Prop. 1949:194

('med förslag till förordning angående särskilda inskrivningsförrätt- ninqar under är 1949 in. in.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

1

tfr 194.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till

förordning angående särskilda inskrivningsförrätt-

ninqar under är 1949 in. in.; given Stockholms slott den 1 april 1949.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

1) antaga härvid fogade förslag till

a) förordning angående särskilda inSkrivningsförrättningar under år 1949;

b) förordning angående ändring av förordningen den 30 juni 1948 (nr 514) med provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnplik­ tiga; samt

c) förordning med provisoriska bestämmelser angående beredskapsövning; 2) bifalla det förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredra­ gande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Allan Vougt.

Sammanfattning.

En successiv övergång till värnpliktstjänstgöring vid 20 års ålder föreslås skola genomföras med början under nästa år. Härför erfordras särskilda för­ rättningar för inskrivning av 19-åringar under 1949. Vidare föreslås förläng­ ning av tiderna för beredskapsövningar och för skyldigheten att fullgöra dylika övningar. Tjänstgöringsskyldigheten för värnpliktig officer vid flyg­ vapnet föreslås bli reglerad. Från gällande bestämmelser om begränsning av värn pliktstidens längd föreslås undantag för vissa värnpliktiga vid flottan.

1—690 49 Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 saml. Nr 194.

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Förslag

till

Förordning

angående särskilda inskrivningsförrättningar under år 1949.

Härigenom förordnas sona följer.

1. Med dem som enligt värnpliktslagen skolat inskrivas såsom värnpliktiga

under år 1950 skola inskrivningsförrättningar anordnas redan under år 1949

enligt de närmare bestämmelser som meddelas av Kungl. Maj:t.

2. Yad i II kap. vämpliktslagen sägs om värnpliktig skall äga motsvarande

tillämpning beträffande den som, utan att hava uppnått värnpliktsåldern, skall

inskrivas vid förrättning som under 1. ovan avses.

3. Vid tillämpning av bestämmelserna i 27 § 1 mom. värnpliktslagen om

tid för fullgörande av där avsedd värnpliktstjänstgöring skall för den som

inskrivits vid förrättning enligt 1. ovan så anses som om han inskrivits år 1950.

Förslag

till

Förordning

angående ändring av förordningen den 30 juni 1948 (nr 5 i4) med provisoriska

bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga.

Härigenom förordnas, att förordningen den 30 juni 1948 med proviso­

riska bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga skall er­

hålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

Härigenom förordnas, att beträf­

fande utbildningstiden för dels de

värnpliktiga, som påbörjat eller på­

börja första tjänstgöring eller tjänst­

göring i en följd efter den 31 mars

1948, dels ock de värnpliktiga i öv­

rigt, beträffande vilka Kungl. Maj:t

sådant förordnar, skola tills vidare

gälla följande avvikelser från bestäm­

melserna i 27 § 1 mom. värnplikts­

lagen.

Föreslagen lydelse:

Härigenom förordnas, att beträf­

fande utbildningstiden för dels de

värnpliktiga, som påbörjat eller på­

börja första tjänstgöring eller tjänst­

göring i en följd efter den 31 mars

1948, dels ock de värnpliktiga i öv­

rigt, beträffande vilka Kungl. Maj:t

sådant förordnar, skola tills vidare

gälla följande avvikelser från bestäm­

melserna i 27 § 1 mom. värnplikts­

lagen.

3

Kungl. May.ts proposition nr 194.

N uv ar ande lydelse: Föreslagen ly delse:

1. I 27 § 1 mom. A värnpliktslagen föreskriven tjänstgöring skall förkor­ tas med nittio dagar på det sätt att, där ej Konungen beträffande värn­ pliktiga avsedda för handräcknings- tjänst annat bestämmer,

armén eller kustartilleriet tilldelad värnpliktig skall fullgöra första tjänst­ göring under tvåhundrasjuttio dagar samt repetitions- och efterutbildnings- övningar enligt bestämmelserna i an­ givna lagrum samt

flottan eller flygvapnet tilldelad värnpliktig skall fullgöra tjänstgöring i en följd i trehundrasextio dagar.

2. Värnpliktig, som i 27 § 1 mom. D vämpliktslagen avses, skall fullgöra tjänstgöring under sammanlagt högst femhundrafyrtio dagar.

1. I 27 § 1 mom. A värnpliktslagen föreskriven tjänstgöring skall, utom såvitt avser flottan tilldelad värnplik­ tig, som utbildas till radiotelegraf ist och därvid erhåller civilt radiotele­ grafistcertifikat av l:a eller 2:a klass, förkortas med nittio dagar på det sätt att, där ej Konungen beträffande värn­ pliktiga avsedda för handräcknings- tjänst annat bestämmer, armén eller kustartilleriet tilldelad värnpliktig skall fullgöra första tjänst­ göring under tvåhundrasjuttio dagar samt repetitions- och efterutbildnings- övningar enligt bestämmelserna i an­ givna lagrum samt flottan eller flygvapnet tilldelad värnpliktig skall fullgöra tjänstgöring i en följd i trehundrasextio dagar.

2. Värnpliktig, som i 27 § 1 mom. D vämpliktslagen avses, skall fullgöra tjänstgöring under sammanlagt högst femhundrafyrtio dagar.

3. Tjänstgöringsskyldighet som i 27 § 1 mom. B vämpliktslagen sägs skall åligga jämväl värnpliktig, som uttagits för utbildning till officer vid flygvapnet.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, samt äger tillämpning å värnpliktiga som påbörjat eller påbörja tjänstgöring i en följd efter den 31 maj 1948.

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Förslag

till

Förordning

med provisoriska bestämmelser angående beredskapsövning.

Härigenom förordnas, att värnpliktig jämlikt 27 § 2 mom. värnpliktslagen åliggande skyldighet att fullgöra beredskapsövningar tills vidare skall avse sammanlagt högst två- hundrasjuttio dagar

samt att skyldigheten att fullgöra beredskapsövning skall upphöra, sedan ett år nio månader förflutit efter avslutandet av första tjänstgöring (tjänst­ göring i en följd) eller i förekommande fall fortsatt tjänstgöring enligt 1 mom. B samma paragraf.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och skall gälla så länge förordningen den 30 juni 1948 (nr 514) med provi­ soriska bestämmelser rörande utbildningstiden för vissa värnpliktiga äger tillämpning.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 194.

5

Utdrag av protokollet övei- försvarsärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i stats­ rådet å Stockholms slott den 1 april 1949.

Närvarande: Statsministern

E

rlander

,

ministern för utrikes ärendena

U

ndén

,

statsråden

W

igforss

, S

köld

, Q

uensel

, D

anielson

, V

ougt

, Z

etterberg

, N

ilsson

,

S

träng

, E

ricsson

, M

ossberg

, W

eijne

, K

ock

, A

ndersson

.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Vougt, vissa frågor rörande värn­ pliktigas tjänstgöring och anför därvid följande.

I. Inledning.

I sitt i 1948 års försvarsproposition (nr 206) närmare berörda betänkande med förslag angående försvarets organisation (SOU 1947:72 och 73) upptog 1945 års försvarslcommitté till behandling vissa frågor beträffande värnplik­ ten. Kommittén förordade sålunda dels begränsning av övningstiden till 11 månader, innebärande förkortning av första tjänstgöring (motsvarande tjänst­ göring) och slopande av efterutbihlningsövningen, dels ändring i gällande besiktningsföreskrifter, varigenom ett större antal värnpliktiga än nu skulle befrias från tjänstgöring i fred, dels ock för flertalet värnpliktiga påbörjande av första tjänstgöring ett år tidigare än vad nu är fallet.

Vid anmälan av försvarspropositionen förklarade jag att jag -—- i avbidan på ytterligare utredning — icke då var beredd att taga slutlig ställning till försvarskommitténs förslag rörande värnpliktsfrågorna och därmed sam­ manhängande organisatoriska spörsmål. I anslutning till försvarspropo­ sitionen framlades i propositionen 1948:207 endast förslag till provisoriska bestämmelser rörande utbildningstiden för värnpliktiga m. in. Sedan riksdagen (skrivelse nr 376) fattat beslut i enlighet med de i propositionen framlagda förslagen, har Kungl. Maj:t genom förordningen den 30 juni 1948 (nr 514), med upphävande av en motsvarande förordning den 30 maj 1947 (nr 228), för­ ordnat om en provisorisk avkortning av utbildningstiden för värnpliktiga med 90 dagar i förhållande till den i 1941 års värnpliktslag stadgade övningstiden. För värnpliktiga i allmänhet innebär detta en nedsättning av utbildningstiden till 360 dagar. Enligt förordningen omfattar utbildningen av nyssnämnda värnpliktiga vid armén och kustartilleriet första tjänstgöring i 270 dagar jämte repetitions- och efterutbildningsövningar i sammanlagt 90 dagar samt vid flottan och flygvapnet tjänstgöring i en följd i 360 dagar. Jämlikt stats­ makternas beslut har för vissa värnpliktiga under sommaren på för jordbruket lämplig tidpunkt inlagts ett uppehåll om 14 dagar, som icke inräknas i ut­ bildningstiden.

6

Vid anmälan av propositionen 1948: 207 fäste jag uppmärksamheten på

vissa med värnpliktsutbildningen sammanhängande spörsmål, vilka enligt min

mening borde göras till föremål för ytterligare utredning.

I enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande den 30 juni 1948 ha därefter

tillkallats sex utredningsmän1 att biträda med fortsatt utredning rörande värn­

pliktsutbildningen och därmed sammanhängande spörsmål.

Utredningsmännen — vilka antagit benämningen 1948 års värnpliktskom-

mitté — ha jämlikt utredningsdirektiven bedrivit utredningen och redovisat

resultatet därav etappvis. Såsom första led i sitt utredningsarbete har 1948

års värnpliktskommitté framlagt förslag i följande frågor:

1. Övergång till inskrivning av värnpliktiga det år de fylla 19 år och värn-

pliktsutbildningens påbörjande under följande kalenderår.

2. Skördeuppehåll under utbildningsåret 1949—50.

3. Förlängd värnpliktstjänstgöring för flottan tilldelade värnpliktiga, vilka

under sin första tjänstgöring erhålla utbildning till radiotelegrafister med

certifikat.

4. Provisorisk reglering av gruppchefsutbildningen för värnpliktiga till­

hörande åldersklass 1948 (grupp K av åldersklass 1949).

5. Provisoriska bestämmelser angående beredskapsövning.

Kommittén har vidare framlagt förslag om provisorisk reglering av värn­

pliktsutbildningen vid kavalleriet och det hästanspända artilleriet samt häst­

tjänstens ordnande vid berörda förband under uppehållet mellan utryckande

och inryckande åldersklass våren 1949. Detta förslag har redan varit föremål

för Kungl. Maj:ts prövning.

Jag torde nu få upptaga kommitténs övriga förslag till behandling, varvid

de över förslagen avgivna remissutlåtandena torde böra redovisas i anslut­

ning till respektive förslag.

II.

Inskrivning av värnpliktiga det år de fylla 19 år och värnplikts-

utbildningens påbörjande nästföljande kalenderår.

Enligt 1941 års värnpliktslag (SFS 1941: 967) skall värnpliktig inskrivas

det år han fyller 20 år. Huvuddelen av de värnpliktiga börja första tjänst­

göringen nästföljande år. Undantag härifrån göres för bl. a. värnpliktiga till­

delade flottan och flygvapnet. Sålunda börja flygvapnets och en stor del av

flottans värnpliktiga första tjänstgöringen samma år som inskrivningen sker.

Tidigare förslag.

