o

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

Propositionens huvudsakliga innehåll

Enligt principbeslut av 1965 års riksdag skall lantbruksnämnderna omor­

ganiseras och från hushållningssällskapen ta över uppgifter som är av sår

dan betydelse för jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering att de

bör has om hand av staten. På grundval av nämnda beslut läggs i proposi­

tionen nu fram förslag om arbetsuppgifter, organisation och personalsam­

mansättning för de nya nämnderna. Hushållningssällskapens verksamhet av

statlig natur på fiskets område och hemkonsulentverksamheten förordas

tills vidare inordnas i nämnderna. De två lantbruksnämnderna i Älvsborgs

län föreslås bli sammanförda. Förslaget till personalplan för de nya nämn­

derna upptar sammanlagt 1 341 tjänster. Härutöver beräknas särskilda me­

del för tillfällig personal.

I fråga om lantbruksstyrelsen föreslås i propositionen att styrelsen vid be­

handling av frågor som rör trädgårdsnäringen utökas med en ledamot med

särskild insikt i detta ämne. I övrigt föreslås vissa förstärkningar jämte vissa

smärre ändringar i styrelsens nuvarande organisation.

Vidare läggs i propositionen fram förslag till ett nytt samarbetsorgan för

informationsverksamhet på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden.

Organet avses ersätta jordbrukets upplysningsnämnd. Huvuduppgiften för

organet avses vara att verka för samordning av den statliga informations­

verksamheten på ifrågavarande områden som nu bedrivs på olika håll.

De nya lantbruksnämnderna förordas skola påbörja sin verksamhet den 1

juli 1967. För att underlätta omställningen för hushållningssällskapen före­

slås -sussa övergångsanordningar.

Vad beträffar hushållningssällskapens framtida uppgifter framhålls i pro­

positionen att det ankommer på sällskapen själva att dra upp riktlinjerna

för verksamheten. Vidare förutsätts att sällskapen själva har att ta ställning

till sin framtida organisationsform. I de fall sällskapen väljer att även i

fortsättningen ha ställning som offentligrättsligt organ förordas vissa för­

måner.

I propositionen förordas rödare att lantbrukshögskolan erhåller en konsu­

lentavdelning, som skall överta de arbetsuppgifter som specialrådgivningen

nu har.

Slutligen läggs i propositionen fram förslag till medelsanvisning för bl. a.

lantbruksstyrelsen och lantbruksnämnderna.

4

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

6

§■

Förseelse mot denna lag åtalas av

allmän åklagare.

Böter, som enligt denna lag ådö-

mas, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till böternas fulla

gäldande, skola de förvandlas enligt

allmän strafflag.

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.

6

Kungl. Maj;ts proposition nr

74

år 1967

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

tagen person, ansvare husbonden, li­

kasom vore förseelsen begången av

honom själv.

5 §•

Förseelse, varom i denna lag sägs,

åtalas av allmän åklagare.

Böter, som enligt denna lag ådö-

mas, tillfalla kronan och skola vid

bristande tillgång till deras fulla

gäldande förvandlas enligt allmän

strafflag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Böter, som ådömas enligt denna

lag, tillfalla kronan.

Saknas tillgång till böternas fulla

gäldande, skola de förvandlas enligt

allmän strafflag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1967.

Förslag

till

Förordning

om ändring i förordningen den 8 maj 1942 (nr 341) med vissa

bestämmelser angående nötboskapsaveln

Härigenom förordnas, dels att 4 och 5 §§ förordningen den 8 maj 1942

med vissa bestämmelser angående nötboskapsaveln skall upphöra att gälla,

dels att 1 och 3 §§ förordningen skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan

anges.

(Nuvarande lydelse)

1

Kungl. Maj :t äger på framställ­

ning av hushållningssällskap förord­

na, att inom sällskapets verksam­

hetsområde eller del därav tjur icke

må, vare sig kostnadsfritt eller mot

ersättning, användas till betäckning

av kor, som tillhöra annan än tju­

rens ägare, och ej heller, därest tju­

ren äges av två eller flera personer

samfällt, till betäckning av kor, som

tillhöra någon av dem enskilt, med

mindre tjuren med avseende på här­

stamning uppfyller de fordringar,

som i förordnandet angivas.

(Föreslagen lydelse)

§•

Kungl. Maj :t äger på framställning

av lantbruksnämnd förordna, att

inom nämndens område eller del

därav tjur icke må, vare sig kost­

nadsfritt eller mot ersättning, använ­

das till betäckning av kor, som till­

höra annan än tjurens ägare, och ej

heller, därest tjuren äges av två eller

flera personer samfällt, till betäck­

ning av kor, som tillhöra någon av

dem enskilt, med mindre tjuren med

avseende på härstamning uppfyller

de fordringar, som i förordnandet

angivas.

3

Förseelse mot föreskrifter, som

meddelats med stöd av denna för­

ordning, straffes med böter från och

med tio till och med tvåhundra kro­

nor. 4

§•

Den som bryter mot förordnande

som meddelats med stöd av 1 §, dö-

mes till böter, högst femhundra kro­

nor.

4 §•

För förseelse, som med husbondes

vetskap begås av hans husfolk eller

10

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

Förslag

till

Lag

angående ändring i lagen den 26 maj 1933 (nr 231) om utrotande av

berberis å viss mark

Härigenom förordnas, dels att 4 § lagen den 26 maj 1933 om utrotande

av berberis å viss mark skall upphöra att gälla, dels att 1, 2 och 3 §§ lagen1

skall erhålla ändrad lydelse på sätt

(Nuvarande lydelse)

1

Där förhållandena inom hushåll­

ningssällskaps område sådant på­

kalla, äger Kungl. Maj :t på fram­

ställning av hushållningssällskapet

förordna, att vanlig berberis (Ber­

beris vulgaris), däri inbegripet dess

varieteter, samt andra arter av för

svartrost (Puccinia graminis) mot­

taglig berberis skola inom hushåll­

ningssällskapets område utrotas.

Skyldighet att — —- -------------------

Förordnande, varom------------------

2

Utrotandet skall verkställas inom

tid, som angives i förordnandet. Ti­

den må sättas olika för skilda delar

av det område förordnandet avser.

Förekommer efter utgången av den

i förordnandet angivna tiden inom

området sådan art av berberis, varå

denna lag äger tillämpning, skola,

där ej Kungl. Maj :t efter framställ­

ning av hushållningssällskapet an-

norledes förordnat, åtgärder omedel­

bart vidtagas för utrotandet. Erinran

härom skall intagas i förordnandet.

3

Uraktlåter jordägare eller nyttjan-

derättshavare, som avses i 1 §, att

verkställa föreskriven utrotning av

berberis, straffes med böter från och

nedan anges.

(Föreslagen lydelse)

§•

Där förhållandena inom lantbruks­

nämnds område sådant påkalla, äger

Kungl. Maj :t på framställning av

lantbruksnämnden förordna, att van­

lig berberis (Berberis vulgaris), däri

inbegripet dess varieteter, samt and­

ra arter av för svartrost (Puccinia

graminis) mottaglig berberis skola

inom lantbruksnämndens område

utrotas.

----- - skälig ersättning.

----- - högre undervisningsanstalter.

§•

Utrotandet skall verkställas inom

tid, som angives i förordnandet. Ti­

den må sättas olika för skilda delar

av det område förordnandet avser.

Förekommer efter utgången av den

i förordnandet angivna tiden inom

området sådan art av berberis, varå

denna lag äger tillämpning, skola,

där ej Kungl. Maj :t efter framställ­

ning av lantbruksnämnden annorle-

des förordnat, åtgärder omedelbart

vidtagas för utrotandet. Erinran

härom skall intagas i förordnandet.

§•

Den som uraktlåter att fullgöra

skyldighet enligt 1 § andra stycket

att utrota berberis dömes till böter,

högst femhundra kronor. Rätten äger

1 Senaste lydelse av 1 och 2 §§ se 1944:112 samt av 3 och 4 §§ se 1950:39.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 11 och 13 §§ förordningen den 21 april 1961

(nr 77) med vissa bestämmelser om skydd mot flyghavre

Härigenom förordnas, att 11 och 13 §§ förordningen den 21 april 1961

med vissa bestämmelser om skydd mot flyghavre skall erhålla ändrad ly­

delse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

11

Där förhållandena inom hushåll­

ningssällskaps område sådant på­

kalla, äger Kungl. Maj :t på fram­

ställning av hushållningssällskapet

förordna att flyghavre inom områ­

det eller viss del därav skall be­

kämpas enligt en av sällskapet upp­

rättad och av Kungl. Maj :t eller,

efter Kungl. Maj :ts bemyndigande,

av lantbrulcsstyrelsen fastställd plan.

Skyldighet att--------------------- - -—• :

(Föreslagen lydelse)

§•

Där förhållandena inom lantbruks­

nämnds område sådant påkalla, äger

Kungl. Maj :t på framställning av

lantbruksnämnden förordna att flyg­

havre inom området eller viss del

därav skall bekämpas enligt en av

nämnden upprättad och av Kungl.

Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts be­

myndigande, av lantbrulcsstyrelsen

fastställd plan.

v nyttjanderätten.

13 §.

Uraktlåter jordägare eller nytt-

j anderättsinnehavare, som avses i

It §, att inom utsatt tid vidtaga

åtgärd som angives i bekämpnings-

plan, äger länsstyrelsen på framställ­

ning av hushållningssällskapet vid

vite förelägga den försumlige att

inom viss tid verkställa honom

åliggande åtgärder.

Efterkommes icke----------

Uraktlåter jordägare eller nytt-

j anderättsinnehavare, som avses i

It §, att inom utsatt tid vidtaga åt­

gärd som angives i bekämpnings-

plan, äger länsstyrelsen på framställ­

ning av lantbruksnämnden vid vite

förelägga den försumlige att inom

viss tid verkställa honom åliggande

åtgärder.

-------------------försumliges bekostnad.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1967.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 7 ⁴ år 1967

Förslag

till

Förordning

om upphävande av förordningen den 8 juni 1923 (nr 228) angående visst

villkor för statsbidrag åt hushållningssällskap

Härigenom förordnas, att förordningen den 8 juni 1923 angående visst

villkor för statsbidrag åt hushållningssällskap skall upphöra att gälla vid

utgången av juni 1967.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Anvisningar

till 32 §.

4. I vissa---------------- ------------- —

Är fråga om statlig tjänst, skall

den anvisade ersättningen icke upp­

tagas som intäkt av tjänsten, liksom

å andra sidan de kostnader, som sko­

la med ersättningen bestridas, ej få

avföras såsom utgift, även om ersätt­

ningen icke förslår till kostnadernas

gäldande. Vad nu sagts gäller för de

fall, då den anvisade ersättningen är

avsedd att täcka utgifterna i fråga.

Är ersättningen däremot endast av­

sedd att utgöra ett mindre bidrag till

kostnadernas bestridande, skall er­

sättningen i sin helhet upptagas så­

som intäkt, medan å andra sidan

kostnaderna få avdragas såsom ut­

gift, även i den mån de överskjuta

ersättningen. Vad nu sagts skall gäl­

la även i fråga om kommunal tjänst

och tjänst hos hushållningssällskap

eller skogsvårdsstyrelse så ock eljest

vid anställning hos offentlig institu­

tion, beträffande vilken förklaring

enligt 32 § 3 mom. andra stycket gäl­

ler.

I fråga

-enskild tjänst.

Är fråga om statlig tjänst, skall

den anvisade ersättningen icke upp­

tagas som intäkt av tjänsten, liksom

å andra sidan de kostnader, som sko­

la med ersättningen bestridas, ej få

avföras såsom utgift, även om ersätt­

ningen icke förslår till kostnadernas

gäldande. Vad nu sagts gäller för de

fall, då den anvisade ersättningen är

avsedd att täcka utgifterna i fråga.

Är ersättningen däremot endast av­

sedd att utgöra ett mindre bidrag till

kostnadernas bestridande, skall er­

sättningen i sin helhet upptagas så­

som intäkt, medan å andra sidan

kostnaderna få avdragas såsom ut­

gift, även i den mån de överskjuta

ersättningen. Vad nu sagts skall gäl­

la även i fråga om kommunal tjänst

och tjänst hos skogsvårdsstyrelse så

ock eljest vid anställning hos offent­

lig institution, beträffande vilken

förklaring enligt 32 § 3 mom. andra

stycket gäller.

till 33 §.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1968. Äldre bestämmelser gäller vid

1968 års taxering och vid eftertaxering för år 1968 eller tidigare år.

18

Kungl. Maj:ts proposition nr ⁷⁴ år 1967

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­

rådet på Stockholms slott den 17 mars 1967.

N ärvarande:

Statsråden

S^träng, A^ndersson, L^ange, K^ling, E^denman, J^ohansson,

H

olmqvist

, A

spling

, P

alme

, S

ven

-E

ric

N

ilsson

, L

undkvist

, G

ustafsson

,

G

eijer

, O

dhnoff

, W

ickman

.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, anmäler efter

gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om de nya

lantbruksnämndernas organisation, m. m. samt anför.

Inledning

Enligt principbeslut av 1965 års riksdag (prop. 100, JoU 17, rskr 256)

skall organisationen för jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering

ändras så att lantbruksnämndens och hushållningssällskapets uppgifter på

området förs samman i ett organ. Det nya regionalorganet skall vara stat­

lig myndighet och benämnas lantbruksnämnd. Hushållningssällskapen av­

ses bestå och ha till huvudsaklig uppgift att vara kontaktorgan mellan lant­

bruksnämnderna och näringsutövarna inom jordbruk och trädgårdsnäring.

Den nya organisationen beräknades kunna genomföras tidigast den 1 juli

1967.

Den närmare utformningen av de nya lantbruksnämndernas organisation

och vissa därmed sammanhängande frågor har utretts av 1965 års lant-

bruksorganisationsutredning1. Utredningen har den 8 augusti 1966 avläm­

nat betänkandet Lantbruksnämndernas nya organisation m. in. (SOU 1966:

49). Yttranden har avgetts av justitiekanslersämbetet, arbetsmarknadssty­

relsen, samtliga länsstyrelser, statskontoret, statistiska centralbyrån, riks­

revisionsverket (RRV), statens personalpensionsverk, skolöverstyrelsen, do­

mänstyrelsen, lantbruksstyrelsen, lantmäteristyrelsen, skogsstyrelsen, vete­

rinärstyrelsen, fiskeristyrelsen, byggnadsstyrelsen, statens naturvårds-

nämnd, statens jordbruksnämnd, styrelsen för statens växtskyddsanstalt,

styrelsen för statens lantbrukskemiska kontrollanstalt, styrelsen för lant-

brukshögskolan, jordbrukets upplysningsnämnd, styrelsen för statens cen­

trala frökontrollanstalt, statens veterinärmedicinska anstalt, trädgårdsnä-

1 Utredningsman överdirektören Hans Wetterhall.

20

I årets statsverksproposition (bil. 11 s. 12 och 165) har Kungl. Maj :t före­

slagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budget­

året 1967/68 beräkna

dels på driftbudgeten

a) till Lantbruksstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av 5 898 000 kr.,

b) till Lantbruksstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag av 1 133 000

kr.,

c) till Lantbruksnämnderna: Avlöningar ett förslagsanslag av 39 901 000

kr.,

d) till Lantbruksnämnderna: Omkostnader ett förslagsanslag av 10 850 000

kr.,

e) till Lantbruksnämnderna: Utrustning ett reservationsanslag av

1 000 000 kr.,

f) till Utbildningskurser för viss personal vid lantbruksorganisationen

ett förslagsanslag av 150 000 kr.,

g) till Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering m. m. ett förslags­

anslag av 2 950 000 kr.,

h) till Lantbrukshögskolan: Försöksverksamheten ett reservationsanslag

av 6 745 000 kr.,

dels på kapitalbudgeten under Fonden för förlag till statsverket

till Förskott för inköp av inventarier för lantbrukshögskolans försöks­

verksamhet ett investeringsanslag av 1 200 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr

74

år 1967

Lantbruksorganisationsutre dningens förslag

Huvuddragen i den nya lantbruksorganisationens verksamhet

Allmänt. Inledningsvis behandlar utredningen den allmänna u t-

vec k lingen inom jord- och skogsbruket. Sammanfattnings­

vis karakteriseras denna utveckling av minskade insatser av arbetskraft,

avspaltning av svagare jordbruksjord och högre kapacitetsutnyttjande av

de kvarstående produktionsresurserna. Detta sker genom storleksrationali-

sering och utnyttjande av modern teknik samt genom nya produktions­

former. En snabb och genomgripande strukturanpassning måste bygga på

ökad rörlighet av de till lantbruket knutna produktionsmedlen d. v. s. ar­

betskraft och jord, på effektiva finansieringsvägar, på företagareutbild­

ning samt rådgivning för att sprida nya rön.

I fråga om lantbruksnämndernas framtida huvuduppgifter och ställning

erinrar utredningen om 1965 års riksdagsbeslut. Enligt detta be­

slut skall de nya lantbruksnämndernas huvudsakliga uppgift vara att svara

för statens medverkan i jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering.

22

ning som möjligt. För lantbruksnämndernas arbete är det angeläget bl. a.

att rationaliseringsinsatserna kan avvägas mot bakgrunden av den sanno­

lika, mer långsiktiga prisnivån på jordbruksprodukter och produktions­

medel. Verkan av prispolitiska åtgärder bör därför studeras med särskilt

beaktande av sambandet prispolitik-strukturpolitik. Anknytningen till forsk­

ningen inom området blir angelägen. Ett vidgat samarbete bör komma till

stånd mellan lantbruksstyrelsen och lantbrukshögskolan i fråga om bl. a.

metodikstudier rörande kombination av resurser inom jordbruket, under­

sökningar rörande jordbrukets insatser av produktionsmedel och deras

utnyttjande samt undersökningar rörande lantbrukets effektiviseringsvä-

gar. Underlaget för den centrala verksamhetsplaneringen bör kunna er­

hållas från bl. a. utvecklingsplaneringen i länen samt genom speciella

studier och undersökningar. Inom ramen för planeringen bör statistik läg­

gas upp och bearbetas så att den såvitt möjligt belyser sambandet priser-

rationalisering. För att vinna arbetsbesparing och ökad säkerhet bör de

statistiska uppgifterna, prognoserna och behovsanalyserna systematiseras

och samordnas. En viktig uppgift för lantbruksstyrelsen blir att utveckla

och anvisa metodik för den översiktliga planeringen och lämna central

service till länen för statistisk bearbetning m. m.

De allmänna riktlinjerna för landet i dess helhet bör stegvis omsättas

till regionala riktlinjer för rationaliseringsverksamheten. Den centrala pla­

neringen bör därför även vara en allmän sammanhållande ram för den re­

gionala utvecklingsplaneringen och underlätta att centralt anpassa resur­

serna efter behovet i de olika länen.

Den regionala planeringen bör samordnas centralt och integreras i den

allmänna planering för lokalisering och samhällsutveckling m. m. som be­

drivs under länsstyrelsens överinseende. En angelägen uppgift blir härvid

att avväga markresurserna, bl. a. med hänsyn till att permanentbebyggelse,

vägar, fritidsbebyggelse etc. tar alltmer mark i anspråk. Därför behövs en

god samordning med bebyggelseplaneringen, fritidsplaneringen och natur-

vårdsplaneringen. En annan viktig uppgift vid den regionala planeringen

blir att belysa utvecklingsvägar för de enskilda företagen och utreda de eko­

nomiska förutsättningarna för olika företagsformer. Vidare erfordras över­

väganden beträffande omflyttningen av resurser mellan jordbruket och

andra näringar och mellan olika företag inom jordbruket. Andra viktiga

uppgifter blir att utarbeta vägledande riktlinjer för dispositionen av det

statliga finansieringsstödet, strukturrationaliseringen i skogsmark, inrikt­

ningen av den aktiva inköpsverksamheten, omfattningen av samlade insat­

ser för jord- och skogsbrukets rationalisering samt inriktningen av upplys­

nings- och rådgivningsverksamheten. Allmänt bör den regionala planeringen

syfta till att bilda underlag för diskussion av konkreta handlingsprogram

och forma ut sådana samt att ange utvecklingstendenser och anpassnings­

möjligheter som kan ingå i en allmän riksöverblick. Utrednings- och plane­

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

24

vederbörandes arbetsplats väljas så att han får tillgång till normal kontors-

service och ordnade, fortlöpande kontakter med lantbruksnämnden.

Rådgivningen bör, framhåller utredningen slutligen, bedrivas i nära kon­

takt med yrkesutövarnas organisationer samt berörda myndigheter och

forsknings- och försöksinstitutioner på lantbrukets och trädgårdsnäringens

områden. Den bör stå öppen för alla yrkesutövare och således inte begrän­

sas till sådana som behöver statligt ekonomiskt stöd för rationaliseringsåt-

gärder.

Vad gäller åtgärderna för strukturanpassning framhåller utred­

ningen inledningsvis att dessa innefattar såväl uppbyggnad av effektiva

företagsenheter som utflyttning av resurser från näringen, främst arbets­

kraft samt sådan jordbruks jord som inte lämpligen bör utnyttjas i det

framtida jordbruket. Verksamheten bör därför inriktas på att parallellt söka

lösa problemen för dem som stannar kvar i näringen och dem som av olika

skäl lämnar den. Utredningen betonar att arbetsuppgifterna på ifrågavaran­

de område — avvägning i frågor om markanvändning för olika ändamål,

markinköp och markförsäljning för uppbyggnad av effektiva företagsenhe­

ter, handhavandet av det statliga stödet vid strukturrationaliseringen, pröv­

ning av ärenden enligt jordförvärvslagen samt rörelsestimulerande medel på

arbetsmarknaden — växer genom den aktuella utvecklingen och vidgas en­

ligt jordbruksutredningens förslag. Sålunda krävs betydligt ökade insatser

för markanskaffningen till uppbyggnad av rationella enheter. I fråga om

verksamheten för strukturförbättring i skogsmark anser utredningen att nu­

varande skogligt utbildad personal i stort sett bör föras över till den nya

organisationen. I avvaktan på skogspolitiska utredningens förslag i fråga

om skogsvårdsstyrelsernas framtida organisation bör gälla att service från

utomstående skogliga organ anlitas så långt detta lämpligen kan ske. Nämn­

derna bör emellertid utrustas med skoglig personal i den utsträckning som

erfordras för att tillgodose det löpande arbetet med strukturrationalise­

ringen.

I fråga om lantbruksnämndernas projekterings- och service­

verksamhet föreslår utredningen att beställningsverksamheten avvägs

efter följande grunder. I princip bör servicebehovet tillgodoses genom den

verksamhet som bedrivs inom den privata sektorn av näringsutövarnas egna

organisationer och av andra företag. Lantbruksnämnderna bör emellertid

tillhandahålla sådan service som är angelägen för rationaliseringsverksam-

heten och som inte nu kan väntas bli tillräckligt tillgodosedd utan de stat­

liga insatserna. Lantbruksorganisationen skall sålunda inte eftersträva nå­

gon ensamrätt eller prioritet till serviceverksamhet inom visst område utan

verksamheten bör bedrivas i konkurrens på lika villkor. En allmän för­

utsättning bör vara att staten avvecklar verksamheten i den mån närings­

livet är berett att självt ombesörja den i fortsättningen. Servicen bör i prin­

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

26

Kungl. Maj:ts proposition nr ⁷⁴ år i967

angelägna försök utanför riksprogrammet kan genomföras. Utredningen

förutsätter att nämnderna i viss utsträckning skall biträda också andra

statliga forskningsinstitutioner, bl. a. statens växtskyddsanstalt, med för­

sök.

Utredningen understryker vikten av att ledningen av försöksverksam­

heten vid lantbrukshögskolan och den ledning av rådgivningsverksamheten

som ankommer på lantbruksstyrelsen nära knyts samman. Lantbrukssty-

relsen bör därför vara representerad inom varje sektion av lantbrukshög-

skolans försökslcollegium. Lantbruksnämnderna bör vara representerade i

distriktsförsöksnämnderna på liknande sätt som nu är fallet beträf­

fande hushållningssällskapen. Vid varje lantbruksnämnd bör bildas en sär­

skild rådgivande arbetsgrupp för försöksverksamhet. I arbetsgruppen bör

ingå representanter för yrkesutövarna. Sådan arbetsgrupp kan lämpligen

knytas till produktionsdelegation.

Enligt utredningens mening bör lantbruksnämnderna tillhandahålla den

personal som erfordras för att genomföra de försök som beställs av lant­

brukshögskolan och skaffa lämpliga försöksvärdar och försöksfält. Nämn­

derna bör även tillhandahålla försöksutrustningen. Inköpen bör ske efter

anvisningar från lantbrukshögskolan.

Den närmaste lokala ledningen av försöksverksamheten bör enligt utred­

ningen handhas av en konsulent. Den fältarbetande personalen bör liksom

nu organiseras i försökspatruller. Utredningen räknar med att ca 50 så­

dana patruller erfordras. Patrullerna bör placeras centralt inom verksam­

hetsområdet och försöken bör såvitt möjligt koncentreras till speciella för-

söksgårdar eller försöksplatser med särskilda försöksfält inom bestående

jordbruksbygder. Försöken bör handhas av en av de fast anställda assi­

stenterna på växtodlingsområdet med särskilt anlitade biträden. I den

mån det finns flera patruller inom ett län bör assistenten ha överinseendet

över patrullernas arbete. Behovet av förmän och övrig personal vid patrul­

lerna bör fyllas genom tillfälligt anställda. I län med mer omfattande för­

söksverksamhet bör assistenten ha en försökstekniker till förfogande. Om

den senare kan utnyttjas för mera kvalificerade arbetsuppgifter såsom

markkarteringsuppgifter, ritarbeten in. in. bör vederbörande årsanställas.

Kostnaderna för personalen i försökspatrullerna samt för intrångsersätt-

ningar till lantbrukare vilkas gårdar utnyttjas som demonstrationsgårdar

bör enligt utredningen täckas genom att lantbrukshögskolan betalar ersätt­

ning härför till lantbruksorganisationen. För inköp av försöksutrustning

bör särskilda medel ställas till förfogande, lämpligen via lantbrukshög-

skolans försöksanslag. Kostnaden härför beräknas av utredningen till minst

4 350 000 kr.

För att tillgodose de nya lantbruksnämndernas behov av olika medel för

demonstrationsverksamhet, bl. a. demonstrationsodlingar för att belysa

olika rationaliseringsåtgärders effekt vid enskilda lantbruk, bör särskilda

Kungl. Mcij:ts proposition nr

74

år 1967

27

medel ställas till lantbruksstyrelsens förfogande. Kostnaden för denna

verksamhet kan beräknas till 75 000 kr.

Enligt utredningens mening bör hushållningssällskapen skörda försöken

under hösten 1967. I den mån personal övergått till de nya lantbruksnämn­

derna från den 1 juli 1967 bör hushållningssällskapen i tillräcklig utsträck­

ning kunna disponera personalen för att fullfölja försöksåtagandena. Ut­

läggningen av de försök som lantbrukshögskolan beställer bör däremot

ske i lantbruksnämndens regi hösten 1967.

Med beaktande av den strukturförändring som på senare år skett inom

animalieproduktionen och producentsammanslutningarna på detta område

har utredningen funnit starka skäl föreligga att administrationen och led­

ningen av husdj urskontrollen och stam bokföringen i

ökad omfattning övertas av näringsutövarna själva. Staten bör endast be­

hålla en övervakande funktion och för det ändamålet ha viss insyn i verk­

samheten. I fråga om övriga arbetsuppgifter inom växtod­

lings- och husdj ursområdet föreslår utredningen att vissa i

olika författningar reglerade kontrolluppgifter m. m. flyttas över från hus­

hållningssällskapen till lantbruksnämnderna samt att bestämmelserna änd­

ras i enlighet därmed.

Det allmännas insatser för att främja utvecklingen av den yrkes­

mässiga trädgårdsnäringen bör enligt utredningen inordnas i

de nya lantbruksnämndernas verksamhet. Arbetsuppgifterna bör, liksom

nu gäller för hushållningssällskapens trädgårdskonsulenter, huvudsakligen

omfatta rådgivning, projektering av vissa anläggningar samt handläggning

av ärenden rörande finansieringsstöd. Den s. k. allmänna trädgårdsrådgiv-

ningen, d. v. s. den som avser mer amatörmässig trädgårdsskötsel samt

projektering av hemträdgårdar och parkanläggningar in. m., faller däremot

i det väsentliga utanför de nya lantbruksnämndernas verksamhetsfält. En­

ligt vad utredningen erfarit avser flera hushållningssällskap att fortsätta

sin verksamhet på detta område.

Lantbruksnämndernas personalbehov för ifrågavarande uppgifter beräk­

nar utredningen till samma antal (25) konsulenter som nu finns hos säll­

skapen jämte tio nya assisstenter. Härvid förutsätter utredningen att det

även i fortsättningen skall finnas två rådgivningscentraler i Malmö resp.

