Prop. 1967:105

('angående ytterligare ut\xad gifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

1

Nr 105

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare ut­

gifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67; given Stockholms slott den 3 mars 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla det förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,

enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

G. E. Sträng

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 mars 1967.

Närvarande:

Statsministern

Erlander,

ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Andersson, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter.

De anslag som 1966 års riksdag anvisat sedan riksstaten för budgetåret 1966/67 fastställts har uppförts på tilläggsstat I (prop. 1966:136, 147 och 150, BoU 57, SU 164, rskr 389). Vidare bär vid början av innevarande års riksdag begärts anslag på tilläggsstat II till nämnda riksstat (prop. 1967: 2 och 30, BoU 4).

1 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 105

2

Ytterligare anslagsframställningar på tilläggsstat under löpande budgetår

har nu ansetts erforderliga. De bör föreläggas riksdagen i en gemensam

proposition avseende ytterligare utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1966/67.

De framställningar om anslag på tilläggsstat som Kungl. Maj :t beslutar

om denna dag tas in i dagens statsrådsprotokoll över försvars-, social-, kom­

munikations-, finans-, ecklesiastik-, jordbruks- och inrikesärenden. Utdrag

av dessa protokoll bör biläggas den gemensamma propositionen som bilagor

19. En sammanställning över av Kungl. Maj :t på tilläggsstat II till riks­

staten för budgetåret 1966/67 t. o. m. denna dag begärda anslag utöver de i

prop. 1967:2 upptagna anslagen torde få bifogas statsrådsprotokollet i det­

ta ärende som bilaga 10.

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj :t i en gemensam pro­

position förelägger riksdagen de förslag om anslag på tilläggsstat IT, m. m.,

som framgår av nämnda utdrag av statsrådsprotokollet.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen

skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta

protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

3

Bilaga 1

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 mars 1967.

Närvarande:

Statsministern

Erlander,

ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Andersson, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler de ärenden under försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Fjärde huvudtiteln

N. Diverse

[1] N 1. Reglering av prisstegringar. Till reglering av prisstegringar på fjärde huvudtiteln har på riksstaten för innevarande budgetår anvisats 100 milj. kr. (prop. 1966: 1 bil. 6, SU 4, rskr 4).

Anslaget till reglering av prisstegringar skall utnyttjas för att -— som närmare framgår av prop. 1959: 119, 1964: 110 (s. 34) och 1967: 1 (bil. 6 s. 178) — täcka sådana pris- och löneökningar under reservationsanslag och obetecknade anslag under fjärde huvudtiteln som inträffar från den tid­ punkt i vars prisläge anslagen har beräknats intill utgången av det budget­ år för vilket de har anvisats. Utgift under anslaget innebär att medel förts över för förbrukning under annat anslag.

Som framgår av vad jag anfört vid anmälan av frågan om anslag till reglering av prisstegringar under begränsade anslag för budgetåret 1967/68

(prop. 1967: 1 bil. 6 s. 181) står det klart att det för innevarande budgetår

i

anvisade prisregleringsanslaget med hänsyn till prisutvecklingen inte kom­

mer att räcka. Ytterligare medel för prisreglering bör därför anvisas på

tilläggsstat II.

I prop. 1967: 1 angavs indexläget i november 1966 för samtliga reserva­

tionsanslag till 107,2. Gjorda prisberäkningar för december 1966 och ja­

nuari 1967 ger ett genomsnittsindextal för dessa anslag av 108,3. Om hit­

tillsvarande prisutveckling blir bestående under återstoden av budgetåret

kommer det sammanlagda medelsbehovet för prisreglering under inneva­

rande budgetår att uppgå till inemot 230 milj. kr. Jag föreslår därför, att

tilläggsstatsanslagets belopp bestäms till 130 milj. kr.

Höjningen den 1 mars 1967 av den allmänna varuskatten medför kost­

nadsökningar inom försvaret. I enlighet med gällande riktlinjer för pris­

omräkning av försvarshuvudtiteln bör denna kompenseras för inträffade

kostnadsökningar. Det bör liksom tidigare ankomma på Kungl. Maj :t att

reglera tillvägagångssättet för beräkning av kompensationen. Detta bör ske

på principiellt samma sätt som tillämpades efter det att varuskatten hade

höjts den 1 juli 1965 (prop. 1965: 105 bil. 2, SU 61, rskr 187).

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riks­

dagen

att till Reglering av prisstegringar på tilläggsstat II till

riksstaten för budgetåret 1966/67 anvisa ett anslag av

130 000 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

[2] N 4. Kostnader för svenska FN-styrkor in. m. Medel för en svensk be-

redskapsstyrka anvisades första gången efter förslag av Kungl. Maj :t i prop.

1956:198 (SU 179, rskr 359) på tilläggsstat till budgetåret 1956/57. Seder­

mera har för svenska FN-styrkors verksamhet in. in. anvisats ytterligare

medel under budgetåren 1957/58—1965/66. Fr. o. in. budgetåret 1965/66

anvisas medel för de årliga kostnaderna inom Sverige i samband med re­

krytering, utbildning och organisering av den svenska beredskapsstyrkan

m. m. under förslagsanslaget Beredskapsstyrka för FN-tjänst, medan kost­

nader för FN-styrkornas verksamhet utom Sverige samt för viss personal

vid Sveriges ständiga representation i FN betalas från förevarande anslag.

Sammanlagt har för FN-styrkors verksamhet på tilläggsstat anvisats

301250 000 kr. Anvisade medel har, såsom beräknades i prop. 1966:150

(SU 157, rskr 382), räckt t. o. in. utgången av år 1966.

Huvuddelen av ifrågavarande kostnader avses bli ersatt av FN. Hittills har

från FN influtit 235 298 528 kr. avseende kostnader för tiden intill utgången

av år 1965. Från FN inflytande ersättningar tillgodoförs inkomsttiteln Övriga

diverse inkomster.

Genom beslut den 30 december 1966 har den svenska FN-insatsen på

Cypern förlängts längst intill utgången av juni 1967. Kostnaderna för tiden

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

5

januari—juni 1967 kan beräknas till ca 2 350 000 kr. för månad eller sam­ manlagt 14,1 milj. kr.

Enligt beslut den 27 januari 1967 skall en svensk beredskapsbataljon om ca 535 man under april 1967 avlösa en dansk-norsk bataljon i Främre Orienten. Den svenska beredskapsstyrkan skall tjänstgöra i Främre Orienten under ett år. Kostnaderna beräknar jag till 1,2 milj. kr. för månad eller sammanlagt 14,4 milj. kr.

Behovet av ytterligare medel för FN-styrkorna på Cypern och i Främre Orienten uppgår således till (14 100 000 -f 14 400 000) 28 500 000 kr. Med hänsyn till dels vissa eftersläpande sjukvårdskostnader för tidigare FN- styrkor, dels till vissa oförutsedda kostnader som kan uppkomma i samband med organiserandet av den nya styrkan i Främre Orienten bör härutöver ett belopp av 1 milj. kr. beräknas som allmän medelsreserv. Jag beräknar alltså anslagsbehovet till 29,5 milj. kr.

Medel härför bör begäras på tilläggsstat II till riksstaten för innevarande budgetår. Kostnader som förskottsvis betalats från anslaget till oförutsedda utgifter bör slutligt belasta förevarande anslag. Med hänsyn till de många oförutsedda faktorer som ligger i anslagsberäkningen kan det bli nödvändigt att även i fortsättningen anlita anslaget till oförutsedda utgifter. Frågan om täckning av sålunda betalda kostnader bör få tas upp framdeles.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Kostnader för svenska FN-styrkor m. m. på tilläggs­ stat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 anvisa ett reser­ vationsanslag av 29 500 000 kr.

[3] N 6. Svenska övervakningskontingenten i Korea. Efter förslag i prop. 1953: 234 anvisade riksdagen på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1953/54 under fjärde huvudtiteln ett reservationsanslag av 5 milj. kr. till svenska övervaknings- och repatrieringskontingenterna i Korea.

Den svenska repatrieringskontingenten upplöstes efter slutfört uppdrag i mars 1954. Övervakningskontingentens uppdrag pågår alltjämt, men dess personal har starkt reducerats och uppgår nu till nio personer mot omkring 90 personer i mars 1955.

För övervakningskontingentens fortsatta verksamhet har riksdagen under förevarande anslagsrubrik efter förslag av Kungl. Maj :t anvisat sammanlagt 13 680 000 kr. (jfr senast prop. 1966:105, SU 80, rskr 195). Hittills har således 18 680 000 kr. anvisats för ifrågavarande ändamål. Anvisade medel täcker kostnaderna för kontingentens verksamhet t. o. m. december 1966.

Det kan alltjämt inte bedömas hur länge övervakningskontingenten i Korea kan behöva försätta sin verksamhet. Medel för verksamheten bör emellertid beräknas för tiden t. o. in. utgången av år 1967. Jag anser, att

kontingentens personalstyrka även i fortsättningen bör hållas så låg som

möjligt.

För den fortsatta verksamheten räknar jag med ett medelsbehov av

80 000 kr. för månad. För år 1967 erfordras således 960 000 kr. Summan måste

betraktas som ungefärlig med hänsyn till svårigheterna att beräkna vissa ut­

giftsposter samt möjligheten av en kommande avveckling av kontingentens

verksamhet. Ett eventuellt behov av ytterligare medel får tillgodoses ge­

nom anlitande av anslaget till oförutsedda utgifter. Frågan om täckning av

sålunda bestridda kostnader torde få anmälas framdeles.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår

riksdagen

att till Svenska övervakningskontingenten i Korea på till-

läggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 anvisa ett

reservationsanslag av 960 000 kr.

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

KAPITALBUDGETEN

Fonden för låneunderstöd

[4] a. Lån till bostadsrättsföreningen Musköten. Bostadsrättsföreningen

Musköten hemställer i skrivelse den 20 februari 1967 att föreningen beviljas

ett lån om 2,5 milj. kr. för att uppföra bostäder för personal vid Ostkustens

örlogsbas, som efter basens utflyttning till Muskö kommer att tjänstgöra där.

Av skrivelsen framgår bl. a.

I syfte att tillhandahålla bostäder för personal vid Ostkustens örlogsbas i

samband med basens utflyttning till Muskö har bildats en bostadsrättsför­

ening, benämnd Musköten, med ändamål bl. a. att, efter förvärv av egen­

dom inom ösmo kommun, åt sina medlemmar upplåta bostäder och andra

lägenheter med nyttjanderätt för obegränsad tid. I föreningens interimssty-

relse ingår representanter för örlogsbasen, ösmo kommun och försvarssta­

bens personalvårdsbyrå. Genom avtal med Ösmo kommun har föreningen

erhållit option på ett markområde vid sjön Muskan i Ösmo. På detta om­

råde avser föreningen att låta uppföra trevåningshus med sammanlagt 288

bostadslägenheter. Lägenheterna beräknas kunna vara färdigställda den 1

juli 1969. Produktionskostnaden har beräknats till totalt 22,8 milj. kr. Fi­

nansieringen av företaget avses i första hand ske genom utnyttjande av det

normala statliga bostadsstödet, lån i öppna kapitalmarknaden samt egna

insatser från föreningens medlemmar. Härutöver föreligger enligt förening­

ens beräkningar behov av ett särskilt lån om 2,5 milj. kr. Föreningen räk­

nar med att genomförandet av den planerade bostadsbebyggelsen kommer

att medföra betydande besparingar för statsverket genom minskade utgifter

för traktamenten och reseersättningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 196/

Överbefälhavaren

Överbefälhavaren tillstyrker föreningens framställning och framhåller att utflyttningen av örlogsbasen medför stora omställningsproblem för de mer än 1 000 befattningshavarna vid basen. Bostadsfrågan måste tillmätas stor betydelse när det gäller att lösa dessa problem. Det är därför angeläget att föreningen bereds möjlighet att fullfölja sina planer på att bygga bostäder i Ösmo för ifrågavarande personal.

Departementschefen

För att anskaffa bostäder för personal som skall tjänstgöra vid Ostkus­ tens örlogsbas när basen flyttats till Muskö har bildats en bostadsrättsför­ ening benämnd Musköten. Föreningen planerar att uppföra bostadshus med sammanlagt 288 lägenheter vid sjön Muskan i Ösmo. Avsikten är att bostä­ derna skall kunna erbjudas personalen till den 1 juli 1969, då flyttningen av örlogsbasen skall vara i huvudsak genomförd enligt beslut av Kungl. Maj :t. Produktionskostnaden för byggnadsföretaget har beräknats till totalt 22,8 milj. kr. Byggstart av en första etapp beräknas ske våren 1967.

Föreningen har ansökt om ett lån på 2,5 milj. kr. vid sidan av de lån som utgår till vanlig bostadsproduktion. Av detta belopp avses 1,4 milj. kr. för förvärv av mark från Ösmo kommun och 1,1 milj. kr. för projektering och förberedelsearbeten. I första hand gäller föreningens begäran ett stöd med finansieringen under projektets genomförande. Därutöver avser den ett mera långsiktigt engagemang från statens sida.

I princip finns det ingen anledning att frångå det för bostadsproduktion normala finansieringssättet. Eftersom det emellertid är angeläget att under­ lätta personalens omställningssvårigheter i samband med örlogsbasens ut­ flyttning, tillstyrker jag att föreningen beviljas ett lån på 1,4 milj. kr. till kostnaderna för markförvärvet. Övriga kostnader för projektet torde få fi­ nansieras på sedvanligt sätt.

Det föreslagna lånet bör avse tiden för projektets genomförande. Om syn­ nerliga skäl skulle föreligga bör dock Kungl. Maj :t ha möjlighet att helt eller delvis förlänga detta särskilda lån. Projektets långsiktiga finansiering får ske med sedvanliga bostadslån. I sammanhanget bör nämnas att flertalet av dem som berörs av utflyttningen torde ha möjlighet att vid behov erhålla statliga bostadsanskaffningslån hos postbanken.

