2

Kuiigl. Ma]:ts proposition nr 110.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott

den 6 mars 1953.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

U^ndén,

statsråden

S^köld, Z^etterberg, T^orsten N^ilsson, S^träng, L^ingman, N^orup, H^edlund,

P^ersson, H^jälmar N^ilson, L^indell, N^ordenstam.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildeparte­

menten anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Torsten Nilsson,

följande.

I de anslagsäskanden som framlagts i årets statsverksproposition vid

anmälan av fjärde huvudtiteln har vissa anslag upptagits med allenast be­

räknade belopp. Slutliga anslagsberäkningar har sedermera framlagts be­

träffande några av dessa anslag. Jag får nu anmäla de övriga anslag,

som återstår att slutligt äska. I sammanhang härmed upptager jag till

behandling vissa andra försvarsfrågor av ekonomisk betydelse eller mera

allmän räckvidd.

En sammanställning av de uppskjutna slutliga anslagsäskandena under

fjärde huvudtiteln för budgetåret 1953/54 torde få intagas i protokollet

efter anslagsberäkningarna. 1

[1]

Marinens manskapsorganisation.

Efter förslag av Kungl. Maj:t beslöt 1952 års riksdag (prop. nr 120; rd.

skr. nr 331) att vid armén skulle införas en ny underbefälsorganisation.

Den nya organisationen, vilken i huvudsak ansluter sig till ett av chefen för

armén avgivet förslag, innebär att den hittillsvarande ordningen med kon-

traktsbundet, korttidsanställt manskap avvecklas samt att underbefälet,

med rekrytering direkt ur de värnpliktigas led, beredes långtjänstanställ-

ning. Värnpliktiga som önskar taga anställning som underbefäl vid armén

anställes sålunda efter avslutad värnplikts utbildning som instruktörsaspi-

ranter med viss tids ömsesidig uppsägningsrätt. Flertalet aspiranter som

med godkännande vitsord genomgått utbildning förutsättes skola kunna

erhålla pensionsberättigande anställningar inom försvaret. Den nya orga­

nisationen börjar tillämpas under innevarande budgetår.

Övergången till ny underbefälsorganisation vid armén motiverades främst

av att det tidigare tillämpade systemet med kontraktsanställning visat sig

otillfredsställande ur rekryteringssynpunkt och därjämte i förhållande till

4

Kungl. Maj:Is proposition nr 110.

tillfällena. Sålunda har inskrivits i oktober 1951 13 man, i januari 1952

9 man och i april 1952 7 man. Flera av dessa värnpliktiga har för övrigt

efter kort tid övergått till kontraktsanställning.

Staterna för budgetåret 1952/53 samt vakanserna den 1 november 1952

framgår av följande tabell.

Högbåtsmän

Furirer

Korpraler

Meniga

Stat

Vakanser

Stat

Vakanser

Stat

Vakanser

Stat

Vakanser

648

145

1 706

952

630

187

1 269

690

Huvuddragen av marinchefens förslag.

Marinchefen har icke ansett sig kunna f. n. helt frångå nuvarande system

med viss kontraktsbunden första anställningstid utan har förutsatt, att under­

befälets rekrytering även i fortsättningen skall ske dels genom anställande

av jungmän medelst kontrakt (jungmanslinjen) och dels bland värnpliktiga

som uttagits för underbefälsutbildning (värnpliktslinjen).

Marinchefen föreslår emellertid att anställningstiden för kontraktsanställt

manskap förkortas från nuvarande 4 1/2 år till 2 år för stammanskap till­

hörande däcks- och ekonomiavdelningarna samt till 2 1/i år för stamman­

skap tillhörande maskin- och hantverksavdelningarna.

Jungmän skall enligt marinchefen anställas med nuvarande antagnings-

fordringar och efter godkänd utbildning vid anställningstidens slut kunna

antagas såsom underbefälsaspiranter, varefter furirsutbildning under 12

månader vidtager.

Värnpliktiga, som uttagits till underbefälsutbildning, skall efter fullgjord

första tjänstgöring kunna anställas såsom underbefälsaspiranter. För denna

kategori blir i regel under aspiranttiden viss kompletterande utbildning

erforderlig, varför utbildningen under aspiranttiden kan komma att pågå

15—18 månader. Förtidsinskrivning tillätes även i fortsättningen, varvid

de förtidsinskrivna skall vara uttagna till underbefälsutbildning och ansluta

sig till den ordinarie värnpliktslinjen.

Under aspirantutbildningen föreslås skola utgå kontant aspirantlön en­

ligt 8 lönegraden. Efter avslutad utbildning anställes underbefälsaspiran-

terna som e. o. furirer. Anställning som ordinarie furir skall kunna vinnas

efter ett års väl vitsordad tjänstgöring såsom e. o. furir.

Behovet av fast anställt manskap.

Marinchefen.

Marinchefen har beträffande behovet av fast anställt manskap åberopat

vad 1944 års manskapsutredning (SOU 1946: 7) härutinnan anfört. Ut­

redningen framhöll i huvudsak följande.

Kutiffl. Maj:ts proposition nr HO.

Rekrytering.

Marinchefen.

Marinchefen framhåller att värnpliktskontingenten vid flottan omfattar,

med bortseende från värnpliktiga uttagna i specialtjänst och motsvarande

grupper, omkring 3 000 man. Av dessa kan i allmänhet endast omkring

1 000 man beräknas vara lämpliga till underbefälsutbildning. Även om

man räknade med att allt underbefäl — frånsett sådana som utbildades till

officerare eller underofficerare — skulle kvarsta till den pensionsålder,

som beräknats bli den normala vid armén eller 53 ar, skulle det erfordras

en årlig rekrytering av 250—300 man. Detta skulle innebära att omkring

var tredje till underbefäls utbildning uttagen värnpliktig skulle taga fast

anställning efter avslutad första tjänstgöring.

Av företagna undersökningar framgar enligt marinchefen att i regel om­

kring 60 % av de flottan tilldelade värnpliktiga redan före första tjänst­

göring har eu civil verksamhet, varför det anses osannolikt att nagon större

del av dessa skulle övergå till militär tjänst. Pa grund av den ringa värn-

pliktskontingenten kan flottan icke påräkna ett tillräckligt urval för en till­

fredsställande rekrytering vare sig kvalitativt eller kvantitativt.

På grund av det anförda är det enligt marinchefen icke möjligt att från­

gå nuvarande system med en viss kontraktsbunden första anställningstid.

Genonr att i viss utsträckning bibehålla kontraktsanställningen och samti­

digt bygga ut möjligheterna att anställa underbefäl från den inkallade värn­

pliktskontingenten anses bästa förutsättning skapas för att erhalla v idgade

erfarenheter av den för flottan lämpligaste rekryteringsorganisationen.

Två möjligheter skall sålunda enligt marinchefen alltjämt finnas för fast

anställning vid flottan, nämligen dels anställandet av j ungmän genom kon­

trakt (jungmanslinjen) och dels anställandet av värnpliktiga som fullgjoit

sin första tjänstgöring (värnpliktslinjen).

Yttranden.

Överbefälhavaren finner det nödvändigt afl i flottans utbildningsorganisa-

tion tills vidare bibehålla en ren stamlinje parallellt med värnpliktslinjen

tills erforderliga erfarenheter vunnits beträffande rekryteringen från den

senare. Någon utökning av flottans årliga värnpliktskontingent anses icke

böra ifrågakomma förrän rekryteringsresultaten från de olika linjerna kan

överblickas.

Försvarets civilförvaltning beklagar, att marinchefen icke i stönc utstiäck-

ning än som skett kunnat anpassa förslaget efter det nya systemet vid ar­

mén. Det måste enligt civilförvaltningen ur skilda synpunkter och icke

minst av rekryteringsskäl framstå som ett starkt önskemal att ett sa langt

möjligt likartat anställningssystem tillämpas för allt underbefäl inom för­

svaret. Det är självfallet vanskligt att uttala sig om möjligheterna afl jämväl

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

faras leda till alt vapnet får stå tillbaka för armén i konkurrensen om

rekryteringsmaterialet. Kontraktet torde enligt förbundet höra hemma i

en tid, då tjänstgöringsförhållandena, framtidsutsikterna, förmånerna och

behandlingen överhuvud icke var sådan att den anställde kunde förmås

bindas till yrket och animeras till godtagbara prestationer. Att bibehålla

kontraktsbunden anställningsform sedan väsentliga reformer kommit till

stånd i berörda hänseenden anser förbundet vara detsamma som att icke

våga tro på reformernas betydelse.

Försuarsväsendets underbefäls för hund framhåller att förekomsten av kon-

traktsanställning utgör ett av de största hindren för en tillfredsställande

rekrytering. Enligt förbundets uppfattning bör kontraktsanställningen vid

flottan helt slopas och uttagning till utbildning till korpral enbart ske bland

de värnpliktiga, såväl rättids- som förtidsinskrivna. Marinchefens förslag

kommer att innebära uppenbara risker för en stark irritation mellan dem

som valt jungmanslinjen och dem som tillhör värnpliktslinjen. Korprals-

gruppen kommer med genomförande av marinchefens förslag att bli syn­

nerligen heterogent sammansatt.

Utbildning.

Marinchefen.

Med hänsyn till den relativt stora skillnaden mellan kravet på utbildning

för å ena sidan enbart yrkeskunnigt manskap för krigsorganisationen och

å andra sidan instruktörsutbildat och yrkeskunnigt underbefäl för såväl

freds- som krigsorganisationen är det eidigt marinchefen möjligt att fördela

utbildningen på två etapper. Den första etappen bör omfatta den tid som

erfordras för att inhämta den för krigsplacering behövliga yrkesfärdig­

heten och för att kunna tillämpa denna under praktisk tjänst ombord på

fartyg. Andra etappen skall omfatta den tid som erfordras för att förvärva

kompetens som instruktör och befäl.

De som genomgått den första etappen och därefter lämnar tjänsten

kan enligt marinchefen utnyttjas för krigsorganisationen. De som erhållit

instruktörs- och befälsutbildning avses skola fylla behovet av långtjänst-

underbefäl och av elever för utbildning till underofficer ävensom till officer

eller mariningenjör.

Genom denna indelning blir det enligt marinchefen möjligt att till ut­

bildningsgången ansluta de värnpliktiga som uttagits till underbefälsut­

bildning och efter avslutad första tjänstgöring tar fast anställning (värnplikts-

anställda).

Beträffande utbildningens organisation för jungmanslinjen framhåller

marinchefen, att det utmärkande för den nuvarande utbildningsgången är

att den ansluter sig till systemet för de värnpliktigas utbildning. Stamperso­

nalen är sålunda omväxlande i land eller ombord med halvårsintervall

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

9

under de första åren av anställningen. Det liar emellertid blivit alltmer

uppenbart, alt personalen måste stanna kvar ombord på fartygen i samma

besättning betydligt längre tid än sex månader i följd, om den skall kunna

effektivt utnyttja den komplicerade materielen och om fartygen skall kunna

bli effektiva stridsenheter. Med hänsyn till att värnpliktstjänstgöringen för­

längts så att en återgång kunnat göras till ett utbildningsprogram, där huvud­

delen av de värnpliktiga tjänstgör ett helt år ombord, anser marinchefen

nödvändigt att anpassa stampersonalens utbildning så, alt även denna per­

sonalkategori kan kvarbli ombord under ett helt år i följd.

Marinchefen föreslår därför, att de stamanställda under det första året

skall genomgå rekrytskola samt en från tre till sex månader förlängd yrkes­

kurs. Den nuvarande korpralskolan, omfattande såväl militär- som all­

mänbildande undervisning, uppdelas, varvid de militära delarna i stort

sett överföres till yrkeskursen under första året och den allmänbildande

delen flyttas till tredje årets utbildning. Härigenom kommer hela andra an­

ställningsåret att kunna disponeras för praktisk tjänst ombord. Det tredje

året skall omfatta dels den av skolutredningen förutsatta, nio månaders

allmänbildande undervisningen och dels tre månaders yrkeskurs. Den

fortsatta utbildningen blir i stort sett likartad med den nuvarande.

Beträffande värnpliktslinjen framhåller marinchefen såsom ett huvud­

villkor, att besättningarna på i fred rustade fartyg ej brytes sönder genom

att underbefälsuttagna värnpliktiga avgår under stridsutbildningsperioden.

De värnpliktiga skall enligt marinchefen under första tjänstgöring till en bör­

jan genomgå rekrytskola om en månad samt yrkeskurs om fyra månader.

Under återstoden av tjänstgöringen skall utbildning äga rum ombord på

fartyg. Vid första tjänstgöringens slut skall anställning kunna erhållas så­

som underbefälsaspirant. Innan den egentliga furirsutbildningen påbörjas

bör emellertid i den utsträckning som kan anses erforderlig viss komplette­

rande yrkes- och verkstads utbildning givas de värnpliktiga för att dessa

skall erhålla samma underbyggnad som elever från jungmanslinjen. Denna

kompletteringskurs föreslås skola omfatta omkring 3 1/2 månad. I fortsätt­

ningen skall de värnpliktsanställda följa samma utbildningsgång som öv­

riga anställda.

Marinens underofficerssakkunniga, som föreslagit att vissa beställningar

för underofficerare skulle överföras till beställningar för högbåtsmän, ut­

talade, att den huvudsakliga skillnaden mellan eu underofficers- och en

högbåtsmannabefattning vore, att en underofficersbefattning krävde högre

teoretisk kompetens och viss högre yrkesutbildning än underbefälsutbild­

ningen gåve. De sakkunniga ansåg det möjligt att utan ändring av under­

befälets allmänbildande utbildning giva högbåtsmännen ytterligare yrkes­

utbildning huvudsakligen av praktisk natur.

Marinchefen föreslår i anslutning till vad de sakkunniga sålunda anfört

eu särskild yrkeskurs under 3 månader för blivande högbåtsmän.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Yttranden.

Försvarets civilförvaltning har icke något att erinra mot marinchefens

förslag till utbildningens organisation men anser att ställning icke nu bör

tagas till förslaget om en särskild utbildningskurs för blivande högbåtsmän.

Försvarets socialbyrå anser sig med hänsyn till att marinchefens förslag

icke innebär någon genomgripande förändring av nuvarande utbildnings­

organisation icke böra yttra sig beträffande utbildningsfrågorna.

Svenska underofficersförbnndet finner den särskilda utbildningskursen för

blivande högbåtsmän opåkallad med hänsyn till att de allmänna kompe­

tenskraven för anställning i denna högre underbefälsgrad fastslagits till van­

lig underbefälsutbildning samt därutöver under längre tids praktisk tjänst

förvärvad rutin. Då överflyttning av tjänsteuppgifter från underofficerare

till högbåtsmän av marinens underofficerssakkunniga prövats möjlig på

nämnda grundval anses någon anledning icke föreligga att nu utbygga de

allmänna kvalifikationskraven. Däremot torde — liksom i fråga om övrigt

befäl — erfordras särskilda fortbildningskurser med avgränsat mål, t. ex.

inlärande av nya vapen och övrig materiel.

Försvarsväsendets underbefäls förbund framhåller att väl vitsordad tjänst

som furir, rutin och praktiskt kunnande hittills varit de kvalifikationskrav

som uppställts för erhållande av befordran till långtjänstunderbefälsbe-

ställning. Anordningen med högbåtsmannaskola skulle medföra, att de redan

nu stora svårigheterna att upprätthålla en naturlig gräns mellan högbåts-

inännens och underofficerarnas arbetsuppgifter skulle ökas. Rent princi­

piellt varken kan eller vill förbundet motsätta sig att viss fortlöpande praktisk

utbildning meddelas försvarets personal. Emellertid synes marinchefens

förslag syfta till att ge högbåtsmännen kompetens att så småningom med

bibehållande av långtjänstunderbefälsbeställning övertaga och bestrida allt-

flera underofficersbefattningar. Till en sådan utveckling kan förbundet icke

medverka.

Anställnings- och löneförhållanden.

Marinchefen.

Marinchefen framhåller, att utbildningen till furir vid flottan icke kan

jämföras med motsvarande utbildning vid armén. Vid flottan måste ett un­

derbefäl icke endast förvärva militära färdigheter och befälsvana utan

även läras upp till sjöman. Sedan lång tid tillbaka har flottan räknat med

att det åtgår tre år för att få en användbar furir. Det anses därför icke vara

möjligt att övergå till ett system motsvarande det som antagits vid armén,

varigenom den anställde efter ett års utbildning utöver första värnplikts­

tjänstgöringen förordnas till e. o. furir.

Marinchefen föreslår att följande principer skall läggas till grund för

uppflyttning, förordnande och befordran. Jungmännen anställes och upp­

12

Kangl. Maj:ts proposition nr 110.

sigt kan ske efter i stort sett samma tjänstetid som befordran till överfurir

inom armén. Därest en sådan avvägning icke kan göras bör nära nog auto­

matiskt verkande ordinariesättning av furirsbeställningarna vid llottan icke

äga rum.

Försvarsväsendets underbefälsförbund understryker angelägenheten av att

underbefälskadern icke göres större än vad fredsorganisationen kräver för

att möjliggöra ordinarie anställningsform för underbefälet. Förbundet för­

ordar vidare att de korpraler som önskar erhålla anställning som furir un­

der utbildningstiden anställes såsom aspiranter.

Stat- och kostnadsberäkningar.

Marinchefen.

Marinchefen räknar med ett behov vid fullt utbyggd organisation av

sammanlagt 2 346 underbefälsbeställningar. Det är enligt marinchefen myc­

ket vanskligt att bedöma huruvida det vid flottan anställda underbefälet

skulle komma att kvarstå i tjänst fram till pensionsåldern även om större

möjligheter härtill öppnades.

Marinchefen har framlagt två alternativ, varav det ena förutsätter att

personalen i stort sett utgör ett gott urval och att de flesta föredrager afl

kvarstå till pensionsåldern. Det andra alternativet räknar med eu betydligt

större avgång ur tjänst, varmed följer ökad rekrytering och större omsätt­

ning av personalen under de första tjänsteåren.

Enligt det första alternativet har marinchefen räknat med ett årligt behov

av 180 underbefälsaspiranter, varav 60 beräknas komma från värnplikts-

linjen och återstoden från jungmanslinjen. För att erhålla 120 underbefäls-

aspiranter från denna sistnämnda linje har marinchefen räknat med en

årlig rekrytering av 200 jungmän.

Vid det andra alternativet har marinchefen utgått från ett årligt behov

av 260 underbefälsaspiranter av vilka 90 skvdle erhållas värnpliktsvägen

och återstoden jungmanslinjen, vilket skulle medföra en årlig rekrytering

av 400 jungmän.

Marinchefen framhåller att, om man sålunda i stort sett bibehåller an­

språket på visst totalantal underbefäl för freds- och krigsorganisationerna,

avsevärda besparingar kommer att göras med den nya manskapsorganisa-

tionen oavsett det inbördes förhållandet mellan högbåtsmän och furirer

och därmed betingade ändringar i den årliga rekryteringen. Slutgiltiga kal­

kyler kan emellertid lämnas först sedan slutlig ställning tagits till staternas

omfattning beträffande underofficerare, högbåtsmän och furirer. Enligt

det första alternativet skulle en besparing erhållas på i runt tal 6 970 000 kronor

och enligt det andra alternativet 6 260 000 kronor.

Beträffande manskapskadern för budgetåret 1953/54 anför marinchefen

följande.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Behovet av underbefäl är enligt kustartilleriinspektören främst beroen­

de av utbildningskontingenternas storlek samt på antalet utbildningsenheter.

Härtill kommer ett oundgängligt och icke ringa behov av underbefäl i be­

fattningar, där underbefälet icke tjänstgör såsom instruktörer. Behovet av

fast anställt underbefäl — utom musikmanskap — är vid fullt utbyggd orga­

nisation beräknat till 735 man.

Den säkraste utvägen att tillföra vapnet erforderligt antal underbe­

fäl är enligt kustartilleriinspektören att slopa nuvarande kontraktsanställ-

ningsform och öppna större möjligheter för underbefälet att nå pensions-

berättigande beställningar.

Rekrytering, utbildning och tjänstgöring.

Kustartilleriinspektören föreslår att underbefälets rekrytering i fortsätt­

ningen liksom vid armén skall ske bland de värnpliktiga som vid inskriv­

ningen uttagits till underbefäls- eller underofficersutbildning. För att vidga

rekryteringsunderlaget bör möjlighet öppnas till förtidsinskrivning vid ti­

digast 17 års ålder för den som önskar utbilda sig till underbefäl.

Enligt kustartilleriinspektörens förslag skall det blivande underbefälet

under sin första värnpliktstjänstgöring genomgå underbefälsskola. Efter

godkänd underbefälsutbildning antages vederbörande till instruktörsaspi-

rant och befordras till korpral samt börjar instruktörsskola 1. året.

De instruktörsaspiranter som tillgodogjort sig utbildningen befordras vid

utbildningsårets slut till e. o. furirer och kommenderas att genomgå in­

struktörsskola 2. året. Därunder sker fortsatt utbildning under de sex

första månaderna. Återstående sex månader fullgöres under tjänstgöring

som instruktör huvudsakligen för värnpliktiga i rekryt- och soldatskolorna.

I instruktörsskola 2. året godkända elever genomgår därefter instruktörs­

skola 3. året, varefter vederbörande antages till ordinarie furir. Efter

sammanlagt 6 års tjänst kan befordran ske till överfurir.

I enlighet med vad som föreslagits vid armén bör enligt kustartilleriin­

spektören jämväl vid kustartilleriet inrättas en högre underbefälsbeställ­

ning förslagsvis benämnd flaggfurir. Vid omkring 42 års ålder skulle

överfurirerna överföras till s. k. inretjänstbefattningar och därvid be­

fordras till flaggfurirer. Såsom lämpliga befattningar för flaggfurirer har

föreslagits kompanifurirsbefattningar, befattningar som chef och i maskin

på vissa fartyg och båtar, befattningar bland den för materielens vård er­

forderliga servicepersonalen, vissa befattningar i staber och förvaltningar

samt befattningar för viss ekonomipersonal.

I avsikt att effektivisera övervakningen av kustartilleriets befästnings-,

skydds- och kasernområden har kustartilleriinspektören föreslagit 20 nya

beställningar för vaktchefer. Jämväl dessa befattningar skulle avses för

flaggfurirer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

15

De angivna befattningarna är enligt kustartilleriinspektören icke till­

räckliga för att möjliggöra befordran av samtliga överfurirer till flaggfurirer.

Kustartilleriinspektören beräknar att 30 för närvarande civila eller civil­

militära befattningar vid kustartilleriet skall kunna övertagas av underbe­

fäl och föreslår därvid vissa befattningar såsom förrådsmän, garageförmän

och kanslibiträden.

I avvaktan på beslut om den militära personalens pensionsförhållanden

räknar kustartilleriinspektören med en pensionsålder för flaggfurir om 53 år.

Anställningsvillkor och löneförmåner.

Kustartilleriinspektören föreslår för kustartilleriets del samma anställ­

ningsvillkor och löneförmåner för underbefälet som skall gälla vid armén.

De blivande instruktörsaspiranterna skall sålunda under första tjänstgö­

ringen åtnjuta värnpliktslön och efter avslutad befälsskola anställas såsom

instruktörsaspiranter med ömsesidig uppsägningstid. Kontraktsanställnings-

formen för underbefäl skall alltså upphöra även vid kustartilleriet.

Jämväl frågorna om avskedspremier, civilanställningsförsäkring etc.

föreslås skola lösas på principiellt samma sätt som vid armén.

Stat- och kostnadsberäkningar.

Vid fullt utbyggd organisation föreligger enligt kustartilleriinspektören

ett behov av 735 underbefäl, musikpersonal ej inräknad. I behovssiffran

ingår reserv för tjänstledighet, semester, sjukdom etc., beräknad till 5 %.

Årligt rekryteringsbehov för rekrytering av underofficerskåren och under­

befälskåren utgör 83 värnpliktiga elever i underbefälsskolan och 55 kor­

praler (instruktörsaspiranter).

Kustartilleriinspektören har på grundval av från civilförvaltningen läm­

nade uppgifter överslagsmässigt kostnadsberäknat den nya organisationen.

Det nuvarande systemet har vid fyllda kadrar beräknats draga en kostnad

av 8,1 miljoner kronor mot 7,4 miljoner kronor enligt det föreslagna systemet,

varför en kostnadsbesparing på inemot en miljon kronor sålunda skulle

uppstå. Hänsyn har emellertid icke tagits till de ökade kostnader som kan

föranledas av jämkningen i pensionsåldern i de befattningar som för när­

varande är civila eller civilmilitära men som enligt förslaget skall övertagas

av underbefäl.

Övergångsorganisation.

Kustarlilleriinspektören har förutsatt, att nuvarande innehavare av de

civila eller civilmilitära befattningar, som skulle övertagas av underbefäl,

skall kvarstå till ordinarie pensionsålder. Ett övertagande av dessa beställ­

ningar kommer därför att draga relativt lång tid.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

De nuvarande överfurirer som skall utnämnas till flaggfurirer liar av

lcustartilleriinspektören för budgetåret 1953/54 beräknats till 26. För nämnda

budgetår har därjämte föreslagits en ökning av överfurirskadern med 14

beställningar.

För budgetåret 1952/53 fastställd personalförteckning upptager — med

undantag av musikmanskap — följande antal beställningar för icke-or­

dinarie manskap, nämligen 410 furirer, 141 korpraler samt 297 vicekorp­

raler och meniga. Enligt kustartilleriinspektören bör antalet beställningar

för furirer minskas med 20 till 390 och för vicekorpraler och meniga med

97 till 200, vilket antal från den 1 oktober 1953, då nuvarande elever i korp­

ralskolan beräknas bli antagna såsom instruktörsaspiranter, kommer att

nedgå till 120. Av sammanlagda antalet korpraler, vicekorpraler och meniga

skall vidare högst 200 utbytas mot beställningar i 8 lönegraden för instruk­

törsaspiranter, enär elever i nuvarande korpral- och rekrytskolorna vilka

under budgetåret 1953/54 kan ifrågakomma för antagning till instruktörs­

aspiranter beräknas uppgå till nämnda antal.

Kustartilleriinspektören beräknar staten för fast anställt manskap för

budgetåret 1953/54 enligt följande (musikpersonal ej medräknad).

Budgetår

1952/53

1953/54

Flaggfurirer...................................................

_

26

Överfurirer...................................................

131

145

Furirer (ordinarie)...................................

—

101

»

(e. o.) ..........................................

410

289

Korpraler .....................................................

141

141

Vicekorpraler och meniga ..................

297

200

Summa

979

902

Härtill kommer beställningar för musikavdelningen, nämligen 17 furirs-

beställningar, 4 korpralsbeställningar samt 11 beställningar för vicekor­

praler och meniga.

Remissutlåtanden.

Någon erinran mot huvudprinciperna i kustartilleriinspektörens förslag

har icke framförts i remissyttrandena. För dessa må lämnas följande redo­

görelse.

Chefen för marinen anser, att den föreslagna organisationen bör tillämpas

endast försöksvis under så lång lid att säkra erfarenheter av systemet före­

ligger innan ett definitivt beslut fattas om frångående av nuvarande anställ­

ningsformer för underbefäl. Förslaget om införande av en llaggfurirsgrad

anser marinchefen icke nu böra upptagas till slutlig prövning. De i staten

18

orsaker icke är lämpligt att fortsätta sitt rent militära arbete. Enligt för­

bundet är det emellertid att gå för långt när det förutsättes att civila befatt­

ningshavare skulle avstå från sina anställningar. Förbundet kan icke till­

styrka ett sådant system även om det förutsatts att avskedande av civil per­

sonal icke skulle ifrågakomma utan att utbyte skulle ske i samband med att

nuvarande befattningshavare pensionerades eller eljest lämnade tjänsten.

Kungl. May.ts proposition nr 110.

Departementschefen.

Genom beslut av 1952 års riksdag vidtogs en radikal omläggning av un­

derbefälsorganisationen vid armén, varigenom kontraktsanställningen av

manskap, den s. k. volontärinstitutionen, avskaffades och ersattes med ett

system, enligt vilket underbefälet rekryteras direkt ur de värnpliktigas led.

Efter avslutad värnpliktstjänstgöring anställes de som önskar bli underbefäl

såsom aspiranter med viss tids ömsesidig uppsägningsrätt. Flertalet aspiranter

som godkänts i utbildningen tillförsäkras pensionsberättigande anställ­

ningar inom försvaret. Den sålunda vid armén beslutade omläggningen

är avsedd att åstadkomma ett bättre rekryteringsresultat samt att minska

det årliga rekryteringsbehovet. Enär det nya systemet börjat tillämpas först

under innevarande år kan några erfarenheter av detsamma icke ännu

redovisas.

Även inom marinen föreligger sedan flera år betydande vakanser i un­

derbefälsgraderna på grund av otillfredsställande rekrytering. En omlägg

ning av manskapsorganisationen har därför ansetts erforderlig jämväl inom

denna försvarsgren i syfte att skapa förutsättningar för en bättre rekryte­

ring. För kustartilleriets del föreslås en omorganisation som med vissa

smärre jämkningar helt ansluter sig till det för armén föregående år besluta­

de systemet. Den för flottan föreslagna organisationen avviker däremot i

väsentliga avseenden från detta system.

Det skulle givetvis ha varit önskvärt om även flottans manskapsorgamsa-

tion hade kunnat utformas efter samma riktlinjer som vid armén. De skäl

som chefen för marinen anfört häremot synes emellertid bärande, och jag

vill därför icke motsätta mig att kontraktssystemet tills vidare bibehålies

vid flottan. Jag förutsätter emellertid att frågan om flottans manskapsor-

ganisation upptages till förnyad prövning sedan ytterligare erfarenheter

vunnits rörande de olika rekryteringssystemen.

De modifikationer i flottans nuvarande manskapsorganisation som ma­

rinchefen föreslagit kan jag i huvudsak godtaga. Jag tillstyrker alltså att

anställningstiden för det kontraktsanställda manskapet förkortas till 2 år

för manskap tillhörande däcks- och ekonomiavdelningarna och till 21/i år

för manskap vid maskin- och hantverksavdelningarna.

