Prop. 1967:40
('med förslag till förord\xad ning angående ändrad lydelse av 12 och 20 §§ för\xad ordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt',)
Kungl. Maj.ts proposition nr 40 år 1967
1
Nr 40
Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förord
ning angående ändrad lydelse av 12 och 20 §§ för ordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt; given Stockholms slott den 10 febru ari 1967.
Kung], Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att an taga härvid fogade förslag till förordning angående ändrad lydelse av 12 och 20 §§ förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvo skatt,
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att det skatterättsliga fastighetsbegreppet skall behållas oförändrat i arvsskatteförordningen och sålunda inte påverkas av det nya fastighetsbegreppet enligt den lag om vad som är fast egendom so in träder i kraft den 1 juli 1967. Avsikten är att förslag till nya regler om det skatterättsliga fastighetsbegreppet skall läggas fram i god tid före nästa allmänna fastighetstaxering.
Vidare föreslås att det skattefria beloppet för förmånstagarförvärv en ligt vissa liv- samt olycksfalls- och sjukförsäkringar höjs från 25 000 till 32 000 kr. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1867
.
1 saml
.
Nr 40
2
Kungi. Maj: ts proposition nr 40 år 1967
Förslag
till
Förordning
om ändrad lydelse av 12 och 20 §§ förordningen den 6 juni 1941
(nr 416) om arvsskatt och gåvoskatt
Härigenom förordnas, att 12 och 20 §§ förordningen den 6 juni 1941 om
arvsskatt ocli gåvoskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.
(Nuvarande lydelse)
(Föreslagen lydelse)
12
§.
Har någon-------------------------skolat ökas.
Vidare skall--------------------- ------------------
vid skattens beräknande från vär
det av vad som tillfallit någon i egen
skap av förmånstagare såsom skatte
fritt avräknas ett belopp av 25 000
kronor. Har på grund av förordnan
de av samma person förmånstaga-
ren tidigare erhållit sådant förvärv,
som jämlikt 37 § 2 mom. är i be
skattningshänseende likställt med
gåva, må likväl å värdet av vad som
inom loppet av tio år tillfallit för-
månstagaren ej avräknas mer än
eller sjukdom,
vid skattens beräknande från vär
det av vad som tillfallit någon i egen
skap av förmånstagare såsom skatte
fritt avräknas ett belopp av 32 000
kronor. Har på grund av förordnan
de av samma person förmånstaga-
ren tidigare erhållit sådant förvärv,
som jämlikt 37 § 2 mom. är i be
skattningshänseende likställt med
gåva, må likväl å värdet av vad som
inom loppet av tio år tillfallit för-
månstagaren ej avräknas mer än
sammanlagt 32 000 kronor.
sammanlagt 25 000 kronor.
Vad som--------------------------------- äga rum.
Skattskyldighet enligt —------- annan livränteförsäkring.
Angående vad------------i anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen.
Vad i----------- av anvisningarna till 31 § kommunalskattelagen.
20
§.
Vid uppskattning------------meddelade föreskrifter.
Att i---------------- ---------------- --------- i 27 §.
Vid tillämpning av bestämmelser
na i 21—27 §§ skall byggnad anses
såsom fast egendom, ändå att bygg
naden enligt allmän lag ej är hän-
fövlig till sådan egendom. 1
Såsom fast egendom enligt denna
förordning anses vad som är fast
egendom enligt lagen den 24 maj
1895 (nr 36 s. 1) angående vad till
fast egendom är att hänföra, oaktat
denna lag har upphört att gälla. Vid
tillämpning av bestämmelserna i 21
—27 §§ skall byggnad dock alltid
anses som fast egendom.
1 Senaste lydelse av 12 § se 1963: 51 och av 20 § se 1958: 562.
Kungl. Maj.ts proposition nr 40 år 1967
3
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1967, såvitt avser 20 §. Be träffande 12 § träder förordningen i kraft dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författnings samling, och äger tillämpning i fall där skattskyldighet inträtt efter ut gången av år 1966.
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 40 år 1967
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
10 februari 1967.
