2

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

Det ekonomiska läget och den ekonomiska politiken

1. Den internationella utvecklingen. Det ekonomiska läget i utlandet un­

der senare delen av år 1958 och början av år 1959 har enligt den reviderade

nationalbudgeten för år 1959 (bihang D) karakteriserats av en viss åter­

hämtning efter den tidigare konjunkturdämpningen. I Förenta staterna be­

räknas såväl den reala bruttonationalprodukten som industriproduktionen

något ha överstigit den nivå från vilken nedgången år 1957 började. Kon­

junkturförbättringen bär burits upp av en fortsatt expansion för den privata

konsumtionen och de offentliga utgifterna. Lageravvecklingen synes vidare

ha upphört och förbylts i en moderat lageruppbyggnad. Av de privata inves­

teringarna i fasta anläggningar har bostadsbyggandet visat en markant ök­

ning, medan investeringarna i övrigt, som skars ned kraftigt under kon­

junkturnedgången, visat endast svaga tecken på återhämtning. Framför allt

med hänsyn härtill men också till att en viss del av lageruppbyggnaden och

produktionshöjningen i början av år 1959 stått i samband med farhågor för

en arbetskonflikt under sommaren torde den i och för sig sannolika fort­

satta produktionsökningen i Förenta staterna få ett långsammare förlopp

än under uppsvingets första fas.

Den successiva försämringen av de transoceana råvaruländernas valuta-

läge synes ha hejdats främst med hjälp av internationella krediter. Vidare

har den allmänna råvaruprisnivån stabiliserats och vissa råvarupriser bör­

jat stiga. Dessa omständigheter i förening med den amerikanska konjunk­

turuppgången torde kunna medföra en viss ökning av den västeuropeiska

exporten till omvärlden. Den inomeuropeiska handeln, som sjönk mellan år

1957 och år 1958, synes ha undergått en viss stabilisering under senare de­

len av år 1958. Även här kan en viss förbättring tänkas äga rum. Detta

sammanhänger med att även i Västeuropa, där produktionsutvecklingen

stagnerade under år 1958, utsikterna för en viss aktivisering av ekonomin

förbättrats, även om inte några markerade expansionstendenser ännu gjort

sig gällande. Både den offentliga och den privata konsumtionen kan i de

tlesta västeuropeiska länder antas komma att öka under år 1959. På inves­

teringsområdet präglas läget av expanderande bostadsproduktion och ökade

offentliga investeringar, medan föreliggande överkapacitet inom viktiga in­

dustriområden verkar hämmande på företagens investeringsbenägenhet. To­

talt sett bedöms emellertid produktionsutvecklingen under år 1959 för de

flesta västeuropeiska länderna medföra en förbättring och i ett par fall en

betydande förbättring jämfört med år 1958. Enligt de officiella bedömning­

arna väntas den reala bruttonationalprodukten öka med tre procent eller

mera i Förenta staterna, Nederländerna och Norge. Den brittiska totalpro­

duktionen återhämtades redan under fjärde kvartalet år 1958 och beräk­

nas komma att stiga ytterligare under år 1959. Även i Västtyskland och Dan­

mark räknar man med en fortsatt ökning, medan den franska bruttonatio­

nalprodukten synes komma att ligga kvar på nivån från år 1958.

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

sex procent i fasta priser räknat. De privata bruttoinvesteringarna steg vo­

lymmässigt med sju procent och de offentliga med tre procent. Den ökade

realkapitalbildningen gällde till mycket stor del industriinvesteringarna. På

bostadsbyggandets område ökade investeringarna med fyra procent. K o n-

sumtioncn av varor och tjänster visade en något långsammare ök­

ningstakt. Den offentliga konsumtionen steg med ca tre procent och den

privata konsumtionen med mellan två och tre procent i volym. Konsum­

tionsökningen synes till viss del ha skett på bekostnad av sparandet inom

hushållssektorn. Hushållens sammanlagda disponibla inkomster kan näm­

ligen beräknas ha ökat med endast mellan fyra och fem procent, medan

konsumtionen i löpande priser har stigit med ca sex procent.

Inkom st utvecklingen kännetecknades under fjolåret av en nå­

got mera dämpad ökningstakt än under de föregående åren. Räknat på

årsmedeltalen steg den genomsnittliga timförtjänsten för industriarbetare

med fem procent från år 1957 till år 1958. På grund av förkortningen av

den ordinarie arbetstiden blev emellertid stegringen av årsförtjänsterna

lägre och stannade vid omkring tre procent. Den totala lönesumman ökade

med ca tre och en halv procent. Konsumentpriserna var stabila un­

der större delen av fjolåret.

Den kraftiga lageruppbyggnad som ägde rum under åren 1955—1957

upphörde under år 1958 och lämnade sålunda inte något bidrag till den

totala efterfiågans ökning. Enligt beräkningar från bruttonationalproduk­

tens användningssida steg totalproduktionen med en halv procent

från år 1957 till år 1958. Alternativa beräkningar som utgått från närings-

grenssidan tyder dock på en något större ökning. Antalet sysselsatta kan

bedömas ha varit i stort sett oförändrat mellan åren 1957 och 1958. Efter­

som den yrkesverksamma befolkningen samtidigt fortsatte att växa, blev

resultatet eu viss stegring av antalet arbetslösa.

Liksom i den preliminära nationalbudgeten förutses för år 1959 på u t-

rikes handelns område en oförändrad exportvolym och en tvåpro-

centig ökning av importvolymen jämfört med år 1958. Den förnyade progno­

sen innebär emellertid en uppjustering av handelsvolymen, eftersom siff­

rorna för år 1958 nu höjts jämfört med dem som kom till användning i den

preliminära nationalbudgeten. Sålunda väntas nu exporten av verkstads-

produkter förbli i stort sett oförändrad jämfört med år 1958, eftersom man

synes kunna räkna med en uppgång i aktivitetsnivån i våra nordiska grann­

länder och i Nederländerna, d. v. s. i länder där den svenska verkstadsin­

dustrin bär betydande marknader. Aktuella uppskattningar av exporten av

papper, papp och järnmalm tyder på lägre värden för år 1959 än för år

1958, medan däremot exporten av handelsfärdigt järn och stål kan beräknas

komma att stiga. Beträffande importen räknar man nu med ett i stort sett

oförändrat värde för maskiner och instrument. Däremot väntas importen av

bränsle öka och importen av bilar samt handelsfärdigt järn och stål minska.

Både export- och importpriserna beräknas sjunka, de förra med fyra pro­

cent och de senare med två procent. Bytesförhållandet skulle därvid för­

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

Reviderad nationalbudget för år 1959

Miljoner kronor i 1958 års priser

1958

Förändring

1958

—

59

Miljoner

kronor

Procent

Tillgång

Produktion ..............................................................................

59 600

+

1400

+

2

Import ......................................................................................

12 250

+

250

+ 2

Lagerminskning ......................................................................

100

+ 400

Summa tillgång

71950

+ 2 050

+ 3

Användning

Privat bruttoinvestering ......................................................

10 750

+ 350

+ 3

Statlig bruttoinvestering ......................................................

4 400

+

500

+ ¹²

Kommunal bruttoinvestering ..............................................

3 350

+ ²⁰⁰

+ 6

Export .......................................................................................

12 000

0

0

Privat konsumtion ...............................................................

33 850

+ ⁷⁰⁰

+ ²

Statlig konsumtion..................................................................

3 000

+ 100

+

3

Kommunal konsumtion..........................................................

4 600

+ ²⁰⁰

+ 4

Summa användning

71 950

+

2 050

+ 3

Enligt den sammanfattande bedömning som presenteras i den reviderade

nationalbudgeten kan en viss konjunkturuppgång väntas i vårt land un­

der år 1959. Denna konjunkturuppgång torde dock inte bli av samma stor­

leksordning som redovisats för högkonjunkturåren. Icke desto mindre fram­

står den nu förutsedda ökningstakten för produktionen som relativt hög,

eftersom den internationella konjunkturutvecklingen i år alltjämt synes

komma att präglas av en viss fördröjning av konjunkturuppsvinget. En

fortsatt fördröjning in över år 1960 skulle komma att tillspetsa konflikten

mellan de målsättningar som å ena sidan avser den fulla sysselsättningens

bevarande och å andra sidan upprätthållandet av en ur olika synpunkter

tillräcklig valutareserv. Skulle återigen nästa år komma att präglas av en

snabbt insättande internationell högkonjunktur, aktualiseras de för när­

varande endast latenta riskerna för inflationistiska prisstegringar.

3. Den ekonomiska politiken. När statsverkspropositionen lades fram i

januari var jag med hänsyn till ovissheten om konjunkturutvecklingen inte

redo att förorda, att den ekonomiska politiken under nästa budgetår då

bands vid det ena eller andra av flera möjliga alternativ i fråga om de

samhällsekonomiska utvecklingstendenserna. Jag ansåg med andra ord, att

man borde vänta med att ta ställning till den ekonomiska politiken under

nästa budgetår, till dess att den ekonomiska bedömningen kunde göras säk­

rare. Jag framhöll härvid, att ett tillfälle härtill erbjöd sig vid framläggandet

av den sedvanliga kompletteringspropositionen.

Bakgrunden till denna avvaktande hållning vid årsskiftet var givetvis, att

den internationella ekonomiska situationen vid denna tidpunkt tedde sig

8

Kungl. Maj:ts proposition nr i50 år 1959

förda politiken. Den förutsedda mycket betydande uppgången av investe­

ringsverksamheten omfattar såväl den offentliga som den privata sektorn.

De offentliga investeringarnas ökning är till en del resultatet av åtgärder i

direkt sysselsättningsstödjande syfte. Expansionen avser en rad väsentliga

samhällsområden med stora uppdämda investeringsbehov, exempelvis vat­

tenkraften, vägarna, vatten- och avloppsnätet, undervisningsväsendet och

sjukvården. Också bostadsbyggandets glädjande uppgång är resultatet av

den forcerade igångsättning som sysselsättningsläget gjort både möjlig och

önskvärd.

Även den ökning av de privata investeringarna — inte minst industrins

—- som nu förutses för år 1959 återspeglar aktiva åtgärder från det all­

männas sida för att påverka utvecklingen i önskad riktning. Stor betydelse

för uppsvinget i industriinvesteringarna synes exempelvis möjligheterna att

ta i anspråk investeringsfonder ha, möjligheter som fått ökad betydelse ge­

nom den kompletterande lagstiftning på området som beslutats av inne­

varande års riksdag. Även i andra avseenden har myndigheterna underlät­

tat investeringsverksamheten. Den av industrin planerade investeringsök­

ningen — som innebär en väsentlig omsvängning i planerna sedan i höstas

■—- torde däremot knappast ha sin grund i en förskjutning av näringslivets

förväntningar i riktning mot en tillspetsad och eventuellt inflationistisk

högkonjunktur. Investeringsökningen även inom den privata sektorn fram­

står därmed såsom i hög grad »styrd». Sannolikheten för att investeringarna

skulle spontant expandera i sådan utsträckning att risk för inhemska balans­

rubbningar uppträder synes därför för närvarande liten.

I detta sammanhang ligger det nära till hands att understryka de på det

hela taget goda erfarenheterna av de senare årens ansträngningar att på­

verka investeringarna i konjunkturstyrande syfte. Genom olika dämpande

åtgärder under högkonjunkturåren vid mitten av 1950-talet kunde steg-

ringstakten i industrins investeringar begränsas. Men alltsedan slutet av år

1957, då konjunkturavmattningen begynte, har en stark ökning av indu­

striinvesteringarna inträtt tack vare olika lättnader och direkta stimulanser

från det offentligas sida.

Vad beträffar den i nationalbudgeten förutsedda privata konsumtions­

ökningen förefaller den mig vara väl förenlig med en politik, som även i ett

läge av internationell konjunkturavmattning måste syfta till en viss om än

måttfull expansion i vår ekonomi. Bakgrunden till den lugna konsum­

tionsökningen är bland annat de löneuppgörelser som träffats i år mellan

arbetsmarknadens parter. Den begränsade lönestegringen bidrar samtidigt

till att befästa den stabilitet i prisutvecklingen som inträdde för ett år se­

dan och som beräknas fortfara även under år 1959.

Stegringstakten vad beträffar såväl konsumtionen som investeringsverk­

samheten måste avvägas med hänsyn till både sysselsättningsutvecklingen

och konsekvenserna ur valutasynpunkt. Nationalbudgeten förutser visser­

ligen under år 1959 ett underskott i bytesbalansen och sannolikt därför

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

tidigare har deklarerat kan det inte vara aktuellt att slå av på det allmännas

insatser i detta avseende, förrän sysselsättningsläget har stabiliserats på en

högre nivå.

Ett väsentligt drag i sysselsättningspolitiken har också varit dess selektiva

karaktär, i det att ekonomisk-politiska åtgärder med tonvikten på gene­

rella expansiva verkningar i stort sett undvikits. Detta har varit angeläget

med hänsyn till att marginalen i själva verket är ganska smal mellan den

senaste tidens dämpade konjunktur och ett läge med alltför stark inhemsk

expansion i förhållande till omvärlden. Med speciell hänsyn till valutare­

serven har det även varit en strävan att välja så importsnåla områden som

möjligt för de direkta punktinsatserna.

Såsom jag redovisade redan i statsverkspropositionen belastas innevaran­

de års statsbudget med stora kostnader för sysselsättningspolitiken. En ak­

tuell beräkning ger vid handen, att det i jämförelse med tidigare högkon­

junkturår onormala arbetsmarknadsläget medfört en direkt kassamässig

merbelastning för staten under budgetåret 1958/59 på i runt tal 450 miljo­

ner kronor. Om hänsyn även tas till sådana kostnader som kommer att ge

utslag först under påföljande budgetår stiger siffran för de statliga extra­

kostnaderna för sysselsättningsåtgärder över budgeten till 700 miljoner

kronor. Trots detta begränsar sig, som framgår av min fortsatta redogörel­

se för budgetläget, totalbudgetunderskottet under innevarande budgetår

till 1,8 miljard kronor, vilket är mindre än vad uppskattningarna i stats­

verkspropositionen gav anledning förmoda. En jämförelse med underskot­

tet i totalbudgeten under budgetåret 1957/58, vilket uppgick till mellan

1,1 och 1,2 miljard kronor, visar på en relativt måttlig ökning av budgetens

expansiva effekt mellan de båda budgetåren trots den mycket aktiva ar­

betsmarknads- och sysselsättningspolitik som drivits och drives innevaran­

de budgetår.

Det torde med fog kunna sägas, att den förda politiken under konjunk­

turnedgången sedan slutet av år 1957 — med tyngdpunkten lagd på de

selektiva åtgärderna — i väsentliga stycken uppnått de eftersträvade syf­

tena. Den ekonomiska politiken har inte bara relativt smidigt kunnat an­

passas till konjunkturförändringarna utan även genom sin tonvikt på in­

vesteringarna kunnat utformas efter den mera långsiktiga målsättningen

att ge ett vidgat utrymme för realkapitalbildningen.

När jag framhåller att den hittills bedrivna sysselsättningspolitiken varit

framgångsrik, får detta omdöme ses i förhållande till de möjligheter som

förelegat för ett land av Sveriges storlek och med dess beroende av den in­

ternationella konjunkturen att föra en självständig konjunkturpolitik. Med

den höga värdering av den fulla sysselsättningen som är allmänt gällande

i vårt land framstår det som en angelägen uppgift att stödja alla strävan­

den att genom internationell samverkan skapa förutsättningar för eu expan­

siv utveckling. Behovet av en sådan samverkan understrykes av det förhål­

landet att de åtgärder som varje land för sig vidtager för att förbättra sin

betalningsbalans, tenderar att via minskad import begränsa utrymmet för

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

kens utlåning. Värdet av en dylik kreditgivning till dessa länder har under­

strukits av de senaste årens erfarenheter. Den har möjliggjort för länderna

ifråga att trots råvaruprisfall och därmed minskade valutainkomster upp­

rätthålla sin import från industriländerna.

En avgörande betingelse för en fortsatt svensk välståndsutveckling är att

vi liksom hittills kan hålla och utvidga våra exportpositioner på de interna­

tionella marknaderna. Konkurrensen har skärpts under de senaste åren till

följd av omsvängningen i konjunkturläget. I samma riktning verkar den

förskjutning mot ökad restriktivitet i den ekonomiska politiken som ägt rum

i flera länder. Konkurrensvillkoren kommer vidare att påverkas av de mark­

nadsplaner som nu antingen redan börjat förverkligas eller är föremål för

diskussioner mellan berörda parter. Ett visst stöd åt den svenska exporten i

nuvarande läge uppnås genom de vidgade möjligheter till statliga exportkre­

ditgarantier varom förslag framlagts för riksdagen. Likaså bör den inom

handelsdepartementet nyligen tillsatta exportberedningen kunna finna vä­

gar att underlätta exportarbetet i ett hårdnande försäljningsklimat. På läng­

re sikt framstår dock självfallet kostnadsutvecklingen som den avgörande

faktorn.

Inför detta perspektiv är det nödvändigt att upprätthålla en hög investe­

ringsnivå för att fortgående höja effektiviteten i det svenska näringslivet.

De i viss mån ändrade betingelserna för vår utrikeshandel undgår icke att

påverka utformningen av den ekonomiska politiken. En genomgång av hit­

hörande problem blir en betydelsefull del av uppdraget för den förnyade

långtidsutredning som jag har för avsikt att begära Kungl. Maj :ts bemyn­

digande att tillkalla inom den närmaste tiden.

Riskerna för expansionistiska överdrifter inom den svenska ekonomin

under återstoden av år 1959 är, så vitt vi nu kan se, inte särskilt stora.

Såsom jag redan framhållit förutses en lugn konsumtionsutveckling och de

starkt stigande investeringarna synes inte heller medföra risk för jämvikts-

rubbningar. Statsbudgeten är utan tvekan en expansiv faktor i utveckling­

en. Detta gav redan de i statsverkspropositionen redovisade siffrorna vid

handen, och de nya beräkningar vartill jag återkommer i det följande be­

styrker ytterligare detta intryck. Men det bör observeras, att verkningarna

av statsbudgeten under år 1959 redan är beaktade i den reviderade national-

budgetens bedömning av den reala utvecklingen.

Det är emellertid givet, att inte minst utvecklingen mot stigande under­

skott i statsbudgeten riktar uppmärksamheten på det förhållandet, att de

samhällsekonomiska förändringar som inträder under loppet av år 1959

och den ekonomiska politik, inklusive finanspolitiken, som föres under året

har den största betydelse för vårt utgångsläge i början av år 1960 och ut­

vecklingen därefter.

Den internationella konjunkturen under år 1960 kan visserligen inte nu

bedömas med någon större säkerhet. Än mer gäller detta för utvecklingen

på längre sikt. En fortsättning av tendenserna i dagsläget skulle innebära

en relativt måttlig expansion. Om och när denna utveckling kan väntas

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1950

mer markerad internationell konjunkturförbättring torde jag inte behöva

särskilt framhålla. Jag vill emellertid understryka, att ett nedbringande av

budgetunderskotten kan visa sig vara påkallat även om det nuvarande in­

ternationella konjunkturläget skulle bestå oförändrat. Det förhållandet att

arbetsmarknadsläget nödvändiggör offentliga insatser i sysselsättningsstöd-

jande syfte kan sålunda inte i och för sig tagas till intäkt för att avstå från

en förstärkning av budgeten. Eu på längre sikt framgångsrik sysselsättnings­

politik förutsätter, att budgetunderskotten begränsas därhän att den inre

och yttre balansen i vår ekonomi icke äventyras.

Den bild av vår ekonomi under år 1959 som jag givit i det föregående är

emellertid sådan, att den inte motiverar någon omedelbar drastisk skärp­

ning av finanspolitiken. Tvärtom har jag i det föregående givit uttryck för

den uppfattningen, att den grad av expansion inom ekonomin som förutses

bör eftersträvas ej minst ur sysselsättningssynpunkt. Jag vill i detta sam­

manhang påpeka, att vid de överläggningar beträffande budgetpolitiken som

nyligen förekommit mellan representanter för de fyra demokratiska par­

tierna bedömde även ledarna för två av oppositionspartierna det samhälls­

ekonomiska läget så att de inte var beredda att förorda sådana åtgärder som

medförde en omedelbar väsentlig reduktion av det statliga upplåningsbe-

hovet.

Det är dock uppenbart — och därom synes en hög grad av enighet råda —

att även om ett beslut om en skärpning av finanspolitiken för dagen icke är

nödvändigt kan detta förhållande ej innebära annat än ett uppskov för en

begränsad tid. För ett uppskov talar, att avvägningen av de nödvändiga be­

skattningsåtgärdernas omfattning och utformning vid en senare tidpunkt

kan grundas på en säkrare bedömning av de ekonomiska utvecklingstenden­

serna under år 1960. I höst kan också den nu arbetande besparingsutred-

ningens resultat väntas föreligga, varigenom det blir lättare att avgöra i vil­

ken utsträckning det är en framkomlig och önskvärd väg att reducera bud­

getunderskottet under framförliggande budgetår med hjälp av besparingar.

En nackdel med ett uppskov är omfattningen av den likviditetsuppladdning

i banksystemet som följer av den förutsedda statsupplåningen. Emellertid

skulle ett beslut i maj i år om införande av en generell varubeskattning —

det alternativ som närmast varit under övervägande — av administrativa

skäl inte få effekt förrän tidigast från och med september månad. Ett mot­

svarande beslut i höst kan avse årsskiftet. Ett uppskov behöver alltså i prak­

tiken endast innebära ett dröjsmål på fyra månader. Efter att ha vägt skälen

för och emot finner regeringen sig inte böra nu föreslå någon skärpning av

finanspolitiken.

Situationen är i vissa avseenden densamma som i juni förra året. Då som

nu lät sig läget relativt väl överblickas för det närmaste halvåret, men när

perspektivet utsträcktes över det kommande kalenderårsskiftet saknades

närmare hållpunkter för en säker bedömning. Jag uttalade därför i den

förnyade finansplanen, att det då inte var möjligt och inte heller nödvän­

digt att ta närmare ställning till vilken ekonomisk politik som borde föras

Kungi. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

15

under det påföljande året. På samma sätt talar i dag övervägande skäl för

att vänta med ett slutligt ställningstagande i vad avser den ekonomiska po­

litik, som bör föras under budgetårets senare hälft.

Ett uppskov med sådana beslut som väsentligt reducerar de framför­

liggande årens stora budgetunderskott — hur rimligt uppskovet än är i

dagsläget — gör inte en sådan reduktion mindre motiverad. Visserligen är

kraven på finanspolitiken beroende av de samhällsekonomiska utvecklings­

linjerna. Så stora underskott och ett så stort upplåningsbehov som i det

föregående angivits som sannolika kan emellertid inte tolereras i längden.

Så vitt nu kan ses blir en väsentlig reduktion av budgetunderskottet nöd­

vändig redan under år 1960. Förslag i detta syfte synes därför erforderliga

redan vid årets höstriksdag. Jag har härvid förutsatt att den internationella

konjunkturen icke kommer att vändas i klart depressiv riktning. Om detta

mot förmodan inträffar, skulle självfallet förutsättningarna även för den

svenska ekonomiska politiken radikalt förändras.

Enligt min mening kan en tillräcklig begränsning av budgetunderskottet

inte nås enbart genom besparingar i budgeten eller stark återhållsamhet med

nya utgifter, i varje fall icke om åtgärderna skall ha stöd av folkets flertal.

Såvitt jag kan se är det därför orealistiskt att föreställa sig att vi kan slippa

undan ett beslut om en väsentlig förstärkning av budgetens inkomstsida.

Det förekommer på sina håll, att man inte endast har överdrivna före­

ställningar om besparingsmöjligheterna i budgeten i allmänhet utan att man

också anser, att de av mig i olika sammanhang gjorda långsiktiga bedöm­

ningarna av budgetutvecklingen bygger på onödigt pessimistiska förut­

sättningar. Man hänvisar sålunda till att kostnaderna för de sysselsättnings-

främjande åtgärderna i nuvarande sysselsättningsläge innebär en tillfällig

ansvällning av statsutgifterna, som faller bort automatiskt i ett förbättrat

konjunkturläge, eventuellt redan under loppet av nästa budgetår. Vidare

hänvisas till att statsinkomsterna skulle automatiskt öka snabbare i ett kon­

junkturuppsving än vad som förutsatts i de av mig åberopade kalkylerna.

I och för sig är det självklart att det föreligger ett automatiskt samband

mellan statsfinanser och samhällsekonomi. Man måste emellertid tillmäta

effekten härav de rätta proportionerna. Det är riktigt, alt för nu löpande

budgetår den aktiva sysselsättningspolitiken drar betydande kostnader. Jag

bar i det föregående belyst detta med siffror. De i riksstatsförslaget för

nästa budgetår upptagna anslagen i arbetslöshetsbekämpande syfte under­

stiger emellertid de nu beräknade kostnaderna för innevarande budgetår

med ett par hundra miljoner kronor. Marginalen för ytterligare nedskär­

ningar under de påföljande budgetåren i takt med eu konjunkturförbättring

är därför begränsad och kan knappast överstiga ett par hundra miljoner

kronor. I själva verket framstår det som mycket sannolikt, alt ytterligare

anslagsmedel måste tillkomma under budgetåret 1959/60 för att den sys-

selsättningspolitiska målsättningen skall kunna fullföljas. En fortlöpande

produktions- och sysselsättningsökning är nödvändig redan för att bereda

arbetstillfällen åt de betydligt större ungdomskullar som nu går ut på ar­

16

betsmarknaden. .lag bär redan tidigare uttalat och vill på nytt slå fast, att en

konjunkturåterhämtning i första hand bör få resultera i sjunkande arbets­

löshetssiffror och först i andra hand i sjunkande utgifter för de offentliga

sysselsättningsbefrämjande åtgärderna.

Vad beträffar utvecklingen av statsinkomsterna bygger de tidigare åbe­

ropade beräkningarna av långsiktstendenserna på antagandet om en årlig

treprocentig stegring av skatteunderlaget. Detta är givetvis ett schablon­

mässigt antagande och den faktiska utvecklingen kan komma att ske både

i snabbare och i långsammare takt. Varje procentenhets variation i detta

antagande motsvarar omkring 150 miljoner kronor på budgetens inkomst­

sida. Emellertid måste vid sådana alternativa inkomstantaganden en mot­

svarande korrigering ske av utgiftssidan, varvid i mycket runda tal varje

procentenhet kan beräknas motsvara 75 miljoner kronor, väsentligen ett

uttryck för löneautomatik. Netto förbättras alltså budgeten — jag bortser då

från de utgifter som är direkt avhängiga av sysselsättningsläget och som

jag berört i det föregående — med omkring 75 miljoner kronor vid ett an­

tagande om en procents snabbare stegring av skatteunderlaget. Det är up­

penbart, att vid måttliga variationer i de grundläggande antagandena för­

ändras icke nämnvärt de slutsatser som jag dragit beträffande budgetun­

derskottens storleksordning. Jag vill tillägga, att jag utgår från att vid en

flerårsbedömning av ifrågavarande slag det inte kan vara rimligt att införa

förutsättningen om en rent inflationistisk utveckling av skatteunderlaget.

Redan en förutsättning om en fullt utbildad högkonjunktur innebär i själva

verket, att kraven på finanspolitiken skärps i riktning mot en balansering

av totalbudgeten.

Sammanfattningsvis vill jag säga, att vi inte kommer ifrån att väsentligt

reducera budgetunderskotten och att detta därför påkallar en inkomstför­

stärkning. Möjligheten av en markerad konjunkturåterhämtning utomlands

ställer ökade krav på finanspolitikens styrka. Om dessa krav icke tillgodo­

ses, förstärks de expansionistiska konjunkturtendenserna, varvid en skad­

lig uppdrivning av pris- och kostnadsnivån blir följden. Det torde råda all­

män enighet om att en sådan utveckling bör undvikas. Men även i ett mera

dämpat internationellt konjunkturläge kan en alltför kraftig underbalan-

sering av budgeten i längden bli farlig, inte minst med hänsyn till påfrest­

ningarna på valutareserven. Det kan i ett sådant läge bli nödvändigt att,

för att över huvud taget kunna fullfölja en kraftfull sysselsättningspolitik,

neutralisera icke önskade generella effekter från budgeten genom att via

en skärpt beskattning kanalisera köpkraft till de punkter av ekonomin där

pengarna gör mest nytta ur sysselsättningssynpunkt.