I likhet med vad som gäller vid armén bör öppnas möjlighet för yngling

som önskar genomgå utbildning till underbefäl vid flottan att inskrivas

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

19

såsom värnpliktig för att börja tjänstgöring redan vid 17 års ålder, därest han

äger förutsättningar för utbildning till underofficer eller underbefäl.

Jag har intet att erinra mot marinchefens förslag beträffande underbe-

fälsaspiranternas anställningsförhållanden och utbildning. Lön och övriga

förmåner bör utgå enligt samma grunder som gäller för motsvarande per­

sonalkategori vid armén. Efter avslutad furirsutbildning bör vederbörande

befordras till e. o. furir.

Till frågan om inrättande av ordinarie beställningar för furirer vid flottan

kan jag icke nu taga ställning.

Med anledning av marinchefens förslag om en särskild utbildningskurs

för de furirer som önskar förskaffa sig kompetens till högbåtsmannabe-

fordran vill jag framhålla att det enligt min mening är önskvärt att kompe­

tensfordringarna för den högsta manskapsgraden i stort sett är desamma

inom de olika försvarsgrenarna. Det synes mig därför tveksamt huruvida

för befordran till högbåtsman generellt skall krävas genomgång av en sär­

skild utbildningskurs. Detta utesluter givetvis icke att beställningshavare

i särskilda fall ges en kompletterande utbildning för att de skall vara skicka­

de att fylla de befattningar för vilka de är avsedda.

Mot marinchefens förslag till manskapskaderns sammansättning för

budgetåret 1953/54 har jag ingen erinran. De föreslagna förändringarna be­

aktas av mig vid behandlingen i det följande av flottans personalstater

för nästa budgetår.

Vad därefter angår kustartilleriet ansluter sig som nyss anförts det av

inspektören för kustartilleriet framlagda förslaget till ny underbefälsorga­

nisation i princip till det system som av 1952 års riksdag antagits beträffande

arméns underbefälsorganisation. Förslaget kan av mig i huvudsak tillstyrkas.

I fråga om förtidsinskrivning samt anställningsförhållanden m. m. bör i

stort sett gälla samma bestämmelser som vid armén. Den långa utbildnings­

tiden för underbefälsaspiranterna inger onekligen betänkligheter. Jag har

dock intet att erinra mot att den föreslagna utbildningsgången försöksvis

tillämpas.

Jag har intet att erinra mot att underbefälskadern på längre sikt utökas

med de föreslagna beställningarna för vaktpersonal, vilka befattningar bör

förbehållas äldre underbefäl. Jag räknar emellertid för nästa budgetår

endast med 10 sådana beställningar, i följd varav sammanlagda antalet

överfurirer och furirer för nästa budgetår skulle utgöra 551. Av dessa be­

ställningar bör 171 avses för överfurirer och 380 för furirer. I enlighet med

kustartilleriinspektörens förslag torde de furirer som varit anställda såsom

extra ordinarie furirer under minst 2 år och visat sig lämpliga för fortsatt

tjänst böra erhålla ordinarie anställning. Antalet bör dock icke överstiga

101. Befordran till överfurir bör ske i mån av tillgång på beställningar,

dock tidigast efter 6 års tjänst.

20

Kungl. May.ts proposition nr 110.

Till frågorna om äldre underbefäls placering i befattningar som nu uppe­

hälles av civila och om inrättande av beställningar för flaggfurirer kan jag

icke nu taga ställning.

Jag föreslår att kadern av underbefäl och instruktörsaspiranter för bud­

getåret 1953/54 — med undantag för musikmanskap — fastställes på sätt

framgår av följande uppställning.

Budgetår

1952/53

1953/54

131

171

410

380

141

141

297

200

Summa

979

892

Antalet vicekorpraler och meniga förutsättes från och med den 1 okto­

ber 1953 skola uppgå till högst 120. Av sammanlagda antalet beställningar

för korpraler, vicekorpraler och meniga bör högst 200 få utbytas mot be­

ställningar för instruktörsaspiranter. Jag förutsätter emellertid att under

hösten 1953 ej antages flera elever till befälsskolan än att dessa elever —

med hänsyn tagen jämväl till beräknad avgång — efter två år beräknas

kunna förordnas till extra ordinarie furirer.

De föreslagna ändringarna beträffande manskapskaderns samman­

sättning beaktar jag i det följande vid behandlingen av marinens avlönings-

anslag för budgetåret 1953/54.

Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att efter förslag av vederbörliga

myndigheter meddela de bestämmelser som kan erfordras för genomfö­

rande av den föreslagna underbefälsorganisationen.

Åberopande vad i det föregående anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att besluta, att flottans och kustartilleriets man-

skapsorganisation skall utformas efter de riktlinjer,

som här angivits.

[2]

Arméingenjör kårens reservorganisation m. m.

Såsom framgår av årets statsverksproposition (bil. 6, s. 45) anförde jag

vid anmälan av anslaget Armén: Avlöningar till personal i arméns reser­

ver m. fl. att förslag framlagts av chefen för armén rörande inrättande av

en reservorganisation inom arméingenjörkåren m. m. Jag framhöll att jag

för det dåvarande icke kunde taga definitiv ställning till detsamma, enär

ärendet vore föremål för remissbehandling, men att jag hade för avsikt

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

nämligen stabsbefattningar, befattningar som förbands- och underavdel­

ningschefer samt övriga befattningar. Av utredningen framgår, att armé-

ingenjörkårens aktiva personal icke är tillräcklig ens för att fylla de mera

kvalificerade stabsbefattningarna samt viktigare förbandschefs- och öv­

riga befattningar. Bristerna har hittills måst täckas med värnpliktig per­

sonal. På grund av utträde ur värnpliktsåldern, minskad rekrytering o. d. är

emellertid antalet värnpliktiga med godtagbara kvalifikationer, krigsplace-

rade i arméingenjörsbefattning, under ständigt avtagande. De flesta i krigs­

organisationen numera ingående värnpliktiga arméingenjörerna saknar sär­

skild militär utbildning för sin befattning och är utvalda uteslutande med

hänsyn till civila kvalifikationer. Behovet av arméingenjörer i brigad- och

högre staber samt vid förband med speciell materiel kan sålunda f. n. icke

täckas med personal, som erhållit en mot befattningen svarande utbildning.

För att fylla bristerna vore det önskvärt, att personal med en anställnings­

form motsvarande kategorien reservofficerare anställdes. Kostnaderna för

en reservkår, täckande samtliga med aktiv personal icke besatta arméin-

genjörsbefattningar i krigsorganisationen, skulle emellertid bli mycket

höga. Enligt utredningen måste därför huvuddelen av befattningarna i

krigsorganisationen även i fortsättningen besättas med värnpliktiga offi­

cerare, vilka emellertid bör få en särskild utbildning till arméingenjör,

som gör dem skickade att motsvara de krav, som krigsuppgifterna ställer

på dem.

Enligt förslaget är de befattningar, som främst bör besättas med armé­

ingenjörer i reserven, kvalificerade stabsbefattningar samt viktigare för­

bandschefs- och övriga befattningar. Behovet av reservpersonal för sådana

befattningar beräknas till omkring 100 man. De befattningar åter, som

främst kan innehavas av värnpliktiga arméingenjörer, är huvuddelen av

befattningarna vid brigad- och lägre förband. Antalet av dessa befattningar

uppskattas till totalt omkring 160.

Rekrytering m. m.

Utredningen uppställer skilda kompetenskrav för de olika krigsbefatt-

ningarna. Sålunda bör beträffande de befattningshavare, som avses skola

bekläda de viktigare stabsbefattningarna, nämligen aktiv personal

eller reservpersonal, såsom civilteknisk kompetens uppställas kravet på

genomgång av teknisk högskola. För vissa mindre kvalificerade stabsbe­

fattningar, främst vid fostaber, anses genomgång av tekniskt läroverk

kunna godtagas såsom civilteknisk kompetens. I utredningen angives även

den möjligheten, att för vissa specialbefattningar, lämpliga för officerare

överförda till arméingenjör kåren, låta genomgång av f. d. artilleri- och

ingenjörhögskolans högre kurs jämte viss kompletterande utbildning ut­

göra lämpligt alternativt kompetenskrav.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

23

Utöver den rent civiltekniska kompetensen anses i utredningen, att

med hänsyn till den militära materielens speciella konstruktion och an­

vändning höga krav på militärteknisk fackkunskap måste ställas på armé-

ingenjören i stabsbefattning, vartill kommer rent militära krav på kunska­

per i arméorganisation, taktik och stabstjänst, underhållstjänst samt expe­

ditions- och förvaltningstjänst.

Av befattningar som förbands- och underavdelningschef er,

vilka icke finnes i fredsorganisationen, avses de mera kvalificerade skola

beklädas av aktiv personal och reservpersonal samt huvuddelen av värn­

pliktiga aimiéingenjörer. De civiltekniska kompetenskraven beträffande

de förstnämnda befattningarna bör vara teknisk högskola; i övrigt anses

tekniskt läroverk vara tillräcklig kompetens. Utöver kraven på grundlig

militär teknisk utbildning tillkommer särskilda krav på rent militär be-

fälsutbildning för denna grupp av befattningar.

I krigsorganisationen bör enligt utredningen övriga befattningar

huvudsakligen innehavas av värnpliktiga arméingenjörer samt i mindre

utsträckning av reservpersonal eller, beträffande specialbefattningar, av

aktiv personal. För huvuddelen av befattningarna kräves tekniskt läroverk,

under det att de militärtekniska kraven anses böra vara lika stora som

beträffande stabs- och förbandsbefattningar. De militära kraven behöver

däremot för huvuddelen av nu ifrågavarande befattningar icke vara så

stora.

I utredningen anföres mot bakgrunden av omförmälda kompetenskrav,

att i princip två rekryt er ingsvägar är möjliga: antingen rekrytering un­

derifrån med värnpliktiga, som före eller under sin värnpliktstjänstgöring

uttages till arméingenjörutbildning, eller också rekrytering med färdig-

utbildade civila ingenjörer eller tekniskt högt kvalificerade officerare. Den

förstnämnda rekryteringsvägen har enligt utredningen bl. a. den fördelen,

att den blivande arméingenjören från början av sin militära och i stor

utsträckning även civila utbildning kan direkt inrikta sig på sin fram­

tida militära befattning, varjämte den civila yrkesutbildningen och den

militära tjänstgöringen på ett ur både utbildningssynpunkt och med hän­

syn till den värnpliktiges intressen lämpligt sätt kan samordnas. Utred­

ningen anser därför, att ifrågavarande rekryteringsförfarande bör vara den

normala vägen för arméingenjörer av samtliga kategorier.

I överensstämmelse med de uppställda kompetenskraven beträffande be­

fattningar i krigsorganisationen, som bör beklädas av aktiva arméingen­

jörer och arméingenjörer i reserven, kommer dessa två kategorier att

rekryteras av studenter, som avser att påbörja eller avslutat (del av) sin

utbildning vid teknisk högskola. I likhet med förhållandena vid marinen

och flygvapnet skulle dessa redan under första tjänstgöringen kunna an­

tagas såsom arméingenjörsaspiranter. Värnpliktiga arméingenjörer (motor-

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

och signalingenjörer) kan däremot jämväl rekryteras med personal, som

avlagt examen vid tekniskt läroverk.

I utredningen framhålles, att det vid tillämpandet av denna rekryterings-

väg alltid kommer att vara ett önskemål ur utbildningssynpunkt, att den

värnpliktige vid den militärtekniska utbildningens början hunnit så långt

som möjligt med sina civila studier, och att han helst avslutat desamma,

vilket sistnämnda förhållande bör krävas av de blivande värnpliktiga armé­

ingenjörer, som genomgår tekniskt läroverk. Då emellertid enligt utred­

ningen starka skäl talar emot att sådana krav ställes på flertalet blivande

arméingenjörer (motor- och signalingenjörer), bör man därför — i den

män avgångsexamen från tekniskt läroverk icke är tillräcklig studiekom­

petens — endast kräva, att de före fullgörandet av första tjänstgöringen

kan uppvisa sådana betyg, att de kan beräknas vinna inträde vid teknisk

högskola. För blivande radar- och vapeningenjörer erfordras dock med

hänsyn till den komplicerade tekniska materiel, som dessa skall lära sig

behärska, mångåriga civiltekniska förstudier för att de skall kunna till­

ägna sig den militärtekniska utbildningen. Huvuddelen av deras militära

utbildning bör därför enligt utredningen fullgöras efter slutförda studier

vid teknisk högskola.

Beträffande rekryteringen med färdigutbildade ingenjörer eller tekniskt

högt kvalificerade officerare framhålles i utredningen, att denna rekryte-

ringsväg endast bör avse arméingenjörer på aktiv stat och icke är

lämplig annat än som komplettering av rekryteringen underifrån. Då det

emellertid, främst inom arméförvaltningens tygavdelning, finns vissa spe­

cialbefattningar, vilka endast torde kunna rekryteras genom anställning

av civila ingenjörer med hög fackkompetens och erfarenhet eller tekniskt

högt kvalificerade officerare, anses i utredningen, att nu ifrågavarande re-

kryteringssätt bör bibehållas för sådana specialbefattningar.

Utbildning in. m.

Enligt utredningen avses den normala utbildningsgången bli densamma

för samtliga tre kategorier av blivande arméingenjörer — aktiva, reserv-

anställda och värnpliktiga. Förslaget rörande utbildningens omfattning

och organisation innebär i stort följande.

Första tjänstgöringen anses lämpligen böra fullgöras vid det

truppslag, där vederbörliga materielslag huvudsakligen förekommer. Så­

lunda bör blivande motoringenjörer tilldelas pansartrupperna, vapen- och

radaringenjörer luftvärnet samt signalingenjörer signaltrupperna. Med

hänsyn till de uppställda kraven på grundlig militärteknisk utbildning före­

slås första tjänstgöringen skola fullgöras på vederbörligt truppslags meka­

niker- eller teknikerlinje. Denna grundläggande militära och militärtek­

niska utbildning skulle omfatta samma tid som första tjänstgöringen för

övriga värnpliktiga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

25

Inryckning till första tjänstgöringen sker för blivande motor- och signal­

ingenjörer normalt efter studentexamen eller i förekommande fall ingen­

jörsexamen vid tekniskt läroverk. Blivande radar- och vapeningenjörer

(endast aktiva eller reservanställda) uttages bland värnpliktiga tekniker,

som fullgör sin fackutbildning och som avlagt examen vid teknisk högskola.

Efter denna grundläggande utbildning kräves befälsutbildning, som

för huvuddelen av de blivande arméingenjörerna bör vara av både militär

och militärteknisk karaktär. Denna befälsutbildning bör utformas i ungefär­

lig överensstämmelse med bestämmelserna för övriga värnpliktigas under­

officers- och officersutbildning, d. v. s. uppdelas i plutonchefsskola (mot­

svarande) om sammanlagt 6 månader och kadettskola på likaledes omkring

ö månader.

Enligt utredningen bör underofficersutbildningen syfta till att

utbygga den militära grund, på vilken den fortsatta specialutbildningen

måste vila. Med tanke på vapen- och radaringenjörernas särskilda förhål­

landen avses underofficersutbildningen för dessa vara mera tekniskt be­

tonad än för huvuddelen. Utredningen anser, att ifrågavarande befälsut­

bildning bör följa omedelbart efter första tjänstgöringen och ske vid det

truppslag, som den värnpliktige tilldelats. Utredningen framhåller jäm­

väl att, om det årliga elevantalet är tillräckligt stort, en särskild pluton­

chefsskola bör ordnas för blivande arméingenjörer.

Efter den rent militära befälsutbildning, som bibringas huvuddelen av

eleverna vid plutonchefsskolan, bör enligt utredningens förslag den därpå

följande officersutbildningen ske med särskild tanke på arméingen­

jörernas speciella arbetsområden. Den i utredningen för detta ändamål

förordade anordningen med en särskild arméingenjörkadettskola föreslås

uppdelad på två omgångar, vardera omgången omfattande cirka 3 månader

och förlagd till tiden för de tekniska högskolornas sommaruppehåll. Ut­

bildningen vid kadettskolan avses främst skola omfatta dels fortsatt mili­

tärteknisk utbildning, dels arméns krigsorganisation, taktik, stabstjänst

samt underhålls-, förvaltnings- och expeditionstjänst.

Blivande arméingenjörer på aktiv stat och i reserven skall enligt för­

slaget efter kadettskolans avslutande tjänstgöra under omkring en månad,

om möjligt i krigsförband. Efter denna utbildning samt avläggande av av­

gångsexamen från teknisk högskola kan vederbörande antagas till armé-

underingenjör av fänriks tjänsteklass i arméingenjör kårens reserv. Armé-

underingenjör, som efter högskoleexamen bedrivit ingenjörverksamhet

under minst två år, varav minst ett år i arméingenjörbefattning, kan vinna

anställning såsom arméingenjör av 2. graden på aktiv stat. För att bli

antagen till arméingenjör av 2. graden i reserven fordras, att vederbörande

såsom arméunderingenjör i reserven fullgjort tjänstgöring under minst

60 dagar. För befordran till arméingenjör av 1. graden i reserven erfordras

fullgörande av kurs, motsvarande kaptenskurs för reservofficerare.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

I utredningen föreslås icke några enhetliga bestämmelser för komplet­

teringsutbildning av färdigutbildade civila ingenjörer och tekniskt högt

kvalificerade officerare till arméingenjörer på stat eller undantagsvis i

reserven. Den kompletterande utbildningen blir enligt utredningen helt be­

roende av omfattningen av vederbörandes tidigare tekniska och militära

utbildning.

Övergångsbestämmelser.

En utbyggnad av arméingenjörkårens reserv genom antagning och ut­

bildning av aspiranter på föreslaget sätt kommer att taga en avsevärd tid

i anspråk. På grund härav föreslås i utredningen, att särskilda åtgärder

vidtages för en tillräckligt snabb utbyggnad av reserven.

Det framhålles, att det för närvarande finns ett mindre antal värnplik­

tiga, vilka genom såväl särskild arméingenjör utbildning som långvarig

beredskapstjänstgöring i arméingenjörsbefattning blivit väl lämpade att

efter viss kompletterande utbildning bekläda för arméingenjörer i reser­

ven avsedda befattningar i krigsorganisationen. Genom att överföra ett

antal av högst 30 av dessa värnpliktiga till arméingenjörkårens reserv

skulle de enligt utredningen under föreskrivna tjänstgöringsomgångar i

reserven kunna bibringas iorenämnda kompletterande utbildning. Häri­

genom skulle utbildad och erfaren reservpersonal snabbt kunna erhållas.

Emellertid måste pensionsförhållandena för ifrågavarande värnpliktiga

regleras, därest de skall kunna intresseras för inträde i arméingenjörkårens

reserv med därav följande tjänstgöringsskyldighet i fred. Utredningen fin­

ner lämpligt att begränsa möjligheterna för erhållande av pension. Enligt

förslaget bör sålunda personal över 40 år icke övergångsvis anställas i

reserven. Hel pension skall tillkomma den som tillhört reserven under

minst 15 anställningsår. För den som vid avskedet innehar kortare an­

ställningstid förutsättes pensionen skola utgå med ett i förhållande till

anställningstidens längd reducerat belopp, dock lägst hälften av hel pen­

sion. Uppgår anställningstiden i reserven icke till minst 5 år, bör pension

icke utgå.

Kostnadsberäkningar m. in.

I utredningen uppskattas det genomsnittliga årliga utbildningsbehovet

till sammanlagt 22 man, varav 4 på stat, 7 i reserven och 11 värnpliktiga.

Årskostnaderna i samband med utbildningen beräknas till i runt tal

200 000 kronor. Härvid är icke kostnaderna för utbildningen till och med

plutonchef sskolan medräknade, enär den totala kvoten av uttagningar till

befälsskola icke påverkas av arméingenjörsrekryteringen.

I utredningen föreslås, att de blivande värnpliktiga arméingenjörerna

samt arméingenjörsaspiranterna under kadettskolan får åtnjuta de avlö­

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Civilförvaltningen har icke något att erinra mot att ifrågavarande re­

servpersonal tillförsäkras pensionsförmåner enligt i huvudsak angivna

grunder. Någon anledning att införa den ifrågasatta minimiregeln att

pension alltid skall utgå med hälften av beloppet för hel pension synes

emellertid ämbetsverket icke föreligga, enär en bestämmelse härom torde

komma att i stort sett sakna praktisk betydelse. Vidare erfordras enligt

ämbetsverket ej heller föreskriften om att pension icke skall tillkomma

den, som icke innehar minst 5 års anställning i reserven.

I övrigt har civilförvaltningen i huvudsak intet att erinra mot armé­

chefens förslag.

Statskontoret framhåller att ett system med avkortade reservpensioner

skulle innebära ett principiellt avsteg från hittills tillämpade grunder för

denna pensionering, då reducerade reservpensioner tidigare förekommit

endast för det fall att en beställningshavare i reserven på grund av sjukdom

nödgats taga avsked, innan all fredstjänstgöringsskyldighet av honom full­

gjorts. Ett genomförande av förslaget skulle även enligt statskontoret er­

fordra vissa särskilda kompletterande bestämmelser. Vid nu angivna för­

hållanden och med hänsyn till det administrativa merarbete, som skulle

följa med en pensionering i enlighet med förslaget, kan ämbetsverket icke

finna tillräckliga skäl föreligga för ett bifall till detsamma i denna del.

Statskontoret föreslår, att värnpliktig efter övergång till arméingenjör-

kårens reserv skall äga rätt till reservpension med belopp och enligt de

grunder som anges i arméns reservbefälskungörelse under förutsättning

dock, att vederbörande kvarstår i reserven intill utgången av det kalender­

år, varunder 55 års ålder uppnås, därest han vid inträdet i reserven upp­

nått lägst 35 års ålder och i andra fall intill utgången av det kalenderår,

varunder 47 års ålder uppnås. Utöver sistnämnda villkor torde enligt

statskontoret några särbestämmelser i pensionshänseende ej vara erfor­

derliga. I

I skrivelse den 12 januari 1953 har chefen för armén gjort fram­

ställning om överförande till arméingenjörkåren av verkstadschefer och

verkstadsingenjörer. Arméchefen framhåller härvid, att under senare

år armén fortgående mekaniserats och tillförts tekniskt komplicerad och

ömtålig specialmateriel i avsevärd omfattning, vilket medfört krav på

större teknisk specialkunskap och ingående kännedom om arméns tyg-

materiel. Det har därför visat sig allt svårare att erhålla verkstadschefer

och verkstadsingenjörer, som vid sidan av praktisk erfarenhet från den

civila mekaniska verkstadsbranschen besitter erforderliga insikter om

arméns organisation och materiel. Enligt arméchefen blir det nödvändigt

att rekrytera ifrågavarande befattningar med för uppgiften specialutbildad

och tekniskt högt kvalificerad personal. Genom rekrytering av arméingen-

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

förslag i fråga om utbildningen av arméingenjörer. Arméchefen framhåller,

att vid utredningen härom beaktats erfarenheterna av den under sommaren

1951 försöksvis anordnade arméingenjörkadettskolan. Jag vill i detta sam­

manhang erinra om att enligt beslut av Kungl. Maj :t en dylik skola anord­

nades även sommaren 1952 dels för de elever, som under år 1951 påbörjat

sin utbildning därstädes, dels ock för nya elever, som frivilligt anmält sig

till officersutbildning på arméingenjörslinjen. Jag tillstyrker ävenledes

arméchefens förslag till vissa övergångsanordningar i syfte att säkerställa

en tillräckligt snabb utbyggnad av arméingenjörkårens reserv.

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av chefen för

armén meddela närmare bestämmelser i ämnet. De av försvarets civilför­

valtning och statskontoret gjorda erinringarna torde härvid böra beaktas.

Föreskrifter angående arméingenjörkårens reserv bör intagas i arméns re-

servbefälskungörelse.

Det torde böra framhållas, att den beräknade totala årskostnaden, utom

pensionskostnader, vid genomförd utbildningsgång och fullt utbyggd re­

servorganisation i realiteten kommer att bli något lägre än vad som angi­

vits, enär redan nu utbildningslöner till ganska avsevärda belopp årligen

utbetalas.

Vidkommande arméchefens förslag om att överföra verkstadschefer och

verkstadsingenjörer till arméingenjörkåren anser jag mig icke f. n. beredd

förorda ändring i nu gällande ordning. Jag kan ej heller tillstyrka förslaget

om inrättande av nya beställningar för verkstadsingenjörer.

Åberopande vad i det föregående anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) medgiva inrättande av en arméingenjörkårens reserv;

b) medgiva, att rekrytering och utbildning av aktiv per­

sonal och reservpersonal inom nämnda kår ävensom av värn­

pliktiga arméingenjörer skall ske efter i huvudsak de rikt­

linjer, som i det föregående angivits; samt

c) besluta, att arméingenjörkårens reservorganisation från

och med nästa budgetår tillföres värnpliktiga arméingenjörer i

angiven omfattning.

[3]

Personalvårdens lokala organisation.

Enligt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 22 september 1949 tillkallades

tre utredningsmän1 för utredning rörande den militärpsykologiska forsk­

ningsverksamheten och dennas tillämpning på den pedagogiska och sociala

verksamheten inom försvaret i enlighet med vissa angivna riktlinjer. De

1 Generaldirektören och chefen för försvarets civilförvaltning N. H. W. Lundberg,

ordförande, professorn J. K. G. Elmgren och översten C. S. K. Kempff.

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

dern mening. Målsättningen för försvarets personalvård bör enligt utred­

ningen vara att hjälpa den enskilde i hans personliga angelägenheter,

skydda den enskildes medborgerliga och mänskliga rättigheter, underlätta

för den enskilde att anpassa sig i den militära miljön, ordna fritidssyssel­

sättning med hänsyn till person och trivsel, medverka till ett gott förhål­

lande mellan all personal, stärka den enskildes »arbetsmoral» och lojalitet,

giva en allmän medborgerlig fostran, skapa motståndskraft hos allmänheten

och god stridsmoral hos soldaten i krig eller krigsfara, främja förståelse för

försvar och militär utbildning samt vidmakthålla och förbättra samarbete

mellan krigsmakten och samhället i övrigt.

Utredningen har utförligt redogjort för de arbetsuppgifter — inom själa­

vården, den militära socialvården (socialtjänsten), bildningsverksamheten

m. fl. områden — som med utgångspunkt från nämnda målsättning för per­

sonalvården lämpligen bör handhavas av personalvårdstjänstemän. Härut-

innan torde få hänvisas till betänkandet, s. 41—65.

Ansvaret för personalvården bör framdeles liksom nu åvila vederbörande

chef. Personalvårdstjänstemännen bör vara förbandschefernas biträden.

Personalvårdsverksamheten, som hittills huvudsakligen varit inriktad på

de värnpliktiga, bör utsträckas till att avse all personal inom försvaret.

Tyngdpunkten skall dock alltjämt ligga på de värnpliktiga. Med hänsyn

till verksamhetens art och omfattning bör benämningen personalvård ut­

bytas mot benämningen personal tjänst.

För att personaltjänstens arbetsuppgifter skall kunna utföras lcräves

enligt utredningens mening ökad tillgång på sakkunniga befattningshavare.

Utredningen anser, att i princip erfordras en heltidsanställd befattnings­

havare vid varje förband. Med hänsyn till nödvändigheten av att begränsa

kostnaderna för denna verksamhet framlägger utredningen emellertid ett

organisationsförslag som i betydande utsträckning avviker från denna

princip. Utredningen föreslår, att — förutom personalofficerare— följande

personal skall ingå i den regionala och lokala organisationen, nämligen

4 förste personalkonsulenter i lönegrad

6 personalkonsulenter

»

»

It

»

»

»

14

»

»

»

8 personalassistenter

»

»

23

»

med årsarvode

2

» » »

Ca 27

Ca eller Ce 24

Ce 22

Ce 19

Cg 17

2 200 kronor

1

000

»

Förslaget medför fullt genomfört en lönekostnadsökning med i runt tal

300 000 kronor enligt nuvarande löneläge.

Enligt utredningens förslag skall riket indelas i fyra personal tjänst-

distrikt. Inom varje distrikt skall finnas en förste personalkonsulent som

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

33

chef för personaltjänsten. De föreslagna tjänsterna för konsulenter i 24

lönegraden avses för garnisonsorter med minst tre förband. Tjänsterna i

22 lönegraden avses för orter med minst två förband. Vid vissa större

ensamliggande förband skall placeras konsulenter i 19 lönegraden. Perso­

nalassistenterna skall biträda i tjänsten på större orter. Innehavarna av

arvodestjänsterna avses för medelstora och mindre, ensamliggande för­

band. Utredningen föreslår att personaltjänstorganisationen tillföres sär­

skilda befattningar för skriv- och kontorspersonal. Personalkonsulenter

och personalassistenter föreslås bilda en personalkår.

Utredningen har med hänsyn till tjänstens art ansett det icke lämpligt

att särskilda kvalifikationskrav fastställes för antagning som personal­

konsulent eller personalassistent. Vissa fordringar bör dock vara upp­

fyllda. Hit hör fullgjord första värnpliktstjänstgöring med goda vitsord,

teoretisk utbildning, som givit god allmänbildning, erfarenhet av förenings-

och ungdomsarbete, erfarenhet av social verksamhet, god organisationsför­

måga, en ålder vid första anställningen icke understigande 25 år och icke

överstigande 35 år samt sådana personliga egenskaper som energi, intresse

lör människor, förmåga till samarbete och umgänge med alla slags män­

niskor, initiativrikedom och praktiskt handlag. Utredningen föreslår att

särskild utbildning anordnas inom försvaret för befattningshavarna inom

per sonalt j änsten.

Remissutlåtanden.

Överbefälhavaren och flertalet övriga remissmyndigheter avstyrker den

föreslagna distriktsindelningen. Chefen för försvarsstaben samt cheferna

för armén, marinen och flygvapnet förordar en mindre omfattande utbygg­

nad av den lokala organisationen än den föreslagna. De anser vidare att

arbetsuppgifterna bör begränsas och avstyrker den föreslagna ändrade

benämningen.

