2

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 43 år 1967

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans

Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 10

mars 1967.

Närvarande:

Statsministern

E

rlander

,

ministern för utrikes ärendena

N

ilsson

,

statsråden

S^träng, A^ndersson, L^ange, K^ling, E^denman, J^ohansson, A^spling,

P

alme

, S

ven

-E

ric

N

ilsson

, L

undkvist

, G

ustafsson

, G

eijer

, M

yrdal

,

O

diinoff

, W

ickman

.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ökad utbildning

av journalister m.m. och anför.

I statsverkspropositionen (bil. 10 s. 309) har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen

att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1967/68 be­

räkna

a) till Journalistinstituten: Avlöningar ett förslagsanslag av 956 000 kr.,

b) till Journalistinstituten: Omkostnader ett förslagsanslag av 317 000 kr.

Jag anhåller att nu få anmäla dessa frågor.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr kS år 1967

2. Utbildning av journalister

2.1

Nuläget

Statsmakterna beslutade år 1962 att journalistutbildning på postgymnasial

nivå skulle ordnas i statlig regi fr. o. m. höstterminen 1962 vid särskilda jour­

nalistinstitut i Stockholm och Göteborg (prop. 1962:59, SU 96, rskr 227). Där­

vid framhöll jag bl. a. (prop. s. 38), att uppläggningen av journalistutbildningen

i viss mån borde få karaktär av försöksverksamhet.

Vid journalistinstituten finns dels studentlinje som leder till journalistexamen,

dels akademikerlinje vid vilken avläggs akademisk journalistexamen. Utbild­

ningen omfattar vid båda linjerna ett år. För behörighet att antagas som elev

fordras generellt sex månaders praktiktjänstgöring. Därjämte krävs för inträde

på studentlinje studentexamen eller motsvarande kunskaper samt för inträde

på akademikerlinje minst fyra betygsenheter enligt fordringarna för primär­

examen vid filosofisk fakultet. Undervisningen är till övervägande delen gemen­

sam för de båda linjerna, och fördelningen av utbildningsplatser dem emellan

är inte bunden. Av dem som sökt till instituten har endast var tredje kunnat

antagas; tillströmningen till studentlinje har hittills varit helt dominerande. Vid

instituten bedrivs sedan höstterminen 1963 inom en särskild avdelning försöks­

verksamhet med ettårig utbildning på konsumentupplysningens område (jfr

prop. 1963:1 bil. 10 s. 454). Den sammanlagda intagningskapaciteten vid resp.

institut är f. n. 75 platser per år. Flertalet av dem som examineras vid journa­

listinstituten rekryteras till befattningar på massmediaområdet, i första hand

inom dagspress och veckopress, nyhetsbyråer, facktidskrifter, PR-verksamhet

samt radio och television. Instituten står under ledning av var sin styrelse. Sam­

råd mellan instituten sker inom en särskild samarbetsnämnd. Vid instituten

finns anställda bl. a. universitetslektorer i teoretiska ämnen samt lektorer i prak­

tiska ämnen. Kungl. Maj:t har den 28 juni 1963 fastställt stadga för journalist­

instituten.

2.2

Förslag

I detta avsnitt redovisar jag dels vissa på senare tid framlagda förslag rörande

utbildning för verksamhet inom massmedia, dels mina direktiv till den sak­

kunnige för beredning av frågan om journalistutbildningens framtida utform­

ning och organisation m. m., dels den sakkunniges förslag jämte remissyttrande­

na över detta.

2.2.1 Utgångspunkter

Frågan om utbildning för verksamhet inom massmedia har under de senaste

åren aktualiserats i skilda sammanhang, bl. a. i betänkande!! av 1960 års radio­

6

instanser — främst universitetsmyndigheter — ställde sig avvaktande till sam-

arbetsnämndens förslag och förordade att massmediautbildningen skulle integre­

ras i universitetens verksamhet. I åtskilliga yttranden berördes därvid särskilt

akademikerlinjens ställning i utbildningsorganisationen.

Kungl. May.ts proposition nr 43 år 1967

Uppdrag angående översyn av journalistutbildningen

Med hänsyn till de erfarenheter som vunnits genom den hittillsvarande, del­

vis på försök bedrivna verksamheten vid journalistinstituten och mot bakgrund

av de synpunkter som framkom vid remissbehandlingen av samarbetsnämndens

promemoria fann jag det motiverat att tillkalla en särskild sakkunnig för att

inom departementet biträda med beredning av frågan om hur utbildningen av

journalister m. fl. närstående yrkeskategorier borde utformas och organiseras

på längre sikt.

För den sakkunniges arbete angav jag i huvudsak följande utgångspunkter.

1. Utbildning för yrkesverksamhet inom ifrågavarande område bör liksom hit­

tills ske huvudsakligen vid fristående yrkesutbildningsanstalter (journalistinsti­

tut). Utbildningen bör ansluta direkt till genomgången gymnasie- eller fackskole-

utbildning. Med hänsyn till det ringa intresse som journalistinstitutens akade­

mikerlinje rönt bör den sakkunnige pröva, om skäl föreligger för att institutens

utbildning även fortsättningsvis skall bedrivas på två linjer med olika behörig­

hetskrav.

2. Enligt vad som framkommit bl. a. vid remissbehandlingen av samarbets­

nämndens promemoria synes förutsättningar föreligga för en kraftigt ökad

efterfrågan på personal med kvalificerad utbildning orienterad mot press,

radio, television och PR-verksamhet. Utrymme torde därför finnas för en

betydande kapacitetsökning vid journalistinstituten. Den sakkunnige bör i sitt

förslag utgå från att intagningskapaciteten vid instituten bör i runt tal för­

dubblas samt överväga vilken utbyggnadstakt som kan vara lämplig.

3. Det nuvarande kravet på sex månaders förpraktik »på det område utbild­

ningen avser» för behörighet att antagas som elev vid journalistinstitut bör

tas bort med hänsyn till föreliggande svårigheter att anskaffa praktikplatser

åt ett växande antal sökande. För dem som antagits som elever bör i stället

som ett obligatoriskt led i utbildningsgången vid instituten anordnas studie­

praktik av motsvarande längd. Den sakkunnige bör belysa härmed samman­

hängande frågor, bl. a. institutens kontakt med praktikinstitutionerna samt

handledning och betygsättning vid praktiktjänstgöringen.

4. Institutsutbildningens centrala del bör vara en för samtliga studerande i allt

väsentligt gemensam grundkurs om två terminer, omfattande undervisning i

främst de vid instituten nu förekommande teoretiska och praktiska ämnena.

Den sakkunnige bör undersöka möjligheterna att inom grundkursen tillgodose

utbildningsbehov för yrkesverksamhet inom olika sektorer av här berörda

område. Därvid bör den sakkunnige penetrera ämne för ämne i institutens

nuvarande studieplaner i syfte att dels koncentrera lärostoffet kring moment

av väsentligt intresse för ifrågavarande utbildning, dels påvisa om det i

undantagsfall kan anses föreligga behov av alternativa inriktningar i grund­

kursens ämnen. Allmänt sett bör största möjliga integration mellan de teoretiska

och de praktiska ämnena eftersträvas.

5. Spridningen i fråga om yrkesverksamhet bland dem som genomgått jour­

8

presenteras i massmedia. Denna färdighet utgör grunden för journalistisk verk­

samhet, oavsett om den är förlagd till dagspress, populärpress, fackpress, tele­

vision och radio eller till företag, institutioner och organisationer.

För att de blivande journalisterna skall få kunskap om var deras källor står

att finna, måste utbildningen innefatta moment av samhällsorientering. Denna

bör emellertid utformas med hänsyn till enbart utbildningsmålet, anser den

sakkunnige, som vidare pekar på behovet av orientering om rättsreglerna beträf­

fande källors offentliggörande.

Såsom redan framgått är en av de centrala uppgifterna för ifrågavarande

utbildning att ge de studerande förmåga att värdera skilda källor. Enligt den

sakkunnige krävs för detta syfte en till journalistens behov anpassad introduk­

tion i vetenskaplig metodik, innefattande såväl den historiska källkritiken som

samhällsvetenskapernas på statistik och ekonomiskt tänkande grundade slut-

ledningsmetodik.

Att presentera inhämtad och värderad information kan pedagogiskt sett te

sig som ett rent träningsproblem. Erfarenheterna visar emellertid att detta inga­

lunda är fallet. I den journalistiska yrkesutbildningen bör därför enligt den

sakkunnige ingå orientering om möjligheterna för massmedia att påverka

opinionsbildningen. Träningen av elevernas språkliga känslighet i syfte att de

skall göras uppmärksamma på kommunikationsproblem av semantisk och

stilistisk art är emellertid om möjligt än viktigare, framhåller den sakkunnige.

Det sagda innebär — betonas det — att det som hittills kallats teoretiska

ämnen i journalistutbildningen måste utgöra en integrerad del av yrkesträningen

och medvetet utformas så att kursinnehållet täcker detta behov. Det innebär

också att undervisningen i de moment som hittills kallats praktiska ämnen

endast till mycket ringa del kan isoleras från övrig undervisning. Så snart öv­

ningarna blir någorlunda avancerade är en nära samverkan mellan vetenskapligt

och journalistiskt skolade lärare nödvändig.

