Prop. 1964:110

('angående vissa anslags\xad frågor man. inom försvarsdepartementets verksamhets\xad område',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 196b

1

Nr 110

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående vissa anslags­

frågor man. inom försvarsdepartementets verksamhets­

område; given Stockholms slott den 13 mars 196b.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departe­ mentschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigaste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

i propositionen framlägges förslag till målsättning för krigsmakten. Vidare framlägges förslag i vissa anslagsfrågor som i statsverkspropo­ sitionen upptagits med beräknade belopp. Anslag begäres om sammanlagt 100,402 milj. kr.

Huvuddelen av detta belopp hänför sig till anslaget Reglering av prissteg­ ringar. För detta ändamål begäres ett anslag av 100 milj. kr.

I övrigt läggs bl.a. fram förslag om vidareutbildning av tekniker- och mästarpersonal vid tygtekniska kåren, ändrad utbildningsgång man. för reservofficerare vid kustartilleriet och förändringar i vissa personalstater vid armén.

Slutligen rcdogöres för rationaliseringsverksamlieten inom försvaret.

1—5936 04

Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt. Nr 110

3

Anslagen inom försvarsdepartementets verksamhetsområde skulle vid bifall till de i statsverkspropositionen framlagda förslagen -— inräknat an­ slag som upptagits med beräknade belopp — för nästa budgetår uppgå till sammanlagt 4 105,998 milj. kr. Som framgår av sammanställningen under­ stiger summan av de nu beräknade anslagen summan av de preliminärt beräknade med 1,5 milj. kr. Anslagen inom försvarsdepartementets verk­ samhetsområde kommer alltså att bli totalt 4 104,408 milj. kr. Detta föran- ledes av den avräkning med 1,5 milj. kr. å staten för försvarets faslighets- fond som förutsatts i prop. 1964: 55 (s. 21).

i detta sammanhang ämnar jag också ta upp vissa andra frågor rörande det militära försvaret. Förslag framlägges sålunda om målsättning för krigsmakten. Vidare redogöres för rationaliseringsverksamheten inom för­ svaret och framläggs förslag i vissa organisationsfrågor m.m.

Vissa förslag rörande ny flygförarkategori vid flygvapnet är under be­ redning inom försvarsdepartementet. I statsverkspropositionen anmäldes att förslag i ämnet beräknades kunna läggas fram senare under riksdagen. Vid den fortsatta beredningen har emellertid behov av ytterligare övervä­ ganden visat sig. Något förslag i ämnet torde därför icke kunna läggas fram i sådan lid att det kan behandlas av 1964 års vårriksdag.

Vad gäller organisationen av Sydkustens örlogsbas, vilken enligt vad som föreslagits i propositionen 1964: 109 kommer att övertaga huvuddelen av det nuvarande marinkommando Syd uppgifter, pågår beredningen inom försvarsdepartementet. Såvitt nu kan bedömas bör det nli möjligt att slutföra beredningen inom sådan tid att förslag kan föreläggas vårriksdagen. För­ slag rörande vissa personalfrågor inom den tekniska tjänsten vid marinen torde icke kunna föreläggas 1964 års vårriksdag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 196i

[2] Målsättning för krigsmakten

Departementschefen

1 propositionenen 1948: 206 angav föredragande departementschefen målsättningen för krigsmakten på följande sätt (s. 117 f.).

Ett svenskt försvar måste vara i stånd att ge uttryck åt folkets levande försvarsvilja. Varje vapenför svensk, som icke bindes av andra för riksför- svaret viktiga uppgifter, bör sättas i stånd att i ena eller andra formen mili­ tärt deltaga i kampen för landets självständighet. Krigsmakten i dess hel­ het bör vara så utbyggd att den förmår ge största möjliga eftertryck åt vårt folks vilja att bevara landets handlingsfrihet och avvisa varje kränkning av dess integritet. Försvarskrafterna böra, som försvarskommittén fram­ hållit, utformas så att en angripare i det längsta hindras få fast fot på svensk mark och att ingen del av landet behöver uppgivas utan segt mot­ stånd i olika former. Vidare bör krigsmakten vara skickad all möta över- rumplingsförsök, utförda med den moderna invasionsteknikens resurser.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr HO år 196b

Den sålunda år 1948 utformade målsättningen bekräftades vid 1958 och 1961 års riksdagar. När frågan anmäldes år 1961 framhöll jag (prop. 1961: 1, bil. 6, s. 24), att det militära försvarets huvuduppgift är att verka freds­ bevarande. Denna uppgift fylles bäst om det är så sammansatt och kan till- lämpa en sådan strategi att en angripares beräknade insats för att besätta svenskt territorium pressas upp så mycket som möjligt.

Vid framläggande av förslag till riktlinjer för den framtida utformning­ en av det militära försvaret för budgetåren 1963/67 behandlade jag (prop. 1963: 108, s. 55) frågan om allmän målsättning dels för totalförsvaret, dels ock för krigsmakten. Jag anslöt mig därvid till 1962 års försvarskommittés uppfattning att en allmän målsättning för totalförsvaret borde anges. Härvid borde begränsning ske till vissa grundprinciper, som borde gälla på lång sikt. Målsättningen angavs sålunda.

Totalförsvarets främsta uppgift är att vara så förberett för kriget, att det verkar fredsbevarande. Totalförsvaret måste därför snabbt kunna höja be­ redskapen och utveckla full styrka. Det skall ge uttryck åt vårt folks vilja att bevara landets frihet och vår motståndskraft mot påtryckningar.

Skulle vi likväl utsättas för angrepp, är det krigsmaktens uppgift att möta detta och förhindra att svenskt territorium besätts. Civilförsvarets huvuduppgift är att skydda befolkning och egendom mot skador av fientliga anfall samt att rädda överlevande vid sådana anfall. Folkförsörjningen i vidaste bemärkelse skall tryggas genom det ekonomiska försvaret. Det psy­ kologiska försvarets uppgift är att vidmakthålla en fast försvarsvilja och motståndsanda.

Sjukvård, socialvård, polisväsendet, kommunikationer och annan sam­ hällelig verksamhet anpassas med hänsyn till inriktningen av de samlade försvarsansträngningarna.

Totalförsvarets olifia delar samverkar och understödjer varandra så, att största försvarseffekt ernås.

I fråga om målsättning för krigsmakten anförde jag, att den år 1948 angivna målsättningen borde bibehållas och alltjämt vara utgångspunkt för krigsförberedelsearbetet och den fortsatta utvecklingen av försvarsorgani­ sationen. Detta innebar enligt min mening bland annat, att försvarskraf- lerna borde utformas så att en angripare i det längsta hindras få fast fot på svensk mark och att varje del av landet skall försvaras. Jag anslöt mig vidare till 1962 års försvarskommittés bedömning att det förelåg behov av en operativ målsättning för krigsmakten som underlag för planeringen. En sådan måste fastställas mot bakgrund av bland annat det rådande militär­ politiska läget och en så långt möjligt realistisk bedömning av en angripa­ res sannolika insats mot oss. Om delta underlag förändrades i det ena eller andra avseendet, vilket snabbt kunde bli fallet, kunde det bli nödvändigt att omarbeta gällande operativa målsättning. Vid bestämmande av operativ målsättning måste man, ansåg jag, ta hänsyn till de ekonomiska resurser som statsmakterna — mot bakgrund av den allmänna målsättningen och en allmän bedömning av vilka operativa uppgifter som krigsmakten skall

5

lösa — avdelat för försvaret. En sådan allmän bedömning hade gjorts av försvarskommittén. Jag anslöt mig till denna och anförde, att det borde tå ankomma på Kungl. Maj:t alL efter förslag av överbefälhavaren bestämma den operativa målsättningen.

Statsutskottet (SU 1963: 113) delade lörsvarskommitténs och min upp­ fattning om att en allmän målsättning borde anges för totalförsvaret och hade inte något att erinra mot vad jag i detta sammanhang anfört.

I fråga om målsättning för krigsmakten anslöt sig utskottet till den me­ ningen att den sedan 1948 gällande allmänna målsättningen borde bibe­ hållas och alltjämt vara utgångspunkt för krigsförberedelsearbetet och den fortsatta utvecklingen av försvarsorganisationen. Utskottet delade även min bedömning, alt det därutöver förelåg behov av en operativ målsättning för krigsmakten som underlag för planeringen. Utskottet anförde att 1962 års försvarskommitté i detta hänseende erinrat om den redovisning av de operativa möjligheterna som återgavs i propositionen 1958: 110 (s. 98), och som lämnades utan erinran av riksdagen. Utskottet uttalade sin anslut­ ning till försvarskommitténs och mitt ståndpunktstagande att vid bestäm­ mande av operativ målsättning hänsyn måste tas till de ekonomiska resur­ ser som avdelats för försvaret.

Härefter anförde utskottet, att det vid statsmakternas bestämmande av den operativa målsättningen självfallet endast kan komma i fråga att riks­ dagen anger de operativa uppgifter i stort som krigsmakten skall kunna fullgöra med till förfogande ställda resurser. Vilka uppgifter krigsmakten tilldelas i den aktuella krigsplanläggningen, hur densamma skall bedrivas och vilka förberedelser som enligt denna skall vidtas för försvar av olika delar av landet vid olika tänkbara angreppsalternativ bör enligt utskottet lika litet som tidigare på förhand fastställas av riksdagen. En redovisning och en precisering i nämnda hänseenden ansågs dessutom enligt utskottet av sekretesskäl icke kunna komma i fråga. Utskottet hade därför intet att erinra emot att sistnämnda operativa uppgifter bestämmes av Kungl. Maj:t på förslag av överbefälhavaren.

Utskottet anförde vidare, att i motionerna I: 704 och 11: 861 vid 1963 års riksdag ifrågasatts, huruvida icke på grundval av 1948 års allmänna mål­ sättning och de delar av den operativa målsättningen, som anger de opera­ tiva uppgifterna i stort, en enda målsättning för krigsmakten borde utfor­ mas. Även om det förslag som motionärerna angav i detta syfte i allt väsent­ ligt överensstämde med statsmakternas tidigare uttalanden och beslut och också gav uttryck för grundtankarna i försvarsöverenskommelsen, var en­ ligt utskottet någon precisering från riksdagens sida i angivna hänseende för närvarande icke behövlig. Ulskottet förutsatte därvid, att den av mo­ tionärerna önskade preciseringen av gällande målsättning för krigsmakten skulle övervägas av Kungl. Maj:t för senare godkännande av riksdagen.

Riksdagen beslöt i överensstämmelse med statsutskottets utlåtande (rskr. 1963:265).

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1964

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 är 1964

Kungl. Maj:t fastställde den 28 juni 19(13 den allmänna målsättning för totalförsvaret som framgår av det föregående. Med anledning av riksdagens begäran att förslag till precisering av gällande målsättning för krigsmakten skulle utarbetas av Kungl. Maj:t och underställas riksdagen för godkännan­ de uppdrog Kungl. Maj:t vidare åt överbefälhavaren att, med iakttagande av vad som anförts i proposition 1963: 108 och statsutskottets utlåtande 1963: 113, bland annat utarbeta förslag till den målsättning för krigsmak­ ten som skall underställas riksdagen.

I skrivelse den 11 november 1963 har överbefälhavaren sedermera fram­ lagt förslag till målsättning för krigsmakten, överbefälhavaren har härvid anfört, att målsättningen för totalförsvaret skall ligga till grund för krigs­ maktens målsättning. Den senare bör innehålla de allmänna och grundläg­ gande tankegångar, som äger särskild giltighet för krigsmakten. Målsätt­ ningen bör vidare ange de allmänna krav, som statsmakterna ställer på det militära försvaret, d. v. s. de uppgifter vårt försvar mot bakgrund av den fastställda kostnadsramen skall kunna lösa.

För egen del finner jag att förutsättningar nu föreligger att underställa riksdagen förslag till precisering av målsättning för krigsmakten.

En öppen och offentligt angiven målsättning måste med nödvändighet bli hållen i allmänna ordalag. Härav följer att den mera blir en politisk manifestation än preciserad vägledning för myndigheternas handlande. Den kan endast i stort ange de uppgifter som krigsmakten skall inriktas på att lösa inom den kostnadsram statsmakterna beslutat. Det finns helt naturligt ett allmänt samband mellan å ena sidan tilldelning av resurser och å andra sidan de krav som ställes på krigsmakten. Men något exakt för­ hållande kan rimligen inte föreligga i detta hänseende.

Denna omständighet kan återföras på de förhållanden jag erinrade om i proposition 1963: 108, nämligen, att ehuru ett förbättrat underlag fram- tagits under senare år det likväl inte är möjligt att nå fram till preciserade bestämningar av den karaktär och omfattning ett eventuellt anfall mot Sverige kan tänkas få. Själva underlaget för beräkningar härom är i flera avseenden osäkert och utgör bedömningar snarare än fakta. I väsentliga sammanhang kommer man inte längre än till alternativa räkneexempel. Jag framhöll då och vill upprepa det nu, att det icke är möjligt att bestämt ange vilka egna försvarsresurser som vid en militär aggression mot vårt land tryggar awärjning eller endast möjliggör fördröjning.