Försvarets civilförvaltning förordar en försiktig påbyggnad av nuva­

rande organisation och anser det icke erforderligt med särskild expeditions-

personal in. in. för personalvårdsorganisationen.

rörsvar ds upplysnings- och personalvårdsnämnd, Försvarets civila

tjänstemannaförbund samt de politiska ungdomsförbunden tillstyrker,

bland annat, den föreslagna lokalorganisationen. Tjänstemannaförbundet

föreslår att vissa befattningar för deltidsanställda assistenter utbytes mot

befattningar för heltidsanställda assistenter.

Försvarets socialbyrå framhåller vikten av att erfarenheterna från för-

bandsnämndernas verksamhet avvaktas innan slutlig ställning tages till

organisationens storlek.

Föreningen socialarbetare inom industri och affärsvärld understryker

3—250 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 110.

betydelsen av att personalen äger en omfattande teoretisk och praktisk

utbildning.

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Departementschefen.

Personalbehandlingsutredningen har avgivit förslag till ändrad organisa­

tion av den militärpsykologiska verksamheten och personalvården inom

krigsmakten. Jag är icke beredd att nu fatta ståndpunkt till de avgivna

förslagen i vad de avser den militärpsykologiska verksamheten och den

centrala organisationen för personalvården inom krigsmakten. Då emeller­

tid en viss förstärkning av den centrala organisationen befunnits erforder­

lig oavsett organisationens utformning i stort, har jag vid anmälan av

försvarsstabens avlöningsanslag i årets statsverksproposition föreslagit att

en tjänst för konsulent i lönegrad Cg 27 inrättas för handläggning av per-

sonalvårdsfrågor. Enligt gällande organisation är en regementsofficer pla­

cerad som chef för försvarsstabens personalvårdsavdelning. Det kan ifråga­

sättas huruvida icke chefskapet borde ankomma på socialvårdsdirektören.

Därigenom skulle regementsofficer sbeställningen kunna frigöras för andra

uppgifter. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj :t att fatta beslut i denna

fråga.

I fråga om den lokala organisationen anser jag en väsentlig förstärkning

i personellt hänseende erforderlig, om uppgifterna skall kunna lösas på

tillfredsställande sätt. För personalvården vid förbanden finnes for nar-

varande nio heltidstjänster i lönegrad Cg 22 samt 65 deltidstjänster mot

arvode för personalvårdsassistenter. Jag föreslår att ytterligare ett antal

tjänster inrättas för heltidstjänstgörande personalvårdsassistenter. Ut­

ökningen bör emellertid för närvarande kunna begränsas till elva tjänster.

De nytillkommande tjänsterna bör tills vidare inplaceras i Ce 17. Det torde

få ankomma på Kungl. Maj :t att avgöra om göromålen för vissa personal­

vårdsassistenter motiverar en högre löneställning. Vid bifall till förslaget

om inrättande av ytterligare befattningar för heltidstjänstgörande assi­

stenter bör 20 deltidstjänster mot arvode utgå ur organisationen. Nu­

varande nio extra tjänster i Cg 22 bör utbytas mot nio extra oidinaiie

tjänster i Ce 17. Innehavarna av de nuvarande tjänsterna i 22 lönegraden

bör dock övergångsvis få bibehålla dessa tjänster. Förslaget medför en

kostnadsökning av i runt tal 60 000 kronor per år. Av de föreslagna elva

nya tjänsterna i Ce 17 bör tio upptagas under arméns avlöningsanslag och

en tjänst upptagas under marinens avlöningsanslag. Jag förutsätter att

innehavarna av tjänsterna skall fullgöra uppgifter även vid andra för­

band än sådana som tillhör den försvarsgren under vilkens avlöningsan­

slag tjänsten är uppförd. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att ut­

färda de bestämmelser som erfordras med anledning av den nu föreslagna

ändringen av personalvårdsorganisationen.

36

Kungl. May.ts proposition nr 110.

har hemställt att Kungl. Maj :t måtte låta bero vid de gjorda utbetal­

ningarna.

Arméchefen och försvarets civilförvaltning har tillstyrkt rikshemvarns-

chefens hemställan varvid civilförvaltningen åberopat de obestridliga svå­

righeter som varit förenade med tolkningen av de på hithörande område

gällande föreskrifterna och den osäkerhet som blivit följden härav hos

såväl myndigheterna som instruktörspersonalen.

Sedermera har statens organisationsnämnd på hemställan av chefen för

armén verkställt utredning angående instruktörspersonalens arbetsförhål­

landen inom I. och II. militärområdena. I skrivelse den

6

december 1952

anför nämnden i huvudsak följande. Instruktörspersonalens huvuduppgift

är egentligt utbildningsarbete. Hemvärnsunderofficerarnas verksamhet

avser emellertid i huvudsak expeditionsarbete och viss kontroll av hem-

värnsmännens utrustning, men även deras verksamhet omfattar jämväl

utbildning. Enär deltagarna i den frivilliga befälsutbildningen samt hem-

värnsmännen under sedvanlig arbetstid är sysselsatta med sitt oidinarie

förvärvsarbete, måste deras militära utbildning förläggas till deras fritid.

Härigenom tvingas instruktörspersonalen att — med undantag för läger­

kurser o. d. — utföra utbildningsarbetet på kvällar och under veckoslut,

d. v. s. under tid som för huvuddelen av försvarsområdesstabens personal

är att anse såsom fritid. Om detta fritidsarbete har större omfattning och

under vissa tider eller året runt är regelbundet återkommande bör perso­

nalen beredas särskild kompensation härför. Dylik kan lämnas i form av

särskild ledighet utöver personalen tillkommande ordinarie semester eller

såsom arvode. Organisationsnämnden har vid sina undersökningar konsta­

terat, att omfattningen av såväl fritidsarbetet som arbetet under ordinarie

tjänstetid växlar avsevärt mellan de olika försvarsområdena och befatt­

ningshavarna. Fritidsarbetet är emellertid i de flesta fall av avsevärd omfatt­

ning. Ersättning för fritidsarbete har i vissa fall kunnat lämnas — helt

eller delvis — genom att personalen beviljats ledighet utöver lagstadgad

semester. I många fall har emellertid dylik ledighet ej kunnat beviljas.

Organisationsnämnden bedömer såsom sannolikt att dessa förhållanden

kommer att råda även i fortsättningen.

Organisationsnämnden har med hänsyn till de olikartade förhållandena

inom de olika försvarsområdesstaberna icke ansett sig kunna bedöma, hu­

ruvida ifrågavarande instruktör spersonal helt eller' delvis kan beviljas

kompensation för fritidsarbetet genom särskild ledighet. Denna fråga torde

enligt organisationsnämnden endast kunna bedömas från fall till fall av

vederbörande försvarsområdesbefälhavare. I de fall dylik ledighet icke

kan beviljas hör, så länge utbildningen är ordnad enligt nuvarande system,

personalen åtnjuta arvode i likhet med tillfälligt anställda instruktörer.

Chefen för armén framhåller i skrivelse den 17 december 1952 i an­

38

åvila försvarsområdesbefälhavarna att söka ordna tjänstgöringsförhållan­

dena så att dylik ledighet under ordinarie tjänstgöringstid kan beviljas

såsom kompensation för ifrågakommande instruktörsverksamhet å fiitid.

Endast i de fall, där instruktörspersonalen icke kan erhålla sådan ledighet

i eu omfattning som med hänsyn till den fullgjorda verksamheten å fritid

samt till omständigheterna i övrigt kan anses skälig, bör arvode ifråga-

komma. En lämplig begränsning av arvodesrätten synes civilförvaltningen

kunna åstadkommas genom att arvodesrätten inskränkes till att omfatta

ersättning allenast för sådan instruktörsverksamhet som utföres på sön-

eller helgdagar samt på dag före sådan dag. Under alla förhållanden bör

bestämmelsernas karaktär av undantagsföreskrifter markeras.

Departementschefen.

Den personal varom här är fråga nödgas förlägga en väsentlig del

av instruktörsarbetet till sådan tid som för tjänstemän i allmänhet be­

traktas som fritid. Det har därför föreslagits att kompensation för dylikt

fritidsarbete under vissa förutsättningar skall få utgå, i första hand i foim

av eu motsvarande minskning av den ordinarie arbetstiden. I de fall då

arbetsbördan icke medger någon inskränkning i befattningshavarnas

ordinarie arbetstid skulle gottgörelse för fritidsarbetet få utgå i form av

särskilt arvode.

Ett bifall till dessa förslag skulle innebära att man för ifrågavarande

kategorier av militär personal skulle fastställa en ordinarie arbetstid, vais

överskridande skulle medge rätt till särskild ersättning. Ett dylikt avsteg

från de för den militära personalen eljest gällande arbetstidsbestämmel-

serna inger onekligen betänkligheter. Emellertid föreligger, såsom myndig­

heterna framhållit, vissa särskilda förhållanden beträffande den personal

varom här är fråga, och jag anser det därför böra undersökas huruvida

icke någon form av kompensation för utbildningsverksamheten på fritid

kan ges till här avsedda personalkategorier utan att detta får prejudice-

rande verkan för annan militär personal. I avvaktan pa att ställning kan

tagas till denna fråga hör självfallet inga arvoden få utbetalas till ifråga­

varande personal.

Försvarets civilförvaltning har utställt ett flertal anmärkningar med an­

ledning av att instruktörsarvode utbetalats till personal som nyss berörts.

Då bestämmelserna i ämnet varit i viss mån svårtolkade, anser jag att vid

de gjorda utbetalningarna bör bero.

I 1946 års statsverksproposition (fjärde huvudtiteln, punkt 67) anmäl­

des ett av chefen för armén och arméförvaltningen framlagt förslag rörande

förmåner till personal tillhörande frivilliga försvarsorganisationer under

utbildning in. in. Enligt de bestämmelser som sedermera utfärdats på

grundval av vad i propositionen anfördes äger endast medlemmar av Cen­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

39

tralförbundet för befälsutbildning och av Riksförbundet Sveriges lotta-

kårer att uppbära dagarvode. I skrivelse den 28 december 1951 har över­

befälhavaren bland annat föreslagit, att förmånen av daglön skall ut­

sträckas att gälla även för medlem av sådan frivillig försvarsorganisation

som nu icke omfattas av bestämmelserna om daglön, överbefälhavaren

har jämväl föreslagit vissa jämkningar i de nu gällande arvodesbestäm-

melserna i övrigt.

Det torde ankomma på Kungl. Maj :t att fatta beslut i denna fråga.

Jag förutsätter att det härvid skall vara Kungl. Maj :t obetaget att utsträcka

förmånen av daglön till medlemmar av sådana frivilliga försvarsorganisa­

tioner som icke nu omfattas av bestämmelserna. Med hänsyn till frågans

tidigare riksdagsbehandling har jag ansett mig böra omförmäla densamma

i detta sammanhang.

Åberopande vad i det föregående anförts får jag hemställa, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva

att vid hittills verkställda utbetalningar av instruktörs-

arvoden till hemvärnsofficerare, hemvärnsunderofficerare

och ordinarie instruktörer vid försvarsområdesstaber får

bero.

[5]

Rationaliseringsverksamhet inom försvaret.

Liksom skett föregående år torde i detta sammanhang böra lämnas en

översikt över det aktuella läget beträffande den rationaliseringsverksamhet

inom försvaret som bedrives genom statens organisationsnämnds försorg,

särskilt i den mån denna verksamhet påverkar anslagsberäkningarna i det

följande eller eljest utformningen av skilda organisationsenheter under

nästa budgetår.

Undersökningarna rörande den centrala förrådsorganisationen pågår och

berör huvudsakligen arméns centrala tyganstalter. Organisationsnämnden

medverkar i en av marinledningen igångsatt förrådsutredning, som bland

annat avser översyn av marinens förrådsorganisation.

Omorganisation av stabs- och förvaltningstjänsten in. m. vid Livrege­

mentets husarer med Signalregementets kompani i Skövde, Norrlands

dragonregemente, Göta artilleriregemente, Norrlands artilleriregemente, Got­

lands artillerikår, samtliga luftvärnskårer, Bodens ingenjörkår samt infan-

teriskjutskolan och artilleriskjutskolan i Villingsberg har genomförts.

Förberedelser för att genomföra organisationen vid Stockholms luftvärns-

regemente med luftvärnsskjutskolan beräknas kunna vidtagas under första

hälften av år 1953.

Organisationsundersökningarna rörande stabs- och förvaltningstjänsten

40

m. m. vid Livgardesskvadronen, Svea och Göta ingenjörkårer, tygförvalt-

ningsskolan, ridskolan och remontdepåerna har slutförts. Undersöknings­

rapporter med förslag har framlagts.

Förslag har avgivits till ändrad organisation av stabs- och förvaltnings­

tjänsten in. in. vid vissa försvarsområdesstaber. Förslagen är grundade på

undersökningar vid Karlstads och Norrköping—Linköpings försvarsområ­

den. För närvarande föreligger förslag till ändrad organisation av följande

försvarsområdesstaber, nämligen Malmö, Kristianstads, Kalmar Växjö,

Gävle, Östersunds, Härnösand—Sundsvalls, Göteborg—Halmstads, Udde­

valla, Skövde, Uppsala—Västerås, Örebro, Falu—Mora, Umeå—Storuman,

Boden och Kalix försvarsområden. Undersökningarna vid övriga försvars­

områden (Strängnäs, Stockholm och Kiruna—Jokkmokk) pågår och be­

räknas slutförda under år 1953.

Sedan organisationsundersökningarna verkställts har, framförallt vid

infanteriets regementen, ändringar rörande utbildning, krigsorganisation,

materielmängder m. in. inträffat, som påverkar personalbehoven inom

vissa verksamhetsområden. Med anledning därav pågår en översyn av

organisationen. Kompletterande undersökningar äger rum successivt i mån

av tillgång på personal och omfattar expeditions-, förråds- och ekonomi­

tjänsten och därmed sammanhängande verksamhetsområden.

För Sydkustens marindistrikt har Kungl. Maj :t fastställt ändrad orga­

nisation. Arbetet med att genomföra den nya organisationen pågår i

samråd med och under medverkan av organisationsnämnden. Den av

Kungl. Maj :t fastställda organisationen av Stockholms kustartilleriförsvar

har genomförts.

Vid flygvapnet beräknas försök med flottilj organisation kunna igång­

sättas tidigast under år 1955.

Vissa av de här angivna förslagen till organisationsändringar vid armén

kan nu upptagas till behandling. De personalförändringar som är erfor­

derliga för övergång till ny organisation kommer att behandlas i det föl­

jande under arméns avlöningsanslag. I den mån det skulle visa sig möjligt

att tidigare än nu beräknats genomföra rationaliseringen även vid andra

enheter än som sålunda förutsatts skola kunna omorganiseras före ut­

gången av nästa budgetår bör givetvis sadana möjligheiei tillvaratagas.

Jag förutsätter därför att — liksom varit fallet för innevarande och tidi­

gare budgetår — Kungl. Maj :t skall äga att jämväl under budgetaret

1953/54 vidtaga de jämkningar i vederbörande personalorganisationer som

kan bliva erforderliga i anledning av beslut om organisationsändringar,

dock givetvis alltjämt icke såvitt avser personalstaterna för ordinarie per­

sonal, samt att bereda särskild ersättning åt personal som med bibehållen

löneställning bestrider göromål som i en ny organisation ankommer på

innehavare av högre tjänst.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

41

[6]

Försvarets civilförvaltning: Avlöningar.

Anslag

Nettoutgift

1951/52 ......................................... 2 398 000

2 963 898

1952/53 (statsliggaren s. 164)

2 855 000

1953/54 (förslag) .................... 3 490 000

I årets statsverlcsproposition (bil.

6

, punkt 4) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Försvarets

civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslags­

anslag av 3 550 000 kronor.

Yrkande.

Försvarets civilförvaltning (skr. 26/s 1952) hemställer, att anslaget höjes

med 745 000 kronor.

Ökning Minskning

1. Omorganisation av kansli- och kameralbyråerna i hu­

vudsaklig anslutning till de av 1946 års militära för-

valtningsutredning framlagda förslagen .................... 54 792

2. Uppflyttningar i lönegrad av vissa tjänster ............... 46 344

3. överföring m. m. från arméns avlöningsanslag av

vissa tjänster, avsedda för civilförvaltningens bok-

binderi, blankettförråd och tryckeri.

1 bolcbinderiföreståndare (numera bokbindare) Ce

12, 1 bokbindare Ce 10, 1 offsettryckare Ce 10, 1

typograf Ce 10, 1 förrådsmästare Ce 16 (numera

Ce 17), 1 förrådsman Ce 11, som föreslås uppflyttad

till förrådsförman Ce 13, 1 bilförare Ce 10, som

föreslås uppflyttad till förrådsman Ce 11, 1 kansli­

biträde Ce 11

................................................................... 74 292

4. Reglering av löneställningen för vissa tjänster å

civilförvaltningens bokbinderi, blankettförråd och

tryckeri m. m.

1 bokbinderibiträde, arvode — bokbindare Ce 10 ...

3 960

1 bokbindare Ce 9 — kanslibiträde Ce 11 .................... 348

4 bokbinderibiträden Cg 4 — Ce

8

................................. 5 904

1 bokbinderibiträde ..........................................................

6

384

4 expeditionsvakter Ce el. Cg 10 — förrådsman Ce 11

1 344

1 expeditionsvakt Ca 10 — förrådsman Ca 11 ....... 336

5. överföring från sakanslag av viss personal.

1 tryckeriföreståndare Ce 13, 2 bokbinderibiträden

Ce

8

.................................................................................... 24 444

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Ökning Minskning

6

. Övriga personalförändringar.

1 assistent Ce 22 — Ca 22 ..................................................

1 förrådsförman Ca 11 (å övergångsstat) ................ —

1 pensionerad officer 1:30

......................................... 21 084

2 kontor sbi träden Ca

8

...................................................... 16 932

7. Omräkning.

Löneklassuppflyttningar in. m..........................................

86

400

Rörligt tillägg ................................................................... 480 684

Minskade inkomster av pensionsmedel .......................... 7 000

Avrundning ....................................................................... 3 552_________

789 400

44 400

+ 745 000

Motiv.

2. Civilförvaltningen föreslår lönegradsuppflyttningar av ett stort antal

tjänster i anslutning till de löneprinciper, som ämbetsverket ansett sig

kunna utläsa ur 1949 års tjänsteförteckningskommittés och 1947 års bi-

trädesutrednings hittills redovisade bedömanden samt ur de beslut, som

vid 1952 års riksdag fattats i liknande frågor inom andra förvaltningsom­

råden.

3. Här avsedda tjänster, vilka f. n. disponeras av civilförvaltningen, av­

sågs ursprungligen för det centrala bok- och blankettförråd samt det cen­

trala tryckeri, beträffande vilkas inrättande beslut fattades vid 1945 års

riksdag. De arbetsuppgifter, som avsågs skola ankomma på innehavarna av

de berörda tjänsterna, överensstämmer till alla väsentliga delar med dem

som de nu utför hos civilförvaltningen. Då nuvarande organisation bedöms

bli bestående, föreslås tjänsterna skola överföras från arméns till civil­

förvaltningens avlöningsanslag.

4. Lönegradsuppflyttningarna motiveras med arten och omfattningen av

de arbetsuppgifter, som är förenade med ifrågavarande tjänster, samt den

yrkesskicklighet vederbörande tjänstemän numera förvärvat.

5. Här upptagna tjänster avses för personal som f. n. avlönas enligt kol­

lektivavtal från anslaget till publikations- och blankettryck.

6

. Den på kassadetaljen tjänstgörande assistenten har sedan den 1 juli

1948 varit placerad i Ce 22 och innehar därjämte en på övergångsstat upp­

förd befattning som förrådsförman i Ca 11. Då assistenttjänsten anses er­

forderlig för framtiden, föreslås att tjänsten ordinariesättes och att i sam­

band därmed tjänsten som förrådsförman utgår.

En arvodesbefattning för pensionerad officer är vakant och kan enligt

civilförvaltningen indragas.

Sedan civilförvaltningens telefonväxel numera sammanförts med armé­

förvaltningens i sistnämnda ämbetsverks lokaler föreslås två för telefonis­

ter avsedda kontorsbiträdestjänster i Ca

8

skola överföras till arméföi--

valtningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

43

Departementschefen.

I sitt den 16 oktober 1950 dagtecknade betänkande (SOU 1950: 36 och

37) framlade 1946 års militära förvaltningsutredning förslag rörande för­

svarets centrala tyg-, intendentur- och civilförvaltning. Förslaget berörde

följande centrala ämbetsverk, nämligen försvarets civilförvaltning och

krigsmaterielverket samt armé-, marin- och flygförvaltningarna. Vid an­

mälan i årets statsverksproposition av förevarande anslag meddelade jag,

att beredningen av förvaltningsutredningens förslag ännu icke avslutats

och att det därför icke var möjligt att då framlägga slutliga anslagsäskan-

den rörande de ämbetsverk som kunde beröras av en blivande omorganisa­

tion. Beredningen av ärendet pågår alltjämt. Därest det vid den fortsatta

beredningen befinnes möjligt att för årets riksdag framlägga förslag rö­

rande försvarets centrala förvaltningsorganisation, kommer detta förslag

endast att beröra principerna för den centrala tyg-, intendentur- och civil­

förvaltningstjänstens organisation samt indelningen i stort av de ämbets­

verk, som bör handha ifrågavarande förvaltningsgrenar. Vid sådant för­

hållande kan slutliga anslagsberäkningar för budgetåret 1953/54 i fråga

om de verk, som kan beröras av omorganisationsfrågan, nu framläggas med

utgångspunkt från gällande organisation.

Det ytterligare uppskov med ifrågavarande organisationsfrågas slutliga

lösning som sålunda sker bör emellertid icke hindra, att ändringar i den

bestående organisationen provisoriskt vidtages, i den mån så anses på­

kallat för underlättande av en övergång till den nya förvaltningsorganisa­

tion som kan bli beslutad eller eljest i rationaliseringssyfte. Det kan här­

vid befinnas erforderligt att i vissa fall bereda tjänstemän vikariatslön i

högre lönegrad.

I ett hänseende finner jag så starka skäl för en snabb personalför­

stärkning föreligga, att jag redan nu anser förslag härom böra

framläggas. Inom flygförvaltningen finnes en anskaffningsbyrå under

en anskaffningschef i lönegrad Cp 15 medan inom armé- och marinför­

valtningarna motsvarande organ saknas. Ett genomförande av de planer

för arméns och marinens materielanskaffningar som framlagts för årets

riksdag kommer att pålägga armé- och marinförvaltningarna en ytterst

omfattande inköpsverksamhet även för det fall att den nuvarande förvalt­

ningsorganisationen skulle i princip bibehållas. Jag anser det därför vara

ett tvingande behov att redan från och med budgetåret 1953/54 anskaff-

ningschefer anställes även vid armé- och marinförvaltningarna. Dessa

bör under nämnda budgetår anställas mot arvoden från vederbörliga sak­

anslag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att bestämma storleken av

arvodena i fråga.

Så som frågan om en omorganisation av försvarsförvaltningarna nu ligger

till anser jag det icke lämpligt att i övrigt nu tillstyrka andra personalför­

44

Kungl. May.ts proposition nr 110.

ändringar vid de myndigheter som beröres av omorganisationsförslaget än

dem jag i det följande föreslår vid behandlingen av nu förevarande anslag

och arméförvaltningens avlöningsanslag. Jag får därvid erinra om att åt­

skilliga löneförbättringar för personal vid dessa myndigheter nyligen ge­

nomförts enligt riksdagens beslut under höstsessionen 1952.

Jag anser mig böra tillstyrka att de i sammanställningen (punkt 3)

upptagna på arméns personalförteckning uppförda tjänsterna vid civil­

förvaltningens bokbinderi, blankettförråd och tryckeri i nuvarande löne­

grader överföres till civilförvaltningen. Vidare bör såsom civilförvaltningen

föreslagit de båda för telefonister avsedda kontorsbiträdestjänsterna i Ca

8

överföras till arméförvaltningen. Till dessa personalfrågor återkommer jag

vid behandlingen i det följande av arméns respektive arméförvaltningens

avlöningsanslag.

Den vakanta för pensionerad officer avsedda arvodesbefattningen bör

i enlighet med civilförvaltningens förslag indragas.

Enligt principerna för reglerad befordringsgång föreslår jag att fyra

kontor sbiträdestjänster i Ca

8

tillkommer i utbyte mot tjänster för biträde

för skriv- och kontorsgöromål.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1953/54 till 3 490 000 kronor enligt

följande.

Posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 10 836

kronor för två kontorsbiträden i Ca

8

, 27 700 kronor på grund av genom­

förda löneregleringar och 15 400 kronor för löneklassuppflyttningar till

(870 000 + 10 836 + 27 700 + 15 400 =) i runt tal 924 000 kronor.

Posten Arvoden till pensionerad personal i arvodesbef att-

ningar minskas med 13 000 kronor för eu pensionerad officer i arvodes-

befattning till (27 000 — 13 000 =) 14 000 kronor.

Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t,

6

108 kronor, uppföres med oförändrat belopp.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas

med 45 200 kronor på grund av överföring av vissa tjänster från arméns

avlöningsanslag, 15 500 kronor på grund av genomförda löneregleringar

samt 44 000 kronor för löneklassuppflyttningar och befordringar enligt reg­

lerad befordringsgång men minskas med 18 912 kronor för fyra biträden

för skriv- och kontorsgöromål. Posten ökas sålunda med (45 200 + 15 500

+ 44 000 — 18 912 =) 85 788 kronor till (1 282 000 + 85 788 =) i runt

tal 1 370 000 kronor.

Posten Piörligt tillägg ökas med 499 000 kronor till (691 892 +

499 000 =) 1 190 892 kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel minskas med 7 000 kronor till (22 000

-— 7 000 =) 15 000 kronor.

Anslagshöjningen utgör 635 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) på personalförteckningen för försvarets civilförvaltning

uppföra ytterligare två kontorsbiträdestjänster i lönegrad

Ca

8

;

b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets civilför­

valtning, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

45

1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags­

vis ........................................................... 924 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-

fattningar, förslagsvis .................................................. 14 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t

.................................................

6

108

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 1 370 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ......................................... 1 190 892

Summa kronor 3 505 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ......................................... 15 000

Nettoutgift kronor 3 490 000

c) till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budget­

året 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 490 000 kronor.

[7]

Försvarets

civilförvaltning: Omkostnader.

Anslag

1951/52 ........................................ 445 000

1952/53 (statsliggaren s. 166)

385 000

1953/54 (förslag) ................... 430 000

I årets statsverksproposition (bil.

6

, punkt 5) har Kungl. Maj :t före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till För­

svarets civilförvaltning: Omkostnader för budgetåret 1953/54 beräkna ett

förslagsanslag av 430 000 kronor.

Yrkande.

Försvarets civilförvaltning hemställer, att anslaget liöjes med 50 000

kronor.

Nettoutgift

472 302

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Ökning

1. Sjukvård m. in.................................................

6

000

2. Höjda traktamenten, taxor, priser in. ni. 44 000

50 000

M o t i v.

1

. Ökningen anses erforderlig med hänsyn till belastningen på anslags­

posten under budgetåret 1951/52. I omkostnadsstaten har för innevarande

budgetår för ifrågavarande ändamål upptagits 30 000 kronor.

2. Av ökningen belöper 9 000 kronor på resor och traktamenten (nu

41 000 kronor), 10 000 kronor på bränsle, 12 000 kronor på renhållning

och städning, 7 000 kronor på telefon samt

6

000 kronor på publikations-

tryck.

Departementschefen.

Det torde vara ofrånkomligt att civilförvaltningens omkostnadsanslag

uppräknas på grund av de allmänna kostnadsstegringarna. Jag föreslår

att anslaget höjes med 45 000 kronor till 430 000 kronor och hemställer

alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader för bud­

getåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 430 000 kronor.

[8]

Krigsmaterielverket: Avlöningar.

Anslag

Nettoutgift

1951/52 ......................................... 2 465 000

3 168 978

1952/53 (statsliggaren s. 167)

2 960 000

1953/54 (förslag) .................... 3 620 000

I årets statsverksproposition (bil.

6

, punkt

8

) har Kungl. Maj :t före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Krigs­

materielverket: Avlöningar för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslags­

anslag av 3 550 000 kronor.

Yrkande.

Krigsmaterielverket (skr. 19/s 1952) hemställer, att anslaget höjes med

752 000 kronor.

Ökning Minskning

1. Krigsmaterielverkets huvuddel. 1

1 byrådirektör Ce 31

.......................................................... 21 984

1 amanuens ........................................................................... 16 464

1 biträdande ingenjör Cg 19 .............................................. 11

868

1 kontorist Ce 13

............................................................... 9 348

1 kanslibiträde Ce 11

..........................................................

8

652

1

biträde för skriv- och kontorsgöromål

7 548

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

47

2

.

3.

Ökning Minskning

Krigsmaterielverkets lokalförvaltningar.

1 platschef Ce 30 ................................................................... 19 860

1 förste förrådsförvaltare Ce 22

12 840

1 verkmästare Cg 21

12 120

1 maskinist Ce 15

9 288

2 förrådsförmän Ce 14

17 832

1 kontorist Ce 13

8

604

1 reparatör Ce 12

8

280

1 vaktmästare Ce 10

7 632

1 biträde för skriv- och kontorsgöromål ........................

6

936

1 säsonganställd eldare,

4 tjänstgöringsmånader........

2 600

Omräkning.

Rörligt tillägg ....................................................................... 560 000

Löneklassuppflyttningar

............................................. 25 000

759 308

7 548

+ 751 760

Avrundat 752 000

M o t i v.

1. Innehavaren av den föreslagna byrådirektör stjänsten avses för hand-

havandet av kontrollmetodikfrågor.

Med hänsyn till ökningen av antalet patentärenden föreslås att för

administrativa byråns juridiska sektion inrättas ytterligare en tjänst för

amanuens i reglerad befordringsgång.

Övriga förslag till personalförändringar under denna punkt avser äm­

betsverkets förrådsbyrå. Den biträdande ingenjören avses för arbetsstudier

rörande förrådsarbetet. Kontoristen åter avses för driftsektionens plane-

ringsdetalj under det att kanslibiträdet avses för förvaltningssektionen.