Inom den nuvarande ettåriga studiegången är det — hävdar den sakkunnige

— inte möjligt för instituten att hinna ge de studerande fördjupade kunskaper

om bl. a. metoder och medel. Vidare har det enligt den sakkunnige framhållits

från arbetsmarknadshåll, att eleverna på den tid som f. n. står till förfogande

inte hinner inhämta tillräckliga kunskaper och praktiska yrkesfärdigheter inom

massmediaområdet i dess helhet.

Med hänsyn härtill ansluter sig den sakkunnige till det förslag om studietids-

förlängning som framfördes av samarbetsnämnden i dess förut refererade pro­

memoria. En förlängd utbildningstid bör dock — hävdar den sakkunnige —

inte ägnas åt en generell utbyggnad av grundutbildningen. Likaså avvisas

tanken på en differentiering av utbildningen efter de specialiteter inom jour­

nalistiken som eleverna önskar ägna sig åt, exempelvis politik, ekonomi, kultur,

naturvetenskap eller medicin. Denna ståndpunkt motiveras med att den tid som

rimligtvis kan ställas till förfogande blir alltför knapp för att eleverna skall ha

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1967

10

och psykologi jämte första delen av språkvård och stilistik, t y p ö v n i n g a r

omfattande dagspressjournalistik, statskunskap med aktuell orientering, national­

ekonomi jämte andra delen av språkvård och stilistik samt tillämpningar

omfattande källkritik med statistik, rättskunskap med pressetik, radio- och TV-

journalistik, populärpressjournalistik, övningstidningar jämte återstoden av

språkvård och stilistik.

Den föreslagna timplanen innebär en betydande minskning av elevernas

undervisning — till 590 timmar på ett år jämfört med f. n. 700 timmar på all­

männa avdelningen och 765 timmar på avdelningen för konsumentupplysning.

En i utbildningen inbyggd studiepraktik under sex månader, förlagd omedel­

bart efter grundutbildningsåret, bör enligt den sakkunnige leda till att praktiken

integreras med den övriga utbildningen, att eleverna kommer bättre förberedda

till praktikplatserna samt att handledningen blir mindre betungande för prak­

tikinstitutionerna. Den sakkunnige finner, att man bör söka träffa överenskom­

melse med vederbörande om fasta praktikplatser. Det förutsätts vidare, att

fortlöpande kontakt etableras mellan läroanstalten och praktikinstitutionen,

bl. a. genom handledarkonferenser. De studerandes prestationer under praktiken

bör enligt förslaget betygsättas av handledarna.

I fråga om jördjupningsstudierna under den avslutande terminen föreslår den

sakkunnige, att utbildningen delas upp i tre skeden, det första med undervis­

ning — gemensam för samtliga elever — i massmediakunskap, språkvård och

stilistik samt undersökningsmetodik, det andra med undervisning i tre spe­

cialavdelningar, nämligen informationsavdelningen, pressavdelningen och eter­

mediaavdelningen — inom informationsavdelningen med inriktning på konsu­

mentupplysning alternativt allmän information — samt det tredje med

examensarbeten, varvid krävs aktivt deltagande i en seminarieserie, antingen i

samhällsvetenskap, språkvård och stilistik eller massmediakunskap. Examens­

arbetena bör enligt den sakkunnige ges journalistisk utformning. Alternativet

allmän information inom informationsavdelningen syftar till utbildning av bl. a.

pressombudsmän och personaltidningsredaktörer vid myndigheter, organisatio­

ner och företag.

Den sakkunniges förslag till timplan innebär, att antalet elevtimmar för dem

som valt informationsavdelningen blir vid alternativet konsumentupplysning

290 och vid alternativet allmän information 270, medan antalet timmar för

elever som valt pressavdelningen kommer att uppgå till 274 och för dem som

valt etermediaavdelningen till 330.

I överensstämmelse med direktiven redovisar den sakkunnige ett alternativt

förslag till uppläggning av fördjupningsstudierna. Enligt detta fördelas nyss

nämnda timantal mellan grundkursen, som förlängs med fyra veckor, och en

åtta veckors kurs efter studiepraktiken. Den sakkunnige avvisar emellertid

detta alternativ med hänsyn till att studiegången skulle bli alltför komprimerad

Kungl. Maj:ts ■proposition nr

4

S år 1967

12

Kungl. Maj:ts proposition nr \?> år 1967

Intagnings-

Antal intagningsplatser

Examinations-

termin

----------------------------------------- termin

Stockholm Göteborg Totalt

Ht 1967 ............................................................... 60

60

120

Vt 1969

Vt 1968 ............................................................... 60

60

120

Ht 1969

Ht 1968 ................................................................. 90

60

150

Vt 1970

Vt 1969 ................................................................. 90

60

150

Ht 1970

Med denna utbyggnadstakt kommer sålunda från år 1970 sammanlagt 300

journalister att examineras varje år. Fördelningen av intagningsplatsema mellan

de båda läroanstalterna erbjuder emellertid vissa problem, eftersom det hittills­

varande systemet med intagning och examination av jämnstora grupper två

gånger om året bör behållas av arbetsmarknadsskäl samt dessutom var och en

av läroanstalterna bör få disponera fasta praktikplatser. För lektionsundervis-

ning beräknas avdelningar om 30 elever, varför elevantalet vid envar av läro­

anstalterna bör vara jämnt delbart med detta tal. Den hittillsvarande överens­

stämmelsen mellan de båda instituten i fråga om intagningskapacitet kan

därmed inte bibehållas. För att en examination av 150 elever per termin skall er­

hållas, måste — mot bakgrund av vad som nyss anförts — intagningen per

termin fastställas till 90 elever vid den ena av läroanstalterna och till 60 elever

vid den andra. Med hänsyn till den hittillsvarande sökandefrekvensen — som

vid upprepade tillfällen föranlett hänvisning av sökande från Stockholms- till

göteborgsinstitutet — anser den sakkunnige, att den högre intagningskapaciteten

bör finnas i Stockholm. Ett alternativt förslag till elevfördelning innebärande

en saxning terminsvis mellan de båda läroanstalterna av det större elevintaget

avvisas av den sakkunnige, då detta skulle medföra dels att vissa praktiska

problem uppstår vid handläggningen av praktikärendena, dels att lokaler, ut­

rustning och fast lärarstab vid båda läroanstalterna måste dimensioneras med

hänsyn till det större intagningstalet.

Med dimensioneringen av de båda läroanstalterna sammanhänger frågan om

att på resp. ort få fram en speciell utbildningsprofil under fördjupningsstudierna.

Den sakkunnige finner det uppenbart, att pressavdelning bör finnas vid båda

läroanstalterna, medan etermediaavdelning — med hänsyn till behovet av nära

samarbete med Sveriges radio AB —■ endast bör förekomma i Stockholm.

Av informationsavdelningens två studieinriktningar bör — framhåller den

sakkunnige — alternativet konsumentupplysning förläggas till Stockholm med

motiveringen att de centrala konsumentupplysningsorganen är koncentre­

rade till huvudstaden, medan alternativet allmän information i gengäld bör

anordnas enbart i Göteborg. En konsekvens av dessa olikheter mellan de båda

läroanstalterna blir att vissa elever kan finna sig nödsakade att byta utbildnings­

ort efter grundutbildningsåret. Elevplatserna under fördjupningsstudierna bör

enligt den sakkunnige fördelas på följande sätt.

14

Den föreslagna omläggningen och förlängningen av journalistutbildningen mo­

tiverar enligt den sakkunnige, att instituten i fortsättningen benämns journalist­

högskolor. Beteckningen högskola är den mest adekvata för en postgymnasial

läroanstalt, där undervisningen till betydande del bedrivs i form av seminarie­

övningar, hävdar den sakkunnige, som vidare pekar på att en namnändring

ter sig önskvärd även från rekryteringssynpunkt.

Personal- och lokalbehov m.m.

Den sakkunnige lägger fram detaljerade beräkningar rörande den undervis-

ningsvolym som erfordras vid de båda journalisthögskolorna till följd av de

förslag som redovisats i det föregående. Med utgångspunkt i dessa beräkningar

samt i antagandet att undervisningsskyldigheten för innehavare av de föreslagna

nya lektorstjänsterna kommer att uppgå till ca 400 timmar per år föreslår den

sakkunnige en fast lärarorganisation av den omfattning som framgår av när­

mast följande sammanställning. Det förutsätts att en tredjedel av det totala

antalet undervisningstimmar fullgörs av timarvoderade lärare. Hänsyn tas i

detta sammanhang inte till undervisningsbehovet i radio- och TV-journalistik

under vare sig grundutbildningen eller fördjupningsstudierna på etermediaavdel­

ningen. I förslaget förutsätts att högskolorna kommer att kunna använda de

tekniska och personella resurserna vid Sveriges radio AB.

