2

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Planerings- och beredskapsavdelningen föreslås därför få två särskilda pla-

neringsbyråer samt en statistikbyrå.

Den till medicinalstyrelsen nu anknutna nämndorganisationen föreslås

— med vissa ändringar — bli överförd till det nya verket. För rättsmedi­

cinska och rättspsykiatriska m. fl. ärenden avses bli inrättat ett rättsläkar-

råd. Som beslutande organ i specialitets- och andra läkemedelsärenden före­

slås en läkemedelsnämnd. Nuvarande medicinalstyrelsens disciplinnämnd

föreslås få ändrad sammansättning och namnet medicinalstyrelsens an­

svarsnämnd. Det nya verket skall vidare — på samma sätt som f. n. medi­

cinalstyrelsen — vara chefsmyndighet för bl. a. statens farmacevtiska och

rättskemiska laboratorier samt statens rättsläkarstationer. Även giftnämn­

den och svenska farmakopékommittén föreslås inta samma ställning till

det nya verket som nu i forhållande till medicinalstyrelsen.

Förslaget till personalorganisation upptar ca 400 lönegradsplacerade

tjänster, vartill kommer ett antal arvodestjänster av olika slag. Samman­

lagt kommer vid det nya verket att finnas ca 435 tjänster. I jämförelse

med nuyarande förhållanden innebär förslaget en ökning med ett tiotal

tjänster, ökningarna faller till största delen på de högre tjänsterna.

I propositionen redovisas vidare ett förslag om inrättande av ett plane­

rings- och rationaliseringsinstitut för hälso- och sjukvården samt socialvår­

den. Institutets huvudmän avses vara dels staten, dels en särskild stiftelse

med de tre kommunförbunden samt de tre landstingsfria städerna som med­

lemmar. Institutet skall ha till syfte att främja, samordna och medverka i hu­

vudmännens planerings- och rationaliseringsverksamhet på ifrågavarande

områden. Till institutet, som avses börja sin verksamhet den 1 januari

1968, skall föras arbetsuppgifter och personal från bl. a. centrala sjukvårds­

beredningen, rådet för sjukhusdriftens rationalisering (SJURA) och Svenska

landstingsförbundets organisationsavdelning. Centrala sjukvårdsberedning­

ens nuvarande uppgifter att granska och i förekommande fall godkänna bygg-

nadsplaner inom sjukvården samt åldrings- och barnavården föreslås dock

bli överförda till ett nytt statligt organ, kallat nämnden för sjukvårds- och

socialvårdsbyggnader.

Den första avtalsperioden avses omfatta åren 1968—1971. Under denna

tid föreslås staten bidra till kostnaderna för institutets drift med 6 milj. kr.

per år. Stiftelsens bidrag avses utgå med 8 milj. kr. under år 1968 och sedan

öka under perioden till 12 milj. kr. under år 1971. Bidragen skall vara index-

reglerade.

Centrala sjukvårdsberedningen och SJURA föreslås i överensstämmelse

med det anförda upphöra vid utgången av år 1967.

Propositionen innehåller slutligen förslag till medelsanvisning för bud­

getåret 1967/68 till de myndigheter in. in. som berörs av den föreslagna om­

organisationen.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Inledning

Sedan en lång följ d av år har utvecklingen i fråga om den centrala statliga

administrationen på det sociala området inneburit, att viktiga delar förlagts

till nyinrättade organ eller på annat sätt frångått socialstyrelsen. Detta har

medfört att styrelsen successivt förändrats från ett allmänt socialt organ

till en central socialvårdsstyrelse. Styrelsen har sedan sin tillkomst inte varit

föremål för någon allmän översyn. Inom hälso- och sjukvården har utveck­

lingen nödvändiggjort en översyn av den statliga centrala administrationen

på området, dvs. medicinalstyrelsen och dess nämnder, centrala sjukvårds­

beredningen samt rådet för sjukhusdriftens rationalisering. Det sagda har

föranlett ett behov av allmän omprövning av den statliga centraladministra­

tionen inom såväl socialvården som hälso- och sjukvården.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 2 mars 1962 tillkallade

chefen för socialdepartementet den 6 april 1962 häradshövdingen Gunnar

Engström för att utreda och framlägga förslag rörande socialstyrelsens orga­

nisation. Utredningen antog namnet socialstyrelseutredningen.

Den 9 oktober 1959 tillkallade chefen för inrikesdepartementet med stöd

av Kungl. Maj :ts samma dag givna bemyndigande organisationsdirektören

Hans Wihlborg som sakkunnig för att verkställa en förberedande under­

sökning rörande medicinalstyrelsens organisation och arbetsuppgifter och

därmed sammanhängande frågor. Den sakkunnige redovisade under som­

maren 1962 undersökningen i form av särskilda promemorior beträffande

medicinalstyrelsens olika byråer och lade i en sammanfattande promemoria

fram vissa synpunkter i fråga om organisationen.

Kungl. Maj:t bemyndigade därefter den 14 september 1962 chefen för in­

rikesdepartementet att tillkalla högst sju sakkunniga för översyn av orga­

nisationen och arbetsuppgifterna för medicinalstyrelsen och till styrelsen

knutna organ. Såsom sakkunniga tillkallades den 25 oktober 1962 lands­

hövdingen Per Nyström, ordförande, generaldirektören Arthur Engel, pro­

fessorn Bror Rexed, landstingsdirektören Hans Sandberg, generaldirektören

Richard Sterner och Wihlborg. De sakkunniga antog namnet MCA-utred-

ningen.

Den förberedande undersökningens resultat överlämnades till utredningen.

I prop. 1964: 114 angående viss rationaliseringsverksamhet inom sjuk­

vården m. m. uttalade jag att skäl kunde anföras för att en central pla­

nering inom sjukvården borde sammankopplas med centrala rationalise-

ringsuppgifter på området och att jag därför utgick från att MCA-utredning-

cn skulle ta upp frågan om centrala sjukvårdsberedningens och rådets för

6

Ktingl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Nuvarande organisation m. m.

Socialvårdens centrala administration

Socialstyrelsen (SS)

U ppgifter

SS är central förvaltningsmyndighet för ärenden av social natur, i den

mån det inte ankommer på annan statlig myndighet att handlägga sådana

ärenden.

Det åligger styrelsen särskilt att

handlägga ärenden om social omvårdnad såsom vård av och skydd för barn

och ungdom, hjälp åt mödrar med barn och andra familjestödjande åtgär­

der, social hemhjälps verksamhet, stöd åt hjälpbehövande, vård av åldringar

och handikappade och vård av alkoholmissbrukare,

vara central myndighet för ungdomsvårdsskolorna och de i samband med

verksamheten vid nämnda skolor upprättade särskilda inackorderingshem-

men samt för allmänna och statsunderstödda enskilda vårdanstalter för al­

koholmissbrukare,

ha inseende över statens socialvårdskonsulenter,

handlägga ärenden om förhållandet mellan arbetsmarknadens parter, så­

som föreningsrätt och förhandlingsväsen, kollektivavtal och arbetstvister,

ha inseende över statens förlikningsman för medling i arbetstvister

samt bedriva social upplysningsverksamhet.

Organisation

Ledamöter av styrelsen är verkets chef —- generaldirektören — och dess

byråchefer. Eu av byråcheferna är generaldirektörens ställföreträdare.

Inom styrelsen finns enligt gällande instruktion fem byråer, nämligen

lagbyrån, socialvårdsbyrån, barnavårdsbyrån, skolbyrån och nykterhets-

vårdsbyrån samt en förlikningsmannaexpedition. Varje byrå förestås av

en byråchef och förlikningsmannaexpeditionen av en byrådirektör. Sedan år

1962 är chefen för barnavårdsbyrån jämväl tillförordnad chef för skolbyrån

och biträds av en byråchef med förordnande att fullgöra på byråchef ankom­

mande göromål, vilken handlägger vissa ärenden vid båda byråerna.

Budgetåret 1965/66 har efter förslag av socialstyrelseutredningen inrät­

tats en administrativ sektion förlagd till lagbyrån. Innehavaren av ett för­

ordnande att bestrida göromål som ankommer på byråchef förestår sek­

tionen och ingår som ledamot i styrelsen.

Hos styrelsen finns en rådgivande nämnd, vilken biträder vid hand­

8

vården av psykiskt efterblivna, den psykiska barna- och ungdomsvården,

distriktsvården, barnmorskornas verksamhet, dispensärverksamheten, den

förebyggande mödra- och barnavården, tandvården och vården vid övriga

till den allmänna hälso- och sjukvården hörande anordningar,

ha tillsyn över det vägbundna sjuktransportväsendet,

med uppmärksamhet följa livsmedelshygienen och därvid särskilt ha

tillsyn över den medicinska kontrollen av personalen i livsmedelshante­

ringen ävensom främja den allmänna näringsstandarden och sunda kost­

vanor,

förordna extra läkare att biträda vid sjukvården, då detta oundgängligen

behövs,

ha tillsyn över apotekens beskaffenhet, drift och personal,

besluta om inrättande, bibehållande eller upphörande av filialapotek

samt hos Kungl. Maj :t föreslå anläggande, förflyttning eller upphörande av

apotek av annat slag,

granska och vid behov ändra gällande farmakopé samt i övrigt handlägga

ärenden om läkemedel

samt bestämma hur gifter skall förvaras på apotek och utlämnas därifrån.

MS skall vidare övervaka, att vederbörande läkare iakttar noggrannhet

vid rättsmedicinska obduktioner och andra rättsmedicinska förrättningar.

Detta sker genom granskning av protokoll och utlåtanden angående sådana

förrättningar.

I fråga om den till hälso- och sjukvården hörande personalen tillkommer

det MS bl. a. att

ha tillsyn över utbildningen av sjuksköterskor och barnmorskor samt

annan personal, i den mån tillsynen inte tillkommer annan myndighet,

meddela legitimation såsom läkare, tandläkare, sjuksköterska, sjukgym­

nast, barnmorska eller glasögonoptiker,

meddela bevis om specialistbehörighet för läkare och tandläkare,

upprätta förslag till civila läkartjänster, som tillsätts av Kungl. Maj :t,

eller utse sakkunniga för upprättande av förslag till sådana tjänster samt,

i fråga om andra läkarbefattningar, förordna och entlediga läkare

samt då eljest statliga läkarbefattningar eller befattningar, med vilka

följer rätt till s. k. tjänstår sberäkning skall tillsättas, avge utlåtande om de

sökandes behörighet och skicklighet.

Organisation

Chef för styrelsen är en generaldirektör. Hos styrelsen finns en över­

direktör, som är generaldirektörens ställföreträdare och dessutom förestår

en särskild avdelning (överdirektörsavdelningen).

Inom styrelsen finns enligt gällande instruktion nio byråer, nämligen

medicinalbyrån, hälsovårdsbyrån, sjukhusbyrån, mentalsjukvårdsbyrån,

byrån för social- och rättspsykiatri, tandvårdsbyrån, apoteksbyrån, lag-

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

10

ledamöter, f. n. eu jurist, tillika ordförande, en apotekare, två läkare och

en företrädare för läkemedelsindustrin.

Apotekarbefordringsnämnden avger yttrande till MS angåen­

de sökande av apoteksprivilegium. Nämnden utgörs av en av Kungl. Maj :t

förordnad ordförande samt fyra ledamöter (apotekare) utsedda av Apotekar-

societeten och Sveriges farmacevtförbund.

Hörselvårdsnämnden har bl. a. till uppgift att följa utveckling­

en på hörselvårdens område samt att till MS avge förslag och yttrande i

hörselvårdsfrågor, särskilt vad angår apparattyper, för vilka statsbidrag

utgår. Nämnden består av ordförande och högst sju ledamöter, utsedda

av Kungl. Maj :t.

Hjälp medelsnämnden skall fortlöpande följa utvecklingen med

avseende på hjälpmedel, som avses i kungörelsen den 22 oktober 1965 (nr

1965: 544, ändrad 1966: 52) om statsbidrag till vissa hjälpmedel för handi­

kappade, särskilt vad angår pris- och kvalitetsfrågor, till MS avge förslag,

vartill utvecklingen på området kan ge anledning, samt till MS avge yttran­

de i frågor, som MS hänskjuter till nämnden. Nämnden består av ordföran­

de och högst åtta ledamöter, utsedda av Kungl. Maj :t.

Slutligen har MS år 1965 tillsatt en nämnd för utredning av

läkemedelsbiverkningar. Nämnden har bl. a. till uppgift att tills

vidare bedriva viss försöksverksamhet och därvid insamla och bearbeta in­

rapporterade läkemedelsbiverkningar samt utgöra MS:s rådgivande organ

i avseende på de åtgärder, vartill rapporterna kan leda. Nämnden har åtta

ledamöter, varav en heltidsanställd verkställande ledamot.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Nämnder för handläggning av vissa på MS ankommande frågor

Gemensamt för de här avsedda nämnderna, bland vilka ingår MS:s sjuk-

vårdsberedskapsnäinnd för vilken redogörs särskilt i det följande, är att

de utövar MS:s beslutanderätt inom sina resp. områden.

Frågor av rättsmedicinsk art, i vilka MS skall avge utlåtande, handläggs

av rättspsykiatriska nämnden, om de avser någons sinnes­

beskaffenhet, och av rättsmedicinska nämnden i annat fall.

Förekommer vid granskning av protokoll eller attest angående rättsmedi­

cinsk förrättning anledning till anmärkning eller uppstår fråga om vidta­

gande av åtgärd, som avses i 8 § första stycket lagen den 16 juni 1966 (nr

301) om rättspsykiatrisk undersökning i brottmål, handläggs även sådant

ärende av nämnd som nu avses.

Nämnd skall efter beslut av generaldirektören handlägga även annat

ärende, vari myndighet begärt utlåtande om någons hälsotillstånd. Med

stöd härav har vissa ärenden som rör någons sinnesbeskaffenhet och avser

bl. a. fråga om tillstyrkan av körkort och om sjukpensionering av stats­

tjänstemän överförts till rättspsykiatriska nämnden. Motsvarande åtgärd

12

om specialistbehörighet. Nämnderna skall uppmärksamt följa den medi­

cinska utvecklingen resp. utvecklingen inom odontologin och hos Kungl.

Maj :t föreslå de ändringar beträffande indelningen i specialiteter och i

fråga om kompetenskrav för specialistbehörighet, som nämnderna finner

erforderliga.

Nämnden för läkares specialistbehörighet består av fem ledamöter. I

nämnden ingår chefen för MS eller det medicinalråd han i sitt ställe

förordnar, tillika ordförande, chefen för styrelsens lag- och utredningsbyrå

samt tre av Kungl. Maj :t utsedda ledamöter, varav två efter förslag av

Sveriges läkarförbund.

Nämnden för tandläkares specialistbehörighet består av fem ledamöter.

I nämnden ingår chefen för MS, tillika ordförande, chefen för tandvårds-

byrån samt tre av Kungl. Maj :t utsedda ledamöter, varav två efter förslag

av Sveriges tandläkarförbund.

Nämnden för utländska läkare och nämnden för

utländska tandläkare handlägger främst frågor om kompetens

och fortsatt utbildning av utländska läkare och tandläkare som önskar ut­

öva sitt yrke här i landet.

Varje nämnd består av sex av Kungl. Maj :t utsedda ledamöter.

Vissa institutioner med MS som chefsmyndighet

MS är chefsmyndighet för under detta avsnitt upptagna institutioner.

Statens rättskemiska laboratorium har till uppgift att

utföra undersökningar av rättskemisk och blodgruppsserologisk art samt

att bedriva annan verksamhet med praktiskt och vetenskapligt syfte, vilken

står i samband därmed.

Laboratoriet skall vidare, i den omfattning MS bestämmer, framställa

och tillhandahålla specialtestsera för blodgruppering och i behövlig omfatt­

ning kontrollera beskaffenheten av sera för blodgruppering, som inte fram­

ställs vid laboratoriet.

Inom laboratoriet finns en kemisk avdelning, uppdelad på eu toxikologisk

sektion och en alkoholsektion, samt en blodgruppsserologisk avdelning, upp­

delad på en rättsserologisk och en klinisk sektion.

Vardera avdelningen förestås av en avdelningsföreståndare i professors

ställning.

Vid rättskemiska laboratoriet finns ca 80 anställda.

Statens farmacevtiska laboratorium har till huvudsak­

lig uppgift att utföra undersökningar samt bedriva forskning på läkemedels­

området.

Det åligger laboratoriet bl. a. att utföra de undersökningar och inspek­

tioner som MS begär för efterlevnad av läkemedelsförordningen den 14

december 1962 (nr 701) och med stöd därav utfärdade bestämmelser, att

i vissa fall verkställa farmacevtiska och medicinska läkemedelsundersök-

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

tjänstemän. Den personal, som i övrigt erfordras för det löpande kontors-

och laboratoiåearbetet, tillhandahålls av statens farmacevtiska laboratorium.

Giftnämnden är giftmyndighet enligt giftförordningen den 14

december 1962 (nr 702) och registreringsmyndighet enligt bekämpnings-

medelsförordningen den 14 december 1962 (nr 703).

Nämnden består av ordförande och tio andra ledamöter, utsedda av

Kungl. Maj :t. Hos nämnden finns f. n. tre sekreterare. Medel för nämndens

verksamhet anvisas under MS:s avlönings- och omkostnadsanslag.

Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd (SBN)

Nämnden är central förvaltningsmyndighet för planläggningen av krigs­

organisationen för den allmänt civila hälso- och sjukvården.

Det åligger nämnden särskilt att

leda, övervaka och samordna den lokala planläggningen inom nämndens

område,

registrera, för krigsplacering fördela och krigsplacera medicinalpersonal,

sörja för krigsmedicinsk utbildning av medicinalpersonal,

verkställa utredningar om beredskapen på den allmänt civila hälso- och

sjukvårdens område och hos Kungl. Maj :t göra erforderliga framställningar,

anskaffa materiel för den allmänt civila hälso- och sjukvårdsberedskapen

samt svara för förvaring, vård och underhåll av denna materiel samt

planlägga utnyttjandet av landets tillgångar i fråga om läkemedel och

sjukvårdsmateriel samt biträda överstyrelsen för ekonomisk försvarsbered­

skap vid handläggningen av försörjningsfrågor på hälso- och sjukvårdens

område.

Ledamöter av nämnden är chefen för MS, som är nämndens ordförande,

den byråchef eller därmed jämställd särskild föredragande i MS, som när­

mast berörs av ärende hos nämnden, och statsepidemiologen i ärende som

gäller epidemibekämpningen i krig eller i övrigt sammanhänger med skyd­

det mot biologisk krigföring samt ytterligare fem ledamöter, som Kungl.

Maj :t förordnar efter förslag av chefen för försvarsstaben, försvarets sjuk­

vårdsstyrelse, civilförsvarsstyrelsen, Svenska landstingsförbundet och

Svenska stadsförbundet.

Inom SBN finns två byråer, en för upphandlings- och organisations-

ärenden och en för personalärenden. Varje byrå förestås av eu byråchef.

En av byråcheferna är kanslichef.

Vid SBN finns ca 40 anställda.

Rådet för skydd mot biologisk krigföring fungerar

som rådgivande organ åt nämnden.

Centrala sjukvårdsberedningen (CSB)

CSB är central förvaltningsmyndighet för rationaliserings- och byggnads-

planeringsfrågor inom hälso- och sjukvården och handlägger i den utsträck­

16

Rådet för sjukhusdriftens rationalisering (SJUKA)

SJURA inrättades den 1 december 1962 som ett råd vid CSB:s sida. Rådet

har till uppgift att

följa den tekniska och organisatoriska utvecklingen på sjukhusdriftens

område,

ta initiativ till och främja forskning av betydelse för sjukhusdriften samt

verka för att vunna forskningsresultat utnyttjas, ävensom

verka för frivilligt samarbete mellan forskningsintressenter, såväl statliga

och kommunala myndigheter och institutioner som industriföretag och

andra enskilda organisationer.

Rådet består av ordföranden i styrelsen för CSB såsom ordförande samt av

ytterligare högst nitton av chefen för socialdepartementet tillkallade leda­

möter, vilka skall representera företrädesvis medicin, teknik och sjukvårds-

administration.

SJURA:s kansli består av en verkställande tjänsteman och ytterligare två

anställda.

Kungl. Maj. ts proposition nr 68 år 1967

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU)

NUU har till uppgift att följa planeringen och samordna den fortsatta

utbyggnaden av de kommunala undervisningssjukhusen, att granska och

pröva ritningar och utrustningsförslag beträffande kliniker och andra an­

läggningar, till vilkas uppförande och utrustning statsbidrag skall utgå på

grund av ifrågavarande klinikers eller anläggningars upplåtande för medi­

cinsk eller odontologisk undervisning och forskning samt att i vissa fall god­

känna sådana ritningar och utrustningsförslag. Vidare skall nämnden

befrämja en samordning av utbyggnaden av de kommunala och de statliga

undervisningssjukhusen och såvitt avser sistnämnda sjukhus, tillhandagå

med råd och upplysningar.

Nämnden består av fyra av Kungl. Maj :ts utsedda ledamöter. Vid nämn­

den finns fem anställda.

Mentalsjukvårdsberedningen

Beredningen har att i samråd med byggnadsstyrelsen, MS och veder­

börande sjukhusdirektioner uppgöra förslag till erforderliga byggnadsåt­

gärder vid mentalsjukhusen, låta utföra de byggnadsuppdrag som över­

lämnas till beredningen samt i övrigt uppta frågor rörande modernisering

och utbyggnad av nämnda sjukhus.

Beredningens verksamhet beräknas upphöra vid utgången av år 1967. Det

gransknings- och rådgivningsarbete som f. n. åvilar beredningen har den

1 januari 1967, då de statliga mentalsjukhusen övergick till landstingen,

övertagits av CSB.

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Hälso- och sjukvården

Den statliga regionala organisationen utgörs av länsläkarväsendet och

— ifråga om livsmedelshygienen — länsveterinärväsendet.

I varje län skall enligt instruktionen för länsläkarväsendet finnas eu

länsläkarorganisation. Stad utanför landstingskommun ingår inte i läns-

läkarorganisationens verksamhetsområde.

Länsläkarväsendet, för vilket MS är chefsmyndighet, omfattar

f. n. en länsläkare i varje län samt därutöver en biträdande länsläkare i 13

län och en länshälsovårdskonsulent i 20 län.

Länsläkarorganisationen har till huvudsaklig uppgift att verka för den

allmänna hälsovårdens främjande och följa planeringen av den allmänna

sjukvården — bl. a. i fråga om bekämpandet av sjukdomar, på vilka epide­

milagen äger tillämpning — samt att ha tillsyn över vissa inrättningar, den

öppna sjukvården och personer, som yrkesmässigt utövar hälso- och sjuk­

vårdande verksamhet.

I förhållande till länsstyrelsen åligger det länsläkarorganisationen bl. a.

att biträda med råd i ärenden, vilka kräver medicinsk eller annan sakkun­

skap som är företrädd inom organisationen, att övervaka att länsstyrelsens

förekrifter i fråga om den allmänna hälso- och sjukvården iakttas och att

verkställa de förrättningar om vilka länsstyrelsen beslutar.

‘20

dit ärendet hör såsom ordförande samt SS:s chefsjurist eller annan tjänste­

man med juris kandidatexamen och en medicinsk expert såsom ledamöter.

SS är f. n. besvärsmyndighet i fråga om länsstyrelses beslut i ärenden

rörande allmänna barnbidrag. Utredningen föreslår, att besvär i stället skall

anföras hos kammarrätten.

Enligt utredningens mening föreligger ett permanent behov av lån g-

tids planering, dvs. en långsiktig bedömning av de ekonomiska och

demografiska faktorer, som påverkar behovet och inriktningen av social

omvårdnad i riket, och av de resurser, som kan utnyttjas för att tillgodose

detta behov. Långtidsplaneringen föreslås ske som en sammanhållen stabs­

funktion. Behovet av högre personal för långtidsplanering beräknas till två

befattningshavare. I övrigt bör utredningsexpertis utanför SS anlitas.

En särskild administrativ byrå bör inrättas. De administrativa

uppgifter, som nu är utspridda på SS:s samtliga byråer, utgör för varje

byrå en inte oväsentlig arbetsbelastning. De bör i största möjliga utsträck­

ning sammanföras och ställas under enhetlig ledning. Härigenom vinner

man dels att vårdbyråerna mera koncentrerat kan ägna sig åt vårdfrågor

och dels att bättre förutsättningar skapas för en rationalisering av det ad-

'ministrativa arbetet. Den administrativa byrån bör överta såväl den nu­

varande lagbyråns administrativa uppgifter som de administrativa upp­

gifter vid vårdbyråerna, vilka inte har så nära samband med vårdarbetet att

de av praktiska skäl bör utföras vid dessa.

De uppgifter, som åläggs administrativa byrån, grupperar sig naturligt i

fyra huvudområden, nämligen personal- och kansliärenden, kamerala ären­

den, ärenden rörande den statliga bidragsgivningen och informationsären-

den. Byrån bör uppdelas på fyra sektioner, en för varje område. Därvid bör

personal- och kansliärendena och SS åvilande beredskapsplanering samman­

föras till en kanslisektion.

Personalen vid den administrativa byrån beräknas böra i huvudsak mot­

svara den som nu är avdelad för administrativa uppgifter inom de olika

byråerna. I fråga om kameral- och bidragssektionerna räknas med någon

minskning i förhållande till nu. Däremot är det nödvändigt att dels inrätta

två tjänster för beredskapsplaneringen, dels förstärka personalen för infor­

mation och administrering av kursverksamhet. Sammanlagt föreslås för

administrativa byrån 27 tjänster i lägst kanslists ställning. Förslaget har

som förut framgått delvis genomförts.

SS :s rådgivande verksamhet bör i huvudsak vara av generell

art och ske främst genom utgivande av serien Råd och anvisningar i social-

vårdsfrågor. SS bör vidare verka för en lämplig inriktning och fördelning

av kursverksamheten inom social vårdsområdet. SS:s tjänstemän bör i mån

av tid medverka som föreläsare vid kurser men det är angelägnare att de

deltar i större kontaktkonferenser. Tidskriften Sociala Meddelanden föreslås

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

22

Utredningen har anfört vissa allmänna synpunkter i anslutning

till organisationsförslaget. Den föreslagna sektionsindelningen inom byrå­

erna avser inte att binda SS i fråga om organisationen inom byråerna eller

personaldisposition och arbetsledning i övrigt.

De särskilda förslag till organisation av och personal vid de olika byråer­

na som framläggs omfattar endast kanslist- och högre tjänster. Behovet

av biträdespersonal har utredningen inte haft möjlighet att bedöma mera

ingående. Detta behov är dessutom mera beroende av ev. rationaliserings-

åtgärder i fråga om arbetsrutinerna än av SS:s organisatoriska uppbyggnad.

Medel måste dock finnas tillgängliga för en förstärkning av biträdespersona-

lcn i proportion till förstärkningen med högre tjänster.

När förliknings mannaexpeditionen inrättades var det na­

turligt att infoga den i SS. Till SS:s ämbetsområde hörde då bl. a. frågor som

gällde arbetsmarknaden, arbetarskyddet och socialstatistiken i vid bemäi-

kelse (pris-, socialvårds-, löne- och sysselsättningsstatistik). Samtliga dessa

upgifter har numera överförts till andra verk. Förlikningsväsendet kan inte

anses äga samband med SS:s verksamhet inom de sociala vårdområdena.

Förlikningsmannaexpeditionen bör därför skiljas från SS.

Utvidgningen av området för förlikningsverksamhet till att omfatta även

de offentliga tjänstemännen gör det särskilt angeläget att förlikningsmanna-

expeditionen får en i förhållande till departement och ämbetsverk fristående

ställning. Utredningen föreslår därför att förlikningsmannaexpeditionen ut­

bryts ur SS och omvandlas till ett fristående organ, som bör överta SS:s

åligganden avseende förhållandet mellan arbetsmarknadens parter och dit-

hörande ärenden.

