Prop. 1968:137

('med förslag till förord- ning angående ändring i förordningen den 6 juni 1968 (nr lr30) om mervärdeskatt',)

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

1

Nr 137

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen med förslag till förord-

ning angående ändring i förordningen den 6 juni 1968 (nr lr30) om mervärdeskatt; given Stockholms slott den 11 oktober 1968.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av stats­ rådsprotokollet över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att an­ taga härvid fogade förslag till förordning angående ändring i förordningen den 6 juni 1968 (nr 430) om mervärdeskatt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

BERTIL

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar i den av vårriksdagen antagna förordningen om mervärdeskatt. Ändringarna gäller i första hand mervär­ deskattens utformning i sådana delar, beträffande vilka riksdagen vid sitt antagande av förordningen gjort förbehåll för förnyad prövning. Några efter riksdagsbeslutet uppmärksammade frågor tas också upp till pröv­ ning. De frågor som behandlas gäller mervärdeskattens utformning både i materiella hänseenden och med avseende på beskattningsförfarandet.

land ändringsförslagen kan särskilt nämnas att handeln med begagnade ersonbilar ställs utanför beskattningen samt att rätten till restitution av

ervärdeskatt i princip blir ovillkorlig. Vidare föreslås ändring av över-

ångsbestäinmelserna i syfte att eliminera retroaktiva verkningar av mer- ärdeskatten.

De föreslagna ändringarna är avsedda att gälla fr. o. m. den 1 januari 969, då förordningen om mervärdeskatt träder i kraft.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr

137

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 6 juni 1968 (nr 430)

om mervärdeskatt

Härigenom förordnas, att 8, 10, 11, 14, 17, 18, 47—51, 38 och 69 §§, punk­

terna 1 och 2 av anvisningarna till 2 §, anvisningarna till 8, 10, 11 och 14 §§

samt punkt 2 av övergångsbestämmelserna till förordningen den 6 juni 1968

om mervärdeskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

8

§•

Från skatteplikt undantages

1) fartyg för yrkesmässigt fiske,

bogserbåt, livräddningskryssare, an­

nat fartyg med nettodräktighet av

minst 20 registerton, luftfartyg för

yrkesmässig person- eller godsbe­

fordran samt del, tillbehör och ut­

rustning till sådant fartyg eller luft­

fartyg, när varan säljes till fartygets

eller luftfartygets ägare eller införes

till landet för dennes räkning,

2) krigsmateriel som -

6) medlemsblad och

publikation, som väsentligen fram­

står som organ för sammanslutning

med huvudsakligt syfte att verka för

religiöst, nykterhetsfrämjande, poli­

tiskt, idrottsligt eller försvarsfräm-

jande ändamål eller att företräda

vanföra eller arbetshindrade med­

lemmar,

7) personaltidning, program

Från skatteplikt undantages

1) fartyg för yrkesmässigt fiske,

bogserbåt, livräddningskryssare, an­

nat fartyg för yrkesmässig person­

eller godsbefordran med nettodräk­

tighet av minst 20 registerton, luft­

fartyg för yrkesmässig person- eller

godsbefordran samt del, tillbehör

och utrustning till sådant fartyg el­

ler luftfartyg, när varan säljes till

fartygets eller luftfartygets ägare

eller införes till landet för dennes

räkning,

allmän nyhetstidning,

periodisk 6) medlemsblad, periodisk publi­

kation som väsentligen framstår som

organ för sammanslutning med hu­

vudsakligt syfte att verka för reli­

giöst, nykterhetsfrämjande, poli

tiskt, idrottsligt eller försvarsfräm

jande ändamål eller att företräd

vanföra eller arbetshindrade med

lemmar samt utländsk periodis

publikation av annat slag, när pre

numeration på sådan publikatio

förmedlas mellan prenumerant oc

utländsk utgivare eller när säd

publikation inkommer direkt til

prenumerant,

- liknande förfarande,

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

11)

tullfri trycksak och fram­

kallad eller enbart exponerad mik­

rofilm, när varan införes till landet

som gåva eller annars utan veder-

iag,

12) spritdryck, vin, tobaksvara,

cigarrettpapper och cigarretthylsa

vid införsel till landet i den ordning

som avses i 12 § 4 mom. h) rus-

dryoksförsälj ningsförordningen den

26 maj 1954 (nr 521) eller 1 § andra

stycket förordningen den 16 juni

1961 (nr 394) om tobaksskatt.

(Nuvarande lydelse)

(Se vidare anvisningarna.)

11) begagnad personbil, när så­

dan bil omsättes inom landet,

(Föreslagen lydelse)

12) tullfri trycksak och framkal-

kallad eller enbart exponerad mikro­

film, när varan införes till landet

som gåva eller annars utan veder­

lag, samt spritdryck, vin tobaksvara,

cigarrettpapper och cigarretthylsa

vid införsel till landet i den ordning

som avses i 12 § 4 mom. h) rus-

drycksförsälj ningsförordningen den

26 maj 1954 (nr 521) eller 1 § andra

stycket förordningen den 16 juni

1961 (nr 394) om tobaksskatt.

(Se vidare anvisningarna.)

10

§.

Tjänst är-------------------- eller rengöring,

2) mark och innefattar undersök

2) mark och innefattar undersök­

ning, planering, jordbearbetning,

jordförbättring, schaktning, spräng­

ning, borrning, dränering, utfyllning

eller ytbeläggning,

3) växande skog, odling eller an­

nan växtlighet och innefattar röj­

ning, sådd, plantering, uppskatt­

ning, märkning, gödsling, beskär-

ning, gallring, skörd, avverkning

eller växtskydd,

4) byggnad, annan-----------eller annonsering.

(Se vidare anvisningarna.)

(Se vidare anvisningarna.)

ning, planering, jordförbättrin0,

schaktning, sprängning, borrning,

dränering eller utfyllning,

3) växande skog, odling eller an­

nan växtlighet och innefattar röj­

ning, plantering, uppskattning,

märkning, gödsling, beskärning,

gallring, avverkning eller växtskydd,

11

§•

Från skatteplikt---------- samt resgodsbefordran,

3) transport av vara till eller från 3) transport av vara till eller från

utlandet,

utlandet eller transport i samband

med renhållning,

4) bärgning av------------sådan bärgning,

5) inf öring av annons i tryckals- 5) inf öring av annons i tryck-

ter som är undantaget från skatte- alster som är undantaget från skat-

plikt enligt 8 § 6 eller 7 eller av teplikt enligt 8 § 6 eller 7 samt

annons, som avser reklam för skat- annonsering eller annan reklam för

tepliktig vara eller tjänst för ut- skattepliktig vara eller tjänst för ut­

ländsk annonsörs räkning,

ländsk uppdragsgivares räkning

6) visning av kinematografisk film,

4

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

7) obligatorisk kontrollbesiktning 7) obligatorisk kontrollbesiktning

hos Aktiebolaget Svensk bilprov- hos Aktiebolaget Svensk bilprov­

ning.

ning>

8) tjänst som tillhandahålles av

veterinär.

(Se vidare anvisningarna.)

(Se vidare anvisningarna.)

14 §.

Beskattningsvärdet utgör

Beskattningsvärdet utgör

1) vid omsättning av byggnad, 1) vid omsättning av byggnad

monteringsfärdigt hus eller begag- eller monter ingsfär digt hus samt

nåd personbil samt vid servering el- vid servering eller rumsuthyrning

ler rumsuthyrning 60 procent av 60 procent av vederlaget inräknat

vederlaget inräknat skatt och, vid skatt och, vid uttag, 60 procent av

uttag, 60 procent av saluvärdet in- saluvärdet inräknat skatt,

räknat skatt,

2) vid annan--------------- inräknat skatt.

Bestämmelserna i--------------------endast 20.

(Se vidare anvisningarna.)

(Se vidare anvisningarna.)

17 §.

Skattskyldig får med de begräns­

ningar som anges i 18 § vid redovis­

ning av skatt avdraga ingående skatt

som hänför sig till förvärv eller in­

försel för verksamhet som medför

skattskyldighet. Avdrag får göras

även för ingående skatt som hänför

sig till framställning för utgivares

räkning av tryckt upplaga av sådan

publikation som är undantagen från

skatteplikt enligt 8 § 6 eller 7.

Rätt till avdrag föreligger för den

redovisningsperiod då betalning er­

lagts. Har medgivande enligt 4 §

andra stycket lämnats föreligger

avdragsrätt för period då betalning

erlagts eller skuld dessförinnan

uppkommit.

Bedriver skattskyldig----------- medför skattskyldighet.

Skattskyldig som bedriver handel

med bilar får avdraga ingående skatt

på förvärv och införsel för verksam­

heten med undantag dock för ingå­

ende skatt på vara till eller tjänst

på begagnad personbil som utgör

omsättningsvara i verksamheten.

överstiger den----------- annan verksamhet.

Om återbetalning----------------- -- — i 49 §.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

Skattskyldig får med de begräns­

ningar som anges i 18 § vid redovis­

ning av skatt avdraga ingående skatt

som hänför sig till förvärv eller in­

försel för verksamhet som medför

skattskyldighet. Rätt till avdrag fö­

religger för den redovisningsperiod

då betalning erlagts. Har medgivan­

de enligt 4 § andra stycket läm­

nats föreligger avdragsrätt för pe­

riod då betalning erlagts eller skuld

dessförinnan uppkommit.

5

Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 1968

18

Skattskyldig som är undantagen

från redovisningsskyldighet enligt 6

§ första stycket har icke rätt att av­

draga ingående skatt.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

§•

Avdragsrätt föreligger — ------

Föreligger skattskyldighet —

Konungen kan--------------------

Skattskyldig som är undantagen

från redovisningsskyldighet enligt 6

§ första stycket har icke rätt att av­

draga ingående skatt. Upphovsman

till konstverk, som är hänförligt till

tulltaxemimmer 99.0199.03, har

icke rätt att avdraga ingående skatt

som belöper på den konstnärliga

verksamheten.

yrkesmässig verksamhet.

-----medför skattskyldighet.

---------i 1 8.

47

Betalas icke skatt i sin helhet i be­

hörig tid utgår restavgift på icke be­

talat belopp.

Restavgiften är----------

Bestämmelserna i —----

Betalas icke skatt i sin helhet i be­

hörig ordning senast den dag då be­

talning skall ske enligt 42 § eller i

enlighet med beslut om anstånd en­

ligt 45 § utgår restavgift på icke be­

talat belopp.

— hela krontal.

— för mervärdeskatt.

48 §.

Betalas skatt ej i behörig tid in- Betalas icke skatt i behörig tid och

drives skatt och restavgift.

ordning indrives skatt och restavgift.

Bestämmelserna i-------——------- ---------om mervärdeskatt.

49 §.

-------överskjutande beloppet.

— — —------ - tredj e stycket.

-------------- - ingående skatt.

-------— överskjutande beloppet.

för mycket.

Överstiger ingående —

Understiger skillnaden

Skattskyldig som

Överstiger skatt

Den som------------------ -

Bestämmelserna i 68 § 3 och 4

mom. uppbördsförordningen om re­

stitution av skatt gäller i tillämpliga

delar.

Vid återbetalning av överskjutan­

de ingående skatt som den skatt­

skyldige är berättigad att återfå en­

ligt första eller andra stycket får en­

dast restförd mervärdeskatt och därå

belöpande restavgift avräknas.

