Prop. 1967:150

('med förslag till tull\xad taxa, m. m.',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

Nr 150

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till tull­

taxa, m. m.; given Stockholms slott den 13 oktober 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över finansärenden denna dag, föreslå riksdagen att

dels

antaga härvid fogade förslag till

1) tulltaxa; 2) förordning om ändring i tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr 391),

dels

bifalla de förslag i övrigt, om vars avlåtande till riksdagen föredra­

gande departementschefen hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner de överenskommelser om åtaganden på tullområdet, grunder för ett internationellt spannmåls- arrangemang och åtgärder mot dumping som för Sveriges del träffats i Kennedyronden inom GATT åren 1963—1967. Förslag framläggs också till ny tulltaxa med de nya tullsatser som överenskommelserna påkallar som första steg vid genomförandet av åtagandena. Slutligen begärs riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i tulltaxan som se­ nare behövs för att genomföra åtagandena om successiva tullsänkningar.

1 Bihang titt riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

Förslag

till

Tulltaxa

Härigenom förordnas som följer.

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

För vara som införes till Sverige utgår tull enligt denna taxa, om ej annat

föreskrives. Är icke varan enligt taxan fri från tull, beräknas tullen efter

den procent av varans värde eller det belopp för enhet som anges i taxan.

Vid tillämpning av tulltaxan gäller följande allmänna bestämmelser.

1. Rubrik till avdelning, kapitel eller underavdelning av kapitel i tulltaxan

är endast vägledande. Tulltaxering sker med ledning av lydelsen av tull-

taxenummer och anmärkningar till avdelning eller kapitel och, om ej annat

föreskrives i tulltaxenumret eller anmärkningen, av bestämmelserna i 2—6.

2. Anges under ett tulltaxenummer visst ämne, hänföres ämnet till detta

nummer både när det är i rent tillstånd och när det förekommer i blandning

eller förening med annat ämne. Till tulltaxenummer, som anges omfatta

vara av visst ämne, hänföres även vara som delvis är tillverkad av detta

ämne. Tulltaxering av blandning eller sammansatt vara regleras närmare

av bestämmelserna i 3.

3. Kan vid tulltaxeringen av en vara två eller flera tulltaxenummer kom­

ma i fråga gäller följande:

a) tulltaxenummer med specificerad varubeskrivning tillämpas framför

tulltaxenummer med mera allmän varubeskrivning;

b) blandning och vara, som består av olika ämnen eller är sammansatt

av olika beståndsdelar och som ej kan tulltaxeras med ledning av bestäm­

melsen under a, tulltaxeras såsom det ämne eller den beståndsdel som ger

blandningen eller varan dess huvudsakliga karaktär;

c) tulltaxenummer som ger det högsta tullbeloppet tillämpas, om tull­

taxeringen ej kan ske med tillämpning av bestämmelserna under a eller b.

4. Anges i anmärkning till avdelning eller kapitel att avdelningen eller

kapitlet ej omfattar vissa varor och hänvisas samtidigt till annan avdel­

ning eller kapitel eller till visst tulltaxenummer, avser undantaget i an­

märkningen, om ej annat är föreskrivet, samtliga varor som är hänförliga

till sistnämnda avdelning, kapitel eller tulltaxenummer, även om den i

anmärkningen förekommande uppräkningen av varorna ej är fullständig.

5. Vara som ej motsvarar lydelsen av något tulltaxenummer, tulltaxeras

enligt det tulltaxenummer som avser närmast liknande artikel.

6. Vara som inkommer i delar tulltaxeras som hel vara, om delarna in­

kommer samtidigt. Detta gäller även om mindre väsentliga beståndsdelar

till varan saknas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

FÖRSTA AVDELNINGEN

Levande djur och animaliska produkter

1 kap. Levande djur

Anmärkning

Detta kapitel omfattar alla levande djur utom fisk, kräftdjur, blötdjur och mikrobkulturer.

01.01 Levande hästar, åsnor, mulor och mulåsnor..................................... fri 01.02 Levande nötkreatur och bufflar.......................................................... fri 01.03 Levande svin............................................................................................ fri 01.04 Levande får och getter.......................................................................... fri 01.05 Levande fjäderfä..................................................................................... fri 01.06 Andra levande djur............................................................................... fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

2 kap. Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) till människoföda otjänliga produkter av de slag, som avses i nr 02.01—02.04 och 02.06;

b) tarmar, bläsor och magar av djur (nr 05.04) samt djurblod, hänförligt till nr 05.15;

c) animaliska fetter (15 kap.), andra än produkter, hänförliga till nr 02.05.

02.01 Kött, fläsk och andra ätbara delar av djur, upptagna i nr 01.01— 01.04, färska, kylda eller frysta.......................................................... fri 02.02 Slaktat fjäderfä och ätbara delar därav (med undantag av lever), färska, kylda eller frysta...................................................................... fri 02.03 Lever av fjäderfä, färsk, kyld, fryst eller saltad............................ fri 02.04 Annat kött och andra ätbara djurdelar, färska, kylda eller frysta fri 02.05 Ister och annat fett av svin eller fjäderfä, icke utsmält eller ut­ pressat och icke innehållande köttränder, färskt, kylt, fryst, saltat, torkat eller rökt......................................................................... fri 02.06 Kött, fläsk och andra ätbara djurdelar (med undantag av lever av fjäderfä), saltade, torkade eller rökta......................................... fri

%'i' '

T

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

7

3 kap. Fisk, kräftdjur och blötdjur

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) havsdäggdjur (nr 01.06) och kött av havsdäggdjur (nr 02.04 och 02.06);

b) fisk (härunder inbegripet fisklever, fiskrom och fiskmjölke), kräftdjur och blötdjur, döda,

otjänliga till människoföda på grund av sin art eller på grund av sin beskaffenhet (5 kap.)'

c) kaviar och kaviarersättning (nr 16.04).

03.01 Fisk, färsk (levande eller död), kyld eller fryst..............................

fri

03.02 Fisk, saltad, torkad eller rökt............................................................. fri 03.03 Kräftdjur och blötdjur, med eller utan skal, färska (levande eller döda), kylda, frysta, saltade eller torkade; kräftdjur med skal, kokta i vatten: A. ostron:

1. ostronyngel eller ungostron, som i minsta diameter eller

bredd icke håller 5 cm eller som har större dimension men icke uppnår en vikt av 35 kg för 1 000 st., avsedda att an­ vändas uteslutande för odlingsändamål...............................

fri

2- andra............................................................................... 100 kg 120: — B. andra slag........................................................................................... frj

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

9

4 kap. Mjölk och mejeriprodukter; ägg; naturlig honung

Anmärkningar

Med mjölk förstås oskummad och skummad mjölk, kärnmjölk och vassle samt filmjölk, kefir, yoghurt och annan liknande fermenterad mjölk.

2. Mjölk och grädde i hermetiskt slutna burkar av metall anses utgöra till nr 04.02 hänförlig konserverad mjölk och grädde. Till nämnda nummer hänföres dock icke mjölk och grädde, som endast pastöriserats, steriliserats eller peptoniserats, för så vitt icke varan föreligger i förpackningar som nyss nämnts.

04.01 Mjölk och grädde, icke konserverad, koncentrerad eller sötad .. 04.02 Mjölk och grädde, konserverad, koncentrerad eller sötad........... 04.03 Smör.......................................................................................................... 04.04 Ost och ostmassa................................................................................... 04.05 Ägg av fåglar samt äggula, färska, konserverade, torkade eller sötade........................................................................................................ 04.06 Naturlig honung...................................................................... 100 kg

fri fri fri fri

fri 40: —

fl

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr ISO

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

11

5 kap. Produkter av animaliskt ursprung, ej annorstädes

upptagna eller inbegripna

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) ätbara produkter (med undantag av tarmar, bläsor och magar, hela eller sönderdelade,

av djur samt djurblod, flytande eller torkat);

b) hudar och skinn, pälsskinn härunder inbegripna, andra än produkter hänförliga till nr

05.05—05.07 (41 och 43 kap.);

c) animaliska textilfibrer, andra än tagel och avfall därav (elfte avd.);

d) borst och andra djurhår i bindlar för borstfabrikation (nr 96.03).

2. Människohår, sorterat efter längd men icke rotvänt, anses utgöra obearbetat människohår (nr 05.01).

3. Med elfenben förstås i tulltaxan betar och andra tänder av elefant, mammut, valross, narval, vildsvin och andra djur samt horn av noshörning.

4. Med tagel förstås hår från man och svans av hästdjur, nötkreatur och bufflar.

05.01 Människohår, obearbetat, även tvättat och avfettat; avfall av människohår............................................................................................ 05.02 Borst av svin; hår av grävling samt andra djurhår till borstbinderiarbeten; avfall av dylika borst och hår......................................... 05.03 Tagel, även i skikt, med eller utan förstärkning av annat material, samt avfall av tagel: A. råtagel; avfall av tagel.................................................................... B. andra slag............................................................................ 100 kg 05.04 Tarmar, blåsor och magar (hela eller sönderdelade) av andra djur än fiskar........................................................................................... 05.05 Fiskavfall.................................................................................................. 05.06 Senor samt limläder och annat liknande avfall av oberedda hudar och skinn.................................................................................................. 05.07 Fjädrar och delar av fjädrar (även med klippta kanter), dun samt skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun, obearbetade eller endast rengjorda, desinficerade eller behandlade i konserverande syfte; pulver och avfall av fjädrar eller av delar av fjädrar: A. stoppningsmaterial, orensat och osorterat; pulver och avfall

av fjädrar eller av delar av fjädrar............................................. B. andra slag:

1. dun, maskindun härunder inbegripet..................... 100 kg

2. andra............................................................................... 100 kg

05.08 Ben och kvicke, obearbetade eller avfettade, behandlade med syra eller befriade från gelatin eller eljest enkelt bearbetade (men icke tillformade), samt mjöl och avfall därav..................... 05.09 Horn, hovar, klövar, naglar, klor och näbbar, obearbetade eller enkelt bearbetade (men icke tillformade), samt avfall och mjöl därav; valbarder och liknande varor, obearbetade eller enkelt bearbetade (men icke tillformade), samt borst och avfall därav 05.10 Elfenben, obearbetat eller enkelt bearbetat (men icke tillformat), samt mjöl och avfall därav..................................................................

fri

fri

fri 10

: —

fri fri

fri

fri

45: — 12

: —

fri

fri

fri

05.11

Sköldpadd (sköldar och plåtar), obearbetad eller enkelt bearbe­

tad (men icke tillformad); avfall av sköldpadd.............................. fri

05.12 Korall och liknande varor, obearbetade eller enkelt bearbetade;

skal av blötdjur, obearbetade eller enkelt bearbetade (men icke

tillformade), samt mjöl och avfall av dylika skal.............................. fri

05.13 Naturlig tvättsvamp.................................................................................. fri

05.14 Ambra, bävergäll, sibet och mysk; spanska flugor; galla, även

torkad; animaliska ämnen, färska, kylda, frysta eller tillfälligt

konserverade på annat sätt, med huvudsaklig användning för

beredning av farmaceutiska produkter.................................................. fri

05.15 Animaliska produkter, ej hänförliga till annat nummer; döda

djur av de slag, som avses i 1 och 3 kap., otjänliga till människo-

föda................................................................................................................. fri

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

5 kap.

Kungl. Maj ds proposition nr 150 år 1967

13

ANDRA AVDELNINGEN

Vegetabiliska produkter

6 kap. Levande växter och alster av blomsterodling

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar endast sådana produkter, som vanligen levereras av trädgårdsmästare, plantskolor eller blomsterhandlare för planterings- eller prydnadsändamål. Potatis och ätbar lök hänföres dock till 7 kap.

2. Buketter, blomsterkorgar, kransar och liknande artiklar tulltaxeras alltefter beskaffenheten såsom avskurna blommor eller blad enligt nr 06.03 eller 06.04, oaktat de förekommer i förening med annat material. 06.01 Lökar, stamknölar, rotknölar och rhizomer, levande, även med utvecklade blad och blommor: A. inkommande utan jord:

1. med blommor eller blomknoppar............................ 100 kg 350:__

2. andra slag:

a. gladiolus och liljekonvalje................................................... fri b. andra......................................................................... 100 kg 40: —

B. inkommande med jord..................................................... 100 kg1 30: —

06.02 Levande växter och rötter, ej hänförliga till nr 06.01, sticklingar och ympkvistar härunder inbegripna: A. al, alm, ask, asp, avenbok, björk, bok, ek, gran, lind, lärk,

lönn, poppel och tall........................................................................ fri B. azalea, erica, kamelia och rododendron...................................... fri C. körsbärs-, plommon-, päron- och äppelträd, förädlade

.................................................................................................. 100 kg1 60: —

D. andra växter..........................................................................100 kg1 30: — E. rötter, sticklingar och ympkvistar............................................... fri

06.03 Blommor och blomknoppar, avskurna, till buketter eller eljest till prydnad, friska, torkade, blekta, färgade, impregnerade eller på annat sätt preparerade: A. friska:

1. mimosa och ljung........................................................... 100 kg 360: —

2. nejlikor:

a. under tiden 1 mars—30 november....................... 100 kg 750: — b. under tiden 1 december—29 februari.................. 100 kg 460: —

3. gladiolus:

a. under tiden 1 mars—30 november....................... 100 kg 570: — b. under tiden 1 december—29 februari.................. 100 kg 420: —

4. andra:

a. undertiden 1 mars—30 november....................... 100 kg 750: — b. under tiden 1 december—29 februari.................. 100 kg 500: —

B. andra slag........................................................................................... fri

1. Tullen beräknas efter varans vikt inkl. allt närmaste emballage, såsom baljor eller krukor med jord, korgar, bastmattor m. m.

06.04 Blad, kvistar och andra växtdelar (med undantag av blommor

och blomknoppar) samt gräs, mossa och lav, till buketter eller

eljest till prydnad, friska, torkade, blekta, färgade, impreg­

nerade eller på annat sätt preparerade:

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

6 kap.

A. adiantum och asparagus, friska..................................... 100 kg

350: —-

B. andra slag........................................................................................... fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

15

7 kap. Köksväxter m. rrv.

Anmärkning

Såsom köksväxter enligt nr 07.01 anses även ätbara svampar, oliver, kapris, tomater, potatis,

rödbetor, gurkor, pumpor, auberginer, sötpaprika (Capsicum grossum), fänkål, persilja, körvel,

dragon, krasse, mejram, pepparrot och vitlök. Såsom köksväxter enligt nr 07.02—07.04 tulltaxeras

alla de produkter, som i färskt tillstånd hänföres till nr 07.01. Nr 07.04 omfattar dock icke:

a) torkade baljväxtfrön (nr 07.05);

b) sötpaprika (Capsicum grossum), malen (nr 09.04);

c) mjöl av torkade baljväxtfrön, hänförliga till nr 07.05 (nr 11.03);

d) mjöl, gryn och flingor av potatis (nr 11.05).

07.01 Köksväxter, färska eller kylda:

A. blomkål:

1. under tiden 1 maj—31 juli............................. 100 kg

35: —

2. under tiden 1 augusti—30 november..................... 100 kg

25: —

3. under tiden 1 december—30 april.......................................... fri

B. gurkor:

1. slanggurkor:

a. under tiden 16 mars—30 september................. 100 kg

50: —

b. under tiden 1 oktober—15 mars....................................... fri

2. andra:

a. under tiden 16 juni—30 september................... 100 kg

25: —

b. under tiden 1 oktober—15 juni......................................... fri

C. lök:

1. under tiden 1 juli—31 december.............................. 100 kg

20: —-

2. under tiden 1 januari—29 februari......................... 100 kg

15: —

3. under tiden 1 mars—30 juni................................................... fri

D. potatis:

1. nyskördad, under tiden 6 juni—5 juli.................... 100 kg

20: —

2. annan............................................................................................. fri

E. sparris:

1. under tiden 1 maj—30 juni...................................... 100 kg

100: —

2. under tiden 1 juli—30 april..................................................... fri

F. svampar............................................................................... 100 kg

75: —

G. tomater:

1. under tiden 7 maj—18 november............................ 100 kg

50: —

2. under tiden 19 november—6 maj .......................................... fri

H. vitkål och rödkål............................................................... 100 kg

10: —

IJ. ärter:

1. under tiden 1 mars—31 december.......................... 100 kg

20: —

2. under tiden 1 januari—29 februari....................................... fri

K. sötpaprika ........................................................................................ fri

L. rotfrukter:

1. nyskördade, under tiden 1 maj—30 juni............... 100 kg

20: —

2. andra .............................................................................. 100 kg

10: —

M. andra slag:

1. under tiden 26 mars—18 december......................... 100 kg

40: —

2. under tiden 19 december—25 mars......................... 100 kg

fri

07.02 Köksväxter (även kokta), frysta:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande

färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

07.03

Köksväxter, tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlig-

hetsvatten eller andra lösningar men icke särskilt beredda för

direkt konsumtion:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande

färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

07.04 Köksväxter, torkade, även sönderdelade i stycken eller krossade

eller pulveriserade men icke på annat sätt beredda .... 100 kg

07.05 Ärter, bönor och andra baljväxtfrön med huvudsaklig använd­

ning som människo- eller djurföda, torkade, även skalade och

kluvna.......................................................................................................

07.06 Maniok-, arrow- och salepsrot, jordärtskockor, batater (söt­

potatis) och andra liknande rötter, stam- eller rotknölar med

hög halt av stärkelse eller inulin, färska eller torkade även sön­

derdelade i stycken; märg av sagopalm:

A. jordärtskockor.................................................................... 100 kg

B. andra slag...........................................................................................

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

7 kap.

25: —

fri

10

: —

fri

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

17

8 kap. Ätbara frukter; skal av citrusfrukler eller melon

Anmärkningar

1. Icke ätbara frukter hänföres icke till detta kapitel.

2. Kylda frukter tulltaxeras såsom färska frukter.

08.01

Dadlar, bananer, ananas, mango, mangostan, avokatofruk-

ter och guava samt kokosnötter, paranötter och kasjunötter,

färska eller torkade, även skalade.....................................................

08.02 Citrusfrukter, färska eller torkade.....................................................

08.03 Fikon, färska eller torkade..................................................................

08.04 Vindruvor, färska eller torkade:

A. färska:

1. under tiden 1 juli—31 oktober................................ 100 kg

2. under tiden 1 november—30 juni..........................................

B. torkade ...............................................................................................

08.05 Nötter och liknande frukter, ej hänförliga till nr 08.01, färska

eller torkade, även skalade..................................................................

08.06 Äpplen, päron och kvittenfrukter, färska:

A. äpplen:

1. under tiden 7 juli—29 februari................................ 100 kg

2. under tiden 1 mars—6 juli .....................................................

B. päron och kvittenfrukter:

1. under tiden 7 juli—31 december............................. 100 kg

2. under tiden 1 januari—6 juli...................................................

08.07 Körsbär, persikor, plommon och liknande stenfrukter, färska:

A. körsbär:

1. under tiden 16 juni—31 juli...................................... 100 kg

2. under tiden 1 augusti—15 juni...............................................

B. persikor:

1. under tiden 1 juli—15 oktober................................ 100 kg

2. under tiden 16 oktober—30 juni............................................

C. plommon:

1. under tiden 16 juli—30 september.......................... 100 kg

2. under tiden 1 oktober—15 juli .

D. andra ..................................................

08.08 Bär, ej hänförliga till nr 08.07, färska:

A. hallon, krusbär och vinbär:

1. under tiden 1 juni—31 augusti................................ 100 kg

2. under tiden 1 september—31 maj..........................................

B. jordgubbar:

1. under tiden 1 juni—31 augusti................................ 100 kg

2. under tiden 1 september—31 maj...........................................

C. andra ...................................................................................................

fri

fri

fri

20

: —

fri

fri

fri

25: —

fri

25: —

fri

33: —

fri

16: —

fri

35: —

fri

fri

25: —

fri

100

: —

fri

fri

08.09 Andra färska frukter:

A. meloner:

1. under tiden 16 juni—30 september......................... 100 kg

40: —

2. under tiden 1 oktober—15 juni............................................... fri

B. andra.................................................................................................... fri

08.10 Frukter (även kokta), utan tillsats av socker, frysta:

A. jordgubbar.......................................................................... 100 kg

50: —-

B. andra:

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

8 kap.

belägges under hela året med samma tull som motsvarande

färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

08.11

Frukter, tillfälligt konserverade (t. ex. med svaveldioxidgas

eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserve­

rande lösningar) men i föreliggande skick icke tjänliga för direkt

konsumtion:

A. jordgubbar.......................................................................... 100 kg

50: —

B. äpplen................................................................................... 100 kg

10: —

C. andra:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande

färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

08.12 Frukter, torkade, ej hänförliga till nr 08.01—08.05 ...................... fri

08.13 Skal av citrusfrukter eller melon, färska, frysta eller torkade

eller tillfälligt konserverade i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten

eller andra lösningar.............................................................................. fri

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

19

9 kap. Kaffe, te, matte och kryddor

Anmärkningar

1. Blandningar av produkter, hänförliga till nr 09.04—09.10, tulltaxeras enligt följande:

a) blandningar av två eller flera produkter, hänförliga till ett och samma tulltaxenummer,

tulltaxeras enligt detta nummer;

b) blandningar av två eller flera produkter, hänförliga till olika tulltaxenummer, tulltaxeras

enligt nr 09.10. Tillsatser av andra ämnen till de produkter, som är upptagna i nr 09.04—09.10, härunder inbegripet de blandningar som avses i a och b ovan, skall icke påverka tulltaxeringen, under förutsättning att de sålunda erhållna blandningarna fortfarande har karaktär av varor, upp­ tagna i något av de nämnda tulltaxenumren. I motsatt fall hänföres dylika blandningar icke till detta kapitel; om de utgör preparat för smaksättning, tulltaxeras de enligt nr 21.04.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) sötpaprika (Capsicum grossum), omalen (7 kap.);

b) kubebapeppar av arten Cubeba officinalis Miq. eller Piper cubeba (nr 12.07).

09.01 Kaffe, även rostat eller befriat från koffein; skal och hinnor av kaffe; kaffesurrogat med tillsats av kaffe: A. orostat kaffe....................................................................... 100 kg 20: — B. rostat kaffe; kaffesurrogat med tillsats av kaffe .... 100 kg 25: — C. skal och hinnor av kaffe................................................................ fri 09.02 Te............................................................................................................... fri 09.03 Matte......................................................................................................... fri 09.04 Peppar (av släktena Piper, Capsicum eller Pimenta)................... fri 09.05 Vanilj......................................................................................................... fri 09.06 Kanel och kanelknopp........................................................................... fri 09.07 Kryddnejlikor, nej likstjälkar och modernejlikor............................ fri 09.08 Muskot, muskotblomma och kardemumma.................................... fri 09.09 Anis, stjärnanis, fänkål, koriander, kummin, spiskummin och enbär.......................................................................................................... fri 09.10 Timjan, lagerblad, saffran och andra kryddor................................ fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

21

10 kap. Spannmål

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke spannmål, som skalats eller bearbetats på annat sätt. Till nr 10.06 hänföres dock förutom obearbetat ris även skalat, polerat, glaserat eller brutet ris.

10.01 Vete samt blandsäd av vete och råg................................................... fri

10.02

Råg............................................................................................................

fri

10.03

Korn..........................................................................................................

fri

10.04 Havre........................................................................................................ fri 10.05 Majs........................................................................................................... fri

10.06 Ris.............................................................................................................. fri 10.07 Rovete, hirs, sorghum, kanariefrö och annan spannmål............... fri

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

23

11 kap. Produkter av kvarnindustri; malt, stärkelse,

inulin och gluten

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) rostat malt, utgörande kaffesurrogat (nr 09.Oi och 21.01);

b) mjöl, värmebehandlat eller på annat sätt berett till näringsmedel för barn eller för dietiskt

bruk (nr 19.02); mjöl, som värmebehandlats uteslutande för att förbättra bakförmågan, hänföres dock till detta kapitel;

c) majsflingor och andra produkter, hänförliga till nr 19.05;

d) farmaceutiska produkter (30 kap.);

e) stärkelse, utgörande kosmetiska preparat enligt nr 33.06.

11.01 Mjöl av spannmål................................................................................... fri 11.02 Gryn av spannmål, framställda genom skalning, avrundning, krossning, varning eller pressning av sädeskorn, med undantag av skalat, polerat, glaserat eller brutet ris; groddar av spannmål ävensom mjöl därav.............................................................................. fri 11.03 Mjöl av torkade ärter, bönor eller andra baljväxtfrön, hänförliga till nr 07.05 .............................................................................................. fri 11.04 Mjöl av frukter, hänförliga till 8 kap.................................................. fri 11.05 Mjöl, gryn och flingor, framställda direkt av potatis................... fri 11.06 Mjöl och gryn, framställda direkt av sago, av maniok-, arroweller salepsrot eller av andra till nr 07.06 hänförliga rötter, stam- eller rotknölar.............................................................................. fri 11.07 Malt, även rostat.................................................................................... fri 11.08 Stärkelse; inulin...................................................................................... fri 11.09 Gluten och glutenmjöl, även rostade................................................ 9,6 %

XT

j

V /•.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

25

12 kap. Oljehaltiga frön och frukter; diverse andra frön och frukter;

växter för industriellt eller medicinskt bruk; halm och foderväxter

Anmärkningar

1. Enligt nr 12.01 tulltaxeras bl. a. jordnötter, sojabönor, senapsfrön, vallmofrön och kopra. Kokosnötter hänföres till nr 08.01 och oliver till 7 eller 20 kap.

2. Betfrön, klöver- och gräsfrön, blomsterfrön, köksväxtfrön, frön av fruktträd och skogsträd samt frön av vicker och lupiner tulltaxeras enligt nr 12.03. Till nr 12.03 hänföres icke ärter, bönor och andra till människo- eller djurföda tjänliga baljväxtfrön (nr 07.05), kryddor och andra produkter, upptagna i 9 kap., spannmål (10 kap.), oljehaltiga frön och frukter (nr 12.01) samt frön och frukter, upptagna i nr 12.07.

3. Till nr 12.07 hänföres bl. a. följande växter eller delar därav, nämligen basilikört, stoffer- blomma, isop, mynta, alla slag, rosmarin, vinruta, kryddsalvia och malört. Nr 12.07 omfattar icke:

a) oljehaltiga frön och frukter (nr 12.01);

b) farmaceutiska produkter, hänförliga till 30 kap.;

c) parfymer och kosmetiska preparat, hänförliga till 33 kap.;

d) desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel samt liknande produk­

ter, hänförliga till nr 38.11.

12.01 Oljehaltiga frön och frukter, även sönderdelade............................ fri 12.02 Mjöl, icke avfettat, av oljehaltiga frön eller frukter, med undan­ tag av senapsmjöl................................................................................... fri 12.03 Frön, sporer och frukter med huvudsaklig användning som utsäde........................................................................................................ fri 12.04 Sockerbetor, färska eller torkade, även skurna eller pulveriserade; sockerrör................................................................................................... fri 12.05 Cikoriarötter, färska eller torkade, även sönderdelade men icke rostade....................................................................................................... fri 12.06 Humle och humlemjöl (lupulin)......................................................... fri 12.07 Växter samt frön, frukter och andra växtdelar, färska eller torkade, även sönderdelade eller pulveriserade, med huvudsaklig användning för framställning av parfymer, farmaceutiska pro­ dukter, insekts- eller svampbekämpningsmedel eller för liknande ändamål.................................................................................................... fri 12.08 Johannesbröd, färskt eller torkat, även sönderdelat eller pulveriserat; fruktkärnor och andra vegetabiliska produkter med huvudsaklig användning som livsmedel, ej hänförliga till annat nummer......................................................................................... fri 12.09 Halm och agnar av spannmål, obearbetade eller enbart hackade fri 12.10 Kålrötter samt foderbetor och andra foderrotfrukter; foderkål; hö; klöver, lusern, lupin, vicker, esparsett och liknande foder­ växter ........................................................................................................ fri

Kungl. Maj:ts proposition nr i50 år 1967

27

13 kap. Vegetabiliska råämnen för färgning eller garvning; naturliga

gummiarter och hartser samt andra växtsafter och växtextrakter

Anmärkning

Till nr 13.03 hänföres bl. a. lakritsextrakt, pyrethrumextrakt, humleextrakt, aloeextrakt och opium. Nr 13.03 omfattar icke:

a) lakritsextrakt, innehållande mer än 10 viktprocent socker eller utgörande sockerkonfektyrer

(nr 17.04);

b) maltextrakt (nr 19.01);

c) extrakter av kaffe, te eller matte (nr 21.02);

d) alkoholhaltiga växtsafter och växtextrakter, utgörande drycker, samt alkoholhaltiga bered­

ningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker (22 kap.);

e) kamfer (nr 29.13) och glycyrrhizin (nr 29.41);

f) medikamenter (nr 30.03);

g) garvämnes- och färgämnesextrakter (nr 32.01 och 32.04);

h) flyktiga vegetabiliska oljor samt resinoider (nr 33.01); vatten från destillation av flyktiga

vegetabiliska oljor samt vattenlösningar av dylika oljor (nr 33.05); ij) naturgummi (kautschuk), balata, guttaperka och liknande naturliga produkter (nr 40.01).

13.01

Vegetabiliska råämnen med huvudsaklig användning för färg­

ning eller garvning................................................................................. fri

13.02

Schellack, kornlack, stocklack o. d.; gummi arabicum och dylika

naturliga gummiarter; naturliga gummihartser, hartser och balsamer.................................................................................................... fri

13.03

Växtsafter och växtextrakter; pektinämnen, pektinater och

pektater; agar-agar samt annat växtslem och andra förtjock- ningsmedel, erhållna ur vegetabiliska ämnen: A. pektinämnen, pektinater och pektater....................................... 9,6 % B. andra slag............................................................................................... fri

, i. '!; •

:. ' -

. .

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

29

14 kap. Vegetabiliska flätnings- och snidningsmaterial; produkter av

vegetabiliskt ursprung, ej annorstädes upptagna eller inbegripna

Anmärkningar

1. Detta kapitel omlattar icke material eller fibrer med huvudsaklig användning som textil­ material, oavsett bearbetning, ej heller andra vegetabiliska material, som bearbetats för användning uteslutande som textilmaterial (elfte avd.).

2. Korgvide, vass, bambu och liknande material, kluvna, samt rottingbast och dragen, skalad eller kluven rotting hänföres till nr 14.01. Till detta nummer hänföres icke träspån (nr 44.09).

3. Till nr 14.02 hänföres icke träull (nr 44.12).

4. Till nr 14.03 hänföres icke bindlar för borstfabrikation (nr 96.03).

14.01 Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för korgmakeriarbeten eller andra flätade arbeten (korgvide, vass, säv, bambu, rotting och rafia, ävensom tvättad, blekt eller färgad halm samt lindbast och liknande material).................................... fri 14.02 Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för stopp­ ning (kapock, krollsplint, sjögräs o. d.), även i skikt, med eller utan förstärkning av annat material................................................. fri 14.03 Vegetabiliska material med huvudsaklig användning för borst- binderiarbeten (sorghum, piassava, risrot och liknande material), även buntade eller snodda................................................................... fii 14.04 Hårda frön, fruktkärnor, skal och nötter med huvudsaklig användning som snidningsmaterial (stennöt, fruktkärnor av dumpalmen och liknande material)................................................... fri 14.05 Produkter av vegetabiliskt ursprung, ej hänförliga till annat nummer.................................................................................................... fri

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

31

TREDJE AVDELNINGEN

Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter

därav; beredda ätbara fetter; vaxer av animaliskt eller

vegetabiliskt ursprung

15 kap. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltnings­

produkter därav; beredda ätbara fetter; vaxer av animaliskt

eller vegetabiliskt ursprung

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) ister och annat fett av svin eller fjäderfä, icke utsmält eller utpressat (nr 02.05);

b) kakaosmör (nr 18.04);

c) grevar (nr 23.01), oljekakor och dylika återstoder från utvinning av vegetabiliska olior

(nr 23.04);

J

d) isolerade fettsyror, beredda vaxer samt fetter och oljor, beredda till farmaceutiska pro­

dukter, färger, lacker, tvål, parfymer, toalettmedel eller kosmetiska preparat, ävensom

sulfonerade oljor och andra produkter, hänförliga till sjätte avd.;

e) faktis, framställd av oljor (nr 40.02).

2. Återstoder från rening eller raffinering av oljor (t. ex. soapstocks och bottensatser) eller från

destillation av ullfett eller glycerol ävensom stearinbeck hänföres till nr 15.17.

15.01

Ister och annat fett av svin eller fjäderfä, utsmält eller utpressat

15.02 Talg (av nötkreatur, får eller getter), rå eller utsmält, premier

jus härunder inbegripen........................................................................

15.03 Solarstearin och oleostearin (presstalg); isterolja, talgolja och

oleomargarin, icke emulgerade, blandade eller på annat sätt

beredda......................................................................................................

15.04 Fetter och oljor, även raffinerade, av fisk eller havsdäggdjur

15.05 Ullfett och fettämnen ur ullfett, lanolin härunder inbegripet

15.06 Andra animaliska fetter och oljor (t. ex. klövolja, benfett och

destruktionsfett).....................................................................................

15.07 Vegetabiliska fetter och feta oljor, råa, renade eller raffinerade;

A. linolja;

1. oblekt.............................................................................................

2. blekt................................................................................ 100 kg

B. andra slag...........................................................................................

15.08 Animaliska och vegetabiliska feta oljor, kokta, oxiderade,

dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade eller på

annat sätt modifierade:

A. linolja, träolja, oiticicaolja och ricinolja..................... 100 kg

B. andra slag...........................................................................................

15.09 Garvfett (degras)....................................................................................

15.10 Fettsyror, sura oljor från raffinering samt fettalkoholer:

A. fettsyror samt sura oljor från raffinering...................................

B. fettalkoholer......................................................................................

15.11

Glycerol (glycerin), glycerolvatten och glycerollut........................

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

3: —

fri

fri

fri

8,4

%

fri

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

15 kap.

15.12 Animaliska och vegetabiliska fetter och feta oljor, som helt eller

delvis hydrerats eller som gjorts fastare eller härdats genom

andra processer, även raffinerade men icke vidare bearbetade fri

15.13 Margarin, konstister och annat berett ätbart fett......................... fri

15.14 Spermaceti (valrav), rå, pressad eller raffinerad, även färgad... fri

15.15 Bivax och andra insektsvaxer, även färgade.................................. fri

15.16 Vegetabiliska vaxer, även färgade..................................................... fri

15.17 Återstoder från bearbetning av fetter eller feta oljor eller av

animaliska eller vegetabiliska vaxer................................................. fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

33

FJÄRDE AVDELNINGEN

Produkter av livsmedelsindustri; drycker, alkohol och ättika; tobak

16 kap. Varor av kött, fläsk, fisk, kräftdjur eller blötdjur

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke kött, fläsk, fisk, kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade

på sätt som anges i 2 och 3 kap.

16.01

16.02

16.03

16.04

16.05

Korv och liknande varor av kött, fläsk eller andra djurdelar eller

av blod...................................................................................................... fri

Kött, fläsk och andra djurdelar, beredda eller konserverade, ej

hänförliga till nr 16.01.......................................................................... fri

Köttextrakt och köttsaft...................................................................... fri

Fisk, beredd eller konserverad, kaviar och kaviarersättning

härunder inbegripna:

A. fiskrom:

1. störrom.......................................................................... 100 kg 1 200: —

2. annan:

a. i förpackningar med en nettovikt av minst 45 kg......... fri

b. andra slag................................................................ 100 kg 101: —

B. fisk, endast kryddad eller sockersaltad (icke i hermetiskt

slutna detalj handelsförpackningar):

1. skarpsill och sardeller:

a. i förpackningar med en nettovikt av minst 45 kg......... fri

b. andra slag................................................................... 100 kg1

40: —

2. annan............................................................................................. fri

C. andra slag:

1. inläggningar av sardintyp; ävensom tonfisk..........100 kg1

21: —

2. inläggningar av ansjovistyp; ävensom inkokt lax 100 kg1

40: —

3. andra............................................................................... 100 kg1

61: —

Kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade:

A. ostron................................................................................... 100 kg1

96: —

B. andra slag.............................................................................. 100 kg1

61: —

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket vara av

ifrågavarande slag brukar saluhållas i detaljhandeln.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

'V.'

'1:1

■ V V ’

. :u?'

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

35

17 kap. Socker och sockerkonfelctyrer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) sockerkonfektyrer, innehållande kakao (nr 18.06);

b) kemiskt rena sockerarter (nr 29.43), andra än sackaros, glukos och laktos;

c) farmaceutiska produkter (30 kap.).

2. Kemiskt ren sackaros tulltaxeras, oavsett ursprung, enligt nr 17.01.

17.01

Socker från sockerbetor och sockerrör, i fast form......................... fri

17.02 Annat socker; sirap och andra sockerlösningar; konstgjord ho­

nung samt blandningar av konstgjord och naturlig honung;

sockerkulör:

A. invertsocker och konstgjord honung samt blandningar av

konstgjord och naturlig honung.................................... 100 kg 50: —

B. andra slag:

1. kemiskt ren glukos och kemiskt ren laktos.......................... 12 %

2. andra............................................................................................. fri

17.03 Melass, även avfärgad........................................................................... fri

17.04 Sockerkonfektyrer, icke innehållande kakao:

A. fondantmassor, pastor och andra liknande halvfabrikat,

innehållande minst 80 viktprocent sötningsmedel, i bulk ... fri

B. andra slag:

1. varor belagda med utjämningsskatt...................................... 8 %

2. andra slag..................................................................................... 20 %

17.05 Socker, sirap och andra sockerlösningar samt melass, försatta

med aromämne eller färg (vanilj- och vanillinsocker härunder

inbegripna), ej hänförliga till fruktsafter.......................... 100 kg1 70: —

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket vara av

ifrågavarande slag brukar saluhållas i detaljhandeln.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

37

18 kap. Kakao och varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke sådana varor, innehållande kakao, som avses i nr 19 02 19 08

22.02, 22.09 och 30.03.

2. Nr 18.06 omfattar sockerkonfektyrer, innehållande kakao, ävensom, med de undantag som

stadgas 1 anm. 1 till detta kapitel, andra födoämnen, innehållande kakao.

18.01

Kakaobönor, hela eller krossade, även rostade................................

18.02 Kakaoskal och kakaoavfall..................................................................

18.03 Kakaomassa (härunder inbegripet kakaomassa i block), även

avfettad...................................................................................... 100 kg

18.04 Kakaosmör (kakaofett).......................................................... 100 kg

18.05 Kakaopulver, icke sötat......................................................... 100 kg

18.06 Choklad och chokladvaror samt andra födoämnen, innehållande

kakao:

A. glass, glasspulver, glasspasta (glassmassa) och pudding-

pulver ..................................................................................................

B. andra slag:

1. varor belagda med utjämningsskatt......................................

2. andra.........................................................

fri

fri

13: —

13: —

13: —

fri

8 %

20

%

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

39

19 kap. Varor av spannmål, mjöl eller stärkelse; bakverk

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) näringsmedel av de slag, som avses i nr 19.02, men innehållande minst 50 viktprocent

kakao (nr 18.06);

b) varor av mjöl eller stärkelse (käx o. d.), särskilt beredda till fodermedel (nr 23.07);

c) farmaceutiska produkter (30 kap.).

2. Med mjöl avses i detta kapitel förutom mjöl av spannmål även mjöl av frukter eller köks­

växter.

19.01

Maltextrakt ..............................................................................................

19.02 Näringsmedel (för barn, för dietiskt bruk eller för matlagnings-

ändamål), beredda av mjöl, stärkelse eller maltextrakt, även

med tillsats av kakao till mindre än 50 viktprocent:

A. produkter för beredning av bakverk............................ 100 kg

C. andra slag...........................................................................................

19.03 Makaroner, spagetti och liknande produkter................... 100 kg

19.04 Gryn och flingor, framställda av tapioka-, sago-, potatis- eller

annan stärkelse.......................................................................................

19.05 Majsflingor, s. k. rostat ris och liknande varor, framställda

genom svällning eller röstning av spannmål eller produkter av

spannmål..................................................................................................

19.06 Nattvardsbröd, oblatkapslar för farmaceutiskt bruk, sigilloblater

och liknande varor av mjöl eller stärkelse......................................

19.07 Matbröd, skeppsskorpor och andra enklare bakverk utan tillsats

av socker, honung, ägg, fett, ost eller frukt:

A. flatbröd...............................................................................................

B. andra slag...........................................................................................

19.08 Bakverk, ej hänförliga till nr 19.07, även innehållande kakao

(oavsett mängden):

A. biscuits och wafers...........................................................................

B. andra slag...........................................................................................

15

%

80: —

fri

20 %

60: —

fri

10

%

fri

12

%

20 o/0

8 %

20

%

, • C

%

, .. i

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

41

20 kap. Varor av köksväxter och frukter samt av andra

växter och växtdelar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) köksväxter och frukter, beredda eller konserverade på sätt i 7 och 8 kap. anges;

b) fruktgeléer, marmelader och liknande varor, om de har karaktär av sockerkonfektvrer

(nr 17.04) eller chokladvaror (nr 18.06).

2. Vid tillämpningen av nr 20.01 och 20.02 anses såsom köksväxter endast sådana produkter

som i färskt tillstånd hänföres till nr 07.01.

’

3. Ätbara växter och växtdelar, såsom ingefära och angelika, inlagda i sockerlag, tulltaxeras

enligt nr 20.06; till detta nummer hänföres även rostade jordnötter.

4. Tomatsaft, i vilken torrsubstansen uppgår till minst 7 viktprocent, hänföres till nr 20.02.

20.01

20.02

20.03

20.04

20.05

20.06

20.07

Köksväxter och frukter, inlagda i ättika eller ättiksyra, även

med tillsats av socker, salt, kryddor eller senap.............100 kg1

Köksväxter, beredda eller konserverade på annat sätt än genom

inläggning i ättika eller ättiksyra:

A. tomatpulp och tomatpuré..............................................................

B. svampar och sparris......................................................... 100 kg1

C. potatisprodukter...............................................................................

D- oliver..................................................................................... 100 kg1

E. andra slag............................................................................ 100 kg1

Frukter, frysta, med tillsats av socker;

A. jordgubbar.......................................................................... 100 kg

B. andra:

belägges under hela året med samma tull som motsvarande

färska produkter under den tid dessa är högst tullbe-

lagda

Frukter, fruktskal och andra växtdelar, kanderade, glaserade

eller på liknande sätt beredda med socker....................... 100 kg1

Sylter, marmelader, fruktmos, fruktgeléer och fruktpastor,

beredda genom kokning, med eller utan tillsats av socker 100 kg1

Frukter, beredda eller konserverade på annat sätt, med eller

utan tillsats av socker eller alkohol:

A. kasjunötter (cashewnötter).............................................................

B. jordnötter, kokosnötter och paranötter samt nötter och lik­

nande frukter av de slag som avses i nr 08.05 ........ 100 kg1

C. ananas, aprikoser, persikor och blandade frukter (frukt­

sallad) ................................................................................... 100 kg1

D- andra.................................................................................... 100 kg1

Saft av frukter eller köksväxter, även med tillsats av socker

men icke innehållande alkohol:

23: —

fri

71: —

fri

20

: —

23: —

50: —

40: —

35: —

fri

18: —

20

: —

24: —

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket vara av

ifrågavarande slag brukar saluhållas i detaljhandeln.

j2 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 150

42

A. osockrad, på kärl vägande brutto:

1. över 3 kg:

a. av citrusfrukter....................................................... 100 kg

11: —

b. annan........................................................................ 100 kg

16: —

2. 3 kg eller därunder:

a. av citrusfrukter...................................................... 100 kg1

15: —

b. av köksväxter.......................................................... 100 kg1

16: —

c. annan........................................................................ 100 kg1

20: —-

B. sockrad................................................................................... 100 kg1

30: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

20 kap.

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket vara av

ifrågavarande slag brukar saluhållas i detaljhandeln.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

43

21 kap. Diverse näringsmedel

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) blandningar av köksväxter, hänförliga till nr 07.04;

b) rostat kaffesurrogat med tillsats av kaffe (nr 09.01);

c) kryddor och andra produkter, hänförliga till nr 09.04—09.10;

d) jäst, utgörande medikament (nr 30.03).

2. Extrakter av sådana surrogat, som avses i anm. 1 b ovan, hänföres till nr 21.02.

21.01 Rostad cikoriarot och andra rostade kaffesurrogat, ävensom

extrakter därav....................................................................................... fri

21.02 Extrakter och essenser av kaffe, te eller matte; preparat på

basis av dylika extrakter eller essenser............................................. fri

21.03 Senapspulver och beredd senap:

A. senapspulver...................................................................................... 15 %

B. beredd senap..................................................................................... 8 %

21.04 Såser och andra för smaksättning avsedda preparat:

A. innehållande mer än 20 % fett..................................................... fri

B. andra slag............................................................................................... 6,4 %

21.05

Sopp- och buljongpreparat samt färdiga soppor och buljonger:

A. innehållande mer än 20 % fett..................................................... fri

B. andra slag........................................................................................... 8,8 %

21.06 Jäst, s. k. torrjäst härunder inbegripen, och bakpulver:

A. bakpulver........................................................................................... 12 %

B. andra slag.......................................................................................... 15 %

21.07 Beredda näringsmedel, ej hänförliga till annat nummer:

A. icke alkoholhaltiga beredningar för framställning av drycker 9,2 %

B. konfektyrer, ej hänförliga till annat nummer.......................... 8 %

C. grädd- eller mjölkliknande fettemulsioner med en fetthalt av:

1. högst 15 %:

a. steriliserade och förpackade i slutna glaskärl eller bleck­

burkar, rymmande högst 1/4 liter..................... 100 kg

30: —

b. andra.......................................................................... 100 kg

80: —

2. mer än 15 % men icke mer än 40 %..................... 100 kg

125: —

3. mer än 40 %............................................................... 100 kg

200: —

D. andra slag........................................................................................... fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

45

22 kap. Drycker, alkohol och ättika

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) havsvatten (nr 25.01);

b) destillerat vatten och annat vatten av motsvarande eller högre renhetsgrad (nr 28-58);

c) vattenlösningar av ättiksyra, innehållande mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr 29.14);

d) medikamenter (nr 30.03);

e) parfymer och toalettmedel (33 kap.).

2. Vid tillämpning av tulltaxenummer eller underavdelningar av tulltaxenummer, där alkohol-

halt uttryckes i volymprocent, skall halten beräknas vid + 15° C.

22.01

Vatten, mineralvatten, kolsyrat vatten, is och snö:

A. kolsyrat mineralvatten och annat kolsyrat vatten .... 100 1

33: —

B. andra slag........................................................................................... fri

22.02 Lemonader, aromatiserat mineralvatten, aromatiserat koisyrat

vatten och andra alkoholfria drycker, med undantag av frukt-

och köksväxtsaft, hänförlig till nr 20.07:

A. kolsyrade drycker.................................................................. 100 1

33: —-

B. andra slag........................................................................................... fri

22.03 Maltdrycker, med en alkoholhalt:

A. icke överstigande 1,8 viktprocent (lättöl)......................... 100 1

22: —

B. överstigande 1,8 men icke 2,8 viktprocent

(Öl av typ A)...................................................................... 100 1

60: —

C. överstigande 2,8 men icke 3,6 viktprocent

(Öl av typ B)...................................................................... 100 1

108: —

D. överstigande 3,6 viktprocent (starköl)............................. 100 1

155: —-

22.04 Druvmust i jäsning, ävensom druvmust, vars jäsning avbrutits

på annat sätt än genom tillsats av alkohol:

A. på kärl rymmande högst 10 liter...................................... 100 1

40: —

B. på andra kärl.......................................................................... 100 1

16: —

22.05 Vin av färska druvor; druvmust, vars jäsning avbrutits genom

tillsats av alkohol:

A. musserande............................................................................. 1001

160: —

B. andra slag, med en alkoholhalt:

1. icke överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter............................. 100 1

40: —

b. på andra kärl............................................................... 100 1

16: —

2. överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter............................. 100 1

108: —

b. på andra kärl............................................................... 100 1

80: ■—

22.06 Vermut och annat vin av färska druvor, berett med växtdelar

eller aromatiska ämnen, med en alkoholhalt:

A. icke överstigande 14 volymprocent:

1. på kärl rymmande högst 10 liter.................................. 100 1

40: —

2. på andra kärl.................................................................... 100 1

16: —

B. överstigande 14 volymprocent:

1. på kärl rymmande högst 10 liter.................................. 100 1

108: —

2. på andra kärl.................................................................... 100 1

80: —

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

22 kap.

22.07 Andra jästa drycker, såsom cider (äppel- och päronvin) och

mjöd:

A. musserande, andra än cider................................................ 100 1

160: —

B. andra slag, med en alkoholhalt:

1. icke överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter............................ 100 1

40: —

b. på andra kärl............................................................... 100 1

16: —

2. överstigande 14 volymprocent:

a. på kärl rymmande högst 10 liter............................ 100 1

108: —

b. på andra kärl............................................................... 100 1

80: —

22.08 Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkohol­

halt av minst 80 volymprocent; alkohol (etanol, etylalkohol),

denaturerad, oavsett alkoholhalten:

A. avsedda att användas uteslutande för kemisk omvandling .. fri

B. andra................................................................................................... 9,6 %

22.09 Alkohol (etanol, etylalkohol), odenaturerad, med en alkohol­

halt av mindre än 80 volymprocent; brännvin, likör och andra

alkoholhaltiga drycker; alkoholhaltiga beredningar (s. k. kon­

centrerade extrakt) för framställning av drycker:

A. likör, bitter och liknande drycker..................................... 100 1

148: —

B. andra drycker, alkohol, odenaturerad, med en alkoholhalt

av mindre än 80 volymprocent härunder inbegripen:

1. på kärl rymmande högst 10 liter............................... 100 1

108: —

2. på andra kärl........ 1001 av 50 % alkoholhalt vid + 15° C 28: —*-

C. alkoholhaltiga beredningar (s. 1c. koncentrerade extrakt)

för framställning av drycker.......................................................... 8 %

22.10 Ättika........................................................................................................ 9,6 %

Anm. För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 § 4 mom. c rus-

drycksförsäljningsförordningen den 26 maj 1954 (nr 521) utgår, om tullfrihet ej åtnjutes, tull

med följande beiopp, räknat för helbutelj om 75 centiliter:

Cognac............................................................................................................................................. 45: —

Armagnac, brandy, eau-de-vie och whisky ........................................................................... 39: —

Andra spritdrycker, ej hänförliga till tulltaxenr 22.08 ..................................................... 33: —

Vin:

musserande:

champagne .................................................................................................................. 18: —

annat........................................................................................................................................ 12: —

andra slag med en alkoholhalt:

överstigande 14 volymprocent.......................................................................................... 12: —•

icke överstigande 14 volymprocent...................................................................................... 7: —

För spritdrycker eller viner, vilka införes i den ordning som anges i 12 § 4 mom. h rusdrycks-

försäljningsförordningen, utgår tull med av partihandelsbolaget för rusdrycker fastställt

belopp, motsvarande:

1) tull enligt vad i 22 kap. sägs;

2) omsättningsskatt enligt 2 § 1 mom. förordningen den 24 maj 1957 (nr 209) om skatt på

sprit och vin; samt

3) allmän varuskatt enligt förordningen den 1 december 1959 (nr 507) om allmän varu­

skatt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

47

23 kap. Återstoder och avfall från livsmedelsindustrin;

beredda fodermedel

23.01

Mjöl och pulver, otjänliga till människoföda, av kött eller andra

djurdelar eller av fisk, kräftdjur eller blötdjur; grevar................ fri

23.02 Kli och andra återstoder, erhållna vid siktning, målning eller

annan bearbetning av spannmål eller baljväxtfrön....................... fri

23.03 Betmassa och annat avfall från sockerframställning; drav,

drank och annat avfall från bryggerier eller brännerier; åter­

stoder från stärkelseframställning samt liknande återstoder ... fri

23.04 Oljekakor och andra återstoder från utvinning av vegetabiliska

oljor, med undantag av bottensatser och avslemningsåter-

stoder........................................................................................................ fri

23.05 Yindruv och rå vinsten......................................................................... fri

23.06 Vegetabiliska produkter för foderändamål, ej hänförliga till

annat nummer......................................................................................... fri

23.07 Fodermedel med tillsats av melass eller socker; andra beredda

fodermedel................................................................................................ fri

•

"5U uoiV

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

49

24 kap. Tobak

24.01

Råtobak samt avfall av tobak ......................................................... fri

24.02 Tobaksvaror och tobaksextrakt:

A. cigarrer och cigariller:

1. vägande per styck högst 1,7 g.................................... 100 st.

2: 66

2. vägande per styck mer än 1,7 g men icke mer än 3 g 100 st.

5: 12

3. vägande per styck mer än 3 g men icke mer än 5 g 100 st.

10: 50

4. vägande per styck mer än 5 g.................................... 100 st.

14: 18

B. cigarretter:

1. vägande per styck högst 0,85 g.................................. 100 st.

0: 96

2. vägande per styck mer än 0,85 g.............................. 100 st.

1: 70

C. röktobak................................................................................ 100 kg

780: —

D. andra tobaksvaror........................................................................... fri

E. tobaksextrakt.................................................................................... fri

Arun. För tobaksvaror, vilka införes i den ordning som avses i 1 § andra stycket förordningen

den 16 juni 1961 (nr 394) om tobaksskatt eller i förordningen den 29 juni 1966 (nr 394)

om rätt för resande m. fl. att införa varor tull- och skattefritt, utgår, om tullfrihet ej åtnjutes,

tull med följande belopp:

Cigarrer och cigariller vägande per styck mer än 3 g .............................................. 1 st.

0: 40

Cigarrer och cigariller vägande per styck högst 3 g................................................. 1 st.

0: 18

Cigarretter vägande per styck mer än 0,85 g.............................................................. 1 st.

0: 18

Cigarretter vägande per styck högst 0,85 g................................................................ 1 st.

0: 12

Andra slag av färdiga tobaksvaror ............................................................................... 1 kg

70: —

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

51

FEMTE AVDELNINGEN

Mineraliska produkter

25 kap. Salt; svavel; jord- och stenarter (andra än malmer);

gips, kalk och cement

Anmärkningar

1. Om annat ej framgår av ordalydelsen, omfattar detta kapitel endast obearbetade pro­

dukter eller produkter, som tvättats (även med användning av kemikalier för avlägsnande

av föroreningar utan att förändra produktens struktur), krossats, malts, pulveriserats eller

siktats eller som anrikats genom flotation, på magnetisk väg eller med andra mekaniska eller

fysikaliska processer (andra än kristallisation), men däremot icke rostade eller brända pro­

dukter och ej heller sådana, som underkastats annan bearbetning utöver vad som anges i tull-

taxenumren i fråga.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) sublimerat, fällt eller kolloidalt svavel (nr 28.02);

b) järnoxidhaltiga jordpigment med en halt av minst 70 viktprocent bundet järn, räknat

som Fe203 (nr 28.23);

c) farmaceutiska produkter (30 kap.);

d) parfymer, toalettmedel och kosmetiska preparat (nr 33.06);

e) gatsten, kantsten, trottoarsten (nr 68.01), mosaikbitar (nr 68.02) samt tak- och väggplattor

av skiffer (nr 68.03);

f) ädelstenar (nr 71.02);

g) odlade kristaller (ej utgörande optiska element) av natriumklorid, vägande per styck

minst 2,5 g, hänförliga till nr 38.19; optiska element av natriumklorid (nr 90.01);

h) skol-, rit-, skräddar- och biljardkrita (nr 98.05).

25.01

Salt (bergsalt och havssalt samt bordssalt); ren natriumklorid;

moderlut från saltframställning; havsvatten...................... fri

25.02 Svavelkis och andra naturliga järnsulfider, orostade....... fri

25.03 Svavel, alla slag, annat än sublimerat, fällt eller kolloidalt

svavel............................................................................................ fri

25.04 Naturlig grafit............................................................................. fri

25.05 Naturlig sand, även färgad, annan än metallhaltig sand, hän-

förlig till nr 26.01 ................................................................................... fri

25.06 Kvarts, annan än naturlig sand; kvartsit, även grovt tillformad

genom klyvning, huggning eller sågning, dock icke vidare än

till rätblock................................................................................. fri

25.07 Lera (kaolin, bentonit o. d.), andalusit, cyanit och sillimanit,

även brända, med undantag av expanderade leror, hänförliga

till nr 68.07; mullit; chamotte och dinas............................. fri

25.08 Krita:

A. obearbetad............................................................................ fri

B. malen eller slammad........................................................... 4

%

25.09 Jordpigment, även brända, samt blandningar därav; naturlig

järnglimmer................................................................................. fri

25.10 Naturliga kalciumfosfater och naturliga kalciumaluminium-

fosfater; apatit och fosfatkrita............................................... fri

25.11

Naturligt bariumsulfat (tungspat); naturligt bariumkarbonat

(witherit), även bränt............................................................... fri

52

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

25 kap.

25.12 Diatomacéhaltiga fossilmjöl och andra liknande kiseldioxid-

haltiga jordarter (infusoriejord, kiselgur, trippel, diatomit o. d.),

med en vikt per dm3 av högst 1 kg, även brända......................... fri

25.13 Pimsten; smärgel; naturlig korund, naturlig granat och andra

naturliga slipmedel, även värmebehandlade .................................... fri

25.14 Skiffer, även grovt tillformad genom klyvning, huggning eller

sågning, dock icke vidare än till rätblock........................................ fri

25.15 Marmor, kalktuff (travertin) och annan monument- eller bygg-

nadskalksten med en vikt per dm3 av 2,5 kg eller däröver samt

alabaster, även grovt tillformade genom klyvning, huggning

eller sågning, dock icke vidare än till rätblock.............................. fri

25.16 Granit, porfyr, basalt, sandsten och annan monument- eller

byggnadssten, även grovt tillformad genom klyvning, hugg­

ning eller sågning, dock icke vidare än till rätblock ..."............. fri

25.17 Småsten och krossad sten (även värmebehandlade), grus, ma­

kadam och tjärmakadam av sådant slag, som vanligen användes

för inblandning i betong eller för vägbyggen, banbyggen e. d.;

flinta och singel, även värmebehandlade; krosskorn och skärv

(även värmebehandlade) samt pulver av stenarter, hänförliga

till nr 25.15 eller 25.16...................................................................... .... fri

25.18 Dolomit, även grovt tillformad genom klyvning, huggning

eller sågning, dock icke vidare än till rätblock; bränd dolomit;

stampmassa av dolomit (t. ex. tjärdolomit)...................................... fri

25.19 Naturligt magnesiumkarbonat (magnesit), även bränt................ fri

25.20 Gipssten; anhydrit; bränd gips, även färgad eller försatt med

mindre mängd acceleratorer eller fördröj ningsmedel, med

undantag av gips, speciellt beredd för dentalbruk........................ fri

25.21

Kalksten med huvudsaklig användning för framställning av

kalk eller cement eller för metallurgiskt ändamål......................... fri

25.22 Kalk, osläckt eller släckt, samt hydraulisk kalk............................ fri

25.23 Portlandcement, aluminatcement, slaggcement och liknande

hydraulisk cement, även färgad eller i form av klinker . 100 kg 0: 48

25.24 Asbest........................................................................................................ fri

25.25 Sjöskum (även polerade stycken därav) och bärnsten; rekonstrue­

rat sjöskum och rekonstruerad bärnsten i plattor, stänger e. d.,

ej bearbetade efter formningen; gagat (jet).................................... fri

25.26

Glimmer, även kluven; glimmeravfall............................................... fri

25.27 Talk (naturlig steatit härunder inbegripen), även grovt till­

formad genom klyvning, huggning eller sågning, dock icke

vidare än till rätblock........................................................................... fri

25.28 Naturlig kryolit och naturlig chiolit................................................. fri

25.29 Naturliga arseniksulfider...................................................................... fri

25.30 Naturliga, råa borater och koncentrat därav, även brända, med

undantag av borater, utvunna ur naturliga moderlutar; naturlig

borsyra, innehållande högst 85 viktprocent H3B03, beräknat på

torrsubstansen......................................................................................... fri

25.31

Fältspat, leucit, nefelin och nefelinsyenit; flusspat........................ fri

25.32 Naturligt strontiumkarbonat (strontianit), även bränd; mine-

raliska ämnen, ej hänförliga till annat nummer; skärv och

brottstycken av keramiskt gods......................................................... fri

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

53

26 kap. Malm, slagg och aska

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) naturligt magnesiumkarbonat (magnesit), även bränt (nr 25.19);

b) thomasslagg, hänförlig till 31 kap.;

c) slaggull, stenull och liknande mineralull (nr 68.07);

d) produkter, hänförliga till nr 71.11 (guldsmedssopor m. m.);

e) koppar-, nickel- och koboltskärsten, erhållna genom smältning av malm (femtonde avd.).

2. Med malm enligt nr 26.01 avses sådana mineral, som användes i metallurgin för utvinning av

kvicksilver eller av metaller, hänförliga till nr 28.50 eller till fjortonde eller femtonde avd.,

även om de i det aktuella fallet icke är avsedda för metallurgiskt ändamål. Till nr 26.01

hänföres dock icke mineral, som underkastats annan bearbetning än som är normalt för

malm.

3. Nr 26.03 omfattar endast aska och återstoder av sådana slag, som inom industrin användes

antingen för utvinning av metaller eller såsom utgångsmaterial för framställning av kemiska

metallföreningar.

26.01

Malm, även anrikad; svavelkis och andra naturliga järnsulfider,

rostade....................................................................................................

26.02 Slagg, glödspån och annat avfall från järn- och ståltillverkning fri

26.03 Aska och återstoder, innehållande metaller eller metallföre­

ningar och ej hänförliga till nr 26.02 ................................................. fri

26.04 Annan slagg och aska, aska av havstång härunder inbegripen fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1067

55

27 kap. Mineraliska bränslen, mineraloljor och destillations­

produkter därav; bituminösa ämnen; mineralvaxer

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) isolerade kemiskt definierade organiska föreningar; kemiskt rent metan hänföres dock till

nr 27.11;

b) medikamenter (nr 30.03).

2. Nr 27.07 omfattar — förutom oljor och andra produkter, erhållna genom destillation av

högtemperaturtjära från stenkol — liknande produkter, som erhållits genom destillation av

lågtemperaturtjära från stenkol eller av andra mineraltjäror eller som framställts ur petroleum

eller på annat sätt, om ifrågavarande produkter efter vikten räknat innehåller större kvan­

titet aromatiska ämnen än icke-aromatiska ämnen.

3. Med oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, i nr 27.10 avses även liknande

oljor, oavsett framställningssättet, om de efter vikten räknat innehåller större kvantitet

icke-aromatiska ämnen än aromatiska ämnen.

4. Till nr 27.13 hänföres icke blott petroleumvax och andra i nämnda nummer upptagna pro­

dukter, utan även liknande produkter, erhållna genom syntes eller på annat sätt.

27.01

Stenkol samt stenkolsbriketter och liknande fasta bränslen,

framställda av stenkol........................................................................... fri

27.02 Brunkol och brunkolsbriketter............................................................ fri

27.03 Torv, torvbriketter, torvmull och torvströ....................................... fri

27.04 Koks av stenkol, brunkol eller torv, lågtemperaturkoks här­

under inbegripen..................................................................................... fri

27.05 Retortkol.................................................................................................. fri

27.06

Stenkols-, brunkols- och torvtjära samt andra mineraltjäror,

härunder inbegripet delvis destillerade (toppade) tjäror samt

tj äror, erhållna genom blandning av stenkolstjärbeck med

kreosotolja eller andra destillationsprodukter ur stenkolstjära

(s. k. preparerad tjära):

A. rå tjära, även separerad (centrifugerad)...................................... fri

B. andra slag............................................................................ 100 kg 1:60

27.07 Oljor och andra produkter, erhållna genom destillation av hög­

temperaturtjära från stenkol, samt andra oljor och produkter

enligt anm. 2 till detta kapitel............................................................ fri

27.08 Stenkolstjärbeck och annat mineraltjärbeck samt koks av

sådant beck............................................................................................. fri

27.09 Råolja, erhållen ur petroleum eller ur bituminösa mineral......... fri

27.10 Oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, andra

än råolja; produkter, ej hänförliga till annat nummer, inne­

hållande minst 70 viktprocent oljor, erhållna ur petroleum

eller ur bituminösa mineral, såsom karakteriserande beståndsdel:

A. smörj fetter.......................................................................... 100 kg

1: 60

B. andra slag........................................................................................... fri

27.11

Petroleumgaser och andra gasformiga kolväten............. 100 kg

4: —

27.12 Vaselin...................................................................................................... fri

27.13 Petroleumvax (paraffin, »slackwax», mikrovax), ozokerit, ceresin,

montanvax och andra mineralvaxer, även färgade ....................... fri

27.14 Petroleumbitumen (asfalt), petroleumkoks och andra återstoder

från petroleum eller från oljor, erhållna ur bituminösa mineral

27.15 Naturlig bitumen och naturasfalt; bituminösa skiffrar, as­

faltsten och naturlig bitumenhaltig sand.........................................

27.16 Bituminösa blandningar på basis av naturasfalt, naturlig

bitumen, petroleumbitumen, mineraltjära eller mineraltjärbeck

(t. ex. asfaltmastix, »cut-backs»):

A. flytande produkter; fasta produkter, direkt emulgerbara

med vatten.......................................................................... 100 kg

B. andra slag...........................................................................................

56

Kangl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

fri

fri

1:60

fri

27 kap.

Kungl. Mctj. ts proposition nr 150 år 1967

57

SJÄTTE AVDELNINGEN

Produkter av kemiska och närstående industrier

Anmärkningar

1. a) Produkter (andra än radioaktiva malmer) av de slag, som anges i tulltaxenumren

28.50 och 28.51, tulltaxeras enligt ifrågavarande nummer, även om de kan hänföras

jämväl till annat nummer i tulltaxan.

b) Med de inskränkningar, som följer av bestämmelserna i anm. 1 a ovan, tulltaxeras produkter

av de slag, som anges i tulltaxenumren 28.49 och 28.52, enligt ifrågavarande nummer,

även om de kan hänföras jämväl till annat nummer i denna avdelning.

2. Med de inskränkningar, som följer av bestämmelserna i anm. 1 ovan, tulltaxeras sådana pro­

dukter, som med hänsyn till att de föreligger i avdelade doser eller i sådan form eller för­

packning, som tillhandahålles i detaljhandeln, kan hänföras till något av tulltaxenum­

ren 30.03, 30.04, 30.05, 32.09, 33.06, 35.06, 37.08 eller 38.11, enligt ifrågavarande nummer,

även om de i och för sig kan hänföras även till annat nummer i tulltaxan.

28 kap. Kemiska grundämnen; oorganiska kemiska föreningar; oorgani­

ska och organiska föreningar av ädla metaller, av radioaktiva

grundämnen, av sällsynta jordartsmetaller och av isotoper

Anmärkningar

1. Om ej annat är föreskrivet, omfattar detta kapitel endast:

a) isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar, även inne­

hållande föroreningar;

b) produkter, nämnda i a ovan, lösta i vatten;

c) produkter, nämnda i a ovan, lösta i andra lösningsmedel än vatten, under förutsättning

att det av säkerhetsskäl eller transporttekniska skäl är brukligt och nödvändigt att för­

vara produkterna i lösning och att lösningsmedlet icke gör varan mer lämpad för speciell

användning än för allmänt bruk;

d) produkter, nämnda i a, b eller c ovan, försatta med stabiliseringsmedel, nödvändigt för

konservering eller transport av dessa produkter.

