Prop. 1965:155

('angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66',)

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

1

Nr 155

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående utgifter på

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66; given Stockholms slott den 5 november 1965.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departe­ mentschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på Stockholms slott den 5 november 1965.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Lange, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Hoi.mqvist, Palme,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför etter gemen­ sam beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De medelsbehov utöver gällande riksstat, som bör anmälas lör riksda­ gen vid dess höstsession och som nu kan överblickas, bör sammanfattas i eu särskild proposition angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/6G. Denna proposition bör föreläggas riksdagen nu.

De framställningar om anslag på tilläggsstat, som nu görs hos riksdagen,

1 Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 155

2

har anmälts tidigare denna dag. En sammanställning av de beslut om för­

slag till riksdagen, som Kungl. Maj :t därvid fattat på hemställan av veder­

börande föredragande (bilagor 18), torde få bifogas statsrådsprotokollet

i detta ärende (bilaga 9).

Av sammanställningen framgår, att på tilläggsstat I begärs anslag om

21 198 000 kr. på driftbudgeten och 37 091 000 kr. på kapitalbudgeten. Av

anslagen på driftbudgeten avser 4,2 milj. kr. reglering av prisstegringar på

fjärde huvudtiteln, 8,5 milj. kr. kostnader för svenska FN-styrkor in. in., ca

1,9 milj. kr. bidrag till Stockholms läns landsting för förvärv av mark för

Danderyds sjukhus, 2,6 milj. kr. bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten

vid serafimerlasarettet m. in. och ca 1,3 milj. kr. statliga farledsarbeten.

Övriga framställningar om anslag på driftbudgeten uppgår till mindre be­

tydande belopp än de nu nämnda och avser vissa merkostnader och andra

utgifter som inte utan stor olägenhet kan uppskjutas till senare tidpunkt

under innevarande budgetår eller till nästa budgetår.

Av de anslag som begärs på kapitalbudgeten avser 23 milj. kr. förvärv av

viss fastighet inom stadsdelen Lilla Essingen i Stockholm under statens all­

männa fastighetstond, 10 milj. kr. statens bosättningslånefond under sta­

tens utlåningsfonder och 3 milj. kr. utförande av beskickningsanläggningar

i Moskva och Stockholm under fonden för förlag till statsverket.

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riks­

dagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t enligt bifogade ut­

drag av statsrådsprotokollet för denna dag (bilagorna 1—8) fattat beslut.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riks­

dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

Ur protokollet:

Bo Josephson

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

3

UTRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet

inför Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på Stockholms slott den 5 no­ vember 1965.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Lange, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Palme,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdeparte­ mentets handläggning hörande ärende angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66 och anför.

KAPITALRUDGETEN

Fonden för förlag till statsverket

[1] a. Utförande av beskickningsanläggningar i Moskva och Stockholm. Under fonden för förlag till statsverket anvisade riksdagen (prop. 1959: 1 bil. 24 s. 6, SU 31, rskr 75 samt prop. 1960: 1 bil. 25 s. 4, SU 22, rskr 74) för budgetåren 1959/60 och 1960/61 investeringsanslag på sammanlagt 6 milj. kr. till utförande av beskickningsanläggningar i Moskva och Stock­ holm.

Genom beslut den. 6 september 1963 medgav Kungl. Maj :t, att vid utgång­ en av budgetåret 1962/63 förefintlig behållning på ifrågavarande investe­ ringsanslag fick disponeras för med anslaget avsedda ändamål jämväl un­ der budgetåret 1963/64. Genom beslut av 1964 års riksdag (prop. 1964: 102, SU 98, rskr 218) medgavs Kungl. Maj :t rätt att förfoga över ifrågavarande investeringsanslag även under budgetåret 1964/65.

4

Genom beslut den 11 februari 1965 ställde Kungl. Maj :t förefintlig be­

hållning på investeringsanslaget 4 880 000 kr. till byggnadsstyrelsens förfo­

gande dels för fortsatt projektering av den sovjetiska anläggningen i Stock­

holm (650 000 kr.), dels för utförande av första etappen (bostadsdelen) av

den sovjetiska beskickningsanläggningen i Stockholm (4 230 000 kr.). Den­

na första etapp skulle påbörjas den 15 februari 1965 och avslutas den 15

maj 1966 jämlikt den tidplan varom överenskommelse träffats genom ett

i Moskva den 27 oktober 1964 undertecknat protokoll rörande tillämp­

ningen av överenskommelsen den 27 mars 1958 mellan Sveriges regering

och de Socialistiska Rådsrepublikernas Unions regering om utförande av

beskickningsanläggningar i Moskva och Stockholm (jfr prop. 1958:135,

SU 103, rskr 248). Enligt nämnda tidplan skall arbetet på utförandet av

återstoden av den sovjetiska anläggningen i Stockholm igångsättas den 1

mars 1966.

De totala kostnaderna för första etappen av den sovjetiska anläggningen

i Stockholm beräknas i nu gällande prisläge till 5 600 000 kr. Utöver de

medel, 4 230 000 kr., som ställts till förfogande för ändamålet, erfordras

sålunda ett belopp av 1 370 000 kr.

För utförandet av återstående delar av den sovjetiska anläggningen i

Stockholm beräknas ett medelsbehov av 730 000 kr. under innevarande

budgetår.

Anläggningen i Moskva

Utförandet av den svenska beskickningsanläggningen i Moskva skall

jämlikt tidplanen likaså påbörjas under innevarande budgetår. Kostna­

derna härför skall enligt 1958 års överenskommelse förskottsvis täckas av

Sovjetunionen. Emellertid har redan i början av år 1964 måst inrättas en

teknisk basorganisation i Stockholm med uppgift att utreda de särskilda

tekniska frågor som sammanhänger med de förhållanden under vilka an­

läggningen projekteras och utförs, att från svensk sida förbereda bygg­

nadsverksamheten samt att inrätta en platsorganisation i Moskva jämlikt

överenskommelsens artikel 11 »för att övervaka projekteringen och bygg­

nadsarbetena och lösa alla härmed sammanhängande frågor». Platsorga­

nisationen inrättades i maj 1965. Kostnaderna för basorganisationen och

dess verksamhet, vari inbegrips platsorganisationen i Moskva, beräknas

vid utgången av innevarande budgetår ha uppgått till 900 000 kr. Dessa kost­

nader skall bestridas av Sverige.

För utförande av beskickningsanläggningarna i Moskva och Stockholm

uppgår således medelsbehovet under innevarande budgetår till (1 370 000 -\-

730 000 -f 900 000 =) 3 milj. kr.

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

Anläggningen i Stockholm

5

De par t em en tschefen

Genom överenskommelsen den 27 mars 1958 mellan Sveriges regering och Sovjetunionens regering åtog sig parterna att för varandra uppföra beskickningsanläggningar i Moskva respektive Stockholm. Sverige skall i enlighet härmed förskottera kostnaderna för utförandet av den sovjetiska anläggningen i Stockholm, liksom Sovjetunionen skall förskottera kostna­ derna för utförandet av den svenska anläggningen i Moskva. Sedan an­ läggningarna färdigställts och vid besiktning godkänts av den blivande ägaren, skall anläggningen i Moskva överlämnas till Sverige och anlägg­ ningen i Stockholm till Sovjetunionen. Detta förutses skola ske samtidigt. Genom protokollet den 27 oktober 1964 rörande tillämpningen av 1958 års överenskommelse fastställdes en tidplan för den fortsatta projekteringen och utförandet av anläggningarna. Enligt denna skall utförandet av de båda anläggningarna påbörjas den 1 mars 1966 och vara avslutat den 1 mars 1968. Samtidigt medgavs från svensk sida att utförandet av bostads­ delen av den sovjetiska anläggningen i Stockholm forceras. Denna skulle påbörjas redan den 15 februari 1965 och vara avslutad den 15 maj 1966. Under tiden mellan bostadsdelens avslutande och överlämnandet av hela anläggningen får Sovjetunionens ambassad i Stockholm mot ersättning och med nyttjanderätt ianspråktaga bostadsdelen för att bereda bostäder åt ambassadens personal.

Jämlikt artiklarna 7 och 8 i 1958 års överenskommelse skall mellan par­ terna verkställas ekonomisk avräkning. Den skillnad i kostnaderna för de båda anläggningarna, som kan uppkomma genom att de båda anlägg­ ningarna inte är identiska i storlek, skall i vissa rater erläggas av den, vars anläggning blir den större.

Det ytterligare medelsbehov för utförande av beskickningsanläggningar- na i Moskva och Stockholm som uppstår under innevarande budgetår sam­ manhänger sålunda med fullföljandet av 1958 års överenskommelse.

Såsom anmälts redan i 1959 års statsverksproposition kan några preci­ serade uppgifter rörande kostnaderna för den svenska anläggningen inte lämnas förrän kostnadsberäkning jämlikt överenskommelsens artikel 6 verkställts. I avvaktan härpå torde medel för ändamålet även i fortsätt­ ningen böra förskotteras från förevarande anslag.

För täckande av fortsatta kostnader för den sovjetiska anläggningen i Stockholm torde medel intill slutförandet av den ekonomiska uppgörelsen med Sovjetunionen även i fortsättningen få förskotteras från förevarande

anslag.

Under innevarande budgetår erfordras — såsom tidigare angivits — ett belopp av 3 milj. kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Utförande av beskickningsanläggningar i Moskva och Stockholm på tilläggsstat I till riksstaten för budget­

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

året 1965/66 under fonden för förlag till statsverket an­

visa ett investeringsanslag av 3 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

Ur protokollet:

Bo Kjellén

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

7

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på Stockholms slott den 5 november 1965.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Lange, Kling,

Skoglund, EdenmaN, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Palme,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

T. f. chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Hermansson, anmäler härefter under försvarsdepartementets handläggning hörande ärenden an­ gående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66 och

anför.

DRIFTBUDGETEN

Fjärde huvudtiteln

E. För krigsmakten gemensamma ändamål

[1] 1. Vissa beställningar för krigsmaktens regionala ledning. Riksdagen har efter förslag i prop. 1964: 109 fattat beslut angående ny organisation av totalförsvarets regionala ledning in. m. (SU 109, rskr 362). Beslutet innebär för krigsmakten bl. a. att nuvarande uppdelning på militärområden, marin- konunandon och eskaderområden upphör och ersätts med en för samtliga försvarsgrenar gemensam indelning i områden, benämnda militärområden. Dessa skall vara sex till antalet, nämligen Södra, Västra och östra militär­ områdena samt Bergslagens, Nedre Norrlands och övre Norrlands militär­ områden. Den nya organisationen avses träda i kraft den 1 oktober 1966. Verksamheten inom ett militärområde skall ledas av en chef, militärbetäl- havaren, med biträde av eu allsidigt sammansatt stab, militärområdesstab,

8

som ersätter nuvarande militärbefäls-, marinkommando- och flygeskader-

staber och i vilken de ledande befattningarna bör tillsättas oberoende av

försvarsgren. Attackeskaderchefen med stab kvarstår dock i organisationen.

För Gotland, som skall ingå i östra militärområdet, upprättas en särskild

organisation, Gotlands militärkoinmando. För vissa av de uppgifter som nu

åvilar marinkommandochef skall s. k. örlogsbaser med stabsorgan inrät­

tas. Till giund för beslutet låg de förslag som 1960 års försvarslednings-

utredning Iramfört i sitt betänkande »Totalförsvarets regionala ledning»

( SOU 1963: 65).

Enligt riksdagens beslut skall militärområde sstaber na in. m. organiseras

i huvudsaklig överensstämmelse med ett till prop. 1964: 109 fogat prin­

cipförslag. Kungl. Maj :t har uppdragit åt överbefälhavaren att i samråd

med statskontoret utarbeta och inkomma med förslag till fullständig perso­

nalorganisation. Detta förslag har nu inkommit till Kungl. Maj:t. Jag räk­

nar med att beredningen av ärendet skall kunna avslutas så att förslag kan

iiainläggas för 1966 års vårriksdag beträffande de personalförändringar

m. in. som blir erforderliga fr. o. m. den 1 oktober 1966.

Övergången från den gamla till den nya organisationen är från bered-

skapssynpunkt känslig. Beställningshavarna i den nya organisationen bör

därtör få längsta möjliga lid att vid sidan av ordinarie arbete studera och

förbereda sina nya uppgifter. Med hänsyn härtill bör, som framhölls i prop.

1964. 109 (s. 150), militärbefälhavare och stabschefer vid militärområdes-

staberna utnämnas redan under andra halvåret 1965. Ytterligare ett antal

av de högsta beställningarna i dessa staber liksom beställningarna för che­

fen för Gotlands militärkommando och cheferna för örlogsbaserna Svd och

Ost bör enligt min mening brytas ut ur personalförslaget i övrigt.

Under förbehåll för Kungl. Maj:ts och riksdagens lönedelegations god­

kännande träffades överenskommelse den 28 april 1965 mellan represen­

tanter för civildepartementet, å ena sidan, samt Statstjänarkartellen, Stats-

tjänstemännens riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation och

TCO.s statstjänstemannasektion, a andra sidan, angående vissa lönegrads-

ändringar m. in. Inom civildepartementet upprättades en samma dag dag-

tecknad departementspromemoria angående lönegradsplacering för vissa

chefstjänster m. m. som behandlade vissa frågor med anknytning till

nämnda överenskommelse. I departementspromemorian berördes bl. a. löne-

gradsplaceringen för de beställningar, som jag i det föregående angivit.

Överenskommelsen och innehållet i departementspromemorian har god­

känts av Kungl. Maj :t och riksdagens lönedelegation den 29 april 1965.

Med anledning härav föreslår jag, att beslut redan nu fattas om att föl­

jande beställningar, som till antal och funktion överensstämmer med det

i prop. 1964: 109 redovisade förslaget, skall ingå i de fr. o. in. den 1 okto­

ber 1966 organiserade militärområdena m. m.

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

3 militärbefälhavare (Bp 7)

3 militärbefälhavare (Bp 6)

1 chef för Gotlands militärkomman­ do (Bo 5) 3 stabschefer (Bo 6)

3 stabschefer (Bo 5)

3 souschefer (Bo 4)

5 chefer för armésektion (Bo 4)

3 chefer för flygsektion (Bo 4)

2 chefer för örlogsbas (Bo 4)

Södra och östra samt Övre Norr­ lands militärområden Västra samt Bergslagens och Nedre Norrlands militärområden

Södra och Östra samt övre Norr­ lands militärområden Västra och Bergslagens samt Nedre Norrlands militärområden Södra och östra samt Nedre Norr­ lands militärområden Södra, Västra och Östra samt Nedre och Övre Norrlands militärområden Södra och Östra samt övre Norr­ lands militärområden Örlogsbaserna Syd och Ost

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

besluta att i organisationen för krigsmaktens regionala ledning skall fr. o. m. den 1 oktober 1966 ingå de beställ­ ningar som jag föreslagit i det föregående.

[2] 79. Vissa signalförbindelser m. m. För innevarande budgetår har för anskaffning av vissa signalförbindelser m. in. anvisats ett anslag av 10 050 000 kr. samtidigt som riksdagen bemyndigat Kungl. Maj :t att medge att beställ­ ningar av vissa signalförbindelser m. m. får läggas ut inom en kostnadsram av 25 845 000 kr.

Flygförvaltningen hemställer i skrivelse den 13 juli 1965 om ett beställ- ningsbemyndigande på 12 milj. kr. för åtgärder som sammanhänger med genomförande av den nya regionala ledningen. Ämbetsverket anmäler, att den nya ledningsorganisationen medför krav på omläggning och komplet­ tering av vissa teleförbindelser. På grundval av underlag från överbefälha­ varen har flygförvaltningen utarbetat en plan för nämnda åtgärder. För innevarande budgetår upptar planen beställningar för 14,6 milj. kr. Detta innebär en ökning för ifrågavarande ändamål med 12 milj. kr. i förhållande till flygförvaltningens anslagsäskanden i augusti 1964. De ytterligare medlen erfordras redan under innevarande budgetår för att tidsplanen för omorga­ nisationen skall kunna hållas.

Ytterligare upplysningar torde få lämnas riksdagen genom att handlingar i ärendet tillhandahålls riksdagsutskottet.

Departementschefen

Det av riksdagen fattade beslutet om övergång till ny fredsorgamisation för krigsmaktens regionala ledning fr. o. m. den 1 oktober 1966 medför, all

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

vissa åtgärder avseende teleförbindelser måste vidtas redan under inne­

varande budgetår för att den regionala ledningen skall bli funktionsduglig

även under krigsförhållanden från förenämnda tidpunkt. För att tillgodose

det av flygförvaltningen anmälda bemyndigandebehovet erfordras ett be­

myndigande att beställa materiel för (14,6 — 2,6 =) 12 milj. kr. Jag före­

slår, att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens bemyndigande att medge be­

ställningar med detta belopp under innevarande budgetår, avsedda att täc­

kas av anslaget Vissa signalförbindelser in. m.

Vid bifall till detta förslag kommer den 30 juni 1966 (32 310 000 -\-

12 000 000 = ) 44 310 000 kr. att sakna täckning av betalningsmedel.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen att

[3j 1. Reglering av prisstegringar. Till reglering av prisstegringar på fjärde

huvudtiteln har på riksstaten för budgetåret 1964/65 anvisats 100 milj. kr.

(prop. 1964: 110, SU 97, rskr 217). På tilläggsstat II till riksstaten för

samma budgetår har anvisats ett anslag av 85 milj. kr. (prop. 1965: 105 bil.

2, SU 61, rskr 187).

Anslaget till reglering av prisstegringar skall utnyttjas för att — som

närmare framgår av prop. 1959: 119, 1960:110, 1961: 110, 1962: 110, 1963: 110,

1964: 110 och 1965:1 (bil. 6) — täcka sådana prisfördyringar på reservations­

anslag och obetecknade anslag under fjärde huvudtiteln som inträffar från

den tidpunkt när anslagen beräknats intill utgången av det budgetår för

vilket de anvisats.

I prop. 1965: 105 (bil. 2 s. 6) angavs föreliggande prisberäkningar

t. o. m. januari 1965 och uppskattades med ledning av dessa beräkningar

prisutvecklingen under återstoden av budgetåret 1964/65. Medelsbehovet

netto för prisreglering kunde vid tidpunkten för propositionens avgivande

bedömas uppgå till inemot 185 milj. kr.

Resultatet av gjorda indexberäkningar för budgetåret 1964/65 utvisar

1 fråga om reservationsanslag och obetecknade anslag en ökning med 8,6

enheter. Nettoresultatet av prisregleringen på dessa anslag, vilka för ifrå­

gavarande budgetår räknat i prisläget maj 1963, uppgår till sammanlagt

2 202,4 milj. kr., bör följaktligen — förutsatt att förslagsanslagen inte

överskridits mer än prisindexberäkningarna ger vid handen — för budget-

bemyndiga Kungl. Maj :t att medge att beställningar av

vissa signalförbindelser får läggas ut inom en kostnadsram

av 12 000 000 kr.

G. Diverse

året 1964/65 utgöra

8,6x2 202,4

100

avrundat 189,4 milj. kr. Härifrån skall

11

avdras 0,2 milj. kr. (prop. 1965: 105, bil. 2 s. 6). Med hänsyn till den hit­ tillsvarande prisutvecklingen synes det för innevarande budgetår anvisade anslaget till reglering av prisstegringar behöva i sin helhet utnyttjas för prisreglering hänförlig till budgetåret. Jag föreslår därför, att på tilläggsstat för budgetåret 1965/66 anvisas (189,2 — 185,0 =) 4,2 milj. kr. för pris­ reglering av för budgetåret 1964/65 under fjärde huvudtiteln anvisade reser­ vationsanslag.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Reglering av prisstegringar på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66 anvisa ett anslag av 4 200 000 kr.

[4] 4. Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. Efter förslag i prop. 1964: 113 (SU 38, rskr 117) organiserades enligt Kungl. Maj :ts beslut den1 3 april 1964 en svensk militär kontingent omfattande ca 700 man frivillig personal för att under längst tre månader ingå i den av FN upprättade fredsstyrkan på Cypern. Ett särskilt reservationsanslag av 12 milj. kr. anvisades för än­ damålet. Den 10 april 1964 förordnade Kungl. Maj :t att kontingenten skulle utökas med ca 340 man frivillig personal, av vilka ca 40 man för vissa po­ lisiära uppgifter. För att täcka härav föranledda ytterligare kostnader an­ visades ett reservationsanslag av 3,1 milj. kr. (prop. 1964: 154, SU 133, rskr 271).

Kontingenten avlöstes enligt beslut den 25 juni, den 24 september och den 2 oktober 1964 av nya kontingenter. För täckande av kostnaderna anvisades under särskilda reservationsanslag sammanlagt 18,5 milj. kr. efter förslag i propositionerna 1964: 190 (bil. 2, SU 199, rskr 384) och 1965: 11 (SU 29, rskr 78).

Efter förslag i prop. 1965: 112 (SU 94, rskr 271) anvisades medel —• sammanlagt 21 milj. kr. — för FN-styrkorna på Cypern och i Främre Orien­ ten under ett gemensamt reservationsanslag, benämnt Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. FN-kontingenten på Cypern hade avlösts genom beslut den 26 mars 1965. De i prop. 1965: 112 beräknade kostnaderna för kontin­ genten — 13,5 milj. kr. — avsåg tiden april—juni 1965. Återstoden av an­ slaget, 7,5 milj. kr., avsåg att täcka medelsbehovet intill utgången av år 1965 för FN-styrkan i Främre Orienten samt för viss personal som hand­ lägger ärenden rörande FN-kontingeriterna vid Sveriges ständiga represen­ tation hos FN.