Denna bedömning grundas på den omständigheten, att vi aldrig i för­ väg kan veta vilka militärpolitiska förhållanden som kan råda, då vårt land kan komma att utsättas för militär aggression. Krigsmakten är ett medel för att trygga vår utrikespolitiska huvudlinje om neutralitet i krig. Därför måste en långsiktig målsättning vara oberoende av växlande militärpoli­ tiska förhållanden och inte fixeras vid ett aktuellt läge, som aldrig är sta­ tiskt.

7

En målsättning av det slag det nu gäller måste törst och främst ge ut­ tryck för vår orubbliga föresats att på allt sätt försvara vår frihet och vårt oberoende. Den grundläggande uppgiften är att försvara hela landet. Krigs­ makten måste vara så förberedd på sin primära uppgift att försvara landet att största möjliga fredsbevarande effekt uppnås. På så sätt kan krigsmakten

vara ett starkt stöd för vår fasta politiska inriktning på neutralitet i hän­ delse av krig i vår omvärld och göra denna politik realistisk.

Försvarsplanläggningens från tid till annan nödvändiga anpassning till aktuellt militärpolitiskt läge kräver däremot sådana preciserade operativa direktiv som enligt 1963 års riksdagsbeslut ansetts böra ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma i särskild ordning.

Mot bakgrunden av de riktlinjer som 1963 års riksdag antog för den framtida utformningen av det militära försvaret och med de utgångspunk­ ter som angivits i det föregående föreslår jag, att målsättningen för krigs­ makten utformas på följande sätt.

»Krigsmakten skall verka för att vår fred och vår frihet bevaras. Krigs­ makten skall därför ha sådan styrka, sammansättning och beredskap att anfall mot Sverige fordrar så stora resurser och tar så lång tid att de för­ delar, som står att vinna med anfallet, rimligen icke kan bedömas värda in­ satserna.

Invasionsförsvar skall vara krigsmaktens viktigaste uppgift. Krigsmak­ ten skall i det längsta kunna förhindra att en angripare får fast fot på svensk mark och kan utnyttja vårt land för sina syften. I varje del av lan­ det skall kunna bjudas segt motstånd, om så erfordras även i form av det

fria kriget.

Krigsmakten skall kunna avvärja en stort upplagd invasion över havet eller landgränsen samt i samband därmed insatta luftlandsättningsföretag och samtidigt upprätthålla ett segt försvar mot andra invasionsföretag. Be­ vakning och försvar mot mindre företag skall kunna organiseras inom landet i dess helhet.

Varje vapenför svensk, som icke är bunden av andra viktiga uppgifter inom totalförsvaret, bör sättas i stånd att militärt delta i kampen för lan­ dets självständighet.

Krigsmakten skall aktivt verka för att befolkningen skyddas och för­ sörjningen tryggas.

Krigsmakten skall omedelbart kunna uppta försvar mot överrumplande anfall.

Krigsmakten skall kunna avvisa kränkningar av vårt territorium i freds­ tid samt under krig mellan främmande makter varunder Sverige är neu­ tralt.

Krigsmakten skall utformas så att dess effekt blir så långt möjligt obe­ roende av förändringar i det militärpolitiska läget.

Krigsmakten skall samverka med lotalförsvarets övriga grenar i syfte att nå största möjliga försvarseffekt.»

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 1964

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

Åberopande det anförda hemställer jag, alt Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att godkänna vad i det föregående anförts rörande målsätt­ ning för krigsmakten.

[3]

Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsändringar inom för­

svaret

På motsvarande sätt som skett tidigare år torde i detta sammanhang böra lämnas en översikt av det aktuella läget beträffande den rationalise- ringsverksamhet inom försvaret, som bedrivits under medverkan av dåva­ rande statens organisationsnämnd intill den 1 juli 1961 och statskontoret för tiden därefter.

Armén

Vid anmälan av propositionen 1963: 110 (s. 5) berördes den fortlöpande översyn av stabs- och förvaltningstjänsten i fred vid arméns förband, som skett och sker genom organisationsnämnden och statskontoret. Denna över­ syn har i första hand till ändamål att klarlägga behovet av jämkningar såväl i organisationen som — inom ramen för fastställda personalstater — be­ träffande personal för olika berörda verksamhetsområden. I brev den 18 november 1955 har Kungl. Maj:t meddelat allmänna bestämmelser om änd­ ringar i organisationen av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid arméns förband. Ändringarna har successivt genomförts vid de olika förbanden.

För kännedom om under åren 1956—1962 vidtagna rationaliseringsåt- garder torde få hänvisas till de redogörelser som lämnats i propositionerna 1957: 110 (s. 96), 1958: 110 (s. 63—67, 105—106 och 159), 1959: 110 (s. 20), 1959: 115 (s. 3—24), 1959: 117 (s. 2—12 och 28), 1960: 110 (s. 18), 1961: 110 (s. 30), 1961: 123, 1962: 110 (s. 4) och 1963: 110 (s. 7—8).

Undei ar 1963 har Kungl. Maj:t på förslag av chefen för armén fast­ ställt ändrad organisation av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. vid sta­ berna för Strängnäs försvarsområde och Kalix försvarsområde samt vid Göta pansarlivgarde, numera Göta livgarde, med pansartruppernas kadettoch aspirantskola och Skånska pansarregementet, numera Skånska dragon­ regementet, ävensom meddelat beslut om provisorisk organisation av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. i fred vid Bodens ingenjörkår och arméns helikopterskola, m. m. Vidare har Kungl. Maj:t — sedan chefen för armén ingivit förslag till provisorisk organisation av stabs- och förvaltningstjäns­ ten i fred vid krigsskolan med gymnastik- och idrottsskolan — meddelat beslut om vissa ändringar i personalorganisationen vid krigsskolan. Försla­ get i övrigt är ännu under beredning i försvarsdepartementet. Detsamma gäl­ ler de ytterligare åtgärder, som erfordras för genomförande av artilleri- skjutskolans flyttning till Älvdalen. — Av arméchefen på grundval av stats­

Knngl. Maj:ls proposition nr 110 år 1964

9

kontorets undersökningar ingivet förslag angående organisation av stabs- och förvaltningstjänsten in. in. i fred vid Göta signalregmente med arméns fallskärms jägarskola är under beredning i försvarsdepartementet. I prop. 1964: 1 (bil. 6 s. 28 och 36) bär jag lämnat en närmare redogörelse för de ändringar i personellt hänseende, som jag funnit mig böra föreslå på grund­ val av arméchefens förslag i ämnet.

Chelen för armén har vidare på grundval av organi sationsundersökningar avgivit förslag till organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid Liv- gardesskvadronen med Stockholms stabskompani. Något beslut i ärendet bär inte meddelats i avvaktan på ett ställningstagande till frågan om in­ dragning av Livgardesskvadronen eller förläggning av densamma och stabs- kompaniet till andra i Stockholmsområdet befintliga militära etablissement.

Statskontoret bedriver kompletterande undersökningar av stabs- och förvaltningstjänsten vid arméns hundskola. Vidare pågår en uppföljning vid förband (motsvarande) av materielhanteringen och drivmedelstjänsten samt behov av personal och lokaler för förrådstjänstens rationella utform­ ning. En bearbetning av frågan angående organisationen vid Gotlands rege­ mente och Gotlands artillerikår efter sammanslagning av arméns trupp- register på Gotland har avslutats under hösten 1961 med förslag till chefen för armén. Undersökningar pågår beträffande möjligheterna att i ökad om­ fattning reparera militära motorfordon vid privata verkstäder samt i fråga om utarbetande av normer för dimensioneringen av personalstyrkan vid ar­ méns matinrättningar.

Marinen

I propositionerna 1958: 110 (s. 298 f. och 372 ff.), 1959: 110 (s. 21), 1960: 110 (s. 19), 1961: 110 (s. 32) och 1962: 110 (s. 5) redogjordes för de beslut som Kungl. Maj:t meddelat rörande stabs- och förvaltningstjänsten vid de olika kustartilleriförsvaren. Ytterligare anmäldes i propositionen 1960: 110 (s. 19 ff.) att undersökningar genom organisationsnämndens försorg ägt rum vid flottans skolor i Karlskrona och vid marinstaben, såvitt det gällde expeditionstjänsten inom staben, varjämte vissa kompletterande undersök­ ningar, huvudsakligen berörande förrådstjänsten, genomförts vid inten­ dentur- och sjukvårdsförvaltningarna inom marinkommande Syd, ävensom att marinchefen ingivit på undersökningarna grundade förslag. Vidare an­ mäldes i propositionen 1962: 110 (s. 6) alt, sedan riksdagen fattat beslut frskr. 1960: 402) om att marinverkstäderna i Karlskrona skulle organiseras som ett statligt aktiebolag i huvudsaklig överensstämmelse med vad som an­ förts av departementschefen i propositionen 1960: 184 och av statsutskottet i dess utlåtande 1960: 206, Kungl. Maj:t på grundval av ett av marinchefen, efter samråd med organisationsnämnden, ingivet förslag i ämnet genom beslut den 16 juni 1961 meddelat bestämmelser angående provisorisk or­ ganisation av förvaltningsorganen vid marinkommando Syd. — I samma

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 196/i

beslut uppdrog Kungl. Maj :t åt statskontoret att, med beaktande av vad i propositionen 1960: 184 anförts av föredragande departementschefen, så snart ske kunde verkställa organisationsundersökningar som grundval för ett förslag till slutlig organisation av förvaltningsverksamheten vid ma­ rinkommando Syd. Enligt beslutet skulle chefen för marinen därefter ha att till Kungl. Maj:t ingiva förslag i ämnet.

Vad beträffar Stockholms örlogsvarv torde få erinras om att riksdagen (rskr. 1960: 402) beslutat att örlogsvarvet skall organiseras i huvudsaklig överensstämmelse med vad departementschefen angivit i propositionen 1960: 184. Vidare uppdrog Kungl. Maj:t genom beslut den 30 december 1960 åt chefen för marinen att — i samråd med marinförvaltningen och med noggrant beaktande av vad departementschefen enligt förenämnda pro­ position anfört i ämnet — inom marinledningen utarbeta och till Kungl. Maj:t inkomma med fullständigt förslag till utformning av en ny organisa­ tion av Stockholms örlogsvarv. Sedan överbefälhavaren med yttrande över­ lämnat ett av chefen för marinen efter samråd med marinförvaltningen av­ givet förslag i ämnet, har Kungl. Maj:t genom beslut den 28 juni 1962 med­ delat provisoriska bestämmelser angående organisation av Stockholms ör­ logsvarv att tillämpas från och med den 1 juli 1962 tills vidare till och med den 30 juni 1965.1 beslutet har uppdragits åt statskontoret att, med beaktan­ de av vad i propositionerna 1960: 184 och 1962: 88 anförts av föredragande departementschefen, så snart ske kan verkställa organisationsundersökning­ ar som grundval för etl till kommande förläggning till Muskö närmare an­ passat förslag till organisation av örlogsvarvet. I anslutning härtill har Kungl. Maj:t föreskrivit, att chefen för marinen skall, efter samråd med ve­ derbörande centrala förvaltningsmyndigheter och statskontoret, senast den 1 december 1964 till Kungl. Maj:t ha inkommit med förslag till organisation av Stockholms örlogsvarv vid förläggning på Muskö. Sedermera har Kungl. Maj:t genom beslut den 15 februari 1963 föreskrivit att statskontoret skall vid fullgörandet av sina nämnda uppdrag samråda med 1960 års försvars- ledningsutredning, att de åt statskontoret och chefen för marinen lämnade uppdragen rörande Stockholms örlogsvarv skall avse jämväl organisatio­ nen av den förvaltningsverksamhet, som nu bedrives inom intendentur-, sjukvårds- och byggnadsförvaltningarna samt kamrerarkontoret vid ma­ rinkommando Ost, att statskontorets undersökningar vid marinkommando Syd och Ost samt Stockholms örlogsvarv skall avse även sådana funktioner vid marinkommandostaberna, som bedömes lämpligen böra samordnas med eller påverkas av motsvarande funktioner vid marinkommandonas förvalt­ ningsorgan och Stockholms örlogsvarv, samt att det åt chefen för marinen givna uppdraget rörande Stockholms örlogsvarv m.m. skall redovisas se­ nast den 1 november 1965.

Sedan statskontoret i enlighet med förutnämnda beslut verkställt orga­ nisationsundersökningar vid förvaltningarna vid marinkommando Syd, hav

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 är 196'i

11

chefen för marinen genom överbefälhavaren ingivit förslag till organisation av nämnda förvaltningar. Som förut nämnts torde förslag i ämnet kunna föreläggas vårriksdagen.