Regeringen kommer för sin del att vara beredd att ta konsekvensen av

en progressiv och solidarisk samhällspolitik genom att ställa erforderliga

förslag om ökade inkomster till statskassan. Den tvekar ej heller att säga,

att inkomstbehovet av allt att döma är av sådan storlek att någon form av

generell varubeskattning till det väsentliga måste lösa problemet. Redan i

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1950

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

17

finansplanen i januari gavs eif visst förord för en sådan linje. Ingenting har

sedan dess framkommit som jävar denna syn. Åtskilliga skäl synes tala för

att en sådan beskattning kan behöva sättas in redan från årsskiftet. Jag av­

står därför från att nu lägga fram andra tänkbara skatteförslag, exempel­

vis förslag om skärpt inkomstbeskattning eller en ytterligare punktbeskatt-

ning.

Det är i detta sammanhang angeläget att peka på sambandet mellan den

samhällsutveckling vi vill främja och finanspolitiken. Vi kräver trygghet i

sysselsättningen, trygghet på ålderdomen och vid sjukdom, trygghet mot

främmande våld. Vi har lärt oss, att dessa trygghetsproblem endast kan

lösas i solidarisk samverkan. Erfarenheten har också lärt oss, att åtskilliga

andra grundläggande behov och funktioner bäst tillgodoses genom gemen­

samma ansträngningar inom samhällets ram. Vi vill ge fullgod utbildning,

tillgänglig för alla. Vi anser oss böra ge forskningen tillräckliga resurser för

att föra utvecklingen framåt och förbättra våra levnadsvillkor. De tekniska

omvälvningarna och den fortgående välståndshöjningen ställer samtidigt

ständigt nya krav på ökade samhälleliga insatser. Men denna utveckling

kräver självfallet att samhället ges tillräckliga resurser att genomföra den

politik som i stor enighet beslutats. Det är i och för sig naturligt och mänsk­

ligt att vi, när detta behov av resurser ger sig tillkänna i form av krav på

skattehöjning, känner en viss olust. Den känslan bör emellertid kunna över­

vinnas i vetskapen om att den insats som begärs av oss är till för att trygga

det uppnådda välståndet och möjliggöra fortsatta framsteg.

4. Budgetläget» Jag torde inledningsvis få beröra utfallet av riksstaten för

budgetåret 1958/59. I årets statsverksproposition beräknades underskottet på

totalbudgeten för innevarande budgetår komma att uppgå till ca 2,2 miljar­

der kronor, vilket var nära 700 miljoner kronor mer än enligt riksstaten.

Förnyade beräkningar har visat, att nämnda underskott nu kan vänlas stan­

na vid ca 1,8 miljard kronor.

Riksräkenskapsverket har i sin approximativa beräkning rörande utfallet

av statsregleringen för budgetåret 1958/59 (bihang A) upptagit inkomsterna

på driftbudgeten till 12 641 miljoner kronor. Ämbetsverket har sedermera

i en den 11 april 1959 överlämnad promemoria redovisat den verkan som

det nya avtalet om statstjänstemännens löner beräknas få för affärsverkens

inleverans av överskottsmedel. Med hänsyn till dessa beräkningar bör före-

nämnda belopp nedjusteras till 12 636 miljoner kronor. Detta belopp är det­

samma som redovisades i statsverkspropositionen. Bakom dessa siffror lig­

ger emellertid vissa förskjutningar i beräkningarna för de olika inkomst­

titlarna. Sålunda har titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. upp­

räknats med 100 miljoner kronor i förhållande till de senast redovisade

kalkylerna, medan inkomsterna av tullmedel, omsättningsskatt å motorfor­

don, omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker samt av energi­

skatt nedräknats med sammanlagt 70 miljoner kronor.

2

Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr ISO

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

I fråga om driftbudgetens utgifter har, utöver de i propositionen nr 2 till

årets riksdag upptagna anslagen, genom äskanden å tilläggsstat tillkommit

126 miljoner kronor, varav 45 miljoner kronor avser kostnader för arbets­

löshetens bekämpande, 45 miljoner kronor medel till beredskapsarbeten på

vägar och gator, 25 miljoner kronor kostnader för de statsanställdas löne­

höjningar och 9 miljoner kronor kostnader för den svenska FN-styrkan. De

av arbetsmarknadsskäl betingade anslagsöverskridandena, som redovisades

i statsverkspropositionen och som nu kan beräknas till i runt tal 60 miljo­

ner kronor liksom merbelastningen på 17 miljoner kronor på anslaget till

skatteersättning till kommunerna, väntas komma att uppvägas av bespa­

ringar på andra anslag. Reservationsmedelsförbrukningen, som tidigare an­

togs komma att uppgå till 300 miljoner kronor, beräknas nu till 75 mil­

joner kronor. Denna relativt stora skillnad beror till större delen på att be­

hållningarna på reservationsanslagen under försvarshuvudtiteln, som tidi­

gare väntades minska, nu beräknas komma att öka med 125 miljoner

kronor.

Beträffande kapitalbudgeten har sedan föregående redovisningstillfälle å

tilläggsstat äskats ytterligare drygt 23 miljoner kronor, varav 17,5 miljoner

kronor avser anslag till statens lånefond för den mindre skeppsfarten och 5

miljoner kronor anslag till fiskerilånefonden. I båda dessa fall har äskan­

dena motiverats av arbetsmarknadsskäl. Behållningarna å anslagen under

kapitalbudgeten beräknades i statsverkspropositionen komma att minska

med 250 miljoner kronor under 1958/59. Enligt nu gjorda beräkningar an­

tas anslagsförbrukningen komma att stanna vid 150 miljoner kronor. Det

totala medelsbehovet på kapitalbudgeten för 1958/59 beräknas nu till 1 738

miljoner kronor, vilket är 78 miljoner kronor mindre än de uppskattningar

som redovisades i årets statsverksproposition.

Dispositionen av rörliga krediter kan väntas minska under budgetåret med

170 miljoner kronor, till stor del beroende på att SJ:s behov av dylika rö­

relsemedel nedgått till följd av bland annat en omläggning av fraktredovis­

ningen. Minskningen antogs tidigare bli endast 25 miljoner kronor.

1 förhållande till beräkningarna vid fastställandet av den ursprungliga

riksstaten uppgår förändringarna i det beräknade utfallet av totalbudgeten

för 1958/59 sammanfattningsvis till följande belopp:

Totalbudgetens kassamässiga underskott enligt riksstaten

Inkomstförändringar

Minskad inkomst av tullar .................................................... — 15

Minskad inkomst av omsättningsskatt å motorfordon . . — 10

Minskad inkomst av regleringsavgift och accis å fett-

varor in. m................................................................................... — 17

Merinkomst å tobaksskattetileln ........................................... -j- 15

Minskad inkomst av omsättnings- och utskänknings-

skatt å spritdrycker ............................................................. .... 40

— 1 552

Kungl. Mnj. ts proposition nr 150 år 1959

19

Minskning å energiskattetiteln ........................................... — 15

Merinkomster av statens affärsverksfonder ................ +

24

Minskad inkomst från fonden för statens aktier............ — 48

Övriga inkomstförändringar.................................................. -f-

9

-—

97

Tilläggsstatsanslag å driftbudgeten (exkl. avskrivnings-

anslag)

Fortsatt prisrabattering av smör ....................................... — 31

Kostnader för arbetslöshetens bekämpande.....................—116

Beredskapsarbeten på vägar och gator.............................. — 120

Byggande av riksvägar, länsvägar och ödebygdsvägar . . — 25

Kostnader för organiserande av en svensk FN-styrka — 15

Vissa vägbyggnadsarbeten å enskilda och statliga sko­

gar ............................................................................................... —

5

Täckningsanslag för lönehöjningar ......... ......................... — 25

Övriga anslag ............................................................................... —

6 — 343

Minskad reservationsmedelsförbrukning å driftbudge­

ten ................................................................................................... -|-

75

Tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten

Kredit till Turkiet ...................................................................... —

4

Lånefonden för bostadsbyggande ....................................... — 50

Räntefria lån till bostadsbyggande....................................... — 25

Fiskerilånefonden ...................................................................... —

5

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten ............—

18

Övriga anslag ................................................................................ —

4 — 106

Anslagsöverskridanden och besparingar

Merutgifter å anslaget till bidrag till erkända arbetslös­

hetskassor ............................................................................... — 32

Merutgifter å anslaget till bidrag till vissa omskolnings­

kurser ......................................................................................... — 22

Merutgifter å anslaget till skatteersättning till kommu­

nerna in. m............................................................................... — 17

Merutgifter å anslaget till bidrag till vissa byggnadsar­

beten inom det allmänna skolväsendet ......................... — 10

Merutgifter å anslaget till bidrag till driften av folk­

skolor m. m............................................................................... — 25

Merutgifter å anslaget till bidrag till byggnadsarbeten

m. m. vid yrkesskolor ......................................................... — 10

Besparingar å anslaget till kapitalmedelsförluster och

ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån ............ -(- 11

Besparingar å anslaget till bostadsrabatter .................... -f- 43

Besparingar å anslaget till de allmänna läroverkens av­

löningar .................................................................................... -f- 21

Merutgifter och besparingar i övrigt (netto) ..................... -f-

42 -|- 1

Minskad förbrukning av anslagsbehållningarna på kapi-

talbudgeten .................................................................................... 4.

25

20

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

Minskad disposition av rörliga krediter .............................. +

170

Minskad fondering hos riksgäldskontoret av sjukkassor­

na tillkommande arbetsgivarbidrag .................................. —

4

Totalbudgetens nu beräknade kassamässiga underskott

l 831

Sammanställningen visar, att totalbudgetutfallet kan väntas bli i runt tal

280 miljoner kronor sämre än enligt riksstaten. Inkomstminskningarna upp­

går härvid till netto 97 miljoner kronor. Tilläggsstaterna har medfört ut­

giftsökningar på drift- och kapitalbudgeten med sammanlagt 450 miljoner

kronor. Förbrukningen av anslagsbehållningarna väntas däremot tillsam­

mantagna bli 100 miljoner kronor mindre än vad som beräknades vid fast­

ställandet av riksstaten och dispositionen av rörliga krediter, som antogs bli

oförändrad, beräknas minska med 170 miljoner kronor.

Jag övergår härefter till att behandla det kompletterade riksstatsförslaget

för budgetåret 1959/60. I statsverkspropositionen beräknades driftbudgetens

inkomster till 12 896 miljoner kronor, medan dess utgifter upptogs till 13 495

miljoner kronor. Vidare kalkylerades med en återföring från budgetutjäm­

ningsfonden av kommunalskattemedel med (netto) 150 miljoner kronor. Jag

redovisade följaktligen ett underskott på driftbudgeten om (12 896 — 13 495

+ 150 =) 449 miljoner kronor. Behållningarna på driftbudgetens reserva­

tionsanslag beräknades minska med 100 miljoner kronor under det komman­

de budgetåret.

Enligt nu föreliggande beräkningar skulle driftbudgetens inkomster kom­

ma att uppgå till 12 709 miljoner kronor, vilket innebär en minskning med

187 miljoner kronor i förhållande till de i statsverkspropositionen redovisa­

de uppgifterna men en ökning med 73 miljoner kronor i förhållande till det

nu beräknade utfallet för innevarande budgetår. Den angivna inkomstsiff­

ran bygger på riksräkenskapsverkets förnyade inkomstberäkning, för vilken

jag i det följande lämnar en särskild redogörelse, dock med en av mig före­

slagen nedräkning av inkomstskattetiteln.

Riksräkenskapsverkets förnyade beräkning, kompletterad med de upp­

gifter ämbetsverket lämnat i den tidigare nämnda promemorian angående

det nya löneavtalets återverkningar på affärsverkens inleverans av över­

skottsmedel, utvisar en nettominskning av driftbudgetens inkomster med

87 miljoner kronor i förhållande till riksstatsförslaget. Riksräkenskapsver-

ket har därvid upptagit inkomstskattetiteln till i jämförelse med statsverks­

propositionen oförändrat belopp, 6 000 miljoner kronor. Avskaffandet från

och med den 1 januari 1960 av den extra bolagsskatten, varom förslag för­

utsatts skola föreläggas riksdagen sedan beslut fattats om den allmänna

tilläggspensioneringens genomförande, medför emellertid ett inkomstbort­

fall för statsverket, som under budgetåret 1959/60 berör källskatteuppbör-

den under två uppbördsterminer och som kan uppskattas till 60 å 70 miljo­

ner kronor. Med tillämpning av gängse avrundningsregler har jag under in­

komstskattetiteln räknat med 5 900 miljoner kronor. Beträffande den stat­

liga inkomstskatten för fysiska personer har jag liksom riksräkenskapsver-

21

kel räknat med oförändrad uttagningsprocent. Inkomstberäkningen utgår

beträffande den allmänna ekonomiska utvecklingen från i stort sett samma

förutsättningar som gällde för den tidigare beräkningen. I förhållande till

denna har dock nedräkningar beträffande bland annat inkomsterna av ben­

sin-, varu- och energiskatt samt statlig nöjesskatt ansetts erforderliga.

Jag vill i likhet med riksräkenskapsverket i detta sammanhang starkt un­

derstryka de osäkerhetsmoment som även vid denna tidpunkt föreligger vid

beräkningen av inkomsterna och framför allt beträffande inkomstskatteti-

teln.

Liksom i statsverkspropositionen har räknats med en återföring (netto)

från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel om 150 miljoner

kronor.

Beträffande utgifterna på driftbudgeten lämnas i det följande en utförlig

redogörelse. Av denna framgår, att den största förändringen i förhållande till

de i statsverkspropositionen framlagda förslagen hänför sig till kostnader till

följd av den nyligen träffade uppgörelsen om de statsanställdas löner. De

merutgifter för lönehöjningar som belastar driftbudgetens utgiftssida upp­

skattas sålunda till sammanlagt 66 miljoner kronor för det kommande bud­

getåret. Vidare bar bidragsanslagen till byggnadsarbeten inom skolväsendet

höjts med 26 miljoner kronor i förhållande till vad som beräknades för

ändamålet i statsverkspropositionen. Däremot har anslaget till reglering av-

prisstegringar under försvarshuvudtiteln minskats med 20 miljoner kronor.

Förändringarna av driftbudgetens anslag i förhållande till statsverkspro­

positionen innebär en höjning av utgifterna med 78 miljoner kronor från

13 495 till 13 573 miljoner kronor.

De redovisade uppgifterna om driftbudgetens inkomster och utgifter har

sammanställts i särskild tabell. Enligt denna understiger inkomsterna ut­

gifterna med 864 miljoner kronor. Detta belopp skall emellertid reduceras

med 150 miljoner kronor motsvarande det nettobelopp av kommunalskatte­

medel som, enligt vad jag tidigare anfört, beräknas skola återföras från bud­

getutjämningsfonden. Underskottet uppgår därefter till 714 miljoner kronor.

I statsverkspropositionen redovisades, som tidigare nämnts, ett underskott

på 449 miljoner kronor.

Vid en bedömning av driftbudgetens sannolika utfall måste hänsyn även

tagas till bland annat nettoförändringen av behållningarna under reserva­

tionsanslagen. Dessa behållningar kan beräknas minska med 150 miljoner

kronor under det kommande budgetåret. Medelsförbrukningen uppskattades

tidigare till 100 miljoner kronor. Underskottet torde dessutom komma att öka

på grund av tillkommande utgifter i form av tilläggsstater och anslagsöver-

skridanden på grund av exempelvis sannolika merkostnader för åtgärder i

sysselsättningsfrämjande syfte, eventuella lönehöjningar år 1960 för de stats­

anställda samt merkostnader för arbetstidsförkortningen. I detta samman­

hang kan upplysningsvis nämnas, att under budgetåren 1957/58 och 1958/

59 äskats tilläggsstatsanslag på driftbudgeten med 512 respektive 319 mil­

joner kronor för andra utgiftsändamål än löner.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

22

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

Drift-

Miljoner

1952/53

1953/54

1954/55

Inkomster....................................................................

7 808

8 535

8 907

Utgifter.........................................................................

7 647

8 130

8 619

Överskott eller underskott

2161

2405

2288

Avsättning till (■—) resp. återföring från ( + )

budgetutjämningsfonden av kommunalskatte-

medel (netto) ........................................................

—

—

—

överskott eller underskott

161

405

288

1 Därav riksstat 12 521, tilläggsstat I och II 344 mkr.

2 Reservationsmedelsförändringar inräknade.

3 Efter avdrag för vissa medel som insatts på särskilt konto i riksbanken (se motsvarande

tabell i föregående års finansplan).

4 Inkl. 65 mkr kända anslagsöverskridanden på förslagsanslag.

För att ytterligare belysa läget på driftbudgeten lämnas en sammanställ­

ning av driftbudgetsaldon för 1950/51—1959/60 med fördelning på drift­

budgetens allmänna del och automobilskattemedlens specialbudget samt re­

servationsmedelsförändringar.

Sedan statsverkspropositionen avlämnades, kan i fråga om kapitalbudgeten

noteras en ökning av investeringsanslagens summa med netto ca 10 miljoner

kronor. Denna ökning är till huvudsaklig del sammansatt av dels det nytill­

komna anslaget å ca 9 miljoner kronor till förvärv av Stockholm-Roslagens

järnvägar, dels den föreslagna anslagsökningen å ca 12 miljoner kronor i

förhållande till det preliminära beloppet för byggnadsarbeten vid sinnessjuk-

Kapiial-

Miljoner

1952/53

1953/54

1954/55

Investeringsanslag .............................................................

1 838

1 947

2 102

Avgår: Avskrivningsmedel och övriga likvida

medel..................................................................

- 818

— 914

— 1 025

Återstående medelsbehov

=1 020

31 033

31 077

1 Därav riksstat 2 382 samt tilläggsstat I och II 106 mkr.

2 Därav 2 mkr å tilläggsstat II.

3 Förändringar av anslagsbehållningarna inräknade.

budgeten

kronor

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

23

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

enl. riks-

staten

enl. stv.

prop. 1959

ny be­

räkning

enl. stv.

prop. 1959

ny be­

räkning

10 072

10 691

12 019

12 733

12 636

12 636

12 896

12 709

9 691

10 978

12 120

12 521

12 739

112 865

13 495

13 573

2381

2- 287

2-

101

212

^- 103

- 229

- 599

- 864

- 250

- 100

— 250

- 200

— 150

- 150

+ 150

+ 150

3 - 225

3- 571

3-

451

12

^- 253

- 379

-

449

-

714

Reservationsmedelsminskning ..

Underskott inkl. reservations-

- 150

4- 365

-

75

- 100

- 150

medelsminskning .

- 138

- 618

- 454

- 549

- 864

husen, dels ock en minskning å ca 12 miljoner kronor i förhållande till stats-

verkspropositionens beräkningssiffra av anslagsbehovet för inlösen av aktier

i LKAB.

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande

för investeringarnas finansiering dels i form av anslag å driftbudgeten, dels

såsom avskrivningsmedel m. m. inom de olika kapitalfonderna kan nu be­

räknas uppgå till 976 miljoner kronor. Då investeringsanslagens summa, efter

den förändring som redovisats i det föregående, uppgår till 2 741 miljoner

kronor, kvarstår för investeringarnas genomförande ett medelsbehov av

(2 741 —- 976 =) 1 765 miljoner kronor, vilket belopp i den investeringsplan

budgeten

kronor

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

enl. riks-

staten

enl. stv.

prop. 1959

ny be­

räkning

enl. stv.

prop. 1959

ny be­

räkning

2 272

2 046

2 510

2 382

2 464

*2 488

2 731

2 741

— 1 244

- 1 403

— 1 306

— 898

— 898

2— 900

- 970

— 976

3 1 028

3 643

31 204

1 484

1 566

1 588

1 761

1 765

Minskning av anslagsbehållning-

175

250

150

25

25

Totalt återstående medelsbehov

för kapitalbudgeten (inkl. för­

ändring av anslagsbehållning­

arna) ..............................................

1 659

1816

1 738

1 786

1 790

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

Drift-

budget-

saldo

Allmänna

budgeten

Automo-

bilskatte-

budgeten

Reserva-

tionsme-

delsför-

ändringar

1950/51 .................................................... • • +

371

+ 396

+ 150

- 175

1951/52 .................................................... • • + 1 084

+ 929

+ 17

+ 138

1952/53 .................................................... • • +

161

+ 396

- 214

- 21

1953/54....................................................

405

+ 319

- 89

+ 175

1954/55 ....................................................

+

288

+ 129

+ 83

+ 76

1955/56 ....................................................

225

- 409

+ 205

- 21

1956/57 ....................................................

571

- 632

+ 29

+ 32

1957/58 ....................................................

451

- 557

+ 301

- 195

1958/59 (enligt senaste beräkning)

1959/60 (enligt det kompletterade

. . --

454

- 557

+ 178

- 75

riksstatsförslaget) ...............

1

Exklusive tillkommande utgifter.

1 _

864

- 844

+ 130

- 150

som nu framlägges på sedvanligt sätt redovisas under rubriken Lånemedel.

Till detta belopp skall läggas den beräknade förbrukningen av äldre an­

slagsmedel, 25 miljoner kronor. Det totala medelsbehovet för kapitalbudge­

tens del kan således anges till 1 790 miljoner kronor. Även till denna be­

räkning får givetvis fogas en reservation för eventuella tilläggsstatsanslag.

Det är mycket vanskligt att nu förutsäga, vilken förändring som myn­

digheternas disposition av rörlig kredit i riksgäldskontoret kan undergå un­

der nästa budgetår. Det torde dock finnas anledning att räkna med en mind­

re ökning, uppskattningsvis 50 miljoner kronor.

Totalbudgeten

Miljoner kronor

1958/59

1959/60

enl. stv.

ny be-

^enl. stv.

ny be-

prop. 1959

räkning

prop. 1959

räkning

överskott (+) eller underskott (—)

på driftbudgeten...............................

—

253

— 379

- 449

-

714

Reservationsmedelsminskning på

driftbudgeten, m. m..........................

—

365

-

75

— 100

—

150

Fondering hos riksgäldskontoret av

sjukkassorna tillkommande arbets-

givarbidrag ........................................

+

40

+

41

+

40

+

39

Avsättning (+) resp. återföring (—)

av kommunalskattemedel (netto)..

+

150

+

150

—

150

—

150

Medelsbehov på kapitalbudgeten efter

avdrag för avskrivningar o. dyl...

- 1 566

— 1 588

- 1 761

- 1 765

Minskning av anslagsbehållningar på

kapitalbudgeten ...............................

—

250

—

150

-

25

-

25

ökad (—) resp. minskad (+) dispo-

sition av rörliga krediter...............

+

25

+

170

-

25

—

50

Totalbudgetens underskott

- 2 219

- 1831

- 2 470 2 - 2 815

2 Exklusive tillkommande utgifter.

25

För att ge en samlad bild av statens totala, faktiska inkomster och ut­

gifter under innevarande och nästa budgetår har drift- och kapitalbudgeten

på vanligt sätt sammanställts till en totalbudget. Resultatet redovisas i före­

gående tabell.

I tabellen har beaktats, att avsättningen till respektive återföringen från

budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel inte utgör någon kassa­

mässig utgift eller inkomst för staten.

Som framgår av tabellen skulle de nu kända transaktionerna för budgetåret

1959/60 ge ett underskott på totalbudgeten om 2 815 miljoner kronor mot

1 831 miljoner kronor för innevarande budgetår. Jag vill i detta sammanhang

erinra om vad jag tidigare anfört beträffande eventuellt tillkommande ut­

gifter i form av tilläggsstater och anslagsöverskridanden och beträffande

osäkerheten i inkomstberäkningarna och dessas beroende av de antaganden

som gjorts om den samhällsekonomiska utvecklingen. En realistisk bedöm­

ning av utfallet, så långt detta är möjligt med utgångspunkt från i dagsläget

kända tendenser, synes peka på ett totalbudgetunderskott och ett behov av

nyupplåning under nästa budgetår av minst tre miljarder kronor.

För att ytterligare belysa innebörden av det beräknade underskottet på

totalbudgeten för nästa budgetår vill jag återge följande uppgifter rörande

totalbudgetens saldon under budgetåren 1950/51—1957/58 tillika med de nu

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

beräknade saldona för budgetåren 1958/59 och 1959/60.

Budgetår

Totalbud-

Budgetår

Totalbud-

getsaldo

getsaldo

1950/51 ..................... ............. - 324

1955/56 ......................... ........ - 598

1951/52 ..................... ............ + 434

1956/57 ......................... ........ - 762

1952/53 ..................... ............ - 746

1957/58 ................................... - 1 135

1953/54 ..................... ............ -1098

1958/59 ................................... - 1 831

1954/55 ..................... ............. - 1 085

1959/60 ................................... 1 - 2815

1 Exklusive tillkommande utgifter.

I statsverkspropositionen lämnades vissa uppgifter för att utöver det ak­

tuella budgetförslaget ge material även för en bedömning av den statsfinan-

siella utvecklingen på längre sikt. Sålunda refererades en av riksräkenskaps-

verket i anslutning till den ordinarie inkomstberäkningen verkställd kalkyl

avseende den statliga inkomstutvecklingen till och med budgetåret 1961/62.

Kalkylen utgick från verkets beräkningar för 1959/60 och därmed från de

antaganden om den allmänekonomiska ramen och skatteunderlagets utveck­

ling som låg till grund för dessa. För utvecklingen från och med år 1960 ba­

serades beräkningarna på antagandet om att såväl fysiska personers som

bolags inkomster skulle stiga med tre procent årligen. Beräkningen utgick

vidare från att gällande skatteregler och övriga bestämmelser, som har in­

flytande på statens inkomster, skulle förbli oförändrade.

I samband med den förnyade beräkningen av statsinkomsterna under

nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket med bibehållande av de

26

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

nyss refererade schablonmässiga allmänna förutsättningarna även omprö­

vat kalkylerna över statsinkomsternas utveckling på längre sikt. Enligt

denna revidering skulle de årliga förändringarna kunna sammanfattas på

följande sätt (miljoner kronor):

1959/60—

1960/61—

1960/61

1961/62

Driftbudgetens kassamässiga inkomster....................... -j- 520

-f- 580

Återföring från budgetutjämningsfonden av kommu­

nalskattemedel ........................................................................ -f- 75

— 200

Summa -f- 595

-f- 380

Statsinkomsternas årliga ökning vid oförändrade skatteregler kan upp­

skattas till i genomsnitt en halv miljard kronor vid den förut antagna steg-

ringstakten i skatteunderlaget. Härvid har hänsyn inte tagits till det skat­

tebortfall som kan komma att inträffa i samband med genomförandet av

en allmän tilläggspensionering, bland annat som följd av den extra bolags­

skattens slopande. Å andra sidan får beaktas, att statskassan kan förutsät­

tas komma att tillföras en viss inkomstförstärkning genom höjda folkpen-

sicnsavgifter. En procentenhets höjning av denna avgift kan för helår be­

räknas ge ett nettotillskott av statsinkomster på ca 200 miljoner kronor.

Beträffande den framtida utgiftsutvecklingen bör inledningsvis framhål­

las, att denna självfallet är beroende av statsmakternas beslut. Man kan

följaktligen inte göra en prognos i vanlig mening på detta område. Den föl­

jande redovisningen bör alltså uppfattas som räkneexempel, baserade på

bland annat kända tendenser i utgiftsutvecklingen av närmast automatisk

natur samt i övrigt vissa antaganden om vad som kan anses vara realistiskt

i fråga om svårfrånkomliga anslagsuppräkningar på områden som för när­

varande uppvisar klara brister och eftersläpningar. Det har vidare förutsatts,

att redan fattade beslut skall fullföljas. Mot den bakgrunden kan man, som

jag framhöll senast i årets finansplan, räkna med en »normal» automatisk

årlig utgiftsstegring, bortsett från pris- och lönestegringar, under driftbud­

getens olika departementsbuvudtitlar, exklusive försvaret, om minst 300 mil­

joner kronor. Denna ökning är ett uttryck för befolkningsmässigt betingade

förändringar, t. ex. det ökande antalet folkpensionärer, samt genomslag av

redan beslutade utbyggnader och reformer på bland annat sådana områden

som forskningen, yrkesundervisningen, det högre och lägre undervisningsvä­

sendet i övrigt, ungdomsvården, nykterbetsvården, fångvården, sinnessjuk­

vården samt civilförsvaret. Det torde vara realistiskt att dessutom räkna med

en viss reserv för vad som kan tillkomma utöver rent automatiska utgifts­

ökningar.

