Prop. 1946:338

Kungl. Majlis proposition nr 338.

1

Nr 338.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående träffande av

avtal med de enskilda försäkringsanstalterna om fram­ tida övertagande från statens sida av vissa krigsförsäk­ ringar m. m., given Stockholms slott den 27 september 1946.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över folkhushållningsärenden för denna dag, föreslå riks­ dagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF

Axel Gjöres.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför

Hans Majit Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 27 september 1946.

Närvarande:

Statsministern

H

ansson, ministern för utrikes ärendena

U

ndén, stats­

råden

W

igforss

, M

öller

, S

köld

, Q

uensel

, G

jöres

, E

rlander

, D

a

­

nielson

, V

ougt

, M

yrdal

, Z

etterberg

, N

ilsson

, S

träng

, E

ricsson

,

M

ossberg

.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdeparte­ menten anför chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Gjöres.

Jämlikt 1 § lagen den 10 mars 1939 (nr 681, ändrad senast 1942:369) om statlig krigsförsäkring m. m. må vid krig, krigsfara eller eljest av krig för­ anledda utomordentliga förhållanden, så framt Kungl. Maj:t därom förordnar, av staten meddelas transportförsäkring mot krigsrisk, så ock eljest mot risk att egendom lägges under embargo eller uppbringas eller genom annan dylik åtgärd anhålles av främmande stat eller av den, som där tillvällat eller söker tillvälla sig makten. Under enahanda förhållanden må slaten jämväl, efter förordnande av Kungl. Maj:t, meddela försäkring mot nyss angivna risker

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 338.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 338.

av egendom, som lagrats i utlandet för införsel till riket. Staten må ock

under samma förhållanden efter förordnande av Kungl. Majit åt svenskt

försäkringsbolag eller sammanslutning av sådana bolag meddela återför­

säkring av såväl försäkring, som nyss sagts, som transportförsäkring av

annat slag. — Under förhållanden som nu angivits skola jämlikt 2 § första

stycket ifrågavarande lag riksförsäkringsanstalten och bolag, som avses i

4 § lagen om försäkring för olycksfall i arbete, såframt Kungl. Majit därom

förordnar, för olycksfall som till följd av krigsåtgärd drabbar å fartyg eller

annat transportmedel tjänstgörande person, meddela försäkring till högre

ersättningsbelopp samt med ersättningar av annan art än eljest. Staten må

ock, jämlikt andra stycket av samma paragraf, efter förordnande av Kungl.

Majit, under samma förhållanden åt riksförsäkringsanstalten eller bolag av

nyss omnämnt slag meddela återförsäkring av försäkring, som av anstalten

eller sådant bolag meddelats.

Genom särskilda kungörelser, senast den 12 juni 1942, nr 370, har Kungl.

Majit med stöd av riksdagens beslut förordnat, att försäkring eller återför­

säkring, som avses i 1 § lagen om statlig krigsförsäkring m. m., må tills

vidare meddelas av staten. Vidare har Kungl. Majit genom kungörelse den

20 oktober 1939, nr 747, förordnat, att återförsäkring, som avses i 2 § andra

stycket krigsförsäkringslagen, må tillsvidare meddelas av staten.

På därom av Kungl. Majit i propositionen nr 263 framställt förslag har

1939 års lagtima riksdag enligt skrivelse den 10 juni 1939, nr 375, med­

givit, att statens krigsförsäkringsnämnd bemyndigas dels att med vissa

svenska försäkringsbolag sammanslutna till Svensk krigsförsäkringspool

träffa återförsäkringsavtal rörande kasko-, intresse- och varuförsäkring i

huvudsaklig överensstämmelse med ett till propositionen såsom bilaga till

statsrådsprotokollet över handelsärenden för den 21 april 1939 fogat avtals-

förslag, dels ock att träffa återförsäkringsavtal rörande försäkring för

olycksfall, som till följd av krigsåtgärd drabbar å fartyg eller annat trans­

portmedel tjänstgörande person, i huvudsaklig överensstämmelse med prin­

ciperna i avtalsförslaget.