En av de för driftsektionen nu avsedda tjänsterna för biträde för skriv-

och kontorsgöromål anses kunna indragas i samband med tillkomsten av

nyssnämnda tjänster.

2. Tjänsten för verkmästare i Cg 21 avses för lokalförvaltningen i Kort­

fors under det att övriga under denna punkt föreslagna tjänster m. m.

avses för ett under anläggning varande nytt centralförråd, vilket beräknas

kunna tagas i bruk under budgetåret 1953/54.

Departementschefen.

I enlighet med vad jag anfört i det föregående vid behandlingen av för­

svarets civilförvaltnings avlöningsanslag räknar jag icke för nästa bud­

getår med några förändringar beträffande krigsmaterielverkets personal­

uppsättning utöver dem som redan genomförts enligt riksdagens beslut i

anledning av propositionerna 1952:241 och 251. Jag förutsätter emel­

48

Kungl. May.ts proposition nr 110.

lertid att Kungl. Maj :t, därest det under anläggning varande nya

centralförrådet skulle kunna tas i bruk före utgången av nästa budgetår,

skall äga att, med utnyttjande av anslagsposten till avlöningar till övrig

icke-ordinarie personal, medgiva anställande av för förrådets drift ound­

gängligen erforderlig personal.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1953/54 till 3 620 000 kronor enligt

följande.

Posterna Avlöningar till ordinarie tjänstemän, 132 400 kronor,

Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattningar,

100 000 kronor, samt Arvoden och särskilda ersättningar, be­

stämda av Kungl. Maj :t, 17 000 kronor, uppföres med oförändrade

belopp.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal höjes

med 87 000 kronor på grund av genomförda löneregleringar och 12 000

kronor för löneklassuppflyttningar till (2 079 000 + 87 000 + 12 000 =)

2 178 000 kronor.

Posten Rörligt tillägg höjes med 561 000 kronor till (679 600 +

561 000 =) 1 240 600 kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel, 48 000 kronor, uppföres med oför­

ändrat belopp.

Anslagshöjningen utgör 660 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

a) fastställa följande avlöningsstat för krigsmaterielver-

ket, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 132 400

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-

fattningar, förslagsvis .............................................

100

000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis ................................. 17 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................................... 2 178 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................................... 1 240 600

Summa kronor 3

668

000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ..................... ................... 48 000

Nettoutgift kronor 3 620 000

b) till Krigsmaterielverket: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 3 620 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

49

[9]

Krigsmaterielverket: Omkostnader.

Anslag

Nettoutgift

1951/52 ......................................... 310 000

396 656

1952/53 (statsliggaren s. 169)

355 000

1953/54 (förslag) .................... 445 000

I årets statsverksproposition (bil.

6

, punkt 9) har Kungl. Maj :t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Krigsmateriel­

verket: Omkostnader för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag av

445 000 kronor.

Y rkande.

Krigsmaterielverket hemställer, att anslaget höjes med 110 000 kronor.

Ökning

1. Resekostnader ............................................. 10 000

2. Expenser ...................................................... 100 000

110 000

Motiv.

1. Höjningen föranledes av ökad reseverksamhet och höjda traktaments-

kostnader.

2. Av ökningen belöper

6

000 kronor på bränsle, lyse och vatten (nu

3 000 kronor),

88

500 kronor på övriga expenser (nu 219 000 kronor) —

varav 85 000 kronor för eget behov och 3 500 kronor för annat än eget be-

hov samt 5 500 kronor på vakttjänst (nu 18 000 kronor). Ökningen beror

till huvudsaklig del på inträffade prisstegringar och höjda löner.

Departementschefen.

Detta anslag måste med hänsyn till inträffade automatiska kostnadsök­

ningar avsevärt uppräknas. Jag kan dock icke tillstyrka att anslaget upp­

tages med högre belopp än det enligt statsverkspropositionen preliminärt

beräknade, eller 445 000 kronor, vilket skulle innebära en anslagshöjning

med 90 000 kronor. Jag hemställer alltså att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att till Krigsmaterielverket: Omkostnader för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 445 000 kronor.

[10] Krigsmaterielverket: Förrådsorganisationen m. m.

1951/52 .........................................

Anslag

Nettoutgift

1

160

000

1 410 000

1952/53 (statsliggaren s. 170)

1 540 000

1953/54 (förslag) ....................

1 940 000

■250 63

Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt.

Nr 110.

50

I årets statsverksproposition (bil.

6

, punkt 10) har Kungl. Maj :t före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Krigs-

materielverket: Förrådsorganisationen m. m. för budgetåret 1953/54 be­

räkna ett förslagsanslag av 1 925 000 kronor.

Yrkande.

Krigsmaterielverket hemställer, att anslaget höjes med 485 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Ökning

1. Nytt centralt ammunitionsförråd ........... 250 000

2. Höjda löner och priser ............................ 235 000

485 000

Motiv.

1. Av ökningen hänför sig 128 000 kronor till lönekostnader och åter­

stoden,

122

000

kronor, till driftkostnader som främst beror på den under

första tiden erforderliga uttorkningen av berganläggningen.

2. Av denna ökning belöper 135 000 kronor på höjda lönekostnader,

främst på grund av nytt kollektivavtal, och återstoden,

100

000

kronor,

på till 18 procent uppskattade prisstegringar å förnödenheter och tjänster.

Departementschefen.

Det är ofrånkomligt att ytterligare avsevärt uppräkna detta anslag. Jag

anser mig emellertid kunna utgå från att medelsbehovet skall kunna i

huvudsak tillgodoses inom ramen för ett belopp av 1 940 000 kronor.

Anslaget bör alltså uppföras med nämnda belopp, vilket skulle innebära en

anslagshöjning med 400 000 kronor. Jag hemställer att Kungl. Maj:t måtte

föreslå riksdagen

att till Krigsmaterielverket: Förrådsorganisationen m. m.

för budgetåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 1 940 000

kronor.

[11]

Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar.

Anslag

1951/52 ......................................... 1 470 000

1952/53 (statsliggaren s. 171)

1 700 000

1953/54 (förslag) .................... 2 057 000 I

I årets statsverksproposition (bil.

6

, punkt 13) har Kungl. Maj :t före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Forti-

fikationsförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1953/54 beräkna ett för­

slagsanslag av

2

000

000

kronor. I samband därmed anmäldes att frågan

om organisationen av försvarets fastighetsförvaltning skulle upptagas till

behandling.

Nettoutgift

1 741 329

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Öl

Yrkande.

Fortifikationsförvaltningen (skr. 24/i 1953) hemställer, att anslaget höjes

med 1 580 000 kronor.

ökning Minskning

1

. Ändrad organisation av försvarets fastighetsför­

valtning.

Överföring till fortifikationsförvaltningen av vissa

tjänster m. m......................................................................

1

081

000

2. 1 byrådirektör Ce 31 (sakanslag) — förste byrådi­

rektör Cp 9 (avlöningsanslag) ..................................... 25 572

3. Personalförstärkning.

1

pensionerad officer (chef för luftskyddsdetaljen)

1: 32

8

254

1 förste byråintendent Ce 29

21 984

2 byråingenjörer Ce 25

34 656

2

amanuenser enligt reglerad befordringsgång ...

26 328

1 skogstjänsteman Ce 19

............................................. 11868

1 kanslibiträde Cell .................................................. 9 000

4. 1 kanslibiträde Ca 11 (registrator på administrativa

byrån) — kontorist Ca 13 ............................................. 408

1 reparatör Ce 12—Ca 12 ............................................. —

5. Omräkning.

Löneklassuppflyttningar ............................................. 15 300

Rörligt tillägg ................................................................... 318 930

Genomförda löneregleringar ..................................... 58 700

Ökade inkomster av pensionsmedel ............................ 32

000

1 612 000

32 000

+ 1 580 000 1

1. Med skrivelse den 26 november 1951 avgav fortifikationsförvaltningen

och statens organisationsnämnd rapport över verkställda organisationsför-

sök rörande försvarets fastighetsförvaltning. De i rapporten avgivna för­

slagen berör huvudsakligen den regionala och lokala fastighetsförvalt­

ningen och innebär i huvudsak följande.

Militärbefälhavare skall vara regional fastighetsförvaltande myndighet

för samtliga inom militärområdet förlagda enheter (lokalmyndigheter) ur

krigsmakten. Undantagna skall endast vara Stockholms och Karlskrona

örlogsvarv samt Stockholms och Blekinge kustartilleriförsvar. Ifrågava­

rande organ skall lyda direkt under den centrala fastighetsförvaltande

myndigheten — fortifikationsförvaltningen. Militärbefälsstaberna skall för­

stärkas med fortifikationsofficerare och annan personal. Extra tjänster

och arvodestjänster föreslås skola utbytas mot pensionsberättigande

tjänster. Viss personal som nu avlönas från sakanslag föreslås bli avlönad

från avlöningsanslag.

52

Inom armén skall lantmilitära försvarsomradesstaber, regementen, ka­

rer in. fl. förband vara lokalmyndigheter i fastighetsfrågor. Vid förs^rs-

områdesstaberna skall fastighetsfrågorna handläggas av deltidstjänstgö­

rande officer och driftingenjör samt en aktiv underofficer ur fortifikations­

kåren. Vid truppförbanden skall finnas deltidstjänstgörande kasernofficer

och driftingenjör, kasernunderofficer — regelmässigt arvodesbefattning

__ samt arbetarpersonal. Vid vissa förband skall nuvarande arvodesbefatt-

ningar för skjutfälts- och kasernofficerare bibehållas.

Flygbasområdesstaber, flottiljer m. fl. förband skall vara lokalmyndig­

heter inom flygvapnet. Fastighetsfrågorna skall vid nyssnämnda staber

handläggas av "deltidstjänstgörande förvaltningsofficer och driftingenjör

samt fältmästare. Vid flygvapnets övriga lokalmyndigheter skall fastig-

hetsorganen organiseras enligt sannna grunder som vid arméns motsva­

rande förband.

Marinens lokalmyndigheter skall i stort sett bibehålla nuvarande orga­

nisation. Huvuddelen av fastighetsförvaltningen skall liksom hittills åvila

örlogsvarvens byggnadsdepartement (byggnadsavdelning) och kustartille­

riförsvarens fortifikationsförvaltningar. Vissa ytterligare befattningar skall

tillkomma.

Ett genomförande av den organisation för regional och lokal fastighets­

förvaltning för vilken nu redogjorts medför att lönekostnaderna för ifrå­

gavarande organ ökar med i runt tal 500 000 kronor. Merkostnaderna för

utökningen av fortifikationskårens personal har därvid upptagits i en­

lighet med det förslag för vilket i det följande kommer att lämnas en

kortfattad redogörelse. En kostnadsminskning av 360 000 kronor beräknas

uppkomma genom att fortifikationsförvaltningen kan avlastas vissa arbets­

uppgifter.

Över fortifikationsförvaltningens och organisationsnämndens rapport har

berörda myndigheter och organisationer avgivit yttranden. För inhäm­

tande av upplysningar rörande dessa torde få hänvisas till handlingarna.

Överbefälhavaren framlägger i sitt yttrande efter hörande av försvars-

grenscheferna och i samråd med fortifikationsförvaltningen och organisa-

tionsnämnden ett nytt förslag till organisation av fastighetsförvaltningen

inom försvaret. Detta förslag avviker från det i rapporten avgivna förslaget

rörande den regionala och lokala fastighetsförvaltningen i bland annat föl­

jande avseenden. Marinens och flygvapnets lokala myndigheter skall lik­

som för närvarande vara direkt underställda den centrala myndigheten.

Ifrågavarande myndigheter skall således icke sortera under militärbefäl­

havarna i deras egenskap av regionala myndigheter för fastighetsförvalt­

ningen. Militärbefälsstaberna föreslås skola erhålla en något annorlunda

personalförstärkning än den som föreslagits i rapporten. Fortifikations-

sektionerna vid militärbefälsstaberna anses böra organiseras på annat

sätt än som föreslagits i rapporten. Befattningen som kasernunderofficer

vid arméns lokalmyndigheter anses i vissa fall kunna besättas med över-

furir (rustmästare). Utöver den personal som föreslagits i rapporten skall

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

53

vid arméns förband finnas en kasernöverfurir. Marinens och flygvapnets

lokalmyndigheter föreslås i huvudsak bibehålla nuvarande organisation.

Flertalet lokalmyndigheter tillhörande flygvapnet föreslås erhålla bygg-

nadstekniskt biträde från fortifikationsförvaltningens organisation för

nybyggnadskontroll eller från annan myndighet.

Överbefälhavarens förslag, som har remissbehandlats, beräknas öka per­

sonalkostnaderna för den regionala och lokala fastighetsförvaltningen med

i runt tal 430 000 kronor. En kostnadsminskning till ett belopp av 140 000

kronor beräknas uppkomma genom att fortifikationsförvaltningen kan av­

lastas vissa arbetsuppgifter.

På grundval av överbefälhavarens nyssnämnda förslag har chefen för

armén den 21 november 1952 avgivit förslag till ändrad sammansättning

av fortifikationskåren. Förslaget innebär en utökning av fortifikations­

kårens stat med beställningar för 4 majorer,

6

kaptener, 23 förvaltare och

1 fanjunkare. Därjämte föreslås att 1 beställning för överste eller överste­

löjtnant och

1

beställning för överstelöjtnant utbytes mot

2

överstebeställ­

ningar, 5 beställningar för major utbytes mot 5 beställningar för överste­

löjtnant och

6

beställningar för major eller kapten utbytes mot

6

beställ­

ningar för major. Därest föreslagna förvaltarbeställningar inrättas kan

beställningarna för 3 fortifikationskassörer samt 20 förrådsmästartjänster

utgå ur organisationen. Förslaget medför fullt genomfört en kostnads­

ökning med 285 000 kronor. För nästa budgetår äskas beställningar för 2

kaptener och

10

förvaltare varjämte

1

beställning för major eller kapten

föreslås skola utbytas mot

1

beställning för överstelöjtnant.

Överbefälhavaren har i likhet med fortifikationsförvaltningen och orga-

nisationsnämnden föreslagit att kostnaderna för vissa tjänster avsedda

för fastighetsförvaltningen skall överföras från arméns och marinens av-

löningsanslag och vissa sakanslag till förevarande anslag. Samtidigt skall,

som i det föregående omnämnts, en viss förstärkning och stabilisering av

personalorganisationen äga rum. De på grundval av överbefälhavarens

förslag uppkommande merkostnaderna under förevarande anslag uppgår

sammanlagt till

1

081

000

kronor.

Fortifikationsförvaltningen förordar vissa ändringar i förhållande till

överbefälhavarens förslag såvitt avser personal med avlöning från sak­

anslag, avsedd för de s. k. nybyggnadsdistrikten.

Fortifikationsförvaltningen framhåller, att frågan om en minskning av

ämbetsverkets personalkader bör upptagas först sedan den regionala och

lokala organisationen vunnit erforderlig stadga.

2

. Ämbetsverket löreslar, att tjänsten för byrådirektör och chef för bygg-

nadsbyråns arbetssektion, nu avlönad från sakanslag med placering i Ce 31,

utbytes mot en tjänst för förste byrådirektör i Cp 9 med avlöning från

förevarande anslag.

54

3. För närvarande handhaves luftslcyddsärenden vid mobiliseringssek-

tionen inom ämbetsverkets befästningsbyrå av bland annat en kontrakts-

anställd pensionerad major. Ämbetsverket föreslår, att en arvodesbefatt-

ning för pensionerad officer i 1: 32 inrättas för de uppgifter som för när­

varande åvilar nyssnämnde major.

Sedan flygförvaltningen därom gjort framställning föreslår fortifika-

tionsförvaltningen att en tjänst för förste byråintendent i Ce 29 överföres

till fortifikationsförvaltningens avlöningsanslag. Ifrågavarande tjänst är

numera till övervägande delen avsedd för göroinål inom fortifikationsför­

valtningens verksamhetsområde.

Vid vardera av elektro- och värmesektionerna inom fortifikationsför­

valtningens byggnadsbyrå ombesörjer för närvarande en ingenjör i Ce 22

vissa revisionsbesiktningar m. in. Arbetsuppgifterna för nämnda ingen­

jörer är av sådan omfattning att en personalökning anses nödvändig.

Ämbetsverket föreslår att två tjänster för byråingenjör i Ce 25 inrättas för

besiktning av större anläggningar.

Då ämbetsverket år 1948 inrättades beräknades omfattningen av dess

personal med hänsyn till, bland annat, byggnadsvolymen för ämbetsverket.

Personalen har till följd av den sedermera ökade byggnadsvolymen ut­

ökats från omkring 450 till omkring 575 befattningshavare. Omfattningen

av personalärenden, vilka handlägges å administrativa byråns kanslisek­

tion, har i motsvarande grad ökat. För att kunna fullgöra de sålunda ut­

ökade arbetsuppgifterna har förvaltningen under budgetåret 1951/52, ut­

över i personalförteckningen upptaget antal amanuenser, anställt ytterligare

två. Då någon minskning av arbetsuppgifternas omfattning icke synes

vara att förvänta, föreslår ämbetsverket att två amanuenstjänster enligt

bestämmelserna om reglerad befordringsgång upptages i personalförteck­

ningen.

Fortifikationsförvaltningen beräknar att avsevärda kostnadsbespa­

ringar kan göras, om planerna för skogshushållningen uppgöres centralt

hos ämbetsverket i stället för, såsom för närvarande i regel är fallet, ge­

nom lokala förrättningsmän. Ämbetsverket föreslår därför att en tjänst

för skogstjänsteman i högst lönegraden Ce 19 inrättas.

Den föreslagna tjänsten för kanslibiträde är avsedd för diarieföring,

personalregistrering m. m. vid ämbetsverkets och fortifikationskårens chefs­

expedition.

4. Förslaget om att uppflytta 1 kanslibiträde (registrator på administra­

tiva byrån) till kontorist har framställts i tidigare anslagsäskande (prop.

1951: 110, s. 58).

Från och med budgetåret 1951/52 tillkom en tjänst för reparatör i Ca 13

i utbyte mot en tjänst för eldare i Ca 11. Ämbetsverket har förordnat

en annan än innehavaren av tjänsten i Ca 11 till innehavare av tjänsten

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

55

i Ca 13. Innehavaren av ifrågavarande tjänst i Ca 11 har förordnats till

tjänsteman i Ce 12. Ämbetsverket föreslår nu att sistnämnda tjänst ut­

bytes mot en ordinarie motsvarande tjänst.

Departementschefen.

Jag är icke beredd att utan ytterligare prövning taga slutlig ställning

till de framlagda förslagen till organisation av försvarets regionala och

lokala fastighetsförvaltning. På grundval av de verkställda undersök­

ningarna bör först undersökas huruvida icke fastighetsförvaltningen inom

områden med flera enheter ur krigsmakten kan samordnas. Härvid bör

även undersökas om icke flera enheter belägna i närheten av varandra

kan betjänas av ett gemensamt organ för fastighetsförvaltning. Det bör

framhållas att de olika försvarsgrenarnas problem inom detta förvalt­

ningsområde torde vara så likartade att möjlighet bör föreligga att, liksom

inom centralförvaltningen, samordna desamma i gemensamma förvalt­

ningsorgan. Om en sådan organisation kan genomföras bör kostnaderna

för verksamheten kunna nedbringas. Ifrågavarande prövning bör icke

hindra att den förutsatta översynen av fortifikationsförvaltningens orga­

nisation påbörjas under nästkommande budgetår, därest erforderlig orga-

nisationsexpertis kan ställas till förfogande härför.

Frågan om att ändra sammansättningen av fortifikationskårens per­

sonalstat sammanhänger nära med organisationen av försvarets fastighets­

förvaltning. Det av arméchefen avgivna förslaget i ämnet bör därför upp­

tagas till behandling i samband med behandlingen av resultaten av nyss­

nämnda förnyade prövning av fastighetsförvaltningens organisation.

Beträffande fortifikationsföx-valtningens personaluppsättning kan jag

icke nu förorda annan förändring än att jag tillstyrker, att en tjänst för

förste byråintendent i Ce 29 överföres från flygförvaltningen till forti-

fikationsförvaltningen samt att en befattning för reparatör i Ce 12 utbytes

mot en motsvarande tjänst i Ca 12.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1953/54 till 2 057 000 kronor enligt

följande.

Anslagsposten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med

6

600 kronor för ordinariesättning av en reparatör i Ca 12, 350 kronor för

löneklassuppflyftningar och

8

086 kronor på grund av genomförda löne­

regleringar till (410 000 +

6

600 + 350 +

8

086 =) i runt tal 425 000

kronor.

Posterna Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt-

ningar, 127 000 kronoi’, samt Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj :t, 9 840 kronor, uppföres med oförändrade

belopp.

56

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Posten Avlöningar till övrig iake-ordinarie personal ökas

med 14 436 kronor för en tjänst för förste byråintendent i Ce 29, 9 660

kronor för löneklassuppflyttningar och 30 100 kronor på grund av genom­

förda löneregleringar samt minskas med

6

600 kronor för ordinariesätt­

ning av reparatör stjänsten. Posten ökas alltså med (14 436 + 9 660 -f-

30 100 —

6

600 =) 47 596 kronor till i runt tal 885 000 kronor.

Posten Rörligt tillägg ökas med 322 500 kronor till (417 660 -f-

322 500 =) 740 160 kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel ökas med 32 000 kronor till (98 000

+ 32 000 =) 130 000 kronor.

Anslagshöjningen utgör 357 000 kronor.

Med hänsyn till att även den lägre extra ordinarie personalen vid for-

tifikationsförvaltningen förtecknas i personalförteckning, som fastställes

av Kungl. Maj :t, torde anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal även för nästa budgetår kunna betecknas förslagsvis. Posten bör

emellertid liksom hittills maximeras av Kungl. Maj:t.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) på personalförteckningen för fortifikationsförvaltningen

uppföra dels under rubriken Tjänstemän å ordinarie stat

en tjänst för reparatör i lönegrad Ca 12, dels ock under

rubriken Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än

Ce 25 med avlöning från fortifikationsförvaltningens av-

löningsanslag en tjänst för förste byråintendent i lönegrad

Ce 29;

b) fastställa följande avlöningsstat för fortifikationsför­

valtningen, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret

1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 425 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-

fattningar, förslagsvis ............................................. 127 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ......................................... 9 840

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................................................... 885 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................................... 740 160

Summa kronor 2 187 000

Särskilda uppbärdsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ......................................... 130 000

Nettoutgift kronor 2 057 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

57

c) till Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar för budget­

året 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 057 000 kronor.

[12] Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader.

1951/52

.....................................

1952/53 (statsliggaren s. 173)

1953/54 (förslag) ....................

Anslag

220 000

270 000

295 000

Nettoutgift

220 402

I årets statsverksproposition (bil.

6

, punkt 14) har Kungl. Maj:t före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Forti­

fikationsförvaltningen: Omkostnader för budgetåret 1953/54 beräkna ett

förslagsanslag av 270 000 kronor.

Y rkanden.

Fortifikationsförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med 28

000

kronor.

1. Höjda rese- och traktamentsersättningar ..........................................

8

000

2

. ökade löner och priser ..........................................................................

6

000

3. Höjda telefontaxor ...................................................................................

9

000

4. Anskaffning av skåp .................................................................................

5

000

1. För innevarande budgetår står 48 000 kronor till förfogande för rese­

ersättningar. Med hänsyn till att kostnaderna för personbefordran å järn­

väg stigit under år 1952 och högre traktamentsbelopp fastställts genom det

nya resereglementet föreslår ämbetsverket att anslagsposten till reseer­

sättningar höjes med 5 000 kronor. Resterande belopp, 3 000 kronor, avses

för att bestrida resekostnader in. in. för den skogs tjänsteman, för vilken

en tjänst föreslagits under föregående anslag.

2. För ökade löner till städningspersonal och höjda priser för rengö-

ringsmateriel beräknar ämbetsverket, trots viss kostnadsbesparande om­

läggning av städningstjänsten, ett ökat medelsbehov av

3

000

kronor.

Höjningen av priserna under år 1952 för skrivmateriel, kontorsutensilier

och inventarier beräknas medföra ökade utgifter på omkring

3

000

kronor.

3. Höjda avgifter för telefonabonnemang (omkring 20 %) och samtals-

avgifter (omkring 15%) föranleder en merkostnad av omkring 9 000

kronor.

4. Beloppet är avsett för nyanskaffning av skåp för förvaring av sam­

manställnings- och avstyckningskartor och ny ekonomisk karta över

landet.

28

000

Motiv.

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Departementschefen.

Jag förordar, att förevarande anslag uppföres med 295 000 kronor för

nästkommande budgetår. Anslagshöjningen, 25 000 kronor, avses för att

täcka inträffade höjningar av traktamenten, resekostnader, taxor m. in.

samt möjliggöra att de viktigaste av nyanmälda behov kan tillgodoses.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader för bud­

getåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 295 000 kronor.

[13]

Arméförvaltningen: Avlöningar.

Anslag

Nettoutgift

1951/52 ......................................... 1 350 000

1 719 192

1952/53 (statsliggaren s. 174

1 610 000

1953/54 (förslag) .................... 2 045 000

I årets statsverksproposition (bil.

6

, punkt 18) har Kungl. Maj :t före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armé­

förvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslags­

anslag av 1 725 000 kronor.

Yrkande.

Arméförvaltningen (skr. 20/s 1952) hemställer, att anslaget höjes med

177 000 kronor.

ökning

1. 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål ..................................... 7 548

2. Uppflyttning i lönegrad av vissa tjänster ..................................... 26 772

3. 1 biträde för skriv- och kontorsgöromål — kontorsbiträde Ca

8

384

4. Omräkning.

Lönereglering enligt prop. 1952: 107 för pensionerad personal

i arvodesbefattningar ................................................................... 42 900

Löneklassuppflyttningar ................................................................... 22 246

Uppräkning av anslagsposten till avlöningar till övrig icke­

ordinarie personal ........................................................................... 28 795

Rörligt tillägg ............................................................................................ 48 440

177 085

Avrundat 177 000

Motiv.

1. Tjänsten avses för intendenturavdelningens drivmedelsbyrå, där per­

sonalförstärkning anses erforderlig.

2. Förslag till uppflyttningar i lönegrad har framställts beträffande

åtskilliga tjänster, varvid i huvudsak åberopats de med respektive tjänster

förenade arbetsuppgifternas art och omfattning.

3. Enligt grunderna för reglerad befordringsgång för biträdespersonal.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

59

Departementschefen.

Vid behandlingen i det föregående av försvarets civilförvaltnings av-

löningsanslag har jag föreslagit att vid arméförvaltningen anställes en an-

skaffningschef med arvode från sakanslag och förutsatt att det skall an­

komma på Kungl. Maj :t att bestämma storleken av arvodet.

I nämnda sammanhang har jag vidare tillstyrkt att två för telefonister

avsedda kontorsbiträdestjänster i Ca

8

överföres från civilförvaltningen

till arméförvaltningen. Såsom arméförvaltningen föreslagit bör vidare enligt

grunderna för reglerad befordringsgång vid ämbetsverket inrättas en ny

kontorsbiträdestjänst i Ca

8

i utbyte mot en tjänst för biträde för slcriv-

och kontorsgöromål.

I övrigt kan jag icke nu tillstyrka några personalförändringar vid armé­

förvaltningen utöver dem som redan genomförts enligt riksdagens beslut

i anledning av propositionerna 1952: 241 och 245.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1953/54 till 2 045 000 kronor enligt

följande.

Posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 16116

kronor för 3 kontorsbiträden i Ca

8

och minskas med 10 548 kronor på

grund av viss omräkning i anledning av genomförda löneregleringar. Pos­

ten ökas alltså med (16 116 — 10 548 =) 5 568 kronor till (378 000 + 5 568

=)i runt tal 384 000 kronor.

Posten Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt-

ningar ökas på grund av genomförd lönereglering med 28 308 kronor till

(365 000 -f 28 308 —) i runt tal 393 000 kronor.

Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, 19 500 kronor, uppföres med oförändrat belopp.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas

med 15 087 kronor för löneklassuppflyttningar och med 40 511 kronor på

grund av genomförda löneregleringar men minskas med 4 992 kronor med

hänsyn till ordinariesättning av en biträdestjänst. Posten ökas alltså med

(15 087 + 40 511 — 4 992 =) 50 606 kronor till (692 000 + 50 606 —) i

runt tal 745 000 kronor.

Posten Rörligt tillägg ökas med 338 000 kronor till (451 500 +

338 000 =) 789 500 kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel minskas med 10 000 kronor till

(296 000 — 10 000 =) 286 000 kronor.

Anslagsökningen utgör 435 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) på personalförteckningen för arméförvaltningen upp­

föra ytterligare tre kontorsbiträdestjänster i lönegrad Ca

8

;

b) fastställa följande avlöningsstat för arméförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 384 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-

fattningar, förslagsvis ............................................. 393 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis ......................................... 19 500

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal... 745 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................................... 789 500

Summa kronor 2 331 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ......................................... 286 000

Nettoutgift kronor 2 045 000

c) till Arméförvaltningen:

Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 2 045 000 kronor.

[14] Arméförvaltningen: Omkostnader.

Anslag

1951/52 ........................................ 510 000

1952/53 (statsliggaren s. 175)

590 000

1953/54 (förslag) ................... 680 000

I årets statsverksproposition (bil.

6

, punkt 19) har Kungl. Maj :t före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armé­

förvaltningen: Omkostnader för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslags­

anslag av 680

000

kronor.

Yrkande.

Arméförvaltningen hemställer, att anslaget höjes med 90 000 kronor.

Ökning

1. Sjukvård m. m................................................. 5 000

2. Höjda priser, taxor och löner in. m........... 85 000

90 000

Motiv.

1. Anslagsposten till Sjukvård m. m. (nu 17 900 kronor) anses med

hänsyn till belastningen under budgetåret 1951/52 böra uppräknas med

5 000 kronor.

2. Av ökningen belöper 10 000 kronor på bränsle, lyse och vatten, 21 000

kronor på renhållning och städning, 7 000 kronor på skrivmaterialier, pap­

Nettoutgift

635 200

per o. dyl., 32 000 kronor på telefon samt 15 000 kronor på övriga kostnader

av expensnatur.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

61

Departementschefen.