Förslag framläggs även beträffande vissa förstärkningar av högskolornas ad­

ministrativa personal. Med hänsyn till behovet av praktikförmedling, övervak­

ning av studiepraktikens uppläggning och resultat, kontakt- och informations­

verksamhet samt studierådgivning föreslår den sakkunnige inrättande av konsu­

lenttjänster av samma typ som f. n. finns vid socialhögskolorna. Vidare tas bl. a.

upp tjänster som förste biblioteksassistent samt vissa tjänster för högskolornas

gemensamma administration. Sistnämnda förslag redovisas i det följande vid

anmälan av frågan om journalisthögskolornas ledning och administration.

Det personalbehov för budgetåren 1967/68 — 1970/71 som redovisas i föl­

jande sammanställning avser den fasta personalorganisation som krävs vid ett

genomförande av den sakkunniges förslag. Härtill kommer ett växande behov

av sådan lektors- och assistentundervisning som bestrids av timarvoderad per­

sonal. För jämförbarhetens skull tas upp även den befintliga personalorganisa­

tionen budgetåret 1966/67.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1967

16

Kungl. Majits 'proposition nr Jj3 år 1967

Ändamål/liögskola

Budgetår

1966/67

1967/68

1968/69

1969/70

1970/71

Avlöningar

Stockholm ..................

321 500

509 000

773 000

904 000

927 000

Göteborg ......................

313 500

503 000

646 000

711 000

711 000

Summa kr.

635 000

1 012 000

1 419 000

1 615 000

1 638 000

Omkostnader

Stockholm ..................

110 000

162 000

286 000

355 000

393 000

Göteborg ......................

87 000

160 000

238 000

275 000

275 000

Summa kr.

197 000

322 000

524 000

630 000

668 000

Totalt

832 000

1 334 000

1 943 000

2 245 000

2 306 000

Anm. Härtill kommer kostnader — fram till full utbyggnad — med i Stockholm totalt 131 000 kr.

för inredning och 219 000 kr. för utrustning samt i Göteborg totalt 115 000 kr. för inredning och

220 000 kr. för utrustning.

2.2.3 Remissyttrandena

Vid remissbehandlingen av den sakkunniges betänkande har frågan om jour­

nalistutbildningens organisation kommit att stå i centrum för intresset. Från

främst universitets- och akademikerhåll hävdas, att denna utbildning organi­

satoriskt bör integreras i universitetens verksamhet. Majoriteten av remiss­

instanserna — bl. a. pressens och journalisternas organisationer — ansluter sig

emellertid till tanken på att behålla journalistutbildningen inom fristående

yrkesutbildningsanstalter. Den sakkunniges övriga förslag har — bortsett från

frågan om utbildningskapaciteten — föranlett invändningar endast i vissa en­

skildheter.

De myndigheter och organisationer som ansluter sig till förslaget om fristå­

ende utbildningsanstalter uttalar sig genomgående för eller lämnar utan erinran

de i betänkandet angivna riktlinjerna för uppläggningen av utbildning­

en. Även instanser som förordar integration med universiteten, exempelvis uni-

versitetskanslersämbetet, Sveriges industriförbund, SACO och SFS, stöder tan­

ken på en förlängning och omläggning av utbildningen i huvudsaklig överens­

stämmelse med den sakkunniges förslag. Samarbetsnämnden för socialhögskolor­

na erinra om att journalistyrket inte är ett yrke utan flera. Behovet av journa­

lister med all-roundkunskaper förutsätts minska i takt med pressens koncen­

tration. Enligt nämnden skulle därför en för olika journalistgrupper mer spe­

cialiserad yrkesutbildning vara att föredraga.

Förslaget att studentexamen skall föreskrivas som inträdeskrav — dock med

dispensmöjligheter — vinner anslutning från Svenska tidningsutgivareförening-

en, Tidningarnas arbetsgivareförening, A-pressens samorganisation, Svenska jour­

nalistförbundet, Pressfotografernas klubb, TCO och SACO. Samtliga understry-

18

över förslaget om uppdelning på olika specialavdelningar av utbildningen under

den avslutande terminen. Svenska journalistförbundet föreslår dock, att inom

informationsavdelningen alternativet konsumentupplysning slås samman med

alternativet allmän information, eftersom antalet befattningar för konsument-

upplysare är mycket litet. Även TCO är inne på denna tankegång. Enligt TCO

bör vidare den särskilda etermediaavdelningen utgå. Blivande journalister bör

i stället generellt bibringas tillräcklig kunskap om etermedia för att de skall

kunna arbeta som reportrar inom radio och television.

Sveriges radio AB ifrågasätter, om inte dimensioneringen av etermediautbild-

ningen bör göras flexibel med hänsyn till de personalbehov som uppstår i sam­

band med den förestående programutbyggnaden. I yttrandet förs vidare fram

bl. a. följande synpunkter.

Endast eu del av Sveriges radios behov av programmedarbetare kan tillgodo­

ses genom journalistinstitutens utbildning. Förutom vissa specialister måste

Sveriges radio räkna med att rekrytera programmedarbetare från universiteten,

där planer föreligger på att låta en fyrabetygskombination i valfria ämnen ut­

mynna i en ett- eller tvåbetygskurs med praktiska inslag i en s. k. massmedia­

utbildning. Vidare kan det s. k. regiinstitutet med en planerad lVa-årig grund­

utbildning samt en högstadieutbildning om ytterligare halvtannat ai utgöra en

rekryteringsbas. Från Sveriges radios synpunkt ter det sig värdefullt att prö­

va, om de tre utbildningsvägarna via journalistinstituten, universiteten och regi­

institutet kan samordnas, så att kunskaperna om etermediaproduktion kommer

på samma nivå hos de berörda kategorierna.

Kooperativa förbundet anser, att av de stegrade kraven på journalisternas all-

mänkunskap följer, att det knappast finns något skäl att låta sista terminen

bli präglad av differentierad undervisning. Specialisering bör enligt förbundet

ske först efter några års yrkesverksamhet.

Statens konsumentråd och statens institut för konsumentfrågor ansluter sig

till den sakkunniges förslag vad gäller utbildningen för verksamhet på konsu­

mentupplysningens område. Sveriges industriförbund förordar vissa justeringar

i syfte att utbildningen på informationsavdelningens alternativ allmän informa­

tion skall bli bättre avpassad för PR-verksamhet.

I överensstämmelse med den sakkunniges förslag bör den nuvarande akade­

mikerlinjen avvecklas i samband med att fasta studiegångar införs vid universi­

teten, anser Svenska tidningsutgivareföreningen, A-pressens samorganisation,

Tidningarnas arbetsgivareförening, Publicistklubben, TCO och SACO. Statens

Jconsumentrad och Svenska journalistförbundet anför liknande synpunkter.

Förslaget att redan yrkesverksamma journalister skall kunna deltaga i under­

visningen under fördjupningsterminen tillstyrks — förutom av pressorganisa­

tionerna — av statens institut för konsumentfrågor, TCO och SACO. Svenska

journalistförbundet understryker vikten av att även andra fortbildningsmöjlig-

lieter skapas för yrkesverksamma journalister.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1967

Den i betänkandet föreslagna kraftiga ökningen av intagningskapaci-

t e t e n tillstyrks i yttrandena från arbetsgivarparten, medan berörda arbetsta-

20

nativ — pressa vdelningen — ges försvagad ställning genom att en lika stor in­

formationsavdelning skapas, förvärras ytterligare det mindre institutets under­

läge, hävdar styrelsen.

Även Svenska tidningsutgivareföreningen och A-pressens samorganisation

ställer sig negativa till den föreslagna fördelningen av intagningskapaciteten.

Flertalet övriga remissinstanser lämnar förslaget utan erinran.

Som redan framgått har en stor del av remissdiskussionen ägnats frågan

om journalistutbildningens organisation. Till förmån för att nuvarande

organisationsform skall behallas — med journalistutbildningen förlagd till lä­

roanstalter utanför universitetsorganisationen — uttalar sig statskontoret, skol­

överstyrelsen, statens institut för konsumentfrågor, båda styrelserna för jour­

nalistinstituten, Svenslca tidningsutgivareföreningen, A-pressens samorganisa­

tion, Tidningarnas arbetsgivareförening, Föreningen Svensk fackpress, Publicist­

klubben, Kooperativa förbundet, Svenska journalistförbundet, Pressfotografer­

nas klubb samt båda elevkårerna vid journalistinstituten.

En rad skäl för detta ställningstagande förs fram av pressorganisationerna

och journalistsammanslutningarna. Svenska tidningsutgivareföreningen, A-pres-

sens samorganisation och Tidningarnas arbetsgivareförening pekar salunda pa

att utbildningen vid journalistinstituten från början haft försökskaraktär och

att den även i fortsättningen behöver vidareutvecklas, något som enligt orga­

nisationerna motiverar en fristående utbildningsorganisation. Man ansluter sig

till den i betänkandet framförda uppfattningen att det i dagens läge torde vara

svårt att finna något ämne i journalistutbildningen som beträffande kursinne­

hållet har direkt motsvarighet i reguljär universitetsutbildning. Organisationer­

na framhåller även, att betydande vinster bör kunna göras i fråga om utbild­

ningens effekt genom de strävanden mot integration mellan olika ämnen i jour­

nalistutbildningen, som redovisas i betänkandet. Det föreligger enligt organi­

sationerna fara för att sådana vinster spolieras, om massmediautbildningen orga­

nisatoriskt inlemmas i universitetens verksamhet.

