2

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Utdrag av protokollet över inrikesårenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet å

Stockholms slott den 11 mars 1949.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

U^ndén,

statsråden

W^igforss, M^öller, S^köld, Q^uensel, D^anielson, V^ougt, Z^etterberg,

N^ilsson, S^träng, M^ossberg, W^eijne, K^ock, A^ndersson.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet anför

chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t på min hemställan under

elfte huvudtiteln, punkterna 24, 25, 27, 41 och 42, föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1949/50 beräkna

dels till statens sinnessjukhus: avlöningar resp. omkostnader två för­

slagsanslag om 50 000 000 resp. 23 000 000 kronor,

dels till utrustning av nya sinnessjukhus ett reservationsanslag av

1 500 000 kronor,

dels ock till statens anstalt för fallandesjuka: avlöningar resp. omkost­

nader två förslagsanslag om 640 000 resp. 236 000 kronor.

Jag anhåller nu att få upptaga dessa anslagsfrågor till fortsatt behand­

ling.

I. Statens sinnessjukhus: Avlöningar.

A. Vissa förslag av statens sjukhusutredning av år 1943

rörande organisationen för sjukvårdsarbetet vid statens

sinnessjukhus.

Inledning.

Med skrivelse den 5 juni 1948 har statens sjukhusutredning av år 1943

överlämnat betänkande (IV) med synpunkter och förslag rörande sinnes­

sjukvården (SOU 1948: 37).

Över betänkandet ha yttranden avgivits av medicinalstyrelsen efter hö­

rande av direktionerna för statens sinnessjukhus, statskontoret, statens löne-

nämnd, överstyrelsen för yrkesutbildning, byggnadsstyrelsen, centrala sjuk­

vårdsberedningen, statens organisationsnämnd, riksräkenskapsverket, di­

rektionerna för karolinska sjukhuset, akademiska sjukhuset i Uppsala och

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Förutom krav på ökat antal skrivbiträden lxade läkarna framhållit önsk­

värdheten av att större möjligheter till diktamen bereddes dem. Endast om­

kring 18 % hade f. n. tillgång till stenograf. Av de 106 läkare — ca 80 % —

som icke hade stenograf er till sitt förfogande, hade 77 uttryckligen anfört

önskemål om tillgång till sådana, under det att något mer än ett tiotal för­

klarat sig föredraga diktafon. Några läkare hade ansett, att såväl stenograf

som diktafon borde finnas.

Utredningen anser det ur sjukvårdssynpunkt angeläget, att läkarnas ar­

betskraft i möjligaste mån tillvaratages för deras väsentliga uppgifter —

diagnostik och terapi — och icke tages i anspråk för tidsödande rutinmäs­

siga expeditionsgöromål, som kunde utföras av biträdespersonal. Utredning­

en föreslår därför, att normalorganisationen i fråga om skrivpersonal för lä­

karnas räkning utökas på så sätt, att varje överläkaravdelning finge ett fast

anställt biträde för registrering, patientbokföring och andra skrivgöromål.

Vid de statliga sinnessjukhus, som vore primärsjukhus, borde dessa biträden

på sjukhuschefernas avdelningar med hänsyn till göromålens art genomgå­

ende vara ordinarie kanslibiträden. Detta innebure, att kontorsbiträdesbefatt-

ningarna vid sjukhus med endast en överläkaravdelning skulle utbytas mot

kanslibiträdestjänster. Skäl för detta utbyte syntes enligt utredningen fin­

nas redan under nuvarande förhållanden, emedan någon kvalitativ skillnad

mellan det med ifrågavarande kontorsbiträdestjänster förenade arbetet och

det arbete, som åvilade kanslibiträdena vid de större sjukhusen av samma

slag, icke förelåge. Vid fristående sekundärsjukhus och sjukhus, som dispo­

nerades för sinnesslövård, kunde däremot motsvarande expeditionsarbete ej

anses vara lika kvalificerat. Till följd av den avsevärt mindre patientomsätt­

ningen bestode arbetet vid dessa sjukhus till betydligt större del av rutin­

mässiga skrivgöromål. För de fast anställda biträdena inom andra över-

läkaravdelningar än sjukhuschefernas vid de statliga sinnessjukhusen med

egna upptagningsområden föreslår utredningen, att kontorsbiträdesbefatt-

ningar inrättas.

Utredningen framhåller emellertid vidare, att det kunde förmodas, att

den föreslagna normalorganisationen ej i alla fall vore till fyllest för att

täcka även förste- och andreläkarnas behov av skrivhjälp. Med all sannolik­

het komme ytterligare förstärkning att bliva erforderlig, särskilt vid en ut­

ökning av antalet läkare och därav följande intensifiering av vården. Möj­

lighet borde därför stå öppen för sjukhusen att i ungefär samma utsträck­

ning som f. n. anställa extra skrivbiträden. I förekommande fall borde dock

övervägas, om icke detta merbehov kunde täckas genom tillhandahållande av

diktafoner. Erfarenheter vid vissa sjukhus samt på utredningens initiativ

anordnade försök vid psykiatriska sjukhuset hade nämligen visat, att ökad

möjlighet till diktamen genom tillgång till diktafoner av moderna typer

även kunde innebära väsentlig tidsbesparing för läkarna. Utredningen för­

ordar därför, att sådana i viss utsträckning tillhandahållas. Då det emel­

lertid kunde förmodas, att användning av diktafon — åtminstone till en

början — komme att bereda en del läkare svårigheter, vore viss återhåll­

6

Kuncjl. Maj:ts proposition nr 123.

åt sina väsentliga, sjukvårdande uppgifter. Särskilt med hänsyn till det

ringa antalet läkartjänster vid sinnessjukhusen och de föreliggande svårig­

heterna att rekrytera dessa tjänster framstår det som särskilt nödvändigt,

att de vid dessa sjukhus tjänstgörande läkarna så långt sig göra låter befrias

från rutinmässiga uppgifter, som kunna utföras av biträdespersonal.

Jag anser mig därför böra biträda utredningens förslag om utökning av

normalorganisationen för skrivpersonal till läkarnas förfogande. För varje

överläkaravdelning bör alltså finnas ett fast anställt biträde för skrivgöro-

mål.

Vad angår löneställningen för denna biträdespersonal synes intet vara

att erinra mot att vid primärsjukhusen biträdena på sjukhuschefernas av­

delningar genomgående — alltså oavsett antalet överläkaravdelningar —

erhålla kanslibiträdes ställning. I enlighet härmed förordar jag, att två be­

fattningar som kontorsbiträde i Ca 8, den ena avsedd för S:ta Annas och

den andra för S:t Olofs sjukhus, fr. o. m. nästa budgetår utbytas mot kan-

slibiträdestjänster i Ca 11. Vid andra överläkaravdelningar än sjukhusche­

fernas vid primär sjukhusen samt vid sekundärsjukhus och sjukhus, som

disponeras för sinnesslövård, torde dessa biträden efter omständigheterna

böra placeras i Ca 8 eller Cf 4—Ce 8. Detta innebär, att jag icke ansett mig

kunna tillstyrka medicinalstyrelsens yrkande om placering av biträdena vid

anstalterna för asociala imbecilla såsom kanslibiträden utan i detta avse­

ende funnit övervägande skäl tala för sjukhusutredningens ståndpunkt.

Jag delar även utredningens uppfattning, att skrivhjälp i erforderlig om­

fattning bör tillhandahållas de särskilda överläkarna för hjälpverksamhet

och familjevård.

I syfte att tillgodose behovet av ökad skrivhjälp åt läkarna tillstyrker jag

i det följande i samband med behandlingen av medicinalstyrelsens fram­

ställning om anslag till avlöningar vid sinnessjukhusen för nästa budgetår

en viss utökning av antalet biträden för skriv- och kontorsgöromål i Cf 4—

Ce 8. I den mån denna ökning icke visar sig vara tillräcklig för att fylla den

normalorganisation, som jag nyss förordat, eller för att täcka hjälpverk-

samhetsöverläkarnas behov av skrivhjälp, förutsätter jag, att medicinalsty­

relsen sedermera framlägger förslag om inrättande av det ytterligare antal

befattningar, som kan befinnas erforderligt.

Såsom utredningen framhållit kan det tänkas, att den nyss föreslagna

normalorganisationen ej i alla fall visar sig tillräcklig för att tillgodose

läkarnas behov av skrivhjälp. Hinder synes därför icke böra möta mot

att sjukhusen liksom f. n. tillhandahållas extra arbetskraft i erforderlig om­

fattning. Detta nrerbehov synes emellertid även, såsom påpekats av utred­

ningen, kunna tillgodoses genom anskaffande av diktafoner. Jag utgår från

att medicinalstyrelsen närmare överväger, i vilken utsträckning detta bör

ske, och med anlitande av tillgängliga medel låter anskaffa diktafoner i den

utsträckning, som därvid befinnes påkallad.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

vare sig övervakning eller patientsysselsättning. Enligt de i arbetsstudierna

ingående observationerna skulle detta vara fallet framför allt beträffande

följande arbetsuppgifter, nämligen

1) ärenden till sjukhuskontor och expeditioner, laboratorium, läkeme-

delsförråd, annan avdelning, hämtning och avlämning av post in. in.;

2) visa bäddningsarbeten, främst nybäddning i samband med intagning,

förflyttning och utskrivning av patient samt justering av bäddning;

3) städning av vårdavdelnings bilokaler samt

4) sköljrums- och förrådsarbeten.

Detsamma är allt som oftast även fallet med andra arbetsuppgifter, så­

som arbeten i avdelningskök, städning, ärenden och lättare transporter till

ekonomiavdelningar, förråd in. in. Jämlikt arbetsstudieresultaten skulle

enbart de under 1)—4) angivna arbetsuppgifterna representera en arbets­

tid av sammanlagt omkring 40 minuter per patient och vecka.

Utredningen framhåller vidare, att sjukvårdspersonalens möjligheter att

ägna sig åt de enskilda patienterna reducerades genom att den i större ut­

sträckning än som vore önskvärt för ändamålsenlig arbetsledning av pa­

tienter utförde förberedelser till måltider, rutinmässig bäddning, städning

o. d. Genom att uträtta ärenden på sjukhuskontor, laboratorium etc. av­

lägsnade sig denna personal dessutom från avdelningarna, där på så sätt

tillgången på arbetskraft för övervakning och annat sjukvårdsarbete bleve

ojämn. Denna ordning innebure å ena sidan ej ett rationellt utnyttjande

av sjukhuspersonalen. Å andra sidan vore det angeläget, att sinnessjukvår­

den mera individualiserades, vilket påkallade en utökning av vårdavdel­

ningarnas arbetskraft för patienternas psykiska och personliga vård. Det

förefölle då naturligt, att man i första hand sökte koncentrera den sjuk-

vårdsutbildade personalens krafter på de sjukvårdande uppgifterna genom

att i möjligaste män avlasta denna personal göromål, för vilka sjukvårds-

utbildning ej vore erforderlig. Behovet av anställd arbetskraft för de enklare

göromålen inom vårdavdelningarna kunde därjämte förmodas öka. Vid

intensifiering av sysselsättnings- och arbetsterapien måste man nämligen

räkna med att patienterna i större utsträckning än f. n. sysselsattes utan­

för vårdavdelningarna. Därigenom skulle antalet med avdelningsarbete sys­

selsatta patienter (f. n. mellan It och 15 % av samtliga) bliva mindre. Där­

till komme, att jämväl en inriktning av sinnessjukvårdens utveckling mot

intensivare vård vid sjukhusen och större omfattning av den öppna vården

kunde förväntas medföra minskad eller i vart fall ojämnare tillgång på

patienter, som lämpligen kunde sysselsättas med arbete, avseende vårdav­

delningarnas skötsel och drift.

På grund av nu anförda omständigheter föreslår utredningen, att före­

liggande behov av personalförstärkning inom vård­

avdelningarna delvis täckes på så sätt, att ett antal

biträdestjänster för icke sju k vårds utbildad arbets­

kraft inrättas för dessa avdelningars räkning, på vil­

kas innehavare enklare göromål kunde avlastas. Des­

sa befattningshavare skulle i första hand utnyttjas för budskickning, för

Kunql. Maj-.ts proposition nr 123.

9

vilken patienter icke kunde komma i fråga, serverings- och städningsarbe-

ten o. d., som icke kunde eller borde utföras av patienter under sjukvårds-

utbildad personals ledning och som ej heller av särskilda skäl borde utfö­

ras av personal av sistnämnda slag. Enligt arbetsstudieresultaten represen­

terade de göromål, för vilka dessa biträden till en del skulle kunna utnyttjas

(grupperna C och D i tabellen), en arbetstid av omkring 200 minuter per

patient och vecka. För en avdelning med 25 patienter skulle i enlighet här­

med den erforderliga personaltiden för sådant arbete uppgå till samman­

lagt omkring 83 timmar per vecka eller icke fullt två befattningshavares

totala arbetstid. För större avdelningar krävde givetvis samma arbete ännu

längre personaltid. Med hänsyn härtill anser utredningen lämpligt, att åt­

minstone ett biträde tillhandahålles varje avdelning, som borde disponera

arbetskraft av detta slag.

Utredningen har övervägt, huruvida biträdestjänster borde inrättas för

samtliga vårdavdelningar eller endast för avdelningar av vissa typer. Det

förhållandet, att relativt stor reserv av sjukvårdsutbildad arbetskraft vore

nödvändig inom avdelningarna för oroliga patienter, talade för att personal­

förstärkningen inom dessa tills vidare skedde uteslutande med sådan ar­

betskraft. På grund härav hade utredningen stannat för .att beräkna b i-

trädestjänster enda st för lugna och hal v oroliga av­

delningar men ansåge, att det borde stå sjukhusen fritt att disponera

tillgängliga sådana tjänster även för oroliga avdelningars räkning eller el­

jest på sätt, som befunnes ändamålsenligt.

Vad angår befattningshavarnas benämning och löne-

gradspl acering föreslår utredningen, att de benämnas avdelnings-

biträden och hänföras till sjukvårdspersonalen samt vid de statliga sinnes­

sjukhusen placeras i samma lönegrad som övervägande flertalet kvinnliga

ekonomibiträden vid dessa sjukhus, nämligen Ce 2.

Sammanfattningsvis föreslår alltså utredningen, att vid vart

och ett av de statliga sinnessjukhusen med egna upptagningsområden in­

rättas en tjänst såsom avdelningsbiträde i Ce 2 för varje vårdavdelning för

lugna eller halvoroliga patienter jämte erforderligt antal sådana tjänster för

ersättare för samma personal under annan ledighet än semester och tjänst­

ledighet. Vidare föreslår utredningen, att gällande personalförteckningar för

de fristående sekundärsjukhusen samt de sinnessjukhus, som disponeras

för sinnesslövård, i den mån så vore möjligt med hänsyn till vårdklienlelets

beskaffenhet, successivt revideras enligt samma grunder, varvid ett utbyte

av skötare och sköterskor mot avdelningsbiträden i viss omfattning syntes

kunna äga rum. På så sätt disponibla skötar- och skötersketjänster syntes

lämpligen böra överflyttas till nytillkommande eller övriga befintliga sjuk­

hus.

Yttranden.

Medicinalstyrelsen förklarar sig väl inse nödvändigheten av att genom ra­

tionalisering söka på allt sätt hålla nere de sammanlagda kostnaderna för

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

vården men anser sig icke övertygad om att den av utredningen föreslagna

anordningen kunde genomföras så generellt, som utredningen ifrågasatt. Sty­

relsen framhåller vidare, att det måhända komme att uppstå vissa svårig­

heter att inom de närmaste åren åstadkomma en stabil stam av avdelnings-

biträden av sådan kvalitet, att sjukvårdens krav bleve väl tillgodosedda. Den

föreslagna placeringen i Ce 2 vore även lägre än vad som nu gällde för mot­

svarande arbetskraft vid karolinska sjukhuset. Styrelsen föreslår för sin

del en lika placering av dessa biträden vid sjukhus av olika slag i Ce 3. Sty­

relsen anser sig ej heller kunna tillstyrka den föreslagna benämningen av-

delningsbiträden. Då de arbetsuppgifter, som skulle åvila denna personal­

grupp, komme att utgöras av städning inom avdelningarna och sysslor i

vissa kök, syntes det lämpligare med benämningen ekonomibiträden med av-

delningstjänst. Styrelsen förklarar sig emellertid icke vilja motsätta sig, att

försök gjordes att utsöndra vissa rutinarbeten inom och utom vårdavdel­

ningarna, vilka skulle överlämnas att utan patienthjälp utföras av avdel-

ningsbiträden. Att avdelningsbiträden nu funnes vid Beckomberga sjukhus

hade ej kunnat övertyga styrelsen om anordningens generella lämplighet,

detta så mycket mindre som försök i samma riktning gjorts vid S:ta Maria

sjukhus, där erfarenheten därav dock icke varit uppmuntrande.

Statens organisationsnämnd tillstyrker utredningens förslag om inrättan­

de av det nya slaget av befattningar men anser, att man icke på en gång

bör inrätta en sådan tjänst för varje lugn och halvorolig vårdavdelning vid

vart och ett av de statliga sinnessjukhusen. Enligt nämndens mening bör

användandet av befattningshavare av detta slag först prövas under ett eller

annat år vid ett sjukhus. Dessa prov borde även innefatta användande av

avdelningsbiträden i något större utsträckning än vad som svarade mot ett

biträde per vårdavdelning. Därvid syntes deltidsanställd arbetskraft i viss

utsträckning böra anlitas, enär man därigenom finge större möjlighet att

på ett rationellt sätt bemästra ojämnheterna i arbetsbelastningen under dagen.

Statskontoret har intet att erinra mot inrättande av de föreslagna biträ-

destjänsterna. Med hänsyn till att Kungl. Maj:t genom beslut den 18 sep­

tember 1948 medgivit uppflyttning av samtliga sjukvårdsbiträdes- och eko-

nomibiträdesbefattningar vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet i

Ce 3 och Ce 2 till Ce 4 anser emellertid ämbetsverket, att nu ifrågavarande

tjänster under benämning ekonomibiträden böra uppföras i 4 lönegraden.

Statens lönenämnd anser sig f. n. kunna godtaga förslaget om placering

av avdelningsbiträdena i Ce 2.

Svenska psykiatriska föreningen framhåller, att principen om överföran­

de av vissa arbetsuppgifter, för vilka sjukvårdsutbildning icke vore erfor­

derlig, till särskilda avdelningsbiträden redan prövats vid vissa kommunala

sjukhus och utfallit fördelaktigt, varför föreningen tillstyrker en mera ge­

nerell tillämpning.

Svensk sjuksköterskeförening håller för troligt, att ett genomförande av

utredningens förslag komme att öka rekryteringen till sinnessjukvården. En­

ligt föreningens erfarenhet föredroge nämligen vissa arbetssökande enbart

11

städning framför blandat sjukvårds- och städningsarbete. Å andra sidan

hade enligt föreningens mening den, som från början önskade ägna sig åt

vården av sjuka, icke lust att i flera år huvudsakligen utföra städningsarbete.

Föreningen förklarar sig därför varmt tillstyrka utredningens förslag.

Förslaget har däremot bestämt avstyrkts av statens sjukhuspersonals för­

bund. Förbundet betvivlar, att de föreslagna tjänsterna skulle kunna fullt

utnyttjas enbart för de av utredningen angivna arbetsuppgifterna. De upp­

gifter, som skulle ankomma på biträdet, utfördes nu delvis av patienter, och

det syntes föga ändamålsenligt att taga dessa uppgifter ifrån patienterna

och giva dem annat, kanske rent improduktivt arbete, som de passade mind­

re för. Det vore icke heller möjligt att helt överlämna all städning, bäddning

och renhållning till ett biträde, då dessa göromål vore koncentrerade till

vissa tider på dagen. Övrig personal och även patienter finge ändock delvis

syssla därmed, varför en uppdelning förefölle onödig. F. ö. ginge de olika

uppgifterna på en sinnessjukavdelning så ofta in i varandra, att en strikt

uppdelning till en viss begränsad del icke vore möjligt i praktiken.

Förbundet framhåller vidare, att en allvarlig arbetskraftsbrist förelåge

bland den kategori, varifrån biträdena skulle rekryteras. Man borde därför

icke inrätta flera hundra nya biträdestjänster, av vilka något verkligt behov

ej förelåge. Med den föreslagna löneställningen skulle, därest man över hu­

vud finge några sökande, dessa tjänster komma att bliva utpräglade pas­

sagetjänster, varför sjukvårdspersonalen oavlåtligen skulle få offra mycken

tid på att sätta in de nya i deras arbetsuppgifter.

Flertalet av sjukhusdirektionerna ha tillstyrkt eller lämnat utredningens

förlag om inrättande av biträdestjänster på vissa vårdavdelningar utan

erinran.

Av de direktioner, som tillstyrkt förslaget, ha emellertid ett par ansett,

att de föreslagna tjänsterna borde inrättas endast på sådana avdelningar, där

de enklare sysslor, som skulle handhas av biträdena, icke med fördel kun­

de utföras av patienter. Några andra direktioner fråga sig, om det med nu­

varande brist på arbetskraft vore möjligt att rekrytera de nya tjänsterna,

och ett par direktioner ha i anslutning därtill påyrkat högre lönegradspla-

ring än Ce 2.

Eu direktion anser, att avdelningsbiträden borde kunna anställas för­

söksvis, ehuru svårigheterna att avgränsa deras arbete gentemot sköterskor­

nas gåve anledning till tvivelsmål beträffande lämpligheten av den före­

slagna kategoriklyvningen.

Tre direktioner ha med olika motiveringar uttryckligen avstyrkt utred­

ningens förslag.

Departementschefen.

Såsom sjukhusutredningen påpekat äro f. n. samtliga till sinnessjukhu­

sens vårdavdelningar hänförliga befattningar avsedda att innehas av per­

sonal, som antingen äger viss utbildning i sjukvård eller undergår sådan

utbildning. Av de arbetsstudier, som utredningen företagit på ett antal

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

vårdavdelningar, har den emellertid funnit framgå, att denna personal i ej

obetydlig utsträckning vore sysselsatt med sådana göromål, som icke kräv­

de sjukvårdsutbildning. Utredningen har för sin del ansett, att detta icke

vore en rationell ordning, och har därför föreslagit, att dessa enklare göro­

mål, i den mån de icke vore förenade med övervakning eller sysselsättning

av patienter, skulle avlastas från den sjukvårdsutbildade personalen. För

dessa uppgifter skulle inrättas särskilda biträdestjänster, varvid utred­

ningen för varje lugn och halvorolig avdelning räknat med en sådan tjänst.

Genom att sjukvårdspersonalens arbetskraft på detta sätt koncentrerades

på de sjukvårdande uppgifterna och för de enklare göromålen anställdes

särskild, icke sjukvårdsutbildad arbetskraft skulle man vidare vinna, att

den förstärkning av personalen på vårdavdelningarna, som enligt utred­

ningen vore nödvändig för en intensifierad vård, kunde ernås för mindre

kostnader, än om den erforderliga ökningen av personaltätheten skulle ske

med enbart sjukvårdsutbildad personal.

