2

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23

februari 1962.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander

,

ministern för utrikes ärendena

U

ndén

,

stats­

råden

N^ilsson, S^träng, A^ndersson, L^indström, L^ange, L^indholm,

K^ling, S^koglund, E^denman, J^ohansson, ^af G^ejerstam, H^olmqvist.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartemen­

ten anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, frågan

om premiesystem för viss reservpersonal vid krigsmakten samt anför där­

vid följande.

I propositionen 1960: 109 angående befälsordningen vid armén in. in.

framlades bl. a. förslag om att den grundläggande utbildningen skulle för­

längas och tjänstgöringsskyldigheten omläggas för arméns reservofficerare

samt att gällande system med reservpensioner skulle ersättas med ett pre-

miesystem. I propositionen framhölls därjämte, att avsikten var att verk­

ställa översyn av anställningsvillkoren för övrig reservpersonal inom krigs­

makten i syfte att åstadkomma en anpassning till vad som föreslogs beträf­

fande arméns reservofficerare. Riksdagen fattade beslut i huvudsak i enlig­

het med propositionen. Kungl. Maj :t utfärdade i anslutning härtill den 26

augusti 1960 brev med bestämmelser rörande vissa reservofficerare vid

armén (TLA 1960 nr 84).

Kungl. Maj :t uppdrog i brev den 3 juni 1960 åt försvarets civilförvalt­

ning att verkställa översyn av anställningsvillkoren för annan reservan­

ställd eller förtidsavgången personal inom krigsmakten än reservofficerare

vid armén och att till Kungl. Maj :t inkomma med därav betingade för­

slag. översynen skulle enligt direktiven främst avse att med utgångspunkt

från gällande tjänstgöringsskyldighet ersätta nuvarande pensionssystem

med premier av lämplig storlek och konstruktion.

Civilförvaltningen ingav den 28 december 1960 efter samråd med för-

svarsgrenscheferna förslag i ämnet. På grundval av förslaget utarbetades

inom försvarsdepartementet i juni 1961 en promemoria med förslag till

tjänstgöringsperioder och avgångspremier för reservpersonal inom krigs­

makten.

Över promemorian har yttranden avgivits av överbefälhavaren, cheferna

för armén, marinen och flygvapnet, försvarets civilförvaltning, statskonto­

3

ret, tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers centralorga­

nisation, centralstyrelsen för de svenska reservofficersförbunden, svenska

reservunderofficersförbundet, värnpliktiga officerares riksförbund och värn­

pliktiga underofficerares riksförbund.

Det må i detta sammanhang framhållas, att anställningsstopp råder för

viss reservpersonal. Kungl. Maj :t föreskrev sålunda i förenämnda brev den

3 juni 1960 dels med tillämpning tills vidare från och med budgetåret

1960/61 att annan underofficers- och underbefälspersonal än pensionsav­

gången icke finge vinna inträde i arméns reserver, dels ock att tills vidare

förtidsavgången eller värnpliktsavgången personal i övrigt icke finge vinna

inträde i krigsmaktens reserver. Genom brevet den 26 augusti 1960 med be­

stämmelser rörande vissa reservofficerare vid armén hävdes anställnings­

stoppet för de reservofficerare som omfattades av bestämmelserna. Kungl.

Maj :t hade vidare redan den 19 september 1958 förordnat att rekrytering

av reservanställda arméingenjörer tills vidare icke finge äga rum. Slutli­

gen föreskrev Kungl. Maj :t den 22 januari 1961, att anställning i reserv

av flygingenjörer samt förtidsavgångna verkmästare, mästare och flygtek­

niker tills vidare icke finge äga rum. Samtidigt uppdrogs åt chefen för

flygvapnet att verkställa utredning rörande behovet av en reserv för denna

personal.

Jag anhåller nu att få uppta frågan om premiesystem för annan reserv­

personal inom krigsmakten än de reservofficerare vid armén, för vilka

gäller bestämmelserna i förenämnda brev den 26 augusti 1960. Frågan be­

rör officerare, underofficerare, underbefäl och civilmilitär personal, som

vunnit första anställning i reserv (reservanställda), som efter avgång från

aktiv stat eller reservstat vunnit inträde i reserv (förtidsavgångna) eller

som vid värnpliktstidens utgång vunnit inträde i reserv (värnpliktsav-

gångna). Personal, som efter avgång med pension från beställning på aktiv

stat eller reservstat är skyldig att inträda i reserv (pensionsavgångna), samt

övergångs- eller aspirantanställt underbefäl, till vilka kategorier varken

reservpension eller premier nu utgår, berörs däremot icke av de förslag jag

ämnar framlägga.

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

Gällande bestämmelser

1. 1943 års reservbefälskungörelser och 1951 års kungörelse angående väg- och vatten-

byggnadskåren

För huvuddelen av reservpersonalen vid krigsmakten gäller reservbe-

fälskungörelsen för armén den 19 november 1943, nr 815, reservbefälskun-

görelsen för marinen den 19 november 1943, nr 816, samt reservbefälskun-

görelscn för flygvapnet den 19 november 1943, nr 817, med i dessa kungö­

relser gjorda ändringar. För officerare i väg- och vattenbyggnadskåren gäl-

1* —Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 78

4

lei bestämmelserna i kungörelsen den 15 juni 1951, nr 497, angående väg-

och vattenbyggnadskåren med däri gjorda ändringar.

Tjänstgöringsskyldigheten i fred är enligt dessa kungörelser bestämd

till ett visst antal dagar för en period om två, tre eller fem år, räknat från

tidpunkten för inträdet i reserv. Omfattningen av den enskildes tjänstgö­

ring under reservanställningen blir alltså beroende av vederbörandes ålder

vid inträdet i reserv. Reservanställningen upphör för reservanställd och

förtidsavgången högbåtsman vid 38 års ålder. För övrig reservpersonal kan

anställningen upphöra vid 38 års ålder — dock icke för officerare i väg-

och vattenbyggnadskåren eller civilmilitär personal — eller vid 47 eller 55

års ålder. För den som kvarstår i reserven efter 55 års ålder föreligger

ingen tjänstgöringsskyldighet i fred; sådan skyldighet åligger dock rege­

mentsofficer i väg- och vattenbyggnadskåren. Tjänstgöringsskyldighet i krig

föreligger så länge vederbörande kvarstår i reserven.

Bestämmelserna i 1943 års reservbefälskungörelser och 1951 års kungö­

relse angående väg- och vattenbyggnadskåren innebär i huvudsak föl­

jande.

Armén. För reservanställd personal — dock icke militärunderveterinär

— och förtidsavgången reservpersonal är tjänstgöringen uppdelad i tre­

årsperioder. Före 47 års ålder fullgör denna personal tjänstgöring med 48

dagar för varje period och därefter fram till 55 års ålder 30 dagar för varje

period. Annan officer i väg- och vattenbyggnadskåren än löjtnant fullgör

dock före 47 års ålder allenast 40 dagars tjänstgöring för varje period.

Regementsofficer i väg- och vattenbyggnadskåren skall därjämte fullgöra

en tjänstgöringsomgång om 20 dagar mellan 55 och 60 års ålder. Militär­

underveterinär fullgör en första reservtjänstgöring om 230 dagar, fördelad

på högst fyra år. Värnpliktsavgången personal tjänstgör 30 dagar för varje

period fram till 55 års ålder.

Marinen. Flottans, marinintendenturkårens, mariningenjörkårens och

marinläkarkårens reservanställda personal och förtidsavgångna reservper­

sonal har sin tjänstgöring uppdelad i fem-årsperioder före 47 års ålder —

för högbåtsman vid flottan före 38 års ålder — och i tre-årsperioder mel­

lan 47 och 55 års ålder. Tjänstgöringsskyldigheten omfattar 60 dagar under

varje fem-årsperiod och 30 dagar under varje tre-årsperiod. Reservanställd

officer vid flottan, som avlagt sjökaptensexamen, fullgör dock endast två

tjänstgöringsomgångar om 60 dagar vardera. Härtill kommer för flottans

och marinintendenturkårens reservanställda officerare en första reserv­

tjänstgöring om 12 månader, för flottans reservanställda underofficerare

en första reservtjänstgöring om sex månader samt för marinunderingen-

jörer en första reservtjänstgöring om 18 månader. Förtidsavgången reserv­

officer och reservunderofficer vid flottan (marinintendenturkåren) fullgör

också första reservtjänstgöring men tjänstetiden på aktiv stat avräknas.

Kustartilleriets reservanställda officerare och förtidsavgångna reservoffi­

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

cerare (underofficerare) har samma tjänstgöringsskyldighet som motsva­

rande kategorier inom armén. Värnpliktsavgången reservpersonal tjänstgör

30 dagar för varje tre-årsperiod fram till 55 års ålder.

Flygvapnet. Reservanställd personal och förtidsavgången reservpersonal

i flyg- eller meteorologtjänstbefattning — dock icke efter år 1957 anställd

officer i flygförartjänst — har sin tjänstgöring fram till 47 års ålder upp­

delad i två-årsperioder och därefter fram till 55 års ålder i tre-årsperioder.

I marktjänstbefattning placerad reservanställd personal och förtidsavgång­

en reservpersonal samt officer i flygförartjänst, anställd efter år 1957, har

sin tjänstgöring uppdelad i tre-årsperioder. Tjänstgöringsskyldigheten upp­

går för varje period före 47 års ålder till 45 dagar och för varje period där­

efter till 30 dagar. Tjänstgöringsskyldigheten om 45 dagar kan minskas

till 35 dagar för personal i flyg- eller meteorologtjänstbefattning, som har

sådan civil sysselsättning att flyg- eller meteorologutbildningen vidmakt-

hålles. Reservanställd officer i flygförartjänst, anställd efter år 1957, full­

gör utöver den sedvanliga tjänstgöringen tre obligatoriska repetitionsöv-

ningar, envar om 90 dagar, samt därjämte frivilliga repetitionsövningar, en­

var om likaledes 90 dagar. De obligatoriska repetitionsövningarna fullgö-

res under tre på varandra följande år omedelbart efter anställningen i

reserv. Värnpliktsavgången reservpersonal tjänstgör 30 dagar för varje

tre-årsperiod fram till 55 års ålder.