Såväl överbefälhavaren som 1945 års försvarskommitté ha uttalat sig för

att värnpliktstjänstgöringen påbörjas vid 20 års ålder. Härvid har betonats,

1 Ledamöterna av riksdagens första kammare direktören K. G. Ewerlöf (ordförande)

och chefredaktören J. E. Andersson, översten N. A. H. Björk, ledamöterna av riksdagens

andra kammare N. I. Johansson och P. S. Lindholm samt ordföranden i Sveriges social­

demokratiska ungdomsförbund Frans Nilsson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

7

att en dylik anordning skulle motverka minskningen i den totala tillgången

på värnpliktiga samt medföra sociala fördelar för både samhället och den

enskilde. Med stöd av yttrande av försvarets sjukvårdsförvaltning har fram­

hållits, att anordningen icke behövde möta några betänkligheter ur hälso-

vårdssynpunkt, varvid dock betonats, att uttagningen av värnpliktiga, vilka

skulle påbörja tjänstgöringen tidigare än hittills varit fallet, borde ske med

tillbörlig försiktighet. Både överbefälhavaren och försvarskommittén ha

räknat med att övergången till det nya systemet skulle ske successivt under

1950-talet, varvid den ordinarie åldersklassen år för år skulle kompletteras

med ett efter hand växande antal värnpliktiga ur närmast yngre åldersklass.

Beträffande den inskrivningstekniska sidan av förevarande spörsmål har för­

svarskommittén framhållit, att två åldersklasser måste inskrivas det år över­

gången till det nya systemet inledes — den äldre på våren och den yngre på

hösten. Kommittén har räknat med att inskrivningarna för framtiden skulle

förläggas till hösten.

Såsom jag anförde vid anmälan av propositionen 1948: 206 hade försvars-

kommitténs förslag rörande åldern vid första tjänstgöringens påbörjande i

stort sett icke mött någon erinran från remissmyndigheternas sida. Jag var

emellertid såsom jag förut anfört icke då beredd att taga slutlig ställning till

förslaget.

I direktiven för 1948 års värnpliktskommitté framhöll jag, att frågan om

genomförande av förslaget om framflyttning av tiden för inskrivningen och

första tjänstgöringens påbörjande främst syntes bli beroende på de merkost­

nader, som komme att uppstå under de år då övergången till den lägre åldern

för tjänstgöringens påbörjande genomfördes. Det syntes mig dock böra förut­

sättas, att denna övergång — med hänsyn till vikten av att bibehålla krigs­

organisationens styrka och för att icke fjärde huvudtitelns belastning skulle

bli alltför ojämn — skedde under den tid då årskullarna av de värnpliktiga

företedde en starkt sjunkande kurva.

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

1948 års värnpliktskommitté.

Även värnpliktskommittén har utgått från att övergången till lägre inryck-

ningsålder för de värnpliktiga borde ske successivt under en längre tidsperiod.

Innan kommittén utvecklat sina synpunkter härutinnan, har kommittén när­

mare berört frågan om inskrivningsförfarandet.

I sistnämnda fråga har kommittén till en början framhållit att — även om

anordningen med en tidigare inskrivning avses skola genomföras efter hand

man redan från början måste förutsätta samtidig inskrivning av eu hel ålders­

klass. Man har härvid att välja mellan två huvudalternativ, nämligen antingen

inskrivning under samma år inryckning till tjänstgöring sker, alltså under

tjugonde levnadsåret, eller inskrivning under nittonde levnadsåret. Kommittén

har härvid funnit övervägande skäl -—- särskilt utbildningsförhållandcna för

huvudparten av de värnpliktiga — tala för att inskrivning sker redan under

nittonde levnadsåret.

Beträffande tidpunkten för inskrivning det år vederbörande fyller 19 år bär

kommittén granskat alternativen »vårinskrivning» (februari—mars) och »höst-

inskrivning» (augusti—september). Härvid bar konstaterats att en inskrivning

under februari—mars är olämplig för flottan och flygvapnet. Yad flottan

angår skulle de uppgifter, som sjömanshusombudsmännen jämlikt inskriv-

ningsförordningen skola tillställa inskrivningsområdena, icke komma att

omfatta de värnpliktiga — omkring 600 man — som inskrivits vid sjömans­

husen under första hälften av sitt nittonde levnadsår. För flygvapnets vid­

kommande skulle olägenheten bestå i att många inskrivningsskyldiga vid

ifrågavarande tidpunkt icke påbörjat de verkstadsskolor (motsvarande), som

skulle göra dem lämpade för tilldelning till flygvapnet. Höstinskrivning skulle

medföra, förutom att nämnda olägenheter eliminerades, den fördelen att vår­

flyttningen blivit klarlagd i folkbokföringshänseende. Kommittén har i detta

sammanhang framhållit, att efter hand en betydande förskjutning av flytt-

ningstiden från 1 oktober till 1 april ägt rum. Ytterligare en fördel har fram­

hållits, nämligen den omständigheten att värnpliktiga tillhörande grupp K

kunna beräknas ha stadgat sitt studie- respektive yrkesval bättre vid den

senare tidjDunkten. Även för den vid inskrivningsförrättningarna deltagande

läkarpersonalen har en förläggning av inskrivningarna till hösten ansetts

vara fördelaktig. På grund av det anförda har vämpliktskommittén föreslagit,

att inskrivning skall ske på hösten under augusti och september månader.

Kommittén har föreslagit, att under det år övergången till det nya systemet

enligt kommitténs mening borde äga rum -— kalenderåret 1949 —- anordnas,

förutom vårinskrivning för åldersklass 1949, en inskrivning under augusti-

september för åldersklass 1950.

Utgående från att under en övergångsperiod värnpliktiga tillhörande två

åldersklasser samtidigt skola vara inkallade till tjänstgöring bär värnplikts-

kommittén närmare berört frågan, hur åldersklasserna härunder böra utnyttjas

vid de olika försvarsgrenarna. Härvid har kommittén anfört i huvudsak

följande.

För arméns del förutsattes, att övergången skulle ske under en tioårsperiod

åren 1950—1960. Härvid hade kommittén beräknat att den årliga värnplikts-

kontingenten vid armén skulle under åren 1950—1959 utgöra 29 500 man för

att under åren 1960 och 1961 stiga till 30 695 respektive 31 407 man. För att

nyssnämnda jämna årliga siffra skulle kunna hållas borde den yngre ålders­

klassen tagas i anspråk i successivt ökad omfattning intill år 1961, då över­

gången förutsattes vara helt genomförd.

För marinens del har kommittén beräknat, att uttagningen till såväl flottan

som kustartilleriet skulle ske i sådan ordning att från och med åldersklass

1952 första tjänstgöringen kunde påbörjas av samtliga värnpliktiga under det

kalenderår de fyllde 20 år.

I fråga om flygvapnet, där redan nu de värnpliktiga påbörja första tjänst­

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

9

göringen under det kalenderår de fylla 20 år, skulle det föreslagna systemet endast medföra ett något större tidsmellanrum mellan inskrivningsförrätt- ningen och första tjänstgöringens påbörjande.

Rörande sättet för urvalet till tidigare tjänstgöring och därmed samman­ hängande spörsmål har värnpliktskommittén framfört vissa synpunkter såvitt angår den förra hälften av övergångsperioden, då endast en mindre del av den yngre åldersklassen måste tagas i anspråk. Grunderna för utväljandet under periodens senare hälft och därefter har kommittén ansett böra upptagas till omprövning i senare sammanhang på grundval av vunna erfarenheter och under beaktande av då rådande läge. Beträffande urvalsprövningen under periodens förra hälft har kommittén anfört i huvudsak följande.

Därest den för inryckning under 20:e året avsedda »yngre årskontingenten» proportionerades ut på inskrivningsområdena med hänsyn till den inbördes storleken av dessas årliga värnpliktskontingent, syntes hinder icke möta att inarbeta fördelningen av denna yngre kontingent i den generalorder, som årligen reglerar uttagningen av värnpliktiga. Om det vid inskrivningsförrätt- nin» skulle visa sig, att brist förefunnes på värnpliktiga lämpade för special­ tjänst (K-värnpliktiga) eller för fackbefattning, borde denna brist icke få kom­ penseras genom uttagning ur den yngre åldersklassen i större proportion än vad denna kunde bära med hänsyn till nästa års krav.

Uttagningen borde i första hand ske på frivillighetens väg. Då emellertid de flesta värnpliktiga kunde väntas föredraga den tidigare tjänstgöringen, finge viss gallring ske. För att därvid rättvisesynpunkterna i möjligaste mån skulle kunna tillgodoses måste vid uttagningen en utproportionermg av kon­ tingenten företagas även inom inskrivningsområdena.

Vid urvalet av dem som skulle uttagas till tidigare tjänstgöring borde stor vikt fästas vid vederbörandes kroppskonstitution och hälsotillstånd. Till den tidigare kontingenten borde endast utväljas värnpliktiga vilkas allmänna hälsotillstånd, såväl fysiskt som psykiskt, vore fullgott, varemot personer med mindre god kroppskonstitution eller brister i ett eller annat hänseende borde få stå över till den senare kontingenten. Reglerande bestämmelser borde i olika hithörande frågor utfärdas av försvarets sjukvårdsförvaltning, centrala vämpliktsbyrån samt försvarsgrenscheferna.

Läkarbehovet vid en dubblerad inskrivningsförrättning år 1949 kan enligt vad arméöverläkaren meddelat kommittén icke tillnärmelsevis täckas med till arméöverläkarens förfogande ställda tjänstgöringsskyldiga läkare och civila läkare med vilka särskilt avtal träffats. Enligt arméöverläkarens förslag borde bristen avhjälpas genom att det medgåves honom att under år 1949 disponera samtliga facktjänstgöringsskyldiga värnpliktiga läkare under 60 dagar av för dem återstående facktjänstgöringsskyldighet — i stället för som nu i regel 30 dagar — oavsett den tid de redan fullgjort sådan tjänstgöring. Dessutom vore det nödvändigt att för ändamålet disponera läkare vid marinen och flygvapnet till ett antal av 15—20. Värnpliktskommittén har förordat, att det uppkomna läkarbehovet för höstinskrivningarna 1949, vilket vore föranlett av en engångssituation, i inge tillgodoses pa av arméöverläkaren föreslaget sätt.

Kommittén har framlagt vissa kostnadsberäkningar i anslutning till för­ slaget om framflyttning av tiden för inskrivningen och första tjänstgöringens början och därvid anfört i huvudsak följande.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 19d.

10

De dubbla inskrivningsförrättningarna år 1949 komme enligt förslaget

att äga rum under olika budgetår. Förlädes från och med 1950 inskrivnings­

förrättningarna till augusti och september månader, komme även framdeles

inskrivningsförrättningarna att hållas en gång per budgetår. Särskilda kost­

nader på grund av inskrivningarnas omläggning komme därför icke att upp­

stå. De merkostnader, som följde av förslagets genomförande, komme där­

för att inskränka sig till de ökade utgifter, som uppstode på grund av arméns

större årliga utbildningskontingenter under en tioårsperiod. Dessa kostnads­

ökningar vore i dagens läge ytterligt svåra att mera exakt beräkna med hänsyn

till åtskilliga osäkerhets- och ovisshetsmoment. Överslagsvis beräknade kom­

mittén kostnadsökningarna till sammanlagt i runt tal 71 627 000 kronor. Be­

loppet komme att fördelas på 14 budgetår. I medeltal per budgetår skulle

kostnadsökningen sålunda uppgå till i runt tal 5116 000 kronor. Hur denna

kostnadsökning komme att fördela sig på varje särskilt budgetår vore icke

möjligt att nu tillförlitligt bedöma. Kostnaderna syntes — ehuru i och för sig

betydande — icke vara av den storlek att de borde hindra genomförande av en

åtgärd av sådan vital betydelse för krigsorganisationen som den föreslagna,

särskilt som det förutsattes, att övergången skulle ske under en period, då

värnpliktskontingenten eljest skulle ha undergått en kraftig minskning.

Remissyttranden.

Överbefälhavaren och chefen för armén ha tillstyrkt värnpliktskommitténs

förslag i förevarande ämne.