Stockholm. För dessa erfordras tio specialiserade konsulenter och fem av

de nya assistenterna. Övriga konsulenter och assistenter bör utplaceras i

olika län enligt lantbruksstyrelsens bestämmande. Utredningen föreslår vi­

dare att den arbetsenhet som inom lantbruksstyrelsen handhar uppgifter

på trädgårdsnäringens område förstärks med en kvalificerad befattnings­

havare.

Utredningen har även behandlat vissa frågor rörande jordbrukssta­

tistik. Härvid redogör utredningen för förslaget om obligatorisk skör-

28

deskadeanmälan och uppgiftsinsamlingen till jordbruksräkningarna och

jordbruksinventeringarna. Lantbruksnämndernas personalbehov för hithö­

rande uppgifter beräknas till tolv assisstenter och tio biträden. Med hän­

syn till att granskningsuppgifterna för lantbruksnämndernas del väntas bli

väsentligt mer omfattande vid uppläggningen av det nya systemet än i fort­

sättningen beräknas dock personalbehovet för startåret till 23 assistenter

och 31 biträden. Även andra året väntas arbetet vid nämnderna bli större.

Merkostnaden bar uppskattats till ca 100 000 kr. Den personal som inom

lantbruksnämnderna skall utföra granskningsarbeten m. m. bör enligt lant-

bruksorganisationsutredningens mening föras upp på lantbruksnämnder­

nas personalstat. På grund av arbetets art bör kostnaderna hänföras till an­

slaget Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd.

Den nuvarande utformningen av det lokala arbetet med skördeuppskatt-

ningarna bör enligt utredningens mening behållas. Arbetet bör föras över

från hushållningssällskapen till de nya nämnderna. Provyteledarna bör tas

upp på nämndernas personalstat. Medel till ändamålet bör anvisas under

anslaget Kostnader i samband med permanent skördeskadeskydd. Vidare

förordar utredningen att de uppgifter som f. n. åligger hushållningssällska­

pen vad gäller årsväxtrapporteringen, betäckningsstatistiken för suggor

och statistiken över lantarbetarnas löner förs över till lantbruksnämnderna.

1 fråga om fiskestatistiken erinrar utredningen om att denna f. n. övervägs

av en arbetsgrupp inom statistiska centralbyrån. Tills vidare bör lantbruks­

nämnderna överta hushållningssällskapens roll som lokalorgan för insam­

ling av sådan statistik.

Utredningen har i sammanhanget närmare utvecklat jordbruksutred-

ningens förslag beträffande ett officiellt företagsregister över jord-

och skogsbruk. Utredningen lämnar vissa kompletterande synpunkter till

förslaget och föreslår att frågan om registrets innehåll, insamlingsrutiner

m. in. närmare utreds. Detta bör lämpligen göras av lantbruksstyrelsen,

statistiska centralbyrån och jordbruksnämnden gemensamt genom en sär­

skild arbetsgrupp. I anslutning härtill framhåller utredningen att registret

bör läggas upp redan under år 1967 om det skall kunna användas bl. a.

som utgångspunkt för bedömningen av verkningarna av den nya jordbruks­

politiken. I

I fråga om veterinär verksamhet erinrar utredningen om att

veterinärväsendeutredningen har i uppdrag att göra en översyn av den

veterinära fältorganisationen. Uppdraget omfattar även den veterinära verk­

samhet som hushållningssällskapen nu driver. Med hänsyn härtill har lant-

bruksorganisationsutredningen inte närmare behandlat frågan om någon

del av denna verksamhet provisoriskt bör inordnas i lantbruksnämnderna.

För sin del finner utredningen det emellertid erforderligt att lantbruks­

nämnderna bl. a. vid projektering av byggnader och planläggning av driften

har tillgång till erforderlig veterinärmedicinsk expertis. Utredningen anser

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

30

Kungl. Maj. ts proposition nr

74

år 1967

vara huvudman. Enligt lantbruksorganisationsutredningens mening torde

hemkonsulenternas insatser i fråga om lantbruksföretag främst komma att

bestå i att lämna upplysning till jordbrukshushållen liksom till andra hus­

håll i syfte att främja hushållsarbetets rationalisering. I övrigt kommer de­

ras medverkan huvudsakligen att behövas vid överväganden om att bäst

utnyttja familjens arbetskraft. Behovet av medverkan från hemkonsulen­

terna i lantbruksnämndernas arbete bör enligt utredningens mening kunna

tillgodoses genom överenskommelser om samarbete. Skulle frågan om det

framtida huvudmannaskapet för hemkonsulenterna inte avgöras före den

1 juli 1967 bör dock dessa tills vidare inordnas i nämnderna. De icke perso-

nalförtecknade konsulenterna bör kunna anställas på i princip oförändrade

villkor. Vid eventuellt uppkommande vakans bör sådan tjänst inte få åter­

besättas utan Kungl. Maj :ts medgivande.

Hem slöjds verksam heten bör enligt utredningen — som er­

inrar om att det statliga stödet till hemslöjden f. n. utreds av hemslöjdsut-

redningen — inte tillhöra lantbruksnämndernas arbetsuppgifter. Utredning­

en har vidare inte funnit anledning föreligga att infoga de lokala lant-

brukskemiska stationerna i den nya lantbruksorganisationen.

Lantbruksnämnderna bör fylla sitt behov av analyser såväl vid markkar-

tering som i andra sammanhang genom beställning hos de institutioner som

bedriver sådan analysverksamhet. Några särskilda bestämmelser härom

behöver inte utformas i förevarande sammanhang. Likaså har enligt utred­

ningen något skäl inte framkommit för att föra över verksamheten vid d e

lokala frö kontrollanstalterna till lantbruksnämnderna.

Lantbruksnämndernas organisation m. m.

Organisationen. Utredningen erinrar inledningsvis om 1965 års riks­

dagsbeslut i ämnet. Enligt detta skall i fråga om lantbruksnämnder­

nas organisation gälla i huvudsak följande. Lantbruksnämnden skall bestå

av nio ledamöter. Av dessa skall Kungl. Maj :t utse ordförande och tre andra

ledamöter samt landstinget fyra ledamöter. Organets chef skall ingå som

självskriven ledamot. Landshövdingen i länet skall i regel utses till ordfö­

rande. För att tillgodose behovet av samordning vid nämndens behandling

av frågor som berör annan länsmyndighets verksamhet skall representant

för den andra myndigheten beredas tillfälle att delta i överläggningarna.

Nämnden in pleno skall huvudsakligen dra upp de närmare riktlinjerna för

nämndens verksamhet, besluta i frågor av principiell natur samt avgöra

andra viktiga ärenden. Beslut i övriga ärenden skall fattas av delegationer.

Rutinärenden skall kunna delegeras till tjänstemän. Vid varje lantbruks­

nämnd skall finnas en delegation för ärenden rörande strukturrationalise­

ring. Strukturdelegationen skall bestå av sex ledamöter, nämligen tre lelc-

mannaledamöter, överlantmätaren, länsjägmästaren och organets chef.

31

Vidare skall i regel finnas en jordbruks- och en utbildningsdelegation. Där­

utöver skall vid behov kunna inrättas ytterligare delegationer, t. ex. i vissa

län för frågor rörande trädgårdnäringen. Lantbruksnämnderna skall ha

ortsombud.

Med beaktande av riksdagsbeslutet föreslår utredningen att lantbruks­

nämnden organiseras enligt plan som återges på s. 32.

Utredningen utvecklar förslaget på i huvudsak följande sätt.

Ledamöterna i lantbruksnämnden bör förordnas för en tid av fyra år.

För envar av de icke självskrivna ledamöterna bör utses en suppleant.

Lantbruksnämnden bör inom sig utse vice ordförande. För att nämnden

in pleno skall vara beslutför bör minst sex ledamöter delta i besluten.

Nämnden bör i betydande utsträckning arbeta i delegationer. An­

talet delegationer och fördelningen av ärendena mellan dem bör kunna in­

om vissa gränser anpassas efter förutsättningarna i olika län. I de större

länen bör finnas tre delegationer: en för strukturfrågor, en för investe-

ringsfrågor och en för produktionsfrågor. I flertalet övriga län bör det med

hänsyn till verksamhetens mer begränsade volym eller inriktning vara

lämpligt med två delegationer. Å andra sidan kan det i undantagsfall med

hänsyn till ärendenas art vara motiverat att utöka antalet delegationer för

särskilda ändamål, t. ex. i Stockholms och Malmöhus län för ärenden rö­

rande trädgårdsfrågor. Ytterligare permanent delegation bör därför kun­

na inrättas efter medgivande av lantbruksstyrelsen.

Följande huvudsakliga arbetsfördelning bör gälla där tre delegationer

inrättas.

Strukturdelegationen bör normalt avgöra de enskilda ärenden som

avser individualplanering, tillämpning av förvärvslagstiftning, markan-

vändningsfrågor, köp och försäljning av egendom för rationaliseringsända-

mål och övriga strukturfrågor inberäknat det statliga ekonomiska stödet

till yttre rationalisering. Inom delegationen bör vidare behandlas frågor

rörande omställning av jordbrukets arbetskraft och frågor rörande jord­

brukets bostäder. Delegationen bör även ha att förbereda eller besluta i

ärenden rörande översiktlig planering, principfrågor rörande större rationa-

liseringsprojekt in. m.

Investeringsdelegationen bör handlägga frågor om ekonomiskt stöd till

byggnader och markanläggningar, om jordförvärvslån och driftslån samt

om projektering av tekniska anläggningar (byggnader, maskiner, dikning

etc.), om sistnämnda frågor inte skall handläggas inom produktionsdelega-

tionen.

Produktionsdelegationen bör bereda eller besluta i frågor rörande utbild­

ning och rådgivning inkl. planläggning av grupprådgivning i kursform. I

övrigt bör delegationen besluta i sådana jordbruksfrågor som inte handläggs

av annan delegation, bl. a. frågor rörande kontrollverksamheten, försöks­

verksamheten, skördeskadeskyddet och skördeskadeuppskattningen. I vissa

Kungl. Maj.ts proposition nr

7

4 år 1967

32

Kungl. Maj.ts proposition nr 74 år 1967

Investerings-

delegation

Särskild

delegation

Produktions-

delegation

Struktur­

delegation

1 + 4 av Kungl. Maj:t

4 av landstinget

Nämnd

Kan inrättas

Programnämnd

Samrådsgrupp för

planering

Samrådsgrupp för

trädgårdsfrågor

Investerings-

avdelning

Stabsorgan

Chef

Administrativ

avdelning (Kansli)

Produktions­

avdelning

Struktur-

avdelning

fall bör tekniska projekteringsfrågor behandlas inom delegationen. Vidare

bör ärenden rörande trädgårdsnäringen handläggas i denna delegation.

I nämnder med endast två delegationer bör investeringsfrågorna i all­

mänhet avgöras i strukturdelegationen.

I fråga om delegationernas sammansättning hänvisar utredningen vad

gäller strukturdelegationen till riksdagens beslut. Då strukturdelegationen

handlägger ärenden som har betydelse för arbetet inom andra länsmyndig­

heter, såsom länsstyrelse, länsarbetsnämnd och länsbostadsnämnd, bör vid

behov dessa myndigheter vara representerade vid delegationens samman­

träden. För att delegationen skall anses beslutför bör gälla, att fyra leda­

möter varav minst två lekmän deltar i beslutet. Produktionsdelegationen

och investeringsdelegationen bör enligt utredningens mening bestå av tre

lekmannaledamöter, organets chefstjänsteman samt vederbörande avdel­

ningschef. För att säkerställa samordning mellan bedömningar rörande in-

vesteringsfrågor, strukturfrågor och frågor rörande rådgivning och projek­

tering bör investeringsdelegationen innehålla minst en lekmannaledamot ur

vardera strukturdelegationen och produktionsdelegationen. För att produk­

tionsdelegationen och investeringsdelegationen skall vara beslutföra bör

gälla att tre ledamöter, varav två lekmän, deltar i beslutet.

33

För att trygga kontakten mellan lantbruksnämnd och företrädare för

skilda intressen vid överväganden i vissa frågor, speciellt sådana som av­

ser riktlinjer för verksamheten, bör bl. a. särskilda sa m rådsgrupper

kunna inrättas. Detta gäller bl. a. uppläggningen av kursverksamheten där

det liksom nu bör finnas en programnämnd. Den översiktliga planeringen

bör ske i intim kontakt med företrädare för länsstyrelse, lantmäteri, läns­

arbetsnämnd, länsbostadsnämnd, naturvårdsorgan, skogsvårdsstyrelse och

domänverket. Ett forum för överläggningar med näringslivet bör organi­

seras som en rådgivande grupp. För frågor rörande försöksverksamheten

bör produktionsdelegationen kunna med sig adjungera behövlig expertis

inom området. Motsvarande kan gälla t. ex. beträffande växtodlings-, hus­

djurs- och trädgårdsområdet. Or t sombuden kommer i fortsättningen

liksom hittills att fylla eu väsentlig uppgift för kontakten mellan lantbruks­

nämnden och näringsutövarna. Någon särskild formell ordning för utse­

ende av ortsombud anser utredningen inte bör föreskrivas. Det får ankom­

ma på lantbruksnämnden att ta erforderliga kontakter innan nämnden ut­

ser ortsombud. Det förutsätts att nämnden därvid rådgör med bl. a. kom­

munalnämnden.

I fråga om arbetsfördelningen på avdelningar bör gälla att nämn­

derna skall kunna — med bibehållande av indelningen i huvudsak — vidta

de ändringar som kan motiveras av lokala förhållanden, personaltillgång,

arbetsbelastning o. s. v. I de större länen bör finnas en administrativ avdel­

ning samt tre fackavdelningar, nämligen en för strukturfrågor, en för pro­

duktionsfrågor och eu för investeringsfrågor. I andra län bör verksamheten

kunna bedrivas på en administrativ avdelning och två fackavdelningar. Vi­

dare behövs ett stabsorgan till ledningens direkta förfogande.

Vid arbetets fördelning bör i huvudsak följande gälla.

Stabsorganet bör ha till uppgift att stå till chefstjänstemannens förfo­

gande i hans arbete för långsiktiga handlingsprogram samt för att sam­

ordna arbetet i olika verksamhetsgrenar och biträda de olika avdelningar­

na med informationer och material samt med sakkunskap enligt chefs­

tjänstemannens bestämmande. Särskild personal bör avdelas till förfogande

för ledningen för stabsorganet.

Strukturavdelningen, investeringsavdelningen resp. produktionsavdel­

ningen skall närmare handlägga de ärenden, som i det föregående angetts

ankomma på strukturdelegationen, investeringsdelegationen resp. produk-

lionsdelegationen.

1 nämnd som har två fackavdelningar bör investeringsfrågorna föras till

strukturavdelningen, medan den företagsekonomiska rådgivningen och den

tekniska projekteringen bör tillkomma produktionsavdelningen.

Administrativa avdelningen bör ha att handlägga ärenden rörande per­

sonal, organisations- och kamerala frågor samt frågor i övrigt av övervä­

gande administrativ natur. Fn viktig uppgift blir att lämna biträde vid be-

2 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 74

Kungl. Maj.ts proposition nr

74

år 1967

34

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

redning av ärenden rörande lån och bidrag samt köp, försäljning och för­

valtning av fastigheter och verkställa nämndens beslut i sådana ärenden

samt fullgöra vad som ankommer på nämnden i avseende på inskrivnings-

och deklarationsåtgärder m. m. Inom avdelningen bör vidare ombesörjas

huvuddelen av serviceuppgifter på kontorsområdet, t. ex. maskinskriv­

nings-, rälcne- och ritarbeten, registrering, expediering m. m.

Arbetsformer. I fråga om beslutsfunktioner inom lantbruksnämnderna

utgår utredningen från 1965 års riksdagsbeslut att nämnden i plenum hu­

vudsakligen bör dra upp de närmare riktlinjerna för nämndens verksamhet

och besluta i frågor av principiell natur och andra ärenden av större vikt.

Beslut i övriga frågor bör på grundval av tillämpad praxis i största möjliga

utsträckning fattas av delegation eller tjänsteman på nämndens vägnar.

Utredningen finner det inte påkallat att närmare reglera beslutsfördelning­

en mellan nämnden in pleno och delegation.

Beträffande frågan om delegering av beslutanderätt anför utredningen

närmare bl. a. att det liksom nu bör gälla att lantbruksnämnden äger över­

lämna till ordföranden, organets chefstjänsteman eller annan tjänsteman

att avgöra ärenden eller grupper av ärenden som inte är av beskaffenhet

att böra prövas av lantbruksnämnden i plenum eller i delegation. Den­

na möjlighet bör enligt utredningens mening användas i ökad utsträck­

ning.

Samordning med andra myndigheter m. fl. För att trygga en nödvändig

samordning med länsstyrelsen bör enligt utredningens mening Kungl. Maj :t

liksom hittills utse länets landshövding till ordförande i lantbruksnämn­

den. Därutöver bör eu företrädare för länsstyrelsen, närmast från dess pla-

neringsavdelning, beredas tillfälle att närvara vid nämndens och struktur­

delegationens sammanträde och delta i överläggningarna. Nämndens chefs­

tjänsteman bör alltid kallas till sammanträden med länsstyrelsens plane-

ringsråd liksom till s. k. länsråd och sammanträden med naturvårdsråden.

Några ytterligare fasta former för samarbetet mellan lantbruksnämnd och

länsstyrelse erfordras knappast nu. Närmare bestämmelser härom bör över­

vägas vid behandlingen av länsförvaltningsutredningens förslag.

Samrådsförfarandet mellan lantbruksnämnden och länsarbetsnämnden

bör organiseras så att eu gemensam planering för olika åtgärder kommer

till stånd och en smidig och tillräckligt effektiv kontakt etableras för de

enskilda ärendenas handläggning. Länsarbetsdirektören eller ersättare för

honom bör kallas till nämndens och strukturdelegationens sammanträden

då frågor av intresse för länsarbetsnämnden behandlas. Vidare har lant­

bruksnämnden en företrädare i de särskilda samarbetsgrupper som läns­

arbetsnämnderna i flertalet län knutit till sig för att främst följa den ar-

betsmarknadsmässiga utvecklingen inom jordbruket och sprida informa­

36

gor och därmed sammanhängande lokaliseringsspörsmål. De riktlinjer som

utformas t. ex. för investeringsinsatser och omställningsstöd är likaså av

klart intresse för kommunerna. Utredningen anser angeläget, att samar­

betet med primärkommunerna i sådana frågor av större vikt sker genom

att lantbruksnämnden tar upp direkta överläggningar med företrädare lör

vederbörande kommunala myndigheter.

Sammanförande av lantbruksnämnderna i Älvsborgs län. Utredningen har

inte funnit tillräckliga skäl föreligga att vid omorganisationen inrätta

två lantbruksnämnder i Älvsborgs län. Med hänsyn härtill föreslår utred­

ningen att fr. o. m. den 1 juli 1967 en lantbruksnämnd inrättas i nämnda

län med hela länet som verksamhetsfält. Denna bör ha Vänersborg som

kansliort. På grund av bl. a. alt en ändrad länsindelning kan bli aktuell

relativt snart bör en avdelning av nämnden tills vidare vara förlagd till

Borås. Det bör ankomma på lantbruksstyrelsen att i samråd med den nya

lantbruksnämnden närmare precisera Boråsavdelningens verksamhetsområ­

de och arbetssätt. Den bör vara uppbyggd så att den södra länsdelens behov

av insatser på det arbetsfält som den nya nämnden övertar från den nu­

varande lantbruksnämnden i Borås och hushållningssällskapet där blir väl

tillgodosett. Den nya lantbruksnämnden bör sammansättas så att de båda

nuvarande länsdelarna blir representerade. För handläggningen av vissa

löpande ärenden som inte ankommer på strukturdelegationen bör eventuellt

inrättas en särskild delegation för södra länsdelen.

Personalbehov. Utredningen framhåller inledningsvis att viktiga arbets­

uppgifter nu släpar efter och att initiativverksamhet hämmas av att perso­

nalresurserna blivit otillräckliga. Bl. a. är så fallet med rådgivningen, mark­

inköpsverksamheten och servicen med företagsekonomisk kalkylering.

Det krävs, såsom också jordbruksutredningen framhållit, betydligt ökade

insatser från staten för att förverkliga det av jordbruksutredningen av­

sedda målet för rationaliseringsverksamheten. Å andra sidan har utredning­

en understrukit att ökad effekt kan nås om möjligheterna till arbetsratio-

nalisering tillvaratas i nära anslutning till omorganisationen. Arbetsupp­

gifter bör i ökad omfattning dels föras över från högre utbildade befatt­

ningshavare till assistentpersonal och dels flyttas över från fältarbetande

befattningshavare till kanslipersonal. En förutsättning härför är dels att

assistentpersonalen får ett tillskott och bereds tillfälle, bl. a. genom fort­

bildning, att ytterligare kvalificera sig, dels att nämnderna får fler mellan-

gradstjänster bl. a. på kanslist- och kansliskrivarnivå. Utredningen utgår

från att befintlig personal vid omorganisationen skall flyttas över från en

del avtagande arbetsuppgifter till växande eller nya sådana, och likaså från

att en viss omgruppering av personalresurser mellan de olika länen skall

Kungl. Maj.ts proposition nr

74

år 1967

38

högskoleutbildade. Härav kan förslagsvis 25 vara rekryteringstjänster. Be­

hovet av assistenter med agrar utbildning har bedömts till 93. För skogliga

arbetsuppgifter har beräknats 5 jägmästare samt dessutom 57 med annan

skoglig utbildning än jägmästarexamen.

Inom produktionsavdelning bör förutom chefen finnas dels

högskoleutbildade specialister på växtodlings- och trädgårdsfrågor samt

husdjursfrågor och dels assistentpersonal.

Sammanlagt erfordras vid produktionsavdelningarna 65 högskoleutbilda­

de befattningshavare — av vilka tjänster ca 15 bör vara rekryteringstjänster

— 89 assistenter inom växtodlingsområdet varav 24 för skördeskadeupp-

skattningen, 40 assistenter inom husdj ursområdet samt 25 konsulenter och

10 assistenter för trädgårdsfrågor.

I län där investeringsfrågor och företagsekonomisk rådgivning skall ingå

i en speciell investeringsavdelning bör vid avdelningen finnas

chef, högskoleutbildad personal för företagsekonomisk kalkylering, mark-

anläggningsfrågor samt byggnads- och mekaniseringsfrågor och assistent­

personal med lägre utbildning.

För uppgifter med företagsekonomisk rådgivning och statligt ekonomiskt

stöd erfordras inom investeringsavdelningarna 64 högskoleutbildade, varav

13 i rekryteringstjänst, samt 88 assistenter. För projekteringsverksamheten

i fråga om markanläggningar behövs 45 ingenjörer och 58 assistenter. Inom

mekaniseringsområdet erfordras 24 högskoleutbildade befattningshavare.

För rådgivning och projektering inom byggnadsområdet behövs 22 konsu­

lenter och 9 ingenjörer. För mekaniserings- och byggnadsområdena gemen­

samt krävs vidare 21 assistenter. Härutöver föreslår utredningen att inom

lantbruksorganisationen även i fortsättningen skall finnas sex lantbruks-

ingenjörer med regional placering.

I ledningen för administrativ avdelning bör stå en chef som

vid sin sida bör ha minst en, vid de större lantbruksnämnderna två kvalifi­

cerade medarbetare med huvudsakliga arbetsuppgifter avseende personal-

och kamrerarfunktioner resp. fastighetsärenden. Till dessa bör finnas med­

hjälpare i mån av behov.

Behovet av administrativ personal vid de nya lantbruksnämnderna be­

räknas till sammanlagt 576 befattningshavare, nämligen 24 avdelningsche­

fer, 35 befattningshavare närmast under avdelningschefen, 34 kanslister, 59

mera kvalificerade biträden (kansliskrivare eller högre), 400 övriga biträ­

den (varav 68 kartritningsbiträden) samt 24 expeditionsvakter. Därjämte

bör liksom f. n. möjligheter finnas att vid behov anställa administrativ per­

sonal mera tillfälligt. Relationen mellan det föreslagna antalet fältarbetande

och administrativ personal blir i genomsnitt 3: 2.

Det totala behovet av personal i de nya lantbruksnämn­

derna uppskattas således av utredningen till 1 438 befattningshavare, var­

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

40

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

Den personella utbyggnaden av lantbruksnämnderna under åren 1967168, 1968/69

och 1969/70 i jämförelse med faktiska personalläget vid lantbruksnämnder och hus­

hållningssällskap i mars 1966

Tjänst (grupp)

Antal mars 1966

Föreslå-

+

Föreslaget antal

Ln

Hs

Totalt

get ant.

totalt

budgetåren

1967/ 1968/ 1969/

68

69

70

Chef ....................................

25

25

50

24

— 26

24

24

24

Fackavdelningar och stabsorgan

Högskoleutbildade bef. h.

(utom nedanst. spec.) ....

98

104

202

246

+ 44

227

236

246

Trädgårdskonsulent ...........

25

25

25

25

25

25

Jägmästare .........................

3

3

5

+

21

4

5

5

Byggnadskonsulent.............

23

23

22

—

i

22

22

22

Ingenjör (torrläggn.) .........

66

66

45

— 21

55

50

45

»

(byggnads) ..........

2

2

9

+

7

9

9

9

Assistent (skogl. inkl. skogl.

ass.) ................................

Assistent (agrar utom skör-

45

45

57

+ 12

50

54

57

deuppsk.)........................

131

176

307

368

61

332

353

368

Assistent (trädg.).................

Assistent (agrar skörde-

10 (+ 18)2

10 (+ 18) 2 10

10

10

10

uppsk.)............................

25

25

24

—

1

24

24

24

Assistent (byggn. o. maskin)

9

8

17

21

+

4

19

21

21

377

348

725

832

+ 1073

777

809

832

Hemkonsulent.....................

38

38

38

38

38

38

Fiskerikonsulent.................

38

38

38

38

38

38

Assistent (fiskeri).................

3

3

3

3

3

3

79

79

79

79

79

79

Lantbruksingenjör

(lantbruksstyr.) .............

6

6

6

6

6

6

Administrativa avdelningen

Avdelningschef.....................

25

25

50

24

26

24

24

24

Närm. avd.chefen .............

35

+ 35

30

33

35

Kanslist ............................

5

3

8

34

+ 26

24

29

34

Mera kval. bitr. (kosk, kask)

25

9

34

59

+ 25

47

53

59

Övr. biträden .....................

261

164

425

400

— 25

400

400

400

Exp.vakt............................

9

8

17

24

4*

7

24

24

24

325

209

534

576

+

42

549

563

576

Totalt

733

661

1 394

1 517

+ 123

1 435

1 481

1 517

1 En av tjänsterna avlönas från styrelsens anslag. Av de fem regionalt placerade tjänsterna

avlönas tre från styrelsens anslag och två från nämndernas anslag.

2 Personal knuten till sådan projekteringsverksamhet som inte kommer att ingå i de nya lant­

bruksnämndernas arbetsuppgifter.

2 En av de nytillkommande tjänsterna avlönas på lantbruksstyrelsens anslag.

att personalen under budgetåret 1967/68 ökas med 25 fältarbetande och

15 administrativa befattningshavare. Motsvarande tal för de båda följande

budgetåren anges till 32 och 14 resp. 23 och 13.

Utredningen framhåller slutligen, att personalstyrkan beräknats med

42

Organisationen. Utredningen föreslår, att lantbrnksstyrelsen organiseras

enligt följande plan.

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

Överdirektör

Arbetsgrupp

för rådgiv-

ningsfrågor

Arbetsgrupp

för översikt­

lig planering

Jordbruks-

| ekonomisk I

. byrå

Under-

| visnings-

byrå

Admi­

nistrativ

byrå

Struk­

turbyrå

Lant-

bruks-

byrå

djurs-

Hus-

Investe-

rings-

byrå

General­

direktör

Styrelse

Utredningen utvecklar förslaget på i huvudsak följande sätt.

Verksstyr elsen bör utgöras av generaldirektören, som är styrel­

sens ordförande och verkets chef, hans ställföreträdare överdirektören

samt minst fyra av Kungl. Maj:t särskilt utsedda lekmannaledamöter. Be­

stämmelserna om att cheferna för vissa andra myndigheter skall äga när­

vara personligen eller genom ställföreträdare vid behandling i plenum av

ärenden som berör vederbörande myndighets arbetsfält bör kvarstå och ut­

vidgas till att avse även arbetsmarknadsstyrelsen. Liksom hittills bör sär­

skilda nämnder kunna knytas till styrelsen som kontaktorgan i speciella

verksamhetsgrenar mellan styrelsen och olika berörda intressen.