2. Förutom ditioniter (hydrosulfiter), stabiliserade med organiska ämnen, och sulfoxylater (nr

28.36), karbonater och peroxikarbonater (nr 28.42), cyanider, enkla eller komplexa (nr 28.43),

fulminater, cyanater och tiocyanater (nr 28.44) av metaller och andra oorganiska baser, även­

som organiska produkter, hänförliga till nr 28.49—28.52, samt karbider av metaller och icke­

metaller (nr 28.56), omfattar detta kapitel endast följande kolföreningar:

a) koloxider samt hydrogencyanid (cyanväte), fulminsyra, isocyansyra, tiocyansyra och

andra enkla eller komplexa cyansyror (nr 28.13);

b) karbonylhalogenider (nr 28.14);

c) koldisulfid (nr 28.15);

d) tiokarbonater, selenokarbonater, tellurokarbonater, selenocyanater, tellurocyanater,

tetratiocyanatodiamminkromater (»reineckater») och andra komplexa cyanater av metal­

ler och andra oorganiska baser (nr 28.48);

e) hydrogenperoxid i fast form (nr 28.54), karbonylsulfid, tiokarbonylhalogenider, cyan och

cyanhalogenider ävensom cyanamid och metallderivat därav (nr 28.58), med undantag

av kalciumcyanamid, innehållande högst 25 viktprocent nitrogen, beräknat på torrsub­

stansen (31 kap.).

58

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

28 kap.

3. Detta kapitel omfattar icke:

a) natriumklorid och andra till femte avd. hänförliga mineraliska produkter;

b) metallorganiska och icke-metallorganiska föreningar, med undantag av de i anm. 2 ovan

nämnda;

c) produkter, nämnda i anm. 1—4 till 31 kap.;

d) oorganiska produkter, utgörande s. k. luminoforer (nr 32.07);

e) konstgjord grafit (nr 38.01); laddningar till brandsläckningsapparater ävensom brand-

släckningsbomber, hänförliga till nr 38.17; bläckborttagningsmedel i förpackningar för

detaljhandeln, hänförliga till nr 38.19; odlade kristaller (ej utgörande optiska element)

av magnesiumoxid eller av halogenider av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller,

vägande per styck minst 2,5 g, hänförliga till nr 38.19;

f) ädelstenar, naturliga, syntetiska eller rekonstruerade, samt stoft och pulver därav (nr

71.02—71.04) ävensom ädla metaller, hänförliga till 71 kap.;

g) metaller, även kemiskt rena, hänförliga till. femtonde avd.;

h) optiska element, t. ex. av magnesiumoxid eller av halogenider av alkalimetaller eller

alkaliska jordartsmetaller (nr 90.01).

4. Kemiskt definierade komplexa syror, bildade av en syra, upptagen i underavdelning II till

detta kapitel, och en sur metalloxid, upptagen i underavdelning IV till detta kapitel, hänföres

till nr 28.13.

5. Nr 28.29—28.48 omfattar endast salter, peroxisalter härunder inbegripna, av metaller eller

ammonium.

Om ej annat är föreskrivet, hänföres dubbelsalter och komplexa salter till nr 28.48.

6. Nr 28.50 omfattar endast:

a) följande klyvbara kemiska grundämnen och isotoper, nämligen naturligt uran samt

uranisotoperna 233 och 235 ävensom plutonium och plutoniumisotoper;

b) följande radioaktiva kemiska grundämnen, nämligen teknetium, prometium, polonium,

astat, radon, francium, radium, aktinium, protaktinium, neptunium, americium och andra

grundämnen med högre atomnummer;

c) alla andra radioaktiva isotoper, naturliga eller konstgjorda, radioaktiva isotoper av i

fjortonde och femtonde avd. upptagna ädla och oädla metaller härunder inbegripna;

d) oorganiska och organiska föreningar av dessa grundämnen eller isotoper, även om de icke

är kemiskt definierade och även om de är blandade med varandra;

e) legeringar (andra än ferrouran), dispersioner och kermeter, innehållande dessa grund­

ämnen eller isotoper eller oorganiska eller organiska föreningar därav;

f) förbrukade bränsleelement till kärnreaktorer.

Med isotoper (nämnda ovan och i nr 28.50 och 28.51) avses även anrikade isotoper men icke

kemiska grundämnen, vilka förekommer i naturen som rena isotoper, ej heller uran, utar­

mat på U 235.

7. Fosforjärn (järnfosfid), innehållande minst 15 viktprocent fosfor, och fosforkoppar (koppar-

fosfid), innehållande mer än 8 viktprocent fosfor, hänföres till nr 28.55.

1. Kemiska grundämnen

28.01

Halogener (fluor, klor, brom och jod):

A. klor...................................................................................................... 5,6 %

B. andra................................................................................................... fri

28.02 Svavel, sublimerat eller fällt; kolloidalt svavel............................... fri

28.03 Kol (kimrök, »carbon black», antracensvart, acetylensvart,

lampsvart o. d.)....................................................................................... fri

28.04 Hydrogen (väte), ädelgaser och andra icke-metaller:

A. oxygen (syre)..................................................................................... 8 %

B. kisel (silicium).................................................................... 100 kg 6: 20

C. andra................................................................................................... fri

28.05 Alkalimetaller och alkaliska jordartsmetaller; sällsynta jord­

artsmetaller; skandium och yttrium; kvicksilver........................... fri II.

II. Oorganiska syror och oxider av icke-metaller

28.06 Hydrogenklorid (klorväte) och saltsyra; klorsulfonsyra................. 4 %

28.07 Svaveldioxid............................................................................................ 4 %

28.08 Svavelsyra; oleum (rykande svavelsyra).......................................... 4 %

28 kap.

Kangl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

59

28.09 Salpetersyra; blandningar av svavelsyra och salpetersyra...........

8 %

28.10 Fosforpentoxid; meta-, orto- och pyrofosforsyra........................... 4,6 %

28.11

Arseniktrioxid, arsenikpentoxid och arseniksyror.......................... fri

28.12 Bortrioxid och borsyra.......................................................................... fri

28.13 Andra oorganiska syror och andra oxider av icke-metaller:

A. svaveltrioxid..................................................................................... 4 %

B. koldioxid (kolsyra).......................................................................... 9,6 %

C. perklorsyra......................................................................................... 9,6 %

D. andra................................................................................................... fri

III. Halogen- och svavelföreningar av icke-melaller

28.14 Halogenider och oxidhalogenider av icke-metaller:

A. fosforklorider och fosforylklorid................................................... 9 %

B. andra................................................................................................... fri

28.15 Sulfider av icke-metaller; s. k. fosfortrisulfid:

A. koldisulfid (kolsvalva).................................................................... 4,6 %

B. andra................................................................................................... fri

IV. Oorganiska baser; oxider, hydroxider och peroxider av metaller

28.16 Ammoniak............................................................................................... 11,2 %

28.17 Natriumhydroxid (kaustikt natron, kaustik soda); kalium-

hydroxid (kaustikt kali); natrium- och kaliumperoxid:

A. natriumhydroxid i fast form......................................................... 5 %

B. andra slag........................................................................................... 4,6 %

28.18 Oxider, hydroxider och peroxider av magnesium, strontium

och barium............................................................................................... fri

28.19 Zinkoxid och zinkperoxid.................................................................... fri

28.20 Aluminiumoxid och aluminiumhydroxid; konstgjord korund ... fri

28.21

Kromoxider och kromhydroxider....................................................... fri

28.22 Manganoxider.......................................................................................... fri

28.23 Järnoxider och järnhydroxider; järnoxidhaltiga jordpigment

med en halt av minst 70 viktprocent bundet järn, räknat som

Fe203 .......................................................................................................... fri

28.24 Koboltoxider och kobolthydroxider.................................................. fri

28.25 Titanoxider............................................................................................... fri

28.26 Tennoxider (stannooxid och stannioxid).......................................... fri

28.27 Bly oxider; mönja och orangemönja................................................... fri

28.28 Hydrazin och hydroxylamin samt deras oorganiska salter;

andra oorganiska baser samt metalloxider, metallhydroxider

och metallperoxider:

A. hydrazin och oorganiska salter därav........................................ 8 %

B. andra................................................................................................... fri V.

V.

Metallsalter av oorganiska syror

28.29 Fluorider; fluorosilikater, fluoroborater och andra fluorkomplexa

salter.......................................................................................................... fri

28.30 Klorider och oxidklorider..................................................................... fri

28.31

Kloriter och hypokloriter:

A. kalciumhypoklorit och klorkalk .................................................... fri

B. andra................................................................................................... 9 %

60

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

28 kap.

28.32 Klorater och perklorater:

A. klorater............................................................................................... fri

B. perklorater......................................................................................... 9,6 %

28.33 Bromider och oxidbroinider; bromater och perbromater; hypo-

bromiter.................................................................................................... fri

28.34 Jodider och oxidjodider; jodater och perjodater............................ fri

28.35 Sulfider; polysulfider............................................................................. fri

28.36 Ditioniter (hydrosulfiter), även stabiliserade med organiska

ämnen, sulfoxylater härunder inbegripna:

A. natriumformaldehydsulfoxylat..................................................... 4 %

B. andra................................................................................................... fri

28.37 Sulfiter och tiosulfater.......................................................................... fri

28.38 Sulfater, alunarter härunder inbegripna; peroxisulfater (per-

sulfater):

A. aluminiumsulfat............................................................................... 4,6

%

B. kaliumaluminiumsulfat (kalialun), järn(II)sulfat (ferrosulfat)

och koppar(II)sulfat.............................................................................. 4 %

C. andra.................................................................................................... fri

28.39 Nitriter och nitrater............................................................................... fri

28.40 Fosfiter, hypofosfiter och fosfater:

A. natrium-, kalium- och ammoniumfosfater samt kalciumfos-

fater, andra än kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat)...........

4,6 %

B. andra................................................................................................... fri

28.41 Arseniter och arsenater......................................................................... fri

28.42 Karbonater och peroxikarbonater (perkarbonater); icke ke­

miskt definierat ammoniumkarbonat, innehållande ammonium-

karbamat:

A. ammoniumkarbonat, även innehållande ammoniumkarba-

mat...................................................................................................... 9 %

B. andra................................................................................................... fri

28.43 Cyanider, enkla eller komplexa........................................................... fri

28.44 Fulminater, cyanater och tiocyanater............................................... fri

28.45

Silikater; icke kemiskt definierade natrium- och kaliumsilikater

(t. ex. vattenglas):

A. natrium- och kaliumsilikater, även icke kemiskt definierade 4,2

%

B. andra................................................................................................... fri

28.46 Borater och perborater:

A. natriumperborat........................... 4,6 %

B. andra.................................................................................................... fri

28.47 Salter av metalloxidsyror (t. ex. kromater, permanganater och

stannater).................................................................................................. fri

28.48 Andra salter, peroxisalter härunder inbegripna, av oorganiska

syror, med undantag av azider........................................................... fri VI.

VI. Diverse

28.49 Ädla metaller i kolloidal form; amalgamer av ädla metaller;

salter och andra oorganiska eller organiska föreningar av ädla

metaller, proteinater, tannater och liknande föreningar här­

under inbegripna, även om de icke är kemiskt definierade . fri

28.50 Klyvbara kemiska grundämnen och isotoper; andra radioaktiva

kemiska grundämnen och radioaktiva isotoper; oorganiska

28 kap.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

61

och organiska föreningar av ifrågavarande grundämnen eller

isotoper, även om de icke är kemiskt definierade; legeringar,

dispersioner och kermeter, innehållande dessa grundämnen

eller isotoper eller föreningar därav...................................................

28.51

Isotoper, ej hänförliga till nr 28.50, samt oorganiska och organis­

ka föreningar därav, även om de icke är kemiskt definierade

28.52 Oorganiska och organiska föreningar av torium, av uran, ut­

armat på U 235, av sällsynta jordartsmetaller eller av skan-

dium eller yttrium samt blandningar av dessa föreningar..........

28.53 Flytande luft (även med ädelgaserna avlägsnade); kompri­

merad luft.....................................................................................

28.54 Hydrogenperoxid (väteperoxid), hydrogenperoxid i fast form

härunder inbegripen............................................................................

28.55 Fosfider....................................................................................................

28.56 Karbider (t. ex. kiselkarbid, borkarbid och metallkarbider):

A. kalciumkarbid...................................................................................

B. andra ........................................................................................

28.57 I-Iydrider, nitrider, azider, silicider och borider..............................

28.58 Andra oorganiska föreningar, härunder inbegripet destillerat

vatten och annat vatten av motsvarande eller högre renhets­

grad; amalgamer, andra än av ädla metaller..................................

fri

fri

fri

fri

9 %

fri

5 %

fri

fri

fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

63

29 kap. Organiska kemiska föreningar

Anmärkningar

1. Om ej annat är föreskrivet, omfattar detta kapitel endast:

a) isolerade kemiskt definierade organiska föreningar, även innehållande föroreningar;

b) blandningar av två eller flera isomerer av en och samma organiska förening (även inne­

hållande föroreningar), med undantag av blandningar av isomerer (andra än stereoiso-

merer) av mättade eller omättade acykliska kolväten (27 kap.);

c) produkter, hänförliga till nr 29.38—29.42, sockeretrar, sockerestrar och deras salter

hänförliga till nr 29.43, samt produkter, hänförliga till nr 29.44, även om de icke är

kemiskt definierade;

d) produkter, nämnda i a, b eller c ovan, lösta i vatten;

e) produkter, nämnda i a, b eller c ovan, lösta i andra lösningsmedel än vatten, under förut­

sättning att det av säkerhetsskäl eller transporttekniska skäl är brukligt och nödvändigt

att förvara produkterna i lösning och att lösningsmedlet icke gör varan mer lämpad för

speciell användning än för allmänt bruk;

f) produkter, nämnda i a, b, c, d eller e ovan, försatta med stabiliseringsmedel, nödvändigt

för konservering eller transport av dessa produkter;

g) standardiserade diazoniumsalter, standardiserade arylider för koppling till nämnda salter

samt standardiserade, beständiga färgbaser för utvecklingsfärgämnen (s. k. naftolfära-

ämnen).

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) produkter, hänförliga till nr 15.04, samt glycerol (glycerin) (nr 15.11);

b) etanol (etylalkohol) (nr 22.08 och 22.09);

c) metan (nr 27.11);

d) kolföreningar, upptagna i anm. 2 till 28 kap.;

e) karbamid (urinämne), innehållande högst 45 viktprocent nitrogen, beräknat på torrsub­

stansen (31 kap.);

f) färgämnen av vegetabiliskt eller animaliskt ursprung (nr 32.04); syntetiska organiska

färgämnen, även utgörande pigment, syntetiska organiska produkter, utgörande s. k.

luminoforer, på textilfibrer fixerbara s. k. optiska blekmedel samt naturlig indigo (nr

32.05); lösliga färgämnen i sådan form eller förpackning, som tillhandahålles i detali-

handeln (nr 32.09);

J

g) metaldehyd, hexametylentetramin och dylika ämnen i form av tabletter, stavar o. d.,

varav framgår varornas användning som bränsle, ävensom flytande bränslen för cigarrett-

tändare eller liknande tändare, i behållare rymmande högst 300 ml (nr 36.08);

h) laddningar till brandsläckningsapparater ävensom brandsläckningsbomber’ hänförliga

till nr 38.17; bläckborttagningsmedel i förpackningar för detaljhandeln, hänförliga till

nr 38.19;

ij) optiska element, t. ex. av etylendiamintartrat (nr 90.01).

3. Produkter, som kan hänföras till två eller flera tulltaxenummer i detta kapitel, tulltaxeras

enligt det sista av de nummer, som kan ifrågakomma.

4. Vid tillämpning av nr 29.03—29.05, 29.07—29.10 och 29.12—29.21 gäller varje bestämmelse

beträffande halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat även beträffande kombinationer mel­

lan dessa derivat (t. ex. sulfohalogen-, nitrohalogen-, nitrosulfo- och nitrosulfohalogen-

derivat).

Nitro- och nitrosogrupper betraktas icke som nitrogenfunktioner enligt nr 29.30.

5. a) Estrar, bildade av organiska föreningar med syrafunktion, upptagna i underavdelningarna

I—VH till detta kapitel, och organiska föreningar, upptagna i samma underavdelningar,

hänföres till tulltaxenumret för den i nämnda underavdelningar sist upptagna föreningen;

b) estrar, bildade^ av etanol (etylalkohol) eller glycerol (glycerin) och organiska föreningar

med syrafunktion, upptagna i underavdelningarna I—VII till detta kapitel, hänföres till

tulltaxenumret för den organiska föreningen med syrafunktion;

c) salter av estrar, som avses i a eller b ovan, med oorganiska baser hänföres till tulltaxe­

numret för estern;

d) salter, bildade av andra organiska föreningar med syra- eller fenolfunktion, upptagna i

underavdelningarna I—VII till detta kapitel, och oorganiska baser hänföres till tulltaxe­

numret för den organiska föreningen med syra- eller fenolfunktion;

e) halogenider av karboxylsyror hänföres till tulltaxenumret för karboxylsyran.

29 kap.

5:1. Anm. 5 tillämpas icke på förefintliga underavdelningar av ifrågakommande tulltaxenummer

(dylika underavdelningar tillämpas enligt sin ordalydelse).

6. Till nr 29.31—29.34 hänförliga föreningar utgör organiska föreningar, vilkas molekyler utom

hydrogen, oxygen eller nitrogen även innehåller atomer av andra icke-metaller eller av me­

taller (t. ex. svavel, arsenik, kvicksilver eller bly), direkt bundna vid kol.

Nr 29.31 (svavelorganiska föreningar) och nr 29.34 (andra metallorganiska och icke-metall-

organiska föreningar) omfattar icke sulfo- och halogenderivat (kombinerade derivat härunder

inbegripna), vilka utom hydrogen, oxygen och nitrogen innehåller endast sådana vid kol

direkt bundna svavel- eller halogenatomer, vilka ger dem karaktären av sulfo- eller halogen­

derivat (eller kombinerade derivat).

7. Nr 29.35 (heterocykliska föreningar) omfattar icke inre etrar, inre hemiacetaler, metylen-

etrar av tvåvärda ortofenoler, epoxider med tre eller fyra atomer i ringen, cykliska acetaler,

cykliska polymerer av aldehyder, av tioaldehyder eller av aldiminer, anhydrider och imider

av flerbasiska syror, cykliska estrar av flervärda alkoholer med flerbasiska syror, cykliska

ureider, hexametylentetramin och trimetylentrinitramin.

64

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

I.

Kolväten samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.01 Kolväten:

A. nonen, dodecen, bensen (bensol), toluen (toluol), xylen

(xylol), cymen (cymol), styrener (styroler) och cyklo-

hexan .........................................................................................................

B. naftalen (naftalin), tetrahydronaftalen (tetralin), deka-

hydronaftalen (dekalin), antracen och fenantren........................... fri

C. andra.................................................................................................. lf %

29.02 Halogenderivat av kolväten:

A. mättade klorfluorkolväten............................................................. fri

B. trikloretylen och tetrakloretylen (perkloretylen)....................... 12 %

C. andra........................................................ ff %

29.03 Sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av kolväten.................................. 12 %

II. Alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.04 Acykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitro­

soderivat därav:

A. envärda alkoholer med minst 10 kolatomer.............................. 10 %

B. propanol (propylalkohol) och pentanol (amylalkohol), av­

sedda att användas uteslutande för tillverkning av natrium-

eller kaliumxantogenat................................................................... fri

C. andra................................................................................................... ff %

29.05 Cykliska alkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitroso­

derivat därav:

A. cyklohexanol, metylcyklohexanol, dimetylcyklohexanol och

mentol................................................................................................. fri

B. andra................................................................................................... ff % III.

III. Fenoler och fenolalkoholer samt halogen-, sulfo-, nitro- och

nitrosoderivat därav

29.06 Fenoler och fenolalkoholer:

A. fenol, kresol, xylenol, butylfenol och amylfenol samt salter

därav............................................................... fri

B. resorcinol (resorcin), hydrokinon, naftol och pyrogallol

(pyrogallussyra) samt salter därav ............................................. fri

C. andra.................................................................................................... ff %

29.07 Halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av fenoler eller fenol­

alkoholer .............. ff %

29 kap.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

65

IV. Etrar, alkoholperoxider, eterperoxider, epoxider med tre eller fyra

atomer i ringen, acetaler och hemiacetaler samt halogen-, sulfo-,

nitro- och nitrosoderivat därav

29.08 Etrar, eteralkoholer, eterfenoler, eteralkoholfenoler, alkohol­

peroxider och eterperoxider samt halogen-, sulfo-, nitro- och

nitrosoderivat därav.............................................................................. 11 %

29.09 Epoxider, epoxialkoholer, epoxifenoler och epoxietrar med

tre eller fyra atomer i ringen samt halogen-, sulfo-, nitro- och

nitrosoderivat därav.............................................................................. 11 %

29.10 Acetaler, hemiacetaler och andra föreningar med acetalfunktion

jämte annan enkel eller sammansatt oxygenfunktion samt

halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav............................ 10,8 %

V.

Föreningar med aldehydfunktion

29.11 Aldehyder, aldehydalkoholer, aldehydetrar, aldehydfenoler och

andra föreningar med aldehydfunktion jämte annan enkel eller

sammansatt oxygenfunktion:

A. formaldehyd, trioximetylen, paraformaldehyd, acetaldehyd,

paraldehyd, butyraldehyd, akrylaldehyd, krotonaldehyd, al-

dol, vanillin och etylvanillin......................................................... 11 %

B. andra.................................................................................................... 10,8 %

29.12 Halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat av föreningar, hän­

förliga till nr 29.11 ................................................................................. 12 %

VI. Föreningar med keton- eller kinonfunktion

29.13 Ketoner, ketonalkoholer, ketonfenoler, ketonaldehyder, kinoner,

kinonalkoholer, kinonfenoler, kinonaldehyder samt andra före­

ningar med keton- eller kinonfunktion jämte annan enkel eller

sammansatt oxygenfunktion ävensom halogen-, sulfo-, nitro-

och nitrosoderivat därav:

A. cyklohexanon, metylcyklohexanon och kamfer....................... fri

B. aceton och metyletylketon............................................................. 12 %

C. andra................................................................................................... 10,8 %

VII. Syror och deras anhydrider, halogenider, peroxider och peroxisyror

ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.14 Enbasiska syror och deras anhydrider, halogenider, peroxider

och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nitroso­

derivat därav:

A. myrsyra och bensoesyra samt salter därav ävensom bly-

acetater............................................................................................... fri

B. acykliska syror med minst 10 kolatomer.................................... fri

C. andra................................................................................................... 11 %

29.15 Flerbasiska syror och deras anhydrider, halogenider, peroxider

och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-, nitro- och nitroso­

derivat därav:

A. oxalsyra och bärnstenssyra samt salter därav.............................. fri

B. andra................................................................................................... 11 %

29.16 Alkoholsyror, aldehydsyror, ketonsyror, fenolsyror och andra

föreningar med syrafunktion jämte annan enkel eller samman-

3 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

satt oxygenfunktion samt dessa föreningars anhydrider, halo-

genider, peroxider och peroxisyror ävensom halogen-, sulfo-,

nitro- och nitrosoderivat därav:

A. mjölksyra, vinsyra, citronsyra, salicylsyra, acetylsalicylsyra

och gallussyra samt salter därav................................................. fri

B. andra syror och salter därav ävensom estrar............................ 11 %

C. andra................................................................................................... 10,8 %

VIII. Estrar av oorganiska syror och deras salter samt halogen-,

sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav

29.17 Estrar av svavelsyra och deras salter samt halogen-, sulfo-,

nitro- och nitrosoderivat därav.......................................................... 12 %

29.18 Estrar av salpetersyrlighet eller salpetersyra samt halogen-,

sulfo-, nitro- och nitrosoderivat därav............................................. 11 %

29.19 Estrar av fosforsyra och deras salter, s. k. laktofosfater här­

under inbegripna, samt halogen-, sulfo-, nitro- och nitroso­

derivat därav:

A. estrar med fenoler........................................................................... 11 %

B. andra.................................................................................................... 10,8 %

29.20 Estrar av kolsyra och deras salter samt halogen-, sulfo-, nitro-

och nitrosoderivat därav...................................................................... 12 %

29.21

Estrar av andra oorganiska syror (med undantag av estrar av

hydrogenhalogenider) och deras salter samt halogen-, sulfo-,

nitro- och nitrosoderivat därav.......................................................... 12 % IX.

IX. Föreningar med nitrog en funktion

29.22 Föreningar med aminofunktion:

A. anilin, nitranilin, naftylamin, fenylendiamin, tolylendiamin,

toluidin och xylidin samt salter därav....................................... fri

B. andra................................................................................................... 11 %

29.23 Aminoföreningar med enkel eller sammansatt oxygenfunk­

tion:

A. dimetylaminoättiksyra och alkalisalter därav.......................... fri

B. p-(N-metylamino)fenolsulfat (metol)........................................... fri

C. andra................................................................................................... 11 %

29.24 Kvaternära ammoniumsalter och ammoniumhydroxider; leci-

tiner och andra fosfoaminolipider...................................................... 10,8 %

29.25 Föreningar med amidofunktion:

A. karbamid (urinämne)...................................................................... 12 %

B. andra................................................................................................... 11 %

29.26 Föreningar med imido- eller iminofunktion:

A. sackarin och alkalisalter därav..................................................... fri

B. hexametylentetramin...................................................................... 12 %

C. andra................................................................................................... 11 %

29.27 Föreningar med nitrilfunktion............................................................ 10,8 %

29.28 Diazo-, azo- och azoxiföreningar........................................................ 11 %

29.29 Organiska derivat av hydrazin eller hydroxylamin....................... 10,8 %

29.30 Föreningar med annan nitrogenfunktion:

A. cyklohexylsulfaminsyra och dess salter...................................... fri

B. andra.................................................................................................... 12 %

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

29 kap.

29 kap.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

67

X.

Metallorganiska och icke-metallorganiska föreningar samt hetero-

cgkliska föreningar

29.31

Svavelorganiska föreningar:

A. tiokarbanilid (difenyltiokarbamid)............................................... fri

B. natrium- och kaliumxantogenater............................................... fri

C. andra................................................................................................... 10,8 %

29.32 Arsenikorganiska föreningar................................................................ fri

29.33 Kvicksilverorganiska föreningar......................................................... 12 %

29.34 Andra metallorganiska och icke-metallorganiska föreningar........

10,8 %

29.35 Heterocykliska föreningar; nukleinsyror:

A. innehållande enbart oxygen eller enbart svavel som hetero-

atom ................................................................................................... 10,8 %

B. andra:

1. pyridin............................................................................................ fri

2. pyridinhomologer........................................................................ 10,8 %

3. andra............................................................................................... 11 %

29.36 Sulfonamider........................................................................................... 12 %

29.37 Sultoner och sultamer ......................................................................... 12 %

XI. Provitaminer, vitaminer och hormoner, även syntetiskt reproducerade,

samt enzymer

29.38 Provitaminer och vitaminer, även syntetiskt reproducerade

(naturliga koncentrat härunder inbegripna), derivat därav med

huvudsaklig användning som vitaminer samt blandningar av

dessa ämnen; lösningar av dessa produkter, oavsett lösnings­

medlets art............................................................................................... fri

29.39 Hormoner, även syntetiskt reproducerade, samt derivat därav

med huvudsaklig användning som hormoner................................... fri

29.40 Enzymer.................................................................................................... fri

XII. Glykosider och växtalkaloider, även syntetiskt reproducerade, samt

salter, etrar, estrar och andra derivat därav

29.41

Glykosider, även syntetiskt reproducerade, samt salter, etrar,

estrar och andra derivat därav........................................................... fri

29.42 Växtalkaloider, även syntetiskt reproducerade, samt salter,

etrar, estrar och andra derivat därav............................................... fri

XIII. Andra organiska föreningar

29.43 Sockerarter, kemiskt rena, andra än sackaros, glukos och lak-

tos; sockeretrar, sockerestrar och deras salter, andra än pro­

dukter, hänförliga till nr 29.39, 29.41 eller 29.42........................... 11 %

29.44 Antibiotika:

A. penicillin samt salter och andra derivat därav........................ Ifri

B. andra................................................................................................... fri

29.45 Andra organiska föreningar................................................................. 12 %

1 T.o.in. den 31 december 1969

1 milj. I. E. 0:18.

68

Kungl. Maj:ts proposition nr i50 år 1967

30 kap.

30.05 Andra farmaceutiska produkter och artiklar:

A. tandcement och andra tandfyllningsmedel; etuier och

lådor med utrustning för första förband.................................... 9,6 %

B. andra slag........................................................................................... fri

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

69

Anmärkningar

30 kap. Farmaceutiska produkter

1. Med medikamenter enligt nr 30.03 avses till nr 30.02 eller 30.04 icke hänförliga produkter (andra

än födoämnen och drycker, såsom dietiska, berikade eller för diabetiker avsedda födoämnen,

stärkande drycker och mineralvatten), som utgör:

a) blandade produkter för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk;

b) oblandade produkter, lämpade för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk, i avdelade doser

eller i sådan form eller förpackning, som tillhandahålles i detaljhandeln för sådant bruk.

Vid tillämpning av dessa bestämmelser och av anm. 3 d till detta kapitel anses följande pro­

dukter såsom:

A. oblandade:

1. oblandade produkter, lösta i vatten;

2. alla till 28 eller 29 kap. hänförliga produkter;

3. enkla växtextrakter, hänförliga till nr 13.03, endast standardiserade eller i lösning,

oavsett lösningsmedlets art;

B. blandade:

1. kolloidala lösningar och suspensioner (andra än kolloidalt svavel);

2. växtextrakter, utvunna ur blandningar av vegetabiliska ämnen eller material;

3. salter och koncentrat, erhållna genom indunstning av naturligt mineralvatten.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) vatten från destillation av flyktiga vegetabiliska oljor samt vattenlösningar av dylika

oljor, för medicinskt bruk (nr 33.05);

b) tandkräm och liknande tandvårdsmedel, härunder inbegripet sådana med terapeutiska

eller profylaktiska egenskaper (nr 33.06);

c) medicinsk tvål och såpa (nr 34.01).

3. Nr 30.05 omfattar endast:

a) steril katgut och annan steril suturtråd;

b) sterila laminariastift;

c) sterila resorberbara blodstillande medel;

d) röntgenkontrastmedel samt diagnostiska reagens till in- eller utvärtes bruk (ej hänförliga

till nr 30.02), doserade eller utgörande blandningar;

e) tandcement och andra tandfyllningsmedel;

f) etuier o: h lådor med utrustning för första förband.

30.01

Körtlar och andra organ för organoterapeutiskt bruk, torkade,

även pulveriserade; extrakt av körtlar eller andra organ eller

av deras sekret, för organoterapeutiskt bruk; andra animaliska

ämnen och material, beredda för terapeutiskt eller profylaktiskt

bruk, ej hänförliga till annat nummer.............................................. fri

30.02

Immunsera; mikrobvacciner, toxiner och mikrobkulturer (här­

under inbegripet jäsningsframkallande mikrobkulturer med

undantag av jäst) samt liknande produkter........................................ fri

30.03 Medikamenter för människor eller djur:

A. innehållande penicillin eller salter eller andra derivat av

penicillin............................................................................................. ifrj

B. andra slag............................................................................................... fri

30.04 Vadd, bindor och liknande artiklar (färdiga förband, häft­

plåster, kataplasmer o. d.), impregnerade eller överdragna med

farmaceutiska preparat eller föreliggande i förpackningar för

detaljhandeln, för medicinskt eller kirurgiskt bruk, med un­

dantag av varor, upptagna i anm. 3 till detta kapitel: 1

A. vadd samt varor av vadd.............................................................. 9,6 %

B. andra slag........................................................................................... 12^6 %

1 T. o. m. den 31 december 1969

1 milj. I. E. 0: 18.

-i

•: ri . ■'

Kungi. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

71

31 kap. Gödselmedel

Anmärkningar

1. Nr 31.02 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de icke

föreligger i sådan form eller förpackning, som anges i nr 31.05:

A. endera av följande produkter:

natriumnitrat, innehållande högst 16,3 viktprocent nitrogen;

ammoniumnitrat, även kemiskt rent;

ammoniumsulfatnitrat, även kemiskt rent;

ammoniumsulfat, även kemiskt rent;

kalciumnitrat, innehållande högst 16 viktprocent nitrogen;

kalciummagnesiumnitrat, även kemiskt rent;

kalciumcyanamid, innehållande högst 25 viktprocent nitrogen, även behandlad med olja;

karbamid (urinämne), innehållande högst 45 viktprocent nitrogen;

B. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A ovan (utan avseende

på komponenternas renhetsgrad);

C. gödselmedel, utgörande blandningar av ammoniumklorid eller produkter, upptagna under

A eller B ovan (utan avseende på komponenternas renhetsgrad), med krita, gipssten eller

andra oorganiska ämnen utan gödselverkan;

D. flytande gödselmedel, utgörande lösningar i vatten eller ammoniak av ammoniumnitrat

eller karbamid enligt A ovan eller av blandningar av dessa ämnen.

2. Nr 31.03 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de icke före­

ligger i sådan form eller förpackning, som anges i nr 31.05:

A. endera av följande produkter:

thomasslagg;

termiskt uppslutna kalciumfosfater (termofosfater, smältfosfater) och termiskt behandlade

naturliga kalciumaluminiumfosfater;

superfosfater (även dubbel- och trippelsuperfosfater);

kalciumhydrogenfosfat (dikalciumfosfat), innehållande 0,2 viktprocent fluor eller däröver;

B. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A ovan (utan avseende

på komponenternas renhetsgrad);

C. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A eller B ovan (utan

avseende på komponenternas renhetsgrad), med krita, gipssten eller andra oorganiska

ämnen utan gödselverkan.

3. Nr 31.04 omfattar endast här nedan angivna produkter, under förutsättning att de icke före­

ligger i sådan form eller förpackning, som anges i nr 31.05:

A. endera av följande produkter:

naturliga, råa kaliumsalter (karnallit, kainit, sylvinit m. fl.);

råa kaliumsalter, utvunna ur melassaska;

kaliumklorid, även kemiskt ren, annan än som avses under anm. 6 c nedan;

kaliumsulfat, innehållande högst 52 viktprocent K20;

kaliummagnesiumsulfat, innehållande högst 30 viktprocent KaO;

B. gödselmedel, utgörande blandningar av produkter, upptagna under A ovan (utan avseende

på komponenternas renhetsgrad).

4. Ammoniumfosfater, innehållande per kg 6 mg arsenik (As) eller däröver, hänföres till nr

31.05.

5. De i anm. 1 A, 2 A, 3 A och 4 angivna gränsvärdena hänför sig till produkternas torrsubstans.

6. Detta kapitel omfattar icke:

a) djurblod, hänförligt till nr 05.15;

b) isolerade kemiskt definierade föreningar, andra än de ovan i anm. 1 A, 2 A, 3 A och 4

upptagna;

c) odlade kristaller (ej utgörande optiska element) av kaliumklorid, vägande per styck minst

2,5 g, hänförliga till nr 38.19; optiska element av kaliumklorid (nr 90.01).

31.01 Guano och andra naturliga animaliska eller vegetabiliska

gödselmedel, även blandade med varandra men icke

kemiskt

behandlade............................................................................................... fri

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

31 kap.

31.02 Kvävegödselmedel, mineraliska eller kemiska:

A. ammoniumnitrat och ammoniumsulfatnitrat samt bland­

ningar med ammoniumnitrat, innehållande mer än 15 vikt­

procent ammoniumnitrogen, beräknat på torrsubstansen;

karbamid (urinämne) och blandningar med karbamid;

flytande gödselmedel enligt anm. 1 D...................................... 9,6 %

B. ammoniumsulfat; produkter, innehållande över 1,8 vikt­

procent ammoniumnitrogen, beräknat på torrsubstansen, ej

hänförliga till A................................................................. 100 kg 2: 40

C. andra slag........................................................................................... fri

31.03 Fosforgödselmedel, mineraliska eller kemiska.................................. fri

31.04 Kaligödselmedel, mineraliska eller kemiska.................................... fri

31.05 Andra gödselmedel; produkter, hänförliga till detta kapitel,

i form av tabletter, pastiller e. d. eller i förpackningar, vägande

per styck högst 10 kg brutto:

A. produkter, hänförliga till detta kapitel, i form av tabletter,

pastiller e. d. eller i förpackningar, vägande per styck

högst 10 kg brutto........................................................................... 8 %

B. andra slag:

1. nitrogenhaltiga............................................................................ 8 %

2. andra.............................................................................................. fri

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

73

32 kap. Garvämnes- och förgämnesextrakter; garvsyror och derivat

därav; färgämnen, lacker och andra beredda färger; kitt och

spackelfärger; tryckfärger, bläck och tusch

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar, dock med

undantag av färgämnen m. m., hänförliga till nr 32.04 eller 32.05, oorganiska produkter,

utgörande s. k. luminoforer (nr 32.07), samt lösliga färgämnen i sådan form eller förpack­

ning, som tillhandahålles i detaljhandeln, hänförliga till nr 32.09;

b) tannater och andra tanninderivat av produkter, hänförliga till nr 29.38—29.42, 29.44 eller

35.01—35.04.

2. Till nr 32.05 hänföres bl. a. blandningar av stabiliserade diazoniumsalter med kopplingskom-

ponenter till dessa för framställning på textilfibrer av olösliga s. k. naftolfärgämnen (utveck-

lingsf ärgämnen).

3. Nr 32.05—32.07 omfattar även sådana preparat på basis av syntetiska organiska färgämnen

(organiska pigment härunder inbegripna), substratpigment eller andra färgämnen, som an­

vändes för färgning i massan av plaster, gummi och liknande material eller för framställning

av preparat för tryckning av textilvaror. Till dessa nummer hänföres dock icke sådana

beredningar av pigment, som avses i nr 32.09.

4. Lösningar (andra än kollodium) av produkter, hänförliga till nr 39.01—39.06, i flyktiga or­

ganiska lösningsmedel, hänföres till nr 32.09, om lösningen innehåller mer än 50 viktprocent

lösningsmedel.

5. Med färgämnen enligt detta kapitel avses icke produkter med användning som fyllmedel i

oljefärger, även om de skulle vara lämpade som pigment i kallvattenfärger.

6. Med brons- och färgfolier enligt nr 32.09 avses endast produkter, som användes för tryckning

av t. ex. bokomslag och mössband och som består av:

a) tunna blad, framställda av metallpulver (även av ädel metall) eller pigment jämte lim,

gelatin eller annat bindemedel;

b) metall (t. ex. guld eller aluminium) eller pigment, anbragt på underlag av papper, plast

eller annat material.

32.01

Vegetabiliska garvämnesextrakter.......................................... fri

32.02 Garvsyror (tannin), vattenextraherat

galläppletannin

här­

under inbegripet, samt salter, etrar, estrar och andra derivat

därav.............................................................................................. fri

32.03

Syntetiska garvämnen, även blandade med

naturliga garv­

ämnen; konstgjorda pyrmedel (t. ex. enzymatiska och mikro-

biella preparat):

A. syntetiska garvämnen med en askhalt av högst 20 vikt­

procent, beräknat på torrsubstansen............................. 5

%

B. andra slag............................................................................. fri

32.04 Vegetabiliska färgämnen (härunder inbegripet färgträextrakter

och andra vegetabiliska färgämnesextrakter med undantag av

indigo) och animaliska färgämnen....................................... fri

32.05 Syntetiska organiska färgämnen, organiska pigment

härunder

inbegripna; syntetiska organiska produkter, utgörande s. k.

luminoforer; på textilfibrer fixerbara s. k. optiska blekmedel;

naturlig indigo........................................................................... fri

32.06

Substratpigment....................................................................... fri

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

32.07 Andra färgämnen; oorganiska produkter, utgörande s. k. lurnino-

forer........................................................................................................... fri

32.08 Beredda porslins-, glas- och emaljfärger, beredda opakmedel,

icke frittad glasyr- och emaljmassa, flytande glansmetallpreparat

och lysterfärger samt liknande beredningar för keramik-, glas- och

emaljeringsindustrier; engober; fritta och annat glas i form av

pulver, korn eller flingor...................................................................... fri

32.09 Lacker, klara eller pigmenterade; kallvattenfärger (även för

färgning av läder); andra målningsfärger; pigment, rivna i

linolja, lacknafta, terpentinolja eller liknande vid tillverkning

av målningsfärger använda produkter; brons- och färgfolier;

lösliga färgämnen i sådan form eller förpackning, som tillhanda-

hålles i detaljhandeln:

A. lacker, klara eller pigmenterade; lösningar enligt anm. 4 till

74

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

32 kap.

detta kapitel...................................................................................... 11 %

B. emulsionsfärger; bronspasta och till lacker ej hänförliga

bronsfärger......................................................................................... 8 %

C. andra slag........................................................................................... 5,2 %

32.10 Konstnärsfärger, färger för skolbruk, plakatfärger, brytnings-

färger och liknande färger i form av tabletter eller i tuber,

burkar, flaskor, skålar eller i liknande form eller förpackning,

härunder inbegripet dylika färger i lådor eller skrin, med eller

utan penslar, paletter, skålar och andra tillbehör........................... 7,8 %

32.11

Beredda sickativ..................................................................................... 5,2 %

32.12 Kitt, spackelfärger och andra utfyllnings- eller tätningsmedel;

ympvax...................................................................................................... 5,2 %

32.13 Tryckfärger, bläck, tusch och liknande färger:

A. tryckfärger och dupliceringsfärger............................................... 7,2 %

B. andra slag........................................................................................... 4,6 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

75

33 kap. Flyktiga vegetabiliska oljor och resinoider; parfymer,

toalettmedel och kosmetiska preparat

Anmärkningar

Detta kapitel omfattar icke:

a) alkoholhaltiga beredningar (s. k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker (nr

22.09);

b) tvål, hänförlig till nr 34.01;

c) terpentinolja och andra produkter, hänförliga till nr 38.07.

2. Nr 33.06 omfattar bl. a. produkter, även oblandade (med undantag av produkter, hänförliga

till nr 33.05), lämpade för användning såsom parfymer, toalettmedel eller kosmetiska preparat

och inkommande i förpackningar, som tillhandahålles i detaljhandeln för sådan användning.

33.01

Flyktiga vegetabiliska oljor i flytande eller fast form, även

terpenfria; resinoider.............................................................................. fri

33.02 Terpenhaltiga biprodukter ur flyktiga vegetabiliska oljor.............. fri

33.03 Koncentrat av flyktiga vegetabiliska oljor (erhållna genom s. k.

enfleurage eller maceration) i fett, icke flyktig olja, vax eller

liknande ämne......................................................................................... fri

33.04 Blandningar av två eller flera luktämnen (naturliga eller syn­

tetiska) samt blandningar (alkohollösningar härunder inbe­

gripna) på basis av ett eller flera av dessa ämnen, utgörande

råvaror för parfymindustrin, livsmedelsindustrin eller andra

industrier.................................................................................................. fri

33.05 Vatten från destillation av flyktiga vegetabiliska oljor samt

vattenlösningar av dylika oljor, även för medicinskt bruk........ fri

33.06 Parfymer, toalettmedel och kosmetiska preparat........................... 9,6 %

■'V

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

77

34 kap. Tvål; organiska ytaktiva ämnen samt tvätt- och rengörings­

medel; smörjmedel; konstgjorda växer och beredda vaxer; puts-

och skurmedel; ljus och liknande produkter; modellerings-

massa och dentalvax

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) isolerade kemiskt definierade föreningar;

b) tandkräm och liknande tandvårdsmedel, rakkräm och schamponeringsmedel, även inne­

hållande tvål eller organiska ytaktiva ämnen (nr 33.06).

2. Nr 34.01 omfattar endast vattenlöslig tvål, även med tillsats av andra ämnen (desinfektions­

medel, slippulver, fyllmedel, medicinskt verkande ämnen o. d.).

3. Med oljor, erhållna ur petroleum eller ur bituminösa mineral, i nr 34.03 avses produkter enlist

anm. 3 till 27 kap.

4. Med beredda vaxer, icke emulgerade och icke innehållande lösningsmedel, i nr 34.04 avses endast

följande produkter:

A. blandningar av animaliska eller av vegetabiliska eller av konstgjorda vaxer;

B. blandningar av olika slag av vaxer (animaliska, vegetabiliska, mineraliska eller konstgjor­

da);

G. blandningar med vaxkonsistens, icke emulgerade och icke innehållande lösningsmedel, på

basis av ett eller flera slag av vaxer och innehållande fett, harts, mineralämnen eller andra

ämnen.

Nr 34.04 omfattar icke:

a) vaxer, hänförliga till nr 27.13;

b) oblandade animaliska och oblandade vegetabiliska vaxer, endast färgade.

34.01

Tvål och såpa, även medicinska:

A. toalettvål i formade handstycken, raktvål härunder inbe­

gripen ................................................................................... 100 kg1

B. andra slag...........................................................................................

34.02 Organiska ytaktiva ämnen; ytaktiva preparat samt tvätt- och

rengöringsmedel, även innehållande tvål eller såpa......................

34.03 Beredda smörjmedel samt preparat av sådana slag, som an­

vändes för olje- eller fettbehandling av textilvaror, läder eller

andra material, dock med undantag av produkter, innehållande

minst 70 viktprocent oljor, erhållna ur petroleum eller ur bi­

tuminösa mineral:

A. smörjfetter.......................................................................... 100 kg

B. andra slag...........................................................................................

34.04 Konstgjorda vaxer, även vattenlösliga eller direkt emulger-

bara med vatten; beredda vaxer, icke emulgerade och icke

innehållande lösningsmedel:

A. vaxliknande glycerider; i vatten lösliga eller direkt emul-

gerbara vaxer....................................................................................

B. andra slag...........................................................................................

34.05 Puts- och polermedel för skodon, möbler, golv och metall­

föremål, skurpulver samt liknande preparat, med undantag av

beredda vaxer, hänförliga till nr 34.04 .............................................

40: —

9,6 %

9,6 %

1: 60

fri

10,8

%

fri

6,4 %

1

Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket vara av

ifrågavarande slag brukar saluhållas i detaljhandeln.

78

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

34 kap.

34.06 Stearin-, paraffin- och vaxljus samt liknande varor..................... 6,5 %

34.07 Modelleringsmassor, även inkommande i satser eller utgörande

leksaker; s. k. dentalvax samt avtrycksmassor för dentalbruk,

i form av plattor (även hästskoformade), stavar e. d.................... fri

Kungi. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

79

35 kap. Proteiner, lim och klister

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) proteiner, utgörande medikamenter (nr 30.03);

b) brevkort och andra tryckalster av gelatin (49 kap.).

35.01 Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat; kaseinlim:

A. kasein.................................................................................................. fri

B. andra slag............................................................................ 100 kg 16: —

35.02 Albuminer, albuminater och andra albuminderivat...................... fri

35.03 Gelatin (härunder inbegripet gelatinfolier med kvadratisk eller

rektangulär form, även färgade eller ytbehandlade) och gelatin­

derivat; lim från ben, hudar, senor e. d. samt fisklim; husbloss

...................................................................................................... 100 kg 16: —

35.04 Andra proteiner, peptoner härunder inbegripna, samt derivat

därav; hudpulver, även behandlat med kromsalt......................... fri

35.05 Dextrin och dextrinklister; löslig stärkelse och rostad stärkelse;

stärkelseklister........................................................................................ fri

35.06 Lim och klister, beredda, ej hänförliga till annat nummer;

produkter, alla slag, lämpade för användning såsom lim eller

klister och inkommande för sådan användning i detalj handels­

förpackningar, vägande per styck högst 1 kg netto:

A. i detaljhandelsförpackningar, vägande per styck högst 1 kg

netto.................................................................................................... 11,2 %

B. andra slag............................................................................ 100 kg 16: —

i/n:

QTi.t

i: •:

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

81

36 kap. Krut och sprängämnen; pyrotekniska artiklar; tändstickor;

pyrofora legeringar; vissa brännbara produkter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke isolerade kemiskt definierade föreningar, andra än sådana som

avses i anm. 2 a och b nedan.

2. Nr 36.08 omfattar endast:

a) metaldehyd, hexametylentetramin och dylika ämnen i form av tabletter, stavar o. d.,

varav framgår varornas användning som bränsle, ävensom bränslen på basis av alkohol

(torrsprit) samt liknande beredda bränslen, fasta eller i pastaform;

b) flytande bränslen (t. ex. bensin) för cigarrettändare eller liknande tändare, i behållare

rymmande högst 300 ml;

c) tjärfacklor, braständare och liknande varor.

36.01

Krut:

A. svartkrut............................................................................................ 4 %

B. andra slag........................................................................................... 9,6 %

36.02 Beredda sprängämnen............................................................... 9,6

%

36.03 Stubin, detonerande stubin härunder inbegripen:

A. svartkrutsstubin............................................................................... 4 %

B. annan.................................................................................................. 9,6 %

36.04 Tändhattar, rivtändare, sprängkapslar och liknande tändmedel

fri

36.05 Pyrotekniska artiklar (fyrverkeripjäser, knalldosor, livrädd-

ningsraketer och liknande artiklar):

A. pyrotekniska artiklar för signalerings- eller livräddnings-

ändamål.............................................................................................. fri

B. andra slag........................................................................................... 12 %

36.06 Tändstickor, med undantag av bengaliska tändstickor.. 100 kg1

4: —

36.07 Järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar, även

tillformade.................................................................................... fri

36.08 Andra brännbara produkter.................................................... fri

1

Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket vara av

ifrågavarande slag brukar saluhållas i detaljhandeln.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

83

37 kap. Produkter för foto- eller kinobrult

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke avfall och skrot.

2. Nr 37.08 omfattar endast:

a) kemiska preparat, utgörande blandningar för fotobruk (t. ex. framkallare, fixerings- och

toningsmedel, ljuskänsliga emulsioner);

b) oblandade kemiska produkter, lämpade för fotobruk, i avdelade doser eller i förpackningar,

som tillhandahålles i detaljhandeln för sådant bruk.

Nr 37.08 omfattar icke lacker, klister och liknande preparat, vilka tulltaxeras efter sin be­

skaffenhet.

37.01

Fotografiska plåtar och fotografisk bladfilm, ljuskänsliga, icke

exponerade, av annat material än papper, papp eller vävnad... fri

37.02 Film i rullar, ljuskänslig, icke exponerad, även perforerad......... fri

37.03 Papper, papp och väv, ljuskänsliga, även exponerade men icke

framkallade:

A. innehållande silverförening som ljuskänsligt ämne................. fri

B. andra slag:

1. papper och papp......................................................................... 6,4 %

2- väv.................................................................................................. 8 %

37.04 Plåtar och film, exponerade men icke framkallade, negativa

eller positiva............................................................................................ fri

37.05 Plåtar samt film, även perforerad (annan än kinofilm), expo­

nerade och framkallade, negativa eller positiva............................. fri

37.06 Kinofilm med enbart ljudspår, exponerad och framkallad,

negativ eller positiv............................................................................... fri

37.07 Annan kinofilm, med eller utan ljudspår, exponerad och fram­

kallad, negativ eller positiv:

A. negativ film, ävensom positiv film, avsedd att användas

uteslutande för kopiering................................................................ fri

B. andra slag............................................................................ 100 kg 640: —

37.08 Kemiska produkter för fotobruk, blixtljuspreparat härunder

inbegripna:

A. ljuskänslig kollodiumemulsion...................................................... 8 %

B. andra................................................................................................... fri

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

85

38 kap. Diverse kemiska produkter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar, dock med

undantag av:

1. konstgjord grafit (nr 38.01);

2. desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpningsmedel, groningsförhindran-

de medel, råttgift och liknande produkter, i sådan form eller förpackning, som avses i

nr 38.11;

3. laddningar till brandsläckningsapparater ävensom brandsläckningsbomber (nr 38.17);

4. produkter, upptagna i anm. 2 a, c, d och f nedan;

b) medikamenter (nr 30.03).

2. Enligt nr 38.19 tulltaxeras bl. a. följande varor, som skall anses icke hänförliga till annat

nummer i tulltaxan:

a) odlade kristaller (ej utgörande optiska element) av magnesiumoxid eller av halogenider

av alkalimetaller eller alkaliska jordartsmetaller, vägande per styck minst 2,5 g;

b) finkelolja;

c) bläckborttagningsmedel i detaljhandelsförpackningar;

d) stencillack i detaljhandelsförpackningar;

e) smältbara artiklar för temperaturbestämning vid keramisk bränning (t. ex. Segerkäglor);

f) gips, speciellt beredd för dentalbruk;

g) blandningar av alkener med mycket låg polymerisationsgrad.

38.01

Konstgjord grafit; kolloidal grafit med undantag av grafit-

suspensioner i olja.................................................................................. fri

38.02 Djurkol (t. ex. benkol, elfenbenssvart, blodkol), även använt fri

38.03 Aktiverat kol (avfärgande, depolariserande eller adsorbe-

rande); aktiverad infusoriejord, aktiverad lera, aktiverad

bauxit och andra aktiverade naturliga mineraliska ämnen........ fri

38.04 Gasvatten och använd gasreningsmassa.......................................... fri

38.05 Tallolja (tallsyra) och lågraffinerad tallfettsyra............................. fri

38.06 Sulfitlut, indunstad............................................................................... fri

38.07 Terpentinolja och andra lösningsmedel av terpener, erhållna

genom destillation eller på annat sätt ur barrträ (t. ex. balsam-,

kolugns- och sulfatterpentin); rå dipenten; rå cymen (rå cymol);

»pine oil»................................................................................................... fri

38.08 Kolofonium och hartssyror samt derivat därav, andra än

hartsestrar, hänförliga till nr 39.05; s. k. hartssprit och harts­

oljor ........................................................................................................... fri

38.09 Trätjära; trätjäroljor, med undantag av till nr 38.18 hänförliga

lösnings- och spädningsmedel; trätjärkreosot; rå metanol

(rå metylalkohol); acetonolja.............................................................. fri

38.10 Vegetabiliskt beck, alla slag; bryggeriharts och liknande pro­

dukter på basis av kolofonium eller vegetabiliskt beck; kärn-

bindemedel på basis av naturliga, hartsartade produkter........... fri

38.11 Desinfektionsmedel, insekts-, svamp- och ogräsbekämpnings­

medel, groningsförhindrande medel, råttgift och liknande pro­

dukter, föreliggande i sådan form eller förpackning, som till-

handahålles i detaljhandeln, eller såsom preparat eller såsom

utformade artiklar (t. ex. band, vekar och ljus, preparerade

med svavel, samt flugfångare)............................................................ 9,6 %

38.12 Beredda glätt-, appretur- och betmedel av sådana slag, som

användes inom textil-, pappers- eller läderindustrin eller inom

närstående industrier:

A. innehållande stärkelse eller stärkelseprodukter, med un­

dantag av varor i detaljhandelsförpackningar, vägande per

86

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

38 kap.

styck högst 1 kg netto.................................................................... fri

B. andra slag.......................................................................................... 9,6 %

38.13 Betmedel för metaller; flussmedel och andra preparat, utgörande

hjälpmedel vid lödning eller svetsning; löd- och svetsmedel,

bestående av metall och andra ämnen, i form av pulver eller

pastor; preparat för beläggning eller fyllning av svetstråd eller

svetselektroder........................................................................................ 4 %

38.14 Preparat för motverkande av knackning, oxidation, korrosion

eller hartsbildning, viskositetshöjande preparat och andra

liknande beredda tillsatsmedel för mineraloljor.............................. fri

38.15 Beredda vulkningsacceleratorer......................................................... fri

38.16 Beredda närsubstrat för odling av mikrober................................. fri

38.17 Preparat och laddningar till brandsläckningsapparater; brand-

släckningsbomber................................................................................... 4,2 %

38.18 Lösnings- och spädningsmedel för lacker e. d., utgörande bland­

ningar ........................................................................................................ 11 %

38.19 Produkter, preparat och återstoder från kemiska eller när­

stående industrier, blandningar av naturprodukter härunder

inbegripna, ej hänförliga till annat nummer:

A. naften- och naftensulfonsyror samt till nr 34.02 ej hänförliga

alkalisalter av dessa syror; kolväteblandningar huvudsakligen

bestående av nonen eller dodecen............................................... fri

B. beredda antioxidanter för gummiindustrin............................... fri

C. icke sintrade blandningar, innehållande metallkarbider, för

framställning av hårdmetall......................................................... fri

D. murbruk, även hydrauliskt eller eldfast.................................... fri

E. gasreningsmassa, ej hänförlig till nr 38.04; elektrodmassa

och andra blandningar av kol, koks och beck, härunder

inbegripet förkoksad dylik massa; block, plattor, stänger

o. d. av kol......................................................................................... fri

F. återstoder från kemiska eller närstående industrier................. fri

G. kärnbindemedel, innehållande stärkelse eller stärkelseproduk­

ter, med undantag av varor i detaljhandelsförpackningar,

vägande per styck högst 1 kg netto............................................ fri

H. blandningar, ej hänförliga till A—G, bestående av oorga­

niska ämnen (t. ex. mineraliska produkter, oorganiska kemi­

kalier, glas- eller metallpulver), med undantag av bland­

ningar i förpackningar, vägande per styck högst 10 kg brutto:

belägges med tull som den beståndsdel, vars tullsats

medför högsta tullen, dock högst 11 %; hänsyn skall dock

icke tagas till ringa mängd ämnen, som ej väsentligen in­

verkar på varans beskaffenhet

IJ. andra slag........................................................................................... 11 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

87

SJUNDE AVDELNINGEN

Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och andra plaster)

samt varor därav; naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi

och faktis samt varor därav

39 kap. Plaster (cellulosaetrar och cellulosaestrar, konsthartser och

andra plaster) samt varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) brons- och färgfolier, hänförliga till nr 32.09;

b) konstgjorda vaxer (nr 34.04);

c) syntetiskt gummi (enligt definition i 40 kap.) och varor därav;

d) sadelmakeriarbeten (nr 42.01), resväskor, handväskor och andra artiklar, hänförliga till

nr 42.02;

e) korgmakeriarbeten och andra varor av flätningsmaterial, hänförliga till 46 kap.;

f) syntetiska och konstgjorda textilfibrer (elfte avd.) samt varor därav;

g) skodon, huvudbonader, paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och ridspön samt

delar därtill, solfjädrar och andra artiklar, hänförliga till tolfte avd.;

h) bijouteri varor, hänförliga till nr 71.16;

ij) varor, hänförliga till sextonde avd. (maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elek­

trisk materiel);

k) delar till transportmedel (sjuttonde avd.);

l) optiska element av plast, glasögoninfattningar, ritinstrument och andra artiklar, hänför­

liga till 90 kap.;

m) boetter, urfoder och andra artiklar, hänförliga till 91 kap.;

n) musikinstrument och delar därtill, samt andra artiklar, hänförliga till 92 kap.;

o) möbler och delar därtill (94 kap.);

p) borstbinderiarbeten och andra varor, hänförliga till 96 kap.;

q) leksaker, spel och sportartiklar (97 kap.);

r) knappar, blixtlås, reservoarpennor, stiftpennor och delar därtill, skaft till rökpipor,

cigarr- och cigarrettmunstycken, kammar, delar till termosflaskor samt andra artiklar,

hänförliga till 98 kap.

2. Till nr 39.01 och 39.02 hänföres endast genom kemisk syntes framställda produkter av följande

slag:

a) plaster, konsthartser härunder inbegripna;

b) silikoner;

c) resoler, flytande polyisobuten och liknande syntetiska polykondensations- och polymerisa-

tionsprodukter.

3. Nr 39.01—39.06 omfattar endast:

a) produkter, flytande eller i pastaform, härunder inbegripet emulsioner, dispersioner och

lösningar;

b) stycken, korn, flingor eller pulver, press- och sprutmassor härunder inbegripna;

c) enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm; sömlösa slangar och rör, stavar,

stänger (profilstänger härunder inbegripna), även ytbehandlade men icke på annat sätt

bearbetade;

d) plattor, duk, folier och band (remsor ej hänförliga till nr 51.02 härunder inbegripna),

även ytbehandlade (t. ex. tryckta), samt varor av nämnda slag, med eller utan ytbehand-

ling, nedskurna till kvadratisk eller rektangulär form (även om de utgör färdiga artiklar)

men icke vidare bearbetade;

e) avfall och skrot.

Med obearbetade produkter i nämnda nummer avses produkter i de under a, b och e upp­

tagna formerna.

39.01 Kondensations-, polykondensations- och polyadditionsproduk-

ter, även modifierade eller polymeriserade, linjära produkter

härunder inbegripna (t. ex. fenoplaster, aminoplaster, alkyder,

polyallylestrar och andra omättade polyestrar, silikoner):

A. obearbetade....................................................................................... 10 %

B. andra slag:

1. plattor, duk, folier och band, laminerade med annat ämne

än plast......................................................................................... 13 %

2. andra.............................................................................................. 13,4 %

88

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

39 kap.

39.02 Polymerisationsprodukter, sampolymerisat härunder inbegrip­

na (t. ex. polyeten, polytetrahalogeneten, polyisobuten, poly-

styren, polyvinylklorid, polyvinylacetat, polyvinylkloridacetat

och andra polyvinylderivat, polyakrylsyra- och polymetakryl-

syraderivat, kumaronindenhartser):

A. obearbetade....................................................................................... 10 %

B. andra slag:

1. plattor, duk, folier och band av akrylplast, med en

tjocklek av 0,6 mm eller däröver........................................... 13 %

2. plattor, duk, folier och band, laminerade med annat

ämne än plast, ej hänförliga till 1 ......................................... 13 %

3. andra............................................................................................. 13,4 %

39.03 Cellulosaregenerat; cellulosanitrat, cellulosaacetat och andra

cellulosaestrar, cellulosaetrar och andra kemiska cellulosa­

derivat, även mjukgjorda (t. ex. kollodium, celluloid); vulkan­

fiber:

A. obearbetade:

1. cellulosaacetat, cellulosapropionat och cellulosabutyrat,

utan tillsats av andra ämnen................................................... fri

2. andra.............................................................................................. 10 %

B. andra slag:

1. cellulosanitrat............................................................................... fri

2. vulkanfiber................................................................................... 4 %

3. andra:

a. plattor, duk, folier och band med en tjocklek av 1,5

mm eller däröver.................................................................... fri

b. plattor, duk, folier och band, laminerade med annat

ämne än plast, ej hänförliga till a...................................... 12,2 %

c. andra:

a.

avsedda att användas uteslutande för tillverkning

av ljuskänslig film......................................................... fri

/3. andra.................................................................................. 13,4 %

39.04 Härdade proteiner (t. ex. härdat kasein, härdat gelatin):

A. konsttarmar....................................................................................... 12 %

B. andra slag........................................................................................... fri

39.05 Naturhartser, modifierade genom s. k. utsmältning; konst-

hartser, erhållna genom förestring av naturhartser eller harts­

syror (hartsestrar); kemiska derivat av naturgummi (t. ex.

klorkautschuk, hydroklorkautschuk, oxikautschuk, cyklokaut-

schuk):

39 kap.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

89

A. obearbetade....................................................................................... 8 %

B. andra slag:

1. plattor, duk, folier och band, laminerade med annat

ämne än plast.............................................................................. 10,6 %

2. andra............................................................................................. 11,8 %

39.06 Andra högmolekylära polymerer, konsthartser och plaster;

alginsyra samt salter och estrar därav; linoxyn:

A. obearbetade:

1. alginsyra samt salter och estrar därav; växtslem, företrät,

förestrat eller på annat sätt modifierat................................ fri

2. stärkelse, företräd, förestrad eller på annat sätt mo­

difierad .......................................................................................... fri

3. andra............................................................................................. 8 %

B. andra slag:

1. plattor, duk, folier och band, laminerade med annat

ämne än plast.............................................................................. 10,6 %

2. andra.............................................................................................. 11,8 %

39.07 Varor av material, hänförliga till nr 39.01—39.06:

A. stenciler.............................................................................................. 8 %

B. andra................................................................................................... 13,4 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

91

40 kap. Naturgummi (kautschuk), syntetiskt gummi och faktis

Anmärkningar

samt varor därav

1. Med gummi avses i tulltaxan, om ej annat är föreskrivet, dels naturgummi (kautschuk),

balata, guttaperka och liknande naturliga produkter, syntetiskt gummi, av oljor framställd

faktis samt regenerat av dessa, dels vulkade dylika produkter (mjukgummi eller hårdgummi).

2. Detta kapitel omfattar icke följande varor av gummi och textilmaterial, vilka i allmänhet

hänföres till elfte avd.:

a) trikåvaror, innehållande gummi (med undantag av driv- och transportremmar, hänförliga

till nr 40.10); elastiska vävnader, innehållande gummitrådar, samt varor därav;

b) slangar av textilmaterial, invändigt belagda med gummi eller försedda med foder av

gummi (nr 59.15);

c) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi (med undantag av till

nr 40.10 hänförliga varor):

vägande per m2 högst 1 500 g; eller

vägande per m2 mer än 1 500 g och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial;

samt artiklar, tillverkade av sådana vävnader;

d) stampad filt, impregnerad eller överdragen med gummi och innehållande mer än 50 vikt­

procent textilmaterial, samt artiklar tillverkade av sådan filt;

e) fiberduk med impregnering eller överdrag av gummi eller med gummi som bindemedel,

oavsett vikten per m2, samt artiklar, tillverkade av sådan duk;

f) vävnadsliknande varor, bestående av parallellt ordnade trådar av textilmaterial, samman­

klistrade med gummi, oavsett vikten per m2, samt artiklar av sådana varor.

Till detta kapitel hänföres dock plattor, duk och band av poröst gummi i förening med vävnad,

stampad filt, fiberduk eller liknande textilvara samt varor, tillverkade av dylikt material,

för så vitt textilvaran utgör endast förstärkning.

3. Detta kapitel omfattar ej heller:

a) skodon och delar därtill, hänförliga till 64 kap.;

b) huvudbonader och delar därtill, badmössor härunder inbegripna, hänförliga till 65 kap.;

c) delar av hårdgummi till maskiner och apparater, mekaniska eller elektriska, ävensom andra

artiklar av hårdgummi, för elektrotekniskt ändamål, hänförliga till sextonde avd.;

d) varor, hänförliga till 90, 92, 94 eller 96 kap.;

e) leksaker, spel och sportartiklar (andra än idrottshandskar samt varor, hänförliga till nr

40.11) (97 kap.);

f) knappar, reservoarpennor, skaft till rökpipor, kammar och andra till 98 kap. hänförliga

artiklar.

