2

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196h-

råd för samhällsforskning, statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens

råd för atomforskning, jordbrukets forskningsråd och statens tekniska forsk­

ningsråd — för nästa budgetår anvisas anslag av tillhopa 56 488 000 kr. Mot­

svarande medelsanvisningar för innevarande budgetår uppgår till 42 085 000 kr.

Förslaget innebär sålunda för nu angivna ändamål en anslagsuppräkning med

14 403 000 kr. Den totala medelsanvisningen för budgetåret 1964/65 föreslås

fördelad med 12 360 000 kr. till medicinsk forskning, 2 826 000 kr. till humanis­

tisk forskning, 2 550 000 kr. till samhällsforskning, 13 500 000 kr. till naturveten­

skaplig forskning, 8 802 000 kr. till atomforskning, 2 950 000 kr. till jordbruks­

forskning — jämte 300 000 kr. till åtgärder för ätt förebygga skördeskador —

samt 13 200 000 kr. till teknisk forskning. Dessutom föreslås ett oförändrat an­

slag av 3 700 000 kr. till europeiskt samarbete inom rymdforskningen.

Av det föreslagna anslaget till jordbruksforskning avses 250 000 kr. komma

att användas för belysande av problem i samband med användningen av kemiska

bekämpningsmedel (biocider). Vidare förutsätts att frågan om medicinsk doku­

mentationsverksamhet med hjälp av databehandling löses inom ramen för an­

slaget till medicinsk forskning.

Förvaltningskostnaderna vid vissa forskningsråd föreslås höjda med samman­

lagt 493 000 kr. Höjningen av anslaget till förvaltningskostnader vid medicinska

forskningsrådet betingas bl. a. av att ytterligare två försvarsmedicinska forskar­

grupper — för bakteriologisk bioteknik och toxikologi — föreslås inrättade. För

ledningen av de nya forskargrupperna föreslås två professurer inrättade.

Kungl. Maj:ts proposition nr G9 år 1964

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6

mars 1964-

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

N

ilsson^, statsråden

S

träng

, A

ndersson

,

L

indström

, L

ange

, L

indholm

, K

ling

, S

koglund

, E

denman

, J

ohansson

,

H

ermansson

, H

olmqvist

, A

spling

, P

alme

.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler — efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter — fråga angående anslag

för budgetåret 1964/65 till vissa forskningsråd m. m. och anför därvid följande.

I årets statsverksproposition, bil. 10, har Kungl. Maj:t på min hemställan

under punkten 264 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i

ämnet, för budgetåret 1964/65 beräkna

till Anslag till vissa forskningsråd m. m. ett anslag av 46 122 000 kr.

Vidare har Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition, bil. 11, på hemställan

av chefen för jordbruksdepartementet under punkterna 58 och 59 föreslagit

riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1964/65

till Främjande av forskning på jordbrukets område in. m. beräkna ett reserva­

tionsanslag av 2 700 000 kr. samt

till Åtgärder för att förebygga skördeskador beräkna ett reservationsanslag

av 300 000 kr.

Slutligen har Kungl. Maj:t i årets statsverksproposition, bil. 12, på hemställan

av chefen för handelsdepartementet under punkten 38 föreslagit riksdagen att,

i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1964/65

till Statens tekniska forskningsråd beräkna ett förslagsanslag av 364 000 kr.

samt

till Teknisk forskning beräkna ett reservationsanslag av 12 500 000 kr.

Sedan beredningen av dessa ärenden numera avslutats, får jag ånyo anmäla

desamma.

4

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 69 år 1964

I. Inledning

Med anledning av propositionen 1962: 85 beslöt riksdagen (UU 2, Rskr 232)

godkänna Sveriges anslutning till en konvention angående upprättande av orga­

nisationen för europeisk rymdforskning (ESRO). I nämnda proposition (s. 31)

framhölls bl. a. nödvändigheten av att genom särskilda sakkunniga närmare ut­

reda frågan om den svenska rymdforskningens framtida organisation och därmed

sammanhängande spörsmål. Bland problem som därvid särskilt borde uppmärk­

sammas nämnes i propositionen följande.

Kommittén bör utreda vilken organisatorisk form för ledningen av den svenska

rymdforskningen — exempelvis anknytning till ett eller flera befintliga forsk­

ningsråd eller upprättande av ett särskilt forskningsråd — som från skilda syn­

punkter kan bedömas vara den lämpligaste. I samband därmed bör även prövas

frågan om ändamålsenliga former för samordning av den svenska forskningen

med verksamheten inom ESRO och andra internationella organ på rymdforsk­

ningens område, exempelvis inom Förenta Nationerna. Kommittén bör vidare

presentera åtminstone en skiss över den svenska rymdforskningens mera lång­

siktiga utveckling samt redovisa alternativa uppskattningar av kostnaderna för

denna. Kommitténs förslag på skilda punkter bör utformas med hänsynstagande

även till de självklara intressen, som den svenska industrien har i förevarande

hänseende.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 11 maj 1962 tillkallades åtta

sakkunniga för att utreda frågan om den svenska rymdforskningens framtida

organisation och därmed sammanhängande spörsmål.

De sakkunniga,1 som antagit benämningen rymdkommittén, har den 16 sep­

tember 1963 avlämnat ett betänkande, »Organisatoriska åtgärder för rymdverk­

samhetens främjande» (SOU 1963: 61).

Över betänkandet har, efter remiss, utlåtanden avgivits av statskontoret,

universitetskanslern, efter hörande av vederbörande universitets- och högskole­

myndigheter, överstyrelsen för de tekniska högskolorna, efter hörande av veder­

börande vid tekniska högskolan i Stockholm samt Chalmers tekniska högskola,

Vetenskapsakademien, Ingeniörsvetenskapsakademien, statens medicinska forsk­

ningsråd, statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens råd för atomforsk­

ning, statens tekniska forskningsråd, överbefälhavaren, försvarets forsknings­

anstalt, försvarets radioanstalt, civilförsvarsstyrelsen, telestyrelsen, Sveriges

meteorologiska och hydrologiska institut, rikets allmänna kartverk, internatio-

1 Landshövdingen G. Cederwall, ordförande, professorn H. Alfvén, direktören L. Brising, sekrete­

raren i statens råd för atomforskning G. W. Funke, professorn L. Hulthén, direktören C. Jacobaeus,

professorn B. Lindblad samt generaldirektören H. Sterky. Då Cederwall på grund av annat uppdrag

ej kunnat deltaga i kommitténs arbete fr. o. m. den 19 februari 1903, har Hulthén fungerat som

ordförande fr. o. in. nämnda tidpunkt.

Kungl. May.ts proposition nr 69 år 1961+

5

nella meteorologiska institutet i Stockholm, flygtekniska försöksanstalten, luft-

fartsstyrelsen, sjöfartsstyrelsen samt länsstyrelsen i Norrbottens län, efter hö­

rande av Kiruna stad.

Vidare har vissa organisationer och sammanslutningar beretts tillfälle att

yttra sig över betänkandet. Med anledning härav har yttranden avgivits av

Sveriges mekanförbund, Sveriges industriförbund, Svenska teknologföreningen

samt Svenska interplanetariska sällskapet. I

I det följande behandlas först vissa frågor rörande den svenska forskningens

villkor och behov. Därpå redovisas de framställningar om anslag för budgetåret

1964/65 till vetenskaplig forskning m. m., som avgivits av statens medicinska

forskningsråd, statens humanistiska forskningsråd, statens rad för samhälls­

forskning, statens naturvetenskapliga forskningsråd, statens råd för atomforsk­

ning, jordbrukets forskningsråd och statens tekniska forskningsråd. En redo­

görelse lämnas därefter för rymdkommitténs betänkande och för de yttranden

som avgivits vid remissbehandlingen av detsamma. Slutligen framställes till

Kungl. Maj:ts prövning de förslag som befunnits påkallade.

6

Kungl. Maj.ts 'proposition nr 69 år 1964

II. Forskningens villkor och behov

Genom beslut den 14 december 1962 förordnade Kungl. Maj:t, att en forsk­

ningsberedning skulle inrättas för samråd om den långsiktiga inriktningen av

den svenska forskningspolitiken. I de åt beredningen givna direktiven anföres i

huvudsak följande.

Forskningen och det industriella utvecklingsarbetet har en avgörande bety­

delse för vårt ekonomiska, sociala och kulturella framåtskridande. Både staten

och det enskilda näringslivet har under senare år kraftigt ökat sina anslag till

forskningsarbetet. Den internationella vetenskapliga och tekniska utvecklingen

gar utomordentligt snabbt och det gäller för ett litet land som vårt — med be­

gränsade personella resurser— att noga följa denna utveckling. Vi måste kunna

bedöma var svenska forskningsinsatser bör sättas in, och det är därvid viktigt

att få till stånd en samordning av statens och näringslivets insatser på olika

forskningsområden. Beredningens uppgift skall självfallet inte vara att söka

dirigera den fria, vetenskapliga forskningen utan i stället att fylla det behov av

samrad mellan regeringen och forskarna, som det länge uttalats önskemål om.

Forskningsberedningen består av ett trettiotal ledamöter, som representerar

olika forskningsområden och industrigrenar. Fem av ledamöterna är utsedda

att jämte representanter för ecklesiastik- och handelsdepartementen ingå i en

arbetsgrupp för att förberedande behandla frågor av betydelse för regeringen vid

utformningen av forskningspolitiken. Arbetsgruppen skall enligt sina direktiv

därjämte följa den internationella vetenskapliga utvecklingen och ta upp pro­

blem av piincipiell natur till analys samt förbereda överläggningarna inom be­

redningen in pleno genom att sammanställa material som underlag för diskus­

sioner.

Såväl forskningsberedningen som arbetsgruppen står under ordförandeskap

av statsministern. Som sekreterare tjänstgör professorn B. Rexed. Sekretariatet

har under 1963 utökats med en amanuens och ett kanslibiträde.

Av sekreterarens verksamhetsberättelse för år 1963 framgår bl. a. följande.

Forskningsberedningen har under år 1963 sammanträtt in pleno två gånger,

medan arbetsgruppen hållit nio sammanträden. Beredningen har bedrivit sin

verksamhet i kontakt med de exekutiva organen inom forskningsadministratio-

nen och då i första hand med de departementala avdelningar, som handlägger

forskningsfrågor, samt vidare med de vetenskapliga akademierna och de statliga

forskningsråden. Beredningens arbetsgrupp och sekreterare har också på skilda

vägar uppehållit kontakt med kommittéer inom forskningens område.

I samråd med de forskningsexekutiva organen har beredningen planlagt ut­

redningar om den långsiktiga utvecklingen av vetenskapen och om tendenser

inom den moderna forskningen. För att skaffa ett material som underlag för

forskningsberedningens diskussioner har vidare med hjälp av sakkunniggrupper

eller konsulter utförts sammanställningar över vetenskapliga områden och forsk-

som är särskilt aktuella eller av något skäl bedömts vara av särskild

K ^iukj I. Maj:ts proposition nr (it) är It)(i1/

V

ningsiaii, bum in

aaunim v.,»v* ..........» .

.

„

,

betydelse för den framtida utvecklingen. På basis av promemorior framkomna

genom dylikt arbete, har översiktliga diskussioner rörande aktuella tendenser

inom forskningen och avvägningen av forskningsresurserna mellan olika forsk­

ningsriktningar företagits i arbetsgruppen och forskningsberedningen. Vidare hai

forskningsberedningen och arbetsgruppen följt pågående arbete och planering

inom sådana internationella forskningsprojekt, i vilka Sverige deltar.

Beredningen har konstaterat, att det föreligger behov av ytterligare under­

sökningar och av ett säkrare material för bedömning av landets investeringar i

forskning. En promemoria angående »Medelsförbrukning inom svensk forskning

under efterkrigsåren» har utarbetats, och vidare har statistiska centralbyrån i

samråd med beredningens sekreterare planlagt en undersökning av industrins in­

vesteringar i forskning och utvecklingsarbete; undersökningen ar avsedd att ge­

nomföras under budgetåret 1964/05. Uppgifter om industrins forsknmgsutgifter

skall senare inarbetas i den löpande industristatistiken. Den industriella bransch­

forskningens läge i vårt land har belysts vid en konferens anordnad i samarbete

med Ingeniörsvetenskapsakademien, varvid även branschforskningsinstitutens

behov och utbyggnadsmöjligheter diskuterades.

Frågorna om forskningsorganisation och forskningsinvestermgar i Europas

länder har presenterats i en promemoria angående »Forskning i Europa», bar­

skilt utrymme har i promemorian ägnats åt länderna i Östeuropa. Pa basis av

engelskt och amerikanskt material har vidare en sammanställning gjorts anga-

ende »Forskar- och ingenjörsemigrationen till USA».

..............

Vid flera tillfällen har inom beredningen understrukits det ständigt ökande

behovet av en intensifierad vetenskaplig informationsverksamhet med cn ut-

byo-gd dokumentation i moderna former. I oktober 1963 framlades cn promemo­

ria angående dessa frågor. Promemorian har sedermera överlämnats till eckle­

siastikdepartementet, som föranstaltat om remissbehandling av densamma.

I syfte att föra den av forskningsberedningen påbörjade analysen och diskus­

sionen rörande den teknologiska forskningen i vidaste mening ytterligare framat

har handelsdepartementets industriavdelning i samråd med forskningsbered­

ningens sekreterare under hösten 1963 insamlat och bearbetat ytterligare mate­

rial. Därvid har särskild uppmärksamhet ägnats möjligheten att genom kon-

traktsunderstödd forskning inom industriens egna anläggningar och genom lämp­

ligt avpassade kreditgarantier möjliggöra och främja tillämpad forskning oc

tekniskt utvecklingsarbete av direkt betydelse för skapande av industriell ny­

produktion. Av betydelse för den fortsatta utvecklingen blir också erfarenhe­

terna från den av statens tekniska forskningsråd och malmfonden för forsknmgs-

och utvecklingsarbete inrättade stiftelsen för exploatering av forskningsresultat

(EFOR).

.

I syfte att skapa möjligheter för att mom en given ekonomisk ram avvaga

medelsbehoven mellan olika forskningsområden har beredningen från de statliga

forskningsråden begärt in och även erhållit långtidsplaner, som belyser den san­

nolika utvecklingen inom respektive område. Fn översiktlig redovisning av lang-

tidsplancrna kommer att lämnas i det följande. Dessa planer bearbetas för nar-

varande inom beredningen, och det sammanställda materialet avses tjana som

underlag även för värderingen av forskningens totala investeringsbehov i anslag

och personal på längre sikt.

Ett sakunderlag av annan typ för den fortsatta utredningen av det framtida

behovet av fovskningsinvestering inom skilda vetenskapliga områden har forsk­

8

ningsberedningen skaffat sig genom översikter av mer eller mindre avgränsade

vetenskapliga falt eller vetenskapliga problemkomplex genom särskilda konsulter

eller sakkunniggrupper. Sålunda bär utarbetats promemorior angående .Svenska

och internationella utbyggnadsprojekt för partikelaccelcratorer», .Biologisk

forskning» och »Naturresursforskning».

I avsikt att få fram ytterligare material för forskningsberedningens kommande

diskussioner om de framtida forskningsinvesteringarnas fördelning har bered­

ningen givit flera sakkunniggrupper i uppdrag att utarbeta ytterligare över-

siktei. Salunda har statens medicinska forskningsråd anmodats att i anslutning

till beredningens promemoria angående den biologiska forskningen göra en analys

och framlagga en översikt av följdverkningarna av den biologiska forskningens

utveckling för den medicinska forskningen och särskilt den kliniska medicinska

forskningen och läkemedelsforskningen. Eu sakkunniggrupp har på motsvarande

ntv/p • ’ uPpc?ra£ ^ studera följdverkningarna av den biologiska forskningens

utveckling för jordbruksforskningen och den möjliga återverkan härav även från

jordbruksteknologisk synpunkt.

•

^ecl.t!JIlke

Pa

den okande betydelse som den organiska kemin intar från

industriell synpunkt bär cn särskild sakkunniggrupp fått forskningsberedningens

uppdrag att undersöka utvecklingstendenserna inom den tunga organiska kemin

och behoven av forskningsresurser och forskarutbildning inom detta fält. Forsk­

ningsberedningen har slutligen uppdragit åt tre sakkunniggrupper att studera

olika fält inom den humanistiska forskningen. Fn grupp skall sålunda ge en

översikt over utvecklingstendenser inom modern språkvetenskaplig forskning

en andra grupp skall pa motsvarande sätt studera den historiska humanistiska

forskningen och en tredje grupp skall ge en översikt över läget och utvecklings­

tendenserna mom det »estetiska» humanistiska forskningsområdet.

■mr°rj^ingsbercdningenS arhetR£n,PP har i samband med budgetarbetet hösten

1963,diskuterat principerna för fördelning mellan de statliga forskningsråden av

de okade anslagen till dessa råd. Arbetsgruppen har vidare i samverkan med

lngemorsvetenskapsakademien förberett en undersökning av den svenska forsk­

ningsorganisationen, vilken i OECDrs regi företagits av internationella experter

under ledning av Sir John Cockroft. Då den s. k. Coekroft-rapporten diskutera­

des mfor OECDrs vetenskapskommitté i juni 1963, representerades Sverige av

ledamöter i arbetsgruppen. Vidare har arbetsgruppen medverkat i den minister­

konferens rörande vetenskapliga problem hos medlemsländerna, som OECD

anordnade i Paris i oktober 1963. Inför ministerkonferensen framlades ett om­

attande utredningsmaterial rörande nationell forskningspolitik, internationellt

forskningssamarbete samt sambandet mellan forskning och ekonomisk tillväxt

Kunyl. Maj:ts proposition nr 69 år 1904-

A. Forskningens resurser

Inom forskningsberedningens sekretariat har verkställts eu undersökning rö­

rande utvecklingen av de statliga anslagen till forskning under senare år. Denna

undersökning utgör i allt väsentligt eu fortsättning av den undersökning som

1955 års universitetsutredning redovisade i sitt betänkande »Forskningens vill­

kor och behov», SOU 19o8:32 s. 21 ff. För 1963 års undersökning har utnyttjats

samma metoder och definitioner som användes därvid. Sålunda har endast de

statliga driftanslagen medtagits. Sådana forskningsinstitutioner, vilka inte inrät­

9

tats vid tiden för universitetsutrcdningcns undersökning, har dock medtagits;

givetvis har hänsyn även tagits till institutioner vilka numera upphört med sin

verksamhet. Vid bedömningen av hur stor del av olika anslag, som kommit

forskningen tillgodo, har forskningsberedningen tillämpat samma procenttal som

universitetsutredningen (jfr SOU 1958:32 s. 28).

I det följande redovisas resultatet av beredningens undersökningar i form av

ett antal tabeller. Av dessa visar tabell 1 utvecklingen av de statliga forsk-

ningsanslagen under budgetåren 1946/47—1964/65 i löpande priser.

Kungl. Majrts proposition nr 69 år 196

Tabell 1. Utvecklingen av de statliga forskningsanslagen under budgetåren

19Jf6/Jt7—1964/65l

Belopp i 1 000-tal kr. och löpande priser

1946/47 1950/51

1955/56

1960/61

1961/62

1962/63 1963/64 1964/65

Forskningsråd och fon­

der, intemat. rymd-

och kämforsknings-

samarbete2 ..............

5177

7 383

12 372

32 652

38 593

63 251

75 357

91 8803

Universitet och hög­

skolor, branschforsk­

ningsinstitut m. m. .

13192

24 907

47 898

97 121

108 713

126 463

138 214

171 069

Övrigt [inkl. atomener­

giutveckling (X:e hu­

vudtiteln) och för­

svarsforskning] ___

15 521

25 688

53 072

117 466

147 442

165 090

174 095

191 370

Summa

33 890

57 978

113 342

247 239

294 748

354 804

387 666

454 319

1 Beräkningarna utförda enligt 1955 års universitetsutrednings metoder (SOU 1958: 32) och base­

rade på uppgifterna i den årliga riksstaten.

3 Fr. o. m. budgetåret 1962/63 inkluderas häri Malmfonden (10 milj. kr.) och av Norrlandsfonden

10 milj. kr.

3 Beräknade anslag till forskningsråd och internationellt forskningssamarbete med utgång från

i statsverkspropositionen angivna belopp.

Tabell 1 upptar tre grupper av forskningsanslag.

Grupp 1. Forskningsråd och fonder m. m.: Anslagen på driftbudgeten har för­

utsatts bli till 100 % använda för forskning; de har därför här upptagits med

hela beloppet. Norrlandsfonden är dock reducerad med 5 milj. kr.

Grupp 2. Universitet och högskolor, branschforskningsinstitut m. in.: Anslagen

inom denna grupp har reducerats till hälften.

Grupp 3. Övrigt: Till denna grupp har räknats a) rena forskningsinstitutioner

som försvarets forskningsanstalt, statens växtskyddsanstalt m. fl. samt statis­

tiska centralbyrån, vars anslag har fått representera kostnaden för all den sam­

hällsvetenskapliga forskning som bedrivs inom förvaltningen; dessa anslag har

således upptagits med 100 %; b) akademier, vilkas anslag reducerats till 75 %

av beloppen; c) museer och arkiv m. fl. liknande institutioner, vars anslag har

10

reducerats till 50 % av beloppen; d) anslag till atomenergiutveckling inom före­

trädesvis AB Atomenergi, från vars anslag först dragits belopp, motsvarande

utgifter för byggnads- och anläggningskostnader, varefter återstoden reducerats

med hälften; e) sådana institutioner, vilka bedriver viss grundforskning, men

vilkas verksamhet till stor del består av rutinmässigt insamlande av data, såsom

exempelvis statens veterinärmedicinska anstalt och flygtekniska försöksanstal­

ten, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut, vissa statliga laboratorier

m. fl.; dessa anslag har reducerats till 25 % av beloppet.

Som framgår av tabellen har anslagen till gruppen forskningsråd och fonder

m. in. undergått en tredubbling sedan 1960/61, medan däremot den andra grup­

pen nästan fördubblats under motsvarande period. Minst har den tredje grup­

pen ökat.

För att få en klarare bild av utvecklingen är det emellertid nödvändigt att

beräkna anslagen i enhetligt penningvärde. I tabell 2 har detta skett

(1955/56 = 100).

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964

Tabell 2. Utvecklingen av de statliga forskning sanslag en i enhetligt

penningvärde enligt konsumentprisindex1

(1955/56 = 100/ 1 000-tal kr.

Område

1950/51 1955/56 1960/61 1961/62 1962/63 1963/64 1964/65

Forskningsråd och fonder, in-

ternat. rymd- och kämforskn.-

9 212

74

12 372

100

27 578

223

31 530

255

50 000

404

58 236

471

69 031*

558

Universitet och högskolor,

branschforskn.-inst. m. m. ...

31095

65

47 898

100

82 028

171

88 818

185

99 917

209

106 811

223

128 527

268

Övrigt [inkl. atomenergiutveckl.

(X:e huvudtiteln) o. försvars-

32 070

60

53 072

100

99 211

187

120 459

227

130 506

246

134 540

254

143 770

271

Totalt

Index

72 377

64

113 342

100

208 817

184

240 807

212

280 477

247

299 587

264

341337

301

Beräkningarna utförda enligt den metodik som tillämpats av 1955 års universitetsutredning

(SOU 1958: 32) och baserade på uppgifterna i den årliga riksstaten.

3 Indextalen är: 1950/51 80,1; 1955/56 100; 1960/61 118,4; 1961/62 122,4; 1902/63 126,5; 1963/64

129,4; 1964/65 133,1. Det sista beräknat. För att ge en klar bild av utvecklingen har en indexserie

räknats fram för de statliga anslagen.

8 Fr. o. m. budgetåret 1962/63 inkluderas häri 10 milj. kr. av Norrlandsfonden och hela Malm­

fonden, 10 milj. kr.

4 Beräknade anslag till forskningsråd och internationellt samarbete med utgång från i 1964 års

statsverksproposition angivna belopp.