Genom beslut den 30 juni, den 8 juli och den 9 september 1965 har Kungl. Maj :t förordnat att den svenska kontingenten på Cypern skall avlösas av den enligt Kungl. Maj :ts beslut den 2 april 1965 organiserade beredskaps- bataljonen IV, som skall ingå i FN:s fredsstyrka på Cypern intill utgången av år 1965. Kungl. Maj :t har härvid förordnat alt i den mån kostnader som

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

12

Kungl. J\Iaj:ts proposition nr 155 år 1965

föranleds av besluten inte kan bestridas av medel, som kvarstår outnytt­

jade av det av riksdagen till kostnader för svenska FN-styrkor m. m. an­

visade reservationsanslaget, skall förslagsanslaget till oförutsedda utgifter

förskottsvis få tas i anspråk för ändamålet. Kungl. Maj :t har förklarat sig

framdeles vilja besluta hur kostnaderna slutligt skall bestridas.

Fr. o. m. budgetåret 1965/66 har efter förslag i prop. 1965: 1 (bil. 6 s.

322, SU 4, rskr 4) under förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst an­

visats medel för kostnader för FN-beredskapsstyrkans upprättande m. in.

inom Sverige. I huvudsak motsvarande kostnader i samband med tidigare

FN-styrkors m. m. verksamhet har belastat anslaget Kostnader för svenska

FN-styrkor m. m.

Departementschefen

Under reservationsanslaget Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. har

efter förslag i prop. 1965: 112 (SU 94, rskr 271) beräknats medel för den

svenska FN-kontingentens verksamhet på Cypern intill utgången av juni

1965 samt för FN-styrkan i Främre Orienten m. in. intill utgången av år

1965. Av anvisade medel återstod vid ingången av september 1965 ett be­

lopp av ca 7,3 milj. kr. Kostnaderna för den svenska FN-styrkans verk­

samhet på Cypern under tiden september—december 1965 kan beräknas

till ca 2 750 000 kr. för månad eller tillhopa 11 milj. kr. Kostnaderna för

FN-styrkan i Främre Orienten m. m. under samma tid beräknar jag till

4,8 milj. kr. Jag har vid mina beräkningar utgått från att kostnaden för

förberedande tjänstgöring i Sverige fr. o. m. den 1 juli 1965 skall bestridas

från förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst.

Medelsbehoven för FN-styrkorna på Cypern och i Främre Orienten m. in.

under de fyra sista månaderna av år 1965 uppgår således till (11 000 000 +

4 800 000 =) 15,8 milj. kr. Med hänsyn till kvarstående reservation beräk­

nar jag anslagsbehovet till 8,5 milj. kr. Medel härför bör begäras på till-

läggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår. Vid bifall härtill bör kost­

nader som förskottsvis bestritts från anslaget till oförutsedda utgifter slut­

ligt få bestridas från anslaget. Det kan inte uteslutas att Kungl. Maj:t efter

utrikesnämndens hörande kan besluta om förändring av Sveriges FN-insats

på Cypern. Överskjutande kostnader bör i sådant fall få bestridas från an­

slaget till oförutsedda utgifter. Även vid oförändrad svensk FN-insats på

Cypern och i Främre Orienten m. m. kan det med hänsyn till de många

osäkra faktorer som ligger i anslagsberäkningen bli nödvändigt att anlita

anslaget till oförutsedda utgifter. Frågan om täckning av sålunda bestridda

kostnader torde få anmälas framdeles.

Huvuddelen av ifrågavarande kostnader kan förutsättas bli ersatt av FN.

Frän FN inflytande ersättningar bör liksom tidigare tillgodoföras inkomst­

titeln Övriga diverse inkomster.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå

riksdagen

13

att till Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. på till- läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 8 500 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

KAPITALBUDGETEN

Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond

[5] 6 a. Yissa exploateringskostnader

m. m.

I prop. 1964: 190 (s. 10) före­

slog Kungl. Maj:t riksdagen att bl. a. dels medge att vissa i propositionen närmare angivna markområden i Täby köping skulle få upplåtas med tomt­ rätt till Bostadsrättsföreningen Näsby Ankare och Stiftelsen Fabian och Ewa Tamms familjefond, dels anvisa ett investeringsanslag av 650 000 kr. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1964/65 till exploatering av ifrågavarande områden.

I sitt utlåtande i frågan anförde statsutskottet (SU 1964: 207), att tomt- rättsinstitutet för kronans del hittills inte kommit till användning annat än i enstaka undantagsfall och att det därför hade varit önskvärt, att kon­ sekvenserna av en vidgad tillämpning av detta institut närmare under­ sökts i enlighet med utskottets av riksdagen godkända utlåtande 1963: 42. 1 avbidan på sådan prövning var det enligt utskottets mening tveksamt, om avsteg borde komma i fråga från nuvarande praxis, enligt vilken tomträtt kommit att tillämpas endast av kommunerna. Utskottet erinrade vidare om att det i nämnda utlåtande även uttalat, att det med hänsyn till vikten av att kommunerna förde en aktiv markpolitik borde övervägas, om inte stats­ makterna i någon form borde stimulera kommunerna till önskvärda insat­ ser. Därvid borde bl. a. frågan om statliga åtgärder för att underlätta kom­ munala tomträtts upplåtelser prövas. Utskottet framhöll vidare att det nyss återgivna uttalandet givetvis inte uteslöt att frågan om tomträttsupplåtelser av statlig mark prövades, där så kunde befinnas lämpligt och förmånligt för staten. Utskottet hade emellertid svårt att finna att så var förhållandet i delta fall och ansåg därför, att Kungl. Maj:t åter borde pröva frågan. För­ handlingar borde därvid utan dröjsmål tas upp med Täby köping för att intressera köpingen för att till tomträttsupplåtelse förvärva ifrågavarande markområden. — Statsutskottets utlåtande godkändes av riksdagen (rskr 1964: 392).

14

Med anledning av riksdagens beslut fördes överläggningar om förutsätt­

ningarna för överlåtelse av berörda markområden till Täby köping mellan

å ena sidan representanter för köpingen och å andra sidan företrädare för

försvars- och finansdepartementen. Från köpingens sida framhölls därvid,

att man endast under vissa förutsättningar var intresserad av att förvärva

markområdena i fråga. Köpingen önskade således att Kungl. Maj :t med­

verkade till att köpingen dels fick prioritet för den kommunala upplå­

ning, som erfordrades för exploateringen av markområdena, dels erhöll

garantier för att denna upplåning kunde ske mot en ränta som svarade

mot den tomträttsavgäld som kunde tagas ut, vilket skulle innebära lägre

ränta än gällande marknadsränta för sådana lån. Som ett ytterligare önske­

mål framfördes därjämte att köpingen beviljades anstånd med att erlägga

köpeskillingen till staten. En överenskommelse på dessa villkor ansåg sig

statsverkets företrädare inte kunna biträda.

Sedan Kungl. Maj:t genom prop. 1965:144 underställt riksdagens pröv­

ning förslag till riktlinjer för statliga lån (tomträttslån) till kommunerna

vid upplåtelse av mark med tomträtt, har förnyad kontakt tagits med Täby

köping med förfrågan om köpingen hade intresse att — under förutsätt­

ning av riksdagens bifall till Kungl. Maj :ts förslag — förvärva ifrågava­

rande markområden för upplåtelse med tomträtt till bostadsrättsförening­

en och stiftelsen. Frågan härom har behandlats vid sammanträde med kö­

pingens kommunalnämnd den 21 oktober 1965. Kommunalnämnden har

därvid enhälligt beslutat uttala att nämnden f. n. inte är beredd att till­

styrka förvärv från staten av mark inom kvarteret Ankaret för upplåtelse

med tomträtt.

Den av riksdagen förordade vägen att lösa markfrågan för bostadsrätts­

föreningen och stiftelsen har sålunda inte visat sig framkomlig. Jag anser

det emellertid fortfarande angeläget alt de aktuella markområdena i någon

form ställs till förfogande, då detta i nuvarande läge på bostadsmarknaden

i Stockholm med omnejd skulle väsentligt underlätta bostadsanskaffningen

för viss personal inom marinen. Upplåtelse med tomträtt är därvid enligt

min mening det lämpligaste alternativet. Detta synes i princip också vara

riksdagens uppfattning, även om riksdagen främst åsyftat en upplåtelse

genom kommunens försorg, sedan denna först förvärvat marken från sta­

ten. I detta sammanhang vill jag framhålla, att tomträttsupplåtelser av stat­

lig mark tidigare förekommit i viss utsträckning. Sålunda har domänsty­

relsen enligt vad jag erfarit tillämpat tomträttsinstitutet i flera fall, och vi­

dare kan nämnas att försvaret just i Täby köping tidigare upplåtit mark

med tomträtt till en bostadsrättsförening. Jag kan därför inte finna att

något hinder föreligger att också i detta fall låta upplåtelsen ske med tomt­

rätt.

Den aktuella marken utgörs av dels två områden om sammanlagt 38 000

in2 av stadsägan nr 4 383

-j-

4 385 -j- 4 671 i Täby köping, vilka skulle upp­

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

15

låtas till bostadsrättsföreningen, dels ett område om ca 2 000 nr2 av samma stadsäga, vilket skulle upplåtas till stiftelsen. Områdena redovisas på ka­ sernbyggnaders delfond av försvarets fastighetsfond med ett bokfört värde av ca 75 öre per m2. Enligt företagen värdering bör den mark, som bostads­ rättsföreningen önskar erhålla, åsättas ett värde av sex kr. per in2 Värdet av den mark, som stiftelsen önskar erhålla, beräknas till nio kr. per m2. Bo- stadsstyrelsen har inte velat motsätta sig denna värdering.

Chefen för marinen och riksantikvarieämbetet har, envar för sitt vidkom­ mande, förklarat sig inte ha något att erinra mot att en upplåtelse kommer till stånd. Vidare har byggnadsnämnden i Täby köping i princip godkänt att en på uppdrag av bostadsrättsföreningen upprättad skiss till stadsplan för dessa områden läggs till grund för den planerade bebyggelsen.

För att tomträttsinstitutet skall kunna tillämpas, måste åtgärder vidtas för att bilda rättsligen bestående tomter inom de aktuella områdena. Till dessa åtgärder hör att staten måste förvärva ett ca 300 m2 stort område, som skall ingå i en av tomterna men för närvarande innehas av annan ägare. Kostna­ den härför torde få bestridas av till fortifikationsförvaltningens förfogande stående medel för markförvärv (prop. 1965: 28 s. 5). Därjämte måste i ex­ ploateringsområdet ingående mark för vägar utan ersättning överlåtas till Täby köping med äganderätt.

Jag föreslår, att riksdagens medgivande inhämtas att upplåta ifrågava­ rande områden med tomträtt samt att överlåta erforderlig mark för vägar till Täby köping utan ersättning. Tomträttsavgälden torde få bestämmas av Kungl. Maj:t med utgångspunkt i ett råmarkspris av nio kr. per in2 i fråga om mark som upplåts till stiftelsen och sex kr. per m2 i fråga om mark som upplåts till bostadsrättsföreningen.

Upplåtelse med tomträtt förutsätter vidare, att staten i egenskap av markägare genom entreprenör eller i egen regi låter utföra de anläggnings­ arbeten i form av vägar, vatten- och avloppsledningar m. m., som erfordras för exploateringen av marken. Staten måste också erlägga kommunal an­ slutningsavgift, avseende delaktighet i kostnader för huvudledningar för vatten och avlopp in. in. På grundval av vissa för bostadsrättsföreningen och stiftelsen utförda kalkyler har fortifikationsförvaltningen beräknat statens exploateringskostnader enligt följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

1. Vägar m. in..................................................................................................... 237 000

2. Vatten- och avloppsledningar.................................................................. 190 000

3. Kommunala anslutningsavgifter........................................................... 133 000

4. Oförutsett in. in............................................................................................ 90 000

Summa kr. 650 000

På grundval av de sålunda lämnade uppgifterna beräknar jag kostnader­ na för iordningställande av ifrågavarande markområden för upplåtelse med

16

tomträtt till sammanlagt 650 000 kr. Jag föreslår, att medel för ändamålet

begärs på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår i form av an­

slag för investering i försvarets fastighetsfond, kasernbyggnaders delfond.

Exploateringskostnaderna bör — jämte råmarksvärdet — enligt praxis in­

räknas i de färdiga tomtområdenias markvärde. Någon amortering av detta

belopp från tomträttshavarnas sida avses inte ske. Det för exploateringen

erforderliga investeringsanslaget torde därför i redovisningshänseende få

betraktas såsom ett anslag för markanskaffning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

a) medge att i det föregående angivna markområden i

Täby köping må upplåtas med tomträtt;

b) medge att i det föregående angiven mark för vägar

må överlåtas till Täby köping utan ersättning;

c) till Vissa exploateringskostnader m. m. på tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1965/66 anvisa ett investe-

ringsanslag av 650 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

Ur protokollet:

Sören Nilsson

Kiingl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

17

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­ rådet på Stockholms slott den 5 november 1965.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Lange, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Palme, Sven-Erig Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

T. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Sven-Eric Nilsson, anmä­ ler härefter under socialdepartementets handläggning hörande ärenden angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Femte huvudtiteln

G. Mentalsjukhus m. m.

fl] 4 a. Bidrag till Stockholms läns landsting för förvärv av mark för Dande- ryds sjukhus. Något anslag för detta ändamål är inte uppfört i riksstaten för innevarande budgetår.

Mentalsjukvårdsberedningen har hemställt om bidrag till Stockholms läns landsting för förvärv av mark för Danderyds sjukhus. Beredningen fram­ håller att landstinget genom avtal med statens nämnd för förhandlingar med kommuner åtagit sig att projektera ett mentalsjukhus i anslutning till lasarettet i Danderyd. Byggnadsarbetena beräknas kunna igångsättas under år 1966. För förläggning av mentalvårdsenheten och utvidgning av det för kroppssjukhuset erforderliga markområdet har landstinget för avsikt atl förvärva ett av domänverket förvaltat, omedelbart söder om kroppssjuk-

2 Bihang till riksdagens protokoll 1965. i samt. Nr 1,55

18

husets nuvarande mark beläget område om 263 000 m2. Under förutsättning

av statsmakternas och landstingets godkännande avser domänstyrelsen att

innevarande budgetår och på vissa andra villkor upprätta avtal med lands­

tinget om försäljning av området till landstinget för ett pris av 10 kr. 60

öre per m2 jämte ersättning för växande skog, eller för sammanlagt 2 823 800

kr. Tidpunkten för statsmakternas godkännande av försäljningen har ansetts

i princip böra fastställas såsom tillträdesdag.

Med utgångspunkt från de i prop. 1963: 171 (SU 210, rskr 403) angående

landstingskommunernas övertagande av statens mentalsjukvård in. m. in­

tagna allmänna bestämmelserna har statens nämnd för förhandlingar med

kommuner den 17 augusti 1965 träffat preliminär överenskommelse med

landstinget om statligt bidrag till landstingets förvärv av den del av mark­

området som är avsedd för den nya mentalvårdsenheten. Parterna har där­

vid enats om att denna del skall utgöra 175 000 m2 av ifrågavarande område

i dess helhet. Statens bidrag skall utgå med 1 855 000 kr. Beloppet behövs

under innevarande budgetår.

Departementschefen

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen har Stockholms läns lands­

ting åtagit sig att projektera ett mentalsjukhus i anslutning till lasarettet

i Danderyd. För förläggning av mentalsjukhuset och utvidgning av lasa­

rettsområdet avser landstinget att förvärva ett markområde soin förvaltas

av domänverket. Med utgångspunkt från de allmänna bestämmelser för

landstingskommunernas övertagande av statens mentalsjukvård m. in., som

redovisats i prop. 1963: 171 och som godkänts av 1963 års riksdag, har sta­

tens nämnd för förhandlingar med kommuner den 17 augusti 1965 träffat

preliminär överenskommelse med landstinget om statligt bidrag till lands­

tingets förvärv av den del av markområdet, som är avsedd för den nya men­

talvårdsenheten.

Enligt nyssnämnda riksdagsbeslut skall inom ramen för ifrågavarande

allmänna bestämmelser avtal träffas mellan staten och de skilda lands­

tingen om de ekonomiska villkoren för landstingens övertagande av den

av staten bedrivna mentalsjukvården. Avtalsförhandlingarna är ännu inte

slutförda. Medel bör emellertid stå till förfogande så att bidrag skall kunna

beviljas för det nämnda markförvärvet redan under innevarande budgetår.

Jag föreslår, att dessa medel anvisas under ett särskilt reservationsanslag

på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1965/66. Anslaget bör benäm­

nas Bidrag till Stockholms läns landsting för förvärv av mark för Dande-

ryds sjukhus.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till Stockholms läns landsting för förvärv

av mark för Dandergds sjukhus på tilläggsstat I till riks­

staten för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag

av 1 855 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

Kungi. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

19

H. Universitetssjukhus in. m.

[2] 3. Karolinska sjukhuset: Utrustning. Till detta ändamål har för budget­

året 1965/66 anvisats ett reservationsanslag av 3 317 000 kr.

Genom beslut den 30 juni 1965 har Ivungl. Maj :t bl. a. bemyndigat chefen för socialdepartementet att tillkalla en lokal- och utrustningsprogram- kommitté för karolinska sjukhuset med uppgift att — med beaktande av vad föredragande departementschefen anfört i prop. 1965:59 (SU 99, rskr 273) och efter samråd med lokal- och utrustningsprogramkommittén för universitetet och högskolorna i Stockholm — upprätta lokalprogram och utrustningsförslag på grundval av de av statsmakterna godtagna riktlinjer­ na för den fortsatta planeringen av karolinska sjukhusets utbyggande. Pro­ gramkommittén skall överlämna uppgjorda lokalprogram till byggnads­ styrelsen och utrustningsförslag till direktionen för karolinska sjukhuset för vidare åtgärder. Genom beslut den 13 september 1965 har ifrågavarande lokal- och utrustningsprogramkommitté för karoliska sjukhuset tillkallats av chefen för socialdepartementet.

Direktionen för karolinska sjukhuset hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1965/66 under förevarande anslag anvisa 270 000 kr. till anskaffande av utrustning för vissa lokaler för karolinska sjukhusets lokal- och utrustningsprogram­ kommitté m. m., samt anför bl. a.

Karolinska sjukhuset saknar möjligheter att inom sina byggnader be­ reda arbetsrum åt nämnda programkommitté samt åt den projekterings­ enhet inom byggnadsstyrelsen, som skall organiseras för arbetet med ut­ byggnaden av karolinska sjukhuset. Lokalbehovet för nu nämnda arbets­ grupper samt för en av statskontoret bildad arbetsgrupp för databehandling avses därför bli tillgodosett genom uppförande av en paviljongbyggnad. Denna beräknas vara färdigställd i början av år 1966. I skrivelse till di­ rektionen bär programkommittén hemställt, att direktionen ville vidta åt­ gärder för utverkande av medel för viss utrustning av lokaler för kommit­ tén och byggnadsstyrelsens projekteringsenhet för karolinska sjukhuset m. m. Kommittén har vidare hos chefen för socialdepartementet hemställt om tillstånd att anställa viss personal.

Anskaffning av utrustning till paviljongen beräknas av programkommit­ tén kosta 265 000 kr. I beloppet ingår 104 000 kr. för en telefonväxel. Be­ räkningen, som granskats inom karolinska sjukhusets ekonomiavdelning, har inte gett direktionen anledning till annan erinran än att det för oförut­ sedda utgifter uppskattade medelsbehovet tilltagits alltför snävt. Direktio­ nen förordar att härför beräknas ca 8 000 kr. Det totala medelsbehovet bör därvid avrundas till 270 000 kr.

Inflytlning i paviljongen bör ske i omedelbart sammanhang med färdig­

20

ställandet. Med hänsyn härtill och till nu gällande leveranstider för möbler

och övrig utrustning är det angeläget att medel ställs till förfogande redan

under innevarande budgetår. Frågan om kostnadsfördelning för utrustning

av de lokaler, som byggnadsstyrelsen skall disponera, får enligt direktionen

behandlas i ett senare sammanhang.

Departementschefen

Karolinska sjukhusets lokal- och utrustningsprogramkommitté kommer

omkring årsskiftet alt få lokaler i en paviljong på karolinska sjukhusets

område. Härigenom löses lokalfrågan för såväl programkommittén som för

vissa andra verksamheter. Det av kommittén och direktionen för karolinska

sjukhuset framlagda förslaget till utrustning av de nya lokalerna anser jag

mig kunna godta såsom en grundval för beräkningen av erforderliga me­

del. Till ändamålet bör sålunda anvisas 270 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Karolinska sjukhuset: Utrustning på tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1965/66 anvisa ett reserva­

tionsanslag av 270 000 kr.

[3] 6. Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet

ni. m. Till detta ändamål har för budgetåret 1965/66 anvisats ett reserva­

tionsanslag av 2 410 000 kr.

Inledning

Genom beslut den 19 december 1963 har Kungl. Maj:t godkänt överens­

kommelse mellan staten och Stockholms stad om byggnadsåtgärder för

upprustning av serafimerlasarettet. Enligt överenskommelsen skall upprust­

ningen i vad avser byggnadsåtgärder ske i huvudsaklig överensstämmelse

med det program, som framlagts av 1962 års utredning om serafimerlasa­

rettet i dess betänkande den 20 december 1962 med förslag till om- och till­

byggnader samt upprustnings- och utrustningsåtgärder vid serafimerla­

sarettet. För upprustningen skall dock gälla vissa från utredningsförslaget

avvikande riktlinjer. Upprustningen av lasarettet i dess helhet skall enligt

överenskommelsen vara avslutad senast den 1 juli 1967. Beträffande bak­

grunden till överenskommelsen samt de närmare villkoren i densamma

in. in. hänvisas till prop. 1963: 190 s. 9 (SU 216, rskr 409).

