2

Till ledning för prisöverenskommelsen har som vanligt legat en av kal­

kylsakkunniga upprättad kalkyl över jordbrukets inkomster och kostna­

der. Vidare har hänsyn tagits till den höjning av jordbrukets kostnader,

som har kunnat beräknas bli en följd av förhandlingarna om nya kollektiv­

avtal för lantarbetare och andra arbetargrupper. Prisöverenskommelsen

innebär i huvudsak, att jordbruket skall, utöver de i kalkylen redovisade

inkomsterna, tillföras en inkomstökning i form av prishöjningar till ett

belopp av i runt tal 290 miljoner kronor. Prishöjningsbeloppet, jämfört

med i kalkylen upptagna belopp, fördelar sig med 19 miljoner kronor på

brödsäd, 8 miljoner kronor på matpotatis, 107 miljoner kronor på konsum-

tionsmjölk, 7 miljoner kronor på grädde, 5 miljoner kronor på ost, 11 mil­

joner kronor på ägg samt 132 miljoner kronor på kött och fläsk.

I propositionen framlägges vidare, bland annat, förslag till förordningar

angående förbud mot viss användning av denaturerad spannmål, angående

slaktdjursavgift och angående reglering av införseln av fettråvaror och fett-

varor, in. m., samt till ändrad lydelse av förordningen om införsel och ut­

försel av margarinvaror samt om kontroll över tillverkningen av dessa varor,

ävensom till upphävande av förordningarna angående användande av svensk

havre vid gryn- och mjöltillverkning m. m. och om skatt å kli.

Spannmålskreditfonden föreslås skola upphöra med utgången av inne­

varande budgetår.

Medelsbehovet för prisreglerande åtgärder på jordbrukets område under

budgetåret 1955/56 beräknas till 189 miljoner kronor, därav cirka 182 mil­

joner kronor till allmänt mjölkpristillägg, extra mjölkpristillägg i vissa de­

lar av landet samt leveranstillägg, 1,7 miljoner kronor till stöd åt odlingen

av lin och hampa, 1 miljon kronor till fraktbidrag för fodersändningar till

Västerbottens och Norrbottens län samt 4 miljoner kronor till diverse kost­

nader i samband med jordbruksregleringen. På grund av förefintliga reser­

vationer från innevarande och tidigare år beräknas anslagsbehovet till de

prisreglerande åtgärderna till 169 miljoner kronor. Vidare begäres ett för­

slagsanslag på 14 miljoner kronor till omkostnader för statlig lagerhåll­

ning av vissa jordbruksprodukter in. m. samt medgivande att för samma

ändamål använda en beräknad reservation på det för budgetåret 1954/55

anvisade reservationsanslaget till Kostnader i samband med Svenska spann-

målsaktiebolagets verksamhet. Därjämte äskas till Bidrag till produktions-

befrämjande åtgärder i Norrland in. in. ett reservationsanslag av 1,1 mil­

joner kronor.

Bemyndigande begäres även att av prisregleringsanslaget för innevaran­

de budgetår få utbetala prisfallsersättning till vissa kvarnar in. fl.

Införselavgifter på fettvaror m. in. beräknas tillföra riksstatens inkomst­

sida 56 miljoner kronor under budgetåret 1955/56. Vidare beräknas titeln

Diverse kapitalfonder komma att tillföras ett belopp av cirka 2,2 miljoner

kronor, utgörande ränteinkomster på kapitalanslagen för lagring av jord­

bruksprodukter och för inlösen av inhemskt oljeväxtfrö.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Förslag

till

förordning angående upphävande av förordningen den 24 maj 1934

(nr 172) om skatt å kli

Härigenom förordnas, att förordningen den 24 maj 1934 om skatt å kli

skall upphöra att gälla med utgången av juni 1955.

Förslag

till

förordning angående slaktdjursavgift

Härigenom förordnas som följer.

1

§•

För upprätthållande av prisregleringen för köttvaror skall, i den mån

Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, statens jordbruks­

nämnd så förordnar, viss avgift (slaktdjursavgift) enligt vad nedan sägs

upptagas dels för kött och fläsk, som blivit vid offentligt slakthus, kon­

trollslakteri eller kommunal köttbesiktningsbyrå godkänt vid besiktning

enligt lagen den 11 maj 1934 (nr 140) angående köttbesiktning och slakt­

hus eller kungörelsen den 30 november 1934 (nr 559) angående kontroll­

slakterier, dels för levande hästar, nötkreatur och svin, vilka för slakt ut­

föras ur riket.

2

§.

Vid bestämmande av slaktdjursavgiftens storlek skall iakttagas, att av­

giften högst må utgöra

vid slakt, räknat för hel kropp, för häst och för sådant nötkreatur, som

efter nedslaktningen väger minst 150 kilogram, femton kronor samt för

nötkreatur med lägre vikt (kalv) och för svin åtta kronor ävensom

vid utförsel av levande djur för häst och för sådant nötkreatur, som vä­

ger minst 300 kilogram, femton kronor samt för nötkreatur med lägre

vikt (kalv) och för svin åtta kronor.

Slaktdjursavgift skall icke utgå för levande djur, vilket landvägen annor-

ledes än å järnväg utföres för gränsbefolkningens räkning eller som ut-

fores under sådana förhållanden, att enligt 4 § första stycket förordning­

en den 6 juni 1952 (nr 365) angaende reglering av utförseln av vissa levan­

de djur och jordbruksprodukter m. m. utförseltilJstånd icke erfordras.

Jordbruksnämnden äger från avgiftsskyldigheten medgiva undantag, där

så med hänsyn till särskilda förhållanden finnes skäligt.

3 §.

1 mom. Uppbörd av slaktdjursavgift för kött och fläsk, som besiktigats

vid offentligt slakthus eller kommunal köttbesiktningsbyrå, skall omhän-

derhavas av det samhälle, genom vars försorg köttbesiktningen ägt rum.

6

dan förseelse utan uppsåt men av grov oaktsamhet, vare straffet dagsböter.

Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration till ledning vid faststäl­

lande av allmän avgift lämnat oriktig uppgift, stadgas i skattestrafflagen.

Om straff för vägran att lämna tillträde för undersökning enligt 7 § stad­

gas i allmänna strafflagen.

10

§.

Bryter någon mot den i 8 § stadgade tystnadsplikten, dömes, där han

ej för brottet är underkastad ansvar enligt allmänna strafflagen, till dags­

böter eller fängelse.

11

§•

Husbonde ansvarar för sådan i 9 § första eller andra stycket omförmäld

förseelse, som förövas av hans husfolk eller i hans arbete antagen person,

liksom vore förseelsen begången av honom själv, såframt ej omständighe­

terna göra sannolikt att förseelsen skett utan hans vetskap och vilja.

12

§.

Brott, varom i 10 § sägs, må, där det icke skall straffas enligt allmänna

strafflagen, av allmän åklagare åtalas allenast efter angivelse av målsägande.

13 §.

Vägrar någon att lämna jordbruksnämnden eller dess ombud tillträde till

lokal för verkställande av undersökning enligt 7 § eller att på anfordran

tillhandahålla nämnden eller dess ombud anteckningar eller handling, som

avses i 6 §, eller underlåter någon att i föreskriven ordning avlämna där

avsedd deklaration eller uppgift, må jordbruksnämnden förelägga honom

lämpligt vite.

Länsstyrelse äger utdöma vite enligt denna paragraf.

14 §.

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna förordning med­

delas av Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av jord­

bruksnämnden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1955.

Genom förordningen upphäves förordningen den 5 juni 1953 (nr 376) an­

gående slaktdjursavgift.

Förslag

till

förordning angående ändrad lydelse av 6 a § förordningen den 21 decem­

ber 1951 (nr 830) om införsel och utförsel av margarinvaror samt

om kontroll över tillverkningen av dessa varor

Härigenom förordnas, att 6 a § förordningen den 21 december 1951 om

införsel och utförsel av margarinvaror samt om kontroll över tillverkningen

av dessa varor1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

1 Senaste lydelse av 6 a §, se SFS 1952: 665.

7

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

6 a §.

Bestämmelserna i------- — margarinvara som

a) å fartyg------------ utrikes orter;

b) befordras under-------------icke erfordras;

c) enligt föreskrifter,------------- inom riket;

d) inedföres såsom------------- erforderlig myckenhet;

e) till en myckenhet av högst två kilogram medföres av resande eller a

transportmedel anställd person;

_

....

f) till en myckenhet av högst två kilogram införes eller utföres i egent­

lig gränstrafik; eller

............

g) till en myckenhet av högst två kilogram med post eller järnväg eller

med fartyg eller luftfartyg i reguljär fraktfart inkommer till eller avsän­

des från riket såsom gåva direkt till enskild person.

Ej heller-------------tillämnade användning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1955.

Förslag

till

förordning angående reglering av införseln av fettravaror

och fettvaror, m. m.

Härigenom förordnas som följer.

Införselreglering

1

§•

Kungl. Maj :t må förordna, att här nedan angiven vara icke får införas

till riket utan tillstånd av statens jordbruksnämnd eller den, vilken jord­

bruksnämnden bemyndigar att meddela tillstånd till sådan införsel, näm-

ligen

a) jordnötter, kopra, sojabönor samt andra oljehaltiga fröer och frukter,

dock ej linfrö;

,

,

b) f ettämnen och fettsyror, dock ej ullfett, lanolin, degras och annat

garverifett, icke härdad linolja, ricinolja samt kinesisk eller japansk trä-

^c) margarin, konstister, fetlemulsion, andra till födoämnen avsedda er­

sättningsmedel för smör, grädde, ister, talg eller hästflott, ävensom andra

livsmedel under förutsättning att däri ingår en mera väsentlig tillsats av

fett.

Vid meddelande av dylikt tillstånd må uppställas sådana villkor för dess

tillgodonjutande, som prövas vara erforderliga.

2

§•

Förordnande enligt 1 § utgör ej hinder för transitering eller annan be­

fordran under tullverkets kontroll eller för uppläggning i frihamn eller å

tullager eller provianteringsfrilager; dock må å provianteringsfrilager upp­

8

lagd vara icke utan medgivande av jordbruksnämnden för varje särskilt

fall disponeras annorledes än till fartygs eller luftfartygs proviantering eller

utrustning i föreskriven ordning.

Ej heller skall sådant förordnande ha avseende å

a) vara som införes under sådana förhållanden att tullfrihet för den­

samma åtnjutes enligt annan bestämmelse i 5 § tulltaxeförordningen än

de under e) och s) upptagna eller enligt 8 § samma förordning eller, i fråga

om icke tullpliktig vara, skulle ha åtnjutits enligt något av dessa stadgan-

den, om varan varit tullbelagd; eller

b) vara som enligt föreskrifter, meddelade av generaltullstyrelsen, för­

sändes landvägen antingen över riket från en till annan utrikes ort eller

över utlandet från en till annan ort inom riket.

Förordnande enligt 1 § skall, intill en myckenhet av sammanlagt två

kilogram för varor av de slag som omfattas av dylikt förordnande, ej hel­

ler ha avseende å vara, som införes i egentlig gränstrafik eller å vara, som

av resande medföres och framföres till tullklarering i ett sammanhang vid

inresetillfället under förutsättning, att varan är avsedd för den resandes

eller hans familjs personliga behov eller utgör gåva till närstående person

tor dennes personliga bruk och således icke införes i omsäftningssyfte eller

tor yrkesmässig förbrukning.

3 §•

Till riket inkommen vara som på grund av bestämmelserna i denna för­

ordning icke får införas må, därest varan ej enligt 15 § eller enligt lagen

om straff för olovlig varuinförsel skall vara förverkad samt hinder ej heller

eljest möter mot utförsel av varan, under tullkontroll återutföras enligt de

föreskrifter som i tullstadgan äro givna för gods anmält till returförtull-

nmg.

Vad i första stycket stadgats gäller även om varan är fri från tull eller

annan avgift vid införsel eller om anmälan till utförsel icke gjorts inom fö­

reskriven tid.

Kungl. Maj.ts proposition nr ISO

Regleringsavgift och regleringsbidrag

4 §•

För i 1 § under b) och c) avsedda varor, som införas till riket och för­

tullas, samt för fetter, oljor och fettsyror, vilka här i landet utvinnas ur

varor av de slag, som angivits under a) i samma paragraf, skall, i den mån

Kungl. Maj :t så förordnar, erläggas avgift (regleringsavgift).

Avgiftens storlek bestämmes av Kungl. Maj:t eller, efter Kungl. Maj:ts

bemyndigande, av jordbruksnämnden.

Vid förändring av regleringsavgiftens storlek för vara, som avses i 1 §

under b), skall i den omfattning Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj:ts

bemyndigande, jordbruksnämnden bestämmer motsvarande efterreglering

vidtagas även beträffande avgiften för inneliggande lager av avgiftsbela^d

vara av samma slag hos den som inför, utvinner, driver handel med eller

for industriell fabrikation förbrukar sådan vara.

5

§.

Har förordnande jämlikt 4 § meddelats beträffande viss vara, skola gäl­

lande bestämmelser i fråga om rätten att å transilupplag upplägga tull­

belagd vara, som inkommit till riket, tillämpas på varan även om den är

Skyldighet att använda fettämne ur svenskt oljeväxtfrö

11

§.

Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, statens jordbruks­

nämnd äger föreskriva, att envar, som yrkesmässigt tillverkar vara av så­

dant slag, som angivits i 1 § under c), skall vara skyldig att därvid till

viss myckenhet använda ur inhemskt oljeväxtfrö framvunna fettämnen.

Vid bestämmandet av dessa myckenheter skall beaktas, att fullgoda varor

skola kunna framställas. Föreskrift skall innebära skyldighet för tillverka­

ren att i genomsnitt under varje tidsperiod använda sådan myckenhet av

fettämnet eller fettämnena att den motsvarar viss angiven procent av den

sammanlagda mängden fettämnen, som använts för tillverkningen under

perioden.

10

Kungi. Maj.ts proposition nr 180

Antecknings- och redovisningsskyldighet

12

§.

Envar som bedriver verksamhet, varmed följer skyldighet att erlägga här

avsedd regleringsavgift, eller sådan skyldighet att använda fettämne ur

svenskt oljeväxtfrö, som avses i 11 §, är skyldig att i enlighet med de när­

mare föreskrifter jordbruksnämnden meddelar, föra sådana anteckningar

angående rörelsen, som erfordras för kontroll över att bestämmelserna i

denna förordning eller med stöd av densamma givna föreskrifter iakttagas.

o Det åligger därjämte näringsidkare, som avses i första stycket, dels att

på anfordran tillhandahålla jordbruksnämnden eller dess ombud nämnda

anteckningar och förda handelsböcker med därtill hörande handlingar även­

som de övriga uppgifter angående rörelsen som erfordras för kontrollen,

dels att i den utsträckning jordbruksnämnden bestämmer och i enlighet

med de närmare anvisningar nämnden meddelar till nämnden eller dess

ombud lämna regelbundna uppgifter angående rörelsen.

Näringsidkare, som avses i första stycket, är vidare skyldig att lämna

ombud för jordbruksnämnden tillträde till fabrik, lagerlokal eller annan

av näringsidkaren disponerad lägenhet för kontroll av varulager. Nämnden

eller dess ombud äger jämväl, utan att ersättning härför utgår till närings­

idkaren, taga prov ur dylikt varulager.

13 §.

Den som idkar handel med vara, som omfattas av förordnande enligt 1 §,

eller med produkt, vari dylik vara ingår, är, ändå att bestämmelserna i

12 § icke äro tillämpliga på honom, skyldig att på anfordran lämna jord­

bruksnämnden eller dess ombud sådana upplysningar om sin rörelse, som

nämnden finner erforderliga för kontroll över efterlevnaden av denna för­

ordning och med stöd av densamma givna föreskrifter, ävensom att, där

jordbruksnämnden finner det påkallat för kontrollens utövande, tillhanda­

hålla nämnden eller dess ombud sina handelsböcker med tillhörande hand­

lingar.

14 §.

Upplysning, som inhämtas med stöd av 12 eller 13 §§, må ej yppas i

vidare mån än som erfordras för vinnande av det med upplysningens in­

hämtande avsedda ändamålet.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

21

§.

Skall i denna föi ordning avsedd vara enligt lullstadgan eller lagen om

straff för olovlig varuinförsel eller på grund av stadgande i denna förord­

ning säljas å auktion genom tullverkets försorg, må försäljningen ske en­

dast till någon, som erhållit tillstånd varom i 1 § sägs, eller ock under

förbehåll att varan återutföres.

Kan försäljning i enlighet med vad sålunda stadgats ej komma till stånd,

skall med varan förfaras på sätt Kungl. Maj :t efter anmälan av generaltull­

styrelsen förordnar.

22

§.

Försäljningssumma för förverkat gods samt belopp som utgivits i stället

för sådant gods tillfalla kronan.

23 §.

Närmare föreskrifter rörande tillämpningen av denna förordning med­

delas av Kungl. Maj :t, eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, av jord­

bruksnämnden.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1955. Genom förordningen

upphäves förordningen den 5 juni 1953 (nr 395) angående reglering av

införseln av fettråvaror och fettvaror, m. in.

Förekommer i författning eller i beslut, som meddelats av Kungl. Maj:t

eller jordbruksnämnden, hänvisning till stadgande som ersatts genom be­

stämmelse i den nya förordningen skall denna i stället gälla.

14

Över vissa delar av jordbruksnämndens framställning har statens pris-

kontrollnämnd avgivit yttrande.

I anledning av jordbruksnämndens framställning bär Kungl. Maj :t den

25 mars 1955 meddelat beslut i prisfrågan.

Jag torde nu få underställa riksdagen frågan om den närmare utform­

ningen av de prisreglerande åtgärderna på jordbrukets område för regle­

ringsåret 1955/56 och därmed sammanhängande spörsmål.

I detta sammanhang får jag dessutom anmäla en den 26 mars 1954 dag-

tecknad framställning av lantbruksstyrelsen angående fraktbidrag för fo­

dersändningar till norra Sverige. Över framställningen har yttranden av­

givits av jordbruksnämnden den 11 maj 1954, Riksförbundet Landsbyg­

dens folk den 15 maj 1954 och Sveriges lantbruksförbund den 22 maj 1954.

Jag torde vidare få anmäla en den 13 augusti 1954 dagtecknad skrift av

Föreningen Sveriges spisbrödsfabrikanter och Svenska bygdekvarnars riks­

förbund i fråga om prisfallsersättning för brödsäd åt vissa kvarnar och

spisbrödsfabriker med kvarn. Häröver har yttranden avgivits av jordbruks­

nämnden den 5 oktober och den 30 november 1954 samt av statskontoret

den 19 februari 1955. Föreningen och förbundet har vidare inkommit med

ytterligare skrifter i ärendet, dagtecknade den 28 oktober och den 27 de­

cember 1954.

Likaså torde jag här få anmäla en skrivelse från lantbruksstyrelsen den

23 augusti 1954 angående statsbidrag till Svensk matpotatiskontrolls verk­

samhet under budgetåret 1955/56 samt en den 17 november 1954 till jord­

bruksdepartementet inkommen skrivelse från Kooperativa förbundet mar­

garinfabriken aktiebolag m. fl. angående regleringsavgift på allt importe­

rat margarin. Över sistnämnda ansökning har jordbruksnämnden yttrat

sig i sin förut berörda skrivelse den 19 mars 1955.

Vidare torde jag här få till behandling upptaga en framställning den 1

mars 1955 av jordbruksnämnden med förslag i fråga om förbud för nämn­

den att ikläda sig kostnad för viss försäkring m. m. Över framställningen

har yttranden avgivits av statskontoret, riksräkenskapsverket och statens

sakrevision.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Prissättningen på jordbrukets produkter för regleringsåret 1954/55

I sin skrivelse den 19 mars 1955 har jordbruksnämnden till en början

redogjort för det system för prissättningen på jordbrukets produkter och

förnödenheter, som tillämpas under innevarande regleringsår. Därvid har

nämnden i huvudsak anfört följande.

I början av år 1954 hade kalkylsakkunniga på sedvanligt sätt upprättat

en förkalkyl över jordbrukets inkomster och kostnader under produktions­

året 1954/55. Beräkningarna, som granskades och godkändes av jordbruks­

nämndens råd den 11 och 26 februari 1954, visade ett kalkylmässigt över­

skott av 20,5 miljoner kronor. På kostnadssidan i kalkylen hade då inräk­

16

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO

För att prissänkningarna i görligaste man icke skulle drabba det mindre

jordbruket, överenskoms att från och med den 1 september 1954 en om­

läggning av de nuvarande leveranstilläggen för mjölk skulle ske, varigenom

mjölkpriset till mindre leverantörer skulle höjas samt tillägget bortfalla

vid leveranser över 30 000 kilogram per år. De statliga mjölkpristilläggen

skulle i övrigt vara oförändrade under regleringsåret.

Det nyss angivna prissänkningsbeloppet på cirka 127 miljoner kronor

utjämnades genom följande åtgärder, vilka skulle träda i kraft den 1 sep­

tember 1954. (Den beräknade inkomstminskningen i miljoner kronor an­

ges inom parentes.)

Priserna för höst- och vårvete skulle minska med 5 kronor per deciton

och för råg med 8 kronor 50 öre per deciton (64,6 miljoner kronor). Det i

kalkylen upptagna priset på fabrikspotatis skulle sänkas med 3 öre per

hektoliter och stärkelseprocent (1,5 miljoner kronor), vilket belopp skulle

avsättas till en clearingkassa, ur vilken eventuella förluster vid avsättning

av överskott av industripotatis skulle bestridas. Priset på sockerbetor sänk­

tes med 15 öre per decition för betor med en sockerhalt av 16 procent (3

miljoner kronor). Tidigare utgående stimulanstillägg, 30 öre per deciton,

slopades samtidigt som kompensation medgavs med 15 öre per deciton för

kostnadsökning i anledning av nytt ackordsavtal för betor. Priserna på olje-

växtfröer sänktes med belopp, varierande mellan 8 och 15 öre per kilogram

(15,3 miljoner kronor).

Inkomsterna för mejerimjölk skulle nedgå med 0,19 öre per kilogram

(17,4 miljoner kronor). Det bör emellertid nämnas, att i verkligheten en

större prissänkning förutsattes skola ske, enär den utbetalning av inom

Svenska mejeriernas riksförening reserverade medel, som ägde rum pro­

duktionsåret 1953/54, icke beräknades kunna fortsätta under 1954/55. Det­

ta ansågs medföra en sänkning av avräkningspriset på mjölk med 0,8 öre

per kilogram, varför den totala genomsnittliga sänkningen av producent­

priset för mjölk kunde beräknas till cirka 1 öre per kilogram. För att i

någon mån kompensera det mindre jordbruket för detta beräknade in­

komstbortfall befanns det lämpligt att stödja detsamma genom en omlägg­

ning av systemet med leveranstillägg. Det har nu visat sig att den förut­

satta starkare nedgången av avräkningspriset icke har ägt rum. Medelav-

räkningspriset, exklusive efterlikvid och producentprisbidrag, låg i sep­

tember och oktober förra året 0,4 respektive 0,2 öre lägre än ett år tidigare.

I jordbrukskalkylen har för 1954/55 upptagits ett genomsnittspris, som

ligger 0,17 öre per kilogram lägre än medelpriset för 1953/54. Vidare förut­

sattes i uppgörelsen, att priserna på kött och fläsk skulle sänkas med i ge­

nomsnitt 13 öre per kilogram (44,7 miljoner kronor). Denna prissänkning

har emellertid av olika skäl icke ägt rum.

Mot dessa prissänkningar om sammanlagt 146,5 miljoner kronor avgick

i kalkylen inräknade prishöjningar på fodersäd, matpotatis m. m. om till­

hopa 19,3 miljoner kronor. Det totala prissänkningsbeloppet blev sålunda

omkring 127 miljoner kronor. En viss del av det angivna prissänknings­

beloppet berodde på kalkylerat prisfall på överskottskvantiteter för export

samt minskade statliga bidrag. De belopp, som beräknades motsvara sänk­

ning av de inhemska försäljningspriserna, uppgick till 85 miljoner kronor.

Effekten av den lönehöjning, som lantarbetarna erhållit genom det i

januari 1954 träffade kollektivavtalet för denna arbetarkategori, motsva­

rade på jordbrukskalkylens inkomstsida ett belopp av 120 miljoner kronor.

Jordbruket fick härav behålla 83 miljoner kronor, medan resten eller 37

miljoner kronor tillfördes konsumenterna genom prissänkningar. Det nya

kollektivavtalet medförde för lantarbetarna en lönehöjning av drygt 5 pro­

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

kade av höjd lönesättning, vid ett flertal tillfällen täckts sammanhängde

med utgångspunkten för vår jordbrukspolitik — nämligen den eftersträvade

inkomstutjämningen mellan jordbruksbefolkningen och jämförliga befolk­

ningsgrupper. Så länge man ansett, att en rätt betydande inkomstklyfta före­

legat, hade en prissättning, som lett till ett oförändrat relativt inkomstläge

eller till en minskning av klyftan, ansetts böra accepteras.

överenskommelsen godkändes av nämndens råd den 26 februari 1954.

Kungl. Maj :t meddelade därefter den 12 mars 1954 beslut rörande pris­

sättningen på jordbrukets produkter under 1954/55 och godtog därvid före-

nämnda prisöverenskommelse. Kungl. Maj:ts beslut i prissättningsfrågan

underställdes därefter riksdagens prövning (prop. 1954: 180). Riksdagen

beslutade sedermera i huvudsaklig överensstämmelse med propositionen

(JoU 32; rskr. 302).

Jordbruksnämnden upplyser vidare i sin skrivelse, att nämnden, sedan

skörderesultaten baserade på 15 juli-rapporterna blivit tillgängliga, anmo­

dade de kalkylsakkunniga att avge yttrande angående skördeutfallets in­

verkan på kalkylen, samt anför härom.

Med anledning av uppdraget utförde de sakkunniga en granskning av

viktigare poster i kalkylen. I skrivelse till nämnden den 13 augusti 1954

meddelade de sakkunniga, att den på våren för 1954/55 framräknade in­

komstsumman sannolikt icke komme att uppnås. Såvitt de sakkunniga kun­

de bedöma, skulle emellertid underskottet, om skörderapporterna per den

15 juli lades till grund för skördeberäkningen och hänsyn alltså ej togs

till utvecklingen därefter, hålla sig innanför den marginal, som bestämmes

av 4-procentregeln.

Jordbrukets förhandlingsdelegation meddelade den 23 augusti 1954, att

den icke fann anledning påkalla fullständig omräkning av kalkylen. Nämn­

den beslöt likaledes, att en omräkning av jordbrukskalkylen icke skulle

företagas, och hemställde den 24 augusti 1954, att Kungl. Maj :t måtte läm­

na detta beslut utan erinran.

Jordbruksnämnden erinrar härefter om att Kungl. Maj:t den 27 augusti

1954 fattade beslut i enlighet med nämndens hemställan.

Förkalkylen rörande jordbrukets inkomster och kostnader under

produktionsåret 1955/56

För att erhålla ett underlag för behandlingen av frågan om prissättningen

på jordbrukets produkter under 1955/56 har kalkylsakkunniga på uppdrag

av jordbruksnämnden utarbetat en förkalkyl över jordbrukets inkomster

och kostnader under nämnda produktionsår. Denna kalkyl har granskats

och godkänts av jordbruksnämndens råd vid sammanträde den 11 februari

1955. Nämnden har i sin skrivelse den 19 mars 1955 lämnat en redogö­

relse för innebörden och resultatet av ifrågavarande kalkyl (bilaga 5).

I redogörelsen anför nämnden till en början, att nu liksom i fjolårets

vårkalkyl regleringsåret 1950/51 använts som basår. Kalkylen för 1955/

56 ansluter sig i övrigt i metodiskt hänseende till de under en följd av år

-0

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Vad härefter angår beräkningarna av skörden anför nämnden i huvudsak

följande.

Till grund för inkomstkalkylen har som vanligt lagts en beräkning av

skörden, verkställd med utgångspunkt från vissa antaganden om arealerna

av olika grödor samt hektaravkastningen. De för 1955 angivna arealerna

har därvid i fråga om höstvete, höstråg, höstraps och höstrybs beräknats

med ledning av arealinventeringen i oktober 1954, varvid från de enligt den­

na inventering besådda arealerna gjorts avdrag för »normal utvintring». De

för 1955 (höstsådden 1954) gjorda avdragen för normal utvintring utgör

liksom i normkalkylen våren 1954 för vete 8 procent, för råg 4 procent samt

för höstraps och höstrybs 15 procent av de höstsådda arealerna.

I tabell 1 i kalkylpromemorian (bilaga 5) finnes angivna de arealer av

olika växtslag, med vilka räknas i kalkylen för 1955/56. Såsom jämförelse

har medtagits de skördade arealerna för vissa tidigare år. Härvid har de ti­

digare redovisade arealerna omräknats med ledning av 1951 års allmänna

jordbruksräkning.

I förhållande till närmast föregående år räknar de sakkunniga med en

minskning av brödsädsarealen med cirka 70 000 hektar. Nedgången av bröd-

sädsarealen från 1954 beror på den minskning i odlingen av höstvete och

höstråg, som kunde konstateras vid arealinventeringen i oktober 1954. Den­

na nedgång torde till en del ha varit en följd av ogynnsamma väderleksför­

hållanden, varför de sakkunniga har räknat med att vissa arealer, som un­

der normala väderleksförhållanden skulle ha besåtts med höstvete, nu i

stället kommer att användas för vårveteodling. De sakkunniga har därför

räknat med en ökning av vårvetearealen. I fråga om fodersäd har de sak­

kunniga bland annat med hänsyn till den senaste prisutvecklingen utgått från

en arealökning av cirka 49 000 hektar. Den beräknade ökningen fördelar

sig med 27 400 hektar på korn, 11 800 hektar på havre och 10 100 hektar

på blandsäd.

I fråga om potatis har de sakkunniga kalkylerat med en i stort sett oför­

ändrad areal. För sockerbetor har räknats med en arealminskning från

59 500 hektar till 55 000 hektar eller ungefär lika stor areal, som odlades

under åren närmast före 1953. Arealen foderrotfrukter har beräknats fort­

sätta att minska något.

Arealerna för foderväxter har beräknats öka med cirka 12 000 hektar.

Oljeväxtarealen har upptagits oförändrad. Den ökning i de besådda arealer­

na av höstraps och höstrybs, som kunde konstateras vid arealinventeringen

i oktober 1954, har efter reducering för normal utvintring (15 procent) icke

medfört någon ökning i den beräknade skördade arealen för 1955. För de

vårsådda oljeväxterna har de sakkunniga utgått från en oförändrad total­

areal. Arealen för träda och obrukad åkerjord har beräknats öka något. Den

totala åkerarealen har tills vidare upptagits oförändrad, d. v. s. den enligt

1951 års allmänna jordbruksräkning redovisade arealen. De sakkunniga har

emellertid beslutat hemställa hos statistiska centralbyrån att i den officiella

jordbruksstatistiken i fortsättningen i möjligaste män taga hänsyn till den

sannolika årliga minskningen i åkerarealen efter 1951.

Uppskattningen av det kommande årets hektarskördar har verkställts på

i huvudsak samma sätt som i fjol. De vid uppgörandet av prognoserna an­

vända hektarskördeuppgifterna har sammanställts i tabell 2 i kalkylprome­

morian (bilaga 5). Den tillämpade prognosmetoden innebär i korthet, alt de

observerade hektarskördarna med tillhjälp av de s. k. allmänna skördeom-

dömena omräknas till normerade hektarskördar. De sakkunniga har ansett

sig böra räkna med samma normskördar för 1955, som i fiol antoss för

1954.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

nas bli lägre under 1955/56 än under innevarande år, dels på en kvantitets-

minskning. I fråga om övrig spannmål (inklusive kokärter) har kalkylsak­

kunniga trots lägre priser till följd av ökad kvantitet räknat med en in­

komstökning från 44,1 miljoner kronor 1954/55 till 69,7 miljoner kronor

1955/56.

I samband med upprättandet av den föreliggande kalkylen har den be­

räknade förbrukningen av inhemsk matpotatis varit föremål för en revide­

ring. Sålunda har de sakkunniga med ledning av resultaten från socialsty­

relsens levnadskostnadsundersökning 1952 (1953) nu uppskattat förbruk­

ningen av inhemsk matpotatis till 750 miljoner kilogram per år. Denna

kvantitet har upptagits för perioden 1950/51—1953/54. För 1954/55 har

kvantiteten med hänsyn till den relativt omfattande importen av matpota­

tis reducerats med 15 miljoner kilogram. För 1955/56 har återigen upp­

tagits 750 miljoner kilogram. Man har för detta år antagit, att importen

kommer att vara av samma storleksordning som före 1954/55. Priset på

matpotatis har för 1954/55 beräknats till 21 kronor per deciton och för

1955/56 till 19 kronor 50 öre per deciton. Inkomsterna av matpotatis under

prognosåret har upptagits till 146,2 miljoner kronor, vilket innebär en in­

komstminskning på 8,2 miljoner kronor från innevarande år.

Förbrukningen av fabrikspotatis har beräknats till 290 miljoner kilogram

för 1955/56 mot 236 miljoner kilogram 1954/55. Beräkningen för prognos­

året utgår från normal skörd av potatis samt normal stärkelsehalt. Priset

per hektoliter och stärkelseprocent har för 1955/56 upptagits oförändrat till

46 öre. Jordbrukets inkomster av fabrikspotatis har beräknats till 30,7 mil­

joner kronor mot 22,6 miljoner kronor under innevarande regleringsår. In­

komstsumman för all potatis utgör i den föreliggande kalkylen 176,9 mil­

joner kronor för 1955/56 mot 177,0 miljoner kronor innevarande år.