För teknisk fördyring på försvarshuvudtiteln tillkommer ökade utgifter

med ca 70 miljoner kronor per år. Vidare stiger utgifterna för förräntning

av statsskulden, vilka är direkt beroende av storleken av riksgäldskontorets

upplåning samt räntelägets böjd. Som exempel kan nämnas, att dessa utgif­

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

27

ter mellan budgetåren 1958/59 och 1959/60 beräknas stiga med nära 100

miljoner kronor. Vid eventuella förändringar av de statsanställdas löne- och

pensionsförmåner bär man att räkna med att varje procents stegring mot­

svarar ett belopp av omkring 50 miljoner kronor. Den utlovade successiva

höjningen av folkpensionerna kommer att öka statens direkta kostnader

med betydande belopp. Bland enskilda nya poster kan nämnas utbetalningen

under budgetåret 1960/61 av premier på ca 150 miljoner kronor för pre­

miesparandet under åren 1955 och 1956.

Även på investeringssidan föreligger mycket starka krav på utbyggnad. I

det sammanhanget kan som exempel pekas på önskemålet om en upprust­

ning av vägnätet. För affärsverken, som utgör en viktig del av vårt närings­

liv, torde det vara nödvändigt att uppehålla en omfattande investeringsverk­

samhet under de närmaste åren. Betydande investeringar kommer att er­

fordras för vattenkraftens fortsatta utbyggnad, för atomenergins utnyttjan­

de och för att på längre sikt förbättra SJ:s driftresultat.

I detta sammanhang kan kanske sägas, att man som minusposter i be­

räkningen borde uppta merutgifterna under innevarande och nästkommande

budgetår för de statliga initiativen i direkt sysselsättningsskapande syfte.

Det är givet, att vissa statsutgifter automatiskt sjunker vid en väsentlig för­

bättring av sysselsättningsläget i samband med en konjunkturuppgång.

Detta gäller exempelvis bidraget till arbetslöshetskassorna samt kostnaderna

för omskolning, beredskapsarbeten och vissa industribeställningar. Det kan

emellertid konstateras, att huvuddelen av de igångsatta arbetena är sådana

som hållits tillbaka under högkonjunkturen och som hänför sig till områ­

den, där statliga insatser är nödvändiga även på längre sikt oavsett konjunk­

turförhållandena. Man bör vara medveten om att varje reduktion av den

statliga investeringsverksamheten kommer att gå ut över ändamål av hög

angelägenhetsgrad. Samhällsutvecklingen går dessutom i den riktningen att

kraven på kapacitetsökning i stor utsträckning kommer på sådana områ­

den som traditionellt ingår i den offentliga verksamheten såsom utbildning,

sjukvård, kraftförsörjning och kommunikationer.

Sammanfattningsvis visar de gjorda kalkylerna, att man har anledning

vänta, att totalbudgetsaldona för budgetåren 1960/61 och 1961/62 vid ett

»normalt» konjunkturläge — utan vare sig depression eller inslag av in-

flationistisk inkomst- och prisutveckling — kommer att ge underskott som

är ca eu halv till en miljard större än det som förutses för nästa budgetår.

Dessa uppskattningar pekar alltså på ett uppenbart behov av förstärkning

av budgetens inkomstsida. Lika uppenbart är att läget påkallar stark åter­

hållsamhet med nya utgifter och en fortlöpande omprövning av sådana ti­

digare beslutade anslag som vid hård granskning numera kan befinnas

mindre angelägna. Åtgärder i detta syfte är nödvändiga för att öka den ur

samhällsekonomiska synpunkter önskvärda finanspolitiska rörelsefriheten

och för att skapa underlag för en fortsatt progressiv reformverksamhet.

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

Översikt av riksräkenskapsverkets förnyade inkomstberäkning

Riksräkenskapsverkets såsom bihang B redovisade förnyade beräkning

har endast avsett de större och speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlarna

och bygger på från vederbörande myndigheter infordrade uppgifter samt

under hand inhämtade kompletterande upplysningar.

I samband med redovisningen av de förnyade beräkningarna av inkomst-

skattetiteln framhåller riksräkenskapsverket att det icke funnit anledning

att frångå det antagande om den totala lönesummans utveckling, som gjor­

des i decemberberäkningen och som innebar en uppgång år 1959 med tre

procent jämfört med 1958 och en viss fortsatt stegring under de första må­

naderna 1960. Ämbetsverket erinrar dock i detta sammanhang om att in­

komstutvecklingen för denna senare tidsperiod kommer att påverkas av så­

väl fortsatt arbetstidsförkortning som, därest riksdagen antager lag därom,

den allmänna tilläggspensioneringen. För därav berörda grupper kan kost­

naden för dessa båda reformer beräknas motsvara något mer än fyra pro­

cent av nu utgående lönebelopp. Riksräkenskapsverket har icke funnit det

möjligt att i nuvarande läge bedöma på vad sätt den föreslagna tilläggs­

pensioneringen slutligt kommer att påverka löneutvecklingen, ej heller dess

inverkan i stort på samhällsekonomin. Vad beträffar aktiebolagen antogs

vid decemberberäkningen, att den sammanlagda taxerade inkomsten skulle

bli något mindre vid 1959 års taxering än vid 1958 års taxering. Mellan 1959

och 1960 års taxeringar räknades inte med någon förskjutning i bolagens

taxerade inkomster. Ämbetsverket förutsatte därvid, att de skärpta bestäm­

melserna för varulagervärdering skulle komma att tillämpas först vid 1961

års taxering. Ämbetsverket har inte funnit anledning att nu ändra dessa an­

taganden. Riksräkenskapsverket har liksom vid decemberberäkningen förut­

satt, att den statliga inkomstskatten för fysiska personer under hela bud­

getåret 1959/60 utgår med oförändrad uttagningsprocent, d. v. s. 100 pro­

cent, och att den extra bolagsskatten tills vidare bibehålies.

Riksräkenskapsverket förordar med starkt understrykande av de osäker­

hetsmoment som även vid denna tidpunkt föreligger vid beräkningen, att

den behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. in. i

det nu föreliggande riksstatsförslaget uppföres med samma belopp som i

årets statsverksproposition, d. v. s. 6 000 miljoner kronor.

De förnyade beräkningarna har i övrigt föranlett riksräkenskapsverket

att förorda, att följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1959/60

upptages till dessa i förhållande till statsverkspropositionen ändrade belopp

(miljoner kronor):

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

Enligt stats-

Enligt riks-

Ökning ( + )

verkspropo-

sitionen

räkenskaps-

verkets änd­

ringsförslag

Minskning (—)

Lotterivinstskatt......................................... . 84

82

- 2

Omsättnings- och expeditionsstämplar . . 83

84

+ 1

Bensinskatt................................................... . 850

825

-25

V aruskatt....................................................... . 320

310

- 10

Regleringsavgift och accis å fettvaror . . 45

40

- 5

Statlig nöjesskatt ....................................... . 55

45

- 10

Energiskatt................................................... . 520

510

- 10

Tipsmedel...................................................... . 107

105

- 2

Postverket ................................................... . 25

28

+ 3

Domänverket............................................... . 10

1

- 9

Nettominskning...........................................

- 69

Nedräkningarna under inkomsttitlarna bensinskatt, varuskatt, energiskatt

samt regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. är betingade av vederböran­

de myndigheters förnyade överväganden med beaktande av tendenser sedan

föregående beräkningstillfälle. Den beräknade minskningen under inkomst­

titeln statlig nöjesskatt sammanhänger med de i propositionen nr 97 till

1959 års riksdag föreslagna lättnaderna i nöjesbeskattningen.

Vid beräkningen av de affärsdrivande verkens överskott har riksräken-

skapsverket liksom vid decemberberäkningen utgått från oförändrad löne­

nivå. Den beräknade ökningen under inkomsttiteln postverket är huvud­

sakligen betingad av de i propositionen nr 94 till 1959 års riksdag föreslag­

na nya villkoren för postbefordran av tidningar. Beträffande affärsverken i

övrigt räknar ämbetsverket med i förhållande till årets statsverksproposi-

tion ändrat utfall endast för domänverket, vars inkomster på grund av den

sannolika avsättnings- och prisutvecklingen beräknas minska väsentligt.

Riksräkenskapsverket föreslår, att inkomsterna under titeln upptages med

ett formellt belopp av 1 miljon kronor.

I den under föregående avsnitt omnämnda promemorian av den 11 april

1959 har riksräkenskapsverket jämväl gjort en förnyad beräkning av affärs­

verkens överskott under nästkommande budgetår. Ämbetsverket har därvid

inhämtat kompletterande uppgifter angående den inverkan på de beräknade

överskottens storlek som det nu träffade avtalet angående statstjänstemän-

nens löner från och med 1 januari 1959 kan antas få. De inkomster som nu

beräknas av affärsverksfonderna utgör för postverket 20, televerket 95, sta­

tens vattenfallsverk 160 och för domänverket ett formellt belopp av 1 miljon

kronor. För statens järnvägars del upptages inkomsttiteln till oförändrat 1

miljon kronor.

Riksräkenskapsverkets senaste beräkning av affärsverkens överskott inne­

bär en ytterligare minskning med 18 miljoner kronor, varför den samman­

lagda nettominskningen av driftbudgetens inkomster i förhållande till det

i januari framlagda riksstalsförslaget enligt ämbetsverkets förslag blir 87

miljoner kronor.

30

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

Utgiftsför ändringar i riksstatsförslaget för budgetåret 1959/60

I det i statsverkspropositionen framlagda förslaget till riksstat för bud­

getåret 1959/60 upptogs utgifter om sammanlagt 13 495 miljoner kronor å

driftbudgeten och investeringsanslag med tillhopa 2 731 miljoner kronor å

kapitalbudgeten. Av förstnämnda belopp föll 12 501 miljoner kronor på

egentliga statsutgifter och 994 miljoner kronor på utgifter för statens kapi­

talfonder.

I särskilda propositioner har Kungl. Maj :t framlagt förslag till vissa änd­

ringar beträffande utgifterna å riksstaten. Vidare har riksdagen i fråga

om Kungl. Maj :ts i statsverkspropositionen framlagda anslagsäskanden i

flertalet fall redan fattat beslut. Anslagsgranskningen har därvid på några

punkter medfört förändringar i beloppen.

I avseende å driftbudgeten har följande förändringar skett.

För andra huvudtiteln medför det i propositionen nr 98 framlagda för­

slaget om inrättande av en ny vattendomstol en ökning med 0,4 miljon kro­

nor.

Anslagen under tredje huvudtiteln minskar med netto 0,2 miljon kro­

nor. Minskningen hänför sig till anslaget till Förenta Nationerna.

Under fjärde huvudtiteln minskar anslagssumman med 9,0 miljoner kro­

nor. De största minskningarna faller på anslagen till reglering av prissteg­

ringar och flygvapnets luftförsvarsrobot, vilka nedgår med 20,0 respektive

4,0 miljoner kronor. Å andra sidan medför det i propositionen nr 152 äska­

de anslaget till täckning av beräknade merkostnader för löner en ökning

med 11,0 miljoner kronor. I övrigt må bland ökningarna nämnas samman­

lagt 1,7 miljon kronor till ersättning till försvarets fastighetsfond, 0,7 res­

pektive 1,0 miljon kronor till anslagen till avlöningar till aktiv personal

in. fl. vid marinen och flygvapnet samt 1,0 miljon kronor till avlönings-

anslaget för försvarets personalvård.

Femte huvudtiteln uppvisar en nettoökning med 0,5 miljon kronor. Pro­

positionen nr 121 om inrättande av befattningar som socialattaché medför

en ökning med 0,2 miljon kronor.

Anslagen under åttonde huvudtiteln ökar med netto 24,4 miljoner kro­

nor. Ökningen hänför sig till bidragsanslagen till byggnadsarbeten inom

skolväsendet, vilka i propositionen nr 82 upptages till sammanlagt 26,1 mil­

joner kronor mer än vad som beräknats för ändamålet i statsverksproposi­

tionen. Å andra sidan innebär äskandena i propositionerna nr 99 och 105,

att 1,6 miljon kronor av det i statsverkspropositionen under åttonde huvud­

titeln beräknade beloppet för ökat stöd åt forskning överföres till tionde hu­

vudtiteln.

Nionde huvudtiteln minskar med netto 0,3 miljon kronor till följd av i

propositionen nr 148 angående statligt stöd till jordbrukets rationalisering

in. m. framlagda förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 ur 1959

31

För tionde huvudtiteln redovisas en nettoökning med 1,7 miljon kronor,

främst beroende på förenämnda överföring från åttonde huvudtiteln.

Elfte huvudtiteln företer en nettominskning med 0,8 miljon kronor. Ök­

ning sker beträffande bidrag till viss utrustning vid Malmöhus läns sjuk­

vårdsinrättningar i Lund med 0,4 miljon kronor. Däremot minskar bygg-

nadsbidraget till nämnda sjukvårdsinrättningar med 1,0 miljon kronor.

För tolfte huvudtiteln medför det i propositionen nr 152 äskade anslaget

till täckning av beräknade merkostnader för löner och pensioner m. m. en

ökning med 55,0 miljoner kronor.

Under utgifter för statens kapitalfonder föreslår jag i det följande en ök­

ning av huvudtiteln avskrivning av nga kapitalinvesteringar med 6,1 miljo­

ner kronor.

Den totala nettoökningen av driftbudgetens utgifter i förhållande till

statsverkspropositionen uppgår till 77,8 miljoner kronor.

I fråga om kapitalbudgetens investeringsanslag redovisas följan­

de förändringar.

Statens affärsverksfonder ökar med 9,1 miljoner kronor till följd av det

i propositionen nr 50 framlagda förslaget om införlivande med statens järn­

vägar av Stockholm-Roslagens järnvägar.

Under statens allmänna fastighetsfond föreligger en nettoökning med 12,2

miljoner kronor. Ökningar med 12,1 respektive 0,5 miljoner kronor faller

på anslagen till vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. och

till utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala. Å andra sidan minskar

anslaget till vissa byggnadsarbeten m. in. vid statens skolor tillhörande bar­

na- och ungdomsvården med 0,4 miljon kronor.

Fonden för statens aktier minskar med 11,7 miljoner kronor, med vilket

belopp äskandet i propositionen nr 55 om anslag till inlösen av aktier i

LKAB understiger det i statsverkspropositionen beräknade.

Den totala nettoökningen av kapitalbudgetens investeringsanslag i för­

hållande till statsverkspropositionen uppgår till 9,6 miljoner kronor.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1959/60

Avskrivningsanslagen i årets statsverksproposilion var i viss omfattning

upptagna med allenast beräknade belopp, beroende på att motsvarande in-

vesleringsanslag icke äskades definitivt. Jag hemställer nu att få anmäla

de förändringar som betingas av de definitiva anslagsäskandena.

Under statens allmänna fastighetsfond har till vissa bygg­

nadsarbeten in. in. vid statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården

i statsverkspropositionen preliminärt upptagits ett investeringsanslag å

4 ()()() 000 kronor samt ett däremot svarande avskrivningsanslag å 2 000 000

kronor. I propositionen nr 88 har sedermera för nästa budgetår äskats eu

medelsanvisning å 3 600 000 kronor, varför avskrivningsanslaget nedräknas

32

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

till 1 800 000 kronor. Anslagen till nybyggnad för biblioteksdepå, byggnads­

arbeten för universitetet i Stockholm, nybyggnad för lärarhögskolan i Malmö

samt vissa byggnadsarbeten för slöjdlärarseminariet har definitivt äskats

med samma belopp som de i statsverkspropositionen för motsvarande ända­

mål beräknade. Däremot svarande avskrivningsanslag upptages alltså med

de tidigare, preliminärt beräknade beloppen. Till vissa byggnadsarbeten vid

statens sinnessjukhus in. m. har i propositionen nr 87 definitivt äskats ett

anslag å 51 090 000 kronor, vilket innebär en ökning i förhållande till det

preliminärt beräknade beloppet med 12 090 000 kronor. Motsvarande av­

skrivningsanslag upptages med 25 545 000 kronor i stället för 19 500 000

kronor i statsverkspropositionen. Till utbyggande av akademiska sjukhuset

i Uppsala beräknades i statsverkspropositionen ett preliminärt anslag å

3 500 000 kronor. I propositionen nr 95 har emellertid äskats 4 000 000 kro­

nor, varför avskrivningsanslaget höjes från 1 750 000 kronor till 2 000 000

kronor. Anslagen till vissa skyddsrumsanläggningar och anordnande av en

civilförsvarsskola m. m. har definitivt äskats med samma belopp som de i

statsverkspropositionen preliminärt upptagna, varför motsvarande avskriv­

ningsanslag inte undergår någon ändring.

De nu erforderliga jämkningarna i förhållande till statsverkspropositio-

nens förslag till anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar framgår

av följande översikt.

ökning ( + )

Minskning (—)

Kronor

Statens allmänna fastighetsfond:

Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhörande

barna- och ungdomsvården (prop. nr 88) .................................. — 200 000

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. (prop.

nr 87) ........................................................................................................... + 6 045 000

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala (prop. nr 95) +

250 000

Summa + 6 095 000

Det torde få ankomma på riksdagen att vidtaga de justeringar av de un­

der förevarande huvudtitel äskade anslagen, som i anledning av riksdagens

beslut rörande investeringsanslag eller eljest kan påkallas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för bud­

getåret 1959/60 i härefter angiven fond anvisa följande re­

servationsanslag, nämligen

Statens allmänna fastighetsfond

Socialdepartementet:

Vissa bgggnadsarbeten m. m. vid statens skolor

tillhörande barna- och ungdomsvården............

1 800 000

Kungi. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

33

Ecklesiastikdepartementet:

Nybyggnad för biblioteksdepå ..............................

Byggnadsarbeten för universitetet i Stockholm

Nybyggnad för lärarhögskolan i Malmö............

Vissa byggnadsarbeten för slöjdlärarseminariet

400 000

850 000

100 000

250 000

Inrikesdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjuk­

hus m. m..........................................................................

Utbyggande av akademiska sjukhuset i Upp­

sala ...................................................................................

Vissa skyddsrumsanläggningar..............................

Anordnande av en civilförsvar sskola m. m.

25 545 000

2 000 000

1 900 000

650 000

Kapitalbudgeten för budgetåret 1959/60

I avvaktan på särskild proposition i ämnet framlades i årets statsverks-

proposition en beräknad investeringsplan för budgetåret 1959/60 jämte där­

vid fogade investeringsstater. Definitivt förslag i ämnet bör nu underställas

riksdagen.

Vid framläggandet av de nya siffrorna har beaktats de slutliga medels­

äskandena i de fall, där anslagen i statsverkspropositionen endast beräk­

nats, samt därjämte de nya investeringsanslag som äskats i särskilda pro­

positioner. En omräkning av hittills äskade respektive i förekommande fall

av riksdagen anvisade investeringsanslag ger, såsom av följande samman­

ställning framgår, ett sammanlagt belopp för kapitalbudgetens investerings­

anslag på 2 741 miljoner kronor. Vad rör investeringsstaternas inkomstsida

har i de följande sammanställningarna beaktats de äskanden eller anvis­

ningar under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar, vilka

hänför sig till i statsverkspropositionen bebådade anslagsändamål, samt de

avskrivningsanslag under samma huvudtitel, vilka hänför sig till senare

under riksdagen framlagda förslag till nya kapitalinvesteringar. Härjämte

har de i investeringsstaterna uppförda posterna avskrivningsmedel inom

fonderna och övriga kapitalmedel underkastats översyn.

En sammanställning av de beslutade eller föreslagna investeringarna un­

der olika kapitalfonder ger följande resultat. I.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond ................................................... 3 203 000

B. Televerkets fond................................................... 315 900 000

V.

Statens järnvägars fond ...................................... 358 610 000

1). Statens vattcnfallsverks fond............................. 467 602 000

E. Domänverkets fond............................................. 700 000 1 146 015 000

3

Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr ISO

34

Kungi. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

II.

in.

iv.

v.

VI.

VII.

VIII.

IX.

Luftfartsfonden...................................................................................... 49 800 000

Statens allmänna fastighetsfond..................................................... 149 978 700

Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond .................................. 166 600 000

B. Försvarets fabriksfond ....................................... 5 400 000

Statens utlåningsfonder ..................................................................

Fonden för låneunderstöd..............................................................

Fonden för statens aktier..............................................................

Fonden för förlag till statsverket

172 000 000

754 700 200

235 994 700

171 069 600

7 300 000

Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond 45 025 000

B. Jordfonden.............................................................. 8 000 000

C. Arrendeegnahemsfonden .................................. 900 000

D. Statens reproduktionsanstalts fond................. 180 000

54105 000

Summa kronor 2 740 963 200

De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande

för investeringarnas genomförande uppgår till följande belopp.

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond................................................... 6 201 000

B. Televerkets fond.................................................. 256 100 000

C. Statens järnvägars fond.................................... 210 600 000

D. Statens vattenfallsverks fond............................ 96 300 000

E. Domänverkets fond............................................. 701 000 569 902 000

II. Luftfartsfonden..................................................................................... 1 651 000

III. Statens allmänna fastighetsfond..................................................... 90 196 200

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond.................................. 131 051 000

B. Försvarets fabriksfond......................................... 3 701 000 134 752 000

V. Statens utlåningsfonder..................................................................... 22 550 000

VI. Fonden för låneunderstöd.............................................................. 97 007 600

VII. Fonden för statens aktier.............................................................. 1000

VIII. Fonden för förlag till statsverket................................................. 5 000 000 IX.

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond 20 756 300

C. Arrendeegnahemsfonden .................................. 425 000

D. Statens reproduktionsanstalts fond ............... 181 000

21 362 300

Summa kronor 942 422 100

Med ledning av dessa uppgifter kan investeringsbemyndigandena beräk­

nas till de belopp som framgår av följande

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

35

Förslag till investeringsplan för budgetåret 1959/60

I. Statens affärsverksfonder:

A. Postverkets fond ................................................. — 2 998 000

B. Televerkets fond................................................... 59 800 000

C. Statens järnvägars fond.................................... 148 010 000

D. Statens vattenfallsverks fond............................ 371 302 000

E. Domänverkets fond............................................. — 1 000 576 113 000

II. Luftfartsfonden................................................................................... 48 149 000

III. Statens allmänna fastighetsfond..................................................... 59 782 500

IV. Försvarets fonder:

A. Försvarets fastighetsfond....................................... 35 549 000

B. Försvarets fabriksfond........................................... 1 699 000

37 248 000

V. Statens utlåningsfonder...................................................................... 732 150 200

VI. Fonden för låneunderstöd.............................................................. 138 987 100

VII. Fonden för statens aktier .............................................................. 171 068 600

VIII. Fonden för förlag till statsverket................................................. 2 300 000

IX. Diverse kapitalfonder:

A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.. 24 268 700

B. Jordfonden................................................................ 8 000 000

C. Arrendeegnahemsfonden...................................... 475 000

D. Statens reproduktionsanstalts fond.................... — 1 000

32 742 700

Säger 1 798 541 100

Avgår kapitalåterbetalning:

O reglerade kapitalmedelsförluster.................................. 1 000 000

övrig kapitalåterbetalning............................................... 32 500 000

33 500 000

Summa kronor 1 765 041 ICO

Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena

torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom bilaga 2.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att, med beaktande av de ändringar, som må påkallas av

riksdagens beslut angående avskrivnings- och investerings-

anslag efter denna dag, fastställa investeringsplan för bud­

getåret 1959/60 jämte därtill fogade stater i enlighet med

här framlagda förslag samt att i riksstaten för nämnda bud­

getår å kapitalbudgeten upptaga en mot investeringsplanen

svarande inkomsttitel sålunda

Lånemedel

kronor 1 765 041 100.

36

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna m. m.

.lag ansluter mig till riksräkenskapsverkets förslag till ändringar i den

beräkning av vissa inkomsttitlar för nästkommande budgetår, som redo­

visades i statsverkspropositionen, med följande undantag.

Jag förordar att inkomsttiteln skatt å inkomst och förmö­

genhet m. in. upptages till 5 900 miljoner kronor. Jämfört med riks­

räkenskapsverkets förslag innebär detta en nedräkning med 100 miljoner

kronor, föranledd av att förslag om slopande av den extra bolagsskatten

förutsatts skola föreläggas riksdagen, sedan beslut fattats om genomfö­

rande av en allmän tilläggspensionering.

Såsom hemställts i statsverkspropositionen i januari bör i enlighet med

gällande grunder för budgetåret 1959/60 avsättning ske till budgetutjäm­

ningsfonden av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas

på fonden. Å andra sidan bör enligt samma grunder återföring ske av tidi­

gare avsatta medel. I enlighet med riksräkenskapsverkets förslag kan dessa

avsättningar och återföringar liksom i statsverkspropositionen beräknas

resultera i en nettoåterföring av 150 miljoner kronor.

Jag torde slutligen få framlägga förslag rörande grunderna för uttagan­

de av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Beträffande pro­

centtalet för nästkommande budgetårs förra hälft vill jag erinra om att

detta procenttal — jämlikt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947

(nr 576) om statlig inkomstskatt — skall bestämmas till samma tal som

gällt för innevarande budgetårs senare hälft, d. v. s. till 100. Vad åter an­

går nästkommande budgetårs senare hälft förordar jag, att för fysiska per­

soner, oskifta dödsbon och familjestiftelser den statliga inkomstskatt som

skall ingå i den preliminära skatten uttages med 100 procent av grundbe­

loppet. Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1959 års taxe­

ring vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 §

förordningen om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda

procenttal av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preli­

minära skatt för kalenderåret 1958.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, alt

Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som

avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,

skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1959/60 med

100 procent av grundbeloppet; samt

37

b) upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret

1959/60 enligt den vid detta protokoll såsom Bilaga 1 fogade

specifikationen.

Med bifall till vad föredragande departementschefen

sålunda, med instämmande av statsrådets övriga leda­

möter, hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse

bilaga till detta protokoll utvisar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

Ur protokollet:

Alice Magnusson

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

Bilaga 1

Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1959/60

A. Egentliga statsinkomster

I. Skatter:

¹ . 3

Skatt å inkomst, förmögenhet

och rörelse:

a)

Skatt å inkomst och förmö-

genhet m. m., bevillning .. 5 900 000 000

b) Kupongskatt, bevillning .. .

8 000 000

c)

Utskiftningsskatt och er-

sättningsskatt, bevillning ..

1 000 000

d) Fondskatt, bevillning.........

14 000 000

e)

Skogsvårdsavgifter, bevill-

ning.........................................

13 000 000

f)

Bevillningsavgifter för sär­

skilda förmåner och rättig-

heter, bevillning...................

1 500 000

g) Arvsskatt och gåvoskatt,

bevillning...............................

90 000 000

h) Lotterivinstskatt, bevillning

82 000 000

i)

Omsättnings- och expedi-

tionsstämplar m. m., bevill-

ning.........................................

84 000 000 6 193 500 000

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt, bevillning ...

385 000 000

b) Bensinskatt, bevillning ....

825 000 000 1 210 000 000

3. Tullar och acciser:

a) Tullmedel, bevillning..........

690 000 000

b) Varuskatt, bevillning..........

310 000 000

c) Omsättningsskatt å motor­

fordon, bevillning................ 140 000 000

d) Regleringsavgift och accis å

fettvaror m. m., bevillning 40 000 000

e) Skatt å kaffe, bevillning . .

23 000 000

f) Tobaksskatt, bevillning.... 850 000 000

g) Rusdrycksförsäljningsmedel

av partihandelsbolag, bevill­

ning......................................... 13 000 000

h) Rusdrycksförsäljningsmedel

av detaljhandelsbolag, be­

villning ................................... 22 000 000

i) Omsättnings- och utskänk-

ningsskatt å spritdrycker,

bevillning................................ 1 200 000 000

j) Omsättningsskatt å vin, be­

villning ................................... 90 000 000

k) Maltdrycksskatt, bevillning. 105 000 000

l) Skatt å läskedrycker, bevill­

ning ......................................... 67 000 000

Kungl. Maj. ts proposition nr i50 år 1959

39

m) Statlig nöjesskatt, bevillning 45 000 000

n) Energiskatt, bevillning ....

510 000 000

11. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter.....................................

2. Inkomster vid fångvården...............................

3. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och för-

säkringsrådet........................................................