Beträffande läkarpersonalen inom krigsmakten bör här anmärkas, att

det för reservanställning fordras att vederbörande under minst tre år tjänst­

gjort, såvitt rör fältläkarkårens reserv, som bataljonsläkare vid fältläkar­

kåren eller fältläkarstipendiat, såvitt rör marinläkarkårens reserv, som ma­

rinläkare av 2. graden vid marinläkarkåren eller marinläkarstipendiat samt,

såvitt rör flygvapnets reserv, som flygläkare av 2. graden på aktiv stat. Fält-

läkar- och marinläkarstipendiater har en tjänstgöringsskyldighet av 60

dagar om året.

En sammanställning av tjänstgöringsskyldigheten för reservpersonalen

vid krigsmakten enligt 1943 års reservbefälskungörelser och 1951 års kun­

görelse angående väg- och vattenbyggnadskåren har intagits i bilaga 1.

Reservpersonal, som i vederbörlig ordning fullgjort föreskriven tjänst­

göringsskyldighet, är berättigad erhålla reservpension. Dylik pension ut­

går med olika belopp allteftersom tjänstgöringsskyldigheten upphör vid

38, 47 eller 55 års ålder. Reservpensionsbeloppen är sålunda oberoende av

omfattningen av den tjänstgöringsskyldighet som åligger de skilda katego­

rierna samt — beträffande reservanställd personal och förtidsavgången re­

servpersonal — jämväl oberoende av tidpunkten för den pensionsberätti-

gades inträde i reserv. Reservpensionen utgår fr. o. in. ingången av året

efter det vederbörande fyllt 55 år. I stället för reservpension äger den som

uppfyllt för erhållande av pension stadgade villkor med avseende å anställ­

ningstid och tjänstgöringsskyldighet att vid 38, 47 eller 55 års ålder utbe­

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

5

komma ett mot intjänad pension svarande engångsbelopp. Dessa engångs­

belopp utgör för reservanställda officerare och förtidsavgångna reservoffi­

cerare (motsvarande) 4 107, 9.123 respektive 16 826 kr. samt för reserv-

anställda underofficerare och förtidsavgångna reservunderofficerare (mot­

svarande) 3 227, 7 128 respektive 13 136 kr. För underbefälskategorien kan

engångsbeloppen uttas endast vid 47 eller 55 års ålder med 5 797 respek­

tive 10 774 kr. För värnpliktsavgången reservpersonal uppgår engångsbe­

loppen till 3 321 kr. för officerare (motsvarande) och till 2 583 kr. för un­

derofficerare (motsvarande). Reservanställd officer i flygförartjänst, an­

ställd efter år 1957, erhåller, förutom pension, för envar av de obligato­

riska repetitionsövningarna en premie om 750 kr. och för varje därefter

fullgjord frivillig repetitionsövning en premie om 3 000 kr. Reservanställd

officer i flygförartjänst, anställd före år 1958, samt förtidsavgången reserv­

officer i flygförartjänst, som i anslutning till repetitionsövning tjänstgjort

ytterligare minst 45 dagar för omskolning till ny flygplanstyp, är berätti­

gad till premie med 1 500 kr.

För två kategorier reservpersonal utgår redan enligt nu gällande bestäm­

melser premier i stället för pensionsförmåner. Sålunda erhåller högbåts­

man vid flottan vid 38 års ålder en premie på 3 000 eller 1 500 kr. Den

högre premien utgår till den som vunnit inträde i reserv före 29 års ålder

och den lägre till den som vunnit inträde i reserv efter denna ålder, över-

furir i signaltjänst vid flygvapnet erhåller, om hans reservanställning upp­

hör vid 47 års ålder, premie på 5 000, 4 000 eller 2 000 kr., beroende på om

han vunnit anställning i reserven före 29 års ålder, mellan 29 och 38 års

ålder eller efter 38 års ålder. Upphör reservanställning vid 38 års ålder er­

håller sådan överfurir premie på 3 000 eller 1 500 kr., beroende på om han

vunnit inträde i reserven före eller efter 29 års ålder.

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år i962

2. 1960 års bestämmelser rörande vissa reservofficerare vid armén

De bestämmelser rörande vissa reservofficerare vid armén, som i anled­

ning av riksdagens beslut utfärdades den 26 augusti 1960, gäller för re­

servanställda officerare samt förtidsavgångna och värnpliktsavgångna re­

servofficerare, som efter den 1 oktober 1961 medgivits inträde i någon av

arméns reserver. Reservanställd officer eller förtidsavgången reservofficer,

som nämnda dag är anställd i reserv med tillämpning av bestämmelserna

i 1943 års reservbefälskungörelse för armén och som under år 1961 icke

uppnått 43 års ålder, äger övergå till anställning i reserv med tillämpning

av de nya bestämmelserna efter ansökan senast den 30 juni 1962. Bestäm­

melserna innebär i huvudsak följande.

Reservanställd officer skall före utgången av det kalenderår, varunder

han uppnår 36 års ålder, fullgöra en tjänstgöringsperiod — första tjänst­

göringsperioden — om 170 dagar, vilka skall fördelas på två repetitions-

övningar, envar om 45 dagar, och fyra reservbefälskurser om vardera 20

Kungi. Maj:ts proposition nr 78 år 1962

7

dagar, samt efter utgången av sist angivna kalenderår men före utgången

av det kalenderår, varunder han uppnår 47 års ålder, fullgöra en tjänst­

göringsperiod -—- andra tjänstgöringsperioden — om 150 dagar, vilka skall

fördelas på två repetitionsövningar, envar om 45 dagar, och tre reservhe-

fälskurser, envar om 20 dagar. Tjänstgöringen fullgöres med i regel en

repetitionsövning eller en reservbefälskurs vartannat år. Förtidsavgången

reservofficer har samma tjänstgöringsskyldighet, varvid dock skall iakt­

tagas att sådan reservofficer av tid före inträdet i reserven äger tillgodo­

räkna sig varje kalenderår från och med det, varunder han uppnår 27 års

ålder, till och med det varunder han uppnår 36 års ålder, som 17 dagars

tjänstgöring av den på den första tjänstgöringsperioden belöpande tjänst­

göringen och varje kalenderår därefter till och med det, varunder han upp­

når 47 års ålder, som 15 dagars tjänstgöring av den på den andra tjänst­

göringsperioden belöpande tjänstgöringen. Värnpliktsavgångna reservoffi­

cerare har ingen tjänstgöringsskyldighet.

I fråga om premier innehåller bestämmelserna, att reservanställd offi­

cer, som i vederbörlig ordning fullgjort honom åliggande tjänstgörings­

skyldighet, efter första tjänstgöringsperioden erhåller premie med belopp

motsvarande summan av fyra månadslöner i löneklass A 13, ortsgrupp 4,

samt efter andra tjänstgöringsperioden med belopp motsvarande summan

av fyra månadslöner i löneklass A 21, ortsgrupp 4. Till förtidsavgången re­

servofficer, som vunnit inträde i reserv före utgången av det kalenderår,

varunder han uppnått 43 års ålder, utgår premie med så stor del av det

för varje tjänstgöringsperiod angivna beloppet som motsvarar den efter in­

trädet i reserv fullgjorda, på tjänstgöringsperioden belöpande tjänstgö­

ringen.

Departementspromemorian

I departementspromemorian redogöres för försvarets civilförvaltnings

förslag till premiesystem för reservpersonal vid krigsmakten samt för de

synpunkter som framkommit vid överarbetningen av förslaget. Därvid be­

handlas de tre huvudproblem som varit föremål för överväganden i prome­

morian, nämligen frågan om vilka kategorier av reservpersonalen som skall

omfattas av ett premiesystem, tjänstgöringsskyldighetens omfattning och

utformning samt premiebeloppen.

1. Kategorier reservpersonal

Civilförvaltningen föreslog att samtliga kategorier reservpersonal skulle

omfattas av det premiesystem som år 1960 infördes för reservofficerarna

vid armén; officerare i väg- och vattenbyggnadskåren berördes icke av för­

slaget. Även i departementspromemorian upptas samtliga kategorier reserv-

personal med undantag av officerare i väg- och vattenhyggnadskåren samt

reservanställda officerare i flygförartjänst, anställda före år 1958. Emel-

2* — Rihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 78

8

lertid framhålles i promemorian att den omständigheten att kategorien re­

servunderofficerare vid armén upptagits icke innebär ett ståndpunktsta-

gande till denna reservkategoris framtida ställning (jämför prop. 1960: 109,

s. 135) utan att kategorien medtagits närmast för enhetlighetens skull och

för att möjliggöra bestämmelser om förtidsavgångna underofficerare. Vidare

diskuteras i promemorian frågan om behovet av ingenjörpersonal och läkar-

personal i reserv.

Rörande behovet av ingenjörpersonal i reserv' erinras i promemorian om

Kungl. Maj :ts förenämnda förordnanden, att rekrytering av reservanställ-

da arméingenjörer och anställning i reserv av flygingenjörer samt förtids­

avgångna verkmästare, mästare och flygtekniker tills vidare icke får äga

rum. Promemorian anknyter härutinnan till ett uttalande av 1954 års per-

sonalkårutredning i dess i december 1957 avgivna betänkande I, enligt vil­

ket utredningen ansåg sig böra ifrågasätta, om icke tillgången på värn­

pliktig personal, däri inbegripen förtidsavgångna arméingenjörer i värn-

pliktsåldern, är tillräcklig för att jämte den aktiva personalen täcka be­

hovet av arméingenjörer i krig, vid vilket förhållande skäl icke förelåg

att bibehålla en kostnadskrävande reservorganisation för arméingenjörer.

