2

Kung!.. Maj:ts proposition nr 138 år 1958

Föredraganden anför följande.

En stats inre lagstiftning om fastställande och uttagande av underhållsbi­

drag kan i det enskilda fallet visa sig verkningslös till följd av att den under-

hållsskyldige avflyttar till utlandet och därefter undandrager sig att fullgöra

sin underhållsplikt. Som regel kan nämligen underhållsbidrag icke indrivas

i en främmande stat, med mindre överenskommelse härom träffats med

denna. I varje fall torde i brist på sådan överenskommelse ett tidsödande

och kostnadskrävande domstolsförfarande behöva tillgripas, om den främ­

mande statens lag alls medgiver att talan om underhållsbidrag föres av per­

son som icke är bosatt i staten i fråga.

Den enda internationella överenskommelse vari Sverige för närvarande är

part och vilken direkt syftar till att möjliggöra indrivning av underhållsbi­

drag är konventionen den 10 februari 1931 mellan Sverige, Danmark, Fin­

land, Island och Norge angående indrivning av underhållsbidrag (SO 1931:

20). I de fall då till stöd för yrkandet om underhållsbidrag kan åberopas av

domstol i någotdera landet meddelat utslag eller beslut är även konventio­

nen den 15 januari 1936 mellan Sverige och Schweiz om erkännande och

verkställighet av domar och skiljedomar (SO 1936: 10) av betydelse. I för­

hållandet mellan Sverige och samtliga andra främmande länder än de nu

nämnda är sålunda en underhållsberättigad hänvisad att för bidrags utfå-

ende söka anskaffa exekutionstitel i den stat, där tredskande bidragsskyldig

är bosatt. Även i övrigt torde staterna endast undantagsvis ha konventions-

vägen sökt råda bot på de underhållsberättigades otillfredsställande belä­

genhet i nu ifrågavarande hänseende.

Problemet hänsköts redan 1929 av Nationernas Förbund till det interna­

tionella institutet för unifiering av privaträtten och institutet framlade 1938

ett utkast till multilateral konvention i ämnet. Krigsutbrottet påföljande år

medförde emellertid, att utkastet aldrig kom under behandling. På anmodan

av Förenta Nationerna utarbetade institutet sedermera ett nytt utkast, som

framlades för ekonomiska och sociala rådet vid dettas trettonde möte år

1951. Efter hemställan av rådet tillsatte så Förenta Nationernas general­

sekreterare en expertkommitté, som utarbetade två konventionsutkast, det

ena avsett att ligga till grund för en multilateral konvention och det andra

att tjäna som förebild för bilaterala överenskommelser i ämnet. Utkasten be­

handlades på ekonomiska och sociala rådets sjuttonde möte i april 1954. I

en därvid antagen resolution rekommenderades regeringarna att använda

sig av det senare utkastet som förebild vid ingående av bilaterala överens­

kommelser och vid stiftande av enhetlig lag i ämnet. Beträffande utkastet till

multilateral konvention hemställde rådet hos Förenta Nationernas general­

sekreterare att denne skulle utröna, huruvida regeringarna i medlemsstater­

na och i vissa utanför organistionen stående länder funne det önskvärt att

en konferens sammankallades för att fullfölja arbetet på en multilateral

konvention. Sedan de inkomna svaren förelagts ekonomiska och sociala rå­

det, beslöt detta vid sitt nittonde möte i maj 1955 att sammankalla en sådan

konferens. Denna hölls sedermera i New York under tiden den 29 maj—den

Kungl. Maj. ts proposition nr 138 år 1958

3

20 juni 1956. I konferensen deltog ombud för 32 stater, däribland Sverige,

varjämte ytterligare nio regeringar genom observatörer följde konferensens

arbete. Internationella arbetsbyrån, mellanstatliga kommittén för europeisk

migration och det internationella institutet för unifiering av privaträtten var

även företrädda, varjämte ett stort antal icke-statliga organisationer hade

sänt representanter till konferensen.

Konferensen antog den 20 juni 1956 enhälligt en konventionstext, som här

bifogas i engelsk och fransk avfattning jämte översättning.

Under den tid konventionen därefter hölls öppen för undertecknande un-

derskrevs den av Sverige, Bolivia, Brasilien, Cambodja, Ceylon, Colombia,

Cuba, Danmark, Dominikanska republiken, Ecuador, Filippinerna, Frank­

rike, Grekland, Guatemala, Haiti, Israel, Italien, Jugoslavien, Mexico, Mo­

naco, Nederländerna, Salvador, Förbundsrepubliken Tyskland, Vatikansta-

ten, Österrike samt den kinesiska nationalistregeringen.

Konventionen trädde i kraft den 25 maj 1957 sedan den dessförinnan rati­

ficerats av Guatemala och Israel och Marocko anslutit sig. Senare har den

kinesiska nationalistregeringen och Haiti ratificerat konventionen och an­

slutningsinstrument deponerats av Norge och Ungern.

Konventionen har till syfte att underlätta indrivandet av underhållsbidrag

som en person, vilken vistas på fördragsslutande stats territorium, påstår

sig vara berättigad erhålla från någon som är underkastad rättskipningen i

en annan fördragsslutande stat. Syftet skall förverkligas med hjälp av insti­

tutioner som varje konventionsstat utser att på sitt territorium vara för­

medlande och mottagande organ. Sökande har att göra framställning om in­

drivande av underhållsbidrag hos ett förmedlande organ. Detta skall pröva

framställningen i formellt avseende, tillse att den står i överensstämmelse

med föreskrifterna i lagen i den stat vars rättskipning den uppgivne under-

hållsskyldige är underkastad samt översända handlingarna till det motta­

gande organet i sistnämnda stat. Detta senare organ skall inom ramen för

det av sökanden givna uppdraget på dennes vägnar vidtaga alla ändamåls­

enliga åtgärder för utfående av underhållsbidrag, såsom träffande av upp­

görelse eller, där så erfordras, väckande och utförande av talan samt sökan­

de av verkställighet. Organen äger icke betinga sig ersättning för lämnade

tjänster.

För att underlätta förfarandet föreskriver konventionen att sökande skall

erhålla samma behandling och tillerkännas samma förmåner som tillkom­

mer dem som antingen är medborgare i eller stadigvarande vistas i den

stat, där förfarandet äger rum, i fråga om befrielse från kostnader och av­

gifter samt heträffande skyldighet att ställa borgen eller annan säkerhet el­

ler verkställa betalning för kostnader eller annat. Vidare får inga som helst

kostnader eller avgifter utkrävas för bevisupptagning i det andra landet på

begäran av domstol, som handlägger mål eller ärende om underhållsbidrag.

Konventionen ålägger slutligen de stater, i vilka valutarestriktioner upp-

rätthålles, att medgiva prioritet åt överföring till utlandet av underhålls­

bidrag.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1938

Departementschefen

De otillfredsställande förhållanden som förevarande konvention syftar

till att undanröja utgör icke någon ny företeelse. Att finna en lösning på pro­

blemet har emellertid under de senaste decennierna blivit en allt angelägna­

re uppgift. Antalet personer som för sitt underhåll är beroende av personer

i annan stat har under senare år starkt ökat. Härtill har bl. a. bidragit de

stora befolkningsomflyttningarna under och efter det andra världskriget,

stationerandet av militära enheter i utlandet och den med åren alltmer steg­

rade resandeströmmen över gränserna.

Konventionen är det första försöket att på multilateral väg underlätta ut-

fående i utlandet av underhållsbidrag. Det kan icke förväntas att rådande

missförhållanden helt kommer att bringas ur världen för de underhållsbe-

rätligade, vilkas krav på underhåll faller under konventionens bestämmelser.

Så som konventionen utformats, utgör den i huvudsak en praktisk anord­

ning för tillhandahållande av snabb och effektiv rättshjälp, önskemål om en

längre gående konventionstext har övervägts av den expertkommitté, åt vil­

ken Förenta Nationerna anförtrodde konventionens utarbetande. Kommittén

bedömde emellertid ett genomförande härav som icke möjligt på multilateral

basis. I stället utarbetade kommittén en konventionstext, avsedd att använ­

das som förebild vid bilaterala överenskommelser, vilken i viss utsträckning

tillgodoser ifrågavarande önskemål. Detta förslag till bilateral konvention

innehåller i huvudsak att ett i den ena fördragsslutande staten meddelat

domstolsbeslut, varigenom någon tillerkännes underhållsbidrag, skall vara

verkställbart i den andra staten, under förutsättning att den bidragsskyldige

var bosatt i domstolslandet när rättegången anhängiggjordes eller, om så ej

var fallet, frivilligt underkastade sig domstolens jurisdiktion, och att beslu­

tet är exigibelt i domstolslandet. Vid sidan härav åtager sig enligt förslaget

de fördragsslutande staterna att under vissa förutsättningar tillämpa kon­

ventionens bestämmelser jämväl å sådana krav på underhållsbidrag som

grundar sig på administrativt beslut eller avtal.