Svenska journalistförbundet understryker värdet av att eu speciell, direkt

yrkesinriktad utbildning ges för de blivande journalisterna, utan att utbild­

ningen får samma omfattning som fordras för en reguljär akademisk examen.

Förbundet tar i sammanhanget upp den diskussion som förts i pressen kiing

journalistutbildningens organisation och lämnar därvid följande kommentarer.

Från olika håll, bl. a. från enskilda personer inom pressen, har föreslagits att

man i stället för en speciell journalistutbildning vid institut eller högskolor bör

förorda en sedvanlig akademisk utbildning för de blivande journalisterna. För­

bundet anser det givetvis önskvärt med en så bred och grundlig utbildning som

möjligt för medarbetarna i pressen. Det är rimligt att tänka sig, att en växande

andel av nyrekryteringen kommer att ske bland ungdomar med examen på uni­

versitetsnivå och motsvarande. Klart är emellertid enligt förbundets mening

att det i ganska många år framåt kommer att finnas ett stort behov av jour­

nalister med eu teoretisk utbildning som håller sig inom journalisthögskolornas

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1967

22

fördjupning av studierna underlättas och betydande rationaliseringsvinster

åstadkommas genom en samordning av universitets- och journalistutbildningen.

Rektorsämbetet erinrar också om pågående utredningsarbete rörande fasta

studiegångar vid de filosofiska fakulteterna och finner, liksom rektorsämbetet

vid universitetet i Umeå, att man inom ramen för en sådan utbildningsorgani­

sation bör kunna utforma lämpliga utbildningsgångar för verksamhet inom

massmedia.

SACO finner en integration av journalistutbildningen i universitetens verk­

samhet särskilt motiverad med tanke på att diskussionen rörande utbildning

av s. k. samhällstekniker allt mer pekar fram mot en gemensam grundutbild­

ning åtföljd av en successiv differentiering och specialisering för de berörda ka­

tegorierna.

Samma tankegångar utvecklas utförligt av SFS, som förordar att journalist­

utbildningen tillgodoses inom ramen för en samlad samhällsvetenskaplig utbild­

ning vid universiteten. Enligt SFS är åtskilligt stoff f. n. gemensamt för olika

samhällsvetenskapliga ämnen och utbildningar, varför man genom samläsning

skulle kunna göra betydande rationaliseringsvinster. En gemensam grundutbild­

ning borde också underlätta för de studerande att välja inriktning inom den

s. k. samhällsteknikersektom. Grundutbildningen skulle enligt SFS följas av en

specialisering inom ett visst huvudområde (administration, ekonomi, socialve­

tenskap, massmedia, beteendevetenskap). Enligt SFS:s mening utgör journalist­

utbildningen, på såväl grundutbildningsstadiet som specialiseringsstadiet, en

naturlig del i en sådan samhällsteknikerutbildning. Den sakkunniges förslag till

utbildningsorganisation minskar enligt SFS de studerandes valfrihet inför för-

djupningsstudierna. Ett direkt uttryck för denna begränsning finner SFS i för­

slaget om en särskild profil för var och en av högskolorna. En integration i uni­

versiteten skulle öka antalet specialiseringsalternativ, möjliggöra på arbetsmark­

naden gångbara utbildningsinnovationer samt ge stimulerande kontakter med

journalistutbildningen närliggande forskningsområden. SFS:s kritik utmynnar

i följande förslag till grund för en utredning rörande samhällsteknikerutbild­

ning.

1 samhällsteknikerutbildningen bör journalistutbildningen, i likhet med exem­

pelvis socionom- och ekonomutbildning, utgöra en särskild specialiseringslinje

baserad på en gemensam grundutbildning. På denna linje bör såväl en kortare

journalistutbildning på omkring två år som — efter fördjupningsstudier motsva­

rande fyra akademiska betyg — en akademisk journalistexamen kunna erhållas.

Denna utbildningsorganisation erbjuder i jämförelse med den föreslagna hög­

skoleutbildningen betydande fördelar vad avser de studerandes valmöjligheter

av specialiseringskurser, så att en differentierad och föränderlig arbetsmarknads

skilda behov bättre tillgodoses. Vidare skapas möjligheter till rationell samun-

dervisning vid för flera utbildningar gemensamma kurser och därigenom tillfälle

till ett intensivt utnyttjande av kompetenta lärarkrafter och av avancerade

tekniska hjälpmedel, såsom sluten-krets-television, programmerade kurser etc.

i så stor skala att verkliga besparingar uppnås. Vidare minskar den osäkerhets­

faktor som — i brist på aktuella och ingående prognoser rörande samhällets

Kungl. Maj:ts proposition nr J+3 år 1967

24

slogs även viss utbyggnad och differentiering av institutens verksamhet. Vid

remissbehandlingen av promemorian uttalade sig berörda myndigheter och orga­

nisationer genomgående för ökad utbildning av personal för arbetsuppgifter

inom massmedia. Däremot rådde delade meningar om hur utbildningen borde

vara organiserad.

På mitt uppdrag har under sommaren 1966 en särskild sakkunnig utarbetat

vissa förslag om journalistutbildningens framtida utformning och organisation

m. m. Enligt den sakkunnige bör denna utbildning syfta till att ge de stude­

rande det teoretiska och tekniska kunnande som fordras, för att de i sin fram­

tida yrkesutövning skall kunna finna, rätt bedöma samt klart och objektivt

förmedla information genom massmedia. Ett förverkligande av detta mål krä­

ver enligt den sakkunnige ökad samverkan mellan teoretiska och praktiska mo­

ment i utbildningen. Samma uppfattning har vid olika tillfällen förts fram av

företrädare för pressens organisationer.

Jag delar den sakkunniges åsikt om utbildningens mål. Den journalistiska

yrkesträningen bör sålunda ge de studerande vana att systematiskt söka efter

källor, att kritiskt och metodiskt granska tillgängligt material samt att korrekt

— vad gäller såväl innehåll som språklig utformning — presentera information.

Därav följer enligt min mening att strävandena efter integration mellan teore­

tisk utbildning och praktisk tillämpning bör prägla såväl studiegången i dess

helhet som utbildningens uppläggning i de enskilda ämnena.

Den sakkunnige föreslår mot bakgrund av sitt principiella ställningstagande,

att den nuvarande ettåriga journalistutbildningen utvecklas till en fast samman­

hållen tvåårig yrkesutbildning. Studiegången skall enligt förslaget omfatta en

ettårig grundkurs följd av en termins studiepraktik — avsedd att ersätta den

hittillsvarande förpraktiken — samt en termins fördjupningsstudier, som avslutas

med journalistexamen. De befintliga instituten föreslås bli ombildade till jour­

nalisthögskolor. Vidare föreslår den sakkunnige en fördubbling av den totala in-

tagningskapaciteten till 300 platser om året.

Vid remissbehandlingen har flertalet instanser anslutit sig till förslaget om

ökad intagning av studerande till ifrågavarande utbildning under hänvisning till

den vidgade arbetsmarknaden för journalister. Vidare har de närmast berörda

instanserna genomgående tillstyrkt den föreslagna omorganisationen av utbild­

ningen inom ramen för fristående läroanstalter. Universitetsmyndigheterna har

däremot — liksom bl. a. student- och akademikerorganisationerna — hävdat,

att all journalistutbildning bör förläggas till universiteten.

Inom universitetskanslersämbetet utreds f. n. frågorna om anordnande av

fasta studiegångar vid de filosofiska fakulteterna och om den framtida utform­

ningen av samhällsvetenskaplig utbildning vid universiteten. Frågan om journa­

listutbildningens organisation bör emellertid enligt min mening kunna lösas

utan att resultaten av dessa utredningar avvaktas. Såsom framhållits i yttran­

den från bl. a. pressorganisationerna sätter nämligen vissa speciella förhållanden,

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1967

26

redningen beaktas i detta sammanhang. Det kan här vidare nämnas, att sam-

arbetsnämnden för journalistinstituten nyligen i ett yttrande över kompetens­

utredningens betänkande »Tillträde till postgymnasiala studier» (stencil E

1966:13) tillstyrkt, att folkhögskoleutbildningen liksom även fackskoleutbild-

ning vid social linje skall ge ifrågavarande behörighet. Enligt min mening bör

som allmänt villkor för tillträde till journalistutbildning gälla krav på att den

sökande genomgått fackskola, gymnasium eller motsvarande utbildning. Spe­

ciella behörighetsvillkor bör uttryckas i krav på kunskaper i särskilt angivna

ämnen enligt fackskolans läroplan. Jag har för avsikt att föreslå Kungl. Maj:t

att uppdraga åt samarbetsnämnden för journalistinstituten att i samråd med

kompetensutredningen lägga fram förslag till detaljerade bestämmelser. Vid det

slutliga urvalet bland de sökande har hittills betygen över förpraktiken spelat

en framträdande roll. Med hänsyn till att detta urvalsinstrument föreslås bli

avskaffat bör enligt den sakkunnige ett nytt system för elevantagning utarbe­

tas med stöd av erfarenheter från de psykotekniska anlagsprov som ägt rum

vid instituten. Jag ansluter mig till den sakkunniges uppfattning och avser att

i annat sammanhang föreslå Kungl. Maj:t att ge samarbetsnämnden i uppdrag

att lägga fram förslag till nya regler för antagning av elever.

