2

Kungl. Maj.ts proposition nr 160.

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 20 juni 1935 (nr 395) om

kontroll över tillverkningen av krigsmateriel m. m.

Härigenom förordnas, att 7 och 12 §§ förordningen den 20 juni 1935 om

kontroll över tillverkningen av krigsmateriel m. m. skola erhålla ändrad

lydelse på sätt nedan angives.

(Gällande lydelse:)

Konungen må förordna, att verk­

samhet här i riket såsom agent för

tillverkare av krigsmateriel icke må

utövas utan Konungens tillstånd.

Har sådant —

(Föreslagen lydelse:)

§•

Konungen må förordna, att krigs­

materiel eller uppfinning därav eller

metod för framställning av sådan

materiel ej utan Konungens tillstånd

må här i riket av tillverkare av krigs­

materiel eller för dylik tillverkares

räkning försäljas, utbjudas eller el­

jest tillhandahållas åt annan än

svensk statlig myndighet.

— tillståndets åtnjutande.

12

§.

Förseelse, som i 8 eller 9 § avses, Förseelse, som i 8 eller 9 § avses,

åtalas av allmän åklagare efter angi- må av allmän åklagare åtalas allenast

velse av kontrollmyndigheten.

efter anmälan eller medgivande av

kontrollmyndigheten.

Denna förordning träder i kraft

den 1 juli 19k9.

Kungl. Maj:ts proposition nr 160.

3

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

i mars 19i9.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

U^ndén,

statsråden

M^öller, S^köld, Q^uensel,

D^anielson, V^ougt, Z^etterberg, N^ilsson, S^träng, E^ricsson, M^ossberg,

W^eijne, K^ock, A^ndersson.

Efter gemensam beredning med ministern för utrikes ärendena samt che­

ferna för försvars- och inrikesdepartementen anmäler chefen för handels­

departementet, statsrådet Ericsson, fråga om ändring av bestämmelserna

om kontroll över krigsmaterieltillverkningen m. m. samt anför därvid föl­

jande.

Gällande bestämmelser. Tillverkningen av krigsmateriel i Sverige är sedan

år 1935 underkastad statlig kontroll. De grundläggande bestämmelserna

härom äro upptagna i förordningen den 20 juni 1935 (nr 395) om kontroll

över tillverkningen av krigsmateriel m. in. (i det följande benämnd till-

verkningsförordningen).

Enligt denna förordning må ej någon bedriva tillverkning av krigsmateriel

i riket utan att Konungen givit tillstånd därtill. Om vad som skall förstås

med krigsmateriel förordnar Konungen. Sådant förordnande har givits ge­

nom kungörelsen nr 396: 1935 (ändrad genom kung. nr 82: 1939). Från

förordningens tillämpning äro kronans fabriker, verkstäder och förråd un­

dantagna. I förordningens 2 § stadgas bl. a. att Konungen vid beviljande av

tillstånd meddelar de föreskrifter och villkor, som kunna finnas erforder­

liga för tillståndets åtnjutande.

Kontrollen över tillverkningen skall utövas av myndighet som Konungen

bestämmer. I förordningen lämnas närmare bestämmelser om denna kon­

troll. Bl. a. äro krigsmaterieltillverkare ålagda viss deklarations- och upp-

giftsplikt och skyldighet att ställa sig till efterrättelse föreskrifter, som

Konungen eller kontrollmyndigheten meddelar för en betryggande kontroll

över det behöriga fullgörandet av deklarationsplikten och uppfyllandet i öv­

rigt av meddelade föreskrifter och villkor. Kontrollmyndighet är enligt Ko­

nungens förordnande krigsmaterielinspektionen inom handelsdepartementet.

Förordningen innehåller också bestämmelser som ge möjlighet till kon­

troll över viss agentverksamhet på rustningsindustriens område. En­

ligt 7 § må nämligen Konungen förordna, att verksamhet här i riket såsom

agent för tillverkare av krigsmateriel icke må utövas utan Konungens till­

stånd. Har sådant förordnande givits, må Konungen vid beviljande av till­

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 160.

stånd meddela de föreskrifter och villkor, som kunna finnas erforderliga

för tillståndets åtnjutande.

Förordningen innehåller vidare straffbestämmelser samt en föreskrift att

vissa av de i förordningen avsedda förseelserna åtalas efter angivelse av

kontrollmyndigheten.