Kostnaderna för anskaffning av utrustning i samband med den allmänna

upprustningen av serafimerlasarettet skall enligt överenskommelsen helt

bestridas av staten.

I nämnda betänkande framlades förslag till anskaffning av utrustning till

ett värde av 3 560 000 kr. i samband med den föreslagna upprustningen.

Denna utrustning avsåg endast undantagsvis vårdavdelningarna, trots att

dessa enligt utredningens mening måste anses ha en rätt låg utrustnings-

standard.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

21

Genom beslut den 18 september 1963 har Kungl. Maj:t bl. a. uppdragit åt karolinska sjukhusets utrustningskommitté att handha frågan om ut­ rustning av serafimerlasarettet. Kungl. Maj :t har ägt närmare pröva utrust- ningskommitténs förslag och inom ramen för anvisade medel besluta om utrustningsanskaffningen.

Från anslaget skall fr. o. m. budgetåret 1964/65 bestridas även kostna­ den för sådan engångsanskaffning av inventarier och apparatutrustning, som inte omfattas av i betänkandet framförda förslag. Denna kostnad har tidigare bestritts från lasarettets omkostnadsanslag. Vidare har Kungl. Maj :t genom beslut den 30 december 1964 bl. a. förordnat, att kostnader för så­ dan transport av möbler m. in., som erfordras vid pågående upprustning av serafimerlasarettet, skall bestridas från förevarande anslag.

Sedan de medel, som tidigare i samband med upprustningen av serafi­ merlasarettet anvisats för utrustningsanskaffnang, 2,2 milj. kr. varav 330 000 kr. för berörd engångsanskaffning, helt tagits i anspråk, har på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1964/65 under förevarande reser­ vationsanslag till lasarettets upprustning anvisats 2 250 000 kr. (prop. 1964: 190, SU 200, rskr 385). Av beloppet avsåg 1,8 milj. kr. fortsatt an­ skaffning av utrustning till lasarettet. Härutöver fick en behållning på an­ slaget av ca 23 000 kr. tas i anspråk för utrustning. För budgetåret 1965/66 har under anslaget anvisats 2 410 000 kr., varav 810 000 kr. för fortsatt ut- rustningsanskaffning (prop. 1965: 1 bil. 7 s. 261, SU 5, rskr 5).

Av de medel, som blivit tillgängliga genom nämnda medelsanvisningar för utrustningsanskaffningen, nämligen sammanlagt 2 633 000 kr., har hittills disponerats 1 210 000 kr. i enlighet med följande sammanställning.

1. Anestesiavdelningen ..................................................................

2. Apoteket ...................................................................................

3. Kliniskt fysiologiska centrallaboratoriet...............................

4. Kliniskt kemiska centrallaboratoriet ...................................

5. Engångsanskaffning av inventarier och apparatutrustning

6. Snabbtelefoner m. ra.................................................................

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

72 000 70 000 74 000 466 000 270 000 258 000

Summa kr. 1 210 000

Av för ändamålet anvisade medel kvarstår således odisponerat 1 423 000 kr.

Karolinska sjukhusets utrustningskommitté har den 22 mars 1965 över­ lämnat ett utrustningsförslag avseende serafimerlasarettets röntgenavdel­ ning, vilket kostnadsberäknats till 1 401 000 kr. inklusive allmän varuskatt efter 6,4 %.

över förslaget har nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande yttrat sig och därvid bl. a. anfört, att den ansåg det angeläget att den hårt slitna apparatur, som i betydande omfattning fanns på serafimerlasarettets röntgenavdelning, snarast byttes ut. Ersättningsanskaffningen borde dock be­ kostas från lasarettets omkostnadsanslag. Nämnden framhöll vidare, att

modern rontgenapparatur ökar avdelningens kapacitet och minskar strål-

ningsriskerna för patienter och personal. Sammanfattningsvis hade nämn­

den i sak ingenting att erinra mot utrustningsförslaget.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

Förslag

I. Direktionen för karolinska sjukhuset föreslår efter samråd med karo-

tinska sjukhusets utrustningskommitté att under förevarande anslag an­

visas 418 000 kr. för bestridande av vissa kostnader för transport av möbler

in. m.

II. Karolinska sjukhusets utrustningskommitté föreslår, att dels på till-

läggsstat till riksstaten för budgetåret 1965/66, dels för budgetåret 1966/67

under förevarande anslag anvisas sammanlagt 3 848 000 kr. till anskaffande

av utrustning till serafimerlasarettet i enlighet med följande samman­

ställning.

1. Medicinska kliniken, etapp 2.......................................

2. Kirurgiska kliniken .....................................

3. Röntgenavdelningen.........................................

4. Hus H (f. d. neurokirurgibyggnaden) .................. '

5. Fotoavdelningen .......................................

6. Centralförrådet...........................................

7. Parkavdelningen .....................................

8. Kliniskt bakteriologiska centrallaboratoriet........................

9. Fysioterapiavdelningen .................................’

10. Konsultavdelningen.......................................

11. Djuravdelningen................................

12. Transportkostnader...................................

13. Engångsanskaffning av inventarier och apparatutrustning

140 000

2 100 000

1 506 000

348 000

9 000

23 000

18 000

205 000

138 000

83 000

169 000

62 000

470 000

5 271 000

Avgår disponibla medel ...........................................

Summa kr. 3 848 000

Kommittén bär utrett återstående utrustningsbehov för lasarettet i sam­

band med upprustningen. Resultatet härav redovisas i tio särskilda ut­

rustningsförslag (punkterna 1 och 2 samt 4—11), vilka överlämnas till

Kungl. Maj :t för prövning.

1. Kommittén har i tidigare överlämnat utrustningsförslag för medi­

cinska kliniken anmält, att kompletterande utrustningsförslag sedermera

skulle inges. Viss del av nu föreslagen utrustning skall inrymmas i redan

färdigställda lokaler.

2. Viss för kirurgiska kliniken och röntgenavdelningen gemensam scinti-

grafi- och isotoputrustning, avsedd för thyreoideadiagnostik, har medtagits

i utrustningsförslaget för kirurgiska kliniken till en sammanlagd kostnad

av ca 159 000 kr. Om- och tillbyggnaden av kirurgiska klinikens olika loka­

ler - med undantag för polikliniklokalerna — beräknas vara avslutad före

den 1 juli 1966. Med hänsyn härtill måste huvuddelen av utrustningsbehovet

för kliniken tillgodoses under innevarande budgetår.

3. I tidigare överlämnat förslag till utrustning för röntgenavdelningen

23

liar kommittén beräknat kostnaderna för utrustningen till 1 461 000 kr. in­ klusive allmän varuskatt efter 6,4 %. Med hänsyn till den höjning av all­ männa varuskatten till 10 % som skett den 1 juli 1965 har kommittén räk­ nat upp kostaderna för utrustningen i motsvarande mån.

4. Förslaget rörande utrustning till hus H (f. d. neurokirurgibyggnaden) omfattar utrustning till arbetsterapiavdelning, patientbibliotek, administra­ tion, läkarexpeditioner, föreståndar- och kuratorsexpeditioner samt nya bostadsrum. Hus H är i det allra närmaste färdigställt. Med hänsyn härtill måste medel för hela utrustningsanskaffningen ställas till kommitténs för­

fogande snarast.

12. Kostnader för sådan transport av möbler m. m., som erfordras vid den pågående upprustningen av lasarettet, skall bestridas från förevarande anslag. Kungl. Maj :t har anbefallt direktionen för karolinska sjukhuset att i samråd med kommittén dels utreda hur nämnda transporter m. m. lämp­ ligast bör ombesörjas, dels beräkna kostnaderna för desamma, dels ock in­ komma med härav föranledda förslag. I skrivelse den 18 juni 1965 har di­ rektionen redogjort för den utredning som verkställts samt beräknat kost­ naderna för transporter och anordnande av provisoriska lokaler till sam­ manlagt 480 000 kr., varav 171 000 kr. för budgetåret 1964/65, 247 000 kr. för budgetåret 1965/66 och 62 000 kr. för budgetåret 1966/67. Av beloppet avser 330 000 kr. transporter och 150 000 kr. anordnande av provisoriska lokaler. Direktionen har vidare hemställt att medel för bestridande av de för budgetåren 1964/65 och 1965/66 beräknade kostnaderna, sammanlagt 418 000 kr., måtte ställas till kommitténs förfogande. För att täcka de transportkostnader in. in., som beräknats för budgetåret 1966/67, hem­ ställer kommittén att ett belopp av 62 000 kr. ställs till kommitténs dispo­

sition.

13. För sådan engångsanskaffning av inventarier och apparatutrustning, som inte omfattas av framförda förslag av 1962 års utredning om serafi- merlasarettet, bär följande belopp ställts till kommitténs disposition, näm­ ligen för budgetåret 1964/65 330 000 kr. och för innevarande budgetår 270 000 kr. Från klinikchefer m. fl. har för här avsett ändamål inkommit uppgifter om utrustningsbehov till en sammanlagd kostnad av i runt tal 700 000 kr. En del av denna utrustning bär tagits upp i de överlämnade ut­ rustningsförslagen. Klinikchefernas anslagsframställningar i övrigt synes kommittén i och för sig välgrundade. Kommittén har dock ansett sig hora för nästa budgetår begränsa anslagsbehovet för ifrågavarande anskaffning till 470 000 kr. Kommittén förutsätter att huvuddelen av den utrustning till finmekanisk verkstad, för vilken 1962 års utredning om serafimerlasa- rettet beräknat 12 500 kr., skall kunna anskaffas inom ramen för anslaget. Utredning av den lämpliga utrustningsstandarden för denna verksamhet har av skilda orsaker ännu inte kunnat verkställas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

24

Utrustningskommittén, som således nu slutfört utredningen av det totala

utrustningsbehovet för serafimerlasarettet, belyser resultatet av utredningen

ur kostnadssynpunkt i följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

Kostnad enligt förslag av

Med. klin., etapp 1........

Med. klin., etapp 2........

Kir. klin............................

Röntgenavd.....................

Anestesiavd......................

Klin. fys. centrallab. . . .

Klin. kem. centrallab. ..

Klin. bakt. centrallab. .

Fysioterapiavd.................

Konsultavd......................

Hus H ............................

Apoteket........................

Fotoavd............................

Djuravd............................

Centralförrådet..............

Snabbtelefoner m. m. . . .

El. belysning ................

Div. inredning................

Parkavd............................

Överflyttningskostnader

Oförutsett................

927 000

1 019 000

140 000

413 000

2 100 000

518 000

1 506 000

67 000

138 000

379 000

459 000

692 000

866 000

205 000

64 000

138 000

24 000

83 000

156 000

348 000

23 000

140 000

4 000

9 000

31 000

169 000

26 000

23 000

258 000

11 000

_

48 000

_

7 000

18 000

*480 000

170 000

2—

EUbdSr6„r0?r;(«ko/Tittén; återstoden har be ärts av sjukhusdirektionen.

Ett belopp for oförutsett (5 %) har tagits upp i resp. utrustningsförslag.

Yttranden

Summa kr.

Utredningen

3 560 000

Utrustnings­

kommittén

8 099 000

Ökning el.

minskning

+

92 000

+ 140 000

4- 1 687 000

+ 998 000

+

71 000

+ 80 000

+ 174 000

+ 205 000

+

74 000

+

59 000

+ 192 000

+ 117 000

+

5 000

+ 138 000

3 000

+ 258 000

11

000

48 000

+ 11 000

+ 480 000

— 170 000

+ 4 539 000

Hittills till

kommitténs

disposition

ställda medel

1 019 000

138 000

459 000

866 000

70 000

258 000

2 810 000

I. Arméförvaltningen anför bl. a. följande.

Chefen för den inom arméförvaltningen inrättade organisationsenheten

or statsverkets flyttningar och transportverksamhet m. m., statsverkets

transportkontor, har besett de lokaler, som berörs av sjukhusets ombygg-

nad, samt sokt berakna de av ombyggnaden betingade kostnaderna för

yttnmgar av olika slag. Vidare har granskats det underlag, som legat till

grund för framställningen såvitt avser transporterna. Det är förenat med

stora svårigheter att i förevarande fall exakt förutskicka uppkommande

transportkostnader. Såvitt arméförvaltningen kan bedöma synes dock be-

laknade medel om tillhopa 330 000 kr. icke vara för högt upptagna.

H. Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande erinrar om att

1962 års utredning beräknat kostnaderna för erforderlig utrustning i sam­

band med en upprustning av serafimerlasarettet till i runt tal 3,5 milj. kr.

Utrustningskommittén har i sina förslag angett kostnaderna för det totala

utrustningsbehovet till 8 099 000 kr., vartill kommer kostnader för viss en-

gångsanskaffning med 1 070 000 kr. Nämnden anför vidare bl. a. följande

25

- såvitt avser föreslagen utrustning för undervisning och forskning med instämmande från iitrustningsnumnden för universitet och högskolor.

Förutsättningarna vid utrustningskommitténs beräkning har uppenbar­ ligen varit helt andra än 1962 års utrednings. Byggnadsåtgärderna har blivit mer omfattande än som ursprungligen avsågs. Detta medför ökat nyutrust­ ningsbehov. Vidare har den snabba medicinska och tekniska utvecklingen under de senaste åren inneburit, att betydligt ökade anspråk från klinik­ chefer och andra ansvariga läkare på ny och modern utrustning måst i rimlig omfattning beaktas. Därjämte har utrustningskommittén räknat med att ersättningsanskaffning av all nu omodern och försliten utrustning skall ske i samband med förevarande upprustning. Kostnaderna för denna an­ skaffning torde enligt nämndens uppskattning vara av storleksordningen 1,5 milj. kr. Ytterligare en i förhållande till utredningens förslag ny utgifts­ post är kostnaderna för överflyttning av möbler in. m. samt för iordningstäl­ lande av vissa provisoriska evakueringslokaler, vilka kostnader beräknats till 480 000 kr. Utöver vad sålunda framhållits måste beaktas den ökning av- prisnivån och den varuskatteökning, som skett efter det att 1962 års utred­ ning framlade sitt förslag. Sammanfattningsvis framhålls att utrustnings­ kommittén vid uppgörandet av sitt förslag synes ha strävat efter att åstad­ komma en utrustning av sådan standard, att serafimerlasarettet redan inom den nuvarande upprustningsperioden erhåller en utrustning, som i alla av­ seenden måste anses ligga i nivå med utrustningen vid övriga undervis- ningssjukhus.

Redovisningen av det samlade utrustningsbehovet upptar i huvudsak an­ skaffningar för den sjukvårdande verksamheten. Såvitt nämnden kunnat finna inskränker sig undervisningsutrustningen till möbler och optisk ut- rusting till en föreläsningssal i hus H för ca 8 000 kr. För den experimental- kirurgiska forskningen har upptagits utrustning för tillhopa ca 80 000 kr. Av den för bakteriologiska centrallaboratoriet föreslagna utrustningen, kostnadsberäknad till 205 000 kr., torde drygt hälften kunna anses som forskningsutrustning. Vidare torde den utrustning, som upptagits för djur­ avdelningen för en beräknad kostnad av 169 000 kr., i sin helhet vara att betrakta som forskningsutrustning.

Nämnden finner föreslagen förstärkning av forskningsutrustningen starkt motiverad. Nämnden vitsordar vidare, att lasarettets sjukvårdsutrustning i många avseenden inte är tillfredsställande. Beträffande föreslagen ersätt­ ningsanskaffning, beräknad av nämnden till 1,5 milj. kr., framhålls att det ter sig naturligare att denna finansieras genom medel från lasarettets om- kostnadsanslag under ett antal år. Nämnden förordar mot denna bakgrund att sammanlagt 6,5 milj. kr. anvisas för utrustningsanskaffningen, under förutsättning att medel av rimlig storlek anvisas årligen under lasarettets omkostnadsanslag för en successiv ersättning av förslitna och omoderna inventarier. En medelsanvisning av 6,5 milj. kr. anser nämnden väl moti­ verad med hänsyn till lasarettets nuvarande bristfälliga skick. Särskilt bör beaktas det angelägna i att skapa en från hygienisk samt arbets- och trivsel­ synpunkt väsentligt bättre sjukhusmiljö för såväl patienter som personal. De allt större svårigheterna att få erforderlig sjukhuspersonal skärper bo­

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

hovet av sådan modern utrustning, som kan verka i personalsparande rikt­

ning.

Departementschefen

Till grund för den beslutade upprustningen av serafimerlasarettet, vilken

skall vara avslutad före den 1 juli 1967, ligger i huvudsak de förslag till

om- och tillbyggnader samt upprustnings- och utrustningsåtgärder vid lasa­

rettet, vilka framlagts av 1962 års utredning om serafimerlasarettet i dess

betänkande den 20 december 1962. I betänkandet har föreslagits anskaff­

ning av utrustning till ett värde av 3 560 000 kr.

Hittills har statsmakterna under förevarande reservationsanslag till ut-

rustningsanskaffning anvisat sammanlagt 4 833 000 kr. Jag bortser därvid

från de medel om 450 000 kr., som anvisats till viss inredning m. m. (prop.

1964: 190 s. 15, SU 200, rskr 385). 1 423 000 kr. kvarstår emellertid odis­

ponerade.

Till utrustning vid lasarettet har således hittills använts 3 410 000 ler. I

beloppet ingår utrustning till sjukhusapoteket för 70 000 kr. Vid prövningen

av utrustningskommitténs förslag, omfattande utrustning till apoteket till

ett värde av 140 000 kr., har Kungl. Maj :t nämligen funnit sig — med hän­

syn bl. a. till att viss föreslagen utrustning avsåg ersättning av försliten

apparatur — böra ställa endast 70 000 kr. till förfogande för ändamålet från

förevarande reservationsanslag. Jag återkommer härtill. Utrustningskom-

mittén har mu framlagt förslag rörande övrig erforderlig utrustning till en

kostnad av totalt 5 271 000 kr. Härutöver har direktionen för karolinska

sjukhuset begärt 418 000 kr. för vissa transportkostnader. Vid ett bifall till

framlagda utrustningsförslag — och därvid jämväl förslaget rörande apo-

teksutrustning — skulle således utrustningsanskaffningen komma att totalt

belöpa sig till 9 169 000 kr., varav 1 070 000 kr. för sådan engångsanskaff-

ning av inventarier och apparatutrustning, som inte omfattas av i betän­

kandet framförda förslag. Mellanskillnaden utgör 8 099 000 kr.

1962 års utrednings förslag om anskaffande av utrustning för 3 560 000

kr. får således jämföras med ett nu redovisat totalt utrustningsbehov av

8 099 000 kr. Till en del torde skillnaden mellan utrustningsförslagenj för­

klaras av att viss apparatur blivit dyrare, bl. a. till följd av höjningen av

den allmänna varuskatten, samt av att kostnader för administration, trans­

port och installation inte medtagits vid utredningens kostnadsuppskattning.

•Såsom nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande framhållit har

vidare den snabba medicinska och tekniska utvecklingen under de senaste

åren medfört ökade anspråk på sjukhusutrustning. Slutligen syftar utrust­

ningskommitténs förslag till att i betydande utsträckning ersätta omodern

och försliten utrustning. Jag vill framhålla, att utrustningsstandarden vid

lasarettets ännu icke upprustade delar är tåg. I förslagen ingående kost­

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

27

nader för sådan ersättningsanskaffning har av nämnden uppskattats till totalt 1,5 milj. kr.

Vid min bedömning av utrustmingskommitténs nu framlagda utrustnings­ förslag om sammanlagt 4 739 000 kr. — därvid har bortsetts från kostnader för engångsanskaffningar med 470 000 kr. och vissa transporter avseende lasarettet i dess helhet med 62 000 kr. eller tillsammans 532 000 kr. -— har jag i likhet med nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande utgått ifrån att medel för ersättningsanskaffning av utrustning bör anvisas över lasarettets omkostnadsanslag. I förslagen ingående kostnad för ersätt­ ningsanskaffning, vilken kostnad inte bör bestridas av medel från före­ varande reservationsanslag, uppskattar jag till i runt tal 1,4 milj. kr. Vid bestämningen av detta belopp har jag även tagit hänsyn till det kvarstående utrustningsbehovet för sjukhusapoteket. Av kommitténs förslag kvarstår således anskaffning av ny utrustning för drygt 3,3 milj. kr. att prövas i förevarande sammanhang.

Jag har vid min granskning funnit mig böra i stort sett godta dels kom­ mitténs förslag i vad de avser nyanskaffning av utrustnimg till lasarettet såväl för sjukvårdens som för undervisningens och forskningens behov, dels direktionens uppskattning av vissa transportkostnader. Kostnaden för ett genomförande av dessa förslag utgör totalt drygt 3,8 milj. kr. Enär drygt 1,4 milj. kr. finns disponibelt på anslaget uppgår det ytterligare medelsbe­ hovet för ändamålet till avrundat 2,4 milj. kr.

För sådan engångsanskaffning av inventarier och apparatutrustning, som inte omfattas av 1962 års utrednings förslag, bör kommittén i samråd med direktionen för karolinska sjukhuset få, utöver tidigare för ändamålet an­ visade medel, disponera 200 000 kr. inberäknat administrationskostnader för tiden fram till den 1 juli 1967.

