2

Kungl. Maj:ts proposition nr 11$ år 1963

TJtdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten Hertigen av Halland i statsrådet

å Stockholms slott den 5 april 1963.

Närvarande:

Statsministern

E^{rlander ,} statsråden

S^träng, A^ndersson, L^indström, L^ange,

L

indholm

, K

ling

, S

koglund

, E

denman

, J

ohansson

,

af

G

eijerstam

,

H

ermansson

, H

olmqvist

, A

spling

.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler — efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga om ökad utbild­

ning av läkare och anför därvid följande.

I. Återblick

Genom beslut den 23 september 1960 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för

ecklesiastikdepartementet att uppdraga åt högst fyra experter att inom eckle­

siastikdepartementet biträda med beredning av vissa frågor rörande ökad läkar­

utbildning. Med anledning härav tillkallade departementschefen samma dag

en expertgrupp, vilken antog namnet läkarutbildning sb eredningen1.

På grundval av ett av läkarutbildningsberedningen avgivet betänkande, »Pro­

gram för ökad läkarutbildning» (stencilerat), framlade Kungl. Maj:t i proposi­

tionen 1961:108 förslag om en ökning av intagningen vid de medicinska läro­

sätena från 453 till 560 nybörjare per år i de teoretiska ämnena. Detta förslag

godkändes genom beslut av 1961 års riksdag (SU 130; Rskr 328).

Den år 1961 beslutade utbyggnaden av de medicinska läroanstalterna, som

motsvarar beredningens s. k. alternativ C, är avsedd att genomföras successivt och

har påbörjats vårterminen 1962. Tidsplanen för utbyggnaden redovisas i efter­

följande sammanställning, av vilken framgår att utbildningskapaciteten kom­

mer att ökas etappvis på så sätt, att man under ett första skede utnyttjar vissa

befintliga resurser vid de nu fullständiga lärosätena, varefter man i ett senare

skede ökar intagningen av studerande genom att medicinsk-teoretisk undervis­

ning börjar i Umeå. För varje etapp anges i sammanställningen tidpunkterna

för intagning av de studerande till preklinisk (teoretisk) undervisning de två

1 Professorn B. Rexed, verkställande ledamot, t. f. avdelningschefen S. Moberg, numera budget-

sekreteraren S.-O. Hedengren och medicine licentiaten K. G. Wennström.

6

huset i Malmö. Beredningen erinrar om att utbyggnad pågår eller planeras av

såväl dessa sjukhus som de teoretiska och propedeutiska institutionerna i Lund.

Dessa utbyggnader kommer enligt beredningen att innebära kraftiga förstärk­

ningar av förefintliga utbildningsresurser.

Vid ett realiserande av de vid tidpunkten för betänkandets utarbetande före­

liggande planerna på utbyggnad av sjukvårdsresurserna skulle lasarettet i Lund

och Allmänna sjukhuset i Malmö komma att få följande kliniker och vårdplatser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 11$ år 1963

Klinik

Medicinsk klinik

Njurklinik ..............

Kardiologisk klinik . .

Reumatologisk klinik

Kirurgisk klinik .......

Ortopedisk klinik ....

Thoraxkirurgisk klinik

Handkirurgisk klinik

Urologisk klinik .......

Plastikkirurgisk klinik

Neurokirurgisk klinik

Neurologisk klinik ...

Kvinnoklinik ...........

Ögonklinik ..............

Öronklinik ..............

Psykiatrisk klinik ...

Radiologisk klinik .. .

allm. avd..............

gyn. avd...............

Lungklinik ..............

Hudklinik ..................

Barnmedicinsk klinik

Bamkirurgisk klinik .

Barnpsykiatrisk klinik

Infektionsklinik .......

Klinik för lång v. sjuka

Rehabiliteringsklinik

Planerat vårdplatsantal

Lasarettet

Allmänna sjuk-

i Lund

huset i Malmö

no

ca 300 (inkl.

reumatologi

och kardiologi)

50

25

132

901)

252

136

157

55

56

24

60

56

30

60

65

(ev. 24)

70

291

2)

146

150

49

30

60

80

105

105

ca 50

100

66

85

40

74

139

120

45

24

30

20

90

262

233

50

1 693

2 217

(ev. 2 241)

Beredningen framhåller, att begränsningen i ett lärosätes utbildningskapacitet

främst synes ligga på den kliniska sidan, enär undervisningssjukhusens patienter

inte i alltför stor utsträckning bör utnyttjas i undervisningssyfte. Den maximala

1 Vissa planer föreligger enligt styresmannen för Lunds lasarett att utöka vårdplatsantalet i all­

män kirurgi med 45 platser. Möjligen kommer även en mindre lättvårdsavdelning att tillkomma.

2 En neurologisk klinik är planerad såsom en subspecialitet inom intemmedicin.

8

tillämpas, nämligen medicin, kirurgi inklusive ortopedi, obstetrik-gynekologi,

patologi, klinisk bakteriologi, klinisk kemi, klinisk fysiologi, röntgendiagnostik

och radioterapi samt vissa kurser under det propedeutiska året. Samma fördel­

ning skulle enligt beredningen vara lämplig också i ämnena pediatrik och psy­

kiatri.

För de kliniska specialämnena oftalmiatrik, oto-rhino-laryngologi, dermato­

logi, klinisk epidemiologi och ftisiologi anger beredningen två tänkbara för­

delningar. Enligt den första skulle eleverna fördelas i stort sett lika mellan

Lund och Malmö, och enligt den andra skulle undervisningen till sin huvuddel

förläggas till Lund och klinikerna i Malmö utnyttjas endast för ett mindre antal

kurser. För egen del anser beredningen en hälftendelning vara mindre lämplig,

eftersom den skulle innebära en sänkning av den av statsmakterna beslutade

intagningen i Lund med 25—35 elever årligen och dessutom medföra stora kost­

nader för uppbyggande av fullständiga lärarorganisationer i Malmö. Då vidare

regionsjukvården kommer att koncentreras till Lund, synes det enligt bered­

ningen från såväl utbildnings- som forskningssynpunkt vara fördelaktigt att

koncentrera undervisningen i de kliniska specialämnena dit. Med hänsyn härtill

föreslår beredningen, att eleverna i dessa ämnen fördelas med 115 i Lund och

45 i Malmö.

Enligt alternativ II räknar beredningen med att den preldiniska utbild­

ningen och undervisningen i de propedeutiska och kliniska ämnena farmakologi,

allmän bakteriologi, neurologi, neurokirurgi samt rättsmedicin även i fortsätt­

ningen förlägges helt till Lund liksom också huvuddelen av undervisningen i

de kliniska ämnena hygien och krig smedicin.

I fråga om den övriga kliniska undervisningen förordar beredningen, att ele­

verna fördelas lika mellan Lund och Malmö. Som skäl härför anför beredningen,

att staten vid en ökning av utbildningskapaciteten enligt alternativ II måste

påtaga sig så stora kostnader för utbyggnad av den akademiska organisationen

i Malmö, att en likafördelning av undervisningen på de jämnstora undervis-

ningssjukhusen i Lund och Malmö bör genomföras. Om detta förslag realiseras,

kommer undervisningen vid de båda sjukhusen att ha samma omfattning inte

endast i de kliniska laboratorie- och huvudämnena utan också i samtliga kli­

niska specialämnen med undantag av neurologi och neurokirurgi, vilka specia­

liteter inte är och — såvitt var bekant vid betänkandets utarbetande — inte

heller avses bli representerade i Malmö. Förslaget innebär, att intagningen till

de kliniska specialämnena i Lund blir oförändrad i förhållande till nuläget.

Kungl. Maj.ts proposition nr H2 år 1963

Lokalmässiga och sjukvårdsorganisatoriska förutsättningar

I detta sammanhang berör beredningen först vissa principiella syn­

punkter på frågan om den medicinska undervisningens behov av kliniker

och vårdplatser. Beredningen framhåller därvid, att det vid bedömningen av

9

detta behov bör vara en självklar utgångspunkt, att det förefintliga sjukvårds­

behovet skall vara utslagsgivande för undervisningsorganisationen. Ingen av­

delning eller vårdplats vid ett undervisningssjukhus bör sålunda enligt bered­

ningen inrättas enbart av undervisningsskäl.

Beredningen framhåller vidare, att grundutbildningen i de kliniska ämnena

är avsedd att ge de studerande såväl goda teoretiska kunskaper som praktisk

övning i gängse undersöknings- och behandlingsmetoder. I anslutning härtill

anföres i huvudsak följande beträffande behovet av kliniker för undervisningen

inom skilda specialområden.

Den praktiska utbildningen sker dels under tjänstgöring på avdelningar och

dels under polikliniktjänstgöring. I vissa fall tillkommer också ett praktiskt

arbete vid assistenttjänstgöring. För undervisningens behov måste sålunda i

vissa examensämnen (exempelvis för de kliniska grundämnena medicin, kirurgi,

psykiatri och pediatrik samt för specialämnet obstetrik-gynekologi) finnas såväl

vårdavdelningar som polikliniker, medan huvuddelen av den praktiska under­

visningen i övriga examensämnen (övriga kliniska specialämnen) torde kunna

ske på basis av det polikliniska materialet.

I fråga om undervisningen i de stora kliniska ämnena (t. ex. medicin och

kirurgi) med en snabbt fortgående specialisering måste tyngdpunkten i under­

visningen läggas på den ur allmänsjukvårdssynpunkt centrala delen av varje

kliniskt ämne. Hänsyn måste naturligtvis också tagas till den från vetenskaplig

och praktisk synpunkt nödvändiga specialiseringen inom ämnet. Omfattningen

av undervisningen i moderdisciplinens delämnen bör emellertid inte vara sådan,

att balansen i undervisningen förryckes mot något eller några specialområden.

Med beaktande av målsättningen för grundutbildningen är det väsentligt att

— i de stora kliniska ämnena — huvudparten av den praktiska tjänstgöringen

koncentreras till den centrala delen av huvudämnet (centralämnet). I fall, då

den centrala delen spänner över flera sjukvårdsdiscipliner, bör naturligtvis den

praktiska tjänstgöringen äga rum på avdelningar och polikliniker inom samtliga

de sjukvårdsdiscipliner, som inrymmer de från allmän sjukvårdssynpunkt cen­

trala delarna av ämnet. Den katedrala undervisningen och de kliniska demon­

strationerna bör fördelas på lämpligt sätt mellan centralämnet och delämnena,

även här med huvudvikten lagd på centralämnet eller centralämnena.

För en allsidig och fullständig undervisning är det ytterst värdefullt, om under­

visningen läggas på den ur allmän sjukvårdssynpunkt centrala delen av varje

och demonstrationer även inom ämnets specialområden. Förekomsten vid en

läroanstalt av kliniker inom subspecialiteterna är därför av väsentlig betydelse.

Det kan emellertid för denna undervisning vara tillräckligt om en klinik inom

varje subspccialitet av lämplig storlek finnes tillgänglig.

Behovet av vårdplatser för den praktiska utbildningen måste enligt bered­

ningen diskuteras med utgångspunkt i antalet studerande i de olika ämnena.

Med hänsyn till vad som tidigare anförts framhåller beredningen, att vårdplat­

serna inom centralämnet (centralämnena) i första hand bör utnyttjas för den

praktiska tjänstgöringen. Vårdplatserna inom delämnena bör i huvudsak endast

ianspråktagas, därest ett tillräckligt vårdplatsantal i centralämnet (centraläm­

nena) icke kan tillgodoses.

Kungl. Maj:ts proposition nr 14~ år 1963

10

Beredningen övergår härefter till de konkreta åtgärder, som bedömes vara

erforderliga för att genomföra de framlagda alternativen för ökning av utbild­

ningskapaciteten i Lund-Malmö. Därvid behandlas först vissa byggnads­

frågor, om vilka beredningen huvudsakligen anför följande.

Lund,

Ett realiserande av alternativ I förutsätter, att de tidigare planerade nybygg­

naderna för bakteriologi och medicinsk kemi uppföres. Beredningen har tillstyrkt

lokalprogrammen för dessa nybyggnader och har därvid beaktat det lokalbehov,

som erfordras för en utbildningskapacitet enligt alternativ I. Vid en ökning en­

ligt alternativ II tillkommer för sistnämnda nybyggnad smärre tillägg, som redo­

visats av vederbörande ämnesrepresentant men ännu inte bedömts av bered­

ningen.

För den anatomiska institutionen krävs enligt alternativ I smärre ombygg­

nadsarbeten. Alternativ II förutsätter nya lokaler i form av ökade föreläsnings­

salar och andra undervisningsutrymmen. Enligt beredningens mening bör detta

lokalbehov tillgodoses genom en tillbyggnad till den befintliga institutionsbygg-

naden.

Enligt alternativ I erfordras vissa utökningar av de fysiologiska och histolo­

giska institutionerna. Tillbyggnadsbehovet har av berörda ämnesföreträdare be­

räknats till 1 060 m2 för den fysiologiska och 420 m2 för den histologiska insti­

tutionen. Om utbildningen organiseras enligt alternativ II, torde lokalbehovet

för sistnämnda institution öka något. Beredningen avser att på sedvanligt sätt

granska de föreslagna tillbyggnadsprogrammen.

Den farmakologiska institutionen kommer att erhålla för alternativ I erforder­

liga lokalresurser vid övertagandet av de utrymmen, som nu disponeras för me­

dicinsk kemi. Vissa ombyggnader torde dock bli nödvändiga. Om alternativ II

genomföres, tillkommer ett av ämnesföreträdaren redovisat men av beredningen

ännu inte granskat behov av en tillbyggnad för en ny föreläsningssal.

Den ökade utbildningen nödvändiggör smärre om- och tillbyggnadsarbeten

beträffande den patologiska institutionens nybyggnad. Detta behov bör enligt

beredningen kunna tillgodoses vid uppförandet av nybyggnaden för bakteriologi

och har beaktats i lokalprogrammet för denna byggnad.

För den ökade kliniska utbildningen har anmälts behov av vissa ombygg­

nadsåtgärder beträffande dels den radiologiska kliniken i form av ombyggnad

av föreläsningssal och demonstrationslokaler, dels den ortopediska kliniken i

form av ombyggnad av föreläsningssal, dels kvinnokliniken för att tillgodose

behovet av ökade utrymmen för studenterna, dels den neurologiska kliniken för

att tillgodose behovet av lokaler för nytillkommande lärare, dels slutligen lung-

kliniken för att skapa ökade undervisningsutrymmen. Beredningen har för sin

del inte haft tillfälle att i detalj granska dessa ombvggnadsbehov.

För den radiofysiska institutionen planeras en tillbyggnad. Beredningen har

vid sin granskning av lokalprogrammet för denna beaktat de behov, som den

ökande undervisningen kommer att ställa.

Malmö

För den patologiska institutionen förutsättes en tillbyggnad för att bl. a. till­

godose behovet av ökade obduktionsutrymmen och lokaler för nytillkommande

lärarpersonal.

Såsom senare kommer att redovisas, förutsätter beredningen, att för den ökade

Kungl. Maj:ts proposition nr H-2 år 1963

J1

läkarutbildningen inrättas en akademisk organisation i klinisk fysiologi vid All­

männa sjukhuset. Denna disciplin kommer enligt vad beredningen erfarit att

övertaga dels det nybyggda lungfysiologiska laboratoriet, dels det nuvarande

hjärtlaboratoriet. För sistnämnda laboratorium föreligger vissa lokalsvårigheter

redan för nuvarande sjukvårdsbehov, men det torde likväl vara möjligt att

bereda utbildningsplatser i ämnet. Beredningen förutsätter dock, att man vid

den kommande utbyggnaden av sjukhuset beaktar de eventuella behov av under­

visnings- och forskningsutrymmen, som kan komma att finnas för den sålunda

nytillkommande akademiska enheten.

För ämnena klinisk balcteriologi och klinisk kemi torde nuvarande lokaler vara

tillräckliga. För den kliniska kemiens vidkommande skulle dock tillkomsten av

ytterligare en föreläsningssal innebära stora fördelar.

För den medicinska kliniken torde redan en ökning av utbildningen enligt

alternativ I medföra svårigheter, framför allt i fråga om polikliniklokaler. Alter­

nativ II förutsätter därutöver ökade föreläsningsutrymmen. Dessa lokalbehov

skulle enligt ämnesföreträdaren kunna lösas genom en tillbyggnad av den länga,

där f. n. apotek, hjärtlaboratorium och isotoplaboratorium är inrymda. Bered­

ningen finner det önskvärt, att behovet av ytterligare undervisningslokaler till­

godoses i samband med utbyggnaden av Allmänna sjukhuset.

Ett genomförande av alternativ I kräver enligt ämnesföreträdaren, att den

kirurgiska kliniken utökas med omklädnings-, samlings- och jourrum för kandi­

daterna. Väljes i stället alternativ II, tillkommer därutöver behov av föreläs­

ningssal, lokaler för nytillkommande lärare och lokaler för experimentalkirurgi.

Dessa behov bör enligt ämnesföreträdaren tillgodoses genom ombyggnad av

vindsvåningen på nuvarande kirurgibyggnad och uppförande av en nybyggnad

för experimentalkirurgi. Beredningen erinrar för sin del om att Malmö stad pla­

nerar att uppföra en nybyggnad för bl. a. kirurgiska specialiteter, vilken torde

vara färdigställd vid den tidpunkt, då det ökade intaget kan komma att på­

verka ämnet kirurgi. Under förutsättning att man vid planeringen av nybygg­

naden beaktar de lokalbehov, som den ökade utbildningen medför, torde de före­

slagna om- och tillbyggnadsarbetena inte vara erforderliga. Om förseningar skulle

inträffa vid uppförandet av kirurgibyggnaden, bör det enligt beredningen vara

möjligt att genom provisorier ordna erforderligt antal utbildningsplatser i de

nuvarande lokalerna.

För kvinnokliniken har behov anmälts av ökade undervisningsutrymmen

redan för nuvarande utbildningskapacitet. För en vidgad läkarutbildning är det

nödvändigt, att utökade kandidat- och föreläsningsutrymmen tillskapas. Efter

beredningens diskussioner med representanter för Malmö stads sjukvårdsför­

valtning har förslag framlagts till lösning av klinikens lokalproblem i form av en

tillbyggnad.

Bland byggnadsfrågorna tar beredningen även upp spörsmål rörande om- och

tillbyggnadsarbeten vid sådana kliniker vid Allmänna sjukhuset i Malmö, som

tidigare inte tagits i anspråk för läkarutbildning. Beredningen har i samråd med

Malmö stads sjukvårdsförvaltning skisserat följande lösningar av dessa lokal­

frågor.

Vid Flensburgska barnsjukhuset uppföres en ny föreläsningssal jämte tillhö­

rande assistentrum m. m. genom en ombyggnad inom en befintlig klinikbyggnad.

Den dermatologislca kliniken har föråldrade vårdlokaler. Möjlighet föreligger

emellertid att för hudklinikens räkning disponera eu lämplig vårdbyggnad, som

Kungl. Maj.ts 'proposition nr H2 år 1963

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1963

är belägen i närheten av polikliniklokalerna. Vissa ombyggnadsåtgärder kommer

att bli nödvändiga för att bereda fullgoda undervisningsutrymmen. Det vore

vidare enligt beredningens mening önskvärt, om en kulvert kunde anordnas

mellan den för hudkliniken tilltänkta vårdbyggnaden och nuvarande hudpoli-

klinikbyggnad.

För den psykiatriska kliniken disponeras en nyligen uppförd byggnad. Några

utrymmen, som nu är lämpade för undervisning, finns icke. Det torde dock vara

möjligt att genom vissa omändringsåtgärder i den befintliga byggnaden samt

genom uppförande av en tillbyggnad åstadkomma ändamålsenliga undervisnings­

utrymmen.

Inom nuvarande epidemisjukhus finnes lokaler, som för närvarande disponeras

av andra kliniker men som efter den planerade utbyggnaden av Allmänna sjuk­

huset kommer att bli friställda. Möjlighet föreligger därvid att omdisponera

dessa lokaler till föreläsningssal och övriga för undervisningen i klinisk epidemio-

logi erforderliga lokaler.

Vid uppförandet av den nyligen färdigställda ögonkliniken fanns det icke an­

ledning att beakta behovet av undervisnings- och forskningsutrymmen. Det är

således icke möjligt att i nuvarande byggnad bereda utrymme för undervisning

i ämnet oftalmiatrik. Ytterligare lokaler måste därför tillskapas, vilket torde

kunna ske antingen genom ianspråktagande av vissa ögonkliniken närbelägna

laboratorielokaler eller genom en direkt tillbyggnad till ögonkliniken.

För öronkliniken planeras en nybyggnad, ingående i kirurgiblocket. I samband

med planeringen av denna nybyggnad bör behovet av undervisningslokaler

kunna beaktas.

På lungkliniken torde möjlighet föreligga att utan större ombyggnadsåtgärder

anordna utbildning.

I detta sammanhang anför beredningen vidare att behov av ytterligare före-

läsningsutrymmen anmälts av ämnesföreträdaren för socialmedicin. Likaså har

ämnesföreträdaren i hygien framfört önskemål om att få disponera en föreläs­

ningssal för sådana kurser, som till sina huvuddelar torde förläggas till Malmö.

