Prop. 1962:186
('angående godkännande av överenskommelser inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) rörande ömsesidiga tullmedgivanden, m. m.',)
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
1
Nr 186
Kungl Maj:ts proposition till riksdagen angående godkännande
av överenskommelser inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) rörande ömsesidiga tullmedgivanden, m. m.; given Stockholms slott den 28 september 1962.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475);
dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen före dragande departementschefen hemställt.
Under Hans Maj :ts
Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:
BERTIL
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner de överenskommelser om ömsesidiga tullmedgivanden som för Sveriges del träffats med olika stater vid den allmänna tullförhandlingskonferensen inom GATT 1960—62. För slag framlägges härjämte till de i anledning härav påkallade ändringarna i den svenska tulltaxan.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 186
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
Förslag
till
förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)
Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall i angivna
delar erhålla ändrad lydelse på sätt framgår av härvid fogad bilaga.
Denna förordning träder i kraft å dag som Konungen bestämmer.
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
3
Bilaga
Kap. 8. Ätbara frukter; skal av citrusfrukter eller melon
08.01 Dadlar, bananer, ananas, mango, mangostan, avo- katofrukter och guava samt kokosnötter, para- nötter och kasjunötter, färska eller torkade, även skalade: A. bananer, ananas, mango, mangostan, avokato-
frukter, guava och kasjunötter ......................... 100 kg 10: —
B. dadlar, kokosnötter och paranötter..................... 100 kg 30: —
Kap. 9. Kaffe, te, matte och kryddor
09.08 Muskot, muskotblomma och kardemumma:
B. Kardemumma ................................................................ 100 kg 100: —
09.10 Timjan, lagerblad, saffran och andra kryddor:
C. ingefära och kurry .................................................... D. andra .................... ..........................................................
100 kg 100 kg
25: — 50: —
Kap. 83. Diverse varor av oädel metall
83.11 Ringklockor, icke elektriska, bjällror och gongong- er samt delar därtill, av oädel metall:
B. andra slag.............................................................
5 %
fl Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 186
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 186
dr
1962
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats rådet å Stockholms slott den 28 september 1962.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, ap Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande av överenskommelser med vissa stater inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) rörande ömsesidiga tullmedgivanden, m. m. samt anför därvid följande.
I. Inledning
Såsom angivits i samband med förslag om godkännande av viss tullöver enskommelse med Amerikas förenta stater (prop. 1962: 137) har Sverige se dan hösten 1960 deltagit i en inom ramen för det allmänna tull- och handels avtalet (GATT) anordnad tullkonferens. Konferensen slutfördes i somras och har omfattat såväl sådana förhandlingar som föranletts av uppsägningar av tidigare tullbindningar som förhandlingar om nya tullkoncessioner.
De överenskommelser som förhandlingarna resulterat i har godkänts av Kungl. Maj:t med förbehåll för ratifikation. Frågan om godkännande av överenskommelserna torde nu — tillsammans med förslag till därav föran ledda ändringar i den svenska tulltaxan -— framläggas för riksdagen.
En sammanställning av förhandlingsresultatet såvitt angår de svenska tullkoncessionerna torde såsom Bihang få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende.
Innan jag i det följande närmare redogör för de träffade överenskom melserna vill jag ge en översikt av förhandlingarnas bakgrund och allmänna förlopp.
II. Förhandlingarnas bakgrund och allmänna förlopp
Sverige har tidigare deltagit i allmänna tullförhandlingskonferenser inom GATT — i Annecy 1949, i Torquay 1950—1951 och i Geneve 1956. Härut över har särskilda tullförhandlingar förts bl. a. med Japan år 1955 i sam band med detta lands inträde såsom avtalsslutande part i GATT och med
Kungl. Maj:ts proposition nr i86 ur 1962
5
Schweiz år 1958 i samband med Schweiz’ provisoriska anslutning. De över
enskommelser som uppnåtts vid dessa förhandlingar har i vederbörlig ord
ning godkänts av riksdagen, samtidigt som erforderliga ändringar i den
svenska tulltaxan genomförts.1
Den nu slutförda tullkonferensen tillkom genom beslut av De Avtalsslu
tande Parterna den 29 maj 1959 efter ett förslag från amerikansk sida,
framfört av den amerikanske delegationsledaren, dåvarande biträdande ut
rikesministern Dillon. Konferensen har ingått som ett led i det program för
expansion av handeln som De Avtalsslutande Parterna antagit i november
1958 och som — förutom tullfrågorna — omfattat speciella problem rörande
handeln med jordbruksprodukter och utvecklingsländernas handel.
Att en ny tullförhandlingskonferens kom att inledas 1960 sammanhängde
med flera omständigheter. Vid denna tidpunkt hade sålunda Europeiska
ekonomiska gemenskapen (EEC) inlett det stegvisa genomförandet av en
fullständig tullunion, omfattande de sex medlemsländerna Belgien, Frank
rike, Italien, Luxemburg, Nederländerna och Förbundsrepubliken Tyskland.
Den därmed sammanhängande anpassningen av de nationella tulltaxorna i
medlemsländerna till en gemensam tulltariff, som skulle påbörjas under
1961, nödvändiggjorde förhandlingar om ändring i eller återtagande av de
tullkoncessioner som de olika medlemsländerna tidigare lämnat i GATT.
En ny tullkonferens skulle vidare erbjuda ett lämpligt tillfälle till förhand
lingar med EEC om tullnivån i den gemensamma marknadens nya tariff. För
att möjliggöra ett amerikanskt deltagande i en sådan konferens hade för
övrigt den amerikanska regeringen år 1958 begärt — och erhållit — be
myndigande alt delta i tullförhandlingar på multilateral basis. Giltighets
tiden för detta bemyndigande — som i huvudsak innebar att reduktioner
upp till 20 procent av de amerikanska tullarna skulle kunna medgivas ge
nom förhandlingar vara för vara och på basis av reciprocitet — skulle
utlöpa den 30 juni 1962. Slutligen kunde man vänta att olika länder skulle
begagna sig av möjligheten att uppsäga tidigare överenskomna tullbind
ningar vid den löpande bindningsperiodens utgång den 30 december 1960.
Under det första skedet av tullkonferensen bedrevs s. k. återförhand
lingar, d. v. s. förhandlingar om tidigare givna koncessioner som ett land
av olika skäl önskade ändra eller återtaga. De viktigaste förhandlingarna
härvidlag gällde förhandlingarna med EEC om de tullkoncessioner, som de
enskilda staterna inom gemenskapen tidigare lämnat och som nu skulle er
sättas med koncessioner gemensamma för EEC som helhet.
Tullkonferensens senare del, de s. k. Dillonförhandlingarna, inleddes den
29 maj 1961. Av de avtalsslutande parterna deltog i dessa förhandlingar
Amerikas förenta stater, Canada, Chile, Danmark, Finland, Haiti, Indien,
Japan, Nya Zeeland, Nigeria, Norge, Pakistan, Peru, Schweiz, Storbritannien,
Sverige, Tjeckoslovakien och Österrike samt EEC som företrädare för de
1 Prop. nr 52 och 53, rskr nr 88 och 103 år 1950; prop. nr 209 och 210, rskr nr 288 och
289 år 1951; prop. nr 212, rskr nr 379 år 1955; prop. nr 191, rskr nr 414 år 1956; prop nr
133, rskr 274 år 1959.
sex medlemsländerna. Samtidigt förde Cambodja, Israel, Portugal och Spa nien förhandlingar med GATT:s olika medlemsstater i syfte att uppnå med lemskap.
För tullkonferensens arbete stadfästes särskilda procedurregler i vilka bl. a. också fastslogs konferensens allmänna syften. I enlighet därmed skulle för handlingarna syfta till en allmän nedsättning av tullnivåerna, speciellt av sådana höga tullar som hindrar import av även mycket små varukvanti teter. Förhandlingarna skulle föras i enlighet med bestämmelserna i GATT- avtalets artikel XXVIII bis, vilka bl. a. föreskriver att särskild hänsyn skall tagas till utvecklingsländernas situation. I procedurreglerna stadgades vida re bl. a. att förhandlingarna skulle genomföras vara för vara och avse nedsättning av tullar, bindning av tullar vid gällande nivå eller åtagande att icke låta tullar överstiga viss angiven högre nivå samt att bindning av låga tullar eller tullfrihet i princip skulle erkännas som ett medgivande likvärdigt med nedsättning av höga tullar.