Fordran på överskjutande ingåen­

de skatt får ej särskilt överlåtas eller

utmätas.

I övrigt gäller uppbördsförordning-

ens bestämmelser om restitution av

skatt i tillämpliga delar beträffande

återbetalning av mervärdeskatt.

fl Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 samt. Nr 137

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 1968

50

Vid länsstyrelsen skall finnas all­

mänt ombud som för det allmännas

talan i mål och ärenden på vilka

denna förordning äger tillämpning.

Närmare föreskrifter om allmänt

ombud meddelas av Konungen.

(Nuvarande lydelse)

51

Talan mot -----------------------------------

Om besvär----------------------------------

I övrigt får besvär icke föras mot

beslut av länsstyrelsen enligt denna

förordning.

I varje län skall finnas allmänt

ombud som för det allmännas talan

i mål och ärenden på vilka denna

förordning äger tillämpning. Allmänt

ombud får föra talan enligt 51 och

54 §§ även till skattskyldigs förmån.

Konungen eller myndighet, som

Konungen bestämmer, förordnar all­

mänt ombud och ersättare för den­

ne.

§•

— i länet.

— i 69 §.

(Föreslagen lydelse)

68

§.

Brott som---------------—---------av målsägande.

Åtal för brott som avses i 66 och 67

§§ får väckas endast efter anmälan

av länsstyrelsen.

69

I fråga om vite enligt denna för­

ordning gäller 123—125 §§ taxe-

ringsförordningen.

Åtal för brott som avses i 67 § får

väckas endast efter anmälan av läns­

styrelsen.

§■

I fråga om vite enligt denna för­

ordning gäller 123—125 §§ taxe-

ringsförordningen i tillämpliga de­

lar.

Anvisningar

till 2 §.

1. Verksamhet anses---------- - enligt kommunalskattelagen.

Verksamhet som------------------- även landstingskommun.

Bedriver staten, kommun eller

kommuner var för sig eller gemen­

samt verksamhet som icke uteslu­

tande tillgodoser egna behov, räknas

verksamheten, när den ej drives i bo­

lagsform eller liknande, som yrkes­

mässig till den del den avser annat

än egna behov.

2. Med omsättning -

Bedriver staten, kommun eller

kommuner var för sig eller gemen­

samt verksamhet som icke uteslu­

tande tillgodoser egna behov, räknas

verksamheten, när den ej drives i bo­

lagsform eller liknande, som yrkes­

mässig till den del den avser annat

än egna behov. Som yrkesmässig

verksamhet anses alltid statens järn­

vägars befordran av varor, postver­

kets befordran av varor i diligensrö­

relsen samt postverkets befordran av

postpaket och gruppkorsband.

likställes byte.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Med omsättning förstås vidare ut­ tag av vara ur verksamhet för annat ändamål än för försäljning, när rätt till avdrag för ingående skatt före- ligger enligt 17 §. Som omsättning anses i enlighet härmed uttag av vara för den skattskyldiges eller hans anställdas personliga bruk. Ut­ för den som bedriver byggnadsrörel­ se reparations-, underhålls- eller för­ bättringsarbete på egen fastighet, som icke användes i rörelsen och ej heller utgör lagertillgång i denna, anses uttag av byggnadsmaterial och annat material för arbetet som om­ sättning.

Uttag av------------------------------------Som omsättning anses icke uttag av maskin eller annan vara än per­ sonbil från lager av omsättningsva- ror för användning som anläggnings­ tillgång eller material i den skatt­ skyldiges skattepliktiga verksamhet.

Med personbil —-----------------------1

Med omsättning förstås vidare ut­ tag av vara ur verksamhet för annat ändamål än för försäljning, när rätt till avdrag för ingående skatt förelig­ ger enligt 17 §. Som omsättning an­ ses i enlighet härmed uttag av vara för den skattskyldiges eller hans an­ ställdas personliga bruk. Utför den som bedriver byggnadsrörelse repa­ rations-, underhålls- eller förbätt­ ringsarbete på egen fastighet, som icke användes i rörelsen och ej hel­ ler utgör lagertillgång i denna, an­ ses uttag av byggnadsmaterial och annat material för arbetet som om­ sättning. Omsättning föreligger även när den som bedriver handel med be­ gagnade personbilar i förening med verkstadsrörelse uttager vara ur verkstads rörelsen för att tillföras be­ gagnad personbil som utgör omsättningsvara i handeln med begagnade personbilar. ---- i denna.

Som omsättning anses icke uttag av maskin eller annan skattepliktig vara med undantag av skattepliktig personbil från lager av omsättnings- varor för användning som anlägg­ ningstillgång eller material i den skattskyldiges skattepliktiga verk­ samhet. 800 kilogram.

till 8 §.

Undantaget för fartyg gäller-----------skattepliktig vara. Undantaget för fartyg för----------------detta ändamål. Undantaget för livräddningskryssare-----------af skeppsbrutne. Undantaget för gas--------------------------- av butiksvara. Undantaget för allmän--------------------varje vecka. Undantaget för periodisk----------------------------- hemvärnets verksamhet.

Butiksmässig försäljning enligt 8 föreligger, när upphovsmannen säl­ jer egna konstverk i lokal som sta­ digvarande användes för försäljning och som är skild från hans bostad eller ateljé. Försäljning i samband med utställning enligt 8 är icke skat­ tepliktig, när upphovsmannen själv anordnar utställningen och själv uppbär betalningen av köpare.

8

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

Med begagnad personbil under 11

förstås sådan personbil och sådan

med skåp-, stationsvagns- eller per-

sonbilskarosseri utrustad lastbil med

tjänstevikt ej över 1 800 kilogram,

som tidigare för annat ändamål än

yrkesmässig återförsäljning sålts el­

ler uttagits inom landet eller införts

till landet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

till 10

Tjänst under 1 är icke skatteplik­

tig om den avser vara som är undan­

tagen från skatteplikt enligt 8 §.

Skatteplikt föreligger ej heller för

tvätt av utrustning till icke skatte­

pliktigt fartyg eller luftfartyg.Tjänst

som avser sådan krigsmateriel, som

anges i 8 § under 2 och som äges av

staten, är skattefri.

Som skattepliktig uthyrning-----------

Med servering------------------------- ------ eller plats.

Som skattepliktig anses-------------------andra lokaler.

Till skattepliktig------------------------ — eller anläggning.

Tjänst som------------------------------ som transporttjänst.

Om den------------------ -------------i verksamheten.

Med annonsering----------- —------- s. k. ljustidning.

Tjänst under 1 är icke skatteplik­

tig om den avser annan sådan vara

som är undantagen från skatteplikt

enligt 8 § än begagnad personbil.

Skatteplikt föreligger ej heller för

tvätt av utrustning till icke skatte­

pliktigt fartyg eller luftfartyg.Tjänst

som avser sådan krigsmateriel, som

anges i 8 § under 2 och som äges av

staten, är skattefri.

------ eller liknande.

till 11 §.

Undantaget under 3 gäller direkta

transporter till eller från utlandet.

Sker särskild transport av export- el­

ler importgods helt inom landet, fö­

religger skattepliktig transport­

tjänst.

Undantaget under 3 för transpor­

ter till eller från utlandet gäller di­

rekta sådana transporter. Sker sär­

skild transport av export- eller im­

portgods helt inom landet, föreligger

skattepliktig transporttjänst.

Med transport i samband med ren­

hållning förstås även bortforsling av

sopor, avfall eller liknande från fas­

tighet enligt avtal som icke endast

gäller tillfälligt transportuppdrag.

till 14 §.

I beskattningsvärdet---------------— än mervärdeskatt.

Med vederlag — —---------------liknande handling.

Vid beräkning--------------- -— -— -------av kundväxel.

Vid omsättning------------------- -— jämförlig omsättning.

Varas saluvärde — — —-----------i kommunalskattelagen.

Försäljning av--------------------------- och inmontering.

Utgår gemensamt----------------------- skälig grund.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

Vid försäljning---------------------------hela byggnaden. Med monteringsfärdigt-------------------sätt färdigmonterat.

Med begagnad personbil förstås enligt denna förordning sådan per­ sonbil och sådan med skåp-,stationsvagns- eller personbilskarrosseri ut­ rustad lastbil med tjånstevikt ej över 1 800 kilogram, som utgör eller tidi­ gare utgjort inventarium i rörelse, jordbruk eller skogsbruk eller per­ sonligt lösöre och som av denna an­ ledning är eller varit införd i bilre­ gister eller bilreservregister enligt bestämmelserna i vägtrafikförord­ ningen den 28 september 1951 (nr

6t8).

Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 1968

2. Förordningen gäller omsättning för vilken skattskyldighet enligt 4 § inträder den 1 januari 1969 eller se­ nare. Förordningen tillämpas vidare på tillhandahållande dessförinnan, om skattskyldighet enligt förord­ ningen om allmän varuskatt skulle inträda efter utgången av år 1968.

2. Förordningen gäller med de be­ gränsningar som anges i andrafemte styckena omsättning för vil­ ken skattskyldighet enligt 4 § inträ­ der den 1 januari 1969 eller senare.

Skattskyldighet enligt förordning­ en om mervärdeskatt inträder icke för omsättning för vilken skattskyl­ dighet fullgjorts enligt förordning­ en om allmän varuskatt.

Förordningen gäller icke likvid som sker efter utgången av år 1968 och som avser tillhandahållande dessförinnan, om skattskyldighet för likviden icke skulle ha inträtt enligt förordningen om allmän varuskatt.

Har det före den 1 november 1968 slutits skriftligt avtal om upplåtelse av sådan rätt som enligt 7 § fjärde stycket utgör skattepliktig vara, gäller förordningen i fråga om upp­ låtelsen från och med den dag, dock tidigast den 1 januari 1969, då avta­ let skulle upphöra att gälla om det med iakttagande av uppsägningsvillkoren uppsagts den 1 november 1968. Är avtalet icke skriftligt gäller förordningen i fråga om upplåtelsen till den del som hänför sig till tid efter utgången av år 1968.

Fjärde stycket äger motsvarande tillämpning på uthyrning och annan skattepliktig tjänst med utsträckning

10

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

i tiden, om skattskyldighet icke skul­

le ha inträtt enligt förordningen om

allmän varuskatt.

Vad i tredje—femte styckena sägs

medför icke någon begränsning i

skattskyldigs rätt till avdrag för in­

gående skatt enligt 17 §.

Har leverans av vara för skatte­

pliktig verksamhet skett före den 1

januari 1969 och har skattskyldig­

het enligt förordningen om allmän

varuskatt inträtt för säljaren vid le­

veransen på grundval av dä upp­

kommen fordran, får den del av den

allmänna varuskatten som hänför

sig till sådan likvid för varan som

köparen erlägger under tiden den 1

januari—den 30 april 1969 avdragas

vid köparens redovisning för mer­

värdeskatt enligt 22 §. Sådant avdrag

anses som avdrag för ingående skatt

enligt 17 §. Rätt till avdrag förelig­

ger dock icke om förvärvet medför

rätt till avdrag enligt förordningen

den 15 mars 1968 (nr 87) om sär­

skilt investeringsavdrag vid taxering

till statlig inkomstskatt eller enligt

kungörelsen den 29 augusti 1968

(nr 47i) om rätt i vissa fall att av­

draga allmän varuskatt.