I propositionerna 1960: 110 (s. 20), 1961: 110 (s. 03), 1962: 110 (s. 6) och 1963: 110 (s. 9) lämnades en redogörelse för vissa undersökningar rörande expeditionstjänsten vid marinstaben.

Numera har i propositionen 1964:31 angående försvarsgrensstabernas organisation m.m. förslag framlagts om vissa personal- och tjänsteföränd- ringar berörande bland annat marinstaben. I propositionen (s. 56) anföres såvitt avser den närmare utformningen av expeditionstjänsten inom staben att resultaten av statskontorets organisationsundersökningar bör avvaktas.

Under 1963 har Kungl. Maj:t på förslag av chefen för marinen meddelat beslut om organisation av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. i fred vid

Berga örlogsskolor, Karlskrona örlogsskolor och siökrigsskolan. En av ma­ rinchefen lämnad redogörelse för erfarenheter av viss försöksorganisation vid Luleå marina bevakningsområde har beaktats i propositionen 1964: 109 angående organisation av totalförsvarets regionala ledning.

Organisationsnämnden slutförde 1961 vissa av Kungl. Maj:t genom be­ slut den 3 juni 1960 anbefallda undersökningar beträffande förutsättning­ arna för att sammanföra expeditionstjänsten vid Malmö marina bevaknings­ område och staben för Malmö försvarsområde. Organisationsundersökning­ ar pågår, förutom vid Stockholms örlogsvarv m. in., vid 1. helikopterdivi­ sionen.

Flygvapnet

I propositionen 1962: 110 (s. 9 ff.) lämnades en redogörelse för ratio- naliseringsarbetet vid flygvapnets förband och utbildningsanstalter. I detta sammanhang torde därför endast få erinras om att under medverkan av organisationsnämnden undersökningar och försök beträffande stabs- och förvaltningstjänsten under åren 1958—1960 ägt rum vid Blekinge flyg­ flottilj (F 17) och Bråvalla flygflottilj (F 13) m. m. samt att chefen för flygvapnet i anslutning till nämndens rapporter framlagt vissa i proposi­ tionen närmare redovisade förslag. Sedan riksdagen (SU 115; rskr. 285), i enlighet med förslag i propositionen, godkänt där angivna grunder för ut­ formning av personalstaterna avseende flygvapnets förband i fred, har Kungl. Maj:l genom beslut den 28 juni 1962 fastställt organisation av stabs- och förvaltningstjänsten m.m. i fred vid Bråvalla och Blekinge flygflottiljer m.m. I beslutet har tillika uppdragits åt flygvapenchefen att, inom ramen för tillgänglig personal och i den utsträckning så kan ske med hänsyn till tillgängliga lokaler in.in., genomföra motsvarande förändringar i personal­ organisationen vid övriga flygflottiljer och Norrbottens flygbaskår (F 21). Därvid skall tjäna till ledning, för jaktflottiljer (utom F 3) och F 21 den för F 13 fastställda organisationen och för övriga flottiljer den för F 17

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 196b

fastställda. Slutlig organisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid de enskilda flygförbanden avses sedermera skola fastställas efter förslag av flygvapenchefen i samråd med statskontoret.

i propositionen 1963: 110 (s. 11) anmäldes att chefen för flygvapnet avgivit förslag — på grundval av statskontorets undersökningar — till or­ ganisation av stabs- och förvaltningstjänsten vid krigsflygskolan, Söderman­ lands flygflottilj och Norrbottens flygbaskår (F 21) samt förslag till omor­ ganisation av Barkarby flygdepå (F 8). I samma proposition (s. 106 ff.) lämnades närmare redogörelse för förslagen. Sedermera har Kungl. Maj:t genom särskilda beslut den 5 juni 1963 meddelat bestämmelser om organi­ sation av stabs- och förvaltningstjänsten m. m. i fred vid krigsflygskolan med förberedande fåltflygarskolan, vid Svea flygkår (F 8) med flygvapnets bastjänstskola, vid Södermanlands flygflottilj och vid Norrbottens flygflot­ tilj (F 21). Organisationen vid krigsflygskolan och Svea flygkår är tills vi­ dare provisorisk i avvaktan på att efter ytterligare undersökningar genom statskontorets försorg slutlig organisation kan fastställas.

För samtliga försvarsgrenar medverkar statskontoret i betydande ut­ sträckning i grundplanering av försvarets byggnadsverksamhet.

Av organisationsförändringarna föranledda kostnadsförändringar fram­ går av följande sammanställning.

Tjänster m. m. Tjänster m. m.

Tjänster m. m. som indrages

som inrättats

som indragits

vid uppkommande ledighet

Antal

Lönegrad

(löneklass)

Kostnads­

ökning

Antal

Lönegrad

(löneklass)

Besparing Antal

Lönegrad Besparing

Armén

39

A 10 o. lägre ]

8 A 10 o. lägre 144000 2 A 13 41 000

1 2

A:28 A:24

| 593 000

2 A: 18

J

M a r i n e n’

10

Allo. lägre

l 167 000

4 A 9 o.lägre 66 000 3 A 10 o.lägre

47 000

3 APS

J

F 1 y g v a p n e t

13

1

Allo. lägre

A:24

J 184 000

— —

— —

— —

Summa kr. 944 000

210 ⁰⁰⁰

88 ⁰⁰⁰

Nyssnämnda kostnadsökningar bör ses mot bakgrunden av att vid ar­ mén och marinen i ett tjugutal fall överföring skett från kollektivavtals- anställning till tjänstemannaanställning, vilket föranleder en besparing med sammanlagt 280 000 kr. på vederbörliga anslag till avlöningar till viss ar- betarpersonal. De besparingar, som beräknas bli en följd av omorganisation

14

överförda f.d. infanteriregementena (P 6 och P 18) samt för de förul- varande pansarinfanteriregementena (P 7 och P 10). Detta system inne­ bär, att mobiliseringsavdelningen har en särskild regementsofficer (ma­ jor) såsom chef (mobiliseringsofficer) samt därjämte två detaljchefer.

Vid samtliga f.d. infanteri- och pansarinfanteriregementen har sålunda inskrivningschefen frigjorts från sin dubbelbefattning att tillika vara chef för förbandets mobiliseringsavdelning (mobiliseringsofficer). Eu organisation med sådan dubbelbefattning kvarstår för närvarande endast vid P 4 och S 1.

Samma organisationssystem som vid infanteriregementena gäller för trängregementena, dock med den skillnaden att mobiliseringsofficeren kan vara antingen major eller kapten.

Vid det andra organisationssystemet, »mobiliseringsavdelning med personaldetalj», gällande för alia övriga truppförband, är mobiliserings­ avdelningen av mindre omfattning än vid de tidigare nämnda förbanden. Enligt detta system är avdelningschefen (mobiliseringsofficeren) dels chef för avdelningen, dels reellt om ej formellt detaljchef för endera verksam­ hetsområdena mobiliserings- respektive personaltjänst. Vidare är i likhet med förhållandet vid trängregementena föreskrivet, att avdelningschefen kan vara endera alternativt major eller kapten, hänförande sig till de ursprungliga pansarregementena och till artilleriregementena, endera en­ bart kapten, hänförande sig till de återstående truppförbanden.

De undersökningar, som befälsstatsdelegationen genomfört vid special- Lruppslagen, har bestyrkt den uppfattning om mobiliseringstjänstens be­ tydelse, särskilt i fråga om personalplaceringsverksamheten, som uttala­ des av 1954 års befälsutredning och som sedermera vunnit statsmakter­ nas anslutning.

Beträffande frågan huruvida chef för mobiliseringsavdelning skall vara regementsofficer — major — har befälsstatsdelegationen efter gjorda be­ dömningar funnit, alt det inte föreligger några avgörande skillnader på här ifrågavarande område mellan infanteriregemente och specialtrupp- slagsförband. Det finns nämligen enligt delegationens uppfattning inte nå­ got för denna frågas lösning relevant sammanhang mellan uppgifternas kvantitativa omfattning och avdelningschefskapets karaktär. Uppgifternas tyngdpunkt ligger i allt väsentligt på den kvalitativa sidan. En betydelse­ full uppgift för mobiliseringsofficer är att genom uppföljning av utbild­ ningen ute på fältet, bland annat vid tillämpningsövningar i krigsförband och fältövningar, förskaffa sig en ingående kunskap om det krigsplace- rade befälets förmåga liksom om de förhållanden, under vilka detta befäl bar att verka. Denna uppgift ökar i betydelse. Sådan uppföljande verksam­ het är nödvändig för att undvika de allvarliga misstag, som kan bli följ­ den av att de krigsplacerades kompetens uteslutande bedömes på grund­ val av tidigare erhållna betygssiffror m.m. Det ankommer vidare på mo-

Kungl. Maj:ts proposition liv 110 år 1964

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 196b

ur inom mobiliseringsplanläggningen ävensom i samband med en inten­ sifierad repetitionsövningsverksamhet, som delegationen kunnat iakttaga vid vissa förband, befinnes vara av stadigvarande karaktär, den kvantita­ tiva omfattningen av verksamheten vid mobiliseringsavdelningarna blir föremål för översyn genom vederbörligt organ inom statskontoret.

De av 1960 års riksdag på grundval av 1954 års befälsutrednings pröv­ ning av befälsbehoven vid infanteriets krigs- och fredsorganisationer be­ slutade personalförändringarna vid infanteriet och kavalleriet har medfört förbättringar av befordringsförhållandena vid nämnda truppslag. För spe- cialtruppslagen förelåg vid denna tidpunkt inte något beräkningsmässigt underlag för en dylik utbyggnad. Befordringsutsikterna vid specialtrupp- slagen har förbättrats något genom de av 1962 och 1963 års riksdagar be­ slutade utbytena av kompaniofficersbeställningar mot regementsofficers- beställningar samt omvandlingarna av beställningar såväl på kompani- officersnivå som på underofficersnivå.

Befälsstatsdelegationen framhåller, att den i sitt utredningsarbete ännu saknar visst underlag för bedömning av särskilda befälsbehov som upp­ kommer i samband med numera anbefalld spridning av repetitionsöv- ningsverksamheten. Underlag torde inte kunna tas fram i så god tid att ett slutligt förslag kan prövas av innevarande års riksdag. Med hänsyn här­ till och till de aktuella befordringsförhållandena vid specialtruppslagen framlägger delegationen vissa förslag till statändringar för officerare och underofficerare vid nämnda truppslag. Förslagen kan genomföras inom ra­ men för såväl befintligt antal beställningar vid specialtruppslagen som av befälsstatsdelegationen beräknade totala behov.

Med utgångspunkt i det i personalförteckningen för armén för budget­ året 1963/64 angivna beställningsläget föreslår befälsstatsdelegationen så­ lunda, att följande åtgärder vidtages.

Pansartrupperna: 4 beställningar för sergeant i Ao 13 utbytes mot 4 be­ ställningar för förvaltare (i trupptjänst) i Ao 17, varav en avsedd för

P 10 och övriga fördelade på P 1, P 2, P 4 och P 5 enligt chefens för armén bestämmande; 15 beställningar för sergeant i Ao 13 utbytes mot 15 be­ ställningar för fanjunkare i Ao 15, varav 3 avsedda för ett vart av P 7, P 10 och P 18 och övriga fördelade på P 1, P 2, P 4 och P 5 enligt chefens för armén bestämmande.

Artilleriet: 2 beställningar för sergeant i Ao 13 utbytes mot 2 beställ­ ningar för förvaltare (i trupptjänst) i Ao 17, varav en på vartdera av A 6 och A 9; 10 beställningar för sergeant i Ao 13 utbytes mot 10 beställning­ ar för styckjunkare i Ao 15, varav 2 på vartdera av A 1, A 3, A 6, A 7 och

A 9.

Luftvärnet: 5 beställningar för sergeant i Ao 13 utbytes mot 5 beställ­ ningar för styckjunkare i Ao 15.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

17

Ingenjörtrupperna: 7 beställningar för löjtnant i Ao 17/15 utbytes mot 7 beställningar för kapten i Ao 21.

Signaltrupperna: 4 beställningar för löjtnant i Ao 17/15 utbytes mot 4 beställningar för kapten i Ao 21; 11 beställningar för sergeant i Ao 13 ut­ bytes mot en beställning för förvaltare (i trupptjänst) i Ao 17 och 10 be­ ställningar för fanjunkare i Ao 15.

Trängtrupperna: 8 beställningar för löjtnant i Ao 17/15 utbytes mot 8 beställningar för kapten i Ao 21; 12 beställningar för sergeant i Ao 13 ut­ bytes mot 2 beställningar för förvaltare (i trupptjänst) i Ao 17 och 10 be­ ställningar för fanjunkare i Ao 15.