En uppräkning av anslaget synes nödvändig med hänsyn till inträffade

prisstegringar in. m. Då jag ej har något att erinra mot arméförvaltningens

beräkningar föreslår jag att anslaget uppräknas med 90 000 kronor till

680 000 kronor och hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riks­

dagen

att till Arméförvaltningen: Omkostnader för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 680 000 kronor.

[15] Marinförvaltningens Avlöningar.

Anslag

Nettoutgift

1951/52 ......................................... 600 000

757 587

1952/53 (statsliggaren s. 176)

710 000

1953/54 (förslag) .................... 890 000

I årets statsverksproposition (bil.

6

, punkt 20) har Kungl. Maj:l före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marin­

förvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag-

av 845 000 kronor.

Yrkande.

Marinförvaltningen (skr. u/s 1952) har hemställt, att anslaget höjes med

136 000 kronor.

Ökning Minskning

1. Arvodesbefattning för pensionerad officer 1:30 ....... 21 084

2. Arvodesbefattning för pensionerad underofficer 1:22

13 956

3. Omräkning.

Lönereglering enligt prop. 1952:107 ............................ 24 648

Rörligt tillägg ....................................................................... 104 910

150 642 13 956

Motiv.

Avrundat -f 136 000

1. och 2. En av de vid marinförvaltningen inrättade arvodesbe-

fattningarna för pensionerad underofficer i

1

:

22

avses för skeppsbygg-

nadsavdelningens expedition för hemliga handlingar. Befattningen inne­

has f. n. efter särskilt tillstånd av en pensionerad underofficer, som upp­

nått 65 års ålder. Enär, trots upprepade utlysningsförfaranden, befatt­

ningen icke kunnat återbesättas med lämplig underofficer, föreslår marin­

förvaltningen att den utbytes mot en arvodesbefattning för pensionerad

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

officer i 1: 30. Härför talar enligt ämbetsverket även det förhållandet att

befattningshavaren, därest han är officer, skulle enligt gällande föreskrifter

jämväl kunna anförtros förvaringen av s. k. kvalificerade hemliga hand­

lingar.

Departementschefen.

I anslutning till vad jag i det föregående anfört under försvarets civil­

förvaltnings avlöningsanslag räknar jag med att vid marinförvaltningen

fr. o. m. nästa budgetår skall kunna mot arvode från sakanslag anställas

en anskaffningschef.

I enlighet med vad jag i nämnda sammanhang vidare anfört räknar

jag för nästa budgetår i övrigt icke med några förändringar beträffande

personaluppsättningen vid marinförvaltningen utöver dem som redan ge­

nomförts enligt riksdagens beslut i anledning av propositionerna 1952: 241

och 245.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1953/54 till 890 000 kronor enligt

följande.

Posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 2 300

kronor på grund av genomförda löneregleringar, 4 200 kronor för vikariats-

och övertidsersättningar samt 800 kronor för löneklassuppflyttningar till

(231 000 + 2 300 + 4 200 + 800 =) i runt tal 238 000 kronor.

Posten Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt-

ningar, ökas med 16

000

kronor på grund av genomförda löneregleringar

till (170 000 + 16 000 =) 186 000 kronor.

Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, 7 800 kronor, uppföres med oförändrat belopp.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal höjes

med

6

700 kronor på grund av genomförda löneregleringar,

200

kronor

med hänsyn till uppflyttningar enligt reglerad befordringsgång, 4 500 kro­

nor för vikariats- och övertidsersättningar samt

2

200

kronor för löneklass­

uppflyttningar till (250 000 +

6

700 + 200 -f 4 500 + 2 200 =) i runt

tal 265 000 kronor.

Posten Rörligt tillägg höjes med 162 000 kronor till (193 200 +

162 000 =) 355 200 kronor.

Inkomstposten Särskilda uppbördsmedel höjes med 20 000 kronor

til! (142 000 + 20 000 =) 162 000 kronor.

Anslagsökningen utgör 180 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) fastställa följande avlöningsstat för marinförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

63

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 238 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-

fattningar, förslagsvis ............................................. 186

000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis

......................

7

800

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal...

265 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................................... 355 200

Summa kronor

1

052 000

Särskilda uppbärdsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........ 162 000

Nettoutgift kronor

890 000

b) till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 890 000 kronor.

[16] Marinförvaltningen: Omkostnader.

Anslag

1951/52 ....................................... 390 000

1952/53 (statsliggaren s. 177)

490 000

1953/54 (förslag) ................... 600 000

I årets statsverksproposition (bil.

6

, punkt 21) har Kungl. Maj:t före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marin­

förvaltningen: Omkostnader för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslags­

anslag av 550 000 kronor.

Yrkande.

Marinförvaltningen har hemställt, att anslaget höjes med 209

000

kronor.

Ökning

1. Ökade kostnader för sjukvård m. m.................................................... 4 000

2. Ökade taxor, priser och löner .............................................................. 46 000

3. Utökad verksamhet ...............................................................................

50

500

4. Nya lokaler ................................................................................................

3

g

300

5. Fjärrskriftförbindelse ...........................................................................

4

g Q00

6

. Anskaffning av skåp ...............................................................................

43

QOO

7. Anskaffning av kontorsmaskiner ...................................................... 23 000

8

. Viss försöksverksamhet .......................................................................

3

qqo

9. Anskaffning av vissa inventarier ......................................................

47

QOO

Nettoutgift

494 337

208 800

Avrundat 209 000

64

Kimgl. Maj:ts proposition nr 110.

Motiv.

1. Anslagsposten till sjukvård m. in. (nu 7 000 kronor) anses med hän­

syn till belastningen under budgetåret 1951/52 (omkring 11 000 kronor)

och beräknade möjligheter att tillsätta vakanta tjänster böra uppräknas

med 4 000 kronor.

2. Av ökningen belöper

6

000 kronor på bränsle, lyse och vatten, 20 000

kronor på renhållning och städning samt

20

000

kronor på telefon.

3. Av ökningen belöper 26 000 kronor på skrivmaterialier, papper o. dyl.,

1 000 kronor på blankettryck,

6

000 kronor på telefon samt 17 500 kronor

på inköp och underhåll av inventarier, bokinköp m. m.

4. Av ökningen belöper 12 000 kronor på bränsle, lyse och vatten, 18 300

kronor på renhållning och städning samt

6

000

kronor på telefon.

5. Med hänsyn till de utökade försvarsanstalterna vid Norrlandskustens

marindistrikt anses fjärrskriftförbindelse erforderlig mellan marinled­

ningen och marindistriktet. Kostnaden härför beräknas till 16 000 kronor.

6

. Ökningen hänför sig till anskaffning av skåp för förvaring av hem­

liga handlingar.

7. I äskandena för budgetåret 1952/53 anmält behov att nyanskaffa 18

skrivmaskiner och två räknemaskiner samt att inlösa förhyrda fyra skriv­

maskiner och lika många räknemaskiner har icke kunnat tillgodoses med

anvisat anslag. Kostnaderna härför beräknas alltjämt till 23 000 kronor.

8

. ökningen belöper på kostnader för prövning i rationaliseringssyfte

av nya kontorstekniska hjälpmedel.

9. Beloppet hänför sig till kostnader för att säkerställa marinledningens

behov av kontorsinventarier på evakueringsplatsen.

Departementschefen.

En ytterligare avsevärd uppräkning av detta anslag är nödvändig, främst

för att möta automatiska kostnadsökningar men även för att kunna i den

utsträckning så är ofrånkomligen erforderligt tillgodose det ökade behov

av medel för expensutgifter som föranledes av att verksamheten intensifie­

rats och nya lokaler tagits i bruk för ämbetsverkets räkning. Jag kan emel­

lertid icke tillstyrka att anslaget upptas med högre belopp än 600

000

kro­

nor, innebärande en anslagshöjning med

110

000

kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Marinförvaltningen: Omkostnader för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 600 000 kronor.

[17] Flygförvaltningen: Avlöningar.

Anslag

1951/52 ......................................... 751 000

1952/53 (statsliggaren s. 177)

930 000

1953/54 (förslag) .................... 1 120 000

Nettoutgift

998 930

I årets statsverksproposition (bil.

6

, punkt 22) liar Kungi. Maj:t före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygför-

valtningen: Avlöningar för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag-

av

1

120

000

kronor.

Kungl. Maj:Is proposition nr 110.

gg

Y r kand e.

blygförvaltningen (skr. 14/s 1952) har hemställt, alt anslaget höjes med

190 000 kronor. Höjningen föranledes helt av omräkning av medelshehovet

enligt följande sammanställning.

1

. Ökad belastning på anslagsposten till arvoden till pensionerad

personal i arvodesbefattningar .............................................

2

. Reglerad befordringsgång ............................................

3. Lönereglering enligt prop. 1952:107 ............................

4. Löneklassuppflyttningar ................................................

5. Rörligt tillägg ....................................................

Ökning

8136

420

13 680

4 505

163 259

190 000

Departementschefen.

I det föregående har jag under fortifikationsförvaltningens avlönings-

anslag föreslagit att tjänsten för förste byråintendent i Ce 29 vid flygför­

valtningen fr. o. m. nästa budgetår överföres till förstnämnda ämbetsverk.

I enlighet med vad jag anfört vid behandlingen av försvarets civilför­

valtnings avlöningsanslag räknar jag för nästa budgetår icke i övrigt med

några personalförändringar vid flygförvaltningen utöver dem som redan

genomförts enligt riksdagens beslut i anledning av propositionerna 1952 •

241 och 245.

Anslaget beräknar jag för budgetåret 1952/53 till

1

120 000 kronor enligt

följande.

Posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän ökas med 4 000 kro­

nor på grund av beslutade löneregleringar och med

1

000

kronor för löne­

klassuppflyttningar till (321 000 + 4 000 +

1

000 =) 326 000 kronor.

Posten Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefatt­

ningar ökas med

8

000

kronor med hänsyn till belastningen och med

8

000

kronor på grund av beslutad lönereglering till

(100

000

+

8

000

1

8

000

=) 116

000

kronor.

Posten Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

hungl. Maj:t,

8

900 kronor, uppföres med oförändrat belopp.

Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ökas

med 13 300 kronor på grund av beslutade löneregleringar, 3 400 kronor för

löneklassuppflyttningar och 400 kronor i anledning av befordringar enligi

reglerad befordringsgång men minskas med 14 436 kronor på grund av

överföring till fortifikationsförvaltningen av förutnämnda tjänst i Ce 29.

5—230 83 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 sand. Nr 110.

66

Posten upptages sålunda till (344 000 + 13 300 + 3 400 + 400 — 14 436 =)

i runt tal 350 000 kronor.

Posten Rörligt tillägg ökas med 168 000 kronor till (241 100 +

168 000 =) 409 100 kronor.

Inkomstposten Pensionsmedel ökas med 5 000 kronor till (85 000 +

5 000 =) 90 000 kronor.

Anslagshöjningen utgör 190 000 kronor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen att

a) ur personalförteckningen för flygförvaltningen avföra

en tjänst för förste byråintendent i lönegrad Ce 29;

b) fastställa följande avlöningsstat för flygförvaltningen,

att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 326 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe-

fattningar, förslagsvis .............................................. 116

000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis .........................................

8

900

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...

350 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ......................................... 409 100

Summa kronor 1 210 000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ......................................... 90 000

Nettoutgift kronor 1 120 000

c) till Flygförvaltningen:

Avlöningar för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av

1

120

000

kronor.

[18]

Flyglorvaltniiigen

:

Omkostnader.

Anslag

Nettoutgift

1951/52 ......................................... 440 000

621 826

1952/53 (statsliggaren s. 179)

600 000

1953/54 (förslag) .................... 750 000 I

I årets statsverksproposition (bil.

6

, punkt 23) har Kungl. Maj :t före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygför­

valtningen: Omkostnader för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslagsanslag

av 700 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Kungi. Maj:ts proposition nr 110.

67

Yrkande.

Flygförvaltningen har hemställt, att anslaget höjes med 250

000

kronor.

1

. Ökade kostnader för sjukvård in. m.................................................

2

000

2. Höjda traktamenten, taxor, priser och löner .................................

57

000

3. ökade expenskostnader till följd av ökad verksamhet, personal-

ökningar och nya lokaler .......................................................................

150

500

4. Expenskostnader, som f. n. bestrides från andra anslag ...........

21

000

5. Ersättningsanskaffning av skrivmaskiner .....................................

5

500

6

. Utbyte av gardiner .......................................................................

4

qqo

7. Oförutsedda utgifter .........................................................

10

000

1. Anslagsposten till sjukvård m. in. (nu

5

000 kronor) anses med hän­

syn till belastningen under budgetåret 1951/52 (7 241 kronor) och med be­

aktande av höjda vårdavgifter å sjukhus böra uppräknas med

2

000

kronor.

2. Av ökningen belöper 5 000 kronor på resor och traktamenten, 18 000

kronor på renhållning och städning, 500 kronor på blankettryck samt 33 500

kronor på telefon.

3. Av ökningen belöper 16 000 kronor på bränsle, lyse och vatten i nya

lokaler för försvarets robotvapenbyrå och flygförvaltningens anpassnings-

laboratorium, 41 000 kronor på städning och

8

000 kronor på innerbevak-

ning av samma lokaler, 3 000 kronor på skrivmaterialier, papper o. dyl.,

57 500 kronor på telefon samt 25 000 kronor på inventarier.

4. Här avsedda kostnader hänför sig till vissa laboratorielokaler för

materielavdelningens elektriska byrå, vilka lokaler icke ingår i de av flyg-

forvaltningen disponerade utrymmena på Ladugårdsgärde. Av kostnaderna

belöper 3 000 kronor på bränsle, lyse och vatten, 4 000 kronor på städning,

3 000 kronor på telefon och 11 000 kronor på innerbevakning.

5. Beloppet avses för ersättningsanskaffning av 15 skrivmaskiner. Det

för innevarande budgetår anvisade anslaget beräknas icke lämna tillgång

till någon ersättningsanskaffning av skrivmaskiner.

6; Ett stort antal av de

1

flygvapnets ämbetsbyggnad uppsatta gardinerna

är så törslitna att de måste ersättas. Kostnaden härför beräknas till

4

000

kronor.

Departementschefen.

Även detta anslag ar det nödvändigt att uppräkna avsevärt med hänsyn

till automatiska kostnadsökningar och för att tillgodose de angelägnaste

av de nya medelsbehov som flygförvaltningen anmält. Jag kan emellertid

icke tillstyrka att anslaget upptas med högre belopp än 750

000

kronor,

innebärande en anslagshöjning med 150

000

kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Flygförvaltningen: Omkostnader för budgetåret

1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 750 000 kronor.

68

Kungl. Maj ris proposition nr 110.

[19]

Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag

Nettoutgift

1951/52 ..................................... 1122 000 000

157 042 082

1952/58 (statsliggaren s. 183) 143 000 000

1953/54 (förslag).................... 181 500 000

1 Därutöver 45 000 kronor överförda från anslaget Armén: Vissa repetitionsövningar m. m.

I årets statsverksproposition (bil.

6

, punkt 29) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén: Av­

löningar till aktiv personal m. 11. för budgetåret 1953/54 beräkna ett förslags­

anslag av 181 500 000 kronor.

Till följd huvudsakligast av förefintliga vakanser utvisar försvarsgrenar­

nas allmänna avlöningsanslag lägre belastning än vad som skulle vara fallet,

om alla i personalförteckningarna för armén, marinen och flygvapnet redo­

visade personalstater vore fyllda. För att såvitt möjligt erhålla överensstäm­

melse mellan anslag och belastning bär anslagen för varje budgetår be­

räknats med ledning av tillgängliga uppgifter om medelsförbrukningen på

anslag för tidigare budgetår.

Y rkanden.

Försvarets civilförvaltning föreslår i anslutning till yrkanden av chefen

för armén m. fl. myndigheter vissa personalförändringar in. m. vid armén.

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. il. yrkanden

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1

. Vissa förändringar beträffande armé-

staben.

1 kapten Ma 27 ................................... 18 276

1

pensionerad officer i arvodesbe-

fattning 1: 30........................................ —

1

assistent Cg

22

—Ce 22.......................... —

1 kontorsskrivare Cg 19 —- assistent

Ce 22 ........................................................

2

088

1 kanslibiträde Ce 11, vakant.........

1 kansliskrivare Ce 15 — kontors­

skrivare Ca 19 .................................

1 kanslibiträde Ca 11 — kontorist

Ca 13...................................................

2 kanslibiträden Ce 11 — kontoris­

ter Ce 13................................................. —

Kuntfl. Maj:ts proposition nr Ilo.

69

Arméchefens m. fl. yrkanden

1

biträde för skriv- och kontorsgö-

romål — kanslibiträde Ce 11... .

1

biträde för skriv- och kontorsgö-

romål uppföres på personalför­

teckningen ........................................

2

. Indragningen av K 2 och T 2 N.

1 bataljonsläkare Ca 27, vakant . . .

1 kontorist Ca 13, vakant..................

1 köksföreståndare Ca 12..................

1 biträdande köksföreståndare Ca 10

5 pensionerade underofficerare i ar-

vodesbefattningar

1

:

22

..................

1 förrådsvaktmästare Ce 12, vakant

6

biträden för skriv- och kontorsgö-

romål............................................

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

20 364

4 140

636

9 310

17

340

31 926

3. Indragningen av infanteribefälhavar-

staben vid Stockholms kustartilleri­

försvar.

1 infanteribefälhavare Ma 33/30 —

överstelöjtnant Ma 33......................

1 intendent 1: 30 — kapten eller pen­

sionerad officer i arvodesbefatt-

ning Md 27/1: 30 ............................. _

2 förrådsförmän Ca 13.....................

4

430

2 förrådsmän Ce 11............................

4

pgg

1 kontorsbiträde Ca 8........................

1

735

1

biträde för skriv- och kontorsgöro-

4. Motorisering av A 4.

1 förvaltare Ma 23 ............................

1 arméingenjör Ce 24........................

1

furageunderofficer

1

:

22

...............

1 bataljonsveterinär Ca 23...............

2 överfurirer (i hovslagartjänst) Ma

14.....................................

2

furirer (i hovslagartjänst) Me 11/10

2 förrådsmän Ce 11............................

6

remontryttare Ce 1

1

.....................

70

Kungl. May.ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar vid bifall till

^{Arméchefens m.} fl.

yrkanden

civilförvaltningens förslag

Ökning

Minskning

Summa

5. Organisationen av fallskärmsjägar-

utbildningen.

1 major Ma 30 ...................................

1

byråingenjör Cg 27 — arméingen-

19 860

jör av 2. graden Ca 27 ..................

4 förrådsförmän Cg 13 — Ce 13 ...

_

1

förrådsman Cg 11—Ce 11.............

—

Hopptillägg............................................

66

240

+

86

100

6

. Omorganisation av hundväsendet.

Personalen vid arméhundväsendet

avföres från arméns stat...............

259 512

Vissa arvoden........................................

13

000

—

272 512

7. Flyttning av Norrköping—Linkö-

pings försvarsområdesstab.............

—

—

8

. Arméns underbefälsorganisation.

76 rustmästare (76 överfurirer) ....

697 072

157 överfurirer......................................

31 överfurirer .....................................

1 440 004

1

110

instruktörsaspiranter.............. 7 929 840

37 furirer..............................................

296 768

1 023 korpraler (konstaplar)...........

1 340 vicekorpraler (vicekonstaplar)

3 621 420

och meniga........................................

3 778 800 + 2 369 928

9. Personal för frivilligfrågor.

1 personalassistent Ce 19 vid armé-

staben............................................ .. .

11

868

7 pensionerade officerare i arvodes-

befattningar 1: 30, en vid varje mi-

litärbefälsstab .................................

_ ■' •

22 personalassistenter Ce 13, en vid

varje försvarsområdesstab...........

Arvoden till assistenter för frivillig-

—

frågor .................................................

—

+

11

868

10. Löneställningen för försvarsområ-

desbefälhavare.

Kommendanten i Stockholm, tillika

försvarsområdesbefälhavare för

Stockholms försvarsområde 2: 14

— Mo 14

........................................

11 no

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

71

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

7 försvarsområdesbefälhavare Mo

14 eller 1: 36 — Mo 14 .................. 92 466

11 försvarsområdesbefälhavare 1: 36

— Mo 13 ............................................ 236 742

Försvarsomr ådesbefälhavaren för Ki­

runa—Jokkmokks försvarsområde

Ma 33 — Mo 13 ...............................

5

880

11

. Löneställningen för och redovisning­

en av vissa skolchefer.

Överstelöjtnant eller major Ma 33/30

vid arméstaben — chef för infan­

teriets kadettskola Ma 33/30 ....

Major Ma 30 vid arméstaben — chef

för artilleriets kadettskola Ma 30

Major Ma 30 vid infanteriskjutsko-

lan — chef för arméns skyddsskola

Ma 30...................................................

Major Ma 30 vid fälttygkåren — chef

för tygförvaltningsskolan Ma 33 . .

Major Ma 30 vid intendenturkåren

— chef för intendenturförvaltnings-

skolan Ma 33...................................

Major Ma 30 vid trängtrupperna —

överstelöjtnant eller major Ma

33/30 (chef för arméns underhålls-

skola)...................................................

12

. Tjänstegrensinspektörerna.

1

expeditionsunderofficer

1:22

vid

arméöverläkarens expedition ....

5

476

1 kontorsbiträde Ca

8

vid samma

expedition — kontorist Ca 13 ... .

1

biträde för skriv- och kontorsgöro-

mål uppföres på personalförteck­

ningen ................................................. ...

13. Utbyggnad av regementsofficerska-

dern vid luftvärnet.

1 överstelöjtnant eller major Ma

33/30 och 1 major Ma 30 (2 majo-

rer Ma 30) ........... .. . ....................... 40 520

+

5 476

+

40 520

72

Kuiujl. Maj:ts proposition

nr

110.

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

14. Överflyttning av viss värnpliktsut-

bildning till luftvärnet.

1 fanjunkare Ma 19 vid kavalleriet

överföres till luftvärnet.................. —

1 fanjunkare Ma 19 vid pansartrup­

perna överföres till luftvärnet . . .

1 sergeant Ma 16 vid trängtrupper-

na överföres till luftvärnet............. —

—

15. Utbyggnad av signaltruppernas (sig­

nalregementets) organisation.

1 major Ma 30 ................................... 21 084

1 kapten Ma 27................................... 18276

1 radiotelegrafist Ce 16 ...................... 10 488

3 radiotelegrafister Ce 16 — förste

radiotelegrafister Ce 18 (2 Ce 18)

1

704

16. Signalskolans organisation.

2 förvaltare eller fanjunkare Ma

21/19 — förvaltare Ma 23............. 3 216

1 förvaltningsunderofficer

1

: 22. . . .

5 476

2 instruktörer Cg 16 .......................... 20 976

4 rustmästare (överfurirer Ma 14). .

38 736

1 överfurir Ma 14 ............................... 9 684

1 förrådsförman Cg 13 — Ce 13 ...

1

kollektivavtalsanställd arbetare -

förrådsman Ce 11 .............................

8

652

1 kanslibiträde Ce 11 — kontorist

Ce 13................................................... 696

17. Radarskolans organisation.

1 överstelöjtnant eller major Ma 33/

30 vid luftvärnet — chef för ar­

méns radarskola Ma 33/30 ...........

2 kaptener Md 27 .............................. 35 304

1 tygverkmästare av 2. klassen Ca 19

11 400

1 biträdande ingenjör Cg 19 .......... 11 400

4 armétekniker Ca 14

.................... 37 200

1

förrådsman Ce 11.............................

8

304

2 vaktmästare Ce 10 .......................... 15

888

1

biträde för skriv- och kontorsgö-

romål...................................................

6

480

-f-

51 552

-j-

87 436

+

125 976

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

73

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens in. fl. yrkanden

civilförvaltningens förslag

Förändringar i övrigt beträffande

vissa personalstater.

Tr ängtrupp er na.

1 major Ma 30 ^— överstelöjtnant

Ökning

Minskning

Summa

Ma 33...................................................

2 548

4 förvaltare Ma 21 ^— Ma 23 ...........

Fälttygkåren.

3 majorer Ma 30 ^— överstelöjtnan-

+

2 548

ter Ma 33 ..........................................

7 644

3 majorer Ma 30.................................

60 780

1 kapten Ma 27 — major Ma 30 . . .

2

816

Arvode till tygmästare ......................

780

6

kaptener Ma 27 ...............................

51 kaptener (ryttmästare) Ma 27 över-

104 644

föres från truppförband m. in. . .

1

kapten Md 27 vid Stockholms kust­

artilleriförsvar^— kapten Ma 27 vid

fälttygkåren........................................

—

2 förvaltare Ma 21 ^— Ma 23

...............

14 förste tygförvaltare Ca 23 ^— för­

valtare Ma 23, 26 tygförvaltare

Ca 23 ^— förvaltare Ma 23, 12 tyg­

skrivare Ca 16 ^— fanjunkare Ma

19; samtliga överföres från tyg-

staten ................................................

15 696

Särskilda befattningsarvoden...........

5 ingenjör förr ådsförvaltare Ca 22

—

förvaltare Ma 23, överföres från

ingenjör trupperna..........................

1 signalförrådsförvaltare Ca 22

—

förvaltare Ma 23; överföres från

signaltrupperna ...............................

—

1 fanjunkare Ma 19

.......................................

11 244

+

202 044

Tygstaten.

2 förste tygförvaltare Ca 22 — Ca 23

1 tygverkmästare av 2. klassen Ca 19 It 244

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

6

tyghantverkare av 1. klassen Ca 18

64 392

14 tyghantverkare av 2. klassen Ca

16......................................................... 139 104

-f-

214 740

Fortifikationskåren.

1 major eller kapten Ma 30/27 —

överstelöjtnant Ma 33......................

2 548

2 kaptener Ma 27 ...............................

10 förrådsmästare Ce 16 (Cg 16) —

3 förvaltare Ma 23 och 7 förvalta-

34

888

re Ma 21 (10 förvaltare Ma 21). .

Intendenturkåren.

25 280

+

62 716

1 major Ma 30 — överstelöjtnant

Ma 33...................................................

2 548

2 kaptener Ma 27 — majorer Ma 30

5 632

1 kapten Ma27...................................

1 kapten Ma 27, övergångsvis kvar-

17 444

stående, avses såsom reserv.........

17 444

2 förvaltare (i kassatjänst) Ma 23. .

27 968

+

36 148

19. Förändringar i övrigt beträffande mi­

litär personal.

1 major eller kapten Ma 30/27 vid

A 9 överföres till artilleriskjutsko-

lan.......................................................

2 kaptener (ryttmästare) Md 27 vid

infanteriskjutskolan överföres till

arméns skyddsskola........................

1 domänofficer vid Järvafältet 1: 32

— domänofficer vid IV. militärbe-

fälsstaben 1: 32 ...............................

1 fanjunkare Ma 19 vid Kiruna—

Jokkmokks försvarsområdesstab

— förvaltare Ma 21........................ 1 296

2 sergeanter Ma 16 vid Kiruna—

Jokkmokks försvarsområdesstab

— fanjunkare Ma 19 ...................... 2 760

1

expeditionsunderofficer

1

:

22

vid

VI. militärbefälsstaben.................... 5 476

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

75

Anslagsförändringar vid bifall till

Arméchefens m. fl. yrkanden

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

2 förrådsunderofficerare 1:22 vid

I 15 och Kalmar—Växjö försvars-

områdesstab.....................................

1 uppbördsman för rustningsmate-

riel 1:22, vakant.............................

30 fänrikar............................................ 298 080

Stipendier till vissa fänrikar.............

2 000 _|_

305

612

20. Förändringar i övrigt beträffande ar-

méingenjörkåren.

1 armédirektör Ca 30........................

4 arméingenjörer av 2. graden Ce 27

— Ca 27 ............................................

1 armédirektör av 2. graden Ca 31

21 984

3 ingenjörer Cg 22 (sakanslag) —

arméingenjörer av 1. graden Ce 29

(arméingenjörer av 2. graden Ce

27)........................................... 52

332

1 arméingenjör av 1. graden Ce 29

(arméingenjör av 2. graden Ce 27)

17 028

1 arméingenjör av 2. graden Ce 27

17 028

1 arméingenjör Ce 22 •— Ce 24 (Ce

25)............................................ 2

508

110 880

21

.

Förändringar i övrigt beträffande lä-

kar- och sjukvårdspersonal.

1 bataljonsläkare Ca 27 vid infan­

teriets kadettskola ..........................

4 bataljonsläkare Ca 25 vid P 2 samt

Lv 1 — Lv 3......................................

1 läkare Cg 25 vid krigsskolan —

bataljonsläkare Ca 27 ....................

1 sjukgymnast Cg 13 (halvtidstjänst­

görande) vid II — Ce 13.............

1 sjukvårdsbiträde Cg 5 vid krigs­

skolan — Ce 5...................................

Arvoden till viss icke-ordinarie per­

sonal vid fältläkarkåren...........

Arvoden till bataljonsveterinärer vid

fältveterinärkåren........................

Arvoden till reservsjuksköterskor . .

18 276

62 528

1 812

265 000

12 000

5 000

. ........:

364 616

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Arméchefens m. fl. yrkanden

22. Förändringar i övrigt beträffande för-

' råds-, vakt- och eldningspersonal.

1 skogvaktare Ce 16 vid P 2 ...........

Arvode till skogvaktare......................

1 skogvaktare Ca 16 för Järvafältet

— skogsmästare Ca 19....................

33 förrådsförmän Ce 13 — Ca 13. .

34 förrådsmän Ce 11 — förrådsför­

män Ca 13..........................................

7 förrådsmän Ce 11 — förrådsför­

män Ce 13 ........................................

2 förrådsförmän Ce 13......................

1 vaktmästare Ce 10 vid IV. militär­

befälsstaben — bilförare Ce 10. . .

1 vaktmästare Cg 10 vid Lv 2.........

1 bilförare Ce 10 vid VII. militärbe-

fälsstaben — garageförman Ce 13

1 förrådsmän Ce 11 vid infanteriets

kadettskola........................................

2

kollektivavtalsanställda arbetare

vid fortifikationsbefälhavarstaben

i Boden — förrådsmän Ce 11 ...