Med stöd av riksdagens sålunda givna bemyndigande slöts mellan krigs-

försäkringsnämnden och krigsförsäkringspoolen avtal rörande kasko-, in­

tresse- och varuförsäkring. Vid krigsutbrottet övertog krigsförsäkringsnämn-

den i september 1939 samtliga löpande, i Sverige tecknade krigsförsäkringar

å svenska fartyg och laster, varefter avtalet i enlighet med däri meddelade

bestämmelser bragtes till upphörande. Något avtal beträffande krigsolycks-

fallsrisken för befäl och besättning visade sig däremot icke erforderligt.

Med anledning av den förestående avvecklingen av den statliga krigsför-

säkringsverksamheten har statens krigsförsäkringsnämnd i skrivelse den 12

januari 1946 hemställt, att Kungl. Majit måtte vidtaga de åtgärder, som

kunde erfordras dels för träffande av avtal med de privata försäkringsbola­

gen därom att staten vid eventuellt utbrott av ett krig, som vore ägnat att i

Kungl. Maj:ts proposition nr 338.

3

väsentlig grad beröra svensk handel och sjöfart, automatiskt övertoge alla av bolagen dessförinnan direkt eller indirekt tecknade, ej avlupna krigs­ försäkringar å svenska aliment (försäkringsbara intressen i fråga om fartyg, laster och frakter), dels ock för träffande av liknande avtal beträffande krigs- olycksfallsförsäkringar för befäl och besättning å svenska fartyg.

I motiveringen framhåller krigsförsäkringsnämnden — efter redogörelse för tillkomsten av avtalet med krigsförsäkringspoolen — att staten icke borde upphöra med sin försäkringsverksamhet, förrän de privata försäk­ ringsbolagen vore beredda att ställa ett tillfredsställande försäkringsskydd till handelns och sjöfartens förfogande. Förhandlingar med de privata assu- radörerna hade givit till resultat, att dessa vore beredda att upptaga krigs- försäkringsverksamheten tidigast från och med den 1 juli 1946, och viss tveksamhet syntes råda, huruvida krigsförsäkringen av fartyg borde över­ tagas av de privata assuradörerna förrän efter utgången av år 1946. Krigs­ försäkringsnämnden anför härefter:

När staten upphör att meddela försäkringar blir situationen i stort sett densamma som före tillkomsten av ovannämnda avtal. Ehuru man väl för närvarande icke torde stå inför risken av något nytt krigsutbrott, synes det ur beredskapssynpunkt nödvändigt tillse att krigsförsäkringsfrågan för dy­ likt fall är ordnad så att handel och sjöfart i möjligaste mån kan obehindrat fortgå.

Det försäkringsskydd, som de privata bolagen lämna, kan därvid icke anses tillfredsställande, ej minst därför att bolagens reassuranser i väsentlig utsträckning äro placerade utomlands och vid ett krigsutbrott kunna bliva skäligen värdelösa. Statens medverkan synes här erforderlig. Därest staten redan från början står bakom ansvaret för krigsförsäkringarna för den hän­ delse ett nytt krig skulle utbryta, undviker man även sådana stora premie- fluktuationer, som förekommo före krigsutbrottet år 1939 innan avtalet emellan staten och bolagen kom till stånd och som medförde stora olägen­ heter för handel och sjöfart.

För att de privata bolagen vid övertagandet av krigsförsäkringen skola kunna lämna handel och sjöfart det försäkringsskydd, varav dessa ha be­ hov, synes det av anförda skäl nödvändigt, att staten i samband med upp­ hörandet av den genom nämnden bedrivna försäkringsverksamheten, i likhet med vad som ägde rum genom ovannämnda avtal, åtager sig att vid utbrott av ett krig, som är ägnat att i väsentlig grad beröra svensk handel och sjö­ fart, övertaga försäkringsrisken. Därigenom begränsas försäkringskostna­ derna till premier för de från det avslutade kriget kvarstående riskerna och några fluktuationer i premierna på grund av det utrikespolitiska läget be­ höva icke förekomma.