Yttranden

Befälsstatsdelegationens förslag har av remissinstanserna i huvudsak lämnats utan erinran. Sålunda tillstyrkes förslaget av överbefälhavaren och SR. Överbefälhavaren framhåller, att samtliga av delegationen fram­ förda förslag utgör ett led i förverkligandet av det principbeslut rörande arméns befälsordning, som fattats av 1960 års riksdag samt att kostna­ derna för genomförandet av detta principbeslut är inräknade i arméns andel av krigsmaktens kostnadsramar enligt 1963 års försvarsbeslut.

Förslaget att chefskapet för mobiliseringsavdelning regelmässigt skall bestridas av regementsofficer, major, biträdes av chefen för armén. Inte heller statskontoret anser sig böra rikta någon erinran mot delegationens förslag i denna del. Statskontorets översyner av fredstruppförbandens stabs- och förvaltningsorganisation har inte omfattat speciella studier av de krav som mobiliseringsavdelningarnas kvalitativa uppgifter ställer på vederbörande avdelningschef, men ämbetsverkets hittillsvarande erfaren­ heter från dessa avdelningars arbetsområden anser statskontoret ge visst stöd åt den uppfattning delegationen företräder.

Chefen för armén har inte någon erinran mot att kvalitetsförbättringen vid mobiliseringsavdelningarna nu sker på sätt befälsstatsdelegationen fö­ reslagit, dock alt för de föreslagna sju befattningarna vid artilleriet bör utnyttjas dels en befintlig beställning för major i Ao 25 vid A 7, dels sex befintliga beställningar för alternativt major eller kapten i Ao 25 eller

Ao 21 vid A 1, A 3, A 4, A 6, A 8 och A 9, vilka föreslås ändras till beställ­ ningar för major i Ao 25. Sistnämnda förslag framföres även av SR.

Befälsstatsdelegationen förutsätter i sin framställning att den kvantita­ tiva omfattningen av verksamheten vid mobiliseringsavdelningarna blir föremål för översyn genom statskontorets försorg, därest nu rådande ar­ betsbelastning vid vissa förband kommer att bli bestående. Statskontoret anför i sitt yttrande, att sådan översyn inte medtagits bland statskonto­ rets närmast aktuella arbetsuppgifter. Enligt ämbetsverkets mening synes bland annat resultaten av 1960 års värnpliktsutredning böra avvaktas, innan ställning tages i frågan.

2—5936 64

Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 samt. Nr Ilo

18

Av delegationen föreslagna förbättrade befordringsförhållanden för kompaniofficerare och underofficerare lämnas utan erinran av statskonto­ ret och biträdes av chefen för armén, som dock beträffande tillkomsten a\ ytterligare beställningar för förvaltare i trupptjänst vid pansartrupper­ na framhåller, att han inte på föreliggande underlag kan yttra sig om lämpligheten av fördelningen av beställningarna. TCO-S anser de åtgär­ der delegationen föreslår för att förbättra befordringsförhållandena för underofficerare vid artilleriet, luftvärnet och trängtrupperna vara otill­ räckliga för att åstadkomma sådana befordringsförhållanden som råder vid infanteriet.

Departementschefen

I samband med 1960 års principbeslut beträffande ny befälsordning vid armén genomfördes vissa personalförändringar vid infanteriet och kaval­ leriet, vilka medförde förbättrade befordringsförhåliand.en vid nämnda truppslag. För specialtruppslagen förelåg vid denna tidpunkt inte något beräkningsmässigt underlag för en dylik utbyggnad. Viss anpassning till 1960 års principbeslut av personalorganisationerna vid specialtruppsla­ gen har skett genom beslut av 1962 och 1963 års riksdagar.

Befälsstatsdelcgationen har nu framlagt förslag om dels viss kvalita­ tiv förstärkning av mobiliseringsavdelningarna vid specialtruppslagen, dels vissa statändringar för officerare och underofficerare vid nämnda truppslag, innebärande en fortsatt anpassning till 1960 års principbeslut.

Jag biträder befälsstatsdelegationens uppfattning rörande mobilise- ringstjänstens betydelse även vid specialtruppslagen. Chefskapet för mo- bilisieringsavdelning bör såsom delegationen föreslagit regelmässigt be­ stridas av major. Jag tillstyrker delegationens förslag till åtgärder för att realisera denna kvalitetsförstärkning. I likhet med chefen för armén anser jag dock att för de föreslagna sju befattningshavarna vid artilleriet bör utnyttjas dels en befintlig beställning för major i Ao 25 vid A 7, dels sex befintliga beställningar för alternativt major eller kapten i Ao 25 eller Ao 21 vid A 1, A 3, A 4, A 6, A 8 och A 9, vilka bör ändras till beställning­ ar för major i Ao 25.

I likhet med befälsstatsdelegationen anser jag vidare att förslag till vissa förbättringar i befordringsförhållandena vid specialtruppslagen nu bör läggas fram. Jag tillstyrker de förslag till statändringar vid nämnda truppslag som föreslagits av befälsstatsdelegationen.

Mina förslag till personalförändringar vid arméns specialtruppslag un­ der denna punkt framgår av följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 196b

Arméchefens utredning

Anställning som arméingenjör kan enligt reglementet den 28 juni 1962 föi tygtekniska kåren erhållas av värnpliktig som genomgått officersutbild- ning på arméingenjörslinje avslutad med arméingenjörkadettskola (totalt 21 månaders militär utbildning) och avlagt examen från tekniskt gymna­ sium eller förvärvat motsvarande kunskaper.

Som arméingenjör anställes vidare gymnasieingenjörer, som genomgått underofficersutbildning samt utövat flerårig kvalificerad ingenjörsverksam­ het inom respektive fack ävensom gymnasieingenjörer, som genomgått ut­ bildning till värnpliktig tekniker (lvinstrument-, lvpjäs-, signal- och radar­ tekniker).

Föi att fylla uppkomna vakanser och beräknade avgångar under de när­ maste åren erfordras enligt chefen för armén en rekrytering av i medeltal nio arméingenjörer per ar inom vartdera teletekniska och maskintekniska facket. Sedan nuvarande vakanser fyllts erfordras enligt arméchefen en rekrytering av sex arméingenjörer per år inom vartdera facket.

Annéchefen bedömer att möjligheterna för närvarande är små att helt tillgodose tygtekniska kårens personalbehov på hittills tillämpade rekryte- ringsvägar. Fn rekrytering av arméingenjörer bland den yngre mästar- och teknikerpersonalen skulle enligt arméchefens mening medverka till att för­ bättra läget. Med beaktande av beräknade avgångar under pågående utbild­ ning beräknas under de närmaste åren 5—10 armétekniker eller tyghant­ verkare per år kunna uttagas till arméingenjörsutbildning. Antalet antas därefter komma att minska.

Kompetenskraven för arméingenjörer, som rekryteras via tekniker- och mästarpersonalen, bör enligt arméchefen ställas så, att dessa inte kom­ mer att bilda en särskild grupp med lägre kompetens än arméingenjör som rekryterats enligt hittills gällande ordning. För tekniker- eller mäs- tarpersonal erfordras därför vanligtvis kompletterande sludier för inträde till tekniskt gymnasium samt därefter tre års utbildning till ingenjörsexa­ men. Sammanlagd studietid blir således tre till fem år beroende på förkun­ skaperna.

Arméchefen föreslår att till arméingenjörsutbildning skall kunna anta­ ga dels armétekniker, som genomgått teknikerskola I och II och det år ut­ bildningen påbörjas uppnått högst 23 års ålder eller — vid studiekompetens för inträde vid tekniskt gymnasium — högst 24 års ålder, dels tyghantver­ kare, som genomgått tyghantverkarkurs och det år utbildningen påbörjas uppnått högst 30 års ålder. Chefen för armén bör enligt förslaget äga att när särskilda skäl föreligger antaga till arméingenjörsutbildning den som med högst tre år överskrider nyss angiven högsta ålder.

Då antalet elever, som skall meddelas undervisning till ingenjörsexamen, blir begränsat är det enligt arméchefen uteslutet att med rimliga kostnader anordna gymnasieutbildning i arméns regi. Även om arméns och marinens

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 196b

21

behov av elevplatser sammanräknas skulle antalet elever på olika linjer bli så litet att t.ex. inrättande av ett tekniskt gymnasium vid försvarets läroverk skulle bli alltför kostnadskrävande. I stället bör enligt arméchefen de elever som kan komma i fråga för ingenjörsutbildning ges möjlighet till intagning vid ett allmänt tekniskt gymnasium. Detta kräver dock att till­ räckliga förkunskaper kan inhämtas så alt eleverna kan erhålla plats i kon­ kurrens med civila elever.

Chefen för armén föreslår, att armétekniker eller tyghantverkare som ut- tagits för utbildning till arméingenjör och som saknar erforderlig kompe­ tens för intagning vid tekniskt gymnasium kommenderas till preparandut- bildning enligt något av följande alternativ: 1) genomgång av klass 2 eller klass 1 vid försvarets läroverks realskolelinje, 2) kurs av kortare varaktig­ het som föreberedelse för intagning i gymnasiets klass II eller III, 3) kor­ respondensstudier, som avslutas med kurs och eventuellt examen vid för­ svarets läroverk. Under uppehållet mellan klasserna vid försvarets läroverk och före kommendering till tekniskt gymnasium hör enligt arméchefen full­ göras praktisk tjänst vid förbanden (motsvarande).

Armétekniker eller tyghantverkare, som uttagits för utbildning till armé­ ingenjör, bör efter eventuell preparandutbildning kommenderas som elev till lämplig linje och klass vid det tekniska gymnasium, där inträde vunnits. Under uppehållen mellan klasserna fullgöres praktisk tjänst vid förband

(motsvarande).

Såsom villkor för kommendering till tekniskt gymnasium skall enligt arméchefen gälla att vederbörande förbinder sig att återbetala den på studietiden belöpade lönen. Skulden anses böra avskrivas genom tjänst­ göring i arméingenjörsbeställning eller — om utbildningen till armé­ ingenjör inte fullföljs — i annan beställning på aktiv stat. Avskrivningen bör ske med V24 av skuldbeloppet för varje helt kalenderkvartal varunder sådan beställning innehas. Återbetalningsskyldigheten bör förfalla om vederbörande avbryter utbildningen före påbörjandet av andra läsåret vid tekniskt gymnasium, avlider eller erhåller avsked med rätt till sjukpen­ sion. Den som avbryter utbildningen under de två sista läsåren vid tekniskt gymnasium och kvarstår i tjänst vid armén bör enligt arméchefens förslag erhålla skulden avskriven under proportionellt lika lång tid som övriga.

Efter avslutad gymnasieutbildning bör eleverna enligt arméchefens för­ slag kommenderas till arméingenjörkadettskola för genomgång av en sex månader kurs. Därefter anses eleverna böra antagas som arméunderingen-

jörer.

Kostnaderna för utbildningen beräknas enligt följande.

För armétekniker med ett år vid försvarets läroverk ..................... 55 033 kr. För tekniker med två år vid försvarets läroverk .......................... 62 995 » För tyghantverkare utan preparandutbildning .............................. 50 202 » För tyghantverkare med ett år vid försvarets läroverk ................. 59 164 »

22

Under lörutsättning att åtta elever (varav två tyghantverkare) per år påbörjar och avslutar utbildningen beräknas den årliga kostnaden bli i medeltal 91 700 kr.

Yttranden

Överbefälhavaren finner förslaget i huvudsak överensstämma med 1962 års bestämmelser rörande utbildning av motsvarande personalkategorier vid maiinen. Överbefälhavaren tillstyrker därför arméchefens förslag, vilket enligt hans mening får ses som ett fullföljande inom armén av statsmak­ ternas tidigare beslut beträffande marinen.

Försvarets civilförvaltning och statskontoret biträder i princip förslaget om att åtgärder bör vidtagas för att åstadkomma vidareutbildning till armé­ ingenjör för tekniker- och mästarpersonal, men framför vissa invändningar beträffande de av arméchefen föreslagna vägarna härför.

Civilförvaltningen anser att då statsmakterna så sent som 1962 valt den linje för komplettering av utbildningen som kommit till uttryck i bestäm­ melserna rörande utbildning till mariningenjörer med gymnasieutbildning, bör man inte i fråga om vidareutbildningen för tekniker- och mästar­ personal till arméingenjör binda sig för de av arméchefen föreslagna fasta normerna för komplettering. Att i föreskrifterna särskilt ange genomgång av klasser vid försvarets läroverks realskolelinje anser civilförvaltningen i dagens läge inte vara välbetänkt och inte realistiskt med hänsyn till de förkunskaper som åtminstone en stor del av teknikerpersonalen har redan före sin utbildning till armétekniker samt erhåller under beställ- ningsmannautbildningen. Civilförvaltningen finner det därför synnerligen önskvärt att möjligheterna tillvaratages att göra eventuell påbyggnadsut­ bildning för inträde vid tekniskt gymnasium enhetlig och samordnad.

