Prop. 1963:197

('med förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), m. m.',)

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

1

Nr 197

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till lag om

ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370), m. m.; given Stockholms slott den 18 oktober 1963.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet för denna dag, föreslå riksdagen att antaga härvid fogade förslag till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370); samt

2) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623).

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås — på grundval av en av 1961 års fastighetstaxeringsutredning avgiven promemoria — vissa förenklingar i förfarandet vid allmän fastighetstaxering. I främsta rummet innebär dessa, att det nuvarande systemet med två nämnder i första instans på landet (beredningsnämnder och fastighetstaxeringsnämnder) ersättes med en ennämndsorganisation (fastighetstaxeringsnämnder) efter i huvudsak samma regler som för närvarande gäller för städerna. De nya bestämmelserna är avsedda att tillämpas första gången vid 1965 års allmänna fastighetstaxering. Taxeringsperiodens längd föreslås liksom hittills vara i princip fem år.

I propositionen har även upptagits viss av annan lagstiftning föranledd ändring i kommunalskattelagen (skattefrihet för utryckningsbidrag till värnpliktiga). 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 191

2

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

Förslag

till

Lag

om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 10 § kommunalskattelagen den 28 september 1928 samt punkt 3 av anvisningarna till 8 §, punkt 5 av anvisningarna till 10 § och punkt 6 av anvisningarna till 32 § nämnda lag1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

10

§

Vid taxering — ------- redovisas, nämligen: för jordbruksfastighet: för jordbruksfastighet:

för annan fastighet:

a) markvärde eller värdet avmarken med bortseende från därå

befintliga träd och anläggningar;

b) byggnadsvärde eller — — -— (särskilt maskinvärde); samt

c) parkvärde eller det värde,

som fastigheten äger utöver mark­ värdet och byggnadsvärdet på grund av därå befintliga träd, trädgårds­ anläggningar och dylikt.

(Se vidare anvisningarna)

för annan fastighet:

a) markvärde eller värdet av marken, däri inbegripet värdet av

träd, trädgårdsanläggningar och dy­ likt;

b) byggnadsvärde eller — ------- (särskilt maskinvärde).

(Se vidare anvisningarna)

Anvisningar

till 8 §

3. Understundom äro---------- bilda taxeringsenhet. Detta är----------- enhet (skogsblock). Därest vid---------------------------- särskild förmån. Vidare böra------------------- ----------Då kameral enhet eller genom laga förrättning uppkommen del av dy­ lik enhet utgör del av taxeringsen­ het, kan ägare eller arrendator stund­ om hava särskilt intresse att få of­ ficiellt fastslaget, huru stort värde i taxeringshänseende tillkommer den kamerala enheten eller delen därav.

sig taxeras.

Då kameral enhet eller genom laga förrättning uppkommen del av dy­ lik enhet utgör del av taxeringsen­ het, kan ägare eller arrendator stund­ om hava särskilt intresse att få of­ ficiellt fastslaget, huru stort värde i taxeringshänseende tillkommer den kamerala enheten eller delen därav.

1 Senaste lydelse av 10 § se 1951: 438, av punkt 3 av anvisningarna till 8 § se 1953: 400, av punkt 5 av anvisningarna till 10 § se 1937: 518. och av punkt 6 av anvisningarna till 32 § sa 1962-218

.

3

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

I följd härav skall det, om ägaren eller arrendatorn sådant påfordrar, angivas, huru stor del av taxerings­ värdet och de i 10 § omförmälda sär­ skilda värden som kan anses belöpa på den kamerala enheten eller delen av densamma. Därvid märkes, att, i samma mån som bebyggd jordbruks­ fastighet är mera värd än obebyggd sådan, ett större värde tillkommer den del av taxeringsenheten, å vil­ ken åbyggnaderna äro belägna. Påfordran, som nyss är nämnd, må det år, varunder allmän fastighetstaxe­ ring äger rum, ske hos berednings-

eller fastighetstaxeringsnämnd samt

eljest hos taxeringsnämnd.

(Nuvarande lydelse)

I följd härav skall det, om ägaren eller arrendatorn sådant påfordrar, angivas, huru stor del av taxerings­ värdet och de i 10 § omförmälda sär­ skilda värden som kan anses belöpa på den kamerala enheten eller delen av densamma. Därvid märkes, att, i samma mån som bebyggd jordbruks­ fastighet är mera värd än obebyggd sådan, ett större värde tillkommer den del av taxeringsenheten, å vilken åbyggnaderna äro belägna. Påfordran, som nyss är nämnd, må det år, varunder allmän fastighetstaxering äger rum, ske hos fastighetstaxe­ ringsnämnd samt eljest hos taxe­ ringsnämnd.

(Föreslagen lydelse)

till 10 §

5. Vid uppskattning -------------------Är å annan fastighet mark och byggnad i samme ägares hand, skall byggnadsvärdet utföras med det belopp, som utgör skillnaden mellan fastighetens allmänna salu­ värde i dess helhet och markvärdet

jämte eventuellt parkvärde.

Enligt lagen —--------------------------Särskilt maskinvärde-----------------Vanligen skall--------------------------

Parkvärde förekommer en­ dast undantagsvis. 1 allmänhet lärer å fastighet, som skall såsom annan fastighet taxeras, mera sällan före­ komma växande träd eller anlägg­ ning, som ej är att hänföra till bygg­ nad, av den betydenhet, att fastig­ hetens värde i allmänna marknaden därigenom i någon väsentligare grad påverkas. Men om å fastigheten fin­ nes trädbestånd eller till byggnad ej hänförlig anläggning, exempelvis en mera avsevärd trädgård eller park, och denna förmån kan anses i avse­ värd mån inverka på fastighetens allmänna saluvärde, bör värdet å så­ dan förmån särskilt redovisas såsom parkvärde.

— angivna förhållanden.

Är å annan fastighet mark och byggnad i samme ägares hand, skall byggnadsvärdet utföras med det belopp, som utgör skillnaden mellan fastighetens allmänna salu­ värde i dess helhet och markvärdet.

— såsom byggnad. ----------- — särskilt maskinvärde.

-------särskilt maskinvärde.

4

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

till 32 §

6. Värnpliktig för egen del till­ kommande naturaförmåner och det under fredstjänstgöring utgående penningsbidraget samt premie till

värnpliktig för genomgången fort­ satt befälsutbildning eller för jäm­ likt 27 § 1 mom. C värnpliktslagen fullgjord repetitions övning skola icke

upptagas såsom skattepliktig intäkt. Under fredstjänstgöring utgående flygtillägg och sjötjänstbidrag utgö­ ra däremot skattepliktig intäkt. För tid då krigsavlöningsreglementet är tillämpligt skall för värnpliktig terminslön icke räknas till skatteplik­ tig intäkt, dock att vid sjötjänstgö­ ring eller tjänstgöring i sjöreserv skatteplikt föreligger för den del av ter minslönen, som motsvarar sjö­ tjänstbidrag, i den mån densamma överstiger terminslön för den värn­ pliktige enligt 6 § krigsavlönings­ reglementet. Månadslön skall utgöra skattepliktig intäkt.

6. Värnpliktig för egen del till­ kommande naturaförmåner och det under fredstjänstgöring utgående penningbidraget samt utbildnings-

premie, tjänstgöringspremie och ut­ ryckningsbidrag till värnpliktig sko­

la icke upptagas såsom skatteplik­ tig intäkt. Under fredstjänstgöring utgående flygtillägg och sjötjänstbi­ drag utgöra däremot skattepliktig intäkt. För tid då krigsavlönings­ reglementet är tillämpligt skall för värnpliktig terminslön icke räknas till skattepliktig intäkt, dock att vid sjötjänstgöring eller tjänstgöring i sjöreserv skatteplikt föreligger för den del av terminslönen, som mot­ svarar sjötjänstbidrag, i den mån densamma överstiger terminslön för den värnpliktige enligt 6 § krigsav­ löningsreglementet. Månadslön skall utgöra skattepliktig intäkt.

För annan--------------------------------- -6 § krigsavlöningsreglementet. Den för------------------------------- deras bestridande. Familjebidrag, vilket--------------- -----------------i fråga. Vad ovan —-------------------------- - — med penningbidrag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1964 och skall, såvitt angår punkt 6 av anvisningarna till 32 § tillämpas första gången vid 1964 års taxering. Äldre bestämmelser i 10 §, punkt 3 av anvisningarna till 8 § och punkt 5 av anvisningarna till 10 § skola alltjämt tillämpas i fråga om särskild fas­ tighetstaxering år 1964.

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

5

Förslag

till

Förordning

om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956 (nr 623)

Härigenom förordnas,

att 131 § 1 mom., 133, 135, 137, 138 och 142 §§, 143 § 1 mom., 144 § 1

och 3 mom., 145—154, 158 och 159 §§, 160 § 1 mom., 166 § 1 mom., 172 § samt 173 § 1 och 3 mom. taxeringsförordningen den 23 november 1956 ävensom de närmast före 147, 158 och 172 §§ samma förordning intagna rubrikerna skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

att 132 och 155—157 §§ samma förordning samt den närmast före 153 §

förordningen intagna rubriken skola upphöra att gälla,

samt att de i taxeringsförordningen, tredje avdelningen, intagna rubri­

kerna VII (163—169 §§) och VIII (170 beteckningarna VI resp. VII.

(Nuvarande lydelse)

131

1 m o in. För allmän fastighets­ taxering skola i första instans finnas

å landet: beredning snämnder, som uppgöra förslag till taxering, och fastighet staxeringsnämnder, som be­ sluta om taxering, samt

i städerna: fastighet staxeringsnämnder, som omedelbart verkställa taxering.

Beredningsnämndernas och fastighetstaxeringsnämndernas verk­

samhetsområden äro beredningsdistrikt och fastighet staxeringsdistrikt.

Beredningsdistrikt skall utgöras

av kommun eller del av kommun.

Fastighetstaxeringsdistrikt å landet skall göras så stort, som omständig­ heterna lämpligen medgiva, och om­ fatta flera beredningsdistrikt. Ett beredningsdistrikt må ej uppdelas mellan olika fastighetstaxerings­ distrikt.

Indelning i—-----------------------------

och 171 §§) skola erhalla nummer-

(Föreslagen lydelse)

§

1 m o in. För allmän fastighets­ taxering skola i första instans finnas

fastighetstaxerings-

nämnder.

Fastighetstaxeringsnämnds verk­ samhetsområde är fastighets­ taxeringsdistrikt.

Fastighetstaxeringsdistrikt skall

utgöras av kommun eller del av kommun. När särskilda skäl äro

därtill, må dock två eller flera kom­ muner sammanföras till ett fastig­ hetstaxeringsdistrikt.

före taxeringsåret.

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

133 §

1 m o in. Fastighetstaxeringsnämnd består av ordförande samt ytterligare å landet sex och i stad fyra eller, i vissa nedan i denna pa­ ragraf angivna fall, sex ledamöter.

Ordföranden och-------I övrigt inträda i nämnden: å landet:

a) två av landstingskommunens förvaltningsutskott valda ledamöter,

b)

vederbörande berednings-

nämndsordförande,

c) två av kommunalfullmäktige valda ledamöter, av vilka minst en

skall vara ledamot i beredningsnamnd inom vederbörande kommun,

och skola dessa ledamöter tjänst­ göra, de av landstingskommunens förvaltningsutskott valda i hela taxeringsdistriktet, beredningsnämndsordföranden då fråga är om taxering av fastighet inom hans beredningsdistrikt, samt de av kommunalfull­ mäktige valda, då fråga är om taxe­ ring av fastighet inom kommun för vilken de valts; samt

i stad: tre, eller därest länsstyrelsen med

hänsyn till fastighetstaxeringsdistriktets utsträckning eller andra förhållanden så förordnat fem av

stadsfullmäktige valda ledamöter.

1 mom.1 Fastighetstaxeringsnämnd består av ordförande samt ytterligare fyra eller, i vissa nedan i denna paragraf angivna fall, sex le­ damöter,

i fastighetstaxeringsdistrilct.

I övrigt inträda i nämnden: å landet:

a) en av landstingskommunens förvaltningsutskott vald ledamot,

b) två av kommunalfullmäktige valda ledamöter; samt

Val av ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd jämte suppleanter, en

i stad: tre av stadsfullmäktige valda leda­ möter.

Därest med hänsyn till fastighetstaxeringsdistriktets utsträckning el­ ler eljest så finnes påkallat, må läns­ styrelsen förordna, att på landet an­ talet av landstingskommuns förvalt­ ningsutskott och av kommunalfull­ mäktige valda ledamöter skall vara två respektive tre samt att i stad antalet av stadsfullmäktige valda le­ damöter skall vara fem.

Består f as tighetstaxe ringsdistrikt av mer än en kommun, skall läns­ styrelsen bestämma hur många leda­ möter som skola väljas inom de oli­ ka kommunerna.

Val av ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd jämte suppleanter, en

1 Den föreslagna lydelsen av 133 § 1 mom, ersätter även bestämmelserna i nuvarande 132 mom. tredje stycket.

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

för varje ledamot, skall förrättas se­ nast den 30 juni året näst före taxe­ ringsåret.

(Nuvarande lydelse)

Om utgången------- — —------------

2 m o m. Besvär över val av leda­ möter i fastighetstaxeringsnämnd må anföras i den ordning, som i 13?

§ 2 mom. sägs. Vad i övrigt finnes stadgat i samma moment skall hava motsvarande tillämpning å här ifrå­ gavarande val.

för varje ledamot, skall förrättas se­ nast den 30 juni året näst före taxe­ ringsåret. / samband med valet må

av kommunalfullmäktige en av leda­ möterna utses att på kommunens be­ kostnad deltaga uti de i 1 44 § 1 mom. och 145 § omförmälda sammanträ­ dena.

— de valda.

2 in o m.1 Besvär över val av leda­ möter och suppleanter i fastighets­ taxeringsnämnd må anföras hos

länsstyrelsen inom tre veckor efter valets förrättande; och skall i övrigt om vals överklagande i tillämpliga delar gälla vad i kommunallagen år stadgat angående besvär över beslut av kommunens fullmäktige. Finner länsstyrelsen efter besvär anledning förordna om nytt val på grund därav att vid valet icke i enlighet med vad därom är stadgat i 172 §,' jämförd med 13 § 1 mom., olika grupper av skattskyldiga blivit vederbörligen företrädda, har länsstyrelsen att meddela föreskrift, hur många leda­ möter för varje grupp som skola väl­ jas. överklagas det därefter företag­ na valet och befinnes detsamma icke böra fastställas, äger länsstyrelsen utse ledamöter i nämnden.

Över länsstyrelsens beslut må kla­ gan icke föras.

(Föreslagen lydelse)

135 §

1 mom. Länsstyrelsen förordnar senast den 30 april året näst före det år, då allmän fastighetstaxering äger rum, erforderligt antal perso­ ner inom länet, som genom sin verksamhet kunna antagas besitta sakkunskap i fråga om fastighets­ värdering, (fastighetstaxeringsombud) att inom områ­ den, som länsstyrelsen bestämmer, samordna arbetet i fastighetstaxe­ rings nämnderna. Fastighetstaxe-

1 Den föreslagna lydelsen av 133 § 2 inom. ersätter även bestämmelserna i nuvarande 132 § 2 inom.

8

hungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

I län,----------- vattenkraftteknisk sakkunskap.

Konsulenterna skola------- -— vid taxeringen.

Konsulent äger, — — — i beslut.

137

Allmän fastighetsdeklaration skall avlämnas senast den 15 september året näst före det, då allmän fas-: tighetstaxering skall äga rum, och ingivas

antingen direkt till vederbörande beredningsnämnds ordförande å lan­ det eller fastighetstaxeringsnämnds

ordförande i stad,

eller till länsstyrelsen eller till lo­ kal skattemyndighet eller landsfiskal i det län där taxeringen skall äga rum.

Har på---------------------------- därmed

ringsombuds verksamhetsområde skall vara så stort, som omständig­ heterna lämpligen medgiva, och om­ fatta flera fastighetstaxeringsdistrikt. Ett fastighetstaxeringsdistrikt må ej uppdelas mellan olika fastighetstaxeringsombud. Fastighetstaxeringsombud må icke vara ledamot av fastighetstaxering snämnd i länet.

Det åligger fastighetstaxeringsombud att

a) för överläggningar angående den förestående allmänna fastighets­ taxeringen kalla till sammanträde enligt lbö §,

b) genom deltagande i samman­ träden i fastighetstaxeringsnämnderna inom sitt verksamhetsområde följa taxeringsarbetet, i erforderlig utsträckning lämna råd för arbetets bedrivande och även i övrigt verka för en jämn och likformig taxe­ ring,

c) fortlöpande hålla taxeringsintcndenten underrättad om arbetets fortskridande.

2 mom. I län, —------- vatten­

kraftteknisk sakkunskap.

Konsulenterna skola------------- vid taxeringen.

Konsulent äger,------------i beslut.

§

Allmän fastighetsdeklaration skall avlämnas senast den 15 september året näst före det, då allmän fastig­ hetstaxering skall äga rum, och in­ givas till vederbörande fastighets­ taxeringsnämnds ordförande eller till länsstyrelsen eller till lokal skat­ temyndighet eller landsfiskal i det län där taxeringen skall äga rum.

avlämnas.

138 §

Har efter avlämnandet av allmän Har efter avlämnandet av allmän fastighetsdeklaration men före taxe- fastighetsdeklaration men före taxe-

9

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

ringsårets ingång fastighet eller del därav övergått till ny ägare eller där­ med likställd innehavare, äro såväl den förutvarande som den nye äga­ ren eller innehavaren skyldiga att inom tio dagar därefter härom göra anmälan till vederbörande bered-

ningsnämnds ordförande å landet el­ ler fastighetstaxeringsnämnds ord­

förande i stad eller till länsstyrelsen; och bör i fall, då genom överlåtelse fastighet blivit uppdelad, överlåtelse­ handlingen i huvudskrift eller be­ styrkt avskrift företes.

(Nuvarande lydelse)

ringsårets ingång fastighet eller del därav övergått till ny ägare eller därmed likställd innehavare, äro såväl den förutvarande som den nye ägaren eller innehavaren skyldiga att inom tio dagar därefter härom göra anmälan till vederbörande fas­ tighet staxeringsnämnds ordförande eller till länsstyrelsen; och bör i fall, då genom överlåtelse fastighet bli­ vit uppdelad, överlåtelsehandlingen i huvudskrift eller bestyrkt avskrift företes.

('Föreslagen lydelse)

142 §

Anmaning må utfärdas av fastighetsprövningsnämnd, prövningsnämnd, taxeringsintendent, ordfö­ randen i beredningsnämnd eller fastighetstaxeringsnämnd samt konsu­ lent för taxering av vattenfallsfastighet, den sistnämnde dock icke i vad avser avgivande av allmän fastighetsdeklaration.

Vad i 34 § 4 mom. samt 52 § är stadgat om anmaning skall i tillämp­ liga delar gälla jämväl beträffande anmaning som här avses. Bestäm­ melserna i 53—55 §§ skola äga mot­ svarande tillämpning i fråga om ordförande i beredningsnämnd och fastighetstaxeringsnämnd samt be­ träffande taxeringsintendent, fastighetsprövningsnämnd, prövningsnämnd och länsstyrelse. 1

Anmaning må utfärdas av fastig­ het sprövningsnämnd, prövningsnämnd, taxeringsintendent, ordfö­ randen i fastighetstaxeringsnämnd samt konsulent för taxering av vatlenfallsfastighet, den sistnämnde dock icke i vad avser avgivande av allmän fastighetsdeklaration.

Vad i 34 § 4 mom. samt 52 § är stadgat om anmaning skall i tillämp­ liga delar gälla jämväl beträffande anmaning som här avses. Bestäm­ melserna i 53—55 §§ skola äga mot­ svarande tillämpning i fråga om ord­ förande i fastighetstaxeringsnämnd samt beträffande taxeringsintendent, fastighetsprövningsnämnd, prövningsnämnd och länsstyrelse.

143 §

1 mom. Angående skyldighet för dels statens skogsforskningsin-

stitut att före allmän fastighetstaxe­

ring fastställa centrala skogstaxeringsanvisningar samt till länssty­ relserna avlämna arealuppgifter in. in. dels ock för skogsstyrelsen att före sådan taxering till länssty­ relserna lämna uppgifter rörande virkespriser in. m. stadgas i skogsvärderingsinstruktionen.

Det åligger —--------------------------- i

1 in o in. Angående skyldighet för dels skogshögskolan att före all­ män fastighetstaxering fastställa centrala skogstaxeringsanvisningar

samt till länsstyrelserna avlämna arealuppgifter in. in. dels ock för skogsstyrelsen att före sådan taxe­ ring till länsstyrelserna lämna upp­ gifter rörande virkespriser in. in. stadgas i skogsvärderingsinstruktionen.

skogsvärderingsinstruktionen.

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 in o m. Senast den 20 augusti året näst före det, då allmän fastig­ hetstaxering skall äga rum, skola ef­ ter kallelse av länsstyrelsen ordfö­ randena i beredningsnämnderna och fastighetstaxeringsnämnderna å lä­ nets landsbygd ävensom de bered-

ningsnämndsledamöter, som därtill utsetts enligt 132 § 1 mom., samt de fas tighet staxerings nämndsledamöter, vilka enligt 133 § 1 mom. ut­

setts av landstingskommunens för­ valtningsutskott, sammanträda inför landskamreraren å en eller flera lämpliga orter för förberedande överläggningar rörande tillämpning­ en av de allmänna grunderna vid den förestående allmänna fastighets­ taxeringen; och äger länsstyrelsen till dessa sammanträden kalla jäm­ väl andra personer, vilka på grund av sin verksamhet eller eljest kunna antagas äga sakkunskap rörande fastighetsvärdena inom länet eller delar därav eller ock särskilt röran­ de värdering av skogsmark och skog.

Vid sådant------ -------------- --------För sådana-------------------------------3 m o m. Landskamreraren har att upprätta och senast den 25 augusti året näst före taxeringsåret till riksskattenämnden insända för­ slag till anvisningar för fastighets­ taxeringen inom länet, däri inbegri­ pet lokala skogstaxeringsanvisningar. Riksskattenämnden skall senast den 15 september året näst före taxe­ ringsåret till landskamreraren åter­ ställa förslaget jämte de erinringar mot detsamma, som nämnden funnit anledning framställa. Landskamre­ raren har att förelägga fastighetsprövningsnämnden omförmälda för­ slag och erinringar. Fastighetsprövningsnämnden skall på grundval av nämnda handlingar fastställa lokala skogstaxeringsanvisningar och övri­ ga anvisningar till ledning för fas-

§

1 m o in. Senast den 15 augusti året näst före det, då allmän fastig­ hetstaxering skall äga rum, skola ef­ ter kallelse av länsstyrelsen ordfö­ randena i fastighetstaxeringsnämn­ derna å länets landsbygd, de leda­

möter i fastighetstaxeringsnämnd, som av kommunalfullmäktige därtill utsetts enligt 133 § 1 mom. sista stycket, de ledamöter i sådan nämnd, som utsetts av landstingskommu­

nens förvaltningsutskott, ävensom

fastighetstaxeringsombuden sam­

manträda inför landskamreraren å eu eller flera lämpliga orter för för­ beredande överläggningar rörande tillämpningen av de allmänna grun­ derna vid den förestående allmänna fastighetstaxeringen; och äger läns­ styrelsen till dessa sammanträden kalla jämväl andra personer, vilka på grund av sin verksamhet eller eljest kunna antagas äga sakkunskap rö­ rande fastighetsvärdena inom länet eller delar därav eller ock särskilt rörande värdering av skogsmark och skog. därefter lämpas. - för taxeringen.

3 m o in. Landskamreraren har att upprätta och senast den 20 augusti året näst före taxeringsåret till riksskattenämnden insända för­ slag till anvisningar för fastighets­ taxeringen inom länet, däri inbegri­ pet lokala skogstaxeringsanvisning­ ar. Riksskattenämnden skall senast den 15 september året näst före taxe­ ringsåret till landskamreraren åter­ ställa förslaget jämte de erinringar mot detsamma, som nämnden funnit anledning framställa. Landskamre­ raren har att förelägga fastighetsprövningsnämnden omförmälda för­ slag och erinringar. Fastighetsprövningsnämnden skall på grundval av nämnda handlingar fastställa loka­ la skogstaxeringsanvisningar och öv­ riga anvisningar till ledning för fas-

11

Kungl. Maj. ts proposition nr 197 år 1965

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

tighetstaxeringen, vilka senast den

30 september året näst före taxe­

ringsåret skola tillställas ordföran­

dena i beredningsnämnderna och

fastighetstaxeringsnämnderna samt

samtidigt översändas till riksskatte­

nämnden.

tighetstaxeringen, vilka senast den

30 september året näst före taxe­

ringsåret skola tillställas ordföran­

dena i fastighetstaxeringsnämnder­

na och fastighetstaxering sombuden

samt samtidigt översändas till riks­

skattenämnden.

145

Sedan de av fastighetsprövnings-

nämnden fastställda lokala skogs-

taxeringsanvisningarna och övriga

anvisningar för fastighetstaxeringen

kommit ordförandena i berednings­

nämnderna och fastighetstaxerings­

nämnderna tillhanda och innan be­

redningsnämnderna börja det egent­

liga arbetet, skall å landet ordfö­

randen i fastighetstaxeringsnämn-

den, efter samråd med taxeringsin-

tendenten i länet angående tid och

plats, sammankalla de av länssty­

relsen och landstingskommunens

förvaltningsutskott utsedda ledamö­

terna i fastighetstaxeringsnämnden

ävensom samtliga ordförande i de

till fastighetstaxeringsdistriktet hö­

rande beredningsnämnderna till

överläggningar rörande det förestå­

ende taxeringsarbetet. Vid överlägg­

ningarna bör uppmärksamhet ägnas

åt åtgärder för befordrande av lik­

formig taxering inom fastighetstaxe-

ringsdistriktets olika delar samt åt

spörsmål, som kunna förväntas vål­

la beredningsnämnderna svårighe­

ter.

146

1 in o in. Sedan länsstyrelsen om­

besörjt, dels att de vid närmast före­

gående allmänna fastighetstaxering

tillgängliga jordregisterutdragen bli­

vit fullständigade med de anteck­

ningar, som efter utdragens upprät­

tande tillkommit i jordregistret, dels

atl utdrag verkställts av jordregist­

ret i de delar, som upplagts under

1 Deti föreslagna lydelsen av 145 § ersälter

första stycket och 155 § 2 inom.

§l

Sedan de av fastighetsprövnings-

nämnden fastställda lokala skogs-

taxeringsanvisningarna och övriga

anvisningar för fastighetstaxeringen

kommit fastighets taxerings ombudet

och ordförandena i fastighetstaxe­

ringsnämnderna tillhanda och in­

nan nämnderna börja det egentli­

ga arbetet skall fastighetstaxerings-

ombudet, efter samråd med taxe-

ringsintendenten i länet angående

tid och plats, sammankalla ordfö­

randena och de av länsstyrelsen

och landstingskommunens förvalt­

ningsutskott utsedda ledamöterna i

fastighetstaxeringsnämnderna inom

sitt verksamhetsområde ävensom de

ledamöter i dessa fastighetstaxerings-

nämnder, som enligt 133 § 1 mom.

sista stycket utsetts att deltaga i så­

dant sammanträde, till överlägg­

ningar rörande det förestående taxe­

ringsarbetet. Vid överläggningarna

bör uppmärksamhet ägnas åt åt­

gärder för befordrande av likformig

taxering samt åt spörsmål, som kun­

na förväntas vålla fastighetstaxe­

ringsnämnderna svårigheter.

§

1 in o m. Sedan länsstyrelsen om­

besörjt, dels att de vid närmast fö­

regående allmänna fastighetstaxe­

ring tillgängliga jordregisterutdra­

gen blivit fullständigade med de an­

teckningar, som efter utdragens upp­

rättande tillkommit i jordregistret,

dels atl utdrag verkställts av jord­

registret i de delar, som upplagts un-

även bestämmelserna i nuvarande 154 § 2 mom.

12

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

samma tidrymd, skall länsstyrelsen senast den 15 september året näst före taxeringsåret till ordföranden i vederbörande beredningsnämnd översända omförmälda utdrag även­ som de vid närmast föregående all­ männa fastighetstaxering och däref­ ter avgivna, hos länsstyrelsen förva­ rade fastighetsdeklarationer och andra uppgifter rörande fastigheter inom beredningsdistriktet.

1 den ordning, Kungl. Maj:t be­ stämmer skall beredningsnämndens ordförande därjämte erhålla tillgång till de vid närmast föregående all­ männa fastighetstaxering upprätta­ de fastighetslängderna, såvitt bered­

ningsdistriktet angår.

2 m o in. Samtidigt med översän­

dande av de av fastighetsprövningsnämnden fastställda lokala skogstaxering sanvisningarna och övriga anvisningar för taxeringen på sätt i 14i § 3 mom. sägs har länsstyrelsen att till ordföranden i den berednings­ nämnd å landet eller fastighetstaxeringsnämnd i stad, som i varje sär­ skilt fall vederbör, översända de i

139 § omförmälda uppgifterna.

(Nuvarande lydelse)

der samma tidrymd, skall länssty­ relsen senast den 15 september året näst före taxeringsåret till ordföran­ den i vederbörande fastighetstaxe-

ringsnämnd översända omförmälda

utdrag ävensom de vid närmast före­ gående allmänna fastighetstaxering och därefter avgivna, hos länsstyrel­ sen förvarade fastighetsdeklårationer och andra uppgifter rörande fas­ tigheter inom fastighetstaxerings-

distriktet.

1 den ordning, Kungl. Maj:t be­ stämmer, skall fastighetstaxerings-

nämndens ordförande därjämte er­

hålla tillgång till de vid närmast fö­ regående allmänna fastighetstaxe­ ring upprättade fastighetslängderna, såvitt fastighetstaxeringsdistriktet angår.

2 mom. Länsstyrelsen skall se­

nast den 30 september året näst före taxeringsåret till ordföranden i vederbörande fastighetstaxeringsnämnd översända de i 139 § omför­

mälda uppgifterna.

(Föreslagen lydelse)

IV. Om beredningsnämndernas

TV. Om fastighetstaxerings-

verksamhet

nämndernas verksamhet

147

Beredningsnämndens ordförande Fastighetstaxeringsnämndens ord-

åligger huvudsakligen: förande åligger huvudsakligen:

1) att tillhandahålla — ----------------------- -—- i besvärsmål. Vid fullgörande-------—----------------------kan anvisas.

148 §

1 m o in. Beredningsnämndens 1 in o in.1 2 Fastighetstaxerings- sammanträden hållas å tid och plats, nämndens sammanträden hållas

å

1 Den föreslagna lydelsen av 147 § ersätter även bestämmelserna i nuvarande 153 § första och tredje styckena.

2

Den föreslagna lydelsen av 148 § 1 mom. ersätter även bestämmelserna i nuvarande 153 § andra stycket, 154 § 1 mom. första och andra styckena samt 155 § första och andra styckena.