Sammanfattningsvis föreslår jag således att 2,6 milj. kr. anvisas för slut­ förande av utrustningsanskaffningen vid serafimerlasarettet. Det synes mig ändamålsenligt att denna medelsanvisning sker i ett sammanhang.

De kostnader för ersättningsanskaffning av utrustning vid lasarettet som uppkommer under budgetåret bör som nämnts betalas med medel från för­ slagsanslaget till serafimerlasarettets omkostnader. Detta anslag kan på grund härav, enligt vad jag nu beräknar, komma att belastas med ett 500 000 kr. högre belopp än som beräknats på riksstaten.

.lag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa om- och tillbgggnadsarbeten vid serafimerlasarettet in. in. på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 2 600 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

[4] 7. Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. Till detta

ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett investeringsanslag av

31 milj. kr.

Mentalsjukvårdsberedningen hemställer, att kostnadsramarna för vissa

byggmadsobjekt vid statens mentalsjukhus måtte underställas riksdagen

för godkännande sedan på huvudhandlingar grundade kostnadsberäkningar

numera utförts. Beredningen har baserat sina kostnadsberäkningar på kost­

nadsläget den 1 juli 1964 i likhet med vad som gäller beträffande de av

innevarande års riksdag tidigare fastställda kostnadsramarna för byggnads­

företag i övrigt vid statens mentalsjukhus (prop. 1965: 33, SU 71, rskr 197).

De av mentalsjukvårdsberedningen föreslagna kostnadsramarna framgår

av följande sammanställning.

1. Ulleråkers sjukhus i Uppsala:

Väg till panncentral........................................................................................................... 300 000

2. Umedalens sjukhus vid Umeå:

a) Upprustning av panncentral....................................................................................... 1 600 000

b) Yttre avlopps- och dräneringsarbeten m. m. ........................................................... 1 425 000

1. I den gällande investeringsplanen har för påbörjande under budgetåret

1965/66 upptagits vissa arbeten i syfte att åstadkomma lämpligt utlagd väg

till panncentralen vid Ulleråkers sjukhus. Sedan huvudhandlingar numera

färdigställts beräknas kostnadsramen för ifrågavarande arbete till 300 000

kr.

2. a) Den av innevarande års riksdag godkända investeringsplanen för

vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. in. innefattar upprust­

ning av panncentral vid Umedalens sjukhus. Sedan huvudhandlingar nu­

mera färdigställts, beräknas kostnadsramen för ifrågavarande arbete till

1,6 milj. kr.

2. b) I den gällande investeringsplanen har för påbörjande under budget­

året 1965/66 upptagits vissa yttre avlopps- och dräneringsarbeten vid Ume­

dalens sjukhus för att möjliggöra sjukhusets anslutning till det reningsverk,

som är under uppförande på ön i Umeälven samt för att åstadkomma eLt

rationellt dräneringssystem. Sedan huvudhandlingar numera färdigställts

beräknas kostnadsramen för dessa arbeten till 1 425 000 kr.

Departementschefen

I den av innevarande års riksdag godtagna investeringsplanen för vissa

byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. har beträffande vissa

arbeten någon kostnadsram inte kunnat fastställas eller i fråga om vissa ar­

29

beten angetts endast preliminärt. Med hänsyn till angelägenheten av att ifrågavarande arbeten kunde påbörjas i beräknad tid, upptogs för budget­ aret 1965/66 medel härför i investeringsplanen. Det förutsattes, att kost­ nadsramarna för dessa arbeten skulle underställas 1965 års riksdag för god­ kännande vid riksdagens höstsession.

Sedan på huvudhandlingar grundade kostnadsberäkningar numera verk­ ställts beträffande nyssnämnda byggnadsprojekt, har mentalsjukvårdsbe­ redningen framlagt förslag till komplettering av investeringsplanen med kostnadsramar för dessa arbeten.

De av beredningen framlagda förslagen avser tre byggnadsobjekt till eu sammanlagd kostnad av ca 3,3 milj. kr. Härav avses för upprustning av panncentral vid Umedalens sjukhus vid Umeå 1,6 milj. kr., för yttre av- iopps- och dräneringsarbeten vid samma sjukhus 1 425 000 kr. samt för anläggande av väg till panncentralen vid Ulleråkers sjukhus i Uppsala 300 000 kr.

Jag föreslår att kostnadsramarna för dessa arbeten fastställs i enlighet med beredningens förslag.

De nu framlagda förslagen till komplettering av investeringsplanen med vissa kostnadsramar medför inte något ökat anslagsbehov under budget­ aret 1965/66, eftersom den beräknade medelsförbrukningen för ifrågava­ rande objekt ingår i det för innevarande budgetår anvisade investerings- anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.

.lag hemställer, att Kungl .Maj :t måtte föreslå riksdagen

att godkänna de av mig förordade kostnadsramarna för vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.

f5] 11. Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala. Till ändamålet har för budgetåret 1965/66 anvisats ett investeringsanslag av 8,5 milj. kr.

Inledning

Pågående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala grundar sig på en av 1958 års riksdag godkänd reviderad generalplan för sjukhuset (prop. 1958: B 1 bil. 33, SU B 40, rskr B 60). Kommittén för akademiska sjukhu­ sets i Uppsala utbyggande har den 24 mars 1965 överlämnat förslag till översyn av generalplanen och till sjukhusets fortsatta utbyggnad. Ärendet är under remissbehandling. Chefen för socialdepartementet har emellertid i prop. 1965: 1 (bil. 7 s. 395, SU 5, rskr 5) vid sin anmälan av investerings- anslaget till utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala förklarat sig dela kommitténs uppfattning alt den fortsatta utbyggnaden av sjukhuset skall ske söderut. I nyssnämnda proposition har intagits eu preliminär översikt över förslaget till fortsatt utbyggnad av sjukhuset. Enligt delta skall ett nytt apotek vid sjukhuset tillkomma i den sista utbyggnadsetappen, vilken kan beräknas bli genomförd först i början av 1980-talet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1955

30

Den 30 juni 1965 överlämnade kommittén förslag till byggnadsprogram

för en provisorisk utbyggnad av befintligt apotek vid akademiska sjukhuset

i Uppsala. Kommittén anförde därvid bl. a.

Rumsytan för det befintliga, i gamla medicinkliniken inrymda apoteket

är 240 m2. I 1964 års generalplaneöversyn upptas en programyta för nytt

apotek av 810 m2. Kommittén har utrett hur apoteket övergångsvis skall

tillförsäkras den utrymmesökning, som är oundgängligen erforderlig för

att, i avvaktan på nytt apotek, svara mot redan inträdd och väntad ökning

i verksamheten. Kommittén har därvid i samråd med sjukhusets direktion

funnit, att den ur byggnadstekniska och driftsekonomiska synpunkter bästa

lösningen är att en nybyggnad i ett plan kommer till stånd i anslutning

till apoteket samt att befintliga lokaler disponeras om för att en rationell

arbetsgång skall kunna erhållas. Lokalförbättringen måste enligt kom­

mittén verkställas före hösten 1966. Den planerade utvidgningen ger apo­

teket en programyta av ca 450 m2. Härigenom kan verksamhetens fort­

gående ökning tillgodoses för de närmaste åren samtidigt som möjligheter

öppnas att uppta nya aktiviteter, såsom försäljning till allmänheten och en

mer differentierad service till sjukhuset. För den mera långsiktiga verk­

samhetsökningen erfordras dock enligt kommittén ett ytterligare lokaltill­

skott i avvaktan på det nya apoteket. Detta behov blir dook möjligt att till­

godose genom att omkring år 1972 vissa lokaler friställs i samband med

att centralkomplexets etapp 2 då kan tas i anspråk.

Kommittén framhöll vidare, att den farmacevtiska utbildningen nyligen

behandlats av en särskild utredning, som avgett betänkandet »Farmacevtisk

utbildning och forskning» (SOU 1964: 48). Vad utredningen allmänt uttalat

beträffande krav på sjukhusapoteket vid den farmacevtiska fakultetens even­

tuella flyttning till Uppsala ansåg kommittén dock inte påverka det fram­

lagda förslaget. Tillbyggnaden föreslås utföras som monteringsfärdigt trä­

hus. Kostnaderna uppskattades av kommittén till 300 000 kr. för tillbygg­

naden och 300 000 kr. för ombyggnaden.

Över kommitténs förslag avgavs yttranden av centrala sjukvårdsbered­

ningen, byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen. Beredningen framhöll

därvid särskilt, att apoteket är i stort behov av utökade lokaler. Medicinal­

styrelsen tillstyrkte med tvekan att föreslagen lokalförbättring vidtas som

en provisorisk åtgärd i avvaktan på eu utbyggnad, som bättre tillgodosåg

såväl sjukhuset som den farmacevtiska undervisningen.

Med skrivelse den 27 augusti 1965 överlämnade kommittén kostnadsut-

redning jämte ritningar över den provisoriska utbyggnaden av apoteket.

Förslag

Kommittén för akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande föreslår, att

på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1965/66 under förevarande an­

slag anvisas 120 000 kr., motsvarande statens andel i byggnadskostnaderna

för tillbyggnad till apoteket vid akademiska sjukhuset. Samtidigt anmäler

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

31

kommittén att den ämnar begära ytterligare medel på senare tilläggsstat till samma budgetår för bestridande av statens andel i byggnadskostnaderna för ombyggnad av sagda apotek.

Framlagt förslag innebär i sin helhet, att i tillbyggnaden placeras sval­ rum, officin med lager och utlämning till allmänheten samt uppehållsrum för allmänheten. I de ombyggda apotekslokalerna inryms bl. a. uppack­ nings- och lagerutrymmen, laboratorier, autoklavrum, bibliotek och kontor. Dessutom inreds i nuvarande källare omklädnadsrum och personalrum. Den framlagda tidsplanen innebär, att tillbyggnaden uppförs under tiden feb­ ruari—juni 1966 samt att ombyggnadsarbetena i befintliga lokaler genom­ förs under maj—september 1966. Detta medför, att nybyggnaden kan an­ vändas för evakuering av erforderlig verksamhet från befintliga lokaler och att ombyggnadsarbetena kan genomföras under en tid på året, då apo- teksverksamheten är något begränsad.

Enligt framlagd kostnadsutredning, som av byggnadskommittén beteck­ nas såsom en slutgiltig kostnadsberäkning, kostar byggnadsföretaget i sin helhet 600 000 kr., varav 50 000 kr. för diverse resp. oförutsedda kostnader. Statens andel av denna totalkostnad skulle enligt gällande avtal bli 240 000

kr.

Departementschefen

I likhet med byggnadskommittén anser jag det angeläget, att apoteket vid akademiska sjukhuset i Uppsala inom en snar framtid erhåller utökade lo­ kaler för att sjukhusapoteket härigenom skall få möjligheter att motsvara de krav, som den medicinska utvecklingen och den hastigt ökande verk­ samheten vid sjukhuset uppställer. Enligt kungörelsen den 28 juni 1963 (nr 440) angående läkemedelsförsörjningen vid sjukvårdsinrättningarna betjänar sjukhusapoteken inte bara patienter i sluten vård. Läkemedel får utlämnas således även till personal vid sjukhuset, hemgående patienter och patienter i öppen vård vid sjukhusinrättningen, under den allmänna förutsättningen att annat apotek inte finns i omedelbar närhet. För att en sådan verksamhet skall kunna upptas vid akademiska sjukhusets apotek behövs officin och uppehållsrum för allmänheten. I samband med sjuk­ husets allmänna utbyggnad växer apotekets arbetsuppgifter. Härutöver kan förutses en alltmer ökad medverkan från sjukhusapotekens sida i sjuk­ vårdsverksamheten. Detta kommer särskilt att gälla undervisningssjlikhu­ sen. Slutligen vill jag i delta sammanhang erinra om att i prop. 1965: 141 till höstriksdagen förslag iramlagts om att den tarmacevtiska utbildningen förläggs till Uppsala. Viss del av den i föreslagen utbildning ingående prak­ tiska tjänstgöringen kommer sannolikt att behöva fullgöras på akademiska sjukhusets apotek. Allt detta ställer krav på utökade utrymmen. Häilill kommer __ såsom centrala sjukvårdsberedningen också framhållit — att apoteket redan nu är i stort behov av utökade lokaler.

Kungl. Maj:ts proposition nr i 55 år 1965

32

lösning av lokalfrågan för sjukhusapoteket, som f. n. utgör del av apotek

i orten. Enligt 1964 års generalplaneöversyn beräknas ett nytt apotek till­

komma i början av 1980-talet. Byggnadskommittén bör vid den fortsatta

utredningen angående nytt apotek vid akademiska sjukhuset beakta bl. a.

vad föredragande departementschefen anfört i hithörande frågor i prop.

1962: 184 s. 138 (SU 43, rskr 419) med förslag till läkeinedelsförordning,

m. m. Det nya sjukhusapoteket bör enligt min uppfattning vara ett friståen­

de apotek, drivet av sjukhusets huvudman.

Föreliggande förslag innebär i huvudsak en utvidgning av nuvarande

apoteksyta om ca 240 in2 till ca 450 in2 genom en tillbyggnad. Denna ut­

byggnad räcker enligt byggnadskommittén för apoteksverksamhetens be­

hov under de närmaste åren. Kommittén räknar emellertid med att sjuk­

husapoteket skall få en ytterligare utökning av lokalerna i början av 1970-

talet i samband med att utrymmen friställs under sjukhusets fortsatta

utbyggnad. Enligt förslaget kan apoteket dock ligga kvar på sin nuvarande

plats ända tills det nya apoteket står färdigbyggt.

I den nu föreslagna tillbyggnaden placeras en apoteksofficin med lager

och utlämning till allmänheten samt ett svalrum. Till nuvarande apoteks-

I oka ler förläggs laboratorier, lagerutrymmen, kontor och bibliotek m. m. I

källaren inreds personalrum. Tillbyggnaden utförs som monteringsfärdigt

trähus. Kostnaden för företaget beräknas totalt till 600 000 kr. Statens andel

härav utgör enligt gällande avtal 240 000 kr.

Jag har inte något att invända vare sig mot förslagets närmare utform­

ning eller mot kostnadsberäkningen. Jag förordar alltså att byggnadsföre­

taget kommer till utförande. Byggnadsarbetena bör påbörjas snarast möjligt

under innevarande budgetår. Om- och tillbyggnaden torde därvid kunna

slutföras till hösten 1966. Erforderliga medel för byggnadsföretaget bör

anvisas i ett sammanhang. Jag föreslår sålunda, att till ändamålet anvisas

240 000 kr. på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1965/66.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala

på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66 an­

visa ett investeringsanslag av 240 000 kr.

Kiingl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

Statens utlåningsfonder

[6] 2. Statens bosättningslånefond. Från fonden utlämnas bosättningslån

till trolovade eller äkta makar samt till ensamstående föräldrar. Lånens

maximibelopp har den 1 juli 1965 höjts till 5 000 kr.

För innevarande budgetår har anslaget uppförts med 15 milj. kr. Sedan

låneverksamheten började har t. o. m. innevarande budgetår anvisats till­

hopa ca 86 milj. kr.

33

Fullmäktige i riksbanken har anfört, att antalet nyutgivna lån succes­ sivt har ökat under de senaste fyra hudgetåren, medan tidigare förelåg en fortgående nedgång i antalet nyutgivna lån fr. o. in. budgetåret 1954/55.

Ökningen bär varit störst under budgetåret 1964/65. Antalet nya lån ut­ gjorde då ca 9 000. Medelbeloppet för de nyutgivna lånen har också ökat och uppgick under budgetåret 1964/65 till omkring 3 500 kr. Sedan låne- maximum höjts den 1 juli 1965 har de ny utlämnade lånens medelbelopp ytterligare ökat. Nyutlåningen från fonden utgjorde under budgetåret 1964/ 65 sammanlagt ca 31,3 milj. kr. mot ca 24,9 milj. kr. under budgetåret 1963/64 och omkring 19,4 milj. kr. under budgetåret 1962/63.

Dessa förhållanden, jämte den omständigheten att av- och slutbetalningar inte tillnärmelsevis ökat i samma takt — de utgjorde omkring 17,4 milj. kr. under budgetåret 1964/65 mot omkring 15 resp. 14 milj. kr. under budget­ åren 1963/64 och 1962/63 — har medfört att belastningen på fonden stigit avsevärt. Utlåningen från fonden uppgick sålunda vid utgången av bud­ getåret 1964/65 till ca 66,8 milj. kr. mot ca 52,9 milj. kr. vid budgetårets början, en ökning med nära 14 milj. kr. Från lånerörelsens början år 1938 och till utgången av budgetåret 1964/65 har efterskänkts eller avskrivits lån till ett sammanlagt belopp av ca 3,8 milj. kr., vilket innebär att den faktiska belastningen på fonden vid budgetårets utgång uppgick till i av­ rundat tal 70,6 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1964/65 återstod av till fonden anvisade investeringsanslag endast omkring 500 000 kr. Föf nyutlåning under innevarande budgetår står till förfogande dels sist­ nämnda belopp, dels ett anvisat investeringsanslag på 15 milj. kr., och dels den summa som inflyter i amorteringar på utlämnade lån, uppskattnings­ vis 20 ä 21 milj. kr. Detta innebär, alt ca 36 milj. kr. skulle stå till förfo­ gande för nyutlåning under budgetåret 1965/66.

Om man för budgetåret 1965/66 utgår från ett medelbelopp av 4 200 kr. per lån och beräknar de nya lånens antal till 10 000 skulle 42 milj. kr. er­ fordras för nyutlåningen under innevarande budgetår. Med den förut nämnda uppskattningen av medelstillgången under budgetåret skulle behö­ vas ett tilläggsanslag på 6 milj. kr. för budgetåret 1965/66. För att hålla eu viss marginal anser riksbanksfullmäktige det med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna lämpligt atl det för budgetåret 1965/66 anvisas ett till- läggsanslag på 10 milj. kr.

Departementschefen

Bosättningslånens maximibelopp har höjts från 4 000 kr. till 5 000 kr. den 1 juli 1965. Som riksbanksfullmäktige anfört har detta redan medfört en fortsatt ökning av medelbeloppet för nyutgivna lån. Antalet nya lån ökar också successivt. Med hänsyn härtill torde de tillgängliga medlen i fonden inte räcka till för att täcka det väntade lånebehovet under inne­ varande budgetår. Riksbanksfullmäktige har därför föreslagit atl ytterligare

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

10 milj. kr. anvisas. Nämnda belopp bör uppföras på tilläggsstat för bud­

getåret 1965/66.

Jag hemställer, att Kungl. Maj.-t måtte föreslå riksdagen

att till Statens bosättningslånefond på tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1965/66 anvisa ett investerings-

anslag av 10 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Anders Leion

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

35

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet in­

för Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Hal­ land, i statsrådet på Stockholms slott den 5 novem­ ber 1965.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Lange, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anmä­ ler härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Sjätte huvudtiteln

D. Sjöfart

Hamnar och farleder

fl] 16. Statliga farledsarbeten. På riksstaten för innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 125 000 kr. Reservationen vid ingången av budgetåret var 483 500 kr.

Sjöfartsstyrelsen föreslår i skrivelse den 9 mars 1965, att ett belopp av 1 250 000 kr. utöver vad som upptagits i riksstaten för budgetåret 1965/66 anvisas under förevarande anslag.

Styrelsen anför, att Uddeval lavarvet hemställt om förbättring av södra farleden till Uddevalla för att större fartyg än f. n. skall kunna gå i leden.

36

Varvet vill i princip ha ett djup av 14 m i farleden men kan f. n. acceptera

att farledsuträtningar göres för 12 in djup.

Av en till skrivelsen fogad promemoria upprättad inom styrelsens bygg-

nadsbyrå framgår, att södra farleden till Uddevalla sedan år 1960 kan an-

\ändas som dagled för fartyg med 13 in djupgående, dvs. fartyg om ca

65 000 ton dödvikt. I farleden finns emellertid två särskilt för större fartyg

riskabla passager, nämligen dels södra delen av Svanesund och dels sundet

mellan Källön och Lilla Brattön syd om Tjörnbron. För att förbättra far­

leden bör ett 9,9 m grund i Svanesund sprängas och muddras så att 12 m

ramfritt djup erhålles. Vidare bör landgrundningen utanför Källons syd­

västra del muddras till samma djup. De föreslagna åtgärderna gör det

möjligt att framföra barlastade fartyg om 100 000 ton dödvikt i farleden.

Kostnaderna för arbetena i Svanesund beräknas till 650 000 kr. och vid

Källön till 475 000 kr. För att förbilliga en framtida fördjupning till 14 m

bör sprängningsarbetena redan nu utföras till detta djup. Merkostnaden

härför uppgår till 125 000 kr.

Sjöfartsstyrelsen anser, att de föreslagna arbetena ligger inom statens

intresseområde. Styrelsen menar vidare, att arbetena från sysselsättnings-

och lokal iser ingssynpunkter har sådant värde att de bör genomföras så

snart som möjligt. Med hänsyn till kostnaderna och andra önskemål bär

styrelsen stannat för det mindre alternativet jämte sprängningsarbeten för

14 in djup. Kostnaderna härför beräknas till 1,25 milj. kr. Kostnaden för

det större alternativet uppskattas till minst 4 milj. kr.

För budgetåret 1965/66 kan ca 565 000 kr. av anslaget till statliga far-

ledsarbeten disponeras för nya företag men detta belopp erfordras för att

tillgodose andra delar inom styrelsens verksamhetsområde.