I promemorian uttalas vidare beträffande kategorierna flygingenjörer samt

förtidsavgångna verkmästare, mästare och flygtekniker att slutlig ställ­

ning till behovet av ifrågavarande reservkategorier ej bör tas, förrän chefen

för flygvapnet utfört honom anbefalld utredning rörande behovet av re­

serv för dessa kategorier, varjämte det förutsättes att förslagen i denna

del icke skall tillämpas tills vidare. Däremot behandlas ej i promemorian

frågan om behovet av reservanställning för mariningenjörer, vilket sam­

manhänger med att mariningenjörkåren vid tiden för promemorians till­

komst var föremål för behandling inom personalkårutredningen. Utred­

ningen har sedermera i ett den 15 december 1961 avgivet betänkande IV

föreslagit, att reservorganisationen för mariningenjörer skall avskaffas.

Beträffande härefter behovet av läkarpersonal i reserven anföres följande

i promemorian.

Vad angår läkarpersonal i reserv torde först böra erinras om krigssjuk-

vårdslagen och krigssjukvårdskungörelsen, vilka reglerar tjänsteplikt m. m.

för medicinalpersonal vid krig, krigsfara eller andra utomordentliga för­

hållanden. Enligt bestämmelserna i nämnda kungörelse beslutar medicinal­

styrelsen och försvarets sjukvårdsstyrelse — efter avvägning av behovet av

medicinalpersonal inom det civila området respektive krigsmakten och civil­

försvaret — i samråd angående disponerandet av tillgänglig personal. Det

bör i förevarande sammanhang erinras om att syftet med reservinstitutio­

nen i allmänhet är att säkerställa befälstillgången i krigsorganisationen.

Vad åter angår fredsbehovet av läkarpersonal inom försvaret bör detta be­

hov täckas i annan ordning än genom reservanställning av läkare — exem­

pelvis genom ökad tilldelning av antalet tjänstgöringsdagar för tillfällig

läkarhjälp. Frågan om behovet av nuvarande läkarreserver har visst sam­

band med vad utredningen rörande värnpliktiga läkare kan komma att före­

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år J962

9

slå rörande utbildningen av de värnpliktiga läkarna i krigsorganisationen.

Det kan nämligen icke anses uteslutet, att utredningens förslag kan tjäna

till ledning för bedömande i frågan, om icke all läkarutbildning för befatt­

ningar i krigsorganisationen — som ej besättes med aktiva kan ske inom

ramen för tjänstgöring enligt värnpliktslagen. Utredningens förslag bör där­

för avvaktas.1

Med hänsyn härtill ifrågasättes i promemorian, om inte nuvarande an­

ställningsstopp bör fortfara, såvitt rör läkarreserverna. Det framhålles vi­

dare, att förslag rörande denna kategori medtagits närmast för att belysa

hur eventuella anställningsvillkor lämpligen bör regleras ur teknisk syn­

punkt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1962

2. Tjänstgöringsskyldighet

Försvarets civilförvaltnings förslag till premiesystem för reservpersonal

förutsatte enligt direktiven i förenämnda brev den 3 juni 1960 att den nu

gällande tjänstgöringsskyldigheten icke skulle förändras. Detta innebar allt­

så att den enskildes totala tjänstgöringsskyldighet även i fortsättningen

skulle vara beroende av vederbörandes alder vid inträdet i reseiv. Tjänst­

göringsskyldighet i fred skulle fortfarande föreligga fram till 5o års alder

och avgångsåldrarna skulle liksom för närvarande vara 38, 47 eller 55 år.

I promemorian framhålles däremot att en så nära anslutning som möj­

ligt till det för reservofficerare vid armén gällande systemet bör eftersträ­

vas vid övergång till premiesystem för övrig reservpersonal vid krigsmak­

ten. Detta medför att tjänstgöringsskyldigheten för denna personal måste

omläggas.

Med utgångspunkt häri diskuteras i promemorian till en början frågan,

om behov föreligger att ha reservpersonal anställd efter 47 års ålder. Det

erinras om att obligatorisk fredstjänstgöring efter sistnämnda ålder icke

skall förekomma för reservofficer vid armén enligt beslut av 1960 års riks­

dag, men att sådan reservofficer är skyldig att — utan tjänstgöringsskyl­

dighet i fred — kvarstå i organisationen till 53 års ålder. Skälet till denna

ordning anges i promemorian vara att reservofficerare i aktuellt åldersläge

ofta krigsplaceras i personalreserv e. d. I promemorian anföres vidare föl­

jande.

Förevarande förslag har uppgjorts utifrån antagandet att behoven av och

utnyttjande av reservbefäl över 47 års ålder är i huvudsak likartade olika

kategorier emellan. Vad som beslutits beträffande reservofficerare vid ar­

mén har därför ansetts tillämpbart i fråga om Övriga reservbefalskatego-

rier. Vid beredning av förevarande fråga har å andra sidan invändningar

rests mot förslaget att tjänstgöring i fred skall slopas beträffande all re­

servpersonal efter 47 års ålder. Sålunda har det bland annat hävdats, att

exempelvis teknisk personal är användbar i krigsmakten även i liogre ålder

än 47 år samt att personal jämväl över denna åldersgräns med hänsyn här­

till bör åläggas tjänstgöringsskyldighet för vidmakthållande av kunskaper

1 Utredningen har den 15 december 1901 avgivit betänkande »Läkaren i totalförsvaret»

(SOU 1961: 63), vilket är föremål för remissbehandling.

10

samt för omskolning till ny materiel m. m. Ett slopande av tjänstgöring

etter 47 ars alder skulle vidare kunna få den konsekvensen att ökad rekry­

tering måste komma till stånd.

J

I promemorian föreslås att obligatorisk fredstjänstgöring — i likhet med

vad som gäller för reservofficerare vid armén — överhuvudtaget icke skall

förekomma för någon reservpersonal efter 47 års ålder men att skyldighet

skall föreligga för all reservpersonal att utan tjänstgöringsskyldighet i fred

kvarstå i organisationen till 53 års ålder. Beträffande högbåtsman vid flot­

tan föreslås dock att tjänstgöringsskyldigheten i fred skall föreligga fram

till 37 års ålder.

Beträffande tjänstgöringsskyldigheten i fred föreslås i promemorian att

denna tjänstgöring skall för samtliga reservbefälskategorier anpassas till

den för reservofficerare vid armén år 1960 fastställda, och att tjänstgö­

ringen alltså skall bestämmas till ett visst antal dagar under tiden för re­

servanställningen. Vid fastställandet av dagantalet för de kategorier re­

servanställd personal, varom nu är fråga, bör enligt promemorian utgångs­

punkten vara den nuvarande tjänstgöringstiden för respektive kategorier

från inträdet i reserv fram till 47 års ålder, varvid tidpunkten för inträdet

i reserv bestämmes i förhållande till normalfallet vid reservanställning.

Den sålunda till ett visst antal dagar bestämda totala tjänstgöringstiden

föreslås på samma sätt som för reservofficerare vid armén uppdelad i två

tjänstgöringsperioder, den första tjänstgöringsperioden från inträdet i re­

serv till 37 års ålder och den andra tjänstgöringsperioden från 38 till 47

års ålder. Härtill kommer för viss reservanställd personal en första reserv­

tjänstgöring före den första tjänstgöringsperioden. Förtidsavgången reserv-

personal föreslås i promemorian skola fullgöra samma tjänstgöring som

den reservanställda personalen, varvid avräkning förutsättes skola ske på

samma sätt som för förtidsavgångna reservofficerare vid armén. I förekom­

mande fall förutsättes avräkningen jämväl skola avse den första reserv-

tjänstgöringen. Eftersom tjänstgöringsskyldighet i fred enligt promemo-

iian icke skall föreligga efter 47 års ålder omfattas den värnpliktsavgång-

na reservpersonalen icke av förslagen i denna del.

Tjänstgöringsskyldigheten inom första respektive andra tjänstgörings­

perioden föreslås i promemorian för flertalet kategorier liksom för reserv­

anställda officerare vid armén utgöra 170 respektive 150 dagar, men då

såsom nyss sagts utgångspunkten skall vara det nuvarande normala dag­

antalet för reservofficerstjänstgöring har det varit nödvändigt att utforma

tjänstgöringsskyldigheten för vissa kategorier på avvikande sätt. Bland an­

nat föreslås sålunda reservanställd officer vid kustartilleriet och reserv­

anställd officer i marktjänst vid flygvapnet skola fullgöra en första tjänst­

göringsperiod om 235 dagar, varjämte envar av tjänstgöringsperioderna

för reservanställd meteorolog föreslås skola omfatta 225 dagar. För reserv­

anställda officerare vid flottan och marinintendenturkåren samt reservan-

Kungi. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

11

ställda underofficerare vid flottan föreslås i promemorian att första tjänst­

göringsperioden skall omfatta 180 dagar och andra tjänstgöringsperioden

120 dagar, men det ifrågasättes samtidigt om icke perioderna i förenhet-

ligande syfte bör även för dessa kategorier omfatta 170 respektive 150 da­

gar. Flottans och marinintendenturkårens reservanställda officerare samt

flottans reservanställda underofficerare skall vidare fullgöra den förut­

nämnda första reservtjänstgöringen, vilken avses skola fullgöras i en följd

före första tjänstgöringsperioden och helt motsvara den nuvarande första

reservtjänstgöringen. För reservanställd officer i flygförartjänst, anställd

efter år 1957, föreslås slutligen att de nuvarande tre obligatoriska repeti-

tionsövningarna om sammanlagt 270 dagar skall bibehållas och fullgöras

före första tjänstgöringsperioden under de tre första åren av anställningen

i reserv.

Beträffande den reservanställda läkarpersonalen föreslås i promemorian

en mera genomgripande omläggning av tjänstgöringsskyldigheten. Det för-

utsättes sålunda, att nuvarande tjänstgöring som fältläkarstipendiat (mot­

svarande) skall slopas. Efter fullgjord värnpliktstjänstgöring om minst 394

dagar förutsättes anställning skola ske i respektive läkarreserver vid de

tre försvarsgrenarna. Härefter skall vederbörande — liksom militärunder-

veterinärer (jämför prop. 1959: 1, bil. 6, p. 5) — inom fyra år från reserv­

anställningen fullgöra den första tjänstgöringsperioden om 230 dagar.

