2

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 62 år 1962

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23

februari 1962.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

U^ndén,

statsråden

N^ilsson, S^träng, A^ndersson, L^indström, L^ange, L^indholm, K^ling, S^kog­

^lund, E^denman, J^ohansson, ^af G^eijerstam, H^olmqvist.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler — efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga om vissa anslag

för budgetåret 1962/63 till stöd åt konstnärlig, litterär och musikalisk verksam­

het och anför därvid följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Maj:t under bilagan 10, ecklesiastik­

departementet, punkten 5, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild propo­

sition i ämnet, för budgetåret 1962/63 till Stöd åt konstnärlig, litterär och musi­

kalisk verksamhet beräkna ett anslag av 4 390 000 kr.

Sedan detta ärende numera färdigberetts, får jag ånyo anmäla detsamma.

Inledning

I enlighet med Kungl. Maj:ts förslag i propositionen 56 beslöt förra årets

riksdag (SU 121; Rskr 304) att för innevarande budgetår genomföra vissa åtgär­

der i syfte att stödja konstnärlig, litterär och musikalisk verksamhet. I propo­

sitionen behandlades anslagen till konstnärlig utsmyckning av statliga bygg­

nader och till statens konstråds verksamhet, till ersättning åt författare m. fl.

för utlåning av deras verk genom bibliotek samt till stipendier åt utövande

konstnärer inom måleri m. m. samt åt utövande tonsättare. Riksdagens beslut

innebar bl. a. följande. Systemet för biblioteksersättning utvidgades till att om­

fatta aven svenska översättare. Ersättningen, som bestämdes till ett öre per lån

av översatt verk och fyra öre per översatt referensexemplar, skulle tillfalla för­

fattarfondens s. k. fria del. Vidare innebar beslutet en förstärkning av det dittills-

varande stipendiestödet åt utövande konstnärer och tonsättare med tyngdpunk­

ten lagd på större arbetsstipendier. Slutligen höjdes anslaget till konstnärlig

utsmyckning av statliga byggnader till 400 000 kr., vilket i förhållande till

budgetåret 1960/61 innebar en fördubbling av anslagssumman. Den för dessa

ändamål beslutade anslagsförstärkningen uppgick till 644 000 kr.

For innevarande budgetår har inom ramen för det under åttonde huvudtiteln

4

finansieringen av den konstnärliga utsmyckningen. Den då beslutade formen för

medelsanvisningar för detta ändamål, den s. k. enprocentregeln, innebar att i

anslag till statliga byggnader skulle inräknas medel för konstnärlig utsmyckning,

i allmänhet ej understigande 1 % av byggnadskostnadema. I praktiken kom

systemet i fråga endast till användning under ett par budgetår före krigsutbrot­

tet 1939. I statsverkspropositionen till 1947 års riksdag förordade dåvarande

chefen för ecklesiastikdepartementet en omläggning av formen för medelsanvis­

ningarna till den konstnärliga utsmyckningen. I propositionen framhöll departe­

mentschefen som skäl för omläggningen att det syntes mera rationellt att

— oavsett byggnadsfrågornas departementala handläggning — ett årligt reser­

vationsanslag för ändamålet anvisades under åttonde huvudtiteln än att, såsom

dittills varit brukligt, på kapitalbudgeten anvisades särskilda anslag, ett för varje

ifrågakommande byggnad. Från budgetteknisk synpunkt ansågs detta system

vara att föredraga samtidigt som det även ansågs underlätta ett enhetligt be­

dömande av gjorda framställningar och en lämplig avvägning av medelsanvis­

ningarnas storlek. Riksdagen godtog den föreslagna principen för beviljande av

anslag.

För innevarande budgetår är reservationsanslaget till konstnärlig utsmyckning

av statliga byggnader uppfört med 400 000 kr. Kungl. Maj:t har den 20 oktober

1961 på förslag av statens konstråd efter samråd med byggnadsstyrelsen med­

delat beslut angående fördelningen av anslagsmedlen på olika utsmycknings-

uppgifter.

I en inom konstrådets sekretariat i januari 1962 sammanställd promemoria

anföres bl. a. följande i fråga om utsmyckningsuppgifternas handläggning och

användningen av de till utsmyckningen disponibla medlen.

Sedan Kungl. Maj:t fastställt fördelningen av utsmyckningsanslaget tillsättes

inom konstrådet en kommitté för varje aktuell utsmyckningsuppgift eller, om

utsmyckningens art icke tidigare är fastställd, en utredningskommitté. För när­

varande fungerar 32 utsmyckningskommittéer inom konstrådet.

I utsmyckningskommittéerna ingår endast ledamöter av konstrådet. Om upp­

giften gäller måleri utses i regel två målare, om uppgiften gäller skulptur utses

två skulptörer. Vidare ingår i kommittén byggnadens arkitekt samt konstrådets

sekreterare. Kommittén framlägger förslag till rådet om var utsmyckningen bör

placeras, hur mycket denna rimligen bör kosta samt om en konstnär bör inbju­

das inkomma med förslag eller tävling bör anordnas. Kommittén lämnar även

förslag på konstnärer, som är lämpade för uppgiften. Förslagen prövas därefter

av rådet.

Tävlingar kan endast anordnas vid större utsmyckningsuppgifter eftersom

tävlingskostnaderna är avsevärda. Tävlingarna är av två slag, allmänna eller

inbjudna. Inbjudna tävlingar kommer mest i fråga, då konstnaderna för dessa

i jämförelse med allmänna tävlingar är begränsade till arbetsbidrag till delta­

garna. Kostnaden för en nu pågående inbjuden tävling rörande lärarhögskolan i

Malmö uppgår till 6 000 kr., fördelade i arbetsbidrag till fyra inbjudna skulptörer

med 1 500 kr. för var och en. Omkostnaderna i övrigt är små och inget jury­

arvode utgår, då vederbörande kommitté fungerar som prisnämnd.

Kostnaderna för en allmän tävling kan belysas med ett exempel från den nyss

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1962

6

förslag, begärt 60 000 kr., inklusive eget arvode. Byggnadsstyrelsens preliminära

kostnadskalkyl för tillverkning av gjutformar, montering, hantlangningshjälp och

hyra av byggnadsställningar tyder emellertid på, att minst 60 000 kr. kommer

att åtgå enbart för dessa arbeten.