1 reparatör Cg 13 och 3 eldare Cg

10

vid S 1 (för signalskolan) överfö­

res till IV. militärbefälsstaben . . .

Vikariatslön Ca 17 för 1 maskinist

Ca 16 vid IV. militärbefälsstaben

1 eldare av 2. klass Ce 10 (vikariats­

lön Ce 12) vid Kiruna—Jokk­

mokks försvarsområdesstab — re­

paratör Ca 12...................................

3 eldare Cg 10, vid Kiruna—Jokk­

mokks försvarsområde, Lv 3 och

tygförvaltningsskolan......................

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

9 648

1 980

22 712

4 676

4 674

7 632

8

652

420

23 520

+

70 606

23. Förändringar beträffande ekonomi­

personal.

1 biträdande köksföreståndare Ce 14

vid tygförvaltningsskolan .............

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

77

Arméchefens in. fl. yrkanden

1 biträdande köksföreståndare Ca 14

vid A 1 överföres till tygförvalt-

ningsskolan........................................

1 husmoder av 2. klass Ce 10 (vika-

riatslön Ce 14) vid A 1 — biträ­

dande köksföreståndare Ce 14 . . .

1

husmoder av 2. klass Ce 10 vid

I 13 — biträdande köksförestån­

dare Ce 14 .......................................

3 kokerskor Ce

6

, vid I 20, A

6

och

Ing 3, uppföres på personalför­

teckningen .......................................

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

1

332

1 332

24. Förändringar i övrigt beträffande

kontorspersonal.

1 kontorsbiträde Ca

8

vid forlifika-

tionsbefälhavarstaben i Boden —

kontorist Ca 13

.............................

1 kontorsbiträde Ca

8

vid infante-

teriets kadettskola — kanslibiträde

Ca 11..................................................

1

biträde för skriv- och kontorsgöro-

mål vid Kiruna—Jokkmokks för

svarsområdesstab — kanslibiträde

Ca 11..................................................

7 biträden för skriv- och kontors -

göromål, 2 vid vardera av IV. mi-

litärbefälsstaben och fortifikations-

befälhavarstaben i Boden samt 3

vid VI. militärbefälsstaben—kans­

libiträden Ce 11.................................

1 kanslibiträde Cg 11, vid IV. mili-

tärbefälsstaben •—Cell...................

1 förste vaktmästare Ce 11 vid artil­

leri- och ingenjörofficersskolan —

kansliskrivare Ca 15...................... —

1 expeditionsvakt Ca 10 vid artilleri -

och ingenjörofficersskolan ...........

1 kanslibiträde Ce 11 vid artilleri-

ocb ingenjörofficersskolan (Cg 11)

8

652

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Arméchefens m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

10

biträden för skriv- och kontors-

göromål, 4 vid arméstaben och

1

vid respektive I. och III. militär-

befälsstaberna.I15,T 4,artilleri-och

ingenjörofficersskolan samt Kal­

mar—Växjö försvarsområdesstab,

uppföres på personalförteckningen —

2

biträden för skriv- och kontorsgö-

romål vid Lv 4 ............................... 12 408

1

biträde för skriv- och kontorsgöro-

mål (halvtidstjänstgörande) vid

väg- och vattenbyggnadskåren ...

—

76 biträden för skriv- och kontors-

göromål — kontorsbiträden Ca

8

—

+

21060

25. Överföring till försvarets civilförvalt­

ning av vissa tjänster.

1

förrådsmästare Ce 16 .................... 10 488

1 förrådsman Ce 11.............................

8

652

1 kanslibiträde Ce 11 ........................

8

652

1 bilförare Ce 10 .................................

8

280

1 faktor Ce 18..................................... —

1 bokbinderiföreståndare Ce 12 . . .

9 000

1 offsettryckare Ce 12........................................ —

1 offsettryckare Ce 10 ........................

8

280

1 reprodulctionsfotograf Ce 10........................ —

1 litograf Ce 10 .................................................. —

1 typograf Ce 10 .................................

8

280

1 kopist Ce 10..................................................... —

1 bokbindare Ce 10 ..........................

8

280

1

biträde för skriv- och kontorsgö-

romål................................................................... — _ 69 912

26. Övriga personalförändringar m. m.

7 aktuarier Ca 27 vid militärbefäls-

staberna.............................................. —

1 överfurir Ma 14 vid Norrbottens

regemente — brandmästare Ce 17

vid Bodens försvarsområdesstab. .

1 224

1

montör Ca 13 (Cg 16) vid fortifi-

kationsbefälhavarstaben i Boden

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

79

Arméchefens m. fl. yrkanden

Anslagsförändringar vid bifall till

civilförvaltningens förslag

Ökning Minskning Summa

— förste montör Ca 16 (linjeför­

man Ca 17)........................................ 420

Personal på disponibilitetsstat.........

5

508

Indelt manskap................................... 21 000

Arvoden till militära och civilmilitä­

ra lärare............................................

5

100

Civila lärare.......................................... 100 000

Personalvårdsassistenter....................

11

060

Vissa bevakningskostnader............... 400 000

Höjning av de rörliga tilläggsförmå-

nerna ................................................ 27 225 000

Avlöningar till viss personal i verk-

stadsdrift............................................

2

304

000

+25 254 296

27. Rationaliseringen av stabs- och förvaltningstjänsten vid arméns för­

band m. m. medför eller bedömes medföra följande personalförändringar

fr. o. m. budgetåret 1953/54.

IV. militärbefälsstaben.

1 förvaltare Ma 21 — Ma 23....................

2 överfurirer Ma 14...................................

1

pensionerad underofficer

1:22

...........

1 kanslibiträde Cg 11 — Ce 11 ...............

3 biträden för skriv- och kontorsgöromål

ökning Minskning Summa

1

608

19 368

5 476

20 232________ +

46

684

Livgardesslcvadronen.

1 förvaltare Ma 21..................................... 13 164

2

pensionerade underofficerare

1

:

22

. .

10

952

2 kanslibiträden Ce 11 ............................... 17 304

1 förrådsman Ce 11 ...................................

8

652

3 hästskötare Ce 10 ................................... 24 840

4 hästskötare Cg 10.................................... 33 120

1

biträde för skriv- och kontorsgöromål

6

744

_|_

Vissa försvarsområdesstaber (Fo 11, 14,

18/16, 21, 22, 23/25, 4-2/41, 47/48,

51, 52, 61/62, 63 och 67).

2 kaptener Md 27 ........................................ 34

888

1 förvaltare Ma 21 — Ma 23 ....................

1

520

2 fanjunkare Ma 19 ................................... 22 488

79 384

80

Kungl. Maj:ls proposition nr 110.

Ökning

48 överfurirer Ma 14 ................................. 440 250

3 förrådsförmän Ca 13...............................

2 pensionerade officerare 1: 30 .............

1

pensionerad underofficer

1:22

...........

3 förrådsförmän Ce 13 ............................. 26 580

13 assistenter för frivilligfrågor ............. 50

000

12 kanslibiträden Ce 11 ............................. 98 304

7 förrådsmän Ce 11 ................................... 57 344

17 bilförare Ce 10 .....................................

24 biträden för skriv- och kontorsgöro-

mål....................................................................................

Minskning Summa

26 580

14 300

4 736

133 280

137 664 _}.

414

820

Artilleri- och ingenjörofficersskolan.

1

kansliskrivare Ce 15 ............................... 10 092

1 förste vaktmästare Ce 11......................... 9 684

1 kanslibiträde Ce I t.................................

8

652

1

biträde för skriv- och kontorsgöromål —

9

060

Ridskolan.

1 köksföreståndare Ca 17 ........................ 9 624

1

biträdande köksföreståndare Ca 14 . .

8

532

1 stallförman Ce 12 ................................... 7 932

8

hästskötare Ce 10 ................................... 58 368

6

vaktmästare Ce 10 ................................ 43 776

I eldare av 1. klass Ce 10 — maskinist

Ce 13 .........................................................

1 hantverkare Cg 12 — Ce 12..................

1 förrådsmän Ce 11...................................... 7 608

1 ekonomibiträde Ce 4 (vakant) ........... —

~j_

29 040

Herrevadsklosters remontdepå.

1 pensionerad officer 1: 32 — 1: 36 ...

3 064

1 pensionerad underofficer 1: 22 — 1: 23

768

10 remontryttare Ce 12 — remontdres-

sörer Ce 12................................................. —

1 hantverkare Cg 12 — Ce 12.................. —

4

T 2 :s mobiliseringscentral i Nora.

1

förråds vaktmästare Ce 12......................

8

528

1

förrådsmän Ce 11...................................

8

192

—

3 832

336

Knngl. May.ts proposition nr 110.

81

Motiv.

1

. Vissa förändringar beträffande arméstaben. Arméchefen har upprepat

ett tidigare framfört förslag om att inrätta en kaptensbeställning för inten­

dent med placering vid organisationsavdelningen, avsedd att handlägga

bl. a. ärenden rörande budgetberäkningar samt förvaltnings- och ekono­

miska ärenden i allmänhet. Civilförvaltningen tillstyrker förslaget och för­

ordar att beställningen redovisas på arméstabens personalförteckning.

Vid utrustningsavdelningens detalj II tjänstgör f. n., förutom viss kon­

torspersonal, två kaptener på arméstabens stat och en kapten inkallad på

vakant beställning. Därjämte kommenderas vid mera omfattande organisa­

tionsförändringar ytterligare personal till detaljen för att biträda med ut­

redningar in. m. Arméchefen har föreslagit att för detaljen ifråga inrättas

en arvodesbefattning för pensionerad officer i

1

: 30. Som skäl härför har

bl. a. framhållits att de till detaljen hörande arbetsuppgifterna måste hand­

läggas av till densamma mera permanent knuten personal och att vakanta

lönemedel beräknades icke komma att stå till förfogande efter den 30 juni

1953.

Civilförvaltningen ifrågasätter om icke i avvaktan på ytterligare erfaren­

heter beträffande arbetsbelastningen vid detaljen det erforderliga behovet

av arbetskraft kan tillgodoses på annat sätt än som föreslagits. Ämbets­

verket är av denna anledning icke beredd att tillstyrka arméchefens förslag

i nu berörd del.

Vid arméstaben finns enligt Kungl. Maj ds medgivande inrättad en extra

tjänst för assistent i Cg

22

, avsedd för bilddetaljen. Civilförvaltningen till­

styrker förslag av arméchefen om att extraordinariesätta tjänsten från och

med nästa budgetår. Ämbetsverket förutsätter emellertid att frågan om tjäns­

tens lönegradsplacering kommer att prövas av 1949 års tjänsteförtecknings-

kommitté.

Enligt Kungl. Maj ds medgivande finns vid arméstabens taktikavdelning,

med vakanthållande av en kanslibiträdestjänst i Ce 11, inrättad en tjänst

för kontorsskrivare i Cg 19, avsedd för avdelningens reglementsdetalj. Ar­

méchefen har föreslagit att kanslibiträdestjänsten i Ce 11 från och med

den

1

juli 1953 ersättes med en assistenttjänst i Ce 22, för vilken borde

tillämpas den för amanuenspersonal gällande befordringsgången. I anled­

ning av arméchefens förslag förordar civilförvaltningen att den extra kon-

torsskrivartjänsten utbytes mot en extra ordinarie tjänst och att kanslibi­

trädestjänsten därvid indrages. Frågan om den nya tjänstens lönegrads­

placering bör enligt civilförvaltningen prövas av tjänsteförteckningskom-

mittén.

Arméchefen har föreslagit, att en för arméstabens utrustningsavdelning

avsedd kansliskrivartjänst i Ce 15 omvandlas till kontorsskrivartjänst i

Ca 19. I avvaktan på ytterligare erfarenheter i fråga om arbetsbelastningen

vid avdelningen har civilförvaltningen ansett sig icke böra biträda förslaget.

6—250 53 Bihang till riksdagens protokoll 1953. 1 samt. Nr 110.

82

Kungl. Maj:ts proposition nr tlO.

Vad angår förslag av arméchefen att omvandla en ordinarie och en extra

ordinarie kanslibiträdestjänst, avsedda den ena för arméchefens och den

andra för arméstabschefens handsekreterare, till kontoristtjänster erinrar

civilförvaltningen om att ämbetsverket tidigare tillstyrkt att tjänsterna

uppflyttas till 13 lönegraden. Med hänsyn till att tjänsternas lönegradspla-

cering varit föremål för prövning i samband med 1947 års biträdesutrednings

arbete, anser ämbetsverket sig emellertid icke nu böra räkna med ändrad

löneställning för tjänsterna ifråga. Av samma skäl kan ämbetsverket ej

heller biträda förslaget av arméchefen att omvandla en för organisations-

avdelningen avsedd extra ordinarie kanslibiträdestjänst till kontoristtjänst

samt att utbyta en tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål, likaledes

avsedd för organisationsavdelningen, mot en kanslibiträdestjänst.

Däremot tillstyrker civilförvaltningen i enlighet med förslag av armé­

chefen att en extra tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål, avsedd

för växeltelefonist vid trängavdelningen, upptages i arméns personalför­

teckning för andra extra ordinarie tjänstemän än manskap.

2. Indragningen av K 2 och T 2 N. Enligt Kungl. Maj :ts medgivande må

vissa av de i personalförteckningarna för budgetåret 1951/52 för Skånska

kavalleriregementet (K 2) och Göta trängregementes kompani i Nora (T 2 N)

upptagna tjänsterna, anknutna till kavalleriets mobiliseringscentral i Ljung-

byhed (Kavmobc L) respektive T 2, bibehållas tillsvidare under budget­

året 1952/53 eller intill viss närmare angiven tidpunkt. Samtliga de tjänster,

vilka sålunda må bibehållas för viss begränsad tid, nämligen

1

bataljons-

läkarbeställning i Ca 27 och 5 arvodesbefattningar i 1:22, samtliga vid

K 2, samt

6

tjänster för biträden för skriv- och kontorsgöromål, blir enligt

vad civilförvaltningen framhåller överflödiga under innevarande budgetår.

Vad angår de tjänster, som må finnas kvar tillsvidare under samma budget­

år, anmäler civilförvaltningen att följande tjänster efter ledigblivande kunna

indragas, nämligen 1 kontoristtjänst i Ca 13, 1 förrådsvaktmästartjänst i

Ce 12 och 1 biträdande köksföreståndartjänst i Ca 10 vid K 2 samt 1 köks-

föreståndartjänst i Ca 12 vid T 2 N.

3. Indragningen av infanteribefälhavarstaben vid Stockholms kustartilleri-

försvar. Genom beslut den

6

juni 1952 har Kungl. Maj :t fastställt ändrad

organisation av Stockholms kustartilleriförsvar (SK) samt Vaxholms kust­

artilleriregemente, att tillämpas från och med den 1 oktober 1952. Beslutet

innebär bl. a., att den nuvarande infanteribefälhavarstaben i Vaxholm

skall utgå ur organisationen och ersättas av en infanteriavdelning, ingående

i den nya kustartilleriförsvarsstaben.

Civilförvaltningen har under förevarande punkt angivit de personalför­

ändringar, som blir erforderliga i anledning av beslutet. Förändringarna

framgår av sammanställningen i det föregående. De hittillsvarande för in­

fanteribefälhavarstaben avsedda tjänsterna för förråds- och kontorsperso-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

33

nal förutsätter civilförvaltningen skola redovisas på marinens personalför­

teckning.

4. Motorisering av A i. Arméchefen har framhållit att, sedan motorise-

ringen av Göta artilleriregemente (A 2) genomförts, A 4 vore det enda häst-

anspända artilleriförbandet samt föreslagit att av A 4 organiserade artilleri­

divisioner efter hand skall övergå till motordragning, att utbildning av

värnpliktiga i motoriserad artilleritjänst skall påbörjas våren 1954 och att

nya personalstater skall tillämpas från och med den

1

april 1954.

Civilförvaltningen har i princip icke något att erinra mot att fastställd

normalorganisation för motoriserat artilleriregemente göres tillämplig på

A 4. Ämbetsverket ifrågasätter emellertid, huruvida anledning föreligger att

redan för nästkommande budgetår beräkna tjänster och medel för ifråga­

varande ändamål. Frågan om personaluppsättningen i detalj syntes näm-

ligen icke kunna avgöras förrän efter särskilda organisationsundersök-

ningar vid regementet. I den mån nya ordinarie tjänster skulle komma

att erfordras redan från och med den

1

april 1954, bör enligt civilförvalt­

ningen Kungl. Maj :t äga rätt medgiva särskilda vikariatsförmåner åt den

som i anledning av omorganisationen får sig anförtrott mera kvalificerade

arbetsuppgifter än eljest. De jämkningar, som påkallas med avseende på

övrig personal, synes civilförvaltningen kunna av Kungl. Maj:t fastställas

sedan resultatet av blivande organisationsundersökningar föreligger. I per­

sonalförteckningarna för nästkommande budgetår bör emellertid enligt för­

valtningen angivas, att följande tjänster icke må återbesättas vid uppkom­

mande vakans, nämligen

1

bataljonsveterinär i Ca 23,2 överfurirer (i hov-

slagartjänst), 2 furirer (i hovslagartjänst), 2 förrådsmän i Ce 11 och

6

remontryttare i Ce 11.

5. Organisationen av fallslcärmsjägarutbildningen. Genom brev den 18

januari 1952 lämnade Kungl. Maj:t medgivande till utbildning försöksvis

av värnpliktiga i fallskärmsjägartjänst, avseende utbildningsåret 1952—

1953. Därvid föreskrevs bl. a., att instruktör och övrigt befäl vid grund­

läggande hopputbildning och tillämpningsövningar i fallskärmshopp finge

under vissa förutsättningar atnjuta särskild ersättning, s. k. hopptillägg,

med 430 respektive 360 kronor för månad. Kungl. Maj :t har sedermera

genom brev den 22 augusti 1952 meddelat bestämmelser om fortsatt utbild­

ning av värnpliktiga till fallskärmsjägare samt därvid medgivit bl. a., att

utbildning i fallskärmsjägartjänst av högst 90 värnpliktiga finge äga rum

jämväl under utbildningsåret 1953—1954, ävensom förordnat, att de i brevet

den 18 januari 1952 meddelade bestämmelserna skulle äga motsvarande

tillämpning beträffande ifragavarande utbildning; dock att den särskilda

ersättningen till instruktör och övrigt utbildningsbefäl skulle från och med

den 1 september 1952 utga med 460 respektive 390 kronor för månad.

Civilförvaltningen räknar med att fallskärmsjägarutbildningen, i över­

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

ensstämmelse med förslag av arméchefen, fr. o. in. nästa budgetår inordnas

i den ordinarie utbildningsverksamheten vid armén. Med utgångspunkt

härifrån biträder ämbetsverket förslag av arméchefen att

1

maj or sbeställ­

ning i Ma 30 inrättas för chefen för arméns fallskärmsjägarskola samt att

för skolans räkning såsom extra inrättade tjänster för

1

byråingenjör i

Cg 27 vid arméförvaltningen, 4 förrådsförmän i Cg 13 vid Lv 1 och 1

förrådsman i Cg 11 vid samma regemente omvandlas till tjänster med

fastare anställningsform enligt vad som framgår av sammanställningen i

det föregående. Majorsbeställningen och tjänsterna för förrådspersonal bör

enligt civilförvaltningen uppföras på särskild stat för skolan. Enligt Kungl.

Maj ds beslut den 30 december 1952 har förenämnda förrådsförmans-

tjänster fr. o. m. den

1

januari 1953 uppflyttats till packningsförmän i Cg 14.

I och med att fallskärmsjägar utbildningen lämnar försöksstadiet och in­

ordnas i arméns ordinarie utbildningsverksamhet bör enligt civilförvalt­

ningen kostnaderna för hopptillägg till instruktörer och övrigt befäl över­

föras från arméns övningsanslag till förevarande anslag. Civilförvaltningen

beräknar ifrågavarande kostnader under budgetåret 1953/54 till

66

240

kronor.

6

. Omorganisation av hundväsendet. Arméchefen har upprepat tidigare

framfört förslag att ombilda arméhundväsendet och arméhundskolan till

försvarshundväsendet respektive försvarets hundtjänstskola. Liksom ti­

digare förutsätter arméchefen, att för försvarshundväsendet avses särskilda

anslag under avdelningen D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål.

— Civilförvaltningen biträder förslaget och räknar med att all f. n. från

arméns förevarande anslag avlönad, för arméhundväsendet avsedd per­

sonal avföres från arméns stat. I anslutning härtill bör enligt civilförvalt­

ningen kostnaderna för timarvoden till deltidstjänstgörande lärare vid ar­

méhundskolan överföras från arméns avlöningsanslag till avlöningsanslag

för försvarshundväsendet.

7. Flyttning av Norrköping—Linköpings försvarsområdesstab. Staben för

Norrköping—Linköpings försvarsområde (fo 42—41) är f. n. delad på två

förläggningsorter. Stabens huvuddel, bestående av stabs-, mobiliserings-,

tyg-, indendentur- och fortifikationsavdelningarna samt utbildnings- och

hemvärnsavdelningarna vid Norrköpings försvarsområde (fo 42), är förlagd

till Norrköping, medan utbildnings- och hemvärnsavdelningarna vid Lin­

köpings försvarsområde (fo 41) är stationerade i Linköping.

Arméchefen har föreslagit att principbeslut fattas, att försvarsområdes-

staben med stabs- och expeditionspersonal förlägges till Linköping samt

att, vid bifall till ett av överbefälhavaren avgivet förslag om sammanslag­

ning av ifrågavarande försvarsområden till ett försvarsområde, försvars­

området efter stabens flyttning till Linköping skall benämnas Linköpings

försvarsområde (fo 41). Till stöd för förslaget har anförts i huvudsak föl­

jande.

Kung!. Maj:ts proposition nr 110.

85

Uppdelningen på två förläggningsorter hade ur arbetssynpunkt visat

sig ofördelaktig. Personalen i Linköping måste ofta resa till Norrköping

för föredragningar för försvarsområdesbefälhavaren och för samråd med

personalen vid stabens huvuddel. Skriftväxling och talrika telefonsamtal

måste vidare äga rum. Resor till och från Linköping vore ofta nödvändiga

vid samarbete med länsstyrelsen, förbanden i Linköping och Röda korsets

distriktsstyrelse, i vilken försvarsområdesbefälhavaren inginge som militär

ledamot. Tillgången på övningsterräng, utbildningsbefäl, materiel m. m.

gjorde att repetitionsövningsförbanden under de krigsförbandsvisa repeti-

tionsövningarna i regel förlädes i trakten av Linköping. Den aktiva perso­

nalen vid försvarsområdesstaben rekryterades i regel från det närmaste

infanteriförbandet, vilket låge i Linköping, Avlösning skedde regelmässigt

vart tredje år, varvid flyttningsersättning och omplaceringstraktamente ut-

ginge till personalen. Tidvis krävdes förstärkning av försvarsområdessta-

bens personal främst för krigsplanläggning. Befäl ur förbanden måste där­

vid ställas till förfogande. Med stabens förläggning i Norrköping kunde

detta ske endast om särskilda medel för rese- och traktamentskostnader

ställdes till förfogande. Instruktörspersonalen för den frivilliga befälsutbild-

ningen och för utbildningen av hemvärnspersonalen erhölles från Linköping,

varför utbildnings- och hemvärnsavdelningarnas vid fo 42 arbete skulle

underlättas om dessa flyttades till Linköping. Rekryteringen av arvodes-

befattningarna vid staben skulle även underlättas, om staben vore förlagd

till Linköping. Stora förråd funnes i Norrköping och i närliggande orter,

varför förråds- och verkstadspersonal efter en flyttning av själva staben

fortfarande borde vara stationerad i Norrköping.

Lokaler för försvarsområdesstaben funnes f. n. icke tillgängliga i Lin­

köping. Sådana beräknades emellertid inom en nära framtid bli disponibla.

Den närmare tidpunkten kunde dock icke nu angivas.

Kostnaderna för stabens flyttning beräknades med dagens prisläge till

i runt tal 21 000 kronor. Härvid hade arméchefen utgått från att även sådan

vid staben anställd personal, som författningsenligt icke hade rätt till flytt­

ningsersättning, skulle medges sådan.

Civilförvaltningen tillstyrker att den föreslagna flyttningen av försvars­

områdesstaben kommer till stånd. Ämbetsverket delar arméchefens upp­

fattning att till flyttningsersättning författningsenligt icke berättigad personal

bör beredas ersättning för kostnader i samband med omflyttningen till Lin­

köping. Även rätt till omplaceringstraktamente bör enligt civilförvaltningen

kunna i förekommande fall utgå till dylik personal.

8

. Arméns underbefälsorganisation. Efter förslag av Kungl. Maj :t i propo­

sitionen 1952:120 (s. 9—31) beslöt riksdagen (skr. nr 331), att arméns

manskapsorganisation skulle utformas efter i huvudsak de riktlinjer, som

angivits i propositionen.

Arméchefen räknar med att övergången till den beslutade nya organisa­

tionen skall kunna ske under innevarande budgetår. Härvid avses de, som

anställts enligt volontärsystemet och som så önskar, skola överföras till den

nya organisationen, medan övriga bibehålies vid tidigare anställningsför­

hållanden intill kontraktstidens slut. De hösten 1951 och våren 1952 an­

86

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

ställda volontärerna genomgår med början den 1 april 1953 — tillsammans

med sådana som fullgjort sin första värnpliktstjänstgöring — instruktörs-

skola och avses skola utnämnas till extra ordinarie furirer omkring den

1 maj 1954. De värnpliktiga, vilka våren 1953 förtidsinskrives, avser armé­

chefen låta påbörja sin första tjänstgöring samma vår, så att de tillsammans

med värnpliktiga som fullgjort denna tjänstgöring i vanlig ordning kan an­

tagas som instruktörsaspiranter våren 1954.

Vad angår behovet av instruktörer räknar arméchefen med att inom den

närmaste sjuårsperioden årligen skall tillkomma omkring 75 rustmästare

och 150 överfurirer eller sålunda sammanlagt omkring 225 underbefäl. An­

talet ordinarie furirer förutsättes under samma period bliva oförändrat, medan

däremot antalet extra ordinarie furirer beräknas kunna årligen minskas

med omkring 35. Totalt sett skulle alltså under de närmaste sju åren en

årlig ökning ske med (225—35—) 190 beställningar. Arméchefen fram­

håller, att denna ökning måste ses i samband med de minskningar, som till

följd av övergången till den beslutade organisationen kan ske beträffande

korprals- och vicekorpralsbeställningar samt beställningar för meniga. —

I fråga om behovet av underbefäl i inretjänstbefattningar räknar arméchefen

med att i medeltal 65 inretjänstbefattningar skall rekryteras under den

närmaste sjuårsperioden. Övergångsåret 1953/54 kan ett något större antal

besättas. Äldre överfurirer avses härvid för befattningar som vaktchefer

och tillsynsmän för utbildningsanordningar vid förbanden, garageförmän

m. m. vid försvärsområdesstaberna samt för vissa andra arbetsuppgifter,

som hittills fullgjorts av civila och civilmilitära befattningshavare.

För att tillgodose behovet av underbefäl för trupptjänst, vakttjänst och

tillsynsmän m. m. samt för att i övrigt genomföra den nya manskapsor-

ganisationen föreslår arméchefen att från och med nästa budgetår skall

tillkomma beställningar för 75 rustmästare, 155 överfurirer och 1 110 in­

struktörsaspiranter samt att samtidigt härmed ur personalförteckningen

skall utgå beställningar för 37 extra ordinarie furirer, 1 023 korpraler

(konstaplar) samt 1 340 vicekorpraler (vicekonstaplar) och meniga. Av de

75 rustmästarbeställningarna avses 19 skola utnyttjas för tillsynsmän, en

vid varje infanteriregemente, och 4 för ammunitionsredogörare vid för-

svarsområdesstaber. Av de 155 nytillkommande överfurirerna avses 48

skola tjänstgöra såsom vaktchefer. — I detta sammanhang torde vidare få

redovisas förslag av arméchefen att inrätta

1

rustmästarbeställning för

garageförman vid infanteriets kadettskola samt

2

överfurirsbeställningar

för chefer för stereomat- och verografanläggningar vid luftvärnsskjutskolan.

Civilförvaltningen uttalar att ämbetsverket icke haft anledning till erinran

mot arméchefens beräkningar av det erforderliga antalet beställningar för

vaktchefer och tillsynsmän för utbildningsanordningar men att ämbetsverket

anser behovet av instruktörer bli beroende av de resultat, till vilka pågående

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

87

befälsutredning kunde leda. Till förslaget att införa särskilda beställningar

för rustmästare ställer sig civilförvaltningen tveksam och erinrar om att

departementschefen till propositionen 1952: 120 (s. 30) förklarat sig icke

då kunna taga ställning till frågan om inrättande av beställningar för rust­

mästare. Detta spörsmål syntes emellertid civilförvaltningen vara av natur

att böra hänskjutas till prövning av 1949 års tjänsteförteckningskommitté.

Civilförvaltningen utgår i övrigt från att de av arméchefen för nästa bud­

getår föreslagna åtgärderna i fråga om övergången till den nya manskaps-

organisationen skall genomföras från och med nästa budgetår och räknar

därvid med att de föreslagna rustmästarbeställningarna utbytes mot över-

furirsbeställningar. — Ämbetsverket tillstyrker vidare i anledning av armé­

chefens förslag till statökningar, vilka ej beror på den ändrade underbe­

fälsorganisationen, att 3 överfurirsbeställningar tillkommer, avsedda 1 för

garageförman vid infanteriets kadettskola och

2

såsom chefer för om-

förmälda tekniska anläggningar vid luftvärnsskjutskolan.

I skrivelse den 12 februari 1953 framhåller statens organisationsnämnd,

att hittills utförda undersökningar visat att utbildningsavdelningen vid trupp­

förbanden måste förstärkas för att kunna handha nytillkomna fasta utbild-

ningsanordningar av olika slag. Enligt nämnden bör vid samtliga trupp­

förband tillkomma en befattningshavare, lämpligen av överfurirs grad, med

uppgift att biträda utbildningsofficeren vid handhavandet av anordningarna.