I fråga om arbetets fördelning på arbetsenheter bör valet enligt

utredningens mening stå mellan två alternativ, nämligen antingen huvud­

avdelningar som indelas i byråer eller indelning i ett fåtal byråer som direkt

underställs verksledningen. Med hänsyn bl. a. till att de olika delarna av

rationaliseringsverksamheten har så nära sammanhang förordar utred­

ningen det sistnämnda alternativet, vilket innebär att den nuvarande av-

delningsindelningen slopas. Utredningen förutsätter härvid att beslutsfunk­

tionen läggs på byråchefer och sektionschefer i sådan utsträckning att

verkschefen och hans ställföreträdare kan frigöras från flertalet löpande

ärenden. De fördelar som kan vara förknippade med en indelning i av­

44

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

ten av att personalen, särskilt biträdespersonalen, kan omfördelas mellan

byråerna allt efter tillkommande och avtagande arbetsuppgifter.

I anslutning till organisationsförslaget har utredningen gjort vissa över­

väganden i fråga om central service. Utredningen förordar bl. a. att verk­

samheten med uppbörd, utbetalning och bokföring centraliseras till sty­

relsen. I första hand bör detta gälla bokföringen.

Personalbehov. Enligt utredningen föreligger redan nu ett angeläget

behov av ytterligare personal vid lantbruksstyrelsen för vissa viktigare

verksamhetsavsnitt. Detta behov kan endast till en del fyllas genom in­

terna omflyttningar. Härtill kommer, att jordbruksutredningens förslag in­

nebär vidgade arbetsuppgifter även för styrelsen. Dessutom bör det efter­

strävas att erhålla en rationellare och effektivare organisation med större

möjligheter att följa upp viktigare verksamhetsavsnitt samt att driva verk­

samheten med en verkligt initiativ- och servicebetonad inriktning. Mot den­

na bakgrund lägger utredningen fram förslag till förstärkning av lantbruks­

styrelsen med sammanlagt 42 tjänster. Förslaget utvecklas på i huvudsak

följande sätt.

Vid administrativa byrån bör närmast under chefen för per­

sonalsektionen för handläggning av personalärenden inrymmas tuå kvali­

ficerade befattningshavare för att avlasta sektionschefen. Den ene bör vara

sektionschefens närmaste man och svara för kvalificerade uppgifter avse­

ende tjänstetillsättningsfrågor och övriga mer svårbemästrade anställnings-

och personalärenden. Den andre bör ha att bereda och föredra olika per­

sonalärenden och i övrigt att företa utredningar av kvalificerad art. För

att avlasta chefen för kamerala sektionen bör medel anvisas för att an­

ställa en befattningshavare med speciell kompetens att medverka med ut­

redningar rörande ekonomisk planering av verksamheten, analyser och upp­

följning därav, petitaarbete och bearbetning av verksamhetsstatistik. För

att centralisera utbetalning och bokföring bör en bokföringscentral inrät­

tas vid styrelsens ekonomienhet. Härför erfordras en föreståndare och två

operatriser, vartill kommer fyra biträden för den centraliserade uppbörden.

Alternativt ifrågasätts att endast bokföringen nu centraliseras.

Med hänsyn till att nuvarande system med särskild organisationsföredra-

gande visat sig ge alltför begränsade möjligheter att fullgöra uppgifterna

avseende organisations- och rationaliseringsfrågor bör en särskild enhet

inrättas för det interna rationaliseringsarbetet. Det bör ankomma på en­

heten att genom utredningar av olika slag söka åstadkomma en rationell

och arbetsbesparande handläggning av de olika ärendegrupperna. Beträf­

fande vissa frågor — arbetsfördelning, arbetsrutiner, utrustning in. m. —

bör enheten lämna service såväl åt lantbruksstyrelsens arbetsenheter som

åt lantbruksnämnderna och övriga organ för vilka styrelsen är chefsmyn­

dighet. Inom styrelsen bör enheten ha en ledande och sammanhållande

46

Dessutom framhålls att lantbruksnämnderna har ett stort behov av vidgad

central service för det fastighetsjuridiska området. För att avlasta jägmäs­

tarna kalkylarbeten m. m. behöver den skogliga sektionen förstärkas med

en skogsmästare. Vidare bör ytterligare en tjänst inrättas för en jägmästare.

På sektionen redovisas f. n. två jägmästare (byrådirektörer), som tjänst­

gör vid fältorganisationen eller en krets av lantbruksnämnder för att leda

och bistå skogsmästarna. De tre jägmästarna aA^ses för tjänstgöring utan­

för styrelsen i var sin krets av län.

Sammanlagt föreslås således strukturbyrån öka med tre fackutbildade

högre befattningshavare för de allmänna uppgifterna avseende struktur­

anpassning och juridiska uppgifter samt för skogliga uppgifter med en

jägmästare för regional placering och en skogsmästare.

Vid investerings b yr ån behövs minst två högre tjänster för ar­

betet med att utarbeta anvisningar samt bereda och föredra besvärs- och

underställningsärenden avseenden statligt investeringsstöd in. in. Dessa

tjänster kan inrymmas i nuvarande personalstab om en nu vakant tjänst

återbesätts. Vidare bör den allmänna sektionen vid byrån ökas ut med en

väl kvalificerad befattningshavare för kalkylverksamhet.

Eftersom förslaget att reducera personalen vid lantbruksnämnderna för

projektering av torrläggningsföretag bl. a. förutsätter att den centrala ser­

vicen inom området utökas i fråga om mätteknik, databehandling m. m. bör

torrläggningssektionen förstärkas med minst en hgdrotekniker. För att sty­

relsen skall kunna lämna länsorganen en omfattande och effektiv service

i samband med arbetsuppgifterna rörande ekonomibyggnader bör sektionen

för byggnadsfrågor förstärkas med en civilingenjör och en kvalificerad be­

fattningshavare på arbetsmetodikens område. I ledningen för sektionen

bör i fortsättningen stå en överingenjör, varvid nuvarande tjänst som chefs­

arkitekt kan dras in.

De nuvarande befattningshavarna inom arbetsgruppen för råd-

givningsfrågor bör föras över till personalstat. Enheten bör dess­

utom ökas ut med två kvalificerade befattningshavare. Den ene erfordras

för att systematiskt följa upp och studera effekten av olika rådgivnings-

insatser samt för att lämna service åt lantbruksnämnderna i fråga om pla­

nering av lokalt anordnade koncentrerade rådgivningsinsatser och mätning

av effekten av dessa. Den andre befattningshavaren behövs för att tillgodo­

se lantbruksnämnderna med aktuellt rådgivningsmaterial inom olika fack­

områden samt för att lämna central service i materialfrågor för nämnder­

nas demonstrationsverksamhet och utarbeta formulär och arbetshäften för

tekniska och ekonomiska planer etc.

Vid arbetsgruppen för översiktlig planering bör två

befattningar i Bg 1 och Ag 27 föras på personalstat. Vidare bör enheten

med hänsyn till nytillkommande arbetsuppgifter förstärkas med två befatt­

ningshavare. Den ene bör fullgöra uppgifter rörande företagsregister och

Kungi. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

47

verksamhetsstatistik samt bl. a. lägga upp och bearbeta statistik i syfte

att belysa sambandet priser-rationalisering samt ge underlag för värde­

ring av insatta rationaliseringsåtgärder. Den andre bör främst svara för

metodikstudier till grund för översiktlig planering, biträda nämnderna vid

utvecklingsplanering samt medverka i samarbetet med arbetsmarknadsver­

ket i frågor rörande omställning av arbetskraft som är sysselsatt i jord­

bruket. En av tjänsterna kan inrättas genom att ombilda den byrådirektörs-

tjänst i Ae 25, som nu finns inrättad till förfogande för överdirektören på

rationaliseringsavdelningen. För den andra tjänsten bör särskilda medel

ställas till förfogande.

Vad gäller behovet av kanslister, biträdes- och expeditions-

vaktspersonal framhåller utredningen att styrelsen f. n. genom till­

gång till olika medel har ett stort antal dylika befattningshavare anställda

som extra tjänstemän eller mot arvode. Samtliga nuvarande, mer eller

mindre fast inordnade tjänster eller motsvarande bör inrymmas i styrelsen

även efter den 1 juli 1967. Till följd av de olika förslagen och övervägan­

dena bör dessutom medel totalt sett anslås för att ifrågavarande personal­

kategori skall kunna ökas ut med tre kanslister, två kansliskrivare och 18

övriga biträden.

Sammanfattningsvis innebär utredningens förslag till perso­

nalförändringar vid lantbruksstyrelsen följande. 21 högre tjänster tillkom­

mer, av vilka en är jägmästartjänst som föreslås placerad regionalt och

två hänför sig till det enligt det följande föreslagna samarbetsorganet för

informationsverksamhet. Av dessa 21 tjänster kan dock tre erhållas genom

att vissa nu befintliga tjänster omdisponeras. Utöver nämnda tjänster er­

fordras medel för två befattningshavare i motsvarande lönegrader. Vidare

tillkommer en skogsmästare, tre kanslister, två kansliskrivare och 18 öv­

riga biträden. Å andra sidan inbesparas enligt förslaget en av de två nu­

varande överdirektör stjänsterna, en byråsekreterartjänst på övergångsstat

samt efter en viss tid en tjänst i 19 lönegraden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 7i år 1967

Samarbetsorgan för informationsverksamhet

Mot bakgrunden av principbeslutet härom vid 1965 års riksdag fram­

lägger utredningen förslag till ett nytt samarbetsorgan för informations­

verksamhet på jordbrukets och trädgårdsnäringens områden. Organet är

avsett att ersätta jordbrukets upplysningsnämnd.

Samarbetsorganet avses närmast vara en plattform för gemensamma

överläggningar mellan företrädare för informationstjänsten vid vetenskap­

liga institutioner, myndigheter och organisationer inom berörda delar av

näringslivet, som har intresse av att medverka till en samordning av in­

formation med anknytning till ifrågavarande näringsgrenar. Huvudupp­

giften för organet bör således vara att verka för bästa möjliga samordning

48

av sådana upplysningsinsatser där flera organisationer samverkar. Genom

samrådet bör arbetsuppgifter kunna fördelas på lämpligt sätt mellan de

olika medverkande organisationerna, överenskommelser träffas om fram­

ställning av material för gemensamt bruk, m. in. Sådant upplysningsma-

terial som samarbetsorganet i första hand bör låta framställa är broschy­

rer, foldrar, flygblad, affischer etc. för massdistribution till näringsutövar-

na. Organet bör även kunna svara för en utbyggd presservice liknande den

jordbrukets upplysningsnämnd nu handhar med aktuella fackartiklar till

såväl dags- som fackpressen. Däremot bör upplysningsnämndens nuvaran­

de uppgifter avseende litteraturtjänst föras över till högskolornas egna in­

formationsavdelningar. För att nå full effekt av det upplysningsmaterial

som samarbetsorganet kommer att utge för massdistribution till närings-

utövarna och andra bör i princip samma spridningsvägar utnyttjas som

f. n. används av upplysningsnämnden. De bör emellertid kompletteras så

att materialet kan nå ut även utanför jordbrukets kretsar.

Styrelsen bör förordnas av Kungl. Maj :t och bör förslagsvis bestå av ord­

förande och tio ledamöter. Institutioner, myndigheter och organisationer,

som verkar inom berörda områden, bör delta aktivt i organets arbete ge­

nom att utse företrädare som knyts till organet som adjungerade ledamö­

ter av styrelsen. Styrelsen bör arbeta på sektioner. Personalen vid samar-

betsorganets kansli bör bestå av en sekreterare (avdelningsdirektör) för alt

handha samordningsfunktioner och leda arbetet, en redaktör för press­

tjänsten och organets periodiska publikationer, två byrådirektörer för att

handha organets övriga publikationsverksamhet samt en kanslist, en kon­

torist, ett kanslibiträde och ett skrivbiträde. I förhållande till den personal,

som nu är redovisad på lantbruksstyrelsens personalstat och ställd till jord­

brukets upplysningsnämnds förfogande, innebär förslaget förstärkningar

på så sätt att den nuvarande sekreterarsysslan på deltid ändras till hel­

tidstjänst samt att en ny byrådirektörstjänst inrättas, varjämte kontors­

personalen ökas ut med en kontorist och ett skrivbiträde. Liksom i fråga

om upplysningsnämnden bör personalen redovisas på lantbruksstyrelsens

personalstat och lokaler ställas till förfogande genom lantbruksstyrelsens

försorg.

Det statsbidrag, som f. n. utgår till Föreningen Skogs- och lantbruksfilm

för film- och bildframställning, föreslås bli överfört till samarbetsorganet.

För att verksamheten skall kunna bedrivas i tillfredsställande omfattning

föreslås att anslagsposten för upplysningsverksamhet på lantbruksstyrel­

sens omkostnadsanslag för budgetåret 1967/68 höjs från 100 000 kr. till

300 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr

74

år 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

49

Vissa särskilda frågor

Lokalfrågor. Utredningen framhåller att såväl lantbruksnämndernas som

lantbruksstyrelsens behov av lokaler kommer att öka väsentligt om utred­

ningens förslag till personalförstärkningar genomförs. Slutlig ställning till

lokalbehoven, även hushållningssällskapens, kan emellertid tas först i an­

slutning till riksdagsbehandlingen av organisationsfrågan. Detta innebär

bl. a. att åtskilliga lokalfrågor kan komma att lösas successivt först efter

den 1 juli 1967. Under tiden dessförinnan är det angeläget att förberedande

åtgärder vidtas. Det bör ankomma på lantbruksstyrelsen och byggnadssty­

relsen att verka för att erforderliga hyresavtal i förekommande fall så snart

som möjligt träffas med hushållningssällskapen.

Utrustningsfrågor. De nya lantbruksnämndernas behov av utrustning av

olika slag bör enligt utredningen kunna tillgodoses dels genom att de nu­

varande lantbruksnämndernas samt, i viss utsträckning, hushållningssäll­

skapens utrustning övertas, dels genom att utrustning nyanskaffas. Utred­

ningen föreslår att Kungl. Maj :t meddelar närmare föreskrifter om förfa­

randet från statens sida vid inlösen av utrustning från sällskapen samt att

lantbruksstyrelsen får i uppdrag att träffa avtal med sällskapen och genom­

föra inlösningen. Som ett alternativ härtill nämner utredningen att för­

svarets fabriksverk, som besitter sakkunskap i hithörande frågor, eventuellt

bör få ombesörja värdering och träffa avtal. Avtalen bör helst träffas cen­

tralt med Hushållningssällskapens förbund.

Under förutsättning att de nya nämnderna får omkring 1 520 tjänstemän

-— inkl. fiskeri- och hemkonsulenter under en övergångsperiod — uppskat­

tar utredningen engångskostnaderna för utrustning vid nämnderna, jämte

vissa flyttningskostnader, till 4 050 000 kr. vid nyanskaffning och 3 630 000

kr. vid inlösen från sällskapen. Kostnaderna redovisas närmare enligt föl­

jande sammanställning.

Utan inlösen

Vid inlösen

från sällskapen

från sällskapen

kr.

kr.

Kontorsmöbler .................................. ..................... 1 690 000

1 440 000

Mattor ............................................... ..................... 160 000

160 000

Gardiner............................................... ..................... 90 000

80 000

Kontorsmaskiner .............................. ..................... 650 000

530 000

Undervisningsmateriel ..................... ..................... 302 000

302 000

Telefonväxlar m. m............................ ..................... 700 000

700 000

Flyttningskostnader.......................... ..................... 72 000

72 000

Övrig utrustning .............................. ..................... 96 000

96 000

Oförutsett........................................... ..................... 290 000

250 000

Summa 4 050 000

3 630 000

50

Medel härför hör enligt utredningen anvisas på ett nytt reservationsan­

slag benämnt Lantbruksnämnderna: Engångsutrustning. Anslaget bör få

disponeras av lantbruksstyrelsen under budgetåren 1967/68—1969/70.

Kostnaden för inköp av teknisk utrustning för fältarbete vid försöksverk­

samheten uppskattas av utredningen vid inlösen från hushållningssällska­

pen till 4 350 000 kr. och vid nyanskaffning till 5 250 000 kr. Härvid för­

utsätter utredningen att omkring 50 försökspatruller bildas. För inköp av

sådan utrustning föreslås såsom tidigare berörts speciella medel ställas till

lantbruksnämndernas förfogande över anslaget till lantbrukshögskolans

försöksverksamhet.

Finansiering av beställnings verksam heten in. m. Utredningen lämnar in­

ledningsvis i sammandrag en beskrivning över vissa taxesystem av intresse

i sammanhanget och redogör för vissa uttalanden i hithörande frågor, bl. a.

av 1960 års jordbruksutredning i dess slutbetänkande SOU 1966: 31. Där­

efter redovisar utredningen sina överväganden rörande finansiering av be-

ställningsverksamheten. Utredningen anför därvid i huvudsak följande.

Det är önskvärt att anordningar skapas för att behålla taxeinlcomsterna

inom lantbruksorganisationen för att mera direkt bekosta vissa med be-

ställningsverksamheten förenade verksamhetsgrenar. Hushållningssällska­

pen förfogar fritt över sina taxeinkomster medan kartverkets fotogram-

metriska uppdragsverksamhet och skogsvårdsstyrelsernas serviceverksam­

het enligt vissa regler är bundna till omfattningen av inflytande taxein­

komster. Dessa system ger en betydande rörelsefrihet. För beställningsverk-

samheten vid de helstatliga lantbruksnämnderna ligger det nära till hands

att upprätta ett system som närmast liknar det som gäller för kartverket

och som får tillämpas under särskilda förutsättningar.

För viss sådan verksamhet bör därför under lantbruksnämndernas om-

kostnadsanslag tas upp en särskild anslagspost på 1 000 kr. för projekte­

rings- och serviceverksamhet. Inom ramen för de inkomster som inflyter

under detta anslag bör, med avdrag för indirekta kostnader såsom utgifter

för pensionsförpliktelser, lokaler och allmän administration, medel få dis­

poneras för verksamheten enligt lantbruksstyrelsens bestämmande. För att

detta system skall få tillämpas för en verksamhetsgren bär krävas att om­

fattningen av verksamheten är mera omedelbart beroende av efterfrågan

på service samt att verksamheten avser uppdrag som betalas av rekviren-

ten efter självkostnadsprincipen och att dit hänförliga personal- och andra

kostnader kan klart särskiljas.

Beträffande den del av projekterings- och serviceverksamheten inom vil­

ken kostnaderna även i fortsättningen delvis kommer att stanna på stats­

verket eller där en uppdelning av personalen efter taxebelagda och icke

taxebelagda uppgifter inte lämpligen kan göras bör utgifterna föras upp

under särskilda avlönings- och omkostnadsanslag och inkomsterna tillgodo-

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

52

följa samma linjer som angetts beträffande teknisk projektering och drifts­

planering. Råd och upplysningar som inte påkallar särskild undersökning

eller utredning bör även i fortsättningen vara ersättningsfria. Vidare bör

rådgivning kunna lämnas utan kostnad då rådgivningen tar kort tid i an­

språk.

I likhet med vad som nu gäller bör det ankomma på lantbruksstyrelsen

att bestämma huruvida lantbruksnämnd skall uppbära ersättning för upp­

drag som utförs åt statlig eller kommunal myndighet.

Utredningen påpekar slutligen att vissa områden ur ersättningssynpunkt

bör bli föremål för särskilda överväganden. Hit hör uppgifter, t. ex. försöks­

verksamheten, som fullgörs åt andra statliga myndigheter och institutioner.

Beträffande ersättningar för projektering av ekonomibyggnader ifrågasät­

ter utredningen — som erinrar om att dessa f. n. beräknas med tillämp­

ning av en volym-, yt- eller timkostnadsmetod — om man inte för att vinna

bättre anpassning till projektens storlek och svårighetsgrad bör övergå till

ett system som baseras på byggnadens anläggningskostnad.

Vissa fiskerifrågor. I fråga om administrationen av fiskerifrågor som an­

kommer på staten har utredningen som tidigare nämnts föreslagit att de

nya lantbruksnämnderna fr. o. m. den 1 juli 1967 tills vidare övertar hus­

hållningssällskapens uppgifter. I en särskild, i inledningen nämnd prome­

moria har utredningen behandlat vissa spörsmål som uppkommer därvid.

Det gäller främst förmedlingen av låneunderstöd från fonden för fiskerinä­

ringens befrämjande (fiskerilånefonden) samt vad därmed hänger sam­

man. Vidare berörs fiskerikonsulenternas uppgifter i fråga om fiskodling

och fisketillsyn samt statsbidragen till undervisning och statistikinsamling

på fiskets område. Dessutom behandlas frågan om överföring av den sär­

skilda fiskerikonsulenten för Vänern till den nya lantbruksorganisationen.

Beträffande fiskerilånefonden erinrar utredningen om att nu gällande

bestämmelser för lån från fonden finns i kungörelsen den 7 augusti 1907

angående ändrade bestämmelser rörande fonden för fiskerinäringens be­

främjande (omtryckt 1962:98; ändr. 1963:63, 1966:333). Fonden förval­

tas av statskontoret. Lån från fonden beviljas av fiskeristyrelsen till hus­

hållningssällskap eller när det gäller Göteborgs och Bohus län till landstinget.

Dessa förmedlar låneunderstöd till fiskare främst för att anskaffa fiske­

båtar samt motorer eller annan maskinell utrustning för sådana båtar. Lå-

neförmedlare har att fastställa säkerhet för låneunderstöd och står s. k.

delcredereansvar för lämnat understöd. Detta innebär att låneförmed-

laren ansvarar för låneunderstödet såsom för egen skuld om innehavaren

av understödet brister i fullgörandet av sina skyldigheter. Enligt bemyn­

digande av riksdagen äger Kungl. Maj :t att efter prövning av i varje fall

förekommande omständigheter bevilja låneförmedlare gottgörelse för för­

luster med skäligt belopp. Beloppet får dock inte i något fall överskrida hälf­

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

landstinget i fråga om Göteborgs och Bohus län och i övriga län på resp.

lantbruksnämnd.

Vad gäller nu uteliggande lån anser utredningen det vara enklast att inte

vidta någon ändring i Göteborgs och Bohus län. I övriga län bör lantbruks­

nämnderna överta hushållningssällskapens uppgifter med förvaltningen av

lånen. Detta bör medföra att lantbruksnämnderna också övertar ansvaret

för lån som tidigare lämnats ut av sällskapen. Statskontoret bör närmare

överväga de föreskrifter som erfordras för att föra över de uteliggande lå­

nen till lantbruksnämnderna.

Som nämnts tidigare anser utredningen att verksamhet med fiskodling

inte bör föras över från hushållningssällskapen till de nya lantbruksnämn­

derna eller tas upp av dessa. Enligt utredningens mening bör emellertid

sällskapen under övergångstiden för hithörande uppgifter kunna påräkna

medverkan av fiskerikonsulenterna främst i form av vägledning och ex­

pertråd.

Fiskerikonsulenternas uppgifter i fråga om fisketilisyn bör enligt utred­

ningen kunna fullgöras av konsulenterna såsom tjänstemän i lantbruks­

nämnderna. För att inte konsulenternas arbete med rådgivning skall bli li­

dande bör deras polisiära tillsynsverksamhet begränsas och uppgifterna där­

med företrädesvis skötas av andra personer.

Utredningen erinrar om att statsbidrag till undervisning och insamling av

statistik på fiskets område utgår över reservationsanslaget Befrämjande av

fiskerinäringen. Anslaget disponeras av fiskeristyrelsen. Bidraget till utbild­

ningsverksamheten bör i fortsättningen avses för lantbruksnämnderna.

Statsbidrag till insamling av fiskeristatistik lämnas f. n. till hushållnings­

sällskap eller annan ortskorporation med belopp som får motsvara högst

tre fjärdedelar av de medel som använts för ändamålet. För återstoden till­

skjuter sällskapen egna medel. Kostnaderna för denna verksamhet bör en­

ligt utredningen helt bestridas av statsmedel.

Slutligen förordar utredningen att arvodesbefattningen vid Värmlands

läns hushållningssällskap som fiskerikonsulent för Vänern förs över till den

nya organisationen. Utredningen förutsätter härvid att även övriga fiskeri-

konsulenter inordnas i denna.

Vissa övergångsanordningar. Utredningen behandlar först ordningen

för vissa tjänstetillsättningar m. m. Då det redan vid 1965 år riksdag be­

slutats hur nämnden i den nya organisationen skall vara sammansatt före­

ligger enligt utredningens mening inget hinder för att de särskilda leda­

möterna i de nya nämnderna utses redan i början av år 1967. Det bör bl. a.

ankomma på nämnderna i deras nya sammansättning att ge förord till eller

tillsätta befattningar vid de nya lantbruksnämnderna. Särskilt beslut torde

erfordras om befogenhet för nämnderna att redan före den 1 juli 1967 be­

handla tjänstetillsättningsärenden m. m. Chefstjänstemännen i de nya

Kungl. Maj:ts proposition nr 7

4

år 1967

55

56

nämnderna bör kunna utnämnas så snart riksdagsbeslut i organisations­

frågan föreligger. Övriga tjänster vid nämnderna bör, såvitt inte annat

bestäms för vissa grupper, tillsättas efter ledigförklarande.

Med hänsyn till att inte alla tjänstetillsättningsärenden kan vara avgjor­

da före den 1 juli 1967 föreslår utredningen att den nuvarande personalen

vid lantbruksnämnderna automatiskt får ingå i de nya lantbruksnämnder­

na under ett övergångsskede. Likaså förordar utredningen att de personal-

förtecknade befattningshavarna i hushållningssällskapen, vilka helt avlö­

nas av statsmedel, generellt förs över till de nya nämnderna på i princip

oförändrade anställningsvillkor under ett övergångsskede och att staten

därigenom inträder i sällskapens förpliktelser som arbetsgivare. Undantag

härifrån bör i särskilda fall kunna göras beträffande befattningshavare i

nyckelställning vid hushållningssällskap, i första hand chefstjänsteman.

Beslut bör träffas efter överenskommelse från fall till fall med vederbö­

rande sällskap om att sådan statsavlönad befattningshavare kvarstår i

sällskapets anställning tills vidare i avvaktan på sällskapets överväganden

om dess framtida administration. Denna tillfälliga anordning kan delvis be­

höva tillämpas under andra halvåret 1967. Vidare bör undantag från över­

förandet till lantbruksnämnderna få göras för sådana befattningshavare,

som förklarar sig inte önska anställning vid lantbruksnämnd.

Utredningen tar även upp vissa andra spörsmål som hänger samman med

verksamheten vid nämnderna och sällskapen under ett övergångsskede,

huvudsakligen under andra halvåret 1967. Sålunda bör hushållningssäll­

skapen få möjligheter att slutföra och avveckla sådana verksamhetsgrenar

som de i fortsättningen inte alls eller i mindre omfattning kommer att

syssla med. Som exempel härpå erinrar utredningen om förslaget att den

medverkan i försöksverksamheten, varom avtal träffats med lantbruks-

högskolan, skall fullföljas av sällskapen till utgången av år 1967. Hus­

hållningssällskapens personalbehov för sådana ändamål bör i viss utsträck­

ning kunna tillgodoses genom att tillträdet av eu del befattningar hos lant­

bruksnämnderna får ske vid en lämplig tidpunkt efter den 1 juli 1967. I

övrigt bör personal som överflyttats till lantbruksnämnderna vid behov få

ställas till sällskapens disposition för att avsluta och avveckla verksamhets­

grenar hos sällskapen. Vakanser vid lantbruksnämnderna på tjänster som

motsvaras av befattningshavare som kvarstår vid hushållningssällskapen

bör under en övergångstid i lämplig utsträckning kunna fyllas genom att

de senare förordnas att tills vidare som extra befattningshavare hos nämn­

den fullgöra motsvarande göromål. Sådana tillfälliga anställningar bör inte

särskilt ledigförklaras.

Vidare föreslår utredningen riktlinjer för alt lösa vissa ekonomiska

spörsmål under övergångsskedet. Utredningen påpekar sålunda att en del

personal som övergångsvis kvarstår i anställning hos hushållningssällskap

kan vara sådan som nu är avlönad med statsmedel från de för sällskapens

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

57

verksamhet anvisade omkostnads- och avlöningsanslagen. Så länge befatt­

ningar hos lantbruksnämnd, vilka är avsedda för motsvarande arbetsupp­

gifter, ännu inte tillsatts eller tillträtts, uppstår på nämndens anslag en be­

sparing motsvarande lönekostnaden för vederbörande. I förekommande fall

bör därför medel för att täcka hushållningssällskapens lönekostnader för

dylika befattningshavare kunna disponeras genom överföring från nämn­

dernas anslag. Det bör ankomma på Kungl. Maj :t att besluta om sådana

dispositioner. Dessutom kommer vissa andra kostnader för vilka medel nu

disponeras från hushållningssällskapens omkostnadsanslag att övergångs­

vis kunna belasta sällskapen i viss utsträckning under budgetåret 1967/68.

Detta gäller kostnader för årsmöten och andra sammanträden samt för åt­

gärder som författningsenligt kan komma att åligga dem under någon tid

ävensom kostnader för försöksverksamheten och hyreskostnader för loka­

ler till vissa statsavlönade befattningshavare m. in. Utredningen föreslår med

hänsyn till anförda förhållanden att medel för kostnader i samband med om­

organisationen anvisas för budgetåret 1967/68.