För egen del är jag ense med utredningen om att den sjukvårdsutbildade

personalen främst bör ägna sig åt de rent sjukvårdande uppgifterna. Starka

skäl synas mig därför i och för sig tala för den av utredningen föreslagna

överflyttningen av vissa enklare göromål till icke sjukvårdsutbildad arbets­

kraft. Såsom utredningen själv framhållit — och som även understrukits

från skilda håll under remissbehandlingen av utredningens förslag — möter

det emellertid vissa svårigheter att avgränsa de uppgifter inom vårdavdel­

ningarna, som skulle kunna utföras av sådan arbetskraft. Vidare synes

viss tvekan kunna råda, om de av utredningen föreslagna nya biträdena

under hela arbetsdagen skola kunna erhålla jämn sysselsättning med de

uPP§ifter, som enligt utredningens förslag skulle ankomma på dem. Med

hänsyn härtill är jag icke beredd att nu taga slutlig ställning till utredning­

ens förslag. Den av utredningen tänkta organisationen synes emellertid, om

den visar sig möjlig att genomföra, innebära sådana fördelar, att jag vill för­

orda, att den under någon tid får prövas på några avdelningar vid ett antal

sjukhus. Dessa prov böra även innefatta användande av biträdespersonal

på sätt organisationsnämnden föreslagit i sitt yttrande. Det torde få an­

komma på medicinalstyrelsen att välja ut de avdelningar, där proven skola

ske. Styrelsen bör dessutom fortlöpande följa försöksverksamheten och med

ledning av vunna erfarenheter överväga, huruvida biträdesorganisationen

bör genomföras mera generellt.

För att möjliggöra denna försöksverksamhet förordar jag, att fr. o. in.

nästa budgetår inrättas förslagsvis 15 biträdestjänster. Vad beträffar

tjänsternas benämning och lönegradsplacering ansluter jag mig till utred­

ningens förslag. Jag förordar alltså, att tjänsterna benämnas avdelnings-

biträden och placeras i Ce 2 eller den lönegrad, vari flertalet kvinnliga

ekonomibiträden vid de statliga sinnessjukhusen f. n. äro placerade.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

13

Uppsyningspersonalens organisation.

Nuvarande förhållanden.

För sjukhusvården vid de statliga sinnessjukhusen finnas på gällande

personalförteckning upptagna följande befattningar tillhörande uppsynings-

personalen, nämligen 21 förste uppsyningsmän i Ca 18, 18 uppsyningsmän

i Ca 15, 34 första föreståndarinnor i Ca 17 och 43 föreståndarinnor i Ca 14.

Den normala organisationen för det inre sjukvårdsarbetet vid de olika sjuk­

husen får anses vara två tjänster för uppsyningspersonal per överläkarav-

delning. För de fasta paviljongerna vid S:ta Gertruds och Säters sjukhus

samt specialavdelningarna för psykopater vid S:t Sigfrids och Sidsjöns sjuk­

hus finnas dock särskilda uppsyningsmän.

Enligt de normer, som år 1945 fastställts i samband med revisionen av

tjänsteförteckningen för de statliga sinnessjukhusen, skulle befattningarna

såsom förste uppsyningsmän, första föreståndarinna och föreståndarinna

vara avsedda för det inre sjukvårdsarbetet samt uppsyningsmanstjänsterna

för ledningen av manliga patienters utearbeten. Dessa normer ha emeller­

tid ännu icke helt genomförts.

De arbetsuppgifter, som huvudsakligen jämlikt av medicinalstyrelsen

meddelade bestämmelser åvila uppsyningspersonalen för det inre sjukvårds­

arbetet, kunna grupperas på följande sätt:

1) ledning och kontroll av vårdavdelningarnas personal i sjukvårdsar­

betet;

2) arbetsuppgifter såsom biträden åt läkarna i deras verksamhet;

3) arbetsuppgifter såsom förmän för underordnad sjukvårdspersonal

med avseende å dess anställnings- och tjänstgöringsförhållanden;

4) diverse kamerala arbetsuppgifter för resp. överläkaravdelningars räk­

ning samt

5) vissa andra uppgifter, som delvis ha karaktär av egentligt sjukvårds­

arbete.

S j ukhusutredningen.

Sjukhusutredningen anser för sin del, att ett antal tjänster vore erfor­

derliga för förmän för underordnad sjukvårdspersonal i vissa avseenden och

biträden åt läkarna i deras verksamhet. Övriga arbetsuppgifter borde där­

emot i möjligaste mån avlastas uppsyningspersonalen, enär det framstode

såsom tämligen klart, att denna personal å ena sidan vore alltför kvalifi­

cerad för en stor del av dessa uppgifter och å andra sidan vanligen saknade

utbildning för och erfarenhet i fråga om åtskilliga andra. Organisationen

och fördelningen av arbetet syntes även ur vissa andra synpunkter icke

vara fullt ändamålsenlig.

Utredningen framhåller vidare, att uppsyningspersonalen allt mindre

toges i anspråk för att i detalj övervaka sjukvårdsarbetet inom de olika

14

Kungi. Maj:ts proposition nr 123.

vårdavdelningarna. Denna utveckling måste anses vara naturlig och ända­

målsenlig. Då det måste förutsättas, att de för vårdavdelningarna ansvariga

befattningshavarna och deras ersättare (överskötare eller översköterskor

samt förste skötare eller första sköterskor) borde besitta erforderlig utbild­

ning i såväl kropps- som sinnessjukvård, anser utredningen, att de i fråga

om själva sjukvårdsarbetet även borde beredas en friare ställning gentemot

uppsyningspersonalen och ökat ansvar direkt inför läkarna än som f. n. vore

fallet. Vid vissa av storstädernas sinnessjukhus hade en sådan ordning med

framgång tillämpats under ett flertal år.

Utredningen föreslår därför, att uppsy ningsper sonalens be­

fattning med det egentliga sjukvårdsarbetet begrän­

sas till vad som närmast åvilade den såsom biträden

åt läkarna. Dessa arbetsuppgifter innebure att vid nyintagningar mot­

taga patienterna och hänvisa dem till lämpliga vårdavdelningar, att hålla

sig underrättad om beläggningsförhållandena på vårdavdelningarna och

lämna uppgifter därom till läkarna m. fl., att medverka vid erforderliga

patientförflyttningar mellan olika avdelningar och att, i den mån vederbö­

rande överläkare så funne lämpligt, genom att deltaga i och på egen hand

företaga ronder biträda honom och andra läkare att kontrollera vissa för­

hållanden på vårdavdelningarna.

Sjukhusutredningen räknar vidare med att i enlighet med den utveck­

ling, som redan påbörjats, särskilda överskötersketjänster (nattöversköter-

skor) snarast inrättas vid samtliga sinnessjukhus* för bl. a. den nattjänst­

göring, som nu vanligtvis åvilade uppsyningspersonalen för den inre sjuk­

vården. Där så icke skett, borde vidare tjänstgöring vid läkarmottagning-

för somatisk vård och föreståndarskap för laboratorier och centralförråd för

läkemedel snarast överflyttas från föreståndarinnor till översköterskor.

Utredningen föreslår vidare, att handläggningen av samtliga

ärenden rörande sjukvårdspersonalens anställning s-

och tjänstgöringsförhållanden koncentreras till en

särskild, sjukhuschefen direkt underställd befatt­

ningshavare. Utredningen anför härom:

F. n. äro varje överläkaravdelnings uppsyningsmän eller föreståndarin­

nor förmän för denna avdelnings underordnade sjukvårdspersonal i vad

avser anställnings- och tjänstgöringsförhållanden. Därigenom äro vid sjuk­

hus med två eller flera överläkaravdelningar dessa avdelningar skilda en­

heter utan organiserat samarbete i fråga om personalanskaffning och dis­

position av den vid sjukhuset tillgängliga arbetskraften. Denna ordning

kan ej anses vara rationell. I stället borde handläggningen av samtliga ären­

den av denna art koncentreras till en särskild, sjukhuschefen direkt un­

derställd befattningshavare. Sådan organisation skulle innebära betydligt

större garanti för effektivitet i nämnda avseenden, och särskilt under nu

rådande svårigheter på detta område framstår den såsom synnerligen önsk­

värd.

Befattningshavare, varom här är fråga, skulle närmast handha sjukvårds­

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

om deras tillgodohavanden. Utredningen har därför funnit det vara lämp­

ligast, att direkta in- och utbetalningar av patientmedel alltfort omhänder-

hades av nyssnämnda föreståndare, vilka bl. a. på grund härav likaledes

såsom f. n. borde ombesörja inköpen för patienternas räkning samt verk­

ställa den löpande bokföringen av inkomster och utgifter på de enskilda

patienternas konton, i den mån så kunde erfordras för att överblicka ställ­

ningen på dessa.

Utredningen föreslår emellertid, att till sjukhuskontoren överflyttas för­

valtningen av sådana patientmedel, som icke behövde disponeras för löpande

utgifter. Patientmedlen borde därvid inflyta i vederbörande sjukhus kassa

och bokföras i sjukhusets kassaredovisning under en särskild diverseme-

delstitel. Till avdelningsföreståndarna skulle så utlämnas under denna titel

bokförda, generella förskott i erforderlig utsträckning för utgifter för pa­

tienternas räkning under en månad. Vidare borde till sjukhuskontoren över­

flyttas det för uppsyningspersonalen nu så tidsödande arbetet att uträkna

och utföra saldon på patientkontona samt att avstämma dessa konton gent­

emot kassaredovisningen. I samband härmed borde även förvaltningen av

patienternas bankkonton, som f. n. omhänderhades av uppsyningspersona­

len, överföras till sjukhuskontoren.

Den sålunda föreslagna ordningen för förvaltningen av patienternas me­

del skulle enligt utredningen ej endast innebära förenkling av det därmed

förenade arbetet och betydelsefull arbetsavlastning för avdelningsförestån­

darna utan måste även anses vara lämpligare än den nuvarande, då redovis­

ningen därigenom konnne att falla under sjukhusintendenternas redogörar-

ansvar.

I syfte att ytterligare avlasta avdelningsföreståndarna arbetsuppgifter av

kameral natur föreslår utredningen vidare, dels att de befrias från upp­

rättandet av de dagliga utspisningslistorna och att de till grund för dessa

liggande uppgifterna i stället lämnas direkt från vårdavdelningarna till

sjukhuskontoren, dels att rekvisitioner av inventarier, kläder in. m. för

vårdavdelningarna och framställningar om reparationer, avseende avdel­

ningarnas inredning och utrustning, överlämnas direkt till sjukhuskontoren

från den för avdelningarna närmast ansvariga personalen, i vissa fall dock

med attest av överläkare eller avdelningsföreståndare, dels att uppgiften att

inventera och bokföra vårdavdelningarnas förråd och inventarier överflyt­

tas från uppsyningspersonalen till sjukhuskontoren, dels ock slutligen att

vid sjukhus, där så icke redan skett, all förrådshållning förlägges till central­

förråd under ledning av särskild förrådsförman, eller där sådan tjänst icke­

funnes eller behövde inrättas, av annan befattningshavare, tillhörande eko­

nomipersonalen, och att alltså uppsyningspersonalen, där så icke redan

skelt, befrias från omhänderhavandet av förrådshållning för vårdavdelning­

arnas räkning.

Utredningen framhåller, att den föreslagna omorganisationen komme att

medföra ökade arbetsuppgifter för sjukhuskontoren. Denna ökade belastning

syntes emellertid helt kompenseras av den lättnad i arbetet, som det beslu-

Kungl. ftfaj:ts proposition nr 123.

17

tade införandet av avgiftsfri sjukhusvård komme att innebära för dessa kon­

tor.

Vad angår det erforderliga antalet avdelningsf öreståndare

anser utredningen detta, vid inrättandet av befattningar som personalföre­

ståndare och avgränsning av avdelningsföreståndarnas arbetsuppgifter på

sätt utredningen föreslagit, kunna begränsas till en per överläkaravdelning.

Utredningen bortsåge därvid från de befattningshavare av detta slag, som

erfordrades för de fasta paviljongerna och specialavdelningarna för psyko­

pater. I annat sammanhang hade utredningen vidare föreslagit, att tillsynen

av manliga patienters utearbeten skulle överflyttas på andra befattnings­

havare (föreståndare för arbetsterapi). Mer än en avdelningsföreståndare

syntes ej heller erfordras vid sjukhus med endast en överläkaravdelning,

ehuru där icke skulle tillkomma befattning såsom personalföreståndare. Vid

sådant sjukhus syntes nämligen över sköterskan för laboratorium och cen­

tralförråd för läkemedel i erforderlig utsträckning kunna biträda avdelnings-

föreståntlaren, som där borde handlägga även frågor rörande sjukvårdsper­

sonalens anställnings- och tjänstgöringsförhållanden.

Beträffande avlöningsförmånerna för avdelnings- och personal­

föreståndarna anser utredningen, att anledning icke funnes att inrätta tjän­

ster för avdelningsföreståndare i olika lönegrader. Därvid avsåges också, att

lika lön borde utgå till dessa befattningshavare vare sig de vore män eller

kvinnor. Utredningen föreslår, att tjänsterna som avdelningsföreståndare

placeras i högsta nuvarande lönegrad för uppsyningspersonal, Ca 18. Ut­

redningen föreslår vidare, att befattningarna såsom personalföreståndare

med hänsyn till befattningshavarnas ansvar och arbetsuppgifternas art pla­

ceras i Ca 19.

Vid ett antal överläkaravdelningar av 431 skulle sammanfattnings­

vis enligt utredningens förslag inrättas 15 befattningshavare såsom perso­

nalföreståndare i Ca 19 samt 49 uppsyningsmans- och föreståndarinne-

tjänster utbytas mot befattningar såsom avdelningsföreståndare i Ca 18. Där­

vid har utredningen räknat med sådant utbyte även i fråga om uppsynings-

männen för de fasta paviljongerna vid Säters och S:ta Gertruds sjukhus och

specialavdelningarna för psykopater vid S:t Sigfrids och Sidsjöns sjukhus

samt befattningarna såsom första föreståndarinna vid sekundäravdelningen

i Grangärde (Pärlbv sjukhus) och centralhemmet för familjevården i Kors­

berga.

Av de uppsyningsmans- och föreståndarinnetjänster, som icke skulle er­

sättas av befattningar såsom personal- eller avdelningsföreståndare, syntes

enligt utredningen ett visst antal komma att erfordras för den utbyggnad av

sinnessjukvården, som vore av behovet påkallad. Ett icke ringa antal före­

ståndarinnor syntes ock kunna anlitas såsom instruktionssköterskor vid den

ökade utbildning för sinnessjukvårdspersonalen, som avsåges komma till

stånd. Återstoden syntes i mån av vakanser höra utbytas mot överskötar-

resp. överskötersketjänster för nya vårdavdelningar eller för laboratorier och

1 Efter tillkomsten av Västra Ny sjukhus har antalet överläkaravdelningar numera ökat till 44.

'2 Bihang till riksdagens protokoll 19i9. t samt. Nr 123.

18

Kungi. Mai:ts proposition nr 123.

centralförråd för läkemedel eller för nattjänst. Innehavarna av ifrågavarande

befattningar syntes också, där så lämpligen kunde ske, intill deras avgång

böra disponeras för tjänstgöring å nytillkommande överskötar- resp. över­

sköter sket jänster.

Yttranden.

Medicinalstyrelsen bär intet att erinra mot att vid varje sjukhus med

mera än en överläkaravdelning anställes en befattningshavare med sär­

skild uppgift att vara personalföreståndare med de uppgifter, som enligt

utredningens förslag borde därtill höra. Styrelsen framhåller dock, att både

Vipeholms och Källshagens sjukhus, som visserligen blott hade en över­

läkare, dock med sina 188 resp. 186 befattningshavare i sjukvården svår­

ligen kunde undvara sådan personalföreståndare.

Med anledning av vad utredningen uttalat därom, att det måste förut­

sättas, att de för de olika vårdavdelningarna ansvariga befattningshavarna

borde besitta erforderlig utbildning i såväl kropps- som sinnessjukvård och

därför måste beredas en friare ställning gentemot uppsyningspersonalen

och ökat ansvar direkt under läkarna i förhållande till vad nu vore fallet,

framhåller styrelsen, att den funne dessa överväganden riktiga, dock endast

under förutsättning att vederbörande verkligen besutte den goda utbildning

i kroppssjukvård, som numera måste anses nödvändig. Så vore emellertid

f. n. ingalunda fallet. Den i princip riktiga, av utredningen föreslagna om­

läggningen av uppsyningspersonalens arbete kunde därför enligt styrelsens

förmenande med hänsyn till sjukvårdens krav icke lämpligen genomföras,

förrän personalens utbildning vunnit en tillfredsställande lösning. Denna

viktiga detalj i förslaget måste därför tagas upp till förnyade överväganden,

när tiden därför blivit mogen. Den avsevärda reducering av det nuvarande

antalet föreståndarinnor, som utredningen räknade med kunna genomföras,

anser styrelsen därför kunna ske först på lång sikt.

Styrelsen förklarar sig dela utredningens uppfattning, att avdelningsföre-

ståndarna i första hand borde kunna ägna sig åt det egentliga sjukvårdsar­

betet och att vissa dem f. n. åvilande arbetsuppgifter av kameral natur i så

stor utsträckning som möjligt borde överflyttas på kontorspersonalen. Mot

vad utredningen i detta hänseende föreslagit har styrelsen i huvudsak icke

haft något att erinra. Styrelsen framhåller emellertid, att den föreslagna om­

organisationen komme att medföra betydligt ökade arbetsuppgifter för sjuk­

huskontoren, i all synnerhet för sjukhusintendenterna och kassörerna. Sty­

relsen delade därvid icke utredningens mening, att den ökade belastningen

komme att helt kompenseras av den lättnad i arbetet, som det beslutade

införandet av fri sjukhusvård komme att innebära för kontoren. Med den

ansvällning, kassagöromålen redan fått, och genom den föreslagna omorga­

nisationen komme kassörerna att bliva för hårt arbetstyngda. Det syntes

därför befogat, att de avlastades någon arbetsuppgift, exempelvis att upp­

rätta avlöningslistor. En förutsättning härför vore, att styrelsen erhölle be­

myndigande att, där så befunnes påkallat, medgiva sådan arbetslättnad. Kon­

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

19

torspersonalen vid vissa sjukhus borde förstärkas med en kontorist, å vil­

ken skulle ankomma såväl att upprätta avlöningslistor som att biträda av-

delningsföreståndarna med bokföring in. in. ävensom att i övrigt biträda

sjukhusintendenten vid de å kontoret förekommande göromålen.

Styrelsen tillstyrker det av utredningen föreslagna tillämpandet av lika-

lönsprincipen för manliga och kvinnliga befattningshavare, tillhörande den

nuvarande uppsyningspersonalen.

Statskontoret framhåller, att då — förutom vissa enklare arbetsuppgifter

— samtidigt även de, såvitt ämbetsverket kunde finna, mest krävande upp­

gifterna för uppsyningspersonalen, nämligen förmanskapet för den under­

ordnade sjukvårdspersonalen med avseende å dess anställnings- och tjänst­

göringsförhållanden, föresloges överflyttade på andra befattningshavare,

ämbetsverket icke kunde finna återstående göromål mer kvalificerade än

sådana, som vanligtvis åvilade befattningshavare i 15 lönegraden. Mot den

föreslagna löneställningen för personalföreståndarna, 19 lönegraden, syntes

däremot icke vara något att erinra. Anledning syntes slutligen icke föreligga

för en ändrad tjänstebenämning för uppsyningspersonalen.

Statens lönenämnd anser i och för sig mindre lämpligt, att intilliggande

lönegrader, den 18 :e och den 19 :e, skulle komma till användning för avdel-

ningsföreståndare och personalföreståndare, vilka tillhörde samma beford-

ringskategori.

Riksräkenskapsverket finner den föreslagna avgränsningen av den nuva­

rande uppsyningspersonalens göromål och arbetsuppgifternas fördelning

på personal- och avdelningsföreståndare ändamålsenlig. Ämbetsverket har

heller intet att erinra mot den föreslagna lönegradsplaceringen av ifrågava­

rande tjänstemän men anser de för tjänsterna använda beteckningarna

mindre lämpliga. I vart fall syntes för personalföreståndarna, vilka skulle

biträda sjukhuschefen med handläggningen av personalärenden, tjänste-

benämningen assistent vara att föredraga.

Riksräkenskapsverket har vidare, i syfte bl. a. att åstadkomma bättre

skydd för patienterna mot obehörigt förfarande med deras medel, föreslagit

vissa jämkningar i utredningens förslag beträffande patientmedlens redo­

visning.

Svenska läkaresällskapet finner utredningens förslag till omorganisation

av uppsyningspersonalens arbete i riktning mot större självständighet för

överskötare och översköterskor vid avdelningarnas skötsel väl motiverat

och, ser däri eu möjlighet alt något motverka den allmänna bristen på sko­

lad sköterskepersonal. Sällskapet förutsätter dock, att frågan om 'vårdper­

sonalens utbildning och skolning dessförinnan förts fram till en tillfreds­

ställande lösning.

Även svenska psykiatriska föreningen framhåller, att väl utbildade skö­

terskor vore nödvändiga, om uppsyningspersonalens direkta överinseende

över vården skulle kunna avkopplas såsom föreslagits av utredningen.

Svensk sjuksköterskeförening tillstyrker i stort sett utredningens oinor-

ganisationsförslag beträffande uppsyningspersonalen. Föreningen anser

emellertid, att personalföreståndare bör placeras i Ca 24 och avdelnings-

föreståndare i Ca 22.

Statens sjukhuspersonals förbund ansluter sig livligt till förslaget om in­

rättande av befattningar såsom personalföreståndare men ifrågasätter, om

icke en sådan befattningshavare vore påkallad även vid sjukhus med endast

en överläkaravdelning.

Däremot anser förbundet icke, att den av utredningen föreslagna starka

reduceringen av uppsyningspersonalen vore påkallad av den förändring

av arbetsuppgifterna, som föreslagits för dessa befattningshavare. Förbun­

det anser för sin del, att två befattningshavare borde finnas på varje över­

läkaravdelning ävensom att förvaltningen av patienternas medel i sin hel­

het borde bibehållas hos avdelningsföreståndarna. Förbundet framhåller vi­

dare, att uppsyningspersonalens arbetsuppgifter hittills ökat undan för

undan och komme att ytterligare öka genom att patienterna finge mera

medel för inköp för egen del och genom den ökade omflyttningen på grund

av den intensivare behandlingen av patienterna in. in. Den avlastning, som

skulle komma till stånd genom anställandet av personalföreståndare, kom­

me enligt förbundets mening knappast att betyda mer, än att uppsynings­

personalens arbetsuppgifter nedbragtes till rimliga proportioner.

Föreningen tjänstemän vid statens sjukhus förvaltning tillstyrker livligt

förslaget om anställande av särskilda personalföreståndare. Behovet av så­

dana befattningshavare hade sedan länge gjort sig starkt gällande.