4. Med syntetiskt gummi i anm. 1 till detta kapitel och i nr 40.02, 40.05 och 40.06 avses:

a) omättade syntetiska produkter, vilka genom vulkning med svavel, selen eller tellur

irreversibelt kan överföras till icke termoplastiska produkter och vilka, sedan de sålunda

vulkats under gynnsammaste möjliga betingelser (dock utan tillsats av andra ämnen,

såsom mjukningsmedel och fyllmedel, aktiva eller inaktiva, vilka icke är nödvändiga

för bildning av bryggbindningar), utgör produkter, som vid en temperatur mellan + 15°

och + 20° C kan sträckas till tre gånger sin ursprungliga längd utan att brista och som

efter att ha sträckts till två gånger sin ursprungliga längd inom två timmar återgår till en

längd av högst en och en halv gång den ursprungliga längden; bland dessa produkter

märkes c/.s-polyisopren, polybutadien, polyklorbutadien (GRM), polybutadienstyren

(GRS), polyklorbutadienakrylnitril (GRN), polybutadienakrylnitril (GRA) och butyl-

gummi (GRI);

b) tioplaster (GRP);

c) naturgummi, modifierat genom inympning eller inblandning av plast, under förutsättning

att den därvid erhållna produkten med avseende å vulkning, elasticitet och reversibilitet

uppfyller i a ovan stadgade villkor.

5. Till nr 40.01 och 40.02 hänföres icke:

a) latex (gummimjölk), naturlig eller syntetisk (även förvulkad), försatt med vulkmedel,

acceleratorer, fyllmedel (aktiva eller inaktiva), mjukningsmedel, färgämnen (andra än

färgämnen, som tillsatts endast i avsikt att underlätta identifieringen) eller andra ämnen;

92

latex, endast stabiliserad eller koncentrerad, samt värmekänslig och elektropositiv latex

tulltaxeras dock enligt nr 40.01 eller 40.02;

b) gummi som före koaguleringen försatts med kimrök (»carbon black») eller kiseldioxid,

med eller utan tillsats av mineralolja, ävensom gummi, som efter koaguleringen försatts

med annat ämne än gummi;

c) blandningar av två eller flera av i anm. 1 till detta kapitel angivna produkter, med eller

utan tillsats av annat ämne.

6. Tråd, helt av mjukgummi, med största tvärmått av mer än 5 mm hänföres (oberoende av

tvärsnittets form) till nr 40.08.

7. Till nr 40.10 hänföres bl. a. driv- och transportremmar av vävnader, impregnerade, över­

dragna eller laminerade med gummi eller tillverkade av garn av textilmaterial, impregnerat

eller överdraget med gummi.

8. Vid tillämpning av nr 40.06 anses förvulkad gummilatex utgöra ovulkad latex.

Vid tillämpning av nr 40.07—40.14 anses balata, guttaperka och liknande naturliga produkter,

av oljor framställd faktis samt regenerat av dessa utgöra mjukgummi, även om de är ovulkade.

9. Med plattor, duk och band i nr 40.05, 40.08 och 40.15 avses även ytbehandlade (t. ex. tryckta)

sådana varor, samt varor av nämnda slag, med eller utan ytbehandling, nedskurna till kva­

dratisk eller rektangulär form (även om de utgör färdiga artiklar) men icke vidare bearbetade.

Med strängar och stänger i nr 40.08 samt stänger och rör i nr 40.15 avses även ytbehandlade

sådana varor, samt varor av nämnda slag, med eller utan ytbehandling, nedskurna till viss

längd men icke vidare bearbetade.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

40 kap.

I. Rågummi

40.01

Naturlig latex (gummimjölk) med eller utan tillsats av synte­

tisk latex; förvulkad naturlig latex; naturgummi, balata, gut­

taperka och liknande naturliga produkter....................................... fri

40.02 Syntetisk latex (gummimjölk); förvulkad syntetisk latex;

syntetiskt gummi; faktis, framställd av oljor................................. fri

40.03 Gummiregenerat..................................................................................... fri

40.04 Avklipp och annat avfall av annat gummi än hårdgummi;

skrot av annat gummi än hårdgummi, användbart uteslutande

för återvinning av gummi; mjöl, framställt av avfall eller skrot

av annat gummi än hårdgummi......................................................... fri

II. Ovulkat gummi

40.05 Plattor, duk och band av ovulkat naturgummi eller ovulkat

syntetiskt gummi, med undantag av rökt arkgummi och kräpp-

gummi, hänförligt till nr 40.01 eller 40.02; korn av ovulkat

naturligt eller syntetiskt gummi, färdigblandat för vulkning; s. k.

master-batch, bestående av ovulkat naturligt eller syntetiskt

gummi, som före eller efter koaguleringen försatts med kimrök

(»carbon black») eller kiseldioxid, med eller utan tillsats av mi­

neralolja, oavsett varans form;

A. s. k. master-batch.............................................................................. fri

B. andra slag........................................................................................... 6,4 %

40.06 Ovulkat naturgummi och ovulkat syntetiskt gummi, latex här­

under inbegripen, i andra former eller tillstånd (t. ex. rör och

strängar, även profilerade, lösningar och dispersioner); artiklar

av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt gummi (t. ex.

överdraget eller impregnerat garn av textilmaterial; ringar och

rondeller):

A. överdraget eller impregnerat garn av textilmaterial:

belägges med samma tull som motsvarande icke över­

dragna eller icke impregnerade garn

40 kap.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

93

B. andra varor av ovulkat naturgummi eller ovulkat syntetiskt

gummi i förening med annat material........................................ 8 %

C. andra slag.......................................................................................... 6,4 %

III. Varor av mjukgummi (vulkat)

40.07 Tråd och rep av mjukgummi, även med överklädnad av textil­

material, samt garn av textilmaterial, impregnerat eller över­

draget med mjukgummi:

A. tråd av mjukgummi, utan överklädnad.................................... fri

B. andra slag........................................................................................... 11,2 %

40.08 Plattor, duk och band samt strängar och stänger, även pro­

filerade, av mjukgummi:

A. strängar och stänger, även profilerade...................................... 8,4 %

B. andra slag........................................................................................... 9,2 %

40.09 Rör och slangar av mjukgummi:

A. spiral- och pansarslangar............................................................... 7,6 %

B. andra................................................................................................... 9,2 %

40.10 Driv- och transportremmar av mjukgummi.................................... 9,6 %

40.11

Ringar, däck, utbytbara slitbanor till däck samt slangar och

fälgband, av mjukgummi, för alla slags hjul:

A. massiva ringar................................................................................... 9,2 %

B. andra................................................................................................... 11,4 %,

dock

minst

79:— per

100 kg

40.12 Hygieniska och farmaceutiska artiklar (dinappar härunder

inbegripna) av mjukgummi, även med delar av hårdgummi....

4 %

40.13 Kläder och tillbehör därtill (handskar härunder inbegripna)

av mjukgummi:

A. handskar.............................................................................................. 8 %

B. andra................................................................................................... 9 %

40.14 Andra varor av mjukgummi............................................................... 8 % IV.

IV. Hårdgummi

(

ebonit) och varor därav

40.15 Hårdgummi, obearbetat; plattor, band, stänger (även profi­

lerade) och rör ävensom avfall, skrot och pulver av hårdgummi:

A. avfall, skrot och pulver.................................................................. fri

B. andra slag........................................................................................... 6,4 %

40.16 Andra varor av hårdgummi................................................................ 6,4 %

rv.

i

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

95

ÅTTONDE AVDELNINGEN

Hudar, skinn, läder, pälsskinn och varor därav; sadelmakeriarbeten;

reseffekter, handväskor och liknande artiklar; varor av tarmar

41 kap. Hudar, skinn och läder

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) limläder och annat liknande avfall av oberedda hudar och skinn (nr 05.05 och 05.06);

b) skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun (nr 05.07 och 67.01);

c) hudar och skinn med hårbeklädnad, oberedda eller beredda (43 kap.); till nr 41.01 hänföres

dock med hårbeklädnad försedda oberedda hudar och skinn av nötkreatur, buffel och

hästdjur, av får (med undantag av persian, astrakan, karakul, breitschwanz och liknande

lammskinn ävensom skinn av indiskt, kinesiskt och mongoliskt lamm samt av tibetlamm),

av get (med undantag av mongol-, tibet- och yemenget), av svin (även navelsvin), ren,

gems, gasell, hjort, älg, rådjur och hund.

2. Med konstläder förstås i tulltaxan sådant material, som är upptaget i nr 41.10.

41.01

Hudar och skinn, oberedda (färska, saltade, torkade, kalkade

eller picklade)......................................................................................... fri

41.02 Läder av nötkreatur, buffel och hästdjur, ej hänförligt till nr

41.06—41.08:

A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare

garvning............................................................................................. fri

B. andra slag.............................................................................................. 6,6 %

41.03 Läder av får, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:

A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare

garvning ............................................................................................ fri

B. andra slag............................................................................................... 6,6 %

41.04 Läder av get, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:

A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare

garvning............................................................................................. fri

B. andra slag.............................................................................................. 6,6 %

41.05 Läder av andra djur, ej hänförligt till nr 41.06—41.08:

A. förgarvade hudar och skinn, avsedda att användas för vidare

garvning............................................................................................. fri

B. andra slag............................................................................................... 6,6 %

41.06 Sämskläder............................................................................................... 6,6 %

41.07 Pergament............................................................................................... 6,6 %

41.08 Lackläder samt metalliserat läder...................................................... 6,6 %

41.09 Avklipp och annat avfall av läder, konstläder eller pergament,

icke användbart för tillverkning av lädervaror; läderpulver ....

fri

41.10 Konstläder, innehållande läder eller läderfibrer, i plattor eller

rullar.............................................................................................................. 6,6 %

:■

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

97

42 kap. Lädervaror; sadelmaheriarbeten; reseffekter, handväskor och

liknande artiklar; varor av tarmar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) steril katgut och annan steril suturtråd för kirurgiskt bruk (nr 30.05);

b) kläder och tillbehör därtill (utom handskar) med foder eller utvändig beklädnad av päls­

skinn eller konstgjord päls, icke utgörande endast besättning (nr 43.03 och 43.04);

c) nätkassar, hänförliga till elfte avd.;

d) varor, hänförliga till 64 kap.;

e) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till 65 kap.;

f) piskor, ridspön och andra varor, hänförliga till nr 66.02;

g) strängar, trumskinn och andra delar till musikinstrument (nr 92.09 och 92.10);

h) möbler och delar därtill (94 kap.);

ij) leksaker, spel och sportartiklar, hänförliga till 97 kap.;

k) knappar och andra varor, hänförliga till nr 98.01 eller till 71 kap.

2. Icke kompletta eller icke färdiga varor tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga

varor, om de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga varorna.

2:1. Flaskor, borstar, saxar och dylika föremål, avsedda för och inkommande samtidigt med

reseffekter, necessärer eller liknande varor, tulltaxeras tillsammans med dessa varor.

3. Till nr 42.03 hänföres bl. a. handskar (idrotts- och skyddshandskar härunder inbegripna),

förkläden och andra speciella skyddspersedlar, hängslen, bälten, sabelkoppel och armband

(urarmband härunder inbegripna) av läder eller konstläder.

42.01

Sadelmakeriarbeten för djur (sadlar, seldon, draglinor, knäskydd

och liknande artiklar), oavsett materialets beskaffenhet.............

42.02 Reseffekter (t. ex. koffertar, resväskor, hattaskar och rygg­

säckar), shoppingväskor, handväskor, portföljer, plånböcker,

portmonnäer, necessärer, verktygsväskor, tobakspungar samt

fodral, etuier och askar (för t. ex. vapen, musikinstrument,

kikare, smycken, flaskor, kragar, skodon eller borstar) och

liknande förvaringspersedlar av läder, konstläder, vulkanfi­

ber, plast (i form av plattor, duk eller folier), papp eller textil­

vara:

A. handväskor........................................................................................

B. andra ...................................................................................................

42.03 Kläder och andra beklädnadspersedlar samt tillbehör därtill,

av läder eller konstläder:

A. handskar .............................................................................................

B. andra ...................................................................................................

42.04 Varor för tekniskt bruk, av läder eller konstläder........................

42.05 Andra varor av läder eller konstläder...............................................

42.06 Varor av tarmar, guldslagarhinna, blåsor eller senor...................

7,6

%

11,8

%,

dock

högst

660: —

per

100 kg

11,8

%

11,6

%

7,6 %

7,6 %

7,6 %

fri

Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

f-f),

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

99

43 kap. Pälsskinn och konstgjord päls samt varor därav

Anmärkningar

1. Med pälsskinn förstås i tulltaxan, utom i nr 43.01, beredda hudar och skinn med hårbe­

klädnad, av alla slags djur.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) skinn och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun (nr 05.07 och 67.01);

b) oberedda hudar och skinn med hårbeklädnad, hänförliga till 41 kap. (se anm. 1 c till 41

kap.);

c) handskar, tillverkade av dels läder, dels pälsskinn eller konstgjord päls (nr 42.03);

d) varor, hänförliga till 64 kap.;

e) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till 65 kap.;

f) leksaker, spel och sportartiklar, hänförliga till 97 kap.

3. Med tavlor, ämnen och liknande stycken, hänförliga till nr 43.02, förstås hopsydda pälsskinn

eller hopsydda delar av pälsskinn (med undantag av s. k. utryckta skinn) i form av kvadrater,

rektanglar, kors eller trapetser, utan förening med annat material. Andra hopfogade skinn,

som i förefintligt skick eller efter endast klippning utgör färdiga artiklar, ävensom hopsydda

skinn eller hopsydda delar av skinn i form av kläder eller delar eller tillbehör till kläder eller i

form av andra artiklar, hänföres till nr 43.03.

4. Kläder och tillbehör därtill (med undantag av sådana, som uteslutits genom anm. 2) med

foder eller utvändig beklädnad av pälsskinn eller konstgjord päls, icke utgörande endast

besättning, tulltaxeras efter beskaffenheten enligt nr 43.03 eller 43.04.

5. Med konstgjord päls avses i nr 43.04 sådana imitationer av pälsskinn, som framställts genom

fastklistring eller fastsyning av ull, hår eller annat fibermaterial på ett underlag av läder,

vävnad eller annat material. Imitationer, som framställts genom vävning, tulltaxeras som

motsvarande textilvara (t. ex. nr 58.04).

43.01

Pälsskinn, oberedda............................................................................... fri

43.02 Pälsskinn, beredda, även hopfogade till tavlor, ämnen eller

liknande stycken, ävensom avfallsbitar därav:

A. lösa pälsskinn, ävensom avfallsbitar........................................... 4,8 %

B. pälsskinn, hopfogade till tavlor, ämnen eller liknande

stycken............................................................................................... 6,4 %

43.03 Varor av pälsskinn................................................................................. 8,8 %

43.04 Konstgjord päls och varor därav:

A. konstgjord päls.................................................................................

9,2

%

B. varor av konstgjord päls................................................................ 14,2 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

101

NIONDE AVDELNINGEN

Trä och varor därav; träkol; kork och varor därav; korgmakeriarbeten

och andra varor av flätningsmaterial

44 kap. Trä och varor därav; träkol

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) trä med huvudsaklig användning för framställning av parfymer, farmaceutiska produkter,

insekts- eller svampbekämpningsmedel eller för liknande ändamål (nr 12.07);

b) trä med huvudsaklig användning för färgning eller garvning (nr 13.01);

c) aktiverat kol (nr 38.03);

d) varor, hänförliga till 46 kap.;

e) skodon och delar därtill, hänförliga till 64 kap.;

f) promenadkäppar och delar därtill samt delar till paraplyer, parasoller och ridspön (66

kap.);

g) varor, hänförliga till nr 68.09;

h) bijouteri varor, hänförliga till nr 71.16;

ij) varor, hänförliga till sjuttonde avd. (t. ex. vagnmakeriarbeten);

k) urfoder och andra varor, hänförliga till 91 kap.;

l) musikinstrument och delar därtill (92 kap.);

m) delar till skjutvapen (nr 93.06);

n) möbler och delar därtill (94 kap.);

o) leksaker, spel och sportartiklar (97 kap.);

p) rökpipor och delar därtill samt knappar och andra varor, hänförliga till 98 kap.

2. Varor av trä, även med delar eller tillbehör av glas, marmor eller annat material, inkommande

isärtagna eller icke sammansatta, tulltaxeras såsom färdiga varor av trä, om delarna in­

kommer samtidigt.

3. Med specialbehandlat trä förstås trä, även bestående av hopfogade skivor, som genom kemisk

eller mekanisk behandling (utöver eventuell limning eller annan behandling för sammanfog-

ning) erhållit väsentligt ökad densitet eller hårdhet samt större motståndsförmåga mot

mekanisk, kemisk eller elektrisk påverkan.

4. Till nr 44.19—44.28 hänföres även artiklar av kryssfaner eller annat skiktträ eller av cell­

plattor, specialbehandlat trä eller konstgjort trä.

5. Till nr 44.25 hänföres även verktyg och redskap med delar av metall, för så vitt dessa delar

icke utgör verktygets eller redskapets verksamma del.

44.01

Brännved; träavfall, sågspån härunder inbegripen........................ fri

44.02 Träkol (härunder inbegripet kol av nötskal), även i form av

briketter............................... fri

44.03 Virke, obearbetat eller barkat eller grovt avjämnat på ytan ... fri

44.04 Virke, bilat eller grovt sågat på två eller fyra sidor..................... fri

44.05 Virke, erhållet genom sågning (i längdriktningen), skärning

eller svarvning men icke vidare bearbetat, med en tjocklek

överstigande 5 mm................................................................................. fri

44.06 Kubbar av trä för gatubeläggning..................................................... fri

44.07 Järnvägs- och spårvägssliprar av trä................................................ fri

44.08 Tunnstav av trä, framställd genom klyvning, även sågad på

en av huvudsidorna men icke vidare bearbetad; tunnstav av

trä, framställd genom sågning, med minst en av huvudsidorna

cylindersågad men icke vidare bearbetad........................................ fri

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

44 kap.

44.09 Tunnbandsvidjor av trä; pålar av trä, kluvna; störar, pinnar

o. d. av trä, tillspetsade men icke sågade i längdriktningen;

träspån för tillverkning av korgar, askar, siktar e. d.; klarspån

och liknande spån av trä...................................................................... fri

44.10 Ämnen av trä till promenadkäppar, paraplyskaft, piskor, verk-

tygshandtag eller liknande artiklar, grovt tillformade eller

avrundade men icke svarvade, böjda eller på annat sätt bear­

betade ........................................................................................................ fri

44.11

Trätråd samt tändsticksämnen och skopligg av trä..................... fri

44.12 Träull och trämjöl.................................................................................. fri

44.13 Virke (parkettstav härunder inbegripen), hyvlat, spontat, falsat,

fasat eller på liknande sätt bearbetat:

A. parkettstav........................................................................................ 4,8 %

B. annat................................................................................................... fri

44.14 Virke, erhållet genom sågning (i längdriktningen), skärning

eller svarvning men icke vidare bearbetat, med en tjocklek av

högst 5 mm; faner med en tjocklek av högst 5 mm....................... 2,4 %

44.15 Fanerade skivor samt kryssfaner och annat skiktträ; träskivor

med inläggningar:

A. kryssfaner........................................................................................... 4,8 %

B. andra slag........................................................................................... 7,2 %

44.16 Lamellplattor av trä, icke massiva (cellplattor), även belagda

med plåt av oädel metall...................................................................... 7,2 %

44.17 Specialbehandlat trä i skivor, block e. d............................................ fri

44.18 Konstgjort trä, framställt genom agglomerering av träspån,

sågspån, trämjöl eller annat träartat avfall med naturhartser,

konsthartser eller andra organiska bindemedel, i skivor, block

e. d............................................................................................................... 4 %

44.19 Ram- och möbellister av trä samt profilerade lister av trä för

inredning i byggnader, för elektriska ledningar eller för liknande

ändamål.................................................................................................... 6,4 %

44.20 Ramar av trä för tavlor, fotografier, speglar e. d........................... 6,4 %

44.21

Lådor, häckar, cylindriska tunnor och liknande förpackningar

av trä, ej hänförliga till nr 44.22, sammansatta eller i delar......... fri

44.22 Tunnbinderiarbeten, såsom fat, kar, baljor och ämbar, samt

delar därtill, av trä, ej hänförliga till nr 44.08 ............................... 4,8 %

44.23 Byggnadssnickerier av trä, även grövre (timmermansarbeten),

härunder inbegripet trähus, omonterade eller monterade, och

sammansatt parkettstav:

A. sammansatt parkettstav................................................................ 4,8 k%

B. andra slag........................................................................................... fri

44.24 Llushållsartiklar av trä......................................................................... 8 %

44.25 Verktyg och redskap av trä; hyvelstockar, sågställningar och

dylika delar av trä till verktyg eller redskap; handtag och

skaft av trä till verktyg eller redskap; borstträn samt borst- och

kvastskaft av trä; skoläster och skoblock av trä:

A. verktyg och redskap; hyvelstockar, sågställningar och

dylika delar till verktyg eller redskap; handtag och skaft till

verktyg eller redskap; borstträn samt borst- och kvast­

skaft:

1. av hickory..................................................................................... fri

2. av annat träslag.......................................................................... 4 %

B. skoläster och skoblock:

1. grovt tillformade ämnen........................................................... fri

2

. andra slag.....................................................................................

8

%

44.26 Bobiner, spolpipor, trådrullar och liknande artiklar, svarvade,

av trä......................................................................................................... 4 %

44 kap.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

103

44.27 Golv- och bordlampor samt liknande belysningsartiklar av

trä; rumsinventarier av trä, ej hänförliga till 94 kap.; skrin,

serveringsbrickor, fruktskålar och liknande artiklar av trä;

askar, etuier och liknande förvaringspersedlar av trä för bords­

silver, ritbestick, musikinstrument o. d.; prydnadsartiklar av trä

samt artiklar av trä för personligt bruk, avsedda att bäras

exempelvis i fickor eller handväskor; delar av trä till artiklar,

hänförliga till detta nummer...............................................................

8

%

44.28 Andra varor av trä..............................................................................

8

%

Öl'

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

105

45 kap. Kork och varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) skodon och delar därtill, hänförliga till 64 kap.;

b) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till 65 kap.;

c) leksaker, spel och sportartiklar (97 kap.).

2. Tillskuren naturkork i kvadratiska eller rektangulära stycken samt naturkork med grovsidan

avjämnad hänföres till nr 45.02.

45.01

Naturkork, obearbetad, krossad, granulerad eller måleri; även­

som korkavfall........................................................................................

45.02 Naturkork i block, plattor, skivor eller remsor, härunder inbe­

gripet kuber för tillverkning av korkar............................................

45.03 Varor av naturkork...............................................................................

45.04 Presskork och varor därav .................................................................

fri

fri

fri

41 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 150

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

107

46 kap. Korgmaheriarbeten och andra varor av flätningsmaterial

Anmärkningar

1. Med flätningsmaterial avses bl. a. halm, korgvide, pil, bambu, säv, vass, träspån, bast, näver,

ospunna textilfibrer, enfibertråd och remsor av plast samt remsor av papper (men däremot

icke remsor av läder, konstläder eller filt, icke heller människohår, naturligt tagel, förgarn

och garn av textilmaterial samt enfibertråd och remsor, hänförliga till 51 kap.).

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) bind- och segelgarn samt tågvirke och linor, även flätade (nr 59.04);

b) skodon och huvudbonader samt delar därtill, hänförliga till 64 eller 65 kap.;

c) fordon och vagnskorgar av flätningsmaterial (87 kap.);

d) möbler och delar därtill (94 kap.).

3. Med liknande varor i nr 46.02 förstås platta varor, bestående av intill varandra parallellt

liggande stjälkar, fibrer e. d., sammanhållna medelst garn, tråd e. d. av textilmaterial eller av

annat material.

46.01 Flätor och liknande varor av flätningsmaterial, för tillverkning

av hattar eller för annat ändamål, även sammanfogade till

band:

A. av plast............................................................................................... 14,2 %

B. av annat ämne.................................................................................. fri

46.02 Vävnader och liknande varor av flätningsmaterial, mattor och

gallerverk härunder inbegripna; halmhylsor för flaskor:

A. av plast............................................................................................... 14,2 %

B. av annat ämne..................................................................................

8

%

46.03 Korgmakeriarbeten och andra artiklar, framställda direkt av

flätningsmaterial eller tillverkade av till nr 46.01 eller 46.02

hänförliga varor; artiklar av s. k. luffasvamp:

A. av plast............................................................................................... 14,2 %

B. av annat ämne..................................................................................

8

%

TIONDE AVDELNINGEN

Material för papperstillverkning; papper och papp samt varor därav

47 kap. Material för papperstillverkning

47.01

Pappersmassa.......................................................................................... fri

47.02 Avfall av papper eller papp, makulatur härunder inbegripen;

förbrukade varor av papper eller papp, användbara uteslutande

för papperstillverkning..........................................................................

frj

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

109

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

111

48 kap. Papper och papp samt varor av pappersmassa,

papper eller papp

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) brons- och färgfolier, hänförliga till nr 32.09;

b) parfympapper och puderpapper (nr 33.06);

c) tvålpapper (nr 34.01), papper, belagt eller impregnerat med ytaktiva rengöringsmedel

(nr 34.02), och cellulosavadd, impregnerad med polermedel, putskräm eller liknande pre­

parat (nr 34.05);

F

d) papper och papp, ljuskänsliga (nr 37.03);

e) plast, laminerad med papper eller papp (nr 39.01—39.06), vulkanfiber (nr 39.03) samt

varor av dessa material (nr 39.07);

f) artiklar, hänförliga till nr 42.02 (reseffekter m. m.);

g) varor, hänförliga till 46 kap. (korgmakeriarbeten m. m.);

h) pappersgarn och textilvaror därav (elfte avd.);

ij) slipmedel, anbragta på papper eller papp (nr 68.06), samt glimmerblad, anbragta på papper

(nr 68.15); papper och papp, överdragna med glimmerpulver, hänföres däremot till nr

48.07;

k) metallfolier, fästade på papper eller papp (femtonde avd.);

l) papper och papp, perforerade, för musikinstrument (nr 92.10);

m) varor, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel, sportartiklar o. d.) eller 98 kap. (knappar

m. m.).

2. Till nr 48.01 och 48.02 hänföres, om icke anm. 3 föranleder annat, även papper och papp,

som glättats (genom kalandrering eller på annat sätt) eller försetts med vattenmärken (även

torrstämplade), samt papper och papp, som, oberoende av förfaringssätt, färgats eller marmo-

rerats i massan. Papper och papp, som ytterligare bearbetats (t. ex. genom bestrykning eller

impregnering), hänföres däremot icke till dessa nummer.

3. Papper och papp, som med hänsyn till sin beskaffenhet skulle kunna hänföras till två eller

flera av nr 48.01 48.07, tulltaxeras enligt det sista av de nummer, som kan ifrågakomma.

4. Till nr 48.01—48.07 hänföres icke papper, papp och cellulosavadd:

a) i remsor eller rullar med en bredd, icke överstigande 15 cm;

b) i kvadratiska eller rektangulära ark, vilka i ovikt skick icke har någon sida större än 36 cm;

c) av annan form än kvadratisk eller rektangulär.

Papper och papp, handgjorda, hänföres dock, oberoende av storlek och form, till nr 48.02,

för så vitt icke den vid framställningen uppkomna råkanten helt eller delvis bortskurits eller

bestämmelserna i anm. 3 annat föranleder.

4:1. Till nr 48.01 A hänföres endast sådant olimmat eller svagt limmat, oglättat eller svagt

glättat (maskinglättat) papper med en vikt per m2 av minst 45 g men icke mer än 55 g och en

slipmassehalt, ej understigande 70 viktprocent av det i papperet ingående fibermaterialet

som är avsett för tryckning av tidningar.

5. Med tapeter i nr 48.11 förstås:

a) för beklädnad av väggar eller tak lämpat papper i rullar, under förutsättning att det

antingen är försett med en eller två s. k. stadkanter, med eller utan passmärken, eller__

därest det saknar stadkanter — har rätsidan färgad, mönstertryckt, bestruken, stoftad

eller försedd med präglade mönster och har en bredd av högst 60 cm;

b) tapetbårder, tapetfriser och tapethörn av papper.

6. Till nr 48.15 hänföres bl. a. pappersull, pappersremsor, även vikta och bestrukna, för flät-

ningsändamål eller annan användning, toalettpapper i rullar, även perforerat, eller i buntar

eller liknande förpackningar, men icke de i anm. 7 uppräknade varuslagen.

7. Till nr 48.21 hänföres bl. a. kort för statistikmaskiner, perforerade jacquardkort, hyllremsor,

pappersspetsar, borddukar, servetter och näsdukar, packningar, tillskärningsmönster samt

talllikar och liknande genom pressning eller gjutning framställda varor av pappersmassa,

papper eller papp.

8. Papper, papp och cellulosavadd samt varor därav, försedda med tryck, hänföres till detta

kapitel och ej till 49 kap., om trycket är av underordnad betydelse med hänsyn tillvarans

användning.

112

48 kap.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

I. Papper och papp i rullar eller ark

48.01

Papper och papp, maskingjorda, cellulosavadd härunder inbe­

gripen, i rullar eller ark:

A. tidningspapper..................................................................................

B. grålumppapp och grålumppapper................................................

C. kondensatorpapper..........................................................................

D. karbonråpapper ................................................................................

E. andra slag...........................................................................................

48.02 Papper och papp, handgjorda......................................................

48.03 Pergamentpapper, pergamentpapp och smörpapper, även imi­

terade, samt pergamyn, i rullar eller ark.........................................

48.04 Papper och papp, bestående av två eller flera genom bindemedel

förenade skikt, utan överdrag eller impregnering, även med

invändig förstärkning av annat material, i rullar eller ark .....

48.05 Papper och papp, vågade (även klistrade), kräpperade, plis­

serade, mönsterpressade, mönsterpräglade eller perforerade,

i rullar eller ark............................. .........................................................

48.06 Papper och papp, linjerade eller rutade, i rullar eller ark...........

48.07 Papper och papp med överdrag eller impregnering, härunder

inbegripet papper och papp, färgade eller marmorerade annor­

lunda än i massan eller försedda med tryck (ej hänförliga till

nr 48.06 eller till 49 kap.), i rullar eller ark:

A. papper och papp, överdragna eller impregnerade med

asfalt eller bitumen eller överdragna med grafit (skiffer­

imitation) ............................................................................................

B. andra slag...........................................................................................

48.08 Filterblock och filterplattor av pappersmassa................................

48.09 Byggnadsplattor av pappersmassa, träfibrer eller andra vege­

tabiliska fibrer, även innehållande naturharts, konstharts

eller liknande ämne som bindemedel.................................. 100 kg II.

fri

2,4 %

2,4 %

3,2 %

4 %

4 %

4 %

4 %

3,2 %

4,8 %

fri

4: —

II. Papper och papp, tillskurna för bestämt ändamål; varor av

papper eller papp

48.10 Cigarrettpapper, tillskuret, även i häften; cigarretthylsor...........

4 %

Anm. För cigarrettpapper i detaljförpackning och cigarretthylsor, vilka införes i den ordning

som avses i 1 § andra stycket förordningen den 16 juni 1961 (nr 394) om tobaksskatt eller i förord­

ningen den 29 juni 1966 (nr 394) om rätt för resande m. fl. att införa varor tull- och skattefritt,

skall, om tullfrihet ej åtnjutes, tull utgå med 5 öre för varje blad eller hylsa för framställning av

en cigarrett.

48.11

Papperstapeter (linkrustatapeter härunder inbegripna) och s. k.

fönsterpapper..........................................................................................

48.12 Mattor av papper eller papp, även med överdrag av linoleum-

massa, tillskurna eller icke tillskurna................................ ..............

48.13 Karbonpapper och liknande kopieringspapper, stenciler av

papper härunder inbegripna, samt övertryckspapper, tillskurna,

även förpackade i askar..................................................................

48.14

Brevpapper i block; kuvert, kortbrev, brevkort (utan bild),

korrespondenskort och papeterier av papper eller papp..........

48.15 Annat papper och annan papp, tillskurna för

bestämt ändamål:

A. kondensatorpapper...........................................................................

B. andra slag...........................................................................................

8

%

8

%

6,4 %

6.4 %

2.4 %

4,8 %

48 kap.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

113

48.16 Kartonger, säckar, påsar och andra förpackningar av papper

eller papp.................................................................................................. ^,4 %

48.17 Kortregister lådor, brevkorgar, förvaringskartonger och liknande

artiklar av papper eller papp, för kontor, butiker o. d.................. 6,4 %

48.18 Kontorsböcker, skriv- och anteckningsböcker, anteckningsblock,

orderböcker, kvittensblock o. d., skrivunderlägg och samlings-

pärmar samt andra artiklar av papper eller papp för skolor,

kontor e. d.; album för prover eller samlingar samt bokomslag,

av papper eller papp............................................................................. M %

48.19 Etiketter av papper eller papp, med eller utan tryck eller bilder,

även överdragna med gummi arabicum, lim e. d............................ 6,4 %

48.20 Bobiner, spolpipor och liknande artiklar av pappersmassa, papper

eller papp, även perforerade eller härdade...................................... 6,4 %

48.21 Andra varor av pappersmassa, papper, papp eller cellulosa­

vadd .......................................................................................................... 6>4 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

115

49 kap. Tryckalster, handskrifter och ritningar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) papper, papp och celiulosavadd samt varor därav, försedda med tryck av underordnad

betydelse med hänsyn till varans användning (48 kap.);

b) spelkort och andra varor, hänförliga till 97 kap.;

c) konstgrafiska originalblad (nr 99.02), frimärken, beläggningsstämplar o. d., hänförliga

till nr 99.04, antikviteter och andra artiklar, hänförliga till 99 kap.

2. Bundna tidningar och tidskrifter samt två eller flera nummer av tidningar eller tidskrifter i

gemensamt omslag hänföres till nr 49.01.

3. Till nr 49.01 hänföres även:

a) samlingar av reproduktioner av konstverk, teckningar m. m. jämte därtill hörande text,

behandlande dessa arbeten eller deras upphovsmän, för så vitt varorna utgör paginerade,

kompletta verk, lämpliga för inbindning till böcker;

b) bilder, hörande till samtidigt inkommande böcker (häftade eller bundna);

c) kompletta verk eller delar därav, i häften, ark eller lösa blad, avsedda att bindas eller häftas

till böcker.

Tryckta bilder i ark eller lösa blad, som saknar text, hänföres dock till nr 49.11.

4. Tryckalster, i reklamsyfte utgivna av däri nämnd firma eller för dennas räkning eller annars

' avsedda huvudsakligen för reklamändamål (tryckalster för turistreklam härunder inbegripna),

hänföres icke till nr 49.01 eller 49.02 utan tulltaxeras enligt nr 49.11.

5. Med bilderböcker enligt nr 49.03 förstås sådana böcker, i vilka bilderna utgör huvudsaken

och texten är av underordnad betydelse.

6. Genom duplicering eller på annat sätt framställda kopior av till detta kapitel hänförliga

tryckalster tulltaxeras såsom motsvarande tryckalster. Med karbonpapper eller på ljuskänsligt

papper framställda kopior av handskrifter eller maskinskrivna texter hänföres till nr 49.06.

7. Med vykort förstås i nr 49.09 kort med bild och postalt tryck.

49.01

Böcker, broschyrer och liknande tryckalster (även bestående

av endast ett blad)................................................................................. fri

49.02 Tidningar och tidskrifter, även illustrerade.................................... fri

49.03 Bilder-, rit- och målarböcker, för barn, häftade eller bundna ... fri

49.04 Musiknoter, tryckta eller handskrivna, även i form av böcker,

med eller utan bilder............................................................................. fri

49.05 Kartor (atlaser och topografiska kartor härunder inbegripna)

samt jord- och himmelsglober, tryckta............................................. fri

49.06 Byggnads- och maskinritningar samt andra ritningar och teck­

ningar för tekniska, kommersiella eller liknande ändamål

ävensom kopior därav; handskrifter och maskinskrivna texter . fri

49.07 Frimärken, beläggningsstämplar o. d., omakulerade, gångbara

här i landet eller avsedda att här utges; stämpelpapper; sedlar,

aktier, obligationer och andra liknande värdehandlingar;

checkhäften............................................................................................. fri

49.08 Dekalkomanier....................................................................................... 6,4 %

49.09 Vykort samt födelsedagskort, julkort och andra liknande kort,

försedda med bild, oavsett framställningsmetoden, med eller

utan utstyrsel.......................................................................................... 6,4 %

49.10 Almanackor, alla slag, av papper eller papp, almanacksblock

härunder inbegripna.............................................................................. fri

49.11

Andra tryckalster, härunder inbegripet tryckta bilder; foto­

grafier ........................................................................................................ fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

117

ELFTE AVDELNINGEN

Textilvaror

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke:

a) borst och andra djurhår till borstbinderiarbeten (nr 05.02) samt tagel och avfall därav

(nr 05.03);

b) människohår och varor därav (nr 05.01, 67.03 och 67.04); filterdukar och grova vävnader

av människohår för oljepressning eller liknande ändamål hänföres dock till nr 59.17;

c) vegetabiliska material, hänförliga till 14 kap.;

d) asbestfibrer (nr 25.24) och varor av asbest (nr 68.13 och 68.14);

e) varor, hänförliga till nr 30.04 eller 30.05, såsom vadd, bindor och liknande artiklar för

medicinskt eller kirurgiskt bruk, samt steril suturtråd för kirurgiskt bruk;

f) ljuskänslig väv (nr 37.03);

g) enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm och remsor, såsom konstbast o. d.,

med större bredd än 5 mm, av plast (39 kap.) samt flätor och vävnader av dylik tråd eller

av dylika remsor (46 kap.);

h) vävnader, stampad filt och fiberduk, impregnerade, överdragna eller laminerade med

gummi, och varor därav, hänförliga till 40 kap.;

ij) hudar och skinn med hårbeklädnad (41 och 43 kap.), varor av pälsskinn, hänförliga till

nr 43.03, samt konstgjord päls och varor därav, hänförliga till nr 43.04;

k) artiklar, hänförliga till nr 42.01 eller 42.02;

l) cellulosavadd (48 kap.);

m) skodon och delar därtill samt damasker och liknande artiklar, hänförliga till 64 kap.;

n) huvudbonader och delar därtill, hänförliga till 65 kap.;

o) hårnät (nr 65.05 eller 67.04, alltefter beskaffenheten);

p) varor, hänförliga till 67 kap.;

q) tråd, snören och vävnader, överdragna med slipmedel (nr 68.06);

r) glasfibrer och varor därav samt etsbroderier och andra broderier utan synlig botten, där

brodertråden består av glasfibrer (70 kap.);

s) artiklar, hänförliga till 94 kap. (möbler, sängkläder o. d.);

t) artiklar, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel och sportartiklar).

2. A. Textilvaror, hänförliga till 50—57 kap. och innehållande två eller flera olika slag av textil­

material (biandvaror), tulltaxeras sålunda:

a) varor, innehållande sammanlagt mer än 10 viktprocent textilfibrer, hänförliga till

50 kap. (natursilke), tulltaxeras enligt detta kapitel och hänföres till det tulltaxe­

nummer, som avser det slag av natursilke, som ingår till största kvantiteten efter vikten

räknat;

b) andra varor tulltaxeras såsom varor av det textilmaterial, som ingår till största kvan­

titeten efter vikten räknat.

B. Vid tillämpningen av dessa regler gäller:

a) garn av textilfibrer i förening med metalltråd etc. (nr 52.01) anses med sin hela vikt

utgöra ett särskilt textilmaterial; i vävnader ingående metalltråd anses utgöra textil­

material;

b) där ett tulltaxenummer avser flera textilmaterial (t. ex. olika slag av natursilke eller

kardad fårull och kammad fårull), anses dessa tillsammans utgöra ett enda textil­

material;

c) hänsyn skall icke tagas till vikten av andra i varorna ingående beståndsdelar än textil­

material, dock med undantag av sådana fall som avses i B a här ovan.

C. Reglerna under A och B här ovan gäller även vid tillämpningen av anm. 3 och 4 här

nedan.

C:l.a) Däri 58—60 kap. under ett och samma tulltaxenummer olika tullsatser är föreskrivna

för varor av olika textilmaterial, äger reglerna under A och B här ovan motsvarande

tillämpning (med iakttagande i förekommande fall av reglerna i c här nedan),

b) Där i 61 eller 62 kap. särskild tullsats är föreskriven för artiklar av ändlösa synte­

tiska eller konstgjorda textilfibrer, tillämpas denna tullsats endast på artiklar av

sådan vävnad eller annan textilvara, för vilken särskild tullsats är föreskriven med

hänsyn till innehållet av fibrer av nyssnämnda slag.

118

c) Beträffande artiklar, som är tillverkade genom sömnad e. d. av olika material, skall

tulltaxeringen grundas på det material, som bildar övertyg eller annars ger varan dess

karaktär.

3. A. Såsom bind- och segelgarn, tågvirke och linor tulltaxeras, med i B här nedan nämnda un­

dantag, följande slag av garn, enkelt eller flertrådigt (en eller flera gånger tvinnat):

a) garn av natursilke eller konstgjorda textilfibrer (härunder inbegripet garn av två

eller flera till 51 kap. hänförliga enfibertrådar), vägande per m mer än 2 g (18 000

denier);

b) garn av syntetiska textilfibrer (härunder inbegripet garn av två eller flera till 51 kap.

hänförliga enfibertrådar), vägande per m mer än 1 g (9 000 denier);

c) garn av mjuk hampa eller av lin:

polerat eller glättat, vägande per 7 000 m, efter det enkla garnet räknat, mer än

1 kg;

opolerat och oglättat, vägande pr m mer än 2 g;

d) garn av kokosfibrer, med minst tre parter;

e) garn av andra vegetabiliska fibrer, vägande per m mer än 2 g;

f) garn med förstärkning av metall.

B. Såsom bind- och segelgarn, tågvirke och linor tulltaxeras icke:

a) garn av ull, tagel eller andra djurhår eller av papper, utan förstärkning av metall;

b) syntetiska eller konstgjorda textilfibrer i fiberknippen, kam-, kard- och sträckband

samt förgarn av dylika fibrer;

c) gut; imiterad katgut av natursilke eller av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer;

enfibertråd, hänförlig till 51 kap.;

d) garn i förening med metalltråd etc. (nr 52.01), ej utgörande garn med förstärkning av

metall;

e) sniljgarn och överspunnet garn, hänförliga till nr 58.07.

4. A. Såsom garn i detaljhandelsuppläggningar anses, med i B här nedan nämnda undantag:

a) garn i nystan, på kartor, bobiner eller hylsor eller i liknande uppläggningar, allt för

så vitt vikten per styck av uppläggningarna (inklusive eventuellt förekommande in­

lägg) utgör, i fråga om:

garn av lin eller rami, högst 200 g;

garn av natursilke eller ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, högst 85 g;

annat garn, högst 125 g;

b) garn i härvor eller dockor, vägande per styck, i fråga om:

garn av natursilke eller ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, högst 85 g;

annat garn, högst 125 g.

c) garn i härvor, som genom pasmagarn uppdelats i flera av varandra oberoende lika

pasmor, vägande per styck, i fråga om:

garn av natursilke eller ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, högst 85 g;

annat garn, högst 125 g.

B. Reglerna i A här ovan tillämpas icke på:

a) enkelt garn, annat än:

oblekt, enkelt garn av ull eller fina djurhår; blekt, färgat eller tryckt enkelt garn av

ull eller fina djurhår, vägande per 2 000 m mer än 1 kg;

b) flertrådigt garn (en eller flera gånger tvinnat), oblekt:

av natursilke, oavsett uppläggningens art;

av annat textilmaterial (dock icke ull och fina djurhår), i härvor;

c) flertrådigt garn (en eller flera gånger tvinnat) av natursilke, blekt, färgat eller tryckt,

vägande per 75 000 m högst 1 kg;

d) enkelt eller flertrådigt garn (en eller flera gånger tvinnat), oavsett textilmaterialet:

i härvor, korshasplat;

upplagt på spolstommar av sådana slag, som användes inom textilindustrin (t. ex.

tvinnspolar, cops eller koniska rullar).

5. a) Med gasvävnader enligt nr 55.07 förstås sådana vävnader, i vilka över hela ytan eller del

därav närliggande varptrådar parvis eller gruppvis slingrar sig om varandra ett halvt,

ett helt eller mer än ett helt varv, så att slingor bildas, vilka omsluter inslagstrådarna.

b) Med tyll, trådgardinsvävnader och nälknytningar, omönsirade, förstås sådana varor, som över

hela ytan består av ett enda system av regelbundna maskor av samma form och storlek,

utan mönster och utan fyllning i maskorna. Vid tillämpning av denna regel skall hänsyn

icke tagas till sådana vid bindpunkterna förekommande mindre öppningar, som samman­

hänger med bildandet av maskorna.

6. Med konfektionerade artiklar förstås:

a) varor, tillskurna, av annan än kvadratisk eller rektangulär form;

b) varor, som i och med vävningen erhållit sin slutliga form och som omedelbart eller efter

isärklippning men utan sömnad eller annan kompletterande bearbetning är färdiga för direkt

användning (t. ex. vissa putsdukar, handdukar, borddukar, halsdukar och filtar);

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

119

c) varor, som är fållade (andra än längdvaror som skurits ur bredare stycken och fållats

endast till förhindrande av upprispning) eller försedda med knutna fransar (knutna a'

vävtrådar eller särskilda trådar) i någon av kanterna;

d) varor, som är tillskurna och som undergått bearbetning, bestående i utdragning av trådar;

e) varor, som är hopfogade genom sömnad, klistring eller på annat sätt (dock ej längdvaror’

bestående antingen av flera hopskarvade längder av ett och samma material eller av två

eller flera på varandra lagda och sammanfogade skikt, även med mellanlägg av vadd).

50—57 kap. omfattar icke artiklar, som enligt anm. 6 anses som konfektionerade; detta gäller

även 58—60 kap., om ej annat framgår av dessa kapitel. 50—57 kap. omfattar icke varor,

hänförliga till 58 eller 59 kap.

i

'

.L .

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

121

50 kap. Natursilke

50.01

Silkeskokonger, lämpade för avhaspling........................................... fri

50.02 Råsilke, icke snott eller tvinnat.......................................................... fri

50.03 Avfall av natursilke (härunder inbegripet schappesilke och

bourettesilke ävensom silkeskokonger, icke lämpade för avhasp­

ling, samt rivna varor).......................................................................... fri

50.04 Garn av natursilke, annat än schappesilke och bourettesilke,

ej i detalj handelsuppläggningar.........................................................

4,8

%

50.05 Garn av schappesilke, ej i detaljhandelsuppläggningar............... 4,8 %

50.06 Garn av bourettesilke, ej i detaljhandelsuppläggningar............... 4,8 %

50.07 Garn av natursilke i detaljhandelsuppläggningar.......................... 4,8 %

50.08 Gut; ävensom imiterad katgut av natursilke.................................. fri

50.09 Vävnader av natursilke, annat än bourettesilke:

A. innehållande enbart natursilke .................................................... 5 %

B. andra .................................................................................................

9

%

50.10 Vävnader av bourettesilke:

A. innehållande enbart natursilke.....................................................

5

%

B. andra.................................................................................................... 9 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

123

51 kap. Ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer

Anmärkningar

1. Med syntetiska och konstgjorda textilfibrer förstås i tulltaxan fibrer eller enfibertrådar, fram­

ställda av organiska polymerer:

a) genom polymerisation eller kondensation av organiska monomerer, såsom polyamider,

polyestrar, polyuretaner och polyvinylderivat (syntetiska textilfibrer); eller

b) genom kemisk omvandling av naturliga organiska polymerer (cellulosa, kasein, protein,

alginat etc.), såsom viskosrayon-, kopparrayon-, acetat- och alginatfibrer (konstgjorda

textilfibrer).

2. Fiberknippen för framställning av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer tulltaxeras

icke enligt nr 51.01 utan hänföres till 56 kap.

3. Till garn av ändlösa fibrer hänföres icke garn, i vilket flertalet fibrer avskurits eller avslitits

genom att garnet passerat särskilda maskiner (56 kap.).

4. Enfibertråd av syntetiskt eller konstgjort textilmaterial med ett största tvärmått av högst

1 mm tulltaxeras enligt nr 51.01, om vikten per in understiger 6,6 mg (60 denier), annars

enligt nr 51.02. Enfibertråd med ett största tvärmått av mer än 1 mm hänföres till 39 kap.

Remsor (konstbast o. d.) av syntetiskt eller konstgjort textilmaterial hänföres till nr 51.02,

om bredden uppgår till högst 5 mm, eljest till 39 kap.

51.01 Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, ej i

detalj handelsuppläggningar:

A. av syntetiska textilfibrer:

1. cordgarn....................................................................................... 14,8 %

2

. annat............................................................................................. fri

B. av konstgjorda textilfibrer:

1

. avsett att användas uteslutande för tillverkning av väv­

nader, hänförliga till nr 51.04 B. 2. a.................................... 7 %

2. annat............................................................................................. 18,4 %,

dock minst

142: -— per

100 kg

51.02 Enfibertråd, remsor (konstbast o. d.) och imiterad katgut av

syntetiskt eller konstgjort textilmaterial:

A. av syntetiskt textilmaterial........................................................... fri

B. av konstgjort textilmaterial.......................................................... 17 %

51.03 Garn av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer i

detalj handelsuppläggningar:

A. av syntetiska textilfibrer................................................................ fri

B. av konstgjorda textilfibrer............................................................ 18,4 %

51.04 Vävnader av ändlösa syntetiska eller konstgjorda textilfibrer,

härunder inbegripet vävnader av enfibertråd eller remsor,

hänförliga till nr 51.01 eller 51.02:

A. av syntetiskt textilmaterial:

1

. cordväv......................................................................................... 14,8 %

2

. andra slag.....................................................................................

12

%

B. av konstgjort textilmaterial:

1. cordväv......................................................................................... 18,4 %,

dockminst

165: — per

100 kg

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

51 kap.

2. andra slag med en vikt per m2 av:

a. 500 g eller däröver................................................................ 7 %

b. mindre än 500 g:

a.

innehållande minst 85 % ändlöst konstgjort textil­

material eller vägande per m2 mindre än 200 g....

18,4 %,

dock minst

644: — per

100 kg

fi.

andra.................................................................................... 18,4%,

dockminst

460: — per

100

kg

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

125

52 köp. Textilvaror i förening med metall

52.01 Garn av textilfibrer i förening med metalltråd (garn över-

spunnet med metalltråd härunder inbegripet) eller överdraget

med metall:

A. avsett att användas uteslutande för tillverkning av elektriska

ledningssnören................................................................................... fri

B. andra slag........................................................................................... 17 %

52.02 Vävnader av metalltråd eller av till nr 52.01 hänförligt garn,

för tillverkning av kläder, för heminredning eller liknande

ändamål.................................................................................................... 17 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

127

53 kap. Ull och andra djurhår

Anmärkning

Med fina djurhår förstås hår av alpacka, lama, vikunja, jak, kamel, annan get än vanlig get, såsom

angöra-, tibet- och kaschmirget, kanin (även angorakanin), hare, bäver, nutria och bisamråtta.

53.01

Ull av får, okardad och okammad..................................................... fri

53.02 Andra djurhår (fina eller grova), okardade och okammade........ fri

53.03 Avfall av fårull eller andra djurhår (fina eller grova), icke

rivet........................................................................................................... fri

53.04 Rivna varor av fårull eller andra djurhår (fina eller grova) .... fri

53.05 Fårull och andra djurhår (fina eller grova), kardade eller kam­

made .......................................................................................................... fri

53.06 Kardgarn av fårull, ej i detaljhandelsuppläggningar..................... 5 %

53.07 Kamgarn av fårull, ej i detalj handelsuppläggningar..................... 6 %

53.08 Garn av fina djurhår (kardade eller kammade), ej i detalj-

handelsuppläggningar:

A. kardgarn............................................................................................. 5 %

B. kamgarn.............................................................................................

6

%

53.09

Garn av tagel eller andra grova djurhår, ej i detaljhandelsupp-

läggningar:

A. t. o. m. nr

6

metrisk numrering................................................... 5 %

B. över nr 6............................................................................................. fri

53.10 Garn av fårull, tagel eller andra djurhår (fina eller grova) i

detalj handelsuppläggningar.................................................................

6

%

53.11

Vävnader av fårull eller fina djurhår:

A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda

textilfibrer:

1. vägande per m

2

200 g eller däröver....................................... 18,4 %,

dock minst

460: — per

100

kg

2. vägande per m

2

mindre än 200 g........................................... 18,4 %,

dock minst

644: —• per

100 kg

B. andra slag........................................................................................... 14 %,

dock minst

400: — per

100

kg

53.12 Vävnader av grova djurhår, andra än tagel.................................... 11 %,

dock minst

360: -— per

100 kg

53.13 Vävnader av tagel............................................................................... 11 %,

dock minst

360: — per

100 kg

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

129

54 kap. Lin och rami

54.01

Lin, oberett eller berett men icke spunnet; blånor och avfall

av lin, rivna varor härunder inbegripna........................................... fri

54.02 Rami, oberedd eller beredd men icke spunnen; blånor och avfall

av rami, rivna varor härunder inbegripna....................................... fri

54.03

Garn av lin eller rami, ej i detaljhandelsuppläggningar:

A. enkelt:

1. t. o. m. nr 35 engelsk numrering............................................. 8,6 %

2. över nr 35..................................................................................... fri

B. flertrådigt........................................................................................... 9,2 %

54.04 Garn av lin eller rami i detaljhandelsuppläggningar..................... 9,2 %

54.05 Vävnader av lin eller rami................................................................... 13,6 %

5 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr ISO

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

131

55 kap. Bomull

55.01

55.02

55.03

55.04

55.05

55.06

55.07

55.08

55.09

Bomull, okardad och okammad..........................................................

Bomullslinters.........................................................................................

Avfall av bomull (rivna varor härunder inbegripna), okardat

och okammat...........................................................................................

Bomull, kardad eller kammad............................................................

Garn av bomull, ej i detalj handelsuppläggningar:

A. sytråd..................................................................................................

B. annat:

1. t. o. m. nr 89 engelsk numrering.............................................

2. över nr 89.....................................................................................

Garn av bomull i detalj handelsuppläggningar:

A. sytråd..................................................................................................

B. annat ...................................................................................................

Gasvävnader av bomull........................................................................

Frottévävnader av bomull...................................................................

Andra vävnader av bomull:

A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda

textilfibrer:

1. vägande per m2

200 g eller däröver.......................................

fri

fri

fri

13 %

7,6 %

fri

13 %

8 %

13 %

13 %

18,4%,

dock minst

460: — per

100 kg

2

. vägande per m

2

mindre än

200

g........................................... 18,4 %,

dock minst

644: — per

100

kg

B. andra slag........................................................................................... 13%

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

133

56 kap. Korta syntetiska eller konstgjorda textilfihrer

Anmärkning

Med fiberknippe enligt nr 56.02 förstås ett sådant knippe, som består av en samling parallella

fibrer, vilka alla är av samma längd som knippet, och som:

a) har en längd av mer än 2 m;

b) är snott mindre än 5 varv per m;

c) består av fibrer med en vikt per m understigande 6,6 mg (60 denier);

d) är sträckt så att det icke kan ytterligare sträckas till mer än dubbla ’längden (gäller endast i

fråga om syntetiskt textilmaterial);

e) har en vikt per in:

i fråga om konstgjort textilmaterial, av mer än 0,5 g (4 500 denier);

i fråga om syntetiskt textilmaterial, av mer än 1,66 g (15 000 denier).

Fiberknippen med en längd av högst 2 m hänföres till nr 56.01.

56.01

Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer, icke kardade,

kammade eller på annat sätt beredda för spinning:

A. syntetiska textilfibrer...................................................................... 64%

B. konstgjorda textilfibrer..................................................................

7

’g %

56.02 Fiberknippen för framställning av korta syntetiska eller konst­

gjorda textilfibrer;

A. av syntetiska textilfibrer ............................................................. 6,4 %

B. av konstgjorda textilfibrer............................................................. 7,6 %

56.03 Avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (ändlösa eller

korta), garnavfall och rivna varor härunder inbegripna, icke

kardat, kammat eller på annat sätt berett för spinning:

A. av syntetiskt textilmaterial ........................................................ 6,4 %

B. av konstgjort textilmaterial ........................................................ 7,6 %

56.04 Korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer och avfall av

syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (ändlösa eller kor­

ta), kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning;

A. syntetiska textilfibrer...................................................................... 6,4%

B. konstgjorda textilfibrer................................................................. 7 g 0^

56.05

Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller

av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer), ej i de-

taljhandelsuppläggningar:

A. t. 0. m. nr 89 engelsk bomullsnumrering.................................... 10 6 °/

B. över nr 89........................................................................................... fri

0

56.06 Garn av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller

av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer) i detalj-

handelsuppläggningar............................................................................ 10,6 %

56.07 Vävnader av korta syntetiska eller konstgjorda textilfibrer (eller

av avfall av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer):

A. innehållande minst 40 viktprocent ändlösa konstgjorda

textilfibrer:

1

. vägande per nr

2

200

g eller däröver....................................... 18,4 %,

dock minst

460: — per

100 kg

2. vägande per m2 under 200 g ................................................ 18,4%,

dock minst

644: — per

100

kg

B. andra slag...........................................................................................

13

0

^

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

135

57.01

57.02

57.03

57.04

57.05

57.06

57.07

57.08

57.09

57.10

57.11

57.12

57 kap. Andra vegetabiliska textilfibrer; garn av papper och

vävnader därav

Mjuk hampa (Canabis sativa), oberedd eller beredd men icke

spunnen; blånor och avfall av mjuk hampa, rivna varor härunder

inbegripna........................................................

Manillafibrer (Abaca eller Musa textilis), oberedda eller beredda

men icke spunna; blånor och avfall av manilla, rivna varor

härunder inbegripna..........................................

Jute, oberedd eller beredd men icke spunnen; blånor och avfall

av jute, rivna varor härunder inbegripna................................

Andra vegetabiliska textilfibrer, oberedda eller beredda men

icke spunna; avfall av dylika textilfibrer, rivna varor härunder

inbegripna......................................................

Garn av mjuk hampa:

A. enkelt:

1. t. o. m. nr 35 engelsk numrering...........................................

2. över nr 35.....................................................

B. flertrådigt.....................................................

Garn av jute:

A. enkelt............................................................

B. flertrådigt.........................................................

Garn av andra vegetabiliska textilfibrer:

A. av kokosfibrer.....................................................

B. av andra fibrer:

1. enkelt.............................................................

2. flertrådigt.....................................................

Garn av papper:

A. enkelt............................................................

B. flertrådigt.............................................................

Vävnader av mjuk hampa....................................................

Vävnader av jute:

A. med en bredd av högst 150 cm och en vikt av 310 g eller

mer per ma..................................................

B. andra ..................................................................

Vävnader av andra vegetabiliska textilfibrer:

A. av kokosfibrer utan inblandning av andra textilfibrer...........

B. av andra fibrer..............................................................

Vävnader av pappersgarn.................................................

fri

fri

fri

fri

8,6

%

fri

9,2 %

8,6

%

9,2 %

fri

8,6

%

9,2 %

8,6

%

9,2 %

13,6 %

8

%

10,6

%

fri

H,2 %

10,6

%

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

137

58 kap. Mattor, gobelänger o. d.; sammets-, plysch-, ögle- och snilj-

vävnader; band; snörmakeriarbeten; tyll och nätknytningar;

spetsar; broderier

Anmärkningar

1. Till detta kapitel hänföres icke vävnader med impregnering eller överdrag, elastiska vävnader,

innehållande gummitråd, driv- och transportremmar samt andra varor, hänförliga till 59 kap.

Broderier med botten av textilmaterial hänföres emellertid till nr 58.10.

2. Såsom mattor enligt nr 58.01 och 58.02 tulltaxeras även liknande artiklar, som företer de för

golvmattor utmärkande kännetecknen men som icke är avsedda att placeras på golv. Dessa

nummer omfattar icke mattor av stampad filt, vilka hänföres till 59 kap.

3. Med band enligt nr 58.05 förstås:

a) vävnader, bestående av varp och inslag (sammetsvävnader härunder inbegripna), med en

bredd av högst 30 cm och med vävd stad vid båda kanterna; remsor med en bredd av högst

30 cm, klippta ur vävnad med varp och inslag, under förutsättning att de är försedda med

stadkanter, vävda, klistrade eller åstadkomna på annat sätt;

b) vävnader med varp och inslag, vävda i slangform, med en bredd i platt skick av högst 30

cm;

c) s. k. snedremsor med invikta kanter och en bredd i ovikt skick av högst 30 cm.

Band med vävd frans tulltaxeras såsom snörmakeriarbeten (nr 58.07).

4. Nr 58.08 omfattar icke av bind- eller segelgarn, tågvirke eller linor tillverkade nät eller nät­

knytningar, vilka är upptagna i nr 59.05.

5. Såsom broderier enligt nr 58.10 tulltaxeras även arbeten med påsydda paljetter eller pärlor

eller med på dylikt sätt anbragta applikationer av textilmaterial eller annat material samt

arbeten, broderade med metalltråd eller glasfibrer. Enligt nr 58.10 tulltaxeras icke sådana

broderade artiklar, som avses i nr 58.03.

6. Till detta kapitel hänföres även artiklar av metalltråd, för beklädnad, heminredning eller

liknande ändamål.

58.01 Mattor, knutna, även konfektionerade ........................................... fri

58.02 Andra mattor, även konfektionerade; kelims och liknande

vävnader, även konfektionerade:

A. av kokosfibrer utan inblandning av andra textilfibrer.......... fri

B. av annat textilmaterial.................................................................. 12 %

58.03 Gobelänger och liknande artiklar, handvävda eller hand-

broderade (med petits points, korsstygn e. d.), även konfek­

tionerade .................................................................................................. 11,2 %

58.04 Sammets-, plysch-, ögle- och sniljvävnader, ej hänförliga till

nr 55.08 eller 58.05 ...................................................................................... 13 %

58.05 Band, ej hänförliga till nr 58.06, härunder inbegripet band,

bestående av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer:

A. sammets-, plysch-, ögle- och sniljband...................................... 13,2 %

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer.......................................... 12 %

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer........................................ 18,4 %,

dock minst

620: — per

100

kg

3. av jute.................................................................................................. 8 %

4. av annat textilmaterial.............................................................. 13,2 %

5f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 150

138

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

58 kap.

58.06 Etiketter, märken och liknande artiklar, vävda, icke broderade,

som längdvara eller tillskurna:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................................................ 12 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer............................................. 18,4 %

C. av annat textilmaterial.................................................................. 13,2 %

58.07 Sniljgarn och sniljer; överspunnet garn (annat än garn, hän-

förligt till nr 52.01, och överspunnet tagelgarn); flätor, snör-

makeriarbeten och dylika arbeten, som längdvara; tofsar,

pomponger o. d.:

A. sniljgarn och sniljer:

1

. av bomull................................................................................. ....

8

%

2. av annat textilmaterial............................................................. 11,2 %

B. andra slag:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer............................................... 12 %

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer........................................... 18,4 %

3. av annat textilmaterial................................................................. 13,2 %

58.08 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, omönstrade:

A. fisknät:

1. av bomull...................................................................... 100 kg

25: —

2. av annat textilmaterial.............................................. 100 kg

45: —

B. andra slag:

1

. av ändlösa syntetiska textilfibrer...............................................

12

%

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer........................................... 18,4 %

3. av annat textilmaterial................................................................. 14,2 %

58.09 Tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, mönstrade; spetsar

och spetsvävnader (hand- eller maskingjorda), som längdvara

eller i form av s. k. motiv:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer..................................................... 12 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer................................................ 18,4 %

C. av annat textilmaterial...................................................................... 14,2 %

58.10 Broderier, som längdvara eller i form av s. k. motiv:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.................................................... 10,8 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer................................................ 18,4 %

C. av annat textilmaterial...................................................................... 12,6 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

139

59 kap. Vadd och stampad filt; bind- och segelgarn , tågvirke och linor

samt varor därav; vävnader för speciella ändamål; vävnader med

impregnering eller överdrag; textilvaror för tekniskt bruk

Anmärkningar

1. Med vävnader avses i detta kapitel, förutom egentliga vävnader, hänförliga till 50—57 kap.

eller nr 58.04, även band, hänförliga till nr 58.05, flätor, snörmakeriarbeten och dylika arbeten,

hänförliga till nr 58.07, tyll, trådgardinsvävnad och nätknytningar, hänförliga till nr 58.08

eller 58.09, spetsar och spetsvävnader, hänförliga till nr 58.09, samt trikåväv, hänförlig till

nr 60.01.

2. Nr 59.08 och 59.12 tillämpas icke på vävnader, vilkas impregnering eller överdrag icke fram­

träder synbart eller endast medfört en förändring av varans färg. Nr 59.12 tillämpas icke på

vävnader med mönster, som åstadkommits genom målning (andra än målade teaterkulis­

ser, ateljéfonder o. d.) eller genom beläggning med stoft, korkpulver e. d., ej heller på väv­

nader med normal appretering av stärkelse eller liknande ämne.

3. Som vävnader enligt nr 59.11 tulltaxeras:

a) vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi:

vägande per m2 högst 1 500 g; eller

vägande per in2 mer än 1 500 g och innehållande mer än 50 viktprocent textilmaterial;

b) vävnadsliknande varor, bestående av parallellt ordnade trådar av textilmaterial, samman­

klistrade med gummi, oavsett vikten per m2;

c) plattor, duk och band av poröst gummi i förening med vävnad, andra än varor, som i

enlighet med anm. 2 sista stycket till 40 kap. skall hänföras till nämnda kapitel.

4. Till nr 59.16 hänföres icke:

a) driv- och transportremmar, som längd vara eller i avpassade längder, med en tjocklek av

mindre än 3 mm;

b) driv- och transportremmar, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi

eller tillverkade av garn av textilmaterial, impregnerat eller överdraget med gummi

(nr 40.10).

5. Nr 59.17 tillämpas på följande varor, som skall anses icke hänförliga till annat nummer

i elfte avd.:

a) följande textilvaror (ej hänförliga till nr 59.14—59.16), nämligen

vävnader, stampad filt och vävnader i förening med stampad filt, överdragna eller lamine­

rade med gummi, läder eller annat material, för tillverkning av kardbeslag, samt andra

dylika varor för tekniskt ändamål;

siktduk;

filterdukar och grova vävnader för oljepressning eller liknande tekniskt ändamål, även.

av människohår;

dubbelvävd filt och slangformig eller ändlös vävd filt (vare sig enkel- eller dubbelvävd),

med eller utan impregnering eller överdrag, för användning vid papperstillverkning eller

för annat tekniskt ändamål;

vävnader med förstärkning av metall, för tekniskt ändamål;

vävnader, tillverkade av garn, hänförligt till nr 52.01, för användning vid papperstillverk­

ning eller för annat tekniskt ändamål;

snören, flätor och liknande textilvaror, även med impregnering eller överdrag eller med

förstärkning av metall, för packnings- eller smörjningsändamål;

b) artiklar för tekniskt bruk (ej hänförliga till nr 59.14—59.16), såsom polerskivor, packningar

och andra maskindelar.

59.01 Vadd samt varor av vadd; stoft, noppor o. d. av textilmaterial:

A. vadd samt varor av vadd:

1. sanitetsbindor och sanitetstamponger................................... 12,6 %

2. andra slag..................................................................................... 9,6 %

B. stoft, noppor o. d............................................... ............................... fri

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

59 kap.

59.02 Stampad filt (härunder inbegripet s. k. nålad filt) samt varor

av stampad filt, även med impregnering eller överdrag............. 10,6 %

59.03 Fiberduk samt varor därav, även med impregnering eller över­

drag ............................................................................................................ 10,6 %

59.04 Bind- och segelgarn samt tågvirke och linor, även flätade:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................................................ 14,2 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer............................................. 18,4 %

C. av annat textilmaterial:

1

. enkelt.............................................................................................