Utredningen redovisar ävén vissa överväganden om särskilda övergångs-

anordningar angående personal. Sådana erfordras huvudsakligen för per­

sonal i relativt hög ålder som inte lämpligen kan beredas arbete med lik­

nande uppgifter som de nu har samt t. ex. för befattningshavare som av

hälso- eller andra skäl har nedsatt arbetsförmåga. Vidare kan övertalig

personal komma att finnas lokalt bl. a. genom att omorganisationen får

väntas medföra minskning av personalstyrkan i en del län och ökning i

andra. Vissa åtgärder har vidtagits i syfte att i förväg undanröja eller över­

brygga svårigheter vid övergången till en ny organisation. Sålunda har

vissa tjänster i nämnder och sällskap vakantsatts. Lantbruksstyrelsen har

i samråd med utredningen planerat och satt igång kurser för fortbildning

av personal med hänsyn bl. a. till uppgifter som kommer till eller får änd­

rat innehåll. Särskilda insatser för att under detta och följande budgetår

kunna fylla behovet av sådan utbildning förbereds. Kurserna omfattar

befattningshavare från såväl hushållningssällskap som lantbruksnämnder

varigenom de får likvärdiga förutsättningar att skaffa sig ökat kunnande

med inriktning på de kommande arbetsuppgifterna. Utredningen förutsät­

ter vidare att lantbruksstyrelsen i kontakt med andra myndigheter på allt

sätt söker medverka till att den nuvarande personalen bereds tillfredsstäl­

lande anställningar i samband med omorganisationen.

Utöver de övergångsanordningar som gällande bestämmelser om över­

gångsstat m. m. innebär har utredningen funnit det angeläget att särskilda

regler om förtidspensionering m. m. under vissa förutsättningar får till-

lämpas i samband med omorganisationen. Utredningen redogör härvid för

de bestämmelser om pension och liknande förmåner som gäller för de

anställda vid hushållningssällskapen. Vidare framhåller utredningen att

personal som blir övertalig i samband med att staten övertar enskild verk­

58

samhet eller vid organisationsändringar på det statliga området av bil-

lighetsskäl brukar erhålla viss gottgörelse. Utredningen lämnar vissa exem­

pel härpå och föreslår att möjligheter öppnas att i samband med omorga­

nisationen i vissa fall medge förtidspensionering eller andra avskedsför-

inåner av liknande innehåll som därvid tillämpats. Sådana bestämmelser

bör gälla såväl beträffande sådana tjänstemän hos hushållningssällskapen

som avlönas av medel från avlönings- eller omkostnadsanslag som beträf­

fande tjänstemän vid de nuvarande lantbruksnämnderna.

Vissa punktvis förekommande personalspörsmål som uppmärksammats

under utredningen föreslås få redovisas i särskild ordning. Detsamma

gäller sådana ytterligare frågor som kan uppkomma bl. a. vid kommande

förhandlingar.

Slutligen framhåller utredningen bl. a. att bestämmelserna för disposi­

tionen av fonden för stöd åt lantbruksmötesverksamheten med hänsyn till

ändrade förutsättningar bör omprövas.

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

Hushållningssällskapens framtida uppgifter m. m.

Utredningen erinrar inledningsvis om att 1965 års riksdagsbeslut i äm­

net utgår från att sällskapen bör vara kvar som formellt fristående organ

med uppgift bl. a. att vara kontaktorgan mellan lantbruksnämnderna och

näringsutövarna. Enligt utredningen, som haft överläggningar med samt­

liga sällskap och med Hushållningssällskapens förbund, synes sällskapen

allmänt vilja medverka härvid men från åtskilliga håll betvivlas att denna

kontaktfunktion blir tillräcklig för att hålla intresset för medlemsanslut­

ning vid liv. Möjligheterna och förutsättningarna för att bedriva rådgiv­

nings- och serviceverksamhet har varit en förgrundsfråga vid överlägg­

ningarna. Sammanfattningsvis konstaterar utredningen följande.

Såväl förhållandena inom näringsgrenarna som hushållningssällskapens

resurser är så olika i olika delar av landet, att det knappast kan påvisas en

gemensam nämnare av dylika uppgifter, som skulle kunna bilda underlag

för en i egen regi bedriven verksamhet hos samtliga sällskap. Även beträf­

fande den verksamhet, som sällskapen bedriver i anslutning till sina egna

gårdar eller vid olika inrättningar såsom veterinärlaboratorier, lantbruks-

kemiska stationer, frökontrollanstalter och fiskodlingsanstalter, är olikhe­

terna stora. En del sällskap har en betydande rörelse, som de med all san­

nolikhet vill fortsätta och kan bedriva med ekonomiskt tillfredsställande

resultat, medan andra sällskap har obetydlig eller ingen motsvarande verk­

samhet. En stor del av sällskapen synes vara inställda på att i samband

med omorganisationen inrätta sig så att deras jordbruk och inrättningar

får en central ställning i verksamheten. Några sällskap torde överväga att

i varje fall för närmaste åren så gott som helt koncentrera sin verksamhet

till dessa.

Vid överläggningarna med de olika sällskapen har som ett gemensamt

önskemål framkommit att deras framtida resurser skall användas främst

59

i syfte att ta initiativ till nytta för utvecklingen av jordbruket och närstå­

ende näringsgrenar i det egna länet. Med denna utgångspunkt har olika

framtida organisationsformer diskuterats, såsom bibehållen ställning som

offentlig institution eller övergång till stiftelseform eller övergång till helt

fristående organ.

I fråga om den förstnämnda huvudtypen har förutsatts att sällskapens

nuvarande förmåner — viss skattebefrielse enligt 53 § kommunalskatte-

lagen, tjänstebrevsrätt och möjlighet att mot nedsatt avgift få anslutning

till det statliga pensionssystemet — i princip bibehålls, vilket utredningen

förordar. Vid det andra alternativet kan enligt utredningen så inte bli fal­

let. Vid en sådan lösning får också frågan om förfogandet över de nuva­

rande tillgångarna och förvaltningen av donationsfonder tas under sär­

skilt övervägande. Därjämte bortfaller uppgiften som kontaktorgan.

Såvitt hittills framgått synes hushållningssällskapen anse övervägande

skäl tala för att de även i fortsättningen skall ha en status liknande den

nuvarande. I valet mellan formen av officiell institution och stiftelsefor­

men har övervägande antalet sällskap ansett den förra vara att föredra.

Vid vissa sällskap, som har relativt små tillgångar och där möjligheterna

att på sikt bedriva egen verksamhet starkt ifrågasatts, har intresse för

stiftelseformen visat sig förefinnas.

Under fortlöpande kontakt mellan utredningen och Hushållningssäll­

skapens förbund har ett utkast till kungörelse utarbetats, avseende fram­

tida stadgebestämmelser m. m. för hushållningssällskap, som kvarstår

som offentlig institution med av Kungl. Maj :t fastställda stadgar. Det

har därvid förutsatts att i den mån hushållningssällskap kommer att ägna

sig åt arbetsuppgifter, som ligger inom lantbruksnämndernas arbetsfält,

detta skall ske i samråd med lantbruksstyrelsen eller, efter styrelsens be­

stämmande, med lantbruksnämnderna. Hithörande frågor bör lösas genom

överenskommelser mellan staten och hushållningssällskapen, varvid eko­

nomiska avtal kan aktualiseras. Utredningen föreslår bl. a. en förenklad

procedur för val av de ombud, som utövar beslutanderätt på hushållnings­

sällskapens sammanträden. De skulle enligt förslaget i fortsättningen be­

nämnas fullmäktige i stället för lantbruksombud. Genom att förlägga val­

proceduren till hushållningsgillenas sammanträden synes radikala förenk­

lingar av valet bli möjliga. Vidare förutsätts bl. a. att hushållningssällskaps

räkenskaper och förvaltning skall granskas av tre revisorer varav en utses

av länsstyrelsen och två av hushållningssällskapet.

Vid överläggningarna har vidare framgått att hushållningssällskapen

vill ha möjlighet att åstadkomma större verksamhetsområden än de nu­

varande antingen genom en organiserad samverkan mellan närliggande

sällskap eller genom sammanför ing av två eller flera sällskap till att

bilda en enhet. Det föreliggande kungörelseförslaget innehåller icke några

bestämmelser, som begränsar befogenheterna att genomföra ombildning

Kungi. Maj:ts proposition nr

74-

år 1967

60

till större verksamhetsområden. Utredningen har i sammanhanget tagit upp

frågor om dispositionsbestämmelser för donationsfonder m. m. i samband

med fusion.

Utredningen har även behandlat frågor om vissa ersättningar till hushåll­

ningssällskap av statsmedel. Härvid erinrar utredningen inledningsvis bl. a.

om att enligt uttalande av departementschefen i prop. 1965: 100 behovet av

direkta statsbidrag till hushållningssällskapen för deras verksamhet på jord­

brukets och trädgårdsnäringens område bortfaller. Jordbruksutskottet (JoU

1965: 17) framhöll att i den mån sällskapen åtar sig statliga uppgifter,

frågan om statligt vederlag härför bör prövas i sådant sammanhang. Som

exempel på tjänster för vilka sällskapen bör åtnjuta ersättning nämner

utredningen insatser som kontaktorgan, nämligen genom sammankomster

för diskussion angående rationaliseringsverksamheten, medverkan vid an­

ordnande av kurser in. m., utgivande av publikationer som behandlar ra­

tionaliseringsverksamheten etc. Vidare bör ersättning utgå då de statliga

organen anlitar hushållningssällskaps gårdar och anläggningar för kurser

demonstrationer, försök in. in. I övrigt kan tjänster av olika slag komma i

fråga allt efter de lokala förutsättningarna och de verksamhetsgrenar som

kommer att bedrivas av de olika sällskapen. Avtal om ersättningar bör då

kunna träffas antingen som normerande avtal eller som överenskommelser

från fall till fall för särskilda uppdrag. Utredningen föreslår att medel för att

betala av hushållningssällskapen utförda tjänster anvisas på en särskild

post under lantbruksnämndernas omkostnadsanslag. För budgetåret 1967/

68 beräknar utredningen medelsbehovet till 300 000 kr.

I den mån ersättning för hushållningssällskaps tjänster som kontaktor­

gan utgår genom att lantbruksnämnden utför de administrativa uppgifter

som hänger samman med kontaktverksamheten bör olika ersättningsan-

ordningar väljas i olika sammanhang, bl. a. beroende på hur sällskapen

ordnar sin administration. Utredningen anför.

Hushållningssällskap, som avser att ha relativt omfattande verksamhet,

torde själva vilja hålla administrativ personal för hela sin verksamhet och då

helst uppbära kontant ersättning även för administration avseende kon­

taktverksamheten. Företrädare för en del sällskap med små tillgångar har

understrukit det angelägna i att administrationskostnaderna för den fram­

tida verksamheten bringas ner till ett minimum, så att tillgångarna i största

möjliga utsträckning kan användas till sådana speciella ändamål, som

från tid till annan bedöms vara mest angelägna. Alternativ med administra­

tionen anknuten till lantbruksnämnden eller med endast deltidsanställd

administrativ personal blir då aktuella. I sistnämnda fall torde sällskapen

exempelvis önska anlita särskilda befattningshavare hos lantbruksnämn­

den. Vad beträffar arbetsuppgifter som kan fullgöras utan att inkräkta på

tjänsten, torde tjänsteman hos lantbruksnämnd kunna åta sig dem som

eget uppdrag. I andra fall får överenskommelse mellan sällskap och nämnd

övervägas. Från vissa sällskap och Hushållningssällskapens förbund har

framhållits att vederbörande tjänsteman i vad rör sällskapets förvaltning

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

62

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

Hushållningssällskapens tillgångar och skulder år 1965

Län

Tillgångar

Skulder

Be­

hållning1 2 3 4

Totala

tillgångar

Totalt

belopp

Därav

till av

sällska­

pet av­

satta

fonder

Andra av sällskapet

förvalt. fonder

Av skpt

till sär­

skilda

ändamål

reserv.

medel

Tillgång

utöver

skulder

(nettotill­

gångar)

För särskil­

da ända­

mål reser­

verade me­

del ej upp­

tagna i

balansen

Hskpt

tillhöriga

fonder

Andra

tillhöriga

fonder

AB

2 571 741

2 371 287

246 856

49 474

117 906

200 454

615 000

C

3 430 405

2 926 123

—

899 026

9 534

215 121

504 282

2 165 047

1 783 000

D

2 250 080

1 834 293

—

521 133

—

208 156

415 787

—

1 145 000

E

6 241 772

6 125 489

115 000

1 607 203 143 886

184 376

116 283

—

2 023 000

F

3 127 335

2 874 817

121 800

248 761

10 134

49 626

252 568

—

673 000

G

2 369 798

2 119 150

103 540

399 777

—

193 102

250 648

—

947 000

H

5 094 682

4 637 493

153 806

171 694

-------

335 598

457189

2

79 897

3

6 863

1 198000

I

2 867 374

2 778 316

246 724

365 218

—

30 260

89 058

—

731 000

K

6 162 259

6 117 555

100 000

118 566

17 867

255 186

44 704

—

518 000

L

9 533 561

9 404 299

450 000

151 081

—

339 158

129 262

3 721 174

1 070 000

M

14 846 079

14 705 899

—

—

—

4 905 000

140 180

-- -

5 045 000

N

11 898 577

11 842 684

531 867

879 634

—

—

55 893

-- •

1 467 000

0

4 300 737

3 489 375

58 771

829 090

—

601 800

811362

—

2 301 000

Pn

3 200 969

2 632 472

-------

988 819

—

181 228

568 497

—

1 739 000

Ps

3 203 851

2 455 174

—

—

—

248 702

748 677

2 2 317 124

3 612 125

3 315 000

R

15 216 889

15 166 089

183 178

11 424 995

—

250 000

50 800

— 11 909 000

S

5 316 869

4 888 183

144 718

—

175 640

506 059

428 686

—

1 079 000

T

4 467 292

3 695 377

343 142

249 822

—

326 252

771 915

—

1 691 000

U

1 583 275

1 320 109

109 000

—

18 931

13 471

263 166

—

386 000

w

2 498194

2 275 329

—

1 329 251

210

8 023

222 865

—

1 560 000

X

3 118 364

2 582 481

279 442

36 580

13 060

246 286

535 883

—

1 098 000

Y

4 010 738

3 878 371

569 681

311 818 224 763

482 631

132 367

-------

1 497 000

Z

3 253140

3 227 112

-------

221 487 104 177

93 737

26 028

3 973 072

341 000

AG

6 353 487

6 306 981

—

203 257

—

1 828 638

46 506

—

2 078 000

BD

6 560 812

5 909 664

15 736

259 922 314 496

864 912

651 148

—

1 792 000

Hela

landet

133 478 330 125 564 122 3 773 261 21 266 608 1 032 698 12 485 228 7 914 208 2 2 562 068

3 2 313 234

448 001 000

1 Tillgångar utöver skulder; häri ingår sällskapens fonder och reserverade medel.

2 Hushållningssällskapet tillhöriga.

3 Andra tillhöriga.

4 Därjämte förvaltar några förvaltningsutskott, däribland i Malmöhus län och Älvsborgs läns

södra område, betydande fondmedel såsom styrelser för särskilda stiftelser. I andra fall dispo­

nerar hushållningssällskap avkastning från donationer, som förvaltas av särskilda styrelser. Som

exempel kan nämnas stiftelsen C. R. Prytz’ donation.

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

63

Anslagsberäkningar och kostnadsfrågor

Inkomst- och utgiftsförändringarna under budgetåret 1967/68 till följd

av den föreslagna omorganisationen framgår av följande i betänkandet re­

dovisade sammanställning.

Belopp enligt riks- Beräknad inkomst

Inkomst-

stat 1966/67

1967/68

ökning

Inkomster:

Uppbörd i statens verksamhet

Inkomster vid lantbruksnämnderna ....

1 700 000

3 000 000

1 300 000

Summa inkomstökning

1 300 000

Beräknad utgift

Beräknad utgift

Utgifts-

1966/67

1967/68

ökning

Utgifter:

L antbruksst j relsen:

Avlöningar...............................................

5 356 000

6 480 000

1 124 000

Omkostnader...........................................

953 000

1 360 000

407 000

Lantbruksnämnderna:

Avlöningar...............................................

19 061 000

Hushållningssällskapen:

Avlöningar...............................................

16 608 000

37 790 000

2 121 000

Lantbruksnämnderna:

Omkostnader...........................................

4 555 000

Hushållningssällskapen:

Omkostnader...........................................

Utbildningskurser för viss personal vid

4 395 000

10 330 000

1 380 000

lantbruksnämnder och hushållnings­

sällskap ...............................................

82 000

200 000

118 000

Summa utgiftsökning

5 150 000

Avgår inkomstökning

1 300 000

Utgiftsökning, netto

3 850 000

Erforderligt engångsanslag

Lantbruksnämnderna:

Engångsutrustning ..................................

3 630 000

3 630 000

Härtill kommer tidigare berörda särskilda kostnader för budgetåret

1967/68 i samband med omorganisationen. Beloppet bör enligt utred­

ningen få bestämmas senare. Utredningen uppskattar medelsbehovet till

storleksordningen 0,5—1 milj. kr.

Vid anslagsberäkningen har utredningen utgått från att vissa personal-

och övriga kostnader för organisationen, vilka f. n. bestrids över s. k. sak­

anslag, i fortsättningen bör tas upp under avlönings- och omkostnadsan-

slag. För att få ett rättvisande uttryck för de nuvarande statliga kostna­

derna i jämförelse med vad som beräknas för den nya organisationen har

utredningen i sammanställningen för budgetåret 1966/67 tagit med de be­

lopp som under resp. sakanslag är att hänföra till administrativa kostna­

der. Anslag som bortfaller genom omorganisationen har i berörda delar

inarbetats i sammanställningen. Anslagsberäkningen har grundats på de

64

för budgetåret 1966/67 i 1966 års riksstat angivna beloppen. Förhandlings-

överenskommelsen den 22 juli 1966 om tjänstemannalönerna har inte kun­

nat beaktas i beräkningarna.

Avlönings- och omkostnadsstaterna för lantbruksstyrelsen och lantbruks­

nämnderna beräknar utredningen närmare enligt följande.

Kungl. Maj. ts proposition nr

74

år 1967

Lantbruksstyrelsen: Avlöningar

1. Avlöningar till tjänstemän .............................................................. 6 289 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t ................................................. .................................................... 41000

3. Ersättningar till sakkunniga ......................................................... 150 000

Summa kr. 6 480 000

I anslagsposten Avlöningar till tjänstemän har räknats in dels ett belopp

av 100 000 kr., som enligt utredningens mening erfordras för att möjlig­

göra den tillfälliga personalförstärkning som behövs för att genomföra

omorganisationen, dels 100 000 kr. för vikariats- och övertidsersättningar.

Anslagsposten har vidare räknats upp med 1 164 000 ler. till följd av den

föreslagna personalökningen.

Anslagsposten Ersättningar till sakkunniga har räknats ned med 55 000

kr. till följd av att viss lönekostnad förts över till anslagsposten Avlöningar

till tjänstemän.

Lantbruksstyrelsen: Omkostnader

1. Sjukvård in. in...................................................................................... 16 000

2. Reseersättningar................................................................................... 396 000

3. Expenser ................................................................................................ 530 000

4. Publikationstryck ............................................................................... 18 000

5. Upplysningsverksamhet ..................................................................... 300 000

6. Kostnader för viss informationsverksamhet ............................... 100 000

Summa kr. 1 360 000

Anslagsposterna Sjukvård m. in., Reseersättningar och Expenser har räk­

nats upp med resp. 3 000, 102 000 och 189 500 kr. till följd av den före­

slagna personalökningen om sammanlagt 42 personer.

Anslagsposten Upplysningsverksamhet har som tidigare berörts räknats

upp med 200 000 kr.

Lantbruksnämnderna: Avlöningar

1. Avlöningar till tjänstemän............................................................ 36 979 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj :t .................................................................................................... 250 000

65

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

3. Ersättningar till sakkunniga m. nr................................................ 171 000

4. Arvoden till ortsombuden .............................................................. 390 000

Summa kr. 37 790 000

Avlöningskostnaden för de nya nämnderna beräknar utredningen vid fullt

utbyggd organisation uppgå till 40 266 000 kr. Härav utgör lönekostnader­

na för den personal, som sysslar med fiske och hemkonsulentverksamhet,

1 063 000 kr. resp. 990 000 kr. Utredningen räknar med en personalstyrka

av 1 508 personer. Under de två budgetåren 1968/69 och 1969/70 räknar

utredningen med ett tillskott av sammanlagt 82 personer. Lönekostnaderna

för dessa beräknas till 2 476 000 kr. För budgetåret 1967/68 beräknas löne­

kostnaderna således till (40 266 000 — 2 476 000 =) 37 790 000 kr.

I anslagsposten Avlöningar till tjänstemän ingår bl. a. ett belopp om

1 milj. kr. för tillfällig personal samt ett belopp om 200 000 kr. till över­

tids- och vikariatsersättningar.

Lantbruksnämnderna: Omkostnader

1. Sjukvård in. m.......................................................................... 85

000

2. Reseersättningar .............................................................................. 7 250 000

3. Expenser ........................................................................................... 2 320 000

4. Kostnader i samband med projekteringsverksamheten ....

300 000

5. Ersättningar till hushållningssällskapen för medverkan i

nämndernas verksamhet .............................................................. 300 000

6. Ersättning för driftsintrång på demonstrationsgårdar..........

75 000

7. Beställningsverksamhet .................................................................. 1 000

Summa kr.

10 331 000

Särskilda uppbördsmedel:

Inkomst av beställningsverksamhet ................................................. 1 000

Nettoutgift kr.

10 330 000

Anslagsposterna Sjukvård m. m., Reseersättningar och Expenser har be­

räknats med utgångspunkt från en personalstyrka av 1 426 personer. An-

slagsposten Kostnader i samband med projekteringsverksamheten har dels

till följd av intensifierad verksamhet, dels till följd av att vissa arbetsupp­

gifter flyttats över till nämnderna räknats upp med 100 000 kr. I fråga

om motiveringen för de föreslagna nya anslagsposterna Ersättningar till

hushållningssällskapen för medverkan i nämndernas verksamhet, Ersätt­

ning för driftsintrång på demonstrationsgårdar och Beställningsverksam­

het torde få hänvisas till den föregående redogörelsen (resp. s. 60, 26 och

50). Den nya uppbördsposten Inkomst av beställningsverksamhet är av­

sedd för bokföring av inflytande ersättningar för beställningsverksam-

heten.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 74

66

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

Lantbruksnämndernas omkostnader vid en helt utbyggd organisation

1969/70 i enlighet med utredningens förslag beräknas efter 1965 års kost­

nadsnivå till 10 645 000 kr.

Höjningen av anslaget till utbildningskurser från 82 000 kr. till 200 000

kr. motiverar utredningen med att utbildningsfrågorna måste ges ökad vikt i

samband med omorganisationen. Beträffande anslaget till engångsutrustning

vid lantbruksnämnderna, vilket föreslås föras upp med 3 630 000 kr., hän­

visar utredningen till sina i det föregående redovisade beräkningar (s. 49).

Remissyttrandena m. m.

Remissinstanserna ansluter sig allmänt i allt väsentligt till utredning­

ens förslag vad gäller såväl huvuddragen i den nya lantbruksorganisatio-

nens verksamhet som den närmare utformningen av organisationen in. in.

Viss huvudsakligen mera detalj betonad kritik framförs dock mot utred-

nens förslag på flera punkter. I det följande redogörs främst för yttranden

där sådan kritik framförts.

Beträffande åtgärderna för strukturanpassning har ett par re­

missinstanser tagit upp frågan om ansvarsfördelningen mellan skogsvårds-

organisationen och lantbruksnämnderna vad gäller verksamheten med

strukturförbättring i skogsmark. Sålunda framhåller skogsstyrelsen att den

skogliga aspekten vid överförandet av nedlagd jordbruksjord till skogsbruk

enligt nu gällande ansvarsfördelning helt åvilar skogsvårdsorganisationen.

Styrelsen erinrar om att skogsvårdsstyrelserna sedan några år bedriver fö­

retagsekonomisk rådgivning i samarbete med hushållningssällskap och

fr. o. m. år 1966 även med lantbruksnämnder. Med nuvarande uppdelning

synes det styrelsen vara mest ändamålsenligt att lantbruksnämnderna an­

svarar för den skogliga företagsplanering, som i enskilda fall direkt för­

anleds av strukturanpassningsprojekt, medan skogsvårdsstyrelserna sva­

rar för den allmänna skogliga företagsekonomiska planeringen och rådgiv­

ningen. I avvaktan på skogspolitiska utredningens förslag bör enligt sty­

relsens mening lantbruksnämndernas skogliga personal f. n. inte utökas.

Styrelsen bedömer det som fullt möjligt för skogsvårdsstyrelserna att som

beställningsuppdrag handlägga de ökade uppgifter i fråga om skogsvärde-

ring, skoglig företagsplanering samt skötseln av skogen på nämndernas

fastigheter som under de närmaste åren kan aktualiseras av den förvän­

tade ökningen av nämndernas köp och försäljningar av fastigheter. Domän­

styrelsen framhåller betydelsen av att nämnderna vid planeringen av mark­

användningen i ökad omfattning även tar hänsyn till skogsbolagens och

domänverkets intressen, då behovet av skogsmark för arronderingsförbätt-

ringar av enskilda jordbruk minskar eller bortfaller. Nämnderna har en­

ligt styrelsens erfarenhet tidigare inte tillräckligt beaktat storskogsbrukets

67

intressen i hithörande frågor. I anslutning härtill förordar styrelsen att i

rådgivande grupp vid lantbruksnämnd skall ingå företrädare för bonde­

skogsbruket samt skogsbolag och övrigt storskogsbruk.

I fråga om lantbruksnämndernas projekterings- och service­

verksamhet föreslår lantbruksnämnden och hushållningssällskapet i

Gotlands län att nämnderna får åta sig mer sådan verksamhet än vad ut­

redningen föreslagit. Som exempel nämner nämnden och sällskapet bygg-

nadsproj ekteringen och planeringen av trädgårdsanläggningar. Bär tillgång

på privata och fristående projektorer och annan servicepersonal saknas

uppstår stora svårigheter om nämnderna inte åtminstone under en över­

gångstid tar upp hela den verksamhet på området som bedrivits av säll­

skapen.

Vad angår försöksverksamheten på jordbrukets och träd­

gårdsnäringens områden framhåller styrelsen för lantbrukshögskolan att

en rad förutsättningar måste vara uppfyllda för att denna efter den före­

slagna omorganisationen skall fungera på ett tillfredsställande sätt. Sålunda

anser styrelsen att den s. k. länsförsöksverksamheten vid överförandet till

högskolan bör ges en kostnadsram av minst 1 milj. kr. i inledningsskedet.

Annan lokalt inriktad försöksverksamhet bör så långt möjligt samordnas

med högskolans verksamhet. Lantbruksnämndernas medverkan i högsko­

lans försöksverksamhet bör regleras genom avtal i överensstämmelse med

vad som gäller för hushållningssällskapen. Lantbruksnämnderna bör efter

samråd med högskolan tillhandahålla försöksteknisk utrustning och år­

ligen erhålla ersättning härför genom de avtalsmässigt reglerade försöks-

ersättningarna. Den i utredningen föreslagna kostnadsramen för utrust­

ningen är otillräcklig och omfattar över huvud taget inte trädgårdsförsöken.

En uppräkning är därför nödvändig. Den av lantbruksnämnderna tillhanda­

hållna personalen för försöksverksamheten bör vara årsanställd. Hushåll­

ningssällskapen bör om möjligt ombesörja all verksamhet med anläggning,

skötsel och skörd av försöken under år 1967. I likhet med styrelsen för

lantbrukshögskolan anser bl. a. lantbruksstyrelsen att hela fältförsöksarbe-

tet under år 1967 bör utföras av hushållningssällskapen. För en fast an­

knytning av personalen i försökspatrullerna till lantbruksnämnderna ut­

talar sig även styrelsen för statens växtskyddsanstalt och SACO.

Hushållningssällskapens förbund framhåller att utredningens förslag

kan medföra att en dubbelorganisation för fältförsökens utförande erhålls

i vart fall i de större och mera betydande jordbrukslänen. Med hänsyn till

de redan nu stora investerings- och driftkostnaderna för dessa förefaller

det förbundet i hög grad tveksamt om även lantbruksnämnderna bör ut­

rustas med för sökspatruller och allt vad därmed följer. Sällskapen har

successivt byggt upp och skaffat sig en utrustning för försöksändamål

som i mycket replierar på sällskapens gårdar. Dessa förhållanden bidrar

till att hålla kostnaderna nere. Nämnderna torde inte få sådana möjlig-

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

68

heter. Det syns då riktigast att även i fortsättningen knyta an till och ut­

nyttja den utrustning och apparatur som redan finns. Samverkan mellan

lantbrukshögskolan och sällskapen i vad avser försöken har inte lämnat

sådana erfarenheter att det nu är motiverat att ändra och begränsa

utrymmet för redan befintlig organisation samt att för de statliga för­

söken bygga upp eu ny sådan med de kostnader detta innebär. Förbundet

anför vidare bl. a. att det torde finnas goda förutsättningar för att i sam­

verkan mellan nämnder och sällskap finna en tillfredsställande lösning

på de samordningsproblem som följer med att jordbruks- och trädgårds-

lconsulenterna fortsättningsvis är placerade hos nämnderna och att säll­

skapen får svara även för de statliga försökens utförande.