Chefen för marinen har i princip intet haft att erinra mot förslaget om

framflyttning av tiden för inskrivning och inryckning. Kommitténs beräk­

ningar av årskontingenternas storlek vid flottan stode i god överensstämmelse

med vad flottans nuvarande organisation krävde. Emellertid syntes pågående

utredning angående tillgodoseendet av såväl örlogsflottans som stora delar

av handelsflottans behov av bemanning vid beredskap och krig komma att

visa ökat behov för örlogsflottans del av andra värnpliktiga än på sjömanshus

inskrivna. Detta behov borde enligt marinchefens mening tillgodoses genom

att numerären i de normala årskontingenterna av värnpliktiga ökades. Den

nya åldersklassen borde disponeras för sådant ändamål. För kustartilleriet

förelåge behov av ökad värnpliktskontingent på grund av tillkomst av radar-

materiel. Från och med 1950 erfordrades en ökning av värnpliktskontingenten

med 200 man. Härför syntes åldersklass 1950 böra tagas i anspråk.

Chefen för flygvapnet har understrukit betydelsen av att vid övergång till

inskrivning under nittonde levnadsåret inskrivningarna ägde rum under hösten.

Vårinskrivning skulle medföra, att flygvapnets värnpliktiga påbörjade första

tjänstgöringen först IV2 år efter inskrivningen, vilket vore ofördelaktigt med

hänsyn till inträffade flyttningar mellan olika inskrivningsområden. Hinder

syntes ej föreligga att flygvapnet, i den mån tillgängliga läkarkrafter med-

gåve, bidroge till täckande av läkarbeliovet vid inskrivningsförrättningen

under 1949. Flygvapnets värnpliktsbehov under åren 1950—1952 vore betyd­

ligt större än kommittén beräknat.

Statens organisationsnämnd — som erinrat om att nämnden år 1945 inför

överbefälhavaren framlagt förslag till inskrivning av värnpliktiga under nit­

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

11

tonde levnadsåret och en successiv övergång till inkallelse till första tjänst­ göring under tjugonde levnadsåret — har vänt sig mot kommitténs förslag beträffande höstinskrivningar och därvid anfört i huvudsak följande.

Enligt nämndens uppfattning hade den sedan en lång tid tillbaka till- lämpade vårinskrivningen visat sig vara ett mycket gott system Då inskriv­ ningsverksamheten berörde ett flertal myndigheter, såsom folkbokfonngs- organ av skilda slag, länsstyrelser m. m., erfordrades mycket starka skäl for att i rådande läge vidtaga en så genomgripande reform som en om­ läggning till höstinskrivning innebure. Vårinskrivning borde bibehailas av bl. a. följande skäl. Det löpande registreringsarbetet vid inskrivmngsexpedi- tioner och övriga personalregistreringsorgan, som samarbetade med dessa, vore under hösten av större omfattning än normalt. En överflyttning av m- skrivningsförrättningarna från våren till hösten skulle komma att medföra sådan merbelastning av den nuvarande personalorganisationen vid lnskriv- ningsexpeditionerna, att dessa icke skulle förmå att inom föreskriven tid imf" göra samtliga till nämnda tidsperiod förlagda arbetsuppgifter. Personailor- stärkning kunde icke förordas. Vid tillämpning av höstinsknvnmg skulle vidare visst omfattande förberedelsearbete vid inskrivningsexpeditionema komma att förläggas till högsommaren, vilket vore olägligt. Om inskrivningen vore förlagd till kalenderårets första, hälft, skulle i ett beredskapslage en inskriven åldersklass så snart det över huvud vore möjligt stå till förfogande för utbildning.

Nämnden har emellertid vitsordat, att under övergångsåret 1949 höstin­ skrivning för en åldersklass vore ofrånkomlig. Därvid erfordrades extra bi- trädespersonal vid de olika inskrivningsområdena uppgående till sammanlagt 24 biträden.

Statistiska centralbyrån, som i princip intet haft att erinra mot att värn­ pliktig inskrives under nittonde levnadsåret, har granskat kommitténs förslag huvudsakligen ur folkbokföringssynpunkt. Vid sitt bedömande av förslaget har ämbetsverket tagit hänsyn till att arbete med upprättande av m- skrivningskort i enlighet med vissa principuttalanden vid 1945 års riks­ dag i frågan rörande omorganisation av folkbokföringen (proposition nr 282; riksdagens skrivelse nr 446) kunde komma att överflyttas från pastors­ ämbetena till länsbyråerna för folkbokföringen. Vid en dylik anordning vore höstinskrivning att föredraga framför vårinskrivning. Detsamma gällde emel­ lertid även om prästerna skulle upprätta inskrivningskorten utan länsbyråernas hjälp. Ur folkbokföringssynpunkt tillstyrktes därför förslaget, att inskriv­ ning skulle ske på hösten. I samband med att inskrivningsförordningen änd­ rades borde åtskilliga bestämmelser däri underkastas cn översyn för att i sak­ ligt och terminologiskt avseende bringas i överensstämmelse med gällande författningar rörande folkbokföringen.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har framhållit, att vid införande av tidi­ gare inryckning vissa olägenheter kunde uppstå åtminstone för annan yrkes­ utbildning än skolmässig sådan på högre stadier genom att påbörjad yrkes­ utbildning icke hunne avslutas före värnpliktstjänstgöringens påbörjande.

Styrelsen kunde därför tillstyrka förslaget endast under förutsättning att an­ stånd med värnpliktens fullgörande som regel kunde påräknas för att full­ borda yrkesutbildning.

Kungl. Mai ds proposition nr 194.

Inskrivningsrådet har ansett hinder ej möta mot att rådet användes som besvärsinstans i fråga om uttagning till tjänstgöring det ena eller andra året.

III. Skördeuppehåll under värnpliktsutbildningen.

För tillgodoseende av jordbrukets behov av arbetskraft under skördetiden har — såsom inledningsvis nämnts — i den provisoriskt avkortade utbildnings­ tiden för värnpliktiga i allmänhet vid armén inlagts ett uppehåll om 14 dagar. Under tiden för uppehållet, som icke inräknas i utbildningstiden, åtnjuta de värnpliktiga ekonomiska förmåner enligt samma bestämmelser som under övningsuppehåll som inräknas i tjänstgöringstiden. Frågan om skördeuppe­ håll under värnpliktsutbildningen har emellertid ansetts böra bli föremål för fortsatta överväganden. I direktiven till värnpliktskommittén anförde jag härom bl. a. följande.

Vid de redan verkställda utredningarna har förslag väckts om att med tanke på jordbrukets behov anordna ett två månaders uppehåll under sommaren. Förslaget föreligger i två varianter. Å ena sidan har försvarskommittén fram­ lagt förslag om uppdelning av värnpliktskontingenten på två grupper, varvid jordbrukare skulle sammanföras till en grupp, vars inrycknings tid skulle be­ stämmas på sådant sätt, att ett två månaders sommaruppehåll kunde inläggas vid för jordbruket lämplig tidpunkt. Å andra sidan har chefen för armén före­ slagit två månaders sommaruppehåll för huvuddelen av de värnpliktiga. Båda dessa förslag äro, såsom framgår av propositionen 1948: 207, enligt min mening förenade med olägenheter, i ena fallet ur organisatorisk, i andra fallet ur social synpunkt. Det synes mig kunna starkt ifrågasättas, om vinsten med ett så långt uppehåll motsvarar de därmed förenade olägenheterna. Hit­ hörande spörsmål böra emellertid uppmärksammas.

1948 års värnpliktskommitté.

För att få värdet och verkningarna av 1948 års skördeuppehåll närmare belysta ur olika synpunkter har kommittén låtit inhämta yttranden från ar­ betsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna samt vederbörande militära myndigheter rörande erfarenheterna av det tillämpade systemet. Härvid har framkommit i huvudsak följande.

Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna ha uttalat, att uppe­ hållet, där det förlagts till lämplig tid för skördearbete, visat sig vara av synnerligt värde för jordbruket men däremot på grund av sin korthet knap­ past av någon betydelse för andra näringsgrenar. Värnpliktiga från andra näringsgrenar än jordbruket syntes icke i någon nämnvärd omfattning ha åtagit sig jordbruksarbete under övningsuppehållet. Tiden för uppehållet hade i allmänhet visat sig vara för kort såväl reellt sett som med hänsyn till in­ träffade ogynnsamma förändringar i väderleksförhållandena. Därest det icke ansåges möjligt att under sommaren anordna ett längre skördeuppehåll om minst två månader, syntes uppehållet i vart fall böra bestämmas till minst tre veckor. Tidpunkten för skördeuppehållet hade ofta nog varit väl hårt fast­ låst; smidigare anpassning efter ändrade väderleksförhållanden borde kunna

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 194.

13

åstadkommas. Militär myndighet borde åläggas att, därest det ur utbildnings- synpunkt vore möjligt, tillmötesgå framställning från länsarbetsnämnd om erforderlig jämkning av den preliminärt fastställda tiden för uppehållet.

En uppdelning av skördeuppehållet i omgångar med en vecka för höskör­ den och en vecka för stråsädesskörden syntes mindre lämplig såväl ur jord- brukssynpunkt som ur militär synpunkt. Det skulle vara av stort värde för jordbruksnäringen, om skördeuppehållet kunde anpassas med hänsyn till väx­ lande tidpunkter för skördens mognad inom olika delar av riket.

Arbetsmarknadsstyrelsen har anfört, att vid bestämmandet av tidpunkten för övningsuppehåll ur jordbrukssynpunkt hänsyn endast borde tagas till hö- och stråsädesskörden, däremot ej till andra arbeten såsom skötseln och skörden av sockerbetor eller potatisskörden, då behovet av arbetskraft för dylika arbeten i regel kunde och borde tillgodoses på annat sätt än genom anordnande av övningsuppehåll för värnpliktiga.

De militära myndigheterna (militärbefälhavare samt regements- och mot­ svarande chefer) ha i allmänhet funnit 14 dagar vara en lämpligt avpassad längd för övningsuppehållet. I en del fall har särskilt understrukits, att en utsträckning av skördeuppehållet komme att menligt inverka på utbildnings- resultatet, då inlärda kunskaper i stor utsträckning fölle i glömska vid längre uppehåll än 14 dagar och åtskillig tid efter uppehållet åtginge till repetition, vilket minskade tiden för övrig utbildning i alltför hög grad. Militärmyndigheterna ha vidare anfört, att länsarbetsnämndernas önskemål angående tidpunkten för uppehållet icke alltid kunnat beaktas och att detta främst varit fallet vid de förband, vilkas värnpliktskontingenter rekryterats från olika län. Sammanjämkning hade emellertid ägt rum i möjligaste ut­ sträckning. I vissa fall hade olägenheter ur utbildningssynpunkt uppstått genom att uppehållet förlagts till alltför tidig tidpunkt i förhållande till in- ryckningsdagen, och en förskjutning till en senare tidpunkt syntes nödvändig för att icke utbildningsresultatet skulle lida skada. En uppdelning av uppe­ hållet med en vecka för vardera hö- och stråsädesskörden hade tillämpats vid 114 och därvid visat sig vara olämplig ur utbildningssynpunkt.

Värnpliktskommittén har även förebragt vissa statistiska uppgifter för att belysa betydelsen för jordbruket av ett skördeuppehåll under första tjänstgöringen.

Ett skördeuppehåll för värnpliktiga jordbrukare under första tjänstgöring har beräknats öka jordbrukets fasta manliga arbetskraft med 1,5 %. Med hänsyn till att de värnpliktiga jordbrukare, som fullgöra första tjänstgöring, måste anses utgöra en särskilt värdefull arbetskraft, måste emellertid deras betydelse för jordbrukets arbetskraftsbehov skattas högre än vad procent- siffran l,r> utvisade.