Föreningen tillstyrker även, att tjänstebenämningarna uppsyningsman

och föreståndarinna ersättas med den av utredningen föreslagna benäm­

ningen avdelningsföreståndare.

Föreningen anser vidare i likhet med utredningen angeläget, att avdel­

ningsföreståndarna avlastas en väsentlig del av de arbetsuppgifter, som nu

åvilade dem, främst av kameral natur. Föreningen framhåller emellertid, att

den av utredningen föreslagna ordningen i fråga om förvaltningen av pati­

enternas medel icke komme att medföra den av utredningen åsyftade lätt­

naden i uppsyningspersonalens arbete, då inköpen för patienternas räkning

liksom en betydande del av bokföringen alltjämt skulle komma att åvila

avdelningsföreståndarna. Den föreslagna uppdelningen av bokföringen och

redovisningen mellan sjukhuskontoren och avdelningsföreståndarna syntes

i stället endast komma att göra arbetet än mer komplicerat och tungrott

och säkerligen också föranleda irritation. Föreningen föreslår för sin del,

att inköp för patienternas räkning liksom bokföring och redovisning av pa­

tienternas privata medel m. m. handhas av avdelningsföreståndarna samt

att dessa tillhandahållas erforderligt antal kontors- och kanslibiträden, vilka

då skulle ha att biträda även med andra skrivgöromål på avdelningsföre-

ståndarnas expeditioner.

Föreningen framhåller dessutom med bestämdhet, att kassörerna, som

genom en överflyttning till kontoret av de av utredningen föreslagna ar­

betsuppgifterna skulle komma att erhålla en avsevärd arbetsbelastning, icke

kunde påläggas ytterligare arbetsuppgifter, då de redan nu, åtminstone

vad gällde de större sjukhusen, vore pressade till bristningsgränsen.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

21

I fråga om avlöningsförmånerna för personal- och avdelningsförestån-

darna ifrågasätter föreningen slutligen, om icke personalföreståndarna gi­

vits en alltför förmånlig löneställning i förhållande till andra befattnings­

havare, exempelvis de i 19 lönegraden placerade maskinmästarna, vilkas

tjänsteställning vore avsevärt mera ansvarsfull och krävande än vad per­

sonalföreståndarnas kunde tänkas bliva.

Förslaget om inrättande av särskilda befattningar såsom personalföre­

ståndare har tillstyrkts eller lämnats utan erinran av så gott som samtliga

sjukhusdirektioner. Några direktioner anse dock, att en sådan befattnings­

havare borde tilldelas varje överläkaravdelning.

Däremot har utredningens förslag rörande förvaltningen av patientmed­

len mött omfattande kritik från direktionernas sida. Det har sålunda gans­

ka allmänt framhållits, att den av utredningen föreslagna ordningen icke

innebure någon förenkling utan tvärtom gjorde förvaltningen av dessa me­

del mera invecklad och oklar än nu samt komme att medföra omfattande

dubbelarbete. Från åtskilliga håll har också hävdats, att någon verklig lätt­

nad icke skulle uppkomma för uppsyningspersonalen vid ett genomförande

av den av utredningen föreslagna ordningen. Flertalet direktioner anse där­

för, att förvaltningen av patientmedlen fortfarande bör i sin helhet omhän-

derhas av uppsyningspersonalen, som emellertid borde få tillgång till er­

forderlig biträdeshjälp för ändamålet. Å andra sidan ha ett par direktioner

ansett, att lörvaltningen av dessa medel helt borde överflyttas till sjukhus­

kontoren, som emellertid då måste erhålla personalförstärkning. Även de

direktioner, som anslutit sig till utredningens förslag, ha i regel ansett ett

genomförande av detta vara möjligt endast försåvitt personalen på konto­

ren förstärktes. Slutligen har från några håll ifrågasatts, att förvaltningen

av patienternas medel skulle omhänderhas av en enda befattningshavare

för hela sjukhuset. En direktion föreslår sålunda inrättande av ett särskilt

intressekonlor för ändamålet med en social kurator som chef.

Jämväl i fråga om utredningens övriga förslag om överflyttning av ar­

betsuppgifter till kontoren ha delade meningar kommit till synes i direktio­

nernas yttranden.

Slutligen har från åtskilliga håll uttalats, att en sådan reduktion av upp­

syningspersonalen, som föreslagits av utredningen, icke vore möjlig. Sär­

skilt med nuvarande brist på läkare skulle en minskning av uppsynings­

personalen med dess viktiga sammanhållande uppgifter innebära en väsent­

lig försämring ur sjukvårdssynpunkt.

Departementschefen.

Sjukhusutredningens förslag innebär en betydande omorganisation av

uppsyningspersonalen vid de statliga sinnessjukhusen. Sålunda skulle den­

na personalgrupp avlastas åtskilliga arbetsuppgifter. Handläggningen av

ärenden rörande sjukvårdspersonalens anställnings- och tjänstgörings­

förhållanden skulle centraliseras till en, sjukhuschefen direkt underställd

tjänsteman, benämnd personalföreståndare. Vidare skulle uppsyningsper-

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

22

sonalens kamerala uppgifter i betydande utsträckning överflyttas till sjuk­

huskontoren. Slutligen föreslår utredningen en viss begränsning av den upp-

syningspersonalen åliggande kontrollen av sjukvårdsarbetet på vårdavdel­

ningarna. Antalet befattningshavare för det inre sjukvårdsarbetet, som f. n.

i princip uppgår till två för varje överläkaravdelning, skulle härigenom

kunna begränsas till i princip en för varje sådan avdelning. Denne befatt­

ningshavare skulle benämnas avdelningsföreståndare.

Syftet med utredningens förslag är att befria uppsyningspersonalen från

såväl sådana uppgifter, för vilka den av utredningen ansetts alltför kvali­

ficerad, som sådana, för vilka den saknade erforderlig utbildning eller till­

räcklig erfarenhet.

Förslaget innebär enligt min mening betydande fördelar i förhållande

till nuvarande ordning.

Sålunda måste det betraktas som en avgjord vinst ur effektivitetssyn­

punkt att koncentrera samtliga ärenden rörande sjukvårdspersonalens an­

ställnings- och tjänstgöringsförhållanden till en särskild, sjukhuschefen di­

rekt underställd tjänsteman. Jag finner mig därför kunna tillstyrka utred­

ningens förslag om en sådan koncentration av dessa ärenden. I likhet med

utredningen räknar jag med att behov av en särskild befattningshavare för

personalärenden föreligger vid varje sjukhus med mer än en överläkarav­

delning. Jag kan emellertid icke tillstyrka, att nya tjänster inrättas för

detta ändamål. Jag föreslår i stället, att vid sådana sjukhus, som nyss

nämnts, en förste uppsyningsman eller en första föreståndarinna avdelas

för hithörande uppgifter.

Det synes mig vidare vara en föga rationell ordning, att uppsyningsperso-

nalens arbetskraft i så hög grad, som f. n. är fallet, tages i anspråk för ka­

meralt arbete. Jag är därför ense med utredningen om att dylika göromål,

så långt sig göra låter, böra avlyftas från uppsyningspersonalen, så att den­

na får större möjligheter än nu att ägna sig åt sina egentliga uppgifter.

Den mest betungande arbetsuppgiften av kameral natur synes vara för­

valtningen och redovisningen av patienternas flitpenningar och privata me­

del. Utredningen har för sin del föreslagit, att de härmed förenade göromå-

len i viss utsträckning skulle överflyttas till sjukhuskontoren. Vid remiss­

behandlingen har den av utredningen därvid föreslagna ordningen mött er­

inringar från olika håll. För egen del kan jag icke undgå att finna, att ett

genomförande av utredningens förslag skulle betyda, att förvaltningen av

patientmedlen bleve mera komplicerad och arbetskrävande än f. n. Den före­

slagna ordningen synes mig ej heller vara ägnad att medföra en så effektiv

avlastning för uppsyningspersonalen som synes önskvärd. Med hänsyn här­

till anser jag mig icke kunna biträda utredningens förslag i denna del. En­

ligt min mening bör ansvaret för hithörande göromål alltfort åvila uppsy­

ningspersonalen. För att i görligaste mån befria denna personal från det

tidsödande detaljarbete, som är förenat med dessa göromål, bör biträdeshjälp

ställas till dess förfogande. Enligt vad jag inhämtat tillämpas en sådan ord­

ning redan nu på vissa håll och har därvid visat sig medföra en för det

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

egentliga vårdarbetet gynnsam omfördelning av uppsyningspersonalens ar­

betstid.

Vad utredningen föreslagit om avlastning i övrigt från uppsyningsperso-

nalen av arbetsuppgifter av kameral natur föranleder ingen erinran från

min sida.

Genom den sålunda förordade avgränsningen i olika hänseenden av upp­

syningspersonalens arbetsuppgifter och genom överförandet av personal­

ärendena till särskilda tjänstemän synes en minskning kunna ske av an­

talet befattningar för uppsyningspersonal för det inre sjukvårdsarbetet. I

princip synes det därvid för varje överläkaravdelning vara till fyllest med

en sådan tjänst. Utredningen har för sin del föreslagit, att dessa tjänster

skulle benämnas avdelningsföreståndare och placeras i Ca 18. För egen del

kan jag i nuvarande läge icke tillstyrka en sådan lönegradsuppflyttning av

första föreståndarinnorna, som detta skulle innebära. Jag föreslår därför,

att nuvarande tjänstebenämningar, förste uppsyningsman resp. första fö­

reståndarinna, samt nuvarande lönegrader, Ca 18 resp. Ca 17, bibehållas.

På vissa större överläkaravdelningar synes det emellertid icke vara till­

räckligt med endast en befattningshavare för hithörande arbetsuppgifter.

Jag förordar därför, att på sådana överläkaravdelningar, där jämte över­

läkaren finnes anställd förste läkare med självständigt ansvar för viss del

av avdelningen, såsom biträde åt förste uppsyningsmannen eller första fö­

reståndarinnan bibehålies en uppsyningsman eller en föreståndarinna. Sär­

skilda förste uppsyningsmanstjänster synas vidare böra finnas vid de fasta

paviljongerna vid Säters och S:ta Gertruds sjukhus samt vid specialavdel­

ningarna för psykopater vid S:t Sigfrids och Sidsjöns sjukhus. Vidare torde

första föreståndarinnetjänsterna vid Pärlby sjukhus och centralhemmet för

familjevård i Korsberga böra bibehållas.

Av övriga tjänster bland den nuvarande, för det inre sjukvårdsarbetet

avsedda uppsyningspersonalen torde föreståndarinnetjänsterna för tjänst­

göring vid läkarmottagning för somatisk vård, å läkemedelsförråd och å

laboratorier böra utbytas mot ö ver sköter sket jänster, varvid i förekomman­

de fall föreståndarinnetjänsterna torde få upptagas på övergångsstat. Till

övergångsstat torde vidare böra överföras övriga övertaliga uppsynings-

mans- och föreståndarinnetjänster, varvid tjänsternas innehavare, där så

lämpligen kan ske, torde böra disponeras för tjänstgöring på vakanta eller

nytillkommande överskötar- eller översköter sket jänster.

Den sålunda förordade omorganisationen av uppsyningspersonalen för

det inre sjukvårdsarbetet synes icke böra tillämpas redan fr. o. m. nästa

budgetår. Innan så sker synes nämligen för varje enskilt sjukhus böra un­

dersökas, på vilket sätt den nya organisationen bör genomföras med hänsyn

till nuvarande personaluppsättning vid resp. sjukhus. Med hänsyn här­

till föreslår jag icke redan nu några av organisationen påkallade ändringar

i personalförteckningen för sinnessjukhusen beträffande denna personal­

grupp. Det torde få ankomma på medicinalstyrelsen att framdeles efter

nyssnämnda undersökning framlägga förslag om organisationens genomfö­

rande vid de olika sjukhusen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

23

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Vad beträffar de för tillsynen av manliga patienters utearbete avsedda

uppsyningsmännen skulle enligt utredningens i annat sammanhang fram­

lagda förslag de uppgifter, som nu ankomma på dessa uppsyningsmän,

överflyttas på andra befattningshavare, nämligen föreståndare för arbets­

terapi. Detta måste emellertid bli en fråga på längre sikt. Med hänsyn här­

till synas nämnda uppsyningsmanstjänster tills vidare böra bibehållas.

B. Förslag av medicinalstyrelsen.

I skrivelse den 31 december 1948 har medicinalstyrelsen i samband med

beräkningen av medelsbehovet för avlöningar vid statens sinnessjukhus un­

der nästa budgetår påkallat förstärkning m. in. av personalen i olika hän­

seenden.

Över nämnda framställning ha yttranden avgivits av statskontoret och

statens lönenämnd.

Medicinalstyrelsen.

Allmänna synpunkter.

Styrelsen anför såsom inledning till sina förslag bl. a. följande:

Statens sjukhusutredning har i sitt betänkande angående sinnessjukvår­

den (SOU 1948: 37), i syfte att åstadkomma ett effektivare utnyttjande av

befintliga vårdplatser för sinnessjuka, dels understrukit vikten av att utöka

antalet läkare inom såväl den slutna som öppna sinnessjukvården dels ock

föreslagit omorganisation av uppsyningspersonalen samt en omfattande ut­

byggnad av organisationen för sysselsättnings- och arbetsterapi ävensom av

sjukvården i övrigt.

I huvudsak har medicinalstyrelsen tillstyrkt förslagen i sitt yttrande över

betänkandet. De kunna emellertid enligt såväl utredningens som styrelsens

mening endast successivt genomföras. Sålunda måste omorganisationen av

uppsyningspersonalen först förberedas, bl. a. genom vakantsättning av en

del av de nuvarande tjänsterna, medan uppbyggnaden av organisationen för

patientsysselsättningen i första hand kräver anordnande av speciell utbild­

ning. Bl. a. med hänsyn härtill framlägger styrelsen icke nu några förslag

i dessa avseenden.

Medicinalstyrelsen anser liksom sjukhusutredningen, att en väsentlig ut­

ökning av läkar- och sjukvårdspersonalen är nödvändig för ett effektivt ut­

nyttjande av sjukhusens kapacitet. Genomförandet därav kan emellertid icke

undgå att påverkas av nuvarande brist på arbetskraft och rådande finansi­

ella förhållanden. Enligt styrelsens mening kunna emellertid vissa förstärk­

ningar av ifrågavarande personal ej uppskjutas, främst för att bemanna nya

avdelningar men även för att öka personaltätheten å vissa redan befintliga

avdelningar. Styrelsen vill i sistnämnda hänseende erinra om att styrelsen i

sina anslagsäskanden för innevarande budgetår, oaktat påkallad återhåll­

samhet beträffande statens utgifter, bl. a. ur säkerhetssynpunkt ej ansåg

sig kunna underlåta föreslå personalförstärkningar för befintliga vårdplat­

ser med ett relativt stort antal skötare och sköterskor. För ändamålet ställ­

des emellertid endast ungefär hälften av det begärda antalet tjänster till för­

25

fogande. Vissa behov av förstärkningar ha sålunda icke kunnat täckas och

förnyade krav i dessa avseenden ha framställts såväl från sjukhusdirektio­

nernas sida som från personalhåll. Yrkanden om ytterligare förstärkningar

ha också skett, vilka styrelsen i ganska stor utsträckning funnit sig jämväl

böra biträda.

Medicinalstyrelsen har låtit verkställa viss undersökning rörande behovet

av ändrad lönegradsplacering av en del tjänster vid sinnessjukhusen, huvud­

sakligen hänförliga till ekonomipersonalen. Svårigheter råda nämligen i frå­

ga om rekryteringen av hithörande personal. Undersökningen har ock för­

anletts av framställningar från statens sjukhuspersonals förbund, svenska

ekonomiföreståndarinnors förening och civila statsförvaltningens tjänste­

mannaförbund.

Helt naturligt äro nyssnämnda svårigheter delvis beroende på nuvarande

allmänna knapphet på arbetskraft. Det har emellertid framkommit, att vissa

av ifrågavarande personalgrupper vid sinnessjukhusen kommit att bliva ef­

tersatta i lönehänseende i förhållande till motsvarande eller jämförbar ar­

betskraft inom andra verksamhetsområden och att rekryteringssvårigheter-

na delvis äro beroende därav. Detta framträder särskilt i de fall personal

vid sinnessjukhusen kommit i lägre löneställning än motsvarande personal

vid kroppssjukhusen, såsom exempelvis fallet är med köksföreståndare och

biträdande köksföreståndare.

Vakanta tjänster — främst sådana såsom biträdande köksföreståndare —

kunna vid sinnessjukhusen i en del fall f. n. ej återbesättas med för ända­

målet utbildad personal. Vidare kunna endast i undantagsfall vikarier med

önskvärda kvalifikationer anskaffas vid ledigheter för köksföreståndare och

biträdande köksföreståndare. Endast den omständigheten, att ett relativt

stort antal av köksföreståndar,tjänsterna innehas av äldre befattningshavare,

torde vara anledningen till att sinnessjukhusens brist på arbetskraft av ifrå­

gavarande slag ännu ej framträtt med full styrka. Löneställningen för nu

nämnda tjänstemän bör enligt styrelsens mening snarast bringas i bättre

överensstämmelse med löneställningen för motsvarande befattningshavare

vid kroppssjukhusen.

Vidare synas åtskilliga skäl tala för uppflyttning i lönegrad av exempelvis

hantverkartjänsterna, och medicinalstyrelsen anser, liksom statens sjukhus­

personals förbund, att en genomgående revision av tjänsteförteckningen för

sinnessjukhusen i vad den avser ekonomipersonalen är påkallad såväl med

hänsyn till rekryteringsförhållandena som ur rättvisesynpunkt. Därvid må

dock erinras om att maskinpersonalens löneställning redan är föremål för

utredning av särskilda sakkunniga.

Med hänsyn till sålunda berörda förhållanden hade medicinalstyrelsen för

avsikt att redan i samband med dessa anslagsäskanden föreslå ändring av

vissa tjänsters lönegradsplacering. På grund av rådande lönepolitiska läge

har styrelsen likväl ansett sig böra avstå från att nu framlägga sådana för­

slag. Styrelsen vill dock förutskicka, att rekryteringsläget beträffande vissa

befattningshavargrupper — exempelvis kvinnliga ekonomibiträdestjänster

är sådant, att styrelsen kan bli nödsakad alt senare inkomma med sär­

skild framställning om lönegradsförhöjningar, därest löneställningen för

motsvarande personal vid kroppssjukhusen skulle höjas.

Slutligen må nämnas, alt framställningar inkommit från clt flertal sjuk­

hus om förhöjning av de arvoden, som utgå till predikanter, direktionernas

sekreterare in. fl. Ehuru vägande skäl tala för eu revision jämväl av dessa

arvoden, anser sig styrelsen i nuvarande läge icke böra framlägga förslag

i sådant syfte.

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

26

Enligt det anförda begränsar sig medicinalstyrelsen i det följande i hu­

vudsak till att föreslå dels inrättande av erforderliga tjänster för nytillkom­

mande vårdplatser dels ock angelägna personalförstärkningar å befintliga

vårdplatser. Härjämte föreslås utbyten av vissa tjänster mot andra.

Personal för nytillkommande vårdplatser.

Bortsett från två planerade nya sjukpaviljonger vid Ulleråkers och Ma-

riebergs sjukhus, till vilka i första hand evakuering av patienter avsåges

skola ske under ombyggnad av andra delar av dessa sjukhus, räknar sty­

relsen med att sammanlagt 570 vårdplatser skola tillkomma under näst­

kommande budgetår, nämligen 30 vårdplatser vid Sundby sjukhus, 92 plat­

ser vid Ryhovs sjukhus, 152 platser vid Vipeholms sjukhus, 45 platser vid

S:t Jörgens sjukhus, 119 platser vid Mariebergs sjukhus, 32 platser genom

anslutning av en sekundäravdelning i Kristberga socken till Birgittas eller

Västra Ny sjukhus samt 100 platser vid Furunäsets sjukhus. Dessa vård­

platser tillkomme på grund av beslutade om- och tillbyggnader vid resp.

sjukhus, utom vad anginge sekundäravdelningen i Kristberga socken, för

vilken styrelsen den 2 juli 1948 gjort framställning om inköp av byggnad.

För vårdplatserna vid Furunäsets sjukhus hade redan tidigare sjukvårds­

tjänster ställts till förfogande. För övriga nytillkommande vårdplatser er­

fordrades enligt styrelsens mening nyanställning av följande personal:

Sundby sjukhus: 1 översköterska, 1 första sköterska och 6 sköterskor.

Ryhovs sjukhus: 2 överskötare, 2 förste skötare, 12 skötare, 2 överskö­

terskor, 2 första sköterskor och 12 sköterskof.

Vipeholms sjukhus: 2 översköterskor, 4 första sköterskor och 36 sköters­

kor.

S:t Jörgens sjukhus: 1 översköterska, 1 första sköterska, 8 sköterskor och

3 skötare.

Mariebergs sjukhus: 2 översköterskor, 2 första sköterskor och 25 sköters­

kor.

Sekundäravdelningen till Birgittas sjukhus: 1 översköterska, 1 första skö­

terska och 6 sköterskor samt 1 ekonomibiträde i Ca 9 (gårdskarl), 1 eko­

nomibiträde i Ca 6 (kokerska) och 1 ekonomibiträde i Ce 3 (biträde för

kök och tvätt).

Personalförstärkningar in. m. å befintliga vårdplatser.

Läk arpersonal.

Styrelsen upplyser, att antalet patienter per läkare vid Birgittas sjukhus

uPPginSe till något mer än 175 och inom kvinnoavdelningen, som endast

hade en överläkare och en andre läkare, till omkring 200. Med hänsyn här­

till anser styrelsen en förstärkning angelägen och föreslår, att en förste

läkartjänst i Ca 31 inrättas för nämnda avdelnings räkning.

Liknande förhållanden råda enligt styrelsen vid Mariebergs sjukhus.

Kvinnosidan med något mer än 500 patienter hade endast en överläkare och

en andre läkare. Efter planerad ombyggnad komme avdelningens platsan­

tal dessutom att ökas till 545. På grund härav föreslår styrelsen, att jäm­

väl därstädes inrättas en förste läkartjänst i Ca 31.

Kurtgl. Maj ds proposition nr 123.

27

Vidare föreslår styrelsen vissa förändringar beträffande läkarpersonalen

vid S:t Jörgens sjukhus. Styrelsen anför härom:

Direktionen för sjukhuset har hemställt om inrättande av en överläkar­

tjänst i Ca 30. Därvid åsyftas uppdelning av sjukhuset i två överläkarav-

delningar. Innehavaren av den nya överläkartjänsten skulle enligt förslaget

tillika vara hjälpverksamhetsläkare.