Nämnden föreslår alltså att för tillsynsmän för utbildningsanordningar skall

tillkomma — utöver de för infanteriet föreslagna 19 beställningarna —

ytterligare 31 överfurirsbeställningar.

9. Personal för frivillig frågor. Vid arméstaben finns inrättad en tjänst

för personalassistent i Ce 19, avsedd för handläggning av frivilligfrågor.

Arméchefen har upprepat ett i äskandena för innevarande budgetår fram­

fört förslag om att vid arméstaben inrätta ytterligare en dylik tjänst i utbyte

mot deltidsbefattning för assistent för frivilligfrågor. Vidare har arméchefen

föreslagit att, för handläggning av frivilligfrågor, 7 arvodesbefattningar för

pensionerade officerare i 1: 30 skall inrättas, en vid varje militärbefälsstab,

samt att, allteftersom rationaliserad organisation genomföres vid försvars-

områdesstaberna, dessa tillföres extra ordinarie assistenttjänster i 13 löne­

graden i stället för de nuvarande med månadsarvoden förenade assistent­

befattningarna.

Civilförvaltningen framhåller det angelägna i att åstadkomma en för­

stärkning av representationen för det frivilliga försvarsarbetet inom armé­

ledningen och tillstyrker därför att vid arméstaben tillkommer en personal­

assistent i Ce 19 i utbyte mot den deltidstjänstgörande assistenten för fri­

villigfrågor. Däremot är civilförvaltningen icke f. n. beredd tillstyrka för­

slaget att för angivet ändamål vid militärbefälsstaberna inrätta arvodesbe­

fattningar för pensionerade officerare. Civilförvaltningen har icke något

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

att erinra mot den föreslagna lönegradsplaceringen för assistenttjänster vid

försvarsområdesstaberna. Ämbetsverket ifrågasätter emellertid, om den

extra ordinarie anställningsformen bör ifrågakomma i andra fall än där

assistenten beräknas bli ianspråktagen för helårstjänstgöring. Enligt äm­

betsverkets uppfattning är det ur skilda synpunkter lämpligare att den

för endast del av år ianspråktagna assistenten avlönas medelst arvode, till

beloppet motsvarande lönen i 13 löneklassen. Civilförvaltningen förutsätter

att, i samband med att beslut fattas om försvarsområdesstabernas över­

gång till rationaliserad stabs- och förvaltningsorganisation, tjänster respek­

tive arvoden tillkommer i den omfattning som de verkställda organisations-

undersökningarna givit vid handen.

10. Löneställningen för försvarsområdesbefälhavare. Enligt gällande freds-

organisation är försvarsområdesbefälhavarna

20

till antalet. I gällande per­

sonalförteckningar finns för försvarsområdesbefälhavare uppförda — för­

utom 1 arvodesbefattning i 2: 14 för kommendant i Stockholm, tillika för­

svarsområdesbefälhavare för Stockholms försvarsområde, och

1

beställning

i Ma 33 för försvarsområdesbefälhavare för Kiruna—Jokkmokks försvars­

område, tillika chef för arméns jägarskola — 7 beställningar i Mo 14 och

18 arvodesbefattningar i 1: 36. Beställningarna i Mo 14 må vid behov tagas

i anspråk för omplacering av regementschefer till försvarsområdesbefäl­

havare. Beställningarna är härvid i första hand avsedda för försvarsom­

rådesbefälhavare för Malmö, Kristianstads, Kalmar—Växjö, Göteborg—

Halmstads, Norrköping—Linköpings, Uppsala—Västerås och Härnösand—

Sundsvalls försvarsområden men må i stället disponeras för annat för­

svarsområde. I den mån i enlighet härmed befattningar som försvarsom­

rådesbefälhavare uppehälles av ordinarie beställningshavare i Mo 14 skall

motsvarande arvodesbefattningar hållas vakanta (jfr prop. 1949: 135, s. 53).

Arméchefen återkommer till sitt för innevarande budgetår framförda

förslag om att för samtliga befattningar som försvarsområdesbefälhavare

avse beställningar på aktiv stat (prop. 1952: 120, s. 81 o. f.) och yrkar nu

att för

8

befattningar skall avses beställningar i Mo 14 och för övriga

beställningar i Mo 13. Civilförvaltningen har förklarat sig räkna med bifall

till förslaget.

11. Löneställningen för och redovisningen av vissa skolchefer. Civilförvalt­

ningen tillstyrker förslag av arméchefen att utbyta en beställning för överste­

löjtnant eller major vid arméstaben mot beställning för chef för infanteriets

kadettskola i Ma 33 eller Ma 30 samt beställning för major vid infanteri-

skjutskolan mot beställning för chef för arméns skyddsskola i Ma 30. Armé­

chefen har vidare föreslagit att en majorsbeställning vid arméstaben ut­

bytes mot beställning för chef för artilleriets kadettskola i Ma 30.

Jämlikt beslut av 1952 års riksdag har från och med innevarande bud­

getår löneställningarna reglerats för cheferna för krigshögskolan, infanteri-

90

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Arméchefen har upprepat sitt tidigare framförda förslag att vid luft­

värnet inrätta

1

beställning för överstelöjtnant eller major och

1

majors-

beställning (jfr prop. 1952: 120, s. 83). Beträffande behovet av beställning­

arna har anförts bl. a. följande.

Beställningen för överstelöjtnant eller major vore avsedd för lärare vid

luftvärnsskj utskolan då skolan är förlagd till Väddö och då kurs för vinter­

linjen vid luftvärnets kadettskola påginge vid skjutskolan. Övrig tid av-

såges vederbörande skola tjänstgöra vid arméstabens luftvärnsavdelning

och där utföra större reglementsarbeten samt sammanställa och bearbeta

från förbanden årligen insända skjutstatistiska uppgifter in. m. Ifråga­

varande läraruppgifter vid luftvärnsskj utskolan fullgjordes f. n. provisoriskt

av en för Lv 2 avsedd överstelöjtnant.

Majorsbeställningen vore avsedd för chef för luftvärnets kadettskola.

Den ökade krigsorganisationen medförde automatiskt en ökning av kadett­

skolans omfattning. Skolchefen borde med hänsyn till arbetsuppgifternas

art och omfattning vara regementsofficer. Behovet av skolchef kunde icke

längre tillgodoses genom kommendering från förbanden.

Civilförvaltningen tillstyrker liksom i äskandena för innevarande budget­

år att en ökning av antalet regementsofficersbeställningar vid luftvärnet

kommer till stånd, men ifrågasätter alltjämt, om det icke är tillfyllest att

tills vidare inrätta två majorsbeställningar.

14. Överflyttning av viss värnpliktsutbildning till luftvärnet. De i samman­

ställningen angivna överflyttningarna till luftvärnet av beställningar ur ka­

valleriet, pansartrupperna och trängtrupperna har med tillstyrkan av civil­

förvaltningen föreslagits av arméchefen (skr.

29/12

1 9 5 2) och sammanhänger

med den överföring till luftvärnet av värnpliktskontingenter från andra trupp­

slag, som från och med utbildningsåret 1951—1952 vidtagits som ett led i

strävandena att effektivisera luftvärnsutbildningen (jfr prop. 1952: 120,

s. 84).

15. Utbyggnad av signaltruppernas (signalregementets) organisation. Ar­

méchefen har framhållit att en förstärkning av signaltruppernas militära

personal på aktiv stat är ofrånkomlig. Ehuru det slutliga behovet 1. n. icke

kan exakt angivas, är det enligt arméchefen nödvändigt att redan från och

med den 1 juli 1953 tillföra signaltrupperna 1 majors- och 1 kaptensbe­

ställning. Innehavaren av den föreslagna majorsbeställningen avses som

lärare i sambandstjänst m. m. vid krigshögskolan, vilken befattning f. n.

provisoriskt uppehälles av den regementsofficer vid S 1, som är avsedd

att tjänstgöra som regementets utbildningsofficer. Den föreslagna kaptens­

beställningen åter är avsedd för lärare i sambandstjänst vid artilleri- och

ingenjörofficersskolan, vid vilken skola även signalofficersskola varje år

skall organiseras. Civilförvaltningen tillstyrker arméchefens förslag och före­

slår att beställningarna uppföres på respektive skolors personalförteck­

ningar.

Arméchefen har föreslagit att S 1 tillföres ytterligare 1 tjänst för radio-

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

betare, inrätta en tjänst för förrådsman i Ce 11. Civilförvaltningen biträder

slutligen ett av arméchefen ånyo framfört förslag att omvandla den för

kassatjänsten vid signalskolan avsedda kanslibiträdestjänsten i Ce ll till

kontoristtjänst i Ce 13.

17. Radarskolans organisation. Ett av arméchefen framlagt förslag att

överföra den på luftvärnets stat uppförda, för chefen för arméns radar­

skola avsedda beställningen för överstelöjtnant eller major till särskild stat för

skolan biträdes av civilförvaltningen. Ämbetsverket tillstyrker vidare för­

slag av arméchefen att för skolan inrätta 2 kaptensbeställningar i Md 27,

avsedda den ena för skoladjutant, tillika biträdande chef för befälskurser,

chef för försöksavdelningen och förste lärare i radartjänst, samt den andra

för förste lärare i militärutbildning, tillika chef för mekanikerutbildningen,

ävensom att för skolans räkning beställningar tillskapas för

1

tygverkmästare

av 2. klassen i Ca 19 och 4 armétekniker i Ca 14.

Civilförvaltningen tillstyrker därjämte i enlighet med förslag av armé­

chefen att följande tjänster inrättas vid skolan, nämligen

1

tjänst för biträ­

dande ingenjör i Cg 19, avsedd för biträdande lärare, 1 tjänst för förråds­

man i Ce 11, avsedd för underhåll och vård av radarmateriel och övrig

teleteknisk utrustning, 2 tjänster för vaktmästare i Ce 10, avsedda för be-

vakningsgöromål, samt

1

tjänst för biträde för skriv- och kontorsgöromål.

18. Förändringar i övrigt beträffande vissa personalstater. Trängtrup-

perna. Arméchefen har med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit, att

en av de för T 4 avsedda 3 majorsbeställningarna omvandlas till beställ­

ning för överstelöjtnant. Förslaget motiveras med att det visat sig vara en

bestämd nackdel, att T 4, som är ett av landets största regementen, saknar

överstelöjtnantsbeställning, medan för ettvart av övriga trängregementen

disponeras

1

överstelöjtnant och

2

majorer.

Arméchefen har vidare föreslagit, att 4 förvaltarbeställningar i Ma 21 vid

trängtrupperna, avsedda för sjukvårdsförrådsförvaltare vid trängförbanden,

skall inplaceras i 23 lönegraden. Till stöd härför har anförts bl. a., att sjuk-

vårdsförrådsförvaltarnas tjänst i stort sett överensstämmer med tyg- och

intendenturförvaltarnas såväl ifråga om kunskapskrav som ansvar. Mate-

rielens omfattning och till följd härav även antalet arbetare vid sjukvårds-

förråden är visserligen mindre än vid tyg- och intendenturförråden, men

i gengäld intar sjukvårdsförrådsförvaltarna en mera självständig ställning

i fråga om mobiliseringsplanläggningsarbetet än övriga förvaltare. Rege­

mentsläkare kan nämligen på grund av sina speciella tjänstgöringsför­

hållanden icke ägna lika mycket tid åt dessa frågor som tygofficer och in­

tendent.

Med hänsyn till att frågan om sjukvårdsförrådsförvaltarnas löneställ-

ning år 1952 varit föremål för statsmakternas prövning i samband

med riksdagsbehandlingen av tjänsteförteckningskommitténs förslag ro-

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

93

rande förvaltarbeställningarnas differentiering på skilda lönegrader, anser

sig civilförvaltningen icke kunna tillstyrka bifall till arméchefens förslag.

Arméchefen har återkommit till den av honom tidigare väckta frågan

om åstadkommande av förbättrade befordringsförhållanden inom fält-

tygkåren (jfr prop. 1951: 110, s. 78 o. f„ samt 1952: 120, s.

86

o. f.).

Arméchefen har härvid föreslagit utbyte av 3 majorsbeställningar, avsedda

för stabstygofficerare vid militärbefälsstaber, mot 3 beställningar för

överstelöjtnant. Förslaget tillstyrkes av civilförvaltningen.

Arméchefen har upprepat ett tidigare framfört förslag om att inrätta

3 nya majorsbeställningar vid fälttygkåren, avsedda för cheferna för de

efter omorganisation tillskapade centralförråden för tygmateriel vid A

4

,

A

6

och A 9 (jfr prop. 1952: 120, s. 87). Civilförvaltningen tillstyrker nu

förslaget. Ämbetsverket tillstyrker vidare förslag av arméchefen om utbyte

av 1 kaptensbeställning, avsedd för tygmästare vid Karlsborgs tygstation,

mot majorsbeställning. Härvid förutsättes att ett f. n. utgående arvode till

tygmästare å 780 kronor för år bortfaller.

Civilförvaltningen tillstyrker vidare förslag av arméchefen om att in­

rätta

6

kaptensbeställningar, avsedda 5 för biträdande tygofficer vid militär­

befälsstaber och

1

för adjutant tillika lärare vid tygförvaltningsskolan, även­

som att till fälttygkåren överföra 51 kaptens- (ryttmästar-) beställningar,

avsedda för tygofficerare vid truppförbanden, Bodens och Kiruna—Jokk­

mokks försvarsområden samt infanteriskjutslcolan. I

I skrivelse den 16 februari 1953 föreslår arméchefen att den nuvarande

för tygofficer vid Stockholms kustartilleriförsvar avsedda kaptensbeställ­

ningen i Md 27 utbytes mot kaptensbeställning vid fälttygkåren. Civilförvalt­

ningen uttalar att detta bör bli beroende på ställningstagande till förslaget

om att överföra förbandens tygofficerare till fälttygkåren.

Ett av arméchefen framfört förslag om att till Ma 23 uppflytta 2 förval-

tarbeställningar i Ma 21 vid fälttygkåren, avsedda för arméförvaltningens

tygavdelning, anser sig civilförvaltningen icke böra biträda, då frågan om

löneställningen för dessa beställningar redan varit föremål för prövning

av tjänsteförteckningskommittén.

Arméchefen har föreslagit att från tygstaten till fälttygkåren överföres

14 beställningar för förste tygförvaltare och 26 beställningar för tygförval­

tare, samtliga i Ca 23, samt 12 beställningar för tygskrivare (numera i

Ca 19) ävensom att de 40 förstnämnda beställningarna samtidigt omvand­

las till beställningar för förvaltare i Ma 23 och de 12 beställningarna för

tygskrivare till beställningar för fanjunkare i Ma 19. Samtidigt har armé-

chefen, med erinran om att förste tygförvaltarnas löneställning tidigare

överstigit övriga förvaltares, föreslagit att innehavarna av de från förste

tygförvaltare omvandlade förvaltarbeställningarna utöver sin lön skall er­

hålla särskilda befattningsarvoden i avvaktan på en omprövning av löne-

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

ställningen för dessa förvaltare. Civilförvaltningen biträder arméchefens

förslag utom såvitt avser inrättande av särskilda befattningsarvoden.

Arméchefen har föreslagit att 5 beställningar för ingenjörförrådsförval-

tare vid ingenjörtrupperna och

1

beställning för signalförrådsförvaltare vid

signaltrupperna (samtliga numera i Ca 23) överföres till fälttygkåren och

omvandlas till beställningar för förvaltare i Ma 23. Civilförvaltningen till­

styrker förslaget.

Civilförvaltningen framhåller att övergångsanordningar i anledning av

överföring till militär anställningsform av tygförvaltare och tygskrivare samt

av ingenjör- och signalförrådsförvaltarna bör vidtagas efter samma prin­

ciper, som förutsatts skola tillämpas beträffande den av 1951 års riksdag

beslutade överföringen av vissa underofficersbeställningar vid flygvapnet till

civilmilitära beställningar.

Av arméchefen framlagt förslag att vid fälttygkåren inrätta ytterligare

1 beställning för fanjunkare i Ma 19 (tygskrivare), vilket förslag är betingat

av den nya centralförrådsorganisationen, tillstyrkes av civilförvaltningen.

Tygstaten. För krigsmaterielverket finns i tygstatens personalförteck­

ning övergångsvis uppförda 2 beställningar för förste tygförvaltare i Ca 22.

Innehavarna av dessa beställningar uppnår båda pensionsåldern år 1954.

De bestrida de arbetsuppgifter som avses för 2 av de i krigsmaterielverkets

personalförteckning för extra ordinarie tjänstemän i Ce 25 eller lägre löne­

grader för verkets lokalförvaltningar uppförda

8

förste förrådsförvaltar-

tjänsterna i Ce 22. Enligt beslut av 1952 års riksdag under dess höstsession

(prop. 251, bil. A: 1) må från och med den 1 januari 1953 i stället för löner

i sistnämnda tjänster, av vilka med hänsyn till nyssnämnda anordning

endast

6

är tillsatta, utgå

8

vikariatslöner för förrådsförvaltare i Ce 23. I

skrivelse den 14 november 1952 har Civilmilitära tjänstemannaförbundet,

i syfte att tillförsäkra innehavarna av de båda beställningarna för förste

tygförvaltare i Ca 22 pensionsrätt efter 23 lönegraden, hemställt att beställ­

ningarna i fråga måtte utbytas mot beställningar för förste tygförvaltare

i Ca 23, vilka förutsatts skola vakantsättas vid avgång. Härvid behöver

vikariatslön i Ce 23 utgå endast till

6

förrådsförvaltare vid krigsmateriel­

verket.

I personalförteckningen för tygstaten finns uppförda, förutom tygför-

valtar- och tygskrivarbeställningar, beställningar för 39 tygverkmästare av 1.

klassen i Ca 21, 40 tygverkmästare av 2. klassen i Ca 19, 49 tyghantverkare av

1. klassen i Ca 18,

222

tyghantverkare av 2. klassen i Ca 16 och 382 armé­

tekniker i Ca 14. Arméchefen har föreslagit att vid tygstaten inrättas nya be­

ställningar för — förutom tidigare (p. 17) redovisade 1 tygverkmästare av 2.

klassen och 4 armétekniker för arméns radarskola — 1 tygverkmästare av 2.

klassen, avsedd som verkstadsföreståndare vid K 4,

6

tyghantverkare av 1.

klassen och 14 tyghantverkare av 2. klassen. Till stöd för förslaget att till­

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Enligt gällande personalförteckning må till följd av indragningen av K 2

en övertalig kaptensbeställning vid intendenturkåren tills vidare bibehållas i

avvaktan på slutligt ställningstagande till organisationen av försvarsområ-

desstaberna och behovet av intendenter på aktiv stat vid dessa staber. Ar­

méchefen har föreslagit att ifrågavarande kaptensbeställning skall avses

för personalreserv vid intendenturkåren. Förslaget motiveras med önske­

målet att ha tillgång till kvalificerad arbetskraft för att möta uppkommande

krav på personal för utredningsuppdrag in. in. Civilförvaltningen anser sig

icke kunna tillstyrka en utökning av intendenturkåren för här avsett ända­

mål.

Arméchefen har med tillstyrkan av civilförvaltningen föreslagit att en

beställning för förvaltare i kassatjänst inrättas för att ingå i personalreserv.

Vid krigsskolan har sedan den 1 juli 1952 funnits inrättad en A-kassa,

till vilken såsom underkassor anslutits försvarsdepartementet med försva­

rets kommandoexpedition samt artilleri- och ingenjörofficersskolan. Då

den nya kassaorganisationen vid skolan visat sig lämplig, föreslår civilför­

valtningen (skr.

16/9

1952) att från och med den 1 juli 1953 ytterligare en

beställning för förvaltare i kassatjänst i Ma 23 inrättas vid intendentur­

kåren, avsedd för chef för kassan.

19. Förändringar i övrigt beträffande militär personal. Av organisato­

riska skäl samt för att medgiva en bättre överblick över personalens redo­

visning har arméchefen, med tillstyrkan av civilförvaltningen, föreslagit de

1 sammanställningen angivna överföringarna av

1

beställning för major

eller kapten vid Bergslagens artilleriregemente till artilleriskjutskolans stat,

2

beställningar för kapten (ryttmästare) vid infanteriskjutskolan till sär­

skild stat för arméns skyddsskola samt

1

för pensionerad officer avsedd

arvodesbefattning som domänofficer vid Järvafältet i 1: 32 till befattning

som domänofficer vid IV. militärbefälsstaben med samma löneställning.

Arméchefen har föreslagit att den för expeditionsföreståndare vid staben

för Kiruna—Jokkmokks försvarsområde avsedda fanjunkarbeställningen

omvandlas till beställning för förvaltare i Ma 21. Till stöd för förslaget,

som biträdes av civilförvaltningen, har anförts att de med befattningen i

fråga förenade arbetsuppgifterna är väl så omfattande som de vilka åligger

motsvarande befattningshavare vid de större förbanden. Civilförvaltningen

tillstyrker även i anslutning till tillämpade principer för ianspråktagande

av underofficerare på aktiv stat för expeditionstjänst yrkande av armé­

chefen att utbyta

2

sergeantsbeställningar, avsedda för expeditionsunder-

officerare vid samma försvarsområdesstab, mot fanjunkarbeställningar i

Ma 19.

Arméchefen har vidare föreslagit att vid VI. militärbefälsstaben inrättas

en arvodesbefattning för expeditionsunderofficer i

1

:

22

, avsedd som biträde

åt mobiliseringsofficeren.

98

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Ett av arméchefen framställt förslag om att inrätta 1 arméingenjörsbe-

ställning av 1. graden, avsedd för signalingenjör vid VII. militärområdes-

staben, biträdes såtillvida av civilförvaltningen att ämbetsverket för detta

ändamål tills vidare räknar med tillkomsten av ytterligare 1 beställning

för arméingenjör av 2. graden i Ce 27. Civilförvaltningen tillstyrker vidare

förslag av arméchefen om att inrätta 1 beställning för arméingenjör av 2.

graden i Ce 27, avsedd för motoringenjör vid P 3.

Arméchefen har slutligen föreslagit att en beställning för arméingenjör

i Ce 22, avsedd för motoringenjör vid A 8, uppflyttas till Ce 24. Civilförvalt­

ningen förordar för sin del att beställningen i fråga utbytes mot beställning i

Ce 25.

21. Förändringar i övrigt beträffande läkar- och sjukvårdspersonal. Ar­

méchefen har återkommit till frågan om att inrätta en läkartjänst vid in­

fanteriets kadettskola och föreslagit att för nämnda skola inrättas en be­

ställning för bataljonsläkare i Ca 27 (jfr prop. 1952: 120, s. 79). Förslaget

tillstyrkes av civilförvaltningen.

Arméchefen har vidare upprepat sina i äskandena för innevarande

budgetår framförda förslag om att inrätta en bataljonsläkarbeställning i

Ca 25 för ettvart av P 2 samt Lv 1—Lv 3 (prop. 1952: 120, s. 90). Civil­

förvaltningen tillstyrker ånyo att de ifrågavarande beställningarna tillkom­

mer.

Arméchefen har, med tillstyrkan av civilförvaltningen och försvarets

sjukvårdsstyrelse, föreslagit att för krigsskolan inrättas en beställning för

bataljonsläkare i Ca 27 i utbyte mot en f. n. för skolan disponerad extra

tjänst för läkare i Cg 25. Förslaget har motiverats med att den personal,

som åtnjuter läkarvård vid krigsskolan, f. n. uppgår till ungefär samma

numerär som personalen vid en luftvärns- eller artillerikar och att nagon

förändring härutinnan icke är att emotse.

Civilförvaltningen tillstyrker vidare efter samråd med försvarets sjuk­

vårdsstyrelse ett av arméchefen anyo framfört förslag om att en vid I 1

inrättad extra tjänst för sjukgymnast i Cg 13 med halvtidstjänstgöring om­

vandlas till extra ordinarie, fortfarande med halvtidstjänstgöring (prop.

1952: 120, s. 91).

Enligt Kungl. Maj ds medgivande finns vid krigsskolan inrättad en extra

tjänst för sjukvårdsbiträde i Cg 5. Enligt försvarets sjukvårdsstyrelse före­

ligger ett stadigvarande behov av tjänsten. Civilförvaltningen föreslår med

hänsyn härtill att densamma omvandlas till extra ordinarie.

Enligt arméchefen bör arvoden beräknas för 72 bataljonsläkare vid fält­

läkarkåren, 90 fältläkarstipendiater och 10 batalj onsveterinärer vid fält-

veterinär kår en, innebärande i förhallande till innevarande budgetar, ök­

ning med 1 bataljonsläkare och minskning med 2 bataljonsveterinärer. Med

beaktande härav och under hänsynstagande till Kungl. Maj:t beslut den

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Enligt gällande personalförteckning skall de två för A 8 avsedda förråds-

förmanstjänsterna i Ce 13 disponeras längst intill den 1 oktober 19o2. De

kan alltså utgå ur personalförteckningen.

Ett av arméchefen framställt förslag att omvandla en tjänst för vakt­

mästare i Ce 10 vid IV. militärbefälsstaben till tjänst för bilförare i samma

lönegrad har redan genomförts enligt nyssnämnda riksdagsbeslut (prop.

1952: 241, Bil. D).

Civilförvaltningen räknar med att 1 extra tjänst för vaktmästare i Cg 10

vid Lv 2, avsedd för vissa bevakningsgöromål, tillkommer från och med

nästa budgetår. Av arméchefen framfört förslag om utbyte av en bilförar-

tjänst i Ce 10 vid VII. militärbefälsstaben mot tjänst för garageförman i

Ce 13 anser sig civilförvaltningen f. n. icke kunna biträda. Ämbetsverket

tillstyrker däremot, att vid infanteriets kadettskola inrättas en tjänst för

förrådsman i Cell, avsedd för förrådet för signal-, eldlednings- och be-

lysningsmateriel.

Arméchefen har föreslagit att i utbyte mot 2 kollektivavtalsanställda

arbetare inrätta 2 förrådsmannatjänster i Ce 11 vid fortifikationsbefälhavar-

staben i Boden. I avvaktan på resultatet av blivande organisationsunder-

sökningar vid staben är civilförvaltningen icke f. n. beredd tillstyrka för­

slaget.

Genom beslut den 15 juni 1951 föreskrev Kungl. Maj :t att de av signal­

skolan disponerade byggnaderna å Marieberg skulle från och med den 1

juli samma år vad beträffar kasernvården förvaltas av militärbefälhavaren

för IV. militärområdet. Härigenom kom ansvaret för skötseln av värme­

anläggningarna å Marieberg att åvila nämnda militärbefälhavare. I skri­

velse den 6 oktober 1952 har Sveriges arbetsledareförbund hemställt att

särskilt arvode måtte utbetalas åt den vid Livgardesskvadronen till tjänst­

göring placerade maskinisten vid IV. militärbefälsstaben för handhavandet

av berörda värmeanläggningar. Med hänsyn till att arbetsuppgifterna för

denne maskinist kommit att bli jämförbara med dem som åvilar maski­

nist vid anläggning i klassificeringsgrupp V, anser fortifikationsförvalt-

ningen att särskild ersättning bör utgå. Civilförvaltningen föreslår för sin del

att denna ersättning utformas så att innehavaren av maskinisttjänsten, vilken

är placerad i lönegrad Ca 16, medgives uppbära vikariatslön i 17 lönegraden.

Civilförvaltningen framhåller i detta sammanhang att någon överföring

till militärbefälsstaben av de för skötseln av anläggningarna å Marieberg

avsedda, på signalregementets stat uppförda tjänsterna, 1 reparatör i Cg 13

samt 3 eldare i Cg 10, icke kommit till stånd. Då detta medfört vissa

olägenheter, föreslår ämbetsverket att tjänsterna i fråga nu överföres till

militärbefälsstaben.

Enligt gällande personalförteckning finns vid Kiruna—Jokkmokks för-

svarsområdesstab inrättad en tjänst för eldare av 2. klass i Ce 10, vilkens

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

Vad angår ett av arméchefen framställt förslag att extra-ordinariesätta

en kanslibiträdestjänst i Cg 11 vid IV. militärbefälsstaben, avsedd för furage-

ocb proviantredovisning, uttalar civilförvaltningen att med ställningstagande

härtill bör anstå i avvaktan på resultatet av den översyn av anställnings-

och avlöningsförhållandena för biträdespersonalen vid angivna myndighet,

som ämbetsverket förutsätter att biträdesutredningen kommer att verkställa.

I gällande personalförteckning finns för artilleri- och ingenjörofficers-

skolan uppförd en tjänst för expeditionsvakt i Ca 10. Till personalförteck­

ningen föreskrives att tjänsten skall indragas vid uppkommande vakans

och icke må uppehållas på förordnande, så länge innehavaren av den­

samma är förordnad på högre extra ordinarie tjänst. Innehavaren av be­

fattningen är f. n. förordnad å tjänst för förste vaktmästare i Ce 11 vid

skolan. Arméchefen har föreslagit att i utbyte mot sistnämnda tjänst vid

skolan inrättas en kansliskrivartjänst i Ca 15, varvid tjänsten för expedi­

tionsvakt i Ca 10 kan utgå ur personalförteckningen. Civilförvaltningen

räknar icke nu med att det föreslagna utbytet kommer till stånd. Däremot

räknar civilförvaltningen med att skolan från och med nästa budgetår till­

delas ett kanslibiträde i Cg 11.

Ett av arméchefen framställt förslag om att på personalförteckning upp­

föra 10 befintliga extra tjänster för biträden för skriv- och kontorsgöromål

med den fördelning som framgår av sammanställningen i det föregående

tillstyrkes av civilförvaltningen. Likaså biträder ämbetsverket förslag av

arméchefen om att inrätta två tjänster för biträde för skriv- och kontors­

göromål vid Lv 4. Ett förslag att jämväl för väg- och vattenbyggnadskåren

tillskapa en dylik biträdestjänst för halvtidstjänstgöring kan ämbetsverket

däremot icke tillstyrka.