Vid en närmare utredning om behovet av arbetskraft vid jordbruket under olika delar av året har kommittén funnit att viss brist på fast arbetskraft förelåge under hela året, men att denna i flertalet län vore störst under april- maj och därnäst under augusti—september samt att behovet av tillfällig arbetskraft i allmänhet vore störst under augusti—oktober. Genomsnittligt för hela landet förelåge det större totala behovet av arbetskraft under tiden 15 juli—15 september med vissa variationer för olika landsdelar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Kommittén har funnit att en gård av genomsnittsstorlek vid inkallelse av en man förlorade en väsentlig del av sin manliga arbetskraft. Vid bedöman­ det av detta förhållande måste dock observeras, att inkallelse till första tjänst­ göring drabbade ett mycket litet antal brukningsdelar i landet. Antalet jord­ brukare, som fullgjorde första tjänstgöring, ujjpginge nämligen f. n. endast till 7 684, medan antalet brukningsdelar utgjorde 414 441.

Med hänsyn till att de mindre jordbruken huvudsakligen brukades endast av ägaren, och att denne i regel befunne sig i en högre ålder än 20—21 år, syntes man få räkna med att brukningsdelar om 10 hektar och mindre i all­ mänhet icke berördes av inkallelser till första tjänstgöring. Det vore san­ nolikt i första hand brukningsdelar om 10 hektar och större, som vore aktuella i detta avseende. Deras antal uppginge till 93 607. Antalet jordbrukare som fullgjorde första tjänstgöring borde sålunda i första hand ses i relation till denna siffra.

Enligt vissa utarbetade prognoser syntes man få räkna med eu fortgående avflyttning från jordbruket med åtföljande minskning av antalet värnpliktiga jordbrukare, vilka fullgjorde första tjänstgöring.

För närmare studium av det av kommittén förebragta siffermaterialet torde få hänvisas till kommitténs redogörelse med tillhörande bilagor.

Härefter har kommittén ingående behandlat frågan om ett skörde- uppehåll för värnpliktiga jordbrukare av högst två månader. Härvid har anförts i huvudsak följande.

Med hänsyn till att största behovet av arbetskraft vid jordbruket förelåge 15 juli—15 september hade från jordbrukshåll framställts önskemålet, att första tjänstgöringen för värnpliktiga jordbrukare så inpassades under ut­ bildningsåret, att uppehåll i tjänstgöringen för dessa värnpliktiga kunde äga rum helst under hela nyssnämnda tid, d. v. s. under två månader, men i varje fall under omkring en och en halv månad. Skulle detta vara möjligt, måste värnpliktiga jordbrukare inrycka till första tjänstgöring så mycket tidigare än övriga värnpliktiga, att utrymme skapades för detta skördeuppc- håll 15 juli—15 september. Inryckningen måste därför äga rum i mitten av- april, trots att en sådan tidpunkt för inryckning komme att inverka högst ofördelaktigt på arbetskraftstillgången under säsongtoppen april—maj.

Ur utbildningssynpunkt borde enligt kommitténs mening följande be­ aktas vid övervägandena angående lämpligheten av ett dylikt system.

Varje uppehåll av större längd än som oundgängligen erfordrades för vila och rekreation vore ur utbildningssynpunkt olägligt. Enligt vad erfaren­ heterna utvisade hade efter dylikt längre uppehåll under de första sex måna­ derna av första tjänstgöringen i allmänhet en tid motsvarande 15—30 % av uppehållet måst anslås för repetition av det tidigare genomgångna. Den verk­ liga tidsförlusten bleve sålunda avsevärt mycket större än uppehållet i sig självt och måste förutses bli proportionsvis större, ju tidigare detta inträffade och ju längre det vore. Såsom kompensation för den tid, som erfarenhets­ mässigt åtginge för repetition efter ett skördeuppehåll, borde göras ett tids- tillägg till första tjänstgöringen för berörda värnpliktiga, enligt kommitténs beräkningar omfattande ungefär 13 dagar. Den praktiska formen för ett

Kungl. May.ts proposition nr 194.

15

sådant tidstilläggs uttagande syntes vara, att ett nominellt skördeuppehåll

om 60 dagar minskades med 13 dagar, varigenom uppehållet i realiteten en­

dast komme att uppgå till 47 dagar.

För systemets genomförande vore det vidare nödvändigt, att de värnplik­

tiga jordbrukarna kunde sammanföras till utbildningsförband av sådan stor­

lek och sammansättning, att utbildningsbefälet vid sådana förband kunde

utnyttjas till full kapacitet. Då systemet krävde tidigare inryckning för värn­

pliktiga jordbrukare än för övriga värnpliktiga, kunde en samordning av ut­

bildningen för dessa båda kategorier icke ske förrän efter det skördeuppe-

liållet och därefter inlagt tidstillägg för repetition gått till ända för den förra

gruppen och de värnpliktiga av båda grupperna varit lika länge under ut­

bildning.

Före skördeuppehållet bleve det sålunda nödvändigt att genom organisa­

toriska åtgärder åvägabringa lämpligt sammansatta utbildningsförband av

värnpliktiga jordbrukare. I stor utsträckning måste dessa åtgärder innebära

en större eller mindre grad av centralisering av utbildningen av dessa värn­

pliktiga. Denna centralisering kunde i huvudsak tänkas organiserad enligt

följande tre alternativ:

1. Utbildningen vid de olika truppslagen centraliseras under hela första

tjänstgöringen armé- eller militärområdesvis till särskilda regementen (kårer).

2. Utbildningen vid de olika truppslagen centraliseras under den del av

första tjänstgöringen, som infaller före skördeuppehållet, till särskilda rege­

menten (kårer). Vid dessa regementen (kårer) utbildas jämväl förbanden

tilldelade kontingenter av icke jordbrukare. De värnpliktiga jordbrukarna

—- utom de som tilldelats nyssnämnda regementen (kårer) — återgå efter

skördeuppehållet för fortsatt utbildning till det regemente (kår), som veder­

börande tilldelats vid inskrivningsförrättningarna.

3. Utbildningen vid de olika truppslagen centraliseras under första tjänst­

göringen före skördeuppehållet till särskilda utbildningsavdelningar vid samt

liga regementen (kårer). Efter skördeuppehållet sammanföras de värnpliktiga

jordbrukarna med övriga värnpliktiga för fortsatt gemensam utbildning.

Efter en ingående granskning av de tre alternativen — härutinnan torde

få hänvisas till handlingarna —- har kommittén sammanfattningsvis anfört i

huvudsak följande.

De såsom 1 och 2 betecknade alternativen vore behäftade med allvarliga

olägenheter ur såväl utbildnings- som organisatorisk synpunkt. Dessa olägen­

heter syntes vara av den art, att ett genomförande av något av berörda alterna­

tiv icke gärna vore möjligt. Endast alternativ 3 (temporärt centraliserad ut­

bildning vid eget förband) syntes kommittén innebära en möjligen framkom­

lig väg att lösa problemet. Underlaget för bedömningen av detta alternativ

hänförde sig emellertid endast till en åldersklass, varför nu icke skönjbara

faktorer kunde komma att påverka alternativets genomförbarhet. Mot

alternativet kunde emellertid med fog resas den invändningen, att det icke

uppfyllde berättigade krav på enkelhet och klarhet i utbildningsorganisatio­

Kungl. Majits proposition nr 19d.

nen. Nära en tredjedel av de värnpliktiga jordbrukarna måste nämligen an­ tingen uttagas till annan utbildningslinje än den, för vilken de vore lämpade, sammanföras till centraliserad utbildning eller fullgöra första tjänstgöring tillsammans med icke jordbrukare. För befälets del komme en tillämpning av alternativet att medföra ökat antal kommenderingar utom ordinarie tjänst­ göringsort med därav följande olägenheter.

En minskning av antalet värnpliktiga jordbrukare, vilka fullgjorde första tjänstgöringen, varmed man på grund av förutsedd avflyttning från jordbru­ ket finge räkna under åren 1950—1960, skulle vid genomförande av alternativ 3 bl. a. få den konsekvensen, att färre utbildningsförband av lämplig storlek kunde organiseras vid ordinarie truppförband samt att större antal värnplik­ tiga jordbrukare måste uttagas för utbildning på annan utbildningslinje än den, för vilken de vore lämpade, sammanföras till centraliserad utbildning eller fullgöra första tjänstgöring tillsammans med icke jordbrukare. Nack­ delarna med alternativet komme såvitt kunde bedömas att för varje år för­ storas.

Vissa av kommittén enligt det föregående anförda omständigheter syntes ge vid handen, att en utsträckning av den nuvarande tiden för skördeuppehåll vore av jämförelsevis begränsad betydelse för jordbruket. Det måste under dylika förhållanden starkt ifrågasättas, om fördelarna av en sådan förlängning kunde a-nses stå i rimlig proportion till de olägenheter ur utbildningssynpunkt, som enligt vad den föreliggande utredningen utvisade vore förenade jämväl med tillämpningen av det såsom gynnsammast betecknade alternativ 3.

Värnpliktskommittén har för sin del ansett nackdelarna vara så pass över­ vägande att kommittén icke kunnat förorda, att en anordning med två må­ naders skördeuppehåll för värnpliktiga jordbrukare införes. Med hänsyn till att varje uppehåll i utbildningen av längre varaktighet än 14 dagar medför besvärande komplikationer ur utbildningssynpunkt har kommittén föreslagit, att nuvarande system med 14 dagars övningsuppehåll för huvuddelen av de värnpliktiga bibehålies. Kommittén har härvid ansett följande åtgärder böra vidtagas för att möjliggöra en smidigare anpassning av sistnämnda system till de inom varje län aktuella skördeförhållandena. Tidpunkten för övnings- uppehållet borde fastställas preliminärt av militär myndighet på förslag av vederbörande länsarbetsnämnd före inryckningen till första tjänstgöring. Därest sedermera oförutsedda faktorer skulle medföra så ändrade skördeför- liållanden, att en jämkning av de preliminärt fastställda tiderna kunde bli erforderlig för att uppehållet verkligen skulle komma att infalla under tiden för skörden, borde länsarbetsnämnd, så snart skördetiden i länet mera exakt kunde beräknas, till vederbörande militära myndigheter göra framställning om sådan jämkning. Militär myndighet borde åläggas att i möjligaste mån tillmötesgå sådan framställning. Härvid borde dock övningsuppehåll vid olika tider för samma regemente (kår) icke ifrågasättas. Slutligen borde samarbete äga rum mellan länsarbetsnämnderna och truppförbanden i syfte att förmå värnpliktiga, som icke tillhörde jordbruket, att under övningsuppe- hållet åtaga sig jordbruksarbete.

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

17

Kommittéledamoten Johansson, som i likhet med kommittémajoriteten fun­ nit att ur militära och andra synpunkter det hittills tillämpade systemet med ett gemensamt skördeuppehåll för alla värnpliktiga är den mest framkomliga vägen, har ansett ett uppehåll om 14 dagar vara alldeles för kort för att ur jordbrukets synpunkt vara tillfredsställande. Johansson har därför föresla­ git ett uppehåll av minst tre men helst fyra veckor. Påståendet att ett öv- ningsuppehåll av mer än 14 dagar skulle ha menlig inverkan på utbildnings­ arbetets resultat på grund av att de värnpliktiga glömde en del av vad de lärt syntes överdrivet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Remissyttranden.

Överbefälhavaren har — med reservation för vissa av cheferna för armén och marinen föreslagna praktiska jämkningar — intet haft att erinra mot de föreslagna bestämmelserna för skördeuppehåll.

Chefen för armén har helt anslutit sig till kommitténs uppfattning rörande olägenheterna av ett skördeuppehåll av två månader endast för jordbrukare.

Enligt vunna erfarenheter vore ett uppehåll av 14 dagar det längsta som med hänsyn till kravet på utbildningstidens effektiva utnyttjande kunde godtagas utan en ökning av den sammanlagda tiden för första tjänstgöringen. Skörde- uppehållet borde ske i en följd utom såvitt anginge de hästanspända förban­ den, där det med hänsyn till hästvården vore nödvändigt medgiva, att uppe­ hållet uppdelades i två omgångar.