Har rätt till ändring i efterhand av

skatt, som redovisats enligt förord­

ningen om allmän varuskatt, icke

kunnat utnyttjas vid sista redovis­

ningen för sådan skatt, får motsva­

rande ändring göras vid redovisning

för mervärdeskatt enligt 22 §. Sådan

ändring anses som ändring av utgå­

ende mervärdeskatt, men påverkar

icke annan skattskyldigs redovis­

ning för mervärdeskatt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1969.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­ rådet på Stockholms slott den 11 oktober 1968.

Närvarande:

Statsråden

Sträng, Andersson, Kling, Aspling, Palme, Sven-Eric Nilsson,

Lundkvist, Gustafsson, Odhnoff, Moberg.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemen­ sam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändringar i för­ ordningen om mervärdeskatt, m. m., och anför.

Inledning

Enligt beslut av vårriksdagen (prop. 1968: 100, BeU 45, rskr 294) ersätts den allmänna varuskatten den 1 januari 1969 med en allmän omsättnings­ skatt enligt mervärdeskatteprincipen. Den nya skatten regleras i förordning­ en den 6 juni 1968 (nr 430) om mervärdeskatt (MF), som träder i kraft den 1 januari 1969. Samtidigt upphör förordningen den 1 december 1959 (nr 507) om allmän varuskatt att gälla. För införandet av mervärdeskatten och avvecklingen av den allmänna varuskatten gäller särskilda övergångsbestäm­ melser.

Vid behandlingen av mervärdeskattepropositionen hade bevillningsutskot­ tet att ta ställning till åtskilliga motionsyrkanden och på annat sätt fram­ förda eller aktualiserade önskemål beträffande mervärdeskattens utform­ ning. Vissa därvid framförda ändringsförslag ansåg sig utskottet böra till­ mötesgå helt eller delvis. I enlighet härmed tillstyrkte utskottet propositio­ nen med vissa ändringar om vilka enighet rått inom utskottet. På några punkter fann emellertid utskottet att ett slutligt ställningstagande till skat­ tens utformning krävde ytterligare överväganden. Utskottet förordade där­ för att en översyn av reglerna i dessa delar skulle ske och därav påkallade ändringar föreläggas höstriksdagen för beslut innan MF träder i kraft den 1 januari 1969. Utskottets hemställan i enlighet härmed bifölls av vårriks­ dagen.

Enligt riksdagens beslut har en översyn av mervärdeskattens utformning verkställts inom finansdepartementet. Därvid har även beaktats vissa frå­ gor, som aktualiserats efter propositionens avlämnande och efter riksdags­ behandlingen, bl. a. i skrivelser som inkommit till finansdepartementet.

2

De frågor som mot denna bakgrund behandlas i det följande gäller mer­

värdeskattens utformning i fråga om såväl de materiella reglerna som be-

skattningsförfarandet och därmed sammanhängande frågor. Vidare föreslås

vissa ändringar i övergångsbestämmelserna till MF. I det följande kommer

jag dessutom att ta upp frågan om en höjning av den särskilda omsättnings­

skatten på motorfordon för att möjliggöra en ändring av mervärdeskattens

tillämpning på handeln med begagnade personbilar.

I detta sammanhang kan också nämnas att jag i enlighet med uttalande i

bevillningsutskottets betänkande (s. 96) avser föreslå Kungl. Maj :t sådan

ändring av skattestrafflagen den 11 juni 1943 (nr 313) att den blir tillämplig

även då oriktig uppgift i deklaration eller annan handledning avseende mer­

värdeskatt är ägnad att leda till oriktig återbetalning av sådan skatt. Jag

kommer därvid även att föreslå att lagen den 16 juni 1961 (nr 332) om

handräckning vid taxeringsrevision blir tillämplig på skatterevision enligt

MF. Vidare kan nämnas att justitieministern efter samråd med mig ämnar

föreslå sådan ändring av 17 kap. 12 § handelsbalken att mervärdeskatt jäm­

ställs med andra skatter i fråga om förmånsrätt. Det kan tilläggas att fråga

väckts bl. a. om en förlängning av tiden för inbetalning av mervärdeskatt vid

import. Denna och vissa andra frågor beträffande mervärdeskattens tillämp­

ning på importen avser jag ta upp i särskild ordning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1368

Mervärdeskatten

Beträffande mervärdeskatten som beskattningsform och den allmänna

utformningen av den mervärdeskatt som vid årsskiftet avlöser den allmän­

na varuskatten kan jag hänvisa till mervärdeskattepropositionen och ut­

skottsbetänkande! över denna. I det följande lämnas en närmare redogörelse

för skattens utformning i de delar som berörs av den verkställda översynen.

Jag vill därför här endast tillägga, att mervärdeskatten är en omsättnings­

skatt som utgår på i princip varje yrkesmässig omsättning av skattepliktiga

objekt och prestationer inom landet. Skatt utgår således oavsett vem kun­

den är och oberoende av ändamålet med förvärvet. Därmed omspänner skat­

ten samtliga led i produktions- och distributionskedjan och dessutom olika

servicenäringar för såväl allmänheten som näringslivet. Skatt utgår där­

jämte på importen.

Det karaktäristiska för mervärdeskatten är emellertid att varje omsätt­

ning endast skall medföra en effektiv beskattning motsvarande den värde­

ökning (det mervärde) som uppkommer genom bearbetning, hantering eller

annan åtgärd hos den skattskyldige säljaren. Detta åstadkoms genom en i

redovisningssystemet för skatten inbyggd avdragsrätt. Liksom i fråga om

den allmänna varuskatten skall mervärdeskatt redovisas till staten på

grundval av deklaration för bestämda redovisningsperioder. I varje sådan

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

redovisning får den skattskyldige från skatten på egen omsättning (s. k. ut­ gående skatt) göra avdrag för den skatt han under perioden erlagt till eller påförts av sina leverantörer för inköp m. m. för den skattepliktiga verksam­ heten (s. k. ingående skatt). Vad som skall betalas till staten utgör således endast skillnaden mellan utgående och ingående skatt under varje redovis­ ningsperiod.

Med några speciella inskränkningar omfattar avdragsrätten all ingående skatt på anskaffningar och kostnader för verksamhet som omfattas av skatt­ skyldighet till mervärdeskatt. Genom denna generella avdragsrätt medför mervärdeskatten i princip inga dubbelbeskattningseffekter till skillnad mot den allmänna varuskatten. Mervärdeskatten får därmed karaktär av en ren­ odlad konsumtionsskatt som därtill verkar neutralt i såväl konsumtions- som konkurrenshänseende. Genom att även importen beskattas och restitu­ tion utgår när avdragsrätten inte erbjuder en automatisk avlyftning av in­ gående skatt, gäller skattens neutrala verkan både nationellt och internatio­ nellt.

Beskattningsområdet för mervärdeskatten sammanfaller i väsentliga de­ lar med vad som nu omfattas av den allmänna varuskatten. Vissa utvidg­ ningar av skatteplikten har dock skett men dessa är i första hand betingade av mervärdeskatteprincipen som sådan. För konsumenterna medför om­ läggningen en endast obetydligt vidgad faktisk beskattning. Detta följer också av att mervärdeskatten är av samma höjd som den allmänna varuskat­ ten. Skattesatsen är således 10 % och beskattningsvärdet utgöres av veder­ laget inklusive skatt. Särskilda reduceringsregler gäller dessutom för att mervärdeskatten inte skall medföra en skärpt konsumtionsbeskattning i vad avser monteringsfärdiga hus eller servering eller på grund av den av teknis­ ka skäl nytillkomna beskattningen av vissa byggnader och av byggnadsentre- prenader och andra arbeten på fastighet. Skatten utgår här på endast 60 % av vederlaget inklusive skatt. För gatuarbeten och andra liknande entrepre­ nadarbeten samt för arkitekttjänster o. d. utgår skatten på endast 20 % av vederlagt inklusive skatt. Den nämnda 60-procentsregeln gäller även för den nytillkomna beskattningen av hotellrum.

För mervärdeskatten gäller i stort sett samma registrerings- och deklara- tionsförfarande som för den allmänna varuskatten. Dock skall den löpande redovisningen av mervärdeskatt inte följas av någon årlig taxering som fallet är beträffande den allmänna varuskatten. Varje mervärdeskatteredovisning är en definitiv redovisning för slutlig skatt och i stället för taxering gäller ett förfarande med fastställelse av skatt i stil med vad som tillämpas för punktskatterna enligt förordningen den 3 april 1959 (nr 92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning.

I anslutning till denna översiktliga redogörelse för mervärdeskatten vill jag tillägga följande innan jag övergår till att redovisa resultatet av den gjorda översynen.

14

Med stöd av punkt 3 av övergångsbestämmelserna till MF har bestäm­

melser meddelats om rätt för byggnadsföretagare och andra som utför ar­

beten på fastighet att i redovisningen för mervärdeskatt göra särskilt av­

drag för allmän varuskatt som belastar inneliggande lager av byggnadsma­

terial o. d. per den 31 december 1968. En sådan avdragsrätt har betingats

av att dubbelbeskattningseffekter annars skulle uppkomma genom att bygg-

nadsentreprenader och andra arbeten på fastighet inrymts under mervärde­

skatten. Bestämmelserna återfinns i kungörelsen den 29 augusti 1968 (nr

474) om rätt i vissa fall att avdraga allmän varuskatt. De har utformats i

enlighet med de riktlinjer som angavs i mervärdeskattepropositionen (s.

165). Det har dock varit möjligt att förenkla det praktiska förfarandet till

fördel för såväl de skattskyldiga som beskattningsmyndigheten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

Skattskyldighetsfrågor

De allmänna reglerna om skattskyldighet till mervärdeskatt står i nära

överensstämmelse med de regler, som gäller för den allmänna varuskatten.

Även om mervärdeskatteprincipen som sådan krävt särskilda beaktanden

gäller för mervärdeskatten liksom för den allmänna varuskatten den grund­

regeln, att skattskyldighet åvilar den som yrkesmässigt omsätter skatteplik­

tiga objekt och tjänster. Yrkesmässighet föreligger om verksamheten enligt

kommunalskattelagen den 28 september 1928 (nr 370) är att hänföra till för­

värvskällan rörelse eller jordbruksfastighet. Även annan verksamhet om­

fattas emellertid av skattskyldigheten, om skattepliktig omsättning sker i

konkurrens med näringsidkare. Under sådana förhållanden föreligger skatt­

skyldighet även för stat och kommun. Härvid gäller dock, att verksamhet

som staten eller kommun bedriver för att uteslutande tillgodose egna behov

räknas som yrkesmässig endast när den bedrivs i bolagsform eller liknande.

Detta gäller även vid ekonomiskt samgående mellan staten och kommun

eller mellan kommuner för verksamhet som avser visst gemensamt ända­

mål. Tillgodoser verksamhet som nu nämnts inte uteslutande egna behov

räknas dock verksamheten som yrkesmässig till den del den avser annat än

egna behov. Skattskyldighet föreligger således i princip för den utåtriktade

delen av verksamheten.

Bevillningsutskottet uttalade i sitt av riksdagen godkända betänkande, att

sistnämnda inskränkning i friheten från skattskyldighet för statlig och kom­

munal verksamhet borde begränsa den kritik som framförts mot att skat­

tens utformning i denna del ej tillgodoser kravet på konkurrensneutralitet

i beskattningen. Enligt utskottets mening borde dock skatt utgå på alla stat­

liga transporttjänster för att inte — såsom påvisats i ett par motioner •—

resultatet exempelvis skulle bli att SJ:s transporter för domänverkets räk­

ning blir skattefria.