När byggnadsstyrelsen eller annan myndighet, som omhänderhar byggnads­

företag, tillstyrkt utsmyckningsförslaget och kostnadsberäkningarna granskats,

upprättas kontrakt med konstnären. I detta är stipulerat att konstnären vid sitt

arbete skall samråda med byggnadens arkitekt. När utsmyckningen är färdig

besiktigas denna av kommittén och anmäls till konstrådet för godkännande.

Någon gång visar det sig härvid, att icke beräknade fördyringar uppstått för

konstnären. Konstrådet har då i några fall påtagit sig en del av de ökade kost­

naderna genom anlitande av de medel, som vid den årliga anslagsfördelningen

avsetts för bestridande av fördyrade kostnader för beslutade utsmyckningar.

Innevarande budgetår har konstrådet härför 10 000 kr. till sitt förfogande!

Stundom anmäler konstrådet hos Kungl. Maj:t behov av ytterligare medels­

anvisning ur utsmyckningsanslaget för ifrågavarande merkostnader.

Förvaltningsanslaget

Till kostnaderna för statens konstråds verksamhet anvisas medel under ett

särskilt förvaltningsanslag, som för innevarande budgetår är uppfört med 20 000

kr. Anslaget disponeras på följande sätt.

1. Arvoden till konstrådets ordförande och övriga ledamöter, till sekre­

terare samt till nationalmusei representant vid rådets sammanträden 13 800

2. Expenser samt resekostnadsersättning och traktamente................... 6 200

Summa kr. 20 000

Enligt gällande föreskrifter utgår arvode till konstrådets ordförande med

2 000 kr., till rådets övriga sex ledamöter med 1 000 kr., till sekreterare med

4 800 kr. samt till nationalmusei representant 1 000 kr., allt för helt år räknat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1962

Förslag

Ut smy c kn in g sanslag et

Statens konstråd erinrar i sina anslagsäskanden, att rådet redan i tidigare

framställningar förordat en återgång till 1937 års princip för anvisande av medel

till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader och att således vid bevil­

jande av anslag till sadana byggnader, som är lämpade för konstnärlig utsmyck­

ning, borde inbegripas ett för utsmyckning avsett belopp, i allmänhet ej under­

stigande 1 % av byggnadskostnaderna. Enligt rådets mening synes det huvud­

sakligen vara statsfinansiella skäl, som föranlett, att det ursprungligen beslutade

systemet ej följts. Konstrådet anför i detta sammanhang bl. a. följande.

Förslaget att överge 1937 års princip beträffande formen för beviljande av

medel till konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader väckte stark opposi­

tion inom skilda sammanslutningar med uppgift att bevaka konstens intressen.

I 1948 års statsverksproposition meddelade dåvarande chefen för ecklesiastik­

departementet vid anmälan av frågan om anslag till konstnärlig utsmyckning av

statliga byggnader sin avsikt att inom den närmaste tiden tillkalla särskilda

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1962

¹ .

2

.

3.

4.

Arvode till ordföranden (nu 2 000) ..................................................

Arvoden till rådets sex övriga ledamöter samt till nationalmusei-

representanten (nu sammanlagt 7 000)............................................

Sekreterare i Ae23 i stället för arvodesanställd sekreterare (nu­

varande arvode 4 800) ...........................................................

Expenser samt resekostnadsersättning och traktamente (nu 6 200)

Summa kr.

+ 7 700

+ 24 200

+ 3 800

+ 37 200

+

1500

Som skäl för den begärda höjningen anför rådet bl. a. följande.

Om konstutredningens förslag genomföres i hela dess vidd, kommer — såsom

utredningen framhållit — konstrådets verksamhet att avsevärt utökas. Ökningen

av arbetsbördan torde komma att göra sig märkbar tämligen omedelbart efter

ingången av budgetåret näst efter det då genomförandet beslutas. Rådet får

nämligen da vara berett att — vid sidan av sina nuvarande, genom den före­

slagna anslagshöjningen från 400 000 till 800 000 kr. ävenledes ökade arbetsupp-

gifter —— dels enligt § 2 i sin instruktion biträda vid uppgörande av preliminära

beräkningar av kostnaderna för utsmyckning av ifrågasatta statliga nybyggnader

dels ock yttra sig rörande utsmyckning av offentliga byggnader, till vilkas upp­

förande statsbidrag sökes.

Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av

deras verk genom bibliotek m. m.

Nuvarande förhållanden

Ersättningen för biblioteksutlåningen

Fr. o. m. budgetåret 1954/55 har ett förslagsanslag till ersättning åt författare

för utlåning av deras verk genom bibliotek varit uppfört på riksstaten. Anslaget

är avsett att bereda ersättning åt i första hand svenska författare för utlåning

och annan användning genom stifts- och landsbibliotek samt statsunderstödda

folkbibliotek och skolbibliotek av deras enligt gällande upphovsrättsliga lag­

stiftning rättsskyddade litterära verk. I enlighet med statsmakternas beslut har

systemet för biblioteksersättningen fr. o. m. innevarande budgetår utvidgats

till att omfatta även till svenska översatt litteratur.

Till grund för beräkningen av anslaget ligger den andel av den faktiska utlå­

ningen i nyssnämnda bibliotek, som avser lån av rättsskyddade originalverk,

inberäknat lån av antologier och samlingsverk samt lån av rättsskyddade verk i

översättning, där översättaren är svensk medborgare. Enligt gällande grunder

utgar ersättning för utlåningen med ett sammanlagt belopp, motsvarande tre

öre för varje hemlan av verk i original och ett öre för lån av verk i översättning.

Budgetåret 1957/58 infördes en särskild ersättning för utnyttjande av s. k. refe­

rensexemplar, dvs. på biblioteken tillgänglig referenslitteratur, som ej hemlånas.

Även i detta fall avses endast rättsskyddade verk, dels i original, dels i över­

sättning till svenska. Sådan ersättning utgår för närvarande med tolv öre för

10

bokillustratörer samt till bidrag till särskilda ändamål, berörande litterär verk­

samhet. En ingående redogörelse för den stipendie- och understödsverksamhet,

som bedrives av författarfondens styrelse med tillhjälp av fondens fria del åter­

finnes i propositionen 1961: 56.