Chefen för marinen, som framhållit att frågan om skördeuppehåll icke vore aktuell för flottan, har ansett att för kustartilleriets del ett 14 dagars övnings- uppehåll borde bibehållas såsom för övriga försvarsgrenar och vapenslag.

Detta övningsuppehåll kunde emellertid icke utan olägenhet för utbildningen förläggas till senare tidpunkt än i anslutning till midsommarhelgen och kunde därför endast i undantagsfall motsvara jordbrukets intressen, övningsuppe- hållet vid kustartilleriet borde sålunda förläggas till ur utbildningssynpunkt lämplig tid, vilket syntes kunna ske med hänsyn till att kustartilleriet enligt uttalande i propositionen 1948: 207 som regel icke borde tilldelas värnpliktiga jordbrukare.

Arbetsmarknadsstyrelsen, som hänvisat till vad styrelsen tidigare anfört i frågan om skördeuppehåll under värnpliktsutbildningen (se prop. 1948: 207 s. 59), har framhållit, att därvid framförda synpunkter alltjämt syntes böia beaktas. Därest ett skördeuppehåll av två månader för värnpliktig jordbruks- personal, vilket för jordbruket vore både önskvärt och ändamålsenligt, icke kunde ordnas på ett ur såväl militär synpunkt som jordbrukssynpunkt god­ tagbart sätt, syntes ett för alla värnpliktiga gemensamt kortare skördeuppe­ håll under den första tjänstgöringen i allt fall erforderligt. Styrelsen kunde emellertid icke tillstyrka ett så kort skördeuppehåll som 14 dagar utan finge av tidigare anförda skäl föreslå ett uppehåll av minst tre veckor. Det före- fölle styrelsen som om ett övningsuppehåll av tre veckor icke skulle behöva

‘2—gso 4ip B ihan g till riksdagens protokoll 1949. 1 sand. Nr 194.

medföra så mycket mer besvärande komplikationer nr utbildningssynpunkt än ett uppehåll av 14 dagar. Det syntes styrelsen särskilt angeläget, att sådana föreskrifter utfärdades till vederbörande militära myndigheter att erforderlig jämkning av de preliminärt fastställda tidpunkterna för övningsuppehållet verkligen kunde åvägabringas. Om länsarbetsnämnder skulle föreslå olika tider för övningsuppehållet vid regemente (kår), som erhölle sina värnplik­ tiga från två eller flera län, och en sammanjämkning av nämndernas förslag icke kunde åstadkommas eller nämndernas önskemål icke kunde tillgodoses genom att uppdela värnpliktiga i olika omgångar vid beviljandet av övnings­ uppehållet, syntes det styrelsen vara av stort värde om vederbörlig militär myndighet, innan tiden för övningsuppehållet fastställdes, sökte samråd med styrelsen. Samarbete borde äga rum mellan länsarbetsnämnderna och trupp- förbanden i syfte att förmå värnpliktiga, som icke tillhörde jordbruket, att under övningsuppehållet frivilligt åtaga sig jordbruksarbete. Föreskrifter härom borde utfärdas till såväl truppförbanden som länsarbetsnämnderna. Därest ett större antal jordbrukare tilldelades marinen och flygvapnet, borde ifrågavarande övningsuppehåll även införas vid dessa försvarsgrenar.

Svenska arbetsgivareföreningen har funnit de av kommittén framförda argu­ menten mot en förlängning av skördeuppehållet för jordbruket till två må­ nader så vägande, att föreningen ej ansett sig kunna tillstyrka en mera avse­ värd förlängning av skördeuppehållet. Uppehållet borde ej göras längre än som ur jordbrukets synpunkt, vore oundgängligen nödvändigt. För sådana för­ band, till vilka ett större antal jordbrukare vore inkallade, borde emellertid eftersträvas ett längre skördeuppehåll än 14 dagar.

Landsorganisationen i Sverige har ansett, att kommittén förebragt över­ tygande, tidigare ej klargjorda skäl mot en anordning med två månaders uppe­ håll för värnpliktiga jordbrukare. Landsorganisationen kunde biträda kom­ mitténs förslag rörande bibehållande av ett skördeuppehåll av 14 dagar. Längre uppehåll syntes ej försvarligt med hänsyn till övriga värnpliktigas och pro­ duktionens intressen.

Tjänstemännens centralorganisation (TCO) har ansett, att värnpliktskom- mittén anfört bärande skäl för bibehållande av nuvarande system med 14 dagars övningsuppehåll för de värnpliktigas huvuddel. Organisationen har dock understrukit, att största möjliga hänsyn borde tagas till jordbrukets arbetskraftsbehov under skördetiden. Då ur denna synpunkt ett övningsuppe­ håll av 14 dagar vore väl kort, borde åtminstone någon ökning av uppe­ hållet ske.

Riksförbundet Landsbygdens Folk (R. L. F.) har förklarat sig i princip anse ett skördeuppehåll av två månader för värnpliktiga jordbrukare önsk­ värt. Sedan förbundet emellertid konstaterat, att av den verkställda utred­ ningen framginge, att några utsikter att realisera nyssnämnda önskemål knap­ past förefunnes, har förbundet tagit ställning till frågan om ett skördeuppe­ håll av 14 dagar. Härvid har förbundet icke funnit anledning till erinran mot de föreslagna bestämmelserna för övningsuppehållet. Däremot har för-

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Kungl. Maj ds proposition nr 194. 19

bundet i fråga om skördeuppehållets längd föreslagit, att uppehållet måtte få omfatta fyra veckor.

Sveriges lantbruks förbund har funnit det vara en brist i värnpliktskom- mitténs utredning rörande möjligheterna av ett två månaders skördeuppehåll att utredningen bundits vid den för tillfället tillämpade inryckningstiden till värnpliktsutbildningen. Det hade enligt förbundets mening varit önskvärt att pröva förutsättningarna för en uppdelning av värnpliktskontingenten i två omgångar med inryckning dels på hösten, dels på våren. Om en sådan om­ läggning vore organisatoriskt genomförbar, skulle frågan om skördeuppehåll definitivt kunna lösas samtidigt som man skulle slippa den lucka i försvars- beredskapen, som den nuvarande ordningen medförde.

Om ett två månaders skördeuppehåll för värnpliktiga jordbrukare vore svårt att förena med effektiv militärutbildning, syntes det föreslagna gemen­ samma sommaruppehållet för alla värnpliktiga vara den för ögonblicket lämp­ ligaste lösningen. Den föreslagna tiden vore emellertid för kort för att uppe­ hållet skulle kunna tjäna avsett syftemål. Redan vid ett genomgående gynn­ samt skördeväder vore ett 14 dagars skördeuppehåll otillräckligt. Uppehållet borde därför fastställas till fyra veckor. För att ge önskad effekt borde detta uppehåll i sin helhet förläggas till skördetiden. Tidpunkten för uppehållets början borde fastställas lokalt i direkt samråd mellan länsarbetsnämnderna och vederbörande militärmyndigheter på sätt utredningen föreslagit.

Svenska lantarbetsgivareföreningen har anslutit sig till de av Sveriges lantbruksförbund framförda synpunkterna och förslagen i ämnet.

IV. Förlängd värnpliktstjänstgöring för värnpliktiga vid flottan, vilka under sin

första tjänstgöring erhålla utbildning till radiotelegrafister med certifikat.

1948 års värnpHktskommitté.

I sitt utredningsarbete har värnpliktskommittén med anledning av ett från chefen för marinen framfört förslag till behandling upptagit frågan om en förlängning av värnpliktstjänstgöringen med 90 dagar för värnpliktiga vid flottan, vilka under sin första tjänstgöring erhålla utbildning till radio­ telegrafister och därvid avlägga godkända prov för erhållande av civilt radio- telegrafistcertifikat. Kommittén har inledningsvis meddelat följande upp­ gifter rörande hittills tillämpade utbildningsbestämmelser.

Efter beredskapens upphörande 1945 uppstodo betydande vakanser i manskapsbeställningarna vid flottan, vilket medförde allvarliga svårigheter att under fredsövningarna bemanna flottans fartyg och radiostationer i land med kompetent radiopersonal. De otillfredsställande rekryteringsförhållandena medförde även att tillgången på radioutbildad personal vid mobilisering ned­ gick. För att motverka denna brist i beredskapen och göra det möjligt att i fred bemanna rustade fartyg med radiotelegrafister utfärdade chefen för marinen år 1946 bestämmelser, att värnpliktiga på försök skulle erhålla sådan radiotelegrafistutbildning att de fyllde fordringarna för civilt radiotelegrafist- certifikat. Dylik målsättning ansågs möjlig med den i 1941 års värnplikts­ lag föreskrivna utbildningstiden 450 dagar i en följd för bl. a. värnpliktiga

av här ifrågavarande kategori. Utbildningen var fördelad på värnpliktsskola i land 3 månader, certifikatkurs ti månader samt praktik ombord b månader.

Efter godkänd certifikatkurs förordnades den värnpliktige till värnplik- tig korpral, och efter ådagalagd lämplighet ombord i praktisk tjänst under 3 månader kunde han förordnas till värnpliktig furir. Utbildningen var så lagd, att de värnpliktiga radiotelegrafisterna voro färdigutbildade den 1 oktober, då den fåtaliga stampersonalen i relativt stor utsträckning kom­ menderades i land för genomgående av underbefäls- och underofficersutbild­ ning. Härigenom kunde fartygen erhålla bemanning under vinterhalvåret med värnpliktiga telegrafister, vilka samtidigt fingo erforderlig praktisk erfaren­ het av den militära materielen under tjänst vid radiostationer ombord.

Den ifrågavarande utbildningen tillämpades under åren 1946 och 1947 med goda resultat och stort intresse från de värnpliktigas sida.

I och med att värnpliktstjänstgöringen genom 1948 års riksdagsbeslut av­ kortats till 360 dagar har utbildningen av radiotelegrafister måst omläggas. Enär utbildningstiden för erhållande av radiotelegrafistcertifikat icke kun nät beskäras, har den nödtvungna minskningen måst gå ut över den grund­ läggande utbildningen vid värnpliktsskolan i land samt den praktiska tjänst­ göringen. Med hänsyn till den starkt avkortade praktiktiden har det befun nits nödvändigt att koncentrera utbildningen i radiomaterieltjänst under en månads kurs vid signalskola. För att erhålla ett nödvändigt tillskott av värn­ pliktiga radiotelegrafister under de för fredsövningarna mest aktuella perio­ derna har denna värnpliktskategori inkallats i två omgångar med 3 måna­ ders mellanrum. Utbildningen har fördelats på värnpliktsskola i land 2 må­ nader, certifikatkurs 6 månader, signalskola 1 månad samt praktik 3 månader.

Efter godkänd certifikatkurs erhålla de värnpliktiga förordnande såsom värnpliktiga korpraler och efter fullgjord tjänstgöring om 360 dagar kunna därtill lämpliga förordnas till värnpliktiga furirer.

Kommittén har framhållit, att praktisk tjänstgöring om 3 månader för de omgångar, där anordningen tillämpats, visat sig vara alltför kort för att tjänsten vid radiostationerna skulle kunna löpa tillfredsställande, något som i sin tur menligt inverkat på den taktiska och strategiska utbildningen inom flottan under fredstid. Genom en så kortvarig praktisk tjänst kunde ej heller kunskaperna förväntas bli så befäs tade, att personalen i händelse av mobili­ sering bleve användbar, om icke en relativt omfattande repetitionsutbildning anordnades. Eu förlängning av utbildningstiden för radiotelegrafister fram- stode i anledning härav som motiverad. Beträffande vissa synpunkter, som därvidlag borde tagas i beaktande, har kommittén framhållit följande.