Skörden av sockerbetor har beräknats till 1 925 miljoner kilogram 1955

mot 1 849 miljoner kilogram 1954. Grundpriset har upptagits med samma

belopp som för 1954 års odling, d. v. s. 7 kronor 20 öre per deciton vid 16

procent sockerhalt. De faktiska genomsnittspriserna, beräknade med hänsyn

till sockerhalt och inkluderande olika ersättningar och pristillägg, utgör i

kalkylen 8 kronor 2 öre per deciton för 1955/56 mot 7 kronor 80 öre per

deciton för innevarande regleringsår. Det högre priset för 1955/56 beror

på att man räknat med en högre sockerhalt än under innevarande år. Jord­

brukets inkomster av sockerbetor beräknas öka från 144,2 miljoner kronor

1954/55 till 154,4 miljoner kronor 1955/56.

Totalskörden av oljeväxtfröer 1955/56 beräknas, trots att de sakkunniga

kalkylerat med en från 1954/55 oförändrad areal, komma att minska från

177,8 miljoner kilogram under innevarande år till 158,4 miljoner kilogram

1955/56. Nedgången beror på att hektarskördarna för höstraps och höstrybs

innevarande år varit något större än de normalskördar, som de sakkunniga

använder i prognosen. Enligt beslut av Kungl. Maj:t skall odlarpriserna på

höstraps och liöstrybs av 1955 års skörd utgöra 73 respektive 71 öre per kilo­

gram utan rätt till efterbetalning. För vårsådda oljeväxter har räknats med

oförändrade priser från innevarande år. Främst på grund av den beräknade

kvantitetsminskningen väntas inkomsterna av oljeväxtfröer komma att

minska från 132,5 miljoner kronor under innevarande år till 115,0 miljo­

ner kronor under prognosåret.

Jordbrukets inkomster av spånadsväxter upptages i den föreliggande kal­

kylen för 1955/56 till 4,9 miljoner kronor mot 4,2 miljoner kronor för in­

nevarande år.

Den fältmässiga odlingen av köksväxter har för 1954/55 beräknats tillföra

jordbruket en inkomst på 40,5 miljoner kronor. Motsvarande belopp i vår­

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

extra tillägget i norra Sverige, vilket på grund av minskningen i mjölkin-

vagmngen under 1954/55 sjönk med 4,5 procent jämfört med 1953/54, be­

räknas för 1955/56 bli något större än för innevarande år till följd av en

väntad stegring i^ mjölkinvägningen. Leveranstillägget har upptagits till

samma belopp 1955/56 som 1954/55. Pristillägg har upptagits även för de

kvantiteter smör och andra mejeriprodukter, som beräknas"bli exporterade.

De salunda beräknade mejeriinkomsterna jämföres med verkligt utbe­

talda mjolklikvider, vilka använts i kalkylen, så långt de varit kända. Jäm­

förelsen har endast till syfte att för prognosåret åstadkomma en korrektion

av beräkningarna, så att kalkylsummorna så nära som möjligt ansluter sig

till jordbrukarnas faktiska inkomst av mejerimjölken. För prognosåren gö-

res därför ett tillägg med ledning av den genomsnittliga skillnaden under

nagra av de senaste åren.

o^o kalkylsakkunniga har beräknat inkomsterna av mejerimjölk till

j . milj°ner kronor 1954/55 och 1 295,1 miljoner kronor 1955/56 Me-

delhkviden har angivits till 35,99 respektive 36,11 öre per kilogram, varav

5,Ub respektive 5,08 ore per kilogram utgöres av statliga bidrag.

Jordbrukets inkomster av den utanför mejeri försålda konsiimtionsmjöl-

ken, den hemmaförbrukade konsumtionsmjölken samt lantsmörmjölken

har beraknats efter i huvudsak samma grunder och med samma priser som

toregaende ar. De sakkunniga har antagit, att jordbrukarna vid direkt för-

saljmng kommer att taga ut ett pris, motsvarande det konsumenterna på

landsbygden skulle fa betala för mjölk av samma kvalitet, om ifrågavarande

direkta försäljning upphörde. De tre inkomstposterna visar på grund av

^hvvi

^av-! • n Y<)nV cc^e1'^sa 1111 na 11 s en nedgång från 214,2 miljoner kronor

1954/55 till 204,6 miljoner kronor 1955/56.

¹ a?ff/(Ja-nV11?,nl?gda beloPPet för producentbidraget har för 1954/55 och

19o5/56 i kalkylen upptagits till 46,0 respektive 45,0 miljoner kronor,

i i ?n v?1' Jordbruket kalkylerade totalinkomsten av mjölk och mejeripro­

dukter (inklusive producentbidraget) utgör för prognosåret 1955/56 1 544 7

miljoner kronor mot 1 538,4 miljoner kronor för innevarande år. Upp­

gången sammanhanger dels med en ökning i mjölkinvägningen vid mejerier,

dels med att de sakkunniga räknat med en något högre medellikvid.

De kalkylsakkunnigas bedömning av äggproduktionens utveckling har

,Van<Lannali g1r(!1"dat? Pa resultaten av hönsräkningen i Svea- och Götaland

den 20 april 1954 och på uppgifter om partihandelns inköp av ägg till och

Kr r™e/«beU19?^sP,Lgr"nd™1 av *»• »ppgttte har äggproduktionen

för 19o4/o5 och 195o/56 uppskattats till 84 respektive 86 miljoner kilo-

8‘flSinÄ‘f

med partihandelns månadsinköp som

⁹on - gstaI^ bai for 1955/56 liksom for innevarande år uppskattats till

290 ore per kilogram. Härvid har förutsatts, att exportbidrag kommer att

utbetalas i samma omfattning som under innevarande år. Del" totala värdet

av aggproduktionen beräknas bli 243,6 miljoner kronor 1954/55 och 249 4

miljoner kronor 1955/56. Därav utgör jordbrukets andel 213,2 respektive

Hli ⁹snn J°nel’ krol}ov- Fjäderfäslaktens värde för jordbruket har beräknats

TnrlAT Ji0IJer r0n°f for 1954/55 och 24,0 miljoner kronor 1955/56.

a\ägg 0Ch slaktfJäderfä (vad som produceras

utanför ordbruket franraknat) utgör sålunda i den nu föreliggande kalky­

len 242,1 miljoner kronor för 1955/56 mot 236,2 miljoner kronor inneva-

i anae ar.

Producentpriserna 1955/56 på slaktdjur av nötkreatur, häst och svin har

fri?.narPain?,Tf SaU„S0m Priserna för 1954/55. Man har därvid utgått

Iran de foi 19o3/54 erhallna avrakningspriserna. Dessa har först justerats

26

Vid oförändrade priser från 1954/55 skulle en inkomstökning av 5,8 mil­

joner kronor ha uppstått. Vegetabilierna skulle vid oförändrade priser ha

ökat med 19,7 miljoner kronor, medan animalierna skulle ha minskat med

13,9 miljoner kronor. Emellertid har de sakkunniga räknat med prissänk­

ningar på de flesta av vegetabilierna, vilka sammanlagt motsvarar en in­

komstminskning på 59,8 miljoner kronor. Emellertid har man, som förut

nämnts, kalkylerat med vissa prishöjningar för animalieprodukterna, vilka

vid oförändrade kvantiteter innebär en inkomstökning för prognosåret med

6,7 miljoner kronor jämfört med innevarande år.

Vad härefter angår jordbrukets kostnader anför nämnden

till en början, att dessa i den nu framlagda kalkylen i stort sett beräknats en­

ligt liknande principer som vid tidigare kalkyltillfällen. Liksom i fråga om

vissa inkomstposter har i samband med upprättandet av förkalkylen ägnats

speciell uppmärksamhet åt vissa kostnadsposter. De sakkunniga har sålun­

da särskilt bearbetat frågan om den beräknade årliga minskningen i jord­

brukets arbetsvolym. På grund av osäkerheten i de gjorda beräkningarna

och genom att man på objektiva grunder ej kunnat avgöra, vilken vikt de

olika statistiska materialen bör tillmätas, har de sakkunniga ej redovisat

någon definitiv arbetsvolym utan i stället framlagt fem olika procentuella

alternativ för den årliga minskningen i jordbrukets arbetsvolym sedan bas­

året 1950/51. För sammanvägningen av timlönerna för olika kategorier av

manliga arbetare har vidare nytt material från socialstyrelsen beaktats. Vid

beräkningen av kostnaderna för ekonomibyggnader har det ansetts motive­

rat att — i avvaktan på en omprövning av grunderna för beräkningen av

byggnadskostnaderna i jordbrukskalkylen — i år liksom under de tre före­

gående åren göra avsteg från tidigare tillämpad beräkningsmetodik.

Av de olika i kalkylen ingående kostnadsposterna redogör nämnden först

för arbetskostnaderna och anför härom.

Liksom för tidigare kalkylår har arbetskostnaderna erhållits som en pro­

dukt av en beräknad arbetsvolym uttryckt i miljoner arbetstimmar och en

kalkylerad timlön.

Såsom nyss nämnts har de sakkunniga i den nu föreliggande kalkylen ej

redovisat någon bestämd procentuell minskning i jordbrukets arbetsvolym,

utan de har i stället lagt fram fem olika alternativ. Förändringen i jordbru­

kets arbetsvolym är nämligen svår att exakt belysa, framförallt därför att

statistiskt material, som insamlats i det direkta syftet att belysa denna för­

ändring, icke har funnits tillgängligt förrän under de senaste åren. Föränd­

ringen i volymen från år till år påverkas dessutom av tillfälliga faktorer,

exempelvis väderlekens inverkan på bärgningsförhållandena.

Samspelet mellan mekaniseringen och arbetskraftsbehovet inom jordbru­

ket beaktades för första gången kvantitativt i propositionen 1941: 278. Det

framhölls i denna, att mekaniseringen inom jordbruket medfört en viss ned­

gång i totala arbetarantalet, trots den inskränkning av arbetstiden, som ägde

rum på slutet av 1930-talet. Detta framgick av en särskild av de sakkunniga

åberopad utredning. I avvaktan på en undersökning, som skulle utföras av

socialstyrelsen, räknade de sakkunniga tills vidare med en nedgång i voly­

men med 1 procent per år alltifrån produktionsåret 1938/39. Denna i total­

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

28

Kungl. Maj.ts proposition nr ISO

n.y undersökning skulle planläggas, vilken speciellt skulle belysa föränd­

ringarna i arbetsvolymen i jordbruket. Denna undersökning kom senare

till stånd på begäran av jordbruksnämnden och socialstyrelsen. Uppgifter

inhämtades första gången i 1951 års arealinventering, och undersökningen

har därefter årligen upprepats. Uppgifterna lämnas av samma jordbrukare,

som ingår i urvalet för inventeringarna, och undersökningen sker i sta­

tistiska centralbyråns regi. Data om antalet sysselsatta gäller förhållandena

den 1 juni varje år, alltså samma tidpunkt som för uppgifterna till areal-

mventeringen och husdjursräkningen. Uppgifter om det totala antalet lejda

arbetstimmar inhämtas även i undersökningen. Dessa avser förhållandena

under närmast föregående år, vilket gör det svårare för de uppgiftsskyldiga

att lämna exakta uppgifter. Vid planeringen av undersökningen angavs, att

det främsta syftet med densamma skulle vara att söka åstadkomma en be­

lysning av de relativa förändringarna från år till år i arbetsvolymen. Något

absolut mått på volymen borde man däremot icke eftersträva.

„ Statistiska centralbyrån har nu framlagt resultat från fyra undersöknings-

ap ?nliSt dessa resultat skulle den årliga genomsnittliga minskningen upp­

gå till 5,5 procent. Mot resultaten kan anföras, att årsserien ännu så länge

ar kort samt att uppgifterna påverkas av att antalet arbetstimmar måste

uppskattas i efterhand.

Ett annat material, som de sakkunniga använt för bedömning av arbets-

volymens förändringar, härrör från socialstyrelsens lönestatistik. Denna

statistik bygger i motsats till centralbyråns undersökning icke på ett re-

presentativt material. De ur detta material framräknade siffrorna har er­

hållits genom kedjning av uppgifter från identiska jordbrukare två på va­

randra följande år och uppräkning till rikssiffror med hjälp av åkerarealer­

na i 1944 års jordbruksräkning. Primäruppgifterna avser enskilda arbetare

och är specificerade på olika slag av arbeten, även för familjemedlemmar­

na. Allt skogsarbete utom timlönat sådant för anställda har frånskilts, var­

för siffrorna nästan uteslutande avser rent jordbruksarbete. Socialstyrelsen

framhåller emellertid, att uppgifterna för familjemedlemmarnas arbetsda­

gar i många fall måste vara resultat av ganska grova uppskattningar. För

perioden 1950—1953 uppgår minskningen per år i genomsnitt till 4,5 pro­

cent. Materialet ger sålunda uttryck åt en nedgångstakt, som är svagare än

i centralbyråns undersökning men starkare än i den jordbruksekonomiska

undersökningen.

Vissa uppgifter belysande minskningen i jordbrukets arbetsvolym kan

också erhållas ifrån taxeringsstatistiken. Under perioden 1943__1950 har

salunda antalet inkomsttagare, såväl företagare som anställda, minskat

med i genomsnitt 2,0 procent per år. Motsvarande tal för 1951—1952 utgör

-,3 procent och för 1952—1953 3,7 procent. Procenttalen, som är behäftade

med vissa fel, torde få betraktas som minimisiffror.

Då det, som tidigare nämnts, icke varit möjligt för de sakkunniga att på

objektiva grunder avgöra, vilken vikt de olika materialen bör tillmätas, re­

dovisas fem olika alternativ för arbetsvolymen. Dessa alternativ erhålles.

om arbetsvolymen från och med basåret 1950/51 till och med 1955/56 an-

tages ha nedgått med 3,0, 3,5, 4,0, 4,5 eller 5 procent per år.

Sammanvägningen av timlönerna för olika kategorier av manliga arbe­

tare har tidigare gjorts enligt den fördelning, som gäller för anställd arbets­

kraft vid gårdar, som är representerade i socialstyrelsens lönestatistik. Eu

av socialstyrelsen företagen kontrollundersökning angående den lejda ar­

betskraftens fördelning på olika arbetskategorier (löneformer) 1952 visade

en fördelning, som avvek från den tidigare tillämpade. De kalkylsakkun­

sett oförändrat belopp jämfört med innevarande år, nämligen 25,9 miljoner

kronor.

Kostnaderna för avskrivning och underhåll av ekonomibyggnader har

beräknats enligt samma metodik som tidigare och har erhållits genom en

framskrivning av den kostnadssumma, som fastställts genom särskild be­

räkning för år 1946. De sakkunniga har, liksom i vårkalkylen 1954, disku­

terat att eventuellt återgå till den beräkningsmetod, som tillämpades till och

med vårkalkylen 1951 och som innebär ett fullt hänsynstagande till prisut­

vecklingen på trävaror. Priset för dessa har nämligen varit oförändrat se­

dan mitten av 1952, varför en stabilisering synes ha inträtt på detta om­

råde. Även om stabiliseringen av träpriserna skulle kunna anses motivera

en återgång till den beräkningsmetodik, som tillämpades före 1951, ansåg

de sakkunniga ej, att en sådan borde företagas i vårkalkylen 1954. Detta

sammanhängde med önskvärdheten av att inom kort med ledning av nytt

material ompröva grunderna för beräkningen av byggnadskostnaderna i

jordbrukskalkylen, varvid bland annat en prövning av inverkan av struk­

turrationaliseringen och djurantalets förändringar borde beaktas. Det var

redan vid anförda kalkyltillfälle också bekant, att nämnden för den jord-

bruksekonomiska undersökningen ämnade begära en ny utredning angående

byggnadskostnadernas storlek i jordbruket. Denna undersökning har igång­

satts och inventeringsarbetena torde i stort sett vara avslutade. På grund

härav har kalkylsakkunniga ej funnit anledning att nu frångå sitt ställ­

ningstagande i samband med vårkalkylen 1954 utan ansett, att omläggning

av byggnadskostnadsberäkningen bör företagas, så snart som resultaten från

den pågående undersökningen kan tillämpas. Den totala kostnaden för eko­

nomibyggnader för produktionsåret 1955/56 har därför upptagits till 197,7

miljoner kronor mot 195,9 miljoner kronor för innevarande regleringsår.

Kostnaderna för maskiner och redskap är fördelade på avskrivnings- och

underhållskostnader. De förra fastställes med utgångspunkt från beräkning­

ar över maskinbeståndets volym — grundade på ett omfattande material

från tillverkare och importörer — under förutsättning av en femtonårig av­

skrivningstid. De senare upptages i enlighet med resultaten från statistiska

centralbyråns deklarationsundersökningar. Vid beräkning av avskrivnings-

kostnaderna för traktorer har de sakkunniga sedan vårkalkylen 1953 tagit

hänsyn till att en allt rikligare tillgång på traktorer medfört en rabattering

av bruttopriserna. Efter en undersökning av maskinmarknaden har de kal­

kylsakkunniga funnit, att ingenting framkommit, som givit anledning till

att ändra det i de senaste två årens vårkalkyler införda avdraget med 5

procent pa bruttopriserna för traktorer. De kalkylsakkunniga har även in­

hämtat upplysningar angående eventuell rabattering av priserna för övriga

maskiner och redskap. Det har därvid framkommit, att rabattering visser­

ligen förekommer men att den är av liten omfattning och endast gäller vissa

maskingrupper. De kalkylsakkunniga har ansett sig böra räkna med brutto­

priserna på övriga maskiner och redskap, eftersom det icke varit möjligt

att erhålla något mått på rabatteringen för dessa. Jordbrukets kostnader för

maskiner och redskap stiger enligt den nu föreliggande kalkylen till följd

av ökad maskinvolym från 412,8 miljoner kronor för 1954/55 till 434,9

miljoner kronor för 1955/56.

Vid beräkningen av kostnaderna för elektricitet har förfarits så, att den

enligt deklarationsundersökningarna för åren 1951—1953 konstaterade kost­

naden först har reducerats för inverkan av elskatt och taxehöjningar. Där­

efter har ett treårigt medeltal för den procentuella kostnadsstegringen be­

räknats, vilket anses återge endast den kostnadshöjning, som står i samband

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

31

med ökad användning av elkraft. Framskrivning har därefter gjorts med

utgång från kostnadssumman under kalenderåret 1953, reducerad för taxe-

höjningar. Genom denna framskrivning har erhållits kostnadssummor till

och med kalenderåret 1956, vilka inkluderar de sannolika kostnadsföränd­

ringarna i 1950 års prisläge. Efter omräkning av dessa kostnadssummor

till produktionsår har slutligen tillägg gjorts för elskatt och taxehöjningar.

De totala elektricitetskostnaderna har beräknats komma att uppgå till

87,5 miljoner kronor för 1955/56 mot 80,1 miljoner kronor för innevaran-

de år.

Beräkningen av jordbrukets räntekostnader har verkställts enligt samma

beräkningsmetod som i vårkalkylen 1953. Jordbrukets totala räntekostna­

der minskar från 425,9 miljoner kronor under innevarande år till 421,3 mil­

joner kronor under prognosåret 1955/56. Minskningen beror på en nedgång

i såväl kreaturs- och förrådskapitalet som fältinventariekapitalet.

Jordbrukets sammanlagda kapitalkostnader uppgår sålunda till 1 167,3

miljoner kronor mot 1 140,5 miljoner kronor innevarande år. ökningen

utgör 26,8 miljoner kronor.

Härefter övergår nämnden till att behandla jordbrukets kostnader för

olika slags förnödenheter. De viktigaste förnödenhetsposterna i jordbruks-

kalkylen är driv- och smörjmedel, handelsgödsel och kalk samt köpfoder­

medel. Övriga slag av förnödenheter, vilka är av mindre betydelse, är i kal­

kylen sammanförda under rubriken »diverse förnödenheter». Beträffande

de nu nämnda kostnadsposterna anför nämnden i huvudsak följande.

Beräkningen över kostnaderna för driv- och smörjmedel är gjord med

utgång från de i samband med arealinventeringen hösten 1954 inhämtade

uppgifterna om förbrukningen av driv- och smörjmedel vid traktordrift

samt för skördetröskor under kalenderåret 1954. De sakkunniga har med

ledning av traktorräkningen den 1 oktober 1954 funnit, att nyanskaffnings-

takten för traktorer fortfarande är hög. De har därför ansett sig böra räkna

med att jordbruket även under 1955 och 1956 anskaffar 14 000 traktorer

per år. I följande tabell redovisas från och med produktionsåret 1950/51 dels

beräknad anskaffning av nya traktorer, dels beräknat antal traktorer i drift.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Produktionsår

Nyanskaffning

Antal i drift

i slutet av varje

år (1 juli)

1950/51

13 402

67 000

1951/52

14 478

77 750

1952/53

14 530

88 550

1953/54

14 134

105 150

1954/55

14 000

115 150

1955/56

14 000

125 150

Till och med vårkalkylen 1954 har de sakkunniga för hela perioden 1950/

51—1954/55 räknat med 8 500 dragbilar samt mellan 500 och 1 000 jeepar.

Antalet dragbilar har dock överskattats, vilket framgått av nyssnämnda

traktorräkning, och de sakkunniga har därför i årets kalkyl räknat med

6 200 dragbilar. Antalet jeepar uppgår till 700.

Liksom i tidigare kalkyler har de sakkunniga även nu förutsatt, att den

starka ökningen av traktorheståndet till största delen torde gälla relativt

små brukningsenheter, där den årliga driftstiden samt driv- och smörj me-

delsförbrukningcn per traktor är lägre än den genomsnittliga. Med hänsyn

32

härtill har för det antal traktorer, som tillkommit utöver det antal, som

genomsnittligt var i drift 1951, förutsatts en lägre driv- och smörj medels-

förbrukning per traktor och år. Förbrukningen för dragbilar och jeepar

har, räknat per maskin och år, förutsatts vara densamma under samtliga

aktuella år.

Driv- och smörj medelskostnaderna har för 1955/56 beräknats till 115,7

miljoner kronor mot 108,7 miljoner kronor under innevarande år.

Handelsgödsel, som förbrukas under ett visst produktionsår, kommer i

realiteten den i kalkylen för nästa produktionsår ingående skörden till

godo. De kostnader för handelsgödsel, som belastar ett visst produktionsår,

beräknas därför med utgångspunkt från förbrukade kvantiteter och priser

under närmast föregående år. De kalkylsakkunniga har icke räknat med

några större förändringar i förbrukningen av handelsgödsel under förbruk-

ningsaret 1954/5o. Kostnaderna för jordbrukskalk har beräknats på samma

sätt som i förra arets varkalkyl. Närmare redogörelse för principerna fin­

nes intagen i propositionen 1949: 212. Jordbrukets sammanlagda kostnader

för handelsgödsel och kalk uppgår för prognosåret 1955/56 till 262,2 mil­

joner kronor, vilket innebär en minskning med cirka 2 miljoner kronor

jämfört med innevarande regleringsår.

Förbrukningen av köpfodermedel under 1955/56 har beräknats med ut­

gång från den beräknade användningen 1954/55 och storleken av den in­

hemska normproduktionen av fodermedel samt husdjursantalets och anima-

lieproduktionens förändringar. Förbrukningen av importerad fodersäd be­

räknas for 1955/56 komma att bestå av enbart 40 miljoner kilogram majs

mot innevarande års importkvantitet av totalt 85 miljoner kilogram majs,

sorghum och korn. I fråga om förbrukningen av oljekraftfoder medförde

skördeskador 1954, att kvantiteten för 1954/55 kom att bli avsevärt

högre an den man kalkylerade med i vårkalkylen 1954. De sakkunniga har

darfor för kommande år räknat med en viss tillbakagång i oljekraftfoder-

torbruknmgen. De beräknade kostnaderna för köpfodermedel ut^ör 310 2

Ä !'r<:n0r lÖT 1954/55 och 235,9 miljoner kronor för prognosårk

!955/56. Avdrag har liksom tidigare gjorts för de köpfodermedel, som för­

utsattes falla pa äggproduktionen utanför jordbruket.

Samlingsposten diverse förnödenheter uppgår i den nu föreliggande kal-

lTe*T°tin 50,5 milj°ner kronor för 1955/56 mot 50,8 miljoner kronor 1954/

o5. Nagra anmärkningsvärda förändringar i de enskilda kostnadsposterna

under rubriken har icke beräknats inträffa.

Jordbrukets sammanlagda kostnader för förnödenheter utgör 733,6 miljo­

ner kronor för 1954/55 och 664,3 miljoner kronor för prognosåret 1955/56.

Under samlingsrubriken frakter m. in. har i kalkylen införts några kost­

nadsposter, som är att hänföra varken till kapital- eller till förnödenhets-

kostnader. Beträffande dessa anför nämnden följande.

Jordbrukets kostnader för frakter 1955/56 uppgår enligt de nu utförda

era

na 191,8 miljoner kronor eller i det närmaste samma summa

som tor innevarande år. Seminkostnaderna väntas öka från 8,9 till 9 8 mil­

joner kronor, medan posten mjölkkontroll är oförändrad.

Under rubriken frakter in. in. infördes i vårkalkylen 1954 två nya poster,

nämligen maskinlegor och torkningskostnader för brödsäd. I fråga om des­

sa poster, vilka även ingår i basåret, har de sakkunniga räknat med oför­

ändrade kostnader för maskinlegor men med lägre belopp för torkningskost-

naderna under prognosåret 1955/56 än för innevarande år. De höga tork-

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

ningskostnaderna under 1954 berodde nämligen på den höga vattenhalten

hos detta års skörd.

De sammanlagda kostnaderna för frakter in. m. utgör 137,4 miljoner kro­

nor för 1954/55 och 133,9 miljoner kronor för 1955/56.

Jordbrukets sammanlagda kostnader. Då det ej varit möjligt för de sak­

kunniga att, såsom förut nämnts, på objektiva grunder fastställa något de­

finitivt procenttal för den årliga minskningen i jordbrukets arbetsvolym,

har icke heller någon definitiv sammanlagd kostnadssumma framlagts. Man

har i stället redovisat de sammanlagda kostnaderna i fem olika alternativ,

beroende på vilket procenttal som antagits för minskningen i arbetsvoly-

men.

Exklusive arbetskostnaderna uppgår jordbrukets sammanlagda kostnader

för 1954/55 enligt de nu föreliggande beräkningarna till 2 011,5 miljoner

kronor. För prognosåret 1955/56 är motsvarande kostnadstal 1 965,5 mil­

joner kronor. Kostnadsminskningen exklusive arbetskostnaderna utgör 46,0

miljoner kronor. Index för jordbrukets kostnader vid basårsbeloppet 1 469,6

miljoner kronor utgör 133,7 för prognosåret 1955/56.

Vid 1954/55 års priser skulle kostnadsminskningen exklusive arbetskost­

naderna ha uppgått till 37,2 miljoner kronor. Kapitalkostnaderna skulle ha

ökat med 25,3 miljoner kronor, medan kostnaderna för förnödenheter samt

för frakter m. m. skulle ha minskat med 59,0 respektive 3,5 miljoner kro­

nor. Härutöver föreligger beräknade prisssänkningar motsvarande ett be­

lopp av 8,8 miljoner kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

33

Resultatet av beräkningarna rörande jordbrukets inkomster och kostnader

sammanfattar nämnden i följande tablå.

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

Kostnader,

miljoner kronor

Alt. I....................... 3 466,7

4 038,4

4 298,6

4 399,4

4 512,4

4 397,2

» II..................... 3 466,7

4 026,0

4 272,8

4 360,5

4 461,1

4 335,1

» III................... 3 466,7

4 013,5

4 247,2

4 322,2

4 410,8

4 274,4

» IV...................

3 466,7

4 001,1

4 221,6

4 284,2

4 361,2

4 214,9

» V.....................

3 466,7

3 988,7

4 196,3

4 246,6

4 312,4

4 156,6

Kostnadsindex

Alt. I.......................

100,00

116,49

124,00

126,90

130,16

126,84

» II.....................

100,00

116,13

123,25

125,78

128,68

125,05

» III...................

100,00

115,77

122,51

124,68

127,23

123,30

»> IV...................

100,00

115,42

121,78

123,58

125,80

121,58

» V.....................

100,00

115,06

121,05

122,50

124,39

119,90

Inkomster, miljoner

kronor.....................

3 264,4

3 779,7

4 063,4

3 961,9

3 843,5

3 834,6

Avgår överskott 1950/

51 enligt kalkyl med

1938/39 som basår,

miljoner kronor ...

8,4

—

—

-- -

-- *

—

8 Bihang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 180

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Basinkomst framskri-

ven medelst kost-

nadsindex, miljoner

kronor

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

Alt. I....................... 3 256,0

3 792,9

4 037,4

4 131,9

4 238,0

4 129,9

» II..................... 3 256,0

3 781,2

4 013,0

4 095,4

4 189,8

4 071,6

» in

................... 3 256,0

3 769,5

3 988,9

4 059,6

4 142,6

4 014,6

» IV...................

3 256,0

3 758,1

3 965,2

4 023,8

4 096,0

3 958,6

» V.....................

Kalkylmässigt över-

eller underskott,

miljoner kronor

3 256,0

3 746,4

3 941,4

3 988,6

4 050,1

3 903,9

Alt. I.......................

—

—13,2

+ 26,0

—170,0

—394,5

—295,3

» II.....................

—

— 1,5

+ 50,4

-133,5

—346,3

—237,0

» III...................

—

+10,2

+ 74,5

— 97,7

—299,1

—180,0

» IV...................

—

+21,6

+ 98,2

- 61,9

—252,5

—124,0

» V.....................

—

+33,3

+ 122,0

— 26,7

-206,6

- 69,3

Alternativ I—V motsvarar en årlig minskning av arbetsvolymen från och med basåret med

respektive 3,0, 3,5, 4,0, 4,5 och 5,0 procent.

Nämnden erinrar härefter om att enligt prisöverenskommelsen våren 1952

av det dåvarande underskottet för 1952/53 (avrundat nedåt med 1,8 miljo­

ner kronor) 55 miljoner kronor beräknades hänföra sig till ökade räntekost­

nader på grund av höjning av jordvärdena för jordbruksfastigheter enligt

1952 års fastighetstaxering ävensom ökade värden på kreaturs- och förråds-

kapital. Av denna räntekostnadsökning skulle en femtedel eller 11 miljoner

kronor beaktas vid prissättningen för 1952/53, medan återstående del eller

44 miljoner kronor skulle successivt intäckas med en fjärdedel under vart

och ett av de följande fyra åren. I enlighet härmed bör enligt nämnden de i

nyssnämnda tabell angivna överskotten ökas (underskotten minskas) med

45,8 miljoner kronor för 1952/53 (44 miljoner kronor plus avrundningen vid

prisöverenskommelsen 1,8 miljoner kronor), 33 miljoner kronor för 1953/

54, 22 miljoner kronor för 1954/55 och 11 miljoner kronor för 1955/56.

För sistnämnda år har de sålunda justerade underskotten i avrundade

tal av nämnden ställts samman i följande tablå.

Alternativ minskning

av arbetsvolymen, %

Underskott 1955/56,

miljoner kronor

3

284

3,5

226

4

169

4,5

113

5

58

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

35

De sakkunniga har icke tagit ställning till de i tablån avgivna alternati­

ven utan har endast velat visa, hur olika antaganden om förändringen av

arbetsvolymen påverkar kalkylutfallet.

Som förut nämnts har jordbrukskalkylen granskats och godkänts av

nämndens råd den 11 februari 1955.

Överläggningar mellan jordbruksnämnden och jordbrukets organisationer

om prissättningen

Jordbruksnämnden har i sin skrivelse anfört, att efter behandlingen av

jordbrukskalkylen i nämndens råd den 11 februari 1955 förhandlingar om

prissättningen för regleringsåret 1955/56 förevarit mellan nämnden och en

av Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk utsedd

förhandlingsdelegation. Dessa förhandlingar resulterade den 16 mars 1955

i en prisöverenskommelse av följande lydelse.

»Vid förhandlingar, som ägt rum mellan statens jordbruksnämnd och

jordbrukets förhandlingsdelegation, har träffats följande överenskommel­

se om prisregleringen på jordbrukets produkter för regleringsåret 1955/56.

1) Till ledning för överenskommelsen har legat den kalkyl över jordbru­

kets inkomster och kostnader, som granskats och godkänts vid samman­

träde med jordbruksnämndens råd den 11 februari 1955. Vidare har hänsyn

tagits till den höjning av jordbrukets kostnader, som är att emotse, sedan

förhandlingarna om nya kollektivavtal för lantarbetare och andra arbetar­

grupper avslutats.

2) Enighet har rått om att jordbruket, utöver i kalkylen redovisade in­

komster, skall tillföras en inkomstökning i form av prishöjningar till ett

belopp av i runt tal 290 miljoner kronor, fördelad på följande sätt:

Beräknad in-

komsthöjning,

milj. kronor

a) Tidigare överenskomna sänkta riktpriser för vete och råg per

den 1 april 1956 höjs med 2 kr/dt................................................ 19,1

b) De i kalkylen upptagna inkomsterna för matpotatis höjs till

följd av förväntad ökad övergång till kvalitetspotatis med ...