Denna tjänstgöring skall fördelas på högst fyra år. Så snart läkaren — lik­

som militärunderveterinär — fullgjort denna första tjänstgöringsperiod på­

börjas oavsett levnadsåldern den andra tjänstgöringsperioden om 195 dagar.

I fråga om reservanställd officer vid flottan, som avlagt sjökaptensexa­

men, förklaras i promemorian, att det inte synes vara motiverat att bibe­

hålla nuvarande särbestämmelser rörande tjänstgöringsskyldigheten för

denna kategori. Enligt dessa bestämmelser torde förmånerna i förhållande

till prestationen avsevärt överstiga förmånerna till övriga reservbefälskate-

gorier. Med hänsyn härtill och då ifrågavarande personal på grund av sina

civila tjänstgöringsförhållanden endast i ringa omfattning torde kunna dis­

poneras av krigsmakten i krig bör enligt promemorian tjänstgöringen ut­

formas på samma sätt som för övriga reservanställda officerare vid flottan.

I promemorian föreslås vidare att tjänstgöringen inom första respektive

andra tjänstgöringsperioden skall uppdelas i omgångar på samma sätt som

för närvarande gäller. Enligt 1943 års reservbefälskungörelser förekommer

omgångar om 30, 45, 48 och 00 dagar. Det ifrågasättes i promemorian om

dylika skiljaktigheter numera är organisatoriskt motiverade. Under lid då

reservbefälskungörelserna varit i kraft har det i fråga om samtliga rescrv-

befälskategorier visat sig föreligga behov av att låta reservpersonalen full­

göra tjänstgöringsskyldigheten i andra omgångar än de i författningarna för­

utsatta. Detta har kunnat ske med vederbörande reservbefäls medgivande.

För reservofficer vid armén har enligt riksdagens beslut år 1960 även för­

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 dr 1962

12

utsatts, att sådan reservofficer skall vara skyldig att underkasta sig änd­

ring beträffande sättet för tjänstgöringens fullgörande; endast maximian-

talet tjänstgöringsdagar och maximiantalet tjänstgöringsomgångar har be­

stämts. På motsvarande sätt förutsättes i promemorian, att vederbörande

reservbefäl skall vara underkastad ändringsskyldighet beträffande sättet

för fullgörande av den föreslagna tjänstgöringen inom varje tjänstgörings­

period. Lämpligt synes emellertid enligt promemorian vara att i en bli­

vande reservbefälsförfattning i viss utsträckning fastställa en normal ord­

ning för tjänstgöringsskyldighetens fullgörande. Den totala tjänstgöringen

bör enligt promemorian i princip uttas i högst 12 tjänstgöringsomgångar,

envar om lägst 15 och högst 60 dagar. Varje omgång inom läkar- och veteri­

närpersonalens första tjänstgöringsperiod om 230 dagar bör enligt prome­

morian förläggas till tid för uppehåll i studierna vid universitet och hög­

skolor eller till tid efter avlagd examen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 dr 1962

3. Premier

I sitt förslag till premiesystem för reservpersonal lade försvarets civilför­

valtning till grund för beräkningen av premiebeloppen för de olika kate­

gorierna den totala tjänstgöringstiden, d. v. s. antalet tjänstgöringsdagar

från den för varje kategori genomsnittliga åldern för inträdet i reserv till

den i 1943 års reservbefälskungörelser för kategorien fastställda högsta

åldern för tjänstgöringsskyldighetens upphörande, i regel 55 år. Med ut­

gångspunkt härifrån anförde civilförvaltningen följande om premieberäk­

ningen.

Till grund för premieberäkningen lägges relationen mellan reservoffice­

rens vid armén premie (12 996 kr. enligt 1960 års lönebelopp) och tjänst­

göringsskyldighet (320 dagar). Härvid erhålles ett ungefärligt dagbelopp

om 40 kr. Detta dagbelopp är genomsnittligt för hela tjänstgöringstiden, då

premie utgår med lägre belopp under det tidigare skedet av tjänstgöringen

(fram till 37 års ålder) och med något högre belopp för tiden därefter. En

genomsnittlig lönegrad för all reservpersonal med officers tjänsteställning

utgör A 17 ortsgrupp 4 (daglön i månad om 30 dagar 52 kr. 90 öre). Dag­

beloppet 40 kr. utgör ungefärligen 3U av daglönen 52 kr. 90 öre. Denna re­

lation — 8/4 — har betydelse för framräknandet av skäligt dagbelopp för

personal med underofficers eller underbefäls tjänsteställning, till vilket åter-

kommes i det följande. Dagbeloppet multipliceras med antalet tjänstgörings­

dagar, varvid erhålles ett belopp, som utgör en ungefärligen skälig summa

av de under tiden för anställning i reserv utgående premievederlagen. Ut­

betalningen av premiebelopp bör ske vid samma åldersgränser, som beträf­

fande nuvarande pensionsförmåner, d. v. s. vid 38, 47 och 55 års ålder. Den

samlade premiesumman uppdelas i relation till antalet intill 38, 47 och 55

års ålder fullgjorda tjänstgöringsdagar, dock att — i enlighet med vad

ovan sagts — premien för tjänstgöring, som fullgöres under ett tidigare

anställningsskede, beräknas något lägre än premien för ett senare skede.

Den premiesumma som erhålles för varje skede översättes till ett lämpligt

antal månadslöner i viss löneklass i ortsgrupp 4.

13

Vad gäller reservanställd och förtidsavgången personal med underofficers

och underbefäls tjänsteställning förfares i princip på samma sätt som nu

sagts beträffande personal med officers tjänsteställning. Därvid lägges be­

träffande personal med underofficers tjänsteställning daglönen i löneklass

12 ortsgrupp 4 (40 kr. 40 öre) och beträffande personal med underbefäls

tjänsteställning daglönen i löneklass A 9 ortsgrupp 4 (34 kr. 45 öre) till

underlag för beräkningen. I likhet med relationen mellan reservofficers vid

armén dagbelopp i premiehänseende och daglön

(V4),

reduceras de angivna

daglönerna 40 kr. 40 öre respektive 34 kr. 55 öre till 3U, d. v. s. i avrundade

tal 30 respektive 25 kr.

På grundval av de angivna beräkningsmetoderna fastställde civilförvalt­

ningen de premiebelopp som för varje kategori skulle utgå vid 38, 47 och

55 års ålder. Då premiebeloppen enligt civilförvaltningens förslag skulle utgå

oberoende av den faktiska tidpunkten för inträdet i reserv och därmed obe­

roende av den i verkligheten fullgjorda tjänstgöringen behövdes enligt för­

slaget inga särbestämmelser rörande premier till förtidsavgången reserv-

personal.

Enligt promemorian förutsättes att premie till reservanställd personal

skall utgå med ett visst antal månadslöner efter första respektive andra

tjänstgöringsperioden under förutsättning att den på varje period belöpande

tjänstgöringsskyldigheten fullgjorts. På motsvarande sätt föreslås premie

skola utgå efter den reservanställd officer vid flottan och marinintendentur-

kåren samt reservanställd underofficer vid flottan åliggande första reserv­

tjänstgöringen. För förtidsavgången reservpersonal föreslås premiebelop­

pen på samma sätt som för förtidsavgången reservofficer vid armén enligt

1960 års bestämmelser skola reduceras med hänsyn till omfattningen av den

fullgjorda tjänstgöringen i reserv. Premie föreslås icke skola utgå till den

som vinner inträde i reserv först efter 43 års ålder liksom ej heller till

värnpliktsavgången reservpersonal.

Premiebeloppen föreslås i promemorian i likhet med vad som nu gäller

för reservanställda officerare vid armén skola för envar av första och andra

tjänstgöringsperioden utgöra fyra månadslöner. För reservanställd officer

vid kustartilleriet och reservanställd officer i marktjänst vid flygvapnet

föreslås dock med hänsyn till längden av den på första tjänstgöringsperio­

den belöpande tjänstgöringen, att pren.ien för denna tjänstgöring skall vara

sex månadslöner. Av samma skäl föreslås för reservanställd meteorolog pre­

mien för envar av tjänstgöringsperioderna till fem månadslöner. Premien

för första reservtjänstgöringen till flottans och marinintendenturkårens re­

servanställda officerare föreslås skola utgöra fem månadslöner och till flot­

tans reservanställda underofficerare två månadslöner. Vidare föreslås, såsom

ock förutsatts av civilförvaltningen, att det nuvarande fasta premicbeloppet

till rescrvanställd officer i flygförartjänst, anställd efter år 1957, för varje

fullgjord obligatorisk repetitionsövning skall ersättas med en premie motsva­

rande en månadslön samt att de nuvarande fasta prcmiebeloppen till reserv­

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

14

anställd högbåtsman vid flottan och reservanställd överfurir i signaltjänst

vid flygvapnet likaledes skall ersättas med premier motsvarande fyra må­

nadslöner.

Den löneklass som skall ligga till grund för månadslönen anknytes i pro­

memorian i möjligaste mån till löneklassen för motsvarande personal på

aktiv stat. I detta sammanhang må endast framhållas att begynnelselönen

för löjtnant som ett resultat av 1961 års löneförhandlingar höjdes från löne­

klass A 13 till löneklass A 15, på grund varav det ansetts motiverat att för

reservanställd personal med officers tjänstegrad — således även för de rc-

servanställda officerare vid armén som omfattas av 1960 års bestämmel-

ser — i motsvarande mån uppräkna den löneklass som skall ligga till grund

för månadslönen vid bestämmande av premie för första tjänstgöringspe­

rioden och i förekommande fall första reservtjänstgöringen.

I anslutning till de framlagda förslagen om premier till reservpersonal

anfores i promemorian att de i förslaget förefintliga skiljaktigheterna i

premiebeloppen olika reservbefälskategorier emellan har bedömts vara mo­

tiverade av tjänstgöringsskyldighetens omfattning och av rekryteringsskäl.

Skulle särskilda rekryteringssvårigheter föreligga i fråga om vissa katego­

rier reservbefäl, bör enligt promemorian ytterligare differentiering i pre­

mievederlaget kunna övervägas. Promemorian understryker i samman­

hanget, att rekryteringssynpunkterna bör ägnas särskild uppmärksamhet

och att den militära graden inte bör vara avgörande vid fastställande av

premievederlagets storlek.

