Kungi. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

11

Bilaga 3

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­

rådet på Stockholms slott den 3 november 1967.

Närvarande:

Statsministern

E^{rlander ,} ministern för utrikes ärendena

N^{ilsson ,} statsråden

S^träng, A^ndersson, L^ange, K^ling, H^olmqvist, P^alme, S^ven-E^ric N^ilsson,

L^undkvist, G^ustafsson, G^eijer, O^dhnoff, W^ickman, M^oberg.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler härefter

de ärenden under försvarsdepartementets handläggning som angår utgifter

på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Fjärde huvudtiteln

O. Diverse

[1] O 4. Kostnader för projektilröjning på Järvafältet. I enlighet med för­

slag i prop. 1967: 1 (bil. 6 s. 183) anvisade riksdagen för budgetåret 1967/68

ett reservationsanslag av 200 000 kr. till projektilröjning på Järvafältet.

Från anslaget bestrids kostnaderna för den projektilröjning inom norra

Järvafältets ytterområden, som bedöms möjlig att genomföra i avvaktan

på flyttningen av I 1 och Ing 1 från Järvafältet.

Fortifikationsförvaltningen hemställer i skrivelse den 29 september 1967

att ytterligare 100 000 kronor ställs till myndighetens förfogande för pro­

jektilröjning under innevarande budgetår. Röjningsarbetet har kunnat be­

drivas i större omfattning än beräknat genom att relativt stora områden

kunnat ställas till förfogande för röjning samt genom att väderleken under

sommaren 1967 varit särskilt gynnsam för arbetet. Från och med den 1

12

april 1967 har vidare arbetskostnaderna ökat. De för ändamålet disponibla

medlen beräknas därför vara förbrukade redan under hösten 1967.

Departementschefen

Med hänsyn till den planerade exploateringen för civila ändamål av mar­

ken inom norra Järvafältet anser jag det angeläget att projektilröjningsar­

betena på Järvafältet får fortgå utan avbrott. Jag föreslår därför att 100 000

kr. anvisas på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår för att

möjliggöra fortsatt projektilröjning under budgetåret. Ifrågavarande kost­

nad bör i likhet med tidigare anvisade medel för ändamålet beräknas utan­

för försvarets ram.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Kostnader för projektilröjning på Järvafältet på

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa

ett reservationsanslag av 100 000 kr.

[2] O 5. Förband med särskild budget. 1964 års försvarskostnadsutredning

(FKU) har till uppgift att undersöka möjligheterna att införa nya metoder

för budgetering och redovisning inom de delar av statsförvaltningen som

bör till försvarsdepartementet. Utredningens uppdrag får ses som ett led i

det omfattande arbete som pågår inom försvarsdepartementets verksamhets­

område i syfte att införa nya metoder för långsiktsplanering, genomförande

och uppföljning av verksamheten. Det knyter därmed an till det arbete på

införande av programbudget för försvarsdepartementets verksamhetsområ­

de för vilket redogjorts i prop. 1967: 110 (s. 5 ff).

FKU har fått Kungl. Maj :ts medgivande att bedriva viss försöksverk­

samhet inom Södra militärområdet. Syftet härmed har varit att på lokal

och regional nivå pröva och få underlag för detaljutformning av ett system

för ekonomisk planering, samordning, ledning och kontroll av verksam­

heten. I ett sådant system är budgetering och kostnadsredovisning de vä­

sentliga elementen. För givna uppgifter budgeteras beräknad förbrukning

av resurser, uttryckta som kostnader. Kontroll av resursförbrukning sker

genom kostnadsredovisning. Jämsides med denna kontrolleras även upp­

nådda prestationer. En försöksverksamhet av angivet slag har under bud­

getåret 1966/67 bedrivits vid bl. a. Norra Smålands regemente (I 12),

Skånska dragonregementet (P 2) och Skånska flygflottiljen (F 10).

Ett väsentligt syfte med försöksverksamheten är att pröva vilka konse­

kvenser en större ekonomisk handlingsfrihet för lokala myndigheter får för

effektiviteten i verksamheten. Enligt gällande budgetsystem anvisas medel

till lokala myndigheter enligt beslut av centrala myndigheter från ett stort

antal riksstatsanslag som i sin tur kan delas upp på anslagsposter eller

andra anvisningar på maximerade belopp. Genom dessa anvisningar reg­

leras vilka slag av resurser som får förbrukas vid förbanden och omfatt­

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

13

ningen av förbrukningen. Kontroll av förbrukningen sker genom bokföring

på redovisningstitlar som svarar mot anvisningarna. Budget- och redovis­

ningssystemet styr härigenom de lokala myndigheternas val och förbruk­

ning av resurser. Systemet försvårar eller rent av omöjliggör ett användan­

de av de budget- och redovisningsmetoder som KFU önskar få prövade. Ut­

redningen har därför begärt att medel till försöksförbanden I 12, P 2 och

F 10 för budgetåret 1967/68 anvisas såsom ett belopp. Verksamheten förut­

sätts härvid regleras med tillhjälp av förbandsbudgeter. Dessa innehåller

dels de uppgifter som överordnade myndigheter ålagt förbanden dels be­

räknad resursförbrukning m. m. Förbandens uppgifter och mot dessa sva­

rande resursförbrukning fördelas på kostnadsbärare som förutsätts ha di­

rekt anknytning till programbudgetens programindelning.

Riksrevisionsverket som yttrat sig över FKU framställning framhåller att

tillämpningen av en medelsredovisning av den typ som föreslagits bör ge

erfarenheter som inte bara är av värde för verksamheten vid försöksförban­

den utan även i ett större sammanhang. Riksrevisionsverket har med hän­

syn härtill inte något att erinra mot bifall till framställningen. Verket före­

slår att för ändamålet upptas ett särskilt riksstatsanslag', som bör upp­

föras med ett formellt belopp av 1 000 kr.

Genom beslut den 30 juni 1967 har Kungl. Maj :t föreskrivit att försöks­

verksamhet med verksamhetsplanering, budgetering, kostnadsredovisning

och verksamhetskontroll (prestationsmätningar) samt därav betingade or-

ganisationsförsök får bedrivas under budgetåret 1967/68 vid I 12, P 2 och

F 10. Verksamheten vid förbanden skall regleras enligt särskilda av Kungl.

Maj :t godkända förbandsbudgeter. Vidare har förordnats att nettoutbetal­

ningarna för budgetåret 1967/68 icke får överstiga för I 12 18 634 000 kro­

nor, för P 2 18 707 000 kronor och för F 10 38 156 000 kronor. Dessa utbe­

talningar redovisas tills vidare vid sidan av riksstaten på särskilda för-

skottstitlar.

Utbetalningarna för I 12, P 2 och F 10 egen verksamhet får inte ske från

anslag som finns uppfört under fjärde huvudtiteln i riksstaten för bud­

getåret 1967/68. Inte heller får utgiftsstaten för försvarets fastighetsfond

för budgetåret 1967/68 utan Kungl. Maj :ts medgivande utnyttjas för ut­

betalningar som hänför sig till I 12, P 2 eller F 10.

Slutligen har Kungl. Maj :t föreskrivit att vissa belopp på reservations­

anslag under fjärde huvudtiteln skall ställas till Kungl. Maj :ts förfogande

samt att vissa belopp av försvarets fastighetsfond inte får utnyttjas utan

Kungl. Maj :ts medgivande. De belopp som sålunda spärrats motsvarar vad

som i förbandsbudgeterna upptagits för ändamålen.

Departementschefen

En utvidgad försöksverksamhet med verksamhetsplanering, budgetering,

kostnadsredovisning och verksamhetskontroll har enligt min mening stor

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

14

betydelse för strävandena att finna former för en ytterligare förbättrad hus­

hållning på olika områden inom försvaret.

Den beslutade försöksverksamheten är också av stort värde som under­

lag för beslut om programbudgetering och dess tillämpning på olika nivåer

inom departementets verksamhetsområde.

Om försöksverksamhet av det slag som enligt Kungl. Maj :ts beslut den

30 juni 1967 bedrivs vid I 12, P 2 och F 10 under innevarande budgetår

inte skall snedvridas genom tillämpning av det nuvarande budget- och

redovisningssystemet, krävs särskilda åtgärder. Riksrevisionsverket har

därför föreslagit att utbetalningarna för försöksförbanden under budget­

året 1967/68 skall redovisas på ett särskilt anslag i riksstaten. Jag ansluter

mig till ämbetsverkets förslag. För ändamålet bör ett förslagsanslag »För­

band med särskild budget» anvisas på tilläggsstat I.

Förslagsanslaget Förband med särskild budget bör uppföras med ett for­

mellt belopp av 1 000 kr. Anslaget bör inte få belastas med utbetalningar

till större belopp än netto 75 497 000 kr. Detta belopp svarar mot de en­

ligt Kungl. Maj :ts beslut den 30 juni 1967 medgivna sammanlagda netto­

utbetalningarna till I 12, P 2 och F 10 under budgetåret 1967/68.

En anordning av angivet slag innebär inte att den för det militära för­

svaret för innevarande budgetår fastställda utgiftsramen får överskridas.

Besparingar som svarar mot de budgeterade utgifterna vid försöksförban­

den bör uppkomma på riksstatsanslag som inte får belastas med utgifter

för dessa förband. Kungl. Maj :t får vidta åtgärder för att reglera den sam­

manlagda medelsförbrukningen. Viss avstämning av medelsförbrukningen

bör göras innan prisregleringsanslaget disponeras slutligt.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Förband med särskild budget på tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett förslagsanslag

av 1 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

15

Bilaga 4

S 0 CI ALD E PARTE M E NTET

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Kungl.

Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i statsrådet

på Stockholms slott den 3 november 1967.

N är varande:

Statsministern

E^{rlander ,} ministern för utrikes ärendena

N^{ilsson ,} statsråden

S^träng, A^ndersson, L^ange, K^ling, H^olmqvist, P^alme, S^ven-E^ric N^ilsson,

L^undkvist, G^ustafsson, G^eijer, O^dhnoff, W^ickman, M^oberg.

T. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Geijer, anmäler härefter

de ärenden under socialdepartementets handläggning som angår utgifter

på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Femte huvudtiteln

G. Universitetssjukhus m. m.

[1] G 6. Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimerlasarettet

in. in. Till detta ändamål har för budgetåret 1967/68 anvisats ett reserva­

tionsanslag av 1 000 kr.

Direktionen för karolinska sjukhuset

För verksamhet med njurtransplantationer och för en vårdenhet för pa­

tienter med hjärtinfarkt vid serafimerlasarettet föreslås att 500 000 kr. an­

visas enligt följande.

1. Utrustning för njurtransplantationsverksamhet ....................... 300 000

2. Utrustning för en hjärtinfarktenhet................................................. 200 000

500 000

16

1. Med bidrag från statens medicinska forskningsråd påbörjades år 1964

njurtransplantationskirurgi vid serafimerlasarettets kirurgiska klinik, var­

vid njurar opereras in hos människor som inte själva har fungerande nju­

rar. Före januari 1967 har sammanlagt 32 sådana transplantationer utförts.

Av dessa fungerade den inopererade njuren fortfarande hos 14 patienter i

januari 1967. Verksamheten har alltjämt karaktär av utvecklingsarbete. Den

ställer emellertid krav som inte kan tillgodoses inom den fastställda ramen

för serafimerlasarettets normala verksamhet. Vunna resultat av nj urtrans­

plantationskirurgin talar för att verksamheten bör få bedrivas i en omfatt­

ning, som kan förenas med övrig kirurgisk verksamhet inom kliniken. Hän­

syn måste därvid även tas till de s. k. serviceavdelningarnas kapacitet. Sär­

skilda utredningar har verkställts angående förutsättningarna för den fram­

tida nj ur transplantationskirurgin vid serafimerlasarettet. Man kan räkna

med att ca 55 fall årligen inom storstockholmsområdet är lämpade för ifrå­

gavarande operationer. Utredningarna visar emellertid att serafimerlasa­

rettets resurser medger högst 25 njurtransplantationer per år. Direktionen

förordar därför, att verksamheten dimensioneras till att omfatta högst 25

njurtransplantationer per år. Verksamheten, som i huvudsak förutsätts byg­

ga på användande av njurar från avlidna, bör förläggas till dagtid. Detta

förutsätter att en givarorganisation skapas, som kan utnyttja samtliga kirur­

giska kliniker i storstockholmsområdet. Överläkaren vid kirurgiska klini­

ken vid serafimerlasarettet bör svara för uppbyggnaden av en sådan orga­

nisation. I detta sammanhang understryks bl. a. angelägenheten av att ett

intensivt studium ägnas problemet om förlängning av den tid som står till

förfogande för funktionsdugligheten hos ett uttaget transplantat.

Patienter, som skall undergå en njuroperation, måste i avvaktan härpå

få blodet regelbundet renat genom s. k. dialysbehandling. För sådan behand­

ling måste ett särskilt njurdialysrum anordnas inom kirurgiska kliniken.

Kostnaderna för anordnandet härav beräknar direktionen till ca 90 000 kr.

Dessa kostnader kan bestridas från det anslag till serafimerlasarettets un­

derhåll, som finns upptaget under karolinska sjukhusets delfond av statens

allmänna fastighetsfond.

Direktionen framhåller i detta sammanhang att dialysrummet kräver

särskild personal för övervakning av patienterna m. m. Förutom vid kirur­

giska kliniken behövs en förstärkning av personalen även vid anestesiav-

delningen och kemiska centrallaboratoriet med anledning av njurtransplan-

tationsverksamheten vid lasarettet. Sammanlagt räknar direktionen med

ett behov av 400 000 kr. årligen till avlöningar åt personal för verksamhet

som sammanhänger med njurtransplantationskirurgin. Detta innebär en

viss inte närmare redovisad nedskärning av det behov av två läkare och ca

nitton andra tjänstemän, som läggs fram i utredningarna till en be­

räknad kostnad av inte fullt 600 000 kr. per år i löneläget år 1966. I utred­

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

ningarna uppskattas vidare vissa årliga omkostnader för verksamheten till

100 000 kr.

För dialysbehandlingen fordras dialysapparater, dialysfilter och special­

bord in. m. för ca 135 000 kr. Vidare behövs blodkylskåp, blodvärmare och

övervakningsapparatur för ca 60 000 kr. Provtagning och rutinanalyser i

samband med njurtransplantationsverksamheten bör ske vid ett särskilt

laboratorium inom kliniskt-kemiska centrallaboratoriet. Laboratoriet bör

bl. a. utrustas med viss s. k. autoanalyser. Kostnaden för laboratorieutrust-

ningen beräknas till ca 85 000 kr. Slutligen räknar direktionen med att viss

utrustning för ca 30 000 kr. behövs på olika arbetsplatser vid lasarettet. To­

talt fordras utrustning för avrundat 300 000 kr.

2. Man kan räkna med att årligen ta emot 250 patienter med hjärtinfarkt

vid serafimerlasarettets medicinska klinik. Vårdresurserna är otillräckliga.

Tre intensivobservationsplatser för patienter med hjärtinfarkt bör inrättas

inom en vårdavdelning vid medicinska kliniken. Denna bör utrustas med

EKG- och registreringsapparatur m. in. för ca 200 000 kr.

Direktionen erinrar om att Stockholms stad övertar huvudmannaskapet

för serafimerlasarettet den 1 juli 1968.

Yttranden

Medicinalstyrelsen finner förslaget till framtida organisation av njur-

transplantationsverksamheten vid serafimerlasarettet förtjänstfullt och till­

styrker bifall till framställningen. Byggnadsstyrelsen anser att man bör un­

dersöka möjligheterna att utöka bilokalerna till föreslaget nj ur dialysrum.

I övrigt har styrelsen inget att erinra. Kostnaden för anordnandet av rum­

met uppskattar styrelsen dock till totalt 130 000 kr.

Stockholms stadskollegium anser, att den nj ur transplantationskirurgi ska

verksamheten för storstockholmsområdet bör i en framtid förläggas till

det blivande Huddinge sjukhus. I avvaktan härpå bör verksamheten i före­

slagen omfattning fortsättas vid serafimerlasarettet. Stadskollegiet tillstyr­

ker de framlagda förslagen men understryker, att verksamheten bör inrik­

tas på att tillgodose storstockholmsområdets behov. Fördelningen av kost­

nader för personal och övriga omkostnader förutsätts komma att regleras

enligt det avtal om huvudmannaskap för och läkarutbildning vid serafimer­

lasarettet in. m. som träffas inför lasarettets överlämnande till Stockholms

stad den 1 juli 1968.

Departementschefen

Driften av serafimerlasarettet beräknas komma att övertas av Stockholms

stad den 1 juli 1968.

Med bidrag från statens medicinska forskningsråd har njurtransplanta-

2 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr

155

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

17

18

tionskirurgi — innebärande att njurar opereras in hos människor som sak­

nar fungerande njurar — bedrivits vid serafimerlasarettets kirurgiska kli­

nik sedan år 1964. Fram till januari 1967 har sammanlagt 32 sådana njur­

transplantationer utförts. Hos 14 av patienterna fungerade den inopererade

njuren fortfarande nämnda månad. Njurtransplantationsverksamheten har

emellertid ställt krav, som i längden inte kan tillgodoses inom ramen för

serafimerlasarettets normala verksamhet. Direktionen har nu lagt fram för­

slag, som syftar till att foga in njurtransplantationskirurgin i lasarettets

normala verksamhet. Sålunda föreslås att en särskild dialysavdelning an­

ordnas för patienter, som står i tur för njurtransplantation. Vidare räknar

direktionen bl. a. med ett särskilt laboratorium inom kliniskt-kemiska cen­

trallaboratoriet för provtagningar och analyser.

Behovet av njurtransplantationer inom stor stockholmsområdet har upp­

skattats till 55 operationer varje år. Vissa utredningar som gjorts av direk­

tionen visar emellertid att det av många orsaker inte är möjligt att utföra

flera än 25 sådana operationer årligen vid lasarettet. På sikt får man därför

räkna med att verksamheten tas upp även vid något annat sjukhus i områ­

det. Det framgår även av direktionens förslag att den organisation för njur-

transplantationsverksamhet, som f. n. är möjlig på serafimerlasarettet, blir

relativt dyrbar. Den måste därför betraktas som en försöksorganisation un­

der ett flerårigt medicinskt utvecklingsarbete.

Direktionens förslag innebär att ca 25 njurtransplantationer skall kunna

utföras varje år vid serafimerlasarettet.

Kostnaderna för anordnandet av dialysavdelningen har byggnadsstyrelsen

uppskattat till 130 000 kr. Direktionen för karolinska sjukhuset beräknar

personalkostnaderna för njurtransplantationsverksamheten till 400 000 kr.

per år räknat i 1966 års löneläge. På omkostnadssidan uppskattas merutgif-

terna till ca 100 000 kr. årligen, vartill kommer anskaffningskostnader för

viss utrustning.

Stockholms stad, som beräknas överta lasarettet den 1 juli 1968, har

inte haft något att erinra mot direktionens förslag rörande transplanta-

tionsverksamheten. Medicinalstyrelsen tillstyrker bifall till förslagen.

Jag finner direktionens förslag väl avvägda och tillstyrker att de genom­

förs under innevarande budgetår. För anskaffning av utrustning till njur-

transplantationsverksamhet vid serafimerlasarettet beräknar jag samman­

lagt 300 000 kr.

Kostnaderna för anordnande av dialysavdelningen bör bestridas genom

ianspråktagande av tillgängliga underhållsmedel från karolinska sjukhusets

delfond av statens allmänna fastighetsfond. Det ankommer på Kungl. Maj :t

att besluta om de överskridanden av avlönings- och omkostnadsanslagen

för serafimerlasarettet, som kan komma att behövas med anledning av

njurtranspläntationsverksamheten.

Inom lasarettets medicinska klinik bör vidare i enlighet med direktionens

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

19

förslag snarast anordnas tre vårdplatser för patienter med hjärtinfarkt. För

utrustning till denna verksamhet beräknar jag 200 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid

serafimerlasarettet m. in. på tilläggsstat I till riksstaten för

budgetåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 500 000

kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr i55 år 1967

[2] G 9. Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning. Till detta ändamål

har för budgetåret 1967/68 anvisats ett reservationsanslag av 2 850 000 kr.

Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala

Under anslagsposten Akademiska sjukhusets i Uppsala delfond av sta­

tens allmänna fastighetsfond har de senaste budgetåren tagits upp medel

för inköp av bostadsrättslägenheter för sjukhusets behov. Sjukhuset har

kunnat bl. a. förvärva 14 femrumslägenheter i ett nyligen uppfört bostads­

område. Lägenheterna bör möbleras, varefter sjukhuset kan hyra ut lägen­

heterna till anställda vid sjukhuset. Kostnaderna för erforderliga möbler

beräknas till 150 000 kr. I hyresintäkten kommer sedan att kunna läggas

in såväl amortering som ränta på möbleringskostnaderna.

