2

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 196b

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den

6 mars 196b.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

N

ilsson

,

statsråden

S

träng

, A

ndersson

,

L^indström, L^änge, L^indholm, K^ling, S^koglund, E^denman, J^ohansson,

H

ermansson

, H

olmqvist

, A

spling

, P

alme

.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter vissa frågor rörande

organisationen av statens lantbrukskemiska laboratorium, m. m. samt anför

därvid.

I. Inledning

Enligt principbeslut av 1956 års riksdag (prop. 77; JoU 14; rskr 174) skall

statens lantbrukskemiska kontrollanstalt (SLK) och lantbruksbögskolans

kemiska analyslaboratorium omorganiseras och sammanföras till en institu­

tion, benämnd statens lantbrukskemiska laboratorium (SLL), samt förläg­

gas till Ultuna. Till grund för beslutet låg en utredning av statens sakrevi­

sion, redovisad i promemoria den 28 februari 1955.

Den 16 maj 1957 tillkallades professorn S. Wahlund att såsom sakkunnig

verkställa utredning rörande den statsunderstödda lantbrukskemiska ana­

lys- och kontrollverksamheten ävensom rörande behovet av personal, utrust­

ning och lokaler för SLL. Stencilerade betänkanden framlades av den sak­

kunnige den 15 augusti 1958 angående organisationen av SLL och i juni

1959 angående den lokala lantbrukskemiska verksamheten. Vid remissbe­

handlingen avgav jordbruksanslagsutredningen vissa förslag rörande den

lokala analys- och kontrollverksamheten på jordbrukets område.

I samband med att propositionen 1960: 120 angående bl. a. utflyttning av

statens centrala frökontrollanstalt och statens växtskyddsanstalt från Stock­

holmsområdet förelädes riksdagen uppdrogs åt tre sakkunniga att närmare

utreda frågan om ny förläggningsort för dessa anstalter. De sakkunniga1

antog benämningen utredningen rörande vissa jordbruksanstalters förlägg­

ning. Utredningen skulle även pröva frågan om den lokala kontroll- och ana­

lysverksamheten på jordbrukets område. Härvid hade utredningen att överse

1 F. d. generaldirektören W. Björck, ordförande, samt professor emeritus H. Osvald och över­

intendenten K. von Horn.

3

förutnämnda betänkanden. Resultatet av översynen liar redovisats i pro­

memorior den 10 augusti 1961 angående SLL:s arbetsuppgifter och organisa­

tion samt den 26 februari 1963 (stenc. Jo 1963: 1) angående den lokala lant-

brukskemiska analysverksamheten m. m.

Över utredningens promemoria rörande SLL har yttranden avgetts av

statskontoret, statistiska centralbyrån, riksrevisionsverket, lantbruksstyrel-

sen, statens jordbruksnämnd, styrelsen för statens institut för folkhälsan,

statens provningsanstalt, styrelserna för skogshögskolan, statens växt-

skyddsanstalt, statens centrala frökontrollanstalt, SLK, lantbrukshögskolan,

Alnarpsinstitutet och statens veterinärmedicinska anstalt, Sveriges utsädes-

förening, Hushållningssällskapens förbund efter hörande av vissa hushåll­

ningssällskap, Sveriges lantbruksförbund samt Riksförbundet Landsbygdens

folk. Lokala lantbrukskemiska stationer och lokala frökontrollanstalter har

beretts tillfälle yttra sig genom lantbruksstyrelsen resp. statens centrala frö­

kontrollanstalt. Från föreningen Sveriges oljeväxtintressenter samt Svenska

foderämnes- och spannmålsimportörernas förening har yttranden inhämtats

genom statens jordbruksnämnd.

Remissutlåtanden över promemorian rörande den lokala lantbrukskemiska

verksamheten har avgetts av bland andra lantbruksstyrelsen — efter höran­

de av hushållningssällskapen samt styrelserna för de lokala frökontrollan-

stalterna och lantbrukskemiska stationerna — styrelserna för statens cen­

trala frökontrollanstalt, SLK, lantbrukshögskolan och Alnarpsinstitutet samt

Hushållningssällskapens förbund.

Den 12 januari 1963 överlämnades till trädgårdsnäringsutredningen för

övervägande en framställning av styrelsen för lantbrukshögskolan om att

för högskolans Alnarpsdel inrätta ett kemiskt servicelaboratorium, varom

förslag tidigare förelåg från jordbrukshögskoleutredningen (SOU 1960:2).

Resultatet av övervägandena har trädgårdsnäringsutredningen redovisat den

1 oktober 1963 (stenc. Jo 1963: 7). Yttranden häröver har avgetts av bland

andra lantbruksstyrelsen, styrelsen för lantbrukshögskolan, styrelsen för Al­

narpsinstitutet och Sveriges utsädesförening.

Frågan om att inrätta ett kemiskt analyslaboratorium vid Röbäcksdalen

berördes av utredningen rörande vissa jordbruksanstalters förläggning i

skrivelse den 5 oktober 1962. Den 28 december samma år uppdrog Kungl.

Maj :t åt statskontoret att verkställa en organisatorisk översyn av den stat­

liga verksamheten på lantbrukets område på nyssnämnda plats. Vid över­

synen skulle bl. a. prövas huruvida ett lantbrukskemiskt laboratorium bor­

de inrättas där. över statskontorets förslag i ämnet, som avlämnats den 20

december 1963, har yttranden inkommit från lantbruksstyrelsen — efter

hörande av hushållningssällskapen i de fyra nordligaste länen — samt sty­

relserna för SLK, lantbrukshögskolan, statens centrala frökontrollanstalt,

statens växtskyddsanstalt och statens maskinprovningar.

Iiungl. Maj:ts proposition nr 78 ur 1961

4

Klingl. Maj:ts proposition nr 78 år 196b

Den 16 februari 1962 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att i

samråd med SLK och lantbrukshögskolan utarbeta byggnadsprogram för

att tillgodose SLL:s lokalbehov. Sedan förslag till sådant program fram­

lagts, erhöll byggnadsstyrelsen den 14 september 1962 uppdrag att på

grundval av ett i vissa hänseenden modifierat byggnadsprogram utföra pro­

jektering fram till och med färdigställande av huvudhandlingar. Med

skrivelse den 10 februari 1964 har styrelsen överlämnat huvudhandlingar

i ärendet samt hemställt bl. a., att Kungl. Maj :t måtte godkänna styrelsens

förslag till nybyggnad för SLL till en beräknad kostnadsram av 6 000 000

kr. i prisläget den 1 juli 1963 och föreslå riksdagen att för budgetåret

1964/65 för ändamålet anvisa ett investeringsanslag av 1 500 000 kr.

II. Nuvarande förhållanden

SLK. Anstaltens verksamhetsområde omfattar enligt gällande instruktion

(SFS 1939: 166) handelsvaror och andra ämnen, som är av betydelse för

jordbruket och dess binäringar. Arbetsuppgifterna inom detta verksamhets­

område kan med ledning av instruktionen uppdelas på 1) kommersiell verk­

samhet, 2) offentlig kontroll, 3) rådgivnings- och upplysningsarbete i all­

mänhet, 4) ledande, kontrollerande och samordnande arbete avseende den

lokala lantbrukskemiska analysverksamheten samt 5) prövning och ut­

arbetande av analysmetoder och -— i den mån omständigheterna medger —

vetenskaplig forskning.

Analysverksamheten vid SLK har under de senaste budgetåren omfattat

jord, gödsel, jordförbättringsmedel, växtprodukter, fodermedel, mjölk, me­

jeriprodukter och vatten. Antalet analyserade prov framgår av en tabell, vil­

ken torde få fogas till protokollet i detta ärende såsom bilaga 1. Anstaltens

arbete med kontrollanalyser och forskning belyses inte av siffrorna i bilagan.

Analysuppdragen till SLK har, vad gäller anstaltens kommersiella verk­

samhet, i huvudsak kommit från Svealand och södra Norrland (Stock­

holms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Värmlands, Kopparbergs,

Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands län), varvid hushållningssäll­

skapen varit de ojämförligt största uppdragsgivarna. Även Örebro och Väst­

manlands län tillhör nominellt SLK:s upptagningsområde. Analysuppdra­

gen från dessa län har dock huvudsakligen gått till en av Örebro läns lands­

ting driven kemisk station i Örebro, vars verksamhet belyses av en sam­

manställning av antalet analyserade prov, vilken torde få fogas till protokollet

såsom bilaga 2.

Ledningen av SLK utövas av en styrelse, bestående av professorn i lant-

brukskemi I vid lantbrukshögskolan, SLK:s föreståndare samt fem av

Kungl. Maj :t förordnade ledamöter. De sistnämnda bör enligt instruktionen

representera annan jordbruksforskning än lantbrukskemisk ävensom jord­

bruksnäringen samt handeln med varor tillhörande SLK:s verksamhetsom­

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 196 i-

råde. Anstalten är f. n. organiserad enligt följande (inom parentes anges

förändringar för nästa budgetår enligt årets statsverksproposition):

7. Chef

1 professor och föreståndare.........................

II. Viss gemensam personal

1 kontorsskrivare ...............................................

1 vaktmästare (institutionstekniker)

1 vaktmästare ....................................................

1 kartriterska........................................................

1 kanslibiträde ....................................................

1 kanslibiträde ....................................................

III. Jord- och växtnäringsanalys

1 förste assistent (överassistent) ................

1 laboratorieassistent ......................................

1 laboratoriebiträde ...........................................

4 institutionsbiträden ......................................

1 institutionsbiträde...........................................

IV. Växtprodukt- och fodermedelsanalys

1 förste kemist ....................................................

1 förste assistent ...............................................

3 laboratoriebiträden ......................................

1 institutionsbiträde...........................................

Lönegrad

Bo 1

Ao 13

Ao 7 (Ao 9)

Ae 7

A^p 7

Ag 7 (Ae 7)

Ag 7

Ae 23

Ae 11

högst Ae 9

reglerad befordringsgång

Ag 5

Ao 25

Ae 21

högst Ae 9

reglerad befordringsgång

V. Botanisk analys

1 överassistent .................................................... Ao 23

1 institutionsbiträde........................................... reglerad befordringsgång

VI. Forskning och analyser på utvecklings­

stadium

1 förste kemist .................................................... Ao 25

Föreståndaren tillsätts av Kungl. Maj :t efter förslag av SLK:s styrelse och

föregående ansökningsförfarande. Särskilda kompetenskrav har inte före­

skrivits, men innan styrelsen avger förslag skall yttrande ha inhämtats av

tre sakkunniga rörande de sökandes vetenskapliga kompetens. Föreståndar-

tjänsten är f. n. inte tillsatt med ordinarie innehavare utan uppehålls av

befattningshavare med tidsbegränsat förordnande mot vikariatslön i löne­

grad Be 3.

Till SLK anvisas å riksstaten ett avlönings- och ett omkostnadsanslag,

båda av förslagsvis karaktär. Anslagen ställs till lantbruksstyrelsens för­

fogande att på rekvisition i mån av behov utbetalas till SLK:s styrelse. För

budgetåret 1964/65 har i årets statsverksproposition föreslagits 537 000 kr.

till avlöningar och 163 000 kr. till omkostnader.

Inkomsterna vid SLK — så gott som helt bestående av analysavgifter —

tillförs driftbudgetens inkomstsida under Egentliga statsinkomster: Upp­

börd i statens verksamhet. För budgetåret 1964/65 beräknas inkomsterna

6

uppgå till 275 000 kr. Taxa för undersökning och provtagning fastställs av

lantbruksstyrelsen.

Lantbrukshögskolans kemiska analyslaboratorium. Laboratoriet ingår or­

ganisatoriskt i institutionen för lantbrukskemi I och fungerar som ett ser­

viceorgan åt högskolan inklusive dess fältförsöksverksamhet ute i landet.

Någon kommersiell drift i egentlig mening bedrivs inte vid laboratoriet. Sär­

skild instruktion för detsamma har inte utfärdats.

Analysverksamhetens omfattning belyses i en tabell, vilken torde få fogas

som bilaga 3 till protokollet. Andelen av de prov, som budgetåret 1962/63

analyserades på uppdrag av andra försöksdistrikt än östra jordbruksförsöks-

distriktet, utgjorde ca 10 procent.

Direkta ledningen av verksamheten utövas av en förste kemist. Den ordi­

narie och extra ordinarie personalen, inklusive nyssnämnde förste kemist,

är f. n. följande.

Kiingl. Maj.ts proposition nr 78 år 196b

Lönegrad

1 förste kemist ................................................................................................. Ao 23

2 assistenter.......................................................................................................... Ae 19

2 assistenter.......................................................................................................... Ae 17

2 assistenter.......................................................................................................... Ae 15

2 förste laboratorieassistenter ...................................................................... Ae 13

1 laboratorieassistent ........................................................................................ Ae 11

1 institutionstekniker........................................................................................ Ao

9

1 kontorist .......................................................................................................... Ae

9

5 laboratoriebiträden .......................................................................... högst Ae 9

Härutöver anlitas viss icke fast anställd biträdespersonal. F. n. utgörs

denna biträdespersonal i genomsnitt av ett laboratoriebiträde och nio insti-

tutionsbiträden.

Städning och eldning ombesörjs av personal, gemensam med lantbruks-

högskolan i övrigt. Laboratoriet saknar särskild personal för kamerala

uppgifter, vilka utförs av högskolans kansli.

Kostnaderna för verksamheten vid analyslaboratoriet bestrids ur lant­

brukshögskolans anslag. Avlöningskostnaderna kan beräknas till ca 400 000

kr. per år, räknat efter 1963 års löner. Materielkostnaderna uppgick bud­

getåret 1962/63 till ca 38 000 kr. Härtill kommer sjukvårds-, rese- och

expenskostnader ävensom de mycket varierande kostnaderna för nyan­

skaffning av apparater m. m. För utförda analyser uttas avgifter, som till-

godoförs högskolans materielanslag (analyslaboratoriets andel i anslaget).

Dessa avgifter — vilka f. n. är bestämda till 13 procent av SLK:s grund­

taxa av år 1957 — utgjorde nyssnämnda budgetår omkring 62 500 kr., var­

av 52 000 kr. härrörde från högskolans ordinarie stat och återstoden utbe­

talades av donationsmedel o. d.

7

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1967

Lokala lantbrukskemiska kontrollstationer. Den lokala lantbrukskeniiska

verksamheten åtnjöt tidigare statsbidrag över ett särskilt anslag på nionde

huvudtiteln. Detta bidrag upphörde emellertid med utgången av budget­

året 1959/60. Härvid upphävdes de författningar, som reglerade verksam­

heten vid lokala lantbrukskemiska stationer, nämligen reglemente för sta­

tionerna den 15 juni 1939, nr 419, och kungörelse angående statsbidrag till de­

samma den 15 juni 1939, nr 420. Samtidigt förordnades dock att station, som

dåmera åtnjöt statsbidrag, ägde få stadgar fastställda av lantbruksstyrelsen

under förutsättning att stationen underkastade sig den kontroll rörande stad­

garnas efterlevnad, som styrelsen fann skäl föreskriva. I anledning härav har

lantbruksstyrelsen efter framställningar fastställt stadgar för de fem sta­

tioner, som uppbar statsbidrag under budgetåret 1959/60, nämligen statio­

nerna i Jönköping, Visby, Kristianstad, Skara och Luleå. Styrelsen har även

förordnat en särskild inspektör att biträda styrelsen vid tillsynen av den

lokala verksamhetens utövande. Enligt stadgarna har stationerna till hu­

vudsaklig uppgift att bedriva kommersiell analysverksamhet i fråga om

handelsvaror och andra ämnen, som är av betydelse för jordbruket och dess

binäringar, samt att tillhandagå uppdragsgivarna med råd och upplysning­

ar. I den mån resurserna tillåter skall de även utföra undersökningar röran­

de andra varor och ämnen än de nämnda. Antalet prov av olika slag, som

analyserats under senare år, framgår av tabeller, vilka torde få fogas till pro­

tokollet som bilagor 7—8.

Lantbruksstyrelsen har för ifrågavarande stationer — med i regel ve­

derbörande hushållningssällskap som huvudmän — fastställt geografiska

verksamhetsområden. Områdesindelningen framgår av följande uppställ­

ning.

Stationens belägenhet

Jönköping

Visby

Kristianstad

Skara

Luleå

Län ingående i verksamhets­

området

Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och

Hallands

Gotlands

Blekinge, Kristianstads och Malmö­

hus

Göteborgs och Bohus, Älvsborgs

samt Skaraborgs

Västerbottens och Norrbottens

Ledningen av en stations verksamhet utövas enligt stadgarna av en sty­

relse, vars ledamöter i regel utses av hushållningssällskapet och landstinget

i det län, där stationen är belägen. Taxa för analys av sådana varor och

ämnen, som är av betydelse för jordbruket med binäringar, fastställs av

lantbruksstyrelsen, medan taxesättningen beträffande övriga analyser är

fri. Bidrag till stationernas verksamhet från lokala intressenter har under

senaste verksamhetsår utgått enligt följande.

8

Stationen i Jönköping

Jönköpings läns hushållningssällskap ......................................................... 3 000

Jönköpings läns landsting ............................................................................... 16 500

Kronobergs läns hushållningssällskap ......................................................... 500

Kronobergs läns landsting ............................................................................... 2 000

22 000

Stationen i Visby

Gotlands läns landsting .................................................................................... 6 000

Gotlands läns hushållningssällskap ............................................................. 1 000

7 000

Stationen i Kristianstad

Kristianstads läns hushållningssällskap .................................................... 1 000

Malmöhus läns hushållningssällskap ......................................................... 500

Blekinge läns hushållningssällskap ............................................................. 200

1 700

Stationen i Skara

Skaraborgs läns hushållningssällskap ........................................................ 12 000

Skaraborgs läns landsting ............................................................................... 6 000

Älvsborgs läns landsting.................................................................................... 4 000

Älvsborgs läns norra hushållningssällskap ................................................ 2 000

Älvsborgs läns södra hushållningssällskap ................................................ 1 500

Göteborgs och Bohus läns hushållningssällskap....................................... 500

Potatisodlareföreningen ................................................................................... 600

Frökontrollanstalten i Skara .................................................................. ca 6 000

32 600

Stationen i Luleå

Norrbottens läns landsting ............................................................................... 13 500

Västerbottens läns landsting ........................................................................... 3 000

Norrbottens läns hushållningssällskap........................................................ 16 500

Västerbottens läns hushållningssällskap .................................................... 2 000

35 000

Härutöver har bidrag för det senaste verksamhetsåret utgått till statio­

nen i Kristianstad med 12 000 kr. från anslaget Gottgörelse till trädgårds­

näringen för av dess utövare erlagd bensinskatt för att inrätta en mindre

filial i Malmö för trädgårdsanalyser samt till stationen i Luleå med 10 000

kr. från Längmanska fonden och 6 000 kr. från anslaget Bidrag till pro-

duktionsbefrämjande åtgärder i Norrland m. m.