Enligt vad som inhämtats från författarfondens sekretariat kan för närvarande

ca 55 % av det totala ersättningsbeloppet för hemlån av originalverk utnyttjas

för stipendie- och understödsverksamhet med hjälp av den fria delen. Som redan

tidigare nämnts utbetalas endast en mindre del, mellan 20—25 %, av ersättnings­

beloppet för referensexemplar direkt till författarna. Eftersom någon individuell

gottgörelse inte utgår till översättarna, tillföres fonden hela det för översatta

verk under anslaget beräknade beloppet, som för innevarande budgetår uppgår

till i runt tal 200 000 kr. Av den totala anslagssumman för innevarande budgetår,

1 180 000 kr., beräknas ca 410 000 kr., motsvarande 35 % av anslagssumman,

komma att disponeras för författarpenningar och ca 770 000 kr., motsvarande

«5 % av anslagssumman, för olika kollektiva ändamål.

Ersättningen för framställning av talböcker

I 18 § andra stycket lagen den 30 december 1960 (nr 729) om upphovsrätt till

litterära och konstnärliga verk har i enlighet med riksdagens beslut (LXU 41 och

43; Rskr 406) intagits en bestämmelse om inskränkning i upphovsrätten vid

framställning av exemplar av utgivet litterärt verk genom ljudupptagning, att

användas för utlåning till blinda och andra svårt vanföra. I nämnda utlåtande

framhöll lagutskottet, att starka skäl syntes tala för att framställning av tal­

böcker för utlåning åt blinda borde få äga rum utan upphovsmannens tillstånd.

Enligt utskottets mening borde sådan talboksframställning icke föranleda rätt

till ersättning för upphovsmannen från talboksframställarens sida. Utskottet

underströk emellertid, att detta å andra sidan inte borde utesluta, att skälig

ersättning till upphovsmannen måtte kunna utgå av allmänna medel.

Till förekommande av missbruk har den fria talboksframställningsrätten enligt

riksdagens beslut gjorts beroende av Konungens tillstånd på de villkor, som

anges i tillståndet. Enligt tillämpningsbestämmelserna den 2 juni 1961 (nr 348)

till upphovsrättslagen har stifts- och landsbiblioteken, centralbiblioteken och

Stockholms stadsbibliotek fatt tillstand att utan upphovsmannens samtycke ge­

nom ljudupptagning framställa exemplar av utgivet litterärt verk (talbok) för

utlåning till läsblinda och sadana vanföra, som pa grund av sin vanförhet är

förhindrade att ta del av verket medelst exemplar som utkommit i handeln.

Liknande tillstånd har av Kungl. Maj:t efter särskild prövning givits till De

Blindas Förening och Bibliotekstjänst AB.

För att bereda författare och översättare skälig ersättning för det utnyttjande

av deras verk, som sker vid framställning av talböcker genom nyss nämnda

bibliotek och organisationer har under det i riksstaten, åttonde huvudtiteln för

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1962

12

av önskemålet om större arbetsstipendier för de andra grupper, vilka författar­

fonden har att tillgodose, fordras enligt styrelsen en avsevärd ökning av fondens

resurser.

Beträffande beräkningen och dispositionen av biblioteksersätt-

ningen anför styrelsen huvudsakligen följande.

Bokutredningen föreslog i sitt år 1952 avgivna betänkande en ersättning av

fem öre. I nutida penningvärde skulle detta motsvara sju öre. Till denna auto­

matiska justering, vilken styrelsen eftersträvar, kommer de nya medelsbehov,

som gör sig gällande, om de berörda långtidsstipendierna till författare skall

kunna inrättas. Styrelsen har stannat för att föreslå en ersättning av åtta öre

per lån av svenska originalverk.

En annan huvudfråga är biblioteksersättningens fördelning på till författaren

direkt utgående ersättning, författarpenning, och den del, som tillfaller fonden

och av styrelsen disponeras för utdelning av bidrag efter andra grunder än ut-

låningssiffrorna. För närvarande går för varje ersättningsberättigat lån två öre

till författaren och ett öre till fonden, men denna proportion är inte given.

Styrelsen förordar som en enkel regel, att hälften av det för nästa budgetår

föreslagna grundbeloppet skall utgöra författarpenning och hälften tillfalla

fondens fria del. Härigenom skulle ett dubbelt syfte vinnas; författarna skulle i

princip erhålla en fördubbling av sin gottgörelse och fondens fria del medgiva

en ökad aktiv kulturinsats till författarvärldens stöd.

Minimum för författarpenningen är för närvarande satt till 500 lån. Detta bör

bibehållas. Reduktion av författarpenningen från två till ett öre per lån sker

för närvarande, då en författare uppnår mer än 50 000 boklån. Reduktionen bör

framdeles ske vid 100 000 boklån och lånen ovanför denna gräns tills vidare

gottgöras med två öre.

I fråga om de särskilda ersättningar, som utgår för lån av översatt litteratur

föreslår styrelsen en ersättning motsvarande den som beträffande lån av original

enligt styrelsens nyss framställda förslag skulle tillfalla fondens fria del, eller fyra

öre per lån.

För användning av referensböcker föreslås en ersättning motsvarande fyra

gånger låneersättningen, eller 32 öre per volym, varav 16 öre skulle utgöra för­

fattarpenning och lika mycket tillfalla fonden. För översatta referensböcker före­

slås en ersättning av 16 öre per volym.

I fråga om anslagsbehovet inhämtas av tillgängliga handlingar i hu­

vudsak följande.

År 1960 uppgick antalet lån i berörda bibliotek till 47,8 miljoner. Mellan åren

1959 och 1960 registrerad ökning av bokutlåningen utgör 1 miljon boklån.

Styrelsen räknar med en motsvarande ökning av utlåningen såväl för år 1961

som 1962. Detta innebär, att utlåningen för sistnämnda år kan beräknas till

50 miljoner lån. Proportionen mellan rättsskyddade originalverk, översättningar

och övriga verk antages vara 60 :38 :².