Medicinska föreningen i Lund har slutligen erinrat om att den ifrågasatta kapa-

citetsvidgningen motiverar tillskapandet av någon form av gemensamma lokaler

för studenterna inom eller i omedelbar närhet av sjukhusområdet. Beredningen

är för sin del inte nu beredd att ta ställning till dessa lokalanspråk.

Beredningen berör härefter vissa sjukvårdsorganisatoriska frå­

gor, som sammanhänger med en ökad läkarutbildning, och konstaterar därvid,

att det vårdplatsantal, som kommer att kunna disponeras vid de två undervis-

ningssjukhusen, är fullt tillräckligt för en ökning enligt alternativ I. Detsamma

gäller i fråga om alternativ II, dock med viss reservation för ämnena medicin och

kirurgi, varom beredningen anför bl. a följande.

Vid sin bedömning, om vårdplatsantalen i Lund och Malmö är tillräckliga för

undervisningens behov även vid en ökning av intaget enligt alternativ II, har

beredningen beaktat, att för undervisningen i huvudämnena medicin och kirurgi

disponeras icke enbart en klinik inom allmän medicin respektive allmän kirurgi

på vartdera av sjukhusen i Lund och i Malmö. Till undervisningens förfogande

kommer därjämte att stå kliniker inom ämnenas specialområden, vilket innebär,

att den totala tillgången på vårdplatser i Lund för medicinundervisningens del

14

heten av att undervisningen upplägges så, att även neurokirurgiska klinikens

patientmaterial kan utnyttjas i undervisningssyfte.

För de propedeutiska kurser, i vilka undervisning bedrives i såväl Lund som

Malmö, räknar beredningen med dels att det årliga elevintaget fördelas med

ett terminsintag om 90 elever i Lund och 90 elever i Malmö i ämnena patologi,

klinisk kemi och klinisk fysiologi, dels att det årliga elevintaget i översiktskur-

serna liksom i kursen i kliniska undersökningsmetoder och i demonstrationskur-

sen i sjukvårdsteknik och fysikalisk terapi fördelas med ett intag om 45 elever

per termin i vardera Lund och Malmö. Beredningen är medveten om att en

sådan kursuppläggning kan medföra vissa svårigheter, genom att studenterna

tvingas företa täta resor mellan Lund och Malmö. Den föreslagna uppläggningen

avviker emellertid icke i princip från den nuvarande. Svårigheterna bör därför

enligt beredningens mening vara överkomliga även i händelse av ökad utbild­

ningskapacitet.

Den kliniska forskningens i Malmö behov av avancerad teknik och sakkun­

skap i de medicinska grundvetenskaperna bör enligt beredningens mening i

första hand kunna tillgodoses genom de därstädes befintliga organisationerna i

ämnena klinisk bakteriologi, klinisk kemi och patologi. För den kliniska forsk­

ningen kommer också ett eventuellt inrättande av en av beredningen föreslagen

akademisk organisation i klinisk fysiologi att innebära en avsevärd förstärkning.

Forskningen på klinikerna i Malmö bör enligt beredningen i övrigt liksom hit­

tills repliera på den basorganisation, som kommer att finnas på de teoretiska

institutionerna i Lund.

Som tidigare berörts har beredningen uttalat, att den är medveten om att den

ifrågasatta ökningen av utbildningskapaciteten kan komma att medföra vissa

problem vid den schematekniska uppläggningen av studierna. Bl. a. kommer svå­

righeter att uppstå i de fall undervisning i Malmö skall kombineras med under­

visning i Lund. Enligt beredningens uppfattning bör dock dessa svårigheter vara

överkomliga. Det bör enligt beredningen ankomma på de lokala myndigheterna

att inom ramen för de lärarresurser, som ställes till förfogande, upprätta detal­

jerat förslag till studieplaner för den ökade utbildningen.

Personalorganisationen

Beredningen understryker, att den föreslagna ökningen av läkarutbildningen

i Lund-Malmö är betydande. Ett realiserande av någotdera av beredningens

alternativ skulle innebära, att den medicinska utbildningsorganisationen vid

Lunds universitet tillföres flera nya kliniker och kliniska laboratorier samt att

ökad belastning pålägges de tidigare utnyttjade resurserna. De föreslagna kapa-

citetshöjningarna förutsätter därför enligt beredningen en betydande förstärk­

ning av lärarpersonal och teknisk personal vid medicinska fakulteten i Lund.

I fråga om personalorganisationen har beredningen haft överläggningar med

representanter för lundafakulteten. Ämnesföreträdarna har därvid framlagt

Kungl. Maj:ts proposition nr 11$ år 1963

munala läkarstab, som f. n. finns disponibel och för vilken staten lämnar särskilt

bidrag.

Den förda diskussionen har enligt beredningen aktualiserat behovet av att

inom ramen för nuvarande läraruppsättning i de kliniska ämnena åstadkomma

en differentiering av lärarkategorierna, närmast genom införande av en ny mel-

langradstjänst, vars innehavare skulle ha att helt eller huvudsakligen ägna sig

åt undervisning och framför allt handledning. Beredningen har i annat samman­

hang diskuterat möjligheten att för detta ändamål inrätta universitetslektorat

men har därvid funnit, att dylika permanenta tjänster inom flertalet av de kli­

niska ämnena inte är lämpliga.

Beredningen framhåller, att förslag under överläggningarna framlagts om att

tillgodose undervisningens behov av handledare genom forskarassistenter, vilka

skulle ha att deltaga i den kliniska undervisningen och biträda i den kliniska

forskningen. Med hänsyn till att forskarassistenttjänsterna i första hand kon­

struerats såsom lägre forskartjänster, ställer emellertid beredningen sig tveksam

till en sådan lösning och förordar, att den kliniska undervisningens behov av

mellangradstjänster tills vidare tillgodoses med kliniska amanuenstjänster. Be­

redningen förutsätter dock, att det vid den tidpunkt, då inrättandet av de nya

tjänsterna aktualiseras, skall vara möjligt att inom den föreslagna kostnads­

ramen vidtaga viss omstrukturering av personalorganisationen i berörda hän­

seende på grundval av de erfarenheter, som då väntas föreligga beträffande

anlitande av forskarassistenter i undervisningen.

Vid övervägandena rörande personalorganisationen i Lund har beredningen

även uppmärksammat behovet av lärarförstärkning för den odontologiska under­

visningen vid vissa av medicinska fakultetens institutioner. Beredningen erinrar

bl. a. om att riksdagen på grundval av förslag, som framlagts i 1962 års stats-

verksproposition och propositionen 1962: 104, beslutat att tjänster, som inrättats

i berörda ämnen, i enlighet med beredningens förslag bör vara gemensamma för

medicinsk och odontologisk undervisning och forskning. Mot bakgrund härav

förordar beredningen, att innehavarna av vissa teoretiska och propedeutiska

lärartjänster får till uppgift att tillgodose såväl den ökade läkarutbildningens

som tandläkarutbildningens behov.

Representanter för lundafakulteten har enligt beredningen framhållit vikten

av att man i samband med en eventuell höjning av läkarutbildningskapaciteten

även ökar antalet docent- och jorskardocentbefattningar samt doktorandstipen­

dier. Beredningen hänvisar i denna fråga till betänkandet »Program för ökad

läkarutbildning», enligt vilket beredningen uttalat full förståelse för angelägen­

heten av en dylik förstärkning från forsknings- och rekryteringssynpunkt men

förklarat det ligga utanför sitt uppdrag att taga upp sådana frågor.

Beredningen övergår härefter till de personalförstärkningar, som

erfordras för att en ökning av utbildningskapaciteten skall kunna genomföras.

Följande förslag för de båda alternativen redovisas.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1963

Kungl. Maj:ts 'proposition nr H2 år 1963

17

Alternativ I

Utöver de tjänster, som enligt 19G1 års riksdagsbeslut skall tillkomma för den

ökade läkarutbildningen i Lund-Malmö — en professur i ortopedi i Malmö och

en i klinisk fysiologi i Lund — räknar beredningen enligt alternativ I med att

följande permanenta lärartjänster behöver inrättas, nämligen i Lund en pro­

fessur i vart och ett av ämnena medicinsk kemi, klinisk epidemiologi och rätts­

medicin, en laboratur (motsvarande) i vart och ett av ämnena histologi och

fysiologi och ett universitetslektorat i farmakologi samt i Malmö en profes­

sur i vartdera ämnet klinisk kemi, klinisk fysiologi, pediatrik och psykiatri jämte

en professur i ett kirurgiskt specialämne och en prosektur i patologi. Beredningen

förutsätter, att nuvarande laboratur i klinisk kemi i Malmö indrages samtidigt

med att den förordade professuren i detta ämne inrättas.

Av nyss nämnda permanenta lärartjänster bör enligt beredningen professuren

i medicinsk kemi och laboraturerna (motsvarande) i histologi och fysiologi samt

i patologi i Malmö avses för såväl den ökade läkarutbildningens som tandläkar­

utbildningens behov. Av betänkandet inhämtas i övrigt huvudsakligen följande.

Beredningen har ansett det nödvändigt att för den ökade läkarutbildningen in­

rätta ytterligare ett antal kvalificerade lärartjänster i ämnena histologi, medi­

cinsk kemi, fysiologi och farmakologi. Beredningen har vidare funnit det erfor­

derligt, att fullt utbyggda akademiska organisationer i klinisk fysiologi finns

upprättade i både Malmö och Lund, när den förordade ökningen av utbildningen

blir aktuell.

Enligt beredningens förslag bör undervisningen i ämnena pediatrik och psy­

kiatri fördelas lika mellan Lund och Malmö. Med hänsyn härtill bör mot var­

andra svarande organisationer upprättas vid de båda sjukhusen i form av full­

ständiga akademiska personaluppsättningar. Med anledning av att det årliga

intaget i Lund enligt alternativ I kommer att minska från 90 till 80, föreslår

beredningen, att nuvarande personalorganisationer i Lund minskas med en kli­

nisk amanuens i vart och ett av här berörda ämnen.

Huvuddelen av undervisningen i ämnena dermatologi, klinisk epidemiologi,

oftalmiatrik och oto-rhino-laryngologi bör enligt beredningen förläggas till Lund.

Med avvisande av de krav, som från fakultetshåll framförts härom, anser bered­

ningen, att fullständiga akademiska organisationer i dessa ämnen inte erfordras

i Malmö. Ansvaret för den utbildning, som förläggcs till Malmö, bör enligt be­

redningen kunna åläggas vederbörande kommunalanställda överläkare.

Med hänsyn till de undervisningssvårigheter, som föreligger i klinisk epidemio­

logi, anser beredningen, att cn professur i ämnet bör tillkomma i Lund. Någon

ökning av elevantalet utöver tidigare beslutad intagningsnivå kommer visser­

ligen inte att ske, men enligt beredningen är det erforderligt, att ämnet företrä­

des av professor. Om professuren inrättas, kan nuvarande tjänst som klinisk

lärare, tillika biträdande överläkare, indragas.

På grund av de svåra förhållanden, som f. n. råder för rättsmedicinen i landet,

anser beredningen det nödvändigt att en akademisk organisation i detta ämne

inrättas i Lund. Den föreslagna professuren bör förenas med befattningen som

föreståndare för statens rättsläkarstation i Lund. 2

2

—

Bihang till riksdagens protokoll 19G3. 1 samt. Nr H2

18

Beredningen behandlar härefter vissa frågor rörande personalorganisationen,

som vid överläggningarna med ämnesföreträdarna blivit föremål för särskild dis­

kussion. Beträffande dessa spörsmål torde få hänvisas till betänkandet.

Den ökade utbildningen förutsätter enligt beredningen också en förstärkning

av Lunds universitetsbibliotek och universitetets centrala ad/ministration. Be­

redningen anser sig emellertid inte kunna framlägga detaljerade förslag i detta

avseende utan förutsätter, att vederbörande myndigheter beaktar dessa frågor

i sina ordinarie förslag till anslagsäskanden.

Beredningens förslag till personalförstärkningar framgår i sin helhet av föl­

jande sammanställning. Ökningarna är beräknade utifrån nuvarande organisa­

tion, vid vilken intagningskapaciteten är 120 nybörjare i de teoretiska ämnena

och 90 nybörjare i de propedeutiska och kliniska ämnena.

Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963

Personalförstärkningar enligt alternativ 1

A. Prekliniskt stadium

Anatomi

1 forskarassistent

1 assistent

1 inst .tekniker i Ae 9

1 lab.bitr. i högst Ae 9

1 kanslibitr. i Ae 7

Histologi

1 prosektur1

1 assistent

1 förste amanuens

1 inst.tekniker i Ae 9

1 lab.bitr. i högst Ae 9

Därutöver förutsattes 12 000 kr. i en-

g&ngsanslag att utgå ett år före under­

visningens början för framställning av

kurspreparat.

Medicinsk kemi

1 professur1

2 assistenter

2 förste amanuenser

2 tredje amanuenser

1 forskningsingenjör i Ae 19

i st. f. lab.ass. i Ae 11

1 instrumentmakare i Ae 11

1 lab.bitr. i högst Ae 9

1 kanslibitr. i Ae 7

Fysiologi

1 laboratur1

1 forskarassistent

1 assistent

1 förste amanuens

2 tredje amanuenser

1 forskningsingenjör i Ae 19

1 kanslibitr. i Ae 7

Medicinsk fysik

1 forskarassistent

1 tredje amanuens

1 inst.tekniker i Ae 9

B. Propedeutiskt stadium

Bakteriologi, allmän (Lund)

1 forskarassistent

1 förste amanuens

1 lab.ingenjör i högst Ae 15

1 lab.bitr. i högst Ae 9

Bakteriologi, klinisk (Lund)

1 klinisk amanuens

Bakteriologi, klinisk (Malmö)

1 klinisk amanuens

1 lab.bitr. i högst Ae 9

1 Gemensam för medicinsk och odontologisk undervisning och forskning.

19

Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1963

Farmakologi

1 universitetslektorat

1 forskarassistent

1 förste amanuens

1 lab.ass. i Ae 11

Patologi (Lund)

1 forskarassistent

1 förste amanuens

1 lab.bitr. i högst Ae 9

Patologi (Malmö)

1 prosektur1

1 forskarassistent

1 förste amanuens

1 lab.bitr. i högst Ae 9

Klinisk kemi (Lund)

1 assistent

1 lab.bitr. i högst Ae 9

Klinisk kemi (Malmö)

1 professur i st. f. laboratur

1 assistent

1 lab.bitr. i högst Ae 9

Klinisk fysiologi (Lund)

1 professur

1 klinisk amanuens

1 lab.bitr. i högst Ae 9

1 kanslibitr. i Ae 7

Klinisk fysiologi (Malmö)

1 professur

1 klinisk amanuens

1 lab.bitr. i högst Ae 9

1 kanslibitr. i Ae 7

Medicin (Njurkliniken, Lund)

1 klinisk lärare i Ae 26

1 forskarassistent

Kirurgi (Lund)

1 klinisk lärare i Ae 26

1 klinisk amanuens

1 kontorsbiträde i Ae 5

Kirurgi (Malmö)

1 professur i ett kirurgiskt specialämne

1 klinisk lärare i Ae 26

2 kliniska amanuenser

1 lab.bitr. i högst Ae 9

1 kanslibitr. i Ae 7

Neurokirurgi (Lund)

1 klinisk amanuens

Ortopedi (Lund)

1 klinisk amanuens

Ortopedi (Malmö)

1 professur

1 klinisk amanuens

1 lab.bitr. i högst Ae 9

1 kanslibitr. i Ae 7

Röntgendiagnostik (Lund)

1 klinisk amanuens

Röntgendiagnostik (Malmö)

1 klinisk lärare i Ae 26

1 klinisk amanuens

Radioterapi (Lund)

1 klinisk amanuens

Övriga propedeutiska kurser

Kursarvoden

C.

Kliniskt stadium

Medicin (Lund)

1 klinisk lärare i Ae 26

1 klinisk amanuens

1 kontorsbiträde i Ae 5

Medicin (Malmö)

2 kliniska lärare i Ae 26

1 klinisk amanuens

1 kontorsbiträde i Ae 5

Radioterapi (Malmö)

1 klinisk amanuens

Arvode till kommunalanställd överläkare

Pediatrik (Lund)

1 klinisk amanuens indrages

Pediatrik (Malmö)

1 professur

1 klinisk lärare i Ae 26

2 kliniska amanuenser

1 lab.bitr. i högst Ae 9

1 kanslibitr. i Ae 7

1 Gemensam för medicinsk och odontologisk undervisning och forskning.

20

Kungl. Maj:ts -proposition nr H2 år 1963

Psykiatri (Lund)

1 klinisk amanuens indrages

Psykiatri (Malmö)

1 professur

1 klinisk lärare i Ae 26

3 kliniska amanuenser

1 socionom

1 lab.bitr. i högst Ae 9

1 kanslibitr. i Ae 7

Arvode förutsattes vidare utgå för rond­

undervisning på mentalsjukhus, ev. på

Östra sjukhuset.

Barnpsykiatri (Lund-Malmö)

Kursarvoden

Dermatologi (Lund)

1 klinisk lärare i Ae 26 (Förslaget över­

ensstämmer med beredningens perso­

nalberäkning enligt 1961 års alternativ

C. En sådan tjänst finns inrättad

fr.o.m. 1962/1963.)

Dermatologi (Malmö)

1 klinisk amanuens

1 kanslibitr. i Ae 7

Arvode till kommunalanställd överläkare

Kursarvode

Klinisk epidemiologi (Lund)

1 professur i st. f. klinisk lärare

1 klinisk amanuens

Klinisk epidemiologi (Malmö)

1 klinisk amanuens

1 kanslibitr. i Ae 7

Arvode till kommunalanställd överläkare

Kursarvode

Ftisiologi (Malmö)

1 klinisk amanuens

Kursarvode

Neurologi (Lund)

1 klinisk lärare i Ae 26

2 kliniska amanuenser

Obstetrik-gynekologi (Lund)

1 klinisk lärare i Ae 26

1 klinisk amanuens

Obstetrik-gynekologi (Malmö)

1 klinisk lärare i Ae 26

2 kliniska amanuenser

Ojtalmiatrik (Lund)

1 klinisk amanuens

Ojtalmiatrik (Malmö)

1 klinisk amanuens

1 kanslibitr. i Ae 7

Arvode till kommunalanställd överläkare

Kursarvode

Oto-rhino-laryngologi (Lund)

1 klinisk amanuens

Oto-rhino-laryngologi (Malmö)

1 klinisk amanuens

1 kanslibitr. i Ae 7

Arvode till kommunalanställd överläkare

Kursarvode

Hygien

1 forskarassistent

Socialmedicin

1 klinisk lärare i Ae 26

1 klinisk amanuens

1 kanslibitr. i Ae 7

Rättsmedicin

1 professur

1 forskarassistent

1 lab.bitr. i högst Ae 9

1 kanslibitr. i Ae 7

Ett realiserande av alternativ I skulle innebära, att vid Lunds universitet och

därtill knutna undervisningssjukhus — utöver nuvarande personalorganisation

— inrättas 131 tjänster, varav 10 professurer, 2 laboraturer (motsvarande), 1 uni-

versitetslektorat, 13 kliniska lärartjänster, 33 kliniska amanuenstjänster, 10

forskarassistenttjänster, 7 assistenttjänster, 8 förste amanuenstjänster, 5 tredje

amanuenstjänster samt 42 tekniska och övriga tjänster.

Alternativ II

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1963

21

Utöver de förut nämnda professurerna i ortopedi och klinisk fysiologi, som

enligt 1961 års riksdagsbeslut skall tillkomma i Malmö respektive Lund, för­

ordar beredningen enligt alternativ II inrättande av följande permanenta lärar­

tjänster, nämligen i Lund dels en professur i vart och ett av ämnena medi­

cinsk kemi, virologi, rättsmedicin och ett kirurgiskt specialämne, dels en labo-

ratur (motsvarande) i vartdera ämnet histologi, fysiologi och patologi, dels ocksä

ett universitetslektorat i farmakologi samt i Malmö dels en professur i vart

och ett av ämnena klinisk kemi, klinisk fysiologi, pediatrik, psykiatri, derma­

tologi, oftalmiatrik, oto-rhino-laryngologi samt i ett medicinskt och ett kirurgiskt

specialämne, dels en prosektur i patologi. Därutöver föreslår beredningen inrät­

tande av en professur i klinisk epidemiologi med placering antingen i Lund eller

Malmö. Förslaget om en professur i klinisk kemi i Malmö förutsätter indragning

av den nuvarande laboraturen i ämnet.

Beträffande vissa av de föreslagna nya tjänsternas utnyttjande för tandläkar­

utbildning torde här få hänvisas till vad som anförts under alternativ I. Det­

samma gäller i fråga om beredningens motiveringar för inrättande av de för­

ordade tjänsterna i histologi, medicinsk kemi, fysiologi, farmakologi, klinisk fysio­

logi och rättsmedicin liksom också beträffande universitetsbiblioteket och den

centrala administrationen. I övrigt inhämtas i detta sammanhang av betänkan­

det huvudsakligen följande.