Sveriges utsädesförenings kemiska avdelning. Kemisk analysverksamhet

på lantbrukets område bedrivs av Sveriges utsädesförening i Svalöv. Kungl.

Maj :t har genom särskilda beslut — första gången år 1942 och senast år

1958 — lämnat föreningen medgivande till sådan verksamhet även för

utomståendes räkning. Medgivandena har varit begränsade till 1) spann­

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1961

9

mål, frö och kraftfoder, 2) sockerbetor och sockerhantering, där uppdrags­

givaren är Sveriges betodlares centralförening samt 3) potatis, rotfrukter

och vallväxter i den omfattning, som betingas av utsädesföreningens föräd-

lingsverksamhet beträffande resp. växtslag, därvid dock inte avsetts upp­

drag av utredande art. I besluten har föreskrivits, att det skall åligga ut-

sädesföreningen att vid utövandet av verksamheten iaktta de bestämmelser

för provtagning och undersökning samt den taxa härför, som lantbruks-

styrelsen utfärdat för SLK och de lokala lantbrukskemiska kontrollstatio­

nerna. Verksamhetens omfattning belyses av sammanställning, som torde få

fogas till statsrådsprotokollet i ärendet som bilaga !).

Analysverksamhet på trädgårdsområdet. Analyser åt trädgårdsnäringen

förekommer endast sparsamt vid de i det föregående behandlade labora­

torierna. Vad gäller trädgårdsjord sker analyseringen i stället främst vid

vissa laboratorier i enskild regi, belägna i Hälsingborg, Hässelby och Göte­

borg. Antalet jordprov torde vid dessa uppgå till sammanlagt ca 45 000

per år.

Möjligheterna att utföra kemiska analyser i anslutning till den till Alnarp

förlagda forsknings- och försöksverksamheten på trädgårdsområdet är

starkt begränsade. Bestämningar av askorbinsyra och andra speciella äm­

nen har i viss utsträckning utförts vid ett mindre laboratorium på platsen.

I övrigt har främst laboratorierna i Kristianstad och Svalöv anlitats. An­

talet analyser för statens trädgårdsförsök uppgick under år 1962 till 4 609,

varav 4 010 för fruktavdelningen, 329 för köksväxtavdelningen och 270 för

prydnadsväxtavdelningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år l!)6i

III. Sakrevisionens förslag rörande organisationen av SLL

SLL bör inta samma fristående ställning som SLK och sålunda inte in­

ordnas under lantbrukshögskolan. Lantbruksstyrelsens beslutanderätt i

fråga om taxa och föreskrifter för analyser bör i princip kvarstå. Styrelsen

för SLL bör ha i stort sett den sammansättning som nu gäller beträffande

styrelsen för SLK.

Det är synnerligen viktigt, att på föreståndaren ställs stora krav i fråga

om ekonomisk och organisatorisk duglighet. Då SLL kommer att förfoga

över väl kvalificerade kemister och då sådana även skall ingå i styrelsen,

bör vid valet av föreståndare sagda krav i första hand tillgodoses. Några

särskilda kompetenskrav bör sålunda inte uppställas. Det kan ifråga­

sättas, om inte tjänstebenämningen bör vara direktör.

Angelägenheten av att forskning och metodutveckling bedrivs på ett

tillfredsställande sätt föranleder att för detta ändamål inrättas en särskild

tjänst som laborator med ett tekniskt biträde som hjälp. Laboratorn bör

sortera direkt under föreståndaren.

10

Iinngl. Maj:ts proposition nr 78 år 1967

IV. 1958 års sakkunnigförslag rörande SLL

Arbetsuppgifter. Den sakkunnige uttalar inledningsvis, att SLL i huvud­

sak bör överta de funktioner, som f. n. utövas av SLK och lantbrukshögsko-

lans analyslaboratorium.

Särskilda uttalanden görs härefter beträffande analysobjekten vatten, ol-

jeväxtfrö, fodermedel, jord och beträffande kemiska bekämpningsmedel.

Vattenanalyser, som inte har omedelbar betydelse för jordbruket med dess

binäringar, bör inte utgöra en obligatorisk uppgift för SLL.

SLL bör förses med fullgoda resurser för oljeväxtfröanalyser.

Fodermedelsanalyserna är fortfarande huvudsakligen bundna till meto­

der, som utvecklades under senare hälften av 1800-talet. Behovet av analyser

enligt modernare metoder (kromatografi) bedöms tillräckligt närliggande

för att motivera utrymme och utrustning inom SLL.

Laboratoriet bör även kunna tillhandagå jordbruket och dess binäringar

med mekanisk jordanalys. Det synes nödvändigt, att utrustningen för ke­

miska jordanalyser kompletteras så att lågspektrofotometriska metoder kan

användas i ökad utsträckning.

Kemiska bekämpningsmedel mot skadedjur, växtsjukdomar och ogräs fal­

ler under växtskyddsanstaltens arbetsområde vad avser kontrollundersök­

ningar. Undersökningar av icke kontrollerande art torde böra åligga SLL att

utföra. Som exempel kan nämnas undersökning huruvida utsäde är betat

och bestämning av besprutningsåterstoder på växtmaterial. För de moderna

bekämpningsmedlen finns i allmänhet inga standardmetoder utarbetade, vil­

ka kan användas för analyser av antytt slag. Varje sådan uppgift kommer

följaktligen att innebära ett visst mått av forskning. Det är enligt utredning­

ens uppfattning SLL:s uppgift att ta hithörande problem under bearbetning.

Vad beträffar den kommersiella verksamheten påpekas, att vissa svårig­

heter föreligger att med nuvarande lydelse av SLK:s instruktion uppnå klar

avgränsning av den lantbrukskemiska analysverksamheten mot likartad

verksamhet vid andra inrättningar. Föreskriften att laboratoriet skall »verk­

ställa undersökning av handelsvaror och andra ämnen, vilka är av betydel­

se för jordbruket och dess binäringar» bör utbytas mot bestämmelse om un­

dersökning av produkter och produktionsmedel av omedelbar betydelse för

jordbruket och dess binäringar.

Över nämnda undersökningar har SLK att avge utlåtande som innehåller

vid undersökningarna framkomna fakta. Laboratoriets skyldighet bör i regel

inskränkas härtill. Omdömen om och tolkningar av erhållna fakta skulle

erfordra expertis från vitt skilda delar av agronomiska, hortonomiska och

andra vetenskaper, vilken inte är knuten till laboratoriet. Ur gränsdrag-

ningssynpunkt är det nödvändigt, att utlåtandena innehåller omdömen om

eller tolkning av fakta, allenast då man kan stödja sig på publicerade, på

vetenskaplig grund vilande och allmänt erkända normer. Om laboratoriet

skulle finna behov av sådana normer inom sitt arbetsområde, bör frågan

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 196b

11

väckas samrådsvägen hos den inrättning, inom vars arbetsområde uppgif­

ten faller.

Den offentliga kontrollen på eget initiativ har bl. a. på grund

av bristande resurser nästan helt måst åsidosättas. Behov finns emellertid av

övervakning av handeln med konstgödselmedel, varför SLL bör förses med

resurser för sådan kontroll.

Vid sidan av nämnda kontroll på eget initiativ har SLK enligt sin instruk­

tion »alt verkställa sådana undersökningar samt utöva sådan kontroll, som

är föreskrivna i särskilda författningar». I denna kontrollverksamhet har

SLK fungerat som enbart ett analysställe, och analyserna har utförts på

uppdrag av andra, oftast statliga inrättningar. Det har härvid i första hand

rört sig om kontroll av standardisering och pastörisering av mjölk. Analyser

tillhörande livsmedelskontrollen enligt livsmedelsstadgan torde inte kunna

inräknas bland laboratoriets obligatoriska uppgifter. Den kontroll, som när­

mast synes ha avsetts med bestämmelsen i fråga, torde i stället vara hänför-

lig till fodermedelslagstiftningen.

Rådgivnings- och upplysningsverksamhete n synes i

viss utsträckning ha blivit bristfällig på grund av otillräckliga eller olämp­

liga resurser och genom att SLK:s geografiska verksamhetsområde varit för

vidsträckt. Den under 1950-talet sjunkande analyskvantiteten torde i viss,

måhända ganska stor omfattning bero härpå. Det är synnerligen viktigt, att

det nya laboratoriet erhåller tillräckliga resurser för nämnda verksamhets­

gren. Arbetet bör i mycket stor utsträckning inriktas direkt på hushållnings­

sällskapen och inte på den enskilde jordbrukaren.

Även resurserna för den ledande, kontrollerande och

samordnande verksamheten avseende de lokala lantbrukske-

miska stationerna bör förstärkas.

Då SLL skall vara ett undersökande och inte ett bedömande eller tolkan­

de organ, bör den vetenskapliga forskningen vid laboratoriet

begränsas till vad som avser dess undersökande verksamhet. Särskilt bör be­

aktas, att sådana på omfattande biologiska prövningar grundade undersök­

ningsmetoder, som avser bestämning av ur kemisk synpunkt ej definierade

ämneshalter — såsom exempelvis »växtupptagbara näringsämnen», »smält­

bar äggvita», »växttråd» — måste anses falla utanför anstaltens verksam­

hetsområde såvitt angår forskning men inom verksamhetsområdet i den mån

tillförlitliga metoder och utvärderingsnormer föreligger.

Det nya laboratoriet skall även betjäna forsknings- och för-

söksinstitutionerna i Ultima och i viss omfattning även för-

söksgårdarna ute i landet med erforderliga rutinanalyser.

Beträffande gränsdragningen mot andra inrättningars verksamhetsområ­

den anförs bl. a. följande.

SLK har i vissa avseenden gått utanför gränserna för sina instruktionsen-

liga (obligatoriska) uppgifter. Några egentliga kompetenskonflikter torde

dock inte ha uppstått. Inom forskningen synes SLK i vissa fall ha utfört ar-

12

Klingl. Mnj:ts proposition nr IS år lt)6'i

bete, som torde åvila forsknings- och försöksverksamheten vid lanlbruks-

högskolan och statens lantbruksförsök och i synnerhet statens trädgårdsför-

sök. Arbetsuppgifter som egentligen tillhör annan inrättnings verksamhets­

område (s. k. samrådsanalyser) bör efter medgivande av denna inrättning

få utföras av SLL endast i den mån laboratoriets kapacitet inte helt utnytt­

jas för de obligatoriska uppgifterna. Vissa samrådsuppgifter står emellertid

i mycket nära samband med den obligatoriska verksamheten, såsom uppgif­

ter i samråd med hushållningssällskapen och, om än av annan art, med

forskande institutioner inom arbetsområdet. Fortlöpande samråd med dessa

torde vara av stor betydelse för den obligatoriska verksamheten.

I vissa fall torde närliggande inrättningar ha vidtagit åtgärder, som kan

anses ha inkräktat på SLK:s arbetsområde. I första hand kan nämnas ke­

miska stationen i Örebro, medan konkurrensen från laboratoriet i Svålon

inom det egentliga analysområdet torde vara obetydlig. Inom det senare la­

boratoriet torde däremot ha utförts viss metodforskning inom SLK:s arbets­

område.

Statens skogsforskriingsinstitut bedriver forskning inom skogsnäringen.

Med hänsyn till verksamhetens art bör rimligtvis inga kompetenskonflikter

med SLL kunna uppstå. Man måste dock räkna med att SLL kan komma

att behandla frågor av sådan forskningsnatur, att de hör hemma inom insti­

tutet, liksom att institutet kan komma att utföra t. ex. kemiska analyser av

sådant slag, att de borde hänföras till den kommersiella driften vid SLL. In­

stitutet bör inte åta sig uppdrag att utföra rutinanalyser. En sådan utveck­

ling kan befaras, om institutet skaffar sig egna laboratorieresurser av så­

dan omfattning, att kapaciteten delvis kan komma att stå outnyttjad avse­

ende den egna verksamheten. En framtida konkurrens inom området mellan

SLL och institutet skulle vara synnerligen olämplig ur skilda synpunkter.

Berörda organ bör vid den praktiska tillämpningen av bestämmelserna rö­

rande arbetsområdet iaktta försiktighet och handla i samråd beträffande

frågor i gränsområdet. Förslag har framkommit om att ett särskilt samar-

betsorgan inrättas. Den sakkunnige finner detta lämpligt. Det torde emeller­

tid ankomma på vederbörande organ att närmare reglera denna fråga.

Kompetenskonflikter kan uppstå mellan SLL och hushållningssällskapen

i olika hänseenden. Sällskapen utgör ett nödvändigt mellanled vid SLL:s

rådgivande och upplysande verksamhet i allmänhet. SLL bör inte utom i

samråd med sällskapen bearbeta de enskilda jordbrukarna i rådgivande och

upplysande syfte och för att anskaffa kunder.

Det statliga laboratoriet har anvisats ett visst antal län för sin verksamhet

liksom var och en av de statskontrollerade kemiska stationerna. Sällskapen

inom de sålunda anvisade områdena torde vara skyldiga täcka sitt analysbe­

hov hos det bestämda analysstället. Den sakkunnige har funnit, att sällska­

pen inom det statliga laboratoriets verksamhetsområde i viss utsträckning

inte beaktat detta. Påpekas kan den kemiska stationens i Örebro verksam­

het i ett flertal omgivande län. Detta inkräktande på det statliga laboratori­

ets geografiska verksamhetsområde, vilket godtagits av berörda sällskap,

torde vara olämpligt ur skilda synpunkter och i synnerhet med hänsyn till

rationell och ekonomisk drift, även om kontaktbehoven ansetts härigenom

bli bättre tillgodosedda.

Jordbrukets organisationer har under senare år strävat efter att själva in­

rätta laboratorier för viss kemisk analysverksamhet inom jordbrukets om­

råde. Då det allmänna på olika sätt understödjer särskilda laboratorier för

analyser inom det lantbrukskemiska området, synes det olämpligt att jord­

brukets företrädare inrättar särskilda konkurrerande laboratorier inom om­

rådet.

I fråga om laboratoriets geografiska verksamhetsområde anförs bl. a. föl­

jande.

Hittills har den uppfattningen varit rådande, att varje lantbrukskemiskt

laboratorium har rätt att ägna sig åt analysverksamhet allenast inom det för

varje laboratorium anvisade geografiska området. Dock har SLK ansetts kun­

na åta sig analyser av visst slag och enstaka analyser av allmän betydelse

inom hela landet. Dessa principer bör vara gällande även för framliden. Med

hänsyn till dels behovet av en relativt nära kontakt mellan analysstället och

i synnerhet hushållningssällskapen, dels självbärighetsfrågorna för de olika

analysställena i analysorganisationen är emellertid klart motiverat, att cen­

trallaboratoriets geografiska verksamhetsområde beskärs. Det är ej lämpligt

att belasta det statliga, ledande laboratoriet med alltför omfattande rutin­

mässiga uppgifter, i synnerhet då vid sidan av det statliga laboratoriet finns

ett flertal lokala rutinlaboratorier. Östergötlands, Värmlands, Jämtlands och

Västernorrlands län torde sålunda kunna överföras till närliggande kemis­

ka stationers områden. SLL:s verksamhetsområde skulle därefter komma att

omfatta Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Västmanlands, Örebro, Kop­

parbergs och Gävleborgs län. Härvid förutsätts, att den lokala stationen i

Örebro nedläggs.

Kvantitetsprognos. Den analyskvantitet, som kan förväntas i SLL:s kom­

mersiella drift under de allra närmaste åren, torde i stort sett komma att få

samma omfattning som f. n. vid SLK och AL trots föreslagen beskärning av

det geografiska verksamhetsområdet. Genom intensifierad kontaktverksam­

het och bättre resurser bör man kunna förvänta en alltmer ökad analyskvan­

titet i synnerhet på jordanalysområdet. Den framtida analyskvantiteten för

växtprodukter och fodermedel förmodas också komma att stiga. Under för­

utsättning att SLL erhåller i uppdrag att utföra fett- och vattenbestänining-

ar på oljeväxtfrö, som produceras inom det geografiska verksamhetsområdet,

åstadkoms cn mycket stor ökning av dessa analysers antal. Rörande analys-

objekten gödselmedel och jordförbättringsmedel räknas i stort sett inte med

större analyskvantitet än f. n.

Organisation och personal. SLL föreslås skola i likhet med SLK utgöra

en självständig institution. Ledningen av laboratoriet bör utövas av en sty­

relse med i huvudsak den sammansättning, som gäller för SLK:s styrelse,

dock att däri bör ingå en särskild företrädare för ämnet analytisk kemi. För

samråd bör därjämte inrättas en nämnd, vari ingår SLL:s föreståndare, en

representant för varje hushållningssällskap inom det geografiska verksam­

hetsområdet, en representant för institutionerna vid lantbrukshögskolan

samt i övrigt vid behov representanter från andra inrättningar, såsom sta­

tens trädgårdsförsök och statens skogsforskningsinstitul. Den omedelbara

ledningen av laboratoriet bör handhas av en föreståndare, benämnd direktör,

för vilken i första hand bör uppställas krav på administrativ och ekonomisk

duglighet.

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 196b

13

14

Verksamheten vid SLL bör fördelas på två avdelningar. Den ena avdel­

ningen — organiserad på två sektioner — skall svara för forskningen

och det kamerala arbetet. Den andra avdelningen, den kommersiella, skall

arbeta på tre sektioner, en för enstaka analyser och mindre serier, en för

stora serier och en för gemensamma serviceuppgifter. Beaktas bör emel­

lertid att servicesektionen i viss mån även behöver stå till forskningssektio-

nens förfogande liksom att personalen över huvud taget bör kunna utnytt­

jas över gränserna för avdelningar och sektioner.

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1964

V. Utredningens rörande vissa jordbruksanstalters förläggning

förslag rörande SLL

Utredningen ansluter sig i de delar som ej behandlas i det följande i stort

sett till synpunkterna i 1958 års sakkunnigförslag.

Arbetsuppgifter. SLL synes inte böra syssla med kemisk-bakteriölogiska

vattenundersökningar av rutinkaraktär. Undersökningar rörande dricksvat­

ten för kreatur bör ankomma på veterinärmedicinska organ.

Analyser av mjölk och mejeriprodukter bör ankomma på de livsmedelske­

miska organen. Analysverksamheten i livsmedelskontrollens tjänst torde fal­

la inom institutets för folkhälsan kompetensområde.

Utredningen ansluter sig till sakkunnigförslaget att SLL skall förses med

fullgoda resurser för analys a\ oljeväxtfrö, trots att cereallaboratoriet i Sva-

löv och de lokala stationerna i Skara, Visby och Kristianstad anlitas för den

övervägande delen sådana analyser. Det är synnerligen angeläget, att SLL

får möjlighet att bestämma de i fett ingående olika fettsyrorna. Detta gäller

även fodermedel. Inte minst för institutionerna vid lantbrukshögskolan är

det nödvändigt att få dylika analyser utförda. Likaså är det nödvändigt att

kunna fastställa äggviteämnenas sammansättning. Frågan om tillsats av an­

tibiotika till fodermedel torde däremot närmast vara en uppgift för den vete­

rinärmedicinska sakkunskapen. Analysen rörande giftinblandning i foder­

medel bör i regel hänvisas till statens veterinärmedicinska anstalt.