11

De siffror som anges under de omräknade anslagssiffrorna utgör en index­

serie, som räknats fram för att ge en klarare bild av utvecklingen. Som synes har

sedan 1955/56 anslagen till forskningsråd och fonder m. m. i stort sett femdubb-

lats medan däremot de övriga grupperna, universitet och högskolor m. m. samt

övrigt, undergått en knapp tredubbling. Det framgår också, att de totala statliga

forskningsanslagen i enhetligt penningvärde tredubblats sedan 1955/56.

Tabell 3 (se s. 12) ger en bild av den procentuella fördelningen av de

statliga forskningsanslagen mellan de olika här aktuella grupperna.

Såsom framgår av tabell 3 har forskningsråden under de senaste budgetåren

tilldelats en avsevärt ökad andel av forskningsanslagen. Av de båda andra grup­

perna har universitet och högskolor in. m. erhållit resurser i takt med anslags­

utvecklingen på området, medan gruppen övrigt fått sin andel reducerad.

Tabell 4 (se s. 13) illustrerar förändringar per år av forskningsrådsanslagen

inom respektive grupp.

Den stora procentuella ökningen mellan budgetåren 1961/62 och 1962/63 inom

gruppen forskningsråd och fonder m. m. beror i huvudsak pa tillkomsten av

Norrlandsfonden och Malmfonden.

Tabell 5 (se s. 14) avser att visa hur stor del av de samlade utgifterna på

den statliga driftbudgeten, som sammanhänger med forskning.

Av tabellen framgår, att de statliga forskningsutgiftema fördubblat sin andel

av de totala utgifterna på driftbudgeten under perioden 1946/47—1962/63. Där­

efter har andelen bibehållits i stort sett oförändrad.

I tabell 6 (se s. 14) sätts de statliga forskningsutgiftema i relation till den

svenska bruttonationalprodukten.

Forskningsutgiftema har sålunda enligt tabell 6 under perioden 1955/56—

1964/65 ökat i dubbelt så snabb takt som bruttonationalprodukten.

Ett i det följande redovisat diagram (s. 15) ger en bild av forsknings­

anslagens utveckling under perioden 1946/47—1964/65 med fördelning på de tre

grupperna — forskningsråd och fonder m.m., universitet och högskolor m.m.

samt övrigt.

Kungl. Maj:ts jnoposition nr 69 är 1961+

Tabell 3. Den procentuella fördelningen av de statliga forskningsanslagen på 1) forskningsråd, m. m., 2) universitet och

högskolor m. m., 3) övriga områden

Anslagssiffrorua i 1 000-tal kr. och i löpande priser

Område

1940/47

1950/51

1955/56

1960/61

1961/62

1962/63

1963/64

1964/651

Forskningsråd och fonder, inter-

nat. rymd- och kärnforsknings-

samarbete

15,3 %

(= 5 177)

12,7%

(= 7 383)

10,9 %

(= 12 372)

13,2 %

(= 32 652)

13,1 %

(= 38 593)

17,9%

(= 63 251)

19,4%

(=75 357)

20,2 %

(= 91 880)

Universitet och högskolor,

branschforskningsinstitut m. m.

38,9 %

(= 13 192)

42,8%

(= 24 907)

42,3%

(= 47 898)

39,3 %

(= 97 121)

30,9 %

(= 108 713)

35,6 %

(= 126 463)

35,7 %

(= 138 214)

37,7 %

(= 171 069)

Övrigt [inkl. atomenergiutveck­

ling (X:e huvudtiteln) och för­

svarsforskning]

45,8%

(= 15 521)

44,5%

(= 25 688)

46,8%

(= 53 072)

47,5 %

(= 117 466)

50,0%

(= 147 442)

46,5 %

(= 165 090)

44,9%

(= 174 095)

42,1 %

(= 191 370)

Summa

100%

(= 33 890)

100%

(= 57 978)

100%

(= 113 342)

100%

(= 247 239)

100 %

(= 294 748)

100%

(= 354 804)

100%

(= 387 666)

100%

(= 454 319)

1 I 1904 års statsverksproposition beräknade belopp.

K

u

n

g ^l.

M

a

j: ^ts

p

ro

po

sit

io ⁿ

n ^r

6 ^{9 år}

1

9

6

4

TabeU It- De statliga forskningsanslagens årliga ökning i procent

Siffrorna beräknade i löpande priser

Forskningsområde

1946/47—

1950/51*

1950/51—

1955/56*

1955/56—

1960/61*

1960/61—

1961/62

1961/62—

1962/63

1962/63—

1963/64

1963/64—

1964/65*

Forskningsråd och fonder, inter-

nat. rymd- och kärnforsknings-

samarbete1

årligen

9,3%

årligen

9,0 %

årligen

21,3 %

18,2 %

63,9 %

19,1 %

21.9 %

Universitet och högskolor,

branschforskningsinstitut m. m.

årligen

17,1 %

årligen

13,9 %

årligen

15,2 %

11,9 %

16,3 %

9,3%

23,8 %

Övrigt [inkl. atomenergiutveck­

ling (X:e huvudtiteln) och för­

svarsforskning]

årligen

13,1 %

årligen

15,6 %

årligen

17,2 %

25,5 %

12,0 %

5,5 %

9,9%

Fr o in 1961/62—1962/63 inkluderas häri 10 milj. kr. av Norrlandsfonden samt hela Malmfonden (10 milj. kr.).

Procentsiffrorna för 1946/47—1950/51, 1950/51—1955/56, 1955/56—1960/61, är framraknade enligt ranta-pa-ranta-metoden.

1 I 1964 års statsverksproposition beräknade belopp.

eu

K

u

n

g ^l.

M

a

j: ^ts

p

ro

p

o

sit

io ⁿ

n ^r

6 ^{9 år}

1

9

6

4

14

Tabell 5. De statliga jorskningsutgijternas storlek i förhållande till de

samlade utgifterna å driftbudgeten

Löpande penningpriser

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196

År

Summa statliga

forskningsanslag1

milj. kr.

Summa utgifter å

driftbudgeten

milj. kr.

Forskningsanslagen i

procent av driftbud­

getens samlade

utgifter

1946/47 ................................

34

3 258

1,0%

1950/51 ........................................

58

4 667

1,2%

1955/56 ..............................

113

9106

1,2 %

1960/61 ....................................

247

14 852

1,7%

1961/62 ..................................

295

15 906

1,9%

1962/63 ................................

355

17174

2,1 %

1963/64 ........................

388

19 628

2,0%

1964/65 ........................

454

22170

2,1 %

1 Forskningsutgifterna beräknade enligt uriiversitetsutredningens (SOU 1958:32) metoder. Upp­

gifterna avseende 1964/65 utgår från de i 1964 års statsverksproposition angivna beloppen.

Tabell 6. De statliga forskningsUtgiftemas storlek i förhållande till

bruttonationalprodukten (BNP)

Löpande priser

De statliga

forskningsutgifterna

BNP

Forskningsut-

gifter i procent

av BNP

År

milj. kr.

År

milj. kr.

1955/56

113

1955

ca 46 000

0,25 %

1960/61

247

1960

69 064

0,36 %

1961/62

295

1961

75 327

0,39 %

1962/63

355

1962

81 543

0,44%

1963/64

388

1963

87105

0,45 %

1964/65

454

1964

91 205

0,50%

Anm.: BNP beräknad enligt kalenderår, forskningsanslagen enligt budgetår.

kr.

200

'

190

-

180

-

170

'

160

-

150

140

130

120

no

100

90

80

70

60

50

40

30

20

10

0

Forslcningsanslagcns utveckling

Kungl. Majds proposition nr 69 år 196b

15

= forskningsråd och fonder

= forskningsråd utan fonder

= universitet och högskolor m. m.

• — • — — övrigt (atomenergiverksamhet, försvarsforskning m. m.)

Jppgiftema avseende 1964/65 utgår från i 1964 års statsverksproposition beräknade belopp.

1

9

6

3

/6

4

16

B. Forskningsrådens långtidsplaner

o Forskningsberedningen har, såsom förut framgått, från de statliga forsknings-

låden begärt in långtidsplaner, belysande allmänna utvecklingstendenser inom

de olika vetenskapsområdena. En kort sammanfattning av nämnda planer skall

här lämnas.

För ett samhälle, som vill vidmakthålla och öka sin kulturella standard, är det

enligt statens humanistiska forskningsråd nödvändigt med en humanistisk forsk­

ning av allsidig natur. Ökat välstånd och ökad fritid medför — framhåller rådet

— nya och större behov av kulturkonsumtion, som den humanistiska forskningen

måste möta. En nyorientering och expansion över hela forskningssektorn är

enligt rådets uppfattning nödvändig, för att humanistisk forskning skall kunna

bedrivas på det internationella fältet och på nya specialområden. Vårt lands allt

livligare engagemang i utvecklingsländerna kräver inte bara administrativa och

tekniska insatser. Det är också nödvändigt, framhåller rådet, att nämnda in­

satser åtföljes av ett allmänt omfattande kulturstudium. Bland aktuella projekt

nämner rådet bl. a. en språksociologisk undersökning i Nordafrika. Vidare anges

en serie historiska forskningsuppgifter rörande det svenska klassamhället, emigra­

tionen på 1800-talet samt sociala och statsfinansiella problem i 1600-talets Sve­

rige. Därjämte berörs frågan om upprustning av svensk kulturforskning.

De tekniska framsteg som nu i allt snabbare takt förändrar samhället nödvän­

diggör enligt statens råd för samhällsforskning ökade insatser inom samhälls­

vetenskapen. Forskningen inom denna sektor har enligt rådet till uppgift att

studera människornas och samhällsinstitutionernas anpassning till de föränd­

rade förhållandena; den ändrade samhällsstrukturen har — betonar rådet_ i

forsta hand berört familjen, utbildningsväsendet och näringslivet. Aktuella

forskningsuppgifter är enligt rådet studiet av strukturomvandlingen inom nä­

ringslivet, fragan om arbetskraftens, kapitalets och företagsenhetens rörlighet

samt befolkningsutvecklingen. Rådet understryker, att även de rättsvetenskap­

liga uppgifterna har förskjutits genom samhällets omvandling. Enligt rådet intar

på det rättsvetenskapliga området den kriminologiska forskningen en framträ­

dande plats. De strukturförändringar, som skapats genom inflyttningen till stä­

der och större samhällen samt genom utbyggnaden av sovstäder, motiverar en­

ligt rådet en ekologisk undersökning av stadsmiljöer. Det kanske viktigaste forsk­

ningsområdet för den sociala forskningen är — framhålles det — arbetsmarkna­

den och arbetslivet. Samhällets snabba förändring skapar också ett ständigt

behov av att kartlägga olika kategoriers ekonomiska och sociala ställning. Med

detta sammanhänger behovet av att följa upp effekten av vissa samhälleliga

mkomstpåverkande åtgärder. Samhällsutvecklingen har aktualiserat behovet

av forskning rörande bl. a. den kommunala självstyrelsen. Inom såväl den

pedagogiska som den psykologiska forskningen föreligger enligt rådet åt­

skilliga aktuella problem sammanhängande med omdaningen av utbildnings­

väsendet. Det internationella samarbetet och de internationella organisationerna

Kungl. Maj.ts proposition nr 69 år 1964.

17

har de senaste åren vuxit i betydelse och kräver enligt rådet omfattande forsk­

ningsinsatser. En särskild fråga, som beröres, gäller utvecklingsländernas möj­

lighet att bygga upp rättssamhällen med utnyttjande av erfarenheter från de

»äldre» länderna.

Statens medicinska forskningsråd framhåller, att den medicinska forskningens

framsteg haft en genomgripande inverkan på människans livssituation i vårt

samhälle och på hela den moderna samhällsutvecklingen. Trots alla hittills

gjorda upptäckter och framsteg torde vi — enligt rådet — i många avseen­

den befinna oss endast i begynnelsestadiet av en oanad utveckling. Av­

görande för framåtskridande inom forskningen är insatser av högt kvalificerade

vetenskapsmän, anser rådet, som därför föreslår en förstärkning av organisatio­

nen med särskilda forskartjänster. Svenska forskare kan enligt rådet förväntas

göra viktiga framsteg under de närmaste åren på flera grundforskningsområden.

Rådet framhåller särskilt den starka expansionen inom den molekylära biologien,

cellbiologien och cellkemien.

De senaste årens utveckling har markerat vikten av ett stärkt samband mellan

den medicinska grandforskningen och den tillämpade medicinska forskningen,

understryker rådet, som vidare framhåller, att forskningen inom medicinens

skilda områden utgör en enhet. De närmaste åren bör enligt rådet kännetecknas

av att upptäckter i laboratorier snarast omsätts i diagnostiska, terapeutiska eller

andra verksamma åtgärder och — omvänt — att iakttagelser inom den tilläm­

pade forskningen leder grundforskningen på nya spår. Bland aktuella uppgifter

för den medicinska forskningen nämner rådet bl. a. forskning rörande åderför-

kalkningssjukdomama, cancerforskning, näringsforskning, läkemedelsforskning,

alkoholforskning och diabetesforskning. Med den förändring av åldersfördel­

ningen, som kommer att ske inom de närmaste decennierna, ökar enligt rådet

den geriatriska forskningens betydelse.

Vad beträffar den naturvetenskapliga forskningen föreligger enligt statens

naturvetenskapliga forskningsråd ett stort antal projekt inom rådets olika verk­

samhetsområden. Rådet framhåller några speciella områden, som inom få år

kommer att kräva ökade resurser, bl. a. naturresursforskningen, cellbiologin, den

organiska kemin, det fasta tillståndets fysik samt Sveriges deltagande i Euro-

pean Southern Observatorv (ESO). I detta sammanhang uppehåller sig rådet

särskilt vid frågan om cellbiologins betydelse för vinnande av kunskap om de

molekylära grundvalarna för livsprocesserna. Det pågår enligt rådet en inter­

nationell kraftsamling på detta forskningsfält. De resultat som kan väntas inom

detta område kommer enligt rådet att bli av avgörande vikt för särskilt den

medicinska forskningen men även för exempelvis bioteknik och växtförädling. I

fortsättningen aktualiserar rådet bl. a. dokumentationsfrågan; rådet förordar

ökat stöd åt publicering av vetenskapliga arbetsresultat. Det är vidare enligt

rådet önskvärt, att antalet särskilda forskartjänster ytterligare utökas och att

organisationen bygges ut med ett antal laboraturer eller professurer, som kan

skapa möjligheter till koncentration kring forskning för högt kvalificerade veten-

2

— Bihang till riksdagens protokoll 196/f. 1 samt Nr 69

Kungl. Maj:ts proposition nr 09 är J9GJf

18

skapsmän. Rådet understryker slutligen det inom forskningen snabbt ökande

behovet av automatisk databehandling.

Statens råd för atomforskning betonar atomforskningens fundamentala bety­

delse för all naturvetenskaplig forskning. Det internationella samarbetet på

elementarpartikelfysikens område är enligt rådet synnerligen betydelsefullt. I

fortsättningen framhåller rådet, att kärnstrukturforskningen upptar en bety­

dande sektor av svensk fysikalisk forskning. Inom plasmafysiken bedrives enligt

rådet experiment i syfte att framställa kontrollerad vätekraft. Bland andra ak­

tuella forskningsområden nämner rådet det fasta tillståndets fysik, reaktorfysik

samt kärnkemi. Med hänsyn till särskilt kärnfysikens behov förordar rådet en

snabb upprustning i fråga om datamaskiner. Rådet erinrar vidare om att Sverige

genom sin anslutning till CERN deltar i ett europeiskt samarbete på atomforsk­

ningens område. Inom denna organisation är enligt rådet en allmän expansion

av verksamheten att vänta under de närmaste åren. En kommitté är för när­

varande i arbete inom rådet för att studera frågan om Sveriges roll inom CERN.

Statens tekniska forskningsråd framhåller inledningsvis nödvändigheten av

att tillgängliga forskningsresurser utnyttjas på ett planmässigt sätt. Rådet räk­

nar med att avsevärt ökade behov kommer att krävas under de närmaste åren

bl. a. för elektronik, medicinsk och optisk teknik, petrokemi, teknisk mikro­

biologi, transportforskning och verkstadsteknik. I syfte att nyttiggöra forsk­

ningsresultat bör man enligt rådet inrätta ett dokumentationsinstitut. Det av

rådet i samarbete med Malmfonden startade exploateringsorganet (EFOR) kom­

mer att kräva ytterligare medel under de närmaste åren. Behov väntas också

inom kort föreligga av utökade möjligheter till kontraktforskning, något som

enligt rådet kommer att aktualiseras ytterligare genom tillkomsten av EFOR.

Rådet framlägger vidare förslag om att inrätta nya och att utvidga befintliga

forskningsstationer i syfte att bereda forskarna sådan service som möjliggör

koncentration på den vetenskapliga uppgiften. Vidare förordas en utbyggnad

och komplettering av branschforskningsinstituten. Enligt rådets mening är det

nödvändigt att ökade medel ställs till förfogande även för forskarutbildning. Ett

stort behov föreligger enligt rådet av kvalificerade forskartjänster inom den tek­

niska forskningen av samma typ som hos andra forskningsråd. För att öka sam­

spelet mellan stat och industri förordar rådet, att statliga bidrag i ökad omfatt­

ning lämnas åt industriforskning.

I nuvarande läge synes jordbruket förtjäna ökat stöd inom nästan alla sek­

torer, framhåller jordbrukets forskningsråd. De genomgripande struktur- och

driftförändringar, som det svenska jordbruket kan förväntas undergå inom de

närmaste åren är enligt rådet av sådan betydelse och omfattning, att en inten­

sifiering av all jordbruksforskning framstår som nödvändig. Rådet understryker

behovet av en allsidig skördeskadeförebyggande forskning liksom av undersök­

ningar rörande spannmålens mältningsskador samt skörde- och lagringsskadornas

inflytande på spannmålens användbarhet. Bland övriga aktuella forskningsupp­

gifter nämner rådet bl. a. företagsekonomisk, byggnadsteknisk och maskintek­

nisk forskning på jordbrukets område samt mutationsforskning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964

19

III. Forskningsrådens anslagsberäkningar för 1964/65

A. Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader

Inledningsvis torde här få erinras om den fr. o. m. budgetåret 1963/64 genom­

förda reorganisationen av den medicinska forskningens ledningsorgan (prop.

1963:74; SU 85; Rskr 212). Beslutet innebar, att den försvarsmedicinska forsk­

ningens dittillsvarande ledning — den försvarsmedicinska nämnden inom statens

medicinska forskningsråd, flyg- och na valmedicinska nämnden samt militärmedi­

cinska forskningsberedningen — skulle upphöra och ersättas med dels ett inom

statens medicinska forskningsråd fungerande organ för försvarsmedicinsk grund­

forskning, försvarsmedicinska sektionen, dels ett under försvarsdepartementet

lydande organ för tillämpad försvarsmedicinsk forskning, försvarsmedicinska

forskningsdelegationen. I anslutning härtill har Kungl. Maj:t genom beslut den

28 juni 1963 föreskrivit, att statens medicinska forskningsråd skall bestå av en

allmän medicinsk sektion och en försvarsmedicinsk sektion, envar beslutande

i

rådets namn och med uppdrag att inom sitt verksamhetsområde fullgöra de upp­

gifter, som ankommer på rådet.

Förevarande förslagsanslag är för innevarande budgetår uppfört med 920 000

kr. Från anslaget bestrides dels medicinska forskningsrådets egentliga förvalt­

ningskostnader, dels kostnaderna för rådets försvarsmedicinska forskargrupper.

Statens medicinska forskningsråd hemställer om en anslagshöjning med

i runt tal 451 000 kr. i enlighet med vad som framgår av följande sammanställ­

ning.

1. Förvaltningskostnader (nu 280 000)................................................ -f- 96 920

2. Försvarsmedicinska forskargrupper (nu 640 000)......................... -f- 270 000

3. Allmänmedicinska forskargrupper (nu 0) .................................... -(- 84 200

Summa kr. 451 120 1

1. Förvaltningskostnader. Rådet framhåller inledningsvis, att en

förutsättning för att det skall kunna fylla sin funktion är, att det genom ökade

sekretariats- och kansliresurser ges möjlighet till en mera långtgående planerings-

och utredningsverksamhet. Den starka ökningen av arbetsbelastningen har

enligt rådet lett till att ändringar i rådets arbetssätt beslutats, varigenom en rad

ärenden kommer att delegeras till sekretariatet för behandling och avgörande.

Av den föreslagna anslagsökningen hänför sig 6 000 kr. till posten till rese-

kostnadsersättning och traktamente åt ledamöter av rådet och dess publicerings­

nämnd. Beträffande posten till ersättning för särskilda utredningar föreslår rådet

en höjning med 16 000 kr. på grund av behovet av vissa arvodesregleringar.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196b

Rådet föreslår vidare, att posten till ersättning åt sekreterare och biträdande

sekreterare samt annan personal, sjukvård, expenscr m. m. uppräknas med

74 920 kr. varav 10 000 kr. avses för kontorsmateriel m.m. och 11 840 kr. för

engångsanskaffning av kontorsmöbler och annan utrustning. Den begärda höj­

ningen av nämnda post betingas i övrigt av rådets förslag om inrättande av två

nya tjänster, nämligen en som byråchef i Be 1 och en som kanslibiträde i Ae 7.

Byråchefen avses ersätta de båda biträdande sekreterarna samt sekreteraren i

publiceringsnämnden, något som enligt rådet skulle medföra en avsevärd ratio­

nalisering av sekretariatsarbetet, samtidigt som en förstärkning av kansliorgani­

sationen skulle erhållas. Den föreslagna lönesättningen motiveras av de för tjäns­

ten nödvändiga kraven på medicinsk sakkunskap i förening med erfarenhet av

administration och utredningsverksamhet. Till förste innehavare av byråchefs­

tjänsten föreslår rådet nuvarande biträdande sekreteraren i rådet, medicine licen­

tiaten K. G. Wennström.

2. Försvarsmedicinska forskargrupper. Beträffande de be­

fintliga forskargrupperna föreslår rådet följande personalförändringar, nämligen

vid navalmedicinska gruppen inrättande av en forskningsläkartjänst i Ae 27 och

en kontoristtjänst i Ae 9 samt vid flygmedicinska gruppen inrättande av en

tjänst som kontorist i Ag9 med halvtidstjänstgöring, utbyte av en tjänst som

laboratoriebiträde i Ae 9 mot en tjänst som kansliskrivare i Ae 11 och extraordi-

nariesättning av en tjänst som förste instrumentmakare i Ag 13 och en som över­

sköterska i Ag 13. Därutöver föreslår rådet inrättande av en för båda grupperna

gemensam djurskötartjänst i Ae 7 samt extraordinariesättning av en likaledes

gemensam instrumentmakartjänst i Ag 11.

Under hänvisning till försvarsmedicinska forskningsutredningens betänkande

(SOU 1962:34) förordar rådet vidare inrättande av två nya forskargrupper, en

i bakteriologisk bioteknik och en i toxikologi, båda med placering vid karolinska

institutet. Rådet föreslår följande personaluppsättning.

Tjänster

Professor i Be 3...........................

Forskningsingenjör i Ae 19........

Laboratorieingenjör i högst Ae 15

Förste instrumentmakare i Ae 13

Kontorist i Ae 9.........................

Laboratoriebiträde i högst Ae9

Vaktmästare i Ae 8...................

Forskargruppen i bakteriologisk bioteknik föreslås av rådet bli ställd under

ledning av laboratorn vid karolinska institutet C. G. Hedén, vilken förordas sam­

tidigt få professors ställning. Denne har enligt rådet utfört betydelsefulla arbeten

inom den fredsmässiga biotekniken samt dessutom uträttat ett pionjärarbete

inom området skydd mot biologiska stridsmedel.