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

Yttranden över departementspromemorian

Samtliga remissinstanser har i princip tillstyrkt en omläggning till ett

premiesystem. Beträffande den närmare utformningen av systemet fram­

för dock flera remissmyndigheter avvikande åsikter.

1. Kategorier reservpersonal

Chefen för armén föreslår att premiesystemet skall gälla även för office­

rarna i väg- och vattenbyggnadskåren. Chefen för flygvapnet understryker

att även reservanställda officerare i flygförartjänst, anställda före år 1958,

bör medtas för att bereda denna kategori möjlighet att gå över till det nya

systemet. Svenska reservunderofficersförbundet anser, att bestämmelserna

i 1943 års reservbefälskungörelser fortfarande bör gälla för reservunder­

officerarna i avvaktan på att frågan om deras ställning avgöres slutligt.

I promemorian ifrågasättes om icke nuvarande anställningsstopp för

läkarpersonalen i reserv bör fortsätta. Chefen för marinen och chefen för

flygvapnet anser emellertid reservläkarorganisationen nödvändig för alt

tillgodose behovet av läkare inom respektive försvarsgrenar. De framhål­

lä

ler, att reservläkarna är placerade i befattningar, där särskild utbildning

är erforderlig. Chefen för marinen framhåller därutöver, att reservläkar-

institutionen spelar en avgörande roll för rekryteringen till marinläkarkå­

ren. Sveriges akademikers centralorganisation hävdar också som sin be­

stämda uppfattning, att reservläkarinstitutionen är nödvändig, icke bara

för att säkerställa läkartillgången i krigsorganisationen utan även för att

tillgodose fredsbehovet av läkarpersonal inom försvaret. Organisationen

framhåller, att det på goda grunder kan befaras att en avveckling eller re­

ducering av reservläkarpersonalen inom de olika försvarsgrenarna kommer

att få ytterst menliga konsekvenser för den militära sjukvården. Vidare

motsätter sig organisationen bestämt den i promemorian förordade för­

längningen av det gällande anställningsstoppet.

2. Tjänstgöringsskyldighet

Förslaget i promemorian, att tjänstgöringsskyldighet i fred icke skall

föreligga för reservpersonal efter 47 års ålder, har mött viss kritik. Sveriges

akademikers centralorganisation ställer sig särskilt tveksam till utgångs­

punkten för förslaget, nämligen att behov ej skulle föreligga att utnyttja

reservbefäl över 47 års ålder. Chefen för armén uttalar, att behov förelig­

ger av att ha reservanställd personal äldre än 47 år — dock icke armé­

ingenjörer — eftersom denna personal i stort antal är krigsplacerad vid

förband och icke huvudsakligast hänförd till personalreserv. Chefen för

marinen ställer sig förstående till strävandena att åstadkomma största möj­

liga enhetlighet mellan de olika kategorierna reservbefäl. Han påpekar dock,

att det torde föreligga en avsevärd skillnad mellan möjligheterna att ut­

nyttja en reservofficer vid armén och en reservofficer vid flottan vid liögre

levnadsålder. Då det föreligger ett underskott av yngre reservofficerare

vid flottan, är det med hänsyn till föreliggande krigsplaceringsläge enligt

chefen för marinen önskvärt, dels att reservofficerare vid flottan kvarstår i

reserven till 55 år, dels att dessa officerare för underhållande av utbildning

bland annat i samband med krigsövningar är tjänstgöringsskyldiga efter

47 års ålder. Chefen för marinen framhåller vidare, att enahanda synpunk­

ter gäller även reservunderofficerarnas tjänstgöringstid. Beträffande offi­

cerare och underofficerare i kustartilleriets reserv anför chefen för mari­

nen däremot, att den olägenhet som ligger i att avgångsåldern nedgår från

55 till 53 år samt att obligatorisk fredstjänstgöring efter 47 års ålder ej

kommer att föreligga, kan överbryggas. Slutligen uppger chefen för mari­

nen, att behov föreligger av marinintendenter i åldersgruppen 47—55 år*

Chefen för flggvapnct vill icke motsätta sig, att obligatorisk fredstjänst-

göring upphör vid 47 års ålder och att reservpersonalen kvarstår i reser­

ven till 53 års ålder men framhåller att detta på längre sikt bedömes med­

föra eu ökning om än obetydlig av rekryteringen av reservpersonal för att

krigsbefattningarna skall kunna besättas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

16

I fråga om den föreslagna tjänstgöringsskyldigheten för reservpersonalen

framhåller överbefälhavaren att risk föreligger att de resultat, vartill nu

pågående utredningar kan komma, föregripes om tjänstgöringsordningen

i förväg fixeras för de berörda reservbefälskategorierna. Försvarets civil­

förvaltning anför att ämbetsverket med tillfredsställelse konstaterar, att

denna för de skilda reservkategorierna föreslås bli både enhetligare och

i princip överensstämmande med reservofficerarnas vid armén tjänstgö­

ringsperioder. Civilförvaltningen ifrågasätter dock, om icke försvarsgrens-

cheferna borde tilläggas rätten att självständigt bestämma, hur tjänstgö­

ringen skall uppdelas inom ramen för respektive tjänstgöringsperioder.

Förslagen i fråga om tjänstgöringsskyldighet tillstyrkes jämväl av chefen

för armén, chefen för flygvapnet och centralstyrelsen för de svenska reserv-

officersförbunden. Chefen för armén och chefen för flygvapnet ifrågasätter

dock, om icke antalet dagar i varje tjänstgöringsomgång bör kunna mins­

kas under i promemorian föreslagna 15 dagar. Chefen för marinen motsät­

ter sig, att de för reservanställda officerare och underofficerare vid flot­

tan föreslagna tjänstgöringsperioderna om 180 och 120 dagar ändras till

170 respektive 150 dagar. Som skäl härför åberopas, att det föreslagna

dagantalet medger tre tjänstgöringsomgångar om vardera 60 dagar under

första perioden samt en tjänstgöringsomgång om 60 dagar och två om 30

dagar under den andra perioden, vilken uppdelning av tjänstgöringen visat

sig lämplig. Däremot vill chefen för marinen ej motsätta sig det föreslagna

avskaffandet av gällande särbestämmelser beträffande reservanställd officer

vid flottan, som avlagt sjökaptensexamen.

Den föreslagna omläggningen av tjänstgöringsskyldigheten för läkarna,

vilken innebär att tjänstgöringen som fältläkarstipendiat (motsvarande)

avskaffas samt att tjänstgöringsskyldigheten anpassas till den för veteri­

närer gällande, kritiseras av Sveriges akademikers centralorganisation, som

motsätter sig att tjänstgöringstiden för reservläkarna förlänges. Chefen för

marinen anser det orealistiskt att räkna med att förslagen skall medföra

en fullgod rekrytering till en reservläkarkår, och chefen för armén föreslår

att första tjänstgöringsperioden om 230 dagar skall få uppdelas på sex år

— något som även bör gälla för militärunderveterinärer, vilka chefen för

armén vill benämna bataljonsveterinärer — i stället för på fyra år som före­

slagits i promemorian.

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

3. Premier

Om den i promemorian föreslagna beräkningen av premierna har bland

andra följande remissmyndigheter uttalat sig.

överbefälhavaren finner vad som i promemorian sagts om skiljaktighe­

ter i premiebeloppen motiverade av rekryteringsskäl tillfredsställande och

framhåller i detta sammanhang att, om särskilda rekryteringssvårigheter

17

skulle föreligga i fråga om vissa kategorier reservbefäl, en uppräkning av

premievederlaget bör kunna övervägas.

Chefen för armén framhåller, att premierna bör göras mer likartade i av­

vaktan på kommande rekryteringsutfall och att en differentiering av pre­

miebeloppen för i övrigt likställda kategorier bör övervägas först sedan

erfarenhet härav föreligger.

Chefen för marinen anser, att premierna bland annat med hänsyn till

tjänstgöringsskyldighetens omfattning för skilda kategorier bör sättas hög­

re än vad som föreslagits i promemorian. Chefen för marinen utgår därvid

från en jämförelse dels med civilförvaltningens förslag och dels med de en­

gångsbelopp som kan utgå enligt nu gällande bestämmelser men finner

därvid jämförelsen med engångsbeloppen missvisande, då dessa är beräk­

nade på grundpensionen. Hänsyn bör enligt chefens för marinen mening

även tas till det rörliga tillägget på pensionerna.

Försvarets civilförvaltning anser den vid bestämmandet av premiebelop­

pen använda principen icke vara tillfredsställande och uttalar härom föl­

jande.

Vid konstruktionen av sitt förslag utgick civilförvaltningen från den prin­

cipen, att premie borde beräknas på sådant sätt, att densamma utslagen på

antalet tjänstgöringsdagar i största möjliga utsträckning överensstämde

till beloppet för personalkategorier med jämförbar (officers respektive un­

derofficers och underbefäls) tjänsteställning. Denna beräkningsgrund an­

såg civilförvaltningen liksom försvarsgrenscheferna leda till eftersträvans­

värd rättvisa skilda personalkategorier emellan. Icke heller framfördes från

försvarsgrenshåll under åberopande av rekryteringsskäl önskemål om dif­

ferentiering av premierna mellan personalgrupper av jämförbar tjänsteställ­

ning. Såvitt framgår av föreliggande promemoria har icke heller remiss­

myndigheterna framställt några krav i sådan riktning. Civilförvaltningen

är med hänsyn härtill icke övertygad om riktigheten av den i promemorian

redovisade uppfattningen, att det av rekryteringsskäl skulle vara motiverat

med skiljaktigheter i premiebeloppen olika reservbefälskategorier emellan.

