 68 anförts bör vidare av lämplighetsskäl liksom hittills hela den rådgivande verksamheten anförtros åt ifrågavarande befattningsha­ vare, här fortfarande benämnda auditörer. Därav följer, att med förord­ nande att fullgöra samtliga nu ifrågavarande åligganden bör förenas rätt lill viss ersättning av statsmedel, vare sig fråga är örn befattningshavare i rådhusrätt eller annan allmän domstol. Något ombudsmannaskap å kronans vägnar i rättegångar torde för de nya auditörernas vidkommande icke böra ifrågakomma. Dylika uppgifter synas lämpligen böra helt anförtros åt de centrala förvaltningsorganen inom respektive armén, marinen och flygvapnet.

Såsom jag i annat sammanhang framhållit (se prop. 1933 nr 223 s. 69)

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

torde det kunna förutsättas att i regel till förordnande att vara auditör skall kunna erhållas befattningshavare vid den domstol som upptager mål från den avdelning av krigsmakten som uppdraget avser.

Den ersättning som enligt vad förut sagts skall tillkomma auditör bör utgå allenast i form av arvode och icke, på sätt nu sker, uppdelas i mot lön sva­ rande ersättning, tjänstgöringspenningar och expensbidrag. Bestämmande för arvodets storlek blir omfattningen av de arbetsuppgifter, vilka beräknas kom­ ma att avila vederbörande auditör. Att märka är, såsom av det nyss anförda framgår, att de föreslagna auditörernas arbetsuppgifter undergått en väsentlig reducering i förhållande till de nuvarande auditörernas. Beträffande omfatt­ ningen under åren 1929—1931 av auditörernas medverkan vid meddelandet av disciplinbestraffningar samt av deras rådgivande verksamhet hänvisas till en under utredningsarbetet upprättad tablå (Bil. A) i vilken jämväl upptagits ursprungligen ifrågasatta ersättningsbelopp till befattningshavare vid rådhus­ rätterna för biträde vid handläggning av disciplinmål. Vid föredragningen i lagrådet av det lagförslag, som ligger till grund för ifrågavarande reform, fram­ höll lagrådet angelägenheten av att den rättsbildade rådgivaren i disciplinmål, som ställdes till militär befälhavares förfogande, både hade erforderliga kva­ lifikationer och kunde förväntas nedlägga tillräckligt av tid och intresse på sin uppgift. En nödvändig förutsättning härför vore enligt lagrådets mening, att löneförmånerna icke tillmättes med alltför stor njugghet. Med beaktande av vad lagrådet sålunda anfört föreslås nu såsom lägsta arvode 600 kronor, vilket belopp skall utgå i distrikt inom vilket finnes förlagt endast ett regemente. Det arvode som i varje särskilt fall synes böra komma i fråga framgår av en i anledning härav upprättad ny tablå (Bil. B). Sammanlagda avlöningsbelop- pet till auditörerna skulle enligt denna tablå utgöra 25,600 kronor. Å nämnda belopp böra utgå dyrtidstillägg. Vid förslagets upprättande har det förutsatts, att den nuvarande, å äldre stat kvarstående auditören vid flottans station i Karlskrona fortfarande och intill dess han efter uppnådd pensionsålder er­ håller avsked fran tjänsten, skall bibehållas vid sin befattning med uppgift att fullgöra de i det föregående närmare angivna, begränsade auditörsgöro- niålen.

Då auditör är förhindrad förrätta sin tjänst, bör han vara skyldig att till vederbörligen förordnad vikarie avstå så stor del av arvodet som belöper å den tid förordnandet avser. Frågan huruvida någon ytterligare ersättning bör utgå till vikarie för auditör synes böra anstå till dess större erfarenhet vun­ nits av den nya organisationen.

För det fall att sekreterare i domsaga tjänstgör såsom auditör, bör han vara skyldig vidkännas skäligt avdrag å honom i hans förstnämnda egen­ skap tillkommande löneförmåner. En dylik åtgärd, vilken får anses mo­ tiverad av att auditörsgöromålen komma att taga tid i anspråk, som sekrete­ raren eljest skolat ägna åt arbete i domsagan, kommer att medföra någon besparing å det under andra huvudtiteln upptagna anslaget till bidrag till domsagornas förvaltning. Jämväl för det fall att till auditör skulle förord­ nas statlig befattningshavare, vilken uppbär avlöning å övergångsstat utan

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

25

att fullgöra någon annan statstjänst, torde Kungl. Majit böra besluta om den jämkning i eljest utgående arvoden, vartill omständigheterna skäligen kunna anses föranleda.