Departementschefen

Akademiska sjukhuset i Uppsala har förvärvat ett antal större bostads­

rättslägenheter. För att dessa lägenheter skall kunna utnyttjas som bostä­

der för viss sjukhuspersonal bör de hyras ut i möblerat skick. Kostnaderna

för anskaffning av möbler, vilken bör ske snarast möjligt, beräknar jag i

likhet med sjukhusdirektionen till 150 000 kr. Räntor och amortering på

dessa kostnader avses läggas in i hyrorna.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning på

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa

ett reservationsanslag av 150 000 kr.

[3] G 15 a. Bidrag till regionsjukhuset i Linköping. Något anslag till detta

ändamål finns inte upptaget i riksstaten för budgetåret 1967/68.

Statens förhandling snämnd

Förhandlingsnämnden har under våren 1967 slutit avtal med Östergöt­

lands läns landsting om läkarutbildning vid regionsjukhuset i Linköping.

Avtalet är träffat under förbehåll om godkännande av Kungl. Maj :t och

landstinget.

20

Avtalet innehåller i huvuddrag följande. Landstinget skall vid region­

sjukhusets kommande utbyggnad anordna och utrusta sjukhuset även för

läkarutbildning och klinisk forskning. Därvid skall lokalerna för läkarut­

bildningen, som läsåret 1969/70 inleds med det propedeutiska årets kurser,

dimensioneras för årlig intagning av ca 85 medicine kandidater. Staten

skall i princip lämna investeringsbidrag med 25 % av kostnaderna för an­

läggningens färdigställande. Bidraget skall tillhandahållas i ungefärlig pro­

portion till landstingets utlägg med början under januari 1968. Avtalet

avses gälla fr. o. in. den 1 juli 1967 t. o. in. den 30 juni 1970. Parterna avser

att ta upp förhandlingar om ett nytt avtal under år 1968. Landstinget har

emellertid fått viss garanti för investeringsbidrag även för tiden efter den

30 juni 1970.

Statens förhandlingsnämnd, som den 16 mars 1967 överlämnat avtalet

för Kungl. Maj ds prövning, har varit medveten om svårigheterna för stats­

makterna att hinna pröva avtalet före den 1 juli 1967 då avtalet enligt sin

lydelse skulle träda i kraft. Nämnden har i frågan anfört följande.

Eftersom anslag till bidrag för regionsjukhuset i Linköping inte finns upp­

taget i 1967 års statsverksproposition, torde bidrag inte kunna börja ut­

betalas den 1 juli 1967. En hel del byggnadsåtgärder som enligt avtalet är

bidragsgrundande har redan utförts, och landstinget har yrkat att bidrag

för dessa och senare under år 1967 utförda arbeten, kostnadsberäknade

till totalt ca 30 milj. kr., skall kunna utbetalas under januari månad 1968.

Nämnden, som ansett yrkandet skäligt, har förutsatt att vid ifrågavarande

tidpunkt medel för ändamålet skall finnas tillgängliga för utbetalning —

eventuellt förskottsvis i avvaktan på ett slutligt godkännande av avtalet.

Landstinget beräknar att t. o. in. den 30 juni 1968 vid regionsjukhuset kun­

na bygga och utrusta för ca 56 milj. kr., vilket skulle föranleda statligt in­

vesteringsbidrag under budgetåret 1967/68 med ca 14 milj. kr.

Departementschefen

Villkorligt träffat avtal om läkarutbildning vid regionsjukhuset i Linkö­

ping har träffats med Östergötlands läns landsting. Staten skall i princip

lämna investeringsbidrag med 25 % av kostnaderna för sjukhusets utbyg­

gande för läkarutbildning och forskning. Avtalet är avsett att gälla fr. o. m.

den 1 juli 1967 t. o. in. den 30 juni 1970. Parterna har förutsatt att investe­

ringsbidrag skall kunna börja utbetalas under januari 1968.

Mot bakgrunden av detta avtal har ytterligare 86 nybörjarplatser för

medicine studerande anordnats vid universitetet i Uppsala fr. o. in. läsåret

1967/68 i enlighet med av riksdagen godtagna förslag i prop. 1965:141

(SU 173, rskr 411). Avtalet har godkänts av landstinget i april 1967. Bered­

ningen av avtalsärendet är emellertid för statens del ännu inte avslutad.

Förslag rörande avtalet in. in. kan läggas fram tidigast under 1968 års riks­

dags vårsession. Jag vill dock framhålla att jag inte funnit anledning till

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

21

erinran mot avtalsförslagets huvudprinciper, vilka överensstämmer med

dem som tillämpats vid träffande av flertalet gällande avtal rörande läkar­

utbildning vid undervisningssjukhus. En skillnad, som bör vara till fördel

för båda parter, är dock att statens garanti för investeringsbidraget är knu­

tet till ett visst belopp och inte gäller under viss tid. Det synes mig därför

rimligt att staten — utan att avvakta avtalets slutliga godkännande — tills

vidare fullgör sina i avtalet upptagna förpliktelser. Jag föreslår därför att

Kungl. Maj :t redan nu inhämtar riksdagens bemyndigande att från ett sär­

skilt för ändamålet upptaget anslag förskottsvis till Östergötlands läns

landsting betala ut de investeringsbidrag m. m., som skulle ha erlagts om

avtalet varit godkänt även av staten.

För ändamålet bör ett förslagsanslag anvisas under rubriken Bidrag till

regionsjukhuset i Linköping. Jag har inget att erinra mot den beräkning

av anslagsbehovet till 14 milj. kr. för budgetåret 1967/68, som gjorts av

statens förhandlingsnämnd.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) godkänna vad jag i det föregående anfört om för­

skottsvis utbetalande av vissa investeringsbidrag m. m. till

Östergötlands läns landsting på grundval av ett villkorligt

träffat avtal om läkarutbildning vid regionsjukhuset i Lin­

köping;

b) till Bidrag till regionsjukhuset i Linköping på till-

läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett

förslagsanslag av 14 000 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fasti gliets fond

[4] 9. Utbyggande av karolinska sjukhuset. Till ändamålet har för budget­

året 1967/68 anvisats ett investeringsanslag av 13,5 milj. kr.

/. Lokal- och utrustnings programkommittén för karolinska sjukhuset

Sedan hösten 1965 har konsulter engagerats vid karolinska sjukhuset

för utredningar bl. a. angående befintliga huskroppars byggnadstekniska

tillstånd, grundförhållanden och olika för sörjningsfrågor (vatten och av­

lopp, elkraft, VVS och kommunikationer m. m.). För sjukhusets räkning

har också föranstaltats om vissa program- och stadsplaneutredningar. Des­

sa grundläggande tekniska utredningar är nödvändiga som underlag för

programmering och projektering av sjukhusets utbyggnad.

Till ändamålet har statsmakterna hittills anvisat 1,5 milj. kr. (prop.

1966: 2, bil. 3, SU 18, rskr 56, prop. 1966: 105, bil. 3, SU 81, rskr 196 och

prop. 1967: 1 bil. 7 s. 218, SU 5, rskr 5).

22

Under budgetåret 1967/68 skall enligt en av lokal- och utrustningspro-

gramkommittén (LUP-kommittén) för karolinska sjukhuset antagen tids­

plan den s. k. östra byggnaden — innehållande bl. a. cemtraloperation —

programmeras. Detta innebär en stark forcering av arbetet inom kommit­

tén. Programmeringen kräver intensiv medverkan av konsulter, särskilt

arkitektkonsulter. Forceringen av programarbetet medför ökade kostnader

för tekniska utredningar. Det ytterligare medelsbehovet för programutred­

ningar beräknas av kommittén till 400 000 kr., vilket belopp bör ställas till

sjukhusets förfogande.

II. Byggnadsstyrelsen

Under våren 1966 har universitetskanslersämbetet lämnat över en ansö­

kan från konsistoriet vid karolinska institutet om tillstånd att från Ford

Foundation och Wenner-Grenska Samfundet få ta emot gåvomedel om

sammanlagt omkring 2,3 milj. kr. för uppförande av forskningslokaler för

medicinsk fortplantnings- och utvecklingsforskning. Med anledning härav

har byggnadsstyrelsen lagt fram förslag till en tillbyggnad av djurhuset

vid karolinska sjukhusets centrallaboratorium, vari forskningslokalerna kan

inrymmas. Kostnaderna uppskattades till 4,6 milj. kr. i prisläget den 1

april 1966, varav 0,5 milj. kr. för projekteringskostnader.

Kungl. Maj :t har den 7 april 1967 bemyndigat karolinska institutet att

motta gåvomedlen under förutsättning att mottagandet inte för med sig

andra framtida kostnader för statsverket än som angivits i ansökningen.

Vidare fick byggnadsstyrelsen i uppdrag att — i samråd med LUP-kom­

mittén för karolinska sjukhuset och sjukhusets direktion — på grundval

av förslagen utföra projektering fram till och med färdigställande av bygg­

handlingar, innefattande tillförlitlig kostnadsberäkning, av tillbyggnaden till

djurhuset. Byggnadsstyrelsen skulle därvid få använda högst 0,5 milj. kr.

från det under fonden för förlag till statsverket anvisade investeringsan-

slaget till vissa projekteringskostnader.

Lokalerna i tillbyggnaden avses bli generellt utformade. Av kostnaderna

avser 560 000 kr. fast laboratorieinredning. Byggnaden beräknas kunna tas

i bruk under sommaren 1969.

En allmän medicinsk forskargrupp för fortplantningens endokrinologi

har inrättats den 1 juli 1967 under ledning av en professor (prop. 1967: 1

bil. 10, s. 334, SU 8, rskr 8). Som förste innehavare av professuren har ut­

nämnts E. Diczfalusy. Forskargruppen avses få lokaler i tillbyggnaden i

avvaktan på att stadigvarande forskningslokaler kommer till vid karo­

linska sjukhuset i överensstämmelse med förslagen härom i 1964 års gene­

ralplan för sjukhuset (prop. 1965: 59, SU 99, rskr 273).

Även en grupp under professorn i pediatrik vid karolinska institutet J.

Lind, som sysslar med utvecklingsforskning rörande bl. a. nyföddhetsperio-

dens fysiologi och nutrition samt fostermissbildningarnas uppkomst (tera-

tologi) och andra läkemedelsbiverkningar, kan i de nya lokalerna få för­

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1967

23

bättrade forskningsmöjligheter. Konsistoritet vid karolinska institutet har

härutöver räknat med att forskargrupper, som bl. a. behandlar cirkulations­

organens åldersförändringar och deras förebyggande, skall kunna få plats i

den planerade byggnaden. Enligt universitetskanslersämbetets uppfattning

är samtliga nämnda forskningsprojekt av synnerligen hög angelägenhets-

grad.

Departementschefen

För den vidare utbyggnaden av karolinska sjukhuset är det viktigt att

grundläggande tekniska utredningar görs på ett tidigt stadium. Vidare be­

hövs utredningar om hur sjukhusets kommunikations- och distributions­

system m. m. bör utformas. Forceringen av programmeringen av den pla­

nerade s. k. östra byggnaden, som bl. a. skall innehålla centraloperation,

har fört med sig ett ökat medelsbehov för de tekniska utredningarna vid

sjukhuset. Programkommitténs förslag bör godtas. Jag beräknar sålunda

för detta ändamål ett ytterligare medelsbehov av 400 000 kr. under budget­

året 1967/68.

Fortplantningsforskningen tillmäts numera stor betydelse bl. a. för fa­

miljeplaneringen i utvecklingsländerna. Fn allmän-medicinsk forskargrupp

för fortplantningens endokrinologi har inrättats den 1 juli 1967 under

ledning av professor E. Diczfalusy. Gruppen avses få lokaler vid karolinska

sjukhuset, vilka emellertid t. v. blir provisoriska.

Vikten av forskning rörande fostrets och spädbarnets utveckling har be­

lysts av bl. a. den s. k. neurosedynkatastrofén.

Ford Foundation och Wenner-Grenska Samfundet har ställt sammanlagt

ca 2,3 milj. kr. till förfogande för att arbetsvillkoren för den medicinska

fortplantnings- och utvecklingsforskningen vid karolinska sjukhuset skall

kunna förbättras genom tillkomsten av nya forskningslokaler. Lokalerna

kan erhållas genom att man omedelbart uppför den tillbyggnad till sjuk­

husets djurhus, som upptagits redan i 1964 års generalplan för karolinska

sjukhuset. Kostnaden för tillbyggnaden har uppskattats till 4,6 milj. kr. i

prisläget den 1 april 1966. Mot bakgrunden av angelägenheten av den forsk­

ning som kan inrymmas i den föreslagna byggnaden har Kungl. Maj :t den

7 april 1967 uppdragit åt byggnadsstyrelsen att utföra projektering t. o. m.

bygghandlingar av tillbyggnaden. Tillbyggnaden bör snarast uppföras. Jag

har ingen erinran mot den gjorda kostnadsuppskattningen. Under förut­

sättning av att riksdagen godtar förslagen rörande byggnadsföretaget skulle

byggnadsuppdrag kunna lämnas under våren 1968 och byggnaden stå fär­

dig för inflyttning under sommaren 1969. Härigenom skulle bl. a. den nämn­

da forskargruppen för fortplantningens endokrinologi kunna få mera till­

fredsställande lokaler vid denna tidpunkt.

Medlen för byggnadsföretaget bör anvisas i ett sammanhang. Gåvomedlen

bör tillgodoföras den på riksstaten för budgetåret 1967/68 upptagna in­

komsttiteln Övriga diverse inkomster.

24

Jag beräknar således 4,6 milj. kr. för uppförandet av en tillbyggnad av

djurhuset vid karolinska sjukhuset.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Utbyggande av karolinska sjukhuset på tilläggs-

stat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett in-

vesteringsanslag av 5 000 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

Fonden för låneunderstöd

[6] 5 a. Lån till vissa byggnadsarbeten m. m. vid Norrbackainstitutet. I riks­

staten för budgetåret 1965/66, Fonden för låneunderstöd, har under denna

anslagsrubrik uppförts ett investeringsanslag av 2 250 000 kr. för ett tills vi­

dare ränte- och amoteringsfritt lån till föreningen för bistånd åt lytta och

vanföra i Stockholm. Lånet var avsett för byggande av ett elevhem med 60

internatplatser för rörelsehindrade elever vid Lidingöhemmet.

Föreningen har anmält att byggnadsarbetena slutförts och att det nya

elevhemmet är i bruk. Den totala kostnaden för anläggningen anges till

2 591 736 kr., dvs. 341 736 kr. mer än som anvisats. Härav hänför sig

175 000 kr. till kostnadsökning som föranletts av den allmänna byggnads-

kostnadsstegringen under byggnadstiden. Återstoden avser oförutsedda mer­

kostnader för bl. a. elarbeten och ny anläggning för automatiskt brandalarm.

Föreningen hemställer om ytterligare ränte- och amorteringsfritt lån med

341 736 kr. för att täcka de uppkomna merkostnaderna för byggnadsarbetena

vid Lidingö skolhem.

Byggnadsstyrelsen bedömer den redovisade totalkostnaden för byggnads­

arbetena som rimlig. Den uppkomna merkostnaden anses försvarbar.

Departementschefen

Jag tillstyrker att föreningen beviljas ett tills vidare ränte- och amorte­

ringsfritt lån med 340 000 kr. för att täcka den uppkomna merkostnaden

för de utförda byggnadsarbetena.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Lån till vissa byggnadsarbeten m. m. vid Norr­

backainstitutet på tilläggsstat I till riksstaten för budget­

året 1967/68 anvisa ett investeringsanslag av 340 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

25

Bilaga 5

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­

rådet på Stockholms slott den 3 november 1967.

Närvarande:

Statsministern

E^{rlander ,} ministern för utrikes ärendena

N^{ilsson ,} statsråden

S^träng, A^ndersson, L^ange, K^ling, H^olmqvist, P^alme, S^ven-E^ric N^ilsson,

L^undkvist, G^ustafsson, G^eijer, O^dhnoff, W^icilman, M^oberg.

Härefter anmäler chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, de

under punkterna 1 och 5 samt statsrådet Wickman de under punkterna 2,

3 och 4 i det följande upptagna ärendena under finansdepartementets hand­

läggning som angår utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1967/68. Föredragandena anför.

DRIFTBUDGETEN

Sjunde huvudtiteln

C. Skatte- och kontrollväsen

[1] C 11. Mynt- och justerings verket: Nyanskaffning av vissa maskiner

m. m. Till detta ändamål har för budgetåret 1967/68 anvisats ett reserva­

tionsanslag av 125 000 kr. (prop. 1967: 1 bil. 9 s. 48, SU 7, rskr 7).

Mynt- och justeringsverket har anmält, att en av verkets myntpräg-

lingsmaskiner har havererat och att maskinen är så hårt sliten att det inte

lönar sig att reparera den. Eftersom präglingskapaciteten var hårt an­

strängd redan före haveriet, finner verket det angeläget att en ny maskin

kan anskaffas redan under detta budgetår. Verket beräknar kostnaderna

för en sådan till 180 000 kr. och föreslår att detta belopp ställs till verkets

förfogande.

Departementschefen

Jag delar mynt- och justeringsverkets uppfattning att en ny myntpräg-

lingsmaskin bör anskaffas så snart som möjligt. Verkets uppgift om kost­

naden för en sådan kan jag godta. De medel, som tidigare anvisats till ny­

anskaffning av vissa maskiner in. m., kan inte tas i anspråk för präglings-

maskinen utan att andra angelägna anskaffningar eftersatts. Jag hemstäl­

ler därför, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Mynt- och justeringsverket: Nyanskaffning av vis­

sa maskiner m. m. på tilläggsstat I till riksstaten för budget­

året 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 180 000 kr.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

D. Industri, bergsbruk, energiförsörjning m. in.

[2] D 4. Statens institut för hantverk och industri: Utrustning och inredning.

För budgetåret 1967/68 är på riksstaten under förevarande anslagsrubrik

uppfört ett reservationsanslag av 400 000 kr.

Statens institut för hantverk och industri hemställer i skrivelse den 22

maj 1967 att medel till ett belopp av 70 000 kr. ställs till förfogande för

flyttnings- och inredningskostnader. Institutet anför, att dess elektronik­

sektion av byggnadsstyrelsen har anvisats särskilda lokaler utanför insti­

tutsbyggnaden. Flyttningen samt inredningen av de anvisade lokalerna har

medfört extra kostnader på tillsammans 69 569 kr. På grund av dessa kost­

naders extraordinära natur kan de inte täckas av de medel som ställts till

institutets förfogande för utrustning och inredning.

Yttrande

Riksrevisionsverket anför i skrivelse den 10 oktober 1967 att upphand­

lingen av armatur påkallar särskild utredning. I avvaktan härpå kan större

anslag än 45 000 kr. inte tillstyrkas.

Föredraganden

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Statens institut för hantverk och industri: Utrust­

ning och inredning på tilläggsstat I till riksstaten för bud­

getåret 1967/68 anvisa ett reservationsanslag av 45 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

27

KAPITALBUDGETEN

Statens affärsverksfonder

F. Statens vattenfallsverk

[3] 1. Kraftstationer m. m. I årets statsverksproposition förordade föredra­

gande departementschefen en ram för medelsförbrukningen under inneva­

rande budgetår av 350 milj. kr. Beräkningen av anslagsbeloppet skedde un­

der hänsynstagande till att en marginal utöver ramen bör finnas för att

möjliggöra den ökning av medelsförbrukningen under löpande budgetår

som kan påkallas av konjunkturmässiga eller andra särskilda skäl. Med

beaktande av den beräknade behållningen på anslaget vid utgången av bud­

getåret 1966/67 togs anslaget upp med 360 milj. kr.

Genom beslut den 9 juni 1967 föreskrev Kungl. Maj.t alt vattenfallsver-

ket under budgetåret 1967/68 inte utan Kungl. Maj :ts medgivande får

belasta anslaget med högre belopp än sammanlagt 350 milj. kr.

Föredraganden

Med hänsyn främst till sysselsättningssituationen i Norrland har Kungl.

Maj:t genom beslut den 22 september och den 27 oktober 1967 föreskrivit

att vattenfallsverket får ta i anspråk ytterligare sammanlagt 34 milj. kr.

av anslaget till kraftstationer in. m.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t

ger riksdagen till känna vad jag anfört om det utökade

bemyndigandet för statens vattenfallsverk att ta i anspråk

anslaget Kraftstationer m. m.

Statens allmänna fastighetsfond

[4] 23. Nybyggnad för kavitationslaboratorium vid statens skeppsprovnings-

anstalt. Vid 1965 års riksdag fattades beslut om att inrätta ett kavitations­

laboratorium vid statens skeppsprovningsanstalt i Göteborg (prop. 1965- 1

bil. 12 s. 86, SU10, rskr 10).

För ändamalet har hittills anvisats ett investeringsanslag om sammanlagt

2 375 000 kr., vilket motsvarar den beräknade kostnaden för byggnadsföre­

taget i prisläget den 1 april 1966 (prop. 1967: 1 bil. 12 s. 162).