Räntan för lånet bör fastställas till statens långsiktiga obligationsränta med ett tillägg av 0,25 %. Lånet bör vara amorteringsfritt till dess bygg­ nadsprojektet är slutfört. Övriga villkor för lånet torde få fastställas av Kungl. Maj :t.

Anslag för detta lån bör föras upp på tilläggsstat II för budgetåret 1966/ 67 under fonden för låneunderstöd. Vidare bör lånet ligga inom den be­ stämda ramen för försvarsutgifterna. Avdrag med ifrågavarande belopp, 1,4 milj. kr., bör därför göras i samband med den slutliga prisregleringen av försvarsutgifterna för innevarande budgetår.

8

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Lån till bostadsrättsföreningen Musköten på till-

läggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 anvisa ett

investeringsanslag av 1 400 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

9

Bilaga 2

SOCIALDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj. f

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 mars 1967.

Närvarande:

Statsministern

Erlander,

ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Andersson, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler härefter de ärenden under socialdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Femte huvudtiteln

H. Universitetssjukhus m. m.

[1] H 6. Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasaret­ tet m. m. Till detta ändamål har för budgetåret 1966/67 anvisats ett reser­ vationsanslag av 2,1 milj. kr.

Vid den av riksdagen år 1963 beslutade upprustningen av serafimerlasa- rettet skall Stockholms stad bestrida 60 % och staten 40' % av byggnads- kostnaderna. Byggnadsåtgärderna handhas av byggnadsstyrelsen. Upprust­ ningen av lasarettet skall vara avslutad senast den 1 juli 1967 (prop. 1965: 190, SU 216, rskr 40i9). Den har delats upp i fem etapper, varav tre slut­ förts. Första byggnadsetappen avsåg i huvudsak den medicinska kliniken. Den andra etappen omfattade upprustning av f. d. neurokirurgibyggnaden samt ytterligare arbeten inom den medicinska kliniken. Tredje etappen har främst omfattat upprustning för den kirurgiska kliniken och nybyggnad för akutmottagning m. m. Den pågående fjärde byggnadsetappen avser närmast ombyggnad för bakteriologiskt laboratorium, medan den kommande femte

10

etappen huvudsakligen omfattar en upprustning av poliklinik- och labora­

toriebyggnaderna. För upprustningen gäller en total kostnadsram av

15 830 000 kr. i prisläget den 1 april 1966 (prop. 1967: 1 bil. 7 s. 101).

Byggnadsstyrelsen

Kostnaderna för andra och tredje byggnadsetapperna av serafimerlasa-

rettets upprustning har ökat med sammanlagt 1,4 milj. kr. Några bespa­

ringar vid utförandet av övriga etapper kan inte göras. Styrelsen föreslår,

att på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1966/67 anvisas 260 000 kr.

för bestridande av statens andel av upprustningskostnaderna.

Svårigheterna är stora att beräkna kostnaderna för ombyggnadsarbeten

i så gamla husdelar och installationer, som här varit fråga om. De invente­

ringar som krävs för att fastställa byggnadernas och installationernas till­

stånd kan vanligtvis utföras endast efter det arbetena satts igång. Dessa svå­

righeter har i hög grad gällt andra och tredje etapperna, vilka i jämförelse

med övriga etapper inneburit betydligt mer omfattande ingrepp i byggnads­

delar och installationer. Vidare har kostnadsökningar konstaterats för arbe­

ten med pannanläggningen samt arbeten för att uppfylla oeftergivliga krav

på brandskydd, ventilation och elinstallationer. Det är även svårt att bygga

vid full drift av sjukhuset med åtföljande evakueringsproblem, byggprovi-

sorier och oförberedda improvisationer i etapplaneringen. Dessa irrationella

faktorer ger kostnader som är ytterligt svåra att beräkna före igångsätt­

ningen. Kostnadsökningarna har anmälts till Stockholms stads sjukvårds­

styrelse.

Följande investeringsplan läggs fram.

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967

Investeringsplan

(1 000-tal kr.)

Byggnadsetapp

Kostnadsram

Medelsförbrukning

Bygg­

start

Färdig­

stäl­

lande

1.4.65

1.4.66

Faktisk

t. o. m.

1965/66

Beräknad för

1966/67 1967/68

Etapp

I ....................................

2 970

3 010

3 010

__

_

2.64

9.65

Etapp

II ..................................

3 010

3 490

3 038

404

48

10.64

9.66

Etapp

III..................................

14 848

6 270

2 933

2 000

1 337

4.65

2.66

Etapp

IV och V......................

4 240

4 460

959

2 300

1 000

3.66

1.68

Summa

15 068

17 230

9 940

4 704

2 385

Statens andel ............................

6 027

6 892

3 976

1 881

954

Stadens andel............................

9 041

10 338

5 964

2 823

1 431

1 Prisläge 1/7 1964.

Departementschefen

Till den upprustning av serafimerlasarettet, som utförs av byggnadssty­

relsen, har statsmakterna hittills ställt sammanlagt 6 550) 000 kr. till för­

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

11

fogande, motsvarande en beräknad total byggnadsverksamhet för 15,7 milj. kr. Vid beräkningen har särskild hänsyn tagits till vissa inredningskost- nader (prop. 1964: 190' s. 15, SU 200', rskr 385). En uppräkning av fast­ ställda kostnadsramar för de olika byggnadsetapperna till prisläget den 1 april 1966 har sedermera skett. Sålunda har beslutade åtgärder beräknats i nämnt prisläge kosta totalt 15 830 000 kr. (prop. 1967:1 bil. 7 s. 101). Därtill kommer 35 009 kr. för anordnande av viss brandalarmanläggning vid lasarettet, varom beslut redan fattats.

Under åberopande av flera omständigheter— främst svårigheterna att i förväg rätt bedöma kostnaderna vid ombyggnad i gamla byggnadskroppar samt de komplikationer som följer av att sjukhusdriften måste fortgå i full utsträckning under pågående byggnadsarbeten — vilka gjort det svårt för byggnadsstyrelsen att hålla sig inom uppdragna ramar, har styrelsen redovisat ytterligare sammanlagt 1,4 milj. kr. i kostnader för upprust­ ningen. Mot bakgrunden av vad styrelsen anfört finner jag att redan in­ träffade kostnadsökningar bör godtas. Jag förutsätter att inga ytterligare överskridanden av kostnadsramarna skall ske.

Sammanlagt torde byggnadsåtgärder m. m. för serafimerlasarettets upp­ rustning komma att kosta 17 265 G00i kr. i prisläget den 1 april 1966. Enär som nämnts medel beräknats motsvarande totalt 15,7 milj. kr., återstår så­ ledes att anvisa statens andel av överskjutande 1 565 000 kr. Statens andel blir 626 000 kr.

Byggnadsstyrelsen har begärt 260 000 kr. för innevarande budgetår. Det synes mig emellertid ändamålsenligt att medelsanvisning för slutförandet av pågående upprustning av serafimerlasarettet sker i ett sammanhang.

I prop. 1967: 1 (bil. 7 s. 101) har jag vid min anmälan av förevarande reservationsanslag för budgetåret 1967/68 anfört, att det av byggnadssty­ relsens redovisning av medelsbehovet framgick, att anslaget kunde föras upp med endast ett formellt belopp av 1 000 kr. för nämnda budgetår.

Jag beräknar alltså nu ett ytterligare medelsbehov under anslaget av 625 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet m. m. på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 625 000 kr.

[2] H 11. Utrustning vid akademiska sjukhuset i Uppsala. Till detta ända­

mål har för budgetåret 1966/67 anvisats ett reservationsanslag av 3 550 000 kr.

I. Statens förhandling snämnd

Vissa avtal och överenskommelser rörande akademiska sjukhuset i Upp­ sala in. in. har träffats under förbehåll om godkännande av Kungl. Maj :t och — i vissa fall — berörda landsting, nämligen

12

a) överenskommelse om Uppsala läns landstings kostnadsandel i den

löpande utrustningsanskaffningen till akademiska sjukhuset i Uppsala,

b) överenskommelse om Stockholms läns landstings kostnadsandel i den

löpande utrustningsanskaffningen till akademiska sjukhuset i Uppsala,

c) avtal om ändring av 1961 års avtal om utbyggnad av akademiska

sjukhuset i Uppsala,

d) avtal om tillägg till 1963 års avtal om samarbete beträffande re­

gionsjukvård vid akademiska sjukhuset i Uppsala,

e) avtal om anordnande av forskning och utbildning i geriatrik i Upp­

sala samt

f) avtal om ändring av 1954 års avtal rörande samarbete för drift av

akademiska sjukhuset i Uppsala.

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

Utrustningsfrågor

a) och b) Överenskommelserna har följande lydelse.

Mellan statens förhandlingsnämnd och Uppsala läns landsting har —

under förbehåll om godkännande av Kungl. Maj :t — träffats följande över­

enskommelse.

Överenskommelse

mellan staten och Uppsala läns landsting angående beräkning av lands­

tingets kostnadsandel i den s. k. löpande utrustningsanskaffningen till aka­

demiska sjukhuset i Uppsala.

1. Landstingets andel av den s. k. löpande utrustningsanskaffningen till

akademiska sjukhuset skall utgöra

K

87K X VI

300 x Vt

kronor, varvid K mot­

svarar kostnaderna för den löpande utrustningsanskaffningen till sjukhuset

(exkl. de psykiatriska klinikerna) respektive budgetår samt VI och Vt det

vårddagantal, som belöper på patienter från Uppsala län respektive totala

antalet vårddagar vid sjukhuset (exkl. de psykiatriska klinikerna).

2. Denna överenskommelse skall gälla från och med den 1 juli 1968.

3. För budgetåren 1965/66—1967/68 fastställes landstingets kostnads­

andel i den löpande utrustningsanskaffningen till 37,5 procent.

Mellan statens förhandlingsnämnd och Stockholms läns landstings för­

valtningsutskott har — under förbehåll om godkännande av Kungl. Maj :t

och Stockholms läns landsting — träffats följande överenskommelse.

Överenskommelse

mellan staten och Stockholms läns landsting angående beräkning av lands­

tingets kostnadsandel i den s. k. löpande utrustningsanskaffningen till aka­

demiska sjukhuset i Uppsala.

1. Utöver den ersättning, som landstinget har att erlägga enligt § 3 1959

års avtal rörande vård av sjuka från Stockholms län vid akademiska sjuk­

huset i Uppsala, skall landstinget till den s. k. löpande ntrustningsanskaff-

ningen årligen bidraga med

X kronor, varvid K motsvarar kost­

naderna för den löpande utrustningsanskaffningen till sjukhuset (exkl. de

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967

13

psykiatriska klinikerna) respektive budgetår samt VI och Vt det vårddag­ antal, som belöper på patienter från Stockholms län respektive det totala vårddagantalet vid sjukhuset (exkl. de psykiatriska klinikerna).

2. Denna överenskommelse skall gälla från och med den 1 juli 1985.

Den utrustning, som anskaffas till akademiska sjukhuset i Uppsala är

dels sådan, som har direkt anknytning till sjukhusets utbyggnad, dels så­ dan, som sammanhänger med ombyggnads-, ändrings- och förbättrings­ arbeten, dels ock s. k. löpande utrustningsanskaffning.

I 1961 års avtal mellan staten och Uppsala läns landsting angående ut­ byggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala, m. m. (prop. 1961: 79, SU 97, rskr 265) samt i 1963 års regionsjukvårdsavtal (prop. 1963: 1 bil. 7 s. 461, SU 5, rskr 5) har fördelningen av den del av utrustningskostnaderna, som är att direkt hänföra till sjukhusets utbyggnad, reglerats på så sätt att sta­ ten svarar för 40 % och Uppsala läns landsting och regionlandstingen för vardera 30 % av kostnaderna.

Vad beträffar den löpande utrustningsanskaffningen har enligt praxis staten och Uppsala läns landsting i princip stått för hälften vardera av kostnaderna. I den mån denna hälftendelning hänför sig till byggnadsföre­ tag, som omfattas av det av 1958 års B-riksdag och landstinget godkända förslaget till reviderad generalplan för akademiska sjukhusets utbyggande, har detta dock skett med uttrycklig reservation från landstingets sida för en omprövning av' landstingets andel i dessa kostnader.

På grundval av erfarenheter från andra undervisningssj ukhus har par­ terna enats om att betrakta två tredjedelar av den löpande utrustnings- anskaffningen som nyanskaffning och en tredjedel som ersättningsan­ skaffning. Denna fördelning av den löpande utrustningsanskaffningen sam­ manhänger bl. a. med utvecklingen på apparat- och instrumentområdena och innebär, att exempelvis en försliten röntgenapparat ofta ersätts med en ny, som beträffande kapacitet och data i övrigt så väsentligt skiljer sig från den gamla, att det endast till en mindre del kan anses vara fråga om ersättningsanskaffning.

Vid fördelningen av kostnaderna för den löpande utrustningsanskaff­ ningen vid sjukhuset skulle således två tredjedelar anses hänförliga till nyanskaffning och som sådan betraktas som en kapitalkostnad, varav Upp­ sala läns landsting — på samma sätt som vid fördelningen av kapitalkost­ naderna enligt 1961 års utbyggnadsavtal — skall bestrida 30 %. Den åter­ stående tredjedelen är att anse som en driftkostnad. Vid bestämmande av landstingets andel i kostnaderna härför skall tillämpas de grunder för be­ räkning av landstingets vårddagkostnad, som angivits i 1954 års driftavtal. Detta innebär att landstingets kostnadsandel görs beroende av det antal vårddagar, som belöper på patienter från Uppsala län i förhållande till to­ tala vårddagantalet vid sjukhuset samt att den på så sätt framräknade kostnadsandelen reduceras med 13 %.

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 105 år 1967

Uppsala läns landstings andei skulle med en kostnadsfördelning i enlig-

i .

, , .