Undersökningar av kemiska bekämpningsmedel bör regelmässigt utföras

vid statens växtskyddsanstalt med anlitande vid behov av human- och vete­

rinärmedicinsk sakkunskap. Endast undantagsvis bör sådana analyser utfö­

ras vid SLL och någon speciell utrustning bör inte beräknas för delta ända­

mål.

SLL:s kompetensområde bör innefatta produkter och produktionsmedel

av betydelse för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel.

Utredningen understryker vikten av att analysbevisen ges sådan utform­

ning, att de erbjuder mottagaren praktisk ledning. Att utlåtandena skall

15

grundas på allmänt erkända normer, vilande på vetenskaplig grund, torde

vara alltför självklart för att behöva understrykas. Däremot får det anses

sakligt ovidkommande om normerna publicerats eller inte.

I fråga om den offentliga kontrollen på eget initiativ påpekar

utredningen, att jordbruksnämnden har att svara för den egentliga foderme-

delskontrollen. Beträffande konstgödselmedel saknas f. n. särskild kontroll­

myndighet. Behov härav torde dock föreligga. Det är emellertid angeläget, att

SLL står helt obundet och därför principiellt befrias från kontrollverksam­

het på eget initiativ. I stället bör verksamheten vid laboratoriet inriktas på

att efter begäran av vederbörande undersökningsorgan utföra de kontroll­

analyser, som anses påkallade, samt att verkställa de undersökningar och ut­

öva den kontroll, som är eller kan bli föreskrivna i särskild ordning. Kon­

trollen av standardiseringen och pastöriseringen av mjölk bör ligga utan­

för SLL:s verksamhetsfält.

Rådgivnings- och upplysningsverksamheten bör in­

tensifieras. Brister har otvivelaktigt vidlått kontaktarbetet.

I fråga om den ledande, kontrollerande och samord­

nande verksamheten avseende den lokala lantbrukskemiska ana­

lysorganisationen har SLK bl. a. att verkställa jämförande undersökning

rörande från de lokala kontrollstationerna insända eller infordrade analys­

objekt och s. k. normallösningar. På detta område råder f. n. formellt en

dubbelkontroll, därigenom att de lokala stationerna jämväl står under

övervakning av lantbruksstyrelsen, som för ändamålet har särskild sak­

kunnig. Med det mål för verksamheten vid SLL, som utredningen föror­

dat, bör SLL i första hand inta ställningen som en objektiv undersöknings-

instans och därför så långt möjligt befrias från självständigt kontrolle­

rande uppgifter. SLL bör därför endast ha att utföra de undersökningar i

kontrollsyfte, som av lantbruksstyrelsen eller andra myndigheter påkallas

inom arbetsområdet.

Den vetenskapliga forskningen bör uteslutande avse ut­

formning, prövning och förbättring av analysmetoder. Nuvarande metoder

för analys av växtprodukter och foder är arbetskrävande, grova och delvis

missvisande. Här behövs en forskningsinsats för näringsfysiologiskt sett

bättre och dessutom mindre arbetskrävande metoder, som är mera läm­

pade för seriearbete.

Beträffande gränsdragningen mot andra inrättningars verksamhetsom­

råden anför utredningen bl. a. följande.

Utredningen anser, att möjligheter bör beredas för s. k. samrådsanalgser

men kan inte finna att för dessa erfordras annan utrustning än den labora­

toriet förfogar över för verksamheten i övrigt.

Erforderliga jordanalyser av skogsmark torde med fördel kunna utföras

vid SLL. Det synes föga välbetänkt att utrusta statens skogsforskningsin-

stitut med resurser för rutinanalyser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 196b

16

KungI. Mcij. ts proposition nr 78 år 196b

Statens provningsanstalt utför f. n. vid sidan av SLK analys av gödsel­

medel. Ur rationaliseringssynpunkt framstår det som välbetänkt, att denna

verksamhet centraliseras till SLL.

Utredningen har inhämtat, att för skördeuppskattningen enligt regler­

na för skördeskadeskyddet erfordras ett stort antal bestämningar av främst

vattenhalten i fråga om skördade produkter. Uppenbarligen bör denna un­

dersökningsverksamhet för statistiska centralbyråns räkning hänvisas till

laboratoriets arbetsområde samt uppdras åt SLL och, inom resp. geografiska

områden, de lokala stationerna.

Det synes inte nödvändigt, att hushållningssällskapen utgör ett mellan­

led vid SLK:s rådgivande och upplysande verksamhet, även om så i regel

torde vara fallet. Utredningen kan inte dela sakkunnigförslaget, att säll­

skapen skall vara skyldiga att täcka sitt analysbehov hos viss kemisk sta­

tion, men förutsätter att sällskapen genom inbördes överenskommelser reg­

lerar hithörande förhållanden. Att sällskapen och jordbrukets organisatio­

ner medverkar vid tillkomsten av kemiska laboratorier kan utredningen

inte finna anmärkningsvärt.

Beträffande SLL:s geografiska verksamhetsområde vill utredningen för

sin del dit hänföra Stockholms, Uppsala, Södermanlands, Östergötlands och

Gävleborgs län. Om Östergötlands län bortfaller, skulle detta innebära en

mycket allvarlig begränsning av arbetsmaterialet, särskilt i fråga om jord­

analyserna, då länets andel i dessa under senare år utgjort omkring 40

procent av SLK:s hela analysmaterial.

Mera kvalificerade uppgifter av typen uddanalyser bör av de lokala sta­

tionerna hänskjutas till SLL.

Sakkunnigförslagets förutsättning, att den lokala anstalten i Örebro skall

upphöra, bedömer utredningen inte som realistisk. Anstalten torde ha ett

naturligt arbetsområde inom det egna länet samt därutöver i Västmanlands,

Värmlands och Kopparbergs län.

Kvantitetsprognos. Analysverksamheten vid SLK har under de senaste

åren vad gäller antalet prov visat en markerad nedgång. Däremot har ana­

lyslaboratoriets i Ultuna arbetsmaterial i huvudsak haft en konstant om­

fattning.

Utredningens granskning av sakkunnigförslagets prognoser beträffande

den sannolika framtida utvecklingen har föranlett utredningen att i olika

hänseenden med större försiktighet bedöma möjligheten till ökning av an­

talet prov. Uppenbarligen kommer jord-, fodermedels- och växtprodukt-

analyserna att under nu överblickbar framtid utgöra huvudmaterialet för

SLL:s arbete.

Vad särskilt angår j ordanalys er na påpekar utredningen, att förutbedöm-

ningen med hänsyn till det flertal variationsfaktorer som föreligger möter

synnerliga svårigheter, samt anför vidare bl. a. följande.

Den under 1950-talet iakttagna sjunkande tendensen för jordprovs-

mängden har ytterligare accentuerats under senare år. Minskningen i

provantal torde till viss del kunna förklaras av att markkartering hittills

17

betraktats som en engångsåtgärd. Eftersom jordens näringsförhållanden

förändras med tiden, har emellertid den uppfattningen numera vunnit ter­

räng, att man ungefär vart sjätte eller sjunde år bör återkomma med mark-

kartering på samma yta. ökad vikt läggs också vid att följa näringsförhål­

landenas ändringar för kontroll av vidtagna åtgärders inverkan på nä­

ringstillståndet hos jorden. Man bör också räkna med att bestämning av

mikroelement kommer att bli ett normalt led i jordanalysen för markkartc-

ring. Intresset för den organiska substansens förändringar har resulterat i

flera bestämningar av glödgningsförlust och andra mått på humushalten.

Inom skogsområdet har bestämningar av växtnäringsämnen i grundvattnet

börjat komplettera jordanalyserna. Ofta begärs analys av flera mikroele­

ment och organiska beståndsdelar, som SLK f. n. inte utför, och trädgårds­

näringens intresse för kvävets olika bindningsformer förefaller sprida sig

till jordbruket.

Den under de senaste åren genomförda nya markkarteringsmetodiken

innebär, att man tar färre jordprov per arealenhet men gör flera och delvis

nya, dyrare analyser per prov. Den ändrade jordbruksstrukturen är också

ägnad att medföra en ökning av dessa analyser. Även om varje uttalande

om utvecklingen framöver måste framstå som osäkert, torde dock försik­

tigheten bjuda att räkna med en stigande trend. I sammanhanget må ock­

så ihågkommas, att markkarteringen inte bara avser åkerjord utan även

trädgårdsjord och skogsjord, områden inom vilka viss ökning av analys­

verksamheten torde få anses sannolik. Beaktas bör härvid, att SLK redan

börjat utveckla skogsjordanalys för gödslingsrådgivning. Likaså har SLK

sökt stimulera intresset för undersökning av krukväxtjord och krukväxt­

näring.

Utredningen finner inte övertygande skäl förebragta för den optimistiska

prognos, som präglar sakkunnigförslaget. Å andra sidan måste hänsyn tas

till att jordanalyserna i stor utsträckning måste komma att omfatta be­

stämning av flera element än hittills och att man börjat kräva kortare le­

veranstider.

1 fråga om fodermedelsanalyserna — den andra stora gruppen inom SLK:s

och en inte ringa del av analyslaboratoriets arbetsmaterial — gäller att an-

lalet prov vid förstnämnda institution varierat inom trånga gränser. Inemot

hälften av proven härrör från statens jordbruksnämnd. Vid analyslabora­

toriet kan en större ökning noteras i antalet prov av torra fodermedel. Fo­

dermedelslagen, med ikraftträdande den 1 juli 1962, förutses emellertid med

stor sannolikhet komma att öka antalet prov. Likaledes måste man räkna

med en ökning av analysarbetet till följd av att analyserna av fett och ägg­

vita måste utbyggas.

Huruvida antalet botaniska analyser kan komma att öka, är det f. n. svårt

att uttala sig om, bl. a. av den anledningen att den nya fodermedelslagens

inverkan inte kan förutses. Med hänsyn till dessa analysers stora värde inte

bara för tolkningen av resultaten av forskning och försök utan även i många

fall för praktiken synes en ökning inte utesluten.

Enligt utredningens mening torde någon större ökning av antalet analyser

av oljeväxtfrö inte vara att vänta. Det är emellertid angeläget, att sådana ut-

2 Bihang till riksdagens protokoll 196i. i samt. Yr 78

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 196b

18

förs vid SLL bl. a. med hänsyn till säsongvariationerna vid laboratoriet.

Jordproven börjar strömma in i oktober och leveranserna härav fortsätter

sedan i november och december. Oljeväxtfröerna däremot har säsong tidi­

gare. De oljeväxtfrökvantiteter man för SLL:s del i första hand torde ha att

räkna med härrör från institutionerna i Ultuna.

Organisation och personal. Utredningens överväganden på grundval av

kvantitetsprognosen leder fram till att organisationen inte nu bör ges större

omfattning än vad sakrevisionen föreslog år 1955.

Utredningen utgår från att SLL skall ledas av en styrelse, där jämväl fö­

reståndaren för laboratoriet har säte. Däremot har utredningen inte blivit

övertygad om behovet av det rådgivande organ, som skisserats i sakkunnig­

förslaget. Det önskvärda närmare samarbetet med hushållningssällskapen

inom upptagningsområdet, andra institutioner med närbesläktade uppgifter

och uppdragsgivande myndigheter torde, i den mån dessa inte är företrädda

i laboratoriets styrelse, lämpligen böra tillgodoses genom konferenser mel­

lan laboratoriets ledning och vederbörande.

Övervägande skäl finner utredningen tala för att den omedelbara ledning­

en av en institution av den relativt begränsade omfattning, som det här gäl­

ler, ligger i händerna på en vetenskapligt utbildad föreståndare, placerad i

lönegrad B 3. Uppenbarligen bör emellertid vid tillsättningen all möjlig hän­

syn tas till administrativ och ekonomisk kunnighet.

I fråga om den inre organisationen av laboratoriet har utredningen inte

blivit övertygad om lämpligheten av att genomföra en sträng sektionsindel-

ning. Ej heller synes det praktiskt att hålla den metodforskning, som utgör

ett viktigt led i laboratoriets arbete, helt avgränsad från verksamheten i öv­

rigt. Däremot bör tillgången på vetenskapligt kvalificerad personal utmätas

på sådant sätt, att goda förutsättningar föreligger för sagda forskning. Vid

sidan av föreståndaren bör med tanke härpå finnas en laborator i lönegrad

A 26, vilken i fråga om den vetenskapliga utbildningen skall komplettera

denne. Ledningen för rutinanalysarbeten bör tillkomma två förste kemister,

den ene främst för jordanalyser, den andre för fodermedels- och övriga ana­

lyser. I övrigt beräknar utredningen SLL:s personal i huvudsaklig anslut­

ning till vad sakrevisionen föreslog år 1955 jämväl vad angår det kamerala

arbetet. Med hänsyn till vikten av att laboratoriet i fall av behov skall kun­

na biträda vid provtagningen även av handelsvaror, har ett av sakrevisionen

föreslaget biträde utbytts mot en provtagare i A 15.

Tillsammans upptar personalförteckningen 34 befattningshavare, mot f. n.

50. Personalstaten får följande utseende.

Lönegrad

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1964

1 föreståndare, benämnd professor............................................................... B

3

1 laborator ............................................................................................................ A 26

2 förste kemister................................................................................................. A 23

1 botanist .............................................................................................................. A 21

Lönegrad

1 förste assistent................................................................................................. A 21

2 assistenter.......................................................................................................... A 19

1 provtagare.......................................................................................................... A 15

1 förste laboratorieassistent ........................................................................... A 13

1 registrator och kassör.................................................................................... A 12

2 laboratorieassistenter .................................................................................... A 11

1 institutionstekniker........................................................................................ A

9

4 laboratoriebiträden .......................................................................... högst

A 9

1 institutionsvaktmästare ............................................................................... A

7

1 kanslibiträde .................................................................................................... A

7

12 institutionsbiträden ........................................................................... högst

A 5

1 kontorsbiträdc ................................................................................... högst

A 5

1 ritbiträde............................................................................................... högst

A 5

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1964-

19

Lokalfrågan. Ehuru sakrevisionen utgått från en icke obetydligt större

arbetsvolym än de senaste årens utveckling bekräftat, tillstyrker utredning­

en — som anser det välbetänkt att byggnaden planeras med tanke på ett

växande lokalbehov — att lokalprogrammet i enlighet med revisionens för­

slag får omfatta en golvyta av omkring 2 200 m2. Härav följer att utredning­

en inte funnit motiverat, att programmet i enlighet med 1958 års sakkunnig­

förslag utökas till en yta av 2 500 m2.

Utredningen framhåller, att den inte ingått på en detalj granskning av lo­

kaldispositionerna. Den fortsatta bearbetningen kommer med stor sannolik­

het att nödvändiggöra jämkningar med hänsyn till den senare utvecklingen

särskilt i vad avser de olika lokalernas storlek och gruppering. Det bör an­

komma på ledningen för SLK och analyslaboratoriet att i samråd med

byggnadsstyrelsen överväga lokaldispositionen inom ramen för angivna lo­

kalprogram.

VI. Remissyttranden över utredningens rörande vissa

jordbruksanstalters förläggning förslag rörande SLL

Angelägenheten av att det nya laboratoriet snarast kan träda i funktion

betonas kraftigt. Samtidigt beklagar flera remissinstanser, att utredningen

inte på samma gång behandlat frågan om den lokala lantbrukskemiska verk­

samhetens organisation. Utredningens förslag i stort tillstyrks dock allmänt.

Styrelsen för SLK anser att beslut om byggnad och utrustning och möjligen

personalförteckning bör fattas snarast, medan ställningstagandet till kost­

nader och intäkter uppskjuts i avvaktan på kompletterande utredningar. En­

ligt ledamoten av lantbrukshögskolans styrelse, professor Y. Gustafsson

bör — utan att byggnadsfrågan fördröjs — SLL:s organisatoriska ställning

omprövas. Härvid synes böra övervägas en samorganisation med lantbruks-

försöksverksamheten, som kan beräknas bli SLL:s dominerande beställare.

20

Arbetsuppgifter. Det tillstyrks över lag att SLL:s verksamhet skall avse

jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel. Hushåll­

ningssällskapens förbund och styrelsen för SLK påpekar, att det inte är

möjligt att nu med säkerhet uttala sig om försöksverksamhetens efterfrå­

gan på analyser. Värmlands läns hushållningssällskap understryker betydel­

sen av att analysbevisen ger den enskilda uppdragsgivaren praktisk

ledning.

Styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt anser, att SLL bör ges

kapacitet för att kunna ombesörja kemiska brunnsvatten under­

sökningar begärda av i första hand jordbruket inom Uppsala län. En­

ligt statens provningsans tält synes alla institutioner mer eller mindre ta av­

stånd från vattenanalyser. Anstalten framhåller önskvärdheten av

att någon statlig institution får sig tilldelad uppgiften att på begäran utföra

analyser av vatten för invärtes bruk. Styrelsen för lantbrukskemiska kon­

trollstationen i Skara anser att, eftersom kontroll av standard i-

sering och pastörisering av mjölk samt rutinmässiga k e-

m i s k-b akteriologiska vatten undersökningar av praktis­

ka skäl i stor omfattning utförs av de lantbrukskemiska kontrollstationerna,

även det centrala laboratoriet bör bedriva sådan verksamhet. Styrelsen an­

ser tillika att centrallaboratoriet och kontrollstationerna bör utöva kontroll

av vissa livsmedel, t. ex. charkuterivaror. Beträffande m j öl k analyser

anför styrelsen för statens institut för folkhälsan följande.

Styrelsen vill framhålla önskvärdheten av att man inväntar statsmakter­

nas beslut i anledning av 1954 års mjölkkommittés betänkande, innan man

fastslår att SLL inte skall utgöra organ för pastöriseringsundersökningar. I

annat fall skulle pastöriseringskontrollen kunna äventyras. Med nuvarande

analysantal vid SLK (mindre än 100 per år) torde det visserligen vara möj­

ligt för institutet att överta pastöriseringsefterkontrollen, men skulle analy­

sernas antal väsentligt öka, kan svårigheter uppstå, eftersom varken institu­

tets nuvarande eller föreslagna personal eller dess lokaler är avpassade för

ett stort tillskott av mjölkanalyser. I det förslag till utbyggnadsprogram för

institutet, som föreligger, har förutsatts att antalet rutinanalyser skall min­

ska inom födoämneshygieniska avdelningens kemiska sektion.