28

Byggnadsstyrelsen (skr. 22/8 1967) beräknar, att denna kostnadsram

med hänsyn till den allmänna byggnadskostnadsstegringen motsvarar

2 440 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1967. Härutöver erfordras att kost­

nadsramen höjs med 60 000 kr. på grund av extraordinära grundförhållan­

den som tidigare inte kunnat förutses. Styrelsen föreslår därför nu en

kostnadsram om (2 440 000 + 60 000 =) 2 500 000 kr. i prisläget den 1

april 1967. Med hänsyn till den förbrukning som styrelsen beräknar för

budgetåret 1967/68 bör skillnaden mellan detta belopp och hittills anvisade

medel d. v. s. (2 500 000—2 375 000=) 125 000 kr., anvisas på tilläggsstat

till riksstaten för budgetåret 1967/68.

Föredraganden

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Nybyggnad för kavitationslaboratorium vid sta­

tens skeppsprovningsanstalt på tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag av

125 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1967

Fonden för statens aktier

[5] 2. Teckning av aktier i Sveriges kreditbank. Enligt 62 § lagen den 31

mars 1955 (nr 183) om bankrörelse (banklagen) är affärsbankernas rätt att

mottaga inlåning från allmänheten volymmässigt begränsad till en viss

multipel av bankens eget kapital. Undantagna från denna regel är inlåna­

de medel, som placeras i tillgångar av vissa slag. Sådana tillgångar brukar

betecknas som täckningsfria. Helt täckningsfria tillgångar är t. ex. medel

placerade i kassa och hos riksbanken, på postgiro eller i annan bank inne-

stående medel samt — intill marknadsvärdet, dock högst nominella värdet

— svenska statens skattkammarväxlar och s. k. guldkantade obligationer

med en återstående löptid av högst fem år. Innebörden av bestämmelserna

om inlåningsrätt är således, att en bank, om inlåningen från allmänheten

ökas så att den föreskrivna proportionen mellan eget kapital och inlånings-

medlen inte kan hållas, inte kan använda de överskjutande inlåningsmedlen

för utlåning till allmänheten utan måste placera dem i täckningsfria till­

gångar.

Med eget kapital avses aktiekapital, reservfond och dispositionsfond, s. k.

fria skattefonder samt vinstbalans och andra jämförbara fondavsättningar.

Vid bestämmande av inlåningsrätten får hänsyn tas till av banken utfär­

dade förlagsbevis. Beloppet härför har intill den 1 juli 1965 varit maximerat

till halva aktiekapitalet, men ändrades då till att motsvara hela storleken

av aktiekapitalet.

En ytterligare uppmjukning av inlåningsrättsbestämmelserna genomför­

des våren 1966, då täckningsfriheten för vissa fordringar mot fullgod sä­

kerhet höjdes.

Styrelsen för Sveriges kreditbank hemställer i skrivelse den 19 september

1967 att åtgärder vidtas till förberedande av en ökning av bankens aktie­

kapital med 39,6 milj. kr.

Styrelsen erinrar inledningsvis om att kreditbanken — sedan ett investe-

ringsanslag för ändamålet anvisats av riksdagen — genomförde en ny­

emission våren 1963. Den innebar emission av en ny aktie för två gamla

och emissionskursen var satt till 150 kr. per aktie. Genom emissionen ökade

bankens eget kapital med 59,4 milj. kr. och bankens inlåningsrätt vidgades

härigenom med i det närmaste 600 milj. kr. Åtgärden vidtogs sedan ban­

ken till fullo utnyttjat då föreliggande möjligheter att vidga inlåningsrätten

genom emission av förlagslån.

Kreditbankens inlåning har, framhåller styrelsen, i likhet med övriga

affärsbankers, vuxit i snabb takt. För femårsperioden 1961—65 uppgår

den årliga ökningen för kreditbankens del till i genomsnitt 11 %. År 1966

var ökningen 12,4 % och första halvåret 1967 ökade inlåningen med 7,3 %

till 4 132 milj. kr. För hela perioden 31 december 1960—30 juni 1967 uppgår

ökningen till 2 046 milj. kr. eller 98 %. Den snabba ökningen av inlåningen

har gjort att frågan om åtgärder för att öka bankens inlåningsrätt nästan

ständigt varit aktuell.

Efter nämnda nyemission har två förlagslån emitterats av inlåningsrätts-

liga skäl, nämligen ett på 30 milj. kr. vid halvårsskiftet 1965 och ett på sam­

ma belopp den 15 mars 1967. Därmed har denna möjlighet till ökning av

bankens inlåningsrätt vid nuvarande storlek av aktiekapitalet ånyo helt

utnyttjats. En ytterligare ökning av aktiekapitalet genom nyemission fram­

står därför enligt styrelsens mening som ofrånkomlig om en uppbromsning

av bankens normala utveckling skall kunna förhindras. I detta samman­

hang erinras om att två storbanker under förra året och en under inneva­

rande år av samma skäl sett sig föranlåtna att verkställa nyemissioner.

Vid utgången av år 1966 uppgick kreditbankens eget kapital, satt i rela­

tion till den totala inlåningen, till 5,3 %. Motsvarande siffra för samtliga

affärsbanker är 7,1 %. För enbart de fyra övriga storbankerna är genom­

snittssiffran 7,7 %. En viss »underkapitalisering» av verksamheten kan så­

lunda, anser styrelsen, med visst fog sägas föreligga hos kreditbanken för

närvarande.

Kreditbanken har givetvis, betonar styrelsen, med egna medel sökt höja

det inlåningsgrundande egna kapitalet genom fondering av vinstmedel. Se­

dan 1961 har det egna kapitalet på detta sätt kunnat ökas med 30 milj. kr.

Samtidigt har banken ansett sig böra använda en väsentlig del av rörelse-

överskottet till avsättningar till värderegleringskonton för konsolidering av

verksamheten. Under femårsperioden 1962—1966 har sålunda den sam­

manlagda behållningen på värderegleringskontot för utestående fordringar

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

29

30

kunnat ökas med 54,5 milj. kr. och under samma period har till värdereg-

leringskontot för obligationer avsatts 31 milj. kr. Denna senare konsolide-

ring på i runt tal 85 milj. kr., vilken skett med anlitande av obeskattade

vinstmedel, är inte inlåningsrättsgrundande. Med tanke på den snabbt ex­

panderande rörelsen synes det önskvärt att banken även i fortsättningen

skall kunna göra liknande avsättningar. Härav följer emellertid att man i

vart fall för de närmaste åren inte kan räkna med att behovet av inlånings-

grundande eget kapital skall kunna tillgodoses enbart genom fondering av

beskattade vinstmedel.

Enligt styrelsens uppfattning är en ökning av bankens aktiekapital genom

nyemission nu nödvändig. Det understryks, i detta sammanhang, att syftet

med nyemissionen enbart är att vidga inlåningsrätten och inte att för­

stärka bankens likviditet, vilken är mycket god. Med hänsyn till den ut­

veckling, som synes kunna väntas i fortsättningen, bör enligt styrelsens

uppfattning nyemission inte avse ett lägre belopp än ca 40 milj. kr. En

emission av eu ny aktie för tre gamla skulle vid nuvarande storlek av aktie­

kapitalet, 118,8 milj. kr., ge ungefär detta belopp eller närmare bestämt

39,6 milj. kr. Styrelsen har för avsikt att på bolagsstämma föreslå en höj­

ning av bankens aktiekapital till 158,4 milj. kr. genom utgivande av 396 000

nya aktier. Aktieägare skulle därvid äga företrädesrätt att teckna en ny

aktie för tre gamla. Av bankens nuvarande 1 188 000 aktier äger staten

1 187 232.

Styrelsen erinrar i detta sammanhang om att banken i anslutning till den

fortgående utvecklingen och konsolideringen av rörelsen också successivt

höjt utdelningen på aktiekapitalet. Efter att åren 1956—1962 ha varit 5 %

höjdes utdelningen år 1963 till 6 %, år 1965 till 7 % och år 1966 slutligen

till 8 %. Beloppsmässigt har den årliga utdelningen från år 1962 till år

1966 stigit från 4 till 9,5 milj. kr. Med hänsyn till bl. a. de villkor, på vilka

andra affärsbankers emissioner skett under de senaste åren, föreslås emel­

lertid att de nya aktierna emitteras till pari, d. v. s. en kurs av 100 kr. per

aktie. Kommer nyemissionen till stånd finns möjlighet att från dispositions-

fonden, som nu uppgår till 32 milj. kr., till reservfonden överföra det belopp,

19,8 milj. kr., som behövs för att reservfonden skall uppgå till hälften av det

höjda aktiekapitalet.

Departementschefen

Sveriges kreditbanks inlåning har sedan bankens senaste nyemission år

1963 fortsatt att öka i snabb takt. Bankens inlåningsökning har under 1960-

talet varit relativt sett större än i affärsbankssektorn som helhet och även

jämfört med de övriga fyra största affärsbankerna. Frågan om åtgärder

för att öka bankens inlåningsrätt har därför, liksom för övriga banker, varit

aktuell vid flera tillfällen. År 1963 höjdes bankens aktiekapital med i runt

tal 60 milj. kr., vilket gav behövligt utrymme i inlåningsrättsavseende för

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

bankens expansion under ett par år. En vidgning av inlåningsrätten blev på

nytt aktuell år 1965 då ett förlagslån på 30 milj. kr. emitterades vid halv­

årsskiftet. Efter ytterligare en emission i mars 1967 har bankens möjlig­

heter att genom emission av förlagslån vidga inlåningsrätten helt utnytt­

jats. Banken har också med egna medel höjt det inlåningsrättsgrundande

egna kapitalet genom fondering av vinstmedel. Denna väg att vidga inlå­

ningsrätten begränsas emellertid genom att avsättningar till värdereglerings-

konton också bör göras med tanke på den snabbt expanderande rörelsen

och det torde därför inte vara möjligt att genom fondering av vinstmedel

vidga inlåningsrätten i behövlig utsträckning. Jag delar bankens bedömning

att en nyemission nu bör göras. Intet synes vara att erinra mot att nyemis­

sionen får avse det av banken förordade beloppet 39,6 milj. kr. En kapital­

ökning med detta belopp skulle vidga bankens inlåningsrätt med i det när­

maste 400 milj. kr. Samtidigt vidgas rätten att uppta förlagslån, varigenom

inlåningsrätten kan vidgas med ytterligare närmare 400 milj. kr. Eftersom

staten äger 1 187 232 av bankens nuvarande 1 188 000 aktier, skulle ökning­

en av det egna kapitalet så gott som helt falla på staten.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Teckning av aktier i Sveriges kreditbank på till-

läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett

investeringsanslag av 39 600 000 kr.

Vad föredragandena sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Kungl. Maj.ts proposition nr 155 år 1967

31

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

33

Bilaga 6

ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför

Hans Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland,

i statsrådet på Stockholms slott den 3 november 1967.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander, ministern för utrikes ärendena N^ilsson, statsråden

S^träng, A^ndersson, L^ange, K^ling, H^olmqvist, P^alme, S^ven-E^ric N^ilsson,

L^undkvist, G^ustafsson, G^eijer, O^dhnoff, W^ickman, M^oberg.

Härefter anmäler chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Palme,

dels de i det följande under punkterna 1, 2 och 5 upptagna frågorna angå­

ende utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68, dels

fråga om ny benämning på ecklesiastikdepartementet. Vidare anmäler stats­

rådet Moberg de i det följande under punkterna 3, 4, 6 och 7 upptagna frå­

gorna angående utgifter på samma tilläggsstat. Föredragandena anför.

DRIFTBUDGETEN

Åttonde huvudtiteln

B. Allmänna kultur- och bildningsändamål

[1] B 13. Bidrag till särskilda kulturella ändamål. Ur det under denna ru­

brik på riksstaten uppförda reservationsanslaget, det s. k. kulturmedelsan-

slaget, utgår bl. a. det statliga stödet till de sex större grkesorkestrarna

i landet. Som förutsättning för bidrag till dessa föreskrivs med visst un­

dantag att från kommun eller annorledes bidrag skall utgå med samma

eller större belopp. Det statliga bidraget är konstruerat som ett förlusttäck­

ningsbidrag och dess storlek är därför beroende av förhållandet mellan

kostnader och intäkter. Det påverkas med andra ord av en rad ovissa och

svårberäkneliga faktorer.

Bidrag till ifrågavarande orkestrar för spelåret 1966/67 anvisades i bör­

jan av juni 1966 ur det för motsvarande budgetår anvisade anslaget. Det

B Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 155

34

var vid denna tidpunkt inte möjligt att helt överblicka orkestrarnas behov

av förlusttäckningsbidrag för spelåret och det har därför liksom tidigare år

förutsatts att efter spelårets slut ytterligare bidrag skulle utgå i den mån

omständigheter, som orkesterföretagen inte själva kunnat bestämma över,

medfört inte förutsedda kostnadsökningar eller ändrade intäktsförutsätt-

ningar.

För spelåret 1966/67 har bidrag utgått till de sex orkestrarna med sam­

manlagt 4 785 000 kr. Uppgifter har nu infordrats angående det ekonomiska

utfallet av verksamheten under nämnda spelår. Av dessa framgår, att vid

tillämpning av nyss angivna principer för beräkning av det statliga förlust­

täckningsbidraget behov föreligger av ytterligare bidrag med sammanlagt

1 253 000 kr. Huvuddelen av det anmälda medelsbehovet är föranlett av

automatiskt ökade kostnader för löner till följd av nya löneavtal. Därjämte

har redovisats automatiskt ökade kostnader för arbetsgivaravgifter till riks­

försäkringsverket (ATP m. m.).

Till Folkteatern i Göteborg ekonomisk förening har Kungl. Maj :t ur kul-

turmedelsanslaget för budgetåret 1966/67 anvisat ett belopp av 450 000 kr.

till teaterverksamheten under motsvarande spelår. På samma sätt som nyss

redovisats beträffande orkestrarna har beträffande denna teater förutsatts,

att en viss ökning av det statliga förlusttäckningsbidraget eventuellt skulle

kunna ifrågakomma i efterhand. Styrelsen för teatern har nu överlämnat

ett preliminärt bokslut för nämnda år utvisande ett underskott av 248 ⁰⁰⁰

kr. Styrelsen anhåller om ett tilläggsanslag med hälften av detta belopp,

dvs. 124 000 kr.

Departementschefen

Det siffermaterial, som redovisats av orkestrarna samt av Folkteatern i

Göteborg beträffande det ekonomiska utfallet av verksamheten under spel-

året 1966/67, visar att kostnaderna blivit avsevärt större än vad som kunnat

förutses. I huvudsak beror detta på de ovanligt stora avtalsbundna löne­

höjningarna under budgetåret 1966/67. I enlighet med den förut lämnade

redovisningen räknar jag — sedan viss reduktion visat sig befogad — med

ett medelsbehov av (1 191 000 + 124 000=) 1315 000 kr. för statsbidrag

till täckning av de av nämnda omständigheter föranledda förlusterna för

spelåret.

På riksstaten för innevarande budgetår har till bidrag till särskilda kul­

turella ändamål anvisats 17,5 milj. kr. Härav återstår nu endast ett mindre

belopp, som bör reserveras för förutsedda och eventuellt uppkommande

behov in. m. under budgetåret 1967/68. Det av mig beräknade medelsbe­

hovet 1 315 000 kr. bör täckas genom anvisande av ett anslag på tilläggs-

stat I till riksstaten för innevarande budgetår.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

35

att till Bidrag till särskilda kulturella ändamål på till-

läggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett

reservationsanslag av 1 315 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

[2] B 57 a. Bidrag till stiftelsen Skansen. Till verksamheten vid stiftelsen

Skansen utgår f. n. inga bidrag från staten. Verksamheten har förutsatts

vara självbärande. På grund av sjunkande besökssiffror och ökade kostna­

der har stiftelsens ekonomiska situation försämrats. Samtidigt har behov

redovisats rörande såväl nyanläggningar inom Skansens verksamhetsgrenar

som upprustningar av det nuvarande byggnadsbeståndet. I olika skrivelser

har stiftelsen begärt att staten och Stockholms stad skall ställa medel till

förfogande för täckande av uppkommet underskott och för genomförande

av ett omfattande investeringsprogram.

Genom beslut den 4 november 1966 uppdrog Kungl. Maj :t åt statens för-

handlingsnämnd att uppta förhandlingar med Stockholms stad för att finna

en ändamålsenlig lösning av stiftelsen Skansens ekonomiska problem.

I skrivelse den 12 oktober 1967 har statens förhandling snämnd meddelat

att någon uppgörelse ännu inte kunnat träffas med Stockholms stad. Av

skrivelsen framgår vidare att Stockholms stad, sedan förhandlingarna in­

letts i januari 1967, åtagit sig att lämna stiftelsen lån för att förse stiftelsen

med det rörelsekapital som bedömts nödvändigt för tiden fram till somma­

ren 1967, då Skansens likviditetssituation förväntades bli bättre till följd av

inflytande inkomster. Staden har härefter utlämnat räntebärande lån till

stiftelsen på sammanlagt 1,5 milj. kr., nämligen 500 000 kr. den 25 januari

1967 mot 8,25 % ränta och 1 milj. kr. den 21 mars 1967 mot 7,75 % ränta.

Förstnämnda lån har — jämte ränta — återbetalats den 15 augusti 1967. Det

senare lånet förföll till betalning den 15 oktober 1967. Stiftelsen saknade

emellertid möjlighet att återbetala hela lånet nämnda dag.

Enligt en sommaren 1967 gjord prognos beräknas Skansens underskott

för detta år uppgå till ca 2,2 milj. kr. Likviditetsunderskottet beräknas till

ca 1,6 milj. kr. per den 31 december 1967 och beräknas stiga med ytterligare

ca 1,5 milj. kr. fram till sommarsäsongen 1968.

Eftersom staden tillsköt medel för att täcka underskottet föregående låg­

säsong, anser förhandlingsnämnden att det är rimligt, att staten denna gång

träder emellan. Nämnden utgår från att i den nu uppkomna situationen

Stockholms stad inte skall påfordra betalning av det belopp, inkl. ränta,

som förföll till betalning den 15 oktober 1967. Under denna förutsättning

anser nämnden, att staten bör ställa ett belopp av 2,5 milj. kr. till stiftel­

sens förfogande att användas till oundgängliga löpande driftkostnader, som

inte täcks av inflytande intäkter. Beloppet måste med hänsyn till likviditets-

krisen utanordnas snarast möjligt. Eftersom statens och stadens insatser

36

görs vid olika tidpunkter, hör vid den slutliga uppgörelsen ränta beräknas på

det statliga bidraget efter samma grunder som gäller för stadens lån.

Departementschefen

På grund av den av statens förhandlingsnämnd redovisade ekonomiska

krisen för stiftelsen Skansen, har Kungl. Maj :t genom beslut den 13 oktober

1967 anvisat ett belopp av 1 600 000 kr. till stiftelsen Skansen från det un­

der XIII huvudtiteln anvisade förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.

Medlen är avsedda för sådana oundgängliga löpande driftutgifter som inte

täcks av andra inflytande medel. De har beräknats motsvara det belopp som

måste stå till stiftelsens förfogande under den återstående delen av år 1967

för att tillgodose likviditetsbehovet. Beloppet är att betrakta som en provi­

sorisk statlig insats i avvaktan på slutlig överenskommelse med Stockholms

stad beträffande stiftelsens ekonomi. För utbetalat belopp skall ränta be­

räknas efter samma grunder som tillämpas av staden för de medel som från

dess sida ställts till förfogande.

Som framgår av förhandlingsnämndens skrivelse fordras utöver den

nämnda omedelbara insatsen ytterligare medel för att säkerställa stiftelsen

Skansens likviditet fram till sommarsäsongen 1968. Eftersom jag inte fun­

nit anledning till erinran mot förhandlingsnämndens förslag, beräknar jag

således ett ytterligare medelsbehov av 900 000 kr., vilket belopp bör anvisas

under samma förutsättningar som gäller för det belopp som redan ställts till

förfogande.

För att täcka detta ytterligare medelsbehov samt för att ianspråktaget be­

lopp under anslaget Oförutsedda utgifter skall kunna återföras bör ett sär­

skilt anslag av 2 500 000 kr. anvisas på tilläggsstat under rubriken Bidrag

till stiftelsen Skansen.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Bidrag till stiftelsen Skansen på tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett anslag av

2 500 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

E. Högre utbildning och forskning

[3] E 85. Inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor m. m.

I riksstaten för innevarande budgetår är uppfört ett reservationsanslag till

inredning och utrustning av lokaler vid universitet, högskolor m. in. av

46,5 milj. kr. Av beloppet disponerar byggnadsstyrelsen och tekniska hög­

skolans i Stockholm byggnadskommitté 15 milj. kr. enligt en särskild in-

redningsplan och utrustningsnämnden för universitet och högskolor 31,4

milj. kr. enligt en särskild utrustningsplan (jfr prop. 1967: 104 s. 36 och

38). Planerna tar för varje objekt upp bl. a. kostnadsram och beräknad

37

medelsförbrukning intill utgången av budgetåret 1967/68. Styrelsen, kom­

mittén och nämnden får dels lägga ut beställningar intill högst det belopp

som angetts som kostnadsram för resp. objekt, dels — oavsett den medels-

förbrukning för de olika objekten som förutsatts vid anslagsberäkningen —

inom ramen för tillgängliga medel göra behövliga utbetalningar.