Beträffande forskargruppen i toxikologi föreslår rådet, att laboratorn vid tand-

läkarhögskolan i Stockholm B. Holmstedt ställs i ledningen för gruppen samt

Bakteriologisk

bioteknik

1

1

1

1

1

1

1

Toxikologi

1

1

21

därvid ges professors ställning. Enligt rådet har Holmstedt förvärvat en inter­

nationellt erkänd ställning som expert på nervgasers toxikologi; han har under

senare år ägnat sig främst åt grundforskningsproblem rörande farmakologiska

effekter av psykokemiska stridsmedel.

I sin framställning erinrar rådet om att enligt beslut av 1963 ars riksdag den

vid fysiologiska institutionen vid universitetet i Lund verksamma flygfysiologiska

gruppen fr. o. m. budgetåret 1964/65 skall avlönas från Lunds universitets avlö-

ningsanslag. Till följd därav kommer fr. o. m. nämnda budgetår kostnaderna för

den fasta personalen i denna forskargrupp, 134 000 kr., icke längre att belasta

förevarande förslagsanslag.

3. Allmänmedicinska forskargrupper. Rådet finner det ange­

läget, att den inom försvarsmedicinen tillämpade organisationen med perma­

nenta forskargrupper, vid vilka såväl forskningsledare som övriga anställda ges

extra ordinarie anställning, utvidgas till även det allmänmedicinska området.

Med hänsyn härtill föreslår rådet, att en forskargrupp, placerad vid Allmänna

sjukhuset i Malmö och bestående av en professor i Be 3, en laboratorieassistent

i Ae 11 och ett laboratoriebiträde i högst Ae9, inrättas för klinisk koagulations-

forskning. Gruppen skulle enligt förslaget ställas under ledning av docenten Inga

Marie Nilsson, som av rådet förordas samtidigt erhålla professors tjänsteställning.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 69 år 196

4

B. Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning

Detta reservationsanslag disponeras för innevarande budgetår på sätt som re­

dovisas i följande sammanställning, av vilken även framgår de av statens medi-

cinslca forskningsråd föreslagna förändringarna för nästa budgetår. 1

För 1963/64

Av rådet

upptagna

för 1964/65

belopp,

föreslagna

kr.

ändringar, kr.

1. Medicinsk forskning..............................

7 550 000

+ 7 450 000

2.

Försvarsmedicinsk grundforskning...........

1 135 000

+ 1 055 000

3. Medicinsk publiceringsverksamhet............

200 000

^-f 25 000

Summa kr.

8 885 000

+ 8 530 000

1. Medicinsk forskning. Rådet erinrar inledningsvis om den ökade

uppmärksamhet som ägnas åt forskningens betydelse för samhällets framtida ut­

veckling. Samtidigt konstaterar rådet emellertid, att den av 1955 års universitets-

utredning förordade utbyggnadstakten i fråga om den medicinska forskningens

resurser (jfr SOU 1958:32) inte varit möjlig att hålla. Rådet finner det angeläget,

att utredningens upprustningsprogram snabbt realiseras samt att därefter ökade

resurser ställs till forskningens förfogande i den takt som vetenskapens utveck­

ling och samhällets expansion i övrigt kräver.

22

I fortsättningen redogör rådet för de faktorer som varit vägledande vid beräk­

ningen av anslagsbehovet för budgetåret 1964/65. Rådet framhåller därvid i hu­

vudsak följande.

En omfattande utbyggnad av utbildnings- och forskningsorganisationen har

ägt rum under 1950-talet. Som en följd härav har forskarrekryteringen kraftigt

stimulerats, vilket kan spåras bl. a. i ett ökat antal disputationcr. Redan beslu­

tade och väntade utbyggnader av de medicinska, odontologiska, veterinärmedi­

cinska och farmaceutiska läroanstalterna medför, att denna utveckling kan vän­

tas fortsätta. För att det stigande antalet forskare skall kunna tas om hand och

bl. a. kvalificera sig för det stora antal lärartjänster, som erfordras för den fram­

tida läkarutbildningen, behöver rådet avsevärt förstärkta resurser.

De för innevarande budgetår anvisade medlen ger — trots en höjning med ca

25 % — inte möjlighet att på ett tillfredsställande sätt underhålla en effektiv och

ändamålsenlig forskning. Orsaken härtill är, att förstärkningar erfordras för att

täcka automatiska kostnadsstegringar på grund av löneökningar och prissteg­

ringar på materiel och utrustning. Hänsyn måste därjämte tagas till behovet av

standardökning i form av fler och mer kvalificerade medhjälpare med kom­

plicerad utrustning. Därtill kommer att anspråken på rådets medel stigit i snab­

bare takt än anslagsökningarna. Rådet anser det emellertid inte möjligt att ome­

delbart eliminera den eftersläpning, som nu föreligger.

Från de sålunda redovisade utgångspunkterna beräknar rådet medelsbehovet

till medicinsk forskning för budgetåret 1964/65 till minst 12 milj. kr. Vid bedöm­

ningen av anslagsbehovet måste emellertid, framhåller rådet vidare, hänsyn tas

till forskarnas möjligheter att erhålla anslag från annat håll än rådet. Härom

anför rådet i huvudsak följande.

Mest intressant i sammanhanget torde vara de anslag, som beviljas från ut­

ländskt håll. Enligt rådets mening kan en disproportion mellan stora anslag från

utlandet och otillräckliga svenska anslag vålla vissa problem, särskilt om det ut­

ländska stödet underkastas snabba växlingar, varvid överraskande krav kan

komma att ställas på de svenska myndigheterna. Detta accentuerar ett redan

förefintligt behov av ytterligare förstärkningar av rådets resurser. De utländska

anslagen, vilka främst kommer från USA, har ökat starkt under de senaste åren

och uppgick under budgetåret 1962/63 till ca 7,77 milj. kr. Rådet har emellertid

kännedom om att man i USA tagit upp diskussioner om den fortsatta anslagsbe-

villningen till europeiska länder, och enligt vad rådet inhämtat torde anslagen

från USA under innevarande budgetår komma att stanna vid 6,5 milj. kr., vilket

innebär, att den tidigare utvecklingen med årligen stegrade anslag brutits. Enligt

rådets mening kan man förmoda, att stödet från USA kommer att behållas vid

denna lägre nivå eller successivt ytterligare reduceras.

Från nyss återgivna utgångspunkter konstaterar rådet ett behov av anslags-

förstärkning med ytterligare 3 milj. kr. Det totala anslagsbehovet för medicinsk

forskning under budgetåret 1964/65 beräknas sålunda av rådet till 15 milj. kr.

2. Försvå rsmedicinsk grundforskning. Rådet erinrar i detta

sammanhang om vad föredragande departementschefen i propositionen 1963: 74

anfört bl. a. om angelägenheten av ökade forskningsinsatser på försvarsmedici-

nens område. Beträffande anslagsbehovet för nästa budgetår framhåller rådet,

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196

/

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 69 år 196Jf

23

att försvarsmedicinska forskningsutredningens förslag måste betraktas sasom ett

absolut minimiprogram. Med beklagande konstateras att utredningens anslags-

förslag för innevarande budgetår ncdskurits, varigenom redan en betydande

eftersläpning uppkommit. Rådet finner det nödvändigt, att utredningens pro­

gram förverkligas.

Medelsbeliovet under denna anslagspost beräknar rådet till 2 190 000 kr., vilket

anges motsvara försvarsmedicinska forskningsutredningens förslag jämte tillägg

för kostnadsfördyringar för löner, apparater och materiel. I förslaget ingar ett

belopp av 25 000 kr. till expenscr och litteraturinköp vid rådets försvarsmedi­

cinska forskargrupper.

3. Medicinsk publiceringsverksamhet. För att kunna möta

de ökade behoven för här ifrågavarande verksamhet hemställer rådet om en

uppräkning av anslagsposten med 25 000 kr. till 225 000 kr.

För innevarande budgetår är under femte huvudtiteln uppfört ett reservations­

anslag Bidrag till forskningsverksamhet på yrkesmedicinens område. Statens

medicinska forskningsråd har i särskild framställning hemställt om en höjning av

detta anslag med 50 000 kr. till 100 000 kr.

I förevarande sammanhang torde böra anmälas, att universitetskanslern

med anledning av framställning från karolinska institutets lärarkollegium — i

skrivelse den 13 februari 1964 hemställt om ett belopp av 310 000 kr. motsva­

rande kostnaderna för att hyra en IBM 1401 datamaskin för institutets räkning

under tiden den 1 oktober 1964 — den 30 juni 1965. Enligt lärarkollegiet avser

man att vid karolinska institutet starta en vetenskaplig dokumentationsverk­

samhet på det biomedicinska området. Genom att utnyttja automatisk data­

behandling syftar man till att effektivare inhämta litteraturinformation från

vetenskapliga dokumentationscentra inom ett världsomspännande nät. Med

hänsyn till projektets vittomfattande karaktär är det enligt lärarkollegiet lämp­

ligt, att ett särskilt ledningsorgan för verksamheten etableras inom karolinska

institutet med företrädare bl. a. för statens medicinska forskningsråd.

Statens medicinska forskningsråd betonar i yttrande över kanslerns framställ­

ning datamaskinens stora användningsområde i fråga om insamling och bearbet­

ning av olika informationer från den vetenskapliga litteraturen. Enligt sonde­

ringar som utförts av rådet torde det vara möjligt att från utlandet erhalla

kopior av sådan tape, på vilken litteraturdata lagrats, eventuellt i utbyte mot

andra data, insamlade från skandinavisk litteratur. Rådet förordar, att den

planerade verksamheten vid karolinska institutet påbörjas under budgetåret

1964/65, varvid rådet är berett att medverka i ledningen för verksamheten.

Rådet är villigt att understödja sådan dokumentationsverksamhet även med

bidrag till löner och viss förbrukningsmateriel. Avslutningsvis framhåller rådet

att, eftersom en datamaskin enligt det föreliggande förslaget skall uppställas i

nära anslutning till rådets kansli efter dettas förflyttning till Stockholm, rådet

24

kommer att kunna använda maskinen också för den bearbetning av material i

samband med anslagsärenden och för det planeringsarbete, som rådet startat

under innevarande budgetar. Tillstyrkande yttranden har även avgivits av

medicinalstyrelsen, jarmaceutiska institutet, statens institut för folkhälsan, sta­

tens farmacevtiska laboratorium och Ingeniörsvetenskapsakademien.

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964

C. Humanistisk forskning

Detta reservationsanslag är för innevarande budgetår uppfört med 2 125 000 kr.

Statens humanistiska forskningsråd hemställer, att förevarande anslag för

nästa budgetår höjes med 1 091 000 kr. till 3 216 000 kr. Rådet framhåller, att

klyftan mellan det belopp som står till förfogande för utdelning och anslags­

behovet för de ansökningar som är förtjänta av att bifallas tenderar att vidgas.

Enligt rådet kämpar den humanistiska forskningen i Sverige i dagens läge med

så betydande svårigheter att den på viktiga områden hotas av stagnation och

tillbakagång. Möjligheterna att åstadkomma en nyorientering av den humanis­

tiska vetenskapen är för närvarande begränsade, hävdar rådet vidare. Vissa

initiativ till en nyorientering har emellertid enligt rådet under senare tid tagits

av företrädare för humanistisk vetenskap. Till de nya projekt som förelagts

rådet hör bl. a. en serie forskningsuppgifter rörande det svenska klassamhällets

funktioner samt en grupp problem rörande kolonialismen. Några av de fram­

lagda projekten befinner sig enligt rådet på ett sådant stadium, att de kan på­

börjas under nästa budgetår, förutsatt att erforderliga medel ställs till förfo­

gande.

I sin anslagsframställning begär rådet vidare, att dess medel för förvaltnings­

kostnader — vilka bestrides inom ramen för anslaget till humanistisk forskning

— för nästa budgetår skall ökas med 8 000 kr. till 86 000 kr.

Från organisationer och enskilda har jämväl inkommit vissa skrifter i ämnet.

D. Statens råd för samhällsforskning: Förvaltningskostnader

För innevarande budgetår är detta förslagsanslag uppfört med 91 000 kr.

Statens råd för samhällsforskning hemställer, att anslaget för nästa budgetår

höjes med 20 900 kr. Den föreslagna höjningen betingas främst av önskemål om

medel till arvodering av en kontorist vid rådets kansli samt om förstärkning av

anslagsposten till ersättning för särskilda utredningar och oförutsedda utgifter.

E. Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforskning

Statens råd för samhällsforskning hemställer, att förevarande reservations­

anslag för nästa budgetår höjes med 1 000 000 kr. till 3 000 000 kr. enligt följande

sammanställning.

1. Socialvetenskaplig forskning och publiceringsverksamhet (nu

775 000) .......................................................................................... + 375 000

2. Rättsvetenskaplig forskning och publiceringsverksamhet (nu

225 000) .......................................................................................... + 125 000

3. Psykologisk och pedagogisk forskning och publiceringsverksam­

het (nu 1 000 000)........................................................................... + 500 000

Summa kr. 1 000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964-

25

Rådet framhåller behovet av en kraftig höjning av anslagsmedlen till samhälls­

forskning och anför härom bl. a. följande.

Den kraftiga tillströmningen till universitet och högskolor under 1950-talet

har nu resulterat i en betydligt ökad forskningsverksamhet, vilket ställer och i

växande grad kommer att ställa krav på ökade anslagsmedel.

Rådet avser att innevarande budgetår söka få till stånd större forskningspro­

jekt med anknytning till olika vetenskapsområden. Då dylika projekt torde

komma att föranleda kostnader, som avsevärt överstiger kostnaderna för de

projekt, som rådet i regel understöder, kan i nuvarande läge större tvärveten­

skapliga forskningsprojekt endast i begränsad omfattning igångsättas genom

rådets förmedling.

F. Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader

För innevarande budgetår är detta förslagsanslag uppfört med 209 000 kr.

Statens naturvetenskapliga forskningsråd hemställer, att anslaget för nästa bud­

getår höjes med 179 000 kr. till 388 000 kr. enligt följande sammanställning.

1. Arvode till rådets ordförande (nu 7 200)........................................ of.

2. Arvode till publiceringsnämndens ordförande (nu 2 100) .......... of.

3. Resekostnadsersättning och traktamente åt ledamöter av rådet

och dess publiceringsnämnd, förslagsvis (nu 9 000)..................... +

1 500

4. Ersättningar för särskilda utredningar förslagsvis (nu 44 000) . . -j- 64 750

5. Ersättning åt sekreterare och annan personal, sjukvård, expenser

in. m., förslagsvis (nu 146 700) ........................................................ + 112 300

Summa kr. 178 550

Av tillgängliga handlingar inhämtas bl. a. följande.

Punkt 3. Denna post har varit oförändrad sedan den 1 juli 1959. Biljettpri­

serna har sedan dess stigit med ca 10 % på Statens järnvägar och dygnstrakta-

mentet i traktamentsklass A med 16 %. Rådet föreslår, att posten för budgetåret

1964/65 uppföres med 10 500 kr.

Punkt 4. Från denna post skall bl. a. bestridas kostnaderna för granskning och

utredning av ansökningsärenden, sakkunnigutlåtanden vid tillsättning av rådets

forskartjänster, yttranden över remisser och allmänna utredningsuppdrag. Anta­

let sådana ärenden har ökat högst avsevärt under senare år. Den ersättning som

utgår för detta arbete har däremot successivt blivit allt mindre. Budgetåret

1950/51 var postens relativa andel i rådets forskningsanslag 1,4 %, medan den

26

för budgetåret 1963/64 är endast 0,4%. Med hänsyn till att arbetsuppgif­

terna i samband med utredningar av ansökningsärenden är av komplicerad och

ansvarsfylld art finner rådet att ersättning för detta ändamål bör utgå med för­

slagsvis 90 kr. per ärende, vilket kräver en höjning av posten med ca 60 000 kr.

Höjningen i övrigt betingas i huvudsak av beräknade kostnader vid tillsättning

av de nya särskilda forskartjänster, som rådet föreslår för budgetåret 1964/65.

Punkt 5. Rådet motiverar den föreslagna höjningen av denna post med att

arbetet inom rådets kansli ökat i omfattning under senare år. Bl. a. har rådet

numera fem kommittéer som arbetar med olika utredningar. Särskilt den vitt­

förgrenade verksamhet, som pågår inom naturresurskommittén, uppges i detta

sammanhang spela en dominerande roll. För att möta denna ökning av de admi­

nistrativa göromålen erfordras enligt rådet en förstärkning av personalen med

dels en tjänst som assistent i högst Ae 19, dels fyra biträdestjänster. I övrigt

beräknar rådet medel främst för automatiska utgiftsökningar och ökade expens-

kostnader.

Kungl. Maj:ts -proposition nr 69 år 196£

€. Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig forskning

För innevarande budgetår är detta reservationsanslag uppfört med 8 950 000 kr.

Statens naturvetenskapliga jorskningsråd hemställer, att anslagsposten till na­

turvetenskaplig forskning (nu 8 150 000) höjes med 9 950 000 kr. till 18 100 000

kr. Vidare hemställer rådet om oförändrad medelstilldelning, 800 000 kr. till na­

turvetenskaplig publiceringsverksamhet.

I sin framställning hävdar rådet, att den svenska forskningsvolymen inter­

nationellt sett uppvisar en tendens till stagnation, vilket mot bakgrunden av det

numera erkända sambandet mellan vetenskaplig forskning och ekonomiskt fram­

åtskridande ter sig helt otillfredsställande. Rådet finner det därför angeläget, att

forskningsanslagen höjes i snabb takt. En generell uppräkning med 50 % är

enligt rådets uppfattning nödvändig för att täcka behovet inom rådets eget verk­

samhetsområde. Som skäl härför åberopas dels den på grund av det ökande anta­

let forskare ständigt växande klyftan mellan disponibla anslag och hos rådet

sökta bidrag, dels den minskande anslagstilldelningen från utländskt håll. Utöver

den av rådet föreslagna generella anslagshöjningen bör — framhålles det — me­

del utgå till vissa speciella ändamål. Härom anföres bl. a. följande.

Kostnaderna för Sveriges deltagande i den europeiska organisationen för astro­

nomisk forskning rörande södra stjärnhimlen, det s. k. ESO-projektet (jfr prop.

1961: 138), beräknades ursprungligen till 300 000 ä 400 000 kr. per år. Sedan pla­

ner och beräkningar reviderats, har det emellertid visat sig, att kostnaderna blir

betydligt högre eller i runt tal 800 000 kr. per år fram till 1970. Kostnaderna är

dock inte jämnt fördelade över de olika åren utan visar en kraftig topp omkring

1965 och 1966. Rådet är därför inställt på en årskostnad av minst 1 milj. kr.,

vilket medför ett ökat medelsbehov av minst 600 000 kr.

Rådets kommitté för forskning rörande naturresursernas bevarande och ut­

nyttjande har hittills inte kunnat få stöd i önskvärd omfattning. Föreliggande

planer för utvidgning av kommitténs verksamhet inom områdena luftforskning,

vattenforskning och forskning rörande de biologiska resurserna utvisar för bud­

getåret 1964/65 ett ytterligare medelsbehov av 1 900 000 kr.

27

Även forskningen inom cellbiologi, organisk kemi och fasta tillståndets fysik

av enligt rådets mening i behov av upprustning. Denna föreslås främst ske i form

av upprättande av nya forskargrupper till en sammanlagd kostnad av 2 150 000

kr.

I detta sammanhang torde vidare få anmälas att Svenska nationalkommittén

för geodesi och geofysik i skrivelse den 14 augusti 1963 hemställt om ett särskilt

reservationsanslag av 570 000 kr. för att möjliggöra svenskt deltagande i »The

international quiet sun year» (IQSY), ett internationellt projekt för ökad geo-

fysisk forskning under den period av minimal solaktivitet, som väntas inträffa

under åren 1964—65. De undersökningar, som i detta sammanhang aktualiserats

från svensk sida, är avsedda att i huvudsak genomföras vid solobservatoriet på

Capri, geofysiska observatoriet i Kiruna, jonosfärobservatoriet i Uppsala samt

meteorologiska observatoriet i Marsta.

Över nationalkommitténs framställning har yttranden avgivits av universitets­

kansler sämbetet, efter hörande av matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i

Uppsala, statens naturvetenskapliga forskningsråd, försvarets forskningsanstalt

och Vetenskapsakademien, vilka samtliga finner svensk medverkan i IQSY-

projektet önskvärd och därför tillstyrker kommitténs förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964

H. Atomforskning

Detta reservationsanslag är för innevarande budgetår uppfört med 7 675 000 kr.

Statens råd för atomforskning hemställer, att anslaget för nästa budgetår höjes

med 5 825 000 kr. till 13 500 000 kr.

Skillnaden mellan hos rådet sökta bidrag och av rådet beviljade anslag uppgick

under budgetåret 1962/63 till 4 milj. kr. Rådet konstaterar mot denna bak­

grund, att det inte kunnat tillgodose en rad välmotiverade anslagsbehov. I fråga

om medelsbehovet för nästa budgetår anför rådet i huvudsak följande.

Den under senare år genomförda utbyggnaden av universitetsorganisationen

ställer rådet inför stora krav på forskningsanslag för nya institutioner. Dessa in­

stitutioner kräver successivt ökat stöd under en uppbyggnadsperiod på några år,

då forskningen organiseras och uppnår en mera stabil nivå. För dylika ändamål

räknar rådet med ett ökat medelsbehov av 1 milj. kr.

Utvecklingen på acceleratorområdet har medfört, att rådet för budgetåret

1964/65 behöver en avsevärd anslagsförstärkning för modernisering och nyan­

skaffning av acceleratorer. Ökade resurser krävs också för driften av redan existe­

rande acceleratorer. Sammanlagt uppskattar rådet den erforderliga anslagsför-

stärkningcn för dessa ändamål till 1 milj. kr.

För att förbättra möjligheterna att inom Sverige utnyttja CERN.s resurser

beräknar rådet ett medelsbehov av 350 000 kr. En stor del av detta belopp avses

för inköp av en mätmaskin till fysiska institutionen vid Stockholms universitet.

I övrigt förordar rådet bl. a., att de vid CERN anställda svenska forskarna skall

ges ökade möjligheter att delvis arbeta i hemlandet samt att yngre svenska

forskare skall få tillfälle att förlägga sitt avhandlingsarbete till CERN.

28

På uppdrag av rådet har målet för och omfattningen av forskningen inom det

fasta tillståndets fysik utretts. Enligt en preliminär rapport uppgår medelsbe­

hovet inom detta område till ca 2,9 milj. kr., varav ca 600 000 kr. beräknas

falla på atomforskningsområdet. För övriga forskningsområden finner rådet det

erforderligt med en anslagsförstärkning om ca 2,5 milj. kr.

Till förvaltningskostnader har inom ramen för detta anslag under innevarande

budgetår anvisats 272 000 kr. Rådet hemställer, att anslagsmedlen till förvalt­

ningskostnader höjes med 198 000 kr.

Avslutningsvis understryker rådet, att den tekniska utvecklingen blir alltmer

beroende av den naturvetenskapliga forskningens resultat. Investeringarna i na­

turvetenskaplig forskning bör enligt rådet relativt sett stiga snabbare än den

totala forskningsvolymen, för att den samhällsekonomiska effekten skall bli så

gynnsam som möjligt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964

I. Främjande av forskning på jordbrukets område m. m.

Under nionde huvudtiteln har för innevarande budgetår till främjande av

forskning på jordbrukets område m. in. anvisats ett reservationsanslag av

2 100 000 kr. Av anslaget avses minst 200 000 kr. bli använda för att stödja strål-

skyddsforskning vid vissa institutioner, som sorterar under jordbruksdeparte­

mentet, 30 000 kr. bli tilldelade den svenska avdelningen av Nordiska jordbruks-

forskares förening samt 100 000 kr. bli avdelade för att främja i första hand jord­

bruksforskning med nordiska aspekter.