Förhandlingsarbetet har bedrivits i traditionella bilaterala former. Varje medlemsstat har kunnat framföra önskemål om tullkoncessioner — i form av bindning av tullar vid viss nivå eller i form av egentliga tullsänkningar — för sådana varor beträffande vilka ifrågavarande land varit motpartens huvudleverantör eller kunnat anses ha väsentliga exportintressen hos mot parten. Det bör påpekas att koncessioner som lämnas vid förhandlingar med ett land i enlighet med den i GATT-avtalet stadfästa mest-gynnad-nations- principen sedan kommer alla övriga medlemsstater till godo.
Huvuddelen av tullkonferensens resultat har sammanfattats i ett den 16 juli 1962 dagtecknat protokoll. Resultatet av Cambodjas, Israels och Portu gals förhandlingar har sammanfattats i särskilda protokoll, dagtecknade den 6 april 1962.
Protokollen kan sägas kodifiera de vid konferensen lämnade koncessio nerna, som förtecknats i särskilda till protokollen såsom bilagor fogade lis tor. Protokollen innehåller också bestämmelser angående koncessionernas ikraftträdande, i huvudsak innebärande att de av ett land gjorda åtagandena blir tillämpliga trettio dagar efter det landet lämnat notifikation därom. Möjlighet finnes dock för ett land att trots avgiven notifikation hålla till baka eller återtaga koncessioner vilka lämnats till en motpart som själv icke vidtagit åtgärder för att sätta sina koncessioner i kraft.
Beträffande resultatet av konferensen kan nämnas att de träffade över enskommelserna enligt inom GATT-sekretariatet gjorda beräkningar till hopa innehåller ca 4 400 koncessioner och täcker en handel motsvarande ett värde av drygt 27 miljarder kronor.
För Sveriges del fördes förhandlingarna genom en särskild delegation i Geneve. Denna hade till sitt förfogande ett antal sakkunniga, av vilka flera representerade olika grenar av näringslivet. Härjämte hade kommerskolle gium erhållit i uppdrag att — efter samråd med generaltullstyrelsen, statens jordbruksnämnd och andra berörda myndigheter samt vederbörande orga
Kungl. Maj.ts proposition nr 186 år 1962
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
7
nisationer inom näringslivet — successivt verkställa för förhandlingarna
erforderliga utredningar. Detta utredningsarbete innefattade bl. a. utarbe
tande av listor över svenska önskemål om tullkoncessioner och prövning
av de krav på svenska tullmedgivanden som framfördes från andra stater.
III. Kompensationsförhandlingarna med EEC
Liksom ett flertal andra länder har Sverige deltagit i de förhandlingar
som under konferensen förts med EEC i anledning av de ifrågasatta änd
ringarna av de tullkoncessioner som tidigare inom GATT:s ram lämnats av
de olika medlemsländerna i EEC.
Som ett led i uppbyggandet av den gemensamma marknaden upprättas
successivt en för denna gemensam tulltariff gentemot utomstående länder.
Tullarna i denna har — i enlighet med Rom-fördragets bestämmelser -—-
fastställts vid en nivå, som för de olika varuslagen — med vissa undantag
— utgör det aritmetiska mediet av de tullar, som den 1 januari 1957 tilläm
pades i de tidigare självständiga tullområdena. Den gemensamma tulltarif
fen införes stegvis under en övergångstid, genom att de olika medlemssta
ternas tullar höjes eller sänkes till den gemensamma nivån. Anpassningen
innebär i stort att tullnivån i Frankrike och Italien sänkes och att en mot
svarande höjning sker i Benelux och Västtyskland.
Enligt GATT-avtalets bestämmelser får de tullar och andra handelsregle
ringar, som i en tullunion tillämpas på handeln med andra stater, icke som
helhet betraktade vara högre eller strängare än de tullar och handelsregle-
ringar, som före tullunionens bildande tillämpades i de då självständiga tull
områdena. Om en stat, som deltar i bildandet av en tullunion, nödgas höja
tullar utöver den nivå som kan gälla enligt inom GATT träffade överens
kommelser, måste förhandlingar upptas med de stater med vilka tullbind
ningar ursprungligen avtalats ävensom med de stater som är att anse som
huvudleverantörer av berörda varuslag. Vid dylika förhandlingar skall ade
kvat kompensation för bindningarnas återtagande lämnas i form av tull
sänkningar eller tullbindningar för nya varor. Hänsyn skall härvid tas till
den kompensation som motparten erhåller genom sänkning av tullsatserna
för de berörda varorna i andra i tullunionen deltagande stater.
Från svensk sida fördes under den nu avslutade tullkonferensen förhand
lingar med EEC beträffande sådana varor för vilka tullarna varit bundna
gentemot Sverige i något av EEC-länderna samt sådana varor för vilka tul
larna varit bundna gentemot andra länder men för vilka Sverige kunde an
ses vara huvudleverantör. Värdet av den del av den svenska exporten till
EEC-länderna, som täcktes av tidigare av dessa länder lämnade tullkon
cessioner, uppgick enligt beräkningar, baserade på exportsiffrorna för år
1959, till ca 900 miljoner kronor eller ungefär 25 procent av den totala
svenska exporten till EEC-länderna.
Vid inledandet av förhandlingarna erbjöds från EEC:s sida i princip åter-
2f Iiiliang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr ISO
8
bindning för hela EEC-området vid den gemensamma tulltariffens nivå
för alla varuslag som tidigare varit bundna i något av gemenskapens län
der. Den del av den svenska totalexporten till EEC, som härigenom skulle
komma att täckas av tullkoncessioner, steg därmed till ca 1 850 miljoner
kronor. Från svensk sida ansågs emellertid dessa nya bindningar icke
kunna utgöra tillräcklig kompensation för de tullhöjningar som den nya
tulltariffen skulle medföra för ett flertal varuslag. Dessa tullhöjningar skulle
nämligen bli så mycket mer kännbara som de i första hand berörde de länder
som hittills varit av den största betydelsen för den svenska handeln. Önske
mål framställdes därför om ytterligare medgivanden från EEC:s sida i form
av tullsänkningar för vissa varor av särskilt intresse för vår export.
Uppgörelse kunde så småningom träffas efter det att från EEC:s sida steg
tagits för att tillmötesgå de svenska kraven. Genom den sålunda uppnådda
överenskommelsen upphäves de tidigare koncessionslistorna för Benelux,
Frankrike, Italien och Förbundsrepubliken Tyskland, dock med undantag
beträffande sådana varor som beröres av fördraget om Kol- och stålunionen.
De nya koncessionerna upptages i stället i listor, gemensamma för EEC.
För Sveriges del innebär uppgörelsen i stort sett att — förutom återbind-
ningar på den gemensamma tulltariffens nivå — tullsänkningar i förhållan
de till nämnda tulltariff erhållits för en svensk export om sammanlagt 925
miljoner kronor enligt 1959 års statistik. Därav faller 535 miljoner kronor
på pappersmassa för vilken nya i GATT bundna tullfria kontingenter skall
gälla. De vid sidan härav viktigaste koncessionerna utgöres av tullsänkning
ar från 18 % till 16 % för kraftpapper och sulfitpapper och, likaledes från
18 %, till 17 % för greaseproofpapper (sammanlagt exportvärde 230—250
miljoner kronor).
De tullsänkningar i den gemensamma tariffen som i övrigt uppnåtts av
ser följande varuslag (inom parentes anges först den ursprungliga tullsat
sen och därefter den nya tullsatsen).