13

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

som ordföranden bestämmer efter

samråd med ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden. Möter för le­

damot hinder att tillstädeskomma, skall han i sitt ställe kalla sin supp­ leant och tillika härom underrätta ordföranden i beredningsnämnden.

(Nuvarande lydelse)

Vid sammanträde--------------------- -2 m o in. Sammanträde med be-

redningsnämnd skall hållas inom

slutna dörrar. Ägare eller därmed likställd innehavare av fastighet är dock berättigad att företräda inför

beredningsnämnd för att meddela

upplysningar till ledning vid taxe­ ring av fastigheten.

3 in o m. Taxeringsintendenten i länet eller av honom beordrad tjäns­ teman äger närvara vid samman­ träde med beredningsnämnd till full­ görande av vad honom åligger enligt 172 §, jämförd med 59 §.

Ordförande i fastighetstaxeringsnämnd äger närvara vid sådant sam­

manträde och därunder deltaga i överläggningen men ej i besluten.

(Föreslagen lydelse)

tid och plats, som ordföranden be­ stämmer. Det åligger honom att i

god tid underrätta länsstyrelsen och vederbörande fastighetstaxerings om­ bud om utsatt tid och plats för sammanträde. Möter för ledamot

hinder att tillstädeskomma, skall han i sitt ställe kalla sin suppleant och tillika härom underrätta ordfö­ randen i nämnden.

-------utsedda ledamöter.

2 m o in.1 Sammanträde med fas-

tighetstaxeringsnämnd skall hållas

inom slutna dörrar. Ägare eller där­ med likställd innehavare av fastig­ het är dock berättigad att företräda inför nämnden för att meddela upp­ lysningar till ledning vid taxering av fastigheten.

3 in o in.2 Taxeringsintendenten i länet eller av honom beordrad tjäns­ teman äger närvara vid sammanträ­ de med fastighetstaxeringsnämnd till fullgörande av vad honom ålig­ ger enligt 172 §, jämförd med 59 §.

Fastighetstaxeringsombud äger

närvara vid sådant sammanträde och därunder deltaga i överläggningen men ej i besluten.

149 §

Vid beredningsnämndens första sammanträde skall ordföranden, in­ nan taxeringsarbetet tager sin bör­ jan, avgiva noggrann redogörelse ej

mindre rörande av fastighetsprövningsnämnden fastställda enhetsvär­ den och övriga värderingsgrunder, såvitt distriktet berör, än även rö­ rande de köp av jordbruksfastighet inom distriktet, som förekommit un­ der tiden efter senaste allmänna fas­ tighetstaxering, samt de slutsatser beträffande fastigheternas allmänna saluvärde i orten, som enligt ordfö­ randens mening kunna dragas av de

Vid fastighets taxerings nämndens första sammanträde skall ordföran­ den, innan taxeringsarbetet tager sin början, avgiva noggrann redogörelse ej mindre rörande av fastighetsprövningsnämnden fastställda enhetsvär­ den och övriga värderingsgrunder, såvitt distriktet berör, än även rö­ rande de köp av jordbruksfastighet inom distriktet, som förekommit un­ der tiden efter senaste allmänna fas­ tighetstaxering, samt de slutsatser beträffande fastigheternas allmänna saluvärde i orten, som enligt ord­ förandens mening kunna dragas av

1 Den föreslagna lydelsen av 148 § 2 mom. ersätter även bestämmelserna i nuvarande 154 § 1 mom. tredje och fjärde styckena samt 155 § 1 mom. tredje och fjärde styckena. 2 Den föreslagna lydelsen av 148 § 3 mom. ersätter även bestämmelser i nuvarande 154 § 1 inom. fjärde stycket och 155 § 1 mom. fjärde stycket.

14

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

(Nuvarande lydelse)

vid dessa köp tillämpade priser. Fin­

nas inom distriktet fastigheter med

skog, bör i redogörelsen tillika läm­

nas upplysning rörande det virkes-

förråd, som i medeltal per hektar

finnes inom länet eller vederbörlig

del därav, och dess fördelning på

trädslagsklasser och förrådsgrupper

samt, i förekommande fall, trädslag

ävensom rörande innehållet i övrigt

av de lokala skogstaxeringsanvis-

ningarna.

de vid dessa köp tillämpade priser.

Finnas inom distriktet fastigheter

med skog, bör i redogörelsen tillika

lämnas upplysning rörande det vir-

kesförråd, som i medeltal per hektar

finnes inom länet eller vederbörlig

del därav, och dess fördelning på

trädslagsklasser och förrådsgrupper

samt, i förekommande fall, trädslag

ävensom rörande innehållet i övrigt

av de lokala skogstaxeringsanvis-

ningarna.

(Föreslagen lydelse)

150

1 in o m. Beredningsnämnden har

att föreslå värden för fastigheterna

i distriktet.

2

mom. Beredningsnämndens

förslag till taxering skola upptagas

i taxeringslängd (fastighet s-

längd). Närmare föreskrifter an­

gående längdens förande meddelas

av Kungl. Maj :t. Fastighetslängden

underskrives av beredningsnämn­

dens ordförande och de ledamöter,

som utsetts att justera nämndens

protokoll.

3 mom. De av beredningsnämn-

den följda grunderna för taxeringen,

såvitt angår jordbruksfastighet, sko­

la för varje fastighet upptagas i en

särskild längd enligt fastställt for­

mulär. Denna längd skall med lämp­

liga mellanrum under berednings­

arbetet framläggas för nämnden,

som i händelse av ojämnhet i taxe­

ringen har att verkställa erforderlig

jämkning. Då nämndens förslag till

taxering föreligger färdigt, skall

längden i justerat skick fogas vid

protokollet. Senast den 20 december

skall ordföranden översända sam- 1

1 Den föreslagna lydelsen av 150 § ersätter

andra stycket samt 155 § 3 mom. första och tre

1

mom. Fastighetstaxerings-

nämnden skall preliminärt åsätta

fastigheterna i distriktet taxerings­

värden och, sedan ägare eller där­

med likställd innehavare av skatte­

pliktig fastighet beretts tillfälle in­

komma med erinringar, slutligt fast­

ställa taxeringsvärdena.

2

mom. Fastighetstaxerings-

nämndens preliminära beslut till

taxering skola upptagas i taxerings­

längd (f a s t i g h e t s 1 än g d). När­

mare föreskrifter angående längdens

förande meddelas av Kungl. Maj :t.

3 m o m. De av fastighetstaxe-

ringsnämnden följda grunderna för

taxeringen, såvitt angår jordbruks­

fastighet, skola för varje fastighet

upptagas i en särskild längd enligt

fastställt formulär (kontroll­

längd). Denna längd skall med

lämpliga mellanrum under arbetet

framläggas för nämnden, som i hän­

delse av ojämnhet i taxeringen har

att verkställa erforderlig jämkning.

Längden skall i justerat skick fogas

vid protokollet. Senast den 5 feb­

ruari under taxeringsåret skall ord­

föranden översända sammandrag av

även bestämmelserna i nuvarande 154 § 2 mom.

äje styckena.

15

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

mandrag av längden till landskani- längden till landskamreraren i läreraren i länet. net. Det ankommer på denne att,

efter därav tagen del, inom fem da­ gar till finansdepartementet insän­ da de inkomna sammandragen.

Knngl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

151

Vad i 62 och 64 §§ är stadgat om jäv och omröstning i taxeringsnämnd skall äga motsvarande tillämpning beträffande beredning snämnd.

Beslut må icke fattas av bered-

ningsnämnd, såvida icke ordföran­

den och minst två ledamöter äro till­ städes. Dock skall den omständig­ heten, att ledamot av nämnden har att avträda vid behandling av viss taxering, icke utgöra hinder mot att beslut fattas rörande ifrågavarande taxering.

Ordföranden har att i fastighetslängden angiva det värde, han ansett böra föreslås, i de fall, då bered-

ningsnämndens beslut utfallit på an­

nat sätt.

Annan ledamot i berednings-

nämnd, som deltagit i nämndens

beslut, äger anföra reservation mot beslutet. Reservation skall anmälas innan sammanträdet avslutas samt, om den närmare utvecklas, avfattas skriftligen och avgivas sist vid juste­ ringen av protokollet.

Av nämnden--------------------------- -

§x

Vad i 62 och 64 §§ är stadgat om jäv och omröstning i taxerings­ nämnd skall äga motsvarande tilllämpning beträffande fastighetstaxc-

ringsnämnd.

Beslut må icke fattas av fastighets-

taxeringsnämnd å landet, såvida icke ordföranden samt en av landstings­ kommunens förvaltningsutskott vald och en kommunvald ledamot äro tillstädes, samt av fastighetstaxeringsnämnd i stad, såvida icke ord­

föranden och minst två ledamöter äro tillstädes. Dock skall den om­ ständigheten, att ledamot av nämn­ den har att avträda vid behandling av viss taxering, icke utgöra hinder mot att beslut fattas rörande ifråga­ varande taxering.

Ordföranden bär att i fastighets-Iängden angiva det värde, han ansett böra föreslås, i de fall, då fastighets-

taxeringsnämndens beslut utfallit på

annat sätt.

Annan ledamot, som deltagit i nämndens beslut, äger anföra reser­ vation mot beslutet. Reservation skall anmälas innan sammanträdet avslu­ tas samt, om den närmare utveck­ las, avfattas skriftligen och avgivas sist vid justeringen av protokollet.

till protokollet.

152

§2

Fastighet staxeringsnämndens ar­ bete bär taga sin början senast den 5 oktober året näst före taxerings­ året, dock att vad nu sagts icke här avseende å Stockholm. Arbetet skall

1

Den föreslagna lydelsen av 151 § ersätter även bestämmelserna i nuvarande 156 §.

a Den föreslagna lydelsen i 152 § ersätter även bestämmelser i nuvarande 155 § 3 mom. första stycket och 157 § 1 mom.

16

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

(Nuvarande lydelse)

Beredningsnämndens förslag skall

föreligga färdigt senast den 10 de­

cember året näst före taxeringsåret.

Beredningsnämndens ordförande

skall senast den 15 i nämnda månad med allmänna posten tillsända så­

dan ägare eller därmed likställd in­

nehavare av skattepliktig fastighet,

vilkens namn och postadress äro för ordföranden kända, underrättelse

om det för fastigheten föreslagna taxeringsvärdet. Underrättelse som

nu sagts skall även innehålla upplys­

ning, att ägaren eller innehavaren av fastigheten äger senast den 5 på­ följande januari till berednings­

nämndens ordförande avgiva skrift­

liga erinringar mot förslaget.

Beredningsnämndens förslag skall

under tio dagar viss angiven tid på dagen hållas tillgängligt inom kom­ munen hos beredningsnämndens

ordförande eller någon dess ledamot,

med rätt för ägare eller därmed lik­ ställd innehavare av fastighet inom distriktet att på sätt och inom tid, som i nästföregående stycke stad­ gas, avgiva erinringar mot förslaget, åliggande det ordföranden att sådant i vederbörlig ordning kungöra.

Därest erinran mot förslaget av­ givits eller känt blivit, att beträffan- 1

vara avslutat i länen senast den 25 mars och i Stockholm senast den 15 juni under taxeringsåret.

Fastighetstaxeringsnämndens pre­ liminära beslut om taxeringsvärden

skall föreligga färdigt senast den 25

januari under taxeringsåret.

Fastighetstaxeringsnämndens ord­

förande skall senast den 31 sist­

nämnda månad med allmänna pos­

ten tillsända ägare eller därmed lik­ ställd innehavare av skattepliktig fastighet underrättelse om det för fastigheten preliminärt upptagna taxeringsvärdet. Underrättelsen skall även innehålla upplysning, att ägaren eller innehavaren av fastig­ heten äger senast den 25 påföljande

februari till fastighetstaxerings­ nämndens ordförande avgiva skrift­

liga erinringar mot förslaget även­

som att särskild underrättelse om det slutliga beslutet icke kommer att utsändas, därest erinringar icke av­ givas eller det preliminärt upptagna taxeringsvärdet oförändrat faststäl­ les. Därjämte skall underrättelsen in­ nehålla upplysning om vad som skall iakttagas vid anförande av besvär över fastighetstaxeringsnämndens beslut rörande taxeringen.

Sedan fastighetstaxeringsnämnden preliminärt åsatt fastigheterna i distriktet taxeringsvärden, skall fastighetslängden under tio dagar

viss angiven tid på dagen hållas till­

gänglig inom kommunen å lämplig kommunal expedition, med rätt för

ägare eller därmed likställd inneha­ vare av fastighet inom distriktet att på sätt och inom tid, som i nästföre­ gående stycke stadgas, avgiva erin­ ringar, åliggande det ordföranden att sådant i vederbörlig ordning kungöra.

153

Sedan tiden för avgivande av er­ inringar tilländagått, skall fastig-

(Föreslagen lydelse)

1 Den föreslagna lydelsen av 153 § ersätter bestämmelser i nuvarande 150 § 2 mom., 152 § fjärde stycket, 154 § 3 mom. samt 155 § 3 mom. första och tredje styckena.

17

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

de i fastighetslängden uppförd fas­ tighet före årsskiftet inträffat sådan omständighet, som föranleder, att fastigheten skall uppdelas i flera taxeringsenheter, skall ordföranden

senast den 20 januari hålla samman­ träde med beredningsnämnden, som har att yttra sig över inkommen er­ inran samt i förekommande fall av­ giva nytt förslag till taxering. Dylika yttranden och förslag upptagas i pro­ tokollet.

Senast den 25 januari skall beredningsnämndens ordförande till ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden överlämna de upprättade fastighetslängderna, behörigen sum­ merade, ävensom nämndens proto­ koll, de deklarationer och andra skriftliga uppgifter och upplysning­ ar, som avlämnats till ledning vid taxeringen, samt de enligt 146 § beredningsnämndens ordförande tillhandakomna handlingarna.

V. Om fastighetstaxerings-

nämndernas verksamhet

153 §

Ordförande i fastighetstaxeringsnämnd å landet skall huvudsakligen

1) för vinnande av jämnhet och likformighet i taxeringen följa ar­ betet i beredningsnämnderna inom fastighetstaxeringsdistriktet samt i erforderlig utsträckning lämna an­ visningar för arbetets bedrivande,

2) före fastighetstaxeringsnämndcns sammanträde granska de från beredningsnämndernas ordförande inkomna längderna och övriga hand­ lingar och därvid särskilt undersöka, huru beredningsnämnderna tilläm­ pat de enhetsvärden och de värderingsgrunder i övrigt, som av fastighets prövnings nämnden fastställts, 1 2

(Nuvarande lydelse)

hetstaxeringsnämnden sammanträ­ da för att slutligt besluta om taxe­ ringarna. Därest erinran avgivits el­

ler känt blivit, att beträffande i fas­ tighetslängden uppförd fastighet in­ träffat sådan omständighet, som bär

föranleda, att fastigheten skall upp­

delas i flera taxeringsenheter eller

eljest anledning förekommit att åsätta annat taxeringsvärde än läng­ den utvisar, skall ordföranden när­ mare redogöra härför och nämnden särskilt besluta härom.

Nämndens beslut skola, där de skilja sig från de preliminära beslu­

ten, antecknas i fastighetslängderna.

Fastighetslängden underskrives, sedan taxeringarna slutligt fast­ ställts, av fastighetstaxering snämn­ dens ordförande och de ledamöter, som utsetts att justera nämndens protokoll.

(Föreslagen lydelse)

154 §

1 m o m.1 Har ägare eller där­ med likställd innehavare av fastig­ het avgivit erinringar mot prelimi­ närt åsatt taxeringsvärde eller har fas tighets taxeringsnämnden, utan att erinringar avgivits, beslutat åsät­ ta fastighet annat taxeringsvärde än som preliminärt upptagits eller el­ jest frångått det preliminära beslu­ tet, skall fastighetstaxeringsnämndens ordförande tillsända ägaren el­ ler innehavaren underrättelse om det taxeringsvärde, som av fastighetstaxeringsnämnden slutligt be­ slutats. Underrättelsen skall inne­ hålla upplysning om vad som skall iakttagas vid anförande av besvär

1 Den föreslagna lydelsen av 154 § 1 mom. ersätter bestämmelser i nuvarande 155 § 3 mom. andra stycket och 157 § 2 mom. 2 Bihang till riksdagens protokoll 1063. 1 samt. Nr 107

18

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

(Nuvarande lydelse)

ävensom huru beredningsnämndernas uppskattning av virkesförrådet och dess fördelning på trädslagsklasser och förrådsgrupper samt, i före­ kommande fall, trädslag överens­ stämmer med uppgifterna härom i de för taxeringen fastställda lokala skogstaxeringsanvisningarna,

3) vidtaga åtgärder för införskaf­ fande av de uppgifter och upplys­ ningar, som ytterligare må finnas er­ forderliga för taxeringen,

4) kalla fastighetstaxering snämn­ dens ledamöter till sammanträden och om utsatt tid och ställe härför i god tid underrätta länsstyrelsen,

5) leda nämndens arbete och vid sammanträdena föra ordet,

6) ombesörja förandet av nämn­ dens protokoll och längder samt övriga göromål av expeditionell art, ävensom

7) avgiva yttranden i besvärsmål. Ordförande i fastighetstaxeringsnämncl i stad har enahanda ålig­ ganden som i 147 § stadgas för ord­ förande i beredningsnämnd. Det åligger honom att i god tid under­ rätta länsstyrelsen om utsatt tid och plats för fastighetstaxeringsnämndens sammanträden.

Vid fullgörande av honom ålig­ gande uppgifter må ordförande i fastighet staxering snämnd åtnjuta biträde av personal, som för sådant ändamål kan anvisas.

över fastighetstaxeringsnämndens beslut.

2 mom.1 Senast den 31 mars el­ ler vad angår Stockholm den 21 juni skall fastighetstaxeringsnämndens ordförande till länsstyrelsen insända fastighetsdeklarationerna och övri­ ga handlingar ävensom fastighets­ taxeringsnämndens protokoll. Fastighetslängderna skola avlämnas å den tid och i den ordning, Kungl. Maj:t föreskriver.

3 m o m.2 Fastighetslängderna i huvudskrift eller bestyrkt avskrift, skola vara att tillgå för landskamreraren, taxering sintendent och fastighetsprövningsnämnden samt i den ordning, Kungl. Maj:t föreskriver, utom vad angår Stockholm, offent­ ligen framläggas inom vederbörande kommun under minst 14 dagar före den 15 maj under taxeringsåret.

(Föreslagen lydelse)

154 §

1 mom. Sammanträden med fastighetstaxeringsnämnd å landet hållas å tid och plats, som ordföran­ den bestämmer. Möter för ledamot hinder att tillstädeskomma, skall han i sitt ställe kalla för honom ut­ sedd suppleant och tillika härom underrätta ordföranden. Föredra­ gande i nämnden är vederbörande beredningsnämnds ordförande be-

1

Den föreslagna lydelsen av 154 § 2 mom. ersätter bestämmelserna i nuvarande 157 § 3 mom

2 Den föreslagna lydelsen av 154 § 3 mom. ersätter bestämmelserna i nuvarande 157 § 4 mom

19

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

träffande de fastigheter, som tillhö­ ra höns beredningsdistrikt.

Vid sammanträdena föres proto­ koll i erforderlig omfattning. Proto­ kollet justeras av två av nämnden utsedda ledamöter.

Sammanträde med nämnden skall hållas inom slutna dörrar.

Angående rätt för ägare eller där­ med likställd innehavare av fastig­ het att företräda inför nämnden samt om befogenhet för taxeringsintendenten i länet eller av honom beordrad tjänsteman att närvara vid sammanträde med fastighetstaxeringsnämnd å landet skola bestäm­ melserna i U8 § 2 och 3 mom. äga motsvarande tillämpning.

2 mom. Innan fastighetstaxeringsnämnd å landet börjar det egentliga arbetet, skall ordföranden, efter samråd med taxeringsintendenten i länet angående tid och plats, kalla de av länsstyrelsen och landstingskommunens förvaltnings­ utskott utsedda ledamöterna även­ som samtliga ordförande i bered­ ning snämnder na i de till fastighetstaxering sdistriktet hörande beredningsdistrikten till ett förberedande sammanträde. Vid detta har ordfö­ randen, med erforderligt biträde av berednings nämndernas ordförande, att avgiva noggrann redogörelse för de värderingsgrunder, efter vilka varje beredningsnämnd upprättat sitt förslag, ävensom för sin egen mening, huruvida och i vad mån dessa värderingsgrunder kunna an­ ses överensstämma med av fastig­ hets prövnings nämnden fastställda enhetsvärden och anvisningar i öv­ rigt eller eljest med de priser, som erhållits vid fastighetsförsäljningar i orten. På grundval av dessa redo­ görelser skola de vid sammanträdet närvarande taga under övervägande och för anteckning till protokollet uttala sin mening, vilka allmänna jämkningar av beredningsnämnder-

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

20

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

(Nuvarande lydelse)

nas förslag finnas erforderliga för en jämn och likformig taxering i hela fastighetstaxeringsdistriktet.

Avskrift av protokollet skall inom tio dagar efter sammanträdet av ordföranden översändas till landskamreraren, som har att, efter därav tagen del, till finansdepartementet insända de inkomna protokollsav­ skrifterna ävensom de i 150 § 3 mom. angivna sammandragen.

3 m o m. Sedan det i 2 mom. omförmälda sammanträdet hållits, ta­ ger taxering sarbetet sin början med de kommuner, där vid nämnda sammanträde beredningsnämndernas förslag ansetts tillfredsställan­ de, samt fortgår kommun efter kom­ mun och fastighet efter fastighet. Föredraganden har att i varje fall meddela såväl beredningsnämndens förslag som ock sin egen mening ävensom redogöra för inkomna er­ inringar och de ändringar, som beredningsnämnden funnit sig böra föreslå. Nämnden beslutar därefter med vilket belopp taxeringsvärde skall åsättas varje fastighet.

Nämndens sålunda fattade beslut skola, där de skilja sig från bered­

ningsnämndens förslag, antecknas i

fastighetslängderna.

Fastighetslängderna underskrivas av nämndens ordförande och veder­ börande beredningsnämndsordförande samt en av nämnden utsedd ledamot.

(Föreslagen lydelse)

(Jfr föreslagen lydelse av 153 § andra stycket)

(Jfr föreslagen lydelse av 153 § tredje stycket)

VI. Om fastighetsprövningsnämndernas V. Om fastighetsprövningsnämndernas

verksamhet verksamhet

158 §

Sedan fastighetslängderna med Sedan fastighetslängderna med tillhörande handlingar inkommit till tillhörande handlingar inkommit till länsstyrelsen, skola längderna även- länsstyrelsen, skola längderna även­ som de hos berednings- och fastig- som fastighetstaxeringsnämndernas

hetstaxeringsnämnderna förda pro- protokoll granskas, varvid taxe- tokollen granskas, varvid taxerings- ringsintendent har att hos fastig-

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

intendent har att hos fastighetsprövningsnämnden göra framställning­ ar om de åtgärder, som erfordras för åstadkommande av en med skatteförfattningarna överensstämmande, jämn och likformig fastighetstaxering.

Länsstyrelsen äger, ------- -— upplysningars meddelande.

hetsprövningsnämnden göra fram­ ställningar om de åtgärder, som er­ fordras för åstadkommande av en med skatteförfattningarna överens­ stämmande, jämn och likformig fas­ tighetstaxering.

159 §

Kungl. Maj :t äger förordna, att med ledning av de i 154 § 2 mom.

andra stycket omförmälda handling­ arna undersökning skall verkställas

till utrönande, huruvida vid taxe­ ringen av jordbruksfastigheter å landsbygden jämnhet och likformig­ het de olika länen emellan blivit uppnådd. Verkställes sådan under­ sökning, skall resultatet därav med­ delas landskamrerarna och taxeringsintendenterna senast den 30 april under taxeringsåret.

Ovannämnda handlingar —---------

Kungl. Maj :t äger förordna, att med ledning av de i 150 § 3 mom. omförmälda sammandragen under­ sökning skall verkställas till utrö­ nande, huruvida vid taxeringen av jordbruksfastigheter å landsbygden jämnhet och likformighet de olika länen emellan blivit uppnådd. Verk­ ställes sådan undersökning, skall re­ sultatet därav meddelas landskam­ rerarna och taxeringsintendenterna senast den 30 april under taxerings­ året. under taxeringsåret.

160

1 mom. Fastighetsprövningsnämnds arbete skall vara avslutat senast den 30 september under taxe­ ringsåret, i Stockholm den 31 okto­

ber.

1 in o in. Fastighetsprövningsnämnds arbete skall vara avslutat senast den 31 oktober under taxe­ ringsåret, i Stockholm den 30 no­

vember.

166 §

1 in o m. Besvär över------- — taxerad, samt 4) om underrättelse, som avses i 4) om underrättelse, som avses i 152 § andra stycket, 155 § 3 mom. 152 § tredje stycket eller 154 § 1

första och andra styckena eller 157 § mom., haft felaktigt innehåll. 2 mom., haft felaktigt innehåll.

Har taxeringen —------- hos kammarrätten. Kammarrätten må,----------- avsedd prövningsnämnd.

IX. Gemensamma bestämmelser VIII. Gemensamma bestämmelser

172 §

Utöver vad----------- allmän fastighetstaxering: 1) 13—15 §§, 16 § 1 mom. 4) samt 1) 13—15 §§, 16 § 1 inom. 4) samt

2 4 mom. ävensom 17—19 §§ med 2 och 3 inom. ävensom 17—19 §§

för taxeringsnämnder och prov- med för taxeringsnämnder och prov-

22

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

ningsnämnder gemensamma bestäm- ningsnämnder gemensamma bestäm­ melser samt med föreskrifter om melser samt med föreskrifter om riksskattenämnden m. m., riksskattenämnden m. in.,

2) 46 § angående — — — särskilda föreskrifter.

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

1

)

1 mom. Bestämmelserna i — 1) Vad i 129 § 1 mom. vid stadgas skall hava avseende å er­ sättning till ordförandena i bered­

ning snämnder na och fastighetstaxe-

ringsnämnderna samt de av länssty­ relsen förordnade ledamöterna i fas-

tighetstaxeringsnämnderna och kon­

sulenterna för taxering av vattenfallsfastighet.

2) Vad i 129 § 5 mom. stadgas skall hava avseende å

de personer, som jämlikt 143 § 2 mom. inkallats av länsstyrelsen för meddelande av upplysningar,

de personer, som till sammanträ­ de enligt 144 § 1 eller 2 mom. sär­ skilt inkallats av länsstyrelsen eller till sammanträde enligt 155 § 2

mom. inkallats efter länsstyrelsens

medgivande,

de ordförande i beredningsnämnd

och i fastighetstaxeringsnämnd, som

på vederbörlig kallelse inställt sig till sådant sammanträde, varom förmäles i 144 § 1 inom.,

de ordförande och ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd i stad, som på vederbörlig kallelse instädlt sig till sådant sammanträde, varom förmäles i 144 § 2 mom., samt

de personer, som inställt sig på vederbörlig kallelse enligt 158 § and­ ra stycket.

3) Vad i-------3 mom. Vad i 130 § första styc ket stadgas skall äga motsvarande tillämpning å kommunvald ledamot

i beredningsnämnd och fastighets­ taxeringsnämnd.

För inställelse vid fastighetstaxeringsnämnds sammanträden även­ som för inställelse vid sammanträ­ den, som omförmälas i 144 § 1 mom.,

173 §

— skall iakttagas.

1) Vad i 129 § 1 mom. vid 1) stad­ gas skall hava avseende å ersättning till ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna och de av länssty­ relsen förordnade ledamöterna i

dessa nämnder ävensom fastighetstaxeringsombuden och konsulenter­

na för taxering av vattenfallsfastigliet.

2) Vad i 129 § 5 mom. stadgas skall hava avseende å

de personer, som jämlikt 143 § 2 mom. inkallats av länsstyrelsen för meddelande av upplysningar,

de personer, som till sammanträ­ de enligt 144 § 1 eller 2 mom. sär­ skilt inkallats av länsstyrelsen eller till sammanträde enligt 145 § inkal­ lats efter länsstyrelsens medgivan­ de,

de ordförande i fastighetstaxe­ ringsnämnd, som på vederbörlig kallelse inställt sig till sådant sam­ manträde, varom förmäles i 144 § 1

eller 2 mom. eller 145 §, samt

de personer, som inställt sig på vederbörlig kallelse enligt 158 § and­ ra stycket.

— i fastighetsprövningsnämnd.

3 mom. Vad i 130 § första styc­ ket stadgas skall äga motsvarande tillämpning å kommunvald ledamot i fastighetstaxeringsnämnd.

För inställelse vid fastighetstaxeringsnämnds sammanträden även­ som för inställelse vid sammanträ­ den, som omförmälas i 144 § 1 mom.

23

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

(Nuvarande lydelse)

145 § och 154 § 2 mom., äger av landstingskommunens förvaltnings­ utskott utsedd ledamot av sådan nämnd åtnjuta dagtraktamente och resekostnadsersättning av lands­ tingskommunens medel efter de för landstingsmän stadgade grunder.

(Föreslagen lydelse)

och 145 §, äger av landstingskom­ munens förvaltningsutskott utsedd ledamot av sådan nämnd åtnjuta dagtraktamente och resekostnadser­ sättning av landstingskommunens medel efter de för landstingsmän stadgade grunder.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1964.

24

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­ rådet å Stockholms slott den 18 oktober 1963.

Närvarande:

Statsministern

E rlander , ministern för utrikes ärendena N ilsson , statsråden

S

träng

, A

ndersson

, L

indström

, L

ange

, K

ling

, S

koglund

, E

denman

,

J

ohansson

,

af

G

eijerstam

, H

ermansson

, H

olmqvist

, A

spling

.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen­ sam beredning med chefen för inrikesdepartementet fråga om ändrade be­

stämmelser rörande förfarandet vid allmän fastighetstaxering, m. m. samt

anför därvid följande.

I. Inledning

Allmän fastighetstaxering sker nästa gång är 1965 och därefter i princip vart femte år. Därvid åsättes samtliga fastigheter taxeringsvärden, som är avsedda att gälla intill nästa allmänna fastighetstaxering. I vissa fall kan dock omtaxering eller nytaxering av fastighet ske mellan två allmänna fas­ tighetstaxeringar (särskild fastighetstaxering). Medan särskild fastighets­ taxering verkställes i omedelbar anslutning till den årliga taxeringen av inkomst och förmögenhet, kräver den allmänna fastighetstaxeringen eu sär­ skild taxeringsorganisation. Den handhas sålunda av särskilt utsedda nämn­ der. På landet uppgöres förslag till taxering av beredningsnämnder, medan fastighetstaxeringsnämnder beslutar taxeringarna. I städerna förekommer icke beredningsnämnder, utan taxeringen verkställes omedelbart av fastighetstaxeringsnämnd. Som besvärsinstans fungerar fastighetsprövningsnämnderna, en för varje län.

Det egentliga arbetet med fastighetstaxeringen pågår på landet i beredningsnämnderna mellan den 15 september och den 10 december året före taxeringsåret och i fastighetstaxeringsnämnderna under taxeringsåret fram till den 25 mars. I stad pågår fastighetstaxeringsnämndernas arbete från oktober månad före taxeringsåret till den 25 mars (i Stockholm den 15 juni) under taxeringsåret.