Den sakkunniges förslag beträffande kursinnehåll och uppläggning av den

ettåriga, för samtliga elever gemensamma grundutbildningen finner jag i hu­

vudsak väl avvägda. Liksom Sveriges radio AB anser jag det dock vara ange­

läget, att undervisningen i radio- och TV-journalistik inom grundkursens ram

ges samma omfattning som i den nuvarande utbildningen. Vad gäller upplägg­

ningen av fördjupningsterminen delar jag den sakkunniges uppfattning såtill­

vida, att jag finner cn uppdelning i tre utbildningsskedcn motiverad. Det sista

av dessa bör såsom den sakkunnige föreslår ägnas åt seminarieövningar och

journalistiskt utformade examensarbeten.

Remissinstansernas intresse i fråga om fördjupningsstudierna har koncentre­

rats kring det andra utbildningsskedet. Detta föreslås av den sakkunnige om­

fatta undervisning inom tre i princip valfria specialavdelningar, nämligen in­

formationsavdelningen, pressavdelningen och etermediaavdelningen — inom in­

formationsavdelningen med inriktning mot allmän information alternativt konsu­

mentupplysning. Sistnämnda alternativ är i den sakkunniges förslag avsett att

ersätta institutens nuvarande avdelningar för konsumentupplysning. I vissa

yttranden har riktats kritik mot den föreslagna uppdelningen, främst vad gäller

en splittring av informationsavdelningen. Jag har själv kommit till den upp­

fattningen att utbildningen för informativa funktioner — inom myndigheter,

organisationer och företag —■ bör hållas samman inom en odelad informations­

linje, där den objektiva konsumentupplysningen och dess problem bör särskilt

uppmärksammas. Utbildningen för de traditionella journalistyrkena bör vidare

i huvudsaklig överensstämmelse med den sakkunniges förslag koncentreras

till en presslinje. TCO har i sitt yttrande framhållit, att även radions och tele-

Kungl. May.ts proposition nr Jy3 år 1967

28

vudsak fritt tillträde till journalistutbildning i princip skulle vara att föredraga

med hänsyn till utbildningens art. Jag hyser fortfarande denna uppfattning.

Praktiska svårigheter — framför allt bristen på lämpliga praktikplatser — gör

det emellertid nödvändigt att fixera en viss intagningskapacitet. Enligt min

mening bör tills vidare antalet intagningsplatser vid journalisthögskolorna be­

stämmas till 240 per år fr. o. m. läsåret 1967/68. Intagning av elever bör ske

vid början av både höst- och vårtermin. Från såväl praktik- som arbetsmark-

nadssynpunkt finner jag det önskvärt, att intagningsplatserna fördelas i huvud­

sak lika mellan de båda antagningstillfällena.

Beträffande dimensioneringen av resp. högskola föreslår den sakkunnige, att

stockholmshögskolan ges något större intagningskapacitet än göteborgshögsko-

lan. Detta förslag har kritiserats av flera remissinstanser, som anser att en så­

dan fördelning skulle i skilda avseenden försätta den mindre läroanstalten i un­

derläge. Vid min bedömning av frågan om fördelning av antalet nybörjarplat­

ser mellan de båda högskolorna utgår jag liksom den sakkunnige från att under­

visningen till väsentlig del kommer att bedrivas i grupper om 30 elever. För­

utsatt att elevintagningen totalt sett omfattar samma antal platser under båda

terminerna, är det enligt min uppfattning önskvärt — bl. a. med hänsyn till

dimensioneringen av lokaler och fast lärarstab — att den årliga intagningskapa-

citeten vid vardera högskolan fastställs till en jämn multipel av talet 60. En total

intagningskapacitet av 240 platser per år leder därför enligt min mening till att

var och en av högskolorna bör dimensioneras för en nyintagning av 120 elever

om året.

I anslutning till frågan om högskolornas dimensionering berör den sakkunnige

möjligheterna att få till stånd en speciell utbildningsprofil vid vardera högsko­

lan, något som borde förverkligas genom att fördjupningsterminens specialav­

delningar fördelas olika på de båda läroanstalterna. Denna tanke torde emeller­

tid ha förlorat sin aktualitet genom att fördjupningsstudiernas andra skede —

enligt vad jag förut anfört — bör bedrivas inom ramen för endast två linjer,

presslinjen och informationslinjen. Övervägande skäl talar enligt min uppfatt­

ning för att de studerande bör ges möjlighet att välja mellan dessa båda linjer,

oavsett till vilken högskola de valt att förlägga sina studier. Jag anser vidare, att

någon precisering av antalet studieplatser vid resp. linje inte bör förekomma.

Min avsikt är att de studerande härigenom skall garanteras största möjliga

valfrihet.

Den föreslagna omläggningen och förlängningen av journalistutbildningen

samt ökningen av intagningskapaciteten medför behov av kraftigt ökade re­

surser vid högskolorna. Till grund för beräkningen av lärarbehovet bör i fort­

sättningen läggas ämnesvis upprättade timplaner. Förslag till sådana planer —

gemensamma för högskolorna — bör efter Kungl. Maj:ts uppdrag utarbetas av

samarbetsnämnden och underställas Kungl. Maj:ts prövning. Det av den sak­

kunnige föreslagna antalet undervisningstimmar per elev — ca 600 timmar

under det första studieåret och ca 300 timmar under fördjupningsterminen —

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1967

30

Kungl. Maj:ts 'proposition nr J+3 år 1967

3.1

3. Ledning och administration av socionom- och

journalistutbildningen

Nuläget

Landets fem socialhögskolor — i Stockholm, Göteborg, Lund, Umeå och

Örebro — och två journalistinstitut — i Stockholm och Göteborg — är var för

sig fristående utbildningsanstalter, vars organisation och verksamhet regleras

genom stadgan den 29 juni 1964 (nr 538) för socialhögskolorna (ändrad

1965:372 och 1965:901) resp. genom Kungl. Maj:ts beslut den 28 juni 1963

om stadga för journalistinstituten (ändrad den 29 juni 1964 och den 3 juni

1965). Socialhögskolorna och journalistinstituten lyder direkt under Kungl.

Maj:t och står under ledning av var sin styrelse; enligt Kungl. Maj:ts beslut

den 25 mars 1966 skall dock styrelsen för socialhögskolan i Stockholm längst in­

till utgången av juni 1967 fungera som styrelse för socialhögskolan i Örebro.

Genom särskilda samarbetsnämnder, en för socialhögskolorna och en för jour­

nalistinstituten, samordnas högskolornas resp. institutens verkamhet.

Socialhögskolornas styrelser utgörs av ordförande, rektor och åtta

andra ledamöter. I var och en av styrelserna ingår företrädare för avnämare av

arbetskraft med socionomutbildning. Styrelse upprättar bl. a. planer över

studiegången, handlägger personalärenden och svarar för högskolans ekonomis­

ka förvaltning. Anslagsframställningar inges av styrelserna efter beredning inom

samarbetsnämnden.

Vid varje högskola finns ett lärarråd, som har inseende över undervisningen

och examinationen. Rådet består av rektor, universitetslektorerna, lektorerna,

konsulenterna samt huvudexaminator i varje ämne. Lärarrådet skall bl. a. till

styrelsen inge förslag till planer över studiegången samt förslag till anslagsfram­

ställningar. Den omedelbara ledningen av verksamheten vid resp. högskola ut­

övas av rektor, som bl. a. har att ombesörja den ekonomiska förvaltningen vid

högskolan.

Samarbetsnämnden för socialhögskolorna består av ordförande, rektorerna för

högskolorna samt ytterligare en ledamot. Ordföranden samt sistnämnde ledamot

förordnas av Kungl. Maj:t. Nämnden skall bl. a. antaga studerande vid social­

högskolorna, verka för att planerna över studiegången ges likvärdig utformning

vid samtliga högskolor, bereda frågor om högskolornas utbildningskapacitet och

om fortbildning av socionomer samt samordna högskolornas förslag till anslags­

framställningar.

Den administrativa personalen vid samarbetsnämnden utgörs av en byrådi­

rektör och ett biträde med halvtidstjänstgöring. Vid varje högskola finns f. n. —

förutom rektor — konsulenter (Stockholm 3, Göteborg 2, Lund 2, Umeå 2 och

Örebro 1) med uppgift att svara för bl. a. praktikförmedling och kontakt med

32

frågorna om socialhögskolornas ledning och förvaltning. Svenska stadsförbun­

det och Svenska kommunförbundet fann det befogat att utreda förutsättning­

arna för att en för samtliga socialhögskolor gemensam ledning skulle kunna kom­

ma till stånd. Även styrelsen för socialhögskolan i Stockholm förordade i sitt

yttrande, att frågan om inrättande av en för samtliga socialhögskolor gemen­

sam överstyrelse skulle närmare övervägas. I yttrandet framhölls vidare att till

en sådan styrelse — som skulle ersätta såväl de nuvarande lokala högskolesty­

relserna som samarbetsnämnden — borde kunna föras över uppgifter avseende

anslagsframställningar, anslagsdisposition, remisser, antagning av studerande

m. in.