Beredningen räknar enligt alternativ II med att fullständiga akademiska orga­

nisationer upprättas i Malmö för ämnena pediatrik, psykiatri, dermatologi, oftal­

miatrik och oto-rhino-laryngologi. Undervisningen i dessa ämnen avses i Malmö

bli av samma omfattning som i Lund. Detta motiverar enligt beredningen per­

sonalorganisationer av samma storlek vid båda sjukhusen. Då undervisningen i

Lund inte avses bli utökad, förutsättes inga förändringar i organisationerna där.

För den ökade undervisningen i ämnena allmän hakteriologi och klinisk bak-

teriologi i Lund anser beredningen det erforderligt att ytterligare en permanent

lärartjänst inrättas. Med hänsyn till den alltmer centrala ställning virologien

kommit att intaga anser beredningen det önskvärt, att detta ämne blir represen­

terat vid medicinska fakulteten i Lund. Beredningen föreslår därför inrättande

av en professur i virologi. Ett realiserande av nämnda förslag skulle enligt bered­

ningen innebära en avsevärd förstärkning dels för undervisningen och forsk­

ningen i mikrobiologi, dels för den kliniska rutinverksamheten vid lasarettet i

Lund.

I ämnet psykiatri förordar beredningen fyra kliniska amanuenstjänster i

Malmö, dvs. samma antal som i Lund. Tjänsterna bör enligt beredningen för­

delas med tre på den psykiatriska kliniken och en på barnpsykiatriska kliniken.

Enligt alternativ II kommer årsintaget i klinisk epidemiologi i Lund inte att

öka. Beredningen ställer sig det oaktat — såsom redovisats under alternativ I

— förstående till fakultetens krav på en permanent lärartjänst med hänsyn till

att ämnet bör ha en akademisk företrädare i Lund vid den intagningsnivå, som

det här är fråga om. Beredningen räknar därför med att en professur i ämnet

inrättas, varvid det bör ankomma på fakulteten att utreda frågan om professu­

rens framtida placering. Denna fråga kan eventuellt få återverkningar på den

22

Övriga organisation, som nu disponeras eller föreslås bli disponerad för under­

visningen i ämnet. Den definitiva organisationen i Lund respektive Malmö kan

därför inte fastställas, förrän frågan om professurens placering funnit sin lösning.

För undervisningen i neurologi räknar beredningen med att två tjänster som

kliniska lärare tillika biträdande överläkare inrättas i Lund. Tjänsterna kan an­

tingen placeras vid neurologiska kliniken eller också fördelas med en på den

neurologiska och en på den neurokirurgiska kliniken. Beredningen har inte tagit

slutlig ställning i denna fråga och förutsätter, att fakulteten närmare utreder

densamma. Om en självständig neurologisk sjukvårdsenhet skulle upprättas i

Malmö och anlitas för undervisning, måste den föreslagna organisationen enligt

beredningen omdisponeras på sätt, som motsvarar fördelningen av undervis­

ningen mellan Lund och Malmö.

Beträffande ämnet socialmedicin framhåller beredningen, att viss omdispone­

ring av personalen kan bli nödvändig, när frågan om den sjukvårdsmässiga an­

knytningen av professuren i ämnet till Allmänna sjukhuset i Malmö lösts.

Beredningen behandlar härefter vissa frågor, som vid överläggningar med

ämnesföreträdarna blivit föremål för särskild diskussion. Dessa spörsmål kom­

mer att beröras i referatet av remissyttrandena.

I följande sammanställning lämnas en fullständig översikt av beredningens

förslag till personalförstärkningar enligt alternativ II. Ökningarna har beräknats

med utgångspunkt i nuvarande organisation.

Kungl. Maj:ts proposition nr 11+2 år 1963

Personalförstärkningar enligt alternativ II

A.

Prekliniskt stadium

Anatomi

2 forskarassistenter

1 assistent

1 inst.tekniker i Ae 9

1 lab.bitr. i högst Ae 9

1 kanslibitr. i Ae 7

Histologi

1 prosektur1

1 forskarassistent

1 assistent

1 inst.tekniker i Ae 9

1 lab.bitr. i högst Ae 9

Därutöver förutsattes 12 000 kr. i en-

gångsanslag att utgå ett år före under­

visningens början för framställning av

kurspreparat.

Medicinsk kemi

1 professur1

1 forskarassistent

2 assistenter

2 förste amanuenser

2 tredje amanuenser

1 forskningsingenjör i Ae 19 i st. f. lab.

ass. i Ae 11

1 instrumentmakare i Ae 11

1 lab.bitr. i högst Ae 9

1 kanslibitr. i Ae 7

Fysiologi

1 laboratur1

1 forskarassistent

1 assistent

1 förste amanuens

2 tredje amanuenser

1 forskningsingenjör i Ae 19

1 labing. i högst Ae 15

1 kanslibitr. i Ae 7

Medicinsk fysik

1 forskarassistent

1 tredje amanuens

1 inst.tekniker i Ae 9

1 Gemensam för medicinsk och odontologisk undervisning och forskning.

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 14-2 år 1963

Kirurgi (Malmö)

1 professur i ett kirurgiskt specialämne

1 klinisk lärare i Ae 26

2 kliniska amanuenser

1 lab.bitr. i högst Ae 9

1 kanslibitr. i Ae7

Ortopedi (Lund)

1 klinisk lärare i Ae 26

Ortopedi (Malmö)

1 professur

1 klinisk lärare i Ae 26

1 lab.bitr. i högst Ae 9

1 kanslibitr. i Ae 7

Röntgendiagnostik (Lund)

1 klinisk amanuens

Röntgendiagnostik (Malmö)

1 klinisk lärare i Ae 26

1 klinisk amanuens

1 kanslibitr. i Ae 7

Radioterapi (Lund)

1 klinisk lärare i Ae 26

1 klinisk amanuens

Radioterapi (Malmö)

1 klinisk amanuens

Arvode till kommunalanställd överläkare

Pediatrik (Malmö)

1 professur

1 klinisk lärare i Ae 26

3 kliniska amanuenser

1 lab.bitr. i högst Ae 9

1 kanslibitr. i Ae 7

Psykiatri (Malmö)

1 professur

1 klinisk lärare i Ae 26

3 kliniska amanuenser

1 socionom

1 lab.bitr. i högst Ae 9

1 kanslibitr. i Ae 7

Arvode förutsättes vidare utgå för rond­

undervisning på mentalsjukhus, eventuellt

på Östra sjukhuset.

Bampsykiatri (Malmö)

1 klinisk amanuens

Dermatologi (Malmö)

1 professur

1 klinisk lärare i Ae 26

1 klinisk amanuens

I lab.bitr. i högst Ae 9

1 kanslibitr. i Ae 7

Klinisk epidemiologi (Lund och Malmö)

1 professur

1 klinisk amanuens (Malmö)

1 kanslibitr. i Ae 7 (Malmö)

Ftisiologi (Malmö)

1 klinisk amanuens

1 kanslibitr. i Ae 7

Kursarvode

Neurologi (Lund)

1 klinisk lärare i Ae 26

2 kliniska amanuenser

Neurokirurgi (Lund)

1 klinisk amanuens

Neurologi-neurokirurgi (Lund)

1 klinisk lärare i Ae 26

Obstetrik-gynekologi (Lund)

1 klinisk lärare i Ae 26

1 klinisk amanuens

Obstetrik-gynekologi (Malmö)

1 klinisk lärare i Ae 26

2 kliniska amanuenser

1 inst.bitr. i högst Ae 5

Ojtalmiatrik (Malmö)

1 professur

1 klinisk lärare i Ae 26

2 kliniska amanuenser

1 kontorsbiträde i högst Ae 5

Oto-rhino-laryngologi (Malmö)

1 professur

1 klinisk lärare i Ae 26

2 kliniska amanuenser

1 kontorsbiträde i högst Ae 5

Hygien

1 forskarassistent

1 assistent

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1963

att erforderligt antal kliniska utbildningsplatser skall inrättas vid bl. a. ett pla­

nerat nytt sjukhus i Göteborg. Skulle det visa sig omöjligt att anordna tillräck­

ligt antal propedeutiska och kliniska platser i Göteborg till den tidpunkt, då den

ökade utbildningen skulle komma att påverka ifrågavarande ämnen, måste enligt

beredningen andra åtgärder övervägas. En möjlighet vore därvid att till Lund-

Malmö överflytta det från höstterminen 1967 planerade ökade antalet intagna

till de propedeutiska och kliniska ämnena (från 115 till 160 elever årligen). Detta

skulle emellertid, framhåller beredningen vidare, göra det nödvändigt att upp­

skjuta igångsättandet av den ökade intagningen vid universitetet i Lund från

höstterminen 1965 och så lång tid, som motsvarar förseningen av tidsprogram-

met för Göteborg.

Beredningens kostnadsberäkningar, avseende full utbyggnad, ut­

visar, att de i det föregående redovisade personalförstärkningarna enligt 1962

års löneläge skulle draga en årlig merkostnad av ca 3 235 000 kr. enligt alterna­

tiv I och ca 4 180 000 kr. enligt alternativ II. I dessa belopp ingår för alternativ I

ca 175 000 kr. och för alternativ II ca 100 000 kr. för arvoden till överläkare vid

Allmänna sjukhuset i Malmö och till biträdande lärare m. m. Då personalök­

ningarna beräknats med utgångspunkt i nuvarande organisation och inrättandet

av vissa av de förut redovisade nya tjänsterna redan godkänts enligt 1961 års

riksdagsbeslut, bör enligt beredningen den av nu ifrågavarande förslag föranledda

utgiftsstegringen dock minskas med ett belopp motsvarande kostnaderna för

sistnämnda tjänster (790 000 kr.). Den egentliga utgiftshöjningen för personal­

förstärkningarna stannar därför enligt beredningens kalkyler vid ca 2 445 000 kr.

för alternativ I och ca 3 390 000 kr. för alternativ II.

De årliga kostnaderna för den enligt beredningens mening erforderliga höj­

ningen av materielanslagen anges totalt till 915 000 kr. enligt alternativ I och

1 160 000 kr. enligt alternativ II. Dessa kostnader bör emellertid, framhåller

beredningen, i analogi med den beräkningsgrund, som tillämpats för personal­

kostnaderna, reduceras med kostnaderna för den enligt 1961 års riksdagsbeslut

godkända uppräkningen av materielanslagen (240 000 kr.). Den tillkommande

höjningen av materielanslagen uppgår sålunda enligt beredningen till ca 675 000

kr. för alternativ I och ca 920 000 kr. för alternativ II.

De totala årliga merkostnaderna för personalförstärkningar och uppräkning

av materielanslagen för en ökning av utbildningskapaciteten vid medicinska

fakulteten i Lund beräknas — efter evalvering till 1963 års löneläge — enligt

alternativ I till ca 4 265 000 kr. och enligt alternativ II till ca 5 485 000 kr., var­

av 1 065 000 kr. i båda fallen motsvarar tidigare beslutade kostnadsökningar.

Beredningen anför vidare, att det f. n. inte är möjligt att ange kostnader av

engångmatur, såsom kostnader för ny-, till- och ombyggnadsarbeten eller för

förstärkning av tillgänglig utrustning. I kalkylerna har inte heller kunnat anges

erforderliga höjningar av läroanstaltens omkostnadsanslag eller erforderliga per­

sonella och materiella förstärkningar av bibliotek och administration. Bered­

27

ningen har ej heller kunnat beräkna kostnaden under femte huvudtiteln för ökat

ianspråktagande av kommunala sjukvårdsresurser.

Härmed sammanhängande avtalsfrågor m. m. kommer att behandlas i det

följande.

Kungl. Maj:ts -proposition nr 11$ år 1963

B. Ställningstagande

Enligt beredningens mening är båda de framlagda alternativen för ökad läkar­

utbildning i Lund-Malmö fullt acceptabla från utbildningssynpunkt.

Beträffande alternativ I erinrar beredningen om att företrädare för lunda-

fakulteten — såsom tidigare berörts — framfört krav på betydande personal­

förstärkningar utöver beredningens förslag. Vidare har Malmö stads sjukvårds­

styrelse för beredningen framhållit, att den inte kan godtaga beredningens för­

slag enligt alternativ I i fråga om undervisningen i de kliniska specialämnena

vid Allmänna sjukhuset. Styrelsen uppges sålunda bl. a. kräva, att vissa kom­

munala överläkartjänster omedelbart omvandlas till professurer. Beredningen

har emellertid för egen del inte funnit anledning tillstyrka vare sig fakultetens

eller styrelsens förslag i detta avseende, bl. a. med hänsyn till kravet på största

möjliga likhet i standard vid de olika medicinska lärosätena. I anslutning härtill

understryker beredningen, att de personalförstärkningar, som föreslås tillkomma

enligt alternativ I, skulle ställa medicinska fakulteten i Lund i full paritet med

övriga medicinska läroanstalter med motsvarande utbildningskapacitet.

Kraven på dubbla akademiska organisationer i Lund och Malmö skulle emel­

lertid — framhåller beredningen vidare — tillgodoses vid ett realiserande av

alternativ II, eftersom det från undervisningssynpunkt i detta fall är ofrånkom­

ligt att bl. a. professurer i vissa kliniska specialämnen inrättas. Härom anför

beredningen bl. a. följande.

Både lasarettet i Lund och Malmö allmänna sjukhus är stora och högt specia­

liserade sjukhus. Tillsammans kan de erbjuda ett såväl kvalitativt som kvanti­

tativt gott material för undervisning av läkare. Detta material tillåter också en

betydande vidgning av utbildningskapaciteten. Visserligen kan lasarettet i Lund

erbjuda undervisningen och forskningen sådana fördelar, som betingas av till­

gången på regionvårdskliniker, men å andra sidan erbjuder Malmö allmänna

sjukhus genom sitt stora och synnerligen rikhaltiga material betydande fördelar

från såväl undervisningens som forskningens synpunkt. Om de båda sjukhusen

skall utnyttjas för en betydligt ökad undervisning, framstår det för beredningen

som ett naturligt önskemål, att undervisningen i de kliniska ämnena så långt

möjligt fördelas lika mellan sjukhusen. En sådan organisation skulle nämligen

ge uppenbara fördelar, bl. a. när det gällde att rationellt utnyttja undervisnings­

materialet. I betraktande av att de två sjukhusen var för sig är helt självstän­

diga och underställda var sin huvudman, kan det också synas lämpligt att vid

en fördelning av undervisningen mellan sjukhusen skapa var för sig självständiga

akademiska organisationer i de skilda kliniska ämnena.

Beredningen är väl medveten om att ett intag av den storleksordning, som ett

realiserande av alternativ II skulle innebära, även medför problem. Svårigheter

28

kan uppstå i de kliniska ämnen, som kommer att få ta hand om ett fördubblat

antal studenter, exempelvis ämnena medicin, kirurgi, obstetrik-gynekologi och

de kliniska laboratorieämnena. Beredningen är emellertid övertygad om att

med den förstärkning av personella och övriga resurser, som beredningen tidigare

förordat, tillfredsställande undervisning skall kunna beredas i dessa ämnen.

Efter att ha vägt för- och nackdelar mot varandra har beredningen med hän­

syn till den växande läkarbristen stannat för att i första han förorda ett genom­

förande av alternativ II. Beredningen framhåller till sist, att ett slutligt ställ­

ningstagande i frågan om ökad läkarutbildning måste bli beroende av de eko­

nomiska konsekvenserna av de förhandlingar mellan staten och berörda kom­

munala huvudmän som ett realiserande av det ena eller andra alternativet förut­

sätter.

Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963

Kungl. Maj:ts proposition nr !Jf2 år 1963

29

III. Förhandlingskommissionen

Genom beslut den 5 maj 1961 uppdrog Kungl. Maj:t åt 1959 års statliga kom­

mission för förhandlingar om medicinsk undervisning i Lund och Malmö —

numera benämnd kommissionen för förhandlingar om högre utbildning i Lund

och Malmö — att upptaga förhandlingar med Malmö stad om träffande av de

överenskommelser, som kunde erfordras vid ett genomförande av ifrågasatt

ökning av den årliga intagningen till de propedeutiska och kliniska ämnena till

160 studerande vid den medicinska fakulteten i Lund.

Härutöver har kommissionen enligt beslut den 13 maj 1960 haft Kungl.

Maj:ts uppdrag att med Malmö stad upptaga förhandlingar angående av Stock­

holms stad väckt spörsmål, huruvida staten eller vederbörande sjukvårdshuvud­

man slutligen bör svara för vissa s. k. evalveringsersättningar.

Såsom resultat av de förhandlingar, som förhandlingskommissionen fört med

delegerade för Malmö stad, har kommissionen framlagt ett den 21 januari 1963

med nämnda delegerade villkorligt slutet avtal angående Malmö allmänna

sjukhus.

Över avtalsförslaget har utlåtanden avgivits av statskontoret, medicinalsty­

relsen, byggnadsstyrelsen samt kanslern för rikets universitet efter hörande av

medicinska fakulteten i Lund.

A. Nuvarande avtal

För nu gällande avtal rörande den medicinska utbildningen vid Malmö all­

männa sjukhus lämnar förhandlingskommissionen följande redogörelse.

Såvitt gäller den medicinska undervisningen vid Malmö allmänna sjukhus

regleras förhållandet mellan staten och Malmö stad av ett avtal, godkänt av

Kungl. Maj:t den 3 oktober 1952 (prop. 1952:148) och — beträffande vissa

ändringar — den 20 maj 1960. 1952 års huvudavtal avsåg medicinska kliniken,

kirurgiska kliniken jämte thoraxkirurgiska avdelningen, kvinnokliniken samt

ortopediska kliniken. Genom tilläggsavtal har senare för undervisning och forsk­

ning upplåtits även de patologiska och bakteriologiska institutionerna, radio­

terapiavdelningen, den socialmedicinska avdelningen samt den plastikkirurgiska

kliniken. Sjukhuset beröres även av gällande avtal rörande tandläkarhögskolan

i Malmö, vilket i vissa delar hänvisar till 1952 års huvudavtal.

Enligt 1952 års huvudavtal utgår statligt bidrag till Malmö stad efter följande

principer.

För nybyggnader, som tages i anspråk för undervisnings- och forskningsända­

mål, erläggcr staten byggnads- och utrustningsbidrag med 25 % av de verkliga

totalkostnaderna för anläggningarnas färdigställande och utrustning. Bidrag

med 25 % av de verkliga totalkostnaderna utgår jämväl för ombyggnads-, änd­

30

rings- och förbättringsarbeten å byggnader, använda för forsknings- och under-

visnmgsändamål, i den mån fråga ej ar om årligt underhåll, ävensom för utrust­

ning i samband därmed. Dylika bidrag utgår även för samtliga för sjukhuset

eller del därav gemensamma anläggningar, vilka direkt eller indirekt betjänar

lokal, som användes för medicinsk-klimsk undervisning och forskning.

Vidare åligger det staten att utgiva ersättning med 25 % av kostnaderna för

sådan instrumentutrustning och annan utrustning vid undervisningskliniker

(-avdelningar, -institutioner), som tillkommit utan samband med byggnadsarbete

och ej avser ersättande av kasserad utrustmng. Sistnämnda regel är införd biand

driftbidragsbestämmelserna.

Säsom driftbiclrag har staten vidare att bidraga med en tredjedel av löne-

och pensionskostnaden för viss iäkarpersonal vid genom avtalet upplåtna anlägg­

ningar. Staten bidrager även årligen med ett belopp, motsvarande 10 % av den

del av sjukhusets övriga driftkostnader, som efter antalet vårddagar belöper på

samtliga undervisningsklinikers vårdplatser.

Enligt samtliga tilläggsavtal skall de i huvudavtalet intagna bidragsprinci-

perna tillämpas på de i tilläggsavtalen berörda sjukhusenheterna. Dock skall

för den socialmedicinska avdelningen efter den 1 juli 1901 icke utgå statligt

bidrag för vare sig byggnadskostnader eller kostnader för utrustning i samband

med byggnadsarbete.

Huvudavtalets giltighetstid utlöper den 30 juni 1970. Förlängningsklausul fin­

nes. Uppsägningstiden är två år. Samma regler är tillämpliga pa tilläggsavtalen

med undantag för avtalet om plastikkirurgi, som gäller tills vidare intill dess

annat överenskommes, dock ej längre än huvudavtalet.