I enlighet med principerna för reglerad befordringsgång för biträdes-

personal föreslår civilförvaltningen att tillhopa 76 kontorsbiträdestjänster

i Ca 8 tillkommer i utbyte mot samma antal biträdestjänster för skriv- och

kontorsgöromål, nämligen

vid arméstaben 8 tjänster;

vid militärbefälsstaberna 7 tjänster, av vilka 4 vid IV. och 3 vid VI.

militärbefälsstaben;

vid försvarsområdesstaberna 5 tjänster, av vilka 2 vid Kiruna—Jokk­

mokks, en vid Uppsala—Västerås och 2 vid Umeå—Storumans försvars-

områdesstab;

vid infanteriet 25 tjänster, av vilka 3 vid vartdera av I 5 och I 19, 2 vid

ettvart av I 6, I 12, I 13, I 14, I 17, I 18 och I 21 samt 1 vid ettvart av I 2,

I 7, I 11, I 15 och I 16;

vid kavalleriet 1 tjänst vid K 4;

vid pansartrupperna 10 tjänster, av vilka 2 vid P 1, 1 vid P 2, 3 vid P 3

och 4 vid P 4;

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

till stånd enligt beslut av 1952 års riksdag (prop. 1952: 241, Bil. A: 16),

därvid samtidigt indragits en för berörde montör övergångsvis inrättad

extra tjänst i Cg 16.

Arméchefen anmäler att eu beställningshavare i Mo 17 på disponibili-

tetsstat avgår med pension den 1 oktober 1953.

Kostnaderna för avlöning åt indelt manskap under nästa budgetår upp­

skattar civilförvaltningen till 100 000 kronor, innebärande en av genom­

förd lönereglering föranledd kostnadsökning med 21 000 kronor. Antalet

kvarstående indelta beräknar arméchefen till 53.

I fråga om arvoden till militära och civilmilitära lärare räknar civilför­

valtningen med att två utbildningsarvoden, det ena å 1 980 kronor och det

andra å 1 560 kronor, tillkommer för lärare i sambandstjänst vid krigs­

högskolan samt artilleri- och ingenjörofficersskolan. I särskild skrivelse

den 7 oktober 1952 föreslår ämbetsverket vidare att för tygförvaltnings-

skolan tillkommer ett utbildningsarvode å 1 560 kronor till innehavaren

av befattningen som verkstadschef och lärare vid skolan.

Undervisningen vid stamskolorna beräknas till följd av den ändrade

underbefälsorganisationen få minskad omfattning. Civilförvaltningen upp­

skattar kostnaderna för timarvoden till civila lärare för nästa budgetår till

450 000 kronor, innebärande en kostnadsminskning med 100 000 kronor.

I sin nyssnämnda skrivelse den 7 oktober 1952 upptager ämbetsverket

till behandling frågan om sättet för bestridande av kostnaderna för lärar-

arvoden. Förutom de medel för arvoden till lärare vid de fasta utbildnings-

anstalterna och skolorna, vilka redovisas å de allmänna avlöningsanslagen,

avses f. n. medel å försvarsgrenarnas övningsanslag för dylika arvoden.

Jämväl materielanslag utnyttjas för bestridande av kostnader för arvoden

till lärare vid vissa särskilda utbildningskurser. För dispositionen av de å

de allmänna avlöningsanslagen beräknade arvodesmedlen fastställer Kungl.

Maj :t årligen närmare föreskrifter. Bestämmelser meddelas däremot icke

av Kungl. Maj :t beträffande motsvarande medel å övnings- och materiel­

anslag. Enligt civilförvaltningens mening är det icke lämpligt att utnyttja

skilda anslag för arvoden till lärare och föreläsare. Rådande system har

visat sig ur skilda synpunkter vara mindre tillfredsställande, icke minst

med hänsyn till de olikheter, som föreligger beträffande rätten att disponera

anslagen för arvoden. Det synes ämbetsverket mest följdriktigt att dessa

kostnader bestrides från avlöningsanslag. Den föreslagna ändrade redovis­

ningen av ifrågavarande arvodeskostnader är enligt ämbetsverkets be­

räkning icke av den storlek att densamma behöver påverka anslagsbe­

räkningarna för nästa budgetår. — F. n. bestrides de kostnader, som

avser timarvoden till deltidstjänstgörande militära och civilmilitära lärare

vid de fasta utbildningsanstalterna och skolorna, i den mån de ej be­

strides från övningsanslag, från anslagsposten till arvoden och särskilda

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

105

ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, medan motsvarande kostnader

avseende civila lärare avföres på posten till civila lärare. Civilförvaltningen

föreslår, att från och med nästa budgetår under vederbörliga anslagsposter

till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, beräknas

medel jämväl för arvoden till civila lärare vid försvarsgrenarnas fasta

utbildningsanstalter och skolor. Under posten till civila lärare skulle häri­

genom komma att beräknas medel endast för timarvoden till de civila

lärarna vid manskapsskolor (motsvarande). Av det för budgetåret 1953/54

för armén äskade beloppet å 450 000 kronor belöper cirka 185 000 kronor

på arvoden till civila lärare vid de fasta utbildningsanstalterna och skolorna.

Delposten till personalvårdsassistenter bör enligt civilförvaltningen med

hänsyn till genomförd arvodesreglering höjas med 11 060 kronor.

Såsom framgår av årets statsverksproposition (bil. 6, s. 56) har departe­

mentschefen biträtt ett av arméchefen framfört förslag om att anslaget Vissa

förrådskostnader skall utgå ur riksstaten med utgången av innevarande

budgetår och att de kostnader, som nu redovisas å anslaget, från nämnda

tidpunkt i stället skall belasta vederbörliga ordinarie anslag. I överens­

stämmelse härmed kommer kostnaderna för bevakning av s. k. proviso­

riska förråd (arvoden åt tillsynsmän) att upptagas under arméns avlönings-

anslag. För nästkommande budgetår beräknas kostnaderna härför till 400 000

kronor.

Den genomförda höjningen av de rörliga tilläggsförmånerna beräknas

erfordra en höjning av anslagsposten Rörligt tillägg med i runt tal 27 225 000

kronor.

Kungl. Maj ds beslut den 23 maj 1952 rörande normer för självkostnads­

beräkning in. m. vid försvarets verkstäder beräknas under förevarande

anslag medföra en utgiftsminskning av i runt tal 2 304 000 kronor. Civil­

förvaltningen föreslår att detta belopp upptages under en särskild uppbörds-

post, benämnd Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift.

27. Rationalisering av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. På grund­

val av organisationsnämndens undersökningar har chefen för armén av­

givit förslag till ändrad organisation av de i sammanställningen angivna

förbanden. Arméchefens förslag har avgivits i samråd med organisations-

nämnden och efter hörande av civilförvaltningen.

Enligt nu gällande ordning lyder Livgardesskvadronen och Stock­

holms stabs kompani i förvaltningsavseende under militärbefälha­

varen för fjärde militärområdet. Den för förvaltningen av Livgardesskvad­

ronen och Stockholms stabskompani avsedda personalen är till större

delen placerad vid fjärde militärbefälsstaben. Ifrågavarande personal redo­

visas dels vid nämnda stab, dels vid Livgardesskvadronen. Arméchefens

förslag till ändrad sammansättning av stabs- och förvaltningsorganen vid

Livgardesskvadronen och Stockholms stabskompani medför i stort sett

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

ingen ändring av nuvarande organisationsprincip. Arméchefen förordar

dock, att chefen för Livgardesskvadronen i vissa avseenden erhåller ökade

förvaltningsbefogenheter. Beträffande den personal som redovisas vid

fjärde militärbefälsstaben innebär arméchefens förslag följande.

Livgardesskvadronen skall bibehålla de uppgifter som tidigare avsetts

skola överföras till en mobiliseringscentral vid Strömsholm. En förvaltar-

beställning i Ma 21 som övergångsvis bibehållits i avvaktan på att nämnda

mobiliseringscentral kommer till stånd (se prop. 1951:110, s. 106)

skall utbytas mot förvaltarbeställning i Ma 23. För att tillgodose de ökade

krav på personal som enligt verkställda undersökningar föreligger före­

slår arméchefen att följande tjänster inrättas, nämligen 2 beställningar

för överfurirer och 1 befattning för pensionerad underofficer i 1: 22, samt­

liga befattningar avsedda för stabskompaniet, samt 3 befattningar för lcon-

torsbiträden enligt den reglerade befordringsgången. Därjämte föreslås att

en extra tjänst för kanslibiträde avsedd för proviantredovisning m. m. ut­

bytes mot en extra ordinarie sådan tjänst.

Beträffande Livgardesskvadronen innebär annéchefens förslag att en

förvaltarbeställning vid intendenturkåren i Ma 21 tillkommer för upp­

giften att vara personalregistrator. Arvodesbefattningen i 1: 22 för biträde

i personaldetaljen föreslås skola utgå. En motsvarande befattning för för-

rådsunderofficer förordas skola överföras till Kristianstads försvarsom-

rådesstab. Följande tjänster föreslås skola inrättas, nämligen 2 för

kanslibiträden, 1 för förrådsman samt 7 för hästskötare. Sammanlagt kan

antalet befattningar för kontorsbiträden minskas med ett. Därvid har be­

aktats att tre sådana tjänster erfordras för redovisning av vapenfria värn­

pliktiga. Denna redovisning verkställes för närvarande vid truppförbanden

men avses skola överföras till Livgardesskvadronen. Vid bifall till förslaget

att inrätta tjänster för hästskötare kan fem befattningar för kollektivav-

talsanställda arbetare indragas. Härigenom uppkommer en kostnadsbe­

sparing som icke kommer till synes under förevarande anslag.

Genom 1942 års försvarsbeslut skapades den nuvarande försvarsom-

rådesorganisationen. Försvarsområdesstaberna erhöll en personal­

organisation som grundades på den då beräknade fredsmässiga verksam­

heten. Erfarenheten har emellertid visat, framhåller arméchefen, att denna

verksamhet blivit betydligt mer omfattande än man från början beräknat.

Utvecklingen inom det totala försvarets alla grenar ställer allt större krav

på de regionala militära myndigheterna. Åtgärder har vid flera tillfällen

vidtagits för att tillgodose försvarsområdesstabernas behov av arbetskraft.

Sålunda har under våren 1950 vid samtliga lantmilitära försvarsområden

placerats en major såsom stabschef. Varje år har försvarsområdesstaberna

tillfälligt förstärkts genom kommendering eller anställning i vakanta

löner av officerare och underofficerare samt i stor utsträckning genom

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

slås uppgår således till ett lägre belopp än det som redovisats i det före­

gående. Slutligen har arméchefen hemställt att assistenter för frivillig­

frågor får deltidsanställas i Ce 12. Ifrågavarande assistenter är för när­

varande anställda mot ett månadsarvode av 350 kronor. Försvarets civil­

förvaltning och statens lönenämnd förordar att assistenterna inplaceras

i 13 lönegraden.

För närvarande finnes två kaptensbeställningar för tygofficerare vid för-

svarsområdesstaber. Därutöver finnes för tygofficersuppgifter vid ifråga­

varande staber inrättade ett antal arvodesbefattningar för pensionerade

officerare. I skrivelse den 16 februari 1953 hemställer arméchefen under

hänvisning till den omfattning och betydelse tygmaterieltjänsten vid för-

svarsområdesstaberna fått bland annat om ytterligare åtta kaptensbeställ­

ningar för tygofficerare vid försvarsområdesstaber. Beställningarna bör

enligt förslaget uppföras på fälttygkårens stat. Arméchefen förutsätter,

att när kapten på aktiv stat tjänstgör som tygofficer vid försvarsområdes-

stab skall den för tjänsten inrättade arvodesbefattningen icke utnyttjas.

Civilförvaltningen anser i yttrande över arméchefens förslag att antalet

beställningar för här avsedda tygofficerare bör begränsas till högst sju,

de två redan befintliga inräknade. Huruvida dessa beställningar bör upp­

föras på fälttygkårens stat eller icke bör enligt ämbetsverket bli beroende

på ställningstagandet till förslaget om att överföra förbandens tygoffi­

cerare till fälttygkåren.

Beträffande artilleri- och ingenjörofficersskolan föreslås en

förstärkning av personaluppsättningen på skolans expedition. Organisa-

tionsnämnden förordar att en befattning för pensionerad underofficer till­

kommer. Arméchefen tillstyrker förslaget i princip. Vid skolan finnes

emellertid en förste vaktmästare som genom lång anställningstid äger

sådan erfarenhet av verksamheten att han intill sin pensionsavgång bör

fullgöra de uppgifter som avsetts för innehavaren av arvodesbefattningen.

Arméchefen föreslår därför att inrättandet av arvodesbefattningen bör

anstå i avvaktan på att ifrågavarande vaktmästare avgår med pension,

vilket beräknas ske den 1 juli 1955, samt att tjänsten för förste vakt­

mästare utbytes mot en tjänst för kansliskrivare i Ce 15. När arvodesbe­

fattningen inrättas kan kansliskrivartjänsten utgå. För att biträda vid

liandhavandet av penningförskott m. m. föreslås inrättandet av en tjänst

för kanslibiträde. En nu befintlig extra tjänst för kontorsbiträde föreslås

skola ombildas till en extra ordinarie kontorsbiträdestjänst.

Arméchefen framhåller att behovet av en central utbildningsanstalt för

hästtjänst vid armén består trots den ökade motoriseringen. Ridskolan

bör således bibehållas. Utbildningsorganisationen bör därjämte bibehållas

vid nuvarande omfattning. Flera möjligheter att nedbringa kostnaderna

för förvaltningsorganisationen vid ridskolan har undersökts. Bland annat

no

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

avdelningen inrättade extra tjänsten för kontorsskrivare i Cg 19 med en

assistenttjänst i Ce 22. Den vakanta extra ordinarie kanslibiträdestjänsten

bör alltså t. v. kvarstå på personalförteckningen.

Enligt riksdagens beslut i anledning av propositionerna 1952:241 (bil.

A: 16) och 1952:245 (s. 5) har åtskilliga förbättringar beträlfande löne-

ställningen för kontorspersonal vid arméstaben redan genomförts. Jag är

icke nu beredd att därutöver förorda löneförbättringar för denna personal.

Jag har intet att erinra mot att en nu såsom extra redovisad tjänst för

biträde för skriv- och kontorsgöromål, avsedd för växeltelefonist vid träng-

avdelningen, uppföres på personalförteckningen.

2. Jag räknar under för ev ar ande punkt med att beställningar och tjänster

indrages i enlighet med vad civilförvaltningen angivit.

3. De personalförändringar som framgår av sammanställningen under

förevarande punkt torde böra genomföras i enlighet med vad civilförvalt­

ningen anfört.

4. Vid anmälan till årets statsverksproposition (bil. 6, s. 73) av anslaget

Armén: Remontering anförde jag, att jag räknade med att motorisering av

A 4 skulle genomföras men att jag icke då kunde taga slutlig ställning till

tidpunkten för densamma. Detta är mig icke heller nu möjligt. Med fast­

ställande av nya personalstater vid regementet torde därför böra anstå.

Därest omorganisation av regementet med hänsyn till motorisering skulle

genomföras redan före utgången av nästa budgetår, utgår jag från att vid

behov den av civilförvaltningen angivna anordningen med särskilda vi-

kariatsförmåner får tillämpas. I personalförteckningen för nästa budgetår

bör emellertid angivas, att vid uppkommande vakans följande tjänster icke

får återbesättas utan Kungl. Maj ds bemyndigande, nämligen 1 bataljons-

veterinär i Ca 23, 1 furageunderofficer i 1: 22, 2 överfurirer (i hovslagar-

tjänst), 2 furirer (i hovslagartjänst), 2 förrådsmän i Ce 11 och 6 remont-

ryttare i Ce 11.

5. Vid anmälan av anslaget Armén: Avlöningar m. m. till värnpliktiga i

årets statsverksproposition (bil. 6, s. 50) förklarade jag mig icke vara beredd

att taga ställning till frågan huruvida utbildningen av fallskärmsj ägare skulle

inordnas i arméns ordinarie utbildningsverksamhet. Utöver den redan be­

slutade uppflyttningen av de fyra förrådsförmanstjänsterna till tjänster för

packningsförmän i Cg 14 räknar jag därför icke nu med någon ändring

beträffande den för fallskärmsutbildningen erforderliga personaluppsätt­

ningen. Kostnaderna för hopptillägg till instruktörer och övrigt befäl bör

belasta arméns övningsanslag även under nästa budgetår.

6. Vid anmälan av anslaget Armén: Hundväsendet till årets statsverks­

proposition (bil. 6, s. 79) förklarade jag mig icke vara beredd förorda att

benämningarna arméhundväsendet och arméhundskolan ändrades eller att

112

Kungl. Maj:ts proposition nr HO.

Med utgångspunkt från vad jag sålunda anfört — och med beaktande

av att jag i det följande ämnar tillstyrka att 52 nya överfurirsbeställningar

inrättas, varav 48 för försvarsområdesstaberna (p. 27) och 4 för arméns

signalskola (p. 16) samt att en överfurirsbeställning vid 119 utbytes mot

brandmästartjänst (p. 26) — föreslår jag att kadern av underbefäl och in-

struktörsaspiranter — med undantag av musikmanskap och furirer i be-

ställningsmannatjänst vid tygstaten — fastställes på sätt framgår av följande

sammanställning.

Budgetår

1952/53

1953/54

1 520

1 669

2 451

2 451

1 023

Vicekorpraler (vicekonstaplar) och

1 340

¹ no

Summa

6 334

5 230

9. Arméchefens under denna punkt redovisade förslag anser jag mig

f. n. ej kunna biträda.

10. Under de omkring tio år som förflutit sedan försvarsområdena or­

ganiserades har försvarsområdesbefälhavarnas arbetsuppgifter successivt

ökat i omfattning och svårighetsgrad. Jag anser det därför befogat att en

reglering av deras löneställning nu sker. Jag kan emellertid icke tillstyrka

förslaget att avse beställningar på aktiv stat för samtliga försvarsområdes-

befälhavare. En viss utökning av antalet befattningar som kan besättas med

personal på aktiv stat synes dock motiverad. Jag föreslår att för åtta försvars-

områdesbefälhavare, kommendanten i Stockholm inberäknad, skall avses be­

ställningar i Mo 14 och att för fyra försvarsområdesbefälhavare, inberäknat

den för Kiruna—Jokkmokks försvarsområde avsedde, skall upptagas be­

ställningar i Ma 37. Utom såvitt avser sistnämnde försvarsområdesbefäl­

havare bör dock möjlighet föreligga att, såsom är fallet beträffande de

redan befintliga sju beställningarna i Mo 14, utnyttja pensionerade officerare

i stället för aktiv personal. På vederbörlig personalförteckning bör därför

finnas uppförda ett motsvarande antal arvodesbefattningar för försvars­

områdesbefälhavare i 2: 14 respektive 1: 40, vilka befattningar bör hållas

vakanta i den mån de ordinarie beställningarna är tillsatta. Beställningarna

i Mo 14 bör kunna tas i anspråk inte endast, såsom nu är fallet, för ompla­

cering av regementschefer till försvarsområdesbefälhavare utan även som

befordringstjänster. Övriga åtta försvarsområdesbefälhavare förutsättes allt­

jämt skola vara pensionerade officerare. Jag föreslår att för dem avses ar­

vodesbefattningar i 1: 40.

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

I anledning av den föreslagna uppflyttningen av den för kassatjänsten

vid signalskolan avsedda kanslibiträdestjänsten i Ce 11 får jag erinra om

att tjänsten numera enligt beslut av 1952 års riksdag (prop. 245, s. 6) om­

vandlats till tjänst för kansliskrivare i Ce 15.

Övriga under förevarande punkt redovisade förslag anser jag mig icke

kunna biträda.

17. Jag tillstyrker att för radarskolans räkning inrättas nya beställningar

för en tygverkmästare av 2. klassen i Ca 19 och fyra armétekniker i Ca 14

samt en tjänst för förrådsman i Ce 11.

Vad i övrigt föreslagits under denna punkt kan jag icke biträda.

18. Förslagen om utbyte av en beställning för major vid trängtrup­

perna mot beställning för överstelöjtnant samt om ändrad löneställning för

befintliga sjukvårdsförvaltarebeställningar kan jag f. n. ej biträda.

Jag kan ej heller, i avvaktan på slutligt ställningstagande till frågan Om

den centrala försvarsförvaltningens organisation, biträda något av de be­

träffande fältflygkåren framställda förslagen.

Jag kan icke tillstyrka att de båda i tygstatens personalförteckning

uppförda för krigsmaterialverket avsedda beställningarna för förste tyg­

förvaltare uppflyttas i lönegrad.

Jag räknar med att nya beställningar tillkommer vid tygstaten i den

omfattning arméchefen föreslagit.

Enligt vad jag anfört i det föregående vid behandlingen av anslaget For-

tifikationsförvaltningen: Avlöningar räknar jag icke för nästa budgetår

med några förändringar beträffande fortifikationskåren.

Förslagen om att uppflytta en majorsbeställning vid intendenturkåren

till beställning för överstelöjtnant samt två kaptensbeställningar vid kåren

till maj or sbeställningar kan jag icke biträda.

Jag kan icke heller tillstyrka att den efter indragningen av K 2 övertaliga

kaptensbeställningen vid intendenturkåren avses för personalreserv. I anled­

ning av förslaget att inrätta en ny kaptensbeställning för försvarsområdes-

intendent förordar jag i stället att den övertaliga beställningen avses för

dylik befattning. Antalet arvodesbefattningar som intendent i 1: 30 bör

icke minskas i anledning härav. En arvodesbefattning bör emellertid hållas

vakant vid utnyttjande av den aktiva beställningen.

Förslaget om att inrätta två beställningar för förvaltare i kassatjänst i

Ma 23 biträder jag i så måtto att jag räknar med tillkomsten av en dylik

beställning, avsedd för kassachef vid krigsskolan.

19. Jag tillstyrker förslaget om att överföra en beställning för major eller

kapten vid A 9 till artil]eriskjutskolans stat.

Arvodesbefattningen som domänofficer vid Järvafältet i 1:32 bör så­

som föreslagits omvandlas till befattning som domänofficer vid IV. militär -

befälsstaben i samma löneklass.

116

Kurigl. Maj:ts proposition nr 110.

Med ordinariesättning av tjänster för förrådspersonal vid rationaliserade

förband torde tills vidare böra anstå.

Jag biträder förslaget om att inrätta en tjänst för skogvaktare vid P 2.

Tjänsten bör emellertid t. v. upptagas såsom extra i Cg 17. Vid bifall härtill

kan det nuvarande arvodet till tillsynsman vid Hovdalafältet avföras ur

vederbörlig arvodesförteckning.

Såsom föreslagits kan två för A 8 avsedda förrådsförmanstjänster i Ce 13

indragas.

Jag tillstyrker, att de för skötseln av värmeanläggningarna å Marieberg

avsedda tjänster för reparatör och eldare, vilka f. n. redovisas vid S 1,

överföres till IV. militärbefälsstaben. Likaså bör på sätt civilförvaltningen

föreslagit vikariatslön utgå till den maskinist vid IV. militärbefälsstaben,

som handhar anläggningarna å Marieberg.

Förslaget att omvandla den för Kiruna—Jokkmokks försvarsområdes-

stab inrättade tjänsten för eldare av 2. klass i Ce 10 till tjänst för reparatör

i Ca 12 anser jag mig böra biträda.

Övriga under förevarande punkt redovisade förslag är jag f. n. icke

beredd tillstyrka.

23. Vad beträffar tjänster för biträdande köksföreståndare vid A 1 och

tygförvaltningsskolan anser jag att den befintliga ordinarietjänsten, oaktat

innehavaren av densamma tjänstgör vid skolan, fortfarande bör redovisas

vid A 1. Den nuvarande vid regementet övergångsvis kvarstående tjänsten

för husmoder av 2. klass i Ce 10 bör utbytas mot en extra ordinarie tjänst

för biträdande köksföreståndare i Ce 14. Med hänsyn till föreliggande för­

hållanden bör till vederbörliga personalförteckningar beträffande båda

tjänsterna föreskrivas att desamma vid ledigblivande icke må återbesättas

utan Kungl. Maj ds medgivande.

Jag anser mig böra tillstyrka att den för matinrättningen vid Rommehed

avsedda vid I 13 övergångsvis kvarstående tjänsten för husmoder av 2.

klass i Ce 10 utbytes mot tjänst för biträdande köksföreståndare i Ce 14.

Vidare tillstyrker jag att de från posten Övrig extra personal avlönade,

övergångsvis kvarstående tre kokersketjänsterna i Ce 6 uppföres på per­

sonalförteckningen.

24. Beträffande förslaget att till extra ordinarie anställning överföra en

extra kanslibiträdestjänst vid IV. militärbefälsstaben samt förslagen i fråga

om personal vid artilleri- och ingenjörofficersskolan får jag hänvisa till vad

jag anför i det följande under punkt 27.

Jag kan icke i anledning av övriga under förevarande punkt redovisade

förslag beträffande befintliga tjänster för kontorspersonal tillstyrka någon

annan åtgärd utöver dem riksdagen redan beslutat efter förslag i proposi­

tionen 1952: 245 än att jag i den utsträckning civilförvaltningen föreslagit

förordar uppförande på personalförteckningen av befintliga extra tjänster

för biträden för skriv- och kontorsgöromål samt utbyte enligt principerna för

118

Kungl. May.ts proposition nr 110.

Jag får erinra om att förslag föreligger om en dyrbar utökning av förlägg-

ningsutrymmena för dessa värnpliktiga. Med hänsyn till det anföida för­

ordar jag, att endast smärre ändringar av personalorganisationen för ifråga­

varande förband nu vidtages. Jag tillstyrker i sådant hänseende att 7 tjänster

för hästskötare i Cg 10 och 1 tjänst för förradsman i Cg 11 nu inrättas. Här­

vid kan antalet kollektivavtalsanställda arbetare nedbringas.

Med anledning av vad chefen för armén och organisationsnämnden an­

fört rörande tillgång på och behov av personal vid försvarsområdesstaberna

finner jag det nödvändigt att förstärka stabernas personalorganisation.

En underlåten förstärkning av organisationen kan medföra allvarliga vådor

för krigsberedskapen i fråga om såväl materielens användbarhet som krigs­

planläggningen. För de försvarsområdesstaber beträffande vilka ändrings­

förslag i det föregående anmälts beräknar jag följande personaländringar.

Beställningar för 10 kaptener i Md 27, 2 fanjunkare i Ma 19 och 48 över-

furirer i Ma 14 samt tjänster för.3 förrådsförmän i Ce 13, 12 kanslibiträden

i Ce 11 och 7 förrådsmän i Ce 11 bör inrättas. Av nämnda tio kaptensbeställ­

ningar i Md 27 avses åtta för tjänst såsom tygofficerare. Ifrågavarande be­

ställningar torde få avses även för andra försvarsområdesstaber än dem

som nu är i fråga. När kaptensbeställning tages i anspråk för tygofficer skall

för ändamålet inrättad befattning för pensionerad officer hållas vakant.

Vid de staber varom nu är fråga kan arvodesbefattningar för 2 pensionerade

officerare i 1: 30 och 1 pensionerad underofficer i 1: 22 samt tjänster för

3 förrådsförmän i Ca 13, 17 bilförare i Ce 10 och 24 biträden för skriv- och

kontorsgöromål utgå. Jag är icke beredd att tillstyrka den föreslagna upp-

värderingen av en förvaltarbeställning i intendentur förr ådstjänst vid Bodens

försvarsområde från Ma 21 till Ma 23. Assistenterna för frivilligfragor bör

liksom hittills åtnjuta ersättning i form av månatliga arvoden. Jag föreslår

att arvodet fastställes till 500 kronor.

Beträffande artilleri- och ingenjörofficersskolan förordar jag, att en tjänst

för kontorist i Ce 13 och en tjänst för kanslibiträde i Ce 11 inrättas. Därut­

över bör en extra tjänst för skriv- och kontorsbiträde utbytas mot en extra

ordinarie motsvarande tjänst. Vid bifall till vad jag nu förordat kan en be­

fattning för förste vaktmästare utgå ur organisationen.

Genom arméns motorisering har behovet av utbildning i ridning och häst­

tjänst i övrigt avsevärt minskat. Detta har bl. a. tagit sig det uttrycket, att

den för tjänsten nödvändiga utbildningen vid ridskolan i Strömsholm under

senare år varit av ringa omfattning. Såvitt man nu kan bedöma torde nå­

gon ändring härutinnan icke vara att förvänta. Jag ifrågasätter därför om

icke denna utbildningsverksamhet i kostnadsbesparande syfte bör anslutas

till ett kavalleriförband. Denna fråga synes böra ånyo övervägas inom

arméledningen. Under hänvisning till det anförda är jag icke beredd att

nu förorda några åtgärder beträffande ridskolans personal som kan hindra

ett genomförande av en omorganisation. Jag förordar att följande tjänster

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 110.

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i per­

sonalförteckningarna för ordinarie tjänstemän och för pen­

sionerad personal i arvodesbefattningar vid armén, som för-

anledes av vad jag i det föregående föreslagit;

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personal­

förteckningarna meddela särskilda föreskrifter av i tillämp­

liga delar samma innehåll som innefattas i de särskilda be­

stämmelser som genom Kungl. Maj ds brev den 6 juni 1952

fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av ar­

méns personalförteckningar för budgetåret 1952/53;

c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till

avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under bud­

getåret 1953/54:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 73 100 000

2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe­

fattningar, förslagsvis ............................................... 6 800 000

3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis.................................... 1 250 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för­

slagsvis ......................................................................... 42 665 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.......................................... 64 000 000

Summa kronor 187 815 000

Särskilda uppbördsmedel:

1. Pensionsmedel, förslagsvis........................................ 4 000 000

2. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift, för­

slagsvis ......................................................................... 2315 000

Nettoutgift kronor 181 500 000

d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal in. fl. för bud

getåret 1953/54 anvisa ett förslagsanslag av 181 500 000 kronor

[20] Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.

Anslag

Nettoutgift

1951/52 ...................................... 47 800 000

60 328 537

1952/53 (statsliggaren s. 220)

57 700 000

1953/54 (förslag).................... 70 000 000 I

I årets statsverksproposition (bil. 6, punkt 70) har Kungl. Maj:t före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Marinen:

Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1953/54 beräkna ett

förslagsanslag av 70 000 000 kronor.