Delade meningar råder huruvida SLL bör utrustas för att utföra analyser

av oljeväxtfrö. Lantbrukskemiska kontrollstationen i Kristianstad

anser detta vara ur nationalekonomisk synpunkt synnerligen ofördelaktigt,

eftersom arbetet på de laboratorier som nu utför sådana analyser samtidigt

måste minska eller nedläggas. Sveriges utsädesförening har intet att erinra

mot att SLL får dylika resurser, särskilt med hänsyn till de vetenskapliga

institutionernas vid lantbrukshögskolan behov av kemiska oljeväxtanalyser

av såväl enklare som mera komplicerad art.

Ingen remissinstans har något att erinra mot att centrallaboratoriet i

princip befrias från skyldighet att utöva offentlig kontroll. Vad

gäller gödselmedelskontrollen framhåller emellertid styrelsen för SLK och

Kungl. Maj:Is proposition nr 78 ur 196 i-

21

statens jordbruksnämnd, att denna kontroll bör åvila SLL, så länge inget

annat organ ålagts att omhänderha den.

I fråga om forskningen vid SLL anför styrelsen för statens veteri­

närmedicinska anstalt, att en del av de för metodutvecklingsarbetet nödvän­

diga grundforskningsproblemen inte sällan torde med fördel kunna bearbe­

tas vid laboratoriet.

Gränsdragningen mot andra inrättningars verksamhetsområden. Styrelsen

för skogshögskolan påpekar, att det från skogshögskolans sida inte fram­

förts några önskemål om att för s k o g 1 i g a analyser inrätta ett kom­

mersiellt laboratorium liknande SLL. Styrelsen fortsätter.

Åtskilliga analysuppdrag från den skogliga praktiken och även från forsk-

ningssidan kan med fördel hänvisas till SLL. Ju bättre resurser för analys

av skogsjordprover SLL får, desto större del av det mera rutinbetonade

skogliga analysmaterialet kan överlåtas dit.

Vad som däremot inom den skogliga forskningen ter sig som ett utomor­

dentligt angeläget önskemål och som även beaktats i Kungl. Maj :ts propo­

sition 1961: 118 är att tillgodose behovet av kvalificerad kemisk sakkunskap,

som bl. a. kan biträda olika institutioner inom skogshögskolan med råd och

viss service och som kan ombesörja sådana analysuppgifter, som inte läm­

par sig att skicka bort på grund av provens beskaffenhet, t. ex. färskt fysio­

logiskt material, prov där endast minimala kvantiteter står till förfogande

eller prov med innehåll av radioaktiva isotoper i farliga koncentrationer. Det

gäller också sådana analyser, där för rutinanalys lämpliga metoder inte fö­

religger. Det skogskemiska laboratoriet, som till en början kommer att fö­

restås av en laborator och ingå i den skogsekologiska institutionen, skall gi­

vetvis också delta i arbetet på utvärderingsnormer för skogsj ordsanalyser

och därmed verksamt bidra till att mängden skogsjordanalyser vid SLL

med tiden ökar. Det är givetvis också meningen, att laboratorn i skogskemi

skall bedriva egen forskning inom skogsmarkkemien eller angränsande om­

råden.

Ett verksamhetsområde, där en uppdelning av arbetsuppgifterna mellan

SLL och det skogliga laboratoriet kan behöva göras, torde vara arbetet på ut­

värderingsnormer för skogsjordanalyser och på de analysserier av måttlig

omfattning och med icke rutinmässigt tillämpade metoder, som därvid kan

erfordras. Enligt 1958 års sakkunnigförslag skulle SLL inte få syssla med

utvärderingsnormer, varför huvudansvaret för denna verksamhetsgren med

nödvändighet måste falla på den skogliga expertisen. Enligt utredningens

förslag ges inte något sådant — som det för övrigt vill synas svagt motive­

rat — förbud. Emellertid har forskningssektionen inom SLL försvagats, och

det framstår därför alltjämt som nödvändigt att utvärderingsnormerna för

skogsjordanalyser till stor del utarbetas inom de skogliga forskningsinstitu­

tionerna, givetvis i samarbete med SLL.

Statens provningsanstalt har intet att erinra mot att analyser av göd­

selmedel hänvisas till SLL men framhåller, att provningsanstalten an­

ser sig ha skyldighet att, om så påfordras, utföra dylika analyser i den ut­

sträckning detta faller inom anstaltens kompetensområde.

Styrelserna för frökontrollanstalterna i Örebro och Linköping anser det

Kungl. Maj.ts proposition nr 7S dr 1961

22

felaktigt att hänskj uta v attenh altsbestämningar na av spann­

mål och fröer i samband med skördeskadeskyddet till lantbrukske-

miska organ. Dessa uppgifter utjämnar säsongvariationerna i frökontrollan-

stalternas arbete. Styrelsen för lantbrukskemiska kontrollstationen i Jönkö­

ping anser däremot i likhet med utredningen, att vattenhaltsbestämningarna

bör hänvisas till SLL och de lokala lantbrukskemiska stationerna. Statistiska

centralbyrån befarar, att ett genomförande av utredningens förslag skulle

medföra ett betydligt sämre resultat ekonomiskt och tidsmässigt än den av

centralbyrån i viss utsträckning genomförda organisationen, samt anför.

För spannmål omfattar skördeuppskattningarna provtagning av ca 80 000

ytor av en kvadratmeters storlek. Skörden från dessa ytor förpackas i säc­

kar, vilka hopsamlas till fyra tröskningsstationer, belägna i Uppsala, Kri­

stianstad, Jönköping och Karlstad.

Från tröskningsstationerna överförs 37 000 sädesprover till laboratorium

för vattenhaltsbestämning. Tidigare anlitades enbart utomstående laborato­

rier, men 1961 har proven från två av tröskningsstationerna analyserats i

statistiska centralbyråns egen regi vid ett laboratorium i anslutning till

tröskningsstationen i Uppsala. Avsikten är att fr. o. m. 1962 förlägga alla

vattenhaltsbestämningar dit.

Under 1961 har vattenhaltsbestämning av samtliga ca 8 000 vallprover

skett vid utomstående laboratorier, men centralbyrån planerar att utföra

även dessa vid laboratoriet i Uppsala.

Enligt den tidigare tillämpade ordningen begärde centralbyrån varje år

uppgift från olika anstalter om det pris till vilket de skulle vara beredda att

åta sig vattenhaltsbestämningar för verkets räkning. Anstalterna begärde då

i regel ersättning enligt den av lantbruksstyrelsen fastställda taxan, ehuru

med viss rabattering. Genom omläggningen till vattenhaltsbestämning i egen

regi beräknas totalkostnaderna ha minskat från ca 175 000 kr. till 65 000 kr.

per år. I beloppet 65 000 kr. har härvid inräknats såväl löner, omkostnader

etc. som kostnader för arbetsledning, lokaler, avskrivningar å utrustning

o. d.

Vid en bedömning av den beräknade besparingen bör följande beaktas.

Genom att arbetsrutinen kan nära anslutas till arbetet vid tröskningsstatio­

nerna erhålls en jämn arbetsbelastning och förutsättningar skapas för en

rationell drift av laboratoriet. Stordriftens fördelar kan utnyttjas. Persona­

len är timanställd och någon spilltid uppstår inte. Arbetsledningen samord­

nas med ledningen av den tröskningsstation, som är belägen i samma lokal.

Denna utgörs av en förhyrd f. d. ladugård, vilken upprustats i erforderlig

utsträckning. Laboratoriet har erhållit fullgod utrustning, men denna är in­

te speciellt dyrbar. Då även lokalkostnaderna är begränsade utgör den korta

användningstiden per år — ca tre månader — ingen större ekonomisk be­

lastning. Några svårigheter att få tillräckligt kvalificerad personal har inte

förelegat 1961.

Vid omläggningen av vattenhaltsbestämningarna har förenklade rutiner

kunnat införas utan att eftersätta säkerheten. För spannmål som tröskas i

Uppsala överförs proven till vattenhaltsbestämning i samma byggnad. Vidare

har registreringen kunnat förenklas och det färdiga analysresultatet ges så­

dan form att den fortsatta bearbetningen vid centralbyrån underlättas. Vissa

nackdelar följer givetvis av att verksamheten måste nyorganiseras varje år,

men dessa nackdelar synes inte vara särskilt störa och ger sig dessutom

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 196'i

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 196b

23

främst till känna på ett förberedande stadium och inte under verksamhetens

gång.

Analyserna utförs helt enligt lantbruksstyrelsens anvisningar, vilket bl. a.

innebär att dubbelbestämningar (i vissa fall trippelbestämningar) alltid

görs. Enligt den tidigare ordningen gjordes i regel endast enkelbestäm­

ningar. Vid dubbelbestämningar skulle kostnaden för det äldre systemet

sannolikt varit väsentligt högre än nyss angivits.

I fråga om snabbhet och administrativ enkelhet synes man inte kunna

undvika att den av utredningen föreslagna ordningen blir mindre fördel­

aktig. Hur stora nackdelarna skulle bli sammanhänger dock med stationer­

nas möjlighet att anpassa sina rutiner till arbetsgången i skördeuppskatt-

ningarna. Beträffande kostnaderna skulle rabatter av omkring 80 procent

erfordras vid nuvarande taxa. Vid framräknandet av detta tal har hänsyn

tagits till dels beräknade besparingar, dels tidigare erhållna rabatter, dels

även kravet på att dubbelbestämningar genomgående skall utföras. En taxe-

höjning skulle aktualisera behov av ännu större rabatter.

Lantbruksstyrelsen anser, att statliga myndigheter och organ, som har

behov av lantbrukskemiska analyser, bör åläggas utnyttja SLL. Dock bör

SLL:s styrelse kunna medge, att undersökningar delegeras till annat under

kontroll stående laboratorium, såsom de lokala lantbrukskemiska kontroll­

stationerna. Styrelsen för SLK framför liknande synpunkter.

SLL:s geografiska verksamhetsområde. Enligt lantbruksstyrelsens mening

kan det inte utan vidare förutsättas att de hushållningssällskap, som enligt

utredningen skall tillhöra SLL:s uptagningsområde, finner detta förenat

med sina intressen, i synnerhet inte om —• vilket lantbruksstyrelsen håller

före — taxorna inte kan hållas lika vid alla laboratorier. Därtill kommer

att möjligheterna att ingripa i de lokala lantbrukskemiska stationernas

verksamhet väsentligt minskats, sedan statsbidragen till verksamheten in­

drogs 1960. Styrelsen för SLK betecknar förslaget om att laboratoriernas

verksamhetsområden skall regleras genom överenskommelser mellan hus­

hållningssällskapen som ett önsketänkande. Styrelsen för lantbrukshögsko-

lan finner det tveksamt om inte hushållningssällskapen i princip bör täcka

sitt analysbehov hos viss bestämd kemisk station. Även styrelserna för

lantbrukskemiska stationerna i Jönköping och Luleå hyser betänkligheter

mot utredningens uppläggning.

Kalmar läns södra hushållningssällskap anför genom sitt förvaltningsut­

skott bl. a. följande.

Ehuru det torde möta betydande svårigheter att nå fram till en ändamåls­

enlig lösning på frågan om antalet kemiska stationer, deras lokalisering

m. in. synes det inte uteslutet, att den väg som angetts av utredningen,

d. v. s. överenskommelser mellan hushållningssällskapen, kan leda till må­

let. Förvaltningsutskottet vill tillstyrka, att försök i denna riktning görs.

Om erforderliga överenskommelser skall kunna träffas, bör en grundlig och

helt förutsättningslös utredning i saken först göras. Med hänsyn till att

läget på hithörande område sedan länge är oklart, vill utskottet förorda att

en dylik utredning snarast igångsätts. Enligt utskottets mening bör man

24

vid utredningens bedrivande inte vara främmande för att pröva jämväl nya

former för verksamhetens organisation. Bl. a. synes man böra överväga den

ekonomiska föreningen eller aktiebolaget såsom form för hushållningssäll­

skapens gemensamma bedrivande av ifrågavarande analyseringsverksam-

het.

Hushållningssällskapens förbund delar utredningens uppfattning all hus­

hållningssällskapen inte skall vara skyldiga att täcka sitt analysbehov vid

viss kemisk station utan anser i likhet med utredningen, att hithörande frå­

gor i första hand bör lösas genom inbördes överenskommelser sällskapen

emellan. Förbundet är också berett att medverka till att åstadkomma en så­

dan lösning och tillägger, att det härvid även synes böra allvarligt prövas,

om inte samarbetet sällskapen emellan i fråga om lantbrukskemisk analys-

verksamhet horde -— på sätt Kalmar läns södra hushållningssällskap skisse-

rat — ytterligare fördjupas. Härigenom skulle man måhända även kunna

tå en lösning på den nu så besvärliga och irriterande frågan om taxorna

för lantbrukskemiska analyser.

Styrelsen för SLK påpekar som ett märkligt förhållande, att enligt ut­

redningens mening ett län, vars gräns går endast några mil från Uppsala,

inte skall tillhöra SLL:s upptagningsområde.

Mot utredningens konstaterande, att ett bortfall av Östergötlands län från

centrallaboratoriets upptagningsområde skulle innebära en allvarlig be­

gränsning av SLL:s arbetsmaterial, genmäler styrelsen för lantbrukskemis-

ka kontrollstationen i Jönköping att motsvarande konstaterande kan göras

beträttande Jönköpings-stationens upptagningsområde, om nämnda län

skall hänföras till SLL.

Flera remissinstanser uttalar sitt gillande av utredningens synpunkter på

Orebro-stationens tortsatta uppgifter i den lokala organisationen.

Kvantitetsprognos. Styrelsen för lantbrukshögskolan påpekar, att lan t-

bru k shögskolans analysbehov, som redan nu överstiger ana­

lyslaboratoriets kapacitet, med säkerhet kan beräknas öka avsevärt.

Statens jordbruksnämnd samt Svenska foderämnes- och spannmålsim-

portörernas förening delar utredningens åsikt att analysverksamheten på

foder medelsom rådet kommer att öka. Utredningens mening att

man inte har anledning räkna med någon större arbetsbelastning för SLL

beträttande analyser avoljeväxtfrö vinner stöd av jordbruksnämnden

och Sveriges oljeväxtintressenter.

Organisation och personal. Stockholms läns och stads hushållningssäll­

skap ifrågasätter om inte en rådgivande nämnd av det slag som

förordats i 1958 års sakkunnigförslag skulle öka möjligheterna till erfor­

derligt samarbete med hushållningssällskapen. Även Riksförbundet Lands­

bygdens folk förordar att en rådgivande nämnd inrättas. Nämnden bör ut­

göras av i första hand föreståndaren för SLL, en representant för varje

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1964

25

hushållningssällskap inom SLL:s upptagningsområde samt en representant

för lantbrukshögskolan.

Styrelsen för lantbrukshögskolan anser att i SLL:s styrelse bör ingå

två representanter för lantbrukshögskolan, varav en skall företräda det

kemiska fackområdet.

Samtliga remissinstanser som uttalat sig i frågan delar utredningens upp­

fattning att laboratoriet bör ledas av en föreståndare med veten­

skaplig utbildning. Styrelsen för SLK påpekar i detta samman­

hang, att föreståndaren i viss utsträckning bör medverka i metodforsk­

ningen.

Några instanser anser att utredningen bort föreslå en indelning av la­

boratoriet i sektioner. Huvudmotivet är att utvecklingsarbetet befaras

bli åsidosatt för den rutinmässiga verksamheten, om inte särskild personal

avdelas till en sektion för metodforskning. Styrelsen för SLK anser för sin

del att denna fråga bör ankomma på SLL:s styrelse att själv lösa. I prakti­

ken får man ta hänsyn till de olika befattningshavarnas speciella intressen

och förutsättningar för olika uppgifter. Vad särskilt angår metodforskning­

en måste tillses att denna inte ensidigt inriktas på en grupp av analys­

objekt.

Värmlands läns hushållningssällskap anser det erforderligt att åtmins­

tone en av de två främsta befattningshavarna vid laboratoriet —- i första

hand laboratorn — har agronomiska kunskaper.

Styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt finner det berättigat

att inrätta en laborator stjänst även för rutinanalysarbetet. Eventuellt skulle

i stället en av de föreslagna assistenttjänsterna kunna ugå ur personal sta­

ten. Styrelsen ifrågasätter också om inte lönegradsplaceringen för den le­

dande personalen i flera fall blivit för låg. Styrelsen för lantbrukshögsko­

lan ifrågasätter för sin del om inte en eller ett par assistentbefattningar i

reglerad befordringsgång skulle utgöra en synnerligen önskvärd utvidgning

av personalstaten, bl. a. med tanke på rekryteringsbehovet såväl inom SLL

som vid de lokala stationerna. Styrelsen för SLK anför följande erinringar

avseende föreslagen personal.

De tre befattningshavare, som avses för kansli och kamerala uppgifter,

motsvarar endast vad som redan finns vid SLK. Nu tillkommer den vid

analyslaboratoriet bedrivna verksamheten. SLL kommer att behöva arbets­

kraft för skötsel av telefonväxel. Vidare behöver SLL en kamrerare, som

kan svara för en vidgad bokförings- och redovisningsverksamhet och från

föreståndaren avlasta personalärenden m. m. Kamreraren bör placeras i

lägst A 19. I samband därmed bör befattningen som registrator och kassör

ändras till förste kansliskrivare. Eventuellt kan befattningen ändras till

kontorist.

Det är viktigt att SLL får en provtagare till sitt förfogande, men troligtvis

blir han inte fullt sysselsatt med provtagningsuppgifter. Han bör därför kun­

na utnyttjas även för egentligt analysarbete. För att kunna erhålla en be­

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 ur 196 i

26

fattningshavare med erforderliga kvalifikationer bör tjänsten benämnas

provtagare och assistent och placeras i lönegrad A 19.

Statskontoret anser sig kunna godta den föreslagna personalstaten. Enligt

lantbrukskemiska kontrollstationen i Kristianstad synes personalen vara

tilltagen i överkant. Det bör enligt kontrollstationen vara möjligt även för

cn statlig institution att i viss utsträckning variera antalet anställda efter ar­

betets omfång och ha tillfälligt anställda under högsäsong.

Lokalfrågan. Styrelsen för SL K anför följande.

Styrelsen anser en lokalram av ca 2 200 m2 golvyta alltför trång. Bl. a.

behövs större utrymme för botaniska analyser, plats för mörkrum samt

utrymme för vissa radioaktiva undersökningar. Även om en ökning av bygg­

nadsvolymen innebär ökade kostnader, kan å andra sidan en senare utvidg­

ning av utrymmena bli svår att genomföra på ett ändamålsenligt sätt. Bygg­

naden bör därför från början göras relativt rymlig. Med hänsyn till svårig­

heten att nu bedöma den totala omfattningen av SLL:s verksamhet vill sty­

relsen emellertid begränsa sig till att föreslå en ökning av byggnadens golv­

yta med lägst 100 m2.