,.. , ,.. 2K 30 , K VI / 13 K VI\

het med det nyss antorda bil —• x

------------X-------- -------

X

— X — eller

J

3

100 ^ 3 Vt \100

3

Vt/

+ x

—där K avser kostnaderna för den löpande utrustningsanskaff-

O OUU VI

ningen till sjukhuset resp. budgetår, VI det vårddagantal, som belöper på pa­

tienter från Uppsala län och Vt det totala antalet vårddagar vid sjukhuset

— allt exkl. de kostnader och vårddagar, som är hänförliga till de psy­

kiatriska klinikerna.

Detta beräkningssätt innebär, att Uppsala läns landsting — om man ut­

går från budgetåren 1964/65 och 1965/66, då av det totala antalet vård­

dagar vid sjukhuset ca 60 % resp. ca 61 % belöpte sig på patienter från

Uppsala län — skulle belastas med ca 37,5 % av kostnaden för den löpande

utrustningsanskaffningen.

På staten kan — med hänsynstagande till bidrag från Uppsala läns

landsting enligt vad som nyss anförts samt från Stockholms läns landsting

och regionlandstingen i enlighet med vad som anförs i det följande, men

bortseende från inkomster i form av vårdavgifter enligt utomlänstaxan —

beräknas slutligt falla 35—40 % av kostnaderna för den löpande utrust­

ningsanskaffningen.

Nämnden framhåller i detta sammanhang att det av administrativa skäl

synes lämpligt att reservationsanslaget Utrustning till akademiska sjuk­

huset i Uppsala ges formen av ett bruttoanslag och att i anslutning därtill

inflytande bidrag till den löpande utrustningsanskaffningen redovisas som

särskild inkomstpost i riksstaten. Detta förfaringssätt torde kunna tilläm­

pas tidigast fr. o. in. budgetåret 1968/69. I avvaktan på ställningstagande

härtill har landstingets andel i kostnaderna för den löpande utrustningsan­

skaffningen under budgetåren 1965/66—1967/68 i överenskommelsen fast­

ställts till 37,5 %.

I den villkorligt träffade överenskommelsen med Uppsala läns landsting

ingår som nämnts vid beräkningen av landstingets andel av kostnaderna

för den löpande utrustningsanskaffningen två komponenter. Den förra av­

ser nyanskaffning av utrustning och är som sådan närmast att anse som

en kapitalkostnad. Den senare är att hänföra till ren ersättningsanskaff­

ning och har som sådan betraktats som driftkostnad.

För Stockholms läns landsting, som i särskild ordning bidrar till nyan­

skaffning av utrustning, är den första komponenten ej aktuell. Då emeller­

tid vårddagkostnaden för patienter från Stockholms län — såsom tidigare

framhållits — skall beräknas på samma sätt som gäller sjuka från Uppsala

län, bör Stockholms läns landsting lämna bidrag till den löpande utrust­

ningsanskaffningen i enlighet med den senare komponenten.

15

c) Avtalet har följande lydelse. Mellan statens förhandlingsnämnd och Uppsala läns landsting har — under förbehåll om godkännande av Kungl. Maj :t — träffats följande avtal.

A vtal

mellan svenska staten och Uppsala läns landsting om ändring av 1961 års avtal angående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala in. m.

Vad som stadgas i §§ 4 och 8 i det av Kungl. Maj :t den 16 juni 1961 god­ kända avtalet angående utbyggnad av akademiska sjukhuset upphävs med retroaktiv verkan från och med den 1 juli 1965. I stället skall följande gälla.

§

4

.

Om under tiden för verkställandet av det i förevarande avtal avsedda byggnadsprogrannnet annan än däri upptagen byggnad eller anläggning kommer till stånd vid sjukhuset, skall landstinget bidraga med 30 procent av de verkliga kostnaderna för sådan byggnad eller anläggning och dess ut­ rustande, därest icke annan överenskommelse träffas mellan parterna.

Landstinget skall bidraga med 30 procent av de verkliga kostnaderna jäm­ väl för dels ombyggnads-, ändrings- och förbättringsarbeten å byggnad eller annan anläggning vid sjukhuset, i den mån arbetena ej bestridas av medel, som ställas till förfogande för löpande (»normala») reparations- och un­ derhållsarbeten, dels utrustning, som anskaffas i samband med dylika ar­ beten.

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967

§

8

.

Om sjukhuset nedlägges eller samarbetet mellan staten och landstinget i fråga om sjukhuset eljest upphör, skall staten vara skyldig att till lands­ tinget återbetala ett belopp, som motsvarar 30 procent av värdet av dåva­ rande byggnader tillhörande sjukhuset.

Anmärkning

Parterna har i detta sammanhang enats om att med dåvarande byggna­ der skall avses samtliga byggnader tillhörande sjukhuset. Landstinget har förbundit sig att efter det att avtalet vederbörligen godkänts återlämna samtliga av Uppsala universitet utfärdade lånereverser avseende sjukhuset.

Förhandlingsnämnden anför bl. a. följande. Enligt 3 § 1961 års avtal angående utbyggnad av akademiska sjukhuset skall Uppsala läns landsting bidra med 30 % av de verkliga kostnaderna för utförande och utrustning av vissa byggnader och anläggningar.

Landstinget skall dessutom enligt avtalets 4 § andra stycket bidra med 30 % av de verkliga kostnaderna jämväl för ombyggnads-, ändrings- och förbättringsarbeten på byggnad eller anläggning vid sjukhuset, i den mån arbetena inte bestrids av medel som ställs till förfogande för löpande (»nor­ mala») reparations- och underhållsarbeten. Däremot har i avtalet inte stad­ gats någonting om landstingets bidrag till de utrustningskostnader, som kan förekomma i samband med sådana arbeten.

Parterna har nu enats om sådan komplettering av 4 § 1961 års avtal, att

16

landstingets bidrag till den utrustning, som anskaffas i samband med om­

byggnads-, ändrings- och förbättringsarbeten på byggnad eller anläggning

vid sjukhuset, skall fastställas till 30 % av de verkliga kostnaderna. Detta

överensstämmer även med hittills tillämpad praxis.

d) Avtalet har följande lydelse.

Mellan statens förhandlingsnämnd och Uppsala läns landsting, å ena

sidan, samt regionsjukvårdsnämnden i uppsalaregionen, å andra sidan,

har — under förbehåll om godkännande av Kungl. Maj :t samt Västman­

lands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands läns lands­

ting -— träffats följande avtal.

A vtal

mellan svenska staten och Uppsala läns landsting, å ena sidan, samt Väst­

manlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands och Jämtlands läns

landsting, å andra sidan, om tillägg till 1963 års avtal om samarbete beträf­

fande regionsjukvård vid akademiska sjukhuset i Uppsala.

Efter 11 § andra stycket i det av Kungl. Maj :t den 5 juni 1963 godkända

avtalet beträffande samarbete avseende regionsjukvård vid akademiska

sjukhuset skall med retroaktiv verkan från och med den 1 juli 1965 en an­

märkning med följande lydelse tillföras:

Anmärkning

Vid framräknande av driftdag- och driftbesöksersättningar skola två

tredjedelar av den på vederbörande kliniks slutna respektive öppna vård

påförda kostnaden för s. k. löpande utrustningsanskaffning minskas med

15 procent, innan den genomsnittliga driftkostnaden per vårddag respek­

tive besök framräknas.

Förhandlingsnämnden anför bl. a. följande.

I 10 § 1963 års regionsjukvårdsavtal stadgas, att driftkostnaderna skall

beräknas enligt kostnadsställeredovisningsmetoden (driftbokföring) särskilt

för var och en av regionklinikerna. För beräkningarna skall tillämpas de

principer, som anges i svenska landstingsförbundets förslag till driftbok­

föring vid sjukhus.

Enligt 11 § avtalet skall för patienter, för vilka vårdskyldighet föreligger

enligt 3 § sjukhuslagen (nuvarande 3 § sjukvårdslagen), regionlandsting

erlägga driftdagersättning (sluten vård) resp. driftbesöksersättning (öp­

pen vård), motsvarande den genomsnittliga driftkostnaden per vårddag

resp. besök, minskad med 10 %. Härifrån skall dras beträffande driftdager-

sättningen den debiterade vårdavgiften samt i särskild ordning beviljade

statsbidrag och beträffande driftbesölcsersättningen de ersättningar från

patienter och läkare, som sjukhuset ägt uppbära.

Den nämnda reduceringen med 10 % motsvarar det driftbidrag, som van­

ligen utgår till sjukvårdshuvudman vid de kommunala undervisningssjuk-

husen.

Då det gällt att bestämma regionlandstingens procentuella andel i aka­

demiska sjukhusets utbyggnad, har gjorts en 25-procentig reducering —

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967

17

motsvarande det statliga investeringsbidraget till kommunala sjukvårdshu­ vudmän vid undervisningssjukhus — av den kalkylmässiga kostnad, som skulle belöpa på regionsjukvård för andra sjukvårdsområden än Uppsala län.

Av vad som anförts framgår, att ca två tredjedelar av den s k löpande utrustningsanskaffningen till de kommunala undervisningssjukhusen erfa­ renhetsmässigt är att hänföra till nyanskaffning, dvs sådan anskaffning, vartill huvudman erhåller statligt investeringsbidrag med 25 %.

De regionlandsting, som replierar på akademiska sjukhuset, bör enligt nämndens uppfattning inte komma i ett sämre läge i statsbidragshänseende än sjukvårdshuvudmän i allmänhet vid undervisningssjukhus. Det har där­ för ansetts angeläget med en revision beträffande utrustningskostnadernas fördelning inte endast i förhållandet mellan staten samt Uppsala läns och Stockholms läns landsting utan även av gällande avtal om regionsjukvård vid akademiska sjukhuset. Av administrativa skäl har parterna enats om att detta skall ske genom att man vid beräkningen av de genomsnittliga driftdag- och driftbesöksersättningarna gör ett ytterligare avdrag med 15 % på två tredjedelar av den löpande utrustningsanskaffning, som belastar re- gionvårdsklinikerna

Fråga om utbildning m. in. i geriatrik

e) Förhandlingsnämnden har — med beaktande av vad som anförts i prop. 1966:1 (bil. 10 s. 409, SU 8, rskr 8) — tagit upp förhandlingar med Uppsala läns landsting rörande placering av en professur i geriatrik vid universitetet i Uppsala, förenad med en överläkartjänst vid geriatrisk kli­ nik i Uppsala. Nämnden har sålunda träffat avtal om anordnande av forsk­ ning och utbildning i geriatrik vid Kungsgärdets sjukhus i Uppsala, vilket avtal avses i första hand gälla fr. o. m. den 1 juli 1967 t. o. m. den 30 juni 1977. För upplåtelsen betalar staten 50 000 kr. för budgetår — vilket be­ lopp är indexreglerat — från den tidpunkt, då professuren tillträds. Vidare bidrar staten till vissa utrustningskostnader. Avtalet upphör dock att gälla då professuren förenas med överläkartjänst vid den planerade geriatrislca kliniken inom akademiska sjukhuset i Uppsala.

Övriga frågor

f) I de driftkostnader, som läggs till grund för beräkningen av landsting­ ets avtal senliga ersättning till staten, skall bl. a. inte ingå pensionerings- kostnader. Det framlagda avtalet med Uppsala läns landsting om ändring av 1954 års avtal angående samarbete för drift av akademiska sjukhuset i Uppsala (prop. 1951: 123, SU 151, rskr 295) innebär i huvudsak att vissa regler fastställs för bestämmande av avgifter för personalens pensionering när landstingets ersättning till sjukhuset skall räknas ut.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 105

18

Någon retroaktiv omräkning beträffande pensionskostnaderna för tiden

före den 1 juli 1965 skali inte ske. Vid beräkning av landstingets bidrag till

sjukhusets drift skall för tiden därefter pensionsavgiften utgöras av full

ATP-avgift för sjuksköterskor, barnmorskor, husmödrar och sjukgymnas­

ter, som uppfyllt förutsättningarna för personlig statlig pensionsrätt enligt

övergångsbestämmelserna i kungörelsen den 5 juni 1963 (nr 371) angående

ändring i statens allmänna tjänstepensionsreglemente den 28 maj 1959. För

övrig vid sjukhuset anställd personal — med vissa undantag, främst läkare

■— skall pensionsavgiften utgöra 15 % av den för ifrågavarande personal ut­

gående lönen. Detta procenttal har fastställts, sedan parterna enats om att

pensionsavgiften för denna senare personalkategori borde — med beaktan­

de av den reglering av frågan som skett i nu gällande driftavtal — i princip

utgöra dubbla fortlöpande avgifter till SPV enligt bestämmelserna närmast

före den 1 juli 1963 (2X6,5 % på utgående pensionslön) plus full ATP-av­

gift, dock sammanlagt högst 15 %.

Beträffande kategorien sjuksköterskor m. fl. innebär ändringsavtalet, att

personal, som tillhör denna kategori och som uppfyllt förutsättningarna

för personlig statlig pensionsrätt enligt övergångsbestämmelserna i nämn­

da kungörelse men som t. ex. på grund av att kvalifikationstidskravet i 3 §

SPR ej uppfyllts för viss tid inte har pensionsrätt, ändå skall tillhöra den­

na kategori, beträffande vilken pensionsavgifterna skall motsvara full ATP-

avgift.

För att nå enklast möjliga förfaringssätt har parterna enats om att pen-

sioneringsavgifterna för här berörd kategori skall beräknas på den totala

lönesumman och inte på den pensionsgrunaande delen därav. Därvid skall

den för resp. år fastställda ATP-procenten multipliceras med 70 % av totala

lönesumman för den berörda kategorien.

Det har vidare överenskommits, att engångsavgifter inte längre skall med­

räknas i de driftkostnader, som skali läggas till grund för beräkning av

landstingets ersättning till sjukhusets drift.