Departementschefen

Sjöfartsstyrelsen har föreslagit alt den södra farleden till Uddevalla

rätas ut vid Svanesund och Källön. Den nya sträckningen på farleden skall

utföras med 12 m djup. Erforderliga sprängningsarbeten skall emellertid

redan nu utföras med tanke på en framtida fördjupning till 14 m. Kostna­

derna för de föreslagna arbetena beräknas till 1,25 milj. kr.

Jag har inte något att erinra mot att ifrågavarande arbeten utföres i den

omfattning sjöfartsstyrelsen föreslagit. Jag vill samtidigt erinra om att för­

bättringen av farleden vid Källön även kommer sjöfarten på Stenungsund

tillgodo. Kostnaderna kan såsom sjöfartsstyrelsen funnit uppskattas till

1,25 milj. kr. De på anslaget tillgängliga medlen erfordras för andra ända­

mål. Då det är angeläget att arbetena påbörjas snarast bör därför medel

ställas till förfogande på tilläggsstat för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Statliga farledsarbeten på tilläggsstat I till riks-

staten för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag

av 1 250 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

37

KAPITALBUDGETEN

Statens affärsverksfonder

B. Televerket

[2] 1. Förvärv av andel i jordstation för teletrafik via satelliter. Telesty­ relsen har i skrivelse den 23 september 1965 hemställt, att Kungl. Maj :t måtte godkänna förslag till överenskommelse mellan styrelsen och den brittiska post- och teleförvaltningen om svenskt förvärv av andel i en brittisk jordstation för teletrafik via satelliter.

Telestyrelsen erinrar om att i september 1964 i Washington från svensk sida undertecknats dels — under förbehåll för riksdagens godkännande — en internationell överenskommelse rörande provisoriska arrangemang för ett världsomspännande kommersiellt telesatellitsystem, dels en till denna huvudöverenskommelse anslutande särskild överenskommelse. På förslag av Kungl. Maj :t (prop. 1964:182, SU 185, rskr 361) har huvudöverens­ kommelsen sedermera godkänts av 1964 års riksdag. — Genom angivna båda överenskommelser regleras samarbetet i fråga om själva det till rymd- sektorn knutna telesatellitsystemet, medan däremot frågan om anordnande av jordstationer faller utanför.

Användningen av telesatelliter blir under åren 1965 och 1966 aktuell en­ dast för trafik mellan Europa och Amerika. För trafiken erforderliga jord­ stationer kommer för Europas del att upprättas på fyra platser belägna i resp. Frankrike (Pleumeur Bodou), Italien (Fucino), Storbritannien (Goonhilly Downs) och Västtyskland (Raisting). Med hänsyn bl. a. till att det för en stations lönsamhet krävs en omfattande trafikutväxling, kan det för Sverige icke inom överskådlig tid bli fråga om att ha en egen jordstation. 1 stället får en lösning sökas innebärande att erforderlig kapacitet dispone­ ras i någon av de angivna stationerna.

Inom ramen för Europeiska post- och telesammanslutningen (CEPT) bär under medverkan av bl. a. de skandinaviska ländernas teleförvaltningar närmare övervägts de ekonomiska betingelserna för gemensamt utnyttjande av jordstation. Som resultat av dessa överväganden bär fastslagits, att två former kan tillämpas för ett stationsägande lands upplåtande av kapaci­ tet till annat land. Sålunda kan upplåtande ske antingen genom ett hyrcs- arrangemang, därvid hyra erläggs per ianspråktagen förbindelse, eller ge­ nom att ett utnyttjande land av ägaren till stationen förvärvar en i procent uttryckt andel av dennas kapacitet. Med något enstaka undantag hav de olika ifrågakommande ländernas teleförvaltningar funnit hyresarrange-

38

manget vara ett sämre alternativ och anmält sig för förvärv av andelar i en

eller flera av de angivna jordstationerna.

Även de svenska, danska och norska teleförvaltningarna har vid sina

överväganden funnit arrangemanget med andelsförvärv från olika syn­

punkter vara att föredraga. Vid valet mellan de aktuella jordstationerna

har den brittiska i Goonhilly Dovvns bedömts i såväl trafik- som ekonomiskt

hänseende vara den för de skandinaviska länderna lämpligaste. Med an­

givna utgångspunkter har vid förhandlingar mellan den brittiska post- och

teleförvaltningen å ena sidan samt de svenska, danska och norska teleför­

valtningarna å andra sidan enighet nåtts om villkoren för deltagande i drif­

ten av den brittiska jordstationen. Enligt föreliggande förslag till överens­

kommelse förvärvar de tre skandinaviska förvaltningarna gemensamt en

andel motsvarande 15 procent av stationens kapacitet, därvid — utifrån be­

räkningar av resp. länders interkontinentala trafik — 7 procent förutsatts

tillkomma Sverige, 4 procent Danmark och 4 procent Norge. Eftersom för­

värvet icke avser ett visst antal förbindelser utan en viss andel i stationens

kapacitet, ökar engagemangets lönsamhet med dennas successiva tillväxt.

I det trafikskede, som inletts genom uppsändandet av Atlant-satelliten

Early Bird, är kapaciteten till att börja med 56 förbindelser för att något

senare möjligen stiga till 64. Genom den fortsatta utbyggnaden av telesa-

tellitsystemet kan emellertid antalet förbindelser på sikt förväntas öka vä­

sentligt.

Stationen har ett beräknat anläggningsvärde i utgångsläget om 3,2 milj. £.

Med en andel av 7 procent för Sverige innebär detta krav på en svensk in­

sats om ca 3,3 milj. kr., vilket belopp förfaller till betalning innevarande

budgetår. Härtill kommer deltagande i driftkostnader ävensom i planerade

nyinvesteringar. I senare fallet har andelsägaren — bortsett från vissa redan

nu aktuella och från driftsynpunkt nödvändiga investeringar — jämlikt

bestämmelser i avtalet möjlighet att begränsa sin medverkan eller helt avstå

från sådan. De nyssnämnda, redan nu planerade investeringarna föranleder

en svensk insats om ca 1,5 milj. kr. innevarande budgetår och ytterligare

ca 1,7 milj. kr. 1966/67. Sålunda aktualiseras för Sveriges del en kapitalin­

sats om tillhopa ungefär (3,3 4- 1,5 =) 4,8 milj. kr. under innevarande

budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer telestyrelsen, att Kungl.

Maj :t måtte dels godkänna ifrågavarande förslag till överenskommelse, dels

bemyndiga styrelsen att för angivna andelsinsatser budgetåret 1965/66 ta i

anspråk ett belopp av 4,8 milj. kr. av investeringsanslaget Teleanläggningar

m. m.

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

Departementschefen

I anslutning till den nu inledda telesatellittrafiken över Atlanten bar

fyra jordstationer upprättats i Europa, av vilka en är belägen i Goonhilly

39

Downs i Storbritannien. Ett avtal om skandinaviskt utnyttjande av denna är att se som ett naturligt led i vårt eget lands liksom Danmarks och Norges medverkan i arbetet på utveckling av telekommunikationer via satelliter. Att man stannat just för den brittiska stationen och att uppgörelsen fått den formen att andel förvärvats i stationens kapacitet har betingats av trafikmässiga och ekonomiska överväganden. För egen del har jag icke funnit anledning till erinran mot den lösning som valts eller mot storleken av den ekonomiska insats som i sammanhanget krävs för svenskt vidkom­ mande. I enlighet härmed tillstyrker jag, att ett belopp av 4,8 milj. kr. tas i anspråk under innevarande budgetår för förvärv av andel i stationen och för deltagande i vissa planerade investeringar i anslutning till denna. Beloppet bör belasta investeringsanslaget Teleanläggningar m. m. Det sy­ nes mig icke erforderligt att i anledning härav hos riksdagen begära någon ökning av detta anslag. Däremot torde den för televerket tidigare fastställda investeringsramen böra vidgas med det angivna beloppet.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t godkänna överenskommelsen om förvärv av andel i den brittiska jordstationen för tele­ trafik via satelliter.

Statens allmänna fastighetsfond

[3] 13 a. Förvärv av viss tomt inom Djurgårdsstaden i Stockholm. Genom avtal den 12 mars 1917 mellan kronan och Stockholms stad överlät staden bl. a. på kronan staden tillkommande förköpsrätt till vissa amiralitets- krigsmanskassan förut tillhöriga tomter i Djurgårdsstaden, däribland tomten nr 2 i kvarteret Kyrkogården, numera kvarteret Krigsmanskassan. I Stockholms stadsfullmäktiges handlingar, bihang nr 61, för år 1885 an­ ges, att »denna rätt grundar sig på det i uplåtelsebrefven intagna vilkor, att, om tomterna eller derå befintlig åbyggnad framdeles skulle gå till för­ säljning, de samma skola hembjudas kassan, som har företrädesrätt till in­ lösen emot en lika summa, som andra derför bjuda.»

I en till finansdepartementet den 10 juni 1964 inkommen skrift gjorde ägarna till tomten nr 2 — med förmälan att de avsåg att upptaga förhand­ lingar om försäljning av tomten — förfrågan, huruvida kronan önskade vidhålla sin rätt till inlösen av tomten.

Byggnadsstyrelsen framhöll i yttrande över framställningen, alt tomten helt omsluts av kronan tillhöriga fastigheter och ligger inom ett område, vilket åtnjuter särskilt skydd som byggnadsminnesmärke. Fastigheten borde förvärvas av kronan för att införlivas med detta område. Styrel­ sen tillstyrkte därför — efter samråd med riksantikvarieämbetet — att fastigheten inlöstes av kronan. Kammarkollegiet föreslog i sitt utlåtan­

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

40

de, att byggnadsstyrelsen skulle erhålla uppdrag att förhandla med ägar­

na om försäljning av tomten till kronan.

Ägarna meddelade därefter, att de träffat preliminär uppgörelse om för­

säljning av tomten till Aktiebolaget Gröna Lunds Tivoli för en köpeskilling

av 200 000 kr.

Genom beslut den 11 februari 1965 uppdrog Kungl. Maj:t — som förkla­

rade Sig ämna utnyttja kronan tillkommande förköpsrätt till tomten __ åt

byggnadsstyrelsen att förhandla med dess nuvarande ägare om försäljning

av tomten till kronan.

I skrivelse den 28 september 1965 har byggnadsstyrelsen för Kungl.

Maj ds prövning överlämnat ett mellan styrelsen och ägarna i september

1965 under förbehåll för Kungl. Maj:ts godkännande träffat avtal, enligt

vilket kronan förvärvar nämnda tomt för en köpeskilling av 200 000 kr.,

som skall erläggas kontant på tillträdesdagen, nämligen första dagen i må­

naden näst efter den då Kungl. Maj :ts godkännande av köpeavtalet före­

ligger.

Fastigheten, vars areal är 590 in2, arrenderas sedan länge av Aktiebolaget

Gröna Lunds Tivoli och ingår som eu del av tivoliområdet. Enligt arren­

deavtalet har ägarna förbundit sig att innan försäljning av fastigheten

skei hembjuda denna till bolaget. De nuvarande ägarna har uppsagt arren­

dekontraktet från och med den 1 oktober 1965, och i avvaktan på kro­

nans tillträde har ett tillfälligt avtal mellan parterna träffats att gälla

efter nyssnämnda datum. Nuvarande arrendebelopp är 3 500 kr. för år. Fas­

tigheten förutsätts även efter kronans förvärv kunna disponeras av bolaget

i avvaktan på den etappvis bedrivna saneringen av Djurgårdsstaden som

byggnadsstyrelsen handhar. Det årliga arrendets grundbelopp avses höjas

med preliminärt avtalade 11 000 kr. Underhållet av byggnader skall åligga

bolaget i enlighet med byggnadsstyrelsens föreskrifter.

Byggnadsstyrelsen har hemställt, att Kungl. Maj :t måtte dels godkänna

sagda avtal, dels anvisa ett belopp av 201 000 kr. till täckande av köpe­

skillingen och med köpet förenade övriga kostnader.

Departementschefen

Det ingångna avtalet är att se som ett led i strävandena att inom Djur­

gårdsstaden bevara en kulturhistoriskt värdefull, äldre bostadsmiljö. Då

köpeskillingen synes skälig, föreslår jag att medel anvisas för förvärvet.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Förvärv av viss tomt inom Djurgårdsstaden i

Stockholm på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1965/66 anvisa ett investeringsanslag av 201 000 kr.

[4] 17 a. Förvärv av viss fastighet inom stadsdelen Lilla Essingen i Stock­

holm. Byggnadsstyrelsen har med skrivelse den 27 juli 1965 för Kungl.

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

41

Maj :ts prövning överlämnat ett mellan styrelsen och Aktiebolaget Bahco den 24 juni och den 27 juli 1965 träffat avtal, enligt vilket kronan av bo­ laget förvärvar tomten nr 1 i kvarteret Primus inom stadsdelen Lilla Essingen i Stockholm.

Förvärvet av angivna fastighet är enligt byggnadsstyrelsen att se som ett led i styrelsens strävanden att täcka statens behov av centralt belägna ar­ betslokaler i stockholmsområdet. Köpeskillingen för fastigheten är enligt avtalet 25 milj. kr. Den skall erläggas kontant på tillträdesdagen, vilken be­ stämts till den 1 december 1965 under förutsättning att Kungl. Maj :ts god­ kännande då föreligger. Om så inte är fallet, förskjuts tillträdesdagen till den första dagen i månaden näst efter den då godkännande skett. Dock gäl­ ler att om godkännande inte föreligger senast den 1 juli 1966, äger bolaget häva avtalet. — I samband med försäljningen av fastigheten har bolaget tillförsäkrat sig hyresrätten till densamma under tiden från köparens till­ trädesdag till den 31 december 1966. Bolaget skall enligt avtalet utge er­ sättning härför med 2 milj. kr., vilket belopp erlägges i förskott på tillträ­ desdagen i den formen att det avräknas från den då till betalning förfal­ lande köpeskillingen. Hyresbeloppet gäller under förutsättning att köparens tillträdesdag blir den 1 december 1965. Framflyttas denna, skall beloppet i motsvarande mån jämkas. Hyrestiden kan på begäran av bolaget under vissa betingelser utsträckas, dock längst till den 30 september 1967.

I fråga om fastigheten anför byggnadsstyrelsen i sin skrivelse att tom­ len har en areal av drygt 23 500 m2 och är belägen på nordvästra delen av Lilla Essingen, där den avgränsas av Mälaren i norr och väster samt av Dagnyvägen i söder och Luxgatan i öster. Byggnaden på tomten är uppförd under åren 1961 och 1962 samt består av en lagerdel i tre plan och en kon­ torsdel i sju plan jämte entréplan. Lagerutrymmena inklusive vissa garage­ lokaler har en yta av ca 7 700 in2 och kontorslokalerna en lägenhetsyta av ca 6 300 in2. Styrelsen konstaterar, alt gällande stadsplan medger en ut­ byggnad motsvarande ungefär en fördubbling av nuvarande kontors- och lagerutymmen. Med hänsyn till statens behov av framför allt administra- tionslokaler bör enligt styrelsen möjlighet prövas att få den i stadsplanen för lagerlokaler förutsatta utbyggnadsrätten ändrad till att avse kontors- utrymmen.

Under åberopande av det anförda hemställer byggnadsstyrelsen, att Kungl. Maj :t måtte dels godkänna det ingångna avtalet, dels föreslå riks­ dagen att anvisa 23 milj. kr. för erläggande av köpeskillingen för fastig­ heten.

Departementschefen

Det nu träffade avtalet mellan byggnadsstyrelsen och Aktiebolaget Bahco om överlåtelse till kronan av en bolaget tillhörig fastighet inom stads­ delen Lilla Essingen i Stockholm är att se som ett led i strävandena att ge­

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

nom lämpliga fastighetsförvärv direkt eller indirekt tillgodose den statliga

förvaltningens behov av lokaler. Från denna synpnnkt framstår ifrågava­

rande förvärv med hänsyn såväl till fastighetens läge som de erhållna lo­

kalutrymmena såsom väl motiverat. Då även köpeskillingen får anses vara

rimlig, är jag beredd tillstyrka, att medel anvisas för genomförande av

köpet.

Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Förvärv av viss fastighet inom stadsdelen Lilla

Essingen i Stockholm på tilläggsstat I till riksstaten för bud­

getåret 1965/66 anvisa ett investeringsanslag av 23 000 000

kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Bo Holmquist

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

43

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på Stockholms slott den 5 november 1965.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Lange, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter un­ der finansdepartementets handläggning hörande ärende angående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66 samt anför.

DRIFTBUDGETEN

Sjunde huvudtiteln

F. Diverse

fl] 8. Kampanj för lönsparande. För ungdom har ett med statsmedel un­ derstött lönsparande förekommit sedan år 1950. I början av år 1962 tillkom det allmänna lönsparandet som en påbyggnad av ungdomens lönsparande. Lönsparandet sker hos sparinstitut (affärsbanker, sparbanker, postbanken, centralkassor för jordbrukskredit, Kooperativa förbundets sparkassa och H.S.B.). Beträffande båda sparformerna anvisar riksdagen under fjortonde huvudtiteln medel till årliga utlottningar av vinster bland de lönsparare som uppfyller vissa angivna minimikrav i fråga om lönsparandet. Vinstutlott- ningarna ombesörjes av riksgäldskontoret och sker särskilt för vardera spar­ formen.

För att stimulera ungdomens lönsparande anvisade riksdagen för budget­ åren 1950/51 och 1957/58 särskilda anslag till en propagandakampanj. Till motsvarande kampanj för det allmänna lönsparandet har riksdagen på till-

44

läggsstat till riksstaten för budgetåren 1961/62 och 1962/63 anvisat reser­

vationsanslag av 600 000 kr. resp. 300 000 kr. Därefter har riksdagen för eu

centralt bedriven kampanj avseende båda formerna av lönsparande på til I-

läggsstat till riksstaten för budgetåren 1963/64 och 1964/65 anvisat reserva­

tionsanslag av 800 000 kr. resp. 500 000 kr. Ledningen för den centralt

bedrivna kampanjen handhas av en kommitté, vari ingår representanter för

statsmakterna, arbetsmarknadens parter och sparinstituten.

Ungdomens lönsparande har under de senaste åren stadigt ökat i omfatt­

ning. Den vid slutet av år 1964 innestående behållningen uppgick till 224

milj. kr. Detta innebar en ökning från föregående år med 10 milj. kr.

Antalet anslutna lönsparare ökade under år 1964 med ca 6 000, medan mot­

svarande ökning under år 1963 var endast ca 250. Sammanlagt utgjorde an­

talet anslutna till ungdomens lönsparande vid slulet av år 1964 ca 172 000.

Behållningen per lönsparare uppgick till i genomsnitt 1 300 kr.

Det allmänna lönsparandet har under åren 1962—1964 fått en god an­

slutning. Vid slutet av år 1964 uppgick antalet anslutna lönsparare till ca

463 000. Detta innebar en ökning från föregående år med ca 27 000. Den

innestående behållningen uppgick vid samma tidpunkt till 889 milj. kr., en

ökning från föregående år med 159 milj. kr. Behållningen motsvarade i

genomsnitt ca 1 900 kr. per lönsparare.

Kommittén för allmänna lönsparandet erinrar om att syftet med spar-

kampanjerna varit att åstadkomma en allmän propaganda för lönsparande

till stöd för den propaganda som de enskilda sparinstituten bedriver vart

för sig eller organisationsvis. De centrala kampanjerna har skett genom

annonsering i tidningar och tidskrifter, genom affischer och liknande re­

klammaterial samt genom centralt bedriven upplysningsverksamhet. 1965

ars kampanj har varit koncentrerad till våren och har omfattat såväl del

allmänna lönsparandet som ungdomens lönsparande.

Kommittén har under året gjort en undersökning för att utröna behovet

av fortsatt finansiellt stöd från det allmännas sida till propagandaåtgärder

för lönsparandet. Undersökningen har visat värdet av denna sparform som

ett medel att aktivera hushållens sparande. Spararna har allmänt varit av

den uppfattningen att deras sparande skulle ha varit lägre om de inte varit

med i lönsparandet. Undersökningen har vidare visat att kampanjerna i allt

väsentligt varit riktigt avpassade och inriktade. De hittills bedrivna propa­

gandakampanjerna har gett sådana resultat i fråga om sparandet, att eu

fortsatt propagandaverksamhet är motiverad. Vid beräkningen av de medel,

som behövs för en upplysningskampanj under år 1966, har en avvägning

gjorts mellan önskvärdheten av en inte alltför kostnadskrävande kampanj

och kampanjens effektivitet. För att öka antalet lönsparare, som nu uppgår

till ca 635 000, behövs en för varje år ökad nyrekrytering med hänsyn till

den stora avgången, framför allt den regelmässiga avgången från ungdomens

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

45

lönsparande. Kommittén anser att ett belopp av 600 000 kr. behövs tör

1966 års kampanj. Denna skall omfatta såväl ungdomens lönsparande som

det allmänna lönsparandet.

Kommittén, som började sin verksamhet år 1961, har haft till uppgift att

dra upp riktlinjerna för det allmänna lönsparandet, att introducera denna

sparform och att leda propagandakampanjer för denna. De två förstnämnda

uppgifterna är nu i det närmaste slutförda. Tidpunkten synes därför enlig!

kommittén vara lämplig att överföra och mera fast knyta kommitténs övriga

arbetsuppgifter till något statligt organ. Kommittén anser att riksgäldskon-

toret närmast bör komma i fråga för denna uppgift. Planläggningen och ge­

nomförandet av kampanjerna torde härvid lämpligast handhas av en av full­

mäktige i riksgäldskontoret utsedd kommitté med representanter från affärs­

banker, sparbanker, postbanken, riksgäldskontoret, arbetsgivar- och arbets­

tagarorganisationer m. fl.