På sätt i prop. 1933 nr 223 s. 55 samt s. 61 o. f. anförts är det avsett att kustflottan samt militärförläggningarna i Vaxholm och Oscar-Fredriksborg skola läggas under särskild krigsrätt. Såsom förut (s. 3) anmärkts skall enligt lagförslaget den särskilda krigsrätten utgöras av tre civila leda­ möter med domarutbildning, varjämte för dessa ledamöter skola finnas erfor­ derligt antal ersättare. Med hänsyn såväl till att kustflottan då den är sam­ mandragen som sommareskader ofta har sina övningar förlagda till norra Östersjön (Hårsfjärden, farvatten omkring Gotland) som till militärför­ läggningarna i Vaxholm och Oscar-Fredriksborg, synes de ordinarie ledamöter­ nas i den särskilda krigsrätten stationeringsort böra vara Stockholm. Ersättare för nämnda ledamöter torde alltid böra vara förordnade i Stockholm ävensom i Karlskrona, varest kustflottan ständigt är sammandragen såsom vintereskader under tiden oktober—april. Därjämte synas med tanke på att kustflottans som­ marövningar understundom äro förlagda till västkusten ersättare för särskilda krigsrättens ledamöter böra finnas förordnade i Göteborg.

Åklagare vid den särskilda krigsrätten skall såsom tidigare omtalats (s. 3) vara av Konungen särskilt förordnad person. Av skäl som nyss anförts be­ träffande ledamöterna i den särskilda krigsrätten böra jämväl ersättare för åklagaren ständigt vara förordnade i Stockholm, Karlskrona och Göteborg.

I likhet med vad som gäller beträffande avlöningen till den civila personalen vid särskilda krigsrätter enligt nuvarande organisation synas jämväl arvodena till befattningshavarna vid den särskilda krigsrätt varom här är fråga böra beräknas efter sammanträde. Nämnda arvoden torde böra bestämmas så­ lunda: till ordföranden 30 kronor, till annan ledamot 25 kronor jämte ytterligare 10 kronor till den ledamot som uppsätter protokollet samt till åklagaren 20 kro­ nor, allt för sammanträdesdag. Vikarie för befattningshavare vid särskilda krigsrätten bör äga uppbära ersättning efter samma grunder som ordinarie befattningshavare. Å ifrågavarande arvoden böra dyrtidstillägg ej utgå. Vad förut sagts örn jämkning i arvode, som skall tillkomma statlig befattnings­ havare å övergångsstat, vilken tjänstgör såsom auditör, bör jämväl gälla då sådan befattningshavare tjänstgör vid särskild krigsrätt. För bestridande av renskrivning och övriga därmed jämförliga expeditionskostnader skall till ordförandens förfogande ställas erforderligt belopp, här förslagsvis beräknat till 800 kronor för år.

Sammanlagda kostnaderna för den särskilda krigsrätten låta sig icke på för­ hand beräkna innan närmare erfarenhet vunnits rörande omfattningen av krigs­ rättens verksamhet. Antagas kan dock att ett belopp av omkring 10,000 kro­ nor skall vara tillfyllest för ändamålet; häri dock ej inräknade rese- och trakta- mentsersättningar. Anslaget bör givas förlagsanslags natur.

Till befattningshavare vid krigsdomstol ävensom till auditör bör i förekom mande fall av statsmedel utgå reseersättning enligt allmänna rese- reglementet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

27

organisation av den militära rättsvården, vilka under det fortsatta utred­ ningsarbetet visat sig påkallade, ha medfört att anslag för nyssnämnda ända­ mål ej erfordras. Utöver det på grund härav tillgängliga beloppet åtgå emel­ lertid för de båda anslag, som jag i stället angivit vara erforderliga, ett be­ lopp av ytterligare 3,800 kronor. Härför ha sålunda medel icke beräknats i riksstaten. Enligt vad jag inhämtat av chefen för finansdepartementet, kun­ na emellertid dessa medel beredas inom ramen för den riksstat som förelagts riksdagen.