Kungl. Mcij:ts proposition nr 105 år 1967

Från nämndens sida har det synts naturligt att vid en översyn av 1954

års samarbetsavtal rörande akademiska sjukhuset aktualisera frågan om

ändrat huvudmannaskap för sjukhuset. Uppsala läns landsting bär emel­

lertid förklarat sig berett att diskutera denna fråga först då resultatet av

den pågående länsindelningsutredningens arbete föreligger.

4 § i 1954 års samarbetsavtal innehåller bl. a. en reglering av Uppsala

läns landstings bidrag till kostnader för byggnadernas underhåll vid aka­

demiska sjukhuset. Nämnden framhåller, att ifrågavarande principer för

kostnadsfördelningen bör gälla även framgent. Vissa schablonmässiga me­

toder för fastställande av landstingets kostnader för fastighetsunderhåll

har medfört att landstingets andel av underhållskostnaderna för de fastig­

19

heter, som omfattas av utbyggnads- och regionsjukvårdsavtalen, blivit för stor. Mot bakgrunden av att berörda avtal och överenskommelser givits ver­ kan fr. o. in. den 1 juli 1965, har landstinget emellertid accepterat, att en omreglering av underhållskostnaderna begränsas till att avse tid från nämn­ da datum.

Enligt 1963 års avtal om samarbete beträffande regionsjukvård vid aka­ demiska sjukhuset skall till grund för beräkningen av driftdag- och drift- besöksersättningarna läggas bl. a. beräknade pensionskostnader. Förhand- lingsnämnden föreslår, att pensionskostnaden i fortsättningen beräknas till 15 % av utgående lönesummor. Enligt nämnden behövs inte avtalsmässig reglering av denna fråga.

IT. Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala

Direktionen föreslår — under hänvisning bl. a. till den villkorligt träffa­ de överenskommelsen om Uppsala läns landstings kostnadsandel i den lö­ pande utrustningsanskaffningen till akademiska sjukhuset i Uppsala — att 544 000 kr. anvisas på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1966/67 under förevarande reservationsanslag för bestridande av statens ökade an­ del i kostnaderna för berörda utrustningsanskaffning till sjukhuset under budgetåren 1965/66, 1966/67 och 1967/68.

I överensstämmelse med hittillsvarande fördelningsprinciper, som inne­ bär att Uppsala läns landsting enligt praxis betalar halva kostnaden för lö­ pande anskaffning av utrustning till akademiska sjukhuset med undantag för utrustning till de psykiatriska klinikerna, har staten beräknats komma att svara för sammanlagt ca 1 346 000 kr. av ifrågavarande kostnad för bud­ getåren 1985/66 och 1966/67. Enligt den nu träffade överenskommelsen faller i stället ca 1 683 000 kr. på staten, motsvarande 62,5 % av hela kost­ naden. Direktionen beräknar vidare med ledning av vad som anförts i prop. 1967: 1 (bil. 7 s. 109) att statens andel i ifrågavarande utrustningskostnad för budgetåret 1967/68 skall komma att uppgå till ca 1 038 000 kr. i stället för till ca 831 000 kr. Mellanskillnaden för de tre budgetåren utgör totalt 544 000 kr., vilket bör ställas till direktionens förfogande för slutlig avräk­ ning med Uppsala läns landsting under förutsättning att den preliminära överenskommelsen godkänns.

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967

Yttranden

I. Riksrevisionsverket och byggnadsstyrelsen har inte något att erinra mot förslagen till avtal och överenskommelser.

Direktionen för akademiska sjukhuset framhåller att frågan om s. k. »bruttoredovisning» av anslaget till löpande utrustningsanskaffning behö­ ver ytterligare övervägas. Det förefaller enligt direktionen diskutabelt att för ett enda av alla de anslag, som disponeras för sjukhusdriften och ut­ byggnaden, införa en anslagsredovisning på föreslaget sätt.

20

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande anför att överens­

kommen grund för uppdelning, nämligen att kostnaderna för löpande ut-

rustningsanskaffning till två tredjedelar belöper sig på komplettering av

befintlig utrustning genom nyanskaffning och till en tredjedel belöper sig

på anskaffning för att ersätta försliten utrustning, inte kan anses orealis­

tisk. Svenska landstingsförbundet anser sig däremot i brist på särskild ut­

redning härom inte kunna ansluta sig till någon norm för en uppdelning av

löpande utrustningsanskaffning i nyanskaffning och ersättningsanskaff­

ning.

Departementschefen

Statens förhandlingsnämnd har för godkännande lagt fram sex särskilda

överenskommelser och avtal huvudsakligen berörande akademiska sjuk­

huset i Uppsala. Jag har funnit det ändamålsenligt att lämna en redogörelse

i det föregående för samtliga punkter, där parterna nu enats om viss regle­

ring.

Kungl. Maj :t har med stöd av riksdagens tidigare givna bemyndigande

(prop. 1966: 1 bil. 10 s. 395, SU 8, rskr 8) denna dag godkänt avtalet om

anordnande av forskning och utbildning i geriatrik vid Kungsgärdets sjuk­

hus i Uppsala. Därest det under budgetåret 1967/68 skulle bli fråga om ut­

betalande av vissa ersättningar och utrustningsbidrag med anledning av

avtalet torde dessa — därest riksdagen inte har något att erinra däremot —

kunna tills vidare bestridas genom anlitande av medel från det för budget­

året 1967/68 anvisade förslagsanslaget Akademiska sjukhuset i Uppsala:

Driftkostnader.

Överenskommelserna om Uppsala läns landstings och Stockholms läns

landstings kostnadsandelar i den löpande utrustningsanskaffningen till aka­

demiska sjukhuset i Uppsala samt avtalen om dels ändring av 1961 års av­

tal om utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala, dels tillägg till 1963

års avtal om regionsjukvård vid akademiska sjukhuset i Uppsala bör un­

derställas riksdagens prövning.

Ifrågavarande överenskommelser och avtal avser främst att reglera kost­

nadsfördelningen mellan staten och berörda kommunala huvudmän i vad

avser anskaffning av utrustning till akademiska sjukhuset i vissa avseen­

den, som tidigare inte avtalsreglerats.

Beträffande utrustning som har direkt anknytning till sjukhusets utbygg­

nad finns bestämmelser i 1961 års avtal mellan staten och Uppsala läns

landsting angående utbyggnad av akademiska sjukhuset i Uppsala, m. m.

(prop. 1961:79, SU 97, rskr 265) samt i 1963 års regionsjukvårdsavtal

(1963: 1 bil. 7 s. 461, SU 5, rskr 5). Enligt dessa avtal svarar staten för

40 % medan Uppsala läns landsting och regionlandstingen svarar för var­

dera 30 % av kostnaderna för nämnda utrustning. I vad avser löpande ut-

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

21

rustningsanskaffning har hittills enligt praxis staten och Uppsala läns landsting i princip stått för halva kostnaden vardera. Kostnader för utrust­ ning, som anskaffas i samband med ombyggnads-, ändrings- och förbätt­ ringsarbeten har under senare år fördelats så att landstinget burit 30 % av desamma.

Till grund för kostnadsfördelningen i den nu skedda avtalsregleringen har lagts principen att Uppsala läns landsting skall bestrida 30 % av kost­ naderna för ny utrustning i överensstämmelse med vad som redan gäller för utrustning i samband med sjukhusets utbyggnad. Kostnader för ersätt­ ningsanskaffning av utrustning skall fördelas i enlighet med vad som gäl­ ler för bestridandet av kostnader för sjukhusets drift. Man har vidare gjort antagandet, att två tredjedelar av s. k. löpande utrustningsanskaffning är nyanskaffning och en tredjedel ersättningsanskaffning. För budgetåren 1965/66, 1966/67 och 1967/68 har landstingets andel i kostnaderna för lö­ pande utrustningsanskaffning fastställts till 37,5 % mot bakgrunden av beräkningar gjorda i överensstämmelse med den sålunda fastslagna prin­ cipen för kostnadsfördelningen.

Genom att staten uppbär vissa bidrag från andra landsting än Uppsala läns landsting beräknas 35—40 % av kostnaderna för den löpande utrust- ningsanskaffningen komma att slutligt belasta statsverket.

Även för regionlandstingens del innebär förslagen, att den del av den löpande utrustningsanskaffningen som avser nyanskaffning behandlas på samma sätt som annan nyanskaffning av utrustning. Vid beräkningen av regionlandstingens kostnadsandel får således även för denna del göras en reducering, motsvarande det vanliga statliga investeringsbidraget till kom­ munala huvudmän för undervisningssjukhus.

Förslagens närmare utformning föranleder inte någon erinran från min sida. Jag anser att förslagen bör godtas för statens del.

Direktionen för akademiska sjukhuset har beräknat att ytterligare 544 000 kr. behövs under reservationsanslaget Utrustning vid akademiska sjukhuset i Uppsala för bestridande av statens andel i kostnaderna för den allmänna anskaffningen av utrustning till sjukhuset under budgetåren 1965/66, 1966/67 och 1967/68 med anledning av överenskommelsen om ny fördelning av hithörande kostnader. Vid den slutliga avräkningen med Uppsala läns landsting bör emellertid hänsyn tas till att direktionen dispo­ nerat vissa intäkter för bestridande av utrustningskostnaderna. Dessa in­ täkter bör i viss utsträckning tillgodoräknas staten. Statens ytterligare andel i utrustningskostnaderna kan härigenom komma att bli mindre än vad di­ rektionen utgått från. f avvaktan på att frågan närmare utreds föreslår jag emellertid att för ändamålet beräknas 544 000 kr. i enlighet med direk­ tionens förslag. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att inom denna ram be­ sluta om den slutliga avräkningen med landstinget.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

Jag är inte beredd att i förevarande sammanhang ta ställning till den

väckta frågan huruvida s. k. bruttoredovisning av förevarande anslag skall

tillämpas fr. o. m. budgetåret 1968/69.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överens­

stämmelse med vad jag förordat i det föregående godkänna

dels överenskommelse mellan staten och Uppsala läns

landsting angående beräkning av landstingets kostnadsan-

del i den s. k. löpande utrustningsanskaffningen till akade­

miska sjukhuset i Uppsala,

dels överenskommelse mellan staten och Stockholms läns

landsting angående beräkning av landstingets kostnadsan-

del i den s. k. löpande utrustningsanskaffningen till aka­

demiska sjukhuset i Uppsala,

dels avtal mellan staten och Uppsala läns landsting om

ändring av 1961 års avtal angående utbyggnad av akade­

miska sjukhuset i Uppsala m. in.,

dels ock avtal mellan staten och Uppsala läns landsting,

å ena sidan, samt Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs,

Västernorrlands och Jämtlands läns landsting, å andra si­

dan, om tillägg till 1963 års avtal om samarbete beträffande

regionsjukvård vid akademiska sjukhuset i Uppsala;

b) godkänna vad jag i det föregående anfört om anlitan­

de av medel för vissa bidrag m. m. från det för budgetåret

1967/68 anvisade förslagsanslaget Akademiska sjukhuset

i Uppsala: Driftkostnader;

c) till Utrustning vid akademiska sjukhuset i Uppsala

tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 anvisa

ett reservationsanslag av 544 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967

23

Bilaga 3

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför

Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 mars 1967.

Närvarande:

Statsministern

Erlander,

ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Andersson, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Erig Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Palme, anmäler härefter ärende under kommunikationsdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 samt anför.

DRIFTBUDGETEN

Sjätte huvudtiteln

D. Sjöfart

[1] D 16. Understöd åt skärgårdsrederier m. m. Till detta ändamål har för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 400 000 kr.

Från anslaget bestrids statens andel i kostnaderna för upprätthållande av båttrafiken i Stockholms mellersta och norra skärgård. Båttrafiken upp­ rätthålls av det av Vaxholms stad ägda rederiet Waxholms Ångfartygs AB. För de avtal som träffats angående båttrafiken, bidragets beräknade stor­ lek under föregående och innevarande budgetår samt fördelningen på bi­ dragsgivare har redogjorts i prop. 1966: 1 (bil. 8 s. 139).

Till grund för bedömningen av anslagsbehovet budgetåret 1966/67 låg vissa uppgifter, som lämnats under senhösten 1965. Det i mars 1966 fram­ lagda bokslutet för det första verksamhetsåret (1 oktober 1964—30 septem­ ber 1965) utvisade emellertid ett större underskott än beräknat. Det upp­

24

gick till 1 070 000 kr. för trafiken i mellersta skärgården och 50 000 kr. för

trafiken i norra skärgården. Statens bidrag kom därmed att uppgå till

(389 700 + 18 000) 407 700 kr. i stället för beräknade 330 000 kr. Samma

belopp skall enligt avtalen utbetalas som preliminärt bidrag kvartalsvis i

förskott under rederiets andra och tredje verksamhetsår intill dess andra

årets bokslut fastställts. På anslaget tillgängliga medel under innevarande

budgetår uppgår efter förskottsutbetalningen för första kvartalet 1967 till

60 216 kr.

Utbetalningen i mars 1967 uppgår till 157 800 kr. och i juni 1967 till

107 300 kr. eller sammanlagt 265 100 kr. Då utbetalningarna är avtalsbund-

na avses utbetalningen i mars 1967 ske genom ianspråktagande av åter­

stående medel under anslaget samt därutöver genom att förskottsvis 100 000

kr. tas i anspråk från reservationsanslaget Bidrag till underhåll av enskilda

vägar in. m. (bidrag till vissa kommunikationsändamål). Med hänsyn till

behållningen på anslaget erfordras ett medelstillskott av 210 000 kr. Jag

hemställer därför att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Understöd åt skärgårdsrederier m. in. på tilläggs-

stat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 anvisa ett re­

servationsanslag av 210 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Ma j ds proposition nr 105 år 1067

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

25

Bilaga J

ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 mars 1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden

Sträng, Andersson, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler här­ efter ärende under ecklesiastikdepartementets handläggning som angår ut­ gifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

D. Skolväsendet

[1] D 7 a. Bidrag till vissa elevorganisationer. Under ett obetecknat anslag har för innevarande budgetår anvisats 60 000 kr. i bidrag till Sveriges elevers centralorganisation (SECO). Denna organisation och Tekniska linjers elev­ förbund (TLE) har med anledning av arbetskonflikten inom undervisnings­ området under en del av höstterminen 1966 haft betydande extra utgifter.