Socialstyrelseutredningen har inte tagit ställning till behovet av särskilda

övergångsa n ordningar i samband med införande av en ny orga­

nisation. Utredningen finner det lämpligt, alt Kungl. Maj :t får medel till

sitt förfogande för att lösa uppkommande problem av sådan art t. ex. genom

övergångsvis dubblering av vissa tjänster.

I fråga om förhållandet mellan SS och de regionala o r-

gane n anser socialstyrelseutredningen i likhet med socialvårdskonsulent-

utredningen det nödvändigt, att statens tillsyns- och rådgivningsverksam­

het på socialvårdens område grundas på en regional organisation. Utred­

ningen anser därför, att särskilda socialkonsulentkontor bör inrättas i hu­

vudsaklig överensstämmelse med socialvårdskonsulentutredningens förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Den centrala medicinaladministrationen

MCA-utredningen framlägger förslag till eu genomgripande omorganisa­

tion av MS och föreslår i samband därmed att SBN inlemmas i MS samt att

24

Det växande antalet av olika huvudmän igångsatta rationaliseringspro-

jekt nödvändiggör att någon central instans medverkar till att dubbelarbete

undviks samt till att projekten genomförs och resultaten publiceras på

ett sådant sätt att vunna framsteg kan komma hela sjukvården till godo.

I den mån särskilda medel kommer att stå till förfogande för bearbetning

av principiella frågor eller eljest för undersökningar av allmän betydelse,

är det angeläget att urvalet av de projekt, på vilka tillgängliga medel skall

satsas, projektens planering, utläggning och uppföljning samt resultatens

publicering läggs på en central instans med erforderlig kompetens och kapa­

citet härför. Enligt MCA-utredningens mening bör de nu antydda uppgif­

terna åvila SJURA.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Planerings- och rationaliseringsfrågorna

Utredningen använder i fråga om hälso- och sjukvårdens planering be­

greppen vårdplaner, byggnadsplaner och beredskapsplaner.

V ård planer omfattar i allmänhet långsiktiga planer för vårdgrenar­

nas allmänna uppbyggnad och kapacitet inom sjukvårdsområdena, regio­

nerna eller riket i dess helhet men kan också avse hälsovårdande åtgärder.

Byggnadsplaner avser viss byggnad eller annan anläggning. B e-

redskapsplanerna omfattar i huvudsak personal- och utrustnings-

planer och endast i mycket begränsad omfattning byggnadsplaner.

Begreppet rationalisering bär i betänkandet begränsats till att omfatta

åtgärder — däribland standardisering — i syfte att minska hälso- och sjuk­

vårdens personalbehov och kostnader. Inom denna ram skiljer utredningen

mellan vårdrationalisering och driftrationalisering.

Med vård rationalisering avses åtgärder för att nå personal-,

lokal- och materielbesparingar genom ändringar i fråga om undersöknings-

och vårdmetoder och med drift rationalisering åtgärder inriktade

på att nå en rationellare drift vid i princip oförändrat läge i fråga om vården.

Planerings- och rationaliseringsfrågorna måste tillmätas avgörande bety­

delse när det gäller den centrala statliga organisationens uppbyggnad. Sär­

skilt betydelsefullt är att de statliga instanserna medverkar med initiativ,

samordning och upplysningsverksamhet i dessa sammanhang. MCA-utred-

ningen bär utgått från följande principiella fördelning av huvudansvaret

inom planerings- och rationaliseringsområdet.

1. Frågor rörande vårdplaner och hälso- och sjukvårdens allmänna plane­

ring i övrigt, frågor rörande vårdrationalisering samt frågor rörande bered­

skapsplaneringen skall i första hand ankomma på MS.

2. Frågor rörande byggnadsplaner samt driftrationalisering inbegripet

standardisering och andra frågor rörande materiel och utrustning skall i

första hand ankomma på CSB, vid vilken organiseras en för hela rationalise-

ringsverksamheten inom hälso- och sjukvårdsområdet gemensam informa­

tionstjänst.

26

bör läkemedelsinspektörerna, som nu är uppförda på statens farmacevtiska

laboratoriums stat, överföras till MS.

MS:s chefsorganisation, inkl. överinspektörerna för den psy­

kiatriska vården och för vården av psykiskt efterblivna, har inte tillförts

någon tjänst sedan 1947 års omorganisation. Chefsorganisationen är det led

i den nuvarande organisationen som är i det mest trängande behovet av för­

stärkning. Generaldirektören och överdirektören bör i möjligaste mån fri­

göras för policy- och andra större frågor och bl. a. befrias från nuvarande

uppgifter i disciplinnämnden.

Särskild uppmärksamhet har ägnats frågan hur MS:s behov av fack­

män (läkare, tandläkare, apotekare, psykologer, socionomer, sjukskö­

terskor m. fl.) skall tillgodoses i den nya organisationen och om fack­

männens ställning inom denna.

MS kommer även framdeles att behöva läkare och andra fackmän av i

princip två slag: fackmän för medverkan i MS:s allmänna förvaltande,

ledande och planerande verksamhet inom olika större administrativt, orga­

nisatoriskt eller vårdmässigt sammanhängande områden samt specialister

för vissa särskilda uppgifter.

I organisationen bör ingå ett antal heltidsanställda läkare, tandläkare,

apotekare och andra fackmän såsom i första hand ansvariga för de mera

allmänna fackuppgifter som åvilar de nuvarande medicinalråden m. fl.

Dessa ledande fackmän bör, i den mån det är fråga om läkare, tandläkare

och apotekare, även i den nya organisationen ha tjänstetiteln medicinalråd.

De nuvarande över inspektör stjänsterna bör ersättas med medicinalråds-

tjänster.

För specialistmedverkan hör vid tillfälliga behov liksom nu anlitas med­

lemmar av det vetenskapliga rådet eller andra personer utanför MS. Mera

permanenta behov av tillgång till specialister bör såsom sker i nuvarande

organisation tillgodoses genom hos MS deltidsanställda läkare, apotekare

och andra fackmän.

För att i möjligaste mån frigöra fackmännen för fackuppgifter och sam­

tidigt uppnå organisatoriska och administrativa fördelar föreslås, att inom

byråerna arbetsledning och beslutsfunktion skall åvila byråchefen eller —

efter delegation — sektionschef och att medicinalråd och övriga fackmän

skall ingå i organisationen såsom i ärendenas handläggning deltagande sak­

kunniga. Medicinalråden föreslås bli underställda resp. avdelningschefer

medan övriga fackmän inordnas i byråerna. Byråchef eller sektionschef

ansvarar för att vederbörande fackman inkopplas i handläggningen av varje

ärende, som berör medicinska eller andra fackspörsmål. Om den admini­

strative tjänstemannen och fackmannen är ense, avgörs ärendet vid byrån

eller sektionen i den mån det är fråga om ett byrå- eller sektionsärende. I

motsatt fall skall ärendet hänskjutas till avdelningschefen. Varje fackman

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Långtidssjukvård, rehabilitering, handikappvård och vård av psykiskt

utvecklingsstörda

Tandvård, apoteks- och läkemedelsväsende.

I avdelningen ingår också som fristående sektion ett meritkontor för vissa

rutinuppgifter.

Planeringsavdelningen för planerings- och utredningsfrågor

rörande hälso- och sjukvården i fred samt den på MS ankommande statisti­

ken. Avdelningen omfattar en byrå för planerings-, utrednings- och prognos­

verksamhet jämte utbildnings- och andra allmänna personalfrågor samt en

byrå för statistiska uppgifter in. m.

Bereds k apsavdelningen för hälso- och sjukvårdens bered­

skapsfrågor, som nu åvilar SBN. Avdelningen omfattar två byråer, den ena

för planerings- och organisationsfrågor och den andra för krigssjukvårds-

utbildnings- och krigsplaceringsfrågor, samt en fristående sektion för mate­

riel- och förrådsfrågor.

Vid sidan av avdelningarna inrättas två direkt under verksledningen stå­

ende byråer.

Administrativa byrån för allmänna administrativa och orga­

nisatoriska frågor, personalärenden, ekonomiska och kamerala frågor. Un­

der byrån sorterar MS:s interna serviceorgan.

Lagbyrån för lag- och andra författningsfrågor, andra juridiska ären­

den samt ärenden rörande legitimation och behörighet. Till byrån ansluts

ett gemensamt kansli för vissa till MS knutna nämnder.

Av de nuvarande till MS anknutna beslutande eller rådgivande nåm n-

derna föreslås rättsmedicinska och rättspsykiatriska nämnderna bli er­

satta av ett statens rättsläkarråd som knyts till statsmedicinska anstalten.

Specialitetsnämndens uppgifter övertas av statens läkemedelsnämnd, lika­

ledes vid anstalten. I fråga om disciplinnämndens sammansättning före­

slås de ändringar som krävs för att generaldirektören och överdirektören

skall befrias från nuvarande åligganden att vara ordförande eller ledamot

i nämnden. Hörselvårdsnämndens uppgifter bör övertas av hjälpmedels-

nämnden efter viss ändring av dennas sammansättning. I samband där­

med förordar utredningen en översyn av bestämmelserna om statsbidrag till

anskaffande av hörapparater.

Slutligen föreslår MCA-utredningen att MS:s granskning av apoteksräk-

ningar med tillhörande recept som verifikationer skall upphöra.

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1067

Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd

Som förut framgått föreslår MCA-utredningen att SBN skall inlemmas

i MS, där en särskild beredskapsavdelning bildas. Utredningen ansluter sig

härvid i princip till 19G2 års försvarssjukvårdsutredning som i sitt betän­

kande »Läkaren i totalförsvaret» (SOU 1961: 63) föreslagit, att en försvars-

30

skapsavdelningen bör i organisatoriskt hänseende jämställas med övriga

delar av MS och organiseras på två byråer och en fristående sektion.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Statsmedicinska anstalten

MCA-ntredningen föreslår, att en statsmedicinsk anstalt inrättas, till vil­

ken överförs vissa nu till MS knutna organ och arbetsuppgifter samt mot­

svarande befintliga tjänster. Utöver 28 sådana tjänster upptar förslaget

14 nya.

Den snabba medicinska och tekniska utvecklingen kommer att kräva

största möjliga koncentration av MS:s resurser till allmänna utvecklings-,

planerings-, lednings- och samordningsproblem. Det är därför i hög grad

angeläget att till annat håll överföra varje funktion, som i förhållande till de

nyss antydda huvuduppgifterna ter sig perifer.

Från MS kan i första hand avlastas ärenden, som kräver medicinsk be­

dömning i det enskilda fallet. Till denna grupp hör rättsmedicinska och

rättspsykiatriska utlåtanden, utlåtanden rörande dispens för erhållande av

körkort, rörande sjukpensionering m. in. Socialpsykiatriska nämndens

ärenden rörande abort m. in. tillhör denna grupp men bör lämpligen bibe­

hållas inom MS:s ram i avvaktan på resultatet av pågående utredning om

abortlagstiftningen. Vidare kan avlastas ärenden rörande registrering av

farmacevtiska specialiteter och andra läkemedelsfrågor, däribland frågor om

läkemedelsbiverkningar. Slutligen kan MS befrias från uppgifterna som

chefsmyndighet för statens rättskemiska och farmacevtiska laboratorier

och statens rättsläkarstationer samt uppgifterna i fråga om det rättspsy-

kiatriska undersökningsväsendet, svenska farmakopékommittén och gift­

nämnden.

Statsmedicinska anstalten skall bilda den administrativa och organisa­

toriska stomme, till vilken med i princip bibehållen fackmässig funktion och

ställning anknyts följande organ, nämligen:

Medicinalstyrelsens rättsmedicinska nämnd

Medicinalstyrelsens rättspsykiatriska nämnd

Statens rättskemiska laboratorium

Statens farmacevtiska laboratorium

Statens rättsläkarstationer

Speciali tetsnämnden

Svenska farmakopékommittén

Giftnämnden

Rättsmedicinska och rättspsykiatriska nämnderna ersätts av ett sta­

tens rättsläkarråd. Detta skall arbeta på en rättsmedicinsk och

en rättspsykiatrisk sektion. Sektionerna får samma sammansättning som

nämnderna men sambandet med MS, bl. a. generaldirektörens rätt att delta

i överläggningarna, upphör. Rättsläkarrådet övertar de somatiska ärenden

rörande körkort, sjukpensionering etc., som nu handläggs inom MS som

32

gift att granska protokoll och utlåtanden angående rättsmedicinska obduk­

tioner och andra rättsmedicinska förrättningar. Inom MS åvilar denna

uppgift nu två deltidsföredragande rättsläkare.

Beträffande gränsdragningen mellan MS och anstalten med därtill an­

slutna organ förutsätts att överdirektör och avdelningsföreståndare skall

vara skyldiga att i likhet med vad som gäller för motsvarande tjänstemän

vid statens bakteriologiska laboratorium efter kallelse delta i ärenden inom

MS och att allmänna råd och anvisningar och direktiv, som berör läkare

och annan medicinalpersonal, skall utfärdas av MS efter förslag från an­

stalten.

Reservation mot vissa delar av MCA-utredningens förslag om in­

rättande av en statsmedicinsk anstalt har anmälts av ledamöterna Engel

och Sterner. Reservanterna anser att en statsmedicinsk anstalt bör komma

till stånd i enlighet med förslaget men att till denna lämpligen bör sam­

manföras endast någorlunda likartade verksamheter, som lämpligen kan

avskiljas från MS:s uppgifter. I första hand gäller detta statens farmacev-

tiska och rättskemiska laboratorier. Statens rättsläkarstationer synes också

i varje fall tills vidare böra inordnas under anstalten. Denna får även enligt

utredningens förslag främst karaktär av centraldirektion för medicinsk la­

boratorieverksamhet. Det synes då naturligt att jämväl statens bakteriolo­

giska laboratorium, som nu är direkt underställt Kungl. Maj :t flyttas in

under anstalten.

En sådan, med hänsyn till arbetsuppgifterna mer homogen anstalt kan

ytterligare utvecklas genom anknytning av andra statliga organ av närstå­

ende karaktär. De i anstalten ingående organen för läkemedelskontroll m. m.

behöver troligen kompletteras bl. a. för märkesvaror inom livsmedelsbran­

schen efter förebild av den amerikanska »Food and Drug Administration».

De arbetsuppgifter, som utredningen sammanfattar under beteckningen

»ärenden som kräver medicinsk bedömning i det enskilda fallet» bör vara

kvar hos MS. Reservanterna avser härvid rättsmedicinska och rättspsykia­

triska ärenden och vissa icke medikolegala ärenden rörande dispens för er­

hållande av körkort för motorfordon m. m. Den rättspsykiatriska under-

sökningsorganisationen bör stå under MS, då den är starkt integrerad i den

psykiatriska sjukvården.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Centrala sjukvårdsberedningen och rådet för sjukhusdriftens rationalisering

MCA-utredningen föreslår, att antalet tjänster vid CSB ökas med 17 till

53 och att SJURA:s kansli förstärks med en tjänst.

Ett inlemmande helt eller delvis av CSB:s och SJURA:s verksamhet i

MS bör av flera skäl inte ske utöver vad som följer av en överföring till MS

av frågor rörande vårdplaner. CSB och SJURA bör bibehållas som två från

34

statens hälso- och socialvårdsstyrelse (SHS). Förslaget

upptar 473 tjänster, varav 62 nya. I förhållande till förslagen om separata

verk beräknas drygt 20 tjänster kunna inbesparas. Det gemensamma för­

slaget innebär att SBN inlemmas i SHS och att den av MCA-utredningen

föreslagna statsmedicinska anstalten inrättas samt att CSB och SJURA be­

hålls som fristående organ i enlighet med MCA-utredningens förslag.

Utredningarna konstaterar, att beröringspunkterna mellan

socialvård och medicinal väsende är många och betydelse­

fulla och att samverkan mellan de båda områdena i allt fler fall uppfattas

som en förutsättning för framgångsrika hjälpinsatser. Därmed blir behovet

av samordning och samplanering av de två områdena även centralt allt

starkare. Det måste medföra klara funktionella fördelar om den statliga in­

satsen i planeringsverksamheten samlas hos en och samma myndighet.

Även när det gäller initiativ till åtgärder från statsmakternas sida och de

båda myndigheternas verksamhet i fråga om utformning av vårdformer och

behandlingsmetoder in. m. kan eu sammanslagning väntas leda till eu kon­

sekvent integrering av de sociala och medicinska inslagen och därmed för­

bättrad vård. En sammanläggning kan också väntas medföra organisato­

riska fördelar och möjliggöra arbetsmässiga förenklingar.

Mot en sammanläggning kan framföras vissa betänkligheter. Den sociala

problematiken kan befaras inte komma att ägnas tillräcklig uppmärksamhet

inom ett verk, för vilket hälso- och sjukvård måste bli det största arbets­

fältet. Verket blir vidare relativt stort och arbetsområdet vittomfattande.

Utredningarna har tagit upp dessa synpunkter till granskning men funnit

att de inte bör hindra en sammanläggning.

Sammanfattningsvis uttalar utredningarna, att fördelarna med ett för

socialvård och medicinalväsende gemensamt verk vida överväger de nack­

delar, som kan befaras. Utredningarna förordar därför att ett gemensamt

verk organiseras.

I förslaget rörande SHS har utredningarna i huvudsak använt samma

allmänna organisatoriska uppbyggnad som MCA-utredningen föreslagit för

MS. I fråga om SHS föreslås sålunda en uppdelning på avdelningar under

särskilda avdelningschefer. Med hänsyn till den stora betydelse rättssäker­

hets- och författningsfrågor och andra kvalificerade juridiska spörsmål

kommer att få inom SHS föreslås lagbyrån ställd direkt under verksled­

ningen. Såsom en motsvarighet till de föreslagna medicinalrådstjänsterna

bör inrättas tre socialråds tjänster, en för vart och ett av SS:s tre fackom­

råden, nämligen barna- och ungdomsvård, nykterhet svård och socialvård

i övrigt. Sistnämnda socialråd får tyngdpunkten av sin verksamhet inom

åldringsvården.

Verksledningen föreslås utgöras av en lekmannastyrelse med

generaldirektören som ordförande och åtta av Kungl. Maj :t förordnade leda­

möter, däribland två utsedda efter förslag av Svenska landstingsförbundet

Kungl. Majrts proposition nr 68 år 1967

36

Utredningarna har emellertid inte kunnat närmare studera på vilka punkter

rationaliseringar kan genomföras. Personalbehovet har avvägts på grundval

av en allmän uppskattning, enligt vilken den administrativa av­

delningen, som omfattar en administrativ byrå och en ekonomibyrå, er­

håller 12 å 14 tjänster mindre än summan av tjänster vid de separata för­

slagens administrativa byråer.

Organisationsförslaget upptar också en direkt under verksledningen stå­

ende lagbyrå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Den regionala statliga organisationen

T maj 1963 lade socialvårdskonsulentutredningen fram

sitt betänkande »Den statliga konsulentverksamheten på socialvårdens om­

råde» (SOU 1963: 30).

I betänkandet föreslås, att för varje län inrättas ett konsulentorgan, för­

slagsvis kallat socialkonsulentkontor, med uppgift att i huvudsak överta

de uppgifter beträffande rådgivning, tillsyn och annan instruktionsenlig

verksamhet, som f. n. ankommer på socialvårdskonsulenter, barnavårds-

konsulenter, nykterbetsvårdskonsulenter (och -assistenter) och eftervårds-

konsulenter. Till organet skall överföras även den fosterhemsförmedling,

som nu inom flertalet län ombesörjs av barnavårdsombuden. Därmed bör

staten överta kostnaderna för denna verksamhet, vilka f. n. bestrids av All­

männa barnhuset och landstingen.

Enligt förslaget skall socialkonsulentkontoret ledas av en förste social­

konsulent. I jämförelse med nuvarande antal konsulenter, assistenter och

barnavårdsombud ökas antalet tjänstemän med konsulentuppgifter med

tio. Utredningen finner övervägande skäl tala för att SS tills vidare, in­

till dess att frågan om lckinannamedverkan i sociala ärenden inom läns­

styrelserna omprövats, utses till länskonsulentorganets huvudman. Utred­

ningen understryker dock, att om sistnämnda fråga löses i positiv rikt­

ning talar otvivelaktigt starka skäl för att länskonsulentorganen infogas

i länsstyrelserna.

Socialvårdskonsulentutredningens förslag har tills vidare inte föranlett

något ställningstagande från statsmakternas sida.

1961 års utredning om effektivare åtgärder för vård utom skola av ung-

domsvårdsskoleelever bar tagit upp vissa specialfrågor rörande konsulent-

kontorens befattning med eftervården i ett delbetänkande »Vård utom ung­

domsvårdsskola — organisation och principer» (stencil S 1963:4).

Socialstyrelseutredningen och MCA-utredningen har gemensamt tagit

upp frågan om den regionala statliga organisationen på socialvårdens och

medicinalväsendets områden. En sammanslagning på det centrala planet

gör det högst angeläget, för att inte säga nödvändigt, att det nya verket får

tillgång till både fackmässigt och administrativt väl utbyggda regionala or­

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1967

Remissyttrandena

Yttranden över betänkandet har avgivits av Svea hovrätt, kriminalvårdssty­

relsen, försvarsstaben, försvarets sjnkvårdsstyrelse, SS, som bifogat yttran­

den av länsnykterhetsnämnderna och statens socialvårdskonsulenter, riks­

försäkringsverket, MS, som bifogat yttranden av statens farmacevtiska och

rättskemiska laboratorier, statens rättsläkarstationer samt länsläkarna,

svenska farmakopékommittén, giftnämnden, MS:s sjukvårdsberedskaps-

nämnd, CSB, SJURA, nämnden för undervisningssjlikhusens utbyggande,

statens bakteriologiska laboratorium, statens institut för folkhälsan, sta­

tens handikappråd, direktionen för karolinska sjukhuset, direktionen för

akademiska sjukhuset i Uppsala, byggnadsstyrelsen, statskontoret, som av­

givit gemensamt yttrande med riksrevisionsverket, kammarrätten, statistiska

centralbyrån, skolöverstyrelsen, universitetskanslersämbetet, som bifogat

yttranden av fakultetsberedningen för medicin, odontologi och farmaci, de

juridiska, medicinska, odontologiska och samhällsvetenskapliga fakulte­

terna, med undantag av samhällsvetenskapliga fakulteten vid universi­

tetet i Göteborg, samt farmacevtiska fakulteten i Stockholm, överstyrel­

sen för ekonomisk försvarsberedskap, arbetsmarknadsstyrelsen, riks­

polisstyrelsen, som bifogat yttrande av polismästaren i Stockholm,

civilförsvarsstyrelsen, överståthållarämbetet och samtliga länsstyrelser,

statens personalvårdsnämnd, förvaltningsdomstolskommittén, länsför-

valtningsutredningen, läkemedelsförsörjningsutredningen, statens tek­

niska forskningsråd, samtliga landstings förvaltningsutskott, Stockholms

stad, Göteborgs stad, Malmö stad, Svenska stadsförbundet, Svenska kom­

munförbundet, Svenska landstingsföi*bundet, Landsorganisationen i Sve­

rige (LO), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Svenska arbetsgivare­

föreningen (SAF), Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Sve­

riges läkarförbund, Sveriges socionomers riksförbund, Sveriges tandläkar­

förbund, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Svensk sjukskö-

terskeförening, Sveriges socionomförbund, Svenska läkaresällskapet, Apo-

tekarsocieteten, Föreningen Sveriges socialvårdschefer, Svenska barnmorske-

förbundet, Sveriges farmacevtförbund och Läkemedelsindustriföreningen.

Därjämte har yttranden inkommit från Svenska nykterhetsvårdsförbun-

det, Sveriges nykterhetsvänners landsförbund, Sveriges sociologförbund,

Neurosedynskadades förening och socialnämnden i Vilhelmina köping.

Socialstyrelseutredningens förslag rörande ny organisation för SS som

eget verk berörs relativt sparsamt i remissyttrandena. Några allvarligare

invändningar framförs inte.

40

stolskommittén, förvaltningsutskottet i Östergötlands läns landsting och

SACO. Kammarrätten understryker att generaldirektören bör vara skyldig

att hålla sig kontinuerligt underrättad om praxis vid handläggningen av

ärendena och att delta i avgöranden av särskild betydelse. Kvalificerad

juridisk erfarenhet måste finnas representerad vid varje enskilt avgörande.

Förslaget ger inte erforderlig garanti härför.

Länsstyrelsen i Västernorrlands län anser att besvär över beslut av sty­

relse för ungdomsvårdsskola i utskrivningsärende bör prövas av SS i stället

för som nu av länsstyrelse. SS prövar redan nu skolstyrelses beslut om val

av vårdform liksom beslut av anstaltsstyrelse om utskrivning från vårdan­

stalt för alkoholmissbrukare.

Förslaget rörande överföring till kammarrätten av besvärsmål enligt

lagen om allmänna barnbidrag föranleder ingen erinran från kammarrätten.

Även förvaltningsdomstolskommittén tillstyrker.

Beträffande SS:s förskole- och barnstugeverksamhet framhåller skol­

överstyrelsen att den — om det visar sig lämpligt — bör ställas under över­

styrelsens tillsyn men vill med hänsyn till de stora uppgifter som samman­

hänger med genomförandet av grundskolan, fackskolan och det nya gym­

nasiet avstå från yrkande i denna riktning. Länsstyrelsen i Kronobergs

län och TCO delar synpunkten att ifrågavarande verksamhet bör överföras

till skolöverstyrelsen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

MCA-utredningens förslag angående medicinalstyrelsen

MS tillstyrker att SBN inlemmas i MS men avstyrker förslagen att sam­

manlägga MS och SS och att inrätta en statsmedicinsk anstalt. De i det

senare förslaget ingående delförslagen om ett statens rättsläkarråd och en

statens läkemedelsnämnd accepteras emellertid i princip.

Det i remissyttrandet framförda huvudförslaget rörande omorganisation

av MS innebär att den av MCA-utredningen föreslagna medicinalavdelningen

ersätts med en hälsovårdsavdelning och en sjukvårdsavdelning med vardera

två byråer, alternativt med tre avdelningar, hälsovårds-, akutvårds- och lång-

vårdsavdelningarna. Fn tandvårdssektion föreslås fristående under verks­

ledningen. Särskilda kansli- och kameralbyråer erfordras. Enligt huvud­

förslaget ingår en apoteks- och läkemedelsbyrå i en allmän avdelning till­

sammans med lag-, kansli- och kameralbyråerna. I det alternativa förslaget

förs apoteks- och läkemedelsbyrån till akutvårdsavdelningen. Planerings-

och beredskapsavdelningarna sammanslås till en avdelning. MS finner att de

krav i fråga om personal, som måste ställas på det centrala medicinalverket,

i stort sett tillgodoses i förslaget men anser vissa ytterligare förstärkningar

nödvändiga.

Försvarets sjukvårdsstyrelse understryker att MS:s nuvarande ställning

som facklig auktoritet inom hälso- och sjukvården måste bibehållas och om

42

Statens socialvårdskonsulenter, länsnykterhetsnämnderna och länsläkar-

na har med få undantag tillstyrkt sammanläggningsförslaget. I vissa ytt­

randen framförs farhågor för att verket blir för stort. En sammanslagning

anses dock motverka splittringen på det regionala planet och ge socialvår­

den bättre tillgång till medicinsk fackkunskap.

Förvaltningsutskotten i Stockholms, Kronobergs, Värmlands, V ästernorr-

lands och Jämtlands läns landsting har anfört i huvudsak följande. Sam­

ordnings- och samplaneringsbehovet inom hälso- och socialvården är bety­

dande. En sammanläggning på det centrala planet är en av förutsättning­

arna för att de ekonomiska och personella resurser, som framdeles kan dis­

poneras inom vårdsektorn som helhet, skall kunna rätt avvägas och för­

delas. Det sammanlagda verkets storlek inger betänkligheter men bör inte

hindra en sammanläggning.