Sill under tiden 16 juni—14 februari (20 %—tullfri kontingent för 32 000
ton), lingon (9 %—fri), visst utsäde (10 %—8 resp. 5 %), knäckebröd
(30 %—24 % med viss reservation), dietylaminoaceto—2,6-xylidid (17 %
—15 %), rå tallolja (4 %—fri), sulfatterpentin och rå dipenten (7 %—
5 %), trätjära (4 %—3 %), svetselektrodpulver (9 %—7 %), vissa plaster
(17 %—16 %), transportband av gummi (15 %—14 %), transportband av
stål (18 %-—15 %), viss plywood (15 %—14 %), rullgardinskäppar (14 %
—13 %), oglaserade golvplattor etc. (18 %—16 %), viss ferrokrom (8 % —
tullfri kontingent för 2 400 ton), vissa rör av järn och stål (14 %—12 %),
hästskosöm (16 %—13 %), tvättställ av rostfritt stål (17 %—15 %), vissa
arbeten av järn och stål (18 %—15 %), vissa kokapparater (15 %—13 %),
monterade handsågar (15 %—13 %), vissa handverktyg (16 %—15 %),
viss belysningsapparatur (18 %—14 %), vissa båtmotorer (16 %—15 %),
vissa lastningsmaskiner (14 %—13 %), tobaksmaskiner (15 %—14 %),
vissa elektriska ackumulatorer (17 %—15 %), elektromekaniska hushålls
apparater (19 %—18 %), vissa möbler (18%—17 %).
Det bör här påpekas att EEC i nyförhandlingarna med andra länder än
Sverige sedermera givit ytterligare koncessioner för vissa av de förenämnda
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
varorna, vilka på grund av mest-gynnad-nationsprincipen även de kommer Sverige till godo.
En jämförelse mellan tullförhållandena i Benelux, Frankrike, Italien och Västtyskland innan anpassningen till den gemensamma tulltariffen påbörja des år 1961 och utformningen av denna tariff sådan den ter sig efter den nu träffade uppgörelsen ger — såvitt avser varor, för vilka tullen tidigare varit bunden gentemot Sverige — vid handen att man kan räkna med sänkta tul lar för en svensk export till ett värde av ca 550 miljoner kronor och höjda tullar för varor med ett exportvärde av ca 540 miljoner kronor, när EEC:s gemensamma tariff helt genomförts.
Då på svensk sida de erhållna koncessionerna icke syntes tillfredsstäl lande beträffande ett mindre antal varor förutsattes vid uppgörelsens un dertecknande att härmed sammanhängande frågor skulle diskuteras i sam band med förhandlingarna om nya tullkoncessioner under konferensens senare del.
I detta sammanhang må till slut påpekas att man inom GATT också fört multilaterala diskussioner avseende en granskning av EEC:s gemensamma tulltariff mot bakgrunden av GATT-avtalets bestämmelse om att en tull unions yttre tullmur icke får vara högre än tullarna före unionens bildande. Dessa diskussioner har ännu icke lett till enighet. Meningsskiljaktigheterna har här rört sig dels om den av EEC tillämpade metoden för utarbetande av den gemensamma tulltariffen, dels om grunderna för jämförelse av den gemensamma tariffen med de tidigare i de olika länderna gällande tullnivå erna.
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
9
IV. Åter förhandlingar om tidigare svenska tullkoncessioner
Såsom inledningsvis nämnts fördes under tullkonferensen — förutom de i föregående avsnitt redovisade kompensationsförhandlingarna med EEC •— ytterligare ett antal återförhandlingar.
Tullkoncessioner som lämnats i enlighet med GATT-avtalet äger i princip ovillkorlig giltighet under tre år — den senaste treårsperioden utlöpte den 31 december 1960. Medlemsstat som önskar ändra eller återta koncession skall göra anmälan härom före utgången av den löpande treårsperioden. Äterförhandling skall därefter ske dels med de medlemsstater, med vilka koncessionen ursprungligen överenskommits, dels med varje annan med lemsstat, som av GATT bedömes ha ställning som huvudleverantör. Dessutom skall samråd äga rum med de medlemsstater, som kan anses ha ett väsent ligt intresse i saken.
Sverige hade vid den senaste bindningsperiodens utgång anmält önskemål att återta de koncessioner som tidigare lämnats för nylonstrumpor, vissa porslinsvaror ävensom personbilar med en cylindervolym understigande 1,6 liter.
De förhandlingar som sedan förts har lett till att överenskommelse om kompensation för bindningarnas återtagande uppnåtts med flertalet av de länder som påkallat förhandlingar. Uppgörelser har sålunda träffats med Förenta staterna, Japan, Storbritannien och Västtyskland. I fråga om åter tagandet av tullbindningen för damnylonstrumpor, där bindningen ursprung ligen givits till Förenta staterna, har emellertid överläggningarna med hu vudleverantören Italien ännu icke kunnat slutföras.
I anslutning till nu berörda förhandlingar har också förts, förhandlingar med Förenta staterna och Canada om kompensation för vissa svenska tull bindningar som återtogs i samband med införandet den 1 januari 1959 av den nu gällande tulltaxan. Det rörde sig här om bindningar beträffande sparriskonserver, såser och soppor samt däck och slangar av gummi.
De åtaganden, som vid de i det föregående redovisade förhandlingarna lämnats från svensk sida som kompensation för de återtagna bindningarna,
innebär dels återbindning av den förenämnda biltullen vid 24 % (i st. f. tidigare 15 %), dels tullbindningar (vid gällande eller högre nivå) för såser, verktygsskaft m. m. av trä, vattenturbiner och andra hydrauliska maskiner, elektronrör samt metalleksaker.
Sverige har även deltagit i ett antal återförhandlingar som upptagits av andra medlemsländer i GATT. Det har här varit fråga om fall där veder börande land återtagit vissa bindningar av intresse för Sverige eller vid tagit åtgärder för att ändra gällande tullnomenklatur. Dessa förhandlingar har för svensk del lett till att uppgörelse träffats med Australien, Ceylon, Finland, Indonesien, Nya Zeeland, Pakistan, Peru, Sydafrikanska Unionen och Turkiet. I uppgörelserna ingår kompensation för de återtagna konces sionerna.
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
V. Dillouförhandliugarna
Under konferensens senare del — Dillonförhandlingarna — som avsåg nya tullkoncessioner, slutförde Sverige för sin del fem bilaterala förhand lingar, nämligen med Amerikas förenta stater, Indien och Japan samt med de nytillträdande länderna Israel och Cambodja. Däremot har Sveriges för handlingar med EEC ännu icke kunnat slutföras liksom icke heller förhand lingarna med det nytillträdande landet Spanien. I likhet med övriga EFTA- länder har Sverige inte haft anledning att inom GATT uppta tullförhand lingar med det nytillträdande Portugal, eftersom förbindelserna med Por tugal i tullhänseende regleras av EFTA-avtalet.
Utöver vad nu berörts hade ursprungligen från svensk sida framställts önskemål om förhandlingar med ytterligare 14 länder. Några förhandlingar kom emellertid icke till stånd i dessa fall beroende på att motparten inte kom att delta i konferensen eller på att förutsättningar för utbyte av tull koncessioner inte ansågs föreligga. I det följande lämnas en redogörelse land för land för resultatet av de förhandlingar som förts från svensk sida.
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
11
Amerikas förenta stater
Sveriges förhandlingar med Amerikas förenta stater avslutades den 5
mars 1962, då också en bilateral överenskommelse undertecknades. Denna
överenskommelse var avsedd att gälla under en övergångstid till dess att
det multilaterala slutprotokollet från tullförhandlingskonferensen kunde
undertecknas. Resultatet av ifrågavarande förhandlingar har såsom inled
ningsvis antytts i vederbörlig ordning anmälts för riksdagen (prop. 1962:
137, rskr 1962:240).
Den preliminära överenskommelsen har nu tillsammans med övriga upp
görelser infogats i tullförhandlingskonferensens slutprotokoll.
En närmare redovisning av uppgörelsen med Förenta staterna lämnades i
förutnämnda proposition nr 137 till detta års riksdag. Här må endast
erinras om att de svenska koncessionerna innebar att gällande tull bundits
för 16 varuslag och att tullsänkningar medgivits för 6 varuslag. Importen
från Förenta staterna av de berörda varuslagen uppgick år 1960 totalt till
50 miljoner kronor, varav 26 miljoner kronor hänförde sig till sådana varor
för vilka tullsänkningar medgivits och 24 miljoner kronor till övriga varor.
De koncessioner som Förenta staterna genom överenskommelsen lämnat
Sverige uppgick sammanlagt till 30, berörande en svensk export till detta
land som år 1960 uppgick till ca 72 miljoner kronor.