Kungl. Maj. ts proposition nr 137 år 1968

Departementschefen. Även om just nämnda transporter torde vara av så­ dan art att en beskattning elimineras genom avdragsrätten i mervärdeskatte­ systemet och transporterna således i realiteten blir skattefria, anser jag det i princip riktigt att skatt skall utgå på alla godstransporter på järnväg inom landet. Någon annan skattefrihet bör inte gälla än den som föreskrivits för direkta transporter till och från utlandet. Jag delar således utskottets upp­ fattning att skatt kall utgå på godstransporter, som SJ utför åt statliga be­ traktare. Detsamma bör gälla i fråga om postverkets godsbefordran i dili­ gensrörelsen och verkets befordran av postpaket och gruppkorsband.

Jag föreslår att punkten 1 av anvisningarna till 2 § MF kompletteras med bestämmelser om skattskyldighet i dessa fall.

Skattepliktsfrågor

Skatteplikten till mervärdeskatt omfattar varor, tjänster och byggnader. För varor och tjänster gäller en i hög grad generell skatteplikt. Beskatt­ ningen av byggnader är begränsad till sådana som utgör lagertillgång i bygg­ nadsrörelse. Denna beskattning är helt betingad av att byggnadsentrepre- nader och andra arbeten avseende fastighet inrymts under mervärdeskat­ ten. De ändringsförslag som behandlas i det följande berör endast skatte­ plikten för varor och tjänster. Jag vill dock framhålla att skatteplikten för byggnader gäller endast byggnadsföretagens avsaluproduktion dvs. sådana byggnader som en byggnadsföretagare uppför i egen regi för försäljning. Skatt som utgått vid inköp av byggnadsmaterial och annat för sådana bygg­ nader har företagaren lyft av i sin mervärdeskatteredovisning genom av­ dragsrätten redan i samband med inköpen. Det är därför nödvändigt att ta de färdiga byggnaderna till beskattning för att få till stånd en effektiv beskattning likvärdig den som träffar byggnadsentreprenaderna. Med lager­ tillgång i byggnadsrörelse förstås därför endast nu nämnda slag av byggna­ der. Hit räknas däremot inte byggnader som en byggnadsföretagare förvär­ vat för att åter sälja i befintligt eller upprustat skick. Sådan byggnad är att hänföra till en av byggnadsföretagaren bedriven verksamhet med handel av byggnader. Enligt MF:s bestämmelser skall därför skatt på mervärde som tillförts sådan byggnad genom reparation, underhåll eller annan åtgärd från byggnadsföretagarens sida utgå enligt reglerna om uttag av vara ur rörelse för konsumtionsändamål eller jämförligt ändamål. Försäljningen av sådan byggnad är således ej skattepliktig för byggnadsföretagaren.

Y arubeskattningen

Med vissa särskilt angivna undantag är alla varor skattepliktiga till mer­ värdeskatt. Med varor likställs sådana nyttigheter som gas och värme samt växande skog, odling och annan växtlighet. Som omsättning av vara betrak­

tas vidare upplåtelse av avverkningsrätt och vissa andra upplåtelser av rät­

tigheter.

Undantagen från skatteplikten för varor överensstämmer i väsentliga de­

lar med de undantag som gäller från allmän varuskatt. Från mervärdeskat­

ten har således undantagits vissa fartyg och luftfartyg, viss krigsmateriel

till staten, vissa läkemedel, elkraft och fossila bränslen, allmänna nyhetstid­

ningar och vissa andra publikationer, vissa konstverk samt vissa import­

varor. Undantagsbestämmelserna avviker dock i vissa hänseenden från vad

som gäller för den allmänna varuskatten. Härjämte gäller undantag från

skatteplikt för bl. a. vatten från vattenverk samt för varulager, inventarier

och andra tillgångar, när överlåtelse sker i samband med överlåtelse av verk­

samheten, fusion eller liknande förfarande. Allmänt kan sägas att det varit

en strävan vid utformningen av mervärdeskatten att begränsa undantagen.

Jag vill i detta sammanhang också erinra om att bevillningsutskottet i sitt

betänkande över mervärdeskattepropositionen särskilt understryker vikten

av att ansträngningar görs för att komplettera skattesystemet med utgångs­

punkt från principen att skatten bör ha generell karaktär. Då erfarenheterna

från den allmänna varuskatten klart visar att undantag föder nya undantag,

är det enligt utskottet av vikt att man beträffande mervärdeskatten inriktar

ansträngningarna på att avveckla undantagen.

Beträffande skatteplikten på varuområdet är det endast reglerna rörande

beskattningen av fartyg och luftfartyg, bränslen, utländska publikationer

och konstverk som föranlett ytterligare överväganden.

1. Fartyg och luftfartyg in. in. Enligt 8 § 1 MF gäller undantag från skatte­

plikt för fartyg för yrkesmässigt fiske, bogserbåtar, vissa livräddningskrys-

sare, andra fartyg med en nettodräktighet av minst 20 registerton, luftfartyg

för yrkesmässig person- eller godsbefordran samt för delar, tillbehör och ut­

rustning till sådant från skatteplikt undantaget fartyg eller luftfartyg, när

varan säljs till farkostens ägare eller införs till landet för hans räkning.

Undantaget för fiskefartyg gäller oavsett om fartyget är särskilt anordnat

för fiske eller ej. Detta är en utvidgning av skattefriheten jämfört med va­

ruskatten. Å andra sidan gäller generell frihet från sådan skatt för luftfar­

tyg, medan undantaget från mervärdeskatt är begränsat till luftfartyg för

yrkesmässig trafik.

Denna utformning av undantagsreglerna överensstämmer med vad som

föreslogs i propositionen. Vid riksdagsbehandlingen av denna förelåg emel­

lertid motionsförslag (I: 931 och II: 1186) om att undantaget för fartyg om

minst 20 nettoregisterton inte borde gälla lustfartyg och att inget undantag

borde göras för delar, tillbehör eller utrustning till skattefria fartyg. Härom

uttalade bevillningsutskottet följande.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att undantaget för fartyg i

princip bör ha samma begränsning som föreslås gälla i fråga om luftfartyg,

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

nämligen att det är avsett för yrkesmässig gods- eller personbefordran. I fråga om delar, tillbehör eller utrustning kan olika tekniska synpunkter an­ läggas och utskottet finner i likhet med motionärerna att begreppet utrust­ ning inte är klart avgränsat. Utskottet förordar därför att denna fråga tas upp iill förnyad prövning i samråd med de berörda parterna och att det för­ slag som kan föranledas härav framläggs till höstriksdagen.

Undantagsbestämmelserna för luftfartyg har tagits upp i skrivelse till fi­ nansdepartementet från Svenska privat- och affärsflygföreningen i egen­ skap av företrädare för det s. k. allmänflyget. Föreningen framhåller, att allmänflyget i dag är ett betydelsefullt trafikredskap och att ett utvecklat allmänflyg innebär både direkta och indirekta vinster för staten. Flygplanen inom allmänna flyget används för pilotutbildning och fyller i detta hänseen­ de en viktig funktion. Då allmänflyget redan genom höjda landningsavgifter drabbats av en väsentlig kostnadsökning skulle en mervärdeskatt på flyg­ planen ytterligare försämra de ekonomiska förutsättningarna. Under på­ pekande dessutom av vissa tillämpningsfrågor, bl. a. beträffande internatio­ nella flygresor och beskattningen vid uthyrning vari ingår även drivmedel och försäkring, föreslår föreningen undantag från skatteplikt för alla luft­ fartyg.

Departementschefen. Undantaget från skatteplikt för andra fartyg än fiskefartyg, bogserbåtar och livräddningskryssare gäller under förutsättning att nettodräktigheten för fartyget är minst 20 registerton. Fritidsbåtar, nö- jesbåtar och s. k. lustfartyg faller normalt under denna gräns och är således skattepliktiga. Jag håller emellertid med om att det saknas motiv för skatte­ frihet för sådana fartyg med nettodräktighet över 20 registerton. Om såsom utskottet uttalat skattefriheten begränsas till fartyg som är avsett att an­ vändas för yrkesmässig gods- eller personbefordran skulle större nöjesbåtar falla utanför skattefriheten. Följden kan visserligen bli att även nyttobåtar därmed skulle bli beskattade, men då bör beaktas att avdragsrätten för in­ gående skatt eliminerar en skattebelastning när fartyget används i verksam­ het som omfattas av skattskyldighet till mervärdeskatt. Jag föreslår således att undantaget för nu aktuella fartyg begränsas till sådana som är avsedda för yrkesmässig person- eller godsbefordran.

Undantaget för delar, tillbehör och utrustning till skattefritt fartyg bygger på vad som gäller för den allmänna varuskatten. I varuskattepropositionen 1959: 162 uttalades att skattefriheten för fartyg skulle anses omfatta även reservdelar, fast inredning o. d. men inte lösa inventarier, förbrukningsar­ tiklar och liknande. På grundval härav har riksskattenämnden meddelat sär­ skilda anvisningar i frågan. Härav framgår att friheten från allmän varu­ skatt omfattar inredning för fartygets framdrivande och handhavande, fasta anordningar för besättnings och passagerares vistande ombord, föremål som har samband med fartygets sjövärdighet, navigation och säkerhet samt re­

18

servdelar och material för fartygets underhåll och reparation. Andra inven­

tarier och utrustningsdetaljer anses inte som skattefria fartygstillbehör. Ej

heller omfattar skattefriheten proviant och andra förbrukningsartiklar eller

fiskredskap till fiskefartyg.

Härtill kommer emellertid att försäljning av varor för bruk på fartyg i ut-

rikestrafik anses som export i såväl varuskattehänseende som mervärde­

skattehänseende. Proviant och andra förbrukningsartiklar liksom utrustning

som ej utgör skattefritt fartygstillbehör, kan således säljas skattefritt till

fartyg som går i utrikes trafik. Denna skattefrihet för utrustning till fartyg

gäller även vid leverans från varv av fartyg avsett att användas i utrikes

trafik.

Undantagsbestämmelserna för mervärdeskatten står i nära överensstäm­

melse med nu redovisade regler för den allmänna varuskatten. Det är dock

att märka att undantaget gäller endast vid försäljning till eller import av

den skattefria farkostens ägare. En viss utvidgning innebär undantaget

från mervärdeskatt genom att det även omfattar utrustning till skattefritt

fartyg. Genom detta undantag uppnås, att skattefrihet föreligger för hela

leveransen av fartyg från varv, dvs. inte endast för själva fartyget med dess

fasta inredning utan även för andra fartygstillbehör, lös inredning och an­

nan utrustning för fartyget. Man vinner således att någon uppdelning på

skattepliktig och skattefri leverans ej behöver ske. Man undgår dessutom

en bedömning av rätten till total skattefrihet för fartyg, som är avsedda för

användning i utrikes trafik. Reglerna medför en enhetlig behandling av alla

far tygsleveranser från de svenska varven. Samma skattefrihet föreligger för

svenska och utländska fartygsbeställningar. Med hänsyn härtill och då man

från varvsindustrins sida inte haft något att erinra mot utformningen av

undantagsbestämmelserna föreslår jag ingen ändring. Jag vill dock tillägga

att undantaget för utrustning endast avser utrustningsvaror till själva far­

tyget, t. ex. lös inredning för passagerares och besättnings behov, men

inte exempelvis proviant e. d. För sådana varor bör gälla att skattefrihet

föreligger endast vid försäljning till fartyg eller luftfartyg i utrikes trafik i

enlighet med vad som gäller för den allmänna varuskatten.