Beträffande de ekonomiska förmånerna under utbildningen vid teknisk! gymnasium tillstyrker civilförvaltningen att arméteknikerna -— i likhet med furircr inom marinen — medgives att uppbära lön under gymnasie­ utbildningen. Arméchefens förslag att även mästarpersonalen skall erhålla oavkortad lön under studietiden biträdes däremot inte av civilförvaltningen. Civilförvaltningen framhåller, att då marinens underofficerspersonal en­ dast medgives tjänstledighet med C-avdrag och lån med högst 6 000 kr. för läroår under studierna, synes andra förmåner inte böra tillkomma arméns personal av samma kategori.

Statskontoret uttalar att det synes angeläget, att likhet skapas mellan försvarsgrenarna i fråga om de bestämmelser som framdeles kan komma att reglera vidareutbildningen till gymnasieingenjörskompetens. Vilket av systemen som därvid väljes är enligt statskontorets mening ur ekonomisk synpunkt av ringa betydelse för staten, då sannolikt endast ett fåtal fall årligen torde bli aktuella. För den enskilde kan däremot de ekonomiska förmånerna under utbildningstiden bli av avgörande betydelse för villig­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 196'f

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

23

heten att underkasta sig vidareutbildning. En jämförelse med de löneför­ måner, som utgår vid vidareutbildning av militär personal, kan därvid en­ ligt statskontorets mening inte undvikas.

Departementschefen

Genom beslut av 1962 års riksdag (prop. 1962:88; SU 66; rskr. 186) har utbildningen till mariningenjör med gymnasiekompetens (Ming G) reglerats. Enligt av Kungl. Maj :t meddelade bestämmelser skall tillfälle beredas furir eller furirsaspirant vid flottan eller kustartilleriet, som prö­ vas ha förutsättningar för utbildning till mariningenjör men som inte har sådana kunskaper att han kan vinna inträde vid tekniskt gymnasium, att genom självstudier förvärva erforderliga kunskaper. Underbefäl, varom här är fråga, må enligt chefens för marinen närmare bestämmande i så­ dant syfte utnyttja tjänstetid för studier och erhålla bidrag för bekostande av brevskolekurs. Furir må kommenderas att undergå utbildning till marin­ ingenjör under förutsättning att han förbinder sig att återbetala den på ti­ den för studierna vid tekniskt gymnasium belöpande lönen. Särskilda före­ skrifter gäller rörande avskrivning av skulden. Även underofficer har möjlighet att genomgå utbildning till Ming G om vederbörande under sin vrkesutövning visar sådana yrkeskunskaper och övriga kvalifikationer att han bedömes särskilt lämplig för utbildningen. Denna kategori beviljas här­ vid tjänstledighet med C-avdrag för studier vid tekniskt gymnasium och kan erhålla lån med högst 6 000 kr. för läroår.

Vid anmälan av propositionen 1958: A 110 uttalade jag att förutsätt­ ningarna för en vidareutbildning av den i tygtekniska kåren ingående tek­ niker- och mästarpersonalen i lämpligt sammanhang borde särskilt under­ sökas. Till åtlydnad av Kungl. Maj :ts uppdrag den 19 september 1958 har chefen för armén nu inkommit med utredning angående vidareutbildning av tekniker- och mästarpersonal vid tygtekniska kåren.

Jag finner det i likhet med arméchefen angeläget att arméns tekniker- och mästarpersonal beredes möjligheter att genomgå vidareutbildning i syfte att personalen göres kompetent att inneha arméingenjörsbeställning. Den förestående omorganisationen av gymnasieutbildningen, införandet av den 2-åriga fackskolan samt eventuella kommande åtgärder beträffande vuxenutbildningen kan i framtiden komma att påverka vägarna för vidare­ utbildningen. Jag räknar dock för närvarande med att rekrytering av gymnasieutbildade arméingenjörer skall kunna ske enligt arméchefens förslag. Utbildningen bör i enlighet med arméchefens förslag omfatta — förutom i förekommande fall kompletterande studier för inträde vid tek­ niskt gymnasium — genomgång av tekniskt gymnasium och arméingenjör- kadettskola. Beträffande eventuell behövlig preparandutbildning finner jag i likhet med civilförvaltningen atl denna ej bör bindas till sin form på sätt arméchefen föreslagit. Erforderliga kunskaper för inträde vid tekniskt

24

gymnasium bör enligt min mening — i likhet med vad för närvarande gäller beträffande marinen — förvärvas genom självstudier. Bidrag för bekostande av eventuella brevskolekurser bör kunna utgå. Kostnaderna för dessa bidrag bör bestridas från reservationsanslaget Armén: övningar m.m. Jag räknar med att armétekniker som kommenderas till tekniskt gym­ nasium skall ha att avge skuldförbindelse samt att den under studietiden adiagna skulden skall avskrivas på samma sätt som gäller för furir som kommenderas att undergå mariningenjörsutbildning. Det ekonomiska stödet till mästarpersonalen bör däremot enligt min mening utformas i an­ slutning till vad som för närvarande gäller vid vidareutbildning av motsva­ rande personal inom marinen. Personalen bör således beviljas tjänstledighet

C-avdiag och erhalla lan efter behovsprövning. Lånen bör utgå ur ar­

méns allmänna avlöningsanslag. Det högsta belopp för läroår varmed lån må utgå bör bestämmas till 10 000 kr. I anslutning härtill föreslår jag att maximibeloppen för de lån vid tjänstledighet för utbildning vid teknisk högskola eller tekniskt gymnasium eller för studier eller praktik vid in­ ländskt eller utländskt företag som enligt gällande bestämmelser kan utgå till annéingenjörer, viss teknisk personal vid marinen och flygingenjörer, höjes från 6 000 kr. till 10 000 kr.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna de riktlinjer för utbildning till arméingenjör av arméns tekniker- och mästarpersonal, som jag föreslagit i det föregående;

b) medgiva att maximibeloppen för lån till viss teknisk personal vid armén, marinen och flygvapnet höjes på sätt föreslagits i det föregående.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

[6] Ändrad utbildningsgång in. m. för reservofficerare vid kustartilleriet

Inledning

I propositionen 1960: 109 angående befälsordningen vid armén m. m. framlades bland annat förslag om att den grundläggande utbildningen skulle förlängas och tjänstgöringsskyldigheten omläggas för arméns reservoffice­ rare. Då gällande system med reservpensioner skulle vidare för reservoffi­ cerarna vid armén ersättas med ett premiesystem. I propositionen framhölls därjämte, att avsikten var att verkställa översyn av anställningsvillkoren för övrig reservpersonal inom krigsmakten i syfte att åstadkomma en an­ passning till vad som föreslogs beträffande arméns reservofficerare. Riks­ dagen fattade beslut i huvudsaklig överensstämmelse med propositionen (SU 1960: 113; rskr. 290). Kungl. Maj:t utfärdade i anslutning härtill den 26 augusti 1960 bestämmelser rörande vissa reservofficerare vid armén. I

26

Kungl. Mai:ts proposition nr 110 år 1964

den, som omfattar 150 dagar fördelade på tre repetitionsövningar (varav två krigsförbandsvis) var och en om 40 dagar och två särskilda befälsöv- ningar vardera om 15 dagar.

Normalt kommer sålunda med nu gällande bestämmelser utbildnings- och tjänstgöringstiden för reservanställd officer vid kustartilleriet att om­ fatta sammanlagt (730 + 235 + 150 =) 1 115 dagar.

Reservanställd fänrik må befordras till löjtnant vid den tidpunkt då han tidigast kunde ha befordrats till löjtnant, därest han erhållit anställning på aktiv stat. Befordran till kapten må ske efter fullgjord första tjänstgö­ ringsperiod. Anställning i reserv upphör vid utgången av det kalenderår varunder vederbörande uppnår 52 års ålder. Den som ådagalagt särskild lämplighet för fortsatt tjänstgöring må dock meddelas tillstånd att kvarstå i reserv intill utgången av det kalenderår varunder han uppnår 60 års ålder. Tillståndet må förlängas varje gång med högst fem år intill utgången av det kalenderår varunder vederbörande uppnår 70 års ålder.

Under tid för utbildningen till reservofficer utgår värnpliktslön. Under utbildningen utgår vidare enligt värnpliktsavlöningskungörelsen (omtryckt SFS 1963: 242 ändrad SFS 1963: 518) utbildningspremier till reservofficers- aspirant vid kustartilleriet dels med 2 000 kr. för fullgjord utbildning fram till kadettskola, dels med 4 000 kr. efter avslutad kadettskola.

Beträffande de ekonomiska förmåner som utgår under reservtjänstgö­ ringen gäller — enligt 1962 års reservbefälskungörelse — att lön ulgår un­ der tjänstgöring samt under in- och utryckningsdagar enligt den lönegrad, vilken motsvarande befattningshavare på aktiv stat tillhör. I fråga om pla­ cering i löneklass hänföres vederbörande under fredsförhållanden nästan undantagslöst till lägsta löneklassen inom vederbörande lönegrad. Lönen utgår efter den ortsgrupp till vilken vederbörandes kyrkobokföringsort hän­ föres. Därest personal i reserv under tjänstgöring icke kan utnyttja sin bo­ stad som nattkvarter utgår traktamente (reservbefälstraktamente).

Efter fullgjord första respektive andra tjänstgöringsperiod äger reserv­ officer enligt reservbefälskungörelsen uppbära premie. För första tjänst­ göringsperioden om 235 dagar utgår premien med sex månadslöner enligt löneklass A 15, ortsgrupp 4 (f. n. 9 888 kr.). Premien för den andra tjänst­ göringsperioden om 150 dagar motsvarar fyra månadslöner enligt löneklass A 21, ortsgrupp 4 (f. n. 9 120 kr.).

Utbildningsgång m. m. för reservanställd officer i arméns reserver

Till grund för 1960 års beslut angående förstärkningen av utbildningen för reservofficerarna vid armén låg det omfattande utredningsarbetet rö­ rande arméns befäl som utförts av 1954 års befälsutredning. Utredningen ut­ vecklade i sitt betänkande (SOU 1959: 23) de konsekvenser, som det fram­ tida ytkriget kunde komma att få med avseende å arméförbandens upp­ trädande och ledning under strid. Med hänsyn till den knappa tillgången

Kungt. Maj:ts proposition nr 110 ur 1904

29

året genomgås utbildningen såsom reservkadett med trupp tjänstgöring un­ der 30 dagar och — som regel — reservofficer skurs 1 om 90 dagar. Reserv- officerskurs 11 om 80 dagar förutsattes skola fullgöras under femte utbild­ ningsåret såsom värnpliktig fänrik, varefter vederbörande må antagas till löjtnant i kustartilleriets reserv, dock tidigast vid den tidpunkt då fänrikar på aktiv stat av motsvarande årskurs befordras till löjtnanter. Utbildnings­ tiden för reservofficer vid kustartilleriet kommer i enlighet härmed att öka med 100 dagar till 830 dagar. Härigenom räknar man med att erhålla en utbildningsgång som medger framför allt den förbättrade taktiska skolning och den truppvana som man numera måste kräva av kustartilleriets reserv­ officerare. Under reservofficerskurs I bör enligt chefen för marinen sålunda inläggas bland annat en kompletterande teoretisk kurs (vid sjökrigsskolan), varefter huvudvikten läggs vid taktisk skolning, trupputbildning och trupp­ tjänstgöring samt markstridsutbildning. Reservofficerskurs II avses om­ fatta en längre taktisk kurs med mål att ge eleverna kompetens att bestrida befattning som batterichef (motsvarande) samt dessutom en mera tillämpad övning i truppföring och trupputbildning.

Övergången till arméns utbildningssystem bör vidare enligt chefen för marinen medföra att det för armén gällande premiesystemet tillämpas även vid kustartilleriet.

Som framgår av den redogörelse som lämnats över nuvarande reserv­ officersutbildning vid kustartilleriet skali reservkadett tjänstgöra 100 dagar efter avslutad kadettskola, innan antagning till reservanställd officer sker. Under denna tid utgår värnpliktslön med för underofficer av 2. graden fastställt dagsbelopp (f.n. 9: 75 kr.). För den utbildning som enligt chefens för marinen förslag skall genomgås efter kadettskolan och före reservantag­ ning kommer under de första 120 dagarna (trupptjänstgöring om 30 dagar och reservofficerskurs I om 90 dagar) värnpliktslön att utgå med för under­ officer av 2. graden fastställt belopp och under återstående 80 dagar (re­ servofficerskurs II) med för värnpliktig fänrik fastställt penningbidrag (f. n. 12 kr. för dag). I förhållande till nuläget kommer ett genomförande av chefens för marinen förslag att i detta hänseende innebära en merkost­ nad om avrundat 1 200 kr. för man. En övergång till den utbildningsgång som tillämpas för reservofficerare vid armén bör — som nyss anförts — enligt chefen för marinen vidare medföra att samma premiesystem även tillämpas vid kustartilleriet. Detta innebär att premier bör utgå för reserv- officerskurserna I och II med 4 000 kr. för vardera. Förslaget medför i förhållande till nuläget en merkostnad för man om 8 000 kr.