Förvaltningsutskottet i Göteborgs och Bohus läns landsting uttalar att —

om den centrala ledningen av hälso- och socialvården samlas till ett verk

— förutsättningarna bör bli bättre att komma till rätta med gränsdrag-

ningsproblemen mellan primärkommunernas och landstingens skyldigheter.

Stockholms stad och Göteborgs stad framhåller att tillräckliga garantier

bör skapas för att socialvården inte skall bli eftersatt i ett verk, där hälso-

och sjukvård blir dominerande.

Styrelserna för Svenska stadsförbundet och Svenska kommunförbundet

finner att en samverkan mellan socialvård och medicinalväsende bör under­

lätta valet av adekvata och rationella hjälp- och stödåtgärder i socialvårds-

arbetet. Styrelserna förutsätter, att huvudmännens kontakter med och

service från den centrala myndigheten inte försämras utan förbättras. Hu­

vudmännens behov av en instruktiv och smidig informationsverksamhet

understryks. Malmö stad ansluter sig till stadsförbundets jdtrande.

Bland de remissinstanser som i princip ställt sig positiva till en samman­

läggning bör nämnas SR, SACO, Sveriges läkarförbund, Sveriges sociono­

mers riksförbund, Svensk sjuksköterskeförening, Sveriges socionomförbund,

Svenska läkaresällskapet, Föreningen Sveriges socialvårdschefer, Svenska

nykterhetsvårdsförbundet, Sveriges sociologförbund och Svenska barnmors-

keförbundet.

Flera remissinstanser ställer sig tveksamma till för­

slaget utan att direkt avstyrka detsamma.

SS vill inte direkt motsätta sig en sammanslagning men uttalar sin oro

inför de problem som kan väntas uppstå på olika områden. Det är lätt att

hitta beröringspunkter mellan de båda verken. SS och MS har ett intimt

samarbete inom alla de vårdområden SS har sig anförtrodda. Speciellt inom

nykterhetsvården är direkta positiva vinster att hämta vid en sammanlägg­

ning. Inom de övriga vårdområdena har det dock klart visat sig att man

kan nå en effektiv behandling redan med nu gällande ordning.

Kungl. Maj:is proposition nr 68

år

1967

44

ningen av SS och MS grundar sig i hög grad på att praktiskt taget intet är

känt om den tänkta regionala organisationen inom socialvård och medicinal-

väsende.

Styrelsen för Svenska landstingsförbundet framhåller att i princip vissa

skäl föreligger för en sammanläggning av de båda ämbetsverken. Utredning­

en bär inte redovisat ett fullständigt underlag för frågans bedömning varför

verkningarna av sammanläggningen nu är svåra att överblicka. Mångfalden

och svårighetsgraden av ärendena torde också innebära vissa farhågor för

verkets möjligheter att effektivt fylla sina uppgifter. Frågan bör därför

utredas ytterligare och på ett mer fördjupat sätt.

Förvaltningsutskotten i Uppsala, Gotlands, Kristianstads, Malmöhus, Hal­

lands, Älvsborgs, Skaraborgs och Västmanlands läns landsting anser ytter­

ligare utredning erforderlig.

Sammanläggningsförslaget har avstyrkts endast i ett

fåtal yttranden.

Kriminalvårdsstyrelsen förordar, att frågan om hälso- och socialvårdens

administration görs till föremål för en utredning ägnad att belysa både den

regionala och den centrala organisationen i ett sammanhang. SS bör även i

fortsättningen kunna tjäna som centralt vårdverk på socialvårdens område

om styrelsen förstärks med socialmedicinsk och psykologisk expertis i så­

dan omfattning att verket inom sig kan avgöra de socialmedicinska spörs­

mål som normalt kan behöva prövas av en central myndighet på området.

MS:s befattning med socialmedicinska frågor bör i motsvarande grad mins­

kas.

MS avstyrker sammanläggning men medger att viktiga delar av SS:s äm­

betsområde har nära kontakt med hälso- och sjukvården. Detta gäller spe­

ciellt nykterhetsvården samt åldrings- och annan långtidsvård.

Beträffande barna- och ungdomsvård och socialhjälp är anknytningen

till MS:s verksamhetsområde mera begränsad. Det är totalt sett ett stort

samhällsintresse att medicinska synpunkter blir beaktade inom socialvår­

den, särskilt inom de vårdsektorer som faller inom sjukvårdens gränsom­

råden. Detta krav måste emellertid tillgodoses på annat sätt än genom sam­

manläggning av styrelserna.

Redan den egentliga hälso- och sjukvården är ett mycket mångskiftande

ämbetsområde som ställer höga krav på den centrala ledningen. I förslaget

förordas en långtgående utvidgning av verksamhetsområdet med integrering

av, i förhållande till MS:s övriga uppgifter, perifera vårdområden. Dessutom

spolieras MCA-utredningens strävanden att renodla verksamheten till le­

dande funktioner, eftersom till SS:s område hör uppgifter som innebär

ståndpunktstagande till enskilda vårdfall. Det sammanlagda verket får en

mångfald verksamhetsområden som ännu inte är mogna att administreras

inom samma ram. Slutligen bör beaktas den ökade risk för byråkratisering

som otvivelaktigt föreligger.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

46

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Sveriges läkarförbund ser som en brist att utredningen inte berört frågan

om att återföra veterinärstyrelsen till MS, vilket är motiverat med hänsyn

till bl. a. den ökade betydelsen av livsmedelshygien och livsmedelskontroll.

Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd

Förslaget att inlemma SBN i det centrala verket har tillstyrkts av fler­

talet remissinstanser, som yttrat sig i denna del. Från den kommunala sidan

har dock framförts betänkligheter.

Förslaget tillstyrks av bl. a. försvarsstaben, försvarets sjukvårdsstyrelse,

MS, SBN, statens bakteriologiska laboratorium, överstyrelsen för ekonomisk

försvarsberedskap, civilförsvarsstyrelsen, länsstyrelsen i Blekinge län, för­

valtningsutskottet i Malmöhus läns landsting och A potekarsocieteten.

MS hänvisar till det tillstyrkande yttrande som avgetts av SBN. Nämnden

understryker, att inom det centrala verket måste finnas ett enbart på bered­

skapsfrågor inriktat organ med i huvudsak samma uppgifter som nämn­

dens nuvarande. Krigsplanläggningen och de övriga försvarsförberedelserna

är av speciell natur och bygger på helt andra förutsättningar än motsva­

rande planeringsarbete för fredsmässiga förhållanden. Samtidigt föreligger

ett starkt behov av integration mellan de olika verksamhetsgrenarna inom

krigsförberedelsearbetet beträffande såväl den materiella som den perso­

nella beredskapen. Dessutom kan en uppdelning av nämndens verksamhet

på olika avdelningar och byråer inom verket befaras medföra, att krigs-

sjultvårdsfrågorna kommer att betraktas som frågor av sekundär natur

och inte ägnas den uppmärksamhet som de förtjänar.

Försvarsstaben anser, att det centrala verkets samrådsskyldighet med

krigsmakten bör omfatta överbefälhavaren och inte som föreslagits chefen

för försvarsstaben. Militärassistenten vid avdelningen bör vara heltids­

anställd och ha möjlighet att delta i verksstyrelsens plena när totalförsvars­

frågor behandlas. Försvarets sjukvårdsstyrelse framhåller, att om det

centrala verket får en för beredskapsplaneringen erforderlig organisation

in. m., är en instruktionsmässigt ålagd samverkan med övriga för bered­

skapsplanläggningen inom sjukvårdsområdet ansvariga myndigheter till­

fyllest.

Styrelsen för Svenska landstingsförbundet finner, att verksamheten och

samarbetet med huvudmannasidan bäst gagnas av att SBN bibehålls. Kon­

takten med huvudmännen lar inte eu tillfredsställande lösning genom

att huvudmännen blir företrädda i verksstyrelsen. Liksom utredningen

föreslagit ett planeringsråd för planeringsverksamheten, borde den ha före­

slagit ett beredskapsråd för beredskapsverksamheten. Förvaltningsutskotten

i Uppsala, Kristianstads, Hallands och Skaraborgs läns landsting ansluter

sig i huvudsak till landstingsförbundets yttrande.

48

Giftnämnden befarar att ett genomförande av förslaget i framtiden skulle

kunna försvåra och fördröja en mer ändamålsenlig organisatorisk lösning

av frågor inom såväl gift-, bekämpningsmedels- och läkemedelsområdena

som inom delar av livsmedels- och fodermedelsområdena.

CSB anser att de av förslaget omfattade organen bör kunna fungera som

hittills på ett relativt självständigt sätt. En förstärkning av MS:s kansli­

organisation och en ändamålsenlig delegering av arbetsuppgifterna inom

styrelsen torde kunna avhjälpa bristerna i fråga om kansliunderstöd till

de skilda organen och avlasta vissa frågor från verkets högsta ledning.

Statskontoret och riksrevisionsverket förordar en ytterligare utredning

av de med förslaget sammanhängande frågorna. I avvaktan härpå bör de

arbetsuppgifter, som enligt förslaget skulle knytas till anstalten, fullgöras

av den centrala förvaltningsmyndigheten.

Rikspolisstyrelsen avstyrker förslaget om en statsmedicinsk anstalt men

föreslår, att rättsläkarstationerna inordnas under en för de rättsmedicinska

serviceanstalterna gemensam styrelse, där bl. a. polisväsendet blir repre­

senterat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Planerings- och rationaliseringsfrågorna. Centrala sjukvårdsberedningen och rådet för sjukhus-

driftens rationalisering

Jämte frågan om sammanläggning av MS och SS har i remissyttrandena

de med planerings- och rationaliseringsfrågornas lösning förenade proble­

men tillmätts avgörande betydelse för den centrala administrationens all­

männa uppbyggnad.

De av MCA-utredningen använda begreppen vård-, byggnads- och be­

redskapsplaner har godtagits av styrelsen för Svenska landstingsförbundet

och har inte blivit föremål för invändningar i andra yttranden. Däremot

bär indelningen av rationaliseringsverksamheten i vård- och driftrationali­

sering med det centrala verket resp. CSB som i främsta rummet ansvariga på

den statliga sidan avvisats såväl av förbundet som av andra instanser såsom

omöjlig att upprätthålla i praktiken.

Förslaget att inrätta en särskild planeringsavdelning inom det

centrala verket behandlas av MS i samband med förslaget om MS som separat

verk. MS betonar vikten av att styrelsen får ett organ med tillräcklig kapa­

citet för att på olika sätt medverka i den allmänna planeringen av hälso-

och sjukvården kontinuerligt och i betydligt större utsträckning än nu. Det

är också angeläget, att de statliga myndigheternas befattning med vård­

planeringen samlas hos MS genom att CSB:s nuvarande uppgifter i fråga

om sjukvårdshuvudmännens planering av den slutna sjukvården överförs

dit. Den centrala myndigheten måste vara i stånd till att ständigt följa pla­

neringsläget i förhållande till aktuella prognoser i fråga om sjukdoms­

panoramats utveckling och möjligheterna att tillgodose personalbehovet.

50

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

verksamhet i egen regi. Någon erinran görs inte heller mot att verksam­

heten utsträcks till att omfatta hela sjukvårdsområdet, något som i viss mån

redan skett genom uppdraget att undersöka möjligheterna att nedbringa

väntetider vid polikliniker och läkarmottagningar.

Viktigt är att ett informationsorgan inrättas som effektivt kan sprida

kännedom om vunna resultat. Erfarenheten har nämligen visat att ratio-

naliseringsansträngningarna inte kan tillfredsställande samordnas och an­

slagsmedlen inte fördelas utan en samlad bild av vad som pågår inom om­

rådet.

Reservanter inom SJURA föreslår att SJURA, CSB och eventuellt huvud­

männens rationaliseringsavdelningar sammanslås till ett nytt organ, vari

staten och sjukvårdens huvudmän samarbetar, ett centralinstitut för sjuk-

vårdsrationalisering. Anslag och övriga resurser bör stå i rimlig relation

till landets totala insats på sjukvårdsområdet och bör vara större än mot­

svarande resurser i nuläget.

Då laboratorier eller enskilda företag med erforderlig kompetens inte finns

tillgängliga, måste ett rationaliseringsorgan ha möjlighet att själv företa

aktiva åtgärder för praktiskt arbete. Att förhindra att SJURA eller andra

rationaliseringsorgan bedriver »forskning i egen regi» är att helt lamslå

deras verksamhet.

Direktionen för akademiska sjukhuset i Uppsala framhåller att man bör

sträva efter att föra samman arbetet med sjukvårdsplaner, byggnadsplane-

ring, organisation och rationalisering på ett sätt som befordrar integreringen

och så långt möjligt undvika uppdelningen av arbetet på statliga och kom­

munala instanser. Man bör undersöka möjligheterna att samordna de olika

verksamheterna under en ledning, exempelvis i form av ett institut i för stat

och kommunala huvudmän gemensam regi. Institutets verksamhet bör ha

informativ och rådgivande karaktär i stället för kontrollerande och grans­

kande, som nu är fallet med CSB:s verksamhet.

Statskontoret och riksrevisionsverket anser att en samordning av CSB:s

nuvarande arbetsuppgifter, framförallt byggnadsplaneringen, och övrig pla­

nering inom hälso- och sjukvårds- samt socialvårdsområdet bör komma

till stånd. Vidare bör SJURA omvandlas till ett forskningsråd för medi­

cinska rationaliseringsfrågor, varvid förutsätts att rådet helt upphör med

egen forskningsverksamhet. SJURA bör omorganiseras som MCA-utred-

ningen förordat.

Universitetskansler sämbetet betonar angelägenheten av att snabbt få till

stånd en samordning på riksplanet av den planering som förekommer inom

de olika sjukvårdsområdena. Det är av synnerligen stor vikt att den för

en rationell vårdorganisation nödvändiga prioriteringen av och avvägning­

en mellan olika delar av hälso- och sjukvården sker efter allmänna riktlinjer,

uppdragna av ett centralt statligt organ på basis av forsknings- och utred­

52

ringen på olika planerings- och rationaliseringsorgan skulle härigenom bli

än större. Redan den nuvarande splittringen inom området hindrar en

riktig och sund organisatorisk utveckling av sjukvården som helhet.

MS:s verksamhetsområde bör begränsas till medicinska säkerhetsfrågor i

vidsträckt bemärkelse. Dit hör rent medicinska säkerhetsfrågor, disciplinfrå­

gor, den översiktliga riksplaneringen med hänsyn till medicinens utveck­

ling, sjukvårds- och diagnosstatistik, omgivningshygien, utbildningsfrågor

av rent medicinsk karaktär, meritvärderingsfrågor m. m.

CSB:s och SJURA:s verksamhet bör inordnas i ett samlat planerings-

och rationaliseringsorgan för sjukvården. Av särskild vikt är att sjukvår­

dens behov av teknisk-ekonomisk sakkunskap tillgodoses och att en för

sjukvården organiserad informationsverksamhet med uppgift att uppsamla

och förmedla information på rationaliseringsområdet tillskapas.

Styrelsen betonar starkt, att då sjukvårdshuvudmännen enligt lagstiftning

och praxis har ett förstahandsansvar för sjukvården och dess utformning

de även måste ha ett avgörande inflytande på sjukvårdsplaneringen och

sjukvårdsrationaliseringen. Staten måste dock ha medinflytande då det är

statsmakternas uppgift att söka avväga resursfördelningen mellan olika

samhällsområden. Exempel finns på samverkan mellan å ena sidan staten

och å andra sidan enskild företagsamhet i branschforskningsinstituten. En

liknande organisation borde kunna tillskapas för sjukvårdsplanering och

sjulcvårdsrationalisering med landsting och städer utanför landsting spm

huvudintressenter under statlig medverkan. Häri skulle inrymmas de pla­

nerings- och rationaliseringsuppgifter inom sjukvården som enligt försla­

gen i betänkandet skulle uppdelas på MS, CSB och SJURA, samt den verk­

samhet som nu ombesörjs av landstingsförbundets organisationsavdelning.

I en vid yttrandet fogad promemoria har skisserats ett specialorgan för sjuk­

vårdsplanering och sjulcvårdsrationalisering och förbundet ansluter sig i

huvudsak till synpunkterna i promemorian.

Enligt promemorian skall det nya organet överta CSB:s och SJURA :s

åligganden rörande sjukvårdens planläggning, planering av anläggningar

och byggnader, standardisering och utrustningsfrågor samt rationalisering

och den verksamhet på sjukhusorganisationsområdet som handhas av lands­

tingsförbundets organisationsavdelning. Även centrala personalplanerings-

uppgifter och utbildning av organisationstjänstemän bör anförtros organet.

I detta bör inordnas CSB, SJURA och landstingsförbundets organisationsav­

delning. Det bör tillföras de personella resurser, som MCA-utredningen av­

sett för MS:s befattning med vårdrationalisering, och de befattningshavare

hos statskontoret som sysslar med sjukhusorganisation.

Vid ev. sammanslagning av MS och SS synes prognos- och planerings­

verksamheten även för det sociala området kunna inordnas i ett sådant

organ.

Enligt styrelsens mening saknas anledning att gå in på frågan om CSB:s

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

54

läkarna i Södermanlands, Gotlands och Göteborgs och Bohus län samt me­

dicinska ocli odontologiska fakulteterna i Umeå betonar vikten av att en av

överdirektörerna är läkare.

Styrelsen för Svenska stadsförbundet anser att generaldirektören bör

vara en administratör. En av överdirektörerna bör under sådana omstän­

digheter vara läkare. Medicinalråden torde få förutsättas representera olika

specialområden. Det erfordras då en sammanhållande kraft på det medi­

cinska området som såväl inåt som utåt kan ge uttryck för det centrala

medicinalväsendets samlade uppfattning i medicinskt betonade frågor. Detta

är särskilt viktigt i internationella sammanhang.

Sveriges läkarförbund anser att en av överdirektörerna skall vara läkare.

Detta är ett ofrånkomligt krav om generaldirektören inte är läkare.

Statskontoret och riksrevisionsverket föreslår att generaldirektören till

sitt förfogande får ett stabsorgan med huvudsaklig uppgift att biträda den­

ne med samordningen och uppföljningen av verkets interna arbete. De

varierande uppgifter som föreslås ankomma på verket, gör behovet av ett

sådant organ angeläget. Hit bör också knytas verkets informationsorgan

och funktionen för den interna utbildningsverksamheten. Endast en över-

direktörstjänst bör inrättas men bör under en övergångstid dubbleras.

Beträffande vetenskapliga rådet anser medicinska och odonto­

logiska fakulteterna i Umeå att representanter för olika samhällsvetenskaper

bör ingå däri. Samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund framhåller att ve­

tenskapliga rådet också bör anlitas för den verksamhet, som hittills fallit

under SS. Medicinska fakulteten i Göteborg anser att de vetenskapliga rå­

den bör tillsättas efter förslag av de medicinska fakulteterna. Förvaltnings­

utskottet i Malmöhus läns landsting tillstyrker förslaget att utöka veten­

skapliga rådet med bl. a. teknisk och ekonomisk sakkunskap.

Styrelsen för Svenska landstingsförbundet biträder den föreslagna ut­

vidgningen av vetenskapliga rådet till att omfatta även andra discipliner

än rent medicinska.

TCO och Svensk sjuksköterskeförening anser att sjuksköterskorna bör

bli representerade i vetenskapliga rådet och planeringsrådet.

Av de remissinstanser, som yttrat sig över förslaget att inrätta ett p 1 a-

neringsråd är MS tveksam om planeringsrådet kommer att fylla nå­

gon egentlig funktion. Då planeringsfrågor nu behandlas tillkallas medi­

cinska experter ur det vetenskapliga rådet eller från annat håll. Detta har

visat sig ändamålsenligt. Verkets arbetsformer bör inte onödigtvis tyngas.

Fakultetsberedningen för medicin, odontologi och farmaci saknar en

närmare diskussion om planeringsrådets arbetsuppgifter och arbetsformer.

Beredningen utgår ifrån att även huvudmännen skall representeras i pla­

neringsrådet.

Länsstyrelsen i Stockholms län och länsläkarna i Gotlands och Göte­

borgs och Bohus lön förordar förslaget om ett planeringsråd. Styrelsen för

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

56

Reservanter inom SS finner det tvärtom angeläget att några experter från

skilda sociala verksamhetsfält befrias från rutinärenden till förmån för

mer kvalificerade uppgifter, som annars inte kan ägnas tillräcklig tid. Ge­

nom sin kunnighet torde dessa experter ändå få reellt inflytande. Det skulle

också förefalla egendomligt om i ett gemensamt verk för hälso- och social­

vård inte fanns tjänster för social expertis som motsvarade medicinalråds-

tjänster. En sådan ordning skulle inte skapa den balans mellan medicinska

och sociala frågor som behövs i ett integrerat verk där de medicinska frå­

gorna kvantitativt dominerar.

Riksförsäkringsverket hyser betänkligheter mot den föreslagna lösning­

en av byråchefsfrågan. Det är risk för att de medicinska och sociala specia­

listernas initiativ och arbetsinsatser försvagas och att därigenom möjlig­

heterna att förvärva särskilt skickliga innehavare av tjänsterna minskas.

MS anför att en av de mera framträdande svagheterna i nuvarande orga­

nisation är bristen på tillräckligt kvalificerad personal med juridisk eller

därmed jämförlig utbildning. Det är angeläget att medicinalråden inte be­

lastas med uppgifter som lika bra kan lösas av personal med annan utbild­

ning. Lika viktigt är att förslag och initiativ, som medicinalråden ur medi­

cinsk synpunkt finner påkallade, kan på ett förberedande stadium disku­

teras och granskas och därefter närmare utarbetas under medverkan av

väl kvalificerad juridisk-administrativ sakkunskap. Förslaget ger MS en

förstärkning med administrativa chefstjänster, som är ägnad att stärka

styrelsens möjligheter att verka för en ändamålsenlig utveckling av hälso-

och sjukvården. Frågan hur förstärkningen skall infogas i verkets organi­

sation har emellertid givit anledning till diskussion. Bl. a. har särskilt fram­

hållits att medicinalrådens ställning skulle allvarligt försvagas, då de från­

tas beslutanderätt. I ett verk av MS:s typ har en tjänsteman inte beslutande­

rätt utan att generaldirektören delegerat sådan rätt åt honom. I den nya

organisationen måste till medicinalråden kunna delegeras ärenden som hu­

vudsakligen kräver medicinsk sakkunskap och som inte behöver föras upp

på högre beslutsnivå. Därjämte måste säkerställas att medicinalråden blir

konsulterade i de fall de har särskild sakkunskap och deltar i ärendenas

avgörande. Under dessa förutsättningar är styrelsen beredd att tillstyrka

förslaget om förstärkning med juridiskt-administrativ personal i chefsställ­

ning.

Flera länsläkare befarar, att om beslutanderätten inte finns hos medi­

cinskt skolad personal direktkontakten med MS blir försvårad.

Statens institut för folkhälsan, direktionen för akademiska sjukhuset i

Uppsala, universitetskanslersämbetet och de universitetsinstanser som gttrat

sig i frågan med undantag av samhällsvetenskapliga fakulteten i Lund och

juridiska fakulteten i Uppsala avstyrker förslaget om administrativa byrå­

chefer. Expertisens ställning befaras bli för svag vilket kan medföra rekry-

teringssvårigheter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68

dr

1967

60

är synnerligen viktigt, att organisationen görs så att medicinalrådet huvud­

sakligen kan ägna sig åt dessa betydelsefulla uppgifter. Med hänsyn till efter­

släpningen i fråga om socialvårdens beredskapsplanläggning och det fram­

tida behovet av en ständig uppföljning av planläggningen kommer den före­

slagna beredskapsavdelningen att visa sig otillräcklig.

Sveriges läkarförbund befarar att avdelningens kapacitet genom den be­

gränsade personaltilldelningen kommer att inskränkas till löpande ärenden

så att den viktiga långtidsplaneringen blir eftersatt.

I de yttranden, som behandlar administrativa avdelningen

och lagbyrån berörs främst vissa organisationsfrågor samt behovet av

informations- och upplysningsverksamhet.

MS hänvisar till sitt yttrande rörande medicinalstyrelsealternativet och

sitt däri framlagda förslag om en allmän avdelning. Kansli- och kameral­

byråerna kan utbyggas för att handlägga motsvarande uppgifter från SS.

Läkemedelsbyrån bör närmast sammanläggas med lagbyrån till en avdel­

ning under särskild avdelningschef. Kameralbyråns personalbehov är otill­

räckligt tillgodosett.

I fråga om lagbyrån har socialstyrelseutredningen föreslagit en

chefsjurist med kontraktsanställning och MCA-utredningen en byråchef för

ledningen av MS:s lagbyrå. I förslaget om det sammanlagda verket kvarstår

endast den kontraktsanställde chefsjuristen. MS avstyrker bestämt att dess

nuvarande lagbyråchefstjänst indras.

Meritkontoret har enligt MS :s uppfattning ett stort behov att fylla

men kontorets uppgifter bör begränsas till läkartjänster. Meritberäkning för

övriga personalkategorier bör handhas av personalen på de enheter som i

övrigt handlägger ärenden rörande dessa grupper. Meritkontoret bör anslu­

tas till kanslibyrån.

Förslaget att bilda ett för vissa av styrelsens nämnder gemensamt

nämnd kansli avstyrks av MS. Då en nämnds verksamhet faller inom

en vårdenhets område bör dess kansli överföras dit. Disciplinnämnden är

helt fristående från Övriga sektioner och kräver också ett större kansli.

Detta bör naturligen anknytas till lagbyrån.

Statskontoret och riksrevisionsverket framhåller kravet på en effektiv

revision. Förslag bör i petitasammanhang läggas fram om inrättande av ett

organ för kameral revision och sakrevision.

Behovet av informationsverksamhet och service åt sjuk­

vårdshuvudmännen och hälso- och socialvården understryks kraftigt av

länsläkarna i Stockholms, Östergötlands och Gävleborgs län samt Stock­

holms stad. Sveriges läkarförbund föreslår att information och PR organi­

seras som en stabsfunktion direkt under verksledningen.

SS:s nuvarande information till kommuner och andra organ genom Råd

och anvisningar bör enligt överståthållarämbetet, länsstyrelsen i Malmöhus

län, förvaltningsutskottet i Östergötlands läns landsting och styrelserna för

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

62

redan är helt självständiga synes förslaget att sammanlägga dem till ett

rättsläkarråd naturligt. Rättsläkarrådet bör arbeta på en rättsmedicinsk, en

rättspsykiatrisk och en allmänt medicinsk sektion, den senare för somatiska

körkorts- m.fl. ärenden, som nu avgörs som generaldirektörs- eller byrå­

ärenden. Ordförande på rättspsykiatriska och allmänna sektionen bör vara

samma person, en erfaren läkare i chefsställning inom någon central klinisk

specialitet. I allmänna sektionen bör i övrigt ingå det medicinalråd inom

vars ämbetsområde ärendet närmast faller, vanligen medicinalrådet för

rehabilitering eller för öppen kroppssjukvård, och en i kansliet anställd

deltidsföredragande. Från socialpsykiatriska nämnden bör till den rätts-

psykiatriska sektionen överföras ärenden rörande kastrering och vissa

äktenskapsärenden. Till rådet bör knytas rättsodontologisk expertis.

Rättsläkarrådets kansli bör anknytas till MS som en byrå direkt under

verksledningen. Bl. a. är det värdefullt för styrelsen att ha direkt tillgång

till specialister inom rättsmedicin och rättspsykiatri. Dessutom underlättas

medicinalrådens inträde som ledamöter i rådet.

Rikspolisstyrelsen har i princip ingen erinran mot förslaget om ett rätts­

läkarråd. Vid rådets kansli bör finnas eu kvalificerad jurist, som även bör

kunna ansvara för kansliets administration.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Läkemedelsfrågorna

MCA-utredningens förslag om en statsmedicinsk anstalt har i de delar

det berör läkemedelsfrågorna ägnats betydande intresse under remissbe­

handlingen.

Förslaget att inrätta en statens 1 ä k e in e d e 1 s n ä in n d tillstyrks

av försvarets sjukvårdsstyrelse. Hithörande frågor fordrar en central hand­

läggning, då de fått allt större betydelse. En representant för försvarets läke-

medelstjänst bör ingå i nämnden.