Flera hushållningssällskap framför invändningar mot att länsförsökens

antal minskas och uttrycker önskemålet att det regionala biträdet åt lant­

brukshögskolan vad gäller såväl riks- som länsförsöken även skall kunna

uppdras åt sällskapen. Lantbruks styrelsen förutsätter att lantbrukshög­

skolan även i fortsättningen skall äga avtala med bl. a. hushållningssäll­

skapen om att utföra riksförsök. Sveriges lantbruksförbund och RLF fin­

ner det önskvärt att lantbruksnämnderna utöver den försöksram som fast­

ställs av lantbrukshögskolan skall kunna ntföra lokala försök eller privata

beställningsförsök. Härigenom skulle en del av den stelhet som utmärker

en riksprogrammering av försöksverksamheten knnna undvikas.

För att i framtiden trygga en lämplig sammansättning av distriktsför-

söksnämnderna inom trädgårdssektorn förordar Sveriges handelsträdgårds-

mästareförbund att i nämnderna skall ingå representanter för olika pro­

duktionsgrenar inom näringen samt förslagsvis tre trädgårdskonsulenter

för skilda ämnesområden.

I fråga om husdjur skontrollen och stambokföringen

framhåller bl. a. flera lantbruksnämnder och hushållningssällskap nödvän­

digheten av att lantbruksnämnderna under en övergångstid medverkar

vid kontrollverksamheten. Beträffande övriga uppgifter inom

växtodlings- och husdj ursområdet berör remissinstanserna

särskilt frågan om berberisbekämpning. Lantbruksstyrelsen anser att de

bidrag som nu utgår för berberisbekämpning i fortsättningen bör få dispo­

neras av lantbruksnämnderna. Även styrelsen för statens växtskyddsan-

stalt anser att nämnderna bör ta initiativ till och utföra berberisbekämp­

ning. Enligt styrelsens mening bör vidare nämnderna bistå anstalten med

inspektion av växtmaterial från utlandet på orter där anstalten saknar

personal härför.

Vad gäller lantbruksnämndernas handläggning av trädgårdsfrå-

g o r anser som tidigare berörts lantbruksnämnden och hushållningssäll­

skapet i Gotlands län att denna även bör kunna omfatta s. k. allmän träd-

gårdsrådgivning. Hushållningssällskapens förbund framhåller att träd­

gårdsskötselns roll i fritids- och friluftsverksamheten är mycket betydande

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

och finner det starkt motiverat med ett fortsatt stöd härtill ehuru i andra

former än f. n. Liknande synpunkter framförs av lantbruksstyrelsen, som

anser att frågan om fortsatt statsstöd till den allmänna trädgårdsrådgiv-

ningen bör prövas i annat sammanhang, eventuellt i samband med statliga

åtgärder i fråga om landskapsvård och fritidssysselsättning. TCO anser att

ifrågavarande verksamhet bör handhas av hushållningssällskapen och att

bidrag härför bör lämnas av stat och landsting. Behovet av tjänstemän för

ändamålet bedömer TCO till minst en per län.

_——

Synpunkter på utredningens bedömning av behovet av personal för upp­

gifterna på trädgårdsnäringens område framförs av vissa remissinstanser.

Styrelsen för lanlbrukshögskolan påpekar att det behövs en konsulent i

Kronobergs län där det under senare år uppstått en omfattande bärodling

i anslutning till tidigare yrkesfruktodlingar kring Urshult. Sveriges han-

delsträdgårdsmästareförbund anser att ytterligare en konsulenttjänst er­

fordras med placering i övre Norrland. Förbundet understryker vidare vik­

ten av att konsulenterna verkar inom större områden än det län vari de pla­

ceras. SACO ifrågasätter om inte västra Sverige blivit missgynnat när det

gäller trädgårdsrådgivningen och finner det befogat att även där inrätta

en konsulentcentral av liknande typ som i Stockholm och Malmö. Denna

borde i första hand få en odlingskonsulent och en konsulent i företagseko­

nomiska frågor.

Frågorna om jordbruksstatistik och företagsregister

behandlas närmare av några remissinstanser. Statens jordbruksnämnd för­

ordar att hushållningssällskapens gillesombud under en övergångstid an­

litas som uppgiftslämnare till årsväxtrapporteringen. Statistiska central­

byrån förutsätter att lantbruksorganisationen svarar för eventuella kostna­

der för ersättning till gillesombuden härför.

Statskontoret understryker betydelsen av att uppläggningen av olika

slags data inom förevarande sektor av näringslivet sker så att materialet

kan infogas i ett större samhällsekonomiskt sammanhang. Ämbetsverket

betonar vidare att utformningen av företagsregistret bör ske med beaktan­

de av de synpunkter som fastighetsregisterutredningen har att lägga till

grund för sitt arbete. Enligt statens jordbruksnämnds mening bör före­

tagsregistret även kunna användas som underlag för planläggning av den

ekonomiska försvarsberedskapen samt tjäna till ledning för uttagning av

traktorer och hästar till bl. a. krigsmakten och civilförsvaret. Enligt lant­

bruksstyrelsen bör en närmare prövning av företagsregistrets innehåll göras

i samband med att detta definitivt utformas. Några remissinstanser, bl. a.

statistiska centralbyrån, Sveriges lantbruks förbund och RLF, framhåller

angelägenheten av att sekretessfrågan i samband med statistikuppgifterna

snarast utreds. De båda sistnämnda remissinstanserna ifrågasätter vidare

bl. a. om inte utredningen underskattat behovet av arbetskraft för före­

tagsregistrets å-jourhållning.

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

69

70

I sammanhanget erinrar statistiska centralbyrån om att de föreslagna

ändringarna av formerna för uppgiftsinsamlingen till de olika statistik­

grenarna aktualiserar en ändring av bestämmelserna på området.

Vad gäller den veterinära verksamheten ifrågasätter bl. a.

veterinärstyrelsen om inte någon slags provisorisk anknytning av hushåll­

ningssällskapens veterinäravdelningar, i varje fall de laboratorier som säll­

skapen inte förmår driva, bör ske till lantbruksnämnden i vederbörande

län. Statens veterinärmedicinska anstalt, som delar utredningens uppfatt­

ning att det inte är nödvändigt att inrätta särskilda veterinära befattning­

ar, förordar att länsveterinären ingår i strukturdelegation eller på annat

sätt knyts till lantbruksnämnden. Veterinärväsendeutredningen framhåller

att ett fast årsarvode till en särskilt utsedd veterinär såsom expert skulle

underlätta ett mera kontinuerligt utnyttjande av veterinär även i detalj­

frågor. Då hushållningssällskapens veterinärbakteriologiska laboratorier i

fortsättningen inte kan räkna med att få disponera medel från hushåll­

ningssällskapen och laboratorierna behöver vissa förskottsmedel för att be­

strida löner in. m. bör enligt utredningens mening ett särskilt förslagsan­

slag anvisas för detta ändamål. Även veterinärstyrelsen och statens veteri­

närmedicinska anstalt föreslår åtgärder för att förbättra laboratoriernas

likviditet. Utredningen anser det vidare motiverat att veterinärstyrelsen

som administrativ huvudman för veterinärväsendet i riket i samråd med

riksrevisionsverket och laboratoriernas huvudmän snarast tar upp frågan

om en översyn av den vid laboratorierna tillämpade taxan så att en ny taxa

kan träda i kraft redan den 1 juli 1967.

I detta sammanhang torde få redogöras för den i inledningen nämnda

skriften av Hushållningssällskapens förbund om åtgärder för att säker­

ställa den fortsatta driften av sällskapens veterinärbakteriologiska labora­

torier samt för remissyttrandena över densamma.

Förbundet erinrar inledningsvis om att laboratoriernas verksamhet un­

dan för undan har ändrat karaktär. En rad undersökningar, obduktioner

m. m., som tidigare utförts centralt av statens veterinärmedicinska anstalt,

har successivt överflyttats till sällskapens laboratorier. En annan utveck­

lingstendens är att laboratorierna från att till en början ha varit helt in­

riktade på veterinär service och hjälp åt djurägare i allt större utsträck­

ning anlitas för allmän- och livsmedelshygieniska uppgifter. Laborato­

riernas taxor fastställs enligt av Kungl. Maj :t utfärdat reglemente av vete­

rinärstyrelsen, som därvid följer vad som gäller för statens veterinär­

medicinska anstalt. Anstaltens taxesättning innebär inte full kostnadstäck­

ning. Trots sällskapens stöd samt bidrag från landsting och jordbrukets

ekonomiska föreningsrörelse har laboratoriernas driftresultat undan för

undan försämrats. Underskotten har eliminerats med vissa från svinhälso­

kontrollen härrörande fonderade medel. På så sätt har sagda kontroll fått

i betydande grad subventionera övrig laboratorieverksamhet.

Kungl. Maj.ts proposition nr

7-4

år 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

71

Beträffande laboratoriernas insatser och uppgifter av allmännyttig ka­

raktär anför förbundet bl. a. följande.

Laboratoriernas personal och utrustning utgör en beredskap som kan ut­

nyttjas dels för bekämpande av smittsamma husdjurssjukdomar, dels fö-

de regionala hälsovårdsmyndigheternas undersökningar och åtgärder vid

salmonellainfektioner och matförgiftningar, vid sjukdomsutbrott där vat­

tensmitta befaras samt vid förekomst av andra vattenföroreningar m. m.

Medverkan från laboratorierna ingår som ett led i myndigheternas plane­

ring för krig och beredskap, bl. a. i fråga om åtgärder mot bakteriologisk

krigföring. Dylik medverkan kräver förberedelser av olika slag.

Förbundet framhåller, att i och med omorganisationen av statens lant-

bruksorganisation torde något omkostnadsanslag av hittillsvarande slag

inte längre komma att utgå till sällskapen. Dessa kommer således inte att

erhålla något statligt anslag, vars uppbärande kan sägas inrymma skyl­

dighet eller plikt att svara för kostnader av allmännyttig karaktär. Säll­

skapen har inte heller egna eller andra resurser för ifrågavarande ända­

mål.

Vid förbundets överläggningar med berörda sällskap har framkommit,

att man från sällskapens sida är beredd att fortsätta laboratorieverksam­

heten, om statsmakterna så önskar och under förutsättning att sällskapen

erhåller ersättning av statsmedel för kostnaderna för uppgifter och insatser

av allmännyttig karaktär. Förbundet utgår ifrån att storleken av eventuell

ersättning, bestämmelserna härför, m. m. blir föremål för överläggningar

mellan statsmakterna och sällskapen.

Styrelserna för statens bakteriologiska laboratorium och statens institut

för folkhälsan understryker starkt den betydelse sällskapens veterinärbak­

teriologiska laboratorier har även för deras verksamhet. De förordar, att

åtgärder vidtas för att säkra en fortsatt drift av laboratorierna i hittills­

varande omfattning. Att en regional laboratorieverksamhet av det slag

sällskapen bedriver oundgängligen måste upprätthållas vitsordas vidare

av veterinärstyrelsen. Styrelsen erinrar om att i de fall taxan för labora­

torierna inte täcker kostnaderna beror det på det allmännas intresse av att

inte genom kostnaden avskräcka allmänheten från att insända material,

som kan vara av betydelse för att på tidigt stadium upptäcka olika smitt­

samma sjukdomar. Praktiskt taget all salmonella i fjäderfäbesättningar

har upptäckts på djur som insänts för obduktion. Styrelsen framhåller, att

det främst är obduktionerna som ger dålig kostnadstäckning. En obduk­

tion av en höna drar en kostnad av 30—40 kr. samtidigt som avgiften är

5 kr.

Om behov av statsbidrag till sällskapens laboratorieverksamhet förelig­

ger bör enligt riksrevisionsverkets mening medel härför anvisas under ett

maximerat anslag.

72

Vad gäller lantbruksnämndernas befattning med fiskerifrågor

ifrågasätter fiskeristijrelsen, om inte utredningen övervärderat fritidsfis­

keutredningens betydelse för lösandet av den lokala fiskeriadministratio-

nens problem. Enligt styrelsens mening borde lantbruksorganisationsutred-

ningen ha framlagt förslag till principlösningar i fråga om t. ex. huvud­

mannaskap, stationering samt ansvars- och befälslinjer. Styrelsen erinrar

om att fiskerinämnden f. n. står i centrum för hushållningssällskapens fis-

keriorganisation. Gällande bestämmelser härom återfinns i Kungl. Maj :ts

brev den 16 november 1962 till fiskeristyrelsen angående föreskrifter i an­

ledning av upphävandet av kungörelsen den 17 juni 1948 (nr 502) angående

statsbidrag till vissa åtgärder för fiskets främjande. Styrelsen förordar att

någon form av nämndinstitution organiseras och knyts till de nya lant­

bruksnämnderna i länen. Till allmän motivering härför framhåller sty­

relsen betydelsen av den lokala anknytning beträffande fiskefrågor som

fiskerinämnderna innebär. Denna lokala sakkunskap är ovärderlig för ut­

redningar i många fiskeekonomiska och fiskesociala frågor inom styrelsens

verksamhetsområde. Ur mera speciell synpunkt erinrar styrelsen i samman­

hanget vidare om att lantbruksnämnderna enligt utredningens förslag tills

vidare bör överta hushållningssällskapens roll som lokalorgan för insamling-

av fiskestatistiken. Fiskerinämnderna bör ha att beakta såväl yrkesfiskets

som fritidsfiskets intressen. Eventuellt bör även representation i nämnder­

na beredas det organiserade jordägarintresset vilket i stor utsträckning sam­

manfaller med det s. k. fiskevattensägarintresset.

Lantbruksnämnden i Göteborgs och Bohus län föreslår att en särskild fis-

keridelegation inrättas vid lantbruksnämnden i länet med hänsyn bl. a.

till havsfiskets betydelse för sysselsättningen i länet. Hushållningssällskapet

i Kalmar län anser att motsvarigheter till nuvarande fiskerinämnder, näm­

ligen fiskerikommittéer, bör knytas till lantbruksnämnderna. Några remiss­

instanser, bl. a. länsstyrelsen i Skaraborgs län och Hushållningssällskapens

förbund, anser det lämpligast att låta fiskeripersonalen kvarstanna hos säll­

skapen till dess organisationsfrågorna beträffande denna personal lösts. Om

en överflyttning finnes böra ske anser förbundet med hänsyn bl. a. till

vattenvårdsfrågornas ökade aktualitet att personalen bör placeras i läns­

styrelserna.

Utredningens närmare förslag om administrationen av vissa statliga fis­

kerifrågor som f. n. ankommer på hushållningssällskapen har föranlett

vissa avvikande synpunkter och erinringar från remissinstanserna.

Låneunderstöd från fislcerilånefonden, bör enligt stats­

kontoret i fortsättningen inte förmedlas lokalt genom lantbruksnämnd eller

landsting. En sådan ordning kan enligt statskontorets mening motverka

en rationell fördelning av lånemedlen till fiskarna. Statskontoret förordar

i stället att fiskeristyrelsen skall besluta i låneärendena. Styrelsen bör även

besluta om säkerhet för låneunderstöd i den mån detta inte regleras i låne-

Kungi. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

73

författningen. Ansökan om låneunderstöd bör ges in till vederbörande fis-

kerikommitté inom lantbruksnämnderna resp. ifrågakommande landsting,

som bör ha att med eget yttrande vidarebefordra ansökan till fiskeristy-

relsen. Vidare bör statskontorets fondbyrå lämna ut och förvalta låne­

understöden och sköta därmed förknippat kameralt arbete. Härför talar

att fondbyrån redan nu administrerar sådan verksamhet bl. a. vad gäller

den utlåning från fiskerilånefonden som sker i arbetslöshetsbekämpande

syfte. En sådan ordning skulle dessutom kräva avsevärt mindre förstärk­

ning med arbetskraft på fondbyrån än om ärendena sprids ut. Statskontoret

har inte något att erinra mot att landstinget i Göteborgs och Bohus län lik­

som tidigare får handha det kamerala arbetet med lån beviljade inom

detta län. Härvid förutsätter statskontoret att detta kan ske utan särskilda

kostnader för statsverket.

Statens jordbruksnämnd erinrar om att nämnden i olika remissyttranden

under senare år uttalat sig för att ersätta fiskerilånefonden med ett system

med statlig lånegaranti. I samband därmed har nämnden förordat en all­

män översyn av verksamheten i syfte att få till stånd en viss centralisering

av långivningen och därmed en mera ändamålsenlig inriktning av verk­

samheten. Nämnden anför att systemet med beslutanderätt för fiskeristyrel-

sen ligger närmast den ståndpunkt nämnden sålunda redan intagit. Leda­

moten Levin har anmält avvikande mening och anslutit sig till utredning­

ens förslag.

Svenska landstingsförbundet framhåller att företagarföreningarna för­

medlar statligt bidragsstöd för att främja bl. a. småindustri, hemslöjd och

hantverk. Enligt förbundets mening talar vissa skäl för att även nu ifråga­

varande verksamhet anförtros dessa föreningar. Några hushållningssäll­

skap anser att verksamheten generellt bör handhas av lantbruksnämnder­

na, således även i Göteborgs och Bohus län.

Göteborgs och Bohus läns landsting har inget att invända mot att tills

vidare förmedla låneunderstöd från fiskerilånefonden. Härvid förutsätter

landstinget att det go tf görs av statliga medel såväl för alla kostnader för

handläggningen av ärendena som för eventuella förluster som kan upp­

komma i samband med verksamheten. Endast om det kan styrkas att lands­

tinget eftersatt kraven på normalt betryggande säkerhet, dvs. eftersatt sitt

delcredereansvar, bör det sättas i fråga att landstinget skall delta

i kostnaderna för att täcka förluster.

Fiskeristgrelsen anser också att det är olämpligt att behålla delcredere-

ansvaret för Göteborgs och Bohus läns landsting. Såväl landstinget som

den lånebehövande fiskarbefolkningen i länet kan bli lidande härpå. Efter­

som landstinget har delcredereansvar för stora belopp samt beskattningsrätt

är nämligen villkoren för låneunderstöden f. n. något strängare där än på

vissa andra håll i landet. Styrelsen anser att alla som förmedlar låneunder­

stöd från fiskerilånefonden bör beredas ansvarsfrihet i civilrättsligt avse-

3f Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 samt. Nr 74

Kungl. Maj:ts proposition nr

7-4

år 1967

74

ende. Vidare bör bestämmelserna beträffande lånetider, kraven på säker­

heter o. s. v. vara lika för alla. Göteborgs och Bohus läns landsting bör

anlitas efter frivilligt åtagande och mot ersättning av statsmedel för ad­

ministrationskostnaderna. Likaså finner Svenska landstingsförbundet star­

ka skäl tala för att nuvarande bestämmelser om ansvar för låneunderstöd

omprövas så att inte vederbörande landsting åsamkas ekonomisk förlust.

Statskontoret förutsätter som tidigare nämnts att säkerhet för låne­

understöd i fortsättningen skall bestämmas av statlig myndighet. Som en

följd härav bör enligt statskontoret delcredereansvar för låneunderstöd

inte förekomma. Fondbyrån bör få befogenhet att besluta om avskrivning

och eftergift i anledning av de förluster som kan uppstå sedan lämnade

säkerheter och andra legala åtgärder utnyttjats. Vad gäller redan beviljade

låneunderstöd tillstyrker statskontoret att ansvaret skall upphöra för hus­

hållningssällskapens del. Härvid förutsätter statskontoret att lämnade sä­

kerheter är av sådan beskaffenhet som hädanefter avses skola godtas för

lån från fiskerilånefonden. Beträffande låneunderstöd som beviljats av

landstinget i Göteborgs och Bohus län bör landstingets delcredereansvar

kvarstå.

Beträffande övriga frågor som hänger samman med låneverksamheten an­

förs bl. a. följande. Utredningens uppfattning att någon fiskerinämnd eller

fiskerikommitté inte behövs vid lantbruksnämnden i Göteborgs och Bohus

län delas inte av fiskeristyrelsen. Enligt styrelsens mening saknas skäl för

att där ha andra anordningar än dem som skall gälla inom andra län. Till

nämnden bör därför knytas en fiskerikommitté med den sammansättning

som hushållningssällskapets fiskerinämnd nu har. Sällskapets fiskerikon-

sulent bör underställas lantbruksnämnden och vara sekreterare åt kom­

mittén. Hushållningssällskapet i Göteborgs och Bohus län anser att kon­

sulenten under en övergångstid alltjämt bör knytas till sällskapet eller i

varje fall stå till dess odelade disposition. Sällskapet utgår härvid från att

lantbruksnämnden i länet inte kommer att handlägga fiskefrågor. I sam­

manhanget anför sällskapet erinringar mot utredningens förslag att det

skall bestrida omkostnaderna för att anlita konsulenten. Sällskapet redo­

visar vissa beräkningar rörande utgifterna för dess fiskeriverksamhet.

Dessa täcks redan nu delvis av sällskapets egna medel. Enligt sällskapets

mening bör avtal upprättas mellan staten och sällskapet om ersättning för

att det fullgör vissa uppgifter. Riksrevisionsverket förutsätter att ersättning­

arna för att nyssnämnda hushållningssällskap anlitar vederbörande fiskeri-

konsulent tillförs lantbruksnämndernas inkomsttitel.

Önskemål om sammansättningen av fiskerinämnderna framförs från

några håll. Enligt lantbruksstgrelsen och Hushållningssällskapens förbund

samt flera hushållningssällskap bör eu av ledamöterna utses på förslag

av hushållningssällskapet. Där det kan vara motiverat med hänsyn till

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr 7i år 1967

75

lokala förhållanden bör även fritidsfisket och jordägarna vara represen­

terade i nämnden.

Ett villkor för att fiskerinämnderna inte enbart skall syssla med låne­

frågor utan ha motsvarande uppgifter som f. n. bör enligt riksrevisions­

verket vara att dessa uppgifter i princip skall övertas av statsverket i sam­

band med omorganisationen av hushållningssällskapen.

Några remissinstanser påpekar att de nuvarande fiskerinämnderna vid

sällskapen även sysslar med frågor om fördelning av återburna bensin­

skattemedel från yrkesfisket. Hushållningssällskapet i Norrbottens lån

anför att denna verksamhet varit betydande för länets del och föreslår att

den förs över till lantbruksnämnderna. Detta föreslås även av bi. a. hushåll­

ningssällskapet i Stockholms län och stad. Sveriges fiskares riksförbund

anser att dessa uppgifter alternativt kan övertas av yrkesfiskarnas organi-

tioner inom länet.

Några hushållningssällskap ställer sig tveksamma till möjligheterna för

sällskapen att i fortsättningen bedriva verksamhet med fiskodling.

Örebro läns hushållningssällskap framhåller att verksamheten med fiskod­

ling behöver byggas ut i enlighet med de nya rön som gjorts på området.

Detta kräver åtminstone till en början kunnig personal och ganska stora

investeringar. Efter omorganisationen kan sällskapen knappast belastas

därmed. Med hänsyn bl. a. till risken för spridning av fisksjukdomar och

kräftpest behöver verksamheten kontrolleras av myndighet eller annat an­

svarigt organ. Sällskapet hemställer att verksamheten allsidigt utreds. Lik­

nande synpunkter anförs av Älvsborgs läns norra hushållningssällskap.

Hushållningssällskapens förbund påpekar att utredningen inte berört de

frågor som har samband med främst Norrlandssällskapens åtaganden att

vidta och svara för fiskevårdande kompensationsåtgärder i anslutning till

kraftverksbyggen och andra vattenexploateringar. Dessa åtaganden som är

av betydande ekonomisk storleksordning bygger på förutsättningen att

sällskapen har fiskeexpertis anställd hos sig. Hithörande frågor måste en­

ligt förbundets mening beaktas. Motsvarande synpunkter anförs av hus­

hållningssällskapet i Gävleborgs län.

Befintlig fiskodlingsverksamhet som bedrivs med statsbidrag och inte är

kommersiellt inriktad bör enligt hushållningssällskapet i Gotlands län få

fortsätta under fiskerikonsulentens ledning om verksamheten kan anses

vara av betydelse för fisket i länet. Det allmänna bör härvid svara för kost­

naderna för fiskerikonsulentens medverkan. Hushållningssällskapet i Hal­

lands län anser att de sällskap som antagit av Kungl. Maj :t fastställda

stadgar skall äga rätt att utan ersättning anlita fiskerikonsulent för fisk­

odling. Enligt lantbruksstgrelsens mening bör sällskap som anlitar kon­

sulent för fiskodlings- eller annan kommersiell verksamhet ersätta lant­

bruksnämnden för resor och traktamenten.

76

Beträffande fiskerikonsulenternas uppgifter i fråga om fisketillsyn

råder delade meningar bland remissinstanserna. Enligt Stockholms läns

och stads hushållningssällskap bör fiskerikonsulenternas befattning med

fisketillsyn inte begränsas utan tvärtom ökas. Fisketillsynen i länet är f. n.

alltför splittrad och en samordning måste komma till stånd. Fiskerikonsu-

lenterna bör i första hand svara för denna samordning. Östergötlands läns

hushållningssällskap anser i likhet med Sveriges fiskares riksförbund att

fiskerikonsulenterna även i fortsättningen bör förordnas som fisketillsyns-

män och som förmän för övriga tillsynsmän som förordnas av länsstyrel­

sen. Hushållningssällskapens förbund finner det vara mest realistiskt att

räkna med att konsulenterna måste handha dessa uppgifter i nuvarande

omfattning.

Andra hushållningssällskap stöder utredningens mening att fiskerikon­

sulenternas arbete med fisketillsynen bör begränsas. Västmanlands låns

hushållningssällskap anser att fisketillsynen endast i undantagsfall bör an­

komma på konsulenten. Däremot bör andra, mera komplicerade arbetsupp­

gifter som direkt har med fiske och fiskproduktion samt vattenförorening

att göra kunna inordnas i dennes arbetsuppgifter.

I anledning av utredningens förslag att bidraget till utbild­

ningsverksamhet på fiskets område i fortsättningen skall avses för

lantbruksnämnderna anför riksrevisionsverket viss erinring. Om verksam­

heten avsetts skola bedrivas helt i statlig regi bör kostnaderna enligt riks-

revisionsverkets uppfattning bestridas på samma sätt som sker för lant­

bruksnämndernas verksamhet över huvud taget. Vid beräkningen av me­

delsbehovet under anslaget Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen

bör motsvarande minskning av belastningen på anslaget beaktas. Väst­

manlands läns hushållningssällskap anför i sammanhanget att det bör

undersökas om inte utbildningsverksamheten på jordbruksnäringens och

fiskerinäringens områden kan samordnas under lantbruksstyrelsen. Här­

igenom skulle vinnas en betydande arbetsbesparing och administrativ för­

enkling.

Utredningens förslag att kostnaderna för att insamla statistik på

fiskets område i fortsättningen skall helt bestridas av statsmedel

biträds av statistiska centralbyrån. Detta motiverar enligt centralbyrån att

den härför avsedda anslagsposten under anslaget Befrämjande i allmänhet

av fiskerinäringen räknas upp med i första hand en tredjedel. För att be­

loppet skall helt motsvara sällskapens faktiska kostnader behöver posten

emellertid räknas upp ytterligare. Centralbyrån utgår från att fiskerikon­

sulenternas hittillsvarande uppgifter med att insamla och sammanställa

fiskeristatistiskt primärmaterial inte ändras i avvaktan på resultatet av

pågående utredning rörande utformningen och organisationen av fiskesta­

tistiken.

Förslaget att föra över arvodesbefattningen som fisk eri konsulent

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

77

f ör Vänern till den nya organisationen tillstyrks av fiskeristyrelsen.

Styrelsen förutsätter att befattningen i likhet med övriga fiskerikonsulen-

ter hos hushållningssällskap skall vara ordinarie och således i fortsätt­

ningen finansieras över riksstaten i stället för med fiskeavgiftsmedel. För­

slaget biträds även av hushållningssällskapet i Värmlands län. Sällskapet

anser att konsulenten bör placeras inom Värmlands län, som upptar det

längsta kustavsnittet av Vänern. Befattningen har registrerats hos statens

personalpensionsverk. Sällskapet förutsätter att staten ikläder sig ansvaret

för pensionsförmånerna. I sammanhanget förordar sällskapet att lantbruks­

nämnden i Värmlands län omhänderhar all verksamhet beträtfande fiskeri-

iånen för Vänernfisket. Vidare föreslår sällskapet att det även i fortsätt­

ningen skall finnas en fiskerinämnd för Vänern. F. n. utser hushållnings­

sällskapen i Värmlands och Skaraborgs län samt Älvsborgs läns norra hus­

hållningssällskap vardera två ledamöter i nämnden. Ledamöterna bör efter

omorganisationen utses på motsvarande sätt av de berörda lantbruksnämn­

derna.