I detta sammanhang bör även nämnas, att de internationellt-privaträttsli-

ga frågorna om tillämplig lag vid tvister rörande underhållsbidrag och om

verkställighet i ett land av domar som meddelats i annat land, vilka frågor

icke regleras av den multilaterala konventionen, behandlas i två konventio­

ner som den 24 oktober 1956 antagits av den åttonde Haagkonferensen för

internationell privaträtt.

Jag övergår nu till att närmare behandla den multilaterala konventionen.

I

art. 1

angives att konventionen har till syfte att underlätta indrivandet

av underhållsbidrag. Konventionen är tillämplig på sådana bidrag som

grundar sig på familjerättslig, i lag fastställd underhållsplikt. Den lag som

här avses är lagen i den stat där kravet göres gällande. Konventionens prak­

tiska betydelse kommer sålunda att i hög grad bliva beroende av utform­

ningen av sistnämnda stats familjerättsliga lagstiftning. Föreskriver denna

lag underhållsplikt för en vidare krets personer än lagen i den stat, där den

underhållsberättigade vistas, möter icke något hinder mot att yrkandet rik­

Knngl. Maj:ts proposition nr 138 år 1958

5

tas även mot sådan person som i sökandens vistelseland icke skulle kunna

lagligen förpliktas utgiva underhållsbidrag till sökanden.

Enligt artikeln må krav på underhållsbidrag resas av person, som vistas

på någon av de fördragsslutande staternas territorium. Det kräves sålunda

icke att sökanden är medborgare i konventionsstat, ej ens att han är stadig­

varande bosatt inom den stat, vars förmedlande organ skall vidarebefordra

framställningen. Det torde emellertid icke strida mot konventionen, om för­

medlande organ vägrar att bistå sökande, som endast tillfälligt uppehåller

sig i konventionsstat.

För person som saknar rättshandlingsförmåga må framställningen göras

av dennes lagliga ställföreträdare.

Enligt

art. 2

skall konventionsstat utse en eller flera judiciella eller admi­

nistrativa myndigheter att vara förmedlande organ och en allmän inrättning

eller enskild organisation att vara mottagande organ å dess territorium. Nå­

got hinder möter enligt en av konferensen enhälligt omfattad mening icke

mot att en och samma myndighet utses till såväl förmedlande som mot­

tagande organ.

Vid bedömande av vilken eller vilka myndigheter som i betraktande av de

ifrågavarande uppgifternas närmare innebörd lämpligen bör anförtros dessa

är, vad först angår det förmedlande organet, att märka att detta enligt

art.

3 och i

skall vidtaga åtgärder för att tillse, att framställning om dess be-

medling får en sådan avfattning som lagen i det mottagande organets stat

föreskriver, liksom att till stöd därför åberopade handlingar uppfyller de for­

mella krav, som lagen i sökandens stat uppställer. Handlingarna skall där­

efter översändas direkt till mottagande organ i det andra landet, i samband

varmed det förmedlande organet äger redovisa sin uppfattning beträffande

det berättigade i den gjorda framställningen liksom förorda, att sökanden

tillerkännes förmånen av fri rättshjälp och avgiftsbefrielse. Det mottagande

organet åligger enligt

art. 6

att inom ramen för det av sökanden lämnade

uppdraget på sökandens vägnar vidtaga åtgärder för utfående av under­

hållsbidrag. Denna bestämmelse torde få anses innebära att det mottagande

organet i första hand har att söka förmå den uppgivne underhållsskyldige

att frivilligt erlägga yrkat bidrag. Skulle detta icke lyckas, torde nästa åt­

gärd bliva att söka åstadkomma frivillig uppgörelse mellan parterna. Först

i sista hand, och sedan sökanden uttryckligen begärt detta, torde rättsliga

åtgärder böra tillgripas. Att märka är att sökandens önskemål skall vara ut­

slagsgivande för det mottagande organets handläggning av ärendet och att

därför ofta en tämligen omfattande korrespondens mellan förmedlande och

mottagande organ kan förutses, innan ett underhållsbidragsärende kan

slutföras.

Konventionen saknar bestämmelser om det språk på vilket framställning

liksom därvid fogade handlingar skall avfattas. I avsaknad av direkt över­

enskommelse därom mellan två konventionsstater torde det i praktiken

bliva erforderligt att översätta dessa dokument till det språk som brukas i

det mottagande organets stat. Vid hänvändelse till det svenska förmedlande

organet får det anses åligga sökanden att bekosta erforderlig översättning

av handlingarna.

Den nu lämnade redogörelsen för organens huvudsakliga uppgifter utvi­

sar att dessa i stor utsträckning kommer att bestå i skriftväxling med ut­

ländska myndigheter och kräva insikter i främmande lagstiftning och rätts­

väsende. På grund härav och i betraktande av att utrikesförvaltningen ge­

nom sin nuvarande befattning med utkrävandet av underhållsbidrag i ut­

landet har betydande erfarenhet av sådana ärenden, synes mig utrikesde­

partementet böra utses att vara förmedlande och mottagande organ enligt

konventionen, i varje fall intill dess närmare erfarenheter vunnits om hur

konventionen kommer att verka i praktiken.

Har sökande i konventionsstat kunnat utverka dom eller domstolsbeslut

av slutlig eller interimistisk natur, vari sökanden tillerkänts underhållsbi­

drag, kan enligt

art. 5

sådan handling i viss utsträckning träda i stället för

de i art. 3 angivna dokumenten. Lagen i det land där kravet skall göras gäl­

lande blir avgörande för den verkan domstolshandlingen kan medföra för

bidragets utfående. I vissa stater torde det mottagande organet ha möjlig­

heter att få domen eller beslutet stadfäst av inhemsk domstol, varefter verk­

ställighet kan sökas därå. I andra stater, vilkas lag icke medgiver ett sådant

förfarande, har det mottagande organet att behandla det översända doku­

mentet på samma sätt som en enligt art. 4 översänd framställning.

Det får icke anses uteslutet att under artikeln låta inrymma ett av svensk

domstol meddelat interimistiskt beslut i underhållsfråga. Att märka är emel­

lertid att på konventionens originalspråk uttrycken »provisional order» re­

spektive »décision provisoire» i första hand tager sikte på vissa, särskilt i

common-law-länder vanliga domstolsbeslut, vilka meddelas i sökandens vis­

telsestat men blir verkställbara först efter stadfästelse av domstol, vars rätt­

skipning den bidragsskyldige är underkastad.

De i

art.

7 angivna bestämmelserna om bevisupptagning vid och åt ut­

ländsk domstol är i väsentliga delar hämtade ur den av Sverige ratificerade,

i Haag den 17 juli 1905 dagtecknade konventionen angående vissa till civil­

processen hörande ämnen av internationell natur. Avvikelserna är i huvud­

sak att domstol i en konventionsstat må direkt hos domstol eller annan här­

till utsedd myndighet eller inrättning i annan konventionsstat göra fram­

ställning om bevisupptagning samt att bevisupptagningen icke skall föran­

leda ersättningsskyldighet för avgifter eller kostnader av något slag.

I lagen den 20 december 1946 om bevisupptagning åt utländsk domstol för-

utsättes att av utländsk domstol gjord framställning härom som regel skall

överlämnas till den svenska domstolen genom utrikesdepartementet. För att

någon ändring i denna praxis icke skall behöva vidtagas torde vid ratifika­

tion av konventionen från svensk sida angivas, att framställning om bevis-

upptagning skall göras hos utrikesdepartementet.

I betraktande av konventionens allmänt sociala karaktär, vartill jag nedan

återkommer, synes mig Sverige böra godtaga artikelns bestämmelser om be­

frielse från ersättningsskyldighet för uppkommande avgifter eller kostnader

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1958

7

i bevisupptagningsärende. Bestämmelsens tillämpning torde icke kräva an­

nat författningsstöd än det som finnes i 10 § andra stycket i nyssnämnda

1946 års lag.

Med bestämmelserna i

art. 8

att konventionen skall kunna tillämpas jäm­

väl å framställning, som avser ändring av dom eller beslut rörande under­

hållsbidrag, åsyftas de möjligheter som lagen i den stat, vars rättskipning

den underhållsskyldige är underkastad, erbjuder den underhållsberättigade

i fråga om att ernå förhöjning av fastställt bidrag på grund av väsentligt

förändrade förhållanden beträffande parternas ekonomiska belägenhet.

Jag har tidigare nämnt att konventionen får anses vara av övervägande

social karaktär. Detta förhållande återspeglas bl. a. i

art. 9,

där vittgående

avgiftsfrihet och ekonomiska lättnader stadgas till förmån för sökande en­

ligt konventionen. För uppnåendet av det syfte som konventionen tjänar sy­

nes en nödvändig förutsättning vara, att den rättshjälp som kan erhållas

med stöd av konventionen ej blott är snabb och effektiv utan även billig.