Kommissionen framhåller i detta sammanhang, att Kungl. Maj:t genom be­

slut den 21 december 1962 funnit gott förklara, att — tills vidare intill dess när­

mare avtalsreglering av frågan skett, dock längst till och med den 30 juni 1964

— hinder på grund av huvudavtalets nuvarande ordalydelse icke skall föreligga

att tillämpa §§ 7 och 10 huvudavtalet å dels de medicinska klinikerna I, II och

III jämte avdelningen för endokrinologi, varvid bidrag dock må beräknas å

sammanlagt högst 217 vårdplatser, dels ock klinikerna för allmänkirurgi, urologi,

handkirurgi och thoraxkirurgi, varvid bidrag dock må beräknas å sammanlagt

högst 303 vårdplatser. Berörda paragrafer innehåller bestämmelser om statligt

bidrag för kostnader för läkare (7 §), kompletteringsanskaffning av utrustning

samt driften i övrigt av undervisningsklinikerna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1963

B. Kommissionens utredning och förslag

Kommissionen framhåller inledningsvis, att med anledning av förhandlings-

uppdraget till kommissionen överlämnats vissa handlingar, nämligen dels skri­

velse den 6 juni 1961 från nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande om

genomförda och planerade ändringar i sjukhusets organisation, innebärande ut­

brytningar till fristående enheter av delar av befintliga kliniker och laborato­

rier, dels skrivelse den 24 februari 1962 från Malmö stads sjukvårdsstyrelse an­

gående den framtida omfattningen av den medicinska undervisningen i Malmö,

dels ock läkarutbildningsberedningens med skrivelse den 29 juni 1962 till chefen

31

för ecklesiastikdepartementet avgivna preliminära redovisning av förutsätt­

ningarna att öka läkarutbildningen vid medicinska fakulteten i Lund.

Ytterligare har kommissionen beaktat läkarutbildningsberedningens betän­

kande »Ökad läkarutbildning vid medicinska fakulteten i Lund». Kommis­

sionen anför vidare, att vederbörande departement under hand meddelat,

att hinder icke mötte för kommissionen att om så befunnes lämpligt låta

förhandlingarna omfatta även ett av läkarutbildningsberedningen framlagt alter­

nativt förslag, syftande till en ökning av den årliga intagningen i de propedeu-

tiska och kliniska ämnena till 180 studerande vid den medicinska fakulteten i

Lund.

Förhandlingskommissionen påpekar, att det villkorligt slutna avtalet är grun­

dat på den förutsättningen, att läkarutbildningsberedningens alternativ II kom­

mer att genomföras, d. v. s. att praktiskt taget fullständig klinisk läkarutbildning

skall äga rum vid Malmö allmänna sjukhus med en årlig intagning av 90 medi­

cine kandidater mot hittillsvarande 45 i endast vissa ämnen.

Vid förhandlingarna har kommissionen även beaktat det önskemål om enhet­

ligare principer för statens bidrag till huvudmännen för kommunala undervis-

ningssjukhus, som kommit till uttryck bl. a. i propositionen 1959: 95. Fn sådan

enhetlighet föreligger enligt kommissionen numera i väsentlig utsträckning mel­

lan de avtal, som gäller för de kommunala undervisningssjukhusen i Göteborg,

Lund och Umeå. Bestämmelserna i dessa avtal och nu gällande avtal för Malmö

allmänna sjukhus är beträffande byggnadsbidrag i huvudsak överensstämmande,

under det att en mindre skillnad till Malmös nackdel föreligger i fråga om ut-

rustningsbidrag samt en avsevärd skillnad till dess fördel finns beträffande

driftbidrag. Malmö stad uppbär nämligen enligt 1952 års huvudavtal ett särskilt

bidrag med en tredjedel av löne- och pensionskostnaden för läkarna vid de

för utbildning och forskning ianspråktagna sjukhusenheterna.

Kommissionen framhåller, att 1952 års huvudavtal jämte alla tilläggsavtal

utom ett efter uppsägning kan bringas att upphöra först efter den 30 juni 1970.

Den viktigaste förändringen vid ett genomförande av läkarutbildningsbered­

ningens alternativ II — nämligen ianspråktagandet av ytterligare ett antal kli­

niker vid Malmö allmänna sjukhus för läkarutbildning — avses inte äga rum

förrän tidigast höstterminen 1969. Med hänsyn härtill har kommissionen ansett

sig kunna i princip godtaga, att den för sjukhuset nu gällande regeln om särskilt

läkarlönebidrag skall äga fortsatt giltighet för tiden till och med den 30 juni

1970 för de sjukhusenheter, beträffande vilka den f. n. tillämpas. Om en ny klinik

tillkommer genom utbrytning ur befintlig undervisningsklinik utan att det totala

vårdplatsantalet ökas, skall enligt avtalsförslaget nyssnämnda regel gälla även

den nya kliniken. Däremot skall något särskilt läkarlönebidrag icke utgå enligt

avtalsförslaget för övriga enheter, som skall tagas i anspråk för utbildning och

forskning.

I en till det villkorligt slutna avtalet fogad bilaga har skett en uppdelning i

tre grupper av de upplåtna sjukhusenheterna alltefter avtalets olika bidrags­

Kungl. Maj:ts 'proposition nr H2 år 1963

32

regler. Byggnads- och utrustningsbidrag skall i princip utgå för samtliga enheter.

Skillnaderna avser driftbidragen.

Grupp A omfattar således de sjukhusenheter — såväl kliniker som fristående

medicinska serviceanläggningar — på vilka samtliga bidragsbestämmelser i 1952

års huvudavtal i dag är tillämpliga. För dessa skall staden under hela avtals­

perioden uppbära bidrag med såväl en tredjedel av läkarlönekostnaderna som

en tiondedel av övriga driftkostnader.

Grupperna B och C inrymmer däremot de kliniker, som blir undervisnings-

kliniker först vid slutet av avtalsperioden och för vilka icke skall utgå särskilt

läkarlönebidrag. För grupp B skall dock utgå tioprocentigt driftbidrag. För

grupp C (lungkliniken, infektionskliniken och den handkirurgiska kliniken) skall

icke utgå driftbidrag.

Omfattningen och inriktningen av den socialmedicinska avdelningens verk­

samhet är f. n. oklar, vilket medfört svårigheter att bedöma dess framtida bety­

delse för den medicinska utbildningen och forskningen. Kommissionen har dock

med hänsyn till att nästan hela sjukhuset kommer att tagas i anspråk för ut­

bildning och forskning funnit det skäligt, att staten bidrager till investerings­

kostnaderna för denna gemensamma anläggning på samma sätt som för andra

dylika enheter vid sjukhuset. I fråga om driftbidrag har avdelningen hänförts

till grupp B.

För varje klinik har bestämts det vårdplatsantal, för vilket staden skall äga

uppbära bidrag. De angivna siffrorna skall dock under vissa omständigheter

kunna jämkas. Med hänsyn till det särskilda läkarlönebidragets betydelse har

denna möjlighet till jämkning beträffande grupp A begränsats till att avse endast

jämkning inom den totala ramen för gruppen. Ett maximum har vidare satts för

de kirurgiska klinikerna jämte ortopediska kliniken.

Parterna har enats om att begreppet kirurgiska klinikerna under grupp A skall

omfatta de allmänkirurgiska, urologiska, barnkirurgiska, plastikkirurgiska och

thoraxkirurgiska klinikerna. Samtliga dessa klinikers samt den ortopediska

klinikens vårdplatsantal torde enligt föreliggande utbyggnadsplaner under hela

avtalstiden kunna inrymmas inom de för kirurgiska klinikerna jämte ortopediska

kliniken angivna bidragsgrundande vårdplatsantalen. Så länge även hela vård­

platsantalet för den handkirurgiska kliniken inrymmes inom maximitalen, får

även denna klinik i bidragshänseende hänföras till grupp A.

De för de olika klinikerna i Bilaga I angivna vårdplatsantalen överensstämmer

i stort sett med dem, som staden upptagit i sitt till läkarutbildningsberedningen

redovisade utbyggnadsprogram för Malmö allmänna sjukhus. För infektions­

kliniken planeras dock 262 vårdplatser, medan i Bilaga I endast 90 upptages

såsom bidragsgrundande. Ej heller är avtalet tillämpligt på de i nämnda ut­

byggnadsprogram berörda klinikerna för långvarigt sjuka (233 vårdplatser),

neurologi och neurokirurgi.

Den närmare utformningen av sjukhusets utbyggnad har ännu icke fastställts.

Med anledning härav föreligger heller icke några noggrannare kostnadsberäk-

Kungl. Maj:ts proposition nr 11$ år 1963

33

ningar för utbyggnadsprogrammets genomförande. Enligt uppgift från staden

torde dock kostnaden för utbyggnaden kunna — i nuvarande penningvärde —

approximativt uppskattas till 100 000 000 kr., inberäknat även kostnaden för de

åtgärder, som blir erforderliga för läkarutbildning och forskning.

Infektionsklinik finnes för närvarande icke inom sjukhuset. Epidemisjukhuset

i Malmö beräknas dock kunna inordnas under Malmö allmänna sjukhus före

den tidpunkt, det behöver tagas i anspråk för undervisningen i epidemiologi.

Skulle denna organisatoriska förändring mot beräkningarna icke ha skett vid

berörda tidpunkt, gäller vad som i avtalet sägs om infektionskliniken vid Malmö

allmänna sjukhus givetvis epidemisjukhuset.

Tillägg av sjukhusenhet till Bilaga I kan enligt 1 § 2. avtalsförslaget ske först

efter särskild överenskommelse. Ett dylikt tillägg kan tänkas bli nödvändigt på

grund av jämkning i bestående organisation eller tillkomsten av en helt ny

disciplin, som är av intresse för läkarutbildningen. Därför föreslår kommissionen,

att Kungl. Maj:t begär riksdagens bemyndigande att få godkänna en sådan

överenskommelse utan att inhämta riksdagens samtycke, därest den skulle för

staten vara av endast mindre ekonomisk vikt. Motsvarande bör enligt kommis­

sionen gälla även smärre ändringar i bilagan, vilka icke avser tillägg av nytill­

kommande sjukhusenhet.

Kommissionens villkorligt slutna avtal angående Malmö allmänna sjukhus

har följande lydelse.

»Under förbehåll av å ena sidan Kungl. Maj:ts och å andra sidan Malmö

stadsfullmäktiges godkännande har kommissionen för förhandlingar om högre

utbildning i Lund och Malmö samt förhandlingsdelegerade för Malmö stad

träffat följande avtal.

Avtal

mellan Kungl. Maj:t och kronan, nedan kallad staten, och Malmö stad, nedan

kallad staden, angående Malmö allmänna sjukhus.

1

§•

1. Av Malmö allmänna sjukhus upplåter staden för klinisk läkarutbildning

samt för forskning de kliniker, avdelningar, laboratorier och andra därmed jäm­

förliga enheter (sjukhusenheter), som upptages i den till detta avtal fogade

Bilaga I.1

Utan särskilt medgivande av stadens sjukvårdsstyrelse må forskning vid sjuk­

huset icke bedrivas av annan än den, som där innehar befattning eller är knuten

till den medicinska fakulteten i Lund.

2. Staden förklarar sig villig att, i den mån så framdeles av staten påkallas,

efter därom träffad särskild överenskommelse för utbildning och forskning upp­

låta även nytillkommande enhet vid sjukhuset. Sådan upplåtelse skall ske på i

tillämpliga delar enahanda villkor, som i detta avtal bestämts. I bidragshän-

seende skall därvid ny enhet hänföras, om den utgöres av klinik, som — utan

att det totala vårdplatsantalet ökats — utbrutits ur klinik, upptagen under

Kungl. Maj:ts proposition nr 11$ år 1963

1 Intagen senare i denna proposition, se s. 38 ff.

3

—

Bihang till riksdagens protokoll 1963.

1 samt. Nr 1^2

34

grupp A i ovannämnda Bilaga I, till sagda grupp, men eljest till grupp B eller

grupp C i nämnda bilaga.

2

§•

Staden anordnar och utrustar jämväl lokaler, som erfordras enbart för den

kliniska utbildningen och den kliniska forskningen.

Det åligger vidare staden att tillgodose utbildningens och forskningens behov

av vatten, värme, ånga, elektrisk kraft, gas, tryckluft, vacuum, syrgas samt

destillerat vatten, att ombesörja autoklavering och de upplåtna lokalernas

städning, att i övrigt lämna den service, som är nödvändig för lokalernas ända­

målsenliga utnyttjande, ävensom att tillhandahålla behövliga förbrukningsartik­

lar, dock icke demonstrationsutensilier och sådant material, som erfordras för

djurförsök och särskilda forskningsprojekt.

Stadens åligganden enligt första stycket skall, såvitt gäller utrustning för

forskningens behov, avse endast sådan, som är att hänföra till vedertagen

grundutrustning.

Anmärkning: Partema är ense om att med begreppet »vedertagen grundutrustning» för forsk­

ningens behov åsyftas den utrustning, som med hänsyn till att den mera allmänt använ­

des av forskare inom den ifrågavarande disciplinen bör vara tillgänglig i sjukhusenhetens

forskningslokaler. Utrustningen skall icke vara användbar endast för ett eller annat speciellt forsk­

ningsprojekt utan måste kunna utnyttjas för olika projekt av beskaffenhet att kunna genomföras

med tillämpning av inom disciplinen gängse teknik och metodik.

Samma principiella begränsning, som enligt vad ovan sagts gäller i fråga om stadens skyldighet

att tillhandahålla olika slag av utrustning, skall gälla med avseende å dess åtagande att tillgodose

utbildningens och forskningens behov av nyttigheter, som avses i paragrafens andra stycke.

3 §.

För byggnad eller byggnadsdel vid sjukhuset, som påbörjas efter den 30 juni

1963 och enligt detta avtal skall tagas i anspråk för utbildnings- och forsknings­

ändamål, utgår statligt byggnadsbidrag med 25 % av de verkliga kostnaderna

för anläggningens färdigställande. Sådant bidrag utgår jämväl för ombyggnads-,

ändrings- och förbättringsarbeten i byggnad eller byggnadsdel, som användes

eller skall användas för utbildnings- och forskningsändamål, i den mån arbetena

ej är att hänföra till årligt underhåll.

4 §.

Staten erlägger utrustningsbidrag med 25 % av de verkliga kostnaderna för

utrustning, som anskaffas

a) i samband med byggnadsarbete, för vilket byggnadsbidrag utgår enligt 3 §;

b) i annat fall till sjukhusenhet, vilken tagits eller under det ifrågavarande ka­

lenderhalvåret tages i anspråk för utbildning och forskning, under förutsätt­

ning tillika att utrustningen icke anskaffas för ersättande av kasserad sådan.

5 §•

I 3 och 4 §§ omförmälda byggnads- och utrustningsbidrag utgår även för

anläggning, som är avsedd att betjäna en eller flera för utbildning och forskning

ianspråktagna sjukhusenheter. Därest dylik anläggning betjänar — förutom

sådan enhet — även annan verksamhet inom eller utom sjukhuset, beräknas

bidrag på endast den del av kostnaderna, som med hänsyn till utnyttjandegra­

den kan anses skäligen belöpa på de enheter, som enligt detta avtal skall tagas

i anspråk för utbildning och forskning. 6

6 §•

Byggnads- och utrustningsbidrag enligt detta avtal skall icke utgå för kostnad,

som täckes av i annan ordning utgående statsbidrag.

Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963

35

7 §•

Staten tillhandahåller staden byggnads- och utrustningsbidrag under bygg­

nads- respektive anskaffningstiden i ungefärlig proportion till stadens egna

utlägg.

8 §•

Om detta avtal upphör att gälla till följd av uppsägning från någondera sidan,

skall staden vara skyldig att, med avdrag för värdeminskning under bruknings-

tiden, återbära vad den enligt detta och tidigare motsvarande avtal uppburit

av staten såsom byggnads- och utrustningsbidrag. Avdrag, som nyss sagts, skall

utgöra 1/30 beträffande byggnad och 1/10 beträffande utrustning för varje helt

år, som förflutit från det stadens anhållan om bidragets utbetalande inkom till

vederbörande statliga myndighet.

9

§•

I fråga om tjänst, som är uppförd å den medicinska fakultetens i Lund perso­

nalförteckning och som enligt Kungl. Maj:ts förordnande är förenad med an­

ställning vid sjukhuset, svarar staten för tillsättning, avlöning och pensionering,

dock att staden bestrider kostnaden för särskilda överläkaravoden och de till-

läggsförmåner, som eljest må utgå för här ifrågavarande akademiska befattnings­

havares medverkan i sjukvården.

Klinisk amanuens tillsättes och avlönas av staten, som dock är berättigad till

bidrag av staden med en tredjedel av såväl löne- som pensionskostnaden, den

senare därvid beräknad till 15 % av den förra.

Personal, som är anställd uteslutande för utbildnings- eller forskningsändamål,

tillsättes, avlönas och pensioneras av staten.

I övrigt behövlig personal tillsättes, avlönas och pensioneras av staden. För

läkare vid sjukhusenhet, som i den till detta avtal fogade Bilaga I upptages under

grupp A, är staden dock berättigad till bidrag av staten med en tredjedel av

såväl löne- som pensionskostnaden, den senare därvid beräknad till 15 % av

den förra.

¹⁰ §.

Såsom driftbidrag skall staten årligen till staden erlägga ett belopp motsva­

rande 10% av den del av sjukhusets driftkostnader, som efter antalet vårddagar

belöper på de för utbildning och forskning ianspråktagna vårdplatserna vid kli­

niker, som upptagits under grupperna A och B i Bilaga I.

11

§•

Vid fastställandet av sjukhusets driftkostnader för i 10 § avsett ändamål skall

följande iakttagas.

1. I sjukhusets driftkostnader må icke inräknas:

a) sådana avlöningar, arvoden och andra förmåner till i 9 § första och andra

styckena samt i 9 § fjärde stycket andra punkten avsedd personal, som

bestrides av staden;

b) utgifter för inventariers komplettering, i den mån ersättning utgår i form

av utrustningsbidrag enligt 4 § eller 5 §;

c) amorteringar och räntor.

2. Från sjukhusets driftkostnader skall avdragas:

a) det belopp, vartill i annan ordning utgående statsbidrag uppgår;

b) andra driftinkomster än vårdavgifter, dock för varje verksamhetsgren icke

större belopp än som svarar mot de utgifter, som föranletts av inkomster­

nas förvärvande.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 11$ år 1963

36

3. Pensionskostnaderna upptages till ett belopp motsvarande 15 % av den av-

löningssumma, som ingår i de driftkostnader, å vilka bidrag må beräknas.

4. Driftbidrag skall utgå från och med det kalenderhalvår, under vilket klinik

tagits i anspråk för utbildning och forskning.

Sedan driftkostnaderna beräknats med tillämpning av vad som ovan sagts,

skall summan fördelas på hela antalet vårddagar vid sjukhuset. Den sålunda

erhållna kostnaden per vårddag (dagkostnaden) lägges till grund för beräkningen

av statens bidrag under iakttagande av att dagkostnaden icke må överstiga den

på motsvarande sätt beräknade medeldagskostnaden för samma år vid rikets

undervisningssjukhus, förhöjd med 10%.

Om pensionskostnader icke kunnat beaktas vid beräknandet av medeldag-

kostnaden vid undervisningssjukhusen, skall vid jämförelse enligt ovan sjuk­

husets pensionskostnader först frånräknas. Den därefter erhållna relationen mel­

lan medeldagskostnaden för undervisningssjukhusen och sjukhusets dagkostnad

skall anses gälla även för pensionskostnaderna.

12

§.

Driftbidraget skall efter rekvisition erläggas av staten månadsvis i efterskott

i form av utbetalningar ä conto motsvarande 1/12 av det belopp, vartill drift­

bidraget uppgått för det senast slutligt reglerade kalenderåret.

Slutlig reglering av bidraget skall ske, så snart medeldagskostnaden för rikets

undervisningssjukhus kan fastställas.

13 §.

Staten erhåller icke någon del i äganderätt till mark, byggnad eller utrustning

genom att lämna byggnads- och utrustningsbidrag enligt detta avtal.

I händelse egendom, vartill staten enligt detta eller tidigare motsvarande avtal

lämnat kostnadsbidrag, skulle under avtalstiden skadas eller förstöras genom

brand, explosion, åskslag eller oberäknad utströmning från vatten-, avlopps-,

ång- eller värmeledningssystem eller från kylanläggning, åligger det staden att

snarast möjligt ombesörja, att egendomen återställes i fullgott skick eller ersättes

med annan likvärdig egendom. Kostnaderna härför skall stanna å staden.

14 §.

Såvitt angår anläggning, för vilken staten enligt 3 § eller 5 § ovan har att

erlägga byggnadsbidrag, skall förslag till ny-, till- eller ombyggnadsarbeten även­

som ändrings- eller förbättringsarbeten upprättas av staden i samråd med myn­

dighet, som Kungl. Maj:t bestämmer. Förslag och ritningar till dylika arbeten

skall för statsbidrags utgående godkännas i den ordning Kungl. Maj:t före­

skriver.

Motsvarande förfarande skall tillämpas beträffande förslag till anskaffning av

utrustning, för vilken staden enligt 4 § eller

5

§ erhåller bidrag med 25 % av

kostnaden.

15 §.

Staden skall vara skyldig att tillhandahålla Kungl. Maj:t eller myndighet,

som Kungl. Maj:t bestämmer, de räkenskaper och handlingar, som erfordras för

beräkning av statens bidrag till staden.

16 §.

Detta avtal berör ej den rätt, som staden enligt eljest gällande bestämmelser

må äga att erhålla statsbidrag till uppförande och drift av i avtalet avsedda

anläggningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 11$ år 1963

37

17 §.

Erforderliga föreskrifter om tillsättning av befattningshavare, som avses i 9 §

första stycket, även som om dylik befattningshavares ställning i egenskap av

överläkare eller biträdande överläkare (motsvarande) vid sjukhuset meddelas

av Kungl. Maj:t.