8,6

%

2. flertrådigt..................................................................................... 9,2 %

59.05 Nät som längdvara eller i avpassade stycken och varor av nät,

tillverkade av i nr 59.04 upptaget material; avpassade fisknät

samt andra fiskredskap av nät, tillverkade av garn, tågvirke

eller linor:

A. fisknät samt andra fiskredskap av nät:

1. av bomull...................................................................... 100 kg

25: —

2. av annat textilmaterial.............................................. 100 kg

45: —

B. andra slag:

1

. av ändlösa syntetiska textilfibrer ...................................... 15 %

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer........................................ 20 %

3

. av annat textilmaterial.............................................................

10

%

59.06 Andra varor av garn, bind- eller segelgarn, tågvirke eller linor,

med undantag av vävnader och varor därav:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer............................................... 14,2 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer............................................. 18,4 %

C. av annat textilmaterial.................................................................. 9,2

//0

59.07 Vävnader, överdragna med gummi arabicum eller med stärkelse-

klister eller liknande ämne, för inbindning av böcker eller för

tillverkning av etuier eller för liknande ändamål; kalkerväv; väv­

nader, beredda för målning; kanfas och liknande vävnader för

tillverkning av hattar:

A. bokbindarklot................................................................................... 8 %

B. andra slag........................................................................................... 12,6 %

59.08 Vävnader, impregnerade eller överdragna med cellulosaderivat

eller andra plaster:

A. bokbindarklot...................................................................................

8

%

B. andra slag........................................................................................... 12,6 %

59.09 Vaxduk och andra vävnader, impregnerade eller överdragna

med olja eller preparat på basis av torkande olja......................... 12,6 %

59.10 Linoleummattor och med linoleummassa belagda vävnader

ävensom mattor med botten av textilmaterial och överdrag av

annan massa, även i tillskurna stycken........................................... 9,4 %

59.11 Vävnader, impregnerade, överdragna eller laminerade med

gummi, andra än trikåväv:

A. cordväv av ändlösa syntetiska textilfibrer................................ 14,8 %

B. cordväv av ändlösa konstgjorda textilfibrer............................ 18,4 %,

dock minst

175: — per

00 kg

C. andra slag........................................................................................... 12,6 %

59.12 Vävnader med annan impregnering eller annat överdrag;

målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d............................................. 12,6 %

59 kap.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

141

59.13 Elastiska vävnader, andra än trikåväv, av textilmaterial i

förening med gummitråd:

A. band:

1. av ändlösa syntetiska textilfibrer .......................................... 12%

2. av ändlösa konstgjorda textilfibrer...................................... 17,2 %,

dock minst

500: — per

100 kg

3. av annat textilmaterial ............................................................ 12,6 %

B. andra:

1

. av ändlösa syntetiska textilfibrer...........................................

11

.

2

%

2

. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.......................................... 17,2 %

3. av annat textilmaterial............................................................. 11,8 %

59.14 Vekar av textilmaterial, vävda, flätade eller stickade, för lampor,

kaminer, ljus o. d.; glödstrumpor, även impregnerade, samt

slangformiga ämnen därtill..................................................................

10,4

%

59.15 Brandslangar och liknande slangar av textilmaterial, även ar­

merade eller försedda med beslag eller kopplingar av annat

material........................................................................................................ 10,6 %

59.16 Driv- och transportremmar av textilmaterial, även förstärkta

med metall eller annat ämne.............................................................. 9,6 %

59.17 Andra textilvaror för tekniskt bruk:

A. siktduk................................................................................................ 7,6 %

B. filter-, tryck- och pressduk ......................................................... 10,6 %

C. andra slag.............................................................................................. 10,2 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

143

60 kap. Trikåvaror

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) virkade spetsar, hänförliga till nr 58.09;

b) trikåvaror, hänförliga till 59 kap.;

c) korsetter, gördlar, höfthållare, bysthållare, hängslen, strumphållare, strumpeband och

liknande artiklar (nr 61.09);

d) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01;

e) ortopediska artiklar, brockband o. d. (nr 90.19).

2. Till nr 60.02—60.06 (och ej till 61 och 62 kap.) hänföres icke blott direkt framställda artiklar

(även icke färdiga eller icke kompletta) av trikå utan även artiklar, tillverkade av trikåväv

genom sömnad e. d. (konfektionerade), delar av trikå till sådana varor härunder inbegripna.

3. Såsom trikåvaror, innehållande gummi, enligt nr 60.06 anses icke trikåvaror, endast försedda

med resårband e. d., innehållande gummi.

4. Till detta kapitel hänföres även artiklar av metalltråd, för beklädnad, heminredning eller

liknande ändamål.

5. Med trikåvaror, innehållande gummi, avses i detta kapitel:

a) trikåvaror av textilmaterial i förening med gummitråd;

b) trikåvaror, impregnerade, överdragna eller laminerade med gummi eller tillverkade av

garn, impregnerat eller överdraget med gummi.

60.01

Trikåväv, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................................................ 10 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer............................................. 18,4 %

C. av annat textilmaterial.................................................................. 14;6

°/0

60.02 Vantar av trikå, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................................................. 10 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer............................................... 20 %

C. av annat textilmaterial................................................................... 15%

60.03

Strumpor, understrumpor, sockor, strumpskyddare och lik­

nande artiklar av trikå, icke innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer:

1

. damstrumpor med ett tullvärde per ett dussin par av:

a. mindre än 25: — .................................................................. 25 %

b. 25: — eller däröver ............................................................. 15%>

dock minst

6:25 per ett

dussin par

2

. andra slag.................................................................................... 15 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer............................................. 18,4 %

C. av annat textilmaterial.................................................................. 14,2 %

60.04 Underkläder av trikå, icke innehållande gummi-

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................................................ 10 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer............................................. 18,4 %,

dock minst

644: — per

100 kg

C. av fårull eller fina djurhår............................................................. 15%

D. av annat textilmaterial.................................................................. 15 %,

dockminst

400: — per

100

kg

60.05 Överkläder av trikå samt andra trikåvaror, icke innehållande

gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................................................ 13 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer............................................. 17 %,

dock minst

700: — per

100

kg

C. av fårull eller fina djurhår............................................................. 15 %

D. av annat textilmaterial.................................................................. 15 %,

dock minst

400:—-per

100

kg

144

Iiungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

60 kap.

60.06 Trikåväv och andra trikåvaror, knäskydd och åderbrocks-

strumpor härunder inbegripna, innehållande gummi:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer.............................................. 12

%

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer................ 18

%

C. av annat textilmaterial................................................................ 13

%

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

145

61 kap. Kläder och tillbehör därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar endast varor av textilmaterial (metalltråd härunder inbegripen),

med undantag av trikåvaror; till nr 61.09 hänföres dock jämväl varor av trikå.

2. Till detta kapitel hänföres icke:

a) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01;

b) ortopediska artiklar, brockband o. d. (nr 90.19).

3. Vid tillämpning av nr 61.01—61.04 gäller följande:

a) artiklar, som icke är igenkännliga såsom kläder för män eller gossar eller såsom kläder

för kvinnor eller flickor, tulltaxeras såsom kläder för kvinnor eller flickor (nr 61.02 och

61.04);

b) såsom kläder för småbarn anses endast sådana artiklar, som icke är igenkännliga såsom

avsedda uteslutande för gossar eller uteslutande för flickor. Såsom kläder för småbarn

tulltaxeras även blöjor och liknande spädbarnsartiklar.

4. Scarfar, halsdukar o. d. av kvadratisk eller nästan kvadratisk form, vilka icke har någon sida

större än 60 cm, tulltaxeras såsom näsdukar (nr 61.05). Näsdukar, som har någon sida större

än 60 cm, hänföres till nr 61.06.

5. Icke kompletta eller icke färdiga varor, härunder inbegripet tillformade stycken av trikå för

tillverkning av artiklar, hänförliga till nr 61.09, samt tillklippta stycken av annan textilvara

för tillverkning av hit hänförliga artiklar, tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller

färdiga varor.

61.01

Överkläder för män eller gossar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................................................

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............................................

C. av annat textilmaterial..................................................................

61.02

Överkläder för kvinnor, flickor eller småbarn:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................................................

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............................................

C. av annat textilmaterial..................................................................

61.03 Underkläder för män eller gossar, härunder inbegripet kragar,

skjortbröst och manschetter:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................................................

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............................................

C. av annat textilmaterial..................................................................

61.04 Underkläder för kvinnor, flickor eller småbarn:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................................................

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............................................

C. av annat textilmaterial..................................................................

61.05 Näsdukar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................................................

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............................................

C. av annat textilmaterial..................................................................

61.06 Sjalar, scarfar, halsdukar, slöjor och liknande artiklar:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................................................

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............................................

C. av annat textilmaterial..................................................................

61.07 Slipsar och liknande artiklar...............................................................

13 %

17%

13%

13 %

17%

15%

13%

17%

15%

13%

17%

15 %

11,2

%

18,4 %

13 %

12

%

18,4 %

13%

15,8 %

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

61 kap.

61.08 Kragar, isättningar, krås, manschetter, volanger och liknande

besättningsartiklar till kläder för kvinnor eller flickor:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................................................ 13 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer............................................. 16,6 %

C. av annat textilmaterial.................................................................. 14,2 %

61.09 Korsetter, gördlar, höfthållare, bysthållare, hängslen, strump­

hållare, strumpeband och liknande artiklar (även av trikå),

även innehållande gummitråd:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................................................ 13%

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer............................................. 17%

C. av annat textilmaterial.................................................................. 15%

61.10 Vantar, strumpor och sockor, ej hänförliga till trikåvaror:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................................................ 11,8 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer................................................. 16,6 %

C. av annat textilmaterial...................................................................... 14,2 %

61.11

Konfektionerade tillbehör till kläder, såsom ärmlappar, axel­

vaddar, skärp, muffar, ärmskyddare och fickor:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................................................ 13 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer................................................ 16,6 %

C. av annat textilmaterial...................................................................... 14,2 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

147

62 kap. Andra konfektionerade textilvaror

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar konfektionerade artiklar av textilmaterial, med undantag av trikå-

varor och varor av stampad filt eller av fiberduk.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till 58, 59 eller 61 kap.;

b) begagnade kläder och andra artiklar, hänförliga till nr 63.01.

62.01

Res- och sängfiltar:

A. av vävnad hänförlig till nr 53.11, 53.12 eller 53.13 ........... 13%,

dock minst

300: — per

100

kg

B. andra .................................................................................................

13

%

62.02 Sänglinne, borddukar, handdukar och liknande artiklar; gar­

diner och andra artiklar för rumsinredning:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer................................................ 12 %

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............................................. 20 %

C. av annat textilmaterial.................................................................. 14 %

62.03 Säckar och påsar för förpackning av varor:

A. synbarligen begagnade.................................................................... fri

B. andra slag:

1. tillverkade av juteväv vägande per m

2

310 g eller däröver

8

%

2. andra............................................................................................. 10,6 %

62.04 Presenningar, segel, markiser, tält och kampingartiklar............. 13,6 %

62.05 Andra konfektionerade textilvaror, tillskärningsmönster här­

under inbegripna:

A. av ändlösa syntetiska textilfibrer:

1

. damm- och skurtrasor, poler- och putsdukar, tillskärnings-

mönster och s. k. wrappers ....................................................

12,6

%

2

. andra.............................................................................................

12,2

%

B. av ändlösa konstgjorda textilfibrer.............................................. 16,6 %

C. av annat textilmaterial.................................................................. 14,2 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

149

63 kap. Begagnade kläder och andra begagnade textilvaror; lump

63.01

Kläder och tillbehör därtill, res- och sängfiltar samt hushålls-

och rumsinredningsartiklar, av textilmaterial, ej hänförliga till

nr 58.01—58.03, ävensom, oavsett materialet, skodon och

huvudbonader, allt för så vitt varorna är synbarligen begagna­

de och inkommer oförpackade eller i balar, säckar eller liknande

förpackningar..........................................................................................

12

%

63.02 Lump samt avklipp och liknande avfall av textilvaror (även av

bind- eller segelgarn, tågvirke eller linor)........................................ fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

151

TOLFTE AVDELNINGEN

Skodon; huvudbonader; paraplyer och parasoller; bearbetade fjädrar samt

varor av fjädrar; konstgjorda blommor; varor av människohår; solfjädrar

64 kap. Skodon, damasker och liknande artiklar samt delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) skodon utan särskild sula, av trikå (nr 60.03) eller annan textilvara, med undantag av

stampad filt och fiberduk (nr 62.05);

b) begagnade skodon, hänförliga till nr 63.01;

c) artiklar av asbest (nr 68.13);

d) ortopediska skodon och andra ortopediska artiklar samt delar därtill (nr 90.19);

e) leksaker samt skodon med fastsatta skridskor (97 kap.).

2. Nr 64.05 och 64.06 omfattar icke pligg, skoskyddare, snörhålsringar, hakar och spännen samt

snören, tofsar och andra snörmakeriarbeten och besättningsartiklar, vilka tulltaxeras efter sin

beskaffenhet, ej heller knappar och andra artiklar, hänförliga till nr 98.01.

3. Vid tillämpningen av nr 64.01 anses som gummi eller plast även vävnad och annan textilvara

med överdrag av gummi eller plast.

64.01

Skodon med sulor och överdelar av gummi eller plast................. 14 %

64.02 Skodon med sulor av läder eller konstläder samt skodon med

sulor av gummi eller plast, ej hänförliga till nr 64.01................... 14 %

64.03 Skodon av trä eller med sulor av trä eller kork............................. 12 %

64.04 Skodon med sulor av annat material................................................ 12 %

64.05 Delar till skodon (inläggssulor, hälskydd o. d. härunder in­

begripna) av annat material än metall:

A. nåtlade överdelar............................................................................. 13,6 %

B. andra slag........................................................................................... 9,6 %

64.06 Damasker, benläder, benlindor, benskydd och liknande artiklar

samt delar därtill:

A. av textilmaterial............................................................................... 14,2 %

B. av annat material............................................................................. 7,6 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

153

65 kap. Huvudbonader och delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) begagnade huvudbonader, hänförliga till nr 63.01;

b) hårnät av människohår (nr 67.04);

c) huvudbonader av asbest (nr 68.13);

d) leksaker, såsom dockhattar och karnevalsartiklar (97 kap.).

2. Till nr 65.02 hänföres icke hattstumpar, tillverkade genom sömnad, dock med undantag av

sådana, som tillverkats enbart genom hopsyning i spiral av flätor, band, remsor e. d.

65.01

Hattstumpar av stampad filt, icke formpressade och icke för­

sedda med brätte; plana eller cylindriska hattämnen av stampad

filt:

A. av hårfilt............................................................................................ 10 %

B. av ullfilt............................................................................................. 11,2 %

65.02 Hattstumpar, flätade eller tillverkade av flätor, band, rem­

sor e. d., oavsett materialet, icke formpressade och icke för­

sedda med brätte................................................................................... 11,2 %

65.03 Hattar och andra huvudbonader av stampad filt, tillverkade av

stumpar eller plana ämnen, hänförliga till nr 65.01, ogarnerade

eller garnerade:

A. capeliner av hårfilt.......................................................................... 10%

B. andra slag........................................................................................... 11,2 %,

dock

högst

5: —

per

styck

65.04 Hattar och andra huvudbonader, flätade eller tillverkade av

flätor, band, remsor e. d., oavsett materialet, ogarnerade eller

garnerade..................................................................................................

11,2

%,

dock

högst

5: —

per

styck

65.05 Hattar och andra huvudbonader (hårnät härunder inbegripna)

av trikå eller av annan textilvara (längdvara), dock ej av flätor,

band, remsor e. d., ogarnerade eller garnerade.............................. 11,2 %,

dock

högst

5: —

per

styck

65.06 Andra huvudbonader, ogarnerade eller garnerade......................... 9,2 %

65.07 Svettremmar, foder, skyddsöverdrag, stommar (även hopfäll­

bara), mösskärmar och hakremmar till hattar eller andra

huvudbonader:

A. svettremmar...................................................................................... fri

B. andra slag........................................................................................... 9,6 %

Kungi. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

155

66 kap. Paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och

ridspön samt delar därtill

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) mätkäppar och liknande artiklar (nr 90.16);

b) promenadkäppar med skjutvapen eller stilett, förtyngda käppar för användning som

slagvapen samt liknande käppar (93 kap.);

c) artiklar, hänförliga till 97 kap., såsom leksaksparaplyer och leksaksparasoller.

2. Till nr 66.03 hänföres icke tillbehör av textilmaterial, ej heller, oavsett materialet, fodral,

övertyg, tofsar o. d. till artiklar, upptagna i nr 66.01 och 66.02. Dylika varor tulltaxeras efter

sin beskaffenhet, även om de inkommer samtidigt med de artiklar, för vilka de är avsedda,

men icke är anbringade på dessa.

66.01

Paraplyer och parasoller, käpparaplyer, trädgårdsparasoller

och liknande varor härunder inbegripna.......................................... 13,8 %,

dock

minst

3: —

per

styck

66.02 Promenadkäppar (alpstavar och sittkäppar härunder inbe­

gripna) samt piskor, ridspön och liknande varor........................... 8 %

66.03 Delar, beslag och tillbehör till varor, hänförliga till nr 66.01 eller

66.02

..........................................................................................................

8

%

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

157

67 kap. Bearbetade fjädrar och dun samt varor av fjädrar eller dun;

konstgjorda blommor; varor av människohår; solfjädrar

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) filterduk av människohår (nr 59.17);

b) blommotiv av spetsar, broderier e. d. (elfte avd.);

c) skodon (64 kap.);

d) huvudbonader (65 kap.);

e) dammvippor av fjädrar (nr 96.04), pudervippor av dun (nr 96.05) samt siktar av människo­

hår (nr 96.06);

f) leksaker, sport- och karnevalsartiklar samt julgransprydnader (97 kap.).

2. Nr 67.01 omfattar icke:

a) varor, i vilka fjäder eller dun ingår endast såsom stoppning, t. ex. sängkläder, hänförliga

till nr 94.04;

b) kläder och tillbehör därtill, i vilka fjäder eller dun utgör endast besättning eller stoppning;

c) konstgjorda blommor och blad samt delar därtill ävensom andra varor, hänförliga till nr

67.02;

d) solfjädrar (nr 67.05).

3. Nr 67.02 omfattar icke:

a) artiklar av glas (70 kap.);

b) imitationer av blommor, blad och frukter av keramiskt material, sten, metall, trä e. d.,

framställda i ett stycke genom gjutning, smidning, snidning eller på annat sätt eller till­

verkade genom hopfogning av olika delar på annat sätt än genom bindning, klistring e. d.

67.01

Fjädrar, delar av fjädrar, dun samt varor därav ävensom skinn

och andra delar av fåglar med kvarsittande fjädrar eller dun

(med undantag av produkter, hänförliga till nr 05.07, samt

bearbetade spolar och skaft)................................................................ 8 %

67.02 Konstgjorda blommor, blad och frukter samt delar därtill;

varor av konstgjorda blommor, blad eller frukter......................... 7,5 %

67.03 Människohår, rotvänt eller bearbetat på annat sätt; ull och

andra djurhår, bearbetade för perukmakeriarbeten...................... fri

67.04 Peruker, löshår, lockar och liknande arbeten av människohår,

djurhår eller textilmaterial; hårnät och andra varor av människo-

hår.............................................................................................................. fri

•67.05 Solfjädrar, ställningar och handtag till solfjädrar samt delar

till dylika ställningar och handtag, oavsett materialet................

8

%

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

159

TRETTONDE AVDELNINGEN

Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller liknande material;

keramiska produkter; glas och varor därav

68 kap. Varor av sten, gips, betong, asbest, glimmer eller

liknande material

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till 25 kap.;

b) papper och papp med överdrag eller impregnering, hänförliga till nr 48.07 (t. ex. papper

och papp, överdragna med glimmerpulver eller grafit eller behandlade med asfalt eller

bitumen);

c) vävnader med överdrag eller impregnering, hänförliga till 59 kap. (t. ex. vävnader, över­

dragna med glimmerpulver eller behandlade med asfalt eller bitumen);

d) artiklar, hänförliga till 71 kap.;

e) verktyg och delar därtill, hänförliga till 82 kap.;

f) litografiska stenar, hänförliga till nr 84.34;

g) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller 85.26-

h) sliptrissor för tandläkarbruk (nr 90.17);

ij) urfoder och andra artiklar, hänförliga till 91 kap.;

k) artiklar, hänförliga till nr 95.07;

l) leksaker, spel och sportartiklar (97 kap.);

m) knappar (nr 98.01), grifflar (nr 98.05) och skrivtavlor (nr 98.06);

n) konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter (99 kap.).

2. Med monument- eller byggnadssten i nr 68.02 förstås icke blott sådan sten, som avses i nr

25.15 och 25.16, utan även annan naturlig sten (dock ej skiffer), bearbetad såsom monument-

eller byggnadssten.

68.01

Gatsten, kantsten och trottoarsten av naturlig sten (annan än

skiffer)......................................................................................................

68.02 Varor av naturlig monument- eller byggnadssten (mosaik­

bitar härunder inbegripna), ej hänförliga till nr 68.01 eller

till 69 kap.:

A. opolerade och oslipade....................................................................

B. polerade eller slipade.......................................................................

68.03 Bearbetad skiffer och varor av skiffer, naturlig eller konst­

gjord:

A. opolerade och oslipade....................................................................

B. polerade eller slipade.......................................................................

68.04 Kvarnstenar, defibrörstenar, slipstenar, slipskivor, polerski-

vor, skärptrissor, skärtrissor och liknande artiklar (segment

och andra delar därtill härunder inbegripna) av naturlig sten,

även agglomererad, av agglomererade naturliga eller konst­

gjorda slipmedel eller av keramiskt material, även med delar

(axlar, kärnor, skaft, beslag o. d.) av annat material men utan

ställning:

A. av naturlig sten.................................................................................

B. andra slag:

1

. kvarn-, defibrör- och kollergångsstenar................................

fri

fri

8

%

fri

8%

fri

fri

160

Iiungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

68

kap.

2. diamantslipverktyg.................................................................... fri

3. andra.............................................................................................. 9 %

68.05 Brynstenar, polerstenar och andra dylika handverktyg av

naturlig sten, agglomererade slipmedel eller keramiskt mate­

rial:

A. av naturlig sten; ävensom trippelsten och wienerpimsten ... fri

B. andra slag........................................................................................... 5 %

68.06 Slipmedel, naturliga eller konstgjorda, i form av pulver eller

korn, anbragta på vävnad, papper, papp eller annat underlag,

även tillskuret eller hopfogat genom sömnad eller på annat

sätt:

A. på papper, papp eller vulkanfiber................................................ 4 %

B. på annat underlag............................................................................. 8 %

68.07 Slaggull, stenull och liknande mineralull; expanderad vermikulit,

expanderade leror och liknande expanderade material; bland­

ningar och varor av värme- eller ljudisolerande mineraliska

ämnen, ej hänförliga till nr 68.12 eller 68.13 eller till 69 kap.:

A. slaggull, stenull och liknande mineralull samt varor därav 6,4 %

B. andra slag........................................................................................... fri

68.08 Varor av naturasfalt eller liknande material (t. ex. av petro-

leumbitumen eller stenkolstjärbeck).................................................... fri

68.09 Plattor, block och liknande varor, bestående av träfibrer, andra

vegetabiliska fibrer, halm, träspån eller träavfall, agglome­

rerade med cement, gips eller annat mineraliskt bindemedel 6,4 %

68.10 Varor av gips eller av blandningar på basis av gips..................... 6,4%

68.11

Varor av betong eller konstgjord sten, även armerade, varor

av slaggbetong eller av betongmosaik härunder inbegripna......... fri

68.12 Varor av asbestbetong, cellulosabetong eller liknande material

(fiberbetong).............................................................................

100

kg

1

: —

68.13 Bearbetad asbest och varor av asbest (plattor, garn, vävnader,

kläder, huvudbonader, skodon o. d.), även armerade, ej hän­

förliga till nr 68.14; blandningar på basis av asbest eller asbest

och magnesiumlcarbonat samt varor av dylika blandningar:

A. packningar och tätningar, även i längder.................................... 4 %

B. andra slag........................................................................................... fri

68.14 Bromsbelägg, kopplingsbelägg och dylika friktionselement (seg­

ment, skivor, ringar, plattor o. d.) av asbest eller andra mine­

raliska ämnen eller av pappersmassa, även i förening med textil­

material eller annat material:

A. bromsbelägg....................................................................................... 4 %

B. andra slag...........................................................................................

8

%

68.15 Bearbetad glimmer och varor av glimmer, härunder inbegripet

glimmerblad, anbragta på papper eller vävnad (t. ex. mikanit-

plattor och mikafolier)........................................ fri

68.16 Varor av sten eller andra mineraliska ämnen (varor av torv

härunder inbegripna), ej hänförliga till annat nummer............... fri

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

161

69 kap. Keramiska produkter

Anmärkningar

1. 69 kap. omfattar endast efter formgivning brända keramiska produkter. Värmeisolerande och

eldfasta varor hänföres icke till nr 69.04—69.14.

2. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till 71 kap. (t. ex. bijouteri varor);

b) kermeter, hänförliga till nr 81.04;

c) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller 85.26;

d) konstgjorda tänder (nr 90.19);

e) urfoder och andra artiklar, hänförliga till 91 kap.;

f) leksaker, spel och sportartiklar (97 kap.);

g) knappar, rökpipor och andra varor, hänförliga till 98 kap.;

h) konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter (99 kap.).

I. Värmeisolerande och eldfasta produkter

69.01

Värmeisolerande produkter (sten, plattor m. m.) av diato-

macéhaltiga fossilmjöl eller liknande kiseldioxidhaltiga jord­

arter (infusoriejord, kiselgur o. d.)..................................................... fri

69.02 Eldfasta produkter, såsom sten, plattor och annan dylik eld­

fast konstruktionsmateriel, ej hänförliga till nr 69.01:

A. magnesit-, magnesitkrom- och krommagnesitprodukter......... fri

B. andra slag...........................................................................................

40

/

69.03 Andra eldfasta varor, såsom retorter, deglar, mufflar, mun­

stycken, stoppare, stöd, skålar, rör och stänger............................ fri II.

II. Andra keramiska produkter

69.04 Murtegel, härunder inbegripet bjälklagstegel, håltegel 0. d.:

A. av syrafast material........................................................................

4

%

B. av annat material............................................................................ fri

69.05 Takpannor, byggnadsornament (lister, friser o. d.) och andra

varor för byggnadsändamål (skorstensfoder, rökhuvar

0

. d.) ...

4

%

69.06 Rör och rännor samt delar därtill:

A. av syrafast stengods........................................................................

4

<yo

B. av annat material............................................................................. fri

69.07 Golvplattor, trottoarplattor, väggplattor och andra beklädnads-

plattor, oglaserade:

A. av 3 cm tjocklek eller däröver..................................................... fri

B. av mindre tjocklek..........................................................................

10

°/0

69.08 Golvplattor, trottoarplattor, väggplattor och andra bekläd-

nadsplattor, glaserade........................................................................... 14,2 %

69.09 Apparater och andra artiklar för kemiskt eller annat tekniskt

bruk; hoar, kar och liknande behållare för lantbruket; krukor

och andra behållare för förpackning eller transport av varor:

A. av syrafast stengods........................................................................ 4 %

B. av annat material............................................................................. fri

69.10 Diskhoar, tvättställ, bidéer, klosettskålar, badkar och dylika

sanitetsartiklar för installation........................................................... 9,2 %

6 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr ISO

69 kap

69.11

Bords-, hushålls- och toalettartiklar av porslin:

A. vita eller enfärgade ...................................................................... 11,8%

B. två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilvrade eller på annat

likartat sätt dekorerade.................................................................. 11,8 %,

dock minst

75: — per

100 kg

69.12 Bords-, hushålls- och toalettartiklar av andra keramiska mate­

rial:

A. vita eller enfärgade ...................................................................... 11,8%

B. två- eller flerfärgade eller förgyllda, försilvrade eller på annat

likartat sätt dekorerade.................................................................. 11,8 %,

dock minst

25: — per

100 kg

69.13 Statyetter och andra prydnadsföremål (även för personligt

1 62

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

bruk), inredningsartiklar och liknande artiklar.............................. 11,8 %

69.14 Andra varor av keramiskt material................................................... 11,8 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1067

163

70 kap. Glas och varor därav

Anmärkningar

1. Detta kapitel omtattar icke:

a) icke frittad glasyr- och emaljmassa samt fritta och annat glas i form av pulver, korn eller

flingor (nr 32.08);

'

1») varor, hänförliga till 71 kap., såsom bijouterivaror;

c) isolatorer och andra artiklar för elektriskt ändamål, hänförliga till nr 85.25 eller 85.26;

d) optiska element, optiskt bearbetade, samt injektionssprutor, konstgjorda ögon, termomet­

rar, barometrar, areometrar och andra artiklar, hänförliga till 90 kap.;

e) leksaker, spel, julgransprydnader och andra artiklar, hänförliga till 97 kap., med undantag

av konstgjorda ögon (icke mekaniska) för dockor eller för andra artiklar, hänförliga till

97 kap.;

f) knappar, monterade rafräschissörer och termosflaskor samt andra artiklar, hänförliga till

98 kap.

2. Till nr 70.07 hänföres även planglas enligt nämnda nummer, utgörande färdiga artiklar, dock

endast under förutsättning att artiklarna icke är försedda med ram och icke är i förening

med annat material än glas.

3. Med glas förstås i tulltaxan även kvarts och kiseldioxid, som undergått smältning.

70.01

Glasskärv och annat glasavfall; glasmassa (med undantag av

optiskt glas)........................................................................................... fri

70.02 Glasyr- och emalj massa, även i form av stavar eller rör men

icke i form av pulver, korn eller flingor........................................... fri

70.03 Stänger, stavar, rör och massiva kulor av glas (med undantag

av optiskt glas), icke bearbetade............................................................ fri

70.04 Planglas, gjutet eller valsat, av kvadratisk eller rektangulär

form, även armerat eller överfångat i samband med tillverk­

ningen men icke vidare bearbetat......................................................... 12,2 %

70.05 Planglas, draget eller blåst, av kvadratisk eller rektangulär

form, även överfångat i samband med tillverkningen men

icke vidare bearbetat................................................................................ 12,6 %

70.06 Planglas, gjutet, valsat, draget eller blåst, av kvadratisk eller

rektangulär form (även armerat eller överfångat i samband

med tillverkningen), planslipat eller polerat men icke vidare

bearbetat...................................................................................................... 12,2 %

70.07 Planglas, gjutet, valsat, draget eller blåst (även slipat eller

polerat), skuret till annan form än kvadratisk eller rektangulär

eller böjt eller på annat sätt bearbetat (t. ex. fasett- eller kant-

slipat eller etsat); isoleringsrutor; s. k. blyinfattningar (glas­

målningar o. d.):

A. planglas och isoleringsrutor .......................................................... 12,6 %

B. s. k. blyinfattningar (glasmålningar o. d.)

13 %

70.08 Säkerhetsrutor av glas, härdade eller laminerade, även fär-

digskurna eller formade:

A. härdade ............................................................................................. 12,6 %

B. laminerade........................................................................................ 13 %

70.09 Metallbelagt glas (speglande); speglar av glas, backspeglar

härunder inbegripna.............................................................................. 13%

70.10 Damejeanner, flaskor, burkar, krukor, tablettrör och andra

liknande kärl av glas för förpackning eller transport av varor;

proppar, lock och andra tillslutningsanordningar av glas...........

10,4 %

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

70 kap.

70.11

Öppna glaskolvar och glasrör, utan montering, till elektriska

glödlampor, elektronrör eller liknande artiklar:

A. glaskolvar............................................................................ 100 kg 52: —

B. glasrör...................................................................................................... fri

70.12 Glas, även icke färdiga, till termosflaskor eller liknande värme-

isolerande behållare:

A. utan metallbeläggning......................................................................... 9,6 %

B. andra ................................................................................................. 12 %

70.13 Bords-, köks-, toalett- och kontorsartiklar samt prydnads-

artiklar för bostäder e. d., av glas, ej hänförliga till nr 70.19

13,8 %

70.14 Glasvaror för belysnings- och signaleringsändamål; optiska

element av glas, icke bearbetade för optiskt bruk och icke till­

verkade av optiskt glas......................................................................... 13 %

70.15 Glas till ur, solglasögon, skyddsglasögon eller liknande varor,

kupiga, böjda eller formade på liknande sätt; glober och delar

därav för tillverkning av sådana glas............................................... fri

70.16 Plattor, block, murstenar och andra artiklar av glas för bygg-

nadsändamål, pressade eller formgjutna, även armerade;

poröst glas (skumglas) i form av block, plattor e. d....................... fri

70.17 Laboratorieartiklar samt hygieniska och farmaceutiska artiklar

av glas, även graderade eller kalibrerade; serumampuller och

liknande artiklar av glas:

A. laboratorieartiklar samt hygieniska och farmaceutiska artik­

lar ......................................................................................................... 13 %

B. serumampuller och liknande artiklar.......................................... fri

70.18 Optiskt glas samt optiska element av optiskt glas, icke optiskt

bearbetade; ämnen till glasögonlinser............................................... fri

70.19 Glaspärlor, imitationer av naturpärlor eller ädelstenar och lik­

nande smärre artiklar av glas samt varor därav; glasbitar till

mosaikarbeten e. d., även på underlag; konstgjorda ögon av

glas, andra än proteser; prydnadsartiklar av glas, framställda

genom s. k. lamparbete; reflexpärlor och liknande artiklar av

glas:

A. glaspärlor, imitationer av naturpärlor eller ädelstenar och

liknande smärre artiklar av glas samt varor därav................. 8 %

B. andra slag, reflexpärlor härunder inbegripna............................ 12 %

70.20 Glasull och andra glasfibrer samt varor därav:

A. garn och vävnader samt artiklar därav..................................... 13,4 %

B. andra slag........................................................................................... 7,6 %

70.21 Andra varor av glas............................................................................... 13 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1067

165

FJORTONDE AVDELNINGEN

Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering av ädel

metall samt varor därav; bijouterivaror; mynt

71 kap. Naturpärlor, ädelstenar, ädla metaller och metaller med

plätering av ädel metall samt varor därav; bijouterivaror

Anmärkningar

*• JVIe<!..de undantag> som stadgas i anm. la till sjätte avd. och i nedanstående anmärkningar

hänföres till detta kapitel alla varor, som helt eller delvis består:

a) av naturpärlor eller av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar; eller

b) av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall.

2. a) Till nr 71.12—71.14 hänföres icke varor, i vilka ädel metall eller metall med plätering av

adel metall ingår endast såsom mindre väsentlig beståndsdel (t. ex. initialer, monogram

och kantbeslag).

b) Till nr 71.15 hänföres endast sådana varor, i vilka ädel metall eller metall med plätering

av ädel metall icke ingår eller ingår endast såsom mindre väsentlig beståndsdel.

3. Detta kapitel omfattar icke:

a) amalgamer av ädla metaller samt ädla metaller i kolloidal form (nr 28.49);

b) steril suturtråd för kirurgiskt bruk samt tandfyllningsmedel och andra varor hänförliga

till 30 kap.;

ö

c) varor, hänförliga till 32 kap. (t. ex. flytande glansmetallpreparat);

d) handväskor och andra artiklar, hänförliga till nr 42.02 eller 42.03;

e) varor, hänförliga till nr 43.03 eller 43.04;

f) varor, hänförliga till elfte avd. (textilvaror);

g) varor, hänförliga till 64 kap. (skodon) eller 65 kap. (huvudbonader);

h) paraplyer, promenadkäppar och andra artiklar, hänförliga till 66 kap.-

ij) solfjädrar (nr 67.05);

k) mynt (72 och 99 kap.);

l) slipskivor och liknande artiklar, hänförliga till nr 68.04—68.06 eller till 82 kap., tillverkade

av slipmedel, innehållande stoft eller pulver av naturliga eller syntetiska ädelstenar;

verktyg och andra varor, hänförliga till 82 kap., i vilka den verksamma delen består av

naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar på underlag av oädel metall; maskiner

apparater och elektrisk materiel samt delar därtill, hänförliga till sextonde avd. (artiklar’

helt bestående av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar, hänföres dock till

detta kapitel);

m) artiklar, hänförliga till 90. 91 eller 92 kap. (vetenskapliga instrument, ur och musikinstru­

ment);

n) vapen och delar därtill (93 kap.);

o) artiklar enligt anm. 2 till 97 kap.;

p) artiklar, hänförliga till 98 kap.; artiklar av de slag, som avses i nr 98.01 och 98.12, hänföres

dock till 71 kap.;

q) originalskulpturer (nr 99.03), föremål för samlingar (nr 99.05) och antikviteter, mer än 100

år gamla (nr 99.06); naturpärlor och ädelstenar hänföres dock till detta kapitel oavsett

åldern.

4. a) Kulturpäi-lor anses såsom naturpärlor.

b) Med ädla metaller avses silver, guld, platina och andra platinametaller.

c) Med andra platinametaller avses iridium, osmium, palladium, rhodium och rutenium.

5. Såsom legeringar av ädel metall anses i detta kapitel endast sådana legeringar (sintrade bland­

ningar härunder inbegripna), som innehåller en eller flera ädla metaller, under förutsättning

att halten av någon ädel metall uppgår till minst 2 viktprocent. Legeringar av ädel metall

tulltaxeras enligt följande regler:

a) legeringar, innehållande minst 2 % platina, tulltaxeras såsom platinalegeringar;

b) legeringar, innehållande minst 2 % guld och mindre än 2 % platina, tulltaxeras såsom

guldlegeringar;

c) andra legeringar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom silverlegeringar. Vid till-

lämpning av denna anmärkning anses alla platinametaller utgöra platina.

6. I de fall, då ädel metall eller viss ädel metall omnämnes i tulltaxan, avses, om ej annat är

föreskrivet, jämväl sådana legeringar, som enligt anm. 5 skall tulltaxeras såsom legeringar

av ädel metall eller av viss ädel metall.

Uttrycket ädel metall avser icke sådana artiklar, som åsyftas i anm. 7, ej heller oädla metaller

eller icke metalliska ämnen, som är platinerade, förgyllda eller försilvrade.

7 Med uttrycket metall med plätering av ädel metall avses en produkt av metall, som på en eller

flera sidor belagts med ädel metall genom svetsning, lödning, varmvalsning eller liknande

mekaniskt förfarande.

Varor av oädel metall med inläggningar av ädel metall anses utgöra pläterade varor.

7:1 Med halvfabrikat enligt nr 71.OS—71.10 avses stång, plåt, tråd, rör och andra formvaror,

ävensom pulver, paljetter och kantiljer.

8. Med bijouterivaror enligt nr 71.12 förstås:

a) smärre artiklar, avsedda som smycken, t. ex. ringar, armband, halsband, broscher, ör-

hängen, urkedjor, berlocker och andra hängsmycken, kravattnålar, manschettknappar

samt medaljer och märken, även av religiös karaktär;

b) artiklar för personligt bruk, avsedda att bäras exempelvis i fickor eller handväskor,

såsom cigarr- och cigarrettetuier, snusdosor, tablettdosor, puderdosor, börsar av metall-

flätning samt radband.

9. Med guldsmedsvaror enligt nr 71.13 avses bl. a. bords-, toalett-, kontors-, rökbords- och inred-

ningsartiklar samt artiklar av religiös karaktär, icke utgörande bijouterivaror.

10. Med bijouterivaror enligt nr 71.16 förstås artiklar av de slag, som avses i anm. 8 a (dock

med undantag av manschettknappar och andra artiklar, hänförliga till nr 98.01, samt kam­

mar, hårspännen o. d„ hänförliga till nr 98.12), utan förening med naturpärlor, naturliga,

syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar eller — bortsett från mindre väsentliga bestånds­

delar — ädel metall eller metall, pläterad med ädel metall, och bestående:

a) helt eller delvis av oädel metall, även förgylld, försilvrad eller platinerad; eller

b) av andra ämnen, under förutsättning att varorna består av minst två olika material (t. ex.

trä och glas, ben och bärnsten, pärlemor och plast); avseende skall därvid icke fästas

vid enkla anordningar för sammanhållande av i varorna ingående delar, såsom tråd i

halsband.

. .

11. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande samtidigt

med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna i fråga,

under förutsättning att de utgör förvaringspersedlar av de slag, som brukar åtfölja sådana

artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar tulltaxeras däremot

efter sin beskaffenhet.

I. Naturpärlor och ädelstenar

71.01

Naturpärlor, obearbetade eller bearbetade (härunder inbe­

gripet osorterade pärlor, uppträdda för underlättande av trans­

porten) men icke infattade eller monterade.....................................

71.02 Ädelstenar, naturliga, obearbetade eller slipade eller på annat

sätt bearbetade (härunder inbegripet osorterade ädelstenar,

uppträdda för underlättande av transporten) men icke infattade

eller monterade........................................................................................

71.03 Ädelstenar, syntetiska eller rekonstruerade, obearbetade eller

slipade eller på annat sätt bearbetade (härunder inbegripet

osorterade ädelstenar, uppträdda för underlättande av trans­

porten) men icke infattade eller monterade....................................

71.04 Stoft och pulver av naturliga eller syntetiska ädelstenar............ II.

II. Ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall,

obearbetade, samt halvfabrikat därav

71.05 Silver och silverlegeringar, förgyllt eller platinerat silver härunder

inbegripet, obearbetade, ävensom halvfabrikat därav;

A. obearbetade........................................................................................

B. rör................................................................................... .. • ...............

C. andra slag...........................................................................................

166

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

71 kap.

fri

fri

fri

fri

fri

fri

2, 4 %

71 kap.

Kiingl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

167

71.06 Oädel metall med plätering av silver, obearbetad, ävensom

halvfabrikat därav................................................................................. 24°/

71.07 Guld och guldlegeringar, platinerat guld härunder inbegripet,

obearbetade, ävensom halvfabrikat därav....................................... fri

71.08 Oädel metall och silver med plätering av guld, obearbetade,

ävensom halvfabrikat därav..............................................................

’

frj

71.09 Platina och andra platinametaller samt legeringar därav,

obearbetade, ävensom halvfabrikat därav.................................... ’

fri

71.10 Oädel eller ädel metall med plätering av platina eller annan

platinametall, obearbetad, ävensom halvfabrikat därav................ fri

71.11

Guldsmedssopor; annat avfall samt skrot av ädel metall........... fri III.

III. Bijouterivaror och andra varor

71.12 Bijouterivaror och delar därtill av ädel metall eller av metall

med plätering av ädel metall.............................................................. g %

71.13 Guldsmedsvaror och delar därtill av ädel metall eller av metall

med plätering av ädel metall.............................................................. g %

71.14 Andra varor av ädel metall eller av metall med plätering av ädel

metall:

A. artiklar för tekniskt bruk.............................................................. fri

B. andra slag........................................................................................... g

<yo

71.15 Varor av naturpärlor eller av naturliga, syntetiska eller re­

konstruerade ädelstenar........................................................................ fri

71.16 Bijouterivaror, ej hänförliga till nr 71.12 eller 71.15...................... 8 %

kJ»il

■-‘V

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

72 kap. Mynt

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke mynt för samlingar (nr 99.05).

72.01 Mynt....................................................................

6f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr ISO

..

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

171

FEMTONDE AVDELNINGEN

Oädla metaller och varor därav

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke:

a) bronsfolier, färger och andra till nr 32.08—32.10 eller 32.13 hänförliga produkter, beredda

av metallpulver eller metallfjäll;

b) järncerium (ferrocerium) och andra pyrofora legeringar (nr 36.07);

c) huvudbonader och delar därtill av metall, hänförliga till nr 65.06 eller 65.07;

d) ställningar och andra delar av metall till paraplyer, parasoller o. d. (nr 66.03);

e) varor, hänförliga till 71 kap., såsom legeringar av ädel metall, oädel metall med plätering

av ädel metall samt bijouteri varor av oädel metall;

f) varor, hänförliga till sextonde avd. (maskiner, apparater och elektrisk materiel);

g) sammansatta järnvägs- och spårvägsspår (nr 86.10) samt andra varor, hänförliga till

sjuttonde avd.;

h) instrument och apparater, upptagna i adertonde avd., urfjädrar härunder inbegripna;

ij) hagel (nr 93.07) och andra varor, upptagna i nittonde avd. (vapen och ammunition);

k) varor, hänförliga till 94 kap. (möbler, resårbottnar till sängar, o. d.);

l) handsiktar (nr 96.06);

m) varor, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel och sportartiklar);

n) knappar, reservoarpennor, stiftpennor, skrivpennor och andra artiklar, hänförliga till

98 kap.

2. Med delar med allmän användning förstås i tulltaxan:

a) varor av järn eller stål, hänförliga till nr 73.20, 73.25, 73.29, 73.31 eller 73.32, samt mot­

svarande varor av annan oädel metall;

b) fjädrar, andra än urfjädrar (nr 91.11), samt blad till fjädrar, av oädel metall;

c) varor, hänförliga till nr 83.01, 83.02, 83.07, 83.09, 83.12 eller 83.14.

Såsom delar i 73—82 kap. anses icke sådana varor, som enligt vad ovan sagts utgör delar

med allmän användning.

73—81 kap. omfattar icke varor av de slag, som är hänförliga till 82 eller 83 kap., om icke

annat följer av närmast föregående stycke eller anm. till 83 kap.

3. I fråga om tulltaxeringen av legeringar gäller följande bestämmelser:

a) legeringar av oädla metaller, som innehåller mer än 10 viktprocent nickel, tulltaxeras såsom

nickel, om icke vikten av ingående järn överstiger vikten av var och en av övriga ingå­

ende legeringsmetaller;

b) ferrolegeringar hänföres till nr 73.02 och koppartillsatslegeringar till nr 74.02;

c) andra legeringar av oädla metaller tulltaxeras såsom den metall vars vikt överstiger vikten

av var och en av övriga ingående legeringsmetaller;

d) legeringar (andra än ferrolegeringar och koppartillsatslegeringar) av oädla metaller, hän­

förliga till denna avdelning, och andra ämnen tulltaxeras såsom legeringar av oädla metaller

enligt denna avdelning, om vikten av ingående oädla metaller är lika med eller större än

» vikten av övriga ingående ämnen;

e) såsom legeringar anses även sintrade blandningar av metallpulver samt heterogena,

hopsmälta blandningar av oädel metall.

4. I alla de fall, då en viss metall omnämnes i tulltaxan, avses, om annat icke är föreskrivet,

jämväl sådana legeringar, som enligt anm. 3 skall tulltaxeras såsom metallen i fråga.

5. Varor av oädel metall — härunder inbegripet sådana av olika material bestående varor, som

enligt de allmänna reglerna skall tulltaxeras såsom varor av oädel metall — i vilka ingår två

eller flera dylika metaller, tulltaxeras, om icke annat är särskilt föreskrivet, såsom varor

av den metall, som efter vikten räknat utgör huvudbeståndsdelen.

Vid tillämpning av denna bestämmelse skall:

a) järn och stål av olika slag anses utgöra en enda metall;

b) en legering anses bestå helt av den metall, som är bestämmande för legeringens tulltaxering.

6. Med skrot och avfall av metaller förstås sådana varor, som är användbara endast för åter­

vinning av metall eller för framställning av kemiska produkter.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

173

73 kap. Järn och stål

Anmärkningar

1. I detta kapitel förstås med

a) Tackjärn (nr 73.01):

järn, innehållande minst 1,9 viktprocent kol; varan får därjämte innehålla:

mindre än 15 % fosfor,

högst 8 % kisel,

högst 6 % mangan,

högst 30 % krom,

högst 40 % volfram och

sammanlagt högst 10 % andra legeringsämnen (nickel, koppar, aluminium, titan, vana­

din, molybden m. m.).

Sådana järnhaltiga legeringar, innehållande minst 1,9 viktprocent kol, som företer de för

stål karakteristiska kännetecknen (s. k. krympfritt stål), tulltaxeras dock som stål.

b) Spegeljärn (nr 73.01):

produkter, innehållande efter vikten räknat mer än 6 % men icke mer än 30 % mangan

och i övrigt motsvarande definitionen i anm. 1 a.

c) Ferrolegeringar (nr 73.02):

sådana för valsning eller sändning icke lämpade järnhaltiga legeringar, som användes vid

järn- och stålframställning och som innehåller ett eller flera legeringsämnen i följande kvan­

titeter, efter vikten räknat, nämligen

mer än 8 % kisel,

mer än 30 % mangan,

mer än 30 % krom,

mer än 40 % volfram eller

sammanlagt mer än 10 % andra legeringsämnen (aluminium, titan, vanadin, molybden,

niob m. in.), dock icke koppar.

Halten av andra legeringsämnen än järn får dock icke överstiga 96 % i fråga om ferro­

legeringar, innehållande kisel, 92 % i fråga om ferrolegeringar, innehållande mangan men

icke kisel, och 90 % i fråga om övriga legeringar.

d) Legerat stål (nr 73.15):

stål, innehållande ett eller flera legeringsämnen i följande kvantiteter, efter vikten räknat

nämligen

sammanlagt mer än 2 % mangan och kisel,

minst 2 % mangan,

minst 2 % kisel,

minst 0,50 % nickel,

minst 0,50 % krom,

minst 0,10 % molybden,

minst 0,10 % vanadin,

minst 0,30 % volfram,

minst 0,30 % kobolt,

minst 0,30 % aluminium,

minst 0,40 % koppar,

minst 0,10 % bly,

minst 0,12 % fosfor,

1

minst 0,10 % svavel,

sammanlagt minst 0,20 % fosfor och svavel eller

minst 0,10 % av något annat legeringsämne.

e) Kolrikt stål (nr 73.15):

stål, innehållande efter vikten räknat minst 0,6 % kol, mindre än 0,04 % fosfor, mindre

än 0,04 % svavel, tagna var för sig, och sammanlagt mindre än 0,07 % fosfor och svavel.

f) Smältstycken och råskenor (nr 73.06):

produkter för valsning, smidning eller omsmältning, som erhållits genom hopsmidning

av välljärnssmältor, varigenom slaggen pressats ut, eller

genom hopvällning medelst valsning vid hög temperatur av paket av järn- eller stålskrot

eller av välljärn.

174

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

73 kap.

g) Göt (nr 73.06):

produkter för varning eller smidning, som erhållits genom gjutning i kokiller.

h) Blooms och billets (nr 73.07):

halvfärdiga produkter med kvadratiskt eller rektangulärt tvärsnitt, med en tväryta av

mer än 1 225 mm3 och med en tjocklek överstigande en fjärdedel av bredden,

ij) Slabs och platiner (nr 73.07):

halvfärdiga produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en bredd av minst 150 mm och

en tjocklek av minst 6 mm, icke överstigande en fjärdedel av bredden.

k) Plåtåmnen i ringar eller rullar (nr 73.08):

halvfärdiga varm valsade produkter med rektangulärt tvärsnitt, med en tjocklek av minst

1,5 mm och en bredd av mer än 500 mm, i ringar eller rullar med en styckevikt av minst

500 kg.

l) Universaljårn och universalstål (nr 73.09):

produkter med rektangulärt tvärsnitt, varmvalsade i längdriktningen i slutna spår eller i

universalvalsverk, med en tjocklek av mer än 5 mm men icke mer än 100 mm och med

en bredd av mer än 150 mm men icke mer än 1 200 mm.

in) Band (nr 73.12):

valsade produkter med klippta eller oklippta kanter, med rektangulärt tvärsnitt, med en

bredd av högst 500 mm och med en tjocklek av högst 6 mm, icke överstigande en tiondel

av bredden, i raka längder eller i ringar, även tillplattade.

n) Plåt (nr 73.13):

valsade produkter (ej utgörande sådana plåtämnen i ringar eller rullar, som avses i anm.

1 k här ovan), oavsett tjockleken, i fråga om produkter av kvadratisk eller rektangulär

form dock endast om bredden överstiger 500 mm.

Till nr 73.13 hänföres bl. a. tillskuren plåt av annan form än kvadratisk eller rektangulär

samt plåt, perforerad, korrugerad, räfflad, polerad eller försedd med överdrag, under

förutsättning att plåten icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer

hänförlig vara.

o) Träd (nr 73.14):

kalldragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvärmått av

högst 13 mm; vid tillämpning av nr 73.26 och 73.27 anses såsom tråd även valsade

produkter av samma dimension.

p) Stång, annan än profilstång (nr 73.10):

massiva produkter, som icke helt motsvarar någon av definitionerna i h, ij, k, 1, m, n och o

här ovan och som har tvärsnitt i form av cirkel, cirkelsegment, oval, likbent triangel, kvadrat,

rektangel, regelbunden sex- eller åttahörning eller parallelltrapets med de icke parallella

sidorna lika långa.

Till nr 73.10 hänföres även stänger för armering av betong, vilka motsvarar ovanstående

definition men på vilka finns smärre försänkningar eller upphöjningar (räfflor, kammar

o. d.), åstadkomna under valsningen.

q) Ihåligt bergborrstål (nr 73.10):

ihålig stång, oavsett tvärsnittets form, lämpad för tillverkning av bergborrar, med ett

största yttre tvärmått av mer än 15 mm men icke mer än 50 mm och med det största inre

tvärmåttet icke överstigande en tredjedel av det största yttre.

Ihålig stång av annan beskaffenhet hänföres till nr 73.18.

r) Profilstång (nr 73.11):

massiva produkter, som icke är hänförliga till nr 73.16 och som icke helt motsvarar någon

av definitionerna i h, ij, k, 1, in, n och o här ovan, med tvärsnitt av annan form än sådan

som avses under p.

2. Till nr 73.06—73.14 hänföres icke produkter av legerat stål eller kolrikt stål (nr 73.15).

3. Produkter av järn eller stål, hänförliga till nr 73.06—73.15, med plätering av järn eller stål

av annat slag än den underliggande metallen tulltaxeras såsom produkter av det slag av järn

eller stål, som efter vikten räknat utgör huvudbeståndsdelen.

4. Produkter av järn, vilka framställts på elektrolytisk väg, tulltaxeras allt efter sin form och

sina dimensioner såsom motsvarande produkter, framställda på annat sätt.

5. Med högtrycksrör enljgt nr 73.19 förstås nitade, svetsade eller sömlösa rör (rörböjar härunder

inbegripna) med runt tvärsnitt och med en inre diameter av mer än 400 mm och en godstjock­

lek av mer än 10,5 mm.

73.01

Tackjärn, spegeljärn härunder inbegripet......................................... fri

73.02 Ferrolegeringar:

A. kiseljärn och kiselmanganjärn, innehållande mer än 15 %

kisel....................................................................................... 100 kg 5:60

B. andra slag........................................................................................... fri

73 kap.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

175

73.03 Skrot och avfall av järn eller stål...................................................... fri

73.04 Granulerat järn och stål, även krossat eller sorterat .................... 4,8 %

73.05 Pulveriserat järn och stål; järnsvamp............................................... fri

73.06 Smältstycken och råskenor, göt och formlösa stycken av järn

eller stål:

A. smältstycken och råskenor............................................................ fri

B. andra slag........................................................................................... 3 %

73.07 Blooms, billets, slabs och platiner av järn eller stål; ämnen av

järn eller stål, grovt tillformade genom smidning......................... 4 %

73.08 Plåtämnen av järn eller stål, i ringar eller rullar........................... 4 %

73.09 Universaljärn och universalstål.......................................................... 6 %

73.10 Stång, annan än profilstång, av järn eller stål, varmvalsad,

strängpressad, smidd, kallbearbetad eller kalibrerad, valstråd

härunder inbegripen; ihåligt bergborrstål:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink................................................................ 6 %

2. med överdrag av annan metall................................................ 6,6 %

B. andra slag:

1. varmvalsade, strängpressade eller smidda:

a. valstråd................................................................................... 5 %

b. ihåligt bergborrstål

...................................................... 5,6 %

c. annan......................................................................................... 6 %

2. kallbearbetade eller kalibrerade............................................. 6,6 %

73.11

Profilstång av järn eller stål, varmvalsad, strängpressad, smidd

eller kallbearbetad; spontpålar av järn eller stål, även borrade

och sammanfogade:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink................................................................ 6 %

2. med överdrag av annan metall.............................................. 6,6 %

B. andra slag:

1. varmvalsade, strängpressade eller smidda:

a. vägande per löpmeter minst 60 kg; ävensom spont­

pålar och bredflänsig I-stång, oavsett vikten per löp­

meter ........................................................................................ fri

b. andra slag............................................................................... 6 %

2. kallbearbetade............................................................................. 6,6 %

73.12 Band av järn eller stål, varm- eller kallvalsat:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av aluminium, bly eller tenn ................. fri

2. med överdrag av zink................................................................ 6 %

3. med överdrag av annan metall.............................................. 6,6 %

B. andra slag:

1. varm valsat................................................................................... 6 %

2. kallvalsat...................................................................................... 6,6 %

73.13 Plåt av järn eller stål, varm- eller kallvalsad:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av aluminium, bly eller tenn................. fri

2. med överdrag av annan metall............................................... 6~%

B. andra slag........................................................................................... 6 %

73.14 Tråd av järn eller stål, även med överdrag men utan elektrisk

isolering.................................................................................................... 6,6 %

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

73 kap.

73.15 Legerat stål och kolrikt stål, i sådana former som avses i nr

73.06—73.14:

A. ihåligt bergborrstål, varmvalsat, smitt eller strängpressat ..

6 %

B. plåt av rostfritt stål ...................................................................... 5 %

C. band av rostfritt stål med en bredd av:

1. mer än 250 mm........................................................................... 5 %

2. andra:

a. varmvalsade........................................................................... 5,6 %

b. kallvalsade ........................................................................... 6,2 %

D. andra slag:

belägges med samma tull som motsvarande artiklar, hänför­

liga till nr 73.06—73.14

73.16 Banbyggnadsmateriel av järn eller stål för järnvägar eller

spårvägar, nämligen räler, moträler, växeltungor, korsnings-

spetsar, spårkorsningar, spårväxlar, växelstag, kuggskenor,

sliprar, rälskarvjärn, underläggsplattor, klämplattor, spår-

hållare, spårplattor och annan speciell materiel för samman­

bindning eller fästande av räler:

A. räler..................................................................................................... fri

B. andra slag........................................................................................... 6,8 %

73.17 Bör av gjutjärn, med en invändig diameter av:

A. 510 mm eller däröver........................................................................... fri

B. mindre än 510 mm................. ......................................................... 8 %

73.18 Rör av järn eller stål, ej hänförliga till nr 73.17 eller 73.19,

hålade rörämnen härunder inbegripna:

A. med överdrag av metall:

1. med överdrag av zink...................... 7 %

2. med överdrag av annan metall............................ 8 %

B. andra slag:

1. icke kallbearbetade.................................................................... 7 %

2. kallbearbetade............................................................................. 8 %

73.19 Högtrycksrör av stål för elektriska vattenkraftstationer, även

med förstärkning................................... .......... ."................................... 8 %

73.20 Rördelar av järn eller stål, såsom skarvrör, knärör, muffar och

flänsar........................................................................................................ 8 %

73.21

Järn- och stålkonstruktioner, även i delar eller icke kompletta,

samt delar därtill av järn eller stål (såsom skjul, broar och

brosektioner, slussportar, torn, master, pelare, stolpar, fackverk,

tak, dörr- och fönsterramar, rulljalusier, räcken och staket);

plåt, band, stång, profilstång, rör o. d. av järn eller stål, bear­

betade för användning i konstruktioner........................................... 7,2 %

73.22 Cisterner, kar och liknande behållare av järn eller stål, för alla

slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med inre

beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad men utan

maskinell utrustning och utan anordning för uppvärmning ....

7,2 %

73.23 Fat, burkar, flaskor, askar och andra liknande behållare av järn-

eller stålplåt, för transport eller förpackning av varor. . ........... .. 7,2 %

73.24 Cylindrar för förtätade gaser samt liknande tryckbehållare, av

järn eller stål........................................................................................... 7,2 %

73.25 Linor, kablar, slingor, flätade band och liknande varor av järn-

eller ståltråd, utan elektrisk isolering........................................... .... 7,2 %

73.26 Taggtråd av järn eller stål; stängseltråd av vriden tråd eller

vridet band av järn eller stål, även försedd med taggar, samt

stängseltråd av två löst sammantvinnade trådar av järn eller

stål............................................................................................................. 7,2 %

73.27 Duk, nät och galler av järn- eller ståltråd...................................... 7,2 %

73.28 Klippnät av järn eller stål................................................................... 7,2 %

73.29 Kättingar och kedjor samt delar därtill, av järn eller stål:

A. rullkedjor med mindre än 6 mm invändig länkbredd..............

8,4 %

B. andra slag........................................................................................... 7,2 %

73.30 Ankaren och draggar samt delar därtill, av järn eller stål...........

6,4 %

73.31

Spik och stift, häftstift härunder inbegripna, spikbleck, mär-

lor och krampor samt spetsade krokar och öglor, av järn eller

stål, även med huvud av annat ämne, dock icke koppar............

7,2 %

73.32 Bultar och muttrar, ogängade eller gängade, skruvar, skruv­

krokar, skruvöglor, nitar (andra än rör- och tvåspetsnitar),

sprintar, kilar och liknande artiklar av järn eller stål; under-

läggsbrickor (låsbrickor och fjäderbrickor härunder inbegripna)

av järn eller stål..................................................................................... 7,2%

73.33 Synålar, virknålar, strumpstickor, snörnålar och liknande

artiklar samt ämnen därtill, av järn eller stål, för sömnad,

brodyr, virkning o. d., andra än maskinnålar:

A. synålar och stoppnålar samt ämnen därtill.............................. fri

B. andra slag........................................................................................... 6,4 %

73.34 Knappnålar, säkerhetsnålar, hårnålar, hårklämmor, papil-

jotter och liknande artiklar av järn eller stål, andra än pryd­

nadsföremål:

A. knappnålar och säkerhetsnålar..................................................... 8 %

B. andra slag........................................................................................... 6,4 %

73.35 Fjädrar och blad därtill, av järn eller stål...................................... 7,2 %

73.36 Kaminer och spisar (även värmeledningsspisar), kokapparater,

tvättgrytor med eldstad, tallriksvärmare och liknande varor

av järn eller stål, icke elektriska, av sådana slag, som huvudsak­

ligen användes i hushåll, ävensom delar därtill av järn eller stål 7,2 %

73.37 Apparater för centraluppvärmning, såsom värmeledningspan­

nor och värmeledningselement, av järn eller stål, icke elektriska,

samt delar därtill av järn eller stål; varmluftsgeneratorer och

varmluftsfördelare (härunder inbegripet apparater som även

kan användas för fördelning av friskluft eller konditionerad

luft) av järn eller stål, icke elektriska, försedda med motordri­

ven fläkt eller biåsmaskin, samt delar därtill, av järn eller stål 7,2 %

73.38 Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av järn eller

stål:

A. av plåt, emalj era de.......................................................................... 8,4 %

B. andra................................................................................................... 7,2 %

73.39 Stålull; putsbollar, putsvantar och liknande artiklar av järn

eller stål, för skurning, polering e. d................................................... 6,4 %

73.40 Andra varor av järn eller stål............................................................. 7,2 %

73 kap.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

177

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

179

74 kap. Koppar

Anmärkningar

1. Med koppartillsatslegeringar enligt nr 74.02 förstås sådana för valsning eller smidning icke lämpade kopparhaltiga legeringar, utan avseende på kopparhalten, som användes som till­ sats vid framställning av andra legeringar eller som desoxidationsmedel eller desulfurerings- medel eller för liknande ändamål vid framställning av andra metaller än järn. Föreningar av fosfor och koppar (fosforkoppar), innehållande mer än 8 viktprocent fosfor hänföres till nr 28.55.

2. I detta kapitel förstås med

a) Tråd (nr 74.03):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 74.03):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande en tiondel av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension, under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning utöver enkel av- putsning.

c) Plåt och band (nr 74.04):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 74.01), även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med en tjocklek av mer än 0,15 mm, dock icke överstigande en tiondel av bredden. Till nr 74.04 hänföres även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.

3. Till nr 74.07 och 74.08 hänföres även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade, försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler, gängade, borrade, förträngda, konislca eller försedda med kamflänsar).

74.01 Kopparskärsten; koppar, obearbetad, även raffinerad, samt avfall och skrot av koppar................................................................... fri 74.02 Koppartillsatslegeringar........................................................................ fri 74.03 Stång och tråd av koppar.................................................................... 3 % 74.04 Plåt och band av koppar...................................................................... 3 % 74.05 Folier av koppar, även mönsterpressade, tillskurna, perforerade, försedda med överdrag, tryckta eller fästade på papper, papp, plast eller dylikt förstärkningsmaterial, med en tjocklek av högst 0,15 mm (förstärkningsmaterial icke inräknat)................... 4,2 % 74.06 Pulver och fjäll av koppar: A. användbara till bronsering........................................................... 8 % B. andra slag........................................................................................... fri 74.07 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna) av koppar........................................................ 3 % 74.08 Rördelar av koppar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flänsar........................................................................................................ 6,4 % 74.09 Cisterner, kar och liknande behållare av koppar, för alla slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med inre bekläd­ nad eller med värmeisolerande beklädnad men utan maskinell utrustning och utan anordning för uppvärmning.......................... 6,4 %

180

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

74 kap.

74.10 Linor, kablar, flätade band och liknande varor av koppartråd,

utan elektrisk isolering.......................................................................... 4,8 %

74.11

Duk, nät och galler, även ändlösa, av koppartråd........................ 6,4 %

74.12 Klippnät av koppar............................................................................... 6,4 %

74.13 Kedjor och delar därtill av koppar................................................... 6,4 %

74.14 Spik och stift, häftstift härunder inbegripna, märlor och kram­

por samt spetsade krokar och öglor, av koppar eller av järn

eller stål och med huvud av koppar.................................................. 5,2 %

74.15 Bultar och muttrar, ogängade eller gängade, skruvar, skruv­

krokar, skruvöglor, nitar (andra än rör- och tvåspetsnitar),

sprintar, kilar och liknande artiklar av koppar; underläggsbrickor

(låsbrickor och fjäderbrickor härunder inbegripna) av koppar 5,2 %

74.16 Fjädrar av koppar................................................................................. 6,4%

74.17 Kokapparater och andra uppvärmningsapparater av koppar,

icke elektriska, av sådana slag, som huvudsakligen användes i

hushåll, ävensom delar därtill av koppar........................................ 6,4 %

74.18 Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av koppar ....

6,4 %

74.19 Andra varor av koppar:

A. knappnålar och säkerhetsnålar..................................................... 8 %

B. andra slag........................................................................................... 6,4 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

181

75 kap. Nickel

Anmärkningar

1. I detta kapitel förstås med

a) Träd (nr 75.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett

största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 75.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största tvärmått

av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande en tiondel

av bredden.

Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension,

under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning utöver enkel av-

putsning.

c) Plåt, band och folier (nr 75.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 75.01), även i rullar

eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med tjockleken icke överstigande

en tiondel av bredden.

Till nr 75.03 hänföres även plåt, band och folier, tillskurna, av annan form än kvadratisk

eller rektangulär, samt plåt, band och folier, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade

eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen

erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.