1 detta sammanhang torde få anmälas två framställningar om ändring av

reglerna för lönsparandet.

Enligt gällande föreskrifter för ungdomens lönsparande skall sparandet

anordnas genom en trepartsöverenskommelse mellan arbetsgivare, löntagare

och sparinstitut om sparande genom löneavdrag. Endast vid företag, som

har högst fem anställda, kan sparande anordnas genom överenskommelse

mellan löntagare och sparinstitut om direkta, regelbundna insättningar.

Svenska bankföreningen har föreslagit att bestämmelserna om ungdomens

lönsparande ändras så att lönsparande genom överenskommelse mellan en­

bart löntagare och bank blir generellt tillåtet. De gällande bestämmelserna

verkar enligt föreningen hämmande på affärsbankernas ackvisition för lön­

sparandet. Många ungdomar vill inte binda sig för tvånget av ett löneavdrag

av minst 10 % på bruttolönen. De skulle däremot vara beredda att månat­

ligen avstå så mycket som reglementsenligt krävs vid lönsparande genom

egna insättningar i bank.

Yttranden över framställningen har efter remiss avgetts av fullmäktige i

riksgäldskontoret och kommittén för allmänna lönsparandet. Fullmäktige i

riksgäldskontoret anför, att en så radikal förändring beträffande ungdomens

lönsparande som föreslås av bankföreningen skulle rycka undan den vik­

tigaste grundvalen för detta lönsparande. Del synes sannolikt, att de före­

slagna åtgärderna skulle få en menlig inverkan på sparandets omfattning.

Den fasthet i lönsparandets organisation, som ligger i huvudregeln om av­

drag på lönen, skulle luckras upp till men för hela sparformen. Att sparavtal

direkt mellan sparare och bank skulle bli jämställt med nu gällande huvud­

regel skulle dessutom kunna tänkas få den effekten att många arbetsgivare

inte längre skulle känna sig bundna av den rekommendation om medverkan

vid ungdomens lönsparande, som arbetsgivareföreningen vid lönsparandets

start lämnade sina medlemmar. Man kan befara att vid åtskilliga företag

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

46

lönsparandet i sin nuvarande form skulle komma att upphöra och de an­

ställda ungdomarna lämnas att själva anordna sitt sparande utan den fast­

het som följer med de automatiska löneavdragen. Fullmäktige anser sig så­

lunda inte kunna biträda bankföreningens förslag. Kommittén för allmänna

lönsparandet föreslår, att de gällande reglerna för lönsparande utreds när­

mare.

Svenska livförsäkringsbolags förening har föreslagit, att betalning av liv­

försäkringspremie till försäkringsbolag jämställs med insättning på lönspar­

konto i bank. Lönsparande i bank och försäkringsbolag borde vidare

samordnas så att kvalifikationskraven för lönsparande anses uppfyllda om

sparkontoinsättningar och erlagda försäkringspremier tillsammans uppgår

till stipulerade minimibelopp.

Yttranden över framställningen har efter remiss avgetts av försäkrings-

inspektionen, fullmäktige i riksgäldskontoret och kommittén för allmänna

lönsparandet. Försäkringsinspektionen förutsätter att framställningen när­

mast avser sådana individuella kapitalförsäkringar för dödsfall, som är för­

enade med återköpsrätt. Inspektionen har därvid, från de synpunkter som

inspektionen har att bevaka, inte funnit någon anledning till erinran i själva

huvudfrågan. En förutsättning är dock enligt inspektionen att systemet i

praktiken kan utformas så, att hanteringskostnaderna inte blir oproportio­

nerligt stora för arbetsgivarna och försäkringskollektiven. Inspektionen an­

ser vidare att hela livförsäkringspremien inte är att jämställa med insätt­

ning på lönsparkonto i bank. Endast sparpremieandelen bör sålunda till­

godoräknas vid bedömningen av sparprestationen under året. Inspektionen

framhåller, att dessa frågor bör utredas närmare. Fullmäktige i riksgälds­

kontoret förklarar sig inte kunna biträda ifrågavarande framställning. En

samordning av livförsäkringssparandet med lönsparandet skulle enligt full­

mäktige ge upphov till svårbemästrade administrativa problem. Fullmäktige

ifrågasätter dessutom om antalet personer som årligen betalar eu livpremie,

vars sparandel motsvarar lönsparandets minimibelopp, är så stort att man

i sparfrämjande syfte skulle nå några betydande resultat av ett inordnande

av livförsäkringssparandet i det allmänna lönsparandet. Kommittén för all­

männa lönsparandet föreslår med anledning av de båda nu aktuella fram­

ställningarna, att en särskild kommitté tillsätts för att genomarbeta de nu­

varande reglerna för lönsparande och inkomma med förslag om eventuella

ändringar.

Departementschefen

Det är enligt min mening av stor vikt att det personliga sparandet stimu­

leras. En åtgärd i sådant syfte är främjandet av lönsparandet. Såsom fram­

gått av den tidigare lämnade redogörelsen har kommittén för allmänna lön-

sparandet gjort en utredning om bl. a. effekten av den hittillsvarande propa­

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

47

gandaverksamheten för denna sparform. Utredningen har visat att verksam­ heten gett ett gott resultat. Jag finner det därför angeläget, att lönsparandet även under nästa år kan stödjas genom en centralt ledd propagandakam­ panj. Kostnaderna för denna hör dock enligt min uppfattning kunna begrän­ sas något i förhållande till kommitténs förslag. Jag föreslår därför att 650 000 kr. anvisas för ifrågavarande ändamål. Härvid har jag förutsatt att de medel, som kan komma att kvarstå från årets kampanj, kan disponeras även för nästa års verksamhet.

Om det nu ifrågavarande beloppet anvisas av riksdagen, kommer sam­ manlagt 2 850 000 kr. att under de senaste fem åren ha ställts till förfogande av statsmedel för propagandakampanjer för lönsparandet. Därigenom bör en god grund ha lagts för denna sparform. De uppgifter, som åvilat kommittén för allmänna lönsparandet, kan därmed anses i huvudsak slutförda. I likhet med kommittén finner jag det därför naturligt att ansvaret för eventuella kampanjer för lönsparandet i fortsättningen överflyttas på fullmäktige i riksgäldskontoret.

Vad beträffar framställningarna från Svenska bankföreningen och Svens­ ka livförsäkringsbolags förening har vissa betänkligheter framförts i remiss­ yttrandena mot de framlagda förslagen. Behovet av ytterligare utredning av de berörda frågorna har därvid understrukits. Jag är därför inte beredd att nu förorda någon ändring av reglerna för lönsparandet. Jag räknar med att fullmäktige i riksgäldskontoret i samband med sina årliga framställningar om medel för vinstutlottning tar upp frågan om de eventuella ändringar av reglerna för lönsparandet som framdeles kan visa sig påkallade.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Kampanj för lönsparande på tilläggsstat I till riks- staten för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 650 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Kungl. Höghet Regenten.

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

Ur protokollet:

Bo Josephson

- ; ■ . ! (, .

it!-,- ■ , ,,

I •

'■

V., _

n 1 .

i ■ti* ■

'-:i, i ' it-’ k

!»T

i *

i'ii'

i • ~ .i»

Kiingl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

49

ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på Stockholms slott den 5 november 1965.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Lange, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler här­ efter under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden an­ gående utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

B. Allmänna kultur- och bildningsändamål

[1] 14. Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Ur det under denna rubrik

på riksstaten uppförda reservationsanslaget, det s. k. kulturmedelsanslaget, utgår numera bl. a. det statliga stödet till de sex större grkesorkestrarna i landet. Som förutsättning för bidrag till dessa föreskrivs med visst undan­ tag att från kommun eller annorledes bidrag skall utgå med samma eller större belopp. Det statliga bidraget är konstruerat som ett förlusttäcknings­ bidrag och dess storlek är därför beroende av förhållandet mellan kost­ nads- och intäktsutvecklingen. Det påverkas med andra ord av en rad ovissa och svårberäkneliga faktorer.

Bidrag till ifrågavarande orkestrar för spelåret 1964/65 anvisades i slutet av juni 1964 ur det för motsvarande budgetår anvisade anslaget. Det var vid denna tidpunkt inte möjligt att helt överblicka orkestrarnas behov av

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

förlusttäckningsbidrag för spelåret och det har därför förutsatts, atl efter

årets slut ytterligare bidrag skulle utgå i den mån omständigheter, som

orkesterföretagen inte själva kunnat bestämma över, medfört icke förut­

sedda kostnadsökningar eller ändrade intäktsförutsättningar. Detta system

med tilläggsbidrag anvisade i efterhand är detsamma som tillämpades, då

orkestrarna erhöll statsbidrag ur lotterimedelsfonden.

För spelåret 1964/65 har bidrag utgått till de sex orkester företagen med

sammanlagt 3 610 900 kr. Uppgifter har nu infordrats angående det eko­

nomiska utfallet av verksamheten under nämnda spelår. Av dessa framgår,

att vid tillämpning av nyss angivna principer för beräkning av det statliga

förlusttäckningsbidraget behov föreligger av ytterligare bidrag med sam­

manlagt 565 000 kr. Huvuddelen av det anmälda medelsbehovet är föranlett

av automatiskt ökade kostnader för löner till följd av nya löneavtal. Där­

jämte har redovisats automatiskt ökade kostnader för arbetsgivaravgifter

till riksförsäkringsverket (ATP m. in.) och i någon mån minskade biljett­

intäkter.

Till Folkteatern i Göteborg ekonomisk förening har Kungl. Maj:t ur kul-

turmedelsanslaget för budgetåret 1964/65 anvisat ett belopp av 380 000 kr.

till teaterverksamheten under motsvarande spelår. På samma sätt som nyss

redovisats beträffande orkesterföretagen har beträffande denna teater förut­

satts, att en viss ökning av det statliga förlusttäckningsbidraget eventuellt

skulle kunna ifrågakomma i efterhand. Styrelsen för teatern har nu över­

lämnat ett preliminärt bokslut för nämnda år utvisande ett underskott av

79 900 kr. Styrelsen anhåller om ett tilläggsanslag med hälften av detta be­

lopp, dvs. ca 40 000 kr.

Departementschefen

Det siffermaterial, som av orkesterföretagen samt Folkteatern i Göteborg

redovisats beträffande det ekonomiska utfallet av verksamheten under

spelåret 1964/65, visar — förutom ett visst intäktsbortfall — väsentliga

kostnadsökningar främst till följd av avtalsenliga löneökningar. I enlighet

med den förut lämnade redovisningen räknar jag med ett medelsbehov

av (565 000 -f- 40 000 = ) 605 000 kr. för statsbidrag till täckning av de av

nämnda omständigheter föranledda förlusterna för spelåret.

På riksstaten för innevarande budgetår har till bidrag till särskilda kul­

turella ändamål anvisats 11,3 milj. kr. Sedan viss reservation även fördelats

finns under anslaget ett hittills odisponerat belopp om ca 700 000 kr. Dessa

medel bör dock reserveras för förutsedda och eventuellt uppkommande be­

hov m. m. under budgetåret 1965/66. Det av mig beräknade medelsbehovet

605 000 kr. bör täckas genom anvisande av ett anslag på tilläggsstat I till

riksstaten för innevarande budgetår.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

51

att till Bidrag till särskilda kulturella ändamål på till- läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 605 000 kr.

D. Skolväsendet

[2] 23 a. Statens blindskolor m. m.: Inredning och utrustning av skolhem

i Örebro. Under budgetåren 1963/64 och 1964/65 har anvisats sammanlagt 800 000 kr. för inredning och utrustning av ett skolhem för blinda i Örebro (Ekeskolan).

Utrustningsnåmnden för universitet och högskolor, åt vilken uppdra- gits att ombesörja upphandling av erforderlig inredning och utrustning för skolhemmet, har nu anmält, att verkställda upphandlingar liksom de an­ bud som senast infordrats visar, att utrustningsprogrammet ej kan genom­ föras inom den tidigare bestämda kostnadsramen, 800 000 kr. Vissa tillägg till utrustningsprogrammet anses även nödvändiga. För att skolhemmet, som är i bruk fr. o. m. höstterminen 1965, skall bli ändamålsenligt inrett och utrustat måste enligt utrustningsnämnden, utöver redan gjorda inköp för ca 776 000 kr., ytterligare anskaffningar göras för en beräknad kostnad av 192 000 kr. Enligt utrustningsnämndens beräkningar skulle därför erford­ ras ett anslagstillskott av 168 000 kr.

Departementschefen

Med hänsyn till vad som anförts av utrustningsnämnden förordar jag en höjning av kostnadsramen för inredning och utrustning av ifrågavarande skolhem med 150 000 kr. till 950 000 kr. Då skolan redan tagits i bruk, är det angeläget att ytterligare erforderlig inredning och utrustning anskaffas redan under innevarande budgetår. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Statens blindskolor m. m.: Inredning och utrust­ ning av skolhem i Örebro på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66 anvisa ett reservationsanslag av 150 000 kr.

E. Högre utbildning och forskning

[3] 106. Extra utgifter vid universitet och högskolor. På riksstaten för inne­ varande budgetår har uppförts ett reservationsanslag av 1 035 000 kr. till extra utgifter vid universitet och högskolor. Detta anslag är av Kungl. Maj :t fördelat på åtta anslagsposter. Av dessa står en, uppförd med 540 000 kr., till Kungl. Maj :ts disposition. Vid ingången av detta budgetår stod, inbe-

52

räknat en odisponerad reservation, ett belopp av i runt tal 620 000 kr.

till Kungl. Maj :ts disposition.

Från förevarande anslagspost har fram till den 1 oktober 1965 för ändamål

avseende innevarande budgetår anvisats i runt tal 300 000 kr. Av detta be­

lopp har ca 135 000 kr. avsett en rad mindre kostnadskrävande ändamål,

medan 105 000 kr. utgått till en kurs i svenska språket för utländska stu­

derande — förlagd till Stockholms universitet — samt ca 60 000 kr. till

försöksverksamhet med kurs i dokumentation vid Uppsala universitet.

Under våren 1965 inleddes i samverkan mellan Sveriges radio AB och

Stockholms universitet en radiokurs för ett akademiskt betyg i ämnet stats­

kunskap. För kostnader i samband med denna kurs har under föregående

och innevarande budgetår anvisats sammanlagt ca 150 000 kr. från föreva­

rande anslagspost. Ytterligare medelsanvisningar för diskussionsseminarier

i anslutning till radiokursen, uppskattningsvis ca 65 000 kr., kan enligt

kursledningen väntas bli erforderliga under innevarande budgetår.

I den av riksdagen godkända prop. 1964:48 angående reformering av

socionomutbildningen (SU 71, rskr 190) föreslogs på grundval av socio-

nomutbildningskommitténs huvudbetänkande (SOU 1962:43) bl. a., att ut­

bildningstiden till socionomexamen skulle förlängas från 2 1/2 till 3 1/2 år.

Samtidigt skulle kravet på ett års förpraktik tas bort. Utbildningen skulle

omfatta en ettårig samhällsvetenskaplig grundkurs, tre terminers studier

i yrkesinriktade examensämnen samt en ettårig studiepraktik fördelad på

två femmånadersperioder och en tvåmånadersperiod. Under studieprakti­

ken borde de studerande ges kontinuerlig handledning av kvalificerade

tjänstemän på berörda arbetsplatser. För utbildning av handledare beräk­

nades i propositionen medel inom ramen för socialhögskolornas anslag.

Socionomutbildningskommittén hade i sitt betänkande förutsatt, att hand­

ledarna med hänsyn till sitt ansvar skulle erhålla särskilt arvode. Vidare

borde enligt kommittén en standardiserad ersättning utgå till studerande

som genomgår studiepraktik. Dessa rekommendationer föranledde inte nå­

got ställningstagande i propositionen. I sitt utlåtande framhöll statsut­

skottet, att frågan om vem som skulle bestrida kostnaderna för arvode åt

handledare borde lösas genom förhandlingar.

Den första intagningen av studerande till den nya utbildningsgången vid

socialhögskolorna ägde rum höstterminen 1964. Flertalet av de elever som

då inledde sin utbildning fullgör den första praktikperioden under inne­

varande hösttermin.

Frågorna om särskilda ersättningar till handledare och praktikanter har

i olika sammanhang aktualiserats av Tjänstemännens centralorganisation

(.TCO) och Sveriges akademikers centralorganisation (SACO). Dessa orga­

nisationer har, liksom samarbetsnämnden för socialhögskolorna, uttalat

sig för att såväl handledararvoden som praktikantersättningar skall utgå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

53

Inom ecklesiastikdepartementet har under våren 1965 en särskild arbets­ grupp berett vissa frågor rörande den praktiska utbildningen av studerande vid socialhögskolorna, däribland nyssnämnda spörsmål. Arbetsgruppens ställningstaganden har föregåtts av överläggningar med en rad statliga myndigheter — arbetsmarknadsstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, social­ styrelsen och samarbetsnämnden för socialhögskolorna — samt företräda­ re för kommunförbunden — Svenska kommunförbundet, Svenska lands­ tingsförbundet och Svenska stadsförbundet — och berörda personal- och studerandeorganisationer — SACO, TCO, Sveriges förenade studentkårer och Socialhögskolornas studentkårers organisation.

I en departementspromemoria, dagtecknad i juli 1965, har arbetsgrup­ pen uttalat bl. a.

Det starkt växande behovet av praktik platser för studerande vid socialhögskolorna gör det enligt arbetsgruppens mening nödvändigt att intensifiera ansträngningarna i syfte att tillgodose detta behov. Praktik­ utbildning bör därför i ökad utsträckning anordnas vid statliga myndig­ heter, i första hand arbetsmarknadsstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen och socialstyrelsen. Liksom hittills kommer emellertid med all sannolikhet den kommunala sektorn att få ta emot flertalet av praktikanterna. För att en kraftig ökning av antalet praktikplatser skall kunna uppnås är det av syn­ nerlig vikt att kommunförbunden, i enlighet med vad dessa erbjudit vid överläggningar med arbetsgruppen, verkar för att de enskilda kommu­ nerna upplåter praktikplatser. I den utsträckning så är möjligt bör enligt arbetsgruppens mening socialhögskolorna sluta överenskommelser om per­ manenta praktikplatser med lämpliga praktikinstitutioner inom såväl den offentliga som den enskilda sektorn.

Arbetsgruppen delar den allmänt uttalade uppfattningen att praktiken under de båda femmånadersperioderna bör utformas som en integrerad del av utbildningen. I likhet med socionomutbildningskommittén förutsätter arbetsgruppen, att den avslutande praktikperioden om två månader bör kunna utnyttjas för vikariatstjänstgöring e. d.

På praktikinstitutionerna bör lämnas effektiv handledning av kva­ lificerad personal. De sedan budgetåret 1964/65 anordnade handledarkur­ serna vid socialhögskolorna bör därför enligt arbetsgruppen ges sådan omfattning, att de tjänstemän som skall handleda praktikanter successivt kan beredas möjlighet att genomgå dylik kurs. Eftersom berörda tjänste­ män på praktikinstitutionerna i sin egenskap av handledare har läraran- svar för utbildningen, finner arbetsgruppen det vara av synnerlig vikt, att socialhögskolorna bereds tillfälle att deltaga i urvalet av handledare.

Ifrågavarande handledning medför såväl merarbete som extra ansvar för berörda tjänstemän. Detta förhållande, liksom önskvärdheten av att kunna rekrytera de för handledaruppgifter lämpligaste tjänstemännen, motiverar enligt arbetsgruppens uppfattning att särskilda handleda r- a r v o d e n införs i och med den nya studieordningens genomförande på praktikstadiet, dvs. fr. o. in. höstterminen 1965.

De krav på särskilda praktikantersättningar, som fram­ förts av personal- och studerandeorganisationerna, finner sig arbetsgrup­ pen inte kunna tillstyrka. Den praktik som de studerande vid socialhög­ skolorna skall genomgå utgör nämligen ett obligatoriskt led i utbildningen.

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

54

Under hela utbildningstiden skall statliga studiemedel utgå i enlighet med

de tr. o. m. den 1 januari 1965 gällande bestämmelserna. Detta innebär så­

lunda att de studerande även under praktiktiden erhåller studiemedel. Stu­

diemedel skostnaderna för detta ändamål kan beräknas uppgå till ca 4,2

milj. kr. under budgetåret 1965/66.

I fråga om de med studiepraktiken förenade kostnaderna förut­

sätter arbetsgruppen att kostnader för normal handledning, lokaler, mate­

riel in. m. bestrids av resp. praktikinstitution. Däremot bör enligt arbets­

gruppen kostnaderna för handledararvoden, med hänsyn till ifrågavarande

handlednings deciderade undervisningskaraktär, åvila staten. Medlen för

handledararvoden bör ställas till förfogande för resp. socialhögskola, som

har att utbetala fastställt arvode direkt till handledarna.

Departementschefen

Jag vill här främst beröra vissa frågor sammanhängande med den obli­

gatoriska studiepraktiken inom ramen för socionomutbildningen.

Redan i prop. 1964:48 framhöll jag, att förutsättningen för att studie­

praktiken skall kunna utformas som undervisning och betraktas som en

del av socionomutbildningen är att de studerande ges kvalificerad hand­

ledning på praktikinstitutionerna. Jag förordade i detta syfte, att särskilda

handledarkurser skulle anordnas vid socialhögskolorna. En särskild ar­

betsgrupp inom ecklesiastikdepartementet har sedermera haft att bereda

vissa frågor som sammanhänger med den praktiska socionomutbildningen.