Skolöverstyrelsen har med anledning härav gjort framställning om att dessa utgifter bör täckas med statsmedel och begär ytterligare sammanlagt 190 000 kr. på vissa anslag för budgetåret 1966/67. Härav utgör merutgifterna för

SECO sammanlagt 180 000 kr. och hänför sig till kostnader för administra­ tion, extra styrelsesammanträden, informationsmaterial och merkostnader för distriktsorganisationen. För TLE, som f. n. inte åtnjuter statsbidrag för sin verksamhet, har begärts sammanlagt 10 000 kr. för informationsverk­ samhet.

Det ökade medelsbehovet för dessa ändamål redovisas här samlat under

rubricerade anslag.

Departementschefen

Jag finner det med hänsyn till elevorganisationernas insatser under ar-

betskonflikten vara angeläget att SECO och TLE får gottgörelse för de mer­

kostnader de haft och som inte täcks av andra bidrag. Jag föreslår, att

180 000 kr. anvisas för detta ändamål under ett särskilt förslagsanslag med

här använd rubrik. Kungl. Maj :t bör äga att på grundval av en närmare

granskning av underlaget för gjorda beräkningar av organisationernas ut­

gifter besluta om tilldelningen av medel till organisationerna.

Jag vill i detta sammanhang även anmäla för riksdagen att vissa anslags­

poster i skolöverstyrelsens omkostnadsstat med anledning av extra utgifter

för arbetskonflikten kan förutses bli belastade med ca 330 000 kr. mer än

vad som beräknats i riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa elevorganisationer på tilläggsstat

II till riksstaten för budgetåret 1966/67 anvisa ett förslags­

anslag av 180 000 kr.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

27

Bilaga 5

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 mars 1967.

Närvarande:

Statsministern

Erlander,

ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

Sträng, Andersson, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler här­ efter de ärenden under jordbruksdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Nionde huvudtiteln

A. Jordbruksdepartementet in. m.

[1] A a. Kommittéer m.

m.

På riksstaten för budgetåret 1966/67 är under

förevarande rubrik uppfört ett reservationsanslag av 1 550 000 kr. Vid in­ gången av budgetåret fanns på anslaget en behållning av i runt tal 245 000 kr. Av det för budgetåret 1966/67 disponibla beloppet har under tiden t. o. m. januari 1967 förbrukats ca 1 291 000 kr. Den genomsnittliga för­ brukningen har alltså uppgått till ca 184 500 kr. per månad. För återstoden av budgetåret räknar jag med en motsvarande månatlig medelsåtgång. Jag anser mig därför böra beräkna ett ytterligare medelsbehov av 420 000 kr. un­ der anslaget för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Kommittéer m. m. på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 420 000 kr.

28

Kungl. Maj. ts proposition nr 105 år 1967

D.

Jordbruksprisreglering

in. in.

samt särskilt stöd åt vissa jordbruk

[2] D 7. Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd. På riks-

staten för budgetåret 1966/67 är under förevarande rubrik uppfört ett re­

servationsanslag av 20 178 000 kr., varav 5 178 000 kr. avser kostnader för

skördeskadeskyddets administration.

Statistiska centralbyrån föreslår, att på tilläggsstat för budgetåret 1966/

67 anvisas 571 000 kr.

Centralbyrån anför, att anslaget till skördeskadeskyddets administration

har beräknats mot bakgrunden av kostnaden att handlägga 50 000 sltörde-

skadeanmälningar. Antalet anmälningar rörande 1966 års skörd uppgår

emellertid till 65 000. Detta beräknar centralbyrån medföra en merkostnad

av 42 000 kr. Vidare stiger personalkostnaderna med 422 000 kr. på grund

av löne- och traktamentshöjningar. Till personal som avlönas från föreva­

rande anslag har centralbyrån härutöver betalat ut 107 000 kr. i retroaktivt

lönetillägg.

Departementschefen

Mot centralbyråns beräkningar av medelsbehovet för merutgifter för att

handlägga skördeskadeanmälningar och för vissa ökade personalkostnader

m. m. har jag inget att erinra. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj :t före­

slår riksdagen

att till Kostnader i samband med permanent skördeska­

deskydd på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1966/67 anvisa ett reservationsanslag av 571 000 kr.

M. Diverse

[3] M 6. Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m. På riksstaten

för budgetåret 1966/67 är under förevarande rubrik uppfört ett reservations­

anslag av 1 000 kr. Vid utgången av budgetåret 1965/66 fanns en reservation

under anslaget på 521 523 kr. Från anslaget utbetalas bidrag såsom ersätt­

ning för förluster på grund av naturkatastrof i enlighet med föreskrifter

som Kungl. Maj :t meddelar för varje särskilt fall.

Ersättning för vissa av översvämningar förorsakade skador

1. Länsstyrelsen i Kristianstads län har anmält att ett skyfallsliknande

oväder den 10 och 11 juni 1966 drog fram över vissa områden i länets

östra del, varvid på många platser skador av växlande svårighetsgrad an­

ställdes. Länsstyrelsen har vidare översänt en förteckning över hos länssty­

relsen föreliggande ärenden om skadeersättning samt viss utredning. Det

sammanlagda skadebeloppet är ca 125 000 kr., varav 69 000 kr. avser skador

på mark, 18 000 kr. skador på enskilda ..vägar och resten skador på byggna- der, inventarier, varulager in. m. Värdering har genom länsstyrelsens för­ sorg skett av särskilda värderingsmän.

2. Under tiden mars—maj 1966 inträffade i ett flertal mellansvenska vat­ tendrag, däribland Dalälvarna, Ljusnan och Ljungan, en ovanligt kraftig vårflod. Orsakerna var främst avsmältningen av vinterns stora snömäng­ der, som till följd av den ihållande kylan fortfarande låg kvar, och riklig nederbörd. Högvattenståndet var på flera platser högre än motsvarande nivå år 1959. Betydande översvämningsskador vållades särskilt inom Koppar­ bergs, Gävleborgs och Västernorrlands län.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län har överlämnat bl. a. två enskilda fram­ ställningar, värderingshandlingar in. m. avseende skador på kvarnanlägg­ ningar in. in. till följd av den kraftiga vattenföringen i Tidan. Den ena framställningen avser skador på byggnader, maskiner, varulager m. m. till ett beräknat belopp av ca 68 000 kr., och den andra framställningen skador på en dammbyggnad, för vilka reparationskostnaden enligt anbud uppgår till 114 000 kr. Länsstyrelsen anser att billighetsskäl talar för att viss er­ sättning utgår av statsmedel.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län har redogjort för de skador och olägen­ heter som vårfloden i Dalälvarna förorsakade samt för de åtgärder som vid- togs med anledning av befarade eller inträffade översvämningar in. m. Läns­ styrelsen har redovisat resultaten av en genom länsbostadsnämnden m. fl. myndigheter, kommunerna och länets företagareförening gjord utredning rörande skadornas omfattning. Länsstyrelsen uttalar därvid att skadorna blivit mindre omfattande än de som förorsakades av vårfloden år 1959, och att anledningen därtill torde vara främst att de kommunala myndigheterna och befolkningen i god tid informerades om riskerna för översvämningar samt att vederbörande kommuner och andra vidtog effektiva skadebegrän- sande åtgärder. En sammanställning av uppgifterna om inträffade förluster och skador utvisar skador på bostadsfastigheter, fritidsbebyggelse, va-an­ läggningar m. m. (varav huvuddelen avser permanent bostadsbebyggelse) till ett belopp av 240 000 kr. och skador på industrier till ett belopp av 1 440 000 kr.

Länsstyrelsen anser det vara motiverat att närmare undersöka om skade­ verkningarna av höga vårfloder kan ytterligare begränsas genom förebyg­ gande åtgärder. Länsstyrelsen avser därför att ta upp denna fråga med be­ rörda länsexperter, kommuner, vattenregleringsföretag m. fl.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län har redovisat de skador som inträffat in­ om länet. Länsstyrelsen har med biträde av byggnadsnämnderna i länet in­ venterat skadorna, som huvudsakligen drabbat fast egendom. De anspråk på ersättning som framställts hänför sig i avrundade tal med 500 000 kr. till enskilda skadelidande och med 600 000 kr. till juridiska personer.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län har anmält att vårfloden förorsakat

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

29

30

skador framförallt på mindre industrier i Ljungans dalgång. Eu samman­

ställning av de skadeanmälningar som bär inkommit utvisar ett beräknat

skadebelopp av ca 645 000 kr., varav ca 617 000 kr. hänför sig till skador

på industrier m. m. och resten till skador på bostadsfastigheter och fritids­

bebyggelse. Sakkunniga har värderat skadorna.

Länsstyrelsen i Uppsala län har anmält att skador inträffat till följd av

översvämningar i Dalälvens nedre lopp. Till länsstyrelsen har från skade­

lidande inkommit ansökningar om ersättning till ett sammanlagt belopp av

inemot 50 000 kr.

Yttrande

Riksrevisionsverket har yttrat sig över länsstyrelsernas framställningar

och därvid anfört bl. a. följande.

bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof in. m. utgår efter behovs-

prövning enligt principer som godkänts av 1960 års riksdag (prop. 1960: 2,

SU 17). Efter viss höjning i praxis av ursprungligen uppställda belopps-

gränser på grund av löneinkomsternas stegring m. in. tillämpas f. n. den

regeln att ersättning inte annat än i undantagsfall medges skadelidande, som

enligt senast tillgängliga uppgifter bär haft eu till statlig inkomstskatt taxe­

rad inkomst överstigande 14/100 kr. eller taxerats till statlig förmögenhets­

skatt, varvid samtaxerade makar betraktas som en person. I fråga om juri-

diska personer har detTor utsatts "ätt ersättningsanspråk skall bedömas med

stor restriktivitet. Ersättning utgår i regel med 50 % av skadebeloppet med

möjlighet att i särskilt ömmande fall öka bidraget till 90 % av skadebelop­

pet. Skador understigande 200 kr. per skadelidande har i allmänhet inte

ansetts böra föranleda ersättning. Det bör enligt riksrevisionsverketsSne-

ning övervägas om inte sistnämnda belopp bör höjas till förslagsvi^ädtLkpr

I några av de berörda områdena har översvämningar inträffat aven tidi­

gare. Vissa av de skadelidande torde också ha tillerkänts bidrag för skador

på grund av 1959 års översvämningar. Då översvämningsrisken i viss mån

kunnat bedömas i förväg får det enligt riksrevisionsverkets mening förut­

sättas att fastighetsägare, industriföretag m. fl. i rimlig omfattning vidtagit

förebyggande åtgärder för att undvika eller begränsa skadefallen. I de fall

byggnader och anläggningar eller år 1959 uppförts under nivån för det då

uppnådda högsta vattenståndet synes staten knappast böra stå någon risk

för inträffade skador. Det bör vidare enligt riksrevisionsverkets mening

särskilt beaktas att sågverk, kraftstationer, flottningsföretag och vissa andra

industrier av driftsekonomiska skäl har placerat sina anläggningar helt

eller delvis i eller i nära anslutning till sjöar och vattendrag som är utsatta

för kraftiga vårflöden. Den lägre kostnadsnivån vid normala förhållanden

beträffande vattenstånd och vattenföring har i sådana fall vunnits till priset

av mindre. ..säkerhet mot översvämningar. Stor återhållsamhet bör under

dessa förhållanden iakttagas vid bidragsgivningen.

Gottgörelse av statsmedel för skador genom naturkatastrof har som regel

endast utgått då det varit fråga om skada genom intrång i rörelse eller

yrkesverksamhet av vilken den skadelidande varit beroende för sin försörj­

ning. Ersättning har emellertid därutöver i viss utsträckning medgivits för

förlust av eller skada på egendom tillhörig enskild person, i första hand

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

31

bostadsfastighet. Som förutsättning torde i allmänhet ha gällt att den .skade­ lidande varit i påtagUttt-hähm av aEondmisfe44älp.

Ersättning tiiCjuridiska person^BorTaTS^varande sätt vara beroende av vederbör andes lormaga att nara förluat&raa. Skador eller kostnader för förebyggande åtgärder som åsamkats (kommuner^ synes böra föranleda un- dersToH’"1lvr'stäTäfflrafel endast om kommunens ekonomiska belastning med anledning av naliirkataslrofen är orimligt stor i förhållande till skaito- underiaget. Beträffande aktiebolag, föreningar m. fl. torde understöd i fore- varande ordning inte böra utgå om de uppkomna förlusterna endast hav ringa ekonomisk betydelse för delägarna.

Riksrevisionsverket uttalar slutligen — med hänvisning till vad länsstyrel­ sen i Kopparbergs län anfört om att det finns skäl att närmare undersöka om skadeverkningarna av starka vårfloder kan ytterligare begränsas genom förebyggande åtgärder — att det kan ifrågasättas om inte en samordnad och intensifierad aktion i dessa avseenden bör komma till stånd.

Kostnader för nödutfodring m. in. av renar

Sedan det naturliga betet under senare delen av år 1966 på grund av is­ bildning till stor del blivit oåtkomligt för renarna i bl. a. Norrbotten begärde länsstyrelsen i Norrbottens län i skrivelse den 21 december 1966 medel för inköp av nödfoder. Genom beslut den 30 december 1966 och den 20 januari 1967 ställde Kungl. Maj :t sammanlagt 400 000 kr. till länsstyrelsens för­ fogande för inköp av renfoder, transport av renar, m. m. Av beloppet an­ visades 306 000 kr. från ifrågavarande anslag och återstoden från statens lappfond. Av det anvisade beloppet skall — enligt beslutet den 20 januari 1967 — den från anslaget anvisade delen utlämnas som bidrag och den från statens lappfond anvisade delen utgå som lån.