Indien
Av de svenska medgivanden som lämnats i överenskommelsen med In
dien innebär 4 sänkning av gällande tull och 7 bindning av den nu utgående
tullen. Tullsänkningarna avser kasjunötter (med sänkning från 30 till 10
kronor för 100 kg), kardemumma (från 200 till 100 kronor för 100 kg), inge
fära och kurry (från 50 till 25 kronor för 100 kg) samt ringklockor, bjällror
och gonggonger (från 8 till 5 %). Bindningarna avser kurry i pastaform
(gällande tull 10 %), vegetabiliskt förgarvade hudar och skinn av nötkrea
tur och får (tullfria), snidade prydnadsartiklar av trä (10 %), prydnads
föremål av metall (8 %) samt varor av elfenben, horn m. in. (10 %).
Till belysning av de lämnade koncessionernas betydelse må nämnas att
den totala svenska importen av därav berörda varuslag år 1959 uppgick till
ett sammanlagt värde av ca 9,3 miljoner kronor. Av detta importvärde be
löpte 7,9 miljoner kronor på varor för vilka tullsänkningar medgivits och
1,4 miljoner kronor på varor för vilka tullen bundits. Importen från Indien
av de nu aktuella varorna uppgick nyssnämnda år totalt till 6,1 miljoner
kronor, varav 5,8 miljoner kronor hänförde sig till sådana varor för vilka
tullsänkning medgivits och 0,3 miljoner kronor till övriga varor. Genom
förandet av tullsänkningarna kan beräknas medföra en minskning av tull
intäkterna med ca 300 000 kronor per år.
De koncessioner som Indien genom överenskommelsen lämnat Sverige
uppgår till 8 och omfattar bindningar av nuvarande tull för följande varu
slag.
12
Litografiskt tryckpapper och offsettryckpapper (50 % ad valorem), brunt
omslagspapper, annat än kraftpapper (50 %), tändstickspapper (50 %),
råpapper för blåkopieringspapper (50 %), vedsågblad (35 %), cirkelsåg-
klingor och andra maskinsågblad (35 %), industricentrifuger och delar där
till (15 %) samt plattapparater (15 %).
De indiska medgivandena beräknas beröra en svensk export med ett värde
av icke fullt en miljon kronor.
Japan
Överenskommelsen med Japan är av relativt liten omfattning. Detta sam
manhänger bl. a. med det förhållandet att Japans möjligheter att nu göra
tullmedgivanden visat sig vara mycket begränsade på grund av den förestå
ende liberaliseringen av landets import. Den nu träffade uppgörelsen omfat
tar sålunda på bägge sidor blott s. k. dubbelbindningar, vilket innebär att de
båda länderna lämnar varandra direkta bindningar av redan inom GATT
konsoliderade tullsatser. Värdet av dylika bindningar inskränker sig till
att parterna garanterar varandra förhandlingsrätt vid kommande tullkon
ferenser eller återtagande av tullbindning.
De svenska medgivandena avser bindning av gällande tull för radiomotta
gare med transistorer (17 %) och för mikroskop (10 %). Importen av des
sa varor från Japan uppgick år 1960 till omkring 3,8 miljoner kronor.
De japanska medgivandena, som i samtliga fall avser bindningar av gäl
lande tull (15 %), omfattar skrivmaskiner, kassakontrollapparater, bokfö-
ringsmaskiner, vissa pneumatiska verktyg och maskiner, vissa hydrauliska
pressar, pastöriseringsapparater samt vissa mät- och kontrollinstrument för
laboratoriebruk. Japans import från Sverige av dessa varor motsvarade år
1960 ca 2,8 miljoner kronor.
Israel
Israel har som redan nämnts deltagit i tullförhandlingarna i syfte att vin
na anslutning till GATT-avtalet. På grund av GATT-avtalets konstruktion
blir Israel vid en anslutning automatiskt delaktigt av Sveriges tidigare tull
bindningar gentemot andra GATT-länder.
De svenska åtagandena i överenskommelsen med Israel begränsar sig till
bindning av den nu gällande tullfriheten för apelsiner, mandariner, klemen-
tiner, grapefrukt och cedratfrukter under tiden 1 december—30 april. Den
na tullfrihet har utom såvitt angår cedratfrukter redan tidigare bundits i
GATT-förhandlingar, varför det nu lämnade erbjudandet huvudsakligen
endast innebär att även Israel får förhandlingsrätt därest en brytning av
bindningen skulle bli aktuell. Importen från Israel av de berörda varuslagen
uppgick år 1959 till omkring 21 miljoner kronor.
De koncessioner, som Israel genom överenskommelsen lämnat Sverige, in
nebär följande.
Tullnedsättning har erhållits för svetselektrodpulver (35 %—28 %), mot-
ståndstråd av Kanthallegeringar (40 %—20 %), rostfria rör (35 %—30 %),
Kungl. Maj.ts proposition nr 186 år 1962
13
plattapparater och pumpar därtill (20 %—fri), vissa centrifuger (20 %— fri), mejerimaskiner och mejeriutrustning (20 %—fri), hållare för hård metallverktyg (20 %—fri) samt automatiska dörrstängare (80 %—60 %). Bindning har lämnats för kreosotimpregnerade ledningsstolpar (fri), frukt omslagspapper (fri), viss fjäderträd (20 %), bergborrar av hårdmetall (30 %), vissa andra hårdmetallverktyg (20 %), delar till plattapparater, cen trifuger och mejerimaskiner (20 %), kul- och rullager och delar därtill (30 %), tandläkarborrar och annan tandläkarutrustning (35 %), fotoelek triska apparater för diagnos (fri), elektrokirurgiska diatermiapparater (fri), elektroencefalografer (fri) samt vissa andra elektromedicinska apparater
(23 %).
De av Israel sålunda lämnade koncessionerna berör en svensk export till detta land som år 1959 uppgick till ca 5 miljoner kronor.
Cambodja
Överenskommelsen med det ny till trädande landet Cambodja har blivit synnerligen begränsad på grund av svårigheterna att finna svenska erbju danden av intresse för detta land, som endast har en mycket obetydlig ex port till Sverige.
På svensk sida lämnas inga direkta koncessioner, men Cambodja kommer genom sin anslutning till GATT i enlighet med avtalets bestämmelser i åt njutande av Sveriges tullbindningar gentemot andra GATT-länder.
På Cambodjas sida avser överenskommelsen en bindning av gällande tull på kylskåp och andra kylanläggningar (30 % ad valorem). Den svenska ex porten till Cambodja av dessa varor uppgick år 1960 till ca 23 000 kronor.
EEC
Såsom nämnts i det föregående har förhandlingarna med EEC ännu icke lett till någon uppgörelse för Sveriges del. Med hänsyn till att dessa förhand lingar spelat en central roll under den nu avslutade konferensen synes dock en sammanfattande redogörelse för förhandlingarna och det aktuella för- handlingsläget böra lämnas.
Sedan de återförhandlingar som påkallades av införandet av EEC:s ge mensamma tulltariff i huvudsak slutförts, inleddes förhandlingarna om nya tullkoncessioner i maj 1961, varefter erbjudandelistor utväxlades som svar på de önskemål om tullmedgivanden som parterna tidigare överlämnat.
För EEC:s del var utgångspunkten ett erbjudande om en 20-procentig lineär sänkning av den gemensamma tulltariffen som framförts redan i maj 1960. Erbjudandet förutsatte att motparten skulle vara beredd att på liknan de sätt reducera sina tullar. När förhandlingarna inleddes visade det sig emelkrtid att omfattande varukategorier undantagits från detta erbjudan de, nämligen hela jordbruksområdet, vissa varor för vilka tullsatsen i den gemensamma tulltariffen ännu var föremål för diskussion inom EEC, varor för vilka en tullreduktion på 20 % eller mer redan lämnats som kompensa tion under omförhandlingarna samt slutligen produkter som beröres av av
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
talen om Kol- och stålunionen och om Euratom. För Sveriges del innebar EEC:s erbjudanden att — därest godtagbar kompensation lämnades — tull sänkningar skulle genomföras för varor beträffande vilka Sverige kunde be traktas som huvudleverantör till EEC-länderna.