2. Till nr 75.04 hänföres även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade,

försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler, gängade, borrade,

förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

75.01 Skärsten, speis och andra mellanprodukter vid framställning

av nickel; nickel, obearbetad (med undantag av anoder, hänför­

liga till nr 75.05), samt avfall och skrot av nickel......................... fri

75.02 Stång och tråd av nickel...................................................................... 2,4 %

75.03 Plåt, band och folier av nickel; pulver och fjäll av nickel:

A. plåt, band och folier........................................................................ 2,4 %

B. pulver och fjäll................................................................................. fri

75.04 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna)

samt rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flänsar, av

nickel......................................................................................................... 2,4 %

75.05 Anoder för förnickling, gjutna, valsade eller framställda på

elektrolytisk väg, obearbetade eller bearbetade............................. fri

75.06 Andra varor av nickel........................................................................... 6.4 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

183

76 kap. Aluminium

Anmärkningar

1. I detta kapitel förstås med

a) Träd (nr 76.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 76.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande en tiondel av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension, under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning utöver enkel av- putsning.

c) Plåt och band (nr 76.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 76.01), även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med en tjocklek av mer än 0,20 mm, dock icke överstigande en tiondel av bredden. Till nr 76.03 hänföres även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, rafflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.

2. Till nr 76.06 och 76.07 hänföres även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade, försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler, gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

76.01 Aluminium, obearbetat, samt avfall och skrot av aluminium ... fri 76.02 Stång och tråd av aluminium............................................................. 3 % 76.03 Plåt och band av aluminium.............................................................. 3 % 76.04 Folier av aluminium, även mönsterpressade, tillskurna, per­ forerade, försedda med överdrag, tryckta eller fästade på papper, papp, plast eller dylikt förstärkningsmaterial, med en tjocklek av högst 0,20 mm (förstärkningsmaterial icke inräknat) 4,2 % 76.05 Pulver och fjäll av aluminium: A. användbara till bronsering, dock med undantag av varor,

avsedda att användas uteslutande vid tillverkning av gas­ betong ................................................................................................. 8 % B. andra slag........................................................................................... fri

76.06 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna) av aluminium.......................................................................................... 3 % 76.07 Rördelar av aluminium, såsom skarvrör, knärör, muffar och flänsar........................................................................................................ 6,4 % 76.08 Aluminiumkonstruktioner, även i delar eller icke kompletta, samt delar därtill av aluminium (såsom skjul, broar och bro­ sektioner, torn, master, pelare, stolpar, fackverk, tak, dörr- och fönsterramar samt räcken); plåt, stång, rör o. d. av alu­ minium, bearbetade för användning i konstruktioner................. 6,4

%

76.09 Cisterner, kar och liknande behållare av aluminium, för alla slags ämnen, med en rymd av mer än 300 liter, även med inre beklädnad eller med värmeisolerande beklädnad men utan maskinell utrustning och utan anordning för uppvärmning .... 6,4 %

184

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

76 kap.

76.10 Fat, burkar, flaskor, askar och liknande behållare av alumi­

nium, för transport eller förpackning av varor, förpackningsrör

och förpackningstuber härunder inbegripna:

A. förpackningstuber............................................................................ 8 %

B. andra slag........................................................................................... 6,4 %

76.11

Cylindrar för förtätade gaser samt liknande tryckbehållare av

aluminium................................................................................................ 6,4 %

76.12 Linor, kablar, flätade band och liknande varor av aluminium-

tråd, utan elektrisk isolering................................................................ 4,8 %

76.13 Duk, nät och galler av aluminiumtråd............................................. 6,4 %

76.14 Klippnät av aluminium........................................................................ 6,4

%

76.15 Hushålls- och sanitetsartiklar samt delar därtill, av alumi­

nium .......................................................................................................... 6,4 %

76.16 Andra varor av aluminium........................... 6,4 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

185

77 kap. Magnesium, och beryllium

77.01 Magnesium, obearbetat, samt avfall och skrot av magnesium, härunder inbegripet spån, icke sorterade efter storleken............. fri 77.02 Stång, tråd, plåt, band, folier, rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna), pulver och fjäll samt jämstora spån, av magnesium: A. stång, tråd, plåt, band, folier och rör......................................... 2,4 % B. pulver och fjäll samt jämstora spån........................................... fri 77.03 Andra varor av magnesium................................................................. 6,4 % 77.04 Beryllium, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav............ Jri

. .

n’r\;

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

187

78 kap. Bly

Anmärkningar

1. Följande uttryck bär 1 detta kapitel nedan angiven betydelse:

a) Tråd (nr 78.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med

ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 78.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största tvärmått

av mer än 6 mm, och i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande en tiondel

av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och

dimension, under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning utöver

enkel avputsning.

c) Plåt och band (nr 78.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 78.01), vägande

per m2 mer än 1 700 g, även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm

och med tjockleken icke överstigande en tiondel av bredden.

Till nr 78.03 hänföres även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller

rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade eller försedda

med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär

av till annat nummer hänförliga varor.

2. Till nr 78.05 hänföres även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade,

försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler, gängade, borrade,

förträngda, konislca eller försedda med kamflänsar).

78.01

Bly, även silverhaltigt, obearbetat, samt avfall och skrot av

bly.............................................................................................................. fri

78.02 Stång och tråd av bly........................................................................... fri

78.03 Plåt och band av bly............................................................................. fri

78.04 Folier av bly, även mönsterpressade, tillskurna, perforerade,

försedda med överdrag, tryckta eller fästade på papper, papp.

plast eller dylikt förstärkningsmaterial, vägande per m2 högst

1 700 g (förstärkningsmaterial icke inräknat); pulver och fjäll

av bly........................................................................................................ fri

78.05 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna) och

rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flänsar samt rör i

S-form för vattenlås, av bly.................................................................. fri

78.06 Andra varor av bly:

A. blyull samt linor av bly.................................................................. fri

B. förpackningstuber............................................................................ 8 %

C. andra slag........................................................................................... 6,4 %

' • i;: •: "i ■

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

189

79 kap. Zink

Anmärkningar

1. I detta kapitel förstås med

a) Träd (nr 79.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett

största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 79.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största tvärmått

av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande en tiondel

av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och

dimension, under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning utöver

enkel avputsning.

c) Plåt, band och folier (nr 79.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 79.01), även i rullar

eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med tjockleken icke överstigan­

de en tiondel av bredden.

Till nr 79.03 hänföres även plåt, band och folier, tillskurna, av annan form än kvadratisk

eller rektangulär, samt plåt, band och folier, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade

eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen

erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.

2. Till nr 79.04 hänföres även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade,

försedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler, gängade, borrade,

förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

79.01 Zink, obearbetad, samt avfall och skrot av zink............................ fri

9.02 Stång och tråd av zink......................................................................... fri

9.03 Plåt, band och folier av zink; pulver och fjäll av zink................. fri

79.04 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna)

och rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flänsar, av

zink............................................................................................................. fri

79.05 Takrännor, nockplåtar, ramar till takfönster samt andra

färdiga byggnadsartiklar av zink....................................................... fri

79.06 Andra varor av zink:

A. spik, stift, bultar och nitar............................................................ fri

B. andra slag........................................................................................... 6,4 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1067

191

80 kap. Tenn

Anmärkningar

1. I detta kapitel förstås med

a) Tråd (nr 80.02):

valsade, strängpressade eller dragna massiva produkter, oavsett tvärsnittets form, med ett största tvärmått av högst 6 mm.

b) Stång (nr 80.02):

valsade, strängpressade, dragna eller smidda massiva produkter med ett största tvärmått av mer än 6 mm och, i fråga om platta produkter, med tjockleken överstigande en tion­ del av bredden. Såsom stång anses även gjutna eller sintrade produkter av samma form och dimension, under förutsättning att de efter formningen underkastats bearbetning utöver enkel avputsning.

c) Plåt och band (nr 80.03):

platta produkter (andra än obearbetade produkter, hänförliga till nr 80.01), vägande per in2 mer än 1 000 g, även i rullar eller ringar, med ett största tvärmått av mer än 6 mm och med tjockleken icke överstigande en tiondel av bredden. Till nr 80.03 hänföres även plåt och band, tillskurna, av annan form än kvadratisk eller rektangulär, samt plåt och band, perforerade, korrugerade, räfflade, polerade eller försedda med överdrag, under förutsättning att varorna icke genom bearbetningen erhållit karaktär av till annat nummer hänförliga varor.

2. Till nr 80.05 hänföres även rör (ihålig stång härunder inbegripen) och rördelar, polerade, för­ sedda med överdrag eller särskilt tillformade (böjda, formade till spiraler, gängade, borrade, förträngda, koniska eller försedda med kamflänsar).

80.01 Tenn, obearbetat, samt avfall och skrot av tenn.......................... fri 80.02 Stång och tråd av tenn..................................................... •............... fri 80.03 Plåt och band av tenn.......................................................................... fri 80.04 Folier av tenn, även mönsterpressade, tillskurna, perforerade, försedda med överdrag, tryckta eller fästade på papper, papp, plast eller dylikt förstärkningsmaterial, vägande per m2 högst 1 000 g (förstärkningsmaterial icke inräknat); pulver och fjäll av tenn: A. folier.................................................................................................... 2,4 % B. pulver och fjäll...................................................................................... fri 80.05 Rör (hålade rörämnen och ihålig stång härunder inbegripna) och rördelar, såsom skarvrör, knärör, muffar och flänsar, av tenn............................................................................................................ frj 80.06 Andra varor av tenn: A. förpackningstuber............................................................................ g % B. andra slag...........................................................................................

0;4 <v

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

193

81 kap. Andra oädla metaller

Anmärkning

Enligt nr 81.04 tulltaxeras endast följande oädla metaller: vismut, kadmium, kobolt, krom, gallium, germanium, hafnium, indium, mangan, niob, rhenium, antimon, titan, torium, tallium, uran, utarmat på U 235, samt vanadin och zirkonium. Till detta nummer hänföres även skärsten, speis och dylika mellanprodukter vid framställning av kobolt, ävensom kermeter.

81.01 Volfram, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav: A. tråd, spiraler härunder inbegripna............................................... 2,4 % B. andra slag........................................................................................... fri 81.02 Molybden, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav: A. tråd, spiraler härunder inbegripna.............................................. 2,4 % B. andra slag........................................................................................... fri 81.03 Tantal, obearbetat eller bearbetat, samt varor därav.................. fri 81.04 Andra oädla metaller, obearbetade eller bearbetade, samt varor därav; kermeter, obearbetade eller bearbetade, samt varor därav.......................................................................................................... fri

7 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

195

82 kap. Verktyg och redskap samt knivar, gafflar och skedar

av oädel metall

Anmärkningar

1. Till detta kapitel hänföres — bortsett från blåslampor, transportabla smidesässjor, slipstenar och slipskivor på ställning e. d., verktygssatser för manikyr eller pedikyr samt artiklar, hän­ förliga till nr 82.07 eller 82.15 — endast sådana varor, i vilka den verksamma delen (blad, skär o. d.) består av:

a) oädel metall;

b) hårdmetall;

c) naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar på underlag av oädel metall;

d) slipmedel på underlag av oädel metall, under förutsättning att detta icke genom belägg­

ningen med slipmedel förlorat sin ursprungliga karaktär.

2. Delar av oädel metall till artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras enligt samma nummer som motsvarande färdiga artiklar, med undantag av delar, som är särskilt upptagna, och till nr 84.48 hänförliga verktygshållare till handverktyg. Delar med allmän användning är dock enligt anm. 2 till femtonde avd. undantagna från detta kapitel. Ämnen till artiklar, hänförliga till detta kapitel, samt ämnen till sådana delar, som enligt nästföregående stycke är hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom motsvarande färdiga artiklar. Saxar och skärhuvuden till elektriska rakapparater hänföres till nr 82.11, saxar till elektriska hårklippningsmaskiner till nr 82.13.

3. 4 ill olika nummer i detta kapitel hänförliga varor, som inkommer i satser, förpackade i etuier,

askar, fodral e. d., tulltaxeras enligt bestämmelserna för den i satsen ingående vara, som är underkastad högsta tullen. Satser av verktyg för manikyr, pedikyr e. d., även innehållande saxar, hänföres dock till nr 82.13. 3:1. Anm. 3 gäller även varor, hänförliga till olika underavdelningar av samma nummer, dock

att rakhyvlar med tillhörande blad hänföres till nr 82.11 B.

4. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna i fråga, under förutsättning att de utgör förvaringspersedlar av de slag, som plägar åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

82.01 Spadar, skyfflar, hackor, korpar, högafflar, grepar, krattor, räfsor och rakor; yxor, röjknivar och liknande verktyg för huggning eller klyvning; liar och skäror, hö- och halmknivar, trädgårdssaxar för två händer, kilar samt andra handverktyg och handredskap för lantbruk, trädgårdsskötsel eller skogs­ bruk ............................................................................................................ 82.02 Monterade handsågar samt sågblad, alla slag, icke tandade sågblad härunder inbegripna: A. blad till rälsågar och till bågfilar................................................. B. andra slag........................................................................................... 82.03 Tänger, pincetter och dylika handverktyg, även klippande; skruvnycklar, huggpipor, röravskärare, plåt- och bultsaxar, metalltrådssaxar, filar, raspar och dylika handverktyg: A. röravskärare samt delar därtill..................................................... B. andra slag........................................................................................... 82.04 Handverktyg och handredskap, ej hänförliga till annat num­ mer i detta kapitel; smidesstäd, skruvstycken, andra än ma- skinskruvstycken; skruvtvingar o. d., blåslampor, transportabla

6,4 %

6,6 % 7,2 %

4,6 % 7,2 %

196

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1!)67

82 kap.

smidesässjor, hand- eller fotdrivna slipstenar och slipskivor på

ställning e. d. samt monterade glasmästardiamanter:

A. handborrar, andra än spiralborrar, skruvmejslar, borr- och

sparrsockar, tubpressar och skärcirklar samt delar till dyli­

ka artiklar ........................................................................................ 4,6 %

B. andra slag........................................................................................... 7,2 %

82.05 Verktyg (utbytbara) för verktygsmaskiner eller för mekaniska

eller icke mekaniska handverktyg (för pressning, stansning,

gängning, fräsning, brotschning', borrning, svarvning, skruv-

idragning o. d.), dragskivor och bergborrar härunder inbegripna:

A. borrar, andra än spiralborrar, samt skruvmejslar ävensom

delar till dylika artiklar.................................................................. 4,6 %

B. andra slag........................................................................................... 6,4 %

82.06 Knivar och skärstål för maskiner eller mekaniska apparater ...

6,4 %

82.07 Plattor, stavar, spetsar och liknande omonterade delar till verk­

tyg, av hårdmetall (sintrad karbid av volfram, molybden, vana­

din e. d.) .................................................................................................... 6,4 %

82.08 Kaffekvarnar, köttkvarnar, saftpressar och andra mekaniska

apparater och redskap med huvudsaklig användning i hushåll

för beredning, servering o. d. av matvaror eller drycker, vägande

per styck högst 10 kg............................................................................ 6,4 %

82.09 Knivar, ej hänförliga till annat nummer (även tandade)..............

7,6 %

82.10 Blad till knivar, hänförliga till nr 82.09 ........................................... 7,6 %

82.11

Bakknivar, rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) samt

blad därtill, bladämnen i bandform härunder inbegripna:

A. rakknivar samt blad och andra delar därtill............................ 6,4 %

B. rakhyvlar och rakapparater (icke elektriska) samt delar

därtill, andra än blad till rakhyvlar; saxar och skärhuvuden

till elektriska rakapparater............................................................ 10,4 %

C. blad till rakhyvlar, bladämnen i bandform härunder inbe­

gripna .................................................................................................. 12 %

82.12 Saxar och skär därtill, ej hänförliga till annat nummer............... 6,4 %

82.13 Andra skär- och klippverktyg, såsom sekatörer, hårklippnings-

maskiner (icke elektriska), huggknivar för slakterier och char-

kuterier samt pappersknivar; verktyg och satser av verktyg för

manikyr, pedikyr o. d., nagelfilar härunder inbegripna............. 6,4 %

82.14 Skedar, soppslevar, gafflar, tårtspadar, fisk- och smörknivar

samt sockertänger och liknande artiklar.......................................... 7,6 %

82.15 Handtag och skaft av oädel metall till artiklar, hänförliga till

nr 82.09, 82.13 eller 82.14.................................................................... 6,4 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1067

197

83 kap. Diverse varor av oädel metall

Anmärkning

Såsom delar till artiklar, hänförliga till detta kapitel, anses icke i något fall artiklar av järn

eller stål, upptagna i nr 73.25, 73.29, 73.31, 73.32 eller 73.35, ej heller motsvarande artiklar av

andra oädla metaller (74—81 kap.).

83.01

Lås (nyckellås, kombinationslås och elektriska lås) och väsk-

byglar med lås samt delar därtill, av oädel metall; nycklar och

nyckelämnen av oädel metall till artiklar, hänförliga till detta

nummer:

A. kappsäcks-, koffert- och portföljlås samt delar därtill .......... 10,4 %

B. andra slag........................................................................................... 7;2 %

83.02 Beslag och liknande tillbehör av oädel metall till möbler, dörrar,

trappor, fönster, rullgardiner, persienner, karosserier, sadel-

makeriarbeten, koffertar, skrin o. d., automatiska dörrstängare

härunder inbegripna; hatthyllor, hatthängare, konsoler o. d. av

oädel metall.................................................................................................. 6,4 %

83.03 Kassaskåp, kassakistor, armerade eller på annat sätt för­

stärkta fack och dörrar till kassavalv samt dokumentskrin o. d.,

av oädel metall...........................................................................................

6,4

%

83.04 Kortregisterlådor, förvaringsfack, sorteringslådor, brevkorgar,

manuskripthållare och liknande kontorsartiklar av oädel metall,

andra än kontorsmöbler, hänförliga till nr 94.03 ........................... 6,4 %

83.05 Mekanismer och beslag till samlingspärmar, brevordnare, kon­

torsböcker o. d., pappersklämmor, gem, klämmer till häftappa-

rater, s. k. ryttare till kortregister samt liknande kontorsartiklar,

av oädel metall........................................................................................... 6,4 %

83.06 Statyetter och andra prydnadsföremål av oädel metall, för an­

vändning inomhus......................................................................................

6,4

%

83.07 Belysningsarmatur och andra belysningsartiklar samt icke

elektriska delar därtill, av oädel metall........................................... 6,4 %

83.08

Slangar och rör, böjliga, av oädel metall......................................... 6,4 %

83.09

Spännen, med eller utan knäppe, väskbyglar med knäppe,

hyskor, hakar, snörhålsringar och liknande artiklar av oädel

metall, för kläder, skodon, presenningar, reseffekter, hand­

väskor eller andra varor; rör- och tvåspetsnitar av oädel metall

6,4

%

83.10 Pärlor och paljetter av oädel metall................................................. 6,4 %

83.11

Ringklockor, icke elektriska, bjällror och gonggonger samt delar

därtill, av oädel metall:

A. cykelringklockor samt delar därtill............................................. 12 %

B. andra slag........................................................................................... 2,5 %

83.12 Ramar av oädel metall för fotografier, tavlor o. d.; speglar av

oädel metall.............................................................................................. 6,4 %

83.13 Proppar, sprundtappar med gängning, sprundplåtar, kapsyler,

plomber och andra tillbehör av oädel metall till förpackningar 6,4 %

83.14 Reklamskyltar, namnplåtar, vägmärken, nummerbrickor och

liknande artiklar samt siffror, bokstäver o. d., av oädel metall

6,4

%

83.15 Tråd, stavar, rör, plattor, elektroder och liknande varor av

oädel metall eller hårdmetall, belagda med eller innehållande

flussmedel, för svetsning eller lödning eller för påsvetsning eller

pålödning av metall eller hårdmetall; tråd och stavar av metall­

pulver, för metallsprutning ..................................................................

198

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

83 kap.

6,4 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

199

SEXTONDE AVDELNINGEN

Maskiner och apparater samt mekaniska redskap; elektrisk materiel

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke:

a) driv- och transportremmar av plast, hänförliga till 39 kap., eller av mjukgummi (nr 40.10)

samt andra varor av mjukgummi för tekniskt bruk, såsom packningar och ventiler (nr

40.14);

b) varor för tekniskt bruk, av läder eller konstläder (nr 42.04) eller av pälsskinn (nr 43.03);

c) bobiner, spolpipor och liknande artiklar (39, 40, 44 eller 48 kap. eller femtonde avd., allt­

efter materialets beskaffenhet);

d) perforerade kort av papper eller papp för jacquardmaskiner eller liknande maskiner (nr

48.21);

e) driv- och transportremmar av textilmaterial (nr 59.16) samt andra textilvaror för tekniskt

bruk (nr 59.17);

f) artiklar, helt av naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar, hänförliga till nr

71.02, 71.03 eller 71.15;

g) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde

avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07);

h) ändlös duk och ändlösa driv- och transportremmar av metalltråd eller metallband (fem­

tonde avd.);

ij) varor, hänförliga till 82 eller 83 kap.;

k) transportmedel, hänförliga till sjuttonde avd.;

l) varor, hänförliga till 90 kap. (mät- och kontrollinstrument m. m.);

m) ur och andra varor, hänförliga till 91 kap.;

n) utbytbara verktyg, hänförliga till nr 82.05, och maskinborstar, hänförliga till nr 96.02,

samt liknande utbytbara verktyg (tulltaxeras efter beskaffenheten av materialet i den

verksamma delen, t. ex. 40, 42, 43, 45 eller 59 kap., nr 68.04 eller 69.09);

o) varor, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel och sportartiklar).

2. Med de inskränkningar, som följer av bestämmelserna i anm. 1 och 3 till denna avdelning,anm.

1 till 84 kap. och anm. 1 till 85 kap., tulltaxeras delar till maskiner, med undantag av delar

till artiklar, hänförliga till nr 84.64, 85.23, 85.24, 85.25 eller 85.27, enligt följande regler:

a) om delarna utgör varuslag, som är särskilt upptaget i visst tulltaxenummer i 84 eller 85

kap. (med undantag av nr 84.65 och 85.28), hänföres de till detta nummer, oavsett för

vilket slag av maskiner de är avsedda;

b) om delarna icke utgör varuslag som nyss nämnts, men är igenkännliga såsom uteslutande

eller huvudsakligen avsedda för visst slag av maskiner eller för flera slag av maskiner,

hänförliga till ett och samma tulltaxenummer (även nr 84.59 eller 85.22), tulltaxeras de

enligt tulltaxenumret för maskinerna i fråga; delar, igenkännliga såsom huvudsakligen

avsedda för varor, hänförliga till nr 85.13 eller 85.15 och lika användbara för båda dessa

slag av varor, tulltaxeras enligt nr 85.13;

c) om delarna icke kan tulltaxeras enligt ovan angivna bestämmelser, hänföres de till nr

84.65 eller 85.28.

3. I de fall, då skillnad göres mellan maskiner av visst slag och delar till sådana maskiner, anses

även icke kompletta maskiner såsom maskiner, för så vitt de företer de väsentliga känneteck­

nen på de kompletta maskinerna.

4. Maskiner (härunder inbegripet sådana icke kompletta maskiner, som enligt anm. 3 skall

tulltaxeras såsom kompletta), inkommande i delar, tulltaxeras såsom motsvarande samman­

satta maskiner.

4:1 Anm. 4 gäller även om delarna inkommer med skilda lägenheter, om varuhavaren yrkar

det eller det annars är uppenbart att delarna tillsammans utgör en artikel, som tulltaxeras

såsom maskin.

5. Kombinationer av olika maskiner, som skall arbeta tillsammans och som bildar en enhet,

ävensom maskiner, som kan utföra mer än ett slags arbete, tulltaxeras, om icke annat är

föreskrivet, efter den funktion, som ger kombinationerna eller maskinerna deras karaktär.

200

6. Motorer, anbragta på maskiner eller inkommande lösa tillsammans med maskiner, på vilka

finns särskilt utrymme eller aptering (konsol e. d.) för anbringande av motorerna, tulltaxeras

tillsammans med maskinerna. Vad nu sagts gäller i tillämpliga delar även för driv- och tran­

sportremmar.

7. Med maskiner avses i ovanstående anmärkningar alla maskiner, apparater och redskap, hän­

förliga till sextonde avd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

201

84 kap. Ångpannor, maskiner och apparater samt mekaniska redskap

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) kvarnstenar, slipstenar, slipskivor och andra artiklar, hänförliga till 68 kap.;

b) maskiner och apparater (t. ex. pumpar) samt delar därtill, av keramiskt material (69 kap.);

c) laboratorieartiklar av glas (nr 70.17); artiklar av glas för tekniskt bruk (nr 70.20 och 70.21);

d) artiklar av järn eller stål, hänförliga till nr 73.36 eller 73.37, samt motsvarande artiklar av

andra oädla metaller (74—81 kap.);

e) elektromekaniska handverktyg (nr 85.05) och elektromekaniska hushållsapparater (nr

85.06).

2. Om icke annat följer av anm. 5 och 6 till sextonde avd., tulltaxeras maskiner och appara­ ter, vilka enligt ordalydelsen kan hänföras till såväl nr 84.01—84.21 som nr 84.22—84.60, enligt nr 84.01—84.21. Till nr 84.17 hänföres dock icke:

a) äggkläckningsapparater, värmekammare för nykläckta kycklingar (s. k. kycklingmödrar)

och groningsapparater (nr 84.28);

b) spannmålsfuktningsapparater för kvarnindustrin (nr 84.29);

c) diffusörer för sockerindustrin (nr 84.30);

d) maskiner och apparater för värmebehandling av garn, vävnader eller andra textilvaror

(nr 84.40). Nr 84.17 omfattar ej heller maskiner eller apparater för mekanisk bearbetning, i vilka en erforderlig temperaturändring endast är av underordnad betydelse i förhållande till maskinernas eller apparaternas huvuduppgift. Till nr 84.19 hänföres icke:

a) symaskiner (nr 84.41);

b) maskiner och apparater för kontorsbruk, hänförliga till nr 84.54.

3. Till nr 84.62 hänföres polerade stålkulor med en diametertolerans av högst 1 %, dock icke större än 0,05 mm (kalibrerade kulor). Andra stålkulor tulltaxeras enligt nr 73.40.

4. Om icke annat följer av ordalydelsen eller av bestämmelserna i anm. 2 till detta kapitel eller i anm. 5 till sextonde avd., tulltaxeras maskiner, som kan användas för flera ändamål, efter den huvudsakliga användningen av maskiner av ifrågavarande slag. Om den huvudsak­ liga användningen icke kan fastställas eller icke finns omnämnd i något tulltaxenummer, hänföres maskinerna till nr 84.59. Maskiner för tillverkning av linor, kablar o. d. (t. ex. linslagnings-, tvinn- och kablingsmaski- ner) av metalltråd, garn eller annat material hänföres likaledes till nr 84.59.

84.01 Ångpannor och andra ånggeneratorer, andra än värmelednings­ pannor ....................................................................................................... 8 % 84.02 Hjälpapparater för ånggeneratorer, såsom förvärmare, överhettare, ångackumulatorer och sotningsapparater samt anord­ ningar för stoftåterföring; kondensorer för ångmaskiner.............

8

%

84.03 Generatorer för gengas eller vattengas, även med gasrenare; generatorer för framställning av acetylengas (enligt vatten­ metoden) och liknande gasgeneratorer, med eller utan gasrenare

8

%

84.04 Lokomobiler och andra ångmaskiner med ångpanna......... 8% 84.05 Ångmaskiner utan ångpanna.................................................... 8 % 84.06 Förbränningskolvmotorer..........................................................

8

%

84.07 Vattenhjul, vattenturbiner och andra hydrauliska motorer ....

8

%

84.08 Andra motorer...............................................................................

8

%

84.09 Vägvältar, maskindrivna............................................................ 8% 84.10 Vätskepumpar, även med motor eller turbin, härunder inbe­ gripet icke mekaniska pumpar samt pumpar med mätanord- ningar; vätskeelevatorer (med skopor, band e. d.)....................... 8 %

7-j- Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

202

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

84 kap.

84.11

Luftpumpar och vakuumpumpar, även med motor eller turbin;

kompressorer (även med motor eller turbin) för luft eller andra

gaser; frikolvskompressorer för gasturbiner; fläktar och liknan­

de maskiner............................................................................................. g tv

84.12 Luftkonditioneringsapparater, bestående av motordriven fläkt

och anordningar för reglering av luftens temperatur och fuk­

tighet, allt sammanbyggt till en enhet.............................................

8

%

84.13 Brännare för flytande bränsle, pulveriseral fast bränsle eller

gas, till eldstäder; mekaniska eldningsapparater, mekaniska eld-

stadsrostar, mekaniska anordningar för avlägsnande av aska

samt liknande anordningar:

A. mekaniska eldstadsrostar................................................................ fri

B. andra................................................................................................... 8 %

84.14

Industri- och laboratorieugnar, andra än elektriska ugnar,

hänförliga till nr 85.11..........................................................................

8

%

84.15 Kylskåp, kylapparater, kylmaskiner och kylanläggningar, även

elektriska.................................................................................................. g j %

84.16 Kalandrar och liknande maskiner samt valsverk (andra än

metallvalsverk och maskiner för varning av glas) ävensom valsar

därtill........................................................................................................ 8 %

84.17 Maskiner och apparater (även med elektrisk uppvärmning) för

uppvärmning, kokning, röstning, destillering, rektifiering, steri­

lisering, pastörisering, ångbehandling, torkning, indunstning,

kondensering, avkylning eller annan behandling, som erfordrar

temperaturändring, dock ej apparater av sådana slag, som

huvudsakligen användes i hushåll; varmvattenberedare, icke

elektriska..................................................................................................

8

%

84.18 Centrifuger; apparater för filtrering eller rening av vätskor eller

gaser.......................................................................................................... 8 %

84.19 Maskiner och apparater för rengöring eller torkning av flaskor

eller andra kärl; maskiner och apparater för påfyllning, tillslut­

ning, kapsylering eller etikettering av flaskor, burkar, säckar

eller andra förpackningar; andra maskiner och apparater för

förpackning av varor; apparater för inpressning av kolsyra i

drycker; diskmaskiner........................................................................... 8 %

84.20 Vågar, räkne- och kontrollvågar härunder inbegripna, andra än

vågar, känsliga för 0,05 g eller mindre; vikter, alla slag, för

vågar.................................................................................................... 8 %

84.21

Apparater, mekaniska (även för handkraft), för utsprutning,

spridning eller finfördelning av flytande eller pulverformiga

ämnen; brandsläckningsapparater, laddade eller oladdade; sprut-

pistoler och liknande apparater; sandbläster- och ångbläster-

apparater samt liknande apparater...................................................

8

%

84.22 Maskiner och apparater för lyftning, lastning, lossning eller

transport (hissar, spel, lyftblock, domkrafter, lvftkranar,

telfrar, transportörer, linbanor o. d.), ej hänförliga till nr 84.23

8 %

84.23 Maskiner och apparater, även transportabla, för grävning,

schaktning, borrning och annat jord- eller bergarbete (gräv­

maskiner, s. k. bull-dozers, skrapor o. d.); pålkranar; snöplogar,

ej hänförliga till nr 87.03 ...................................................................... 8 %

84.24 Maskiner och redskap för jordens beredning eller odling, såsom

plogar, harvar, kultivatorer, såmaskiner och gödselspridare;

vältar för gräsmattor och idrottsplatser...........................................

8

%

84.25 Maskiner och redskap för skörd eller slätter, tröskverk, halm- och foderpressar samt gräsklippningsmaskiner; rensnings- och sorteringsmaskiner för spannmål eller frön samt sorterings- maskiner för ägg, frukt eller andra lantbruksprodukter, med undantag av till nr 84.29 hänförliga, för kvarnindustrin avsedda

84 kap.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1067

203

maskiner och apparater........................................................................

8

%

84.26 Mjölkningsmaskiner samt maskiner och apparater för mejerihanteringen .............................................................................................. 8 % 84.27 Pressar, krossar och andra apparater för framställning av vin, cider, fruktsaft e. d.................................................................................. 8 % 84.28 Andra maskiner och apparater för lantbruk, trädgårdsskötsel, fjäderfäavel eller biskötsel; groningsapparater med uppvärm- ningsanordning eller maskinell utrustning; äggkläckningsappa- rater samt värmekammare för nykläckta kycklingar (s. k. kycklingmödrar).....................................................................................

8

%

84.29 Maskiner och apparater för kvarnindustrin samt andra maskiner och apparater för bearbetning av spannmål eller baljväxtfrön, med undantag av maskiner och apparater för lantbruk...............

8

%

84.30 Maskiner och apparater, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel, för följande livsmedelsindustrier, nämligen bageri-, makaroni-, konfektyr-, choklad-, socker- och bryggeriindustrier­ na samt industrier för beredning av kött, fläsk, fisk, frukt eller grönsaker..................................................................................................

8

%

84.31 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling av pappersmassa, papper eller papp................................................. 8 % 84.32 Bokbinderimaskiner och bokbinderiapparater, trådhäftmaskiner härunder inbegripna..............................................................................

8

%

84.33 Andra maskiner och apparater för bearbetning av pappersmassa, papper eller papp, härunder inbegripet skärmaskiner, alla slag, för papper eller papp............................................................................. 8 % 84.34 Maskiner, apparater och redskap för typgjutning och sättning; maskiner och apparater för tillverkning av klichéer eller andra tryckformar (andra än maskiner, hänförliga till nr 84.45—84.47); matriser; trycktyper och utfyllnadsmateriel; klichéer och andra tryckformar (även i cylinderform); plåtar, cylindrar och lito­ grafiska stenar, preparerade för grafiskt ändamål (t. ex. slipade, kornade eller polerade): A. klichéer och andra tryckformar..................................................... 8 % B. andra slag........................................................................................... fri 84.35 Tryckmaskiner (tryckpressar), ej hänförliga till nr 84.40; ilägg- ningsapparater, falsapparater och andra hjälpapparater till dylika maskiner: A. cylinderpressar samt hjälpapparater och delar därtill........... fri B. rotationspressar samt hjälpapparater och delar därtill.......... fri C. andra slag, särskilt inkommande iläggningsapparater här­

under inbegripna...............................................................................

8

%

84.36 Maskiner och apparater för framställning av syntetiska eller konstgjorda textilfibrer; maskiner och apparater för förarbet­ ning av textilfibrer; maskiner och apparater för spinning, tvinning, dubblering, spolning, rullning eller haspling av garn e. d.

8

%

84.37 Vävstolar, trikåmaskiner, maskiner för tillverkning av tyll, spetsar, broderier, snörmakeriarbeten eller nätknytningar; varp-

204

84 kap.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

maskiner och varpklistringsmaskiner samt andra maskiner och

apparater för förberedning av garn till vävning e. d....................

84.38 Hjälpmaskiner och hjälpapparater för maskiner, hänförliga till

nr 84.37, såsom skaft- och jacquardmaskiner, varp- och skott-

väktare samt anordningar för skyttelväxling; delar och tillbehör,

igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda

för maskiner eller apparater, hänförliga till detta nummer eller

till nr 84.36 eller 84.37, såsom spindlar, spinnvingar, kard-

beslag, nålkammar, spinnmunstycken, skyttlar, skaftramar

och solv samt nålar för trikåmaskiner:

A. trikåmaskinsnålar........................................................................

B. skyttlar och andra delar och tillbehör av trä...........................

C. andra slag................................................................................

84.39 Maskiner och apparater för tillverkning eller efterbehandling

av stampad filt (som längdvara eller i avpassade stycken), här­

under inbegripet maskiner för tillverkning av filthattar samt

hattformar.......................................................................................

84.40 Maskiner och apparater för tvättning eller annan rengöring,

torkning, blekning, färgning, appretering eller annan efter­

behandling av garn, vävnader eller andra textilvaror; tvätt-,

stryk- och pressmaskiner; rull-, lägg- och skärmaskiner för

vävnader eller andra textilvaror; maskiner för tillverkning

av linoleum och liknande golvbeläggningsmaterial genom be­

läggning av vävnad eller annat underlag med massa; maskiner

för tryckning av garn, vävnader, stampad filt, läder, tapeter,

omslagspapper, linoleum e. d. samt graverade tryckplåtar och

och tryckvalsar till sådana maskiner.................................................

84.41

Symaskiner, möbler, speciellt konstruerade för symaskiner

härunder inbegripna; symaskinsnålar:

A. symaskinsnålar.................................................................................

B. andra slag...........................................................................................

84.42 Maskiner och apparater för beredning eller bearbetning av

hudar, läder eller skinn (även pälsskinn) eller för tillverkning

av skodon eller andra varor av läder eller skinn (även päls­

skinn), dock ej symaskiner, hänförliga till nr 84.41......................

84.43 Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller och gjutmaskiner för

metallindustrin:

A. kontinuerliga, roterande gjutmaskiner samt delar därtill___

B. götkokiller samt delar därtill........................................................

C. andra slag...........................................................................................

84.44 Valsverk för metallindustrin och valsar därtill:

A. obearbetade gjutgodsdetaljer........................................................

B. andra slag....................................................................................

84.45 Verktygsmaskiner för bearbetning av metall eller hårdmetall,

ej hänförliga till nr 84.49 eller 84.50:

A. spånavskiljande maskiner, vägande per styck mer än 10 000

kg.........................................................................................................

B. andra slag.........................................................................................

84.46 Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska produk­

ter, betong, asbestbetong eller liknande mineraliska ämnen

eller av glas i kallt tillstånd, ej hänförliga till nr 84.49 ...............

8

%

fri

4 %

8

%

8

%

8

%

fri

9,2 %

8

%

fri

4 %

8

%

6,4 %

8

%

fri

8

%

8 %

84.47 Verktygsmaskiner, ej hänförliga till nr 84.49, för bearbetning av trä, kork, ben, hårdgummi, styvplast eller liknande hårda ämnen........................................................... 84.48 Delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller hu­ vudsakligen avsedda för maskiner, hänförliga till nr 84.45__ 84.47, härunder inbegripet hållare för arbetsstycken eller verk­ tyg, självöppnande gänghuvuden samt delningsanordningar och liknande anordningar för verktygsmaskiner; verktygshål- lare till alla slags handverktyg................................................. 84.49 Handverktyg, pneumatiska eller kombinerade med icke-elektrisk motor........................................................ 84.50 Maskiner och apparater för svetsning, lödning (annan än mjuk­ lödning), skärning eller ythärdning med gas................................... 84.51 Skrivmaskiner utan räkneverk; checkstämplingsapparater o. d. 84.52 Räknemaskiner; bokföringsmaskiner, kassakontrollapparater, frankostämplingsmaskiner, biljettmaskiner samt liknande ma­ skiner och apparater med räkneverk.................................... 84.53 Statistikmaskiner och liknande maskiner för hålkort (stans-, stanskontroll-, sorterings- och tabuleringsmaskiner o. d.)......... 84.54 Andra maskiner och apparater för kontorsbruk, såsom dupliceringsmaskiner (hektografer och stencilapparater), adresse- ringsmaskiner, maskiner för sortering, räkning och förpackning av mynt samt pennformeringsapparater, hålslag och häft- apparater.............................................................. 84.55 Delar och tillbehör (andra än överdrag, väskor o. d.), igen­ kännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för maskiner eller apparater, hänförliga till nr 84.51—84.54 ............ 84.56 Maskiner och apparater för sortering, siktning, tvättning, krossning, målning eller blandning av jord, sten, malm eller andra fasta mineraliska ämnen; maskiner och apparater för hoppressning eller formning av fasta mineraliska bränslen, keramiska massor, betong, gips eller andra mineraliska ämnen i pulver- eller pastaform; maskiner för tillverkning av gjut­ formar av sand.................................................................... 84.57 Maskiner och apparater för tillverkning eller bearbetning av glas eller glasvaror i varmt tillstånd; maskiner för samman­ sättning av elektriska glödlampor, elektriska lysrör, elektronrör e. d.................................................................. 84.58 Försäljningsautomater, såsom frimärks-, cigarrett-, chokladoch livsmedelsautomater............................................... 84.59 Maskiner, mekaniska apparater och mekaniska redskap, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel: A. slagg-granuleringsmaskiner samt delar därtill......................... B. andra slag........................................................... 84.60 Formflaskor för gjuterier; gjutformar och liknande formar för metall (andra än götkokiller), hårdmetall, glas eller andra mine­ raliska ämnen (keramiska massor, betong o. d.), gummi eller plast ............................................................ 84.61 Kranar, ventiler och liknande artiklar för rörledningar, ång­ pannor, cisterner, kar e. d., reducerventiler och termostatreg- lerade ventiler härunder inbegripna...................................... 84.62 Kul- och rullager.......................................................

84 kap.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

9,2

%

205

8 %

8

%

8

%

8

%

8

%

8 %

8

%

8

%

8 %

8 %

8

%

fri

8 %

8

%

8 % 8

%

84.63 Vevaxlar, kamaxlar och andra transmissionsaxlar, glidlager,

lagerhus, kugghjul (friktionshjul härunder inbegripna), kugg-

växlar och andra växlar för överföring av kraft eller rörelse,

svänghjul, rem- och linskivor (blockskivor och block härunder

inbegripna) samt axelkopplingar....................................................... 8 %

84.64 Packningar av metallplåt i förening med annat material (t. ex.

asbest, stampad filt och papp) eller av flera skikt metallfolier;

satser av packningar av skilda material, för maskiner, transport­

medel eller rörledningar, i påsar, kuvert eller liknande för­

packningar ................................................................................................ 8 %

84.65 Delar till maskiner, apparater eller mekaniska redskap, icke

försedda med elektriska kontaktelement, isolatorer, spolar

eller andra elektriska anordningar och ej hänförliga till annat

nummer i detta kapitel........................................................................ 8 %

206

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

84 kap.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1067

207

85 kap. Elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) filtar, dynor, fotpåsar och liknande artiklar med anordning för elektrisk uppvärmning

ävensom kläder, skodon, öronskydd och andra dylika för personligt bruk avsedda artiklar med sådan anordning;

b) artiklar av glas, hänförliga till nr 70.11, såsom glaskolvar till glödlampor;

c) möbler med elektrisk uppvärmning (94 kap.).

2. Artiklar, vilka enligt ordalydelsen kan hänföras såväl till nr 85.01 som till nr 85.08, 85.09 eller 85.21, tulltaxeras enligt något av sistnämnda tre nummer. Kvicksilverlikriktare med metallbehållare hänföres dock till nr 85.01.

3. Nr 85.06 tillämpas endast för följande elektromekaniska apparater av hushållstyp, nämligen:

a) dammsugare, golvbonare, maskiner för målning eller blandning av livsmedel, fruktpressar

samt bordfläktar, köksfläktar och liknande fläktar, samtliga artiklar oavsett vikten per styck;

b) andra apparater, vägande per styck högst 20 kg. Till nr 85.06 hänföres dock icke diskmaskiner (nr 84.19), tvättmaskiner (nr 84.18 och 84.40), manglar och strykmaskiner (nr 84.16 och 84.40), symaskiner (nr 84.41) samt elektriska värme­ apparater (nr 85.12).

85.01 Elektriska generatorer, motorer, omformare (motorgenera­ torer härunder inbegripna), transformatorer, likriktare och induktansspolar....................................................................................... 85.02 Elektromagneter; permanenta magneter, även icke magnetiserade; magnetchuckar och andra permanentmagnetiska eller elektromagnetiska uppspänningsanordningar; elektromagnetiska kopplingar och bromsar; elektromagnetiska lyftdon..................... 85.03 Galvaniska element och batterier....................................................... 85.04 Elektriska ackumulatorer.................................................................... 85.05 Elektromekaniska handverktyg (med inbyggd elektrisk motor) 85.06 Elektromekaniska hushållsapparater (med inbyggd elektrisk motor)........................................................... .......................................... .. 85.07 Elektriska rakapparater och hårklippningsmaskiner (med in­ byggd elektrisk motor).......................................................................... 85.08 Elektriska apparater och anordningar för tandning och start av förbränningsmotorer, såsom tändmagneter, tändgenera- torer, tändspolar, startmotorer, tändstift och glödtändstift; generatorer och bakströmsreläer för användning tillsammans med förbränningsmotorer..................................................................... 85.09 Elektrisk belysnings- och signalutrustning, elektriska vindrutetorkare och vindrutevärmare, för cyklar eller motorfordon___ 85.10 Elektriska ficklampor och andra bärbara elektriska lampor och lyktor med egen strömkälla (t. ex. torrbatteri eller gene­ rator), ej hänförliga till nr 85.09 ........................................................ 85.11 Elektriska industri- och laboratorieugnar; apparater för be­ handling av material genom induktiv eller dielektrisk upp­ värmning; maskiner och apparater för elektrisk svetsning, löd­ ning eller skärning.................................................................................

8

%

8

%

8 %

8 %

8

%

8,4 %

8

%

8

%

8 %

8

%

8 %

85.12 Elektriska varmvattenberedare och doppvärmare; elektriska

kaminer och andra apparater för lokaluppvärmning eller lik­

nande uppvärmningsändamål; elektriska värmeapparater för

hårbehandling, såsom hårtorkningsapparater, onduleringsap-

parater och hårtångsvärmare; elektriska stryk- och pressjärn;

elektriska värmeapparater för hushållsbruk; värmemotstånd,

ej hänförliga till nr 85.24:

A. elektriska stryk- och pressjärn samt delar därtill (andra än

208

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

85 kap.

värmemotstånd)............................................................................... 7,2 %

B. andra slag.........................................................................................

8

%

85.13 Elektriska apparater för trådtelefoni eller trådtelegrafi, bär­

frekvensutrustning för dylik telefoni eller telegrafi härunder

inbegripen................................................................................................

8

%

85.14 Mikrofoner och stativ därtill; högtalare och tonfrekvensför-

stärkare:

A. mikrofoner samt stativ och andra delar därtill.........................

8,8

%

B. högtalare och tonfrekvensförstärkare samt delar därtill..........

14,6 %

85.15 Apparater för sändning och mottagning av radiotelefoni, radio­

telegrafi, rundradio eller television, radiogrammofoner härunder

inbegripna; televisionskameror; apparater för radionavigering,

radiostyrning e. d., radarapparater härunder inbegripna:

A. mottagare för radiotelefoni, radiotelegrafi, rundradio eller

television, radiogrammofoner härunder inbegripna, samt

delar därtill....................................................................................... 14,6 %

B. andra slag.......................................................................................... 8,8 %

85.16 Elektriska signal-, säkerhets-, kontroll- och manöverapparater

för järnvägar eller andra trafikleder eller för hamnar eller flyg­

platser ........................................................................................................ 8 %

85.17 Elektriska signalapparater, akustiska eller optiska (t. ex.

ringklockor, nummertavlor, sirener samt brand- och tjuvlarms-

apparater), ej hänförliga till nr 85.09 eller 85.16...........................

8,8

%

85.18 Elektriska kondensatorer, fasta eller variabla:

A. vägande per styck högst 250 g..................................................... 13,6 %

B. andra slag...........................................................................................

8

%

85.19 Apparater och andra artiklar för brytning, slutning, avgrening,

förbindning eller skyddande av elektriska strömkretsar, såsom

strömställare, reläer, säkerhets- och överspänningsapparater,

vägguttag, kopplingsdosor och glödlampshållare; motstånd

(andra än värmemotstånd), fasta eller variabla, potentiometrar

härunder inbegripna; manövercentraler, såsom manöverpul-

peter, manövertavlor o. d.:

A. strömställare och tryckkontakter, handmanövrerade, även­

som vägguttag och andra liknande uttag samt för sådana

uttag avsedda stickproppar, allt för så vitt artiklarna per

styck väger högst 500 g................................................................. 16 %

B. smältsäkringar:

1. av keramiskt material................................................................. 13 %

2

. av annat material...................................................................... 9,2 %

C. motstånd, vägande per styck:

1. högst 25 g..................................................................................... 12,2 %

2. mer än 25 g................................................................................. 9,2 %

D. glödlampshållare, vägande per styck:

1. högst 500 g................................................................................. 11,2 %

2. mer än 500 g............................................................................... 9,2 % E. andra slag...........................................................................................

8,8

%

85.20 Elektriska glödlampor och gasurladdningslampor för belys­ ning samt lampor för ultravioletta eller infraröda strålar; elektriska båglampor och blixtlampor: A. metalltrådslampor............................................................. 100 kg 352: — B. socklar till glödlampor.................................................................... fri C. andra slag...........................................................................................

8

%

85 kap.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1067

209

85.21 Elektronrör (glödkatod-, kallkatod- och fotokatodrör), här­ under inbegripet gasfyllda rör, katodstrålerör samt rör för tele- visionskameror eller kvicksilverlikriktare; fotoelektriska celler; monterade transistorer och liknande monterade halvledar- komponenter; monterade piezoelektriska kristaller: A. ventilrör till röntgenapparater samt delar därtill.................... fri B. andra slag........................................................................................... 8 % 85.22 Elektriska maskiner och apparater, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel........................................................................ 8,8 % 85.23 För elektriskt ändamål isolerad tråd, ledning och kabel (lack- tråd, anodoxiderad tråd samt koaxialkabel härunder inbe­ gripna), även med kopplingsanordningar: A. med mantel av bly eller annan metall........................................ 6 % B. andra slag........................................................................................... 9,2 % 85.24 Artiklar av kol, även i förening med metall, för elektriskt ändamål (såsom kolborstar, kol för båglampor, galvaniska ele­ ment eller mikrofoner samt kolelektroder för elektriska ugnar eller svetsapparater eller för elektrolysörer), vägande per styck: A. 3 kg eller däröver:

1. grafiterade..................................................................... 100 kg 2: 60

2

. andra slag..................................................................................... fri

B. mindre än 3 kg:

1

. kolborstar.....................................................................................

8

%

2. andra slag...................................................................... 100 kg 16: —

85.25 Elektriska isolatorer, oavsett materialet........................................... 9,2 % 85.26 Isolerdetaljer, ej hänförliga till nr 85.25, för elektriska maskiner eller apparater eller för annat elektriskt ändamål, av isoler- material, även försedda med i massan ingjutna eller inpressade mindre metalldelar, avsedda uteslutande för sammanfogning: A. av plast............................................................................................... 14,2 % B. av annat material................................................................................ 9,2 % 85.27 Isolerrör samt dosor och andra delar därtill, av oädel metall, invändigt isolerade..................................................................................... 6,4 % 85.28 Elektriska delar, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel, till maskiner eller apparater....................................................................

8,8

%

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

211

SJUTTONDE AVDELNINGEN

Transportmedel

Anmärkningar

1. Denna avdelning omfattar icke artiklar, hänförliga till nr 97.01, 97.03 eller 97.08, ej heller sportkälkar, bobbar o. d. (nr 97.06).

2. Enligt de nummer i denna avdelning, som avser delar och tillbehör till transportmedel, tull­ taxeras icke följande varor, även om de är igenkännliga som avsedda för transportmedel:

a) packningar, tätningar o. d. (tulltaxeras efter materialets beskaffenhet eller enligt nr 84.64);

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde

avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07);

c) varor, hänförliga till 82 kap. (verktyg);

d) varor, hänförliga till nr 83.11;

e) maskiner, apparater och andra artiklar, hänförliga till nr 84.01—84.59, 84.61 eller 84.62,

samt till nr 84.63 hänförliga delar till motorer;

f) elektriska maskiner och apparater samt elektrisk materiel (85 kap.);

g) instrument och apparater, hänförliga till 90 kap.;

h) ur (91 kap.); ij) vapen (93 kap.);

k) borstar, utgörande delar till transportmedel (nr 96.02).

3. Med delar och tillbehör avses i 86—88 kap. icke sådana artiklar, som ej uteslutande eller huvudsakligen användes för varor, hänförliga till nämnda kapitel. Delar och tillbehör, som kan hänföras till två eller flera tulltaxenummer i dessa kapitel, tulltaxeras efter den huvud­ sakliga användningen av artiklar av ifrågavarande slag.

4. Flygmaskiner, konstruerade för användning även såsom vägfordon, tulltaxeras som flygma­ skiner. Motordrivna amfibiefordon tulltaxeras som motorfordon.

5. Icke kompletta eller icke färdiga varor, hänförliga till denna avdelning, tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga varor, om de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga varorna.

6. Om icke annat är föreskrivet, tulltaxeras till denna avdelning hänförliga varor (kompletta eller färdiga varor och sådana icke kompletta eller icke färdiga varor, som enligt anm. 5 skall tulltaxeras såsom kompletta eller färdiga), inkommande i delar, såsom motsvarande sammansatta varor. 6:1. Anm. 6 gäller även om delarna inkommer med skilda lägenheter, om varuhavaren yrkar det eller det annars är uppenbart att delarna tillsammans utgör en artikel hänförlig till denna avdelning.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

213

86 kap. Järnvägs- och spårvägsmateriel; trafiksignalapparater,

icke elektriskt manövrerade

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) järnvägs- och spårvägssliprar av trä (nr 44.07) eller av betong (nr 68.11);

b) banbyggnadsmateriel, hänförlig till nr 73.16;

c) elektriskt manövrerade signalapparater, hänförliga till nr 85.16.

2. Till nr 86.09 hänföres bl. a. axlar, hjul och hjulsatser, hjulringar, fälgar, nav och andra delar till hjul, underreden, boggier, axelboxar, bromsapparater, buffertar, dragkrokar och koppelan- ordningar, vagnsbälgar och vagnskorgar.

3. Till nr 86.10 hänföres bl. a. sammansatta spår, även transportabla, vändskivor, stoppbockar och lastmallar. Enligt samma nummer tulltaxeras därjämte semaforer och rörliga signalskivor, mekaniska centralställverk och andra mekaniska manövreringsanordningar för signaler, spårväxlar eller vägbommar, även försedda med elektriska belysningsanordningar.

86.01Ånglok och tendrar därtill................................................................... 86.02 Elektriska lok (för ackumulatordrift eller ledningsdrift)............. 86.03 Andra lok................................................................................................. 86.04 Motorvagnar och motordressiner....................................................... 86.05 Personvagnar, resgodsvagnar, postvagnar, sjukvagnar, fång­

vagnar, undersökningsvagnar och andra dylika specialvagnar för järnvägar eller spårvägar..............................................................

86.06 Verkstadsvagnar, kranvagnar och andra arbetsvagnar för järn­ vägar eller spårvägar; dressiner, andra än motordressiner........ 86.07 Godsvagnar för järnvägar eller spårvägar....................................... 86.08 Behållare (containers) för godstransport, även för vätskor eller gaser, oavsett transportsättet............................................................. 86.09 Delar till rullande järnvägs- eller spårvägsmateriel: A. bromsapparater samt delar därtill............................................... B. andra slag........................................................................................... 86.10 Stationär järnvägs- och spårvägsmateriel samt delar därtill, härunder inbegripet mekaniska signal-, säkerhets-, kontroll- och manöverapparater, icke elektriskt manövrerade, och delar därtill, även för andra trafikleder än järnvägar eller spårvägar

8 %

8

%

8

%

9,6 %

6,4 %

6,4 % 6,4 %

6,4 %

8

%

6,4 %

6,4 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

215

87 kap. Motorfordon, traktorer, cyklar och andra fordon

Anmärkningar

1. Med traktorer förstås i detta kapitel motordrivna, icke rälgående fordon, som är konstruerade väsentligen för dragande eller skjutande av andra fordon eller av maskiner, redskap eller last, även om de har särskilda smärre utrymmen, som möjliggör medförande, i samband med deras huvudsakliga användning, av verktyg, utsäde, gödningsämnen e. d.

2. Bilunderreden med motor, som är försedda med förarhytt, hänföres till nr 87.02 och icke till nr 87.04.

3. Till nr 87.10 hänföres icke barncyklar, som icke är konstruerade som vanliga cyklar eller som icke är utrustade med kullager; dylika barncyklar hänföres till nr 97.01.

87.01 Traktorer, även försedda med kraftuttag, vinsch e. d................... 9,2 % 87.02 Bilar för person- eller godsbefordran: A. gränsletruckar................................................................................... g o/ B. personbilar, även i delar för sammansättning........................... 13 % C. andra slag...........................................................................................

15

<v

87.03 Bärgningsbilar, brandbilar, stegbilar, kranbilar, strålkastarbilar, verkstadsbilar, röntgenbilar, bilar med anordning för sopning, snöplogning eller spolning och andra dylika bilar för speciella ändamål, ej hänförliga till nr 87.02 .................................. 13,4 % 87.04 Underreden med motor, till fordon, hänförliga till nr 87.01__ 87.03: A. underreden till fordon, hänförliga till nr 87.01........................ 9,2 % B. underreden till fordon, hänförliga till nr 87.02—87.03:

1. till personbilar............................................................................ 134 %

2

. till andra fordon........................................................................

{5 0

/

87.05 Karosserier till fordon, hänförliga till nr 87.01—87.03, förar­ hytter härunder inbegripna: A. till personbilar....................................................................................

134

<yo

B. till andra fordon............................................................................... {5 0/

87.06 Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.01—87.03: A. delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.01............ 9,2 % B. delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.02—87.03 13 % 87.07 Truckar (drag-, staplings- och krantruckar härunder inbegrip­ na) för verkstäder, lager, järnvägsstationer e. d. samt delar till dylika truckar................................................................................... g yo 87.08 Stridsvagnar och andra pansrade stridsfordon, även med bestyckning; delar till dylika fordon..................................................... fri 87.09 Motorcyklar (cyklar med hjälpmotor härunder inbegripna), även med sidvagn; särskilt inkommande sidvagnar till motor­ cyklar eller cyklar: A. motorcyklar:

1. med förbränningskolvmotor med en cylindervolym av

högst 245 cm

3

...............................................................................

12

%

2. andra................................................................................................... g 0/ B. särskilt inkommande si dvagnar..........................................................

8

%

87.10 Cyklar (trehjuliga transportcyklar härunder inbegripna), utan

motor..............................................................................................

1

st.

16: —-

216

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

87 kap.

87.11

Invalidvagnar med mekanisk drivanordning, även med motor

fri

87.12 Delar och tillbehör till fordon, hänförliga till nr 87.09—87.11 . .

12 %

87.13 Barnvagnar samt invalid- och sjukvagnar utan mekanisk

framdrivningsanordning; delar till dylika fordon.......................... 8 %

87.14 Andra fordon (släpfordon härunder inbegripna) utan mekanisk

framdrivningsanordning samt delar därtill...................................... 8 %

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

217

88 kap. Luftfartyg m. m.

Anmärkning

Till luftfartyg hörande och med dem inkommande tillbehör och inventarier behandlas till­ sammans med luftfartygen; för tillbehör och inventarier, som för varaktigt ändamål föres från luftfartyg, skall erläggas tull enligt vad i taxan annars föreskrives för varor av ifrågavarande slag, om icke generaltullstyrelsen med hänsyn till omständigheterna finner tull icke böra utgå.

88.01 Ballonger och luftskepp........................................................................ fri 88.02 Flygmaskiner, segelflygplan och drakar; s. k. rotochutes............. fri 88.03 Delar till luftfartyg, hänförliga till nr 88.01—88.02 ..................... fri 88.04 Fallskärmar samt delar och tillbehör därtill...................................

8

%

88.05 Katapulter och liknande startanordningar för luftfartyg samt markträningsapparater för flygutbildning; delar till dylika an­ ordningar eller apparater...................................................................... fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

219

89 kap. Fartyg och båtar

Anmärkning

Icke färdigbyggda fartyg och båtar, skrov härunder inbegripna, ävensom fartyg och båtar, in­ kommande i delar, hänföres till samma tulltaxenummer som motsvarande färdigbyggda fartyg eller båtar. Kan fartygets eller båtens art ej fastställas, tillämpas nr 89.01. Till fartyg och båtar hörande och med dem inkommande tillbehör och inventarier behandlas tillsammans med fartygen och båtarna; för tillbehör och inventarier, som föres i land för var­ aktigt ändamål från tullfria eller oförtullade fartyg och båtar, ävensom för sådana artiklar, som förvärvats särskilt i utlandet och som inkommer med här tillverkade eller förut förtullade fartyg och båtar av tullbelagt slag, erlägges tull enligt vad i taxan annars föreskrives för varor av ifrågavarande slag,'om icke generaltullstyrelsen med hänsyn till omständigheterna finner tull icke böra utgå. g

89.01 Fartyg och båtar, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel: A. krigsfartyg......................................................................................... fri B. fiskefartyg.......................................................................................... fri C. lustfartyg........................................................................................... 8 % D. andra slag:

1. av järn, med en bruttodräktighet av högst 70 ton.............

8

%

2. andra.............................................................................................. fri

89.02 Bogserbåtar: A. av järn, med en bruttodräktighet av högst 70 ton................... 8 % B. andra................................................................................................... fri 89.03 Fyrskepp, flodsprutor, mudderverk, alla slag, pontonkranar och andra fartyg, i fråga om vilka förflyttningen är av under­ ordnad betydelse i förhållande till deras huvuduppgift, ävensom flytdockor................................................................................................. fri 89.04 Fartyg och båtar, avsedda att upphuggas...................................... fri 89.05 Annan flytande materiel, såsom kassuner, förtöj ningsboj ar och andra bojar samt sjömärken....................................................... fri

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

221

ADERTONDE AVDELNINGEN

Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater, instrument och

apparater för mätning eller kontroll, medicinska och kirurgiska instrument

och apparater; ur; musikinstrument samt apparater för upptagning eller

återgivning av ljud eller för upptagning eller återgivning på magnetisk

väg av bilder och ljud för television

90 kap. Optiska instrument och apparater, foto- och kinoapparater,

instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska

och kirurgiska instrument och apparater

Anmärkningar

feifej

. U

sm

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) artiklar för tekniskt bruk, av mjukgummi (nr 40.14), läder eller konstläder (nr 42.04) eller

textilmaterial (nr 59.17);

b) eldfasta varor av keramiskt material (nr 69.03); artiklar av keramiskt material för kemiskt

eller annat tekniskt bruk, hänförliga till nr 69.09;

c) speglar av glas, icke optiskt bearbetade, hänförliga till nr 70.09, och speglar av oädel eller

ädel metall, icke utgörande optiska element (nr 83.12 och 71 kap.);

d) artiklar av glas, hänförliga till nr 70.07, 70.11, 70.14, 70.15, 70.17 eller 70.18;

e) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (fem­

tonde avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07);

f) med mätanordningar försedda pumpar, hänförliga till nr 84.10; räkne- och kontrollvågar

samt särskilt inkommande vikter (nr 84.20); hissanordningar o. d. (nr 84.22); delningsdockor och andra till nr 84.48 hänförliga anordningar för inställning av arbetsstycke eller verktyg i verktygsmaskiner, även försedda med optiska avläsningsanordningar (t. ex. optiska delningsdockor), dock med undantag av optiska instrument, såsom inställningsmikroskop; ventiler och andra artiklar, hänförliga till nr 84.61;

g) elektrisk belysningsutrustning för motorfordon (nr 85.09) och apparater för radionavige-

ring e. d., radarapparater härunder inbegripna (nr 85.15);

h) kinoapparater för upptagning eller återgivning av ljud helt på magnetisk väg (nr 92.11);

magnetiska tontillsatser (nr 92.13); ij) artiklar, hänförliga till 97 kap.;

k) mätkärl (tulltaxeras efter sin beskaffenhet).

2. Icke kompletta eller icke färdiga instrument och apparater tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga instrument och apparater, om de företer de väsentliga känneteck­ nen på de kompletta eller färdiga instrumenten eller apparaterna.

3. Med de inskränkningar, som följer av bestämmelserna i anm. 1 och 2, gäller i fråga om tull­ taxeringen av delar och tillbehör till maskiner, apparater, instrument eller andra till detta ka­ pitel hänförliga artiklar följande:

a) sådana delar och tillbehör, som utgör artiklar, upptagna i visst tulltaxenummer i detta

kapitel eller i 84, 85 eller 91 kap. (med undantag av nr 84.65 och 85.28) hänföres till numret i fråga;

b) andra delar och tillbehör, vilka är igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen

avsedda för visst slag av artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras enligt tulltaxe- numret för ifrågavarande slag av artiklar eller enligt nr 90.29.

4. Till nr 90.05 hänföres icke astronomiska tuber (nr 90.06), ej heller kikarsikten för vapen, periskop för ubåtar eller stridsvagnar samt kikare för instrument eller apparater, hänförliga till detta kapitel (nr 90.13).

5. Optiska instrument och apparater för mätning eller kontroll, vilka enligt ordalydelsen kan hänföras till såväl nr 90.13 som nr 90.16, tulltaxeras enligt nr 90.16.

222

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

90 kap.

6. Nr 90.28 omfattar endast:

a) instrument och apparater för mätning av elektriska storheter;

b) instrument och apparater, vilka är av sådant slag som avses i nr 90.14, 90.15, 90.16,

90.22, 90.23, 90.24, 90.25 eller 90.27 (andra än stroboskop) men vilkas funktion grundar sig

på ett elektriskt fenomen, som varierar med den sökta faktorn;

c) instrument och apparater för påvisande eller mätning av radioaktiv strålning (alfa-,

beta- och gammastrålning), röntgenstrålning, kosmisk strålning e. d.;

d) instrument och apparater för automatisk reglering av elektriska storheter ävensom instru­

ment och apparater för automatisk reglering av icke-elektriska storheter, vilkas funktion

grundar sig på ett elektriskt fenomen, som varierar med det som skall regleras.

7. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande samtidigt

med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna i fråga,

under förutsättning att de utgör förvaringspersedlar av de slag, som brukar åtfölja sådana

artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar tulltaxeras däremot

efter sin beskaffenhet.

90.01

Linser, prismor, speglar och andra optiska element, oavsett

materialet, omonterade, med undantag av dylika element av

glas, icke optiskt bearbetade; pola riserande skivor och plattor .

90.02 Linser, prismor, speglar och andra optiska element, oavsett

materialet, monterade, avsedda för instrument och apparater,

med undantag av dylika element av glas, icke bearbetade för

optiskt bruk:

A. objektiv till kameror:

1. vägande per styck högst 3 kg..................................................

2. andra; ävensom sökare till kameror.......................................

B. andra slag...........................................................................................

90.03

Infattningar till glasögon, pincenéer, lornjetter e. d. samt delar

till sådana infattningar.........................................................................

90.04 Glasögon, pincenéer, lornjetter o. d., härunder inbegripet skydds­

glasögon, solglasögon och liknande varor.........................................

90.05 Kikare........................................................................................................

90.06 Astronomiska instrument, såsom teleskop, astronomiska tuber,

meridiancirklar och ekvatorialer samt stativ därtill, med un­

dantag av radioastronomiska instrument.........................................

90.07 Stillbildskameror; blixtljusapparater:

A. stillbildskameror samt delar därtill, ej hänförliga till B:

1. vägande per styck högst 3 kg.................................................

2. andra..............................................................................................

B. kassetter, sökare, slutare och bländare till kameror...............

C. blixtljusapparater.............................................................................

90.08 Kinoapparater, såsom kinokameror och ljudupptagningsappa­

rater, även kombinerade, samt kinoprojektorer, även med an­

ordningar för återgivande av ljud:

A. kinokameror, även kombinerade med ljudupptagningsappa­

rater, samt delar därtill, ej hänförliga till B:

1. vägande per styck högst 3 kg.................................................

2

. andra..............................................................................................