Även beträffande krigsolycksfallsrisken för befäl och besättning synes vidtagandet av en liknande anordning kunna ifrågasättas.

över krigsförsäkringsnämndens framställning lia yttranden avgivits av kommerskollegium och försäkringsinspektionen. Kommerskollegium har i sin tur inhämtat och överlämnat yttranden från riksförsäkringsanstalten, Sjöassuradörernas förening, Svenska olycksfallsförsäkringsbolagens pool för

4

Kungl. Majlis proposition nr 338.

krigsolycksfallsförsäkring, Sveriges redareförening, Sveriges segelfartygsför-

ening samt Stockholms handelskammare och handelskammaren i Göteborg.

I yttrandena har krigsförsäkringsnämndens framställning i vad angår avtal

om övertagande vid krigsutbrott av krigsförsäkringar å svenska aliment

överlag tillstyrkts. Däremot föreligger på vissa håll tveksamhet beträffande

ett liknande avtal om krigsolycksfallsförsäkringen. Svenska olycksfallsför-

säkringsbolagens pool för krigsolycksfallsförsäkring anför härom:

Svenska olycksfallsförsäkringsbolagens Pool för krigsolycksfallsförsäk­

ring, fortsättningsvis kallad Ivrigspoolen, bildades redan den 1/1 1937, d. v. s.

före tillkomsten av lag om krigsförsäkring för ombord å fartyg tjänstgö­

rande personer. Förberedelserna för denna sammanslutning hade vidtagits

redan hösten 1935, detta med anledning av Abessinienkriget. Verkligt aktuell

blev försäkringsfrågan emellertid först i december 1936, då sjöfolkets orga­

nisationer hos Sveriges Redareförening gjorde framställning om utökat för­

säkringsskydd med hänsyn till den i spanska farvatten föreliggande krigs­

risken. Härigenom kunde de privata olycksfallsförsäkringsbolagen genom

den riskfördelning, som Krigspoolen innebar, bereda försäkringsskydd på

grundval av det avtal, som träffats mellan sjöfolk och redare.

I den proposition, som föregick 1937 års lag om krigsförsäkring för om­

bord å fartyg tjänstgörande personer, (nr 313/1937) återfinnes under rubri­

ken »Specialmotivering» 1 § uttalanden från såväl kommerskollegium som

riksförsäkringsanstalten gående ut på att praktiska skäl tala för att den

enskilda försäkringsverksamheten liksom under världskriget och det första

skedet av den spanska konflikten bereddes tillfälle att omhänderhava denna

speciella försäkringsform. Sedan lagens tillkomst har krigspoolen i anslut­

ning härtill fortsatt sin verksamhet vid sidan av riksförsäkringsanstal­

ten och under hela storkriget liksom allt framgent automatiskt täckt krigs­

risken för de redare, som ha sina ombordanställda försäkrade enligt lag om

försäkring för olycksfall i arbete i något av de ömsesidiga socialförsäkrings­

bolagen. Krigspoolen täcker därjämte risken för en del besättningar, som

för civilrisken åtnjuta försäkringsskydd i riksförsäkringsanstalten, där

framställning härom gjorts till anstalten från redarens sida.

Av krigsförsäkringsnämndens skrivelse till Konungen framgår, att något

avtal med nämnden beträffande krigsolycksfallsrisken för befäl och besätt­

ning vid storkrigets utbrott icke visat sig erforderligt. Trots detta ifrågasät-

tes nu från nämndens sida en liknande anordning som i fråga örn krigsför­

säkring för kasko och varor. Vi kunna för vår del icke dela denna uppfatt­

ning, då krigspoolen såväl före som under och efter storkriget täckt det

erforderliga försäkringsskyddet efter allt att döma till full belåtenhet för

alla parter.