Redan vid inledandet av förhandlingarna stod det, framför allt mot bak grunden av Sveriges ställning som lågtulland, klart att möjligheterna för Sverige att å sin sida lämna erforderliga koncessioner var starkt begränsade. De koncessioner, som erbjöds i inledningsskedet från svensk sida och som under förhandlingarnas gång i väsentlig grad förbättrades, kom därför till största delen att avse bindningar av nu utgående genomsnittligt sett låga tullar — men även vissa tullsänkningar — i utbyte mot tullreduktioner från EEC:s sida. På svensk sida hänvisades bl. a. till gällande GATT-regler enligt vilka bindning av låga tullar eller tullfrihet i princip är ett medgivande lik värdigt med nedsättning av höga tullar.
Under de fortsatta förhandlingarna kunde parterna icke enas om värde ringen av de ömsesidigt erbjudna koncessionerna. De svenska önskemålen mötte särskilt starkt motstånd på pappersområdet. För ytterligare sänkning av tullen för de viktigaste papperssorterna — från den tull av 16 % som fastställts vid återförhandlingarna —• krävde EEC sålunda kompensation i form av avsevärda svenska tullsänkningar, framför allt på textilområdet. De framförda kraven var av sådan storleksordning att ett tillmötesgående enligt svensk uppfattning skulle ha medfört ett icke balanserat avtal. Ej heller ansåg man på svensk sida lämpligt att träffa ett avtal utan koncessio ner för papper.
Någon uppgörelse har alltså icke kunnat träffas mellan EEC och Sverige. Båda parter är emellertid överens om att icke betrakta överläggningarna som avbrutna utan de skall fortsättningsvis studera läget och undersöka möj ligheterna för ett återupptagande av diskussionen vid lämplig tidpunkt. Näm nas må för övrigt, att icke heller de förhandlingar som förts mellan Finland och EEC kunnat föras fram till en överenskommelse samt att Danmark och Norge överhuvud icke deltagit i några förhandlingar i förevar ande samman hang.
Avslutningsvis bör här påpekas, att den svenska exporten i enlighet med den inom GATT gällande mest-gynnad-nationsprincipen automatiskt kom mer i åtnjutande av de tullmedgivanden som överenskominits också i de för handlingar som Sverige inte deltagit i. En sammanställning av exempel på sådana koncessioner torde såsom Bilaga få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende.
VI. Departementschefen
Det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) har utformats som ett instrument för strävandena att uppnå successivt friare villkor för det inter nationella handelsutbytet. Med den grundval som lagts genom bestämmel serna i själva avtalet och genom den förhandlingsorganisation som byggts
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
15
upp inom avtalets ram har man avsett att skapa förbättrade möjligheter för
medlemsländerna att bl. a. genom ömsesidiga överenskommelser reducera
tullnivåerna och andra handelshinder och undanröja diskriminerande åtgär
der på den inteAiationella handelns område. Särskild vikt har härvid fästs
vid anordnandet av allmänna tullförhandlingskonferenser som ett medel för
en effektiv samordning av de olika ländernas förhandlingar. Genom de tre
konferenser, som ägde rum i Annecy, Torquay och Geneve 1949—1956, har
också vunnits resultat av stor betydelse för världshandelns utveckling.
Även den nu avslutade tullförhandlingskonferensen har i stort sett bedri
vits i de hittills traditionella formerna. Vad det uppnådda resultatet beträf
far måste det emellertid konstateras att denna konferens i vissa hänseenden
inte motsvarat de förväntningar som ställts. Det har också redan tidigare
ifrågasatts om de hittills i GATT-arbetet tillämpade metoderna — med
förhandlingar vara för vara och land för land — numera kunde anses till
räckligt effektiva. De därmed sammanhängande problemen togs därför upp
till behandling inom GATT bl. a. vid ett i november 1961 sammankallat mi
nistermöte. Vid detta rådde allmän enighet om att den hittills bedrivna verk
samheten skulle fortsättas. Ministermötet rekommenderade emellertid att
man inom GATT-organisationen skulle närmare undersöka möjligheterna
att — med särskilt beaktande av utvecklingsländernas exportintressen —■
på nya vägar uppnå en reduktion av alltfort bestående handelshinder. Stor
vikt tillmättes härvid bl. a. ett från svensk sida framfört förslag om en suc
cessiv, under en femårsperiod genomförd allmän tullsänkning med 50 pro
cent. I enlighet med ministermötets rekommendationer har därefter inom
GATT-organisationen, i särskilda arbetsgrupper eller i tidigare tillsatta kom
mittéer, påbörjats överläggningar i syfte att finna lösningar på de före
liggande problemen.
Vad åter angår den nu slutförda tullförhandlingskonferensen var denna,
som framgått av det tidigare anförda, i sitt första skede inriktad på s. k.
återförhandlingar, d. v. s. förhandlingar som blivit påkallade bl. a. genom
uppsägningar av tidigare överenskomna tullbindningar. De för svensk del
viktigaste av dessa förhandlingar var självfallet de som fördes med EEC
i anledning av införandet av den för medlemsstaterna gemensamma tull
tariffen. Den härvid träffade uppgörelsen innebär att de tullhöjningar som
den nya tariffen kommer att föra med sig i förhållande till de tullnivåer
som hittills gällt i vissa av de skilda medlemsstaterna, främst Västtyskland,
kunnat begränsas eller, i varje fall delvis, kompenseras.
Sveriges deltagande i tullkonferensens andra del, de s. k. Dillonförhand-
lingarna, har kommit att få begränsad omfattning. Att så blivit fallet sam
manhänger med Sveriges traditionella ställning som lågtulland och med det
förhållandet att vår tullpolitiska handlingsfrihet blivit relativt begränsad
genom tidigare tullöverenskommelser. Möjligheterna att på svensk sida läm
na ytterligare tullkoncessioner har därför varit relativt små. Som redan
framhållits har uppgörelse icke kunnat nås med EEC, som också i denna
förhandlingsomgång varit den för vårt vidkommande viktigaste förhand
lingsparten. Förhandlingarna med EEC betraktas dock icke som avbrutna utan enighet har uppnåtts om att återuppta kontakten vid lämpligt till fälle.
Vid de svenska förhandlingarna i övrigt i Dillonomgången har uppgörelse nåtts med Förenta staterna, Cambodja, Indien, Israel och Japan. Värdet av de koncessioner, som därvid erhållits, är av varierande betydelse men rent allmänt torde kunna sägas att påtagliga fördelar kunnat vinnas för den svenska exporten. Erinras bör i detta sammanhang om att de uppgörelser som träffats mellan övriga deltagare i konferensen i betydande omfattning medför indirekta fördelar för svenskt vidkommande.
De överenskommelser som sålunda vid den nu avslutade tullförhandlings- konferensen träffats mellan Sverige och andra stater torde nu böra under ställas riksdagen för godkännande. Beträffande nu aktuella ändringar i den svenska tulltaxan — de av avtalet med Förenta staterna föranledda änd ringarna har som nämnts redan genomförts — torde såsom fallet varit vid tidigare tillfällen Kungl. Maj :t böra bemyndigas att bestämma dagen för ikraftträdandet. Kungl. Maj :t bör också liksom tidigare skett erhålla bemyn digande att, därest omständigheterna det påkallar och bestämmelserna i GATT eller därtill anslutna överenskommelser det medger, helt eller delvis återställa ifrågavarande sänkta tullar till nuvarande höjd; självfallet kan ett sådant återställande ske endast i den mån andra avtal icke lägger hinder i vä gen därför.
Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå riksdagen att
dels antaga ett inom finansdepartementet utarbetat förslag till förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475),
dels godkänna de överenskommelser rörande ömsesidiga tullmedgivan den som för Sveriges del träffats vid den inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) anordnade allmänna tullförhandlingskonferen- sen 1960—1962;
dels ock bemyndiga Kungl. Maj :t att, vad angår enligt förenämnda förslag på grund av överenskommelserna sänkta tullar, därest omständigheterna det påkallar och bestämmelserna i berörda överenskommelser det medger, helt eller delvis återställa tullen till nuvarande höjd, i den mån icke andra avtal lägger hinder i vägen därför.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämman de av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall avlåtas pro position av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
Ur protokollet:
Lars Th. Hellström
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
17
Bihang
Sammanfattning av nytillkommande, återtagna eller ändrade svenska
tullkoncessioner inom ramen för GATT
Anm. I förteckningen ingår även de tulikoncessioner som lämnats enligt den preliminära överens-
kommeisen med Amerikas förenta stater (jfr prop. 1962: 137 ). Uppgifterna om gällande tullsatser och gällande koncessioner avser förhållandena före nämnda överenskommelses ikraftträdande den 1 juli 1962.