I likhet med arbetsgruppen finner jag det nödvändigt, att effektiva åt­

gärder vidtas för att tillgodose det starkt växande behovet av praktikplatser

för studerande från socialhögskolorna. Berörda statliga myndigheter bör

aktivt medverka till att sådana praktikplatser anordnas vid institutioner

och förvaltningar inom deras resp. verksamhetsområden. Det är med till­

fredsställelse jag noterar, att kommunförbunden åtagit sig att på motsva­

rande sätt verka för att de enskilda kommunerna i ökad omfattning skall

upplåta praktikplatser. Jag utgår, liksom arbetsgruppen, från att kostnader

för normal handledning, lokaler och materiel in. in. därvid skall bestridas

av vederbörande praktikinstitution.

För den kontinuerliga, allmänt yrkesinriktade handledningen, som

enligt arbetsgruppen bör meddelas under de båda längre praktikperioder­

na om vardera fem månader, krävs betydande insatser och ett person­

ligt ansvar av de tjänstemän som utvalts till handledare. Det ingår sålun­

da i handledarens uppgifter bl. a. att bedöma praktikantens arbetspresta­

tioner samt avge vitsord häröver till socialhögskolan. Med hänsyn härtill

har arbetsgruppen, liksom tidigare socionomutbildningskommittén, fun­

nit det skäligt, att handledarna erhåller särskilt arvode.

Det kan i sammanhanget nämnas, att kommunförbunden i en gemensam

skrift till arbetsgruppen framhållit, att man inte motsätter sig att ett visst

mindre arvode utgår till tjänstemän som fortlöpande fungerar som hand­

ledare för elever från socialhögskolorna. Då denna praktikhandledning in­

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

55

går i socialhögskolornas planer över studiegången, är den enligt kommun-

förbunden en rent statlig angelägenhet. Staten bör därför, framhåller för­

bunden, svara för kostnaderna för nämnda arvoden.

Vid överläggningar, som på Kungl. Maj :ts uppdrag upptagits av statens

avtalsverk med företrädare för berörda personalorganisationer, bär —

under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande — överenskommelse träf­

fats om storleken av de arvoden som bör utgå till handledare av praktikan­

ter från socialhögskolorna, överenskommelsen innebär, att för läsåret

1965/66 arvode skall utgå med följande månadsbelopp, nämligen 210 kr.

för en praktikant, 240 kr. för två praktikanter och 270 kr. för tre eller flera

praktikanter samtidigt. Genom beslut den 24 september 1965 har Kungl.

Maj :t godkänt överenskommelsen.

Mot bakgrunden av det anförda förordar jag, att medel anvisas på riks-

staten för arvodering av ifrågavarande handledare vid såväl statliga som

kommunala och enskilda praktikinstitutioner. Dylikt arvode bör utgå för

handledning som fullgörs enligt den av statsmakterna år 1964 beslutade

nya studieordningen (jfr prop. 1964: 48), vilken på praktikstadiet skall

tillämpas fr. o. in. höstterminen 1965. Medelsbehovet för innevarande bud­

getår har av samarbetsnämnden för socialhögskolorna beräknats till ca

584 000 kr. I praktiken faller inom detta budgetår endast den första femmå-

nadersperioden. För budgetåret 1966/67, då kostnader uppstår för praktik­

handledning under båda femmånadersperioderna, har nämnden beräknat

ett medelsbehov av ca 1 226 000 kr. Erforderliga medel bör för innevarande

budgetår utgå från anslaget Extra utgifter vid universitet och högskolor,

posten Till Kungl. Maj :ts disposition. Fr. o. m. nästa budgetår bör kostna­

derna bestridas från socialhögskolornas resp. avlöningsanslag.

Med utgångspunkt i socionomutbildningskommitténs nyss refererade ut­

talande år 1962 att en standardiserad ersättning bör utgå till de stude­

rande från socialhögskolorna, som genomgår studiepraktik, har arbets­

gruppen belyst frågan om de studerandes ekonomiska situation under

praktiktiden. Sålunda erinrar arbetsgruppen om att det studiesociala stödet

vid socialhögskolorna fr. o. m. den 1 januari 1965, då studiemedels­

systemet genomfördes, omfattar även studiepraktiken — bortsett från den

avslutande tvåmånadersperiod som avses utnyttjad för vikariatstjänst-

göring. Med hänsyn härtill och mot bakgrund av att studiepraktiken en­

ligt den nya studieordningen skall utgöra en integrerad del av utbildningen

finner arbetsgruppen, att någon särskild ersättning inte bör utgå till prak­

tikanterna. Kommunförbunden har i denna fråga konstaterat, att prakti­

ken bör betraktas som utbildning, under vilken de studerandes levnads­

kostnader skall bestridas av statliga studiemedel. Jag delar arbetsgruppens

uppfattning men vill samtidigt erinra om att utöver studiemedlen — f. n.

7 000 kr. om året — kan utgå extra studiemedel, om synnerliga skäl härför

kan anföras av den studerande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

56

Jag behandlar härefter frågan om det aktuella medelsbehovet. Under

anslaget Extra utgifter vid universitet och högskolor, anslagsposten Till

Kungl. Maj :ts disposition, har för innevarande budgetår stått till förfo­

gande ett belopp av sammanlagt ca 620 000 kr. Under anslagsposten kvar­

stod den 1 oktober 1965 i runt tal 320 000 kr. Som jag här redovisat

kan under återstoden av innevarande budgetår medelsanspråk på denna

anslagspost väntas bli ställda för dels diskussionsseminarier i anslut­

ning till radiokursen i statskunskap — ca 65 000 kr., dels handledar-

arvoden vid studiepraktik för studerande från socialhögskolorna — ca

584 000 kr. Härjämte kan av erfarenhet konstateras, att från ifrågavarande

anslagspost medel måste anvisas för att täcka kostnaderna för en rad oför­

utsedda utgifter. Med hänsyn härtill räknar jag med en medelsåtgång av

1 050 000 kr. för återstoden av innevarande budgetår. Detta innebär för

budgetåret 1965/66 ett medelsbehov av 730 000 kr. utöver nu uppfört be­

lopp under anslaget till extra utgifter vid universitet och högskolor, posten

Till Kungl. Maj:ts disposition. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t

måtte föreslå riksdagen

att till Extra utgifter vid universitet och högskolor

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66 anvisa

ett reservationsanslag av 730 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

F. Lärarutbildning

[4] 33. Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. Ett reservationsan­

slag med angiven rubrik har på riksstaten för innevarande budgetår upp­

förts med 2 985 000 kr. Någon reservation från föregående budgetår finns

inte på anslaget.

Skolöverstyrelsen har i skrivelse den 18 juni 1965 hemställt bl. a., att ett

reservationsanslag av 350 000 kr. anvisas på tilläggsstat till bestridande av

kostnader för utbildning av 100 lärare i vårdyrken budgetåret 1965/66.

Överstyrelsens framställning grundar sig på en promemoria angående

utbildningsfrågor inom vårdyrkena, vilken utarbetats av en samarbets-

kommitté bestående av företrädare för medicinalstyrelsen, arbetsmark­

nadsstyrelsen, skolöverstyrelsen, Svenska landstingsförbundet, Svenska

stadsförbundet, yrkesutbildningsberedningen, 1962 års utredning angående

sjuksköterskeutbildningen och statens institut för högre utbildning av sjuk­

sköterskor. Av promemorian framgår att en ökad lärarutbildning anses

nödvändig för att tillgodose det allt större behovet av utbildning på vård­

området. Ett ökat antal lärare bedöms erforderligt för bl. a. åldringsvård,

tandvård, fotvård och laboratoriearbete. Utbildningsbehovet anges till minst

120 lärare årligen fr. o. in. budgetåret 1965/66. överstyrelsens framställ­

ning avser en utbildning av lärare för dylika specialavsnitt av vårdområdet.

57

I överstyrelsens skrivelse anges två alternativ till utformning av den åsyftade lärarutbildningen. Det ena alternativet avser en utbildning om 33, veckor utformad med yrkeslärarutbildningen som modell. Det andra alter­ nativet avser en utbildning om 19 veckor, dvs. en utbildning av samma längd som de vid statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor anordnade kortare lärarutbildningskurserna. Med hänsyn till betydelsen av att snabbt få fram lärare inriktar sig överstyrelsen i detta sammanhang på en utbildning av sistnämnda, kortare typ.

Den föreslagna lärarutbildningen anges vara avsedd för dem som genom­ gått utbildning till något av följande yrken och som därefter fullgjort minst två års väl vitsordad tjänstgöring i yrket, nämligen fotvårdsspecialist, laboratorieassistent, operationsassistent, röntgenassistent, radioterapiassi­ stent, hörselvårdsassistent, tandsköterska och ålderdomshemsföreståndare. Dessutom avses, enligt vad som inhämtats, även sjuksköterskor kunna emottagas vid denna lärarutbildning.

Utbildningen avses blir förlagd till Stockholm, Göteborg och Malmö i an­ slutning till därvarande yrkespedagogiska institut.

Kostnaderna för den föreslagna lärarutbildningen beräknar överstyrel­ sen till i runt tal 1 310 000 kr., varav 350 000 kr. utgör kurskostnader fallande på reservationsanslaget Utbildning av lärare vid yrkesundervis­ ningen och 960 000 kr. ersättning till deltagare fallande på förslagsanslaget Ersättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen. I de på riksstalen för innevarande budgetår uppförda anslagen har medel för ifrågavarande ändamål inte beräknats, överstyrelsen, som i viss omfattning redan påbörjat den föreslagna vårdyrkeslärarutbildningen med ianspråk- tagande av tillgängliga anslag, framhåller, att annan angelägen yrkeslärar- utbildning måste uppskjutas till ett senare budgetår, om tilläggsanslag ej skulle anvisas.

Departementschefen

Med hänsyn till den rådande bristen på vårdyrkeslärare anser jag det vara av stor vikt, att den av överstyrelsen föreslagna utbildningen anord­ nas redan innevarande budgetår. Eftersom behovet av lärare i yrkesämnen är stort även inom andra områden än vårdområdet, bör anordnandet av här föreslagen utbildning ej leda till en minskning av annan lärarutbildning. Jag föreslår därför, att särskilda medel anvisas för bestridande av kostna­ derna för den föreslagna vårdyrkeslärarutbildningen. Jag anser, att denna utbildning bör reserveras för sådana specialistkategorier, som uppräknas i en till överstyrelsens framställning fogad promemoria, dvs. för blivande lärare för fotvårdsspecialister, laboratorie-, operations-, röntgen-, radio­ terapi- och hörselvårdsassistenter, tandsköterskor och ålderdomshemsfö­ reståndare.

Mot överstyrelsens kostnadsberäkning i vad avser kurskostnaderna har jag ingen erinran beträffande annat än kostnaderna för auskultationsarvoden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

58

Dessa kostnader bör i enlighet med gällande bestämmelser för annan, jäm­

förbar lärarutbildning beräknas efter 10 i stället för 15 kr. per auskulta-

tionstimme. När det gäller ersättning till deltagarna vill jag erinra om att,

beträffande den utbildning av motsvarande yrkeskategorier som bedrivs av

statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor, ersättning inte för­

utsatts skola utgå till deltagare som har anställning hos statlig eller kom­

munal sjukvårdshuvudman. Liksom förutsatts beträffande nyssnämnda ut­

bildning räknar jag även här med att huvudmännen kommer att bevilja hos

dem anställd personal tjänstledighet med bibehållen lön för genomgång av

de kurser varom här är fråga.

I vad gäller den del av kostnaderna som hänför sig till reservationsan­

slaget Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen räknar jag med ett ine-

delsbehov av 340 000 kr. I samband härmed kommer förslagsanslaget Er­

sättning till deltagare i utbildning av lärare vid yrkesundervisningen att

merbelastas i anledning av ersättningen till sådan personal som inte innehar

anställning hos sjukvårdshuvudman.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66 anvisa

ett reservationsanslag av 340 000 kr.

Kungl. Maj. ts proposition nr i55 år 1965

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

[5] 22. Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor. Investerings-

anslagen för universiteten samt högskolorna tillhörande ecklesiastikde­

partementets område är sammanförda till ett gemensamt anslag, benämnt

Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor. Under denna an-

slagsrubrik har på riksstaten för innevarande budgetår uppförts ett investe-

ringsanslag av 144 324 000 kr. till byggnadsarbeten vid universiteten, karo­

linska institutet, de tekniska högskolorna och gymnastiska centralinstitu­

tet.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 24 augusti 1965 gjort framställ­

ning om bl. a. anslag på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1965/66

och hemställt att vissa byggnadsobjekt m. in. måtte redovisas för riks­

dagen under hösten 1965. Av tillgängliga handlingar inhämtas bl. a.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

59

Universitetet i Umeå

Nybyggnad för högre utbildning och forskning i zoo­ logi och genetik

Enligt gällande program för utbyggnaden av universitetet i Umeå till­ kommer fr. o. m. läsåret 1966/67 bl. a. ämnet zoologi och fr. o. m. läsåiet 1967/68 bl. a. ämnet genetik (prop. 1964: 74 s. 70, SU 94, rskr 214).

Byggnadsstyrelsen bär den 9 augusti 1965 redovisat huvudhandlingar för en nybyggnad för högre utbildning och forskning i nämnda ämnen. Handlingarna har utarbetats på grundval av ett av 1962 års umeåkommitté framlagt lokalprogram. Nybyggnaden, som omfattar ca 1 900 m2 rumsyta fördelad på fem våningar, skall sammanbyggas med den nyligen färdig­ ställda byggnaden för anatomi och histologi. De tre nedre våningsplanen innehåller lokaler för zoologi och de två övre lokaler för genetik. Vissa lo­ kaler, bl. a. för verkstadsändamål, avses att utnyttjas gemensamt för hela byggnadskomplexet för anatomi och histologi samt zoologi och genetik.

Byggnadsstyrelsen beräknar kostnaderna för nybyggnaden till 4 190 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1965, vilket motsvarar ca 2 200 kr. per in2 rumsyta. Enligt styrelsen torde byggnadsarbetena kunna igångsättas i ja­ nuari 1966. Byggnadstiden beräknas till 14 månader.

Genom beslut den 24 september 1965 har Kungl. Maj :t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att fortsätta projekteringen av byggnadsobjektet fram t. o. in. färdigställande av bygghandlingar.

Tekniska högskolan i Lund

Fastighetsförvärv

1 utbyggnadsplanen för universitetet och högskolorna i Lund har bygg­ nadsstyrelsen räknat med en hundraprocentig lokalmässig utbyggnadsreserv (jfr prop. 1965: 104 s. 7). För att en dylik reserv skall kunna erhållas och för att den mark som redan står till förfogande skall kunna utnyttjas på ett ändamålsenligt sätt krävs enligt byggnadsstyrelsen vissa markförvärv.

I detta syfte har byggnadsstyrelsen träffat avtal om förvärv av ett område i privat ägo med en areal av ca 23 560 m2 beläget omedelbart öster om ny­ byggnaderna för maskinteknik och elektroteknik vid tekniska högskolan i Lund. Avtalet förutsätter Kungl. Maj :ts godkännande före den 1 april 1966. På området finns uppförda dels ett äldre bostadshus innehållande tre omo­ derna mindre lägenheter, dels en fabriksbyggnad med tillhörande förråds­ byggnad och garage. Fabriksbyggnaden omfattar ca 2 700 m2 rumsyta. De i byggnaden redan friställda lokalerna avses enligt byggnadsstyrelsen tills vidare bli utnyttjade som lager. Köpeskillingen uppgår enligt avtalet till 1 525 000 kr.

60

I investeringsplanen för högskolan finns uppförd en kostnadsram av

51 000 kr., som avser ett numera avslutat fastighetsförvärv i samhand med

nybyggnaden för arkitektur. Styrelsen föreslår nu att en till 1 575 000 kr.

förhöjd ram uppförs i planen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

Departementschefen

För innevarande budgetår har på riksstaten anvisats i det närmaste

145 milj. kr. under investeringsanslaget Byggnadsarbeten vid universi­

teten och vissa högskolor. Den ingående medelsreservationen uppgår till

över 30 milj. kr., varför sammanlagt ca 175 milj. kr. står till förfogande.

Huruvida ytterligare medelsanvisning erfordras under löpande budgetår är

enligt min mening svårt att redan nu bedöma. Jag avser därför att ta upp

denna fråga till behandling i samband med kommande förslag till utgifter

på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1965/66. Ett säkrare under­

lag för bedömning av medelsbehovet torde då komma att föreligga.

Av de av byggnadsstyrelsen redovisade byggnadsobjekten har jag med

hänsyn till projekteringsläget för dessa och tidpunkten för arbetenas på­

börjande funnit anledning framlägga förslag om afl den i det föregående

behandlade byggnaden för högre utbildning och forskning i zoologi och ge­

netik vid universitetet i Umeå nu uppförs i investeringsplanen för univer­

sitetet. Som framgår av det föregående har Kungl. Maj :t tidigare prövat hu­

vudhandlingar för byggnadsobjektet.

i prop. 1965: 104 (s. 35) uttalade jag att byggnadsstyrelsen borde, när

det gällde frågor rörande större fastighetsförvärv, framlägga förslag i så

god tid att de kunde underställas riksdagen för godkännande. Vissa fastig­

hetsförvärv borde dock Kungl. Maj :t i undantagsfall få föranslalta om inom

ramen för tillgängliga medel under ifrågavarande anslag. Det förslag till

fastighetsförvärv i Lund som redovisats i det föregående har jag funnit mig

böra behandla i detta sammanhang med hänsyn till att avtalet om förvär­

vet förutsätter Kungl. Maj :ts godkännande före den 1 april 1966. I lik­

het med byggnadsstyrelsen finner jag förvärvet angeläget som ett led i strä­

vandena att säkra erforderlig mark för den fortsatta utbyggnaden av universi­

tetet och högskolorna i Lund. Den i avtalet angivna köpesumman, 1 525 000

kr., finner jag godtagbar. Jag anser därför att den i investeringsplanen för

tekniska högskolan i Lund uppförda kostnadsramen för fastighetsförvärv

av 51 000 kr. i enlighet med byggnadsstyrelsens förslag bör höjas till

1 575 000 kr.

Med hänvisning till vad jag i det föregående anfört bör i de under ifråga­

varande anslag för budgetåret 1965/66 uppförda investeringsplanerna in­

föras dels följande nya kostnadsram, dels följande ändrade kostnadsram,

vilka båda är beräknade enligt prisläget den 1 april 1965.

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

61

Universitetet i Umeå

Nybyggnad för högre utbildning och forskning i zoologi och ge­

netik ............................................................. ................................................. 4 190 000

Tekniska högskolan i Lund

Fastighetsförvärv........................................................................................... 1 575 000

.lag förordar att kostnaderna för objekten innevarande budgetår får be­

stridas av tillgängliga medel under anslaget Byggnadsarbeten vid univer­

siteten och vissa högskolor.

Fader åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående förordat angående

bestridande av kostnaderna för en nybyggnad vid universi­

tetet i Umeå samt för visst fastighetsförvärv i Lund.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Monika Hallgren

5

liihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr lss

lif V)

r

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

63

Bilaga 7

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­

rådet på Stockholms slott den 5 november 1965.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Lange, Kling

Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Palme

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler här­

efter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angå­

ende utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1965/66 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Nionde huvudtiteln

F.

Forskning och undervisning på jordbrukets och trädgårdsnäringens

område

[1] 8. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor in. m.

För budgetåret 1965/66 är på riksstaten under förevarande anslagsrubrik

uppfört ett reservationsanslag av 1,8 milj. kr. Av detta belopp disponeras

1,5 milj. kr. av utrustningsnämnden för universitet och högskolor för i en

särskild ulrustningsplan upptagna ändamål. Återstående 300 000 kr. dispo­

neras av byggnadsstyrelsen för ändamål, som redovisats i en särskild in-

redningsplan. Nämnden och styrelsen äger inom ramen för tillgängliga me­

del —- oavsett i utrustnings- och inredningsplanerna för objekten beräknad

medelsförbrukning — bestrida kostnader för utrustning resp. inredning av

de i vederbörande plan upptagna objekten intill högst det belopp, som för

varje objekt angetts som kostnadsram.

64

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor hemställer om in­

förande i utrustningsplanen för budgetåret 1965/66 av två nya kostnads­

ramar avseende institutionerna för genetik och växtförädling samt frukt-

och bärodling vid lantbrukshögskolan. Till följd av att en utökning av ut­

bildningskapaciteten avses ske vid dessa institutioner bör enligt nämnden

erforderlig utrustning redan under innevarande budgetår ställas till insti­

tutionernas förfogande.

Nämnden framhåller, att det är tillräckligt, att kostnadsramar fastställs

för ifrågavarande projekt, varigenom möjlighet bereds nämnden att utlägga

för objekten erforderliga beställningar, samt att nämnden bemyndigas att

under budgetåret 1965/66 likvidera under dessa nya kostnadsramar gjorda

inköp med anlitande av redan tillgängliga medel under förevarande reser­

vationsanslag. Nämnden avser att senare inkomma med beräkning av det

totala medelsbehovet för utrustningsverksamheten under budgetåret 1965/

66. Därvid kan konstateras huruvida de beställningar, som sker på grundval

av de aktuella nya kostnadsramarna, påverkar medelsbehovet i sådan om­

fattning att ytterligare medel måste anvisas redan för budgetåret 1965/66.

Beträffande de nya objekten anför nämnden bl. a.