Personal och studerande vid den medicinska fakulteten i Lund skall vara plik-

tiga att ställa sig till efterrättelse de föreskrifter, som stadens sjukvårdsstyrelse

meddelar för verksamheten vid sjukhuset.

Sjukvårdsstyrelsen må icke meddela föreskrifter för verksamheten vid sjuk­

huset, vilka strider mot bestämmelser angående utbildning och forskning med­

delade av Kungl. Maj:t eller kanslern för rikets universitet.

Innan sjukvårdsstyrelsen meddelar föreskrifter för verksamheten vid sjuk­

huset, vilka berör utbildningen och forskningen, skall den medicinska fakulteten

beredas tillfälle att yttra sig.

Innan den medicinska fakulteten meddelar bestämmelser för utbildningen och

forskningen, vilka berör sjukvården vid sjukhuset, skall sjukvårdsstyrelsen be­

redas tillfälle att yttra sig.

18 §.

Staden är beredd att till sjukvårdsstyrelsens överläggningar i frågor, som berör

medicinsk utbildning och forskning vid sjukhuset, kalla två av den medicinska

fakulteten i Lund utsedda personer. Dessa skali äga yttra sig och få sin mening

antecknad till protokollet men icke äga deltaga i sjukvårdsstyrelsens beslut.

19 §.

Detta avtal träder i kraft den 1 juli 1963 och gäller till och med den 30 juni

1970.

Sker icke uppsägning från någondera sidan minst två år före avtalstidens

utgång, skall avtalet anses förlängt med tio år.

Bestämmelsen angående uppsägning och förlängning skall därefter äga till-

lämpning allt framgent.

Utan hinder av vad i första stycket sagts skall vad parterna enligt 11 § första

stycket 3. överenskommit i fråga om pensionskostnadernas förhållande till av-

löningssumman vid beräkning av de bidragsgrundande driftkostnaderna kunna

uppsägas under avtalstiden, och skall överenskommelsen därvid upphöra att

gälla ett år efter uppsägningsdagen. Vad nu sagts skall gälla även i 9 § andra

och fjärde styckena angiven beräkningsgrund för pensionskostnad.

20

§.

1. I och med ikraftträdandet av detta avtal upphäves

dels 1952 års avtal mellan staten och staden om anordnande av medicinsk

undervisning vid Malmö allmänna sjukhus (Kungl. brev den 3 oktober

1952; ändringar jämlikt Kungl. brev den 20 maj 1960);

dels samtliga tillägg till 1952 års avtal, nämligen

a) angående de patologiska och bakteriologiska institutionerna (Kungl.

brev den 26 oktober 1956),

b) angående radioterapiavdelningen (Kungl. brev den 20 maj 1960),

c) angående den socialmedicinska avdelningen (Kungl. brev den 2 juni

1961),

d) angående den plastikkirurgiska kliniken (Kungl. brev den 30 juni

1961).

Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963

38

2. Utan hinder av vad i 1. föreskrivits skall där angivna avtal, såvitt de avser

byggnads- och utrustningsbidrag, fortfarande tillämpas å projekt, som på­

börjats före den 1 juli 1963.

21

§.

För vissa av staden till gagn för utbildningen och forskningen före avtalets

ikraftträdande vidtagna byggnads- och utrustningsåtgärder beträffande i Bila­

ga I under grupp B angivna kliniker skall utgå ett statligt engångsbidrag av

1 800 000 kronor att utbetalas den 1 juli 1969.»

Till avtalsförslaget har kommissionen fogat såsom Bilaga I följande förteck­

ning över de kliniker, avdelningar, laboratorier och andra därmed jämförliga

enheter vid Malmö allmänna sjukhus, som jämlikt 1 § 1. avtalet upplåtes för

klinisk läkarutbildning samt för forskning.

Kungl. Majrts proposition nr H2 år 1963

Sjukhusenhet

Grupp A

' .k-i

I. Kliniker

Antal

bidragsgrundande

vårdplatser

1

Medicinska klinikerna I, II och III................... 270

2

Kirurgiska klinikerna (omfattande allmänkirurgiska,

urologiska, bamkirurgiska, plastikkirurgiska och thorax­

kirurgiska klinikerna) samt ortopediska kliniken

Intill det kalenderhalvår, under vilket genomförandet av läkarut-

bildningsberedningens alternativ II påverkar medicin-kirurgiårets

utbildning ................................................................................................ 500

Från och med sagda kalenderhalvår ...................................................... 620

3

Kvinnokliniken ......................................... 200

4

Radioterapeutiska kliniken ................................................ 50

Summa vårdplatser

1 020

respektive 1140

II. Medicinska serviceanläggningar

1

Röntgendiagnostiska avdelningen ..........

2

Anestesiavdelningen ..................................

3

Blodgivarcentralen ........ ...........................

4

Patologiska avdelningen ...........................

5

Kliniskt-bakteriologiska laboratoriet ...

6

Kliniskt-virologiska laboratoriet ............

7

Kliniskt-kemiska laboratoriet..................

8

Kliniskt-fysiologiska laboratoriet............

Kungl. Maj:ts proposition nr 11$ år 1963

39

Antal

Sjukhusenhet

bidragsgrundande

vårdplatser

Grupp B

I. Kliniker

1

Klinikerna för barnmedicin och barnpsykiatri..............

2

Ögonkliniken .......................................................................

3

Öronkliniken.........................................................................

4

Psykiatriska kliniken .........................................................

5

Dermatologiska kliniken .............. ....................................

6

Rehabiliteringskliniken .................. ...................................

Summa vårdplatser

140

30

80

110

75

20

455

II. Medicinska serviceanläggningar

1 Socialmedicinska avdelningen..................

Grupp C

I. Kliniker

1

Lungkliniken .................. ............................................ .. ■ • •

105

2

Infektionskliniken ................................................................ 00

3

Handkirurgiska kliniken................... 25

Summa vårdplatser

220

I bilagan är även intagna följande anmärkningar.

Möjlighet till jämkning av angivna bidragsgrundande vårdplatsantal, m.m.

a. Om med beaktande av intresset att skapa avdelningar av lämplig storlek

en kliniks vårdplatsantal vid den slutliga utformningen skulle komma att i

någon mån avvika från det bidragsgrundande vårdplatsantal, som ovan angivits

för kliniken, skall det verkliga vårdplatsantalet gälla såsom bidragsgrundande.

Beträffande grupp A må dock de för de olika klinikerna angivna bidrags­

grundande vårdplatsantalen endast kunna jämkas inom den totala ramen för

gruppen med den ytterligare begränsningen, att det sammanlagda bidragsgrun­

dande vårdplatsantalet för de kirurgiska klinikerna jämte ortopediska kliniken

ej må överstiga 500 respektive 620.

Så länge det bidragsgrundande vårdplatsantalet vid de allmänkirurgiska,

urologiska, barnkirurgiska, plastikkirurgiska, thoraxkirurgiska och ortopediska

klinikerna tillsammans med hela vårdplatsantalet vid den handkirurgiska klini­

ken icke överstiger 500 respektive 620, må jämväl sistnämnda klinik i bidrags-

hänseende hänföras till grupp A.

b. Driftbidrag enligt 10 § avtalet skall icke beräknas direkt på de ovan an­

givna vårdplatsantalen utan — med den begränsning som följer av ifrågavarande

tal — efter det antal vårddagar, som belöper på de för utbildning och forskning

ianspråktagna vårdplatserna vid kliniker, som upptagits under grupperna A

och B.

Därest en klinik tilldelas fler vårdplatser än ovan angivits, skall däremot be­

träffande kostnader för byggnadsarbeten och utrustning det bidragsgrundande

40

beloppet bestämmas direkt efter relationen mellan det ianspråktagna vårdplats­

antalet och klinikens totala vårdplatsantal.

oC. Upplåtelse av en klinik för utbildning och forskning avser icke enbart dess

vårdavdelningar utan även polikliniker och andra till kliniken hörande anord­

ningar.

2. Tidpunkter för statens ianspr åktag ande av ovan angivna sjukhusenheter.

a. Ökningen av antalet kliniska utbildningsplatser enligt läkarutbildningsbe-

redningens alternativ II beräknas tidigast höstterminen 1968 få betydelse för

den utbildning, som äger rum under medicin-kirurgiåret.

b. Kliniker tillhörande grupperna B och C beräknas bliva ianspråktagna för

utbildning och forskning tidigast höstterminen 1969, rehabiliteringskliniken möj­

ligen dock redan höstterminen 1968.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr H2 år 1963

Förhandlingskommissionen har lämnat i huvudsak följande kommentarer i

anslutning till avtalstexten.

1 §. I avtalet har regelmässigt använts ordet utbildning i stället för under­

visning, som före år 1962 varit brukligt i avtal av förevarande slag. Ordvalet

innebär icke ändring i sak utan är avsett att bättre täcka det förhållandet, att de

medicine kandidaterna pa sjukhuset icke endast mottager undervisning utan

även praktiskt utbildar sig genom viss själ v verksamhet.

Av formuleringen i paragrafens första stycke framgår, att även annan forsk­

ning än klinisk får bedrivas på sjukhuset.

1 sammanhanget erinras om att staden i § 15 gällande avtal om tandläkarhög-

skolan i Malmö medgivit, att odontologisk forskning får bedrivas även vid år

1960 befintliga och därefter nytillkommande kliniker, avdelningar och institu­

tioner vid sjukhuset, i vilka medicinsk forskning får förekomma.

2 §. Frågan om vad som erfordras för den kliniska utbildningen och forsk­

ningen avgöres av staden i samråd med myndighet, som Kungl. Maj:t be­

stämmer.

4 §. Enligt paragrafen har utrustningsanskaffningen uppdelats i anskaffning

i samband med byggnadsarbete och anskaffning utan dylikt samband (kom-

pletteringsanskaffning). Bidrag för utrustning i samband med byggnadsarbete

kan utga nagot ar före det en sjukhusenhet skall tagas i anspråk. Bidrag för

kompletteringsanskaffning utgår däremot först efter eller i nära anslutning till

ianspråktagandet, vilket emellertid har betydelse endast i fråga om B- och

C-gruppemas sjukhusenheter. Statlig ersättning för den utrustning, som sedan

längre tid finns inom vissa av B-gruppens kliniker, ingår dock i det enligt 21 §

utgående engångsbidraget.

5 §. Paragrafen har utformats i överensstämmelse med lydelsen av motsva­

rande bestämmelse i de nya avtalen rörande Lund och Umeå. En klar distink­

tion göres i avtalet mellan sådan anläggning, som direkt tages i anspråk för ut­

bildning och forskning och beträffande vilken 3 och 4 §§ således är omedelbart

tillämpliga, samt sadan anläggning, som endast betjänar en eller flera för ut­

bildning och forskning ianspråktagna sjukhusenheter.

Hänvisningen i 5 § även till 4 § innebär, att staden från den 1 juli 1963, till

skillnad från vad som för närvarande gäller, får bidrag för kompletteringsan-

41

skaffning även till andra gemensamma serviceanläggningar än rent medicinska,

såsom ekonomianläggningar.

Reduktionsregeln efter utnyttjandegraden torde icke av staten böra göras

gällande i anledning av att på sjukhusområdet finnes eller tillkommer smärre

lokaler för andra än egentliga sjukhusändamål, exempelvis mödravårdscentral,

barnavårdscentral o. dyl., därest dylika lokaler icke nämnvärt påverkar dimen­

sioneringen av den tjänande anläggningen.

Kommissionen anmärker särskilt, att formuleringen »byggnad eller byggnads­

del» i 3 §, till vilken bestämmelsen i 5 § hänvisar, innebär att statligt byggnads-

bidrag icke skall utgå för yttre anläggningar, såsom vägar, parkeringsplatser och

parkområden.

8 §. Avskrivningstid i enlighet med denna paragraf skall beräknas från varje

rekvisitionstillfälle, således även om rekvisitionen avser endast en del av bygg­

nadsarbetena för ett projekt.

9 §. Beträffande klinisk amanuens har det ansetts vara överflödigt att, såsom

skett i avtalet angående lasarettet i Lund, särskilt omnämna, att staden skall

taga samma del i semesterkostnaden som i lönekostnaden, särskilt som semes­

terkostnaden måste ingå i lönekostnad enligt första och fjärde styckena.

Bestämmelserna i denna paragraf och 11 § innebär att frågan, huruvida staten

eller staden slutligen bör svara för vissa evalveringsersättningar, i detta avtal

fått motsvarande lösning som i Göteborg och Lund, d. v. s. sjukvårdshuvudman­

nen skall helt svara för dessa ersättningar utan driftbidrag från staten.

11 §. Enär vid tillämpningen av 1952 års huvudavtal Malmö stad och veder­

börande statliga myndigheter haft delade uppfattningar om i vilken utsträck­

ning driftinkomsterna vid sjukhuset skall avdragas från dess bruttoutgifter innan

det statliga driftbidraget uträknas, har parterna ansett sig böra upptaga regler

härom i avtalet. Enligt uttalande av departementschefen i propositionen

1948: 213 rörande det s. k. sabbatsbergsavtalet skall icke något slag av patient­

avgifter avdragas från sjukhusets bruttoutgifter. I övrigt anser dock kommis­

sionen det vara rimligt att inkomster, som inflyter från personal för av sjukhuset

givna tjänster och från särskilda verksamheter, skall avdragas från sjukhusets

bruttoutgifter. För varje verksamhetsgren bör dock icke avdragas större belopp

än som svarar mot de utgifter, som föranletts av inkomsternas förvärvande. Den

viktigaste inkomstposten är i detta sammanhang ersättning från personal för

tillhandahållen kost. Malmö stad har vid rekvisition enligt nuvarande avtal

gjort avdrag för denna inkomstpost.

Parterna har förutsatt, att kostnaden för de uppdrag, som utföres av sjuk­

husets servicelaboratorier för andra än sjukhusets organ, icke skall ingå i sjuk­

husets bidragsgrundande driftkostnad.

Med »rikets undervisningssjukhus» avses för närvarande karolinska sjukhuset,

scrafimerlasarettet, akademiska sjukhuset i Uppsala, Sahlgrenska sjukhuset i

Göteborg, Malmö allmänna sjukhus samt lasaretten i Lund och Umeå. Vid be­

räkningen av medeldagkostnadcn vid dessa sjukhus bör upptagas i fråga om

Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg, Malmö allmänna sjukhus samt lasaretten i

Lund och Umeå medeldagkostnaden för det aktuella Iwlender&ret samt i fråga

om karolinska sjukhuset, scrafimerlasarettet och akademiska sjukhuset i Upp­

sala 'medeldagkostnaden för det budgetår, som utgått under nyssnämnda kalen­

derår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1963

42

12 §. Bestämmelsen i första stycket överenstämmer med den för sjukvårds­

huvudmännen förmånligare regel för utbetalning av driftbidrag, som infördes i

1962 års avtal rörande Lund och Umeå.

13 §. Bestämmelserna i andra stycket är avsedda att täcka såväl det fall, att

staden håller egendomen försäkrad, som alternativfallet, att staden står självrisk.

18 §. I nuvarande avtal finns icke rätt för den medicinska fakulteten som

sådan att närvara vid sjukvårdsstyrelsens sammanträden. Då nu praktiskt

taget hälften av den kliniska utbildningen vid fakulteten skall äga rum i Malmö,

har det ansetts skäligt att fakulteten beredes en rätt att närvara, motsvarande

den som förekommer i Göteborg och Umeå.

20 §. I tilläggsavtalet om de patologiska och bakteriologiska institutionerna

finnes intagen en bestämmelse, som — jämförd med § 13 huvudavtalet — lämnar

professorn Sten Winblad viss pensionsgaranti. Parterna har låtit företaga utred­

ning rörande Winblads pensionsförhållanden. Då dessa därvid befunnits väl

tryggade utan särskild reglering i förevarande sammanhang, har parterna —

efter Winblads hörande — icke ansett sig i avtalet behöva upptaga någon över­

gångsbestämmelse i ämnet.

21 §. Några av de kliniker, som ingår i B-gruppen och således icke omfattas

av 1952 års huvudavtal, har under den senaste tiden kunnat flytta in i nyupp­

förda byggnader. Läkarutbildningsberedningens alternativ II förutsätter till-

och ombyggnadsarbeten samt ändringsarbeten i såväl dessa nybyggnader som

andra av B-gruppens byggnader. Då staden åtagit sig att svara för 75% av

kostnaderna för dylika arbeten, har kommissionen ansett det skäligt att lämna

staden ett visst engångsbidrag för byggnadsåtgärder omedelbart före det nya

avtalets ikraftträdande. Dessutom ingår i engångsbeloppet bidrag för anskaffad

utrustning. Den nu anskaffade utrustningen torde visserligen i stor utsträckning

vara försliten år 1969, då staten kommer att kunna draga nytta av den, men

det förutsättes att normal ersättnings- och kompletteringsanskaffning skall ske

under tiden fram till 1969. Det framhålles, att 4 § b) och 10 § icke är tillämpliga

förrän det kalenderhalvår, under vilket vederbörande sjukhusenhet tages i an­

språk för utbildning och forskning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 11+2 år 1963

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 11$ år 1963

43

IV. Yttranden

Flertalet remissinstanser finner det angeläget, att en ökning av läkarutbild­

ningen snarast kommer till stånd. Från åtskilliga håll betonas emellertid sam­

tidigt, att en höjning av utbildningskapaciteten inte får leda till att man gör

avkall på utbildningens och forskningens kvalitet. I några yttranden redovisas

krav på förstärkning av resurserna utöver vad beredningen förordat.

Vid valet mellan de två utbildningsalternativen har det övervä­

gande antalet remissinstanser stannat för att med eller utan förbehåll förorda

ett genomförande av alternativ II. Sålunda anser t. ex. medicinska fakulteten i

Lund och medicinalstyrelsen att detta alternativ är godtagbart, om tillräckliga

resurser för såväl utbildning som forskning ställes till förfogande. Nämnden för

undervisningssjukhusens utbyggande, Malmöhus läns landstings hälso- och sjuk­

vårdsstyrelse samt Svenska stadsförbundet förordar också detta alternativ men

understryker vikten av att erforderliga avtalsfrågor löses på ett för berörda

parter acceptabelt sätt. Malmö stads sjukvårdsstyrelse, som likaledes ansluter

sig till det högre alternativet, avstyrker uttryckligen alternativ I, vilket även är

fallet med medicinska fakulteten i Lund.

Vissa uttalanden om de i sammanhanget aktuella byggnadsfrågorna

är starkt kritiska. Sveriges läkarförbund anser sålunda, att beredningens utred­

ning i detta avseende är anmärkningsvärt ofullständig, och finner som följd

härav, att betänkandet inte kan läggas till grund för beslut om ökad intagning.

Likartade synpunkter anföres av medicinska fakulteten i Lund, som — i likhet

med SFS — förordar ytterligare utredning av dessa frågor.

Större akademiska konsistoriet i Lund betonar, att planerade byggnadsföretag

inom andra fakulteter inte får uppskjutas på grund av den medicinska fakul­

tetens ökade lokalbehov. Lärarkollegiet vid tandlakarhögskolan i Malmö fram­

håller, att hänsyn bör tagas också till lokalbehovet för tandläkarutbildningen vid

planeringen av byggnadsprogrammet för den ökade läkarutbildningen.

Byggnadsstyrelsen anför i dessa frågor i huvudsak följande.

Någon uppgift om investeringskostnaderna kan ännu inte lämnas beträffande

de byggnadsåtgärder, som med anledning av den ökade läkarutbildningen behö­

ver vidtagas i styrelsens regi. Om de nya institutionslokalerna skall kunna tagas

i bruk vid avsedd tidpunkt, är det — med hänsyn till den knappa tiden för

projektering och byggande — nödvändigt, att styrelsen snarast får besked om

att beredningens förslag skall ligga till grund för det fortsatta arbetet och att

byggnadsprogrammet fastställes utan dröjsmål. Enligt styrelsens mening är det

vidare osannolikt, att det av landstinget planerade centralblocket vid lasarettet

i Lund kan bli färdigt till hösten 1968 utan avkall på kvaliteten.

44

En förutsättning för att centralblocket vid Lunds lasarett skall kunna upp­

föras i tid är enligt Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårdsstyrelse, att

erforderlig arbetskraft finns att tillgå. Vidare framhåller sjukvårdsstyrelsen att

nuvarande ordning för Kungl. Maj:ts prövning av byggnadsärenden inte synes

kunna iakttagas. Med anledning av detta uttalande anför nämnden för under-

visningssjukhusens utbyggande, att den för sin del finner det erforderligt, att

både huvudhandlingar och — om tidsskäl inte omöjliggör detta — byggnads-

program för centralblocket underställes Kungl. Maj:t. Även om nämnden för

sin del avser att använda så kort tid som möjligt för granskningen, måste man

enligt nämnden räkna med att ärendets behandling inom berörda statliga in­

stanser kan bli tidskrävande. Detta anses emellertid i och för sig inte böra ut­

göra hinder för ett genomförande av beredningens förslag, eftersom provisoriska

lokaler bedömes kunna tillgripas under en övergångstid. Enligt nämnden blir

detta under alla förhållanden erforderligt under läsåret 1967/68 i fråga om det

propedeutiska årets översiktskurser m. m.