Byggnadsstyrelsen och utrustningsnämnden har lagt fram förslag om

nya och ändrade kostnadsramar för vissa inrednings- och utrustnings-

objekt. För de förslag som med hänsyn till föreliggande tidsplaner nu bör

behandlas kommer jag att i det följande lämna en kortfattad redogörelse.

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1967

Lund

Mikrobiologi. Den 1 juli 1966 inrättades eu till matematisk-natur-

vetenskapliga fakulteten knuten professur i ämnet mikrobiologi vid uni-

■v ei sitetet i Lund. br. o. in. vårterminen 1968 kommer undervisning att ges

för 16 tvåbetygsstuderande per år. Mikrobiologins lokalbehov har proviso­

riskt tillgodosetts i de lokaler vid Paradisgatan som tidigare disponerats

av institutionen för medicinsk mikrobiologi. Lokal- och utrustningspro-

gramkommittén (LUP-kommittén) för Lund är inte beredd att lägga fram

förslag till definitiv kostnadsram för utrustning innan den tagit ställning

till bl. a. frågan om lokalprogram för ämnet. Kommittén finner det dock

nödvändigt att den i utrustningsplanen uppförda delramen av ¹⁰⁰

⁰⁰⁰ kr.

redan under innevarande budgetår höjs till 350 ⁰⁰⁰ kr.

F a r in a k o 1 o g i. Vid behandlingen i det följande av anslaget till bygg­

nadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor avser jag att närmare

redogöra för den ombyggnad för farmakologiska institutionen vid univer­

sitetet i Lund som erfordras i samband med att institutionen övertar hela

den byggnad vid Sölvegatan som den f. n. delar med ämnet medicinsk kemi.

Institutionens lokalbestånd ökar därmed från 1 100 in² nettoyta till ² 750 m²

rumsyta och utbildningskapaciteten från ¹⁰⁰ till 180 platser per år.

LUP-kommittén för Lund föreslår utan att ta ställning till institutionens

samlade utrustningsbehov att viss utrustning tillförs institutionen redan

under innevarande budgetår och att en delram av 350 ⁰⁰⁰ kr. benämnd

Farmakologi därför förs upp i utrustningsplanen.

Stockholm

Lokaler i k v. Blästern för tandläkarutbildning. Kungl.

Maj :t medgav den 3 augusti 1967 att byggnadsstyrelsen fick disponera högst

1 125 000 kr. för att bygga om hyrda lokaler vid Hudiksvallsgatan (kv. Bläs­

tern) för de s. k. fantomkurserna och utbildningen i materiallära vid odon­

tologiska fakulteten vid karolinska institutet. Utbildningen i tandanatomi

38

och propedeutisk bettfysiologi avses vidare bli förlagd till dessa utrymmen

i avvaktan på att permanenta lokaler färdigställs för ändamålet i en plane­

rad laboratoriebyggnad inom karolinska institutets område.

När undervisningen i materiallära flyttas till lokalerna vid Hudiksvalls-

gatan friställs för andra ändamål utrymmen om ca 135 in² nettoyta i fakul­

tetens byggnad vid Holländaregatan. Flyttningen till de hyrda lokalerna

innebär vidare att statens farmacevtiska laboratorium och statens rätts-

läkarstation tillförs de utrymmen om sammanlagt ca 650 m² nettoyta i des­

sa institutioners byggnader som nu disponeras för fantomkurserna samt för

utbildningen i tandanatomi och propedeutisk bettfysiologi.

LUP-kommittén för Stockholm föreslår att en definitiv kostnadsram av

500

000

kr. för utrustning av ifrågavarande undervisningslokaler förs upp

i utrustningsplanen. För inredning uppskattar byggnadsstyrelsen kostna­

derna till 450 000 kr.

Föredraganden

För att utrustning utan försening skall kunna anskaffas till de objekt

som jag redogjort för i det föregående bör de av LUP-kommittéerna för

Lund och Stockholm föreslagna kostnadsramarna nu föras upp i utrust­

ningsplanen. För de lokaler som hyrts i kv. Blästern i Stockholm för tand­

läkarutbildningen vid karolinska institutet bör vidare en delram av 300 000

kr. föras upp i inredningsplanen i avvaktan på att kostnaden för objektet

kan beräknas närmare.

Mina ställningstaganden framgår av följande sammanställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

Objekt

Förordad ram

eller förordad

ändring av

tidigare ram

(1 000-tal kr.)

Kostnadsram (1 000-tal kr.)

definitiv

ram

delram

t. o. m.

30/6 1968

Inredning

Stockholm

Lokaler i kv. Blästern för tandläkarutbildning

+

300

300

Utrustning

Lund

Mikrobiologi ..........................................................

+

250

350

Farmakologi ..........................................................

+

350

350

Stockholm

Lokaler i kv. Blästern för tandläkarutbildning

+

500

500

Mot bakgrund av de beräkningar som byggnadsstyrelsen och utrustnings-

nämnden gjort av medelsbehovet för inrednings- och utrustningsverksam-

heten under innevarande budgetår räknar jag med att de ökade utgilter

som hänger samman med nu ifrågavarande objekt kan bestridas utan ytter­

39

ligare medelsanvisning. Jag förordar därför att dessa utgifter får bestridas

av tillgängliga medel under förevarande anslag.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående förordat angående

bestridande av vissa inrednings- och utrustningskostnader.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

H. Imtemationellt-kultiirellt samarbete

[4] H 1. Kulturellt utbyte med utlandet. Under denna rubrik har för inne­

varande budgetår anvisats ett reservationsanslag av 1 350 000 kr. Anslaget

har oförutsett kommit att belastas av kostnader för svenskt deltagande i en

gemensam nordisk aktion för att rädda konstföremål m. in. som skadades

vid översvämningskatastrofen i Florens i november 1966.

Sedan det efter översvämningen i Florens konstaterats att mycket stora

skador uppkommit på böcker och konstföremål i staden, tog företrädare

för museiväsendet i de nordiska länderna initiativ till en räddningsaktion

för att begränsa de uppkomna skadorna. Vid ett sammanträde mellan de

nordiska undervisnings- och kulturministrarna i Stockholm den 4 februari

1967 kom dessa överens om att verka för att organisera eu gemensam nor­

disk insats för restaureringsarbeten i Florens. En kommitté med företrädare

för de olika nordiska länderna tillsattes för att utarbeta närmare förslag

rörande räddningsaktionens utformning.

Sedan förutsättningarna för en nordisk insats närmare undersökts ut­

arbetades förslag till en överenskommelse mellan de nordiska länderna.

Denna överenskommelse godkändes för Sveriges del — under förbehåll av

riksdagens godkännande i vad avser de ekonomiska förpliktelserna — ge­

nom beslut av Kungl. Maj :t den ⁶ juli 1967.

Överenskommelsen innebär att en gemensam nordisk arbetsgrupp upp­

rättas för att biträda de italienska myndigheterna i Florens under en tid av

tre år, räknat från den 1 juli 1967. Arbetet leds av en aktionskommitté med

tre ledamöter från varje nordiskt land. Hjälpprogrammet inriktas på att ett

antal nordiska konservatorer förlägger sitt arbete till Florens. En sådan

insats har bedömts vara av väsentlig betydelse inte bara för att ta hand om

skadade föremålen utan även för fortbildningen av de deltagande konserva­

torerna. Dessa kommer att väsentligt kunna vidga sitt yrkeskunnande ge­

nom kontakterna med experter från andra länder och genom att lösa de spe­

ciella problem som den omfattande skadegörelsen fört med sig.

Sammanlagt sex nordiska konservatorer, varav två från vardera Sverige

och Danmark samt en från vardera Norge och Finland, skall fortlöpande

vara verksamma i Florens. Tjänstgöringen för varje konservator skall om­

fatta tre månader. Konservatorns hemland svarar för kostnaderna för lön,

traktamente och resor. Utöver dessa kostnader uppkommer medelsbehov för

40

den gemensamma aktionskommittcns utgifter, avseende visst lönetillägg för

ledaren av restaureringsarbetet, viss utrustning, skrivhjälp åt aktionskom-

mitténs ledning i Köpenhamn, resor för aktionskommitténs ledamöter m. in.

De gemensamma utgifterna förutsätts bli begränsade till 105 000 kr. per år,

varav Sverige och Danmark skall svara för vardera en tredjedel samt Norge

och Finland för vardera en sjättedel.

Genom beslut den 20 juli 1967 uppdrog Kungl. Maj:t åt nationalmuseum

att i samråd med de svenska ledamöterna i aktionskommittén utse de kon­

servatorer, som skall delta i restaureringsarbetet. Museet fick också i upp­

drag att handha utbetalningen av de ersättningar som skall utgå. Samtidigt

anvisades behövliga medel för kostnaderna under andra halvåret 1967 ur an­

slaget Kulturellt utbyte med utlandet.

Nationalmuseum har beräknat de sammanlagda kostnaderna för Sveriges

deltagande i aktionen i Florens till 170 000 kr. under budgetåret 1967/68.

Av beloppet avser 81531 kr. löner till konservatorerna, 42 355 kr. trakta­

menten, 9 520 kr. resor och 1 594 kr. oförutsedda utgifter. I beloppet ingår

vidare ³⁵

⁰⁰⁰ kr. i svenskt bidrag till den nordiska aktionskommittén för

gemensamma utgifter. Utöver nämnda belopp behövs ett belopp av ⁸ 000

kr. för att täcka lönekostnaderna för en i aktionen deltagande konservator

från riksarkivet under tre månader. Den sammanlagda kostnaden för svenskt

deltagande i Florensaktionen under budgetåret 1967/68 uppgår således till

178 000 kr.

Föredraganden

De skador på konstskatterna i Florens som uppkommit genom översväm­

ningen förra hösten har föranlett aktioner från skilda håll för att rädda så

mycket som möjligt av de skadade föremålen. För de nordiska länderna bär

eu gemensam aktion kunnat organiseras. På grund av den katastrofsitua­

tion som förelegat har det framstått som väsentligt att sätta in hjälpåtgär-

derna snabbt. Sedan förberedelsearbetet avslutats har därför medel som

står till Kungl. Maj :ts disposition under anslaget Kulturellt utbyte med ut­

landet utnyttjats för att täcka kostnaderna intill dess ett förslag i frågan

kunde föreläggas riksdagen. Detta har inneburit att nämnda anslag kom­

mit att utnyttjas för ändamål som inte förutsetts. Inte heller finns det

möjlighet att täcka kostnaderna för de fortsatta insatserna inom ramen för

anslaget. Medel för räddningsaktionen i Florens under budgetåret 1967/68

bör därför anvisas på tilläggsstat. Samtidigt förordar jag att Kungl. Maj :t

inhämtar riksdagens godkännande i vad avser de med aktionen förenade

ekonomiska åtagandena.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) godkänna i det föregående angivna ekonomiska åta­

ganden för svensk medverkan i en gemensam nordisk ak­

tion för att restaurera konstföremål i Florens,

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

41

b) till Kulturellt utbyte med utlandet på tilläggsstat I

till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett reserva­

tionsanslag av 178 000 kr.

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

[5] 16. Radio- och televisionshus. För budgetåret 1967/68 har under statens

allmänna fastighetsfond till radio- och televisionshus anvisats ett investe-

ringsanslag av 4 955 000 kr. Beloppet är i sin helhet bundet till pågående

byggnadsarbeten i Stockholm.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 22 augusti 1967 hemställt om me­

del för påbörjande av arbeten på ett radio- och televisionshus i Göteborg.

Det erinras om att styrelsen — i anslutning till ett av Kungl. Maj :t den

12 mars 1965 lämnat projekteringsuppdrag — redan tidigare med skri­

velse den 22 augusti 1966 redovisade kostnadsberäknade huvudhandlingar

avseende detta projekt. Kostnaden för detta angavs då till 28,5 milj. kr. i

prisläget den 1 april 1966. I den i november 1966 framlagda propositionen

angående rundradions fortsatta verksamhet m. m. (prop. 1966: 136) fram­

höll chefen för kommunikationsdepartementet att ifrågavarande byggnads­

företag så snart som möjligt borde komma till utförande. Med hänsyn till

det då rådande arbetsmarknadsläget var departementschefen dock inte be­

redd att ta ställning till tidpunkten för projektets igångsättning. Ett liknan­

de uttalande gjordes i 1967 års statsverksproposition. Genom Kungl. Maj:ts

beslut den 20 januari 1967 erhöll byggnadsstyrelsen i uppdrag att fullfölja

projekteringsarbetet fram till bygghandlingar. Sådana färdigställdes under

maj månad 1967.

Det ifrågavarande projektet, som byggnadsstyrelsen nu på nytt — med

skrivelsen den 22 augusti 1967 — begär anslag till, avser ett radio- och

televisionshus i tre våningsplan jämte ett begränsat källarplan på tomt

nr 1 i kv. Kungschampignonen vid Delsjövägen i Göteborg. Byggnaden,

som har en sammanlagd rumsyta inklusive serviceyta av ca 9 800 m² och en

byggnadsvolym av ca 72 600 m3, består av ett entréplan, ett studioplan och

ett kontorsplan. Entréplanet rymmer bl. a. entréhall, filmlokaler, kontor

för nyhetsredaktion samt garage-, lastnings- och serviceutrymmen för OB-

enheter m. m. Studioplanet innefattar teater-, musik- och talstudios för

ljudradion samt en s. k. livestudio på 600 m² jämte kontrollrum och en

aktuelltstudio för televisionen, central teknik för ljudradio och television,

dekor- och underhållsverkstäder, vissa personalutrymmen samt televerkets

distributionslokaler. Kontorsplanet slutligen innefattar administrationslo-

kaler och kontorsrum för teknisk och administrativ personal.

42

Såsom nämnts beräknades vid framläggandet av huvudhandlingarna i

fjol kostnaderna till 28,5 milj. kr. i prisläget den 1 april 1966. Därav avsåg

3,0 milj. kr. projektering, 15,3 milj. kr. egentliga byggnadsarbeten, 6,5

milj. kr. VVS- och elinstallationer, 1,9 milj. kr. yttre arbeten samt 1,8 milj.

kr. central administration, anslutningsavgift etc. — Uppräknat i prisläget

den 1 april 1967 anges totalkostnaden numera till 29,3 milj. kr. Byggnads­

styrelsen hemställer i den nämnda skrivelsen av den 22 augusti 1967, att

av detta belopp 9 milj. kr. anvisas på tilläggsstat till riksstaten för budget­

året 1967/68.

Departementschefen

Lokalsituationen för Sveriges Radios programverksamhet i Göteborg har

under senare år varit mindre tillfredsställande. Detta gäller särskilt i fråga

om televisionen, vars programproduktion bedrivits i provisoriska lokaler,

som varit kapacitetsmässigt otillräckliga och ur driftsynpunkt orationella.

Att komma till rätta med dessa lokalförhållanden är så mycket mera ange­

läget som Göteborg redan nu är och i framtiden i ännu högre grad kommer

att bli en av Sveriges Radios mera betydelsefulla programkällor.

Såsom framgår av det föregående bär byggnadsstyrelsen i fjol framlagt

kostnadsberäknade huvudhandlingar avseende ett trevåningars radio- och

televisionshus vid Delsjövägen i Göteborg. Byggnaden kommer att inne­

hålla studiolokaler för ljudradions och televisionens programverksamhet

jämte service- och verkstadsutrymmen, administrations- och kontorslokaler

in. in. Under förutsättning av byggstart strax efter årsskiftet 1967/68 be­

döms huset kunna färdigställas under tredje kvartalet 1970. Kostnaderna för

projektet anges i prisläget den 1 april 1967 till 29,3 milj. kr.

Vid män prövning av ärendet har jag funnit mig i allt väsentligt kunna

godta de bedömningar och planlösningar, som ligger till grund för de av

byggnadsstyrelsen upprättade huvudhandlingarna. Även de beräknade

kostnaderna får anses acceptabla. Med hänsyn härtill förordar jag, att det

ifrågavarande projektet kommer till utförande i huvudsaklig överensstäm­

melse med det framlagda förslaget. Medelsförbrukningen under budget­

året 1967/68 beräknar jag — på grundval av vissa inom byggnadsstyrelsen

verkställda reviderade beräkningar — till 5,5 milj. kr. Detta belopp bör

ställas till förfogande på tilläggsstat I till riksstaten för innevarande bud­

getår. För ett vart av budgetåren 1968/69 och 1969/70 behövs därefter 10

milj. kr. och för budgetåret 1970/71 slutligen 3,8 milj. kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Radio- och televisionshus på tilläggsstat I till riks­

staten för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag

av 5 500 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

43

[⁶] 26. Byggnadsarbeten vid universiteten och vissa högskolor. För investe­

ringar vid universiteten och de till ecklesiastikdepartementet hörande hög­

skolorna har i riksstaten för innevarande budgetår under denna anslags-

rubrik förts upp ett investeringsanslag av 95 milj. kr. Medelsreservatio­

nen vid budgetårets början uppgick till 46 milj. kr. Någon medelsanvisning

på tilläggsstat torde inte behövas. Däremot bör ett antal byggnadsobjekt,

som enligt föreliggande tidsplaner kan påbörjas redan under innevarande

budgetår, redovisas för riksdagen i detta sammanhang. Kostnaderna anges

i prisläget den 1 april 1967 där inte annan prisnivå anges. För tiden den

1 april 1966—den 1 april 1967 beräknar byggnadsstyrelsen den allmänna

byggnadskostnadsstegringen till 3 %.

Uppsala

Nybyggnader på Artillerifältet, etapp I. Utförliga re­

dogörelser för dessa nybyggnader lämnades i prop. 1966: 2 (bil. 5 s. 20) och

1967:104 (s. ⁶). Nybyggnaderna planeras för att tillgodose lokalbehoven

för de medicinskt-teoretiska ämnena i vilka antalet nybörjarplatser enligt

riksdagens beslut i anledning av prop. 1965: 141 (SU 173, rskr 411) läs­

året 1966/67 ökat med 20 till 110 och läsåret 1967/68 med ytterligare ⁸⁶

till 196. Planeringen sker vidare med hänsyn till att den farmaceutiska

utbildnings- och forskningsorganisationen enligt samma beslut skall flyttas

över till Uppsala och inordnas i universitet, tills vidare inom ramen för en

särskild fakultet. Intagningskapaciteten vid denna fakultet skall därvid

ökas från 80 till ¹²⁰ platser per år.

Som redovisades i prop. 1967: 1 (bil. 10 s. 264) och 1967: 104 (s. ⁶) av­

ses lokaler för ämnena biokemi och mikrobiologi vid matematisk-natur-

vetenskapliga fakulteten bli förlagda i direkt anslutning till de planerade

lokalerna för samma ämnen vid de medicinska och farmaceutiska fakulte­

terna. Vidare är avsikten att särskilda lokaler för serviceverksamhet inom

det separationstekniska området för hela landets behov skall inrymmas i

nybyggnaderna.

I investeringsplanerna för budgetåren 1965/66 och 1966/67 var uppförd

en kostnadsram av 29 250 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1965 för en

första etapp om ca 12 570 m² rumsyta av ifrågavarande nybyggnader. Kungl.

Maj :t uppdrog den 27 maj 1966 åt byggnadsstyrelsen att utföra schakt-

ningsarbeten m. m. för etapp I. Dessa arbeten påbörjades i juni 1966. Ge­

nom beslut den 11 november 1966 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadssty­

relsen att inom en kostnadsram av

21

milj. kr. enligt prisläget den

1

april

1966 utföra en etapp — etapp la — av nybyggnaderna omfattande en

rumsyta av närmare 9 000 in2.

I investeringsplanen för innevarande budgetår är uppförd en kostnads­

44

ram av sistnämnda belopp avseende etapp I a (jfr prop. 1967: 104 s. ⁶ och

17). De egentliga byggnadsarbetena för etapp I a påbörjades 1 mars 1967

och beräknas vara färdiga i oktober 1968.

Som framgår av redogörelsen för objektet i den nämnda prop. 1967: 104

(s. ⁶) fick vederbörande myndigheter den 9 december 1966 i uppdrag att

utreda de lokalbehov som planeras bli tillgodosedda inom ifrågavarande

nybyggnader och därmed sammanhängande frågor så skyndsamt att bygg­

nadsstyrelsen skulle kunna redovisa förslag till byggnadsprogram och tids­

plan för utbyggnaden för Kungl. Maj :t senast den 15 maj 1967.