Jämväl Sveriges redareförening, Sveriges segelfartygsförening och han­

delskammaren i Göteborg uttala sig i avstyrkande riktning. Försäkrings-

inspektionen däremot anför:

Beträffande frågan, huruvida avtal bör träffas med de privata försäk­

ringsbolagen angående krigsolycksfallsförsäkring för befäl och besättning

å svenska fartyg, har hos de olika remissinstitutionerna delade meningar

kommit till synes. Enligt inspektionens mening är det ur beredskapssyn-

Kungl. Maj:ts proposition nr 338.

5

punkt icke opåkallat, att dylikt avtal ingås. Det av riksdagen i samband med det senaste stormaktskrigets utbrott lämnade bemyndigandet för Kungl. Maj:t att träffa avtal av sistnämnda slag har visserligen icke behövt utnytt­ jas, och Svenska olycksfallsförsäkringsbolagens pool för ^^olycksfalls­ försäkring synes såväl före som under och efter stormaktskriget hava täckt det erforderliga försäkringsskyddet till full belåtenhet för alla berörda par­ ter, men då vid ett nytt krigsutbrott ändrade förhållanden kunna föreligga i åtskilliga avseenden, som för närvarande icke kunna överblickas, torde det icke vara överflödigt att vidtaga anstalter från statens sida jämväl för träf­ fande av avtal angående sistnämnda slag av försäkring.

Även kommerskollegium tillstyrker, att Kungl. Majit inhämtar riksdagens medgivande att träffa avtal jämväl i förevarande hänseende.

I sitt den 9 februari 1946 dagtecknade betänkande med förslag rörande den ekonomiska försvarsberedskapens framtida organisation (statens offent­ liga utredningar 1946: 19) framhåller ekonomiska försvarsberedskapsutredningen beträffande förevarande spörsmål allenast, att för att transportappa­ raten till sjöss skall kunna fungera i en kritisk situation, krigsförsäkrings- bestämmelser i olika avseenden måste vara förberedda. Kommittén förut­ sätter, att ifrågavarande uppgifter komma att handhavas av kommerskol­ legium, som emellertid i detta hänseende bör upptaga samarbete, förutom med det centrala organet för den ekonomiska försvarsberedskapen, jämväl med försäkringsinspektionen.

Genom lagen om statlig krigsförsäkring m. m. har möjlighet beretts SLtWepartements- under vissa förutsättningar stödja sjöfarten genom krigsförsäkring, anord­ nad genom statens försorg. För tillämpningen av dessa bestämmelser er­ fordras att viss i lagen angiven krissituation redan inträtt. Det måste emellertid vara en viktig åtgärd ur beredskapssynpunkt, att visshet redan på förhand föreligger om att vid ett plötsligt krigsutbrott fartyg och varor liksom även befäl och besättning bliva automatiskt skyddade genom av staten garanterad försäkring.

Före det senaste kriget medgav 1939 års riksdag, att krigsförsäkringsnämn- den bemyndigades att sluta vissa återförsäkringsavtal dels rörande kasko-, intresse- och varuförsäkring, dels ock rörande försäkring för olycksfall, som till följd av krigsåtgärd drabbar å fartyg eller annat transportmedel tjänst­ görande person. Vid skapandet av delta försäkringsskydd togs hänsyn alle­ nast till det fallet, att krig utbröte, i vilket England, Frankrike och Tyskland deltoge. Dylikt återförsäkringsavtal slöts sedermera rörande kasko-, intresse- och varuförsäkring, vilket avtal upphörde att gälla i och med att krigsför­ säkringen i dessa hänseenden övertogs av staten. Något avtal rörande återför­ säkring för olycksfall blev däremot aldrig slutet. Krigsförsäkringen på sist­ nämnda område har under hela kriget handhafts förutom av riksförsäk- ringsanstalten av svenska olycksfallsförsäkringsbolagens pool för krigs- olycksfallsförsäkring. Beträffande riksförsäkringsanstaltens krigsförsäkrin-

gar har dock under kriget i viss omfattning återförsäkring hos krigsförsäk-

ringsnämnden ägt rum.