8,0

c) Prishöjning för K-mjölk,

8 öre/l...................................................... 107,4

d) Prishöjning för grädde:

Tunn grädde, 10 öre/l............................................................ 2,3

Tjock grädde, 20 öre/l............................................................ 4,3

6,6

e) Priserna på ost höjs med i genomsnitt 10 öre/kg....................... 5,2

f) Det i kalkylen upptagna genomsnittspriset på ägg höjs med

15 öre/kg.................................................................................................. 11,3

g) Priserna på kött och fläsk höjs med ca 16 öre/kg utöver nu

tillämpad medelprisnivå, vilket innebär en inkomsthöjning

utöver i kalkylen upptaget belopp med....................................... 132,0

Summa

289,6

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

3) De definitiva inlösenpriserna för vete och råg skall fastställas först på

sommaren 1955. Möjlighet till ytterligare justering av riktpriserna bör då

föreligga, därest priserna på världsmarknaden visat en påtaglig stegring,

som väntas bli bestående under regleringsåret 1955/56. Sådan eventuell

justering skall ske med beaktande av att Svensk spannmålshandels ekono­

miska ställning icke äventyras. Förmalningsavgiften skall utgå med oför­

ändrat 5 kr/dt.

Därest världsmarknadspriserna på oljeväxtfrö påtagligt stiger och denna

stegring kan väntas bli bestående, skall möjlighet föreligga att också taga

upp frågan om justering av grundpriserna på dessa fröer. Konjunkturut­

jämningsfondens medel får dock icke anlitas för att möjliggöra en sådan

justering.

4) I punkt 1 omnämnda kollektivavtal förutsätts skola tillämpas redan

från och med den 1 januari 1955. För att bereda jordbruket kompensation

för härav föranledda merkostnader under regleringsåret 1954/55 får, under

hänvisning till punkt 10 i 1954 års prisöverenskommelse (återgiven i Kungl.

Maj :ts prop. nr 180/1954 sid. 30 ff), detalj handelspriset på mjölk höjas re­

dan den 1 april 1955 med 5 öre/l. Av detta belopp skall jordbruket erhålla

4,5 öre och detaljhandeln resten till förbättring av dess marginaler. (Åter­

stående höjning med 3 öre/l träder i kraft den 1 september 1955; härav till­

förs jordbruket 2,7 öre och detaljhandeln 0,3 öre/l.) Vidare förutsätts av

samma skäl priserna på kött och fläsk stiga under återstoden av det löpan­

de regleringsåret, så att den för 1955/56 beräknade genomsnittsnivån upp­

nås redan sommaren 1955.

5) Statens jordbruksnämnd är beredd att som hittills till prövning upp­

taga önskemål om justering av priserna på vissa slaktdjurs- och mejeripro­

dukter — dock ej K-mjölk eller smör — i den mån så erfordras för att täcka

inkomstbortfall på grund av att förutsatta priser icke helt kan uttagas. Det­

samma skall gälla i fråga om täckning för sådana kostnadsstegringar, som

kan inträffa under kalenderåret 1955 på grund av nya kollektivavtal för

livsmedels- och transportfacket. Därest sockerbetspriset vid nu pågående

förhandlingar med betodlarna skulle sänkas, äger jordbruket påkalla lik­

nande justering för att täcka det härav föranledda inkomstbortfallet i kal­

kylen.

6) Överenskommelsen gäller hela regleringsåret 1955/56 och förutsätter

att den s. k. 4-procentregeln skall äga tillämpning. Omräkning av kalkylen

skall ske under november 1955 på grundval av skörderapporterna per den

15 oktober, dock endast för såvitt sådan omräkning begärs av jordbruks­

nämnden eller jordbrukets förhandlingsdelegation.

7) Därest på grund av nya kollektivavtal lönehöjningar, berörande den

del av regleringsåret, som belöper efter den 1 januari 1956, inträffar för

lantarbetare eller andra arbetargrupper och jordbrukets kostnader härigenom

ökas, har jordbrukets förhandlingsdelegation förbehållit sig att, oavsett 4-

procentregeln, upptaga förhandlingar med statens jordbruksnämnd om kom­

pensation härför genom prishöjningar på jordbrukets produkter.

37

Till överenskommelsen har fogats följande protokollsanteckningar.

1) Jordbrukets förhandlingsdelegation förklarar sig beredd att på allt sätt

medverka till att slakteriföreningarnas prissättning på hela, halva och fjär­

dedels kroppar av nötkreatur, häst och svin ansluter sig till slakteriförbun­

dets prissättning i Stockholm och Göteborg, varvid som utgångspunkt skall

tagas de för närvarande gällande prisskillnaderna mellan Stockholm och

Göteborg, å ena sidan, samt övriga prisområden å andra sidan.

2) Skulle fråga uppkomma om ändring av nuvarande regler för faststäl­

lande av regleringsavgiften på fettråvaror, skall överläggningar härom först

upptagas med förhandlingsdelegationen.

3) Nämnden och delegationen anser det angeläget att den varuskatt, som

nu utgår för gräddglass (i förpackningar under en tredjedels liter) snarast

möjligt borttages.

4) Det förutsättes, att Sveriges export- och importförening för ägg, utöver

införselavgifterna på majs, tillgodoförs de under regleringsåret 1955/56 in­

flytande införselavgifterna för andra fodermedel än majs intill ett belopp av

1,5 miljoner kronor. Svenska mejeriernas riksförening utbetalar vidare för

nämnda regleringsår till äggföreningen 1 miljon kronor av tidigare influtna

avgifter.»

Nämnden har upplyst, att överenskommelsen enhälligt godkänts av nämn­

dens råd den 17 mars 1955.

Överenskommelsen innebär sålunda, att jordbruket skall tillföras ett be­

lopp av i runt tal 290 miljoner kronor utöver vad som överenskommits i den

prisuppgörelse, som gäller för innevarande år. Beloppet blir emellertid, upp­

lyser nämnden, betydligt mindre, om man i stället jämför prishöjningarna

med dagens prisläge. Enligt överenskommelsen för innevarande år skulle

nämligen priserna på kött och fläsk sänkas. På grund av marknadsförhål­

landena kunde emellertid enligt nämnden denna sänkning inte göras i

höstas. Sedan det blivit klart, att betydande lönehöjningar skulle komma att

inträffa från och med den 1 januari i år, har nämnden för övrigt icke an­

sett sig böra påfordra en sänkning av prisnivån. I förhållande till den nivå,

som enligt fjolårets prisöverenskommelse skulle ha tillämpats för år

1954/55, höjes priserna nu enligt nämnden med 39,5 öre per kilogram. I

jämförelse med dagens prisläge stannar dock höjningen vid omkring 16 öre

per kilogram.

Nämnden anför vidare, att förhållandet är i viss mån likartat i fråga om

brödsäd. Enligt en preliminär överenskommelse sommaren 1954 skulle pri­

serna på vete och råg sänkas med omkring 4 kronor 75 öre per deciton. Av

den nya överenskommelsen framgår, att denna sänkning nu begränsas till

2 kronor 75 öre. Skillnaden mellan dessa två belopp, eller 2 kronor per deci­

ton, har i överenskommelsen upptagits som en inkomstökning för jordbru­

ket.

Det kan enligt nämnden beräknas, att de medgivna prishöjningarna på

konsumtionsmjölk, grädde och ost kommer att möjliggöra eu höjning av

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

det genomsnittliga avräkningspriset på mejerimjölk med inemot 2 öre per

kilogram. Variationerna omkring detta belopp kan dock regionalt sett bli

relativt stora, beroende på omfattningen av försäljningen av konsumtions-

mjölk inom olika områden.

Den nu träffade överenskommelsen beräknas av nämnden komma att

medföra en höjning av socialstyrelsens levnadskostnadsindex (med 1935

som basår) med 1,89 enheter eller 0,9 procent. Vid beräkningen har beak­

tats, att priserna på vete och råg av 1955 års skörd i realiteten kommer att

sjunka med cirka 2 kronor 75 öre per deciton jämfört med nu gällande pri­

ser. Vidare har för kött och fläsk endast räknats med den ytterligare höj­

ning av nu gällande prisnivå med cirka 16 öre per kilogram, som överens­

kommelsen kommer att medföra. Indexeffekten för olika varuslag specifi­

ceras i följande sammanställning.

Prisändringarnas inverkan på socialstyrelsens levnadskostnadsindex med

1935 som basår

Beräknad

indexeffekt,

enheter

Vete och råg (mjöl och bröd)....................................................................... —0,27

K-mjölk.............................................................................................................. +1,34

Grädde................................................................................................................ +0,05

Ost........................................................................................................................ +0,04

Ägg...................................................................................................................... +0,12

Kött och fläsk.................................................................................................. +0,61

Summa +1,89

I % av index för januari (214)................................................................... +0,9

Nämnden upplyser dessutom, att till den angivna inverkan kommer in­

dexeffekten av en väntad prissänkning på socker som resultat av förhand­

lingarna om villkoren för 1955 års betodling in. in.

I sin skrivelse lämnar nämnden vidare en redogörelse för de statliga sub­

ventionerna på livsmedelsområdet under åren 1950/51—1954/55 jämte en

uppskattning för 1955/56 (se sammanställningen å nästa sida). De definiti­

va beräkningarna avser faktiska utgifter, varför de icke helt sammanfaller

med de i tidigare jordbrukspropositioner upptagna anslagen. I tablån har

icke medtagits intäkterna eller förlusterna i olika clearingkassor och icke

heller statens inkomster av margarinaccis respektive regleringsavgift för

fettvaror. Det kan nämnas, att åren 1952/53 och 1953/54 överfördes från

clearingkassan för fettråvaror 47,0 respektive 37,6 miljoner kronor till an­

slaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. De verkliga sub­

ventionerna under 1955/56 kan med ledning av tablån anges till 173,6 mil­

joner kronor. Avdrag har då gjorts för dels föreningen Svensk spannmåls­

handels kostnader för statens beredskapslager av brödsäd och fodermedel,

dels inkomsterna av regleringsavgiften på fettråvaror. Drar man även av

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

39

Statens kostnader för prisregleringar på livsmedelsområdet,

miljoner kronor

1950/51 1951/52

1952/53 1953/54

(prel.)

1954/55

(prel.)

1955/

56

(prog­

nos)

Svenska spannmålsbolaget...................

70,4

168,5

52,7

85,4

10,5

—

Svensk spannmålshandel (beredskaps-

lagring)...................................................

—

—

—

—

9,4

23,2

Lin och hampa.......................................

1,6

1,8

2,0

2,0

1,9

1,9

Mjölk och mejeriprodukter.................

111,1

230,8

226,4

191,0

179,9

182,1

Allmänt mjölkpristillägg..................

78,6

168,4

169,2

100,9

99,9

101,1

Extra tillägg i norra Sverige.........

23,5

27,7

31,4

31,4

30,0

31,0

Leveranstillågg....................................

—

11,7

21,7

50,1

50,0

50,0

Diverse...................................................

0,5

17,4

—

—

—

—

Kompensation för smörlagring ....

—

—

—

6,0

—

—

Marginaltillägg på mjölk och grädde

1,8

—

—

—

—

—

Smörlagring..........................................

6,7

5,6

4,1

3 2,6

—

—

Producent- och kontantbidrag............

70,4

67,6

58,0

46,0

46,0

45,0

Kött och fläsk........................................

9,4

54,3

—

4,0

4,1

0,4

Pristillägg.............................................

7,1

1 52,4

—

—

—

—■

Lagring..................................................

2,3

1,9

2 __

4,0

3,8

—

Smågrisstöd..........................................

—

—

—

—

0,3

0,4

Ägg..............................................................

0,4

0,3

—

—

—

—

Ull...............................................................

0,1

0,1

0,2

0,2

0,2

0,2

»Devalveringssubventioner» (havre-

gryn, ost och kaffe) .........................

26,6

—

—

—

—

—

Summa 290,0

523,4

339,3

328,6

252,0

252,8

Avgår: Regleringsavgift för fettråvaror

35,5

54,0

56,0

Netto.......................

293,1

198,0

196,8

1 Härav disponerades 3,4 miljoner kronor för bidrag till vissa lantbrukare, som drabbats av

skördeskador hösten 1952. — 8 Till följd av prisstegringsvinster blir kostnaden lika med noll. —

» Avser vissa eftersläpande kostnader och förluster, som uppkommit före den 1 september 1953.

den beräknade nettointäkten i fettclearingkassan, sjunker subventionsbe-

loppet till omkring 146 miljoner kronor.

Till belysning av den regionala effekt, som årets jordbruksöverenskom-

melse väntas medföra, anför nämnden vissa beräkningar, vilka gjorts med

användning av material från lantbruksstyrelsens jordbruksekonomiska un­

dersökning (JEU). Beräkningarnas resultat, som återges i tabellform i det

följande, visar den ungefärliga effekten av prishöjningarna dels för en

gård på ungefär 15 hektar (medeltalet för storleksgruppen 10—20 hek­

40

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

tar), dels för en gård på omkring 25 hektar (medeltalet för gruppen 20—

30 hektar). Som framgår av tabellerna har i detta sammanhang beaktats

prishöjningarna på mjölk (inklusive grädde och ost), ägg samt kött och

fläsk. För vete och råg innebär prisuppgörelsen i realiteten en sänkning

med 2 kronor 75 öre per deciton. Vidare har räknats med en väntad sänk­

ning av priset på sockerbetor (inklusive tillägg för sockerhalt) med 22 öre

per deciton. Däremot har icke en eventuell höjning av inkomsterna för

matpotatis tagits i beräkning. Den sålunda beaktade totala inkomstökning­

en utgör 232 miljoner kronor.

En jämförelse mellan resultaten i dessa tabeller och den procentuella

höjning av inkomstsumman i genomsnitt för hela jordbruket, som direkt

framgår av totalkalkylen efter tillägg av 232 miljoner kronor, lämnar nämn­

den i följande sammanställning.

Prishöjningarna i procent av totalintäkterna

Enligt JEU

Enligt total-

15 hektar 25 hektar

kalkylen

Total prishöjning...........

6,6

5,2

6,0

Därav mjölk.................... 3,3

2,8

3,1

kött och fläsk...

3,7

3,4

3,4

Anm.

Delresultaten för olika områden enligt JEU har sammanvägts, varvid som vikter använts

åkerarealen i storleksgruppema 10—20 respektive 20—30 hektar enligt 1951 års jordbruks-

räkning.

Som synes kan prishöjningarna på mjölk samt kött och fläsk väntas

medföra en större effekt för en gård i storleksgruppen 10—20 hektar än i

gruppen 20—30 hektar. Gjorda överslagsberäkningar har visat, att effekten

blir än större för gårdar under 10 hektar, medan motsatsen är fallet för

gårdar över 30 hektar.

Prisöverenskommelsen för 1955/56 skall, framhåller nämnden, gälla för

hela regleringsåret och förutsätter, att den s. k. 4-procentregeln skall till-

lämpas. Omräkning av kalkylen under november 1955 skall dock ske en­

dast om sådan omräkning begäres av nämnden eller jordbrukets förhand­

lingsdelegation. I praktiken torde det icke innebära större svårigheter för

kalkylsakkunniga att utan fullständig omräkning av kalkylen avgöra, om

ett onormalt skördeutfall medför överskott eller underskott, som är större

än 4 procent av den totala intäktssumman (ökad med nu förutsatta pris­

höjningar). En omräkning av kalkylen synes böra påfordras endast om en

summarisk granskning inom kalkylsakkunniga ger vid handen, att en av­

vikelse från normkalkylen sannolikt kommer att ligga utanför 4-procent-

marginalen.

Slutligen anför nämnden, att den liksom tidigare har varit fallet bör ha

möjlighet att vidtaga justeringar av priserna, då så påkallas av försörj-

ningsläget eller marknadsförhållandena. Därest sådana justeringar blir ak­

tuella, bör man enligt nämndens mening eftersträva, att dessa icke mera

väsentligt rubbar inkomstfördelningen inom jordbruket. Innan någon jus-

41

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Prisändringarnas effekt i olika delar av landet

Prisändring

öre/kg

%

Gss

Gmb Gns

Ss

Gsk

Ssk

Nn

No

Motsvarande intäktsändring per gård (15 hektar), kronor

Höstvete...

—2,75

—45

—41 —69

—59

—19

—31

—3

Vårvete.... —2,75

—43

—6 —24

—58

—23

—23

—5

Råg.............

—2,75

—55

—84 —27

—9

—22

—19

—3

—1

Summa

—143 —131 —120 —126

—64

—73

—11

—1

Sockerbetor

—0,22

—98

-50

—2

—3

0

Höstraps o.

-rybs ....

—2,00

—12

—24 —13

—6

—2

—3

Mjölk.........

+2,89

730

648

671

574

772

657

557

624

Nötkreatur.

+12

332

320

208

176

319

200

195

223

Svin............

+ 12

1 199

787

490

267

521

221

162

417

Ägg............. +15,00

100

66

39

26

58

34

22

15

Summa

2 361

1 821 1 408 1 043

1 670 1 112

936 1 279

Summa summarum

2 108 1 616 1 273

911 1601

1 036

925 1 278

I % av summa intäkter..

6,28

6,35

6,65

5,38

7,41

6,41

6,38

7,88

Därav mjölk.....................

2,17

2,55

3,51

3,67

3,57

4,06

3,84

3,85

Därav kött och fläsk ...

4,56

4,35

3,65

2,83

3,89

2,60

2,46

3,95

Motsvarande intäktsändring per gård (25 hektar), kronor

Höstvete ...

—2,75

— 99 —126 —179 —128 — 77 — 82

Vårvete----

—2,75

- 91 —21—53 —in — 43 — 37

—13

Råg.............

—2,75

—140 —144 — 45 — 12 — 38 — 46

— 4

Summa

—330 —291 —277 —251 —158 —165

—17

Sockerbetor

—0,22

—223 — 75—4

— 4 — 1

Höstraps o.

-rybs ....

—2,00

— 59 — 68 —35

— 18 — 19 — 29

Mjölk.........

+2,89

758

838 900

832 1 007

928

780

Nötkreatur .

+12

387

478

333

264

442

351

314

Svin............

+ 12

1 414 1 091

726

394

558

265

203

^{Ägg...............}

+15,00

64

81

38

46

41

17

8

Summa

2 623 2 398 1 997

1 536 2 048 1 561

1 305

Summa summarum

2 011 1 964 1 681 1 267 1 867

1 366 1 288

I

% av summa intäkter. .

4,25

5,08

5,63

5,05

6,59

5,74

6,27

Därav mjölk.....................

1,60

2,17

3,01

3,31

3,55

3,90

3,80

Därav kött och fläsk ...

3,81

3,83

3,55

2,62

3,53

2,59

2,52

Gss = Skåne-Hallands slättbygd.

Gmb = Sydsvenska mellanbygden, Oland och Gotland.

Gns = Östgötaslätten, Vänerslätten exkl. Värml. 1. slättbygd.

Ss = Värml. 1. slättbygd, Mälar- och Hjälmarbygden.

Gsk = Sydsvenska höglandet, östsvenska dalbygden, Västsvenska dalbygden.

Sslc — Södra Bergslagen, Västsvenska dalsjöområdet, norra Bergslagen, östra Dalarna (utom

Nn = Kustlandet \ nedre Norrland, nordsvenska mellanbygden, jämtländska slluromrädet.

Nö = Kustlandet 1 övriga Norrland, fjäll- och moränbygden.

tering vidtages, bör vidare samråd ske med jordbrukets organisationer.

Galler det endast smärre justeringar, bör kontakt tagas med ledningen i

den ekonomiska organisation, som närmast beröres av ändringen. I andra

fall bör kontakt tagas med ordföranden i jordbrukets förhandlingsdelega­

tion. Det bör sedan ankomma på denne att avgöra, huruvida den ifråga­

satta justeringen påfordrar, att överläggning sker även med andra repre­

sentanter för jordbruket.

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Jordbruksnämndens förslag angående jordbruksregleringen under

regleringsåret 1955 56

Allmänna riktlinjer

Jordbruksnämnden har i sin skrivelse den 19 mars 1955 såsom bakgrund

till sina förslag angående prissättningen och regleringsåtgärderna under

i egleringsåret 1955/56 lämnat en omfattande översikt över det ekonomiska

läget i Sverige, prisnivån för jordbruksprodukter, det internationella mark­

nadsläget, produktionsutvecklingen i Sverige samt läget för olika jordbruks­

produkter i Sverige.

Inledningsvis anför nämnden, att det ekonomiska läget i Sverige under

1954 varit sådant, att bokslutet kan karakteriseras som gynnsamt. Brutto­

nationalprodukten beräknas sålunda ha ökat med 5 procent från 1953. Sam­

tidigt utvidgades exportvolymen med 9 procent, medan motsvarande siffra

för importvolymen blev 13 procent. En höjning av konsumtionsstandarden

och en utvidgning av investeringsverksamheten har tack vare det gynn­

samma produktionsutfallet och den ökade utrikeshandeln kunnat ske utan

en försämring av penningvärdet. Till ökningen av bruttonationalprodukten

har i första hand industriproduktionen bidragit — den beräknas under 1954

ha stigit med ungefär 4 procent. Produktionsökningen var starkast inom

skogsindustrierna, men även inom järn- och metallverken samt verkstads­

industrien var ökningen påtaglig. Däremot har vissa konsumtionsvaruin-

dustrier haft att kämpa med betydande svårigheter. Produktionen minskade

bland annat inom textil- och sömnadsindustrien samt läder- och skoindu­

strien. För jordbrukets del har det gångna året varit mindre gynnsamt till

följd av ökade kostnader och samtidigt minskad totalproduktion.

Även för 1955 ter sig enligt nämndens uppfattning, i vart fall hittills,

utsikterna för industrisektorn goda. Konjunkturförbättringen har fortsatt

i såväl Västeuropa som i Förenta Staterna. Våra exportindustrier kan där­

för tills vidare räkna med goda avsättningsmöjligheter. Risken för starkare

internationella prisstegringar, som kan inverka på den svenska markna­

den, är givetvis icke obefintlig i ett dylikt läge men synes för den när­

maste framtiden va,ra tämligen ringa.

Farhågor för en inflationistisk utveckling i vårt land förknippas i stället

främst med tendenserna till ökade investeringar samt till kraftiga lönehöj­

43

ningar inom väsentliga delar av näringslivet. Enligt en i årets statsverkspropo-

sition uppställd hypotetisk försörjningsbalans skulle den privata konsumtio­

nen under förutsättning av stabilt penningvärde mellan 1954 och 1955 endast

kunna utvidgas med 2 procent. Även om den angivna siffran är i hög grad

osäker, antyder den dock enligt nämnden, att mera omfatlande lönehöj­

ningar icke kan genomföras utan betydande risker för penningvärdet. Nämn­

den erinrar i detta sammanhang om att lönenivån i början av 1955, innan

nya kollektivavtal hunnit avslutas, låg högre än under 1954. Löneglidning­

arna har inom vissa fack varit betydande.

Effekten av årets lönerörelse kan för närvarande ännu ej helt överblic­

kas. Nämnden anför emellertid, att lönehöjningarna för de grupper, som

slöt avtal i början av året, kom att uppgå till i genomsnitt 4 ä 5 procent,

medan under senare delen av avtalsrörelsen högre siffror har nämnts. Be­

träffande investeringssektorn har signalerats återhållsamhet med statliga

investeringar, samtidigt som man i viss mån sökt begränsa den privata

sektorn bland annat genom införandet av investeringsavgifter.

Ifråga om prisnivån för jordbruksprodukter erinrar nämnden till en

början om att priserna på den internationella livsmedelsmarknaden under

1940-talet var höga och väsentligt översteg priserna i Sverige. Detta förhål­

lande innebar enligt nämnden emellertid icke, att jordbruksprodukterna

befann sig i särställning — även för andra varor än livsmedel var det inter­

nationella prisläget högt uppdrivet under kriget och de första efterkrigs-

åren. Varutillgången var begränsad och allmän prisövervakning måste

införas för att hindra alltför kraftiga prisstegringar inom landet. Såväl

jordbruket som de flesta andra näringar fick sålunda nöja sig med lägre

priser än vad som eljest skulle ha kunnat tagas ut under denna av varu­

knapphet präglade epok.

Emellertid var man i Sverige medveten om att, så snart den akuta brist­

situationen i världen övervunnits, läget med högre internationella jord­

brukspriser än de svenska skulle förbytas i dess motsats. Bakom denna

slutsats låg då förutsättningen, att de i 1947 års jordbruksprogram upp­

dragna riktlinjerna skulle fullföljas. Kärnpunkten i detta program utgjor­

des" ju av att den i jordbruket sysselsatta arbetskraften skulle, så snart

detta kunde låta sig göra, beredas en inkomststandard lika med den, som

innehades av jämförbara befolkningsgrupper, och att denna likställighet

därefter skulle bevaras.

Nämnden erinrar om att enligt jordbruksprisutredningens betänkande

målet för jordbrukspolitiken i nu nämnda avseende redan anses ha upp­

nåtts såvitt angår jordbrukarna själva, och upplyser, att nämnden åter­

kommer till denna fråga i sitt yttrande över jordbruksprisutredningens be­

tänkande. Inkomstförbättringen har emellertid enligt nämnden fått köpas

till priset av rätt väsentligt höjda realpriser för jordbruksprodukterna. Den

fortgående snabba mekaniseringen av jordbruket bar visserligen skapat

möjligheter att hålla prishöjningarna inom en begränsad ram (produktio-

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

44

nen per arbetare i jordbruket har under det senaste decenniet stigit snab-

baie än under någon tidigare period), men realpriserna på livsmedel i kon­

sumentledet ligger enligt nämnden trots nämnda förhållanden för närva­

rande inemot 15 procent högre än under perioden 1935—1939. Enligt nämn­

den har vidare de reella producentpriserna sedan 1938/39 stigit med nära

25 procent (skillnaden gentemot konsumentpriserna beror bland annat på

mellanliggande statliga subventioner samt på den omständigheten, att im­

porterade livsmedel har undergått en svagare prisstegring än de inhemska

produkterna). Vid dessa beräkningar har, upplyser nämnden, icke beaktats

en reella innebörden av den nu träffade prisöverenskommelsen för 1955/

56, vilken medför en ytterligare höjning av jordbrukets samlade intäkter

med cirka 8 procent.

Lantarbetarna ligger dock alltjämt, konstaterar nämnden, på en lägre

inkomstnivå än jämförliga industriarbetargrupper på landsbygden.

Såvitt nu kan bedömas är det enligt nämndens mening nödvändigt, att

det svenska jordbruket även i fortsättningen, under mera normala förhål-

anden, far åtnjuta ett rätt högt gränsskydd, för att inkomstlikställighet

skall kunna upprätthållas, och att detta skydd skall vara större än vad and­

ra narmgar i genomsnitt erhåller. Nämnden erinrar om att gränsskyddet för

jordbruksprodukter av jordbruksprisutredningen beräknats uppgå till cirka

f Procent för narvarande och anför, att därest utlandspriserna blir någor­

lunda stabila under det närmaste året, detta tal kan väntas ytterligare stiga

nagot till foljd av den nu för 1955/56 träffade prisöverenskommelsen.

I fråga om det internationella marknadsläget erinrar nämnden först om

utvecklingen i stora drag under efterkrigsåren. Nämnden anför härom i hu­

vudsak följande.

Världsproduktionen av jordbruksprodukter kunde efter krigsslutet icke

återställas i lika snabb takt som industriproduktionen, och priserna på jord­

bruksprodukter vid internationell handel förblev under åtskilliga år höga.

Den väntade prisnedgången gjorde sig emellertid märkbar i slutet av 1940-

talet, men denna utveckling avbröts tvärt av Koreakriget. Det labila inter­

nationella politiska läget medförde, att den internationella prisnivån åter

hastigt drevs i höjden för de ur beredskapssynpunkt viktigare jordbruks­

produkterna, medan prisnedgången uteblev beträffande övriga jordbruks­

varor. Ännu sex år efter slutet av andra världskriget översteg sålunda de

internationella livsmedelspriserna väsentligt priserna på de nationella mark­

naderna.

Åtei gången till den tidigare prisnedgångstrenden skedde emellertid ganska

snart. Under Koreahaussen hade åtskilliga länder gjort omfattande lagrings-

kop Nar det politiska läget åter ansågs vara mera stabiliserat, slutade många

länder ej endast med nya lagringsköp utan minskade dessutom lagerhåll­

ningen. Samtidigt fortsatte produktionen att stiga i såväl export- som im­

portländerna. Ett starkt tryck uppstod på priserna, och dessa sjönk rätt

mycket. Prisnedgången började redan 1952 och fortsatte fram till våren

1954.

Sedan våren 1954 har priserna på jordbruksprodukter emellertid varit

förhållandevis stabila. Den tidigare nedåtgående tendensen synes sålunda

enligt nämnden ha i huvudsak upphört.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

45

Som ett allvarligt tecken på instabiliteten på den internationella livsme-

delsmarknaden har allmänt uppfattats den starka lagerökningen av olika

jordbruksprodukter i Förenta Staterna.

Under efterkrigsåren hade Förenta Staterna fått tjäna som Europas korn­

bod, och den kraftigt utvidgade amerikanska produktionen gjorde det möj­

ligt att någorlunda bemästra de första efterkrigsårens försörjningssvårighe­

ter. Ä andra sidan hade importländerna att kämpa med betydande betal-

ningssvårigheter gentemot dollarområdet. Så länge de internationella livs­

medelspriserna låg på en hög nivå, stod jordbruksprodukter i ett mycket

förmånligt bytesförhållande gentemot industrivaror. Åtskilliga importländer

ansåg det bland annat därför fördelaktigt att i möjligaste mån utvidga jord­

bruksproduktionen. När den europeiska produktionen hade återhämtat sig

samt större möjligheter yppade sig att köpa livsmedel från andra områden än

dollarområdet, minskade de europeiska importländerna sina inköp från

Förenta Staterna. Samtidigt hade emellertid i Förenta Staterna inga förbe­

redelser vidtagits för att möta den i och för sig väntade situationen, då den

europeiska efterfrågan på amerikanska livsmedel avsevärt reducerades. Det

höga statliga prisstödet stimulerade till en tortsatt hög produktion. Följden

blev, att betydande lager av olika jordbruksvaror ackumulerades i Förenta

Staterna. Hade dessa överskottskvantiteter kastats ut på den internatio­

nella marknaden, kunde detta ha fått ett omedelbart prissammanbrott till

följd.

Emellertid har försäljningarna av amerikanska överskottsprodukter hit­

tills skett med stor försiktighet. Samtidigt har åtgärder vidtagits, bland an­

nat genom sänkning av prisstödsnivån för en del produkter, för att åstad­

komma en anpassning av den amerikanska jordbruksproduktionen till de

ändrade avsättningsförhållandena. Man har också vid flera tillfällen från

amerikanskt håll försäkrat, att avvecklingen av överskottslagren kommer

att ske på ett sätt, som icke kommer att äventyra den normala handeln med

jordbruksvaror. Det finnes enligt nämnden anledning antaga, att dessa för­

säkringar är allvarligt menade. Det ligger självfallet i Förenta Staternas

eget intresse, att överskotten kan avvecklas, utan att detta medför rubb­

ningar på den internationella marknaden och äventyrar det säkerhetssystem

för jordbruket, som landet bär tillämpat efter kriget.

Nämnden erinrar därefter om att i diskussionen om dagens svåravsätt-

bara överskott paralleller ofta har dragits med de överskott, som uppstod

efter första världskriget och som så småningom ledde till ett sammanbrott

på den internationella marknaden. Emellertid föreligger en väsentlig skill­

nad mellan då och nu. De nu aktuella överskotten står nästan helt undei

statlig kontroll, vilket icke var fallet på 1920-talet, då överskotten ganska

omedelbart fick söka sig till den internationella marknaden och påverka

prisutvecklingen där. Sammanbrottet på vetemarknaden i slutet av 1920-

talet kom exempelvis, när den kanadensiska vetepoolen icke längre kunde

hålla igen utbuden. För närvarande är det emellertid huvudsakligen fråga

om statliga övcrskottslager, och delta ger enligt nämndens uppfattning eu

viss garanti för alt överskotten icke utan vidare kominer att kastas ut på

den internationella marknaden. Hittills har överskottslagren ej heller utövat

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

46

något kraftigare tryck på priserna. Nämnden framhåller emellertid, att vad

som nu anförts självfallet icke innebär, att problemet med en internatio­

nell överproduktion på jordbruksområdet kan bagatelliseras. Anpassas icke

produktionen till avsättningsmöjligheterna, kan svårigheter komma att upp­

stå, som ej är lätta att bemästra.

\ idare framhåller nämnden, att man ej bör bortse från vissa moment,

som tyder på att priserna på den internationella marknaden på längre sikt

kan utsättas för ett icke obetydligt tryck. Världsproduktionen av jordbruks­

produkter har under senare tid stigit med 3 procent årligen, samtidigt som

befolkningen endast har ökat med i runt tal 1,5 procent. Produktionsök­

ningen har varit särskilt stark i länder, där självförsörjningsgraden redan

tidigare varit tämligen hög. I andra fall har den ökade produktionen icke

tagits i anspråk för en höjning av den inhemska konsumtionsstandarden,

utan man har i stället reducerat importen. Till den kraftiga höjningen av

jordbruksproduktionen har enligt nämnden utan tvekan medverkat den star­

ka protektionism, som präglat de flesta länders jordbrukspolitik. Begränsar

man sig till den västeruropeiska länderkretsen, är det i huvudsak egentli­

gen endast de utpräglade exportländerna Danmark och Nederländerna, som

har låtit eller rättare sagt varit tvungna att låta exportpriserna bli bestäm­

mande för den inhemska prisnivån. I övriga länder har den inhemska pris­

nivån under senare år väsentligt överstigit export- eller importpriserna.