Vad nu sagts beträffande delar, tillbehör och utrustning till skattefritt

fartyg bör även gälla i fråga om luftfartyg. Skattefriheten för luftfartygen

gäller endast sådana, som används för yrkesmässig trafik och överensstäm­

mer därmed med vad som föreslås för fartyg över 20 nettoregisterton. All­

mänflygets branschorganisation föreslår emellertid generell skattefrihet för

luftfartyg.

Att allmänflyget gör en samhällelig insats skall inte förnekas. Varken

detta eller den fördyrande verkan, som mervärdeskatten skulle medföra för

allmänflyget, utgör emellertid enligt min mening tillräckliga skäl för en ut­

vidgad skattefrihet. Lika starka skäl torde kunna åberopas för undantag

från mervärdeskatt på andra områden. Det bör vidare beaktas att företag

Kungl. Maj. ts proposition nr 137 år 1968

som har egna flygplan kan avlyfta skatten på sina inköp och kostnader en­ ligt de allmänna avdragsreglerna. Detta innebär en förmånligare behandling av företagens flygplansinköp än av företagens inköp av personbilar, för vil­ ka ingen avdragsrätt föreligger. Jag föreslår dock inte att avdragsreglerna nu skall ändras så att avdragsrätt vägras företagens flygplansanskaffningar.

Beträffande skattens tillämpning på allmänflyget får här liksom på andra områden gälla de allmänna reglerna med avseende på skattskyldighet, skat­ teplikt och beskattningsvärde. Vid behov ankommer det på riksskattenämn­ den att meddela kompletterande anvisningar, t. ex. beträffande flygklubbar- nas skattskyldighet för uthyrning av plan och beskattningsvärdets bestäm­ mande när vederlaget för uthyrning omfattar även bränslen. Här kan erin­ ras om att, om gemensamt vederlag utgår för både skattepliktig och ej skattepliktig transaktion, vederlaget får uppdelas efter skälig grund.

Under hänvisning till vad nu anförts föreslår jag ingen ändring beträf­ fande undantagsreglerna för luftfartyg.

2. Bränslen m. m. Enligt 8 § 4 MF gäller undantag från skatteplikt för el­ kraft, värme, gas och annat bränsle för uppvärmning eller energialstring.

Undantaget omfattar dock ej ved, torv, fotogen eller T-sprit och ej heller gas eller annat bränsle, när varan med hänsyn till försäljningsform, kvanti­ tet eller förpackning har karaktär av butiksvara. Dessa undantagsbestäm­ melser har tillkommit för att ingen mervärdeskatt skall utgå för nyttigheter som omfattas av den allmänna energiskatten. Syftet är således att undan­ röja en dubbelbeskattning på detta område.

I en till finansdepartementet inkommen skrivelse från Svenska Petroleum­ institutet framhålls, att utformningen av undantagsbestämmelserna i för­ ening med reglerna om en i princip generell importbeskattning medför att mervärdeskatt skall utgå på den råolja, som de inom landet verksamma olje­ raffinaderierna inför för tillverkning av bensin, eldningsolja, fotogen, asfalt m. m. Detsamma gäller beträffande den gasbensin, som importeras av Svens­ ka Esso AB för användning som råvara vid bolagets anläggning i Stenung- sund för framställning av produkter som i huvudsak är undantagna från mervärdeskatt. Även om skatten på import av dessa varor elimineras genom avdragsrätten i mervärdeskattesystemet anser institutet skäl talar för att denna import befrias från skatt, t. ex. genom ett uttryckligt undantag för import av råolja och gasbensin.

Departementschefen. Det förhållandet att en väsentlig del av produktio­ nen hos de inom landet verksamma oljeraffinaderierna och petrokemiska industrierna består i varor, som är undantagna från mervärdeskatt, kan en­ ligt min mening inte ges sådan betydelse att skattefrihet för företagens rå­ varuförsörjning är motiverad. Samma förhållande skulle kunna åberopas av exportörer och andra som omsätter skattefria varor och där skattefrihet i

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

20

så fall skulle med lika stort berättigande kunna krävas inte endast för im­

porterade varor utan även för inköp inom landet. Då avdragsrätt för ingå­

ende skatt föreligger är det här inte fråga om någon dubbelbeskattning.

Institutets hemställan föranleder ingen åtgärd från min sida.

3. Utländska publikationer. Enligt 8 § 5 och 6 MF gäller undantag från

skatteplikt för allmänna nyhetstidningar och medlemsblad samt för perio­

diska publikationer som utgör organ för sammanslutning med huvudsakligt

syfte att verka för religiöst, nykterhetsfrämjande, politiskt eller försvars-

främjande ändamål eller att företräda vanföra eller arbetshindrade medlem­

mar. Enligt 8 § 7 är vidare personaltidningar, program och kataloger undan­

tagna från skatteplikt under vissa förutsättningar. Undantagen gäller i prin­

cip såväl svenska som utländska publikationer.

Utanför undantagsbestämmelserna faller veckotidningar och andra tid­

skrifter av förströelsekaraktär men också exempelvis vetenskapliga publika­

tioner. Skatteplikten på delta område omfattar både svenska och utländska

publikationer.

I skrivelse till finansdepartementet har Svenska bokhandlareföreningen

framhållit, att den i princip generella mervärdebeskattningen av importen

kommer att medföra avsevärda olägenheter i fråga om sådana böcker och

tidskrifter som inkommer till landet som korsbandsförsändelser. Det rör sig

här om ett mycket stort antal försändelser. En beskattning i samband med

införseln av varje införd vara måste enligt föreningen medföra stora problem

för beskattningsmyndigheten och man har att räkna med förseningar i le­

veranserna på grund av beskattningen. Ett annat system för beskattningen

måste därför komma till stånd.

Departementschefen. De av föreningen påtalade olägenheterna beträffan­

de uttagande av mervärdeskatt vid import av böcker kan, enligt vad jag

erfarit, undanröjas på ett tillfredsställande sätt inom ramen för gällande

bestämmelser för uppbörd av tull och andra införselavgifter. Någon ändring

av importbestämmelserna med avseende på böcker behövs därför inte.

Beträffande beskattningen av tidskrifter är frågan mera komplicerad. Ut­

ländska tidskrifter kan köpas som lösnummer i den allmänna handeln.

Denna försäljning har föregåtts av import av den för omsättning inom lan­

det avsedda upplagan. Några speciella problem att upprätthålla en beskatt­

ning i detta fall av både importen och återförsäljningen synes inte före­

ligga. Man kan emellertid även prenumerera på utländska publikationer,

varvid prenumeranten erhåller varje exemplar av tidskriften som korsbands-

försändelse från utgivaren. Det är då fråga om import av skattepliktig vara

för vilken importbestämmelserna skall tillämpas. Själva prenumerationen

kan ske antingen direkt hos den utländske utgivaren eller hos ett ombud för

honom i utlandet eller också hos ett ombud i Sverige, t. ex. bokhandlare. I

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

det senare fallet kan ombudet i och med att han mottar prenumerationsav- giften komma att betraktas som säljare i mervärdeskattehänseende. Prenu- merationsavgiften utgör då skattepliktig omsättning för honom. När prenu- merationsexemplaren sedan inkommer till prenumeranten skulle det bli fråga om en vara som redan beskattats och som således inte bör bli föremål för ytterligare beskattning vid importtillfället. Vid prenumeration genom betalning direkt till utgivaren eller ombud för denne i utlandet blir ingen beskattning av prenumerationsavgiften aktuell. När exemplaren inkommer direkt till prenumeranten är det därför en inte redan skattebelagd vara som införs och skatt skall då tas ut vid varje importtillfälle. Värdet av ett en­ staka exemplar torde emellertid många gånger vara så lågt, att någon skat- tedebitering inte skulle ske enligt de allmänna regler som gäller för utta­ gande av tull och annan indirekt skatt vid gränsen. Man skulle därmed nå fördelar genom att ordna sin prenumeration i utlandet i stället för att an­ lita ett ombud här i landet.

Enligt det anförda talar både praktiska och konkurrensmässiga skäl för en ändring av MF :s bestämmelser beträffande utländska tidskrifter, som inkommer som prenumerationsexemplar. I allt väsentligt torde olägenhe­ terna undanröjas om särskilt undantag görs för förmedling av prenumera­ tion på utländsk periodisk publikation här i landet och för införsel till lan­ det av sådan publikation för prenumerants räkning. Jag föreslår att bestäm­ melser av angiven innebörd införs i 8 § MF.

4. Konstverk. Enligt 8 § MF gäller undantag från skatteplikt för konst­ verk, som är hänförligt till tulltaxenummer 99.01—99.03, när konstverket säljs av upphovsmannen på annat sätt än butiksmässigt eller i samband med utställning eller när det tas ut eller införs till landet av honom eller för hans räkning. Detta innebär i stort sett samma undantag, som i varu- skattehänseende gäller för konstnärs försäljning av egna målningar, lito­ grafier, etsningar och liknande samt skulpturer. Vid utskottsbehandlingen av mervärdeskatten förelåg ett flertal motionsyrkanden om en vidgad skatte­ frihet för konstverk (1:904 och 934; II: 1169 och 1185). T utskottsbetän- kandet konstateras att frågan om konstverkens beskattning varit föremål för motioner, överläggningar, utredningar och debatter i en omfattning som inte står i proportion till frågans vikt. Mot den uppfattning som kommit till uttryck i de nämnda bestämmelserna, nämligen att konstverken i princip bör behandlas som andra varor, har stått meningen om en gynnsammare behandling utifrån mera kulturpolitiska bedömningar. Det framhålls vidare att det inom utskottet rått delade meningar om beskattningen av konst, var­ vid också framhållits att utformningen av reglerna kunde medföra tolk­ ningsproblem, bl. a. beträffande innebörden av begreppet försäljning under butiksmässiga former. Dessa förhållanden föranledde bevillningsutskottet att förorda förtvdligan-

Kiingl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

de anvisningar beträffande undantaget för konstverk samt ytterligare över­

väganden rörande beskattningens utformning och omfattning.

Departementschefen. Jag har tidigare i olika sammanhang framhållit, att

konstverk i princip bör behandlas på samma sätt som andra varor i system

som bygger på en generell indirekt beskattning. Av hänsyn till den reguljära

konsthandeln borde inget undantag göras för konstnärernas försäljningar

av egna verk. När det likväl i mervärdeskattepropositionen föreslogs undan­

tag från skatteplikt på denna punkt var det främst betingat av att motsva­

rande undantag redan gäller i varuskattehänseende men också av att skatt

skulle utgå vid försäljningar på sätt som står den reguljära konsthandeln

nära, dvs. vid butiksmässig försäljning och vid försäljning i samband med

utställning. Denna principiella utformning har utskottet i sitt av riksdagen

godkända betänkande inte vänt sig mot utan endast förordat förtydligande

anvisningar samt ytterligare överväganden om beskattningens omfattning

och utformning. Detta uttalande har jag bedömt gälla en enbart skattetek­

nisk översyn och ett närmare klarläggande av vad som är att anse som så­

dan butiksmässig försäljning och sådan försäljning i samband med utställ­

ning, som bör föranleda skattskyldighet till mervärdeskatt för konstnären.