Förordnande jämlikt 7 § har meddelats genom kungörelsen den 5 juni

1936 (nr 250) med bestämmelser angående verksamhet såsom agent för till­

verkare av krigsmateriel m. m. (i fortsättningen kallad agentkungörelsen).

Enligt denna kungörelse må ej någon utan Konungens tillstånd här i riket

såsom handelsagent utöva verksamhet, avseende avyttrande, utbjudande el­

ler tillhandahållande i övrigt till någon inom riket eller i utlandet av krigs­

materiel eller av uppfinning av visst krigsmaterielslag eller av metod för

sådan materiels framställning. Bestämmelsen gäller dock icke där verksam­

heten äger rum för sådan tillverkares räkning, som har tillstånd att till­

verka krigsmateriel, i fråga om krigsmaterielslag, som avses med tillståndet.

Undantag stadgas vidare för sådan handel, som avses i förordningen angå­

ende explosiva varor eller vapenkungörelsen.

Ändringsförslag. I en den 12 februari 1942 dagtecknad promemoria föreslog

dåvarande krigsmaterielinspektören, att det i agentkungörelsen stadgade till-

ståndstvånget skulle utsträckas att gälla icke blott handelsagenter utan även

andra personer som bedreve verksamhet avseende försäljning, utbjudande

eller tillhandahållande av krigsmateriel eller uppfinning därav eller metod

för framställning av krigsmateriel. Undantag skulle dock göras för upp­

finnare.

Över denna promemoria avgåvos infordrade utlåtanden av överbefälhava­

ren, kommerskollegium efter hörande av Stockholms handelskammare, över-

ståthållarämbetet efter hörande av förste stadsfiskalen i Stockholm, sta­

tens krisrevision samt statens industrikommission. Samtliga remissinstan­

ser utom industrikommissionen tillstyrkte förslaget i huvudsak eller läm­

nade detsamma utan erinran. Industrikommissionen fann det tvivelaktigt

om den föreslagna ändringen borde genomföras i dåvarande läge.

Av de tillstyrkande remissmyndigheterna ansåg kommerskollegium, att

något skäl att undantaga uppfinnare från kontrollen icke förelåg. Kolle­

gium framhöll vidare, att krigsmaterielinspektörens förslag syntes förutsätta

ändring även av 7 § tillverkningsförordningen. Samma påpekande gjordes

av några av de övriga remissmyndigheterna.

Sedermera har krigsmaterielinspektionen på nytt tagit upp frågan. I en

1948 avgiven promemoria har krigsmaterielinspektören, under hänvisning

till 1942 års promemoria och de däröver avgivna yttrandena, anfört bl. a.

följande.

De skäl som 1942 talade för en ändring av agentkungörelsen på sätt som

föreslagits kvarstå alltjämt och ha efter världskrigets avslutande fått ökad

aktualitet. Samtliga de personer som syssla med krigsmaterielaffärer böra

sålunda vara underkastade kontroll. Denna kontroll kan likvisst näppeli­

5

gen utövas på ett sådant sätt att icke illegala affärer komma till stånd,

men genom föreslagna ändringar kunna dylika transaktioner lagligen be­

ivras.

Departementschefen. Det är självfallet alltjämt ett viktigt svenskt intresse

att sådan inom riket bedriven verksamhet, som sammanhör med rustnings­

industrien, står under erforderlig statlig kontroll. Genom kravet på Kungl.

Maj :ts tillstånd för tillverkning av krigsmateriel och genom krigsmateriel-

inspektionens uppsiktsverksamhet torde goda garantier ha vunnits för en

tillfredsställande ordning för den svenska krigsmaterielindustriens del. Be­

stämmelserna om tiilverkningskontrollen kompletteras av föreskrifterna i

kungörelsen den 19 december 1930 (nr 437) angående förhud mot utförsel

från riket av vissa varor. Enligt dessa må krigsmateriel ej exporteras utan

tillstånd av chefen för handelsdepartementet eller, där fråga är om utförsel

i större omfattning eller eljest om ärenden av större vikt, av Kungl. Maj :t.