Det kan vitsordas, att vid sjukhuset bedrives ett mycket förtjänstfullt

och intensivt terapeutiskt arbete och att vissa personella förstärkningar få

anses vara befogade. Vid sjukhuset finnas f. n. följande läkartjänster, näm­

ligen en överläkartjänst i Ca 31, en förste läkartjänst i Ca 31, en andre

läkartjänst i Ca 29 och två andre läkartjänster i Ce 29. Av de sistnämnda

tjänsterna har dock en icke kunnat tillsättas. Det fastställda vårdplatsan­

talet uppgår till 365, varav 50 platser inrymmas i en särskild rumsavdel-

ning. Den genomsnittliga beläggningen uppgår emellertid till omkring 500

och patientomsättningen per år till omkring 330.

Det torde kunna ifrågasättas, huruvida en uppdelning av ett så relativt

litet sjukhus på två överläkaravdelningar nu bör ske, allra helst som vid

åtskilliga av de övriga sinnessjukhusen sådan uppdelning får anses ännu

mera befogad med hänsyn till patientantalet. För att bereda överläkaren

erforderlig avlastning föreslås i stället, att andre läkartjänsten i Ca 29 för­

ändras till förste läkartjänst i Ca 31 samt att åt en av förste läkarna upp­

drages att mot särskilt arvode — 1 200 kronor per år — såsom sjukvårds-

läkare svara för sjukvården å ena könssidan. Sistnämnde läkare skulle

också kunna förordnas att vara hjälpverksamhetsläkare.

För att underlätta läkarrekryteringen vid sjukhuset föreslås vidare, att

en av de båda andre läkartjänsterna i Ce 29 förändras till sådan tjänst i

Ca 29.

Styrelsen framhåller härjämte, att vid ytterligare tre av primärsjukhusen,

Restads, Säters och Umedalens sjukhus, antalet patienter per läkare inom

den slutna vården vore orimligt stort (200, 186 resp. 190). För att undan­

röja detta missförhållande vid elt av sjukhusen hade styrelsen för avsikt

att till dettas förfogande ställa en disponibel andre läkartjänst i Ce 29. Då

motsvarande förstärkning snarast borde genomföras jämväl vid de båda

andra sjukhusen, hemställer styrelsen om nyinrättande av två andre läkar­

tjänster i Ce 29 för detta ändamål.

Läkartjänsterna vid Källshagens sjukhus, som är ett sekundärsjukhus, ut­

göras enligt styrelsen av en överläkartjänst i Ca 32, en förste läkartjänst

i Ca 31 och två andre läkartjänster i Ca 29. Beläggningen uppginge till om­

kring 930, varför antalet patienter per läkare vore något mer än 230. Där­

till k om me omkring 25 patienter i familjevård. Imbecillavdelningen vid

sjukhuset med cirka 300 inneliggande och 250 försöksutskrivna patienter

vore särskilt betungande för överläkaren på grund av den omfattande skrift­

växling med sinnessjuknämnden, andra myndigheter och enskilda, som detta

klientel föranledde. Då överläkaren, förutom de förvaltningsuppgifter, som

åvilade honom såsom sjukhuschef, hade att vara sjukvårdsläkare för samt­

liga patienter, borde hans arbetsbörda snarast minskas. Detta föreslås av

styrelsen ske på så sätt, att förste läkaren betros med uppdraget att vara

sjukvårdsläkare för nämnda specialavdelning och familjevården, för vilket

Kungl. Maj ds proposition nr 123.

28

arbete han, i likhet med vad som redan gällde beträffande ett antal förste

läkare vid andra sjukhus och vad som av styrelsen föreslagits beträffande

en förste läkare vid S:t Jörgens sjukhus, borde tillerkännas särskilt arvode

om 1 200 kronor per år.

Vid Vipeholms sjukhus, som disponeras för vård av svårskötta sinnesslöa,

uppginge enligt styrelsen beläggningen till omkring 870. Endast en över­

läkartjänst i Ca 31 och en andre läkartjänst i Ca 29 funnes vid sjukhuset.

Såsom av det föregående framginge beräknades 152 nya vårdplatser till­

komma vid sjukhuset under nästkommande budgetår. På grund härav fö­

reslår styrelsen, att antalet läkartjänster utökas med en förste läkartjänst

i Ca 31.

Härefter erinrar styrelsen om att under de senaste åren vid nio av pri­

märsjukhusen inrättats särskilda överläkartjänster i Ca 30 för hjälpverksam­

het och familjevård. Jämväl vid de övriga sjukhusen av detta slag förelåge

behov av sådana läkare. Med hänsyn till läkarbristen och nuvarande eko­

nomiska läge anser sig styrelsen dock icke böra föreslå fortsatt utbyggnad

av denna organisation i annan mån, än att en sådan tjänst borde inrättas

vid Mariebergs sjukhus. Som skäl härför åberopar styrelsen det omfattande

arbete inom sjukhusets öppna vård, som upptagningsområdets storlek för­

anledde — hela Värmlands län och tio socknar av Örebro län. Vid bifall här­

till kunde ett arvode å 600 kronor per år till nuvarande hjälpverksamhets-

läkaren indragas.

Vidare omnämner styrelsen, att rättspsykiatriska föreningen hos styrel­

sen gjort framställning om inrättande av ytterligare två andre läkartjäns­

ter i Ce 29 vid de till statens sinnessjukhus anslutna rättspsgkiatriska av­

delningarna i syfte att öka utbildningsmöjligheterna och förbättra rekryte-

ringsförhållandena inom det rättspsykiatriska undersökningsväsendet. Den

ena av de föreslagna tjänsterna borde enligt föreningen placeras i Uppsala

och den andra i Lund, d. v. s. vid Ulleråkers resp. S:t Lars sjukhus. Styrel­

sen framhåller för sin del, att den stora brist på psykiatriskt utbildade lä­

kare, som f. n. rådde, mycket snart kunde medföra, att det rättspsykiatris­

ka undersökningsväsendet stode utan tillräcklig arbetskraft och därmed

utan möjlighet att fullgöra sin uppgift, därest ej åtgärder snarast vidtoges

för att bättre trygga läkarrekryteringen. För den skull hemställer styrelsen,

att de två av rättspsykiatriska föreningen föreslagna extra ordinarie andre

läkartjänsterna inrättas i Uppsala och Lund, där rekryteringsförhållandena

vore relativt goda.

Kontorspersonal.

Styrelsen föreslår, att vid S:t Sigfrids sjukhus inrättas en assistenttjänst

i Ce 19. På grund av de arbetsuppgifter, som föranleddes av förvaltningen

av sekundäravdelningen i Långasjö och centralhemmet för familjevård i

Korsberga med den därtill anslutna omfattande familjevården, vore nämli­

gen sjukhuset i lika stort behov av en sådan tjänst som Sundby och Säters

sjukhus, för vilkas räkning medgivits inrättande av sådana tjänster fr. o. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

29

innevarande budgetår med hänsyn till förvaltningen av till dessa sjukhus

anslutna sekundäravdelningar.

Styrelsen har vidare återkommit till de i dess anslagsäskanden för inne­

varande budgetår framlagda förslagen om inrättande av en kontoristbefatt­

ning i Ca 13 vid vartdera Frösö och Furunäsets sjukhus. Styrelsen hade tidi­

gare framhållit, att vid sjukhus av samma storleksordning som Frösö sjuk­

hus (med sekundäravdelningen i Järvsö tillsammans omkring 800 vård­

platser) — såsom Birgittas och Mariebergs sjukhus — funnes ordinarie kon­

toristtjänst och att arbetsbördan för kontorspersonalen vid det förra sjuk­

huset vore av minst samma omfattning som för kontorspersonalen vid de

båda senare sjukhusen. Till den stora arbetsbördan för kontorspersonalen

vid Frösö sjukhus bidroge ock den särskilda förvaltningen av sekundärav­

delningen i Järvsö. Vad anginge Furunäsets sjukhus hade såsom skäl för

ifrågavarande befattnings inrättande anförts den ökning av kontorsperso­

nalens arbetsbörda, som sjukhusets utbyggnad komme att medföra. Sjuk­

husens direktioner hade nu, utöver tidigare anförda skäl för tjänsternas

inrättande, understrukit svårigheterna att anskaffa och behålla kontorsper­

sonal med erforderliga kvalifikationer med endast de möjligheter att an­

ställa extra arbetskraft, som nu stode till buds. Vid Furunäsets sjukhus till-

komme också under nästa budgetår omkring 100 av de planerade nya vård­

platserna.

Styrelsen föreslår vidare, att 3 vakanta kontorsbiträdeistjänster i Ca 8 ut­

bytas mot samma antal tjänster såsom biträde för skriv- och kontorsgöro-

mål i Cf 4—Ce 8. För att i erforderlig utsträckning kunna anställa skriv-

hjälp åt läkarna, bl. a. överläkarna för hjälpverksamhet och familjevård,

erfordrades därjämte ytterligare utökning av antalet tjänster av sistnämnda

slag. Härutinnan erinrar styrelsen om att statens sjukhusutredning i sitt

betänkande angående sinnessjukvården understrukit angelägenheten av att

läkarna i möjligaste mån avlastades skriv- och kontorsgöromål. För ända­

målet beräknades f. n. 7 nya biträdestjänster vara erforderliga förutom de

3, som skulle ersätta 3 vakanta ordinarie kontorsbiträdestjänster. Styrelsen

hemställer därför, att det antal biträden för skriv- och kontorsgöromål i

Cf 4—Ce 8, som finge vara anställda vid sinnessjukhusen — för innevarande

budgetår fastställt till 60 — ökas med 10.

Slutligen anmäler styrelsen, att innehavaren av den å övergångsstat upp­

tagna bokhållartjänsten i Ca 19 komme att avgå under innevarande budget­

år. Tjänsten borde därför indragas.

S j u kvårdspersonal.

Till att börja med erinrar styrelsen om att endast en del av de skötar- och

skötersketjänster, om vilkas inrättande styrelsen hemställt i sina anslags­

äskanden för innevarande budgetår, beviljats. Sålunda hade endast 25 skö-

tartjänster och 35 skötersketjänster kunnat ställas till sjukhusens förfo­

gande, ehuru styrelsens äskanden avsett 60 resp. 73 sådana tjänster. Då de

behov, som icke kunnat täckas, kvarstode, föreslår styrelsen med stöd av

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

30

Kungi. Maj:ts proposition nr 123.

vad som anförts i nyssnämnda anslagsäskanden (jfr prop. nr 145/1948) in­

rättande av resterande där avsedda tjänster av ifrågavarande slag eller 35

skötar- och 38 skötersketjänster.

Härjämte framlägger styrelsen förslag om inrättande av ett antal nya

tjänster vid olika sjukhus samt om utbyte av vissa befattningar mot andra

tjänster. Styrelsens förslag härutinnan innebära följande:

Sundbij sjukhus. För fortsatt avveckling av den ursprungliga personalor­

ganisationen med 2 översköterskor per vårdavdelning föreslår styrelsen ut­

byte av 3 överskötersketjänster, som vore eller under innevarande budgetår

bleve vakanta, mot 3 första skötersketjänster. Styrelsen föreslår vidare, att

1 tjänst som skötare och 1 tjänst som sköterska, avsedda för sjukhusets båda

insulinavdelningar, utbytas mot 1 förste skötartjänst resp. 1 första skö-

tersketjänst. Slutligen föreslås inrättande av 8 skötersketjänster för för­

stärkning av personalen på överläkaravdelningen för kvinnor.

Sekundäravdelningarna i Ribbingelund och Rosöga. Styrelsen erinrar om

att för dessa båda till Sundby sjukhus anslutna avdelningar med 90 resp. 80

vårdplatser för innevarande budgetår följande tjänster ställts till förfogan­

de, nämligen 1 överskötersketjänst, 3 första skötersketjänster, 2 skötar-

tjänster och 13 skötersketjänster eller sammanlagt 19 tjänster. Avdelningen

1 Ribbingelund hade sedan senare halvåret 1946 disponerats för evakuering

av vissa vårdavdelningar vid Mariebergs sjukhus under där pågående om­

byggnadsarbeten, varvid 9 skötare från detta sjukhus tjänstgjort å avdel­

ningen. Dessutom hade 1 översköterska alltsedan år 1946 varit anställd

vid avdelningen i Ribbingelund. Under nästkommande budgetår beräkna­

des emellertid till Mariebergs sjukhus hänförliga patienter bliva återför­

da dit och nämnda skötarpersonal åter bliva erforderlig där. Vidare hade

det befunnits önskvärt, att var och en av avdelningarna uppdelades på två

självständiga vårdavdelningar med vardera en överskötare eller överskö-

terska. Med anledning härav borde inrättas 1 över skötartjänst, 1 överskö­

tersketjänst, 1 första skötersketjänst, 4 skötartjänster och 2 skötersketjäns­

ter. Vid de fyra vårdavdelningarna skulle sålunda — förutom 4 överskötare-

översköterskor och 4 första sköterskor — vara anställda sammanlagt 6 skö­

tare och 15 sköterskor.

Birgittas sjukhus. Styrelsen föreslår, att 1 vakant tjänst som förste upp-

syningsman i Ca 18 utbytes mot 1 tjänst som första föreståndarinna i Ca 17.

Planerad omorganisation av uppsyningspersonalen syntes icke utgöra hin­

der för genomförande av nämnda förslag. Vidare föreslår styrelsen inrät­

tande av 5 skötartjänster och 7 skötersketjänster för förstärkning av perso­

nalen på vissa avdelningar in. m.

Rghoys sjukhus. Styrelsen föreslår inrättande av 2 skötar- och 2 skö­

tersketjänster för upprättande av en insulinstation.

S:t Sigfrids sjukhus. Styrelsen föreslår utbyte av 2 skötartjänster mot 2

förste skötartjänster, avsedda för två avdelningar, som sakna förste skö­

tare.

S:ta Gertruds sjukhus. Styrelsen föreslår utbyte av 1 skötartjänst mot 1

tjänst såsom förste skötare inom en avdelning med 76 vårdplatser för att

bereda möjlighet till uppdelning av avdelningen på två enheter. Vidare

föreslår styrelsen inrättande av 3 skötartjänster för tillsyn av utearbetande

patienter.

S:t Olofs sjukhus. Styrelsen föreslår inrättande av 2 skötartjänster och

2 skötersketjänster för tillsyn av utearbetande patienter och för förstärk­

ning av nattvaktspersonalen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

31

S:ta Marin sjukhus. Styrelsen föreslår inrättande av 5 skötar tjänster och

8 skötersketjänster för förstärkning av personalen på vissa vårdavdelningar.

S:t Jörgens sjukhus. Styrelsen upplyser, att 1 översköterska på en vård­

avdelning måst anlitas för att biträda läkarna vid medicinska behandling­

ar av olika slag inom hela sjukhuset. Detta arbete hade numera nått sådan

omfattning, att det krävde hela hennes arbetstid, varför hon sålunda icke

längre kunde ägna sig åt arbetet på sin vårdavdelning. Styrelsen föreslår

därför, att vid sjukhuset inrättas ytterligare 1 ö ver sköter sket jänst. Härjämte

meddelar styrelsen, att tillsynen av de många från sinnessjukhus försöks-

utskrivna straffriförklarade, som vore bosatta i Göteborg, tidigare ombe­

sörjts av stadens organ för öppen vård. Numera underläte emellertid sta­

den att utöva denna tillsyn, då man ansåge, att densamma ankomme å den

statliga sinnessjukvården. S:t Jörgens sjukhus hade måst övertaga uppgif­

ten i fråga. Styrelsen föreslår därför, att vid sjukhuset inrättas 1 förestån-

darinnetjänst för hjälpverksamhetens räkning i Ca 14 förutom den tjänst

av detta slag, som sjukhuset redan disponerade.

Restads sjukhus. Styrelsen föreslår inrättande av 9 skötartjänster och 2

skötersketjänster för förstärkning av personalen på vissa vårdavdelningar.

Källshagens sjukhus. Styrelsen upplyser, att för att trygga säkerheten nat­

tetid nu i ganska stor omfattning tillgrepes s. k. passiv tjänstgöring (be-

redskapstjänstgöring), vilken intill 50 % kompenserades genom avkort-

ning av dagtjänstgöringen. Härigenom skedde en icke godtagbar minskning

av personaltätheten under dagen. För avveckling av detta "system föreslår

styrelsen anställande av ytterligare 1 översköterska, 2 skötare och 1 skö­

terska. Vidare föreslås inrättande av 2 över skötart jänster och 6 skötart jäns­

ter för uppdelning av två vårdavdelningar för imbecilla om vardera 90 plat­

ser samt 1 skötartjänst och 2 skötersketjänster för effektivare tillsyn av

patienterna under arbete på verkstäder och arbetssalar.

Mariebergs sjukhus. Styrelsen föreslår inrättande av 1 över skötartjänst,

1 förste skötartjänst, 7 skötart jänster och 2 sköterskejänster för utvidgning-

av en behandlingsavdelning för manliga patienter och som ersättare för

personal från andra avdelningar, som redan disponerats för denna behand­

lingsavdelning.

Sekundäravdelningarna till Säters sjukhus: Pårlbg sjukhus och avdelning­

en i Olofsfors. Styrelsen föreslår i fråga om Pärlby' sjukhus utbyte av 1

törste skötartjänst mot 1 första skötersketjänst och 1 skötersketjänst mot

1 skötartjänst samt i fråga om avdelningen i Olofsfors med 80 vårdplatser

inrättande av 1 överskötersketjänst för uppdelning av anstalten på två själv­

ständiga vårdavdelningar.

Umedalens sjukhus. Styrelsen framhåller, att det arbete, som åvilade före­

ståndarinnan i hjälpverksamhet, på grund av sjukhusets vidsträckta upp­

tagningsområde (hela Västerbottens län och stora delar av Västernorrlands

län samt Arvidsjaurs socken av Norrbottens län) vore alltför omfattande,

samt alt hon ej hunne att ägna sig åt sjukhusets familjevård. Fn överskö­

terska hade under den senaste tiden måst anlitas för att biträda henne. Sty­

relsen föreslår därför, att ytterligare 1 tjänst såsom föreståndarinna i Ca 14

inrättas vid sjukhuset, avsedd för hjälpverksamhet och familjevård. Vidare

^{föreslår styrelsen utbyte av 1}

^{förste skötartjänst mot 1}

första skötersketjänst

och 2 skötersketjänster mot 2 skötart jänster. Sluligen framhåller styrelsen,

alt ett stort behov förelåge av en socialassistent vid den rättspsykiatriska

avdelningen vid sjukhuset. Undersökningsverksamheten där betungades bl. a.

av att de undersökta personerna vore bosatta på stora avstånd från sjuk-

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

och effektivisera läkarens arbete. På grund härav föreslår styrelsen, att vid

avdelningen inrättas 1 befattning som socialassistent i Ce 11.

Reservtjänster. Styrelsen hemställer slutligen, att förslagsvis 8 skötar-

tjänster inrättas utöver det antal sådana tjänster, som styrelsen i det före­

gående förordat. Som stöd för denna hemställan anför styrelsen, att den i

det föregående endast föreslagit sådana förstärkningar av sjukvårdsper­

sonalen, som f. n. syntes oundgängliga eller beträffande vilka ett särskilt

stort behov förelåge. Med hänsyn härtill och i enlighet med tidigare er­

farenheter kunde det förmodas, att ytterligare trängande behov av personal­

ökning vid olika sjukhus aktualiserades före utgången av nästkommande

budgetår. Det vore därför önskvärt, att styrelsen medgåves disponera ett

mindre antal reservtjänster, som den efter behov kunde ställa till sjukhu­

sens förfogande. Särskilt angeläget vore det att snabbt kunna tillgodose upp­

kommande behov av förstärkning ur säkerhetssynpunkt å avdelningar för

manliga oroliga och opålitliga patienter. Detta har ditintills endast kunnat

ske genom beordrande av övertidstjänstgöring o. d. eller genom förstärk­

ning medelst personal från andra avdelningar. Icke någon av dessa båda åt­

gärder plägade utan olägenheter kunna vidtagas annat än rent tillfälligtvis.

Ekonomi personal.

Personal i verkstäder och arbetssalar. Styrelsen har till

att börja med förnyat ett i dess anslagsäskanden för innevarande budget­

år framlagt förslag om utbyte av två hantverkartjänster i Ca 10 (reparatör

resp. smed) vid Furunäsets sjukhus mot två hantverksföreståndartjänster

i Ca 12. Styrelsen erinrar om att statsutskottet i sitt utlåtande nr 107/1948

med anledning av en motion i ämnet uttalat, att nämnda utbyte borde kom­

ma till stånd först sedan sjukhuset utvidgats med en paviljong, som vore

under uppförande. Då denna paviljong kunde beräknas bliva färdigställd

under budgetåret 1949/50, borde enligt styrelsens mening utbytet verkstäl­

las fr. o. in. nämnda budgetår.

För att på ett tillfredsställande sätt tillgodose behovet av arbetskraft för

underhåll o. d. av byggnader och inventarieutrustning anser styrelsen vidare

angeläget, att vissa nya tjänster inrättas för detta ändamål, i första hand

vid Rijhovs, S:t Sigfrids, Umedalens och Västra Marks sjukhus. Styrelsen

anför härom:

Icke något av de tre förstnämnda stora sjukhusen disponerar för anställ­

ning av målare mer än en tjänst, en hantverksföreståndartjänst. I framställ­

ningar om förstärkning ha sjukhusens direktioner ock anmält, att detta

förhållande är otillfredsställande, då därigenom i stor utsträckning måste

anlitas tillfällig och i många fall okvalificerad arbetskraft för ifrågavarande

arbetsuppgifter. Det har även understrukits, att arbeten av detta slag till

stor del oundgängligen måste utföras av vid sjukhusen anställd personal.

Under åberopande av vad sålunda framhållits samt den omständigheten,

att vid vart och ett av de övriga sjukhusen av ifrågavarande storleksordning

finnes — förutom hantverksföreståndare — minst en hantverkare för må­

leriarbeten, får styrelsen föreslå, att tre hantverkartjänster i Ca 10 inrät­

tas, avsedda för Ryhovs, S:t Sigfrids och Umedalens sjukhus.

Västra Marks sjukhus disponerar icke någon hantverksföreståndartjänst

vare sig för snickeri- eller måleriarbeten utan endast två hantverkartjänster.

Därigenom saknas effektiv ledning av dessa arbeten, vilket medfört, att de

på ett beklagligt sätt kommit att eftersättas. Sålunda ha exempelvis de

byggnadsarbeten, som enligt upprättade reparationsförslag skulle ha ut-

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

33

förts under de fyra senast förflutna åren, endast i obetydlig utsträckning

blivit utförda.

Då erfarenheten nu måste anses ha visat, att detta sjukhus i likhet med

de övriga sjukhusen av samma storlek är i behov av hantverksföreståndare

för såväl snickeri- som måleriarbeten, får styrelsen hemställa om inrättan­

de för dess räkning av två hantverksf öreståndartjänster i Ca 12, d. v. s.

den lönegrad, i vilken motsvarande tjänster vid sjukhus av närmast jäm­

förbar storleksordning äro placerade.