4. Bidrag till pensionsstyrelsen...........................

5. Inkomster vid statens vårdanstalter för alko­

holmissbrukare .....................................................

6. Inkomster vid statens geotekniska institut .

7. Förrättningsavgifter vid statens bilinspek­

tion, att tillföras automobilskattemedlen.........

8. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsver­

ket, att tillföras automobilskattemedlen.........

9. Avgifter för registrering av motorfordon...

10. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut.........................................

11. Bidrag till statens bränslekontrollerande

verksamhet............................................................

12. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen..

13. Inkomst av myntning och justering...........

14. Kontrollstämpelmedel........................................

15. Bidrag till bank- och fondinspektionen ....

16. Bidrag till sparbanksinspektionen.................

17. Bidrag för revision av sparbankerna...........

18. Inkomster vid tandläkarhögskolorna...........

19. Avgifter för granskning av biograf bilder...

20. Inkomster vid matematikmaskinnämnden ...

21. Inkomster vid lantbruksnämnderna.............

22. Inkomster vid statens jordbruksnämnd----

23. Inkomster vid statens centrala frökontroll-

anstalt.....................................................................

24. Inkomster vid statens växtskyddsanstalt ...

25. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kon­

trollanstalt ............................................................

26. Inkomster vid statens maskinprovningar...

27. Inkomster vid statens veterinärmedicinska

anstalt.....................................................................

28. Inkomster vid veterinärhögskolan................

29. Inkomster vid lantmäteriväsendet................

30. Inkomster vid rikets allmänna kartverk ...

31. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltill-

verkningen............................................................

32. Skeppsmätningsavgifter.....................................

33. Inkomster vid Sveriges geologiska undersök­

ning .........................................................................

34. Inkomster vid statens provningsanstalt ....

35. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten

36. Inkomster vid statens institut för konsument­

frågor ......................................................................

37. Fyr- och båkmedel.............................................

38. Lotspenningar......................................................

39. Försäljning av sjökort m. m...........................

105 000 000 11 508 500 000

700 000

2 500 000

3 900 000

225 000

250 000

1 000 000

5 200 000

1 300 000

8 000 000

4 900 000

80 000

1 500 000

5 800 000

1 000 000

500 000

350 000

400 000

350 000

330 000

2 000 000

1 800 000

350 000

1 600 000

800 000

250 000

300 000

800 000

700 000

13 500 000

2 000 000

40 000

450 000

1 000 000

2 300 000

6 000 000

100 000

14 500 000

11 000 000

500 000

40. Inkomster vid statens skeppsprovningsan-

stalt............. ........................................................ 800:000

41. Patent- och varumärkes- samt registrerings-

avgifter.................................................................. 11 500 000

42. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. re­

gister ....................................................................... 500 000

43. Bidrag till försäkringsinspektionen............... 1 200 000

44. Inkomster av statens gruvegendom............ 4 000 000

45. Inkomster vid statens bakteriologiska labora­

torium .................................................................... 3 800 000

46. Inkomster vid statens rättskemiska labora­

torium ..................................................................... 550 000

47. Inkomster vid statens farmacevtiska labora­

torium ..................................................................... 375 000

48. Inkomster vid statens sinnessjukhus...........

50 000 000

49. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på

Salbohed och i Vänersborg............................... 25 000

50. Inkomster vid statens anstalt för fallande­

sjuka ....................................................................... 320 000

51. Inkomster vid karolinska sjukhuset............ 36 000 000

52. Inkomster vid serafimerlasarettet................ 9 000 000

53. Inkomster vid statens institut för folkhälsan

475 000

40

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel............................................................ 30 000 000

2. Totalisatormedel.................................................. 35 000 000

3. Tipsmedel.............................................................. 105 000 000

4. Lotterimedel......................................................... 115 000 000

5. Övriga diverse inkomster.................................. 17 000 000

12

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affärsverksfonder:

1. Postverket, bevillning......................................... 20 000 000

2. Televerket.............................................................. 95 000 000

3. Statens järnvägar............................................... 1 000 000

4. Statens vattenfallsverk..................................... 160 000 000

5. Domänverket........................................................ 1 000 000 III.

II. Riksbanksfonden

III. Statens allmänna fastighetsfond:

1. Slottsbyggnadernas

delfond.................. 1 000

2. Fångvårdsstyrelsens

i>

1 725 000

3. Beskickningsfastigheternas »

1 040 000

4. Byggnadsstyrelsens

»

12 426 000

5. Generaltullstyrelsens

»

240 000

6. Uppsala universitets

»

455 000

7. Lunds universitets

»

555 000

8. Sjöfartsstyrelsens

»

110 000

9. Medicinalstyrelsens

»

6 025 000

10. Karolinska sjukhusets

»

700 000

216 820 000

302 000 000

027 320 000

277 000 000

15 000 000

23 277 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

41

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond................................. 28 625 000

2. Försvarets fabriksfond....................................... 2 650 000

31 275 000

V. Statens utlåningsfonder:

1. Utrikesförvaltningens lånefond....................... 9 000

2. Värnpliktslån ef onden......................................... 100

3. Statens bostadslånefond................................... 1 000

4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid

Mörby............................................ 12

000

5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre

bemedlade, barnrika familjer.......................... 4 500 000

6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och

stadsliknande samhällen................................... 48 000

7. Lånefonden för främjande av bostadsbyg­

gande på landsbygden.............. 450

000

8. Lånefonden för bostadsbyggande.................. 155 000 000

9. Lånefonden för lantarbetarbostäder............. 100

10. Lånefonden för maskinanskaffning inom

byggnadsindustrin...................... 510

000

11. Lånefonden för allmänna samlingslokaler ..

925 000

12. Statens bosättningslånefond............................ 2 000 000

13. Vattenkraftslånefonden............ 300

000

14. Luftfartslånefonden.................... 175

000

15. Tullverkets båtlånefond.................................... 500

16. Statens lånefond för universitetsstudier....

250 000

17. Allmänna studielånefonden..... 400

000

18. Lånefonden för inventarier i studentbostäder

100 000

19. Gödselvårdslånefonden....................................... 100

20. Statens kalkbrukslånefond............................... 100

21. Jordbrukets lagerhusfond........ 650

000

22. Statens mejerilånefond............. 1

000

23. Jordbrukets maskinlånefond........................... 1 000 000

24. Statens sekundärlånefond för jordbrukare..

100 000

25. Statens slakterilånefond.................................... 100

26. Fonden för supplementär jordbrukskredit..

170 000

27. Kraftledningslånefonden........... 240

000

28. Elektrifieringslånefonden.................................. 100

29. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för

motordrift.............................................................. 100

30. Egnahemslånefonden.......................................... 4 800 000

31. Arrendelånefonden.............................................. 100

32. Arbetarsmåbrukslånefonden............................. 100

33. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och

bostadsförbättringslånefond............................. 100

34. Kronotorparnas inventarielånefond............... 100

35. Statens avdikningslånefond............................. 1 800 000

36. Täckdikningslånefonden........... 15

000

37. Bevattningslånefonden.............. 1

000

38. Fiskerilånefonden....................... 300

000

39. Statens fiskredskapslånefond.......................... 100

40. Virkesmätningslånefonden................................ 100

41. Skogsväglånefonden................... 3

000

42

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

42. Statens skogslånefond....................................... 100

43. Lånefonden för insamling av skogsfrö........

100

44. Hemslöjdslånefonden......................................... 75 000

45. Industrilånefonden............................................. 30 000

46. Statens hantverkslånefond............................... 55 000

47. Fonden för hantverks- och småindustrikredit

20 000

48. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

450 000

49. Statens sekundärlånefond för rederinäringen

85 000

50. Sjöfartsverkets båtlånefond............................. 270 000

51. Fonden för lån till företagareföreningar m. fl.

725 000 175 472 000

VI. Fonden för låneunderstöd:

1. Bostadsstyrelsens delfond................................

2. Statskontorets

»

................................

3. Lantbruksstyrelsens »

................................

4. Riksbankens

»

................................

5. Riksgäldskontorets »

................................

VII. Fonden för statens aktier........................................

VIII. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden...................................

2. Civila tjänstepensionsfonden............................

3. Militära tjänstepensionsf onden.......................

4. Allmänna familj epensionsfonden....................

5. Statens pensionsanstalts pensionsfond.........

6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk ..

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till utlandet . . . .

2. Övriga diverse kapitalfonder..........................

1 150 000

8 400 000

3 000

4 000 000

100

13 553 100

30 000 000

56 000 000

1 500 000

175 000

4 500 000

9 000 000

30 000

71 205 000

28 800 000

15 800 000

44 600 000

681 382 100

Summa kronor 12 708 702 100

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

43

Förslag till

Investeringsstater för budgetåret 1959/60

I. Statens affärsverksfonder

A. Postverkets fond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag .

inom fonden...................... 6 200 000

Övriga kapitalmedel...........

1 000

Investeringsbemyndigande. —2 998 000

8 203 000

B. Televerkets fond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag .

från riksstaten................. 6 000 000

inom fonden.................... 250 000 000

Övriga kapitalmedel...........

100 000

Investeringsbemyndigande. 59 800 000

315 900 000

C. Statens järnvägars fond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag .

från riksstaten................. 5 500 000

inom fonden..................... 205 000 000

Övriga kapitalmedel...........

100 000

Investeringsbemyndigande. 148 010 000

358 610 000

D. Statens vattenfallsverks fond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag .

från riksstaten................. 5 700 000

inom fonden..................... 90 500 000

Övriga kapitalmedel...........

100 000

Investeringsbemyndigande. 371 302 000

467 602 000

£. Domänverkets fond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag .

inom fonden..................... 700 000

Övriga kapitalmedel...........

1 000

Investeringsbemyndigande.

—1 000

Bilaga 2

.

3 203 000

3 203 000

315 900 000

315 900 000

358 610 000

358 610 000

467 602 000

467 602 000

700 000

700 000

700 000

44

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

II. Luftfartsfonden

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag .. 49 800 000

från riksstaten................. 100 000

inom fonden..................... 1 550 000

Övriga kapitalmedel...........

1 000

Investeringsbemyndigande. 48 149 000

49 800 000

49 800 000

III. Statens allmänna fastighetsfond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag . 149 978 700

från riksstaten................. 67 498 200

inom fonden..................... 22 197 000

Övriga kapitalmedel...........

501 000

Investeringsbemyndigande. 59 782 500

149 978 700

149 978 700

IV. Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag . 166 600 000

från riksstaten................. 117 200 000

inom fonden..................... 13 850 000

Övriga kapitalmedel...........

1 000

Investeringsbemyndigande. 35 549 000

166 600 000 166 600 000

B. Försvarets fabriksfond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag ... 5 400 000

inom fonden..................... 3 700 000

Övriga kapitalmedel...........

1 000

Investeringsbemyndigande. 1 699 000

5 400 000

5 400 000 V.

V. Statens utlåningsfonder

Lånefonden för bostadsbyggande

Investeringsbemyndigande. 700 000 000 Investeringsanslag.............. 700 000 000

Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien

Investeringsbemyndigande.

100

Investeringsanslag............... 100

Statens bosättningslånefond

Investeringsbemyndigande.

100

Investeringsanslag............... 100

45

Lånefonden för allmänna samlingslokaler

Avskrivningsmedel

Investeringsanslag ............... 9 000

från riksstaten................. 5 400 000

Investeringsbemyndigande .

3 600 000

9 000 000

9 000

Luftfartslåne fonden

Investeringsbemyndigande . 15 000 000 Investeringsanslag................. 15 000

Statens lånefond för universitetsstudier

Avskrivningsmedel

från riksstaten................. S 000 000

Investeringsanslag................ 8 000

Allmänna studielånefonden

Avskrivningsmedel

från riksstaten................ 9 100 000

Investeringsanslag................ 9 100

Lånefonden för inventarier i studentbostäder

Investeringsbemyndigande .

3 000 000

Investeringsanslag................ 3 000

Kronotorparnas inventarielånefond

Avskrivningsmedel

från riksstaten................. 50 000

Investeringsanslag................ 50

Fiskerilånefonden

Investeringsbemyndigande.

800 000

Investeringsanslag................. 800

Fonden för lån till företagareföreningar m. fl.

Investeringsbemyndigande.

6 000 000

Investeringsanslag................ 6 000

Statens lånefond för den mindre skeppsfarten

Investeringsbemyndigande.

3 000 000

Investeringsanslag................ 3 000

Sjöfartsverkets båtlånefond

Investeringsbemyndigande.

750 000

Investeringsanslag................ 750

Summa investeringsbemyn-

diganden för statens utlå-

ningsfonder........................ 732 150 200 VI.

VI. Fonden för låneunderstöd

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag . 235 994

från riksstaten................. 73 994 600

Övriga kapitalmedel...........

23 013 000

Investeringsbemyndigande. 138 987 100

________

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

000

700

235 994 700

285 994 700

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

VII. Fonden för statens aktier

Övriga kapitalmedel...........

1 000 Summa investeringsanslag

Investeringsbemyndigande.. 171 068 600

171 069 600

VIII. Fonden för förlag till statsverket

Övriga kapitalmedel.............. 5 000 000 Summa investeringsanslag

Investeringsbemyndigande... 2 300 000

7 300 000

IX. Diverse kapitalfonder

A. Väg- och vattenhyggnadsverkets förrådsfond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag

från riksstaten................... 2 656 300

inom fonden....................... 18 000 000

Övriga kapitalmedel............ 100 000

Investeringsbemyndigande.. 24 268 700

45 025 000

B. Jordfonden

Investeringsbemyndigande .

8 000 000 Investeringsanslag ............

C. Arrendeegnahemsfonden

Investeringsanslag...............

225 000

200 000

475 000

900 000

D. Statens reproduktionsanstalts fond

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag

inom fonden .......................... 180 000

Övriga kapitalmedel............... 1 000

Investeringsbemyndigande ...

— 1 000

180 000

Avskrivningsmedel

från riksstaten ...............

Övriga kapitalmedel...........

Investeringsbemyndigande.

Säger beträffande samtliga investeringsstater för:

Avskrivningsmedel

Summa investeringsanslag

från riksstaten............. 301 424 100

inom fonden.................. 611 877 000

Övriga kapitalmedel___

29 121 000

Investeringsbemyndigande 1 798 541 100

2 740 963 200

.. 171 069 600

171 069 600

... 7 300 000

7 300 000

.. 45 025 000

45 025 000

...

8

000 000

900 000

900 000

___ 180 000

180 000

2 740 963 200

2 740 963 200

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

47

Innehåll

Det ekonomiska läget och den ekonomiska politiken ................................................ 2

1. Den internationella utvecklingen......................................................................... 2

2. Den ekonomiska utvecklingen inom landet .................................................... 3

3. Den ekonomiska politiken..................................................................................... 6

4. Budgetläget .............................................................................................................. 17

Översikt av riksräkenskapsverkets förnyade inkomstberäkning ............................... 28

Utgiflsförändringar i riksstalsförslaget för budgetåret 1959/60 ................................. 30

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret 1959/60 ........................... 31

Kapitalbudgeten för budgetåret 1959/60......................................................................... 33

Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna m. m.................... 36

Bilaga 1. Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1959/60 38

Bilaga 2. Förslag till investeringsstater för budgetåret 1959/60 ....................... 43

Bihang A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1958/59

Bihang B: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

Bihang C: Driftbudgeten för budgetåret 1959/60

Bihang D: Reviderad nationalbudget för år 1959

590588 Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

BIHANG A

RIKSRÄKENSKAPSVERKETS

BERÄKNING AV

BUDGETUTFALLET 1958/59

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

Bih. A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1958/59

1

Bihang A

Till KONUNGEN I

I enlighet med föreskrifterna i den för riksräkenskapsverket gällande in­

struktionen får riksräkenskapsverket härmed avgiva approximativ beräk­

ning rörande utfallet av driftbudgeten för hugetåret 1958/59.

1

Bihang till riksdagens protokoll 1059. 1 samt. Nr 150. Bihang A

2

Knngl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

Vid beräkningen har hänsyn jämväl tagits till de anslag, som före den 2

april 1959 anvisats eller enligt före angivna tidpunkt till riksdagen avläm­

nade propositioner äro avsedda att anvisas å tilläggsstat till riksstaten för

nu löpande budgetår. Sammanlagda beloppet av sålunda redan anvisade el­

ler äskade tilläggsstatsanslag uppgår till 319,14 miljoner kronor (jfr riks­

dagens skrivelse den 11 december 1958, nr B 130, samt propositionerna nr

2 och 125 till 1959 års riksdag).

Beräkningen — vilken såsom närmare framgår av det följande i likhet

med motsvarande beräkningar för föregående budgetår avser även föränd­

ringen i beloppet av behållningar å reservationsanslag — grundar sig i re­

gel på de inom riksräkenskapsverket förda bokföringsmässiga samman­

ställningarna av de olika huvudförvaltningarnas månatliga kassarapporter

för budgetårets åtta första månader samt på från samtliga huvudförvalt­

ningar med flera myndigheter infordrade approximativa uppgifter avseen­

de budgetårets fyra sista månader.

Av närslutna sammanställning över beräkningen av utfallet av driftbud­

getens inkomstsida (bilaga) framgår, att driftbudgetens inkomster beräk­

nas understiga de i riksstaten uppförda med 92,11 miljoner kronor. För de

inkomsttitlar, som ingå i driftbudgetens allmänna del, den s. k. allmänna

budgeten, d. v. s. de inkomsttitlar som regleras mot budgetutjämningsfon­

den, redovisas en netlobrist å 92,48 miljoner kronor, medan inkomsterna

å de till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättas komma att

överstiga de ursprungligen beräknade med netto 0,37 miljon kronor. Sist­

nämnda belopp motsvarar praktiskt taget överskottet å de till automobil-

skattemedlens specialbudget hörande inkomsttitlarna. Inkomsterna å titeln

för skatt å inkomst och förmögenhet in. m. beräknas, på sätt närmare fram­

går av ämbetsverkets skrivelse denna dag angående förnyad inkomstberäk­

ning för budgetåret 1959/60, komma att uppgå till det i riksstaten upptag­

na beloppet. Riksstatens övriga inkomsttitlar beräknas alltså sammanlagt

utvisa en nettobrist på 92,11 miljoner kronor.

Driftbudgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag kunna, om

man bortser från uppkommande besparingar å reservationsanslag, beräk­

nas komma att utvisa en nettobesparing å 3,14 miljoner kronor. De belopp,

som för de olika huvudtitlarnas vidkommande förväntas komma att tagas

i anspråk från respektive överföras till budgetutjämningsfonden, angivas i

efterföljande sammanställning.

Bih. A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1958/59

3

Merutgifter

Besparingar

Milj. kr.

Milj. kr.

Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna........................... —

II. Justitiedepartementet............................................. 1,10

III. Utrikesdepartementet.............................................. —

2,41

IV. Försvarsdepartementet........................................... 3,28

—

V. Socialdepartementet................................................ 2,85

•—

VI. Kommunikationsdepartementet........................... —

4,08

VII. Finansdepartementet............................................... 11,43

VIII. Ecklesiastikdepartementet..................................... 31,48

IX. Jordbruksdepartementet........................................ —

16,14

X. Handelsdepartementet............................................ 1,35

—

XI. Inrikesdepartementet.............................................. —

0,96

XII. Civildepartementet................................................... —

19,40

XIII. Oförutsedda utgifter................................................ —

0,71

XIV. Riksdagen och dess verk in. in............................. 0,07

—

Säger

51,56

43,70

Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden......................................................... —

1,00

II. Riksgäldsfonden....................................................... —

10,00

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

—

—

Säger

—

11,00

Summa

51,56

54,70

Nettobesparing

3,14

Såsom framgår av sammanställningen utgöras de största avvikelserna av

beräknade nettomerutgifter å finansdepartementets och ecklesiastikdeparte­

mentets huvudtitlar om 11,43 miljoner kronor respektive 31,48 miljoner kro­

nor samt beräknade nettobesparingar under jordbruksdepartementets hu­

vudtitel å 16,14 miljoner kronor och under civildepartementets huvudtitel

å 19,40 miljoner kronor. Den för finansdepartementets huvudtitel redovi­

sade nettomcrutgiften sammanhänger främst med att anslaget till skatteer-

sättning till kommunerna in. in. beräknas bli överskridet med 17,03 miljoner

kronor, medan å anslaget till kostnader för årlig taxering väntas uppkom­

ma en besparing å 3,85 miljoner kronor. Beträffande den nettomerutgift

som beräknas uppkomma å ecklesiastikdepartementets huvudtitel må fram­

hållas, att anslagen till bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna

skolväsendet, till bidrag till driften av folkskolor in. in. och till bidrag till

byggnadsarbeten in. m. vid yrkesskolor beräknas bli överskridna med 10,19

respektive 24,79 och 10,20 miljoner kronor, medan de allmänna läroverkens

avlöningsanslag beräknas uppvisa en besparing å 21,07 miljoner kronor.

Den för jordbruksdepartementets huvudtitel redovisade nettobesparingen

beror i huvudsak på att av det å tilläggsstat I anvisade anslaget till fort-

4

satl prisrabattering av smör beräknas 15,87 miljoner kronor icke komma

att utbetalas under nu löpande budgetår. Den för civildepartementets hu­

vudtitel redovisade nettobesparingen är att hänföra till anslaget till täck­

ning av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering in. m., vilket

anslag i enlighet med vad som förutsatts vid anslagets beviljande beräknas

i allmänhet icke hliva taget i anspråk av de avlöningsutbetalande myndig­

heterna. I fråga om socialdepartementets huvudtitel bör framhållas, att

lör denna huvudtitel, för vilken redovisas en nettomerutgift på allenast

2,85 miljoner kronor, beräknas å ena sidan merutgifter å anslagen till bi­

drag till erkända arbetslöshetskassor och till bidrag till vissa omskolnings­

kurser in. in. å 32,10 respektive 22,49 miljoner kronor samt å andra sidan

besparingar å anslagen till kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vis­

sa bostadsbyggnadslån och till bostadsrabatter å 11,18 respektive 42,62 mil­

joner kronor. Vidare må framhållas, att budgetutjämningsfonden förutsäl-

tes på grund av merinkoinster å de till automobilskattemedlens specialbud­

get hörande inkomsttitlarna samt besparingar å anslag under specialbud­

geten komma att via anslaget till avsättning till statens automobilskatte-

medelsfond tillföras 2,32 miljoner kronor. Det enligt riksstaten och tilläggs-

staten beräknade överskottet å automobilskattemedlens specialbudget, 177,23

miljoner kronor, beräknas sålunda vid realiserandet av budgeten komma

att stiga till 179,55 miljoner kronor.

Enligt ovanstående beräkningar skulle budgetutjämningsfonden vid rea­

liserandet av driftbudgeten komma att belastas med brister å inkomsttitlar

å netto 92,48 miljoner kronor samt tillföras besparingar å anslag å netto

3.14 miljoner kronor. I den ordinarie riksstaten har beräknats ett saldo

mellan inkomster och utgifter (överskott) på 211,66 miljoner kronor. Mot

detta belopp och de beräknade besparingarna å anslag få ställas dels de be­

räknade bristerna å inkomsttitlar och dels sammanlagda beloppet av de

anslag, som enligt vad som framhållits i det föregående anvisats eller för­

utsatts komma att anvisas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande bud­

getår. Härvid erhålles totalt ett belopp att överföras från budgetutjämnings-

londen om (92,48 -f- 319,14 — 211,66 — 3,14=) 196,82 miljoner kronor el­

ler i runt tal 200 miljoner kronor. Nyssnämnda i riksstaten upptagna saldo

mellan inkomster och utgifter på i runt tal 210 miljoner kronor avser till

ett belopp av 200 miljoner kronor avsättning till budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel, medan återstående 10 miljoner kronor motsvara

det beräknade formella överskottet å statsregleringen. Angivna avsättning

beräknas nu till 150 miljoner kronor. Det formella överskott, som beräknats

i riksstaten, skulle alltså förbytas i ett formellt underskott på 350 miljoner

kronor.

Riksräkenskapsverket har även verkställt en beräkning av utgifterna å

driftbudgetens reservationsanslag. Denna beräkning har skett på samma

sätt som beräkningen av utgifterna å driftbudgetens övriga anslag. En sam­

manfattning av beräkningen av förändringen i beloppet av kvarstående be­

hållningar å reservationsanslag lämnas i efterföljande sammanställning.

Kungi. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

Bih. A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1958/59

5

Minskning (—)

resp. ökning (-)-)

Milj. kr.

IV. Försvarsdepartementet............................................................... -f 125,00

VI. Kommunikationsdepartementet................................................ — 200,00

X. Handelsdepartementet................................................................. -f- 20,00

XI. Inrikesdepartementet................................................................... — 20,00

- 75,00

Enligt vad nu anförts skulle alltså beloppet av kvarstående behållningar

å reservationsanslag under nu löpande budgetår komma att minskas med

sammanlagt 75 miljoner kronor. Om denna summa lägges till det belopp,

som i det föregående beräknats komma att överföras från budgetutjäm­

ningsfonden, erhålles ett belopp av (200 + 75 =) 275 miljoner kronor. Sist­

nämnda summa skulle motsvara det belopp, varmed de sammanlagda ut­

gifterna kunna beräknas komma att överstiga de sammanlagda inkomster­

na under innevarande budgetår.

Resultatet av riksräkenskapsverkets beräkning av budgetutfallet kan ock­

så, om man utgår från de totala inkomsterna och utgifterna enligt riksstat

och tilläggsstat, uttryckas på följande sätt. I riksstat och tilläggsstat ha utgif­

terna upptagits till sammanlagt (12 521,12 + 319,14 ==) 12 840,26 miljoner

kronor. De faktiska utgifterna beräknas av riksräkenskapsverket överstiga

detta belopp med i runt tal 75 miljoner kronor motsvarande den beräknade

förbrukningen av reservationer. Utgifterna kunna alltså beräknas komma

att uppgå till ett sammanlagt belopp av 12 915 miljoner kronor. Då inkoms­

terna beräknas till 12 640 miljoner kronor kan alltså det kassamässiga un­

derskottet beräknas till cirka 275 miljoner kronor.

I handläggningen av detta ärende ha deltagit generaldirektören Renlund

samt byråcheferna Faxelius och Thorson varjämte byrådirektören Säfström

varit föredragande. Stockholm den 2 april 1959.

Underdånigst

GÖSTA RENLUND

STIG SÄFSTRÖM

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

Bilaga

Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida

under budgetåret 1958/59

I riksstatcn

Beräknat

Brist att

Merin-

beräknat

utfall

ersättas

komst att

belopp

av

tillföras

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

A. Egentliga statsinkomster

Skatter:

Tusental kronor

1. Skatt å inkomst, förmögenhet och

rörelse:

a) Skatt å inkomst och förmögen-

het m. m.,

bevillning

...............

6 100 000

6 100 000

—

—

b) Kupongskatt,

bevillning

.........

7 000

7 500

—

500

c) Utskiftningsskatt och ersätt-

ningsskatt,

bevillning

...............

1000

10 500

—

9500

d) Fondskatt,

bevillning

...............

15 000

14 000

1000

—

e) Skogsvårdsavgift^,

bevillning

13 000

12 800

200

—

f) Bevillningsavgifter för särskil-

da förmåner och rättigheter,

bevillning

....................................

1250

1600

—

350

g) Arvslottsskatt, gåvoskatt och

kvarlåtenskapsskatt,

bevill-

ning

.............................................

90 000

100 000

—

10 000

h) Lotterivinstskatt,

bevillning..

80 000

78 000

2 000

—

i) Omsättnings- och expeditions-

stämplar m. m.,

bevillning ...

80 000

84 000

—

4 000

2. Automobilskattemedel:

a) Fordonsskatt,

bevillning

.........

360 000

360 000

—

—

b) Bensinskatt,

bevillning

...........

750 000

750 000

—

—

3. Tullar och acciser:

a) Tullmedel,

bevillning

...............

670 000

655 000

15 000

—

b) Varuskatt,

bevillning

...............

300 000

305 000

—

5 000

c) Omsättningsskatt å motorfor-

don,

bevillning

..........................

150 000

140 000

10 000

—

d) Regleringsavgift och accis å

fettvaror

m.

m.,

bevillning ...

57 000

40 000

17 000

—

e) Skatt å kaffe,

bevillning

.........

21000

23 000

—

2 000

f) Tobaksskatt,

bevillning

...........

810 000

825 000

—

15 000

g) Rusdrycksförsäljningsmedel

av partihandelsbolag,

bevill-

ning

.............................................