I skilda sammanhang har framhållits att det nuvarande förfaringssättet vid allmän fastighetstaxering är onödigt betungande och kostsamt. Angelä­ genheten av en förenkling i olika avseenden har understrukits av bl. a. riks­

25

dagens revisorer i deras berättelse till 1958 års riksdag. Statsutskottet utta­ lade i anledning härav (SU 1958: B 34 s. 50) att utskottet bibragts den upp­ fattningen att behov av en översyn i förenklingssyfte föreligger. Även 1957 års fastighetsskattesakkunniga har uttalat sig i den riktningen.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 3 mars 1961 tillkallade jag landskamreraren S. V. Svensson, numera chefen för inrikesdepartementets landsstatsavdelning N. T. Nyqvist samt häradsskrivaren A. S. Andersson såsom sakkunniga för att verkställa översyn av bestämmelserna om förfa­ randet vid allmän fastighetstaxering. Sedan Nyqvist — på därom gjord an­ sökan -— den 10 november 1961 entledigats från sitt uppdrag, uppdrogs samma dag åt taxeringsintendenten R. T. Broström att vara ledamot i ut­ redningen.

De sakkunniga, som antagit benämningen 1961 års fastighetstaxering sut­

redning, har med skrivelse den 12 mars 1963 överlämnat promemoria med förslag till ändringar av bestämmelserna om förfarandet vid allmän fastig­ hetstaxering m. m. (stencilerad). Det vid promemorian fogade författnings-

förslaget torde få fogas vid statsrådsprotokollet för detta ärende såsom Bi-

hang A.

Över promemorian har efter remiss yttranden avgivits av kammarrätten, riksskattenämnden, lantbruksstyrelsen, domänstyrelsen, skogsstyrelsen, sty­ relsen för skogshögskolan, överståthållarämbetet, länsstyrelserna i Stock­ holms, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Gotlands, Ble­ kinge, Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Västerbottens län, stiftsnämnderna i Uppsala, Lund, Göteborg, Skara och Luleå, statistiska centralbyrån, bankinspektionen, försäkringsinspektionen, Föreningen Sveri­ ges kronokamrerare, Hushållningssällskapens förbund, Landsorganisationen i Sverige (LO), Riksförbundet Landsbygdens folk (RLF), Statstjänstemännens riksförbund, Svensk industriförening, Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska bankföreningen, Svenska försäkringsbolags riksförbund, Svenska landskommunernas förbund, Svenska landstingsförbundet, Svenska spar­ banksföreningen, Svenska stadsförbundet, Sveriges akademikers centralor­ ganisation (SACO), Sveriges häradsskrivareförening, Sveriges industriför­ bund, Sveriges jordbrukskasseförbund, Sveriges jordägareförbund, Sveriges lantbruksförbund, Sveriges skogsägareförbund, Sveriges skogsägareför­ eningars riksförbund, Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund och Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Härvid har Sveriges industri­ förbund, Svenska försäkringsbolags riksförbund och Svenska arbetsgivare­ föreningen åberopat ett av näringslivets skattedelegation upprättat yttrande, medan Sveriges lantbruksförbund och Riksförbundet Landsbygdens folk hänfört sig till ett av lantbrukets skattedelegation avgivet utlåtande. Yttran­ de över promemorian har jämväl inkommit från Sveriges villaägareförbund.

Kungl. Maj:is proposition nr 197 år 1963

26

De sakkunnigas förslag innefattar ändringar av gällande förfarande av­ seende i huvudsak fyra punkter, nämligen

a) organisationen av fastighetstaxeringen på landsbygden

b) taxeringsperiodens längd

c) metodiken vid taxering av jordbruksfastighet

d) utformningen av fastighetslängden. Vissa av utredningens förslag har vunnit anslutning av flertalet remiss­ instanser medan andra, särskilt förslaget om en förlängning av taxeringsperioden, blivit föremål för åtskillig kritik. Jag avser nu att till närmare be­ handling upptaga de olika frågorna och följer därvid den ordning, i vilken de redovisats i promemorian.

Avslutningsvis kommer jag att behandla en av annan lagstiftning för­ anledd fråga om ändring i kommunalskattelagen (skattefrihet för utryck­ ningsbidrag till värnpliktiga).

Kungl. Maj.ts proposition nr 197

dr

1963

II. Taxeringsorganisationen

1. Gällande bestämmelser

Beskattningsnämndernas organisation m. m.

Den allmänna fastighetstaxeringen handhas i första och andra instans av beredningsnämnder, fastighetstaxeringsnämnder och fastighetsprövningsnämnder. Förfarandet är olika på landet och i städerna.

På landet upprättar beredningsnämnderna förslag till taxering. Beredningsnämndernas verksamhetsområden, beredningsdistrikt, utgöres av kom­ mun eller del av kommun. Förslagen genomgås av en för flera berednings­ distrikt gemensam fastighetstaxeringsnämnd, som beslutar om taxeringen. I städerna finns endast fastighetstaxeringsnämnder, som omedelbart beslu­ tar om taxeringen [131 § taxeringsförordningen (TF)].

Antalet ledamöter i beredningsnämnd bestämmes av länsstyrelsen i sam­ band med indelningen i beredningsdistrikt och skall utöver ordföranden ut­ göra minst fyra. Ordföranden förordnas av länsstyrelsen, övriga ledamöter jämte suppleanter, en för varje ledamot, väljes av kommunalfullmäktige senast den 30 juni året näst före taxeringsåret (132 § 1 mom. TF).

För beslutförhet i beredningsnämnd erfordras, såvitt inte annat föranledes av bestämmelserna om jäv, att ordföranden och minst två ledamöter är närvarande. Beträffande jäv och omröstning inom nämnden gäller samma bestämmelser som ifråga om taxeringsnämnd ( 151 § TF ).

Fastighetstaxeringsnämnd består av ordförande samt ytterligare å landet sex och i stad fyra eller, därest länsstyrelsen med hänsyn till fastighetstaxeringsdistriktets utsträckning eller andra förhållanden så förordnat, sex le­ damöter. Ordföranden och ytterligare en ledamot förordnas av länsstyrelsen

27

i samband med indelningen i fastighetstaxeringsdistrikt. I övrigt inträder i fastighetstaxeringsnämnd på landet dels två av landstingskommunens för­ valtningsutskott valda ledamöter, dels vederbörande beredningsnämndsordförande och dels två av kommunalfullmäktige valda ledamöter, av vilka minst en skall vara ledamot i beredningsnämnd inom vederbörande kom­ mun. Dessa ledamöter skall tjänstgöra, de av förvaltningsutskottet valda i hela taxeringsdistriktet, beredningsnämndsordföranden då fråga är om taxe­ ring av fastighet inom hans beredningsdistrikt, samt de av kommunalfull­ mäktige valda vid taxering av fastighet inom kommun, för vilken de valts.

I stad består fastighetstaxeringsnämnden — utöver ordföranden och den av länsstyrelsen förordnade ledamoten — av ytterligare tre eller i vissa fall fem av stadsfullmäktige valda ledamöter.

Val av ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd jämte suppleanter, en för varje ledamot, skall förrättas senast den 30 juni året näst före taxeringsåret (133 § 1 mom. TF).

För beslutförhet i fastighetstaxeringsnämnd erfordras, såvida inte annat föranledes av bestämmelserna om jäv, att följande personer är närvarande, nämligen på landet ordföranden, vederbörande beredningsnämndsordförande samt en landstingsvald och en kommunvald ledamot samt i stad ordfö­ randen och två ledamöter. Beträffande jäv och omröstning inom nämnden gäller samma bestämmelser som ifråga om taxeringsnämnd ( 156 § TF ).

Varje län utgör ett fastighetsprövningsdistrikt med en fastighetsprövningsnämnd. Stockholms stad utgör ett särskilt prövningsdistrikt, där prövningsnämnden tillika är fastighetsprövningsnämnd (131 § 2 mom. och 134 § TF ).

Fastighetsprövningsnämnd i län består av prövningsnämnden i länet, för­ stärkt med nio ledamöter, vilka utses av länsstyrelsen senast den 15 augusti året näst före taxeringsåret. Av sistnämnda ledamöter skall tre utses bland dem, som efter förordnande av länsstyrelsen eller val av förvaltningsutskot­ tet är ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd, tre bland dem, som efter val av kommun är ledamöter i sådan nämnd, samt tre bland personer inom lä­ net, som inte är ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd men genom sin verk­ samhet kan antas besitta sakkunskap ifråga om fastighetsvärdering. Enligt samma grunder utser länsstyrelsen sex suppleanter ( 134 § TF ).

Efter framställning av länsstyrelsen må Kungl. Maj :t medgiva, att fastig­ hetsprövningsnämnd sammanträder å två avdelningar (134 § och 11 § 1 mom. TF).

För att fastighetsprövningsnämnd skall vara beslutför erfordras, att ord­ föranden och tre andra ledamöter eller suppleanter är närvarande. Beträf­ fande jäv och omröstning inom nämnden gäller samma bestämmelser som ifråga om prövningsnämnd (162 § samt 85 och 87 §§ TF).

För alt biträda vid taxeringen av vattcnfallsfastigheter förordnar länssty­ relsen, om så finnes erforderligt, två konsulenter. Av dessa skall den ene

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

28

företräda taxeringsteknisk och den andre vattenkraftteknisk sakkunskap. Konsulent äger närvara vid nämnds sammanträde med rätt att deltaga i överläggning men ej i beslut ( 135 § TF ).

Förberedande åtgärder

Under året näst före det år, då allmän fastighetstaxering skall äga rum, kallar riksskattenämnden landskamrerarna och taxeringsintendenterna i lä­ nen samt, i den mån så finnes erforderligt, andra i fastighetsvärdering kun­ niga och erfarna personer till möte före utgången av maj månad för över­ läggningar rörande denna taxering, det s. k. Stockholmsmötet (65 § TK).

På detta möte diskuteras bl. a. de uppgifter om virkespriser m. m., som det enligt skogsvärderingsinstruktionen (SFS 1951:440) åligger skogssty­ relsen att, efter samråd med domänstyrelsen och statens skogsforskningsinstitut1, lämna till varje länsstyrelse senast den 1 maj året näst före taxe­ ringsåret.

Enligt nyssnämnda instruktion skall vidare statens skogsforskningsinstitut före allmän fastighetstaxering fastställa centrala skogstaxeringsanvisningar samt, på grundval av riksskogstaxeringarna, senast den 1 augusti året näst före taxeringsåret till varje länsstyrelse lämna uppgifter för länet eller i skogligt avseende likartade delar av länet om den ungefärliga arealen skogsmark och övrig mark, skogsmarkens genomsnittliga godhetsgrad samt virkesförrådets genomsnittliga storlek m. m.

På grundval av nämnda anvisningar och uppgifter upprättar landskamreraren med biträde av skogssakkunnig förslag till lokala skogstaxeringsanvisningar.

Landskamreraren verkställer vidare med ledning av bl. a. lagfartsförteckningar och uppgifter från hypoteksinrättningarna om belåningsvärden un­ dersökning rörande fastigheternas allmänna saluvärde å länets landsbygd. Därvid äger länsstyrelsen kalla lämpligt antal personer med ingående känne­ dom om fastighetsvärden att tillhandagå landskamreraren med upplysningar

( 143 § TF ).

Senast den 20 augusti året näst före det, då allmän fastighetstaxering äger rum, skall efter kallelse av länsstyrelsen ordförandena i beredningsnämnderna och fastighetstaxeringsnämnderna å länets landsbygd ävensom de beredningsnämndsledamöter, som därtill utsetts av kommunerna, samt de landstingsvalda ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnderna sammanträda inför landskamreraren å en eller flera lämpliga orter för förberedande över­ läggningar rörande tillämpningen av de allmänna grunderna vid den före­ stående allmänna fastighetstaxeringen. Till sammanträdet äger länsstyrel­ sen kalla jämväl andra personer, som kan antas besitta sakkunskap rörande fastighetsvärdering.

1 Skogsforskningsinstitutets arbetsuppgifter har numera övertagits av skogshögskolan.

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

29

Vid sådant sammanträde redogör landskamreraren för priserna vid för­

säljning av fastigheter inom länet under tiden efter senaste allmänna fas­

tighetstaxering och för de slutsatser beträffande fastigheternas allmänna

saluvärden, som enligt hans mening kan dras av dessa priser, ävensom för

övriga av honom kända förhållanden av beskaffenhet att inverka på nämnda

värden. Landskamreraren framlägger nyss nämnda förslag till lokala skogs-

taxeringsanvisningar och, i den mån så finnes erforderligt, förslag till sär­

skilda anvisningar jämväl i andra hänseenden, såsom angående redovis­

ningen av olika ägoslag, värdesättning av övrig mark m. m.

På grundval av landskamrerarens redogörelse bör de vid sammanträdet

närvarande föreslå enhetsvärden för taxering av jordbruksfastighet. Jäm­

väl ifråga om annan fastighet samt beträffande värdesättning av skogsmark

och växande skog skall övervägas enhetliga grunder för taxeringen.

Liknande sammanträde kan före taxeringsarbetets början hållas även

med ordförande och ledamöter av fastighetstaxeringsnämnderna i stad,

därest länsstyrelsen skulle finna detta lämpligt för åstadkommande av en

jämn och likformig taxering där (144 § 1 och 2 mom. TF).

Det åligger landskamreraren att upprätta och senast den 25 augusti året

näst före taxeringsåret till riksskattenämnden insända förslag till anvis­

ningar för fastighetstaxeringen inom länet, däri inbegripet lokala skogstaxe-

ringsanvisningar. Riksskattenämnden skall senast den 15 påföljande sep­

tember till landskamreraren återställa förslaget jämte eventuella erinring­

ar. Förslaget och erinringarna skall föreläggas fastighetsprövningsnämn-

den, som på grundval av dessa handlingar fastställer lokala skogstaxerings-

anvisningar och övriga anvisningar till ledning för fastighetstaxeringen.

Anvisningarna skall senast den 30 september tillställas ordförandena i be­

rednings- och fastighetstaxeringsnämnderna och samtidigt översändas till

riksskattenämnden (144 § 3 mom. TF).

Innan beredningsnämnderna börjar det egentliga arbetet, skall å landet

ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden, efter samråd med landskamre­

raren angående tid och plats, sammankalla de av länsstyrelsen och lands­

tinget utsedda ledamöterna i fastighetstaxeringsnämnden och berednings-

nämndsordförandena i fastighetstaxeringsdistriktet till överläggningar rö­

rande det förestående taxeringsarbetet. Därvid bör uppmärksamhet ägnas

åt åtgärder för befordrande av likformig taxering inom fastighetstaxerings-

distriktets olika delar samt åt spörsmål, som kan förväntas vålla bered­

ningsnämnderna svårigheter (145 § TF).

Beredningsnämndernas verksamhet

Vid beredningsnämndens första sammanträde skall ordföranden redogöra

för de av fastighetsprövningsnämnden för distriktet fastställda värderings-

grunderna ävensom för de köp av jordbruksfastighet inom distriktet, som

förekommit sedan den senaste allmänna fastighetstaxeringen, samt de slut­

satser beträffande fastigheternas allmänna saluvärde i orten, som enligt

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

30

ordförandens mening kan dras av de vid dessa köp tillämpade priserna. Finnes inom distriktet fastigheter med skog, bör ordföranden jämväl redo­ göra för de lokala skogstaxeringsanvisningarna ( 149 § TF ).

Härefter har beredningsnämnden att föreslå värden för fastigheterna i distriktet. Nämndens förslag till taxering skall införas i taxeringslängd (fastighetslängd). De av beredningsnämnden följda grunderna vid taxering av jordbruksfastighet skall för varje fastighet upptas i en särskild längd enligt fastställt formulär (s. k. kontrollängd). Denna längd skall med lämp­ liga mellanrum under beredningsarbetet framläggas för nämnden, som i händelse av ojämnhet i taxeringen verkställer erforderlig jämkning. Senast den 20 december skall ordföranden översända sammandrag av längden till landskamreraren i länet ( 150 § TF ).

Har vid värdesättning ordförandens mening inte blivit följd, skall han i fastighetslängden ange det värde, han anser böra föreslås. Övriga ledamöter äger anföra reservation mot nämndens beslut. Reservation skall vara skrift­ lig och avgivas senast vid justeringen av protokollet. Av nämnden anlitad sakkunnig har samma reservationsrätt ( 151 § TF ).

Beredningsnämndens förslag skall föreligga färdigt senast den 10 de­ cember.

Senast den 15 december skall beredningsnämndens ordförande tillsända ägare och likställd innehavare av skattepliktig fastighet underrättelse om det för fastigheten föreslagna taxeringsvärdet. Underrättelsen skall inne­ hålla upplysning om att skriftliga erinringar mot förslaget må göras hos beredningsnämndens ordförande senast den 5 påföljande januari. Enligt

72 § taxeringskungörelsen avfattas dessa underrättelser å särskilda blan­ ketter, vilka genom länsbyråns försorg medelst adresstryck försetts med fastighetsbeteckning samt ägarens eller innehavarens namn och adress. Vi­ dare skall taxeringslängden framläggas för granskning under tio dagar på lämplig plats inom kommunen hos ordföranden eller någon ledamot. I kun­ görelse skall anges hur erinringar må göras.

Senast den 20 januari skall ordföranden hålla sammanträde med bered­ ningsnämnden. Nämnden yttrar sig över inkomna erinringar och avger eventuellt nytt förslag till taxering. Yttranden och förslag skall protokoll­ föras.

Slutligen skall beredningsnämndens ordförande senast den 25 januari till fastighetstaxeringsnämndens ordförande överlämna fastighetslängderna, behörigen summerade, ävensom nämndens protokoll och övriga handlingar

( 152 § TF ).

Fastighetstaxeringsnämndernas verksamhet

Innan fastighetstaxeringsnämnd å landet börjar det egentliga arbetet, vilket bör ske senast den 5 februari, skall ordföranden kalla de av länssty­ relsen och landstinget utsedda ledamöterna och beredningsnämndsordfö-

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

31

randena i fastighetstaxeringsdistriktet till ett förberedande sammanträde. Vid detta skall ordföranden med biträde av beredningsnämndernas ordfö­ rande redogöra för de värderingsgrunder, efter vilka beredningsnämnderna upprättat sina förslag. Han skall därvid ange, huruvida och i vad mån dessa värderingsgrunder kan anses överensstämma med av fastighetsprövningsnämnden fastställda enhetsvärden och anvisningar i övrigt eller el­ jest med de priser, som erhållits vid fastighetsförsäljningar i orten. På grundval härav skall de närvarande för anteckning till protokollet uttala sin mening, vilka allmänna jämkningar av beredningsnämndernas förslag, som erfordras för en jämn och likformig taxering i hela fastighetstaxerings­ distriktet. Avskrift av protokollet skall inom tio dagar efter sammanträdet insändas till landskamreraren (154 § 2 mom. TF).

Härefter vidtager det egentliga taxeringsarbetet. Först skall fastigheterna i de kommuner taxeras, där beredningsnämndens förslag ansetts tillfreds­ ställande. Föredragande är vederbörande beredningsnämnds ordförande. Föredraganden har att i varje fall meddela såväl beredningsnämndens för­ slag som sin egen mening samt redogöra för inkomna erinringar och de ändringar, som beredningsnämnden funnit sig böra föreslå. Nämnden be­ slutar därefter med vilket belopp taxeringsvärde skall åsättas varje fastig­ het. Besluten skall, då de skiljer sig från beredningsnämndens förslag, an­ tecknas i fastighetslängderna (154 § 3 mom. TF).

Har ägare eller därmed likställd innehavare av fastighet å landet avgivit erinringar mot beredningsnämndens förslag eller har fastighetstaxeringsnämnden, utan att erinringar avgivits, beslutat åsätta fastighet annat taxe­ ringsvärde än det föreslagna eller eljest beslutat frångå förslaget, skall fastighetstaxeringsnämndens ordförande underrätta ägaren eller innehava­ ren om det beslutade taxeringsvärdet. Underrättelsen skall innehålla besvärshänvisning (157 § 2 mom. TF).

Med hänsyn till att i stad inte finnes några beredningsnämnder försiggår fastighetstaxeringsnämndens verksamhet där på annat sätt än på landet.

Innan fastighetstaxeringsnämnd z stad den 1 oktober börjar det egentliga arbetet, skall — om staden är indelad i två eller flera fastighetstaxeringsdistrikt och förberedande sammanträde inför landskamreraren inte hållits — länsstyrelsen uppdraga åt ordföranden i en av fastighetstaxeringsnämnderna att kalla övriga ordförande och ledamöter till sammanträde för för­ beredande överläggningar rörande de allmänna grunder, som bör tillämpas i stadens skilda delar. Till sammanträdet må efter länsstyrelsens medgivan­ de kallas jämväl andra personer, som kan antas besitta sakkunskap rörande fastighetsvärden inom staden (155 § 2 mom. TF).

Fastighetstaxeringsnämnd i stad företar taxeringen i den ordning, som finnes bäst lämpad för att vinna en jämn och likformig taxering i stadens olika delar. Innan nämnden beslutar, med vilket belopp taxeringsvärde skall åsättas varje fastighet, hör — i lämplig omfattning — ägare eller in­ nehavare av fastighet beredas tillfälle att inom viss lid yttra sig över av

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

nämnden ifrågasatt värde å fastigheten. Därvid skall tillkännages att sär­ skild underrättelse inte kommer att utsändas, därest det ifrågasatta värdet av nämnden fastställes såsom taxeringsvärde. Har däremot det ifrågasatta värdet ändrats, skall — liksom i de fall då preliminär underrättelse inte ut­ sänts — ägaren eller innehavaren underrättas om nämndens slutliga beslut. Såväl de preliminära som de slutliga underrättelserna skall innehålla besvärshänvisning (155 § 3 mom. och 157 § 2 mom. TF). Underrättelserna om ifrågasatt taxeringsvärde enligt 155 § 3 mom. taxeringsförordningen tillhandahålles fastighetstaxeringsnämnden av länsbyrån för folkbokföring, vilken genom adresstryck försett härför avsedda blanketter med fastighets­ beteckning samt ägarens eller innehavarens namn och adress.

Ordförande och föredragande i fastighetstaxeringsnämnd skall i hän­ delse av avvikande mening låta anteckna denna till protokollet. Ifråga om rätt för annan ledamot samt av nämnden anlitad sakkunnig att anföra re­ servation mot nämndens beslut gäller vad tidigare sagts beträffande leda­ mot och sakkunnig i beredningsnämnd ( 156 § TF ).

Arbetet i fastighetstaxeringsnämnd skall vara avslutat senast den 25 mars (i Stockholm senast den 15 juni) under taxeringsåret. Senast den 31 mars (i Stockholm senast den 21 juni) skall fastighetsdeklarationerna och övriga handlingar insändas till länsstyrelsen. Samtidigt skall fastighetslängderna överlämnas till den lokala skattemyndigheten. En avskrift av läng­ derna skall offentligen framläggas inom vederbörande kommun minst 14 dagar före den 15 maj. Huvudskriften skall av den lokala skattemyndighe­ ten insändas till länsstyrelsen senast den 25 april (157 § 1, 3 och 4 mom. TF samt 76 § TK). 32

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

Fastighetsprövningsnämndernas verksamhet

Som förut nämnts har fastighetsprövningsnämnden genom 1956 års taxeringsreform blivit enbart besvärsinstans. Den skall sålunda inte ta befatt­ ning med taxeringarna annat än efter initiativ av part. Klagorätt hos fastig­ hetsprövningsnämnden tillkommer ägare och därmed likställd innehavare av fastighet samt vederbörande kommun. Taxeringsintendenten är skyldig att granska taxeringarna och hos fastighetsprövningsnämnden göra fram­ ställningar om de åtgärder, som erfordras för åstadkommande av en jämn och likformig fastighetstaxering (163 och 158 §§ TF).

Beträffande handläggningen av mål i fastighetsprövningsnämnden gäller i huvudsak samma bestämmelser som för prövningsnämnd.

Fastighetsprövningsnämndens arbete skall vara avslutat senast den 30 september (i Stockholm senast den 31 oktober) under taxeringsåret (160 § 1 mom. TF).

Ett av de sakkunniga upprättat mera överskådligt tidsschema för arbetet med allmän fastighetstaxering enligt gällande bestämmelser torde såsom

Bihang B få fogas vid statsrådsprotokollet för detta ärende.

33

Kungl. Maj.ts proposition nr 1i97 år 1963

Riksdagens revisorer

Som tidigare nämnts har bl. a. riksdagens revisorer i sill berättelse till

1958 års riksdag — efter att ha redovisat resultatet av en rundfråga i äm­

net hos länsstyrelserna — framhållit att frågan om en förenkling i olika

hänseenden av förfarandet vid allmän fastighetstaxering borde ägnas upp­

märksamhet. Revisorerna anförde bl. a.

Vad först angår själva organisationen av taxeringsarbetet må erinras, att

för landsbygdens vidkommande finnas inrättade såväl beredningsnämnder

som taxeringsnämnder, medan hithörande uppgifter i städerna ankomma

uteslutande på taxeringsnämnder. Såsom av den lämnade redogörelsen

framgår ha flera förslag till ändringar härutinnan framförts. Sålunda ha

vissa länsstyrelser ansett den för landsbygden föreskrivna organisationen

med såväl beredningsnämnder som taxeringsnämnder alltför omständlig

och ifrågasatt, huruvida icke det för städerna tillämpade systemet vore att

föredraga. Därigenom skulle bl. a. vinnas den fördelen, att ytterligare tid

kunde ställas till förfogande för bearbetning av deklarationsmaterialet och

eventuell besiktning av fastigheterna. Såsom ytterligare skäl för denna

ståndpunkt har länsstyrelsen i Västernorrlands län framhållit, att den

strukturella skillnad mellan landsbygd och stad som syntes ha varit orsa­

ken till de skilda reglerna genom samhällsutvecklingen och ändrad kom­

munal indelning alltmer utjämnats. Andra länsstyrelser åter ha förmenat,

att fördelar skulle följa med ett införande av beredningsnämnder även för

städernas del. Goda skäl kunna onekligen åberopas för båda de här refere­

rade ståndpunkterna. Revisorerna äro för sin del icke beredda att på grund­

val av det föreliggande materialet taga bestämd ställning till vilken organi­

sationsform som är att föredraga utan förutsätta, att de förutnämnda sak­

kunniga komma att ägna särskild uppmärksamhet åt denna fråga. Helt all­

mänt må framhållas att riktpunkten vid utformningen av taxeringsförfa-

randet bör vara att åstadkomma eu organisation, som möjliggör en enkel

men samtidigt effektiv och rättvisande taxering.

Med nu behandlade spörsmål sammanhänga även de tidsgränser som äro

bestämda i taxeringsförordningen och inom vilka bl. a. vissa åtgärder skola

vara vidtagna. Enligt vad den verkställda utredningen ger vid handen, har

det på vissa håll varit förenat med svårigheter att följa dessa bestämmel­

ser. Revisorerna ha för sin del särskilt kunnat iakttaga, att berednings-

nämnds ordförande i vissa fall icke fullgjort skyldigheten att senast den

15 december tillställa fastighetsägare eller därmed jämställd person under­

rättelse om det för fastigheten föreslagna taxeringsvärdet. Erinras må att

sådan underrättelse skall innehålla upplysning om att ägaren senast den

5 påföljande januari till beredningsnämndens ordförande äger avgiva skrift­

liga erinringar mot förslaget. Det är givetvis i och för sig av vikt atl fast­

ställda tidsfrister hållas. Därtill kommer att det ur rättssäkerhetssynpunkt

måste anses särskilt betänkligt om, såsom i här angivna fall, risk föreligger

för att den enskilde skall lida rättsförlust på grund av att eu föreskrift icke

följes. Med hänsyn till vad revisorerna sålunda anfört och vad som eljest

i detta sammanhang framhållits synes det vara av vikt, alt den i taxerings­

förordningen angivna tidsföljden för taxeringsförfarandet omprövas.

Fastighetsägare på landet erhåller som nyss erinrats meddelande om det

av vederbörande beredningsnämnd föreslagna taxeringsvärde!. Framför han

icke erinringar mot detta och åsätter fastighetstaxeringsnämnden fastighe-

3 Ilihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 197

34

ten icke annat värde än det sålunda föreslagna, tillställes han icke något ytterligare meddelande om taxeringsvärdet, utan det av beredningsnämnden föreslagna blir gällande. Enligt revisorernas mening bör på den blankett som användes för beredningsnämndens meddelande uttryckligen anmär­ kas, att det av nämnden föreslagna värdet blir gällande, såvida icke erin­ ringar framföras mot eller taxeringsnämnd finner skäl ändra detsamma, ävensom att ytterligare meddelande härom icke är att förvänta. Det i år tillämpade förfarandet synes nämligen ha givit rum för tvekan om det taxe­ ringsvärde som blivit fastställt. Tilläggas må att motsvarande synpunkter göra sig gällande även i fråga om underrättelseförfarandet i stad.

Vad sedan angår de grunder som tillämpats för fastigheternas värdering har bl. a. framhållits det inflytande som skogsmarksvärdet och skogsvärdet haft på det totala taxeringsvärdet för jordbruksfastigheter därigenom att medelvärdet på åkerjorden, som i sig innefattar även värdet på byggnader, i en del fall måst sänkas för undvikande av att taxeringsvärdet skulle kom­ ma att överstiga det allmänna saluvärdet. Det kan vidare nämnas, att inom ett norrlandslän vid årets taxering prövats ett system med skilda enhets­ värden för byggnader och för åkerjord; för ett län med små brukningsde­ lar har detta system ansetts vara att föredraga. Nu angivna förhållanden och vad som i detta sammanhang eljest framhållits från vissa av de hörda myndigheternas sida ge enligt revisorernas mening vid handen, att frågan om vilka värderingsgrunder som i fortsättningen böra tillämpas bör över­ vägas. Härmed sammanhänger även på sitt sätt frågan om en förenkling av längdföringen i olika avseenden. Bl. a. ha enligt revisorernas mening framförts välgrundade önskemål om förenkling av den s. k. kontrollängden samt om minskning av redovisningen av olika ägoslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

2. Utredningens förslag

De sakkunniga konstaterar inledningsvis att fastighetstaxeringsorganisationen i första instans under 1800- och 1900-talen varit uppbyggd under vissa tider efter ennämndssystem (1842—1861; 1908—1921) och i övrigt efter ett system med två nämnder (1810—1841; 1862—1907; 1922— ). Av särskilt intresse i detta sammanhang, framhåller de sakkunniga, är an­ ledningarna till ändringen år 1907 och till återgången till det äldre systemet 1922. De sakkunniga anför härom följande.

Det bör observeras att före 1908 gällde tvånämndssystemet både vid in­ komsttaxeringen och fastighetstaxeringen. Omorganisationen företogs för att påskynda "taxeringsarbetet och för att kunna införa en tidigare uppbörd. Den nya ordningen kom att bestå i fråga om inkomsttaxeringen men i fråga om fastighetstaxeringen skedde främst på grund av negativa erfarenheter vid 1908 års fastighetstaxering en återgång till det äldre systemet efter be­ slut av 1921 års riksdag. Anledningen var närmast den ojämnhet som upp­ kommit vid taxeringen av jordbruksfastigheter.