B. kassetter, sökare, slutare och bländare till kinokameror........

C. andra slag...........................................................................................

90.09 Stillbildsprojektorer; fotografiska förstorings- och förminsk-

ningsapparater.........................................................................................

90.10 Apparater och annan utrustning för foto- eller kinolaboratorier,

ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel; kopieringsappa­

rater och kopieringsramar för kontaktkopiering; filmspolar;

projektionsdukar och projektionsskärmar.......................................

fri

8

%

4 %

8

%

6,4 %

6,4 %

fri

fri

8

%

4 %

4 %

8 ”/o

8

%

4 %

4 %

8

%

8

%

8

%

° /o

90 kap.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

223

90.11 Elektron- och protonmikroskop; elektron- och protondiffrak-*§1 tionskameror............................................................................................ frj 90.12 Andra mikroskop, även med anordningar för fotografering, filmning eller projicering......................................................................

g <yo

90.13 Optiska instrument och apparater, ej hänförliga till annat num­ mer i detta kapitel, strålkastare härunder inbegripna................. 8 % 90.14 Instrument och apparater för geodesi, topografi, lantmäteri, avvägning, fotogrammetri, hydrografi, navigation, meteorologi, hydrologi eller geofysik; kompasser och avståndsmätare........... 8 % 90.15 Vågar, känsliga för 0,05 g eller mindre, även med vikter........... 8 % 90.16 Ritinstrument, räkneinstrument och ritsinstrument (pantografer, ritbestick, räknestickor, räkneskivor o. d.); instrument och apparater för mätning eller kontroll, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel (balanseringsapparater, planimetrar, mikrometrar, skjutmått, tolkar, mätband, mätstockar o. d.); profilprojektorer.....................................................................................

g or

90.17 Medicinska och kirurgiska instrument och apparater (även för tandläkar- eller veterinärbruk), elektromedicinska apparater samt instrument för ögonundersökning härunder inbegripna 8 % 90.18 Apparater för mekanoterapi; massageapparater; apparater för psykoteknik; apparater för konstgjord andning, ozon-, syre- eller inhalationsterapi samt liknande apparater; respiratorer, gas­ masker härunder inbegripna................................................................ 8 % 90.19 Ortopediska artiklar, härunder inbegripet medicinsk-kirurgiska gördlar, brockband o. d.; konstgjorda lemmar, tänder och ögon samt andra proteser; hörapparater för lomhörda; spjälor och liknande artiklar för behandling av frakturer: A. hörapparater för lomhörda samt delar därtill............................ 4 % B. andra slag........................................................................................... fri 90.20 Röntgenapparater (även för fotografering) samt apparater för utnyttjande av strålning från radioaktiva ämnen, härunder inbegripet röntgenrör, högspänningsgeneratorer, manöverbord, röntgenskärmar samt bord, stolar o. d. för röntgenundersök­ ning eller röntgenbehandling: A. röntgenrör samt delar därtill......................................................... fri B. andra slag...........................................................................................

g

o/

90.21 Instrument, apparater och modeller för demonstrationsändamål (t. ex. vid undervisning eller på utställningar), icke använd­ bara för andra ändamål........................................................................ fri 90.22 Maskiner och apparater för mekanisk materialprovning (un­ dersökning av hållfasthet, hårdhet, elasticitet eller liknande egenskaper hos metaller, trä, textilvaror, papper, plaster e. d.) 8 % 90.23 Areometrar och liknande instrument; termometrar, pyrometrar, barometrar, hygrometrar och psykrometrar, även registrerande, samt kombinationer av dessa instrument........................................

8

%

90.24 Instrument och apparater för mätning, kontroll eller auto­ matisk reglering av gasers eller vätskors strömning, nivå, tryck e. d. eller för automatisk reglering av temperatur (t. ex. mano­ metrar, termostater, nivåmätare, dragregulatorer, genomström- ningsmätare och värmemängdsmätare), ej hänförliga till nr 90.14 8,8 % 90.25 Instrument och apparater för fysikalisk eller kemisk analys (t. ex. polarimetrar, refraktometrar, spektrometrar och gasana-

lysapparater), för mätning eller kontroll av viskositet, poro-

sitet, dilatation, ytspänning e. d. eller för kalorimetriska, foto­

metriska eller akustiska mätningar, exponeringsmätare här­

under inbegripna; mikrotomer............................................................

8,8

%

90.26 Förbruknings- och produktionsmätare för gaser, vätskor och elek­

tricitet samt kontroll- och kalibreringsmätare för dylika instru­

ment ........................................................................................................... ^ %

90.27 Varvräknare, produktionsräknare, taxametrar, vägmätare, steg­

räknare o. d.; hastighetsmätare och takometrar (även magne­

tiska), ej hänförliga till nr 90.14; stroboskop..................................

8

%

90.28 Elektriska instrument och apparater för mätning, kontroll,

analys eller automatisk reglering:

A. instrument för lödning.................................................................... fri

B. andra slag...........................................................................................

8,8

%

90.29 Delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller huvud­

sakligen avsedda för en eller flera till nr 90.23, 90.24 eller 90.26—

90.28 hänförliga artiklar....................................................................... 8,8 %

224

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

90 kap.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

225

91 kap. Ur

Anmärkningar

1. Vid tillämpningen av nr 91.02 och 91.07 anses såsom verk till fick- eller armbandsur (fickurs- verk) urverk med balans, försedd med spiralfjäder, samt med en tjocklek, inklusive verkbotten och bryggor, icke överstigande 12 mm.

2. Nr 91.07 och 91.08 tillämpas icke på mekaniska verk (drivna av fjäder eller lod), som arbetar utan gångsegment (nr 84.08).

3. Detta kapitel omfattar icke lod, urglas, urkedjor och urarmband, delar till elektrisk utrust­ ning, kullager och kullagerkulor, ej heller delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07). Urfjädrar hänföres emellertid till nr 91.11.

4. Med de inskränkningar, som följer av anm. 2 och 3, hänföres till detta kapitel verk och andra delar, som kan användas såväl i ur som i andra artiklar (t. ex. i mätinstrument).

5. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna i fråga, under förutsättning att de utgör förvaringspersedlar av de slag, som brukar åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

91.01 Fickur, armbandsur och liknande ur, stoppur härunder inbe­ gripna ........................................................................................................ 91.02 Vägg- och bordsur med fickursverk, ej hänförliga till nr 91.03 91.03 Ur till instrumentbräden och liknande ur, för fartyg, luftfartyg, bilar eller andra fordon......................................................................... 91.04 Andra ur: A. väckarur och skeppskronometrar................................................. B. andra ................................................................................................... 91.05 Tidkontrollur, tidstämpelur och liknande med urverk eller synkronmotor försedda apparater för tidkontroll eller tidmät­ ning ............................................................................................................ 91.06 Tidströmställare och andra tidutlösare med urverk eller syn­ kronmotor ................................................................................................ 91.07 Verk till fick- eller armbandsur, sammansatta............................... 91.08 Andra urverk, sammansatta: A. till ur, hänförliga till nr 91.03 och 91.04 A................................ B. till ur, hänförliga till nr 91.04 B.................................................. C. till ur, hänförliga till nr 91.05 och 91.06.................................. 91.09 Boetter till ur, hänförliga till nr 91.01, delar till sådana boetter samt ämnen därtill................................................................................. 91.10 Urfoder och delar därtill...................................................................... 91.11 Andra urdelar............................................................

4 % 4 %

4 %

4 % 10,4 %

8,8

%

8,8 %

4 %

4 % 10,4 %

8

%

4 %

8

%

fri

8 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

227

92 kap. Musikinstrument; apparater för upptagning eller återgivning av

ljud; apparater för upptagning eller återgivning på magnetisk väg av

bilder och ljud för television; delar och tillbehör till dylika

instrument och apparater

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) film, helt eller delvis preparerad för ljudupptagning på fotografisk eller fotoelektrisk väg,

samt exponerad dylik film, även framkallad (37 kap.);

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde

avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07);

c) mikrofoner, förstärkare, högtalare, hörlurar, strömställare, stroboskop och annan elektrisk

utrustning, avsedda för artiklar, hänförliga till detta kapitel, men icke hopbyggda med dessa artiklar och icke inneslutna i samma hölje som desamma (85 och 90 kap.); apparater för upptagning eller återgivning av ljud, kombinerade med radiomottagningsapparater (nr 85.15);

d) borstar för rengöring av musikinstrument (nr 96.02);

e) leksaksinstrument (nr 97.03);

f) föremål för samlingar samt antikviteter (nr 99.05 och 99.06).

2. Icke kompletta eller icke färdiga instrument och apparater, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga instrument eller apparater, för så vitt de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga instrumenten eller appa­ raterna.

3. Stråkar, trumpinnar och dylika artiklar för musikinstrument, hänförliga till nr 92.02 eller 92.06, inkommande tillsammans med de instrument, för vilka de är avsedda, och till ett antal, som är normalt för dessa, tulltaxeras enligt samma tulltaxenummer som instrumenten i fråga. Papper och papp, perforerade (nr 92.10), ävensom grammofonskivor och liknande artiklar (nr 92.12) tulltaxeras för sig, även om de införes tillsammans med de apparater, för vilka de är avsedda.

4. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna i fråga, under förutsättning att de utgör förvaringspersedlar av de slag, som plägar åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.^

92.01 Pianon (även mekaniska, med eller utan klaviatur); cembalor och andra stränginstrument med klaviatur; harpor, andra än eolsharpor: A. pianon................................................................................................. 12 %,

dock högst 240: —

per styck

B. andra slag........................................................................................... fri

92.02 Andra stränginstrument: A. stråkinstrument................................................................................ fri B. andra................................................................................................... 9,6 % 92.03 Orglar, orgelharmonier o. d..................................................................... 9,6 % 92.04 Dragspel och munspel........................................................................... 9,6 % 92.05 Andra biåsinstrument........................................................................... fri

92.06

Slaginstrument (trummor, xylofoner, cymbaler, kastanjetter

o. d.).......................................................................................................... 9,6 %

92.07 Elektromagnetiska, elektrostatiska, elektroniska och liknande

musikinstrument (pianon, orglar, dragspel m. fl.).......................... 9.6 %

92.08 Musikinstrument, ej hänförliga till annat nummer i detta kapitel

(t. ex. orkestrion, positiv, speldosor, mekaniska sångfåglar och

musiksågar); visselpipor, lockpipor och liknande ljudsignal­

redskap ...................................................................................................... 9,6 %

92.09 Strängar till musikinstrument............................................................ 9,6 %

92.10 Delar och tillbehör till musikinstrument (andra än strängar),

härunder inbegripet papper och papp, perforerade, för meka­

niska spelapparater ävensom mekanismer till speldosor; me-

tronomer, stämgafflar och stämpipor:

A. höljen och stomryggar till pianon samt delar därtill.............. 12 %

B. klaviaturer till instrument, hänförliga till nr 92.01, 92.03

eller 92.07, samt delar till dylika klaviaturer; andra delar

och tillbehör till instrument, hänförliga till nr 92.01; ton­

bord till orgelharmonier och delar till dylika tonbord........... fri

C. delar och tillbehör till stråkinstrument samt delar och till­

behör till instrument, hänförliga till nr 92.05 .......................... fri

D. andra slag........................................................................................... 9,6 %

92.11

Grammofoner, dikteringsapparater och andra apparater för

upptagning eller återgivning av ljud, härunder inbegripet

skivspelare, bandspelare o. d., med eller utan ljuddosa; appa­

rater för upptagning eller återgivning på magnetisk väg av

bilder och ljud för television:

A. grammofonautomater...................................................................... 4,6 %

B. andra slag........................................................................................... 9,2 %

92.12 Grammofonskivor och liknande artiklar (såsom rullar, band

och tråd) för ljudupptagning eller liknande upptagning, pre­

parerade eller inspelade; matriser för tillverkning av grammo­

fonskivor:

A. grammofonskivor:

1. för språkundervisning................................................................ fri

2. andra...............................................................................100 kg1 40: —

B. andra slag........................................................................................... fri

92.13 Andra delar och tillbehör till apparater, hänförliga till nr 92.11

8 %

228

Kungl. Majds proposition nr 150 år 1967

92 kap.

1 Tullen beräknas efter varans vikt inkl. sådant förefintligt emballage, med vilket vara av

ifrågavarande slag brukar saluhållas i detaljhandeln.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

229

NITTONDE AVDELNINGEN

Vapen och ammunition

93 kap. Vapen och ammunition

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) tändhattar, lys- och signalraketer samt andra artiklar, hänförliga till 36 kap.;

b) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde

avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07);

c) stridsvagnar och andra pansrade stridsfordon (nr 87.08);

d) kikarsikten och annan optisk utrustning för vapen, med undantag av sådana, som är mon­

terade på vapen eller som inkommer tillsammans med de vapen, på vilka de är avsedda att monteras (90 kap.);

e) pilbågar och pilar därtill, fäktvapen med skyddsknopp samt leksaksvapen (97 kap.);

f) föremål för samlingar samt antikviteter (nr 99.05 och 99.06).

2. Icke kompletta eller icke färdiga vapen tulltaxeras såsom motsvarande kompletta eller färdiga vapen, om de företer de väsentliga kännetecknen på de kompletta eller färdiga vapnen.

3. Såsom delar enligt nr 93.07 tulltaxeras icke radio- och radarapparater, hänförliga till nr 85.15.

4. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna i fråga, under förutsättning att de utgör förvaringspersedlar av de slag, som brukar åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

93.01 Sablar, värjor, bajonetter och liknande vapen samt delar därtill; slidor och baljor till hithörande vapen............................................. 93.02 Revolvrar och pistoler, utgörande eldvapen ................................... 93.03 Vapen för militärt bruk, ej hänförliga till nr 93.01 eller 93.02 93.04 Eldvapen, ej hänförliga till nr 93.02 eller 93.03, härunder inbe­ gripet liknande apparater, vilkas funktion bygger på förbrän­ ning av en explosiv laddning, såsom signalpistoler samt revolvrar och pistoler för lösa skott, linkastningsapparater o. d................... 93.05 Andra vapen, härunder inbegripet gevär och pistoler för kom­ primerad luft eller gas samt fjäderbössor och fjäderpistoler.... 93.06 Delar till vapen, ej hänförliga till nr 93.01, härunder inbegripet ämnen till gevärsstockar och till eldrör för eldvapen: A. delar till vapen för militärt bruk; ävensom delar till revolvrar

och pistoler, hänförliga till nr 93.02 ............................................ B. andra slag:

1. delar av trä...................................................................................

2. andra:

a. till eldvapen............................................................................ b. till andra vapen.....................................................................

93.07 Ammunition, härunder inbegripet bomber, torpeder, minor och robotprojektiler; delar till ammunition, härunder inbegripet ha­ gel och förladdningar: A. ammunition och delar därtill för militärt bruk eller för

revolvrar och pistoler, hänförliga till nr 93.02 .......................... B. andra slag...........................................................................................

fri fri fri

4,8 %

6,4 %

fri

fri

4,8 % 6,4 %

fri

6,4 %

Kiingl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

231

TJUGONDE AVDELNINGEN

Diverse varor

94 kap. Möbler, madrasser, sängtäcken, kuddar o. d.

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) madrasser, dynor och kuddar, avsedda att fyllas med luft eller vatten, hänförliga till 39,

40 eller 62 kap.;

b) golv- och bordlampor samt andra liknande belysningsartiklar, vilka tulltaxeras efter sin

beskaffenhet (nr 44.27, 70.14, 83.07 m. fl.);

c) stolar, soffor, bord och pelare av sten eller keramiskt material, av de slag, som användes

i parker, trädgårdar, vestibuler e. d. (68 och 69 kap.);

d) speglar (nr 70.09);

e) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde

avd.) och motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07) samt kassaskåp, hänförliga till nr 83.03;

f) möbler, speciellt konstruerade för kylskåp eller andra kylapparater, hänförliga till nr 84.15;

möbler, speciellt konstruerade för symaskiner (nr 84.41);

g) möbler, speciellt konstruerade för radioapparater, radiogrammofoner eller televisions-

apparater (nr 85.15);

h) spottkoppar till tandläkarstolar (nr 90.17); ij) urfoder och andra artiklar, hänförliga till 91 kap.;

k) möbler, speciellt konstruerade för grammofoner, dikteringsapparater eller andra till nr

92.11 hänförliga apparater (nr 92.13);

l) leksaksmöbler (nr 97.03) samt biljardbord och andra för spel speciellt konstruerade

möbler (nr 97.04); möbler för trollerikonster (nr 97.05).

2. Såsom möbler enligt nr 94.01—94.03 anses icke sådana föremål, som ej är avsedda att place­ ras på golvet eller marken. Dessa gäller dock icke beträffande:

a) köksskåp och dylika skåp;

b) stolar, soffor och sängar, fällbara eller avsedda för upphängning;

c) bokhyllor och dylika möbler, bestående av flera sammanhörande delar, avsedda att

hängas upp eller att placeras på varandra.

3. Möbler, inkommande i delar, även med skivor eller andra delar och tillbehör av glas, marmor eller annat material, tulltaxeras som motsvarande möbler i sammansatt skick, om delarna inkommer samtidigt.

4. a) Såsom delar till varor, hänförliga till detta kapitel, anses icke särskilt inkommande skivor

av glas (speglande metallbelagt glas samt speglar härunder inbegripna) eller av marmor eller annan sten, utan förening med annat ämne, även om de är tillskurna,

b) I nr 94.04 avsedda artiklar, särskilt inkommande, tulltaxeras icke såsom delar till möbler

enligt nr 94.01—94.03.

94.01 Sittmöbler, ej hänförliga till nr 94.02, bäddsoffor o. d. härunder inbegripna, samt delar därtill.............................................................. 8 % 94.02 Möbler för medicinskt eller kirurgiskt bruk (även för tandläkar- eller veterinärbruk), såsom operationsbord, undersökningsbord och liknande bord samt sjukhussängar med mekaniska anord­ ningar; tandläkarstolar och liknande stolar med mekanisk anordning för vridning och höjning; delar till dylika artiklar ... 6,4 % 94.03 Andra möbler samt delar därtill......................................................... 8 % 94.04 Resårbottnar till sängar; sängkläder och liknande artiklar, för­ sedda med resårer, stoppning eller inlägg eller tillverkade av

poröst gummi eller porös plast, med eller utan överdrag, såsom

madrasser, sängtäcken och kuddar:

A. med överdrag av textilvara, utan fjädrar, ramar eller andra

väsentliga delar av metall eller trä:

1. med överdrag av textilvara av ändlösa konstgjorda textil­

232

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

94 kap.

fibrer .............................................................................................. 16,6 %

2. med överdrag av annan textilvara....................................... 14,2 %

B. elektriska värmedynor.................................................................... 9,2 %

C. andra slag:

1. av metall eller trä, utan överdrag............................... 7,2 %

2. av poröst gummi, utan överdrag............................................ 8 %

3. andra.............................................................................................. 14,2 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

233

95 kap. Varor av snidningsmaterial m. rn.

Anmärkning

Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till 66 kap. (paraplyer, parasoller, promenadkäppar, piskor och ridspön

samt delar därtill);

b) solfjädrar (nr 67.05);

c) varor, hänförliga till 71 kap., såsom bijouterivaror;

d) varor, hänförliga till 82 kap. (verktyg; knivar och andra bordsartiklar), försedda med skaft

eller andra delar av sådant material, som avses i detta kapitel; särskilt inkommande skaft

och andra delar av dylikt material tulltaxeras dock enligt detta kapitel;

e) varor, hänförliga till 90 kap., såsom infattningar till glasögon;

f) varor, hänförliga till 91 kap., såsom urboetter och urfoder;

g) varor, hänförliga till 92 kap., såsom musikinstrument;

h) varor, hänförliga till 93 kap., såsom delar till vapen;

ij) varor, hänförliga till 94 kap. (möbler och delar därtill);

k) varor, hänförliga till 96 kap. (borstbinderiarbeten m. m.);

l) varor, hänförliga till 97 kap. (leksaker, spel och sportartiklar);

m) varor, hänförliga till 98 kap., såsom knappar, rökpipor och kammar;

n) varor, hänförliga till 99 kap. (konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter).

95.01 Sköldpadd, bearbetad, samt varor av sköldpadd:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bear­

betning ................................................................................................ fri

B. andra slag........................................................................................... g o/

95.02 Pärlemor, bearbetad, samt varor av pärlemor:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bear­

betning ................................................................................................ fri

B. andra slag........................................................................................... g <yo

95.03 Elfenben, bearbetat, samt varor av elfenben:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bear­

betning ............................................................................................... fri

B. andra slag........................................................................................... 5 <v

95.04 Ben, bearbetat, samt varor av ben:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bear­

betning ................................................................................................ fri

B. andra slag.......................................................................................... g o/

95.05 Horn, korall, även rekonstruerad, och andra animaliska snid­

ningsmaterial, bearbetade, samt varor av dessa material:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bear­

betning ................................................................................................ fri

B. andra slag........................................................................................... g <v

95.06 Stennöt och andra vegetabiliska snidningsmaterial, bearbetade,

samt varor av dessa material:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bear­

betning ................................................................................................ fri

B. andra slag........................................................................................... g <v

95.07 Bärnsten och sjöskum, även rekonstruerade, samt gagat (jet)

och liknande mineraliska material, bearbetade, ävensom varor

av dessa material:

A. plattor, skivor och liknande halvfabrikat för vidare bear-

8f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

234

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

95 kap.

betning..................................................................................................... in

B. andra slag........................................................................................... 8 %

95.08 Varor, gjutna eller genom snidning eller på annat sätt formade

av vax (animaliskt, vegetabiliskt, mineraliskt eller konstgjort),

paraffin eller stearin, av gummi arabieum eller dylika naturliga

gummiarter, av naturliga hartser (kolofonium, kopal o. d.) eller

av modelleringsmassa; andra gjutna eller genom snidning eller

på annat sätt formade varor, ej hänförliga till annat nummer;

icke härdat gelatin, bearbetat (ej hänförligt till nr 35.03), samt

varor därav.................................................................................................. fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

235

96 kap. Borstbinderiarbeten; dammvippor och pudervippor;

handsiktar och handsåll

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) varor, hänförliga till 71 kap.;

b) borstar för medicinskt eller kirurgiskt bruk, även för tandläkare eller veterinärbruk (nr

90.17);

c) leksaker (97 kap.).

2. Med bindlar enligt nr 96.03 avses djurhår samt fibrer av vegetabiliska eller andra ämnen, i knippen utan infattning, vilka är färdiga att utan isärtagning användas vid borstfabrikation eller vilka för dylikt ändamål behöver endast en kompletterande mindre bearbetning (limning, avjämning av topparna e. d.).

96.01 Kvastar, borstar och viskor av endast hopbundna kvistar eller fibrer, med eller utan skaft.................................................................. 8 % 96.02 Andra borstbinderiarbeten (borstar, penslar o. d.), maskinborstar härunder inbegripna; målningsrullar; moppar, avtorkare o. d. av gummi, filt eller dylikt mjukt material...................................... 9,2 % 96.03 Bindlar för borstfabrikation;

belägges med samma tull som motsvarande borstmaterial

96.04 Dammvippor av fjädrar........................................................................ 8 % 96.05 Pudervippor och liknande varor, oavsett materialet..................... 8 % 96.06 Plandsiktar och handsåll, oavsett materialet.................................... 8 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

237

97 kap. Leksaker, spel, sportartiklar o. d.

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) julgransljus (nr 34.06);

b) fyrverkeripjäser och andra pyrotekniska artiklar, hänförliga till nr 36.05;

c) linor, gut och liknande artiklar för fiske, även i avpassade längder men icke monterade,

hänförliga till 39 kap., nr 42.06 eller elfte avd.;

d) fodral för sportartiklar samt andra förvaringspersedlar, hänförliga till nr 42.02 eller 43.03;

e) idrottsdräkter samt maskeraddräkter o. d. av trikå eller annan textilvara, hänförliga till

60 eller 61 kap.;

f) flaggor och flaggställ av vävnad samt för fartyg, isjakter e. d. avsedda segel, hänförliga till

62 kap.;

g) idrottsskodon (andra än skodon med fastsatta skridskor) samt benläder, benskydd o. d.

för idrott, hänförliga till 64 kap., ävensom idrottsmössor, hänförliga till 65 kap.;

h) alpstavar, piskor och ridspön (nr 66.02) samt delar därtill (nr 66.03); ij) för dockor eller andra leksaker avsedda omonterade konstgjorda ögon av glas, hänförliga

till nr 70.19;

k) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde

avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07);

l) varor, hänförliga till nr 83.11;

m) sportfordon (andra än kälkar, bobbar o. d.), hänförliga till sjuttonde avd.;

n) barncyklar, konstruerade som vanliga cyklar och försedda med kullager (nr 87.10);

o) sportbåtar, såsom kanoter och kapproddbåtar (89 kap.), samt redskap för framdrivning där­

av (44 kap., om de är av trä);

p) skyddsglasögon för sport eller utomhusspel (nr 90.04);

q) lockpipor och visselpipor (nr 92.08);

r) vapen och andra artiklar, hänförliga till 93 kap.;

s) racketsenor samt tält och andra kampingartiklar ävensom handskar (tulltaxeras efter sin

beskaffenhet).

2. Till detta kapitel hänföres även artiklar, i vilka naturpärlor, naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar, ädel metall eller metall med plätering av ädel metall ingår endast såsom mindre väsentlig beståndsdel.

3. Med dockor enligt nr 97.02 avses endast artiklar, som föreställer människor.

4. Icke kompletta eller icke färdiga varor, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras såsom mot­ svarande kompletta eller färdiga varor, om de företer de väsentliga kännetecknen på de kom­ pletta eller färdiga varorna.

5. Med de inskränkningar, som följer av anm. 1, tulltaxeras delar och tillbehör, igenkännliga såsom uteslutande eller huvudsakligen avsedda för till detta kapitel hänförliga varor, enligt samma tulltaxenummer som dessa varor.

97.01 Barncyklar, sparkcyklar, cykelhästar, trampbilar och dylika leksaksfordon ävensom dockvagnar...................................................

9,6

%

97.02 Dockor.............................................................. n 9 <y 97.03 Andra leksaker; modellbåtar, modellflygplan o. d. för förströelse 9,6 % 97.04 Inomhusspel, härunder inbegripet spelautomater och andra spelapparater för nöjesfält e. d., bordtennisspel samt biljardbord och andra för spel speciellt konstruerade möbler..........................

9,6

%

97.05 Karnevals-, trolleri- och skämtartiklar; julgransprydnader samt andra julprydnader (t. ex. konstgjorda julgranar samt julkrubbor och figurer därtill).............................................................

9,6

%

97.06 Redskap och annan utrustning för utomhusspel, gymnastik, sport eller idrott, ej hänförliga till nr 97.04: A. av trä.................................................................................................. 4 %

238

B. av läder eller metall......................................................................... 6,4 %

C. av annat material............................................................................. 9,6 %

97.07 Fiskkrokar; landningshåvar och fjärilshåvar; redskap för fiske

med krok; lockfåglar och dylika artiklar för jakt:

A. fiskkrokar........................................................................................... fri

B. andra slag........................................................................................... 8 %

97.08 Karuseller, gungor, skjutbanor och annan utrustning för nöjes­

fält e. d.; ambulerande cirkusar, menagerier och teatrar............. 8 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1067

97 kap.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

239

98 kap. Diverse

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) ögonbrynsstift och andra stift för kosmetiskt bruk (nr 33.06);

b) knappar och knappämnen, kammar, hårspännen och liknande artiklar, bestående helt eller

delvis av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall (dock med de undantag, som stadgas i anm. 2 a till 71 kap.) eller av naturpärlor eller naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar (71 kap.);

c) delar med allmän användning enligt anm. 2 till femtonde avd. av oädel metall (femtonde

avd.) samt motsvarande varor av plast (hänföres i allmänhet till nr 39.07);

d) dragstift (nr 90.16);

e) leksaker, hänförliga till 97 kap.

2. Med de undantag, som föreskrives i anm. 1 här ovan, hänföres till detta kapitel även varor, bestående helt eller delvis av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall eller av naturpärlor eller naturliga, syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar.

3. Askar, etuier, fodral och dylika förvaringspersedlar, avsedda för och inkommande samtidigt med artiklar, hänförliga till detta kapitel, tulltaxeras tillsammans med artiklarna i fråga, under förutsättning att de utgör förvaringspersedlar av de slag, som brukar åtfölja sådana artiklar vid försäljning. Särskilt inkommande dylika förvaringspersedlar tulltaxeras däremot efter sin beskaffenhet.

98.01 Knappar (tryckknappar, kragknappar, manschettknappar och liknande artiklar härunder inbegripna); knappämnen och knapp­ formar; delar till knappar: A. knappar av plast................................................................................. 11,2 % B. andra.................................................................................................... 9,6 % 98.02 Blixtlås och delar därtill...................................................................... 11,2 % 98.03 Reservoarpennor, stiftpennor, pennskaft, pennförlängare o. d.; delar och tillbehör därtill (såsom pennskydd och pennhållare), ej hänförliga till nr 98.04 eller 98.05 ................................................. 8 % 98.04 Skrivpennor (stålpennor o. d.) och spetsar därtill; A. av ädel metall................................................................................... 8 % B. andra slag........................................................................................... fri 98.05 Blyerts-, anilin- och färgpennor, blyerts-, anilin- och färgstift, grifflar, ritkol samt pastell-, skol-, rit-, skräddar- och biljard­ krita ........................................................................................................... 8 % 98.06 Skrivtavlor, även försedda med ram................................................. 8 % 98.07 Sigillstämplar, pagineringsstämplar, datumstämplar och dylika handstämplar; handverktyg för tryckning eller prägling av etiketter; s. k. typtryckerier................................................................ 6,4 % 98.08 Färgband för skrivmaskiner och liknande färgband, även på spolar; färgdynor, med eller utan ask............................................... 9,2 % 98.09 Sigill- och buteljlack i form av stänger, plattor e. d.; hektograf- och valsmassa samt liknande produkter på basis av gelatin, även på underlag av papper eller textilvara............................................. 8 % 98.10 Cigarrettändare, gaständare och liknande tändare, även elektris­ ka eller kemiska, samt delar därtill, andra än tändstenar och vekar.......................................................................................................... 6,4 % 98.11 Rökpipor samt huvuden, skaft och andra delar därtill, ämnen härunder inbegripna; cigarr- och cigarrettmunstycken samt delar därtill:

240

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

98 kap.

A. ämnen och icke färdigbearbetade huvuden av trä.................. fri

B. cigarr- och cigarrettmunstycken:

1. av sjöskum eller bärnsten........................................ 100 kg 400: —

2. av annat material....................................................................... 5 %

C. andra slag........................................................................................... 8 %

98.12 Kammar, hårspännen o. d..................................................................... 13 %

98.13 Planschetter och andra korsettfjädrar samt andra dylika artik­

lar för klädespersedlar eller tillbehör till klädespersedlar............. 8 %

98.14 Monterade rafräschissörer samt beslag till rafräschissörer...........

12 %

98.15 Termosflaskor och liknande värmeisolerande behållare samt delar

därtill (andra än lösa glas)................................................................... 12,2 %

98.16 Skyltdockor, provdockor o. d.; rörliga skyltfigurer och skyltställ 8 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

241

TJUGOFÖRSTA AVDELNINGEN

Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter

99 kap. Konstverk, föremål för samlingar samt antikviteter

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar icke:

a) frimärken, beläggningsstämplar o. d., omakulerade, gångbara här i landet eller avsedda

att utges här (nr 49.07);

b) målade teaterkulisser, ateljéfonder o. d. (nr 59.12);

c) naturpärlor och ädelstenar (nr 71.01 och 71.02).

2. Med konstgrafiska originalblad enligt nr 99.02 förstås avtryck, som gjorts i svart eller i färg direkt från en eller flera av konstnär helt för hand framställda tryckformar, oavsett vilken teknik eller vilket material, som använts, dock med undantag för mekaniskt eller fotomekaniskt förfarande.

3. Till nr 99.03 hänföres icke skulpturer med karaktär av handelsvaror (masstillverkade reproduk­ tioner samt produkter av vanligt hantverk); dylika artiklar tulltaxeras efter sin beskaffenhet.

4. a) Om ej annat följer av anm. 1—3, skall varor, som kan hänföras till såväl detta kapitel som

andra kapitel i tulltaxan, tulltaxeras enligt detta kapitel,

b) Till nr 99.06 hänföres icke varor av de slag, som avses i nr 99.01—99.05.

5. Ramar kring målningar, teckningar eller konstgrafiska originalblad tulltaxeras tillsammans med dessa konstverk, under förutsättning att utförandet och värdet av ramarna är normalt i förhållande till konstverken.

99.01 Målningar och teckningar, utförda helt för hand (andra än teck­ ningar, hänförliga till nr 49.06, samt handdekorerade föremål) fri 99.02 Konstgrafiska originalblad, såsom etsningar, gravyrer, träsnitt och litografier.......................................................................................... fri 99.03 Originalskulpturer, oavsett materialet.............................................. fri 99.04 Frimärken (helsaker härunder inbegripna), beläggningsstämplar o. d., makulerade, ävensom omakulerade men icke gångbara här i landet och icke avsedda att här utges.................................... fri 99.05 Föremål för zoologiska, botaniska, mineralogiska eller anatomis­ ka samlingar; föremål av historiskt, arkeologiskt, paleontolo- giskt, etnografiskt eller numismatiskt värde.................................. fri 99.06 Antikviteter med en ålder av över 100 år........................................ fri

Denna taxa träder i kraft den 1 juli 1968, då tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475) skall upphöra att gälla.

242

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

Förslag

till

Förordning

om ändring i tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr 391)

Härigenom förordnas, att rubriken till tulltaxeförordningen den 13 maj

1960 och 1 § förordningen skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan an-

ges.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Tulitaxeförordning

Tulltaxeringsförordning

1 §•

Varor som införas till riket skola, Vid tulltaxering skola bestäm

för så vitt icke annat stadgas, belåg- melserna i denna förordning tilläm

gas med tull enligt gällande tulltaxa, pas.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1968.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

243

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet på Stockholms slott den 13 oktober 1967.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Kling, Johansson,

Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer, Odhnoff, Wickman, Moberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen­ sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om

tulländringar i

anledning av handelsförhandlingarna i Kennedijronden m. m.

och anför.

Inledning

De år 1963 inledda förhandlingarna inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (General Agreement on Tariffs and Trade, GATT), den s. k. Kennedyronden, avslutades vid halvårsskiftet detta år. Den slutakt som upprättades över förhandlingarna godkändes för Sveriges del av Kungl. Maj :t den 30 juni 1967. Akten undertecknades samma dag i Geneve av de länder som deltagit i förhandlingarna. Till slutakten har fogats ett antal protokoll och andra handlingar, vari förhandlingsresultatet närmare redovi­ sas. Förhandlingsresultatet har, såvitt det avser tullar, sammanställts i

Genéveprotokollct (1967) till det allmänna tull- och handelsavtalet

med till­

hörande varulistor. Detta protokoll har ännu inte godkänts för svensk del. Vidare föreligger en

överenskommelse om grunderna för förhandling om eii

världsvitt spannmålsarrangemang

samt en

överenskommelse om tillämp­

ningen av GATT:s artikel VI angående åtgärder mot dumping,

vilka för

Sveriges del undertecknats med förbehåll för riksdagens godkännande.

Förhandlingsåtagandena innebär för Sverige liksom för övriga länder be­ tydande tullsänkningar.

Generaltullstyrelsens tullbehandlingsbijrå

har i två

promemorior den 8 och 14 augusti 1967 förelagt Kungl. Maj :t vissa förslag med avseende på genomförandet av de nu påkallade ändringarna i den svens­ ka tulltaxan. Över promemoriorna har, efter remiss,

yttranden

avgetts av ge­

neraltullstyrelsen, lantbruksstyrelsen, statens jordbruksnämnd och kom­ merskollegium. Kollegiet har överlämnat yttranden från Sveriges allmänna exportförening, Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges hantverks- och industriorganisation, Sveriges mekanförbund, Sveriges bil­ industri- och bilgrossistförening, Svenska pappersbruksföreningen, Sveriges kemiska industrikontor, Sveriges färgfabrikanters förening, Svenska glasex­

244

portföreningen, Svenska glasbruksföreningen, Sveriges grafiska industriför­

bund, Textilrådet, Konfektionsindustriföreningen, Svenska skofabrikantför­

eningen, Svenska garveriidkareföreningen, Svenska choklad- och konfek-

tyrfabrikantföreningen u. p. a., Svenska bryggareföreningen, Svenska im-

portföreningen för färsk frukt

u.

p. a., AB Vin- & spritcentralen, Svenska

tobaksaktiebolaget, Kooperativa förbundet, Stockholms handelskammare,

Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens centralorganisation. Kol­

legium har också redovisat uttalanden som framförts av Jernkontoret,

Svenska wallboardföreningen, Svenska plywoodföreningen samt Sveriges

bageriidkareförening.

Knngl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

Överenskommelserna i Keimedyronden

Bakgrunden

GATT-avtalet tillkom år 1947 som ett led i arbetet på reorganisationen

av världshandeln efter andra världskriget. I GATT-arbetet deltar numera

ett åttiotal stater, det stora flertalet som s. k. avtalsslutande parter och övri­

ga som provisoriskt anslutna. Tillsammans svarar dessa länder för drygt

fyra femtedelar av världshandeln. Sverige har deltagit i GATT-arbetet se­

dan år 1949 och inträdde år 1950 som avtalsslutande part (se prop. 1950:

52, BevU 26, rskr 88; prop. 1956: 74, BevU 4,3, rskr 250).

GATT-avtalets syfte är att främja den ekonomiska utvecklingen bl. a.

genom undanröjande av olika binder för den internationella handeln. Av­

talet ger detaljerade föreskrifter för GATT-ländernas uppträdande på det

handelspolitiska området såvitt avser tullar, kvantitativa restriktioner och

subventioner. Det innehåller vidare regler för förhandlingar om sänkning

av den allmänna tullnivån, m. m.

Inom GATT har under åren 1947—1962 förts fem allmänna tullförhand-

lingsomgångar, av vilka Sverige deltagit i fyra (se prop. 1950: 53, BevU 33,

rskr 103; prop. 1951: 209, BevU 57, rskr 288; prop. 1951: 210, BevU 58, rskr

289; prop. 1956: 191, BevU 60, rskr 414; prop. 1962: 186, BevU 63, rskr 417).

De deltagande länderna har därvid gjort ömsesidiga åtaganden om tull­

sänkningar. Förhandlingarna fördes enligt metoden vara för vara, dvs. varje

deltagarland förhandlade med övriga länder för att söka uppnå tullsänk­

ningar beträffande varor för vilka landet var huvudleverantör eller hade

betydande exportintresse i utbyte mot egna tullsänkningar av motsvarande

värde. De tullsänkningar ett land genomfört har i enlighet med den i GATT

fastslagna mest-gynnad-nationsprincipen blivit tillämpliga på handeln med

alla de övriga GATT-länderna. De genom överenskommelserna bundna tul­

larna får inte höjas utan kompensation till de länder som förhandlat om

de varor tullhöjningarna avsett eller varit viktiga leverantörer av varorna i

fråga.

245

Resultatet av förhandlingarna liar varit betydande. Som exempel kan nämnas att den genomsnittliga tullnivån i USA under åren 1948—1962 en­ ligt amerikanska beräkningar kunde sänkas från 50

%

till 11 %. Dessa

tullsänkningar torde bl. a. ha bidragit till att förbättra balansen i handeln mellan USA och Europa efter andra världskriget och underlättat avveck­ lingen av det s. k. dollargapet under den ekonomiska återuppbyggnadsperio- den i Europa.

De problem som funnits i fråga om jordbruksvaror och på råvaruom­ rådet har ofta varit av sådan art att enbart tullsänkningar inte varit tillräck­ liga för att förbättra handelns villkor. I GATT-arbetet har man därför jäm­ sides med tullförhandlingarna studerat metoder att öka handeln med jord­ bruksprodukter samt åtgärder för att stabilisera prisutveckling och avsätt- ningsförhållanden för råvaror.

Uppmärksamheten riktades också tidigt på u-ländernas problem. I en sär­ skild kommitté behandlades möjligheten att avskaffa handelshinder för u- ländernas exportvaror, bl. a. tropiska produkter. I detta arbete tog Sverige aktiv del. Vissa resultat uppnåddes också (se prop. 1963: 187, BevU 61, rskr 376). År 1965 infördes i GATT-avtalet ett särskilt kapitel om u-landshandeln (prop. 1965: 152, BevU 51, rskr 395).

Under den sista av de förut nämnda tullförhandlingsomgångarna, den s. k. Dillonronden, blev det allt mer påtagligt att vara-för-vara-metoden inte kunde väntas leda till ytterligare resultat av större betydelse. Utbytet av Dillonförhandlingarna blev sålunda tullreduktioner som uppskattats till endast 6—7 % av den genomsnittliga tullnivån hos de förhandlande länder­ na, medan målsättningen varit reduktioner med 20 % av tullnivåerna. Ge­ nom att förhandlingarna kommit att avse främst varor för vilka en bety­ dande handel redan etablerats kom tullsänkningarna att spridas ojämnt över de olika varuomradena. Länder som inte hade en dominerande posi­ tion i världshandeln fick svårt att hävda sina speciella exportintressen i förhandlingarna. Dessa länder måste därför göra oproportionerligt stora egna förhandlingsuppoffringar för att uppnå önskvärda tullkoncessioner hos de större länderna. Det blev också allt svårare för myndigheterna i olika länder att gentemot hemmaindustrins representanter försvara tull­ sänkningar i utbyte mot förmåner som gynnade andra industrigrenar än de som utsattes för tullsänkningarna.

På flera håll tog man därför upp diskussioner om hur man skulle nå fram till en mer omfattande liberalisering av världshandeln. En sådan libe­ ralisering föreslogs bl. a. som en viktig punkt i det handlingsprogram som president Ivennedy år 1961 lade fram i USA vid början av sin presi­ dentperiod. Den metod som användes i det europeiska integrationsarbetet, dvs. samtidiga och procentuellt lika stora s. k. linjära tullsänkningar för alla varor hos deltagarländerna, ansågs böra prövas också i ett världsomfattan­ de sammanhang. Vid ett ministermöte i GATT i november 1961 föreslogs

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

246

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

bl. a. från svensk sida att samtliga GATT-länder skulle försöka genomföra

en halvering av sina tullar med sikte på en framtida fullständig liberalise­

ring. I det svenska inlägget erinrades bl. a. om att en formel för allmänna

tullsänkningar diskuterats redan i början av 1950-talet för den europeiska

handelns del. Man rekommenderade nu en liknande metod för tullsänk­

ningar inom GATT och föreslog som första målsättning 50 % reduktion av

tullarna under en femårsperiod. Ministrarna enade sig om att närmare

pröva möjligheten att uppta tullförhandlingar efter dessa riktlinjer. För­

handlingarna skulle omfatta även jordbruksprodukter och särskild upp­

märksamhet borde ägnas avvecklingen av handelshinder för varor från u-

länderna.

Av stor betydelse för de kommande förhandlingarna blev att den ameri­

kanska kongressen i oktober 1962 genom den s. k. Trade Expansion Act

bemyndigade USA:s president att genomföra handelsförhandlingar efter

de i GATT angivna riktlinjerna. Trade Expansion Act, som erhöll giltig­

het t. o. m. första halvåret 1967, möjliggjorde sänkningar av USA:s tullar

med 50

%

för flertalet varor. Tullar under 5 % fick helt avskaffas, liksom

också tullar på tropiska produkter, om länderna i den Europeiska Ekono­

miska Gemenskapen, EEC, medgav tullfri införsel för sådana produkter.

De amerikanska tullarna för jordbruksprodukter fick elimineras, om här­

igenom kunde erhållas förbättrade villkor för exporten av amerikanska

jordbruksvaror. Vissa varor var dock undantagna från tullreduktioner,

bl. a. varor vars tullskydd betingades av säkerhetsskäl. Undantag föreskrevs

vidare för fall då särskilda åtgärder påkallats för att skydda den ameri­

kanska industrin mot skada på grund av en stark importökning. Trade

Expansion Act medgav också att tullarna slopades för varuområden där

USA och EEC tillsammans svarade för mer än 80

%

av världsexporten.

Denna förutsättning kunde emellertid inträda endast om EEG utvidgades

att omfatta Storbritannien och ytterligare andra länder.

Vid ett ministermöte i Geneve i maj 1963 kunde GATT-länderna besluta

om upptagandet av en ny världsomfattande förhandlingsomgång,

Kennedy-

rondcn.

I den resolution som antogs den 21 maj 1963 uttalades bl. a.

1. Förhandlingar syftande till en betydande liberalisering av världshan­

deln, förda på basis av reciprocitet och med iakttagande av mest-gynnad-

nationsprincipen, skall påbörjas i Geneve den 4 maj 1964.

2. Förhandlingarna skall avse alla slag av varor, även jordbruksvaror.

3. Förhandlingarna skall avse såväl tullar som andra handelshinder.

4. Som grund för förhandlingarna skall läggas en plan för substantiella

linjära tullreduktioner. Endast ett minimum av undantag skall få göras

och dessa skall försvaras vid särskilda konsultationer härom. De linjära

reduktionerna skall vara lika stora. I de fall där för handeln betydande

disparitet föreligger mellan tullnivåer i olika länder skall reduktionerna

baseras på särskilda, generella och automatiskt tillämpliga regler.

5. I förhandlingarna skall alla länder ha rätt att begära ytterligare kon­

cessioner eller modifiera sina erbjudanden för att balans skall kunna upp­

nås mellan förmåner länderna mellan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

247

6. Under förhandlingarna kan särskilda reciprocitetsproblem uppstå för länder vars tullnivå är avsevärt lägre än andra länders.

7. Förhandlingarna skall säkra tillfredsställande avsättningsförhållanden för jordbruksvaror.

8. Alla ansträngningar skall vid förhandlingarna göras för att minska handelshindren för u-ländernas varor. Industriländerna skall dock icke begära reciprocitet från u-ländernas sida.

Under förberedelserna för ministermötet hade enighet nåtts om vissa ytterligare riktlinjer för förhandlingarna. Sålunda skulle bland de icke- tariffära handelshindren, behandlas frågor såsom tullvärderegler, märk- ningsbestämmelser, åtgärder mot dumping, kvantitativa restriktioner och förhållanden sammanhängande med statshandel. På jordbruksområdet av­ såg man att förhandla om världsvida avtal för spannmål, kött och mejeri­ produkter. För övriga livsmedelsprodukter avsåg man att så långt som möj­ ligt följa samma principer som beträffande industrivaror. I fråga om u- landsvaror borde industriländerna undvika att göra undantag från den linjära tullsänkningen. U-länderna åtog sig själva att definiera vilka varor som för dem var av särskilt intresse. De tidigare inledda diskussio­ nerna om tullfrihet för tropiska produkter skulle fortsättningsvis ingå som ett led i förhandlingskomplexet. U-landsproblemen skulle tas upp med an­ knytning till ett särskilt handlingsprogram för u-länderna, vilket också antogs vid ministermötet.

Innan förhandlingarna kunde komma i gång, måste åtskilliga tekniska frågor utredas, vilket skedde i särskilda kommittéer och arbetsgrupper. Särskilt intresse tilldrog sig det s. k. disparitetsproblemet. Bl. a. EEC häv­ dade att en sänkning av en mycket hög tull i ett land inte kunde väntas få samma värde för handeln som en procentuellt lika stor sänkning i ett annat land där tullen var låg. Det land som hade den lägre tullen borde därför inte behöva göra eu lika stor procentuell sänkning som högtullandet. Inom EEC syftade man då främst på de i USA och Storbritannien förekom­ mande mycket höga tullarna för vissa varor. Olika förslag till disparitets- regler lades fram men någon enighet kunde inte nås och problemet fick sin lösning först i förhandlingarnas slutfas.

Förhandlingsförloppet

Kennedyronden öppnades formellt den 4 maj 1964. I förhandlingarna deltog 49 länder, däribland samtliga industriländer i västvärlden, några statshandelsländer och de mer betydande u-länderna. EEC-länderna upp­ trädde som en enhet och representerades av kommissionen i Bryssel. För­ handlingarna med EEC avsåg reduktioner i EEC-ländernas gemensamma tulltaxa. Beträffande Argentina, Island, Irland och Polen avsåg förhand­ lingarna anslutning till GATT.

Som arbetshypotes för förhandlingarna antogs en 50-procentig linjär

248

tullsänkning och till grund för arbetet lades de tidigare redovisade allmän­

na riktlinjerna. Förhandlingarna leddes av en särskilt tillsatt förhand­

lingskommitté, TNC (Tariff Negotiations Committee). Under denna sorte­

rade specialkommittéer och undergrupper för jordbruksvaror, icke-tariffä-

ra handelshinder, u-ländernas problem osv.

Deltagarländerna redovisade i november 1964 i enlighet med den fast­

ställda tidtabellen den närmare innebörden av erbjudandena om tullsänk­

ningar på industrivaruområdet. Flertalet industriländer presenterade mer

eller mindre omfattande listor över undantag från den 50-procentiga tull­

sänkningen. USA redovisade för sin del ett relativt litet antal undantag,

främst avseende varor där tidigare medgivna GATT-koncessioner medfört

problem för de inhemska tillverkarna. Undantag som huvudsakligen moti­

verades av skyddsskäl lades också fram av länder som Storbritannien,

Japan och Finland.

Den undantagslista som presenterades av EEC kom att bli särskilt be­

tydelsefull. Som skäl för undantagen hänvisade EEC bl. a. till höga råvaru­

kostnader och höga anläggnings- och utvecklingskostnader, särskilt för

vissa specialindustrier. Tullreduktioner ansågs vidare svåra att genomföra

för branscher som mötte konkurrens från mycket stora industrier i andra

länder eller från lågprisländer, statshandelsländer och länder som sålde

till dumpingpriser. En tullavveckling kunde slutligen i vissa fall medföra

regionala svårigheter hos EEC-länderna eller rubba preferensförhållandena

för de med EEC associerade u-länderna.

De undantag som redovisades av EEC och andra länder var totala endast

för ett mindre antal varor. I flertalet fall rörde det sig om partiella undan­

tag, vilket innebar möjlighet till en tullsänkning med mindre än 50

%.

Vissa länder, bl. a. u-länder samt Canada, Australien och Nya Zeeland,

anslöt sig inte till principen om 50 % linjär tullreduktion. Som en följd

härav lade de i stället fram listor över sina erbjudanden.

De nordiska länderna, med undantag av Finland, valde för sin del att på

detta stadium inte anmäla några undantag från det generella erbjudandet

om 50-procentiga tullsänkningar. De förklarade sig sålunda beredda att

genomföra en halvering av alla industrivarutullar under förutsättning av

likvärdiga uppoffringar från andra industriländers sida.

Konsultationerna om undantagen kom att pågå under större delen av

åren 1965 och 1966. Vid bilaterala överläggningar mellan de förhandlan­

de parterna behandlades problem som kunde uppstå i olika länder som en

följd av undantagen. Multilaterala diskussioner ägde rum beträffande vissa

varusektorer, bl. a. kemikalier, järn och stål samt massa och papper. Vid

diskussionerna sökte man också få klarhet i hur stora erbjudanden som

kunde påräknas för sådana varor som var föremål för partiella undantag.

Erbjudanden på jordbruksområdet lades fram i september 1965 av fler­

talet av de i förhandlingarna deltagande länderna, bl. a. Sverige. Erbjudan­

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

249

dena var dock i de flesta fall allmänt hållna i avvaktan på att EEC skulle presentera sina erbjudanden. För EEC var det på grund av interna svårig­ heter, sammanhängande bl. a. med frågan om fastställande av den gemen­ samma jordbrukspolitiken, inte möjligt att lägga fram erbjudandena förr­ än närmare ett år senare. Därefter följde kompletterande erbjudanden från vissa länder. Sålunda lade Sverige i september 1966 fram ett preciserat erbjudande för andra varor än de jordbruksreglerade. Anledningen till att något erbjudande för sistnämnda varor ej kunde lämnas var att jordbruks- regleringen då ännu befann sig under omprövning.

Slutskedet i förhandlingarna inleddes den 30 november 1966. Till denna dag hade GATT:s generaldirektör inbjudit de förhandlande länderna att presentera sin bedömning, »assessment», av förhandlingsläget. Därvid skulle anges vilka förbättringar som var särskilt önskvärda i andra länders er­ bjudanden, vilka förbättringar som kunde ställas i utsikt och vilka åter- taganden av erbjudanden som kunde komma i fråga om inte krav gent­ emot andra länder uppfylldes. Sådana bedömningar gjordes av många av de förhandlande länderna, bl. a. de nordiska länderna, USA, Storbritan­ nien och Japan, huvudsakligen med hänsyn till förhandlingarna med EEC.

Inför det avslutande skedet av förhandlingarna slöt sig de fyra nordiska länderna, Danmark, Finland, Norge och Sverige samman om en gemensam förhandlingsdelegation. Viktiga nordiska exportvaror, bl. a. jordbruksvaror, skogsprodukter, järn och stål samt andra metaller, hade i hög grad blivit föremål för undantag i erbjudandena från viktiga avsättningsländer. Det­ ta gällde särskilt i fråga om erbjudanden från EEC, som framstod som den för Nordens del viktigaste motparten i förhandlingarna. För att de sammanfallande nordiska intressena bättre skulle kunna hävdas och ba­ lans uppnås mellan nordiska erbjudanden och förmåner i andra länder ansågs en samordning av förhandlingsansträngningarna böra komma till stånd och kunna få avgörande betydelse. En överenskommelse om gemen­ samt uppträdande undertecknades i Stockholm den 21 november 1966. Bi­ trädande kabinettssekreteraren ambassadör Nils Montan inträdde som ge­ mensam chefsförhandlare och de olika ländernas beskickningschefer i Ge­ neve blev biträdande förhandlare.

Samarbetet förbereddes vid genomgångar på expertplanet mellan repre­ sentanter för de fyra länderna. På grundval av en omfattande statistisk ana­ lys sökte man definiera gemensamma intressen vara för vara för att kunna koncentrera förhandlingsansträngningarna och öka effekten av det gemen­ samma uppträdandet. Till belysning av den betydelse som samordningen av de nordiska förhandlingarna i Kennedyronden hade kan nämnas att Norden som enhet är den största marknaden över huvud taget för export från EEC. Norden tog sålunda år 1965 emot 13,5 % av Gemenskapens totala export medan 12,6 % gick till USA och 8,7 % till Storbritannien. Den nor­ diska importen från EEC utgjorde 3,8 miljarder dollar och exporten 2,6

250

miljarder dollar, varav Sverige svarade för ungefär hälften både i utförsel

och införsel. Det sammanlagda importöverskottet om 1,2 miljarder dollar

accentuerar den nordiska tullpolitikens betydelse vid förhandlingar med

EEC.

I den nordiska bedömning av förhandlingsläget som gemensamt lades

fram den 30 november 1966 redovisades krav mot EEC, USA och Japan på

förbättrade erbjudanden. Samtidigt presenterades en gemensam nordisk

lista över varor som de nordiska länderna kunde bli tvungna att ta undan

från den 50-procentiga tullsänkningen om förbättringar inte uppnåddes i

andra länders erbjudanden.

Det snabbt skiftande förhandlingsläget krävde för svensk del löpande

överväganden om hur förhandlingsintressena bäst skulle tas till vara. Detta

gällde såväl exportintressena som utformningen av erbjudandena om egna

åtaganden. Löpande kontakt hölls därför genom berörda myndigheter, när­

mast kommerskollegium och jordbruksnämnden, med företrädare för nä­

ringslivets olika branscher. Viktiga avvägningsfrågor anmäldes för kom­

merskollegiets handelspolitiska råd där såväl industri och handel som ar­

betsmarknadens parter är företrädda.

Slutskedet i Kennedyronden blev intensivt med förhandlingar såväl mul­

tilateralt som bilateralt och i grupper av länder med särskilt intresse för

enskilda varuområden. I stor utsträckning rörde diskussionerna möjligheten

att uppnå förbättrade bud för de varor som undantagits från det linjära

50-procentiga sänkningserbjudandet. De mest svårlösta frågorna, som ock­

så blev av avgörande betydelse för förhandlingarnas utgång, uppkom be­

träffande spannmål, kemikalier och stål. En uppgörelse mellan nyckellän­

derna USA, EEC, Storbritannien, Japan och Norden kunde dock nås i hu­

vudfrågorna den 15 maj 1967. Den 30 juni 1967, den sista dag USA:s för-

handlingslagstiftning ägde giltighet, undertecknades i Geneve slutakten

med redovisning av den samlade förhandlingsuppgörelsen.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

Förhandlingsresultatet i stort

Till belysning av Kennedyrondens betydelse för världshandeln har GATT-

sekretariatet redovisat vissa beräkningar över innebörden av de åtaganden

på tullområdet som gjorts av några av de viktigaste industriländerna, näm­

ligen EEC, USA, Storbritannien, Japan, Schweiz och Sverige.

Enligt beräkningarna uppgick importen, med undantag för spannmål,

kött och mejerivaror, år 1964 för dessa länder till sammanlagt 60 miljarder

dollar. Härav avsåg 23 miljarder dollar varor som redan tidigare infördes

tullfritt. Importvärdet av de varor som omfattas av koncessioner i Kennedy­

ronden uppgick till 32 miljarder dollar. För varor om 26 miljarder dollar

eller 70 % av ländernas tullbelagda import har gjorts åtaganden om tull­

sänkningar. Koncessionerna för återstående varor om 6 miljarder dollar

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

251

avser bindning av gällande tullfrihet. Tullsänkningar som innebär en hal­ vering av tullarna har gjorts för varor med ett importvärde av 18 miljarder dollar. Sänkningar för övriga varor kommer i allmänhet att ske med mellan 20 och 30 % av den ursprungliga tullnivån. Importvärdet för de varor som undantagits från tullsänkningar uppgår till 11 miljarder dollar. Den ge­ nomsnittliga sänkningen beräknas i EEC uppgå till 36 %, i USA till 41%, i Storbritannien till 38 % och i Japan till 35 % av hittills gällande tullar.

Beträffande de viktigaste varusektorerna på industrivaruområ­ det kan nämnas att handeln med maskiner, transportmedel och instru­ ment till största delen täcks av den 50-procentiga tullsänkningen. På kemi­ kalieområdet har också i stor utsträckning en 50-procentig tullreduktion ställts i utsikt. Uppgörelsen på detta område, som sammanfattats i en sär­ skild överenskommelse mellan de länder som har störst handel med kemi­ kalier, är emellertid beroende av att en i USA tillämpad princip för tull­ värdering av kemikalier avvecklas genom beslut av kongressen. Kan ett så­ dant beslut inte genomdrivas kommer övriga länder att genomföra endast en del av den totala tullsänkningen. Resultatet beträffande skogsprodukter innebär i stort sett en halvering av tullarna för trävaror och pappersmassa i den mån handeln med dessa varor inte redan är tullfri. För papper sker tullsänkningar som visserligen i regel inte innebär en halvering men likväl får anses vara betydelsefulla för de berörda industrierna. På järn- och stål­ området har en målsättning varit harmonisering av tullnivån i de viktigare länderna. Den riktpunkt man enat sig om för tullharmoniseringen ligger för flertalet stålprodukter vid en nivå om 6—8 % av värdet. Omfattande un­ dantag från de 50-procentiga tullsänkningserbjudandena förekommer på textilområdet. De koncessioner som lämnats beträffande bomullsvaror har av vissa länder även gjorts beroende av att det internationella bomullstextil- avtalet förblir gällande.

Förhandlingarna rörande jordbruksvaror, dvs. i detta samman­ hang varor som är hänförliga till 1—24 kap. i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475), fördes med en metodik som delvis skilde sig från den som tillämpades för övriga varor. Sålunda ägde multilaterala överläggningar rum i särskilda grupper för spannmål, kött och mejeriprodukter. Övriga jordbruksvaror var föremål för bilaterala förhandlingar. För kött och meje­ riprodukter nåddes ingen uppgörelse i de multilaterala förhandlingarna. På spannmålsområdet ingicks en principöverenskommelse enligt vilken de i gruppen deltagande staterna, däribland Sverige, förband sig att ingå i för­ handlingar om ett treårigt spannmålsarrangemang på vidast möjliga bas, vilket skulle innehålla vissa i överenskommelsen angivna bestämmelser. Dessa avsåg bl. a. maximi- och minimipriser för handeln med vete samt ett program för livsmedelshjälp till u-länderna omfattande en årlig kvantitet av 4,5 miljoner ton spannmål för konsumtion. Principöverenskommelsen har lagts till grund för ett spannmålsarrangemang om vilket uppgörelse nåddes

252

vid den i anledning av principöverenskommelsen sammankallade vetekonfe­

rensen i Rom den 12 juli—den 18 augusti 1967.

Förhandlingarna om icke-tariffära handelshinder kom att

koncentreras till bl. a. två frågor, dels den redan nämnda avvecklingen av

den amerikanska tullvärderingsmetoden för kemikalier, dels GATT-länder-

nas åtgärder mot dumping. På det senare området enade sig deltagarländer­

na om en s. k. antidumpingkod, innehållande vissa regler för tillämpningen

av artikel VI i GATT-avtalet om antidumpingtullar. Reglerna torde komma

att få betydelse med avseende på handläggningen av dumpingärenden bl. a.

i USA och Canada.

För u-länderna innebär resultatet av Ivennedyronden vissa fördelar

främst i fråga om fullbelagda industrivaror. Tullsänkningar om 50

%

eller

mer uppnåddes för hälften av de varor för vilka u-länderna anmält export­

intresse. Reduktioner av mindre omfattning skall ske för ytterligare en fjär­

dedel av de varor som angetts som intressanta. De undantag som förekom­

mer i fråga om bl. a. textilvaror blir dock särskilt kännbara för u-länderna,

vilka i stor utsträckning exporterar sådana varor. Den stora andelen av re­

dan tidigare tullfria råvaror i u-ländernas export bidrar också till att det

samlade värdet av Kennedyronden för dessa länder ter sig mer begränsat än

för industriländerna. Fn särskild fråga i detta sammanhang bar som tidiga­

re nämnts varit genomförandet av tullfrihet för tropiska produkter. På

svenskt initiativ framlades ett gemensamt nordiskt förslag till förhandlings-

procedur för sådana varor (se prop. 1966: 14, BevU 3, rskr 89) och vissa re­

sultat kunde också uppnås. Emellertid kvarstår fortfarande tullar eller im­

portskatter på vissa tropiska produkter, bl. a. kaffe, på åtskilliga håll i den

industrialiserade världen. En orsak torde vara svårigheten att på lämpligt

sätt kompensera vissa u-länder för de tullpreferenser som skulle gå förlo­

rade om tullarna avskaffades mot samtliga u-Iänder.

Beträffande vissa tullkoncessioner av intresse för u-länderna har industri­

länderna åtagit sig att genomföra tullsänkningarna i ett steg, utan att av­

vakta den avtrappning år för år som i övrigt kommer att följas för tullav­

veckling. Dessa åtaganden har bl. a. i fråga om de nordiska länderna för­

tecknats i särskilda anmärkningar till koncessionslistorna.

Genomförandet

De tullsänkningar man nu kommit överens om skall enligt avtalets hu-.

vudregel genomföras i fem lika steg nämligen den 1 januari åren 1968, 1969,

1970, 1971 och 1972. De länder som så önskar kan också få genomföra de

första två avvecklingsstegen den 1 juli 1968 och de övriga stegen den 1 ja­

nuari åren 1970, 1971 och 1972. Enligt de uppgifter som nu är tillgängliga

kommer bl. a. EEC, Danmark, Finland, Norge och Storbritannien att inleda

tullavtrappningen den 1 juli 1968 och följa den metod som därvid anvisats.

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

253

En avtrappning i fem lika steg med början den 1 januari 1968 kommer att tillämpas av USA och enligt uppgift också av Canada och Schweiz.

Protokollet om tullåtagandena står öppet för godkännande t. o. m. den 30 juni 1968. GATT:s råd har dock rätt att besluta om möjlighet för del­ tagarländerna att godkänna protokollet efter nämnda dag, men inte senare än den 31 december 1968.

För de länder som godkänt protokollet före den 1 december 1967 skall det träda i kraft den 1 januari 1968 och för övriga länder på dagen för un­ dertecknandet. Om de länder, som den 1 december 1967 godkänt eller är beredda att godkänna protokollet, inte finner att tillräckligt många länder godkänt detta för att det skall vara berättigat att genomföra tullsänkningar­ na i förutsedd ordning, kan dock de förhandlande länderna överväga situa­ tionen på nytt för att söka uppnå största möjliga antal godkännanden så snart som möjligt.

Av rapporteringen framgår, att USA slutligt godkänt protokollet den 30 juni 1967 liksom även Canada och Turkiet. Finland, Norge, Schweiz och Danmark har låtit förstå att de kommer att slutligt godkänna protokollet omkring årsskiftet 1967—1968 och Storbritannien i maj 1968 under förut­ sättning att nödvändiga parlamentariska åtgärder för godkännandet då hun­ nit vidtas. Mot bakgrunden av vad som framkommit rörande genomföran­ det i olika länder torde de amerikanska tullsänkningarna dock komma att genomföras i förutsedd ordning och bli giltiga gentemot GATT-länderna vad gäller första steget i tullavtrappningen den 1 januari 1968, oavsett hur många länder som då godkänt protokollet.

Förhandlingsresultatet för Sveriges del

I den följande redogörelse som lämnas för resultatet av Kennedyronden hänför sig uppgifterna om export- och importvärden genomgående till han­ delsstatistiken för år 1965, vilken i stort sett låg till grund för övervägande­ na under förhandlingarna.

Fördelar för exporten. Exporten från Sverige uppgick till 20 540 milj. kr. Härav gick varor för 8 740 milj. kr. eller ca 43 % till länderna i EFTA in­ klusive Finland. I förhållandet mellan Sverige och dessa länder har tullarna på industrivaruområdet nu i stort sett avvecklats. Av exporten avsåg vidare 1,7 miljarder kr. eller 8

%

länder, som inte deltagit i förhandlingarna, bl. a.

vissa östeuropeiska statshandelsländer. Återstoden av exporten, 10,1 miljar­ der kr. eller 49

%,

gick till länder som deltagit i den nu träffade överens­

kommelsen om lättnader för handeln.

De genomsnittliga tullsänkningarna hos de industriländer som deltog i förhandlingarna har beräknats till 35—40 %. Värdet för den svenska expor­ ten av de uppnådda fördelarna växlar emellertid för olika länderområden och branscher. Allmänt kan sägas att närmare en tredjedel av den svenska

254

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 ur 1067

totalexporten omfattar varor, vilka redan förut varit tullfria eller belagda

med mycket låg tull i de flesta länder. Detta gäller t. ex. järnmalm, trä, pap­

persmassa och fartyg. I fråga om jordbruksvaror (1—24 kap. i tulltaxan),

vilka utgör 3,5 % av den svenska totalexporten, har förhandlingarna förts i

särskild ordning och gett förhållandevis begränsat resultat. Om man bortser

från de fördelar som kan vara förknippade med spannmålsöverenskommel-

sen är förhandlingsresultatet således av betydelse främst för den fullbelagda

exporten inom industrivaruområdet (25—99 kap. i tulltaxan).