MS påpekar, att utvecklingen inom detta område varit mycket livlig och

allt talar för att den kommer att accelerera. Styrelsens nuvarande resurser

är otillräckliga. Läkemedelsfrågorna kräver i stor utsträckning medicinsk

eller iarmacevtisk bedömning i det enskilda fallet och är därför perifera

i törhållande till MS:s funktioner i övrigt. Hithörande ärendegrupper bör

därför föras till ett organ som den föreslagna läkemedelsnämnden. Nämnden

bör i princip överta ansvaret för urvalet av läkemedel och läkemedlens kva­

litet och vissa närliggande apoteksfrågor. Vidare bör nämnden ha tillsyn

över apoteksväsendet, då samtliga led inom läkemedelsområdet bör utövas

av ett enda organ. Härigenom kommer MS:s uppgifter att omfatta huvud­

sakligen frågor om läkemedelsförsörjningens organisation samt personal-

och utbildningsärenden.

Om törslaget att inrätta eu statsmedicinsk anstalt inte genomförs, synes

den enda möjligheten vara att läkemedelsnämndens kansli inordnas i sty­

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

63

relsen som en särskild byrå inom den av MS förordade allmänna avdelningen,

under ledning av en byråchef med juridisk utbildning. Till denna byrå bör

också föras inom MS kvarliggande uppgifter rörande läkemedelsområdet,

preventivmedel etc. samt läkemedelsinspektörernas verksamhet. Avdelnings­

chefen kan då förordnas till ordförande i läkemedelsnämnden. Härigenom

torde förutsättningar skapas för att nämndens intentioner följs i den dagliga

verksamheten och att ordförandebeslut snabbt kan träffas.

I nämnden bör — utöver nämnde avdelningschef — ingå medicinalråden

för läkemedelsväsendet och sex övriga ledamöter, en för farmakologi, en

för farmaci, två läkare med klinisk erfarenhet, en för veterinärmedicin

och en för industriell produktion. Om avdelningschefen inte är jurist bör

en sådan också ingå i nämnden. Om läkemedelsnämnden med kansli knyts

till MS, måste statens farmacevtiska laboratorium tills vidare bibehållas

under styrelsen.

Föreståndaren för statens farmacevtiska laboratorium anser att förslaget

om en statsmedicinsk anstalt kan tillstyrkas såtillvida att därigenom skapas

ett samordnat och kraftfullt lett läkemedelskontrollorgan. Han förordar

emellertid i stället en fristående läkemedelskontroll, ett statens läkemedels-

institut. Laboratoriet har varit MS:s utredningsorgan inom läkemedelskon-

trollen. Men åtskilligt detaljarbete (t.ex. licensgivning) har legat kvar hos

MS. Samtidigt har viss dubblering av arbetet uppstått på andra områden

(farmakoterapi, biverkningar, kansliuppgifter). Då chefsfunktionen vid

laboratoriet är en bisyssla och inte avsedd att leda laboratoriet i fackhän­

seende har MS:s apoteksbyrå i praktiken haft fyra olika sakkunnigavdel­

ningar att samarbeta med utan möjlighet att på platsen se och samordna

verksamheten. Denna endast indirekta samhörighet mellan MS och labora­

toriet har betingat ett visst främlingskap för laboratoriets ställning, upp­

gifter och möjligheter. Det förefaller därför som om ett sammanförande av

läkemedelskontrollens olika moment hos ett organ med färre arbetsuppgif­

ter skulle vara fördelaktigt. Läkemedelskontrollen kräver fullständigt obe­

roende, varför det offentliga kontrollorganet skall vara helt obundet av

näringslivet. Detta medför att det inte heller kan samordnas med akade­

miska institutioner, vilkas fritt valda forskning ofta anknyts till industrin.

Läkemedelskontrollens olika avsnitt griper in i varandra och alla försök

att fördela dem på olika organ blir mer eller mindre konstlade. Området

tillgodoses därför bäst om det behärskas av ett enda organ. Läkemedels-

inspektionen bör tillhöra detta organ.

Den föreslagna läkemedelsnämnden bör inrättas, men antalet medlemmar

är för stort. Eu beslutande nämnd på fem personer, företrädande admini­

stration, farmakologi, klinisk medicin, farmaci och veterinärmedicin synes

mera ändamålsenlig. Ett intimt samband bör etableras mellan läkemedels­

nämnden och svenska farmakopékommittén då det gäller att utvälja de lä­

kemedel och substanser, som skall beskrivas i farmalcopén. Den största olä­

64

genheten inom läkemedelskontrollen är den förut antydda bristen på sam­

ordning både på laboratorieplanet och i förhållandet mellan MS och labora­

toriet. Den i förslaget om statsmedicinska anstalten upptagna läkemedels-

avdelningen bör vara överordnad fackavdelningarna och dess chef tillika

chef för hela läkemedelskontrollorganet.

Läkemedelsförsörjningsutredningen uttalar, att betydelsefulla förändring­

ar inom läkemedelsförsörjningen torde vara att förvänta, varför sannolikt

förhållandena blir så ändrade, att man bör undvika att nu nyskapa perma­

nenta anordningar i fråga om tillsynen på läkemedelsområdet. Man kan

inte nu ta slutlig ställning till läkemedelsförsörjningen och lälcemedels-

kontrollens organisation. Det synes därför lämpligt att tills vidare provi­

soriskt låta läkemedelsfrågorna handläggas inom ett relativt fristående

till MS anknutet organ. Kärnan i ett sådant organ skulle vad angår registre­

ring av farmacevtiska specialiteter och handläggning av andra kontroll­

ärenden kunna utgöras av en beslutande läkemedelsnämnd.

Apotekarsocieteten föreslår att den nuvarande specialitetsnämnden för­

ändras till ett i specialitetsärenden jämte ett urval andra läkemedelsärenden

beslutande organ. Om MS:s apoteksbyrå blir fackkansli för nämnden upp­

nås intimast möjliga kontakter mellan nämnden och det centrala verket.

Läkemedelsnämnden bör i princip uppbyggas som MCA-utredningen före­

slagit. Det bör dock undersökas om nämnden kan göras mindre. Under

alla omständigheter bör chefen för apoteksbyrån ingå och den kliniska sak­

kunskapen vara tilli’äckligt representerad.

Läkemedelsindustriföreningen betonar vikten av att den statliga läkeme­

delskontrollen tillförsäkras en oberoende och aktad ställning. Det synes

därför nödvändigt att läkemedelskontrollen och de statliga funktioner, som

anknyter till denna, sammanförs till ett fristående organ under särskild

styrelse eller till en särskild avdelning inom MS. Om sammanslagning

mellan SS och MS kommer till stånd bör avdelningen sidoordnas medicinal-

och socialavdelningen. Under avdelningen bör sortera: statens farmacev­

tiska laboratorium, farmakopékommittén, läkemedelsinspektionen, biverk-

ningsnämnden och läkemedelsnämnden.

Inrättandet av en statens läkemedelsnämnd tillstyrks. Oavsett vilken orga­

nisationsform den statliga läkemedelskontrollen slutgiltigt får skall läke­

medelsnämnden vara helt självständig i sin beslutanderätt. MCA-utredning-

cns invändningar mot att en ledamot av nämnden representerar industrin

godtas dock inte. Det är nödvändigt att sakkunskap inom industriell pro­

duktion och ekonomi blir företrädd för att nämnden skall fungera på till­

fredsställande sätt och en förutsättning för att den skall kunna anförtros de

vittgående befogenheter som angivits.

Neurosedynskadades förening understryker att i läkemedelsnämnden inte

får ingå någon företrädare för läkemedelsfabrikanterna. Däremot bör i

Kungi. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

66

eller överdirektör, skall vara disciplinnämndens ordinarie ordförande. En

av de viktigaste orsakerna till att nämndens oväld i allmänhet inte ifråga­

satts har varit vetskapen om att generaldirektören — läkaren fungerat som

ordförande.

Förslaget om sammanslagning av hörselvårds- och

hjälpmedels nämnderna biträds av statens handikappråd. Proble­

men är så likartade att det är rationellt att de sammanförs till ett gemen­

samt organ, som bör få ansvar även för hjälpmedel åt andra handikappade

än rörelsehindrade och hörselskadade. Minst tre ledamöter bör utses efter

förslag av handikapprådet. Denna nämnd bör få resurser för att inte endast

följa utvecklingen utan även stimulera och finansiera tekniskt utrednings­

arbete. Det tekniska utvecklings- och forskningsarbetet på hjälpmedelsområ­

det måste byggas ut väsentligt. Staten har gett betydande stöd åt Svenska

centralkommittén för rehabilitering. Möjligheterna att samordna den före­

slagna nämnden med kommittén till ett organ, knutet till det centrala

,Verket, bör undersökas. Detta bör få stor självständighet som ett sido­

ordnat men dock underlydande organ. Verksamheten bör koncentreras till

forsknings- och utvecklingsarbeten samt kvalitetsprövning och konsument­

upplysning rörande ortopediska och tekniska hjälpmedel för handikappade.

Nämnden bör samordna och ekonomiskt stödja forskningsverksamhet och

utvecklingsarbeten hos såväl enskilda arbetsgrupper som vid tekniska och

medicinska högskolor. Tillverkning och distribution av hjälpmedel bör över­

föras till särskilt fristående organ. Förslag har i rådet lagts fram att lands­

tingens inköpscentral skall sköta dessa uppgifter.

Styrelsen för Svenska landstingsförbundet tillstyrker sammanförande

av de båda nämnderna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Den statliga regionala organisationen

Frågan om regionala organ behandlas i flera yttranden. SS uttalar,

att om SHS-förslaget genomförs, socialvårdens och hälsovårdens orga­

nisation bör sammanföras även regionalt. Statskontoret och riksrevisions­

verket är av samma uppfattning, men framhåller att frågan bör särskilt

utredas. Medicinska fakulteten i Göteborg anser en sammanslagning på

regionalt och lokalt plan lika viktig som den centrala integrationen. Skol­

överstyrelsen finner regionala organ lämpliga från utbildnings- och sam-

ordningssynpunkt. Statens institut för folkhälsan anför att erforderligt

samarbete mellan länsläkarorganisationen och vissa socialvårdsorgan kan

bedrivas oberoende av sammanslagningen på det centrala planet. Statens

handikappråd anser det angeläget att en granskning av de regionala aspek­

terna snarast påbörjas. Länsförvaltningsutredningen förordar att avgöran­

det av frågan om länsläkarnas och konsulenternas ställning får anstå tills

utredningen avlämnat sitt betänkande.

70

männen har själva satt i gång en betydande planeringsverksamhet. De har

också gjort omfattande rationaliseringsinsatser. Arbetsgruppen understry­

ker angelägenheten av en fortsatt kraftfull insats i rationaliseringsfrågor

på det lokala planet. Centralt verkar också på dessa områden bl. a. CSB,

SJURA och för ändamålet särskilt avdelad personal inom kommunförbun­

den. Ett starkt behov har gjort sig gällande av att bygga ut och i möjligaste

mån koncentrera de centrala planerings- och rationaliseringsresurserna

inom såväl hälso- och sjukvård som socialvård. Detta bör ske genom inrät­

tande av ett av staten och huvudmännen gemensamt drivet institut för

hälso- och sjukvårdens samt socialvårdens plane­

ring och rationalisering.

Till institutet överförs i princip de uppgifter som åvilar CSB — med

härefter angivna undantag — och SJURA samt i viss omfattning mental­

sjukvårdsberedningen ävensom landstingsförbundets organisationsavdel-

ning. CSB:s instruktionsenliga uppgifter beträffande huvudmännens över­

siktsplaner för den slutna sjukvården skall i överensstämmelse med vad

nyss sagts övertas av SHS. Beredningens uppgift att granska och godkänna

byggnadsritningar för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader förutsätts över­

gå på en nyinrättad statlig nämnd för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader

med nära anslutning till institutet.

Kungl. Ma j:ts proposition nr 68 år 1967

Riktlinjer för institutets organisation och arbetsuppgifter

Institutets huvudmän är dels staten, dels en särskild stiftelse med bl. a.

de tre kommunförbunden som medlemmar. Ledningen av institutet utövas

av en styrelse. Denna skall bestå av ordförande och sjutton ledamöter.

Kungl. Maj :t utser ordförande och fem ledamöter. Övriga ledamöter utses

av nämnda stiftelse.

Styrelsen föreslås inom sig utse arbetsutskott. Ett av dessa bör få till

uppgift att handlägga socialvårdsfrågor i allmänhet.

Institutet skall i egen regi eller genom uppdrag åt annan bedriva plane­

rings- och rationaliseringsverksamhet av väsentlig och mer allmän betydel­

se inom såväl hälso- och sjukvården som socialvården. Det skall därjämte

fungera som samordnande och informerande organ inom sitt område och

kunna ekonomiskt eller på annat sätt stödja även planerings- och ratio-

naliseringsprojekl, som tagits upp av andra. Institutet kan i viss omfatt­

ning åta sig konsultuppdrag inom verksamhetsområdet mot särskild betal­

ning. Det förutsätts, att stads- och kommunförbundens nuvarande verk­

samhet som konsulter i socialvårdsfrågor åt enskilda kommuner skall —

i varje fall tills vidare -— fortsätta.

Härefter lämnas en schematisk exemplifiering av institutets arbetsupp­

gifter inom hälso- och sjukvård samt socialvård.

74

Kangl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Milj. kr.

1968

1969

1970

1971

Totala kostnader ............................................

Kostnadstäckning:

14,0

15,0

17,0

18,0

Staten .............................................................

6,0

6,0

6,0

6,0

Kommunsidan ............................................

8,0

9,0

11,0

12,0

Fördelning av kommunsidan:

Landstingsförbundet ....................................

6,6

6,9

8,1

8,4

De tre storstäderna för sjukvården..........

Kommunförbundet och stadsförbundet

1,0

1,5

2,1

2,7

för socialvården ............................................

0,4

0,6

0,8

0,9

Det har förutsatts att beloppen skall indexregleras. Det har vidare förut-

satts, att kommunsidans andel i kostnaderna i princip skall fördelas mel-

lan intressenterna i förhållande till skatteunderlaget inom intressenternas

verksamhetsområden.

I samband med institutets bildande bör bl. a. uppgörelse träffas om de

möbler och den kontorsutrustning, som nu disponeras av de till institutet

överförda organen.

Avtal om institutets drift

Arbetsgruppen lägger fram följande förslag till

avtal mellan staten och Stiftelsen för sjukvårdens

och socialvårdens planering och rationalisering an­

gående driften av ett planerings- och rationalise­

ringsinstitut.

§ 1.

Staten och Stiftelsen för sjukvårdens och socialvårdens planering och

rationalisering åtar sig att i enlighet med detta avtal svara för driften av

ett institut, benämnt Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och ratio­

naliseringsinstitut.

Institutets syfte är att främja, samordna och medverka i huvudmännens

planerings- och rationaliseringsverksamhet inom hälso- och sjukvården

samt socialvården. I den omfattning och på de villkor som institutets sty­

relse bestämmer, må institutet åta sig särskilda uppdrag (konsultuppdrag)

inom institutets verksamhetsområde.

Verksamheten skall bedrivas i samarbete med berörda statliga myndig­

heter samt sjukvårdens och socialvårdens huvudmän och deras central­

organisationer ävensom personalorganisationer, företag och andra intres­

senter inom verksamhetsområdet.

Institutet skall i den mån så befinns ändamålsenligt, uppdra åt annan

att utföra av institutet beslutade projekt. Institutet må ekonomiskt eller

genom att tillhandahålla personal stödja andra projekt inom verksamhets­

området.

Institutet skall i erforderlig omfattning utan särskild ersättning biträda

med beredning och föredragning av ärenden i nämnden för sjukvårds- och

Kangl. Maj ds proposition nr 68 år 1967

77

Departementschefen

I prop. 1967: 1 (bil. 7 s. 48) framhöll jag, att såväl hälso- och sjukvården

som socialvården i första hand är kommunala uppgifter. För socialvården

svarar i princip primärkommunerna. Inom barna- och ungdomsvården finns

dock de statliga ungdomsvårdsskolorna och inom nykterhetsvården stat­

liga och med statsbidrag drivna vårdanstalter för alkoholmissbrukare. Sta­

ten bidrar vidare bl. a. till större delen av kostnaderna för den öppna nyk­

terhetsvården. Den allmänna hälsovården är främst en primärkommunal

uppgift, även om det statliga länsläkarväsendet till stor del ägnar sig åt

detta område. Det direkta ansvaret för sjukvården — såväl den öppna och

slutna kroppssjukvården som fr. o. in. den 1 januari 1967 den psykiatriska

sjukvården — åvilar landstingen och de landstingsfria städerna. Staten är

på detta område huvudman för vissa laboratorier, för tre universitetssjuk­

hus samt för ett fåtal institutioner inom den psykiatriska vårdsektorn. Ge­

nom statsbidrag — bl. a. till den psykiatriska sjukvården, provinsialläkarvä­

sendet och de kommunala undervisningssjukhusen samt genom skatteut-

jämningsbidragen — deltar staten emellertid i betydande omfattning i sjuk­

vårdens finansiering.

Vidare underströk jag, att det är av utomordentligt värde att kommu­

nerna bär det närmaste ansvaret gentemot sina invånare för hälso- och

sjukvården samt socialvården. Också staten måste emellertid anses bära ett

ansvar för dessa vårdområden som går utöver vad som redan nämnts. Där­

vid syftar jag inte endast på det ansvar som åvilar staten som lagstiftare eller

i fråga om anordnande av läkarutbildning m. in. och åtaganden på forsk­

ningsområdet. Staten måste dessutom anses ha ett ansvar — tillsammans

med kommunerna — för att vården ges ett riktigt medicinskt och socialt

innehåll och att vårdresurserna avvägs med hänsyn såväl till samhälls­

ekonomi och arbetskraftsresurser som till önskemålet att vården såvitt möj­

ligt skall komma alla landets invånare till godo oavsett bostadsort. De upp­

gifter som följer av statens andel i detta ansvar bör fullgöras så, att de

enskilda kommunernas självbestämmanderätt inte träds för nära.

Jag vill nu lämna en kort översikt av de viktigare statliga centrala organ

som finns inom hälso- och sjukvården samt socialvården.

Medicinalstyrelsen (MS) är den centrala medicinska förvaltningsmyndig­

heten. Verket fick i allt väsentligt sin nuvarande organisation utformad år

1947, även om det successivt erhållit åtskilliga förstärkningar. Någon för­

ändring av principiell betydelse i fråga om ämbetsområdet bär inte skett

efter 1947 års omorganisation, då veterinärväsendet bröts ut ur MS och ställ­

des under ett särskilt verk, veterinärstyrelsen. Beredskapsfrågor inom sjuk­

vården handläggs av medicinalstyrelsens sjulcvårdsberedskapsnämnd.

78

Socialstyrelsen (SS) började sin verksamhet år 1913. Avsikten var att de

sociala ärendena i största möjliga omfattning skulle sammanföras under

enhetlig ledning. Denna allmänna målsättning förverkligades i stigande om­

fattning fram till slutet av 1930-talet, då hela det sociala fältet utom pen­

sions- och olycksfallsförsäkringarna låg under styrelsen. Utvecklingen har

därefter lett till att allt fler sektorer av samhällets sociala verksamhet över­

förts till andra myndigheter. Numera är — bortsett från förlikningsmanna-

expeditionens verksamhet — SS:s ämbetsområde i huvudsak begränsat till

sociala vårdfrågor som regleras i barnavårds-, nykterhetsvårds- och social-

hj älpslagstiftningen.

Centrala sjukvårdsberedningen (CSB) tillkom genom beslut av 1943 års

riksdag. Beredningens organisation var föremål för riksdagens prövning år

1962 (prop. 79, SU 128, rskr 296). Huvuduppgifterna gäller byggnadsfrå­

gor och rationalisering. CSB har inte tillförts särskild personal för den i in­

struktionen angivna uppgiften att handlägga ärenden rörande planlägg­

ningen av den slutna vården inom sjukvårdsområdena. Denna uppgift av­

ser de översiktsplaner, som sjukvårdsstyrelserna enligt sjukvårdsstadgan

den 29 mars 1963 (nr 70) bör göra upp för olika grenar av sjukvården.

Rådet för sjukhusdriftens rationalisering (SJURA) inrättades den 1 de­

cember 1962 som ett rådgivande organ vid CSB:s sida. SJURA bär emellertid

utvecklats till ett i praktiken självständigt organ, som i betydande omfatt­

ning tar initiativ till och finansierar rationaliseringsprojekt i egen regi eller

genom uppdrag åt andra.

År 1965 tillkom socialdepartementets sjukvårdsdelegation, i vilken ingår

företrädare för de kommunala sjukvårdshuvudmännen och för vissa stat­

liga myndigheter. Delegationen har att följa utbyggnaden av sjukvårds­

resurserna i landet och verka för en samordning av sjukvårdsplaneringen.

Förutom den snabba utveckling i fråga om vårdmöjligheter och vård­

resurser, som skett de senaste åren, har överföringen av provinsialläkar-

A’äsendet och mentalsjukvården till sjukvårdshuvudmännen och övergången

till den nya kommunindelningen samt den fortgående utbyggnaden av hu­

vudmännens planerings- och rationaliseringsresurser medverkat till stora

förändringar inom såväl sjukvården som socialvården.

Samtidigt härmed har socialvårdens och medicinalväsendets berörings­

punkter på olika områden blivit alltmer framträdande. Jag vill här endast

nämna åldringsvårdens och långtidssjukvårdens starka beroende av var­

andra samt barnavårdens och nykterhetsvårdens behov av medicinsk med­

verkan. Allt detta har bidragit till att en total omprövning av den centrala

administrationen på hälso- och sjukvårds- samt socialvårdsområdena fram­

stått som nödvändig.

Mot bakgrund härav tillsattes socialstyrelseutredningen och MCA-utred-

ningen med uppgift att utreda organisationen av SS resp. MS och därtill

knutna organ. Enligt särskilda tilläggsdirektiv skulle utredningarna vidare

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

82

arna bl. a. att den mera definitiva utformningen av de regionala statliga

organen bör särskilt utredas. Flera remissinstanser ansluter sig härtill och

socialpolitiska kommittén ger i sitt betänkande Aktiv åldringsvård och

handikappvård (SOU 1966:45) uttryck för samma uppfattning. Jag har

därför inom socialdepartementet påbörjat en översyn av den statliga regio­

nala organisationen, främst på socialvårdens område, och därmed samman­

hängande frågor. I avvaktan på resultatet av denna översyn bör ingen änd­

ring göras i de nuvarande organens och tjänstemännens ställning och upp­

gifter på det regionala planet.

Utredningarna har beträffande medicinalstyrelsens sjuk-

vårdsberedskapsnämnd föreslagit att nämnden skall inlemmas

i det nya verket. Det övervägande antalet remissinstanser har tillstyrkt

förslaget. Emellertid har styrelserna för Svenska landstingsförbundet och

Svenska stadsförbundet med instämmanden från ett flertal sjukvårdshu­

vudmän ställt sig avvisande. Man delar inte utredningarnas uppfattning att

behovet av kontakt med huvudmannasidan i beredskapsfrågorna blir till­

räckligt tillgodosett genom att huvudmännen blir företrädda i verkssty-

relsen. Svenska landstingsförbundet menar att utredningarna likaväl som

de föreslagit ett planeringsråd borde föreslagit ett beredskapsråd. Med hän­

syn till att sjukvårdshuvudmännen nu är företrädda bland sjukvårdsbered-

skapsnämndens ledamöter är huvudmannasidans tveksamhet förståelig. Jag

föreslår i det följande att ett beredskapsråd inrättas för att säkra samråds-

funktionerna såväl med andra statliga myndigheter som med huvudmanna­

sidan när det gäller beredskapsfrågorna på hälso- och sjukvårdens samt

socialvårdens områden. Med denna jämkning synes förslaget att inlemma

nämnden i det nya verket höra genomföras. Jag finner det nämligen väsent­

ligt och i överensstämmelse med principerna för beredskapsfrågornas hand­

läggning på andra områden inom totalförsvaret att det verk som svarar för

verksamheten i fred även skall ha ansvaret för planeringen av motsvarande

verksamhet under krigs- och beredskapsförhållanden.

Jag vill härefter ta upp av utredningarna framförda förslag, som berör

det nya verkets verksamhetsområde. Frågan om verkets

ställning i planerings- och rationaliseringssammanhang behandlas dock i

nästa avsnitt.

MC A-utredningen anser att MS bör avlastas vissa i förhållande till de

allmänna lednings- och tillsynsuppgifterna perifera uppgifter. I sådant

syfte har utredningen föreslagit inrättande av ett nytt verk, benämnt stats-

medicinska anstalten, dit bl. a. MS:s uppgifter inom de rättsmedicinska

och rättspsykiatriska områdena jämte rättsmedicinska och rättspsykiatriska

nämnderna skulle överföras. Nämnderna föreslås bli sektioner i ett statens

rättsläkarråd, som ansluts till anstalten. Utredningen har också föreslagit

att till anstalten skall anslutas en statens läkemedelsnämnd, som skall

besluta i frågor främst rörande farmacevtiska specialiteter. Vidare har ut­

Kungl. Maj. ts proposition nr 68 år 1967

83

redningen förordat att giftnämnden och svenska farmakopékommittén knyts

till anstalten. Statens farmacevtiska och rättskemiska laboratorier samt sta­

tens rättsläkarstationer skulle sortera under anstalten. Denna är avsedd att

vara en administrativ stomme med egen styrelse, verksledning och admi­

nistrativa organ. Förslaget innebär att till anstalten anslutna nämnder och

laboratorier skall i fackhänseende vara fullt självständiga.

Detta förslag har praktiskt taget enhälligt avstyrkts av remissinstan­

serna. Främst har åberopats att de tilltänkta arbetsuppgifterna är alltför

olikartade för att sammanföras under en och samma styrelse och verks­

ledning. I flera fall förordas, att man i stället bör undersöka lämpligheten

av att sammanföra vissa medicinska praktiskt-vetenskapliga laboratorier

under gemensam ledning.

Vad som framkommit under remissbehandlingen har övertygat mig om

att förslaget om en statsmedicinsk anstalt inte bör genomföras. De uppgif­

ter, som avsetts bli överförda, och de nämnder och andra organ, som avsetts

bli anknutna till anstalten, bör i stället hänföras till det nya verket, till vilket

giftnämnden, farmakopékommittén, de farmacevtiska och rättskemiska la­

boratorierna samt rättsläkarstationerna bör ha samma ställning som de nu

intar i förhållande till MS. Delförslagen om rättsläkarråd och läkemedels-

nämnd behandlas närmare i det följande.

I prop. 1967: 1 (bil. 13 s. 42) har — i överensstämmelse med förslag av

socialstyrelseutredningen — förlikningsmannaexpeditionen föreslagits bli

utbruten ur SS och ombildad till en självständig myndighet, kallad statens

förlikningsmannaexpedition. Riksdagen har numera bifallit detta förslag

(SU 11, rskr 11).

Flera remissinstanser har aktualiserat frågan om veterinärstyrelsens åter­

förande till MS. Veterinärstyrelsens uppgifter och organisation kan komma

att beröras såväl av veterinärväsendeutredningens som livsmedelsstadge-

kommitténs pågående arbete. Jag anser därför att frågor rörande veterinär­

styrelsen inte bör tas upp i detta sammanhang.

Jag förordar sålunda att MS, SS och sjukvårdsberedskapsnämnden sam­

manläggs till en för hälso- och sjukvård samt socialvård gemensam central

förvaltningsmyndighet, vars verksamhetsområde i huvudsak sammanfaller

med de tre nuvarande myndigheternas områden.