De sakkunniga anser emellertid att möjligheterna att genomföra en taxe­ ring av jordbruksfastigheter på ett tillfredsställande sätt numera är helt andra än de som förelåg 1908 och anför till stöd härför följande.

35

Till att börja med må framhållas att genom 1921 års lagstiftning genom­ fördes flera reformer, som i och för sig måste verka för en jämnare taxe­ ring. Sålunda skildes fastighetstaxeringen från inkomsttaxeringen och lä­ des under särskilda nämnder med speciell sakkunskap. Fastighetsägarna ålades inkomma med uppgifter om fastigheterna och material till kontroll ställdes till nämndernas förfogande. Visst förberedelsearbete skulle ske. Sedermera infördes på förslag av 1923 års taxeringssakkunniga den s. k. kontrollängden. Efter detta har hela det förberedelsearbete, som numera föregår en allmän fastighetstaxering — såsom det s. k. Stockholmsmötet m. in. — tillkommit. Vidare har sedan 1928 funnits skogsvärderingsinstruktioner, på vilka länsanvisningar grundas. De förberedelser, som numera vidtages för en allmän fastighetstaxering, är således av en helt annan art och omfattning än 1908.

En väsentlig skillnad mot förhållandena 1908 utgör därjämte det faktum att eu helt annan möjlighet att övervaka och fortlöpande kontrollera taxeringsarbetet numera föreligger, främst på grund av de förstärkningar av länsstyrelsernas personella resurser som företagits sedan 1944.

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

Den nuvarande organisationen på landsbygden med två nämnder i första instans, nämligen beredningsnämnden, som upprättar förslag till taxerings­ värden, och fastighetstaxeringsnämnden, som fastställer taxeringarna, med­ för enligt de sakkunniga ett visst dubbelarbete och drar betydande kost­ nader. De sakkunniga ifrågasätter om det resultat, som vinnes med den dubbla handläggningen på landsbygden, uppväger därav föranledda kost­ nader och arbete. Den begränsade tid, som står till fastighetstaxeringsnämndernas förfogande för genomgång av beredningsnämndernas förslag, med­ ger inte en individuell prövning av taxeringsvärdena för samtliga fastig­ heter. En sådan prövning torde i allmänhet ha förekommit endast ifråga om fastigheter, beträffande vilka erinringar mot beredningsnämndens för­ slag inkommit eller beträffande vilka skilda meningar angående värde­ ringen förelegat inom beredningsnämnden. Genomgången av taxeringsmaterialet i övrigt torde ha skett summariskt.

De sakkunniga påpekar, att åtskilliga städer sedan gammalt innefattar stora områden av landsbygdskaraktär och att speciellt i samband med in­ delningen i storkommuner i början av 1950-talet stora landsbygdsområden införlivats med städer. I dessa städer har fastighetstaxeringarna försiggått enligt reglerna för städerna med endast en nämnd i första instans. Enligt vad de sakkunniga inhämtat har flertalet länsstyrelser inte ansett särskilda åtgärder påkallade för alt vid 1957 års allmänna fastighetstaxering åstad­ komma jämnhet vid taxeringen av jordbruksfastigheter i de stadsdistrikt, som innefattat sådana fastigheter i större antal.

De sakkunniga har kommit till den slutsatsen att slopandet av beredningsnämnderna inte skulle innebära någon allvarlig risk för ett försämrat taxeringsresultat på landsbygden men däremot en betydande besparing och eu enhetlig organisation på landet och i stad. De föreslår därför, att på lan­ det införes elt ennämndssystem av den typ, som nu gäller för stad. Därvid

36

avses de nya fastighetstaxeringsnämndernas verksamhetsområden skola i huvudsak motsvara de nuvarande beredningsnämndernas, d. v. s. i allmän­ het omfatta endast en kommun.

Den vid 1957 års allmänna fastighetstaxering första gången tillämpade ordningen med skriftliga underrättelser om föreslaget taxeringsvärde, var­ igenom ökad möjlighet beretts de skattskyldiga att inkomma med erinring­ ar mot förslaget, har, framhåller de sakkunniga, uppenbarligen varit av stort värde. Härigenom har missuppfattningar och felbedömningar kunnat rättas till på ett tidigt stadium.

Arbetet inom den fastighetstaxeringsnämnd, som skulle ersätta de nuva­ rande två nämnderna, bör därför enligt de sakkunniga försiggå så, att nämnden preliminärt beslutar om taxering av samtliga fastigheter, var­ efter beslutet delgives de skattskyldiga, som beredes tillfälle att inom viss tid inkomma med erinringar. Eftersom just arbetet inom beredningsnämnderna tidigare försiggått under svår tidsnöd och då den senare delen av arbetet inom den nya fastighetstaxeringsnämnden — i motsats till vad nu är fallet — inte kommer att omfatta andra fastigheter än sådana nämnden redan värderat, är det enligt de sakkunnigas mening möjligt att fastställa annan tidpunkt då det preliminära beslutet skall föreligga färdigt än den som nu gäller för upprättande av beredningsnämndens förslag, nämligen den 10 december. De sakkunniga föreslår, att tidpunkten för de preliminä­ ra besluten framflyttas till den 10 februari, att underrättelser om besluten tillställes de skattskyldiga senast den 15 samma månad (f. n. 15 december) och att tidpunkten, då erinringar mot besluten senast skall vara inkomna, bestämmes till den 5 mars (f. n. 5 januari). Härigenom, tillägger de sakkun­ niga, erhåller nämnden för det arbete, som tidigare utförts av beredningsnämnden, två månader längre tid. Genom att endast en nämnd handlägger taxeringarna kommer den spilltid, som förflutit mellan den tidpunkt, då ar­ betet i beredningsnämnden upphört och den, då arbetet i fastighetstaxe­ ringsnämnden kommit i gång, att försvinna.

En av huvuduppgifterna för den nuvarande fastighetstaxeringsnämnden har varit att verka för jämnhet och likformighet i taxeringarna av fram­ för allt jordbruksfastigheter mellan olika beredningsdistrikt. Även om de omfattande förberedelser, som numera föregår en allmän fastighetstaxe­ ring, utgör en viss garanti för jämnhet i taxeringarna, vill emellertid de sakkunniga inte bestrida, att slopandet av en övervakande nämnd i första instans kan medföra ökade risker för ojämnhet mellan olika distrikt. En viss kontroll och översyn av arbetet inom fastighetstaxeringsnämnderna på landet är därför enligt de sakkunnigas mening erforderlig. En tänkbar lös­ ning vore att förordna särskilda sakkunniga, vilka under taxeringsintendentens ledning utövade konsulterande och övervakande verksamhet inom vissa fastighetstaxeringsdistrikt. Med hänsyn till svårigheten att uppbringa

Kungl. Maj. ts proposition nr 197 år 1963

37

tillräckligt antal i fastighetstaxering kunniga och för sådana uppdrag lämpliga personer förordar emellertid de sakkunniga, att de lokala skatte­ myndigheterna skall få uppgiften att var och en inom sitt fögderi svara för övervakningen av fastighetstaxeringsnämndernas arbete. Då dessa myndig­ heter i sin vanliga verksamhet ständigt sysslar med fastighetsförhållanden och i regel har mångårig erfarenhet av fastighetstaxering, är de enligt de sakkunnigas mening väl lämpade för denna uppgift. Som ytterligare skäl för de lokala skattemyndigheternas medverkan anför de sakkunniga, att de nu långt avancerade planerna rörande användning av datamaskiner för folk­ bokföring och uppbörd torde komma att från de lokala skattemyndigheter­ na avlasta en del arbete, som då lämpligen kan i viss mån ersättas av taxeringsarbete.

Beträffande själva arbetet med övervakningen anför de sakkunniga föl­ jande.

Arbetet med övervakningen bör bedrivas efter i stort sett samma princi­ per som nu gäller för fastighetstaxeringsnämnderna. Innan det egentliga arbetet påbörjas i de nya fastighetstaxeringsnämnderna bör sålunda den lokala skattemyndigheten kalla ordförandena i dessa nämnder inom fögderiet till överläggningar rörande det förestående taxeringsarbetet. I detta sammanträde bör jämväl deltaga en kommunvald ledamot från varje fastighetstaxeringsnämnd, som därtill särskilt utsetts.

Den lokala skattemyndigheten bör vidare för vinnande av jämnhet och likformighet i taxeringen följa arbetet i fastighetstaxeringsnämnderna och i erforderlig utsträckning lämna anvisningar för arbetets bedrivande. För fullgörande av denna uppgift bör den lokala skattemyndigheten äga när­ vara vid sammanträde med fastighetstaxeringsnämnd och därunder deltaga i överläggningen men ej i besluten.

Slutligen bör det åligga den lokala skattemyndigheten att i konstaterade fall av ojämnheter i taxeringarna eller av större avvikelser från de av fastighetsprövningsnämnden fastställda värderingsgrunderna underrätta taxeringsintcndenten härom så att denne på ett tidigt stadium kan ingripa i taxeringsarbetet för att åstadkomma en jämn och likformig taxering.

Vad de sakkunniga anfört beträffande den lokala skattemyndighetens medverkan vid allmän fastighetstaxering anser de böra gälla inte blott på landet utan även i städer, där väsentlig del av fastighetsbeståndet utgöres av jordbruksfastigheter. Det kan vidare finnas anledning att även i andra städer övervakning av taxeringsarbetet sker på samma sätt. De sakkunniga föreslår därför, att det skall ankomma på länsstyrelsen att bestämma, i vilka städer den lokala skattemyndigheten skall övervaka fastighetslaxeringsnämndernas arbete.

I syfte att motverka de lokala intressena inom beredningsnämnderna har de nuvarande fastighetstaxeringsnämnderna på landet fått eu särskild sam­ mansättning. Sålunda skall i dessa nämnder ingå två av landstingets for­ val Iningsulskott valda ledamöter, som skall deltaga i taxeringen av samt­ liga fastigheter inom taxeringsdistriktet, vilket normalt omfattar flera kom­ muner. Valbar är endast den, som är mantalsskriven inom distriktet. Ef­

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

tersom de nya fastighetstaxeringsnämnderna i allmänhet kommer att om­ fatta endast en kommun, torde, framhåller de sakkunniga, om syftet med den särskilda sammansättningen skall vinnas, få krävas att de landstingsvalda ledamöterna utses bland personer bosatta utom distriktet. Man torde emellertid, fortsätter de sakkunniga, kunna utgå från att de lokala intres­ sena genom samhällsutvecklingen och ändringar i den kommunala indel­ ningen alltmer förlorar i betydelse. Vidare framhålles att — om beredningsnämnderna slopas — antalet fastighetstaxeringsnämnder och därmed också antalet sådana ledamöter, som skall utses av landstinget, kommer att öka avsevärt. Det kan antas, tillägger de sakkunniga, att det för landstingen skulle erbjuda vissa svårigheter att uppbringa erforderligt antal för sådant uppdrag lämpliga personer. De sakkunniga har inte funnit tillräckliga skäl föreligga att bibehålla den nuvarande sammansättningen av fastighetstaxe­ ringsnämnderna på landet och föreslår i stället, att de två ledamöter, som enligt nuvarande bestämmelser skall utses av landstinget, ersättes av kommunvalda ledamöter.

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

3. Remissyttrandena

De sakkunnigas förslag om sammanslagning av berednings- och fastig­ hetstaxeringsnämnderna till en nämnd tillstyrkes i princip eller lämnas utan erinran av flertalet remissinstanser. Därvid förutsättes dock i en del yttranden, att nämnderna erhåller sådan sammansättning, att de lokala in­ tressena ej får ett avgörande inflytande på besluten. Sålunda anför t. ex.

riksskattenämnden följande.

Enligt riksskattenämndens mening kan det vara tveksamt, om systemet med enbart fastighetstaxeringsnämnder eller systemet med två skilda nämn­ der är att föredraga. Riksskattenämnden anser emellertid för sin del __ främst med hänsyn till möjligheten att effektivare utnyttja den tid som står till förfogande — att övervägande skäl tala för systemet med enbart fastighetstaxeringsnämnder. Då riksskattenämnden sålunda i princip för­ ordar uti edningens förslag sker detta dock endast under förutsättning att vad nämnden i det följande anför angående fastighetstaxeringsnämndernas sammansättning vinner beaktande.

Det är för riksskattenämnden bekant, att man vid 1957 års allmänna fas­ tighetstaxering i vissa län gjorde den erfarenheten, att det inom sådana beredningsnämnder, som dominerades av fastighetsägare, visade sig myc­ ket svårt att säkra den objektivitet, som erfordrades för att inom dylika beredningsdistrikt uppnå en taxeringsnivå, som stod i skälig relation till nivån för länet och för landet i övrigt. Av den vid promemorian fogade bi­ lagan nr 2 framgår också, att i vissa län fastighetstaxeringsnämnderna på landet hade att besluta om ett påfallande stort antal ändringar av beredningsnämndernas förslag. Det framstår för riksskattenämnden som uppen­ bart, att det skulle möta mycket stora svårigheter att hinna genomföra mot­ svarande antal ändringar i fastighetsprövningsnämnderna.

Med vad riksskattenämnden nu anfört vill nämnden starkt understryka, att endast om fastighetstaxeringsnämnderna erhålla sådan sammansättning, att garanti vinnes för i stort sett objektivt riktiga beslut, kan en tillfreds­

39

ställande allmän fastighetstaxering genomföras utan beredningsnämnder.

Riksskattenämnden får i detta sammanhang anföra, att enligt nämndens

mening fog icke finnes för utredningens å sid 64 i promemorian gjoida

uttalande, att det kan ifrågasättas om insatserna från de landstingsvalda

ledamöterna varit av större betydelse för att motverka de lokala intressena.

Fastmera fäster riksskattenämnden stor vikt vid att de snäva fastighets­

ägareintressena motvägas av ledamöter med en vidare syn på taxeringspio-

blemen. Utredningen föreslår att fastighetstaxeringsnämnd å landet skall

bestå av ordförande och ytterligare sex ledamöter, varav länsstyrelsen skul­

le ha att utse ordförande och en ledamot samt fullmäktige i kommunen öv­

riga fem ledamöter. Det skulle följaktligen bliva en påtaglig dominans för

de kommunvalda ledamöterna, vilket i vissa fall kan innebära detsamma

som dominans för fastighetsägarnas intresse av låga taxeringsvärden. Riks­

skattenämnden bedömer det som en viktig förutsättning för genomförandet

av allmän fastighetstaxering å landet, att de kommunvalda ledamöterna

icke kunna dominera i fastighetstaxeringsnämnderna, och föreslår därför,

att nämnderna givas exempelvis följande sammansättning: Ordförande och

ytterligare en ledamot utses av länsstyrelsen, en ledamot utses av lands­

tinget och två ledamöter av kommunen. Intet hindrar att för att erfor­

derlig ortskännedom skall tillförsäkras nämnderna i stora kommuner —

kommunen utser olika ledamöter för olika geografiskt bestämda delar av

kommunen.

Liknande uttalanden göres av länsstyrelserna i Blekinge, Jämtlands, Vas-

ternorrlands och Västerbottens län, försäkringsinspektionen, näringslivets

skattedelegation och Tjänstemännens centralorganisation. Flertalet av des­

sa remissinstanser förordar dock ett bibehållande av den nuvarande sam­

mansättningen av fastighetstaxeringsnämnderna. Länsstyrelsen i Vaster-

norrlands län anser att åtminstone en ledamot i varje nämnd bör utses av

landstinget i stället för av kommunen och att såsom särskild kvalifikation

för den landstingsvalde ledamoten borde gälla, att vederbörande ägde god

kännedom om fastigheter och deras värdering. Därest så befunnes lämp­

ligt kunde sådan ledamot utses att vara ledamot i fler än en nämnd inom

angränsande områden. Länsstyrelsen i Västerbottens län förordar att de

kommunvalda ledamöterna i nämnden endast till visst antal får utgöras av

personer som äger fastighet inom distriktet.

Länsstyrelsen i Malmöhus län utgår från att systemet med endast en

nämnd är att förorda men vill ej förringa betydelsen av den kontroll och

den likformighet som sker vid den allmänna fastighetstaxei ingen för lands­

bygdens del tack vare fastighetstaxeringsnämndernas verksamhet. Såsom

utredningen påpekat kan dock kontroll och likformighet åstadkommas även

med användande av andra metoder än anlitande av hade beredningsnämn­

der och fastighetstaxeringsnämnder. Länsstyrelsen anser att det varit önsk­

värt om utredningen i första hand hade angripit problemet genom att inför­

skaffa material från arbetet hos fastighetstaxeringsnämnderna i stad och

närmare analyserat detta material. Om så hade skett, skulle till underlag för

remissmyndigheternas bedömande ha funnits utredning om de svårighetei

som mött städernas fastighetstaxeringsnämnder i dessas arbete ävensom

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

40

förslag till lösande av uppkomna problem. Därest man slutligt stannar in­ för ett ennämndssystem jämväl på landsbygden, bör enligt länsstyrelsens mening en fortsatt utredning komma till stånd på denna punkt, eventuellt genom riksskattenämndens försorg eller genom tillkallande av en särskild expertgrupp.

Sveriges skogsägareförbund vill inte direkt motsätta sig utredningens för­

slag om slopande av beredningsnämnderna men finner det angeläget att ett beslut i frågan föregås av en närmare beräkning av de kostnader, som det nuvarande och det föreslagna systemet medför.

Förslaget om beredningsnämndernas slopande avstyrkes däremot av

kammarrätten, domänstyrelsen, länsstyrelserna i Stockholms , Östergötlands, Jönköpings, Kalmar, Gotlands, Göteborgs och Bohus samt Skaraborgs län

ävensom Sveriges härads skrivar eförening. Därvid göres i huvudsak följande invändningar mot förslaget. Till att börja med anses den ändrade organisa­ tionen inte medföra någon kostnadsbesparing. Vidare befaras att de lokala intressena kommer att utöva ett alltför stort inflytande på besluten främst beroende på att den lokala skattemyndigheten endast kan lämna råd och anvisningar och inte har befogenhet att besluta om frångående av de preli­ minära besluten. Härigenom, framhålles det, föreligger risk för att även relativt välgrundade erinringar blir obeaktade. Möjligheterna att få nämn­ derna att vid behov ompröva själva taxeringsnivån bedömes såsom små. Vi­ dare påpekas att de lokala skattemyndigheternas redan nu stora arbetsbör­ da inte medger någon effektiv insats från deras sida i arbetet med över­ vakningen. Eventuella lättnader i arbetsbördan genom ADB-systemets in­ förande kommer att göra sig gällande först efter det 1965 års fastighetstaxe­ ring är slutförd. Slutligen framhålles att beredningsnämndernas avskaffan­ de kan väntas medföra ett ökat antal besvär till fastighetsprövningsnämnderna.

Kammarrätten anför sålunda bl. a. följande.

De sakkunniga har framhållit att ett slopande av beredningsnämnderna skulle medföra inbesparing av betydande kostnader och undvikande av visst dubbelarbete. Mot dessa fördelar måste emellertid vägas risken för ojämn­ het och olikformighet i taxeringarna mellan de olika taxeringsdistrikten bland annat på grund av att de lokala intressena får ett alltför'stort infly­ tande på taxeringarna.

Enligt de sakkunnigas uppfattning är — om beredningsnämnderna skulle avskaffas — en övervakning av de lokala nämnderna erforderlig för åstad­ kommande av en likformig taxering. Kammarrätten vill emellertid ifråga­ sätta om en sådan övervakning lämpligen kan anordnas på sätt de sakkun­ niga föreslagit, genom de lokala skattemyndigheterna d. v. s. häradsskrivarna. Även om häradsskrivarna i regel har mångårig erfarenhet av fastighets­ taxering är det svårt att förstå hur de inom sina fögderier, vilka icke sällan omfattar ett tiotal kommuner eller mera, skall kunna genom närvaro vid sammanträden eller på annat sätt utöva en fortlöpande kontroll och över­ vakning över ett stort antal fastighetstaxeringsnämnders arbete, särskilt som denna kontroll och övervakning skall vara så ingående att häradsskri­ varna har möjlighet att konstatera förekommande fall av ojämnheter i taxe­

Knngl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

41

ringarna eller större avvikelse från de av fastighetsprövningsnämnderna

fastställda värderingsgrunderna. En följd av de sakkunnigas förslag synes

därjämte bli att taxeringsorganisationen i ett läge där svår brist på lämp­

liga nämndordförande föreligger, går miste om häradsskrivarnas medverkan

i det praktiska nämndarbetet såsom taxeringsnämndsordförande. Såvitt

kammarrätten kan finna innebär de sakkunnigas förslag i denna del att

häradsskrivarna ställs inför en uppgift som är hart när omöjlig att fullgöra

på ett sätt som medför betryggande garantier för en likformig och rättvis

taxering.

Det torde även vara uppenbart att den lokala skattemyndigheten genom

sin övervakning och tillsyn av den pågående fastighetstaxeringen icke kom­

mer att helt fylla samma funktion som de nuvarande fastighetstaxerings-

nämnderna. Dessa nämnder har befogenhet att besluta om ändring av en

taxering. De kan således vid konstaterande av ojämnhet eller annan brist i

taxeringen vidtaga erforderlig rättelse. Den lokala skattemyndigheten kom­

mer — i likhet med taxeringsintendenten — icke att få någon sådan befo­

genhet. Vad de sakkunniga anfört därom att det i visst fall inte torde er­

bjuda alltför stora svårigheter att få rättelse till stånd genom ingripande

av den lokala skattemyndigheten eller taxeringsintendenten är icke över­

tygande. Dessa tjänstemän kan endast lämna råd och anvisningar till fas-

tighetstaxeringsnämnds ledning. De kan icke och får icke diktera nämn­

dens beslut.

Den mot den nuvarande anordningen med två nämnder i första instans,

beredningsnämnd och fastighetstaxeringsnämnd, framförda anmärkningen

att den drar betydande kostnader, kan vara befogad. Den andra huvudin­

vändningen att visst dubbelarbete förekommer torde förtjäna att skärskå­

das närmare. De sakkunniga har framhållit, att den begränsade tid, som

står till fastighetstaxeringsnämndens förfogande inte medger en individuell

prövning av taxeringsvärdena för samtliga fastigheter. En sådan prövning

torde i allmänhet ha förekommit endast i fråga om fastigheter beträffande

vilka erinringar mot beredningsnämndens förslag inkommit eller beträf­

fande vilka skilda meningar förelegat inom beredningsnämnden, medan ge­

nomgången av taxeringsmaterialet i övrigt skett summariskt. Såvitt kam­

marrätten kan finna har den nuvarande fastighetstaxeringsnämnden enligt

denna beskrivning i stort sett fyllt just den övervakningsfunktion som de

sakkunniga velat ålägga lokala skattemyndigheten. Mot den omfattning i

vilken fastighetstaxeringsnämnderna hittills tagit befattning med taxerings-

materialet torde alltså svårligen någon anmärkning kunna riktas och onö­

digt dubbelarbete kan icke rimligen anses hava förekommit i annan mening

än att det måhända skulle kunna synas onödigt att två nämnder, bered­

ningsnämnd och fastighetstaxeringsnämnd, behandlar samma taxeringsma-

terial. Det bör emellertid framhållas att de nuvarande fastighetstaxerings-

nämndernas uppgift är, icke att övervaka beredningsnämndernas arbete

utan att överpröva de resultat till vilka dessa senare nämnder kommit och

rätta till förekommande fel och ojämnheter i taxeringen. Med hänsyn till

vad ovan anförts rörande häradsskrivarnas begränsade möjligheter ail leda

och övervaka de föreslagna fastighetstaxeringsnämnderna torde dessa nämn­

ders möjligheter att genom omprövning av tidigare utsända taxeringsför-

slag fylla de hittillsvarande fastighetstaxeringsnämndernas funktioner vara

mycket begränsade. De sakkunnigas förslag torde icke kunna undgå alt

medföra eu ytterligare belastning av de redan med arbete hårt pressade

taxeringsavdelningarna å länsstyrelserna samt av fastighetsprövningsnämn­

derna.

Kungl. Maj. ts proposition nr 197 år 1963

42

De sakkunniga har kommit till den slutsatsen att slopandet av beredningsnämnderna inte skulle innebära någon allvarlig risk för ett försämrat taxeringsresultat på landsbygden. Kammarrätten kan icke instämma i detta omdöme och vill för sin del framhålla, att någon som helst risk för ett för­ sämrat taxeringsresultat icke bör godtagas i nuvarande läge. Om det av de sakkunniga i en annan del av promemorian framlagda förslaget om för­ längning av perioderna mellan de allmänna fastighetstaxeringarna godtages, synes snarare krav kunna uppställas på en förbättring av taxeringsresultaten med hänsyn till att vid de allmänna fastighetstaxeringarna förelupna fel och ojämnheter, vilka icke kan rättas under löpande taxeringsperiod, kom­ mer att bli bestående under längre tid och få större betydelse än hittills.

Kammarrätten kan under åberopande av det ovan anförda icke biträda de sakkunnigas förslag till ändrad taxeringsorganisation.

Vissa av de avstyrkande remissinstanserna inte blott avråder ett avskaf­ fande av beredningsnämnderna utan ifrågasätter jämväl, om inte sådana nämnder bör införas även i städerna. Sålunda anför t. ex. länsstyrelsen i

Skaraborgs län bl. a. följande.

Många städer är nu ofta så stora att där erfordras flera fastighetstaxeringsdistrikt. Erfarenheter från tidigare fastighetstaxeringar torde visa att det ofta är svårt att i dessa städer åstadkomma den erforderliga likformig­ heten och jämnheten i taxeringen mellan både distrikten inom staden och angränsande landsbygdsdistrikt. Dessa svårigheter får antas komma att öka om i samband med en framtida ny kommunindelning betydande lands­ bygdsområden komma att sammanslås med städer. Om beredningsnämnder infördes i städerna skulle dessa svårigheter i hög grad kunna undvikas.

Uttalanden i samma riktning göres av bl. a. länsstyrelserna i Jönköpings samt Göteborgs och Bohus län. Sistnämnda länsstyrelse, som ifråga om de särskilda fastighetstaxeringarna funnit det praktiskt att i vissa delar av länet inrätta lokala taxeringsnämnder, vilka enbart sysslar med dessa taxeringsfrågor, anser att man för framtiden bör utbygga detta system. Härige­ nom skulle säkras en viss kontinuitet år från år och ledamöterna i dessa lokala nämnder skulle med fördel kunna utnyttjas såsom ledamöter i be­ redningsnämnder och fastighetstaxeringsnämnder vid allmän fastighets­ taxering.

Om emellertid ett ennämndssystem skulle anses böra genomföras jämväl på landsbygden, bör, påpekar länsstyrelsen i Jönköpings län, nämndens sammansättning ändras. Man kan därvid tänka sig att vid fastställande av definitiv taxering nämnden förstärkes med ytterligare ledamöter, utsedda en av länsstyrelsen och två av landstinget, att tjänstgöra i lämpliga grup­ per av taxeringsnämnder, ungefärligen omfattande nuvarande fastighetstaxeringsdistrikt å landet jämte angränsande stadsdistrikt. Av länsstyrelsen sålunda utsedd ytterligare ledamot bör under den förra delen av taxeringsperioden utöva en rådgivande och samordnande funktion liknande den som utföres av nuvarande fastighetstaxeringsnämndsordförande å landet.

Länsstyrelsen i Kalmar län framhåller att — om beredningsnämnderna

slopas — det är betydelsefullt, att fastighetstaxeringsnämndernas samman­

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

sättning utformas på sådant sätt, att representanter för olika yrkesgrup­

per kommer att tillföras varje nämnd, att större befogenheter än vad ut­

redningen föreslagit tillerkännes de kontrollerande organen och icke obliga­

toriskt överföres på de lokala skattemyndigheterna samt att tidpunkterna

för de preliminära besluten, för delgivning av dessa och för ingivande av

erinringar tidigarelägges, så att fastighetstaxeringsnämnderna beredes er­

forderligt rådrum för ett ställningstagande till inkomna erinringar.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län anser att såsom ett bestämt villkor för

genomförandet av de sakkunnigas förslag måste krävas dels att fastighets-

taxeringsnämnden får en annan sammansättning än den föreslagna och så

att renodlade fastighetsägarintressen inte tillåts få ett dominerande infly­

tande i nämnderna och dels att tiden för fastighetsprövningsnämndens ar­

bete avsevärt förlänges.

Sveriges häradsskrivareförening anför bl. a., att föreningen liksom utred­

ningen anser att den lokala skattemyndighetens medverkan vid fastighets­

taxering bör utökas. Sådan medverkan kan visserligen enligt föreningens

mening inte ersätta beredningsnämnderna men väl bidra till att ge ökad

stadga åt taxeringsorganisationen. En tänkbar form vore att det åt krono-

kamrerare och häradsskrivare, var och en inom sitt verksamhetsområde,

uppdrages att såsom tjänsteåliggande fungera som ordförande i fastighets-

taxeringsnämnden vid den allmänna fastighetstaxeringen och i särskild

nämnd för fastighetstaxering vid den årliga taxeringen. Föreningen förut­

sätter att denna fråga överväges i samband med övergång till ADB-system.

Beträffande övervakningen av fastighetstaxeringsnämndernas arbete an­

ses denna av flera remissinstanser inte generellt böra läggas på de lokala

skattemyndigheterna. Sålunda framhåller riksskattenämnden att, ehuru

åtskilliga av de lokala skattemyndigheterna kan antas vara lämpade för

uppgiften, det dock måste beaktas, dels att vissa av dessa i stort sett torde

sakna praktisk erfarenhet av fastighetstaxering, dels att deras normala

arbetsuppgifter ofta icke torde medgiva någon större arbetsinsats för att

kontrollera den allmänna fastighetstaxeringen. Enligt riksskattenämndens

mening bör det stå länsstyrelserna fritt att i varje särskilt fall förordna den

person, som anses lämpligast, och nämner som exempel på de yrkesgrup­

per, inom vilka lämpliga medhjälpare kan finnas, häradsskrivare (aktiva

eller pensionerade), lantmätare och lantbruksingenjörer. — Liknande syn­

punkter anföres av bl. a. länsstyrelserna i Malmöhus, Örebro, Kopparbergs

och Västernorrlands län samt Taxeringsnämnd sordförandenas riksförbund.

Vissa remissinstanser anser att de lokala skattemyndigheterna ej alls

bör engageras i den övervakande verksamheten. Sålunda finner t. ex. läns­

styrelsen i Blekinge län det direkt olämpligt att för dylikt uppdrag förordna

lokal skattemyndighet, enär dessa befattningshavare i regel måste lagas i

anspråk såsom ordförande i taxeringsnämnd och för den skull måste anses

förhindrade alt uppträda såsom övervakare av taxeringsarbetet i andra

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

43

44

taxeringsnämnder. Länsstyrelsen anser att övervakningen bör anförtros åt andra personer, som är väl förtrogna med värdering av fastigheter och med respektive läns speciella förhållanden, såsom lantmätare, jägmästare, lantbruksingenjörer m. fl. — Även länsstyrelsen i Västerbottens län samt

lantbrukets skattedelegation förordar ett sådant system.