Icke heller anser ämbetsverket andra skäl förebragta för att nu göra en dif­

ferentiering av premiebeloppen till personalkategorier med jämförbar tjän­

steställning och ungefärligen lika lång tjänstgöringsskyldighet. Civilför­

valtningen föreslår därför, att den i promemorian framlagda premiesatt-

ningen överarbetas så att såvitt möjligt enhetliga premiebelopp tillskapas

för'i nämnda hänseenden jämförbara personalkategorier. Däremot skulle

differentieringar i premievederlaget måhända framdeles kunna övervägas,

därest särskilda rekryteringssvårigheter skulle komma att uppstå beträf­

fande viss reservbefälskategori.

Statskontoret har från de synpunkter ämbetsverket har att beakta icke

något att erinra mot att de i promemorian uppdragna riktlinjerna för be­

räkningen av premierna lägges till grund för utarbetandet av bestämmelser

i ärendet.

Sveriges akademikers centralorganisation hemställer att fö i slaget till pie-

miesättning omarbetas. Organisationen framhåller, att premierna utslagna

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1062

per tjänstgöringsdag bör ge i stort samma resultat för de olika katego­

rierna.

Centralstyrelsen för de svenska reservofficersförbunden anser att pre­

mierna bör utgå i huvudsak enligt de grunder, som föreslås i promemorian.

Premierna bör icke från början, framhåller styrelsen, låsas till vissa bestäm­

da lönegrader utan bör, för att tillförsäkras standardföljsamhet, knytas

till den vid premieutbetalningen aktuella officerslönegraden. Styrelsen vill

särskilt instämma i uttalandet i promemorian att rekryteringssynpunkter-

na bör ägnas den största uppmärksamhet. Det är för reservofficersorgani-

sationerna lika väl som för försvarsmakten själv av primärt intresse att

alla med reservofficersinstitutionen förenade moment — utbildningstid,

tjänstgöringsförhållanden, avlöningsförmåner och premier — gestaltas på

ett sådant sätt att goda och lämpliga befälsämnen lockas att underkasta sig

utbildning till och under sina bästa år kvarstå som reservofficerare, fram­

håller styrelsen slutligen.

18

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1962

Departementschefen

Genom beslut av 1960 års riksdag ersattes det för reservanställda, förtids-

avgångna och värnpliktsavgångna officerare i arméns reserver gällande re­

servpensionssystemet med ett premiesystem. Jag får i fråga om bakgrun­

den till detta beslut hänvisa till vad jag anförde i propositionen 1960: 109

(s. 134 ff.) samt till statsutskottets utlåtande nr 113 (s. 40 ff.). För övriga

kategorier av reservbefäl gäller fortfarande systemet med reservpensio­

ner. I förenämnda proposition framhöll jag emellertid angelägenheten av

att premiesystemet infördes även för övriga reservbefälskategorier. För­

svarets civilförvaltning erhöll därför uppdrag att med utgångspunkt i

gällande tjänstgöringsskyldighet utarbeta ett förslag till premiesystem för

annan reservpersonal vid krigsmakten än reservofficerare vid armén. Civil­

förvaltningens i enlighet härmed avgivna förslag har överarbetats inom

försvarsdepartementet i syfte att åstadkomma en längre gående anpassning

till det för reservofficerax-e vid armén gällande systemet än ämbetsverket

föreslagit. Den inom försvarsdepartementet upprättade promemorian i

ämnet har varit föremål för remissbehandling.

I departementspromemorian föreslås till en början att samtliga katego­

rier reservpersonal skall omfattas av det premiesystem som år 1960 inför­

des för reservofficerarna vid armén; officerare i väg- och vattenbyggnads­

kåren samt reservanställda officerare i flygförartjänst, anställda före år

1958, har dock icke medtagits. Emellertid framhålles i promemorian att

den omständigheten att kategorien reservunderofficerare vid armén upp­

tagits icke innebär ett ståndpunktstagande till denna reservkategoris fram­

tida ställning och i promemorian ifrågasättes vidare behovet av ingenjör­

personal och läkarpersonal i reserv.

19

Beträffande reservunderofficerare och reservunderbefäl vid armén samt

ingenjörpersonal och läkarpersonal i reserv har i andra sammanhang

framlagts organisationsförslag eller pågår utredning. 1954 års befälsutred-

ning föreslog sålunda i sitt betänkande om arméns befäl (SOU 1959: 23), att

underofficerare och underbefäl icke längre skulle anställas i arméns re­

server. Jag uttalade emellertid i den förut angivna propositionen att jag

med hänsyn till att detaljerat krigsorganisatoriskt underlag endast före­

låg beträffande infanteriet och kavalleriet ej var beredd att ta ställning

till utredningens förslag om slopande av reservunderofficers- och reserv-

underbefälsinstitutionerna. 1954 års personalkårutredning har vidare ifrå­

gasatt behovet av en reservorganisation för armé- och mariningenjörer,

varjämte chefen för flygvapnet erhållit uppdrag att utreda behovet av

reserv för flygingenjörer samt för förtidsavgångna verkmästare, mästare

och flygtekniker. Utredningen rörande utbildning av värnpliktiga läkare

in. in. har slutligen föreslagit, att anställnings- och tjänstgöringsförhållan­

den för krigsmaktens fast anställda läkare inbegripet läkare i reserven skall

bli föremål för översyn. Det kan vid angivna förhållanden råda tveksamhet

om lämpligheten av att införa ett premiesystem för dessa kategorier av

reservbefäl. Jag saknar anledning att i detta sammanhang ta ställning till

det framtida behovet av de skilda kategorierna, men jag finner angeläget

att ett premiesystem nu införes för så stor del av reservpersonalen som möj­

ligt. Med hänsyn härtill finner jag icke skäl undanta andra från ett sådant

system än armé-, marin- och flygingenjörerna.

Såsom chefen för armén föreslagit bör det föreslagna premiesystemet

gälla även för officerare i väg- och vattenbyggnadskåren. Vidare bör i över­

ensstämmelse med försvarets civilförvaltnings och chefens för flygvapnet

förslag reservanställda officerare i flygförartjänst, anställda före år 1958,

medtas för att denna kategori skall beredas möjlighet att gå över till det

nya systemet.

Anställningsstopp råder för närvarande för arméingenjörer och flyg­

ingenjörer, för underofficers- och underbefälspersonal vid armén samt där­

utöver för förtidsavgången och värnpliktsavgången personal vid marinen

och flygvapnet. Anställningsstopp bör fortfarande råda för armé- och flyg­

ingen jörpersonalen; jag ämnar till innevarande års riksdag framlägga för­

slag om att reservorganisationen för reservanställda och förtidsavgångna

mariningenjörer skall avskaffas. Även beträffande förtidsavgångna verk­

mästare, mästare och flygtekniker vid flygvapnet bör anställningsstopp

råda, till dess chefen för flygvapnet slutfört sitt uppdrag och därav beting­

ade förslag framlagts. Det är emellertid av praktiska skäl lämpligt att nu

fastställa premier och tjänstgöringsperioder för sistnämnda tre kategorier,

eftersom motsvarande kategorier finns inom de andra försvarsgrenarna. Då

anställningsstoppet för förtidsavgången och värnpliktsavgången personal

vid marinen och flygvapnet motiverats med att omläggningen till ett premie­

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

20

system skulle avvaktas bör detta anställningsstopp hävas. I samband här­

med bör även det rådande anställningsstoppet för underofficers- och under­

befälspersonal vid armén hävas; jag framhåller ånyo att detta icke innebär

att jag uttalar någon mening om 1954 års befälsutrednings förslag att slopa

reservunderofficers och reservunderbefälsinstitutionerna.

Vad härefter gäller den närmare utformningen av premiesystemet anslu­

ter jag mig till förslagen i departementspromemorian. Endast på ett par

punkter finner jag skäl göra avsteg från förslagen eller framlägga komplet­

terande synpunkter.

I promemorian föreslås att obligatorisk fredstjänstgöring — i likhet med

vad som gäller för reservofficerare vid armén — överhuvudtaget icke skall

förekomma för någon reservpersonal efter 47 års ålder men att skyldighet

skall föreligga för all reservpersonal att utan tjänstgöringsskyldighet i fred

kvarstå i organisationen till 53 års ålder. Beträffande högbåtsman vid flot­

tan föreslås dock att tjänstgöringsskyldighet i fred skall föreligga endast

fram till 37 års ålder. Förslaget att tjänstgöringsskyldighet i fred icke skall

föreligga efter 47 års ålder har mött gensagor från chefen för armén, che­

fen för marinen och Sveriges akademikers centralorganisation. Jag vill

här framhålla, att reservbefälsorganisationen har till uppgift att under krig

tillgodose behovet av lämpligt befäl. Enligt min mening är det viktigt att

befattningarna i krigsorganisationen besättes med relativt ung personal.

Förslaget innebär att tjänstgöringsskyldigheten i krig för samtliga katego­

rier — officerare i väg- och vattenbyggnadskåren undantagna — upphör

vid utgången av det kalenderår varunder 52 års ålder uppnås. Härigenom er-

hålles en något lägre genomsnittsålder hos reservpersonalen och därmed

en viss kvalitetsförstärkning. Behovet att utbilda reservbefälet efter 47 års

ålder torde enligt min mening i allmänhet ej vara så stort att det motiverar

särskild tjänstgöringsskyldighet i fred. För officerare i väg- och vattenbygg­

nadskåren bör med hänsyn till deras arbetsuppgifter anställningen i reserv

upphöra vid 55 års ålder, varjämte tjänstgöringsskyldighet i fred bör före­

ligga fram till nämnda ålder samt för sådan officer i väg- och vattenbygg­

nadskåren som förordnats till regementsofficer och som kvarstår i kåren

efter 55 års ålder fram till 60 års ålder.

Promemorians förslag om tjänstgöringsskyldighet innebär att en anslut­

ning till vad som gäller för arméns reservofficerare eftersträvats. I pro­

memorian föreslås sålunda att den totala tjänstgöringstiden skall uppdelas

i två tjänstgöringsperioder, den första tjänstgöringsperioden från inträdet

i reserv till 37 års ålder och den andra tjänstgöringsperioden från 38 till

47 års ålder. För viss reservpersonal tillkommer en första reservtjänst­

göring. Särskilda bestämmelser föreslås vidare gälla för reservläkarna; här­

till återkommer jag i det följande. Tjänstgöringsskyldigheten inom första

respektive andra tjänstgöringsperioden föreslås för flertalet kategorier lik­

som för reservanställda officerare vid armén utgöra 170 respektive 150

Kungl. Maj.ts proposition, nr 78 år 1962

21

dagar. Vissa skiljaktigheter kvarstår emellertid mellan olika reservbefäls-

kategorier i fråga om tjänstgöringsperiodernas dagantal.