För den nya myndigheten, som kommer att svara för såväl hälso- och

sjukvården som socialvården, har utredningarna använt arbetsnamnet sta­

tens hälso- och socialvårdsstyrelse. Såväl detta namn som andra liknande,

vari myndighetens båda huvudområden markeras, har dock synts mig alltför

tunga. Jag har därför stannat vid att för det nya verket använda namnet på

det äldsta av de verk, som omfattas av sammanläggningen. Jag anser så­

lunda att den nya myndigheten bör kallas medicinalstyrelsen. I fortsättning­

en använder jag förkortningen NMS för den nya medicinalstyrelsen.

Omorganisationen bör genomföras den 1 januari 1968. MS i nuvarande

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

M

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

form, SS och sjulcvårdsberedskapsnämnden bör upphöra vid utgången av

år 1967.

Planerings- och rationaliseringsfrågorna

Om de statliga myndigheternas nuvarande planerings- och ratio­

nalisering suppgifter gällei-, att MS fullgör vissa planeringsfunk-

tioner rörande hälso- och sjukvården i fredstid. Verkets nuvarande uppgift

att godkänna specialplaner för olika former av öppen vård m. m. kommer

dock att i allt väsentligt bortfalla genom den omläggning av statsbidrags­

systemet som föreslagits i prop. 1967: 1 (bil. 7 s. 138). SS har vissa uppgifter

beträffande socialvårdens planering såväl i fred som under krigs- och bered-

skapsförhållandcn. CSB handlägger dels ärenden rörande översiktsplaner

för den slutna vården inom sjukvårdsområdena, dels ärenden rörande bygg-

nadsplaner inom sjukvården, barnavården och åldringsvården. MS:s sjuk-

vårdsberedskapsnämnd svarar för ledningen av planläggningsarbetet röran­

de krigsorganisationen för den allmänna civila hälso- och sjukvården. — På

den statliga sidan handläggs ärenden rörande hälso- och sjukvårdens ratio­

nalisering dels av CSB och dels av SJURA.

Utredningarna har särskilt understrukit planerings- och rationaliserings-

frågornas betydelse med hänsyn till att man kan förutse fortsatt knapphet

på arbetskraft och stigande kostnader. En kraftig ökning av såväl statens

som huvudmannasidans planeringsresurser anses nödvändig. Såväl i för­

slagen rörande MS och SS som separata verk som i sammanläggningsförsla-

get förordar utredningarna särskild personal för planeringsfrågorna. I det

senare fallet föreslås dels ett planeringsråd och dels en särskild planerings-

avdelning. Beträffande rationaliseringsområdet föreslås vissa förstärkxxingar

av CSB med huvudvikt på byggnadsteknik och byggnadsekonomi samt infor­

mationst j änsten.

Beträffande planeringsfrågorna innebär utredningarnas gemensamma för­

slag, som i princip ansluter till det av MCA-utredningen ensam fram­

lagda förslaget, följande fördelning av de statliga myndigheternas uppgifter

på området. Det centi'ala verket handlägger frågor rörande vårdplaner —

dvs. i allmänhet långsiktiga planer för vårdgrenarnas allmänna uppbygg­

nad och kapacitet inom sjukvårds- resp. social vårdsområdena, regioner

eller landet i dess helhet — samt övertar sjukvårdsberedskapsnämndens

uppgifter rörande beredskapsplaner. Förslaget innebär, att CSB:s uppgift att

handlägga ärenden rörande planering av den slutna vården inom sjuk­

vårdsområdena skall överföras från CSB till det centrala verket. Byggnads-

planeringsfrågor förutsätts fortfarande ligga på CSB.

Med utgångspunkt i den av MCA-utredningen föreslagna uppdelningen

av rationaliseringsbegreppet i vård- och driftrationalisering har utredning­

arna föreslagit, att frågor rörande vårdrationaliseringen skall i första hand

ankomma på det centrala verket och frågor rörande driftrationalisering i

85

första hand på CSB. Samordnings- och finansieringsfrågor rörande ratio-

naliseringsverksamhet en skall enligt förslaget vara uppgifter för SJURA

efter omorganisation av rådet.

Utredningsförslagen angående planerings- och rationaliseringsfrågorna

har blivit föremål för starkt delade och i flertalet fall kritiska omdömen i

remissyttrandena. Svenska landstingsförbundet har med anslutning från

flertalet sjukvårdshuvudmän och Svenska stadsförbundet ställt sig helt

avvisande till de i betänkandet förordade lösningarna.

Sålunda avvisar förbunden och sjukvårdshuvudmännen i likhet med

flera andra remissinstanser tanken att uppdela rationaliseringsverksam-

heten i vård- och driftrationalisering med fördelning av huvudansvaret mel­

lan MS resp. CSB som i praktiken ohållbar och ägnad att göra splittringen

på området än större. I hithörande yttranden anförs i huvudsak följande.

MS:s verksamhetsområde bör begränsas till medicinska säkerhetsfrågor i

vidsträckt bemärkelse, varunder innefattas bl. a. den översiktliga riksplane-

ringen med hänsyn till medicinens utveckling. Sjukvårdshuvudmännens

förstahandsansvar för sjukvården och dennas utformning motiverar att de

har ett avgörande inflytande på sjukvårdens planering och rationalisering.

Statens medverkan krävs vid avvägningen av resursfördelningen mellan

olika samhällsområden. Med förebild i de branschforskningsinstitut som

inrättats för samverkan mellan staten och enskild företagsamhet bör till­

skapas ett liknande organ med sjukvårdshuvudmännen som huvudintres­

senter under statlig medverkan. Det nya organet föreslås överta de plane­

rings- och rationaliseringsuppgifter, som enligt betänkandet uppdelas på

MS, CSB och SJURA, samt den verksamhet som ombesörjs av landstings­

förbundets organisationsavdelning.

Jag vill beträffande planeringsfrågorna till en början erinra

om vad jag anförde beträffande hälso- och sjukvårdens planering i prop.

1967: 1 (bil. 7 s. 48). Efter att ha konstaterat att statens direkta befattning

med hälso- och sjukvården är begränsad framhöll jag, alt den kraftiga

expansion som kännetecknar sjukvården och som innebär att en allt större

andel av landets totala personella och ekonomiska resurser tas i anspråk för

denna samhällssektor, gör behovet av en fortlöpande sjukvårdsplanering så­

väl på läns- och regionplanet som på riksplanet allt viktigare. Målet för pla­

neringen på riksplanet bör vara att vid utbyggnaden av vårdresurserna söka

åstadkomma en fördelning som totalt sett och på längre sikt bäst tillgodoser

vårdbehoven. Denna planering bör ges en sådan inriktning att den på bästa

sätt kan tjäna huvudmännen som vägledning. Jag betecknade inrättandet

av socialdepartementets sjukvårdsdelegation som ett steg i denna riktning.

Riksplaneringen innebär enligt min uppfattning i fråga om såväl hälso-

och sjukvården som socialvården ytterst en avvägning av resurserna mellan

dessa vårdområden och övriga samhällssektorer. Det är därmed klart att

riksplaneringen måste vara en statlig uppgift.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

86

Riksplaneringen bör under socialdepartementet omhänderhas av social­

departementets sjukvårdsdelegation samt av NMS på verksplanet. Sjuk-

vårdsdelegationen bör därvid behålla sina nuvarande uppgifter att följa

utbyggnaden av sjukvårdsresurserna i landet och verka för samordning

av sjukvårdsplaneringen. Skäl talar för att delegationens uppgifter utvidgas

till att omfatta även motsvarande funktioner i fråga om socialvården. Denna

fråga kommer att närmare övervägas inom socialdepartementet.

På NMS bör ankomma att handlägga frågor rörande riksplanering av

verksamhetsgrenarnas omfattning, inriktning och allmänna uppbyggnad

med beaktande särskilt av såväl de enskildas behov av vård som behovet av

samordning av landets vårdresurser och tillgången på utbildad arbetskraft

samt att följa och stödja den regionala och lokala planeringen. Som ett led

i riksplaneringen skall NMS insamla, sammanställa och analysera av huvud­

männen fastställda planer samt redovisa verkets uppfattning om såväl den

totalbild som analysen lett fram till som de enskilda planerna. En förutsätt­

ning härför är emellertid att — som MCA-utredningen föreslagit — CSB:s

handläggning av ärenden rörande sjukvårdshuvudmännens planering av

den slutna vården överflyttas till NMS. Jag godtar därför detta förslag.

Jag vill emellertid samtidigt understryka, att vad jag nu anfört om riks­

planeringen inte innebär någon ändring eller inskränkning i de kommunala

huvudmännens befogenheter i fråga om sjukvårdens och socialvårdens

planering. Såväl hälso- och sjukvården som socialvården är i första hand

kommunala uppgifter. Som konsekvens härav ankommer det på de kom­

munala huvudmännen att upprätta och fastställa planer för vårdområ­

dena. Huvudmännen bedriver också planeringsverksamhet i växande om­

fattning.

Nära förbundna med planeringen är rationaliseringsfrågorna,

som ju också syftar till att tillvarata de ekonomiska och personella resur­

serna på bästa sätt. Liksom beträffande planeringen har huvudmännen

gjort omfattande insatser på rationaliseringsfältet, i synnerhet i fråga om

sjukhusdriften. Centralt verkar på rationaliseringsområdet bl. a. CSB,

SJURA och landstingsförbundets organisationsavdelning. Ett starkt behov

har gjort sig gällande av att bygga ut och i möjligaste mån koncentrera

rationaliseringsresurserna inom såväl hälso- och sjukvård som socialvård.

Samtidigt härmed har ett önskemål från huvudmannahåll kommit till ut­

tryck i olika sammanhang om ett centralt organ med uppgift att främja

och stödja samt medverka i den av huvudmännen bedrivna planeringen.

Ett genomförande av MCA-utredningens förslag skulle innebära att den

nuvarande splittringen av de centrala rationaliseringsresurserna bibehålls.

Jag har därför inte kunnat acceptera utredningsförslaget i denna del.

Med denna utgångspunkt har jag funnit det av landstingsförbundet fram­

förda förslaget om tillskapande av ett organ med centrala uppgifter på nu

Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1967

88

Dessa två byråer representerar emellertid centrala rationaliseringsresurser

som måste övergå till institutet för att den önskvärda sammanföringen skall

uppnås.

Att reducera CSB:s verksamhet till enbart byggnadsfrågor och beskära

kansliet till att endast omfatta byggnadsbyrån, skulle leda till att det nu

allmänt omvittnade praktiska värdet av CSB:s verksamhet på byggnads-

området snart skulle minska. Under sådana förhållanden förordar jag att

även byggnadsbyråns uppgifter övertas av institutet men att en särskild stat­

lig nämnd inrättas för de uppgifter, som enligt vad jag' nyss anfört åligger

CSB:s styrelse. Detta förutsätter att nämnden, som bör kallas nämnden

för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader, skall äga an­

lita institutets resurser för förarbetet med och beredningen av byggnadsären-

dena. Jag återkommer till dessa frågor i det följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1967

Den nya medicinalstyrelsen

Allmänna synpunkter

Den allmänna målsättningen för omorganisationen och sam­

manläggningen av de centrala förvaltningsmyndigheterna för hälso- och

sjukvården samt socialvården som skisserats i utredningsförslagen kan

jag i stort sett ansluta mig till. Målsättningen måste vara att skapa en myn­

dighet som inom hela verksamhetsområdet står i nära kontakt med utveck­

lingen och har tillräckliga resurser och auktoritet för att utöva en allmän

ledning och ta erforderliga initiativ i olika fackfrågor. De medicinska och

sociala funktionerna inom verket bör integreras.

Som ett ytterligare led i den allmänna målsättningen ingår att säker­

ställa nära kontakt och förtroendefullt samarbete mellan den nya myn­

digheten och de kommunala huvudmännen, som bär det omedelbara ansva­

ret för den Övervägande delen av hälso- och sjukvården samt socialvården.

Huvudlinjerna i det härefter förordade organi-

sationsförslaget ansluter till vad jag nu anfört om den allmänna

målsättningen. Även om mitt förslag på flera punkter avviker från utred­

ningsförslaget, kvarstår väsentliga drag i utredningens förslag till organisa­

tion av ett för hälso- och sjukvård samt socialvård gemensamt verk. Jag

förordar sålunda en lekmannastyrelse med representanter för huvudmän­

nen, vidare avdelningsindelning och integrering av medicinska och sociala

funktioner, förstärkningar på chefsplanet samt en allmänt ökad kapacitet

såväl för fackfrågor som för planering, utredningar och administrativa upp­

gifter.

I fråga om mitt förslag till personaluppsättning vill jag

erinra om att MS redan den 1 juli 1966 tillförts bl. a. en extra medicinalråds-

och två extra byråchefstjänster. Även SS har fått vissa förstärkningar, där­

ibland en byråchefstjänst för administrativa uppgifter.

90

att den tillsättande instansen formellt ges fria liänder att besätta ledig tjänst

inom NMS med den som befinns lämpligast oavsett yrkesutbildning. Jag

anser därför att i fråga om NMS inte bör uppställas några behörighetsvill­

kor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

NMS.s organisation

Huvuddragen i organisationsförslaget rörande NMS framgår av en sam­

manställning, som torde få bifogas statsrådsprotokollet såsom bilaga.

I sammanställningen upptas avdelningar och byråer med verksamhets­

områdena summariskt angivna. Jag anser mig inte här böra redovisa någon

mera detaljerad fördelning av arbetsuppgifterna mellan avdelningar och

byråer, inte heller någon sektionsindelning eller personalens fördelning mel­

lan olika enheter i organisationen. Det är stor risk för att den skulle upp­

fattas som mer eller mindre bindande för det nya verkets ledning. Denna

skulle därigenom bli på ett inte önskvärt sätt hindrad att inom ramen för

tillgängliga resurser utforma organisationen så, att den blir så effektiv

och integrerad som möjligt. För att kunna fullgöra den under NMS:s första

tid särskilt angelägna och krävande uppgiften att i detalj utforma verkets

inre organisation måste verkets ledning ha fria händer. Redan det förhål­

landet att särskilda planeringsbyråer inrättas som ett nytt inslag i organi­

sationen kommer att medföra betydande förändringar i nuvarande ärende­

fördelning. Likaså torde de administrativa och kamerala byråerna kunna

förväntas överta arbetsuppgifter som — särskilt vid SS — handläggs på

fackbyråer. Det kan också visa sig att den i sammanställningen gjorda

uppdelningen av byråerna mellan avdelningar efter någon tids erfarenhet

bör jämkas.

Verksledningen. Vissa rådgivande organ

Även om vissa remissinstanser yrkat på en annan sammansättning av

verks styrelsen, ansluter jag mig i denna del till utredningsförslaget.

Styrelsen bör således bestå av verkschefen som ordförande och åtta av Kungl.

Maj :t utsedda ledamöter. Av dessa bör två utses efter förslag av Svenska

landstingsförbundet, en efter förslag av Svenska stadsförbundet och en ef­

ter förslag av Svenska kommunförbundet. Huvudmannarepresentationen i

styrelsen medför, att NMS inte behöver någon motsvarighet till MS:s huvud­

mannaråd eller den till SS knutna rådgivande nämnden för social hem-

hj älpsverksamhet.

Kungl. Maj :t äger att i instruktionen för NMS ange vilka ärenden som

skall avgöras av styrelsen. Övriga ärenden skall i princip avgöras av verks­

chefen eller, efter delegation, av annan tjänsteman. Vissa ärendegrupper

skall avgöras av särskild nämnd. I betänkandet har särskilt uppmärksam­

91

mats vissa på SS nu ankommande ärenden om intagning i ungdomsvårds­

skola och kvarhållande vid eller utskrivning från allmän vårdanstalt för

alkoholmissbrukare. I denna fråga bör Kungl. Maj :t få besluta.

MS:s vetenskapliga råd bör överföras till NMS med oförändrade

funktioner. Det ankommer på Kungl. Maj :t att pröva i vad mån rådet bör

tillföras representanter för ytterligare ämnesområden, bl. a. inom social­

vården.

Utredningarna har föreslagit att ett särskilt planeringsråd skall inrättas

som rådgivande organ vid det nya verkets sida som ett kvalificerat forum,

där aktuella planerings- och utvecklingslinjer kan tas upp av verksled­

ningen. I rådet föreslås ingå ett urval högt kvalificerade företrädare för

olika i sådana sammanhang aktuella områden, bl. a. praktisk hälso- och

sjukvård samt socialvård, vetenskaplig forskning, teknik, statistik, arbets­

marknaden och näringslivet.

Även om vissa skäl talar för att inrätta ett planeringsråd anser jag mig

dock inte böra biträda förslaget. Förutom i styrelsen för NMS kommer fler­

talet berörda intressen att vara företrädda och få ett forum i såväl socialde­

partementets sjukvårdsdelegation som i styrelsen för det föreslagna plane­

rings- och rationaliseringsinstitutet. Lämpligheten att inrätta ytterligare en

central instans på hälso- och sjukvårdens samt socialvårdens områden kan

därför starkt ifrågasättas. Alltför många organ kan försvåra effektiva in­

satser från centralt håll. En del av de för rådet avsedda funktionerna bör

kunna fullgöras av tillfälligt anlitad expertis. I det följande beräknar jag

särskilda medel för detta ändamål.

Till frågan om ett beredskapsråd återkommer jag i samband med

redogörelsen för planerings- och beredskapsavdelningen.

Beträffande generaldirektörs- och ö v e r d i r e k t ö r stjäns­

terna må erinras om att MS nu har eu generaldirektör och en överdirektör

samt SS en generaldirektör. Utredningarna har för det nya verket föreslagit

en generaldirektör och två överdirektörer. I vissa remissyttranden har fram­

hållits, att generaldirektören eller i varje fall en av överdirektörerna skall

vara läkare. Statskontoret och riksrevisionsverket anser att endast en över­

direktör stjänst bör inrättas men att den bör dubbleras under en övergångs­

tid. Av vad jag nyss anfört framgår att några behörighetskrav f. n. inte

finns beträffande de nu berörda tjänsterna och att några sådana krav

inte heller bör uppställas. Under hänvisning bl. a. till den utbyggnad av

avdelningsorganisationen, som jag föreslår i det följande, anser jäg mig

inte böra föreslå mer än en överdirektörstj änst.

Den till MS nu anknutna nämndorganisationen bör, med de

avvikelser som jag föreslår i det följande, överföras till NMS utan föränd­

ring av organisation och uppgifter. Allmänt synes det mig rationellt att

verlcsstyrelse och verksledning kan avlastas fackärenden som rör enskilda

fall eller eljest kräver speciell sakkunskap. Verket bör tillhandahålla nämn­

Kungl. Mcij.ts proposition nr 68 år 1967

92

derna erforderlig personal. Vid min bedömning av personalorganisationen

har jag tagit hänsyn härtill.

Avdelnings- och bgråorganisationen

Enligt utredningarna skulle det nya verket organiseras på fyra avdelning­

ar, nämligen medicinal- och socialavdelningen, planeringsavdelningen, be-

redskapsavdelningen och administrativa avdelningen.

Medicinal- och socialavdelningen skulle i princip komma att motsvara

MS:s och SS:s nuvarande fackbyråer med undantag för de uppgifter i fråga

om rättsmedicinen, rättspsykiatrin och läkemedelsområdet som enligt utred­

ningarna skulle övertas av statsmedicinska anstalten. En förutsättning för

förslaget att samla MS:s och SS:s facksidor i en avdelning var också att av­

delningens fyra byråer skulle få administrativa chefer och att sektionerna

inom byråerna i princip skulle motsvara de nuvarande byråerna. Jag har för­

ut avvisat förslaget om en statsmedicinsk anstalt. Som framgår av vad jag

närmare utvecklar i det följande kan jag inte heller biträda utredningarnas

förslag angående chefsskapet för byråerna. Mot denna bakgrund har den

föreslagna avdelnings- och byråindelningen måst helt omprövas under de-

partementsberedningen. Jag förordar, att medicinal- och sooialavdelningen

ersätts av tre fackavdelningar och antalet byråer utökas väsentligt i förhål­

lande till utredningarnas förslag.

Innan jag går närmare in på avdelnings- och byråindelningen vill jag be­

röra utredningarnas förslag angående fackbyråernas chefsfrå-

g a. Förslaget går ut på att dessa byråchefer skall tillsättas främst med hän­

syn till administrativ duglighet och erfarenhet. Samtidigt skall de ledande

fackmännen ingå i organisationen såsom sakkunniga och därvid direkt un­

der avdelningschefen delta i ärendenas handläggning. De skulle således inom

organisationen bli jämställda med byråcheferna. Utredningarna föreslog att

enighet mellan vederbörande administratör och fackman skulle krävas för

beslut på byrå- eller sektionsnivå. I annat fall skulle ärendet föras upp till

avdelningschefen. Genom de nu antydda förslagen ville utredningarna ge

verkets facksida större administrativ stadga, frigöra de ledande fackmännen

från det löpande byråarbetet och skapa bättre befordringsmöjligheter för ad­

ministratörer.

Av de remissinstanser, som yttrat sig över förslaget, har endast ett fåtal

tillstyrkt, däribland försvarets sjukvårdsstyrelse och MS, båda dock med

tvekan och vissa förbehåll. Sveriges läkarförbund, Sveriges tandläkarför­

bund och Apotekarsocieteten befinner sig bland dem som avstyrker. Som de

viktigaste skälen mot förslaget anförs, att den föreslagna ordningen kommer

att medföra att expertisens ställning blir för svag och att rekryteringen

kommer att försvåras.

För min del har jag funnit att förslaget innebär en alltför invecklad upp­

byggnad av organisationen med risker för komplicerad beslutsfunktion och

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

95

vårdsfrågorna. Bl. a. har en ny tjänst beräknats för en heltidsanställd före­

dragande läkare inom området. Därtill kommer att vissa delar av de nuva­

rande sjukhus- och medicinalbyråernas uppgifter kommer att avlastas och

ge utrymme för ökade insatser på nu berörda områden. Byrå SN 1 kommer

att i förhållande till den nuvarande sjukhusbyrån få en radikal avlastning

bl. a. genom att planeringsuppgifterna kommer att i första hand åvila plane­

rings- och beredskapsavdelningen samtidigt som en särskild byrå tillkom­

mer för långtidssjukvård, rehabilitering och handikappvård. MS:s medicinal-

byrå fick en inte obetydlig lättnad när huvudmannaskapet för provinsial­

läkarna övertogs av landstingen. Byråns nuvarande uppgifter med detaljpla­

nering av vissa former av öppen vård bortfaller genom den förut omnämnda

statsbidragsreformen.

Byrån för psykiatrisk vård (SN 3), som i huvudsak motsvarar allmänna

avdelningen inom MS:s mentalsjukvårdsbyrå, kommer att i huvudsak få

de uppgifter som nu ligger på denna avdelning. En intensiv nydanande verk­

samhet inom den psykiatriska sjukvården är att förutse. Bortfallet av ar­

betsuppgifter för MS till följd av mentalsjukvårdsreformen omfattar —

som jag förut antytt — främst de uppgifter som nu handläggs vid mental­

sj ukvårdsbyråns byggnadsavdelning och kameralbyråns avdelning för men­

talsjukhusens ekonomiska förvaltning, överinspektören för den psykiatriska

vården ingår i byrå SN 3.

Byrån för nykterhetsvård och narkomanvård (SN 4) övertar de nykter-

hetsvårdsfrågor, som nu handläggs vid SS:s nykterhetsvårdsbyrå, jämte frå­

gor om den allt aktuellare vården av läkemedelsmissbrukare. Den lämp­

ligaste förläggningen av frågorna kring narkomaniproblemet, beträffande

vilket ett betydande utrednings- och forskningsarbete pågår, kan diskuteras.

Förläggningen till byrå SN 4 bör i vart fall gälla tills vidare. Väsentligt synes

mig vara att frågor om såväl alkohol- som läkemedelsmissbruk behandlas

inom avdelningen för akutsjukvård.

Avdelningen för långtidssjukvård, åldringsvård

in. in. (LÅ) omfattar först en särskild byrå för långtidssjukvård, reha­

bilitering och handikappvård (LÅ 1). Dessa områden faller nu, som jag

nyss anfört, under MS:s sjukhusbyrå. Deras ökade betydelse gör det nöd­

vändigt med en särskild byrå. För rehabilitering och handikappvård avses

en heltidsanställd föredragande läkare. Byrån för vård av psykiskt utveck­

lingsstörda (LÅ 2) motsvaras i MS:s nuvarande organisation av avdelningen

för vården av psykiskt efterblivna, överinspektören för denna vård är nu

chef för avdelningen. Jag anser att den läkare, som i NMS har huvudansva­

ret för vården av psykiskt utvecklingsstörda, bör vara chef för byrå LÅ 2.

Med hänsyn härtill bör titeln överinspektör bytas ut mot medicinalråd. MS:s

byrå för social- och rättspsykiatri har föreslagits ingå i avdelningen som

byrå LÅ 3. Slutligen motsvarar byrån för åldringsvård, socialhjälp in. m.

(LÄ 4) SS:s socialvårdsbyrå.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

96

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

En fråga, som berör såväl fackavdelningarna som i någon mån övriga

avdelningar, gäller det 20-tal deltidsanställda läkare, tand­

läkare och apotekare, som nu har arvodestjänster vid MS med

skiftande daglig tjänstgöringstid. Innehavarna anges omväxlande som

specialföredragande, oftast med angivande av visst område, eller som me-

dicinalrådsassistenter. SS anlitar ett par läkare som konsulter med viss be­

gränsad tjänstgöringstid. De nuvarande tjänsterna av detta slag vid MS

är i princip bundna till vissa ämnesområden genom beslut av Kungl.

Maj :t, även om MS enligt praxis ansetts oförhindrad att vidta vissa jämk­

ningar. Motsvarande möjlighet att mera permanent anlita utomstående lä­

kare, tandläkare och apotekare är nödvändig även för NMS. Jag beräknar er­

forderliga medel för att tillgodose detta personalbehov vid NMS med någon

ökning i förhållande till nu.

Planerings- och beredskapsavdelning en (PB) ersätter

de av utredningarna föreslagna särskilda avdelningarna för planerings- resp.

beredskapsfrågor. Av de två extra byråchefer som tillförts MS den 1 juli

1966 är en chef för MS:s statistiska avdelning. Den andre är chef för en

planeringsenhet som är under uppbyggnad. I likhet med utredningarna fin­

ner jag det synnerligen angeläget att den centrala myndigheten får särskilda

personalresurser för planerings- och större utredningsfrågor rörande hälso-

och sjukvården samt socialvården i fredstid. Jag har härvid gått ett steg

längre och föreslår två byråer (PB 1 och PB 2), främst för sådana uppgifter,

och har räknat med att ca 25 tjänstemän skall kunna placeras vid dessa

byråer. Deras huvuduppgift blir att i samarbete med statistikbyrån (PB 3)

syssla med den riksplanerande verksamhet och därmed sammanhängande

uppgifter som enligt vad jag tidigare anfört skall handhas av NMS. Jag ut­

går således från att medicinalstatistiken skall, i varje fall tills vidare, ligga

kvar hos den medicinska centrala myndigheten. Det är angeläget att denna

statistiska verksamhet nära samordnas med den övriga statliga statistik­

produktionen, som numera är praktiskt taget helt centraliserad till statis­

tiska centralbyrån, vilken även skall svara för samordningen mellan statlig

statistik och annan statistik. NMS bör därför ha fortlöpande samarbete med

centralbyrån när det gäller statistikverksamheten. Detta samarbete bör

lämpligen avse inte endast uppläggningen av statistiken utan även produk­

tionen och offentliggörandet av denna.

Jag vill också erinra om att den arbetsgrupp, som lagt fram förslaget om

ett planerings- och rationaliseringsinstitut, förordat att MS:s nuvarande be­

fattning med förvaltningsekonomisk statistik skall upphöra och att en sär­

skild samarbetsdelegation skall bildas av NMS, statistiska centralbyrån och

institutet. Jag ansluter mig till vad arbetsgruppen sålunda anfört. Det får

ankomma på NMS:s ledning att ta upp dessa frågor. I avvaktan härpå och

då MS:s statistiska verksamhet i viss utsträckning har försökskaraktär —

jag syftar här närmast på pågående försöksverksamhet med diagnosstatistik

98

därav föranledda förslag blir aktuella, vilket kan väntas redan år 1968.