I händelse av bifall till detta förslag har styrelsen för avsikt att, sedan

den övervägande delen av de nu nödvändiga och brådskande reparationsar­

betena vid sjukhuset blivit utförda, överflytta en av sjukhusets båda nyss­

nämnda hantverkartjänster till något av de sjukhus, som förutom Ryhovs,

S:t Sigfrids och Umedalens sjukhus äro i behov av sådana tjänster.

Under framhållande bl. a., att stadigvarande behov förelåge av tjänsterna,

föreslår styrelsen vidare, att två hantverkartjänster i Ce 10 (snickare) —

en vid vartdera Salberga och Furunäsets sjukhus — utbytas mot ordinarie

sådana tjänster i Ca 10.

Härjämte föreslår styrelsen, att vid Furunäsets sjukhus inrättas ytter­

ligare en tjänst som sömmerska eller väverska i Ca 7. Som stöd härför fram­

håller styrelsen, att för sy- och vävsalarna vid sjukhuset funnes en slöjd-

föreståndartjänst, en tjänst såsom sömmerska eller väverska och en eko-

nomibiträdestjänst i Ce 3. Sjukhus av motsvarande storleksordning dispo­

nerade däremot två tjänster för sömmerskor eller väverskor. Den tillgäng­

liga arbetskraften vore ej tillfyllest för att i önskvärd omfattning syssel­

sätta patienter å arbetssalarna eller för att utföra erforderliga sömnadsar­

beten för sjukhusdriften. Genom ökningen av antalet vårdplatser vid sjuk­

huset med 100 bleve behovet av förstärkning av ifrågavarande personal

ännu mera trängande.

Personal i kök, bageri och tvätt. Styrelsen erinrar om att

den i anslagsäskandena i fråga om omkostnader vid sinnessjukhusen såväl

för innevarande som för nästkommande budgetår understrukit angelägen­

heten av att förbättra kosthållet för patienterna. Styrelsen hade också hem­

ställt om medel för ändamålet och därvid planerat införande av s. k. en-

hetskost, d. v. s. samma kosthåll för patienterna som för personalen. Nuva­

rande personalorganisation i centralköken vore emellertid icke vid alla

sjukhusen tillfyllest för genomförande av enhetskost. Bl. a. på grund härav

måste man räkna med att genomförandet skedde successivt. Styrelsen hade

emellertid hemställt om att så finge ske så långt möjligt vore under näst­

kommande budgetår. I anslutning härtill föreslår styrelsen nu vissa för­

stärkningar av kökspersonalen. Styrelsen anför härom:

Organisationen inom centralköken vid de största och medelstora sjuk­

husen är vanligen följande:

1 kök sföreståndare

1 biträdande köksföreståndare

2 ekonomibiträden i Ce—Ca 9 (manliga)

2

»

» Ca 0 (kokerskor)

2

»

» Ce 3

ca 19

»

» Ce 2

i! Ili han g till riksdagens protokoll 19VJ. 1 sand. Nr 123.

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Ekonomibiträdena i Ce 3 tjänstgöra vanligen såsom kokerskor eller full­

göra andra kvalificerade arbetsuppgifter.

Genom erfarenhet har denna organisation visat sig vara erforderlig för

arbetets behöriga gång. Vid de största sjukhusen erfordras dock i en del

fall något större personal. På behovet av arbetskraft inverkar vidare i hög

grad kökens utrustning och mer eller mindre moderna planering in. in.

En översyn av organisationen inom sjukhusens centralkök med nyss an­

givna organisation såsom utgångspunkt giver utan vidare vid handen, att åt­

skilliga brister förefinnas. Dessa ha också märkbart givit sig till känna enligt

vad som anmälts eller eljest kommit till styrelsens kännedom. Sålunda sakna

icke mindre än sex av sjukhusen (tre större och tre mindre sjukhus) helt

egentliga kokersketjänster — ekonomibiträdestjänster i Ca 6. Till följd här­

av ha kvalificerade kokerskor vanligtvis icke kunnat förvärvas till dessa

sjukhus.

Vidare ha sex å sju sjukhus icke tillräckligt antal ekonomibiträdestjänster

i Ce 3 för att anställa lämplig arbetskraft för arbetsuppgifter av den art, för

vilka dessa biträden vanligen disponeras.

Preliminärt beräknar styrelsen, att ytterligare skulle erfordras samman­

lagt åtminstone 15 ekonomibiträdestjänster i Ca 6 och 10 sådana tjänster

i Ce 3.

Från de sjukhus, där kökspersonalen sålunda är underdimensionerad,

föreligga också framställningar om förstärkningar.

Av de sjukhus, som helt sakna ekonomibiträdestjänster i Ca 6, synas i

första hand Sundbij, S:t Sigfrids och Furnnäsets sjukhus böra tillgodoses i

detta avseende. Vid de båda förstnämnda sjukhusen kunna vakanta ekono­

mibiträdestjänster i Ce 2 och Ce 3 samtidigt indragas. Med hänsyn till köks-

personalens relativt ringa antal — nio -— kan detta däremot icke ske vid

Furunäsets sjukhus. Den utökning av antalet vårdplatser, som kommer till

stånd vid detta sjukhus, utgör även ett skäl för förstärkning av köksperso­

nalen.

Enligt det anförda föreslår styrelsen, att vid Sundby och S:t Sigfrids

sjukhus två ekonomibiträdestjänster i Ce 2 och två sådana tjänster i Ce 3

utbytas mot fyra ekonomibiträdestjänster i Ca 6 samt att vid Furunäsets

sjukhus inrättas en tjänst av sistnämnda slag.

Av det anförda torde framgå, att förstärkningar av centralkökens arbets­

kraft, särskilt med kvalificerad kokerskepersonal, erfordras i betydligt större

utsträckning än vad nu föreslagits för att möjliggöra införande av enhets-

kost. För den skull vore det önskvärt, att styrelsen bereddes vissa möjlig­

heter att vidtaga sådana förstärkningar genom att till styrelsens disposition

ställdes ytterligare ett antal ekonomibiträdestjänster i Ca 6 och Ce 3, vilka

efter behov kunde tillhandahållas olika sjukhus. Styrelsen räknar därvid

med att ett antal vakanta ekonomibiträdestjänster i Ce 2 samtidigt skulle

kunna indragas.

I enlighet härmed anhåller styrelsen, att — förutom vad nyss föreslagits

beträffande kökspersonalen vid Sundbv, S:t Sigfrids och Furunäsets sjukhus

-— förslagsvis fem ekonomibiträdestjänster i Ce 2 utbytas mot fem ekonomi­

biträdestjänster i Ca 6 samt sex nya ekonomibiträdestjänster i Ce 3 in­

rättas.

Styrelsen upplyser härefter, att Sundbij sjukhus på grund av svårigheter

att driva bageriet därstädes åtminstone tills vidare övergått till att upp­

handla bröd. Styrelsen föreslår därför, att de för detta bageri avsedda tjäns­

35

terna — en bageriföreståndartjänst i Ca 10 och två ekonomibiträdestjänster

i Ce 2 — vilka vore vakanta, indragas.

Vidare meddelar styrelsen, att Källshagens sjukhus disponerade en tjänst

såsom ekonomibiträde i Ca 6 för att anställa kvinnlig arbetskraft för ma­

skintvätt. Vid samtliga andra sjukhus av samma storleksordning funnes

däremot för detta arbete manlig arbetskraft — ekonomibiträden i Ce—Ca 9.

Vid Källshagens sjukhus hade det också visat sig, att sådan arbetskraft

vore erforderlig för ändamålet. Styrelsen föreslår därför utbyte av den f. n.

vakanta ekonomibiträdestjänsten i Ca 6 vid sjukhuset mot en sådan tjänst

i Ca 9.

Personal i trädgård och jordbruk. Styrelsen föreslår, att

en tjänst som föreståndare för djurstall (ladugårdsföreståndare) i Ca 9 vid

det till Säters sjukhus såsom sekundäravdelning anslutna Pärlby sjukhus

utbytes mot en sådan tjänst i Ca 10. Som stöd härför framhålles, att vid

andra sjukhus endast svinstallsföreståndare vore placerade i Ca 9, under

det att ladugårdsföreståndarna i regel vore placerade i Ca 10. Då vidare

ladugården vid Pärlby sjukhus hade exakt lika stor besättning som ladu­

gården vid Säters sjukhus, där föreståndaren vore placerad i Ca 10, vore

det ur rättvisesynpunkt nödvändigt, att motsvarande tjänsteman vid det

förra sjukhuset gåves samma löneställning.

Övrig personal.

Styrelsen föreslår, att en tjänst som yttre nattvakt i Ca 10 vid psykiatriska

sjukhuset indrages. Tjänsten vore vakant sedan en tid tillbaka, och sjuk­

huset hade träffat avtal med enskilt företag om den yttre tillsynen nattetid,

då denna anordning visat sig förmånlig ur bl. a. ekonomisk synpunkt.

På grund av innehavarnas avgång föreslår styrelsen vidare, att av de å

övergångsstat uppförda tjänsterna en tjänst såsom chaufför och en tjänst

såsom post- och stadsbud, båda placerade i Ca 10, indragas.

Sammanfattning'.

Styrelsen föreslår, att samtliga av styrelsen förordade befattningar som

överskötare, översköterska, förste skötare och första sköterska upptagas så­

som ordinarie i resp. Ca 13, Ca 12, Ca 12 och Ca 10. Av de förordade 103 nya

skötartjänsterna föreslås 69 upptagna såsom ordinarie i Ca 11 och 34 såsom

extra ordinarie i Ce 11, medan av de förordade 163 nya skötersketjänsterna

109 föreslås upptagna såsom ordinarie i Ca 8 och 54 såsom extra ordinarie

i Ce 8.

Sammanfattningsvis skulle vid bifall till vad styrelsen föreslagit till­

komma följande ordinarie tjänster, nämligen 4 förste läkare i Ca

31, 1 överläkare i Ca 30, 2 kontorister i Ca 13, 1 första föreståndarinna i

Ca 17, 2 föreståndarinnor i Ca 14, 6 överskötare i Ca 13, 5 förste skötare i

Ca 12, 10 översköterskor i Ca 12, 69 skötare i Ca 11, 18 första sköterskor

i Ca 10, 109 sköterskor i Ca 8, 4 hantverksföreståndare i Ca 12, 3 hantver­

kare i Ca 10, 1 föreståndare för djurstall i Ca 10, 2 ekonomibiträden i Ca

Kungi. Maj:ts proposition nr 123.

36

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

9, 1 sömmerska eller väverska i Ca 7 och 10 ekonomibiträden i Ca 6. Å

andra sidan skulle följande ordinarie tjänster indragas, nämligen 3 kon-

torsbiträden i Ca 8, 1 förste uppsyningsman i Ca 18, 1 bageriföreståndare

i Ca 10, 1 yttre nattvakt i Ca 10 och 1 föreståndare för djurstall i Ca 9.

Från övergångsstaten skulle vidare avföras 1 bokhållare i Ca 19, 1 chaufför

i Ca 10 och 1 post- och stadsbud i Ca 10.

I fråga om icke-ordinarie tjänster innebär styrelsens förslag

sammanfattningsvis, att följande tjänster skulle tillkomma, nämligen 3 andre

läkare i Ce 29, 1 assistent i Ce 19, 10 biträden för skriv- och kontorsgöro-

mål i Cf 4—Ce 8, 34 skötare i Ce 11, 1 socialassistent i Ce 11, 54 sköterskor

1 Ce 8 och 5 ekonomibiträden i Ce 3, medan å andra sidan skulle indragas

2 hantverkare i Ce 10 och 9 ekonomibiträden i Ce 2.

Sammanlagt skulle alltså enligt styrelsens förslag vid sinnessjuk­

husen inrättas 338 nya tjänster, varav 241 ordinarie och 97 icke-ordinarie.

Yttranden.

Statskontoret framhåller, att en viss ökning av den till sinnessjukhusen

knutna personalen finge anses väl motiverad. Ämbetsverket hade därför i

och för sig icke något att erinra mot den föreslagna personalförstärkningen.

Ämbetsverket ville emellertid ifrågasätta lämpligheten av att f. n. inrätta

ett större antal befattningar för särskilt läkar- och sjukvårdspersonal, då

betydande svårigheter förelåge att besätta redan befintliga sådana tjänster

med kompetent arbetskraft.

Vad ekonomipersonalen beträffar erinrar statskontoret om att föredra­

gande departementschefen vid anmälan av frågan om anslag till statens sin­

nessjukhus för budgetåret 1948/49 utan erinran från riksdagens sida uttalat,

att han av kostnadsskäl icke ansåge sig kunna tillstyrka, att en för patienter

och personal enhetlig kost genomfördes redan fr. o. in. innevarande bud­

getår. Därest emellertid statsmakterna skulle finna skäl föreligga för ett

successivt införande av sådan kost under nästkommande budgetår, ville äm­

betsverket icke motsätta sig härför erforderlig förstärkning av köksperso-

nalen.

I fråga om de av medicinalstyrelsen förordade löneförmånerna för sjuk­

huspersonalen anför statskontoret, att dessa icke givit ämbetsverket anled­

ning till erinran.

Statens lönenämnd har förklarat sig icke ha funnit anledning framställa

erinran mot medicinalstyrelsens förslag.

Departementschefen.

Innan jag går in på medicinalstyrelsens förslag till personalförstärk­

ningar vid sinnessjukhusen under nästa budgetår vill jag något uppehålla

mig vid frågan om rekryteringen av läkartjänsterna vid dessa

sjukhus.

Statens sinnessjukvård sberedning har enligt sina direktiv att ägna upp­

märksamhet bl. a. åt frågan om de ekonomiska förutsättningarna för psy­

kiaterkårens rekrytering. I en med skrivelse den 16 december 1948 över-

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

37

lämnad promemoria har beredningen upptagit denna fråga till behand-

ling.

Beredningen framhåller, att det nuvarande antalet läkartjänster vid sin­

nessjukhusen måste anses helt otillräckligt för att uppnå en nödvändig ef-

fektivisering av vården och därmed ett bättre tillvaratagande av befintliga

vårdplatser. Samtidigt måste en utbyggnad av nya vårdresurser betecknas

som mycket angelägen. I detta läge befunne sig emellertid den statliga sin­

nessjukvården i den situationen, att det icke vore möjligt att besätta ens

redan befintliga läkartjänster med kompetenta innehavare. Redan 1943

hade 12 % av de underordnade läkartjänsterna uppehållits av tillfälliga vika­

rier. Tillgängliga siffror för november 1948 visade, att 25 % av samtliga

läkartjänster icke vore besatta med ordinarie eller extra ordinarie inneha­

vare och att 40 % av underläkartjänsterna uppehölles av utländska läkare

eller medicine kandidater. Det vore uppenbart, att tillfredsställande sinnes­

sjukvård icke kunde bedrivas under sådana förhållanden. Att hittills vunna

resultat överhuvud taget kunnat uppnås syntes ha berott på att sinnessjuk­

vården kunnat lita till åtskilliga dugande krafter, vilka tillförts psykiater­

kåren under andra tidsförhållanden och vilka genom onormalt stegrad ar­

betsinsats oavlåtligt strävat att bemästra situationen. Den alltmera ökade

läkarbristen på sinnessjukhusen medförde emellertid, att den statliga sin­

nessjukvården nu stode inför det akuta hotet att drabbas av en betydande

standardsänkning. Skulle den nuvarande utvecklingen beträffande läkarre-

kryteringen tillåtas fortsätta, skulle detta leda till en försämring av sinnes­

sjukvården i riktning mot det asylsystem, som kännetecknat gångna tiders

förvaring av sinnessjuka — något som med vår tids krav icke kunde god­

tagas, så mycket mindre som sinnessjukvården utgjorde den enda form av

sluten sjukvård av större omfattning, för vilken staten åtagit sig det hu­

vudsakliga ansvaret.

Enligt beredningen vore orsaken till det ogynnsamma rekryteringsläget

främst att söka i utvecklingen av inkomstförhållandena för sinnessjuklä­

karna. Givetvis medverkade även andra faktorer, särskilt att den årliga till­

växten av läkarkåren i landet överhuvud icke motsvarade det ökade behov,

som följde av utbyggnaden på sjukvårdens olika områden. Det syntes emel­

lertid icke vara erforderligt att fastställa, i vad mån den ena eller andra

omständigheten hade medverkat. Den ogynnsamma utvecklingen måste un­

der alla förhållanden motarbetas genom åtgärder, som syftade till för­

bättringar både beträffande löneförmånerna och utbildningskapaciteten. Här

förelåge emellertid den väsentliga skillnaden, att åtgärder för ökad läkar­

utbildning måste inriktas på lång sikt, under det att förbättringar beträf­

fande avlöningsförhållandena kunde verka snabbt.

Beredningen framhåller vidare, att inkomstläget för läkarna vid den stat­

liga sinnessjukvården avsevärt understege andra jämförliga läkares. Enligt

beredningens mening vore det ofrånkomligt, alt inkomstläget för sinnes-

sjukvårdsläkarna så väsentligt förbättrades, att förutsättningar skapades föl­

en rättvis fördelning av tillgängliga läkarkrafter mellan olika grenar av sjuk-

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

vården. I detta syfte föreslår beredningen, att samtliga överläkartjänster i

Ca 30 och Ca 31 uppflyttas till Ca 32, d. v. s. den lönegrad, i vilken 16 av

de sammanlagt 61 över läkar tjänsterna f. n. äro placerade, att överläkare, som

skulle tjänstgöra som sjukhuschef, tillerkännes ett särskilt styresmanna-

arvode å 1 200 kronor för år samt att härutöver samtliga överläkare er­

hålla avlöningsförstärkning å 5 000 kronor för år. Vidare föreslås avlönings-

förstärkning med 4 000 kronor till förste läkarna i Ca 31 och 3 000 kronor

till andre läkarna i Ca eller Ce 29. Avlöningsförstärkningen till andre läkare

skulle dock icke utgå förrän efter två års tjänst i lönegraden, vilket motsva­

rade den tid, som fordrades för behörighet till ordinarie tjänst.

Det av beredningen behandlade spörsmålet är av vital betydelse för den

statliga sinnessjukvården. Antalet läkartjänster vid sjukhusen understiger

f. n. avsevärt det antal, som måste anses minimalt nödvändigt för att bedri­

va en effektiv vård och skulle alltså i. och för sig behöva ökas. Som bered­

ningen framhållit kunna emellertid icke ens de befintliga läkartjänsterna

besättas med kompetenta innehavare. Svårigheterna härutinnan tilltaga

alltmer. Om denna oroväckande utveckling icke kan hejdas, motser jag inom

en nära framtid en situation, då man vid vissa sjukhus har en sådan under­

bemanning av läkartjänsterna, att vården måste bli eftersatt på ett oförsvar­

ligt sätt. Det framstår under sådana förhållanden såsom en angelägenhet

av utomordentlig vikt, att särskilda åtgärder vidtagas för att underlätta re­

kryteringen till sinnessjukhusens läkartjänster. Även om jag alltså är fullt

ense med sinnessjukvårdsberedningen om nödvändigheten av att sådana åt­

gärder snarast vidtagas, anser jag mig likväl, med hänsyn till den stränga

återhållsamhet i lönereglerings- och liknande frågor, som f. n. är påkallad,

icke kunna förorda, att redan för nästa budgetår en förbättring beslutas

av de ekonomiska villkoren för de statliga sinnessjukläkarna.

Jag övergår härefter till att redogöra för mitt ställningstagande till me­

dicinalstyrelsens förslag om personalförstärkningar under nästa budgetår

vid sinnessjukhusen.

Beträffande personal för nytillkommande vårdplatser

kan man, enligt vad jag under hand inhämtat, numera icke räkna med att

de nya vårdplatserna vid Mariebergs sjukhus skola kunna tagas i anspråk

redan under nästa budgetår. Med anställande av personal för dessa vård­

platser kan därför tills vidare anstå. Vad angår den av styrelsen omnämnda

sekundäravdelningen till Birgittas sjukhus kommer något förslag om in­

köp av en byggnad för detta ändamål icke att underställas årets riksdag.

I övrigt biträder jag medicinalstyrelsens förslag om anställande av perso­

nal för nytillkommande vårdplatser. Jag förordar alltså, att för Sundby,

Ryhovs, Vipeholms och S:t Jörgens sjukhus fr. o. m. nästa budgetår in­

rättas följande tjänster, nämligen 2 över skötare i Ca 13, 2 förste skötare i

Ca 12 och 15 skötare samt 6 översköterskor i Ca 12, 8 första sköterskor i

Ca 10 och 62 sköterskor. Av de nytillkommande skötartjänsterna torde 10

böra upptagas som ordinarie i Ca 11 och 5 som extra ordinarie i Ce 11, me­

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

39

dan av de nya skötersketjänslerna 41 torde böra upptagas som ordinarie i

Ca 8 och 21 som extra ordinarie i Ce 8.

I fråga om förstärkning av personalen på befintliga

vårdplatser synes beträffande låkarpersonalen styrelsens förslag om

inrättande av en särskild överläkartjänst i Ca 30 för hjälpverksamhet och

familjevård vid Mariebergs sjukhus väl motiverat. Jag tillstyrker därför

detta förslag.

Den förestående utvidgningen av Vipeholms sjukhus med 152 nya vård­

platser nödvändiggör vidare en förstärkning av läkarkrafterna där. Jag

förordar därför förslaget om inrättande av en förste läkartjänst i Ca 31

vid detta sjukhus.

Även förslagen om inrättande av en förste läkartjänst i Ca 31 vid vart och

ett av Birgittas och Mariebergs sjukhus anser jag mig böra tillstyrka.

Då en minskning av arbetsbördan för överläkaren vid Källshagens sjuk­

hus uppenbarligen är av behovet starkt påkallad, synes vidare intet vara

att erinra mot att förste läkaren där mot ett särskilt arvode å 1 200 kfro-

nor erhåller i uppdrag att vara sjukvårdsläkare för sjukhusets avdelning

för imbecilla och för familjevården.

En liknande avlastning för överläkaren synes — bl. a. med hänsyn till det

intensiva och framgångsrika terapeutiska arbete, som bedrives där — vara

nödvändig även vid S:t Jörgens sjukhus. Jag tillstyrker därför, att en andre

läkartjänst i Ca 29 vid sjukhuset förändras till förste läkartjänst i Ca 31

och att en av förste läkarna mot särskilt arvode å 1 200 kronor erhåller i

uppdrag att såsom sjukvårdsläkare svara för viss del av sjukhuset. Mot för­

slaget om förändring av en andre läkartjänst i Ce 29 vid samma sjukhus

till ordinarie befattning i Ca 29 har jag intet att erinra.

Slutligen vill jag tillstyrka, att i enlighet med medicinalstyrelsens förslag

fr. o. in. nästa budgetår inrättas sammanlagt fyra andre läkartjänster i Ce

29, varav två skulle avses för den slutna sjukvården och två för de räitts-

psykiatriska undersökningsavdelningarna.

I fråga om kontorspersonalen tillstyrker jag förslaget om inrättande av

en assistenttjänst i Ce 19 vid S:t Sigfrids sjukhus.