Jordbrukets forskningsråd hemställer, att anslaget för nästa budgetår ökas

med 1 900 000 kr. till 4 000 000 kr. att användas för följande ändamål. 1 2 3 4 5 6

1. Nordiska jordbruksforskares förenings kontaktverksamhet.........

30 000

2. Forskning av gemensamt nordiskt intresse.................................... 200 000

3. Mutationsforskning............................................................................ 500 000

4. Utrustning och drift av forskningsrådens laboratorium i Studsvik 40 000

5. Strålskyddsforskning.......................................................................... 250 000

6. Allmän jordbruksforskning ............................................................... 2 980 000

Summa kr. 4 000 000

Av tillgängliga handlingar inhämtas bl. a. följande.

Punkterna 3—4- Mutationsforskningen har utvecklats mycket kraftigt och

därigenom fått större betydelse även för övriga grenar av forskningen på jord­

brukets och trädgårdsnäringens område. På växtodlingsområdet har framkom­

mit praktiskt tillämpbara, värdefulla resultat och ytterligare framsteg på om­

rådet synes möjliga att göra.

Punkt 6. Det svenska jordbruket står inför så väsentligt skärpta krav på

såväl yttre som inre rationalisering, att på snart sagt alla sektorer av jordbruks­

forskningen mycket effektiva insatser måste göras för att ge jordbrukarna bästa

hjälp till självhjälp. Rådet understryker vikten av att en väsentlig förstärkning

29

av den allmänna jordbruksforskningens resurser sker utan dröjsmål, eftersom en

fortsatt eftersläpning i nuvarande situation kan få mycket allvarliga konsekven­

ser.

I detta sammanhang torde få anmälas att ett flertal framställningar föreligger

om skyndsamma åtgärder för att klarlägga eventuella risker i samband med den

alltmer förekommande användningen av kemiska bekämpningsmedel (biocider)

inom framför allt jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel. Efter samråd mellan

en del statliga institutioner har medel begärts för igångsättning snarast möjligt

av vissa undersökningar för att klarlägga situationen.

Genom skrivelse den 27 februari 1964 har professorn S. Brohult såsom ord­

förande i en kommitté tillsatt av statens naturvetenskapliga forskningsråd (na­

turresurskommittén) samt föreståndaren för statens veterinärmedicinska anstalt,

professorn H.-J. Hansen överlämnat en forskningsplan rörande biocidernas eko­

logiska effekter och hemställt, att i runt tal 700 000 kr. ställs till förfogande för

planens genomförande.

I skrivelser den 21 och 24 februari 1964 har styrelserna för statens växtskydds-

anstalt och statens institut för folkhälsan begärt medel till vissa orienterande

undersökningar rörande bekämpningsmedelsrester i livsmedel. Kostnaderna för

att genomföra ett tvåårigt undersökningsprogram beräknas till sammanlagt ca

570 000 kr. Programmet upptar 5 600 analyser av 3 850 prover av frukt, grön­

saker, matfett, fläsk, kött och ägg, varav 1 800 prover från importerade varor.

Av kostnaderna belöper 159 000 kr. på växtskyddsanstalten, 118 000 kr. på in­

stitutet för folkhälsan och 293 000 kr. på andra laboratorier. Sammanlagt om­

kring 250 000 kr. torde erfordras först under budgetåret 1965/66.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 69 år 196h

J. Åtgärder för att förebygga skördeskador

Under nionde huvudtiteln har för innevarande budgetår anvisats ett reserva­

tionsanslag av 250 000 kr. till åtgärder för att förebygga skördeskador.

Jordbrukets forskningsråd hemställer, att anslaget ökas med 250 000 kr. Be­

hovet av forsknings- och försöksverksamhet pa detta område är stort fram­

håller rådet — varför en utvidgning och effektivisering av verksamheten är av

största betydelse för jordbruket.

Forskningsrådet ifrågasätter, om inte förevarande anslag kunde sammanföras

med anslaget till främjande av forskning på jordbrukets område m. m.

K. Statens tekniska forskningsråd

För innevarande budgetår är detta förslagsanslag under tionde huvudtiteln

uppfört med 244 000 kr. Statens tekniska forskningsråd föreslår, att Kungl.

Maj:t utverkar riksdagens bemyndigande att, på liknande sätt som nu är fallet

bl. a. för statens råd för atomforskning och statens råd för byggnadsforskning,

få fastställa den del av reservationsanslaget för teknisk forskning som må an­

vändas för den administrativa och planerande verksamheten vid rådet.

I särskild promemoria den 23 oktober 1963 har rådet angivit det ökade medels­

behovet för de ändamål som tillgodoses genom förevarande anslag till i runt tal

203 000 kr.

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964.

L. Teknisk forskning

Detta reservationsanslag under tionde huvudtiteln är för innevarande bud­

getar uppfört med 8 100 000 kr. Vid utgången av budgetåret 1962/63 fanns på

anslaget en reservation av 2 269 695 kr.

Statens tekniska forskningsråd hemställer, att anslaget till teknisk forskning

för nästa budgetår höjes med 12 900 000 kr. till 21 000 000 kr. Vidare hemställer

rådet om särskilda anslag till dels anställande av forskare, dels publicerings­

verksamhet om vardera 500 000 kr.

Rådet meddelar, att ansöknings volymen det senaste budgetåret visat en mar­

kant stegring. Behandlade ansökningar uppgick till ett sammanlagt belopp av

12,5 milj. kr., varav 11,8 milj. kr. avsåg nya ansökningar. Bidrag beviljades

med 7,2 milj. kr. Därtill hade vid utgången av budgetåret reservationsvis be­

viljats 3,7 milj. kr. för avräkning mot innevarande budgetårs anslag.

Den föreslagna ökningen av anslaget till teknisk forskning avser rådet att med

viss avrundning utnyttja för följande ändamål, nämligen industrianslag och

bidrag till större projekt 5 milj. kr., nyttiggörande av forskningsresultat bl. a.

genom exploateringsåtgärder och verksamhet i samband med kontraktsforskning

2 milj. kr., allmänna forskningsprojekt 3 milj. kr. samt bidrag till forsknings­

projekt, för vilka tidigare utgått stöd från Förenta staterna, 3 milj. kr.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 69 år 196It-

3L

IV. Den svenska rymdforskningens organisation m. m.

A. Rymdkommitténs betänkande

1. Rymdverksamhetens omfattning

ltymdkommittén konstaterar inledningsvis, att det råder viss oklarhet i be­

greppsbildningen på »rymdområdet». Kommittén har för sin del funnit lämpligt

att såsom generellt begrepp använda ordet rymdverksamhet. Detta be­

grepp får i kommitténs språkbruk innefatta dels rymdforskning i egent­

lig mening, dvs. den vetenskapliga utforskningen i samband med rymdaktivitet

av fysikaliska och kemiska fenomen i rymden ävensom medicinsk och biologisk

forskning med dylik anknytning, dels rymdteknologi, varmed avses kon­

struktion och uppbyggnad av såväl mätapparatur som den övriga utrustning,

vilken behövs vid uppsändning av olika slags rymdfarkoster, dels ock rymd­

exploatering, som betecknar rymdens utnyttjande för kommersiella och

allmännyttiga ändamål, t. ex. satelliter för telekommunikationer, navigation och

meteorologi.

Kommittén ger inledningsvis en översikt av den vetenskapliga bakgrunden

till rymdens utforskning och påpekar, att den bild vi gjort oss av jordens när­

maste omgivning, vårt planetsystems uppbyggnad och mekanik samt univer­

sums beskaffenhet i huvudsak är baserad på den information vi erhållit genom

att tolka strålning av olika slag från rymden. Mätningar av förhållanden ute i

världsrymden med hjälp av apparater nere på jorden är emellertid ofta osäkra.

Den första konstgjorda jordsatelliten, vilken uppsändes i oktober 1957, inledde

därför en ny epok inom vetenskapen, framhåller utredningen. Med hjälp av

apparatur i raketer och satelliter kan man nu på ett helt annat sätt än tidigare

studera fenomen, som utspelas på solen eller ute i världsrymden.

Utforskningen av rymden omfattar emellertid, betonar kommittén, icke en­

dast undersökningar rörande de elektromagnetiska krafterna och partikeltät­

heten. För ett flertal naturvetenskapliga discipliner — bl. a. medicin, biologi,

fysik, geologi, meteorologi och geodesi — är rymdforskningen av betydande

intresse. Enligt kommitténs uppfattning leder rymdverksamheten till en höjning

av kunskapspotentialen, vilket i sin tur påskyndar den tekniska och ekonomiska

utvecklingen.

Rymdverksamheten i olika länder

Den mest omfattande rymdverksamheten bedrives i Förenta staterna och

Sovjetunionen, medan insatser av mindre storleksordning sker i länder som

Frankrike, Italien, Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland. Västeuropa

32

hai för att kunna hävda sin ställning pa området valt att göra en del av sina

insatser inom samarbetsorganisationer. Avvägningen mellan insatserna i natio­

nell respektive internationell verksamhet växlar från land till land. En samman­

fattning av de insatser inom civil rymdverksamhet, som sker i olika länder, redo­

visas i följande tabell.

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964

Nation

BNP

miljarder

sv. kr.

Årskos

miljoner

sv. kr.

tnad för n

verksamhet

% av

BNP

ationell

sv. kr. per

capita

Avgifter

till ESRO

och/eller

ELDO

miljoner

sv. kr.

Total

års­

kostnad

miljoner

sv. kr.

Förenta staterna ....................

2 550

27 000

1,06

150

27 000

Frankrike ..............................

300

100

0,033

2.30

80

180

Italien ...................................

180

12

0,007

0,24

40

52

Storbritannien ..........................

320

70

0,022

1,38

130

200

Förbundsrepubliken Tyskland

335

40

0,012

0,74

90

130

Belgien ..................................

62

1.8

0,003

0,20

13

15

Danmark ..................................

30

0,6

0,002

0,13

1,8

2,4

Nederländerna ........................

54

2,9

0,005

0,24

13

16

Norge ................................

22

1,8

0,008

0,50

_

1,8

Sverige ................................

81

2,0

0,002

0,27

4,4

6,4

Siffrorna i tabellen har erhållits på följande sätt:

Årskostnaderna för nationell verksamhet har uppskattats med ledning av nu

aktuella uppgifter och avser budgetåret 1963/64 eller kalenderåret 1964.

Avgifter till de internationella organisationerna ESRO och ELDO (jfr följan­

de avsnitt) har beräknats under antagandet att ESRO:s budget under 1964 kom­

mer att uppgå till 90 milj. kr och ELDO:s till 300 milj. kr.

I tabellen användes som jämförelsebas uppskattade värden på bruttonational­

produkt till produktionskostnad (BNP) för 1963.

Internationella samarbetsorganisationer

Bland de faktorer vilka föranlett bildandet eller planerandet av olika inter­

nationella samarbetsorganisationer på rymdverksamhetens område kan enligt

kommittén nämnas följande. Utvecklingen inom vetenskap och teknik är i våra

dagar i stor utsträckning ett resultat av »team-work». På grund av problemens

komplicerade natur blir kostnaderna ofta stora. Undersökningar av globala feno­

men kräver i speciellt hög grad samarbete över nationsgränserna.

Av kommitténs översikt rörande internationella samarbetsorganisationer på

rymdområdet inhämtas i huvudsak följande.

Committee onSpace Research (C OSPAR) upprättades i ok­

tober 1958. Organisationens uppgift är att främja grundläggande rymdforsk­

ning på internationell basis. För närvarande är 22 nationer representerade i

COSPAR. Sverige blev medlem i mars 1963 och representeras av Vetenskaps­

akademien. Såväl Förenta staterna som Sovjetunionen har från första början

33

deltagit i COSl’All:s arbete, där man särskilt lägger vikt vid informationsverk­

samhet och varje år arrangerar synnerligen givande symposier.

Förenta Nationernas kommitté f ö r rymdens fredliga

utnyttjande tillsattes år 1958 av FN:s generalförsamling med represen­

tanter från 20 stater, däribland Sverige. Kommittén fullgjorde i juli 1959 sin

uppgift att till generalförsamlingen avlämna rapport i vissa frågor rörande rym­

dens fredliga användning. Senare har överenskommelse träffats mellan Förenta

staterna och Sovjetunionen om utförandet av gemensamma försök med väder­

satelliter, kartläggning av jordens magnetiska fält med hjälp av satelliter och

om användning av passiva satelliter för telekommunikationer. För närvarande

pågår diskussioner om upprättandet av eu internationell raketbas inom ekva-

torialområdet (Indien) under FN:s överinseende.

Den

europeiska

rymdforskningsorganisationen

(E S It O). I december 1960 undertecknades vid en mellanstatlig konferens i

Schweiz en överenskommelse om bildandet av eu förberedande kommitté för

rymdforskning, Commission Préparatoire Européenne de Recherclies Spatiales

(COPERS). Överenskommelsen undertecknades av 11 europeiska länder, näm­

ligen Belgien, Danmark, Frankrike, Italien, Nederländerna, Norge, Schweiz,

Spanien, Storbritannien, Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland. Österrike

har senare anslutit sig till överenskommelsen. Efter ratifikation konstituerades

COPERS i mars 1961.

Vid en senare konferens — i Paris i juni 1962 — undertecknades en konven­

tion angående upprättande av en organisation för europeisk rymdforskning,

European Space Research Organization (ESRO), av nio av de tolv COPERS-

ländcrna, nämligen Belgien, Frankrike, Italien, Nederländerna, Schweiz, Spa­

nien, Storbritannien, Sverige och Förbundsrepubliken Tyskland. Konventionen

har sedan undertecknats även av Danmark. Norge meddelade i slutet av 1962,

att man för närvarande icke avsåg att vidare deltaga i det europeiska sam­

arbetet inom rymdforskningen; man följer f. n. arbetet genom observatörer.

För insatser inom rymdverksamheten krävs tekniska och ekonomiska resur­

ser, som knappast kan skapas av ett enskilt land. Här får ESRO sin främsta

uppgift. Det vetenskapliga arbetet — planeringen av försöken, arbetet med den

vetenskapliga apparaturen, den teoretiska behandlingen och publiceringen av

erhållna resultat — skall normalt göras av olika forskargrupper i Europa vid

deras respektive institutioner. Samtidigt skall ESRO skapa tillfällen till veten­

skapliga undersökningar utöver dem som finns i medlemsländerna. Detta inne­

bär samordning av experimenten, utveckling och konstruktion av nyttolasterna,

som i allmänhet omfattar apparatur för olika vetenskapliga experiment samtidigt,

både i raketnoskoner och i satelliter, provning av komponenter och nyttolaster,

utrustning för telemetri, stabilisering, kraftförsörjning och bärgning av instru­

ment, anskaffning och uppsändning av raketer och satellitbärare, registrering och

bearbetning av data osv. Samtidigt som ESRO till sitt syfte är en vetenskaplig

organisation kommer den därför i sin praktiska utformning att bli mycket tek­

nisk.

ESRO:s största och dyrbaraste anläggning blir en rymdteknisk central

(ESTeC), vilken skall förläggas till Delft i Nederländerna, men dessutom behövs

ett centrum för databehandling (ESDaC), som kommer att förläggas till Darm-

stadt i Förbundsrepubliken Tyskland. Vidare krävs ett system av spårstationer

för att följa satelliterna (ESTrack) och en egen bas för sondraketer (ESRange).

Den senare avses alt anläggas i Kirunaområdet. Beträffande sistnämnda projekt

hänvisas till propositionen 1962: 85. Det är givet, att ESRO genom denna avan-

3

—

Bihang till riksdagens

protokoll

J96.(. 1 sand.

AV G9

Kunijl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 19 6 ^

cerat tekniska karaktär kan få en utomordentlig betydelse för europeisk industri

och teknik.

Vad kostnaderna för ESRO-organisationen beträffar, gäller att för den första

treårs-perioden budgeten maximerats till 400 milj. kr. Därjämte har överens-

kommits att organisationens utgifter under den första åttaårs-perioden, som

samarbetet avser, icke får överstiga 1 575 milj. kr. Sveriges andel under åtta­

års-perioden har beräknats till ca 80 milj. kr. Som utgångspunkt vid beräkning

av olika länders bidrag har nationalinkomsten använts.

Även om experiment i höghöjdsraketer utgör en intressant del av ESRO:s

planerade verksamhet, såväl ur vetenskaplig synvinkel som för Sverige genom

den planerade raketbasen i Kirunaområdet, måste det understrykas, att denna

verksamhet endast utgör en mindre del av ESRO:s totala engagemang. Kost­

naderna för Kirunabasen uppgår således till endast cirka 6 % av ESRO:s kost­

nader. Tyngdpunkten i ESRO-programmet ligger vid utveckling och konstruk­

tion av satelliter och rymdsonder.

Europeisk organisation för utveckling av tunga rake­

ter (ELD O). En överenskommelse år 1961 om bildandet av en europeisk

organisation för utveckling och konstruktion av stora raketer, avsedda för upp-

sändning av satelliter och rymdsonder — European Launcher Development

Organization (ELDO) — har undertecknats av 7 länder: Australien, Belgien,

Frankrike, Italien, Nederländerna, Storbritannien och Förbundsrepubliken

Tyskland. Australiens deltagande i den europeiska organisationen är betingat

av att raketbasen i Woomera, som har stor betydelse för ELDO:s verksamhet,

ligger i Australien. Därifrån kommer de första ELDO-raketerna att sändas upp

och placera satelliter i bana tidigast 1966.

E U R O S P A C E är en sammanslutning som grundades i september

1961 och som består av drygt hundratalet västeuropeiska industriföretag,

verksamma inom sådana branscher, som direkt eller indirekt har beröring med

områden vilka kan väntas bli engagerade i rymdtekniska sammanhang. Svensk

industri är ansluten som kollektiv medlem genom gruppen rymdteknik inom

Sveriges mekanförbund, konstituerad i mars 1962. Denna grupp har för när­

varande elva medlemmar, nämligen SAAB, Telefonaktiebolaget L. M. Erics­

son, ASEA, AB Bofors, AGA, AB Flygmotor, AB Sandvikens jernverk, Standard

radio & telefon AB, Svenska ackumulator AB Jungner, Svenska AB Philips och

Axel Johnson institutet för industriforskning.

EUROSPACE:s syfte är bl. a. att vara industriens språkrör i frågor beträf­

fande lagstiftning, dokumentation, utbildning, forskning etc. samt att genom

utredningar och förslag bistå de internationella organisationerna. EUROSPACE

saknar egen teknisk stab men utnyttjar teknisk personal från medlemsföreta­

gen. Det utredningsarbete, som hittills utförts av EUROSPACE, består i ut­

arbetandet av ett antal förslag till rymdprojekt, främst berörande telekommu-

nikationssatelliter. En grundläggande inventering av Västeuropas ekonomiska

och personella resurser har också genomförts. Allt arbete har utförts av intres­

serade medlemsföretag på egen bekostnad, och resultatet av detta arbete avses

att ställas till ESRO:s, ELDO:s och dessas medlemsstaters fria förfogande.

Skandinaviska Telesatellitkommittén (ST SK) som är

ett samarbetsorgan mellan teleförvaltningarna i Danmark, Norge och Sve­

rige har till uppgift att undersöka de tekniska, praktiska och ekonomiska för­

utsättningarna för interkontinentala telekommunikationer via artificiella satel­

liter, speciellt med tanke på de nya teleförbindelser, som i framtiden kommer

att behövas mellan Skandinavien och kontinenter utanför Europa. De skan-

35

dinaviska regeringarna har nyligen godkänt eu mellan STSK och NASA (Na­

tional Aeronautics and Space Administration. Förenta staternas centrala orga­

nisation för civil rymdverksamhet) träffad överenskommelse om samarbete.

Som ett första led i sin verksamhet avser kommittén att i samarbete med

Chalmers tekniska högskola upprätta en försöksstation på Råö utanför Göte­

borg för mottagning av signaler från telesatelliter. Förutom planerandet av den­

na försöksverksamhet pågår inom STSK utredningar av vissa tekniska, ekono­

miska och administrativa frågor rörande t. ex. lämpliga radiofrekvenser för tele-

satellitförbindelser, interferensstörningar, teletrafikens utveckling samt olika

telesatellitsystems lämplighet för kommersiell användning från skandinavisk

synpunkt.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 69 år 196

4

2. Pågående och planerad rymdverksamhet i Sverige

Forskning

Kommittén har berett representanter för olika vetenskaper med anknytning

till rymdverksamheten tillfälle yttra sig om inriktning och omfattning av den

framtida svenska rymdforskningen. Av kommitténs på inkomna yttranden ba­

serade redogörelse inhämtas i huvudsak följande rörande de olika aktuella forsk­

ningsområdena.

Forskning i astronomi och astrofysik bedrives vid de astrono­

miska observatorierna samt vid ett flertal andra forskningsinstitutioner inom

landet, såsom vid universitetens fysiska institutioner och vissa institutioner

inom de tekniska högskolorna. Till COPERS har inlämnats svenska förslag

rörande avancerad forskning inom nämnda ämnesområden. Den forskning i

radioastronomi som pågår vid Chalmers tekniska högskolas observa-

torium på Råö planeras bli utvidgad under 1964 som en följd av att ett nytt

radioteleskop då beräknas kunna tagas i bruk. Inom ämnesområdet kosmisk

fysik bedrives grundforskning, syftande mot förståelse av universums natur

i dess helhet. Verksamheten är förlagd till universiteten i Uppsala och Lund,

tekniska högskolan i Stockholm samt Kiruna geofysiska observatorium. Vid

sistnämnda observatorium ävensom vid Uppsala jonosfärobservatorium bedrives

forskning i jonosfärfysik, varvid bl. a. norrskensfenomenen studeras.

Forskningen inom områdena meteorologi och atmosfärens struk­

tur har genom rymdverksamheten fått nya och väsentliga hjälpmedel. Det är

emellertid ännu oklart på vilket sätt Sverige bäst skall kunna utnyttja den nya

information som vädersatelliterna ger. Inom vetenskapen g e o d e s i utföres

forskningar vid universitetet i Uppsala och tekniska högskolan i Stockholm

samt av rikets allmänna kartverk. Vid medicinska forskningsrådets ^flygmedi-

cinska avdelning vid karolinska institutet arbetar en forskargrupp på problem

i samband med rymdmedicin. Förberedande studier i rymdbiologi

har utförts vid karolinska institutet och tekniska högskolan i Stockholm.

Industri

Kommitténs redogörelse rörande den svenska industrins inställning till rymd­

verksamheten grundas på synpunkter framförda av gruppen rymdteknik inom

Sveriges mekanförbund. Av redogörelsen inhämtas i huvudsak följande.

36

Som motiv för bedrivande av en svensk rymdforskning anföres från industri­

håll såväl rymdforskningens karaktär av fysikalisk och fysikalisk-kemisk grund­

forskning som nödvändigheten av att inom landet ha tillgång till en kader av-

vetenskapsmän på området. En bidragande orsak till det industriella intresset

för rymdforskningen är de biprodukter, »spin offs», som praktisk verksamhet

med rymdforskningsapparatur ger. Då rymdforskningen är av grundforsknings-

natur bör kostnaderna för densamma enligt industriföreträdarnas uppfattning

i princip bestridas av det allmänna. Detta utesluter dock inte, att industrin i

särskilda fall direkt eller genom av industrin dirigerade fonder kan vara villig

att stödja denna forskning. Den svenska industrin spänner över flertalet av de

områden som är aktuella inom rymdverksamheten, och den kan på olika sätt

bidraga till svenskt och internationellt utvecklingsarbete inom det rymdtek­

niska och rymdvetenskapliga området. Den är sålunda intresserad av att på nor­

mala, kommersiella villkor ta emot beställningar på sådan teknisk utrustning,

som faller inom dess normala verksamhetsområde eller utgör en naturlig ut­

byggnad av detta. Industrin är vidare beredd att i möjligaste mån ta emot även

sådana tekniska uppdrag och forskningsuppgifter, som inte omedelbart sam­

manhänger med materielleveranser. Slutligen är den beredd att då så är möjligt

ställa delar av sina laboratorie- och instrumentresurser till förfogande för forsk­

ningsuppgifter inom rymdvetenskapen.