Svenska stadsförbundet ifrågasätter, huruvida icke övervakningen i stäl­

let borde anförtros länsstyrelserna med hänsyn till att deras taxeringssektioner fullt utbyggda kommer att förfoga över taxeringskunnig personal i helt annan omfattning än de lokala skattemyndigheterna.

Oavsett huru frågan om övervakningen av fastighetstaxeringsnämndernas arbete slutligen löses anser länsstyrelsen i Kopparbergs län att rappor­ ter i någon form över beslutade taxeringar bör lämnas av fastighctstaxeringsnämnderna till de personer, som har att kontrollera nämndernas ar­ bete, förslagsvis var tionde dag.

Det av de sakkunniga föreslagna tidsschemat för arbetet med allmän fas­ tighetstaxering har utsatts för kritik av flera remissinstanser. Särskilt framhålles att de tider, som enligt förslaget står till buds för riksskattenämnden att granska landskamrerarnas förslag till anvisningar och för de skatt­ skyldiga att avge erinringar mot fastighetstaxeringsnämndernas prelimi­ nära beslut, är för knappt tillmätta.

Riksskattenämnden anför sålunda.

Beträffande det av utredningen föreslagna tidsschemat för allmän fastig­ hetstaxering bör enligt riksskattenämndens mening följande ändringar göras.

Statens skogsforskningsinstitut torde senast den 31 mars kunna fast­ ställa de centrala skogstaxeringsanvisningarna och senast vid samma tid­ punkt bör skogsstyrelsen lämna länsstyrelserna uppgifter om virkespriser m. m. Härigenom skulle vinnas att det av riksskattenämnden anordnade sammanträdet jämlikt 65 § taxeringskungörelsen kunde hållas senast den

15 maj, vilket i sin tur skulle giva länsstyrelserna ökad tid för utarbetande

av förslag till anvisningar för fastighetstaxeringen.

Den tidpunkt, då riksskattenämnden skall återställa landskamrerarnas förslag till anvisningar, bör förskjutas till senast den 20 september. Härige­ nom skulle vinnas en enligt riksskattenämndens erfarenheter från förbe­ redelserna för 1957 års allmänna fastighetstaxering välbehövlig ökning av den tid, som står riksskattenämnden till buds för granskning av förslagen.

Senast den 10 oktober bör fastighetsprövningsnämnderna fastställa an­

visningarna och senast nämnda dag böra dessa översändas till fastighetstaxeringsnämnderna och riksskattenämnden. Härigenom skulle vinnas nå­ got ökad tid för fastighetsprövningsnämnderna att bearbeta förslagen med hänsyn till riksskattenämndens av granskningarna av förslagen föranledda påpekanden.

Gentemot de i 152 § taxeringsförordningen av utredningen föreslagna tidsfristerna vill riksskattenämnden invända, att längre tid bör beredas fastighetstaxeringsnämnderna för ställningstagande till inkomna erinring­ ar mot de preliminärt angivna taxeringsvärdena. De preliminära besluten

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

45

böra sålunda föreligga senast den 20 januari och utsändas till fastighets­

ägarna senast den 25 januari. Erinringar böra därefter vara inkomna se­

nast den 15 februari.

Det i 150 § 3 mom. taxeringsförordningen angivna sammandraget av kon-

trollängden skulle enligt förslaget senast den 20 februari tillställas lands-

kamreraren i länet. Enligt riksskattenämndens mening bör tidpunkten för­

skjutas till senast den 30 januari, varigenom ökad tid vinnes för att ingripa

mot eventuell tendens till oriktig taxeringsnivå.-----------

Såsom senaste dag för avslutande av fastighetsprövningsnämndens ar­

bete torde böra fastställas, icke den 30 september utan den 15 oktober.

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

Lantbrukets skattedelegation framhåller, att delegationen vid genom­

gång av tidsschemat konstaterat, att det borde vara möjligt att verkställa

vissa ytterligare förskjutningar både ifråga om förberedande åtgärder och

ifråga om taxeringsarbetet i första och andra instans samt fortsätter.

Enligt den nuvarande ordningen skall landskamrerarna senast den 25

augusti året före taxeringsåret till riksskattenämnden insända förslag till

anvisningar däri inbegripet lokala skogstaxeringsanvisningar för skogs-

taxeringen inom länet. Riksskattenämnden skall senast den 15 september

återställa sålunda ingivna förslag jämte eventuella erinringar. Den tid som

riksskattenämnden har till sitt förfogande för granskning av anvisning­

arna är enligt delegationens uppfattning alltför kort och torde i vissa fall

innebära att riksskattenämndens erinringar icke blir beaktade i länsanvis-

ningarna. För att vinna ytterligare tid för riksskattenämndens gransk-

ningsarbete torde vissa förskjutningar i tidsschemat vara nödvändiga. De­

legationen anser sålunda att riksskattenämndens sammanträde med lands­

kamrerarna och taxeringsintendenterna i länet in. fl. personer bör avhål­

las före den 15 maj och att länsstyrelsens sammanträden med ordförandena

i de nya fastighetstaxeringsnämnderna bör hållas senast den 1 augusti.

Härigenom skulle vinnas att riksskattenämnden skulle kunna få landskam-

rerarnas förslag till anvisningarna senast den 5 augusti och alt riksskatte­

nämnden därefter skulle kunna återställa förslagen jämte erinringar senast

den 5 september. Utredningen föreslår beträffande de nya fastighetstaxe-

ringsnämndernas arbete att nämnderna skall ha sina preliminära förslag

till taxeringsvärden klara den 10 februari och att de skattskyldiga skall in­

komma med sina erinringar senast den 5 mars. Arbetet i fastighetstaxe-

ringsnämnden skall sedan enligt förslaget vara avslutat den 25 mars. Detta

innebär att fastighetstaxeringsnämnden knappast får tillräcklig tid att be­

akta de av de skattskyldiga avgivna erinringarna och att verkställa den

översyn av de föreslagna taxeringsvärdena, som kan bli en följd härav.

Delegationen föreslår därför, att fastighetstaxeringsnämndernas prelimi­

nära beslut om taxeringsvärden skall föreligga färdigt senast den 20 janu­

ari och att de skattskyldiga skall ingiva sina erinringar senast den 25 feb­

ruari. Sistnämnda tidpunkt har valts så all erinringarna över fastighets­

taxeringen icke skall ansluta till tiden för ingivandet av allmän självdekla­

ration. Arbetet i fastighetstaxeringsnämnd skall sedan avslutas senast den

1 april. För närvarande skall ägare eller innehavare av fastighet tillställas

underrättelse om fastighetstaxcringsnämnds beslut, i de fall nämnden från­

gått sitt preliminära beslut, före den 15 maj. Avskrift av längderna skall

också offentligen framläggas under minst 14 dagar före den 15 maj. Senast

46

den 15 maj skall besvär över fastighetstaxeringsnämnds beslut vara in­ komna till prövningsnämnds kansli. Det är ur de skattskyldigas synpunkt icke tillfredsställande alt utsändandet av underrättelse om fastighetstaxe­ ringsnämnds beslut och framläggandet av längderna praktiskt taget helt ansluter till den tidpunkt, inom vilken besvär skall anföras över fastighets­ taxeringsnämnds beslut. Med hänsyn härtill anser delegationen att besvär över fastighetstaxeringsnämnds beslut skall ingivas till prövningsnämnds kansli senast den 30 juni. Det torde dessutom i praktiken förhålla sig så att taxeringsavdelningarnas personal under tiden från den 15 maj till den 30 juni redan är så ansträngda av det ordinarie prövningsnämndsarbetets avslutande att den icke har möjlighet att under nämnda tid nedlägga något nämnvärt arbete på inkomna besvär till fastighetsprövningsnämnd. Även detta talar för en förskjutning av besvärstiden till den 30 juni. Emellertid torde då också en förskjutning av fastighetsprövningsnämndsarbetets av­ slutande vara nödvändig. Delegationen föreslår därför att arbetet i fastig­ hetsprövningsnämnd skall vara avslutat senast den 30 november.

Delegationen konstaterar slutligen, att det för fastighetstaxeringsarbetet i Stockholm enligt nuvarande bestämmelser gäller andra tidsgränser än för landet i övrigt. Delegationen kan emellertid inte finna, att det råder så speciella förhållanden i Stockholm, att särskilda tidsgränser skulle vara nödvändiga för denna stad.

Länsstyrelsen i Blekinge län påpekar, att handläggandet av inkomna

erinringar vid ändring av organisationen i enlighet med utredningens för­ slag måste tillmätas långt större betydelse än tidigare, varför nämnden bör erhålla erforderlig tid för detta tidskrävande arbete. Länsstyrelsen anser därför, att tidpunkten för fastställandet av förslag till taxeringsvärden inte bör framflyttas längre än till den 15 januari.

Länsstyrelsen i Västmanlands län ifrågasätter, om inte länsstyrelserna

bör få någon förlängning av tiden för sina förberedande åtgärder. Tiden mellan det s. k. Stockholmsmötet i slutet av maj och sammanträdet jämlikt

144 § 1 mom. taxeringsförordningen, som skall hållas senast den 20 au­ gusti, är synnerligen påfrestande för landskamreraren och hans medarbe­ tare. Det årliga prövningsnämndsarbetet skall avslutas och personalen har behov av sommarsemester. Tillgången på kvalificerad och användbar per­ sonal är vid små och medelstora länsstyrelser i regel mer eller mindre knapp och denna otillräcklighet gör sig särskilt märkbar i samband med en allmän fastighetstaxering. Länsstyrelsen anser det därför önskvärt, om tiden för länsstyrelsernas förberedelser kunde förlängas med förslagsvis femton dagar eller alltså till den 5 september. Den nya fastighetstaxeringsnämnden skulle ändock få 45 dagar längre tid för sitt arbete än som står till de nuvarande beredningsnämndernas förfogande, därest nämndens arbete tager sin början senast den 15 oktober. Om dessa länsstyrelsens förslag godtages, bör även de tidsgränser, som angives i 144 § 3 mom. och 146 § 1 mom. taxeringsförordningen, förskjutas med 15 dagar.

Länsstyrelserna i Östergötlands och Örebro län föreslår att den tidpunkt,

Kungl. Maj. ts proposition nr 197 år 1963

då fastighetsprövningsnämndens arbete skall vara avslutat, framflyttas till

den 31 oktober.

Näringslivets skattedelegation framhåller, att fastighetstaxeringsnäinn-

derna från början bör upprätthålla god kontakt med de skattskyldiga och

på så tidigt stadium som möjligt utsända underrättelser om ifrågasatta

taxeringsvärden. Det är därför önskvärt att fastighetstaxeringsnämndernas

preliminära beslut fattas så tidigt som möjligt. Den tidpunkt, före vilken

preliminära beslut skall ha fattats, torde utan olägenhet kunna sättas något

tidigare än vad utredningen förordat eller den 31 januari. Underrättelser

till fastighetsägarna bör kunna utsändas senast den 5 februari. Härigenom

skulle fastighetsägarna få större möjligheter att göra jämförelser mellan

föreslagna taxeringsvärden å olika fastigheter och få bättre tid för ytterli­

gare utredningar.

Tjänstemännens centralorganisation anser att den tidsperiod fram till och

med den 5 mars, under vilken ägare eller innehavare av fastighet kan av­

giva skriftliga erinringar, är väl kort och förordar, att denna tidsperiod för-

länges åtminstone med en vecka.

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

47

III. Taxeringsperioden

1. Gällande bestämmelser

Allmän fastighetstaxering skall enligt 12 § 1 mom. kommunalskattelagen

ske vart femte år. Jämlikt kungörelsen den 14 december 1962 (nr 656) skall

nästa allmänna fastighetstaxering, som ursprungligen skolat verkställas år

1962, i stället äga rum år 1965. Sådan taxering skall därefter äga rum vart

femte år.

De värden, som fastställts vid allmän fastighetstaxering, får under löpan­

de femårsperiod ändras endast i särskilda fall, som närmare anges i 12 §

2 mom. kommunalskattelagen. Enligt detta lagrum skall nya taxerings­

värden åsättas, därest under löpande taxeringsperiod

a) sådant förhållande inträffat, att taxeringsenhet bör uppdelas i flera

taxeringsenheter eller flera taxeringsenheter bör sammanslås till en,

b) ändring i fastighets beskattningsnatur inträtt,

c) fastighet, som förut varit undantagen från skatteplikt, blivit skatte­

pliktig,

d) fastighets värde genom eldsvåda, vattenflöde eller annan dylik anled­

ning eller genom nedrivning av byggnad eller skogsavverkning så minskats,

att förändringen föranleder en minskning av taxeringsvärdet med minst en

femtedel,

e) fortsatt bebyggelse skett å fastighet, som vid den tidpunkt, näst före­

gående taxering avsett, ej varit färdigbyggd,

48

f) fastighets värde eljest genom ny-, till- eller ombyggnad så förhöjts, att därav föranledes en ökning av taxeringsvärdet med minst en femtedel.

Värde skall i de angivna fallen åsättas efter det allmänna prisläge och de uppskattningsgrunder i övrigt, som tillämpades vid den senaste allmänna fastighetstaxeringen.

Formellt sker emellertid taxering av samtliga fastigheter varje år. Den särskilda fastighetstaxering, som äger rum under år, då allmän fastighets­ taxering inte företas, verkställes av de ordinarie taxeringsnämnderna. Där­ vid skall, om inte i 12 § 2 mom. kommunalskattelagen angivna förutsätt­ ningar föreligger, fastigheterna oförändrade upptas till nästföregående års taxeringsvärden. Huvuddelen av de vid en allmän fastighetstaxering åsatta värdena blir därför oförändrade under den period, som ligger mellan två allmänna fastighetstaxeringar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

2. Utredningens förslag

De sakkunniga konstaterar till en början att en allmän fastighetstaxering innebär ett kostsamt och omfattande arbete, som allvarligt inkräktar på inkomsttaxeringen därigenom att den i stor utsträckning tar i anspråk ar­ betskraft, som sysslar med sistnämnda taxering. Känt är också, fortsätter de sakkunniga, att man på åtskilliga länsstyrelser hyser allvarliga farhågor för att den ökade arbetsbelastning, som en allmän fastighetstaxering inne­ bär, inte skall kunna bemästras förrän den pågående uppbyggnaden av taxeringsorganisationen blivit avslutad. Med hänsyn härtill ävensom till den om­ ständigheten att fastighetstaxeringen kan väntas alltmer förlora i betydelse vid en successiv avveckling av fastighetsskatten anser de sakkunniga en för­ längning av taxeringsperioden böra övervägas.

Självfallet, framhåller de sakkunniga, skulle en sådan reform medföra vissa olägenheter, dels ur beskattningssynpunkt och dels ur belåningssynpunkt. I tider med fallande penningvärde kommer eftersläpningen av taxe­ ringsvärdena att medföra att garantibeloppen för fastighet och värdeminskningsavdragen för byggnad ävensom inkomsten av en- och tvåfamilj sfastig­ heter blir för lågt beräknade. Denna olägenhet kan dock enligt de sakkun­ niga inte antas ha alltför stor betydelse. Kvar står då den allmänna olägen­ het, som uppkommer därigenom att kreditinstituten vid belåning av fastig­ heter inte har tillräckligt stöd av taxeringsvärdena. Särskilda åtgärder måste då vidtas för att förhindra att klyftan mellan fastigheternas taxeringsvärden och deras allmänna saluvärden blir alltför stor. Möjligheter bör sålunda fin­ nas att under löpande taxeringsperiod genom ett relativt enkelt förfarande åvägabringa en anpassning av taxeringsvärdena till dagsvärdena. Detta bör enligt de sakkunniga lämpligen ske i form av en procentuell omräkning av

49

taxeringsvärdena på grundval av gjorda undersökningar angående prisut­

vecklingen på fastighetsmarknaden efter senaste allmänna fastighetstaxe­

ring.

Under angivna förutsättningar anser de sakkunniga sig höra förorda en

förlängning av taxeringsperioden till tio år.

Omräkning av taxeringsvärdena föreslås skola ske sedan fem år förflutit

av löpande taxeringsperiod. En föreskrift angående omräkning anses emel­

lertid inte böra göras ovillkorlig. Om prisnivån på fastighetsmarknaden un­

der den första hälften av tioårsperioden endast undergått smärre föränd­

ringar, kan enligt de sakkunniga en omräkning av taxeringsvärdena inte an­

ses erforderlig. De föreslår därför att såsom villkor för att omräkning skall

ske föreskrives att ändring av taxeringsvärdena kan påräknas med minst

tio procent.

Prisutvecklingen på fastighetsmarknaden kan uppvisa betydande variatio­

ner inom olika delar av landet. Intet hindrar, menar de sakkunniga, att om­

räkning av taxeringsvärdena företas endast inom de delar av landet, där så

kan anses påkallat med hänsyn till prisutvecklingen. De sakkunniga före­

slår därför att en förberedande undersökning om prisutvecklingen verkstäl­

les genom riksskattenämndens försorg. Finner riksskattenämnden att om­

räkning kan komma ifråga, skall det slutliga avgörandet, huruvida omräk­

ning verkligen skall ske, tillkomma prövningsnämnderna. Riksskattenämn­

den skall sålunda enligt förslaget endast besluta, om och i vilka län utred­

ning skall ske för utrönande av huruvida förutsättningar för omräkning av

taxeringsvärdena föreligger. Beslutet bör, framhåller de sakkunniga, i prin­

cip föregås av samma förberedelser som vid allmän fastighetstaxering äger

rum före det s. 1c. Stockholmsmötet. Förslag till procenttal för omräkningen

skall upprättas av landskamreraren och insändas till riksskattenämnden.

Sedan förslaget återställts med eventuella erinringar, ankommer det på pröv-

ningsnämnden att fatta slutlig ståndpunkt i omräkningsfrågan.

Prisutvecklingen kan, framhåller de sakkunniga, variera för olika slag av

fastigheter. I riksskattenämndens beslut bör därför anges, huruvida utred­

ningen skall avse jordbruksfastighet eller annan fastighet eller bådadera. En

ytterligare uppdelning av fastigheterna kan bli nödvändig. Betydande skill­

nader i prisutvecklingen förekommer nämligen även inom ett och samma

slag av fastigheter. De sakkunniga föreslår därför att ifråga om jordbruks­

fastigheter omräkningen skall kunna avse enbart värdet å skogsmark och

växande skog eller enbart taxeringsvärdet i övrigt eller bådadera. Ifråga om

övriga fastigheter föreslås en uppdelning i en- och tvåfamilj sfastigheter, hy­

resfastigheter och industrifastigheter. För att underlätta identifieringen av

fastigheterna vid omräkningen föreslår de sakkunniga, att beträffande and­

ra fastigheter än jordbruksfastigheter i fastighctslängden utmärkes, till vil­

ken av de angivna grupperna fastigheten är att hänföra. Därvid kan, tilläg-

4

Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 197

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

ger de sakkunniga, förslagsvis bokstaven V användas för en- och tvåfamilj s-

fastigheter, bokstaven H för hyresfastigheter och bokstaven I för industri­

fastigheter.

Själva omräkningen av taxeringsvärdena skall enligt förslaget verkställas

av den lokala skattemyndigheten. Då avsikten med det schablonmässiga

omräkningsförfarandet är att åvägabringa en ungefärlig anpassning av taxe­

ringsvärdena till den rådande prisnivån får det, framhåller de sakkunniga,

anses ligga i sakens natur att omräkning, som i det enskilda fallet medför

endast obetydlig ändring av taxeringsvärdet, inte bör utföras. De sakkunni­

ga föreslår därför, att omräkning ej skall företas, om ändringen inte uppgår

till 1 000 kr.

Underrättelser om de omräknade taxeringsvärdena skall enligt förslaget

utsändas av taxeringsnämnden å för ändamålet fastställda blanketter. Be­

svär skall inte få anföras över prövningsnämndens beslut ifråga om de pro­

centtal, som skall tillämpas vid omräkningen, utan endast över taxerings­

nämndens beslut för att få rättat rena felräkningar.

Avslutningsvis framhåller de sakkunniga, att de är medvetna om att vissa

anmärkningar kan komma att riktas mot förslaget angående omräkning av

taxeringsvärdena. Det kan sålunda med visst fog göras gällande, att fel som

begåtts vid en allmän fastighetstaxering kan komma att förstoras genom

en procentuell omräkning, att förhållanden, som inträffat under den lö­

pande perioden — även om de är av väsentlig betydelse för en fastighets

värde — inte kan beaktas vid omräkningen samt att uppdelningen i olika

grupper av annan fastighet kan vålla vissa svårigheter i praktiken. De sak­

kunniga har emellertid ansett dessa olägenheter väl uppvägas av den arbets-

och kostnadsbesparing, som ett omräkningsförfarande i enlighet med för­

slaget skulle innebära.

Om förslaget angående omräkning av taxeringsvärdena likväl inte skulle

anses kunna läggas till grund för lagstiftning, föreslår de sakkunniga såsom

ett alternativ att taxeringsperioden förlänges till åtta år. 3

3. Remissyttrandena

De sakkunnigas förslag om en förlängning av taxeringsperioden till tio

år med möjlighet till en procentuell omräkning av taxeringsvärdena sedan

fem år av perioden förflutit avstyrkes av det övervägande antalet remiss­

instanser. Framför allt det föreslagna omräkningsförfarandet har blivit fö­

remål för stark kritik. Sålunda anför t. ex. lantbrukets skattedelegation

härom bl. a. följande.

Gentemot det framlagda förslaget om omräkning efter fem år kan många

invändningar göras. Förslaget förutsätter att prisutvecklingen på fastighets­

beståndet eller på vissa grupper av fastighetsbeståndet skulle vara i stort

sett enhetlig inom ett län. I verkligheten ser prisutvecklingen emellertid ofta

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

51

icke ut på det sättet. Vissa delar av ett län kan uppvisa en avsevärd pris­

stegring under det att andra delar av länet på motsvarande fastighetsbestånd

visar ringa stegring eller nedgång. Det torde heller icke vara ovanligt att i

en tätort prisutvecklingen för annan fastighet blir nedåtgående på grund av

att en industri lagts ned eller flyttats, under det att prisutvecklingen visar

motsatt tendens på en annan ort på grund av tillkomsten av en ny industri.

Även prisutvecklingen på jordbruksfastigheter kan ställa sig väsentligt olika

inom ett och samma län. Eftersom omräkningsförfarandet —- såvitt det icke

skall innebära en praktiskt taget ny fastighetstaxering — måste vara scha­

blonmässigt med tillämpning av enhetliga procenttal på varje grupp av fas­

tigheter inom ett och samma län, kommer detsamma att medföra att taxe­

ringsvärdena i vissa delar av ett län kan bli helt missvisande. Felaktigheter

begångna vid sista allmänna fastighetstaxeringen kommer också att försto­

ras, eftersom systemet icke förutsätter någon som helst individuell prövning

eller rättelse av begångna felaktigheter. Man kan också tänka sig att en avse­

värd prisstegring sker i vissa län under de första fem åren av taxeringspe-

rioden, varvid omräkning genomförs det femte året, under det att en pris­

förändring av motsvarande storlek i andra län framträder först på sjätte el­

ler sjunde året. I sistnämnda fall skulle taxeringsvärdena enligt förslaget

bli oförändrade under hela perioden. Redan de nu framförda invändningar­

na är av sådan art att metoden med schablonmässigt omräkningsförfaran-

de icke kan förordas. Den statistik, varpå ett sådant omräkningsförfarande

skall grundas, torde heller icke vara så representativ för olika områden att

det är möjligt eller lämpligt att med stöd härav verkställa en differentiering

mellan olika län på sätt utredningen föreslagit. Det torde snarare förhålla

sig så att de genomsnittliga värdena för de olika länen visar tämligen likar­

tade tendenser under det att variationen inom enskilda län kan vara stor.

Å andra sidan är en annan områdesindelning knappast tänkbar.

Liknande synpunkter anföres av bl. a. riksskattenämnden och flertalet

länsstyrelser.

Statistiska centralbyrån framhåller, att förslaget förutsätter en utbygg­

nad av fastighetsprisstatistiken, enär denna för närvarande ej omfattar in­

dustrifastigheter och obebyggda områden, vilka enligt förslaget bör vara

medtagna i den redovisning, som skall utgöra underlag för den centrala

bedömningen av frågan, huruvida en omräkning av taxeringsvärden hör äga

rum eller icke.

Skogsstyrelsen och styrelsen för skogshögskolan påpekar, att metoden

vid skogstaxering är så konstruerad, att vid en procentuell omräkning av

taxeringsvärdena procenttalet måste differentieras för olika omkostnads-

klasser, vilket ytterligare komplicerar omräkningen.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län, som avstyrker förslaget, anser

emellertid att det kan vara av intresse att ett generellt omräkningsförfaran­

de enligt den idé, som de sakkunniga framlagt, skall kunna genomföras

i modifierad form vid en framtida tidpunkt och tillstyrker därför all eu

gruppindelning av annan fastighet i enlighet med det framlagda förslaget

åstadkommes redan nu. Att en sådan indelning sker kan vara praktiskt

även ur andra synpunkter.

52

Länsstyrelsen i Västernorrlands län framhåller, att, ehuru länsstyrelsen

avstyrkt det föreslagna omräkningsförfarandet, länsstyrelsen finner sakliga

skäl tala för att vid kommande allmänna fastighetstaxering i längden mar­

keras, om fastighet är att anse såsom en- eller tvåfamilj svilla, på vilken

vid inkomsttaxeringen bestämmelserna i 24 § 2 mom. kommunalskattelagen

är tillämpliga. En kontroll av detta förhållande bör nämligen ske i samband

med allmän fastighetstaxering, då taxeringsnämnderna vid den årliga taxe­

ringen ej sällan saknar erforderligt underlag för denna bedömning.

Som tidigare nämnts har de sakkunniga såsom ett alternativ framlagt

förslag om en förlängning av taxeringsperioden till åtta år utan något om-

räkningsförfarande. Beträffande lämpligheten av en sådan förlängning är

meningarna delade. Vissa remissinstanser tillstyrker förslaget, medan andra

anser att taxeringsperioden även i fortsättningen normalt bör omfatta fem

år. Mot en förlängning av taxeringsperioden anses bl. a. tala svårigheten att,

särskilt vid taxering av fastigheter uppförda i slutet av perioden, strikt

iaktta den prisnivå, som legat till grund för senaste allmänna fastighets­

taxering.

Kammarrätten vill, för det fall hittills gällande bestämmelser om allmän

fastighetstaxering vart femte år finnes av statsfinansiella och arbetstek-

niska skäl icke kunna bibehållas, förorda en förlängning av perioden mellan

de allmänna fastighetstaxeringarna till sju år.

Länsstyrelsen i Södermanlands län anser sex år vara den längsta period,

som bör ifrågakomma för att ett taxeringsvärde alltjämt skall kunna tiller­

kännas vitsord exempelvis vid belåning.

Länsstyrelsen i Kalmar län delar utredningens uppfattning att en taxe-

ringsperiod på fem år med hänsyn till kostnaderna och den erforderliga

arbetsinsatsen för en allmän fastighetstaxering kan vara väl kort. Länssty­

relsen anser emellertid en fixering av taxeringsperiodens längd till visst an­

tal år vara mindre lämplig. Ej heller synes det länsstyrelsen önskvärt att —

såsom skett under de senaste decennierna — en till fem år bestämd taxe-

ringsperiod gång på gång frångås. På grund härav vill länsstyrelsen före­

slå, att taxeringsperiodens längd antingen icke fixeras på annat sätt än att

bestämmelse utfärdas om att allmän fastighetstaxering skall äga rum under

år som Kungl. Maj :t beslutar eller att periodens längd bestämmes till minst

fem år och högst tio år och att beslut om allmän fastighetstaxering skall

fattas senast viss tidpunkt innan denna skall äga rum.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att frågan om förlängning

av taxeringsperioden lämpligen bör prövas först när 1970 års allmänna fas­

tighetstaxering förestår. Om vid denna tidpunkt sådana förändringar i pris­

nivån inträffat, att en förlängning av taxeringsperioden utöver föreskrivna

fem år då bedömes såsom icke tillrådlig, torde frågan om förlängning få

falla.

Kungl. Maj:is proposition nr 197 år 1963

53

Ej heller näringslivets skattedelegation finner det erforderligt att redan

nu ta definitiv ställning till frågan om taxeringsperiodens längd, enär vid

en eventuell avveckling av fastighetsbeskattningen såväl frågan om förfa­

randet vid allmän fastighetstaxering som frågan om taxeringsperiodens

längd kommer i ett väsentligt ändrat läge och förnyade överväganden då

bör äga rum.

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

IV. Metodiken vid taxering av jordbruksfastighet

1. Gällande bestämmelser

Enligt 9 § kommunalskattelagen skall taxeringsvärde, utom vad avser

skogsmark och växande skog, åsättas till det belopp, som prövas utgöra fas­

tighetens värde efter ortens pris, d. v. s. fastighetens allmänna saluvärde.

Vad som menas med allmänt saluvärde framgår av anvisningarna till nämn­

da lagrum.

Vid taxering av jordbruksfastigheter användes såsom hjälpmedel de en­

hetsvärden, som föreslagits i den ordning 144 § 1 mom. TF anger. Dessa en­

hetsvärden skall beträffande fastigheter i skilda storleksgrupper innefatta

värden för ytenhet mark av olika ägoslag, godhetsklasser och brukningsför-

hållanden under förutsättning av normalt byggnadsbestånd. Det enhetsvär-

de, som antagits för en viss storleksgrupp, bör i det enskilda fallet jämkas

uppåt eller nedåt, om särskilda förhållanden det påkallar. I punkt 2 av an­

visningarna till 9 § kommunalskattelagen anges ett flertal exempel på såda­

na förhållanden, som bör beaktas vid värdesättningen.

Enhetsvärdena innefattar således värdet av såväl den öppna jorden som

byggnaderna å fastigheten. Eftersom man vid enhetsvärdenas bestämmande

utgår från ett normalt byggnadsbestånd, kommer värdena att variera i hu­

vudsak efter åkerarealens storlek. För fastigheter, där värdet av byggna­

derna jämfört med värdet å marken är högt, blir givetvis enhetsvärdena

höga men lägre ju större åkerareal fastigheten har. 2

2. Utredningens förslag

De sakkunniga framhåller, att värderingen av de minsta jordbruksfastig­

heterna ofta är komplicerad. Dessa fastigheter har sitt huvudsakliga värde

såsom bostad för ägaren. Här är det inte så mycket de rena jordbrukssyn-

punkterna, såsom driftbyggnadernas och jordens beskaffenhet, bruknings-

lörhållanden och avsättningsmöjligheter m. m., som är bestämmande för

marknadsvärdet utan fastmer bostadshusets standard och fastighetens läge.

De synpunkter, som i främsta rummet måste beaktas, är sålunda i stort

sett desamma som vid värderingen av annan fastighet.