Enligt de redan gällande bestämmelserna föreligger skattefrihet när för­

säljning sker till köpare som antingen uppsöker konstnären i hans ateljé el­

ler uppsöks av konstnären. Jag vill emellertid gå längre och förklara att all

försäljning i konstnärens ateljé bör vara skattefri. Detta bör gälla även om

försäljningen sker i samband med en i ateljén anordnad utställning till vil­

ken allmänheten har tillträde. Detsamma bör gälla vid försäljning i konst­

närens bostad. Butiksmässig försäljning bör anses föreligga endast om

konstnären säljer egna verk i särskild lokal som är fristående från både

ateljén och bostaden och som dessutom stadigvarande används för detta

ändamål. Sådan försäljningsverksamhet kan rimligen inte behandlas på an­

nat sätt än reguljär konsthandel.

Vid en sådan avgränsning av begreppet butiksmässig försäljning synes det

emellertid rimligt med frihet från skattskyldighet i vissa fall av försälj­

ningar även utanför ateljén eller bostaden. Jag avser det fall då konstnären

för kortare tid förhyr en lokal och i denna anordnar en utställning av egna

verk för försäljning. Om han själv svarar för arrangemanget, själv omhän-

derhar försäljningen och således själv uppbär likviden av köparna före­

ligger enligt min mening skäl för att likställa försäljningen med skattefri

försäljning från ateljé. Sker försäljning i samband med utställning under

andra former eller villkor bör skatt i princip utgå.

En utformning av beskattningen enligt dessa principer innebär viss ut­

vidgning av skattefriheten för konstnärernas försäljning av egna verk. Man

tillgodoser dock kravet på en beskattning när försäljning sker under for­

mer som är att jämställa med reguljär konsthandel. För åtskilliga konst­

Kungl. Maj. ts proposition nr 137 år 1968

närer torde emellertid följden i praktiken bli att någon skattskyldighet aldrig uppkommer. Detta motiverar enligt min mening, att konstnärerna inte ges någon rätt till avdrag för ingående skatt.

Enligt de allmänna reglerna föreligger skattskyldighet för kommissio­ närer och andra ombud, som uppträder som säljare och uppbär likviden av köparen. I enlighet härmed föreligger skattskyldighet för konsthandlare, som på uppdrag säljer en konstnärs alster. Enligt samma regler uppkom­ mer skattskyldighet för den som anordnar utställning och därvid har rätt att för konstnärens räkning försälja utställda verk. Detta gäller under för­ utsättning att verksamheten är att anse som yrkesmässig. I mervärdeskatte­ hänseende är en skattepliktig försäljning genom ombud samtidigt en för­ säljning från huvudmannen. Om en konstnär försäljer egna verk genom om­ bud på sätt som nyss nämnts anser jag dock det bör räcka med att endast ombudsför sälj ningen beskattas. Skattskyldighet för ombudet bör således inte leda till skattskyldighet också för konstnären på grundval av den avräk­ ning som sker mellan parterna.

Jag förordar att beskattningen på denna punkt utformas i enlighet med vad jag nu anfört. Detta kräver vissa ändringar av såväl undantagsbestäm­ melserna som reglerna om avdragsrätt. Vid behov får det ankomma på riksskattenämnden att meddela kompletterande anvisningar för skattens tillämpning enligt de angivna riktlinjerna.

Tjänstebeskattningen

Skatteplikten för tjänster har utökats väsentligt i jämförelse med vad som gäller för den allmänna varuskatten. Detta har dock varit betingat mera av mervärdeslcatteprincipen som sådan än av en strävan att åstadkomma en ökad konsumtionsbeskattning. Till väsentlig del gäller det utvidgade be- skattningsoinrådet tjänster, som berör näringslivet. I viss mån berörs även konsumtionen av det vidgade beskattningsområdet. Genom de särskilda reduceringsreglerna begränsas dock skattens effekt. I vissa delar sker det­ ta på ett sätt som kan beräknas helt undanröja en skärpt konsumtions­ beskattning.

Beträffande beskattningsområdets omfattning kan först nämnas att den skatteplikt som i varuskattehänseende gäller för tjänster på skattepliktiga varor överförts på mervärdeskatten med vissa kompletteringar. Därutöver har skatteplikt tillkommit för arbeten med avseende på mark, växande skog, odling och annan växtlighet samt för byggnadsentreprenader och andra arbeten på byggnad eller fastighet, härunder inbegripet arkitekttjäns­ ter. Vidare har skatteplikt införts för varutransporter, rumsuthyrning i hotellrörelse och liknande verksamhet, automatisk databehandling och annonsering. Slutligen omfattar skatteplikten reklamtjänster och skrivby­ råernas tjänster. Vissa speciella inskränkningar gäller i denna skatteplikt,

24

bl. a. för vad som kan kallas exporttjänster, för internationella varutrans­

porter och för vissa annonser för utländska annonsörer.

Medan skatteplikten för varor utformats som en generell skatteplikt med

specificerade undantag har skatteplikten för tjänster utformats med direkt

angivande av de prestationer som omfattas av skatten och av de inskränk­

ningar som gjorts i denna beskattning.

De skattepliktsfrågor som behandlas i det följande gäller skatteplikten

för reklam, automatisk databehandling, transporter samt tjänster med an­

knytning till mark och jordbruk. Såvitt gäller sistnämnda tjänster och auto­

matisk databehandling är det riksdagsbehandlingen av mervärdeskattepro-

positionen som föranlett den i det följande redovisade översynen av bestäm­

melserna.

1. Reklam. Enligt 10 § 9 MF föreligger skatteplikt för i princip alla for­

mer av reklam, däri inbegripet annonsering. Med annonsering avses ack-

visition och utformning av annons samt införande av annons, dvs. upp­

låtelse av annonsutrymme i tidning eller annan publikation eller i s. k.

ljustidning. Undantag från skatteplikt gäller för införing av annons, som

avser reklam för skattepliktig vara eller tjänst för utländsk annonsörs räk­

ning. Motivet för detta undantag är att svensk annonsör visserligen får

betala skatt på sina reklamannonser men att den skatten elimineras genom

avdragsrätten i mervärdeskattesystemet. En utländsk annonsör, som inte

är skattskyldig för verksamhet här i landet, har ingen möjlighet att på detta

sätt eliminera en skatt på annonser i svenska annonsorgan. Genom undan­

taget blir utländska och svenska annonsörer likställda.

Från reklamhåll har påpekats att samma situation, som föranlett un­

dantaget från beskattning av annonser för utländsk annonsörs räkning,

kan uppkomma i fråga om annan reklam, bl. a. i samband med utställ­

ningar, mässor och liknande arrangemang. Det anses därför motiverat,

att undantaget för annonser utsträcks till att gälla även andra former av

reklam.

Departementschefen. Genom det speciella undantaget för annonser som

införs för utländsk annonsörs räkning har på detta område skapats kon­

kurrensneutralitet i beskattningen. Dubbelbeskattningseffekter undanröjs

för inhemska och utländska varor som konkurrerar på den svenska mark­

naden. Det är viktigt, att denna neutralitet i beskattningen blir tillgodosedd

även på andra områden. Förhållanden liknande dem, som föranlett det sär­

skilda undantaget från skatt på annonser, föreligger i fråga om annan re­

klam än annonsreklam. Jag föreslår därför att undantaget utvidgas till

att gälla även annan reklam för skattepliktiga varor och tjänster, som

utförs för utländsk uppdragsgivares räkning. Undantaget bör gälla full­

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

ständig skattefrihet. En ändring i enlighet härmed föreslås av undantags­ bestämmelserna i 11 § 5 MF.

2. Automatisk databehandling. Enligt 10 § 8 MF utgör automatisk data­ behandling skattepliktig tjänsteprestation. Motivet för denna skatteplikt har i första hand varit, att automatisk databehandling kräver ganska dyrbara anläggningar. Den ingående mervärdeskatten blir således betydande. Det bär därför funnits särskild anledning att inrymma dessa tjänster under be­ skattningen för att eliminera dubbelbeskattningseffekter i mervärdeskatte­ systemet.

Vid riksdagsbehandlingen av mervärdeskattepropositionen uppmärksam­ mades emellertid att denna skatteplikt i vissa fall kan medföra en ojämn beskattning. Detta kom till uttryck i motionsyrkanden (I: 917 och II: 1179) om frihet från skattskyldighet till mervärdeskatt för sådana ekonomiska föreningar och aktiebolag som avses i 32 § tredje stycket sparbankslagen. Syftet med yrkandet var att från mervärdeskatt undanta datatjänster som Sparbankernas dataaktiebolag (Spadab) utför åt sparbankerna. Beträffan­ de detta yrkande anförde bevillningsutskottet följande.

Utskottet anser det i likhet med motionärerna tveksamt om Spadabs verksamhet bör betraktas på samma sätt som verksamheten vid de företag som i övrigt säljer datatjänster. Å andra sidan talar vissa skäl för en beskatt­ ning. Vid jämförelse med affärsbankernas interna dataanläggningar bör inte förbises att Spadab får avdrag för all ingående skatt på investerings­ sidan. Någon sådan avdragsrätt har inte bankerna i fråga om de interna anläggningarna. Ett försäkringsbolag, som köper datatjänster, får betala skatt på tjänsterna utan att ha möjlighet till skatteavlyftning. Utskottet finner med hänsyn härtill övervägande skäl tala mot undantag i förevaran­ de fall. Då frågan är av ekonomisk vikt och inte närmare hunnit utredas vill utskottet emellertid förorda att den hänskjuts till Kungl. Maj ds för­ nyade överväganden och eventuella förslag.

Skatteplikten för automatisk databehandling har även tagits upp av

Sveriges försäkringsbolags riksförbund i skrivelse till finansdepartementet.

Riksförbundet framhåller att gemensamma dataanläggningar används av bolagsgrupper och koncerner inom försäkringsområdet. Detta arrangemang har tillkommit för att utnyttja stordriftens fördelar men har också varit nödvändigt med hänsyn bl. a. till det förhållandet att livförsäkringsbolag och skadeförsäkringsbolag enligt lagen om försäkringsrörelse skall drivas separat. Med den utformning mervärdeskatten fått skulle skatt utgå på datatjänster som ett koncernföretag utför åt annat. Enligt riksförbundets mening strider detta mot mervärdeskattens principer och följden skulle bli en betydande merkostnad för försäkringskoncernerna. Riksförbundet hemställer om sådan ändring av bestämmelserna att skatt ej skall utgå på datatjänster, som företag inom koncerner och jämförliga bildningar på för­ säkringsområdet utför åt försäkringsbolag inom intressegemenskapen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 1968

26

Departementschefen. För mervärdeskatten gäller liksom för den allmänna

varuskatten att skatteeffekten kan bli en annan om någon som ej är skatt­

skyldig själv utför skattepliktiga prestationer än om utomstående företag an­

litas härför. I förra fallet träffar skatten det material och andra anskaff­

ningar som behövs för prestationernas utförande men inte arbetskostnader­

na. I det senare fallet träffar skatten de betingade vederlagen, dvs. inklusive

ersättningen för arbetskostnaderna, men mot detta står att all ingående skatt

omfattas av avdragsrätten.