Att under värnpliktstiden få avlägga en examen, vilken direkt kan leda till välavlönade platser i det civila, måste onekligen verka stimulerande på intresset att underkasta sig en förlängd tjänstgöring för erhållande av denna examen. Enligt inhämtade uppgifter ha också de till radiotelegrafister under åren 1946 och 1947 utbildade värnpliktiga vid flottan i stor utsträckning sökt och erhållit förmånliga civila anställningar som radiotelegrafister. Det bör även framhållas, att den i vårt land rådande bristen på arbetskraft jämväl gjort sig märkbar vid anställning av radiotelegrafister vid handelsflottan. Då radiosignaltjänsten ombord på handelsfartygen ej enbart är av kommersiell natur utan även nödvändig ur sjösäkerhetssynpunkt, måste det i viss män an­ ses vara i hela landets intresse, att handelsflottan kan tillföras goda tele­ grafister från den kontingent värnpliktiga, som utbildas vid flottan i detta yrke. Som regel torde ca 50 certifikatutbildade värnpliktiga om året tillföras den civila marknaden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

21

För den värnpliktiga personalen innebär det en stor ekonomisk lättnad att erhålla den angivna utbildningen under värnpliktstjänstgöringen. Att genomgå motsvarande utbildning vid telegrafverkets radiotelegrafistkurser vilka om­ fatta ca 8 månaders utbildningstid, betingar en kursavgift av -•»<> kronoi. Emedan dessa kurser äro förlagda till Stockholm, bil dessutom levnadsom­ kostnaderna under kursen avsevärda för dem, som ej ha sitt hem i huvua-StaUttagning av värnpliktiga till radiotelegrafister sker efter vissa lamplig- hetsprov. Endast de som ha eget intresse för radiotjänsten kunna komma i fråo-a Då det blott är de radiotelegrafister, vilka bliva godkanda i certifikat- kursen och erhålla radiocertifikat, som ha att undergå en förlängd värn­ pliktstjänstgöring, och sådant godkännande förutsätter en omfattande per­ sonlig arbetsinsats från de värnpliktiga själva, kommer i själva \eiket den utökade tjänstgöringstiden att vara frivillig.

Den här ifrågasatta utökningen av tjänstgöringstiden för värnpliktiga radiotelegrafister vid flottan synes värnplibtskommittén utgöra en skälig er­ sättning för den gratisutbildning, som erhålles på statens bekostnad bom ett parallellfall må nämnas den förlängda tjänstgöring, som jämlikt 27 §1 mom. G värnpliktslagen ålagts marinen tilldelad värnpliktig, vilken avlagt examen som sjökapten, styrman, övermaskinist eller maskinist av 2. klass vid navigationsskola. Sådan värnpliktig är nämligen skyldig att utöver den i 27 g 1 mom. A angivna tjänstgöringstiden undergå fortsatt utbildning under 120 dagar, fördelad på två repetitionsövningar om vardera 60 dagar

Den tid med vilken den nuvarande tjänstgöringen för värnpliktiga radio­ telegrafister i anslutning till det anförda borde utökas, har kommittén pa "rundval av vunna erfarenheter från tidigare utbildning och det system som tillämpas för utbildning av värnpliktiga i övrigt vid flottan ansett bora sattas till 90 dagar. Härigenom samt genom att förlägga inkallelserna för berörda vämpliktskategori halvårsvis kunde man säkerställa tillgången på färdigut- bildade värnpliktiga radiotelegrafister under hela övningsåret, varjamte in­ struktörer och övningsmateriel kunde rationellt utnyttjas.

Värnpliktskommittén har sålunda föreslagit, att värnpliktig vid flottan, vilken under sin tjänstgöring i en följd utbildas till radiotelegrafist och där­ vid erhåller civilt radiotelegrafistcertifikat av l:a eller 2:a klass, skall utöver nuvarande tjänstgöring om 360 dagar — åläggas en fortsatt utbild­ ning under 90 dagar att uttagas i en följd i direkt anslutning till första tjänst­ göringen.

De föreslagna tjänstgöringsbestämmelserna för värnpliktiga radiotelegra­ fister vid flottan ha föreslagits skola tillämpas på värnpliktiga, vilkia påbörjat eller påbörja första tjänstgöringen efter 30 juni 1948. De värnpliktiga, vilka uttagits för utbildning till radiotelegrafister ur de i juli och oktober 1948 inryckta värnpliktskontingenterna ha enligt uppgift — med ett enda undan­ tag — godtagit villkoret om en förlängning av tjänstgöringstiden i enlighet med förslaget.

Kostnaderna för den förlängda tjänstgöringen skulle vid uttagning av 50 radiotelegrafister per år med viss fördelning jiå sjö- och landtjänst enligt kommitténs beräkningar uppgå till avrundat 34 000 kronor. Någon uppräk­ ning av vederbörliga anslag vid bifall till kommitténs förslag har icke an­ setts erforderlig.

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Kungl. Maj.ts proposition nr 194.

Remissyttranden.

Överbefälhavaren har ansett förslaget innebära väsentliga fördelar för

tjänsten. Den förutsatta ökningen av tjänstgöringstiden syntes utgöra en

skälig ersättning för den utbildning vederbörande erhölle på statens bekost­

nad. Enär dessutom förlängningen medförde relativt ringa kostnader, hade

överbefälhavaren intet att erinra mot förslaget.

Inskriimingsrådet har framhållit att om frivillig uttagning av värnpliktiga

för radiotelegrafistutbildning under en förlängd värnpliktstid skulle lämna

otillräckligt resultat eller befrielse från kurser skulle begäras på grund av

t. ex. familjeförhållanden eller ekonomiska skäl, besvär kunde tänkas komma

att anföras över uttagningen. Om det skulle befinnas erforderligt att före­

skriva en tvångsmässig uttagning och att använda inskrivningsrådet så­

som besvärsinstans, syntes särskilda bestämmelser erfordras därom.

22

V.

Provisorisk reglering av gruppchefsutbildningen.

Bland de armén tilldelade värnpliktiga utväljes årligen snarast efter in­

ryckningen till första tjänstgöring ett visst antal för särskild utbildning, av­

sedd för att de i fält skola kunna fylla befattningar för värnpliktigt under­

befäl i krigsorganisationen. Ifrågavarande utbildning benämnes vanligen

gruppchefsutbildning. Inom de båda övriga försvarsgrenarna finnes motsva­

rande befälskategori allenast vid kustartilleriet.

Tidigare förslag.

Från militärt håll har i olika sammanhang betonats, att utbildningstiden

för de till gruppchefsutbildning uttagna värnpliktiga med hänsyn till ut­

bildningens ändamål borde göras längre än för sådana värnpliktiga, som en­

dast skola underkastas soldatutbildning. Chefen för armén har givit ut­

tryck åt dylika synpunkter såväl i sin år 1947 avgivna utredning rörande

värnpliktsutbildningens närmare utformning soin i sitt yttrande över 1945

års försvarskommittés betänkande. Enligt arméchefens mening borde för

gruppchefsutbildningen avses 15 månader.

I yttrande över arméchefens förslag ifrågasatte arbetsmarknadsstyrelsen,

om icke den av arméchefen föreslagna fortsatta gruppchefsutbildningen, om

sådan ansåges erforderlig, borde kunna förkortas så att gruppchefseleverna

icke behövde vara inkallade under skördemånaderna.

Landsorganisationen i Sverige uttalade, att det syntes sannolikt att —

sedan nu ej heller, såsom under kriget, beredskapsövningarna kunde användas

för utbildning — tiden för första tjänstgöringen ej medgåve en tillfredsstäl­

lande gruppohefsutbildning. Den förlängda utbildningen syntes emellertid ej

böra omfatta längre tid än för närvarande toges i anspråk för densamma eller

12 månader.

23

Vid frågans behandling vid 1948 års riksdag (prop. nr 207; rd. skr. nr 376) funno sig statsmakterna —• i avbidan på ytterligare utredning av frågan om utbildningen av befäl och specialister — icke kunna biträda förslaget om för­ längd tjänstgöring för värnpliktiga som uttagas till gruppchefsutbildning.

1948 års värnp/iktskommitté.

Kommittén har funnit slutligt förslag till lösning av frågan om gruppchefs­ utbildningen icke kunna framläggas nu utan först i samband med avgivande av för-slag beträffande andra centrala problem rörande värnpliktsutbildningen, vilka det åligger kommittén att utreda. Kommittén har emellertid framlagt förslag till provisorisk lösning av frågan såvitt den rör armén. Yad kust­ artilleriet angår har kommittén av bl. a. vissa utbildningstekniska skäl ansett sig icke böra yrka på någon provisorisk åtgärd.

Kommittén har funnit sina undersökningar ge vid handen, att den nuvarande tiden för första tjänstgöring — 9 månader — vore otillräcklig för erhållande av något så när godtagbara gruppchefer. På grund därav och då det med hänsyn till krigsorganisationens krav icke syntes försvarbart att för ytter­ ligare åldersklasser utöver 1947 års klass (grupp K av åldersklass 1948) nöja sig med ofullständigt utbildade gruppchefer, har kommittén i avvaktan på frågans slutliga lösning föreslagit, att första tjänstgöringen för armén till­ delade värnpliktiga av åldersklass 1948 (grupp K av åldersklass 1949), vilka under utbildningsåret 1949—50 uttagas för utbildning till gruppchefer, skall provisoriskt förlängas med 60 dagar. En sådan förlängning har ansetts icke komma att påverka tjänstgöringstiden för sådana värnpliktiga som uttagas för utbildning till värnpliktig underofficer; denna tjänstgöringstid har avsetts skola bibehållas oförändrad. Den förlängda tjänstgöringen har förutsatts skola fullgöras omedelbart efter första tjänstgöringens avslutande. I syfte att effektivisera utbildningen för gruppchefseleverna har kommittén föreslagit, att dessa skola i görligaste mån befrias från handräckningsgöromål, vilka i stället skulle fullgöras av civil arbetskraft. Det föreslagna provisoriet har icke avsetts innebära ett uttryck för något definitivt ställningstagande från kommit­ téns sida till föreliggande spörsmål.

Kommittén, som framhållit att lämpliga befälsämnen genom »maskning» kunde befaras komma att undandraga sig den förlängda utbildningen, om icke uttagningen till denna skedde på ett förhållandevis tidigt stadium, har för­ ordat, att slutlig uttagning till gruppchefsutbildning 1949—50 skulle få baseras på anteckningarna i inskrivningshandlingarna jämte viss tids studium av den värnpliktige under utbildning. För att minska riskerna för »maskning» har den tid, som skulle anslås för dylikt studium, ansetts böra som regel icke överstiga eu månad.

För den extra belastning, som den förlängda tjänstgöringen för gruppchefs- elever skulle innebära, och det avbräck i civil verksamhet, som därigenom vållas den värnpliktige, borde enligt värnpliktskommitténs mening särskild ekonomisk kompensation lämnas i form av premie å 250 kronor, varjämte pen­

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

ningbidraget borde utgå med 2 kronor redan fr. o. m. den förlängda tjänst­

göringens början.