Förkortningar. IN = Indien, IS = Israel, JP = Japan, T = Förbundsrepubliken Tyskland, UK = Storbritannien, USA = Förenta Staterna.
Tulltaxenummer
Varuslag
Gällande tullsatser Kr. per 10C kg eller ad valorem
Gällande konces sioner Kr. per 10C kg eller ad valorem
Överenskomna koncessioner
Kr. per 10C kg eller ad valorem
Vid för hand ling med
ex 08.01
Dadlar, bananer, ananas, mango, mangostan, avokatofrukter och guava samt kokosnötter, paranötter och kasjunötter, färska eller tor kade, även skalade:
Kasjunötter......................................
30: —
30: —
10: — IN
ex 08.02
Citrusfrukter, färska eller torkade:
Apelsiner, grapefrukter, klementiner och mandariner, cedratfrukter, under tiden 1 december—30 april..........................
fri
med rätt att ändra till 15 %
fri1
fri
IS
ex 09.01
Kaffe, även rostat eller befriat från koffein; skal och hinnor av kaffe; kaffesurrogat med tillsats av kaffe:
Rostat kaffe.........................................
60: —
60: —
USA
ex 09.08
plus kaffeskatt
Muskot, muskotblomma och kardemumma:
Kardemumma.......................................
45: —
200: — 200: —
45: —
100: —
IN
ex 09.10
Timjan, lagerblad, saffran och andra kryddor:
Ingefära; kurry................................
50: —
med rätt att ändra till 25 %
50: —*
25: — IN
ex 19.08
Bakverk, ej hänförliga till nr 19.07, även inne hållande kakao (oavsett mängden):
Biscuits och wafers........................
10 %
med rätt att ändra till 25 %
15 %* 10 %
USA
ex 20.02
Köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt än genom inläggning i ättika eller ättiksyra:
Sparris i hermetiskt slutna kärl för försälj ning i detaljhandeln...............................
75: —
50: —
återtagen USA
ex 20.06
Frukter, beredda eller konserverade på annat sätt, med eller utan tillsats av socker eller alkohol:
Andra än pulp:
Ananas, aprikoser, persikor och blandade frukter (fruktsallad).................................
30: —4
25: —
USA
- Koncessionen avser ej cedratfrukter. 4 Koncessionen avser endast omalen ingefära. * Koncessionen avser dessertkäx. 4 Koncessionen avser endast varor i hermetiskt slutna kärl för försäljning i detaljhandeln.
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
Tulltaxenummer
Varuslag
Gällande tullsatser Kr. per 100 kg eller ad valorem
Gällande konces-
Överenskomna koncessioner
sioner Kr. per 100 kg eller ad valorem
Kr. per 100 kg eller ad valorem
Vid för hand ling med
ex 20.07
Saft av frukter eller köksväxter, även med tillsats av socker men icke innehållande alko hol:
Osockrad, på kärl vägande brutto:
3 kg eller därunder:
Av citrusfrukter.....................................
25: — 25: — 20: —
USA
Av köksväxter........................................ 25: —
—
20: —
USA
ex 21.04
Såser och andra för smaksättning avsedda preparat:
Såser innehållande högst 20 % fett............. 10 %
50: —1 * * * 58 %*
USA
Kurry i pastaform, innehållande högst 20 % fett........................................................... 10 %
—
10 %
IN
ex 21.05
Sopp- och buljongpreparat samt färdiga sop por och buljonger:
I hermetiskt slutna kärl för försäljning i detaljhandeln:
Koncentrerad hönsbuljong........................
innehål lande mer 40: — återtagen USA
Andra.............................................................
än 20 %
50: — återtagen USA
Andra slag:
Kondenserade soppor.................................
fett: fri” andra:
75: — återtagen USA
ex 33.06
Parfymer, toalettmedel och kosmetiska pre parat:
Ej innehållande alkohol (etanol, etylalkohol):
Rakkräm.......................................................
10 %
12 %
15 % 12 %
USA
ex 38.11
Desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel, groningsförhindrande medel, råttgift och liknande produkter, föreliggande i sådan form eller förpackning, som tillhandahålles i detaljhandeln, eller så som preparat eller såsom utformade artiklar (t. ex. band, vekar och ljus, preparerade med svavel, samt flugfångare):
Insekts-, svamp- och ogräsbekämpnings medel .................................................................. 10 %
12 %*
10 %
USA
ex 40.06
Ovulkat naturgummi och ovulkat syntetiskt gummi, latex härunder inbegripen, i andra former eller tillstånd (t. ex. rör och strängar, även profilerade, lösningar och dispersioner); artiklar av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi (t. ex. överdraget eller im pregnerat garn av textilmaterial; ringar och rondeller):
Lösningar och dispersioner............................
8 %
8
%
USA
ex 40.11
Ringar, däck, slangar och fälgband av mjuk gummi för alla slags hjul:
För tillverkning eller sammansättning av bilar.................................................................... 13 % 12 %
återtagen* USA
min. 85: —
1 Koncessionen, som avser såser oavsett fettinnehåll och som ursprungligen givits till Canada, har åter-
igits.
! I återförhandlingarna lämnades koncession vid 12 % till USA och vid 10 % till Canada. * Varan belagd med jordbruksavgift. 1 Koncessionen avser endast insektsbekämpningsmedel. 5 I GATT tidigare lämnad koncession vid 16 % min. 85: — kvarstår oförändrad.
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
19
Tulltaxe-
Varuslag
Gällande
Gällande
överenskomna
nummer
tullsatser
konces-
koncessioner
Kr. per 100 sioner
kg eller ad Kr. per 100 Kr. per 100 Vid för-
valorem
kg eller ad kg eller ad hand-
valorem
valorem
ling
med
Andra:
Däck, ej massiva:
Andra.........................................................
13 %
100: —
återtagen1
USA
min. 85: — med rätt
att ändra
till 25 %
Slangar:
För bilar...................................................
13 %
20 %
återtagen1
USA
min. 85: —
ex 40.13
Kläder och tillbehör därtill (handskar här
under inbegripna) av mjukgummi:
Handskar
......................................................
10 %
15 %
10 %
USA
ex 41.02
Läder av nötkreatur, buffel och hästdjur, ej
hänförligt till nr 41.06—41.08:
Vegetabiliskt förgarvade hudar och skinn,
avsedda att användas uteslutande för
vidare garvning...............................................
fri
—
fri
IN
ex 41.03
Läder av får, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:
Vegetabiliskt förgarvade hudar och skinn,
avsedda att användas uteslutande för
vidare garvning...............................................
fri
—
fri
IN
ex 44.25
Verktyg och redskap av trä; hyvelstockar,
sågställningar och dylika delar av trä till
verktyg eller redskap; handtag och skaft av
trä till verktyg eller redskap; borstträn samt
borst- och kvastskaft av trä; skoläster och
skoblock av trä:
Verktyg och redskap; hyvelstockar, såg
ställningar och dylika delar till verktyg eller
redskap; handtag och skaft till verktyg eller
redskap; borstträn samt borst- och kvast
skaft:
Av hickory...................................................
fri
5 %'
fri
USA
Av annat träslag........................................
5 %
5 %‘
5 %
USA
ex 44.27
Golv- och bordlampor samt liknande belys-
ningsartiklar av trä; rumsinventarier av trä,
ej hänförliga till kap. 94; skrin, serverings-
brickor, fruktskålar och liknande artiklar av
trä; askar, etuier och liknande förvaringsper-
sedlar av trä för bordssilver, ritbestick, mu
sikinstrument o. d.; prydnadsartiklar av trä
samt artiklar av trä för personligt bruk, av
sedda att bäras exempelvis i fickor eller hand
väskor; delar av trä till artiklar, hänförliga
till detta nummer:
Träsniderier
...............................................