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 196

1

VII. 1959 års sakkunnigförslag rörande den lokala lantbrukskemiska

analysverksamlieten

Allmänt. Den sakkunnige överväger, om det finns anledning för staten

att reglera eller ekonomiskt stödja den lokala lantbrukskemiska verksamhe­

ten. Den egentliga kommersiella driften skall vara självbärig, varför staten

inte på denna grund bör utge bidrag. Likaledes bör den upplysande och råd­

givande verksamheten i stort sett vara självbärig, då den i huvudsak kan be­

traktas som kundanskaffningsarbete. I stor omfattning torde detta slag av

arbete utföras av hushållningssällskapen i samband med övrig verksamhet

inom området. Den kvarstående mera betydelsefulla anledningen till att sta­

ten skulle understödja verksamheten torde finnas i det allmänna intresset av

att föreståndaren har en viss kompetens. Denna kompetens är nämligen

högre än vad som skulle krävas för ledningen av allenast den kommersiella

driften. Chefen för stationen bör kunna framvisa en tillräckligt hög kompe­

tens för att analysstället skall kunna hävda sig utåt, i synnerhet vid skilje­

analyser. Föreståndaren måste dessutom besitta denna högre kompetens för

att kunna uppehålla erforderligt samråd med grundforskande institutioner,

med hushållningssällskapens tjänstemän och med SLL.

Den sakkunnige diskuterar även frågan om ett förstatligande av statio­

nerna men finner inte anledning föreslå ändring i rådande finansieringsför-

hållanden.

Behov och lokalisering av de lantbrukskemiska stationerna. För att få ett

underlag för bedömningen av behovet och lokaliseringen av de kemiska sta­

tionerna har den sakkunnige undersökt utvecklingen beträffande de analys­

objekt som främst kommer i fråga. Det konstateras, att i förhållande till

1930-talets läge en stark expansion skett beträffande jordanalyser och i nå­

gon mån beträffande analyser av växtprodukter, medan analyskvantiteten

för mjölk- och mejeriprodukter starkt sjunkit, då mejeriindustrien numera

själv utför sina driftanalyser. Rörande analyser utanför arbetsområdet

märks en betydande ökning av vattenanalyser.

28

gödsel bör utgå ur arbetsuppgifterna och hänföras till det statliga laborato­

riet. Dessutom bör stationerna kunna remittera udda analyser till SLL, sär­

skilt sådana som kan anses vara av allmän betydelse.

Stationerna bör kunna åta sig analyser utanför kompetensområdet men

endast under förutsättning av att de är självbäriga, att de sker i samråd

med den inrättning, inom vars kompetensområde de faller, samt att de inte

inkräktar på stationernas arbete inom det egna kompetensområdet. Tillsyns­

myndigheten bör övervaka verksamheten och stationerna bör lägga upp

lämplig kostnads- och intäktsbokföring för de olika analysobjekten för be­

dömningen av deras bärighet.

Rörande frågan om arbetsuppgifternas framtida kvantitet förväntar den

sakkunnige en kraftig ökning av analyskvantiteten för jordprov, därest

markkarteringsarbetet intensifieras bl. a. genom att bättre resurser för prov­

tagningen tillhandahålls. För samrådsanalyser, främst vattenundersökning­

ar, väntas även en ökning.

Organisation m. m. Den sakkunnige föreslår, att styrelse för lantbruks-

kernisk station skall erhålla i stort sett den sammansättning, som gäller

för veterinärbakteriologiskt laboratorium. Genom att varje hushållningssäll­

skap kan få en ledamot i styrelsen för den kemiska station, inom vars di­

strikt sällskapet ingår, förväntas en bättre kontaktverksamhet mellan sta­

tion och hushållningssällskap.

Rörande personalen föreslår den sakkunnige, att förste kemist inte skall

behöva anställas vid stationerna, då de kvalificerade uppgifterna inte har

så stor omfattning. I övrigt understryks nödvändigheten av att deltidsan­

ställning av personal, vilket betingas av säsongvariationerna, tillämpas i

största möjliga omfattning.

Beträffande kompetenskraven å den högre personalen anser den sak­

kunnige det betydelsefullt, att de inte förändras på annat sätt än att »vana

vid lantbrukskemiska analyser» utbyts mot »vana vid kemiska analyser».

I lokal- och utrustningsfrågorna finner den sakkunnige inte anledning

föreslå några mera genomgripande åtgärder.

Kostnadsfrågor m. m. Den sakkunnige har undersökt anledningarna till

att driften vid stationerna inte varit självbärig, varigenom förluster i stor

omfattning uppstått. Orsakerna härtill kan vara för låga taxor i förhållande

till verkliga kostnader, ogynnsamt utnyttjande av resurserna bl. a. bero­

ende av säsongvariationerna samt icke självbärig analysverksamhet av and­

ra skäl. Det har inte varit möjligt klarlägga i vilken omfattning var och en av

dessa orsaker medverkat till att förluster uppstått. Den sakkunnige fin­

ner, att orsakerna i viss omfattning bör kunna elimineras. Taxesättningen

bör givetvis omprövas av vederbörande myndighet och ändring ske häri,

därest den visar sig vara oriktig. Icke självbärig verksamhet, vartill hänförs

den offentliga kontrollen på eget initiativ samt vissa enstaka analyser, hän­

visas i huvudsak till SLL. Den huvudsakliga orsaken till förlustbringande

verksamhet, nämligen ogynnsainL utnyttjande av resurserna, anses kunna

åtminstone delvis elimineras genom en ökning av analyskvantiteten med

hjälp av en mera ingående bearbetning av distriktet, i vissa fall en utökning

av distriktet, en utjämning av säsongvariationerna genom medgivande av

nedsättning av analysavgifterna samt en effektiverad arbetsledning med åt­

minstone vissa besparingar å lönekostnaderna som följd.

Statsbidrag till de kemiska stationerna anses inte böra utgå till de egent­

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1964-

29

liga driftkostnaderna för den kommersiella verksamheten. Däremot före­

slås, att ett statligt bidrag skall utgå till driftkostnaderna överhuvud mot­

svarande skillnaden i lön till en föreståndare med den kompetens, som krävs

enligt reglementet, och till en föreståndare med kompetens erforderlig för

den egentliga kommersiella driften. Utredningen beräknar bidragsbeloppet

till skillnaden i lön mellan lönegraderna A 26 och A 21, eller till i runt tal

7 000 kr. för år och station.

Den sakkunnige föreslår även, att lån skall kunna beviljas stationerna

för anskaffning av utrustning. Med hänsyn till att stationerna redovisar egna

behållningar bör beloppet härför kunna begränsas till 100 000 kr. för samt­

liga stationer.

Inspektion av de lantbrukskemiska stationerna bör ske på samma sätt som

1. n. 1 detta sammanhang berörs även frågan om sådan med stationerna kon­

kurrerande lantbrukskemisk analysverksamhet, som kan förekomma in­

om stationernas kompetensområde vid analysställen tillhöriga direkt eller

indirekt statsunderstödd verksamhet. Den sakkunnige anser, att en given

förutsättning för att sådan verksamhet skall få förekomma är att den sker

efter medgivande av Kungl. Maj :t. I sådant fall skall analysstället vara före­

mål för samma inspektionsförfarande som gäller för de lantbrukskemiska

stationerna.

Den sakkunnige föreslår vidare bl. a. att stationerna skall benämnas hus­

hållningssällskapens lantbrukskemiska stationer eller laboratorier och att

statsbidraget skall betecknas som statligt driftbidrag. I taxan bör intas före­

skrift rörande nedsättning av taxeavgift för utjämning av säsongvariationer

och att stationerna skall vara bundna till sina verksamhetsdistrikt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 10(ii

VIII. Jordbruksanslagsu t redningens förslag rörande den lokala analys-

ocli kontrollverksamheten på jordbrukets område

Jordbruksanslagsutredningen har avgett sitt förslag i ämnet, sedan till

utredningen remitterats dels sakkunnigförslaget rörande den lokala lant-

brnkskemiska analysverksamheten, dels framställningar av Uppsala läns

hushållningssällskap och Hushållningssällskapens förbund om inrättande

av ett statsunderstött veterinärbakteriologiskt laboratorium i Uppsala samt

uppförande å hushållningssällskapens personalförteckning av chefsveteri­

närerna vid sällskapens veterinärlaboratorier.

Utredningen finner organisationen av den lokala veterinärbakteriologiska

verksamheten inte vara helt tillfredsställande med hänsyn till såväl ekono­

miska som allmänt organisatoriska faktorer samt framlägger vissa riktlinjer

för en översyn. I det följande återges utredningens synpunkter och förslag i

den del de berör den lantbrukskemiska verksamheten.

En riktpunkt vid översynen synes böra vara att verksamheten vid vete­

rinärlaboratorierna skall vara effektiv och i ekonomiskt hänseende själv-

lrärande. För att detta mål skall kunna uppnås fordras i vissa fall att större

laboratorieenheter skapas. Utredningen anser därför att möjligheterna till

samgående mellan olika hushållningssällskap om gemensamma laboratorier

bör undersökas. Med hänsyn till önskvärdheten av att där så kan ske ned­

30

bringa lokal- och administrationskostnaderna bör man i detta sammanhang

även pröva möjligheterna att med de veterinärbakteriologiska laboratorierna

sammanföra vissa andra likartade institutioner, exempelvis 1) en lantbruks-

kemisk avdelning, 2) en frökontrollavdelning samt — eventuellt — 3) ett

trädgårdslaboratorium.

Vid en sådan sammanföring av nämnda verksamhetsgrenar till regionala

lanlbrukslaboratorier, som bör ha karaktären av en självständig juridisk

person, erhålls möjlighet att utjämna uppkommande underskott å en viss

gren av laboratorieverksamheten med överskottet å en annan gren. I motsats

till vad förhållandet är beträffande de veterinära och lantbrukskemiska in­

stitutionerna ger de lokala frökontrollanstalterna i mellersta Sverige gans­

ka betydande nettoöverskott. Sammanföringen kan jämväl leda till att några

av de nu verksamma veterinärlaboratorierna nedläggs. Härigenom utökas

djurantalet och den ekonomiska basen för de återstående. Motsvarande för­

delar av centraliseringen kan vinnas för de lantbrukskemiska stationerna,

om än i mindre omfattning. Angivna konsekvenser liksom andra fördelar av

sammanföringen torde förbättra det ekonomiska utfallet av verksamheten

vid de skilda laboratoriegrenarna i sådan grad att ett ianspråktagande av

överskottet å frökontrollverksamheten till täckande av underskott på andra

grenar måhända torde kunna undvikas.

En sådan sammanföring av olika laboratoriegrenar, som utredningen an­

tytt, bör även i andra avseenden kunna medföra besparingar i driften. Viss

materiel torde sålunda kunna inköpas och utnyttjas gemensamt. Vidare bör

i flera fall ett gemensamt utnyttjande av lokaliteterna kunna komma i fråga.

Ytterligare besparingar synes kunna uppnås genom utnyttjande gemensamt

även av viss personal. Härvid åsyftas först och främst personal för enklare

analysarbete. Ett ändamålsenligare utnyttjande av sådan arbetskraft under­

lättas av att tämligen starka säsongväxlingar årligen uppkommer i labora­

toriernas verksamhet. Administrativ och kameral personal bör också kunna

utnyttjas gemensamt.

Även andra fördelar skulle kunna uppnås, därest en sammanföring kom­

mer till stånd. Gränserna mellan de olika analysgrenarna har blivit alltmer

diffusa. En sammanföring skulle otvivelaktigt skapa större enhet på om­

rådet. Genom bildandet av större laboratorieenheter synes vidare möjligheter

skapas att bättre än hittills betjäna t. ex. trädgårdsnäringen. Även på vat­

tenvårdens och livsmedelskontrollens områden torde bättre och utbyggda

laboratorieresurser vara till stor nytta. Enligt utredningens mening skulle

den tänkta laboratorieorganisationen kunna utgöra en lösning även av norr­

ländska problem på hithörande område. De nuvarande resurserna synes där­

städes vara alltför små. En placering av ett regionalt laboratorium i exem­

pelvis Umeå skulle otvivelaktigt i hög grad främja både husdjursskötseln

och växtodlingen i övre Norrland.

De framlagda riktlinjerna innebär inte att andra lösningar skulle vara

otänkbara. Klart är emellertid att nuvarande verksamhetsformer inte är

tillfredsställande ur finansiell och i viss mån organisatorisk synpunkt och

att man därför bör söka sig fram till nya former för den lokala kontroll- och

analysverksamheten på jordbrukets område. Riktpunkten bör vara att få

till stånd icke statsunderstödda laboratorieenheter, som i ekonomiskt avse­

ende är självbärande och som på ett effektivt sätt kan fullgöra de uppgif­

ter, för vilka de är avsedda. Man kan dock förutsätta att en eventuell om­

organisation i vissa fall kan medföra avsevärda kostnader av engångs­

karaktär, kostnader som hushållningssällskapen inte har resurser att själva

Kungl. Maj:Is proposition nr 78 år 1964

32

veterinärlaboratorierna rutinpersonalen anmärkningsvärt fåtalig, under

det att den ledande personalen numerärt överstiger eller endast obetydligt

understiger analyspersonalen. Laboratoriepersonalen uppgick sålunda 1959

till 41 biträden vid elva laboratorier. Antalet veterinärer redovisas samti­

digt till 34. Den förefintliga organisationen bestyrker, att fältarbetet och

rådgivningsverksamheten dominerar bilden, liksom att möjligheterna till

»lån» av rutinpersonal vid ojämn arbetsbelastning mellan olika institutio­

ner för dessa laboratoriers del framstår såsom mycket begränsade, nära

nog såsom obefintliga. Enahanda synes förhållandet vara i fråga om kon­

torspersonalen, som upptagits till sammanlagt 16, d. v. s. mindre än 1 1/2 i

genomsnitt per laboratorium. Tillika antyder personalläget, att veterinär­

laboratoriernas verksamhet svårligen kan präglas av de betydande säsong­

variationer som vitsordats i fråga om frökontrollanstalterna och, ehuru

mindre utpräglat, de kemiska stationerna.

Enär sålunda de lokala möjligheterna till en sammanföring av olika la­

boratorier med veterinärlaboratorierna ter sig begränsade och då de sena-

res behov av rutinpersonal, vid jämförelse med de förstnämnda, likaledes

är av ringa storleksordning, synes några ekonomiska fördelar av nämn­

värd betydelse svårligen uppnåeliga på den av jordbruksanslagsutredning-

en förordade vägen.

Den av jordbruksanslagsutredningen framhållna synpunkten att gräns­

dragningen mellan de tre laborntoriegrnpperna skulle vara diffus saknar

allt berättigande vad frökontrollverksamheten angår i förhållande till ve­

terinärlaboratorierna. I fråga om den kemiska analysverksamheten kan

iakttagelsen äga giltighet endast beträffande vattenundersökningar, vilka

1958 totalt uppgick vid veterinärlaboratorierna till omkring 4 200 av de

sammanlagt till 738 000 uppgående undersökningarna. För övrigt utfördes

sagda år endast vid sju veterinärbakteriologiska laboratorier sådana un­

dersökningar, av vilka inemot hälften föll på Västerås. Tidigare var för­

hållandena likartade, fastän under vissa år ännu färre veterinärlaboratorier

bedrivit sådan verksamhet. Under åren 1957 och 1958 var totalsiffrorna för

övrigt i sjunkande. Av intresse är att vid laboratorierna i Jönköping och

Kristianstad sådana inte utfördes, i Skara uppgick de till blott några tiotal,

medan de i Örebro nådde högre numerär. Endast i sistnämnda fall kan

sålunda den kemiska stationen sägas ha påverkats genom konkurrens från

veterinärlaboratoriets sida, men dessa institutioner har skilda huvudmän,

varför nu berörda förhållande ur de synpunkter, jordbruksanslagsutred­

ningen anlagt, saknar relevans.

Vad gäller spörsmålet om samordning av de lokala kemiska stationerna

och frökontrollanstalterna föreligger som redan sagts teoretiska förutsätt­

ningar för en sådan allenast i Skara. Enligt vad utredningen inhämtat, har

i Skara de båda institutionerna redan inlett visst samarbete i syfte att

möta toppbelastningar. Detta uppges främst ha inneburit överflyttning av

vissa rutinanalyser från frökontrollanstalten till den kemiska stationen.

Anordningen underlättas därigenom att lokalerna är belägna i varandras

grannskap.

Kvalitetsanalyser av kvarnspannmål och utsädesspannmål utförs av frö­

kontrollanstalterna i stor utsträckning jämsides med kontrollarbetet i öv­

rigt och det kan därför inte vara praktiskt att splittra undersökningarna

genom att lägga dem på de kemiska stationerna. I den mån analyserna i

fråga ingår i centrala frökontrollanstaltens normala uppgifter, bör sådana

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 196'r

34

ningen av landet i fyra försöksdistrikt nyligen bestämts, varför erforderlig

praktisk erfarenhet av den ifrågavarande ordningen saknas. Det kan där­

för inte uteslutas, att jämkningar i densamma kan visa sig behövliga eller

önskvärda. Att därför redan nu skrida till vittgående organisatoriska in­

grepp är i och för sig ägnat att inge betänkligheter.

Utredningen kan inte heller finna, att skälen för att sammanföra all ke­

misk analysverksamhet inom ett försöksdistrikt till en enda institution är

av tvingande natur. Vid bedömandet av arbetsmaterialets omfattning har

de sakkunniga för övrigt utgått ifrån att den av lantbrukshögskolan be­

drivna försöksverksamheten allt fortfarande skulle anlita det statliga la­

boratoriet, oberoende av verksamhetens lokalisering. Ett frångående av

denna princip skulle rubba förutsättningarna för detta laboratoriums ar­

betsmaterial.

Av dessa skäl anser sig utredningen inte kunna förorda en principiell om­

läggning av verksamhetsområdena för de kemiska stationerna i vidare mån

än soin redan antytts i fråga om tveksamheten rörande det framtida be­

hovet av stationerna i Jönköping och Visby.

Enligt sakkunnigförslaget skall Svalövs-institutionens kommersiella

verksamhet begränsas. Utredningen har emellertid inte funnit anledning

att närmare pröva detta uppslag, då frågan om institutionens verksamhet

på det lantbrukskemiska området hittills reglerats genom särskilda beslut

av Kungl. Maj :t och det torde kunna förutsättas, att den begränsning, som

enligt nu gällande ordning föreskrivits, alltjämt skall bestå.

Skiljaktig mening. Utredningen upplyser, att experten åt utredningen,

direktören S. Zachrison biträtt utredningens synpunkter och förslag med

undantag av att han ansett, att tillkomsten av den nya försöksdistriktsor-

ganisationen bör beaktas vid de överväganden, som — främst hushållnings­

sällskapen emellan — måste föregå eventuella organisatoriska förändringar

beträffande de kemiska stationernas verksamhetsområden.

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 ur 196b

X.

