Prop. 1947:21

('med förslag till ändrad lydelse av § 12 regeringsformen',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 21.

1

Nr 21.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till ändrad

lydelse av § 12 regeringsformen ; given Stockholms slott den 10 januari 1947.

Under åberopande av bilagda i statsrådet förda protokoll vill Kungl. Maj:t härmed till riksdagens prövning i grundlagsenlig ordning framlägga härvid fogade förslag till ändrad lydelse av § 12 regeringsformen.

GUSTAF.

Herman Zetterberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1947. 1 samt. Nr 21.

1

2

Kungi. Maj:ts proposition nr 21.

Förslag

till

ändrad lydelse av § 12 regeringsformen.

(Nuvarande lydelse1)

(Föreslagen lydelse)

Konungen äger------------ riksdagens bifall.

Skulle i något fall rikets intresse

kräva, att överenskommelse, som är

av större vikt men ej angår fråga,

som riksdagen äger avgöra, varder

avslutad utan riksdagens godkännan­

de, må det ske, dock att i sådant fall

den i 54 § omförmåld a utrikesnämnd

på sätt dår stadgas erhåller tillfälle

att yttra sig, innan överenskommelsen

ingås.

Skulle i något fall rikets intresse

kräva, att överenskommelse, som är

av större vikt men ej angår fråga,

som riksdagen äger avgöra, varder

avslutad utan riksdagens godkännan­

de, må det ske; dock skall i sådant

fall utrikesnämnden eller utrikesut­

skottet erhålla tillfälle att yttra sig,

innan överenskommelsen ingås.

1 Se SFS 1945 : 825.

Kungl. Maj:ts proposition nr 21.

3

Utdrag av protokollet över justitiedepartementsårenden, hållet in­

för Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 10 januari 1947.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander, ministern för utrikes ärendena

U

ndén, statsråden

W

igforss

, S

köld

, Q

uensel

, D

anielson

, V

ougt

, M

yrdal

, Z

etterberg

,

N

ilsson

, S

träng

, E

ricsson

, W

eijne

.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler che­ fen för justitiedepartementet, statsrådet Zetterberg, fråga om ändrad lydelse av § 12 regeringsformen. Föredraganden anför följande.

Genom ändringar i § 12 regeringsformen, vilka antogos år 1921, blev Kungl. Maj:ts skyldighet att inhämta riksdagens godkännande av överenskommelse med främmande makt närmare reglerad. I enlighet med tidigare utbildad praxis stadgades därvid, att överenskommelse med främmande makt angå­ ende fråga, som riksdagen enligt regeringsformen äger allena eller med Konungen avgöra, skall framläggas för riksdagen till godkännande. Riksda­ gens inflytande utvidgades emellertid till att omfatta även andra överens­ kommelser av större vikt. Dessa skola sålunda i regel framläggas för riks­ dagen till godkännande. Enligt andra stycket i § 12 gäller emellertid att, om i något fall rikets intresse skulle kräva, att överenskommelse, som är av större vikt men ej angår fråga som riksdagen äger avgöra, avslutas utan riksdagens godkännande, detta må ske, dock att i sådant fall förutsattes att den i § 54 omförmälda utrikesnämnden på sätt där stadgas erhåller tillfälle att yttra sig, 'innan överenskommelsen ingås.

Även utrikesnämnden tillkom år 1921 genom ombildning av det s. k. hem­ liga utskottet till en fast institution. Nämnden utgör ett organ för samarbete mellan Kungl. Maj:t och riksdagen i ärenden som angå rikets förhållande till främmande makter. Den kan sammanträda även då riksdagen icke är sam­ lad. Förhandlingarna ledas av Konungen, då han är tillstädes. Eljest föres ordet av statsministern eller, om ej heller denne är närvarande, av utrikes­ ministern. Däremot kan nämnden icke såsom dess föregångare, det hemliga utskottet, sammanträda enskilt under egen ordförande för att förbereda yttranden. I § 54 regeringsformen stadgas, att rådplägning med utrikesnämn­ den bör i alla utrikesärenden av större vikt äga rum före avgörandet.

Sedermera har ytterligare ett av riksdagen tillsatt organ, som tager befatt­ ning med utrikesfrågor, tillkommit genom inrättandet av ett utrikesutskott.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 21.

Förslag om ett sådant utskott hade framkommit redan före 1921 års grund­

lagsändringar, men i samband med dessa bestämdes att det skulle åligga

konstitutionsutskottet att bereda frågor rörande överenskommelser med främ­

mande makter i sådana ämnen, som ej tillhörde annat utskotts behandling.