10 %
—
10 %
IN
ex 60.03
Strumpor, understrumpor, sockor, strump-
skyddare och liknande artiklar av trikå, icke
innehållande gummi:
Damstrumpor, helt eller delvis av nylon
15 %
25 %
återtagen
USA
min. 6: 25
min.
per dussin
par, dock
högst 25 %
1700: —>
1 I GATT tidigare lämnad koncession vid 16 % min. 85:— kvarstår oförändrad.
2 Koncessionen omfattar skövlar och ugnsspadar, skruvtvingar, skruvknektar och hyvelstockar
samt skaft och handtag till verktyg och redskap.
* Koncessionen omrattar även herr- och barnstrumpor, helt eller delvis av nylon, vilka icke beröras
av återtagandet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
Tulltaxe-
Varuslag
Gällande Gällande
Överenskomna
nummer tull satser konceskoncessioner
Kr. per 100 sioner kg eller ad Kr. per 100 Kr. per 100 Vid förvalorem kg eller ad kg eller ad handvalorem
valorem ling med
ex 61.10
Vantar, strumpor och sockor, ej hänförliga till trikåvaror:
Av annat textilmaterial än ändlösa synte tiska eller konstgjorda fibrer..................... 15 %
15—25 %* 15 %
USA
ex 69.11
Bords-, hushålls- och toalettartiklar av porslin:
Två- eller flerfärgade eller förgyllda, för silvrade eller på annat likartat sätt deko rerade ..................................................................
13 %
20 % återtagen T
min. 75: — min. 75: —
ex 69.12
Bords-, hushålls- och toalettartiklar av andra keramiska material:
Vita eller enfärgade....................................... Två- eller flerfärgade eller förgyllda, för silvrade eller på annat likartat sätt deko-
13 % 15 %
återtagen UK
13 % min. 25: —
20 % min. 25: —
återtagen T
ex 69.13
Statyetter och andra prydnadsföremål (även för personligt bruk), inredningsartiklar och liknande artiklar:
Av porslin.........................................................
13 %
15 %
återtagen UK
ex 69.14
Andra varor av keramiskt material:
Av fajans, vita eller enfärgade...................
13 % 15 % återtagen T
ex 82.02
Monterade handsågar samt sågblad, alla slag, icke tandade sågblad härunder inbegripna:
Sågblad, andra än följande: bandsågblad, cirkelsågklingor, rälsågblad, bågfilsblad, ram- och blocksågblad..................................
8 %
8 %
USA
ex 82.05
Verktyg (utbytbara) för maskiner eller för mekaniska eller icke mekaniska handverktyg (för pressning, stansning, gängning, fräsning, brotschning, borrning, svarvning, skruvidragning o. d.), dragskivor och bergborrar härunder inbegripna:
Gängverktyg.....................................................
8 % 10 %
8 %
USA
83.06
Statyetter och andra prydnadsföremål av oädel metall, för användning inomhus.........
8 %
_
8 %
IN
ex 83.11
Ringklockor, icke elektriska, bjällror och gonggonger samt delar därtill, av oädel metall:
Andra än cykelringklockor och delar därtill
8 %
—
5 %
IN
ex 84.05
Ångmaskiner utan ångpanna:
Ångturbiner......................................................
10 %
—
10 %
USA
ex 84.06
Förbränningskolvmotorer:
Motorer med gnisttändning:
Fartygsmotorer (andra än utombordsmotorer) med en cylindervolym av mer än 1,5 liter................................................... Andra, med undantag av följande: sta tionära motorer, flygmaskins-, fartygs-,
10 % 10—15 %2 10 % USA
moped-, motorcykel- och bilmotorer. .. Motorer med kompressionständning:
10 %
10—15 %»
10 %
USA
Dieselmotorer, vägande per styck mer än 500 kg ..................................................... 10 %
10—15 %»
10 %
USA
84.07 Vattenhjul, vattenturbiner och andra hydrau liska motorer samt regulatorer därtill...........
to %
—
12 %
T
1 Varierande bindningsnivå beroende på det ingående materialet. 2 Motorer vägande per styck högst 500 kg eller mer än 25 000 kg bundna vid 10 %; 500—1 500 kg vid 12 %; 1 500—25 000 vid 15 %. 3 Motorer vägande per styck 500—1 500 kg bundna vid 12 %; 1 500—5 000 kg vid 15 %; mer än 5 000 kg vid 10 %.
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
21
Tulltaxe-
nummer
Varuslag
Gällande
tullsatser
Kr. per 100
kg eller ad
valorem
Gällande
konces
sioner
Kr. per 100
kg eller ad
valorem
överenskomna
koncessioner
Kr. per 100 Vid för-
kg eller ad hand-
valorem
ling
med
ex 84.41
84.47
ex 84.58
ex 85.15
ex 85.21
ex 87.02
90.12
ex 92.11
ex 95.03
ex 95.05
ex 97.03
Symaskiner, möbler speciellt konstruerade för
symaskiner härunder inbegripna; symaskins-
nålar;
Symaskiner (andra än för skoindustrin), ej
huvudsakligen avsedda för hemsömnad. . .
Verktygsmaskiner, ej hänförliga till nr 84.49,
för bearbetning av trä, kork, ben, hårdgummi,
styvplast eller liknande hårda ämnen.............
Försäljningsautomater, såsom frimärks-,
cigarett-, choklad- och livsmedelsautomater:
Elektriska försäljningsautomater och delar
därtill..................................................................
Sändare och mottagare för radiotelefoni,
radiotelegrafi, rundradio eller television, ra
diogrammofoner härunder inbegripna; televi-
sionskameror; apparater för radionavigering,
radiostyrning e. d., radarapparater härunder
inbegripna;
Transistorradiomottagare..............................
Elektronrör (glödkatod-, kallkatod- och foto-
katodrör), härunder inbegripet gasfyllda rör,
katodstrålerör samt rör för televisionskame-
ror eller kvicksilverlikriktare; fotoelektriska
celler; kristalldioder, kristalltrioder o. d.,
transistorer härunder inbegripna; monterade
piezoelektriska kristaller:
Andra elektronrör...........................................
Bilar för person- eller godsbefordran:
Personbilar:
Med en cylindervolym understigande 1,6
liter..................................................................
Gränsletruckar.................................................
Andra mikroskop, även med anordningar för
fotografering, filmning eller projicering ....
Grammofoner, dikteringsapparater och andra
apparater för upptagning eller återgivning av
ljud, härunder inbegripet skivspelare, band
spelare o. d., med eller utan ljuddosa:
Grammofonautomater....................................
Elfenben, bearbetat, samt varor av elfenben:
Varor, andra än plattor, skivor och lik
nande halvfabrikat för vidare bearbetning
Horn, korall, även rekonstruerad, och andra
animaliska snidningsmaterial, bearbetade,
samt varor av dessa material:
Varor av horn, andra än plattor, skivor och
liknande halvfabrikat för vidare bearbet
ning .....................................................................
Andra leksaker; modellbåtar, modellflygplan
o. d. för förströelse:
Av metall...........................................................
10 %
10 %
10 %
17 %
10 %
15 %
15 %
10 %
10 %
10 %
10 %
12
%
10—13
17 %
10 %
15 %•
10
%
10
%•
13 %
o/:
/o
io %
10
%
10
%
17 %
10
%
24 %
10
%
10
%
5 %
10 %
10 %
12
%
USA
USA
USA
JP
USA
T
USA
JP
USA
IN
IN
T, JP
1 Barknings- och klyvmaskiner samt ramsågar bundna vid 10 %; andra maskiner för bearbetning
av trä eller kork, vägande högst 250 kg per styck vid 10 % och vägande mer än 250 kg per styck vid
13 %; maskiner för plastindustrin vid 10 %.
2 Koncessionen, som ursprungligen givits till Storbritannien, har återtagits.
3 Bindningen avser grammofoner.
22
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
Bilaga
Sammanställning över vissa tullkoncessioner som vid tullförhandlingskonfe'
rensen lämnats av andra stater i förhandlingar vari Sverige icke deltagit.
Amerikas förenta stater
En redovisning av exempel på för svensk export mera betydande indirekta
koncessioner lämnades i proposition 1962: 137, i samband med att den
preliminära överenskommelsen mellan Sverige och Förenta staterna redovi
sades.