Även livsmedelsstadgekommitténs arbete kan komma att verka i samma

riktning. Dessa förhållanden har gjort att byrån för apoteks- och läkeme-

delsärenden tills vidare bör ingå i administrativa avdelningen. Jag betraktar

emellertid denna anordning som ett provisorium, avsett att omprövas i sam­

band med ett ställningstagande till sagda utredningar. Inom byrån bör bildas

en sektion, som i praktiken blir kansli åt den läkemedelsnämnd, som jag

föreslår i det följande. För att förstärka den för läkemedelsfrågorna dispo­

nibla personalen föreslår jag en heltidstjänst som föredragande läkare. Till

byrån bör överföras den nu till statens farmacevtiska laboratorium knutna

läkemedelsinspektionen.

Den föreslagna byrån för kansli- och personalärenden m. in. (A 3) mot­

svarar i huvudsak MS:s överdirektörsavdelning och kanslidelen av SS:s

lagbyrås administrativa sektion.

Byrån för ekonomiska och kamerala ärenden (A 4) ersätter MS:s kame­

ralbyrå, vari ingår den förutnämnda avdelningen för mentalsjukhusens eko­

nomiska förvaltning, och den kamerala delen av SS:s lagbyrås administra­

tiva sektion. Förutom de rent kamerala ärendena bör till byrå A 4 föras

NMS:s statsbidragsärenden samt ärenden rörande den ekonomiska förvalt­

ningen, därunder inbegripet arbetsdriften vid de under NMS:s lydande or­

ganen, bland vilka ungdomsvårdsskolorna och nykterhetsA^rdsanstalterna

kommer att bilda huvudparten.

Beträffande informationsfrågorna vid NMS, vilka här behand­

las i anslutning till administrativa avdelningen, har utredningarna liksom

åtskilliga remissinstanser starkt understrukit behovet av information från

det centrala verket. Enligt min uppfattning är det viktigt alt NMS kan be­

driva en omfattande informationsverksamhet. Frågan hur verkets informa­

tionstjänst skall organiseras inom ramen för tillgängliga resurser bör i

första band ankomma på verksledningen. Bland NMS:s tjänster har inräk­

nats en tjänst avsedd för informationsverksamhet.

Den tryckta informationen från MS omfattar — utöver vissa statistiska

publikationer — främst serien »Medicinalväsendet. Samling av författningar

och cirkulär m. in.» Därjämte ger MS ut en serie »Meddelanden från Kungl.

medicinalstyrelsen» som omfattar råd och anvisningar i skilda medicinska

frågor, i stor utsträckning problem inom den allmänna hälsovården. Där­

utöver tillhandhåller MS broschyrer, filmer, bildband och annat informa­

tionsmaterial i olika ämnen, främst i allmänna hälsovårdsfrågor. Från SS

utges serien »Råd och anvisningar» samt tidskriften Sociala Meddelanden

och på senare tid också stencilerade informationsblad, avsedda för ung­

domsvårdsskolorna, länsnykterhetsnämnderna och nykterhetsvårdsanstal-

terna.

Beträffande Sociala Meddelanden har socialstyrelseutredningen förordat,

att tidskriften skall läggas ned. Flertalet remissinstanser som berört denna

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

99

fråga har avstyrkt en sådan åtgärd. Jag utgår ifrån att den information som

nu i olika former bedrivs av MS och SS skall övertas av NMS. Vad gäller

Sociala Meddelanden har medel beräknats för utgivning under år 1967 eller

med andra ord så länge SS består som eget verk. Frågan om och i så fall i

vilken form tidskriften skall ges ut sedan det nya sammanlagda verket bör­

jat sin verksamhet får övervägas senare. Jag får vidare upplysa om att stats­

kontoret nyligen till chefen för finansdepartementet överlämnat ett betän­

kande »Statlig publicering» (SOU 1967:5).

NMS.s personalorganisation

Den personalorganisation jag föreslår för NMS omfattar ca 400 lönegrads-

placerade tjänster inberäknat de sex förutnämnda tjänsterna för eftervårds-

konsulenter som bör överföras till NMS. Därtill kommer arvodestjänster av

olika slag. Sammanlagt kommer att vid NMS finnas ca 435 tjänster, vilket

innebär en ökning med ett tiotal.

Vid anmälan härefter av NMS:s avlöningsanslag kommer jag således att

föreslå, att följande tjänster inrättas vid det nya verket, nämligen 1 general­

direktör i Cp 8, 1 överdirektör i Cp 4, 5 avdelningschefer i Cr 2 samt 20

byråchefer och 1 överinspektör i Ce 1. Byråchef som är legitimerad läkare,

tandläkare eller apotekare skall kallas medicinalråd.

Jag avser vidare att beräkna medel för följande tjänster, nämligen 14

avdelningsdirektörer, 5 föredragande, 3 läkemedelsinspektörer och 2 psy­

kologer, samtliga i Be 5, 72 byrådirektörer, varav 15 i Ae 30, 22 i Ae 28 och

35 i Ae 26, 1 hälsovårdskonsulent i Ae 26 och 1 i Ae 23, 29 förste byråsek­

reterare, 1 biträdande psykolog, 5 förste byråinspektörer, 1 förste aktuarie,

1 konsulent och 6 eftervårdskonsulenter, samtliga i Ae 23, 2 byråinspektÖ-

rer och 1 kamrerare i Ae21, 5 byråassistenter och 4 receptarier i Ae 19, 4

amanuenser i Ag 18—Ae 22, 7 assistenter och 1 förste bokhållare i Ae 17, 3

assistenter i Ae 15, 2 biblioteksassistenter, 2 expeditionsfönnän, 1 material­

förvaltare och 21 kontorsskrivare, samtliga i Ae 13, 55 kansliskrivare i Ae 11;

23 kanslister i Ag 11—Ae 17, 3 expeditionsfönnän i Ae 11, 12 expeditions-

vakter i Ae 9 samt 88 kontorsbiträden i Ag 3—Ae 9.

Löneställningen för tjänsterna som generaldirektör och överdirektör har

godtagits av berörd personalorganisation. Angående anställnings- och arbets­

villkoren för de föreslagna tjänsterna i övrigt har avtal träffats mellan sta­

tens avtalsverk och berörda personalorganisationer på grundval av ett inom

socialdepartementet upprättat organisationsunderlag. Avtalet har på riks­

dagens vägnar godkänts den 16 mars 1967 av riksdagens lönedelegation,

dock under förbehåll att riksdagen godkänner de organisatoriska förutsätt­

ningar som legat till grund för avtalet.

Även om de flesta tjänsterna inrättas som extra ordinarie bör möjlighet

dock finnas att för bestämd tid förordna den, som redan tidigare innehar

sådant förordnande i den gamla organisationen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Övergångsanordningar

Omorganisationen innebär, att MS, SS och MS:s sjukvårdsberedskaps-

nämnd sammanläggs till ett nytt verk. I princip skall alltså samtliga tjänster

i NMS nybesättas. Med undantag för ett begränsat antal tjänstinnehavare,

som det kan finnas särskilda skäl att direkt föra över till NMS, bör följ­

aktligen anställning av all personal ske efter vederbörligt ledigförklarande.

Det torde emellertid ligga i sakens natur, att de berörda verkens nuvarande

personal, som genom sin tjänstgöring har erfarenhet av verkets arbetsom­

råde, i mycket betydande utsträckning återanställs och således kommer att

rekrytera huvuddelen av de nya tjänsterna. Även om omorganisationen in­

nebär en ökning av antalet tj änster i förhållande till nu kan behov av sär­

skilda övergångsanordningar uppkomma. I den utsträckning som fordras i

samband med genomförandet av omorganisationen bör Kungl. Maj :t äga föra

tjänster på övergångsstat och utfärda erforderliga övergångsbestämmelser.

Särskilda frågor

Rättsmedicinska och rättspsykiatriska ärenden in. in.

Frågor av rättsmedicinsk art, i vilka MS skall avge utlåtande, handläggs

av rättspsykiatriska nämnden, om de avser någons sinnesbeskaffenhet, och

av rättsmedicinska nämnden i annat fall.

I utredningsförslaget om en statsmedicinsk anstalt ingår inrättandet av

ett statens rättsläkarråd. Detta skall enligt förslaget träda i stället för de

nuvarande två nämnderna vilka föreslås bli ersatta av en rättsmedicinsk

och en rättspsykiatrisk sektion inom rådet med samma sammansättning

och med i princip samma uppgifter. Dock förordas den ändringen att ären­

den rörande dispens för erhållande av körkort in. in., som rör enskild per­

sons kroppsliga hälsotillstånd och som nu inom MS avgörs som general­

direktörs- eller byråärenden, skall avgöras av rättsmedicinska sektionen.

MS har i sitt remissyttrande accepterat att ett statens rättsläkarråd in­

rättas men föreslagit att inom detta bildas även en allmänt-medicinsk sek­

tion för de nyss berörda ärendena, som rör enskild persons somatiska hälso­

tillstånd. Enligt MS bör ordföranden i rättsmedicinska sektionen vara en er­

faren läkare i chefsställning inom någon central klinisk specialitet. Han

bör också vara ordförande i allmänt medicinska sektionen. Övriga ledamöter

i denna bör vara ett medicinalråd och en vid verket deltidsanställd läkare

som föredragande.

Jag ansluter mig i huvudsak till vad sålunda föreslagits. Det föreslagna

organet bör anknytas till NMS och kallas rättslä k arrådet. Närmare

bestämmelser om rådets organisation och sammansättning bör utfärdas av

Kungl. Maj:t.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 ur 1967

101

Läkemedelsfrågorna

MS:s uppgifter som tillsynsmyndighet inom läkemedelsområdet regleras

av läkemedelsförordningen den 14 december 1962 (nr 701) m. fl. författ­

ningar och omfattar bl. a. frågor om deklaration, märkning och utlämnande

samt förordnande av läkemedel samt registrering och kontroll av farmacev-

tiska specialiteter. Vidare ingår i uppgifterna tillståndsgivning m. m. i fråga

om tillverkning och införsel av samt partihandel med läkemedel ävensom

viss försäljning eller användning av farmacevtiska specialiteter eller därmed

jämförbara medel. I fråga om gifter och narkotika har MS vissa uppgifter

och befogenheter enligt gift- och narkotikaförfattningarna. Dessa frågor

handläggs nu vid MS:s apoteksbyrå.

Utredningsförslaget innebär, att för ärenden angående registrering av

farmacevtiska specialiteter och härmed sammanhängande uppgifter samt

särskilt uppkommande biverknings- och liknande frågor skall som be­

slutande organ inrättas en särskild nämnd, kallad statens läkemedels-

nämnd. Nämnden skall även ersätta den nuvarande specialitetsnämnden,

som nu handlägger vissa av ifrågavarande ärenden. De remissinstanser,

som yttrat sig i denna del, ställer sig genomgående positiva till förslaget.

Utvecklingen på läkemedelsområdet under senare år ställer stora krav

på den instans, som har att ta ställning till de mycket besvärliga medicinskt-

vetenskapliga avvägningsproblem som introduktionen av nya läkemedel

innebär. Dessa uppgifter bör ligga på en vetenskapligt högt kvalificerad

instans, vars kompetens och oberoende inte kan sättas i fråga.

Jag ansluter mig därför i princip till vad sålunda föreslagits. Det nya

organet bör anknytas till NMS och kallas läkemedelsnämnden. Som

jag tidigare anfört bör inom byrån för apoteks- och läkemedelsärenden bil­

das en läkemedelssektion med uppgift att fungera som kansli åt nämnden.

Om nämndens uppgifter och sammansättning bör Kungl. Maj :t äga

besluta. Specialitetsnämnden bör avvecklas i och med att läkemedels­

nämnden börjar sin verksamhet. Frågan huruvida den av MS inrättade

nämnden för läkemedelsbiverkningar skall behållas eller om uppgifterna

skall övertas av läkemedelsnämnden bör närmare övervägas.

Vissa disciplinära frågor

Av den förut lämnade redogörelsen framgår, att en särskild nämnd,

kallad MS:s disciplinnämnd, handlägger alla på MS ankommande ärenden,

som har samband med MS:s disciplinära befogenhet. Denna omfattar vid

MS eller underlydande statliga organ anställd personal oavsett om den är

att hänföra till medicinalpersonal och oavsett anledningen till disciplinärt

ingripande. Genom bestämmelse i kungörelsen den 21 måj 1964 om medi­

cinalpersonal under medicinalstyrelsens inseende (nr 428; ändrad 1965: 774

och 1966: 594) har däri avsedd medicinalpersonal i sin yrkesutövning som

sådan personal ställts under MS:s disciplinära befogenhet, Disciplinnämn­

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

den beslutar också om begränsning i läkares och tandläkares möjlighet att

förordna narkotika eller alkoholhaltiga läkemedel m. m. samt om åter­

kallande av behörighet som meddelas av MS eller meddelande av ny sådan

behörighet åt den, som fått tidigare behörighet återkallad.

Nämndens ordinarie sammansättning är två läkare, två jurister och en

lekman. F. n. utgörs de två läkarna av generaldirektören samt det medicinal­

råd, till vars byrå ärendet huvudsakligen hör, tillika föredragande. Jurist-

ledamöterna är överdirektören och en ledamot av vetenskapliga rådet som

företräder juridik. Suppleant för generaldirektören är äldsta medicinalråd,

som är läkare och inte är ledamot på grund av att ärendet hör till hans byrå.

Suppleant för överdirektören är lagbyråchefen. Rör ärendet tandläkare eller

apotekare inträder det medicinalråd som är tandläkare resp. apotekare som

ledamot och föredragande. När det är fråga om åtgärd mot en sjuksköterska

föredras ärendet av en i MS anställd sjuksköterska, som då enligt praxis

inträder i nämnden. Om två eller en läkare ingår i nämnden beror alltså på

vem saken gäller.

Disciplinnämnden inrättades budgetåret 1947/48 efter förslag av medi-

cinalslyrelseutredningen (SOU 1946:20). Disciplinärendena avgjordes tidi­

gare av MS med viss sammansättning. Utredningen anförde därvid, att en

kritisk inställning mot MS:s beslut i disciplinmål stundom kommit till ut­

tryck från allmänhetens sida. Erinringar hade även framkommit från

läkarnas sida, främst beträffande praxis för anlitande av utomstående

medicinsk sakkunskap. Huruvida kritiken var sakligt befogad eller ej

undandrog sig utredningens bedömande. Men i betraktande av den allvar­

liga innebörd, som avgörandet i hithörande ärenden kunde ha för såväl den

enskilde sakägaren som den yrkesutövare, mot vilken anmärkning gjorts,

syntes kritiken utgöra anledning för utredningen att ta upp reglerna för

disciplinärendenas handläggning till omprövning.

Nämndens nuvarande utformning överensstämmer med medicinalsty-

relseutredningens förslag.

Disciplinnämndens ställningstaganden har stor betydelse. Bl. a. är nämn­

dens beslut med anledning av en anmälan mot läkare eller annan medicinal-

personal i praktiken avgörande för möjligheten att framgångsrikt föra

talan om skadestånd mot denne inför domstol. Vidare kan nämndens ställ­

ningstagande bli avgörande för möjligheterna till fortsatt yrkesutövning för

läkare eller annan, mot vilken förfarandet vid nämnden riktas.

Mot bakgrund härav och med hänsyn till de ofta mycket svårbedömda

fall, som kommer under nämndens prövning, blir nämnden lätt föremål

för kritik. Jag vill i detta sammanhang nämna, att Sveriges läkarförbund

i skrivelse den 29 april 1965 begärt en översyn av MS:s disciplinära verk­

samhet. Förbundet förordar att regionala medicinalnämnder inrättas med

uppgift att söka lösa konflikter mellan läkare och patienter och om så

erfordras till allmänheten lämna upplysningar och besked om orsakerna

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

103

till läkares åtgärd. Härigenom anses antalet anmälningar mot läkare

kunna begränsas. I nämnderna borde majoriteten utgöras av icke läkare.

En central nämnd för handläggning av disciplinära ärenden skulle bibe­

hållas med i huvudsak disciplinnämndens arbetsuppgifter och arbetsfor­

mer. I nämnden, som enligt förbundet skulle få sju ledamöter, föreslås

ingå fyra medicinalråd, överdirektören borde vara ordförande. Namnet

disciplinnämnd föreslås utbytt mot centrala medicinalnämnden. Även

Sveriges tandläkarförbund har begärt en översyn av nämndens verksamhet.

Kritiska röster, som anser att nämnden tar alltför stor hänsyn till medici-

nalpersonalen, har å andra sidan inte saknats.

Sammanförandet av MS:s och SS:s verksamhetsområden under NMS ak­

tualiserar de disciplinära frågorna genom att NMS kommer att bli chefsmyn­

dighet för bl. a. ungdomsvårdsskolor och statliga nykterhetsvårdsanstalter.

Med oförändrade bestämmelser om disciplinnämndens kompetensområde

kommer disciplinfrågor rörande personalen vid dessa inrättningar och

annan under SS nu lydande personal att avgöras av nämnden.

För egen del anser jag att hithörande ärenden bör, liksom hittills, hand­

läggas av ett centralt organ. Detta bör kallas medicinalstyrel­

sens ansvarsnämnd.

I fråga om nämndens sammansättning ansluter jag mig till socialstyrelse-

och MCA-utredningarnas förslag att generaldirektören och överdirektören

inte bör ingå i nämnden. Att avväga nämndens sammansättning så att

majoriteten utgörs av läkare, tandläkare eller andra fackmän anser jag inte

lämpligt. Å andra sidan måste självfallet kravet på sakkunskap inom

nämnden upprätthållas. Jag föreslår, att nämnden liksom nu skall ha fem

ledamöter inklusive ordföranden, nämligen två jurister, två läkare och

en lekman. Ordförande bör vara en utanför NMS stående domstolsjurist.

Som fackmän bör — oavsett vilken personalkategori saken gäller — ingå en

utanför NMS stående läkare med stor erfarenhet av praktisk sjukvård och

därjämte en läkare, tandläkare, apotekare eller annan fackman inom verket

såsom föredragande. Denne bör vara, antingen den byråchef, till vars byrå

ärendet i huvudsak hör, eller annan särskilt förordnad tjänsteman vid NMS.

Slutligen bör som ledamot ingå chefen för NMS:s byrå för juridiska ären­

den eller hans ställföreträdare, vilka båda förutsätts vara jurister, samt en

lekmannaledamot.

Nämndens kompetensområde bör begränsas till att i princip endast om­

fatta under NMS:s tillsyn stående medicinalpersonal, i den mån påstådda

försummelser eller fel begåtts under yrkesutövning såsom medicinalperso­

nal, samt frågor om återkallande av legitimation som lämnas av NMS eller

meddelande av ny sådan åt den, som fått legitimationen återkallad, och

om begränsning i rätten att förordna läkemedel m. m. Disciplinära frågor

i övrigt inom NMS:s verksamhetsområde bör handläggas i den ordning

som eljest gäller för central förvaltningsmyndighets handläggning av

104

disciplinära frågor. I mitt förslag till personalorganisation för NMS har

jag räknat med en förstärkning vid nämndens kansli.

Kungl. Maj :t bör äga att i huvudsaklig överensstämmelse med nu angiv­

na riktlinjer besluta om nämndens organisation, kompetensområde och

arbetsformer.

Hörselvårds- och hjälp medelsnämnder na

MCA-utredningcn har föreslagit, att hörselvårdsnämnden och hjälpmedels-

nämnden skall läggas samman. Jag vill erinra om att handikapputredningen

har i uppdrag att bl. a. göra en översyn av gällande bestämmelser om stats­

bidrag till hörapparater. I samband härmed torde utredningen också komma

att aktualisera en ändrad nämndorganisation på hjälpmedelsområdet. Dessa

frågor bör prövas när handikapputredningen redovisat denna del av sitt ut­

redningsuppdrag.

F örfattning sfrågor

Den föreslagna omorganisationen medför bl. a. behov av lagbestämmelser

om att NMS skall överta uppgifter som nu ankommer på verk, vilka före­

slås upphöra. Förslag härom bör läggas fram för riksdagen vid årets höst­

session.

Lokalfrågor

MS har f. n. huvuddelen av sina lokaler i fastigheten Wallingatan 2,

medan vissa delar är inrymda i förhyrda lokaler i närheten. SS har numera

sina lokaler samlade i fastigheten Klarabergsgatan 60.

Det är önskvärt att NMS:s lokaler samlas i en byggnad. Detta önskemål

torde kunna förverkligas först efter avsevärd tid. Det är angeläget att den

tills vidare oundvikliga splittringen av lokalerna och därmed förbundna

svårigheter så långt möjligt begränsas. I görligaste mån bör byråer, som hör

till samma avdelning, samlas på ett ställe.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

EU planerings- och rationaliseringsinstitut för hälso- och sjukvården samt socialvården

Under avsnittet angående planerings- och rationaliseringsfrågorna bär jag

redan berört frågan om att inrätta ett planerings- och rationaliseringsinstitut

för hälso- och sjukvården samt socialvården. Ett förslag härom har lagts fram

av en arbetsgrupp med representanter för social- och finansdepartementen

samt för de tre kommunförbunden. Arbetsgruppen har också utarbetat för­

slag till avtal om institutets drift. De framlagda förslagen, vilka närmare

redovisats i det föregående, innebär i huvudsak följande.

Institutet, som föreslås heta Sjukvårdens och socialvår­

dens planerings- och rationaliseringsinstitut, skall

ha till syfte att främja, samordna och medverka i huvudmännens plane­

rings- och rationaliseringsverksamhet inom hälso- och sjukvården samt so­

105

cialvården. Institutet skall kunna åta sig särskilda konsultuppdrag eller upp­

dra åt annan att utföra av institutet beslutade projekt. Dessutom skall insti­

tutet ekonomiskt eller genom att tillhandahålla personal kunna stödja andra

projekt inom verksamhetsområdet. En viktig uppgift för institutet blir att

insamla och sprida information i frågor som hör till institutets verksamhets­

område. Institutet skall verka för en samordning mellan medicin och soci­

alvård.

Institutets huvudmän föreslås vara dels staten, dels en särskild stiftelse

med de tre kommunförbunden samt de tre landstingsfria städerna som

medlemmar. Ledningen av institutet utövas av en styrelse. Denna skall

bestå av ordförande och sjutton ledamöter, varav Kungl. Maj :t utser ord­

föranden och fem ledamöter. Övriga ledamöter utses av stiftelsen.

Arbetsgruppen redovisar en schematisk exemplifiering av institutets

arbetsuppgifter. Dessa omfattar vårdplanering, byggnadsplanering, stan­

dardisering och utrustning, rationalisering och organisation, personalpla­

nering, driftekonomi samt information. I institutets uppgifter skall också

ingå förvaltningsekonomisk statistik och personalstatistik. Det har därvid

föreslagits att MS:s nuvarande befattning med förvaltningsekonomisk sta­

tistik skall upphöra. Vad gäller all statistik och särskilt personalstatistiken

har understrukits behovet av samordning och samarbete mellan NMS, sta­

tistiska centralbyrån och institutet. Dessa organ bör tillsätta en särskild

samarbetsdelegation.

I samband med institutets tillkomst avvecklas CSB, SJURA och lands­

tingsförbundets organisationsavdelning. I viss utsträckning överförs också

mentalsjukvårdsberedningens kapacitet till institutet. CSB:s uppgift att

granska och godkänna byggnadsritningar övertas av en statlig nämnd för

sjukvårds- och socialvårdsbyggnader. I nämnden föreslås ingå åtta leda­

möter, Amräv en verkställande ledamot, för vilken skall vara inrättad en

särskild statlig tjänst. Nämndens kansli, vars uppgifter blir rent admi­

nistrativa, bör få lokaler i anslutning till institutet. Den rådgivning och det

förarbete av byggnadsteknisk eller annan art, som erfordras för nämnd­

ärendenas föredragning och avgörande, skall ankomma på institutets bygg-

nadsavdelning. För att säkerställa det nödvändiga sambandet och samarbetet

mellan nämnden och institutet föreslås, att nämndens verkställande leda­

mot och chefen för institutets byggnadsavdelning är samma person. Denna

ledamot skall tillsättas av Kungl. Maj :t sedan institutets styrelse beretts

tillfälle uttala sin mening.

Nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande (NUU) samarbetar

nära med CSB och utnyttjar CSB:s sakkunskap i såväl byggnads- som andra

frågor. NUU föreslås i stället repliera på institutet. Med hänsyn härtill för­

ordas att även NUU :s kansli får lokaler i anslutning till institutet. Ansvaret

för slutförande av projekt som påbörjats av SJURA övertas av institutet.

Expertisen inom SJURA ersätts av expertråd. Mentalsjukvårdsberedningens

Kungl. Maj. ts proposition nr 68 är 1967

gransknings- och rådgivningsverksamhet har den 1 januari 1967 övertagits

av CSB. Vid utgången av år 1967 beräknas beredningens befattning med

uppförande och utrustning av mentalsjukhus vara slutförd. Beredningens

återstående uppgifter — huvudsakligen av planeringskaraktär — föreslås

bli övertagna av institutet. Landstingsförbundets organisationsavdelning

inkl. avdelningens ADB-sektion överförs till institutet.

Den personal, som nu är anställd vid de organ som uppgår i institutet,

förutsätts bli erbjuden övergå till institutet. Avdal härom bör träffas med

vederbörande personal eller personalorganisationer.

Den första perioden för avtalet angående institutet omfattar tiden den 1

januari 1968—den 31 december 1971. Hänsyn har därvid tagits till att flera

statsbidragsuppgörelser, bl. a. angående vården av psykiskt sjuka, löper ut

med utgången av år 1971.

Arbetsgruppens beräkning av de nuvarande utgifterna för de verksamhe­

ter som institutet skall överta på basis av löneläget sista halvåret 1966 visar,

att statens utgifter uppgår till ca 5 milj. kr. och de kommunala huvudmän­

nens likaledes till ca 5 milj. kr.. Med hänsyn bl.a. till fördelningen mellan

staten och kommunerna av kostnaderna för sjukvård och socialvård anser

arbetsgruppen, att statens bidrag i princip bör utgöra en tredjedel och hu­

vudmännens två tredjedelar. Någon maximering av huvudmännens bidrag

är dock inte avsedd. Uppbyggnaden av institutet bör ske successivt.

Arbetsgruppen föreslår följande plan för kostnader och kostnadstäckning

för perioden 1968—1971.

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Milj. kr.

1968

1969

1970

1971

Totala kostnader..............................

14,0

15,0

17,0

18,0

Kostnadstäckning:...........................

Staten ...........................................

6,0

6,0

6,0

6,0

Kommunsidan..............................

8,0

9,0

11,0

12,0

Bidragen föreslås bli indexreglerade fr. o. m. år 1969 enligt samma metod

som statsbidraget till driften av kliniker för psykiskt sjuka.

Jag har redan tidigare uttalat att jag funnit att det föreslagna institutet

måste bli av utomordentligt värde och att det låter sig väl inpassas i den

av mig angivna fördelningen av planeringsuppgifterna mellan staten och

kommunerna. Genom tillkomsten av ett dylikt institut skulle man vidare

uppnå en koncentration av de centrala rationaliseringsresurserna, vilka f. n.

är splittrade och därigenom ej fullt effektiva. Genom att institutet kommer

att syssla med såväl planerings- som rationaliseringsuppgifter vinner

man härjämte att rationaliseringsarbetet får en omedelbar anknytning till

huvudmännens planeringsproblem. Härigenom säkerställs att rationalise-

ringsresultaten i möjligaste mån blir beaktade vid den för personalbehov

och kostnader ofta avgörande planeringen. De motiv som föranlett mig att

107

förorda att den centrala administrationen av socialvården och sjukvården

förenas i ett gemensamt verk kan också anföras i fråga om institutets verk­

samhetsfält. Om institutets planerings- och rationaliseringsuppgifter om­

fattar båda dessa vårdområden befrämjas ytterligare den önskvärda integre­

ringen och samordningen. Enligt min mening är det angeläget att så sker.