Med hänsyn till vad medicinalstyrelsen nu anfört har jag ej heller något

att erinra mot att vid vart och ett av Frösö och Furunäsets sjukhus in­

rättas en kontoristbefattning i Ca 13.

Vidare förordar jag, att tre kontorsbiträdestjänster i Ca 8 utbytas mot

lika många befattningar som biträde för skriv- och kontorsgöromål i Cf

4—Ce 8 samt att antalet befattningar i Cf 4—Ce 8 härutöver ökas med

sju.

Eu på övergångsstat upptagen tjänst som bokhållare i Ca 19 torde böra

indragas.

Vad härefter angår sjukvårdspersonalen föranleda medicinalstyrelsens

förslag om utbyte av vissa tjänster mot andra befattningar vid Sundby, Bir­

gittas, S:t Sigfrids, S:la Gertruds, Pärlby och Umedalens sjukhus ingen er­

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

inran från min sida. I enlighet härmed skulle å ena sidan avgå 1 förste upp-

syningsman i Ca 18, 3 översköterskor i Ca 12, 1 skötare och 4 sköterskor,

medan å andra sidan skulle tillkomma 1 första föreståndarinna i Ca 17, 2

förste skötare i Ca 12 och 6 första sköterskor i Ca 10.

Styrelsen har vidare föreslagit förstärkningar av sjukvårdspersonalen på

befintliga vårdavdelningar med 4 överskötare i Ca 13, 1 förste skötare i

Ca 12 och 89 skötare samt 4 översköterskor i Ca 12, 1 första sköterska i Ca

10 och 74 sköterskor. Med hänsyn till det stora antal sjukhus, på vilka de

föreslagna tjänsterna skulle fördelas, innebär styrelsens förslag en mycket

måttlig förstärkning för varje enskilt sjukhus. Enligt vad jag inhämtat från

styrelsen har vidare denna vid framläggandet av sitt förslag ansett sig nöd­

sakad verkställa en icke obetydlig reduktion av de önskemål om nya tjäns­

ter, som framställts från de olika sjukhusen. Med hänsyn härtill och då ett

starkt behov föreligger av ökad personaltäthet vid sjukhusen, anser jag

mig för min del icke kunna förorda någon begränsning av styrelsens för­

slag. Jag tillstyrker alltså, att samtliga av styrelsen föreslagna tjänster in­

rättas fr. o. m. nästa budgetår.

Jag tillstyrker vidare, att för hjälpverksamhetens räkning inrättas två

föreståndarinnetjänster i Ca 14, en vid S:t Jörgens och en vid Umedalens

sjukhus, samt att vid rättspsykiatriska avdelningen vid sistnämnda sjukhus

inrättas en befattning som socialassistent i Ce 11.

I fråga om sjukvårdspersonalen på befintliga avdelningar m. m. innebär

alltså mitt förslag, att följande tjänster skulle tillkomma, nämligen 1 första

föreståndarinna i Ca 17, 2 föreståndarinnor i Ca 14, 4 överskötare i Ca 13,

3 förste skötare i Ca 12, 1 översköterska i Ca 12, 88 skötare, 1 socialassistent

i Ce 11, 7 första sköterskor i Ca 10 och 70 sköterskor, medan å andra sidan

skulle avgå 1 förste uppsyningsman i Ca 18. Av de 88 nytillkommande

skötartjänsterna torde 59 böra upptagas såsom ordinarie i Ca 11 och 29 som

extra ordinarie i Ce 11, medan av de 70 nya sköter sket jänsterna 47 torde

böra upptagas som ordinarie i Ca 8 och 23 som extra ordinarie i Ce 8.

I fråga om ekonomipersonalen synes, då den nya paviljongen vid Furu­

näsets sjukhus kommer att tagas i bruk under nästa budgetår, hinder icke

längre möta mot att två hantverkartjänster i Ca 10 vid detta sjukhus utby­

tas mot hantverksföreståndartjänster i Ca 12. Jag tillstyrker därför för­

slaget härom.

Vad medicinalstyrelsen anfört om behovet av ökad arbetskraft vid vissa

sjukhus för underhåll av byggnader och inventarieutrustning har överty­

gat mig om nödvändigheten av att ett antal nya tjänster inrättas härför.

Jag tillstyrker sålunda, att för vart och ett av Ryhovs, S:t Sigfrids och

Umedalens sjukhus inrättas en hantverkartjänst i Ca 10 samt för Västra

Marks sjukhus två hantverksföreståndartjänster i Ca 12.

Mot förslagen om förändring av en hantverkartjänst i Ce 10 vid vart och

ett av Salberga och Furunäsets sjukhus till ordinarie befattning i Ca 10

samt inrättande av ytterligare en befattning som sömmerska eller väverska

i Ca 7 vid sistnämnda sjukhus har jag intet att erinra.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

41

Styrelsen synes mig vidare ha anfört goda skäl för sina förslag om för­

stärkning av kökspersonalen vid vissa sjukhus. Jag tillstyrker därför

dessa förslag och föreslår alltså, att vid vart och ett av Sundby och S:t

Sigfrids sjukhus ett ekonomibiträde i Ce 2 och ett ekonomibiträde i Ce 3

utbytas mot två ekonomibiträden i Ca 6 samt att vid Furunäsets sjukhus

inrättas en ekonomibiträdestjänst i Ca 6. Härjämte tillstyrker jag, att till

styrelsens förfogande ställas fem nya ekonomibiträdestjänster i Ca 6 och

sex nya ekonomibiträdestjänster i Ce 3 att i första hand placeras vid de

två sjukhus, där — i enlighet med vad jag förordar i det följande vid be­

handlingen av omkostnadsanslaget för statens sinnessjukhus — enhets-

kost kommer att införas fr. o. m. nästa budgetår. Vid bifall härtill kunna

indragas fem ekonomibiträdestjänster i Ce 2.

Mot förslagen om utbyte av en ekonomibiträdestjänst i Ca 6 för maskin­

tvätten vid Källshagens sjukhus mot en ekonomibiträdestjänst i Ca 9 och

om indragning av en bageriföreståndartjänst i Ca 10 och två ekonomibiträ­

destjänster i Ce 2 vid Sundby sjukhus har jag intet att erinra.

Jag tillstyrker vidare, att en tjänst som föreståndare för djurstall i Ca 9

vid Pärlby sjukhus utbytes mot en sådan tjänst i Ca 10.

Slutligen torde i enlighet med styrelsens förslag av övrig personal böra

indragas en tjänst som yttre nattvakt i Ca 10 samt en tjänst som chaufför

och en tjänst som post- och stadsbud, båda upptagna på övergångsstat och

placerade i Ca 10.

Vid bifall till vad jag sålunda föreslagit skulle sammanfattnings­

vis tillkomma följande ordinarie tjänster, nämligen 4 förste läkare i Ca

31, 1 överläkare i Ca 30, 2 kontorister i Ca 13, 1 första föreståndarinna i Ca

17, 2 föreståndarinnor i Ca 14, 6 överskötare i Ca 13, 5 förste skötare i Ca

12, 7 översköterskor i Ca 12, 69 skötare i Ca 11, 15 första sköterskor i Ca It),

88 sköterskor i Ca 8, 4 hantverksföreståndare i Ca 12, 3 hantverkare i Ca

10, 1 föreståndare för djurstall i Ca 10, 1 ekonomibiträde i Ca 9, 1 söm­

merska eller väverska i Ca 7 och 9 ekonomibiträden i Ca 6. Ä andra sidan

skulle följande ordinarie tjänster indragas, nämligen 3 kontorsbiträden i

Ca 8, 1 förste uppsyningsman i Ca 18, 1 bageriföreståndare i Ca 10, 1 yttre

nattvakt i Ca 10 och 1 föreståndare för djurstall i Ca 9. Från övergångs­

staten skulle vidare avföras 1 bokhållare i Ca 19, 1 chaufför i Ca 10 och 1

post- och stadsbud i Ca It).

Vidare skulle tillkomma följande icke-ordinarie tjänster, nämligen 3

andre läkare i Ce 29, 1 assistent i Ce 19, It) biträden för skriv- och kontors-

göromål i Cf 4—Ce 8, 34 skötare i Ce 11, 1 socialassistent i Ce 11, 44 skö­

terskor i Ce 8 och 4 ekonomibiträden i Ce 3, medan å andra sidan skulle

indragas 2 hantverkare i Ce 10 och 9 ekonomibiträden i Ce 2.

Sammanlagt föreslår jag alltså i detta sammanhang inrättande av 298

tjänster vid sinnessjukhusen, varav 212 ordinarie och 86 icke-ordinarie.

Av dessa tjänster avses 95 för nytillkommande vårdplatser och 203 för

förstärkning av personalen för befintliga vårdplatser in. in.

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

C. Beräkning av medelsbeliovet för budgetåret i 949/50.

Anslag

Nettoutgift

1946/47 ....................................................... 28 000 000

29 636 833

1947/48 ....................................................... 44 800 000

48 705 530

1948/49 (statsliggaren s. 902—904). . 48 650 000

-—-

1949/50 (förslag) ..................................... 49 800 000

—

Kungl. Maj:t har den 4 juni 1948 fastställt följande avlöningsstat för sta­

tens sinnessjukhus, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1948/49:

Avlöningsstat-

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... kronor 27 000000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis ................................................ »

107 600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för­

slagsvis .................................................................................... »

16 600 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ................................................ »

4 942 400

Summa förslagsanslag kronor 48 650 000

Medicinalstyrelsen har i sin förut omnämnda skrivelse den 31 december

1948- beräknat anslagsposten till avlöningar till ordinarie

tjänstemän till 28 200 000 kronor. Mot denna beräkning har jag i och

för sig intet att erinra. Till följd av den begränsning av den av styrelsen be­

gärda personalen för nytillkommande vårdplatser, som jag i det föregående

förordat, kan emellertid nämnda belopp nedsättas med i runt tal 150 000

kronor. Jag föreslår alltså, att anslagsposten för nästa budgetår uppföres

med 28 050 000 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, be­

stämda av Kungl. Maj: t, bör vid bifall till förslaget om särskilda

arvoden å 1 200 kronor till två förste läkare, den ene vid S:t Jörgens och den

andre vid Källshagens sjukhus, uppräknas med 2 400 kronor. Vidare torde

i enlighet med förslag av medicinalstyrelsen i dess nyssnämnda skrivelse

under posten böra beräknas dels sammanlagt 3 900 kronor för arvoden till

predikanter vid Västra Ny sjukhus samt vid sekundäravdelningarna i Rib-

bingelund, Rosöga och Olofsfors ävensom för uppräkning av arvodet till

predikanten vid Pärlby sjukhus, dels 990 kronor för arvode till sekreteraren

hos direktionen för Västra Ny sjukhus, dels ock tillhopa i runt tal 1 500

kronor för ökning av antalet arvoden för tjänstgöring å s. k. fast paviljong,

för orgelspelning vid Västra Ny sjukhus samt för vissa vaktmästargöromål.

Härjämte vill jag med anledning av en särskild framställning av medicinal­

styrelsen, vilken lämnats utan erinran av statskontoret, föreslå, att under

posten upptages ett belopp av 2 500 kronor för arvode till en röntgenläkare

vid Mariebergs sjukhus. Å andra sidan kan, vid bifall till förslaget om inrät­

Kungi. Maj.ts proposition nr 123.

43

tande av en överläkartjänst för hjälpverksamhet och familjevård vid Marie-

bergs sjukhus, posten nedräknas med det arvode om 600 kronor, som utgår

till den nuvarande hjälpverksamhetsläkaren. Posten skulle alltså uppföras

med (107 600 + 2 400 + 3 900 + 990 + 1 500 + 2 500 — 600) 118 290

kronor eller i avrundat tal 118 500 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie per­

sonal har medicinalstyrelsen i förenämnda skrivelse den 31 december

1948 beräknat till 17 000 000 kronor. Den begränsning av styrelsens förslag

om inrättande av tjänster för nytillkommande vårdplatser, som jag i det fö­

regående förordat, medför ett minskat medelsbehov av omkring 50 000 kro­

nor. Å andra sidan tillkommer för de av mig tidigare förordade 15 befatt­

ningarna som avdelningsbiträde i Ce 2 ungefär motsvarande belopp. Posten

torde alltså böra upptagas till 17 000 000 kronor.

För rörligt tillägg slutligen torde böra beräknas 4 631 500 kronor.

I enlighet härmed skulle anslaget i sin helhet upptagas till (28 050 000 +

118 500 + 17 000 000 + 4 631 500) 49 800 000 kronor.

II. Statens sinnessjukhus: Omkostnader.

Anslag

Nettoutgift

1946/47 ................................................ 17 425 000

19 236 753

1947/48 ................................................ 18 700 000

22 388 210

1948/49 (statsliggaren s. 905) . . 20 250 000

—

1949/50 (förslag) ............................ 23 200 000

—

Kungl. Maj :t har den 4 juni 1948 fastställt omkostnadsstat för statens

sinnessjukhus, upptagande följande huvudposter:

1. Sjukvård m. m. åt befattningshavare, förslagsvis... . kronor

200 000

2. Reseersättningar, förslagsvis .................................................... »

105 000

3. Expenser, förslagsvis .................................................................. »

4 700 000

4. Övriga utgifter, förslagsvis .................................................... »

15 245 000

Summa kronor 20 250 000

Framställning av medicinalstyrelsen.

I skrivelse den 31 december 1948 bär medicinalstyrelsen framlagt beräk­

ningar rörande medelsbehovet för nästa budgetår.

Styrelsen omämner inledningsvis, att medelbeläggningen på

statens sinnessjukhus under år 1947 uppgått till 21971, var­

jämte i medeltal 649 patienter per dag vistats i den till sjukhusen anslutna

familjevården. Under innevarande budgetår beräknades sammanlagt 479 ny­

tillkommande vårdplatser bliva tagna i anspråk. Vidare beräknades, att

sammanlagt 570 nya vårdplatser skulle bliva disponibla under nästa bud­

getår. I enlighet härmed kunde medelbeläggningen på sjukhusen under bud­

getåret 1949/50 beräknas uppgå till sammanlagt omkring (21 971 + 479 -|-

44

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

570) 23 000. Medeltalet patienter i familjevård syntes böra beräknas till

ungefär detsamma som under år 1947 eller till omkring 650. Det totala an­

talet vårdade per dag under budgetåret 1949/50 kunde sålunda beräknas

komma att uppgå till (23 000 + 650) 23 650.

Styrelsen framlägger härefter följande allmänna synpunkter på

beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår:

Nettoutgifterna under budgetåret 1947/48 (22 388 210 kronor) överstiga

med icke mindre än cirka 3 700 000 kronor omkostnadsanslaget för sam­

ma budgetår (18 700 000 kronor). De äro vidare omkring 2 000 000 kronor

högre än det anslag, som står till förfogande under innevarande budgetår.

Enbart dessa förhållanden giva vid handen, att nuvarande omkostnadsanslag

för sinnessjukhusens drift äro alltför knappt beräknade, och sådan knapp­

het har varit rådande under mer än tio år tillbaka i tiden. Visserligen har

det totala anslagsbeloppet sedan exempelvis år 1935 avsevärt ökats, men om

man närmare jämför beloppen under de olika anslagsposterna vid denna

tidpunkt med nuvarande belopp och tager hänsyn till penningvärdets fall,

visar en sådan jämförelse, att sjukhusens behov av medel i en del för vår­

dens kvalitet väsentliga avseenden var proportionellt sett bättre tillgodosett

då än nu. Utvecklingen sedian år 1935 i förhållande till penningvärdets fall

må belysas i fråga om de mest betydelsefulla delposterna inom anslagspos­

ten till övriga utgifter.

Delposter

Anslagsbelopp

totalt kronor

per år och patient vid sjukhusen

kronor

procentuell

1935/36

1948/49

1935/36

1948/49

ök­

ning

minsk­

ning

Inventarier ..............................................

Tvätt och renhållning............................

Utspisning....................................................

Linne, gång- och sängkläder...............

Läkemedel m. m........................................

338 800

199 400

4 805 200

818300

327 500

365000

440000

11200 000

1 100 000

650 000

19: 90

11:71

282: 86

48: 07

19: 24

16:61

20:03

509: 76

50: 07

29:58

71,1

80,6

4,2

53,7

16,5 i

(Medeltalet per dag vid sjukhusen vårdade: 1935 = 17 024 och 1947 = 21971.)

Enligt levnadskostnadsindex (indextalen i 1935 års serie) har mellan

åren 1935 och 1948 (juni) inträffat en genomsnittlig prisstegring med 64 %

(socialstyrelsens levnadskostnadsindex). Jämlikt delposterna i detta index

uppgå emellertid prisförhöjningarna

på inventarier

> tvätt och renhållning

> utspisning

/ möbler ..................

1 husgeråd, verktyg

/ tvätt ......................

\ tvål och såpa .. .

livsmedel .............

till

85 %

»

58 %

>

49 %

*

112

%

»

81 %

> linne, gång- och sängkläder

/ beklädnad.........

\ hushållstextilier

» 82 *

> 124 *

Enligt kommerskollegii partiprisindex är stegringen av partipriserna se­

dan år 1935 ännu högre (116 %) än den prisförhöjning, som kommer till

uttryck i socialstyrelsens levnadskostnadsindex.

45

Den begränsade tillgången på medel för sinnessjukhusens drift har dels

medfört en onormalt hård förslitning av sjukhusens utrustning i olika av­

seenden dels ock förhindrat kvalitativ utveckling av vården i takt med

framstegen på psykiatriens område. I detta sammanhang må understrykas

vad statens sjukhusutredning i sitt betänkande angående .sinnessjukvården

(SOU 1948: 37) anfört om angelägenheten av förbättrade materiella resur­

ser vid sinnessjukhusen. Enligt utredningen är detta en förutsättning för att

vårdplatserna skola kunna utnyttjas så effektivt som möjligt. Det framhål-

les, att inom sinnessjukvården äro alla de omständigheter, som skänka pa­

tienterna trivsel (vårdavdelningarnas möblering och utsmyckning, kost av

god kvalitet, trivsamma kläder in. in.) att betrakta såsom betydelsefulla

terapeutiska hjälpmedel.

I detta sammanhang vill medicinalstyrelsen tillägga, alt sinnessjukvården

blivit alltmer somatiskt betonad, varför numera krävas betydligt ökade kost­

nader för läkemedel o. d. än för exempelvis tio år sedan. Rådande brist på

arbetskraft talar därjämte för att sjukhusens utrustning med tekniska hjälp­

medel inom olika avdelningar och verkstäder samt för transporter icke bör

eftersättas. I personalvårdande syfte bör också personalbostädernas möble­

ring in. in. hållas vid god standard.

Även överinspektören för sinnessjukvården har i sin verksamhetsberät­

telse för år 1947 berört de statliga sinnessjukhusens bristande materiella re­

surser. På tal därom anför han följande: »Om man hyser den uppfattning­

en, att en psykiskt sjuk människa skall omhändertagas mest i 'skyddssyfte’

och att det ej erfordras sanuna behandlingsresurser som för andra sjuka,

då fylla de statliga sjukhusen sin uppgift på ett någorlunda tillfredsställan­

de sätt. För medicinens målsmän och för en upplyst opinion har det emel­

lertid sedan länge varit uppenbart, att de psykiskt sjuka kräva minst sam­

ma resurser och i många fall åtskilligt mera än de på annat sätt sjuka. Man

får en god föreställning om den avsevärda skillnaden i materiell standard

mellan sinnessjukvård och kroppssjukvård, om man ser på medelvårdkost-

naden per dag och patient på de olika sjukhusen. Denna medelvårdkostnad

utgjorde under 1946 för de statliga sinnessjukhusen 6 kronor 53 öre, för de

större städernas sinnessjukhus 9 kronor 64 öre och för lasaretten 16 kro­

nor 39 öre. Om vården av de psykiskt sjuka får åtminstone i det närmaste

samma materiella villkor som kroppssjukvården, komma även resultaten att

bli långt gynnsammare än nu, och ett mycket stort antal sjuka bör kunna

återställas till hälsa. Det måste sålunda från ekonomisk synpunkt betraktas

som ett anmärkningsvärt slöseri med statens medel att varje år låta ett

stort antal människor inskrivas i den växande armén av kroniskt sjuka och

förbli invalider. Många akut sjuka kunna nämligen icke beredas plats eller

få tills vidare nöja sig med eu 'förvaringsplats’, varför den tacksammaste

tidpunkten för en effektiv behandling försittes och patienten hotas av livs­

lång psykisk invaliditet.»

Med hänsyn till sålunda belysta förhållanden framstår det såsom synner­

ligen angeläget, alt statsmakterna i materiellt hänseende giva sinnessjuk­

husen samma möjligheter till effektiv sjukvård som landstingen givit sina

sjukhus. I enlighet härmed föreslås i det följande i vissa avseenden ganska

väsentliga förhöjningar av sinnessjukhusens omkostnadsanslag, ej endast i

syfte att bringa de mest betydelsefulla av dessa i ungefär nivå med motsva­

rande anslag under tiden före andra världskriget, utan också för alt möjlig­

göra påbörjandet av en successiv materiell upprustning. Ett uppskjutande

därav skulle innebära, att den sedermera komme alt draga ännu större kost­

nader :in om den snarast påbörjas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Härefter ingår styrelsen på en beräkning av de särskilda anslagsposterna.

I fråga om anslagsposten till sjukvård ni. in. åt befattnings­

havare erinrar styrelsen om att statens sjukhusutredning i nyssnämnda

betänkande framlagt ett förslag rörande personalsjukvårdens ordnande vid

sinnessjukhusen, till vilket styrelsen i sitt yttrande över betänkandet helt

anslutit sig. Ett genomförande därav skulle medföra en årlig merkostnad

för personalsjukvården vid sinnessjukhusen med i runt tal 75 000 kronor.

Styrelsen föreslår, att förslaget snarast genomföres och att ifrågavarande

anslagspost på grund härav uppräknas från 200 000 till 275 000 kronor.

Anslagsposten till reseersättningar anser styrelsen böra höjas

med 45 000 kronor till 150 000 kronor. Styrelsen anför härom följande:

Belastningen å anslagsposten till reseersättningar har under nästföre­

gående budgetår uppgått till 129 882 kronor mot 101 058 kronor under bud­

getåret 1946/47. Denna kostnadsökning med icke mindre än omkring 29 000

kronor har betingats av ett flertal omständigheter. Er. o. m. den 1 januari

1947 ha utgått förhöjda traktamentsersättningar till följd av ändring i

allmänna resereglementet. Från samma tidpunkt äga vidare tjänstemännen

i vissa fall åtnjuta omplaceringstraktamenten. Tillkomsten av de nya be­

stämmelserna om vikariatslöneförordnanden fr. o. m. den 1 juli 1947 har

föranlett flyttningar mellan de olika sjukhusen i större utsträckning än ti­

digare. Därjämte har den höjning av biljettpriserna för järnvägsresor med

20 %, som skett fr. o. in. den 1 februari 1948, medfört en betydande mer-

belastning.