4-f Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 197

54

På grund av angivna förhållanden har, fortsätter de sakkunniga, enhets-

värdena visat sig vara till ingen eller ringa nytta vid taxeringen av mindre

jordbruksfastigheter. Man har därför ifråga om dessa fastigheter nödgats

använda en annan metod, enligt vilken värden åsatts särskilt för jorden och

särskilt för byggnaderna. I vissa norrlandslän, där jordbruken till övervä­

gande del utgöres av små brukningsenheter, har man vid de senaste all­

männa fastighetstaxeringarna tillämpat denna metod beträffande samtliga

jordbruksfastigheter. Så har även skett i Västmanlands län, trots att detta

län uppvisar det procentuellt största antalet medelstora brukningsenheter.

Vid de centrala överläggningarna inför 1957 års allmänna fastighetstaxe­

ring rekommenderades den nu angivna metoden vid taxering av jordbruks­

fastigheter med ringa åkerareal. Enligt vad de sakkunniga inhämtat har re­

kommendationen följts i flertalet län och erfarenheterna av metoden att

uppskatta jorden för sig och byggnaderna för sig har genomgående varit go­

da. Bl. a. har framhållits att man genom användandet av denna metod bättre

kunnat beakta de för varje fastighet rådande särskilda förhållandena, vil­

ket medfört en större differentiering av taxeringsvärdena och en närmare

anknytning till värdena å annan fastighet.

De sakkunniga har därför funnit skäl undersöka, om det finns förutsätt­

ningar för en allmän övergång till den nu angivna värderingsmetoden. Av

svaren på en rundfråga i ämnet från de sakkunniga till samtliga länsstyrel­

ser framgår, att flertalet länsstyrelser ansåg metoden lämplig vid taxering

av mindre jordbruksfastigheter men var mera tveksamma när det gällde

de medelstora och större brukningsenheterna. De sakkunniga har därför

övervägt att framlägga förslag om tillämpning av metoden vid taxering av

jordbruksfastigheter med en åkerareal understigande tio hektar. I allmän­

het anses nämligen numera, framhåller de sakkunniga, att en jordbruksfas­

tighet med mindre åkerareal än tio hektar i regel inte kan ge full försörjning

åt en familj enbart genom jordbruket. Dessa fastigheter har sålunda ifråga

om öppen jord och byggnader sitt huvudsakliga värde såsom bostad för

ägaren och bör i följd härav till denna del värderas efter i princip samma

grunder, som tillämpas vid taxering av annan fastighet.

De sakkunniga konstaterar att antalet jordbruksfastigheter med en åker­

areal understigande tio hektar utgör inemot två tredjedelar av det totala

antalet jordbruksfastigheter i landet och anför vidare.

En begränsning av metodens användning till jordbruksfastigheter med en

mindre åkerareal än tio hektar har knappast någon betydelse för norrlands-

länen, då jordbruken där till övervägande del består av små brukningsen­

heter. I södra och mellersta Sverige, där antalet jordbruksfastigheter med

en åkerareal överstigande tio hektar är relativt stort, skulle däremot en så­

dan begränsning medföra bestämda olägenheter. Man skulle där nödgas

använda två olika värderingsmetoder jämsides, vilket knappast kan främja

en likformig taxering. Vidare kommer redovisningen av enhetsvärdena i

kontrollängden att kompliceras. Enligt vad som för närvarande gäller (144 §

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

55

1 mom. tredje stycket TF) skall i enhetsvärdena för olika ägoslag inräknas

värdet av byggnaderna å fastigheten. Detta gäller således inte bara åkern

utan även övriga ägoslag, såsom tomt och trädgård, kultiverad betesmark

m. in. Med bibehållande av denna ordning kan man sålunda i princip inte

— såsom i fråga om de mindre jordbruksfastigheterna rekommenderades

vid Stockholmsmötet 1956 — låta byggnadsvärdet ingå enbart i enhetsvär­

det för åkerjorden. Även om man godtar ett sådant redovisningssätt, blir

dock en jämförelse fastigheterna emellan genom enhetsvärdena utan större

värde, eftersom byggnadsvärdet måste slå igenom olika starkt vid olika

arealstorlekar. Så t. ex. medför ett byggnadsbestånd värt 20 000 kr. på en

fastighet om 2 hektar åker ett hektarvärde av 10 000 kr. — i detta samman­

hang bortser vi från värdet å själva jorden — medan samma byggnadsbe­

stånd på en fastighet om 10 hektar åker föranleder ett hektarvärde av 2 000

kr. Det säger sig självt att en jämförelse mellan två sådana hektarvärden är

utan mening. En annan olägenhet är att man vid förandet av kontrollängden

med hänsyn till de stora variationerna ifråga om byggnadsbeståndet måste

använda sig av ett stort antal kolumner för olika enhetsvärden. Exempel fin­

nes på att man varit nödsakad att genom delning av kolumnerna öka anta­

let kolumner till tjugo eller ännu flera. Någon förbättring skulle kunna vin­

nas genom att man i fråga om de mindre jordbruksfastigheterna redovisade

åkerjorden som obebyggd. Möjlighet till jämförelse av hektarvärden för

dessa fastigheter skulle föreligga och antalet erforderliga kolumner skulle

väsentligt minska. Man skulle emellertid då — åtminstone i södra och mel­

lersta Sverige — nödgas arbeta med två slags enhetsvärden, det ena avseen­

de enbart värdet av åkerjorden och det andra innefattande värdet av såväl

åkerjord som byggnader. Detta måste självfallet försvåra en jämförelse av

taxeringsutfallet.

En tillämpning av skilda värderingsmetoder för å ena sidan jordbruks­

fastigheter med en åkerareal understigande tio hektar och å andra sidan

övriga jordbruksfastigheter skulle således enligt de sakkunnigas uppfatt­

ning medföra väsentliga nackdelar. De har därför efter hand inriktat sig på

att undersöka möjligheterna av en total övergång till metoden att värdera

jorden för sig och byggnaderna för sig. Då skulle, anför de sakkunniga, de

av dem påtalade svårigheterna vid förandet av kontrollängden bortfalla. Om

värdet av byggnaderna redovisades särskilt, skulle man erhålla enhetliga

enhetsvärden avseende enbart åkerjorden utan byggnader. Härigenom skulle

en jämförelse av såväl de enskilda taxeringarna som taxeringsutfallet i

stort väsentligt underlättas. Redovisas i kontrollängden också byggnadsvär­

det särskilt kan under taxeringsarbetets gång direkt jämförelse av bygg­

nadsvärden ske.

Bortsett från fördelarna vid förandet av kontrollängden skulle, framhåller

de sakkunniga, en total övergång till den nya metoden medföra att värde­

ringen av samtliga jordbruksfastigheter kunde ske efter eu och samma me­

tod, vilket enligt de sakkunnigas mening måste innebära en betydande lätt­

nad för nämnderna.

Att en fullt tillfredsställande lösning av åkerjordens värdesättning vid

taxering av jordbruksfastigheter av olika storlek inte kan ernås med mind­

Kungl. Mnj:ts proposition nr 197 år 1963

56

re värdet av jord och byggnader på något sätt renodlas ävensom att meto­

den med särvärdering av jord och byggnader medger en större differentie­

ring av taxeringsvärdena framgår, menar de sakkunniga, av de uttalanden

som gjorts i samband med undersökningarna om taxeringsutfallet beträf­

fande 1952 och 1957 års allmänna fastighetstaxeringar (SOU 1956: 57 och

1963:14).

Vidare har, framhåller de sakkunniga, vid samråd med den särskilda sek­

tion inom skattelagssakkunniga, som har till uppdrag att utreda vissa

spörsmål rörande inkomstberäkningen i förvärvskällan jordbruksfastighet

framkommit, att den nu tillämpade schablonmässiga avskrivningen å drifts­

byggnaderna med en procent av det taxerade jordbruksvärdet inte kan för­

väntas ge ett tillräckligt avdrag vid konstant penningvärde samt att kommu­

nalskattelagens förutsättning att anskaffningsvärdet för byggnaderna en­

dast uppgår till två tredjedelar av jordbruksvärdet synbarligen inte är håll­

bar. Man kan sålunda konstatera, anför de sakkunniga, att en redovisning

av byggnadsvärdet är den enda tillfredsställande utgångspunkten för ett

värdeminskningsavdrag å byggnaderna.

De sakkunniga har sålunda funnit övervägande skäl tala för en total över­

gång till metoden att värdera jorden för sig och byggnaderna för sig och

föreslår, att byggnadsvärdet i kontrollängd och fastighetslängd redovisas i

särskild kolumn såsom ett i jordbruksvärdet ingående delvärde.

Avslutningsvis berör de sakkunniga de följder, som ett genomförande av

förslaget skulle få ifråga om beräkningen av boställsräntan enligt klockar-

boställslagen (SFS 1938: 732) och tillämpningsföreskrifterna till denna

(SFS 1939: 173). De sakkunniga antyder olika sätt att lösa problemet men

förklarar, att de inte ansett det ingå i deras uppdrag att framlägga förslag

till författningsändringar ifråga om nämnda lag och föreskrifter. 3

Kungl. Maj. ts proposition nr 197 år 1963

3. Remissyttrandena

Förslaget att vid taxering av jordbruksfastighet övergå till värdering av

jord och byggnader var för sig tillstyrkes av bl. a. riksskattenämnden samt

länsstyrelserna i Stockholms, Blekinge och Västernorrlands län. Sistnämn­

da länsstyrelse anför följande.

Länsstyrelsen har haft goda erfarenheter av den vid 1957 års allmänna

fastighetstaxering tillämpade metoden att värdera byggnaderna för sig och

jorden för sig. Visserligen rekommenderades metoden allenast för fastig­

heter med en åkerareal, understigande 20 hektar. I praktiken synes emel­

lertid metoden, om än icke de rekommenderade normalvärdena, ha begag­

nats även vid taxering av större fastigheter. Såsom anvisningarna utforma­

des i detta län bidrog metoden i hög grad till att den eftersträvade taxe-

ringsnivån för jordbruksfastigheter nåddes.

För en bedömning av metodens användbarhet i de stora jordbruksdistrik­

ten i södra och mellersta Sverige är det av väsentlig betydelse, hur reglerna

57

åtminstone i stora drag utformas. Utredningen har icke ens antytt hur den

tänkt sig, att värderingen skall tillgå. I detta län utarbetades vid 1957 års

allmänna fastighetstaxering riktvärden med utgångspunkt från ett tänkt

enhetsvärde på »medelfastigheten». Hektarpriset för obebyggd åkerjord be­

stämdes med ledning av kända priser, varefter det åstundade värdet å me­

delfastighetens byggnadsbestånd erhölls. Länsstyrelsen föreställer sig, att

detta tillvägagångssätt är mindre väl lämpat vid värdesättningen av bygg­

nader på stora jordbruksenheter. Emellertid finnes anledning antaga, att

anvisandet av skilda värden å byggnader och åkerjord skall kunna ske med

åtminstone samma sakliga underlag som tidigare anvisade enhetsvärden för

åkerjord med byggnader. Länsstyrelsen tillstyrker därför utredningens för­

slag i denna del.

Flertalet remissinstanser uttalar dock stor tveksamhet ifråga om den fö­

reslagna värderingsmetodens lämplighet vid taxering av medelstora och

större jordbruksfastigheter. Då man i allmänhet saknar erfarenhet av me­

toden, åtminstone när det gäller de större jordbruken, och då i förslaget inte

angivits de grunder, efter vilka byggnadsvärdet skall bestämmas, anses det

inte möjligt att nu bedöma hur metoden skulle utfalla i praktiken. Där­

jämte befaras att värderingsförfarandet blir mera komplicerat. Sålunda an­

för t. ex. länsstyrelsen i Östergötlands län följande.

Metoden att vid taxering av jordbruksfastighet taxera jord och byggnader

var för sig har icke tillämpats i detta län, varför länsstyrelsen saknar när­

mare erfarenhet av detta värderingsförfarande. Länsstyrelsen finner emel­

lertid detta system kunna vara tillämpligt då det gäller mindre bruknings-

enheter, där bostadshuset är den dominerande byggnaden och det ur värde-

ringssynpunkt kan anses angeläget att närmare anknyta till värdena för an­

nan fastighet. Då det gäller jordbruksfastigheter med betydande areal åker­

mark, vilka finnas särskilt å slättbygderna här i länet, är länsstyrelsen dock

tveksam huruvida nu ifrågavarande metod kan vara den lämpliga. För dessa

fastigheter ha byggnaderna med bortseende från sådana för bostadsändamål

ett helt annat samband med jorden och jordbruksdriften än då det gäller

mindre brukningsenheter. Det torde även enligt länsstyrelsens mening kun­

na befaras att den av utredningen förordade metoden skulle innebära en

icke oväsentlig utökning av taxeringsarbetet och göra detta mera komplice­

rat, särskilt då det gäller större gårdar med betydande och i många fall

högst varierande byggnadsbestånd. Då utredningen icke närmare gått in på

eller lämnat förslag till huru värderingen av byggnaderna skulle äga rum,

kan länsstyrelsen icke närmare uttala sig om huru det av utredningen före­

slagna systemet skulle komma att utfalla i praktiken. Enligt länsstyrelsens

mening är det uppenbart att en allmän övergång till sagda system icke bör

ske utan att eu utredning verkställes, som närmare belyser verkningarna av

detsamma, då det gäller taxering av de större jordbruksfastigheterna.

Provtaxering eller ytterligare utredning för utrönande av den föreslagna

värderingsmetodens för- och nackdelar förordas jämväl av bl. a. länsstyrel­

serna i Södermanlands, Jönköpings, Gotlands, Göteborgs och Bohus samt

Jämtlands lön.

Kammarrätten finner sig på anförda skäl — i vart fall icke utan alt genom

Kungl. Maj.ts proposition nr

7.97

år 1963

58

provtaxeringar eller på annat sätt erforderligt material erhållits för bedöm­

ningen — icke kunna tillstyrka de sakkunnigas förslag att vid taxering av

större jordbruksfastigheter tillämpa metoden att särskilt för sig uppskatta

värdet av byggnader och jord. Kammarrätten anför vidare.

Vad beträffar mindre jordbruksfastigheter synes enighet råda om att me­

toden att särskilt värdera byggnaderna slagit väl ut vid den senaste allmän­

na fastighetstaxeringen, varför anledning torde saknas att beträffande dessa

fastigheter frångå metoden. Några olägenheter av att, då ett värde å byggna­

der ändå beräknas, införa detta värde i kontrollängder och taxeringslängder

torde icke föreligga. En annan fråga är, om det sålunda redovisade värdet å

byggnader lämpligen bör läggas till grund vid beräkning av värdeminsk-

ningsavdrag för byggnader. I denna fråga finner sig kammarrätten — med

hänsyn till att kammarrätten har att inom en snar framtid avgiva yttrande

rörande skattelagssakkunnigas betänkande med förslag till ändrade bestäm­

melser om avdrag för värdeminskning å jordbrukets driftbyggnader — icke

nu böra taga definitiv ståndpunkt.

Av vad ovan anförts framgår, att kammarrätten finner hinder icke möta

att tillämpa olika värderingsprinciper för mindre och för större jordbruks­

fastigheter. Den främsta olägenheten härmed torde vara svårigheten att

draga en gräns mellan dessa båda kategorier. Allmänt har använts metoden

att göra en sådan gränsdragning efter fastigheternas areal. Förhållandena

i olika delar av landet torde emellertid vara så varierande att det torde vara

svårt att centralt bestämma begreppet »ringa åkerareal». Denna bestämning

torde såsom hittills få överlåtas åt prövningsnämnderna i länen.

Länsstyrelsen i Malmöhus län säger sig visserligen vara väl medveten om

vissa av de av de sakkunniga angivna fördelarna med en total övergång till

särvärdering av jord och byggnader å jordbruksfastighet men understryker

att även mycket starka skäl kan anföras mot ett sådant system, främst be­

träffande byggnadsvärdenas funktion såsom avskrivningsunderlag. Länssty­

relsen hänvisar till vad som härutinnan anförts i en av särskild sektion

inom skattelagssakkunniga den It mars 1963 avgiven promemoria med för­

slag till ändrade bestämmelser om avdrag för värdeminskning å jordbrukets

driftsbyggnader. Även om en allmän övergång till åsättande av särskilda

byggnadsvärden å jordbruksfastighet i samband med fastighetstaxering för

att tjäna som underlag vid inkomsttaxeringen inte kan anses vara en fram­

komlig väg för att lösa frågan om ett mera rättvisande avskrivningsunderlag

för byggnader å jordbruksfastighet, anser länsstyrelsen det vara möjligt att

i mera begränsad omfattning särskilja ett individualiserat byggnadsavskriv-

ningsunderlag vid fastighetstaxeringen. I den mån metoden med särskilt

byggnadsvärde kommer till användning för mindre jordbruksfastigheter, vil­

kas värde huvudsakligen ligger i byggnader och å vilka ägarens bostadsfas­

tighet utgör det dominerande ekonomiska värdet, föreligger enligt länssty­

relsens mening skäl att låta detta värde utgöra schablonmässigt avskriv­

ningsunderlag.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län avstyrker utredningens förslag beträffan-

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

59

de metoden för värdering av jordbruksfastighet. Länsstyrelsen framhåller

bl. a. att, om skattelagssakkunnigas förslag till ändrade bestämmelser om

avdrag för värdeminskning å jordbrukets driftsbyggnader vinner gehör, sär­

skilda byggnadsvärden vid fastighetstaxeringen torde sakna större betydel­

se. Ett tungt vägande argument för metoden att uppskatta jorden för sig och

byggnaderna för sig skulle då helt bortfalla.

Stiftsnämnderna i Lund och Göteborg konstaterar att, därest utredning­

ens förslag om att enhetsvärdena skall avse jorden i obebyggt skick genom­

föres, boställsräntorna kommer att minska i storlek. Av de alternativ till lös­

ning av detta speciella problem, som antytts av de sakkunniga, finner nämn­

derna det mest ändamålsenliga vara att fastställa nytt boställskapital pa

grundval av de nya enhetsvärdena.

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

V. Utformningen av fastighetslängden m. m.

1 . Utredningens förslag

I syfte bl. a. att förenkla längdföringen vid allmän fastighetstaxering fö­

reslår de sakkunniga vissa ändringar ifråga om redovisningen i fastighets­

längden av antalet ägoslag m. m.

I den fastighetslängd, som f. n. användes vid allmän fastighetstaxering,

skall ifråga om jordbruksfastighet anges, huru arealen fördelar sig på föl­

jande ägoslag, nämligen åker, tomt och trädgård, kultiverad betesmark, na­

turlig äng, skogsmark och övrig mark.

De sakkunniga framhåller att tomt och trädgård, å ena sidan, och åker,

å den andra, enligt vad som framgår av utredningarna om taxeringsutfallet

från tidigare fastighetstaxeringar åsatts praktiskt taget samma värde per

hektar. Dessa ägoslag synes därför utan olägenhet kunna bli föremål för ge­

mensam värdering och de sakkunniga föreslår med åberopande härav, att

ägoslagen i fastighetslängden sammanföres i en kolumn.

Vidare föreslår de sakkunniga, att — enär den något oklara gränsdrag­

ningen mellan kultiverad betesmark och naturlig äng torde ha lett till en viss

godtycklighet vid bedömandet av vad som skall hänföras till det ena eller

det andra ägoslaget — de båda ägoslagen sammanföres i en kolumn under

beteckningen ängsmark.

Vid taxering av annan fastighet skall jämlikt 10 § kommunalskattelagen,

i den mån förhållandena därtill föranleder, redovisas särskilt parkvärde.

Med parkvärde förstås enligt sagda lagrum det värde, som fastigheten äger

utöver markvärdet och byggnadsvärdet på grund av därå befintliga träd,

60

trädgårdsanläggningar och dylikt. Enligt anvisningarna till 10 § förekom­

mer parkvärde endast undantagsvis. I allmänhet, påpekas det, lärer å fastig­

het, som skall taxeras såsom annan fastighet, mera sällan förekomma väx­

ande träd eller anläggning, som ej är att hänföra till byggnad, av den bety­

denhet, att fastighetens värde i allmänna marknaden därigenom i någon vä­

sentligare grad påverkas.

Vid 1957 års allmänna fastighetstaxering åsattes särskilda parkvärden

endast i c:a 700 fall sammanlagt för hela landet. De sakkunniga ifrågasät­

ter dessutom, om inte parkvärde felaktigt åsatts i många av dessa fall. Med

hänsyn till det ringa antalet åsatta parkvärden ävensom till de sannolikt

många felbedömningarna föreslår de sakkunniga, att begreppet parkvärde

utmönstras och att värdet å ifrågavarande förmån i stället inräknas i mark­

värdet.

De nuvarande fastighetslängderna upptager på varje rad kolumner för så­

väl jordbruksfastighet som annan fastighet. Härigenom blir kolumnerna i

genomsnitt endast utnyttjade till femtio procent. De sakkunniga har över­

vägt, huruvida inte jordbruksfastighet och annan fastighet borde redovisas

i skilda längder. Genom att kolumnerna då kunde till fullo utnyttjas skulle

betydande besparingar av papper och framför allt arkivutrymmen vinnas.

De sakkunniga har emellertid inte ansett sig böra framlägga något förslag

härutinnan, då längderna kan väntas bli helt omarbetade i samband med att

datamaskiner börjar användas för folkbokföring och uppbörd.

I ett hänseende anser emellertid de sakkunniga en viss förenkling kunna

ske utan större svårighet. Med hänsyn till den inbesparing av utrymmena i

fastighetslängden, som skulle vinnas genom den föreslagna utmönstringen

av begreppet parkvärde, borde det vara möjligt att med någon jämkning av

bredden på övriga kolumner trycka särskilda längder för annan fastighet,

varvid redovisningen inte skulle behöva ske över ett helt uppslag utan en­

bart över en sida. Detta skulle, påpekar de sakkunniga, utan vidare kunna

genomföras, om fastigheterna såsom vid 1957 års allmänna fastighetstaxe­

ring redovisas i längder med tvärformat. De sakkunniga ifrågasätter därför,

om inte redan vid den förestående allmänna fastighetstaxeringen borde till­

handahållas blanketter upptagande enbart annan fastighet och avsedda att

användas i sådana distrikt, där endast dylika fastigheter förekommer, d. v. s.

främst i de centrala delarna av städerna. 2

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

2. Remissyttrandena

De föreslagna ändringarna ifråga om redovisningen i fastighetslängden

av ägoslag m. m. har av flertalet remissinstanser lämnats utan erinran. På

några punkter har dock gjorts vissa invändningar.

Sålunda anför länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län i anledning av för-

61

slaget om sammanförande av åker med tomt och trädgård, att gårdstomten

icke sällan består av berg eller liknande ofruktbar mark och att därför i ko­

lumnen för åker redovisad areal framdeles icke kommer att utvisa uteslu­

tande odlingsbar mark. Då denna arealredovisning torde åberopas i statis­

tiska sammanhang, framkommer alltså arealmässigt en felkälla genom att

tomt och trädgård sammanslås med åker.

Lantbruksstyrelsen avstyrker förslaget om sammanförandet av åker med

tomt och trädgård. Styrelsen framhåller, att en gemensam redovisning av

de båda ägoslagen skulle ge en missvisande bild av åkerarealens storlek,

vilket kunde få en viss betydelse i olika sammanhang, t. ex. vid prövningen

av huruvida och till vilka belopp arealtillägg skall utgå enligt kungörelsen

den 28 maj 1959 (nr 256) om arealtillägg m. m.

Riksskattenämnden och några länsstyrelser förordar, att begreppet »ängs­

mark» utbytes mot termen »kultiverad betesmark och naturlig äng». Nämn­

den föreslår vidare, att uttrycklig föreskrift införes, att arealen ej skall

redovisas i mindre enheter än hela eller halva hektar. Slutligen anser nämn­

den, att förslaget om särskilda längdformulär upptagande enbart annan

fastighet inte bör genomföras i avbidan på införandet av ADB-maskiner för

längdföring. Denna uppfattning kommer också till uttryck i yttrandet från

länsstyrelsen i Örebro län.

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

VI. Departementschefen

b rågan om en förenkling av formerna för den fastighetsvärdering, som

för närvarande sker vid de allmänna fastighetstaxeringarna, har varit ak­

tuell i olika sammanhang. Såsom av den föregående redogörelsen framgår

kräver dessa fastighetstaxeringar en omfattande organisation. Denna in­

kräktar i personalhänseende på arbetet med de årliga taxeringarna för in­

komst och förmögenhet. Även kostnadssynpunkten bör beaktas i detta

sammanhang.

Å andra sidan tår betydelsen av en genom det allmännas försorg genom­

förd fastighetsvärdering icke underskattas. Bortsett från garantibeskatt­

ningen av fastighet har fastigheternas taxeringsvärden betydelse i olika hän­

seenden. Vid inkomstbeskattningen ligger dessa värden t. ex. till grund för

beräkning av inkomsten av en- och tvåfamilj sfastigheter samt för avdrag

för värdeminskning av byggnader och skog. Vidare må nämnas skogs-

vårdsavgiften, förmögenhets-, arvs- och gåvobeskattningen samt faslighets-

kreditgivningen som områden, där man är beroende av den värdering som

får sitt uttryck i taxeringsvärdena.

En noggrant utförd fastighetsvärdering synes därför ofrånkomlig. Det

är emellertid angeläget att alla möjligheter till förenklingar och besparingar

iakttas, utan att intresset av en riktig fastighetsvärdering eftersättes.

Det förslag till ändringar av bestämmelserna om förfarandet vid allmän

62

fastighetstaxering m. m., som framlagts av 1961 års fastighetstaxerings-

utredning, innebär ifråga om taxeringsorganisationen, att en särskild or­

ganisation för allmän fastighetstaxering skall bibehållas men att de dubbla

nämnderna i första instans på landsbygden (beredningsnämnd och fastig-

hetstaxeringsnämnd) ersättes av en enda nämnd, på sätt redan gäller för

städer. Taxeringsperioden, som enligt nuvarande bestämmelser normalt om­

fattar fem år, föreslås bliva förlängd till tio år med möjlighet till procentuell

omräkning av taxeringsvärdena sedan fem år av perioden förtlutit. Alter­

nativt föreslås att taxeringsperioden skall förlängas till åtta år. Vidare fö­

reslås en ändrad metodik vid taxering av jordbruksfastighet, innebärande

att byggnaderna skall uppskattas för sig och åsättas särskilda värden samt

att de enhetsvärden, som utnyttjas vid taxeringen och som hittills inne­

fattat värdet av såväl byggnader som jord, skall avse enbart värdet av jor­

den. Slutligen föreslår de sakkunniga vissa mindre ändringar ifråga om re­

dovisningen av olika ägoslag i fastighetslängden.

Vad först beträffar taxeringsorganisationen har flertalet re­

missinstanser i princip förordat de sakkunnigas förslag om införandet av ett

ennämndssystem i första instans jämväl på landet, d. v. s. en sammanslag­

ning av de nuvarande berednings- och fastighetstaxeringsnämnderna till en

nämnd. Dock har i en del yttranden förutsatts att de nya nämnderna där­

vid erhåller annan sammansättning än den, som föreslagits av de sakkun­

niga.

De remissinstanser, som avstyrkt förslaget om slopande av berednings-

nämnderna, hyser genomgående den uppfattningen, att det töreslagna en-

nämndssystemet innebär risker för ett försämrat taxeringsresultat. Den

kontroll och översyn av fastighetstaxeringsnämndernas arbete, som enligt

förslaget skall åvila de lokala skattemyndigheterna, anses inte utgöra till­

räcklig garanti för en jämn och likformig taxering.

Frän länsstyrelsehåll vitsordas allmänt att de i fastiglietstaxeringsarbetet

engagerade beskattningsnämnderna arbetar under pressande tidsnöd. Den

individuella prövning av beredningsnämndernas förslag till taxeringsvär­

den, som det enligt nuvarande bestämmelser åligger fastighetstaxerings­

nämnderna att företa, har uppenbarligen kunnat medhinnas endast i be­

gränsad utsträckning. Några länsstyrelser uppger, att fastighetstaxerings­

nämndernas arbete ej sällan inskränkt sig till behandling av inkomna

erinringar mot beredningsnämndernas förslag. Om så mera allmänt är fal­

let, kan det ifrågasättas om ett system med två nämnder har någon upp­

gift att fylla.

Den huvudsakliga invändning, som under remissbehandlingen riktats

mot den föreslagna taxeringsorganisationen på landsbygden, är att den

skulle äventyra jämnheten och likformigheten i taxeringarna. Inte minst

den av de sakkunniga föreslagna sammansättningen av de nya nämnderna

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

anses innebära risker för dominerande fastighetsägareinflytande. Kritiken

får i denna del anses ha visst fog.

De sakkunniga föreslår nämligen att de två av landstingets förvaltningsut­

skott valda ledamöter, som ingår i de nuvarande fastighetstaxeringsnämn-

derna på landet, i de nya nämnderna skall ersättas med kommunvalda le­

damöter. Enligt förslaget skall sålunda fastighetstaxeringsnämnd på lan­

det bestå av ordförande och ytterligare sex ledamöter, varav länsstyrelsen

skall ha att utse ordförande och en ledamot samt fullmäktige i kommunen

övriga fem ledamöter. Såsom bl. a. riksskattenämnden påpekat skulle detta

innebära påtaglig dominans för de kommunvalda ledamöterna och därmed

i många fall även för fastighetsägarnas intresse av låga taxeringsvärden.

Riksskattenämnden föreslår därför, att nämnderna sammansätts av ordfö­

rande och ytterligare fyra ledamöter och att ordföranden och en ledamot ut­

ses av länsstyrelsen, en ledamot av landstinget och två ledamöter av kom­

munen.

Det är självfallet av största vikt för ernående av riktiga taxeringsvärden

att arbetet i första instans får bedrivas utan tidsnöd. Det torde emellertid

inte vara möjligt att inom ramen för det nuvarande systemet med två

nämnder vinna ytterligare lid, i varje fall inte i sådan utsträckning, att

nämnderna därigenom skulle erhålla någon nämnvärd lättnad. Det faller

sig då naturligt att undersöka möjligheterna att för landsbygdens del över­

gå till samma system som i städerna, d. v. s. att anförtro fastighetstaxe-

ringsarbetet i första instans åt en enda nämnd. En sådan reform skulle otvi­

velaktigt möjliggöra ett mera effektivt utnyttjande av den tid, som nu står

berednings- och fastighetstaxeringsnämnderna till buds. Bättre betingelser

skulle skapas för mera noggrann genomgång av taxeringsmaterialet och

ökade möjligheter skulle finnas att besiktiga fastigheterna, allt till from­

ma för en riktig avvägning av taxeringsvärdena.

Det nuvarande tvånämndssystemet på landsbygden infördes år 1921 för

att motverka konstaterad ojämnhet vid taxering av jordbruksfastighet.

Erfarenheterna från taxeringarna före år 1922 kan emellertid knappast

längre åberopas till stöd för tvånämndssystemets bibehållande. Helt andra

möjligheter föreligger nu att taxera jordbruksfastigheter på ett tillfredsstäl­

lande sätt. I motsats till vad som gällde före år 1922 sker fastighetstaxe­

ringen numera av särskilda nämnder, som uteslutande sysslar med detta

arbete. Långt utförligare uppgifter om fastigheterna föreligger nu genom

tastighetsdeklarationer och kontrollmaterial. Förberedelserna till fastig­

hetstaxeringarna är betydligt omsorgsfullare än tidigare, då motsvarighet

till det s. k. Stockholmsmötet, skogsvärderingsinstruktionen och riksskatte­

nämndens samordnande verksamhet inte fanns. Genom den »kontrollängd»

som förs över taxeringarna kan slutligen taxeringsarbetet numera fortlöpan­

de följas och övervakas.