Det har redan framhållits att betydande rationaliseringsinsatser görs av

huvudmännen lokalt. Jag finner det angeläget att denna verksamhet fort­

går. Institutet skall därvid verka för att en samordning av rationaliserings-

arbetet sker så att dubbelarbete om möjligt undviks, samt söka åstadkomma

att resultaten och erfarenheterna av de lokala projekten ges en vidare sprid­

ning än vad som f. n. ofta blir fallet. Överhuvudtaget blir informationssidan

en av institutets viktigaste uppgifter. Institutet skall också ekonomiskt eller

personellt kunna stödja lokala projekt. Jag vill här erinra om att även staten

genom statskontorets försöksverksamhet med införande av databehand­

lingsmetoder vid karolinska sjukhuset — ett projekt med vid syftning —

gör betydelsefulla insatser på det lokala fältet. Det synes mig därför natur­

ligt att detta projekt skall kunna stödjas av institutet.

Institutet skall enligt det framlagda avtalsförslaget bedriva sin verksam­

het i nära samarbete med statens och de kommunala huvudmännens organ

samt med personalorganisationer och företag. Det skall således bli möjligt

för institutet att t. ex. träffa avtal med industrin om samgående för visst

utvecklingsarbete på det tekniska eller kemiska området.

Institutets uppbyggnad och organisation, för vilka de mellan staten och

enskild företagsamhet bildade branschinstituten tjänat som förebild, har

inte givit mig anledning till erinran. Visserligen synes mig styrelseledamö­

ternas antal väl stort, men med hänsyn till huvudmannasidans önskemål om

en allsidig representation torde det vara svårt att nedbringa antalet. Det

föreslås också att styrelsen skall arbeta på ett eller flera arbetsutskott. Som

jag anfört i det föregående bör den granskning av sjukhus- och socialvårds-

byggnader som nu utförs av CSB bibehållas som en statlig uppgift. I sam­

band med att CSB upphör bör därför inrättas en särskild statlig nämnd —

nämnden för sjukvårds- och social vårdsbyggnader

— med uppgift att svara för ifrågavarande byggnadsgranskning. Som ar­

betsgruppen föreslagit bör institutet utan särskild ersättning biträda med

beredning och föredragning av byggnadsärendena. Nämndens verkställande

ledamot bör samtidigt vara chef för institutets byggnadsavdelning. Beträf­

fande nämndens sammansättning bör Kungl. Maj :t äga besluta. Nämndens

kansli skall enbart ha administrativa funktioner och kan därför begränsas

till — förutom den verkställande ledamoten — en förste byråsekreterare

och ett biträde. Jag föreslår i det följande ett särskilt anslag för nämnden

och beräknar därunder medel för dess verksamhet.

Även NUU bör såsom föreslagits erhålla biträde av institutet i vad avser

byggnads- och utrustningsfrågor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1967

108

Den princip för fördelningen av kostnaderna för institutets verksamhet

som arbetsgruppen föreslagit — en tredjedel på staten och två tredjedelar

på de kommunala huvudmännen -— ansluter sig i stort till nuvarande för­

delning av kostnaderna för sjukvården och socialvården. Uppkomna rationa­

liseringsvinster kan förutsättas komma parterna tillgodo i motsvarande

omfattning. Med hänsyn till att institutet bör byggas upp successivt lägger

gruppen fram en kostnadsplan för perioden 1968—1971, enligt vilken det

statliga bidraget utgör 6 milj. kr. per år medan de kommunala huvudmän­

nens bidrag ökar från 8 milj. kr. under första året till 12 milj. kr. år 1971,

då angivna fördelningsprincip således blir realiserad. Statens utgifter för

den verksamhet som avses bli överförd till institutet uppgår till 5 milj. kr.

i löneläget sista halvåret 1966. Med hänsyn till angelägenheten av att insti­

tutets verksamhet blir av önskvärd omfattning är jag beredd att acceptera

att den statliga insatsen ökar till 6 milj. kr. per år under ifrågavarande

period. Jag har ingen erinran mot att bidragen indexregleras på föreslaget

sätt.

Enligt avtalsförslaget skall staten och en särskild stiftelse vara huvudmän

för institutet. I stiftelsen avses ingå Svenska landstingsförbundet, Svenska

stadsförbundet och Svenska kommunförbundet samt de tre landstingsfria

städerna Stockholm, Göteborg och Malmö. Styrelsen för landstingsförbundet,

som på den kommunala sidan företräder den största intressenten, bär för­

klarat sig vara beredd att medverka till institutets bildande och drift. Enligt

vad jag erfarit har storstäderna vidtagit förberedelser för anslutning till

institutet i deras egenskap av sjukvårdshuvudmän. Vad socialvårdssidan

beträffar har jag inhämtat, att stads- och kommunförbunden ännu ställer

sig avvaktande. Med hänsyn till de fördelar som tillkomsten av ett centralt

planerings- och rationaliseringsinstitut skulle medföra för såväl hälso- och

sjukvården som socialvården —- både var för sig och tillsammans -— är det

min förhoppning att också dessa förbund snart skall fatta beslut om med­

verkan. Mot denna bakgrund förordar jag, att Kungl. Maj :t inhämtar riks­

dagens bemyndigande att för statens del träffa avtal om inrättande och drift

av ifrågavarande institut i huvudsaklig överensstämmelse med det nu redo­

visade förslaget. Om samtliga parter på den kommunala sidan inte från

början deltar i samarbetet för institutets bildande, bör Kungl. Maj :t för

statens del äga göra sådana modifikationer i fråga om institutets uppbygg­

nad och verksamhet som kan påkallas härav.

Jag föreslår i det följande att ett särskilt anslag till bidrag till institutet

förs upp på riksstaten nästa budgetår. Vidare föreslår jag att CSB och

SJURA upphör vid utgången av år 1967. Jag förutsätter därvid att över­

enskommelse dessförinnan träffats med vederbörande personal eller perso­

nalorganisationer om villkoren för personalens övergång till institutet. Vid

CSB finns f. n. endast fyra tjänstemän på ordinarie stat. SJURA har inga

ordinarie tjänster. Kungl. Maj :t bör äga besluta om ev. erforderliga över-

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

109

gångsanordningar. I fråga om mentalsjukvårdsberedningens upphörande

beslutar Kungl. Maj :t.

-c

Hemställan

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att

Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

1) besluta, att en ny central förvaltningsmyndighet för hälso- och sjuk­

vården samt socialvården, kallad medicinalstyrelsen, skall inrättas den 1

januari 1968

2) besluta, att medicinalstyrelsen i sin nuvarande utformning samt social­

styrelsen och medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd skall upphöra

vid utgången av år 1967

3) bemyndiga Kungl. Maj :t att träffa avtal om inrättande och drift av

ett planerings- och rationaliseringsinstitut för hälso- och sjukvården samt

socialvården i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag föreslagit i det

föregående

4) besluta, att centrala sjukvårdsberedningen och rådet för sjukhusdrif­

tens rationalisering skall upphöra vid utgången av år 1967

5) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de över gångsanordningar och åt­

gärder i övrigt, som erfordras för förslagens genomförande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

no

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Anslag för budgetåret 1967/68

Socialstyrelsen: Avlöningar

1965/66 Utgift

1966/67 Anslag

1967/68 Förslag

4 059 731

4 281 000

2 469 000

Beräknad ändring 1967/68

Anslag

1966/67

Social-

Avlöningar till tjänstemän...........

Arvoden och särskilda ersättningar

4 216 000

styrelsen Dep.chelen

+ 2 447 000 —1 780 000

65 000

— — 32 000

4 281 000

+2 447 000

—1 812 000

Socialstyrelsen

1. Styrelsen har tillstyrkt socialstyrelseutredningens förslag rörande ny

organisation för styrelsen som fristående verk. Härvid har styrelsen dock

föreslagit vissa personalökningar och andra avvikelser i förhållande till för­

slaget. I anslagsäskandena för nästa budgetår utgår styrelsen från nämnda

modifierade förslag. Styrelsen förutsätts organiserad på fyra byråer, näm­

ligen en administrativ byrå, en barnavårds- och skolbyrå, en socialvårdsbyrå

och en nykterhetsvårdsbyrå. Styrelsens behov av specialister bör tillgodo­

ses i ett planeringsorgan och i en fristående juridisk sektion samt av annan

expertis. Förlikningsmannaexpeditionen avses tills vidare vara knuten till

socialstyrelsen.

Styrelsen föreslår en utökning av personalen med sammanlagt 54 tjänster.

För administrativa göromål föreslås 15 nya tjänster, varav 10 för hand­

läggande personal.

Utbyggnaden av barntillsynsverksamheten medför behov av tre nya tjäns­

ter för byråsekreterare och tolv tillfälliga tjänster för konsulenter på barna­

vårds- och skolbyrån. För verksamheten med ungdomsvårdsskolor och

barnavårdsanstalter förordas ytterligare tre tjänster för handläggande per­

sonal. I övrigt bör byrån tillföras en kanslisttjänst och tre biträdestjänster.

Socialstyrelsens rådgivning beträffande åldringsvården och socialhjälpen

bör intensifieras. Företrädesvis för dessa ändamål bör social vårdsbyråns

personal förstärkas med sex tjänster för handläggande personal och med en

biträdest jänst.

För utvecklingsfrågor och utredningsarbete m. m. på nykterhetsvårds-

byrån föreslås sammanlagt åtta nya tjänster, varav tre för handläggande

personal och fem för övrig personal.

För långsiktig planering av vårdverksamheten bör socialstyrelsen tillföras

tjänster för en planeringschef och en byråsekreterare (1 894 176 kr.).

2. Löneomräkning 552 824 kr.

in

Departementschefen

I det föregående har jag föreslagit, att socialstyrelsen, medicinalstyrelsen

och medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd skall den 1 januari

1968 slås samman till en central förvaltningsmyndighet för hälso- och sjuk­

vården samt socialvården. Fram till tidpunkten för förslagets genomfö­

rande bör socialstyrelsens verksamhet i huvudsak bedrivas på sätt som

f. n. I prop. 1967: 1 (bil. 13 s. 41) har dock föreslagits, att förliknings-

mannaexpeditionen skall skiljas från socialstyrelsen och ombildas till en

självständig myndighet. Omorganisationen avses bli genomförd vid början

av nästa budgetår. Riksdagen har numera bifallit detta förslag (SU 11,

rskr 11).

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget för nästa

budgetår till 2 469 000 kr. Jag har därvid beräknat medel för bl. a. tillfällig

personalförstärkning med en byrådirektör stjänst och en tjänst för byråsek­

reterare samt för viss expertis. Till följd av omorganisationen av förlik-

ningsmannaexpeditionen bör anslaget å andra sidan minskas med kostna­

derna för en byrådirektör, en förste byråsekreterare, en kontorsskrivare,

en kontorist och ett biträde.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 469 000

kr., varav 256 000 kr. för löneomräkning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Socialstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1967/68

under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

2 469 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1067

Socialstyrelsen: Omkostnader

1965/66 Utgift

........................................

^. 523 679

1966/67 Anslag

...................................

^. 560 000

1967/68 Förslag

...................................

^. 375 000

Beräknad ändring 1967/6S

Anslag

Social-

Utgifter

1966/67

styrelsen

Dep.chef en

1. Sjukvård m. m...............................................................

18 000

+ 10 000

— 8 000

2. Reseersättningar............................................................

175 000

+ 160 000

— 70 000

3. Expenser:

a) Bränsle, lyse. vatten.................................................

20 000

+ 6 000

— 7 000

b) Övriga expenser för eget behov................................

296 000

+ 212 000

—125 000

c) Expenser för annat än eget behov...........................

6 000

—

— 3 000

4. Publikationstryck...........................................................

225 000

+ 15 000

— 80 000

5. Information om social hemhjälp....................................

10 000

—

— 5 000

6. Reglering av trafikskador m. m.....................................

—

+ 10 000

+ 3 000

7. Anlagsprövning av vårdpersonal..................................

—

—

+ 20 000

Summa utgifter

750 000

+ 413 000

—275 000

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Beräknad ändring 1967/68

Anslag

Social-

Inkomster

1966/67

styrelsen

Dep.chefen

8. Inkomst av försålda publikationer .. . ........................ 190 000

— 50 000

— 90 000

Departementschefen

Nettoutgift

500 000

+463 000

—185 000

Som jag anfört under föregående anslag bör medel beräknas för social­

styrelsens nuvarande verksamhet fram till den 1 januari 1968,

I likhet med socialstyrelsen finner jag det ändamålsenligt att styrelsen får

möjlighet att ersätta smärre, inom styrelsens verksamhetsområde inträffade

skador, som bl. a. förorsakats i trafik med staten tillhöriga motorfordon

disponerade av statliga vårdanstalter för alkoholmissbrukare och ungdoms­

vårdsskolor. För ändamålet beräknar jag för hela budgetåret 1967/68 6 000

kr., varav 3 000 kr. under förevarande anslag och återstoden under medi­

cinalstyrelsens omkostnadsanslag. Vidare beräknar jag under de nämnda

anslagen sammanlagt 40 000 kr. för bestridande av vissa kostnader i sam­

band med anlagsprövning för nyanställning av vårdpersonal vid ungdoms­

vårdsskolor och allmänna vårdanstalter för alkoholmissbrukare.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t

föreslår riksdagen

att till Socialstyrelsen: Omkostnader för budgetåret 1967/68

under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 375 000

kr.

Medicinalstyrelsen: Avlöningar

7 507 315

8 070 000

13 570 000

Beräknad ändring 1967/68

Anslag Medicinal-

1966/67 styrelsen Dep.chefen

Avlöningar till tjänstemän................................................. 7 087 000 +2 238 000 + 4 938 000

Arvoden och särskilda ersättningar................................... 983 000 + 142 000 + 562 000

8 070 000 +

2

380 000 + 5 500 000

Medicinalstyrelsen

1. Medicinalstyrelsens växande verksamhet ställer allt större krav på över-

direktörsavdelningen. Avdelningen måste därför tillföras en förste byrå-

sekreterartjänst samt för förstärkning av disciplinnämnden en byrådirek-

törstjänst och en biträdestjänst. Ytterligare en biträdestjänst erfordras för

styrelsens telefonväxel varjämte behov föreligger av en heltidsanställd

redaktör (176 000 kr.).

2. Bristen på biträdespersonal har sedan länge varit påtaglig och växande

inom byråerna allt eftersom ny fackpersonal tillkommit. Ytterligare 14

1965/66 Utgift

1966/67 Anslag

1967/68 Förslag

113

tjänster för sådan personal erfordras, varav tre tjänster vid statistiska

avdelningen (291 000 kr.).

3. För att effektivisera och utvidga arbetet med långtidssjukvården be­

hövs en byrådirektör och en konsulent. För mentalsjukvården och efter-

blivenhetsvården behövs en tjänst som rehabiliteringskonsulent (136 000

kr.).

4. För övriga uppgifter inom styrelsen behövs en förstärkning som med­

för en ytterligare kostnad av 664 000 kr. Häri ingår kostnaderna för en

heltidsanställd läkare som föredragande i läkemedelsärenden samt en byrå-

direktörstjänst för en kvalificerad jurist på apoteksbyrån. Vidare utgör

175 000 kr. av angivna belopp kostnaderna för personal på statistiska av­

delningen, som f. n. är avlönad från femte huvudtitelns kommittéanslag.

5. Med anledning av landstingens övertagande av mentalsjukvården kan

personalen på avdelningen för mentalsjukvårdens ekonomiska förvaltning

minskas med följande tjänster nämligen en byrådirektör, en byråinspektör,

en assistent, en kontorsskrivare och ett kontorsbiträde (- 152 000 kr.).

6. Löneomräkning 1 265 000 kr.

Departementschefen

Jag har i det föregående föreslagit, att socialstyrelsen, medicinalstyrelsen

och medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd skall den 1 januari

1968 slås samman till en central förvaltningsmyndighet för hälso- och sjuk­

vården samt socialvården, kallad medicinalstyrelsen. Under förevarande

anslag beräknar jag medel dels till medicinalstyrelsens nuvarande verk­

samhet fram till den 1 januari 1968 och dels till det nya verkets verksam­

het för återstående delen av budgetåret 1967/68.

I överensstämmelse med vad jag anfört under föregående avsnitt föreslår

jag, att följande tjänster inrättas vid det nya verket nämligen 1 general­

direktör i Cp 8, 1 överdirektör i Cp 4, 5 avdelningschefer i Cr 2, 20 byråche-

1 er i Ce 1 samt 1 överinspektör i Ce 1. Byråchef som är legitimerad läkare,

tandläkare eller apotekare skall kallas medicinalråd.

Vidare beräknar jag medel för följande tjänster, nämligen 14 avdelnings­

direktörer, 5 föredragande, 3 läkemedelsinspektörer och 2 psykologer, samt­

liga i Be 5, 72 byrådirektörer, varav 15 i Ae 30, 22 i Ae 28 och 35 i Ae 26,

1 hälsovårdskonsulent i Ae 26 och 1 i Ae 23, 29 förste byrå sekreterare, 1

biträdande psykolog, 5 förste byråinspektörer, 1 förste aktuarie, 1 konsu­

lent samt 6 eftervårdskonsulenter, samtliga i Ae 23, 2 byråinspektörer och

1 kamrer are i Ae 21, 5 byråassistenter och 4 receptarier i Ae 19, 4 amanuen­

ser i Ag 18—Ae 22, 7 assistenter och 1 förste bokhållare i Ae 17, 3 assisten­

ter i Ae 15, 2 biblioteksassistenter, 2 expeditionsförmän, 1 materialförval­

tare och 21 kontorsskrivare, samtliga i Ae 13, 55 kansliskrivare i Ae 11, 23

kanslister i Ag 11—Ae 17, 3 expeditionsförmän i Ae 11, 12 expeditions-

vakter i Ae 9 samt 88 lcontorsbiträden i Ag 3—Ae 9. Vidare bör det nya ver-

8 —Bihang till riksagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 68

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

114

ket fr. o. m. den 1 januari 1968 tillföras en heltidstjänstgörande militär­

assistent. Kostnaderna för avlöning till denne förutsätts bestridas från för­

svarsstabens avlöningsanslag.

Vid bifall till vad jag nu föreslagit kommer det nya verket att omfatta

ca 400 lönegradsplacerade tjänster.

Jag beräknar vidare ett belopp av 745 000 kr. för anställande av deltids­

anställda läkare m. fl. arvodister samt 200 000 kr. till ersättningar till sak­

kunniga för tillfälliga utredningsuppdrag m. m.

Under innevarande budgetår har medel ställts till styrelsens förfogande

från femte huvudtitelns kommittéanslag för bestridande av kostnaderna för

extra personal vid styrelsens statistiska avdelning. Jag föreslår att kost­

naderna för ifrågavarande ändamål under nästa budgetår i stället bestrids

från styrelsens avlöningsanslag och beräknar härför 180 000 kr.

Redan från den 1 juli 1967 behöver styrelsen en viss förstärkning. Jag be­

räknar därför från denna tidpunkt medel för en tjänst som receptarie, vilken

skall biträda läkemedelsbiverkningsnämnden, för en föredragande med ar­

betsuppgifter hos nämnden för läkares specialistbehörighet samt för en bi-

trädestjänst vid giftnämnden.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

13 570 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj :t afl på personalförteckning

för medicinalstyrelsen föra upp tjänster på löneplan C i en­

lighet med vad jag föreslagit i det föregående;

b) till Medicinalstyrelsen: Avlöningar för budgetåret 1967/

68 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av

13 570 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Medicinalstyrelsen: Omkostnader

1965/66 Utgift

1966/67 Anslag . . .

1967/68 Förslag

1 192 973

1 300 000

1 900 000

Beräknad ändring 1967/68

Utgifter

Anslag

1966/67

Medicinal­

styrelsen

Dep.chefen

1. Sjukvård m. in..............................................................

20 000

—

+ 17 000

2. Reseersättningar...........................................................

185 000

+ 39 000

+ 151 000

Därav nordiska tjänsteresor........................................

7 000

+ 7 000

+ 10 000

3. Traktamenten åt vissa vikarier för befattningshavare

inom medicinalstyrelsen..............................................

38 000

+ 9 000

+ 7 000

4. Expenser:

a) Bränsle, lyse, vatten...............................................

44 000

+ 15 000

b) Övriga expenser:

1. Expenser för eget behov....................................

581 000

+ 94 000

+308 000

2. Expenser för annat än eget behov....................

37 000

+ 5 000

+ 27 000

Kunyl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

115

5. Publikationstryck.......................... ............................ 160 000

+ 110 000

+200 000

6. Databearbetningar......................... ............................ 275 000

+ 20 000

+ 70 000

7. Viss informationsverksamhet........

.........................

...

—

+ 23 000

^{8. Reglering av trafikskador m. m. ..}

......................... ...

—

+ 3 000

9. Anlagsprövning av vårdpersonal. . ............................ —

—

+ 20 000

Inkomster

Summa utgifter 1 340 000

+ 277 000

+ 841 000

Inkomst av försålda publikationer. . . . ............................ 40 000

+ 51 000

+ 241 000

1 300 000

+ 266 000

+ 600 000

Medicinalstyrelsen

Av den beräknade kostnadsökningen för publikationstryck hänför sig

35 000 kr. till en svensk version av WHO:s skrift International statistical

classification of diseases, injuries and causes of death.

Departementschefen

Jag har i det föregående föreslagit, att socialstyrelsen, medicinalstyrelsen

och medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd skall den 1 januari

1968 slås samman till en central förvaltningsmyndighet för hälso- och sjuk­

vården samt socialvården, kallad medicinalstyrelsen. Under förevarande

anslag beräknar jag medel dels till medicinalstyrelsens nuvarande verk­

samhet fram till den 1 januari 1968 och dels till det nya verkets verksam­

het för återstående delen av budgetåret 1967/68. I anslaget har inräknats

25 000 kr. för engångsanskaffning av inventarier m. m.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj:t

föreslår riksdagen

att till Medicinalstyrelsen: Omkostnader för budgetåret

1967/68 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 1 900 000 kr.

Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd: Avlöningar

1965/66 Utgift ................................................. 991 053

1966/67 Anslag................................................. 1 016 000

1967/68 Förslag ............................................ 544 000

Anslag Beräknad ändring 1967/68

1966/67 Nämnden

Dep.chefen

Avlöningar till tjänstemän.............

Arvoden och särskilda ersättningar

1 016 000

+302 000

—472 000

899 000 +290 000 —414 000

117 000 + 12 000 — 58 000

Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd

1. För att möjliggöra en angelägen upprustning av beredskapen för vissa

organisationsfrågor särskilt rörande beredskapssjukhusen och läkemedels­

försörjningen behöver upphandlings- och organisationsbyrån tillföras en

116

tjänst som byråsekreterare och en tjänst som assistent. En assistent er­

fordras även såsom biträde And ledningen och översynen av förrådshåll-

ningen. Byrån bär därjämte behov av tre biträden och en expeditionsvakt

(164 000 kr.).

2. För övriga uppgifter inom nämnden behövs bl. a. en förstärkning med

en deltidsanställd föredragande i krigsplaceringsärenden och en kanslist

(66 000 kr.).

3. Löneomräkning 72 000 kr.

Departementschefen

Jag har i det föregående föreslagit, att socialstyrelsen, medicinalstyrelsen

och medicinalstyrelsens sjultvårdsberedskapsnämnd skall den 1 januari

1968 slås samman till en central förvaltningsmyndlighet för hälso- och sjuk­

vården samt socialvården. Mitt förslag innebär bl. a. en viss personalför­

stärkning för den beredskapsplanering m. in., som nämnden f. n. bedri­

ver och som vid ett genomförande av mitt förslag kommer att åvila det nya

verket. Fram till sagda tidpunkt synes nämndens personalresurser kunna

vara oförändrade.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 544 000

kr., varav 36 000 kr. för löneomräkning.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:

Avlöningar för budgetåret 1967/68 under femte huvudtiteln

anvisa ett förslagsanslag av 544 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd: Omkostnader

1965/66 Utgift

..........................

^. 246 273

1966/67 Anslag

.....................

^. 225 000

1967/68 Förslag

.....................

^. 159 000

Anslag Beräknad ändring 1967/68

1966/67

Nämnden

Dep.chefen

1. Sjukvård m. m.................................................... .......... 3 000

—

— 1 000

2. Reseersättningar................................................. ......... 29 000

+ 6 000

—13 000

3. Expenser:

^{a) Bränsle, lyse, vatten...................................... .........} 1 000

+ 4 000

+ 2 000

b) Övriga expenser för eget behov.................... .......... 73 000

+ 35 000

—24 000

c) Expenser för annat än eget behov............... .......... 35 000

+ 5 000

—16 000

4. Databearbetningar.............................................. ........... 80 000

+ 20 000

—30 000

5. Viss informationsverksamhet............................. .......... 4 000

+ 21 000

+ 16 000

225 000

+ 91 000

—66 000

Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd

Av den begärda kostnadsökningen för informationsverksamhet hänför

sig 20 000 kr. till tryckningskostnader för en upplysningsbroschyr om den

117

civila krigssjukvården, avsedd bl. a. att användas vid sjuksköterskeskolorna

vid undervisning i försvarsmedicin.

Departementschefen

Som jag anfört under föregående anslag bör medel beräknas för nämn­

dens nuvarande verksamhet fram till den 1 januari 1968. Under punkten 5

har jag räknat in kostnaderna för en upplysningsbroschyr om den civila

krigssjukvården.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :1

föreslår riksdagen

att till Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:

Omkostnader för budgetåret 1967/68 under femte huvud­

titeln anvisa ett förslagsanslag av 159 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar

1 548 879

1 710 000

1 027 000

Anslag Beräknad ändring 1967/68

1966/67

CSB Dep.chefen

Avlöningar till tjänstemän....i v..

.'i

.. . .........

1 254 000 +1 389 000

—457 000

Arvoden och särskilda ersättningar..........................................456 000 +, 102 000

226 000

1 710 000 +1491 000

—083 000

Centrala sjukvårdsberedningen

1. Såsom MCA-utredningen framhållit bör en särskild chefsbefattning

inrättas. Därvid kan den tillfälligt dubblerade byråchefstjänsten dras in.

Innehavaren av chefsbefattningen måste ha ett kvalificerat biträde till

sin hjälp (35 000 kr.).

2. För att fullgöra de arbetsuppgifter för beredningen beträffande men­

talsjukvården, som blir en följd av att huvudmannaskapet för detta om­

råde övergår till sjukvårdshuvudmännen, erfordras en ökning av persona­

len på byggnadsbyrån med en avdelningsdirektör, en byrådirektör och en

förste byggnadsingenjör, på utrustningsbyrån med två byrådirektörer samt

på organisationsbyrån med en byrådirektör (254 000 kr.).

3. Såväl byggnadsbesparingsutredningen (SOU 1964: 26) som MCA-utred-

ningen har framhållit behovet av en särskild teknisk-ekonomisk byrå vid

CSB. Vid byrån behövs en byråchef, en avdelningsdirektör, en byrådirektör,

två förste byråingenjörer, en assistent och ett biträde (321 000 kr.).

4. För övriga uppgifter inom beredningen behövs en förstärkning med

två avdelningsdirektörer, åtta byrådirektörer och ett biträde (648 000 kr.).

5. Löneomräkning 233 000 kr.

9 — Bihang till riksagens protokoll 1967. 1 saml. Nr 68

1965/66 Utgift

1966/67 Anslag

1967/68 Förslag

118

Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1967

Departementschefen

Jag har i det föregående föreslagit att CSB skall upphöra vid utgången

av år 1967. De uppgifter som f. n. åvilar beredningen föreslås komma att

överföras till ett av staten och en särskild stiftelse inrättat institut för liälso-

och sjukvårdens samt socialvårdens planering och rationalisering. Bered­

ningens uppgift att granska och godkänna byggnadsritningar för sjukvårds-

och socialvårdsbyggnader avses dock övergå på en nyinrättad statlig nämnd

— nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader. Medel för beredning­

ens verksamhet bör således beräknas endast för tiden den 1 juli—den 31

december 1967.