Sedan LUP-kommittén för Uppsala färdigställt ett förslag till lokalpro­

gram för nybyggnaderna omfattande 37 820 m² programyta, har byggnads­

styrelsen med skrivelse den 9 oktober 1967 underställt Kungl. Maj:t sitt

förslag till byggnadsprogram för dessa. Styrelsen har överslagsmässigt ökat

den nämnda ytan med ca 15 % för behovet av lokaler för kapprum, toaletter

etc. och för skyddsrum. Förslaget till byggnadsprogram omfattar därför en

programyta av ca 43 600 in2. Kostnaderna för nybyggnaderna uppskattar

styrelsen till 97,2 milj. kr.

I nämnda skrivelse hemställer byggnadsstyrelsen vidare om uppdrag att

utföra en ytterligare etapp — etapp Ib — av nybyggnaderna. Styrelsen be­

räknar kostnaderna för hela etapp I — etapperna I a och Ib — till samman­

lagt 29,2 milj. kr.

Etapp I omfattar enligt byggnadsstyrelsen ca 13 300 in² rumsyta. I ett

preliminärt förslag till användningen av dessa lokaler tar styrelsen upp

ca 4 250 in² för högre utbildning och forskning — i första hand i fysiologi

och medicinsk fysik samt i farmakologi och toxikologi —, ca

3

350 m

2

för

grundutbildning i anatomi och histologi, fysiologi och medicinsk fysik, me­

dicinsk kemi samt farmakologi och toxikologi samt ca ¹

⁰⁰⁰ in² för gemen­

samma lokaler som seminarierum, bibliotek m. m. För verkstad och djur­

hus har härutöver tagits upp ca 860 in² resp. 1 240 m2. Vidare föreslås fyra

hörsalar om vardera ca 120 platser. Resterande utrymmen i etapp I avser

enligt förslaget skyddsrum samt kapprum, toaletter etc.

För att fördelarna av ett kontinuerligt byggande skall kunna tas till vara

och för att en jämn sysselsättning av byggnadsarbetare skall bli möjlig bör

enligt byggnadsstyrelsen etapp I b påbörjas i november 1967.

Nybyggnad för fysiska institutionen m. in. I gällande

utrustningsplan för universitet, högskolor m. m. är eu kostnadsram av

8

milj. kr. uppförd för anskaffande av en Tandem van de Graaff-accelerator

i Uppsala. Kungl. Maj :t uppdrog, som framgår av den redogörelse för an­

läggningen som lämnades i prop. 1965:40 (s. 30 och 60), den 26 februari

1965 åt byggnadsstyrelsen att projektera en nybyggnad för ett accelerator-

laboratorium. Vid projekteringen skulle ett lokalprogram för en påbygg­

nad med fyra till fem våningar över laboratoriet — som till större delen

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

45

skulle förläggas under markytan — skyndsammast utarbetas av LUP-kom-

mittén för Uppsala och överlämnas till byggnadsstyrelsen. Styrelsen skulle

på grundval av lokalprogrammet utarbeta förslag till byggnadsprogram och

underställa detta Kungl. Maj :ts prövning så skyndsamt att laboratoriet

och påbyggnaden kunde projekteras och utföras som ett byggnadsföretag.

Sedan byggnadsprogram och förslagshandlingar redovisats av byggnads­

styrelsen uppdrog Kungl. Maj :t den 30 juni 1967 åt styrelsen att projek­

tera objektet t. o. m. färdiga bygghandlingar samt att därefter underställa

ärendet Kungl. Maj :ts förnyade prövning. Vid projekteringen skulle enligt

beslutet ytterligare undersökas möjligheterna att nedbringa kostnaderna för

objektet, vilka uppskattats till 12 875 000 kr. Enligt förslagshandlingarna

omfattar nybyggnaden en rumsyta av ca 5 260 m2, varav ca 3 620 in² avses

för fysiska institutionen och ca 1 640 in² för verksamhet vid accelerators-

anläggningen.

Enligt nämnda handlingar skall själva acceleratorlaboratoriet innehålla

förutom utrymmen för VVS- och elinstallationer — apparathall, målrum

och manöverrum. Apparathallen och målrummet, som har en höjd av ⁵ m

och omfattar vardera närmare 450 m2, kräver särskilda anordningar för

strålskydd. Av apparathallen, som är ca ⁸ in bred och ca 55 m lång, utgörs

dock ca 85 m² av ett reservutrymme som tills vidare skall användas för fy­

siska institutionens behov. Manöverrummets rumsyta uppgår till ca ²⁰⁰ m2.

För verksamheten vid acceleratorn har vidare beräknats arbetslokaler ovan

jord omfattande ca 500 m² rumsyta.

Fysiska institutionen vid universitetet i Uppsala disponerar eniigt den

lokalinventering som redovisades i specialutredningsdelen av 1963 års uni­

versitets- och högskolekommittés betänkande (SOU 1965: 12 s. 631) ca ⁸ 100

in² nettoyta. Enligt förslagshandlingarna för ifrågavarande nybyggnad får

institutionen ett lokaltillskott av 3 620 m² rumsyta. Antalet utbildningsplat­

ser för två betyg i examensämnet fysik vid matematisk-naturvetenskapliga

fakulteten vid universitetet skall vara 240 enligt den av statsmakterna an­

tagna utgångspunkten för planeringen för de spärrade naturvetenskapliga

ämnena (jfr prop. 1965: 141 s. 43 och 140, SU 173, rskr 411).

Vid universitetet i Uppsala skall vidare ges civilingenjörsutbildning och

teknisk magisterutbildning i enlighet med de riktlinjer som beslutats av

riksdagen i anledning av prop. 1965: 141 (s. 138, SU 173, rskr 411) och prop.

1967. 4 (s. lo4, SU 51, rskr 143). Antalet utbildningsplatser vid civilingen­

jörsutbildningen — som bedrivs vid universitetet sedan år 1962 __ skall

läsåret 1968/69 öka från 30 till 60. Utbildningen skall därvid läggas om så

att den totala utbildningstiden förkortas från f. n. fem till fyra år. Den tek­

niska magisterutbildningen skall börja läsåret 1968/69 med 40 intagnings-

platser. Vid full utbyggnad skall den årliga intagningskapaciteten vara 72

platser. Universitetskanslersämbetet fick den ¹² maj 1967 i uppdrag att i

början av år 1968 till Kungl. Maj :t inkomma med förslag om civilingen­

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1967

46

jörsutbildningen. Ämbetet skall därvid pröva frågan om ny utbildnings­

plan och samordning mellan nämnda utbildning, teknisk magisterutbild­

ning och utbildningen i matematik och fysik.

Genom nämnda beslut den 30 juni 1967 fick LUP-kommittén för Uppsala

i uppdrag att efter samråd med kanslersämbetet se över användningen av

såväl fysiska institutionens nuvarande lokaler som lokalerna i nybyggna­

den med utgångspunkt i att alla möjligheter skall tillvaratas att åstadkom­

ma ett effektivt utnyttjande av lokalerna genom att de används gemensamt

för nämnda utbildningslinjer. Enligt beslutet skall översynen utföras så

skyndsamt att byggnadsstyrelsen kan för Kungl. Maj :t redovisa ett på den­

samma grundat förslag till disposition av lokalerna i nybyggnaden senast

i samband med att byggnadsärendet, sedan bygghandlingar färdigställts,

underställs Kungl. Maj :ts förnyade prövning.

Som tidigare nämnts har kostnaden för nybyggnaden uppskattats till

12 875 000 kr. Den avses bli uppförd i kv. Kemikum utmed Villavägen i —

förutom en vindsvåning — fyra våningar över markytan. Byggnadsstyrel­

sen räknar med att kunna redovisa bygghandlingar jämte förslag till dispo­

sition av lokalerna under andra kvartalet 1968. Enligt styrelsen bör dock

för att nybyggnaden skall kunna färdigställas så snart som möjligt schakt-

nings- och grundarbetena, som är omfattande och tidskrävande, påbörjas

redan under första kvartalet 1968. Nybyggnaden beräknas i sin helhet kun­

na tas i bruk under hösten 1969.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

Lund

Ombyggnad för farmakologiska institutionen. Intag­

ningen till läkarutbildningen vid universitetet i Lund har i enlighet med

statsmakternas beslut (prop. 1963: 142, SU 112, rskr 264) fr. o. m. höstter­

minen 1965 ökat från 120 till 190 studerande per år. Detta innebär att ut­

bildningskapaciteten i ämnet farmakologi fr. o. in. vårterminen 1968 skall

ökas till 180 platser per år.

Farmakologiska institutionen har f. n. lokaler om ca 1100 in² nettoyta

i en äldre institutionsbyggnad vid Sölvegatan. I denna byggnad inryms

också lokaler för ämnet medicinsk kemi, vilka friställs hösten 1967 då den

medicinska kemin flyttas över till nybyggnaderna för kemiskt centrum.

Enligt förslag av byggnadsstyrelsen och LUP-kommittén för Lund skall

farmakologiska institutionen då överta hela byggnaden som efter ombygg­

nad beräknas få en sammanlagd rumsyta av ca 2 750 m2. Byggnadsarbetena

beräknas börja våren 1968 och vara helt färdiga till höstterminen 1970.

Kostnaden för ombyggnaden uppskattas av byggnadsstyrelsen till 3 150 000

kr.

Kungl. Maj :t uppdrog den ⁶ oktober 1967 åt byggnadsstyrelsen att pro­

jektera ombyggnaden t. o. m. färdiga bygghandlingar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

47

Stockholm

Nybyggnad för sektion Am.m. För tekniska högskolans i Stock­

holm del innebar statsmakternas beslut i anledning av prop. 1965: 141 (SU

173, rskr 411) bl. a. en ökad årlig intagning av studerande vid sektion L

höstterminen 1966 från 56 till 60, vid sektion A höstterminen 1967 från 72

till 90 och vid sektion V höstterminen 1970 från 90 till 180. Vid sektion L

har intagningen av studerande höstterminen 1967 ökat med ytterligare ¹⁰

till 70 (jfr prop. 1967: 1 bil. 10 s. 273, SU 40, rskr 113).

I prop. 1967: 104 (s. 15 och 21) redovisades att beredningen av det förslag

tiU byggnadsprogram för en nybyggnad för sektion A som lagts fram av

tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté ännu inte hade av­

slutats. I investeringsplanen fördes i avvaktan bl. a. härpå upp en delram

av ¹ milj. kr. för de rivnings-, schaktnings- och grundarbeten som planera­

des bli utförda hösten 1967.

Kungl. Maj :t uppdrog den 30 juni 1967 åt byggnadskommittén att pro­

jektera nybyggnaden t. o. m. färdiga huvudhandlingar. Kungl. Maj :t före­

skrev därvid att man vid det försatta planerings- och projekteringsarbetet

för sektionerna A, V och L vid högskolan skall utgå från att kostnaderna

lör anskaffning av ytterligare lokaler för genomförande av den beslutade ök­

ningen av utbildningskapaciteten vid dessa sektioner skall begränsas inom

en kostnadsram av 23 milj. kr. enligt prisläget den ¹ april 1966.

De lokaler som f. n. disponeras av sektionerna A, V och L omfattar enligt

byggnadskommittén ca 15 130 m2. Härav utgörs ca 1245 in² av proviso­

riska lokaler i f. d. seminariebyggnaden vid Riddargatan 5. Enligt kom­

mittén medger den nämnda kostnadsramen av 23 milj. kr. en ökning av de

permanenta lokalerna för dessa sektioner med ¹¹ 930 m² till (15 130—1 245

+11 930=) 25 815 in2.

Sedan högskolans byggnadskommitté den 12 september 1967 redovisat

huvudhandlingar för ifrågavarande nybyggnad uppdrog Kungl. Maj :t den

⁶ oktober 1967 åt kommittén att projektera densamma jämte tillhörande

försörjningsåtgärder t. o. m. färdiga bygghandlingar. Som framgår av den

i prop. 1967: 104 lämnade redogörelsen avses nybyggnaden bli uppförd på

den högskolan närbelägna tomten för det s. k. östermalmsfängelset (kv.

Domherren). Nybyggnaden, som omfattar ca ⁶ 920 in2, kommer enligt hu­

vudhandlingarna att få en höjd av fem våningar utefter Rådmansgatan och

Östermalmsgatan och av en våning utefter Uggleviksgatan. Lokalprogram­

met för sektion A, vilket tillstyrkts av LUP-kommittén för Stockholm, upp­

tar ca ⁶ 830 m2. Resterande utrymmen i nybyggnaden är enligt byggnads­

kommittén avsedda för sektionerna V och L. Kostnaden för nybyggnaden

och tillhörande för sörj ningsåtgärder beräknar byggnadskommittén enligt

prisläget den 1 april 1966 till 13,3 milj. kr. resp. 450 000 kr., dvs. samman­

lagt 13 750 000 kr. vilket i prisläget den 1 april 1967 motsvaras av 14 165 000

48

kr. Byggnadsarbetena beräknas kunna påbörjas i januari 1968. Denna tid­

punkt har bestämts med hänsyn till att utflyttningen ur de av riksarkivet

disponerade lokalerna i östermalmsfängelset beräknas vara slutförda då.

Nybyggnaden beräknas vara i huvudsak färdigställd i januari 1970.

Ombyggnad för sektion E m. m. Sedan sektionerna M och B

vid tekniska högskolan flyttat till nybyggnader har lokaler i huvudbygg­

naden, byggnad III, blivit friställda. Enligt generalplanen för utbyggnad

1960—1970 av högskolan skall matematikinstitutionerna överta de av sek­

tion M tidigare använda lokalerna i byggnadens nordöstra del. Denna om­

disposition föranleder inga ombyggnader. Vidare skall de lokaler i bygg­

nadens sydvästra del som utnyttjats för sektion B efter ombyggnad övertas

av sektion E. Härigenom får sektion E ett lokaltillskott på ca 4 450 m² pro­

gramyta. Behovet av lokaltillskott för sektion E sammanhänger bl. a. med

att intagningen av studerande i första årskursen höstterminen 1984 ökade

från 135 till 150 och höstterminen 1969 kommer att öka med ytterligare 20

(jfr prop. 1965: 141 s. 137, SU 173, rskr 411).

Kungl. Maj :t uppdrog den 30 juni 1967 åt högskolans byggnadskom­

mitté att på grundval av redovisat byggnadsprogram projektera ombygg­

naden t. o. m. färdiga huvudhandlingar.

Kostnaden för ombyggnaden uppskattar byggnadskommittén till 4 milj.

kr. Byggnadsarbetena beräknas kunna påbörjas i mars 1968 och avslutas

i september 1969.

Ombyggnad för fysik, centralverkstad m. m. Från

det gamla maskintekniska laboratoriet (byggnad VI a—b) vid tekniska

högskolan har institutionen för mekanisk värmeteori och kylteknik och

institutionen för ångteknik flyttat till nybyggnaden för sektion M. Enligt

ett förslag av högskolans byggnadskommitté skall de därvid friställda ut­

rymmena byggas om för centralverkstaden samt institutionen för läran om

vattenmotorer och pumpar. I nybyggnaden för sektion M finns enbart skriv­

rum för sistnämnda institution. De särpräglade laboratorierna med torn­

byggnad, vattenrännor m. m. i byggnad VI förutsätts nämligen även fort­

sättningsvis bli använda av institutionen. Kommitténs förslag innebär att

institutionens lokaler i byggnad VI, vilka nu omfattar ca 710 in2, skall ut­

ökas med ca 520 in2. För centralverkstaden upptar förslaget 420 m2. Kost­

naden för ombyggnaden har uppskattats till 0,9 milj. kr.

Centralverkstadens nuvarande lokaler i byggnad VII avses då verkstaden

flyttar till byggnad VI bli ombyggda för institutionen för regleringsteknik

(jfr SOU 1965: 12 s. 293). Kostnaden för denna ombyggnad uppskattar bygg­

nadskommittén till 450 000 kr.

Kungl. Maj :t uppdrog den 22 september 1967 åt byggnadskommittén att

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

projektera ifrågavarade ombyggnadsarbeten t. o. m. färdiga bygghandlingar.

Byggnadsarbetena bei'äknas kunna bli utförda under våren 1968.

Byggnad XXII på högskoleområdet inrymmer kurslaboratorier för fysik,

vissa lokaler för fysiska institutionen samt 13 ritsalar för den gemensam­

ma undervisningen i de lägre årskurserna. Byggnadskommittén föreslår, att

ritsalarna, sedan lokaler för detta ändamål iordningställts i byggnad III, om­

ändras till fysiklaboratorier. Kostnaderna för arbetena i byggnad XXII, som

kan utföras under våren 1968, har beräknats till ca 130 000 kr.

De sammanlagda kostnaderna för nu ifrågavarande arbeten uppgår till

(900 000 + 450 000 + 130 000 =) 1 480 000 kr.

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1967

49

Umeå

Nybyggnad för matsal m. m. På uppdrag av Kungl. Maj :t har

byggnadsstyrelsen upprättat förslagshandlingar för en nybyggnad för mat­

sal in. m. vid universitetet i Umeå. Enligt handlingarna omfattar nybygg­

naden 2 665 m² rumsyta enligt följande sammanställning.

o

Matsal med 410 platser................................ ⁵⁵⁵

m2

Kafé med 175 platser.................................. 260 in²

Kök med biutrymmen.................................. 766 m²

Kårlokaler......................................................... 360 m²

Butiker m. m.................................................... 283 m²

Kapprum, toaletter etc.................................. ³²¹

m2

Skyddsrum ..................................................... 120 m²

2 665 m²

Lokalprogrammet för bespisnings- och studentkårlokalerna har utarbe­

tats av 1962 års umeåkommitté. Som redovisats i prop. 1967: 2 (bil. ⁵ s. 18)

fann kommittén att den snabbaste vägen att få kårlokaler inom universi­

tetsområdet var att staten anordnade s. k. insprängda kårlokaler som över­

gångsvis upp] äts åt studentkåren mot en nedsatt hyra. Kommittén erin­

rade därvid om att frågan om hyrans storlek m. m. bestäms av statens

nämnd för samlingslokaler. I den nybyggnad för administration, datama-

skincentral m. m. som f. n. utförs inryms i enlighet med kommitténs för­

slag vissa arbetsrum för studentkårens funktionärer in. m. (jfr prop.

1967: 2 bil. 5 s. 16). De föreslagna lokalerna i förevarande nybyggnad avser

rum för samkvam etc. På längre sikt räknade kommittén med att behovet

av kårlokaler skulle tillgodoses genom att ett kårhus uppförs med lån från

lånefonden för studentkårlokaler.

Enligt de dimensioneringsgrunder som föreslagits av det till LUP-kom-

mittéerna knutna arbetsutskottet för bespisningslokaler (jfr prop. 1966: ¹

4 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 155

50

bil. 10 s. 649) kan över 1 750 lunchmål serveras i matsalen och kaféet. Om

kårlokalerna efter en övergångstid används som matsal beräknas ytterli­

gare över 800 lunchmål kunna serveras. Köksutrymmena har dimensione­

rats så att denna ökning är möjlig.

Lokalprogrammet för butiker m. in., vilket upprättats av byggnadssty­

relsen i samråd med LUP-kommittén för Umeå, upptar utrymmen för in­

tressebyrå, kiosk, bokhandel, bank samt herr- och damfrisering. Lokalerna

avses bli uthyrda av byggnadsstyrelsen på marknadsmässiga villkor.

Kungl. Maj :t uppdrog den 30 juni 1967 åt byggnadsstyrelsen att projek­

tera nybyggnaden t. o. in. färdiga bygghandlingar. Kostnaden för nybygg­

naden uppskattar styrelsen till ⁶ 765 000 kr. Byggnadsarbetena beräknas

kunna påbörjas under våren 1968 och avslutas under sommaren 1969.

De studerande vid universitetet i Umeå bär tidigare haft möjlighet att

äta i lasarettets matsal. Byggnadsstyrelsen har dock anmält att landstinget

fr. o. in. höstterminen 1967 kan bereda plats endast för studerande vid me­

dicinska och odontologiska fakulteterna. Fem seminarierum i nybyggna­

den för bibliotek, samhällsvetenskap m. in. har därför tagits i bruk som

matsal med 350 platser, vilket innebär att drygt ¹

⁰⁰⁰ lunchmål kan ser­

veras. Kostnaderna för att ställa lokalen i ordning och för att sedan åter­

ställa den i ursprungligt skick har styrelsen uppskattat till ²⁰⁰

⁰⁰⁰ kr.

Föredraganden

Som framgår av min redogörelse i det föregående har förslag till bygg-

nadsprogram för hela den planerade utbyggnaden på Artillerifältet i Upp­

sala nyligen överlämnats av byggnadsstyrelsen. Styrelsen har därvid bl. a.

hemställt om uppdrag att redan nu påbörja etapp I b. Med hänsyn till de

fördelar som detta enligt styrelsen medför avser jag att senare denna dag

föreslå Kungl. Maj:t att uppdrag ges styrelsen att ntföra huvuddelen av

nämnda etapp. Det nämnda förslaget till byggnadsprogram bereds f. n. Jag

avser därför att i annat sammanhang återkomma till bl. a. frågan om den

närmare användningen av lokalerna i etapp I.