EEC
Tullsänkningar i förhållande till den gemensamma tulltariffen har med
givits för (inom parentes anges först den ursprungliga tullsatsen och där
efter den nya tullsatsen):
tereftalsyra samt dess salter och estrar (18 %—14 %),
fiskleverolja (15 %—12 %),
viss annan medicin (20 %—16 %),
transportband av gummi (14 %—12 %),
gummiartiklar för tekniskt bruk (15 %—12 %),
industridäck (22 %—-18 %),
vissa sliprar (8 %—6 %),
belysnings- och presentartiklar av trä (18 %—14 %),
papper och papp bestående av två eller flera genom bindemedel förenade
skikt (18 %—17 %),
visst impregnerat papper och papp (19 %—15 %),
linoleummattor (20 %—16 %),
viss maskinfilt (15 %—12 %),
agglomererade slipstenar (10 %—8 %),
vissa andra slipstenar (8 %—6 %),
slipduk och slippapper (11 %—9 %),
cylindrar för förtätade gaser, av järn eller stål (17 %—14 %),
bultar och muttrar etc.: ogängade (16 %—9 eller 13 %) och gängade
(17 %— 9 eller 14 %),
kaminer och spisar av järn och stål (17 %—14 %),
vissa arbeten av järn och stål (15 %—14 %),
duk och nät av koppartråd (12 %—10 %),
vissa arbeten av koppar (18 %—14 %).
hushålls- och sanitetsartiklar av aluminium (20 %—16 %),
bandsågblad (15 %—12 %),
andra sågblad (16 %—13 %),
filar och raspar (13 %—10 %),
tänger, pincetter och skruvnycklar (15 %—12 %),
vissa andra handverktyg (15 %—13 %),
maskinknivar (13 %—10 %),
köttkvarnar (17 %—14 %),
beslag (17 %—14 %),
Kungl. Maj:ts proposition nr 186 år 1962
23
viss belysningsapparatur (18 %—14 %), hjälpapparater för ånggeneratorer (14 %—11 %), ångmaskiner (13 %—10 %), vissa bilmotorer (19 % —14 %), vissa båtmotorer (18 %—14 % resp. 15 %—13 %), vissa andra motorer (15 %—12 %), luftkonditioneringsapparater (12 %—10 %), brännare för flytande bränsle (14 %—11 %), kylutrustning (13 %—10 %), plattapparater (11 %—9 %), pastöriseringsapparater (14 % —11 %), vissa centrifuger (13 %—10 %), filtreringsapparater (15 % —12 %), förpackningsmaskiner (13 %—10 %), vissa lastningsmaskiner (14 resp. 13 %—11 %), vissa grävmaskiner (15 %—12 %), skördemaskiner (11 %—9 %), vissa maskiner för livsmedelsindustrin (13 %—10 %), maskiner för tillverkning av pappersmassa, papper och papp (14 %—11 %
resp. 12 %—10 %), vissa cylinderpressar (10 %—8 %), rotationspressar (11 %—9 %), tvättmaskiner (tjugoprocentiga sänkningar till varierande tullnivåer), vissa valsverk (13 %—10 %), borrmaskiner (12 %—10 %), skrivmaskiner (16 %—13 %), bokföringsmaskiner (14 %—11 %), vissa andra kontorsmaskiner och delar till kontorsmaskiner (tjugoprocen
tiga sänkningar till varierande tullnivåer), maskiner för glastillverkning (11 %—9 %), tobaksmaskiner (14 %—12 %), kranar och ventiler (15 %—12 % resp. 16 %—13 %), vevaxlar (19 %—14 % resp. 15 %—12 %), vissa generatorer och motorer (14 %—11 % resp. 12 %—-10 %), elektromekaniska hushållsapparater (18 %—15 %), bärfrekvensutrustning för trådtelefoni (16%—13 %), likriktarrör (20 %—16 %), för elektriskt ändamål isolerade kablar (17 %—14 %), vissa jordbrukstraktorer (20 %—18 %), vissa underreden till fordon (29 %—22 %), vissa delar och tillbehör till fordon (19 %—14 %), utrustning för fotolaboratorier (15 %—12 %), instrument för geodesi och topografi (17 %—14 %), medicinska och kirurgiska instrument (16 %—13 %), apparater för konstgjord andning (16 %—13 %), röntgenapparater (16 %—13 %), materialprovningsmaskiner (15 %—12 %), vissa mät- och kontrollinstrument (tjugoprocentiga sänkningar till varie
rande tullnivåer), reservoarpennor och stiftpennor (22 %—18 %), delar och tillbehör därtill (17 %—14 %) samt möbler för medicinskt bruk (17 %—14 %).
Kungl. Maj.ts proposition nr 186 år 1962
Bindning av tullar i den gemensamma tulltariffen har medgivits för: vissa ätbara djurdelar andra än kött och fläsk (20 %) (tullfrihet har med
givits för farmaceutiskt ändamål), viss annan havsfisk än sill, skarpsill, makrill, tonfisk och sardiner (15 %), selen (fri), vissa acykliska alkoholer (tullnivåer varierande från 14 till 20 %), butylacetat (19 %), vissa laminerade plaster (17 resp. 20 %), slangar av polyeten och polyvinylklorid (23 %), hushålls- och toalettartiklar av plast (22 %), hygieniska och farmaceutiska artiklar av mjukgummi (20 %), spinnpapper (6 %), glaserade golvplattor (18 %), vissa bordsartiklar av porslin och andra keramiska material (27 resp. 21 %
jämte minimitullar), tråd av järn eller stål (10 %), viss kallvalsad plåt av legerat stål (10 %), industrisymaskiner (12 %), vissa traktorer (20 %), karosserier till fordon (24 %), stillbildskameror (18 %), gymnastikredskap (19 %).
Canada
Vissa diesel- och semi-dieselmotorer (sänkning av gällande tullbindning från 20 %—17 1/2 % eller bindning vid 7 1/2 %).
Indien
Maskinglättat affischpapper, vitt silkespapper, smörpapper, ritpapper, visst tryckpapper annat än tidningspapper (bindning vid 50 % för samt liga), elektriska skrivmaskiner (sänkning av gällande tullbindning från 20 %—15 %).
Japan
Maskiner för papperstillverkning, vissa träbearbetningsmaskiner (bind ningar vid 15 %).
Nya Zeeland
Signalapparater (bindning vid 20 %).
Peru
Sänkningar av gällande bindningar för ångpannor och ånggeneratorer (0.045 soles/kg -f- 13,5 %—0.03 soles/kg -f- 10,5 %), vissa motorer (sänk ningar till varierande tullnivåer), vissa symaskiner (0.15 soles/kg + 12,5 % —0.10 soles/kg + 10,5 %), vissa elektriska generatorer och omformare (0.06 soles/kg + 13,5 %—0.04 soles/kg + 9,5 % resp. 0.15 soles/kg -j- 13,5 %—0.10 soles/kg -f- 10,5 %), vissa glödlampor (4.50 soles/dussin -f- 13,5 %—3.00 soles/dussin -f- 11,5 % resp. 7.00 soles/dussin -)- 13,5 %— 4.80 soles/dussin + 11,5 %), telefonapparater (9.00 soles/kg + 13,5 % — 5.00 soles/kg -f- 11,5 %), telefonväxlar (0.90 soles/kg + 14,5 %—0.30 soles/kg -f- 11,5 %), röntgenapparater (3.00 soles/kg -f- 13,5 %—2.00 soles/ kg -j- 8,5 %), medicinska och kirurgiska instrument (6.00 soles/kg -f- 13,5 %—4,00 soles/kg + 8,5 %).
Kungl. Maj.ts proposition nr 186 år 1962
25
Cambodja
Bindningar har medgivits för dieselmotorer (25 %), elektriska generatorer,
motorer, omformare etc. (25 %), vissa bilar och bildelar (tullnivåer mellan
50 och 45 %).
Israel
Tullbindning för karbamidpressmassor (70 %), tullsänkningar för pap
persmassa (40 %—35 %), visst kraftpapper (70 %—50 %), smörpapper
(120 %—80 %), industrisymaskiner (20 % —fri), telefonväxlar (100 %—-
80 %), vissa traktorer (20 %—fri); bindningar resp. sänkningar till varie
rande tullsatser för vissa förbränningskolvmotorer, vissa bilar och bildelar
samt vissa mät- och kontrollinstrument.
Stockholm 1962. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
621117