Nämnden påpekar, att ett fortsatt högt skydd på jordbruksområdet själv­

fallet verkar stimulerande på produktionen. Eftersom möjligheterna att

utvidga produktionen ännu är betydande i åtskilliga europeiska länder,

kan detta framkalla en fortgående och ganska snabb produktionsstegring

med åtföljande tryck på den internationella prisnivån. Emellertid är det

tydligt, att stora möjligheter att höja konsumtionsstandarden ävenledes

existerar i åtskilliga länder. Konsumtionsstandarden i Europa är ännu i all­

mänhet lägre än i Sverige, och en höjning av konsumtionsvolymen kan

komma att ske såväl genom en ökning av totalkonsumtionen som genom

en förskjutning i dess sammansättning mot högförädlade produkter. En

höjning av konsumtionen är emellertid beroende av prisnivån på livsmedel.

En stark protektionism medverkar till ökade överskott dels genom en höj­

ning av produktionen, dels genom en begränsning av konsumtionen. En

allmän minskning av jordbruksprotektionismen hindras emellertid i många

länder av jordbrukets otidsenliga struktur och svårigheter att utan vittgå­

ende stödåtgärder bereda brukarna av mindre effektiva brukningsdelar

någorlunda tillfredsställande inkomster. Vidare anser de flesta länder, att

de ej ensidigt kan övergå till en liberalare jordbrukspolitik, samtidigt som

ett samfällt handlande hittills har stött på stora svårigheter.

Även om man bör ha ögonen öppna för de risker den starka jordbrukspro­

tektionismen i olika länder innebär, finnes det å andra sidan enligt nämn­

dens mening ej anledning att räkna med att utvecklingen under den när­

maste framtiden kommer att leda till en nedpressning av den internatio­

nella prisnivån på jordbruksprodukter. Som grund för denna mening an­

Kungl. Maj:ls proposition nr 180

47

för nämnden, bland annat, att de internationella priserna under det gångna

året har uppvisat en högre grad av stabilitet. Vidare är, såsom tidigare

framhållits, möjligheterna att öka konsumtionen i Europa mycket betydan­

de och de goda konjunkturerna i andra näringar torde också kunna leda

till en höjning av levnadsstandarden och därmed till en icke oväsentlig ök­

ning av livsmedelsförbrukningen. Nämnden framhåller också, att indu­

strialiseringen främst i Sydamerika men även i andra underutvecklade län­

der fortskrider och att denna faktor på längre sikt måste komma att in­

verka stabiliserande på livsmedelsråvarornas prisbildning. Det synes därför

nämnden sannolikt, att priserna på den internationella marknaden även

fortsättningsvis kommer att hålla sig relativt stabila, vilket givetvis icke

utesluter mer eller mindre stora, av särskilda omständigheter föranledda

prisfluktuationer för enstaka produkter.

I fråga om produktionsutvecklingen i Sverige anför nämnden i huvud­

sak följande.

Jordbrukets produktionsvolym räknad i 1954/55 års priser1,

miljoner kronor

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

1938/39

1950/51

1951/52

1952/53

1953/54

1954/55

1955/56

Brödsäd .............

375

291

203

344

446

430

404

Index...............

100

78

54

92

119

115

108

Potatis och socker-

betor2..............

332

330

320

304

348

321

340

Index ..............

100

99

96

92

105

97

102

Oljeväxter.........

—

174

193

166

79

132

118

Index ..............

—

—

—

—

—

—

—

Övriga vegetabilier 87

92

88

112

115

90

123

Index ..............

100

106

101

129

132

103

141

Vegetabilier, totalt

794

887

804

926

988

973

985

Index ...............

100

112

101

117

124

123

124

Mjölk och mejeri-

produkter3 . . . 1 480

1 634

1 558

1 548

1 515

1 493

1 498

Index ..............

100

no

105

105

102

101

101

Ägg och slakt-

fjäderfä..........

171

222

217

222

224

236

241

Index ..............

100

130

127

130

131

138

141

Slaktdjur m. m.. 1 040

1 001

1 024

1 082

1 102

1 096

1 114

Index ..............

100

96

98

104

106

105

107

A nimalier, totalt. 2 691

2 857

2 799

2 852

2 841

2 825

2 853

Index..............

100

106

104

106

106

105

106

Samtliga jordbruks

produkter........

3 485

3 744

3 603

3 778

3 829

3 798

3 838

Index .............

100

107

103

108

no

109

no

1 I denna tablå har för 1938/39 tillämpats de faktiskt skördade kvantiteterna. — ! Vid beräk­

ningen för sockerbetor har hänsyn tagits till förändringar i sockerhalten. — 3 Vid beräkningen

av mjölkproduktionen har hänsyn tagits till förändringar i mjölkens fetthalt.

48

Volymen för jordbrukets slutprodukter (räknad i konstant penning­

värde) väntas i Sverige till följd av de mycket ogynnsamma skördebetingel-

serna hösten 1954 under innevarande produktionsår bli något lägre än

1953/54. Nedgången hänför sig såväl till vegetabilie- som animalieproduk-

tionen. På vegetabiliesidan har brödsädsproduktionen sjunkit med 3 pro­

cent och vidare har bland annat produktionen av potatis och sockerbetor

blivit lägre än föregående år. Däremot har oljeväxtproduktionen betydligt

utvidgats. På animaliesidan kan konstateras en mindre nedgång i mjölk­

produktionen och även en viss nedgång av slakten. Däremot beräknas ägg­

produktionen ha ökat något.

Överskottsproduktionen av olika jordbruksprodukter är även 1954/55

betydande. Räknad i 1954/55 års priser utgör överskottsproduktionen detta

år cirka 8 procent av jordbrukets totala avsaluproduktion mot 6 å 7 pro­

cent år 1953/54.

Såsom jordbruksnämnden i sitt remissyttrande över jordbruksprisutred­

ningen närmare kommer att utveckla, föreligger överskott av nämnd stor­

leksordning, trots att jordbrukets produktionsvolym sedan förkrigstiden

ökat saktare än tidigare (mindre än 1 procent per år räknat från genom­

snittet för 1930-talet mot 2,5 procent under mellankrigsperioden och 1,5

procent sedan 1880-talet). Anmärkningsvärd är särskilt den svaga produk­

tionsökning, som har ägt rum under de senaste fem åren.

Läget för olika jordbruksprodukter belyser nämnden i sin skrivelse i ett

särskilt avsnitt, som klargör produktions- och prisutvecklingen inom Sverige

samt förändringarna i priserna vid import och export.

I fråga om brödsäd erinrar nämnden härvid till en början om att den

kraftiga ökning av brödsädsarealen, som började 1952, fortsatte även 1954

och att arealen sistnämnda år uppgick till sammanlagt 583 000 hektar,

varav 433 000 hektar föll på vete och 150 000 hektar på råg. Trots en areal­

ökning med 62 000 hektar blev totalskörden av brödsäd 1954 nästan lika

stor som närmast föregående år. Hektarskördarna för såväl vete som råg

blev låga, och kvalitetsmässigt blev skörden mindre tillfredsställande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Brödsäd

Areal

Produk- Kon­

Över­

Netto­

Genom­

Importpris på

1 000 ha tion1

sum­

skott

export

snittligt

$-vetes

milj. kg tion

eller un­

eller

producent­

Inom

Utom

milj. kg derskott

-import

pris i

milj. kg

milj. kg

Sverige på

vårvete

IWA3

kr/dt

IWA3

kr/dt

kr/dt

1938/39..,. 497

835

672

+ 163

— 47

18,8

17

1948/49.. . 475

776

646

+ 130

— 33

34,5

37

1949/50.. . 442

826

711

+115

—120

35,2

42

48

1950/51.... 466

701

720

— 19

— 34

33,2

45

57

1951/52.. . 420

469

710

—241

—345

43,4

48

60

1952/53.. .

452

883

690

+ 193

+ 25

55,4

44

52

1953/54....

521

996

680

+316

+481

549,9

44

1954/554. .

583

1 000

680

+320

+250

644,7

43 (febr.)

1 Exklusive utsäde, utfodring, avreus och svinn. ■— 3 Exklusive tull. Vid export av svenskt

vete räknas för närvarande bland annat på grund av kvalitetsskillnad samt frakt- och andra

exportkostnader med ett fobpris som är cirka 7 kronor lägre än det angivna importpriset, vilket

avser nordamerikanskt vete av högsta kvalitet. — 3 Internationella veteavtalet. — 4 Uppgif­

terna för 1954/55 i denna och efterföljande tablåer är prognoser. — 4 Exklusive förmalningsavgift.

49

Nämnden framhåller därefter, att de internationella vetepriserna, som

fram till våren 1954 var starkt sjunkande, därefter hållit sig relativt stabila.

I det förnyade internationella veteavtalet (IWA), som slöts i Washington

sommaren 1953, har minimipriset för kvaliteten motsvarande Manitoba nr

1 fastställts till 155 cents per bushel (29,5 kr/dt) och maximipriset till 205

cents per bushel (39,0 kr/dt). Vid jämförelse mellan dessa priser och cif-

priser vid import till Sverige får enligt nämnden till de förra läggas om­

kring 9 kronor 50 öre per deciton för frakt m. m. Vidare bör observeras,

att IWA-priserna avser hårt vete av högsta kvalitet. De internationella för­

säljningarna har sedan våren 1954 i huvudsak skett till priser ungefär

motsvarande mittprisnivån mellan avtalets maximi- och minimipris.

I fråga om vete upplyser nämnden vidare följande.

Världsproduktionen av vete beräknas 1954/55 bli ungefär 6 procent lägre

än föregående år. Produktionen i de flesta ledande exportländerna har

minskat. På grund av avsevärda övergångslager från föregående produk­

tionsår är emellertid exporttillgångarna fortfarande betydande. Skörden i

importländerna har kvantitativt varit större än 1953/54 men har, särskilt

i de europeiska importländerna, varit av dålig kvalitet. Eftersom dessutom

lagerhållningen i en del importländer har varit relativt begränsad, kan

ökade importbehov påräknas innevarande produktionsår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Socker

Areal

Produk­

Konsum­

Över-

Netto­

Partipris

Import­

socker­

tion av

tion av

eller

import

i Skåne

pris för

betor

råsocker

socker och

under­

räknad i

på strö­

strö­

1 000 ha

milj. kg

sirap räk­

nad i rå-

socker

milj. kg

skott

milj. kg

råsocker

milj. kg

socker1

öre/kg

socker

öre/kg

1938/39. . .

51

292

340

—48

9

32

28

1948/49. . .

48

291

322

—31

44

63

1949/50. . .

49

290

372

—82

79

64

71

1950/51. . .

54

304

367

—63

84

73

85

1951/52. . .

54

285

338

—53

61

89

108

1952/53. . .

54

234

315

—81

92

94

76

1953/54. . .

51

335

345

—10

19

90

63

1954/55. . .

59

288

335

—47

57

88

60 (jan.)

1 Cit exklusive tull räknat 1 raffinad.

Beträffande socker anför nämnden, att den svenska sockerbetsarealen

1953/54 uppgick till 51 000 hektar. Då betskörden samtidigt blev synner­

ligen tillfredsställande, kom produktionen att icke långt ifrån motsvara

den inhemska förbrukningen. År 1954/55 utvidgades sockerbetsarealen med

ytterligare 8 000 hektar till 59 000 hektar. Betskörden blev emellertid be­

tydligt sämre än närmast föregående år och motsvarade i råsocker räknat

endast 288 miljoner kilogram mot 335 miljoner kilogram 1953/54. I fråga

om världsmarknadspriserna på socker påpekar nämnden, att dessa under

senare år kraftigt pressats nedåt av eu betydande överproduktion och un­

derstigit de svenska sockerpriserna med omkring 35 procent. Nämnden

lämnar vidare följande upplysningar.

4

Bilxang till riksdagens protokoll 1955. 1 samt. Nr 180

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Världsproduktionen av socker har sedan förkrigstiden stigit från 25 till

37 miljoner ton, och konsumtionsökningen har icke kunnat helt absorbera

denna kraftiga produktionsstegring. Stora överskott har ackumulerats i det

ledande exportlandet Kuba, som redan för några år sedan fann sig tvunget

att på egen hand söka stabilisera sockermarknaden genom att begränsa

produktionen och undandraga en del av överskotten från marknaden till

en stabiliseringsreserv. År 1953 träffades vidare en internationell socker­

överenskommelse, varvid minimipriset bestämdes till 37,1 kronor per deci-

ton och maximipriset till 49,7 kronor per deciton (råsocker i lager i ku­

bansk hamn). Det har emellertid visat sig vara förenat med stora svårig­

heter att upprätthålla avtalets minimipris. Man kan räkna med att försälj­

ningarna även under de kommande åren i huvudsak kommer att ske till

avtalets minimipris. De energiska åtgärder, som vidtages för att upprätt­

hålla detta pris, gör det mindre sannolikt, att det under längre perioder

mera väsentligt kommer att underskridas.

Mat­

Areal

Produk- Inhemsk

Över­

Export av

Produ­

Export­

Import­

nyttiga

1 000 ha tion av

förbruk-

skott

frö och

centpris

pris fob

pris eif

olje­

växter

frö av ning av

raps,

frö av

rybs och respektive

senap1 års skörd

milj. kg milj. kg

milj. kg olja (i frö

räknat)

under re­

spektive

reglerings­

år

milj. kg

i Sverige

på höst­

raps*

öre/kg

på raps­

frö

öre/kg

på

kopra*

öre/kg

1938/39

—

—

—

—

—

—

—

21

1948/49

57

71

64

7

—

108

—

109

1949/50

95

128

73

55

57

108

80

no

1950/51

133

178

75

103

89

90

109

154

1951/52 167

214

75

139

101

90

118

no

1952/53 128

190

80

no

70

109

85

120

1953/54

77

93

91

2

64

104

84

116

1954/55

97

160

90

70

80

105

90

105(febr.)

1 9 % vattenhalt. — 2 Grundpris jämte tillägg på grund av kvalitetsreglering. —• 3 T. o. m.

1950/51 portugisisk och Singapore-kopra, fr. o. m. 1951/52 Streitskopra.

I fråga om oljeväxterna erinrar nämnden först om utvecklingen under

efterkrigsåren fram till hösten 1953 och anför i huvudsak följande.

De internationella priserna på fetter och oljor steg kraftigt under 1940-

talets bristår. Denna särskilt kraftiga prisstegring på fettvaruområdet be­

rodde på den internationella fettmarknadens speciella struktur. Skillnaden

mellan fettkonsumlionen i olika områden var nämligen före kriget bety­

dande. Förbrukningen per capita var i de asiatiska länderna endast en bråk­

del av förbrukningen i Europa och Nordamerika. Samtidigt var det just

lågkonsumtionsområdena i Fjärran Östern, som svarade för en väsentlig

del av världsexporten. Under kriget drabbades ifrågavarande exportområ­

den svårt av krigets härjningar och produktionen reducerades väsentligt.

En snabb återhämtning hindrades sedermera av politiska oroligheter. När

produktionen så småningom åter steg, togs produktionsökningen främst i

anspråk för en höjning av den inhemska konsumtionen. Denna tendens

till ökad förbrukning i de lågkonsumerande exportländerna i Fjärran Ös­

tern har medfört, att världshandeln med fetter och oljor, trots att världs­

produktionen numera är ungefär 13 procent större än före kriget, fortfa-

51

rande ligger vid förkrigsnivån. Koreakriget medförde en stark stegring i

de internationella fettpriserna, men 1952 började en prisnedgång, som fort­

satte fram till hösten 1953.

Nämnden framhåller därefter, att priserna på olika fettvaror under det

senaste året visserligen uppvisat icke obetydliga fluktuationer men att de

genomsnittligt legat vid den nivå, som förelåg i början av 1954. Under 1955

beräknas världsproduktionen av fetter och oljor bli av ungefär samma om­

fattning som under föregående år. Emellertid har lagerhållningen minskat

i en del länder, varför man torde kunna påräkna en viss ökning av efter­

frågan.

Den svenska produktionen av oljeväxter var 1953/54 låg men har inne­

varande produktionsår åter utvidgats. Svenskt rapsfrö och svensk raps­

olja har fått en väl inarbetad marknad på den europeiska kontinenten, och

våra exportpriser beräknas enligt nämnden innevarande år ligga väl i nivå

med de priser, som uppnåddes 1953/54.

Kungl. Maj. ts proposition nr i80

Mjölk och

Mjölkpro-

Förbruk-

över-

Nettoex-

Riksnote-

Export-

mejeripro-

auktion

ning av

skott

port räk-

ringen på

pris på

dukter

(exklusive

foder­

mjölk)

milj. kg

mjölk och

mejeripro­

dukter

räknat i

mjölk (ex­

klusive fo­

dermjölk)

milj. kg

milj. kg

nåd i

mjölk

milj. kg

mejeri­

smör

inklusive

allm.

mjölkpris­

tillägg

öre/kg

smör1

öre/kg

1938/39 .......... ....

4 326

3 691

635

618

277

194

1948/49 .......... ........ 4 331

4 206

125

5

514

612

1949/50 .......... ........ 4 650

4 274

376

344

556

560

1950/51 .......... ........ 4 547

4 024

523

406

591

542

1951/52 .......... ........ 4 323

3 951

372

512

682

548

1952/53 .......... ........ 4 287

3 897

390

280

699

601

1953/54 .......... ........ 4190

3 892

298

408

665

540

1954/55 .......... ........ 4 117

3 847

270

270

665

540

> Härifrån avgår frakt- och exportkostnader, vilka för närvarande uppgår till drygt 25 öre/kg.

Nämnden övergår härefter till mjölkproduktionen och erinrar om att

densamma 1954 uppvisat en mindre nedgång, varvid särskilt invägningen

i norra Sverige har reducerats rätt betydligt. Vidare har injölkinvägningen

sjunkit i vissa områden kring större konsumtionscentra. I Stockholms län

liar injölkinvägningen från 1953 till 1954 nedgått med närmare 6 procent,

och totalt har invägningen vid de till Mjölkcentralen anslutna mejerierna

sjunkit med ungefär 4 procent. Denna tendens till produktionsminskning

kring konsumtionscentra inger enligt nämnden allvarliga betänkligheter.

En fortsatt utveckling i denna riktning skulle medföra betydligt längre

transportvägar för mjölk med högre kostnader och försämrad kvalitet som

följd.

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Förskjutningarna i matfettkonsumtionen mellan smör och margarin har

under senare år tilldragit sig särskilt intresse. Nämnden anför härom föl­

jande.

Efter matfettsransoneringens slopande 1949 skedde en stark ökning av

margarinkonsumtionen, samtidigt som smörkonsumtionen reducerades. År

1953 avstannade emellertid nedgången i smörkonsumtionen och smöret häv­

dade detta år väl sin ställning i den svenska matfettsförsörjningen. Nämnden

anförde våren 1954 i sin skrivelse till Kungl. Maj :t angående de prisregle-

rande åtgärderna för regleringsåret 1954/55, att efter den starka förskjut­

ningen mot ökad margarinkonsumtion mellan 1951 och 1952 en följande

stagnation i förskjutningen under ett år med ökade inkomster för stora

konsumentgrupper i och för sig var förklarlig. Nämnden ansåg, att man

måste vara beredd på att det inhemska avsättningsutrymmet för smör på

längre sikt vid oförändrad prisrelation kunde komma att ytterligare krympa.

Under 1954 har också återigen en ökning av margarinkonsumtionen kunnat

konstateras. År 1953 svarade sålunda smör för 11,8 kilogram eller 48 pro­

cent av den till 24,4 kilogram uppgående konsumtionen per capita av mat­

fett. År 1954 har dess andel sjunkit till 11,4 kilogram eller 47 procent.

I fråga om avsättningsmöjligheterna för smör utomlands anför nämnden

följande.

En väsentlig del av den svenska smörexporten har under det senaste året

gått till Sovjetunionen. Den tidigare för svenskt smör betydelsefulla export­

marknaden Västtyskland har däremot under senare år nästan helt kommit

ur bilden. Den svenska exporten till detta land har hindrats av den höga

tyska smörtullen, och någon överenskommelse om smörexporten till detta

land har icke kunnat nås. Man kan dock framdeles räkna med en viss ök­

ning av den tyska konsumtionen av mjölk och mejeriprodukter och där­

med förbättrade exportmöjligheter till detta land. En viss export har åter

kunnat ske till förkrigstidens traditionella svenska exportmarknad Stor­

britannien. De engelska importpriserna har dock i regel varit lägre än vad

som kunnat erhållas vid export till andra marknader. Det danska export­

priset till Storbritannien uppgår för närvarande till 4,70 svenska kronor

per kilogram. Exportpriset till västeuropeiska kontinentalländer är sam­

tidigt ungefär 50—60 öre per kilogram högre.

Kött

Produk­

tion

milj. kg

Kon­

sumtion

milj. kg

1938/39 ........... ........ 152

153

1948/49 ........... ......... 126

138

1949/50 ........... ......... 131

151

1950/51 ........... ......... 140

158

1951/52 .......... ......... 156

160

1952/53 ........... ........ 141

151

1953/54 ........... ......... 136

153

1954/55 ........... ......... 141

155

Under­

skott

milj. kg

Netto­

import

milj. kg

Försälj­

ningspris

i parti i

Stockholm

på nötkött

(ko kl. I)

öre/kg

Jämförligt

importpris

på nötkött

(exklusive

tull)

öre/kg

1

4

120

100

12

11

211

213

20

24

247

209

18

20

245

208

4

3

289

237

10

10

364

275

17

16

356

295

14

14

*334

*285

1 Avser prisläget den 17 mars 1955.

53

Den svenska köttproduktionen understiger fortfarande den inhemska för­

brukningen. Strävandena att utvidga gödkalvsuppfödningen har hittills icke

lett till mera påtagliga resultat. Denna uppfödning är fortfarande väsentligt

lägre än före kriget, och möjligheter torde finnas att utvidga denna pro­

duktionsgren särskilt på de mindre brukningsdelarna. Importen av kött har

sedan våren 1954 skett från Danmark och Irland, medan införseln från

sydamerikanska länder helt har legat nere. Importpriserna har icke upp­

visat några större förändringar. Den internationella marknaden för kött

är ganska liten, och rätt betydande tillfälliga prisvariationer förekommer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Fläsk

Produk-

Kon-

över-

Netto-

Försälj-

Jämförligt

tion

sumtion

eller un-

export

ningspris

importpris

milj. kg

milj. kg

derskott

( + ) eller

i parti i

på fläsk

milj. kg

-import

Stockholm

(exklusive

(-)

på fläsk

tull)

milj. kg

öre/kg

öre/kg

1938/39 ........ ......... 155

137

+18

+

13

140

95

1948/49 ................. 159

159

0

0

253

321

1949/50 .... ......... 170

174

— 4

— 3

240

334

1950/51 .... ......... 170

178

—

8

—

6

282

342

1951/52 ................. 173

170

+

3

0

354

342

1952/53 .... ......... 187

180

+

7

+

9

341

2300

1953/54 .... ......... 190

190

0

+

3

343

2285

1954/55 ....

.......... 200

200

0

—

3

>365

2285

1 Avser prisläget den 17 mars 1955. — 2 Detta pris är baserat på gällande engelska import­

priser på bacon.

I fråga om fläskproduktionen framhåller nämnden, att den 1954/55 beräk­

nas bli lägre än vad man från början antagit. Den inhemska konsumtionen

har fortsatt att stiga, och de ändrade prisrelationerna mellan kött och fläsk

har medfört en markant förskjutning från kött- till fläskkonsumtion. Den

ökade konsumtionen och den svagare produktionsstegringen har haft till

följd, att våra exportöverskott av fläsk har blivit relativt begränsade. För

att täcka den inhemska försörjningen har fläsk tidvis fått importeras från

Danmark och Finland, samtidigt som mindre kvantiteter har exporterats till

Storbritannien och Västtyskland. Priserna vid export och import har varierat

betydligt men har genomsnittligt legat ungefär vid föregående års nivå.

Ägg

Produk-

Kon-

Över-

Netto-

Svensk

Export-

tion

sumtion

skott

export

äggno-

pris2

milj. kg

milj. kg

milj. kg

milj. kg

tering

öre/kg

öre/kg

1938/39 ........... ................. 61

56

5

5

141

131

1948/49 .......... ................. 75

70

5

2

265

266

1949/50 ........... ................. 83

72

11

12

253

305

1950/51 ........... ................. 83

73

10

10

272

354

1951/52 ........... ................. 80

72

8

8

304

370

1952/53 ........... ................. 81

73

8

8

316

355

1953/54 ........... ................. 82

75

7

7

289

335

1954/55 .......... ................. 84

77

7

7

*290

300

1 Beräknat medelpris enligt jordbrukskalkylen. — 2 Härifrån avgår kostnaderna för uppsam­

ling, emballage och övriga exportkostnader, vilka för närvarande uppskattas till 70 öre/kg.

54

Kungl. Maj:ts proposition nr ISO

Beträffande ägg uppger nämnden, att överskottsproduktionen beräknas

vara i stort sett oförändrad. Exporten har skett huvudsakligen till Västtysk­

land, varvid exportpriserna har sjunkit något. Föregående år räknade man

på vissa håll med att slopandet av äggransoneringen i Storbritannien skulle

öka äggimporten till detta land. Emellertid har den inhemska tillförseln av

ägg på senare tid ökat väsentligt i Storbritannien, och någon utvidgning av

införseln har icke ägt rum.

Sammanfattningsvis konstaterar nämnden, att några större avsättningssvå-

svårigheter för närvarande icke synes föreligga beträffande våra överskott på

jordbruksområdet. Import- och exportpriserna är numera endast obetydligt

högre än före Koreakrigets utbrott, vilket framgår av följande indexserie.

I denna indexserie, som omfattar vete, socker, nötkött, fläsk, smör och ägg,

har sammanvägningen skett med den inhemska förbrukningen av respektive

varuslag som vikter.

1948/49

Import/exportpriser 100

Svenska priser .... 100

Brödsädsregleringen

Om försörjningsläget beträffande brödsäd framhåller jordbruksnämnden,

att övergångslagret av gammal skörd den 1 september 1954 totalt uppgick

till omkring 318 000 ton, varav cirka 211 000 ton vete och 107 000 ton råg.

Härvid har ej medräknats brödsäd som vid denna tidpunkt av Svenska

spannmålsaktiebolaget kontrakterats för export men som då ännu ej ut­

skeppats. Beträffande beredskapslagret anför nämnden vidare.

Enligt de planer, som godkändes av 1954 års riksdag, skulle man -— bort­

sett från ett övergångslager hos kvarnarna av normal omfattning, varmed

man då avsåg cirka 40 000 ton vete och 10 000 ton råg — ha ett beredskaps-

lager av 300 000 ton brödsäd, vilket lager enligt nämndens beslut borde för­

delas på 210 000 ton vete och 90 000 ton råg. Det totala övergångslagret var

sålunda den 1 september 1954 i fråga om vete omkring (210 000 -f- 40 000 -—

211 000 =) 39 000 ton mindre än som ursprungligen beräknats, medan råg­

lagret var omkring (107 000 — 90 000 — 10 000 =) 7 000 ton större än som

avsetts. Bristen i vetelagret berodde på att spannmålsaktiebolaget under

sommaren 1954, för att utnyttja försäljningsmöjligheterna till Västtyskland

inom ramen av gällande handelsavtal, med nämndens bemyndigande sålde

60 000 ton vete till detta land. Redan då kunde man förutsätta, att bered­

skapslagret härigenom skulle komma att understiga vad man från början

avsett. I samband med denna exportförsäljning träffades emellertid en över­

enskommelse av innebörd, att exportförlusten för den överskjutande kvan­

titeten skulle bäras av föreningen Svensk spannmålshandel, som visserligen

då ännu ej konstituerats men vars blivande huvudintressenter godkänt

transaktionen och försäljningsvillkoren. Exporten kan sålunda sägas till en

del ha skett för den nya föreningens räkning och i avräkning på det vänta­

1949/50 1950/51 1951/52 1952/53 1953/54 1954/55 1955/56

(prog- (prog­

nos) nos)

104

no

117

in

105

101

103

in

134

144

139

138

140

55

de överskottet av 1954 års skörd. Den kvantitet, för vilken föreningen skulle

svara, har sedermera slutgiltigt fastställts till cirka 39 000 ton.

Med ledning av odlarnas leveranser till och med januari 1955 har salu­

överskottet av 1954 års brödsädsskörd — däri ej inräknat de kvantiteter ut­

säde, som återgår till jordbrukarna — i jordbrukskalkylen beräknats uppgå

till cirka 765 000 ton vete (varav cirka 470 000 ton höstvete och 295 000 ton

vårvete) och 218 000 ton råg eller sammanlagt 983 000 ton brödsäd. Den in­

hemska handelsförmalningen under regleringsåret 1954/55 jämte visst svinn

hos handeln och industrien beräknas sammanlagt uppgå till 515 000 ton vete

och 140 000 ton råg, varför det direkta överskottet av 1954 års brödsäds­

skörd kan uppskattas till omkring 250 000 ton vete och 78 000 ton råg eller

tillsammans 328 000 ton brödsäd. Häri är inräknad den kvantitet på cirka

39 000 ton vete, som — enligt vad nyss anförts — av föreningen Svensk

spannmålshandel skall tillföras beredskapslagret såsom ersättning för den

överkvantitet, som exporterats under sommaren 1954.

Jämfört med den av statistiska centralbyrån verkställda uppskattningen

av 1954 års skörd måste, framhåller nämnden, de kvantiteter, som sålunda

beräknas bli saluförd av odlarna, anses anmärkningsvärt små i förhållande

till totalskörden. Förklaringen härtill torde vara, att jordbrukarna på grund

av brödsädens genom skördeskador nedsatta kvalitet i år utfodrat en betyd­

ligt större del av den egna skörden än som är normalt. Denna hemmautfod­

ring beräknas bli cirka 75 000 ton större än om brödsädsskörden varit av

tillfredsställande kvalitet. Skördeskadorna har framför allt tagit sig uttryck

i att brödsäden lönninältats, vilket berett kvarnarna stora bekymmer. För

att möjliggöra för kvarnarna att upprätthålla sina mjölkvaliteter har vissa

kvantiteter vete och råg av äldre skörd ställts till förfogande från bered­

skapslagret, varjämte kvarnarna bcretts möjlighet att verkställa import i

begränsad omfattning.

I fråga om den erforderliga och möjliga kompletteringen av beredskaps­

lagret samt importen av brödsäd under innevarande år lämnar nämnden

följande redogörelse.

Genom försäljningarna från beredskapslagret har detta nedbringats, så

att det för dagen endast omfattar cirka 162 000 ton, varav 106 000 ton vete

och 56 000 ton råg. Fn fullständig komplettering av beredskapslagret kan

icke lämpligen genomföras under innevarande regleringsår. Enligt nämn­

dens uppfattning bör nämligen beredskapslagret endast omfatta brödsäd

av sådan kvalitet, som ur kvarnsynpunkt är absolut tillfredsställande. Med

anledning härav har nämnden genom direktiv till föreningen Svensk spann­

målshandel — som numera för statens räkning handhar beredskapslagret

och som delar nämndens uppfattning om de krav, som bör ställas på lagret

__avsevärt skärpt kvalitetsfordringarna för den brödsäd, som avses för be­

redskapslagring. På grund av dessa skärpta krav kan komplettering av be­

redskapslagret med brödsäd av 1954 års skörd endast ske i mycket begrän­

sad omfattning. Någon återinläggning av råg torde över huvud taget icke

komma att bli möjlig under innevarande regleringsår. 1 stället kommer eu

del i beredskapslagret ingående råg av sämre kvalitet att utförsäljas för fo­

derändamål. Föreningen har räknat med att den 1 september 1955 skall i

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

56

egentligt beredskapslager finnas omkring 170 000 ton vete och 35 000 ton

råg samt att kvarnarna vid samma tidpunkt skall ha ett övergångslager av

40 000 ton vete och 10 000 ton råg. Sammanlagt kommer lagren av gammal

skörd sålunda att uppgå till 255 000 ton, varav 210 000 ton vete och 45 000

ton råg, vilket är 95 000 ton mindre än vad man siktat till. I förhållande till

ingångslagret den 1 september 1954 kommer lagerminskningen, som väntas

nästan helt falla på rågen, att bli 63 000 ton.

Den import, som av förut angivna skäl hittills har medgivits, omfattar

10 000 ton vete och 35 000 ton råg. Därtill kommer en för specialändamål

(mannagryns- och makaronitillverkning) avsedd import av s. k. Durum-

vete, beräknad till omkring 5 000 ton. Sistnämnda import förekommer re­

gelmässigt, eftersom vete av Durum-typ icke odlas i Sverige.

För beräkning av det överskott, som föreningen Svensk spannmålshandel

har att avsätta under innevarande regleringsår, skall det egentliga överskot­

tet av 1954 års skörd (250 000 ton vete och 78 000 ton råg) ökas dels med

lagerminskningen (1 000 ton vete och 62 000 ton råg), dels med importen

(15 000 ton vete och 35 000 ton råg), överskottet blir sålunda 266 000 ton

vete och 175 000 ton råg eller sammanlagt 441 000 ton brödsäd. Av detta

överskott har intill mitten av mars 1955 på exportmarknaden försålts cirka

152 000 ton vete och 56 000 ton råg. Vidare har inom landet för foderända­

mål (efter denaturering) försålts omkring 15 000 ton vete och 55 000 ton

råg. Föreningen kan sålunda enligt nämnden beräknas ha kvar att avsätta

ett överskott av 99 000 ton vete och 64 000 ton råg. Av vetekvantiteten in­

rymmes cirka 25 000 ton i gällande handelsavtal med Västtyskland, och

nämnden förutsätter, att denna exportmöjlighet helt utnyttjas. Av vete

skulle därefter endast 74 000 ton återstå att avsätta.