Malmö stads sjukvårdsstyrelse anför vissa erinringar beträffande lokalerna

för barn-, hud-, infektions- och lungklinikerna. Styrelsen räknar dock med att

det efter vissa dispositionsändringar skall vara möjligt att tillgodose föreliggande

lokalbehov.

Medicinska fakulteten i Lund och SFS erinrar om behovet av gemensamma

lokaler för studenterna i Mamö och understryker därvid, att det borde ha

varit en angelägen uppgift för beredningen att beakta denna fråga. Enligt

nämnden för undervisning ssjukhusens utbyggande synes emellertid några pro­

blem i detta avseende inte behöva uppkomma, eftersom särskilda dagrum och

studierum redan anordnats inom sjukhuset och avsikten är att skapa ytterli­

gare sådana lokaler vid den fortsatta utbyggnaden av sjukhuset. Såvitt nämn­

den kan bedöma, torde man dessutom kunna räkna med att studenterna också

i händelse av ökad utbildning får utnyttja sjukhusets personalmatsal.

Drätselkammaren i Malmö kräver i detta sammanhang, att en för staden god­

tagbar överenskommelse träffas om statens bidrag till kostnaderna för de om-,

till- och nybyggnader vid Allmänna sjukhuset, som erfordras för den ökade un­

dervisningen och forskningen. Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårds­

styrelse uppställer motsvarande villkor i fråga om den utökning av central­

blocket vid lasarettet i Lund, som kan komma att erfordras utöver vad som

anges i det s. k. läkarutbildningsavtalet.

De sjukvårdsorganisatoriska frågorna granskas av bl. a.

medicinska fakulteten i Lund, som förklarar sig i allt väsentligt kunna instämma

i beredningens principiella resonemang. Fakulteten anför vidare, att ämnesföre-

trädaren i kirurgi i Lund inte delar beredningens uppfattning, att vårdplats­

antalet i detta ämne skulle vara tillräckligt för den ökade utbildningen. Fakul­

teten ställer sig förstående till ämnesföreträdarens synpunkter och finner det

därför angeläget, att planerna på en utökning och omfördelning av vårdplatserna

Kungl. Maj:ts proposition nr 11$ år 1963

45

realiseras. Enligt vad fakulteten under hand inhämtat, är lasarettets huvudman

positivt inställd till dessa planer. Med hänsyn härtill motsätter fakulteten sig

bestämt den ifrågasatta sneda fördelningen av utbildningsplatserna i kirurgi

mellan Lund och Malmö. SFS anser däremot, att en sådan fördelning skulle

vara att föredraga i både kirurgi och medicin. Denna fråga beröres även av

nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande, som framhåller, att slutlig

ställning ännu inte tagits till antalet vårdplatser vid den kirurgiska kliniken i

Lund.

Frågan om utbildningsorganisationen för ämnena neurologi och neurokirurgi

har ingående belysts vid remissbehandlingen. Malmöhus läns landstings hälso-

och sjukvårdsstyrelse anser sig med hänsyn till sjukvårdens intressen inte kunna

tillstyrka, att undervisningen i dessa ämnen anordnas på det sätt beredningen

föreslagit. Styrelsen förordar ytterligare utredning av denna fråga. Enligt

Malmö stads sjukvårdsstyrelse har läget för ifrågavarande ämnen förändrats,

sedan beredningen avgav sitt betänkande. Man synes nämligen enligt sjukvårds­

styrelsen numera kunna förutsätta, att såväl neurologi som neurokirurgi kom­

mer att vara självständiga specialiteter vid Allmänna sjukhuset vid den tid­

punkt, då ökad utbildning i dessa ämnen blir aktuell enligt beredningens plan.

Med utgångspunkt i sist återgivna uttalande konstaterar medicinska fakul­

teten i Lund, att grunden för beredningens motivering för att all undervisning

i neurologi och neurokirurgi skulle förläggas till Lund ryckts undan. Fakulteten

och även universitetskanslern anser därför, att akademiska organisationer i dessa

ämnen bör tillkomma i Malmö, så snart kliniska avdelningar av tillräcklig

storlek inrättats där. Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande anser,

att det bl. a. från regionsjukvårdssynpunkt inte torde finnas något att erinra

mot att en självständig neurologisk klinik organiseras i Malmö. Om detta skulle

ske, synes enligt nämnden sjukvårdsorganisatoriska förutsättningar komma att

föreligga för en lika fördelning mellan Lund och Malmö av de studerande i

ämnet. Beträffande neurokirurgien framhåller nämnden, att hittillsvarande pla­

ner för regionsjukvårdens utbyggande inte upptar någon neurokirurgisk klinik

i Malmö. Frågan om tillkomsten av en sådan klinik synes enligt nämnden i och

för sig sakna betydelse för ett genomförande av beredningens förslag. Inte heller

från regionsjukvårdssynpunkt finner nämnden anledning till ändring av hit-

tillsvarade planering, eftersom en ökning av antalet neurokirurgiska kliniker i

området Lund—Malmö skulle — bl. a. på grund av bristen på specialutbildade

läkare — försvåra möjligheterna att anordna regionkliniker inom andra delar

av landet.

Vad personalorganisationen beträffar, har beredningens princi­

piella synpunkter på de kommunalanställda läkarnas anlitande i undervisningen

mött vissa erinringar. Sålunda anför universitetskanslern och medicinska fakul­

teten i Lund, att beredningen synes ha överskattat den tillgång, som följer av

att dessa läkare är skyldiga att medverka vid handledningen av de studerande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 11$ år 1963

46

Malmöhus läns landstings hälso- och sjukvårdsstyrelse framhåller i denna fråga

i huvudsak följande.

Det är icke utan förvåning styrelsen konstaterar, att beredningen i så hög

grad betonar skyldigheten för lasarettets läkare att biträda vid handledningen

av de studerande. Dessa läkare skulle rent av, på sätt framgår av beredningens

skrivsätt, »disponeras» av de kliniska lärarna för undervisningen. Detta betrak­

telsesätt kan styrelsen icke acceptera. Lasarettets läkare är visserligen enligt

SFS 1960: 713 skyldiga att biträda vid handledningen av de studerande, men

bestämmelserna innebär icke, att ifrågavarande läkare därmed skulle åläggas

några nya uppgifter i förhållande till vad som gällde före den tidpunkt, då kun­

görelsen trädde i kraft. Detta har uttryckligen framhållits för landstinget i

samband med kungörelsens utfärdande. Vidare må tilläggas att landstinget icke

uppbär något särskilt bidrag, frånsett driftbidraget, för de kommunalanställda

läkarnas avlönande, vilket beredningen synes förmoda. Eftersom beredningen

beräknat erforderlig utökning av lärarpersonalen mot bakgrund av sin uppfatt­

ning beträffande de landstingsanställda läkarnas undervisningsskyldighet och

sådan skyldighet icke föreligger i den grad beredningen förutsatt, förefaller det

välmotiverat att överarbeta ifrågavarande förslag till personalorganisation, in­

nan betänkandet lägges till grund för något statsmakternas beslut.

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1963

Medicinska fakulteten i Lund behandlar frågan om gemensamma lärarbefatt-

ningar för medicinsk och odontologisk undervisning och forskning. Fakulteten

säger sig upprepade gånger ha framhållit, att särskilda tjänster av laboratorstyp

måste inrättas i de ämnen inom fakulteten, i vilka utbildning av tandläkare

sker. Det vore därför olyckligt, om ett inrättande av för medicin och odontologi

gemensamma tjänster skulle få fördröja den enligt fakultetens mening riktiga

lösningen av denna fråga. Även lärarkollegiet vid tandläkarhögskolan i Malmö

anser, att behovet av lärarförstärkning i den prekliniska tandläkarutbildningen

bör tillgodoses genom laboratorer (motsvarande). Kollegiet har i princip för­

ståelse för motiven för gemensamma lärare men anser risk föreligga, att den

medicinska undervisningen blir så dominerande, att det blir svårt att vinna

gehör för odontologiska problem.

Flera remissinstanser, bland dem universitetskanslern, större akademiska kon­

sistoriet i Lund, SACO och SFS, betonar, att den föreslagna ökningen av utbild­

ningskapaciteten måste följas av en ökning av antalet docent- och forskar­

docenttjänster samt doktorandstipendier. Medicinska fakulteten i Lund anför

i detta sammanhang, att huvudfrågan här främst gäller tillgodoseendet av auto­

matik i fråga om vissa befattningar och andra resurser, som utgör en väsentlig

del av basen för lärar- och forskarrekryteringen. Fakulteten anser, att bestämda

utfästelser bör göras om en sådan automatik i samband med ökningen av utbild­

ningskapaciteten .

Enligt SACO, SFS och Sveriges läkarförbund täcker beredningens förslag till

personalförstärkningar inte behovet av lärarkrafter för en ökning av utbildnings­

kapaciteten. Läkarförbundet tillägger, att det finns anledning förmoda, att ett

genomförande av beredningens förslag i oförändrat skick kommer att leda till

otillfredsställande undervisningsförhållanden, förlängda studietider och sämre

utbildade läkare.

Medicinska fakulteten i Lund, till vars yttrande större akademiska konsisto­

riet ansluter sig, framhåller om behovet av personalförstärkningar, att det före­

ligger en betydande eftersläpning i fråga om inrättande av redan för nuvarande

intagning erforderliga lärarbefattningar. Mot bakgrund härav konstaterar fakul­

teten, att en förutsättning för den ökade utbildningen måste vara, att kostna­

derna härför inte medför ett åsidosättande av fakultetens ordinarie anslags-

äskanden. Fakulteten uttalar i detta sammanhang bl. a. följande.

Beträffande alternativ II vill fakulteten framhålla, att detsamma kan anses

godtagbart, endast om adekvata resurser ställes till fakultetens förfogande, så

att utbildningsprogrammet och undervisningsvolymen kan bemästras. Fakulte­

ten konstaterar emellertid, att beredningen endast obetydligt beaktat de syn­

punkter, som ämnesrepresentanterna framfört.

Fakulteten finner därför, att den inte kan dela beredningens uppfattning, att

de föreslagna förstärkningarna skulle möjliggöra en tillfredsställande undervis­

ning för en intagning av studerande enligt alternativ II. En jämförelse med

karolinska institutet utvisar enligt fakulteten, att varken alternativ I eller II

skulle medföra den av beredningen åsyftade pariteten med övriga lärosäten.

Fakulteten föreslår därför på grundval av sina tidigare framlagda äskanden —

beträffande vilka torde få hänvisas till handlingarna i ärendet — inrättande av

ytterligare ett antal tjänster och kräver avslutningsvis en överarbetning av

beredningens personalstatsförslag.

Med hänsyn till att vissa undervisningsorganisatoriska förutsättningar inte

redovisats i betänkandet, anser universitetskanslern sig endast i begränsad om­

fattning kunna bedöma beredningens förslag till personalorganisation. Kanslern

har dock funnit anledning att utöver de tjänster, som upptagits av beredningen,

föreslå vissa förstärkningar för ämnena pediatrik, psykiatri, dermatologi, oftal-

miatrik och oto-rhino-laryngologi.

Tidsplanen bedömes av flera remissinstanser såsom osäker, främst med

hänsyn till den knappa tid, som står till förfogande för att lösa lokalfrågorna.

SFS motsätter sig en sådan forcering av tidsplanen, att erforderliga resurser inte

finns tillgängliga vid tiden för intagningsökningarna. Byggnadsstyrelsen föreslår,

att den ökade intagningen påbörjas tidigast hösten 1966. Nämnden för under­

visnings sjukhus ens utbyggande anser emellertid, att de tidsmässiga osäkerhets­

faktorerna på byggnadssidan inte torde utgöra hinder för ett på beredningens

förslag grundat beslut av 1963 års riksdag.

Medicinska fakulteten i Lund finner — i viss motsättning till beredningen —

att etappvisa ökningar enligt det tidigare beslutade alternativet C skulle kunna

bli aktuella under vissa betingelser. Fakulteten förutsätter därför, att erforder­

liga förstärkningar erhålles, om någon av dessa intagningsnivåer skulle aktuali­

Kungl. Maj:ts •proposition nr 1J+2 år 1963

47

seras.

48

Fakulteten tar också upp frågan om överflyttning av studerande från Göte­

borg till Lund—Malmö i det fall den planerade ökningen av den propedeutiska

och kliniska utbildningskapaciteten i Göteborg skulle försenas. Enligt bered­

ningens förslag skall därvid den ökade intagningen till de teoretiska studierna

i Lund uppskjutas så lång tid, som motsvarar förseningen av tidsprogrammet

för Göteborg. Fakulteten finner emellertid, att det — om alternativ II genom­

föres — skuile vara möjligt att utöver nuvarande intagningsnivå öka intag­

ningen till de teoretiska ämnena i Lund med 22 studerande, vilka tillsammans

med de från Göteborg överflyttade skulle kunna beredas propedeutisk och kli­

nisk undervisning i Lund—Malmö på de enligt alternativ II tillkommande ut­

bildningsplatserna. Mot bakgrund härav hemställer fakulteten att i förekom­

mande fall få inkomma med förslag rörande de förstärkningar, som bedömes

erforderliga för en sådan vidgning av utbildningskapaciteten. Även nämnden

för undervisningssjukhusens utbyggande har funnit, att möjlighet skulle före­

ligga att på nyss angivet sätt öka intagningen till de teoretiska studierna i Lund.

Nämnden förutsätter dock, att överflyttning av studerande från Göteborg till

Lund—Malmö kommer i fråga endast om det skulle visa sig omöjligt att genom

provisoriska åtgärder anordna erforderliga propedeutiska och kliniska utbild­

ningsplatser i Göteborg. SFS hävdar, att beredningens övervägande i detta av­

seende måste anses orealistiska, eftersom med största sannolikhet endast ett

fåtal studerande skulle acceptera en förflyttning till Lund—Malmö.

Beträffande kostnadsberäkningarna framhåller medicinska fakul­

teten i Lund att — såvitt gäller medicinska centralbiblioteket — ett uttalande

redan nu bör göras om dels ett lämpligt avvägt engångsanslag, dels en med hän­

syn till intagningsökningen beräknad procentuell höjning av det årliga anslaget

till bokinköp och personalarvoderingar. Fakulteten anför vidare, att beredningen

inte beaktat vissa anslagsfrågor, t. ex. fakultetens kursanslag och anslaget till

främjande av ograduerade forskares verksamhet.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 142 år 1963

Mot det av förhandlingskommissionen redovisade avtalsförslaget har

statskontoret och byggnadsstyrelsen inte funnit anledning till erinran.

Inte heller medicinalstyrelsen har i princip något att erinra mot det föreslagna

avtalet. Styrelsen påpekar dock, att den klinik, som i avtalets bilaga betecknats

som »den urologiska kliniken», av styrelsen i dess medgivande om inrättande

av överläkartjänst vid kliniken angivits som »en kirurgisk klinik med bl. a.

urologisk verksamhet». Kliniken bör enligt styrelsen inte betecknas som enbart

urologisk.

Universitetskanslern åberopar såsom eget utlåtande det av medicinska fakul­

teten i Lund avgivna yttrandet, varav i huvudsak följande inhämtas.

Fakulteten konstaterar, att den enligt det nya avtalet upphör att vara den

myndighet, som samråder med Malmö stad beträffande förslag till ny-, till-

49

eller ombyggnadsarbeten samt ändrings- och förbättringsarbeten jämte anskaff­

ning av utrustning. Fakulteten kommer i framtiden att få bevaka sina intressen

i dylik utbyggnad dels genom samarbete med nämnden för undervisningssjuk-

husens utbyggande, dels genom de enskilda representanter, som i egenskap av

överläkare i Malmö samarbetar med sjukvårdsstyrelsen i Malmö, och dels ge­

nom två i avtalet föreslagna representanter vid sjukvårdsstyrelsens överlägg­

ningar. Det hittillsvarande förfarandet har enligt fakulteten fungerat mycket

tillfredsställande. Fakulteten hoppas, att den föreslagna ordningen icke skall

innebära risker för att fakultetens intressen i framtiden inte blir lika väl till­

varatagna. Stadgandet att fakulteten skall äga utse två personer, som Malmö

stads sjukvårdsstyrelse har att kalla till överläggningar i frågor rörande medi­

cinsk utbildning och forskning vid sjukhuset, bör emellertid enligt fakultetens

mening underlätta samarbetet i gemensamma frågor.

Fakulteten hoppas vidare, att stadgandena i avtalet angående bekostandet

av den utrustning, som erfordras för den kliniska utbildningen och forskningen,

skall vara tillräckliga för att en sådan situation icke skall uppkomma, att beho­

vet av nödvändig utrustning för dessa ändamål blir åsidosatt på grund av tvister

om tolkningen. Fakulteten beklagar, att avtalet ej inrymmer bestämmelser om

hur en sådan tvist skall lösas.

Att man funnit anledning att med hänsyn till ersättningen särskilja två för

undervisningen så viktiga kliniker som infektionskliniken och handkirurgiska

kliniken, särskilt med hänsyn till den senares polikliniska material, är enligt

fakultetens mening ägnat att förvåna.

Avslutningsvis framhåller fakulteten, att det faller sig självklart att in- och

utländska gästforskare, som i sitt forskningsområde samarbetar med klinik- eller

laboratoriechefer, skall som hittills få verka vid sjukhusets kliniker och labora­

torier.

Kungl. Maj:ts proposition nr 11,2 år 1963

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1963.

1 sand.

Nr 11,2

50

Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963

V. Departementschefen

Under de senaste femton åren har läkarutbildningsorganisationen i vårt land

förstärkts kraftigt, både kvantitativt och kvalitativt. Den årliga intagningen

av studerande till de medicinska läroanstalterna var i mitten på 1940-talet ca

190. Genom betydande vidgningar av utbildningskapaciteten inom de äldre

medicinska lärosätena — universiteten i Uppsala och Lund samt karolinska insti­

tutet i Stockholm — samt genom inrättande av två nya medicinska utbildnings­

organisationer — i Göteborg år 1949 och i Umeå år 1959 — kunde den årliga

intagningen mot slutet av 1950-talet höjas till 453 nybörjare. Genom beslut av

1954 års riksdag reformerades den svenska läkarutbildningen från grunden.

Beslutet åsyftade bl. a. en effektiviserad och till moderna krav mer anpassad

utbildning samt en förkortning av studietiden.

Under trycket av det växande behovet av läkare, dokumenterat i bl. a. läkar-

prognosutredningens betänkande »Om läkarbehov och läkartillgång» (SOU

1961: 8), fortsattes förstärkningen av läkarutbildningsorganisationen under 1960-

talets första år. I enlighet med beslut av 1961 och 1962 års riksdagar har intag­

ningen fr. o. m. innevarande läsår höjts till 546 per år och kommer att fr. o. m.

läsåret 1965/66 höjas till 560 per år. Därtill bör nämnas, att 1961 års riksdag

uttalat att ett fortsatt utredningsarbete borde inriktas på att öka antalet utbild­

ningsplatser till något över 650 samt att 1962 års riksdag förordat undersök­

ningar av förutsättningarna för att anordna ytterligare utbildningsplatser utöver

detta antal.

Den nuvarande intagningskapaciteten om sammanlagt 546 nybörjarplatser

per år fördelar sig på de skilda medicinska lärosätena enligt följande: Uppsala

90, Lund 120, Göteborg 168 samt Stockholm 168. Angivna intagningskapacitet i

Göteborg — innebärande en höjning från tidigare 120 utbildningsplatser — är

emellertid enligt riksdagens beslut begränsad till perioden 1962/63—1964/65.

Kapaciteten efter denna period är beroende av bl. a. förhandlingar med veder­

börande huvudman.

Den medicinska högskolan i Umeå är ännu inte utbyggd till en fullständig

medicinsk läroanstalt. Undervisningen i Umeå omfattar i dag samtliga ämnen

i den medicinska studiegången fr. o. m. det tredje studieåret (det propedeutiska

året). Till kurserna under nämnda studieår intages i Umeå för närvarande årli­

gen 40 studerande, vilka utbildats i teoretiska ämnen vid andra lärosäten.

Fr. o. m. läsåret 1965/66 kommer i Umeå även preklinisk undervisning att kunna

meddelas för 62 intagna nybörjare årligen, vilka samtliga därefter skall kunna

fullfölja propedeutisk och klinisk utbildning på samma plats.

51

Läkarutbildningsberedningen har efter särskilda, på mitt uppdrag genom­

förda utredningar i fjol framlagt förslag om dels en permanent intagning av

168 nybörjare per år i Göteborg, dels en ökad intagning till 168 eller alternativt

190 nybörjare per år i Lund-Malmö. Förslag föreligger således nu om en ökning

av den totala intagningskapaciteten inom landet till 678 nybörjare per år. Be­

redningen av förslaget om ökad läkarutbildning i Göteborg har, som jag antydde

nyss, ännu icke kunnat avslutas; de förhandlingar med Göteborgs stad, som är

erforderliga till följd av att den ökade läkarutbildningen förutsätter ianspråk-

tagande av ytterligare sjukvårdsresurser, är ännu inte slutförda. Frågan om en

ökning av läkarutbildningen vid medicinska fakulteten i Lund bör däremot nu

underställas riksdagens prövning. Jag avser också att, sedan jag behandlat denna

fråga, taga upp frågan om en ytterligare ökning av utbildningskapaciteten i

Stockholm.