Närvarande:
Statsministern
Erlander,
ministern för utrikes ärendena
Nilsson,
statsråden
Sträng, Andersson, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling, Palme,
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odhnoff.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen
sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändringar i för
ordningen om arvsskatt och gåvoskatt och anför.
Inledning. Vid olika tillfällen bär sedan länge framförts önskemål om en
allmän översyn av arvs- och gåvobeskattningen. En sådan utredning bör
snarast komma till stånd och det är min avsikt att inom kort föreslå att
sakkunniga tillkallas för detta uppdrag. Vid utredningsuppdragets fullgö
rande bör övervägas alla de spörsmål som aktualiserats på detta skatteom
råde.
Utan hänsyn till den blivande utredningen bör dock några frågor, som
närmast är av teknisk natur, lösas genast. Jag avser att nu ta upp dessa
frågor.
Fastighetsbegreppet. Regler om värdering av fast egendom vid faststäl
landet av arvsskatt återfinns i 20—22 §§ förordningen den 6 juni 1941 (nr
416) om arvsskatt och gåvoskatt (AGF). Under vissa omständigheter skall
vid värdesättningen i tillämpliga delar iakttas kommunalskattelagens den
28 september 1928 (nr 370) (KL) grunder för taxering av fastighet. Med
fastighet förstås i KL:s mening (4 §) vad som enligt allmän lag är att hän
föra till fast egendom men i princip också byggnad, som enligt allmän lag
inte är hänförlig till fast egendom.
Då i 4 § KL hänvisas till fastighetsbegreppet enligt allmän lag avses där
med lagen den 24 maj 1895 (nr 36 s. 1) angående vad till fast egendom
är att hänföra, där det civilrättsliga fastighetsbegreppet definieras. Denna
lag kommer emellertid att ersättas av lagen den 29 juli 1966 (nr 453) om
vad som är fast egendom, vilken träder i kraft den 1 juli 1967 (prop.
1966:24, L3U 27, rskr 149; prop. 1966: 158, L"U 61, rskr 369, SFS 645).
Definitionen av fastighetsbegreppet i 1966 års lag avviker i vissa hänseen
den från motsvarande bestämning i 1895 års lag. Den främsta nyheten
o
avser kretsen av tillbehör till fastighet där industriell verksamhet drivs. I den nya lagen anges som tillbehör till sådan fastighet en förhållandevis vidsträckt krets, omfattande maskiner och annan utrustning, som tillförts fastigheten för att användas i verksamheten, med undantag för fordon, kontorsutrustning och handverktyg. Vid 1966 års riksdag ändrades 4 § KL så att det äldre fastighetsbegreppet kommer att gälla enligt KL även när 1895 års lag upphört att gälla (prop. 1966: 87, BevU 39, rskr 210, SFS 136 samt prop. 1966: 158, L3U 61, rskr 369, SFS 650).
Värdering av fast egendom till ledning för bestämmandet av arvsskatt anknyter till fastighetens taxeringsvärde eller i vissa fall till de i KL an givna grunderna för taxering av fastighet. Det skatterättsliga fastighetsbe greppet bör därför ha samma innehåll i AGF och KL. Jag förordar att detta kommer till uttryck — på motsvarande sätt som skett i KL —■ genom ett tillägg i 20 § AGF, vari utsägs att som fast egendom enligt AGF anses vad som är fast egendom enligt 1895 års lag, oaktat denna lag upphört att gälla. Med ett sådant tillägg blir fastighetsbegreppet enligt 1895 års lag tillämpligt också vid gåvobeskattning.
Som jag framhöll i prop. 1966: 87 anser jag det emellertid vara ett in tresse att de civilrättsliga och skatterättsliga fastighetsbegreppen så långt möjligt sammanfaller. Utredning av frågan om en anpassning av det skatte rättsliga fastighetsbegreppet till det som fr. o. in. den 1 jidi 1967 gäller i civilrättsligt hänseende pågår inom finansdepartementet. Förslag i ämnet bör föreläggas riksdagen i god tid före nästa allmänna fastighetstaxering.