Jag finner de föreslagna tjänstgöringsperioderna väl avvägda. De angivna

skiljaktigheterna kan icke elimineras, då de bl. a. beror på tidpunkten för

anställning i reserv. Arméns reservanställda officerare vinner sålunda

anställning i reserv först som löjtnanter vid ungefär 25 års ålder, medan

övriga reservanställda officerare vinner anställning som fänrikar vid nor­

malt lägre ålder. Förslagen har också tillstyrkts av flertalet remissinstan­

ser. Jag delar icke överbefälhavarens uppfattning att risk skulle föreligga

att ett genomförande av förslagen i denna del föregriper de förslag som kan

komma att framläggas av pågående utredningar om krigsmaktens perso­

nal. Endast på en punkt finner jag skäl frångå förslagen i promemorian.

Där föreslås att första tjänstgöringsperioden för reservanställda officerare

vid flottan och marinintendenturkåren samt för reservanställda underof­

ficerare vid flottan skall vara 180 dagar och andra tjänstgöringsperioden

120 dagar. Anledningen härtill är den för närvarande vid flottan och marin­

intendenturkåren gällande uppdelningen av tjänstgöringen i omgångar om

60 eller 30 dagar. Det ifrågasättes samtidigt i promemorian om icke tjänst­

göringsperioderna i förenhetligande syfte bör bestämmas till 170 respek­

tive 150 dagar. Trots de av chefen för marinen uttalade betänkligheterna vill

jag tillstyrka detta, då en sådan mindre omläggning av tjänstgöringsperio­

dernas dagantal knappast synes behöva medföra några praktiska olägen­

heter.

Officerare i väg- och vattenbyggnadskåren, en kategori som icke medta-

gits i promemorian, bör fullgöra samma tjänstgöring som reservofficerare

vid armén. För dem bör dock tillkomma en tredje tjänstgöringsperiod om 60

dagar, vilken skall fullgöras mellan 47 och 55 års ålder. Därjämte bör officer

i väg- och vattenbyggnadskåren, som förordnats till regementsofficer och

kvarstår i kåren till 60 års ålder liksom för närvarande fullgöra ytterligare

en tjänstgöringsperiod om 20 dagar mellan 55 och 60 års ålder.

Reservanställd officer i flygförartjänst, anställd före år 1958, vilken icke

heller medtagits i promemorian, bör, om han överföres till det nya systemet

fullgöra en första tjänstgöringsperiod om 225 dagar och en andra tjänst­

göringsperiod om likaledes 225 dagar.

För att bli antagen i någon av försvarsgrenarnas läkarreserver fordras

f. n. att vederbörande under minst tre år varit, såvitt rör fältläkarkårens

reserv bataljonsläkare vid fältläkarkåren eller fältläkarstipendiat, såvitt

rör marinläkarkårens reserv marinläkare av 2. graden vid marinläkarkåren

eller marinläkarstipendiat samt såvitt rör flygvapnets reserv flygläkare av

2. graden på aktiv stat. Fältläkar- och marinläkarstipendiater har en tjänst­

göringsskyldighet av 60 dagar om året. I promemorian förslås att katego­

rierna fältläkar- och marinläkarstipendiater avskaffas och att inträde skall

kunna vinnas i någon av försvarsgrenarnas läkarreserver efter fullgjord

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

22

värnpliktstjänstgöring om minst 394 dagar. Tjänstgöringsskyldigheten kom­

mer enligt förslaget för läkarna att omfatta två tjänstgöringsperioder om

230 respektive 195 dagar, av vilka den första perioden skall fullgöras inom

fyra år från reservanställningens början och den andra perioden därefter

och fram till 47 års ålder. I reservtjänstgöringen kommer sålunda enligt pro­

memorian att inräknas den tjänstgöring som nu åligger fältläkar- respektive

marinläkarstipendiaterna, vilket förklarar det högre dagantalet i reserv­

läkarnas tjänstgöringsperioder. Jag finner det lämpligt att anställning i

reserv sker direkt sedan viss del av värnpliktstjänstgöringen fullgjorts och

att reservläkarnas tjänstgöring omlägges i enlighet med förslaget, vilket

innebär att rekryteringen av reservläkarna sker på i huvudsak likartat sätt

inom de tre försvarsgrenarna och att tjänstgöringsskyldigheten bättre an­

passas till det föreslagna premiesystemet. Tjänstgöringen under den första

tjänstgöringsperioden bör såsom förutsatts i promemorian fullgöras under

de fyra första åren av reservanställningen, eftersom denna period närmast

motsvarar den nuvarande tjänstgöringen som fältläkarstipendiat (motsva­

rande). Anställning i reserven bör fortfarande vinnas som bataljonsläkare,

marinläkare av 2. graden respektive flygläkare av 2. graden. Den föreslagna

omläggningen påverkar icke behovet av arvodesanställda läkare. Jag förut­

sätter att frågorna om de fast anställda läkarnas anställnings- och tjänst­

göringsförhållanden såsom föreslagits av utredningen rörande utbildning

av värnpliktiga läkare m. in. blir föremål för särskild översyn.

I detta sammanhang vill jag föreslå att den för veterinärer i reserv an­

vända benämningen militärunderveterinär såsom chefen för armén föresla­

git utbytes mot bataljonsveterinär. Härigenom vinnes bättre överensstäm­

melse med motsvarande benämning för läkare i fältläkarkårens reserv.

I de bestämmelser angående reservpersonalen vid krigsmakten, som det

torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda, bör för de olika kategorier­

na fastslås antalet dagar inom varje tjänstgöringsperiod. Den totala tjänst­

göringen bör såsom i promemorian föreslagits i princip uttas i högst 12

tjänstgöringsomgångar, envar om lägst 15 och högst 60 dagar. Liksom

beträffande reservofficerare vid armén bör varje omgång under förut­

sättning av vederbörande medgivande kunna få uppdelas, varigenom de

av chefen för armén och chefen för flygvapnet i denna del framförda

synpunkterna tillgodoses. Med hänsyn till att framdeles behov av föränd­

ringar i reservbefälets tjänstgöringsförhållanden kan aktualiseras förut­

sätter jag att reservbefäl skall vara skyldigt att underkasta sig jämkningar

i sättet för tjänstgöringens fullgörande; dock bör den av mig föreslagna

totala tjänstgöringstiden för varje kategori icke få överskridas. Beträffande

tjänstgöringsskyldigheten för förtidsavgången reservpersonal biträder jag

förslagen i promemorian.

Premierna har i departementspromemorian utformats så att för envar

av de två tjänstgöringsperioder, som förutsättes för huvuddelen av reserv­

Kungi. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

23

personalen, skall utgå premiebelopp motsvarande fyra månadslöner i viss

löneklass. Avvikelser härifrån föreligger dock främst med hänsyn till tjänst­

göringsperiodernas längd. Även rekryteringen inom de olika reservbefäls-

kategorierna har härvid beaktats. Jag finner det föreslagna antalet månads­

löner för de olika kategorierna och tjänstgöringsperioderna väl avvägt;

dock bör premierna till läkare och veterinärer i reserv höjas från i prome­

morian föreslagna fyra månadslöner för envar av första och andra tjänst­

göringsperioden till sex månadslöner för första tjänstgöringsperioden och

fem månadslöner för andra tjänstgöringsperioden. Jag tillstyrker jämväl

förslagen om de löneklasser, som skall ligga till grund för månadslönen,

och finner lämpligt, att den löneklass som skall ligga till grund för månads­

lönen vid bestämmande av premie för första tjänstgöringsperioden och i

förekommande fall för första reservtjänstgöringen höjes för reservanställd

personal med officers tjänstegrad — således även för de reservanställda of­

ficerare vid armén som omfattas av 1960 års bestämmelser — från A 13

till A 15 (ortsgrupp 4). Den löneklass som skall ligga till grund för premien

till meteorolog för andra tjänstgöringsperioden bör dock bestämmas till

A 21 i stället för som enligt promemorian A 23.

Beträffande härefter de kategorier som icke omfattas av förslagen i pro­

memorian bör premierna till officerare i väg- och vattenbyggnadskåren

vara desamma som premierna till officerare i arméns reserver och alltså

utgöra fyra månadslöner i löneklass A 15 under första tjänstgöringsperio­

den och fyra månadslöner i löneklass A 21 under andra tjänstgöringsperio­

den. Under tjänstgöringen om 60 dagar mellan 47 och 55 års ålder bör pre­

mie utgå med två månadslöner i löneklass A 21. För den tjänstgöring som

åligger regementsofficer vid väg- och vattenbyggnadskåren efter 55 års ålder

bör däremot premie icke utgå. Reservanställd officer i flygförartjänst, an­

ställd före år 1958, som överföres till det nya systemet, bör erhålla pre­

mie för första tjänstgöringsperioden med fem månadslöner i löneklass

A 15 och för andra tjänstgöringsperioden med fem månadslöner i löneklass

A 21. Den till reservanställd officer i flygförartjänst, anställd efter år 1957,

för varje frivillig repetitionsövning utgående premien om 3 000 kr. bör på

samma sätt som motsvarande premie för obligatorisk repetitionsövning om­

räknas och utgöra två månadslöner i löneklass A 15. Den premie, som nu

utgår till vissa officerare i flygförartjänst för tjänstgöring för omskolning

till ny flygplanstyp, saknar aktualitet.

Eu sammanställning av det föreslagna premiesystemet har intagits i bi -

letgn 2. I sammanställningen redovisas även i vilka hänseenden jag föreslår

ändringar i de förslag som framlagts i departementspromemorian.