Art. 9 innehåller i huvudsak att sökande skall vara jämställd med med­

borgare i den stat, där förfarandet äger rum, i fråga om befrielse från kost­

nader och avgifter och beträffande eventuell skyldighet att ställa säkerhet

för rättegångskostnader, samt att förmedlande och mottagande organ icke

må betinga sig ersättning för tjänster som de lämnar enligt konventionen.

Vad först angår den sistnämnda bestämmelsen bör uppmärksammas att

ett organ som fått vidkännas direkta utlägg i samband med handläggning av

konventionsärende, exempelvis för biträde av advokat vid förhandlingar med

underhållsskyldig eller för genomförande av rättegång, otvivelaktigt äger

kräva ersättning för dessa.

Beträffande kostnads- och avgiftsbefrielsen torde förmånen av fri rätte­

gång i Sverige kunna tillerkännas medborgare i konventionsstat med stöd av

16 § lagen den 19 juni 1919 om fri rättegång och i sådan stat bosatt statslös

sökande jämlikt lagen den 17 juni 1938 angående rätt för Konungen att med­

dela förordnande om vissa förmåner åt statslösa m. fl. Befrielse från skyl­

dighet att ställa säkerhet för rättegångskostnader torde kunna medgivas

medborgare i konventionsstat jämlikt stadgandet i 3 § lagen den 19 novem­

ber 1886 angående skyldighet för utländsk man att i rättegång vid svensk

domstol mot inländsk man ställa borgen för kostnad och skada samt statslös

med stöd av nyssnämnda 1938 års lag. Som jag tidigare nämnt är enligt art.

1 förmedlande organ under viss förutsättning skyldig att upptaga krav på

underhållsbidrag, även om sökanden icke är medborgare i konventionsstat.

Svensk lag lämnar emellertid icke utrymme för att förmån eller befrielse av

nämnda slag tillerkännes sökande som är medborgare i annan stat än kon­

ventionsstat eller i sådan annan stat bosatt statslös. Detta nödvändiggör att

för Sveriges del förbehåll göres gentemot art. 9. Förbehållet synes mig lämp­

ligen böra givas den avfattningen att i art. 9, punkterna 1 och 2, angivna

avgiftsfrihet och lättnader vid förfarande i Sverige endast tillerkännes med­

borgare i konventionsstat eller statslös som stadigvarande vistas i sådan stat

eller den som eljest enligt avtal med stat vari han är medborgare har sådan

förmån.

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1958

8

I detta sammanhang finner jag lämpligt beröra även följande spörsmål.

Den nyssberörda befogenheten för Kungl. Maj:t att medgiva utländsk med­

borgare förmånen av befrielse från skyldighet att ställa säkerhet torde för­

utsätta att, på sätt stadgas i 1905 års Haagkonvention, svensk motpart i före­

kommande fall skall kunna erhålla verkställighet å beslut rörande rätte­

gångskostnader i utlänningens hemstat. Någon sådan garanti erbjuder icke

här ifrågavarande konvention. Detta förhållande bör uppmärksammas av

det mottagande organet, som sålunda har att hos det utländska förmedlande

organet försäkra sig om att täckning finnes för de rättegångskostnader, som

utländsk sökande må kunna ådömas att utgiva, liksom över huvud taget för

ersättningsgilla kostnader som kan uppkomma i samband med konven-

tionsärendes handläggning.

Såsom jag inledningsvis omnämnt trädde konventionen i kraft den 25 maj

1957. Enligt

art. U

kommer den vid ratifikation från svensk sida att för

Sveriges del träda i kraft å trettionde dagen efter ratifikationsinstrumentets

deponering.

Art. 17

innehåller bestämmelser om förbehåll. Jag har tidigare angivit ett

förbehåll som enligt min åsikt bör göras i fråga om särskild konventionsbe-

stämmelse. Konventionen synes mig härutöver giva anledning till en allmän

reservation i fråga om krav på underhållsbidrag, riktade mot i Sverige bo­

satta politiska flyktingar, evad de är svenska eller utländska medborgare

eller statslösa. Konventionen ålägger konventionsstat skyldighet att genom

dess mottagande organ vidtaga alla ändamålsenliga åtgärder för utfående av

underhållsbidrag från person som är underkastad denna stats rättskipning.

Många av de politiska flyktingar vilka i Sverige beviljats fristad har i det

land, som de av politiska skäl tvingats lämna, anhöriga till vilka de står i

sådant familjerättsligt förhållande som enligt svensk lag grundar under­

hållsskyldighet. Genom konventionen skapas till följd härav möjligheter alt

såväl uppspåra soin trakassera dessa flyktingar, vilkas anhöriga i många

fall utan framgång sökt utresa från hemlandet för att förena sig med

dem. Av dessa skäl torde ett allmänt förbehåll böra göras av innehåll, att

Sverige skall äga frihet att efter omständigheterna i det enskilda fallet avvi­

sa sådana krav på bistånd att utfå underhållsbidrag, vilka göres gällande

mot person, som ankommit till riket såsom politisk flykting. Eftersom enligt

art. 17 förbehåll måste knytas till viss angiven artikel, torde det nu ifrågava­

rande förbehållet böra hänföras till art. 1, vari fastställes att konventionen

har till syfte att underlätta indrivandet av underhållsbidrag från den som är

underkastad rättskipningen i fördragsslutande stat.

Sammanfattningsvis kan sägas att den ordning som genom konventionen

skulle införas förefaller ägnad att på ett ändamålsenligt sätt bidraga till lö­

sandet av de svårigheter som ofta är förbundna med utfåendet av underhålls­

bidrag från utlandet.

Under åberopande av det sålunda anförda får jag föreslå, att bär bilagd

konvention om utfående av underhållsbidrag i utlandet måtte föreläggas

riksdagen, och hemställer alltså

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1958

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1958

9

att Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå riksda­

gen att godkänna att ratifikation sker av konventionen och

att därvid avgives förbehåll beträffande art. 1 och 9 av den

innebörd som i det föregående angivits.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter

biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bi­

laga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bertil Arvidson

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 dr 1958

Convention on the recovery abroad of

maintenance

Preamble.

Considering

the urgency of solving

the humanitarian problem resulting

from the situation of persons in

need dependent for their maintenance

on persons abroad,

Considering

that the prosecution

or enforcement abroad of claims for

maintenance gives rise to serious legal

and practical difficulties, and

Determined

to provide a means to

solve such problems and to over-

come such difficulties,

The Contracting Parties have agreed

as follows:

Artide 1.

Scope of the Convention.

1. The purpose of this Convention

is to facilitate the recovery of main­

tenance to which a person, hereinaf-

ter referred to as claimant, who is

in the territory of one of the Con­

tracting Parties, claims to be entitled

from another person, hereinafter re­

ferred to as respondent, who is sub-

ject to the jurisdiction of another

Contracting Party. This purpose

shall be effected through the offices

of agencies which will hereinafter be

referred to as Transmitting and Re-

ceiving Agencies.

2. The remedies provided for in

this Convention are in addition to,

and not in substitution for, any

remedies available under municipal

or international law.

Article 2.

Designation of Agencies.

1. Each Contracting Party shall, åt

the time when the instrument of ra-

Convention sur le recouvrement des ali-

ments å 1’étranger

Préambule.

Considérant

1’urgence de la solu-

tion du probléme humanitaire qui se

pose pour les personnes dans le besoin

dont le soutien légal se trouve å

1’étranger,

Considérant

que la poursuite des

actions alimentaires ou 1’exécution

des décisions å 1’étranger donne lieu

å de graves difficultés légales et

pratiques,

Décidées

å prévoir les moyens per-

mettant de résoudre ees problémes et

de surmonter ees difficultés,

Les Parties contractantes sont con-

venues de ce qui suit:

Article premier.

Objet de la Convention.

1. La présente Convention a pour

objet de faciliter å une personne, dé-

signée ci-aprés comme créancier,

qui se trouve sur le territoire d’une

des Parties contractantes, le recouvre­

ment d’aliments auxquels elle prétend

avoir droit de la part d’une personne,

désignée ci-aprés comme débiteur, qui

est sous la juridiction d’une autre

Partie contractante. Les organismes

qui seront utilisés å cet effet sont dé-

signés ci-aprés comme Autorités

expéditrices et Institutions intermé-

diaires.

2. Les voies de droit prévues å la

présente Convention complétent, sans

les remplacer, toutes autres voies de

droit existantes en droit interne ou

en droit international.

Article 2.

Désignation des Institutions.

1. Chaque Partie contractante dé-

signe, au moment du dépot de l’in-

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1958

11

Bilaga

Översättning

Konvention om indrivning av underhållsbi­

drag i utlandet

Inledning.