Samtidigt som utbildningstiden föreslås förlängd förutsätter chefen för marinen, att tjänstgöringsskyldigheten som reservofficer under första tjänst­ göringsperioden skall minskas från 235 dagar till —- såsom vid armén — 170 dagar, uppdelade på två repetitionsövningar (krigsförbandsvis) var­ dera om 40 (lagar och en repetitionsövning (kaptenskurs) om 45 dagar samt

30

Iliingl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

tre resex-vbefälskurser (varav två i samband med särskilda befälsövning- ar) var och en om 15 dagar. Den andi-a tjänstgöringsperioden förutsättes vara oförändrat 150 dagar, vilket även överensstämmer med ordningen vid armén.

Under den första tjänstgöringsperioden uppbäres enligt nuvarande system normalt lön under 95 dagar såsom i-eservanställd fänrik (f. n. löneklass A 13 — avrundat 50 kr. för dag) och under 140 dagar såsom reservlöjtnant (f. n. löneklass A 15 — avrundat 55 kr. för dag). Lönekostnaden för man under första tjänstgöringsperioden utgör sålunda avrundat (4 750 + 7 700 = ) 12 450 kr., vartill kommer en uppskattad kostnad om 2 350 kr. för reserv- befälstraktamente (10 kr. för man och dag). Med utgångspunkt i att reserv­ anställning sker som löjtnant bei-äknas motsvarande löne- och traktaments- kostnader under första tjänstgöringsperioden (170 dagar) enligt det fram­ lagda förslaget till (9 350 + 1 700 =) 11 050 kr. Marinchefen föreslår vi­ dare, att premien efter första tjänstgöringsperioden skall minskas från för närvarande sex till fyi'a månadslöner enligt löneklass A 15, ortsgrupp 4. Kostnaderna för löner m. m. minskar sålunda i förhållande till nuläget med (12 450 + 2 350 —11 050 =) 3 750 kr. och för premier med (9888 — ö 592 =) avrundat 3 300 kr. eller tillhopa 7 050 kr.

Sammanfattningsvis medför en övergång till ai-méns system för reserv­ officerarnas utbildning och tjänstgöring merkostnader i förhållande till nu­ läget med 2 150 kr. för man. Kostnaderna för utbildningspremier och pre­ mier under reservtjänstgöringen beräknas öka med (8 000 — 3 300 =) om­ kring 4 700 kr., medan avlöningskostnaderna m. m. beräknas minska med (3 750 — 1 200 =) omkring 2 550 kr. Med nuvarande rekrytering uppkom­ mer en kostnadsökning om totalt ca 75 000 kr. för år.

De föx-eslagna ändringarna i utbildningssystemet m. m. medför att vissa författningar, nämligen reservbefälskungörelsen och värnpliktsavlönings- kungörelsen behöver ändras liksom Kungl. Maj :ts brev den 30 juli 1943 med bestämmelser angående antagning och utbildning av officersaspiran- ter och kadetter, stam och reserv, vid kustartilleriet.

Departementschefen

I det föregående har jag redogjort för nuvax-ande bestämmelser rörande reservanställning av officerare vid kustartilleriet, för arméns sedan år 1960 tillämpade reservofficersutbildning m. m. samt för ett av chefen för ma­ rinen den 13 juli 1962 framlagt förslag om alt utbildningsgången för re­ servofficerarna vid kustartilleriet skall anpassas till den utbildningsgång som tillämpas för reservofficerarna vid armén. Som framgått av den redo­ görelse jag lämnat innebar 1960 års beslut angående befälsordningen vid armén (prop. 1960: 109; SU 113; rskr. 290) bland annat, att den grundläg­ gande utbildningen förlängdes och tjänstgöringsskyldigheten omlades för arméns reservofficerare. Sålunda tillkom skyldighet att genomgå utbildning

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

mer att förses med sjukvårdsmateriel genom överflyttning från centrala sjukvårdsförråden i Boden och Tandsbyn samt från Örebro. Förrådet i Bo­ den kommer därvid att nedläggas. För kostnader för inflyttning in. m. i det nya centralförrådet i Norsjö har vidare ett anslag av 100 000 kr. anvisats för innevarande budgetår (jfr prop. 1963: 1, bil. 6, s. 205). Inflyttningen beräknas bli slutförd under år 1964.

I en den 29 februari 1964 inkommen skrivelse hemställer försvarets sjuk­ vårdsstyrelse om medgivande att få överskrida anslaget Försvarets sjuk- vårdsförråd: Omkostnader med 152 000 kr. för vissa kostnader för inredning m. m. av centralförrådet i Norsjö. Kostnaderna hänför sig till arbetsbänkar, hyllinredningar o. d. Av beloppet hänför sig 116 000 kr. till kostnader för standardhyllor, 26 200 kr. till palihyllor av stål, 6 800 kr. till lastpallar och 2 400 kr. till arbetsbänkar. Sjukvårdsstyrelsen anmäler, att ämbetsver­ ket för närvarande inte disponerar medel för ifrågavarande anskaffningar. Med hänsyn härtill och till att medel för ändamålet icke heller äskats för budgetåret 1964/65 föreslår styrelsen, att försvarets sjukvård sförråds om- kostnadsanslag får överskridas med 152 000 kr.

Departementschefen

För egen del anser jag, att kostnaderna för hyllinredningar m. m. för del nya centralförrådet för sjukvårdsmateriel i Norsjö bör anvisas under ett särskilt reservationsanslag. Detta bör ha samma rubrik som det för inneva­ rande budgetår anvisade anslaget för flyttningskostnader, Vissa flyttnings­ kostnader m.m. Jag har inte något att erinra mot sjukvårdsstyrelsens beräk­ ning av medelsbehovet. Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte före­ slå riksdagen

att till Försvarets sjukvdrdsförrdd: Vissa flyttningskostna­ der in. m. för budgetåret 1964/65 anvisa ett reservationsanslag av 152 000 kr.

[8] Reglering av prisstegringar

1959/60 ................ 1960/61 ................ 1961/62 ................. 1962/63 ................ 1963/64 ................ 1964/65 (förslag)

Anslag

40 000 000 60 000 000 1 280 0 0 0 0 00

80 000 000 100 000 000 100 000 000

Nettoutgift

17 400 000 60 000 000

279 8 0 0 0 00

65 200 000

1

Varav 20 000 000 kr. å tilläggsstat II.

2

Härutöver 4 000 000 kr. avseende anslaget Reglering av prisstegringar förbudgetåret 1961/62

å tilläggsstat II för budgetåret 1962/63.

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1061

Belopp

Anslag

(kr.)

Armén: Hemvärnets intendenturmateriel m. m............................................ 50 000 Armén: Hemvärnets övningar ........................................................................... 150 000 Armén: Hemvärnets tygmateriel m. m............................................................. 200 000 Marinen: Beklädnad m. m................................................................................... 75 000 Marinen: Inventarier in. m......................................................... ......................... 100 000 Marinen: övningar m. m....................................................................................... 1 300 000 Marinen: Fartygsbyggnader m. m...................................................................... 3 000 000 Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m........................................... 2 000 000 Marinen: Underhåll av fartyg m. m.................................................................. 3 300 000 Flygvapnet: Beklädnad m. m............................................................................... 100 000 Flygvapnet: Inventarier m. m.............................................................................. 100 000 Flygvapnet: övningar m. m.................................................................................. 1 100 000 Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m......................................... 26 200 000 Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel m. m.

Anslagsposten B. Underhållskostnader m. m............................................ 6 050 000 Anslagsposten C. Avlöningar ....................................................................... 250 000 Flygvapnet: Anskaffning av drivmedelsutrustning ..................................... 100 000 Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet ........................ 1 900 000 Försvarets radioanstalt: Anskaffning och underhåll av materiel ........... 100 000 Engångskostnader för industriell krigsberedskap ..................................... 150 000 Sjukvårdsmateriel ................................................................................................ 100 000 Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel m. m............................................ 200 000 Vissa signalförbindelser m. m.............................................................................. 500 000 Järnvägskrigsbromateriel ................................................................................... 100 000 Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m......................................................... 35 000

Summa kr. 65 200 000

Ramen för försvarets driftbudget för budgetåret 1962/63 har — med bort­ räknande av anslag och anslagsbelopp av prisregleringskaraktär — utgjort 3 099,3 milj. kr. i prisläge maj 1961. Till följd av prisstegringar skall ramen enligt försvarsindes uppräknas med 6,5 %. Vid denna beräkning skall till ramen läggas en regleringspost om 3,6 milj. kr. till följd av höj­ da indirekta skatter. I medelprisläge för budgetåret 1962/63 uppgår ramen

r /3 099,3 + 3,6 \ 1 ,

således till 3 099,3 + 6,5 x (-------—------- J= avrundat 3 301 milj. kr.

För budgetåret 1962/63 har enligt budgetredovisningen utgifterna under fjärde huvudtiteln — bortsett från anslag till bärgning av regalskeppet Wasa, svenska FN-styrkor och svenska övervakningskontingenten i Korea, vissa beredskapsåtgärder, anskaffning av viss fortifikatorisk materiel samt utredningar rörande förflyttning av vissa förband från Järvafältet — upp­ gått till i runt tal 3 381,6 milj. kr. Vidare har reservationerna under sagda budgetår minskat med cirka 95,5 milj. kr. Suiifman av sagda belopp understiger den prisomräknade ramen för budgetåret 1962/63 med (3 301,0 — 3 381,6 + 95,5 =) i runt tal 1$ milj. kr. jlgmen hgr alltså under- utnyttjats med detta belopp. .

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr li)6b

smärre ändringar har senare vidtagits och vidare har kapitalbudgelen in­ fogats i försvarsindexberäknmgarna från och med budgetåret 1961/62.

I skrivelse den 16 januari 1964 har försvarets prisreglexingsdelegation framlagt förslag till revidering av prismaterial och vikter i försvarsindex.

Delegationen erinrar till en början om att enligt det förslag rörande löne- och prisomräkning av fjärde huvudtiteln som framlades av försvarsindex- gruppen den 1 mars 1959 biand annat förutsattes, att vikterna inom de skilda anslagen och anslagsgrupperna samt prismaterialet för dessa vikter tills vidare skulle vara i huvudsak oförändrade men att efter ett antal år, för­ slagsvis i samband med ett nytt försvarsbeslut eller också efter fyra år, eu allmän översyn av viktsystem borde äga rum med stöd av då samlade er­ farenheter.

Prisregieringsdeiegationen har undersökt hur anslagen under fjärde hu­ vudtiteln fördelas på olika varor och tjänster. För flertalet anslag har under­ sökningen gällt utgiftsdispositionen under budgetåret 1962/63. För tygma- terieianslagen har delegationen utgått från de föreliggande långsiktiga ma­ terialplanerna. Undersökningen har även innefattat översyn av anslagens sammanförande i grupper och av de prisserier som utnyttjas vid beräkning­ en av försvarsindex.

Delegationen har funnit den verkställda undersökningen visa att sedan den nu tillämpade viktfördelningen beräknades betydande förskjutningar ägt rum i fråga om dispositionen av anslagen under försvarshuvudtiteln. Vi­ dare anföres att möjlighet till bättre prismaterial för vissa anslagsgrupper framkommer till följd av pågående utvecklingsarbete i fråga om partipris- index.

Delegationen anser att prismaterial och vikter till försvarsindex bör re­ videras från och med budgetårslänken 1964/65. Revideringen bör omfatta en anpassning av viktfördelningen till den förändrade utgifisstrukturen för anslagen under fjärde huvudtiteln jämte vissa modifieringar i fråga om dels anslagens gruppering dels det prismaterial som skall utnyttjas vid beräk­ ningarna. Delegationens förslag beträffande gruppering, prismaterial och viktfördelning framgår av en sammanställning, som torde få intagas som bilaga till detta statsrådsprotokoll (bilaga 1).

Delegationen har vid utarbetandet av sitt revideringsförslag utgått ifrån att inga ändringar skall göras i fråga om de allmänna principerna för be­ räkningen av försvarsindex. Viktfördelningen har sålunda beräknats efter samma principer som hittills tillämpats. Officiella civila prisindexserier har utnyttjats som prismaterial när detta varit möjligt. För vissa varor och tjänster, där prisförändringarna beror på beslut som fattas i administrativ ordning, bör enligt delegationen liksom hittills indextalen fastställas av Kungl. Maj:t efter förslag av delegationen. Förteckning över prisindexserier som föreslås skola utnyttjas vid beräkning av försvarsindex torde få bifo­ gas som bilaga 2 till statsrådsprotokollet.