13 000

13 000

—

—

h) Rusdrycksförsäljningsmedel av

detaljhandelsbolag,

bevillning

20 000

24 000

—

4 000

i) Omsättnings- och utskänk-

ningsskatt å spritdrycker,

be-

villning

.......................................

1 200 000

1 160 000

40 000

—

j) Omsättningsskatt å vin,

bevill-

ning

.............................................

85 000

85 000

—

—

k) Maltdrycksskatt,

bevillning ..

105 000

105 000

—

—

1) Skatt å läskedrycker,

bevill-

ning

.............................................

65 000

65 000

—

—

in) Statlig nöjesskatt,

bevillning. .

60 000

53 000

7 000

—

n) Energiskatt,

bevillning

...........

500 000

485 000

15 000

—

Säger för skatter

11553 250

11 496 400

107 200

50 350

Bih.

»

4

:

Riksräkenskapsuerket: Budgetutfnllet 1958/59

7

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merin-

beräknat

utfall

ersättas

komst att

belopp

av

tillföras

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

Tusental kronor

II. Uppbörd i statens verksamhet:

1. Vattendomstolsavgifter.............

700

400

300

—

2. Inkomster vid fångvården ....

2 300

2 300

—

—

3. Bidrag till riksförsäkringsanstal-

ten och försäkringsrådet...........

3 900

4 000

—

100

4. Bidrag till pensionsstyrelsen . ..

225

225

—

—

5. Inkomster vid statens vårdan-

stalter för alkoholmissbrukare .

200

220

—

20

6. Inkomster vid statens geotek-

niska institut................................

900

1200

—

300

7. Förrättningsavgifter vid statens

bilinspektion,

att tillföras auto-

mobilskattemedlen

.........................

3 200

3 400

—

—

8. Inkomster vid väg- och vatten-

byggnadsverket,

att tillföras

aulomobilskattemedlen

.................

1300

1400

—

—

9. Avgifter för registrering av mo-

torfordon.......................................

6 800

7 700

—

900

10. Inkomster vid Sveriges meteoro-

logiska och hydrologiska institut

4 400

4 500

—

100

11. Bidrag till statens bränslekon-

trollerande verksamhet.............

50

80

—

30

12. Inkomster vid länsarkitekts-

organisationen..............................

1850

1 100

750

—

13. Inkomst av myntning och juste-

ring.................................................

6 000

7 200

—

1200

14. Kontrollstämpelmedel...............

900

1000

—

100

15. Bidrag till bank- och fondinspek-

tionen.............................................

490

500

—

—

16. Bidrag till sparbanksinspektio-

nen..................................................

320

325

—

—

17. Bidrag för tillsyn över sparban-

kerna...............................................

1

1

—

—

18. Bidrag för revision av sparban-

kerna...............................................

325

305

20

—

19. Inkomster vid tandläkarhögsko-

lorna...............................................

350

525

—

175

20. Avgifter för granskning av bio-

grafbilder.......................................

280

250

30

—

21. Inkomster vid lantbruksnämn-

derna...............................................

1750

1675

75

—

22. Inkomster vid statens jordbruks-

nämnd............................................

375

330

45

—

23. Inkomster vid statens centrala

frökontrollanstalt........................

1 500

1 775

—

275

24. Inkomster vid statens lantbruks-

kemiska kontrollanstalt.............

250

230

20

—

25. Inkomster vid statens maskin-

provningar......................................

200

175

25

—

26. Inkomster vid statens veterinär-

medicinska anstalt......................

800

820

—

20

27. Inkomster vid vcterinärhögsko-

lan...................................................

025

670

—

45

28. Inkomster vid lantmäteriväsen-

det...................................................

12 800

12 300

500

—

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merin-

beräknat

utfall

ersättas

komst att

belopp

av

tillföras

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

Tusental kronor

29. Inkomster vid rikets allmänna

kartverk.........................................

1900

2100

_

200

30. Avgifter för statskontroll å krigs-

materieltillverkningen...............

35

35

__

__

31. Skeppsmätningsavgifter............

450

515

—

65

32. Inkomster vid Sveriges geolo-

giska undersökning.....................

900

1300

__

400

33. Inkomster vid statens prov-

ningsanstalt..................................

2 500

2 250

250

__

34. Inkomster vid flygtekniska för-

söksanstalten................................

8 300

4 500

3 800

__

35. Inkomster vid statens institut

för konsumentfrågor...................

50

50

—

__

36. Fyr- och båkmedel.....................

13 500

13 200

300

__

37. Lotspenningar..............................

14 000

10 250

3 750

__

38. Försäljning av sjökort m. m. ..

450

480

—

30

39. Inkomster vid statens skepps-

provningsanstalt..........................

700

675

25

__

40. Patent- och varumärkes- samt

registreringsavgifter...................

11500

10 500

1000

—

41. Avgifter för registrering i för-

enings- m. fl. register...............

500

400

100

—

42. Bidrag till försäkringsinspektio-

nen..................................................

1150

1200

__

__

43. Inkomster av statens gruvegen-

dom.................................................

3 600

5 500

—

1900

44. Inkomster vid statens bakterio-

logiska laboratorium...................

2 800

2 800

_

_

45. Inkomster vid statens rättske-

miska laboratorium....................

525

550

_

25

46. Inkomster vid statens farmacev-

tiska laboratorium......................

375

400

_

25

47. Inkomster vid statens sinnes-

sjukhus...........................................

42 300

35 000

7 300

__

48. Inkomster vid statens skol- och

yrkeshem på Salbohed och i Vä-

nersborg.........................................

25

25

—

—

49. Inkomster vid statens anstalt

för fallandesjuka.........................

280

260

20

__

50. Inkomster vid karolinska sjuk-

huset...............................................

39 173

34 000

5173

__

51. Inkomster vid serafimerlasaret-

tet....................................................

8 865

9 300

__

435

52. Inkomster vid statens institut

för folkhälsan................................

425

425

—

—

Säger för uppbörd i statens verksamhet

207 094

190 321

23 483

6 345

III. Diverse inkomster:

1. Bötesmedel......................................

27 000

24 000

3 000

__

2. Totalisatormedel............................

35 000

35 000

__

__

3. Tipsmedel........................................

100 000

92 000

8 000

__

4. Lotterimedel...................................

117 000

114 000

3 000

__

5. Övriga diverse inkomster.........

10 000

15 000

5 000

Säger för

diverse inkomster

289 000

280 000

14 000

5 000

Säger för egentliga statsinkomster

12 049 344

11966 721

144 683

61695

Bili. A: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1958/59

9

I riksstaten

Beräknat

Brist att

Merin-

beräknat

utfall

ersättas

komst att

belopp

av

tillföras

budgetut-

budgetut-

jämnings-

jämnings-

fonden

fonden

Tusental kronor

B. Inkomster av statens kapitalfonder

I. Statens affärsverksfonder:

1. Postverket,

bevillning

...............

23 000

14 000

9 000

—

2. Televerket....................................

75 000

95 000

—

20 000

3. Statens järnvägar ......................

1000

—

1 000

—

4. Statens vattenfallsverk.............

135 000

180 000

—

45 000

5. Domänverket..............................

35 000

9 000

26 000

—

Säger för statens affärsverksfonder

269 000

298 000

36 000

65 000

II. Riksbanksfonden..............................

15 000

15 000

—

—

III. Statens allmänna fastighetsfond .

24 724

25 000

—

276

IV. Försvarets fonder:

1. Försvarets fastighetsfond.........

26 255

26 000

255

—

2. Försvarets fabriksfond.............

2 775

2 850

—

75

Säger för försvarets fonder

29 030

28 850

255

75

V. Statens utlåningsfonder.................

154 367

160 600

—

6 233

VI. Fonden för låneunderstöd...........

10 988

12 700

—

1712

VII. Fonden för statens aktier...........

85 000

37 300

47 700

—

/III. Statens pensionsfonder:

1. Folkpensioneringsfonden..........

28 000

35 000

—

7 000

2. Civila tjänstepensionsfonden ..

1410

1450

—

40

3. Militära tjänstepensionsfonden.

4. Allmänna familj epensionsfon-

165

170

—

5

den.................................................

4 030

4 200

—

170

5. Statens pensionsanstalts pen­

sionsfond ......................................

6. Pensionsfonden för vissa riks-

9 200

8 800

400

—

dagens verk ................................

25

28

—

3

Säger för statens pensionsfonder

42 830

49 648

400

7 218

IX. Diverse kapitalfonder:

1. Fonden för kreditgivning till

utlandet........................................

38 000

34 350

3 650

—

2.

Övriga diverse kapitalfonder .

14 500

12 500

2 000

—

Säger för diverse kapitalfonder

52 500

46 850

5 650

—

Säger för inkomster av

statens kapitalfonder

683 439

673 948

90 005

80 514

Tillsammans

12 732 783

12 640 669

234 688

142 209

Ilihanij till riksdagens /irolokull 1959. 1 samt.

År

15U. liihang

A

BIHANG B

RIKSRÄKENSKAPSVERKETS

INKOMSTBERÄKNING

Kiingl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

Bih. B. Riksrukenskapsverkets inkomstberäkning

1

Bihang B

Till KONUNGEN

Enligt den för riksräkenskapsverkel gällande instruktionen åligger det äm­

betsverket att före den 5 april till Kungl. Maj:t avlämna förslag till förnyad

beräkning av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna vid

nästföljande statsreglering. För fullgörande av detta uppdrag bar riksrä-

1

Bihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr iso. Bihang B

•2

kenskapsverket från vederbörande myndigheter infordrat nya beräkningar

rörande inkomsterna under budgetåret 1959/60 på de större inkomsttitlarna

samt vissa speciellt konjunkturkänsliga inkomsttitlar. Vid bedömandet av

titeln skatt å inkomst och förmögenhet in. in. ha utnyttjats nu tillgängligt

material angående inkomstutvecklingen, den inom ämbetsverket förda upp-

bördsstatistiken samt under hand inhämtade kompletterande upplysningar.

I sin beräkning i december 1958 anförde riksräkenskapsverket, att man icke

syntes kunna räkna med någon snabb förbättring av konjunkturläget i Sve­

rige under 1959. I stället ansåg ämbetsverket, att en stagnation av den totala

produktionen under 1959 icke var osannolik.

De allmänna förutsättningar beträffande den ekonomiska utvecklingen,

som angåvos i riksräkenskapsverkets decemberberäkning, synas alltjämt

kunna läggas till grund för en beräkning av statsverkets inkomster under

budgetåret 1959/60. I det följande framlägger riksräkenskapsverket resulta­

tet av de förnyade beräkningarna under de olika inkomsttitlarna.

Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Över denna titel redovisas upp­

börden av de statsskatter, som skola slutligt redovisas på titeln, men där­

jämte även koinmunalutskylder samt vissa andra skatter, avgifter och bi­

drag, som uppbäras i samband med den allmänna skatteuppbörden. I stats­

verkspropositionen uppfördes de behållna inkomsterna på titeln med 6 000

miljoner kronor, vilket överensstämde med riksräkenskapsverkets förslag.

Vid de förnyade beräkningar av inkomstskattetiteln, som nu verkställts,

har riksräkenskapsverket funnit det lämpligt att samtidigt bedöma såväl ut­

fallet för innevarande budgetår som beräkningen av titeln för nästkomman­

Kiingl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

de budgetår. Dessa beräkningar kunna sammanfattas på följande sätt (mil­

joner kronor):

1958/59

1959/60

Inkomster

Preliminärskatt inklusive fyllnadsbetalningar ........................ 10 680

11 250

Kvarstående skatt ........................................................................... 710

470

Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen

och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare ..

325

320

Tillkommande skatt, sjömansskatt, restantier m. m....... 300

325

Summa inkomster 12 015

12 365

Utgifter

Kommunalskattemedel .................................................................. 4 250

4 570

Överskjutande skatt ....................................................................... 840

850

Övriga restitutioner................................................................... 50

50

Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen

och byggnadsforskningsavgifter från större arbetsgivare..

325

320

Förskott m. m. till sjukkassorna.......................................... 445

550

Omf öringar.................................................................................... 30

30

Summa utgifter 5 940

6 370

Nettoinkomst på titeln 6 075

5 995

Bih. B. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

3

Beträffande innebörden av de olika posterna får hänvisas till riksräken­

skapsverkets decemberberäkning, där motsvarande uppställning återfinnes

på s. 33. En jämförelse med denna uppställning visar vissa förändringar,

vilkas orsaker komma att beröras i det följande.

Genom källskattesyslemet påverka variationer i den sammanlagda in­

komsten för löntagare och i beskattningshänseende likställda direkt storle­

ken av den preliminära A-skatten. I inkomstberäkningen i december 1958

gjordes vissa antaganden om löneinkomstens utveckling under åren 1958

och 1959, vilka alltjämt synas äga giltighet. Sålunda räknades med en ök­

ning av lönesumman under 1958 med ca 4 procent. Vid denna beräkning

utnyttjades bl. a. löpande uppgifter om genomsnittlig timförtjänst och

sysselsättning för industriarbetare. Beträffande inkomstutvecklingen un­

der år 1959 framhöll riksräkenskapsverket, att man i första hand hade att

ta hänsyn till två kända faktorer, nämligen dels att lönenivån till följd av

löneglidning under 1958 vid ingången av 1959 skulle överstiga den för 1958

genomsnittliga och dels den fortsatta minskningen av arbetsveckan under

1959. I stort sett ansågs dessa båda faktorer neutralisera varandra. Ämbets­

verket anförde vidare, att trots konjunkturavmattningen torde även under

1959 någon löneglidning uppåt kunna påräknas, vilket under förutsättning av

en i stort sett oförändrad sysselsättning skulle medföra en motsvarande

stegring av lönesumman. Om någon ökning av lönesumman därutöver

kunde komma att bli en följd av 1959 års avtalsrörelse lät sig då icke över­

blicka. Riksräkenskapsverket ansåg sig likväl med hänsyn till vad som var

känt om utgångsläget för avtalsrörelsen kunna antaga, att denna åtminstone

skulle leda till kompensation för inkomstbortfallet till följd av den mins­

kade arbetsveckan. Med hänsyn till vad sålunda anförts om inkomstutveck­

lingen, räknade riksräkenskapsverket med en viss stegring av lönesumman

under 1959, varvid förutsatts ungefär oförändrad sysselsättning.

Sedan numera residtatet av löneavtalet för industriarbetarna är känt,

kan löneutvecklingen under innevarande år bedömas med något större sä­

kerhet än i december. De antaganden, som då lades till grund för beräkning­

arna, synas emellertid i huvudsak alltjämt vara giltiga. Med utgångspunkt

härifrån har riksräkenskapsverket icke funnit anledning att frångå det an­

tagande om den totala lönesummans utveckling, som gjordes i decemberbe­

räkningen och som innebar en uppgång med ca 3 procent.

För de första månaderna under år 1960 räknade riksräkenskapsverket i

sin inkomstberäkning i december med ytterligare någon stegring av löne­

summan. För denna tidsperiod kommer inkomstutvecklingen att påverkas av

såväl fortsatt arbetstidsförkortning som, därest riksdagen antager lag därom,

den allmänna tilläggspensioneringen. För därav berörda grupper kan kost­

naden för dessa båda reformer beräknas motsvara något mera än 4 procent

av nu utgående lönebelopp. Riksräkenskapsverket har icke funnit det möj­

ligt alt i nuvarande läge bedöma, på vad sätt den föreslagna tilläggspensio­

neringen slutligt kommer alt påverka löneutvecklingen ej heller dess in­

verkan i stort på samhällsekonomin. I avvaktan på bättre möjlighet att

4

Kungl. Mnj. ts proposition nr 150 år 1959

bedöma dessa komplicerade frågor har ämbetsverket — som icke håller för

osannolikt att eu förbättring av konjunkturen kan inträffa under senare

delen av budgetåret 1959/60 — icke ansett sig böra frångå det i december

1958 gjorda antagandet om inkomstutvecklingen under första delen av år

1960.

Vid sin beräkning i december 1958 kunde riksräkenskapsverket utnyttja

uppgifter om den preliminära A-skattens storlek till och med uppbördster-

minen i september 1958. Nu tillgängliga uppgifter om A-skattens storlek

under uppbördsterminerna i november 1958 och januari 1959 överensstäm­

ma väl med vad riksräkenskapsverket antog i sin senaste beräkning. Till

följd härav har den preliminära A-skatten antagits inflyta med samma be­

lopp under uppbördsåret 1959—60 som tidigare antagits.

Beträffande fysiska personers inkomst av andra förvärvskällor än tjänst

synes ingen anledning föreligga att i detta sammanhang utgå från annat

antagande än som redovisades i inkomstberäkningen i december 1958 och

som sammanlagt innebar någon uppgång under såväl 1959 som 1960. För

ifrågavarande inkomsttagare, vilka i huvudsak erlägga preliminär B-skatt,

komma de från och med år 1959 höjda folkpensionsavgifterna att nämnvärt

påverka skatteuppbörden först under uppbördsåret 1961—62.

Vad beträffar aktiebolagen antogs vid decemberberäkningen, att den sam­

manlagda taxerade inkomsten skulle bli något mindre vid 1959 års taxering

än vid 1958 års taxering. Mellan 1959 och 1960 års taxeringar räknades inte

med någon förskjutning i bolagens taxerade inkomster. Ämbetsverket för­

utsatte därvid, att de skärpta bestämmelserna för varulagervärdering skulle

komma att tillämpas först vid 1961 års taxering. Riksräkenskapsverket har

icke funnit anledning att nu ändra dessa antaganden.

Fyllnadsbetalningarna av preliminärskatt, vilka till övervägande delen

fullgöras av bolag, ha av riksräkenskapsverket nu uppskattats till samma

belopp som i decemberberäkningen 1958, eller till 500 miljoner kronor för

såväl innevarande budgetår som för budgetåret 1959/60. Liksom vid sin

beräkning i december har riksräkenskapsverket härvid förutsatt, att fyll­

nadsbetalningar komma att verkställas under våren 1959 och våren 1960 i

sådan omfattning, att den kvarstående skatten för bolagens del vid taxering­

arna 1959 och 1960 liksom hittills blir av obetydlig storleksordning.

Beträffande kvarstående skatt, avgifter och bidrag från större arbetsgi­

vare till yrkesskade- och sjukförsäkringarna, tillkommande skatt och infly­

tande restantier in. in. visa riksräkenskapsverkets förnyade beräkningar

inga eller endast mindre avvikelser i jämförelse med decemberberäkningen.

Vad utgifterna på titeln beträffa ha förskott m. in. till sjukkassorna,

som beräknats på grundval av uppgifter från riksförsäkringsanstalten i

skrivelse den 17 mars 1959, upptagits till ett 75 miljoner kronor lägre be­

lopp för budgetåret 1958/59 och ett 50 miljoner kronor lägre belopp för

budgetåret 1959/60 än i decemberberäkningen, som i denna del byggde på

uppgifter, vilka lämnats av riksförsäkringsanstalten i skrivelse den 8 no­

vember 1958. I det under ifrågavarande rubrik upptagna beloppet ingå för

budgetåret 1958/59 41 miljoner kronor, utgörande den del av arbetsgivar-

bidragen som överförts till allmänna sjukförsäkringsfonden. För budget­

året 1959/60 ingår ett belopp av 39 miljoner kronor, som av riksförsäk-

ringsanstalten beräknats skola avsättas till nämnda fond. Riksräkenskaps-

verket vill i detta sammanhang påpeka, hur utfallet av hela inkomstskatte-

titeln påverkas av titelns sammankoppling med den allmänna sjukförsäk­

ringen och beräkningen av transaktionerna mellan inkomsttiteln och sjuk­

kassornas konton. De förbättringar av utfallet av inkomstskattetiteln, som

nu antagas för innevarande och nästkommande budgetår i jämförelse med

decemberberäkningen, äro sålunda till största delen hänförliga till riksför-

säkringsanstaltens ändrade beräkningar av utbetalningarna till sjukkas­

sorna.

För kommunalskattemedel och överskjutande skatt ha smärre ändringar

vidtagits till följd av definitiva uppgifter om den kommunala utdebitering­

en och justeringar i taxeringsresultatet. Övriga restitutioner och omföring-

ar lia upptagits med samma belopp som i beräkningen i december 1958.

Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment som även vid denna

tidpunkt föreligga vid beräkningen, uppskattar riksräkenskapsverket den

behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. för

budgetåret 1958/59 till 6 100 miljoner kronor och förordar, att samma titel

i det slutliga riksstatsförslaget för budgetåret 1959/60 uppföres med oför­

ändrat 6 000 miljoner kronor.

Beträffande de avsättningar till och återföringar från budgetutjämnings­

fonden av kommunalskattemedel, som enligt de förnyade beräkningarna bö­

ra verkställas under budgetåren 1958/59 och 1959/60, finnes inget skäl till

ändring av de i december 1958 beräknade beloppen. De beräknade avsätt­

ningarna och återföringarna under de båda budgetåren ha sammanställts i

Bill. B. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

5

nedanstående tablå (miljoner kronor):

1958/59

1959/60

Avsättning.................................................................. 350

250

Återföring.................................................................. 200

100

Nettoavsättning resp. nettoåterföring............... 150

— 150

Arvsskatt och gåvoskatt. I statsverkspropositionen är denna inkomsttitel

uppförd med 90 miljoner kronor. I skrivelse till riksräkenskapsverket den

17 mars 1959 förordar generalpoststyrelsen, att ifrågavarande inkomster

uppföras med oförändrat belopp i riksstaten. Riksräkenskapsverket föreslår

likaledes, att det i statsverkspropositionen upptagna beloppet för budget­

året 1959/60 får kvarstå oförändrat.

Lotterivinstskatten har i statsverkspropositionen uppförts med 84 miljo­

ner kronor. Därvid höjdes riksräkenskapsverkets förslag med 2 miljoner

kronor med hänsyn till föreslagen höjning av avgiften vid tippning, vilket

skulle medföra, att större belopp kom att utdelas till vinnarna. Under denna

förutsättning och under antagande att det särskilda lotteriet för teater och

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

konst kommer att anordnas även under budgetåret 1959/60, beräknar ge­

neralpoststyrelsen i sin förenämnda skrivelse inkomsterna på ifrågavaran­

de titel till 82 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som för innevarande

år beräknar inkomsterna på titeln till 78 miljoner kronor, föreslår, att de i

riksstaten uppföras med 82 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor

mindre än i statsverkspropositionen.

Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Denna titel har i statsverks­

propositionen uppförts med 83 miljoner kronor. I sin förutnämnda skrivelse

beräknar generalpoststyrelsen ifrågavarande inkomster för innevarande

budgetår till 84 miljoner kronor och förordar att de för budgetåret 1959/60

upptagas med likaledes 84 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår,

att inkomsterna på titeln i enlighet med generalpoststyrelsens förslag i riks­

staten upptagas med 84 miljoner kronor, vilket är 1 miljon kronor mera

än i statsverkspropositionen.

Fordonsskatt. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upptagen till

385 miljoner kronor. Inkomsterna på titeln under löpande budgetår beräk­

nades samtidigt till 360 miljoner kronor. Enligt från överståthållarämbetet

och länsstyrelserna inhämtade uppgifter uppgick den debiterade fordons­

skatten vid den ordinarie uppbördsstämman i februari 1958 till 332,5 mil­

joner kronor, vilket är 7 procent mera än det föregående år debiterade be-

loppet. Genom bestämmelserna i kungörelsen om anstånd i Aissa fall med

erläggande av automobilskatt (SFS 395/1957) kunna drygt 14 miljoner

kronor hänförliga till budgetåret 1958/59 beräknas inflyta först under bud­

getåret 1959/60. Å andra sidan inneburo motsvarande bestämmelser för år

1958 att drygt 12 miljoner kronor avseende debiteringen i februari 1958 in­

levererades först under innevarande budgetår. Med utgångspunkt från de

anförda uppgifterna och under antagande, att den vid sidan av huvudde­

biteringen inflytande fordonsskatten kommer att öka i ungefär samma takt

som den ordinarie uppbörden, har riksräkenskapsverket beräknat inkoms­

terna på titeln till 360 miljoner kronor för budgetåret 1958/59. Reträffande

utvecklingen av fordonsbeståndet under nästkommande budgetår finner äm­

betsverket ingen anledning revidera de i december gjorda antagandena, in­

nebärande att inkomsterna på titeln skulle öka med 25 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket föreslår därför, att titeln fordonsskatt i riksstaten

uppföres med oförändrat 385 miljoner kronor.

Bensinskatten är i statsverkspropositionen upptagen med 850 miljoner kro­

nor. För innevarande budgetår beräknas inkomsterna på denna inkomstti­

tel till 750 miljoner kronor. Med ledning av från väg- och vatlenbyggnads-

styrelsen, generaltullstyrelsen och kontrollstyrelsen erhållna uppgifter fö­

reslår riksräkenskapsverket, att titeln bensinskatt i riksstaten uppföres med

825 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor mindre än i statsverks­

propositionen.

Ilih. B. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

7

Tullmedel. Denna inkomsttitel beräknades av riksräkenskapsverket i de­

cember till 690 miljoner kronor, vilket belopp även uppfördes i statsverks­

propositionen. I skrivelse den 17 mars 1959 har generaltullstyrelsen funnit

sig sakna anledning frångå sin i november 1958 gjorda beräkning, enligt

vilken uppbörden av tullmedel upptagits till 690 miljoner kronor. Riksrä­

kenskapsverket föreslår, att titeln tullmedel i riksstaten upptages med oför­

ändrat 690 miljoner kronor.

Varuskatt. I statsverkspropositionen har för denna inkomsttitel upptagits

320 miljoner kronor. Kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens förnyade

beiåkningar ge tillsammans ett belopp av 310 miljoner kronor. Riksräken­

skapsverket, som för innevarande budgetår beräknar inkomsterna på titeln

till 305 miljoner kronor, föreslår att de i riksstaten uppföras med 310 mil­

joner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mindre än i statsverksproposi­

tionen.

Omsättningsskatt å motorfordon. Denna inkomsttitel är i statsverkspro­

positionen uppförd med 140 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i skri­

velse till riksräkenskapsverket den 13 mars 1959 beräknat inkomsterna på

denna titel till 135 miljoner kronor för nästkommande budgetår. Väg- och

vattenbyggnadsstyrelsen har i skrivelse till riksräkenskapsverket samma dag

upptagit denna skatt till 115 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som

för innevarande budgetår har beräknat inkomsterna på ifrågavarande titel

till 140 miljoner kronor, föreslår, att inkomsterna för budgetåret 1959/60

upptagas med likaledes 140 miljoner kronor eller samma belopp som i stats­

verkspropositionen.

Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. Denna inkomsttitel har i stats­

verkspropositionen upptagits med 45 miljoner kronor, vilket belopp bygg­

de på av jordbruksnämnden och kontrollstyrelsen verkställda beräkningar.

Dessa myndigheter ha vid förnyade beräkningar uppskattat inkomsterna på

titeln till 40 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår att titeln i riks­

staten uppföres med 40 miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mind­

re än i statsverkspropositionen.

Tobaksskatt. Riksräkenskapsverket beräknade i december 1958 denna ti­

tel till 850 miljoner kronor, vilket belopp uppförts i statsverkspropositio­

nen. Tobaksmonopolet har vid förnyad beräkning den 17 mars 1959 före­

slagit att inkomsttiteln under budgetår* 1959/60 upptages till oförändrat

850 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som uppskattat inkomstutfal-

lct för löpande budgetår till 825 miljoner kronor, föreslår, att titeln tobaks­

skatt i riksstaten upptages till samma belopp som i statsverkspropositionen

eller 850 miljoner kronor.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Denna titel är i stats­

verkspropositionen upptagen med 1 200 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen,

som i november uppskattade inkomsterna på titeln till 1 180 miljoner kro­

nor, har även i skrivelse den 13 mars 1959 angivit inkomsterna på titeln

till detta belopp. Riksräkenskapsverket, som för innevarande budgetår be­

räknat inkomsterna av omsättnings- och utskänkningsskatt till 1 160 mil­

joner kronor, föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med 1 200 miljoner

kronor, vilket är samma belopp som i statsverkspropositionen.

Omsättningsskatt å vin. Inkomsterna under denna titel upptogos i stats­

verkspropositionen till 90 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen har i sin för­

nyade beräkning angivit inkomsterna till samma belopp. Riksräkenskaps­

verket föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med oförändrat 90 miljoner

kronor.