I den av riksdagen godkända prop. 1966: 50 ang. ökad utbildning av sociono­

mer och gymnastiklärare in. m. (SU 102, rskr 250) erinrade jag (s. 61) om att

jag tidigare samma år i prop. 1966:1 (bil. 10 s. 500) anmält min avsikt att

föreslå Kungl. Maj:t att ge samarbetsnämnden i uppdrag att undersöka möjlig­

heterna till ökad samordning av socialhögskolornas administrativa uppgifter

och resurser. Med hänsyn till vad som kommit fram vid remissbehandlingen av

nyssnämnda betänkade framhöll jag, att samarbetsnämndens uppdrag borde om­

fatta även frågan om förutsättningarna för samordning av styrelsefunktioner­

na för socialhögskolorna från den 1 juli 1967.

Den 3 juni 1966 uppdrog Kungl. Maj:t åt samarbetsnämnden att utreda och

till Kungl. Maj:t inkomma med förslag rörande möjligheterna till ökad sam­

ordning av socialhögskolornas administrativa uppgifter och resurser ävensom

förutsättningarna för samordning av deras styrelsefunktioner från den 1 juli

1967. I en till beslutet fogad promemoria redovisades bl. a. följande bakgrund

och riktlinjer för utredningsarbetet.

Socialhögskolornas utbildningskapacitet har under den senaste femårsperioden

fördubblats, den fasta lärarstaben tredubblats och medelsförbrukningen mer än

fyrdubblats. Enligt föreliggande planer kommer den nu pågående expansionen

att fortsätta under åtminstone de närmaste åren. Den sålunda kraftigt ökade

verksamheten ställer allt större krav på samordnad ledning av högskolorna.

Detta gäller såväl vid det interna planeringsarbetet som vid avgivande av ytt­

randen och förslag till Kungl. Maj:t liksom vid kontakter med myndigheter

och organisationer m. m. Vidare anvisas från budgetåret 1966/67 för högsko­

lorna gemensamma riksstatsanslag, något som motiverar att anslagsframställ­

ningar och förslag till disposition av anslag upprättas centralt.

Samarbetsnämnden har — bortsett från antagningen av studerande — ingen

fastställd rätt att besluta på styrelsernas vägnar. Nämndens funktion av sam-

rådsorgan har också markerats genom dess sammansättning; förutom rektorer­

na ingår endast två av Kungl. Maj:t förordnade ledamöter. Av praktiska skäl

har nämnden i ökande omfattning fått ta hand om beredningsarbetet i styrelse­

frågor. Den utför bl. a. en betydande del av högskolornas petitaarbete. Likaså

har utbildningsplaneringen i väsentliga avseenden kommit att åvila nämnden.

Därjämte har nämnden i allt större utsträckning fått funktionen av centralt

remissorgan.

Utvecklingen av socialhögskolornas verksamhet synes tala för att en över­

syn bör ske av högskolornas organisation i syfte att åstadkomma en direkt

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1967

för en central kansliorganisation, gemensam för journalistinstituten och social­

högskolorna.

3.2.2

Ledningen och administrationen av soeiononiutbildningen

Samarbetsnämnden för socialhögskolorna, som lagt fram förslag om socialhög­

skolornas organisation och administration, konstaterar i fråga om högskolornas

ledningsorgan bl. a., att samarbetsnämnden fyllt en viktig samordnande

funktion, även om den är enbart ett samrådsorgan och sålunda saknar rätt

att besluta på styrelsernas vägnar. Det är emellertid ofrånkomligt — framhålls

det — att samarbetsnämndens beslut, i vilka bl. a. rektorerna deltagit, upp­

fattas som ganska bindande av högskolornas styrelser. Den fria prövningsrätten

för styrelserna blir därigenom begränsad, trots att dessa har att fatta de for­

mella besluten. Om å andra sidan styrelserna fattar skilda beslut, ställs samar­

betsnämnden inför en svår — och i vissa fall omöjlig — uppgift. Sammanfatt­

ningsvis betonas att de gångna årens verksamhet visar, att samarbetsnämnden

reellt kommit att få en starkare ställning än stadgan förutsätter och att nämn­

den i viss mån fungerat som en överstyrelse, dock utan att ha en sådans befo­

genhet. Som ett starkt bidragande skäl härtill anges att departement och myn­

digheter vänt sig till samarbetsnämnden med remisser och uppdrag.

Det är samarbetsnämndens uppfattning att de växande kraven på samord­

nad ledning av socialhögskolornas verksamhet knappast kan tillgodoses inom

den nuvarande organisationen. En effektiv ledning av högskolornas arbete kan

enligt nämnden uppnås först om de funktioner som nu ligger på högskolornas

styrelser flyttas över till ett gemensamt organ. De lokala styrelserna har dock

— framhåller nämnden — spelat en betydelsefull roll i högskolornas verksamhet.

Genom styrelsen har resp. läroanstalt haft kontakt med olika organisationer

och med skilda delar av socionomernas arbetsmarknad. Dessa kontakter har

varit av stort värde, bl. a. då det gällt den praktiska utbildningen, lärarrekryte-

ring och lokalfrågor. Styrelsernas roll har under senare år reducerats, samtidigt

som samarbetsnämnden fått en starkare ställning. De värden som de lokala

styrelserna representerar bör enligt nämnden kunna bevaras även i en för

socialhögskolorna gemensam styrelse.

Samarbetsnämnden föreslår — mot bakgrund av vad som här anförts — att

såväl nämnden som de lokala styrelserna den 1 juli 1967 ersätts med en för

högskolorna gemensam styrelse. I ett särskilt yttrande anmäler ledamoten Paul

Lindblom, att styrelsen för socialhögskolan i Lund förordar att samarbets­

nämndens uppgifter och resurser utvidgas och att de lokala styrelserna tills vi­

dare behålls. Den nya centrala styrelsen bör enligt nämnden kallas den ge­

mensamma styrelsen för socialhögskolorna. Ledamöterna Lindblom och Ingemar

Mundebo anser att namnet bör vara överstyrelsen för socialhögskolorna, efter­

som detta namn klarare anger att styrelsen skall vara direkt underställd Kungl.

Maj:t.

34

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 43 år 1967

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 1+3 år 1967

Centralt kansli för socialhögskolorna

Centralt kansli för socialhögskolorna och jour­

nalistinstituten

Förvaltningschef

Förvaltningschef

Förste byråsekreterare

Förste byråsekreterare

alt. byrådirektör

alt. byrådirektör

—

Förste byråsekreterare

Kanslist

Kanslist

Kontorsskrivare

Kontorsskrivare

Kontorist

2 kontorister

Härtill kommer i båda alternativen medelsbehov för arvoden till experter,

vaktmästare och biträdeshjälp in. m. De nuvarande tjänsterna vid samarbets-

nämnden — en som byrådirektör och en som kontorist med halvtidstjänstgöring

— föreslås bli indragna i samband med inrättandet av ett centralt kansli.

För de lokala högskolekanslierna kommer enligt nämnden en central kansli­

organisation med här angiven utformning att innebära en avlastning av arbets­

uppgifter. Med hänsyn till de begränsade administrativa personalresurser som nu

finns vid de olika socialhögskolorna och den pågående utbyggnaden av högsko­

lorna bör en upprustning av de centrala förvaltningsresurserna enligt nämnden

inte få till följd en minskning av nuvarande administrationspersonal vid läroan­

stalterna. Däremot är — framhåller nämnden — den utbyggnad av högsko­

lornas kanslier som eljest skulle ha kommit i fråga inte lika motiverad.

I följande sammanställning redovisas kostnaderna för ett genomförande av

samarbetsnämndens förslag om gemensam administration för socialhögskolorna

resp. socialhögskolorna och journalistinstituten (1966 års lönenivå). För jäm­

förelse tas upp även de belopp som anvisas till samarbetsnämndens verksam­

het m. m. under innevarande budgetår (1965 års lönenivå) och som förutsätts

bortfalla vid inrättande av ett centralt kansli.

Samarbetsnämn-

Centralt kansli

den för socialhög- Centralt kansli för socialhögsko-

Ändamål

skolorna m. m. fou socialhögsko- lorna och journa-

budgetåret

lorna, totalt

listinstituten,

Avlöningar .................................................... 71 000

282 000

421 000

Omkostnader ................................................ 4 000

101000

133 000

Summa kr. 75 000

383 000

554 000

Statskontoret har i sitt yttrande över samarbetsnämndens förslag uppehållit

sig främst vid dess ställningstagande till omfattningen av kansliorganisationens

verksamhetsområde. Vad nämnden anfört finner statskontoret inte vara nagot

avgörande skäl mot en samordning på central nivå av socialhögskolornas och

38

de båda högskolorna samordnas i en gemensam överstyrelse. För att högskolor­

nas kontakt med avnämarna skall säkras bör enligt den sakkunnige inrättas en

utbildningsnämnd vid varje högskola. Härjämte bör särskilda lärarråd tillkom­

ma.