Även om således betydelsefulla åtgärder vidtagits eller är under planering för

att läkarutbildningskapaciteten inom landet skall kunna vidgas, har från skilda

håll framförts önskemål om ytterligare insatser på detta område. Här må erin­

ras att ecklesiastikdepartementets prognos- och planeringsgrupp nyligen i en

promemoria om det högre utbildningsväsendets fortsatta utbyggnad redovisat

alternativ för att åstadkomma en betydande utvidgning av bl. a. den medicinska

utbildningskapaciteten utöver det program, som jag nyss återgivit. Jag avser att

i annat sammanhang återkomma till hithörande frågor.

Den föreliggande svåra läkarbristen kan — trots de åtgärder i fråga om ökad

intagning som skett de gångna åren men som på grund av den långa utbild­

ningstiden får en motsvarande sen effekt på arbetsmarknaden — beräknas bestå

under avsevärd tid framöver. Samtidigt kommer en omfattande utbyggnad av

landets sjukvård att fortsätta. Mot denna bakgrund och med tanke på vikten

av att antalet utbildningsplatser vid de spärrade läroanstalterna under nuva­

rande gynnsamma rekryteringsförhållanden ökas finner jag det synnerligen ange­

läget, att alla möjligheter att vidga läkarutbildningskapaciteten tillvaratages

utan dröjsmål.

Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963

Jag övergår nu till att behandla föreliggande förslag om ökad läkarutbildning

vid medicinska fakulteten i Lund.

Läkarutbildningsberedningen har — såsom framgår av den förut lämnade

redogörelsen för dess betänkande — funnit förutsättningar föreligga att vidga

intagningskapaciteten vid medicinska fakulteten i Lund utöver den av 1961 års

riksdag beslutade ökningen. Denna ytterligare ökning kan enligt beredningen

genomföras enligt två alternativ, nämligen dels ett lägre — benämnt alternativ I

— med en intagning av 168 nybörjare i de teoretiska ämnena och 160 studerande

i de propedeutiska och kliniska ämnena, dels ett högre — av beredningen be­

nämnt alternativ II — med en intagning av 190 nybörjare i de teoretiska ämnena

och 180 studerande i de propedeutiska och kliniska ämnena. Ett realiserande av

52

något av dessa alternativ förutsätter enligt beredningen ett ökat utnyttjande av

Allmänna sjukhuset i Malmö.

Undervisningen i de teoretiska ämnena liksom i de propedeutiska och kliniska

ämnena farmakologi, allmän bakteriologi, neurologi, neurokirurgi, hygien, rätts­

medicin och krigsmedicin föreslås enligt båda alternativen bli i huvudsak förlagd

till Lund. För den kliniska undervisningen i de ämnen, där för närvarande hälf-

tendelning av antalet studerande mellan Lund och Malmö tillämpas — dvs. me­

dicin, kirurgi inklusive ortopedi, obstetrik-gynekologi, patologi, klinisk bakterio­

logi, klinisk fysiologi, klinisk kemi, klinisk farmakologi, röntgendiagnostik, radio­

terapi och socialmedicin samt vissa mindre ämnen under det propedeutiska året

liksom pediatrik och psykiatri jämte barnpsykiatri — räknar beredningen med

att en motsvarande fördelning är motiverad även i händelse av ökad läkarut­

bildning enligt något av de nu aktuella alternativen. Antalet studerande i dessa

ämnen i Lund respektive Malmö skulle således vid ett genomförande av alter­

nativ I bli 80 och vid ett genomförande av alternativ II 90 per år. Undervis­

ningen i de kliniska specialämnena oftalmiatrik, oto-rhino-laryngologi, dermato­

logi, klinisk epidemiologi och ftisiologi föreslås enligt alternativ I bli fördelad

med en årlig intagning av 115 studerande i Lund och 45 studerande i Malmö

men bör enligt alternativ II fördelas lika med en årlig intagning av 90 studerande

på båda platserna.

Beredningen har beräknat, att de årliga kostnaderna för den personalförstärk­

ning och den uppräkning av materielanslagen, som vid full utbyggnad skulle

krävas för den ifrågasatta vidgningen av utbildningskapaciteten, uppgår till

4,3 miljoner kr. enligt alternativ I och till 5,5 miljoner kr. enligt alternativ II.

Personalkostnaderna har beräknats enligt 1963 års löneläge. Av angivna kostna­

der motsvarar i båda alternativen drygt 1 miljon kr. kostnader för den av 1961

års riksdag tidigare beslutade intagningsökningen vid medicinska fakulteten i

Lund.

Beredningen har inte kunnat ange kostnader av engångsnatur, såsom kost­

nader för förstärkning av tillgänglig utrustning eller kostnader för byggnads­

åtgärder. Ej heller har beredningen kunnat taga ställning till sådana kostnader,

som är beroende av förhandlingar mellan staten och vederbörande kommunala

huvudmän.

Tidsmässigt räknar beredningen med att en ökad intagning enligt båda alter­

nativen skall kunna påbörjas höstterminen 1965.

Beredningen anser båda alternativen vara från utbildningssynpunkt fullt ac­

ceptabla, Efter att ha övervägt olika omständigheter och därvid bl. a. beaktat

behovet av ytterligare utbildningsplatser med hänsyn till den växande bristen

på läkare har beredningen stannat för att i första hand förorda ett genomförande

av alternativ II.

Beredningens förslag har i princip tillstyrkts av remissinstanserna, som till

övervägande delen förordar en utbyggnad enligt alternativ II. Erinringar har

Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963

53

dock framförts mot beredningens överväganden i vissa hänseenden, bl. a. i fråga

om erforderliga byggnadsåtgärder och personalorganisationen. För egen del har

jag vid mitt övervägande av beredningens förslag funnit resultatet i stort sett

väl avvägt och anser därför att detta bör läggas till grund för ett ställnings­

tagande. Beträffande principiella frågor och enskildheter vill jag anföra och

föreslå följande.

I fråga om de allmänna förutsättningarna för en vidgning av

utbildningskapaciteten vill jag konstatera att både lasarettet i Lund och All­

männa sjukhuset i Malmö är stora och högt specialiserade sjukhus. Tillsammans

erbjuder de ett gott underlag för en ökning av läkarutbildningen. Vid övervä­

gandena om en utbyggnad av undervisningsorganisationen torde det för bered­

ningen ha stått som ett önskemål, att undervisningen i de kliniska ämnena — så

långt det vore möjligt — fördelas lika mellan sjukhusen, vilket skulle ge en

organisation med två i stort sett likvärdigt utnyttjade undervisningssjukhus.

Liknande synpunkter har framkommit i remissyttrandena i anslutning till ut­

talanden till förmån för det högre alternativet. I likhet med remissinstanserna

finner jag beredningens argumentering i denna fråga övertygande. Då alternativ

II — förutom ökat antal utbildningsplatser — även erbjuder fördelar från fram­

för allt undervisnings- men också forskningssynpunkt, har jag för egen del fun­

nit mig böra förorda, att läkarutbildningen vid medicinska fakulteten i Lund

utökas enligt detta alternativ. På grund härav behandlar jag i fortsättningen

endast frågor, som sammanhänger med alternativ II.

Enligt beredningens mening torde det planerade antalet vårdplatser vid såväl

lasarettet i Lund som Allmänna sjukhuset i Malmö vara tillräckligt för under­

visningens behov, om utbildningsplanen utformas på det sätt beredningen före­

slagit. Viss tveksamhet föreligger dock beträffande ämnet kirurgi med hänsyn

till det begränsade vårdplatsantal, som kan komma att finnas vid den allmän­

kirurgiska kliniken i Lund. Som ett alternativ till den även i ämnet kirurgi

förordade likafördelningen av antalet studerande mellan Lund och Malmö räk­

nar beredningen därför med möjligheten att fördela kirurgistuderandena med

100 i Malmö och 80 i Lund. I likhet med bl. a. medicinska fakulteten i Lund

anser jag emellertid, att det bör vara möjligt att vid lasarettet i Lund meddela

90 studerande årligen tillfredsställande undervisning i kirurgi. Jag finner därför

inte anledning att för närvarande gå ifrån den av beredningen i första hand

förordade lösningen i fråga om utbildningsorganisationen i detta ämne.

Såsom en avvikelse från principen om likafördclning mellan Lund och Malmö

av de studerande i de kliniska ämnena har beredningen föreslagit, att under­

visning i neurologi och i neurokirurgi skall meddelas endast i Lund. Orsaken

härtill är, att beredningen i överensstämmelse med huvudmannens tidigare

planer utgått från att självständiga neurologiska och neurokirurgiska kliniker

inte inom överskådlig tid skulle komma att upprättas i Malmö. Vid remissbe­

handlingen har emellertid sjukvårdsstyrelsen i Malmö anmält, att man synes

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 1J$ år 1963

54

Kungl. May.ts proposition nr H'2 år 1963

kunna räkna med att självständiga neurologiska och neurokirurgiska kliniker

kommer att anordnas vid Allmänna sjukhuset samt att dessa kliniker skulle vara

i verksamhet, när ökad intagning i dessa ämnen blir aktuell enligt beredningens

planer. Med hänsyn till dessa nytillkomna omständigheter anser ett flertal

remissinstanser, att frågan om undervisningsorganisationen i ämnet neurologi

bör omprövas.

För egen del vill jag i denna fråga erinra om dels att det från skilda håll

anförts vägande invändningar mot tanken att ytterligare en neurokirurgisk kli­

nik skulle upprättas inom Lund-Malmö-regionen, dels att slutlig ställning ännu

inte tagits till frågan om en eventuell neurologisk sjukvårdsorganisation i Malmö.

Eftersom underlag således saknas för att bedöma bl. a. de sjukvårdsmässiga

förutsättningarna för anordnande av neurologisk undervisning i Malmö och då

dessutom en förläggning av undervisningen enbart till Lund torde vara fullt

möjlig, anser jag att det inte föreligger skäl att för närvarande gå ifrån bered­

ningens utbildningsplan i förevarande avseende. Jag räknar sålunda tills vidare

med att undervisning i neurologi och i neurokirurgi skall meddelas endast i Lund.

Den ökade läkarutbildningen förutsätter byggnadsåtgärder av bety­

dande omfattning. I statlig regi skulle enligt beredningens förslag — förutom de

tidigare planerade nybyggnadsåtgärderna för ämnena bakteriologi och medi­

cinsk kemi — till- och ombyggnadsåtgärder behöva vidtagas för ämnena anato­

mi, histologi, fysiologi, farmakologi och patologi. Rörande behovet av föreläs-

ningslokaler torde böra undersökas i vad mån för flera ämnen gemensamma an­

ordningar kan vidtagas. Ökningen av utbildningskapaciteten förutsätter vidare

i kommunal regi lokalutökningar vid sjukhusen i Lund och Malmö. I fråga om

vissa kliniker vid Allmänna sjukhuset i Malmö, vilka tidigare inte ianspråktagits

för läkarutbildning, erfordras enligt beredningen tillbyggnader, som enbart moti­

veras av tillkommande undervisning och forskning.

Det fortsatta planeringsarbetet på byggnadssidan bör enligt min mening i

huvudsak kunna följa de riktlinjer i fråga om arten och omfattningen, som an­

givits av läkarutbildningsberedningen. Det bör ankomma på läkarutbildnings-

beredningen och byggnadsstyrelsen att — såvitt gäller åtgärder avseende de

teoretiska institutionerna samt institutionerna för farmakologi och patologi,

samtliga i Lund — utarbeta erforderliga program- och projekteringshandlingar

och inkomma med därav föranledda förslag. Beträffande de kliniska ämnena bör

det ankomma på nämden för undervisningssjukhusens utbyggande att i fråga

om både Lund och Malmö medverka till att åtgärder vidtages för att tillgodose

uppkommande behov av lokaler m. m.

Vissa remissinstanser har anfört tveksamhet om möjligheterna att förverkliga

de olika byggnadsprojekten inom den tidsplan, som beredningen förutsatt.

Jag är medveten om att samtliga byggnadsåtgärder kommer att behöva genom­

föras i ett läge, då byggnadsresurserna inom regionen kan förväntas bli hårt

55

ansträngda bl. a. till följd av övrig pågående universitets- och högskoleutbygg-

nad. Från de synpunkter jag inledningsvis anfört finner jag det emellertid ange­

läget, att den planerade ökningen av utbildningskapaciteten snarast kommer till

stånd. Det fortsatta planeringsarbetet bör därför i fråga om såväl byggnadsåt­

gärder som andra frågor inriktas så, att den ökade intagningen kan påbörjas

vid den av beredningen angivna tidpunkten, dvs. höstterminen 1965. Mitt ställ­

ningstagande i detta hänseende har också stöd i det av nämnden för undervis-

ningssjukhusens utbyggande avgivna yttrandet, enligt vilket man — såvitt

gäller Lunds lasarett och Malmö allmänna sjukhus — bör kunna räkna med det

av beredningen förordade tidsprogrammet. Om förseningar av sjukhusens ut­

byggnad skulle uppkomma, bör — såsom nämnden anfört — provisorier kunna

tillgripas för att övergångsvis ordna utbildningsplatser i de kliniska ämnena.

I detta sammanhang vill jag erinra om att läkarutbildningsberedningen an­

mält, att det — därest tidsprogrammet för den planerade ökningen av läkar­

utbildningen i Göteborg skulle komma att försenas — kan bli aktuellt att under

viss tid begränsa den förordade intagningsökningen vid medicinska fakulteten i

Lund för att övergångsvis bereda från Göteborg överflyttade studerande pro-

pedeutisk och klinisk utbildning i Lund-Malmö. Det bör ankomma på läkar­

utbildningsberedningen att med uppmärksamhet följa byggnadsfrågornas ut­

veckling samt att — om förseningar inträffar — inkomma med förslag om åt­

gärder.

Vissa remissinstanser, bl. a. medicinska fakulteten i Lund har anfört kritik

mot det förslag till personalorganisation, som läkarutbildningsbered­

ningen lagt fram, och i samband därmed krävt modifikationer, innebärande

vissa ytterligare förbättringar. För egen del har jag vid mitt övervägande av

denna fråga funnit den av beredningen förordade personalplanen vara i stort

sett väl avvägd och kunna tjäna som underlag för anslagsäskanden. Jag förut­

sätter i detta fall givetvis, att en närmare granskning av personalplanen sker vid

det årliga budgetarbetet. I enlighet härmed förordar jag, att i anledning av

beredningens förslag tjänster successivt inrättas. Det är emellertid från bl. a. pla-

neringssynpunkt angeläget, att riksdagen redan nu fattar principbeslut om ordi­

narie tjänster — d. v. s. professurer, laboraturer (motsvarande) och lektorat —

samt om tidsperioderna för inrättande av sådana tjänster, i sistnämnda hän­

seende under förutsättning att den av mig förordade tidsplanen hålles. Jag för­

ordar därför att så sker. Skulle det inträffa några för utbildningen mera väsent­

liga förändringar i det redovisade programmet för intagningsökningen, kan givet­

vis justeringar i personalplanen bli aktuella.

Vad jag här förordat skulle — såvitt gäller ordinarie lärartjänster — innebära,

att vid medicinska fakulteten i Lund inrättas tjänster i härefter nämnda ämnen

och enligt i huvudsak följande tidsordning. Jag förutsätter därvid att vissa

Kungl. Maj:ts proposition nr 14-2 år 1963

56

Kungl. May.ts proposition nr 1^2 år 1963

tjänster icke behöver tillkomma förrän fr. o. m. den 1 januari under ifrågava­

rande budgetår.

Budgetåret 1965/66: En prosektur i histologi i Lund.

Budgetåret 1966/67: En professur i medicinsk kemi samt en laboratur i fysio­

logi, båda i Lund.

Budgetåret 1967/68: En professur i virologi i Lund, en professur i klinisk kemi

i Malmö med samtidig indragning av laboraturen i ämnet, två professurer i

klinisk fysiologi, av vilka den ena i Lund och den andra i Malmö, två prosek-

turer i patologi, av vilka den ena i Lund och den andra i Malmö, samt ett

universitetslektorat i farmakologi i Lund.

Budgetåret 1968/69: En professur i internmedicinskt specialämne i Malmö,

två professurer i kirurgiska specialämnen, av vilka den ena i Lund och den

andra i Malmö, samt en professur i ortopedi i Malmö.

Budgetåret 1969/70: En professur i klinisk epidemiologi och en professur i

rättsmedicin i Lund samt en professur i psykiatri, en professur i dermato-

venereologi, en professur i oftalmiatrik och en professur i oto-rhino-laryngologi,

samtliga i Malmö.

Budgetåret 1970/71: En professur i pediatrik i Malmö.

Då jag — i likhet med medicinska fakulteten i Lund — funnit det lämpligast,

att professuren i klinisk epidemiologi placeras i Lund, förutsätter jag, att den

nuvarande tjänsten som klinisk lärare tillika biträdande överläkare vid infek­

tionskliniken i Lund överflyttas till motsvarande klinik i Malmö. Den kommu­

nalanställde överläkaren vid infektionskliniken i Malmö bör såsom ansvarig för

undervisningen i ifrågavarande ämne erhålla särskild ersättning, vars storlek bör

bestämmas i annan ordning.

Av de av mig förordade tjänsterna bör professuren i medicinsk kemi samt

laboraturerna (motsvarande) i histologi, fysiologi och patologi — den sistnämn­

da med placering i Malmö — i enlighet med läkarutbildningsberedningens förslag

vara gemensamma för medicinsk och odontologisk undervisning och forskning.

Jag hänvisar i principfrågan till vad jag anfört i propositionen 1962:104 (s. 36 f.).

Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av universitetskanslern

utfärda erforderliga bestämmelser rörande tjänstgöringsskyldighet m. m.

I sitt betänkande behandlar beredningen vissa frågor, som rör utformningen

av lärartjänster för bl. a. handledning i det kliniska arbetet av de studerande.

Detta problem har belysts också vid remissbehandlingen, varvid det hävdats,

att den nuvarande strukturen av lärartjänster för dessa uppgifter — tjänster

som klinisk amanuens i första hand — inte är tillfredsställande. Från fakultets-

håll har understrukits, att innehavarna av sistnämnda tjänster inte kan ägna

önskvärd tid åt undervisningen, bl. a. därför att sjukvården ställer stora an­

språk på dem. Jag vill samtidigt erinra om att man från huvudmannahåll ut­

talat farhågor för att underläkarna — som enligt kungörelsen om kommunala

undervisningssjukhus även har handledande undervisningsuppgifter — genom

utbildningsverksamhetens växande omfattning skall bli i alltför hög grad enga-

57

gerade i undervisningen. Enligt beredningens mening borde en särskild mellan-

gradstjänst inrättas, så konstruerad, att dess innehavare kunde ägna i varje fall

huvuddelen av sin tid åt undervisning och då framför allt handledning av de

studerande. Det är enligt min mening angeläget, att diskussionen i denna för den

kliniska utbildningen centrala fråga föres vidare. Det torde ankomma på i första

hand kanslern att ytterligare överväga hithörande spörsmål.

Beredningen har funnit, att frågan om utökning av antalet docent- och

forskardocenttjänster samt antalet doktorandstipendier liksom också frågan om

höjning av vissa anslag — bl. a. till främjande av ograduerade forskares verk­

samhet — ligger utom ramen för dess uppdrag. För egen del är jag inte beredd

att i detta sammanhang pröva här berörda frågor. Det bör ankomma på veder­

börande universitetsmyndigheter att i sina ordinarie förslag till anslagsäskanden

framlägga förslag om erforderliga förändringar i dessa hänseenden.

Den ökning av utbildningskapaciteten, som jag förordat i det föregående,

medför — såsom beredningen framhållit — behov av förstärkningar av u n i-

versitetsadministrationen och biblioteksorganisationen

i Lund. Dessa frågor bör enligt min mening beaktas i samband med pröv­

ningen av de förslag, som framlagts i 1955 års universitetsutrednings nyligen

avgivna betänkande »Universitetens och högskolornas organisation och förvalt­

ning» (SOU 1963: 9).

Jag övergår härefter till frågan om godkännande av det avtal angående

Malmö allmänna sjukhus, som villkorligt träffats mellan å ena sidan

kommissionen för förhandlingar om högre utbildning i Lund och Malmö samt å

andra sidan förhandlingsdelegerade för Malmö stad. I samråd med chefen för

socialdepartementet vill jag i denna fråga anföra och föreslå följande.

Avtalet är avsett att träda i kraft den 1 juli 1963 och ersätta nu gällande avtal

mellan staten och staden angående den medicinska utbildningen vid sjukhuset.