Kungl. Maj.ts 'proposition nr 69 år 1964

3. Rymdkommitténs förslag

Motiv för svensk rymdverksamhet

Kommittén finner motiven för Sveriges deltagande i rymdverksamheten vila

på vetenskaplig, teknisk och industriell grund. Rymdverksamheten är ett syn­

nerligen betydelsefullt forskningsområde, framhåller kommittén, som med hän­

syn till det fortsatta vetenskapligt-tekniska framåtskridandet anser det vara

väsentligt, att vårt land har tillgång till personer med solida kunskaper på

detta område. Den höjning av landets potential av vetande och kunnande,

som medverkan i rymdverksamheten anses medföra, är enligt kommitténs upp­

fattning viktig, framför allt när det gäller ställningstaganden inom vetenskap,

teknik och försvar. Även i det internationella samarbetet kan emellertid, fram-

hålles det, högt kvalificerade personer behövas, exempelvis vid upprättandet av

internationella studie- eller övervakningsgrupper, där neutrala insatser krävs.

Medverkan i rymdverksamheten med dess nya metoder och rön har vidare

enligt kommitténs uppfattning en befruktande inverkan på utvecklingen inom

vetenskap och teknik. Vidgade kunskaper har redan vunnits inom geo- och

kosmofysik, understryker kommittén, som finner det sannolikt att fortsatt rymd­

verksamhet kommer att ge oss nya aspekter på en råd fenomen. Kommittén

förutsätter, att arbeten inom sådana områden som rymdmedicin och rymdbiologi

kommer att påverka utvecklingen inom medicin och biologi. Vidare betonas

rymdverksamhetens inverkan pa den tekniska utvecklingen och den stimulans

som olika områden av industrin erhåller av nämnda verksamhet.

Sveriges deltagande i rymdens exploatering är — framhåller kommittén —

självklart i vad gäller anslutning till framtida kommunikations- och navigations-

37

satellitsystem ävensom utnyttjande av information från vädersatelliter. Av­

görande beslut har, såsom tidigare framgått, redan träffats angående utnytt­

jande av satelliter för telekommunikationer för Sveriges och Skandinaviens del.

Kommittén finner de fördelar, som dessa och liknande tekniska hjälpmedel

innebär, klart motivera ett stöd åt teknik och forskning inom området. Man

kan enligt kommittén också i en framtid tänka sig ett direkt utnyttjande av

rymdmiljön (tyngdlöshet, nära absolut vakuum och steril miljö) för laboratorie­

experiment och kanske även industriella processer.

Kommittén hävdar, att den insats, som Sverige gör i internationellt samarbete

inom ESRO, kräver en motsvarande nationell verksamhet för att möjliggöra

ett fullt utnyttjande av organisationens resurser i enlighet med de riktlinjer,

som dragits upp för dess verksamhet. Det är här synnerligen angeläget, fram-

hålles i betänkandet, att svenska forskare snarast ges sådana resurser, att vägen

från en idé till ett klart formulerat projekt kan tillryggaläggas inom rimlig tid.

Erfarenheten har enligt kommittén redan visat, att vissa förslag till projekt ej

tagits upp på ESRO-programmet, enär det förberedande arbetet ej genomförts

tillräckligt och de praktiska konsekvenserna ej varit genomtänkta, allt som en

följd av brist på medel och därigenom också brist pa praktisk erfarenhet.

Kommittén övergår härefter till frågan i vilken utsträckning man bör satsa

på rymdverksamhet. Mot bakgrunden av vissa påståenden att medlen bättre

behövs inom andra vetenskapliga områden anför kommittén, att det vore olyck­

ligt, om uppbyggnaden av en svensk rymdverksamhet skulle innebära att medel

toges från annan, betydelsefull forskning. De åtgärder, som föreslås i betänkan­

det, är enligt kommittén avsedda att utgöra ett viktigt komplement till redan

existerande svensk forskning.

Sammanfattningsvis konstaterar kommittén följande.

Rymdverksamheten har gjort det möjligt att mäta och observera utanför det

i många avseenden hindrande hölje, som jordatmosfären innebär. Vi kan därför

se fram emot vidgade kunskaper om de fysikaliska, kemiska och biologiska pro­

cesser, som styr den värld, i vilken vi lever. Enbart dessa möjligheter att till­

fredsställa det mänskliga behovet av vetande, vilket utgör ett led i den levnads­

standardhöjning i vidare bemärkelse, som vi eftersträvar, motiverar betydande

ekonomiska insatser inom rymdverksamheten. Men dessutom erhålles insikter

och tekniska färdigheter, som direkt eller indirekt kan utnyttjas för att förbättra

de materiella levnadsbetingelserna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964

Målet för svensk rymdverksamhet

Enligt kommitténs mening bör målet för en svensk rymdverksamhet vara

följande. 1

1. Forskning

a. Förbättring och utvidgning av den verksamhet, som äger rum i landet

inom rymdområdet, såväl experimentellt som teoretiskt.

38

b. Initiering av ny forskningsverksamhet med inriktning, som ur olika syn­

punkter bedöms kunna bliva av vetenskaplig, teknisk och kommersiell betydelse

för vårt land.

c. Raketuppsändningar i egen regi med utnyttjande av Kiruna-basens an­

läggningar så långt detta är möjligt. Sådan verksamhet kan med fördel ske i

samarbete med andra länders forskare.

d. Aktivt deltagande i det europeiska samarbetet inom ESRO:s ram, varvid

speciellt projekt avsedda för satelliter och rymdsonder bör beaktas och under­

stödjas. Dessa är värdefulla både på grund av möjligheterna att erhålla veten­

skapligt intressanta resultat och med hänsyn till den avancerade teknik, som då

måste studeras och läras, och som kommer att vara till nytta i andra samman­

hang.

2. Industri

a. Konstruktion och tillverkning av instrument för fjärrmätning i samband

med raketsonderingar och satellitprojekt. Svensk industri kan inom många om­

råden (finmekanik, elektronik, optik, keramik, bränsleteknik och materialut­

veckling) draga nytta av de biprodukter, >spin offs», som ett deltagande i rymd­

verksamheten kan väntas medföra.

b. Utveckling och leverans av utrustning samt apparatur, vilken blir erfor­

derlig vid raketbaser. Sådan utrustning och apparatur finns till stor del redan

färdigkonstruerad inom svensk industri.

c. Utveckling och framställning av raketer, som kan användas för forsknings­

ändamål.

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964

3. Tillämpningar

a. Deltagande i internationella telekommunikationssystem med satelliter. Så­

som framgår av det föregående, har för Sveriges och Skandinaviens del redan

förberedande åtgärder vidtagits.

b. Deltagande i det internationella meteorologiska arbetet, dels genom att

mottaga och utnyttja information från vädersatelliter, dels genom att med­

verka vid synoptiska raketsonderingar.

c. Följa utvecklingen av andra möjliga tillämpningar, t. ex. navigationssatel­

liter.

Organisationen av svensk rymdverksamhet

För att det angivna målet skall kunna uppnås erfordras enligt kommitténs

mening ett centralt organ för rymdverksamheten. Detta organs mest betydelse­

fulla uppgifter sammanfattar kommittén under sex punkter:

1. Följa utvecklingen inom rymdområdet genom kontakter med såväl forsk­

ning och industri som andra berörda instanser inom och utom landet.

2. Bedöma den framtida utvecklingen inom rymdområdet och med utgångs­

punkt härifrån draga upp riktlinjer för den svenska verksamheten. I samband

härmed initiera forskning och teknisk utveckling inom nya områden och stödja

den på olika sätt.

3. Vara serviceorgan med rymdteknisk expertis, fältförsöksresurser, central­

laboratorium, avdelning för databehandling och dokumentation etc.

39

4. Utgöra kontaktorgan för ESRO och andra internationella organisationer.

5. Ombesörja informationsutbyte.

0. Initiera utbildning.

Kommittén har funnit, att den kombination av forskning, teknik och tillämp­

ningar inom vitt skilda områden, som kommer att prägla verksamheten i det

föreslagna centrala organet, ej återfinnes vid något nuvarande statligt forsk­

ningsråd, varför en sammankoppling av det föreslagna organet med ett eller

flera forskningsråd icke synes kommittén lämplig. Det framhalles dock sasom

(önskvärt, att så långt möjligt en samordning med befintliga forskningsråd sker

beträffande kameral verksamhet, telefonväxel och annan administrativ service.

Kommittén föreslår, att ett statens råd för rymdverksamhet

inrättas från den 1 juli 1964. Rådets uppgift bör vara att draga upp riktlinjer

för svensk rymdverksamhet, förvalta hithörande statsanslag och tjänstgöra så­

som rådgivande organ åt statsmakterna i aktuella rymdfrågor. Enligt kommit­

téns förslag skall rådet bestå av ordförande och ytterligare högst tolv ledamöter,

representerande sakkunskapen vid universitet, högskolor och industriföretag

liksom annan rymdverksamhet; ordföranden och samtliga ledamöter skall utses

av Kungl. Maj:t. Beträffande rådets verksamhet och dess avgränsning till andra

forskningsråd och därmed jämförliga institutioner anser kommittén, att de pro­

blem som kan uppkomma rörande vilket forskningsråd, som har att behandla

ett visst forskningsprojekt, bör kunna lösas utan svårighet, speciellt om det nu

föreslagna rådet blir representerat i forskningsrådens samarbetsdelegation. I den

föreslagna organisationen av rådet ingår arbetsutskott, delegationer för bered­

ning av ärenden inom särskilda forskningsområden, delegater för internationella

kontakter samt sekretariat.

Enligt kommitténs förslag bör under det föreslagna statens råd för rymdverk­

samhet inrättas ett rymdinstitut, vars styrelse skall utses av rådet. Det

är inte kommitténs avsikt, att forskningsverksamheten skall koncentreras till

detta institut utan att den skall försiggå vid universitet, högskolor och forsknings­

institutioner. Men då dessa enligt kommitténs uppfattning ej är tillräckligt

utrustade för att planera och genomföra försök, kommer, anser kommittén,

institutet att behövas såsom ett serviceorgan. Institutet föreslås uppdelat i

avdelningar för fältarbeten, instrumentering, flygteknik, databehandling och

dokumentation, administration och upphandling samt projektledning. Dessutom

bör inom institutet finnas laboratorium, verkstad och ritkontor.

Frågan vart rymdinstitutet bör förläggas måste — enligt vad kommittén

framhåller — bedömas med utgång främst från var huvuddelen av den aktiva

forskningen inom området sker, rekryteringsmöjligheter samt ekonomiska över­

väganden. Det synes kommittén som om en byggnad i anslutning till uni­

versitet, högskola, lämpligt forskningsinstitut eller försöksanstalt, t. ex. flygtek­

niska försöksanstalten (FFA), vore en fördelaktig lösning, varvid befintliga re­

surser som värmeanläggning, bibliotek, hörsalar etc., kunde utnyttjas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964

40

Det föreslagna rådets sekretariat bör enligt kommittén förläggas så, att sam­

ordning blir möjlig med existerande forskningråds kansli.

Svenska raketupp sändning ar

Såsom framgått planerar ESRO att i Kiruna-området anlägga en bas för

sondraketer. Enligt vad kommittén anför kommer ESRO-raketer att sändas

upp från Kirunabasen troligen först under år 1965 och då i begränsad omfatt-

ning. Kommittén anser, att i närheten av ESRO-basens område bör iordning­

ställas en svensk uppsändningsplats, så att Kirunafältets nedslagsområde kan

utnyttjas vid svenska raketuppsändningar. Målet för ifrågavarande svenska

verksamhet är enligt kommittén att varje år sända upp ett antal medelstora

sondraketer, medförande apparatur t. ex. för undersökningar av den övre at­

mosfären och jonosfären, den kosmiska strålningen eller sol- och norrskensfenome-

nen. Härigenom möjliggöres, anför kommittén, genomförandet av experiment,

vilka av olika skäl ej kunnat upptagas på ESRO-programmet, samtidigt som

en fond av kunnande inom den aktuella tekniken bygges upp inom landet.

Kommittén har, för att möjliggöra raketuppsändningar, anställt personal i en

teknisk grupp med uppgift att organisera och genomföra fältförsök. Enligt för­

slaget bör denna grupps uppgifter den 1 juli 1964 övertagas av rymdinstitutet.

Av betänkandet inhämtas att överenskommelse rörande nedslagsområdets

utnyttjande på nyss angivet sätt träffats med COPERS i samband med för­

handlingarna om upplåtelse av området till ESRO. En svensk uppsändnings­

plats kan, enligt vad kommittén upplyser, iordningställas på kronomark, strax

intill ESRO-basen, varför endast kostnader för anläggningsarbeten och viss

markinstrumentering uppkommer. Kommittén anser, att arbetena bör bedrivas

så snabbt, att uppsändningsplatsen kan användas under sommaren 1965. Det

torde nämligen, framhåller kommittén, möta stora svårigheter att efter år

1964 få disponera den tidigare använda uppsändningsplatsen vid Kronogård

med närliggande nedslagsområde.

Vissa kostnadsuppskattningar

Kommittén anser, att fragan om storleken av den svenska insatsen på rymd­

verksamhetens område bör bedömas mot bakgrunden av andra länders insatser på

nämnda område. En svensk insats, som med bruttonationalprodukten som jäm­

förelsebas är lika stor som den amerikanska, skulle enligt kommittén betyda eu

budget på 800—900 milj. kr./år. En analog jämförelse med sådana länder som

Storbritannien och Frankrike visar, att en med dessa länder jämförlig total

insats för Sveriges del skulle betyda en budget på 40—50 milj. kr./år. Det

är enligt kommitténs uppfattning motiverat att en insats av sistnämnda stor­

leksordning göres från svensk sida på grund av de i betänkandet redovisade

behoven att aktivt deltaga i den vetenskapliga, tekniska och industriella utveck­

lingen inom detta verksamhetsfält. Kommittén, som anser att en utbyggnad av

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964-

41

den svenska rymdverksamheten måste ske etappvis, uppskattar anslagsbehovet

för budgetåren 1964/65, 1965/66 och 1966/67 till 6, 11 respektive 15 milj. kr./år.

Härtill kommer bidragen till ESRO, uppskattade till 6,5, 8,8 respektive 11 milj.

kr./år.

Det av kommittén framlagda förslaget beträffande personal vid rådets

sekretariat framgår av följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964

Tjänst

Lönegrad

Antal

Sekreterare ........................................

B 3

1

A 25

1

Kontorsskrivare ................................

A 13

1

Registrator ........................................

A 11

1

Kontorist ............................................

A 9

1

Summa

5

För de kamerala funktionerna förutsattes, att sekretariatet skall kunna repliera

på befintligt forskningsråds kansli.

Kommitténs förslag till personalorganisation för rymdinstitutet vid

full utbyggnad framgår av följande tablå.

Av den sammanställning som här följer framgår kommitténs uppskattningar

av hur kostnaderna för den svenska rymdverksamheten under de tre närmaste

budgetåren kommer att fördela sig på olika ändamål (1 000-tal kr.).

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964

AVDELNING/grupp

Tjänst

Lönegrad

Antal

Institutschef ........................

kontrakt

1

Sekreterare ............................

All

1

FÄLTARBETEN

Avdelningschef ....................

A 27

1

Gruppchef ............................

A 23

1

Teleingenjör ..........................

A 23

1

Ingenjör ............................

A 19

2

Sekreterare ............................

A 9

1

INSTRUMENTERING

Avdelningschef ....................

Bl

1

Sekreterare ............................

A 9

1

sond

Gruppchef ............................

A 25

1

sond

Ingenjör ................................

A 23

1

sond

Ingenjör ................................

A 19

3

telemätsystem

Gruppchef ............................

A 23

1

telemätsystem

Ingenjör ................................

A 19

1

baninmätning

Gruppchef ............................

A 25

1

baninmätning

Ingenjör ................................

A 21

1

miljöprov

Ingenjör ................................

A 21

1

FLYGTEKNIK

Avdelningschef ....................

Bl

1

raketteknik

Gruppchef ............................

A 23

1

raketteknik

Ingenjör ................................

A 19

1

flygmekanik

Gruppchef ............................

A 25

1

flygmekanik

Ingenjör ................................

A 15

1

DATABEHANDLING OCH

Avdelningschef ....................

A 27

1

DOKUMENTATION

Matematiker ........................

A 23

1

Kansliskrivare ......................

All

1

ADMINISTRATION OCH

Kamrer ..................................

A 21

1

UPPHANDLING

Assistent ................................

A 17

1

Kansliskrivare ......................

All

1

Kanslibiträde ......................

A 7

2

Laboratorium

Laboratorieföreståndare ....

A 21

i

Laboratorieingenjör ............

A 17

2

Verkstad

Verkmästare ........................

A 17

1

Instrumentmakare ..............

A 13

1

Biträde ..................................

A 5

1

Ritkontor

Ingenjör ................................

A 19

1

Expeditionsvakt ..................

A 9

1

Extra arbetshjälp

Summa

41

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964-

43

100-1/65

1965/66

1966/07

Forskning

Astronomi och astrofysik ........................................

500

800

1 100

Radioastronomi ..........................................................

300

350

400

Kosmisk fysik

a. Kosmisk strålning ............................................

425

850

950

1

b. Datamottagning och databehandling ..........

375

450

500

j Jonosfärfysik ..............................................................

900

950

1 150

Meteorologi

a. Vädersatelliter, synoptiska raketsonderingar .

350

300

350

b. Allmänna forskningsarbeten ..........................

350

450

700

[ Geodesi .......................................................................

70

400

525

Rymdmedicin ...........................................................

200

200

200

Rymdbiologi ..............................................................

70

200

250

Nya projekt och utvecklingsarbeten ....................

300

2 000

2 000

Särskilda forskartjänster ..........................................

80

100

200

Resor och stipendier.................................................

100

150

200

4 020

7 200

8 525

Rådets sekretariat

Löner............................................................................

159

159

159

Tillfällig arbetshjälp, expenser ..............................

35

35

35

Rådets övriga förvaltningskostnader ....................

36

36

36

230

230

230

Rymdinstitut

Lönekostnader och arvoden ....................................

230

650

1 100

Anläggningar

a. Institutsbyggnad ..............................................

—

1 000

b. Markmätutrustningar .................................... •

280

400

600

Resor, traktamenten, transporter, spec. tjänster ..

90

300

500

Materiel och instrument ..........................................

180

500

1 100

780

1850

4 300

Svenska raketuppsändningar

På Kronogård

Lönekostnader och arvoden ................................

160

—

—

Materiel och instrument ......................................

125

—

—

Resor, transporter, traktamenten, spec. tjänster

315

—

—

Raketer ...................................................................

200

—

—

800

_

—

På Kirunabasen

Lönekostnader och arvoden ....................... ........

—

160

160

Anläggningar .......... ...............................................

140

360

435

Materiel och instrument........ .............................

—

200

200

Resor, transporter, traktamenten, spec. tjänstei

30

500

500

Raketer ..................................................................

—

300

450

• ^

’ '

^v.,

*•■*'

• '

170

1520

1745

Annorstädes ...................................................

—

200

200

Summs

6 000

11 000

15 000

44

B. Yttranden

Remissinstansernas bedömning av rymdkommitténs förslag beträffande den

svenska rymdverksamheten och därmed sammanhängande frågor uppvisar stora

variationer. Ytterligheterna representeras å ena sidan av

Svenska interplaneta-

riska sällskapet,

som i princip ansluter sig till kommitténs förslag, och å andra

sidan av

medicinska fakulteten i Göteborg,

som anför bl. a. följande.

Det torde utan vidare stå klart, att kommitténs förslag till ekonomiskt stöd

åt rymdverksamheten är det största som svensk forskning någonsin ställts inför.

Man kan därför fordra att ett förslag av en sådan storleksordning skall vara

utomordentligt väl underbyggt från såväl motivmässig som ekonomisk och per­

sonell synpunkt och att även sidoeffekten av ett genomförande grundligt inven­

terats. Fakulteten kan inte finna att betänkandet uppfyller sådana krav. Den

måste därför och även av andra sakliga skäl ställa sig avvisande till väsentliga

delar av kommitténs förslag.

Övriga remissinstanser intager en mer eller mindre starkt uttalad positiv in­

ställning till en utbyggnad av rymdforskningen men fäster samtidigt stor vikt

vid avvägningen mot andra forskningsområden. Härom an­

för

överstyrelsen jör de tekniska högskolorna

bl. a. följande.

Ett genomförande av kommitténs förslag skulle innebära en avsevärd ökning

av vårt lands insatser på rymdforskningens område och binda betydande ekono­

miska och personella resurser för denna verksamhet. Enligt överstyrelsens me­

ning måste en bedömning av den lämpliga omfattningen av här avsedda insat­

ser ske under hänsynstagande till förhållandena på andra forskningsfält inom

naturvetenskap och teknik, där för närvarande en väsentlig ökning av resur­

serna är synnerligen angelägen. Det synes ej motiverat, att vid en avvägning

härutinnan giva rymdforskningsverksamheten en prioriterad ställning eller att

nu binda utvecklingen av anslagstilldelningen för denna verksamhet för kom­

mande budgetår.

Liknande synpunkter anföres av en rad remissinstanser, bland dem

universi­

tetskanslern, matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i Uppsala, Lund, Gö­

teborg och Stockholm, kollegienämndema vid tekniska högskolan i Stockholm

och Chalmers tekniska högskola, Vetenskapsalcademien, Ingeniörsvetenskaps­

akademien, statens medicinska och naturvetenskapliga forskningsråd, Interna­

tionella meteorologiska institutet i Stockholm, flygtekniska försöksanstalten

samt

Sveriges mekanförbund,

vilka samtliga betonar, att upprustningen av

rymdforskningen inte får föranleda, att angelägna behov inom övriga forsknings­

områden eftersättes.

Statens tekniska forskningsråd

och

försvarets forsknings­

anstalt

tillstyrker med viss reservation den av kommittén förordade medels­

tilldelningen men föreslår därjämte ytterligare utredning i fråga om den fort­

satta anslagsutvecklingen, varvid en granskning bör ske av de föreslagna forsk­

ningsprojekten och deras relation till annan forskning. Även

Svenska teknolog-

förenmgen

förordar en snar översyn av övriga forskningsområdens behov.

Kritiska synpunkter anlägges även på kommitténs motiveringar

för en utbyggnad av rymdverksamheten. Sålunda konstaterar bl. a.

matematisk-

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 09 år 1964

4 5

naturvetenskapliga fakulteten i Göteborg

,

att det hade varit önskvärt, att mo­

tiveringarna behandlats mera utförligt.

Beträffande de av kommittén redovisade jämförelserna med vissa

främmande länder framhåller kollegienämnden vid tekniska högsko­

lan i Stockholm, statens naturvetenskapliga forskningsråd och försvarets forsk­

ningsanstalt, att dessa beräkningar inte kan tagas till intäkt för motsvarande

insatser från svensk sida. Orsaken härtill säges vara, att dessa länders insatser

går tillbaka på helt andra motiv än dem som kan åberopas för den svenska

rymdverksamheten.

Kommitténs uppfattning om rymdforskningens gynnsamma inverkan

på utveckling eu inom vetenskap och teknik delas inte av

matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm, som anför att dessa

argument kan tjäna som motiv för alla former av naturvetenskaplig-teknisk

verksamhet. Fakulteten framhåller vidare, att rymdforskningen utomlands ut­

satts för kritik från såväl vetenskapligt som industriellt håll. Även kollegie­

nämnden vid tekniska högskolan i Stockholm betonar, att kommitténs förvänt­

ningar i dessa hänseenden är starkt överdrivna. Värdet av s. k. »spin offs» be-

röres också av Ing eniörsvetenskap sakademien, statens tekniska forskningsråd

och försvarets forskningsanstalt, vilka anför, att sådana återverkningar visser­

ligen kan förekomma men att de är svåra att uppskatta och därför inte utgör

något starkt motiv för en svensk insats inom rymdforskningen.