Till en del ha emellertid de ökade kostnaderna föranletts av omständig­

heter, som stå i samband med sinnessjukvårdens utveckling. Antalet trans­

porter till vissa kroppssjukhus av patienter för operativa ingrepp (leukoto-

mier och lobotomier) ha successivt stigit och medfört ökning av bl. a. kost­

naderna för rese- och traktamentsersättningar till sjukvårdspersonal. Hjälp­

verksamheten och familjevården ha intensifierats genom att numera vid ett

flertal sjukhus finnas särskilda överläkartjänster för dessa vårdformer.

Även detta har medfört ökat behov av medel till reseersättningar.

Kostnaderna för ifrågavarande ändamål måste bliva ännu större under

innevarande och nästkommande budgetår än under budgetåret 1947/48.

Uppkommande kostnadsökning till följd av höjningen av biljettpriserna för

järnvägsresor, som föregående budgetår påverkade anslagsbelastningen en­

dast under fem månader, torde kunna uppskattas till omkring 10 000 kro­

nor. Vidare ha fr. o. m. innevarande budgetår inrättats fyra nya överläkar­

tjänster för hjälpverksamhet och familjevård, och i anslagsäskandena be­

träffande avlöningar vid sinnessjukhusen föreslås inrättande av sådan tjänst

vid ytterligare ett sjukhus fr. o. in. nästkommande budgetår. En förhöjning

av ifrågavarande anslagspost med åtminstone 10 000 kronor synes erfor­

derlig på grund av denna utbyggnad av den öppna sinnessjukvården, om

den därmed avsedda utvecklingen och intensifieringen av denna vård icke

skall hämmas av bristande tillgång på medel för resor inom resp. verk'

samhet sområden.

Anslagsposten till reseersättningar synes sålunda böra upptagas med ett

belopp, som är omkring 20 000 kronor större än nettoutgifterna för detta

ändamål under budgetåret 1947/48, eller med 150 000 kronor.

I fråga om medelsbehovet under anslagsposten till expenser yttrar

styrelsen följande:

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

47

Enligt från byggnadsstyrelsen och bränslekommissionen inhämtade upp­

gifter kunna kostnaderna för bränsle för sinnessjukhusens del under näst­

kommande budgetår beräknas bliva i stort sett desamma som under bud­

getåret 1947/48. En något större tilldelning av fossilt bränsle kan förväntas,

men å andra sidan ha priserna på sådant bränsle höjts. Vid några sjukhus

ha på senare tiden sedan länge gällande avtal rörande leveranser av elek­

trisk energi uppsagts och nya avtal måst träffas, vilka komma att medföra

ökade kostnader för kraftförsörjningen. Med hänsyn till belastningen un­

der nästföregående budgetår — 5 700 345 kronor — och nämnda förhållan­

den torde delposten till bränsle, hjse och vatten böra uppräknas från nuva­

rande belopp — 4 500 000 kronor — till förslagsvis 5 000 000 kronor.

Belastningen å delposten till övriga expenser har ökat från 186 550 kronor

under budgetåret 1946/47 till 223 841 kronor under budgetåret 1947/48. Pri­

serna på flertalet av sjukhusens blanketter ha stigit, svårigheterna att an­

skaffa personal och kungöranden av vikariatslöneförordnanden ha med­

fört betydligt ökade kostnader för annonsering. Därjämte ha avgifterna för

telefonabonnemang fr. o. m. den 1 april 1948 höjts med 25 %. Ovanberörda

intensifiering av den öppna vården har ock successivt ökat behovet av me­

del under denna delpost. På grund av denna vårds fortsatta utbyggnad samt

den omständigheten, att höjningen av avgifterna för telefonabonnemang

icke påverkat anslagsbelastningen mer än under ett kalenderkvartal av bud­

getåret 1947/48, kunna kostnaderna beräknas stiga ytterligare under inne­

varande och nästkommande budgetår. Då telefonkostnaderna föregående

budgetår uppgingo till i runt tal 129 000 kronor — varav minst 100 000 kro-

nort utgjorde abonnemangsavgifter — synes denna ökning böra uppskat­

tas till 20 000 ä 25 000 kronor. Delposten föreslås därför uppräknad från

200 000 kronor till 240 000 kronor.

Styrelsen har i enlighet härmed beräknat anslagsposten till expenser till

(5 000 000 + 240 000) 5 240 000 kronor.

Anslagsposten till övriga utgifter har styrelsen uppskattat till

sammanlagt 18 735 000 kronor, vilket belopp med 3 490 000 kronor över­

stiger det för innevarande budgetår anvisade. Vad styrelsen anfört beträf­

fande denna anslagspost kan sammanfattas sålunda:

Styrelsen framhåller, att delposten till inventarier, såsom inledningsvis

belysts, kommit att så begränsas, att sjukhusen nu relativt sett hade betyd­

ligt sämre resurser för underhåll, förnyelser och kompletteringar av sin ut­

rustning än för tio år sedan. Det hade ock framhållits, att sinnessjukhusens

nuvarande utrustning därigenom blivit hårt försliten och otillräcklig för ef­

fektiv vård samt att en materiell upprustning vore nödvändig för ett rationellt

utnyttjande av vårdplatserna, tillvaratagande av tillgänglig arbetskraft etc.

Därest sjukhusen skulle beredas samma resurser i förevarande avseende som

under tiden före andra världskriget, vilket syntes angeläget med hänsyn till

sinnessjukvårdens ändamålsenliga utveckling, måste man räkna med ett

an slagsbelopp om ca 34 kronor per patient och år. Motsvarande belopp

vid nämnda tid hade nämligen uppgått lill omkring 20 kronor och en pris­

förhöjning med i genomsnitt ca 70 % hade inträffat i fråga om inven­

tarier. Vid en medelbeläggning av sjukhusen med 23 000 patienter skulle i

enlighet härmed delposten uppräknas till (23 000 X 34) 780 000 kronor. Till

följd av postens snäva begränsning under lång lid vore emellertid behovet

av förnyelser och kompletteringar nu så omfattande, att ett sålunda beräknat

anslagsbelopp under ell vart av de närmaste åren ej vore tillräckligt. Från

sjukhusen hade också lill styrelsen inkommit framställningar, som visade,

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

att en ytterligare förhöjning vore påkallad. Sådana av sjukhusen ifrågasatta

anskaffningar, som enligt styrelsens mening vore nödvändiga och innebure

medelsbehov av sådan storleksordning, att de beräknades icke kunna täckas

genom ett för löpande utgifter av normal omfattning avpassat anslag, beräk­

nades draga en kostnad av 409 400 kronor. Då emellertid nämnda anskaff­

ningar under rådande förhållanden icke syntes kunna medhinnas under

nästföljande budgetår utan borde ske etappvis, syntes medelsbehovet för

dessa ändamål under nämnda budgetår kunna begränsas till 220 000 kro­

nor. I enlighet härmed borde delposten till inventarier uppföras med (780 000

+ 220 000) 1 000 000 kronor, innebärande en höjning med 635 000 kronor

i förhållande till löpande budgetår.

Delposten till tvätt och renhållning bör enligt styrelsen med utgångs­

punkt från belastningen under föregående budgetår, 479 514 kronor, samt

med hänsyn till de prisförhöjningar på tvätt- och rengöringsmedel, som

skett under de två senaste budgetåren, och till det förhållandet, att antalet

disponibla vårdplatser under nästkommande budgetår beräknades stiga

med ungefär 1 050 i förhållande till platsantalet under budgetåret 1947/48,

uppräknas från 440 000 till 490 000 kronor.

Belastningen å delposten till utspisning utgjorde enligt styrelsen under

föregående budgetår 11 372 181 kronor. Då kostnaden för dagsportion till

patient f. n. i genomsnitt uppginge till 1 krona 10 öre å 1 krona 15 öre, kun­

de den kostnadsökning för utspisningen, som föranleddes av beräknad större

beläggning, uppskattas till något mer än 425 000 kronor. Därvid räknades

icke med några nämnvärda ytterligare prisstegringar på livsmedel. Vid oför­

ändrad kvalitet på kosten skulle i enlighet härmed delposten upptagas med

i runt tal (11 372 181 + 425 000) 11 800 000 kronor.

Styrelsen har emellertid återkommit till sitt tidigare framlagda förslag om

förbättring av patientkosten vid sinnessjukhusen genom införande av s. k.

enhetskost, d. v. s. i huvudsak samma kost för patienter och befattningsha­

vare. Utöver vad styrelsen tidigare anfört härom (jfr prop. nr 145/1948 s.

36—37) framhåller styrelsen nu, att den ansåge, att eu väsentlig och snar

förbättring av patientkosten vid sinnessjukhusen vore så angelägen ur vård­

synpunkt, att styrelsen nu ifrågasatte införande av enhetskost med början

under nästkommande budgetår i största möjliga utsträckning. Såsom i an-

slagsäskandena i fråga om avlöningar vid sinnessjukhusen anförts hade det

emellertid framkommit, att vid en del sjukhus enhetskost icke skulle kunna

genomföras, förrän vissa förstärkningar av kökspersonalen skett. Vid vissa

sjukhus krävdes vidare modernisering och utökning av köksutrustningen

in. in. På grund härav syntes enhetskostens införande få ske successivt och

icke sä snabbt som tidigare avsetts. I enlighet härmed föreslår styrelsen nu

endast en första anslagsökning för ändamålet med 1 200 000 kronor.

Styrelsen har sålunda ansett delposten till utspisning för budgetåret 1949/

50 böra beräknas till (11 800 000 + 1 200 000) 13 000 000 kronor mot

11 200 000 kronor för innevarande budgetår.

Beträffande delposten till linne, gång- och sängkläder, vilken för inneva­

rande budgetår är uppförd med 1 100 000 kronor, upplyser styrelsen, att

från denna post bestredes ej endast kostnaderna för linne, gång- och sängklä­

der till patienterna — f. n. omkring 22 200 — utan även kostnaderna för tjäns­

tekläder — och i viss utsträckning linne och sängkläder — till personal. An­

talet tjänstemän med tjänstekläder uppginge till omkring 7 500. Sålunda

motsvarade det under innevarande budgetår anvisade anslagsbeloppet icke

mer än omkring 37 kronor per person, som skulle tillhandahållas utrustning

av ifrågavarande slag. Såsom inledningsvis belysts hade beloppet per patient

icke ökats med mer än 4,2 % sedan budgetåret 1935/36, ehuru priserna på

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

49

textilier sedan denna tid enligt levnadskostnadsindex stigit med icke mindre

än mellan 82 och 124 %. De anslag, som av styrelsen nu kunde ställas till

sjukhusens förfogande, vore sålunda alltför begränsade för att den textila

utrustningen skulle kunna hållas på försvarlig standard. Sjukhusens reserv­

förråd i detta avseende vore vidare i stor utsträckning uttömda. Därest me­

del för underhåll och anskaffning av linne, gång- och sängkläder skulle

ställas till sjukhusens förfogande i samma utsträckning som under tiden

före andra världskriget, skulle man räkna med ett belopp om ca 95 kronor

per patient, emedan motsvarande belopp vid nämnda tid uppgått till om­

kring 48 kronor och en prisförhöjning med i genomsnitt ca 100 % inträf­

fat i fråga om textilier. Vid en medelbeläggning av sjukhusen med 23 000

skulle i enlighet härmed delposten uppräknas till (23 000 X 95) 2 185 000

kronor. Med hänsyn till att tillgången på textilier i öppna marknaden allt­

jämt vore begränsad samt att sjukhusens upprustning jämväl i detta avseen­

de syntes böra ske successivt, föreslår styrelsen dock icke nu ett större an-

slagsbelopp för ändamålet än förslagsvis 1 800 000 kronor. Belastningen å

delposten utgjorde under föregående budgetår 1 582 511 kronor.

Jämväl i fråga om delposten till läkemedel m. m. vore det angeläget, att

styrelsen erhölle möjligheter alt ställa större anslagsbelopp till sjukhusens

förfogande. För innevarande budgetår hade anvisats 650 000 kronor, men

anslagsbelastningen under budgetåret 1947/48 hade uppgått till 870 990

kronor. Detta större medelsbehov förorsakades huvudsakligen av den allt

mer vidgade tillämpningen av moderna medicinska behandlingsmetoder, och

styrelsen ville understryka vikten av att denna utveckling icke hämmades ge­

nom att de belopp, som i utgiftsstaterna kunde ställas till sjukhusens förfo­

gande för ifrågavarande ändamål, vore alltför begränsade. Med hänsyn till

såväl dessa förhållanden som till den beräknade ökade beläggningen före­

slår styrelsen, att delposten upptages med förslagsvis 900 000 kronor.

Såsom inledningsvis nämnts har styrelsen räknat med att medeltalet pa­

tienter i familjevård komme att vara ungefär detsamma under nästkom­

mande budgetår som under år 1947. Likväl måste enligt styrelsen belast­

ningen å delposten till familjevård beräknas bliva något större än under

budgetåret 1947/48. Ersättningarna till de hem, där patienter inackordera­

des, hade nämligen nyligen måst höjas ganska betydligt vid några av sjuk­

husen. Med utgångspunkt från att nettokostnaderna för familjevården un­

der nyssnämnda budgetår uppgått till 524 030 kronor föreslår styrelsen, att

delposten uppräknas från 485 000 kronor till 530 000 kronor.

Även å delposten till automobiler och transporter är enligt styrelsen en

ökad anslagsbelastning att förvänta, främst till följd av den betydande pris­

förhöjningen å bensin under år 1948. Här komme också förenämnda för­

höjning med 20 % av biljettpriserna för järnvägsresor att inverka, ävensom

den successiva ökningen av antalet transporter av patienter till vissa kropps-

sjukhus för hjärnkirurgiska ingrepp. Då belastningen på delposten under

budgetåret 1947/48 uppgått till 250 608 kronor, föreslår styrelsen en höjning

av densamma från 230 000 kronor till 260 000 kronor.

I fråga om delposten till patienternas sysselsättning och förströelse erin­

rar styrelsen om att denna fr. o. in. budgetåret 1947/48 avsevärt höjts —

med 250 000 kronor till 625 000 kronor — för all möjliggöra ökad tilldel­

ning av flitpenningar åt arbetande patienter. De förhöjningar av dessa er­

sättningar, som skett med anledning därav, medförde emellertid merhelast-

ning först i den mån de höjda flitpenningarna uttoges för inköp o. d. Efter­

släpningen härvidlag vore orsaken till att anslagsbelastningen under bud­

getåret 1947/48 endast uppgått till 488 554 kronor. Statens sjuklnisutred-

ning hade i sill förenämnda betänkande föreslagit eu ganska betydande höj-

4

liihang

till

riksdagens

protokoll

19

W

).

t

sand

.

Nr

121

.

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

ning av ersättningarna till arbetande patienter och, då jämväl styrelsen an-

såge de nu bestämda flitpenningarna — i undantagsfall upp till 80 öre per

arbetsdag — vara alltför låga, hade styrelsen i sitt yttrande över betänkan­

det tillstyrkt detta förslag. Då det av utredningen föreslagna ersättnings­

systemet förutsatte vissa organisatoriska förändringar, anser sig styrelsen

dock icke nu böra hemställa om erforderlig förhöjning av delposten utan

föreslår, att den upptages med oförändrat belopp, 625 000 kronor.

Jämväl delposten till diverse utgifter hade höjts fr. o. in. nästföregående

budgetår, nämligen med 50 000 till 150 000 kronor. Därvid hade närmast

åsyftats att bereda större möjligheter än tidigare att tillgodose patienterna

med understöd vid utskrivning enligt 86 § sinnessjukvårdsstadgan. Belast­

ningen hade under nämnda budgetår ej uppgått till mer än 98 312 kronor.

Enligt styrelsens mening kunde man icke redan av denna belastning bedöma,

i vilken utsträckning sådana understöd borde lämnas. Med hänsyn till att

behovet av understöd nu möjligen kunde ha minskats genom de förhöjda

folkpensionerna, föreslår styrelsen dock, att delposten — åtminstone tills

vidare ■— minskas från 150 000 kronor till 130 000 kronor.

Omkostnadsanslaget i sin helhet skulle alltså enligt styrelsens beräkning­

ar för nästa budgetår uppgå till (275 000 + 150 000 -f- 5 240 000 -J-

18 735 000) 24 400 000 kronor.

Departementschefen.

Omkostnadsanslaget för statens sinnessjukhus har under de gångna bud­

getåren successivt höjts med betydande belopp. Såsom medicinalstyrelsen

påvisat i sin anslagsframställning är sjukhusens behov av medel i vissa vik­

tiga avseeenden f. n. relativt sett dock väsentligt sämre tillgodosett än vid

mitten av 1930-talet. Om man särskilt tar i betraktande de materiella resur­

sernas avgörande betydelse för en effektiv vård vid sjukhusen, måste denna

relativa standardsänkning anses som i hög grad otillfredsställande. Otill­

räckligheten av de anvisade medlen belyses ytterligare av de betydande

överskridanden av anslagen, som förekommit under de senaste budgetåren.

Med hänsyn till nämnda förhållanden har jag vid prövningen av medici­

nalstyrelsens framställning ansett mig böra i betydande utsträckning till­

mötesgå förslagen om uppräkning av olika anslagsposter.

Vad först angår anslagsposten till sjukvård m. m. åt befattnings­

havare har statens sjukhusutrednings av medicinalstyrelsen berörda för­

slag om särskild ersättning till de läkare vid sinnessjukhusen, som för­

ordnats som verksläkare, icke ansetts böra genomföras under nästa bud­

getår. Utredningen har emellertid vidare föreslagit, att möjlighet skulle

öppnas att för personalsjukvården anlita icke blott läkare vid sinnessjuk­

husen utan även läkare utanför dessa sjukhus. Som skäl härför har ut­

redningen anfört, att verksläkarförordnandet för en sinnessjukläkare inne-

bure en betydande merbelastning och i viss utsträckning hindrade honom

att ägna sig åt sin egentliga verksamhet. Särskilt vid nuvarande brist på

läkare vid sinnessjukhusen måste det enligt min mening framstå såsom i

hög grad önskvärt, att de tillgängliga läkarkrafterna i så stor utsträckning

som möjligt kunna stå till förfogande för vården av patienterna. Med hän­

syn härtill vill jag uttala, att hinder icke bör möta för medicinalstyrelsen

Kungi. Maj.ts proposition nr 123.

51

att vid sådana sjukhus, där det ur denna synpunkt kan anses erforderligt

samt lämpligen kan ske, förordna läkare utanför sjukhusen som verksläkare.

1 vilken mån detta kommer att medföra ökad belastning på nu ifrågavarande

anslagspost är icke nu möjligt att bedöma. Med hänsyn härtill synes an­

slagsposten tills vidare i anslutning till belastningen under föregående bud­

getår, i runt tal 213 000 kronor, böra upptagas till 215 000 kronor.

Mot medicinalstyrelsens beräkning av anslagsposterna till reseersätt­

ningar och till expenser har jag intet att erinra. Dessa poster torde

alltså böra uppföras med 150 000 resp. 5 240 000 kronor.

I fråga om anslagsposten till övriga utgifter synes delposten till

inventarier kunna begränsas till 900 000 kronor mot av medicinalstyrelsen

äskade 1 000 000 kronor. Vad angår delposten till utspisning ser jag mig

även i år, med hänsyn till de avsevärda kostnader, som ett generellt infö­

rande av enhetskost skulle komma att medföra, nödsakad att avstyrka, att

beslut nu fattas härom. Då emellertid en försöksverksamhet i begränsad om­

fattning skulle vara av stor betydelse för att vinna erfarenheter bl. a. röran­

de den lämpligaste utformningen av de nya koststaterna och den förbättrade

kostens eventuella inflytande på patienternas hälsotillstånd, vill jag förorda,

att medel anvisas för en sådan försöksverksamhet vid förslagsvis två sjuk­

hus. Enligt uppgifter, som jag under hand erhållit från medicinalstyrelsen,

skulle för detta ändamål erfordras ett belopp av i runt tal 200 000 kronor. I

enlighet härmed och då jag i övrigt icke funnit anledning till erinran mot

styrelsens beräkning av delposten till utspisning, uppskattar jag denna till

12 000 000 kronor. I fråga om övriga delposter under anslagsposten till öv­

riga utgifter kan jag i stort sett godtaga medicinalstyrelsens beräkningar.

Delposten till patienternas sysselsättning och förströelse synes dock med

hänsyn till senaste belastningssiffran kunna begränsas till 585 000 kronor.

Anslagsposten till övriga utgifter skulle i enlighet härmed upptagas till sam­

manlagt 17 595 000 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle omkostnadsanslaget i sin

helhet för nästa budgetår komma att uppgå till (215 000 -f- 150 000 -f-

5 240 000 + 17 595 000) 23 200 000 kronor.

I detta sammanhang torde vidare böra bringas till riksdagens kännedom,

att Kungl. Maj :t den 30 december 1948 medgivit, att för anordnande av en

efterutbildningskurs för läkare å rättspsykiatriska avdelningar vid sinnes­

sjukhusen och fångvårdsanstalterna ett belopp av 500 kronor, motsvarande

halva kostnaden för kursen, finge tagas i anspråk av den i omkostnadssta-

ten för statens sinnessjukhus för innevarande budgetår under anslagspos­

ten till övriga utgifter upptagna delposten till diverse utgifter. Denna del­

post, från vilken sedan åtskilliga år bestridas kostnaderna för anordnande

av utbildningskurser för sjukvårdspersonalen vid sinnessjukhusen, torde,

därest riksdagen ej har något att erinra däremot, jämväl framdeles, efter

prövning av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall, få anlitas för anordnande av

efterutbildningskurser av olika slag för läkare vid sinnessjukhusen.

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

III. Utrustning »av nya sinnessjukhus.

Framställning av medicinalstyrelsen.

I skrivelse den 2 mars 1949 har medicinalstyrelsen gjort framställning om

anvisande av medel för nästa budgetår till utrustning av nya sinnessjukhus.

Styrelsen har därvid till att börja med hemställt om medel för utrust­

ning av nytillkommande lokaler eller för komplette­

ring av utrustningen för vissa nyligen ianspråk t agna

lokaler vid vissa sjukhus. Härom anför styrelsen i huvudsak föl­

jande:

Av det för innevarande budgetår anvisade anslaget till utrustning av nya

sinnessjukhus äro 87 350 kronor avsedda för anskaffning av sängar, linne,

gång- och sängkläder och gardiner för 70 nytillkommande vårdplatser för

män samt av utrustning för kyrksal, tvätteri, bageri och vissa personalbo­

städer vid Mariebergs sjukhus. Från sjukhuset ha inkommit framställningar

om tilläggsanslag om sammanlagt 20 200 kronor för komplettering av nämn­

da utrustning med bl. a. ytterligare möbler för de nya vårdavdelningarna

och för bibliotek samt vissa inventarier för tvätteriet. I huvudsak ha fram­

ställningarna varit föremål för granskning av centrala sjukvårdsberedning­

en, och på grundval av beredningens yttranden i ärendet får medicinalsty­

relsen föreslå, att ett belopp av 19 500 kronor anvisas för ändamålet.