Beträffande de besparingar för statsverket som uppnås genom det nu fram­ lagda förslaget hänvisas till en tablå, vilken torde såsom Bil. C få fogas till statsrådsprotokollet. Enligt denna tablå beräknas statsverkets årliga bespa­ ringar till omkring 123,000 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Kungl. Hemställan. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels till avlönande av civil personal vid regements- och stationskrigsrät- terna under tiden den 1 juli—den 31 december 1933 anvisa ett extra anslag å ........................................................................................................... kronor 54,000;

dels minska det ordinarie förslagsanslaget till civil personal vid särskilda krigsrätter m. m., nu.......................................................................... kronor 10,000, till halva beloppet eller.......................................................................... kronor 5,000;

dels till bestridande av kostnaderna för den särskilda krigsrätten för kust­ flottan m. m. under tiden den 1 januari—den 30 juni 1934 anvisa ett extra för­ slagsanslag å........................................................................................ kronor 5,000;

dels ock till avlönande av auditörer under tiden den 1 januari—den 30 juni 1934 anvisa ett extra anslag å .................................... kronor 12,800.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemstäl­ lan lämnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Kegenten bi­ fall samt förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur. protokollet:

H. Stefenson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

33

Befattning

Stationeringsort

Truppförband m. m.

Arvode

1 auditör Karlskrona Personal — icke tillhörande flottans station — vid

militära anläggningar, expeditioner, staber, sko­ lor, förråd och verkstäder i Karlskrona fästning Kronobergs regementes detachement Göta ingenjörkårs knstingenjörkompani Karlskrona kustartilleriregemente utom detache-

mentet i Älvsborgs fästning Andra flygkårens detachement i Karlskrona

900

1 d:o Kristianstad

Norra skånska infanteriregementet Vendes artilleriregemente Tygverkstaden Ur flera truppförband sammandragen skola å Rinka­

by skjntfält Skånska trängkåren

1,000

1 d:o Ystad

Södra skånska infanteriregementet

600

1 d:o Hälsingborg Södra arméfördelningens stab Skånska kavalleriregementet Flygskolkåren Remontdepån

800

1 d:o Stockholm Knstflottan

1,500

(event, nppdelat

på tre befatt­ ningshavare i Stockholm, Karls­ krona o. Göteborg)

Bihang till riksdagens protokoll 1933.

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 225.

Bilaga C.

Sammanställning:

av kostnaderna för den militära rättsvården före och efter genomförandet

av krigsdomstolsreformen.

Nuvarande kostnader

Kostnader efter reformen

Personal vid regements- och stationskrigsrätter .... 108,000

2 A äldre stat kvarstående auditör inkl. ålderstillägg och tillfällig löneförbättring.................................................

5,900

5,900

De nva auditörerna.............................................................

—

25,600

i

Personal vid särskilda krigsrätter....................................

16,000

10,000

5 Krigshovrätten .....................................................................

34,000

1 20,000

6 Dyrtidstillägg.........................................................................

30,000

210,500

7 Vikariatsersättningar............................................................

1,000

—

Rese- och traktamentsersättningar....................................

4.000

4.000

Summa kronor

198,900

76,000

Besparing således kronor

122,900

1 Avlöningar till befattningshavare å övergångsstat (jfr prop. nr 224). Beloppet bortfaller vid deras avgång. Den lägre siffran 10,000 kronor i tablån å s. 4 byggde på antagandet att krigshov- rättsrådet skulle komma att tjänstgöra som hovrättsråd och sålanda avlönas på hovrättens ordi­ narie stat. En väsentlig besparing å posterna råd 3 och 4 skulle kunna göras örn krigshovrätts- rådet och överkrigstiskalen kunde användas inom någon av dessa personalgrupper. 2 Av detta belopp belöpa omkring 1,700 kronor på avlöningarna å övergångsstat (rad 5) och bortfalla alltså med dessa.

Stockholm 1933. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

330794