Vad nu sagts följer av skattens konstruktion och gäller generellt. Man har

därför att räkna med att likartade förhållanden, som föranlett yrkandena

om undantag från datatjänster, föreligger på andra områden. Ett undantag

i dessa fall skulle därför kunna åberopas för ytterligare undantag. Jag är inte

heller övertygad om att skillnaden i skatteeffekt är sådan, att den klart

favoriserar databehandling i egen regi. Man bör beakta, vilket även kommit

till uttryck i framställningen från försäkringsföretagens riksförbund, att de

dataföretag som skapats som gemensamma serviceorgan har möjlighet att

utnyttja stordriftens fördelar för en rationell och konkurrenskraftig verk­

samhet. Med hänsyn härtill och till avdragsrättens betydelse för de särskilda

dataföretagen finner jag liksom utskottet att övervägande skäl talar mot de

yrkade undantagen. Jag anser mig därför inte f. n. böra föreslå någon änd­

ring av bestämmelserna på denna punkt.

I detta sammanhang vill jag i förtydligande syfte framhålla, att skatteplik­

ten för automatisk databehandling bör gälla även förmedling av sådant ar­

bete. Om således någon åtar sig ett uppdrag som avser automatisk databe­

handling, föreligger skatteplikt även om man för arbetets utförande anlitar

ett fristående dataföretag.

3. Transporttjänster. Enligt 10 § 6 MF föreligger skatteplikt för transport

av vara och förmedling av sådan tjänst. Från denna skatteplikt gäller vissa

i 11 § angivna undantag, bl. a. för direkta transporter till och från utlandet

(11 § 3). Som inledningsvis framhållits har vidare byggnadsentreprenader

och andra arbeten på byggnad eller fastighet inrymts under mervärdeskat­

ten. Skatteplikten på detta område omfattar dock inte rengöring eller ren­

hållning.

Viss oklarhet synes råda beträffande omfattningen av skattefriheten för

renhållning. Det har framhållits att gaturengöring, snöröjning, sophämtning

o. d. i hög grad består av eller är förenad med transporttjänst. Tillämpningen

av MF skulle därför, har det framhållits, försvåras väsentligt om inte trans­

porterna i dessa fall innefattas under begreppet renhållning.

Departementschefen. De framförda synpunkterna förtjänar enligt min

mening beaktande. Jag föreslår därför att 11 § 3 kompletteras med bestäm­

melser om att undantag från skatteplikt gäller för transport i samband med

Kungl. Maj. ts proposition nr 137 år 1968

renhållning och att det i anvisningarna till 11 § anges att med sådan trans­ port förstås även bortforsling av sopor o. d. från fastighet på grundval av avtal som gäller inte endast ett tillfälligt transportuppdrag. Undantaget bör gälla även om hortforslingen sker i etapper, t. ex. med bil från fastighet till järnväg och därefter per järnväg till sopstation.

-I. Övriga tjänster. Enligt 10 § 2 och 3 MF föreligger skatteplikt för tjäns­ ter avseende mark, växande skog, odling och annan växtlighet. Som skatte­ pliktig tjänst på mark anges undersökning, planering, jordförbättring, schaktning, sprängning, borrning, dränering och utfyllning. Skatteplikten för tjänster på växande skog m. m. omfattar röjning, plantering, uppskatt­ ning, märkning, gödsling, beskärning, gallring, avverkning och växtskydd.

Vid riksdagsbehandlingen av mervärdeskattepropositionen förelåg mo­ tionsyrkanden (I: 919 och II: 1168) om en utvidgning av skatteplikten i nu aktuella delar till att gälla även jordbearbetning, ytbeläggning, sådd och skörd samt vidare att skatteplikt borde gälla för inseminering. Bevillnings­ utskottet uttalade med anledning härav följande.

Insemineringen kan ses som en varuförsäljning i kombination med trans­ porttjänst, men utskottet vill på denna punkt inte göra något försök till tolkning utan förordar att frågan blir föremål för ytterligare överväganden och eventuella förtydliganden. Detsamma gäller tjänsterna jordbearbet­ ning och ytbeläggning samt sådd och skörd. Syftet med författningsförsla- gets uppräkning av tjänster har såvitt utskottet kunnat finna varit att för­ söka täcka in alla tjänster inom exempelvis jordbruk och skogsbruk. Det kan emellertid ifrågasättas om avverkning av växtlighet är en lämplig be­ skrivning av skörd. I detta sammanhang kan även påpekas att det är oklart hur veterinärtjänsterna skall betraktas. Utskottet anser med hänsyn härtill viss omarbetning av bestämningen av det skattepliktiga tjänsteområdet önskvärd. Förslag härom bör framläggas samtidigt med övriga av utskottet förordade ändringar.

Departementschefen. Som utskottet påpekat innebär den tillämpade lag­ stiftningstekniken beträffande beskattningsområdet för tjänster att skatte­ plikten är begränsad till de särskilt angivna prestationerna. Denna teknik har valts för att klarhet skall råda beträffande skattepliktens omfattning.

Därvid har eftersträvats att genom angivande av de skattepliktiga presta­ tionerna nå en i praktiken generell skatteplikt i nu aktuella delar.

Av utskottsutlåtandet framgår emellertid att viss oklarhet likväl synes råda. Detta har föranlett yrkanden om en utvidgad skatteplikt, vilken också motiverats med att man därmed skulle undanröja svårigheter i skatteredo- visningen. Förslag har framförts om skatteplikt även för sådana prestatio­ ner som jordbearbetning, ytbeläggning, sådd och skörd. Av dessa prestatio­ ner kan ingen tveksamhet råda om att skatteplikt föreligger för ytbelägg­ ning, som ingår i anläggningsarbete enligt 10 § 4. Väg- och gatuarbeten utgör skattepliktiga entreprenadarbeten. Det torde också kunna hävdas

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

28

att annan form av ytbeläggning liksom jordbearbetning, sådd och skörd

utgör tjänster som omfattas av bestämmelserna i deras nuvarande utform­

ning. Men för att undanröja oklarhet har jag inget att erinra mot att 10 § 2

och 3 kompletteras i enlighet med motionsyrkandena.

Fråga har även uppkommit om skattens tillämpning på inseminering och

veterinärtjänster. Levande djur utgör vara i mervärdeskattehänseende och

man skulle mot denna bakgrund kunna anse att det här är fråga om skatte­

pliktiga leveranser och tjänster. För en sådan tolkning har också framhål­

lits att man därmed skulle undanröja dubbelbeskattningseffekter för jord­

bruket. Beträffande inseminering kan detta enligt min mening utgöra bä­

rande skäl för skatteplikt. Jag är mera tveksam om lika starka skäl förelig­

ger för skatteplikt för veterinärtjänster. Dessa bör kunna ställas utanför

mervärdeskatten utan att detta medför kumulativa skatteeffekter av be­

tydelse. Jag förordar därför att tjänster, som tillhandahålls av veterinär,

genom särskilt tillägg till 11 § undantas från skatteplikt. Seminverksamhet

anser jag däremot böra inrymmas under beskattningen. Detta kan emeller­

tid anses vara fallet redan på grundval av gällande bestämmelser och det bör

utan författningsändring kunna fastslås av riksskattenämnden, eventuellt

i form av en bindande förklaring.

Mervärdeskatt på begagnade personbilar

Liksom i fråga om den allmänna varuskatten utgår medvärdeskatt på så­

väl nya som begagnade varor. Ett särskilt undantag från allmän varuskatt

gäller dock för begagnade personbilar. Denna inskränkning i beskattningen

har inte getts formen av undantag från skatteplikt utan av frihet från skatt­

skyldighet för handeln med begagnade personbilar. Då sådana fordon där­

med utgör skattepliktiga varor utgår allmän varuskatt på t. ex. bilrepara­

tioner. Skattefriheten för begagnade personbilar tillkom under år 1960 efter

den allmänna varuskattens införande. Den var motiverad av att en beskatt­

ning av den reguljära bilhandelns försäljningar kunde förväntas leda till

inte endast en ökad privatför sälj ning utan också en ökad svårkontrollerbar

försäljning utanför den seriösa bilhandeln. För att kompensera inkomst­

bortfallet vid frihet från allmän varuskatt för handeln med begagnade per­

sonbilar höjdes samtidigt den s. k. bilaccisen.

I mervärdeskattepropositionen föreslogs att mervärdeskatten skulle om­

fatta även de begagnade personbilarna. Med hänsyn till de marknadsförhål­

landen, som motiverat undantaget från allmän varuskatt, föreslogs dock att

skatt skulle utgå på endast 60 % av beskattningsvärdet, dvs. priset inklusive

skatt. Denna reduceringsregel skulle enligt förslaget gälla även för byggna­

der och monteringsfärdiga hus samt för servering, rumsuthyrning, bygg-

nadsentreprenader och andra arbeten på fastighet. För väg- och gatuarbeten

och vissa andra liknande arbeten m. m. föreslogs dock att skatt skulle utgå

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

på endast 20 % av beskattningsvärdet. Dessa regler antogs av riksdagen och ingår således i MF.

I bevillningsutskottets betänkande konstateras att den föreslagna lös­ ningen avviker från den lösning som föreslagits av utredningen angående indirekta skatter och socialförsäkringsavgifter. Detta förslag gick ut på att avdrag skulle få göras för en beräknad ingående skatt på värdena av in­ bytta personbilar vid inbyteslransaktioner gentemot privatpersoner och andra icke skattskyldiga. På så sätt skulle skatten på försäljningen av in- bytesbilarna begränsas till det mervärde som tillförts fordonet i varje sär­ skilt fall. I stället för denna lösning valdes en reducering av skatten på för­ säljningsvärdet enligt vad nyss anförts.

Mot de föreslagna reglerna har, framhåller utskottet, anförts kritik i både motioner och skrivelser från bilbranschens organisationer. Därvid har häv­ dats att reglerna leder till samma olägenheter som motiverade undantaget från allmän varuskatt. De begagnade personbilarna borde därför undantas irån mervärdeskatt eller också borde den av utredningen föreslagna lösning­ en komma till användning. Utskottet anförde för egen del följande.

Utskottet vill inte bestrida att det kan finnas visst fog för de farhågor som uttalats om risker för snedvridning av bilhandeln och skattebortfall. Frågan är emellertid av så komplicerad natur att utskottet under den korta tid som stått till buds för behandling av propositionen inte kunnat finna nå­ gon lösning som helt tillgodoser både de skattetekniska och de statsfinan- siella synpunkterna. Uppenbart är emellertid att varken ett undantag från skattskyldighet eller en fiktiv avdragsrätt kan leda till den beräknade in­ komstökningen. Det finns därför anledning att närmare överväga om andra utvägar står öppna. Från allmänt skattemässiga synpunkter är det angelä­ get att en ekonomiskt så betydande marknad som handeln med begagnade bilar kommer med i ett mervärdeskattesystem. Med hänsyn härtill förordar utskottet ytterligare utredning och förslag i denna fråga.

Departementschefen. Jag kan först konstatera att frågan gäller endast mervärdeskattens tillämpning på begagnade personbilar. Beskattningen av andra begagnade motorfordon är inte aktuell i sammanhanget.