Beskattning av vissa förmånstagarförvärv. Enligt 12 § AGF skall — då någon i enlighet med lagen den 8 april 1927 (nr 77) om försäkringsavtal insatts som förmånstagare — vad förmånstagaren erhåller på grund av försäkring i regel anses som arv och arvsbeskattas enligt vanliga regler. Vissa bestämmelser om skattefrihet gäller dock. Sålunda avräknas under vissa förutsättningar vid skattens beräknande ett skattefritt belopp av 25 000 kr. från värdet av vad som tillfallit någon i egenskap av förmåns tagare. Förutsättning härför är dock att fråga är om antingen livförsäkring, som är kapitalförsäkring och som tagits på försäkringstagarens eller hans makes liv och enligt 116 § första stycket lagen om försäkringsavtal är ut- mätningsfri, eller olycksfalls- eller sjukförsäkring. Om förmånstagaren inom en tidrymd av tio år före försäkringsfallet erhållit mer än ett för månstagarförvärv av samma person, skall beloppen sammanläggas och det skattefria beloppet får uppgå högst till 25 000 kr.
De nuvarande bestämmelserna om det skattefria beloppet har gällt se dan år 1958.
I samband med tillkomsten av tj änstegrupplivförsäkringar och liknande förmåner gjordes år 1963 bestämmelserna om rätt till skattefri avräkning
Ktingl. Maj:ts proposition nr 40 år 1967
6
tillämpliga också på grupplivförsäkring som meddelats efter avtal med
staten, kommun eller enskild arbetsgivare samt på vissa förmåner, som
utgår från kommun och svarar mot statens grupplivförsäkring.
Genom bestämmelsen om skattefrihet upp till 25 000 kr. vid vissa för-
månstagarförvärv undantas från arvsbeskattning ett förhållandevis stort
antal sådana förvärv, däribland åtskilliga grupplivförsäkringar. Det högsta
försäkringsbelopp som kunnat tillfalla förmånstagare enligt statlig tjänste
grupplivförsäkring och enligt tjänstegrupplivförsäkring i Arbetsmarkna
dens försäkringsaktiebolag (AFA) har alltsedan försäkringens införande
år 1963 uppgått till 24 000 kr. Genom överenskommelse mellan arbets
marknadens parter har emellertid fr. o. in. år 1967 detta belopp höjts till
31 500 kr. Även i fråga om livförsäkringar över huvud gäller att de numera
oltare än förr fastställs till belopp som överstiger det f. n. som skattefritt
medgivna beloppet 25 000 kr.
Det är angeläget alt skyddet för efterlevande tillgodoses i erforderlig ut
sträckning. Genom de höjningar av livförsäkringsbeloppen, särskilt på
grupplivförsäkringsområdet, som skett på senare tid aktualiseras frågan
om höjning av det skattefria beloppet. Med hänsyn till den penningvärde
förändring som inträffat efter år 1958 anser jag att en höjning av den nu
varande beloppsgränsen bör ske. Vid bestämmandet av en högre sådan
gräns kan det högsta försäkringsbelopp som fastställts för de stora grup
perna löntagares tjänstegrupplivförsäkring fr. o. m. år 1967 vara vägledan
de. Jag föreslår, att det skattefria beloppet vid här avsedda förmånstagar-
förvärv höjs till 32 000 kr. En motsvarande höjning av beloppsgränsen bör
samtidigt ske såvitt gäller rätten till skattefritt avdrag för den som inom
en tioårsperiod erhållit flera förmånstagarförvärv av samma person.
I syfte att nå en anpassning till de fr. o. in. år 1967 inom stora delar
av arbetsmarknaden gällande nya försäkringsvillkoren bör de nu föreslag
na bestämmelserna gälla fr. o. in. ingången av innevarande år.
Hemställan. Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag,
att Kungl. Maj :t genom proposition föreslår riksdagen att antaga ett inom
finansdepartementet upprättat förslag till förordning angående ändrad ly
delse av 12 och 20 §§ förordningen den 6 juni 1041 (nr 416) om arvsskatt
och gåvoskatt.
Kungl. Maj.ts proposition nr 40 år 1967
Med bifall till vad föredraganden sålunda med in
stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLMI967 6701 96