Medelsbehovet för svenska originalverk

och för översatta verk beräknas med ledning härav till (60 % • 50 000 000 •

0,08 kr. =) 2 400 000 kr., respektive (38 % • 50 000 000 • 0,04 kr. =) 760 000 kr.,

eller tillhopa 3 160 000 kr. Då för innevarande budgetår beräknats 1 030 000 kr.

för dessa ändamal medför ett bifall till styrelsens förslag i denna del en anslags­

höjning med 2 130 000 kr. Härav är 61 000 kr. att betrakta som en automatisk

utgiftsökning till följd av den beräknade ökningen av utlåningsfrekvensen.

För referenssamlingarnas del utgjorde volymantalet år 1960 1 450 000 och

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1962

14

av akademien för de fria konsterna. Resestipendier och stipendier av pensions-

karaktär utdelar akademien. Akademiens prövning sker efter samråd med Konst­

närernas riksorganisation.

Anslaget till stipendier åt utövande tonsättare disponeras, såsom framgår av

statsliggaien s. 480, pa i huvudsak samma sätt som det tidigare nämnda stipen-

dieanslaget. Ur anslaget skall sålunda utgå 150 000 kr. till ett antal större arbets-

stipendier pa normalt ca 10 000 kr., 30 000 kr. till mindre arbetsstipendier på

lägst 3 000 kr. och högst 4 000 kr. samt 20 000 kr. till två resestipendier och

30 000 kr. till stipendier av pensionskaraktär. I fråga om utdelningen gäller

samma regler för tonsättarstipendierna som för konstnärsstipendierna. Arbets-

stipendierna utdelas av Kungl. Maj:t på förslag av musikaliska akademien.

Akademien utdelar resestipendier och stipendier av pensionskaraktär. Prövningen

av stipendieärendena sker i samrad med Föreningen Svenska tonsättare.

Enligt nu gällande föreskrifter skall akademierna före februari månads utgång

a\ge förslag till Kungl. Maj:t beträffande utdelningen av arbetsstipendier och

utse innehavare av övriga stipendier. Enligt Kungl. Maj:ts beslut den 16 februari

1962 har av innevarande budgetårs anslag till stipendier åt utövande konstnärer

utdelats 15 större och 10 mindre arbetsstipendier.

Kungl. Maj:ts -proposition nr 62 år 1962

Förslag

Akademien för de fria konsterna och musikaliska akademien har för nästa

budgetår begärt oförändrad medelsanvisning till stipendier åt utövande konst­

närer respektive utövande tonsättare.

I en till ecklesiastikdepartementet inkommen promemoria har Samarbetsnämn-

den för konstnärliga och litterära yrkesutövare anfört vissa synpunkter på inne­

börden av det statliga kulturpolitiska program, som låg till grund för proposi­

tionen 1961:56. Samarbetsnämnden konstaterar, att de i fjol beslutade åtgär­

derna är att betrakta som en inledning till en successiv upprustning på det

kulturella området i syfte att skapa bättre villkor för det konstnärliga skapandet.

Nämnden understryker bl. a. betydelsen för kulturarbetarna av de understöd,

belöningar, arbets- och resestipendier, som utgår av statsmedel, sådana som

meritstipendierna till författare av hög litterär förtjänst och de tidigare om­

nämnda stipendierna till konstnärer och tonsättare. En fortsatt utbyggnad av

statens stipendier, belöningar och understöd anser nämnden vara en riktig väg

och anför därvid beträffande sina önskemål i huvudsak följande.

Det numera punktvis utgående stödet, som ger hjälp för stunden men ingen

säkerhet för framtiden, bör i större utsträckning kunna ges formen av långtids-

stipendier. När sådana genomförts torde man bättre kunna överblicka problemet

med »livstidsgager» och konstnärspensioner. Långtidsstipendier kan inte genom­

föras utan en avsevärd höjning av anslagen.

16

återgå till producenterna. Denna återbäring sker till största delen i form av ett

generellt stöd till vederbörande filmproducent, utgörande 80 % av skattebelop­

pet. Den återstående delen av den statliga nöjesskatten på svensk film utgår i

form av premier till producenter av svenska kvalitetsfilmer. För sistnämnda än­

damål finns under sjunde huvudtiteln ett särskilt reservationsanslag, för inne­

varande budgetår uppfört med 1 000 000 kr. och benämnt Kvalitetsstöd till

svensk filmproduktion.

Beträffande ifrågavarande premier gäller vissa av departementschefen i propo­

sitionen 1960: 79 förordade riktlinjer. Sålunda bör premierna, när det gäller

långfilm, vara förhållandevis höga. Mer än 3—5 sådana belöningar för varje år

synes i regel ej böra utdelas. Även kortfilmer bör givetvis kunna ifrågakomma

till premiering. Premierna bör utgå oberoende av filmernas produktionskost­

nader och den täckning härför, som kan erhållas på andra vägar. Utdelning skall

endast ske i den mån under året förekommit filmer, som kan anses fylla de kvali­

tetskrav som måste ställas. I annat fall skall premiesumman helt eller delvis

reserveras till följande år.

Kungl. Maj:t har den 20 maj 1960 fastställt instruktion (nr 366) för en statens

filmpremienämnd, som skall ha till uppgift att av medel, som statsverket för

ändamalet ställer till förfogande, besluta om utdelning av premier till producen­

ter av kvalitativt högtstående svensk film. Enligt instruktionen kan till premie-

ring endast ifragakomma film, som visats i Sverige för allmänheten första gången

under det år för vilket premien utdelas. Premieåret omfattar tiden den 1 april—

den 31 mars. Nämnden bestämmer premiebeloppets storlek. Årligen må, om

ej särskilda skäl föranleda till annat, premier utdelas för högst fem filmer, kort­

filmer oräknade.

Filmpremienämnden bestar av sju ledamöter jämte personliga suppleanter.

Fem av nämndens ledamöter utses efter förslag av respektive Sveriges författare­

förening, Publicistklubben, Föreningen Sveriges filmproducenter, Sveriges bio-

grafägareförbund och Samverkande bildningsförbunden.