Överstyrelsen föreslås bestå av ordföranden, de båda rektorerna samt sju

andra ledamöter, utsedda efter förslag av universitetskanslersämbetet, statens

konsumentråd, Sveriges radio AB, Svenska journalistförbundet, Svenska tid-

ningsutgivareföreningen, Tidningarnas arbetsgivareförening och A-pressens sam-

organisation gemensamt samt Publicistklubben. Enligt den sakkunnige bör

överstyrelsen erhålla i princip de funktioner som samarbetsnämnden och de

lokala styrelserna f. n. har.

Utbildningsnämnden — som enligt den sakkunnige bör vara sammansatt

av företrädare för lärare och elever samt för berörda press- och journalistorga­

nisationer — förslås få till uppgift att bl. a. bevaka frågor rörande utbildningens

innehåll och kapacitet. Lärarrådet vid resp. högskola bör enligt förslaget bestå

av rektor jämte samtliga vid högskolan anställda lektorer. Rådet bör bl. a.

samordna utbildningens olika delar, årligen avge förslag till överstyrelsen av­

seende anslagsbehov samt utfärda ordningsföreskrifter för högskolan. Rektor

bör enligt den sakkunnige ansvara för bl. a. den pedagogiska ledningen av hög­

skolans verksamhet, bestämma fördelningen av lektorers och assistenters tjänst­

göringsskyldighet samt avge förslag till överstyrelsen rörande tjänstetillsätt­

ningar och förordnanden av timlärare.

Ett för journalisthögskolorna gemensamt centralt kansli bör enligt

den sakkunnige organiseras från den 1 juli 1967. I avvaktan på erfarenheterna

av verksamheten föreslås det få provisorisk karaktär. Det centrala kansliet av­

ses svara för högskolornas ekonomiska förvaltning, utformningen av anslags­

framställningar och remissutlåtanden samt i övrigt beredning och verkställande

av den föreslagna överstyrelsens beslut. För budgetåret 1967/68 föreslås det

centrala kansliet omfatta dels en arvodestjänst som sekreterare i överstyrelsen,

tillika chef för kansliet, dels en tjänst som bokhållare och en tjänst som kansli­

skrivare. Den sakkunnige tar vidare upp medel för tillfällig expertis, avsedd

för större planerings- och samordningsuppgifter, samt för extra vaktmästar-

och biträdespersonal med placering vid det centrala kansliet eller vid högsko­

lorna.

Enligt sitt uppdrag har den sakkunnige undersökt förutsättningarna för en

central kansliorganisation, gemensam för social- och journalisthögskolor. Sam-

arbetsnämnden för socialhögskolorna har därvid framhållit, att den ekonomiska

förvaltningen för socialhögskolorna tills vidare bör ligga kvar på det lokala pla­

net. Vid sådant förhållande förefaller det den sakkunnige som om en hopkopp­

ling av de båda utbildningslinjernas kanslier skulle vara mindre ändamålsenlig.

Sambruk av kanslipersonal skulle nämligen vara möjligt främst för de kamerala

uppgifterna.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 43 år 1967

40

I ett föregående avsnitt av min framställning har jag redovisat mina synpunk­

ter och förslag i fråga om journalistutbildningens framtida utformning och orga­

nisation. Därvid har jag med beaktande av en rad skäl — bl. a. den omfattande

samordningen av teoretiska och praktiska moment i utbildningen — förordat

att studierna skall liksom hittills bedrivas vid fristående läroanstalter, fr. o. m.

den 1 juli 1967 kallade journalisthögskolor. Jag finner det av likartade skäl

olämpligt att socionomutbildningen nu förs in i universitetsorganisationen. I

konsekvens härmed bör enligt min mening social- och journalisthögskolorna allt­

jämt stå utanför universitetsmyndigheternas ledning och administration.

Under de senaste åren har från olika håll föreslagits åtgärder i syfte att effek­

tivare samordning och förstärkta administrativa resurser skulle komma till

stånd på de båda aktuella utbildningsområdena. Med anledning härav har på

mitt uppdrag samarbetsnämnden för socialhögskolorna och den sakkunnige

rörande journalistutbildningen var för sig utarbetat förslag angående ledningen

och administrationen av resp. utbildning. Det framhålls i båda förslagen, att de

lokala styrelsernas funktioner i ökad utsträckning kommit att läggas på veder­

börande samarbetsnämnd. Sålunda vilar en stor del av utbildningsplaneringen

och petitaarbetet numera på nämnderna. Dessa utarbetar vidare remissyttran­

den och bestämmelser på resp. verksamhetsområde. I båda förslagen stryks under

att de växande krav på samordning, som ställs av myndigheter och organisatio­

ner, endast med svårighet kan tillgodoses inom nuvarande styrelse- och förvalt­

ningssystem. Mot denna bakgrund föreslår samarbetsnämnden och den sakkun­

nige var för sig, att beslutsfunktionerna centraliseras till överstyrelser, eu för

socialhögskolorna och en för journalisthögskolorna, och att på samma gång de

nuvarande styrelserna och samarbetsnämnderna avskaffas.

De här aktuella förslagen bör enligt min bedömning ses i ett större samman­

hang. Den postgymnasiala sektorn utanför universitetsområdet synes f. n. be­

finna sig i inledningsskedet till en period av kraftig expansion. Sannolikt kom­

mer problem av samma slag som dem vid social- och journalisthögskolorna att

uppstå successivt vid en rad andra utbildningslinjer utanför universitetskanslers-

ämbetets och skolöverstyrelsens verksamhetsfält. De argument som förts fram

till stöd för förslagen att överstyrelser skall träda i stället för nuvarande lokala

styrelser och centrala samarbetsnämnder för socionom- och journalistutbildning­

en finner jag i och för sig väga tungt. Med hänsyn till att dessa båda utbild­

ningslinjer har likartad uppläggning och i väsentliga avseenden visar upp pro­

blem av samma slag, kan enligt min mening skäl anföras också för att en för so­

cial- och journalisthögskolorna gemensam överstyrelse inrättas. Betydande in­

vändningar kan emellertid resas mot tanken på att nya centrala myndigheter

på utbildningsområdet nu skulle inrättas vid sidan av skolöverstyrelsen och

kanslersämbetet. Eftersom det är väsentligt att inga generella lösningar i fråga

om den postgymnasiala organisationen hindras av dellösningar, är jag inte beredd

att nu föreslå åtgärder i anledning av förslagen om centraliserad ledning av so­

cial- och journalisthögskolorna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1967

42

liksom hittills svara för sin ekonomiska förvaltning, finner den sakkunnige att

för journalisthögskolornas del också medelsförvaltningen bör samordnas.

I det föregående har jag framhållit, att jag med hänsyn till den postgym­

nasiala organisationen i stort inte är beredd att lägga fram förslag om särskilda

överstyrelser för social- och journalisthögskolorna. Däremot kan enligt min

mening viss centralisering av de administrativa uppgifterna vid dessa högskolor

genomföras utan att mer omfattande lösningar av förvaltningsproblemen på

det postgymnasiala området hindras i framtiden. Bland förvaltningsuppgifter

som lämpligen bör samordnas centralt vill jag nämna förslag till petita och an­

slagsfördelning, remissyttranden över betänkanden m. m., elevantagning, lärar-

tilldelning, praktikplanering samt kontakt- och informationsverksamhet. I av­

vaktan på resultatet av vissa pågående utredningar — som statskontoret och

riksrevisionsverket erinrat om i sina yttranden över den sakkunniges förslag —

finner jag att den ekonomiska förvaltningen bör ligga kvar vid högskolorna.

På mitt uppdrag har samarbetsnämnden och den sakkunnige i samråd med

statskontoret undersökt förutsättningarna för att en central kansliorganisation,

gemensam för social- och journalisthögskolorna, skall kunna komma till stånd.

Denna tanke avvisas av både nämnden och den sakkunnige såsom opraktisk.

Statskontoret anser däremot att ett gemensamt kansli för alla de sju högsko­

lorna skulle skapa möjligheter till en rationell arbetsordning.

Vad statskontoret anfört stöder min uppfattning att det från allmänna syn­

punkter skulle innebära en vinst, om förvaltningsresurserna för de båda aktuella

utbildningsvägarna koncentreras i ett centralt kansli. Ett sådant gemensamt

kansli skulle emellertid sakna ett fast ledningsorgan. Sju olika styrelser och två

samarbetsnämnder skulle ställa krav på service från kansliet. Jag har med hän­

syn härtill blivit övertygad om att centrala kansliresurser tills vidare bör finnas

för socialhögskolorna och journalisthögskolorna var för sig i anslutning till de

befintliga samarbetsnämndema. I följande avsnitt av min framställning, vilket

avser anslagsberäkningar för nästa budgetår, kommer jag att ta upp medel för

vissa nya tjänster vid de båda nämndernas kanslier. En förstärkning av de

centrala administrativa resurserna bör emellertid enligt min mening föra med

sig att de lokala förvaltningarna avlastas en rad uppgifter. Jag kommer därför

att föreslå höjda medelsanvisningar till dessa förvaltningar endast i den ut­

sträckning sådana höjningar motiveras av omläggningen av studiegången m. m.

vid journalisthögskolorna.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr J±3 år 1967

44

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1967

1 kvalificerad medhjälpare (bokhållare) och 1 biträde;

medelsanvisning till arvoden åt experter (55 000 kr.) samt extra vaktmästar-

och biträdeshjälp (107 000 kr.);

medelsanvisning till arvoden åt lärare vid handledarkurser (33 000 kr.).