Direktionen för nämnda sjukhus har vidare framlagt förslag till inven-

tarieutrustning för den nya paviljong om 72 vårdplatser, som Kungl. Maj :t

den 4 juni 1948 uppdragit å byggnadsstyrelsen att låta uppföra vid sjuk­

huset och som är under byggnad. Centrala sjukvårdsberedningen har vid

granskning av detta förslag funnit ett belopp av 126 000 kronor vara er­

forderligt. Därvid har bl. a. räknats med kostnader om ca 48 000 kronor

för anskaffning av gångkläder åt patienter och tjänstekläder åt personal.

Enligt medicinalstyrelsens mening kan med denna anskaffning anstå, enär

ifrågavarande paviljong under de närmaste åren är avsedd att utnyttjas för

evakuering av andra delar av sjukhuset, som skola ombyggas. Tillkomsten

av paviljongen skulle sålunda ej omedelbart medföra utökning av disponibla

vårdplatser och därmed ökat behov av kläder för patienter och personal.

I enlighet med det anförda förordar medicinalstyrelsen, att för Mariebergs

sjukhus anvisas sammanlagt (19 500 + 126 000 — 48 000) 97 500 kronor.

Direktionen för S:t Jörgens sjukhus har med anledning av pågående om-

och tillbyggnadsarbeten vid sjukhuset inkommit med förslag till utrustning

av tre ombyggda vårdavdelningar, två bostadshus för ogift personal, vissa

expeditioner, medicinskt centrum in. in. Centrala sjukvårdsberedningen har

tillstyrkt ett belopp av i runt tal 170 000 kronor för ändamålet. Förslaget

omfattar jämväl utrustning för psykokirurgiska operationer, för vilken cen­

trala sjukvårdsberedningen räknat med en anskaffningskostnad om i runt

tal 6 700 kronor. Medicinalstyrelsen är icke beredd att f. n. förorda anskaff­

ning av denna utrustning. Operationer av detta slag synas tills vidare, lik­

som hittills, böra utföras på kroppssjukhus. Styrelsen anser vidare, att me-

delsbehovet för instrumentutrustning f. n. kan reduceras med ytterligare

ca 5 800 kronor. I enlighet härmed finner styrelsen, att det av centrala sjuk­

vårdsberedningen beräknade beloppet f. n. kan begränsas till (170 000 —

6 700 — 5 800) 157 500 kronor.

53

Förenäninda utrustningsförslag upptager emellertid icke planerad anskaff­

ning av eLl kylskåp för sjukhusets centrala läkemedelsförråd samt radio-

och uranläggning för de nya och ombyggda delarna av sjukhuset. Enligt in­

fordrade anbud uppgå anskaffningskostnaderna härför till sammanlagt ca

(5 000 kronor.

Enligt det anförda beräknar styrelsen det nuvarande behovet av medel för

utrustning vid S:t Jörgens sjukhus till sammanlagt (157 500 -f- 6 000)

163 500 kronor.

Den 27 juni 1947 har byggnadsstyrelsen erhållit i uppdrag av Kungl. Maj :t

att utföra vissa ombyggnadsarbeten vid Rijhovs sjukhus, vilka skulle tillföra

sjukhuset 92 nya vårdplatser. Medicinalstyrelsen räknar med att dessa vård­

platser skola kunna beläggas under budgetåret 1949/50. Sjukhusdirektio­

nens förslag till utrustning av platserna har granskats av centrala sjukvårds­

beredningen, som därvid beräknat kostnaden till 78 500 kronor. Detta belopp

får styrelsen tillstyrka.

Jämväl vid Sundby sjukhus äro vissa ombyggnadsarbeten beslutade —

Kungl. Maj:ts beslut den 21 juni 1946 — som komma att tillföra sjukhuset

30 vårdplatser för män och som beräknas bliva slutförda under nästkomman­

de budgetår. Sjukhusdirektionen har inkommit med förslag till utrustning

av nämnda platser och framställning om anvisande av 43 000 kronor för än­

damålet. Detta utrustningsförslag har ännu icke hunnit granskas av centrala

sjukvårdsberedningen, men med ledning av en inom medicinalstyrelsen

verkställd granskning tillstyrker styrelsen ett belopp av 36 000 kronor.

Även den av Kungl. Maj :t den 21 juni 1946 beslutade första etappen av

byggnadsarbetena vid Birgittas sjukhus beräknas i huvudsak bliva slutförd

under nästkommande budgetår. Denna etapp omfattar nybyggnad av dels

centraikök, tvätteri, panncentral, obduktionshus och portvaktsstuga dels ock

en upptagningspaviljong med 46 vårdplatser (23 för manliga och 23 för

kvinnliga patienter) och två andra paviljonger med sammanlagt 296 vård­

platser för kvinnliga patienter.

Efter granskning av det från sjukhusdirektionen inkomna förslaget till

utrustning av de tillkommande byggnaderna bar centrala sjukvårdsbered-

ingen förordat, att ett belopp av 293 000 kronor nu anvisas för ändamålet,

vilket medicinalstyrelsen får tillstyrka.

Vid Vipeholms sjukhus pågår uppförandet av en av Kungl. Maj :t den 21

juni 1946 beslutad ny paviljong med 152 vårdplatser för kvinnor. Sjukhus-

direktionens förslag till utrustning har granskats av centrala sjukvårdsbe­

redningen, som beräknat behovet av medel för ändamålet till 150 000 kro­

nor. Detta belopp får också medicinalstyrelsen tillstyrka.

Inom den närmaste tiden beräknas uppförandet av en eller två vårdpavil­

jonger vid Ulleråkers sjukhus (beslut av Kungl. Maj :t den 27 juni 1947)

taga sin början. Därigenom avses tillkomma, förutom nya vårdplatser, me­

dicinskt centrum för sjukhuset. De nya vårdplatserna skola emellertid —

på samma sätt som nyssnämnda paviljong vid Mariebergs sjukhus —

i första band disponeras för evakuering av andra delar av sjukhuset, som

avses bliva föremål för renovering. Emedan ritningarna för ifrågavarande

nybyggnad ännu ej äro färdigställda, bar något definitivt utrustningsförslag

ej uppgjorts. Det är emellertid enligt medicinalstyrelsens mening erforder­

ligt, att medel i viss utsträckning ställas till förfogande för påbörjandet av

utrustningen under nästkommande budgetår. Styrelsen får i enlighet här­

med föreslå, att 100 000 kronor tillsvidare anvisas för ändamålet.

Vid sina äskanden om anslag för utrustning av nya sinnessjukhus avse­

ende innevarande budgetår ansåg sig styrelsen icke för detta budgetår böra

Kungi. Maj:ts proposition nr 123.

54

föreslå anvisande av särskilda medel för utrustning av de till Sundby sjuk­

hus anslutna sekundäravdelningarna i Ribbingelnnd och Rosöga samt den

till Säters sjukhus anslutna sekundäravdelningen i Oiofsfors. Styrelsen an­

såg nämligen, att det då icke var utrett, i vilken utsträckning utrustning er­

fordrades utöver den, som fanns vid anstalterna vid deras övertagande för

sinnessjukvårdens räkning. Numera har emellertid närmare undersökts, i

vad mån utrustningen behöver kompletteras, och därvid har konstaterats, att

särskilt utrustningen med linne, gång- och sängkläder icke tillnärmelsevis

är tillfyllest. Vederbörande sjukhusdirektioner ha inkommit med förslag till

kompletteringen, enligt vilka densamma skulle medföra en sammanlagd

kostnad av i runt tal 180 000 kronor. Enligt medicinalstyrelsens mening sy­

nes emellertid den föreslagna kompletteringen, som endast till en del hunnit

granskas av centrala sjukvårdsberedningen, tills vidare kunna i viss mån

begränsas. Styrelsen får föreslå, att sammanlagt 131 500 kronor ställas till

förfogande för ändamålet, varav 50 000 kronor för utrustning av avdelning­

en i Ribbingelund, 30 000 kronor för utrustning av avdelningen i Rosöga och

51 500 kronor för utrustning av avdelningen i Oiofsfors.

I skrivelser den 2 juli 1948 och den 11 februari 1949 har medicinalsty­

relsen föreslagit förvärv av Kvarns herrgård i Ivristberga socken för att där­

städes inrätta en sekundäravdelning med omkring 30 vårdplatser att anslu­

tas till Birgittas eller möjligen Västra Ng sjukhus. I den händelse detta för­

värv kommer till stånd, erfordras medel jämväl för utrustning av denna se­

kundäravdelning. Styrelsen kan icke nu närmare beräkna detta medelsbe­

hov men anser sig tills vidare böra räkna med ungefär 1 000 kronor per

vårdplats eller med sammanlagt 30 000 kronor.

Medicinalstyrelsen framhåller vidare, att av de medel, som under utrust-

ningsanslaget vore avsedda för röntgeninstallationer, i februari

1949 återstode 109 384 kronor odisponerade. I annat sammanhang hade emel­

lertid styrelsen hemställt, att detta belopp måtte få disponeras för anskaff­

ning av röntgenutrustning till S:t Lars, S:ta Maria och Restads sjukhus. Vid

bifall härtill skulle endast fyra av de större och medelstora primärsjukhusen

vara i avsaknad av sådan utrustning, nämligen Ulleråkers, Säters, Frösö

och Furunäsets sjukhus. Det vore enligt styrelsens mening angeläget, att

röntgenapparatur snarast anskaffades jämväl vid dessa sjukhus. Anskaff­

ningskostnaden för en utrustning av ändamålsenlig typ uppginge till om­

kring 30 000 kronor. Styrelsen hemställer därför, att sammanlagt 120 000

kronor måtte anvisas för detta ändamål.

Slutligen erinrar styrelsen om att för innevarande budgetår under ifrå­

gavarande anslag anvisats 70 000 kronor för anskaffande av medicinsk

utrustning av annat slag. Detta belopp hade redan helt tagits i

anspråk för komplettering av sjukhusens utrustning med elektrochock-

apparater. Den allt mer vidgade tillämpningen av moderna behandlingsmeto­

der krävde emellertid fortsatt nyanskaffning av relativt dyrbar apparatur för

diagnostik och terapi (elektrokardiografer, diverse laboratorieapparater

in. m.). Det vore vidare angeläget, att ytterligare sjukhus försåges med tand-

klinikutrustning. För att möjliggöra genomförandet av den påbörjade suc­

cessiva utökningen av de statliga sinnessjukhusens resurser till effektiv

sjukvård föreslår styrelsen, att jämväl för nästa budgetår anvisas särskilda

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

medel för anskaffning av diverse medicinsk utrustning, förslagsvis 85 000

kronor.

Enligt det anförda har styrelsen beräknat, att ett belopp om sammanlagt

(97 500 + 163 500 + 78 500 + 36 000 + 293 000 + 150 000 + 100 000 +

131 500 -j- 30 000 + 120 000 + 85 000) 1 285 000 kronor skulle erfordras för

anskaffning av utrustning under nästkommande budgetår. Av tidigare för

särskilda ändamål anvisade medel under ifrågavarande anslag kunde emel­

lertid redovisas en besparing om sammanlagt 37 152 kronor, Styrelsen före­

slår, att den erhåller rätt att disponera förslagsvis 35 000 kronor av denna

besparing för att till en del täcka nyss beräknade kostnader. Vid sådant för­

hållande skulle behovet av ytterligare medel under reservationsanslaget till

utrustning av nya sinnessjukhus för budgetåret 1949/50 begränsas till

(1 285 000 — 35 000) 1 250 000 kronor.

Departementschefen.

Mot medicinalstyrelsens förslag om anvisande av sammanlagt 1 050 000

kronor för utrustning av nytillkommande lokaler eller för komplettering av

utrustningen för vissa nyligen ianspråktagna lokaler vid Mariebergs, S:t

Jörgens, Ryhovs, Sundby, Birgittas, Vipeholms och Ulleråkers sjukhus samt

vid sekundäravdelningarna i Ribbingelund, Rosöga och Olofsfors har jag

intet att erinra. Då något förslag om förvärv av en egendom för inrättande

av en sekundäravdelning till Birgittas eller Västra Ny sjukhus icke kommer

att underställas årets riksdag, erfordras däremot icke några medel för ut­

rustning av denna avdelning.

Jag tillstyrker vidare medicinalstyrelsens förslag om anvisande av 120 000

kronor för fortsatt anskaffning av röntgenutrustning och 85 000 kronor för

anskaffande av medicinsk utrustning av annat slag till sinnessjukhusen.

I enlighet härmed skulle medelsbehovet för nästa budgetår uppgå till

(1 050 000 + 120 000 + 85 000) 1 255 000 kronor. Då emellertid å anslaget

föreligger en besparing av i runt tal 35 000 kronor, kan medelsanvisningen

begränsas till (1 255 000 — 35 000) 1 220 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

55

IT, Statens anstalt för fallandesjuka: Avlöningar.

Anslag

Netloutgift

1946/47

381 500

422 048

1947/48

595 000

669 369

1948/49

(statsliggaren s. 914—

916)

................................

640 000

—

1949/50 (förslag) .........................

670 000

—

Kungl. Maj :t har den 4 juni 1948 fastställt följande avlöningsstat för sta­

tens anstalt för fallandesjuka, att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret

1948/49:

56

Kungi. Maj.ts proposition nr 123.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ........... kronor 315 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t .................................................................................................. »

1 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis

»

258 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................................................. »

65 100

Summa förslagsanslag kronor 640 000

Framställning av medicinalstyrelsen.

I skrivelse den 31 december 1948 har medicinalstyrelsen framlagt beräk­

ningar rörande medelsbehovet för nästa budgetår.

Styrelsen föreslår, att anslagsposten till avlöningar till ordina­

rie tjänstemän med hänsyn till belastningen under föregående bud­

getår, 365 204 kronor, uppräknas till 360 000 kronor. Härjämte föreslår sty­

relsen, att en kontorsbiträdesbefattning i Ca 8, vars innehavare avgått, utby­

tes mot en tjänst som biträde för skriv- och kontorsgöromål i Cf 4—Ce 8.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, be­

stämda av Kungl. M a j : t, upptager styrelsen till oförändrat belopp,

1 900 kronor.

Vad angår anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordi­

narie personal föreslår styrelsen en höjning från 4 500 till 5 400

kronor av det belopp av posten, som må användas för avlönande av extra

arbetskraft. Som skäl härför anföres, att eldningen vid anstalten tidigare till

en del utförts av en vid anstalten vårdad elev, som numera utskrivits. Då

någon lämplig ersättare ej funnes bland eleverna, måste extra eldarpersonal

anställas i större utsträckning än tidigare. Det sammanlagda medelsbehovet

under posten beräknar styrelsen med hänsyn till belastningen under bud­

getåret 1947/48, 242 650 kronor, till 245 000 kronor.

Anslagsposten till rörligt tillägg uppskattar styrelsen till 63 100

kronor.

Styrelsen har alltså beräknat anslaget i dess helhet till (360 000 + 1 900

+ 245 000 + 63 100) 670 000 kronor.

Departementschefen.

Mot medicinalstyrelsens förslag om utbyte av en kontorsbiträdestjänst i

Ca 8 mot en befattning som biträde för skriv- och kontorsgöromål i Cf 4—

Ce 8 har jag intet att erinra. Ej heller styrelsens beräkning av medelsbehovet

för nästa budgetår föranleder någon erinran från min sida. Anslaget torde

alltså böra upptagas till 670 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

57

Y.

Statens anstalt för fal lan (lesj lika: Omkostnader.

Anslag

Nettoutgift

1946/47 ........................................... 228 000

243 290

1947/48 ........................................... 233 300

241 021

1948/49 (statsliggaren s. 916) . . 236 000

■—

1949/50 (förslag) ......................... 250 000

—

Kungl. Maj :t har den 4 juni 1948 fastställt omkostnadsstat för statens

anstalt för fallandesjuka, upptagande följande huvudposter:

1. Sjukvård in. in. åt befattningshavare, förslagsvis............ kronor 2 500

2. Reseersättningar, förslagsvis .................. »

1 200

3. Expenser, förslagsvis ............. »

70 000

4. Övriga utgifter, förslagsvis......................................................... »

162 300

Summa kronor 236 000

Framställning av medicinalstyrelsen.

I skrivelse den 31 december 1948 har medicinalstyrelsen framlagt beräk­

ningar rörande anslagsbehovet för nästa budgetår.

Styrelsen har upptagit anslagsposterna till sj ukvård in. m. åt b e-

fattningshavare, till reseersättningar och till expenser

till oförändrade belopp, resp. 2 500, 1 200 och 70 000 kronor.

I fråga om anslagsposten till övriga utgifter föreslår styrelsen, att

delposten till inköp och underhåll av inventarier, som för löpande budgetår

är uppförd med 2 500 kronor, uppräknas med 800 kronor, i vad avsåge lö­

pande utgifter för underhåll och komplettering av inventariebeståndet. Nu­

varande belopp vore nämligen ej tillräckligt på grund av dels den hårda för­

slitning, som föranleddes av vårdklientelets karaktär, dels ock behovet av

att förbättra utrustningen, som i flera avseenden vore bristfällig. Vidare

föreslår styrelsen, att under delposten för nästa budgetår tillfälligt uppta­

ges ett belopp av 2 700 kronor för komplettering av maskinavdelningens

utrustning med verktyg. I enlighet härmed har styrelsen beräknat denna

delpost till (2 500 + 800 -f- 2 700) 6 000 kronor. Härjämte föreslår styrel­

sen, att delposten till diverse utgifter höjes med 500 kronor till 6 500 kro­

nor, då kostnaderna för driften av anstaltens bil, vilka avfördes på denna

delpost, måste beräknas bliva högre än under föregående budgetår (6 119

kronor) på grund av den under år 1948 företagna prisförhöjningen på ben­

sin. Återstående delposter under anslagsposten till övriga utgifter har sty­

relsen upptagit till oförändrade belopp. Styrelsen har alltså beräknat an­

slagsposten i dess helhet till (162 300 + 800 -f- 2 700 4" 500) 166 300 kro­

nor.

Omkostnadsanslaget i sin helhet skulle sålunda enligt styrelsens beräk­

ningar uppgå till (2 500 4- 1 200 4- 70 000 4- 166 300) 240 000 kronor.

5

Bihang till riksdagens protokoll 19i9. 1 samt. Nr 123.

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 123.

Departementschefen.

Den föreliggande beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår för­

anleder ingen erinran från min sida. Jag beräknar alltså i likhet med medi­

cinalstyrelsen anslagsbehovet till 240 000 kronor. Härutöver vill jag emel­

lertid, med anledning av en särskild framställning av styrelsen, förorda,

att under delposten till inköp och underhåll av inventarier tillfälligt anvisas

ett belopp av 10 000 kronor för utbyte av anstaltens år 1937 inköpta lastbil

mot en mindre, ur driftsynpunkt mer ekonomisk lastbil. I enlighet härmed

skulle anslaget upptagas till (240 000 + 10 000) 250 000 kronor.

YL Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I. bemyndiga Kungl. Majt att vidtaga de ändringar i per­

sonalförteckningarna för statens sinnessjukhus och för sta­

tens anstalt för fallandesjuka, som påkallas av vad jag i det

föregående förordat;

II. godkänna följande avlöningsstat för statens sinnes­

sjukhus, att tillämpas tills vidare fr, o. m. budgetåret 1949/

50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ........................................... kronor 28 050 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t, förslaqs-

vis ............................................................. »

118 500

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis ......................... »

17 000 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... »

4 631 500

Summa förslagsanslag kronor 49 800 000;

III. godkänna följande avlöningsstat för statens anstalt

för fallandesjuka, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budget­

året 1949/50:

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis .................................................... kronor 360 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t ......................... »

1 900

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie per­

sonal, förslagsvis ........................................... »

245 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ......................... »

63 100

Summa förslagsanslag kronor 670 000;

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

59

IV. för budgetåret 1949/50 under elfte huvudtiteln anvisa

a) till Statens sinnessjukhus: Avlöningar ett förslagsanslag

av 49 800 000 kronor;

b) till Statens sinnessjukhus: Omkostnader ett förslagsan­

slag av 23 200 000 kronor;

c) till Utrustning av nya sinnessjukhus ett reservations­

anslag av 1 220 000 kronor;

d) till Statens anstalt för fallandesjuka: Avlöningar etlt

förslagsanslag av 670 000 kronor;

e) till Statens anstalt för fallandesjuka: Omkostnader ett

förslagsanslag av 250 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet

Krönprinsen-Regenten, att proposition av den lydelse bi­

laga till detta protokoll utvisar skall avlåtas till riks­

dagen.

Ur protokollet:

K. A. Åkerberg.

60

Kungl. Maj.ts proposition nr 123.

Innehållsförteckning.

I. Statens sinnessjukhus: Avlöningar .........................................................................

A. Vissa förslag av statens sjukhusutredning av år 1943 rörande orga

nisationen för sjukvårdsarbetet vid statens sinnessjukhus

Inledning .......................................................................................................

Läkarnas skriv- och expeditionsgöromål ...............................................

Sjukhusutredningen ..........................................................................................

Yttranden .............................................................................................................

Departementschefen

Vissa biträdesgöromål på vårdavdelningarna ......................................

Sjukhusutredningen ......................................................................................

Yttranden ............................................................................................................

Departementschefen ........................................................................................

Uppsgningspersonalens organisation .....................................................

Nuvarande förhållanden ................................................................................

Sjukhusutredningen .................................. ......................................................

Yttranden .........................................................................................................

Departementschefen ........................................................................................

B. Förslag av medicinalstyrelsen ....................................................................

Medicinalstyrelsen ........................................................................................

Allmänna synpunkter ................................................................................

Personal för nytillkommande vårdplatser ..........................................

Personalförstärkningar m. m. å befintliga vårdplatser .................

Läkarpersonal ............................................................................................

Kontorspersonal ........................................................................................

Sjukvårdspersonal .................................................................................

Ekonomipersonal ....................................................................................

Övrig personal ...........................................................................................

Sammanfattning ........................................................................................

Yttranden .........................................................................................................

Departementschefen

C. Beräkning av medelsbehovet för budgetåret 1949/50

II. Statens sinnessjukhus: Omkostnader ...................................................................

Framställning av medicinalstyrelsen................................................................

Departementschefen .............................................................................................

III. Utrustning av nya sinnessjukhus............................................................................

Framställning av medicinalstyrelsen ...........................................................

Departementschefen ............................................................................................

IV. Statens anstalt för fallandesjuka: Avlöningar

Framställning av medicinalstyrelsen ...........................................................

Departementschefen ................................................................................................

V. Statens anstalt för fallandesjuka: Omkostnader

Framställning av medicinalstyrelsen ................................................................

, Departementschefen ..............................................................................................

VI. Hemställan .............. ....................................................................................................

Stockholm 1949. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

490689

Sid.

2

2

2

3

3

5

5

7

7

9

11

13

13

13

18

21

24

24

24

26

26

26

28

29

32

35

35

36

36

42

43

43

50

52

52

55

55

56

56

57

57

58

58