De fördragsslutande staterna

som beakta angelägenheten av att

lösa det humanitära problem som

uppställer sig för behövande personer

vilka för sitt lagstadgade underhåll

äro beroende av personer i utlandet,

som beakta att talan i utlandet om

utfående av underhållsbidrag eller

verkställighet i utlandet av dom å så­

dant bidrag ger upphov till allvarliga

rättsliga och praktiska svårigheter,

och

som äro beslutna att skapa ett me­

del för lösandet av dessa problem och

för bemästrandet av dessa svårighe­

ter,

ha överenskommit om följande:

Artikel 1.

Konventionens syfte.

1. Denna konvention har till syfte

att underlätta indrivandet av under­

hållsbidrag som en person, här nedan

kallad sökanden, vilken vistas på nå­

gon av de fördragsslutande parternas

territorium, påstår sig vara berättigad

att erhålla från en annan person, här

nedan kallad förklaranden, vilken är

underkastad rättskipningen i en an­

nan fördragsslutande stat. Detta syf­

te skall förverkligas genom organ, vil­

ka här nedan kallas förmedlande och

mottagande organ.

2. I denna konvention förutsedda

rättsmedel skola tillämpas vid sidan

om och träda ej i stället för sådana

rättsmedel som redan må finnas en­

ligt nationell eller internationell rätt.

Artikel 2.

Utseende av förmedlande och

mottagande organ.

1. Varje fördragsslutande part skall

i samband med deponering av ratifi-

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1958

tification or accession is deposited,

designate one or more judicial or

administrative authorities which shall

act in its territory as Transmitting

Agencies.

2. Each Contracting Party shall, åt

the time when the instrument of ra-

tification or accession is deposited,

designate a public or private body

which shall act in its territory as

Receiving Agency.

3. Each Contracting Party shall

promptly communicate to the Secre-

tary-General of the United Nations

the designations made under para-

graps 1 and 2 and any changes made

in respect thereof.

4.

Transmitting and Receiving

Agencies may communicate directly

with Transmitting and Receiving

Agencies of other Contracting Parties.

Article 3.

Application to Transmitting Agency.

1. Where a claimant is in the terri­

tory of one Contracting Party, here-

inafter referred to as the State of the

claimant, and the respondent is

subject to the jurisdiction of another

Contracting Party, hereinafter re­

ferred to as the State of the respond­

ent, the claimant may make applica-

tion to a Transmitting Agency in the

State of the claimant for the recovery

ot maintenance from the respondent.

2. Each Contracting Party shall in­

form the Secretary-General as to the

evidence normally required under

the law of the State of the Receiving

Agency for the proof of maintenance

claims, of the manner in which such

evidence should be submitted, and of

other requirements to be complied

with under such law\

3. The application shall be accom-

panied by all relevant documents, in-

cluding, where necessary, a power

of attorney authorizing the Receiving

Agency to act, or to appoint some

strument de ratification ou d’adhé-

sion, une ou plusieurs autorités ad-

ministratives ou judiciaires qui

exerceront sur son territoire les fonc-

tions d’Autorités expéditrices.

2.

Chaque Partie contractante

désigne, au moment du dépot de l’in-

strument de ratification ou d’adhé-

sion, un organisme public ou privé

qui exercera sur son territoire les

fonctions d’Institution intermédiaire.

3. Chaque Partie contractante com-

munique sans retard au Secrétaire gé-

néral des Nations Unies les désigna-

tions faites en application des para-

graphes 1 et 2 et toute modification

qui surviendrait å cet égard.

4. Les Autorités expéditrices et les

Institutions intermédiaires peuvent

entrer directeinent en rapport avec les

Autorités expéditrices et les Institu­

tions intermédiaires des autres Par­

ties contractantes.

Article 3.

Presentation de ta demande å

VAutorité expéditrice.

1. Lorsqu’un créancier se trouve

sur le territoire d’une Partie contrac­

tante, désignée ci-aprés comme l’Etat

du créancier, et que le débiteur se

trouve sous la juridiction d’une autre

Partie contractante, désignée ci-aprés

comme 1’Etat du débiteur, le premier

peut adresser une demande å une

Autorité expéditrice de 1’Etat ou il

se trouve pour obtenir des aliments

de la part du débiteur.

2. Chaque Partie contractante in-

forme le Secrétaire général des élé-

ments de preuve normaleinent exigés

å 1’appui des demandes alimentaires

par la loi de 1’Etat de 1’Institution in­

termédiaire, des conditions dans les-

quelles ceux-ci doivent étre fournis

pour étre recevables et des autres

conditions fixées par cette loi.

3. La demande doit étre accom-

pagnée de tous les documents perti-

nents et notamment, le cas échéant,

d’une procuration qui autorise 1’Insti-

tution intermédiaire å agir au nom

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1958

13

kations- eller anslutningsinstrument

utse en eller flera judiciella eller ad­

ministrativa myndigheter, vilka skola

vara förmedlande organ å dess terri­

torium.

2. Varje fördragsslutande part skall

i samband med deponering av ratifi­

kations- eller anslutningsinstrument

utse en allmän inrättning eller en­

skild organisation, som skall vara

mottagande organ å dess territorium.

3. Varje fördragsslutande stat skall

utan dröjsmål underrätta Förenta

Nationernas generalsekreterare om

utseende av organ enligt punkterna 1

och 2 ovan samt om varje i sådant

hänseende vidtagen ändring.

4. Förmedlande och mottagande or­

gan äga träda i direkt förbindelse

med förmedlande och mottagande or­

gan i andra fördragsslutande stater.

Artikel 3.

Framställning hos förmedlande

organ.

1. Då sökande vistas å fördragsslu­

tande stats territorium, här nedan

kallad sökandens stat, och förklaran-

den är underkastad rättskipningen i

annan fördragsslutande stat, här ne­

dan kallad förklarandens stat, må

sökanden hos ett förmedlande organ

i den stat där han befinner sig göra

framställning om indrivning av un­

derhållsbidrag från förklaranden.

2. Varje fördragsslutande part skall

lämna generalsekreteraren uppgift

om den bevisning som enligt lagen i

det mottagande organets stat regel­

mässigt fordras till styrkande av an­

språk på underhållsbidrag, om det

sätt varpå sådan bevisning skall

framläggas och om de övriga krav

som sagda lag härvidlag uppställer.

3. Framställningen skall vara åt­

följd av alla erforderliga handlingar

och särskilt, om så påfordras, av full­

makt för det mottagande organet att

självt eller genom annan handla å so-

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1958

other person to act, on behalf of the

claimant. It shall also be accompanied

by a photograph of the claimant and,

where available, a photograph of the

respondent.

4. The Transmitting Agency shall

take all reasonable steps to ensure

that the requirements of the law of

the State of the Receiving Agency are

complied with; and, subject to the

requirements of such law, the appli-

cation shall include:

(a) the full name, address, date of

birth, nationality, and occupation of

the claimant, and the name and

address of any legal representative

of the claimant;

(

b

) the full name of the respon­

dent, and, so far as known to the

claimant, his addresses during the

preceding five years, date of birth,

nationality, and occupation;

(c) particulars of the grounds

upon which the claim is based and

of the relief sought, and any other

relevant information such as the

financial and family circumstances

of the claimant and the respondent.

Article 4.

Transmission of documents.

1. The Transmitting Agency shall

transmit the documents to the Re­

ceiving Agency of the State of the

respondent, unless satisfied that the

application is not made in good

faith.

2. Before transmitting such docu­

ments, the Transmitting Agency

shall satisfy itself that they are re-

gular as to form, in accordance with

the law of the State of the claimant.

3. The Transmitting Agency may

express to the Receiving Agency an

opinion as to the merits of the case

and may recommend that free legal

aid and exemption from costs be

given to the claimant.

du créancier ou å désigner une per-

sonne habilitée å agir au nom du

créancier; elle sera également accom-

pagnée d’une photographie du créan­

cier et, si possible, d’une photographie

du débiteur.

4. L’Autorité expéditrice prend

toutes les mesures possibles pour que

les exigences de la loi de l’Etat de

1’Institution intermédiaire soient re-

spectées; sous réserve des dispositions

de cette loi, la demande comprend les

renseignements suivants:

a)

Les nom et prénoms, adresse,

date de naissance, nationalité et pro­

fession du créancier ainsi que, le cas

échéant, les nom et adresse de son

représentant légal;

b)

Les nom et prénoms du débiteur

et, dans Ia mesure ou le créancier en a

connaissance, ses adresses successives

pendant les cinq derniéres années, sa

date de naissance, sa nationalité et sa

profession;

c) Un exposé détaillé des motifs sur

lesquels est fondée la demande, l’objet

de celle-ci et tout autre renseignement

pertinent touchant notamment les

ressources et la situation de famille

du créancier et du débiteur.

Article 4.

Transmission du dossier.

1. L’Autorité expéditrice transmet

le dossier å 1’Institution intermédiaire

désignée par l’Etat du débiteur å

moins qu’elle ne considére la de­

mande comme téméraire.