För det första premieåret, som avsåg tiden den 1 juli 1960—31 mars 1961

bär enligt filmpremienämndens beslut utdelats följande producentpremier, näm­

ligen dels för långfilm till AB Sandrew-Ateljéerna för »Domaren» med 250 000

kr., till AB Svensk Filmindustri för »Djävulens öga» med 250 000 kr., till AB

Sandrew-Ateljéerna för »Änglar, finns dom ... ?» med 100 000 kr., dels för barn­

film till Artfilm AB för »Alla vi barn i Bullerbyn» med 100 000 kr., dels slutligen

för kortfilm till Leo film för »Metamorfoser» med 100 000 kr., till AB Svensk

Filmindustri för »Från fall till fall» och »Levande färg» med tillhopa 60 000 kr.

samt till Svenska AB Nordisk Tonefilm för »Madame Larnicol» med 30 000 kr.

Kungl. Maj :t har den 28 april 1961 beslutat om utbetalning av ifrågavarande

producentpremier.

Av det nuvarande reservationsanslaget må ett belopp av högst 50 000 kr.

användas till bestridande av kostnaderna för filmpremienämndens verksamhet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1962

18

Alltsedan svenska institutet år 1945 igångsatte sin verksamhet för att för

utlandet presentera skilda områden av svenskt kulturliv, har det stått klart att

den svenska bildande konsten borde utgöra ett medium av största värde för att

förmedla kännedom om vårt land. Det är därför med beklagande institutet måst

konstatera att de insatser i detta avseende, som gjorts under de gångna åren,

på intet sätt varit tillfredsställande — ett förhållande som berott på att anslagen

vant alltför knappa för att medgiva genomförandet av utställningar, till vilka

utställarna själva icke haft möjlighet att bidraga ekonomiskt.

Svenska institutet avser att kommande budgetår av sina ordinarie anslag an­

visa ett belopp av ca 50 000 kr. för organiserandet av ett antal utställningar av

modern svensk konst, främst genom Moderna museet. Institutet och dess ut-

ställnmgsnämnd är fullt medvetna om att detta belopp är långt ifrån tillfyllest

för att tillgodose berättigade anspråk. Institutet vill därför livligt tillstyrka den

gjorda framställningen och föreslår i enlighet därmed att ett särskilt anslag av

150 000 kr. ställs till förfogande för konstutställningar i utlandet. Institutet

avser vidare att till sin utställningsnämnd knyta ytterligare representanter för

det nutida svenska konstlivet i avsikt att få till stånd en så bred och aktiv sam­

verkan som möjligt i arbetet.

Institutet har sedermera i en promemoria, som överlämnats till ecklesiastik-

depai temen tet, redogjort för den utställningsverksamhet, avseende modern

svensk konst, som institutet bedrivit under senare år, samt framlagt förslag till

åtgärder vid en utvidgning av verksamheten. I promemorian anföres bl. a. föl­

jande.

Svenska institutet, vars verksamhet finansieras genom statliga och privata

bidrag, har under senare år i sin budget avsatt mellan 40 000 och 50 000 kr. per

ar för att genom utställningar främja kännedomen om nutida svensk konst i ut­

landet. År 1961 disponerade institutet för hela sin utställningsverksamhet sam­

manlagt ca 150 000 kr.

Genom dessa medel har dels svenskt deltagande möjliggjorts i olika internatio­

nella konstmanifestationer, dels utställningar av mindre format, främst av

modern svensk grafik, kunnat arrangeras i olika länder. Därutöver har stöd

kunnat lamnas till andra utställningar, antingen grupputstäilningar eller, i något

lall, enskilda konstnärers framträdanden.

Av de stora internationella utställningarna bör främst nämnas biennalerna i

bao Paulo 1959, då Sverige representerades av en grupp äldre och yngre målare

med sammanlagt 27 verk, och 1961, då Evert Lundquist deltog med en stor

retrospektiv kollektion. Kostnaderna för deltagandet 1961 uppgick till ca 10 000

kr., främst för frakter, försäkringar, vissa katalogkostnader m. m.

^Sverige har vidare deltagit i den andra biennalen i Paris »för konstnärer under

35 ar», 1961, varvid fyra målare och en skulptör representerade Sverige. Som­

maren 1961 deltog också två svenska konstnärer på institutets bekostnad i inter­

nationella skulpturutställningen i Musée Rodin i Paris. Liknande svenska fram­

trädanden vid skulpturutställningar i Belgien har tidigare möjliggjorts genom

institutet.

Undei de sista åren har ett tiotal grafiska utställningar arrangerats i olika län­

der i samverkan med Grafiska sällskapet. En del försäljning har också ägt rum

i samband med utställningarna. Under 1961 har sålunda grafikutställningar ägt

rum i Reykjavik, Rom, Florens, Pisa (Italien), Bogotå (Colombia), Caracas

(Venezuek), New Delhi (Indien) samt på olika håll i Tyskland, bl. a. Diisseldorf,

delvis i samband med andra utställningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1962

20

Detta beredningsutskott som salunda finge karaktär av en konstnämnd skulle

ha en relativt självständig ställning och disponera det till utställningar i utlandet

av svensk nutidskonst avsatta anslaget samt antingen själv handha de aktuella

utställningsprojekten eller utse särskilda arbetskommittéer för de olika utställ­

ningarna.

Det bör beaktas att nämnden eller dess kommittéer bör ha möjlighet att

använda medel ur anvisade anslag för erforderliga publiceringsåtgärder, katalo­

ger, skrifter, representation eller närvaro vid utställningarnas öppnande. Det

kan också tänkas att man — som i Storbritannien — bör överväga att till de

konstnärer, som deltager i av nämnden arrangerade utställningar eller av nämn­

den föreslås deltaga i internationella utställningar, betala viss ersättning. Det

kan nämligen ofta vara nödvändigt att disponera tavlorna för längre tid, såsom

exempelvis är fallet vid vandringsutställningar.

Institutet är berett att också i fortsättningen handha de administrativa göro-

målen för konstutställningarna och hoppas kunna i fortsättningen bereda utrym­

me inom institutets egna lokaler för den befattningshavare, som nu på halvtid

särskilt ägnar sig åt den moderna svenska konstens utställnings- och kontakt­

dagar visavi utlandet. Det är också institutets förhoppning att snarast kunna

anställa denna befattningshavare på heltid.