Remissyttranden över utredningens rörande vissa jordbruksanstalters

förläggning förslag rörande den lokala lantbrukskemiska

analysverksamheten m. m.

Remissinstanserna delar genomgående utredningens uppfattning, att till­

räckliga skäl inte föreligger för en samorganisation av olika regionala labo­

ratorieverksamheter.

Om ordnandet av den lokala lantbrukskemiska verksamheten har däremot

olika meningar framförts i remissvaren.

Vad först angår frågan om stationernas anknytning till för­

söksverksamheten upptas denna till behandling av åtskilliga re­

missinstanser. Flertalet av dessa anser i motsats till utredningen att statio­

36

Flertalet lokala intressenter har inte direkt berört frågan angående de lo­

kala stationernas anknytning till försöksdistrikten. Så är fallet med hus­

hållningssällskapet i Uppsala län, som emellertid i fråga om områdesindel­

ningen framhåller att det är nödvändigt att slå vakt kring SLL. Sällskapet

anför härvid följande.

Vid SLL måste en klar uppdelning ske mellan å ena sidan forskning och

uddaanalyser samt å andra sidan den industriella driften med rutinanaly­

ser. I sistnämnda avseende måste i praktisk drift skapas nya former för se-

rieanalysering efter löpandebands-principen. Det är då samtidigt nödvän­

digt att laboratoriet får en tillräcklig kapacitet så att stordriftens möjlighe­

ter tillfullo kan utnyttjas. Den viktigaste förutsättningen härför är att verk­

samhetsområdet inte splittras. Mot denna bakgrund hyser sällskapet be­

tänksamhet mot utredningens benägenhet att medge reducering av SLL:s

verksamhetsområde.

Åtskilliga hushållningssällskap har — ulan att anföra särskilda motive­

ringar — förklarat att de inte har något att erinra mot eller att de ansluter

sig till de av utredningen framlagda förslagen. Detta gäller hushållningssäll­

skapen i Östergötlands, Kronobergs, Göteborgs och Bohus, Örebro och Kop­

parbergs län samt Älvsborgs läns södra område.

I fråga om antalet stationer, deras förläggning och h u v u d-

mannaskapet för dem har även olika meningar yppats. Styrelsen för

SLK anser, att den bästa lösningen är att en fast organiserad, välutrustad

lantbrukskemisk station inrättas i varje jordbruksförsöksdistrikt, vilken

lämpligen bör vara förlagd till vederbörande distriktsförsöksledares statio-

neringsort, d. v. s. vad de lokala stationernas områden beträffar till Alnarp,

Skara och Röbäcksdalen. Skulle behov föreligga att för särskilda uppgifter,

t. ex. för trädgårdsanalyser, anordna ytterligare laboratorieställen, bör detta

ske i form av filialer till distriktslaboratoriet. Styrelsen anför som motiv för

sin ståndpunkt i huvudsak följande.

Vid organiserandet av den lantbrukskemiska analysverksamheten måste

man sikta till jämförelsevis stora laboratorieenheter. En lokal station måste

—- om den skall verka självständigt — ha minst två teoretiskt och praktiskt

väl kvalificerade befattningshavare. Detta betingas dels av ämnesområdets

stora omfattning, dels av att laboratoriet måste kunna upprätthålla effektiv

verksamhet även under tider då föreståndaren är hindrad att leda och över­

vaka arbetet. För att dessa befattningshavares kapacitet skall kunna rätt ut­

nyttjas krävs att de till sitt förfogande har ett tillräckligt antal medhjälpa­

re (laboratoriebiträden m. fl.). Men detta förutsätter i sin tur att den till­

gängliga analysvolymen är betydande, vilket för övrigt är nödvändigt även

med hänsyn till att lönekostnaden utgör en avsevärd utgiftspost. Utveckling­

en mot modernare teknik inom analysverksamheten leder också till att kra­

vet på lokaler och utrustning måste ställas högre än tidigare. Å andra sidan

synes transportavstånden spela en allt mindre roll.

Samma styrelse berör även frågan om huvudmannaskapet för stationerna

och anlägger därvid följande synpunkter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1061

38

att verksamhetsunderlaget för varje station måste vara så stort att den får

tillräckligt material för en ekonomisk drift. Det kan därför inte undvikas

att det kan bli aktuellt att nedlägga någon station. Hushållningssällskapet i

Hallands län anser att analysverksamheten kan koncentreras till ett fåtal

platser. Målsättningen måste vara att få till stånd välutrustade laboratorier,

som snabbt kan utföra begärda analyser till lägsta möjliga kostnader. En­

ligt hushållningssällskapet i Kristianstads län bör frågan om koncentration

av verksamheten till ett mindre antal stationer i första hand ske genom fri­

villiga överenskommelser mellan stationerna och hushållningssällskapen.

Liknande synpunkter anläggs av hushållningssällskapet i Malmöhus län

och styrelserna för de lantbrukskemiska stationerna i Kristianstad och

Skara.

Frågan om organisationen av den lantbrukskemiska verksamheten i

södra och norra delarna av landet behandlas utförligt i remissvaren från

vederbörande lokala intressenter.

Beträffande analysverksamheten i södra försöksdislriktet anför sålunda

hushållningssällskapet i Malmöhus län, att en koncentration av verksam­

heten redan påbörjats. Stationen i Kristianstad företar sålunda jordanalyser

på prover inte bara från det egentliga verksamhetsområdet utan även från

Kalmar, Kronobergs och Hallands län. Förhandlingar har upptagits mellan

ifrågavarande station och stationen i Jönköping rörande en ändamålsenlig

fördelning av arbetsuppgifterna inom deras verksamhetsområden. Hushåll­

ningssällskapet i Hatlands län anser att inom södra distriktet behövs endast

en station, förlagd till Kristianstad. Eventuellt kan mindre filialer eller upp-

samlingsställen för analysprover anordnas i Jönköping och Visby, om så

skulle befinnas önskvärt. Enligt hushållningssällskapet i Jönköpings län är

det för stationen fastställda verksamhetsområdet i stort sett tillfredsstäl­

lande ur driftssynpunkt. Dock bör i enlighet med 1959 års sakkunnigförslag

Östergötlands län tillföras området. Stationen har en god lokal förankring

och det vore enligt sällskapet oklokt att inte tillvarata det ekonomiska stödet

av de lokala intressenterna. Genom samråd mellan berörda hushållnings­

sällskap bör en lämplig regionindelning mellan de olika stationerna kunna

åstadkommas. Styrelsen för stationen i Jönköping anser södra försöksdi-

striktet vara alldeles för stort för en enda station. Vid en sådan organisa­

tion skulle många lokala intressen inom distriktet bli åsidosatta vad gäller

vatten-, trädgårds-, skogsbruks- och spannmålsanalyser. Hushållningssäll­

skapet i Gotlands län anför att från såväl civilt som militärt håll ständigt

framhållits betydelsen av att kemiska analyser kan utföras i länet. Trots det

begränsade verksamhetsområdet har det visat sig att behov föreligger av

stationen, som har en förhållandevis god omsättning. Sällskapet vill inte

motsätta sig ett samarbete eller samgående mellan de kemiska stationerna

under förutsättning att ett laboratorieställe bibehålls i Vishy, så att servicen

åt det gotländska näringslivet inte försämras eller fördyras. Styrelsen för

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1964

40

Åtskilliga yttranden innehåller ekonomiska synpunkter på verksam­

heten. Beträffande analysvolymen uppger sålunda lanthrukshögskolans

lärarkollegium, att de lantbrukskemiska stationernas kontakter med för­

söks- och rådgivningsverksamheten i många fall fungerat tillfredsställande

endast i förhållande till de hushållningssällskap som har sitt kansli på la-

boratorieorten, vilket haft allvarliga konsekvenser för analysverksamhetens

omfattning och därmed även för stationernas ekonomi. Markkarterings-

nämnden framhåller, all utvecklingen klart antyder vidgade arbetsuppgif­

ter inom den lantbrukskemiska analysverksamheten och åberopar som stöd

härför det ökade kravet på jordbruksprodukternas kvalitet med åtföljande

kvalitetskontroller samt det tilltagande intresset för vattenvård och natur­

värd, vilket kommer att medföra ökat behov av analyser av bl. a. vatten

och avfallsprodukter. Inom sitt eget speciella verksamhetsområde emotser

nämnden också ett ökat analysbehov, då enligt nämndens bedömande ut­

vecklingen inom jordbruket torde komma att kräva en konsekvent genom­

förd markkartering och en fortlöpande kontroll av jordarnas växtnärings-

tiilstånd. Samma är förhållandet beträffande den på länsplanet bedrivna

lältförsöksverksamhetcn. Även hushållningssällskapen i Jönköpings och

Hallands län samt styrelsen för stationen i Jönköping ger uttryck för upp­

fattningen att efterfrågan på kemiska analyser kommer att öka.

Styrelsen för stationen i Kristianstad diskuterar möjligheterna att förbil­

liga analyskostnaderna genom specialisering av verksamheten. Enligt styrel­

sen är områdesindelningen i många avseenden i praktiken upphävd, t. ex.

beträffande analyser av oljeväxtfrön och trädgårdsjord. Styrelsen anser att

de kemiska stationerna borde enas om ett visst samgående i stället för att

hålla sig till en snäv områdesindelning samt uppger att stationen redan

tagit vissa initiativ i denna riktning. Som motivering härför anför styrel­

sen följande.

Mycket kan säkerligen göras för att hålla både kostnader och tid för ana­

lyserna nere, om vissa undersökningar, särskilt de av speciell natur, kunde

sammanföras till det laboratorium, som på visst område skaffat sig dyrbar

apparatutrustning. God service i form av snabba och tillförlitliga ana­

lyser är en ytterst viktig förutsättning för att cn kemisk station skall kun­

na vinna förtroende. Vissa kategorier av yrkesutövare inom lantbruket och

dess binäringar måste erhålla analysresultat ytterst snabbt. Detta gäller

speciellt trädgårdsodlarna.

Hushållningssällskapet i Kristianstads län anlägger liknande synpunkter.

Lanthrukshögskolans lärarkollegium tar upp frågan om oljeväxtfröana-

lyserna. Enligt kollegiet är laboratorieutrustningen för dessa analyser rela­

tivt dyrbar, varför lönsamheten är tillfredsställande endast under goda år.

Ifrågavarande analyser utförs vid stationerna i Skara (ca 10 procent), Vis­

by (ca 10 procent) och Kristianstad (ca 10 procent) samt vid Sveriges ut-

sädesförening i Svalöv (ca 70 procent). Angivna procentsatser är mycket

Kungl. Majrts proposition nr 78 år 196b

42

tionaliseringen, som i minst lika hög grad som flertalet andra aktiviteter

på området väl motiverar offentligt stöd. Liknande synpunkter anförs av

styrelsen för stationen i Luleå. Skaraborgs läns hushållningssällskap för­

ordar statsbidrag till stationerna enligt de grunder, som angetts i 1959 års

sakkunnigförslag. Norrbottens läns hushållningssällskap framhåller, att

självbärighetsprincipen inte är realistisk i vad avser Norrland, där kostna­

derna är höga och analysunderlaget förhållandevis ringa samt en stor del

av verksamheten utgörs av s. k. jordbrukaranalyser, för vilka beviljats

väsentliga rabatter.

1 några yttranden understryks vikten av att frågan om den framtida or­

ganisationen av den lantbrukskemiska verksamheten snart avgörs. Hus­

hållningssällskapens förbund anför sålunda att nuvarande läge i hög grad

hämmat verksamhetens stabilisering och utveckling. Det har inom förbun­

det ifrågasatts om inte en ökad samverkan sällskapen emellan — antingen

på riksplanet eller regionsvis — skulle kunna underlätta verksamheten och

främst i ekonomiskt hänseende medföra en förbättring. Gjorda undersök­

ningar har emellertid visat, att sällskapen inte ansett sig kunna ta ställ­

ning till någon samverkan av sådant slag på grund av bl. a. ovissheten rö­

rande det statliga laboratoriets framtida verksamhetsområde samt väckt

förslag om inrättande av en filial till detta laboratorium i Röbäcksdalen.

Till denna tveksamhet från sällskapens sida torde även ha bidragit att olika

nytillkomna analysuppgifter inte anförtrotts de lokala stationerna. Även

lantbrukshögskolans lärarkollegium framhåller angelägenheten av ett snart

ställningstagande i frågan och åberopar såsom skäl härför personalsitua­

tionen vid stationerna.

XI. Förslag om inrättande av ett kemiskt analyslaboratorium

vid Alnarp

Jordbrukshögskoleutredningen. Enligt jordbrukshögskoleutredningen tor­

de vissa av institutionerna vid trädgårdssektionen i Alnalp i sitt arbete kom­

ma att få stort behov av att konsultera fackmän på det kemiska området lik­

som av att få olika analyser utförda. För mer omfattande problem borde ke­

miinstitutionerna vid Ultuna konsulteras och för större analysserier borde

analyslaboratoriet där anlitas. Många brådskande frågor ansågs dock kräva,

att det på platsen fanns tillgång till expertis för konsultation och för verk­

ställande av snabbanalys av exempelvis nyskördade produkter. För att undvi­

ka att var och en av institutionerna skulle igångsätta egen analysverksamhet

med den splittring av verksamheten och därmed förenade högre kostnader

som en sådan utveckling skulle medföra, föreslog högskoleutredningen, att

trädgårdssektionen skulle erhålla ett kemiskt analyslaboratorium.

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1964

44

vid olika forsknings- och försöksgrenar i Alnarp. Emellertid är det enligt

utredningens mening nödvändigt att ifrågavarande verksamhet inte organi­

seras som en isolerad enhet utan att den direkt knyts till en större institu­

tion med tillgång till en omfattande analytisk expertis. Utredningen har där­

för övervägt, att det föreslagna laboratoriet i Alnarp skulle inrättas såsom

en avdelning till SLL. Utredningen framlägger emellertid inte något förslag

i ämnet på grund av pågående överväganden rörande organisationen av det­

ta laboratorium. Då utredningen emellertid funnit förbättrade analysmöj­

ligheter vara en väsentlig förutsättning för att den beslutade intensifiering­

en av forsknings- och försöksverksamheten vid Alnarp skall kunna genom­

föras, föreslår den att ■— i avvaktan på en definitiv lösning av frågan om or­

ganisationen av SLL — för den kemiska analysverksamheten i Alnarp in­

rättas en arvodestjänst med lön motsvarande lönen i lönegrad A 25 fr. o. m.

den 1 juli 1964. Vidare bör 30 000 kr. utgå under budgetåret 1964/65 för er­

sättning till laboratoriepersonal. För anskaffning av laboratorieutrustning

bör dessutom lämnas ett engångsanslag av 30 000 kr.

Remissyttranden över trädgårdsnäringsutredningens förslag. Styrelsen för

statens lantbrukskemiska kontrollanstalt anser nödvändigt att inrätta ett

lantbrukskemiskt analyslaboratorium vid Alnarp och förordar för sin del, att

detta organiseras som en filial till SLL. Den avsedda intensifieringen av forsk­

nings- och försöksverksamheten vid trädgårdssektionen bör enligt styrelsen

medföra, att antalet analyser vid laboratoriet successivt kommer att öka. I

laboratoriets arbetsuppgifter bör ingå metodikstudier, som även bör omfatta

provtagningsteknik och förbehandling på växtplatsen. Sveriges atsädesföre-

ning vitsordar värdet för Alnarp av att ha tillgång till ett eget laboratorium

men föreslår, att det som ett alternativ till utredningens förslag måtte över­

vägas att uppdra åt föreningens kemiska laboratorium att utföra de analyser,

som behövs vid trädgårdssektionen. Enligt lantbruksstyrelsen bör frågan om

att inrätta ett analyslaboratorium vid Alnarp och spörsmålet rörande den

övriga lantbrukskemiska laboratorieverksamheten i södra Sverige bedömas

i ett sammanhang. Styrelsen anser, att utredningens förslag förändrar de

förutsättningar, som legat till grund för styrelsens tidigare utlåtande i nyss­

nämnda fråga, samt föreslår att spörsmålet ytterligare utreds under hänsyns­

tagande till det samlade analysbehovet i den södra landsdelen.

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1964

46

personalens huvudsakliga utbildning ligger på andra områden än det ke­

miska, skulle detta få till följd att antingen endast enklare analyser kan

utföras eller också att specialistpersonal måste anställas. Denna kan inte

beredas full sysselsättning med kvalificerat arbete, varför det ur ekonomisk

synpunkt skulle vara föga rationellt att inom varje verksamhetsgren inrät­

ta laboratorieenlieter. Olika skäl synes tala för att vid en nyordning av

den lantbrukskemiska analysverksamheten en organisation motsvarande den

på försöksområdet vore den rationellaste lösningen. Bl. a. skulle underlag

härigenom skapas för en tillfredsställande analysvolym och för upprätthål­

lande av effektiv verksamhet. Målsättningen skulle i första hand vara att

betjäna försöksverksamheten. Analysuppdrag på kommersiell basis skulle

dessutom kunna utföras och därvid anpassas efter varje försöksdistrikts

speciella inriktning. Härav torde följa att vid bedömning av en laboratorie-

enhets effektivitet den ekonomiska aspekten i snäv bemärkelse inte bör ha

avgörande betydelse. Laboratoriearbetet får betraktas som ett led i försöks-

och forskningsarbetet som helhet. Med utgångspunkt från vad sålunda an­

förts har statskontoret kommit till den uppfattningen, att för ett effektivt

bedrivande av försöksverksamhet resurser även bör tillföras denna i form

av lokala lantbrukskemiska stationer. Dessa bör lämpligen förläggas i an­

knytning till försöksverksamhetens distriktshuvudorter.

Härefter övergår statskontoret till frågan om organisationen av den lant­

brukskemiska analysverksamheten i norra försök sdistriktet.

Ett godtagande av den i det föregående förordade principorganisationen in­

nebär att ett lantbrukskemiskt laboratorium bör inrättas vid Röbäcksdalen.

Personalbehovet för laboratoriet uppskattar statskontoret preliminärt till

fem personer, nämligen två befattningshavare med högre utbildning, ett

förste laboratoriebiträde, ett laboratoriebiträde och en provberedare. Beroen­

de på analysvolymen kan under högsäsong behöva anställas extra personal.

Om möjligt synes härvid böra anlitas personal från de övriga enheterna vid

Röbäcksdalen.

De problem som uppslår för den lantbrukskemiska kontrollstationen i

Luleå vid ett genomförande av statskontorets förslag, anser sig ämbetsverket

inte ha anledning att närmare beröra. Ämbetsverket påpekar emellertid, att

då laboratoriet vid Röbäcksdalen i första hand är avsett för lantbrukske­

miska analyser, därav följer att Luleå-stationen upphör med analyser av

detta slag. Härigenom uppkommande inkomstbortfall för stationen med­

för dock inte, såvitt statskontoret kan bedöma, att förutsättningar skulle

saknas för stationens fortbestånd. Möjligheten att samordna den kvarvaran­

de verksamheten vid stationen med analysuppgifter på livsmedelsområdet

har enligt ämbetsverket diskuterats.