I investeringsplanerna för budgetåret 1965/66 och 1966/67 var som jag

tidigare nämnt uppförd en kostnadsram som avsåg hela etapp I av nybygg­

naderna på Artillerifältet. Den i gällande investeringsplan uppförda ramen

avser däremot endast etapp I a. I planen bör med hänsyn till vad jag nyss

anfört föras upp en höjd kostnadsram som motsvarar den beräknade kost­

naden för hela etapp I av 29,2 milj. kr.

I samband med att dåvarande departementschefen i prop. 1967: 104 re­

dogjorde för sitt förslag till investeringsplan för budgetåret 1967/68 fram­

höll han att för samtliga nya objekt som fördes upp i planen gällde att de

beräknades bli påbörjade under innevarande höst. Han räknade med att

det skulle bli möjligt att under hösten 1967 — sedan erforderliga hand­

lingar och kostnadsutredningar prövats av Kungl. Maj :t — lägga fram för­

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

51

slag om att i investeringsplanen ta upp ytterligare ett antal objekt för vilka

byggnadsarbetena beräknades kunna sättas igång under våren 1968.

Jag har i det föregående förutom för nybyggnaderna på Artillerifältet i

Uppsala redogjort för sex byggnadsobjekt för vilka samtliga gäller att

handlingar och kostnadsutredningar numera prövats av Kungl. Maj :t. Alla

dessa objekt bör få påbörjas innevarande budgetår.

Med hänvisning till vad jag anfört i det föregående bör i gällande inves­

teringsplan föras upp en höjd kostnadsram för etapp I av nybyggnaderna

på Artillerifältet och nya kostnadsramar för de sex nämnda byggnadsob-

jekten enligt följande sammanställning, i vilken samtliga kostnadsramar

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

tagits upp enligt prisläget den 1 april 1967.

Uppsala

Nybyggnader på Artillerifältet, etapp I ........................................ 29 200 000

Nybyggnad för fysiska institutionen m. m....................................... 12 875 000

Lund

Ombyggnad för farmakologiska institutionen ............................ 3 150 000

Stockholm

Nybyggnad för sektion A m. m............................................................ 14 165 000

Ombyggnad för sektion E m. m........................................................ ⁴ 000 000

Ombyggnad för fysik, centralverkstad m. in................................... ¹ 480 000

Umeå

Nybyggnad för matsal m. m................................................................ ⁶ 765 000

Med hänsyn till beräkningar som byggnadsstyrelsen gjort av medelsbe­

hovet för byggnadsverksamheten under innevarande budgetår räknar jag

med att de utgifter som hänger samman med nu ifrågavarande byggnads­

objekt kan bestridas av tillgängliga medel under förevarande anslag. Jag

förordar att så får ske.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag förordat angående bestridande av

kostnaderna för vissa byggnadsobjekt vid universiteten i

Uppsala, Lund och Umeå samt vid tekniska högskolan i

Stockholm.

[7] 27. Byggnadsarbeten vid seminarierna för huslig utbildning. För semi­

nariet för huslig utbildning i Göteborg har färdigställts en nybyggnad för

vilken redogörelse lämnats senast i prop. 1967: 1 (bil. 10 s. 404). Kostnaden

för nybyggnaden har tidigare beräknats till 7 550 000 kr. i prisläget den

1 juli 1966. I samband med slutuppgörelsen med entreprenören har det

52

dock enligt byggnadsstyrelsen visat sig att det för att täcka samtliga kost­

nader för byggnadsföretaget är nödvändigt att höja kostnadsramen till

7 640 000 kr. Då hittills har anvisats sammanlagt 7 550 000 kr. för objek­

tet behövs ytterligare (7 640 000 — 7 550 000 =) 90 000 kr. för att slutreg­

lering av kostnaderna skall kunna ske.

Föredraganden

Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsen redovisat hemställer jag, att

Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten vid seminarierna för huslig ut­

bildning på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret

1967/68 anvisa ett investeringsanslag av 90 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

[8] Fråga om ny benämning på ecklesiastikdepartementet: Sedan länge har

namnet »ecklesiastikdepartementet» framstått såsom mindre representa­

tivt för departementets verksamhetsområde. Det synes rimligt och natur­

ligt att den klart övervägande delen av departementets område, nämligen

utbildningsväsendet, får komma till uttryck i departementets benämning.

Det kan framhållas att departementet vid internationella kontakter i regel

benämnts »Ministry of Education and Cultural Affairs». På svenska skulle

detta närmast svara emot »utbildnings- och kulturdepartementet». Emel­

lertid kan denna benämning förefalla tung och med hänsyn härtill bör de­

partementet benämnas enbart »utbildningsdepartementet».

Frågan om ändring i stadgan den 17 maj 1963 (nr 214) angående stats-

departementen torde få anmälas senare av chefen för justitiedepartementet.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t

ger riksdagen till känna vad jag anfört om ny benämning

på ecklesiastikdepartementet.

Vad föredragandena sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

53

Bilaga 7

JORDBRUKSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i

statsrådet på Stockholms slott den 3 november 1967.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, A^ndersson, L^ange, K^ling, H^olmqvist, P^alme, S^ven-E^ric N^ilsson,

L^undkvist, G^ustafsson, G^eijer, O^dhnoff, W^ickman, M^oberg.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler här­

efter de ärenden under jordbruksdepartementets handläggning som angår

utgifter på tilläggsstat I till riksstaten för bvidgetåret 1967/68 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Nionde huvudtiteln

C. Lantbrukets rationalisering och befrämjande av dess produktion, m. m.

[1] C 3. Lantbruksnämnderna: Utrustning. På riksstaten för budgetåret 1967/

68 är under förevarande anslagsrubrik uppfört ett reservationsanslag av 1

milj. kr.

Lantbruksstyrelsen föreslår, att på tilläggsstat för budgetåret 1967/68

anvisas 1 milj. kr.

Styrelsen beräknar att kostnaderna för utrustning av de nya lantbruks­

nämnderna med kontorsinventarier och annan utrustning kommer att upp­

gå till 3 milj. kr. Tillgång till dessa medel är en nödvändig förutsättning

för att nämnderna skall kunna bedriva sin verksamhet på ett rationellt

sätt. Anslaget för innevarande budgetår är nu disponerat för telefon- och

annan nödvändig utrustning. För budgetåret 1968/69 har styrelsen begärt

54

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1067

1 milj. kr. Utrustningsbehovet är särskilt stort hos de åtta lantbruksnämn­

der som på grund av omorganisationen måste flytta in i nya lokaler.

Statskontoret har ingen erinran mot lantbruksstyrelsens beräkningar av

medelsbehovet och biträder även styrelsens ställningstagande till den tids­

mässiga medelsfördelningen.

Departementschefen

Mot lantbruksstyrelsens beräkning av det ytterligare medelsbehovet för

utrustning av lantbruksnämnderna under innevarande budgetår har jag

inget att erinra.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Lantbruksnämnderna: Utrustning på tilläggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett reserva­

tionsanslag av 1 000 000 kr.

F. Forskning ocli undervisning på jordbrukets och trädgårdsnäringens

områden

[2] F 7. Inredning och utrustning av lokaler vid jordbrukets högskolor m. m.

För innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett

reservationsanslag på 4 milj. kr. Av detta belopp disponeras 3,2 milj. kr.

av utrustningsnämnden för universitet och högskolor för ändamål som

upptagits i en särskild utrustningsplan. Återstående 800 000 kr. dispone­

ras av byggnadsstyrelsen för ändamål som redovisas i en särskild inred-

ningsplan. Nämnden och styrelsen äger inom ramen för tillgängliga me­

del — oavsett i utrustnings- och inredningsplanerna för objekten beräknad

medelsförbrukning — bestrida kostnader för utrustning resp. inredning

av de i planerna upptagna objekten intill högst det belopp, som för varje

objekt anges som kostnadsram.

Utrustningsnämnden för universitet och högskolor föreslår att kostnads­

ramar för utrustning förs upp i den nu gällande utrustningsplanen för

följande projekt, nämligen

Lantbrukshögskolan

U 11 u n a

1. Kemi in. in........................................................................................ 535 000 kr.

2. Nybyggnader vid Kungsängen, etapp I.................................... 200 000 kr.

Skogshögskolan

3. Telefonväxel ................................................................................... 120 000 kr.

55

Kostnadsramarna för projekten 1 och 2 föreslås bli definitiva och ra­

men för projekt 3 föreslås bli delram.

Nämnden har överlämnat förslag till utrustningsprogram för ifrågava­

rande objekt från lokal- och utrustningsprogramkommittén för jordbru­

kets högskolor.

Kemi in. in. De utrymmen i »gamla» och »stora» institutionsbygggnader-

na i Ultuna, vilka har friställts under våren 1967 eller kommer att fri­

ställas under vintern 1967/68 genom att institutionerna för växtodling och

växtpatologi samt kemiska analyslaboratoriet får nya byggnader, avses

efter ombyggnad ställas till förfogande för institutionerna för husdjurs-

förädling, närings- och husdjursfysiologi samt kemi. Vidare avses lokalerna

i det tidigare gårdskontoret komma att disponeras för högskolans kon­

sulentavdelning. Inom de aktuella lokalerna pågår sedan våren 1967 om­

byggnader.

De institutioner m. m. som genom nämnda ombyggnader får nya loka­

ler behöver viss ny utrustning till ett belopp av 535 000 kr.

Nybyggnader vid Kungsängen, etapp I. Den första etappen

av nybygggnaderna för lantbrukshögskolans djurförsöksstation vid Kungs­

ängen har färdigställts under våren 1967. För denna första byggnadsetapp

bar byggnadskostnaderna i gällande investeringsplan (prop. 1967: 1, bil. 11,

s. 161) beräknats till 1 630 000 kr. enligt prisläget den 1 april 1966. Etapp I

omfattar kontorslokaler, maskinhall och torkanläggning avsedda för hög­

skolans lantbruksförvaltning samt institutionen för husdjurens utfodring

och vård. Byggnadsföretaget har utförts genom direkt upphandling enligt

det s. k. totalentreprenadförfarandet. För maskinell utrustning av torkan­

läggningen har i utrustningsplanen upptagits en definitiv kostnadsram av

700 000 kr.

Kostnaderna för utrustning av kontorshus och maskinhall som ingår i

byggnadsetapp I beräknas till 200 000 kr. inkl. varuskatt.

Telefonväxel vid skogshögs kolan. Vid skogshögskolan finns

f. n. två mindre telefonväxlar som är över 30 år gamla och som numera är

otillräckliga med hänsyn till den ökning av personalen som skett. På den

växel som tillhör Stockholms universitet finns outnyttjade anknytningar.

Denna växel kommer att bytas ut mot en utbyggbar koordinatväljarväxel.

Nämnden har funnit att en anknytning av högskolans telefoner till uni­

versitetets växel är den ur både investerings- och driftsekonomiska syn­

punkter fördelaktigaste lösningen för högskolans del. Kostnaderna har

preliminärt beräknats till 200 000 kr.

Enligt nämndens mening behövs f. n. ingen ytterligare medelsanvisning

för de förutnämnda utrustningsobjekten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

56

Kungl. Maj ris proposition nr 155 år 1967

Departementschefen

De av utrustningsnämnden för universitet och högskolor föreslagna nya

kostnadsramarna för ifrågavarande projekt föranleder ingen erinran från

min sida. Jag förordar alltså att i utrustningsplanen för jordbrukets hög­

skolor m. m. förs upp definitiva kostnadsramar för utrustning för institu­

tionen för kemi m. in. och för nybyggnader vid Kungsängen, etapp I, vid

lantbrukshögskolan på 535 000 resp. 200 000 kr. samt för telefonväxel för

skogshögskolan en delram på 120 000 kr. I enlighet med utrustningsnämn-

dens förslag bör dessa kostnader få bestridas av tillgängliga medel under

förevarande anslag.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående förordat angående

bestridande av vissa utrustningskostnader vid jordbrukets

högskolor.

M. Diverse

[3] M 10. Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, in. m. I prop. 1967: 136

angående ändringar i jaktlagstiftningen erinrade jag om att Kungl. Maj :t

beslutat om översyn av normerna för ersättning av statsmedel i anledning

av vissa rovdjursskador på tamdjur. Vidare anförde jag alt jag avsåg att

återkomma till Kungl. Maj :t i frågan i sådan tid att möjlighet fanns att

lägga fram förslag till 1967 års riksdags höstsession. Beredningen av frågan

är nu avslutad.

Enligt 27 § 2 mom. jaktstadgan den 3 juni 1938 (nr 279) gäller att skada

på tamdjur, som orsakas av björn, lo eller örn, skall ersättas av statsverket,

om skadan inte beror på uppenbar vårdslöshet vid djurens bevakning eller

att djuren släppts på område, där de inte får komma in för att beta. Enligt

kungörelsen den 12 april 1946 (nr 146) skall motsvarande bestämmelse till-

lämpas i fråga om skada på tamdjur som orsakas av järv eller varg. Kungl.

Maj :t har senast i brev den 16 juni 1966 utfärdat föreskrifter rörande ersätt­

ning för rovdj ursskador på tamdjur. Ersättning för skadade renar och får

lämnas av statsmedel med belopp som anges i en taxa, som tagits in i bre­

vet. Den centrala naturvårdsmyndigheten skall årligen göra de ändringar

i taxan som den finner nödvändiga med hänsyn till prisutvecklingen för

renar och får. Beslut om ersättning fattas såvitt gäller skador i de fyra

nordligaste länen av länsstyrelserna och för landet i övrigt av naturvårds­

myndigheten.

1964 års rennäringssakkunniga och statens naturvårdsnämnd (numera

statens naturvårdsverk) har efter uppdrag av Kungl. Maj:t den 16 juni 1966

i samråd sett över grunderna m. m. för ersättning av rovdj ursskador på

tamdjur. I skrivelse den 15 april 1967 redovisar de resultatet av översynen

57

och föreslår vissa ändringar av gällande ersättningsgrunder. De framhåller

att frågan om rovdjursskadorna bör på längre sikt behandlas som en del av

frågan om att skapa ett katastrof skydd för rennäringen, motsvarande jord­

brukets skördeskadeförsäkring. Intill dess att ett dylikt skydd införs, finns

emellertid alltjämt behov av speciella skaderegleringsbestämmelser.

Enligt nuvarande regler ersätts endast sådana renar som enligt visad

utredning skadats av rovdjur. Gällande ersättningsbestämmelser grundas

på att värdet av varje återfunnen rovdjursdödad ren skall uppskattas så

noga som möjligt. Denna huvudprincip bör behållas, men vissa ändringar

bör ske för att förenkla skadevärderingen och få ersättningarna att bättre

än hittills avspegla skadornas faktiska betydelse för renägarna. Bl. a. före­

slås alt nu gällande särskilda ersättningsnorm för ungrenar (1—2 år gamla)

slopas. Det är nämligen ofta förenat med betydande svårigheter att avgöra en

rens ålder. En uppdelning av renarna i tre klasser — vuxen hanren, vuxen

honren och årskalv — är därför tillräcklig. Vidare föreslås vissa mindre

ändringar i avvägningen av nuvarande ersättningsbelopp för renar och får.

Vid beräkningen av värdet för vuxen honren bör sålunda i fortsättningen

tas hänsyn till att djuret som regel är dräktigt och följs av en kalv.

Ersättning ges enligt nuvarande regler endast till den som styrkt att

han är ägare till renen. Ersättning föreslås få utgå även för rovdjursskada-

de renar, vilkas ägare är okända. Värdet av omärkta renar tillkommer ve­

derbörande lappby enligt 13 § lagen den 5 maj 1960 (nr 144) om renmär­

ken. Med hänsyn härtill bör gottgörelse för rovdjursriven ren, vars ägare

ej kan fastställas, utgå till den lappby inom vars område renen påträffats.

I förslaget framhålls vidare att renägarna drabbas av, förutom skador för

dödade, återfunna renar, en hel del andra förluster som vållas av rovdjur.

Med hänsyn till att rovdjuren uppträder inom vidsträckta och delvis myc­

ket svårtillgängliga marker måste man räkna med att åtskilliga rovdjurs-

dödade renar inte anträffas eller hittas inom sådan tid efter angreppet att

det är möjligt att styrka dödsorsaken. Redan förekomsten av rovdjur i när­

heten av en renhjord medför att djuren blir oroade, vilket förorsakar vä­

sentligt merarbete för renskötarna. Rennäringssakkunniga och naturvårds-

nämnden finner det skäligt att även sådana skador och olägenheter, vil­

kas förekomst eller omfattning knappast kan bevisas i det särskilda fallet,

ersätts av allmänna medel.

Eftersom det inte är möjligt att i fråga om nyssnämnda skador och olä­

genheter utpeka viss person som skadelidande, bör gottgörelsen utgå kol­

lektivt antingen till rennäringen i dess helhet eller till rennäringsidkarna

inom visst område. Lämpligast är enligt förslaget att ersättning lämnas till

varje lappby för sig, varvid gottgörelsens storlek kan bestämmas i förhål­

lande till de bevisliga rovdjursskador som under året inträffat inom byns

område. Dessa skador utgör nämligen enligt de sakkunnigas och nämndens

mening ett mått på rovdjursförekomsten i trakten och därmed också på

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

58

omfattningen av de störningar som rovdjuren vallar renskötseln. Ersättning

för skadorna och olägenheterna föreslås utgå med 300 kr. per återfunnen

ren. Som jämförelse kan nämnas att ersättningsbeloppet för återfunnen

vuxen ren föreslås utgöra 250 eller 260 kr. Ersättningen till lappbyn bör.

liksom den tidigare föreslagna gottgörelsen för inte identifierade renar, till­

falla bykassan så att medlen kan användas för lappbyns gemensamma an­

gelägenheter.

Ersättningen för nyssnämnda förluster föreslås vara lika för skador av

olika arter av rovdjur. Även om varg och järv vållar större indirekta skador

på renskötseln än andra rovdjur, är avvikelserna inte så väsentliga att de

motiverar skilda ersättningsregler.

I fråga om skador på får föreslås att nuvarande ersättningsgrunder i

huvudsak behålls. Ersättningsbeloppen bör dock anpassas bättre till dju­

rens verkliga värde. Vidare lörordas att även försvunna fai ersätts, dock

med högst hälften av beloppet för återfunnet djur. Som förutsättning för

ersättning bör gälla dels att åtminstone något rovdj ursangripet får påträf­

fats, dels att det genom utredning blivit styrkt att djuren varit försvunna

sedan tiden för rovdjursangreppet. Förhållandevis höga krav bör ställas

på den utredning som läggs till grund för sådan ersättning.

Nuvarande bestämmelser rörande ersättning för vissa rovdj ursskador

omfattar även andra tamdjur än renar och får. Några särskilda ei-

sättningsbelopp finns inte fastställda för dessa. Enligt förslaget är det inte

nödvändigt att fastställa ersättningsbelopp för sådana djur eftersom ska­

dor på dessa förekommer förhållandevis sällan. För fullständighetens skull

bör dock i de nya ersättningsbestämmelserna tas in föreskrift om att gott-

görelse för skada på annat tamdjur än ren eller får skall fastställas med

tillämpning av reglerna för värdering enligt epizootilagen den 12 april 1935

(nr 105).

Remissyttrandena

Efter remiss har yttranden över förslaget avgetts av riksrevisionsverket,

lantbruksstyrelsen — som hört rennäringsnämnden — veterinärstyrelsen,

statens veterinärmedicinska anstalt, domänstyrelsen, länsstyrelserna i Väs-

ternorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, Riksförbundet

Landsbygdens folk (RLF), Sveriges lantbruksförbund samt Svenska samer-

nas riksförbund. Länsstyrelserna har bifogat yttranden från vissa länsor­

gan in. m.

Remissinstanserna tillstyrker det framlagda förslaget till nya grunder for

ersättning av renar, får och andra tamdjur, som dödats av rovdjur. 1 eteri-

närstyrelsen understryker, att den ändrade rovdj urspolitiken i Sverige bör

medföra en generösare syn på förevarande ersättningsproblem. Liknande

synpunkter framförs av länsstyrelsen i Jämtlands län, RLF och Sveriges

lantbruksförbund.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

59

Riksrevisionsverket anser att förslaget att gottgörelse skall lämnas för

förluster, som inte styrkts, avviker från vanligen tillämpade principer i er­

sättningsfrågor. Med hänsyn till de speciella förhållandena i förevarande

fall finner verket det dock skäligt att ersättning utgår.

Rennäring snämnden och Svenska samernas riksförbund, som ansluter

sig till principerna i det framlagda förslaget, anser dock kompensationen för

de indirekta rovdjur skadorna och ersättningen för återfunna renar vara

för lågt beräknade. Sistnämnda ersättning bör ej sättas lägre än vad som

utgår för renar som körts över av tåg. Veterinärstyrelsen, statens veterinär­

medicinska anstalt och länsstyrelsen i Jämtlands län ifrågasätter om ej

alla renar oavsett kön och ålder bör ersättas med ett och samma belopp.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anser att samma värde bör åsättas vuxna

han- och honrenar.