Departementschejen

I det föregående har jag föreslagit att journalistutbildningen läggs om och

ökas ut. I samband därmed har jag förordat, att de nuvarande journalistinsti­

tuten i Stockholm och Göteborg ombildas till journalisthögskolor den 1 juli

1967. Medel till avlöningar vid dessa högskolor bör i riksstaten för nästa bud­

getår anvisas under ett förslagsanslag, kallat Journalisthögskolorna: Avlöningar.

Intagningskapaciteten vid högskolorna skall enligt vad jag föreslagit i det

föregående nästa budgetår ökas från 75 till 120 platser per år och högskola,

dvs. till 240 platser om året. Detta medför självfallet behov av väsentligt för­

stärkta lärarresurser. Vid min medelsberäkning utgår jag från att två ordinarie

universitetslektorat bör inrättas vid journalisthögskolorna den 1 januari 1968,

nämligen ett vid stockholmshögskolan i språkvård och stilistik samt ett vid

göteborgshögskolan i samhällsvetenskap.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att extra tjänster som universitets­

lektor numera kan inrättas vid ifrågavarande läroanstalter enligt Kungl. Maj:ts

beslut den 24 februari 1967. Vidare vill jag hänvisa till vad jag i prop. 1967:1

(bil. 10 s. 218) vid min anmälan av vissa gemensamma frågor rörande universi­

teten m. m. anfört om de nya principer som enligt riksdagens beslut (prop.

1966:1 bil. 2 s. 22, SU 14, rskr 14) kommer att tillämpas fr. o. m. den 1 juli

1967 i vad avser inrättande av statligt reglerade tjänster. Det nya systemet

innebär för journalisthögskolornas del bl. a., att det framdeles ankommer på

Kungl. Maj:t att besluta om ämnesbenämning av universitetslektorat och lek­

torat i praktiska ämnen även i ärenden där ändring i tidigare riksdagsbeslut

kommer i fråga.

Med utgångspunkt i de beräkningar rörande lärarbehovet som redovisats av

den sakkunnige samt den omfattning av undervisningen i radio- och TV-journa-

listik som jag tidigare förordat räknar jag upp medelsanvisningen till under­

visnings- och examinationsarvoden åt timarvoderad lärarpersonal med samman­

lagt 72 000 kr. Den medelsanvisning som nu utgår till assistent för allmänt

institutionsarbete vid resp. läroanstalt bör i överensstämmelse med den sakkun­

niges förslag falla bort.

I det föregående har jag ställt mig positiv till en förstärkning av de centrala

administrativa resurserna för journalisthögskolorna. Enligt min mening bör till

högskolornas samarbetsnämnd den 1 juli 1967 knytas en tjänst som byrådirek­

tör, för vilken jag här beräknar medel. Vidare tar jag upp medel för en tjänst

som kansliskrivare med halvtidstjänstgöring. Vid min medelsberäkning förut­

sätter jag vidare att nuvarande arvode av 3 000 kr. till nämndens sekreterare

dras in.

Med hänsyn till omläggningen av studiegången m. m. bör även högskolornas

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 43 år 1967

Departementschefen

Under erinran om vad jag tidigare anfört angående ombildning av de nuva­

rande journalistinstituten till journalisthögskolor förordar jag, att medel till före­

varande ändamål i riksstaten för nästa budgetår anvisas under ett förslags­

anslag, kallat Journalisthögskolorna: Omkostnader.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t före­

slår riksdagen

att till Journalisthögskolorna: Omkostnader för budgetåret

1967/68 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

383 000 kr.

4.3

Vissa kostnader vid socialhögskolorna

Samarbetsnämnden för socialhögskolorna har i sitt förut nämnda förslag om

ledning och administration av socionomutbildningen redovisat önskemål att en

överstyrelse skall inrättas och att de centrala administrativa resurserna vid

socialhögskolorna skall förstärkas. I förslaget ingår en beräkning av personal-

och anslagsbehovet för detta ändamål budgetåret 1967/68. I det följande läm­

nar jag en kortfattad redogörelse för denna del av förslaget. Därvid tillåter jag

mig, såvitt gäller motiveringar, att hänvisa till handlingarna i ärendet.

Beräknad ändring 1907/68

Tjänster

1966/67

Samarbets­

nämnden

Departements­

chefen

Handläggande personal ......................................

1

+ 1

+1

Övrig personal ......................................................

0,5

+ 2,5

+ 2,5

1,5

+ 3,5

+ 3,5

Anslag

Avlöningar

Avlöningar till tjänstemän ..............................

52 600

+ 109 600

+ 105 200

Arvoden och särskilda ersättningar ..............

18 400

— 1 600

— 200

Arvoden till experter och tillfällig personal ..

—

+ 100 000

+ 10 000

Summa kr.

71 000

+ 208 000

+ 115 000

Omkostnader

1. Sjukvård m. m................................................

—

+ 1000

+ 1 000

2. Reseersättningar ............................................

—

+ 30 000

+ 2 500

3. Utrustning ......................................................

—

+ 30 000

—

4. Expenser ........................................................

4 000

+ 36 000

+ 12 500

Summa kr.

4 000

+ 97 000

+ 16 000

Anm. Medelsanvisningar för budgetåret 1966/67 utgår ur förslagsanslagen Socialhögskolorna:

Avlöningar resp. Socialhögskolorna: Omkostnader. I fråga om medel till arvoden och särskilda

ersättningar avser beloppen såväl samarbetsnämnden som de lokala styrelserna. Inom ramen för

anvisade medel till sjukvård m. m. och reseersättningar vid socialhögskolan i Stockholm tillgodoses

f. n. även samarbetsnämndens medelsbehov.

47

Kungl. Maj:ts proposition nr J/.3 år 1967

Departementschefen

Jag har i det föregående behandlat föreliggande förslag om ledning och admi­

nistration av bl. a. socionomutbildningen. Därvid har jag anmält min avsikt att

föreslå förstärkning av de gemensamma administrativa resurserna för social­

högskolorna i anslutning till den befintliga samarbetsnämnden. Enligt min me­

ning bör fr. o. m. nästa budgetår de centrala kansliresurserna utökas med en

tjänst som förste byråsekreterare och en tjänst som kanslist, för vilka jag här

beräknar medel. Vidare tar jag upp medel för en tjänst som kontorsskrivare och

en tjänst som kontorist med halvtidstjänstgöring samt ett belopp av 10 000 kr.

till arvoden åt experter. Nuvarande arvode av 8 600 kr. till den icke självskrivne

ledamoten av samarbetsnämnden bör dras in. För arvoden och särskilda ersätt­

ningar till styrelsen för socialhögskolan i Örebro tar jag upp 3 400 kr. Mina

beräkningar leder till att nu utgående medelsanvisningar till avlöningar vid sam­

arbetsnämnden bör höjas med 115 000 kr. Med hänvisning till anslagssamman-

ställningen tar jag vidare upp 16 000 kr. för omkostnader vid nämnden.

Jag förordar att i riksstaten för nästa budgetår förs upp ett förslagsanslag av

131000 ki-., kallat Vissa kostnader vid socialhögskolorna. Av praktiska skäl

bor emellertid kostnaderna för avlöningar samt omkostnaderna bestridas från

socialhögskolornas ordinarie anslag, som härigenom kommer att belastas med

högre belopp än som beräknats i riksstatsförslaget. Det av mig nu förordade an­

slaget kommer sålunda att fungera som s. k. täckningsanslag för riksstaten.

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Vissa kostnader vid socialhögskolorna för budgetåret

1967/68 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

131 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­

mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förord­

nar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas

proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll ut­

visar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

48

Kungl. Maj:ts 'proposition nr år 1967

INNEHÅLL

Sid.

1. Inledning ................................................................................................... 3

2. Utbildning av journalister............................................................................ 4

2.1. Nuläget ................................................................................................... 4

2.2. Förslag ..................................................................................................... 4

2.2.1. Utgångspunkter .......................................................................... 4

2.2.2. Den sakkunniges förslag............................................................. 7

2.2.3. Remissyttrandena ....................................................................... 16

2.3. Departementschefen .............................................................................. 23

3. Ledning och administration av socionom- och journalistutbildningen ....

30

3.1. Nuläget ................................................................................................... 30

3.2. Förslag ................................................................................................... 31

3.2.1. Utgångspunkter .......................................................................... 31

3.2.2. Ledningen och administrationen av socionomutbildningen .... 34

3.2.3. Ledningen och administrationen av journalistutbildningen .. 37

3.3. Departementschefen .............................................................................. 39

4. Anslagsberäkningar för budgetåret 1967/68 ................................................. 43

4.1. Journalisthögskolorna: Avlöningar....................................................... 43

4.2. Journalisthögskolorna: Omkostnader................................................... 45

4.3. Vissa kostnader vid socialhögskolorna.................................................. 46

Ivar Hseggströms Tryckeri AB • Stockholm 1907

670382