39

Beträffande föreslagna förändringar må nämnas de som berör anslag av huvudsakligen omkostnadskaraktär (de nuvarande anslagsgrupperna F 3 och F 5 —- F 11). För huvuddelen av dessa anslag kan enligt prisreglerings- delegationen utnyttjas samma prismaterial som för nuvarande anslagsgrupp F 3 (myndigheternas omkostnader). För vinnande av betydande förenkling vid indexberäkningarna föreslås därför sammanslagning av ifrågavarande anslag till en grupp, F 3. Beträffande det prismaterial som skall utnyttjas för den nya gruppen innebär delegationens förslag, att tre av de hittills ut­ nyttjade indexserierna, som vid sammanslagningen skulle få obetydlig vikt, uteslutes. Delegationen förutsätter, att partiprisindex för bränsle snarast möjligt, efter komplettering av prismaterialet, ersättes av en ny prisserie, partiprisindex för bränsle och lyse, som bättre än den nu utnyttjade serien täcker det varuområde som skall representeras.

I skrivelsen beröres pågående utvecklingsarbete inom indexområdet, bland annat beträffande partiprisindex för maskiner och transportmedel. Vidare anmäls att delegationen avser att ytterligare utreda produktivitets­ problemet. Enligt delegationens uppfattning bör, i avvaktan på resultat från nämnda undersökningar, inga större förändringar företas beträffande me­ toderna att beräkna indextal för tygmateriel (motsvarande). Dessa index­ tal anses liksom hittills böra beräknas efter två alternativ.

I alternativ I bör indextalen fortfarande beräknas på grundval av ett för samtliga materielanslag gemensamt prismaterial. För att åstadkomma en bättre anpassning till fördelning på olika materielslag bör man i stället för huvudgruppen maskiner och transportmedel utnyttja partiprisindex för undergrupper avseende varor som hänför sig till vissa kapitel i brysselno- menklaturen. Fördelningen av materielen på olika undergrupper har gjorts efter samma principer som vid konstruktionen av nuvarande alternativ IT. De delar av anslagen som ej kunnat hänföras till något av de aktuella kapit­ len har uteslutits vid beräkningen av viktfördelningen.

Alternativ

II

bör beräknas efter samma principer som hittills. Vissa pris-

indexserier som skulle få obetydlig vikt bär emellertid uteslutas, bör arméns anslag till tygmateriel och marinens anslag till vapenmnteriel bör man lik­ som nu utnyttja samma prismaterial. Dessa anslag bör sammanslås till en grupp, till vilken även bör läggas nuvarande anslagsgrupperna Rf (en­ gångskostnader för industriell krigsberedskap, anskaffning av vissa ma­ skiner m. m. samt engångsanskaffning av viss utrustning vid FOA), Ro (an­ skaffning av drivmedel sutrustning, taggtråd och järnvägskrigsbromateriel), R12c (anskaffning och underhåll av materiel för försvarsstaben, vissa sig­ nalförbindelser m. m.) samt anslaget C38 (hemvärnets tygmateriel m. m.).

Liksom hittills bör alternativ I utnyttjas för ramberäkningen och för be­ räkningen av prisregleringsanslaget och alternativ II tjäna som ledning vid fördelningen mellan de olika anslagen till tvgmaterielanskaffning (motsva­ rande) av exempelvis medel för kompensation av prisstegringar.

Beträffande kapitalbudgeten förutsätter delegationen att nuvarande me­ toder för mätning av prisförändringarna tills vidare bibehålies. Delegatio­ nen framhåller emellertid angelägenheten av att bättre möjligheter att mäta prisutvecklingen inom byggnadsområdet tillskapas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 År 196 i

40

Försvarets pnsregleringsdelegation erinrar slutligen om att Kungl. Maj:l den 30 december 1963 till delegationen överlämnat en skrivelse från flyg- förvaltningen, i vilken viss revision av indexberäkningen avseende pris­ förändringar å försvarskostnaderna begäres. De ifrågasatta ändringarna skulle enligt delegationen innebära omfattande förändringar i indexbe­ räkningarnas konstruktioner och följaktligen kräva ingående överväganden. Sådana har emellertid inte kunnat hinnas med i sådan tid att förslag till revidering kan prövas vid 1964 års vårriksdag. Då delegationen av förut angivna skäl anser en revidering önskvärd, har delegationen dock funnit lämpligt att nu framlägga resultaten av verkställd översyn av försvarsindex- beräkningarna.

Yttranden

överbefälhavaren finner pågående utredningsarbeten inom skilda områ­ den berörande försvarsindex samt den av flygförvaltningen begärda änd­ ringen av konstruktionen därav motivera, att det framlagda förslaget icke nu förelägges riksdagen, överbefälhavaren hemställer, att Kungl. Maj:ts beslut i försvarsindexfrågan måtte omfatta ett samtidigt ställningstagande till nu föreliggande förslag och det senare förslag som är att vänta från för­ svarets prisregleringsdelegation.

Även armétygf ärva Ilningen och fhjgförvaltningen föreslår, att förslaget icke nu förelägges riksdagen. Båda ämbetsverken hemställer om ytterligare utredning rörande beräkningsmetoden för försvarsindex, särskilt avseende anslagen för anskaffning av tygmateriel. Det anses viktigt att försvarsindex ger en så rättvisande bild som möjligt av den verkliga prisutvecklingen.

I* lygförvaltningen framhåller att försvarsindex med sin nuvarande kon­ struktion vilar på alltför osäker grund och är i behov av grundlig översyn. I avvaktan på sådan utredning anser sig ämbetsverket icke nu kunna ta ställning till de av försvarets prisregleringsdelegation föreslagna detaljänd­ ringarna. De förväntade resultaten av dessa ändringar har icke beräknats av delegationen men borde enligt flygförvaltningen komma att ge ett jäm­ förelsevis ringa utslag.

Marinförvaltningen förklarar sig i princip dela flygförvaltningens i före- nämnda skrivelse till Kungl. Maj:t framförda synpunkter, innebärande en ytterligare utveckling av den s. k. kostnadselementmetoden. Ämbetsverket avser alt snarast lata utreda metodens tillämpbarhet beträffande marinens materielanslag. Såvitt avser en utformning av försvarsindex i enlighet med prisregleringsdelegationens nu avgivna förslag uttalar marinförvaltningen, att en mer rättvisande bild av kostnadsutvecklingen inom tygmaterielom- rådet härigenom skulle vinnas.

Departementschefen

I skrivelse den 16 januari 1964 har försvarets prisregleringsdelegation framlagt förslag till revidering av prismaterial och vikter i försvarsindex.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

41

Eller gjorda undersökningar har delegationen funnit att betydande iörskjut- ningar ägt rum i fråga om dispositionen av anslagen under försvarshuvud- liteln sedan den nu tillämpade viktfördelningen beräknades. Delegationen har ansett, att prismaterial och vikter till försvarsindex bör revideras från och med budgetårslänken 1964/65. Revideringen, som förutsattes ske utan ändring av nuvarande allmänna principer för beräkningen av försvarsindex, anses böra omfatta en anpassning av viktfördelningen till den förändrade utgiftsstrukturen för anslagen under fjärde huvudtiteln jämte vissa mo­ difieringar i fråga om dels anslagens gruppering dels det prismalerial som skall utnyttjas vid beräkningarna.

Kungl. Maj:t har den 30 december 1963 till prisregleringsdelegationen överlämnat en skrivelse från flygförvaltningen, i vilken en viss revision av indexberäkningen avseende prisförändringar å försvarskostnaderna begä- res. Delegationen har anfört, att de i nämnda framställning ifrågasatta ändringarna skulle innebära omfattande förändringar i indexberäkningar­ nas konstruktioner och följaktligen kräver ingående överväganden. Sådana har naturligen inte kunnat medhinnas i sådan tid att förslag till revidering kan prövas vid 1964 års vårriksdag. Då delegationen anser en revidering önskvärd, har den emellertid funnit det lämpligt att framlägga resultaten av förberörda, nu verkställda översyn av försvarsindexberäkningarna.

överbefälhavaren har i yttrande över prisregleringsdelegationens fram­ ställning uttalat, att pågående utredningsarbeten inom skilda områden be­ rörande försvarsindex samt den av flygförvaltningen begärda ändringen av konstruktionen därav motiverar att delegationens förslag icke nu förelägges riksdagen, överbefälhavaren har vidare anfört att Kungl. Maj:ts beslut i försvarsindexfrågan bör omfatta ett samtidigt ställningstagande till nu före­ liggande förslag och det senare förslag som är att vänta från försvarets pris- regleringsdelegation. Liknande synpunkter har framförts av armétygför- valtningen och flygförvaltningen.

Till följd av de förändringar i fråga om dispositionen av anslagen under försvarshuvudtiteln som skett sedan 1959 synes goda skäl föreligga att revi­ dera prismaterial och vikter i försvarsindex. Mot delegationens förslag i dessa hänseenden har någon erinran icke framförts vid remissbehandling­ en. Däremot har önskemål uttalats om ytterligare förändringar i fråga om försvarsindex. Dessa önskemål synes i väsentlig grad betingade av en före­ ställning att ändrade beräkningsmetoder i vissa hänseenden skulle leda till ett ur myndigheternas synpunkt gynnsammare prisregleringsresultat.

Man kan givetvis inte nu uttala sig om del arbete med översyn av vissa principiella frågor rörande försvarsprisindex, som prisregleringsdelegatio- nen salt i gång, kommer att leda till några förslag till förändrade beräknings­ grunder. Arbetet med revidering av prisindexberäkningar bör inte sikta till annat resultat än förbättrade metoder för att objektivt mäta prisförändring­ arna. De förslag prisregleringsdelegationen nu framlagt innebär otvivelak­

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 19Gb

tigt att prisindexberäkningarna förbättras såtillvida att dels skedda för­ ändringar i viktsammansättningen beaktas dels urvalet av representant­ varor gjorts fylligare och bättre anpassat till viktsammansättningen. EU genomförande av förslaget medför dessutom viss förenkling i det admini­ strativa arbetet. Jag finner det därför angeläget att prisindexberäkningarna justeras i enlighet med delegationens förslag. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att efter förslag av prisregleringsdelegationen ta ställning till vissa vid remissbehandlingen framförda detaljerinringar beträffande vikt­ sammansättningen.

För prisregleringen såvitt avser budgetåren 1961/(53 har tagits i anspråk respektive 86,8 och 65,2 milj. kr. För innevarande budgetår torde cirka 50 milj. kr. bli erforderliga. Med hänsyn härtill och under beaktande av att summan av reservationsanslag och obetecknade anslag under fjärde huvud­ titeln vid bifall till Kungl. Maj :ts förslag till medelsanvisningar för budget­ året 1964/65 blir cirka 5 procent högre än för budgetåret 1963/64 synes det lämpligt att anslaget uppföres med oförändrat belopp, 100 milj kr.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) godkänna vad i det föregående föreslagits beträffande revidering av försvarsindexberäkningarna:

b) till Reglering av prisstegringar för budgetåret 1964/65 anvisa ett anslag av 100 000 000 kr.

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 196'i

[9] Vämpliktslånefonden

I årets statsverksproposition (bil. 6, s. 384) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Värnpliktslåne- fonden för budgetåret 1964/65 beräkna ett investeringsanslag av 250 000 kr.

Värnpliktslånefonden inrättades enligt beslut av 1945 års riksdag (skr. nr 285). Från fonden utgår efter ändringar 1947 och 1960 (prop. 143, respek­ tive 91) värnpliktslån till värnpliktigt befäl samt viss personal som skadats under militärtjänstgöring i fred.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1961: 55 har riksdagen god­ känt ett i propositionen framlagt förslag till viss avskrivning av kapital­ skuld å, bland annat, lån för studier som utlämnats från värnpliktslånefon­ den.

För fondens verksamhet har för budgetåren 1945/53, 1954/56, 1957/59 och 1961/64 anvisats sammanlagt 4 400 000 kr.

Förvaltningen av värnpliktslånefonden ankommer numera på riksbanken medan låneverksamheten i övrigt handhaves av försvarets civilförvaltning.

Försvarets civilförvaltning har i skrivelse den 6 augusti 1963 hemställt, att till värnpliktslånefonden måtte för budgetåret 1964/65 anvisas ett investe­ ringsanslag av 250 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 110 år 190 i

43

Beträffande behovet av kapitalinvestering i fonden för nästa budgetår anför civilförvaltningen i huvudsak följande.

Disponibelt kapital i fonden den 30 juni 1904 beräknas till 420 000 kr. För budgetåret 1964/65 beräknas inflytande återbetalningar komma att upp­ gå till 450 000 kr. Utbetalningar på lån beräknas för samma budgetår kom­ ma att uppgå till 700 000 kr. Disponibelt kapital den 30 juni 1965 beräknas sålunda till (420 000 + 450 000 — 700 000 =) 170 000 kr. Avskrivningar å lån för studier har under budgetåret 1962/63 verkställts med 160 000 kr. och beräknas för budgetåret 1963/64 uppgå till samma belopp. Investering i fonden bör göras för under budgetåret 1962/63 avskrivet belopp, 160 000 kr., och för under budgetåret 1963/64 beräknade avskrivningar å samma belopp eller sammanlagt med 320 000 kr. minskat med förenämnda den 30 juni 1965 beräknade disponibla kapital å 170 000 kr. Återstående belopp, 150 000 kr., förhöjt med 100 000 kr. med hänsyn till behovet av utlåningsmarginal, bör anvisas för nästa budgetår.