F. n. gäller beträffande Malmö allmänna sjukhus ett av Kungl. Maj:t den 3

oktober 1952 godkänt avtal angående anordnande av medicinsk undervisning

vid sjukhuset jämte vissa tilläggsavtal. Avtalen gäller för tiden t. o. m. den 30

juni 1970 med undantag för ett tilläggsavtal beträffande plastikkirurgiska klini­

ken, som gäller tills vidare intill dess annat överenskommes, dock ej längre än

huvudavtalet.

De för sjukhuset gällande avtalen innebär — såvitt avser statsbidragsfrågan

— i huvudsak att staten beträffande de för utbildning och forskning upplåtna

sjukhusenheterna lämnar dels byggnads- och utrustningsbidrag med 25 % av

kostnaderna för byggnadsåtgärder och utrustningsanskaffning, som inte är un­

derhåll, dels driftbidrag med 10% av driftkostnaderna, dels ock ett särskilt

bidrag, motsvarande en tredjedel av löne- och pensionskostnaden för viss läkar-

personal. Nyssnämnda löne- och pensionskostnad får icke inläggas i de drift­

kostnader, som ligger till grund för det statliga driftbidraget.

Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963

58

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 11^2 år 1963

Behovet av ett nytt avtal angående Malmö allmänna sjukhus har aktualise­

rats av det förslag till ökad läkarutbildning vid medicinska fakulteten i Lund,

vars genomförande jag nu förordat. F. n. är klinisk utbildning anordnad vid

sjukhuset för 45 studerande årligen i vissa ämnen. Mitt förslag innebär för

malmösjukhusets del — om jag sammanfattningsvis rekapitulerar mitt ställ­

ningstagande i det föregående — att klinisk utbildning skall anordnas för 90

studerande årligen i följande propedeutiska och kliniska ämnen, nämligen klinisk

bakteriologi, klinisk farmakologi, patologi, propedeutiska översiktskurser m. m.,

klinisk kemi, klinisk fysiologi, medicin, kirurgi, ortopedi, röntgendiagnostik,

radioterapi, pediatrik, barnpsykiatri, psykiatri, dermatologi, klinisk epidemiologi,

ftisiologi, obstetrik-gynekologi, oftalmiatrik, oto-rhino-laryngologi och socialme­

dicin. Enligt den av mig förordade tidsplanen måste nödvändiga byggnadsåtgär­

der vara vidtagna för de kliniska laboratorieämnena till höstterminen 1967, för

ämnet medicin till höstterminen 1968, för ämnet kirurgi till vårterminen 1969

samt för de övriga kliniska ämnena till höstterminen 1969.

Det nu framlagda avtalet ansluter till sålunda planerad läkarutbildning vid

sjukhuset.

Innan jag övergår till att närmare redovisa förslaget till nytt avtal, vill jag

framlägga några allmänna synpunkter på avtal av förevarande slag.

Sedan länge har från såväl statens som de kommunala huvudmännens sida

eftersträvats likformiga och enhetliga villkor i avtal om upplåtelse av kommu­

nala sjukvårdsinrättningar för utbildning och forskning. Med hänsyn till att

statens bidrag till anläggnings- och driftkostnader vid kommunala undervisnings-

sjukhus avser att ersätta de merkostnader, som föranleds av utbildnings- och

forskningsverksamheten, framstår det som inkonsekvent, att olika bidragsprin-

ciper tillämpas gentemot skilda kommunala huvudmän. Trots att de gällande

avtalen på området i flertalet fall träffats under de senaste åren, föreligger dock

alltjämt vissa skiljaktigheter mellan dem, vilket beror bl. a. på att det i vissa

fall vid avtalens ingående visat sig ofrånkomligt att taga hänsyn till villkor i

tidigare överenskommelser.

Avsikten är emellertid att genom samordnade förhandlingar söka åstadkomma

full samstämmighet i fråga om normerna för statens bidragsgivning för tiden

efter den 30 juni 1970. IM ed ett undantag utlöper nämligen samtliga under senare

år ingångna avtal angående upplåtelse av kommunala sjukvårdsanstalter för ut­

bildning och forskning — under förutsättning att uppsägning sker — vid nämn­

da tidpunkt. Undantaget avser S:t Görans sjukhus i Stockholm, som av särskilda

skäl upplåtits för en avtalsperiod, som utlöper den 31 december 1976. Beträf­

fande S:t Görans sjukhus föreligger dock en klausul, som förpliktar Stockholms

stad att deltaga i de samordnade förhandlingarna under löpande avtalsperiod.

I det nu överlämnade villkorligt slutna avtalet angående Malmö allmänna

sjukhus, vars giltighetstid utgår den 30 juni 1970 och sålunda sammanfaller med

den tid som i huvudsak gäller enligt nu löpande avtal, kvarstår väsentligen nu­

varande bidragsregler för de kliniker och övriga anläggningar, som redan är ian-

59

språktagna för utbildning och forskning. Även det särskilda läkarlönebidraget

kvarstår således för dessa sjukhusenheter. Beträffande de kliniker m. m. vid sjuk­

huset, som framdeles kommer att tagas i anspråk, skulle däremot icke utgå något

läkarlönebidrag men väl driftbidrag, motsvarande 10 % av den del av driftkost­

naderna, som efter antalet vårddagar belöper på ifrågavarande sjukhusenheter. I

dessa driftkostnader får inläggas även löne- och pensionskostnader för av staden

tillsatta läkare vid enheterna. För vissa framdeles upplåtna kliniker, som beräk­

nas komma att belastas i endast mindre omfattning av utbildning och forskning,

skall staten slutligen över huvud taget icke erlägga något bidrag till driftkost­

naderna.

Byggnads- och utrustningsbidrag skall däremot utgå för samtliga upplåtna

anläggningar vid sjukhuset med i princip 25 % av kostnaderna. Vidare skall

enligt 21 § ett statligt engångsbidrag av 1 800 000 kr. erläggas den 1 juli 1969

såsom ersättning för av staden vidtagna byggnads- och utrustningsåtgärder

beträffande vissa av de nytillkommande klinikerna.

Det nya avtalet, som eljest i sin allmänna utformning nära ansluter till det för

lasarettet i Lund gällande avtalet, har genom skillnaderna i statsbidragshän-

seende för olika sjukhusenheter erhållit en speciell konstruktion. Sjukhusets

kliniker och medicinska serviceanläggningar har sålunda uppdelats i tre grup­

per för vilka olika bidragsbestämmelser gäller. Beträffande de närmare reglerna

för vårdplatsantal inom grupperna m. m. får jag hänvisa till avtalstexten med

tillhörande anmärkningar och kommentarer.

Med hänsyn till att det måste innebära påtagliga fördelar för Malmö stad att

ett ökat utnyttjande av Malmö allmänna sjukhus för utbildningen och forsk­

ningen kommer till stånd, vill jag fästa uppmärksamheten på att staden likväl

gjort anspråk på att det särskilda läkarlönebidraget alltjämt skall utgå för

redan ianspråktagna kliniker och anläggningar. Ett sådant bidrag kan enligt

min mening knappast betraktas som motiverat från andra än rent förhand-

lingsmässiga synpunkter. Det återfinnes ej i andra jämförbara avtal som ingåtts

under senare år. Jag bortser från det förut nämnda avtalet om S:t Görans sjuk­

hus, som innebär ett fullföljande av det redan 1917 träffade s. k. sabbatsbergs-

avtalet. Med hänsyn till innehållet i nu gällande avtal för Malmö allmänna

sjukhus har det emellertid tydligen inte varit möjligt att i förevarande samman­

hang slopa detta särskilda bidrag. På grund härav och då det framför allt från

utbildningssynpunkt är synnerligen angeläget, att ett nytt avtal, som tar sikte

på den planerade ökade läkarutbildningen, ersätter gällande avtal beträffande

sjukhuset, finner jag mig icke böra motsätta mig ett godkännande av avtalet

enbart på den grunden, att särskilt läkarlönebidrag skall utgå även enligt det

nya avtalet. Jag vill emellertid i sammanhanget kraftigt understryka, att det

särskilda läkarlönebidraget måste betraktas såsom en övergångsanordning. Jag

räknar således inte med att — därest ett senare avtal kommer till stånd för tiden

efter den 1 juli 1970 — ifrågavarande läkarlönebidrag också i fortsättningen skall

komma att utgå. Att jag är beredd att godtaga förevarande avtalsförslag i detta

Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963

60

avseende får icke heller tilläggas prejudicerande betydelse när det gäller fram­

tida uppgörelser angående upplåtelse av kommunala sjukvårdsanstalter för medi­

cinsk utbildning och forskning.

Kostnaderna för i 9 § berörda särskilda överläkararvoden och tilläggsförmåner

skall enligt avtalsförslaget slutligt bäras av sjukvårdshuvudmannen. Detta över­

ensstämmer med vad som gäller beträffande lasaretten i Lund och Umeå samt

Göteborgs stad tillhöriga sjukhus och måste enligt min uppfattning betraktas

som en i sak riktig lösning av spörsmålet om hur ifrågavarande kostnader skall

bestridas.

Jag finner bestämmelserna i 21 § rörande det statliga engångsbidraget inne­

bära en för staten godtagbar uppgörelse.

Såsom en konsekvens av att det nya avtalets villkor så långt som möjligt

bragts till överensstämmelse med vad som gäller för lasarettet i Lund m. fl.

kommunala undervisningssjukhus, kommer Malmö stad att i fortsättningen er­

hålla statligt bidrag även för kompletteringsanskaffning av utrustning till andra

gemensamma serviceanläggningar än de rent medicinska, t. ex. ekonomianlägg­

ningar. Mot bakgrunden av önskvärdheten av likartade bestämmelser för de

olika undervisningssjukhusen finner jag, att denna utökning av de statliga ut-

rustningsbidragen bör accepteras.

I detta sammanhang vill jag emellertid beröra en speciell fråga. Staden torde

ha för avsikt att uppföra en centraltvättinrättning, som bl. a. skall betjäna

Malmö allmänna sjukhus. Enligt vad jag erfarit, har frågan om statsbidrag till

denna inrättning, som avses skola förläggas utanför sjukhusområdet, inte disku­

terats i avtalsförhandlingarna. Jag finner mig emellertid föranlåten att särskilt

påpeka, att avtalet inte torde vara tillämpligt i fråga om uppförandet av nämnda

inrättning. Det ligger nämligen i sakens natur, att avtalet endast omfattar de

kliniker och övriga anläggningar, vilka befinner sig inom sjukhusområdet eller

direkt ansluter sig till sjukhuset.

Det framlagda avtalet har godtagits av remissmyndigheterna. Med anledning

av ett uttalande av medicinska fakulteten i Lund vill jag påpeka, att de i bilaga I

till avtalet under grupp C upptagna klinikerna skall utnyttjas i för utbildningen

erforderlig utsträckning, trots att driftbidrag inte skall utgå för dessa kliniker.

Avtalets detaljbestämmelser föranleder ingen erinran från min sida.

Sammanfattningsvis anser jag mig böra, ehuru med viss tvekan, tillstyrka att

förevarande avtal godkännes.

Enär behov kan uppkomma av att ytterligare sjukhusenheter inrymmes under

avtalet — varom överenskommelse kan träffas mellan parterna jämlikt avtalet

1 § andra punkten — exempelvis med anledning av en jämkning i bestående

organisation eller tillkomsten av en ny disciplin, vill jag föreslå, att Kungl.

Maj:t inhämtar riksdagens bemyndigande att godkänna en dylik överenskom­

melse i sådana fall, där överenskommelsen är av endast mindre ekonomisk vikt

för staten. Skulle i övrigt smärre jämkningar av eller tillägg till avtalsbestämmel­

serna fordras, förutsätter jag, att riksdagens samtycke därtill icke skall behöva

inhämtas.

Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1963

61

I propositionen 1963:65 har vid beräkningen av det statliga bidraget till

Malmö allmänna sjukhus för budgetåret 1963/64 hänsyn tagits till de ekono­

miska konsekvenserna av det nya avtalet angående sjukhuset för nämnda bud­

getår.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 11+2 år 1963

Slutligen övergår jag till frågan om en ytterligare ökning av utbildningskapa­

citeten i Stockholm.

I skrivelse den 28 mars 1963 till kanslern för rikets universitet har karolinska

institutets lärarkollegium — efter överläggningar med företrädare för veder­

börande kommunala planeringsorgan inom Stor-Stockholmsregionen — bl. a.

framlagt förslag om anordnande redan fr. o. m. hösten 1963 av ytterligare 40

nybörjarplatser per år vid institutets teoretiska institutioner. Förslaget innebär,

att den propedeutiska och kliniska utbildningen för ifrågavarande studerande

skall provisoriskt, fr. o. m. höstterminerna 1965 respektive 1966, anordnas vid

sjukhus tillhörande Stockholms stad och Stockholms läns landsting. Provisoriet

har enligt förslaget begränsats till tio intagningsårgångar, vilket innebär att —

vid normal studiegång — den sista intagningsårgången skulle avsluta sina licen­

tiatstudier under läsåret 1978/79.

I skrivelse till Kungl. Maj:t den 3 april 1963 har kanslern tillstyrkt institutets

förslag. Statsverkets årliga kostnader vid full utbyggnad av ifrågavarande ut­

bildning — vilka kostnader avser löner, materiel och omkostnader — har upp­

skattats till ca 2,2 miljoner kr. Därtill kommer engångskostnader för anordnande

av lokaler — bl. a. en tillbyggnad till fysiologiska institutionen — och för viss

inredning och utrustning. Statens kostnader under nästa budgetår för löner,

materiel och omkostnader har beräknats till 123 000 kr. Därtill kommer engångs­

kostnader för inredning och utrustning, uppgående till 75 000 kr. Ifrågavarande

kostnader, alltså tillhopa 198 000 kr., avser åttonde huvudtiteln.

Formerna för den avsedda propedeutiska och kliniska utbildningen samt där­

med sammanhängande finansiella spörsmål har närmare övervägts vid överlägg­

ningar mellan företrädare för berörda statsdepartement, Stockholms stad och

Stockholms läns landsting. Enighet har därvid nåtts om följande principöverens­

kommelse, varvid förutsatts att denna senare skall utmynna i ett formligt avtal

mellan staten, å ena sidan, och Stockholms stad och Stockholms läns landsting,

å den andra. Nämnda överenskommelse innebär i huvudsak följande.

Stockholms stad och Stockholms läns landsting är beredda att ställa under-

visningskliniker till förfogande för ökad läkarutbildning i enlighet med det av

karolinska institutets lärarkollegium i skrivelse den 28 mars 1963 framlagda för­

slaget, varvid följande förutsättes gälla:

1) Staten svarar för tillsättning, avlöning och pensionering av de personal­

kategorier som upptages i lärarkollegiets kostnadsberäkningar, varvid staten icke

fordrar något bidrag från sjukvårdshuvudmännen till lönerna för de kliniska

amanuenserna. Sjukvårdshuvudmännen utbetalar i vanlig ordning arvode till

62

Kungl Maj:ts proposition nr 14-2 år 1963

de kliniska lärarna för deras deltagande i sjukvården såsom biträdande över­

läkare.

2) Av sjukvårdshuvudmännen avlönade klinikchefer och annan läkarpersonal

vid de till undervisning upplåtna klinikerna anställes även fortsättningsvis en­

ligt sjukvårdslagens bestämmelser. Läkare, som anlitas för föreläsningar, exami­

nation, kursledning och dylikt, uppbär ersättning härför av staten enligt därom

särskilt meddelade bestämmelser.

3) Sjukvårdshuvudmännen ställer till förfogande för undervisningen erforder­

liga lokaler och utrustning ävensom andra nyttigheter och förbrukningsartiklar,

dock icke demonstrationsutensilier o. d. Kostnaderna för iordningställande och

utrustning av amanuens- och kandidatrum samt särskilda undervisningslaborato-

rier skall dock bestridas av staten. Med utrustning till undervisningslaboratorier

avses — förutom möbler — instrument och andra inventarier av varaktig natur.

4) Sjukhusens lokaler, utrustning och personal får ej tagas i anspråk för

forskning utöver vad som normalt bedrives vid kommunala sjukhus.

5) Från och med den 1 juli 1970 skall staten för utnyttjandet av sjukvårds­

huvudmännens kliniker för här avsedd utbildning utbetala ersättning efter — i

tillämpliga delar — de grunder som då gäller för kommunala undervisnings-

sjukhus i allmänhet.

6) Förevarande överenskommelse får ej i något avseende ges prejudicerande

betydelse.

För egen del vill jag med anledning av det initiativ, för vilket jag nu i korthet

redogjort, först uttrycka min tillfredsställelse över de möjligheter som här er-

bjudes att ytterligare öka läkarutbildningskapaciteten. Jag vill fästa uppmärk­

samheten på att det tillskott av lärarkrafter, som ökningen av den prekliniska

utbildningskapaciteten kräver, begränsas till kategorien forskarassistenter och

lägre befattningshavare. Vad gäller ökningen av den propedeutiska och kliniska

utbildningskapaciteten — som avses bli etablerad i första hand vid Södersjuk­

huset — erfordras för undervisningen, såvitt avser statliga befattningar, högst

tjänstetypen klinisk lärare och klinisk amanuens.

Enligt min mening innebär det framlagda förslaget, att en mycket snabb väg

att åstadkomma en kapacitetsökning härigenom anvisats. Den kapacitetsökning

som för Stor-Stockholmsregionen åstadkommes genom förslaget innebär bety­

dande fördelar. Utbildningen av de 40 medicine studerande per år igångsättes

redan hösten 1963 genom att befintliga institutioner vid karolinska institutet

samt — successivt därefter — vid stadens och landstingets sjukhus tas i an­

språk. Dessutom äger förslaget den betydande fördelen — genom den i prin­

cipöverenskommelsen förordade anknytningen av propedeutisk och klinisk ut­

bildning till sjukhus som icke därigenom avses bli apterade till speciella under -

visningssjukhus — att utbildningskostnaderna per studerande kommer att bli

relativt sett mycket låga.

Jag förordar därför att anordningar vidtages för att den avsedda ökningen

av utbildningskapaciteten under den angivna tidsperioden skall komma till

63

stånd. Jag anser mig också kunna i huvudsak godtaga de kostnadsberäkningar

som redovisats. Av vad jag tidigare anfört framgår att vissa kostnader — för

byggnadsåtgärder samt inredning och utrustning — ännu ej kunnat beräknas.

Jag vill emellertid framhålla att de omdispositioner m. m. som anordnande av

propedeutisk och klinisk undervisning inom ifrågavarande kommunala sjukhus

kan komma att kräva synes bli av relativt begränsad omfattning.

Till de uppdragna riktlinjerna för anordnande av den propedeutiska och kli­

niska utbildningen ansluter jag mig också. I anslutning härtill föreslår jag att

Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens medgivande att, i huvudsaklig överensstäm­

melse med dessa riktlinjer, träffa avtal med vederbörande kommunala huvud­

män om formerna m. m. för ifrågavarande utbildning. Vad beträffar statsverkets

kostnader för nästa budgetår, avseende i huvudsak undervisningen i anatomi

och histologi, förordar jag dels att vederbörliga förslagsanslag till avlöningar

och omkostnader vid karolinska institutet får anlitas och överskridas för ifråga­

varande ändamål, dels att till Kungl. Maj:ts disposition stående anslag för övriga

med läkarutbildning sammanhängande utgiftsändamål får användas i erforderlig

utsträckning. Riksdagens samtycke härtill torde böra inhämtas.

Det bör ankomma på vederbörande universitetsmyndigheter att för budgetåret

1964/65 och därefter följande budgetår — med utgångspunkt i kanslerns i det

föregående omnämnda skrivelse den 3 apx-il 1963 — i sina reguljära förslag till

anslagsäskanden anmäla de anslagsfrågor m. m. som betingas av det av mig nu

förordade förslaget.

Under åberopande av vad jag anfört och föreslagit i det föregående hemställer

jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna av mig förordade förslag och riktlinjer för ut­

byggande av läkarutbildningen vid medicinska fakulteten i

Lund och karolinska mediko-kirurgiska institutet i Stockholm;

b) bemyndiga Kungl. Maj:t att i huvudsaklig överensstäm­

melse med vad jag förordat i det föregående dels godkänna

avtal med Malmö stad angående Malmö allmänna sjukhus, dels

träffa avtal med Stockholms stad och Stockholms läns lands­

ting angående anlitande av kommunala sjukhus för läkarut­

bildning;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att, på sätt jag förordat i det

föregående, disponera vissa anslag för ökning av läkarutbild-

ningskapaciteten i Stockholm.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­

mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förord­

nar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta proto­

koll utvisar.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 142 år 1963

Ur protokollet:

Marianne Astell

64

Kungl. Maj:ts proposition nr lJ/£ år 1963

INNEHÅLL

Sid.

I. Återblick ........................................................................................................ 2

II. Läkarutbildningsberedningen ..................................................................... 5

A. överväganden ............................................................................. 5

B. Ställningstagande ......................................................................... 27

III. Förhandlingskommissionen ......................................................................... 29

A. Nuvarande avtal ..................................................................................... 29

B. Kommissionens utredning och förslag.................................................. 30

IV. Yttranden ....................................................................................................... 43

V. Departementschefen .................................................................. 50

Ivar Haeggströms Tryckeri AB • Stockholm 1963

630561