Institutionen för genetik och växtförädling, Ultuna

Då universitetet i Uppsala icke har någon institution för genetik replierar

universitetet i detta ämne på institutionen för genetik och växtförädling

vid lantbrukshögskolan. F. n. uppgår antalet genetikstuderande vid univer­

sitetet till ca 70, av vilka flertalet följer undervisningen för två betyg och

sålunda är studerande vid institutionen under minst två terminer. Efter­

frågan på utbildningsplatser för universitetsstuderande i genetik är emeller­

tid större än antalet disponibla platser. Bristen på lämpliga lokaler har hit­

tills omöjliggjort eu ökad intagning. Nyligen har emellertid en byggnad —

en s. k. försökslada — friställts för institutionens behov. För att denna

byggnad skall kunna utnyttjas och bereda plats för ytterligare ca 30 gene­

tikstuderande erfordras emellertid att den upprustas. Ifrån byggnadssty­

relsen har upplysts, att upprustningen torde kunna utföras redan under

hösten 1965.

För de 30 utbildningsplatser som tillkommer erfordras komplettering

av den befintliga apparatutrustningen vid institutionen. Professorn i gene­

tik har kostnadsberäknat denna utrustning till ca 184 000 kr. exklusive all­

män varuskatt. Nämnden föreslår, att för genetik och växtförädling fast­

ställs en såsom definitiv betecknad kostnadsram på 180 000 kr.

Institutionen för frukt- och b ä r o d 1 i n g, A 1 n a r p

Såsom redovisats i prop. 1965: 1 (bil. Ils. 307, JoU 1, rskr 9) är ombygg­

nad i egentlig mening ej längre aktuell av den av institutionen för frukt- och

bärodling disponerade byggnaden. Endast förbättringar, som kan hänföras

till underhåll, skall vidtas på denna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

65

Fr. o. m. höstterminen 1965 har viss del av hortonomntbildningen förlagts

till institutionen. Antalet hortonomie studerande vid institutionen beräk­

nas komma att uppgå till högst 20.

Professorn i förevarande ämne har hos nämnden hemställt, att institu­

tionen snarast utrustas med erforderlig apparatur m. m. för undervisning.

Apparaturen bör utnyttjas äA'en för forskning. Kostnaderna för utrust­

ningen beräknar nämnden till 90 000 kr. För institutionen för frukt- och

bärodling bör alltså enligt nämnden fastställas en såsom definitiv beteck­

nad kostnadsram av 90 000 kr.

Byggnadsstyrelsen hemställer om att i inredningsplanen för 1965/66

upptas definitiva kostnadsramar avseende inredning av nybyggnader för

institutionerna för växtodling och växtpatologi vid lantbrukshögskolan

samt för statens lantbrukskemiska laboratorium. Delramar för dessa arbe­

ten har tidigare godkänts av riksdagen. Dessa delramar uppgår till resp.

350 000 kr., 350 000 kr. och 100 000 kr. De av styrelsen föreslagna totala

kostnadsramarna för ifrågavarande inredningsobjekt beräknas till resp.

720 000 kr., 925 000 kr. och 1 065 000 kr.

De för nämnda objekt för budgetåret 1965/66 anvisade medlen, 300 000

kr., har enligt styrelsen visat sig otillräckliga. Ytterligare medelsanvisning

för budgetåret uppgående till 340 000 kr. måste därför ske, om objekten

skall kunna tas i bruk så snart byggnadsarbetena slutförts. Styrelsen fram­

håller, att de totala kostnadsramarna uppskattats med ledning av de be­

räkningsgrunder som tidigare tillämpats av utrustningsnämnden för uni­

versitet och högskolor. Kostnaderna för inredning har bedömts motsvara ett

genomsnittligt värde av ca 14 % av byggnadskostnaderna. I inrednings-

kostnaderna ingår även kostnader för projektering och administrationskost­

nader för inköpsverksamheten samt vissa omkostnader.

Departementschefen

Genom Kungl. Maj :ts beslut den 29 april 1965 ställdes till förfogande

dels för utrustningsnämnden för universitet och högskolor — utöver vad

som tidigare disponerades av nämnden — 1,5 milj. kr., dels för byggnads­

styrelsen 300 000 kr. att disponeras för ändamål upptagna i en utrust­

nings- resp. en inredningsplan för jordbrukets högskolor. I dessa planer

angavs för de olika utrustnings- och inredningsföretagen av riksdagen god­

kända kostnadsramar. Dessa är antingen definitiva ramar, dvs. avser hela

kostnaden för ifrågavarande förslag, eller delramar t. o. m. budgetåret

1965/66, vilket innebär att slutlig kostnadsberäkning av företaget i fråga

ej varit möjlig att genomföra och att ytterligare kostnader i regel torde vara

att förvänta.

I det föregående har redogörelse lämnats för förslag till ändrade kost­

nadsramar. Jag har inte funnit anledning till erinran mot dessa. Jag för­

ordar sålunda att följande nya definitiva kostnadsramar för utrustnings-

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

objekt vid lantbrukshögskolan godkänns och intas i utrustningsplanen för

budgetåret 1965/66, nämligen

Institutionen för genetik och växtförädling...................................... 180 000

Institutionen för frukt- och bärodling ............................................... 90 000

Jag förordar vidare, att för de i inredningsplanen för budgetåret 1965/66

upptagna företagen godkänns följande totala kostnadsramar, nämligen för

Institutionen för växtodling vid lantbrukshögskolan .................... 720 000

Institutionen för växtpatologi vid lantbrukshögskolan ................ 925 000

Statens lantbrukskemiska laboratorium ........................................... 1 065 000

Finansieringen av nyssnämnda objekt bör ske på så sätt, att nämnden

och styrelsen erhåller medgivande att anlita för myndigheten tillgängliga

medel under förevarande anslag för att under budgetåret 1965/66 bestrida

uppkommande kostnader för utrustning resp. inredning intill högst det

belopp som i vederbörande plan angetts som kostnadsram för varje objekt.

Vad beträffar den av byggnadsstyrelsen begärda ytterligare medelstill­

delningen för innevarande budgetår avser jag att ta upp denna fråga till

prövning i samband med kommande förslag till utgifter på tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1965/66. Ett bättre underlag för bedömning

av medelsbehovet torde då kunna föreligga.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående förordat angående

bestridande av kostnaderna för utrustning av institutio­

nerna för genetik och växtförädling samt frukt- och bär­

odling vid lantbrukshögskolan.

[2] 13. Bidrag till Sveriges utsädesförening. På riksstaten för budgetåret

1965/66 är under förevarande anslagsrubrik uppfört ett anslag av 2 749 000

kr.

Styrelsen för Sveriges utsädesförening hemställer, att på tilläggsstat an­

visas 48 000 kr. för att täcka vissa personalkostnader.

Styrelsen anför, att den vid uppgörandet av sina anslagsframställningar

för budgetåren 1964/65 och 1965/66 räknat med att lönerna skulle utgå en­

ligt den placering i lönegrad, som då gällde för de olika personalkategori­

erna vid föreningen. Genom beslut vid 1964 och 1965 års riksdagar samt av

Kungl. Maj :t i anslutning därtill meddelade bestämmelser har vissa kate­

gorier tjänster vid föreningen erhållit förhöjd placering i lönegrad fr. o. m.

den 1 juli 1964 och den 1 juli 1965. Härigenom har uppkommit oförutsedda

löneökningar. Vidare har föreningen fått vidkännas ökade pensions- och so­

cialförsäkringsavgifter. Den sammanlagda merkostnaden med anledning

härav utgör för budgetåret 1964/65 4 200 kr. och för budgetåret 1965/66

43 800 kr.

Styrelsen för lantbrukshögskolan tillstyrker utsädesföreningens förslag.

Departementschefen

De ökade kostnader, som Sveriges utsädesförening fått vidkännas på

grund av höjda lönegradsplaceringar för vissa ordinarie tjänstemän, bör

täckas med statsmedel. Härför erfordras att statsbidraget till föreningen

för innevarande budgetår ökas med 48 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till Sveriges utsädesförening på tilläggs-

stat I till riksstaten för budgetåret 1965/66 anvisa ett an­

slag av 48 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

67

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

[3] 26. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. Kungl. Maj :t

ställde genom beslut den 29 april 1965 förevarande investeringsanslag av

2 390 000 kr. till byggnadsstyrelsens förfogande för budgetåret 1965/66 att

disponeras i enlighet med en investeringsplan, som för de i planen ingående

byggnadsobjekten upptog av riksdagen godkända kostnadsramar.

Byggnadsstyrelsen hemställer dels att för vissa av de i investeringspla­

nen redan upptagna byggnadsföretagen nya kostnadsramar godkänns, dels

att kostnadsram godkänns för första etappen av nybyggnad av panncentral

vid lantbrukshögskolan, Ultuna. Styrelsen hemställer vidare, att på till-

läggsstat för innevarande budgetår under förevarande anslag anvisas 1

milj. kr. Av tillgängliga handlingar inhämtas bl. a.

Lantbrukshögskolan

Ultuna. Nybyggnader för växtodling, växt patologi och

b i g ä r d samt försörjningsåtgärder

För ifrågavarande byggnadsföretag lämnades redogörelser i prop. 1964: 44

(s. 2). 1 prop. 1965: 1 (bil. It s. 308) upptogs kostnadsramarna för projekten

enligt prisläget den 1 juli 1964 till totalt 9 130 000 kr., varav för nybyggnad

för växtodling 3 935 000 kr., för nybyggnad för växtpatologi 4 035 000 kr.,

för bigård 415 000 kr. och för försörjningsåtgärder 745 000 kr.

C8

I skrivelse den 18 mars 1965 anmälde byggnadsstyrelsen, att kostnaderna

efter företagen anbudsprövning beräknades till 9 850 000 kr. Genom beslut

av Kungl. Maj :t den 19 mars 1965 uppdrogs åt byggnadsstyrelsen att utan

hinder av att kostnadsramarna beräknades till sistnämnda belopp låta

påbörja uppförandet av byggnaderna. Arbetena igångsattes i april 1965.

Nybygonaderna för växtodling och växtpatologi beräknas bli tagna i bruk

under våren 1967. Bigården beräknas bli färdigställd under hösten 1965.

Byggnadsstyrelsen redovisar i skrivelse den 22 augusti 1965 kostnads­

ramen för ifrågavarande projekt enligt prisläget den 1 april 1965 till

9 930 000 kr., varav för nybyggnad för växtodling 4,5 milj. kr., för nybygg­

nad för växtpatologi 4,3 milj. kr., för bigård 445 000 kr. och för försörjnings-

åtgärder 685 000 kr.

U It u na. Två lantarbetarbostäder

Förevarande byggnadsobjekt bär redovisats i prop. 1964:44 (s. 3) och

prop. 1965: 1 (bil. Ils. 308).

Genom beslut den 21 maj 1964 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen

att inom en kostnadsram av 190 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1963 upp­

föra ifrågavarande lantarbetarbostäder, varvid färdigfabricerade standard­

bostäder syntes böra komma i fråga.

1 skrivelse den 24 augusti 1965 har byggnadsstyrelsen anmält, att pa

grundval av anbud på färdigfabricerade standardbostäder kostnaderna för

ifrågavarande objekt uppgår till 280 000 kr. enligt prisläget den 1 april

1965. Styrelsen har bedömt ifrågavarande anbud såsom skäligt. En förnyad

anbudsinfordran skulle enligt styrelsen inte reducera kostnaden. Styrelsen

hemställer därför, att objektet upptas med en kostnadsram av 280 000 kr.

Byggnadstiden beräknas till november 1965—mars 1966.

Ultuna. Nybyggnad av panncentral, etapp I

Vid lantbrukshögskolan erfordras för värmeförsörjningen av nybyggna­

derna för institutionerna för växtodling och växtpatologi samt för radiobio­

logiska avdelningen en ny panncentral. Även statens lantbrukskemiska la­

boratoriums planerade nybyggnad i Ultuna skall erhålla sin värmeförsörj­

ning från denna central.

Genom beslut den 11 februari 1965 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnads­

styrelsen att på grundval av framlagt byggnadsprogram utföra projektering­

en av byggnad för panncentralen fram t. o. in. färdigställande av hu­

vudhandlingar. Med skrivelse den 6 september 1965 har byggnadsstyrelsen

redovisat huvudhandlingarna för ifrågavarande byggnadsprojekt. Kostna­

den för nybyggnad beräknas av styrelsen på grundval av dessa handlingar

och enligt prisläget den 1 april 1965 till 3 575 000 kr. Kostnadernas fördel­

ning framgår av följande sammanställning.

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

69

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

Projekteringskostnad....................................... 400 000

Byggnadskostnad.............................................. 900 000

VVS-kostnad....................................................... 835 000

El-kostnad........................................................... 460 000

Centraladministration ..................................... 130 000

Försörjningsåtgärder....................................... 850 000

Summa kr. 3 575 000

Genom beslut den 15 oktober 1965 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadssty­

relsen att på grundval av de redovisade huvudhandlingarna fortsätta pro­

jekteringen fram t. o. m. färdigställande av bygghandlingar.

Departementschefen

I det föregående har redogörelse lämnats för byggnadsobjekt, som tidigare

redovisats för riksdagen men beträffande vilka på anbud beräknade kost­

nader visat sig överstiga tidigare kostnadsberäkningar. Dessa företag är ny­

byggnader för växtodling, växtpatologi och bigård, försörj ningsåtgärder

samt två lantarbetarbostäder. Samtliga dessa objekt utom lantarbetarbo­

städerna har efter Kungl. Maj :ts beslut redan påbörjats. De för uppförande

av de båda lantarbetarbostäderna numera beräknade kostnaderna anser

jag vara alltför höga. Särskilda åtgärder torde därför böra vidtas för att

nedbringa dessa kostnader. Då det är angeläget att de ifrågavarande bo­

städerna snarast blir uppförda, bör emellertid den av byggnadsstyrelsen

beräknade kostnadsramen nu intas i investeringsplanen. Vid den fortsatta

handläggningen av byggnadsärendet bör tillses att kostnadsbesparande åt­

gärder vidtas.

Nybyggnaden av panncentral sammanhänger med pågående och plane­

rade nybyggnader inom Ultuna-området. Mot den redovisade kostnadsbe­

räkningen av första etappen av 3 575 000 kr. enligt prisläget den 1 april

1965, som är grundad på huvudhandlingar, har jag ingen erinran. Objektet

bör med nämnda kostnadsram upjitas i investeringsplanen.

Med hänvisning till vad jag anfört bör i investeringsplanen införas änd­

rade kostnadsramar och ny kostnadsram enligt följande. Samtliga ramar

avser prisläget den 1 april 1965.

Lantbrukshögskolan

Växtodling, nybyggnad .................................. 4 500 000

Växtpatologi, nybyggnad .............................. 4 300 000

Bigård, ekonomibyggnad, nybyggnad ....

445 000

Försörj ningsåtgärder....................................... 685 000

Två lantarbetarbostäder, nybyggnader . .

280 000

Panncentral, etapp I, nybyggnad................ 3 575 000

För innevarande budgetår har på ordinarie riksstat anvisats 2 390 000 kr.

under förevarande anslag. Den ingående medelsreservationen uppgår till ca

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1965

10 milj. kr„ varför ca 12 milj. kr. står till förfogande för byggnadsverksam­

heten inom det ifrågavarande området. Huruvida ytterligare medelsanvis­

ning erfordras under löpande budgetår är svårt att nu bedöma. Jag avser

därför att ta upp denna fråga till behandling i samband med kommande

förslag till utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1965/66.

Ett bättre underlag för en bedömning av medelsbehovet torde då kunna fö­

religga.

Jag förordar att kostnaderna för nybyggnad av panncentral får bestridas

av tillgängliga medel under anslaget Byggnadsarbeten vid jordbrukets hög­

skolor m. m.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte

föreslå riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående förordat angående

bestridande av kostnaderna för nybyggnad av panncentral,

etapp I, vid lantbrukshögskolan, Ultuna.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Jan Karlsson

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 åi 1965

71

Bilaga 8

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­

rådet på Stockholms slott den 5 november 1965.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Lange, Kling,

Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson, Holmqvist, Palme,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter fråga

om medel för budgetåret 1965/66 till reparations- och underhållskostnader

m. in. under karolinska sjukhusets delfond av statens allmänna fastighets-

fond och anför.

Reparations- och underhållskostnader m. m. under karolinska sjukhusets

delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under rubriken reparations- och

underhållskostnader m. in. har på denna deltond för budgetåret 1965/66

anvisats sammanlagt 3 084 000 kr. Posten är uppdelad på två underrubriker.

Den ena av dem avser karolinska sjukhuset och har upptagits med

2 584 000 kr., varav 560 000 kr. beräknats för särskilda arbeten.

I skrivelse den 13 februari 1965 har karolinska sjukhusets direktion

hemställt, att för vidtagande av vissa förbättringsåtgärder inom barnme­

dicinska klinikens vårdavdelning 9 måtte på tilläggsstat för budgetåret

1964/65 under karolinska sjukhusets delfond av statens allmänna fastighets­

fond anvisas 175 000 kronor.

Direktionen har därvid anfört, att vid ifrågavarande avdelning vårdas

blodby tesbarn, prematura barn samt akut sjuka spädbarn, vilka har kraf­

tigt ökad infektionskänslighet eller är svårt infekterade. Man måste därför

ställa synnerligen höga sjukhushygieniska krav på avdelningen. En under­

sökning utvisar emellertid, att inte ens på vanlig vårdavdelning som själv­

klara ansedda hygieniska krav kan uppfyllas där. Sedan sommaren 1964

har också ett flertal nosocomiala infektioner av epidemisk karaktär in­

träffat på avdelningen, flera av synnerligen allvarlig art.

Även om den intensivvårdavdelning som f. n. projekteras vid barnklini­

kerna kommer till stånd och därigenom de infektionskänsligaste fallen av­

lastas avdelning 9, är vissa förbättringsåtgärder oundgängligen erforderliga.

Sålunda måste bl. a. såväl blodbytesrum med för operationssal godtagbar

standard som nya isoleringsrum anordnas och biutrymmen för disk, förråd

m. m. förbättras. De sammanlagda kostnaderna härför har beräknats upp­

gå till 175 000 kr.

Departementschefen

Med hänsyn till den ur hygienisk synpunkt inte godtagbara standarden

på vårdavdelning 9 inom karolinska sjukhusets barnmedicinska klinik an-

ser jag det synnerligen angeläget, att ifrågavarande ombyggnadsarbeten

snarast kommer till stånd. Kostnaderna härför torde emellertid inte rym­

mas inom det belopp som under karolinska sjukhusets delfond av statens

allmänna fastighetsfond beräknats för reparations- och underhållskostna­

der in. m. Jag föreslår därför, att under innevarande budgetår ytterligare

175 000 kr. beräknas för detta ändamål. Härvid kommer det i staten upp­

tagna överskottet från karolinska sjukhusets delfond att automatiskt minska.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå

riksdagen

att på staten för statens allmänna fastighetsfond, karolins­

ka sjukhusets delfond, under posten Reparations- och

underhållskostnader m. m. för budgetåret 1965/66 beräkna

ett belopp av ytterligare 175 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

72

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1965

Ur protokollet:

Bo Josephson

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

73

Bilaga 9

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen begärda anslag på tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1965/66

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

IV. Försvarsdepartementet

G

1 Reglering av prisstegringar................................................. 4

200 000

G

4 Kostnader för svenska FN-styrkor m. m., reservationsanslag

8 500 000

12 700 000

V. Socialdepartementet

G 4 a Bidrag till Stockholms läns landsting för förvärv av mark

för Danderyds sjukhus, reservationsanslag......................... 1 855 000

H

3 Karolinska sjukhuset: Utrustning, reservationsanslag ---- 270 000

H

6 Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimer-

lasarettet m. m., reservationsanslag....................................... 2 600 000

4 725 000

VI. Kommunikationsdepartementet

D

16 Statliga farledsarbeten, reservationsanslag....................... 1

250 000

VII. Finansdepartementet

F

8 Kampanj för lönsparande, reservationsanslag........................ 650 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet

B

14 Bidrag till särskilda kulturella ändamål, reservationsanslag

605 000

D

23 a Statens blindskolor m. m.: Inredning och utrustning av

skolhem i Örebro, reservationsanslag...................................... ISO 000

E

106 Extra utgifter vid universitet och högskolor, reservationsan­

slag ............................................................................................. ^30 000

F

33 Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen, reservations­

anslag

340 000

1 825 000

74

IX. Jordbruksdepartementet

F 13 Bidrag till Sveriges utsädesförening .......................................

Säger för driftbudgeten

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

III. Statens allmänna fastighets fond

Socialdepartementet:

11 Utbyggande av akademiska sjukhuset i Uppsala ................

Kommunikationsdepartementet:

13 a

Förvärv av viss tomt inom Djurgårdsstaden i Stockholm

17 a

Förvärv av viss fastighet inom stadsdelen Lilla Essingen i

Stockholm...........................................

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1965

IV. Försvarets fonder

A. Försvarets fastighetsfond

Kasernbyggnaders delfond:

6 a Vissa exploateringskostnader m. m............

V. Statens utlåningsfonder

Socialdepartementet:

2

Statens bosättningslånefond ....................................................

VII. Fonden för förlag till statsverket

Utrikesdepartementet:

a

Utförande av beskickningsanläggningar i Moskva och Stock­

holm .............................................................................................

Säger för kapitalbudgeten

48 000

21198 000

240 000

201 000

23 000 000

23 441 000

650 000

10 000 000

3 000 000

37 091 000

MARCUS BOKTR. STHLM 1965 650660