Även vapenagentverksamheten har uppmärksammats i lagstiftningen om

krigsmateriel. Vid framläggandet av förslaget till tillverkningsförordning ut­

talade dåvarande chefen för handelsdepartementet (propositionen nr

89: 1935) att den då alldeles okontrollerade agentverksamhet, som bedreves

för avsättning av krigsmateriel frän företag såväl inom landet som i utlan­

det, borde ställas under statlig uppsikt. På grund av rustningsindustriens

starkt internationella karaktär och under trycket av en hård och ofta osund

konkurrens mellan olika företag inom ifrågavarande industri hade denna

agentverksamhet emellanåt tagit former, vilka från olika synpunkter vore

ägnade att ingiva allvarliga betänkligheter. Departementschefen framhöll

vidare att då krigsmateriel i någon avsevärd omfattning icke kunde tänkas

bli inköpt av annan än svenska staten eller av sådan tillverkare, som vidare

bearbetade inköpt krigsmateriel, något legitimt behov av agentverksamhet

i Sverige endast funnes i den män nämnda köpare hade gagn därav.

Bemyndigandet i 7 § tillverkningsförordningen i fråga om agentverksam­

het har såsom framgår av det föregående utnyttjats så, att tillståndstvång

införts — med vissa undantag — beträffande den som ämnar här i riket så­

som handelsagent utöva verksamhet, avseende avyttrande, utbjudande eller

tillhandahållande av krigsmateriel samt vissa uppfinningar och framställ­

ningsmetoder. Det ändringsförslag, som 1942 framlades av krigsmateriel-

inspektionen, syftade till en skärpning av kontrollen. Det torde ha grundat

sig på den iakttagelsen, att i Sverige förekommit eu del vapentransaktioner,

som genomförts under förmedling av andra personer än sådana, som kunde

karakteriseras som handelsagenter.

Förslaget har ånyo tagits upp av den nuvarande krigsmaterielinspektö-

ren. Enligt vad denne under hand uppgivit ha på senare tid vissa tenden­

ser förekommit till ökad verksamhet t rån den utländska vapenhandelns sida.

Med hänsyn till det rådande internationella läget är det viktigt att nödig

vaksamhet iakttages av de statliga myndigheterna på detta ömtåliga om­

råde.

Kungl. Maj.ts proposition nr 160-

6

Kungl. Muj:ts proposition nr 160.

Den nuvarande bestämmelsen i 7 § tillverkningsförordningen ger Kungl.

Maj :t befogenhet att förordna om tillståndstvång beträffande verksamhet

här i riket såsom agent för krigsmaterieltillverkare. Genom att använda ut­

trycket agent torde man från bestämmelsen ha uteslutit försäljning och lik­

nande verksamhet av personer, som äro direkt anställda i ett företags tjänst.

Det synes emellertid oegentligt, särskilt dä det gäller firmor i utlandet, att

göra en sådan åtskillnad. De skäl som tala för att man kontrollerar sådan

förmedlingsverksamhet, som utövas av agenter, böra föranleda att man

håller uppsikt även över vapenfirmornas egen direkta försälj ningsverksam-

het. För såväl agenterna som tillverkarna själva bör emellertid undantag

göras för affärer med svensk statlig myndighet.

I ett av remissyttrandena över krigsmaterielinspektörens förslag förorda­

des att även uppfinnares försäljningar av uppfinningar avseende krigsma­

teriel skulle innefattas under kontrollen. Detta skulle emellertid enligt min

mening föra för långt. Något speciellt behov av kontroll på detta område

har icke yppats. För övrigt skulle en sådan med stor sannolikhet bli föga

effektiv.

Med hänsyn till det anförda förordar jag att ifrågavarande stadgande i

7 § tillverkningsförordningen ändras. Bemyndigandet bör få den innebör­

den att Kungl. Maj :t må fönordna att krigsmateriel eller uppfinning därav

eller metod för framställning av sådan materiel ej utan Kungl. Maj :ts till­

stånd må här i riket av tillverkare av krigsmateriel eller för dylik tillver­

kares räkning försäljas, utbjudas eller eljest tillhandahållas åt annan än

svensk statlig myndighet.

Slutligen torde jag få föreslå ytterligare en ändring — av formell natur

— i förordningen. Enligt 12 § åtalas vissa förseelser av allmän åklagare

efter angivelse av kontrollmyndigheten. Efter mönster av bl. a. prisregle­

ringslagen torde detta stadgande böra avfattas så, att förseelserna må av all­

män åklagare åtalas allenast efter anmälan eller medgivande av kontrollmyn­

digheten.

De föreslagna ändringarna torde böra träda i kraft den 1 juli 1949.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att ett i enlighet

med det anförda inom handelsdepartementet upprättat förslag till förord­

ning angående ändring i förordningen den 20 juni 1935 (nr 395) om kon­

troll över tillverkningen av krigsmateriel m. m. måtte genom proposition

föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi­

trädda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Ivan Eckersten.

497342. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1949.