Maltdrycksskatten uppfördes i statsverkspropositionen med 105 miljoner

kronor. Kontrollstyrelsen har även i sin förnyade beräkning angivit in­

komsterna till detta belopp. Riksräkenskapsverket, som för innevarande

budgetår beräknat intäkterna på ifrågavarande titel till 105 miljoner kro­

nor, föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med oförändrat 105 miljoner

kronor.

Skatt å läskedrycker har i statsverkspropositionen uppförts med 67 mil­

joner kronor. Kontrollstyrelsen har också vid förnyad beräkning angivit

inkomsterna till 67 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att ti­

teln i riksstaten uppföres med 67 miljoner kronor, vilket är samma belopp

som i statsverkspropositionen.

Statlig nöjesskatt. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upp­

tagen med 55 miljoner kronor. I proposition nr 97 till 1959 års riksdag har

föreslagits vissa lättnader i nöjesbeskattningen. Dessa skulle medföra en

sänkning av statens nöjesskatteintäkter med omkring 5,5 miljoner kronor.

Med hänsyn till den nedåtgående tendensen i nöjesskatteuppbörden föreslår

riksräkenskapsverket, därest förslagen i nämnda proposition bli av riks­

dagen antagna, att inkomsterna av nöjesskatt i riksstaten uppföras med 45

miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mindre än i statsverkspropo­

sitionen.

Energiskatt. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen med

520 miljoner kronor. I sina förnyade beräkningar ha kontrollstyrelsen och

generaltullstyrelsen beräknat intäkterna av energiskatt till sammanlagt 505

miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som beräknat intäkterna av energi­

skatt för innevarande år till 485 miljoner kronor, föreslår, att titeln i riks­

staten uppföres med 510 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor

mindre än i statsverkspropositionen.

Bih. B. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

9

Totalisatormedlen upptogos i statsverkspropositionen med 35 miljoner

kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att ifrågavarande inkomsttitel i riks-

staten uppföres med oförändrat 35 miljoner kronor.

Tipsmedel. I statsverkspropositionen ha inkomsterna på denna titel upp­

tagits med 107 miljoner kronor, vilket innebar en uppräkning av riksräken­

skapsverkets förslag i december med 12 miljoner kronor. Uppräkningen för­

anleddes av en föreslagen höjning av avgiften vid tippning. Enligt från ak­

tiebolaget Tipstjänst erhållna beräkningar skulle tipsmedlen med den för­

höjda avgiften nu kunna beräknas inflyta med 102,9 miljoner kronor under

nästkommande budgetår. Riksräkenskapsverket, som för innevarande bud­

getår beräknar tipsmedlen till 92 miljoner kronor, föreslår, att titeln i riks-

staten uppföres med 105 miljoner kronor, vilket är 2 miljoner kronor mind­

re än i statsverkspropositionen.

Lotterimedlen upptogos i statsverkspropositionen till 115 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med oför­

ändrat 115 miljoner kronor.

För inkomsttiteln postverket föreslog riksräkenskapsverket i december

1958 ett belopp av 25 miljoner kronor, vilket även upptagits i statsverks­

propositionen. Inkomsterna på ifrågavarande titel beräknades av general­

poststyrelsen i oktober 1958 till 17 miljoner kronor. Vid sin beräkning an­

såg sig styrelsen med postsparbanksfullmäktige alltjämt icke kunna upp­

taga något belopp såsom vinstmedel från postgirot och postsparbanken.

Riksräkenskapsverket vidhöll sin åsikt, att avskrivning på statsobligationer,

vilka kunna förutsättas aldrig komma att realiseras med förlust, i varje

fall icke borde ske i större utsträckning än att viss vinst erhölles från

ifrågavarande rörelsegrenar och uppräknade bl. a. av denna anledning ge­

neralpoststyrelsens beräkningar med 8 miljoner kronor. Departementsche­

fen anslöt sig liksom tidigare år till riksräkenskapsverkets uppfattning i

denna fråga.

I skrivelse den 12 mars 1959 har generalpoststyrelsen bl. a. till följd av

ökade driftskostnader räknat ned postverkets inkomstöverskott under bud­

getåret 1959/60 till 14 miljoner kronor. Generalpoststyrelsen har fortfaran­

de icke ansett sig kunna upptaga något belopp som vinstmedel från post­

girot och postsparbanken. Sedan i proposition nr 94 till 1959 års riksdag

föreslagits nya villkor för postbefordran av tidningar, har riksräkenskaps­

verket under hand inhämtat, att ett antagande av förslaget skulle öka post­

verkets överskott med 5 å 6 miljoner kronor för nästkommande budgetår.

I enlighet med departementschefens uttalande i statsverkspropositionen an­

gående postsparbankens och postgirots avskrivningsbehov och under förut­

sättning alt den nya tidningsförordningen antages av riksdagen beräknar

riksräkenskapsverket inkomsterna på ifrågavarande titel till ed (8 l 6 —)

2

Bihang till riksdagens protokoll l!)C>i). 1 samt. Sr ISO. Bihang It

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

14 miljoner kronor högre belopp än generalpoststyrelsen och föreslår så­

lunda, att inkomsttiteln postverket i riksstaten uppföres med 28 miljoner

kronor, vilket är 3 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.

Televerket. Denna inkomsttitel upptogs i statsverkspropositionen med 105

miljoner kronor. Telestyrelsen har i skrivelse den 12 mars 1959 anfört, att

styrelsen icke funnit anledning att ändra det i statsverkspropositionen upp­

tagna överskottet. Riksräkenskapsverket föreslår, att inkomsterna på titeln

televerket upptages till oförändrat 105 miljoner kronor.

Statens järnvägar. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med

1 miljon kronor. Järnvägsstyrelsen har i skrivelse den 17 mars 1959 be­

räknat, att resultatet av rörelsen för budgetåret 1959/60 skulle utvisa i

stort sett balans mellan inkomster och utgifter. Härvid har medräknats det

i statsverkspropositionen upptagna driftbidraget på 100 miljoner kronor.

Riksräkenskapsverket föreslår, att ifrågavarande titel i riksstaten upptages

med oförändrat 1 miljon kronor.

Statens vattenfallsverk. Denna inkomsttitel upptogs i statsverksproposi­

tionen med 160 miljoner kronor. I anslutning till av vattenfallsstyrelsen

företagen förnyad beräkning föreslår riksräkenskapsverket, att titeln även

i riksstaten upptages med 160 miljoner kronor.

Domänverket. I enlighet med domänstyrelsens beräkning föreslog riksrä­

kenskapsverket i december 1958, att denna titel skulle upptagas med 10

miljoner kronor, vilket belopp även uppfördes i statsverkspropositionen. I

skrivelse till riksräkenskapsverket den 16 mars 1959 har domänstyrelsen

framhållit, att utvecklingen av marknaden för trävaror och massa samt en

bedömning av lagersituationen i landet, främst för råvaror, visar, att de

tidigare antagandena om avsättning och prisutveckling sannolikt äro för

optimistiska. Styrelsen förutser nu, att något överskott av domänverket

icke kan påräknas för 1959. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln do­

mänverket i riksstaten uppföres med 1 miljon kronor, vilket är 9 miljoner

kronor mindre än i statsverkspropositionen.

I fråga om vissa andra inkomsttitlar, vilka nu varit föremål för beräk­

ning inom riksräkenskapsverket, bar ämbetsverket icke funnit anledning

förorda någon ändring av de i statsverkspropositionen uppförda beloppen.

Riksräkenskapsverket vill slutligen framhålla, att de nu gjorda beräk­

ningarna, liksom den tidigare inkomstberäkningen, äro grundade på förut­

sättningarna, att det allmänna utrikespolitiska läget förblir i stort sett det­

samma som för närvarande samt att den ekonomiska utvecklingen icke

störes genom mera omfattande arbetskonflikter.

Bib. B. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

11

I anslutning till vad sålunda anförts får riksräkenskapsverket förorda,

att följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1959/60 upptagas med

nedan angivna i förhållande till statsverkspropositionen ändrade belopp:

Enligt stats-

Enligt riksräken-

Ökning

(

+ )

verksproposi-

tionen

skapsverkets

ändringsförslag

Minskning (—)

Kronor

Kronor

Kronor

Lotterivinstskatt........................

Omsättnings- och expeditions-

84 000 000

82 000 000

- 2 000 000

stämplar ................................

83 000 000

84 000 000

+ 1 000 000

Bensinskatt................................

850 000 000

825 000 000

- 25 000 000

Varuskatt...................................

Regleringsavgift och accis å

320 000 000

310 000 000

- 10 000 000

fettvaror ................................

45 000 000

40 000 000

- 5 000 000

Statlig nöjesskatt ...................

55 000 000

45 000 000

- 10 000 000

Energiskatt................................ 520 000 000

510 000 000

- 10 000 000

Tipsmedel....................................

107 000 000

105 000 000

- 2 000 000

Postverket ................................

25 000 000

28 000 000

+ 3 000 000

Domänverket ............................

10 000 000

1 000 000

- 9 000 000

Den sammanlagda nettominskningen i förhållande till det ursprungliga

riksstatsförslaget blir sålunda 69 miljoner kronor.

I samband med de förnyade beräkningarna av statsinkomsterna under

nästkommande budgetår har riksräkenskapsverket även omprövat de kal­

kyler över statsinkomsternas utveckling på längre sikt, som presenterades

i bilaga E till ämbetsverkets inkomstberäkning i december 1958. Enligt des­

sa förnyade kalkyler skulle statsinkomsternas förändringar under de scha­

blonmässiga förutsättningar som gavs i bilaga E, under budgetåren 1960/61

och 1961/62 kunna sammanfattas på följande sätt, varvid decemberberäk-

ningens belopp medtagits som jämförelse (miljoner kronor):

1960/61

1961/62

december-

ny beräk-

december-

ny beräk-

beräkning

ning

beräkning

ning

Skatt å inkomst och för-

mögenhet in. m.......................

+ 200

+ 300

+ 400

+ 400

Övriga inkomsttitlar ...............

+ 260

+ 220

+ 210

+ 180

Samtliga inkomster + 460

+ 520

+ 610

+ 580

De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden

av kommunalskattemedel som de nu företagna beräkningarna för budget­

åren 1960/61 och 1961/62 motivera framgå av nedanstående tablå (miljo­

ner kronor):

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

Bih. B. Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning

1960/61

1961/62

Avsättning.............................. ..................... 200

200

Återföring .............................. ..................... 425

225

Nettoåterf öring..................... ..................... 225

25

I handläggningen av detta ärende ha förutom undertecknade deltagit

byråcheferna Ehnbom och Faxelius. Stockholm den 2 april 1959.

Underdånigst

GÖSTA RENLUND

TORE THORSON

(föredragande)

59058 S Stockholm 1959. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag

BIIIANG C

DRIFTBUDGETEN

FÖR

BUDGETÅRET 1959/60

Kungi. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

Bih. C. Driftbudgeten 1959/60

1

Bihang C

DRIFTBUDGETEN

FÖR BUDGETÅRET 1959/60

1

Iiihang till riksdagens protokoll 1959. 1 samt. Nr 1.50. Bihang G

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

Driftbudgeten för

Inkomster

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

Milj. kr.

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsinkomster:

I. Skatter.....................................................

11 669,5

— 161,0

11 508,5

II. Uppbörd i statens verksamhet...........

216,8

—

216,8

III. Diverse inkomster ................................

304,0

— 2,0

302,0

Säger

12 190,3

— 163,0

12 027,3

B. Inkomster av statens kapitalfonder:

I. Statens affärsverksfonder...................

301,0

— 24,0

277,0

II. Riksbanksfonden....................................

15,0

--------

15,0

III. Statens allmänna fastighetsfond ....

23,3

—

23,3

IV. Försvarets fonder ................................

31,3

—

31,3

V. Statens utlåningsfonder........................

175,5

—

175,5

VI. Fonden för låneunderstöd...................

13,5

—

13,5

VII. Fonden för statens aktier...................

30,0

—

30,0

VIII. Statens pensionsfonder ........................

71,2

-—

71,2

IX. Diverse kapitalfonder............................

44,6

—

44,6

Säger

705,4

- 24,0

681,4

Summa inkomster å driftbudgeten

12 895,7

- 187,0

12 708,7

Återföring från budgetutjämningsfonden av

kommunalskattemedel..................................

150,0

—

150,0

Beräknat underskott å statsregleringen....

449,6

714,4

Summa

13 495,3

13 673,1

Bih. C. Driftbudgeten 1959/60

3

budgetåret 1959/60

Utgifter

Statsverks-

Senare

Summa

propositionen

ändringar

Milj. kr.

Milj. kr.

Milj. kr.

A. Egentliga statsutgifter:

I. Kungl. hov- och slottsstaterna...........

4,5

—

4,5

II. Justitiedepartementet...........................

129,1

+ 0,4

129,5

III. Utrikesdepartementet...........................

75,9

- 0,2

75,7

IV. Försvarsdepartementet .......................

2 836,0

— 9,0

2 827,0

V. Socialdepartementet ...........................

3 907,8

-f- o,5

3 908,3

VI. Kommunikationsdepartementet ....

1 135,7

—

1 135,7

VII. Finansdepartementet ...........................

788,9

—

788,9

VIII. Ecklesiastikdepartementet...................

1 696,9

+ 24,4

1 721,3

IX. Jordbruksdepartementet.......................

455,7

— 0,3

455,4

X. Handelsdepartementet..........................

272,9

+ 1,7

274,6

XI. Inrikesdepartementet...........................

765,5

— 0,8

764,7

XII. Civildepartementet ...............................

411,2

-f- 55,0

466,2

XIII. Oförutsedda utgifter ...........................

1,0

1,0

XIV. Riksdagen och dess verk m. in.........

20,4

----

20,4

Säger

12 501,5

+ 71,7

12 573,2

B. Utgifter för statens kapitalfonder:

I. Luftfartsfonden ....................................

12,5

—

12,5

II. Riksgäldsfonden ....................................

685,0

—

685,0

III. Avskrivning av nya kapitalinveste-

ringar....................................................

295,3

+ 6,1

301,4

IV. Avskrivning av oreglerade kapital-

medelsförluster....................................

1,0

1,0

Säger

993,8

+ 6,1

999,9

Summa utgifter å driftbudgeten

13 495,3

+ 77,8

13 573,1

BIHANG D

REVIDERAD

NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1959

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

1

Bihang D

Reviderad nationalbudget för år 1959

I. Inledning

Föreliggande nationalbudget är en reviderad version av den preliminära

nationalbudget, som publicerades vid årsskiftet i samband med statsverks­

propositionen. Med hänsyn till utlandskonjunkturens betydelse i nuvarande

läge för inte bara takten utan även själva riktningen av vår produktions-

kurva har det ansetts vara påkallat att i föreliggande budget använda relativt

stort utrymme till beskrivningen av det internationella ekonomiska läget

och vår utrikeshandel. Fastän man inte kan peka på några bestämda nya

tendenser i utvecklingen, föreligger dock vissa nyansförskjutningar, som

kan vara till hjälp för bedömningen av utlandskonjunkturen och den där­

med sammanhängande efterfrågan på våra exportprodukter. I vissa avseen­

den är också hållpunkterna för bedömningen av den inhemska efterfrågans

utveckling något säkrare än de var vid årsskiftet. Först och främst har vi

nu säkrare kunskap om utvecklingen under 1958 och därmed om bakgrun­

den för utvecklingen under innevarande år, eftersom nationalräkenskaperna

för fjolåret har kompletterats på flera punkter. För analysen av tendenser­

na under innevarande år står till förfogande en av kommerskollegium utförd

ny enkätundersökning av industrins planerade kapitalinvesteringar. Även

andra myndigheter har bidragit med statistiska sammanställningar och ana­

lyser. Läget har också klarnat med hänsyn till löneutvecklingen under inne­

varande år i och med att avtal träffats mellan arbetsmarknadens parter.

De nya informationerna har motiverat vissa revideringar av den prognos

för 1959, som i försörjningsbalansens form redovisades i den preliminära

nationalbudgeten. Bedömningen av den totala produktionsutvecklingen kan

sägas vara något mera optimistisk nu än för ett kvartal sedan och pekar på

en ökning av den relativt låga expansionstakt som karakteriserade 1958.

Den ger dock uttryck för den uppfattningen att, såvitt man nu kan se, någon

markerad omsvängning i konjunkturläget inte kommer till stånd under in­

nevarande år. 1

1

Bihang titt riksdagens protokoll 1959. t samt. Nr ISO. Bihang D

2

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

II. Sveriges ekonomi 1958

De reviderade beräkningar av försörjningsbalansen för år 1958 som ne­

dan framläggs, förändrar icke huvuddragen i den bild av den ekonomiska

utvecklingen 1957—1958 som lämnades i den preliminära nationalbudgeten.

Den privata konsumtionen syns ha ökat något kraftigare från 1957 till 1958

än enligt de preliminära siffrorna medan den offentliga sektorns utgifter

för konsumtion och investering på vissa punkter syns ha varit något över­

skattade i den preliminära försörjningsbalansen. En betydande revidering

har dock vidtagits såtillvida att siffrorna för såväl exporten som importen

höjts icke obetydligt. Förklaringen härtill ligger i första hand i en ur eko­

nomisk-statistisk synpunkt tillfällig störande brist i redovisningstekniken

för importen och exporten. Detta har medfört att de siffror som intagits i

försörjningsbalansen för importen och exporten under år 1958 sannolikt

innebär en icke obetydlig överskattning av utrikeshandeln för detta år. Här-

Tabell II: 1. Försörjningsbalansen 1954—1958 i löpande priser

Miljoner kronor

1954

1955

1956

1957

1958

Förändring

prel.

1957—1958

Miljoner

kronor

Procent

Tillgäng

1. Bruttonationalprodukt till mark-

45 140 48 980 53 220 57 450 59 580

+ 2130

— 330

^

c^e

+ 1

2.

Import av varor, eif......................

Minskning av lager m. m...............

9190 10 340 11440 12 570 12 240

3.

90

—

—

—

130

+ 130

4.

Summa tillgång 54 420

59 320

64 660 70020

71 950

+ 1930

+ 3

Användning

5. Privat inhemsk bruttoinvestering

7 990

8 470

9 330

9 880 10 720

+ 840

+ 9

6. Offentlig inhemsk bruttoinveste­

ring ......................................................

5 900

6160

6 730

7 460

7 780

+ 320

⁺ 4

7. Ökning av lager m. m....................

—

960

690

1290

—

— 1290

8. Export av varor, fob, och nettot

av tjänster ......................................

9 030

9 920 11340 12 440 12 000

— 440

— 4

9. Privat konsumtion..........................

26 200 28 040 30 290 31870 33 840

+ 1970

+ 6

10. Offentlig konsumtion......................

5 300

5 770

6 280

7 080

7 610

+ 530

+ 7

11.

Summa användning 54 420 59 320 64 660 70 020 71 950

+ 1930

+ 3

Bruttonationalproduktens förändring

sedan föregående år1..............................

— +8'/i %

+8*/t

%

+ 8% +3*/s %

1 Avrundat till halva procent.

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

3

Tabell II: 2. Försörjningsbalansen 1954—1958 i 1954 års priser

Miljoner kronor

1954

1955

1956

1957

1958

Förändring

prel.

1957—1958

Miljoner

kronor

Procent

Tillgång

1. Bruttonationalprodukt till mark-

45140 46 970 48 580 50 510 50830

+

320

4- 1

2.

Import av varor, eif......................

9190 10 210 10 870 11650 11880

+

230

+ 2

3.

90

_

__

_

120

+

120

4.

Summa tillgång 54 420 57 180 59450 62 160 62 830

670

+ 1

Användning

5. Privat inhemsk bruttoinvestering

7 990

8170

8 470

8 580

9 200

+

620

+ 7

6. Offentlig inhemsk bruttoinveste­

ring ......................................................

5 900

5 880

6 070

6 450

6 670

+

220

+ 3

7. ökning av lager m. m....................

—

890

590

1060

—

— 1060

8. Export av varor, fob, och nettot

av

tjänster ......................................

9 030

9 580 10 610 11530 11480

__

50

0

9. Privat konsumtion..........................

26 200 27 270 28 080 28 670 29 400

+

730

+ 3

10. Offentlig konsumtion ..................

5 300

5 390

5 630

5 870

6 080

+

210

+ 3

11.

Summa användning 54 420 57 180

59450

62160 62 830

+

670

+ 1

Bruttonationalproduktens förändring

sedan föreeående år1..............................

+ 4 % +&!,% + 4 % + '!,%

1 Avrundat till halva procent.

igenom har även den uppskattning av bruttonationalprodukten som indi­

rekt framkommer ur beräkningarna av konsumtion, investering, lagerför­

ändring samt import och export blivit osäkrare än normalt.

1. Inhemska bruttoutgifter

De totala bruttoinvesteringarna (inkl. reparationer och underhåll) beräk­

nas från 1957 till 1958 ha ökat med omkring 7 procent i löpande priser

och med ca 6 procent i fasta priser.

Den ökande realkapitalbildningen kan till mycket stor del hänföras till

industriinvesteringarna (se tabell 3 a). Enligt kommerskollegiums mars­

enkät ökade dessa, exklusive underhåll, med 17 procent för byggnader och

anläggningar och med 19 procent för maskiner och apparater. För under­

hålls- och reparationsverksamheten kan däremot någon procents minskning

mellan 1957 och 1958 beräknas ha ägt rum.

Bostadsbyggandet under 1958 beräknas ha inneburit en igångsättning av

omkring 68 000 lägenheter, d. v. s. en ökning med några tusen jämfört med

1957. Antalet färdigställda lägenheter som 1957 uppgick till ca 64 500 be­

räknas under 1958 ha minskat med drygt 2 000. Stocken av pågående byg­

gen syns ha varit ej oväsentligt större än under 1957 medan den genomsnitt­

liga storleken av de påbörjade lägenheterna varit något mindre än under

4

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

Tabell II: 3 a. Bruttoinvesteringar 1954—1958, uppdelade på ändamål

Miljoner kronor i löpande priser

Förändring i procent i 1954

års priser

1954

1955

1956

1957

1958

1954-

1955-

1956-

1957-

prel.

1955

1956

1957

1958

1

Bostäder ......................

3 049

3 209

3 479

3 750

3 911

+

2

+

3

+

4

+

4

2.

Jordbruk, skogsbruk

och fiske......................

1027

970

1013

1066

1 081

8

2

+

1

_

2

3.

Egentlig industri ....

2 800

2 977

3 243

3 345

3 744

+

1

+

2

0

+

¹¹

4.

Kraft- och belysnings­

verk ..............................

860

813

888

973

1127

11

+

4

+

7

+

¹⁵

5.

Handel..........................

288

340

396

422

451

+

¹⁵

+ 12

+

4

+

7

6.

Samfärdsel (exkl.

vägar) ..........................

2 553

2 775

3148

3 465

3 589

+

5

+

6

+

3

+

2

7.

Förvaltning, sociala

ändamål ......................

567

601

643

752

761

+

2

+

1

+

¹¹

+

1

8.

Skolor och kyrkor....

513

519

541

558

622

—

3

— 2 — 2 +

11

9 a. Väg- och gatuarbeten

684

777

862

1027

1120

+

9

+

6

+

¹⁵

+

6

9b. Vatten, avlopp m. m.

349

380

414

467

507

+

2

+

5

+

¹⁰

+

7

10.

Militära investeringar

1201

1271

1427

1512

1589

+

2

+

4 —

1

+

4

Summa

13 891

14 632 16 054 17 337

18 502

+

1

+

4

+

3

+

6

1957. Dessa förhållanden sammantagna innebär för bostadsinvesteringarna

(d. v. s. de under respektive år nedlagda kostnaderna) en ökning av ny-

och ombyggnadsverksamheten mellan 1957 och 1958 på drygt 10 procent.

För bostadsinvesteringarna inklusive underhåll har ökningen beräknats

till 4 procent.

De privata investeringarna ökade under 1958 enligt beräkningarna med

ca 7 procent, medan ökningen inom den offentliga sektorn uppgick till 3

Tabell II: 3 b. Bruttoinvesteringar 1954r—1958, uppdelade i privata och offentliga

Miljoner kronor i löpande priser

Förändring i

års priser

procent i 1954

1954

1955

1956

1957

1958

prel.

1954-

1955

1955-

1956

1956-

1957

1957-

1958

Privata bruttoinvesteringar

7 990

8 471

9 326

9 879 10 723

+

2

+

4

+

1

+ 7

Offentliga bruttoinveste-

ringar.................... .................

5 901

6161

6 728

7 458

7 779

0

+

3

+

6

+ 3

1. Statliga..............................

3 303

3 453

3850

4178

4 421

—

1

+

5

+

4

+ 5

därav: affärsverk ..........

1318

1338

1447

1560

1633

—

5

+

3

+

4

+ 4

aktiebolag..........

151

173

251

247

295

+

8

+ 36

—

5

+ 18

2. Kommunala ..................

2 598

2 708

2 878

3 280

3 358

0

+

1

+ 10

+ 1

därav: affärsverk ..........

509

535

570

593

619

—

1

+

2

+

1

+ 3

aktiebolag och

752

0

13

— 9

stiftelser ..............

723

676

703

820

—

10

+

Summa

13 891

14 632

16 054 17 337

18 502

+

1

+

4

+

3

+ 6

Anm. I statliga aktiebolags investeringar ingår fr. o. m. den 1/10 1957 LKAB till 95 procent

i stället för 50 procent som tidigare. De volymförändringstal mellan 1956—1957 resp. 1957—

1958 som erhålls om andelen bibehålls vid 50 procent, uppgår för statliga aktiebolag till resp.

—10 och ■— 1 procent, för statliga investeringar totalt till resp. + 3 och + 4 procent, för

offentliga till + 6 och + 3 och för privata investeringar till + 1 och + 8 procent.

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

5

Tabell II: 3 c. Bruttoinvesteringar 1954—1958, uppdelade efter typ

Miljoner kronor i löpande priser

Förändring i

års priser

procent

i 1954

1954

1955

1956

1957

1958

prel.

1954-

1955

1955-

1956

1956-

1957

1957-

1958

Byggnader och anläggningar

7 925

8 414

9147

9 876

10 533

+ 2

+ 3

+ 4

+ 6

därav: underhåll..............

2 222

2 404

2 627

2 861

2 948

+ 4

+ 2

4- 3

+ 1

Maskiner och apparater ..

5 966

6218

6 907

7 461

7 969

0

+ 4

+ 3

+ 5

därav: underhåll..............

1 954

2 124

2 397

2 561

2 671

+ 3

+ 6

+ 2

+ 1

Summa

13 891

14 632

16 054 17 337

18 502

+ 1

+ 4

+ 3

+ 6

därav: underhåll..............

4176

4 528

5 024

5 422

5 619

+ 3

+ 4

+ 3

+ 1

procent (se tabell 3 b). Expansionen inom sistnämnda sektor får främst

ses mot bakgrunden av ökade investeringar för vägar och gator, försvar,

el- och gasverk samt skolväsen.

Enligt tabell 3 c synes investeringsverksamheten under 1958 ha inneburit

ökningar såväl för byggnader och anläggningar som för maskiner och ap­

parater. Tonvikten har därvid legat på nybyggnader och nyanskaffningar

medan reparations- och underhållsverksamheten har kännetecknats av en

mera dämpad ökningstakt. För utförligare kommentarer rörande investe-

ringsutvecklingen hänvisas till kap. VII.

Den privata konsumtionen ökade med ca 2 1/2 procent i volym och med

ca 6 procent i värde från 1957 till 1958 (se tabell 4). I motsats till 1956 —

Tabell II: 4. Privat konsumtion 1954—1958

Miljoner kronor i löpande priser

Förändring i procent i 1954

års priser

1954

1955

1956

1957

1958

1954-

1955- 1956- 1957-

prel.

1955

1956

1957

1958

8 589

9 126

9 787

9 882 10 314

+ 2

+

i

0

+ 2

Spritdrycker och viner..........

1087

1219

1408

1507

1523

+ 5

+ ii

- 11

- 11

867

892

896

949

1072

+ 4

+

1

+ 3

+ 3

2 251

2 406

2 694

2 909

3 215

+ 4

+

4

+ 4

+ 4

Bränsle och lyse......................