I fråga om det internationella samarbetet som ett motiv för

svensk rymdverksamhet redovisar remissinstanserna olika uppfattningar. Flyg­

tekniska försöksanstalten anser det t. ex. vara av stor betydelse, att Sverige

deltager i detta samarbete, och detsamma gäller i stort sett matematisk-natur­

vetenskapliga fakulteten i Lund, statens naturvetenskapliga forskningsråd, för­

svarets radioanstalt, luftfarts- och sjöfartsstyrelsema samt Svenska teknolog-

f öreningen.

I detta sammanhang har också Sveriges deltagande i ESRO ak­

tualiserats. Enligt statens naturvetenskapliga forskningsråd är detta en väsentlig

fråga, som borde ha ägnats större uppmärksamhet. Formerna för Sveriges pre­

liminära anslutning till ESRO kritiseras av bl. a. kollegienämndema vid tek­

niska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola, som finner det

anmärkningsvärt, att beslutet härom — trots frågans stora ekonomiska räck­

vidd — fattats utan föregående remiss till några vetenskapliga institutioner.

Matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i Stockholm anför i denna fråga bl. a.

följande.

Fakulteten vill kraftigt understryka, att såväl Sveriges anslutning till ESRO

som en vidgad rymdforskning i Sverige i enlighet med rymdkommitténs förslag

är frågor av stor betydelse för svensk forskning överhuvud taget. I själva verket

utgör Sveriges medlemskap i ESRO en explicit uttalad förutsättning för det av

kommittén rekommenderade svenska rymdprogrammet. Ett definitivt ställ­

ningstagande till de av rymdkommittén föreslagna åtgärderna är därför inte

möjligt förrän ESRO-organisationen etablerats och frågan om Sveriges delta­

gande i ESRO avgjorts.

46

Överstyrelsen jör de tekniska högskolorna

anser för sin del, att konsekvenser­

na av Sveriges anslutning till ESRO bör klarläggas närmare, innan konventio­

nen ratificeras.

Vetenskapsakademien

och

koUegienämnden vid Chalmers tek­

niska högskola

utgår däremot från att en slutgiltig svensk anslutning kommer

till stånd, medan

medicinska fakulteten i Göteborg

och

kollegienämnden vid

tekniska högskolan i Stockholm

anser, att Sverige inte bör ratificera ESRO-

konventionen. Till sistnämnda yttrande har dock fogats en reservation till för­

mån för svensk anslutning.

Det av kommittén förordade målet för den svenska rymdverk­

samheten kommenteras endast i mindre omfattning av remissinstanserna.

Beträffande den egentliga forskningen hävdar

medicinska fakul­

teten i Göteborg,

att några klara gränser mellan skilda grenar inte uppdragits

av kommittén. Fakulteten vill för sin del göra en bestämd skillnad mellan mål­

forskning, som avser rymdens erövring, och sådan forskning, som bl. a. vill klar­

lägga den yttre atmosfärens och rymdens struktur.

Matematisk-naturvetenskap-

liga fakulteten i Uppsala

anser, att kommitténs program tar upp forsknings­

områden av speciellt intresse för Sverige, och tillägger i anslutning därtill, att

detta program bör betraktas som preliminärt, varvid ändringar kan vidtagas

när så befinnes erforderligt. En sådan revidering är enligt

lärarkollegiet vid

karolinska institutet

och

statens medicinska forskningsråd

nödvändig, eftersom

kommitténs inventering inom olika vetenskapsgrenar inte är fullständig.

Kolle­

gienämnden vid Chalmers tekniska högskola

framhåller för sin del, att kom­

mittén ej tillfredsställande utrett möjligheterna att utnyttja och medverka i

den amerikanska forskningen. Enligt

kollegienämnden vid tekniska högskolan i

Stockholm

bör stöd till rymdforskningen lämnas endast på sådana områden,

som är av väsentlig betydelse för landet.

Industriens medverkan i rymdverksamheten betecknas av

Sven­

ska teknologföreningen

och

Sveriges mekanförbund

som angelägen. I samband

därmed påpekas nödvändigheten av att industrien engageras i forsknings-, ut­

vecklings- och konstruktionsarbetet på ett mycket tidigt stadium. Vidare beto­

nas vikten av att redan existerande eller planerade resurser inom industrien ut­

nyttjas i största möjliga utsträckning även för andra delar av den nationella

rymdverksamheten. Kommittén torde sålunda enligt mekanförbundet ha un­

derskattat bl. a. industriens erfarenhet av skjutförsök och dess kunskap om

flygteknik m. m.

Behovet av teknisk tillämpning vitsordas från olika håll. Sålunda

framhåller

överbefälhavaren,

att rymdverksamheten är betydelsefull från för­

svarssynpunkt, medan

försvarets radioanstalt, telestyrelsen

och

civilförsvars-

styrelsen

förklarar sig ha intresse av de möjligheter, som rymdforskningen öpp­

nar på telekommunikationernas område.

Sveriges meteorologiska och hydrolo-

giska institut, rikets allmänna kartverk

samt

luft- och sjöfartsstyrelsema

under­

stryker rymdverksamhetens betydelse för utvecklingen på skilda områden inom

deras respektive verksamhetsfält.

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964

47

I fråga om den svenska rymdverksamhetens omfattning

går uppfattningarna isär. Sålunda betecknar

statens råd för atomforskning

kom­

mitténs förslag som i princip riktiga. Även

statens tekniska forskningsråd

finner

starka skäl föreligga för en relativt stor svensk insats och anser, att väsentliga

delar av den föreslagna forskningen bör stödjas.

Rikets allmänna kartverk

an­

ser likaså, att jämförelsevis stora insatser erfordras, om mera betydande resultat

skall kunna vinnas, men konstaterar samtidigt att en begränsning måste ske

med hänsyn till våra resurser. Denna uppfattning delas av bl. a.

universitets­

kanslern, kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm, statens medi­

cinska forskningsråd, försvarets forskningsanstalt, telestyrelsen

och

Sveriges

mekanförbund.

En successiv utbyggnad i lugnare takt än den föreslagna för­

ordas av

matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i Lund och Stockholm.

Fördelningen mellan inhemsk och internationell

rymdforskning behandlas i några yttranden, varvid

matematisk-natur­

vetenskapliga fakulteterna i Lund och Stockholm, Ingeniörsvetenskapsakade-

mien, statens naturvetenskapliga forskningsråd

och

Svenska teknologföreningen

framhåller, att åtagandena gentemot ESRO måste fullföljas, vilket bl. a. kräver

en inhemsk basorganisation för samarbetet.

Sveriges mekanförbund

anser, att

den inhemska rymdforskningen bör ha sådan inriktning, att den kompletterar

insatserna inom det internationella samarbetet. I övrigt anför förbundet bl. a.

följande.

Det förefaller rimligt anta att detta mål kan realiseras inom ramen för en

budget som inte är större än budgeten för det direkta deltagandet i ESRO-

programmet. Detta skulle innebära att Sveriges samlade insats — nationellt

och internationellt — skulle komma att bli högst 20 miljoner kr. per år i medel­

tal för de närmaste åtta åren. Under uppbyggnadsskedet skulle budgeten kunna

bli avsevärt lägre.

En likartad uppfattning redovisar de tidigare nämnda

reservanterna inom

kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm,

vilka uttalar sig för en

balans mellan anslagen till inhemsk forskning och bidragen till ESRO.

Den föreslagna organisationen av rymdverksamheten be­

tecknas av

Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut

som väl motiverad.

Lärarkollegiet vid karolinska institutet

ifrågasätter däremot, om i alla avseen­

den bärande motiveringar förebragts på denna punkt.

Kommitténs ställningstagande till förmån för ett särskilt forsknings­

råd för rymdverksamhet vinner ringa anslutning bland remiss­

instanserna. Avvisande till detta förslag ställer sig bl. a.

universitetskanslern,

matematisk-naturvetenskapliga fakulteterna i Göteborg och Stockholm, medi­

cinska fakulteten i Göteborg, lärarkollegiet vid karolinska institutet, överstyrel­

sen för de tekniska högskolorna, kollegienämndema vid tekniska högskolan i

Stockholm och Chalmers tekniska högskola, Vetenskapsakademien, Ingeniörs-

vetenskapsakademien

samt

statens medicinska och tekniska forskningsråd.

Som

skäl härför anföres huvudsakligen att anslagsfördelningen till rymdforskningen

Kungl. Maj:ta proposition nr 69 år 1961^

48

bör ske genom redan inrättade forskningsråd eller genom ett för dessa inrättat

samarbetsorgan. Från några håll föreslås samtidigt fortsatt utredning i syfte att

bl. a. närmare belysa det föreslagna rådets verksamhetsområde och därmed

sammanhängande frågor. Liknande förslag framlägges även av

försvarets forsk­

ningsanstalt, Internationella meteorologiska institutet i Stockholm

och

flygtek­

niska försöksanstalten.

Även

Svenska teknologföreningen

finner det angeläget, bl. a. från samord-

ningssynpunkt, att nya forskningsråd inte inrättas, men ansluter sig det oaktat

till kommitténs förslag, därest det nya rådet tillföres representanter för vissa

befintliga råd samt industrien. S

ta tens råd för atomforskning

och

Sveriges me-

kanförbund

tillstyrker för sin del ett nytt råd, under förutsättning att gränsdrag­

ningen mot övriga forskningsråd klargöres. Positivt inställda till ett nytt råd är

vidare

matematisk-naturvetenskapliga fakulteten i TJppsala, lärarkollegiet vid

medicinska högskolan i Umea, statens naturvetenskapliga forskningsråd, Sve­

riges meteorologiska och hydrologiska institut, luftfartsstyrelsen, Svenska inter-

planetariska sällskapet, telestyrelsen

och

statskontoret.

Beträffande det föreslagna forskningsrådets sammansättning framföres från

olika håll önskemål om representation i rådet.

Kommitténs förslag om inrättande av ett rymdinstitut avvisas helt

av

lärarkollegiet vid karolinska institutet.

En rad övriga remissinstanser, som

uttalat sig på denna punkt, intar en avvaktande hållning till förslaget.

Översty­

relsen för de tekniska högskolorna, kollegienämnden vid Chalmers tekniska hög­

skola

och

Vetenskapsakademien

anser, att denna fråga bör utredas ytter-

ligare, medan

universitetskanslern, matematisk-naturvetenskapliga fakulteten

i Stockholm, statens rad för atomforskning

och

Internationella meteorologiska

institutet i Stockholm

uttalar sig för en successiv utbyggnad. En klart positiv

inställning till kommitténs förslag redovisas av

matematisk-naturvetenskapliga

fakulteterna i Uppsala och Göteborg, lärarkollegiet vid medicinska högskolan

i Umea, statens naturvetenskapliga forskningsråd, Sveriges meteorologiska och

hydrologiska institut

samt

luftfartsstyrelsen.

Behovet av ett rymdinstitut vits­

ordas även av

statskontoret, Ingeniörsvetenskapsakademien, statens tekniska

forskningsråd, försvarets forskningsanstalt

och

rikets allmänna kartverk,

vilka

dock förordar, att institutet anslutes till flygtekniska försöksanstalten (FFA).

Av

statskontorets

yttrande inhämtas bl. a. följande.

Statskontoret vill framhålla, att inom landet redan finnes en väl etablerad

institution — nämligen FFA — som har viss rymdforskning på sitt program

och som i väsentliga hänseenden besitter hög kompetens och betydande resur­

ser på de områden som avses skola ingå i det föreslagna rymdinstitutets ålig­

ganden. Den vid FFA bedrivna särskilda rymdforskningen befinner sig visser­

ligen på ett planläggande stadium men torde med hänsyn till pågående utveck­

ling inom det flygtekniska området komma att utgöra en växande del av anstal­

tens verksamhet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196b

49

FFA saknar raketteknisk expertis liksom särskild organisation för fältförsök.

Däremot är anstaltens resurser i andra hänseenden avsevärda och överstiger

även på lång sikt de som skulle bli erforderliga vid ett separat rymdinstitut.

Enligt statskontorets mening bör en förläggning av det föreslagna rymdinstitu­

tets uppgifter till FFA innebära att institutet på en gang kunde få atnjuta er­

farenhet och resurser av väsentligt högre effekt än de föreslagna. Fn dylik lös­

ning skulle därjämte innebära relativt stort besparingar, då den organisatoriska

påbyggnaden på FFA skulle bli begränsad i jämförelse med det i förslaget föi-

utsatta personal- och lokalbehovet.

Med anledning av vad sålunda anförts far statskontoret föreslå att de pa det

förordade rymdinstitutet ankommande uppgifterna förlägges till flygtekniska

försöksanstalten.

I anslutning härtill föreslår statskontoret, att FFA utökas med en rymdtek­

nisk avdelning, omfattande eu raketteknisk sektion och en fältarbetssektion,

samt en rymdinstrumentsektion med anknytning till nuvarande mättekniska

avdelning. I förhållande till kommitténs förslag innebär detta alternativ, att

antalet befattningshavare kunnat minskas från 41 till 29.

Flygtekniska försöksanstalten

har för sin del intet att erinra mot att rymd­

institutet inordnas i dess nuvarande verksamhet. Av anstaltens yttrande in­

hämtas i huvudsak följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 är 1961^

Från rymdverksamhetens synpunkt torde en förläggning till FhA av rymd

institutets tilltänkta verksamhet ha den fördelen, att befintliga resurser vid

FFA i stor utsträckning skulle kunna utnyttjas. Härigenom bör rymdverksam-

heten i landet kunna få en snabbare start och besparingar kunna göras jämfört

med om ett särskilt rymdinstitut skulle inrättas.

Ett inordnande under FFA av ifrågavarande verksamhet är emellertid även

förenat med vissa problem. FFA:s verksamhet har hittills i dominerande ut­

sträckning tjänat försvaret. Därjämte har FFA kunnat ägna en mindre del av

sin kapacitet åt sådan forskning, som är inriktad på problem av särskild bety­

delse för civil flygteknik och luftfart. Detta förhållande har medfört, att FFA

från den 1 juli 1963 blivit överförd till försvarsdepartementet, dock såsom ett

civilt verk icke tillhörande krigsmakten.

Därest ifrågavarande verksamhet skall ingå i FFA, skulle detta innebära,

att verksamheten vid FFA kommer att tjäna tre huvudintressen, nämligen

försvaret, civil flygteknik och rymdforskning. Medlen för verksamheten skulle

tillföras FFA från dels försvarsdepartementet, dels ecklesiastikdepartementet,

något som skulle kunna medföra vissa anslagstekniska svårigheter.

Ett från såväl kommitténs som statskontorets förslag avvikande alterna­

tiv till organisation av rymdinstitutet framlägges av Sve­

riges melcanförbund, som anser det principiellt felaktigt, att ett forskningsråd

har en egen teknisk organisation till sitt förfogande. Förbundet anför vidare

bl. a. följande.

Det är önskvärt, att industrin engageras i rymdverksamheten mera aktivt än

vad som förutsatts av kommittén. Det är troligt att ett serviceorgan, som ut­

nyttjar inom industrin tillgängliga materiella och personella resurser, skulle med-

⁴ — Bihang till riksdagens protokoll 196b. 1 samt År 69

50

föra ett rationellare tillgodogörande av landets tillgångar och bli mindre betung­

ande för det allmänna. Industrin är intresserad av att med myndigheterna dis­

kutera formen för ordnandet av rymdservicearbetet inom ramen för ett in­

dustrins bolag, varvid förutsättes att tillfredsställande avtal kan uppnås med

uppdragslämnande myndigheter.

Även

Svenska teknologjöreningen

anser rymdinstitutets verksamhetsformer

otillräckligt utredda. Enligt föreningens mening borde aktiebolagsformen ha

tagits under övervägande, varvid bland stiftarna borde ingå företrädare för

industrin och staten. Ökat industriellt inflytande på institutets ledning rekom­

menderas också av

Svenska interplanetariska sällskapet.

I fråga om rymdinstitutets förläggning hävdar

Kiruna stad

och

länsstyrelsen i Norrbottens län,

att denna fråga bör upptagas till ytterligare

övervägande, varvid en placering i Kiruna bör prövas. Som skäl härför anföres

att institutets uppgifter är starkt bundna till raketbasen i Övre Norrland.

Frågan om inrättande av en svensk bas för raketuppskjut­

ningar bör enligt

statskontoret, universitetskanslern, överstyrelsen för de

tekniska högskolorna, statens rad för atomforskning

och

Internationella me­

teorologiska institutet i Stockholm

anstå i avvaktan på ytterligare utredning

bl. a. av möjligheterna att utnyttja ESRO för detta ändamål. För en samord­

ning med ESRO-basen i Kiruna uttalar sig också

matematisk-naturvetenskap-

liga fakulteten i Stockholm, lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola, Ve­

tenskapsakademien, statens tekniska forskningsråd

och

luftfartsstyrelsen.

Posi­

tivt inställda till en svensk raketbas är vidare

matematisk-naturvetenskapliga

fakulteterna i JJppsala och Göteborg

samt

Sveriges meteorologiska och hydro-

logiska institut,

medan majoriteten inom

lärarkollegiet vid tekniska högskolan

i Stockholm

avstyrker detta förslag. Reservanterna inom lärarkollegiet anser

dock, att svenska raketuppskjutningar är önskvärda på längre sikt. I detta

sammanhang framhåller

överbefälhavaren,

att raketbasen vid Kiruna måste dri­

vas så, att inga misstankar kan uppstå, att det gäller militära robotförsök, sär­

skilt inte sådana där utländska intressen kan påstås vara inblandade.

Länssty­

relsen i Norrbottens län

utgår från att behörig hänsyn tages till samernas in­

tressen vid en utvidgning av Kirunabasen.

Kungl. Maj:ts -proposition nr 69 år 1964.

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196J/.

51

V. Departementschefen

Forskning och utvecklingsarbete utgör en grundval för ekonomiskt, socialt och

kulturellt framåtskridande samt påverkar i allt högre grad utvecklingen

inom olika delar av samhällslivet. Man kan peka på hur näringslivet i ökad

omfattning begagnar grundvetenskapernas och den tillämpade naturveten­

skapliga och tekniska forskningens resultat för att möjliggöra de rationaliseringar,

som en ökad produktivitet förutsätter. Denna utveckling har ägt rum till stor

del tack vare en kraftig ökning av anslagen till forskningsverksamhet från såväl

staten som näringslivet. Eftersom man insett, att denna satsning på forskningen i

vidsträcktaste bemärkelse givit utdelning, kan insatserna väntas öka ytterligare i

framtiden. Med ökade insatser följer att det från samhällsekonomisk synpunkt

blir mer och mer nödvändigt att rätt avväga samhällets totala insatser för veten­

skap, forskning och tekniskt utvecklingsarbete liksom även fördelningen av dessa

insatser på skilda vetenskapliga discipliner och praktiska tillämpningsområden.

Ett framträdande drag i utvecklingen är även det ökande vetenskapliga sam­

arbetet på det internationella planet. Man torde för närvarande kunna uppskatta

antalet skilda samarbetsprojekt på forskningsområdet mellan enbart de till OECD

anslutna länderna till mer än 300. Årskostnaden för dessa länders investering i

internationellt forskningssamarbete uppgick år 1963 till ca 200 milj. dollar. Med

all sannolikhet kommer även anspråken på de forskningsresurser vårt land kan

erbjuda i vad avser deltagande i internationella forskningsprojekt att stiga. Även

här krävs således en bedömning av behovet av svenska insatser i dylika projekt,

liksom även av hur man i vårt land på bästa sätt skall kunna tillgodogöra sig

resultaten av den internationella forskningen. Bl. a. måste det pågående arbetet

inom sådana internationella företag, i vilka vårt land redan engagerat sig, så

långt som möjligt samordnas med forskningsverksamheten vid våra inhemska

institutioner.

Utvecklingen inom forskningen påkallar i stigande grad statsmakternas upp­

märksamhet. Mot denna bakgrund tillkallades i december 1962 en forsknings­

beredning för samråd om den långsiktiga inriktningen av svensk forskningspoli­

tik. Jag har i det föregående redovisat hur beredningen är sammansatt och hur

den arbetat under sitt första verksamhetsår. Man torde redan kunna konstatera,

att genom beredningens tillkomst bättre möjligheter föreligger till kontakt, in­

formation och samordning beträffande viktigare frågor som rör forskningens och

det tekniska utvecklingsarbetets roll i den samhälleliga utvecklingen.

Som jag redan anfört har såväl statliga som enskilda anslag till forsknings­

ändamål kraftigt ökat under senare år. Industrins årliga investeringar i forskning

och tekniskt utvecklingsarbete befinner sig enligt tillgängliga uppgifter i stigande;

52

i en för forskningsberedningen företagen undersökning uppskattas det under år

1963 förbrukade beloppet, inklusive kostnaderna för statliga beställningar, till

sammanlagt ca 1 000 milj. kr. I fråga om de statliga insatserna visar den förut

lämnade redovisningen av forskningsanslagens storlek, att stödet till forskning

och tekniskt utvecklingsarbete oavbrutet ökat under efterkrigstiden, samt att

denna ökning skett i en stegrad takt. De sammantagna statliga anslagen till

dylika ändamål, mätta i 1955 års penningvärde, har från budgetåret 1946/47

till budgetåret 1950/51 nästan fördubblats och under den därpå följande tioårs­

perioden fram till budgetåret 1960/61 ytterligare fyrfaldigats. Ökningstakten i

fråga om de statliga forskningsutgifterna kan för perioden 1961—65 uppskattas

till ca 15 % per år.

Det är i sammanhanget av intresse att notera, att en av OECD nyligen utförd

undersökning rörande internationella tendenser inom forskning och utvecklings­

arbete visar, att utgifterna i Sverige för dylika ändamål, ställda i relation till

bruttonationalprodukten, är av ungefär samma storleksordning som i bl. a.

Frankrike och Förbundsrepubliken Tyskland. Förenta staterna och Storbritan­

nien redovisar i den åberopade undersökningen högre forskningsutgifter; om man

emellertid räknar bort utgifterna för militär forskning är dessa båda stormakters

insatser — relativt sett — av ungefär samma omfattning som de stora västeuro­

peiska ländernas. Givetvis bör det understrykas — vilket också sker i den av

OECD framlagda undersökningen — att forskningsstatistiken i de skilda län­

derna är svårjämförbar och att mera exakta jämförelser därför inte kan göras.

Likväl synes undersökningsresultaten för Sveriges vidkommande berättiga till

omdömet att de svenska investeringarna i forskning och utvecklingsarbete,

ställda i relation till bruttonationalprodukten, är av samma storleksordning som i

övriga ekonomiskt högt utvecklade länder i Västeuropa.

I diskussionen kring hithörande spörsmål har uppmärksamheten stundom rik­

tats mot de forskningsanslag, som bl. a. federala institutioner och organisationer i

Förenta staterna beviljat svenska forskare. Enligt inom forskningsberedningens

sekretariat sammanställda uppgifter uppgick dessa anslag under år 1963 sam­

manlagt till ca 15 milj. kr. Härav tillföll något mer än hälften medicinska

forskningsprojekt, medan återstoden fördelade sig mellan naturvetenskaplig,

teknisk och agrikulturell forskning. Svensk forskning har sålunda i konkurrens

med övrig europeisk och även amerikansk forskning blivit tilldelad betydande

anslag. Självfallet har dessa anslag varit av utomordentligt stor betydelse för de

institutioner som mottagit dem. Enligt uppgift kan emellertid, huvudsakligen av

valutatekniska skäl, de amerikanska forskningsanslagen till utlandet väntas bli

väsentligt nedskurna redan fr. o. m. innevarande budgetår. Jag har vid min be­

räkning av anslagen till forskningsråden för nästa budgetår beaktat, att anspråk

kan komma att ställas på ökade bidrag från olika forskningsråd. En särskild be­

dömning får dock ske beträffande vilka av de med amerikanska medel finansie­

rade projekten som är av särskilt intresse från svensk synpunkt att fullfölja.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 69 år 1964

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 ur 196Jt

53

Det finns här även anledning att något dröja vid universitetsväsendets roll

för utvecklingen av forskningen. Universitetens och högskolornas uppgift är i

detta sammanhang i forsta hand att svara för forskarutbildning och forskar­

rekrytering samt att genom sin tillgång till personal, utrustning och lokaler till­

handahålla grundforskningen dess nödvändiga basorganisation. Som framgått av

den i det föregående redovisade utvecklingen i fråga om anslag till universitet

och högskolor befinner sig dessa läroanstalter i stark expansion. Denna har med

hänsyn till det ökande antalet studerande och till de krav på akademiskt utbil­

dad arbetskraft som arbetsmarknaden ställer i hög grad motiverats av utbild­

ningsskäl. Den pågående utbyggnaden av den högre utbildningen innebär emel­

lertid samtidigt en mycket kraftig personell och materiell förstärkning av forsk­

ningens resurser.