2. Avant de transmettre le dossier,

1’Autorité expéditrice s’assure que

les piéces å fournir sont, d’aprés la

loi de l’Etat du créancier, en bonne et

due forme.

3. L’Autorité expéditrice peut faire

part å 1’Institution intermédiaire de

son opinion sur le bienfondé de la

demande et recommander que le

créancier bénéficie de 1’assistance ju-

diciaire et de 1’exemption des frais.

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1958

15

kandens vägnar. Den skall jämväl

vara åtföljd av fotografi av sökanden

och, såvitt möjligt, av fotografi av

förklaranden.

4. Det förmedlande organet skall

vidtaga alla rimliga åtgärder för att

tillse, att föreskrifterna i lagen i det

mottagande organets stat följas, och

skall framställningen med iakttagan­

de av föreskrifterna i sagda lag inne­

hålla:

(a) sökandens fullständiga namn,

adress, födelsetid, medborgarskap och

yrke samt i förekommande fall hans

ombuds namn och adress;

(b)

förklarandens fullständiga

namn samt, såvitt sökanden äger kän­

nedom därom, hans adresser under

de senaste fem åren, hans födelsetid,

medborgarskap och yrke;

(c) utförlig redogörelse för de

grunder å vilka framställningen stö­

des, för det underhåll som yrkas lik­

som varje annan upplysning av bety­

delse, särskilt beträffande sökandens

och förklarandens ekonomiska ställ­

ning och familjeförhållanden.

Artikel 4.

Handlingarnas översändande.

1. Det förmedlande organet skall,

såvida framställningen ej befinnes

uppenbart ogrundad, översända hand­

lingarna till det mottagande organet

i förklarandens stat.

2. Innan handlingarna översändas,

skall det förmedlande organet för­

vissa sig om att de uppfylla de for­

mella krav som lagen i sökandens

stat uppställer.

3. Det förmedlande organet må un­

derrätta det mottagande organet om

sin uppfattning beträffande det berät­

tigade i den gjorda framställningen

samt förorda, att sökanden tillerkän-

nes förmånen av fri rättshjälp och

avgiftsbefrielse.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1958

Artide 5.

Transmission of judgements and

other judicial acts.

1. The Transmitting Agency shall,

åt the request of the claimant, trans-

mit, under the provisions of artide

4, any order, final or provisional, and

any other judicial act, obtained by

the claimant for the payment of

maintenance in a competent tribunal

of any of the Contracting Parties,

and, where necessary and possible,

the record of the proceedings in

which such order was made.

2. The orders and judicial acts

referred to in the preceding para-

graph may be transmitted in substi-

tution for or in addition to the do-

cuments mentioned in artide 3.

3. Proceedings under artide 6 may

include, in accordance with the law

of the State of the respondent, exe-

quatur or registration proceedings or

an action based upon the act trans­

mitted under paragraph 1.

Artide 6.

Functions of the Receiving Agency.

1. The Receiving Agency shall,

subject always to the authority gi­

ven by the claimant, take, on behalf

of the claimant, all appropriate steps

for the recovery of maintenance, in-

cluding the settlement of the claim

and, where necessary, the institu­

tion and procecution of an action för

maintenance and the execution of

any order or other judicial act för

the payment of maintenance.

2. The Receiving Agency shall keep

the Transmitting Agency currently

informed. If it is unable to act, it

shall inform the Transmitting Agency

of its reasons and return the docu-

ments.

3. Notwithstanding anything in

Artide 5.

Transmission des jugements et

autres actes judiciaires.

1. L’Autorité expéditrice transmet,

å la demande du créancier et confor-

mément aux dispositions de 1’article 4,

toute décision provisoire ou définitive

ou tout autre acte judiciaire d’ordre

alimentaire intervenus en faveur du

créancier dans un tribunal compétent

de l’une des Parties contractantes, et,

s’il est nécessaire et possible, le

compte rendu des débats au cours

desquels cette décision a été prise.

2. Les décisions et actes judiciaires

visés au paragraphe précédent peu-

vent remplacer ou compléter les

piéces mentionnées å 1’article 3.

3. La procédure prévue å 1’article

6 peut étre, selon la loi de l’Etat du

débiteur, soit une procédure d’exe-

quatur ou d’enregistrement, soit une

nouvelle action fondée sur la décision

transmise en vertu des dispositions

du paragraphe 1.

Artide 6.

Fonctions de Vinstitution

intermédiaire.

1. Agissant dans les limites des

pouvoirs conférés par le créancier,

1’Institution intermédiaire prend, au

nom du créancier, toutes mesures

propres å assurer le recouvrement des

aliments. Notamment, elle transige et,

lorsque cela est nécessaire, elle in-

tente et poursuit une action alimen­

taire et fait exécuter tout jugement,

ordonnance ou autre acte judiciaire.

2. L’Institution intermédiaire tient

1’Autorité expéditrice au courant. Si

elle ne peut agir, elle en donne les

raisons et renvoie le dossier å

1’Autorité expéditrice.

3. Nonobstant toute disposition de

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1958

17

Artikel 5.

översändande av domar och andra av

domstol utfärdade handlingar.

1. Det förmedlande organet skall på

begäran av sökanden och enligt be­

stämmelserna i artikel 4 översända

varje dom eller beslut, vare sig av

slutlig eller interimistisk natur, eller

annan av domstol utfärdad handling,

som avser utfående av underhållsbi­

drag och som sökanden erhållit hos

behörig domstol i någon av de för-

dragsslutande staterna, ävensom, då

så är nödvändigt och möjligt, dom­

stolens protokoll i det ifrågavaran­

de målet eller ärendet.

2. De domar, beslut och andra av

domstol utfärdade handlingar som

avses i punkt 1 må översändas i stäl­

let för eller jämte de i artikel 3 om-

förmälda handlingarna.

3. I artikel 6 angivet förfarande må

i enlighet med lagen i förklarandens

stat inbegripa exekvatur- eller regist­

reringsförfarande eller talan, grundad

på de enligt punkt 1 översända hand­

lingarna.

Artikel 6.

Det mottagande organets uppgifter.

1. Det mottagande organet skall

inom ramen för det av sökanden giv­

na uppdraget på sökandens vägnar

vidtaga alla ändamålsenliga åtgärder

för utfående av underhållsbidrag, så­

som träffande av uppgörelse eller,

där så erfordras, väckande och utfö­

rande av talan samt sökande av verk­

ställighet av dom, beslut eller annan

av domstol utfärdad handling.

2. Det mottagande organet skall

hålla det förmedlande organet under­

rättat om ärendets gång. Därest det

mottagande organet ej kan åtgöra nå­

got i ärendet, skall det underrätta det

förmedlande organet om skälen här­

för samt återsända handlingarna.

3. Utan hinder av bestämmelserna

2 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. AV 138

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 138 år 1958

this Convention, the law applicable in

the determination of all questions

arising in any such action or pro-

ceedings shall be the law of the State

of the respondent, including its

private international law.

Article 7.

Letters of request.

If provision is made for letters of

request in the laws of the two Con-

tracting Parties concerned, the fol-

lowing rules shall apply:

la présente Convention, la loi ré-

gissant lesdites actions et toutes ques­

tions connexes est la loi de l’Etat du

débiteur, notamment en matiére de

droit international privé.

Article 7.

Commissions rogatoires.

Au cas ou la loi des deux Parties

contractantes intéressées admet des

commissions rogatoires, les disposi­

tions suivantes sont applicables:

(a) A tribunal hearing an action

for maintenance may address letters

of request for further evidence, docu-

mentary or otherwise, either to the

competent tribunal of the other

Contracting Party or to any other

authority or institution designated

by the other Contracting Party in

whose territory the request is to be

executed.

(b)

In order that the parties may

attend or be represented, the re-

quested authority shall give notice

of the date on which and the place

åt which the proceedings requested

are to take place to the Receiving

Agency and the Transmitting Agencv

concerned, and to the respondent.

(c) Letters of request shall be

executed with all convenient speed;

in the event of such letters of request

not being executed within four

months from the receipt of the let­

ters by the requested authority, the

reasons for such non-execution or

for such delay shall be communicated

to the requesting authority.

(

d

) The execution of letters of re­

quest shall not give rise to reim-

bursement of fees or costs of any kind

whatsoever.