Länsstyrelsen i Norrbottens län har därefter i skrivelse den 15 februari 1967 begärt att ytterligare 950: 000 kr. ställs till länsstyrelsens förfogande för nödutfodring, m. m. av renar. Till mitten av februari 1967 har omkring 10 000 renar förts till utfodringshagar för tillskottsutfodring. Antalet be­ räknades komma att öka. Omkring 3 000 renar har transporterats till reserv- betesområden i kustbygden. Vidare har åtskilliga renhjordar kunnat flyttas till betesområden i lågfjällsregionen. Totalt har mer än 30 000 renar om­ fattats av de uppräknade åtgärderna. De totala kostnaderna för foderan­ skaffning m. fl. åtgärder beräknas av länsstyrelsen till 950:0001 kr. utöver de 400 000 kr. som redan anvisats.

Beträffande Jämtlands län har vederbörande förste konsulent beräknat ett medelsbehov av ca 17 000 kr. för nödutfodring och transport av renar.

Departementschefen

Som framgår av vad länsstyrelserna i Kopparbergs m. fl. län anfört har 1966 års vårflod och lokala oväder vållat omfattande skadegörelse. De an­ mälda skadorna på bl. a. bostadsfastigheter och industrier beräknas uppgå till sammanlagt omkring 3,8 milj. kr. I likhet med vad som skedde med an­

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

ledning av skador på grund av 1959 års vårflod bör enligt min mening

även nu vissa skadeersättningar utgå av statsmedel. I samråd med stats­

rådet Lundkvist beräknar jag att ett belopp av i runt tal 1,5 milj. kr. erford­

ras för detta ändamål. Det ankommer på Kungl. Maj :t att meddela närmare

föreskrifter rörande bidragsgivningen. De ay riksrevisionsverket redovisade

riktlinjerna för denna möter ingen erinran från min sida. Beslut i de en­

skilda fallen om bidrag för denna typ av skador bör kunna meddelas av

länsstyrelserna. Jag förutsätter att länsstyrelserna i samverkan med veder-

börande kommuner och andra intressenter efter hand söker åstadkomma

alla åtgärder i förebyggande och skadebegränsande syfte som är möjliga.

De skador som drabbat renskötseln har varit av betydande omfattning.

För att minska verkningarna av dessa skador bör bidrag utgå av statsmedel.

Jag anser mig nu inte ha anledning förorda andra bidragsgrunder än de,

som föreskrivits i Kungl. Maj :ts beslut den 20 januari 1967. Mot de av myn­

digheterna gjorda bedömningarna av kostnaderna för nödfoder m. m. har

jag ingen väsentlig erinran. Jag beräknar behovet av ytterligare medel för

bidrag till renfoder in. in. från förevarande anslag uppgå till 725 000 kr.

För att göra ett snabbt ingripande möjligt om eventuellt annan natur­

katastrof skulle inträffa bör vissa medel finnas tillgängliga under anslaget.

Jag föreslår därför att ytterligare ett belopp av 300 000 kr. anvisas. Härige­

nom beräknas omkring 500 0001 kr. vara disponibla för ändamålet.

Det totala behovet av ytterligare medel för innevarande budgetår under

förevarande anslag utgör sålunda 2 500 000 kr. Jag hemställer att Kungl.

Maj:t föreslår riksdagen

att till Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof

m. m. på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67

anvisa ett reservationsanslag av 2 500 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Ma:t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

33

Bilaga 6

INRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 mars 1967.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander

,

ministern

för

utrikes ärendena

N

ilsson

,

statsråden

S

träng

, A

ndersson

, K

ling

, E

denman

, J

ohansson

, H

olmqvist

, A

spling

,

P

alme

, S

ven

-E

ric

N

ilsson

, G

ustafsson

, G

eijer

, M

yrdal

, O

dhnoff

.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, anmäler härefter de ärenden under inrikesdepartementets handläggning som angår utgifter på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67.

DRIFTRUDGETEN

Elfte huvudtiteln

C. Arbetsmarknad m. in.

[1] C 9. Allmänna beredskapsarbeten m. m. Under denna rubrik har på

riksstaten för budgetåret 1966/67 förts upp ett reservationsanslag av 400 milj. kr., därav förslagsvis 200 milj. kr. att avräknas mot automobilskatte- medlen. Vidare har på riksstaten för samma budgetår under rubriken Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade m. fl. förts upp ett reservationsanslag av 155 milj. kr., därav förslagsvis 30 milj. kr. att av­ räknas mot automobilskattemedlen.

Framställning om anvisande av medel på tilläggsstat

Arbetsmarknadsstyrelsen hemställer att ytterligare 15 milj. kr. anvisas på tilläggsstat för allmänna beredskapsarbeten. Vidare hemställer styrelsen att ytterligare 35 milj. kr. anvisas på tilläggsstat för vissa sysselsättnings­ främj ande åtgärder för handikappade m. fl. Styrelsen anför.

Det brydsammare arbetsmarknadsläge som nu har inträtt och som har

3

Bihang till riksdagens protokoll 1967.1 samt. Nr 105

34

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967

medfört ett större antal arbetslösa än tidigare år (59 363 den 30 januari

1967) har föranlett arbetsmarknadsstyrelsen att sätta i gång ett betydande

antal mindre, kortfristiga beredskapsarbeten som snabbt bör medföra att

sysselsättningsläget förbättras. Detta är av särskild vikt under den nu in­

ledda säsongnedgången. Åtgärderna påverkar medelsåtgången under såväl

anslaget för allmänna beredskapsarbeten som anslaget för de handikap­

pades sysselsättning. Behov av medel under sistnämnda anslag aktualiseras

i betydande mån dels av att det hårdare arbetsmarknadsläget har påtag­

ligt försämrat de svårplacerades möjligheter till sysselsättning på den

öppna marknaden och dels av den tendens på längre sikt till ökat sys-

selsättningsbehov för olika kategorier handikappade som styrelsen berörde

i sin framställning föregående år om anslag på tilläggsstat.

Genom att fördela om anvisade medel under anslaget Allmänna bered­

skapsarbeten räknar styrelsen med att kunna inom anslagets ram använda

ytterligare 10 milj. kr. för beredskapsarbeten utöver de 340 milj. kr. som har

beräknats för ändamålet under innevarande budgetår. Den medelsanvis­

ning för allmänna beredskapsarbeten som behövs på tilläggsstat kan där­

för begränsas till 15 milj. kr. Under anslaget Vissa sysselsättningsfrämjande

åtgärder för handikappade m. fl. måste, trots att möjliga besparingar un­

der anslaget har tagits i anspråk, på tilläggsstat anvisas ytterligare 35

milj. kr.

Framställning om vidgad försöksverksamhet med inlösen av egnahem

Arbetsmarknadsstyrelsen erinrar om att försöksverksamheten med in­

lösen av egnahem har pågått sedan janari 1965. Till utgången av år 1966

har 93 fastigheter lösts in och 45 av de inlösta fastigheterna har sålts.

Inräknat egnahemsägarnas familjer har 382 personer kunnat flyttas genom

inlösenverksamheten, därav 198 hemmavarande barn under 16 år. Nya

anställningar har beretts egnahemsägarna främst inom verkstadsindustrin

och byggnadsverksamheten. I många fall har även egnahemsägares hustru

och vuxna barn kunnat få anställning på inflyttningsorten.

Den hittillsvarande inlösenverksamheten har bedrivits i de fyra nordli­

gaste länen och har där varit koncentrerad till glesbygdsområden där be­

hovet av inlösen har varit störst. Inlösen av egnahem behöver emellertid

enligt arbetsmarknadsstyrelsens mening kunna göras även i glesbygds­

områden i andra delar av landet. Erfarenheterna av det ökade antalet före­

tagsnedläggningar under det senaste året har visat, att det därjämte före­

ligger ett uttalat behov av möjligheter att kunna lösa in egnahem även i

vissa industriorter. Speciellt gäller detta vid nedläggning av företag som

dominerar näringslivet i orten. I sistnämnda fall bör fastighet kunna lösas

in om fastighetsägaren på grund av företagsnedläggningen har blivit ar­

betslös och arbetslösheten inte kan hävas på annat sätt än genom utflytt­

ning samt fastigheten inte kan säljas på öppna marknaden utan att dess

ägare lider en avsevärd förlust.

35

Med hänvisning härtill föreslår styrelsen att försöksverksamheten med inlösen av egnahem vidgas till att gälla orter eller områden där enligt styrelsens bedömning arbetsmarknadsmässiga skäl föreligger för sådan inlösen.

Kungl. Maj. ts proposition nr 105 år 1967

Framställning om bidrag till företag för utbildning av äldre arbetskraft

Arbetsmarknadsstyrelsen framhåller att ökande svårigheter att arbets- placera vid industrinedläggelser friställd äldre arbetskraft samt medel­ ålders och äldre arbetslösa i glesbygderna har ställt allt större krav på arbetsmarknadsverkets utbildningsverksamhet. För att minska de äldres tveksamhet om den egna förmågan att tillgodogöra sig' en utbildning har generösa möjligheter öppnats till provutbildning inom kursverksamhetens ram. Antalet äldre arbetstagare i denna utbildningsform har också ökat.

Erfarenheten har visat att företagsutbildning för de äldre framstår som en smidig och praktisk utbildningsform, som direkt tar sikte på bestämda arbetsuppgifter och som efter utbildningens slut leder till anställning i företaget.

Den enda möjlighet som vid sidan av lokaliseringsutbildning står till förfogande för utbildning av äldre arbetskraft i företag är enligt vad sty­ relsen anför s. k. provanställning i kombination med utbildning under högst 3 månader. Under provanställningstiden utgår utbildningsbidrag med samma belopp som vid omskolningskurserna. För personer som har friställts från nedlagda industrier och direkt övergår till provanställning i annat företag framstår dessa bidrag som otillräckliga, i synnerhet om beloppen reduceras till följd av makes inkomst. Till detta kommer i regel fackliga krav om att anställning i denna form skall vara förenad med av- talsenliga löneförmåner.

Styrelsen hemställer därför om bemyndigande att medge utbildning av äldre arbetskraft i företag i huvudsak på samma ekonomiska och övriga villkor, som f. n. gäller för handikappade.

Departementschefen

Den ökning av arbetslösheten som gjorde sig märkbar under slutet av år 1966 har fortsatt under de två första månaderna av år 1967. Samtidigt har antalet lediga platser sjunkit påtagligt. Utvecklingen framgår av föl­ jande sammanställning.

196(5

1967

okt.

nov.

dec.

jan.

febr.

Lediga platser............... 38 117 33 417 33 245 28 054

27 793

Arbetslösa...................... 19 251 28 414 32 128

48 657 49 246

36

Antalet lediga platser under sista kvartalet 1966 är betydligt lägre än

under motsvarande tid åren 1963—1965 och ligger på ungefär samma nivå

som åren 1961 och 1962. Nedgången i antalet lediga platser ger dock ett

överdrivet intryck av styrkan i konjunkturavmattningen. Till inte ringa

del torde nämligen nedgången bero på att omsättningen av arbetskraft

sjunkit starkt. Denna ökade stabilitet hos personalen ger naturligtvis ut­

slag i form av att ett mindre antal lediga platser anmäls hos arbetsför­

medlingen.

Arbetslösheten i landet var under oktober 1966 endast något högre än

samma månad under de senaste fem åren med undantag för år 1965, som

i sin helhet kännetecknas av en ovanligt hög sysselsättning. Under de två

sista månaderna 1966 och de två första månaderna 1967 steg arbetslös­

heten emellertid snabbt till en högre nivå än de tidigare åren.

Den regionala fördelningen av arbetslösheten präglas av en fortsatt för­

skjutning mot södra och mellersta delen av landet. I de båda nordligaste

länen ligger arbetslösheten på oförändrad nivå jämfört med tidigare år.

Dessa län svarar alltså för en mindre andel av den totala arbetslösheten än

tidigare. Anmärkningsvärt är att antalet arbetslösa ökade mellan januari

och februari 1967 med 7 000 i storstadsområdena men minskade med 5 400

i övriga delar av landet.

Av de närmare 50 000 arbetslösa i början av 1967 är inte fullt en tredje­

del byggnadsarbetare.

För att motverka arbetslösheten har inom arbetsmarknadsverket följande

åtgärder vidtagits.

Efter samråd med Sveriges verkstadsförening har arbetsmarknadsstyrel­

sen uppdragit åt länsarbetsnämnderna att göra en enkät till metall- och

verkstadsindustriens företag rörande behovet av arbetare och tjänstemän i

samtliga yrken inom branschen. Härutöver bör nämnderna skaffa in upp­

gifter om det totala rekryteringsbehovet också på arbetsplatser inom andra

branscher. De rekryteringsbehov som härigenom kommer till länsarbets­

nämndernas kännedom skall följas av omedelbara åtgärder för att till­

godose denna efterfrågan. Det förutsätts att all förmedlingspersonal del­

tar i ackvisitionsarbetet.

Omskolningsverksamheten har intensifierats ytterligare. Under december

1966—januari 1967 var 21 000—22 000 personer i omskolning, vilket var

ca 4 000 fler än föregående år. Under februari tillkom inte mindre än 3 000

nya kursdeltagare och ytterligare ökning av kursverksamheten kan väntas

under de närmaste månaderna. Till följd av denna ökning beräknas för­

slagsanslaget till omskolning m. m. som är uppfört med 180 milj. kr. kom­

ma att belastas med 240 milj. kr. under innevarande budgetår.

xintalet personer i beredskapsarbete har ökats från 8 300 i oktober 1966

till 15 600 i februari 1967. Beredskapsarbetena torde sannolikt behöva pågå

något längre fram på våren än under de senaste åren. Som ny form av be­

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967

37

redskapsarbete prövas f. n. verkstadsarbete i liten skala. I sammanhanget bör erinras om att Kungl. Maj :t den 17 februari 1967 uppdragit åt arbets­ marknadsstyrelsen att inom en kostnadsram av 10 milj. kr. bereda indu­ striell sysselsättning åt arbetstagare inom textilindustrin. Sysselsättnings- stödet som avses vara flerårigt skall i första hand gälla äldre och handi­ kappade arbetstagare.