Den statliga mentalsjukvården har den 1 januari i år övertagits av

landstingen. Det gransknings- och rådgivningsarbete som tidigare åvilat

mentalsjukvårdsberedningen har i samband härmed övertagits av bered­

ningen. För att klara dessa nya uppgifter bär Kungl. Maj :t medgivit bered­

ningen att fr. o. in. den 1 mars 1967 ha en tjänst som byrådirektör inrättad.

Beredningen behöver därutöver viss ytterligare personal för ifrågavarande

arbetsuppgifter. Jag beräknar medel för dessa förstärkningar för tiden fram

till den 1 januari 1968.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

1 027 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Centrala sjukvårdsberedningen: Avlöningar för bud­

getåret 1967/68 under femte huvudtiteln anvisa ett förslags­

anslag av 1 027 000 kr.

Centrala sjukvårdsberedningen: Omkostnader

1965/66 Utgift .................................

. 240 354

1966/67 Anslag ............................

. 245 000

1967/68 Förslag ............................

. 141 000

Anslag Beräknad ändring 1967/68

1966/67

CBS

Dep.chefen

1.

2.

3 000

+ 2 600

— 1 000

Reseersättningar.........................................................

60 000

.+ 25 000

— 27 000

Därav nordiska tjänsteresor......................................

8 000

+ 7 000

— 3 000

3. Expenser:

a) Bränsle, lyse, vatten.............................................

3 000

+ 1 000

— 1 000

b) Övriga expenser.....................................................

114 000

-i- 53 400

— 50 000

4. Publikationstryck.......................................................

2,6 000

+ 50 000

— 5 000

5. Ersättning för materialier..........................................

20 000

—

— 10 000

6. Deltagande i utställningar in. in................................

10 000

—

— 5 000

7. Inredning och utrustning av nya lokaler in. in........

10 000

+ 40 000

— 5 000

8. Litteraturinköp...........................................................

.

+ 5 000

—

9. Representation...........................................................

—

+ 2 000

—

10. Kurs- och konferenskostnader..................................

—

+ 10 000

—

245 000

+ 1 It!» 000

—i 04 ono

119

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 ur 1967

Centrala sjukvårdsberedningen

Beredningen föreslår att högst 15 000 kr. av reseanslaget får användas

för internationella resor inkl. nordiska resor.

Av den under anslagsposten till publikationstryck begärda ökningen hän­

för sig 25 000 kr. till SJURA.

Departementschefen

Som jag anfört under föregående anslag bör medel för beredningens verk­

samhet beräknas endast för tiden den 1 juli—den 31 december 1967.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t

föreslår riksdagen

att till Centrala sjukvårdsberedningen: Omkostnader för

budgetåret 1967/68 under femte huvudtiteln anvisa ett för­

slagsanslag av 141 000 kr.

Viss rationaliserings verksamhet inom sjukvården

1965/66 Utgift ....................... 2 052 079 Reservation 568 263

1966/67 Anslag ....................... 1 800 000

1967/68 Förslag....................... 900 000

Rådet för s jukluisdriftens rationalisering

Rådet föreslår, att totalt 5,6 milj. kr. ställs till dess förfogande under

nästa budgetår för följande ändamål.

1. Fysiologi och anestesiologi......................................................................................... 700 000

2. Sjukhusinformationsbehandling och patientjournaler........... ................................. 800 000

3. Kemiska m. fl. laboratorier........................................................ ........................ . 1 000 000

4. Röntgen.................................................................................................................... 600 000

5. Vårdavdelningar.......................................................................................................... 1 200 000

6. Nya ämnesområden och övriga systemstudier..........................................................

1

000 000

7. Gemensamma kostnader............................................................................................. 300 000

5 000 000

Motiv

1. Av projekt, som enligt rådet bör stödjas, märks utveckling av personal-

besparande metoder för prestandaövervakning och patientträning vid reha-

biliteringskliniker, utveckling av automatiserat lungscreeninglaboratorium,

försök med rationaliserad utskrift av EEG-utlåtanden och försök med auto­

matiserad EEG-tolkning. En utvidgad försöksverksamhet med automatise­

rad patientövervakning vid intensivvårdsavdelningar, som f. n. är mycket

personalkrävande, utveckling av metoder för registrering och övervakning

av foster-EKG samt av metoder för automatisk behandling av data i klinisk

fysiologisk verksamhet i allmänhet synes mycket motiverad.

120

2. Genom analys av rådande förhållanden inom öppen och sluten vård

skall klarläggas vinsterna med ett ökat utnyttjande av modern dokumenta-

tionsteknik vid förandet och arkiverandet av sjukhusjournaler.

3. Huvuduppgift inom detta område är att rationalisera laboratorieverk­

samheten vid sjukhus. Därvid skall eftersträvas en standardisering av ana-

lvstyper och analysmetoder så att resultaten från olika sjukhus blir repro-

ducerbara och jämförbara. Rationaliseringsarbetet vid laboratorierna inne­

bär en strävan till automatisering av t. ex. analyskanaler, transportsystem

och utvärdering av resultat på datamaskinell väg. Av stor vikt är därför

att laboratoriet kan anslutas till ett datamaskinsystem.

4. Denna verksamhet har till huvuduppgift att utreda möjligheterna att

höja röntgenavdelningarnas effektivitet genom förbättrad organisation och

modernare tekniska hjälpmedel. Vidare skall försök göras att förbättra

metoderna för insamling och arkivering av röntgenutlåtanden så att detta

sker i former som lämpar sig för databehandling och datatransmission.

Slutligen skall väsentliga prestanda fastställas hos röntgenteknisk appa­

ratur.

5. På grundval av en kartläggning och analys av vårdavdelningar avser

rådet att söka få fram normer i vad avser vårdavdelningars vårddifferen­

tiering, arbetsuppgifter, vårdplatsantal, personalsammansättning, lokalut­

formning och tekniska utrustning. Arbetet härmed skall åvila en särskild

expertgrupp.

6. Under 1—5 har berörts de ämnesområden, inom vilka rådet under

1966/67 har beviljat anslag och där försöksverksamheten kommer att fort­

sätta under 1967/68. Därutöver förekommer emellertid områden, inom

vilka det vore angeläget att få lämna anslag till rationaliseringsförsök. Hit

hör exempelvis matdistribution och transporter, studier av dialysavdelning­

ars utformning och drift, undersökning angående läkararbetets organisation

samt utredning i syfte att nedbringa väntetiderna vid polikliniker och läkar­

mottagningar.

7. De gemensamma kostnaderna beräknas enligt följande:

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Utredningssekreterare och tillfällig personal...................................................... 100

000

Bidrag till utlandsresor........................................................................................ 50

000

Informations- och konferensverksamhet............................................................. 60

000

Sammanträdesarvoden samt resc- och traktamentskostnader för expertgrupper m. fl.

70 000

Övriga gemensamma kostnader.......................................... 20 000

Summa kr.

300 000

Departementschefen

Liksom under de närmast föregående budgetåren disponerar SJURA under

innevarande budgetår över sammanlagt 3 milj. kr. för sin verksamhet. Här­

av har 1,8 milj. kr. anvisats under förevarande anslag, medan Svenska stads­

förbundet och Svenska landstingsförbundet åtagit sig att svara för 1,2

milj. kr.

121

Jag bär under föregående avsnitt föreslagit att SJURA skall upphöra vid

utgången av år 1967, då dess uppgifter avses bli överförda till ett av staten

och en särskild stiftelse inrättat institut för hälso- och sjukvårdens samt

socialvårdens planering och rationalisering.

Medelsanvisningen för nästa budgetår avser således endast tiden den

1 juli—den 31 december 1967. Jag föreslår, att 0,9 milj. kr. anvisas för nästa

budgetår. Enligt vad jag erfarit är de båda förbunden beredda att bidra till

kostnaderna för samma tid med 0,6 milj. kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Viss rationalisering sverksamhet inom sjukvården

för budgetåret 1967/68 under femte huvudtiteln anvisa ett

reservationsanslag av 900 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader

Något anslag med denna rubrik finns inte upptaget i riksstaten för inne­

varande budgetår.

Jag har i det föregående föreslagit att centrala sjukvårdsberedningens

uppgift att granska och godkänna byggnadsritningar för sjukvårds- och

socialvårdsbyggnader skall den 1 januari 1968 överföras till en för ända­

målet nyinrättad statlig nämnd — nämnden för sjukvårds- och socialvårds-

byggnader. Medel för nämndens verksamhet bör tas upp under ett särskilt

förslagsanslag kallat Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader.

I nämndens styrelse föreslås ingå en heltidsanställd verkställande leda­

mot, som tillika skall vara chef för byggnadsavdelningen vid det föreslagna

institutet för hälso- och sjukvårdens samt socialvårdens planering och ra­

tionalisering. I avvaktan på erfarenheter av nämndens verksamhet bör

den verkställande ledamoten tills vidare anställas som extra tjänsteman.

Vid nämndens kansli bör därutöver vara anställda en förste byråsekreterare

och ett biträde. Jag beräknar medel för angiven personal samt för arvoden

till ledamöter i nämnden. Vidare beräknar jag under anslaget 2 000 kr. till

reseersättningar och 3 000 kr. till expenser.

Sammanlagt bör anslaget tas upp med 80 000 kr.

Jag hemställer att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Nämnden för sjukvårds- och socialvårdsbyggnader

för budgetåret 1967/68 under femte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 80 000 kr.

Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens planerings- och rationaliseringsinstitut

Något anslag med denna rubrik finns inte upptaget i riksstaten för inne­

varande budgetår.

122

Jag har i det föregående föreslagit, att Kungl. Maj:t inhämtar riksdagens

bemyndigande att för .statens del träffa avtal om inrättande och drift av ett

planerings- och rationaliseringsinstitut för hälso- och sjukvården samt social­

vården. Institutet föreslås erhålla namnet Sjukvårdens och socialvårdens

planerings- och rationaliseringsinstitut. Jag förordar nu att ett särskilt för­

slagsanslag till bidrag till institutet förs upp på riksstaten fr. o. m. nästa

budgetår. Enligt det redovisade avtalsförslaget skall staten under avtals­

perioden 1968—1971 bidra till kostnaderna för institutets drift med 6 milj. kr.

per år. Fr. o. in. kalenderåret 1969 skall bidraget vara indexreglerat på sätt

jag tidigare angivit. Institutet föreslås bli inrättat den 1 januari 1968. Statens

bidrag under budgetåret 1967/68 avser således tiden den 1 januari—den 30

juni 1968. Bidraget, som skall utbetalas kvartalsvis i förskott, bör därför tas

upp med 3 milj. kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Bidrag till Sjukvårdens och socialvårdens plane­

rings- och rationaliseringsinstitut för budgetåret 1967/68 un­

der femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000

kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar

1965/66 Utgift .....................

1 560 344

1966/67 Anslag .....................

1 670 000

1967/68 Förslag.....................

1 753 000

Beräknad ändrin

Medicinal-

g 1967/68

Tjänster

1966/67

styrelsen

Dep.chefen

Läkarpersonal............................. ............................. .................

8

+ 4

—

Apotekarpersonal..................................................... .................

10

+ 1

—

3

Teknisk personal......................................................

+ 2

—

Övrig personal. .............................. ......................... .................

12

⁺ 1

—

Anslag

55

+ «

—3

Avlöningar till tjänstemän..................................... .................

1 593 000

+ 408 000

+ 66 000

Arvoden och särskilda ersättningar..................... .................

77 000

-i- 33 000

+ 17 000

Medicinalstyrelsen

1 070 000

+ 441 000

+ 83 000

1. Biokemiska metoder och frågeställningar har fått allt större aktualitet

inom läkemedelsområdet. En tjänst som laborator bör inrättas för en kva­

lificerad biokemist. Den kemiska avdelningen bör vidare tillföras en tjänst

som laboratorieingenjör för att bearbeta inkommande upplysningar om

läkemedlens sammansättning samt två tjänster som förste laboratorieassi­

stent resp. laboratorieassistent för den mer rutinmässiga delen av kontroll­

arbetet (132 000 kr.).

123

2. Den biologiska avdelningen behöver en laboratorieläkare för farma­

kologiskt utredningsarbete för specialitetskontroll. Avdelningen är likaså

i behov av en konsult för kliniska läkemedelsprövningar (64 000 kr.).

3. Vid den farmakoterapevtiska avdelningen erfordras en avdelnings­

läkare för att bl. a. fullgöra avdelningens uppgifter i samband med klinisk

prövning av nya substanser (60 000 kr.).

4. För övriga uppgifter inom laboratoriet behövs en förstärkning med en

läkemedelsinspektör, en receptarie, ett biträde och en expeditionsvakt samt

ytterligare medel för anlitande av en konsult i mikrobiologi och av annan

expertis utanför laboratoriet. Vid bifall till laboratoriets yrkanden kan för

anställande av extra personal anvisade medel om 80 000 kr. utgå (62 000 kr.).

5. Löneomräkning 123 000 la-.

-S

Departementschefen

.lag har i det föregående inte föreslagit någon annan ändring av labora­

toriets administrativa ställning än att det — på samma sätt som f. n. i för­

hållande till medicinalstyrelsen — fr. o. m. den 1 januari 1968 skall vara

underställt det nya centrala verket för hälso- och sjukvården samt social­

vården. Från samma tidpunkt föreslås den till laboratoriet nu organisatoriskt

knutna läkemedelsinspektionen bli överförd till det nya verket. Den 1 ja­

nuari 1968 kan därför tre tjänster för läkemedelsinspektörer och en kon­

toristtjänst, vilka nu är uppförda på laboratoriets avlöningsstat, dras in.

I prop. 1967: 1 (bil. 7 s. 64) beräknade jag medel för fyra nya tjänster,

varav en som laborator, vid statens bakteriologiska laboratorium för att till­

godose det ökande behovet av bakteriologisk kontroll av läkemedel, sterili-

tctskontroll av engångsförpackningar för sjukvårdsändamål och biologisk

styrkeprövning av antibiotika i läkemedel. Farorna med föroreningar i

läkemedel medför emellertid att även statens farmacevtislca laboratorium i

sin kontrollverksamhet har behov av bakteriologisk sakkunskap. Jag beräk­

nar därför under detta anslag medel till en konsult i mikrobiologi och räk­

nar därvid med att ett nära samarbete kommer till stånd mellan de båda

laboratorierna i nu förevarande hänseende.

Jag beräknar vidare medel för en tjänst som expeditionsvakt. Ett belopp

av 10 000 kr., som disponeras av laboratoriet för anställande av tillfällig

expeditionsvaktspersonal, kan därvid dras in. Laboratoriet förfogar där­

jämte över 70 000 kr. för anställning av den extra arbetskraft som erfordras

på grund av den skärpta läkemedelskontrollen m. m. Detta belopp föreslår

jag höjt till 100 000 kr. Laboratoriet bör härigenom även kunna tillgodose

Svenska farmakopékommitténs behov av ytterligare biträdeshjälp.

Laboratoriets behov att anlita utomstående expertis har ökat mycket kraf­

tigt under senare år. Jag föreslår därför att det belopp om 600 kr. som f. n.

disponeras för ändamålet höjs till 5 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till

1 753 000 kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar

för budgetåret 1967/68 under femte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 1 753 000 kr.

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Statens farmacevtiska laboratorium: Omkostnader

1965/66 Utgift

........................................

^. 390 720

1966/67 Anslag

...................................

^. 368 000

1967/68 Förslag

...................................

^. 419 000

Beräknad ändring 1967/68

Anslag

Medicinal-

1966/67

styrelsen

Dep.chefen

1. Sjukvård m. m................................................................

2 000

—

—

2. Reseersättningar.............................................................

20 000

4- 3 000

-f 2 000

Därav nordiska tjänsteresor................... ......................

3 000

+ 1 000

+ 1000

3. Expenser:

a) Bränsle, lyse, gas och vatten....................................

40 000

—

+ 2 000

b) Övriga expenser ................................................ .

35 000

+ 7 000

4- 5 000

4. Undersökning och kontroll av vitaminer och antibiotika

: •

\

, i

100 000

5. Övriga utgifter:

a) Inköp och underhåll av inventarier och instrument. .

45 000

+

44 000

4-35 000

b) Inköp och underhåll av djur.......................................

43 000

+ 10 000

4- 7 000

c) Inköp av specialiteter för kontroll..........................

13 000

—

—

d) Inköp av förbrukningsartiklar...................................

62 000

—

—

e) Inre och yttre renhållning........................................

6 000

—

---

f) Diverse utgifter..........................................................

2 000

—

—

:i<>8 ooo

+ (»4 000

4-51 000

Departementsch ef en

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t

föreslår riksdagen

att till Statens farmacevtiska laboratorium: Omkostnader

för budgetåret 1967/68 under femte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 419 000 kr.

Svenska farmakopékommittén m. in.

1965/66 Utgift . .

. 286 357

1966/67 Anslag

. 294 000

1967/68 Förslag

. 317 000

Anslag Beräknad ändring 1967/68

1966/67 Kommittén

Dep.chefen

Avlöningar

......................................... ................................ 219 000

+

1 000

4- 1 000

Omkostnader

...................................... ................................ 75 000

4- 22 000

4-22 000

294 000

4- 23 000

4-23 000

125

Farmakopékommittén

Nordiska farmakopénämndens deltagande genom en observatör i det

farmakopéarbete som påbörjats inom Europarådet beräknas medföra en

höjning av Sveriges andel i de gemensamma kostnaderna för nämnden med

20 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 68 år 1967

Medicinalstyrelsen

Styrelsen tillstyrker kommitténs förslag till anslag för nästa budgetår.

Departementschefen

I prop. 1966: 1 (bil. 7, s. 139) framhöll jag, att farmakopékommitténs orga­

nisation inte var helt tillfredsställande med tanke på den samverkan, som

bör ske med de organ, som är verksamma inom läkemedelskontrollen. Jag

föreslog, att kommitténs administrativa ställning liksom frågan om hur en

närmare samverkan mellan farmakopéverksamheten och den övriga läke­

medelskontrollen skall kunna ordnas, borde övervägas i samband med pröv­

ning av det i MCA-utredningens betänkande framlagda förslaget rörande

bl. a. läkemedelskontrollens organisation.

Jag har i det föregående ej ansett mig kunna tillstyrka utredningens för­

slag om inrättande av en statsmedicinsk anstalt, till vilken farmakopékom­

mittén skulle knytas. Jag har i stället föreslagit att till det nya centrala verket

för hälso- och sjukvården samt socialvården knyts en särskild läkemedels-

nämnd som beslutande organ i specialitets- och andra läkemedelsfrågor.

Läkemedelsärendena inom det nya verket föreslås komma att närmast hand­

läggas av byrå A 2 (apoteks- och läkemedelsfrågor), vilken tills vidare skall

tillhöra den administrativa avdelningen. Farmakopékommittén bör inta

samma ställning till det nya verket som nu i förhållande till medicinalstyrel­

sen. Samtidigt har jag dock understrukit att den föreslagna organisationen

är ett provisorium i avvaktan på resultatet av pågående utredningar på om­

rådet, bl. a. läkemedelsförsörjningsutredningen och livsmedelsstadgekom-

mittén. Vidare har jag erfarit att den nordiska läkemedelskommittén, vars

arbete avses bli slutfört före årets slut, kommer att lägga fram förslag, vilka

kan påverka farmakopékommitténs framtida arbetsuppgifter och arbets­

former. Med hänsyn till det anförda bör med en omprövning av kommitténs

organisation anstå till dess ifrågavarande utredningar lagts fram.

Under anslaget Statens farmacevtiska laboratorium: Avlöningar har jag

hcräknat medel för att göra det möjligt för laboratoriet att biträda farma­

kopékommittén med erforderlig kontorspersonal. Mot farmakopékommitténs

beräkning av anslaget för nästa budgetår har jag intet att erinra. Liksom

tidigare bör Kungl. Maj :t senare få bestämma Sveriges andel i de gemen­

samma kostnaderna för den nordiska farmakopénämnden.

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 317 000

kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Svenska farmakopékommittén in. m. för budgetåret

1967/68 under femte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag

av 317 000 kr.

Statens rättskemiska laboratorium: Avlöningar

1965/66 Utgift ...............

1966/67 Anslag ...............

1 759 357

2 200 000

1967/68 Förslag...............

Anslag

2 543 000

Beräknad ändring 1967/68

Medicinal-

Tjänster

1966/67

styrelsen

Dep.chefen

Läkarpersonal..................................................... ............... 6

—

—

Teknisk personal................................................ ............... 56

+ ⁵

+i

Övrig personal................................................... ............... 20

+ 1

—i

Anslag

82

+ «

—

Avlöningar till tjänstemän................................

Medicinalstyrelsen

.................. 2 200 000

+ ⁴⁴⁷000

+ ³⁴³000

1. Den blodgruppsserologiska avdelningen har behov av en överassistent

för utarbetande och tillämpande av nya undersökningsmetoder. Vidare be­

hövs tre laboratorieingenjörer och en laboratorieassistent. Under förutsätt­

ning att en diskmaskin får inköpas kan en biträdestjänst dras in. Styrelsen

föreslår därjämte att två tjänster som avdelningsföreståndare-professor

ordinariesätts (136 000 kr.).

2. Löneomräkning 311 000 kr.

Departementschefen

Jag har i det föregående inte föreslagit någon annan ändring av laborato­

riets administrativa ställning än att det — på samma sätt som f. n. i förhål­

lande till medicinalstyrelsen —- fr. o. m. den 1 januari 1968 skall vara under­

ställt det nya centrala verket för hälso- och sjukvården samt socialvården.

I mars förra året tillkallade jag en utredningsman med uppgift att verk­

ställa utredning av laboratorieorganisationen vid laboratoriet. Enligt givna

direktiv skall utredningsmannen fästa särskild uppmärksamhet vid möjlig­

heterna till rationalisering av laboratoriearbetet. Utredningsarbetet pågår

och kan beräknas vara slutfört till hösten. I avvaktan på utredningsresulta­

tet är jag inte nu beredd att ta ställning till förslag om meder till nya

tjänster. Med hänsyn till rådande arbetsbelastning vid laboratoriet och ange­

lägenheten av att de s. k. utvidgade undersökningarna i faderskapsärenden

127

kan tas upp beräknar jag emellertid 50 000 kr. för anställande av extra ar­

betskraft vid laboratoriets blodgruppsserologiska avdelning under nästa

budgetår. Under laboratoriets omkostnadsanslag beräknar jag medel för in­

köp av en diskmaskin. Härigenom kan en tjänst som ekonomibiträde dras in.

Med hänvisning till sammanställningen beräknar jag anslaget till 2 543 000

kr.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t föreslår riksdagen

att till Statens rättskemiska laboratorium: Avlöningar för

budgetåret 1967/68 under femte huvudtiteln anvisa ett för­

slagsanslag av 2 543 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

Statens rättskemiska laboratorium: Omkostnader

1965/66 Utgift .

1966/67 Anslag

1967/68 Förslag

. 771 581

. 729 000

844 000

Beräknad ändring 1967/68

Anslag

Medicinal-

1966/67

styrelsen

Dep.chefen

1. Sjukvård m. m................................................ ............. 4 000

—

+

1 000

2. Reseersättningar............................................. ............. 1 000

+ 1 000

—

3. Expenser:

a) Bränsle, lyse, gas och vatten..................... ............. 23 000

—

4“

2 000

b) Övriga expenser......................................... ............. 46 000

+ 4 000

+

4 000

4. Provtagningsmateriel...................................... ............. 160 000

—

+ 20 000

5. Ersättning åt blodgivare................................ ............. 250 000

—

—

6. Övriga utgifter

a) Inventarier och instrument....................... ............. 45 000

+ 73 000

4* 70 000

b) Förbrukningsartiklar................................. ............. 155 000

+ 15 000

+ 15 000

c) Inre och yttre renhållning......................... ............. 45 000

+ 3 000

4-

3 000

729 000

+ 90 000

+ 115 000

Medicinalstyrelsen

Under övriga utgifter föreslås inköp av en diskmaskin för 33 000 kr. och

en biokemisk gaskromatograf för 35 000 kr.

Departementschefen

Under 6. a) har jag bl. a. beräknat 33 000 kr. för inköp av eu diskmaskin.

Med hänvisning till sammanställningen hemställer jag, att Kungl. Maj :t

föreslår riksdagen

att till Statens rättskemiska laboratorium: Omkostnader

för budgetåret 1967/68 under femte huvudtiteln anvisa ett

förslagsanslag av 844 000 kr.

128

Med bifall till vad föredraganden sålunda med

instämmande av statsrådets övriga ledamöter hem­

ställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att

till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydel­

se bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 är 1967

B

y

rå

er

Avd

elning

ar

Departementschefens förslag till organisationsplan för ny me icinalslyrelse

Styrelse

Vetenskapligt råd

Beredskaps­

råd

Generaldirektör, överdirektör

Planerings-

och bered-

skapsavdel-

ningen

Långtids­

sjukvård,

åldringsvård

m.m.

Akutsjuk­

vård, nykter-

hetsvård

m.m.

SN

Hälsovård,

social barna-

och ungdoms­

vård m. in.

HB

Administra­

tiva avdel­

ningen

Statistik

Tandvård

Vård av

psykiskt

utvecklings­

störda

m.m.

LÅ2

Social- och

rättspsyki­

atri

Social barna-

och ungdoms­

vård

HB2

Åldringsvård,

socialhjälp

m.m.

Somatisk

vård utanför

sjukhus

m.m.

Apoteks- och

läkemedels­

frågor

Nykterhets-

narkomanvård

Omgivnings-

hygien

och

hälsovård

HBI

Planerings­

frågor

Psykiatrisk

vård

Planerings-

och utbild­

ningsfrågor

Somatisk

vård vid

sjukhus m. m.

Långtids­

sjukvård,

rehabili­

tering och

handikäpp-

vård T •

Beredskaps­

planering

m.m.

Juridiska

ärenden

Krigssjuk-

vårdsutbild-

placering

Kansli- och

personal­

ärenden

in. m.

Ekonomiska

och kamerala

ärenden m.m.

K

u

n

g ^l.

M

a

j: ^ts

p

ro

p

o

si

tio ⁿ

n ^{r 68}

å ^r

1

96

7

1

2

9

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 68 år 1967

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Inledning.................................................................................................................. 4

Nuvarande organisation m. in.................................................................... 6

Socialvårdens centrala administration.................................................................. 6

Hälso- och sjukvårdens centrala administration................................................. 7

Den regionala statliga organisationen................................................................... 17

Utredningsförslagen.................................................................................................. 19

Socialstyrelsens organisation ................................................................................ 19

Den centrala medicinaladministrationen enligt MCA-utredningen.................... 22

Sammanläggning av medicinal- och socialstyrelsen ...................................... 33

Den regionala statliga organisationen................................................................... 36

Yttranden................................................................................................................... 38

Socialstyrelseutredningens förslag angående socialstyrelsen ............................. 39

MCA-utredningens förslag angående medicinalstyrelsen .................................... 40

Utredningarnas gemensamma förslag .................................................................. 41

Särskilda frågor ..................................................................................................... 61

Förslag om inrättande av ctl planerings- och rationaliseringsinstitut för hälso-

och sjukvården samt socialvården........................................................................ 69

Departementschefen .................................................................................................. Il

Sammanläggning av medicinalstyrelsen, socialstyrelsen och medicinalstyrel­

sens sjukvårdsberedskapsnämnd........................................................................ 79

Planerings- och rationaliseringsfrågorna

...................................................... 84

Den nya medicinalstyrelsen.................................................................................... 88

Ett planerings- och rationaliseringsinstitut för hälso- och sjukvården samt so­

cialvården ............................................................................................................. 104

Hemställan............................................................................................................... 109

Anslag för budgetåret

1967/6S

................................................................................. 110

Bilaga. Departementschefens förslag till organisationsplan för ny medicinal­

styrelse................................................................................................................... 129