I fråga om ersättning för får framhåller länsstyrelsen i Jämtlands län,

RLF och Sveriges iantbruksförbund att för sådana djur som försvunnit ef­

ter rovdj ursanfall bör full ersättning utgå.

Departementschefen

Enligt nuvarande bestämmelser utgår ersättning av statsmedel för tam­

djur som skadats av björn, lo, varg, järv eller örn. Ersättning som i princip

motsvarar djurets värde ges till ägaren för varje funnet djur.

Det förslag till nya ersättningsbestämmelser, som 1964 års rennärings-

sakkunniga och statens naturvårdsnämnd gemensamt lagt fram och som

jag i det föregående redogjort för, innebär att ersättning alltjämt skall

utgå till ägaren för sådant djur som skadats av rovdjur och som därefter

återfunnits. Därutöver föreslås att ersättning skall lämnas även i de fail där

ägaren till skadad ren är okänd. Ersättningen skall i sådana fall ges till

bykassan i den lappby inom vars betesområde renen påträffas. Jag har

ingenting att erinra mot nu angivna riktlinjer.

Rennäringssakkunniga och naturvårdsnämnden förordar vidare — mot

bakgrunden av de inskränkningar som skett i jakträtten i fråga om större

rovdjur — att rennäringen ges ersättning även för andra rovdj ursskador än

de nyss nämnda. Härigenom avses samerna få kompensation för förlusten

av djur som inte återfunnits och för merarbete på grund av att renhjordarna

skingrats vid rovdj ursangrepp. För varje återfunnen rovdj ur sdödad ren

föreslås utgå en extra ersättning av 300 kr. till den lappby, inom vars

betesområde renen påträffats. Förslaget innebär att sådana skador ersätts

vilkas frekvens och storlek i allmänhet inte kan bevisas. Riksrevisions­

verket påpekar i sitt remissyttrande att förslaget avviker från de principer

i ersättningsfrågor som vanligen tillämpas. Med hänsyn till de speciella

förhållandena vid rovdj ursskador på tamdjur har verket dock funnit det

skäligt att ersättning utgår. Även jag anser att starka skäl talar för att er­

sättning bör utgå i dessa fall. Ersättning bör dock till en början utgå för­

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

60

söksvis. Utvecklingen av ersättningsanspråken bör nämligen följas under

en tid innan definitiv ställning tas. Kungl. Maj :t bör få besluta om ersätt­

ningens storlek.

Också när det gäller får föreslår rennäringssakkunniga och naturvårds-

nämnden en viss utsträckning av statens ersättningsskyldighet. Denna

skall sålunda även omfatta gottgörelse till ägaren för får som försvunnit

vid tiden för rovdjursangrepp och senare inte återfunnits. Som förutsätt­

ning bör dock enligt förslaget gälla att ersättning lämnats för något åter­

funnet får som skadats vid samma angrepp. Även i detta fall anser jag att

ersättning tills vidare bör utgå försöksvis. I enlighet med förslaget bör er­

sättning för ej återfunnet får inte överstiga hälften av värdet av får som

dödats vid samma rovdjursangrepp men senare hittats.

De sakkunniga och nämnden föreslår vidare att storleken av ersättnings­

beloppen för ren och får anpassas bättre till djurens verkliga värde, samt

att ersättningen för övriga tamdjur blir bestämd med ledning av reglerna

för värdering av klövbärande djur och fjäderfä enligt epizootilagen den 12

april 1935 (nr 105). Kungl. Maj :t äger besluta i hithörande frågor.

De nya ersättningsgrunderna bör tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1968.

Kostnadsökningarna för att genomföra förslaget beräknar jag till ca 230 000

kr. per år. Kostnaderna bör betalas med medel från förslagsanslaget Er­

sättning för av rovdjur dödade tamdjur, in. m. som alltså under budget­

året 1967/68 i motsvarande mån kan komma att belastas med högre belopp

än som beräknats i riksstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att godkänna de riktlinjer i fråga om ersättning för vissa

av rovdjur förorsakade skador som jag förordat i det före­

gående.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

KAPITALBUDGETEN

Statens allmänna fastighetsfond

[4] 28. Byggnadsarbeten vid jordbrukets högskolor in. m. För innevarande

budgetår har under förevarande anslagsrubrik anvisats ett investeringsan-

slag av 7 milj. kr. att disponeras i enlighet med en investeringsplan, som

för de i planen ingående objekten upptar av riksdagen godkända kostnads­

ramar.

Byggnadsstyrelsen hemställer att följande byggnadsprojekt tas upp i in­

vesteringsplanen och att medel anvisas på tilläggsstat för budgetåret 1967/

68 för följande projekt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

61

Lantbrukshögskolan

Alnar p. Nybyggnader för trädgårdssektionen

LantbruksJiögskolans trädgårdssektion i Alnarp inrättades den 1 juli

1962. Undervisningen vid denna sektion inleddes 1964, då den första års­

kursen av hortonomie studerande kom till Alnarp efter två års studier vid

Ultuna. F. n. antas årligen 25 hortonomie studerande. Trädgårdssektionen

har sedan sin tillkomst varit provisoriskt förlagd till ett flertal olika bygg­

nader. Denna mycket splittrade förläggning har varit orationell för såväl

undervisning som forskning och försöksverksamhet på området.

Byggnadsstyrelsen redovisade i skrivelse den 11 oktober 1965 byggnads­

program för nybyggnader för institutionerna för frukt- och bärodling,

köksväxt- och prydnadsväxtodling, trädgårdskonst och naturvård samt

underavdelningarna för trädgårdsodlingens driftsekonomi, trädgårdsod­

lingens arbetsmetodik och teknik samt växtpatologi, allt vid lantbrukshög-

skolans Alnarpsdel.

Genom beslut den 18 februari 1966 uppdrog Kungl. Maj :t åt styrelsen

att på grundval av nämnda byggnadsprogram utföra projektering fram

t. o. m. färdigställande av huvudhandlingar, innefattande tillförlitlig kost­

nadsberäkning av nybyggnader av institutions- och laboratorielokaler, samt

att därefter underställa ärendet Kungl. Maj :ts förnyade prövning. I fråga

om arbets- och lagerlokaler, växthus, bänkgård, näthall och övriga bygg­

nader för ekonomiutrymmen föreskrev Kungl. Maj :t att det fortsatta pla­

neringsarbetet skulle inriktas på att dessa projekt skulle — på grundval

av nämnda byggnadsprogram — anskaffas genom direkt upphandling av

lämpligt företag. Ärendet skulle åter underställas Kungl. Maj :ts förnyade

prövning, sedan en på anbud grundad kostnadsberäkning verkställts och

ärendet var så berett att direkt upphandling kunde ske. Utredning och

beredning av byggnadsprojekten förutsattes ske inom en arbetsgrupp i

vilken företrädare för lantbrukshögskolan skulle ingå.

Styrelsen hemställer att Kungl. Maj :t uppdrar åt styrelsen att inom en

kostnadsram av 3 350 000 kr. utföra nybyggnader av växthus jämte till­

hörande försörj ningsanläggning som en första etapp vid lantbrukshög-

skolans Alnarpsdel och att härför på tilläggsstat anvisas 1 milj. kr. Styrel­

sens kostnadsberäkningar grundar sig på inkomna anbud. Styrelsen avser

att senare redovisa återstående ny- och ombyggnader som eu andra etapp.

Röbäc k sdalen. Ny- och ombyggnad av djurstallar

Enligt beslut av 1962 års riksdag (prop. 1 bil. 11, JoU 14, rskr 180) skall

husdjur sförsöksstationen i norra försöksdistriktet liksom jordbruks- och

trädgårdsförsöksstationerna inom detta distrikt förläggas till Röbäcksda-

62

Kungl. Maj :ts proposition nr 155 år 1967

len. I propositionen angavs att resurserna för husdjur sförsök vid Röbäcks-

dalen skulle planeras för ca 50 mjölkkor och 100 tackor jämte ungdjur.

Genom beslut den 13 september 1963 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnads­

styrelsen att på grundval av ett tidigare redovisat byggnadsprogram utföra

projektering fram t. o. m. färdiga bygghandlingar för ombyggnad av ladu­

gård och nybyggnad av fårstail. Efter framställning av byggnadsstyrelsen

överlämnade Kungl. Maj :t genom beslut den 6 december 1965 ifrågava­

rande byggnadsärenden till lokal- och utrustningsprogramkommittén för

jordbrukets högskolor (LUP-kommittén).

Av handlingarna i ärendet framgår att LUP-kommittén i skrivelse till

byggnadsstyrelsen funnit att besättningen av mjölkkor bör uppgå till 80

djur med hänsyn till för söksstatistiska och driftsekonomiska synpunkter.

Kommittén har förordat att en ny byggnad uppförs för 80 mjölkkor och

att den befintliga ladugården disponeras för ungdjur och kalvar. Kommit­

tén förordade vidare att den nya byggnaden i största möjliga utsträckning

upphandlas i monteringsfärdigt skick.

Byggnadsstyrelsen hemställer att Kungl. Maj :t uppdrar åt styrelsen att

inom en kostnadsram på 1 375 000 kr. utföra ny- och ombyggnad av djur­

stallar vid Röbäcksdalen i enlighet med LUP-kommitténs nämnda förslag.

Styrelsens kostnadsberäkningar grundar sig på inkomna anbud. Vidare har

styrelsen hemställt att 600 000 kr. anvisas på tilläggsstat för ändamålet.

Departementschefen

Förevarande byggnadsprojekt omfattar nybyggnad av växthus för lant-

brukshögskolams trädgårdssektion i Alnarp samt ny- och ombyggnad av

djurstallar för lantbrukshögskolans husdjursförsöksstation i Röbäcksda­

len. Den beredning som skett av projekten med anbudsinfordran från leve­

rantörer finner jag ändamålsenlig och ägnad att minska kostnaderna. Mot

den redovisade kostnadsberäkningen på 3 350 000 kr. resp. 1 375 000 kr. har

jag inget att erinra. Objekten bör med nämnda ramar tas upp i investe­

ringsplanen. Medelsförbrukningen under innevarande budgetår för dessa

byggnadsobj ekt synes, såvitt nu kan bedömas, rymmas inom det till bygg­

nadsarbeten vid jordbrukets högskolor m. m. anvisade anslaget. Jag för­

ordar därför att kostnaderna för ifrågavarande objekt får bestridas av till­

gängliga medel under förevarande anslag.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att godkänna vad jag i det föregående förordat angående

bestridande av kostnaderna för vissa ny- och ombyggnader

vid jordbrukets högskolor.

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1967

63

Fonden

för

låneunderstöd

[5] 9 a. Lån för ombyggnad av djursjukhuset i Hälsingborg. Genom beslut

den 3 juni 1965 bemyndigade Kungl. Maj :t chefen för jordbruksdeparte­

mentet att tillkalla fem sakkunniga för att utreda veterinärväsendets upp­

gifter och organisation. Utredningen1 har den 20 april 1967 avlämnat be­

tänkande om sluten djursjukvård (stencil Jo 1967: 6).

Utredningen

Med sluten djursjukvård menar utredningen sådan sjukvård som läm­

nas vid särskilda inrättningar där djuret kan stanna kvar för operation

eller annan behandling. Sluten vård ges djur av alla slag vid veterinärhög­

skolans kliniker, veterinärinrättningen i Skara, djursjukhusen i Hälsing­

borg och Strömsholm, de militära sjukstallarna och vid vissa s. k. distrikts-

kliniker. Sluten vård ges vidare vid Blå stjärnans kliniker; i Borås och

Göteborg samt vid djursjukhuset i Malmö men dessa tar främst emot säll­

skapsdjur. Sluten djursjukvård förekommer även vid vissa travbanor.

Veterinärhögskolans kliniker, veterinärinrättningen i Skara och de mili­

tära sjukstallarna är statliga. Huvudman för djursjukhuset i Hälsingborg

är hushållningssällskapet i Malmöhus län medan djursjukhuset i Ströms­

holm har en särskild stiftelse som huvudman. De s. k. di strikt sklinikerna

drivs som regel privat av distriktsveterinärerna, men får vissa bidrag av

vederbörande kommuner eller andra lokala intressenter. Djursjukhuset i

Malmö är privatägt. Vid de nämnda inrättningarna togs åren 1965 och 1966

in 77 825 resp. 84 458 djur. Av dessa fick emellertid endast 18 resp. 17 %

sluten vård. Av dem som under år 1966 fick sluten vård var 82 % säll­

skapsdjur, 12 % hästar, 5 % nötkreatur och 1 % svin.

Vid sina överväganden rörande det framtida behovet av sluten

djursjukvård har utredningen delat upp djurmaterialet på anima-

lieproduktionens djur inklusive jord- och skogsbrukets hästar samt på

sporthästar och sällskapsdjur.

Den slutna djursjukvården inom animalieproduktionen avser f. n. främst

ett mindre antal dyrbarare avelsdjur. De ekonomiska synpunkterna bestäm­

mer helt om ett djur som blir sjukt skall få sluten vård eller gå till slakt. Ef­

terfrågan på sluten vård för animalieproduktionens djur beräknas även i

fortsättningen inte bli särskilt stor. Därvid förutsätts att avgifter för vår­

den tas ut så att verksamheten i princip är ekonomiskt självbärande. För de

delar av landet som även i framtiden väntas utgöra kärnan inom svenskt

jordbruk beräknas djursjukhuset i Hälsingborg och veterinärinrättningen

i Skara tillgodose behovet. Det sjukvårdsbehov som finns i övrigt bör liksom

hittills främst tillgodoses inom den öppna vårdens ram.

1 Riksdagsmännen Sven Persson (ordförande) och Harald Pettersson, överdirektör Gösta

Björkman, ombudsman Arne Nybom och byrådirektör Curt "Werner.

64

Sporthästarnas antal har under senare år ökat starkt. Varje sådan häst

representerar i regel ett inte obetydligt ekonomiskt värde. På grund härav

kan sluten vård ofta vara motiverad. En utbyggnad av den slutna vården

för sporthästar bör dock ske utan statligt engagemang. Utgiften för sjuk­

vård bör ingå som en faktor bland andra när tävlingsanordnarnas andel av

de på totalisatorn satsade medlen avvägs.

Som en följd av den stigande levnadsstandarden har också antalet hun­

dar ökat. Det kan antas att såväl antalet hundar soan efterfrågan på sluten

vård för dessa kommer att fortsätta att öka. Utredningen anser sig emel­

lertid inte kunna tillstyrka, att några statliga åtgärder vidtas för att öka

tillgången på slutna vårdplatser för hundar. Utredningen anser inte att

någon skyldighet föreligger för staten att av etiska eller andra skäl till­

godose det ökade behovet av sluten djursjukvård. Ansvaret för att djur

behandlas väl och såvitt möjligt skyddas mot lidande ankommer i första

hand på djurets ägare. Utredningen påpekar att hundarna i stor utsträck­

ning finns i storstäderna med omgivande kommuner och finner det vara

motiverat att kommunerna vidtar åtgärder för att tillförsäkra hundarna

erforderlig sjukvård. Det är inte nödvändigt att kommunerna driver hund-

sjukhus i egen regi. Oavsett kommunala insatser kan initiativ till djursjuk­

vård tas av enskilda eller sammanslutningar.

Kungl. Maj :t har till utredningen överlämnat en framställning från hus­

hållningssällskapet i Malmöhus län om statlig medverkan i dels upprust­

ning av djursjukhuset i Hälsingborg, dels sjukhusets fort­

satta drift. Hushållningssällskapet har därefter i skrivelse till utredningen

förklarat sig i princip berett att självt ansvara för driften under förutsätt­

ning att statligt bidrag i en eller annan form kan erhållas till viss ombygg­

nad av sjukhuset.

Utredningen framhåller att djursjukhuset i Hälsingborg, som är inrymt

i byggnader som togs i bruk år 1912, är hårt slitet. Personalen får ar­

beta under förhållanden som på intet sätt motsvarar nutida krav. För att

få bort de mest markanta missförhållandena vid sjukhuset behövs en om­

byggnad som av hushållningssällskapet kostnadsberäknats till 600 000 kr.

Med hänsyn till den betydelse djursjukhuset i Hälsingborg har för ani-

malieproduktionen inom de sydligare delarna av landet föreslår utred­

ningen att hushållningssällskapet i Malmöhus län erhåller ett statligt ränte-

och amorteringsfritt lån på 75 % av den av sällskapet beräknade kostna­

den för ombyggnad av sjukhuset. Då en eventuell framtida utbyggnad av

sjukhuset torde komma att i allt väsentligt tillgodose andra behov än ani-

malieproduktionens, anser utredningen att statens medverkan bör begrän­

sas till vad nu föreslagits.

Kungl. Maj :ts proposition nr 155 år 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

65

Remissyttrandena

Yttranden över betänkandet har efter remiss avgetts av överbefälhava­

ren, överståthållarämbetet (efter hörande av Stockholms stadskollegium),

riksrevisionsverket, lantbrnksstyrelsen, veterinärstyrelsen, styrelsen för

statens veterinärmedicinska anstalt, styrelsen för lantbrukshögskolan, sty­

relsen för veterinärhögskolan, kommunalrättskommittén, Svenska stadsför­

bundet, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Hus­

hållningssällskapens förbund, Malmöhus läns hushållningssällskap, Sve­

riges lantbruksförbund, Riksförbundet Landsbygdens folk (RLF), Svenska

travsportens centralförbund, Ridfrämjandet, Svenska kennelklubben, Stif­

telsen Sydöstra Sveriges djursjukhus, Sveriges veterinärförbund och Svensk

Husdjursskötsel. Stiftelsen djursjukhuset i Strömsholm har inkommit med

skrift i ämnet.

Utredningens förslag tillstyrks i sin helhet av lantbrnksstyrelsen och sty­

relsen för lantbrukshögskolan. Utredningens bedömning av behovet av

sluten djursjukvård för animalieproduktionens djur delas av

Sveriges lantbruksförbund, Hushållningssällskapens förbund och Svensk

Husdjursskötsel.

Styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt anser att djursjukhus

är en integrerande del i den veterinära fältorganisationen. Enligt anstalts-

styrelsen har utredningen i alltför stor utsträckning sett på det enskilda

djurets värde och inte beaktat att detta djur är eu del av en besättning. Även

den slutna vården kan tjäna ett profylaktiskt syfte. Härtill kommer att

djursjukhusen ger råd till veterinärerna i specialfall samt lämnar material

för den kliniska forskningen på djursjukdomarnas område. Om hänsyn tas

till nämnda faktorer kan det ifrågasättas om behovet av sluten djursjuk­

vård för animalieproduktionens djur är tillgodosett. Liknande synpunkter

anförs av styrelsen för veterinärhögskolan och Sveriges veterinärförbund.

Enligt dessa bör slutligt ställningstagande till frågan om den slutna djur­

sjukvården anstå till dess utredningen fullgjort hela sitt uppdrag.

Rehovet av ökade vårdresurser för sällskapsdjur, främst hundar, under­

stryks av samtliga remissinstanser som uttalat sig i frågan.

När det gäller sporthästar framhåller Ridfrämjandet att det är mycket

svårt att få vårdplats vid de nuvarande djursjukvårdsanstalterna. Utred­

ningens siffror anses inte ange det verkliga behovet.

Enligt Sveriges veterinärförbund finns det inga godtagbara skäl att i

fråga om sluten djursjukvård göra en principiell skillnad mellan animalie­

produktionens djur och sällskapsdjur. Den väsentliga frågeställningen är

hur samtliga grupper av husdjur skall på rationellast möjliga sätt beredas

en medicinskt sett riktig omvårdnad. För att tillgodose detta behov i olika

delar av landet förordar förbundet och flera andra remissinstanser, däri­

bland överbefälhavaren, veterinärstyrelsen, styrelsen för veterinärhögsko-

5 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 155

66

lan och RLF, att ett visst antal regiondjursjukhus inrättas. Det framhålls

som mest angeläget att nya djursjukhus tillkommer i sydöstra Sverige och

Norrland.

Statligt huvudmannaskap för den slutna djursjukvården förordas av

överbefälhavaren, styrelsen för statens veterinärmedicinska anstalt, Svenska

stadsförbundet, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet,

stadskollegiet i Stockholm, Svenska kennelklubben och Sveriges veterinär­

förbund. Man hänvisar bl. a. till att den öppna djursjukvården genom

distriktsveterinärorganisationen har staten som huvudman. De kommunala

remissinstanserna framhåller också, att djursjukhusfrågan inte kan betrak­

tas som en primärkommunal angelägenhet. Även om man bortser från tvek­

samheten rörande kompetensen, anses kommunerna generellt sett utgöra

alltför små enheter som underlag för lösningen av djursjukhusfrågan. Djur­

skyddslagens bestämmelser kan vidare inte efterlevas om inte staten ansva­

rar för att sluten vård finns att tillgå i tillräcklig omfattning. Svenska ken­

nelklubben erinrar om att hundägarna kräver att hundskatten verkligen

används för ett för hundhållningen positivt syfte. Enligt kommunalrätts-

kommittén synes det knappast finnas något principiellt hinder för kommu­

nalt engagemang i sluten djursjukvård.