De totala kostnaderna för en provisorisk förlängning med 60 dagar av första

tjänstgöringen för till gruppchefsutbildning uttagna värnpliktiga av ålders­

klass 1948 (grupp K av åldersklass 1949) ha av kommittén, med utgångspunkt

från att utbildningskontingenten året 1949—50 kommer att uppgå till högst

6 000 man, beräknats enligt följande:

Underhåll och avlöning m. m. under 60 dagar av högst 6 000

24

Kungl. Maj ds proposition nr 194.

man ........................................................................................ kronor ö 906 000

Premier

...................................................................................... » 1500 000

Avlöning till civil handräckningspersonal .............................. » 1 260 000

Summa kronor 6 666 000

Kommitténs förslag i denna del är icke enhälligt. I särskilt yttrande ha

ledamöterna Lindholm och Nilsson förklarat sig anse, att anledning för när­

varande ej förelåge att genom det föreslagna provisoriet föregripa kommitténs

slutliga ställningstagande i ämnet. Reservanterna ha ansett en uppenbar

svaghet i förslaget ligga däri, att den förlängda tjänstgöringen för gruppchefs-

eleverna skulle uttagas först efter det övriga värnpliktiga fullgjort sin tjänst­

göring, varav bl. a. bleve följden att den praktiska befälsutbildningen icke

kunde samordnas med den teoretiska och därigenom ej finge avsedd bety­

delse. Vidare syntes risken att bli uttagen till befälsutbildning kunna med­

föra, att »maskningen» finge ökad spridning. Det vore vidare önskvärt

att kommittén finge ta del av det utredningsarbete, som påginge inom andra

avsnitt av försvarsorganisationen, vilka hade samband med förevarande spörs­

mål. En ytterligare anledning till reservanternas ståndpunkt i frågan utgjorde

de ekonomiska hänsyn, som i nuvarande läge måste tagas.

Remissyttranden.

överbefälhavaren har erinrat, att han redan i sitt yttrande över 1945 års

försvarskommittés betänkande framhållit, att för de värnpliktiga, som ut-

toges till gruppchefsutbildning, en första tjänstgöring om minst 11 månader

under alla förhållanden vore nödvändig. Om dylika värnpliktiga av ålders­

klassen 1948 i likhet med vad som skett beträffande motsvarande värnpliktiga

av åldersklassen 1947 ålades en första tjänstgöring om allenast 9 månader,

skulle enligt överbefälhavarens mening krigsförbandens hållfasthet komma

att nedgå i vida högre grad än som föranleddes av den till 9 månader provi­

soriskt avkortade tjänstgöringstiden för de värnpliktigas huvuddel. På grund

därav tillstyrkte överbefälhavaren värnpliktskommitténs förslag om en provi­

sorisk förlängning av första tjänstgöring för dem som under utbildningsåret

1949—50 komme att uttagas till gruppchefer. Överbefälhavaren tillstyrkte

jämväl förslaget att gruppchefseleverna i största möjliga utsträckning skulle

befrias från handräckningsgöromål. överbefälhavaren ville understryka de

föreslagna åtgärdernas provisoriska karaktär. Brister i gruppchefsutbild­

ningen komme nämligen alltjämt att kvarstå.

25

Chefen för armén har framhållit, att såväl av värnpliktskommitténs utred­

ning som av vunna, erfarenheter tydligt framginge, att en utbildningstid av

9 månader vore otillräcklig för utbildning av i krig användbara gruppchefer.

Arméchefen har därför tillstyrkt den av kommittén föreslagna provisoriska

regleringen av utbildningstiden.

Chefen för marinen har i avvaktan på närmare utredning angående under­

befälsutbildningens vid kustartilleriet anordnande inom en vidare tidsram och

dess inpassande i utbildningsorganisationen i övrigt icke haft något att erinra

mot kommitténs förslag att den provisoriska förlängning av tjänstgöringstiden,

som föreslagits beträffande armén, icke skulle tillämpas i fråga om kust­

artilleriet.

Arbetsmarknadsstyrelsen har ansett, att kvarhållandet av det relativt linga

antal värnpliktiga jordbrukare varom här vore fråga i den förlängda grupp-

chefsutbildningen under vårbruket i allmänhet icke behövde vålla jordbruket

alltför stora svårigheter. Ej heller syntes den föreslagna föilängda grupp-

chefsutbildningen få någon nämnvärt menlig inverkan på den viktigare indu­

striproduktionen. Ur arbetsmarknadssynpunkt vore därför intet att erinra mot

att den föreslagna förlängningen anordnades, därest denna ansåges vara ound­

gängligen erforderlig.

Med den ståndpunkt jag i det följande intager till värnpliktskommitténs

förslag har jag icke ansett erforderligt att i vidare män än här skett redogöra

för förslaget och däröver avgivna utlåtanden.

VI.

Beredskapsövning

Enligt 27 § 2 inom. värnpliktslagen må värnpliktig, därest Konungen med

hänsyn till krigsberedskapen så prövar nödigt, kunna åläggas att utöver van­

lig fredstjänstgöring fullgöra en eller flera beredskapsövningar om samman­

lagt högst 180 dagar. Skyldigheten att fullgöra beredskapsövning upphör

dock sedan ett och ett halvt år förflutit efter avslutandet av första tjänst­

göring (motsvarande). Beredskapsövningens ändamal är främst att utgöra ett

medel för Kungl. Maj:t att under så föga uppseendeväckande former som

möjligt och utan att 28 § värnpliktslagen skall behöva tillgripas kunna åväga­

bringa en önskvärd förstärkning av beredskapen.

Enligt de för värnpliktskommittén utfärdade direktiven skulle bl. a. tagas

under omprövning, huruvida bestämmelserna rörande beredskapsövning kunna

vara i behov av överarbetning. Spörsmålet står i samband med vissa övriga

frågor, som kommittén fått i uppdrag att utreda, däribland frågan om kupp­

beredskapens ordnande.

1948 års värnpliktskommitté.

I avvaktan på slutligt ställningstagande till frågan om kuppberedskapens

ordnande har kommittén framlagt förslag till provisoriska bestämmelser an­

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

26

gående beredskapsövning. Härvid har kommittén anfört i huvudsak följande.

Bestämmelsen om beredskapsövning är avsedd att möjliggöra, att i ett

hastigt påkommande kritiskt läge två tillräckligt utbildade åldersklasser skola

kunna finnas disponibla för beredskapstjänstgöring. Härvid måste beaktas,

att värnpliktiga inkallade till första tjänstgöring tidigast efter 6 månaders

utbildning kunna tagas i anspråk för enklare stridsuppgifter, medan egent­

liga sådana uppgifter endast kunna lösas av värnpliktiga, som genomgått full­

ständig första tjänstgöring.

Genom den enligt beslut av 1948 års riksdag fastställda provisoriska avkort-

ningen av första tjänstgöringen nedgår den tid under vilken de värnpliktiga

äro i tjänst efter nyssnämnda 6-månadersstreck med 3 månader. Härigenom

uppstår årligen en lucka i beredskapssystemet av ungefärligen motsvarande

storlek (något olika skilda år på grund av tidpunkten för första tjänstgöringens

påbörjande och avslutande), under vilken allenast en i beredskapssyfte an­

vändbar åldersklass finnes disponibel. För att under tiden för berörda provi­

sorium med avseende å första tjänstgöringen kontinuerlig täckning i bered­

skapen enligt grunderna för 27 § 2 mom. värnpliktslagen skall kunna erhållas

kräves, att en mot avkortningen svarande förlängning med 3 månader åväga­

bringas av såväl den tid, under vilken skyldighet att fullgöra beredskapsöv­

ning föreligger, som av den sammanlagda tiden för beredskapsövning. I av­

vaktan på prövning av övriga frågor med vilka den förevarande sammanhänger

har det synts kommittén av beredskapstekniska skäl angeläget, att proviso­

riska åtgärder vidtagas för att tilltäppa den lucka i beredskapssystemet, vilken

uppkommit såsom en direkt följd av det beslutade provisoriet beträffande

första tjänstgöringens längd.

Värnpliktskommittén har därför i anslutning till ett förslag, som överbefäl­

havaren framlagt i skrivelse den 19 november 1948, föreslagit, att de i 27 §

2 mom. värnpliktslagen angivna tiderna för beredskapsövnings längd och

tjänstgöringsskyldighetens varaktighet provisoriskt förlängas med 90 dagar

till 270 dagar respektive ett år nio månader efter avslutandet av första tjänst­

göring (motsvarande).

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Remissyttranden.

Överbefälhavaren har betonat, att bestämmelsen om att skyldighet att full­

göra beredskapsövning upphör sedan ett och ett halvt år förflutit efter avslu­

tande av första tjänstgöring (motsvarande) medförde avsevärda nackdelar.

Sålunda kunde i praktiken större enheter än kompanier (motsvarande) i regel

icke organiseras med den för krigsförbanden avsedda ordinarie personalen.

Erfordrades större enheter, specialförband eller lokalförsvarsförband, vilka se­

nare i första hand avsåges för försvaret av särskilt betydelsefulla anfallsobjekt,

måste för närvarande inkallelse ske enligt 28 § vämpliktslagen. Vidare kunde

önskvärd avlösning av förbanden ej ske, vilket medförde orättvis fördelning av

tjänstgöringstiden, överbefälhavaren har understrukit den föreslagna föränd­

27

ringens provisoriska karaktär samt vikten av att frågorna om kuppbered­ skapens ordnande och möjligbeten att i fredstid inkalla ordinarie krigsförband snarast lösas.

Chefen för marinen har framhållit, att de förband som kunna organiseras vid kustartilleriet med de två åldersklasser, vilka nu kunna komma att stå till förfogande för beredskapsövning, bli förhållandevis fåtaliga och svaga.

Det borde därför undersökas om icke gällande bestämmelser för kustartil­ leriets del borde ändras därhän att ytterligare en åldersklass värnpliktiga vid behov skulle kunna inkallas till beredskapsövning.

Chefen för flygvapnet har erinrat, att för flygvapnets del någon lucka i beredskapssystemet ej föreligger tack vare att försvarsgrenens värnpliktiga för närvarande fullgöra en sammanhängande tjänstgöring om sammanlagt 12 månader. Då emellertid det föreslagna systemet icke medför några nackdelar för flygvapnet utan fastmer förbättrar dess möjligheter att genom beredskaps­ övning öka beredskapen, bär chefen för flygvapnet förklarat sig icke ha något att erinra mot att kommitténs iförslag genomföres.

Icke heller arbetsmarknadsstyrelsen och tjänstemännens centralorganisation (TCO) ha haft någon erinran mot förslaget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

VII. Departementschefen.

I avvaktan på slutligt ställningstagande till frågorna om de värnpliktigas utbildning beslötos vid 1948 års riksdag vissa provisoriska bestämmelser rörande utbildningstidens längd, i huvudsak innebärande att den sammanlagda utbildningstiden för huvuddelen av de värnpliktiga skulle utgöra 12 månader i stället för i 1941 års vämpliktslag föreskrivna 15 månader och för utbild­ ningsåret 1947—48 provisoriskt fastställda 14 månader. Utredning rörande en definitiv reglering av dessa frågor pågår inom 1948 års värnpliktskommitté.

Det hade givetvis varit önskvärt, att värnpliktskommitténs slutliga förslag i värnpliktsfrågorna kunnat avvaktas, innan ytterligare ändringar vidtagas i de nu gällande bestämmelserna på detta område. Jag delar emellertid kom­ mitténs uppfattning, att vissa frågor äro av den natur, att de böra underställas årets riksdag.

Jag har för avsikt att i det följande föreslå vissa förändringar i nu gällande bestämmelser om värnpliktsförhållanden. De ändringar i utbildningstiden för vissa värnpliktiga som genomförts enligt beslut av 1947 och 1948 års riksdagar ha icke givits formen av ändringar i 1941 års värnpliktslag. Erforderliga be stämmelser ha i stället intagits i förordningar av provisorisk karaktär vid sidan av värnpliktslagen. I avvaktan på att slutlig ställning kan tagas till värnpliktsfrågorna har jag funnit lämpligt att föreslå samma form för regle­ ring av de förhållanden, om vilka jag nu framlägger förslag.

Vad då först angår förslaget om inskrivning av de värnpliktiga det år de fylla 19 år och värnplikt sutbildningens påbörjande nä st föl­

Kungl. Maj:ts proposition nr 11)1.

jande kalenderår vill jag erinra om att redan försvarskommitténs förslag av samma innebörd vann allmän anslutning vid remissbehandlingen. Den ytterligare utredning, som ansågs erforderlig innan förslaget kunde slut­ ligt prövas, har nu förebragts av värnpliktskommittén.