Nämnden upplyser i detta sammanhang, att nyssnämnda försäljning av

brödsäd för foderändamål igångsattes redan i slutet av november månad

1954 samt framför allt motiverades av då rådande knapphet på fodersäd och

de i förhållande till brödsädspriserna högt uppdrivna världsmarknadspri­

serna på fodersäd. Nämnden räknar med att foderförsäljningarna kommer

att fortsätta samt att en avsevärd del av det kvarvarande veteöverskottet

och hela det aktuella rågöverskottet kommer att finna avsättning på detta

sätt, såvida icke en sådan omsvängning av världsmarknadspriserna äger

rum, att det blir möjligt att importera fodervaror — i första hand majs,

korn och vetekli — till förhållandevis lägre pris än vad man kan erhålla vid

export av vete och råg.

Vidare upplyser nämnden, att de vid export erhållna priserna har varit

sadana, att föreningen Svensk spannmålshandels bidrag för möjliggörande

av export hittills under innevarande regleringsår utgjort i fråga om vete

mellan 11 och 14 kronor per deciton samt i fråga om råg mellan 7 och 8

kronor per deciton. Bidraget utgör i mitten av mars för vete 12 kronor per

deciton, vartill emellertid enligt särskilt beslut av Svensk spannmålshandel

för närvarande kan komma en ersättning för proteinreglering, som gör att

bidraget kan uppgå till inemot 14 kronor per deciton. Någon rågexport före­

kommer icke för närvarande, men vid sådan export skulle ett bidrag av 10

kronor per deciton vara behövligt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

I fråga om tillvägagångssättet vid avsättningen av brödsäd till foderända­

mål anför nämnden.

Föreningen Svensk spannmålshandel har verkställt förtidsinlösen av så­

dana partier vete och råg, som visserligen uppfyller de formella bestämmel­

serna för fullgod vara men trots detta icke lämpligen kan finna avsättning

som kvarnvara genom att diastasen varit för hög och icke stått i normal i e-

lation till halten grodda kärnor. Den sålunda inlösta brödsäden har i sam­

band med denaturering återförsålts till nedsatt pris ■— för vete 38 kronor

och för råg 33 kronor 50 öre per deciton. Dessa priser gäller återförsäljning

till partihandlare exklusive kostnader för emballage och eventuell gröpnmg.

Föreningen har härigenom fått vidkännas en förlust, ungefär motsvarande

det exportbidrag, som tidigare lämnats. Nämnden har även bemyndigat

Svensk spannmålshandel att för utfodringsändamål från beredskapslagret

försälja råg, som icke är lämplig som kvarnvara. För denna försäljning gäl­

ler samma priser och denatureringsföreskrifter, som nyss nämnts.

I föregående års regleringsskrivelse räknade nämnden med att 1954 års

skörd skulle lämna ett exportöverskott av cirka 300 000 ton vete och 100 000

ton råg. Kostnaderna för avsättningen av överskottet av brödsäd uppskatta­

des till sammanlagt omkring 51 miljoner kronor. Nämnden anmäler nu, att

föreningen Svensk spannmålshandel i skrivelse den 10 mars 1955 med för­

slag till prisreglerande åtgärder för regleringsåret 1955/56 m. m. (bilaga 7)

bland annat gjort en beräkning av kostnaderna för den del av föreningens

verksamhet under regleringsåret 1954/55, som skall täckas av förmalnings-

avgiftsmedel. I fråga om denna beräkning anför nämnden bland annat föl­

jande.

Det egentliga överskottet av 1954 års skörd har visserligen blivit mindre

än vad som "från början beräknats, och kostnaderna för avsättningen av

överskottet har per deciton räknat icke blivit högre än vad man väntat. Den

lagerminskning, som med hänsyn till kvaliteten på 1954 års skörd väntas bli

genomförd under innevarande säsong (sammanlagt 63 000 ton), gör dock,

att kostnaderna kan beräknas komma att uppgå till cirka 50 miljoner kro­

nor, d. v. s. praktiskt taget samma belopp, som man från början räknade

med. Det må emellertid observeras, att kostnaderna i stället sedermera kom­

mer att bli förhållandevis mindre den gång bristerna i lagerhållningen kom­

pletteras genom återinläggning i beredskapslagret av svensk brödsäd, efter­

som föreningen undgår avsättningsförlust på den kvantitet, varmed bered­

skapslagret kompletteras.

Av förmalningsavgiftsmedel från de båda åren 1953/54 och 1954/55 be­

räknas omkring' 53 miljoner kronor stå till föreningens förfogande, varför

endast omkring 3 miljoner kronor av dessa medel väntas kunna överföras

till den nyinrättade spannmålshandelns konjunkturutjämningsfond.

Med ledning av kalkylsakkunnigas beräkningar av 1955 års skörd av bröd­

säd synes man kunna räkna med ett överskott utöver det inhemska kon­

sumtionsbehovet av sammanlagt omkring 250 000 ton brödsäd, varav cirka

235 000 ton vete och endast cirka 15 000 ton råg. En del av detta överskott

hör användas för komplettering av beredskapslagret. Såsom tidigare anförts

kan man räkna med att hösten 1955 det sammanlagda övergångslagret av

gammal skörd i beredskapslagcr och hos kvarnindustrien kommer att med

55 000 ton vete och 30 000 ton råg understiga vad man hittills ansett önsk­

värt. Rågöverskottet av 1955 års skörd skulle enligt de gjorda uppskattning-

urna icke ens räcka för att helt komplettera lagret. Eu brist i råglagret kan

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

57

58

emellertid utan olägenhet kompenseras med motsvarande större inlagring

av vete. Om så sker, skulle det överskott, som föreningen har att avsätta un­

der regleringsåret 1955/56, komma att uppgå till endast 165 000 ton vete.

Nämnden erinrar därefter om att den överenskommelse, som träffats mel­

lan nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation, i fråga om brödsäd

innebär, att priserna preliminärt höjes med 2 kronor per deciton i förhål­

lande till de sommaren 1954 fastställda riktpriserna. Det definitiva faststäl­

landet av inlösenpriset per den 1 april 1956 skall dock ske först i sommar,

lämpligen omedelbart innan 1955 års skörd börjar saluföras. En ytterligare

justering uppåt av priserna skall därvid kunna komma till stånd, om detta

motiveras av det internationella prisläget och om en dylik justering icke kan

väntas äventyra föreningen Svensk spannmålshandels ekonomi, överens­

kommelsen innebär vidare, att förmalningsavgiften under 1955/56 skall fast­

ställas till oförändrat belopp, d. v. s. 5 kronor per deciton.

De nu preliminärt överenskomna priserna innebär, att inlösenpriset den 1

april 1956 skulle bli för vete 42 kronor och för råg 37 kronor per deciton.

Med utgångspunkt från dessa priser samt under förutsättning av oföränd­

rade världsmarknadspriser kan föreningen Svensk spannmålshandels kost­

nader för avsättning på export av 165 000 ton vete beräknas uppgå till om­

kring 10 kronor per deciton eller sammanlagt 16,5 miljoner kronor. Om

bristen i råglagret ej ersättes med vete, blir exportöverskottet i stället 180 000

ton vete och kostnaderna för avsättningen ökar i så fall till 18 miljoner kro­

nor.

Det är emellertid enligt nämndens uppfattning icke utan vidare givet att ut­

fyllnad av bristen i beredskapslagret helt bör göras under 1955/56. Till

stöd härför anför nämnden följande.

Skulle exempelvis en ökad höstsådd 1955 tyda på att man kan räkna med

en betydligt större skörd år 1956, kan det vara lämpligt att vänta med i vart

fall en del av utfyllnaden till regleringsåret 1956/57. Därest över huvud ta­

get ingen utfyllnad sker, skulle exportöverskottet av 1955 års vete öka till

235 000 ton och förlusten vid export under tidigare angivna förutsättningar

uppgå till 23,5 miljoner kronor. Om vidare världsmarknadspriset sjunker

under den nuvarande nivån, ökar förlusten för föreningen Svensk spannmåls­

handel. Faller exempelvis världsmarknadspriset med 3 kronor per deciton,

kommer förlusten att uppgå till omkring 21,5 miljoner kronor för 165 000 ton,

23,4 miljoner kronor för 180 000 ton och drygt 30,5 miljoner kronor för

235 000 ton. Vidare bör man räkna med möjligheten, att skördeutfallet blir

bättre än vad normkalkylen utvisar. En ökning av skörden med 10 procent

vilket i och för sig icke är otänkbart — innebär, att överskottet av vete

ökar med cirka 85 000 ton och att rågen lämnar ett överskott av 5 000 ton i

stället för det förut beräknade underskottet. Vid export av veteöverskottet

till oförändrat världsmarknadspris skulle enligt detta exempel föreningens

förlust öka med 8,5 miljoner kronor. Om världsmarknadspriset sjunker med

3 kronor per deciton, ökar förlusten med ytterligare 2,5 miljoner kronor,

d. v. s. till drygt 11 miljoner kronor. Rågöverskottet behöver däremot icke

innebära någon förlust, enär ett dylikt lämpligen bör användas för att ut­

fylla bristen i beredskapslagret. Vid en skörd av denna storlek kommer

med all sannolikhet bristen i beredskapslagret av vete att utfyllas och vete­

exporten i motsvarande mån att reduceras.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

59

Det för föreningen Svensk spannmålshandel ofördelaktigaste av här skis­

serade sannolika fall — d. v. s. 10 procent ökat skördeutfall och 3 kronor

per deciton sänkta världsmarknadspriser — skulle innebära, att förlusten

skulle uppgå till 34,4 miljoner kronor. Nämnden anmärker emellertid, att

en större sänkning av världsmarknadspriset än med 3 kronor per deciton

givetvis icke kan helt uteslutas.

För täcltande av exportförlusten kommer att till föreningen Svensk spann­

målshandels förfogande stå förmalningsavgiftsmedlen. Utöver tidigare an­

given trolig besparing av 3 miljoner kronor från innevarande regleringsåi

har man att räkna med de avgifter, som inflyter under 1955/56. Med en

avgift av 5 kronor per deciton kan inemot 35 miljoner kronor beräknas in­

flyta. Det sammanlagda beloppet skulle alltså väl räcka till att täcka föi-

lusterna vid det ofördelaktigaste av nyss angivna alternativ. Med normalt

skördeutfall och oförändrade världsmarknadspriser uppstår vissa överskott

av förmalningsavgiftsmedel, som i så fall kommer att överföras till spann-

målshandelns konjunkturutjämningsfond. Nämnden påpekar i detta sam­

manhang, att det — särskilt därest en omläggning av spannmålsregleringen

i enlighet med det av jordbruksprisutredningen framlagda förslaget kommer

att ske — måste anses i högsta grad önskvärt, att en ekonomisk reserv av

betydande storleksordning finnes i konjunkturutjämningsfonden.

Härefter övergår nämnden i sin skrivelse till att behandla frågorna om

kvcilitetsbestämmelser och prisregleringsskalor, finansiering av brödsadsui-

köpen samt prisfallsersättning vid sänkning av prisnivån. Vad gäller först­

nämnda fråga anför nämnden, att föreningen Svensk spannmålshandel an­

sett, att vissa ändringar i nu gällande lcvalitetsbestämmelser och prisregle­

ringsskalor kan vara motiverade. Nämnden anmäler, att frågan härom är un­

der5 utredning och att förslag till eventuella ändringar torde kunna fram­

läggas i god tid, innan 1955 års skörd saluföres.

Vad angår den andra frågan upplyser nämnden, att föreningen Svensk

spannmålshandel i sin skrivelse till nämnden berört handelns och kvarnin­

dustriens svårigheter att till följd av gällande kreditrestriktioner finansiera

spannmålsinköpen, som numera i stort sett koncentreras till några få må­

nader på hösten. Under regleringsåren 1952/53 och 1953/54 medverkade

Svenska spannmålsaktiebolaget i viss omfattning vid denna finansieiing,

varvid bolaget disponerade över statsmedel, som ställts till dess förfogande.

Föreningen har nu hemställt om bemyndigande att, om så skulle visa sig

erforderligt, verkställa finansiering för omhändertagande av 1955 års skörd

på enahanda sätt som tidigare spannmålsaktiebolaget. Några medel utöver

dem, som står till föreningens förfogande genom kredit i riksgäldskontoret,

torde icke erfordras härför. Nämnden har för sin del intet att erinra mot att

föreningen erhåller tillstånd alt utnyttja sina kreditmöjligheter fÖl sådan

finansiering. Formerna härför bör enligt nämnden i dylikt fall fastställas

efter överläggningar mellan nämnden och föreningen.

I sin framställning våren 1954 rörande prisreglerande åtgärder på jord­

Kungl. Maj ds proposition nr 180

60

brukets område under regleringsåret 1954/55 berörde nämnden ingående

de problem, som uppstår vid övergången till nytt regleringsår till följd av

ändring av prisnivån för brödsäd, särskilt såvitt gäller kvarnarnas över-

gångslager. Härom anför nämnden i sin förevarande skrivelse i huvudsak

följande.

Bland annat påpekades i fjolårets skrivelse svårigheterna för kvarnarna

att så tidigt som vid inlösentillfället den 1 april bedöma behovet av brödsäd

till dess ny skörd i erforderlig myckenhet kommer i marknaden. Vidare

framhölls, att i fortsättningen några statsmedel ej står till förfogande för

att lämna kvarnarna prisfallsersättning vid en eventuell sänkning av pris-

nivån. Nämnden förväntade emellertid att den nya föreningen Svensk spann­

målshandel skulle upptaga förhandlingar i frågan med kvarnindustrien.

Nämnden anmäler, att sådana förhandlingar nu har ägt rum, efter det att

föreningen avlåtit sin tidigare omförmälda skrivelse den 10 mars 1955. En­

ligt vad nämnden erfarit, resulterade förhandlingarna i en preliminär över­

enskommelse, som dock vid avgörandet av nämndens skrivelse ännu icke

behandlats av föreningens styrelse. I fråga om överenskommelsens innebörd

anför nämnden i huvudsak följande.

överenskommelsen innebär, att föreningen lämnar kvarnarna ersättning

för sänkningen av prisnivån för 1955 års skörd (d. v. s. skillnaden mellan

inlösenpriset för 1954 och 1955 års skörd) för den del av övergångslagret

av gammal skörd den 31 juli 1955, som överstiger i fråga om vete 12 pro-

cent och i fråga om råg 10 procent av årsförmalningen. Den kvantitet, som

härigenom undantages från ersättning, anses motsvara vad kvarnarna från

den 1 augusti normalt anses behöva av gammal skörd. Att man härvid räk­

nar med proportionsvis mindre kvantitet råg förklaras av att rågen som

iegel börjar marknadsföras något tidigare än vetet, överenskommelsen inne­

bär vidare, att föreningen icke förfogar över av kvarn hembjuden brödsäd

utan hembudsgivarens medgivande före den 15 juli i fråga om vete och den

1 maj i fråga om råg. Intill dessa tidpunkter har hembudsgivaren rätt att

påkalla annullering helt eller delvis av gjorda hembud. Den tidigare tid­

punkten för råg motiveras av att det i år är av särskild betydelse, att de

kvantiteter, som kvarnarna icke behöver, i god tid skall kunna disponeras

för utfodringsändamål.

För sin del har nämnden intet att erinra mot att föreningen på angivet

sätt lämnar kvarnarna prisfallsersättning och att för ändamålet disponeras

inflytande förmalningsavgiftsmedel. I och med att föreningen träffat sådan

uppgörelse med kvarnindustrien bör — såsom redan uttalades i proposi­

tionen 1954: 180 -— föreningen tillföras sådana medel, som i fortsättningen

kan komma att inflyta genom prishöj ningsavgifter, vilka upptages vid en

eventuell höjning av prisnivån. Nämnden framhåller dock, att om en om­

läggning av regleringssystemet genomföres på sätt jordbruksprisutredning­

ens majoritet förordat, det icke torde bli möjligt att uttaga prishöjnings-

avgifter i fortsättningen. I dylikt fall kommer föreningen sålunda icke att

erhålla någon kompensation för de prisfallsersättningar, som lämnas.

I propositionen 1954: 180 anfördes beträffande beredskapskigringen, bland

annat, att denna borde omfatta 300 000 ton brödsäd men att lagret under

vissa förhållanden skulle kunna få minskas intill en bottenkvantitet av

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

61

150 000 ton. Någon ovillkorlig skyldighet att fylla ut beredskapslagret till

normalkvantiteten 300 000 ton borde ej föreligga. I vart fall skulle import

undvikas för utfyllnad av brist i lagret.

Vid sitt bedömande förra året av beredskapslagrets storlek utgick nämn­

den från den förutsättningen, att ett övergångslager hos kvarnarna av 50 000

ton brödsäd utav gammal skörd kunde anses som normalt. Det totala över-

gångslagret borde sålunda vara 350 000 ton. Nämnden upplyser emellertid

nu, att en nyligen verkställd utredning visat, att kvarnarnas normala över­

gångslager snarare är 100 000 ton än 50 000 ton. Med hänsyn härtill och då

beredskapslagret numera, sedan dess handhavande övertagits av föreningen

Svensk spannmålshandel — i motsats till vad tidigare varit fallet - blivit

helt avskilt från övriga lager, har föreningen i sin skrivelse till nämnden

förutsatt, att beredskapslagret i fortsättningen skall begränsas till 250 000

ton, varav 200 000 ton vete och 50 000 ton råg. I fråga om bottenkvantiteten

har föreningen däremot icke ifrågasatt någon ändring av den utav 1954 ars

riksdag godkända kvantiteten, 150 000 ton. Nämnden anser för sin del dock

icke tillräckliga skäl föreligga att nu fatta beslut om en minskning av det

normala beredskapslagret av brödsäd. Emellertid framhåller nämnden, att

den är medveten om att en komplettering upp till denna kvantitet icke blir

möjlig att genomföra under 1955/56 och att sålunda beredskapslagret vid

slutet av sagda regleringsår icke kan väntas bli större än den av föreningen

såsom maximal angivna kvantiteten av 250 000 ton. Härigenom kommer

föreningens beräkningar av kostnadsbehovet för beredskapslagring vilka

nämnden redovisar i avsnittet om anslagsfrågor m. m. — icke att påverkas

under 1955/56. Däremot kommer, när lagerökningen en gång genomföres,

särskilda medel att erfordras för nedskrivning av denna del av lagret till

samma värden, som gäller för det i föreningens beräkningar upptagna be­

redskapslagret.

I fråga om beredskapslagret har vidare uppkommit vissa problem, därige­

nom att nämnden skärpt kvalitetsfordringarna för brödsäd, avsedd för be­

redskapslagring. Härom anför nämnden följande.

Föreningen har hävdat, att skärpningen av kvalitetsfordringarna medför,

att komplettering av beredskapslagret icke kan komma till stånd under in­

nevarande regleringsår, samt att den merförlust för föreningen, som upp­

står till följd härav och på grund av sänkningen av prisnivån på brödsäd

av 1955 års skörd, bör bäras av staten och icke täckas av förmalningsav-

giftsmedcl. Nämnden har däremot ansett sig sakna stöd i 1954 års riksdags­

beslut för att vidtaga ett sådant arrangemang. Denna fråga har emellertid

för föreningen kommit i ett annat läge, sedan nämnden bemyndigat för­

eningen att sälja råg från beredskapslagret till utfodring. Enligt nämnden

kommer nämligen därigenom, under förutsättning att nämndens riktlinjer

följes, staten att taga förlusten för foderförsäljningen. När återinläggning

sedermera kommer till stånd, minskas det överskott, som föreningen behö­

ver avsätta med förlust. Den besparing, som föreningen därigenom kommer

att göra, torde enligt vad nämnden nu kan beräkna helt uppväga den mer­

förlust, föreningen åsamkas genom att komplettering av beredskapslagret

icke kan äga rum under innevarande regleringsår. Med hänsyn härtill bär

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

62

föreningen i samband med de allmänna jordbruksförhandlingarna förklarat

sig avstå från sina tidigare framförda krav och godkänt nämndens ställ­

ningstagande.

Slutligen meddelar nämnden, att den med stöd av Kungl. Maj :ts bemyn­

digande utfärdat direktiv för föreningen Svensk spannmålshandels verksam­

het under regleringsåret 1954/55. Genom dessa direktiv regleras såväl för­

eningens prisreglerande verksamhet som de uppgifter i fråga om bered­

skapslagring in. in., vilka föreningen handhar enligt avtal med nämnden.

Nämnden förutsätter, att direktiven skall kunna bibehållas i stort sett oför­

ändrade under regleringsåret 1955/56. I likhet med föreningen anser näm­

ligen nämnden någon ändring av principerna för regleringssystemet icke

vara erforderlig för nästa regleringsår.

Regleringen av fodersäd och andra fodermedel

Handeln med fodersäd och andra fodermedel, vilken numera ombesörjes

av handelns egna organ, förutsätter jordbruksnämnden skola vara fri även

i fortsättningen. Kvantitativ reglering av utrikeshandeln skall sålunda en­

ligt nämndens mening i regel icke tillgripas. Stöd för den inhemska pris­

nivån på fodersäd m. m. bör i stället åstadkommas med hjälp av införsel-

avgifter i likhet med vad fallet varit under såväl innevarande som närmast

föregående regleringsår. Då försörjningsläget så kräver, bör utförselavgif­

ter få tillämpas, om det inhemska prisläget motiverar detta. Enligt kungö­

relser den 29 oktober 1954 (nr 632) och den 26 november 1954 (nr 665)

med tillämpningsföreskrifter i jordbruksnämndens cirkulär nr 1955: 5 kan

dylika avgifter för närvarande uttagas för havre och korn samt för mjöl av

dessa varor ävensom för blandningar, i vilka varorna i fråga ingår. Någon

utförsel med uttagande av dylika avgifter har emellertid hittills icke före­

kommit.

Beträffande försörj ningsläget i fråga om fodermedel anför nämnden, att

tillgången på inhemsk fodersäd under innevarande regleringsår i motsats

till de båda närmast föregående varit mycket knapp. Fodersädspriserna har

därför stigit avsevärt. Odlarpriset för korn har för den gångna delen av

regleringsåret legat i genomsnitt drygt 2 kronor och för vithavre drygt 6

kronor per deciton över de priser, som man enligt den ursprungliga prog­

noskalkylen räknat med. Med hänsyn till de nu nämnda förhållandena har

införselavgifterna för fodervaror av större betydelse tills vidare slopats utom

för majs, melass och sockersnitsel. Även världsmarknadspriserna har legat

mycket högt. Nämnden upplyser, att importen av fodersäd m. m. därför

hittills varit relativt måttlig. Den har sålunda under tiden den 1 september

1954—den 31 januari 1955 utgjort 27 800 ton majs, 18 700 ton korn, 20 000

ton vetekli, 5 100 ton sorghum samt 11 700 ton inelasserad torkad bet-

massa. Majs importeras huvudsakligen till foder för äggproduktionen. Av

dylik vara håller föreningen Svensk spannmålshandel ett statligt bered-

skapslager om 15 000 ton.

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

63

För atl underlätta fodersädsförsörjningen har nyssnämnda förening så­

som tidigare nämnts efter nämndens godkännande beslutat att för foder­

ändamål och efter varornas denaturering enligt givna föreskrifter saluföra

vissa kvantiteter råg och vete, vilka fyller kraven lör inlösen men ändock

icke är fullgod kvarnvara. Försäljningarna från föreningen hade enligt av

nämnden lämnade uppgifter till medio av mars månad uppgått till omkring

55 000 ton råg och 15 000 ton vete. Föreningens pris per deciton vid försälj­

ning till handlare, fritt det magasin, där varan efter denatureringen lagras,

är 38 kronor för vete och 33 kronor 50 öre för råg.

I fråga om kli framhåller nämnden, att den knappa tillgången på foder­

säd har påverkat efterfrågan, vilken hela regleringsåret varit ovanligt stor

och dessutom icke helt kunnat tillgodoses. Priserna har därför stigit starkt.

Förbrukarpriset för svensk vara utgjorde under september månad 1954 i

genomsnitt 36 kronor 50 öre per deciton. Det hade i början av mars 1955 sti­

git till omkring 42 kronor 50 öre. Nämnden uppger vidare, att det lager av

importerat vetekli, som innehades av Svenska spannmålsaktiebolaget undei

förra regleringsåret, var helt slutsålt vid ingången av löpande regleringsåi.

Vad beträffar oljekraftfoder erinrar nämnden om att avsättningen av

svenskproducerat raps- och senapsmjöl i viss utsträckning är tryggad ge­

nom föreskrifter om minimiinblandning vid yrkesmässig tillverkning av

oljekraftfoderblandningar samt andra handelsfoderblandningar. Vidare ut­

tages införselavgift, om import av dylikt oljekraftfoder skulle erfordras. Nu

nämnda anordningar bör enligt nämndens mening bibehållas även undei

regleringsåret 1955/56. Priset på svenskt rapsmjöl och senapsmjöl, vilket

förra regleringsåret intill den 26 augusti 1954 utgjorde 35 kronor per deci­

ton vid försäljning till partihandlare, har från och med nämnda dag höjts

till 38 kronor för rapsmjöl och sänkts till 30 kronor för senapsmjöl. Nämn­

da justering företogs, för att prissättningen närmare skulle ansluta sig till

världsmarknadspriserna. Med hänsyn till dessa har priset för senapsmjöl

den 16 februari 1955 höjts med ytterligare 2 kronor per deciton. Betydande

kvantiteter rapsmjöl och senapsmjöl — omkring 11 000 respektive 8 500 ton

— har hittills sålts för export under innevarande regleringsår.

Importen av oljekraftfoder har under den gångna delen av innevarande

regleringsår varit betydligt större än under motsvarande tid föregående år

(för tiden september—januari 42 000 ton mot 24 000 ton), ökningen är enligt

nämnden en följd av dels stegrad förbrukning, dels den omständigheten att

handelsföretagen i år icke varit i tillfälle att såsom förra året göra inköp

hos Svenska spannmålsaktiebolaget i samband med nedbringandet av bola­

gets lager av dylik vara.

Nämnden erinrar därefter om att enligt avtal mellan nämnden och föi-

eningen Svensk spannmålshandel föreningen hädanefter skall ombesörja

beredskapslagringen av — förutom majs — oljekraftfoder samt att bered-

skapslagret av oljekraftfoder skall utgöra 65 000 ton. Någon ändring av lag-

rcls storlek synes nämnden för närvarande icke böra ske. Föreningens kost­

nader för lagringen skall bäras av staten. Enligt nämndens mening bör föt-

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

64

eningen ha frihet att omsätta lagret, då så synes behövligt, antingen i egen

regi eller genom att med handelsföretagen träffa uppgörelse om önskade

lagerutbyten.

Såsom redan framhållits, bör enligt nämndens mening ej heller i fråga

om oljekraftfoder någon kvantitativ reglering av utrikeshandeln förekom­

ma. Behövligt skydd för priset på svenskt oljekraftfoder — eller önskvärd

reglering av oljekraftfoderpriserna över huvud taget — bör sålunda fort­

sättningsvis liksom nu åstadkommas medelst införselavgifter och avgifter

vid tillverkning av oljekraftfoder inom landet av importerade råvaror. Med

hänsyn till pris- och försörjningsläget uttages för närvarande införselavgift

och tillverkningsavgift endast för oljekraftfoder av raps, rybs och senap

samt (beträffande införselavgift) oljekraftfoderblandningar.

Oljefabrikerna har hittills genom avtal med nämnden garanterats avsätt­

ning för ur svenskt oljeväxtfrö framvunnet oljekraftfoder. Garantien upp-

rätthålles numera på så sätt, att föreningen Svensk spannmålshandel genom

avtal med nämnden åtagit sig att för clearingkassans räkning och risk taga

hand om sådant oljekraftfoder, som oljefabrikerna icke kan avsätta direkt på

den svenska marknaden. En viss bottenkvantitet oljekraftfoder skall dock

vederbörande oljefabrik själv lagra. Till priser, som nämnden bestämmer,

skall föreningen sälja fodret i fråga på den svenska marknaden eller, efter

nämndens bestämmande, exportera uppkommande överskott. Nämnden an­

ser, att den nu nämnda anordningen, med den närmare motivering som an-

föres i avsnittet om oljeväxtregleringen, bör bibehållas under regleringsåret

1955/56.

Nämnden övergår härefter till frågan om fraktbidrag för fodersändningar

till vissa delar av norra Sverige och upplyser, att under regleringsåret 1953/

54 utbetalades i bidrag totalt 1,4 miljoner kronor för sammanlagt 60 553 ton

fodermedel eller i medeltal 2 kronor 31 öre per deciton. Nämnda total­

kvantitet fördelar sig enligt nämnden på 31 363 ton fodersäd, 14 194 ton kli,

4 915 ton oljekraftfoder samt 10 081 ton foderblandningar för fjäderfän och

svin m. fl. Under regleringsåren 1952/53 och 1951/52 var totalkvantiteterna

respektive 67 554 och 65 021 ton samt totalbeloppen 1,5 respektive 1,4 mil­

joner kronor. I fråga om kvantiteternas fördelning på olika delar av norra

Sverige anför nämnden följande.

Enligt särskild undersökning fördelade sig de under tiden september

1952—januari 1953 med bidrag fraktade kvantiteterna med 29,0 procent på

Norrbottens, 34,9 procent på Västerbottens, 19,3 procent på Västernorrlands,

13,1 procent på Jämtlands, 2,3 procent på Kopparbergs, 1,1 procent på

Värmlands samt 0,3 procent på Gävleborgs län. Av totalbeloppet i kronor

faller större andel på de nordligare delarna. Härom föreligger för tillfället

inga andra uppgifter än att sammanlagt 75 procent av beloppet tillfördes

Norrbottens och Västerbottens län under regleringsåret 1953/54.

I detta sammanhang torde en redogörelse få lämnas för lantbruksstyrel-

sens förut omnämnda framställning angående fraktbidragen till norra

Sverige. I framställningen hemställer styrelsen, att åtgärder måtte vidtagas

Kangl. Maj:ts proposition nr 180

65

för en sådan omläggning av det statliga stöd, som nu utgår såsom fraktbi­

drag till norra Sverige vid transport av havre, korn och blandsäd, att mot

dessa bidrag svarande belopp i stället skall få användas inom den av hus­

hållningssällskapen i nämnda område bedrivna upplysnings- och rådgiv­

ningsverksamheten. Till stöd för sin framställning anför styrelsen bland

annat följande.

Växtodlingen i norra Sverige har efter fraktbidragens införande på 1930-

talet utformats mera differentierat, varjämte svin- och fjäderfäproduk­

tionens möjligheter därstädes befunnits vara goda. Det är sålunda numera

möjligt att i stora delar av Norrland åstadkomma en animalieproduktion,

baserad på foderspannmål och ensilage. Det synes därför styrelsen välbe­

tänkt att stimulera den norrländska fodersädsodlingen för att därigenom

skapa bättre betingelser för en mera allsidig produktion, innebärande en

viss övergång från mjölkproduktion till en ökad produktion av kött, fläsk

och ägg. Fraktbidraget för fodersäd, uppskattat till i runt tal 750 000 kro­

nor per år, verkar enligt styrelsens mening närmast hämmande på en dy­

lik utveckling. Medlen i fråga bör i stället användas för åtgärder, som di­

rekt är ägnade att få till stånd en mera allsidig produktionsinriktning och

till att främja driftsrationaliseringen i allmänhet. Rådgivnings- och de-

monstralionsverksamheten på hithörande områden tillhör en av hushåll­

ningssällskapens viktigaste arbetsuppgifter men har på grund av medels­

brist ännu icke fått önskvärd omfattning.

Lantbruks styrelsen har därefter i sin skrivelse angående anslagsäskan-

dena för budgetåret 1955/56 ånyo tagit upp denna fråga i samband med

reservationsanslaget till Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i Norr­

land m. m. Styrelsen har därvid diskuterat tre olika alternativ för använd­

ningen av nu nämnda bidragsmedel. Härom anför styrelsen bland annat

följande.

Såsom alternativ I har styrelsen tänkt sig ett bibehållande av fraktbidra­

gen till norra Sverige för andra fodermedel än havre, korn och blandsäd,

medan återstående "medel skulle tillföras hushållningssällskapens rådgiv­

nings- och upplysningsverksamhet. Alternativ I är detsamma som utveck­

lats i styrelsens tidigare skrivelse. Enligt alternativ II skall fraktbidrag ut­

gå dels till norra Sverige för andra fodermedel än havre, korn och blandsäd,

dels till vissa begränsade områden i Norrland jämväl för sistnämnda slag-

av fodermedel, överskottsmedlen skall tillföras hushållningssällskapen. En­

ligt alternativ III slutligen skall fraktbidragen helt upphöra och medlen

tillföras hushållningssällskapen.

Lantbruksstyrelsen förordar för sin del alternativ III och föreslår, att de

därvid frigjorda medlen skall upptagas under nyssnämnda bidragsanslag

samt fördelas mellan hushållningssällskapen på så sätt, att varje sällskap

erhåller ett belopp, ungefärligen motsvarande vad som tidigare utgått i

frakthidrag till området.

Jordbruksnämnden, som hland annat i samband med remiss tagit del av

lantbruksstyrelsens framställningar, anför att av dessa framgår, att me­

delarealen per brukningsdel inom Norrbottens och Västerbottens län upp­

går till ^4,5 hektar åkerjord samt att bruttoavkastningen per hektar vid går­

dar i motsvarande storleksklass enligt lantbruksstyrelsens jordbrukseko-

5

Ililumij till riksdagens protokoll 19

5f>.

1 samt. Nr ISO

Kungi. Maj.ts proposition nr i80

66

nomiska undersökning uppgår till lägst ¹

⁰⁰⁰ och i medeltal ¹ 500 kronor.