I nu rådande situation på arbetsmarknaden som kännetecknas av att den allmänna säsongnedgången har förstärkts av en viss konjunktur avmattning synes det angeläget att förstärka den arbetsmarknadspolitiska beredskapen. För att kortsiktigt förstärka sysselsättningen under vintermånaderna genom ökning av beredskapsarbetena i väntan på den allmänna förbättring av sys­ selsättningsläget som erfarenhetsmässigt inträder under vårmånaderna har arbetsmarknadsstyrelsen föreslagit att anslagen Allmänna beredskapsarbe­ ten m. m. och Vissa syselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade m. fl. förstärks med 15 resp. 35 milj. kr. Jag biträder styrelsens förslag.

Därjämte har styrelsen lagt fram förslag som särskilt syftar till att un­ derlätta sysselsättning för äldre arbetstagare.

Styrelsen föreslår att försöksverksamheten med inlösen av egnahem, som f. n. är begränsad till de fyra nordligaste länen och där hittills har omfattat fastigheter belägna i glesbygder, får utvidgas till glesbygdsområden i andra delar av landet. Vidare finner styrelsen det nödvändigt att vid behov kunna lösa in fastigheter även i tätorter. Styrelsen syftar framför allt på fall av företagsnedläggningar i orter där företaget är av avgörande betydelse för sysselsättningen i orten.

Försöksverksamheten har pågått i två år och ett knappt hundratal fastig­ heter har hittills lösts in. De erfarenheter av verksamheten som har vun­ nits är alltså begränsade. Med hänsyn härtill finner jag det tveksamt om verksamheten bör utsträckas redan nu. Det kan emellertid visa sig angeläget att i trängande fall kunna lösa in fastigheter även utanför det nuvarande försöksområdet. Arbetsmarknadsstyrelsen bör därför ges möjlighet att i så­ dana fall lösa in egnahem även utanför det nuvarande försöksområdet.

Yrkesutbildning av äldre arbetstagare i företag kan f. n. ske genom s. k. provanställning under tre månader, varvid arbetstagaren uppbär utbild­ ningsbidrag från arbetsmarknadsverket. Vid utbildning av handikappade i företag uppbär arbetstagaren däremot avtalsenlig lön under utbildningsti­ den från företaget, som i gengäld erhåller bidrag med visst i varje särskilt fall fastställt belopp per studietimme. Arbetsmarknadsstyrelsen föreslår att utbildning av äldre arbetskraft i företag skall få ske på samma villkor som gäller för handikappade.

Jag finner det angeläget att på olika vägar försöka minska de svårigheter som kan uppstå för äldre arbetskraft att få nya anställningar. Inte minst i det kärvare arbetsmarknadsläge som nu råder kan ålder likaväl som ett fysiskt eller psykiskt handikapp vara ett hinder för arbetsplacering. Jag

38

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

föreslår därför att bidrag enligt samma grunder som gäller för utbildning

av handikappade skall kunna utgå till företag som binder sig för att anställa

och utbilda arbetslösa som är 50 år eller äldre.

Beträffande anslaget till Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för

handikappade m. fl. kommer jag att göra hemställan under nästa anslags-

punkt. Här hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) godkänna de ändringar som jag har förordat i det

föregående i fråga om försöksverksamheten med inlösen

av egnahem och bidrag till företag för utbildning av

äldre arbetstagare,

b) till Allmänna beredskapsarbeten m. m. på tilläggs-

stat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 anvisa ett

reservationsanslag av 15 000 000 kr., därav förslagsvis

10 000 000 kr. att avräknas mot automobilskattemedlen.

[2] C 10. Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade m. fl.

Med hänvisning till vad jag anfört under föregående anslagspunkt hem­

ställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för

handikappade in. fl. på tilläggsstat II till riksstaten för

budgetåret 1966/67 anvisa ett reservationsanslag av

35 000 000 kr., därav förslagsvis 20 000 000 kr. att avräk­

nas mot automobilskattemedlen.

[3] C 15. Bidrag till anordnande av verkstäder för handikappade. Under

denna rubrik har för budgetåret 1966/67 anvisats ett förslagsanslag av

3 milj. kr. För samma budgetår har arbetsmarknadsstyrelsen medgivits

att meddela beslut om anordningsbidrag intill ett belopp av 20 milj. kr.

Arbetsmarknadsstyrelsen anför. Till följd av en av styrelsen påskyndad

utbyggnad av den skyddade verksamheten har det för beviljande av bi­

drag anvisade rambeloppet tagits i anspråk i sin helhet. Det är vanskligt

för styrelsen att mera exakt beräkna den vidgning av bidragsramen som

kan behövas intill den 1 juli 1967, eftersom såväl ansökan om som

rekvisition av bidrag i de flesta fall beror på resp. huvudmans planlägg­

ning och ekonomiska situation. Av vital betydelse är emellertid att sty­

relsen kan rnöta de aktuella behoven utan tidsutdräkt. Styrelsen hemstäl­

ler därför att ramen för beviljande av ansökningar om anordningsbidrag

under återstoden av budgetåret vidgas med 10 milj. kr.

Departementschefen

Enligt bestämmelserna om statsbidrag till verkstäder inom arbetsvärden

utgår bidrag för anordnande av lokaler för arbetsprövning, arbetsträning

och skyddad sysselsättning samt anskaffning av första uppsättningen

39

maskiner eller likvärdig utrustning för sådana lokaler. Bidrag beviljas av arbetsmarknadsstyrelsen. För styrelsens bidragsgivning har för inneva­ rande budgetår fastställts en ram av 20 milj. kr.

Vid mitten av januari 1967 hade arbetsmarknadsstyrelsen beviljat bi­ drag till ett sammanlagt belopp av 19 870 000 kr. Härav faller 14 025 000 kr. på bidrag till anordnande av lokaler för 1 333 platser och 5 845 000 kr. på anskaffning av maskiner in. in. till 1 153 platser. Den övervägande de­ len av dessa platser är avsedd för skyddad sysselsättning.

Till följd av intresset från huvudmännens sida för att bygga ut den skyddade verksamheten är den ram inom vilken styrelsen kan bevilja bidrag under innevarande budgetår redan praktiskt taget helt utnyttjad. Enligt min mening bör ramen vidgas med 2 milj. kr. för att styrelsen under återstoden av budgetåret skall kunna bevilja bidrag i angelägna fall där beslut inte kan anstå till nästa budgetår. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att medge att beslut om bidrag till anordnande av verk­ städer för handikappade under budgetåret 1966/67 får meddelas intill ett ytterligare belopp av 2 000 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

.

(.

1

. r....

;

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

41

Bilaga 7

AVSKRIVNING AV NYA KAPITALINVESTERINGAR

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 mars 1967.

N ärvarande:

Statsministern

Erlander,

ministern för utrikes ärendena

Nilsson,

statsråden

S

träng

, A

ndersson

, K

ling

, E

denman

, J

ohansson

, H

olmqvist

, A

spling

,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter fråga om anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 och anför.

Under innevarande budgetår har begärts investeringsanslag dels på till- läggsstat I till gällande riksstat, dels på tilläggsstat II. I enlighet med de principer som hittills tillämpats bör nu, då avskrivningsbehovet för de olika investeringarna kan överblickas, förslag om erforderliga avskrivningsanslag föreläggas riksdagen, Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma eller ändring ske i de till grund för här beräknade avskrivningar liggande förhållandena förutsätter jag, att vederbörliga tillägg och jämkningar vidtas av riksdagen.

Statens allmänna fastighetsfond. Enligt gällande regler för avskrivning av investeringar i allmänna fastighetsfonden utgör grundavskrivning vid ny­ byggnader för ämbetsverk 25 % av anläggningskostnaden och vid nybygg­ nader för kriminalvården, sjukhus, forskningsinstitut och skolor 50%. Kostnader för markförvärv avskrivs inte.

Med tillämpning av dessa grunder bör avskrivningsanslag på tilläggsstat uppföras i enlighet med följande sammanställning.

Anslag Investering Avskrivning kr. kr.

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjuk­ hus in. in.............................................................................. 415 000

Utbyggande av karolinska sjukhuset.................... 3 000 000 1 500 000 Finansdepartementet:

Ombyggnad av kvarteret Neptunus Större i Stock­ holm .................................................................................... 2 500 000 625 000

4 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 105

42

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

Anslag

Investering

kr.

Jordbruksdepartementet:

Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor in. in. 2 061 000

Handelsdepartementet:

Byggnadsarbeten i Malåträsk för Sveriges geolo­

giska undersökning ......................................................... 40 000

Förrådsbyggnad vid Svenska institutet för kon-

serveringsforskning ................................................ 25 000

Avskrivning

kr.

1 030 000

10 000

13 000

Anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. avser

helt markförvärv, varför ingen avskrivning behövs.

Statens utlåningsfonder. På tilläggsstat II har förts upp ett tilläggsanslag

till studiemedelsfonden om 18,7 milj. kr., vilket bör avskrivas helt. För

tillskott till lånefonden till främjande av beredning och avsättning av fisk

m. m. har på tilläggsstat I förts upp ett anslag med 100 000 kr. Då lån som

utgår från denna fond förutsätts löpa med en ränta av 5 % bör, med hänsyn

till att förräntningskravet för statens investeringar fastställts till 5 3/4 %,

denna investering avskrivas med 13 % eller med 13 000 kr. Vidare har på

tilläggsstat II begärts ett tillskott till investeringsanslaget till lånefonden för

bostadsbyggande med 200 milj. kr. Lånen från fonden löper i regel med en

ränta av 4 % och bör därför avskrivas med ca 30 % eller med 60 milj. kr.

Fonden för låneunderstöd. På tilläggsstat II har för tillskott till Udde­

val lavarvet aktiebolag upptagits ett investeringsanslag av 75 milj. kr. Detta

belopp bör avskrivas helt.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t

föreslår riksdagen

att till Avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter

angivna fonder på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret

1966/67 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Statens allmänna fastighetsfond

Socialdepartementet :

Utbyggande av karolinska sjukhuset ........... 1 500 000

Finansdepartementet :

Ombyggnad av kvarteret Neptunus Större i

Stockholm.................................................................. 625 000

Jordbruksdepartementet :

Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor

rn m ........................................................................ 1 030 000

Handelsdepartementet :

Byggnadsarbeten i Malåträsk för Sveriges geo­

logiska undersökning........................................... 10 000

Förrådsbyggnad vid Svenska institutet för

konserveringsforskning ...................................... 13 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967

43

Statens utlåningsfonder

Ecklesiastikdepartementet :

Studiemedelsfonden............................................... 18 700 000

Jordbruksdepartementet:

Lånefonden till främjande av beredning och

avsättning av fisk m. m.......................................... 13 000

Inrikesdepartementet :

Lånefonden för bostadsbyggande.................... 60 000 000

Fonden för låneunderstöd

Finansdepartementet :

Tillskott till Uddevallavarvet aktiebolag ....

75 000 000

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet

Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

45

Bilaga S

AVSKRIVNING AV OREGLERADE KAPITALMEDELS-

FÖRLUSTER

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 mars 1967.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander

,

ministern för utrikes ärendena

N

ilsson

,

statsråden

S

träng

, A

ndersson

, K

ling

, E

denman

, J

ohansson

, H

olmqvist

, A

spling

,

Palme, Sven-Eric Nilsson, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter frå­ ga om anslag till avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster på till- läggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 och anför.

Extra grundavskrivning på förrådsfonden för ekonomisk försvarsbered­ skap. Kungl. Maj :t förordnade den 30 juni 1947 bl. a., att vissa redan upp­ förda oljelagringsanläggningar skulle per den 1 juli 1947 föras över från fonden för förlag till statsverket till väg- och vattenbyggnadsverkets för- rådsfond och förvaltas av dåvarande statens reservförrådsnämnd. Seder­ mera har ytterligare ett antal olj elagringsanläggningar in. m. uppförts ge­ nom dåvarande riksnämndens och nuvarande överstyrelsens för ekono­ misk försvarsberedskap försorg.

Genom beslut den 6 juli 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt dåvarande riks- nämnden för ekonomisk försvarsberedskap att i samråd med riksrevi­ sionsverket dels utreda frågan om behov av ytterligare grundavskrivning å berörda olj elagringsanläggningar, dels utarbeta förslag till redovisnings- bestämmelser och driftstat för en ifrågasatt ny kapitalfond för redovisning av lagringsanläggningarna.

I skrivelse den 27 september 1963 har överstyrelsen för ekonomisk för­ svarsberedskap redogjort för behovet av ytterligare grundavskrivning av förrådsfondens anläggningar. Tre anläggningar med en sammanlagd an­ läggningskostnad den 30 juni 1964 av 58 940 000 kr. har beräknats kräva en total grundavskrivning om 32 436 000 kr. Härav har Kungl. Maj :t i sam­ band med medelsanvisningarna för respektive budgetår beviljat avskriv- ningsanslag om totalt 16 917 000 kr., varför skillnaden 15 519 000 kr. utgör ett ackumulerat grundavskrivningsbehov.

46

Två av anläggningarna är bergrumsanläggningar som hyrs ut till priser

motsvarande dem för anläggningar ovan jord. Det totala grundavskriv-

ningsbehovet har beräknats på skillnaden mellan verkliga anläggnings­

kostnaden och motsvarande kostnad för en oskyddad anläggning. Den tred­

je anläggningen är uthyrd till ett oljeföretag. Behovet av ytterligare grund­

avskrivning för denna anläggning har erhållits genom att sätta in de be­

räknade värdena i en räntabiiitetskalkyl.