(e) Execution of letters of request

may only be refused:

(1) If the authenticity of the letters

is not established;

(2) If the Contracting Party in

whose territory the letters are to be

a) Le tribunal saisi de 1’action

alimentaire pourra, pour obtenir des

documents ou d’autres preuves, de-

mander l’exécution d’une commission

rogatoire soit au tribunal compétent

de l’autre Partie contractante, soit å

toute autre autorité ou institution

désignée par la Partie contractante

ou la commission doit étre exécutée.

b)

Afin que les Parties puissent y

assister ou s’y faire représenter,

1’autorité requise est obligée dynfor­

mer 1’Autorité expéditrice et l’Institu-

tion intermédiaire intéressées, ainsi

que le débiteur, de la date et du lieu

ou il sera procédé å la mesure sol-

licitée.

c) La commission rogatoire doit

étre exécutée avec toute la diligence

voulue; si elle n’est pas exécutée dans

un délai de quatre mois å partir du

moment de la réception de la com­

mission par 1’autorité requise, 1’au­

torité requérante devra étre informée

des raisons de la non-exécution ou

du retard.

d)

L’exécution de la commission

rogatoire ne pourra donner lieu au

remboursement de taxes ou de frais

de quelque nature que ce soit.

e) L’exécution de la commission

rogatoire ne pourra étre refusée que:

1. Si 1’authenticité du document

n’est pas établie;

2.

Si la Partie contractante sur le

territoire de laquelle l’exécution

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1958

19

i denna konvention skall lagen i för-

klarandens stat, däri inbegripet dess

internationella privaträtt, tillämpas

beträffande förutnämnda förfaranden

och alla frågor i samband därmed.

Artikel 7.

Framställningar om bevisupptagning.

Därest lagen i båda de berörda

fördragsslutande staterna innehåller

bestämmelser rörande framställning­

ar om bevisupptagning vid utländsk

domstol och åt utländsk domstol, sko­

la följande regler äga tillämpning:

(a) Domstol vid vilken föres talan

om underhållsbidrag må göra fram­

ställning om upptagning av ytterli­

gare bevisning, av skriftlig eller an­

nan natur, hos behörig domstol i den

andra staten eller hos annan myndig­

het eller inrättning, som den andra

staten härtill utsett.

(b) För att parterna skola kunna

inställa sig personligen eller genom

ombud skall den myndighet, hos vil­

ken framställningen gjorts, underrät­

ta såväl det mottagande och det för­

medlande organet som förklaranden

om tid och plats för bevisupptag­

ningen.

(c) Begärd bevisupptagning skall

verkställas med största möjliga

skyndsamhet; har bevisupptagning

ej ägt rum inom fyra månader från

det att den myndighet, hos vilken

framställningen gjorts, mottog den­

na, skall underrättelse om skälen

härför lämnas den myndighet, som

begärt åtgärden.

(d) Bevisupptagning, varom här

är fråga, må icke föranleda ersätt­

ningsskyldighet för avgifter eller

kostnader av något slag.

(e) Bevisupptagning må vägras en­

dast i följande fall:

(1) Om framställningens äkthet

icke kunnat fastställas;

(2) Om den fördragsslutande stat,

på vars territorium bevisupptagning-

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1958

executed deems that its sovereignty

or safety would be compromised

thereby.

Articie 8.

Variation of orders.

The provisions of this Convention

apply also to applications för the

variation of maintenance orders.

Articie 9.

Exemptions and facilities.

1. In proceedings under this Con­

vention, claimants shall be accorded

equal treatment and the same exemp­

tions in the payment of costs and

charges as are given to residents or

nationals of the State where the pro­

ceedings are pending.

2. Claimants shall not be required,

because of their status as aliens or

non-residents, to furnish any bond or

make any payment or deposit as

security for costs or otherwise.

3.

Transmitting and Receiving

Agencies shall not charge any fees in

respect of services rendered under

this Convention.

Articie 10.

Transfer of funds.

A Contracting Party, under whose

law the transfer of funds abroad is

restricted, shall accord the highest

priority to the transfer of funds

payable as maintenance or to cover

expenses in respect of proceedings

under this Convention.

Articie 11.

Federal State clause.

In the case of a Federal or non-

unitary State, the following provisions

shall apply:

devait avoir lieu la juge de nature ä

porter atteinte å sa souveraineté ou

å sa sécurité.

Articie 8.

Modification des décisions judiciaires.

Les dispositions de la présente Con­

vention sont également applicables

aux demandes tendant å la modifica­

tion des décisions judiciaires rendues

en matiére d’obligations alimentaires.

Articie 9.

Exemptions et facilités.

1. Dans les procédures régies par la

présente Convention, les créanciers

bénéficient du traitement et des ex­

emptions de frais et dépens accordés

aux créanciers qui résident dans

l’Etat ou 1’action est intentée ou qui

en sont ressortissants.

2. Les créanciers étrangers ou non

résidents ne peuvent étre tenus de

fournir une caution

judicatum solvi,

ni de faire aucun autre versement

ou dépöt.

3. Aucune rémunération ne peut

étre percue par les Autorités expédi-

trices et les Institutions intermé-

diaires pour les services qu’elles

rendent conformément aux disposi­

tions de la présente Convention.

Articie 10.

Transferts de fonds.

Les Parties contractantes dont la

loi impose des restrictions aux trans­

ferts de fonds å 1’étranger accorde-

ront la priorité la plus élevée aux

transferts de fonds destinés å étre

versés comme aliments ou å couvrir

des frais encourus pour toute action

en justice régie par la présente Con­

vention.

Articie 11.

Clause fédérale.

Dans le cas d’un Etat fédératif ou

non unitaire, les dispositions ci-aprés

s’appliqueront:

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1958

21

en skulle äga rum, finner densamma

oförenlig med sin suveränitet eller

säkerhet.

Artikel 8.

Ändring av dom eller beslut.

Bestämmelserna i denna konven­

tion skola äga tillämpning jämväl å

framställning, som avser ändring av

dom eller beslut rörande underhålls­

bidrag.

Artikel 9.

Avgiftsfrihet och lättnader.

1. Vid förfarande enligt denna

konvention skall sökande erhålla

samma behandling och tillerkännas

samma förmåner i fråga om befrielse

från kostnader och avgifter som till­

komma dem vilka stadigvarande vis­

tas i den stat där förfarandet äger

rum eller äro medborgare i denna.

2. Sökanden må icke på grund av

att han är utlänning eller icke stadig­

varande vistas i landet förpliktas att

ställa borgen eller annan säkerhet el­

ler verkställa betalning för kostnader

eller annat.

3. Förmedlande och mottagande

organ må icke betinga sig ersättning

för de tjänster som de lämna enligt

denna konvention.

Artikel 10.

Överföring av betalningsmedel.

Fördragsslutande stat, vars lagstift­

ning begränsar rätten att till utlan­

det överföra betalningsmedel, skall

medgiva bästa företrädesrätt åt över­

föring av betalningsmedel, som skola

användas till underhåll eller för att

bestrida rättegångskostnader enligt

denna konvention.

Artikel 11.

Klausul avseende förbundsstater.

I fråga om förbundsstater eller

andra stater, som icke äro enhetssta-

ter, skola följande bestämmelser

gälla:

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1958

(a) With respect to those artides

of this Convention that come within

the legislative jurisdidion of the fe­

deral legislative authority, the obli­

gations of the Federal Government

shall to this extent be the same as

those of Parties which are not Federal

States;

(b)

With respect to those artides

of this Convention that come within

the legislative jurisdiction of consti-

tuent States, provinces or cantons

which are not, under the constitutio-

nal system of the Federation, bound

to take legislative action, the Federal

Government shall bring such artides

with a favourable recommendation to

the notice of the appropriate au-

thorities of States, provinces or can­

tons åt the earliest possible moment;

(c) A Federal State Party to this

Convention shall, åt the request of

any other Contracting Party trans-

mitted through the Secretary-Gene-

ral, supply a statement of the law

and practice of the Federation and

its constituent units in regard to any

particular provision of the Conven­

tion, showing the extent to which

effect has been given to that provi­

sion by legislative or other action.

Artide 12.

Territorial application.

The provisions of this Conven­

tion shall extend or be applicable

equally to all non-self-governing,

trust or other territories for the in-

ternational relations of which a Con­

tracting Party is responsible, unless

the latter, on ratifying or acceding

to this Convention, has given notice

that the Convention shall not apply

to any one or more of such terri­

tories. Any Contracting Party mak-

ing such a declaration may, åt any

time thereafter, by notification to

the Secretary-General, extend the

application of the Convention to any

or all of such territories.

a) En ce qui concerne les artides

de la présente Convention dont la

mise en ceuvre reléve de 1’action légis-

lative du pouvoir législatif fédéral, les

obligations du Gouvernement fédéral

seront, dans cette mesure, les mémes

que celles des Parties qui ne sont pas

des Etats fédératifs;

b

) En ce qui concerne les artides

de la présente Convention dont l’ap-

plication reléve de 1’action législative

de chacun des Etats, provinces ou

cantons constituants, qui ne sont pas,

en vertu du systéme constitutionnel

de la Fédération, tenus de prendre

des mesures législatives, le Gouverne­

ment fédéral portera les plus tot pos­

sible, et avec son avis favorable,

lesdits artides å la connaissance des

autorités compétentes des Etats, pro­

vinces ou cantons.

c)

Un Etat fédératif Partie å la

présente Convention communiquera,

å la demande de toute autre Partie

contractante qui lui aura été trans-

mise par le Secrétaire général, un ex­

posé de la législation et des pratiques

en vigueur dans la Fédération et ses

unités constituantes en ce qui con­

cerne telle ou telle disposition de la

Convention indiquant la mesure dans

laquelle effet a été donné, par une

action législative ou autre, å ladite

disposition.