Enligt föreliggande uppgifter utgjorde fraktbidraget under 1953/54 för de

nämnda länen i genomsnitt omkring 25 kronor per brukningsdel av nyss

angiven medelstorlek. Fraktbidragen har alltså enligt nämndens mening

ringa betydelse som stöd för det norrländska jordbruket. För deras utbe­

talande erfordras dessutom en oproportionerligt vidlyftig administration.

Antalet expeditioner uppgick sålunda under 1953/54 till omkring ⁵

⁰⁰⁰.

Nämnden erinrar om att den redan förra året hade planer på att föreslå

en avveckling av ifrågavarande fraktbidrag. Jordbrukets förhandlingsdele­

gation motsatte sig emellertid då en dylik avveckling, varför nämnden icke

lade fram något förslag i frågan i sin regleringsskrivelse våren 1954. Nämn­

den anmäler, att den åter tagit upp frågan vid årets jordbruksförhand­

lingar och att förhandlingsdelegationen ej heller i år har velat gå med på

bidragens fullständiga avveckling. Delegationen har emellertid velat godtaga

ett system, enligt vilket bidrag fortfarande skall utgå till Norrbottens och

Västerbottens län, medan bidragen slopas för övriga områden. Härvid har

emellertid delegationen förutsatt, att dessa senare områden erhåller kom­

pensation genom att belopp av samma storleksordning som lraktbidragen

tillföres områdena för att användas till jordbrukets stödjande på sätt lant-

bruksstyrelsen föreslagit i sin nyssnämnda framställning till Kungl. Maj:t.

Vad delegationen sålunda ansett sig kunna tillstyrka överensstämmer i

flera delar med lantbruksstyrelsens förut omnämnda alternativ II.

Enligt nämndens mening talar starka skäl för lantbruksstyrelsens förslag

enligt alternativ III, och nämnden anför, att den helst såg, att en anordning

i enlighet med detta förslag kom till stånd. Med hänsyn till den ställning till

detta alternativ, som intagits av jordbrukets förhandlingsdelegation och som

motiverats med att bidragen i de två nordligaste länen har medverkat till en

lämplig differentiering av produktionen, har dock nämnden icke velat mot­

sätta sig, att i stället den av delegationen godtagna anordningen genomföres

från och med ingången av regleringsåret 1955/56. Denna anordning innebär

såsom nyss anförts, att bidrag under regleringsåret 1955/56 skall utgå till

huvudsakligen Norrbottens och Västerbottens län, medan bidragen för öv­

riga områden helt slopas. Dessa områden bör i stället tillföras medel, som

till storleksordningen motsvarar de slopade fraktbidragen, att disponeras

enligt lantbruksstyrelsens förslag.

Enligt nu gällande bestämmelser får ett bottenbelopp om 1 krona 25 öre

per deciton av frakten icke gäldas av statsmedel. Därutöver utgår bidraget

med högst 2 kronor 50 öre per deciton. För att det icke skall bli lönande

att sända foder med fraktbidrag till ort, som ligger på nära håll norr om

den gräns, vilken geografiskt avgränsar bidragsområdet, och sedan återföra

fodermedlen med bil eller på annat sätt till ort söder om denna gräns —

d. v. s. till område, för vilket fraktbidrag icke utgår — är det enligt nämn­

den nödvändigt, att bottenbeloppet höjes. En höjning till 2 kronor per de­

citon anser nämnden vara tillräcklig i detta syfte. Fraktbidraget bör vidare

enhgt nämndens mening liksom nu maximeras till ² kronor 50 öre per de-

Knngl. Maj:ts proposition nr i80

67

citon. Totalkostnaden för fraktbidragen under regleringsåret 1955/56 kan

med utgång från nämndens förslag beräknas till ¹ miljon kronor.

Därest bottenbeloppet höjes från 1 krona 25 öre till 2 kronor per deciton,

undandrages vissa belopp de bidragsberättigade områdena, d. v. s. Västerbot­

tens och Norrbottens län. Storleken härav kan icke på förhand med säkerhet

beräknas. Med utgång från 1953/54 års kvantiteter har det sammanlagda be­

loppet för båda länen av nämnden uppskattats till mellan 100 000 och 150 000

kronor. Länen bör enligt nämnden erhålla kompensation härför genom att

hushållningssällskapen framdeles tillföres, vad som sålunda bortfaller. Med­

len bör användas på samma sätt, som nu ifrågasatts för övriga delar av norra

Sverige.

Slutligen erinrar nämnden om att Kungl. Maj :t den 29 september 1950

uppdragit åt nämnden att i samråd med lantbruksstyrelsen företaga över-

syn av 1938 års lag om handeln med fodermedel, vilken ännu ej trätt i kraft.

Nämnden anmäler i sin skrivelse, att en kommitté numera är sysselsatt med

ifrågavarande översyn. Kommittén består av ledamöter och befattningsha­

vare vid de båda ämbetsverken samt dessutom av särskilt tillkallade sak­

kunniga, representerande praktiskt jordbruk, berörda tillverkare- och han-

delsorganisationer samt vetenskapsmän på området. Nämnden räknar med

att ett på denna översyn grundat förslag till lagstiftning från nämnden och

lantbruksstyrelsen skall föreligga klart före utgången av år 1955.

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Potatisregleringen

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 12 november 1954 har jord­

bruksnämnden med Sveriges stärkelseproducenters förening u. p. a. träffat

överenskommelse angående inköp och försäljning av potatisstärkelse under

tiden den 1 oktober 1954—den 30 september 1955. Avtalet innebär, bland an­

nat, att föreningen skall inköpa den mängd potatisstärkelse, som framställes

enligt meddelade lillverkningslicenser på högst 300 000 deciton. Enligt 7 §

i avtalet har nämnden åtagit sig — under förutsättning av statsmakternas

godkännande och för det fall att avtalet ej skulle förnyas för tillverknings­

året 1955/56 — att vidtaga eller föranstalta om sådana åtgärder från statens

sida, som bereder föreningen möjlighet att erhålla dels minst 85 kronor 75

öre per deciton för den 1 oktober 1955 inneliggande lager av potatisstärkel­

se, dock med avdrag för 30 000 deciton, dels ersättning för ränte- och lag­

ringskostnader enligt i avtalet angivna grunder för inneliggande lager av

potatisstärkelse med undantag av 30 000 deciton under tre månader från

och med den 1 oktober 1955. De enligt avtalet bestämda utförsäljningspri-

serna på potatisstärkelse inkluderar — förutom föreningens handelsmargi-

ual om 2 kronor 75 öre per deciton — följande avgifter till nämnden, näm­

ligen dels ¹ krona per deciton potatisstärkelse, som under avtalsåret försäl-

jes på den inhemska marknaden, vilken avgift nämnden — efter hörande av

föreningen — skall använda till främjande av önskvärda rationaliseringsåt-

68

gärder inom stärkelseindustrien, dels ock 4 kronor 20 öre per deciton under

avtalsåret från stärkelsefabrikanterna inköpt stärkelse, att avsättas till en

särskild clearingkassa enligt föreskrift i Kungl. Maj:ts brev den 12 mars 1954

angående prissättningen på jordbruksprodukter (4 kronor 20 öre per deci­

ton stärkelse motsvarar 3 öre per stärkelseprocent och hektoliter potatis).

Det åligger föreningen att till särskilda redovisningskonton för nämndens

räkning avsätta belopp motsvarande nyssnämnda avgifter. Dessa konton får

disponeras endast efter beslut av nämnden.

Vid bemyndigandet för nämnden att ingå ifrågavarande avtal gjorde Kungl.

Maj :t förbehåll för att den i 7 § i avtalet gjorda utfästelsen skulle vinna

riksdagens godkännande och förklarade Sig vilja framdeles göra framställ­

ning härom till riksdagen. Nämnden hemställer nu, att sådant godkännande

inhämtas.

Nämnden övergår härefter till frågan om tillverkningen av potatisstärkel­

se och potatissprit samt anför därom följande.

För framställning av potatisstärkelse har nämnden för tillverkningsåret

1954/55 utlämnat licenser för tillverkning av sammanlagt cirka 225 000 de­

citon potatisstärkelse. På grund av nedsatt skördeutbyte inom vissa delar

av stärkelsepotatisdistrikten och då fabrikspotatisen innevarande år genom­

gående hållit en synnerligen låg stärkelsehalt, kan man icke räkna med att

under detta år tillverka mer än högst 200 000 deciton stärkelse. För att till­

godose en under året stegrad efterfrågan på stärkelse får man räkna med

att stärkelseföreningens övergångslager kommer att tagas helt i anspråk un­

der regleringsaret. Med hänsyn härtill har nämnden för det kommande re°-

leringsåret utlämnat preliminära tillverkningslicenser för framställning av

cirka 250 000 deciton potatisstärkelse.

Vad angår tillverkning av potatissprit kan nämnas, att Sveriges bränneri-

idkareförening träffat avtal med Aktiebolaget Vin- & spritcentralen om till­

verkning under innevarande regleringsår av sammanlagt 36 miljoner liter

råsprit av normalstyrka. Härutöver tillkommer tillverkning av något mer

än 1 miljon liter sprit vid spritcentralens eget potatisbränneri. Då kampanjen

vid brännerierna ännu icke avslutats, kan nu icke med säkerhet bedömas

om den medgivna sprittillverkningen kommer att i sin helhet kunna fullgöras!

Till grund för prissättningen på potatismjöl och potatissprit skall för in­

nevarande tillverkningsår ligga ett ingångspris av 45 öre per stärkelsepro­

cent och hektoliter (slutpriset blir 48 öre och genomsnittspriset cirka 46

öre). Av detta pris skall emellertid 3 öre per stärkelseprocent och hektoliter

avsättas till en särskild clearingkassa. I fråga om prissättningen för till­

verkningsåret 1955/56 anmäler nämnden, att den med odlarorganisationer-

na överenskommit att för detta år tillämpa samma ingångspris på fabriks-

potatis och enahanda avsättning till clearingkassan. överenskommelsen inne­

bär sålunda, att stärkelsefabriker och brännerier för inköpt potatis skall

betala ett pris av 42 öre per stärkelseprocent och hektoliter med sedvanliga

säsongtillägg. Slutpriset blir 45 öre och genomsnittspriset cirka 43 öre per

stärkelseprocent och hektoliter. Nämnden förutsätter, att det skall ankomma

på nämnden att i samband med övergång till ett nytt system för reglering av

Kangl. Maj:ts proposition nr 180

70

Nämnden upplyser, att den för sin del i detta sammanhang endast velat

omnämna de preliminära resultaten av nu nämnda utredning. Nämndens

slutliga ståndpunktstagande i frågan kommer att framläggas i nämndens

remissyttrande över jordbruksprisutredningens förslag. För regleringsåret

1955/5G föreslår nämnden, att den hittills tillämpade ordningen skall bibe­

hållas.

Vad försörjningsläget beträffar anför nämnden, att 1954 års potatisskörd,

liksom fallet var beträffande ett flertal andra grödor, till följd av efter-

sommarens och höstens rikliga nederbörd blev rätt väsentligt försämrad

och enligt skördeuppskattningen per den 15 oktober uppgick till endast

cirka 1 540 000 ton. Till jämförelse anför nämnden, att en normalskörd för

potatis beräknas till cirka 1 800 000 ton. Nämnden påpekar emellertid, att

1954 års låga potatisskörd icke berodde enbart på en lägre avkastning utan

även på att potatisarealen från år 1953 minskats med cirka 5 1/2 procent.

Nämnden behandlar därefter import- och prisutvecklingen m. in. för pota­

tis samt anför i huvudsak följande.

Den svaga potatisskörden jämte framkomna farhågor för nedsatt lag-

ringsduglighet hos potatis, som odlats inom regnskadade områden, föran-

ledde redan tidigt på hösten framställningar om import av matpotatis. Som

skäl för behovet av matpotatisimport framhölls bland annat, att konsumen­

ternas krav på högklassig potatis under de senare åren stegrats undan för

undan, vilket tagit sig uttryck i att potatis, tillhörande sortklass I, numera

efterfrågas i långt större utsträckning än tidigare. Den inhemska odlingen

av dessa potatissorter har även ökats. Det fanns anledning antaga, att sär­

skilt den högklassiga potatisen, som är mera mottaglig för siukdomsangreui).

drabbats av regnskado.r.

Av statens priskontrollnämnd under hösten gjorda undersökningar ut­

visade, att matpotatispriserna undergått en avsevärd stegring i jämförelse

med föregående års priser. Priskontrollnämndens undersökning visade vi­

dare, att prisstegringen endast till en mindre del hänförde sig till höjda

producentpriser. I varje fall bedömde jordbruksnämnden och priskontroll-

nämnden höjningen av producentpriserna icke vara större än vad som

kunde anses försvarligt med hänsyn till den låga skörden och ökade kost­

nader för iordningställande av mer eller mindre skadade potatispartier till

fullgod handelsvara. Priskontrollnämnden har därför i första hand påyrkat

åtgärder för att nedbringa de inom potatishandelns olika led tillämpade

handelsmarginalerna till en mera skälig nivå.

För att säkerställa tillgången på matpotatis inom de större konsumtions­

orterna i händelse av en längre köldperiod beslöt jordbruksnämnden medgiva

import av matpotatis från och med den 13 december 1954. I syfte att före­

bygga att potatisimporten skulle medföra en sänkning av de inhemska pro­

ducentpriserna på matpotalis har jordbruksnämnden uttagit en importav­

gift på den importerade potatisen. Importavgiften var från början 4 öre per

kilogram men höjdes från och med den 4 februari 1955 till 5 öre per kilo­

gram. Avgitten jämte gällande tull på matpotatis — ¹ öre per kilogram från

och med den ¹ januari — har ansetts i stort sett utjämna skillnaden mel­

lan det inhemska producentpriset och importpriset på matpotalis. Importen

som begränsats till potatis av sortklass I, har skett från Danmark, Holland,

Belgien och Frankrike.

Kungl. Maj.ts proposition nr i80

71

Den sedan mitten av februari rådande ihärdiga kylan har utgjort ett avse­

värt hinder för saluförande av svensk matpotatis, och man torde enligt

nämndens mening på säkra grunder kunna utgå från att det utan import

näppeligen hade gått att i full utsträckning tillgodose de större konsum­

tionsorternas behov av matpotatis. Ej heller torde man för sådant fall ha

kunnat undvika en kraftig stegring av potatispriserna.

De av den ihållande kylan föranledda svårigheterna att saluföra den i

stukor lagrade potatisen har även gjort det synnerligen vanskligt att be­

döma, hur mycket matpotatis av fullgod kvalitet som alltjämt finns kvar

hos de svenska potatisodlarna. För att icke försvåra avsättningen av den

inhemska potatis, som beräknas komma i marknaden, när mildare väder­

lek inträder, har jordbruksnämnden från och med den ⁸ februari 1955

upphört med licensgivning för import av matpotatis. Huruvida det blir nöd­

vändigt att återupptaga importen, kan för närvarande icke bedömas. Med

ledning av hittills utfärdade importlicenser kan man enligt jordbruksnämn­

den räkna med att matpotatisimporten till och med mars månad, då de

längst gällande licenserna utlöper, kommer att uppgå till sammanlagt cirka

30 000 ton.

........................

Sedan jordbruksnämnden i slutet av förra året träffat vissa överenskom­

melser med potatishandelns representanter om tillämpning av vissa högst­

priser på potatis i Stockholm, visade det sig längre fram, att man på denna

väg icke kunde uppnå den åsyftade nedpressningen av potatispriserna.

Jordbruksnämnden har därför den 12 februari 1955 fastställt normalpri­

ser på potatis, som säljes till detaljhandlare och förbrukare i Stockholm

med omnejd.

Slutligen erinrar jordbruksnämnden om att Svensk matpotatiskontroll

under de senaste två åren erhållit ett statligt anslag av 15 ⁰⁰⁰ kronor, vil­

ket belopp enligt beslut av riksdagen skall belasta anslaget för Prisregle-

rande åtgärder på jordbrukets område. Enligt vad nämnden inhämtat, har

lantbruksstyrelsen till Kungl. Maj:t med tillstyrkan överlämnat en av Svensk

matpotatiskontroll gjord framställning om enahanda anslag för nästa reg­

leringsår. Då det är angeläget, att strävandena att få fram en högklassig

svensk matpotatis på allt sätt stödjes, tillstyrker jordbruksnämnden i lik­

het med lantbruksstyrelsen framställningen. Den har ej heller något att

erinra mot att bidraget liksom tidigare får belasta prisregleringsanslaget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Oljeväxtregleringen

Jordbruksnämnden redogör inledningsvis för den omläggning av statens

garantiåtagande beträffande oljeväxtodlingen, som genomförts från och

med 1954/55, samt för det nu tillämpade prisregleringssystemet. Härom an-

föres följande.

Från och med ingången av regleringsåret 1954/55 har den av riksdagen

under våren 1954 beslutade omläggning av statens garantiåtagande beträf­

fande oljeväxtodlingen, som beskrives i propositionen 1954:180, genom­

förts. Detta innebär, att staten inlöser 80 000 ä 90 ⁰⁰⁰ ton nedtorkad frö­

vara, vilket motsvarar den inhemska marknadens behov. För denna kvan­

titet oljeväxtfrö, som bearbetas av de inhemska oljefabrikerna enligt sär­

skilda avtal mellan jordbruksnämnden och oljefabrikerna, har de sist­

nämnda alt erlägga ett av staten fastställt garantipris (grundpris). Detta

72

pris avpassas, så att det beräknas innefatta ett uppfyllande av statens åta­

gande att garantera en odling, som vid normalskörd ger

120

000

ton torkad

frövara, varav 30 000 å 40 000 ton för export. Med utgång härifrån fast­

ställde Kungl. Maj :t i fråga om oljeväxtfrö av 1954 års skörd genom be­

slut den 24 juli 1953 och den 12 mars 1954 följande grundpriser: höstraps

85 öre, höstrybs 83 öre, vårraps 75 öre, vårrybs 73 öre och vitsenap 60 öre,

allt per kilogram för vara av normalkvalitet. Enligt överenskommelse med

odlarna erhåller dessa ifråga om frö av normalkvalitet för höstraps och

höstrybs ett ¹⁰ öre, för vårraps och vårrybs ett ⁸ öre samt för vitsenap ett

⁶ öre per kilogram lägre pris än det, som betalas av oljefabrikerna. För frö

av annan kvalitet än normalkvalitet verkslälles prisreglering med tillägg

eller avdrag enligt tidigare tillämpade normer vid leverans såväl av frö från

odlare till torkeri som av nedtorkat frö från torkeri (lageranläggning) till

oljefabrik eller till köpare i utlandet. De överskottsmedel, som uppstår ge­

nom differensen mellan grundpriset och odlarpriset, tillföres Sveriges olje-

växtintressenter, förening u. p. a., för att användas till att täcka eventuellt

uppkommande förluster på exportverksamheten. Någon efterbetalning till

odlarna skall ej ske. Därest de avsatta medlen mer än förslår till täckande

av exportförlusten med avseende å 1954 års skörd, tillföres överskottsmed­

len oljeväxtodlingens konjunkturutjämningsfond. Under avsnittet om fett-

varuregleringen lämnar jordbruksnämnden en närmare redogörelse för den

hittills verkställda exportens omfattning och ekonomiska resultat.

I enlighet med vad som beslutats av 1954 års riksdag har från och med

ingången av regleringsåret 1954/55 exportverksamheten beträffande olje­

växtfrö handhafts av föreningen Svensk spannmålshandel. Exporten av

olja, framvunnen ur inhemskt oljeväxtfrö, har skötts av respektive oljefa-

briker. Exportverksamheten har bedrivits i samråd med en delegation be­

stående av en representant för envar av jordbruksnämnden, Svensk spann­

målshandel och Sveriges oljeväxtintressenter.

Vad förut sagts beträffande begränsningen av statens garantiåtagande

gentemot odlarna har icke ägt tillämpning på oljelin. För oljelin av 1954

års skörd lämnar staten nämligen alltjämt, oberoende av avsättningsför-

hållandena, en fullständig prisgaranti. Odlarpriset uppgår för oljelinet till

65 öre per kilogram frö av normalkvalitet. För oljelinfrö av annan kvalitet

ån normalkvalitet verkställes prisreglering efter tidigare tillämpade normer.

I förhållande till 1953 års skörd innebär det nu gällande odlarpriset en

sänkning med 15 öre per kilogram.

I det följande berör jordbruksnämnden spörsmålet om en omläggning av

prisregleringen och kvalitetsbestämmelserna för oljeväxtfrö. Den erinrar

därvid först om att prisreglering för närvarande beträffande de kvantiteter

oljeväxtfrö, som säljes till oljefabrikerna, sker med hänsyn till vattenhalt

och renhet. I fråga om oljeväxtfrö, som exporteras, äger prisjustering rum

med hänsyn till såväl vattenhalt och renhet som fetthalt. Fetthaltsbestäm-

ning har sålunda hittills tillämpats endast för de jämförelsevis begränsade

myckenheter frö, som har exporterats. Det har emellertid länge varit elt

önskemål att komma fram till ett i praktiken genomförbart, tillfredsstäl­

lande system med individuell fetthaltsbestämning och därtill ansluten pris­

reglering till odlare respektive oljefabrik. Mot denna bakgrund uppdrog Sve-

riges oljeväxtodlares centralförening på sin tid åt Sveriges utsädesförening

i Svalöv att söka utarbeta lämplig metod för ändamålet. En utredning har

Kungl. Maj.ts proposition nr ISO

74

halten fria fettsyror i fröet. Även denna fråga kommer utsädesföreningen

att taga upp till undersökning.

Jordbruksnämnden framhåller, att den för sin del helst hade sett, att man

redan vid ingången av regleringsåret 1955/56 kunnat i full utsträckning

övergå till prisreglering efter fetthalt. Härigenom skulle stora fördelar re­

dan nu ha kunnat vinnas. Jordbruksnämnden framhåller framför allt, att

man med det nya systemet i högre grad än tidigare bör kunna få en ända­

målsenlig inriktning av oljeväxtodlingen. Vidare skulle en prisreglering ef­

ter fetthalt möjliggöra ett inlemmande av de inhemska vegetabiliska oljorna

i det nuvarande fettvaruregleringssystemet, varefter clearingkassan för fett-

varor kunde avvecklas. Det påpekas, att det i sakens nuvarande läge blir

nödvändigt att under ytterligare ett år fortsätta med att avtalsvägen reglera

oljetabrikernas befattning med oljeväxtskörden och att bibehålla clearing­

kassan för fettvaror såsom instrument för avräkningarna med oljefabriker-

na beträffande såväl det frö, vilket bearbetas för den svenska marknadens

behov, som det frö, vilket kommer till användning vid framställning av olja

för export.

Vid tillverkningen av olja ur inhemskt oljeväxtfrö har samtidigt fram-

vunna fodermedel försålts av oljefabrikerna, i första hand direkt till foder-

medelshandlare. I den mån avsättning ej har kunnat vinnas hos dessa hand­

lare, har tidigare inlösen av fodret skett av Svenska spannmålsaktiebolaget

till den del kvantiteterna har överstigit vad som ansetts böra lagras hos

fabrikerna. Sedan spannmålsbolagets befattning med regleringen i fråga om

fodermedel har upphört, övertages uppkomna överskottskvantiteter foder

av föreningen Svensk spannmålshandel enligt ett med jordbruksnämnden

den 20 september 1954 träffat specialavtal. Föreningen har härvid bland

annat åtagit sig att för clearingkassans räkning och på dennas risk låta

lagra fodret och sälja detsamma på den svenska marknaden till av jord­

bruksnämnden fastställda priser ävensom att till utlandet exportera even­

tuellt uppkommande överskott till de priser och på de villkor i övrigt, som

jordbruksnämnden för varje sådant fall bestämmer.

Jordbruksnämnden lämnar därefter vissa uppgifter om skörden av olje­

växtfrö samt redogör för överläggningar rörande priserna på oljeväxtfrö.

Vad först angår skörden anföres, att den besådda arealen höstraps och höst-

rybs enligt en i oktober 1954 företagen arealinventering uppgår till inemot

70 000 respektive 23 000 hektar. Detta innebär i förhållande till närmast

föregående år en arealökning av respektive cirka 16 och 15 procent. År

1954, som kännetecknades av ovanligt liten utvintring, blev skörden av höst­

raps och höstrybs sammanlagt cirka 140 000 ton, räknat i nedtorkad frö­

vara. Enligt kalkylsakkunnigas beräkningar skulle 1955 års skörd av höst­

sådda oljeväxter under förutsättning av normal utvintring ge cirka 134 ⁰⁰⁰

ton frö med 18 procent vattenhalt, mot vilken myckenhet svarar cirka

118 ⁰⁰⁰ ton nedtorkat frö.

Vad beträffar priserna på höstsådda oljeväxter av 1955 års skörd anför

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

76

höjning har icke beaktats i jordbrukskalkylen, vilken slutjusterats före nn

omnämnda sammanträde. Enligt överenskommelsen skall i övrigt beträf-,

fande oljelinfrö och spånadslinfrö gälla samma bestämmelser om total ga­

ranti som tidigare.

Enligt jordbruksnämnden har den preliminära uppgörelsen sedermera bi­

trätts av jordbrukets förhandlingsdelegation. Slutligt ställningstagande till

priserna på de vårsådda oljeväxterna torde emellertid, under hänvisning till

nyssnämnda punkt 3 i prisöverenskommelsen, böra få anstå till sommaren

1955.

Slutligen erinrar jordbruksnämnden om att i propositionen nr 180 till

1954 års riksdag anfördes, att den s. k. spannmålskommittén bland annat

övervägt ett överförande på föreningen Svensk spannmålshandel också av

den verksamhet, som bedrives av Sveriges oljeväxtintressenter. Kommittén

stannade vid att föreslå, att föreningen Svensk spannmålshandels befattning

med oljeväxtfröer tills vidare skulle begränsas till att avse exporten. Enligt

nämndens uppfattning torde tiden ännu icke vara mogen för ett definitivt

ställningstagande i frågan om huruvida föreningen Svensk spannmålshandel

bör övertaga oljeväxtintressentföreningens uppgifter eller ej.

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Fettvaruregleringen

Inledningsvis erinrar jordbruksnämnden om att det av 1953 års riksdag

tillstyrkta systemet för fettvaruregleringen, avseende fortsatt skydd för

smörproduktionen och oljeväxtodlingen, varit i tillämpning under den tid,

som förflutit sedan närmast föregående jordbruksregleringsskrivelse av­

läts. Nämnden erinrar också om att de grundläggande bestämmelserna för

regleringen återfinnes i förordningen 1953:395 (ändrad 1954:306) och

kungörelsen 1953:578 (ändrad 1953:637 och 1954:461), samt anför om

det nu tillämpade regleringssystemet i huvudsak följande.

Införsel till riket av i särskild bilaga till kungörelsen 1953: 578 upptagna

fettråvaror, fettämnen och fettsyror samt färdigvaror, bestående av eller

innehållande mera väsentlig tillsats av fett, får i princip icke ske utan sär­

skilt tillstånd. Sådant meddelas av nämnden. Rätten till import av fettrå­

varor och fettämnen med vissa undantag samt av margarin och vissa bak­

hjälpmedel har nämnden med stöd av givet bemyndigande delegerat till

Svensk fettimport, ekonomisk förening, i vilken ingår representanter för be­

rörda intressegrupper. I anvisningar till föreningen har nämnden föreskri­

vit, att de inhemska oljefabrikerna skall äga rätt till självständig import av

fettråvaror. Såvitt angår den svenska marknadens behov skall denna im­

porträtt dock icke avse sådana slag av oljeväxtfröer, som odlas inom riket,

och ej heller olja ur dylika fröer.

Med vissa undantag utgår vid införseln av de av fettvaruregleringen be­

rörda varuslagen en enhetlig regleringsavgift. För oljor och fetter, som

framvinnes ur inhemskt oljeväxtfrö, tillämpas liksom tidigare ett system

med clearingpriser, vilka i princip motsvarar världsmarknadspriserna med

tillägg av regleringsavgiften. Det inhemska slakterifettet är ej belastat med

någon avgift. Prisbildningen på denna vara är fri men påverkas givetvis av

regleringsanordningarna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

77

I fråga om sådana importerade fettvaror, som inom i nyssnämnda kun­

görelse särskilt angivna kategorier av rörelser använts till icke matnyttigt

ändamål eller som återutförts, lämnas i viss utsträckning s. k. regleringsbi-

drag. Bidragen utgår därvid i flertalet fall med 95 och i vissa fall med 100

procent av regleringsavgiften. Efter samma regler lämnas regleringsbidrag

i fråga om inhemska oljor och fetter. Vad beträffar inhemskt slakterifett

kan dock regleringsbidrag erhållas vid export endast då fettet ingått i annan

vara, som exporteras. Företag, som bedriver sådan verksamhet, att bidrags-

rätt kan komma i fråga och som önskar komma i åtnjutande av bidrag, har

att göra anmälan därom till nämnden.

Kretsen bidragsberättigade rörelser har under året något utvidgats. Så­

lunda har järn- och stålverk, gjuterier, mekaniska verkstäder, varv och tex­

tilfabriker upptagits i den bidragsberättigade kategorien rörelser. Vidare har

den grupp varor utökats, för vilken 100-procentigt bidrag medgivits. För fett­

varor, vilka använts vid tillverkning av penicillin, streptomycin och anti­

biotika, skall sålunda numera ¹⁰⁰-procentigt bidrag erhållas.

Beträffande den inhemska försäljningen av och priset på margarin anför

jordbruksnämnden följande.

Den inhemska försäljningen av margarin har under 1954 uppgått till nära

96 000 ton, vilket innebär en ökning med cirka 4 procent jämfört med de

båda närmast föregående åren. Förbrukningen av fett och oljor för marga­

rintillverkning var 1954 cirka 29 800 ton kokosolja, 17 500 ton valolja,

25 000 ton inhemsk raps- och senapsolja samt ⁶ 600 ton svenskt slakterifett.

Priset i detaljhandeln på hushållsmargarin var under året 3 kronor 85 öre

per kilogram.

Vad därefter angår marknadsutvecklingen på fettvaruområdet och regle­

ring savgifterna lämnar jordbruksnämnden följande redogörelse.

Efter det att verkningarna av Koreakrisen på den internationella mark­

naden upphört, har viss stabilitet i prisutvecklingen på detta område kun­

nat förmärkas. Vanligen har man under de senare åren kunnat inregistrera

en topp i prisnivån på förvåren och en fallande tendens under sommaren

och vintern. Den uppgång i prisnivån, som man med utgångspunkt härifrån

kunnat förvänta under februari och mars månader innevarande år, har emel­

lertid helt uteblivit. I stället har den fallande trenden fortsatt och lett till

att priserna på vegetabiliska fetter för närvarande är de lägsta, som noterats

under senare år. Några konkreta exempel kan nämnas till belysning härav.

Kokosolja betingade sålunda ett pris i mars månad 1954 av cirka 1 krona

90 öre och har sedan dess successivt fallit, så att priset för närvarande är

1 krona 26 öre. Beträffande prisutvecklingen på jordnötsolja kan nämnas,

att denna vara omkring den 1 februari 1954 låg vid 2 kronor 35 öre. För

närvarande utbjudes varan på världsmarknaden till 1 krona 40 öre. Den

enda fettvara av de egentliga margarinråvarorna, som i viss mån haft en

avvikande prisutveckling, är valoljan. Beträffande denna har prisfallet un­

der året varit svagare. I fråga om exportpriserna på den svenska rapsoljan

kan nämnas, att priset nådde en topp med 1 krona 85 öre i början av mars

månad 1954, varefter priset successivt fallit. De sista försäljningarna ligger

vid 1 krona 50 öre. I dagens marknadsläge torde det icke vara möjligt att

uppnå detta pris.

Variationerna i den regleringsavgift, som uttages vid import av fettvaror,

bestämmes av prisrörelserna på världsmarknaden. Regleringsavgiften upp­

gick den 1 januari 1954 til! 1 krona 35 öre, den 1 april 1954 till 1 krona 31

öre, den 1 juli 1954 till 1 krona 45 öre, den 1 oktober 1954 till 1 krona 51

78

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

öre och den 1 januari 1955 till 1 krona 52 öre. För närvarande är avgiften

1 krona 55 öre, vilket är den högsta avgift, som hittills uttagits. Enligt

kungörelsen 1953: 578 skall regleringsavgiften utgå med belopp, som nämn­

den bestämmer, dock högst med ² kronor för kilogram fett, olja eller fett­

syra.

Beträffande ordningen för erläggandet av regleringsavgiften har under det

sistlidna året viss ändring i tidigare föreskrifter vidtagits. Förut skulle så­

lunda regleringsavgiften erläggas kontant, i regel före införseln av varan.

Efter framställning av industrien kan numera mot ställande av säkerhet

visst anstånd medgivas med erläggandet av regleringsavgift.

Jordbruksnämnden framhåller, att den besvärligaste delen av fettvaru-

regleringen har — vilket också fettvarukommittén förutsatt — visat sig

vara fastställandet och utbetalningen av regleringsbidrag. Ett mycket stort

antal företagare, tillhörande skiftande verksamhetsgrupper, förbrukar fett-

varor för sådant ändamål, att de äger rätt till regleringsbidrag. Detta är

givetvis ägnat att skapa vissa kontrollsvårigheter. Systemet med utbetal­

ning av regleringsbidrag kompliceras ytterligare av att bidrag utgår även

vid förbrukning av inhemskt slakterifett. Syftet med utbetalning av regle­

ringsbidrag i sistnämnda fall är att avlyfta den prisfördyring på det in­

hemska slakterifettet, som uppstår genom att regleringsavgift uttages vid

import av fettvaror. Av kontrolltekniska skäl kan man emellertid icke

utan stora olägenheter medge regleringsbidrag av olika storlek på skilda

slag av fettämnen. Härav följer, att man vid förbrukning av inhemskt slak­

terifett måste utbetala regleringsbidrag med samma belopp som vid för­

brukning av importfett. Beträffande de svårigheter för slakterifettet, som

uppkommit under det gångna året anför nämnden följande.