Riksrevisionsverket har i yttrande den 15 januari 1964 ej funnit de av

överstyrelsen gjorda beräkningarna föranleda någon anmärkning. Väg-

och vattenbyggnadsstyrelsen har i yttrande den 27 januari 1964 tillstyrkt

överstyrelsens framställning.

Departementschefen

Kungl. Maj :t förordnade den 3 juni 1965 att en kapitalfond, benämnd

förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap, skulle inrättas den 1

juli 1965 och förvaltas av överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap.

Till fonden fördes över de oljelagringsanläggningar som redovisades under

väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond. De kapitalinvesteringar som

under sistnämnda fond gjorts för ifrågavarande ändamål samt de belopp,

som var uppförda på avskrivningskonto under väg- och vattenbyggnadsver­

kets förrådsfond, överfördes därvid till den nyinrättade fonden. Vidare fast­

ställde Kungl. Maj :t utgifts- och inkomststat för fonden under budgetåret

1965/66. Sådan stat har därefter fastställts att gälla tills vidare under bud­

getåret 1966/67.

I samband med att förrådsfonden inrättades förordade överstyrelsen eu

ytterligare grundavskrivning av fonden med 15 519 000 kr. En sådan av­

skrivning bör nu komma till stånd. Erforderligt belopp bör anvisas som en

avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedelsförluster, varifrån över­

föring av avskrivningsmedel bör ske.

Efter förslag av överstyrelsen den 14 september 1966 har Kungl. Maj :t

den 4 november 1966 utfärdat förvaltningsföreskrifter för fonden.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t före­

slår riksdagen

att till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

på tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1966/67 an­

visa ett anslag av 15 519 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av stats­

rådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj :t Ko­

nungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Knngl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967

47

Bilaga 9

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 3 mars 1967.

N ärva i-ande:

Statsministern

E

rlander

,

ministern för utrikes ärendeixa

N

ilsson

,

statsråden

S

träng

, A

ndersson

, K

ling

, E

denman

, J

ohansson

, H

olmqvist

, A

spling

,

P

alme

, S

ven

-E

ric

N

ilsson

, G

ustafsson

, G

eijer

, M

yrdal

, O

dhnoff

.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter frå­ ga om medel för budgetåret 1966/67 till reparations- och underhållskost­ nader m. m. under karolinska sjukhusets och byggnadsstyrelsens delfonder av statens allmänna fastighetsfond och anför.

I

Reparations- och underhållskostnader m. m. under karolinska sjukhusets delfond av statens allmänna fastighetsfond. Under anslagsposten till repara­ tions- och underhållskostnader m. m. har på denna delfond för budgetåret 1966/67 beräknats sammanlagt 4 444 000 kr. Härav har under delposten till karolinska sjukhuset tagits upp 2 944 000 kr., varav 720 000 kr. avser särskilda arbeten.

Karolinska sjukhusets direktion har hemställt, att för ändamålet ytter­ ligare 290 000 kr. anvisas under delfonden.

Direktionen har därvid anfört, att för budgetåret anvisade medel trots stark återhållsamhet vid planläggningen av fastighetsunderhållet inte kom­ mer att räcka till för att täcka kostnaderna för oundgängligen nödvändiga reparationsåtgärder. En oproportionerligt stor del av anslagna medel går åt för reparationer vid inträffade haverier och katastrofsituationer av olika slag. Direktionen pekar därvid särskilt på reparationer på grund av läckage i vatten- och avloppssystemen, som inom stora delar av sjukhuset befinner sig i mycket dåligt skick. Under december 1966 uppstod sålunda brott på den avloppsledning som passerar genom Solna kyrkogård. Reparationskost­ naderna för detta uppgår till ca 50 000 kr. Vidare framhålls, att den stränga vintern 1965/66 medfört ett onormalt antal läckage i övrigt på lednings­

48

systemen. Merkostnaderna för detta i förhållande till tidigare budgetår har

beräknats till ca 100 000 kr. Ytterligare läckage kan befaras inom den när­

maste tiden.

Inom sjukhuset har vidare ett ökat antal inbrott ägt rum, vilket lett till

reparationskostnader för ca 20 000 kr. Direktionen har funnit det nödvän­

digt att vidta olika åtgärder för att skydda sjukhusets lokaliteter mot

åverkan och förhindra ytterligare stölder av dyrbar utrustning. Ökad be­

vakning har införts. En förbättrad övervakning av området och lokalerna

förutsätter dels komplettering av befintligt staket, dels anordningar för in-

och utpassningskontroll vid huvudentrén. Direktionen anser det nödvän­

digt att snabbt vidta dessa åtgärder, vilka kostnadsberäknats till ca 120 000

kr.

Direktionen finner alltså totalt ett belopp av (50 000 + 100 000 + 20 000

-f 120 000) 290 000 kr. erforderligt för att täcka nämnda kostnader.

Departementschefen

Som framgår av sjukhusdirektionens framställning har karolinska sjuk­

huset åsamkats vissa oförutsedda kostnader på grund av läckage i led­

ningssystemen och ökat antal inbrott. Dessa kostnader finner jag i likhet

med direktionen vara så stora, att de inte utan förfång för den ordinarie

underhållsverksamheten kan rymmas inom ramen för det belopp som un­

der sjukhusets delfond av statens allmänna fastighetsfond tagits upp för

löpande reparations- och underhållsarbeten in. m. Jag förordar, att sam­

manlagt 150 000 kr. beräknas för reparation av ledningar och 20 000 kr.

för reparationer på grund av inbrott, således totalt 170 000 kr.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t före­

slår riksdagen

att i staten för statens allmänna fastighetsfond, karo­

linska sjukhusets delfond, under anslagsposten Repara­

tions- och underhållskostnader m. m. för budgetåret 1966/

67 beräkna ett belopp av ytterligare 170 000 kr.

II

Reparations- och underhållskostnader m. m. under byggnadsstyrelsens del­

fond av statens allmänna fastighetsfond. Under anslagsposten till repara­

tions- och underhållskostnader m. in. har på medicinalstyrelsens delfond

för budgetåret 1966/67 beräknats 7 788 000 kr., varav för löpande under­

håll 6 868 000 kr. och för särskilda arbeten 920 000 kr. Sistnämnda belopp

har avsetts för arbeten vid Sidsjöns sjukhus och Vipeholms sjukhus. Med

hänsyn till att huvudmannaskapet för mentalsjukvården skulle övergå till

landstingen den 1 januari 1967 har medel för löpande underhåll under del­

fonden beräknats endast för första hälften av budgetåret. Ett fåtal sjukhus­

byggnader ägs fortfarande av staten. Dessa har enligt Kungl. Maj :ts beslut

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

49

den 9 december 1966 överförts till byggnadsstyrelsens delfond. I samband därmed har medicinalstyrelsens delfond upphört.

Medicinalstyrelsen har anhållit om bemyndigande att, med anlitande av de medel som ställts till styrelsens disposition, till Kronobergs läns lands­ ting den 30 juni 1967 betala 600 000 kr. som bidrag till renoveringsarbeten vid S:t Sigfrids sjukhus.

I enlighet med avtalet den 19 januari 1966 mellan staten och Kronobergs läns landsting angående landstingets övertagande av statens mentalsjuk­ vård inom landstingsområdet m. m. har S:t Sigfrids sjukhus övertagits av landstinget den 1 januari 1967. I protokollsanteckning till avtalet för­ klaras, att av medicinalstyrelsen planerade arbeten i vårdpaviljongen K 36 enligt anslagsskrivelsen för innevarande budgetår skall sättas igång och såvitt möjligt slutföras under år 1966.

Under hänvisning till detta har medicinalstyrelsen i sin framställning anmält, att två alternativa förslag utarbetats för renovering av paviljongen, varav det ena kostnadsberäknats till 1 660 000 kr. och det andra till 1 milj. kr. Inget av förslagen har lagts till grund för renoveringen, då kostnaderna visat sig för höga i förhållande till disponibla medel. Förhandlingar har därför förts mellan styrelsen och landstinget. Parterna har enats om att — i stället för att upprustning sker genom statens försorg — staten ställer ett belopp om 600 000 kr. till landstingets förfogande för utförande av reno- veringsarbetena vid sjukhuset. Beloppet skall enligt överenskommelsen utbetalas den 30 juni 1967.

D e partemen t s chef en

Som framgår av det föregående har staten i avtalet med Kronobergs läns landsting angående landstingets övertagande av den statliga mentalsjuk­ vården i länet åtagit sig att ombesörja vissa ombyggnadsarbeten vid pavil­ jong K 36 vid S:t Sigfrids sjukhus. Enligt numera träffad överenskom­ melse skall landstinget sköta ombyggnadsarbetena mot att staten till täc­ kande av kostnaderna härför utbetalar 600 000 kr. den 30 juni 1967. För ändamålet finns medel inte anvisade tidigare. Det är därför nödvändigt, att ytterligare 600 000 kr. beräknas under anslagsposten till reparations- och underhållskostnader m. in. under byggnadsstyrelsens delfond.

Som erinrats om i det föregående har medel för underhåll av de sjuk­ hus för psykiatrisk vård som staten äger efter den 1 januari i år inte be­ räknats för första halvåret 1967. Byggnadsstyrelsen har hemställt, att för detta ändamål ytterligare 1 milj. kr. beräknas under delposten. Kostnader­ na torde emellertid kunna bestridas med anlitande av medel som blivit till­ gängliga genom att vissa tidigare planerade projekt inte kommit till stånd. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att besluta härom.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t före­ slår riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

att i staten för statens allmänna fastighetsfond, bygg­

nadsstyrelsens delfond, under anslagsposten Reparations-

och underhållskostnader m. m. för budgetåret 1966/67 be­

räkna ett belopp av ytterligare 600 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Maj :t Konungen.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

51

Bilaga 10

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos riksdagen år 1967 begärda anslag på tilläggsstat II

till riksstaten för budgetåret 1966/67 utöver de i prop. 1967: 2

upptagna anslagen

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

IV. Försvarsdepartementet

N 1 Reglering av prisstegringar ........................................................ 130 000 000 N 4 Kostnader för svenska FN-styrkor m. m., reservationsanslag 29 500 000 N 6 Svenska övervakningskontingenten i Korea, reservationsan­

slag ................................................................................................. 960 000

160 460 000

V. Socialdepartementet

H 6 Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimer-

lasarettet m. m., reservationsanslag................................. 625 000

Hll Utrustning vid akademiska sjukhuset i Uppsala, reserva­

tionsanslag .................................................................................... 544 000

1 169 000

VI. Kommun ikaiionsdepartementet

D 16 Understöd åt skärgårdsrederier m. m., reservationsanslag .. 210 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet

D 7 a Bidrag till vissa elevorganisationer, förslagsanslag................ 180 000

IX. Jordbruksdepartementet

A 5 Kommittéer m. m., reservationsanslag....................................... 420 000 D 7 Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd,

reservationsanslag ...................................................................... 571 000

M 6 Bidrag vid förlust på grund av naturkatastrof m. m., reser­

vationsanslag ............................................................................... 2 500 000

3 491 000

52

XI. Inrikesdepartementet

C 9 Allmänna beredskapsarbeten m. m., reservationsanslag, där­

av förslagsvis 10 000 000 kr. att avräknas mot automo-

bilskattemedlen........................................................................... 15 000 000

C 10 Vissa sysselsättningsfrämjande åtgärder för handikappade

m. fl., reservationsanslag, därav förslagsvis 20 000 000 kr.

att avräknas mot automobilskattemedlen ......................... 35 000 000

50 000 000

XIV. Riksdagen och dess verk m. m.

42 Utredning angående riksdagens hus m. m., reservations­

anslag ............................................................................................. 945 000

Summa egentliga statsutgifter 216 455 000

B. Utgifter för statens kapitalfonder

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar

B. Statens allmänna fastighetsfond

S o c i a 1 d e p^a rte mentet:

10 Utbyggande av karolinska sjukhuset (III: 10), reservations­

anslag ............................................................................................. 1 500 000

Finansdepartementet:

13 a Ombyggnad av kvarteret Neptunus Större i Stockholm

(III: 16 a), reservationsanslag ................................................ 625 000

Jordbruksdepartementet:

17 Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. (III: 20),

reservationsanslag...................................................................... 1 030 000

Handelsdepartementet:

17 a Byggnadsarbeten i Malåträsk för Sveriges geologiska under­

sökning (III: 20 a), reservationsanslag.................................. 10 000

17 b Förrådsbyggnad vid Svenska institutet för konserverings-

forskning (III: 20 b), reservationsanslag .............................. 13 000

3 178 000

D. Statens utlåningsfonder

E?c klesiastikdeparte m[e n t e t:

1

Studiemedelsfonden (V: 5), reservationsanslag........................... 18 700 000

Jordbruksdepartementet:

3 a Lånefonden till främjande av beredning och avsättning av

fisk m. m. (V: 9), reservationsanslag....................................... 13 000

Inrikesdepartementet:

4

Lånefonden för bostadsbyggande (V: 11), reservationsanslag

60 000 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 105 år 1967

78 713 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 105 år 1967

53

E. Fonden för låneunderstöd

Finansdepartementet:

6 a Tillskott till Uddevallavarvet aktiebolag (VI: 9 a), reserva­

tionsanslag .................................................................................... 75 000 000

156 891 000

IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster

1 Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster ................ 15 519 000

Summa utgifter för statens kapitalfonder 172 410 000

Summa för driftbudgeten 388 865 000

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

VI. Fonden för låneunderstöd

Försvarsdepartementet: a Lån till bostadsrättsföreningen Musköten ............................. 1 400 000

Finansdepartementet:

9 a Tillskott till Uddevallavarvet aktiebolag.................................. 75 000 000

76 400 000

Summa för kapitalbudgeten 76 400 000

MARCUS BOKTR. STHLMI967 670250