Remissyttranden över statskontorets förslag. Remissinstanserna biträder

genomgående statskontorets förslag. Lantbruksstyrelsen ansluter sig sålun­

da till uppfattningen, att försöksverksamheten bör äga tillgång till analys-

resurser i form av lokala lantbrukskemiska stationer, som lämpligen bör

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 196i

48

kyler än vad som förebragts i promemorian. Under förutsättning att till­

fredsställande lönsamhet kan erhållas vid laboratoriet tillstyrker sällska­

pet förslaget.

I fråga om Luleå-stationens möjligheter att fortsätta sin verk­

samhet efter ett genomförande av statskontorets förslag anför hushållnings­

sällskapet i Norrbottens län, att det i och för sig torde vara riktigt att de

rent lantbrukskemiska analyserna vid stationen har så pass ringa omfatt­

ning att ett bortfall av inkomsterna från dem inte nämnvärt skulle påver­

ka stationens framtida ekonomi. Med hänsyn till de betydande lokala bi­

drag, som under en lång följd av år lämnats stationen i Luleå, finner emel­

lertid hushållningssällskapet det vara rimligt att hoppas att viss appara­

tur vid stationen inlöses för överflyttning till Röbäcksdalen, om ett labora­

torium inrättas där. Lantbruksstyrelsen anför, att en nedläggning av den

lantbrukskemiska verksamheten vid Luleå-stationen skulle medföra bety­

dande besparingar på grund av att behovet av särskilt utbildad lantbruks-

kemisk personal då bortfaller.

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 196i

XIII. Departementschefen

Den lantbrukskemiska analysverksamheten utgör ett viktigt hjälpme­

del i rationaliseringsarbetet på jordbrukets, trädgårdsnäringens och skogs­

brukets områden. Analysverksamhetens betydelse för dessa områden kom­

mer också med all sannolikhet att öka. Utvecklingen på angränsande om­

råden — såsom vatten- och livsmedelsområdet — pekar härjämte tydligt

mot ökande analysbehov.

Vid 1956 års riksdag fattades principbeslut om att statens lantbruks­

kemiska kontrollanstalt vid Frescati i Stockholm och lantbrukshögsko-

lans kemiska analyslaboratorium vid Ultuna skulle omorganiseras och

sammanföras till en institution, benämnd statens lantbrukskemiska labo­

ratorium (SLL), samt förläggas till Ultuna. Frågan om att sammanföra

dessa enheter hade främst aktualiserats av att för båda uppstått svårlösta

lokalproblem. En samförläggning kunde också väntas medföra rationalise­

ringsvinster. Då principbeslutets fullföljande förutsatte en organisatorisk

utredning till grund för programmering av erforderlig nybyggnad, kunde

någon bestämd tidpunkt för omorganisationens genomförande inte fast­

ställas av riksdagen.

De lokalsvårigheter som år 1956 förelåg för kontrollanstalten och ana­

lyslaboratoriet har under senare år gett sig till känna med ökad styrka.

Angelägenheten av alt lokalfrågan löses förstärks också av såväl Stock­

holms universitets som lantbrukshögskolans pågående och planerade lokal­

upprustning.

Sedan erforderligt utredningsarbete slutförts, har Kungl. Maj :t genom

byggnadsstyrelsen låtit utföra projektering av en nybyggnad för SLL i Ul-

50

och Malmöhus län), Skara (för Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Ska­

raborgs län) samt Luleå (för Västerbottens och Norrbottens län). Huvud­

män för dessa stationer är regelmässigt hushållningssällskapet i det län,

där stationsorten är belägen. Kristianstads-stationen har upprättat en mind­

re filial för trädgårdsjordanalyser i Malmö. Den kemiska avdelningen vid

Sveriges utsädesförening i Svalöv bedriver kemisk analysverksamhet av­

seende växtprodukter.

Vid remissbehandlingen av ett betänkande om det lokala analysväsen­

det, avgivet av utredningen rörande vissa jordbruksanstalters förläggning,

har åtskilliga av de lokala intressenter som driver lantbrukskemiska la­

boratorier framfört olika, i en del fall sinsemellan kolliderande förslag

om tilldelning av geografiska verksamhetsområden. Från andra håll —

däribland från lantbrukshögskolan, lantbruksstyrelsen och styrelsen för

statens lantbrukskemiska kontrollanstalt — har föreslagits att den lant­

brukskemiska analysverksamheten skall organiseras i kongruens med den

för lantbrukshögskolans fältförsöksverksamhet gällande indelningen av

landet i försöksdistrikt. I ett senare sammanhang har även statskontoret

anslutit sig till sistnämnda uppläggning. I försöksdistriktsindelningen hän­

förs södra Sverige upp till och med Halland, Småland och Gotland till

södra försöksdistriktet med Alnarp som försöksstation samt de fyra nord­

ligaste länen till norra försöksdistriktet med Röbäcksdalen som försöks­

station. Återstående del av landet utgör ett försöksdistrikt, benämnt mel­

lersta försöksdistriktet, med Ultuna som huvudort när det gäller husdj urs-

försök och med Nyckelby i Södermanland som försöksstation i fråga om

trädgårdsförsök. För jordbruksförsöksverksamheten är denna mellersta

del av landet uppdelad i två distrikt, nämligen västra försöks­

distriktet omfattande Bohuslän, Västergötland, Dalsland och Värm­

land med Skara som försöksstation samt östra försöksdistriktet

med Ultuna som försöksstation.

I det betänkande, som låg till grund för 1961 års riksdagsbeslut om

upprustning av forskning, försök och högre undervisning på jordbruks-

och trädgårdsområdena, föreslog jordbrukshögskoleutredningen att vid

lantbrukshögskolans trädgårdssektion i Alnarp skulle inrättas ett kemiskt

analyslaboratorium. Någon ställning till förslaget togs inte av statsmakter­

na. Samma fråga har nyligen, efter framställningar i budgetsammanhang,

utretts av trädgårdsnäringsutredningen. Även denna utredning anser det

angeläget, att ett analyslaboratorium inrättas i Alnarp, men ifrågasätter

om det inte bör organisatoriskt knytas till SLL. Vid remissbehandlingen

av trädgårdsnäringsutredningens förslag har en sådan anknytning tillstyrkts

av styrelsen för statens lantbrukskemiska kontrollanstalt, medan lantbruks­

styrelsen förordat ytterligare utredning, vid vilken hänsyn skulle tas till det

samlade analysbehovet i södra Sverige. Sveriges utsädesförening har pekat på

möjligheterna att i stället utnyttja dess kemiska avdelning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 78

dr

196b

51

I skilda sammanhang och senast i en organisatorisk utredning av stats­

kontoret har förslag vidare framförts om att inrätta ett kemiskt analys-

laboratorium i Röbäcksdalen.

Om man bortser från forsknings- och försöksverksamhetens analysbe­

hov, aktualiserar föreliggande organisationsproblem följande allmänna

synpunkter. Genom en centralisering till färre laboratorieenhefer bör verk­

samheten kunna rationaliseras och förbilligas. En mera utspridd verk­

samhet främjar kontaktmöjligheterna mellan beställare och kemist, vil­

ket i sin tur kan medföra ett bättre utnyttjande av analysresultaten. I varje

fall på kort sikt är det billigare att använda befintliga analysresurser, även

om dessa inte är idealiskt lokaliserade, än att bygga upp nya resurser.

Därest man å andra sidan uteslutande beaktar forsknings- och försöks­

verksamhetens behov, framstår utan tvekan Alnarp, Röbäcksdalen och

Skara vid sidan av Ultima som naturliga stationsorter för lantbrukske-

miska laboratorier. Därvid förefaller det också följdriktigt och ändamåls­

enligt att ta försöksdistrikten till utgångspunkt, då man överväger geogra­

fiska upptagningsområden för lantbrukskemiska analysuppdrag. De skäl

som efter särskilda utredningar beträffande Alnarp och Röbäcksdalen an­

förts för att förse de statliga verksamheterna på dessa platser med perma­

nenta analysresurser synes mig bärande. På sikt torde sådana resurser

inte kunna undvaras utan men för verksamheterna. Det måste också vara

eftersträvansvärt, att den kemisk-analytiska metodforskningen på träd-

gårdsområdet utvecklas i bättre direkt kontakt med den trädgårdsforsk-

ning, för vilken Alnarp är centrum.

Jag har efter ingående överväganden funnit mig höra förorda, att en

omorganisation av den lantbrukskemiska analysverksamheten, som all­

mänt ansetts angelägen, prövas med utgångspunkt från organisationen av

lantbrukshögskolans fältförsöksverksamhet. Den huvudstation för analys­

verksamhet som erfordras inom varje annat analysdistrikt än SLL:s eget

hör i princip organiseras som en filial till SLL.

Som upptagningsområde för SLL i dess egenskap av lokallaboratorium

bör man i dagens organisationsarbete räkna med mellersta distriktet. Ana­

lysuppdrag från västra distriktet bör dock kunna hänskjutas till kontroll­

stationen i Skara efter överenskommelse mellan staten och stationens hu­

vudman. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att besluta härom.

För norra distriktet bör en filial till SLL upprättas i Röbäcksdalen. Den

bör lokalmässigt dimensioneras så att den kan tillgodose det normala ana­

lysbehovet för de olika verksamhetsgrenarna vid Röbäcksdalen och för fält­

försöksverksamheten i de fyra nordligaste länen. Planeringen av en sådan

filial organisatoriskt och lokalmässigt har genom Kungl. Maj :ts beslut

den 28 december 1962 uppdragits åt statskontoret och byggnadsstyrelsen

i samband med en allmän organisationsöversyn av den statliga verksamhe­

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 är 196i

52

ten därstädes. Ett förslag till byggnadsprogram från byggnadsstyrelsen re-

missbehandlas för närvarande, Då frågan huruvida de kommersiella aria*

lyscrna skall övertas från Luleå-stationen inte synes inverka på dimen-

sionefingsfrågan, berörs i detta sammanhang ej sistnämnda stations fram­

tida ställning och funktion.

Beträffande södra distriktet bör SLL:s filial förläggas till Alnarp. Den

närmare planeringen av denna filial bör emellertid ske först efter en de­

taljutredning av föreliggande samordningsmöjligheter med redan befint-

liga analysställen inom distriktet.

Medan angelägenheten av effektivitet i forsknings, och försöksverksam­

heten talar för en lokalisering av kemiska analysresurser vid vissa forsk­

nings- och försökscentra enligt vad som nyss skisserats, bör enligt min me­

ning behovet av ytterligare laboratorieresurser i landet prövas med sikte

på att komplettera resurserna vid dessa centra. Vid bedömningen av vad

som härvidlag är möjligt med tanke på enskilda laboratoriers ekonomiska

bärkraft torde beaktas den ökande analysefterfrågan, som jag tidigare an­

tytt beträffande andra områden än de traditionellt lantbrnkskemiska. Nå­

gon närmare reglering av formerna för berörda kompletteringar torde inte

erfordras. Sedan filialer till SLL inrättats, räknar jag med att även analys­

materialet från den försöksverksamhet på lantbrukets område, som nu be­

drivs i hushållningssällskapens egen regi inom vederbörande distrikt, i

princip hänvisas till respektive filial.

Det synes inte längre påkallat att statlig myndighet fastställer verksam­

hetsområden eller taxor för de lantbrukskemiska kontrollstationerna.

SLL:s ställning och Uppgifter. SLL — vari även innefattas blivande fi­

lialer — skall naturligen ha att befatta sig med analysfrågor av bety­

delse för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsskötsel. Då statliga laborato­

rier på angränsande intresseområden i Viss utsträckning har att arbeta med

liknande frågor, är det emellertid av vikt, att områdesindelningen inte läg­

ger hinder i vägen för en praktisk arbetsfördelning mellan laboratorierna

och ett rationellt utnyttjande av resurserna. Det bör åvila ledningarna för

berörda centrallaboratorier att i de former för samråd, som i varje särskilt

fall befinns ändamålsenliga, tillse att onödiga dubbleringar av de statliga

inrättningarnas arbete och utrustning undviks.

SLL bör svara för utvecklingsarbetet avseende analysmetodik, åta sig

sådana analysuppdrag från hela landet, för vilka lämpliga lokala resurser

saknas, samt vägleda lokala analyslaboratorier med råd och upplysning.

Vidare bör laboratoriet utföra undersökningar på uppdrag av kontrollmyn­

digheter.

Det skall givetvis inte höra till SLL:s uppgifter att bedriva allmän grund­

forskning. Laboratoriets forskningsverksamhet bör främst vara inriktad på

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1964-

53

att tå fram lämpliga analysmetoder. Såsom framhållits vid remissbehand­

lingen av dessa frågor, är det emellertid även lämpligt att laboratoriet sam­

arbetar med vederbörande forsknings- och försöksinstitutioner för att åstad­

komma tillförlitliga utvärderingsnormer, erforderliga för analysresulta­

tens tolkning och utnyttjande. Även om SLL bör ta initiativ i utvärderings-

frågor, då nya eller ändrade normer synes påkallade, bör laboratoriets arbete

i princip inskränka sig till samarbetshjälp i form av kemiskt analysarbete.

Ledningen av utvärderingsarbetet bör åvila berörda forsknings- och försöks-

organ.

Jag anser i likhet med utredningen rörande vissa jordbruksanstalters

förläggning, all SLL principiellt bör befrias från kontrollverksamhet på

eget initiativ. Då särskild kontrollmyndighet saknas beträffande handeln

med gödselmedel, synes SLL emellertid tills vidare böra överta statens

lantbrukskemiska kontrollanstalts uppgifter på detta verksamhetsområde.

I fråga om SLL:s förhållande till de lokala lantbrukskemiska stationer­

na delar jag ävenledes utredningens åsikt, att laboratoriet inte bör ha kon­

trollerande uppgifter gentemot stationerna.

SLL:s huvudanstalt i Ultuna liksom dess filialer skall enligt vad jag för­

ut utvecklat fungera som servicelaboratorium för forsknings- och försöks­

institutioner på lantbrukets område. Ur rationaliseringssynpunkt är det

nödvändigt att SLL:s resurser används i största möjliga utsträckning. Att

icke-kemiska institutioner vid Ultuna eller på filialorterna förses med ut­

rustning för kemiska analyser i fall, då analysarbetet med fördel kan

utföras vid SLL, bör inte få förekomma. Skulle det visa sig praktiskt att

visst analysarbete verkställs på en sådan institution, bör detta ske i sam­

råd med SLL. Därvid torde övervägas lämpligheten av att utrustningen ut­

lånas från SLL.

SLL:s analysutlåtanden. Jämlikt 1958 års sakkunnigförslag rörande SLL

borde analysutlåtandena i regel endast innehålla uppgifter om fakta som

framkommer vid laboratoriets undersökning. För att kunna bedöma och

tolka dessa fakta skulle enligt den sakkunniges mening erfordras, att labo­

ratoriet erhöll expertis inom vitt skilda delar av lantbruksvetenskaperna

knuten till sig, vilket inte syntes realistiskt. Utlåtandena borde därför en­

dast få innehålla omdömen och tolkningar i de fall, då sådana kunde stöd­

jas på utvärderingsnormer, som publicerats, som vilade på vetenskaplig

grund och som var allmänt erkända. Utredningen rörande vissa jordbruks­

anstalters förläggning har vid översynen av sakkunnigförslaget å sin sida

understrukit vikten av att analysbevisen ges sådan utformning, att de er­

bjuder mottagaren praktisk ledning. Detta uttalande har inte föranlett nå­

gon erinran vid remissbehandlingen.

Den enskilde analysbeställaren är i regel föga betjänt av att enbart få

reda på undersökningsresultatet i form av kemiska data. För att kunna

i Bihang till riksdagens protokoll 196i. i saml. Nr 78

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1967

54

dra nytta av analysresultatet behöver lian veta vad angivna data tyder på

samt om och vilka åtgärder som påkallas. Han är med andra ord beroende av

de tidigare omnämnda utvärderingsnormerna. Enligt vad jag redan anfört, bör

forskningen avseende dylika normer i främsta rummet åvila vederbörande

forsknings- och försöksinstitutioner. Därav följer att SLL inte självständigt

bör avgöra, vilka normer som skall vidarebefordras till analysbeställaren.

Med berörda institutioners samtycke bör det å andra sidan inte finnas några

betänkligheter mot att SLL redovisar analysuppdragen med såväl kemiska

data som utvärderingsnormer. Det är tvärtom eftersträvansvärt, att detta

blir den normala gången.

Problemet reduceras i de i praktiken vanligaste fallen, där analysupp­

dragen förmedlas av hushållningssällskapen. Tanken bakom detta förfa­

ringssätt är nämligen bland annat, att sällskapen skall bistå den enskilde

med tolkning och råd. Detta är enligt min mening en anordning som bör

uppmuntras, bland annat genom att SLL ställer sin sakkunskap till säll­

skapens förfogande.

Beräknad analyskapacitet vid det nya laboratoriet i Ultuna. Allmänt sett

bör en ökning av analysbehovet på det lantbrukskemiska området vara att

vänta i samband med strävandena inom berörda näringar mot allt högre

produktivitet. Det torde också finnas skäl att anta, att de hittillsvarande

begränsade resurserna vid kontrollanstaltcn och lantbrukshögskolans ana­

lyslaboratorium i vass mån hämmat analysefterfrågan. Lokalbehovet för

laboratorieverksamheten påverkas i hög grad av mångfalden analystyper

med sinsemellan olika utrustningskrav. Däremot kan regelmässigt antalet

analyser av samma slag varieras inom vida gränser på en given lokalyta.

Genom att det nya laboratoriet skall ligga i direkt anslutning till lantbruks­

högskolans institutioner i Ultuna, kommer en eventuell överkapacitet att

kunna utnyttjas för att tillgodose lokalbehov hos högskolan. Jag har under

sådana förhållanden funnit det möjligt att låta bedriva projekteringsarbe­

tet med utgångspunkt från ett kraftigt stegrat analysantal, medan ovisshet

ännu rätt om en sådan på kapacitetsfrågan inverkande faktor som om­

fattningen av laboratoriets lokala upptagningsområde beträffande rutin­

analyser.

Den specifikation över utrustning för laboratoriet, som finns intagen i

Kungl. Maj :ts beslut i byggnadsärendet (se bilaga 10), innefattar — utöver

den för närvarande vid kontrollanstalten och analyslaboratoriet befintliga ut­

rustningen av beskaffenhet att nämnvärt påverka lokalprojekteringen — ut­

rustning för en del nya analystyper, vilket kommer att medföra en viss ut

rymmesmarginal hos det blivande laboratoriet. Utrustningsfrågorna torde av

vederbörande anslagsäskande myndighet komma att aktualiseras framledes

i budgetsammanhang.