Såsom framhållits i promemorian och understrukits av överbefälhavaren

kan, om rekryteringssvårighetcr skulle visa sig föreligga i fråga om vissa

kategorier reservpersonal, någon mindre ytterligare differentiering och upp­

räkning av premiebeloppen övervägas. Det torde få ankomma på Kungl.

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

24

Maj :t att besluta om erforderliga jämkningar i fråga om de iöneklasser

som vid bestämmande av premierna skall ligga till grund för vederbörande

månadslön.

Reservpersonal anställd enligt bestämmelserna i 1943 års reservbefäls-

kungörelser och 1951 års kungörelse angående väg- och vattenbyggnads­

kåren bör beredas möjlighet att övergå till det föreslagna premiesystemet.

Det torde ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare bestämmelser

om formerna och villkoren för en dylik övergång.

Det föreslagna premiesystemet torde totalt sett på lång sikt medföra en

kostnadsminskning i förhållande till nuläget. Härvid är emellertid att mär­

ka att mitt förslag beträffande övergång från pension till premievederlag

innebär en överflyttning av kostnader från tolfte till fjärde huvudtiteln,

vilka kostnader icke beräknats i gällande kostnadsram för försvaret. För

budgetåret 1962/63 torde likväl denna överflyttning icke medföra kostnads­

ökningar av beskaffenhet att böra påverka ifrågavarande anslag; viss hän

syn har i årets statsverksproposition även tagits till de premier för reserv­

officerare vid armén, som beslutats av 1960 års riksdag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att premiesystem för reservbefäl vid krigsmakten må

införas i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag före­

slagit i det föregående.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hem­

ställt förordnar Hans Maj :t Konungen att till riks­

dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bi­

laga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

Hugo Grimlund

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1962

25

Bilaga 1

Tjänstgöringsskyldighet för reservpersonalen vid krigsmakten enligt

1943

års reserv-

befälskungörelser och

1951

års kungörelse angående väg- och vattenbyggnadskåren

Kategori

Tjänstgörings­

skyldighet

till resp. avgångsålder

Anmärkningar

Officerare (motsv.)

Armén

officer

38

48 dgr/3 år

47

48 dgr/3 år

55

30 dgr/3 år

arméingenjör

47

48 dgr/3 år

(arméunderingenjör)

55

30 dgr/3 år

bataljonsläkare

47

48 dgr/3 år

55

30 dgr/3 år

militärunderveterinär

230 dgr

bataljonsveterinär

47

48 dgr/3 år

55

30 dgr/3 år

officer i väg- och

47

48 (40) dgr/3 år

vattenbyggnadskåren

55

30 dgr/3 år

60

20 dgr

Gäller endast regementsofficer.

Marinen

officer flottan (sjökapten)

38 1

47

[365 dgr + 2 X 60

55

] dgr

officer flottan (ej sjökapten),

38

365 dgr + 60 dgr/

officer marinintendentur-

5 år

kåren

47

60 dgr/5 år

55

30 dgr/3 år

mariningenjör

47

18 mån. + 60 dgr/

(marinunderingenjör)

5 år

55

30 dgr/3 år

officer, kustartilleriet

38

48 dgr/3 år

47

48 dgr/3 år

55

30 dgr/3 år

marinläkare

47

60 dgr/5 år

55

30 dgr/3 år

Flygvapnet

officer i marktjänst

38

45 dgr/3 år

47

45 dgr/3 år

55

30 dgr/3 år

officer i flygförartjänst,

—

90 dgr/år under 3

Premie utgår för varje obligatorisk

anställd efter 1957

år jämte frivilliga rep.övning med 750 kr. och för varje

rep. övningar, en-

frivillig repövning med 3 000 kr.

var om 90 dgr

38

45 dgr/3 år

47

45 dgr/3 år

55

30 dgr/3 år

officer i flygförartjänst,

38

45 (35) dgr/2 år

För tjänstgöring om minst 45 dgr i

anställd före 1958

47

45 (35) dgr/2 år

anslutning till repövning för omskol-

55

30 dgr/3 år

ning till ny flygplanstyp utgår premie

med 1 500 kr.

flygingenjör i marktjänst

47

45 dgr/3 år

55

30 dgr/3 år

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1962

Kategori

Tjänstgörings­

skyldighet

Anmärkningar

flygingenjör i flygtjänst,

47

45 (35) dgr/2 år

meteorolog

55

30 dgr/3 år

flygläkare

47

45 dgr/3 år

55

30 dgr/3 år

Underofficerare (motsv.)

Armén

underofficer

38

48 dgr/3 år

47

48 dgr/3 år

55

30 dgr/3 år

tyghantverkare

47

48 dgr/3 år

55

30 dgr/3 år

Marinen

underofficer, flottan

38

180 dgr + 60 dgr/

5 år

47

60 dgr/5 år

55

30 dgr/3 år

underofficer, kustartilleriet

38

48 dgr/3 år

47

48 dgr/3 år

55

30 dgr/3 år

Flygvapnet

underofficer i marktjänst

38

45 dgr/3 år

47

45 dgr/3 år

55

30 dgr/3 år

verkmästare — mästare

38

45 dgr/3 år

47

45 dgr/3 år

55

30 dgr/3 år

Underbefäl (motsv.)

Armén

armétekniker

47

48 dgr/3 år

55

30 dgr/3 år

Marinen

högbåtsman

38

60 dgr/5 år

Premie utgår för fullgjord tjänstgö­

ring till högbåtsman anställd före 29

års ålder med 3 000 kr. och till hög­

båtsman anställd efter 29 års ålder

med 1 500 kr.

Flygvapnet

överfurir i signaltjänst

38

45 dgr/3 år

Premie utgår för fullgjord tjänstgö­

ring till överfurir anställd före 29 års

ålder med 3 000 kr. och till överfurir

anställd efter 29 års ålder med 1 500

kr.

47

45 dgr/3 år

Premie utgår för fullgjord tjänstgö­

ring till överfurir anställd före 29 års

ålder med 5 000 kr., till överfurir an­

ställd efter 29 års ålder men före 38

års ålder med 4 000 kr. och till över­

furir anställd efter 38 års ålder med

2 000 kr.

flygtekniker

47

45 dgr/3 år

55

30 dgr/3 år

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1962

27

Bilaga 2

Förslag

till premiesystem för reservanställd personal vid krigsmakten

Kategori

Tjänstgöringsperioder och avgångs-

premier (ortsgrupp 4)

Avvikelser i departe­

mentspromemorian

Ålder

Dgr i tjg

period

Antal må­

nads löner

och löne-

klass

premie-

belopp

Officerare (molsv.)

Armén

officer

37

170

4 x A 15

5 980

47

150

4 x A 21

8 276

bataljonsläkare

—

2230

6 x A 19

11 130

4 x A 19

47

195

5 x A 23

11 525

4 x A 23

b atal j onsveterinär

—

>230

6 x A 17

9 996

4 x A 17

47

195

5 x A 23

11 525

4 x A 23

officer i väg- och

37

170

4 x A 15

5 980

kategorien ej upptagen

vattenbyggnadskåren

47

150

4 x A 21

8 276

i förslaget

55

60

2 x A 21

4 138

260

20

—

Marinen

officer flottan och

—

3365

5 x A 15

7 475

marinintendenturkåren

37

170

4 x A 15

5 980

perioden 180 dagar

47

150

4 x A 21

8 276

perioden 120 dagar

officer kustartilleriet

37

235

6 x A 15

8 970

47

150

4 x A 21

8 276

marinläkare

—

*230

6 x A 19

11 130

4 X A 19

47

195

5 X A 23

11 525

4 X A 23

Flygvapnet

officer i marktjänst

37

235

6 x A 15

8 970

47

150

4 x A 21

8 276

officer i flygförartjänst,

—

4270

3 x A 15

4 485

anställd efter 1957

37

170

4 x A 15

5 980

47

150

4 X A 21

8 276

officer i flygförartjänst,

37

225

5 x A 15

7 475

kategorien ej upptagen

anställd före 1958

47

225

5 x A 21

10 345

i förslaget

ineteorolog

37

225

5 x A 19

9 275

47

225

5 x A 21

10 345

5 X A 23

flygläkare

—

*230

6 x A 19

11 130

4 x A 19

47

195

5 x A 23

11 525

4 x A 23

Underofficerare (molsv.)

Armén

underofficer

37

170

4 x A 11

4 816

47

150

4 x A 13

5 372

tyghantverkare

37

170

4 x A 13

5 372

1

47

150

4 x A 17

6 664

'

1 Tjänstgöringen fördelad på högst fyra år.

2 Gäller endast regementsofficer.

3 Första reservtjänstgöring, som fullgöres i en följd.

4

Tre obligatoriska repetitionsövningar om 90 dagar vardera under tre på varandra följande år.

För varje frivillig repetitionsövning om 90 dagar utgår dessutom premie med två månadslöner i

A 15.

6 Enligt 1961 års löner.

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1962

Kategori

Tjänstgöringsperioder och avgångs-

premier (ortsgrupp 4)

Avvikelser i departe­

mentspromemorian

Ålder

Dgr i tjg

period

Antal må­

nads löner

och löne-

klass

2 Premie­

belopp

Marinen

underofficer, flottan

—

*180

2 x All

2 408

37

170

4 x A 11

4 816

perioden 180 dagar ..

47

150

4 x A 13

5 372

perioden 120 dagar

underofficer,

37

170

4 x A 11

4 816

kustartilleriet

47

150

4 x A 13

5 372

Flygvapnet

underofficer i marktjänst

37

170

4 x A 11

4 816

47

150

4 x A 13

5 372

verkmästare — mästare

37

170

4 x A 13

5 372

47

150

4 x A 17

6 664

Underbefäl (motsv.)

Armén

armétekniker

37

170

4 x A 10

4 580

47

150

4 x A 12

5 092

Marinen

högbåtsman

37

180

4 x A 11]

4 816

Flygvapnet

överfurir i signaltjänst

37

170

4 x A 11

4 816

47

150

4 x A 11

4 816

flygtekniker

37

170

4 x A 10

4 580

47

150

4 x A 12

5 092

1 Första reservtjänstgöring, som fullgöres i en följd.

2 Enligt 1961 års löner

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 62

200654