Artide 12.

Application territoriale.

Ees dispositions de la présente Con­

vention s’étendent ou s’appliquent,

dans les mémes conditions, aux terri-

toires non autonomes, sous tutelle ou

å tout territoire dont une Partie con­

tractante assure les relations inter-

nationales, å moms que ladite Partie

contractante, en ratifiant la présente

Convention ou en y adhérant, ne

déclare que la Convention ne s’appli-

quera pas å tel ou tel de ees terri-

toires. Toute Partie contractante qui

aura fait cette déclaration pourra

ultérieurement, ä tout moment, par

notification adressée au Secrétaire

général, étendre l’application de la

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1958

23

(a) Beträffande artiklar i denna

konvention, vilka falla inom området

för förbundsstatens lagstiftande or­

gans befogenhet, skall förbundsrege-

ringen ha samma förpliktelser som

åvila regeringarna i de fördragsslu-

tande stater vilka icke äro förbunds-

stater;

(b) Beträffande artiklar i konven­

tionen, vilka falla inom området för

delstaters, provinsers eller kantoners

lagstiftande befogenhet utan att des­

sa enligt förbundsstatens författning

äro skyldiga att vidtaga lagstiftnings­

åtgärder, skall förbundsregeringen

snarast möjligt och med förordande

av dylika åtgärder bringa artiklarna

till vederbörande delstatliga, provin­

siella eller kantonala myndigheters

kännedom;

(c) Förbundsstat som biträtt den­

na konvention skall på begäran, som

framställes av annan fördragsslutan-

de part och förmedlas av generalsek­

reteraren, tillhandahålla redogörelse

för lagstiftningen och rättstillämp­

ningen i förbundsstaten och i de däri

ingående självständiga enheterna be­

träffande angiven bestämmelse i kon­

ventionen, vilken redogörelse skall ut­

visa i vilken utsträckning bestämmel­

sen satts i kraft genom lagstiftnings­

åtgärder eller på annat sätt.

Artikel 12.

Territoriell tillämpning.

Bestämmelserna i denna konven­

tion skola äga tillämpning jämväl å

alla icke självstyrande föi-valtar-

skapsområden och andra territorier,

vilkas internationella förbindelser

ombesörjas av en fördragsslutande

part, med mindre denna vid sin rati­

fikation av konventionen eller anslut­

ning till densamma avgiver förklaring

att konventionen icke skall äga till-

lämpning å visst sådant territorium.

Fördragsslutande stat, som avgivit dy­

lik förklaring, må när som helst där­

efter genom underrättelse till general­

sekreteraren utsträcka konventio­

nens tillämplighet till att avse alla

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1958

Artide 13.

Signature, ratification and

accession.

1. This Convention shall be open

for signature until 31 December

1956 on behalf of any Member of the

United Nations, any non-member

State which is a Party to the Statute

of the International Court of Justice,

or member of a specialized agency,

and any other non-member State

which has been invited by the Eco-

nomic and Social Council to become

a Party to the Convention.

2. This Convention shall be rati-

fied. The instruments of ratification

shall be deposited with the Secretary-

General.

3. This Convention may be ac-

ceded to åt any time on behalf of

any of the States referred to in para-

graph 1 of this artide. The instru­

ments of accession shall be deposited

with the Secretary-General.

Artide 14.

Entry into force.

1. This Convention shall come into

force on the thirtieth day following

the date of deposit of the third in­

strument of ratification or accession

in accordance with artide 13.

2. For each State ratifying or ac-

ceding to the Convention after the

deposit of the third instrument of

ratification or accession, the Con­

vention shall enter into force on the

thirtieth day following the date of

the deposit by such State of its

instrument of ratification or acces­

sion.

Artide 15.

Denunciation.

1. Any Contracting Party may

denounce this Convention by noti-

fication to the Secretary-General.

Convention aux territoires ainsi

exclus ou å l’un quelconque d’entre

eux.

Artide 13.

Signature, ratification et adhésion.

1. La présente Convention sera

ouverte jusqu’au 31 décembre 1956

å la signature de tout Etat Membre

de 1’Organisation des Nations Unies,

de tout Etat non membre qui est

Partie au Statut de la Cour interna-

tionale de Justice ou membre d’une

institution spécialisée, ainsi que de

tout autre Etat non membre invité

par le Conseil économique et social

å devenir Partie å la Convention.

2. La présente Convention sera

ratifiée. Les instruments de ratifica­

tion seront déposés auprés du Se-

crétaire général.

3. Tout Etat mentionné au para-

graphe 1 du présent artide pourra,

å tout moment, adhérer å la présente

Convention. Les instruments d’adhé-

sion seront déposés auprés du Se-

crétaire général.

Artide 14.

Entrée en vigueur.

1. La présente Convention entrera

en vigueur le trentiéme jour qui

suivra la date du dépöt du troisiéme

instrument de ratification ou d’adhé-

sion, effectué conformément aux dis­

positions de 1’article 13.

2. A l’égard de chacun des Etats

qui la ratifiera ou y adhérera apres

le dépöt du troisiéme instrument de

ratification ou d’adhésion, la Conven­

tion entrera en vigueur le trentiéme

jour qui suivra la date du dépöt par

cet Etat de son instrument de rati-

ficalion ou d’adhésion.

Artide 15.

Denonciation

1. Toute Partie contractante pourra

dénoncer la présente Convention par

notification adressée au Secrétaire

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1958

25

sålunda undantagna territorier eller

något av dem.

Artikel 13.

Undertecknande, ratifikation och

anslutning.

1. Denna konvention skall till den

31 december 1956 stå öppen för un­

dertecknande av varje stat som är

medlem av Förenta Nationerna, av

varje icke-medlemsstat som är anslu­

ten till den internationella domstolens

stadga eller medlem av något av orga­

nisationens fackorgan, ävensom av

varje annan icke-medlemsstat som av

ekonomiska och sociala rådet inbju­

dits att ansluta sig till konventionen.

2. Konventionen skall ratificeras.

Ratifikationsinstrumenten skola de­

poneras hos generalsekreteraren.

3. Var och en av de i punkt 1 av­

sedda staterna må när som helst an­

sluta sig till konventionen. Anslut­

ningsinstrumenten skola deponeras

hos generalsekreteraren.

Artikel 14.

Ikraftträdande.

1. Denna konvention skall träda i

kraft å trettionde dagen efter det att

det tredje ratifikations- eller anslut-

ningsdokumentet deponerats på sätt

i artikel 13 sägs.

2. För varje stat, som ratificerar

eller ansluter sig till konventionen ef­

ter deponerandet av det tredje ratifi­

kations- eller anslutningsinstrumen­

tet, skall den träda i kraft å trettion­

de dagen efter det att ifrågavarande

stat deponerat sitt ratifikations- eller

anslutningsinstrument.

Artikel 15.

Uppsägning.

1, Fördragsslutande part må upp­

säga denna konvention genom under­

rättelse till generalsekreteraren. Så-

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1958

Such denunciation may also apply

to some or all of the territories

mentioned in Article 12.

2. Denunciation shall take effect

one year after the date of receipt of

the notification by the Secretary-

General, except that it shall not pre-

judice cases pending åt the time it

becomes effective.

Article 16.

Settlement of disputes.

If a dispute should arise between

Contracting Parties relating to the

interpretation or application of this

Convention, and if such dispute has

not been settled by other means, it

shall be referred to the International

Court of Justice. The dispute shall

be brought before the Court either by

the notification of a special agree-

ment or by a unilateral application

of one of the parties to the dispute.

Article 17.

Reservations.

1. In the event that any State

submits a reservation to any of the

articles of this Convention åt the time

of ratification or accession, the Secre-

tary-General shall communicate the

text of the reservation to all States

which are Parties to this Convention,

and to the other States referred to

in article 13. Any Contracting Par­

ty which objects to the reservation

may, within a period of ninetv

days from the date of the communi-

cation, notify the Secretary-General

that it does not accept it, and the

Convention shall not then enter into

force as between the objecting State

and the State making the reservation.

Any State thereafter acceding may

make such notification åt the time of

its accession.

2. A Contracting Party may åt any

time withdraw a reservation previ-

ously made and shall notify the Sec­

retary-General of such withdrawal.

général. La dénonciation pourra

également s’appliquer å l’un quel-

conque ou å 1’ensemble des territoires

mentionnés å 1’article 12.

2. La dénonciation prendra effet

un an apres la date å laquelle la noti­

fication sera parvenue au Secrétaire

général, étant entendu qu’elle ne

s’appliquera pas aux affaires en cours

au moment ou elle prendra effet.