Kungl. Maj:ts -proposition nr 62 år 1962

Departementschefen

Riksdagens beslut i fjol om ökade insatser på det område av kulturlivet, som

jag i propositionen 1961: 56 — vilken låg till grund för besluten — kallade den

fria sektorn, innefattar ett handlingsprogram i tre konkreta punkter. Den första

avser ökat stöd i skilda former åt blivande utövare av konstnärliga yrken under

deras utbildning. Den andra gäller vidgad stipendiegivning åt konstnärer inom

olika kategorier under deras yrkesverksamhet. Den tredje slutligen åsyftar

insatser för att främja en ökad statlig inköps- och beställningsverksamhet. I pro­

positionen pekade jag vidare på ännu en central punkt i ett mera långsiktigt

program, nämligen en förstärkning av de krafter som syftar till en breddning av

kultuimiljön och en förbättring av den kulturförmedlande verksamheten genom

olika samhälleliga organ, såsom teatrar, bibliotek, museer och liknande institu­

tioner.

Samhällets del av ansvaret för den kulturskapande verksamheten på detta

område liksom huvudsyftet med de ekonomiskt stödjande åtgärderna har kom­

mit till klart uttryck i det av riksdagen godkända programmet. Jag torde i dessa

hänseenden få hänvisa till nämnda proposition (s. 20 ff.).

Behovet på längre sikt av samhälleliga ekonomiska insatser för den fria sek­

torn av kulturlivet går naturligtvis i och för sig inte att mäta. Olika uppfatt­

ningar kommer alltid att rada i fråga om den konkreta utformningen och inrikt­

ningen av de stödformer, som här kan tänkas komma till användning. Insatserna

måste, vilket jag också underströk i nämnda proposition, dels ske i många olika

22

Anslaget till konstnärlig utsmyckning av statliga bygg­

nad e r är för närvarande uppfört med 400 000 kr. Under anslaget til! statens

konstråd har anvisats ett belopp av 20 000 kr.

Såsom framgått av min tidigare redogörelse för användningen av utsmyck-

ningsanslaget har i många fall anslagsmedlen kommit att anlitas för kostnader,

som närmast är att hänföra till olika byggnadsåtgärder. Jag avser därmed

albets- och materialkostnader för uppsättning eller montering av större konstverk

som mgår i den fasta inredningen av byggnaden i fråga, såsom friskulpturer,

muralmålnmgar, reliefer e. d. samt även gobelänger, ridåer eller annan textil

utsmyckning av större format. Dessa kostnader kan, som tidigare framhållits,

ofta uppgå till betydande belopp. Eftersom utsmyckningsuppgifterna och där­

med konstrådets inköpsverksamhet växlar från år till år och kostnaderna för

större uppgifter i stor utsträckning belastar utsmyckningsanslaget under flera

års tid, är det inte möjligt att annat än uppskattningsvis ange storleken av den

årliga belastningen av här avsett slag. Det får dock anses sannolikt att det vissa

år kan komma att röra sig om ett sammanlagt belopp av storleksordningen

100 000 kr., räknat med utgångspunkt i verksamhetens nuvarande omfattning.

Ett av huvudändamålen med utsmyckningsanslaget är att bereda ökade ar­

betstillfällen för konstnärer. Det måste därför anses otillfredsställande, att

anslaget i så stor utsträckning som nu är fallet belastas med andra kostnader än

sådana, som är direkt hänförliga till framställningen av de konstnärliga alstren.

Jag vill ermra om att chefen för finansdepartementet i sitt förslag till stat för

statens allmänna fastighetsfond för nästa budgetår (prop. 1962:1, bilagan 20)

förordat vissa dispositioner i syfte att åstadkomma en ändring i detta för­

hållande. Departementschefen har sålunda, såvitt gäller beräkningen av medels­

behovet för det löpande underhållet under byggnadsstyrelsens delfond, förutsatt

att det förordade beloppet skall kunna tagas i anspråk för bestridande av kost­

nader för sådana mindre byggnadsåtgärder, som kan bli erforderliga i samband

med konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader, där det inte är fråga om

nya byggnadsföretag. I detta sammanhang bör tilläggas, att principen om att

medelsanvisningen för löpande underhållsarbeten skall kunna anlitas för angivet

slag av kostnader i samband med konstnärlig utsmyckning bör gälla samtliga

delfonder under statens allmänna fastighetsfond. Vid utsmyckning av nybygg­

nader torde de av riksdagen anvisade investeringsanslagen få tagas i anspråk

för motsvarande ändamål.

Det bör liksom hittills ankomma på statens konstråd och vederbörande bygg-

nadsförvaltande myndighet att från fall till fall sinsemellan fördela de med

utsmyckningsarbetena sammanhängande kostnaderna. Att på förhand direkt

ange vilka arbeten, som i fortsättningen skall bekostas av medel för löpande

underhåll eller av investeringsanslag, är inte möjligt då det gäller en verksamhet

av den karaktär det här är fråga om. Emellertid innebär de förordade anord­

ningarna att utsmyckningsanslaget i fortsättningen skall kunna disponeras prak­

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1962

24

svenska författare och översättare gemensamma ändamål, främst understöd,

stipendier, premier och pensioner.

En förbättring av grunderna för biblioteksersättningsanslaget bör enligt min

mening nu genomföras. Jag föreslår därför, att biblioteksersättningens grund­

belopp, såvitt gäller ersättningen för hemlån och referensexemplar av original­

verk, höjes från nuvarande tre öre respektive tolv öre till fem öre respektive

tjugu öre.

Författarna bör i anslutning till en sådan förändring av grunderna tillerkän­

nas en viss höjning av den individuellt utgående ersättningen. Jag föreslår där­

för, att författarpenningen fastställes till hälften av det föreslagna grundbelop­

pet, dvs. 2,5 öre respektive tio öre. Enligt gällande bestämmelser minskas för-

fattarpenning med hälften i vad den överstiger 1 000 kr., vilket med andra ord

betyder att ersättningen reduceras när en författares verk utlånas mer än 50 000

gånger. Reduktionsregeln innebär att den individuella ersättningen ovanför

denna gräns minskas från nuvarande två öre till ett öre per hemlån och från

åtta öre till fyra öre per referensexemplar. Enligt min mening bör nuvarande

ersättningsbelopp för lån, som överstiger 50 000, bibehållas. Vid bifall härtill

skulle sålunda i fortsättningen hemlån under 50 000 ersättas med 2,5 öre per

lån och över 50 000 med ett öre per lån. Ersättning för nyttjande av referens­

exemplar skulle vidare utgå med tio öre per volym intill ett belopp av 1 250 kr.

och därefter reduceras till fyra öre per volym.