Krigsförsäkringsnämndens nu förevarande framställning avser att i det

läge, som inträder sedan krigsförsäkringsnämnden upphört med sin försäk-

ringsverksamhet, vissa åtgärder vidtagas, som säkerställa, att redan på för­

hand garanti finnes för att vid utbrottet av ett krig, som är ägnat att i vä­

sentlig grad beröra svensk handel och sjöfart, förhållandena på krigsför­

säkringens område bliva ordnade på ett tillfredsställande sätt. De avtal, om

vilkas slutande bemyndigande begäres, angivas skola innebära dels att staten

automatiskt övertager alla av försäkringsanstalterna dessförinnan direkt eller

indirekt tecknade, ej avlupna krigsförsäkringar å svenska aliment (försäk-

ringsbara intressen i fråga om fartyg, laster och frakter), dels ock att lik­

nande anordning skall vidtagas beträffande krigsolycksfallsförsäkringar för

befäl och besättning å svenska fartyg.

De avtal, som här föreslås skola träffas, lia en större räckvidd än de, till

vilka bemyndigande lämnades av 1939 års riksdag. Sistnämnda avtal hade

nämligen karaktären av återförsäkringsavtal, medan de nu ifrågasatta av­

talen angivas skola innebära, att staten skall övertaga försäkringarna. I

fråga örn krigsförsäkringarna å svenska aliment synes intet vara att erinra

mot krigsförsäkringsnämndens förslag, helst som under det nu avslutade kri­

get försäkringsverksamheten å detta område med stöd av 1 § krigsförsäk­

ringslagen utövades av krigsförsäkringsnämnden. I de avgivna remissytt­

randena har krigsförsäkringsnämndens framställning på denna punkt till­

styrkts.

Vad åter angår olycksfallsförsäkringarna är till en början att märka, att

man i flera remissyttranden helt avstyrkt, att något avtal på detta område

slutes. Av skäl som kommerskollegium och försäkringsinspektionen anfört

finner jag det dock lämpligt, att krigsförsäkringsnämnden erhåller bemyn­

digande att träffa avtal av ifrågavarande slag. Med hänsyn till innehållet i

2 § krigsförsäkringslagen synes dock bemyndigandet böra inskränkas till

att gälla återförsäkringsavtal.

De avtal, som komma att ingås, torde lämpligen böra underställas Kungl.

Majit för godkännande. Sedan krigsförsäkringsnämnden upphört med sin

verksamhet torde lämpligen kronan såsom avtalsslutande part böra repre­

senteras av annan myndighet, förslagsvis kommerskollegium.

Den statliga krigsförsäkringsverksamheten torde enligt vad krigsförsäk­

ringsnämnden anmält komma att upphöra med utgången av år 1946. Ifråga­

varande avtal skulle alltså komma att träda i kraft tidigast den 1 januari 1947.

På grund av vad sålunda anförts hemställer föredragande departements­

chefen, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen medgiva,

att statens krigsförsäkringsnämnd bemyndigas, dels att

med privata försäkringsanstalter eller sammanslutning av så-

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 338.

Kungl. Maj:ts proposition nr 338.

7

dana anstalter träffa avtal därom att staten vid eventuellt ut­ brott av ett krig, som är ägnat att i väsentlig grad beröra svensk handel och sjöfart, automatiskt övertager alla av an­ stalterna dessförinnan direkt eller indirekt tecknade, ej av- lupna krigsförsäkringar å svenska aliment (försäkringsbara intressen i fråga om fartyg, laster och frakter), dels ock att träffa återförsäkringsavtal rörande försäkring för olycksfall, som till följd av krigsåtgärd drabbar å fartyg eller annat transportmedel tjänstgörande person, avsett att träda i til­ lämpning vid krigsutbrott som nyss sagts.

Med bifall till denna av statsrådets övriga leda­ möter biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen att proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Vid protokollet:

Curt Nordwall.