Article 16.

Réglement des différends.

S’il s’éléve entre Parties contrac-

tantes un différend relatif å l’inter-

prétation ou å 1’application de la

présente Convention, et si ce dif­

férend n’a pas été réglé par d’autres

voies, il est porté devant la Cour

internationale de Justice. Celle-ci est

saisie soit par la notification d’un

accord spécial, soit par la requéte de

l’une des parties au différend.

Article 17.

Réserves.

1. Si au moment de la signature,

de la ratification ou de 1’adhésion,

un Etat fait une réserve å l’un des

articles de la présente Convention, le

Secrétaire général communiquera le

texte de la réserve å tous les Etats

qui sont Parties å cette Convention

et aux autres Etats visés å l’article 13.

Toute Partie contractante qui n’ac-

cepte pas ladite réserve peut, dans

un délai de quatre-vingt-dix jours

å partir de la date de cette communi-

cation, notifier au Secrétaire général

qu’elle n’accepte pas la réserve et,

dans ce cas, la Convention n’entrera

pas en vigueur entre l’Etat qui

souléve l’objection et l’Etat auteur de

la. réserve. Tout Etat qui, par la

suite, adhérera å la Convention

pourra, au moment de son adhésion,

procéder å une notification de ce

genre.

2. Une Partie contractante pourra

å tout moment retirer une réserve

qu’elle aura faite et devra notifier ce

retrait au Secrétaire général.

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1958

27

dan uppsägning må avse jämväl terri­

torium eller territorier, vilka omför-

mälas i artikel 12.

2. Uppsägningen skall erhålla ver­

kan ett år efter det att underrättelsen

tillställts generalsekreteraren. Upp­

sägningen skall dock icke gälla för

ärenden som äro under handläggning

vid den tidpunkt då uppsägningen er­

håller verkan.

Artikel 16.

Biläggande av tvister.

Uppstår mellan fördragsslutande

parter tvist angånde tolkningen eller

tillämpningen av denna konvention

och bilägges ej tvisten på annat sätt,

skall den underställas den interna­

tionella domstolen. Tvisten skall hän-

skjutas till denna antingen genom an­

mälan av särskild överenskommelse

härom eller genom ansökan av en

part ensam.

Artikel 17.

Förbehåll.

1. Om någon stat i samband med

undertecknande, ratifikation eller an­

slutning gör förbehåll beträffande nå­

gon av artiklarna i denna konvention,

skall generalsekreteraren delgiva för­

behållets lydelse med alla stater som

biträtt konventionen och med de öv­

riga stater som avses i artikel 13. För­

dragsslutande part, som motsätter

sig förbehållet, må inom nittio dagar

från dagen för delgivningen under­

rätta generalsekreteraren att den icke

godtager förbehållet, och konventio­

nen skall då icke träda i kraft mellan

ifrågavarande stat och den stat som

gjort förbehållet. Stat, som senare an­

sluter sig till konventionen, må läm­

na sådan underrättelse vid tidpunk­

ten för anslutningen.

2. Fördragsslutande part må när

som helst återtaga gjort förbehåll och

skall underrätta generalsekreteraren

därom.

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 138 år 1958

Artide 18.

Reciprocity.

A Contracting Party shall not be

entitled to avail itself of this Con-

vention against other Contracting

Parties except to the extent that it

is itself bound by the Convention.

Article 19.

Notifications by the Secretary-

General.

1. The Secretary-General shall in­

form all Members of the United Na­

tions and the non-member States

referred to in article 13:

(a) of Communications under pa-

ragraph

3

of article

2;

(b) of information received under

paragraph 2 of article 3;

(c) of declarations and notifica­

tions made under article 12;

(rf) of signatures, ratifications and

accessions under article 13;

(e) of the date on which the Con­

vention has entered into force under

paragraph 1 of article 14;

(f)

of denunciations made under

paragraph 1 of article 15;

(g)

of reservations and notifica­

tions made under article 17.

2. The Secretary-General shall also

inform all Contracting Parties of

requests for revision and replies

thereto received under article 20.

Article 20.

Revision.

1. Any Contracting Party may re-

quest revision of this Convention åt

any time by a notification addressed

to the Secretary-General.

Article 18.

Réciprocité.

Une Partie contractante ne peut se

réclamer des dispositions de la pré-

sente Convention contre d’autres

Parties contractances que dans la

mesure ou elle est elle-méme liée par

la présente Convention.

Article 19.

Notifications par le Secrétaire

général.

1. Le Secrétaire général notifiera å

tous les Etats Membres des Nations

Unies et aux Etats non membres visés

å 1’article 13:

a) Les Communications prévues au

paragraphe 3 de 1’article 2;

b)

Les rensignements fournis con-

formément aux dispositions du para­

graphe 2 de 1’article 3;

c) Les déclarations et notifications

faites conformément aux dispositions

de 1’article 12;

d

) Les signatures, ratifications et

adhésions faites conformément aux

dispositions de 1’article 13;

e

) La date å laquelle la Conven­

tion est entrée en vigueur conformé­

ment au paragraphe 1 de 1’article 14;

/) Les dénonciations faites confor­

mément aux dispositions du para­

graphe 1 de 1’article 15;

g)

Les réserves et notifications

faites conformément aux dispositions

de 1’article 17.

2. Le Secrétaire général notifiera

également å toutes les Parties con-

tractantes les demandes de revision

et les réponses faites å ees demandes

en vertu de 1’article 20.

Article 20.

Revision.

1. Toute Partie contractante pourra

demander en tout temps par noti­

fication adressée au Secrétaire gé­

néral la revision de la présente Con­

vention.

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1958

29

Artikel 18.

ömsesidighet.

Fördragsslutande part må icke

gentemot andra fördragsslutande par­

ter åberopa denna konvention i vidare

mån än den själv är bunden därav.

Artikel 19.

Underrättelser från

generalsekreteraren.

1. Generalsekreteraren skall för alla

medlemmar av Förenta Nationerna

och i artikel 13 nämnda icke-med-

lemsstater tillkännagiva:

(a) underrättelser enligt artikel 2,

punkt 3;

(b) uppgifter som mottagits enligt

artikel 3, punkt 2;

(c) förklaringar och underrättel­

ser enligt artikel 12;

(d) undertecknanden, ratifikatio­

ner och anslutningar enligt artikel

13;

(e) den dag då konventionen en­

ligt artikel 14, punkt 1, trätt i kraft;

(f) uppsägningar enligt artikel 15,

punkt 1;

(g) förbehåll och underrättelser

enligt artikel 17.

2. Generalsekreteraren skall jämväl

lämna alla fördragsslutande parter

meddelanden angående framställ­

ningar om revision av konventionen

och svaren därå enligt artikel 20.

Artikel 20.

Revision av konventionen.

1. Fördragsslutande part må när

som helst genom en till generalsekre­

teraren ställd underrättelse hemstäl­

la om ändring av denna konvention.

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1958

2. The Secretary-General shall

transmit the notification to each

Contracting Party with a request that

such Contracting Party reply within

four months whether it desires the

convening of a Conference to consider

the proposed revision. If a majority

of the Contracting Parties favour the

convening of a Conference it shall be

convened by the Secretary-General.

Article 21.

Languages and deposit of

Convention.

The original of this Convention, of

which the Chinese, English, French,

Russian and Spanish texts are equally

authentic, shall be deposited with the

Secretary-General, who shall transmit

certified true copies thereof to all

States referred to in article 13.

2. Le Secrétaire général transmettra

cette notification å chacune des Par­

ties contractantes en 1’invitant å lui

faire savoir, dans les quatre mois, si

elle est favorable å la réunion d’une

conférence qui étudierait la revision

proposée. Si la majorité des Parties

contractantes répond par 1’affirma-

tive, le Secrétaire général convoquera

cette conférence.

Article 21.

Dépöt de la Convention et langues.

L’original de la présente Conven­

tion, dont les textes anglais, chinois,

espagnol, fran^ais et russe font égale-

ment foi, sera déposé auprés du Se­

crétaire général, qui en fera tenir des

copies certifiées conformes å tous les

Etats visés å 1’article 13.

Kungl. Maj:ts proposition nr 138 år 1958

31

2. Generalsekreteraren skall över­

sända underrättelsen till varje för-

dragsslutande part med begäran om

besked inom fyra månader, huruvida

denna önskar att en konferens skall

sammankallas för att behandla änd­

ringsförslaget. Därest flertalet av de

fördragsslutande parterna förordar

att en konferens kommer till stånd,

skall generalsekreteraren samman­

kalla en sådan.

Artikel 21.

Konventionens språk och dess

deponerande.

Huvudskriften av denna konven­

tion, vars engelska, franska, kinesis­

ka, ryska och spanska texter äga lika

vitsord, skall deponeras hos general­

sekreteraren, som skall översända be­

styrkta avskrifter av densamma till

alla i artikel 13 nämnda stater.