Utredningens förslag rörande lantbruksnämndernas organi­

sation och arbetsformer har likaledes föranlett vissa avvikande

synpunkter och förslag från remissinstansernas sida.

Vad gäller sammansättningen av lantbruksnämnden framhåller Sveriges

handelsträdgårdsmästareförbund att även trädgårdsnäringen bör vara re­

presenterad i nämnden. Detta skulle enligt förbundets mening avsevärt

främja ett intimt samarbete mellan rationaliseringsorganen och trädgårds­

näringens utövare.

Rörande behovet av olika delegationer vid nämnderna framförs från någ­

ra håll avvikande meningar eller särskilda synpunkter. Sålunda anser lant­

bruksnämnden och hushållningssällskapet i Gotlands län att investerings-

delegationer bör inrättas vid alla nämnder för att de ekonomiska proble­

men i jordbruket skall kunna tillbörligt beaktas. Å andra sidan ställer sig

lantbruksnämnden och hushållningssällskapet i Västmanlands län tvek­

samma till behovet av investeringsdelegation och ifrågasätter om inte ris­

kerna för bristande samordning säkrast elimineras om investeringsfrågor-

na behandlas av strukturdelegationen. Andra remissinstanser anser att

ytterligare delegationer erfordras för särskilda ändamål. Främst framförs

från bl. a. några lantbruksnämnder önskemål om att fiskeridelegationer

inrättas. Lantbruksnämnden i Västernorrlands län anser att två smärre

delegationer erfordras för att sanera ärendeflödet till de stora delegatio­

nerna och plenarsammanträdena.

I fråga om sammansättningen av delegationerna framförs avvikande

meningar särskilt vad gäller strukturdelegationen. Sålunda anser länssty­

relsen i Älvsborgs län att chefen för strukturavdelningen bör ingå i nämn­

da delegation. Länsstyrelsen framhåller härvid att de ärenden som skall

handläggas inom strukturdelegationen är av särskild vikt för rationalise-

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

ringsverksamheten och därigenom i särskilt hög grad berör andra länsor­

gan samt att chefen för strukturavdelningen har det närmaste ansvaret

för beredningen av de viktiga strukturärendena. Av samma uppfattning

är bl. a. lantbruksnämnderna i Östergötlands och Hallands län, lantbruks­

nämnden i Älvsborgs läns norra område samt lantbruksnämnden och hus­

hållningssällskapet i Västmanlands län. För att bevara eftersträvad jäm­

vikt mellan lekmanna- och tjänstemannainflytande i strukturdelegationen

föreslår de båda sistnämnda remissinstanserna att antalet lekmannaleda-

möter utökas till fyra. Lantbruksnämnden i Älvsborgs läns norra område

föreslår även att överlantmätaren eller länsj ägmästaren inte skall ingå i

delegationen utan adjungeras till denna. Enligt lantbruksnämnden i Hal­

lands län bör möjligheterna att adjungera både överlantmätaren och läns-

jägmästaren till delegationen undersökas. Å andra sidan anser lantbruks-

stgrelsen det med hänsyn till kravet på enkelhet i arbetsformerna och till

vederbörandes ställning som ansvarig tjänsteman inte motiverat att che­

fen för strukturavdelningen ingår i strukturdelegationen. Samtidigt fram­

håller styrelsen att, om strukturdelegationen skulle få att i större mängd

handlägga andra ärenden än sådana som motiverat dess speciella samman­

sättning, det kan vara ändamålsenligt att föreskriva att delegationen vid

handläggning av dylika ärenden skall vara beslutför om två leltmannaleda-

möter jämte chefstjänstemannen är närvarande. Styrelsen uttalar vidare

bl. a. att ordföranden i nämnden, som regel landshövdingen, bör kunna

ingå som lekmannaledamot i delegationer vilket främst får betydelse i fråga

om strukturdelegationens sammansättning. Lantbruksnämnden i Stock­

holms län och stad anser det likaledes lämpligt att landshövdingen ingår i

nämnda delegation med hänsyn till övriga länsorgans intressen och sam­

hällsplaneringen i stort i länet.

Vad gäller sammansättningen av produktions- och investeringsdelegatio-

nerna kan statskontoret inte finna att tillräckliga skäl anförts för att av­

delningschef vid lantbruksnämnd skall ingå i dessa delegationer. I träd-

gårdsdelegation bör enligt Sveriges handelsträdgårdsmästareförbund ingå

två representanter för den yrkesmässiga trädgårdsodlingen vilka bör väl­

jas utanför nämnden. Förbundet anser det vidare nödvändigt att inrätta

samrådsgrupper för trädgårdsfrågor inom de lantbruksnämnder som inte

får trädgårdsdelegationer. Dessa samrådsgrupper bör enligt förbundets

mening i likhet med vad som nu gäller vid hushållningssällskapen be­

nämnas trädgårdsnämnder. Som tidigare nämnts anser fiskeristyrglsen att

någon form av fiskerinämnder bör inrättas vid lantbruksnämnderna.

I fråga om antalet fackavdelningar vid lantbruksnämnd anför lantbruks-

stgrelsen att dessa normalt bör vara två. Styrelsen bör dock ha möjlighet

att medge avvikelse härifrån där så motiveras av arbetsmängd eller spe­

ciella förhållanden. Preliminärt beräknar styrelsen att tre fackavdelningar

kan behövas vid tio lantbruksnämnder. Härutöver kan avdelningar för

78

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

79

trädgårdsärenden behöva inrättas vid lantbruksnämnderna i Stockholms

och Malmöhus län. Preliminärt kan antalet fackavdelningar vid lantbruks­

nämnderna således beräknas till 60.

Förslaget att sammanföra lantbruksnämnderna i Älvsborgs län till­

styrks av bl. a. länsstyrelsen i länet och lantbruksnämnden i länets norra

område men avstyrks av lantbruksnämnden i länets södra område och de

båda hushållningssällskapen i länet. Avstyrkandet motiveras främst med

att utredning pågår angående länsindelningen.

Utredningens bedömning av personalbehovet vid lantbruks-

n ämn derna bär föranlett viss kritik från remissinstansernas sida i

fråga om såväl personalantalet som sammansättningen av personalen.

Lantbruksstyrelsen anför att utredningens beräkningar i stort kan god­

tas. Antalet avdelningschefer, cheferna för de administrativa avdelningarna

ej inräknade, beräknar styrelsen till 58. På styrelsens stat bör även tas

upp jägmästarna i Västerbottens och Norrbottens län. De tjänstemän som

närmast är avsedda att biträda chef för administrativ avdelning med

handläggning av fastighetsärenden bör i viss utsträckning kunna vara

kanslister. En av de fem ekonomiassistenter som föreslås bli överförda

från styrelsen till lantbruksnämnderna bör behållas på styrelsens stat.

Antalet assistenter och kanslister såväl absolut som i relation till antalet

tjänstemän med högre utbildning synes vara beräknat i underkant. Det kan

enligt styrelsen därför antas att ett behov av flera sådana tjänstemän

kommer att ge sig till känna sedan organisationen varit i verksamhet nå­

gon tid. I fråga om behovet särskilt av byggnadsteknisk personal fram­

håller styrelsen att utvecklingen mot större lantbruksföretag medfört att

byggnadsutformning och konstruktioner blir mera komplicerade än tidi­

gare. Detta leder i sin tur till att kraven såväl på byggnadshandlingarnas

och konstruktionernas utförande som på byggnadsbedömningen och kon-

struktionskontrollen ökar. Samtidigt måste byggnadskontrollen skärpas på

de företag till vilka statligt stöd utgår. Behovet av personal för ifrågavaran­

de uppgifter kommer därför enligt styrelsen att inom en snar framtid få

omprövas.

Ytterligare personalförstärkningar föreslås av ett flertal lantbruksnämn­

der. Bl. a. understryker lantbruksnämnderna i Göteborgs och Bohus m. fl.

län starkt behovet av personal med administrativ utbildning. Lantbruks­

nämnden i Stockholms län och stad m. fl. kan inte godta att antalet ingen­

jörer minskar bl. a. med hänsyn till torrläggningsuppdrag och vattenvårds-

frågor. Lantbruksnämnden i Jämtlands län framhåller bl. a. att utred­

ningen inte närmare behandlat personalbehovet för vissa speciella verk­

samhetsgrenar, t. ex. ärenden i anslutning till förvaltningen av fjällägen-

heter, vilka endast förekommer inom vissa norrlandslän men som av olika

skäl är mycket arbetskrävande. Lantbruksnämnden i Älvsborgs läns södra

område ifrågasätter om inte proportionerna mellan skogliga och agrara

Kungl. Maj:ts proposition nr 7

4

år 1967

80

assistenter blivit oförmånliga för den skogliga sidan. Nämnden förordar

att antingen en jämnare fördelning av dessa tjänster sker eller att ett

antal befattningar hålls öppna för båda slagen av assistenter. Lantbruks­

nämnden i Gävleborgs län framför önskemål om fler befordringstjänster

för biträden för att nämnderna skall kunna behålla denna personal vars

rörlighet på arbetsmarknaden är stor.

Styrelsen för lantbrukshögskolan framför likaledes erinringar mot ut­

redningens förslag. Styrelsen framhåller att den ekonomiska planeringen

kräver ökade insatser på de tekniska och biologiska områdena. Hittills

vunna erfarenheter talar för att jordbrukarnas intresse och behov av kun­

skaper och fortlöpande information påtagligt ökar med ökad specialiserings-

grad. Storleksrationaliseringen får anses verka i samma riktning. Med hän­

syn härtill anser styrelsen att utredningens förslag till nedskärning av den

fältarbetande personalen på assistentnivå, särskilt inom husdjurs- och

växtodlingsområdena, kan få olyckliga konsekvenser. Vad gäller förslaget

om att rådgivning på byggnads- resp. maskinområdet skall åvila särskilda

byggnads- eller mekaniseringskonsulenter anser styrelsen det mera ratio­

nellt att rådgivningen på dessa områden samordnas under en konsulent.

Enligt styrelsens mening bär nämligen utvecklingen på byggnadsområdet

medfört att den tekniska utrustningen blivit en allt mera dominerande del

av byggnaden och att denna måste bedömas samtidigt med byggnadskon-

struktionen. Agronomerna på det tekniska området ges numera en sådan

utbildning att de kan verka som kombinerade byggnads- och maskinkonsu­

lenter. Under senare år har sålunda undervisningen i lantbruksbyggnader

vid lantbrukshögskolan ökat och samordnats med utbildningen i maskin­

teknik och arbetsmetodik. Därjämte ges dessa studerande ekonomisk ut­

bildning och i vissa fall utbildning i hydroteknik. Den kombinerade konsu­

lenten bör vara chef för den tekniska rådgivningsverksamheten inom läns­

organet och till sin hjälp ha två specialister, en på vardera byggnads- och

maskinområdet, samt därtill tillgång till assistenthjälp allt efter behovet i

olika län. Specialisten på byggnadsområdet bör ha byggnadsingenjör sutbild­

ning. Vidare ifrågasätter styrelsen om inte ett slopande av den föreslagna

investeringsavdelningen skulle inom den föreslagna ramen möjliggöra en

ökning av antalet högskoleutbildade rådgivare.

Några remissinstanser, bl. a. länsstyrelsen i Kopparbergs län, understry­

ker vikten av att de nya lantbruksnämnderna i någon form tillförs juridisk

expertis vid de administrativa avdelningarna. Länsstyrelsen framhåller att

många ärenden som handläggs vid dessa avdelningar kräver ett större eller

mindre mått av juridisk bedömning och hävdar att i varje fall en civileko­

nom- eller jur.kand.examen inte bara är önskvärd utan även nödvändig

vad gäller cheferna för avdelningarna.

SACO riktar i sitt yttrande inledningsvis uppmärksamheten på den långt

drivna specialisering som genomförts inom agronomutbildningen. Denna

Kungl. Majrts proposition nr 7 k år 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

81

specialisering förutsätter att de nya lantbruksnämnderna förses med spe­

cialister inom de olika verksamhetsfälten. Då det inte klart framgår hur

utredningen tänkt sig den högskoleutbildade personalen för projekterings-

verksamheten i fråga om markanläggningar understryker förbundet att det

i princip får anses nödvändigt att inom varje nämnd räkna med en spe­

cialist i hydroteknik. Förbundet har vidare funnit att några rekryterings­

tjänster inte föreslagits inom ämnesområdena för mekanisering och träd­

gård. Enligt förbundets mening är det lika angeläget här som på övriga

specialområden med rekryteringstjänster och förbundet föreslår därför att

ett antal sådana inrättas.

Förbundet riktar vidare stark kritik mot nedskärningen av den hög­

skoleutbildade personalen för produktionsteknisk och produktionsekono-

misk rådgivning samt assistentpersonalen för dessa uppgifter. Även beträf­

fande maskinområdet synes enligt förbundets mening den föreslagna assis­

tentpersonalen vara för lågt tilltagen och förbundet föreslår därför att på

varje specialist skall finnas minst en assistent med agrar utbildning. På

trädgårdsområdet bör enligt förbundets mening assistentpersonalen utökas

så att de områden som blir utan hortonom åtminstone får eu assistent. För­

bundet har i likhet med utredningen funnit att frågan om nya dikningsföre-

tag för den utökade täckdikningen f. n. har den största aktualiteten inom

de viktigare jordbrukslänen men anser att frågan om underhåll av befint­

liga eller moderniserade dikningsföretag bär och kommer att få allt större

betydelse inom hela landet. Mot denna bakgrund ställer sig förbundet tvek­

samt till utredningens förslag om minskning av antalet ingenjörer.

I likhet med SACO ifrågasätter TCO lämpligheten av att redan från bör­

jan minska antalet ingenjörer. Den föreslagna personalstyrkan för skoglig

personal förefaller vidare TCO vara för liten med tanke på den starka

expansionen inom denna sektor.

Mera allmänna uttalanden för en ytterligare personalförstärkning görs

i några remissyttranden. Sålunda anser t. ex. Hushållningssällskapens för­

bund att starka skäl talar härför, särskilt i fråga om den fältarbetande

personalen och då främst inom produktionsavdelningarna och för bygg­

nads- och mekaniseringsåtgärderna. Om en sådan ytterligare förstärkning

inte är möjlig i nuvarande läge bör enligt förbundets mening fördelningen

av personalresurserna omprövas. Sveriges lantbruksförbund och RLF be­

traktar den föreslagna dimensioneringen av personalstyrkan för rådgivning

som uttryck för ett minimibehov, bl. a. vad gäller projekteringsverksam-

het i fråga om markanläggningar.

Å andra sidan saknas inte uttalanden i motsatt riktning mot de som redo­

visats i det föregående. Sålunda ställer sig länsstyrelsen i Blekinge län

tveksam till den föreslagna personalutökningen. Enligt länsstyrelsens me­

ning borde det vara möjligt att vid en sammanslagning av lantbruksnämn­

der och hushållningssällskap uppnå betydande rationaliseringsvinster, sär-

82

skilt vad gäller den administrativa och kamerala verksamheten. Länssty­

relsen finner det vidare befogat att utgå ifrån att den statliga admi­

nistrationen för jordbruksnäringen bör kunna begränsas med hänsyn

till att antalet sysselsatta inom näringen blir allt mindre. Utveckling­

en inom jordbruket mot större och bärkraftigare enheter medverkar enligt

länsstyrelsen till att behovet av statliga insatser för företagsekonomisk råd­

givningsverksamhet kan bli mindre.

Kompetenskraven för tjänsterna har något berörts av SACO och TCO.

Enligt SACO förefaller det som om någon av specialisterna på det före­

tagsekonomiska området eller markanläggningsområdet avses bli chef för

inve sterings avdelningen. Förbundet finner inte någon sådan begränsning

i kompetenskraven befogad utan anser att kompetenskraven för avdel-

ningschefstjänsterna bör vara så utformade, att hela den högskoleutbil­

dade personalen oavsett ämneskombination får möjlighet att på samma

villkor konkurrera om tjänsterna. TCO påtalar den anmärkningsvärt

stränga åtskillnad mellan högskoleutbildade och andra som fortfarande

upprätthålls inom lantbruksorganisationen trots att de formella kompe­

tenskraven för länge sedan slopats.

Frågan om lantbruk sstyrelsens organisation behand­

las närmare av några remissinstanser.

I fråga om sammansättningen av verksstyrelsen framför Sveriges han-

delsträdgårdsmästareförbund önskemål om att i styrelsen skall få ingå en

representant för trädgårdsnäringen.

Vad gäller lantbruksstyrelsens inre organisation godtar lantbrukssty-

relsen i allt väsentligt utredningens förslag. Styrelsen föreslår sålunda, att

verket under generaldirektören och en överdirektör organiseras på följande

sätt. Två arbetsgrupper skall finnas för resp. översiktlig planering och

rådgivningsfrågor. Administrativa byrån organiseras på en allmän avdel­

ning, en personalavdelning, en kameralavdelning och en organisationsav-

delning. Till byrån skall vidare knytas personal till förfogande för samar-

betsorganet för informationsverksamhet, registratorskontor, skrivcentral,

dupliceringscentral, vakttjänst, arkiv och bibliotek samt telefonväxel. Lant-

bruksbyrån indelas i en allmän avdelning och en avdelning för trädgårds-

ärenden. Husdjursbyrån organiseras på en allmän avdelning, en avdelning

för svinskötselärenden, en avdelning för hästärenden och en avdelning

för rennäringsärenden. Strukturbyrån indelas i en allmän avdelning och en

skoglig avdelning. Investeringsbyrån organiseras på en allmän avdelning,

en kalkylavdelning, en torrläggningsavdelning och en byggnadsavdelning.

Jordbruksekonomiska byrån indelas inte i avdelningar medan slutligen

undervisningsbyrån organiseras på en allmän avdelning och en avdelning

för undervisningsärenden.

Personalbehovet beräknas av lantbruksstyrelsen till sammanlagt 211

tjänstemän, varav 114 i högre lönegrader och 97 i ställning motsvarande

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

84

produktionstekniska rådgivare på växtodlings- och husdjursområdena. SACO

finner det inte tillrådligt att skjuta upp frågan om personalförstärkning

vid undervisningsbyrån och föreslår därför att byrån tillförs ett antal

nya tjänster av bl. a. skolkonsulenttyp. TCO finner starka skäl tala för

att styrelsen tillförs en personalkonsulent och förordar vidare att en sär­

skild tjänst inrättas för ledningen av den interna utbildningsverksam­

heten.

Några remissinstanser, bl. a. lantbruksstyrelsen och vissa lantbruks­

nämnder, ställer sig tveksamma till förslaget att nu centralisera bokfö­

ringen m. m. Lantbruksstyrelsen erinrar härvid om att det f. n. inom riks­

revisionsverket pågår en utredning som syftar till att införa ett enhetligt

system för redovisning och bokföring inom statsförvaltningen. Med hän­

syn härtill har styrelsen vid sin bedömning av personalbehovet inte räknat

med den av utredningen för ändamålet föreslagna personalförstärkningen

med sju befattningshavare vid styrelsens kamerala avdelning. Inte heller

har styrelsen räknat med medel för att anskaffa de maskiner som skulle

behövas för att genomföra centraliseringen. Om denna inte genomförs blir

det enligt styrelsens bedömning nödvändigt att i stället anskaffa bokfö-

ringsmaskiner till lantbruksnämnderna. Kostnaden härför beräknar sty­

relsen preliminärt till sammanlagt ca 360 000 kr. Statskontoret erinrar

likaledes om riksrevisionsverkets pågående utredning och föreslår, att lant-

bruksstyrelsen i denna fråga håller fortlöpande kontakt med riksrevisions­

verket.

Utredningens förslag till ett nytt sam arbetsorgan för infor-

tionsverksamhet bör enligt Hushållningssällskapens förbund över­

arbetas med hänsyn bl. a. till att styrelsen för lantbrukshögskolan fram­

lagt förslag till ny organisation för specialrådgivningen. I övrigt framförs

huvudsakligen endast mera begränsad kritik mot förslaget. Lantbrukssty-

relsen anser att organet bör benämnas lantbrukets upplysningsnämnd me­

dan jordbrukets upplysningsnämnd förordar att benämningen på organet

inte ändras. Enligt upplysningsnämndens mening bör frågan om littera­

turbevakningen till rådgivare och lärare utredas ytterligare och i avvaktan

på resultatet av en sådan översyn tills vidare handhas av samarbetsorganet.

Lantbruksstyrelsen ifrågasätter likaledes lämpligheten av att överflytta

litteraturtjänsten till högskolorna. Såväl lantbruksstyrelsen som upplys-

ningsnämnden finner de föreslagna personella och materiella resurserna

vid organet vara ett minimum och styrelsen förordar för sin del att an­

slaget höjs med ytterligare 75 000 kr., vilket belopp motsvarar det anslag

som f. n. utgår till Föreningen Skogs- och lantbruksfilm. Å andra sidan

erinrar statskontoret om att det i en särskild utredning angående lantbruks-

högskolans publikationsverksamhet föreslagits att en tjänst som förste

byråsekreterare förs över från upplysningsnämnden till lantbrukshögsko­

lan. Enligt statskontorets mening kan under nämnda förhållande den före-

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr

7

4- år 1967

85

slagna personalen vid samarbetsorganet minskas. Styrelsen för lantbruks-

högskolan tillstyrker för sin del utredningens förslag till utbyggnad av

samarbetsorganet men framhåller att tjänsterna bör besättas med jour­

nalistiskt utbildad arbetskraft. Vidare framhåller högskolestyrelsen samt

Hushållningssällskapens förbund önskvärdheten av att nuvarande system

för film- och bildframställning bibehålls. Detta inbjuder enligt högskole­

styrelsen till ett fruktbärande samarbete mellan statliga institutioner och

näringslivets organisationer.

Beträffande lokalfrågorna anför byggnadsstyrelsen att goda lo­

kaler bör kunna stå till flertalet lantbruksnämnders förfogande från den 1

juli 1967 eller kort tid därefter. I några fall har det inte lyckats styrelsen

att skaffa sammanhängande kontorslokaler till nämnda tidpunkt. Även på

de platser där så inte kunnat ske synes emellertid förutsättningar finnas

för en samlad förläggning inom ett eller ett par år från tidpunkten för

organisationens genomförande. Lantbruksnämnden i Stockholms län och

stad torde inte kunna påräkna att få lokaler i nuvarande centrala läge inom

staden. Däremot räknar styrelsen med att kunna bereda nämnden lokaler i

Solna. I dessa eller närliggande lokaler skulle även ytterligare utrymmen

kunna beredas för lantbruksstyrelsens behov.

Utredningens förslag angående vissa utrustningsf rågor har ej

föranlett annan erinran från remissinstansernas sida än att styrelsen för

lantbrukshögskolan förordat en uppräkning av kostnadsramen för inköp av

försöksteknisk utrustning. Vad gäller övertagandet av vass utrustning från

hushållningssällskapen anser Hushållningssällskapens förbund i likhet med

utredningen det vara lämpligast att som utgångspunkt för regionala upp­

görelser ha centrala överenskommelser. Förbundet är berett att medverka

härvid.

Vad gäller det av utredningen föreslagna systemet för finansiering­

en av beställningsverksamheten framförs i viss del kritik

av riksrevisionsverket. Sålunda framhåller riksrevisionsverket att systemet

för finansieringen av vissa verksamhetsgrenar inte ansluter sig till vad

som gäller för kartverket. Däremot påminner det om vad som tillämpas vid

fiskeristyrelsen genom anslaget Undersökningar inom fiskeriorganisatio-

nen. Detta senare system bör enligt riksrevisionsverket få betraktas som

ett undantag från de f. n. i allmänhet tillämpade reglerna. Med hänsyn här­

till och då någon ändring av nuvarande principer inte bör ske i avvaktan

på vad programbudgetberedningen kan komma att föreslå finner riksrevi­

sionsverket ej skäl tillstyrka utredningens förslag i denna del. Ämbetsver­

ket har däremot inte något att erinra mot att redovisningen läggs upp i

överensstämmelse med det system som tillämpas vid kartverket för de

delar av projekterings- och serviceverksamheten som skall vara självbäran­

de och för vilka kostnaderna kan klart avgränsas. För ifrågavarande grenar

86

av verksamheten bör således föras upp ett förslagsanslag med ett belopp

som beräknas ungefärligen täcka kostnaderna härför. Under anslaget bör

avlönings- och omkostnadsstater tas in. Dessutom bör föreskrift meddelas

om att av anslagsposterna må disponeras sammanlagt högst så stort belopp

som motsvarar de ersättningar som lantbruksnämnderna betingar sig av

uppdragsgivarna med avdrag för de i ersättningarna ingående tilläggen för

pensions- och kapitalkostnader m. m.

I övrigt framförs endast mera allmänna synpunkter på förslaget. Lant-

bruksstyrelsen understryker nödvändigheten av att vid uppbyggnaden av

taxesystemet kunna göra avsteg från principen att verksamheten skall vara

självbärande för att inte rationaliseringsintresset skall hämmas. Lantbruks­

nämnden i Älvsborgs läns norra område framhåller särskilt betydelsen av

att med taxerabatt kunna stimulera till samlade planläggningsåtgärder för

större områden i ett sammanhang. Enligt lantbruksnämnden och hushåll­

ningssällskapet i Kronobergs län bör de nya lantbruksnämnderna få för­

hållandevis stor frihet att själva avgöra när rådgivning skall vara taxebe-

lagd och att fastställa taxenivåerna. Lantbruksnämnden i Värmlands län

förutsätter att individuell rådgivning på nämndens initiativ blir kostnads­

fri för brukaren. Lantbruksnämnden i Älvsborgs läns södra område är be­

träffande kostnaderna för projektering av ekonomibyggnader tveksam om

vinsten av att byta nu tillämpad metod mot ett system baserat på byggna­

dens anläggningskostnad. Nämnden erinrar härvid om att huvudregeln är

att ersättningen skall utgå enligt självkostnadsprincipen.

Utredningens förslag rörande vissa övergångsanordningar

har likaledes föranlett olika såväl allmänna som speciella erinringar av re­

missinstanserna.

Allmänt hävdas av hushållningssällskapen och av Hushållningssällska­

pens förbund att den föreslagna tidpunkten för omorganisationens genom­

förande inte ger utrymme för erforderliga förberedelser i olika avseenden.

Enligt förbundet och vissa hushållningssällskap bör omorganisationen där­

för uppskjutas åtminstone ett halvår, medan andra hushållningssällskap

förordar att tidpunkten framflyttas ett helt år. Liknande uttalanden görs

även av ett par lantbruksnämnder. Sålunda anser lantbruksnämnden i Göte­

borgs och Bohus län att arbetsuppgifter som övertas från sällskapen bör

överflyttas till nämnderna fr. o. in. den 1 januari 1968 även om omorgani­

sationen i princip genomförs den 1 juli 1967. Lantbruksnämnden i Gotlands

län föredrar att omorganisationen genomförs först den 1 januari 1968.

Lantbruksstyrelsen uttalar också att vissa skäl talar för att omorganisa­

tionens genomförande uppskjuts till den 1 januari 1968. Härvid hänvisar

styrelsen främst till att verksamheten vid hushållningssällskapen är an­

passad till produktionsåret vid jordbruket samt att sällskapen får svårig­

heter att i god tid före omorganisationen fatta erforderliga beslut om av­

veckling av sådana verksamhetsgrenar som skall föras över till lantbruks-

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

87

nämnderna och om sin fortsatta verksamhet. Med hänsyn till såväl ett all­

mänt intresse som speciella personalintressen av att omorganisationen nu

genomförs snabbt anser sig styrelsen likväl böra förorda att genomföran­

det sker den 1 juli 1967. Under förutsättning att så sker biträder styrelsen

utredningens förslag i fråga om utbyte av tjänster mellan lantbruksnämnd

och hushållningssällskap. I fråga om personalförtecknad tjänsteman som

förs över till lantbruksnämnd bör ett sådant utbyte kunna ske genom order

att i tjänsten fullgöra vissa uppgifter hos sällskapet. Beträffande annan be­

fattningshavare vid sällskapet bör utbytet kunna ske genom tillfällig an­

ställning hos nämnden. För sällskapens kostnader i samband med avveck­

lingen av den verksamhet som skall föras över till lantbruksnämnder bör

enligt styrelsens mening anvisas ett förslagsanslag av 1,5 milj. kr. Ansla­

get bör disponeras enligt föreskrifter som Kungl. Maj :t fastställer efter

förslag av styrelsen. Vidare framhåller styrelsen angelägenheten av att de

av utredningen föreslagna bestämmelserna om förtidspensionering och

andra avskedsförmåner får ett generöst innehåll och en generös tillämp­

ning. Styrelsen framhåller även att den nya lantbruksorganisationen bör

ses över på nytt sedan den varit i verksamhet en tid. Detta bör bl. a. be­

aktas vid valet av anställningsform för personalen under de första åren.