Departementschefen

I innevarande års slatsverksproposition (bil. 6, s. 384) anförde jag, att ställningstagandet till vissa utredningsförslag kunde komma att påverka me­ delsbehovet under ifrågavarande anslag. Kungl. Maj :t kommer sedermera att på förslag från chefen för ecklesiastikdepartementet framlägga förslag om tillhandahållande av studiemedel fr.o.m. den 1 januari 1965 för bl.a. de kategorier som nu erhåller värnpliktslån. Detta förslag torde endast i mindre utsträckning komma att påverka medelshehovet under budgetåret 1964/65.

Med hänsyn till det nu anförda beräknar jag medelsbehovet för förc- \ arande ändamål till 250 000 kr.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Värnpliktslånefonden för budgetåret 1964/65 anvisa ett investeringsanslag av 250 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­ stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riks­ dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hugo Grimlnnd

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

Bilaga 1

Prismaterial och -vikter i försvarsindex

(fr.o.m. budgetårslänken 1964/65)

(Inom hakar anges summan av anslagen för resp. grupper budgetåret 1963/64) Anslagsgrupp Anslag i riksstaten för Vikt Prisindexserie

budgetåret 1963/64

%

Förslagsanslag F 1 a

A 1, Bl, 3, 5, 8, 10,

100

Fastställes av Kungl.

Avlöningar (till tj äns-

11, 13, 14, 16, 19, Maj :t efter förslag av

temän m.fl.).

C 1, 5, 6, 7, 34, 39, försvarets prisregle-

[752,0 mkr]

40, 41, 65, 66, 67,

B 1, 5, 8, 11, 15, 19, 21, 25, 27, 29, 32, 34, 36, 38, 40, 54, 68, F 10, 19

ringsdelegation

F 1 b Avlöningar till viss C 9, 43, 69

100 Lönéindex för kol­

arbetarpersonal lektivanställd perso­ [31,8 mkr[ nal (statens avtals­ nämnd)

F 1 c Avlöningar m.m. till. CIO, 44, 70, D 53,

7 Konsumentprisin­

värnpliktiga, familje­

F 16, 17 dex för bostad,

bidrag, skadeersätt­ bränsle och lyse ningar o.d. 93 Fastställes av Kungl. [122,2 mkr] Maj :t efter förslag av försvarets prisregle- ringsdelegation

F2 Mathållning och f uragering [78,3 mkr]

F 3 Myndigheternas om- *

C 17,18, 51, 77

100

Partiprisindex, kon- sumtionsvarudelen av livsmedelsgrup- perna I—III

A2, B 2, 4, 6, 9, 12,

50 Konsumentprisindex

kostnader m. m. (re­ 15, 17, 20, C 2, 11, för bränsle och lyse, seersättningar, in-

12,13,14,15, 21, 24, inventarier och hus-

skrivningskostnader, 27, 32, 33, 35, 45, 46, geråd samt diverse drivmedels- och ma­

47, 48, 49, 54, 56, 58,

20 Partiprisindex för

terialförråd, bränsle, 71, 72, 73, 74, 75, 80,

bränsle1

telefon, tvätt, sjuk­

85, D 2, 6, 9, 12, 16,

15

SJ persontrafiktaxe-

vård, rekryterings-17, 20, 22, 26, 28, 30,

index

kostnader, förhyrning 33, 35, 37, 39, 41, 43,

15 Fastställes av Kungl.

av motorfordon m.m.) 55, 65, 66, 67, 72, F Maj :t efter förslag av [144,3 mkr] 6, 7, 8, 12, 13, 14 försvarets prisregle- ringsdelegation

Serien utbytes efter komplettering av prismaterialet mot partiprisindex för bränsle och lyse.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 dr 1964

45

Anslagsgrupp Anslag i riksstaten för budgetåret 1963/64

Vikt

%

Prisindexserie

F 4 Ersättning till fastig-

C 4, F 1, 2, 3, 4, 5

32 Fastställes av Kungl.

hetsfonder

Maj :t efter förslag av

[163,3 mkr]

9

försvarets prisregle- ringsdelegation Konsumentprisindex för bostad (exkl. bränsle och lyse)

59

Byggnadsstyrelsens underhållskostnads- index. (De angivna procenttalen avser budgetåret 1963/64. De skall för varje nytt budgetår varie­ ra i anslutning till sammanställningar av utgiftssidan i sta­ ten för försvarets fas- tighetsfond)

Reservationsanslag

R 1 Beklädnad man. C 19, 36, 52, 78

100 Partiprisindex för1

[74,9 mkr]

spånadsämnen och textilvaror

R 2 a Övningar m.m. ar­

C 3, 22, 23, 37, D 23,

11 SJ persontraflktaxe-

mén (även försvars­

Del av D 71

index

staben, hemvärnet

31

Partiprisindex för

och militärhögskolan)

drivmedel

[43,6 mkr]

32

Konsumentprisindex för bränsle och lyse, inventarier och hus- geråd samt diverse

26 Fastställes av Kungl. Maj :t efter förslag av försvarets prisrcgle- ringsdelegation ■. ’.

R 2b Övningar m.m. ma­

C 55, Del av D 71

6 SJ pcrsontrafiktaxe-

rinen

index

[23,7 mkr]

23

Partiprisindex för drivmedel

35 Konsumentprisindex för bränsle och lyse, inventarier och hus- geråd samt diverse

1 Serien utbytes efter komplettering av prismaterialet mot partiprisindex för kläder och skor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 19(Si

47

Auslagsgrupp Anslag i riksstaten för Vikt

budgetåret 1963/64

%

Maskiner, apparater,

Alt. 11

26

mekaniska redskap, vapen

Fordon

13

Elektriska maskiner

52

och apparater, el. ma­ teriel, instrument, ammunition

Järn och stål

4

Forskning och försök

5

Prisindexserie

Partiprisindex för varor, som hänför sig till kap. 84 i bryssel- nomenklaturen Partiprisindex för varor, som hänför sig till kap. 87 i bryssel- nomenklaturen Partiprisindex för varor, som hänför sig till kap. 85, 90 och 91 i brysselnomenkla- turen Partiprisindex för järnmanufaktur Samma som för forskningsverksam­ het vid fortiflka- tionsförvaltningen och FOA

R 6

C

Marinen F artygsbyggnader

m.m.

[122,0 mkr]

Fartygsskrov

Maskiner, apparater, mekaniska redskap, vapen

Elektriska maskiner och apparater, el.ma- teriel, instrument, ammunition

Forskning och försök

All. 1

All. 11

21

36

38

5

Samma som för an- slagsgrupp R 5, alt. I

Enligt specifikation nedan: 22 % Prisindex för fartygsplåt 44 % Partiprisindex för maskiner och transportmedel 34 % Produktivitets- reducerad index för genomsnittlig timför- tjänst inom verk­ stadsindustrin Partiprisindex för varor, som hänför sig till kap. 84 i bryssel- nomenklaturen Partiprisindex för varor, som hänför sig till kap. 85,90 och 91 i brysselnomenkla- turen Samma som för forskningsverksam-

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 190k

Ans lagsgrupp Anslag i riksstaten för budgetåret 1963/64

Vikt

%

Prisindexserie

Diverse

20

statstjänstemän (fastställes av Kungl. Maj :t efter förslag av försvarets prisregle- ringsdelegation) Konsumentprisindex för bränsle och lyse, inventarier och hus- geråd samt diverse

Investeringsanslag

Kapitalbudgeten [256,2 mkr]

Samtliga anslag utom anslagen till försva­ rets fabriksfond

100 Samma som för samtliga reserva­ tionsanslag

Anmärkningar beträffande uträkningen av de olika indexserierna i försvarsindex

enligt ovanstående.

1. Den generella försvarsindex uträknas genom en sammanvägning av indextalen för samtliga ovanstående anslagsgrupper, d.v.s. F 1—F 4, R 1—R 9 samt kapi­ talbudgeten.

2. Indexserien avseende anslagen under driftbudgeten uträknas genom en sam­ manvägning av indextalen för anslagsgrupperna F 1—F 4, R 1—R 9.

3. Delindex 1. för samtliga anslag under driftbudgeten utom avlöningar till tjäns­ temän uträknas genom en sammanvägning av indextalen för F 1 b—F 4, R 1—R 9.

4. Delindex 2. för reservationsanslagen beräknas genom en sammanvägning av indextalen för R 1—R 9.

5. De fem olika hjälpindexarna utgöres direkt av resp. indextal för ovanstående anslagsgrupper.

1. Armén: Anskaffning av tygmateriel och Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m.m. (R 5)

2. Marinen: Fartygsbyggnader m.m. (R 6)

3. Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m.m. (R 7)

4. Underhåll av tygmateriel (motsvarande) m.m. vid armén och flygvapnet (R 8 a).

5. Underhåll av fartyg m.m. (R 8 b).

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

51

Bilaga 2

Förteckning över prisindexserier som skall utnyttjas vid beräkning av försvarsindex

I. Prisindexserier att fastställas av Kungl. Maj :t efter förslag av försvarets pris- regleringsdelegation:

Anslagsgrupp Prisindexserie som skall fastställas av Kungl. Maj:t

% av gruppvikten

Innehåll

F 1 a

100

Samtliga till gruppen hänförda anslag

F 1 c

93 Samtliga till gruppen hänförda anslag utom den del av

anslaget till familjebidrag som ansetts motsvara kostnad för bostadsbidrag

F 3

15 Traktamenten

F 4

32 Utgiftsposterna Avsättning till värdeminskningskonto (rän­ tor och avskrivningar) och Överskott att tillföras riks- statens driftbudget i staten för försvarets fastighetsfond

R 2 a

17 Traktamenten

R 2 b Traktamenten R 2 c Traktamenten R 3

100 Reabensin inom anslaget till drift och underhåll av flyg-

materiel

R 4b

100 Samtliga till gruppen hänförda anslag

R 8 a

15 Löner till tjänstemän (produktivitetsreducerad)

R 8 b

15 Löner till tjänstemän (produktivitetsreducerad)

R 9

50 Löner till tjänstemän (produktivitetsreducerad)

II. Prisindexserier som utarbetats oberoende av försvarsindex:

1. Löneindex för kollektivanställd personal (statens avtalsnämnd)

2. Produktivitetsreducerad löneindex för kollektivanställd personal

3. Partiprisindex för konsumtionsvarudelen av livsmedelsgrupperna I—III

4. Partiprisindex för bränsle (förutsättes senare bli utbytt mot en ny serie: partipris­ index för bränsle och lyse)

5. Partiprisindex för drivmedel

6

. Partiprisindex för spånadsämnen och textilvaror (förutsättes senare bli utbytt mot en ny serie: partiprisindex för kläder och skor)

7. Partiprisindex för gruv-, metall- och maskinindustrivaror

8. Partiprisindex för järnmanufaktur

9. Partiprisindex för maskiner och transportmedel 10. Partiprisindex för varor som hänför sig till kapitel 84 i brysselnomenklaturen 11. Partiprisindex för varor som hänför sig till kapitel 85, 90 och 91 i brysselnomen­ klaturen 12. Partiprisindex för varor som hänför sig till kapitel 87 i brysselnomenklaturen 13. Konsumentprisindex för bränsle och lyse, inventarier och husgeråd samt diverse 14. Konsumentprisindex för bostad (exkl. bränsle och lyse) 15. Konsumentprisindex för bostad, bränsle och lyse

16. SJ persontrafiktaxelndex

17. SJ godstrafiktaxeindex 18. Byggnadsstyrelsens underhållskostnadsindex 19. Produktivitetsreducerad index för genomsnittlig timförtjänst inom verkstads­ industrin 20. Prisindex för fartygsplåt (enskild prisserie ur partiprisindex)

52

Kungl. Maj:ts proposition nr 110 år 1964

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

1. översikt över framlagda förslag ............................................................................ 2

2. Målsättning för krigsmakten ................................................................................ 3

3. Rationaliseringsverksamhet och andra organisationsförändringar inom försvaret ..................................................................................................................... 8

4. Vissa förändringar beträffande personalstaterna vid armén ....................... 13

5. Vidareutbildning av tekniker- och mästarpersonal vid tygtekniska kåren m. m............................................................................... 19

6. Ändrad utbildningsgång m. in. för reservofficerare vid kustartilleriet ... 24

7. Försvarets sjukvårdsförråd: Vissa flyttningskostnader m.m.......................... 33

8. Reglering av prisstegringar .................................................................................... 34

9. Värnpliktslånefonden ................................................................................................ 42

Bilagor ........................................................................................................................ 44

K L BECKMANS TRYCKERIER AB - STHLM 1964