Den svenska exporten till den i förhandlingen viktigaste marknaden, EEC,

utgjorde 6,4 miljarder kr. varav 300 milj. kr. avsåg jordbruksvaror. Expor­

ten på industrivaruområdet åtnjöt tidigare GATT-bunden tullfrihet till ett

värde av 1 770 milj. kr. Återstoden, 4,3 miljarder kr., anger sålunda storleken

av den export som maximalt kunde bli föremål för koncessioner. För 55 %

härav eller 2,4 miljarder kr. har erhållits koncessioner som innebär minst

halvering av tullarna eller bindning av tidigare icke bunden tullfrihet. För

ytterligare 42 % motsvarande 1,8 miljarder kr., har uppnåtts tullsänkning

om genomsnittligt 20 % eller bindning av gällande tull. Endast 130 milj. kr.

eller ca 3 % av den svenska exporten till EEC av sådana industrivaror som

kunnat göras till föremål för erbjudanden har således helt undantagits.

Den totala exporten till USA utgjorde år 1965 1 230 milj. kr. (jordbruks­

varor 18 milj. kr.). Tidigare GATT-bunden tullfrihet omfattade 210 milj.

kr. och återstoden, 1 020 milj. kr., kunde således maximalt göras till före­

mål för erbjudanden. Tullsänkningar om 50 % eller mer erhölls för en

export om 810 milj. kr., mindre tullreduktioner för 130 milj. kr. och bind­

ning av tullfrihet för 2 milj. kr. De totala undantagen berör endast en ex­

port om 78 milj. kr.

Även för exporten till bl. a. Japan, Canada och Israel är uppgörelsen av

betydelse. Hos övriga länder, bl. a. u-länderna, har erhållits koncessioner av

varierande värde.

Svenska åtaganden. Av Sveriges import år 1965 om 22 645 milj. kr. kom

7 360 milj. kr. från EFTA-länderna, inklusive Finland. Denna import är i

stort sett numera tullfri på industrivaruområdet. Importen från de länder

som deltog i Kennedyförhandlingarna (utom EFTA) utgjorde drygt 13 mil­

jarder kr., motsvarande 57 % av totalimporten. Härav kom 8,5 miljarder

kr. från EEC, 2 150 milj. kr. från USA, 315 milj. kr. från Japan och något

över 1 miljard kr. från u-länder.

Som redan nämnts hade man på svensk sida vid inledandet av förhand­

lingarna erbjudit en halvering av tullarna på industriprodukter. Utgångs­

punkt för erbjudandena, bastullar, blev i princip de tullar som tillämpades

den 1 juli 1964 och vilka för flertalet varor tidigare bundits i GATT. Avsteg

från denna princip gjordes om tullsatsen bundits i GATT vid en högre nivå

än utgående tull, s. k. takbindning, i vilket fall takbindningen anmäldes som

bastull. Detta var förhållandet bl. a. för vissa kemikalier, textilvaror och lätta personbilar.

Erbjudandena gjordes med den uttryckliga förutsättningen att också andra länder skulle åta sig motsvarande uppoffringar. Det visade sig emel­ lertid som redan nämnts att många av de största handelsländerna undan­ tog betydande varuområden från erbjudandet om en halvering av tullarna. Dessa undantag var i vissa fall totala. För de flesta undantagsvarorna er­ bjöds dock en viss tullsänkning som var mindre än 50 %. När det blev klart att ett maximalt resultat för exporten inte var att vänta ansåg sig Sverige, liksom de övriga nordiska länderna, böra ta sina erbjudanden under om­ prövning för att om möjligt uppnå ett balanserat avtal. De undantag från de ursprungliga erbjudandena som de nordiska länderna därvid gemensamt presenterade var utvalda främst med hänsyn till den förhandlingsmässiga effekten. I det avslutande förhandlingsskedet gjordes undantagen på svensk och nordisk sida mer nyanserade. Dessa undantag, som var antingen partiel­ la eller totala till sin karaktär, baserades bl. a. på en bedömning av de öns­ kemål om tullskydd som framförts av näringsorganisationerna i de olika länderna. Man tog också hänsyn till förhandlingsförhållandena och de er­ bjudanden som för motsvarande varor lämnats av övriga länder i förhand­ lingarna, främst EEC. Förhandlingarna kom i slutskedet i hög grad att avse möjligheterna att vara för vara och land för land uppnå förbättrade erbju­ danden för de produkter som undantagits från tullhalveringen. Samord­ ningen de nordiska länderna emellan spelade härvidlag en betydelsefull roll.

För importen från EEC innebär de slutliga åtagandena på industrivaru­ området för Sveriges del 50-procentiga tullsänkningar eller bindning av nu gällande tullfrihet för varor om 4,1 miljarder kr., vilket motsvarar 53 % av den import från EEC som maximalt kunde bli föremål för nya tullkonces­ sioner. Mindre tullsänkning eller bindning av utgående tullar har medgetts för en import om 3,1 miljarder kr. eller 41 % av utrymmet för åtaganden. En import om 446 milj. kr., 6 %, har helt undantagits. Procentuellt sett ansluter sig detta resultat i huvudsak till vad som uppnåtts för exporten till EEC-området av industrivaror. I

I förhållande till hela den svenska importen, inklusive jordbruksvaror, in­ nebär uppgörelsen att tullarna sänks med 50 % eller mer för en import om drygt 5,5 miljarder kr., dvs. 25 % av importen. Mindre tullsänkningar än 50 % berör en import om 5,2 miljarder kr. eller 23

%.

Helt undantagen från

tullkoncessioner är en import av tullbelagda varor om 1 225 milj. kr., 5 % av totalimporten. Gällande tull har bundits vid oförändrad nivå för en im­ port om 2,1 miljarder kr., 10

%.

För varor med en import om 6,8 miljarder

kr., 30

%,

har nu rådande tullfrihet bundits. 1 650 milj. kr., 7 %, avsåg bl. a.

vissa jordbruksreglerade varor samt varor där tullfriheten redan tidigare bundits.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

255

256

Kungl. niaj:ts proposition nr 150 år 1967

Av totalt 1 634 positioner i tulltaxan berörs 1 410 eller 86 % av åtagande­

na i Kennedyronden.

Genomförandet av tullsänkningarna har på grundval av beräkningar som

utförts av generaltullstyrelsen bedömts kunna medföra ett tullbortfall om

300 milj. kr. av en total tulluppbörd om drygt t miljard kr. för import från

länder utanför EFTA.

Sveriges åtaganden enligt spannmålsöverenskommelsen medför skyldig­

het att importera och exportera vete till priser inom de överenskomna grän­

serna. I överskottssituationer innebär detta en möjlighet att sälja till ett pris

som är ca 14 % högre än det pris som gällde enligt 1962 års internationella

veteavtal. I svårare bristsituationer är Sverige skyldigt att till deltagande

importländer leverera vissa kvantiteter till ett pris som inte överstiger rnaxi-

mipriset. Enligt överenskommelsen skall Sverige vidare årligen tillhanda­

hålla som livsmedelshjälp 54 000 ton vete eller motsvarigheten i kontanter,

räknat efter minimipriset för överenskommelsens baskvalité, Hard Red

Winter No. II. Detta pris är 1.73 dollar per bushel och motsvarar ungefär

33 kr. per dt. Åtagandet för Sveriges del skulle då motsvara ett bidrag om

18 milj. kr. Härtill kommer bl. a. fraktkostnader.

Överenskommelsen i engelsk text jämte svensk översättning som gjorts

inom jordbruksdepartementet torde få läggas som

bilaga 3

till statsrådspro­

tokollet i detta ärende.

I fråga om varor av intresse för u-länderna skulle industriländerna be­

akta möjligheterna till tullsänkningar utöver 50

%.

Tullavvecklingen för så­

dana varor borde också genomföras snabbare än tullavvecklingen i övrigt.

För svensk del genomfördes under ett tidigare förhandlingsskede en tull­

avveckling för tropiska produkter samt tullsänkning för kaffe, kakaopul­

ver och kakaosmör (se prop. 1966: 14, BevU 3, rskr 89). I slutuppgörelsen

har man nu på begäran av bl. a. Indien gjort vissa åtaganden om tullfrihet

eller tullsänkningar för varor som tagel, linolja, förgarvade hudar, vissa sil-

kesvävnader och mattor. Tullsänkningarna för dessa varor liksom för bl. a.

juteväv och elfenbensartiklar avses skola genomföras i ett steg. Åtaganden

om snabbare tullavveckling som gjorts med särskild hänsyn till u-länderna

har förtecknats i en särskild anmärkning till den lista över svenska tullåta­

ganden som fogats till förhandlingsprotokollet över Kennedyronden.

Under förhandlingarna framförde Indien vid skilda tillfällen önskemål

om tullfrihet för handvävda textilier. För att endast handvävda alster skulle

komma i åtnjutande av denna tullfrihet föreslogs samtidigt att varorna vid

importen skulle vara åtföljda av särskilt upprättade handlingar, certifikat,

som utvisade varornas egenskaper. Under förhandlingarnas slutskede för­

klarade sig samtliga nordiska länder beredda att införa tullättnader för

handvävda textilier på sådana villkor. För närvarande pågår förhandlingar

med Indien rörande de tekniska problem som är förenade med införande

av de nu nämnda tullättnaderna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

257

På grundval av den till Genéveprotokollet 1967 anknutna svenska kon- cessionslistan har hos generaltullstyrelsen utarbetats en sammanställning över de i Kennedyronden nytillkomna eller ändrade svenska tullkonces­ sionerna i GATT.

Vissa koncessioner av betydelse för svensk export till olika länder har redovisats i en av kommerskollegium utförd sammanställning.

Sammanställningarna torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som

bilaga 1

och

2.

Resultatet för viktigare varuområden. Förhandlingarna på

jordbruksom­

rådet

(1—24 kap. i tulltaxan) skedde, utom i fråga om spannmål, kött och

mejeriprodukter, huvudsakligen vid bilaterala kontakter mellan intresse­ rade länder, däribland även mellan EFTA-länder.

För flertalet produkter nåddes endast marginella sänkningar av gräns­ skyddet. Mera betydande tullsänkningar eller åtgärder med motsvarande verkan kunde uppnås blott i ett fåtal fall.

I den svenska exporten omfattar jordbruksvarorna en förhållandevis li­ ten del och utgjorde år 1965 med ett värde om 740 milj. kr. 3,5 % av total­ exporten. EFTA-ländernas andel av exporten var 285 milj. kr. Importen om 3 miljarder kr. var mer betydande, 12

%

av totala importvärdet. Av impor­

ten kom 700 milj. kr. från EFTA-länderna.

För jordbruksprodukter av svenskt exportintresse blev resultatet av för­ handlingarna varierande. Beträffande fisk och fiskkonserver kan nämnas att våra nordiska grannländer binder tullfrihet eller halverar utgående tullar. EEC sänker tullen för lax, ål, rökt fisk, frysta fiskfiléer och vissa fiskkonserver. För sill gäller ett treårsavtal, enligt vilket EEC sänker tullen — vilken utgår endast under en del av året — från 20 till 15 %. Även under denna tid är dock viss del av EEC:s import tullfri inom en s. k. tullkontin­ gent, som för närvarande uppgår till 32 000 ton. Denna ökas nu till 46 000 ton men samtidigt införs krav på iakttagande av vissa minimipriser, refe­ renspriser. USA minskar gränsskyddet för ett antal fiskslag liksom också för sillkonserver.

På trädgårds- och fruktområdena, där svensk export endast förekom­ mer i ringa omfattning, har några tullsänkningar av betydelse inte upp­ nåtts. Nämnas bör emellertid att Österrike sänker tullen för frysta grön­ saker från 28 till 20 %. För knäckebröd binder Danmark gällande tullfrihet medan Japan halverar tullen. EEC genomför viss reduktion av gränsskyd­ det. Tullen på knäckebröd hos EEC kompletteras dock med en rörlig im­ portavgift, om vilken man inte förhandlat men vilken i hög grad påverkar exportmöjligheterna. Vad beträffar konfektyrer genomför USA en markerad sänkning av gränsskyddet medan EEC:s åtaganden är av mindre om­ fattning. Tullskyddet för Öl sänks av EEC, USA och Japan. Spritdrycker blir föremål för tullsänkningar i de nordiska länderna, EEC, USA och Ja-

9 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

258

pan. EEC och USA kommer också att sänka tullen för tobaksvaror, USA

dock ej för cigarretter.

För Sveriges del har de bilaterala jordbruksöverläggningarna medfört

bl. a. bindning eller reduktion av gränsskyddet för vissa produkter inom

trädgårds- och fruktområdena. Den tullfria perioden för bl. a. äpplen och

päron, tomater, dill och persilja samt jordgubbar blir sålunda något för­

längd. Vissa tullsänkningar genomförs också för vindruvor, körsbär och

persikor. En mera markerad sänkning av gränsskyddet eller bindning av

gällande tullfrihet har medgetts för ett antal varor som inte är föremål

för svensk produktion såsom citroner, mandlar och nötter. Vidare har tull­

sänkningar med 50 % gjorts för fruktpulp och vissa fruktkonserver. För

jordbruksreglerade varor har i regel inte gjorts någon sänkning av gräns­

skyddet, liksom inte heller för fisk. För fiskkonserver har i princip med­

getts halvering av gränsskyddet. För andra produkter som framställs av

den svenska livsmedelsindustrin sänks manufaktureringsskyddet i regel

med hälften. För vissa varor som är föremål för råvaruprisutjämning såsom

choklad och konfektyrer samt biscuits och wafers sker en halvering av

tullen. För tropiska jordbruksvaror har Sverige som förut nämnts redan

sänkt eller borttagit tullarna med verkan fr. o. m. den 1 juli 1966. För vin

och sprit och för tobaksvaror halveras nu gällande tull medan tullnivån

binds för maltdrycker.

Sveriges åtaganden enligt spannmålsöverenskommelsen har tidigare re­

dovisats.

Mineraliska ämnen, malmer och bränslen

(25—27 kap.). Av den svenska

exporten av dessa varor om 1 430 milj. kr. gick drygt 500 milj. kr. till EFTA.

Av återstoden gick huvuddelen, 850 milj. kr., till EEC. Varorna inom mi­

neralområdet har redan tidigare till allra största delen varit tullfria såväl

i EEC som andra länder. Tullfriheten i EEC har nu GATT-bundits bl. a. för

järnmalm, med ett exportvärde om 750 milj. kr. Minst en halvering av tul­

larna för bl. a. kvarts, steatit och en något mindre sänkning för marmor

har erhållits hos EEC.

Den svenska importen om nära 3 miljarder kr. utgörs till största delen av

kol, koks och olja samt malmer. Åtagandena avser bindning av rådande

tullfrihet och i övrigt halvering av tullen bl. a. för malen krita, cement,

vissa tjärprodukter samt smörj fetter.

Kemiska produkter och plaster

(28—39 kap.). Förhandlingarna på kemi­

kalieområdet försiggick som redan omtalats i en särskild förhandlings­

grupp. I denna deltog EEC, USA, Storbritannien, Japan och Schweiz, men

inte de nordiska länderna. Uppgörelsen, som var av central betydelse för

hela Kennedyronden, innebär som nämnts att åtagandena av de länder som

deltagit i gruppen uppdelas i två avsnitt, s. k. découpage. Det första avsnit­

tet omfattar den del av tullsänkningarna som länderna utan villkor åtagit

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

259

sig att genomföra, hos EEC i stort sett 40

%

av de totala tullsänkningarna.

Genomförandet av det senare avsnittet görs beroende av att det särskilda

tullvärdeberäkningssystemet i USA på kemikalieområdet, American Selling

Price System (ASP), avskaffas. Om detta villkor uppfylls — för vilket sär­

skilt kongressbeslut erfordras — kommer bl. a. EEC att halvera tullen för

flertalet varor inom kemikalieområdet. Motsvarande åtaganden har gjorts

av Storbritannien. USA:s åtaganden innebär också i stort sett en halvering

av tullarna. För varor som omfattas av ASP, bl. a. läkemedel och färger,

innebär de nuvarande tullvärdebestämmelserna att tull uttas med högre be­

lopp än som står i tulltaxan. Åtagandet att avskaffa ASP-systemet innebär

att de berörda varorna blir föremål för betydande tullreduktioner, 50

%

eller mer, i förhållande till de tidigare faktiskt utgående tullarna, som i vissa

fall motsvarade 115

%.

De nya tullarna har maximerats till 20 % samt till

30 % för vissa färger.

Den svenska exporten på kemikalieområdet uppgick till 800 milj. kr., var­

av 370 milj. kr. gick till länder utanför EFTA. Bland viktiga expanderande

exportvaror kan nämnas plaster och läkemedel. Exporten till EEC uppgick

till 170 milj. kr. och avser till största delen varor för vilka tullarna kom­

mer att halveras, om ASP-systemet i USA avskaffas. Detta gäller bl. a. vita­

miner, antibiotika, åtskilliga andra organiska kemikalier samt vidare läke­

medel, lacker, ytaktiva ämnen samt plaster och plastvaror där de nya tul­

larna i regel ligger vid 7—11,5 %. Om ASP-systemet inte avskaffas, genom­

för EEC som nämnts endast en de! av tullsänkningen, i allmänhet 40

%.

Den svenska exporten till USA, 35 milj. kr., berörs endast till viss del,

8 milj. kr., direkt av åtagandet om ASP. Övriga varor kommer i regel att bli

delaktiga av en halvering av nu gällande tullar. Också i Japan genomförs

en tullhalvering för stora delar av kemikalieområdet.

Importen till Sverige av kemiska produkter uppgick till nära 2 miljarder

kr., varav 1,2 miljarder kr. kom från länder utanför EFTA. En allmän

svensk strävan i förhandlingen på kemikalieområdet har varit att minska

skillnaden i tullnivå mellan Sverige och EEC. EEC-tullarna har ofta legat

högre än de svenska och tullsänkningarna på kemikalieområdet har därige­

nom för svensk del i stor utsträckning blivit mindre än 50 %. Inom en stor

del av kemikalieområdet har de svenska tullarna varit bundna vid högre

nivå än gällande tullsats.

I fråga om oorganiska kemikalier sker för flertalet fullbelagda varor en

halvering av nu utgående tullar. Tullbelagda organiska kemikalier har nu

i stor utsträckning 12

%

tull, och i många fall förekommer takbindningar

vid 15

%.

Som regel innebär åtagandena sänkning av tullen till 9

%.

För

färger och lacker sker tullsänkningar till 9, 6 eller 4 % från vanligen

13, 9 eller 6

%.

Tvättmedel avses bli föremål för tullsänkning från 10 till

9 %. På plastområdet blir de nya tullarna i regel 9 % för de varor som nu

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

260

har en tull på 10 %, främst basplaster, samt 11

%

för varor som plattor,

duk, folier, slangar och rör, vilka nu har en tull om 13 och 15 %. För

färdigvaror av plast sker tullsänkning från 15 till 11 %.

Anknytningen av de svenska tullarna till tullnivån i EEC har medfört att

också de svenska åtagandena i stor utsträckning ansetts böra bli beroende

av villkoret om ASP-systemets avskaffande. Skulle detta inte uppfyllas,

kommer de svenska tullsänkningarna för vissa kemiska produkter att be­

gränsas efter i huvudsak samma princip som gäller i fråga om EEC. De

tullsänkningar som i sådant fall endast delvis skall genomföras avser bl. a.

flertalet oorganiska och organiska kemiska produkter, färger och lacker,

parfym och tvål samt plaster och plastvaror. För de varor som berörs härav

inom 28—39 kap. i tulltaxan, har de alternativa tullsatserna angetts inom

parentes i den som bilaga 1 bifogade förteckningen över åtagandena på tull­

området.

Gummi och gummivaror

(40 kap.). Den svenska exporten var 170 milj.

kr., varav till EFTA 100 milj. kr., och till EEC 43 milj. kr. I EEC genom­

förs en halvering av tullarna för en stor del av de varor som är av svenskt

intresse. Så sker för bl. a. bildäck och slangar tullsänkning från 18 till 9 %.

För vissa transportremmar av mjukgummi görs en mindre reduktion, från

12 till 10 %. Även i USA sker en halvering av tullen för bilgummi. Expor­

ten till USA av gummivaror uppgick till 11 milj. kr.

Importen till Sverige utgjorde 400 milj. kr. De svenska tullarna har vid

förhandlingarna i stort sett anpassats till tullnivån hos EEC. Rågummi är

redan nu tullfritt. Halvfabrikat av mjukgummi, såsom tråd, band, plattor

samt rör och slangar, görs till föremål för tullsänkningar med mindre än

50

%

och får därigenom en tull om 6—10 %. För driv- och transportrem­

mar sänks tullen från 10 till 9 %. I fråga om bildäck blir tullen liksom

hos EEC 9 % mot nuvarande tullsats 13 %. Nu gällande minimitull om 85

öre per kg sänks till 70 öre per kg.

För övriga färdigvaror av gummi, såsom gummihandskar och hygieniska

artiklar, sker halvering av nu gällande tullar.

Hudar, skinn och läder

(41—43 kap.). Den svenska exporten som totalt

uppgick till 270 milj. kr. utgörs främst av oberedda pälsskinn, som redan

tidigare varit tullfria i EEC och i USA (minkskinn). Exporten från Sverige

av sådana skinn utgjorde till EEC 46 milj. kr. och till USA 63 milj. kr. Tull­

sänkningar för läder och lädervaror sker i EEC, i vissa fall med mindre än

50 % av utgående tull.

Sverige har i förhandlingar med Indien åtagit sig att införa tullfrihet för

s. k. förgarvade hudar, vilka här används som råvara i garveriindustrin.

Åtagandena på läderområdet innebär i övrigt mindre tullsänkningar, bl. a.

för läder från 7 till 6

%,

för resväskor från 13 till 10

%

och för handskar

från 12 till 11 %.

Trävaror m. m.

(44—46 kap.). Av exporten om 1 670 milj. kr. gick 700

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

261

milj. kr. till EEC. Huvuddelen härav utgörs av rundvirke och sågat virke,

som redan förut är tullfritt. Den tullbelagda exporten, ca 40 milj. kr., om-

lattar bl. a. hyvlade bräder och monteringsfärdiga trähus för vilka tullarna

halveras. Fanér, plywood, spånskivor och lådbräder blir föremål för endast

mindre tullsänkningar. Exporten till USA uppgick till 11 milj. kr. Tullarna

halveras i USA för varor till ett värde om 8 milj. kr. Detta gäller bl. a. för

klädnypor, verktygsskaft och prydnadsartiklar.

Den svenska importen av trä och trävaror är redan förut i stor utsträck­

ning tullfri. De tullar som förekommer blir halverade.

Pappersmassa och papper

(47—49 kap.). De avgörande förhandlingarna

på massa- och pappersområdet inom Kennedyronden fördes bilateralt mel­

lan EEC och de skandinaviska länderna. Övriga länder med export av dessa

varor, såsom USA och Canada, godtog i stort sett de uppgörelser som nåd­

des. Det skandinaviska samarbetet i GATT-förhandlingarna i fråga om

massa och papper har gamla traditioner. Liknande samarbete förekom re­

dan i GATT-förhandlingar i mitten av 1950-talet och var därigenom val

etablerat i Kennedyronden långt innan beslutet om en nordisk gemensam

förhandlingsdelegation kom till stånd, just där motståndet i kontinental-

europa mot tullsänkning var särskilt utpräglat.

Den svenska massaexporten, 2,2 miljarder kr., gick främst till Storbritan­

nien och EEC-länderna. Exporten till EEC omfattade 1 miljard kr. Som

resultat av tullförhandlingsuppgörelsen år 1961 vid införandet av den ge­

mensamma tulltaxan i EEC blev massaimporten där till stor del tullfri ge­

nom GATT-bundna tullkontingenter. Den nu föreliggande uppgörelsen in­

nebär en halvering, från 6 till 3 9

c

för den icke tullfria importen. Sänk­

ningen får betydelse för den svenska exporten av bl. a. sulfitmassa, som

inte i samma utsträckning som annan massa kunnat ske inom ramen för

de tullfria kontingenterna.

Av den svenska pappersexporten om 1 945 milj. kr. gick en betydande

del till EFTA-länder som Storbritannien och Danmark. Till EEC, främst

Tyskland och Nederländerna, gick papper för 860 milj. kr. I EEC fanns tidi­

gare tullkoncessioner på pappersområdet och dessa var särskilt värdefulla

för den svenska exporten till Tyskland och Nederländerna. Dessa koncessio­

ner gick delvis förlorade i samband med införandet av den gemensamma tull­

taxan i EEC. För tidningspapper, varav svensk export till EEC omfattade

150 milj. kr., har autonoma tullfria kontingenter funnits i Tyskland och

Frankrike. Nu införs GATT-bundna tullfria importkontingenter för tid­

ningspapper för en kvantitet om 625 000 ton per år, motsvarande 85

%

av

EEC:s import från länder utanför gemenskapen. Exporten av annat papper,

för Sveriges del i främsta rummen kraftpapper och kraftliner, uppgick till

650 milj. kr. För bl. a. kraftpapper hade vid förhandlingarna om införandet

av EEC:s gemensamma tulltaxa erhållits tullbindning vid 16 %. Nu sänks

denna tull till 12 %, vilket för dessa kvaliteter innebär ett närmande till

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

262

nivån i Tyskland före tillkomsten av EEC. Tullarna för greaseproof och

pergamyn sänks från 17 till 13

%.

För wallboard, som är föremål för en

svensk export till EEC om 57 milj. kr., sker tullsänkning från 15 till 11 %.

Den svenska exporten till USA av pappersmassa som redan tidigare är

tullfri uppgick till drygt 110 milj. kr. Tullfriheten är också GATT-bunden.

För papper sker tullsänkningar om 50

%

eller mera och visSa tullar elimi­

neras helt. Wallboard, som nådde ett exportvärde om 31 milj. kr., har i USA

vid upprepade tillfällen drabbats av olika åtgärder på tullområdet på grund

av klagomål från amerikanska tillverkare som menat att deras produktion

skadats av stor import. Nu har wallboard i begränsad utsträckning gjorts

till föremål för tullsänkningar. Tullnivån kommer i stort sett att ligga vid

7,5 %, vilket för kvaliteter av svenskt exportintresse i huvudsak innebär

oförändrad tull.

De svenska tullarna på pappersområdet avses genomgående skola bli

halverade. Importen uppgick till 280 milj. kr.

Textilvaror

(50—63 kap.). Av den svenska exporten om 506 milj. kr. gick

320 milj. kr. till EFTA-länderna och 90 milj. kr. till EEC. Praktiskt taget

hela textilområdet bär hos EEC undantagits från den 50-procentiga tull­

sänkningen. Tullarna för bomullsvaror sänks sålunda med genomsnittligt

20

%.

En förutsättning för koncessionen var att en förlängning kunde upp­

nås av det internationella långtidsavtalet för handeln med bomullsvaror.

Detta reglerar främst ökningstakten för exporten av bomullsvaror från

Japan samt u-länderna. Avtalet har nu förlängts för en treårsperiod. EEC:s

tullkoncessioner har med hänsyn härtill getts en motsvarande begränsad

giltighetstid. Övriga tullsänkningar på textilområdet hos EEC är också hu­

vudsakligen i storleksordningen 20 %. De nya tullarna för garn blir i regel

7—It % och för vävnader 13—16

%.

På underkläder blir tullarna 13 eller

17

%

och på överkläder 10,5—18 %. Vissa varor, såsom ull, ullgarn och

ylleväv, har helt undantagits från tullsänkningar. Bland varor för vilka

tullen halverats märks linoleummattor med sänkning från 16 till 8

%

samt

vävd maskinfilt av ull som blir föremål för tullsänkning från 12 till 6 %.

Också i USA har ylleområdet i stor utsträckning undantagits från tull­

sänkningar. På bomullsområdet sänks tullarna med omkring 20 %. Även

USA har begränsat tiden för giltigheten av koncessionerna på bomullsom­

rådet.

Textilvarorna har också av andra länder såsom Storbritannien och

Schweiz samt de nordiska länderna gjorts till föremål för omfattande un­

dantag.

Sveriges totalimport av textilvaror inklusive textilfibrer och konfektion,

omfattade 2 130 milj. kr. Härav kom 876 milj. kr. från EFTA-området och

700 milj. kr. från EEC. U-länderna svarade för 180 milj. kr. De svenska

åtagandena innebär tullsänkningar för bl. a. vissa rayonsilkevävnader,

cordgarn och cordväv samt syntet- och rayonull. Vissa garntullar sänks

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

263

någon procentenhet, bl. a. bomullsgarn från 8 till 7

%.

Däremot har tull­

sänkningar inte medgetts för varor som ullgarn och ren ylleväv, sytråd, ren

bomullsväv, väv av syntetull och vissa rayonullvävnader samt nylonstrum­

por. Genom att tullarna tidigare varit GATT-bundna på nivåer som legat

högre än gällande tull har dock för flera av dessa varor gjorts sänkningar

av GATT-bindningar, som inte påverkar nu utgående tullar. På konfek-

tionsområdet har i stor utsträckning de nuvarande tullarna bundits.

Skor och hattar in. m.

(64—67 kap.). Ingen nämnvärd svensk export på

detta varuområde berörs av tullmedgivandena i förhandlingarna. EEC ge­

nomför tullsänkningar om 50 % för bl. a. läderskor men däremot ej för

gummiskor som helt undantagits från åtagandena. Importen uppgick till

220 milj. kr. I Sverige binds tullen för läderskor vid utgående nivå, 14

%.

För hattar sänks tullen genomgående från 12 till 10

%.

För paraplyer sänks

värdetullen från 15 till 12 % men minimitullen blir oförändrad, 3 kr. per st.

Sten, keramik och glas

(68—70 kap.). I fråga om varor av intresse för

den svenska exporten till EEC, 40 milj. kr., sker en halvering av tullarna

för vissa varor av naturlig monument- och byggnadssten, för slipmateriel

samt för glasflaskor och belysningsglas. För keramiska produkter utgår hos

EEC i regel minimitullar, vilka antingen förblir oförändrade eller — såsom

i fråga om sanitetsporslin — sänks med mindre än 50 %, medan värdetul­

len halveras. För golv- och väggplattor kommer en halvering av den tidigare

värdetullen att kombineras med införandet av minimitull.

Den svenska exporten till USA uppgick till 15 milj. kr. Varor i denna sek­

tor blir endast i ringa omfattning föremål för 50-procentiga tullsänkningar

i USA. Mindre reduktioner görs för dyrare hushålls- och prydnadsglas. Plan­

glas och keramiska golvplattor samt billigare hushålls- och prydnadsglas är

undantagna från tullsänkningar.

Importen till Sverige av hithörande varor omfattade 375 milj. kr. varav

235 milj. kr. avsåg länderna utanför EFTA.

För slipskivor sänks tullen från 10 till 7,5 %. Utgående tull på sandpap­

per halveras, liksom också tullen på mineralull, varor av asbestbetong och

bromsbelägg. På glas- och porslinsområdet sänks tullarna i regel med mind­

re än 50 %. Hushållsporslin blir sålunda föremål för en tullsänkning från

13 till 10 %, med oförändrade minimitullar för dekorerade varor. Tullen

för hushållsglas sänks från 15 till 12 %. För planglas går tullarna ned från

15 till 8 eller 9

%.

Järn och stål, samt varor därav

(73 kap.). Den svenska exporten uppgick

år 1965 till 1 930 milj. kr. Härav avsåg 1 210 milj. kr. länder utanför EFTA.

De viktigaste avsättningsområdena är EEC, USA, Storbritannien och Nor­

den.

Exporten av handelsfärdigt järn och stål, inklusive rör, utgjorde år 1965

1 468 milj. kr. Härav avsåg 961 milj. kr. länder utanför EFTA och därav

gick 484 milj. kr. till EEC. Den sammanlagda exporten av specialstål och

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

264

rör uppgick till 1 193 milj. kr. under det att exporten av ordinärt stål ut­

gjorde 275 milj. kr.

Förhandlingarna på stålområdet har som nämnts förts med syfte att

nå en harmonisering av ståltullarna mellan viktigare stålproducerande

länder. Förhandlingarna ägde rum dels i en särskild sektorsgrupp dels

bilateralt mellan viktigare länder. Sverige deltog i dessa förhandlingar till­

sammans med USA, Storbritannien, Österrike, Japan och EEC-länderna. De

sistnämnda förhandlade dels genom EEC-kommissionen dels genom den

Europeiska kol- och stålgemenskapen, CECA. Uppgörelsen blev liksom kemi­

överenskommelsen av central betydelse för Ivennedyronden i dess helhet.

I slutskedet knöts intresset bl. a. till Storbritannien, som gick med på att

reducera tullskyddet med i allmänhet 20

%.

Resultatet av förhandlingarna innebär att tullarna i viktigare producent-

länder i flertalet fall kommer att ligga under 10

%.

CECA-tullarna, som nu

i motsats till vad som förut var fallet blir enhetliga hos de sex medlems­

länderna, reduceras från tidigare bastullnivåer. EEC-tullarna för sådant stål

som ej omfattas av CECA reduceras med någon eller några procentenheter.

För rör, som var föremål för en svensk export till EEC om 140 milj. kr., blir

tullarna sålunda 9—10

%.

Tullarna på ferrolegeringar är i stor utsträck­

ning undantagna från tullsänkningar. Däremot sker vissa ökningar av tull­

fria kontingenter bl. a. för ferrokisel, viss ferrokrom och ferrokiselmangan

vilket är av betydelse för svenska och framför allt norska exportintressen.

USA:s tullar sänks i princip till EEC—CECA-nivån om de tidigare legat

över denna nivå. Andra tullar blir i stort sett oförändrade, bortsett från att

i vissa fall halvering av s. k. legeringstillägg sker.

Tullsänkningar av viss betydelse för svensk stålexport har också erhållits

i andra länder, bl. a. Japan.

Importen, sammanlagt 1 585 milj. kr. kommer företrädesvis från Stor­

britannien samt från EEC-länderna och har traditionellt dominerats av han-

delsjärn. 1 075 milj. kr. kom från länder utanför EFTA.

För Sveriges del har förhandlingarna endast medfört mindre ändringar

av tullarna på stålområdet. Sålunda sänks exempelvis tullarna för kallbe-

arbetat material i form av stänger, profiler och band från 7 till 6

c/c.

Vissa

rostfria band och visst bergborrstål får en tull om 5

%.

Tullen för valstråd

och rostfri plåt blir oförändrat 5

%

och för annan plåt 6 %. För rör förblir

tullarna 7—8

%.

För järnmanufaktur var exporten till EEC 80 milj. kr. I stort sett sker

en halvering av tullarna. Mindre tullsänkning sker dock för bl. a. skruvar

och bultar från 13 och 14 % till 10 och 11 %. Den svenska importen av järn­

manufaktur uppgick till 237 milj. kr., varav 134 milj. kr. avsåg länder utan­

för EFTA. Tullarna för järnmanufaktur kommer i viss utsträckning att

anpassas till ståltullarna. Sålunda blir tullen 6

%

för exempelvis järn och

stålkonstruktioner, cisterner, fat och cylindrar, stängseltråd och kätting.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

265

Koppar, nickel, aluminium och andra oädla metaller samt varor därav

(74—81 kap.)- Huvuddelen av den svenska exporten till EEC om 125 milj.

kr. av en totalexport om 475 milj. kr. bestod av koppar i obearbetat skick.

Dessa varor var redan tidigare tullfria. Av de tullbelagda varorna har bl. a.

kopparplåt helt undantagits från tullsänkningar, medan mindre sänkningar

görs för tråd, stänger och rör av koppar och nickel. I fråga om obearbetad

aluminium sker vissa tullreduktioner inom tullkontingenter.

I USA, dit varor för 55 milj. kr. exporterades, kommer tullen att halveras

för bl. a. kopparfolier samt för plåt, band och rör av koppar. Tullsänkning­

arna för aluminium är mindre.

Den svenska importen av oädla metaller uppgick till 1 130 milj. kr., var­

av drygt 720 milj. kr. kom från länder utanför EFTA. För obearbetade me­

taller och vissa halvfabrikat gäller redan tullfrihet. Plåt, band och linor får

i allmänhet en tull av 3 %, vilket innebär oförändrade tullar för vissa kop­

par- och aluminiumvaror men en halvering för exempelvis aluminium­

linor.

Verkstadsprodukter

(82—89 kap.). Verkstadsområdet kom i Ivennedy-

ronden genomgående att bli föremål för omfattande tullsänkningar, och

undantag härifrån förekom relativt sparsamt. Koncessioner av värde har

lämnats också av de mindre länderna i förhandlingen. Även de svenska

undantagen från 50-procentserbjudandena är fåtaliga.

Den svenska exporten av verkstadsprodukter om 7,5 miljarder kr. inklu­

sive fartyg men exklusive instrument samt vissa järn- och metallvaror, har

varit starkt expanderande såväl absolut som relativt och utgjorde 1965 37

%

av totalexporten mot 25 % vid mitten av 1950-talet. Leveranserna går till

hela världen, men givetvis främst till Europa och USA.

Av importen som uppgick till 6,9 miljarder kr., kom från EEC 51

%,

från

EFTA 33 % och från USA 13

%.

För verktyg och diverse metallvaror (82—83 kap.) som var

föremål för svensk export om 418 milj. kr., varav 268 milj. kr. gick till län­

der utanför EFTA, har flera betydelsefulla koncessioner erhållits. Hos EEC

halveras tullen för bl.a. hårdmetallverktyg och -plattor, för vissa handverk­

tyg samt för lås, beslag, belysningsarmatur och vissa svetselektroder. Mindre

tullsänkningar sker för bl. a. sågar och skiftnycklar. Bordsbestick av rost­

fritt stål har helt undantagits. I USA, dit exporten omfattade 55 milj. kr.,

sker en tullhalvering för huvuddelen av varorna, med undantag för bl. a.

vissa billigare bordsbestick. Importen på detta varuområde var 238 milj. kr.

och därav kom 158 milj. kr. från länder som inte ingår i EFTA. De svenska

tullarna för hand- och maskinverktyg blir 4—6

%

mot nu 5—8 %, knivar

får en tull om 7 % och lås 6—8 %. I övrigt avses flertalet tullar bli halve­

rade.

Av den svenska totalexporten av icke-elektriska maskiner

(84 kap.) om 3 220 milj. kr. gick 1 175 milj. kr. till EFTA och 800 milj. kr

9f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 150

266

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

till EEC. För den allra största delen av de svenska exportprodukterna läm­

nas hos EEC 50

%

tullsänkning till en nivå om i allmänhet 5—9 %. Detta

gäller bl. a. ångmaskiner, centrifuger, djupborrmaskiner, lantbruksmaski­

ner, pappers- och textilmaskiner, pneumatiska verktyg, skriv- och räkne­

maskiner, kullager och vevaxlar. Undantag som innebär tullsänkningar av

mindre omfattning har gjorts för vissa motorer, bl. a. båtmotorer, vissa

grävmaskiner, metall- och träbearbetningsmaskiner, transmissioner samt

vissa maskindelar. Tullarna kommer för dessa varor dock i allmänhet att

ligga i nivån 7—It

%.

I USA kommer de varor som är av intresse för den svenska exporten,

som uppgick till 220 milj. kr., praktiskt taget utan undantag att bli föremål

för tullhalvering.

För varor på maskinområdet har betydande och för svensk export vik­

tiga tullsänkningar erhållits också i Japan, där tullarna med endast få un­

dantag halveras, samt i Canada, Nya Zeeland och vissa u-länder, bl. a.

Indien.

Den svenska importen uppgick till 2 770 milj. kr. 1 miljard kr. kom från

EFTA. En 50-procentig tullsänkning från 10 till 5 % sker för flertalet varor.

Undantag sker för symaskiner samt för träbearbetningsmaskiner med tull­

sänkning till 8 %.

Den svenska exporten av elektriska maskiner och a p p a r a-

ter (85 kap.) var 990 milj. kr., varav 335 milj. kr. avsåg EFTA-länderna.

Exporten till EEC var 125 milj. kr. och härav kommer varor för 100 milj.

kr. att beröras av tullhalvering. För radio- och TV-mottagare sker tullsänk­

ningar från 22 till 14

%

samt för kabel och ledningstråd från 17 respektive

14 % till 11 %.

För exporten till USA, 33 milj. kr., kommer tullarna att halveras med

mycket få undantag.

Importen år 1965 var 1 280 milj. kr., varav 890 milj. kr. kom från länder

utanför EFTA.

De svenska tullarna om 10 % kommer i regel att halveras. För hushålls­

maskiner och strykjärn sker tullsänkningar från 10 till 6

%

och för mikro­

foner, radiosändare och viss installationsmateriel från 10 till 7 %. För radio-

och TV-apparater sänks tullen från 17 till 11

%

och elektronrör från 10 till

5

%.

Eftersom fartyg och flygplan traditionellt i stor utsträckning är tullfria

i de viktigaste handelsnationerna, kom förhandlingen om transpor t-

medel (86—89 kap.) att koncentreras till den återstående stora handels­

varan, nämligen motorfordon.

Den svenska exporten av motorfordon, dvs. personbilar, bärgningsbilar,

traktorer, bussar och lastbilar, samt delar och tillbehör till motorfordon,

uppgick år 1965 till sammanlagt 1250 milj. kr. Härav svarade person­

bilarna för hälften, bussar och lastbilar för 380 milj. kr. och traktorer för

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

267

72 milj. kr. Personbilsexporten år 1965 fördelade sig med 245 milj. kr. till

EFTA-länderna, 65 milj. kr. till EEC, inbegripet omonterade bilar för sam­

mansättning, och 205 milj. kr. till USA. Motsvarande värden för exporten

av bussar och lastbilar var för EFTA 205 milj. kr. och för EEC ca 70 milj.

kr., inbegripet omonterade lastbilar för sammansättning. Den svenska last-

bilsexporten har en bredare geografisk spridning än personbilsexporten.

Importen till Sverige uppgick för bilar av olika slag till 1,4 miljarder kr.

och för traktorer till ett värde av 90 milj. kr. Delar och tillbehör till motor­

fordon importerades för 440 milj. kr. Av den samlade införseln till Sverige

svarade EFTA för 27

%,

EEC för 64 % och USA för 8 %. Tullen för bilar

är i Sverige i stort sett 15 %, för traktorer och vissa truckar dock 10

%.

Sedan tidigare GATT-förhandlingar har tullen i Sverige för mindre per­

sonbilar bundits vid 24 %. För övriga bilar har bindning funnits av utgå­

ende tull om 15 %.

De redovisade handelssiffrorna bidrar till att förklara att förhandlingen

för svensk del kom att koncentreras till EEC och USA. EEC har nu en enhet­

lig tullsats, nämligen 22 %, för alla bilar, såväl personbilar som bussar och

lastbilar. För chassier till bilar utgår likaledes tull med 22 %, för karosse-

rier med 29 % samt för bildelar och bilmotorer med 14 %. Den amerikanska

personbilstullen är 6,5 % och lastbilstullen 25

%

för lastbilar värda mer

än 1 000 dollar per styck.

Uppgörelsen i Kennedyronden innebär i stort sett en halvering av per­

sonbilstullen i de bilproduceranae länderna. Sluttullen blir alltså 11 % i

EEC och 3 % i USA. Däremot kunde EEC:s undantag för lastbilar och bus­

sar som tillkännagavs redan år 1964 inte rubbas. EEC-tullen sänks således

inte för bussar och lastbilar med explosionsmotorer vars cylindervolym är

2,8 liter eller större, eller med dieselmotorer vars cylindervolym är 2,5 liter

eller större. Undantaget gäller även chassier och bilmotorer till sådana stör­

re fordon, medan för karosserier och bildelar tullen sänks något. Storbri­

tannien och USA har gjort motsvarande undantag.

Den svenska personbilstullen har i förhandlingen satts till 10 %. Sverige

har alltså inte, såsom EEC, Storbritannien, USA och Japan, halverat den

utgående tullen. Svenska åtaganden om tullsänkning har inte skett för

bussar och lastbilar.

Instrument m. in.

(90—92 kap.). EEC genomför tullsänkningar med

mindre än 50 % för bl. a. kameror, navigationsinstrument, medicinska in­

strument samt icke-elektriska mät- och kontrollinstrument. Däremot hal­

veras tullen för elektriska mätinstrument, med undantag för elektroniska

mätinstrument, samt för vissa musikinstrument. Den svenska exporten till

EEC utgjorde 60 milj. kr. och totalexporten 235 milj. kr.

Tullreduktioner av betydelse för svensk export har också erhållits i bl. a.

USA och Japan.

Importen omfattade 730 milj. kr., varav 485 milj. kr. kom från länder

utanför EFTA.

De svenska tullarna på detta område, oftast 10 %, kommer i stor ut­

sträckning att halveras. För vissa varor sker dock mindre tullsänkningar,

bl. a. för mätinstrument och kontrollinstrument, från 10 till 7 %, och för

grammofoner och bandspelare, från 10 till 8 %.

Övriga varor

(93—99 kap.). Ett stort antal tullreduktioner av intresse

för den svenska exporten har erhållits hos EEC, bl. a. för vapen, möbler,

sportartiklar och leksaker. I USA är tullsänkningarna på dessa områden

som regel 50 %, vilket är av betydelse beträffande bl. a. möbler och sport­

fiskeutrustningar.

Tullarna i Sverige för varor av denna art kommer med ett fåtal undantag

att bli föremål för halvering. Bland undantagen kan nämnas sängkläder och

madrasser, där tullarna anpassas efter motsvarande textiltullar, plastknap­

par, sänkning från 12 till 10 %, blixtlås, från 12 till 10 %, färgband, från

10 till 8

%

och termosflaskor, från 15 till 8 %.

268

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

Överenskommelsen om antidumpingkod

Vid förhandlingarna i Kennedyronden om icke-tariffära handelshinder

behandlades särskilt åtgärder till skydd mot dumping. Föreskrifter härom

återfinns i artikel VI i GATT-avtalet och möjlighet att vidta åtgärder av

detta slag finns normalt hos GATT-länderna.

I Sverige har Kungl. Maj :t sedan länge haft riksdagens bemyndigande att

ta ut antidumpingtull. F. n. gäller förordningen den 9 juni 1967 (nr 237)

om antidumping- och utjämningstull. I prop. 1967:66 med förslag till

denna förordning redogjordes närmare för de internationella och svenska

bestämmelserna på detta område och deras tillämpning. Det framhölls bl. a.

att åtgärder mot dumping i Sverige liksom i flertalet andra industriländer

endast sällan förekom. I vissa länder, bl. a. i USA och Canada, har emeller­

tid undersökningar om dumping och även åtgärder till skydd häremot vid­

tagits oftare. Den praxis som utformats i dessa länder har av näringslivet

ansetts medföra störande och i många fall onödiga ingrepp i handeln.

För att enhetliga och liberala regler om åtgärder mot dumping skulle

uppnås hos GATT-länderna togs förhandlingar upp i en särskild förhand­

lingsgrupp med deltagande av de viktigare handelsländerna, även de nor­

diska länderna. Förhandlingarna ledde till en överenskommelse om till-

lämpningen av reglerna om dumping, en s. k.

antidumpingkod,

vilken som

nämnts ingår som en del av uppgörelsen i Kennedyronden. För länder som i

likhet med Sverige redan har en liberal praxis i fråga om åtgärder mot

dumping medför koden inte några väsentliga förpliktelser utöver nu gällan­

de ordning. I vissa andra länder, såsom USA och Canada, föranleder där­

emot antagandet av den nya överenskommelsen ändringar av nuvarande

bestämmelser i liberaliserande riktning.

269

GATT :s bestämmelser i artikel VI om åtgärder till skydd mot dumping

är i korthet följande.

Antidumpingtullar, avsedda att uppväga eller hindra skadlig verkan av

dumping, får under vissa angivna omständigheter tas ut för importerade va­

ror med belopp som inte får vara högre än dumpingmarginalen, dvs. i regel

skillnaden mellan exportpriset och hemmamarknadspriset i exportlandet.

Vid bedömningen av dumping skall vederbörlig hänsyn tas till olikheter i

försäljningsvillkor, beskattning och andra förhållanden, som påverkar pri­

sernas jämförbarhet (priskriteriet). Som förutsättning för att införa anti­

dumpingtullar gäller att dumpingen skall förorsaka eller hota att förorsaka

väsentlig skada på en befintlig industri eller avsevärt försena upprättandet

av en ny industri (skadekriteriet).

I antidumpingkoden fastställs när dumping skall anses föreligga och hur

en uppkommen skada skall bedömas. Vidare ges föreskrifter om proceduren

vid undersökningar i dumpingfrågor och vid uttagandet av antidumping-

tull. Särskilda regler ges för åtgärder vid skada som drabbar tredje land.

Koden innehåller också bestämmelser om konsultationer och internationella

åtgärder.

Dumping anses enligt koden kunna föreligga om en vara säljs för export

till ett pris under sitt normala värde, dvs. billigare än hemmamarknads­

priset i exportlandet. Säljs varan via ett annat land skall jämförelsen i

första hand ske med priset i detta land. Jämförelsen kan dock också ske

med priset i ursprungslandet. Finns det inte något hemmamarknadspris

för liknande varor i exportlandet kan jämförelsen slutligen få ske med ett

representativt pris för export till annat land, eller med produktionskostna­

den. Vid sådana jämförelser skall de myndigheter som utför dumpingun-

dersökningen ta hänsyn till de olika kostnadsfaktorer som rimligen bör be­

lasta varan liksom också till normal vinstmarginal. Jämförelsen skall avse

varor av samma slag och priserna skall jämföras vid samma stadium i

marknadsföringsprocessen. Olika kostnadselement som påverkar priset

skall beaktas.

Vid det moment i undersökningen som syftar till att fastställa om skada

inträffat till följd av dumping bör myndigheterna i importlandet övertyga

sig om att den påstådda skadan verkligen har sin grund i dumpingen.

Dumpingeffekten skall därför vägas mot alla andra faktorer som är ägnade

att påverka en viss industri i negativ riktning. Skadan skall bedömas med

hänsyn till förhållandena inom industrin i fråga. Därvid skall beaktas bl. a.

omsättning, marknadsandel och vinst för denna industri, samt också dess

prispolitik, exportmöjligheter och sysselsättning. Hänsyn skall tas till om­

fattningen av den dumpade importen liksom också till konkurrensförhållan­

den i importlandet, till volym och priser på icke dumpad import av samma

vara samt till efterfrågeutveckling och andra faktorer som påverkar avsätt­

Kungl. Maj:is proposition nr 150 år 1967

270

ningsmöjligheterna för industrin. Med industri förstås i detta sammanhang

all slags produktion, således även jordbruk, och vid jämförelser skall be­

aktas läget för hela den berörda produktionen i landet av samma varor.

Jämförelsen kan dock ske med utgångspunkt från läget inom endast en del

av ett land, om transportförhållanden och liknande faktorer medför att

landet i realiteten är uppdelat i flera skilda marknadsområden.

Undersökningar om dumping skall i första hand ske efter framställning

härom av den industri som anser sig utsatt för skada. Myndigheterna kan

också ta upp undersökning på eget initiativ men då endast om det föreligger

klara tecken både på dumping och på därav orsakad skada. Om det visar

sig att omständigheterna inte motiverar vidare åtgärder skall en påbörjad

dumpingundersökning genast läggas ner. Så skall också ske om dumpingen

eller skadan är ringa. Frivilliga åtaganden från exportörens sida att anpassa

sin prispolitik kan under vissa förhållanden leda till att en undersökning

skall avskrivas. Undersökningen får inte ske på sådant sätt att tullklare-

ringen hindras.

Vid en dumpingundersökning skall förutom den berörda industrin såväl

importörerna som producenter och exportörer i leverantörlandet få möjlig­

het att lägga fram sina synpunkter i frågan och ta del av de uppgifter som

kommer fram. Affärshemligheter o. d. skall dock behandlas med sekretess

av de myndigheter som utför undersökningen. Beslut som fattas på grund

av undersökningar i dumpingfrågor skall publiceras, antingen de innebär

att begäran om åtgärd mot dumping avslås eller att antidumpingtull in­

förs.

Beslut om uttagande av antidumpingtull och om tullens belopp medde­

las av vederbörande myndigheter i importlandet. Tullen skall vara icke-dis-

kriminerande, dvs. den skall tas ut på all import som befunnits vara dum­

pad och förorsaka skada. Om endast en eller några exportörer säljer varan

till dumpingpris skall tnllen tas ut endast på import från dessa leverantö­

rer. Finns flera exportörer kan tullen också tas ut på all import av varan

i fråga från det eller de länder som dumpar. Antidumpingtullen får inte

vara högre än dumpingmarginalen, dvs. skillnaden mellan importpriset

och varans normala värde, men i koden har det uttalats som önskvärt att

tullen begränsas till det belopp som krävs för att hindra skadeverkningar.

Om i enskilda fall för mycket tull tas ut, måste överskottet lämnas tillbaka

till importören. Detta är betydelsefullt särskilt när ett s. k. basprissystem

används, dvs. om tullen beräknas med utgångspunkt från ett i en författ­

ning angivet jämförelsepris som antas utgöra varans normala värde. Ett

sådant system har bl. a. tillämpats i Sverige i fråga om antidumpingtull

på nylonstrumpor och väteperoxid. Exportörerna skall också få möjlighet

att undgå antidumpingtull genom att höja sina priser till en nivå där dum­

ping inte längre föreligger.

Bestämmelser om uttagande av antidumpingtull på en viss import skall

inte förbli i kraft längre än som krävs för att motverka skadlig dum-

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

271

ping. Myndigheterna skall därför tid efter annan pröva om sådan tull fort­

farande behövs i de enskilda fallen.

Provisoriska åtgärder som innebär att andidumpingtull skall tas ut får

vidtas i avvaktan på fullständig utredning, när myndigheterna är övertyga­

de om att läget motiverar åtgärderna. Dessa får då inte förbli i kraft längre

än absolut nödvändigt och inte mer än allra högst sex månader.

Varken definitiv antidumpingtull eller provisoriska åtgärder får normalt

ha tillbakaverkande kraft. Vissa begränsade undantag har dock gjorts från

denna huvudregel.

Antidumpingtull kan också komma i fråga, om dumping skadar närings­

livet i annat land än det där importen äger rum. Det land som drabbas av

skadan måste då visa importlandet att skadan uppstått på grund av dum­

pingen. Vidare skall skadan avse inte enbart exporten till det land där im­

porten till dumpingpris sker utan hela den berörda industrin. Beslut om

åtgärder förbehålls myndigheterna i det importerande landet.

Tillämpningen av antidumpingkoden skall övervakas av en särskild

GATT-kommitté. Medlemsländer skall till kommittén rapportera om för­

ändringar i sin lagstiftning om åtgärder mot dumping. Beslut i anledning

av dumpingfall skall också rapporteras och problem rörande medlemslän­

dernas praxis i dessa frågor kan tas upp till diskussion i denna kommitté.

Överenskommelsen i engelsk text, jämte svensk översättning som gjorts

inom finansdepartementet, torde få läggas som

bilaga

4 till statsrådsproto­

kollet i detta ärende.

I samband med förhandlingarna om antidumpingkoden avgavs från

svensk sida en förklaring att svenska myndigheter vid tillämpningen av de

särskilda sekretessföreskrifterna i koden måste handla i överensstämmel­

se med interna svenska lagbestämmelser om sekretess. Förklaringen god­

togs utan invändning av övriga förhandlande länder.

Förslag och yttranden om ändringar i tulltaxan

Tidtabellen. De åtaganden Sverige gör genom Kennedyronden på tull­

området innebär att högre tullsatser inte får tillämpas för enskilda varor

än som anges i förhandlingsprotokollet (se bilaga 1). Som redan nämnts

skall anpassningen av tullarna till den nya nivån vara helt genomförd se­

nast den 1 januari 1972 och ske antingen i fem lika steg med början den

1 januari 1968 eller med två femtedelar av sänkningen den 1 juli 1968 och

återstoden i tre lika steg den 1 januari 1970, 1971 och 1972. Om något land

väljer en annan avvecklingsmetod är detta tillåtet. Den återstående tullen

får dock inte vid någon tidpunkt vara högre än den skulle ha varit om

endera av de angivna metoderna tillämpats.

Det förslag till tullavtrappning som utarbetats av

generaltullstyrelsens

tullbehandlingsbyrå

i promemorian den 8 augusti 1967 innebär att av-

trappningen av tullarna sker med två femtedelar den 1 juli 1968 och en

femtedel den 1 januari 1970 resp. den 1 januari 1971 och 1972. Vid re­

missbehandlingen har denna tidtabell för tullanpassningen förordats av-

övervägande antalet remissinstanser. Sålunda har bl. a.

kommerskolle­

gium, Sveriges industriförbund

och

Stockholms handelskammare

föror­

dat denna tidtabell främst med hänsyn till att våra viktigaste handels­

partners väntas komma att följa samma takt. Också

Sveriges grossistför­

bund

förordar att tullsänkningarna inleds den 1 juli 1968 men föreslår

att de två sista stegen i avvecklingen slås samman och genomförs på en

gång den 1 januari 1971 för att man därigenom skall nå en enklare och

snabbare procedur.

Landsorganisationen

och

Sveriges hantverks- och in­

dustriorganisation

föreslår för sin del att tullsänkningarna påbörjas den

1 januari 1968.

AB Vin- & spritcentralen

föreslår att avtrappningen för vin och sprit sker

med 40 % den 1 juli 1968, 40 % den 1 januari 1970 och 20 % den 1 janu­

ari 1972 för att undvika allför ofta återkommande tulländringar på des­

sa varor.

Takbindningarna.

Tullbehandlingsbgråns

förslag förutsätter att som ut­

gångspunkt för tullavtrappningen tas den nu utgående tullsatsen. I by­

råns promemoria den 14 augusti 1967 erinras om att tullsänkningarna

kunde ske också med utgångspunkt från de takbindningar som för vissa

varor gällt som bastullar i förhandlingen.

Generaltullstyrelsen

framhål­

ler att en direkt överföring av åtagandena till gällande nomenklatur ofta

inte är möjlig, eftersom takbindningarna hänför sig till den för år 1959 gäl­

lande tullnomenklaturen. Ett användande av takbindningarna som utgångs­

punkt för tullavtrappningen skulle medföra en betydande uppsplittring-

av enskilda tulltaxenummer. Dessutom skulle en tillämpning av tak-

bindningarna medföra starkt differentierade tullsatser för likartade va­

ror, vilket enligt styrelsens uppfattning skulle medföra komplikationer.

Styrelsen understryker vikten av att nu utgående tullsatser blir utgångs­

punkt för tullsänkningarna utom möjligen i rena undantagsfall. Denna

uppfattning delas av

kommerskollegium,

som funnit sakliga skäl inte i nå­

got fall föreligga att utnyttja takbindningarna. Inte heller

jordbruks­

nämnden

har ansett sig böra förorda något avsteg från nämnda princip.

Endast

Svenska skofabrikantföreningen

och

Svenska garveriidkareför­

eningen

har framfört önskemål om att man vid tullsänkningarna skall

utgå från existerande takbindningar.

Säsongtullar. För vissa varor på jordbruksområdet förekommer tullar

endast under en del av året. Förhandlingsåtagandena innebär för sådana

varor i regel en utsträckning av den tullfria periodens längd.

Tullbehand-

lingsbyrån

har för sin del av praktiska skäl förordat att sådana åtagan­

272

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

273

den sätts i kraft på en gång den 1 juli 1968. Stegvis avtrappning av tull­

satsen eller förlängning av den tullfria perioden har byrån inte ansett böra

ske. Förslaget har fått stöd vid remissbehandlingen.

Stockholms handels­

kammare, grossistförbundet

och

Svenska importföreningen för färsk

frukt u. p. a.

förordar dock att de ändrade bestämmelserna om tullfria

perioder träder i kraft redan den 1 januari 1968, eftersom de annars inte

skulle kunna få full effekt före år 1969.

Lantbruksstyrelsen,

som särskilt

yttrat sig om åtagandena för trädgårdsprodukter, anser emellertid att tull-

awecklingen vad beträffar tomater, dill och persilja samt äpplen och pä­

ron bör ske på samma sätt som rekommenderas för tullarnas nedskrivning

i övrigt. Styrelsen åberopar att tulleftergifterna kan medföra ytterligare

påfrestningar för trädgårdsnäringen, som redan nu har ett ofördelaktigt

gränsskydd jämfört med förhållandena i grannländerna och i flertalet

övriga europeiska länder.

Jordbruksnämnden,

som förordat att åtagandena

för säsongtullar sker i ett steg, anser att en eventuell avtrappning av dessa

bör ske genom en stegvis nedskrivning av tullsatser på samma sätt som

för andra produkter.

Avrundning av brutna tal.

T ullbehandling sby rån

har framhållit att i nu­

varande tulltaxa tullsatserna anges endast i hela procenttal utan deci­

mal. De åtaganden som nu gjorts kommer emellertid att medföra att tull

även kan få tas ut med procenttal som uttrycks i decimalbråk. Ofta blir

sänkningarna förhållandevis små, i vissa fall bara en procentenhet. Byrån

anser det varken med hänsyn till tillämpningen av tulltaxan eller från

skyddssynpunkt vara av intresse att utsträcka en så liten tullsänkning

över en tidrymd av flera år. Inte heller av statsfinansiella skäl synes

detta påkallat. Byrån föreslår därför, att varje tullsänkning skall ske

med avrundning nedåt till närmaste hela procenttal. Härigenom skulle för

många varor sluttullen komma att uppnås fortare än om tullarna under

avvecklingsperioden anges i brutna tal. Det praktiska handhavandet av

tulltaxan skulle med en sådan avrundning inte obetydligt förenklas. Av­

rundning föreslås också få ske då specifika tullar vid avtrappningen ut­

går med brutna öretal per kg samt då de överenskomna sluttullarna inne­

håller brutna tal. Bortfallet av tullintäkter vid ett avrundningsförfaran-

de beräknas av byrån till omkring 40 milj. kr. per år. Till förslaget om

avrundning av decimaler och brutna öretal ansluter sig

generaltullsty­

relsen

samt de remissinstanser som företräder konsumtions- och import-

intressen, såsom

Landsorganisationen, Kooperativa förbundet och gros­

sistförbundet. Industriförbundet

understryker emellertid att tullsänk-

ningsåtagandena under förhandlingarna varit föremål för ingående dis­

kussioner mellan näringslivets organisationer och myndigheterna. Det

har därvid från industrins sida förutsatts att tullskyddet inte skall reduce­

ras mer än nödvändigt. Förbundet yrkar därför bestämt att tullavtrapp-

274

ningen inte sker i snabbare takt och tullsänkningarna inte görs större än

som påkallas av Genéveöverenskommelsen. Att vissa tullsatser kommer att

fastställas till brutna tal anser förbundet inte motivera snabbare eller större

reduktioner än som överenskommits. Liknande synpunkter framförs av and­

ra organisationer på industrisidan såsom

Sveriges kemiska industrikontor,

Textilrådet, Jernkontoret

och

Sveriges mekanförbund.

Även

Stockholms han­

delskammare

delar denna mening men anser att sluttullar i form av brutna

tal i sinom tid efter förhandlingar med andra länder borde kunna avrundas.

Kommerskollegium

anför för sin del att en avrundning till hela procenttal

eller ören sannolikt inte har avgörande betydelse från skyddssynpunkt. Det

kan dock inte uteslutas, anser kollegiet, att ogynnsamma effekter kan upp­

stå i enstaka fall. En nedjustering av tullarna synes dessutom inte helt sak­

na finansiell betydelse. Kollegiet förordar därför, att den mest objektiva me­

toden väljs. Vid en strikt matematisk avtrappning behandlas alla lika och

bedömningar som är svåra att objektivt underbygga kan undvikas fram­

håller kollegiet. Kollegiet ifrågasätter även om denna metod kan vara för­

enad med några avgörande olägenheter vid det praktiska handhavandet av

tulltaxan och hänvisar bl. a. till erfarenheterna från tullavtrappningen i

EFTA. Skulle emellertid, framhåller kollegiet, skälen för en avrundning

befinnas väga över det av kollegiet framförda önskemålet om en så objek­

tiv avtrappningsmetod som möjligt, vill kollegiet av skydds- eller handels­

politiska skäl inte motsätta sig tullbehandlingsbyråns förslag.

Jordbruks­

nämnden

anser att en sådan marginell tullsänkning som en avrundning

innebär torde sakna reell betydelse för det stora flertalet varuslag. För

vissa varuslag kan dock en sådan åtgärd medföra att mycket starka skydds-

intressen sätts åsido och tillräckligt underlag för en bedömning härav torde

ej föreligga. Dessa tullsänkningar kan också ha visst förhandlingsvärde

som om möjligt bör tas till vara.

Låga tullar.

Tullbehandlingsbyrån

har vidare framhållit att nuvarande

tulltaxa inte har lägre tullsatser än 3 %. Tullåtagandena innebär att ett

mindre antal varor skulle komma att få en tullsats om 2,5

%

eller därunder

eller åsättas specifika tullsatser av motsvarande höjd. Byrån ifrågasätter

om inte dessa låga tullar helt kan slopas.

Generaltullstijrelsen

tillstyrker

förslaget och meddelar, att tullintäkterna för år 1966 för här berörda varor

uppgick till omkring 7 milj. kr. Beträffande detta förslag har vid remiss­

behandlingen anförts synpunkter motsvarande dem som förekom i fråga

om avrundningen av tullsatserna.

Kommerskollegium

erinrar om vad som

framförts av de närmast berörda organisationerna på industrivaruområdet,

nämligen att det är tullen på förädlingskostnaden som är avgörande för

skyddets omfattning för eu viss produktionsgren. En nominellt låg tull kan

ha samma skyddseffekt för en vara som en högre tullsats för andra varor.

Ett förhållandevis omfattande utredningsarbete bedöms av kollegiet vara

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

275

nödvändigt för ett ställningstagande i frågan och kommerskollegiet för­

ordar därför att ett avgörande får anstå till dess sådan utredning kunnat

göras.

U-landsvaror. Som nämnts har Sverige i förhandlingarna åtagit sig att

genomföra tullåtgärderna för vissa varor av intresse för u-länderna i ett

steg den 1 juli 1968.

Tullbehandlingsbijrån

föreslår nu att motsvarande får

gälla beträffande ytterligare ett antal varor av visst u-landsintresse för vilka

skyddsintresse i Sverige saknas. Förslaget avser citroner, fikon, nötter,

mandlar m. m. samt vissa vävnader av kokosfibrer. Det har vid remissbe­

handlingen tillstyrkts av vederbörande remissinstanser. Vidare har lullbe-

handlingsbyrån föreslagit att tullsänkningar också för en del andra varor

får genomföras den 1 juli 1968, nämligen för vissa andra stenfrukter än

körsbär, persikor in. m. samt för torkad cikoriarot. Importen av dessa

varor är, framhåller byrån, obetydlig och förslaget har tillstyrkts vid re­

missbehandlingen. Som en konsekvens av tullnedsättningarna för vävnader

innehållande natursilke föreslår tullbehandlingsbyrån vidare att viss sam­

ordning sker av tullarna för de till tulltaxenr 50.09 och 50.10 hänförliga

vävnaderna av silke.

Textilrådet

motsätter sig för sin del att en sådan an­

passning görs då detta inte krävts under förhandlingen.

Andra frågor.

Tullbehandlingsbgrån

framhåller i sin promemoria att tull­

frihet enligt reglerna i 13 § tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr 391)

nu kan åtnjutas för varor som inte framställs i Sverige. Byrån anser att frå­

gan om att göra tullfriheten för vissa av dessa varor mera permanent genom

att de tas upp som tullfria i tulltaxan bör prövas. Byrån föreslår sålunda

att permanent tullfrihet införs för silvernitrat.