Hushållningssällskapens förbund beräknar för sin del hushållningssäll­

skapens anslagsbehov för budgetåret 1967/68 preliminärt till ca 4 983 000

kr.

TCO finner att utredningen i stort sett intagit en positiv attityd till frå­

gan om de anställdas intressen i samband med omorganisationen. Samti­

digt anför TCO emellertid starka betänkligheter mot förslaget i vad avser

den personal vid hushållningssällskapen som avlönas med sällskapens egna

medel och för vilken sällskapen själva är huvudmän. Att göra åtskillnad

mellan denna personal och de personalförtecknade befattningshavarna vid

sällskapen strider enligt TCO:s uppfattning mot allmänt vedertagna grun­

der för behandling av personalproblem i samband med förstatligande av

enskilda företag och institutioner och avviker också från den positiva in­

ställning till denna fråga som deklarerats av jordbruksutskottet i dess ut­

låtande 1965: 17. Enligt TCO:s mening måste statsmakternas beslut att

överta verksamheten vid sällskapen innebära att arbetsgivaransvaret för

samtliga anställda ytterst övergår på staten. Detta betyder enligt TCO i

praktiken att personalen utom personalförteckning skall i alla avseenden

behandlas på samma sätt som övrig personal. Förslaget om att övergångs­

vis överföra personal till de nya lantbruksnämnderna kommer därför att,

i den mån inte personalens framtida anställning ordnas på annat fullt be­

tryggande sätt, få gälla även den s. k. fria sektorns personal. Lösningen av

denna fråga bör enligt TCO:s uppfattning ges högsta prioritet i samband

med omorganisationen.

Vad gäller pensionsfrågorna erinrar statens personalpensionsverk om att

88

den del av hushållningssällskapens personal som finns upptagen på perso­

nalförteckning vilken Kungl. Maj :t fastställt med stöd av riksdagens beslut

omfattas av statens allmänna tjänstepensionsreglemente (SPR) på samma

sätt som personal i statlig tjänst och utan villkor om avgiftsbetalning. SPR

omfattar även annan anställningshavare hos hushållningssällskap i verk­

samhet till främjande av jordbruk med binäringar samt fiske och hem­

slöjd liksom anställningshavare vid till sällskap anknuten lokal lantbruks-

kemisk kontrollstation eller lokal frökontrollanstalt, under förutsättning

att vederbörande anmäls för pensionsrätt och att avgift er läggs. Beträf­

fande nyssnämnda båda grupper bör de frågor som uppstår i samband med

lantbruksnämndernas omorganisation kunna lösas inom ramen för nu gäl­

lande bestämmelser. Om nya kategorier av statliga tjänster skulle inrättas

i sammanhanget bör enligt personalpensionsverket i vanlig ordning över­

vägas huruvida ändringar erfordras i bestämmelserna om pensionerings-

perioder m. m. Sådana ändringar kan vidare behövas på grund av avveck­

ling av vissa typer av anställningar på den icke-statliga sidan.

Personalpensionsverket erinrar vidare om att •— i den mån och så länge

som hushållningssällskapen även i fortsättningen har anställningshavare

inom verksamhet till främjande av jordbruk med binäringar samt fiske och

hemslöjd eller vid lokala lantbrukskemiska kontrollstationer och frökon­

trollstationer — enligt nuvarande bestämmelser möjlighet kommer att fin­

nas till s. k. SPV-anslutning för sådana anställningshavare. Behovet av för­

fattningsändring bör övervägas först sedan sällskapens framtida ställning

och förhållanden klarlagts. Frågan hur det skall ordnas för personal som

blir övertalig i samband med omorganisationen bör tas upp till övervägan­

de i samband med den närmare planläggningen av genomförandet av orga-

nisationsändringarna. Slutligen erinrar personalpensionsverket om att det

vid överföring av viss personal från anställningar med s. k. helstatlig pen­

sionering till avgiftspensionering genom verket under vissa förutsättning­

ar kan erfordras inbetalning av särskilda engångsavgifter, om försämringar

i pensionsförmånerna skall undvikas.

Utredningens förslag i fråga om hushållningssällskapens

framtida uppgifter m. m. har föranlett såväl mera allmänna in­

vändningar som erinringar i speciella frågor.

Hushållningssällskapens förbund förordar i sammanhanget — som tidi­

gare berörts — ett uppskov med att genomföra den nya lantbruksorganisa-

tionen. Förbundet pekar på att utredningen förutsätter fortsatta övervägan­

den och förhandlingar. I allt väsentligt torde dock sällskapen själva få dra

upp riktlinjerna. Av dessa skäl blir enligt förbundets mening tiden mellan

det nya riksdagsbeslutet och den föreslagna tidpunkten för genomförandet

alltför knapp. Sällskapen måste beredas tid och rådrum för att kunna med

någorlunda fasthet och stadga anpassa sig till de nya förhållandena inom

sina nuvarande verksamhetsområden. Definitiva besked härom kan inte be-

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

90

användningen av donationsfonderna, särskilt i fall då verksamhet som

hittills tillgodosetts med donationsmedel genom omorganisationen övertas av

det allmänna. Även av andra skäl kan i detta sammanhang en översyn av

donationsfondernas ändamål vara lämplig. Förhållandena är därvidlag emel­

lertid så skiftande att det inte är möjligt att generellt ange under vilka för­

utsättningar och efter vilka riktlinjer permutation bör ske utan en pröv­

ning från fall till fall erfordras.

Sammanfattningsvis uttalar justitiekansler!! att — sedan beslut förelig­

ger om hushållningssällskapens framtida organisation —- varje hushåll­

ningssällskap bör verkställa en översyn av förvaltningen och användningen

av donationsfonderna och i förekommande fall inkomma till Kungl. Maj :t

med framställning om de ändringar i dessa hänseenden som påkallas av

hushållningssällskapets ändrade organisation eller eljest.

Riksrevisionsverket framhåller att, om stadgarna för hushållningssäll­

skapen kan inrymma en verksamhet som i en eller annan form innebär

beviljande av bidrag eller annan disposition av de donationer m. in. varom

här är fråga, permutation ej synes kunna ifrågakomma. Det torde enligt

riksrevisionsverket även vara osäkert om permutation bör ifrågasättas för

det fall verksamhet fortsätts i form av stiftelse och det allmänna härvid

tillförsäkras insyn i förvaltningen av donationsfonderna på sätt utredning­

en föreslagit. Om sällskapen övergår till andra organisationsformer kom­

mer frågan däremot i ett annat läge. Lantbruksstyrelsen föreslår att hus­

hållningssällskap oavsett vilken framtida organisationsform det väljer i

princip skall få behålla sina tillgångar även till den del de härrör från verk­

samhet med statliga insatser under förutsättning att garanti kan anses fin­

nas för att tillgångarna kommer att användas till fromma för jordbruket

eller eljest i överensstämmelse med de ändamål som avses med desamma.

Liknande synpunkter framförs av bl. a. Sveriges lantbruksförbund och RLF.

Förbunden anser vidare i likhet med flera hushållningssällskap att hus­

hållningssällskapens rätt att disponera över fondmedlen inte bör vara be­

roende av deras ställning som officiellt eller icke officiellt organ.

Remissinstanserna har i allmänhet inte gått in på någon närmare be­

dömning av utredningens förslag rörande anslagsberäkningar

och kostnadsfrågor. Beträffande vissa erinringar och förslag som

framförts torde få hänvisas till den föregående redogörelsen.

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

91

Lantbruks styrelsens anslagsyrk anden

Lantbruksstyrelsen: Avlöningar

1966/67 Anslag ...............

1967/68 Förslag .............

................... 5 128 000

................... 8 620 000

Tjänster

Föreslagen ändring

1966/67

1967/68

Handläggande personal................................ ___

75

+ 27

Övrig personal ............................................

+ 23

160

+ 50

Anslag

Avlöningar till tjänstemän............................ ___

4 882 000

+ 3 548 000

Arvoden och särskilda ersättningar...........

41 000

1 000

Ersättningar till sakkunniga....................... ___

205 000

55 000

5 128 000

+ 3 492 000

Beträffande organisationen och personaluppsättningen hänvisar styrelsen

till sitt i den föregående redogörelsen redovisade yttrande över lantbruks-

organisationsutredningens förslag. I gruppen handläggande personal redo­

visar styrelsen, förutom generaldirektören och en överdirektör, 11 byrå­

chefer, 76 byrådirektörer, 9 tjänstemän med högskoleutbildning och 4 by­

råingenjörer. Till övrig personal hänför styrelsen 11 assistenter, 12 kans­

lister, 32 kvalificerade biträden varav 2 ritare och 5 kartritningsbiträden,

47 övriga biträden samt 6 expeditionsvakter. Då styrelsen utgår från att

lönerna för personalen kommer att bli föremål för s. k. AB-förhandling

har posten för avlöningar till tjänstemän beräknats preliminärt. I posten

ingår 170 000 kr. för tillfällig arbetskraft och 100 000 kr. för vikariats-

och övertidsersättningar. I beloppet för ersättningar till sakkunniga ingår

liksom för innevarande budgetår 125 000 kr. för att anlita extra arbets­

kraft för omorganisationens genomförande.

Lantbruksstyrelsen: Omkostnader

1966/67 Anslag ........................................ 893 000

1967/68 Förslag .......................................1 744 000

Föreslagen ändring

1966/67

1967/68

13 000

+ 4 000

294 000

+ 237 000

1. Sjukvård...........

2. Reseersättningar

92

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

Föreslagen ändring

1966/67

1967/68

3. Expenser

a) Bränsle, lyse och vatten.................................... 14 000

+

3 000

b) Övriga expenser................................................. 326 500

+

345 000

4. Publikationstryck ................................................. 18 000

+

7 000

5. Upplysningsverksamhet........................................ 130 000

+

245 000

6. Kostnader för viss informationsverksamhet ....

100 000

—

7. Fritidsverksamhet ................................................. —

+

5 000

8. Representation ............................................... ..

—

+

5 000

895 500

+ 851 000

Särskilda uppbördsmedel:

Försålda formulär, blanketter och kungörelser in. m. 2 500

Nettoutgift 893 000

+ 851 000

Styrelsen erinrar inledningsvis om att omkostnader för styrelsens perso­

nal f. n. även bestrids från styrelsens och lantbruksnämndernas avlönings-

anslag samt från anslaget Bidrag till jordbrukets rationalisering, m. in. För

budgetåret 1965/66 uppgick dessa omkostnader till sammanlagt 60 000 kr.

Enligt styrelsens beräkningar fördelade sig nämnda belopp på de under

förevarande anslag upptagna posterna till sjukvård in. in., reseersättningar

och expenser med resp. 1 000 kr., 39 000 kr. och 20 000 kr.

Till motivering för förslagen under de olika anslagsposterna anför sty­

relsen i huvudsak följande.

1. 1 000 kr. tillkommer från förut nämnda anslag. Den föreslagna per­

sonalförstärkningen ökar sjukvårdskostnaderna med ca 3 000 kr.

2. 39 000 kr. tillkommer från förut nämnda anslag. Höjningar av biljett­

priserna för järnvägsresor samt av bil- och traktamentsersättningarna ökar

utgifterna med 28 000 kr. Den föreslagna personalförstärkningen ökar rese-

och traktamentsersättningarna med 120 000 kr. Tjänsteresorna ökar be­

tydligt i omfattning på grund av den intensifierade rationaliseringsverk-

samheten samt fortbildningen av lantbruksnämndernas personal och beho­

vet av personliga kontakter med nämnda personal i samband med omorga­

nisationen. På grund härav erfordras 50 000 kr.

Även behovet av internordiska kontakter beräknas öka. Av anslagspos­

ten bör därför under nästa budgetår 10 000 kr. få disponeras för internor­

diska resor.

3 a), ökningen motiveras av omorganisationen.

3 b). 20 000 kr. tillkommer från förut nämnda anslag. På grund av

höjda löner och viss utökning av styrelsens lokaler ökar kostnaderna för

städning och renhållning med 18 000 kr. Höjda telefonavgifter ökar ut-

94

Kungl. Maj ds proposition nr

74

år 1967

Tjänster

Föreslagen ändring

1966/67

1967/68

Handläggande personal.................................... 184

-f 302

Övrig personal ................................................. 465

+ 477

649

+ 779

Anslag

1

.

Avlöningar till tjänstemän .......................

16 475 000

+ 30 175 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar...........

227 000

+

23 000

3. Arvoden till ortsombuden............................

390 000

-

390 000

4, Ersättning till täckdiknings- och cemente-

ringsförmän .................................................

50 000

-

50 000

5. Ersättningar till sakkunniga ...................

782 000

- 612 000

17 924 000

+ 29 146 000

Vad gäller organisationen och personaluppsättningen vid lantbruksnämn­

derna hänvisar styrelsen till sitt i den föregående redogörelsen redovisade

yttrande över lantbruksorganisationsutredningens förslag. Enligt vad sty­

relsen tillstyrkt skulle under budgetåret 1967/68 sammanlagt 1 428 tjänste­

män finnas vid nämnderna. I gruppen handläggande personal redovisar

styrelsen 24 chefer, 82 avdelningschefer, 194 tjänstemän med högskoleut­

bildning, 22 byggnadskonsulenter, 38 hemkonsulenter, 64 ingenjörer, 38

fiskerikonsulenter samt 24 kamrerare. Till övrig personal hänför styrelsen

437 assistenter, 34 kanslister, 155 kvalificerade biträden varav 37 kartrit-

ningsbiträden, 292 övriga biträden samt 24 expeditionsvakter. Med hänsyn

till att lönerna måste fastställas genom förhandlingar har posten för av­

löningar till tjänstemän beräknats preliminärt. I posten ingår 1 milj. kr.

för tillfällig personal och 200 000 kr. för övertids- och vikariatsersättningar.

Lantbruksnämnderna: Omkostnader

1966/67 Anslag...........

1967/68 Förslag ___

1. Sjukvård ............................

2. Reseersättningar ...............

3. Expenser

a) Bränsle, lyse och vatten

4 147 000

Hl 023 000

Föreslagen ändring

1966/67

1967/68

40 000

+

46 000

2 710 000

+ 4 900 000

43 000

+

22 000

1 I anledning av omorganisationen förs tidigare anslag till lantbruksnämndernas och hushåll­

ningssällskapens omkostnader samman till ett anslag.

96

tionsbefrämjande åtgärder i Norrland, m. in. och Befrämjande av husdjurs-

aveln in. in. Delposten kan räknas ned med 79 000 kr. som anvisats som en­

gångsbelopp för innevarande budgetår.

I sammanhanget anmäler styrelsen att flyttningskostnaderna och kost­

naderna för viss utrustning i de nya lokalerna inte nu kan beräknas. Sty­

relsen avser att återkomma härtill sedan lokalfrågorna lösts.

4. Styrelsen hänvisar till behovet att anpassa projekteringsverksamhe-

ten mot ytterligare automatisering av mätnings- och beräkningstekniken.

För hyra av datamaskin, stansning o. dyl. beräknas ca 20 000 kr. Utökad

flygkartering höjer kostnaderna med 50 000 kr. Automatiska höjningar av

de kostnader som i övrigt skall bestridas från posten ökar belastningen med

30 000 kr.

5. Styrelsen hänvisar till lantbruksorganisationsutredningens förut redo­

visade förslag.

I lorevarande sammanhang erinrar lantbruksstyrelsen om att lantbruks-

organisationsutredningen föreslagit att 75 000 kr. anvisas på en särskild

anslagspost under nämndernas omkostnadsstat för att bestrida ersättning­

ar för driftsintrång på demonstrationsgårdar. Styrelsen föreslår att medel

härtill i stället anvisas under anslaget Kursverksamhet för jordbrukets ra­

tionalisering in. in.

Lantbruksnämnderna: Engångsutrustning

1967/68 Förslag .................................... 3 500 000

Lantbruksstyrelsen erinrar om att lantbruksorganisationsutredningen fö­

reslagit att ett nytt reservationsanslag på 3 630 000 kr. förs upp i rikssta-

ten för att täcka kostnader som uppstår vid utrustningen av de nya lant­

bruksnämnderna. Utredningen har därvid beräknat medel dels för anskaff­

ning av kontorsmöbler, kontorsmaskiner, mattor, gardiner, teleutrustning

och undervisningsmateriel, dels för flyttningar. Därutöver erfordras enligt

lantbruksstyrelsens mening snabbtelefon- och personsökaranläggningar i

vart fall vid de större nämnderna. För att täcka ett förstahandsbehov be­

hövs 70 000 kr. I avvaktan på en övergång till automatisk databehandling

vad gäller bokföringen in. m. bör nämnderna vidare utrustas med maski­

ner för postgiroremittering och bokföring. Härför erfordras 375 000 kr.

Enär styrelsen inte räknar med att hela det angivna beloppet för utrust-

ningsändamål, 4 075 000 kr., behövs under budgetåret 1967/68 föreslås att

anslaget för nämnda budgetår förs upp med 3,5 milj. kr.

Vad gäller flyttningskostnaderna framhåller styrelsen att utredningen

endast kunnat beräkna kostnaderna för de interna omflyttningarna. Be­

träffande flyttningskostnaderna i övrigt avser styrelsen att återkomma se­

dan nämndernas lokalfrågor definitivt lösts.

Kungl. Maj.ts proposition nr Ib år 1967

98

Lantbruksstyrelsen föreslår att den del av anslaget som står till förfo­

gande för styrelsen för nästa budgetår höjs med 280 000 kr. enligt följande

sammanställning.

1. Kursverksamhet ...............................................

2. Studieresor .......................................................

3. Framställning av undervisningsfilm och bild

serier....................................................................

4. Medel överförda från anslaget Bidrag till jord

brukets rationalisering, m. m...........................

5. Ersättning för driftsintrång på demonstrations

gårdar ................................................................

6. För utökad verksamhet ..................................

Kungl. Maj ds proposition nr

74

år 1967

Till motivering för förslagen under de olika punkterna anför styrelsen i

huvudsak följande.

1. ökningen hänför sig till höjda lär ararvoden samt höjda bil- och trak-

tamentser sättningar.

3. Medlen bör enligt lantbruksorganisationsutredningen fr. o. in. nästa

budgetår ställas till förfogande för det av utredningen föreslagna samar-

betsorganet för central informations- och upplysningsverksamhet pa lant­

brukets och trädgårdsnäringens områden.

4. Omföringen bär föreslagits av lantbruksorganisationsutredningen.

5. Lantbruksorganisationsutredningen har föreslagit att 75 000 kr. tas

upp på lantbruksnämndernas omkostnadsstat till kostnader för ersättning

för driftsintrång på demonstrationsgårdar. Verksamheten vid demonstra­

tionsgårdarna ansluter nära till grupprådgivningen. Kostnaderna bör där­

för tas upp under förevarande an'lag.

6. Kursverksamheten bör intensiiieras till följd av jordbruksutredning-

ens förslag om ökade rationaliseringsinsatser och omställningsåtgärder. På

grund härav beräknas belastningen på anslaget öka.

1966/67

1967/68

2 713 000

+ 135 000

32 000

—

75 000

—

75 000

—

+

56 000

__

+

75 000

—

+

89 000

2 820 000 + 280 000

Styrelsens för lantbrukshögskolan förslag beträffande specialrådgivningen

och publikationsverksamheten vid högskolan

Styrelsen. I fråga om s p e c i a 1 r å d g i v n i n g e n vid högskolan erin­

rar styrelsen inledningsvis om att den sedan dess tillkomst för fem år

sedan haft eu provisorisk organisation. Specialrådgivningen står under led­

ning av högskolans styrelse. Den omedelbara ledningen utövas av en kom­

mitté, som styrelsen utsett och som består av högskolans rektor, förestån­

100

reslås inriktad på struktur- och anpassningsfrågor samt pris- och mark-

nadsfrågor, jordbruksavdelningen på grovfoder- och potatisodling, norr­

ländsk växtodling, ogräsfrågor, växtföljder, växtnäring samt markfrågor,

husdjursavdelningen på mjölk-, kött- och fjäderfäproduktion, svinsköt­

sel samt pälsdjursuppfödning, tekniska avdelningen på lantbruksbyggna­

der och lantbruksmaskiner samt trädgårdsavdelningen på köksväxt- och

prydnadsväxtodling samt frukt- och bärodling.

För att samordna och leda informationsverksamheten föreslår styrelsen

en tjänsFsöm informationschef/Vidare föreslås nya tjänster som redaktör

och förste byråsekreterare. De befintliga experterna och specialrådgivarna

bör i fortsättningen benämnas statskonsulenter. Under perioden t. o. m.

budgetåret 1971/72 föreslås antalet statskonsulenter öka med åtta till 22.

Medel för informationstjänsten bör enligt styrelsen fr. o. in. nästa bud­

getår anvisas under lantbrukshögskolans anslag till avlöningar, omkostna­

der och materiel m. m. Förslaget innebär att medelsanvisningen för budget­

året ökar med 1 106 000 kr. under avlöningsanslaget, 208 000 kr. under om-

kostnadsanslaget och 165 000 kr. under materielanslaget eller totalt 1 479 000

kr. I stället kan anslaget Kursverksamhet för jordbrukets rationalisering

in. m. minskas med 1 045 000 kr.

Beträffande publikationsverksamheten vid lantbrukshög-

skolan och statens lantbruksbyggnadsförsök lämnar styrelsen i huvudsak

följande redogörelse.

Vid högskolan utges publikationsserierua »Lantbrukshögskolans anna­

ler», »Lantbrukshögskolans meddelanden», »Aktuellt från lantbrukshög-

skolan», »Grundförbättringar» samt »Publikationstjänsten». Tryckkostna­

derna för dessa serier uppgick år 1965 till 141 000 kr.

I »Lantbrukshögskolans annaler» presenteras materialet förutom på

svenska även på engelska, tyska eller franska. Publikationen utkommer

med 3—4 häften per år. »Lantbrukshögskolans meddelanden, Serie A» in­

nehåller företrädesvis försöksrapporter. Språket är svenska, men varje med­

delande förses med engelsk sammanfattning och kompletteras med engelsk

figur- och tabelltext. Ämnesområdena ekonomi, mark-växter, trädgård och

husdjur behandlas omväxlande. »Serie B» innehåller sådant material som

inte låter sig hänföras till någon av de andra publikationsserierna. Språket

är svenska. »Aktuellt från Lantbrukshögskolan» är främst specialrådgiv­

ningens språkrör och innehåller litteratursammanfattningar, problemöver­

sikter och referat riktade främst till rådgivarna. Språket är svenska. De

ämnesgrupper som behandlas är ekonomi, arbete-maskiner-byggnader,

mark-växter, trädgård och husdjur. Tidskriften »Grundförbättring» utges

av institutionerna för lantbrukets hydroteknik och marklära vid lantbruks­

högskolan och institutionen för kulturteknik vid tekniska högskolan i

Stockholm. »Publikationstjänsten» är en stencilerad, månatlig publikation,

Kungl. Maj:ts proposition nr

7-4

år 1967

102

lantbruksstyrelsen bl. a. att i informationskollegiet bär ingå två represen­

tanter för styrelsen. Liksom förhållandet är f. n. bör såväl befattningsha­

vare vid informationstjänsten som forskare och försölcsmän m. fl. med­

verka i den utbildning av rationaliseringsorganens personal, som admini­

streras av styrelsen. Vidare bör informationstjänstens personal medverka i

den demonstrationsverksamhet, som bedrivs av jordbrukets rationaliserings-

organ.

Styrelsen för Alnarpsinstitutet biträder förslaget om en fastare organi­

sation av och ökade resurser för specialrådgivningen.

Sveriges lantbruks förbund anför, att specialrådgivningen på ett tillfreds­

ställande sätt löst sina arbetsuppgifter och varit till stor nytta då det gällt

att effektivisera rådgivningen inom jordbruket. I strävandena att påskynda

utvecklingstakten inom jordbruket, vilket kraftigt understrukits av 1960 års

jordbruksutredning och till vilket förbundet också ansluter sig, kommer

verksamheten att ha en stor och ständigt växande betydelse. Förbundet

framhåller att informationstjänsten bör ges resurser även för att inhämta

utländska forskningsresultat. En angelägen uppgift för informationstjäns­

ten bör också vara att från det praktiska jordbruket och rådgivningsorga-

nen förmedla önskemål om forskningsprojekt till högskolan. Informations­

tjänsten bör ha nära kontakt med det centrala samarbetsorgan, som av 1965

års lantbruksorganisationsutredning föreslagits bli inrättat vid lantbruks­

styrelsen. Den föreslagna organisationen med fem avdelningar finner för­

bundet vara lämplig. Förbundet tillstyrker även befattningen som informa­

tionschef.

Högskolans förslag tillstyrks av RLF, som i huvudsak anför samma

synpunkter som lantbruksförbundet, samt av Hushållningssällskapens för­

bund och TCO.

När det gäller publikationsverksamheten anför lantbruks­

styrelsen att den publikationsverksamhet vid lantbrukshögskolan, som rik­

tar sig direkt till näringsutövarna, bör samordnas med övrigt central infor­

mation på lantbrukets område. Frågan om publikationsverksamheten vid

högskolan bör tas upp till förnyad prövning i samband med den utredning

rörande högskolans informationsverksamhet, som styrelsen förordat.

Styrelsen för Alnarpsinstitutet finner, att informationstjänsten inte bör

ha hand om publikationsverksamheten. Ledningen av denna verksamhet

bör i stället ankomma på ett särskilt organ, i vilket ingår representanter

för såväl forskningen och försöksverksamheten som informationstjänsten.

Sveriges lantbruksförbund, RLF och Hushållningssällskapens förbund

tillstyrker att högskolans och lantbruksbyggnadsförsökens publikations­

verksamhet samordnas och handhas av informationstjänsten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 7h år 1967

104

gan än lantbruksnämnderna. Är detta f. n. inte möjligt bör verksamheten till­

fälligt inordnas i nämnderna. Övrig verksamhet kan ligga kvar hos hushåll­

ningssällskapen.

Det huvudsakliga innehållet och omfattningen av lantbruksnämndernas

arbetsuppgifter i fråga om jordbrukets rationalisering bestäms till väsent­

liga delar av de förslag, som kommer att föreläggas riksdagen i proposition

angående riktlinjer för jordbrukspolitiken m. m. Jag begränsar mig därför

i förevarande sammanhang till att behandla vissa särskilda frågor rörande

nämndernas arbetsuppgifter.

Rationaliseringsverksamheten på jordbrukets område syftar till att fortlö­

pande anpassa näringen till målet för jordbrukspolitiken. Härför krävs ett

handlingsprogram för verksamheten som ständigt hålls aktuellt. Översikt­

lig och regional planering samt individualplanering har sedan länge använts

som medel i lantbruksnämndernas verksamhet. Den översiktliga jordbrulcs-

planeringen har växt fram parallellt med motsvarande verksamhet inom and­

ra sektorer i samhället. Lantbruksstyrelsen har anvisat lantbruksnämnderna

en för hela riket likartad uppläggning och metodik beträffande översiktspla­

neringen. Härigenom har möjlighet öppnats att få fram jämförbara resultat

och skapa en förhållandevis riktig bild av nuläget, som täcker landet i dess

helhet.

Den översiktliga planeringen bör enligt min mening kunna utvecklas till ett

värdefullt medel för att samordna de olika insatserna för lantbrukets rationa­

lisering i vidare bemärkelse. Eu väsentlig uppgift för lantbruksstyrelsen bör

vara att analysera behovet av olika åtgärder och värdera effekten av insatta

rationaliserings- och omställningsmedel i syfte att ge den fortsatta verksam­

heten en så effektiv inriktning som möjligt. En annan viktig uppgift för lant­

bruksstyrelsen bör vara att utveckla och anvisa metodik för den översiktliga

planeringen och lämna central service till länen för statistisk bearbetning

m. m. Den centrala planeringen bör mynna ut i regionalt differentierade

handlingsprogram.

Viktiga uppgifter vid den regionala planeringen bör bl. a. vara att avväga

markresurserna och belysa utvecklingsvägar och ekonomiska förutsättningar

för de enskilda företagen. Andra viktiga uppgifter blir att utarbeta riktlinjer

för dispositionen av det statliga finansieringsstödet, strukturrationalisering­

en, den aktiva inköps- och försäljningsverksamheten samt upplysnings- och

rådgivningsverksamheten. Vidare erfordras överväganden beträffande om­

flyttningen av resurser mellan jordbruket och andra näringar samt inom

jordbruket.

Utvecklingen i jordbruket och i andra samhällssektorer är beroende av

varandra, särskilt vad gäller lokaliseringen av näringslivet samt efterfrågan

på arbetskraft och på mark för bebyggelse- och fritidsändamål. Jag vill där­

för understryka vikten av att planeringen såväl centralt som regionalt inord­

Kungl. Maj ds proposition nr

74

år 1967

106

inte begränsas till sådana projekt som får statligt finansieringsstöd. Finan­

sieringen av beställningsverksamheten kommer jag att behandla i ett senare

avsnitt.