För att ge en föreställning om de resurser som i detta sammanhang ställes till

den vid universitet och högskolor bedrivna forskningens förfogande vill jag här

erinra om vad jag i annat sammanhang anfört, nämligen att beträffande den

lokalmässiga utbyggnaden av vårt högre undervisningsväsende under tiden efter

1960 en sammanlagd nettoyta av ca 135 000 m~ färdigställts eller står inför sitt

färdigställande. Av denna yta är omkring 120 000 m2 avsedda för naturvetenskap­

liga, tekniska och medicinska institutioner. Vidare är en ytterligare nettoyta av

uppskattningsvis ca 220 000 m2 för närvarande föremål för programmering eller

projektering. Omkring 40 ®fo av den totala ytan kan anses vara avsedd för tolk­

ning och forskarutbildning. Som jämförelse kan papekas, att de för det utbjggda

stockholmsuniversitetet tillkommande anläggningarna i Frescati-området om­

fattar en total yta av ca 80 000 m2. I samband med tillkomsten av de nya loka­

lerna har vidare betydande belopp anvisats till kostnaderna för nödvändig forsk-

ningsutrustning.

Utöver de fasta anslagen till de inom ramen för universitets- och högskole­

organisationen verksamma forskarna föreligger för den mest aktiva forskarka-

dern ett behov av ytterligare forskningsbidrag för speciella forskningsobjekt,

främst till bestridande av kostnaderna för teknisk personal samt materiel och

apparater. Det är i första hand en uppgift för de statliga forskningsråden att

förse dessa forskargrupper med de erforderliga ytterligare bidragen; råden har

möjlighet att snabbt anpassa sin anslagspolitik till forskarnas växlande behov

och även tillgodose önskemål om bidrag för fortsatt forskarutbildning i utlandet

och understöd för vetenskaplig publiceringsverksamhet.

Forskningsråden har i sina anslagsframställningar starkt understrukit behovet

av höjda medelsanvisningar. Vidare har råden i sina till forskningsberedningen

avgivna långtidsplaner ytterligare belyst de för närvarande mest markanta ut­

vecklingstendenserna. För egen del anser jag att en väsentlig del av de ökade

resurser, som ställes till forskningens förfogande, bör fa disponeras av forsknings­

råden. Jag finner därför en avsevärd uppräkning av rådens anslag motiverad.

Beträffande forskningsrådens verksamhet vill jag — i samråd med cheferna för

54

jordbruks- och handelsdepartementen vad avser jordbruksforskning respektive

teknisk forskning — anföra och föreslå följande.

De ökade resurser, som forskningsråden får till sitt förfogande, bör möjliggöra

för dem att -— i högre grad än hittills — genom sin överblick över den allmänna

vetenskapliga utvecklingen taga självständiga initiativ i syfte att verksamt un­

derstödja sådana forskningsprojekt, som särskilt kan främja en till landets olika

behov anpassad forskningsutveckling. En stundom påtalad tendens att dela

forskningsrådsanslagen i ett stort antal alltför små bidrag för att — om också i

otillräcklig utsträckning — stödja så många forskare som möjligt synes därvid

mindre ändamålsenlig. De växande anslagen till råden bör i ökad omfattning ut­

nyttjas för att ge bidrag till de forskare som är särskilt framstående och veten­

skapligt aktiva. Forskningsråden bör vidare uppmärksamma, att den pågående

starka expansionen av sådana verksamhetsområden i vårt samhälle, som kräver

forskarutbildad arbetskraft, kommer att utsättas för en kännbar konkurrens när

vår forskningsverksamhet ytterligare vidgas. Det bör därför vara angeläget för

råden att så vitt möjligt hushålla med personalresurserna och söka skapa förut­

sättningar för större effektivitet bland de redan engagerade forskarna och for­

skargrupperna, bl. a. genom ökade bidrag till teknisk personal och förbättrade

instrumentella resurser.

Vid min avvägning av anslagsfördelningen mellan de olika forskningsråden har

jag vägletts av den redogörelse för utvecklingstendenserna inom aktuell forsk­

ning, som kommit till uttryck i rådens långtidsplaner. De procenttal, som jag i

det följande redovisar, anger ökningar i förhållande till innevarande års anslag.

Hänsyn har dock inte tagits till bl. a. ökningar som föranleds av mitt senare

i ed ovisade ställningstagande till fragan om medel till rymdforskning.

Jag förordar en avsevärd uppräkning av anslagen till de humanistiska och

samhällsvetenskapliga forskningsråden. Medelsanvisningen till humanistisk

forskning beräknar jag skall kunna höjas med ca 33 % nästa budgetår. För sam-

hällsforskningsrådets del räknar jag med en höjning med ca 28%. Jag vill fram­

hålla, att här berörda forskningsråd i första hand bör utnyttja sina förstärkta

resurser för att utvidga och igångsätta väsentliga större forskningsprojekt, base­

rade pa en fortsatt inventering av aktuell och planerad forskning inom rådens

verksamhetsfält.

Den medicinska forskningen befinner sig i mycket stark utveckling. En rad

betydelsefulla problem skulle dock kunna komma närmare sina lösningar, om den

biologiska grundforskningens resultat snabbare kunde omsättas i en tillämpad

medicinsk forskning. Belysande exempel erbjuder bl. a. området för de geriatriska

sjukdomarna, näringsforskningen och läkemedelsforskningen. Jag finner därför

en förstärkning av anslagen till medicinska forskningsrådet i hög grad motiverad.

Denna förstärkning, vilken jag uppskattar till ca 34 % av innevarande års anslag,

betingas jämväl av behovet att fullfölja de riktlinjer i fråga om försvarsmedi-

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964-

55

cinsk forskning, som uppdrogs i propositionen 1903: 74. Sålunda kommer jag att

inom ramen för den allmänna anslagsuppräkningen föreslå inrättande av ytter­

ligare två forskargrupper, nämligen för ämnena bakteriologisk bioteknik och

toxikologi. I anslutning härtill kommer jag att framlägga förslag om inrättande

av två till rådet knutna professurer.

Såsom redovisats i det föregående har universitetskanslern hemställt om medel

till förhyrning för karolinska institutets räkning av en datamaskin avsedd för

dokumentationsverksamhet. Framställningen har tillstyrkts av en rad myndig­

heter och institutioner m. m. Medicinska forskningsrådet har förklarat sig berett

att medverka i ledningen av verksamheten samt att bidraga med anslag till

löner och viss förbrukningsmateriel. För egen del finner jag detta initiativ till­

godose ett påtagligt behov inom svensk forskning. Det framlagda förslaget över­

ensstämmer väl med intentionerna bakom mitt uttalande i 1963 års statsverks-

proposition angående dokumentationsverksamhet i forskningsrådens regi (prop.

1963: 1, bil. 10, s. 542). I fråga om uppläggningen av och ansvaret för den före­

slagna verksamheten ansluter jag mig till medicinska forskningsrådets uppfatt­

ning. Jag finner sålunda med hänsyn till verksamhetens betydelse på riksplanet,

att ledning bör tills vidare åvila rådet. Till rådet bör knytas en samarbetsgrupp,

i vilken de av verksamheten berörda parterna är representerade. Driften av data­

maskinanläggningen bör ombesörjas av karolinska institutet. Kostnaderna för

verksamheten bör bestridas från rådets anslag till medicinsk forskning. I mitt

förslag till uppräkning av detta anslag har jag tagit särskild hänsyn till de med

anläggningen förenade hyreskostnaderna.

Den av mig i det följande förordade anslagsökningen för det naturvetenskap­

liga forskningsrådets del motiveras av den starka utveckling som för närvarande

kännetecknar de naturvetenskapliga ämnesområdena i allmänhet. I skilda sam­

manhang har särskilt betonats att den biologiska forskningen befinner sig i en

mycket dynamisk utvecklingsfas. I anslutning till det naturvetenskapliga rådets

egna uttalanden och framställningar i detta hänseende vill jag därför understryka

vikten av att den biologiska forskningens behov särskilt beaktas i rådets fort­

satta verksamhet. Jag förutsätter att rådet inom ramen för de nu föreslagna

anslagen även prövar behovet av en svensk forskningsinsats under det s. k.

»lugna solens år». Ökningen för nästa budgetår av anslaget till naturvetenskaplig

forskning beräknar jag till nära 40%.

I fråga om anslaget till atomforskning räknar jag — i avvaktan bl. a. på resul­

tatet av pågående utredningar av utvecklingen på acceleratorområdet — med en

relativt sett måttlig anslagsökning eller 15 % av nu utgående anslag.

Jordbruksforskningen har fått en allt större betydelse, bl. a. för rationalise-

ringsverksamheten inom jordbruket. Beträffande anslagen till denna forskning

räknar jag med en ökning av ca 38 %. Ökningen är till en del avsedd att använ­

das till vissa undersökningar för att belysa frågor i samband med användningen

av kemiska bekämpningsmedel (biocider).

Kungl. May.ts proposition nr 69 år 196

J

56

Det ekonomiska framåtskridandet inom vårt samhälle beror mycket på den

takt, i vilken vi genom uppfinningar och tekniskt utvecklingsarbete kan överföra

forskningsresultat till industriell produktion. Tekniska forskningsrådet stöder

mer än övriga forskningsråd en på industriell tillämpning inriktad forskning

genom bidrag till tekniska högskolor, branschforskningsinstitut och forskning vid

industrilaboratorier. Jag räknar för nästa budgetår med en ökning av mer än

50 % av anslaget till teknisk forskning. Rådet bör därigenom ytterligare kunna

intensifiera och genom nya initiativ bredda verksamheten på sitt fält. Rådets

linje att öka bidragen till industriforskning finner jag ändamålsenlig för att lan­

dets samlade forskningsresurser så effektivt som möjligt skall kunna utnyttjas.

Tekniska forskningsrådet har tillsammans med Malmfonden inrättat stiftelsen

för exploatering av forskningsresultat (EFOR) såsom serviceorgan för bedömning

och patentering m. m. av forskningsprojekt. Med hänvisning till vad chefen för

handelsdepartementet senare i dag kommer att förorda bör från anslaget till tek­

nisk forskning under budgetåret 1964/65 till EFOR:s verksamhet utgå samman­

lagt 200 000 kr. Kostnaderna för direkt industriellt och kommersiellt nyttiggö­

rande av uppfinningar och forskningsresultat bör däremot inte belasta detta

anslag. Chefen för handelsdepartementet kommer senare i dag att föreslå sär­

skilda medel för detta ändamål.

Jag övergår härefter till att behandla frågan om den svenska insatsen på

rymdforskningens område.

Efter beslut av 1962 års riksdag (prop. 1962: 85, UU 2; Rskr 232) har Sverige

deltagit i förberedande utredningsarbete i fråga om ett europeiskt organ för

internationellt samarbete inom rymdforskningen för fredliga ändamål, European

Space Research Organization (ESRO). Denna verksamhet har numera fort­

skridit därhän, att ett flertal länder ratificerat konventionen för organisationens

bildande. För Sveriges del kommer ratifikation att ske den 7 mars 1964. Därige­

nom förbinder sig vårt land att under minst åtta år bl. a. ekonomiskt under­

stödja ett intereuropeiskt rymdforskningsprogram av betydande omfattning.

I den nyssnämnda propositionen 1962: 85 förordade jag, att riksdagens bemyn­

digande skulle inhämtas för slutande av erforderliga avtal om markupplåtelse

m. m. för ett av ESRO planerat raketfält inom norrskenszonen, förlagt till

Kiruna-området. Riksdagen lämnade sedermera ett sådant bemyndigande. För­

handlingarna beträffande avtalet har nyligen slutförts, och samtliga länder som

deltagit i förberedelsearbetet för ESRO har godkänt detsamma. Avtalet kommer

att träda i kraft sedan det godkänts av Kungl. Maj:t och ESRO:s råd. Avtalet

innebär att Sverige till ESRO upplåter ett basområde för uppsändning av hög-

höjdsraketer, beläget vid Vittangiälvens södra strand mittemot Sekkujokis ut­

flöde i älven. Området som skall inhägnas, upptager en yta av ca 5,4 km2 och är

huvudsakligen beläget på kronomark. Vidare förbinder sig Sverige att till ESRO

upplåta mark för erforderliga observations- och radiostationer. Slutligen tillåter

Sverige att ESRO får använda ett område som nedslagsplats för uppsända rake­

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964

57

ter. Detta nedslagsområde har väsentligen den omfattning som i propositionen

1902: 85 (s. 15) angavs för raketfältet. Ifrågavarande områden får användas av

ESKO enbart för rymdforskning för fredliga ändamål. ESRO skall enligt avtalet

upplåta sina anläggningar i Kiruna för svensk rymdforskning. I avtalet finnes

icke någon bestämmelse som innefattar begränsningar i Sveriges suveränitet. Ej

heller har i avtalet ESRO medgivits rätt att införa sådana begränsningar i den

enskildes personliga frihet som strider mot eller är främmande för svensk lag

eller rättstillämpning. För ESRO:s verksamhet skall gälla vissa i avtalet an­

givna säkerhetsföreskrifter. Vidare har svenska regeringen förbehållit sig rätten

att i förekommande fall begränsa ESRO:s förfoganderätt över det ifrågavarande

området och att påkalla omprövning av avtalet, där så till följd av väsentligt

ändrade förutsättningar befinnes lämpligt. Avtalet skall gälla i åtta år samt där­

efter, om det ej uppsäges av Sverige eller ESRO, förlängas med tre år i sänder.

Om avtalet upphör att gälla på grund av att det uppsagts eller att ESRO upp­

lösts, skall förhandlingar inledas i syfte att träffa överenskommelse angående

villkoren för att till Sverige överföra äganderätten till ESRO:s byggnader och

fasta anläggningar.

ESRO-institutionen vid Kiruna skall bli en s. k. öppen institution, dvs. alla

vetenskapliga resultat skall publiceras eller på annat sätt göras tillgängliga.

För nyttjanderätten till basområdet skall ESRO enligt avtalet erlägga en sym­

bolisk arrendeavgift av en krona per år. I avtalet förutsättes, att ESRO:s verk­

samhet kommer att föranleda dels intrång i näring och personliga olägenheter

för såväl samema som enskilda jordägare, dels intrång i renbetesrättigheter, dels

skador på renar och växande skog förorsakade av nedfallande raketer, dels ock

minskade intäkter av jakt och fiske. Sverige har i avtalet med ESRO utfäst sig

att ansvara för skador, intrång och olägenheter av nu nämnt slag. I gengäld skall

ESRO till Sverige erlägga dels ett engångsbelopp av 2 035 000 kr., dels ock en

årlig ersättning om 80 000 kr. Om skador av annan art skulle uppkomma på

grund av ESRO:s verksamhet, åligger det ESRO att utgiva skadestånd härför.

ESRO:s skadeståndsskvldighet skall bestämmas i enlighet med svensk rätt.

Såsom full kompensation för det intrång och de personliga olägenheter, som

ESRO:s verksamhet kan antagas komma att förorsaka samerna, skall byggas

dels en skogsbilväg från allmänna vägen mellan Vittangi och Karesuando till

trakten av sjön Pulsujärvi, dels ock vissa renstängsel. Vidare skall utföras

en vetenskaplig undersökning rörande samernas levnadsförhållanden inom det

av ESRO:s verksamhet berörda området. Kostnaderna för byggande och under­

håll av vägen liksom kostnaderna för renstängslen och den vetenskapliga under­

sökningen skall utgå ur förut angivna ersättningsbelopp. Återstoden av ersätt­

ningsbeloppen avses skola utgå dels till enskilda jordägare såsom ersättning för

intrång i näring och personliga olägenheter, ävensom för arrende beträffande en

del av basområdet, dels till samema för skador på renar, dels till lappfonden för

intrång i renbetesrätt, dels ock till domänverket för minskade inkomster av jakt

och fiske.

5 —• Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 sand. Nr 69

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1904

58

För anläggning och projektering av den nyss nämnda skogsbilvägen till trak­

ten av sjön Pulsujärvi är det min avsikt att föreslå Kungl. Maj:t att ställa

1 750 000 kr. av engångsbeloppet till arbetsmarknadsstyrelsens förfogande för att

styrelsen såsom beredskapsarbete skall kunna projektera och anlägga ifrågava­

rande väg.

Till grund för utformningen av ersättningsbestämmelserna i avtalet med

ESRO ligger överenskommelser mellan företrädare för Kungl. Maj:t och kronan,

å ena, samt de enskilda jordägarna, å andra sidan. I dessa överenskommelser har

jordägarna medgivit att, såvitt deras rätt därav beröres, ESRO må använda det

i avtalet med ESRO angivna raketfältet på sätt i avtalet angives. Kungl. Maj:t

har å sin sida utfäst sig att till jordägarna utgiva förut nämnda ersättningar.

Överenskommelserna skall gälla för samma tid som avtalet med ESRO.

Det får anses vara av väsentligt intresse att de enskilda rättsägare, som kan

komma att lida intrång eller olägenhet eller eljest kan åsamkas skada i anledning

av ESRO:s verksamhet, gives en betryggande garanti för att skälig ersättning

verkligen utgives till dem. Staten bör därför på sätt som skett i överenskommel­

serna i förhållande till de enskilda rättsägama ikläda sig ansvar för intrång i nä­

ring och personliga olägenheter. Detsamma bör gälla i fråga om det intrång i

näring och de personliga olägenheter som förorsakas samerna liksom skador på

renar förorsakade av nedfallande raketer. Även den enskilde jordägare, som

upplåtit viss del av basområdet, bör kunna få arrendeavgiften utbetalad till sig

av staten. För täckande av de utlägg som staten i enlighet härmed kan åsamkas

skall, såsom jag nyss anfört, ESRO till Sverige utgiva ersättning. Det torde

vara naturligt att staten mot erhållande av dessa belopp påtager sig all ersätt­

ningsskyldighet gentemot enskilda rättsägare för nämnda arrendeavgift samt

för här ifrågavarande intrång i näring, skador och personliga olägenheter. Ersätt­

ningsbeloppen från ESRO torde böra disponeras för de utbetalningar som kan

komma i fråga. I fråga om skador av annan art, som — i motsats till de förut­

nämnda — icke kan i förväg värderas, bör däremot ESRO svara gentemot den

skadelidande. Genom att ESRO förbundit sig att hålla en betryggande försäkring

mot dylika skador får även den som eventuellt kommer att lida en sådan skada

anses ha en betryggande garanti för att utfå ersättning.

Pa dessa skäl bör avtalet med ESRO i vad Sverige därigenom åtagit sig viss

ersättningsskyldighet för skador, intrång och personliga olägenheter godkännas.

Såsom förutsättning härför skall gälla, att avtalet träder i kraft. Under samma

förutsättning bör överenskommelserna med jordägarna, såvitt Kungl. Maj:t där

utfäst sig att utgiva arrende och andra ersättningar, bli föremål för godkännande.

Avtalet och överenskommelserna torde i berörda delar böra underställas riks­

dagen för godkännande.

I propositionen 1962: 85 framhöll jag nödvändigheten av att frågan om den

svenska rymdforskningens framtida organisation och därmed sammanhängande

spörsmål närmare utreddes. Med anledning härav tillkallade jag i maj 1962

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196Jr

59

särskilda sakkunniga för att verkställa denna utredning. De sakkunniga —

rymdkommittén — har, som framgått av min redovisning i det föregående, den

10 september 1903 avlämnat ett betänkande, »Organisatoriska åtgärder för

rymdverksamhetens främjande» (SOU 1963:61).

Rymdkommittén, som finner rymdforskningen vara av betydande intresse

för ett flertal naturvetenskapliga ämnesområden, anser det med hänsyn till det

fortsatta vetenskapligt-tekniska framåtskridandet vara väsentligt, att vårt land

har tillgång till personer med vidsträckta kunskaper inom detta forskningsfält,

inte minst då det gäller ställningstaganden inom vetenskap, teknik och försvar.

Kommittén förutsätter därvid bl. a., att nya rön på rymdmedicinens och rymd­

biologins områden kommer att påverka utvecklingen inom medicin och biologi.

Vidare hävdar rymdkommittén, att Sveriges insats i internationellt samarbete

inom ESRO förutsätter att en motsvarande nationell verksamhet kan möjliggöra

ett fullt utnyttjande av organisationens resurser i enlighet med de för dess arbete

uppdragna riktlinjerna. Kommittén betonar därvid det angelägna i att svenska

forskare snarast ges sådana resurser, att vägen från ett uppslag till ett färdigt

projekt i möjligaste mån kan förkortas. Målet för den svenska rymdverksam­

heten bör enligt kommitténs mening vara att dels på skilda sätt vinna resultat

genom ändamålsenligt bedriven forskning, dels genom utnyttjande av den

svenska industrins resurser framställa instrument och annan apparatur, dels ock

deltaga i pågående eller planerade internationella rymdprojekt. För att detta

mål skall kunna uppnås föreslår kommittén, att ett särskilt statens råd för

rymdverksamhet inrättas. Kommittén föreslår vidare, att under nyssnämnda

råd inrättas ett rymdinstitut med uppgift att tjäna som serviceorgan i fråga om

raketuppsändningar för forskarna vid universiteten, högskolorna och forsknings­

institutionerna. Slutligen bör enligt kommittén en svensk raketuppsändnings-

plats anordnas i anslutning till den av ESRO planerade raketbasen i Kiruna-

området.

Remissinstanserna har i sina yttranden från skilda utgångspunkter anfört

kritik mot ett flertal av kommitténs förslag. I särskild utsträckning har därvid

fästs avseende vid rymdforskningens ställning i jämförelse med andra forsk­

ningsområdens. Då det gäller frågan om förhållandet till verksamheten inom

ESRO framhålles i vissa yttranden bl. a., att ett fullföljande av Sveriges åta­

gande gentemot ESRO förutsätter en inhemsk basorganisation för samarbetet.

Remissinstanserna har nästan enhälligt avvisat förslaget om inrättande av ett

rymdforskningsråd, medan förslaget om ett rymdinstitut vunnit en viss anslut­

ning. Några instanser har emellertid därvid föreslagit, att detta institut anslutes

till flygtekniska försöksanstalten.

För egen del vill jag till en början erinra om att jag i propositionen 1962: 85

uttalade, att vid bestämmandet av storleken av ett anslag för rymdforsknings­

ändamål hänsyn enligt min mening borde tagas till de förhållandevis mycket

betydande ekonomiska insatser som från svensk sida beräknades komma att

göras inom ramen för den europeiska samarbetsorganisationen. Vidare vill jag

Kungl. Maj:in proposition nr 69 år 1961+

60

framhålla, att ett studium av dels förarbetena beträffande arbetsplan m. in. för

ESRO:s tekniska laboratorier, dels konventionen för organisationen, klart utvisar

att ESROrs forskningsinstitutioner och nyssnämnda laboratorier i stor utsträck­

ning skall kunna utnyttjas av nationella forskare. De svenska delegaterna i

ESRO bör därför enligt min mening verka för en sådan utveckling av organisa­

tionen, att nationella forskningsinstitutioner eller forskargrupper i det fortlö­

pande arbetet kan intimt samverka inom organisationens ram. Vid en sådan

utveckling synes mig insatsen av materiella och personella resurser inom Sverige

kunna göras väsentligt mindre än rymdkommittén föreslagit.