1223

1363

1 679

1 617

1827

+ 11

+

5

— 7

+ 11

3 446

3 643

3 856

4 025

4 168

+ 6

4

+ 3

+

2

1842

1965

2 097

2 404

2 485

+ 6

+ 5

+ 11

+

2

1724

1899

2 085

2 457

2 755

+ 6

+

7

+ 13

+ 9

1 149

1 181

1205

1245

1306

0

—

4

- 4

— 1

Sjukvård,hygien,hemvård etc.

1571

1685

1803

1886

2 037

+ 5

+

4

+ 3

+ 4

Övrigt..........................................

2 308

2 440

2 544

2 718

2 855

+ 3

1

+ 3

+ 2

Summa 26 057 27 819 30 054 31 599 33 557

+ 4

+ 3

+ 2

+ 3

102

no

118

129

135

+ 3

+

6

+ 6

+ 4

245

321

347

370

383

+ 17

+

2

+ 3

0

200

210

227

227

237

+ 2

+

1

0

+ 2

Total privat konsumtion 26 204 28 040 30 292

31 871 33 838

+ 4

+

3

+ 2

+

3

därav: Varaktiga varor....

3 177

3 319

3 512

4 052

4181

+ 3

+

4

+ 11

+ 1

Tjänster ..................

6 567

7 034

7 545

8 013

8 660

+ 4

+

1

+ 2

+

3

Övrigt ......................

16 460 17 687 19 235 19 806 20 997

+ 4

+

4

0

+ 3

6

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

Tabell II: 5. Offentlig konsumtion 1954—1958

Miljoner kronor

Löpande priser

1954

1955

1956

1957

1958

Förändring

i procent

1957—1958

Kommunal konsumtion..............

3 007

3 392

3 691

4 232

4 589

+ 8

därav: löner..........................

2 095

2 391

2 622

2 946

3182

+ 8

Statlig konsumtion......................

2 294

2 373

2 587

2 853

3 019

+ 6

därav: löner..........................

1539

1660

1783

1969

2122

+ 8

Total offentlig konsumtion

5 301

5 765

6 278

7 085

7 608

+ 7

1954 års priser

Total offentlig konsumtion

5 301

5 387

5 627

5 874

6 076

+ 3

därav: kommunal konsumtion

3 007

3169

3 307

3 508

3 666

+ 5

statlig konsumtion....

2 294

2 218

2 320

2 366

2 410

+ 2

1957 da konsumtionsökningen främst hänförde sig till varaktiga konsum­

tionsvaror, var den reala ökningen i konsumtionen 1957—1958 huvudsak­

ligen lokaliserad till icke varaktiga varor samt olika slag av konsument­

tjänster. Som framgår av tabell 4 ökade sålunda de reala konsumtionsut­

gifterna för varaktiga varor med drygt 10 procent från 1956 till 1957 sam­

tidigt som utgifterna för ej varaktiga varor förblev oförändrade. Från 1957

till 1958 däremot, steg konsumtionen av varaktiga varor med endast ca

1 procent medan utgifterna för icke varaktiga varor ökade med ca 3 pro­

cent i fasta priser räknat, ökningen i konsumtionen 1957—1958 synes del­

vis ha skett på bekostnad av minskat sparande inom hushållssektorn. Hus­

hållens sammanlagda disponibla inkomster (räknade exklusive betalade

försäkringspremier och inklusive erhållna försäkringsutfall) kan nämligen

beräknas ha ökat med endast mellan 4 och 5 procent medan konsumtionen

i löpande priser stigit med ca 6 procent.

Livsmedelskonsumtionen har ökat med ca 2 procent i volym, ökad kon­

sumtion registreras för matfett, inhemska frukter och sydfrukter samt olika

slag av specerier medan förbrukningen av drycker minskat. Konsumtionen

av spritdrycker har kraftigt reducerats från 1957 till 1958 bl. a. till följd av

höjningen av sprit- och vinpriserna i februari 1958. Nedgången i den sam­

manlagda konsumtionsvolymen för spritdrycker och vin som trots en ök­

ning för vinets del utgör ca 10 procent är av ungefär samma storlek som

prisökningen, varför hushållens utgifter för spritdrycker och vin i värde räk­

nat förblev ungefär oförändrade från 1957 till 1958.

Beträffande hushållens inköp av textila beklädnadsvaror och skor, för

vilka varor enligt den preliminära nationalbudgeten konsumtionen uppskat­

tades ha minskat med ett par procent pekar de reviderade beräkningarna i

stället på att en mindre ökning skulle ha ägt rum 1957—1958 i fasta priser

räknat. Inköpen av inventarier av olika slag syns däremot ha stigit i mindre

utsträckning än vad som preliminärt kunde uppskattas med ledning av upp­

gifter om inköpen under årets tre första kvartal. De reviderade siffrorna an­

ger sålunda en uppgång med knappt 2 procent i fasta priser.

7

Nyinköpen av personbilar visade en mindre tillbakagång under 1958 jäm­

fört med 1957. Hushållens sammanlagda utgifter för bilar och motorcyklar

d. v. s. utgifter för nyinköp plus utgifter för drift och underhåll steg däremot

med närmare 10 procent i fasta priser och med drygt 10 procent i värde från

1957 till 1958. Bland övriga poster i den privata konsumtionen kan nämnas

en uppgång för bostadsny tf jandet med drygt 4 procent samt en ökning av

bränsleförbrukningen med drygt 10 procent, främst förorsakad av kyligare

väderlek under 1958 än under 1957.

Den offentliga konsumtionen d. v. s. statens och kommunernas löpande ut­

gifter för sjukvård, undervisning, försvar, administration in. in. steg med ca

7 procent i löpande priser och med ca 3 procent i fasta priser från 1957 till

1958 (se tabell 5).

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1059

2. Utrikeshandel, lager och bruttonationalprodukt

Som framgår av tabell 6 redovisas en förbättring av den svenska handels­

balansen med ca 70 miljoner kronor från 1957 till 1958. Genom en nedgång

i fraktnivån minskade samtidigt rederiernas nettoinsegling i utländsk sjö­

fart med ca 150 miljoner kronor och saldot på bytesbalansen visade eu för­

sämring från ett underskott på ca 130 miljoner kronor 1957 till ca 240 mil­

joner kronor 1958. Som tidigare nämnts föreligger emellertid av statistiska

skäl risk för att handelsbalansens och därigenom även bytesbalansens utfall

för år 1958 icke är helt jämförbart med tidigare års. En betydande del av den

kraftiga ökning som handelsstatistiken visar för såväl exporten som för im­

porten under december 1958 i förhållande till tidigare månader, torde nämn-

ligen vara betingad av en tillfällig forcering i den statistiska redovisningen

av utrikeshandeln.1 Ehuru det inte är möjligt att med någon säkerhet av­

göra vilken nettoeffekt detta kan ha haft på 1958 års handelsbalans, så kan

dock konstateras att de siffror över utrikeshandeln som återfinns i tabell C,

innebär en överskattning av såväl importen som exporten under 1958.

Importen visade enligt dessa siffror en nedgång med ca 3 procent i värde

och en ökning med ca 2 procent i volym från 1957 till 1958. Betraktas i stäl­

let utvecklingen från januari—november 1957 till januari—november 1958

1 I handelsstatistiken registreras en importvara som importerad när den tullbehandlats och

rapport härom ingått till tullstyrelsen samt en exportvara som exporterad när exportörens

anmälan om utförseln granskats och inrapporterats till tullstyrelsen. Normalt föreligger av ar-

betstekniska skäl beträffande importen en viss eftersläpning i tullbehandlingen av importen i

dels den meningen att vissa varor finnes införda till riket utan att ännu vara slutgiltigt tull-

behandlade och dels i den meningen att en viss mängd importvaror normalt ligger i import­

hamnarna i avvaktan på tullbehandling. Normalt föreligger likaså av arbetstekniska skäl be­

träffande exporten en viss eftersläpning i granskning och inrapportering till tullstyrelsen av

exportörernas anmälningar av sin utförsel. I samband med övergången till en ny tulltaxa och

en ny statistisk varuförteckning vid årsskiftet 1958/59 ägde under december 1958 rum eu till­

fällig återhämtning av denna eftersläpning på såväl import- som exportsidan. Den beräkning

av bruttonationalprodukten från användningssidan, som presenteras i tabellerna 1 och 2, har

påverkats härav. Forceringen på exportsidan har haft eu höjande effekt på siffran för brutto­

nationalprodukten medan forceringen på importsidan haft eu sänkande effekt. Delvis har force­

ringen på importsidan bestått i påskyndad tullbehandling av varor i importhamnarna. I den

mån detta har återspeglats i lager- och investeringsstatistiken motverkas härigenom den sän­

kande effekten på bruttonationalprodukten av forceringen på importsidan.

8

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

Tabell II: 6. Bytesbalansen 1954—1958

Miljoner kronor

1954

1955

1956

1957

1958

Förändring

1957—1958

i procent

Löpande priser

Export av varor, fob..................

8196

8 933

10 067

11062

10 807

- 2

Import av varor, eif..................

Handelsbalansens saldo..............

9192

10 337

11 434

12 567

12 242

- 3

- 996

- 1404

- 1 367

- 1505

- 1435

Nettoinsegling1..............................

Utländska fartygs utgifter i

712

860

1057

1233

1088

- 12

Sverige ......................................

163

165

188

172

160

— 7

Övriga tjänster m. m. netto ..

- 45

-

35

+

25

-

30

-

50

Bytesbalansens saldo

- 166

- 414

-

97

- 130

- 237

1954 års priser

Export av varor, fob..................

8196

8 680

9 581

10 464

10 380

- 1

Import av varor, eif..................

Handelsbalansens saldo..............

9192

10212

10 874

11648

11 881

+ 2

-996

- 1532

- 1293

- 1 184

- 1501

Nettoinsegling1 ..........................

Utländska fartygs utgifter i

712

781

834

935

1010

+ 8

Sverige ......................................

163

160

174

153

136

- 11

Övriga tjänster m. m. netto ..

- 45

-

35

+

24

- 28

-

49

Bytesbalansens säl do

- 166

- 626

- 261

- 124

- 404

1 Bruttoinsegling i utländsk sjöfart med avdrag för kostnader i utlandet.

visar importen en nedgång med närmare 6 procent i värde, vilket kan upp­

skattas ha motsvarat en nedgång volymmässigt sett på i runt tal 1 procent.

Mellan dessa perioder sjönk importvolymen av bl. a. bränslen och drivmedel,

handelsfärdigt järn och stål och textila råvaror, vilket till väsentlig del kan

sättas i samband med omslaget från lageruppbyggnad under 1957 till lager­

minskning eller avtagande lagerökning i den svenska ekonomin under 1958.

Vidare inträffade en minskning av importen av framför allt transportmedel

medan däremot importen av maskiner och instrument liksom livsmedelsim-

porten visade en mindre stegring.

Exporten visade enligt handelsstatistiken en nedgång med ca 2 procent i

värde och ca 1 procent i volym från 1957 till 1958. Räknat från januari—

november 1957 till samma period 1958 sjönk exporten med närmare 5 pro­

cent i värde och kan uppskattas ha minskat med ca 4 procent i volym.

Nedgången i exporten mellan dessa både perioder hänför sig framför allt till

järnmalm och trävaror. Även för övriga skogsprodukter inträffade en

mindre nedgång i exporten. Den tidigare expansionen av den svenska expor­

ten av maskiner och instrument bröts under 1958 och för perioden januari—

november 1958 var exportvärdet för denna varugrupp ca 2 procent lägre än

under samma period 1957. Däremot ökade utförseln av transportmedel och

för såväl fartyg som bilar noterades en betydande ökning i exportens värde.

Utförseln av jordbruksprodukter, som ökade mycket kraftigt från 1956 till

1957, visade en fortsatt kraftig uppgång även under 1958.

Genomsnittspriserna för den totala importen sjönk något mer än genom­

snittspriserna för den totala exporten från 1957 till 1958 och

bytesförhållan-

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

9

Tabell Ils 7. Lagerförändringar för statistiskt belysta varuområden 1954—1958

Miljoner kronor i genomsnittliga återanskaffningspriser för respektive år

1. Gruvor, järn- och stålverk, andra metall­

verk samt järngrossister..............................

2 Verkstads- och varvsindustri ..................

3. Jord- och stenindustri ..............................

4. Sågverk, pappersmassefabriker och trä-

varuhandel ......................................................

5. Trävaru- och pappersindustri samt grafisk

industri ...........................................................

6. Livsmedelsindustri och viss livsmedels-

handel1 ...........................................................

7. Textil- och sömnadsindustri samt textil-

handel...............................................................

8. Läder- och gummivaruindustri, skohan-

dei, lädergrossister samt kemisk-teknisk

industri ...........................................................

9. Bränsle (utom i egentlig industri)..........

10. Summa ...........................................................

11. Förändringar i kreaturskapital..................

12. Variation i uttag ur skog..........................

13.

Summa lagerförändringar

14.

Summa lagerförändringar i 1954 års

priser 1 * * * * * 7

1954

1955

1956

1957

1958

prel.

- 50

+

20

+ 110

+

190

- 10

- 30

+

690

+ 600

+

690

+ 90

+ 10

+

10

+ 20

+

30

- 10

1 + 320

+

230

- 10

+

50

+ no

J

- 130

0

- 10

+

40

- 130

+ 10

0

- 50

+

80

- 70

+ 40

+

30

0

+

50

- 40

- 80

+

90

+ 130

+

130

- 60

+ 90

+ 1070

+ 790

+ 1260

- 120

- 30

—

80

- 80

+

10

+ 10

- 150

—

30

- 20

+

20

- 20

- 90

+

960

+ 690

+ 1290

- 130

- 90

+

890

+ 590

+ 1060

- 120

1 Inkl. lagerförändringar av brödsäd hos jordbrukarna.

Anm.

För livsmedelsindustri, textilindustri och sömnadsindustri och läderindustri samt delar

av träindustri gäller siffrorna exklusive varor under arbete.

Källor:

Uppgifter från jordbruksnämnden (för livsmedel och kreaturskapital), från skogssty­

relsen (för skogsuttag), från vinststatistiken samt från kommerskollegium (för övriga områden).

det förbättrades härigenom med i runt tal 3 procent. Den positiva effekten

på bytesbalansen av att bytesförhållandet förbättrades motverkades emeller­

tid av att nedgången i fraktnivån minskade nettointäkterna från sjöfarten.

Delvis är ett sådant samband en automatisk följd av att importen i motsats

till exporten värderas inklusive fraktkostnader; en nedgång i fraktsatserna

har härigenom samtidigt en sänkande effekt på importpriserna.

Nu föreliggande reviderade uppgifter över lagerförändringarna under 1958

bekräftar i stort sett den bild av lagerutvecklingen 1957—1958, som läm­

nades i den preliminära nationalbudgeten. De uppgifter som ges i tabell

7 beträffande lagerförändringarna inom statistiskt belysta varuområden pe­

kar sålunda på att den kraftiga lageruppbyggnad, som ägde rum under

åren 1955—1957, icke fortsatt under 1958. Det får uppmärksammas att

forceringen av tullbehandlingen av importen vid slutet av 1958 kan ha

medfört en ansvällning av lagren inom områden som icke är täckta av

lagerstatistik. Har en sådan lagerökning inträffat kommer den ej till ut­

tryck i tabell 7.

Lagren inom industrin, vilka totalt i löpande priser steg med drygt eu

miljard kronor under 1957 kan uppskattas ha sammanlagt stigit i endast

liten utsträckning under 1958 i löpande priser räknat. För flertalet bran­

scher syns färdigvarulagren ha fortsatt att stiga medan lagren av råvaror

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

något reducerats. Inom verkstadsindustrin syns härigenom en viss nor­

malisering av råvarulagren ha kommit till stånd under loppet av 1958 att

döma av konjunkturinstitutets konjunkturbarometrar för verkstadsin­

dustrin.

Bränslelagren, som ökade kraftigt under åren 1955—1957, har under 1958

reducerats inom såväl handeln som sannolikt även industrin. Inom flertalet

övriga statistiskt belysta områden av handeln syns likaså en nedskärning

av lagerhållningen ha ägt rum under 1958.

Den totala produktionen inom landet visade en i jämförelse med närmast

tidigare år svag stegring från 1957 till 1958. Enligt de beräkningar som

här presenterats i tabell 2, skulle bruttonationalprodukten mätt i fasta pri­

ser ha stigit med endast ca en halv procent från 1957 till 1958 mot en ök­

ning med ca 4 procent från 1956 till 1957. Dessa beräkningar av bruttona­

tionalprodukten har utgått från användningssidan, d. v. s. har erhållits ge­

nom att summan av konsumtion, investering, lagerökning och export mins­

kats med värdet av import och lagerminskning. Kalkyler över bruttonatio­

nalprodukten från produktionssidan med utgångspunkt huvudsakligen från

statistik över produktionen inom olika näringsgrenar anger en ökning med

ca 1 1/2 procent i fasta priser från 1957 till 1958; med hänsyn härtill samt

med hänsyn till den tidigare berörda osäkerheten i beräkningarna av natio­

nalprodukten från användningssidan torde det vara realistiskt att räkna med

att bruttonationalprodukten ökat något mer än en halv procent i fasta pri­

ser från 1957 till 1958.

Den avsaktning i produktionsstegringen som dock alldeles tydligt ägt

rum under 1958 hänför sig i första hand till stagnationen i industrins pro­

duktion, vilken kan uppskattas ha varit av praktiskt taget samma storlek

1958 som 1957. Vidare syns jordbrukets bidrag till bruttonationalprodukten

ha minskat något under 1958 jämfört med 1957. Uppgången i den totala

produktionen inom landet beror främst på den kraftiga stegringen i bygg­

nads- och anläggningsverksamheten mellan 1957 och 1958 samt på att den

offentliga konsumtionen fortsatte att stiga under 1958; staten och kommu­

nernas bidrag till denna verksamhet kan uppskattas ha ökat med ca 4 pro­

cent från 1957 till 1958.

Som framgår av tabell 1 steg bruttonationalprodukten i löpande mark­

nadspriser enligt beräkningarna från användningssidan med drygt 3 1/2 pro­

cent från 1957 till 1958. Detta innebär en total genomsnittlig prisökning

på ca 3 procent räknat för hela bruttonationalprodukten. Prisuppgången

1957—1958 hänför sig främst till konsumtionsnyttiglieterna, medan pris­

stegringen för investeringarna blev tämligen begränsad som framgår av

följande tablå, där prisindextal för konsumtion och investering beräknats

på en halv procent när med utgångspunkt från tabellerna 1 och 2 (1957 =

Privat bruttoinvestering ......................................... 101

Offentlig bruttoinvestering....................................... 101

Privat konsumtion .................................................... 103,5

Offentlig konsumtion ................................................ 104

⁼ 100

):

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

11

III. Den internationella utvecklingen

1. Förenta staterna

Under intryck av i första hand den påtagliga försvagningen inom det pri­

vata investeringsområdet sjönk den amerikanska bruttonationalprodukten

i löpande priser från toppnivån under tredje kvartalet 1957 till första kvar­

talet 1958 med ca 4,2 procent. Konjunkturförbättringen från våren 1958 med­

förde sedan en successiv återhämtning, men siffrorna för fjärde kvartalet

ger vid handen att det volymmässigt sett dock fortfarande återstod 0,4 pro­

cent att återhämta innan man kommit tillbaka till nivån från tredje kvar­

talet 1957 (se diagram 1).

Av de olika huvudkomponenterna i bruttonationalprodukten utgjorde de

inhemska bruttoinvesteringarna den viktigaste nedgångsfaktorn. Inom före­

tagssektorn hade de mycket stora nyinvesteringarna i maskiner och anlägg­

ningar skapat produktionsmöjligheter som översteg den rådande totala ef­

terfrågan på varor och tjänster. Redan mot slutet av 1956 märktes tecken

på att den totala efterfrågan inte kunde hålla jämna steg med utbyggnaden

av produktionsmöjligheterna eller ens med den löpande produktionen. In­

vesteringsplanerna reviderades men först under fjärde kvartalet 1957 regi­

strerades den första minskningen av de totala utgifterna för maskiner och

anläggningar. Nedgången blev därefter stark. Under loppet av ett år (3 kv.

1957—3 kv. 1958) sjönk dessa utgifter med drygt 21 procent; motsvarande

volymnedgång var ytterligare ett par procentenheter större. Under de sista

tre månaderna 1958 och första kvartalet 1959 noterades sedan en svag åter­

hämtning. Denna ökning var dock endast till en mindre del förlagd till in­

dustrin. Mot slutet av 1957 inträffade en lagerminskning, som kulminerade

redan följande kvartal. Även efter det att industriproduktionen och handelns

och industrins leveranser ånyo börjat stiga fortsatte emellertid lagerminsk­

ningen om än i avsaktande takt. I november kom den första lagerökningen

sedan recessionens början. Denna ökning avspeglade dock huvudsakligen en

uppbyggnad av bilhandlarnas lager. I december noterades en allmän och

ganska stor lagerökning inom detaljhandeln, som mer än väl uppvägde den

samtidiga nedgången inom industrin och partihandeln. Det totala resultatet

för fjärde kvartalet blev en viss lagerökning räknat i fasta priser. Denna

hänförde sig emellertid helt till jordbruksprodukterna medan lagervolymen

i övrigt sjönk svagt.

Inom den kvarstående delen av den privata investeringssektorn, byggnads­

verksamheten, var utvecklingen under 1958 oenhetlig. Bostadsbyggandet vi­

sade, delvis som en följd av konjunkturpolitiskt motiverade kreditlättnader,

en kraftig expansion. Värdet av nyuppförda bostäder var omkring 5 procent

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

Diagram III: 1. Förenta staternas brutto-

Diagram III: 2. Bruttoinvesteringarnas ut-

nationalprodukt och dess användning

veckling inom olika områden i Förenta

1957—1958

staterna 1957—1958

Bruttonationalprodukt

röretagens maskininuesteringar

Priuat konsumtion

Bostadsbyggande

Offentliga inköp

Lagerför ändring

Priuat Drurtoinuestering

inkl laqertörandrinq

Anm.

Kvartalssiffror säsongutj ämnade och uppmultiplicerade till årsnivå. 1954 års priser.

Källor:

Survey of Current Business samt Economic Report of the President.

högre än 1957. Igångsättningen steg samtidigt med 15 procent (räknat i an­

tal lägenheter); större delen av denna ökning hänförde sig till senare delen

av 1958. Bostadsbyggandets ökning uppvägdes emellertid helt av minskat

byggande inom industrin -— en nedgång på 31 procent jämfört med 1957 —

samt i mindre grad inom public Utilities. Industrins byggnadsinvesteringar

sjönk successivt till fjärde kvartalet då en viss stabilisering syntes inträda

på en nivå som med nästan 38 procent understeg motsvarande läge ett år

tidigare.

Nedgångstendenserna inom näringslivet motverkades från början av 1958

av en aktivare offentlig utgiftspolitik. Om man jämför utvecklingen av den

totala privata investeringsverksamheten med kurvan för de offentliga inkö­

pen av varor och tjänster (jämför diagram 1) ser man dock att den direk­

ta utgiftsstegringen för de offentliga köpen var jämförelsevis begränsad

under den egentliga nedgångsfasen för att sedan växa samtidigt som de pri­

vata investeringarna stabiliserades och återhämtades (framför allt genom

avtagande lagerminskningar). Volymförändringen för de totala federala kö­

pen av varor och tjänster uppgick till närmare 10 procent (4 kv. 1957—4 kv.

1958). Delstaternas och kommunernas utgifter (framför allt för väganlägg-

ningar och skolbyggen) fortsatte att expandera såväl under 1957 som 1958.

Den totala offentliga byggnadsverksamheten, som till största delen ligger

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

13

utanför den federala sektorn men som samtidigt erhåller stora federala bi­

drag, steg sålunda från december 1957 till samma månad 1958 med omkring

10 procent.

En inte oväsentlig del av höjningen av de offentliga utgifterna tog formen

av arbetslöshetsunderstöd och andra transfereringar till hushållen. Från

tredje kvartalet 1957 till samma period 1958 steg dessa utbetalningar med

24 procent och bidrog därmed verksamt till den anmärkningsvärda stabilitet

som präglade hushållens totala inkomster under konjunkturnedgången. På

grund av sysselsättningsminskningen och en förkortning av den genom­

snittliga arbetsveckans längd föll löneinkomsterna likväl från tredje kvar­

talet 1957 till andra kvartalet 1958 med 3 procent. Däremot ökade jordbru-

karinkomsterna och bibehölls höga utdelningar från bolagen. Resultatet blev

att de totala personliga inkomsterna när de var som lägst — under första

kvartalet 1958 — endast understeg toppnivån från tredje kvartalet 1957 med

1,3 procent. Nedgången i de reala disponibla inkomsterna var 2,5 procent.

Hushållens konsumtion under nedgångsfasen sjönk mindre än deras in­

komster nämligen med 0,7 procent (i löpande priser); det ägde med andra

ord rum en inte obetydlig nedgång i den genomsnittliga sparkvoten. Det

står klart att denna måttliga konsumtionsminskning knappast utgjorde nå­

gon grund för en kumulativ fortsättning av dämpningen inom företagssek­

torn.

Från första till fjärde kvartalet 1958 ökade den privata konsumtionen i

löpande priser med 3,4 procent, varav större delen utgjorde en volymupp­

gång. De disponibla inkomsterna steg samtidigt med 3,2 procent som en följd

av högre lönesatser och ökad sysselsättning. Sparkvoten sjönk således åter

något. Den starkaste procentuella konsumtionsuppgången ägde rum i fråga

om de varaktiga varorna, bland vilka bilarna under fjärde kvartalet möttes

av ökat köpintresse för första gången på ett år. Nedgången i bilinköpen,

vilka (inkl. bildelar) under de senaste fyra åren svarat för 5—7 procent av

de totala konsumtionsutgifterna, var närmare 15 procent (3 kv. 1957—3

kv. 1958) och utgjorde direkt och indirekt ett starkt återhållande element

i konjunkturuppgången från våren 1958. Index för bilproduktionen visar att

man trots en mycket stark ökning mot slutet av förra året inte kom upp

till nivån från november 1957.

Den amerikanska exporten, vars nedgång kom att sammanfalla med av-

mattningen i den inhemska efterfrågan och som fick ett relativt starkt re­

cessivt inflytande, behandlas närmare i avsnittet om den internationella

handeln.

Under första kvartalet 1959 har uppgången i den amerikanska ekonomin

fortsatt efter ungefär samma linjer som under senare delen av förra året.

Preliminära beräkningar tyder på att bruttonationalprodukten nu även i

fasta priser överträffat toppnivån från tredje kvartalet 1957. Den totala in­

dustriproduktionen uppnådde i mars hl. a. under intryck av en förbättring

inom stålproduktionen en nivå som låg drygt 1 procent högre än i juli

1957. Den högre produktionsintensileten inom stålindustrin, som trots eu

14

Kungi. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

väsentlig kapacitetsutvidgning under 1958 utnyttjade över 90 procent av pro­

duktionskapaciteten i mars 1959 mot ungefär 52 procent ett år tidigare,

har emellertid inte inneburit en normal återhämtning från konjunkturned­

gången. Delvis har den varit ett utslag för marknadens farhågor för ett pro-

duktionsstopp från mitten av 1959, då stålarbetarnas treåriga löneavtal går

ut. Denna faktor är en förklaring till den moderata lageruppbyggnad som

ägt rum under de första månaderna och har också påverkat siffrorna för

orderingången starkt.

Kapitalvaruindustrierna, vilkas produktionsnivå i februari 1959 alltjämt

låg drygt 5 procent lägre än i februari 1957, har — bortsett från den speci­

ella utvecklingen på stålområdet — inte visat tecken på någon snabbare

återhämtning. I detta förhållande återspeglas främst två faktorer. Den förs­

ta är den allmänna återhållsamheten i fråga om företagens fasta investe­

ringar. De senaste årens kapacitetshöjningar syns fortfarande vara till­

räckliga för väsentliga produktionsökningar. Utgifterna för maskiner och

anläggningar i näringslivet, vilka under första kvartalet i år beräknas ha

varit ungefär 4 procent högre än under fjärde kvartalet i fjol, kan knap­

past under den närmaste framtiden väntas öka i någon mera uppdriven

takt. Den senaste enkäten över företagens investeringsplaner anger en upp­

gång från 1958 till 1959 på ca 4 procent. Häri ryms en sådan återhämtning

av industrins investeringsutgifter, att dessa under andra kvartalet beräknas

nå upp till en nivå som understiger toppläget under 1957 med omkring 25

procent. Av intresse är att totalinvesteringarna (enligt näringslivets planer >

efter den successiva ökningen under första hälften av 1959 väntas komma

att ligga kvar på andra kvartalets nivå under senare delen av året.