I enlighet med Kungl. Maj :ts tidigare beslut i ärendet har reglerings-

bidraget alltsedan den 1 oktober 1953 utgjort 95 procent av regleringsav­

giften. Utvecklingen under den gångna tiden har emellertid visat, att det

inhemska slakterifettet icke kunnat hållas vid en prisnivå motsvarande

världsmarknadspriset, ökat med regleringsavgiften. Särskilt under våren

och sommaren 1954 var den inhemska prisnivån på s. k. tekniskt slakteri­

fett mycket låg. Detta medförde, att de industrier, som i sin fabrikation

använde inhemskt slakterifett för annat än matnyttigt ändamål, kom att

åtnjuta en icke oväsentlig subvention av råvarukostnaderna. För att söka

råda bot på dessa icke tillfredsställande förhållanden vidtog nämnden un­

der hösten 1954 vissa åtgärder. Sålunda lämnades föreningen Svensk kött­

handel möjlighet att med anlitande av till föreningens förfogande stående

medel genomföra export av på den inhemska prisbildningen tryckande över­

skott av slakterifett. Nämnden föreskrev vidare, att regleringsbidrag icke

skulle utgå vid förbrukning av tekniskt slakterifett med mindre förbruka­

ren inköpt varan till ett pris, som med minst ²⁰ öre översteg vid inköps­

tillfället gällande regleringsavgift. De sålunda vidtagna åtgärderna har med­

verkat till en bättre balans mellan de inhemska priserna på svenskt slak­

terifett och importprisnivån.

De nuvarande bestämmelserna om kontrollen av de bidragsberättigade

företagens rapporter om förbrukningen av fettvaror för annat än matnyt­

tigt ändamål har jordbruksnämnden funnit mindre ändamålsenliga. Nämn­

so

Kungl. Maj. ts proposition nr 180

margarin belägges med regleringsavgift efter samma grunder, som tilläm­

pas vid import av margarinråvaror. Nämnden konstaterar, att ett bifall

till denna hemställan skulle innebära ett slopande av den nuvarande med

resande och i gåvosändningar regleringsfria, ehuru kvantitativt begränsade,

importen i egentlig gränstrafik. Som skäl för ansökningen, vilken i första

hand tager sikte på importen av margarin från Norge, har bland annat

anförts följande.

Det norska priset på margarin ligger för närvarande cirka 2 kronor un­

der det svenska priset, räknat per kilogram. Denna prisskillnad har till

största delen sin orsak i den regleringsavgift, som pålagts den svenska

margarinindustriens fettvaror. Genom annonsering och på annat sätt har

den svenska allmänhetens uppmärksamhet fästs på det norska margari­

nets prisbillighet i förhållande till det svenska och ett stort antal margarin­

resor till Norge har kommit till stånd, till ej ringa del i organiserad form.

Den svenska årsförbrukningen av margarin kan beräknas till i genomsnitt

cirka 10 kilogram per person. Den i resandetrafiken regleringsavgiftsfria

kvantiteten margarin uppgår till 5 kilogram per person. Denna kvantitet

utgör sålunda cirka ett halvt års behovstäckning.

Jordbruksnämnden erinrar i detta sammanhang om att den i förra årets

prisregleringsskrivelse föreslog sådan ändring av fettregleringsförordning-

en, att det skulle bli möjligt för tullverket att i likhet med vad som gäller

1 fråga om tullplikt påtala fall, där resor företages huvudsakligen i syfte

att undandraga sig skyldighet att erlägga statlig regleringsavgift på det

svenska margarinet respektive undandraga sig gällande licenstvång. Nämn­

den påpekar, att ett bifall till detta yrkande skulle ha betytt, att en avsikt

att undgå regleringsavgift hade blivit jämställd med en avsikt att undgå

tull. Kungl. Maj :t och riksdagen fann emellertid ej skäl vidtaga den före­

slagna författningsändringen. Däremot fattades beslut om att införselbe­

gränsningen för margarin skulle ändras från ¹⁰ kronors värde till 5 kilo­

gram. Enär det norska margarinet betingar ett pris av knappt 2 kronor

per kilogram, innebar detta beslut icke någon skärpning av införselbestäm­

melserna.

Jordbruksnämnden upplyser nu, att nämnda gränstrafik, såvitt kunnat

utrönas, sedan förra våren ökat väsentligt, samt redogör vidare för en

undersökning av omfattningen av denna trafik.

I syfte att skaffa sig en uppfattning om omfattningen av ifrågavarande

gränstrafik har nämnden låtit en av sina kontrollanter företaga en under­

sökning på den svenska sidan om den minskning i smör- och margarin­

försäljningen, som inträtt hos handlandena i gränstrakterna till Norge.

Nämndens kontrollant har därvid besökt 64 enskilda detaljhandlare och

22 konsumentkooperativa butiker. Därvid har framkommit, att försäljning­

en av margarin i dessa orter minskat med mer än 50 procent i förhållande

till normal försäljning. Vidare har upplysts, att i sådana trakter som Tors-

by, Arvika och Årjäng smörförsäljningen och producenternas återtagning

av smör från mejeri minskat med mellan 20 och 35 procent i förhållande

till det normala. De nuvarande inköpen av norskt margarin uppskattas till

2 000 å 2 500 ton per år. I samband med »margarinresorna» förekommer

även icke oväsentliga inköp av norskt socker och mjöl. Försäljningsminsk-

82

Jordbruksnämnden erinrar härefter om, att Kungl. Maj:t från och med in­

gången av budgetåret 1954/55 äger bemyndiga nämnden alt meddela före­

skrift, att fettämnen framvunna ur inhemska oljeväxtfröer skall användas

vid tillverkningen av margarin och andra födoämnen med mera väsentlig

tillsats av fett. Någon föreskrift om tvångsinblandning har dock hittills

icke befunnits erforderlig, beroende på att en under hösten 1953 träffad

uppgörelse mellan margarinfabrikerna inbördes om inblandning i hushålls-

margarin av 35 procent olja, utvunnen ur inhemskt oljeväxtfrö, alltjämt

äger bestånd.

I årets statsverksproposition har nettointäkten av regleringsavgifter för

budgetåret 1954/55 upptagits till 53 miljoner kronor och för budgetåret

1955/56 beräknats till 54 miljoner kronor. Till följd av de förut omnämnda

höjningarna av regleringsavgiften, vilka föranletts av prisfallet för fettvaror

på världsmarknaden, beräknas nu nettointäkten till ⁵⁴ miljoner kronor för

1954/55 och 56 miljoner kronor för 1955/56 (jfr bilaga ⁶).

I fråga om det ekonomiska resultatet av den del av regleringsverksam­

heten på fettvaruområdet, som omfattas av jordbruksnämndens clearing-

kassa för fettvaror, lämnar nämnden i sin skrivelse i huvudsak följande

redogörelse (jfr bilaga ⁶).

Clearingkassans tillgångar per den 30 juni 1954 beräknades förra våren

till i runt tal 45 miljoner kronor, medan de i verkligheten stannade vid

42 miljoner kronor. Under budgetåret 1954/55 beräknas kassans tillgångar

stiga med 27 miljoner kronor. Vid utgången av innevarande budgetår skulle

sålunda kassans tillgångar komma att uppgå till 69 miljoner kronor. Under

budgetåret 1955/56 kan kassan beräknas komma att tillföras nettointäkter

med sammanlagt 28 miljoner kronor. Vid utgången av nästkommande bud­

getår skulle kassans tillgångar med utgångspunkt från denna prognos uppgå

tdl 97 miljoner kronor.

Clearingkassans ställning paverkas numera icke av exporten av olje-

växtodlingens produkter. Från och med den 1 september 1954 har nämli-

. °dlarna övertagit exportansvaret på området på sätt, som redogjorts

för i propositionen 1954: 180. Vid ingången av regleringsåret 1954/55 fanns

emellertid ännu kvar vissa kvantiteter frö och olja, som av clearingkassan

^en gamla ordningen. Kvantiteterna motsvarade cirk(a

7 500 ton nedtorkat frö. Lagret i fråga är nu avvecklat genom försäljning

pa export. Försäljningen åsamkade clearingkassan en utgift å cirka ¹

⁸

miljoner kronor.

Såsom i avsnittet om oljeväxtregleringen anförts garanterar staten fort-

sattmngsvis i full utsträckning avsättningen av den inhemska linodlingens

produkter. Reglering av det ekonomiska mellanhavandet sker härvid över

clearingkassan. Under innevarande regleringsår har alla äldre lager av lin-

°ch Jlnolja övertagits av linoljeslagerierna. Härvid har clearingkassan

tiiitorts cirka ² miljoner kronor.

På grund av att 1954 års skörd av linfrö befunnits icke lagringsduglig

har den i sin helhet försålts till linoljeslagerierna för olj ef ramställning &Be-

redskapslagring av svenskt linfrö, som tidigare förutsatts skola skeT har

fördenskull måst tills vidare anstå. Försäljningen av 1954 års linfröskörd

har förorsakat clearingkassan en utgift å cirka

0,5

miljoner kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

83

Vad beträffar den inhemska skörden 1954 av oljeväxtfrö meddelar jord­

bruksnämnden, att denna exklusive linfrö uppgick till inemot 160 ⁰⁰⁰ ton,

räknat i nedtorkad vara. Med en normal åtgång på svenska marknaden av

inemot 90 ⁰⁰⁰ ton skulle sålunda, därest upplagring icke sker, ett export­

överskott uppkomma om cirka 70 000 ton frö. Hittills har exporterats omkring

45 000 ton frö, varav i runt tal 4 000 ton i form av olja.

Priserna vid export av rapsfrö har enligt jordbruksnämnden varit något

gynnsammare än vid export av rapsolja, vilket bland annat torde samman­

hänga med de förhållandevis höga fodermedelspriserna på världsmarkna­

den. Den genomsnittliga förlusten på hittills sålda kvantiteter frö och olja

uppgår till icke fullt ¹⁰ öre, räknat per kilogram otorkad frövara, och

täckes genom överpriset på de kvantiteter frö, som disponeras för hernma-

marknadsbehovet. Av årets senapsfröskörd har drygt 4 000 ton kunnat av­

sättas på export till förhållandevis mycket goda priser. Detta torde enligt

nämnden bero på att varan utomlands kommit till användning för fram­

ställning av bordssenap. De uppnådda exportpriserna innebär en vinst med

cirka 16 öre per kilogram otorkad frövara.

Såsom jordbruksnämnden anfört i avsnittet om oljeväxtregleringen, kom­

mer prisreglering efter oljehalt icke att kunna genomföras förrän den ¹

juli 1956. Med hänsyn härtill hemställer nämnden om fortsatt oförändrat

clearingbemyndigande under regleringsåret 1955/56.

Jordbruksnämnden erinrar slutligen om att riksdagen år 1953 anvisade

ett belopp av 50 miljoner kronor på kapitalbudgeten för inlösning av 1953

års skörd av oljeväxtfrö samt att detta anslag enligt beslut av 1954 års

riksdag fått tagas i anspråk för inlösning av 1954 års garanterade olje-

växtskörd. Nämnden hemställer nu, att anslaget får kvarstå och tagas i an­

språk för finansiering av inlösning av 1955 års oljeväxtskörd. Vidare hem­

ställer nämnden om att, liksom hittills, förskott för samma ändamål skall

få lämnas ur clearingkassan för fettvaror. Härvid förutsätter nämnden,

att ränta å sålunda förskotterade medel skall utgå enligt gällande diskonto

med tillägg av 0,5 procent. Ränta föreslås dock icke skola utgå för frö­

vara, som tillskiftats eller tillskiftas oljefabrikerna och sålunda skall av­

räknas med clearingkassan för fettvaror.

Stödet åt lin- och hampodlingen

I förevarande avsnitt av sin skrivelse erinrar jordbruksnämnden till en

början om att enligt beslut av 1951 års höstriksdag statligt stöd i form av

pristillägg skulle under en femårsperiod avseende 1951—1955 års skördar

utgå för en till kvantiteten begränsad produktion av fiber av spinnbar kva­

litet av lin och hampa. I fråga om linfiber skulle utgå dels ett allmänt pris­

tillägg för samtliga beredningsverk (Laholm, Växjö, Gimo, Mellansel och

Hybo), dels särskilda tillägg med 15 öre för verken i Växjö och Gimo och

55 öre för de båda norrlandsverken, allt per kilogram stödberättigad fiber.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

84

För hampfiber skulle enhetligt pristillägg — maximerat till 50 öre per kilo­

gram fiber oavsett kvalitet — utgå till beredningsverken i Visby och Värm-

bol. Som grund för beräkningen av stödbehovet skulle ligga driftskalkyler

från beredningsverken, grundade bland annat på av Kungl. Maj:t årligen

fastställda riktpriser för halm av lin och hampa. Dessa riktpriser skulle

med beaktande av priserna på andra grödor bestämmas så, att en odling i

lämplig omfattning kunde erhållas. Staten lämnade däremot icke någon

garanti för att odlarna skulle för halmen erhålla de fastställda riktpriserna.

Stöd har i princip lämnats för de kvantiteter fiber, som beräknats finna

avsättning till de svenska spinneriföretagen, med vilka Riksförbundet Lin

och hampa under medverkan av nämnden träffat ramavtal rörande avsätt­

ningen under femårsperioden 1952—1956 (1951—1955 års skördar).

Efter nämnda riksdagsbeslut har verksamheten vid flera beredningsverk

avvecklats och statligt stöd utgår därför för närvarande endast till linbe-

redningsverken i Laholm, Växjö och Mellansel samt till hampberednings-

verket i Visby samt avser en kvantitet av 1 625 ton linfiber samt 720 ton

hampfiber, allt av spinnbar kvalitet.

Även vissa andra förändringar har inträffat efter år 1951. Jordbruks­

nämnden erinrar sålunda om att år 1953 en maximering av det allmänna

pristillägget för linfiber till 75 öre per kilogram stödberättigad kvalitet in­

fördes och att maximistödet för hampfiber år 1952 höjdes till 60 öre per

kilogram. År 1953 bestämdes vidare att pristillägget, som tidigare gällt all

fiber oavsett kvalitet, skulle avse linfiber av spinnbara kvaliteter. I sam­

band därmed omräknades maximistödet, 60 öre per kilogram, till ⁷⁵ öre

per kilogram spinnbar fiber.

Allmänt pristillägg för linfiber utgår för närvarande med 54 öre per kilo­

gram och pristillägget för hampfiber med 75 öre per kilogram. Riktpriserna

för halmen var för 1951—1953 års skördar 27 öre för linhalm och 15 öre

för hamphalm men sänktes för 1954 års skörd till 25 respektive 13 öre per

kilogram.

I fråga om riktpriserna för 1955 års skörd har jordbruksnämnden på

sedvanligt sätt haft överläggningar med Riksförbundet Lin och hampa.

Nämnden meddelar, att dessa resulterat i en överenskommelse om att före­

slå oförändrade riktpriser, d. v. s. för linhalm 25 öre och för hamphalm 13

öre per kilogram.

Jordbruksnämnden erinrar därefter om att den i sin framställning den

24 augusti 1954 med anslagsäskanden för budgetåret 1955/56 föreslog, att

anslagsposten för stöd åt odlingen av lin och hampa tills vidare skulle be­

räknas till 1 700 000 kronor. Av detta belopp avsåg 1 662 750 kronor me­

delsbehov för pristillägg, varav 1 122 750 kronor för linfiber och 540 000

kronor för hampfiber. Vidare avsåg 14 000 kronor bidrag till Riksförbun­

det Lin och hampa för tekniska undersökningar och försöksverksamhet

samt 5 000 kronor bidrag till Sveriges allmänna linodlingsförening. Nämn­

den grundade dessa beräkningar av medelsbehovet bland annat på antagan­

det om oförändrade riktpriser för halmen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

85

Jordbruksnämnden framhåller nu, att medelsbehovet under budgetåret

1955/56 delvis sammanhänger med hur det framtida stödet till lin- och

hampodlingen kommer att utformas, och anmäler, att frågan härom inom

kort kommer att behandlas i en särskild framställning av nämnden. I den­

na kommer att förordas en fusion av beredningsverken i Laholm och Växjö.

Kommer en sådan till stånd, är det tänkbart, att någon del av 1955 års

halmskörd från växjöverkets leverantörer kommer att bearbetas vid la-

holmsverket. Härigenom skulle stödbehovet minska redan för budgetåret

1955/56, eftersom det extra pristillägget till Växjö i så fall skulle bortfalla

i motsvarande mån. Härtill kommer, att beredningskostnaderna för la-

holmsverket genom den ökade bearbetningsvolymen kan komma att ned­

bringas. Om vidare 1955 års skörd från de till östra Götalands linodlare­

förening anslutna odlarna i sin helhet kommer att bearbetas vid laholms-

verket, uppkommer genom bortfallet av det extra pristillägget till Växjö

en direkt kostnadsbesparing av 15 öre per kilogram för omkring 535 000

kilogram eller cirka 80 000 kronor. Hur stor kostnadsminskningen för be­

arbetning i Laholm kan bli genom att detta verks omsättning ökas, kan

ännu icke med säkerhet bedömas.

Eftersom fusionsfrågan ännu står öppen och det i vart fall är ovisst, när

en fusion kan komma till stånd, anser jordbruksnämnden det icke vara

lämpligt att nu göra någon ändring i den tidigare beräkningen av anslags­

behovet för stöd åt odlingen av lin och hampa under budgetåret 1955/56

utan hemställer, att anslaget skall upptagas med tidigare angivet belopp,

1 700 000 kronor.

Regleringen av kött och fläsk

I fråga om regleringen av kött och fläsk framhåller jordbruksnämnden,

att konsumtionen av kött och fläsk har ökat obetydligt sedan förkrigstiden

(¹⁹³⁷—1939). Ännu så sent som 1953 låg förbrukningen något lägre än

under slutet av 1930-talet. År 1954 inträffade emellertid en stark konsum­

tionsökning, vilken var särskilt markant i fråga om fläsk. Den totala kon­

sumtionen av fläsk steg sålunda med ⁸ procent jämfört med 1953 och med

13 procent jämfört med genomsnittskonsumtionen 1951—1952. Ökningen

av köttkonsumtionen har varit svagare. Totalförbrukningen år 1954 låg vis­

serligen ⁶ procent högre än 1953 men understeg genomsnittssiffran för

1951—1952 med 0,5 procent.

Ökningen av konsumtionen förklaras enligt jordbruksnämnden till viss

del av den omställning av produktionen till köttigare svin med lägre slakt­

vikt, som skett under senare tid. Sannolikt har emellertid pris- och in-

komstförändringarna spelat en än större roll för ökningen. Efter alt under

en följd av år ha undergått en stegring, sjönk genomsnittspriserna på kött

och fläsk i konsumentledet under 1954, samtidigt som realinkomsterna —

av utvecklingen i den totala privata konsumtionen att döma — steg betyd­

ligt snabbare än under de närmast föregående åren. Enligt erfarenhet bör

nämnda förhållanden i och för sig ha medfört en konsumtionsökning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

86

Ökningen av fläskets relativa andel av den totala konsumtionen torde

framför allt hänga samman med den ändring av relationen mellan kött-

och fläskpriserna, som skett under senare år. Till belysning härav redovisar

jordbruksnämnden följande tablå, vilken anger förändringen sedan 1951 i

relationen mellan priset på nötkött (ko klass I) och fläsk (högst betalda

viktgrupp), varvid fläskpriset uttryckts i procent av köttpriset vid början

av varje kvartal.

1951

1952

1953

1954

1955

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

Första kvartalet................. 113

138

100

93 116

Andra

»

117

117

96

98

Tredje

»

128

109

91

1'03

Fjärde

»

128

113

92

106

Som synes har relationen mellan kött- och fläskpriserna under 1953 och

1954 varit så avpassad, jämfört med de närmast föregående åren, att den

främjat en överflyttning av konsumtionen från kött till fläsk. Den för

konsumtionen gynnsamma prisrelationen uppträdde redan 1953 och ledde,

som framgått av uppgifterna om konsumtionen, tämligen omedelbart till

en snabb förskjutning av konsumtionsvanorna.

Jordbruksnämnden redogör härefter för exporten och importen av kött

och fläsk under 195b samt anför därom i huvudsak följande.

Ehuru den egna tillförseln av storboskap och kalv under 1954 var förhål­

landevis god, måste likväl en betydande import av kött företagas för att

komplettera tillgångarna. Importöverskottet av kött under 1954 uppgick

sålunda till cirka 17 700 ton, varav 14 900 ton nöt- och kalvkött samt

² 800 ton hästkött.

De prognoser för fläskproduktionen under 1954, som var tillgängliga vid

årsskiftet 1953/1954, tydde på att svinslakten skulle bli av sådan storlek,

att en betydande export av fläsk skulle bli nödvändig Med anledning här­

av hade Sverige vid handelsförhandlingarna med Storbritannien och Väst­

tyskland tillförsäkrat sig vissa exportkontingenter. Med Storbritannien hade

sålunda överenskommits om en export under 1954 av ⁶ 000^—8 000 ton

bacon. Härav kunde under första halvåret levereras cirka 2 400 ton. Till

Västtyskland exporterades under samma tid ⁸ 190 levande slaktsvin eller

cirka 942 ton fläsk. Exporten av levande svin till Västtyskland fortsatte

även under andra halvåret till och med mitten av september. Exporten av

fläsk under 1954 fördelar sig på följande sätt.

Första halvåret Andra halvåret Totalt

Storbritannien, bacon, ton............. 2 493

1 725

4 218

Västtyskland, levande svin, ton ..

942

1 440

2 382

Som synes har exporten av bacon, som avbröts i början av november,

icke motsvarat de kvantiteter, som förutsattes i 1954 års handelsavtal. Att

icke hela baconkontingenten slutlevererats, beror delvis på att under slutet

av året från engelsk sida anmäldes vissa mottagningssvårigheter på grund

av hamnarbetarstrejk.

Tillförseln av fläsk har under hela 1954 legat på en jämn och hög nivå

samt i stort sett motsvarat tidigare uppgjorda prognoser. Det oaktat och

trots att exporten stoppades, måste under slutet av 1954 import av fläsk till­

88

der motsvarande tid föregående år. Däremot visar betäclcningssiffrorna

under hösten 1954 och hittills kända månader av 1955, att intresset för

smågris- och fläskproduktionen på senare tid märkbart avtagit. Den pes­

simistiska inställningen till fläskproduktionen har, förutom i nedgång i

betäckningarna, även tagit sig uttryck i avsättningssvårigheter för små­

grisar. Smågrisnoteringen nedgick i början av oktober 1954 till garantipris­

nivån och har därefter icke ändrats. Under den gångna hösten har vid ett

flertal tillfällen rapporterats vissa svårsålda överskott. Genom försäljning

av skadad brödspannmål till foder stimulerades försäljningen av smågrisar

något, och några direkta stödåtgärder från statsmakterna behövde därför

icke vidtagas under hösten. Detta blev däremot fallet i februari 1955, då

nämnden måste ingripa för att stödja smågrispriset. Nämnden upplyser,

att stödåtgärderna i första hand hand har fått karaktären av en tillfällig

prisnedsättning med varierande belopp vid försäljning i olika delar av

landet. De vidtagna åtgärderna har i stort sett medfört avsedd effekt, och

överskotten av smågrisar har i huvudsak kunnat avvecklas.

Huvudanledningen till det minskade intresset för fläskproduktionen mås­

te enligt jordbruksnämnden i första hand sökas i den utveckling, som kän­

netecknat fodermarknaden. Trots låga smågrispriser och ett mot samma

tid nästföregående år med cirka 30 öre per kilogram höjt fläskpris, måste

fläskproduktionens lönsamhet enligt nämndens uppfattning för närvarande

betecknas såsom försämrad.

Möjligheterna till export av fläsk bedömes av jordbruksnämnden för till­

fället vara rätt ogynnsamma. Produktionen i de länder i Europa, som nor­

malt har ett stort importbehov av fläsk, har nämligen ökat starkt, och även

i de reguljära exportländerna ligger fläskproduktionen på en förhållande­

vis hög nivå. En dragning nedåt av exportpriserna har därför kunnat no­

teras. Man kan emellertid förvänta, att vår fläskproduktion under andra

halvåret 1955 kommer att bli väsentligt lägre än under samma tid föregå­

ende år, varför några exportöverskott icke torde framkomma under denna

tid. För närvarande pågår lagring av fläsk, men denna torde icke behöva

inge några större avsättningsbekymmer, enär de hittills lagrade kvantite­

terna beräknas komma att tagas i anspråk för att fylla ut den löpande pro­

duktionen under kommande höst.

Vad härefter beträffar kött anför jordbruksnämnden, att den inhemska

produktionen alltjämt icke helt täcker konsumtionsbehovet och att man

därför måste räkna med import även under nästa regleringsår. De tenden­

ser till ökad uppfödning av ungdjur till slakt, som kunnat registreras de

senaste åren, har under 1954 ytterligare accentuerats. Även konsumenter­

na har visat ett ökat intresse för kvalitetskött. Ungdjursuppfödningen är

dock alltjämt av ganska blygsam omfattning. Den ökade efterfrågan har

givit möjlighet att taga ut ett något högre pris än tidigare för s. k. stjärn-

stämplat kött. Därest detta förhållande kommer att bestå, bör det enligt

nämnden betyda en icke oviktig stimulans för produktionen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

89

Jordbruksnämnden påpekar vidare, att möjligheterna att importera kött

försämrats under 1954, därigenom att import från en del länder stoppats,

intill dess vissa hygieniska förhållanden blivit slutgiltigt utredda. Det har

emellertid visat sig, att Danmark haft större leveransförmåga än man tidi­

gare vågat räkna med. Enligt nämndens uppfattning bör det vara möjligt att

tills vidare fylla ut köttbristen med import från detta land, varjämte en

viss kompletteringsimport bör kunna ske från Irland samt vissa andra

europeiska länder. Nämnden anser det emellertid angeläget, att importsek­

torn så snart ske kan vidgas geografiskt sett, bland annat med hänsyn till

att härigenom möjligheterna ökas att göra inköp till fördelaktiga priser.

Utrikeshandeln med kött och fläsk under regleringsåret 1955/56 bör en­

ligt jordbruksnämnden i stort sett regleras på samma sätt som för närva­

rande. Direktiven för Svensk kötthandel bör sålunda i huvudsak anslutas

till de nu gällande. Föreningen bör åläggas att, om så befinnes möjligt med

hänsyn till prisläget, importera varor, så att den av statsmakterna förut­

satta prisnivån icke överskrides. Om denna prisnivå tenderar att överskii-

das, bör export ej få företagas utan nämndens tillstånd. Vinster och för­

luster, som uppkommer i föreningens verksamhet, bör i första hand utjäm­

nas inom föreningen. Nämnden framhåller med hänsyn till den väntade

marknadsutvecklingen, att exporten av fläsk kan beräknas bli av ganska

ringa omfattning under kommande regleringsår. Ehuru prisläget för när­

varande måste betecknas som ganska ogynnsamt vid export av fläsk, kan

dock på grund av exportens ringa kvantitet de totala exportförlusterna be­

räknas komma att uppgå till ett relativt begränsat belopp. Föreningen bör

enligt nämnden få taga i anspråk clearingmedel, som kan komma att utta­

gas av och överföras från nämnden, därest eventuella nettovinster på im­

porten icke skulle räcka till att täcka exportförlusterna. Sådana clearing­

medel utgöres i första hand av införselavgifter för vissa köttvaror, som im­

porteras av andra än föreningen. Därjämte förutsätter nämnden, att även

fortsättningsvis slaktdjursavgift för svin skall kunna uttagas. Avgiften

sänktes i oktober 1954 från 5 till 2 kronor per gris med anledning av den

omsvängning i marknadsläget, som då inträffade. Såvitt nämnden nu kan

bedöma, är det ovisst om slaktdjursavgift behöver uttagas under hela reg­

leringsåret 1955/56. Vid en långsiktig bedömning av exportmöjligheterna

för fläsk och de förluster, som kan uppkomma vid exporten, framstår det

emellertid enligt nämnden som angeläget, att föreningen ökar sitt reserv­

kapital. Nämnden anser därför, att det bör få ankomma på nämnden att i

samråd med föreningen under regleringsaret 1955/56 uttaga slaktdjurs­

avgift, även om ett aktuellt behov därav icke skulle föreligga. Eventuella

överskottsmedel i föreningens regleringsverksamhet bör därvid för framtida

disposition överföras till den för detta andamål särskilt bildade stiftelsen

kötthandelns konjunkturutjämningsfond. Nämnden utgår från att, såvitt

intet oförutsett inträffar, i stiftelsen nu innestående medel icke skall be­

höva tagas i anspråk för att bestrida regleringsförluster under nästa rcgle-

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

90

ringsår. Dock bör nämnden äga befogenhet att ge föreningen direktiv att

vid behov få taga jämväl stiftelsens medel i anspråk.

I anslutning till behandlingen av frågan om slaktdjur savgiften tager jord­

bruksnämnden också upp spörsmålet om behovet av föreskrifter av innebörd,

att avgift skall kunna uttagas även för sådana inom landet producerade svin,

vilka exporteras i levande tillstånd. Enligt nu gällande författningar kan någon

allmän avgift icke uttagas för dylika svin. Nämnden anför därvid, att fläskex­

porten till Västtyskland hittills i huvudsak skett i denna form och att man

bör utgå från att så blir fallet även vid framtida export till nämnda land.

Då syftet med slaktdjursavgiften är, att producenterna själva skall bidraga

till en utjämning av de förluster, som uppstår vid export, torde det icke

vara rimligt, att den del av fläskproduktionen, som exporteras levande,

skall vara undantagen från avgift. Härigenom skulle nämligen de slakterier,

som levererar levande svin för export, komma i ett fördelaktigare läge vid

avräkning till producenterna än andra. Nämnden upplyser, att för den ex­

port av levande svin, som ägt rum sedan slaktdjursavgiften infördes, frågan

har lösts på så sätt att föreningen Svensk kötthandel, efter samråd med

nämnden, överenskommit med vederbörande slakterier om att till förening­

en inbetala en avgift, motsvarande den vid tillfället utgående slaktdjurs-

a\giften. Nämnden anser dock denna form av utjämning böra ersättas med

en särskild författning, som medger uttagandet av en avgift för levande

svin vid export. Vid sin skrivelse har nämnden fogat förslag till författ­

ning i ämnet.

I fråga om prisregleringen av kött- och fläskvaror anför jordbruksnämn­

den, att normalpriserna på hela, halva och fjärdedels kroppar av nötkrea­

tur, häst och svin från och med ingången av innevarande regleringsår upp­

hävts, varigenom samtliga normalpriser på köttvaruområdet numera bort-

tagits. Nämnden har emellertid träffat avtal med Sveriges slakteriförbund

angående prissättningen på nyss omnämnda varuslag. Avtalet ansluter sig

i stort sett till tidigare tillämpat system för prissättningen och innebär, att

förbundet skall, om det är marknadsmässigt möjligt, så anpassa priserna,

att den för innevarande regleringsår överenskomna medelprisnivån, för

helt år räknat, icke översk,rides.

Jordbruksnämnden erinrar härefter om att priserna på kött och fläsk

under innevarande år skulle sänkas med i genomsnitt ¹¹ öre per kilogram.

Mot bakgrunden av en väntad produktionsökning för fläsk hade man där­

vid utgått från, att huvudparten av prissänkningen skulle träffa detta

varuslag. Genom den förut omnämnda konsumtionsökningen blev det emel­

lertid icke marknadsmässigt möjligt att sänka fläskpriset, utan detta har i

stället måst höjas något. En viss sänkning av köttpriserna kunde emeller­

tid under hösten 1954 komma till stånd. Därefter har priserna åter höjts,

vilket i stort sett resulterat i en återgång till den tidigare prisnivån. Totalt

har prisrörelserna medfört, att den genomsnittliga ursprungligen överens­

komna prisnivån överskridits med ett belopp, som för den första hälften av

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

91

innevarande regleringsår utgör 3,6 procent. Nämnden påpekar, att vid årets

prisförhandlingar hänsyn tagits till nu nämnda förhållande på så sätt, att

det merhelopp, som uttagits, skall anses utgöra ett delkompensationsbelopp

till jordbruket för ej tidigare beaktade stegringar i jordbrukets kostnader

under innevarande regleringsår.

Den träffade prisöverenskommelsen för 1955/56 innebär i fråga om kött

och fläsk i övrigt, att priserna totalt skall tillåtas stiga med ett belopp, som

motsvarar ^39,5 öre per kilogram utöver den för innevarande regleringsår

tidigare överenskomna prisnivån. Med utgångspunkt från de priser,, som

tillämpades vid tidpunkten för prisöverenskommelsen, utgör prisstegringen

dock endast cirka 16 öre per kilogram. Det förutsättes vidare i överenskom­

melsen, att jordbruket redan under återstående del av innevarande regle­

ringsår successivt skall kunna uppnå ett prisläge, som motsvarar det, som

genomsnittligt skall få tillämpas för kommande regleringsår. De inkomst­

ökningar, som härigenom tillkommer jordbruket, skall på samma sätt som

det hittills uttagna merbeloppet utgöra delkompensation för kostnadssteg-

ringar under innevarande regleringsår.