Även på det teknologiska fältet synes i Sverige arbetande rymdforskargrupper

kunna förlita sig på nära samverkan med ESROrs institutioner. Jag anser mig

således kunna konstatera, att den hos oss bedrivna rymdverksamheten kommer

att mera orientera sig mot projekt med anknytning till grundforskning, vilket

även klart framgår av den utredning rymdkommittén framlagt.

För innevarande budgetår är på riksstaten under åttonde huvudtiteln uppfört

ett reservationsanslag till rymdforskning, vilket disponeras av rymdkommittén.

Med utgångspunkt i vad jag nyss anfört vill jag förorda, att tilldelningen av

anslag till olika svenska rymdforskningsprojekt i fortsättningen omhänderhaves

av de statliga forskningsråd som närmast har att svara för det vetenskapliga

område, till vilket vederbörande projekt kan hänföras. Med hänsyn härtill —

och under hänvisning till vad flertalet remissinstanser anfört — kan jag icke till­

styrka att ett särskilt rymdforskningsråd inrättas. Rymdkommittén bör således

i och med utgången av juni 1964 upphöra med sin verksamhet. Vid bifall till här

framlagda förslag bör det nyssnämnda anslaget utgå ur riksstaten. Det torde få

ankomma på Kungl. Maj:t att besluta om dispositionen av vid utgången av

budgetåret 1963/64 eventuellt förefintlig reservation på ifrågavarande anslag.

Vid min uppräkning av anslagen till de naturvetenskapliga, tekniska och medi­

cinska forskningsråden har jag förutsatt att från dessa anslag medel till svenska

rymdforskningsprojekt under nästa budgetår kommer att beviljas till belopp som

överstiger de medel, som innevarande budgetår står till rymdkommitténs för­

fogande för sagda ändamål. Jag har härvid räknat med sammanlagt ca 2,25

milj. kr. Bidragen till rymdforskning bör likväl inte bindas vid detta belopp,

utan de berörda forskningsråden har att granska ansökningar rörande rymd-

forskningsprojekt på samma sätt som råden prövar andra forskningsprojekt.

Detta innebär att nästa års faktiska bidrag till svensk rymdforskning kan bli

större eller mindre än jag vid anslagsavvägningen räknat med.

Av vad jag i det föregående anfört följer vidare, att jag icke nu anser mig

böra förorda att ett svenskt rymdinstitut upprättas. Jag kan inte heller tillstyrka

rymdkommitténs förslag att ett särskilt svenskt raketuppsändningsområde an­

ordnas vid Kiruna.

Jag övergår härefter till att redovisa mina mcdelsberäkningar under respek­

tive anslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964.

61

Medicinsk forskning. För innevarande budgetår är på riksstaten

uppförda två anslag till statens medicinska forskningsråd, det ena ett förslags­

anslag av 920 000 kr. till förvaltningskostnader, det andra ett reservationsanslag

av 8 885 000 kr. till medicinsk forskning. Under förvaltningsanslaget har upp­

tagits dels 280 000 kr. till förvaltningskostnader i egentlig mening, dels 640 000

kr. till de två försvarsmedicinska forskargrupper, som inrättats genom beslut

av 1963 års riksdag (prop. 1963: 74; SU 85; Rskr 212).

Statens medicinska forskningsråd har i förslagen till anslagsäskanden under

förvaltningsanslaget, posten till försvarsmedicinska forskargrupper,

för nästa

budgetår hemställt om en förstärkning av den försvarsmedicinska forsknings­

organisationen.

De nya forskargrupper som rådet under hänvisning till försvarsmedicinska

forskningsutredningens betänkande föreslår inrättade fr. o. m. nästa budgetår

är, såsom tidigare anförts, avsedda för forskning inom områdena bakteriologisk

bioteknik och toxikologi. Gentemot rådets förslag rörande dessa forskargruppers

sammansättning har jag inte haft anledning till annan erinran än att jag funnit

modifikationer påkallade med avseende på lönegradsplaceringen av vissa tjäns­

ter. Jag förordar sålunda, att fr. o. m. nästa budgetår inrättas ytterligare två

försvarsmedicinska forskargrupper med den sammansättning följande samman­

ställning utvisar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196

4

Tjänster

Bakteriologisk

bioteknik

Toxikologi

Professor i Be 3...........................

Forskningsingenjör i Ae 19 ........

Laboratorieingenjör i högst Ae 15

Instrumentmakare i Ae 11.........

Kontorist i Ae 9...........................

Laboratoriebiträde i högst Ae 9 .

Expeditionsvakt i Ae 7...............

Till första innehavare av de av mig förordade extra ordinarie professurerna

bör utan vederbörligt ansöknings- och sakkunnigförfarande utses i bakteriolo­

gisk bioteknik laboratorn C. G. Hedén och i toxikologi laboratorn B. Holmstedt.

Med anledning av rådets förslag om förstärkning av de befintliga forskar­

grupperna förordar jag, att fr. o. m. nästa budgetår inrättas ytterligare en tjänst

som forskningsläkare i Ae 27 med placering vid den navalmedicinska gruppen.

Vidare beräknar jag medel för två kanslibiträdestjänster i Ae 7, varav den ena

förenad med heltidstjänstgöring vid nämnda grupp och den andra med halv­

tidstjänstgöring vid den flygmedicinska gruppen. I enlighet med rådets förslag

förordar jag vidare utbyte av en tjänst som laboratoriebiträde i högst Ae 9 vid

(32

sistnämnda grupp mot en tjänst som kontorist i Ae 9. Mot rådets förslag om

extraordinariesättning av vissa tjänster vid rådet, nämligen en förste instru-

mentmakare i Ag 13, en översköterska i Ag 13 och en instrumentmakare i Ag 11,

har jag inte någon erinran.

Avlöningskostnaderna för nu berörd personal beräknar jag till 360 000 kr.

I detta sammanhang vill jag erinra om att enligt beslut av 1963 års riksdag

kostnaderna för den flyg- och navalmedicinska nämndens förutvarande flygfysio­

logiska grupp i Lund, vilka för innevarande budgetår belastar anslaget till för­

valtningskostnader vid medicinska forskningsrådet med 134 000 kr., fr. o. m.

budgetåret 1964/65 skall belasta Lunds universitets avlöningsanslag.

Anslagsposten till avlöningar till personal vid de försvarsmedicinska forskar­

grupperna beräknar jag för nästa budgetår i enlighet med vad jag nu förordat

till (640 000 + 360 000 — 134 000 =) 866 000 kr.

Som jag tidigare redovisat har rådet under

förvaltningsanslaget, posten till

förvaltningskostnader

för budgetåret 1964/65 hemställt om en höjning av me-

delsansvisningen med i runt tal 97 000 kr. Större delen av denna höjning be­

tingas av önskemål om en förstärkning av de administrativa resurserna inom

rådets sekretariat med cn tjänst som byråchef i Be 1. I likhet med rådet anser

jag, att tillkomsten av en administrativ chefsbefattning inom rådets sekretariat

skulle möjliggöra en avsevärd förenkling och rationalisering av rådsarbetet. Jag

är emellertid inte beredd att nu taga ställning till huruvida en dylik befattning

bör uppföras på extra ordinarie stat. Med anledning härav beräknar jag under

förevarande anslagspost medel motsvarande avlöningskostnaderna för en tjänst i

lönegraden B 1. Samtidigt räknar jag med att nu utgående medelsanvisningar

till arvoden till biträdande sekreterare vid dels den allmänna medicinska sektio­

nen, dels den försvarsmedicinska sektionen indrages. Jag beräknar vidare medel

för avlöning av ett kanslibiträde i lönegraden A 7 samt för resekostnader, ex-

penser m. m. och utrustning med i runt tel 16 000 kr. Det sammanlagda medels­

behovet för nästa budgetår under anslagsposten till förvaltningskostnader beräk­

nar jag till (280 000 + 67 000 =) 347 000 kr.

Till Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader bör sålunda för

budgetåret 1964/65 uppföras ett förslagsanslag av (920 000 -f- 360 000 — 134 000

+ 67 000 =) 1 213 000 kr.

Under anslaget till

medicinsk forskning

har rådet — såsom framgått av redo­

görelsen i det föregående — föreslagit en i det närmaste fördubblad medelsanvis­

ning. Jag förordar för min del en höjning av nuvarande anslag med 3 415 000 kr.

I samråd med chefen för socialdepartementet förordar jag, att det för inne­

varande budgetår under riksstatens femte huvudtitel med 50 000 kr. uppförda

reservationsanslaget Bidrag till forskningsverksamhet på yrkesmedicinens om­

råde fr. o. m. näste budgetår överföres till åttonde huvudtiteln och uppföres

som en post under anslaget till medicinsk forskning. Beloppet bör uppräknas

med 10 000 kr. till 60 000 kr.

Till Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning bör sålunda för

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964

budgetåret 1964/65 uppföras ett reservationsanslag av (8 885 000 + 3 415 000

+ 60 000 =) 12 360 000 kr. Detta belopp bör liksom för närvarande uppdelas på

skilda anslagsposter.

Humanistisk forskning. Statens humanistiska forskningsråd har,

som jag tidigare anfört, i sina förslag till anslagsäskandcn för nästa budgetar hem­

ställt om en höjning av medelsanvisningen till humanistisk forskning — nu

2 125 000 kr. — med 1 091 000 kr. För egen del förordar jag, att förevarande

anslag uppräknas med 701 000 kr. Till Humanistisk forskning bör sålunda för

budgetåret 1964/65 uppföras ett reservationsanslag av (2 125 000 + 701 000 =)

2 826 000 kr.

Samhällsforskning. I enlighet med vad jag tidigare redovisat har

statens råd för samhällsforskning hemställt om en betydande uppräkning av

medelstilldelningen för nästa budgetår. Anslaget till jörvdltningskostnader

nu 91 000 kr. — föreslås av rådet höjt med 20 000 kr. För egen del har jag funnit

mig böra tillstyrka en förstärkning av biträdespersonalen inom rådets kansli,

varför jag beräknar medel för avlöning av ett kanslibiträde i lönegrad A 7. Vid

bifall till mitt förslag torde till Statens råd för samhällsforskning: Förvalt­

ningskostnader för budgetåret 1964/65 böra uppföras ett förslagsanslag av

(91 000 + 15 000 —) 106 000 kr.

Rådet har vidare hemställt om en ökning av anslaget till samhällsforskning

från 2 milj. kr. till 3 milj. kr. Jag förordar, att anslaget höjes med 550 000

kr. Till Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforskning bör sålunda för

budgetåret 1964/65 uppföras ett reservationsanslag av (2 000 000 + 550 000 =)

2 550 000 kr.

Naturvetenskaplig forskning. Pa riksstaten är för innevarande

budgetår uppförda två anslag till statens naturvetenskapliga forskningsråd,

nämligen dels ett förvaltningsanslag av 209 000 kr., dels ett forskningsanslag av

8 950 000 kr. Rådet har — såsom tidigare redovisats — för nästa budgetår hem­

ställt om en uppräkning av anslaget till förvaltningskostnader med 179 000 kr.

och av anslaget till naturvetenskaplig forskning med 9 950 000 kr.

I fråga om förvaltningsanslaget finner jag, att en förstärkning av biträdesper­

sonalen vid rådets sekretariat är påkallad med hänsyn till verksamhetens ökade

omfattning. Jag beräknar sålunda medel för avlöning av en kontorist i lönegraden

A 9. I övrigt räknar jag med en höjning av medelstilldelningen för särskilda

utredningar samt resekostnader och expenser m. m. av i runt tal 7 000 kr.

För innevarande budgetår finns på riksstaten uppfört ett anslag till bidrag till

vetenskaplig verksamhet vid Vetenskapsakademien. Under ifrågavarande anslag

finns uppförd bl. a. en post å 42 700 kr. avseende lönekostnad för laboratorn och

föreståndaren för Abisko naturvetenskapliga station. I propositionen 1964: 47

angående förstatligande av Vetenskapsakademiens forskningsinstitut för ex­

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964

63

64

perimentell fysik m. m. har jag förordat, att — därest forskningsinstitutet för­

statligas nyssnämnda anslag skall utga ur riksstaten. Med anledning härav

förordar jag, att lönekostnaderna för befattningen som laborator och förestån­

dare för Abisko naturvetenskapliga station fr. o. m. budgetåret 1964/65 skall

bestridas från anslaget till förvaltningskostnader vid statens naturvetenskapliga

forskningsråd.

Jag förordar, att till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltnings­

kostnader för nästa budgetår uppföres ett förslagsanslag av (209 000 -f 43 000 -f

22 000 =) 274 000 kr.

Forskningsrådet har såsom redan framgått för nästa budgetår hemställt om

mer än en fördubbling av anslaget till naturvetenskaplig forskning. För egen del

är jag beredd att tillstyrka en höjning av nuvarande anslag med 4 550 000 kr.

Jag förordar salunda, att till Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Natur­

vetenskaplig forskning för nästa budgetår uppföres ett reservationsanslag av

(8 950 000 -f 4 550 000 =) 13 500 000 kr.

Atom forskning. I sina förslag till anslagsäskanden för budgetåret

1964/65 har statens råd för atomforskning hemställt om en höjning av anslaget

till atomforskning — nu 7 675 000 kr. — med 5 825 000 kr.

Jag har funnit mig böra tillstyrka en uppräkning av förevarande anslag med

1 127 000 kr. Till atomforskning torde alltså för nästa budgetår böra uppföras

ett reservationsanslag av (7 675 000 -f 1 127 000 =) 8 802 000 kr.

Europeiskt samarbete inom rymdforskningen. I det

föregående har en redogörelse lämnats för uppkomsten av det europeiska sam-

aibetet pa detta forskningsfält. Verksamheten inom ESRO väntas komma igång

omkring den 1 april 1964. För den s. k. interimstiden, dvs. fram till dess konven­

tionen träder i kraft, har Sverige haft att erlägga ett lägre belopp för framför

allt administrativt förberedelsearbete. Hittills har Sverige erlagt omkring 930 000

kr. Detta belopp får avdragas från det första årsbidraget.

ESRO:s budget för 1964 kan beräknas till omkring 50 milj. franska francs.

För 1965 kan budgeten beräknas till i runt tal 113 milj. franska francs. Då

Sveriges bidragsandel innevarande år uppgår till 5,03 % blir den svenska ande­

len för andra hälften av 1964 omkring 1 330 000 kr.; motsvarande bidrag för

första hälften av 1965 kan — på samma grunder — uppskattas till högst

3 300 000 kr. I dessa belopp kan jämväl kostnader för svenska representanters

deltagande i sammanträden med ESRO och dess organ innefattas. Då bidraget

till förberedelsearbetet får avdragas från det första årsbidraget till ESRO, torde

kostnaderna för Sveriges deltagande under budgetåret 1964/65 komma att uppgå

till (1 330 000 + 3 300 000 — 930 000 =) 3 700 000 kr.

Till Europeiskt samarbete inom rymdforskningen bör för nästa budgetår upp­

föras ett förslagsanslag av 3 700 000 kr., vilket innebär ett jämfört med inneva­

rande budgetår oförändrat belopp.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 69 år 1964.

65

Jordbruksforskning. För innevarande budgetår är på riksstaten un­

der nionde huvudtiteln uppförda två anslag för jordbruksforskning, nämligen

dels ett reservationsanslag av 2 100 000 kr. till främjande av forskning på jord­

brukets område m. m., dels ett reservationsanslag av 250 000 kr. till åtgärder

för att förebygga skördeskador. I samråd med chefen för jordbruksdepartemen­

tet förordar jag för nästa budgetår en betydande uppräkning av ifrågavarande

anslag.

Av förstnämnda anslag bör, såsom jordbrukets forskningsråd föreslagit, minst

250 000 kr. användas för att stödja strålskyddsforskning vid vissa institutioner

som sorterar under jordbruksdepartementet. Vidare bör den svenska avdelning­

en av Nordiska jordbruksforskares förening tilldelas ett oförändrat belopp av

30 000 kr. att användas enligt jordbrukets forskningsråds närmare bestämmande

samt ett belopp av 150 000 kr. avdelas för att i enlighet med av 1961 års riksdag

godkända riktlinjer (prop. 1961: 1, bil. 11, p. 72; JoU 1; Rskr. 9) främja i första

hand jordbruksforskning med nordiska aspekter.

Ett belopp av 250 000 kr. föreslår jag skall disponeras för undersökningar rö­

rande biverkningar vid användning av kemiska bekämpningsmedel och därmed

sammanhängande spörsmål. Det bör uppdragas åt jordbrukets forskningsråd

att utarbeta och för Kungl. Maj:t framlägga en plan för den närmare dispositio­

nen av dessa medel. För att biträda rådet härmed bör till detta knytas en

mindre expertgrupp. Kostnaderna för expertgruppen och för annan i samman­

hanget erforderlig arbetskraft åt forskningsrådet bör efter Kungl. Maj:ts bestäm­

mande få bestridas ur förevarande anslag. Chefen för jordbruksdepartementet

avser att inom kort föranstalta om en utredning rörande det aktuella problem­

komplexet, varigenom bättre underlag skall erhållas för en rationell planering

och samordning av olika forskningsinsatser på området.

För budgetåret 1964/65 bör till Främjande av forskning på jordbrukets om­

råde m. m. under nionde huvudtiteln uppföras ett reservationsanslag av

(2 100 000 + 850 000 =) 2 950 000 kr. Vidare bör för nästa budgetår till Åtgär­

der för att förebygga skördeskador under nämnda huvudtitel uppföras ett

reservationsanslag av (250 000 -}- 50 000 =) 300 000 kr.

Teknisk forskning. På riksstaten är för innevarande budgetår un­

der tionde huvudtiteln uppförda dels ett förslagsanslag till statens tekniska forsk­

ningsråd av 244 000 kr., dels ett reservationsanslag till teknisk forskning av

8 100 000 kr. I fråga om sistnämnda anslag har rådet begärt en uppräkning med

12 900 000 kr. Mina förslag beträffande de båda förevarande anslagen framlägger

jag i samråd med chefen för handelsdepartementet.

Forskningsrådets hemställan att få utnyttja anslaget till teknisk forskning

också för rådets administrativa och planerande uppgifter är jag inte beredd att

biträda. Medel härför bör liksom tidigare anvisas under anslaget till statens

tekniska forskningsråd. Med hänsyn till rådets ökade verksamhet tillstyrker jag

en uppräkning av detta anslag med 120 000 kr. Jag har härvid bl. a. beräknat

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1961+

66

medel för en tjänst som biträdande sekreterare i Ae 25, som jag föreslår inrättad

vid rådet fr. o. m. nästa budgetår, samt medel motsvarande en kontorist i A 9.

Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att meddela beslut angående dispositionen

av anslaget. Vid bifall till vad jag föreslagit bör för budgetåret 1964/65 till

Statens tekniska forskningsråd under tionde huvudtiteln uppföras ett förslags­

anslag av (244 000 + 120 000 =) 364 000 kr.

Anslaget till teknisk forskning föreslår jag höjt till 13 200 000 kr. Kostnader

för att anställa forskare liksom för publiceringstryck torde som hittills få bestri­

das från anslaget till teknisk forskning. Jag finner inte skäl att föreslå särskilda

anslag för dessa ändamål. För nästa budgetår bör till Teknisk forskning under

tionde huvudtiteln uppföras ett reservationsanslag av (8 100 000 + 5 100 000 =)

13 200 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 1964.

Kungl. Maj:ts proposition nr 69 år 196b

67

VI. Hemställan

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att

Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

I. a) godkänna vad jag i det föregående förordat rörande

svenska insatser på rymdforskningens område;

b) godkänna de förut angivna delarna av avtalet med ESRO

och av överenskommelserna med jordägarna under förutsättning

att avtalet med ESRO träder i kraft;

c) medgiva, att de från ESRO inflytande ersättningarna bör

användas i enlighet med vad jag förordat i det föregående;

II. medgiva, att vid de under statens medicinska forsk­

ningsråd sorterande försvarsmedicinska forskargrupperna må

fr. o. m. budgetåret 1964/65 tills vidare vara inrättade följande

extra ordinarie tjänster, nämligen två som professor i Be 3 och

en som forskningsläkare i Ae 27, samt bemyndiga Kungl. Maj:t

att fastställa personalförteckning i överensstämmelse härmed;

III. godkänna följande avlöningsstat för under punkt II

nämnda forskargrupper att tillämpas tills vidare under budget­

året 1964/65.

Avlöningsstat

1. Avlöningar till icke-ordinarie personal................. 596 000

2. Rörligt tillägg,

förslagsvis

...................................... 270 000

Summa kr. 866 000

IV. till

Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskost­

nader

för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett förslagsanslag av 1 213 000 kr.;

V. till

Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forsk­

ning

för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 12 360 000 kr.;

VI. till

Humanistisk forskning

för budgetåret 1964/65 under

åttonde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 2 826 000

kr.;

VII. till

Statens råd för samhällsforskning: Förvaltnings­

kostnader

för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 106 000 kr.;

VIII. till

Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforsk­

68

ning

för budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 2 550 000 kr.;

IX. till

Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvalt­

ningskostnader

för budgetåret 1964/65 under åttonde huvud­

titeln anvisa ett förslagsanslag av 274 000 kr.;

X. till

Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturve­

tenskaplig forskning

för budgetåret 1964/65 under åttonde hu­

vudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 13 500 000 kr.;

XI. till

Atomforskning

för budgetåret 1964/65 under åtton­

de huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 8 802 000 kr.;

XII. till

Europeiskt samarbete inom rymdforskningen

för

budgetåret 1964/65 under åttonde huvudtiteln anvisa ett för­

slagsanslag av 3 700 000 kr.;

XIII. till

Främjande av forskning på jordbrukets område

m.

^to. för budgetåret 1964/65 under nionde huvudtiteln anvisa

ett reservationsanslag av 2 950 000 kr.;

XIV. till

Åtgärder för att förebygga skördeskador

för bud­

getåret 1964/65 under nionde huvudtiteln anvisa ett reserva­

tionsanslag av 300 000 kr.;

XV. medgiva att vid statens tekniska forskningsråd fr. o. m.

budgetåret 1964/65 får inrättas en extra ordinarie tjänst som

biträdande sekreterare i Ae 25 samt bemyndiga Kungl. Maj:t

att fastställa personalförteckning i överensstämmelse härmed;

XVI. till

Statens tekniska forskningsråd

för budgetåret

1964/65 under tionde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

364 000 kr.;

XVII. till

Teknisk forskning

för budgetåret 1964/65 under

tionde huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag av 13 200 000

kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­

mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas pro­

position av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

E. Erlandsson

Kungi. Maj:ts proposition nr 69 år 196h

Kungl. Maj:ts -proposition nr 69 år 1964

69

INNEHÅLL

Sid.

I. Inledning .....................................................................................................

II. Forskningens villkor och behov.................................................................

A. Forskningens resurser ..........................................................................

B. Forskningsrådens långtidsplaner.........................................................

III. Forskningsrådens anslagsberäkningar för 1964/65 ................................

A. Statens medicinska forskningsråd: Förvaltningskostnader.............

B. Statens medicinska forskningsråd: Medicinsk forskning ...............

C. Humanistisk forskning ........................................................................

D. Statens råd för samhällsforskning: Förvaltningskostnader ...........

E. Statens råd för samhällsforskning: Samhällsforskning ...................

F. Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Förvaltningskostnader .

G. Statens naturvetenskapliga forskningsråd: Naturvetenskaplig

forskning ...............................................................................................

H. Atomforskning ......................................................................................

I. Främjande av forskning på jordbrukets område m. m........................

J. Åtgärder för att förebygga skördeskador ..........................................

K. Statens tekniska forskningsråd ...........................................................

L. Teknisk forskning..................................................................................

IV. Den svenska rymdforskningens organisation m. m...................................

A. Rymdkommitténs betänkande ...........................................................

B. Yttranden .............................................................................................

V. Departementschefen ..................................................................................

VI. Hemställan ..................................................................................................

4

6

8

11

19

19

21

24

24

24

25

26

27

28

29

29

30

31

31

44

51

67