Laboratoriet har planerats för att klara en fördubbling av antalet mark-

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1964

56

beten för statens lantbrukskemiska laboratorium anvisa ett

investeringsanslag av 1 500 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall

avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta pro­

tokoll utvisar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1967

Ur protokollet:

B. Siöalth

Antal prov analyserade vid SLK

Bilaga 1

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

1962/63

Jord ...................................................

44 329

30 580

26 926

27 785

24 671

25 725

22 494

20 927

15 911

12 597

Iiärav: skogs- ....................................

3 135

trädgårds- ................................

50

53

211

172

94

102

Gödsel och jordförbättringsmedel . .

26

13

29

26

40

34

83

102

146

148

Växtprodukter och fodermedel ....

3711

3 390

3 234

2 952

2 786

2 898

3 275

3 514

2 253

2 607

Mjölk och mejeriprodukter .............

3 055

2 899

2 417

1 739

1 599

1 579

86

113

69

66

Vatten (kemisk analvs) .................

87

286

154

17

45

0

5

203

0

4

Övrigt ...............................................

23

16

80

103

0

0

0

0

0

0

S:a

51 231

37 1S4

32 840

32 022

29 100

30 236

25 943

24 529

IS 379

15 422

Antal prov analyserade vid kemiska stationen i Örebro

Bilaga 2

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1/7 1959-

31/12 1960

1961

1962

Jord ...................................................

11 756

16 863

14 437

10 464

11 565

9 669

5 287

8 327

3 204

Gödsel och jordförbättringsmedel ..

20

19

18

10

5

3

2

24

49

Växtprodukter och fodermedel ....

396

399

314

375

476

520

940

2 194

663

Mjölk och mejeriprodukter .............

387

717

360

300

260

258

225

140

221

Närings- och njutningsmedel .........

71

59

87

67

55

54

17

12

2

Vatten (kemisk och bakteriologisk

675

1305

analys) ...........................................

986

850

1 023

840

953

826

746

Övrigt .........................v v................ .

201

332

99

285

101

01

182

233

65

S:a

13 817

IV 339

16 338

12 341

13 415

11 392

7 399

11 005

J 509

K

u

n

g ^l.

M

a

j.

^ts

p

ro

p

o

si

tio ⁿ

n ^r

7 ⁸

å ^r

1

9

6

b

Bilaga

o«

QC

ö

Antal prov analyserade vid lantbrukshögskolans analyslaboratorium

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

1962/63

•lord ...................................................

10 457

11 140

10 278

8 284

9 455

8 412

8 137

8 524

9 007

7 501

Gödsel och jordförbättringsmedel ..

216

200

195

210

149

88

51

87

69

37

Växtprodukter och fodermedel ....

11 017

12 257

12 111

11 807

12 429

11 784

13 490

12 157

14 068

16 867

härav: oljeväxtfrö................................

908

957

1 052

290

1 282

1 036

916

399

393

274

Mjölk och mejeriprodukter .............

291

278

240

423

72

72

0

11

388

448

Vatten (kemisk analys).....................

0

13

261

197

33

129

239

192

21

217

Övrigt ...............................................

64

22

65

92

15

11

6

10

3

10

S:a

22 340

24 092

23 391

21 252

22 326

20 684

22 115

21 066

23 663

25 070

Bilaga 4

Antal prov analyserade vid lantbrukskemiska stationen i Jönköping

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1/7—

31/12

1960

1961

1962

Jord ...................................................

26 940

17 353

23 221

18 183

11 726

8 539

9 936

2 159

3 606

2 871

Gödsel och jordförbättringsmedel . .

Växtprodukter, fodermedel och livs-

66

49

41

36

22

13

13

5

7

12

medel utom mjölk.........................

450

391

445

485

310

366

1 075

3 093

1 586

549

Mjölk och mejeriprodukter .............

3 791

5 293

3 018

2 940

2 723

2 724

608

349

591

622

Närings- och njutningsmedel .........

Vatten (kemisk och bakteriologisk

43

57

71

104

125

64

23

38

75

111

analys) ...........................................

1 758

1 276

1 551

1 659

1 664

1 936

2 081

1 147

2 227

2 715

Övrigt ...............................................

149

41

12

22

87

58

55

59

80

171

S:a

33 197

24 460

28 359

23 429

16 657

13 700

13 791

6 850

8 172

7 040

Sä'

K

u

n

g ^l.

M

a

j.

^ts

p

ro

p

o

si

tio ⁿ

n ^{r 78}

å ^r

19

6

Bilaga 5

Antal prov analyserade vid Iantbrukskemiska stationen i Visby

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

1962/63

Jord ...................................................

2 130

1 07C

871

2 054

1 548

1 009

2 335

3 171

1 527

1 581

Gödsel och jordförbättringsinedel . .

Växtprodukter, fodermedel och livs-

52

36

20

26

16

15

9

2

7

2

medel utom mjölk.........................

2 139

3 039

3 075

5 909

12 968

11 996

15 289

5 773

6 515

7 715

härav: oljeväxt/rö................................

0

0

0

2 462

10 017

7 679

10 464

2 609

5 237

5 271

Mjölk och mejeriprodukter .............

Vatten (kemisk och bakteriologisk

1 179

762

690

669

628

648

417

380

390

566

analys) ............................................

1 883

1 704

1 842

1 706

1 781

1 593

1 838

2 657

2 272

1 955

övrigt ...............................................

65

46

63

33

25

22

14

27

18

32

S:a

7 448

6 663

6 661

10 377

16 966

16 2S3

19 902

12 010

10 720

10 629

Bilaga 0

Antal prov analyserade vid lantbrukskemiska stationen i Kristianstad

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

1962/63

Jord ...................................................

95 825

65 519

76 736

76 886

55 318

66 737

80 889

93 123

75 952

59 670

härav: trädgårds-................................

Gödsel och jordförbättringsmedel . .

131

190

105

151

74

124

112

138

177

6 700

196

Växtprodukter och fodermedel ....

1 7 393

1 8 598

■8211

110 154

1 18 258

16 144

20 928

21 238

35 777

30 575

härav: spannmål................................

509

2 506

2 048

2 594

2 912

4 693

6 355

9 921

19 214

14 669

oljeväxt frö ............................

30

3

206

81

7 246

5 143

6 800

2 005

3 847

6 344

Mjölk och mejeriprodukter .............

3 543

2 723

2 672

2 663

2 656

2 603

1 073

880

806

775

Närings- och njutningsmedel .........

—

—

—

78

57

39

188

76

Vatten (kemisk och bakteriologisk

analys) ...........................................

2 288

1 776

3 193

2 993

3 389

2 721

2 032

1 809

2 307

2 889

övrigt ...............................................

476

396

460

301

398

462

414

328

487

405

S:a

109 056

79 202

91 377

93 148

SO 093

88 869

105 516

117 555

115 694

94 387

Inkl. närings- och njutningsmedel.

Ol

cC

K

u

n

g ^l.

M

a

j: ^ts

p

ro

p

o

si

tio ⁿ

n ^r

7 ⁸

å ^r

1

9

6

b

Bilaga 7

Ci

o

Antal prov analyserad? vid lantbrukskemisku stationen i Skara

1953/54

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

1962/63

Jord ...................................................

18 345

7 978

19 849

18 278

15 288

12 681

10 799

7 237

4 315

4 491

Gödsel och jordförbättringsmedel ..

54

69

41

27

20

16

23

24

18

jt» 13

Växtprodukter och fodermedel ....

G20

763

919

772

8 629

G 187

6 856

5 572

8 787

6 455

härav: oljevä.rtfrö................................

200

209

186

129

7 625

5 203

5 249

3 684

5 687

5 315

Mjölk och mejeriprodukter .............

4 138

3 057

2 922

2 925

2 885

2 546

1 273

1 342

1 228

1 0Ö3

Närings- och njutningsmedel .........

264

289

284

276

264

301

291

298

705

364

Vatten (kemisk och bakteriologisk

analys) ...........................................

1 298

1 186

1 537

1 557

2 207

2 857

2 335

2 099

1 905

1 824

Övrigt ...............................................

20

36

35

80

24

24

24

60

105

51

S:a

24 739

13 378

25 589

24 015

29 257

24 612

21 601

16 632

17 063

14 264

Bilaga 8

Antal prov analyserade vid lantbrukskeiniska stationen i Luleå

f953/54

1954/55

1955/56

1956/57

1957/58

1958/59

1959/60

1960/61

1961/62

1962/63

Jord ...................................................

11 446

6 907

5 976

7 228

5 977

4 009

5 414

3 929

7 165

2 711

Gödsel och jordförbättringsmedel . .

13

8

15

21

8

7

7

4

0

0

Växtprodukter och fodermedel ....

215

214

292

390

517

557

602

872

827

/ 38

Mjölk och mejeriprodukter .............

597

600

575

545

561

551

0

0

0

0

Närings- och njutningsmedel ..........

Vatten (kemisk och bakteriologisk

8

15

3

6

13

18

3

2

14

32

analys) ...........................................

1 178

1 132

1 392

1 808

2 230

2 200

3 907

4 387

4 479

4 601

Övrigt ........... ...................................

58

44

56

71

65

55

1 460

1 954

1 571

944

S:a

13 515

8 920

8 309

10 069

9 371

7 397

11 393

11 148

14 056

9 026

K

n

n

g ^l.

M

a

j: ^ts

p

ro

p

o

si

tio ⁿ

n ^r

7 ⁸

å ^r

19

64

JJilwju '■)

Antal prov analyserade vid Sveriges utsiidesförenings kemiska avdelning i Svalöv

1955

1956

1957

1958

1959

utom1

totalt

utom1

totalt

utom1

totalt

utom1

totalt

utom1

totalt

Växtprodukter och fodermedel ....

härav: spannmål ................................

oljeväxtjrö................................

30 126

9 897

16 593

40 917

11 906

21 199

31 769

11 916

11 702

37 529

17 780

13 237

53 663

19 916

26 S88

62 987

22 520

32 115

52 334

20 116

26 063

67 798

21 316

35 660

50 701

18 653

26 735

72 048

22 327

12 516

1960

1961

1962

utom1

totalt

utom1

totalt

utom1

totalt

Växtprodukter och fodermedel ....

härav: spannmål ................................

oljeväxtfrö................................

35 882

11 037

15 268

59 108

21 267

28 720

40 062

9 801

25 195

62 803

11 916

12 193

59 623

13 586

38 169

84 317

20 098

59 927

1 På uppdrag av utomstående.

05

K

u

n

g ^l.

M

a

j.

^ts

p

ro

p

o

si

tio ⁿ

n ^r

7 ⁸

å ^r

1

9

6

i

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 196 i

Bilaga 10

Direktiv till byggnadsstyrelsen rörande lokaler för statens lantbruks-

kerniska laboratorium i Ultima (Kungl. Maj:ts beslut den 16/2

och den 14/9 1962)

Laboratoriets lokalresurser bör avpassas så, att följande analys ver k sam­

het kan bedrivas.

A. Rutinanalyser i större serier

1. Analyser av iO 000 markkarteringsprov (åkerjord) under en säsong

av fem månader.

Utrymme bör planeras för följande analysförberedelser resp. för be­

stämningar av följande data.1

Jordmalning (37 000)

Glödgningsförlust (11 000)

Surhetsgrad (40 000)

Extraktion på vattenbad i

dragskåp (40 000)

Kalium (64 000)

Fuktighet

Kalcium

Volymvikt (11 000)

Mullhalt, bikromatmetod (12 000)

Extraktion i skakmaskin (40 000)

Fosfor (68 000)

Mekaniska beståndsdelar

Ledningstal

Magnesium

2. Analyser av foder, växtprodukter, gödsel m. m.

Utrymme bör planeras för följande analysförberedelser resp. för be

stämningar av följande data.1

Våtmalning (3 000)

Kväve- och proteinuppslut-

ningar (34 000)

Växttråd (11 000)

Socker i hö (5 000)

Förtorkning av fuktiga prov

(8

000

)

Svavel

Smör-, mjölk- och ättiksyror

Tornualning (15 000)

Ammoniak (39 000)

Kolhydrat (2 000)

Vatten (16 500)

Aska (5 000)

Råfett (Soxhlet-, SBR- och Svalövs-

metoderna)

Kalcium

Fosfor

Beträffande hänsynstagandet till eventuella förändringar av analysverk

samheten, se nedan under B.

1 Siffror inom parentes avser antalet enkelbestämningar eller motsvarande per fcmmånaders-

säsong, när det gäller markkarteringsprov och under punkt 2 upptagen våtmalning, samt i

övrigt per helt år. Anges ingen siffra, förutsätts dubbleringar av utrymmeskrävande utrust­

ning m. m. inte behövas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 196b

63

B. Uddaanalyser

Utrymme bör planeras för följande utrustning resp. arbetsmetoder.

Kromatografi och elektrofores

Polarimetri

Föraskning

Titreringar (indikatoriska och elek-

trometriska)

Polarografi

Spektrofotometri

Apparatur för glasarbete

Elementaranalys och mätning av för-

bränningsvärme

Våtuppslutning och avrykning

Mikroelementanalyser

PH-mätning

Flamfotometri

Radioaktiva (lågaktiva) analyser

Botanisk fodermedelsundersökning

Lokalplaneringen bör ske så, att eventuella behov av utrymmesökningar

för uddaanalyser och för serieanalyser avseende foder m. m. kan tillgodoses

genom ianspråktagande delvis av utrymmen, som enligt A 1 ovan avses för

serieanalysverksamheten på jordområdet. Vidare bör planeringen ske med

sikte på att tillbyggnad i framtiden skall kunna ske av jordanalysutrymme-

na bl. a. för de i samband med skördeskadeskyddet erforderliga s. k. vatten-

haltsbestämningarna, vilka f. n. utförs av statistiska centralbyrån.

Laboratoriet bör planeras för följande befattningshavare.

1 föreståndare

2 förste kemister

1 förste assistent

1 provtagare

1 registrator och kassör

1 institutionstekniker

1 institutionsvaktinästare

12 institutionsbiträden

1 ritbiträde

1 laborator

1 botanist (överassistent)

2 assistenter

1 förste laboratorieassistent

2 laboratorieassistenter

4 laboratoriebiträden

1 kanslibiträde

1 kontorsbiträde

Det bör tillses, att utrymme därutöver utan större svårighet kan beredas

två assistenter, en befattningshavare med kamerala uppgifter och en tele­

fonist.

64

Kungl. Maj :ts proposition nr 78 år 19Gi

Bilaga 11

Karl skiss över Sverige

Norra försöksdistriktet

Röbocksdalen

Östra försöksdistriktet

Västra försöksdistriktet

Jönköping!

O. Kristianstad.

(.Södra försöksdistriktet

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 196b

65

Innehållsförteckning

Propositionen........................................................................................................................ 1

Propositionens huvudsakliga innehåll .......................................................................... 1

Utdrag av statsrådsprotokollet den 6 mars 1964 ................... ...................................... 2

I. Inledning................................................................................................................... 2

II. Nuvarande förhållanden ....................................................................................... 4

SLK ............................................................................................................................. 4

Lantbrukshögskolans kemiska analyslaboratorium........................................ 6

Lokala lantbrukskemiska kontrollstationer

.................................................. 7

Sveriges utsädesförenings kemiska avdelning................................. 8

Analysverksamhet på trädgårdsområdet ......................................................... 9

III. Sakrevisionens förslag rörande organisationen av SLL ............................ 9

IV. 1958 års sakkunnigförslag rörande SLL ......................................................... 10

Arbetsuppgifter .................................. *............ .............. .................................... 10

Kvantitetsprognos .................................................................................................... 13

Organisation och personal ............ 13

V. Utredningens rotande vissa jordbruksanstalters förläggning förslag rö­

rande SLL ................................................................................................................ 14

Arbetsuppgifter ............................................................... 14

Kvantitetsprognos ............... 16

Organisation och personal ................................... 18

Lokalfrågan ................................................................................................................ 19

VI. Remissyttranden över utredningens rörande vissa jordbruksanstalters

förläggning förslag rörande SLL ...................................................................... 19

Arbetsuppgifter ........................................................................................................ 20

Gränsdragningen mot andra inrättningars verksamhetsområden ............. 21

SLL:s geografiska verksamhetsområde.............................................................. 23

Kvantitetsprognos .................................................................................................... 24

Organisation och personal ................................................................................... 24

Lokalfrågan ................................................................................................................ 26

VII. 1959 års sakkunnigförslag rörande den lokala lantbrukskemiska analys­

verksamheten ............................................................................................................ 26

Allmänt ......................................................................................................................... 26

Behov och lokalisering av de lantbrukskemiska stationerna ................... 26

Konkurrensförhållanden ....................................................................................... 27

Arbetsuppgifter ..................................................................... 27

Organisation m. in...................................................................... 28

Kostnadsfrågor m. m............................................................................................... 28

VIII. Jordbruksanslaysiitredningens förslag rörande den lokala analys- och

kontrollverksamheten på jordbrukets område................................................. 29

IX.

Utredningens rörande vissa jordbruksanstalters förläggning förslag rö­

rande den lokala lantbrukskemiska analysverksamheten m. m.................

31

X.

Remissyttranden över utredningens rörande vissa jordbruksanstalters

förläggning förslag rörande den lokala lantbrukskemiska analysverk­

samheten m. m

........................................................................................................... 34

XI.

Förslag om inrättande av ett kemiskt analyslaboratorium vid Alnarp

42

Jordbrukshögskoleutredningen .......................................................................... 42

Trädgårdsnäringsutredningen .............................................................................. 43

Remissyttranden över trädgårdsnäringsutredningens förslag ................... 44

XII.

Förslag om inrättande av ett kemiskt analyslaboratorium vid Röbäcks-

dalen .......................................................................................................................

45

Utredningen rörande vissa jordbruksanstalters förläggning....................... 45

Statskontoret ............................................................................................................ 45

Remissyttranden över statskontorets förslag .......................................... .... 4g

XIII.

Departementschefen ..........................................................................................

4g

Bilagor

1. Antal prov analyserade vid SLK .................................................................. 57

2. Antal prov analyserade vid kemiska stationen i Örebro....................... 57

3. Antal prov analyserade vid lantbrukshögskolans analyslaboratorium 58

4. Antal

prov analyserade vid lantbrukskemiska stationen i Jönköping

58

5. Antal

prov analyserade vid lantbrukskemiska stationen i Visby .... 59

6. Antal prov analyserade vid lantbrukskemiska stationen i Kristianstad ^59

7. Antal

prov analyserade vid lantbrukskemiska stationen i Skara .... 60

8. Antal

prov analyserade vid lantbrukskemiska stationen i Luleå .... 60

9. Antal prov analyserade vid Sveriges utsädesförenings kemiska avdel­

ning i Svalöv ........................ ..................................................................... .... g}

10. Direktiv till byggnadsstyrelsen rörande lokaler för SLI........................... 62

11. Kartskiss över Sverige......................................... 64

66

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1964

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640104