I 1930 års betänkande med förslag angående vissa ändringar i riksdagens

arbetsformer m. m. (SOU 1931:26) föreslogs inrättande av ett nytt ständigt

utskott för beredande av dylika frågor ävensom för behandling av decharge-

frågor i uirikesärenden. Kommittén förordade att utrikesnämnden skulle

bibehållas, i varje fall tillsvidare i avvaktan på närmare erfarenhet av den

föreslagna anordningen med avseende på de utrikespolitiska ärendenas hand­

läggning. Kommittéförslaget, som efter proposition prövades av 1932 års

riksdag, blev dock av riksdagen förkastat.

I anledning av en motion återupptog konstitutionsutskottet vid 1936 års

riksdag frågan om inrättande av ett utrikesutskott (utlåtande nr 36). För­

slaget, som blev vilande för vidare grundlagsenlig behandling och slutligen

antogs år 1937, innebar att konstitutionsutskottets uppgift att bereda vissa

utrikesärenden överflyttades till utrikesutskottet, vars ledamöter samtidigt

skulle vara ledamöter i utrikesnämnden. Denna bibehölls således. Angående

förhållandet mellan utrikesnämnd och utrikesutskott anfördes i konstitu­

tionsutskottets utlåtande följande: »De uppgifter utrikesnämnden skall fylla

försvinna ingalunda genom utrikesutskottets inrättande, då Konungen icke

kan överlägga med ett utskott, men väl med utrikesnämnden. Genom nu för­

ordade anordning bliva nämndens och utskottets ledamöter på samma gång

rådgivare till Konungen och till riksdagen utan enhetlighetens upphävande.

Därjämte torde på denna väg vissa önskvärda reformer i fråga om nämn­

dens arbetssätt möjliggöras genom praxis, utan att någon grundlagsändring

erfordras; utrikesutskottet torde nämligen kunna t. ex. anordna utredningar,

som för nämnden såsom sådan icke äro möjliga att åstadkomma, liksom

ock utrikesutskottets blivande praxis beträffande tillhandahållande i god tid

före sammanträde av erforderliga handlingar, promemorior o. d. lärer

komma att återverka på arbetet inom nämnden.»

Vid inrättandet av utrikesutskottet stadgades i § 37 riksdagsordningen att

utrikesministern själv eller genom ämbets- eller tjänsteman ägde meddela

utskottet muntliga eller skriftliga upplysningar. Detta stadgande, som inne­

fattade ett undantag från den eljest gällande regeln att statsrådsledamot icke

äger deltaga i utskott, blev sedermera år 1941 ytterligare utvidgat, så att nu­

mera jämväl statsministern och, när ärendets beskaffenhet därtill föranleder,

annan ledamot av statsrådet äger meddela utskottet upplysningar på sätt nu

angivits. De informationer, som sålunda från regeringens sida kunna lämnas

utskottet, äro icke begränsade till ärenden som utskottet har att handlägga

i egenskap av beredningsorgan. I praxis ha alltsedan utskottets inrättande

dylika informationer, utan samband med visst riksdagsärende, lämnats ut­

skottet såväl rörande vissa aktuella spörsmål som, mera allmänt, angående

det utrikespolitiska läget. Denna praxis synes väl överensstämma med kon­

stitutionsutskottets förut återgivna uttalande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 21.

5

Det hade legat nära till hands att vid utrikesutskottets inrättande kom­ plettera bestämmelsen i § 12 andra stycket regeringsformen på sådant sätt, att där avsedda överenskommelser med främmande makt kunde avslutas ej blott efter utrikesnämndens utan även efter utrikesutskottets hörande. Hu­ ruvida en sådan grundlagsändring övervägts av konstitutionsutskottet, fram­ går icke av dess utlåtande. Särskilt efter den år 1941 vidtagna ändringen i § 37 riksdagsordningen, varigenom även annan ledamot av statsrådet än utrikesministern erhållit möjlighet att lämna utrikesutskottet upplysningar, synes en sådan ändring vara motiverad. Det torde även i praxis ha förekom­ mit att exempelvis en handelspolitisk överenskommelse föredragits i utrikes­ utskottet i stället för i utrikesnämnden, utan att erinran däremot gjorts.

Det synes önskvärt, att § 12 andra stycket regeringsformen nu ändras på sådant sätt, att utrikesutskottet i det hänseende som där avses jämställes med utrikesnämnden. På grund härav har inom justitiedepartementet upp­ rättats förslag till ändrad lydelse av § 12 regeringsformen.

Föredraganden hemställer, att förslaget måtte genom proposition föreläg­ gas riksdagen till prövning i grundlagsenlig ordning.

Med bifall till denna, av statsrådets övriga ledamöter bi­ trädda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bertil Crona.