Den höjning av anslaget till biblioteksersättningen, som erfordras för genom­

förande av mitt förslag, kommer till övervägande delen att tillföras författar­

fondens fria del. Den relativa betydelsen av den för kollektiva stödåtgärder av­

sedda fria delen kommer därigenom att ytterligare öka. En förstärkning av

denna de! av anslaget, som ger fondstyrelsen vidgade ekonomiska resurser för

bl. a. en önskvärd inriktning av stipendiegivningen mot ett ökat antal större,

fleråriga arbetsstipendier, har synts mig mera angelägen än en ytterligare höj­

ning av den individuella författarersättningen.

I propositionen 1961:56 redovisade jag utförligt min principiella uppfattning

om hur speciella arbetsstipendier till tonsättare, bildkonstnärer m. fl. borde

utformas. Normalt borde sådana arbetsstipendier utgöra ca 10 000 kr. Stipen­

dierna borde utdelas för ett år i sänder, men möjligheter till förlängt stipendie-

innehav under ytterligare två år enligt den stipendieutdelande instansens pröv­

ning syntes alltid böra föreligga. Dessa rekommendationer, både i fråga om

stipendietid och stipendiebeloppens storlek, avsåg inte blott dispositionen

av de för vissa konstnärskategorier förordade särskilda stipendieanslagen

utan även utformningen av arbetsstipendier åt författare och översättare. Jag

framhöll i sammanhanget det önskvärda i att författarfondens styrelse inom

ramen för tillgängliga resurser sökte åstadkomma ett antal större, fleråriga

arbetsstipendier av den typ jag rekommenderat.

Författarfondens styrelse har i fråga om sina möjligheter att tillämpa en stöd­

form innebärande fleråriga arbetsstipendier till relativt betydande belopp fram­

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1962

26

liga föreskrifter angående dispositionen av anslagsposten i fråga, bl. a. beträf­

fande storleken av det belopp som ur anslagsposten bör ställas till förfogande för

bestridande av Flycos administrationskostnader.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 62 år 1962

Det statliga stipendiestödet avser för närvarande endast vissa grup­

per bland den fria sektorns yrkesutövare. Förutom till författare och översättare

utgår för närvarande statliga stipendier till konstnärer inom de bildande konster­

nas område och till tonsättare. Anslagsmedlen till konstnärsstipendier höjdes förra

året från 101 600 till 230 000 kr. Samma belopp står innevarande budgetår till

förfogande för stipendier åt tonsättare. På riksstaten för innevarande budgetår

är för dessa ändamål uppförda två särskilda anslag, ett till utövande konstnärer

och ett till utövande tonsättare. I enlighet med de riktlinjer som jag angav i propo­

sitionen 1961:56 har huvudandelen av de båda stipendieanslagen, eller sam­

manlagt 300 000 kr., disponerats för större arbetsstipendier, 30 000 kr. av vart­

dera anslaget för mindre arbetsstipendier och återstoden för resestipendier och

stipendier av pensionskaraktär.

Med anledning av konstakademiens och musikaliska akademiens förslag för­

ordar jag, att medelsanvisningarna till dessa konstnärs- och tonsättarstipendier

för nästa budgetår uppföres med oförändrade belopp.

Som jag tidigare framhållit har jag funnit det angeläget att en fortsatt ut­

byggnad av stipendieringssystemet kommer till stånd. Direkta stöd, omfattande

både större och mindre arbetsstipendier samt stipendier för studieresor och

bidrag av understödskaraktär, synes mig vara en lämplig stödform för många

kategorier av konstnärliga yrkesutövare. Jag antydde redan i fjolårets proposi­

tion vilka grupper, som borde komma i fråga vid en utvidgning av nuvarande

ram för stipendiegivningen. För nästa budgetår anser jag mig böra förorda att

anslagsmedlen till stipendier höjes med 380 000 kr. Av dessa medel bör stipendier

kunna utgå till exempelvis dramatiker, regissörer, skådespelare och recitatörer,

instrumentalister och andra tonkonstnärer, filmskapare, koreografer, dansörer,

dans-, sång- och teaterpedagoger, scendekoratörer, illustratörer och konstnärligt

arbetande fotografer. Av den föreslagna stipendiesumman bör 300 000 kr. an­

vändas till ett trettiotal större arbetsstipendier av den typ, som fr. o. m. inne­

varande budgetår står till förfogande för tonsättare m. fl., och 80 000 kr. till

mindre arbetsstipendier, resestipendier m. m.

För utdelningen av stipendier till denna grupp bör enligt min mening tills

vidare finnas en särskild stipendienämnd. En sådan nämnd synes lämpligen

bestå av sju ledamöter, som utses av Kungl. Maj:t för ett år i sänder. Sex av

nämndens ledamöter bör lämpligen utses efter förslag av samarbetsnämnden

för konstnärliga och litterära yrkesutövare och utväljas bland till nämnden

anslutna organisationer, som företräder den här avsedda gruppen. Dessa orga­

nisationer är för närvarande Sveriges dramatikerförbund, Svenska teaterförbun­

det, Svenska regissörsföreningen, Svenska musikerförbundet, Föreningen svenska

28

Den vid bifall till mitt här framlagda förslag om utvidgning av det statliga

stipendiestödet erforderliga kostnadsökningen uppgår till S80 000 kr.

Under beredningen av samtliga de anslagsfrågor som jag i det föregående be­

handlat har samråd ägt rum med konstnärliga och litterära yrkesutövares sam-

arbetsnämnd.