Den andra faktorn, som hittills verkat tillbakahållande på kapitalvaru­

tillverkningen, är bilarna. Den snabba produktionsuppgång, som väntades

när de nya modellerna introducerades under senhösten förra året, har un­

dan för undan fördröjts av arbetskonflikter av olika slag. Den säsongren-

sade indexen utvisar en produktionsnedgång från december till februari på

omkring 9 procent varefter en inte oväsentlig återhämtning syns ha ägt

rum. Någon klar bild av köpintresset har inte heller framkommit. Till den

allmänna osäkerheten bidrar också konkurrensen från den europeiska bil­

industrin och planerna på en utbyggd amerikansk småbilsproduktion. Av-

sättningsprognoserna för den amerikanska bilindustrin innebär en ökning

med ca 30 procent jämfört med 1958.

Konsumtionsvaruindustrin syns räkna med en fortsatt efterfrågeökning.

Orderingången har vuxit samtidigt som handelns lager trots en viss ök­

ning fortfarande betraktas som alltför små. Dessa ökningstendenser bott­

nar först och främst i den gynnsamma utvecklingen av de personliga in­

komsterna, som fortsatt att verka stimulerande på den privata konsumtio­

nen. Från december till februari steg inkomstnivån med 1,3 procent. Trans-

tereringsinkomsterna steg samtidigt något. Medan man vad beträffar den

genomsnittliga arbetsveckans längd i industrin återhämtat hela den tidi­

gare minskningen har nedgången i arbetslösheten emellertid varit begrän-

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

15

säd. Trots att industriproduktionen i mars återvunnit hela nedgången från

sommaren 1957 till april 1958 låg arbetslöshetsprocenten närmare en tredje­

del så högt som i juli 1957. Detta förhållande, som delvis står i samband

med produktionsrationaliseringen inom industrin, förklarar också att trans-

fereringsutbetalningarna alltjämt är betydande. Den officiella amerikanska

bedömningen syns emellertid gå ut på en relativt kraftig minskning av ar­

betslösheten under årets lopp. I samband härmed kan nämnas att den för­

längning av tidsperioden för arbetslöshetshjälp som gällt fram till 1 april i

år utsträckts till halvårsskiftet.

Den ekonomiska politiken har också i allt högre grad inriktats på att

hindra inflationstendenser från att göra sig gällande. De federala inköpen

väntas visserligen fortsätta att stiga, men minskningen av arbetslöshets-

hjälpen antas dämpa de totala utgifternas ökningstakt. Budgetförslaget för

1959/60 utgår från att balans mellan inkomster och utgifter skall kunna

ernås. Man räknar med att inkomsterna skall stiga med 13 procent samti­

digt som utgifterna skärs ned med 5 procent. Denna minskning innebär

dock i realiteten en betydligt mindre inskränkning av det offentliga bidra­

get till den totala inhemska efterfrågan då ungefär hälften representerar

bortfall av en stor extraordinär utgift (betalning till internationella valuta­

fonden). Man torde också kunna räkna med att budgetbehandlingen resul­

terar i en viss höjning av det ursprungliga utgiftsförslaget.

De kreditpolitiska åtgärderna bar också dikterats av önskemålet att bi­

behålla den under andra hälften av 1958 inträdda prisstabiliteten. Ränte­

läget har justerats uppåt — i april 1959 var Federal Reserve-bankernas dis­

konto 3 procent — och kreditläget har stramats åt. Både parti- och konsu­

mentpriserna steg svagt från december till januari varefter en mindre tillba­

kagång ägt rum i februari. Farhågorna för en fortsatt prisuppgång stärks av

de stora lönekrav som framförts från bl. a. stålarbetarna, vilkas avtalsresul-

tat ofta blir normerande för andra grupper.

Frågan är i vilken grad bostadsbyggandet, som räknat i antal påbörjade

lägenheter sjönk något från december till januari, skall påverkas av det

förändrade kreditmarknadsläget. Enligt en bedömning (gjord vid årsskiftet

av Department of Commerce) skulle bostadsbyggandet på grund av kapital­

brist mattas under loppet av året — framför allt under andra halvåret —

så att den totala igångsättningen stannar på 1958 års nivå.

De skisserade förändringstendenserna inom den amerikanska ekonomin

ger som troligaste alternativ för utvecklingen under 1959 en fortsatt upp­

gång. Ingen av huvudkomponenterna i bruttonationalprodukten (utom möj­

ligen exporten) pekar nedåt. Den fortsatta uppgången i den privata kon­

sumtionen och de offentliga utgifterna samt den — visserligen svaga — ten­

densen till ökade fasta investeringar kan också väntas föra med sig en la­

geruppbyggnad i både industrin och handeln. I frånvaron av spekulativa

element i konjunkturuppgången (här bortses da från läget pa stålområdet)

torde ökningstakten dock bli relativt moderat och lägre än den som karak­

teriserade uppsvingets första fas.

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

2. Den internationella handeln

I tabell 1 har sammanfattats de viktigaste förskjutningarna i det interna­

tionella varuutbytet mellan januari—september 1957 och 1958. Det fram­

går att den amerikanska konjunktursvackan inte innebar någon minskning

av exporten från Västeuropa till Förenta staterna. Däremot sjönk införseln

till Förenta staterna från gruppen »övriga världen» med nära 3 procent.

Denna utveckling reflekterar först och främst en skillnad i efterfrågeläget

för olika varuområden. Den amerikanska produktionsnedgången drabbade

i särskilt hög grad bas- och kapitalvaruindustrierna och gick parallellt med

en minskning av bl. a. råvarulagren. Importen av industriråvaror skars ned

— från januari—september 1957 till samma period förra året var volym-

nedgången omkring 4 procent — och för flera varor ackompagnerades ef-

terfrågeminskningen av prissänkningar. Prisfallet på dessa produkter för­

stärktes också av den samtidiga nedgången i det västeuropeiska och ja­

panska råvarubehovet. Å andra sidan steg den amerikanska efterfrågan för

färdigvaror, i första hand konsumtionsvaror, vilket starkt gynnade det väst­

europeiska näringslivet. Den i tabellen angivna ökningssiffran för OEEC-

ländernas export till Förenta staterna för de tre första kvartalen förbättra­

des kraftigt under fjärde kvartalet så att den totala ökningen för 1958 jäm­

fört med 1957 blev nära 9 procent.

Jämförelsen mellan 1957 och 1958 av den amerikanska exporten påver­

kas starkt av de speciella faktorer som verkade exporthöjande under första

hälften av 1957. Förutom de agrara produkterna och oljan kan nämnas kol­

utförseln, som efter att den europeiska bristsituationen snabbt förbytts i

sin motsats skurits ned kraftigt. Om man försöker rensa bort den effekt

som dessa faktorer haft och enbart beaktar verkan av den allmänna kon-

junkturavmattningen i Västeuropa, reduceras nedgången i den amerikanska

utförseln till detta område under de tre första kvartalen 1958 uppskatt­

ningsvis till hälften. Totalt sett föll exportvärdet med närmare 18 procent

från andra kvartalet 1957 till första kvartalet 1958, varefter en svag åter­

hämtning ägde rum. I förening med en påtaglig stabilitet i importen till

stor del beroende på den relativt väl hävdade inhemska konsumtionsefter-

frågan sjönk överskottet i bytesbalansen därmed från 2,5 miljarder dollar

under andra kvartalet 1957 till 0,8 miljarder under tredje kvartalet förra

året; för de sista tre månaderna 1958 redovisades ett överskott på 1,3 miljar­

der dollar.

Tillsammans med tämligen små förändringar i de övriga posterna i den

västeuropeiska betalningsbalansen gentemot Förenta staterna åstadkom den

skildrade export- och importutvecklingen ett starkt guld- och dollarintlöde

till Europa. Närmare hälften av den amerikanska valutaavtappningen på

3,4 miljarder dollar under 1958 gick sålunda till de västeuropeiska länderna.

Därtill kom valutatillströmningen från råvaruländerna vilkas reserver beräk­

nas ha sjunkit med närmare 2 miljarder dollar från mitten av 1957 till hös­

ten förra året. Denna nedgång skulle dock ha varit avsevärt större om inte

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

17

Tabell III: 1. Värdemässiga förändringar i den internationella handeln 1957—19581

Procenttal

Export (fob) till

Förenta

staterna

OEEC-områ­

det

Övriga världen exkl.

Japan, Kanada och

öststaterna

Export (fob) från

Förenta staterna..................................................

- 26,5

- 10,6

OEEC-området......................................................

+ 3,2

- 3,8

+ 0,2

Övriga världen exkl. Japan, Kanada och

öststaterna..........................................................

-2,7

- 7,7 (eif.)

1 De första tre kvartalen 1958 i förhållande till samma period 1957.

Källa:

OEEG, Foreign Trade, Serie I.

en del av råvaruområdets underskott i handeln täckts genom kapitalimport

och utländsk hjälp. Genom dessa kapitalrörelser mildrades trycket från det

1 tabell 1 åskådliggjorda efterfrågebortfallet för råvaruområdets export­

produkter. Den importminskning, som med en viss eftersläpning följde på

den härav föranledda inkomstminskningen blev därigenom jämförelsevis be­

gränsad.

Det utomeuropeiska inflytandet på de västeuropeiska ländernas export och

ekonomiska aktivitet var framför allt på grund av den amerikanska efter-

frågeökningen positivt under 1958. Efter en både pris- och volymmässig ned­

gång under andra kvartalet (jämfört med motsvarande kvartal 1957) steg

volymen av den västeuropeiska exporten till omvärlden i förhållande till fö­

regående år så mycket att den samtidiga prisnedgången mer än väl uppväg­

des. Ökningarna för exportvärdet blev 3 och 6 procent för tredje respek­

tive fjärde kvartalet i förhållande till samma kvartal året dessförinnan. Den

amerikanska importen från Europa ökade framför allt vad beträffar person­

bilar, byggnadsmaterial och lantbruksmaskiner. Eftersom man väntar att de

amerikanska konsumenternas inkomster skall fortsätta att stiga under 1959

medan jordbruksinkomsterna och bostadsbyggandet knappast kommer att

understiga fjolårets nivå syns utsikterna för en åtminstone bibehållen och

eventuellt ökad europeisk utförsel till Förenta staterna vara goda. Skulle den

amerikanska konjunkturförbättringen bli mera markerad även inom före-

tagsinvesteringarnas område blir utsikterna självfallet gynnsammare. I så

fall skulle förmodligen också råvaruländernas ställning förbättras och där­

med deras importmöjligheter. Redan vid slutet av 1958 syntes för övrigt tec­

ken på att importnedskärningen och kapitalrörelserna åstadkommit en viss

stabilisering av råvaruländernas valutareserver; i januari—februari sjönk

dock det yttre sterlingområdets import från Storbritannien med 15 procent

jämfört med motsvarande period 1957. Utvecklingen av den europeiska im­

porten syns också verka i denna riktning. Den brittiska införseln från övriga

sterlingområdet steg sålunda så mycket under november—januari i förhål­

lande till exporten att handelsbalansen gentemot detta område åter blev nc-

2

B i haag till riksdagens protokoll 1959. I samt. Nr ISO. Bihanq D

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1959

gativ. Även om råvaruländerna skulle använda den eventuella stegringen i

exportintäkterna till att i första hand åter bygga upp sina reserver torde

man så småningom kunna räkna med en viss stimulans åt importen.

Den intraeuropeiska handeln, som svarar för omkring hälften av de väst­

europeiska ländernas hela export, sjönk värdemässigt med knappt 4 pro­

cent från januari—september 1957 till samma period 1958. Avmattningen på

investeringsområdet, upphörandet av lageruppbyggnaden samt skärpta im­

portrestriktioner (Frankrike) utgjorde orsakerna till denna utveckling, som

under årets lopp allt mer övergick från volymmässiga minskningar till pris­

reduktioner. Volymförändringen gentemot samma kvartal 1957 blev under

tredje kvartalet positiv

-j-

2,1 procent; motsvarande siffra för fjärde kvarta­

let gav vid handen en ytterligare något större ökning. Den värdemässiga ut­

vecklingen innebar visserligen en fortlöpande minskning från kvartal till

kvartal av nedgången i förhållande till 1957 men det samtidiga prisfallet var

dock så starkt att exportvärdet under fjärde kvartalet alltjämt understeg

jämförelsekvartalet med 1,5 procent. Av de olika länderna registrerade Dan­

mark och Nederländerna en påtaglig exportökning under 1958. Den västtyska

exporten till OEEC-området låg kvar på ungefär samma nivå som 1957, me­

dan exporten från andra länder sjönk. Den allmänna nedgången i den intra­

europeiska handeln motverkades dock i betydande utsträckning av den väst­

tyska importexpansionen. Värdemässigt steg nämligen den tyska OEEC-

importen med nästan 8 procent från 1957 till 1958, vilken ökning motsvarar

1 procent av den totala intraeuropeiska handeln.

Utvecklingen av den totala importvolymen kvartal för kvartal framgår av

tabell 2. För Storbritannien, Västtyskland och Nederländerna har återhämt­

ningen och ökningen under andra halvåret 1958 varit påtaglig, medan ten­

denserna för de övriga länderna är ganska oklara; den höga brittiska siff­

ran för fjärde kvartalet står emellertid delvis i samband med en omläggning

av tulltaxan vid årsskiftet 1958/1959, vilken kraftigt stimulerade importakti­

viteten.

De västeuropeiska ländernas guld- och valutareserver, som steg kraftigt

som en följd av förskjutningen i terms of trade och minskningen av impor­

ten från omvärlden, har hittills i år utvecklats gynnsamt. Någon förbätt­

ring av förhållandet mellan export- och importpriserna, som under fjärde

kvartalet sjönk tillbaka till nivån från början av året, kan man dock knap­

past räkna med. På de internationella råvarumarknaderna har det genom­

snittliga prisläget stabiliserats och åter börjat stiga något trots förekoms­

ten av stora produktionsöverskott främst för agrara produkter. Den ame­

rikanska utvecklingen tyder snarast på en tendens till smärre inhemska

prisstegringar, som dock kan bli svåra att förverkliga vad beträffar exporten

till Västeuropa. På exportsidan syns samtidigt det europeiska prisläget vara

svagt vikande.

Av de olika länderna framstår Storbritannien och Frankrike som särskilt

intressanta med hänsyn till valutaläget. I bägge dessa länder har den föränd­

ring av valuta- och handelspolitiken, som konvertibiliteten och för Frankrike

19

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

Tabell IIIs 2. Importvolymens förändring 1957—1958 i vissa västeuropeiska länder

Index: 1 kv. 1957 = 100

Storbritannien

Västtyskland..

Frankrike

Nederländerna

Belgien ..........

Danmark

Norge..............

1957

2 kv.

3 kv.

4 kv.

97

95

97

99

104

114

101

85

85

93

91

91

98

93

98

87

87

98

104

92

97

1958

1 kv. 2

96

107

98

85

93

96

98

kv.

3

94

103

100

88

91

91

106

kv. 4

97

113

82

89

90

103

99

kv.

103

123

88

99

109

Källa:

OEEC, Foreign Trade, Serie I.

devalveringen i samband med frilistning och inhemsk åtstramning innebar,

slagit väl ut. Pundets ställning har stärkts och den brittiska guld- och valuta­

reserven har fortsatt att stiga fram t. o. m. februari. I samband med en större

återbetalning till internationella valutafonden sjönk reserven något i mars.

Den franska valutaställningen beräknas ha förbättrats med omkring 600

miljoner dollar från årsskiftet och fram till mars. Denna ökning, som

bl. a. utgör resultatet av ett minskat underskott i handelsbalansen, har gjort

att det franska behovet av utländska krediter nu försvunnit. De franska

återbetalningarna av EPU-skulderna väntas — liksom andra laneåterbetal-

ningar — endast i begränsad omfattning falla på 1959. 3

3. Produktionsutvecklingen i Västeuropa under 1958

Under loppet av 1957 mattades expansionen i de västeuropeiska länderna

alltmer och övergick under förra året i en allt tydligare stagnation. Den

aggregerade bruttonationalprodukten för OEEC-området, som under perio­

den 1952—1957 volymmässigt stigit med omkring 5 procent om året, beräk­

nas ha ökat med 1—2 procent från 1957 till 1958. Bakom denna tillväxt lig­

ger minskningar för flera mindre länder (Norge, Finland, Belgien) samt

Storbritannien och ökningar för Västtyskland, Frankrike, Italien samt Sve­

rige, Nederländerna och Danmark.

Med utgångspunkt från den faktiska förändringen under de senaste åren

och den förväntade utvecklingen av bruttonationalprodukten under 1959

kan man urskilja vissa grupper av länder med olika totala utvecklingsmöns­

ter. Både för Storbritannien och Sverige tar produktionsutvecklingen under

1957—1959 formen av en relativt jämn kurva med ganska svag positiv lut­

ning. Bakom avmattningen under 1958 ligger i båda fallen ett efterfrågebort-

fall från exporten och från lagerområdet. Den brittiska exportvolymen mins­

kade med knappt 3 procent från 1957 till 1958 vilket kan sägas ha neutralise­

rat bortåt hälften av efterfrågetillskottet från den privata konsumtionen.

Dämpningen av lagerinvesteringarna, som ägde rum i båda länderna under

1958 trots ofrivilliga lagerökningar i stål- och kolindustrierna (Storbritan-

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1959

Tabell 111: 3. Förändringar i den reala bruttonationalprodukten i vissa europeiska länder och

Förenta staterna 1957—1958 samt 1958—1959 (prognos)

Procenttal

1957—1958

1958—1959

Storbritannien ..

Västtyskland....

Frankrike ..........

Nederländerna ..

Belgien ..............

Danmark ..........

Norge ..................

Sverige

..............

Finland ..............

Förenta staterna

-0,5

+

+ 3

+

+ 2

0

+ 1

+ +

- 1

+

+ 1

+

- 1

+ +

+ 0,5

+

- 2

+

-3

+ +

Anm.

+ + > 3 %.

Källor:

Den officiella statistiken för olika länder, officiella prognoser samt prognoser av icke

officiella forskningsinstitut.

nien) och skogsvaruindustrierna (Sverige), bidrog absolut sett dock mycket

mera än exportminskningen till produktionsstagnationen. Både i Storbri­

tannien och i Sverige motsvarade lageromslaget omkring 2 procent av brut­

tonationalprodukten. Man får emellertid inte glömma att ändringen i lager­

politiken till betydande del sammanhängde med den faktiska och anteci-

perade exportnedgången. Lagerutvecklingen utgjorde också huvudorsaken

till den inträffade minskningen av importvolymen för i första hand råva­

ror, bränslen o. dyl. Förutom den privata konsumtionen bidrog både de

offentliga utgifterna och den privata investeringsverksamheten under 1958

till att hålla uppe efterfrågenivån. Den expansionskraft, som präglade den

svenska investeringsverksamheten både på industrisidan och inom bostads­

byggandet hade emellertid inte någon påtaglig motsvarighet i Storbritan­

nien. Bostadsbyggandet sjönk i fasta priser med nära 7 procent från 1957,

och den övriga investeringsverksamheten överträffade 1957 års siffror med

endast 1 procent; denna ökning var helt förlagd till de tre första kvartalen

1958. Utvecklingen från kvartal till kvartal under 1957—1958 framgår av

diagram 3.

Till den andra gruppen kan hänföras länder, vilkas produktionsutveck­

ling efter en mer eller mindre kraftig avmattning åter syns tilltaga. För

Danmark och Nederländerna inföll konjunkturdämpningen på ett tidigare

stadium än annorstädes, delvis som följd av en valutapolitiskt motiverad

åtstramningspolitik. Under andra hälften av 1958 blev emellertid tecknen

på en återhämtning allt starkare och den förväntade nedgången i brutto­

nationalprodukten mellan 1957 och 1958 vändes att döma av preliminära

uppgifter i en svag ökning. I båda länderna härrörde den expansiva effek­

ten på ekonomin främst från exporten. Volymökningen under andra halv­

året var i Nederländerna omkring 10 procent jämfört med samma period

1957 medan motsvarande danska siffra var drygt 8 procent. Det ökade ex-

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

21

Diagram III: 3. Storbritanniens bruttonationalprodukt och dess användning 1957—1958

Miljoner

pund

Htoo

Miljoner

pund

4200

Bruttonationalprodukt

Privat konsumtion

Export

Offentlig konsumtion

Bruttotnuesteringar

exkl. lager

Anm.

Säsongutjämnade kvartalssiffror uttryckta i 1954 års priser (factor cost).

Källa:

The Times Review of Industry.

portbidraget till bruttonationalprodukten motverkades i Nederländerna i

första hand av en nedskärning av företagens investeringar i fasta anlägg­

ningar och lager, medan samtliga huvudkomponenter utom lagren i den

danska bruttonationalprodukten blev större än 1957. I denna ländergrupp

ingår också Norge, där man enligt nationalbudgeten väntar en total produk­

tionsökning på ca 4 procent under 1959 efter den nedgång som ägde rum

förra året, samt Belgien, där produktionsutvecklingen nu totalt sett tyder

på en stabilisering. Den norska ekonomin karakteriserades under 1958 av

en successiv tillbakagång som dock mot slutet av året följdes av en viss för­

bättring både vad beträffar exporten och industriproduktionen. Denna till

trots blev nedgången av exporten av varor och tjänster mellan 1957 och

1958 värdemässigt It) procent. I denna minskning avspeglas elt mycket kraf­

tigt fraktprisfall, som trots ökad fraktvolym sänkte nettointäkterna från

fraktrörelsen med 20 procent. Varuexporten sjönk samtidigt med 6 procent

varav ungefär drygt hälften motsvarades av prissänkningar. Förutom ned­

gången i exportkonjunkturen medverkade också det felslagna fisket till pro-

duktionsdämpningen. Bidragen till bruttonationalprodukten minskade för

skogsbruket, fisket, valfångsten och skeppsfarten medan övriga sektorer

expanderade.

Den tredje och sista gruppen representeras av länder, vilkas ekonomi

präglats av en jämförelsevis stark expansion under de senaste åren men

som under 1958 erfarit en sänkning av takten i denna expansion. Hit hör

22

Kungi. Maj:ts proposition nr 150 år 1959

Frankrike, Västtyskland, Italien och Österrike. Särskilt markerad är denna

avsaktning för Frankrike, som längre än andra länder syntes opåverkat av

den allmänna konjunkturdämpningen i världen. Bakom denna utveckling,

som under 1959 väntas innebära att bruttonationalproduktens volym stan­

nar kvar på förra årets nivå, ligger först och främst en nedgång i den pri­

vata och offentliga konsumtionsvolymen. Investeringarnas ökningstakt däm­

pades visserligen också — främst på grund av minskat bostadsbyggande —

men översteg alltjämt 1957 års nivå med 3 procent. För de andra länderna

i denna grupp fortsatte den privata och offentliga konsumtionen att stiga

om än med något lägre hastighet än under 1957. Till skillnad från de övriga

länderna tilltog den västtyska investeringsverksamheten något snabbare än

tidigare. En väsentlig roll spelade härvidlag expansionen inom byggnads-

och anläggningsverksamlieten, som stimulerades kraftigt av det lättare lä­

get på kreditmarknaden. Tillskottet till bruttonationalprodukten från lager­

sidan syns för Västtysklands del helt ha uteblivit under 1958 medan det

däremot var betydande i Frankrike. Den italienska och österrikiska lager-

utvecklingen, för vilken inga totalsiffror föreligger, torde ha inneburit en

reduktion av råvarulagren medan behållningarna för de bearbetade pro­

dukterna trots minskningar inom vissa områden under senare delen av 1958

alltjämt låg på en i förhållande till den allmänna ekonomiska aktiviteten

hög nivå. I samtliga länder bidrog en dämpning av exportexpansionen till

den inträffade produktionsavmattningen. Graden av denna dämpning var

dock något olika, ökningstalet för den franska exportvolymen sjönk från

-f- 10,0 procent till -f- 3,4 procent; bortser man från utförseln till det övriga

franc-området var ökningen mellan 1957 och 1958 1 procent. Både för

Frankrike och Västtyskland, vars exportvolym steg med 3,7 procent mot

nära 14 procent mellan 1956 och 1957, präglades utvecklingen under 1958

av en successiv förbättring från kvartal till kvartal. I Österrike vidgades

mot slutet av året klyftan gentemot exportnivån 1957 åter; nedgången mel­

lan de två åren blev 4,5 procent.

En viss uppfattning om storleken av det produktionsbortfall, som till­

bakagången under 1957—1958 inneburit för industrin inom olika länder

kan man få genom att jämföra industriproduktionen månad för månad med

tidigare högsta kvartalsgenomsnitt och summera avvikelserna (tabell 4).

Sätter man detta kumulerade underskott i relation till den maximala pro­

duktionsnivån under perioden får man ett tidsmässigt uttryck för under­

utnyttjandet (kolumn 5 och 6). Denna mycket schematiska beräkning vi­

sar alltså hur mycket man förlorat genom att en redan uppnådd produk­

tionsnivå ej kunnat hållas men tar inte hänsyn till att produktionen i själva

verket kanske kunnat bli ännu högre på grund av i utgångsläget outnyttjad

eller under perioden ytterligare utbyggd kapacitet.

Av tabellen framgår att för de båda åren sammanlagt »förlusten» för Fö­

renta staterna och Belgien uppgår till något mer än en månadsproduktion.

»Förlusten» i Danmark, Norge och Nederländerna motsvarar drygt en halv

månads produktion. För övriga länder är bortfallet ringa (möjligtvis med

Bih. D: Reviderad nationalbudget för år 1959

23

Tabell 'III: 4. Produktionsbortfall inom industrin i olika länder

Index: 1953 = 100

Land

Produktions- Kumulerat underutnyttjande

maximum

1957

1958

2 + 3

Månader

4/1

Arbets­

dagar

i

2

3

4

5

6

Förenta staterna..............................

109 4-56

125 1—57

27

33

in

117

138

150

1,27

1,20

32

30

118 1—57

39

30

69

0,58

15

f 127 4-56

1 15

57

72

0,56

14

\128 2—57

129 1—57

39

33

72

0,56

14

1116 4—55

(117 3—57

156 1—58

l

9

33

42

0,36

9

1

30

30

0,19

5

121 1—58

—

18

18

0,15

4

1147 2—57

(151 1—58

139 1—58

\

3

3

6

0,04

1

1

3

3

0,02

1/2

Anm. I kolumn 1 har även ifrågavarande kvartal angetts.

I kolumn 6 har räknats med att månaden innehåller 25 arbetsdagar.

undantag för Storbritannien, där underskottet beräknats till 9 arbetsdagars

produktion). Det kumulerade underskottet är enligt tabellen klart koncen­

trerat till 1958. Endast Danmark och Nederländerna uppvisar en (obetydlig)

övervikt för 1957.

För Västtyskland ger emellertid de uppgifter, som finns att tillgå om ka-

pacitetsutny tf jandet en annan bild. Från mitten av 1957 till samma tid i

fjol sjönk sålunda kapacitetsutnyttjandet med 8—10 procent varefter en

svag förbättring inträdde. I detta land kan ju också ökningen av kapacite­

ten under senare år beräknas ha varit relativt hög. De nederländska siff­

rorna tyder på en nedgång i kapacitetsutnyttjandet på 8 procent från första

till fjärde kvartalet 1957, som sedan låg kvar på denna nivå till och med

tredje kvartalet 1958 (senare uppgifter saknas). Enligt en engelsk bedöm­

ning (gjord vid det senaste årsskiftet) skulle produktionen i de metallbe-

arbetande industrierna behöva ökas med bortåt 20 procent för att man där

skulle komma upp till en normal utnyttjandegrad.

A ktuella utvecklingstendenser

Som framgått av föregående avsnitt har investeringsverksamheten (inklu­

sive lagren) tillsammans med exportutvecklingen utgjort huvudelementet i

den västeuropeiska stagnationen. Föreliggande prognoser och indikatorer för

investeringarna tyder på en begränsad uppgång under 1959. Tendenserna

är dock oenhetliga både när del gäller olika investeringssektorer och olika

länder. De fasta företagsinvesteringarna hämmas liksom i Förenta staterna

på flera områden av en föreliggande överkapacitet hos de existerande pro-

duktionsanläggningarna (se föregående avsnitt). I Storbritannien sjönk