Lantbruksnämnderna bör således liksom f.n. bedriva beställningsverksam-

het i fråga om projektering av dikning samt ekonomibyggnader. Vidare bör

nämnderna kunna bedriva företagsekonomisk kalkylering och planläggning

även på beställning. Dessutom bör nämnderna från hushållningssällskapen

överta uppgifterna med sådan produktionsteknisk service såsom markkarte-

ring och planer för växtodling, huscljursavel och utfodring. Därtill kommer

planer för att lösa mekaniseringsfrågor samt rationaliseringsarbetet inom­

gårds och för rationalisering inom trädgårdsnäringen.

De lantbrukskemiska stationerna och frökontrollanstalterna bör däremot

inte inordnas under nämnderna. Nämnderna bör inte heller bedriva fisk­

odling i egen regi eller åta sig att projektera trädgårdar och parker eller ha

några uppgifter på hemslöjdens område. Bokföringsuppgifter och deldara-

tionsservice bör också ligga utanför nämndernas arbetsområde. Här be­

rörda uppgifter är enligt min mening nämligen inte av sådan betydelse för

jordbrukets och trädgårdsnäringens rationalisering att de bör has om hand

av staten.

Hushållningssällskapens uppgifter med undervisningsverksamheten be­

handlas i reglementet den 30 juni 1949 (nr 451) för statsunderstödd utbild­

ningsverksamhet på lantbrukets område. Härvid har föreskrivits att bl. a.

lantbruksnämnd eller hushållningssällskap kan anordna undervisning i

jordbrukets rationalisering och andra till lantbruket hörande ämnen. En­

ligt kungörelsen den 30 juni 1949 (nr 452) angående statsbidrag till ut­

bildningsverksamhet på lantbrukets område kan hushållningssällskap be­

viljas statsbidrag för ändamålet. Efter omorganisationen bör emellertid

i första hand lantbruksnämnderna svara för denna kursverksamhet. Hus­

hållningssällskapen bör även i fortsättningen kunna anlitas i sådan verk­

samhet. Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bestämmande, lantbruks-

styrelsen bör få besluta närmare härom.

Utredningen har i betänkandet lämnat en utförlig redogörelse för de be­

stämmelser som gäller i fråga om husdjurskontroll och stambokföring. Vid

anmälan av prop. 1965: 100 ifrågasatte jag om hushållningssällskapens be­

fattning med hithörande uppgifter borde övertas av lantbruksnämnderna.

På de skäl utredningen angett finner jag starka skäl tala för att administra­

tionen och ledningen av kontrollverksamheten och stambokföringen i ökad

utsträckning övertas av näringsutövarna själva. Hushållningssällskapen

har därutöver vissa uppgifter på animalieproduktionens område. Dessa bör

i enlighet med vad utredningen närmare föreslagit föras över till lantbruks­

nämnderna.

Enligt kungörelsen den 2 juni 1950 (nr 501) angående statsbidrag till

kontrollföreningsverksamheten m. in. kan statsbidrag under vissa förut­

Kungl. Maj. ts proposition nr

74

år 1967

108

beträffande framställning till Kungl. Maj :t om vissa tvångsförordnanden

till skydd för husdjursaveln. Samtidigt bör vissa straffrättsliga bestämmel­

ser uteslutas från nämnda författningar såsom överflödiga och övriga straff­

rättsliga bestämmelser ges en tidsenlig redaktionell utformning. I överens­

stämmelse med förekommande bestämmelser i brottsbalken om penning­

böter bör bötesmaximum höjas.

Enligt de tre sistnämnda författningarna, dvs. förordningarna om semin-

verksamhet bland nötkreatur, svin och får, gäller bl. a., att handjur som är

infört i s. k. riksstambolc får användas för seminverksamhet. Eftersom av­

sikten är att stambokföringen i princip skall övertas av näringsutövarna

utan skyldighet för dem att föra stambok, bör bestämmelserna om stam-

bokföring som förutsättning för seminavel utgå. I stället bör lantbrukssty-

relsen få ange de fordringar som från avelssynpunkt bör ställas på handjur

som skall användas för seminavel. Fordringarna torde kunna anpassas till

nuvarande regler på sådant sätt, att övergångsbestämmelser kan undvaras.

Djur som vid tiden för de nya bestämmelsernas ikraftträdande är godkända

för seminavel liksom sperma från sådana djur bör alltså i princip få använ­

das i verksamheten även i fortsättningen. De tre förordningarna om semin­

verksamhet bör i samband med dessa ändringar ersättas av eu ny förord­

ning om seminverksamhet för avel av nötkreatur, får och svin.

Vad beträffar de nya lantbruksnämndernas befattning med vissa växt-

skyddsfrågor ansluter jag mig till utredningens förslag. Lantbruksnämnder­

na bör alltså svara för bl. a. samhällets åtgärder i fråga om berberis- och

flyghavrebekämpningen. Skyldighet för markägare och nyttjanderättshavare

att medverka i bekämpningen föreligger enligt lagen den 26 maj 1933 (nr

231) om utrotande av berberis å viss mark och förordningen den 21 april

1961 (nr 77) med vissa bestämmelser om skydd mot flyghavre. Dessa för­

fattningar bör ändras så, att lantbruksnämnden i stället för hushållnings­

sällskapet har att göra framställning hos Kungl. Maj :t rörande förord­

nande om bekämpingsåtgärder. En överflödig straffrättslig bestämmelse i

berberislagen kan samtidigt utgå. I överensstämmelse med förekommande

bestämmelser i brottsbalken om penningböter bör bötesmaximum höjas.

Enligt förordningen den 15 mars 1946 (nr 81) om bekämpande av smitt­

samma sjukdomar hos bin är innehavare av bisamhälle skyldig att vidta

vissa bekämpningsåtgärder. Dessa föreskrivs av en särskild tillsynsman

som utses av länsstyrelsen i samråd med hushållningssällskapets förvalt­

ningsutskott. Förordningen bör ändras så, att sådant samråd i fortsättningen

sker med lantbruksnämnden, som bör handha även vissa andra uppgifter till

skydd för pollenöverförande insekter.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört har inom jordbruksdeparte­

mentet upprättats förslag till

1) lag angående ändring i lagen den 23 december 1914 (nr 451) om hingst-

besik in ings tvång,

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

no

av lantbruksnämnderna. I avvaktan på närmare förslag från statistiska

centralbyrån angående fiskestatistiken bör nämnderna dessutom tills vidare

överta hushållningssällskapens uppgifter med insamling av material till

sådan statistik.

Statistiska centralbyrån och jordbruksnämnden har på uppdrag av Kungl.

Maj :t i samråd med lantbruksstyrelsen och skördestatistislca nämnden ut­

rett frågan om eventuell övergång till obligatorisk anmälan till skörde-

skadeskyddet. I denna utredning har sambandet mellan obligatorisk anmälan

och uppgiftsinsamling till jordbruksstatistiken beaktats. 1960- års jordbruks-

utredning har föreslagit att ett företagsregister över jord- och skogsbruk in­

rättas. Lantbruksorganisationsutredningen har lämnat vissa kompletteran­

de synpunkter till förslaget och förordat att frågan om registrets innehåll

m. m. utreds. Jag kommer att vid anmälan av den tidigare omnämnda pro­

positionen angående riktlinjer för jordbrukspolitiken m. in. behandla frå­

gan om obligatorisk skördeskadeanmälan och företagsregistret.

Hemkonsulentverksamhetens organisatoriska ställning utreds f. n. av

hemkonsulentutredningen. Utredningen har bl. a. att överväga om inte

annat organ än den nya lantbruksnämnden lämpligen bör vara lokal huvud­

man för verksamheten. I avvaktan på beslut i ämnet bör hemkonsulenterna

enligt min mening tills vidare föras över till nämnderna.

Till utredningens förslag i fråga om försöksverksamheten på jordbrukets

och trädgårdsnäringens områden samt nämndernas befattning med veteri­

när verksamhet och fiskerifrågor återkommer jag i ett senare avsnitt.

I fråga om lantbruksnämndernas organisation m. m. skall enligt 1985

års riksdagsbeslut lantbruksnämnden bestå av nio ledamöter. Av dessa skall

Kungl. Maj :t utse ordförande och tre andra ledamöter samt landstingen

fyra ledamöter. Därjämte skall nämndens chefstjänsteman ingå som själv­

skriven ledamot. Till ordförande skall i regel utses landshövdingen i länet.

Lekmannaledamöterna skall utses så att de såvitt möjligt allsidigt före­

träder berörda näringar samt konsumenterna. Landstingen skall innan

de utser ledamöter samråda med hushållningssällskapen. Överlantmä­

taren, länsjägmästaren och länsarbetsdirektören skall äga närvara vid

nämndens behandling av ärenden som rör lantmäteriets, skogsvårdssty-

relsens resp. länsarbetsnämndens uppgifter. Nämnden in pleno skall huvud­

sakligen dra upp riktlinjerna för nämndens verksamhet, besluta i frågor

av principiell natur samt avgöra andra viktigare ärenden. Beslut i övriga

ärenden skall fattas av delegationer. Rutinärenden skall kunna avgöras av

tjänstemän.

I delegatipnerna skall ingå ledamöter i nämnden samt vissa tjänstemän.

Nämnden skall själv utse de lekmannaledamöter av nämnden som skall ingå

i delegationerna. Nämndens chefstjänsteman skall ingå i samtliga delegatio­

ner. Efter medgivande av nämnden skall han dock äga sätta annan tjänste­

man hos nämnden i sitt ställe. Strukturdelegationen skall bestå av chefs­

Kungl. Maj:ts proposition nr 74 år 1967

kansliort. För att vinna ökad effektivitet och minskade kostnader bör så­

som utredningen föreslagit fr. o. m. den 1 juli 1967 finnas endast en lant­

bruksnämnd i länet. Nämnden bör ha Vänersborg som kansliort. I likhet

med utredningen anser jag det lämpligt att förlägga en arbetsenhet till Bo­

rås. Kungl. Maj :t eller, efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, lantbruksstyrel-

sen bör äga besluta i frågor som uppkommer på grund av sammanslag­

ningen.

I lantbruksnämndernas kansliorganisation bör enligt min mening i regel

ingå två arbetsenheter, en för strukturfrågor samt en för produktionsfrågor.

Fiskefrågorna och hemkonsulentverksamheten bör tills vidare handhas

av produktionsenheten. Dessutom bör finnas en administrativ enhet för

ärenden rörande personal, organisations- och kamerala frågor samt frågor

i övrigt av övervägande administrativ natur. Vidare bör till chefens förfo­

gande stå en eller ett par tjänstemän för bl. a. planeringsuppgifter.

Utredningens bedömning av personalbehovet i den nya organisationen

har i stort sett godtagits av remissinstanserna. Enligt min mening bör sam­

manföringen av de statliga uppgifterna rörande jordbrukets och trädgårds­

näringens rationalisering medföra betydande vinster från effektivitets­

synpunkt. Genom samordningen bör det således redan inom nuvarande

personalram vara möjligt att få en ökad verksamhet för jordbrukets ra­

tionalisering. Vid beräkning av personalbehovet har jag bl. a. utgått ifrån

att antalet tjänster skall motsvara förutom lantbruksnämndernas nuva­

rande personalstat och viss personal för vilka kostnaderna nu belastar

sakanslag även det antal tjänster vid hushållningssällskapen vars inneha­

vare i huvudsak är sysselsatta med uppgifter som förs över till den nya

organisationen. Jag har därvid räknat med de befattningar som är perso-

nalförtecknade, de som avlönas från hushållningssällskapens omkostnads-

anslag och därjämte ett betydande antal befattningar, som nu avlönas med

taxeinkomster in. m. Med hänsyn till vikten av att arbetet med jordbrukets

rationalisering intensifieras har jag vidare räknat med en real förstärkning

av organisationen med 13 assistenttjänster och sju biträdestjänster. Jag vill

framhålla att jag i likhet med skogsstyrelsen anser det vara lämpligt att

lantbruksnämnderna vid behov av skoglig expertis för inköps- och försälj-

ningsverksamheten i görligaste mån utnyttjar den personal inom skogs-

vårdsstyrelserna som är utbildad för skogsvärdering. Sammanlagt upptar

mitt förslag till personalplan 1 341 tjänster. Härvid har jag också tagit hän­

syn till att 30 tjänster som hemkonsulent och 33 tjänster som fiskerikonsu-

lent tills vidare bör ingå i organisationen. Personalplanen redovisas i sin

helhet i det följande. Härutöver beräknar jag särskilda medel för tillfällig

personal. Personalstaten bör även i fortsättningen vara gemensam för samt­

liga lantbruksnämnder.

Förslaget till personalorganisation för de nya lantbruksnämnderna med­

för ett väsentligt ökat behov av lokaler. Det åligger byggnadsstyrelsen att

112

Kungl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 7 k år 1967

Den försöksverksamhet som hushållningssällskapen f. n. bedriver består

dels av medverkan i lantbrulcshögskolans fältförsöksverksamhet (riksför-

sök), dels egna försök för vilka sällskapen erhåller statsbidrag (länsför-

sök), dels ock försök för enskilda uppdragsgivare (övriga beställningsför-

sök). Den framtida, med statliga medel finansierade försöksverksamheten

bör, såsom utredningen framhållit, i sin helhet planeras centralt för att

största möjliga utbyte skall erhållas. I likhet med utredningen anser jag

därför att lantbrukshögskolan bör svara för planeringen och ledningen av

denna försöksverksamhet, som alltså helt kommer att ingå i högskolans

riksförsöksprogram.

Utredningen har räknat med att endast omkring hälften av de nuvarande

länsförsöken bör behållas och inordnas i riksförsökens ram samt att lant­

bruksnämnderna i stället för hushållningssällskapen i fortsättningen bör bi­

träda med försökens genomförande. Nämnderna bör som regel inte bedriva

egen försöksverksamhet. Jag ansluter mig till utredningens uppfattning om

försöksverksamhetens anordnande. Under år 19(57 bör dock hushållnings­

sällskapen svara för försöksverksamheten.

Det bör i den mån lantbrukshögskolans försöksdistrikt ej själva handhar

skötseln av försöken i allmänhet ankomma på lantbruksnämnderna att bi­

träda vid försökens genomförande. Lantbruksnämnderna skall därvid till­

handahålla den personal som erfordras för försöksverksamheten samt an­

skaffa lämpliga försöksvärdar och försöksfält. Kostnaderna för personalen i

försökspatrullerna, intrångsersättningar samt andra direkta kostnader bör

täckas av lantbrukshögskolan och sålunda debiteras högskolan av nämn­

derna. Hinder bör dock ej föreligga att om så befinnes lämpligt högskolan

efter samråd med vederbörande lantbruksnämnd överenskommer med hus­

hållningssällskap att även i fortsättningen ombesörja vissa arbetsuppgifter

med försöken.

För att lantbrukshögskolan skall kunna finansiera de länsförsök, som bör

ingå i riksförsöksprogrammet, bör en höjning ske av högskolans anslag till

försöksverksamheten. Från detta anslag bör även kunna bestridas kostna­

derna för smärre lokala projekt utanför de fastställda årsprogrammen. För

att anskaffa erforderlig försöksutrustning bör medel ställas till högskolans

förfogande på investeringsanslaget Förskott för inköp av inventarier för

lantbrukshögskolans försöksverksamhet. Jag återkommer senare till an­

slagsfrågorna.

Till följd av omorganisationen bör lantbruksstyrelsen enligt utredningen

vara representerad i de olika sektionerna i högskolans försökskollegium. Li­

kaså bör enligt utredningen representanter för lanbruksnämnderna ingå i

distriktsförsöksnämnderna inom högskolans fältförsöksorganisation i stäl­

let för de nuvarande representanterna för hushållningssällskapen. Lant-

bruksorganisationen får därmed möjlighet att såväl centralt som lokalt delta

i planeringen av försöksverksamheten. Jag har ingen erinran häremot.

Kungl. Maj :t äger besluta i denna fråga.

116

författningar och särskilda föreskrifter samt åtgärder i övrigt ankommer i

stor utsträckning på Kungl. Maj :t eller underlydande organ. Vissa frågor är

emellertid av den natur att de bör underställas riksdagen.

Överflyttningen av de personalförtecknade fiskerikonsulenterna till lant­

bruksnämndernas personalstat medför att lagen den 5 maj 1960 (nr 130)

om fiskevårdsområden bör ändras. Yttrande skall nämligen, enligt lagen, in­

hämtas från hushållningssällskapets fiskerikonsulent när fiskevårdsområde

bildas eller upplöses. Denna föreskrift bör i stället avse motsvarande befatt­

ningshavare vid lantbruksnämnd.

Även i fiskeristadgan, som utfärdats efter riksdagens hörande, bör vidtas

ett par liknande ändringar. Beslut härom torde kunna fattas av Kungl.

Maj:t utan att utarbetade författningsförslag anmäls för riksdagen (jfr.

prop. 1954: 183 s. 23).

Enligt 2 kap. 9 § vattenlagen slutligen har hushållningssällskap samma

befogenhet som kronan och kommun att i vissa närmare angivna hänseen­

den vara verksamt till förmån för allmänna fiskeintressen. Denna befogen­

het bör i konsekvens med det i det föregående anförda ej längre kvarstå.

Beträffande de nämnda ändringarna i lagen om fiskevårdsområden och

vattenlagen torde jag få återkomma i ett annat sammanhang.

Vad gäller förmedlingen av låneunderstöd från fiske-

rilånefonden anser jag det ändamålsenligt att tills vidare tillämpa ett

system som i huvudsak ansluter till nuvarande ordning. Jag biträder därför

utredningens förslag att låneförmedlingen skall skötas lokalt i Göteborgs

och Bohus län av landstinget och i övriga län av lantbruksnämnderna. Här­

vid förutsätter jag att överenskommelse härom kan träffas med nämnda

landsting på i det följande angivna villkor. I annat fall bör uppgifterna

skötas av lantbruksnämnden i länet. Lantbruksnämnd bör självfallet kun­

na uppdra beslutanderätten i fråga om låneunderstöd till delegation inom

nämnden. Ärendena bör beredas av de fiskerinämnder som i enlighet med

vad jag förordat i det föregående bör finnas vid nämnderna.

Fislceristyrelsen bör liksom f. n., inom den av riksdagen för varje bud­

getår beslutade ramen för utlåning från fiskerilånefonden, fastställa de lå­

neramar som skall gälla för resp. län. Styrelsens beslut bör grundas på för­

slag från landstinget och lantbruksnämnderna. Enligt min mening bör

Kungl. Maj :t eller den myndighet Kungl. Maj :t bestämmer äga meddela de

närmare föreskrifter som behövs för att erhålla betryggande säkerhet vid

långivningen. Landstinget i Göteborgs och Bohus län bör, såsom förordats

av bl. a. fiskeristyrelsen och landstinget, inte stå s. k. delcredereansvar för

de lån som lämnas ut i fortsättningen.

Handhavandet av säkerhetshandlingar, utbetalning av lån till fiskarna

och övriga administrativa uppgifter som är förenade med låneverlcsamheten

bör liksom f. n. ankomma på låneförmedlarna. I likhet med utredningen

anser jag att landstinget inte bör erhålla ersättning av statsmedel för ad­

Knngl. Maj:ts proposition nr

74

år 1967

118

för denna verksamhet helt bestridas av statsmedel. Jag beräknar i det föl­

jande medel för ändamålet på en särskild post under lantbruksnämnder­

nas omkostnadsanslag. I avvaktan på resultatet av pågående utredning inom

statistiska centralbyrån rörande fiskeristatistikens utformning och organi­

sation bör verksamheten tills vidare bedrivas som nu.

Jag kan slutligen biträda utredningens förslag att nuvarande arvodes­

tjänst som fiskerikonsulent för Vänern tills vidare skall vara inordnad i den

nya lantbrulcsorganisationen.

Utredningens förslag att genomföra den nga organisationen den 1 juli

1967 har rönt kritik från vissa remissinstanser och därvid särskilt från hus­

hållningssällskapens sida. Härvid har bl. a. uttalats att den tidpunkt utred­

ningen föreslår ej ger utrymme för erforderliga förberedelser i olika avse­

enden. Omorganisationen bör därför enligt dessa remissinstanser flyttas

fram åtminstone ett halvt år. Även lantbruksstyrelsen har ställt sig tveksam

men har på vissa skäl ansett sig böra förorda att omorganisationen genom­

förs den 1 juli 1967. Jag är medveten om att under ett övergångsskede vissa

problem kan komma att uppstå. Jag har emellertid funnit att uppkomman­

de problem kommer att vara av natur att kunna lösas i samförstånd mellan

hushållningssällskapet och lantbruksnämnden. De övergångsanordningar

som jag i det följande kommer att föreslå har också utformats så att de

skall underlätta omställningen för resp. organ. Jag förordar att de nya lant­

bruksnämnderna skall börja sin verksamhet den 1 juli 1967. Tidpunkten

synes mig lämpligt vald särskilt med hänsyn till att då är att vänta vissa

ändringar i arbetsuppgifterna för lantbruksorganisationen som har sam­

band med beslut som riksdagen i annat sammanhang kan komma att fatta

rörande riktlinjer för jordbrukspolitiken in. in. Även ur personalsynpunkt

är det angeläget att undvika tidsutdräkt med omorganisationen.

För att de nya lokalorganen så snabbt som möjligt skall kunna organisera

sig för sina uppgifter bör enligt min mening all den personal som i dag hand­

har uppgifter, vilka skall övertas av de nya lantbruksnämnderna, kunna gå

över till nämnderna den 1 juli 1967. Jag räknar med att så gott som all så­

dan personal vid hushållningssällskapen, som haft sin huvudsakliga verk­

samhet med uppgifter som övertas av de nya lantbruksnämnderna, skall

kunna erhålla tjänst vid nämnderna. Om detta ej blir fallet beträffande

tjänsteman vid hushållningssällskap, som innehar personalförtecknad

tjänst, bör denne erhålla motsvarande tjänst på övergångsstat hos lant­

bruksnämnden. Befattningshavare hos hushållningssällskap, som ej inne­

har personalförtecknad tjänst men som haft sina huvudsakliga arbetsupp­

gifter i fråga om verksamhet som förs över till lantbruksnämnderna, bör

efter prövning i det enskilda fallet kunna erhålla arvodestjänst vid lant­

bruksnämnd. Fråga om eventuell förtidspensionering av befattningshavare

vid lantbruksnämnd och hushållningssällskap får prövas av Kungl. Maj :t

i varje särskilt fall med utgångspunkt från de principer som i detta hän­

Kungl. Maj.ts proposition nr

74

år 1967

i 20

Sällskapens framtida organisation är en fråga som sällskapen själva har

att ta slutlig ställning till. Den nu tillämpade formella grunden till statens

inflytande på hushållningssällskapens organisation och verksamhet bort­

faller genom att sällskapen inte längre skall uppbära statsbidrag. 1965 års

riksdagsbeslut förutsätter dock att hushållningssällskap, som skall ver­

ka som kontaktorgan mellan lantbruksnämnd och näringsutövarna, skall

ha stadgar som fastställts av Kungl. Maj :t eller myndighet Kungl. Maj :t be­

stämmer. Enligt min mening är detta påkallat av de särskilda förmåner, som

dessa hushållningssällskap alltjämt bör få åtnjuta och som jag återkommer

till i det följande.

För att ta slutlig ståndpunkt i denna fråga torde sällskapen behöva visst

ytterligare rådrum. Jag föreslår därför, att samtliga hushållningssällskap

under eu övergångstid utan att nya stadgar fastställts får behålla sin nuva­

rande karaktär av offentligrättsliga organ. Övergångstiden bör dock inte

sträcka sig längre än till den 1 januari 1968, vilket betyder att Kungl. Maj :ts

fastställelsebeslut beträffande sällskapens nuvarande stadgar bör gälla

längst till årets slut. Senast vid denna tidpunkt bör sålunda de sällskap som

önskar kvarstå som offentligrättsliga organ ha antagit nya stadgar. Nyss­

nämnda riksdagsbeslut innebär att stadgarna bl, a. bör innehålla föreskrif­

ter om vilka som äger bli medlemmar, om val inom sällskapet samt om än­

damål och uppgifter. Härjämte bör stadgarna för afl kunna fastställas inne­

hålla föreskrifter om sällskapets verksamhet, som i princip ej strider mot

vad jag nyss anfört angående sällskapens framtida uppgifter. För att säll­

skap med fastställda stadgar skall få ta upp ny verksamhet bör krävas med­

givande av lantbruksstyrelsen. Enligt min mening bör stadgar som i övrigt

utformats i huvudsaklig överensstämmelse med det förslag som lantbruks-

organisationsutredningen framlagt kunna godtas.

Hushållningssällskapen åtnjuter som nämnts f. n. vissa förmåner i skat­

tehänseende. Enligt 53 § 1 mom. kommunalskattelagen den 28 september

1928 (nr 370) är hushållningssällskaps skyldighet att betala kommunal­

skatt sålunda begränsad till inkomst av fastighet och av rörelse. Befrielse

från skyldighet att betala statlig inkomstskatt gäller enligt 7 § förordningen

den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt för all inkomst och i följd

härav även beträffande skatt för förmögenhet enligt 6 § 1 mom. förord­

ningen den 26 juli 1947 (nr 577) om statlig förmögenhetsskatt. Vidare

stadgas i förordningen den 6 juni 1941 (nr 416) om arvsskatt och gåvo­

skatt i 28 § att arvsskatt för hushållningssällskap uttas efter klass III och

i 38 § att hushållningssällskap är befriade från gåvoskatt.

Med hänvisning till vad jag tidigare anfört och efter samråd med chefen

för finansdepartementet anser jag att dessa begränsningar av skatteplikten

bör bestå för alla hushållningssällskap t. o. in. den 31 december 1967 och

för sådana sällskap som fått nya stadgar officiellt fastställda även för ti­

den därefter. En sådan ordning uppnås, om hushållningssällskapens för­

Kungl. Maj:ts proposition nr

74-

år 1967

122

Kungl. Maj. ts proposition nr 7 k år 1967

möjlighet att erhålla en personlig pensionsrätt mot det att huvudmannen

svarar för hela kostnaden för pensioneringen. Riksdagens bemyndigande

bör inhämtas att göra avsedd ändring i SPR. Det torde få ankomma på

Kungl. Maj :t att utfärda bestämmelser om personlig pensionsrätt enligt vad

jag här förordat.

1965 års jordbruksutskott uttalade i sitt av riksdagen godkända utlåtande

nr 17 i anledning av prop. 1965: 100 att i den mån hushållningssällskapen

åtar sig statliga uppgifter frågan om statligt vederlag härför bör prövas i

sådant sammanhang. Utredningen har i den i det föregående lämnade redo­

görelsen angett vilka slag av utgifter som bör kunna komma i fråga att er­

sättas av staten. Även jag anser att i den mån hushållningssällskap åtar sig

uppgifter av statlig natur ersättning härför bör kunna lämnas av statsme­

del. Lantbruksnämnd bör ockå där så befinns lämpligt kunna åta sig att

utan kostnad för hushållningssällskap handlägga vissa administrativa göro-

mål som sammanhänger med kontaktverksamheten.

Frågan om de nuvarande sällskapens tillgångar bör som utredningen före­

slagit bedömas utifrån den organisationsform sällskapen väljer. Om säll­

skap behåller karaktären av offentliga organ och således har fastställda

stadgar, anser jag i likhet med utredningen att de bör kunna hållas intakta

i fråga om förmögenhetstillgången. Om sällskapen däremot övergår till

annan organisationsform, bör enligt min mening förhandlingar tas upp om

dispositionen av tillgångar som uppkommit genom statlig medverkan. Jag

avser att föreslå Kungl. Maj :t att lämna uppdrag om de förhandlingar som

bör ske i anslutning till att de nuvarande hushållningssällskapen väljer

organisationsform. Oavsett vilken organisationsform hushållningssällskapen

väljer bör dock förhandlingar upptas med sällskapen om att staten utan

kostnad eller mot reducerad kostnad får överta sådan inventarieutrustning

in. in. som direkt utnyttjats för den verksamhet som förs över på de nya

lokalorganen och till huvudsaklig del bestritts med statsmedel.

I fråga om hushållningssällskapens donationsfonder uttalar justitie-

kanslern i sitt remissyttrande att omorganisationen av hushållningssällska­

pen kan tänkas påverka den framtida användningen av donationsfonderna

men att förhållandena är så skiftande att det inte är möjligt att generellt

ange under vilka förutsättningar och efter vilka riktlinjer permutation bör

ske. Därför bör prövning ske från fall till fall. I enlighet med vad justitie-

kanslern anfört får det förutsättas att hushållningssällskapen efter omorga­

nisation ser över förvaltningen och användningen av sina donationsfonder

och i de fall så krävs kommer in till Kungl. Maj :t med framställning om de

ändringar som påkallas.

Lantbruksstyrelsens organisation. Enligt instruktionen utgörs lantbruks-

styrelsen av en generaldirektör och chef, två överdirektörer, varav en är

souschef, och minst fyra andra ledamöter, som Kungl. Maj :t utser särskilt.