Enligt jordbruksnämndens uppfattning utgör de nu beslutade prishöj­

ningarna för kött och fläsk i stort sett vad som marknadsmässigt är möj­

ligt att uttaga. På grund av svårigheten att bedöma marknadsutvecklingen,

särskilt för fläsk, är det enligt nämnden icke möjligt att nu beräkna, med

vilka belopp prishöjningarna kan komma att i konsumentledet slå igenom

på olika varuslag. Vidare anmäler nämnden, att den har för avsikt att er­

sätta det nu gällande avtalet med Sveriges slakteriförbund angående parti­

prissättningen med ett nytt avtal för regleringsåret 1955/56 av i stort sett

samma innebörd som förstnämnda avtal.

I detta sammanhang framhåller jordbruksnämnden, att garantipris för

smågrisar gällt även under innevarande regleringsår. Som förut anförts

har nämnden nödgats vidtaga vissa stödåtgärder för att skydda garanti­

priset, vilket utgjort ³ kronor per kilogram för grisar vägande till och med

17 kilogram och ² kronor per kilogram för överskjutande vikt till och med

25 kilogram. Nämnden anser, bland annat mot bakgrunden av årets erfa­

renheter, att en viss fortsatt garanti till smågrisproducenterna är av värde

för att uppehålla smågrispriserna och därmed en jämn fläskproduktion.

Därför föreslår nämnden, att stöd till smågrisproduktionen skall kunna

utgå även under regleringsåret 1955/56 efter i huvudsak nu tillämpade

grunder. För detta ändamål har nämnden preliminärt beräknat mcdelsbe-

hovet till 1 000 000 kronor. Nämnden hemställer att av detta belopp få bestri­

da jämväl de kostnader för smågrisstödet under innevarande regleringsår,

vilka icke täckes av från tidigare år kvarstående reservationer.

Jordbruksnämnden behandlar slutligen frågan om lagring samt påpekar,

att något statligt stöd vid lagring av kött och fläsk enligt tidigare beslut icke

skall utgå under innevarande regleringsår. Dock äger nämnden ställa ro-

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

92

lelsemedel till förfogande mot en räntefot av gällande diskonto med till-

lägg av 0,5 procent. Sådana medel har i viss utsträckning utlämnats för

fläsklagring. Nämnden förutsätter, att denna anordning skall på oföränd­

rade villkor få tillämpas under regleringsåret 1955/56.

Regleringen av handeln med mjölk och mejeriprodukter

Jordbruksnämnden behandlar i detta sammanhang först frågan om pro­

duktionen och konsumtionen av mjölk. Därvid upplyser nämnden, att mjölk-

mvägningen vid mejerierna under 1954 uppgått till omkring 3 565 000 ton,

innebärande en minskning i förhållande till nästföregående år med om­

kring 3 procent. För innevarande regleringsår har kalkylsakkunniga räknat

med en invägning av 3 552 000 ton, vilket utgör en minskning från 1953/54

med 1,3 procent. För 1955/56 har kalkylsakkunniga, under antagande att

medelkoantalet kommer att minska med ^0,8 procent under 1955/56 jämfört

med 1954/55 men att den på längre sikt fortgående ökningen av avkastning­

en per ko kommer till synes i riksgenomsnittet för produktionen per ko, be­

räknat mjölkinvägningen vid mejeri till 3 587 000 ton, innebärande en ök­

ning från 1954/55 med 1,0 procent.

I fråga om konsumtionsmjölkens fetthalt erinrar jordbruksnämnden om

att den från mejerierna försålda konsumtionsmjölken sedan november 1941

standardiserats till en fetthalt av 3 procent. Nämnden har dock enligt Kungl.

Maj:ts bemyndigande den 12 oktober 1951 medgivit försäljning av mjölk,

som vid mejeri standardiserats till en fetthalt av ^3,5 procent och försäljes

i kapsylförsedd glasflaska. Försäljningen av sådan mjölk, vilken påbörjades

i slutet av januari 1952, uppgick för 1953 till 35,3 miljoner kilogram och

har för 1954 stigit till 50,9 miljoner kilogram, vilket utgör 5,3 procent av

totalförsäljningen från mejeri av konsumtionsmjölk. ökningen av försälj­

ningen utav 3,5-procentig mjölk hänför sig huvudsakligen till Stockholm

och torde föranledas av att denna mjölk i Stockholm är homogeniserad.

Jordbruksnämnden erinrar härefter om att den i sina skrivelser till Kungl.

Maj :t såväl 1953 som 1954 angående jordbruksregl er ingen för 1953/54 res­

pektive 1954/55 föreslagit ändring av bestämmelserna på sådant sätt, att

de statliga föreskrifterna om viss högsta fetthalt i standardiserad mjölk

upphävdes. Kungl. Maj :t har dock lämnat förslagen utan vidare åtgärd.

Nämnden erinrar vidare om att fördragande departementschefen i sitt an­

förande till propositionen 1954: 180 angående jordbruksregleringen för

1954/55, sasom skäl för att icke förorda att nu nämnda bestämmelser helt

avskaffades, hänvisade till att inom inrikesdepartementet tillkallats sär­

skilda sakkunniga för utredning av frågan om åtgärder för att förbättra

konsumtionsmjölkens beskaffenhet och därmed sammanhängande spörs­

mål, varvid bland annat torde komma att beröras den nuvarande ordningen

med kvalitetsbetalning av mjölk och dithörande frågor. Som ett ytterligare

skäl för sitt ståndpunktstagande i saken hänvisade departementschefen

till det i propositionen framlagda förslaget om upphävande av normalpriset

på konsumtionsmjölk.

Kungl. Maj:ts proposition nr i 80

94

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

mejeriernas riksförenings kassa för regleringsändamål. Exportförlusterna

på smör kan enligt nämnden för innevarande regleringsår beräknas till i

runt tal 10 miljoner kronor. Motsvarande förluster under nästa regleringsår

har antagits bli lika stora per kilogram räknat som innevarande regleringsår.

Totala exportförlusten på smör skulle således för nästa år bli omkring

13 miljoner kronor. Härvid har förutsatts att, liksom under innevarande

regleringsår, utjämningsavgift ej skall utgå vid export. De sammanlagda

förlusterna under nästa regleringsår vid export av smör och andra mejeri­

produkter kan enligt nämnden beräknas till 15,5 miljoner kronor. Nämnden

har förutsatt, att dessa förluster, liksom under innevarande regleringsår,

skall täckas av medel i riksföreningens kassa för regleringsändamål.

I fråga om det inhemska priset på smör erinrar jordbruksnämnden om

att — i överensstämmelse med den av statsmakterna godkända prisöverens­

kommelsen för 1954/55 — normalpriserna och stoppriserna för mjölk och

mejerivaror enligt beslut av jordbruksnämnden och priskontrollnämnden

upphävts från och med den 1 oktober 1954. I överenskommelsen hade förut­

satts, att upphävandet icke skulle medföra någon höjning av den genom­

snittliga prisnivån för dessa varor, frånsett vissa lokala prisjusteringar på

mjölk. Beträffande de med anledning härav vidtagna åtgärderna anför jord­

bruksnämnden i huvudsak följande.

Mellan jordbruksnämnden och priskontrollnämnden, å ena, samt Sveriges

speceri- & lanthandlareförbund och Kooperativa förbundet, å andra sidan,

träffades en för tiden intill den 1 september 1955 gällande överenskom­

melse, varigenom organisationerna förband sig att i fråga om försäljningen

av smör ävensom av konsumtionsmjölk och grädde kontinuerligt verka för

att detaljhandeln skulle tillämpa priser, som innebar oförändrade öres­

marginaler i förhållande till tiden närmast före den ¹ oktober 1954, dock

att i fråga om mjölkpriset justering av detaljhandelsmarginalen upp till

5 öre per liter skulle få ske på sådana orter, där marginalen understeg

nämnda belopp. Beträffande priserna på ost i detaljhandeln förband sig

organisationerna att på olika sätt verka för att av Svenska mejeriernas riks­

förening annonserade riktpriser på runmärkt sveciaost ⁴⁵+ av olika lag-

ringsålder icke överskredes i detaljhandeln. Enligt överenskommelsen för­

utsattes att, därest resultatet av en utav riksföreningen tillsatt utredning

rörande kostnaderna för distributionen av mjölk och mejeriprodukter till

olika köparkategorier skulle komma att föranleda förslag om prisdifferen­

tieringar efter varuleveransernas storlek, förnyade förhandlingar skulle upp­

tagas mellan jordbruksnämnden och priskontrollnämnden, å ena, samt orga­

nisationerna, å andra sidan. Denna utredning är, enligt vad jordbruksnämn­

den inhämtat, i huvudsak avslutad. Något förslag med anledning av resultatet

av utredningen har dock ännu icke framlagts. Enligt nu ifrågavarande över­

enskommelse skall inom de orter eller områden, där så kan befinnas påkal­

lat, jordbruksnämnden och priskontrollnämnden föranstalta om annonsering

av de enligt överenskommelsen gällande priserna på smör, mjölk och grädde.

Därest det vid verkställda undersökningar skulle visa sig, att de överens­

komna priserna på någon eller några av de produkter, som omfattas av

överenskommelsen, överskrides, har jordbruksnämnden

och

priskontroll­

nämnden förbehållit sig att jämlikt prisregleringslagen införa s. k. normal­

marginal för detaljhandeln inom hela riket eller del därav för det varuslag,

beträffande vilket prisöverskridanden konstaterats.

96

Den 1 oktober 1954 slopades alla inom mjölk- och mejeriområdet kvar­

varande normalpriser. I anslutning härtill träffades i fråga om priserna

på konsumtionsmjölk vid försäljning från mejeri till återförsäljare en över­

enskommelse mellan jordbruksnämnden och riksföreningen, i huvudsak in­

nebärande, att riksföreningen förband sig att medverka till att genomsnitts­

priset på mejerimjölk under innevarande regleringsår, räknat från den 1

oktober 1954, skulle hållas oförändrat inom olika områden i förhållande till

regleringsåret 1953/54 (basåret), dock med undantag för de lokala pris­

höjningar på mjölk vid försäljning till handlande, som nämnden enligt den

av statsmakterna för regleringsåret 1954/55 godkända prisöverenskom­

melsen kunde komma att bevilja. För detta ändamål skall enligt överens­

kommelsen landet indelas i olika prisområden, i allmänhet omfattande

respektive mejeriföretags verksamhetsområde, varvid för varje prisområde

uträknas det vägda genomsnittliga bruttopris (baspris) på konsumtions­

mjölk vid försäljning från mejeri till återförsäljare, som rått under basåret.

Vidare gäller enligt överenskommelsen att, räknat från och med den 1

oktober 1954, inom de olika prisområdena genomsnittspriset för konsum-

tionsmjölk under regleringsåret 1954/55 icke skall överstiga baspriset och

att det vid varje särskilt tillfälle tillämpade genomsnittspriset för ett pris­

område icke får överstiga baspriset med mer än 2 öre per liter. Genom­

snittspriset skall beräknas på grundval av de mjölkkvantiteter, som sålts

under basåret.

Enligt prisöverenskommelsen våren 1954 förutsattes att riksföreningen,

som i fortsättningen själv skulle svara för de till 1,5 miljoner kronor be­

räknade räntekostnaderna för av staten tillhandahållna rörelsemedel vid

lagring av smör, skulle äga rätt att under innevarande regleringsår inom

ramen av ett totalbelopp, motsvarande sagda räntekostnader, lämna mejeri

tillstånd till erforderliga lokala prishöjningar på mjölk vid försäljning till

handlande. Medgivande till dylika prishöjningar till belopp varierande mel­

lan 1 och 2 öre per liter har med giltighet från och med den 1 oktober 1954

godkänts av nämnden efter förslag av riksföreningen.

Prisbildningen på den mjölk, som säljes direkt från producent till kon­

sument, har från och med den 1 oktober 1954 lämnats helt fri. Därefter har

inom vissa trakter av landet prishöjningar ägt rum. Kalkylsakkunniga har

for innevarande regleringsår beräknat dessa till i genomsnitt nära 3 öre

per liter. På sina håll, särskilt inom Dalarna och Norrland, har dock en­

ligt till nämnden inkomna uppgifter prishöjningarna varit väsentligt större.

I stort sett synes emellertid av hittills vunna erfarenheter att döma det från

och med innevarande regleringsår tillämpade friare prissystemet för kon­

sumtionsmjölk ha fungerat tillfredsställande.

Jordbruksnämnden behandlar härefter frågan om produktionen av och

priserna på ost. I denna del anför nämnden följande.

Under regleringsåret 1953/54 uppgick ostproduktionen till nära 55 000

ton, motsvarande 52 000 ton salufärdig ost. Detta innebär i förhållande till

regleringsåret 1952/53 en nedgång med 2 000 ton. För innevarande regle-

ringsår ävensom för nästa regleringsår beräknas enligt jordbrukskalkylen

ostproduktionen komma att bli av samma omfattning som under 1953/54

Exporten av ost uppgick under regleringsåret 1953/54 till 4 200 ton För

innevarande regleringsår beräknas ostexporten till 4 000 ton. Ostimporten

utgjorde under regleringsåret 1953/54 nära 4 200 ton och beräknas bli lika

stor innevarande regleringsår. Från och med regleringsåret 1952/53 har

prissättningen på ost varit fri. Enligt prisöverenskommelsen för inneva-

Kungl. Maj:ts proposition nr 180

98

handeln till förbättring av distributionsmarginalerna. Nämnden framhåller,

att konsumtionsmjölkpriserna — frånsett vissa lokala prisjusteringar —

varit oförändrade sedan 1952 samt legat på en låg nivå såväl i förhållande

till priserna på vissa andra drycker som med hänsyn till mjölkens närings­

värde. De har också enligt nämndens uppfattning varit låga i jämförelse

med de priser, som uttages för andra jordbruksprodukter. Mejeriorganisa­

tionen har därför ansett det vara möjligt att genomföra de nu angivna pris­

höjningarna utan risk för sjunkande konsumtion med därav följande av­

sättningssvårigheter. Prishöjningarna har också ansetts motiverade ur

försörjningssynpunkt. Under senare år har nämligen kunnat förmärkas en

tendens till tillbakagång i mjölkproduktionen omkring de stora konsum­

tionsorterna, varför man varit tvungen att transportera mjölk betydande

sträckor för att tillgodose storstädernas försörjning. Detta gäller särskilt

för Stockholms vidkommande. En sådan lokalisering av mjölkproduktionen

för konsumtionsändamål måste i många fall betecknas såsom oekonomisk

och kan dessutom verka kvalitetsförsämrande.

Av nämnda skäl har man velat, att den förhållandevis kraftiga prishöj­

ningen på konsumtionsmjölk skall stimulera mjölkproduktionen i närheten

av konsumtionsorterna. Prishöjningen på standardiserad konsumtions­

mjölk har därför icke ansetts böra helt utjämnas mellan de olika mejeri­

erna. Avsikten är enligt jordbruksnämnden i stället, att områden med för­

hållandevis stor konsumtionsmjölkförsäljning skall få behålla en viss del

av prishöjningen. Av den prishöjning om 4,5 öre per liter till mejeri, vil­

ken träder i kraft den 1 april 1955, kommer sålunda att uttagas en utjäm­

ningsavgift av endast 1,5 öre per kilogram. Samtidigt avses emellertid ut­

jämningsavgifterna för tunn och tjock grädde från och med samma dag

skola höjas med 18 respektive 47 öre per kilogram. Om hänsyn jämväl tages

till ökade kostnader för mejeridriften, kommer konsumtionsmjöikmejeri-

erna att efter dessa ändringar av utjämningsavgifterna få behålla ungefär

hälften av nettoökningen från och med den 1 april 1955 av mejeripriset

föi konsumtionsmjölk. Beträffande de 3 öre per liter, varmed konsum-

tionsmjölken enligt prisöverenskommelsen skall höjas från och med den 1

september 1955, avses överenskommelse om eventuell utjämning komma

att träffas mellan nämnden och Svenska mejeriernas riksförening, sedan

klarhet kunnat vinnas angående ökningen i mejerikostnaderna.

I fråga om grädde förutsättes i prisöverenskommelsen, att mejeripriserna

skall höjas med 10 öre per liter för tunn grädde och med 20 öre per liter

for tjock grädde. För ost har prishöjningen ansetts böra stanna vid i ge­

nomsnitt 10 öre för kilogram. Prishöjningarna på grädde och ost har ansetts

kunna genomföras utan risk för konsumtionsminskning med hänsyn till

väntade lönestegringar samt till att enligt överenskommelsen kött- och fläsk­

priserna samtidigt skall höjas. I anslutning till prisöverenskommelsen har

jordbruksnämnden förklarat sig beredd att till prövning upptaga önskemål

om eventuella ytterligare höjningar på bland annat mejeriprodukter, dock

ej konsumtionsmjölk och smör, i den mån så erfordras för att täcka in­

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

100

Kungl. Maj.ts proposition nr ISO

upphör. Leveranstillägg, som understiger 30 kronor per år, utbetalas icke.

Kostnaderna för leveranstilläggen beräknas för innevarande regleringsår till

50 miljoner kronor.

Mjölkpristilläggen och leveranstilläggen skall enligt prisöverenskommel-

sen utgå efter oförändrade grunder. Enligt av de kalkylsakkunniga verk­

ställda beräkningar kommer mjölkinvägningen vid mejeri att under regle­

ringsåret 1955/56 uppgå till 3 587 miljoner kilogram mot 3 552 miljoner

kilogram under innevarande regleringsår. Den genomsnittliga fetthalten i

den invägda mjölken beräknas samtidigt stiga från 3,78 till 3,79 procent.

Med utgångspunkt härifrån beräknas för regleringsåret 1955/56 de allmän­

na och extra mjölkpristilläggen medföra en kostnad av (101,1 -f 31,0 =)

132,1 miljoner kronor. Kostnaderna för leveranstilläggen beräknas till 50

miljoner kronor för 1955/56.

Beträffande utjämningsavgifterna för grädde och ost anför jordbruks­

nämnden i detta sammanhang följande.

Ifrågavarande avgifter upptages för att åstadkomma en utjämning av lön­

samheten mellan olika mjölkprodukter. De återgår i huvudsak till mejeri-

näringen i form av utjämningsbidrag för allt vid mejeri invägt mjölkfett.

Utjämningsbidraget har från och med den 1 september 1954 utgått med ett

från 35 till 13 öre per kilogram mjölkfett sänkt belopp. Sänkningen motsva­

rar 0,82 öre per kilogram mjölk. Genom införandet av de utjämningsavgif­

ter som, enligt vad förut anförts, förutsättes skola komma att utgå från

och med den 1 april 1955, beräknas utjämningsbidraget kunna höjas till

30 öre per kilogram vid mejeri invägt mjölkfett, motsvarande en höjning

från 0,49 till 1,14 öre per kilogram mjölk. De genom utjämningsavgifterna

inflytande medlen användes, förutom till utjämningsbidrag, även till täc­

kandet av dels exportförluster på smör och andra mejeriprodukter, dels kost­

nader för Svenska mejeriernas riksförenings lagring av mejeriernas säsong­

mässiga överskott av smör. För samma ändamål har i enlighet med Kungl.

Maj:ts beslut tillika överförts influtna införselavgifter för ost och behåll­

ningen i clearingkassan för ost ävensom viss del av influtna införselavgif­

ter för fodermedel.

I fråga om lagringen av mejeriernas säsongmässiga överskott av smör

erinrar jordbruksnämnden, att ansvaret härför från och med regleringsåret

1953/54 överförts till Svenska mejeriernas riksförening och att kostnaderna

för denna lagring numera bestrides av tillgängliga medel i riksföreningens

kassa för regleringsändamål. Däremot erhåller riksföreningen fortfarande

av nämnden rörelsemedel, motsvarande det inlagrade smörets värde. För

erhållna rörelsemedel erlägger riksföreningen ränta enligt gällande diskonto

plus 0,5 procent. Vid ingåendet av årets prisöverenskommelse har förutsatts,

att riksföreningen för regleringsåret 1955/56 skall erhålla rörelsemedel för

smörlagringen på samma villkor, som gäller för innevarande regleringsår.

Till slut erinrar jordbruksnämnden om att det i en protokollsanteckning

till den nu träffade prisöverenskommelsen har anförts, att nämnden och

jordbrukets förhandlingsdelegation anser det angeläget, att varuskatten för

gräddglass snarast möjligt borttages. Denna skatt uppgår till 65 procent på

102

eningens medlemmar företagit under 1954, har sålunda utbetalats samman­

lagt cirka 3 miljoner kronor i exportbidrag, medan avgifter uttagits till ett

belopp av cirka 100 000 kronor.

Såvitt jordbruksnämnden nu kan bedöma, föreligger icke möjligheter att

fullt uppnå det vid prisförhandlingarna förra våren beräknade medelpriset

under innevarande regleringsår. Nämnden anför härom.

I jordbrukskalkylen har man nu reducerat det förra våren beräknade pri­

set med 5 öre till 2 kronor 90 öre per kilogram. Mot bakgrund av den aktu­

ella situationen i fråga om exportpriserna utgår nämnden från att förening­

en — för att stödja medelpriset — måste tillföras relativt stora belopp till

exportbidrag. Med jordbrukets förhandlingsdelegation har därför överens-

kommits, att föreningen skall tillgodoföras, förutom majsavgifterna, viss

del av införselavgifterna för andra fodermedel, som införts under inneva­

rande regleringsår, ävensom odisponerade avgiftsmedel, som inbetalats av

oljefabrikerna för inom landet tillverkat oljekraftfoder.

För regleringsåret 1955/56 har medelproducentpriset på ägg enligt jord­

bruksnämnden beräknats komma att höjas med 15 öre till 3 kronor 5 öre

per kilogram. Nämnden upplyser att man vid förhandlingarna varit ense

om att en förutsättning härför är, att export- och importföreningen för ägg

tillgodoföres clearingmedel i större omfattning än under innevarande reg­

leringsår. Om en förbättring i foderläget inträder till hösten och i samband

därmed en sänkning av världsmarknadspriserna för fodermedel kommer

till stånd, räknar nämnden med att höja nu utgående importavgifter för

majs samt att införselavgifter för oljekraftfoder och andra foderslag kan

behöva återinföras. Av de under 1955/56 inflytande införselavgifterna för

fodermedel förutsättes i den nu träffade prisöverenskommelsen, att majs­

avgifterna liksom hittills skall tillföras föreningen. Dessutom har överens-

kommits att till föreningen skall restitueras sådana införselavgifter för

andra fodermedel, som rätteligen tillkommer Svenska mejeriernas riksför-

ening, intill ett belopp av 1,5 miljoner kronor. Från riksföreningen skall

dessutom överföras 1 miljon kronor av tidigare influtna avgifter att använ­

das till äggregleringen.

För att kunna uppnå det beräknade medelpriset bör enligt jordbruks­

nämndens mening den övre prisgränsen höjas från 4 kronor till 4 kronor

25 öre per kilogram. I övrigt bör enligt nämnden direktiven till export- och

importföreningen för ägg utformas i stort sett på samma sätt som för när­

varande. Om äggpriset tenderar att nå den övre gränsen, bör sålunda im­

port företagas, om så kan ske utan förluster för föreningen, och får export

icke äga rum utan nämndens särskilda tillstånd. För att stödja det över­

enskomna medelproducentpriset bör föreningen vidare efter direktiv av

nämnden få utbetala bidrag vid export.

Genom beslut av Kungl. Maj:t den 4 juni 1954 bemyndigades jordbruks­

nämnden att uttaga införselavgift vid import av kött av tamfågel. Med stöd

av bemyndigandet har nämnden uttagit vissa införselavgifter för att skydda

den inhemska gåsköttproduktionen. Nämnden hemställer, att de medel, som

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

104

med ett sådant förbehåll kan emellertid av Kungl. Maj:t fastställda riktpri-

ser få till följd, att regleringsföreningarna gentemot odlarna kommer att

känna sig moraliskt bundna när de — om det nya systemet genomföres __

längre fram skall fatta beslut om prissättningen.

Med hänsyn till vad sålunda anförts, finner jordbruksnämnden sig när­

mast böra avråda från att några riktpriser för 1956 års skörd över huvud

taget fastställes av Kungl. Maj :t före höstsådden 1955. Enligt nämndens

mening bör det i stället bli vederbörande regleringsförenings sak att bedö­

ma, huruvida man anser sig kunna lämna odlarna någon orientering om

de sannolika priserna för 1956 års skörd.

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Restitution av avgifter vid import av fodermedel m. m.

Enligt beslut av 1954 års riksdag skall det ankomma på Kungl. Maj :t att

fördela de införselavgifter, som under regleringsåret 1954/55 inflyter vid

import av fodermedel, samt avgifter på inom landet tillverkat oljekraftfoder

mellan de olika animaliegrenarna i huvudsaklig relation till den beräknade

användningen av avgiftsbelagda fodermedel inom respektive produktions­

områden. Kungl. Maj :t har den 18 juni 1954 bemyndigat jordbruksnämnden

att för regleringsåret 1954/55 göra denna fördelning i samråd med jord­

brukets förhandlingsdelegation. I anslutning härtill anför nämnden i hu­

vudsak följande.

På grund av situationen på fodermedelsmarknaden, varom närmare redo­

gjorts på annat ställe i skrivelsen, har under hösten 1954 införselavgifterna

upphävts för flertalet fodermedel samt sänkts för majs till 3 kronor 50 öre

per deciton. I övrigt utgår införselavgifter nu endast för vissa fodermedel

av mindre betydelse. Den majs, som för närvarande importeras, torde i

huvudsak användas till äggproduktionen, där den anses vara av speciellt

värde. Användandet av majs till fläskproduktionen torde däremot i nuva­

rande läge vara av mycket underordnad betydelse. Nämnden har därför

överenskommit med jordbrukets förhandlingsdelegation, att majsavgifterna

odelat skall tillgodoföras äggproduktionen för att efter nämndens direktiv

användas av Sveriges export- och importförening för ägg till bidrag vid ex­

port av ägg. Övriga fodermedel, som är eller varit föremål för avgiftsbelagd

import, torde komma till användning såväl i mjölk- som äggproduktionen.

Med hänsyn till angelägenheten av att i nuvarande läge stödja producent­

priserna för ägg har äggproduktionen ansetts böra ha en viss prioritet vid

fördelningen av denna del av införselavgiftsmedlen. Nämnden har därför

efter överläggningar med övriga regleringsföreningar (Svensk kötthandel

och Svenska mejeriernas riksförening) samt med jordbrukets förhandlings­

delegation beslutat, att de avgifter, som uttagits vid import av andra foder­

medel än majs under tiden september 1954—januari 1955, skall tillföras

Sveriges export- och importförening för ägg. Ifrågavarande belopp uppskat­

tas av nämnden till cirka 600 000 kronor. Avgifter, som härutöver kan kom­

ma att inflyta under regleringsåret, skall enligt nämndens beslut tillföras

Svenska mejeriernas riksförenings regleringskassa till täckande av förlus­

ter, som kan uppkomma vid smörexport. Till äggregleringen skall därjämte

överföras hittills influtna frivilliga avgifter, avseende tillverkning av olje-

kraftfoder inom landet.

106

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

ning enligt kungörelsen den 12 september 1930 (nr 343) angående allmänna

villkor och bestämmelser för lån från spannmålskreditfonden. De låne-

möjligheter, som enligt bestämmelserna i kungörelsen har beretts veder­

börande (vissa ekonomiska jordbrukarföreningar), har emellertid, enligt

vad nämnden inhämtat, icke utnyttjats under sena,re år. Några lån från

fonden lär icke ha lämnats sedan år 1947. De anordningar, som i prisreg-

lerande syfte genomförts för successiv inlösen av brödsäd, torde enligt

nämnden även om de nuvarande anordningarna i föreningen Svensk spann­

målshandels regi icke medför ett lika fast prissystem som den tidigare in­

lösningen genom Svenska spannmålsaktiebolagets försorg — i hög grad ha

minskat intresset för lagring och belåning av brödsäd i de tidigare försälj­

ningsleden. En viktig anledning till att fonden icke har anlitats synes även

vara, att spannmålsskörden under senare år har omhändertagits av central­

föreningar och andra företag, som kunnat få det erforderliga kapitalbe­

hovet tillgodosett utan iakttagande av de formaliteter i fråga om rapportering

och kontroll m. m., som är föreskrivna beträffande lånen från ifrågavaran­

de fond. I detta sammanhang erinrar nämnden om den finansiering av

spannmålsinköpen genom föreningen Svensk spannmålshandels försorg,

varom förslag har framlagts i det föregående, och ifrågasätter, om icke en

undersökning nu borde företagas angående möjligheterna att antingen helt

avveckla spannmålskreditfonden — vars kapital för närvarande utgör 2,5

miljoner kronor — eller ock ersätta de enligt kungörelsen 1930: 343 gällan­

de föreskrifterna om lån från fonden med efter nuvarande förhållanden bättre

avpassade lånebestämmelser.

Härefter framhåller jordbruksnämnden, att bland de alltjämt gällande

författningsbestämmelser på jordbruksregleringens område, för vilka redo­

gjordes i propositionen 1954: 180, vissa bestämmelser ingick, som då sak­

nade aktualitet men vilkas bibehållande tills vidare ansågs påkallat såsom

en beredskapsåtgärd. Nämnden finner nu, att av dessa författningsbestäm­

melser följande utan olägenhet kan upphöra med utgången av innevarande

regleringsår, nämligen bestämmelserna i förordningen den 29 maj 1933 (nr

234) angående användande av svensk havre vid gryn- och mjöltillverkning

m. m. samt förordningen den 24 maj 1934 (nr 172) om skatt å kli. De två

förordningarna har icke tillämpats sedan tiden före kriget. Åtgärder av de

slag, som angivits i förordningarna, kan enligt nämndens mening utan olä­

genhet undvaras i det system för reglering av fodermedelsmarknaden, som

efter hand har vuxit fram. För framtiden har icke heller några åtgärder

av de slag, som avses med de här ifrågavarande författningsbestämmelser­

na, förutsatts i det av jordbruksprisutredningen nyligen avgivna betänkan­

det. Nämnden föreslår därför, att förordningarna skall upphävas från och

med den 1 juli 1955.

I avvaktan på den omläggning av marknadsregleringarna för potatis och

potatisprodukter, som — enligt vad jordbruksnämnden förut angivit i sin

skrivelse — ifrågasättes från och med ingången av regleringsåret 1956/57,

bör enligt nämndens mening av de i den nyss nämnda redogörelsen i pro­

införsel eller utförsel av varor, har nämnden under hand samrått med ge­

neraltullstyrelsen.

Slutligen anför jordbruksnämnden, att den avser att i annat sammanhang-

anmäla de nya eller ändrade författningsbestämmelser, som i anledning av

jordbruksprisutredningens förslag kan bli erforderliga efter utgången av

regleringsåret 1955/56.

108

Kungl. Maj.ts proposition nr 180

Anslagsfrågor m. m.

I sin skrivelse till Kungl. Maj :t den 24 augusti 1954 angående anslag för

budgetåret 1955/56 avgav jordbruksnämnden, i avvaktan på fortsatta över­

väganden beträffande jordbruksregleringen, preliminära förslag i fråga om

reservationsanslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område och

förslagsanslaget till Statlig lagerhållning: Omkostnader för statlig inköps-

och försäljningsverksamhet. Likaså framlade nämnden en preliminär be­

räkning av behållningen på tidigare anvisade medel under reservations­

anslaget till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets

verksamhet. Nämnden angav vidare i den berörda skrivelsen den stånd­

punkt, som nämnden i avvaktan på ytterligare överväganden i ämnet in­

tagit i fråga om behovet av medel för budgetåret 1955/56 under investerings-

anslagen till Lagring av jordbruksprodukter m. m. och Inlösen av inhemskt

oljeväxtfrö. I årets statsverksproposition har de båda förstnämnda an­

slagen, i avbidan på särskild proposition i ämnet, upptagits med beräknade

belopp av respektive 200 miljoner och 32,5 miljoner kronor.

Efter ytterligare utredning och överväganden anför jordbruksnämnden

följande beträffande reservationsanslaget till Prisreglerande åtgärder på

jordbrukets område.

Av redogörelsen för regleringen av handeln med mjölk och mejeripro­

dukter framgår, att även för regleringsåret 1955/56 föreslås ett bibehållande

av nuvarande prisstöd för mjölk och att nämnden med utgångspunkt från

de beräkningar angående mjölkproduktionens storlek, som verkställts av

kalkylsakkunniga, för nästkommande regleringsår beräknar medelsbehovet

för allmänna mjölkpristillägg till 101,1 miljoner kronor, för extra mjölk­

pristillägg till 31,0 miljoner kronor och för leveranstillägg till 50,0 miljoner

kronor. Det sammanlagda medelsbehovet för prisregleringen på mjölk och

mejeriprodukter blir sålunda 182,1 miljoner kronor.

Till statligt stöd åt odlingen av lin och hampa beräknas anslagsbehovet

till 1,7 miljoner kronor.

Till fraktbidragen för fodersändningar till Norrland (Norrbottens och

Västerbottens län) erfordras omkring 1 miljon kronor.

Nämnden har icke funnit anledning att föreslå ändring i fråga om stor­

leken av den anslagspost, som erfordras för bestridande av diverse kost­

nader i samband med jordbruksregleringen och som vid de uppskattningar,

vilka låg till grund för beräkningen av anslagsbehovet i statsverksproposi­

tionen, upptagits till 4 miljoner kronor. Av dessa medel skall bland annat

bestridas ersättning till Svenska mejeriernas riksförening för handhavandet

av vissa med regleringen av mjölk och mejeriprodukter sammanhängande

uPP§i^er> kostnaderna för stödet till ullproduktionen, beräknade till 0,2