Kemikontoret

anser för sin

del att en generell prövning av möjligheten till permanentning av tullfri­

heten enligt 13 § tulltaxeförordningen inte nu är lämplig. Liknande syn­

punkter framförs av andra representanter för industrin och av

kommers-

kollegium.

Varken kemikontoret eller kommerskollegium vill dock avstyr­

ka att tullfrihet för silvernitrat införs i tulltaxan.

Tullbehandlingsbgrån

har slutligen erinrat om att tullsatsen för socker­

fria konfektyrer vid tullavvecklingen bör anpassas till vad som gäller för

övriga konfektyrer, vilket också tillstyrkts av

kommerskollegium

och ve­

derbörande branschorganisationer.

Vid remissbehandlingen av förslaget om ändringar i tulltaxan har fram­

förts åtskilliga andra förslag i fråga om tullbeläggningen av olika varor.

Sålunda framhåller

generaltullstyrelsen

i sitt yttrande, att fruktpulp ge­

nom förhandlingsuppgörelsen kommer att beläggas med högre tull än tullen

för andra beredningar av ananas, aprikoser, persikor samt blandade fruk­

ter, och föreslår nu att fruktpulp, som torde vara den billigare produkten,

får samma tull som fruktberedningarna. Vidare föreslår styrelsen, att väv­

nader av syntetull, som innehåller minst 40

%

rayonsilke, från tullsynpunkt

jämställs med motsvarande vävnader av rayonnll. Styrelsen anser också,

att tullsänkningen för motorcyklar från 10 till 5 %, som enligt vad som

fastställdes under förhandlingen skulle avse motorcyklar med större kolv­

motorer, bör avse även motorcyklar med annat system för framdrivning.

Styrelsen föreslår vidare, att den tullfrihet som redan gäller för agglome-

rerade diamantslipmedel bör avse även diamantslipverktyg, i vilka slip­

medlet bundits genom exempelvis elektrolytiskt förfarande. Dessutom

föreslår styrelsen ändring av bestämmelsen i 5 § 2 mom. tulltaxeförord-

ningen om tull för delar, tillbehör och material för tillverkning av bilar

samt av bestämmelsen i 6 § 2 mom. samma förordning om tull vid åter-

införsel av vara som undergått reparation i utlandet.

Generaltullstyrelsen föreslår slutligen att de tullar som intagits i kun­

görelsen den 12 december 1958 (nr 615) angående tull å vissa fettemulsio-

ner, kungörelsen den 19 december 1958 (nr 616) angående uttagande av

särskild tullavgift för vissa varuslag samt kungörelsen den 30 december

1958 (nr 647) angående särskild tullavgift å vissa artiklar av porslin in. m.

förs in i tulltaxan och att nämnda författningar upphör att gälla.

Kommer skollegium

föreslår att, som följd av den tullfrihet för oblekt

linolja som införs på grund av avtal med bl. a. u-länderna, tullfrihet införs

för linoljefettsyra och därmed jämställda fettsyror. Samtidigt bör tullen

på blekt linolja, kokt, oxiderad eller på annat sätt modifierad linolja, trä-

olja, oiticicaolja och ricinolja sättas till 3 öre per kg. Vidare ifrågasätter

kollegiet om inte tullen för de tvålkvaliteter som nu är belagda med värde­

tull om 10 % även i framtiden bör ha samma tull som de tvätt- och ren­

göringsmedel, som genom förhandlingen beläggs med 9 % tull.

Vidare har

Svenska importföreningen för färsk frukt

lagt fram förslag

om att den i förhandlingen överenskomna tullsänkningen om 5 öre per kg

för färska körsbär, inkommande under tiden den 16 juni—den 31 juli,

genomförs i ett steg. Kommerskollegium avstyrker förslaget.

Den av generaltullstyrelsen väckta frågan om vävnader av syntetull inne­

hållande minst 40 % rayonsilke tas även upp av

kommerskollegium

som

tillstyrker att dessa varor får samma tull som vävnader av rayonull. Kom­

merskollegium tillstyrker också de av generaltullstyrelsen föreslagna åt­

gärderna i fråga om fruktpulp och motorcyklar.

Kemikontoret

avstyrker utvidgningen av tullfriheten för vissa diamant­

slipverktyg.

Under remissbehandlingen har vidare från flera håll aktualiserats frågan

om närmare utredning av olika tullförhållanden. Sålunda anser

grossist-

förbundet

att en allmän översyn bör göras av manufaktureringsskyddet för

olika varor för att uppnå en så jämn fördelning av tullskyddet som möjligt.

276

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

Kungl. Majrts proposition nr 150 år 1967

277

Kommerskollegium,

som yttrat sig över förslaget, anser att en sådan ut­

redning bl. a. mot bakgrunden av de osäkra handelspolitiska förutsättning­

ar som nu råder inte bör sättas i gång. Dock framhåller kollegiet att tull-

förhållandena för vissa enskilda varor bör bli föremål för utredning. Kolle­

giet erinrar sålunda om att tullförhållandena på kemikalieområdet kan be­

höva ses över, om tullarna på detta område inte sänks i avsedd omfattning

med anledning av att USA inte ändrar sitt tullvärdesystem. Ett eventuellt

bifall till vissa föreliggande framställningar om tullfrihet för syntetull och

vissa rör och delar till TV- och radiomottagare kan också enligt kollegiet

motivera en översyn av tullförhållandena för produkter där sådana varor

ingår. Konsekvenser i snedvridande riktning uppkommer även, enligt vad

kollegiet påpekar, för vissa delar till personbilar, vilka i förhandlingen fått

en tull på 11 %, medan personbilar fått en tull på 10 %. Vidare tar kolle­

giet liksom generaltullstyrelsen upp frågan om avtrappning av den tull om

10 % som nu enligt 6 § 2 mom. tulltaxeförordningen skall tas ut vid repa­

ration utomlands.

Över förslaget till antidumpingkod har under förhandlingarna yttranden

avgetts av

generaltullstyrelsen

och

kommerskollegium.

Kollegiets yttrande

har utformats efter samråd med berörda näringslivsorganisationer.

Departementschefen

På det handelspolitiska området har vi sedan länge följt en fast frihan-

delsvänlig linje i förvissningen om att en sådan politik i längden erbjuder

den bästa grunden för den ekonomiska utvecklingen. Med den utgångs­

punkten har vi aktivt deltagit i arbetet på en frigörelse av den internatio­

nella handeln.

Vi har våra närmaste ekonomiska förbindelser med de industrialiserade

länderna i Norden och Västeuropa. Det har därför varit naturligt för oss att

medverka i det ekonomiska samarbetet i Europa både under återuppbygg-

nadsskedet efter det andra världskriget och senare. Ett uttryck för denna

strävan har varit vårt deltagande i EFTA-samarbetet liksom vår begäran

om förhandlingar med EEC.

I det arbete som på världsvid bas bedrivits inom GATT i syfte att frigöra

handeln har Sverige också tagit verksam del. En serie av handelsförhand­

lingar har under efterkrigstiden genomförts inom GATT fram till 1960-

talets början. Betydande resultat nåddes därvid i form av fastare normer

för handelspolitiken, sänkningar av tullnivåerna och större stabilitet på

tullområdet. Av stor betydelse var även det arbete som utförts för att

främja u-ländernas ekonomiska utveckling. Det framstod som angeläget

att fullfölja dessa strävanden och tillsammans med andra länder söka

278

utnyttja GATT som instrument för att angripa de handelshinder som för

industriländerna tenderade att bromsa de ekonomiska utvecklingsmöjlig­

heterna. U-ländernas ekonomiska situation gjorde det vidare angeläget att

minska protektionismen hos industriländerna på de varuområden som var

av särskilt intresse för u-länderna. Den i GATT traditionella vara-för-vara-

metoden kunde emellertid inte väntas leda till ytterligare resultat av bety­

delse och därför behövdes nya förhandlingsmetoder som kunde erbjuda

större möjligheter.

Ett förslag att nya handelsförhandlingar skulle inledas i GATT framlades

för sex år sedan vid ett möte på ministernivå mellan de avtalsslutande par­

terna. Det ursprungliga initiativet togs av framlidne presidenten i USA,

John F. Kennedy. Initiativet stöddes av flera länder, däribland Sverige. De

mål för förhandlingarna, som slutligen fastställdes, var en generell reduk­

tion av industritullarna med halvering av tullarna som arbetshypotes, öka­

de avsättningsmöjligheter för jordbruksprodukter och avlägsnande av han­

delshinder för u-ländernas export till industriländerna utan krav på lik­

värdiga åtaganden av u-länderna själva. Den förhandlingsmetod man enade

sig om beträffande tullarna, en s. k. linjär metod med procentuellt lika

stora tullsänkningar för samtliga varor i alla länder, var ny i GATT-för-

handlingarna men hade med framgång prövats i det europeiska integra-

tionsarbetet. Man var dock samtidigt ense om att man borde söka metoder

för att i viktigare fall utjämna höga och låga tullar i olika länder.

Genomförandet av de mycket omfattande förhandlingarna ställde stora

anspråk på förhandlingsledningen och på den politiska viljan till uppgörelse

hos nyckelländerna. Den gemensamma nordiska insatsen i slutskedet torde

inte ha varit utan betydelse när det gällde att brygga över motsättningarna

mellan de länder vilkas ställningstaganden var avgörande för förhandlings-

utgången.

Förhandlingsutgången innebär utan tvekan ett betydande bidrag till

frigörelsen av handeln mellan industriländerna. Inom industrivaruom­

rådet berör tullsänkningarna mer än 75 % av handeln mellan de viktigare

handelsländerna. Genomsnittligt uppgår tullsänkningarna till 35—40 % av

de tidigare tullsatserna och mer än hälften av alla tullar har halverats. På

vissa varuområden har tullarna nu bringats ned till eu nivå där de inte

längre i mer betydande utsträckning torde motverka en rationell internatio­

nell arbetsfördelning. Förhandlingsresultatet har även medfört att skillna­

derna mellan tullnivåerna i olika länder blivit mindre. Detta förhållande

kan medföra en viss utjämning också av konkurrensvillkoren industrilän­

derna emellan.

Viktiga varuområden har dock helt eller delvis undantagits från tullsänk­

ningarna. De produktionsområden där de protektionistiska intressena star­

kast gjort sig gällande har i allmänhet också den högsta skyddsnivån. För

dessa områden medför sänkningen av tullnivåns allmänna höjd ett relativt

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

279

sett förstärkt tullskydd. Också för varor som i och för sig gjorts till före­

mål för tullsänkningar kan emellertid de återstående tullarna ha en avse­

värt handelshindrande effekt. Tullarnas betydelse för handeln växlar mel­

lan olika varuområden och i många fall kan även mycket låga tullar ha

sådan effekt. Det kan också nämnas att vissa av de varuområden där några

större resultat inte vunnits berör sådan industri som bygger på högt ut­

vecklad teknik och forskning och som är av stor betydelse för den framtida

utvecklingen.

Uppgörelsen i Kennedyronden är för de industrialiserade länderna i Väst­

europa av särskild betydelse med hänsyn till de problem som hänger sam­

man med Europas uppdelning i olika handelsblock. De genom Kennedy­

ronden uppnådda tullsänkningarna kan bidra till att minska sådana svårig­

heter för det europeiska näringslivet som orsakas av den rådande mark­

nadsuppdelningen. Detta förhållande gör inte en slutlig lösning av de euro­

peiska marknadsproblemen mindre angelägen. Som jag redan sagt återstår

även på det rena tullområdet handelshinder som ibland kan vara betydande.

Arbetet med undanröjandet av handelshindren bör därför självfallet fort­

sätta. Erfarenheterna talar för att man i detta sammanhang också söker ut­

nyttja de möjligheter till lösningar på världsvid bas som GATT erbjuder.

Sverige kommer med all kraft att stödja en sådan politik.

För de nordiska ländernas del har uppgörelsen i Kennedyronden karak­

teriserats som en betydande framgång. Det nordiska samarbetet torde ha

haft en avgörande betydelse för ländernas möjlighet att hävda sina intres­

sen. Norden som enhet är sålunda EEC-ländernas största avsättningsom­

råde och har ett betydande importöverskott i handeln med EEC-länderna.

Detta har skänkt tyngd åt förhandlingsuppträdandet och bidragit till resul­

tat som knappast kunnat uppnås av de nordiska länderna om de uppträtt

vart och ett för sig.

För Sveriges del innebär uppgörelsen i Kennedyronden på industrivaru­

området generellt sett avsevärt förbättrade villkor. Det är särskilt verkstads­

industrin som kommer att få fördel av lägre tull på exportmarknaderna.

Utvecklingsmönstret för den svenska verkstadsindustrin ger fog för ett an­

tagande om att effekterna av tullsänkningarna blir gynnsamma. Även för

näringar som skogsindustrin, järn- och stålhanteringen och den kemiska

industrin torde uppgörelsen medföra förbättrade villkor.

Inom jordbrukssektorn är det viktigaste förhandlingsresultatet den över­

enskommelse som nåtts på spannmålsområdet. Denna innebär bl. a. höjda

minimipriser för världshandeln med vete samt bidrag till livsmedelshjälpen

åt u-länderna. Däremot lyckades man inte nå uppgörelse om världsvida av­

tal för kött- och mejerivaror. De tullreduktioner som avtalades på jord­

bruksområdet får i stort sett anses blygsamma, även om de för vissa varu­

slag kan vara av betydelse.

För u-länderna blir uppgörelsen i Kennedyronden av betydelse särskilt

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

280

i fråga om exporten av bearbetade varor. Enligt GATT-sekretariatets beräk­

ningar har sålunda tullsänkningarna medfört att andelen varor som hos

industriländerna möter lägre tull än 10 % ökat från 32 till 62 % av de pro­

dukter för vilka u-länderna i förhandlingen anmält intresse. De bearbetade

varorna utgör visserligen ännu en ganska liten del av u-ländernas totala

export men ökningstakten för dessa varor är förhållandevis hög och reduk­

tionen av handelshindren får därför ökande betydelse för u-ländernas ex­

port.

På råvaruområdet har det inte varit möjligt att i något större antal län­

der nå den eftersträvade tullfriheten för bl. a. tropiska produkter. Arbetet

att avskaffa handelshindren för u-landsvarorna kommer att fortsätta såväl

inom GATT som vid nästa världshandelskonferens som skall äga rum år

1968 i New Delhi. Då kommer också andra frågor att behandlas, såsom pre­

ferenser på tullområdet för u-landsvaror, möjligheten att genom råvaru-

avtal skapa förbättrade avsättningsvillkor för u-landsprodukter samt meto­

der att genom finansiellt bistånd kompensera u-länder för bortfall av export­

intäkter.

För att uppnå de betydande förmåner som uppgörelsen i Ivennedyronden

innebär krävdes svenska förhandlingsåtaganden som innebär minskat tull­

skydd. De svenska ställningstagandena i förhandlingens olika skeden har,

som jag redan redovisat, gjorts efter hörande av berörda myndigheter och

i nära samråd med representanter för de skilda branscherna samt i vikti­

gare fall efter föredragning för kommerskollegiets handelspolitiska råd.

Mitt intryck är att man i det svenska näringslivet i stort sett anser den upp­

görelse som träffats på tullområdet förmånlig även om givetvis på enstaka

punkter ett annat resultat kunde ha varit önskvärt.

Jag anser det avtal som ingåtts vara väl balanserat i fråga om förmåner

och uppoffringar och rimligt med hänsyn till de förutsättningar under vilka

det tillkommit. Jag förordar därför att Genéveprotokollet med tillhörande

varulistor avseende resultatet av Kennedyronden godkänns för svensk del

och att detta protokoll slutligt undertecknas. I enlighet med den traditio­

nella svenska tullpolitiken blir åtagandena om tullsänkning för Sveriges del

tillämpliga på importen från alla länder, således även mot länder som inte

är anslutna till GATT.

De nu gjorda förhandlingsåtagandena medför minskade tullinkomster om

300 milj. kr. per år, sedan tullsänkningarna genomförts helt den 1 januari

1972. Fördelningen av inkomstminskningen under olika budgetår blir givet­

vis beroende av takten för genomförandet av tullsänkningarna och jag åter­

kommer senare till denna fråga.

Principöverenskommelsen i fråga om spannmål har för Sveriges del un­

dertecknats med förbehåll för riksdagens godkännande. Överenskommelsen

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

281

är en del av uppgörelsen i Kennedyronden och jag förordar att överens­

kommelsen föreläggs riksdagen för godkännande.

Sedan förhandlingarna i Kennedyronden slutförts har principöverens­

kommelsen på spannmålsområdet lett till reguljära avtal i form av två kon­

ventioner, den ena rörande vetehandel, den andra rörande livsmedelshjälp.

Chefen för jordbruksdepartementet avser att senare anmäla fråga om god­

kännande av dessa konventioner.

Vid förhandlingarna har överenskommelse också träffats om regler för

åtgärder mot skadlig dumping. Denna har för svensk del undertecknats

med förbehåll för riksdagens godkännande. Överenskommelsen innehåller

föreskrifter om hur GATT-länderna skall förfara vid tillämpningen av

GATT-avtalets regler om skydd mot dumping. Härigenom har uppnåtts

bättre förutsättningar för att åtgärder mot dumping inte förorsakar onö­

digt intrång i den normala handeln. Risken för oväntade och godtyckliga

ingrepp har gjorts mindre. Vidare har möjligheterna förbättrats för de par­

ter som träffats av åtgärder mot dumping att få sina intressen beaktade vid

undersökningar om dumping.

De nya regler om antidumpingåtgärder som antogs av riksdagen tidigare

i år ansluter sig väl till bestämmelserna i koden. Av särskilt intresse är att

man i överenskommelsen uttryckligen godtagit det system för åtgärder mot

dumping med tillämpning av fastställda baspriser som i Sverige tillämpats

i fråga om väteperoxid och nylonstrumpor. Även i övrigt har svenska in­

tressen kunnat tillgodoses. Som tidigare nämnts har vid överenskommel­

sens undertecknande från svensk sida framhållits, att de krav på sekretess

som uppställs i koden kan tillgodoses endast i den utsträckning detta är för­

enligt med gällande svensk lagstiftning. Jag förordar att överenskommelsen

godkänns för svensk del.

När det gäller genomförandet av tullsänkningarna är det flera frågor som

kräver ställningstagande. För nedskrivningen av tullsatserna har i avtalet

anvisats två olika möjligheter. Antingen kan tullarna sänkas med fem lika

steg med början den 1 januari 1968 och de följande stegen vid vart och ett

av de närmast följande fyra årsskiftena eller också med två femtedelar av

sänkningen den 1 juli 1968 och återstoden i tre lika steg, den 1 januari 1970,

1971 och 1972. EEC-länderna samt Storbritannien, Danmark, Finland och

Norge väntas komma att använda den sistnämnda metoden. De flesta av de

remissinstanser som yttrat sig i frågan förordar denna metod också för Sve­

riges del. Även jag finner att övervägande skäl talar härför. Jag förordar

sålunda att tullsänkningen sker med två femtedelar den 1 juli 1968 och en

femtedel den 1 januari vart och ett av åren 1970, 1971 och 1972.

För åtskilliga varupositioner i den svenska tulltaxan har tullarna varit

bundna i GATT vid högre nivå än den tull som nu tas ut. Dessa s. k. tak­

bindningar har kunnat åberopas i förhandlingarna. Det vore i och för sig

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

282

möjligt att låta tullsänkningarna verkställas med utgångspunkt från tak­

bindningarna. Även om de slutliga tullarna inte härigenom skulle bli an­

norlunda skulle som generaltullstyrelsen påpekat ett sådant förfarande

medföra vissa problem bl. a. av teknisk art. I likhet med flertalet remiss­

instanser däribland kommerskollegium och generaltullstyrelsen förordar

jag därför att tullavtrappningen sker med nu gällande tullar som utgångs­

punkt.

För vissa varor på jordbruksområdet, främst frukt och grönsaker, till-

lämpas s. k. säsongtullar, vilket innebär att tull utgår endast under viss del

av året. Genom överenskommelsen kommer den tullbelagda perioden i vissa

fall nu att förkortas. Generaltullstyrelsens tullbehandlingsbyrå har före­

slagit att dessa förkortningar genomförs på en gång med verkan fr. o. m.

den 1 juli 1968. De hörda remissinstanserna har i stort sett anslutit sig till

förslaget. Lantbruksstyrelsen har för sin del hemställt att ändringen i tull­

förhållandena för äpplen, päron, dill, persilja och tomater sker i etapper.

Jag ansluter mig till lantbruksstyrelsens förslag. Jag förordar att tullsänk­

ningen för dessa varor sker genom en gradvis utökning av den tullfria pe­

rioden i samma takt som gäller för sänkningarna av tullarna. Vad beträffar

övriga säsongtullar bör förkortningen av de perioder då tull utgår kunna

genomföras på en gång från den 1 juli 1968.

Tullbehandlingsbyrån har förordat, att vid tullsänkningarna en avrund-

ning till närmast lägre hela tal skall ske av brutna procenttal eller öretal.

Härigenom skulle tullbehandlingen i viss mån underlättas och hänsyn inte

behöva tas till mycket små och betydelselösa tullskillnader. Förslaget har

vid remissbehandlingen tillstyrkts bl. a. av de instanser som närmast före­

träder handelns och konsumenternas intressen. Industrins talesmän mot­

sätter sig emellertid förslaget. De anser att tullavtrappningen inte bör ske

snabbare eller med större sänkningar än som förutsätts i avtalet. Fn av-

rundning av brutna tullsatser skulle i viss utsträckning kunna förenkla

tullproceduren. De förändringar av tullskyddet detta skulle medföra torde

dock som kommerskollegium även framhållit kräva särskilda bedömningar.

Den snabbare tullavveckling som avrundningen skulle innebära kan beräk­

nas medföra ett extra tullbortfall per år under övergångstiden med 40 milj.

kr. och är således inte utan statsfinansiell betydelse. Jag förordar att tull­

sänkningarna genomförs på det sätt kommerskollegium föreslagit utan av-

rundningar av brutna procent- och öretal.

Tullbehandlingsbyrån har även föreslagit att mycket låga tullar slopas.

Detta torde inte böra ske utan föregående utredning. Jag är därför inte nu

beredd föreslå en sådan åtgärd.

Under förhandlingarna har Sverige åtagit sig att omedelbart genomföra

tullsänkningar på vissa varor av intresse för u-länderna. Dessutom har tull­

behandlingsbyrån föreslagit att en sådan omedelbar sänkning skall ske även

av tullarna för ytterligare ett antal varor av intresse för dessa länder, bl. a.

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

283

citroner, mandlar och nötter, samt för vissa frukter och torkad cikoriarot.

Förslaget har lämnats utan erinringar vid remissbehandlingen. Jag för­

ordar att dessa tullsänkningar genomförs. I detta sammanhang vill jag,

som tidigare anförts, erinra om de överläggningar som på nordisk bas f. n.

förs med Indien om vissa tullmedgivanden för handvävda bomullstextilier.

Förslag i anledning av dessa överläggningar kommer att föreläggas riksda­

gen så snart slutlig överenskommelse föreligger.

De vid ärendets behandling framförda förslagen till vissa justeringar i

tulltaxan biträder jag i vad avser linolja och linoljeprodukter m. m., frulct-

pulp, sockerfria konfektyrer, silvernitrat, vissa tvålkvaliteter, silkevävna-

der, vissa vävnader av syntetull samt motorcyklar.

Generaltullstyrelsen har föreslagit att de tullar som nu tas ut med stöd

av kungörelserna angående tull å vissa fettemulsioner, angående uttagande

av särskild tullavgift för vissa varuslag och angående särskild tullavgift å

vissa artiklar av porslin m. in., skall införas i tulltaxan. Eftersom härige­

nom vissa förenklingar uppnås och detta kan ske utan att tullarna förlorar

sin speciella karaktär förordar jag att förslaget genomförs.

Ändring av de tullar som avser resandes införsel av vin och sprit samt

tobaksvaror påkallas inte av GATT-överenslcommelsen.

De tullsatser, som vid en tullavtrappning i enlighet med vad jag bär

förordat kommer att gälla för varje tullposition vid varje särskild tidpunkt,

redovisas i en sammanställning som utförts inom finansdepartementet, vil­

ken som

bilaga 5

torde få fogas vid statsrådsprotokollet i detta ärende. De

tullsatser som avses skola gälla fr. o. m. den 1 juli 1968 har upptagits i ett

inom finansdepartementet upprättat förslag till ny tulltaxa. Härvid har

även vissa redaktionella ändringar i förhållande till den nuvarande tull­

taxan vidtagits. Den ändrade utformningen av tulltaxan har gjort en änd­

ring av 1 § tulltaxeförordningen påkallad. Samtidigt föreslås en ändring av

förordningens rubrik.

Vad beträffar de tullsatser som avses bli gällande fr. o. in. den 1 januari

vart och ett av åren 1970, 1971 och 1972 och som redovisas i kol. 5, 6 och 7

i nyssnämnda sammanställning (bilaga 5) torde det vara lämpligt att riks­

dagen nu ger Kungl. Maj :t fullmakt att sätta dessa tullsatser i kraft på det

sätt som framgår av sammanställningen.

Genomförandet av tullsänkningarna på kemikalieområdet har för vissa

varor delvis gjorts beroende av att också andra länder uppfyller sina åta­

ganden på detta varuområde, bl. a. att USA ändrar sina särskilda tullvärde­

regler. I nyssnämnda sammanställning redovisas två alternativ för tullsänk­

ningar när det gäller ifrågavarande varor. 1 förslaget till tulltaxa att gälla

fr. o. in. 1 juli 1968 har i förekommande fall införts de högre av de alter­

nativa tullsatserna. Riksdagens fullmakt för Kungl. Maj :t att genomföra

tulländringarna torde även få innehålla ett bemyndigande för Kungl. Maj :t

att samtidigt med andra länder införa de lägre tullsatserna och genomföra

den fortsatta tullavtrappningen enligt detta alternativ.

284

För budgetåret 1968/69 har inkomstminskningen vid genomförandet av

åtagandena i Kennedyronden i den takt jag nu föreslagit uppskattats till

120 milj. kr.

Under remissbehandlingen har från olika håll påpekats att de tullsänk­

ningar som blivit resultatet av Kennedyronden i vissa fall medfört föränd­

ringar i tullskyddets avvägning mellan olika varor. Samtidigt har framhål­

lits att dessa förändringar kunde motivera en fullständig genomgång och

överarbetning av tulltaxan och en ny avvägning av tullskyddet på olika

varuområden. Under remissbehandlingen har även aktualiserats tulländ­

ringar som inte står i samband med GATT-förhandlingarna. Även dessa

kräver i vissa fall närmare utredning. Jag anser inte att det f. n. finns an­

ledning att göra en fullständig revision av tulltaxan, bl. a. med hänsyn till

osäkerheten om utvecklingen på det handelspolitiska området. Till de punkt­

visa ändringar i tulltaxan som kan visa sig önskvärda torde jag få åter­

komma i annat sammanhang.

Under åberopande av det anförda hemställer jag alt Kungl. Maj:t i pro­

position föreslår riksdagen att

dels

godkänna

1) Genéveprotokollet (1967) till det allmänna tull- och handelsavtalet

(GATT),

2) överenskommelse om grunderna för förhandling om ett världsvitt

spannmålsarrangemang,

3) överenskommelse om tillämpning av artikel VI i det allmänna tull-

och handelsavtalet,

dels

anta förslag till

1)

tulltaxa,

2)

förordning om ändring i tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr

391),

dels

bemyndiga Kungl. Maj :t att den 1 januari vart och ett av åren 1970,

1971 och 1972 genomföra de ändringar i tulltaxan som framgår av kol. 5,

6 och 7 till bilaga 5 till statsrådsprotokollet i detta ärende samt att under de

förutsättningar som tidigare angivits genomföra de ändringar av tullsat­

serna för vissa kemiska produkter som redovisas i bilagan.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­

stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt

förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riks­

dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

till detta protokoll utvisar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

285

Bilaga 1

I Kennedyronden nytillkomna eller ändrade svenska tullkoncessioner

inom GATT

Tulltaxe-

Varu-

Varuslag

Bastull-

Nuvarande

Överens-

nummer

nummer

satser i för-

tullsatser

komna

handlingen

koncessioner

i

2

3

4

5

6

ur 01.01

Levande hästar, åsnor, mulor

och mulåsnor:

200

åsnor, mulor och mulåsnor

fri

fri

fri

ur 01.02

Levande nötkreatur och buff­

lar:

200

bufflar...................................

fri

fri

fri

ur 01.03

Levande svin:

009

vildsvin.................................

fri

fri

fri

ur 01.04

Levande får och getter:

200

getter .....................................

fri

fri

fri

01.06

Andra levande djur ...............

fri

fri

fri

ur 02.01

Kött, fläsk och andra ätbara

delar av djur, upptagna i nr

01.01—01.04, färska, kylda

eller frysta:

810, 850,

av andra djur än häst,

909

nötkreatur, tamsvin och

får...........................................

fri

fri

fri

ur 02.03

Lever av fjäderfä, färsk, kyld,

fryst eller saltad:

001

gåslever.................. 100 kg

400: —

eller 20 %

fri

200:

eller 10 %

02.04

ur 02.06

Annat kött och andra ätbara

djurdelar, färska, kylda eller

frysta...........................................

Kött, fläsk och andra ätbara

djurdelar (med undantag av

lever av f j äderfä), saltade, tor­

kade eller rökta:

fri

fri

fri*

500, 809,

av andra djur än häst,

ur 04.05

909

nötkreatur, tamsvin, får och

fjäderfä .................................

fri

fri

fri*

Ägg av fåglar samt äggula,

färska, konserverade, torkade

eller sötade:

04.06

190

ägg med skal, andra än ägg

av fjäderfä............................

fri

fri

fri

Naturlig honung .... 100 kg

50: —

50: —

25: —

05.01

Människohår, obearbetat,

även tvättat och avfettat; av­

fall av människohår...............

fri

fri

fri

05.02

Borst av svin; hår av gräv­

ling samt andra djurhår till

borstbinderiarbeten; avfall av

05.03

dylika borst och hår...............

Tagel, även i skikt, med eller

utan förstärkning av annat

fri

fri

fri

286

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

4

5

6

material, samt avfall av ta­

gel:

101, 200

råtagel och avfall av tagel .

fri

fri

fri

109

annat tagel............ 100 kg

20: —

20: —

10: —

05.04

Tarmar, bläsor och magar (he­

la eller sönderdelade) av andra

djur än fiskar...........................

fri

fri

fri*

05.05

Fiskavfall..................................

fri

fri

fri

05.06

Senor samt iimläder och annat

liknande avfall av oberedda

hudar och skinn......................

fri

fri

fri

05.07

Fjädrar och delar av fjädrar

(även med klippta kanter),

dun samt skinn och andra

delar av fåglar med kvar-

sittande fjädrar eller dun,

oberedda eller endast ren-

gjorda, desinficerade eller be­

handlade i konserverande syf­

te; pulver och avfall av fjädrar

eller av delar av fjädrar:

001, no

stoppningsmaterial, orensat

och osorterat; pulver och

avfall av fjädrar eller av

delar av fjädrar...................

fri

fri

fri

152, 901

dun, maskindun härunder

inbegripet............... 100 kg

75: —

eller 10 %

75: —

fri

ur 909

prydnadsfiädrar (plymer) av

struts...................... 100 kg

2 000: —

eller 20 %

20: —

fri

151,

ur 909

andra slag ............. 100 kg

20: —

20: —

fri

05.08

Ben och kvicke, obearbetade

eller avfettade, behandlade

med syra eller befriade från

gelatin eller eljest enkelt be­

arbetade (men icke tillfor-

made), samt mjöl och avfall

därav .........................................

fri

fri

fri

05.09

Horn, hovar, klövar, naglar,

klor och näbbar, obearbetade

eller enkelt bearbetade (men

icke tillformade), samt avfall

och mjöl därav; valbarder och

liknande varor, obearbetade

eller enkelt bearbetade (men

icke tillformade), samt borst

och avfall därav......................

fri

fri

fri

05.10

Elfenben, obearbetat eller

enkelt bearbetat (men icke

tillformat), samt mjöl och

avfall därav..............................

fri

fri

fri

05.11

Sköldpadd (sköldar och plå­

tar), obearbetad eller enkelt

bearbetad (men icke tillfor-

mad); avfall av sköldpadd . .

fri

fri

fri

05.12

Korall ochliknande varor, obe­

arbetade eller enkelt bearbe-

tade; skal av blötdjur, obear­

betade eller enkelt bearbetade

(men icke tillformade), samt

mjöl och avfall av dylika skal

fri

fri

fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

287

1

2

3

4

5

6

05.14

Ambra, bävergäll, sibet och

mysk; spanska flugor; galla,

även torkad; animaliska äm­

nen, färska, kylda, frysta eller

tillfälligt konserverade på an­

nat sätt, med huvudsaklig

användning för beredning av

farmaceutiska produkter....

fri

fri

fri

05.15

Animaliska produkter, ej hän­

förliga till annat nummer;

döda djur av de slag, som av­

ses i 1 och 3 kap., otjänliga till

fri

fri

fri

ur 06.01

Lökar, stamknölar, rotknölar

och rhizomer, levande, även

med utvecklade blad och

blommor:

inkommande utan jord:

med blommor eller blom­

knoppar:

ur 101,

under tiden 1 mars—

ur 901,

ur 906

30 november . .100 kg

1 000: —

350: —

500: —

909

andra, med undantag av

gladiolus och liljekon­

valje ................... 100 kg

50: —

50: —

25: —

ur 06.03

Blommor och blomknoppar,

avskurna, till buketter eller

eljest till prydnad, friska,

torkade, blekta, färgade, im­

pregnerade eller på annat sätt

preparerade:

001

mimosa och ljung, friska ..

.................................. 100 kg

500: —

400: —

300: —

nejlikor, friska:

003

undertiden 1 december—

29 februari......... 100 kg

500: —

500: —

400: —

gladi oler, friska:

ur 005

under tiden 1 mars—30

november........... 100 kg

1 000: —

750: —

300: —

ur 007

under tiden 1 december—

29 februari......... 100 kg

500: —

500: —

300: —

ur 07.01

Köksväxter, färska eller kyl­

da:

tomater:

ur 701

under tiden 1 maj—15

maj...................... 100 kg

50: —

50: —

fri

ur 701

under tiden 16 maj—31

oktober............... 100 kg

50: —

50: —

50: —

ur 701

undertiden 1 november—

30 november . . . 100 kg

50: —

50: —

fri

702

under tiden 1 december—

30 april..............................

fri

fri

fri

sparris:

751

under tiden 1 maj—30

juni...................... 100 kg

150: —

100: —

100: —

752

under tiden 1 juli—30

april.................... 100 kg

150: —

fri

fri

sötpaprika (Capsicum gros-

sum):

ur 901

under tiden 1 mars—31

december........... 100 kg

40: —

40: —

fri

288

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

4

5

6

ur 902

undertiden 1 januari—29

februari.............................

fri

fri

fri

andra köksväxter än pota­

tis, rotfrukter, lök, kål,

baljfrukter, tomater, svam­

par, sparris, gurkor, sallad

och sötpaprika:

ur 901

under tiden 1 mars—30

april.................... 100 kg

40: —

40: —

fri

ur 901

under tiden 1 maj—30

november........... 100 kg

40: —

40: —

40: —

ur 901

undertiden 1 december—

31 december .... 100 kg

40: —

40: —

fri

ur 902

undertiden 1 januari—29

februari.............................

fri

fri

fri

08.01

Dadlar,

bananer, ananas,

mango, mangostan, avokato-

frukter och guava samt kokos­

nötter, paranötter och kasju-

nötter, färska eller torkade,

även skalade:

100

dadlar...................... 100 kg

30: —

eller 10 %

fri

fri

210, 250

bananer.................. 100 kg

ananas,

avokatofrukter,

mango och mangostan:

10: —

fri

fri

ur 300,

under tiden 1 februari—

ur 400

30 april............... 100 kg

10: —

fri

fri

ur 300,

under tiden 1 maj—31

ur 400

januari............... 100 kg

20: —

fri

fri

ur 400

guava...................... 100 kg

kokosnötter:

10: —

fri

fri

600

torkade (kokosrasp)

.............................. 100 kg

30: —

eller 15 %

fri

fri

500

andra .................................

30: —

fri

fri

700

paranötter............. 100 kg

30: —

fri

fri

800

kasjunötter (cashewnötter)

.................................. 100 kg

10: —

fri

fri

ur 08.02

Citrusfrukter, färska eller tor­

kade:

300

citroner................... 100 kg

5: —

5: —

fri

901

cedratfrukter........................

fri

fri

fri*

909

andra (med undantag av

apelsiner,

grapefrukter,

mandariner och klementi-

ner):

under tiden 1 februari—

30 april............... 100 kg

under tiden 1 maj—31

10: —

10: —

fri

januari............... 100 kg

20: —

10: —

fri

08.03

Fikon, färska eller torkade. .

................................ .. 100 kg

15: —

eller 10 %

15: —

fri

ur 08.04

Vindruvor, färska eller torka­

de:

färska:

101

under tiden 1 juli—31

oktober............... 100 kg

25: —

25: —

12: 50

ur 102

undertiden 1 november—

31 december .... 100 kg

25: —

fri

fri

ur 08.05

Nötter och liknande frukter,

Kangl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

289

1

2

1 3

4

5

6

ej hänförliga till nr 08.01,

färska eller torkade, även

skalade:

110, 190,

mandel och kastanjer ....

500

hasselnötter:

----- 100 kg

20: —

eller 10 %

20: —

fri

210

oskalade. . . ----- 100 kg

20: —

20: —

fri

eller 10 %

220

skalade .... ___ 100 kg

40: —

eller 10 %

40: —

fri

andra:

800

oskalade (med undantag

av valnötter och pekan-

320, 420

nötter)......... ___ 100 kg

30: —

30: —

fri

900

skalade .... ----- 100 kg

50: —

50: —

fri

ur 08.06

Äpplen, päron

frukter, färska:

och kvitten-

äpplen:

ur 101

under tiden

1 juli—15

juli.............. ___ 100 kg

25: —

25: —

fri

ur 101

under tiden 16 juli—29

februari___

andra:

.... 100 kg

25: —

25: —

25: —

ur 201

under tiden 1 juli—15

juli.............. ----- 100 kg

25: —

25: —

fri

ur 201

under tiden 16 juli—31

december . . . . . . 100 kg

25: —

25: —

25: —

ur 08.07

Körsbär, persikor, plommon

och liknande

färska:

stenfrukter,

körsbär:

ur 102

under tiden 1 juni—15

juni............. ----- 100 kg

35: —

fri

fri

101

under tiden 16 juni—31

juli.............. ----- 100 kg

35: —

35: —

30: —

ur 102

under tiden 1 augusti—

31 maj........

persikor:

----- 100 kg

5: —

fri

fri

ur 302

under tiden 1 mars—30

april........... ___ 100 kg

10: —

fri

fri

ur 302

under tiden 1 maj—30

juni............. ----- 100 kg

20: —

fri

fri

301

under tiden 1 juli—15

oktober . . .

... 100 kg

20: —

20: —

10: —

ur 302

under tiden 16 oktober—

31 december

plommon:

.... 100 kg

20: —

fri

fri

401

under tiden 16 juli—30

september .. .. .. 100 kg

35: —

35: —

35: —

402

under tiden

15 juli.........

1 oktober—

fri

fri

fri*

andra:

201, 901

under tiden 1 maj—31

januari .... ----- 100 kg

20: —

20: —

10: —

202, 902

under tiden 1 februari—

30 april .... ___ 100 kg

10: —

10: —

fri

ur 08.08

Bär, ej hänförliga till nr 08.07,

färska:

hallon, krusbär och vinbär:

102

under tiden

— 31 maj . .

1 september

fri

fri

fri

10 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

290

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

l

ur 08.09

08.12

08.13

09.01

09.02

09.03

09.04

09.05

09.06

09.07

2

3

1 4

1 5

6

ur 201

jordgubbar:

under tiden 1 maj—31

maj......... ......... 100 kg

100: —

100: —

fri

ur 202

under tiden 1 september

—31 december.................

fri

fri

fri

ur 202

undertiden 1 januari—30

april...................... 100 kg

25: —

fri

fri

400

lingon..................... 100 kg

10: —

fri

fri

300, 500,

andra ....................................

fri

fri

fri*

900

107

Andra färska frukter:

meloner:

under tiden 1 oktober—

15 juni..............................

fri

fri

fri

901

andra:

under tiden 1 maj—31

januari............... 100 kg

20: —

20: —

fri

902

under tiden 1 februari—

30 april............... 100 kg

10: —

10: —

fri

Frukter, torkade, ej hänför­

liga till nr 08.01—08.05 .........

fri

fri

fri*

Skal av citrusfrukter eller

meloner, färska, frysta eller

torkade eller tillfälligt kon­

serverade i saltvatten, svavel-

syrlighetsvatten eller andra

lösningar....................................

fri

fri

fri*

100

Kaffe, även rostat eller befriat

från koffein; skal och hinnor

av kaffe; kaffesurrogat med

tillsats av kaffe:

orostat kaffe......... 100 kg

45: —

20: —

20: —

200

rostat kaffe............100 kg

plus kaffe­

skatt, 35: —

60: —

25: —

25: —

300

kaffesurrogat med tillsats

av kaffe..................100 kg

plus kaffe­

skatt, 45: —

60: —

25: —

25: —

400

skal och hinnor av kaffe ..

fri

fri

fri

Te................................ 100 kg

100: —

fri

fri

Matte..........................................

fri

fri

fri

ur 100,

Peppar (av släktena Piper,

Capsicum eller Pimenta):

omalen.................... 100 kg

50: —

fri

fri

ur 200,

eller 25 %

ur 900

ur 100,

annan...................... 100 kg

50: —

fri

fri

ur 200,

ur 900

Vanilj.......................... 100 kg

700: —

fri

fri

ur 000

Kanel och kanelknopp:

omalen.................... 100 kg

eller 20 %

50: —

fri

fri

ur 000

annan...................... 100 kg

eller 25 %

50: —

fri

fri

ur 000

Kryddnejlikor, nejlikstjälkar

och modernejlikor:

omalen.................... 100 kg

30: —

fri

fri

ur 000

annan...................... 100 kg

eller 20 %

30: —

fri

fri

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

291

1

1 2

3

4

5

6

09.08

Muskot, muskotblomma och

kardemumma:

100

muskot och muskotblomma

.................................. 100 kg

150: —

eller 25 %

fri

fri

200

kardemumma .... 100 kg

100: —

fri

fri

09.10

Timjan, lagerblad, saffran och

andra kryddor:

ur 900

timjan, lagerblad och lager­

bär ..........................................

fri

fri

fri

fri*

fri

300,

ur 900

ingefära och kurry . 100 kg

25: —

200

saffran.................... 100 kg

600: —

fri

fri

ur 900

andra...................... 100 kg

50: —

fri

fri

10.00

Ris...............................................

fri

fri

fri*

ur 10.07

Bovete, hirs, sorgbum, kana-

riefrö och annan spannmål:

ur 909

annat än hirs och sorghum

fri

fri

fri*

ur 11.01

Mjöl av spannmål:

700,

av annan spannmål än vete,

909

blandningar av vete och

råg, råg, korn, havre, majs,

hirs eller sorghum...............

fri

fri

fri

ur 11.02

Gryn av spannmål, fram­

ställda genom skalning, av-

rundning, krossning, varning

eller pressning av sädeskorn,

med undantag av skalat,

polerat, glaserat eller brutet

ris; groddar av spannmål

ävensom mjöl därav:

809

gryn och liknande produk­

ter av annan spannmål än

vete, blandningar av vete

och råg, råg, korn, havre,

majs, hirs eller sorghum . .

fri

fri

fri

11.03

Mjöl av torkade ärter, bönor

eller andra baljväxtfrön, hän­

förliga till nr 07.05 .................

fri

fri

fri

11.04

Mjöl av frukter, hänförliga

till 8 kap.....................................

fri

fri

fri

ur 11.08

Stärkelse; inulin:

909

inulin.....................................

fri

fri

fri

11.09

Gluten och glutenmjöl, även

rostade.......................................

12 %

12 %

6 %

ur 12.01

450, 550,

Oljehaltiga frön och frukter,

även sönderdelade:

ricinusfrön, oiticicafrön, bok-

650,

ur 909

ollon och sesamfrön...........

fri

fri

fri

ur 12.03

Frön, sporer och frukter med

huvudsaklig användning som

utsäde:

410, 420,

av foderbeta, sockerbeta,

430,

rödbeta, kålrot, rova och

ur 440

morot.....................................

fri

fri

fri

ur 12.04

Sockerbetor, färska eller tor­

kade, även skurna eller pul-

veriserade; sockerrör:

200

sockerrör ...............................

fri

fri

fri

12.05

Cikoriarötter, färska eller tor­

kade, även. sönderdelade men

292

Kurigl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

l

12.06

12.07

12.08

100

200

ur 000

ur 000

icke rostade:

färska.....................................

torkade ..................................

Humle och humlemjöl (lupu-

lin):

humle...................... 100 kg

humlemjöl (lupulin)...........

Växter samt frön, frukter och

andra växtdelar, färska eller

torkade, även sönderdelade

eller pulveriserade, med hu­

vudsaklig användning för

framställning av parfymer,

farmaceutiska produkter, in­

sekts- eller svampbekämp­

ningsmedel eller för liknande

ändamål.....................................

Johannesbröd, färskt eller tor­

kat, även sönderdelat eller

pulveriserat; fruktkärnor och

andra vegetabiliska produkter

med huvudsaklig användning

som livsmedel, ej hänförliga

200

till annat nummer:

aprikos-, persiko- och plom­

monkärnor ............. 100 kg

12.09

ur 12.10

13.01

13.02

13.03

14.01

100, 900

100 , 200

,

900

200

100, 300,

900

andra slag.............................

Halm och agnar av spannmål,

obearbetade eller enbart

hackade .....................................

Kålrötter samt foderbetor och

andra foderrotfrukter; foder-

kål; hö; klöver, lusern, lupin,

vicker, esparsett och liknande

foderväxter:

andra varor än lusernmjöl

och annat hömjöl...............

Vegetabiliska råämnen med

huvudsaklig användning för

färgning eller garvning..........

Schellack, kornlack, stocklack

o. d.; gummi arabicum och

dylika naturliga gummiarter;

naturliga gummihartser, hart­

ser och balsamer.....................

Växtsafter och växtextrakter;

pektinämnen, pektinater och

pektater; agar-agar samt an­

nat växtslem och andra för-

tjockningsmedel, erhållna ur

vegetabiliska ämnen:

pektinämnen, pektinater

och pektater........................

andra slag.............................

Vegetabiliska material med

huvudsaklig användning för

korgmakeriarbeten eller andra

flätade arbeten (korgvide,

vass, säv, bambu, rotting,

rafia ävensom tvättad, blekt

eller färgad halm samt lind-

4|5|6

fri

fri

fri

12 %

12 %

fri

65: —

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri*

20

: —

eller 15 %

fri

20

: —

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri

fri*

fri

fri

fri*

12

%

fri

12

%

fri

6

°/

fri

Kungl. Maj ds proposition nr 150 år 1967

293

1

! 2

1 3

4

5

6

bast och liknande materiali..

fri

fri

fri*

14.02

Vegetabiliska material med

huvudsaklig användning för

stoppning (kapock, kroll-

splint, sjögräs o. d.), även i

skikt, med eller utan för­

stärkning av annat material:

ur 200,

krusad fiber och annat er-

ur 900

sättningsmaterial för tagel

.................................. 100 kg

7: —

fri

fri

eller 15 %

100,

ur 200,

andra...............................

fri

fri

fri

ur 900

14.03

Vegetabiliska material med

huvudsaklig användning för

borstbinderiarbeten

(sorg-

hum, piassava, risrot och

liknande material), även bun­

tade eller snodda.....................

fri

fri

fri*

14.04

Hårda frön, fruktkärnor, skal

och nötter med huvudsaklig

användning som snidnings-

material (stennöt, fruktkärnor

av dumpalmen och liknande

material) ..................................

fri

fri

fri

14.05

Produkter av vegetabiliskt ur­

sprung, ej hänförliga till an­

nat nummer.............................

fri

fri

fri

ur 15.04

Fetter och oljor, även raffi­

nerade, av fisk eller havsdägg-

djur:

500

högvitaminhaltiga produk­

ter ...........................................

fri

fri

fri*

ur 15.07

Vegetabiliska fetter och feta

oljor, råa, renade eller raffi­

nerade:

linolja:

010

oblekt................. 100 kg

7: —

7: —

fri

510

blekt................... 100 kg

9: —

9: —

4: 50

004, 006,

träolja (tungolja), oiticica-

491, 991

olja och krotonolja.............

fri

fri

fri

ur 15.08

Animaliska och vegetabiliska

feta oljor, kokta, oxiderade,

dehydratiserade, faktiserade,

blåsta, polymeriserade eller

på annat sätt modifierade:

210,

linolja, ricinolja, träolja

291

(tungolja) och oiticicaolja .

.................................. 100 kg

9: —

9: —

4: 50

15.09

Garvfett (degras).....................

fri

fri

fri

ur 15.10

Fettsyror, sura oljor från

raffinering samt fettalkoho-

ler:

100, 504,

olein, ullfettsyra, ricinolje-

505

fettsyra och dehydratiserad

ricinolj ef ettsyra...................

fri

fri

fri

501

linoljefettsyra,

ävensom

andra fettsyror med ett

jodtal av minst 170. 100 kg

7: —

2: —

600

fettalkoholer........................

10 %

10 %

6 %

15.14

000

Spermaceti (valrav), rå, pres-

294

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

4

5

6

säd eller raffinerad, även fär­

gad ..............................................

fri

fri

fri

15.15

Bivax och andra insektsvaxer,

även färgade............................

fri

fri

fri

15.16

Vegetabiliska vaxer, även fär­

gade ............................................

fri

fri

fri

15.17

Återstoder från bearbetning

av fetter eller feta oljor eller

av animaliska eller vegetabi­

liska vaxer................................

fri

fri

fri

ur 16.01

Korv och liknande varor av

kött, fläsk eller andra djur­

delar eller av blod:

101, 201

gåsleverkorv ........................

fri

fri

fri

ur 16.02

Kött, fläsk och andra djurde-

lar, beredda eller konser­

verade, ej hänförliga till

nr 16.01:

191, 201

gåsleverpastej . .. 100 kg

500: —

eller 20 %

fri

fri

16.03

Köttextrakt och köttsaft----

fri

fri

fri

16.04

Fisk, beredd eller konserverad,

kaviar och kaviarersättning

härunder inbegripna:

fisk, hel eller i bitar:

endast kryddad eller soc-

kersaltad, icke i herme­

tiskt slutna detaljhan­

delsförpackningar:

059

skarpsill och sardeller i

förpackningar med en

nettovikt ej uppgående

till 45 kg........ 100 kg

50: —

50: —

25: —

051,

andra ............................

fri

fri

fri

101—109

andra slag:

161, 181,

inläggningar av sardin-

201

typ; tonfisk .. 100 kg

25: —

25: —

15: —

165, 182,

inläggningar av ansjo-

202

vistyp; inkokt lax....

........................ 100 kg

50: —

50: —

25: —

171, 179,

andra.............. 100 kg

75: —

75: —

40: —

183—

189,

203—

209

fiskrom:

220

störrom............... 100 kg

andra slag:

1 500: —

1 500: —

750: —

230

i förpackningar med en

nettovikt av minst 45

kg...................................

fri

fri

fri*

240

andra.............. 100 kg

125: —

125: —

65: —

275, 279

andra fiskprodukter 100 kg

75: —

75: —

40: —

16.05

Kräftdjur och blötdjur, be­

redda eller konserverade:

192, 201

ostron...................... 100 kg

120: —

120: —

60: —

no—

andra...................... 100 kg

75: —

75: —

40: —

191, 193,

199, 202,

209

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

295

1

2

3

4

5

6

ur 17.04

Sockerkonfektyrer, icke inne­

hållande kakao:

varor belagda med utjäm-

ningsskatt:

901

karameller........................

25 %

10 %

5 %

902

pastiller.............................

10 %

10 %

5 %

18.01

905

andra .................................

20 %

10 %

5 %

Kakaobönor, hela eller kros-

sade, även rostade . . 100 kg

15: —

fri

fri

18.02

Kakaoskal och kakaoavfall ..

fri

fri

fri

18.03

Kakaomassa (härunder inbe­

gripet kakaomassa i block),

även avfettad............100 kg

35: —

15: —

10: —

18.04

Kakaosmör (kakaofett) ....

18.05

....................................... 100 kg

35: —

15: —

10 :—

Kakaopulver, icke sötat ....

ur 18.06

35: —

15: —

10: —

Choklad och chokladvaror

samt andra födoämnen, inne­

hållande kakao:

201, 300,

varor belagda med utjäm-

901

ningsskatt.............................

10 %

10 %

5%

19.06

Nattvardsbröd, oblatkapslar

för farmaceutiskt bruk, sigill-

ur 19.08

100

oblater och liknande varor av

mjöl eller stärkelse..................

Bakverk, ej hänförliga till nr

19.07, även innehållande ka­

kao (oavsett mängden):

fri

fri

fri

biscuits och wafers.............

10 %

10 %

5 %

20.01

Köksväxter och frukter, inlag­

da i ättika eller ättiksyra, även

med tillsats av socker, salt,

kryddor eller senap:

100

köksväxter:

tomater i hermetiskt slut-

na detaljhandelsförpack­

ningar: kapris... 100 kg

50: —

25: —

20: —

andra.................. 100 kg

25: —

25: —

20: —

200

frukter.................... 100 kg

25: —

25: —

20: —

ur 20.02

Köksväxter, beredda eller

konserverade på annat sätt än

genom inläggning i ättika eller

ättiksyra:

155

tomatpulp och tomatpuré .

fri

fri

fri*

ur 199

tomater i hermetiskt slutna

•detaljhandelsförpackningar

...................................... 100 kg

50: —

25: —

20: —

170

oliver....................... 100 kg

25: —

25: —

12: 50

120

svampar:

i hermetiskt slutna de­

taljhandelsförpackningar

75: —

75: —

65: —

eller 15 %

eller 13

140

andra.................. 100 kg

75: —

75: —

65: —

sparris..................... 100 kg

75: —

75: —

65: —

no,

andra, med undantag av po-

20.06

ur 199

tatisprodukter .... 100 kg

Frukter, beredda eller kon­

serverade på annat sätt, med

eller utan tillsats av socker

eller alkohol:

25: —

25: —

20: —

296

Kungl. Maj. ts proposition nr 150 år 1967

1 1 2

3

1 4

1 5

1 6

100

pulp......................... 100 kg

andra slag:

30: —

30: —

15: —

200,

ananas, aprikoser, persi-

500—

kor samt blandade fruk-

700

ter (fruktsallad) . 100 kg

25: —

25: —

12: 50

800

jordnötter, kokosnötter,

paranötter, kasjunötter

(casliewnötter) samt nöt­

ter hänförliga till nr

08.05 ................... 100 kg

30: —

25: —

fri

300

citrusfrukter:

grapefrukter . 100 kg

andra:

30:—

30: —

15: —

sockrade:

mandariner...........

................. 100 kg

30: —

30: —

15: —

andra . . . 100 kg

60: —

30: —

15: —

andra......... 100 kg

30: —

30: —

15: —

400, 900

andra frukter:

sockrade:

plommon och guava

15: —

..................... 100 kg

50: —

30: —

andra......... 100 kg

60: —

30: —

15: —

andra............. 100 kg

30: —

30: —

15: —

ur 20.07

Saft av frukter eller köks­

växter, även med tillsats av

socker men icke innehållande

alkohol:

osockrad:

av citrusfrukter:

101

på kärl vägande brutto

över 3 kg ... . 100 kg

15: —

15: —

5: —

105

på andra kärl. 100 kg

av äpplen, päron, körs­

bär, svarta eller röda vin­

bär, krusbär, hallonjord­

gubbar eller lingon:

20: —

20: —

7: 50

ur 201

på kärl vägande brutto

över 3 kg .... 100 kg

20: —

20: —

10: —

ur 205

på andra kärl . 100 kg

av andra frukter:

30: —

25: —

12: 50

ur 201

på kärl vägande brutto

över 3 kg .... 100 kg

20: —

20: —

10: —

ur 205

på andra kärl . 100 kg

25: —

25: —

12: 50

301, 305

av köksväxter . . 100 kg

20: —

20: —

10: —

21.01

Rostad cikoriarot och andra

rostade kaffesurrogat, även-

©>

fri

som extrakter därav . 100 kg

20: —

eller 5 %

fri

21.02

Extrakter och essenser av

kaffe, te eller matte; preparat

på basis av dylika extrakter

eller essenser............................

10 %

fri

fri

ur 21.03

Senapspulver och beredd se­

nap:

10 %

200

20 %

5 %

ur 21.04

Såser och andra för smaksätt­

ning avsedda preparat:

009

innehållande högst 20 %

fett:

18 %

8 %

4 %

kurrypasta........................

10 %

8 %

4 %

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

297

1

2

3

4

5

6

andra.................................

8 %

8 %

4 %

ur 21.05

Sopp- och buljongpreparat

samt färdiga soppor och bul­

jonger:

119, 199,

Innehållande högst 20 %

219, 299

fett.........................................

10 %

10 %

7 %

ur 21.06

Jäst, s. k. torrjäst härunder

inbegripen, och bakpulver:

300

bakpulver..............................

15 %

15 %

7,5 %

ur 21.07

Beredda näringsmedel, ej hän­

förliga till annat nummer:

310

icke alkoholhaltiga bered­

ningar för framställning av

drycker ..................................

10 %

10 %

8 %

ur 22.01

Vatten, mineralvatten, kol-

syrat vatten, is och snö:

105, 200

annat än kolsyrat vatten .

fri

fri

fri

ur 22.02

Lemonader, aromatiserat mi­

neralvatten, aromatiserat kol­

syrat vatten och andra alko­

holfria drycker, med undantag

av frukt- och köksväxtsaft,

hänförlig till nr 20.07:

009

andra än kolsyrade drycker

fri

fri

fri

ur 22.03

Maltdrycker:

104, 204,

med en alkoholhalt översti-

904

gande 2,8 men icke 3,6 vikt­

procent ........................ 100 1

15: —

12: —

12: —

plus belopp

plus belopp

plus belopp

motsvarande motsvarande motsvarande

inhemsk

inhemsk

inhemsk

beskattning

beskattning

beskattning

105, 205,

med en alkoholhalt över-

905

stigande 3,6 viktprocent ..

........................................... 100 1

18: —

14: —

14: —

plus belopp

plus belopp

plus belopp

motsvarande motsvarande motsvarande

inhemsk

inhemsk

inhemsk

22.04

beskattning

beskattning

beskattning

Druvmust i jäsning, ävensom

druvmust, vars jäsning avbru­

tits på annat sätt än genom

tillsats av alkohol:

100

på kärl rymmande högst 10

liter.............................. 100 1

50: —

50: —

25: —

900

på andra kärl............ 100 1

20: —

20: —

10: —

22.05

Vin av färska druvor; druv­

must, vars jäsning avbrutits

genom tillsats av alkohol:

100

musserande................100 1

annat:

200: —

200: —

100: —

med en alkoholhalt av

högst 14 volymprocent:

210

på kärl rymmande

högst 10 liter .. . 100 1

50: —

50: —

25: —

290

på andra kärl ... 100 1

med en alkoholhalt över­

stigande 14 volympro­

cent:

20: —

20: —

10: —

310

på kärl rymmande

högst 10 liter .. . 100 1

135: —

135: —

67: 50

390

på andra kärl ... 100 1

100: —

100: —

50: —

10f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 150

298

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

1 4

1 5

6

22.06

Vermut och annat vin av

färska druvor, berett med

växtdelar eller aromatiska

ämnen:

med en alkoholhalt av högst

14 volymprocent:

101

på kärl rymmande högst

10 liter.................... 100 1

50:--

50: —

25: —

901

på andra kärl........ 100 1

med en alkoholhalt översti­

gande 14 volymprocent:

20: —

20: —

10: —

105

på kärl rymmande högst

10 liter....................100 1

135: —

135: —

67: 50

905

på andra kärl........ 100 1

100: —

100: —

50: —

22.07

Andra jästa drycker, såsom

cider (äppel- och päron vin)

och mjöd:

100

musserande, andra än cider

....................................... 1001

200: —

200: —

100: —

andra:

med en alkoholhalt av

högst 14 volymprocent:

210

på kärl rymmande

högst 10 liter . . . 100 1

50: —

50: —

25: —

290

på andra kärl ... 1001

med en alkoholhalt över­

stigande 14 volympro­

cent:

20: —

20: —

10: —

310

på kärl rymmande

högst 10 liter . . . 100 1

135: —

135: —

67: 50

390

på andra kärl ... 100 1

100: —

100: —

50: —

22.08

Alkohol (etanol, etylalkohol),

odenaturerad, med en alkohol­

halt av minst 80 volympro­

cent; alkohol (etanol, etyl­

alkohol), denaturerad, oavsett

12 %

fri; 12 %

6 %

22.09

Alkohol (etanol, etylalkohol),

odenaturerad, med en alko­

holhalt av mindre än 80

volymprocent; brännvin, likör

och andra alkoholhaltiga dryc­

ker; alkoholhaltiga beredning­

ar (s. k. koncentrerade ex­

trakt) för framställning av

drycker:

210, 290

likör, bitter och liknande

92: 50

drycker........................ 100 1

andra drycker; odenature­

rad alkohol med en alko­

holhalt av mindre än 80

185: —

185: —

volymprocent:

101, 610,

på kärl rymmande högst

67: 50

310, 760,

410, 860,

10 liter.................... 1001

135: —

135: —

510

17: 50

105, 690,

390, 780,

490, 880,

på andra kärl............ 100 l1

35: —

35: —

590

Tullen beräknas efter en alkoholhalt av 50 volymprocent vid 15° C.

Kungl. Maj.ts proposition nr 150 år 1967

299

1

2

3

4

5

6

900

alkoholhaltiga beredningar

(s. k. koncentrerade ex­

trakt) för framställning av

drycker ..................................

10 %

10 %

5 %

22.10

Ättika.........................................

15 %

12 %

6 %

23.01

Mjöl och pulver, otjänliga till

människoföda, av kött eller

andra djurdelar eller av fisk,

kräftdjur eller blötdjur; gre-

var...............................................

fri

fri

fri*

ur 23.04

Olj ekakor och andra återsto­

der från utvinning av vegeta­

biliska oljor, med undantag

av bottensatser och avslem-

ningsåterstoder:

901

mandelkli..............................

fri

fri

fri

23.05

Vindruv och rå vinsten.........

fri

fri

fri

ur 23.07

Fodermedel med tillsats av

melass eller socker; andra

beredda fodermedel:

100, 901,

hundbröd; vitaminfoderme-

902

del och mineralfodermedel

icke innehållande torrmjölk

fri

fri

fri

24.01

Råtobak samt avfall av tobak

fri

fri

fri

24.02

Tobaksvaror och tobaksex-

trakt:

cigarrer och cigariller, vä­

gande per st.:

121

högst 1,7 g............. 10 st.

0: 33

0: 33

0: 17

122

mer än 1,7 g men icke

mer än 3 g............. 10 st.

0: 64

0: 64

0: 32

in

mer än 3 g men icke mer

än 5 g...................... 10 st.

1: 31

1:31

0: 66

112

mer än 5 g............. 10st.

cigarretter, vägande per st.:

1: 77

1: 77

0: 89

201

högst 0,85 g...........10 st.

0: 12

0: 12

0: 06

202

mer än 0,85 g. . . . 10 st.

0: 21

0: 21

0: 11

300

röktobak................. 100 kg

975: —

975: —

487:50

400—600

andra slag.............................

fri

fri

fri

25.02

Svavelkis och andra naturliga

järnsulfider, orostade.............

fri

fri

fri

25.06

Kvarts, annan än naturlig

sand; kvartsit, även grovt

tillformad genom klyvning,

huggning eller sågning, dock

icke vidare än till rätblock . .

fri

fri

fri

25.07

Lera (kaolin, bentonit o.d.),

andalusit, cyanit och silli-

manit, även brända, med

undantag av expanderade

leror, hänförliga till nr 68.07;

mullit; chamotte och dinas ..

fri

fri

fri

25.08

Krita:

100

obearbetad...........................

fri

fri

fri

200

malen eller slammad.........

5 %

5 %

2,5 %

25.09

Jordpigment, även brända,

samt blandningar därav; na­

turlig järnglimmer..................

fri

fri

fri

25.11

Naturligt bariumsulfat (tung-

spat); naturligt bariumkarbo-

nat (witherit), även bränt ...

fri

fri

fri*

25.12

Diatomacéhaltiga fossilmjöl

300

Kungl. Maj:ts proposition nr 150 år 1967

1

2

3

4

5

6

och andra liknande kisel-

dioxidhaltiga jordarter (infu-

soriejord, kiselgur, trippe,

diatomit o. d.), med en vikt

per dm3 av högst 1 kg, även

brända .......................................

fri

fri

fri

25.13

Pimsten; smärgel; naturlig

korund, naturlig granat och

andra naturliga slipmedel,

även värmebehandlade.........

fri

fri

fri*

25.14

Skiffer, även grovt tillformad

genom klyvning, huggning el­

ler sågning, dock icke vidare

än till rätblock........................

fri

fri

fri

25.15

Marmor, kalktuff (travertin)

och annan monument- eller

byggnadskalksten med en vikt

per dm3 av 2,5 kg eller där­

över samt alabaster, även

grovt tillformade genom klyv­

ning, huggning eller sågning,

dock icke vidare än till rät­

block ..........................................

fri

fri

fri

25.16

Granit, porfyr, basalt, sand­

sten och annan monument-

eller byggnadssten, även grovt

tillformade genom klyvning,

huggning eller sågning, dock

icke vidare än till rätblock . .

fri

fri

fri

25.17

Småsten och krossad sten

(även

värmebehandlade),

grus, makadam ochtjärmaka-

dam av sådant slag, som van­

ligen användes för inbland­

ning i betong eller för väg­

byggen, banbyggen e. d.; flin­

ta och singel, även värmebe­

handlade; krosskorn och skärv

(även värmebehandlade) samt

pulver av stenarter, hänförliga

till nr 25.15 eller 25.16..........

fri

fri

fri*

25.18

Dolomit, även grovt tillfor­

mad genom klyvning, hugg­

ning eller sågning, dock icke

vidare än till rätblock; bränd

dolomit; stampmassa av dolo­

mit (t. ex. tjärdolomit)..........

fri

fri

fri

25.20

Gipssten; anhydrit; bränd

gips, även färgad eller för­

satt med mindre mängd acce-

leratorer eller fördröj nings-

medel, med undantag av gips,

speciellt beredd för dental-

bruk............................................

fri

fri

fri*

25.21

Kalksten med huvudsaklig

användning för framställning

av kalk eller cement eller för

metallurgiskt ändamål...........

fri

fri

fri

25.22

Kalk, osläckt eller släckt,

samt hydraulisk kalk.............

fri

fri

fri

25.23

Portlandcement, aluminatce-

ment, slaggcement och lik-