Härtill kommer, att den nuvarande skiljaktigheten i nämndorganisatio­

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

63

64

nen mellan stad och land knappast i dag framstår som rationell. Genom

inkorporeringar omfattar städer numera otta även stora områden av ren

landsbygdskaraktär. I dessa områden tillämpas det för städerna gällande

ennämndssystemet utan att några påtagliga olägenheter kunnat förmärkas.

Som en följd av pågående och väntade kommunsammanslagningar kommer

ytterligare högst betydande landsbygdsområden att införlivas med städer.

De ändrade förhållandena talar enligt min mening för en i princip enhet­

lig organisation i första instans för fastighetstaxering i stad och i lands­

kommuner. Att införa tvånämndssystem i städerna synes mig icke böra

ifrågakomma. En sådan ändring skulle strida mot strävandena att för­

enkla och förbilliga taxeringsarbetet. Jag vill i stället törorda, att på sätt

utredningen föreslagit beredningsnämnderna på landet slopas och att fas-

tighetstaxeringsnämnderna även i landskommunerna utför hela taxerings­

arbetet i första instans. Givetvis leder detta till att fastighetstaxeringsdi-

strikten omformas efter de utvidgade arbetsuppgifter dessa nämnder får.

För att säkra jämnhet och objektivitet i taxeringsarbetet synes man kunna

lita till dels ändring av nämndernas sammansättning och dels särskilda

befattningshavare med uppgift att följa taxeringsarbetet.

Ifråga om sammansättningen av fastighetstaxeringsnämnd på landet kan

jag i princip ansluta mig till riksskattenämndens förslag, som innebär att

ordförande och en ledamot utses av länsstyrelsen, en ledamot av lands­

tinget och två ledamöter av kommunen. Emellertid kan det, särskilt i stora

kommuner eller i kommuner med speciella fastighetsförhållanden, finnas

behov av ett större antal ledamöter för att tillförsäkra nämnderna erfor­

derlig ortskännedom. Enligt min mening bör det därför finnas möjligheter

för länsstyrelsen att, därest med hänsyn till fastighetstaxeringsdistriktets

utsträckning eller eljest så finnes påkallat förordna, att antalet landstings-

valda och kommunvalda ledamöter i stället skall vara två respektive tre.

För beslutförhet hos fastighetstaxeringsnämnd på landet bör krävas att

förutom ordföranden en landstingsvald och en kommunvald ledamot är till­

städes.

Emot utredningens förslag att ålägga de lokala skattemyndigheterna att

verka för samordning av arbetet med fastighetstaxeringen kan vägande skäl

anföras. Visserligen kan dessa myndigheter i och för sig i allmänhet anta­

gas vara lämpliga för uppgiften, men speciella skäl för annat personval kan

dock föreligga. Vissa häradsskrivare kan således med tanke på sina ordina­

rie arbetsuppgifter vilja undandra sig den ytterligare arbetsbelastning ett

sådant uppdrag innebär. Andra åter kan böra i första hand ifrågakomma

som ordförande i fastighetstaxeringsnämnd. Det synes därför i stället få

ankomma på länsstyrelsen att i varje särskilt fall förordna den person, som

anses lämpligast. Denne samordnare, som lämpligen kan benämnas fastig-

hetstaxeringsombud, bör genom deltagande i sammanträden i fastighets-

taxeringsnämnderna inom sitt verksamhetsområde, vilket bör omfatta flera

Kangl. Maj. ts proposition nr 197 år 1963

65

fastighetstaxeringsdistrikt, följa taxeringsarbetet och i erforderlig utsträck­

ning lämna anvisningar för arbetets bedrivande ävensom i övrigt verka för

en jämn och likformig taxering. Vidare bör han fortlöpande hålla taxerings-

intendenten underrättad om arbetets fortskridande.

I detta sammanhang vill jag även understryka betydelsen av att tillbörlig

uppmärksamhet ägnas åt taxeringen av annan fastighet. Till denna grupp

av fastigheter är nämligen värdemässigt den helt övervägande delen av lan­

dets fastighetsbestånd att hänföra. Det torde därför finnas anledning att,

bortsett från det förut nämnda förhållandet att stora landsbygdsområden

ingår i vissa städer, en övervakning och samordning av fastighetstaxerings-

arbetet kommer till stånd i stad. Systemet med fastighetstaxeringsombud

synes därför böra omfatta även städerna.

En sammanslagning av berednings- och fastighetstaxeringsnämnderna på

landet till en nämnd föranleder vissa justeringar av nu gällande tids­

schema för arbetet med allmän fastighetstaxering. I detta hänseende fö­

reslår de sakkunniga i huvudsak följande. Fastighetstaxeringsnämndens ar­

bete bör, utom vad avser Stockholm, taga sin början senast den 1 oktober

året näst före taxeringsåret. De preliminära besluten skall föreligga färdiga

senast den 10 februari under taxeringsåret och underrättelser om de preli­

minärt upptagna taxeringsvärdena tillsändas fastighetsägarna senast den 15

februari. Erinringar mot förslagen skall avgivas senast den 5 mars. Fastig­

hetstaxeringsnämndens arbete skall — liksom hittills — vara avslutat i lä­

nen senast den 25 mars och i Stockholm senast den 15 juni. — Ifråga om de

förberedande åtgärderna ävensom beträffande fastighetsprövningsnämndens

arbete föreslår de sakkunniga inte någon ändring i nu gällande tidsbestäm­

melser.

Den tid, som står till länsstyrelsernas förfogande för utarbetande av för­

slag till anvisningar, nämligen mellan det s. k. Stockholmsmötet i slutet av

maj och det förberedande sammanträde inför landskamreraren, som skall

hållas senast den 20 augusti, anses av bl. a. länsstyrelsen i Västmanlands

län vara otillräcklig. Länsstyrelsen finner det önskvärt att tiden förlänges

med 15 dagar eller till den 5 september. Det skulle emellertid då bli nödvän­

digt alt göra eu motsvarande förskjutning av den tidpunkt, då arbetet i

fastighetstaxeringsnämnden skall påbörjas, vilket jag inte anser tillrådligt.

För att bereda riksskattenämnden ökad tid för granskning av förslagen till

anvisningar torde i stället sammanträdet inför landskamreraren böra hållas

senast den 15 augusti. Emellertid bör det vara möjligt alt ge länsstyrelser­

na ökad tid för utarbetande av förslag till anvisningar genom att flylta tid­

punkten för Stockholmsmötet till senast den 15 maj. Detta förutsätter alt

skogshögskolan, som numera övertagit statens skogsforskningsinstituts ar­

betsuppgifter, fastställer de centrala skogstaxeringsanvisningarna senast den

15 april (f. n. 1 maj) och att skogsstyrelsen senast vid samma tidpunkt läm­

nar länsstyrelserna uppgifter om virkcspriser m. m.

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

66

Under remissbehandlingen har vidare uttalats önskemål att längre tid be-

redes såväl fastighetsägarna för att avgiva erinringar mot de preliminära

besluten som fastighetstaxeringsnämnderna för att taga ställning till in­

komna erinringar. För att tillgodose dessa önskemål förordar jag, att tid­

punkten, då de preliminära besluten senast skall föreligga färdiga, faststäl­

les till den 25 januari och att underrättelser om de preliminärt åsatta taxe­

ringsvärdena skall tillställas fastighetsägarna senast den 31 januari. Erin­

ringar mot de preliminära besluten bör då vara inkomna senast den 25 feb­

ruari, varefter fastighetstaxeringsnämnderna har en månad på sig att be­

handla dessa erinringar.

Även om genomförandet av förut angivna åtgärder kan antas leda till ett

mera effektivt utnyttjande av tiden för taxeringsarbetet i första instans,

torde man inte kunna räkna med någon minskning av antalet besvär till

fastighetsprövningsnämnderna. Då fastighetsprövningsnämnderna redan nu

har vissa svårigheter att hinna med arbetet under den tid, som står dem till

buds (i Stockholm till den 31 oktober och i länen till den 30 september),

framhålles det från länsstyrelsehåll som önskvärt med förlängning av tiden.

Jag anser mig kunna förorda, att fastighetsprövningsnämndens arbete skall

vara avslutat senast den 31 oktober under taxeringsåret, i Stockholm senast

den 30 november.

Ifråga om taxeringsperioden föreslår de sakkunniga i första

hand förlängning av densamma till tio år med möjlighet till procentuell om­

räkning av taxeringsvärdena sedan fem år av perioden förflutit. Alternativt

föreslås förlängning av perioden till åtta år.

De sakkunnigas huvudalternativ avstyrkes av det helt övervägande an­

talet remissinstanser, framför allt med hänsyn till att den föreslagna scha­

blonmässiga omräkningen i de enskilda fallen skulle kunna leda till uppen­

bart felaktiga taxeringsvärden. Några remissinstanser anser emellertid en

mindre förlängning av perioden önskvärd och möjlig att genomföra.

Av vad som framkommit under remissbehandlingen får anses framgå att

en omräkning av taxeringsvärdena i enlighet med de sakkunnigas förslag

skulle vara förenad med så betydande olägenheter, att förslaget inte bör för­

anleda lagstiftning. Förlängning av taxeringsperioden till tio år utan om-

räkningsförfarande är å andra sidan inte att förorda, bl. a. med hänsyn till

att klyftan mellan fastigheternas taxeringsvärden och deras verkliga värden

i slutet av perioden då kan bli så väsentlig, att taxeringsvärdena inte längre

skulle tjäna de ändamål, för vilka de är avsedda.

Samma skäl synes kunna anföras mot varje generell förlängning av taxe­

ringsperioden. Det synes mig lämpligast att den nuvarande taxeringsperio­

den bibehålies som princip. Därest det skulle anses önskvärt att en fastig­

hetstaxering uppskjutes, torde denna fråga — liksom hittills — få prövas

av riksdagen särskilt varje gång i belysning av prisutvecklingen på fastig-

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

67

hetsmarknaden och under beaktande av de för tillfället rådande förhållan­

dena.

I anslutning till förslaget angående omräkning av taxeringsvärdena har

de sakkunniga — för att underlätta identifieringen av fastigheterna vid om­

räkningen — föreslagit, att beträffande andra fastigheter än jordbruksfas­

tigheter i fastighetslängden genom bokstavsmarkering utmärkes, till vilken

av följande grupper fastigheten är att hänföra, nämligen en- och tvåfamiljs-

fastigheter (V), hyresfastigheter (H) eller industrifastigheter (I). Marke­

ringen skulle därefter inpräglas på de plåtar på vilka fastigheterna upptas i

länsstyrelsernas s. k. tryckande register. Några remissinstanser anser att,

även om omräkningsförfarandet inte genomföres, den föreslagna gruppin­

delningen av annan fastighet likväl bör komma till stånd, då en sådan indel­

ning kan vara praktisk ur andra synpunkter. Med hänsyn till den planera­

de metoden för fastigheters registrering på databand i samband med den i

våras beslutade övergången inom kort till automatisk databehandling vid

taxering m. m. synes emellertid en inprägling av de ifrågasatta beteckning­

arna på nuvarande fastighetsplåtar meningslös. Redan av denna anledning

bör den föreslagna gruppindelningen av annan fastighet inte genomföras nu.

Vad därefter angår metodiken för taxering av jord­

bruksfastighet föreslår de sakkunniga en allmän övergång till den

beträffande mindre jordbruksfastigheter tillämpade och inom vissa län även

eljest använda metoden att värdera jorden för sig och byggnaderna för sig.

Den traditionella metoden för värderingen innebär att taxeringarna åsättes

med ledning av enhetsvärden som innefattar värdet av såväl den öppna jor­

den som byggnaderna på fastigheten. Byggnadsvärdet föreslås skola i kon-

trollängd och fastighetslängd redovisas i särskild kolumn såsom ett i jord­

bruksvärdet ingående delvärde.

Beträffande lämpligheten av en övergång till den nya metoden är me­

ningarna delade. En del remissinstanser anser övervägande skäl tala för ge­

nomförande av förslaget, ehuru de inte synes vara övertygade om att den fö­

reslagna värderingsmetoden innebär någon egentlig förenkling av taxerings-

arbetet. Flertalet remissinstanser är emellertid tveksamma angående meto­

dens lämplighet vid taxering av medelstora och större jordbruksfastigheter.

Då man saknar större erfarenhet av metodens tillämpning ifråga om såda­

na fastigheter, anses det önskvärt att dess för- och nackdelar blir belysta

genom provtaxeringar, innan frågan om en allmän övergång slutligt av-

göres. För egen del vill jag anföra följande.

Enighet synes råda om att metoden med särvärdering av byggnader är

alt föredra vid taxering av de minsta jordbruksfastigheterna. Då dessa fas­

tigheter har sitt huvudsakliga värde såsom bostad för ägaren, bör värdering­

en helt naturligt ske efter i stort sett samma principer som gäller för andra

bostadsfastigheter. Annorlunda förhåller det sig emellertid när det gäller

68

värderingen av de större jordbruksfastigheterna. Ifråga om dessa fastig­

heter är det i huvudsak de rena jordbrukssynpunkterna, såsom driftbygg­

nadernas och jordens beskaffenhet, brukningsförhållanden och avsättnings­

möjligheter m. in., som är bestämmande för fastighetens saluvärde. Jord

och byggnader hör här så intimt samman, att det inte med bestämdhet kan

avgöras, hur stor del av fastighetens totala värde, som belöper på det ena

och på det andra. Såsom även påpekats under remissbehandlingen torde

vid en separat värdering av byggnaderna på grundval av anskaffningskost­

naden och av jorden på grundval av avkastningsförmågan det sammanlagda

värdet ofta komma att överstiga fastighetens verkliga värde.

I detta sammanhang vill jag erinra om att skattelagssakkunniga den 11

mars 1963 avgivit promemoria med förslag till ändrade bestämmelser om

avdrag för värdeminskning å jordbrukets driftsbyggnader. Promemorian är

efter sedvanlig remissbehandling f. n. föremål för övervägande inom finans­

departementet, men proposition i ämnet kan inte föreläggas 1963 års riks­

dag. Med hänsyn till det inbördes sammanhang som finns mellan frågan

om särskilt byggnadsvärde å jordbruksfastighet och underlaget för beräk­

ning av värdeminskning å dessa byggnader är jag inte nu beredd att ta defi­

nitiv ställning till förslaget om åsättande av särskilda byggnadsvärden vid

taxering av jordbruksfastigheter.

Ett uppskjutande av avgörandet i denna fråga innebär, att gällande praxis

på området kvarstår oförändrad vid 1965 års allmänna fastighetstaxering.

Möjlighet kommer alltså fortfarande finnas, att beträffande mindre jord­

bruksfastigheter tillämpa metoden med särvärdering av jord och byggnader.

Även i övrigt torde länsstyrelserna ha viss frihet att bestämma vilken metod

som med hänsyn till i länet rådande förhållanden ger det riktigaste taxe-

ringsresultatet.

Ett uppskov med definitivt beslut i frågan ger även möjlighet att i sam­

band med 1965 års fastighetstaxering låta företa provtaxeringar eller eljest

ytterligare belysa konsekvenserna av den föreslagna metodens genomfö­

rande.

De sakkunniga har även föreslagit vissa ändringar ifråga om särvärde­

ring och särredovisning i fastighetslängden av vissa ägoslag. Beträf­

fande jordbruksfastighet uppdelas för närvarande marken i sex delar, näm­

ligen a) åker, b) tomt och trädgård, c) kultiverad betesmark, d) naturlig

äng, e) skogsmark och f) övrig mark. De sakkunniga föreslår att åker samt

tomt och trädgård sammanföres till en enhet och att kultiverad betesmark

och naturlig äng slås samman under beteckningen »ängsmark». Ifråga om

annan fastighet än jordbruksfastighet skall enligt gällande regler taxerings­

värdet fördelas på markvärde, byggnadsvärde och parkvärdc. Enligt betän­

kandet bör parkvärdet utmönstras som särskilt delvärde och, i förekomman­

de fall, inräknas i markvärdet.

De föreslagna ändringarna tillstyrkes av det helt övervägande antalet

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

69

remissinstanser. Betänkligheter har anförts blott av länsstyrelsen i Göte­

borgs och Bohus län samt av lantbruksstyrelsen. Länsstyrelsen har påpekat

att en hopslagning av åkermarken med tomt och trädgård arealmässigt

kommer att innebära en felkälla i statistiskt sammanhang. Lantbrukssty-

relsen har framhållit att åkerarealens storlek påverkar prövningen av huru­

vida och med vilka belopp arealtillägg skall utgå.

De sakkunnigas förslag syftar till en begränsning av det omfattande de­

taljarbetet vid fastighetstaxeringen. Invändningar ur taxeringssynpunkt

torde icke behöva hysas mot en sådan rationalisering. Med hänsyn till de be­

tänkligheter som framförts av lantbruksstyrelsen anser jag mig dock icke

kunna förorda en hopslagning av åker med tomt och trädgård. I övrigt sy­

nes de sakkunnigas förslag kunna genomföras. Såsom gemensam beteck­

ning på kultiverad betesmark och naturlig äng torde dock böra användas

»ängs- och betesmark».

Slutligen har de sakkunniga, främst i syfte att spara arkivutrymmen, fö­

reslagit att särskilda blanketter till fastighetslängd tryckes

upptagande enbart annan fastighet. Dessa blanketter skulle då användas i

distrikt, där endast dylika fastigheter förekommer, d. v. s. främst i de cen­

trala delarna av städerna. De föreslagna längderna skulle på varje uppslag

redovisa dubbelt så många fastigheter som de vanliga fastighetslängderna.

Fastighetslängd av det föreslagna slaget användes redan nu i Stockholms

stad. Frågan om användningen skall utsträckas även till andra städer är

närmast något som det ankommer på riksskattenämnden att pröva. Det kan

förutsättas att riksskattenämnden vid denna prövning beaktar även den av

de sakkunniga framhållna synpunkten att fastighetslängderna ur arkive-

ringssynpunkt inte bör göras mera omfångsrika än absolut nödvändigt.

Vid remissbehandlingen av de sakkunnigas betänkande har framkommit

förslag om ytterligare några detaljändringar ifråga om förfarandet

vid allmän fastighetstaxering.

Det har föreslagits att ordnandet och numreringen av avlämnade faslig-

hetsdeklarationer liksom även längdföringen skall ankomma på den lokala

skattemyndigheten i stället för på ordföranden i fastighetstaxeringsnämn-

den. Emot en sådan ordning kan emellertid vägande skäl anföras. Vid tid­

punkten för avlämnandet av deklarationerna är den lokala skattemyndig­

heten strängt sysselsatt med andra arbetsuppgifter, främst debitering på

grundval av inkomst- och förmögenhetstaxeringen. Ej heller bör längd­

föringen ankomma på den lokala skattemyndigheten. Fastighetslängden

synes nämligen böra vara tillgänglig hos fastighetstaxeringsnämnden under

hela den tid taxeringsarbetet där pågår. På anförda skäl anser jag mig inle

kunna biträda de nämnda ändringsförslagen.

Vidare har frågan om avrundning av taxeringsvärdena aktualiserats. En­

ligt l I i; kommunalskattclagen skall taxeringsvärde utföras i fulla hundra­

tal kronor. Under framhållande av att, med de värden fastigheterna numera

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

70

har, det vore en illusion att tro på möjligheten att avväga värdena rätt på

hundratalet kronor när, har föreslagits att taxeringsvärde skall utföras i

fullt tusental kronor. — Den framförda synpunkten kan naturligtvis icke

frånkännas visst berättigande. Jag ställer mig dock tveksam till förslaget.

Några egentliga förenklingar uppkommer nämligen icke genom avrundning-

arna. Många av de värden som ingår i taxeringsvärdet erhålles genom

multiplikation av olika faktorer, exempelvis areal och å-pris. En så stor av-

rundning som till helt tusental kronor synes närmast skapa nya avvägnings-

problem för nämnderna. Jag anser därför att nu gällande regler på området

bör bibehållas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

Fråga om skattefrihet för utryckningsbidrag till värnpliktiga

Jag vill slutligen här upptaga fråga om jämkning av bestämmelserna i

kommunalskattelagen i visst annat hänseende. Vårriksdagen i år tog ställ­

ning till förslag om förbättrade förmåner till värnpliktiga in. fl. (prop. 110,

SU 114, Rskr 266). Därvid beslöts bl. a. höjning av de värnpliktigas penning­

bidrag och införande av ett särskilt utryckningsbidrag.

Enligt uttrycklig bestämmelse (punkt 6 av anvisningarna till 32 § kom-

munalskattelagen) föreligger skattefrihet — förutom för värnpliktigs na­

turaförmåner samt för det under fredstid utgående penningbidraget — för

vissa premier till värnpliktig, nämligen premie för genomgången fortsatt

befälsutbildning och premie för jämlikt 27 § 1 mom. C värnpliktslagen full­

gjord repetitionsövning. På grund av denna bestämmelse har skattefrihet

ansetts föreligga för de utbildningspremier och tjänstgöringspremier som

enligt värnpliktsavlöningskungörelsen under vissa villkor tillkommer värn­

pliktig.

Den genom vårriksdagens beslut nytillkomna förmånen utryckningsbi­

drag torde formellt inte omfattas av de förmåner, som enligt nyss nämnda

författningsbestämmelse är skattefria. Uppenbarligen var emellertid avsik­

ten att utryckningsbidraget, som närmast är att se som en del av penning­

bidraget, oavkortat skall komma den värnpliktige till del. Bidraget bör där­

för inte beskattas.

För att säkerställa den avsedda skattefriheten för utryckningsbidrag tor­

de den nämnda anvisningspunkten böra förtydligas. Detta synes lämpligen

kunna ske på så sätt att, med användande av den terminologi som brukas i

värnpliktsavlöningskungörelsen, såsom skattefria förmåner direkt anges ut­

bildningspremier, tjänstgöringspremier och utryckningsbidrag. Jag föror­

dar en sådan författningsändring.

De av mig här förordade ändringsförslagen föranleder ändringar i kom­

munalskattelagen och taxeringsförordningen samt skogsvärderingsinstruk-

71

tionen. I taxeringsförordningen regleras verksamheten i första instans ge­

nom särskilda avsnitt för beredningsnämnderna (147—152 §§) och för fas-

tighetstaxeringsnämnderna (153—157 §§). Sistnämnda avsnitt omfattar —

förutom allmänna bestämmelser —- särskilda regler för fastighetstaxerings-

nämnd på landet och sådan nämnd i stad. Uppdelningen har varit erforder­

lig därför att fastighetstaxeringsnämnd på landet, vars verksamhet förbe­

retts av beredningsnämnden, delvis haft annan funktion än fastighetstaxe­

ringsnämnd i stad.

Genom att en enhetlig nämndorganisation införes, torde i huvudsak lik­

artade regler kunna gälla på landet och i stad. För att sammansmälta reg­

lerna om å ena sidan beredningsnämndernas och fastighetstaxeringsnämn-

dernas verksamhet och å andra sidan verksamheten på landet och i stad

erfordras vissa ändringar i författningstextens disposition. Inom finansde­

partementet har med nämnda utgångspunkt förslag till nödvändiga författ­

ningsändringar i kommunalskattelagen och taxeringsförordningen upprät­

tats. Därvid har även en rent redaktionell ändring av 172 § taxeringsförord­

ningen vidtagits. Till de erforderliga ändringarna i skogsvärderingsinstruk-

tionen återkommer jag i annat sammanhang.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

i proposition föreslå riksdagen att antaga de inom finansdepartementet upp­

rättade förslagen till

1) lag om ändring i kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr

370); och

2) förordning om ändring i taxeringsförordningen den 23 november 1956

(nr 623).

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riks­

dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till

detta protokoll utvisar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

Ur protokollet:

Lars Hummerhielm

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

Bihang A

Utredningens författningsförslag

Förslag till lag om ändring i kommunalskattelagen den

28 september 1928 (nr 370)

Härigenom förordnas, att 10 §, 12 § 1 mom. kommunalskattelagen den 28

september 1928 samt punkt 3 av anvisningarna till 8 §, punkt 4 av anvis­

ningarna till 9 § och punkterna 2 och 5 av anvisningarna till 10 § nämnda

lag1 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

10 §.

Vid taxering av fastighet skola, i den mån förhållandena därtill föranleda,

följande särskilda värden, vilka tillsammans utgöra fastighetens taxerings­

värde, redovisas, nämligen:

för jordbruksfastighet:

a) jordbruksvärde, varmed förstås fastighetens värde, utom värdet av

växande skog, under förutsättning att fastigheten användes för jordbruk

med binäringar eller skogsbruk,

skolande därvid särskilt angivas vad av jordbruksvärdet som belöper dels

å byggnader å fastigheten (byggnadsvärde å jordbruk) dels å skogsmark

(skogsmarksvärde);

b) skogsvärde, varmed förstås värdet av växande skog; samt

c) tomt- och industrivårde, varmed förstås värde, som fastigheten eller

del därav äger utöver jordbruksvärdet och skogsvärdet på grund därav, att

till fastigheten hörande mark kan tillgodogöras för annat ändamål än jord­

bruk med binäringar eller skogsbruk;

för annan fastighet:

a) markvärde eller värdet av marken, däri inbegripet värdet av träd, träd­

gårdsanläggningar och dylikt;

b) byggnadsvärde eller värdet av byggnader å fastigheten,

skolande särskilt angivas vad av byggnadsvärdet som belöper å maskiner

och liknande tillgångar, vilka äro avsedda att huvudsakligen tjäna industri­

ellt eller därmed jämförligt ändamål (särskilt maskinvärde).

(Se vidare anvisningarna.)

12

§.

1 mom. Allmän uppskattning av fastighets värde (allmän fastighetstaxe­

ring) skall ske vart tionde år. De vid sådan uppskattning fastställda värde­

na må ej ändras annat än genom tillämpning av stadgandena i 2 mom. eller

genom omräkning, varom särskilt är stadgat.

1 Senaste lydelse av 10 § och punkt 4 av anvisningarna till 9 § se 1951: 438, av punkt 3 av

anvisningarna till 8 § se 1953: 400, av punkt 2 av anvisningarna till 10 § se 1932: 291 och av

punkt 5 av anvisningarna till 10 § se 1937: 518.

Anvisningar

till 8 §.

3. Understundom är----------- bilda taxeringsenhet.

Detta är----------- naturlig enhet (skogsblock).

Därest vid ------- - — särskild förmån.

Vidare bör-----------sig taxeras.

Då kameral enhet eller genom laga förrättning uppkommen del av dylik

enhet utgör del av taxeringsenhet, kan ägare eller arrendator stundom hava

särskilt intresse att få officiellt fastslaget, huru stort värde i taxeringshänse-

ende tillkommer den kamerala enheten eller delen därav. I följd härav skall

det, om ägaren eller arrendatorn sådant påfordrar, angivas, huru stor del av

taxeringsvärdet och de i 10 § omförmälda särskilda värden som kan anses

belöpa på den kamerala enheten eller delen av densamma. Därvid märkes,

att, i samma mån som bebyggd jordbruksfastighet är mera värd än obe­

byggd sådan, ett större värde tillkommer den del av taxeringsenheten, å vil­

ken åbyggnaderna äro belägna. Påfordran, som nyss är nämnd, må det år,

varunder allmän fastighetstaxering äger rum, ske hos fastighetstaxerings-

nämnd samt eljest hos taxeringsnämnd.

till 9 §.

4. För jordbruksfastighet ------ -— fastighet (skogsvärderingsinstruktion).

Dylik fastighet — — — å skogsmarken.

Såsom skogsmark ------------i övrigt.

Särskild förmån å skogsmarken, såsom skogsbete, möjlighet till jakt, ser­

vitutsrätt eller dylikt, skall uppskattas för sig med särskilt belopp, och vär­

det av dylik förmån skall sålunda ej inräknas i det skogsmarksvärde, som

enligt 10 § skall särskilt angivas. Vid dylik uppskattning skall alltid iakt­

tagas, att uppskattning sker till det värde förmånen har för den taxerings­

enhet, varom fråga är. Om rationellt skogsbruk bedrives å skogsmarken, må

betesvärde åsättas endast såframt betet plägar utnyttjas. Därest å skogs­

mark, varå rationellt skogsbruk ej bedrives, bete ej plägar utnyttjas, torde

detta i regel visa att betet för ifrågavarande fastighet har så obetydligt vär­

de, att anledning att särskilt uppskatta detsamma saknas.

Har på-----------till 10 §.

till 10 §.

2. Vid angivande----------- jordbrukets binäringar.

Om dylika-----------såsom jordbruksvärde.

Vid jordbruksvärdes bestämmande skall ur totalvärdet urskiljas och sär­

skilt angivas dels fastighetens byggnadsvärde dels skogsmarkens avkast-

ningsvärde för all i taxeringsenheten ingående dylik mark, beräknat enligt

de i punkt 4 av anvisningarna till 9 § angivna grunder. I vederbörande taxe-

ringslängd skall särskilt antecknas dels värde å bete på skogsmark, beräk­

nat enligt de i punkt 4 av anvisningarna till 9 § angivna grunder, dels värde

å övriga i jordbruksvärde ingående särskilda förmåner eller naturtillgångar,

vartill särskild hänsyn tagits vid taxeringen, in. in.

5. Vid uppskattning-------- -- angivna förhållanden.

Är å annan fastighet mark och byggnad i samma ägares hand, skall bygg­

nadsvärdet utföras med det belopp, som utgör skillnaden mellan fastighe­

tens allmänna saluvärde i dess helhet och markvärdet.

5 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 197

Kungl. Maj.ts proposition nr 197

år

1963

73

74

Enligt lagen-----------såsom byggnad.

Särskilt maskinvärde---------- särskilt maskinvärde.

Vanligen skall-----------särskilt maskinvärde.

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

Förslag till förordning om ändring i taxeringsförordningen

den 23 november 1956 (nr 623)

Härigenom förordnas, att 2 § 1 mom., 131 § 1 mom., 133, 134, 137, 138 och

142 §§, 144 § 1 och 3 mom., 145, 146, 147, 148, 149, 150, 151, 152, 153, 154,

158 och 159 §§, 166 § 1 mom. samt 173 § 1 och 3 mom. taxeringsförord­

ningen den 23 november 1956 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan an-

gives, att i taxeringsförordningen skall införas en ny paragraf, benämnd

135 a § av nedan angiven lydelse samt att 132, 155, 156 och 157 §§ samma

förordning skola upphöra att gälla.

2

§•

1 mom. I denna förordning förstås med

inkomsttaxering: taxering till kommunal inkomstskatt och till statlig in­

komstskatt;

förmögenhetstaxering: taxering till statlig förmögenhetsskatt;

allmän fastighetstaxering: sådan taxering av fastighet, som enligt 12 §

1 mom. kommunalskattelagen skall verkställas vart tionde år; samt

särskild fastighetstaxering: sådan taxering av fastighet, som skall verk­

ställas de år, då allmän fastighetstaxering icke äger rum.