Kvalitetsstöd till svensk filmproduktion ingår som ett

led i de åtgärder som riksdagen fattade beslut om år 1960 (prop. 79; BevU 49;

SU 88; Rskr 229 och 234) i syfte att för den svenska filmproduktionen och bio­

grafnäringen möjliggöra en anpassning till det konkurrensläge som blivit följden

av televisionens genombrott. Nöjesskatten på biografföreställningar sänktes så­

lunda med 8 procentenheter från 33 till 25 %, varjämte den särskilda skattelind-

ringen för mindre biografer höjdes från 75 till 125 kr. i veckan. Filmstödet har

enligt beslutet utformats sa att i princip hela den statliga andelen av nöjesskat­

ten på svensk film skall återgå till producenterna. Återbäringen sker dels i form

av ett generellt stöd till vederbörande filmproducent med 80 % av skatte­

beloppet, dels genom ett speciellt kvalitetsstöd till producenterna av de bästa

svenska filmerna under året. För sistnämnda ändamål finns under riksstatens

sjunde huvudtitel ett särskilt anslag, benämnt Kvalitetsstöd till svensk film­

produktion. Anslaget är för innevarande budgetår uppfört med 1 000 000 kr.

Det huvudsakliga syftet med ifrågavarande riksstatsanslag är att stimulera

och främja en ökad produktion av kvalitativt högtstående film, ehuru själva

fonnen för verksamheten utgöres av premiering i efterhand av sådana film pr

Rådande förhållanden tyder på att behov föreligger att förstärka den produk-

tionsstimulerande effekten av nu utgående kvalitetsstöd. I anledning härav

föreslår jag, att anslaget som fr. o. m. nästa budgetår bör redovisas under

åttonde huvudtiteln — höjes med 500 000 kr. och således uppföres med 1 500 000

kr.

En höjning av anslaget till filmstödet aktualiserar frågan om en utvidgning av

verksamhetsområdet för statens filmpremienämnd. Jag har härutinnan haft

samråd med chefen för finansdepartementet, som även inhämtat nämndens syn­

punkter i frågan. Innan jag närmare ingår på ställningstagandet i detta avseende,

vill jag med några ord beröra de nu gällande principerna för nämndens verksam­

het, sådana de kommit till uttryck i propositionen 1960: 79 och i instruktionen

för nämnden (SFS 1960:366).

Nämnden skall av de till förfogande ställda medlen besluta om utdelning av

premier till producenter av kvalitativt högstående svenska filmer. Premieringen

sker en gång om året för filmer, som haft premiär under det senast förflutna

s. k. premieåret (1 april—31 mars). Premierna utgår med belopp som nämnden

bestämmer och bör, när det gäller långfilmer, vara förhållandevis höga. Mer än

3—5 sådana belöningar bör i regel inte utdelas för varje premieår. Även kort­

filmer kan ifrågakomma till premiering. Premierna bör utgå oberoende av

filmernas produktionskostnader och den täckning härför som kan erhållas på

andra vägar. Utdelning skall endast ske i den mån under premieåret förekommit

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 62 år 1962

30

med hänsyn till anslagets karaktär av återburen nöjesskatt. Någon anledning att

ifrågasätta ändring av hittillsvarande principer för premiering, t. ex. med avse­

enda på det högsta antalet filmer som bör belönas årligen, anser jag inte före­

ligga.

Det torde fa ankomma på Kungl. Maj:t att utfärda de ändrade bestämmelser

rörande filmpremienämndens fortsatta verksamhet, som ett bifall till här fram­

lagda förslag föranleder. Det torde likaledes få ankomma på Kungl. Maj:t att

bestämma storleken av det belopp, som ur anslaget må disponeras för bestri­

dande av nämndens administrationskostnader.

Kostnadsökningen för ett genomförande av mitt förslag om ökat kvalitetsstöd

till svensk filmproduktion uppgår till 500 000 kr.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 62 år 1962

Såsom jag redan tidigare antytt har jag funnit det angeläget att särskilda

medel anvisas för främjande av utställningsverksamhet i utlan­

det avseende den svenska konsten. Denna verksamhet har en viktig uppgift att

fylla inte bara i strävandena att vidga utlandets kännedom om vårt kulturliv

utan också som en form av direkt stöd åt konstskapandet.

Svenska institutet för kulturellt utbyte med utlandet har inom ramen för sin

utställningsverksamhet arbetat för att i skilda sammanhang presentera den

svenska nutidskonsten utomlands. De svenska framträdandena har i regel skett

vid vissa internationellt arrangerade utställningar. Vidare har ett antal mindre

utställningar, särskilt av modern svensk grafik, anordnats i olika länder. Under

senare år har institutet för detta ändamål i sin ordinarie budget avsatt 40 000 ä

50 000 kr. årligen.

De begränsade ekonomiska resurserna har medfört, att utställningsverksam-

heten inte kunnat bedrivas i önskvärd omfattning. Vid många internationellt

uppmärksammade konstevenemang har Sverige, på grund av att de ekonomiska

möjligheterna för ett deltagande saknats, inte varit representerat. Företrädare

för vårt nutida konstliv är — såsom framgått av den tidigare redovisade fram­

ställningen i ärendet — visserligen eniga om det tillfredsställande i att stats­

makterna nu vidtagit åtgärder för att i framtiden säkerställa Sveriges deltagande

i Biennalen i Venedig. Det understrykes emellertid också, att ökade insatser

krävs för att råda bot på det förhållandet, att modern svensk konst är relativt

okänd utanför vårt lands gränser. Svenska institutet har på senare tid mera

medvetet inriktat sin konstutställningsverksamhet på att stimulera intresset

bland utländska museer, konstorganisationer m. fl. för att utställa svensk konst.

En utställningsverksamhet, som syftar till att öka möjligheterna dels för svenskt

deltagande i internationellt arrangerade specialutställningar, dels att placera

svensk konst inom det normala utställningsväsendet utomlands, kräver emeller­

tid andra ekonomiska resurser än dem, som nu står till förfogande.

Under hänvisning till vad jag här anfört föreslår jag, att ett särskilt reserva­

tionsanslag med rubriken Utställningar av svensk konst i utlandet anvisas på

riksstaten. Jag förordar, att anslaget för nästa budgetår uppföres med 100 000 kr.

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 62 år 1962

INNEHÅLL

Sid.

Inledning............................................................................................................... 2

Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader m. m.................................... 3

Ersättning åt författare m. fl. för utlåning av deras verk genom bibliotek

m. m................................................................................................................... 8

Konstnärsstipendier ........................................................................................... 13

Kvalitetsstöd till svensk filmproduktion ......................................................... 15

Utställningar av svensk konst i utlandet......................................................... 17

Departementschefen ............................................................................................ 20

Ivar Hseggströms Tryckeri AB • Stockholm 1962

620407