De värnpliktiga påbörja enligt nu gällande organisation som regel sin värnpliktstjänstgöring under det år de fylla 21 år. I olika sammanhang har framhållits, att en tidigare värnpliktstjänstgöring skulle erbjuda fördelar. För produktionslivet torde det sålunda vara till nytta, att de produktiva åld­ rarna få fullgöra värnpliktstjänstgöringen på ett tidigt stadium. De värnplik­ tiga själva torde som regel finna det fördelaktigt att så tidigt som möjligt få fullgöra sin värnplikt för att därefter definitivt inträda i produktionen. Även med hänsyn till familjebildningen lärer en tidigare värnpliktsutbildning än den nuvarande vara att föredraga. Då en samtidig utbildning av två hela ålders­ klasser torde vara utesluten, måste övergången till den lägre tjänstgörings- åldern ske successivt. Med hänsyn till åldersklassernas sammansättning under de närmaste åren är det lämpligt att eu dylik övergång inledes under nästa kalenderår. Den åldersklass, som inskrivits under år 1949 och vars huvuddel enligt nu gällande organisation skall påbörja sin värnpliktstjänstgöring under år 1950, är nämligen väsentligt mindre än den för utbildning under inneva­ rande år avsedda åldersklassen, och från och med åldersklass 1951 inträder en ytterligare fortlöpande minskning av åldersklasserna. Ett successivt genomförande av det föreslagna systemet från och med år 1950 skulle därför göra det möjligt att hålla utbildningskontingenten ungefär konstant, sam­ tidigt som den ur krigsorganisatorisk synpunkt betänkliga, av avgångar ur värnpliktsåldern föranledda minskningen av det totala antalet utbildade värnpliktiga skulle motverkas. Ett uppskov med förslagets genomförande skulle medföra svårigheter att medhinna övergången till den tidigare värn- pliktsutbildningen före den tid då åldersklasserna, på grund av de höga nati- vitetssiffrorna under slutet av 1930-talet och under 1940-talet, ånyo ökas.

De skäl som sålunda tala för att beslut nu fattas om successiv övergång till tidigare värnpliktstjänstgöring äro så starka att de måste anses överväga, de betänkligheter, främst av ekonomisk art, som kunna resas mot förslaget. En­ ligt värnpliktskommitténs beräkningar skulle de sammanlagda kostnaderna för förslagets genomförande uppgå till 71,6 miljoner kronor, fördelade på 14 budgetår, eller i genomsnitt 5,1 miljoner kronor per budgetår. Denna beräk­ ning anger emellertid måttet på de merkostnader som utfyllnaden av de sjun­ kande värn pliktskontingenterna medför i förhållande till beräknade utgifter vid oförändrat utbildningssystem. I förhållande till kostnaderna för den för utbildning under år 1949 avsedda åldersklassen — för vilkens utbildning an­ slag anvisats huvudsakligen för budgetåret 1949/50 — torde merkostnaderna komma att stanna vid drygt 2 miljoner kronor per år. Med hänsyn till att familjebidragskostnaderna torde komma att nedgå efter övergången till tidi­ gare värnpliktstjänstgöring kan kostnadsökningen i förhållande till anslagen för budgetåret 1949/50 beräknas bli ännu mindre. I jämförelse med de för-

29

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

delar, som aro förenade med förslagets genomförande, måste de angivna mer­

kostnaderna anses som måttliga.

Av skäl som sålunda anförts tillstyrker jag värnpliktskommitténs förslag

om successiv övergång från och med nästa år till tidigare utbildning av de

värnpliktigas huvuddel. Det bör ankomma på Kungl. Maj it att narmare be­

sluta om den takt, i vilken övergången skall äga rum. Den tidigare värnplikts­

tjänstgöringen kräver, såsom av utredningen framgår, att även inskrivnings

förrättningarna äga rum tidigare än enligt nu gällande organisation. I likhet

med vämpliktskommittén och flertalet remissinstanser finner jag övervägande

skäl tala för att förrättningarna förläggas till hösten, i första hand augusti och

september månader. De olägenheter, som enligt organisationsnämndens me­

ning komma att uppstå vid höstinskrivningar, synas böra i görligaste män mot­

verkas genom att arbetet på inskrivningsexpeditionerna fördelas på lämpligt

sätt under året.

Enligt värnpliktslagens bestämmelser är svensk man värnpliktig från och

med det kalenderår, varunder han fyller 20 år. I de provisoriska bestämmel

ser som nu föreslås förutsättes ingen ändring i detta förhållande. Då varn-

pliktslagen utformats med hänsyn tagen till att värnpliktsåldern och inskriv­

ningsåret hittills sammanfallit, har i punkt 2 i upprättat förelag till förord­

ning angående särskilda inskrivningsförrättningar under år 1949 varnplikts-

lagens bestämmelser om de skyldigheter som åvila värnpliktiga vid inskriv­

ning gjorts tillämpliga även på dem som nu inskrivas utan att vara värnplik­

tiga. Den ändrade tiden för anordnandet av de inskrivningsförrättningar, som

skulle ha ägt rum år 1950, har icke ansetts böra föranleda ändring av de tids­

frister, som enligt 27 § 1 mom. värnpliktslagen gälla i fråga om fullgörande

av där avsedd värnpliktstjänstgöring. Föreskrift härom har upptagits under

punkt 3 i författningsförslaget.

•Tåg har intet att erinra mot att vid de inskrivningsförrättningar, som vid

bifall till förslaget skola äga rum hösten 1949, läkarbehovet tillgodoses på sätt

arméöverläkaren föreslagit. I detta sammanhang vill jag emellertid i anled­

ning av skrivelse från riksdagens militieombudsman den 3 maj 1948 framhålla

vikten av att värnpliktiga läkare efter hand som förhållandena det medgiva

uttagas till facktjänstgöring med beaktande i första hand av utbildningssyn-

punkter.

Beträffande utbildningstiden för de värnpliktigas huvuddel

räknar jag icke för närvarande med någon ändring i de år 1948 utfärdade pro­

visoriska bestämmelserna i ämnet. -Tåg förutsätter, att strävandena till en effek-

tivisering av utbildningen energiskt fullföljas. I detta sammanhang må fram

hållas, att i direktiven för vämpliktskommittén bland annat förutsatts utred­

ning rörande repetitions- och efterutbildningsövningarnas längd samt deras

lämpligaste anordnande i övrigt med hänsyn till utbildningssyftet. I avvaktan

på resultatet av denna utredning synes en viss återhållsamhet i fråga om an­

ordnande av dylika övningar vara motiverad. En dylik återhållsamhet har

redan, såsom i olika sammanhang anmälts för riksdagen, iakttagits under de

30

senaste åren. Med hänsyn främst till förhållandena på arbetsmarknaden och

av ekonomiska skäl ha nämligen under dessa år repetitions- och efterutbild-

ningsövningar anordnats i mycket begränsad omfattning. De värnpliktiga ha

därvid i anslutning till vämpliktslagens bestämmelser meddelats anstånd med

sin tjänstgöring, i åtskilliga fall för så lång tid, att de i 27 § 1 mom. A värn­

pliktslagen fastställda tidsfristerna för övningarnas fullgörande överskridits.

Vid anståndens meddelande har förutsatts, att hinder icke skulle möta att

det oaktat i sinom tid inkalla vederbörande till föreskrivna repetitions- och

efterutbildningsövningar. En definitiv reglering av tjänstgöringsskyldigheten

för berörda värnpliktiga har ansetts böra ske i samband med prövningen av

värnpliktskommitténs slutliga förslag i fråga om de värnpliktigas utbildning.

Då frågan om tjänstgöringsskyldigheten för värnpliktiga som erhållit anstånd

med repetitions- och efterutbildningsövningar synts i viss mån tveksam, har

jag funnit lämpligt att i detta sammanhang bereda riksdagen tillfälle att

yttra sig i ämnet.

Den a\ värnpliktskommittén förebragta utredningen rörande möjligheterna

att anordna skördeuppehåll om två månader för värnpliktiga jordbrukare

har bekräftat min redan föregående år anförda tveksamhet beträffande en dylik

anordning. För den av flera remissmyndigheter uttalade uppfattningen att det

år 1948 tillämpade skördeuppehållet om 14 dagar är för kort saknas visserligen

icke fog. Då å andra sidan vitsordats, att även ett 14 dagars uppehåll

är av synnerligen stort värde för jordbruket och då ett längre uppehåll

torde inverka alltför menligt på den militära utbildningen, anser jag mig

emellertid icke böra förorda någon ändring i den av förra årets riksdag be­

slutade anordningen. Vid skördeuppehållens anordnande böra beaktas de

synpunkter, som värnpliktskommittén och arbetsmarknadsstyrelsen anfört i

syfte att bereda jordbruket största möjliga nytta av uppehållet.

Då värnpliktskommittén förebragt övertygande skäl för förlängd utbild­

ningstid för värnpliktiga, som uttagas till radio telegraf is tu t bildning

vid flottan, tillstyrker jag kommitténs förslag i denna del. Ifrågavarande

peisonalkategori kommer alltsa att vara skyldig fullgöra tjänstgöring i hela

den omfattning som stadgas i värnpliktslagen.

Värnpliktskommitténs förslag rörande provisorisk förlängning av grupp­

chefsutbildningen synes mig däremot vara förenat med allvarliga olägen­

heter, främst med hänsyn till den även av kommittén uppmärksammade risken

för en ökad tendens till medveten »maskning» från de värnpliktigas sida. Även

de betydande kostnaderna för förslagets genomförande måste i nuvarande läge

väcka betänkligheter. Jag anser mig därför i avvaktan på kommitténs slutliga

förslag i ämnet böra föreslå, att nu gällande bestämmelser rörande övnings-

tiden för dessa värnpliktiga bibehållas.

I detta sammanhang torde även böra beröras tjänstgöringsskyldigheten för

värnpliktig, som uttagits för utbildning till officer vid flygvapnet.

Denna värnpliktskategori har tillkommit vid flygvapnet såsom en följd av

den överflyttning av luftbevakningen från armén till flygvapnet, som beslu­

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

31

tades vid 1948 års riksdag (prop. nr 206, liksd. skr. nr 369). Såsom förutsattes i detta beslut bör för dessa värnpliktiga officerare vid flygvapnet stadgas samma tjänstgöringstid som för motsvarande personal vid armén.

De skäl som kommittén anfört i fråga om värnpliktslagens bestämmelser rörande beredskapsövning synas mig vägande, och jag förordar alltså, att de i 27 § 2 mom. värnpliktslagen angivna tiderna för beredskapsövnings omfattning och tjänstgöringsskyldighetens varaktighet provisoriskt förlängas enligt kommitténs förslag.

De i det föregående tillstyrkta förslagen beträffande tidigare inskrivnings- förrättningar och värnpliktstjänstgöring samt förlängning av utbildningstiden för vissa värnpliktiga vid flottan komma att föranleda vissa merkostnader. Så­ vitt avser budgetåret 1949/50 äro emellertid dessa merkostnader så obetydliga, att de böra kunna rymmas inom ramen för redan anvisade anslag.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1) antaga inom försvarsdepartementet upprättade förslag till

a) förordning angående särskilda inskrivningsförrättningar under år 1949,

b) förordning angående ändring av förordningen den 30 juni 1948 (nr 514) med provisoriska bestämmelser rörande utbildnings­ tiden för vissa värnpliktiga samt

c) förordning med provisoriska bestämmelser angående bered­ skapsövning;

2) besluta att övergång till värnpliktstjänstgöring redan vid 20 års ålder för huvuddelen av de värnpliktiga skall ske successivt i den takt Kungl. Maj:t bestämmer.

Med Infall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi­ trädda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kron- prinsen-Kegenten, att till riksdagen skall avlåtas proposi­ tion av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 194.

Ur protokollet:

C. F. von Horn.