Inkomsttaxering och---------- - årlig taxering.

131 §.

1 mom. För allmän fastighetstaxering skola i första instans finnas fastig-

hctstaxeringsnämnder.

Fastighetstaxeringsnämnds verksamhetsområde är fastighctstaxeringsdi-

strikt.

Fastighetstaxeringsdistrikt skall utgöras av kommun eller del av kom­

mun. När särskilda skäl därtill äro, må dock två eller flera kommuner sam­

manföras till ett fastighetstaxeringsdistrikt.

Indelning i distrikt verkställes av länsstyrelsen senast den 30 april året

näst före taxeringsåret.

133 §.

1 mom. Fastighetstaxeringsnämnd består av ordförande samt ytterligare

å landet sex samt i stad fyra eller, i vissa nedan i denna paragraf angivna

fall, sex ledamöter.

Ordföranden och ytterligare en ledamot förordnas av länsstyrelsen i sam­

band med indelningen i fastighetstaxeringsdistrikt.

Övriga ledamöter väljas av fullmäktige i vederbörande kommun. Består

fastighetstaxeringsdistriktet av mer än en kommun, bestämmer länsstyrel­

sen hur många ledamöter som skall väljas från de olika kommunerna. I

samband med valet må en av ledamöterna utses att på kommunens bekost­

nad deltaga uti de i 144 § 1 mom. och 145 § omförmälda sammanträden.

Därest med hänsyn till utsträckningen av fastighetstaxeringsdistrikt eller

eljest så finnes påkallat må länsstyrelsen förordna att i stad antalet kom-

munvalda ledamöter skall vara fem.

75

Val av ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd jämte suppleanter, eu för

varje ledamot, skall förrättas senast den 30 juni året näst före taxeringsåret.

Om utgången av valet har den som därvid fört ordet att underrätta läns­

styrelsen, ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden och de valda.

2 mom. Besvär över val av ledamöter och suppleanter i fastighetstaxe­

ringsnämnd må anföras hos länsstyrelsen inom tre veckor etter valets för­

rättande; och skall i övrigt om vals överklagande i tillämpliga delar gälla

vad i kommunallagen är stadgat angående besvär över beslut av kommunens

fullmäktige. Finner länsstyrelsen efter besvär anledning förordna om nytt

val på grund därav att vid valet icke i enlighet med vad därom är stadgat

i 172 §, jämförd med 13 § 1 mom., olika grupper av skattskyldiga blivit ve­

derbörligen företrädda, har länsstyrelsen att meddela föreskrift, hur många

ledamöter för varje grupp som skola väljas. Överklagas det därefter företag­

na valet och befinnes detsamma icke böra fastställas, äger länsstyrelsen utse

ledamöter i nämnden.

över länsstyrelsens beslut må klagan icke föras.

134 §.

Fastighetsprövningsnämnd i län skall utgöras av de personer, som äro

ledamöter av prövningsnämnden i länet, samt ytterligare nio ledamöter,

vilka utses av länsstyrelsen senast den 15 augusti året näst före taxerings­

året. Av sistnämnda ledamöter skola tre utses bland dem, som efter förord­

nande av länsstyrelsen äro ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd, tre bland

dem, som efter val av kommun äro ledamöter i sådan nämnd, samt tre bland

personer inom länet, som icke äro ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd

men genom sin verksamhet kunna antagas besitta sakkunskap i fråga om

fastighetsvärdering.

Enligt samma----------- för dem.

Prövningsnämnden i----------- i staden.

Vad i----------- gälla fastighetsprövningsnämnd.

Ordföranden i-----------fastighetsprövningsnämndens ordförande.

Fastighetsprövningsnämnd biträdes----------- omförmälda kansliet.

135 a §.

Det åligger lokal skattemyndighet att på landet och i städer, som länssty­

relsen bestämt,

1) för överläggningar angående den förestående allmänna fastighetstaxe­

ringen sammankalla ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna inom sitt

tjänstgöringsområde,

2) genom deltagande i sammanträden i fastighetstaxeringsnämnderna

inom sitt tjänstgöringsområde följa taxeringsarbetet, i erforderlig utsträck­

ning lämna anvisningar för arbetets bedrivande ävensom i övrigt verka för

en jämn och likformig taxering,

3) fortlöpande hålla taxeringsintendenten i länet underrättad om arbetets

fortskridande.

Kungl. Maj.ts proposition nr ti)7 år 1963

137 §.

Allmän fastighetsdeklaration skall avlämnas senast den 15 september året

näst före det, då allmän fastighetstaxering skall äga rum, och ingivas

antingen direkt till vederbörande fastighetstaxeringsnämnds ordförande,

eller till länsstyrelsen eller till lokal skattemyndighet eller landsfiskal i det

län där taxeringen skall äga rum.

Ilar på-----------därmed avlämnas.

76

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

138 §.

Har efter avlämnandet av allmän fastighetsdeklaration men före taxe­

ringsårets ingång fastighet eller del därav övergått till ny ägare eller därmed

likställd innehavare, äro såväl den förutvarande som den nye ägaren eller

innehavaren skyldiga att inom tio dagar därefter härom göra anmälan till

vederbörande fastighetstaxeringsnämnds ordförande eller till länsstyrelsen;

och bör i fall, då genom överlåtelse fastighet blivit uppdelad, överlåtelse­

handlingen i huvudskrift eller bestyrkt avskrift företes.

142 g.

Anmaning må utfärdas av fastighetsprövningsnämnd, prövningsnämnd,

taxeringsintendent, ordföranden i fastighetstaxeringsnämnd samt konsulent

för taxering av vattenfallsfastighet, den sistnämnde dock icke i vad avser av­

givande av allmän fastighetsdeklaration.

Vad i 34 § 4 mom. samt 52 § är stadgat om anmaning skall i tillämpliga

delar gälla jämväl beträffande anmaning som här avses. Bestämmelserna

i 53—55 §§ skola äga motsvarande tillämpning i fråga om ordförande i fas­

tighetstaxeringsnämnd samt beträffande taxeringsintendent, fastighetspröv­

ningsnämnd, prövningsnämnd och länsstyrelse.

144 §.

1 mom. Senast den 20 augusti året näst före det, då allmän fastighets­

taxering skall äga rum, skola efter kallelse av länsstyrelsen ordförandena i

fastighetstaxeringsnämnderna å länets landsbygd ävensom de fastighetstaxe-

ringsnämndsledamöter, som därtill utsetts enligt 133 § 1 inom., sammanträ­

da inför landskamreraren å en eller flera lämpliga orter för förberedande

överläggningar rörande tillämpningen av de allmänna grunderna vid den

förestående allmänna fastighetstaxeringen; och äger länsstyrelsen till dessa

sammanträden kalla jämväl andra personer, vilka på grund av sin verksam­

het eller eljest kunna antagas äga sakkunskap rörande fastighetsvärdena

inom länet eller delar därav eller ock särskilt rörande värdering av skogs­

mark och skog.

Vid sådant sammanträde redogör landskamreraren för priserna vid för­

säljning av fastigheter inom länet under tiden efter senaste allmänna fastig­

hetstaxering och för de slutsatser beträffande fastigheternas allmänna salu­

värde, som enligt hans mening kunna dragas av dessa priser, så ock för övri­

ga av honom kända förhållanden av beskaffenhet att inverka på nämnda

värde. Därjämte skall landskamreraren framlägga jämlikt 143 § 1 mom.

andra stycket upprättat förslag till lokala skogstaxeringsanvisningar även­

som, i den mån så finnes erforderligt, förslag till särskilda anvisningar jäm­

väl i andra hänseenden, såsom angående redovisningen av olika ägoslag,

värdesättning av övrig mark och bete å skogsmark samt enhetliga grunder

för taxeringen av annan fastighet med mera. Avser sammanträdet överlägg­

ning angående taxering inom allenast viss del av länet, skola redogörelsen

och förslagen därefter lämpas.

För sådana trakter inom länet, där jordbruksfastigheterna kunna med av­

seende å ägoslag och jordens beskaffenhet anses vara väsentligen likartade,

böra de vid dessa sammanträden närvarande på grundval av den redogörel­

se, landskamreraren enligt vad nyss är sagt har att avgiva, föreslå vissa

värden för skilda storleksgrupper per ytenhet mark av olika ägoslag, god­

hetsklasser och brukningsförhållanden, vilka enhetsvärden må tjäna till led­

77

ning vid taxeringen av jordbruksfastigheter. Jämväl i fråga om byggnader

å jordbruksfastighet och å annan fastighet samt beträffande värdesättning

av skogsmark och växande skog skola övervägas enhetliga grunder för taxe­

ringen.

3 mom. Landskamreraren har att upprätta och senast den 25 augusti året

näst före taxeringsåret till riksskattenämnden insända förslag till anvis­

ningar för fastighetstaxeringen inom länet, däri inbegripet lokala skogstaxe-

ringsanvisningar. Riksskattenämnden skall senast den 15 september året

näst före taxeringsåret till landskamreraren återställa förslaget jämte de

erinringar mot detsamma, som nämnden funnit anledning framställa.

Landskamreraren har att förelägga fastighetsprövningsnämnden omförmäl-

da förslag och erinringar. Fastighetsprövningsnämnden skall på grundval av

nämnda handlingar fastställa lokala skogstaxeringsanvisningar och övriga

anvisningar till ledning för fastighetstaxeringen, vilka senast den 30 septem­

ber året näst före taxeringsåret skola tillställas ordförandena i fastighets-

taxeringsnämnderna och samtidigt översändas till riksskattenämnden.

145 §.

Sedan de av fastighetsprövningsnämnden fastställda anvisningarna kom­

mit ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna tillhanda och innan

nämnderna börja det egentliga arbetet skall den lokala skattemyndigheten,

efter samråd med taxeringsintendenten i länet angående tid och plats, sam­

mankalla ordförandena och de av länsstyrelsen utsedda ledamöterna i fastig­

hetstaxeringsnämnderna inom den lokala skattemyndighetens tjänstgörings-

område ävensom de ledamöter i fastighetstaxeringsnämnderna, som enligt

133 § 1 mom. utsetts att deltaga i sådant sammanträde, till överläggningar

rörande det förestående taxeringsarbetet. Vid överläggningarna bör upp­

märksamhet ägnas åt åtgärder för befordrande av likformig taxering samt

åt spörsmål, som kunna förväntas vålla fastighetstaxeringsnämnderna svå­

righeter.

Kungl. Mnj.ts proposition nr l'J7 år 11)63

146 §.

1 mom. Sedan länsstyrelsen ombesörjt, dels att de vid närmast föregående

allmänna fastighetstaxering tillgängliga jordregisterutdragen blivit fullstän-

digade med de anteckningar, som efter utdragens upprättande tillkommit

i jordregistret, dels att utdrag verkställts av jordregistret i de delar, som

upplagts under samma tidrymd, skall länsstyrelsen senast den 15 septem­

ber året näst före taxeringsåret till ordföranden i vederbörande fastighets-

taxeringsnämnd översända omförmälda utdrag ävensom de vid närmast fö­

regående allmänna fastighetstaxering och därefter avgivna, hos länsstyrel­

sen förvarade fastighetsdeklarationer och andra uppgifter rörande fastig­

heter inom fastighetstaxeringsdistriktet.

1 den ordning, Kungl. Maj :t bestämmer, skall fastighetstaxeringsnämn-

dens ordförande därjämte erhålla tillgång till de vid närmast föregående all­

männa fastighetstaxering upprättade fastighetslängderna, såvitt fastighets­

taxeringsdistriktet angår.

2 mom. Länsstyrelsen skall senast den 30 september året näst före taxe­

ringsåret till ordföranden i vederbörande fastighetstaxeringsnämnd över­

sända de i 139 § omförmälda uppgifterna.

78

147 §.

Fastighetstaxeringsnämndens ordförande åligger huvudsakligen:

1) att tillhandahålla — ------- fullgörande,

2) mottaga, ordna-----------andra handlingar,

3) vidtaga åtgärder-----------uppgifters införskaffande,

4) tillse att----------- i fastighetslängden,

5) kalla nämndens------ ■ — vara föredragande,

6) ombesörja förandet----------- art, samt

7) avgiva yttranden i besvärsmål.

Vid fullgörande-----------kan anvisas.

148 §.

1 mom. Fastighetstaxeringsnämndens sammanträden hållas å tid och

plats som ordföranden bestämmer. Det åligger honom att i god tid under­

rätta länsstyrelsen om utsatt tid och plats för sammanträde. Möter för leda­

mot hinder att tillstädeskomma skall han i sitt ställe kalla sin suppleant

och tillika härom underrätta ordföranden i fastighetstaxeringsnämnden.

Vid sammanträdena----------- utsedda ledamöter.

2 mom. Sammanträde med fastighetstaxeringsnämnd skall hållas inom

slutna dörrar. Ägare eller därmed likställd innehavare av fastighet är dock

berättigad att företräda inför nämnden för att meddela upplysningar till

ledning vid taxering av fastigheten.

3 mom. Taxeringsintendenten i länet eller av honom beordrad tjänsteman

äger närvara vid sammanträde med fastighetstaxeringsnämnd till fullgö­

rande av vad honom åligger enligt 172 §, jämförd med 59 §.

Den lokala skattemyndigheten äger närvara vid sådant sammanträde och

därunder deltaga i överläggningen men ej i besluten.

149 §.

Vid fastighetstaxeringsnämndens första sammanträde skall ordföranden,

innan taxeringsarbetet tager sin början, avgiva noggrann redogörelse ej

mindre rörande av fastighetsprövningsnämnden fastställda enhetsvärden

och övriga värderingsgrunder, såvitt distriktet berör, än även rörande de

köp av jordbruksfastighet inom distriktet, som förekommit under tiden efter

senaste allmänna fastighetstaxering, samt de slutsatser beträffande fastig­

heternas allmänna saluvärde i orten, som enligt ordförandens mening kun­

na dragas av de vid dessa köp tillämpade priser. Finnas inom distriktet fas­

tigheter med skog, bör i redogörelsen tillika lämnas upplysning rörande det

virkesförråd, som i medeltal per hektar finnes inom länet eller vederbörlig

del därav, och dess fördelning på trädslagsklasser och förrådsgrupper samt,

i förekommande fall, trädslag ävensom rörande innehållet i övrigt av de lo­

kala skogstaxeringsan visningarna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1993

150 §.

1 mom. Fastighetstaxeringsnämnden skall preliminärt åsätta fastigheter­

na i distriktet taxeringsvärden och sedan ägare eller därmed likställd inne­

havare av skattepliktig fastighet beretts tillfälle inkomma med erinringar

slutligt fastställa taxeringsvärdena.

2 mom. Fastighetstaxeringsnämndens preliminära beslut till taxering sko­

la upptagas i taxeringslängd (fastighetslängd). Närmare föreskrifter angå­

ende längdens förande meddelas av Kungl. Maj :t.

79

3 mom. De av fastighetstaxeringsnämnden följda grunderna för taxering­

en, såvitt angår jordbruksfastighet, skola för varje fastighet upptagas i eu

särskild längd enligt fastställt formulär (kontrollängd ).Denna langd skall

med lämpliga mellanrum under arbetet framläggas för nämnden, som i hän­

delse av ojämnhet i taxeringen har att verkställa erforderlig jämkning.

Längden skall i justerat skick fogas vid protokollet. Senast den 20 februari

under taxeringsåret skall ordföranden översända sammandrag av längden

till landskamreraren i länet.

Kungl. M<ij:ts proposition nr 197 år 1963

löt §.

Vad i 62 och 64 §§ är stadgat om jäv och omröstning i taxeringsnämnd

skall äga motsvarande tillämpning beträffande fastighetstaxeringsnämnd.

Beslut må icke fattas av fastighetstaxeringsnämnd, såvida icke ordföran­

den och minst två ledamöter äro tillstädes. Dock skall den omständigheten,

att ledamot av nämnden har att avträda vid behandling av viss taxering,

icke utgöra hinder mot att beslut fattas rörande ifrågavarande taxering.

Ordföranden har att i fastighetslängden angiva det värde, han ansett bora

föreslås, i de fall då fastighetstaxeringsnämndens beslut utfallit på annat

sätt.

.

Annan ledamot, som deltagit i nämndens beslut, ager anföra reservation

mot beslutet. Reservation skall anmälas innan sammanträdet avslutas samt,

om den närmare utvecklas, avfattas skriftligen och avgivas sist vid juste­

ringen av protokollet.

,

Av nämnden anlitad sakkunnig äger beträffande taxering, vid vars hand­

läggning han biträtt, anteckna särskild mening till protokollet.

152 §.

Fastighetstaxeringsnämndens arbete bör taga sin början senast den 1 ok­

tober året näst före taxeringsåret, dock att vad nu sagts icke har avseende

å Stockholm. Arbetet skall vara avslutat i länen senast den 25 mars och i

Stockholm senast den 15 juni under taxeringsåret.

Fastighetstaxeringsnämndens preliminära beslut om taxeringsvärden skall

föreligga färdigt senast den 10 februari under taxeringsåret.

Fastighetstaxeringsnämndens ordförande skall senast den 15 sistnämnda

månad med allmänna posten tillsända ägare eller därmed likställd inneha­

vare av skattepliktig fastighet underrättelse om det för fastigheten prelimi­

närt upptagna taxeringsvärdet. Underrättelsen skall även innehålla upplys­

ning, att ägaren eller innehavaren av fastigheten äger senast den 5 påföljan­

de mars till fastighetstaxeringsnämndens ordförande avgiva skriftliga er­

inringar mot förslaget ävensom att — därest det preliminärt beslutade taxe­

ringsvärdet oförändrat fastställes — särskild underrättelse om det slutliga

beslutet icke kommer alt utsändas. Därjämte skall underrättelsen innehålla

upplysning om vad som skall iakttagas vid anförande av besvär ö\er fastig­

hetstaxeringsnämndens beslut rörande taxeringen.

Sedan fastighetstaxeringsnämnden preliminärt åsatl fastigheterna i di­

striktet taxeringsvärden skall fastighetslängden under tio dagar viss angiven

tid på dagen hållas tillgänglig inom kommunen å kommunalkontoret eller

annan lämplig kommunal expedition med rätt för ägare eller därmed lik­

ställd innehavare av fastighet inom distriktet att på sätt och inom tid som

i näst föregående stycke stadgas, avgiva erinringar, åliggande det ordföran­

den att sådant i vederbörlig ordning kungöra.

80

153 §.

Sedan tiden för avgivande av erinringar tilländagått, skall fastighetstaxe-

ringsnämnden sammanträda för att slutligt besluta om taxeringarna. Fas-

tighetslängden skall därvid genomgås fastighet för fastighet. Därest erinran

avgivits eller känt blivit att beträffande i fastighetslängden uppförd fastig­

het inträffat sådan omständighet, som bör föranleda, att fastigheten skall

uppdelas i flera taxeringsenheter eller eljest anledning förekommit att åsät-

ta annat taxeringsvärde än längden utvisar, skall ordföranden närmare re­

dogöra härför och nämnden särskilt besluta härom.

Nämndens beslut skola, där de skilja sig från de preliminära besluten, an­

tecknas i fastighetslängderna.

Fastighetslängden underskrives, sedan taxeringarna slutligt fastställts, av

fastighetstaxeringsnämndens ordförande och de ledamöter, som utsetts att

justera nämndens protokoll.

154 §.

1 inom. Har ägare eller därmed likställd innehavare av fastighet avgivit

erinringar eller har fastighetstaxeringsnämnden, utan att erinringar avgi­

vits, beslutat åsätta fastighet annat taxeringsvärde än som preliminärt upp­

tagits eller eljest beslutat frångå det preliminära beslutet skall fastighets­

taxeringsnämndens ordförande tillsända ägaren eller innehavaren underrät­

telse om det taxeringsvärde, som av fastighetstaxeringsnämnden slutligt be­

slutats. Underrättelsen skall innehålla upplysning om vad som skall iaktta­

gas vid anförande av besvär över fastighetstaxeringsnämndens beslut.

2 mom. Senast den 31 mars eller vad angår Stockholm den 21 juni skall

fastighetstaxeringsnämndens ordförande till länsstyrelsen insända fastig-

hetsdeklarationerna och övriga handlingar ävensom fastighetstaxerings-

nämndernas protokoll. Fastighetslängderna skola avlämnas å den tid och

i den ordning, Kungl. Maj :t föreskriver.

3 mom. Fastighetslängderna, i huvudskrift eller bestyrkt avskrift, skola

vara att tillgå för landskamreraren, taxeringsintendent "och fastighetspröv-

ningsnämnden samt i den ordning, Kungl. Maj :t föreskriver, utom vad an­

går Stockholm, offentligen framläggas inom vederbörande kommun under

minst 14 dagar före den 15 maj under taxeringsåret.

158 §.

Sedan fastighetslängderna med tillhörande handlingar inkommit till läns­

styrelsen, skola längderna ävensom fastighetstaxeringsnämndernas proto­

koll granskas, varvid taxeringsintendent har att hos fastighetsprövnings-

nämnden göra framställningar om de åtgärder, som erfordras för åstadkom­

mande av en med skatteförfattningarna överensstämmande jämn och lik­

formig fastighetstaxering.

Länsstyrelsen äger,----------- upplysningars meddelande.

159 §.

Kungl. Maj .t äger förordna, att med ledning av de i 150 § 3 mom. omför-

mälda sammandragen undersökning skall verkställas till utrönande, huru­

vida vid taxeringen av jordbruksfastigheter jämnhet och likformighet de

olika länen emellan blivit uppnådd. Verkställes sådan undersökning, skall

resultatet därom meddelas Iandskamrerarna och taxeringsintendenterna se­

nast den 31 maj under taxeringsåret.

Ovannämnda handlingar----------- under taxeringsåret.

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

81

166 §.

1 mom. Besvär över----------- taxerad, samt

4) om underrättelse, som avses i 152 § tredje stycket eller 154 § 1 mom.

haft felaktigt innehåll.

Har taxeringen----------- hos kammarrätten.

Kammarrätten må,----------- avsedd prövningsnämnd.

173 §.

1 mom. Bestämmelserna i------------ skall iakttagas.

1) Vad i 129 § 1 mom. vid 1) stadgas skall hava avseende å ersättning till

ordförandena i fastighetstaxeringsnämnderna samt de av länsstyrelsen för­

ordnade ledamöterna i dessa nämnder och konsulenterna för taxering av

vattenfallsfastighet.

2) Vad i 129 § 5 mom. stadgas skall hava avseende å

de personer, som jämlikt 143 § 2 mom. inkallats av länsstyrelsen för

meddelande av upplysningar,

de personer, som till sammanträde enligt 144 § 1 eller 2 mom. särskilt in­

kallats av länsstyrelsen eller till sammanträde enligt 145 § inkallats efter

länsstyrelsens medgivande,

de ordförande i fastighetstaxeringsnämnd, som på vederbörlig kallelse in­

ställt sig till sådant sammanträde, varom förmäles i 144 § 1 eller 2 mom.

eller 145 §,

de personer, som inställt sig på vederbörlig kallelse enligt 158 § andra

stycket.

3) Vad i-----------i fastighetsprövningsnämnd.

3 mom. Vad i 130 § första stycket stadgas skall äga motsvarande tillämp­

ning å kommunvald ledamot i fastighetstaxeringsnämnd.

Rihang B

Tidsschema för arbetet med allmän fastighetstaxering

enligt gällande bestämmelser

A. Förberedande åtgärder

Året före taxeringsåret

fastställer Kungl. Maj :t tabeller an­

gående skogsvärde- och markvärde­

faktorer för den kommande allmän­

na fastighetstaxeringen (Skogsvär-

deringsinstruktionen 440/1951 avd.

C).

Senast den 1 maj

fastställer statens skogsforsknings-

institut centrala skogstaxeringsan-

visningar (Skvi 440/1951 avd. D

punkt 1);

lämnar skogsstyrelsen varje länssty­

relse uppgifter om virkespriser in. m.

(Skvi 440/1951 avd. E).

82

Iiiingl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

Före utgången av maj

Senast den 1 augusti

Senast den 20 augusti

Senast den 25 augusti

Senast den 1 september

Senast den 15 september

kallar riksskattenämnden landskam-

rerarna och taxeringsintendenterna i

länen in. fl. personer till möte för

överläggningar rörande den förestå­

ende allmänna fastighetstaxeringen

(65 § TK).

lämnar statens skogsforskningsin-

stitut varje länsstyrelse uppgifter för

länet eller i skogligt avseende likar­

tade delar av länet om den ungefär­

liga arealen skogsmark och övrig

mark, skogsmarkens genomsnittliga

godhetsgrad samt virkesförrådets ge­

nomsnittliga storlek m. m. (Skvi

440/1951 avd. D punkt 2).

sammanträder efter kallelse av läns­

styrelsen ordförandena i berednings-

nämnderna och fastighetstaxerings-

nämnderna å länets landsbygd m. fl.

personer inför landskamreraren för

förberedande överläggningar röran­

de tillämpningen av de allmänna

grunderna vid den förestående all­

männa fastighetstaxeringen (144 §

1 mom. TF).

insänder landskamreraren till riks­

skattenämnden förslag till anvis­

ningar, däri inbegripet lokala skogs-

taxeringsanvisningar, för fastighets­

taxeringen inom länet (144 § 3 mom.

TF).

överlämnas vid länsstyrelsen tryckta

stommar till fastighetslängd till lo­

kal skattemyndighet (68 § 1 mom.

TK).

återställer riksskattenämnden lands-

kamrerarens förslag jämte eventu­

ella erinringar (144 § 3 mom. TF);

överlämnas till beredningsnämnds-

ordföranden respektive ordförande i

fastighetstaxeringsnämnd i stad

a) jordregisterutdrag, vid föregåen­

de allmänna fastighetstaxering och

därefter avgivna fastighetsdeklara-

tioner in. fl. uppgifter (146 § 1 mom.

TF)

b) avskrift av fastighetslängden från

senaste allmänna fastighetstaxering­

en, blanketter till kontrollängd m. m.

Kungl. Maj.ts proposition nr 197 år 1963

83

Före den 30 september

Senast den 30 september

B. Berednlngsnämndernas verksamhet

Året före taxeringsåret

Innan beredningsnämnderna bör­

jar det egentliga arbetet

Senast den 10 december

Senast den 15 december

Senast den 20 december

Taxeringsåret

Senast den 20 januari

(67 § 1 mom. TK)

c) ett kompletterat exemplar av

stommen till fastighetslängd (68 § 2

mom. TK).

fastställer fastighetsprövningsnämn-

den anvisningar — däri inbegripet

lokala skogstaxeringsanvisningar —

till ledning för fastighetstaxeringen

(144 § 3 mom. TF).

översändes anvisningarna till ordfö­

randena i berednings- och fastighets-

taxeringsnämnderna samt till riks­

skattenämnden (144 § 3 mom. TF);

överlämnas lagfartsförteckningar

och uppgifter om belåningsvärden

från hypoteksföreningar (139 § TF,

67 § 1 mom. TK).

sammankallar ordföranden i fastig-

hetstaxeringsnämnden ordförandena

i de till fastighetstaxeringsdistriktet

hörande beredningsnämnderna m. fl.

personer till överläggningar rörande

det förestående taxeringsarbetet

(145 § TF).

skall beredningsnämndens förslag

föreligga färdigt (152 § första styc­

ket TF).

skall beredningsnämndens ordföran­

de tillsända ägare och likställd inne­

havare av skattepliktig fastighet un­

derrättelse om det för fastigheten fö­

reslagna taxeringsvärdet (152 § and­

ra stycket TF).

översänder ordföranden i bered-

ningsnämnd sammandrag av den

s. k. kontrollängden till landskam-

reraren i länet (150 § 3 mom. TF);

hålles beredningsnämndens förslag

tillgängligt under 10 dagar före den

5 januari taxeringsåret (152 § TF).

hålles sammanträde med berednings-

nämnden för att behandla inkomna

erinringar (152 § fjärde stycket TF).

84

Kungl. Maj:ts proposition nr 197 år 1963

Senast den 25 januari

överlämnar beredningsnämndens

ordförande till ordföranden i fastig-

hetstaxeringsnämnden fastighets-

längder, protokoll, deklarationer och

övriga handlingar (152 § femte styc­

ket TF).

C. Fastighetstaxeringsnämndernas verksamhet

Innan fastighetstaxeringsnämn-

derna börjar det egentliga arbetet

Året före taxeringsåret

Senast den 1 oktober

Under taxeringsarbetet

Taxeringsåret

Senast den 5 februari

Senast den 25 mars (i Stockholm

senast den 15 juni)

Senast den 31 mars (i Stockholm

senast den 21 juni)

Före den 15 maj

å landet kallar ordföranden de av

länsstyrelsen och landstinget utsed­

da ledamöterna och berednings-

nämndsordförandena i distriktet till

ett förberedande sammanträde; av­

skrift av protokollet insändes till

landskamreraren inom tio dagar;

i stad kallar — om staden är indelad

i två eller flera fastighetstaxerings-

distrikt och förberedande samman­

träde inför landskamreraren inte

hållits — den ordförande, som av

länsstyrelsen därtill utsetts, övriga

ordförande och ledamöter till lik­

nande sammanträde (154 § 2 mom.

och 155 § 2 mom. TF).

bör fastighetstaxeringsnämnd i stad

(dock ej i Stockholm) börja det

egentliga arbetet (157 § 1 mom. TF).

tillställes ägare av fastighet i stad

preliminära underrättelser om

nämndens beslut (155 § 3 mom.

TF).

bör fastighetstaxeringsnämnd å lan­

det börja det egentliga arbetet (157 §

1 mom. TF).

skall arbetet vara avslutat (157 g 1

inom. TF).

skall fastighetsdeklarationerna och

övriga handlingar insändas till läns­

styrelsen samt fastighetslängderna

överlämnas till den lokala skatte­

myndigheten (157 § 3 mom. TF och

76 § 1 mom. TK).

tillställes ägare eller innehavare av

fastighet underrättelse om fastig-

hetstaxeringsnämndens beslut enligt

157 § 2 inom. TF;

skall, utom vad angår Stockholm, eu

avskrift av längderna under minst

14 dagar offentligen framläggas

inom vederbörande kommun (157 §

4 mom. TF, 76 § 2 mom. TK).

Kungl. Mnj:ts proposition nr 197 år 1963

85

D. Fastighetsprövningsnämndernas verksamhet

Taxeringsåret

I mitten av februari

Senast den 30 april

Senast den 15 maj (i Stockholm

senast den 10 augusti)

Senast den 30 september (i Stock­

holm senast den 31 oktober)

översänder landskamreraren sam­

mandrag av kontrollängden m. fl.

handlingar till finansdepartementet

(154 § 2 mom. TF).

tillställes landskamrerare och taxe-

ringsintendenter — om Kungl. Maj :t

förordnat om undersökning av taxe-

ringsutfallet beträffande jordbruks­

fastigheter — resultatet därav (159 §

TF).

skall besvär över fastighetstaxerings-

nämnds beslut vara inkomna till

prövningsnämndens kansli (163 §

TF).

skall fastighetsprövningsnämndens

arbete vara avslutat (160 § 1 mom.

TF).

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 631137