Veterinärstyrelsen vill inte förorda statligt huvudmannaskap men anser

att statliga lån skall lämnas till investeringar i djursjukhus enligt plan

som anger vilka sjukhuslokaliseringar som skall stödjas. Om staten inte

inträder som huvudman för sluten djursjukvård, anser också Svenska stads­

förbundet det vara en skyldighet för staten att genom statsbidrag stimulera

och underlätta en planmässig utbyggnad av djursjukhusorganisationen.

Vissa remissinstanser, däribland Svenska travsportens centralförbund, anser

att huvudmannaskapet för sluten djursjukvård bör handhas antingen av

statlig eller kommunal institution eller av båda i förening.

De remissinstanser som diskuterat frågan om finansieringen av djursjuk­

hus anser i regel att det allmänna bör lämna stöd åt verksamheten. Som

motiv åberopas bl. a. hundskatten och statens inkomster från totalisator.

Utredningens principiella ståndpunkt att djursjukhusens verksamhet bör

vara självfinansierad delas av Svenska kommunförbundet.

Utredningens förslag om statligt lån för ombyggnad av djur­

sjukhuset i Hälsingborg hälsas med tillfredsställelse av samt­

liga remissorgan som uttalat sig i frågan. Med hänsyn till att det av ut­

redningen föreslagna investeringsbidraget begränsats till 75 % av kost­

naden samt till att löneutvecklingen medfört betydande ökningar av drifts­

kostnaderna anser Malmöhus läns hushållningssällskap och Hushållnings­

sällskapens förbund dock skäligt att även årligt statligt bidrag utgår till

sjukhuset.

Stiftelsen djursjukhuset i Strömsholm föreslår, att djursjukhuset i

Strömsholm tillerkänns ett statligt ränte- och amorteringsfritt lån om 75 %

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

67

av de skulder som åvilar stiftelsen i form av byggnadslån på 700

000

kr.

Att statligt stöd bör utgå till djursjukhuset i Strömsholm understryks av

Sveriges veterinärförbund.

Departementschefen

Som framgår av det föregående anser utredningen att behovet av sluten

sjukvård för animalieproduktionens djur är i huvudsak tillgodosett. Ut­

ökade vårdresurser behövs främst för hundar. Enligt utredningens mening

är sluten djursjukvård i princip inte en statlig angelägenhet. Utredningen

anser det önskvärt att bl. a. kommunerna vidtar lämpliga åtgärder för att

tillgodose vårdbehovet för hundarna. För att avhjälpa vissa akuta brister

vid djursjukhuset i Hälsingborg föreslår utredningen att ett statligt lån läm­

nas för ombyggnad av sjukhuset. Som motiv härför åberopas bl. a. sjukhu­

sets betydelse för animalieproduktionens djur. Lånet bör vara ett engångs-

stöd.

Bland remissinstanserna råder delade meningar om den slutna djursjuk­

vårdens framtida organisation. De remissinstanser som har anknytning till

veterinärmedicinen gör gällande, att djursjukhusen bör utgöra en integre­

rande del i den statliga veterinära fältorganisationen. Statligt huvudman­

naskap för den slutna djursjukvården förordas också av de kommunala

remissorganen. De anser bl. a. att kommunerna är för små enheter som

underlag för att lösa djursjukhusfrågor. Lantbruksslyrelsen och nästan

samtliga remissorgan som har en direkt anknytning till jordbruket in­

stämmer däremot helt i utredningens ställningstaganden.

Jag ansluter mig till utredningens uppfattning att sluten djursjukvård

i princip inte bör vara en statlig uppgift. De statliga insatserna på det veteri­

nära området, bl. a. genom distriktsveterinärorganisationen, har hittills

främst avsett animalieproduktionens djur och tillräckliga skäl synes inte

föreligga för en väsentligt ändrad inriktning och omfattning av statens in­

satser. De anstalter för sluten djursjukvård som redan har staten som hu­

vudman har i huvudsak anknytning till annan statlig verksamhet i fråga om

utbildning och forskning eller till den militära organisationen.

Några hinder av principiell natur synes inte föreligga för kommunerna

att vidta åtgärder av olika slag för att tillförsäkra sällskapsdjuren erforder­

lig sjukvård. Eftersom sällskapsdjuren i stor utsträckning finns i de större

städerna med omgivande kommuner torde i regel underlaget för eventuella

sjukvårdsinrättningar bli tillräckligt stort. Som utredningen framhållit är

det inte nödvändigt att kommunerna driver hundsjukhus i egen regi. I frå­

gor om lämplig lokalisering av djursjukhus kan bl. a. veterinärstyrelsen

verka i sin egenskap av central myndighet för sjukvården bland husdjuren.

Jag tillstyrker utredningens förslag om att ge Malmöhus läns hushåll­

ningssällskap ett statligt ränte- och amorteringsfritt lån för ombyggnad av

djursjukhuset i Hälsingborg. Lånet som bör ses såsom ett engångsstöd mo­

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

68

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

tiverat av de särskilda omständigheterna i fråga om detta djursjukhus bör

få uppgå till 75 % av den av sällskapet beräknade kostnaden eller 450 000

kr. Kungl. Maj :t bör få besluta rörande närmare villkor för lånet. Något

statligt stöd härutöver till djursjukhuset i Hälsingborg bör inte utgå. Ej

heller kan jag förorda något statligt stöd till djursjukhuset i Strömsholm.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Lån för ombyggnad av djursjukhuset i Hälsing­

borg på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68

anvisa ett investeringsanslag på 450 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

69

Bilaga 8

HANDELSDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­

rådet på Stockholms slott den 3 november 1967.

Närvarande:

Statsministern

E^{rlander ,} ministern för utrikes ärendena

N^{ilsson ,} statsråden

S^träng, A^ndersson, L^ange, K^ling, H^olmqvist, P^alme, S^ven-E^ric N^ilsson,

L^undkvist, G^ustafsson, G^eijer, O^diinoff, W^ickman, M^oberg.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anmäler härefter

ärende under handelsdepartementets handläggning som angår utgifter på

tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 och anför.

KAPITALBUDGETEN

Diverse kapitalfonder

Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap

[¹] 5. Förrådsanläggningar m. m. Under denna rubrik har för innevarande

budgetår anvisats ett investeringsanslag av ² 150 ⁰⁰⁰ kr.

Överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap föreslår, att på tilläggs­

stat I för budgetåret 1967/68 anvisas 300 000 kr. för att täcka oförutsedda

merkostnader för förbättringsarbeten vid en av överstyrelsen förvaltad

hergcisternanläggning som tillhör staten.

Styrelsen anför, att sammanlagt 3,37 milj. kr. anvisats för dessa arbeten

under budgetåren 1964/65 och 1965/66. Arbetena, som nu är slutförda,

har på grund av bergets beskaffenhet blivit mer omfattande än som ur­

sprungligen beräknades. Merkostnaden uppgår till 300 000 kr.

70

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

Departementschefen

Den merkostnad som uppstått i samband med förbättringsarbeten vid

bergcisternanläggningen har inte kunnat förutses och bör enligt min me­

ning föranleda ytterligare medelsanvisning. Jag hemställer, att Kungl.

Maj :t föreslår riksdagen

att till Förrådsanläggningar m. m. på tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1967/68 anvisa ett investerings-

anslag av 300 000 kr.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

71

Bilaga 9

INRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­

rådet på Stockholms slott den 3 november 1967.

Närvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, A^ndersson, L^ange, K^ling, H^olmqvist, P^alme, S^ven-E^ric N^ilsson,

L^undkvist, G^ustafsson, G^eijer, O^dhnoff, W^ickman, M^oberg.

T. f. chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Geijer, anmäler härefter

de ärenden under inrikesdepartementets handläggning som angår utgifter

på tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1967/68 och anför.

DRIFTBUDGETEN

Elfte huvudtiteln

C. Bostadsbyggande in. m.

[1] C 9. Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet. Under denna rubrik

har för innevarande budgetår anvisats ett förslagsanslag av 105 milj. kr. Riks­

dagen har tidigare i år (prop. 100, SU 100, rskr 265) medgivit att räntefria

förbättringslån, som skall utgå från detta anslag, beviljas inom ramen av ett

belopp av 100 milj. kr. under år 1967. För 1968 har likaledes en ram om 100

milj. kr. fastställts. Samtidigt har riksdagen fastställt vissa ramar för lån

som skall utgå från lånefonden för bostadsbyggande. Riksdagen har därvid

medgivit att lån till ombyggnad samt räntebärande förbättringslån och rän­

tebärande tvätterilån beviljas inom ramen av ett belopp av 125 milj. kr.

under år 1967 och ett belopp av 135 milj. kr. under år 1968. Såväl räntefria

som räntebärande förbättringslån utgår huvudsakligen för förbättring av

åldringsbostäder i en- och tvåfamilj shus.

72

Bostadsstyrelsen hemställer att ramarna under år 1967 utvidgas för

räntefria förbättringslån till 125 milj. kr. och för lån till ombyggnad samt

räntebärande förbättrings- och tvätterilån till 140 milj. kr.

I fråga om ramen för räntefria förbättringslån anför styrelsen att tidigare

förslag om ramens storlek i huvudsak grundats på resultatet av den år

1964 påbörjade inventeringen av åldringarnas bostäder. Erfarenheterna av

låneverksamheten visar emellertid att inventeringen varit ofullständig. Nya

kategorier lånesökande bland åldringar, som inte berörts av inventeringen,

har vidare tillkommit. En sammanställning av uppgifter från länsbostads­

nämnderna visar att det behövs ett belopp av 124 milj. kr. för beslut om

räntefria förbättringslån under år 1967. Den av riksdagen beslutade ra­

men på ¹⁰⁰ milj. kr. motsvarar alltså inte behovet, såsom detta nu beräk­

nas. Under första halvåret 1967 förbrukades 63,4 milj. kr. av ramen. De vid

mitten av 1967 inneliggande ansökningarna representerar ett belopp av

omkr. 28 milj. kr.

Departementschefen

Regeringen har tidigare i år vidtagit en rad åtgärder i syfte att trygga

sysselsättningen under den kommande vintern. Bl. a. har ramarna för bo­

stadslån till nybyggnad och för igångsättningstillstånd till byggande utan

statligt stöd vidgats väsentligt. Även upprustning av småhus med stöd av

förbättringslån är av betydelse från sysselsättningssynpunkt. Med hänsyn så­

väl härtill som till behovet av upprustning av de gamlas bostäder förordar jag

att 1967 års ramar för förbättringslån vidgas på sätt bostadsstyrelsen före­

slagit, dvs. med 25 milj. kr. för räntefria och 15 milj. kr. för räntebärande

förbättringslån. För att med hjälp av denna långivning åstadkomma ytter­

ligare effekt på sysselsättningen kommer i 1968 års statsverksproposition

att föreslås ramökningar även för år 1968.

I fråga om ramen för beviljande av räntebärande förbättringslån m. m.

under år 1967 gör jag hemställan under rubriken Lånefonden för bostads­

byggande (p. ²).

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att medge att räntefria förbättringslån som skall utgå

från anslaget Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet

beviljas med högst 125 000 000 kr. under år 1967.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

73

KAPITALBUDGETEN

Statens utlåningsfonder

[2] 11. Lånefonden för bostadsbyggande. Under åberopande av vad jag-

anfört i det föregående under rubriken Bidrag till viss bostadsförbättrings-

verksamhet hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att medge att lån till ombyggnad samt räntebärande för­

bättringslån och räntebärande tvätterilån beviljas inom ra­

men av ett belopp av 140 000 000 kr. under år 1967.

Fonden för låneunderstöd

[3] 11. Lokaliseringslån. Medelsramen för lokaliseringslån för en femårig

försöksperiod med början budgetåret 1965/66 har av riksdagen bestämts

till 500 milj. kr. För vart och ett av budgetåren 1965/66, 1966/67 och 1967/

⁶⁸ har riksdagen anvisat anslag till lokaliseringslån på 100 milj. kr. Vidare

har riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att under budgetåren 1965/66 och

1966/67 bevilja lokaliseringslån med högre belopp än som anvisats under

anslaget.

Under budgetåren 1965/66 och 1966/67 har lån beviljats med 129 resp.

248 milj. kr. eller totalt 377 milj. kr. T. o. in. den 30 september 1967 har

lån beviljats med ytterligare 57 milj. kr. Vid den nämnda tidpunkten förelåg

icke avgjorda eller aviserade ansökningar om lokaliseringslån avseende ett

sammanlagt belopp av ca 250 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1966/67

hade från anslaget betalats ut sammanlagt 142 milj. kr.

Departementschefen

I prop. 1967:56 angående bildande av ett statligt kreditaktiebolag för

finansiering av investeringar inom näringslivet behandlade föredragande

statsrådet även frågan om lokaliseringsstödet. Han anförde därvid att, med

hänsyn till omfattningen av redan beviljade lån och de stora behov av yt­

terligare lokaliseringspolitiska insatser som kunde förutses, totalramen för

lokaliseringslån torde behöva utvidgas samt att förslag härom skulle komma

att föreläggas riksdagen.

När ramen för lokaliseringsstödet bestämdes år 1964 saknades säkra

hållpunkter för beräkningen av vilket kapitalbehov som kunde anmäla sig

i samband med en aktiv lokaliseringspolitik. Bl. a. av denna anledning gavs

verksamheten för sökskaraktär.

Erfarenheterna hittills har visat alt särskilt behovet av lånemedel har

varit större än väntat. Bl. a. medförde konjunkturavmattningen under hös­

74

ten 1966 särskilt inom vissa branscher relativt starka påfrestningar. Dessa

föranledde friställning av arbetskraft, bl. a. på orter där omständigheterna

inte medgav en omedelbar överflyttning av arbetskraften. Nämnda förhål­

lande har nödvändiggjort att lokaliseringslån utnyttjats för punktinsatser

även utom stödområdet av inte oväsentlig storlek.

De investeringar, till vilka lokaliseringsstöd hittills har lämnats, beräk­

nas ge en avsevärd sysselsättningseffekt. Enligt företagens uppgifter skulle

sålunda ca 10 000 nya sysselsättningstillfällen tillkomma. Redan detta re­

sultat kan väntas mildra verkningarna av omställningarna.

Målet för stödverksamheten är emellertid därmed långt ifrån nått. Fort­

farande kan strukturomvandlingen inom näringslivet beräknas medföra

ytterligare friställningar av arbetskraft. Vidare präglas många tätorters

näringsliv av en stark ensidighet med den känslighet för konjunkturväx­

lingar som därigenom blir följden. Utrymme för fortsatta lokaliseringspoli-

tiska insatser måste därför finnas.

Som framgår av vad jag inledningsvis har anfört har såväl den totala

ramen för lokaliseringslån under försöksperioden som det för innevarande

budgetår anvisade anslaget för ändamålet redan till större delen för­

brukats. För att stödverksamheten skall kunna fortgå finner jag det nöd­

vändigt att till lokaliseringslån anvisas ytterligare 50 milj. kr. på tilläggs-

stat för innevarande budgetår. Vidare förordar jag att den totala ramen

för lokaliseringslån ökas till 600 milj. kr. samt att Kungl. Maj:t inhämtar

riksdagens bemyndigande att inom denna ram bevilja lokaliseringslån med

högre belopp än som anvisats under anslaget. Frågor rörande ytterligare

åtgärder för att främja stödverksamheten avses skola tas upp vid 1968 års

riksdag.

Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) till Lokaliseringslån på tilläggsstat I till riksstaten

för budgetåret 1967/68 anvisa ett investeringsanslag av

50 000 000 kr.;

b) besluta att ramen för lokaliseringslån under den fem-

åriga försöksperioden vidgas till 600 ⁰⁰⁰

⁰⁰⁰ kr.;

c) bemyndiga Kungl. Maj:t att under budgetåret 1967/

68

bevilja lokaliseringslån med högre belopp än som anvi­

sats under anslaget.

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

Ur protokollet:

Britta Ggllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

75

Bilaga 10

STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­

rådet på Stockholms slott den 3 november 1967.

N ärvarande:

Statsministern

E^rlander,

ministern för utrikes ärendena

N^ilsson,

statsråden

S^träng, A^ndersson, L^ange, K^ling, H^olmqvist, P^alme, S^ven-E^ric N^ilsson,

L^undkvist, G^ustafsson, G^eijer, O^dhnoff, W^ickman, M^oberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler härefter frå­

ga om försäljning av vissa fastigheter och anför.

Försäljning av fastigheter i Lycksele. Enligt avtal den

6

oktober 1967 mellan

företrädare för svenska staten och Lycksele stad överlåter staten för en

köpeskilling av 200 000 kr. till staden stadsägorna nr 9 C, 10 A och 12 i

Lycksele stad med därå belägna byggnader. Beträffande den närmare in­

nebörden av avtalet torde få hänvisas till handlingarna.

Stadsägornas areal utgör 17 107 m² och taxeringsvärdet uppgår till

900 000 kr. De på stadsägorna uppförda byggnaderna disponerades tidigare

av folkskoleseminariet i Lycksele. Seminariet upphörde med utgången av

juni 1966. Byggnaderna har därefter upplåtits till Lycksele stad för skol-

ändamål.

Stadsfullmäktige i Lycksele har den 29 september 1967 godkänt avtalet

genom beslut som vunnit laga kraft.

Departementschefen

Jag tillstyrker alt ifrågavarande fastigheter försäljs till Lycksele stad

och hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtalet om

försäljning av stadsägorna nr 9 C, 10 A och 12 i Lycksele

stad.

76

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

Vad föredraganden sålunda med instämmande av

statsrådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans

Kungl. Höghet Regenten.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 155 år 1967

77

Förteckning

över av Kungl. Maj:t Iios riksdagen begärda anslag på tilläggsstat I till

riksstaten för budgetåret 1967/68

DRIFTBUDGETEN

A. Egentliga statsutgifter

II. Justitiedepartementet

E

⁶ Information om ny hyreslagstiftning, reservationsanslag ..

300 000

III. Utrikesdepartementet

C 4 Humanitärt bistånd till flyktingar m. fl., reservationsanslag ¹ 000 000

E ⁶ Information om mellanfolkligt samarbete och utrikespolitis­

ka frågor ................................................................................... 150 ⁰⁰⁰

1 150 000

IV. Försvarsdepartementet

O

4 Kostnader för projektilröjning på Järvafältet, reservations­

anslag ........................................................................................... 100 000

O

5 Förband med särskild budget, förslagsanslag ...................... ¹ 000

101 000

V. Socialdepartementet

G

⁶ Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid serafimer-

lasarettet m. m., reservationsanslag ........................................ 500 ⁰⁰⁰

G

9 Akademiska sjukhuset i Uppsala: Utrustning, reservations­

anslag ........................................................................................... 150 000

G 15 a Bidrag till regionsjukhuset i Linköping, förslagsanslag___

14 000 000

14 650 000

VII. Finansdepartementet

Cll Mynt- och justeringsverket: Nyanskaffning av vissa maski­

ner m. m., reservationsanslag..................................................... ISO 000

D

4 Statens institut för hantverk och industri: Utrustning och

inredning, reservationsanslag..................................................... ⁴⁵

⁰⁰⁰

225 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet

B 13 Bidrag till särskilda kulturella ändamål, reservationsanslag 1 315 000

B 57 a Bidrag till stiftelsen Skansen ................... ............................. 2 500 000

H

1 Kulturellt utbyte med utlandet, reservationsanslag ........... 178 000

Bilaga 11

3 993 000

IX. Jordbruksdepartementet

C 3 Lantbruksnämnderna: Utrustning, reservationsanslag...........

Summa för driftbudgeten

KAPITALBUDGETEN

Kapitalinvestering

II. Statens allmänna fastighets fond

Socialdepartementet:

9 Utbyggande av karolinska sjukhuset....................................

Finansdepartementet:

23 Nybyggnad för kavitationslaboratorium vid statens skepps-

provningsanstalt ......................................................................

Ecklesiastikdepartementet:

16 Radio- och televisionshus..........................................................

27 Byggnadsarbeten vid seminarierna för huslig utbildning ..

V. Fonden för låneunderstöd

Socialdepartementet:

5 a Lån till vissa byggnadsarbeten m. m. vid Norrbackainsti-

tutet ............................................................................................

Jordbruksdepartementet:

9 a Lån för ombyggnad av djursjukhuset i Hälsingborg...........

Inrikesdepartementet:

11 Lokaliseringslån ................. .....................................................

VI. Fonden för statens aktier

Finansdepartementet:

2 Teckning av aktier i Sveriges kreditbank ............................

VIII. Diverse kapitalfonder

Handelsdepartementet:

Förrådsfonden för ekonomisk försvarsberedskap:

5 Förrådsanläggningar m. m. .. • r—jj ——

Summa för kapitalbudgeten

78

Kungl. Maj. ts proposition nr 155 år 1967

21419 000

1

000

000

5 000 000

125 OOO

5 500 000

90 000

10 715 000

340 000

450 000

50 000 000

50 790 000

39 600 000

300 000

101 405 000

MARCUS BOKTR. STHLM 1967 670591