Utskottets uppfattning är att handeln med begagnade personbilar skall vara med i mervärdeskattesystemet men på ett sätt som bättre än den s. k. 60-procentregeln tillgodoser bilbranschens intressen utan att de statsfinan- siella och de skattetekniska synpunkterna åsidosätts. Fn ändring av mer­ värdeskatten på denna punkt som undanröjer de befarade nackdelarna med en beskattning enligt 60-procentregeln kan inte åstadkommas utan att följ­ den blir ett inkomstbortfall för staten av sådan storlek, att det måste kom­ penseras. Då det inte kan komma i fråga att i detta syfte utvidga beskatt- ningsområdet för mervärdeskatten måste kompensationsfrågan lösas på an­ nat sätt. Av de möjligheter som star till buds anser jag en höjning av den s. k. bilaccisen ligga närmast till hands och därtill vara mest välgrundad.

Den bästa lösningen för bilbranschens del bör vara att den frihet från

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

30

skattskyldighet för allmän varuskatt som gäller för handeln med begagnade

personbilar och därmed likställda bilar överförs på mervärdeskatten. Jag

har också kommit till den slutsatsen att det är på detta sätt som mervärde­

skattefrågan bör lösas. Bilbranschen är av samma uppfattning. All försälj­

ning av begagnade personbilar bör således vara fri från mervärdeskatt. Om

emellertid sådan bil före försäljningen repareras eller upprustas genom säl­

jarens försorg bör skatt utgå på vad som därvid nedlagts på bilen. Anlitar

säljaren annan företagare för sådant arbete bör han därför inte ha rätt till

avdrag för den ingående skatt som debiterats för arbetet. Utför säljaren ar­

betet själv i en av honom bedriven verkstadsrörelse, som ingår i verksam­

heten, bör skatt utgå på värdet av det material som tillförts bilen. Denna

skatt får redovisas enligt reglerna om skattepliktigt uttag av vara ur rörelse.

Omfattar verksamheten enbart försäljning av begagnade personbilar blir hela

omsättningen skattefri och därmed bör ingen avdragsrätt för ingående skatt

föreligga.

Jag föreslår ändring av bestämmelserna rörande mervärdskattens till-

lämpning på handeln med begagnade personbilar i enlighet med det nu an­

förda. Detta medför ett inkomstbortfall av uppskattningsvis 100 milj. kr.

för år räknat. För att i erforderlig utsträckning kompensera detta bortfall

bör en höjning ske av skattesatserna för bilaccisen, som kan beräknas ge en

intäktsökning av ca 80 milj. kr. Jag kommer senare att föreslå, att proposi­

tion om sådan ändring av bilaccisen skall avges till riksdagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

Beskattningsvärde in. m.

Liksom i fråga om den allmänna varuskatten ingår skattens belopp i be­

skattningsvärdet för mervärdeskatten. Enligt anvisningarna till 14 § MF

utgörs detta värde vid kontantaffärer av det vederlag inklusive skatt som

kunden betalar. Vid kreditaffärer gäller som beskattningsvärde det pris in­

klusive skatt som överenskoinmits vid avtalets ingående enligt då utfärdad

faktura eller annan handling. Vid beräkning av beskattningsvärde eller

skattepliktig omsättning får avdrag ej göras för s. k. villkorliga rabatter, dvs.

sådana rabatter som utgår om man betalar inom viss tid. Beträffande andra

rabatter, t. ex. bonus, årsomsättningsrabatt eller kvantitetsrabatt som läm­

nas i efterhand, gäller att avdrag för den lämnade rabattförmånen får gö­

ras i mervärdeskatteredovisningen när förmånen lämnas under förutsätt­

ning att kreditnota utfärdas. Gäller förmånen leveranser eller motsvarande

som omfattas av köparens rätt till avdrag för ingående skatt, skall köparen

korrigera sin mervärdeskatteredovisning om han tidigare gjort avdrag för

skatt enligt de fakturerade vederlagen.

I skrivelse till finansdepartementet framhåller Sveriges Järnhandlare för­

bund, att järnhandelns kunder i betydande omfattning utnyttjar möjlig­

heten att få kassarabatt. Risk föreligger att man därvid kommer att beräkna

Kungi. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

rabatten på bruttovederlaget och således även på mervärdeskattens belopp. Följden härav blir att säljaren får stå för viss del av skatten. Detta påkallar enligt förbundet en ändring av reglerna rörande de villkorliga rabatterna.

Departementschefen. I fråga om kreditaffärer är det av vikt att beskatt­ ningen anknyts till det pris man kommit överens om vid avtalets ingående enligt då utfärdad faktura. Om skattedebiteringen enligt fakturan anses som definitiv når man automatiskt en överensstämmelse mellan den skatt säljaren tar ut och erlägger till staten och den skatt som köparen får dra av i sin mervärdeskatteredovisning. Detta är betydelsefullt med hänsyn till att redovisning av mervärdeskatt kan ske antingen enligt den s. k. kontantme- toden eller enligt s. k. bokföringsmässiga grunder, dvs. på grundval av fak­ tureringen. Tillämpar båda parterna bokföringsmässig redovisning av skat­ ten bör det också te sig naturligt att fakturan upptar den definitiva skatten.

Någon justering av parternas bokföring med anledning av utnyttjade kassa­ rabatter behöver då inte ske. Ändring i efterhand av redan fullgjord redovis­ ning för mervärdeskatt behöver inte heller ske utom när fråga är om en faktisk minskning av det fakturerade vederlaget i form av årsbonus eller liknande och minskningen av såväl vederlag som skatt grundas på en kredit­ nota.

Med hänsyn härtill är jag inte beredd att föreslå någon ändring beträffan­ de de villkorliga rabatternas behandling i mervärdeskattehänseende.

F aktureringsskyldigheteii

Enligt 16 § MF skall skattskyldig utfärda faktura eller därmed jämförlig handling för varje skattepliktig omsättning. Av handlingen skall framgå vederlaget, skattens belopp och övrigt som har betydelse för skattskyldig­ heten och för rätten till avdrag för ingående skatt. Bl. a. skall handlingen innehålla uppgift som identifierar köparen, transaktionens art och platsen för varas mottagande. Från denna faktureringsskyldighet gäller undantag för detaljhandel och därmed jämförlig verksamhet och vidare för omsätt­ ning för vilken avräkningsnota upprättas av köparen.

Faktureringsskyldigheten har tillkommit av kontrollhänsyn och har sär­ skild betydelse därigenom att yrkade avdrag för ingående skatt i princip skall styrkas av skattedebi tering på faktura, avräkningsnota eller motsvaran­ de handling. Härav följer att faktura med nyss nämnda uppgifter kan få utfärdas även av detaljhandlare, nämligen vid försäljning som medför av- dragsrätt för köparen. Det kan vidare framhållas, att reglernas utformning medger valmöjlighet för de skattskyldiga att tillämpa antingen pris exklusi­ ve skatt med öppen skattedebitering eller pris inklusive skatt med särskilt angivande av skattens andel av detta pris i kronor och ören.

I en till finansdepartementet inkommen skrivelse från Sveriges hotell-

32

och restaurantförbund framhålls, att redovisningen av mervärdeskatt för

hotellen och restaurangerna kompliceras av att omsättningsförhållandena

inom branschen är sådana att skattedebitering både med och utan reduce­

ring blir vanlig. För hotellen tillkommer dessutom viss skattefri omsättning.

Vidare måste uträkning och specificering av skatten ske under besvärli­

ga förhållanden. Huvudproblemet är hur man skall kunna upprätthålla de

krav som ställs på fakturering för gäster som betalar kontant och som har

rätt till avdrag för den erlagda skatten. Hotellräkningar utfärdas ofta under

svår tidspress och risk föreligger för att man skall få tillämpa någon form

av preliminär debitering, som måste kompletteras i efterhand. Beträffan­

de restaurangnotorna måste det ankomma på servitören att uträkna och an­

teckna skattebeloppen i samband med att notan färdigställs.

Enligt förbundets mening bör kravet på en beloppsmässig specificering

av skatten kunna utgå och ersättas med ett tilltryck på räkningen eller no­

tan vid det belopp som utgör beskattningsvärde, att häri ingår skatt med så

och så många procent. Vidare bör kravet på uppgift om kundens namn kun­

na slopas i fråga om kontanta restaurangnotor. Även med dessa förenklingar

bör kontrollsynpunkterna vara tillgodosedda.

Departementschefen. Även om jag har förståelse för de framförda syn­

punkterna ställer jag mig tveksam inför ett slopande av de allmänna kra­

ven på dokumentation i fråga om omsättning, som medför avdragsrätt för

ingående skatt. Särskilt i fråga om restaurangnotor för representation synes

det motiverat att uppgiftsskyldigheten upprätthålls. Det kan t. o. in. ifråga­

sättas om inte speciella krav borde ställas på dokumentation för att avdrags­

rätt skall föreligga för sådana utgifter. Även om det på fakturan anges vil­

ken skatteprocent som ingår i notans belopp föreligger enligt min mening

större risker för att felaktiga avdrag görs än om skattens belopp anges. Risk

föreligger för att avdrag görs med full i stället för reducerad skatt och att

även påförd serveringsavgift inräknas i det avdragsgrundande beloppet. Jag

är inte heller övertygad om att uträkningen och noteringen av skattens be­

lopp blir mycket besvärligare inom hotell- och restaurangbranschen än på

andra håll, t. ex. vid avdragsberättigande inköp i snabbköp och annan de­

taljhandel. Uppgift om kundens namn bör inte heller medföra större pro­

blem. Det bör ju vara i kundens intresse att lämna uppgiften för att få sin

avdragsrätt. Klart är emellertid, att den som utfärdar notan måste kunna

utgå från att riktig namnuppgift lämnats. Någon särskild kontroll härav

kan inte krävas.

Min uppfattning är därför att man i fråga om hotell- och restaurangtjäns­

ter bör tillämpa de allmänna reglerna om faktureringsskyldigheten. Jag

är emellertid beredd att pröva frågan på nytt om erfarenheterna ger klart

belägg för att det uppkommer praktiska olägenheter av en omfattning som

Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 1068

inte står i proportion till det värde som uppgiftsskyldigheten har från kon­ trollsynpunkt.

I detta sammanhang vill jag framhålla, att det inte kan uteslutas att er­ farenheterna från skattens tillämpning kan ge anledning till avvikelser från de allmänna reglerna. Enligt 78 § MF gäller att närmare bestämmelser för tillämpningen av förordningen meddelas av Kungl. Maj :t. Med stöd av detta stadgande bör det vara möjligt för Kungl. Maj :t att vidtaga ändringar i för­ ordningens bestämmelser för att snabbt underlätta tillämpningen när bety­ dande praktiska fördelar står att vinna utan att avkall görs från inervärde- skatteprincipen. Jag vill erinra om att Kungl. Maj:t redan enligt förordning­ ens bestämmelser kan förordna om frivilligt inträde i systemet och om ytter­ ligare undantag från skatteplikt samt medge förlängd respittid för skattens redovisning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

Avdragsrätten

Skattskyldigs rätt till avdrag för ingående skatt i mervärdeskatteredovis- ningen gäller med några speciella inskränkningar all skatt som hänför sig till inköp m. m. för den skattepliktiga verksamheten. Föreligger skattskyl­ dighet för blott en del av verksamheten gäller avdragsrätt endast för denna del. Avdrag får då göras genom en uppdelning av totala ingående skatten ef­ ter skälig grund. Är det endast en mindre del av verksamheten som är skat­ tepliktig, får avdrag göras endast för ingående skatt på sådana inköp m. m. som helt faller på den skattepliktiga delen.

För att komma i åtnjutande av avdragsrätt och på så sätt kunna elimine­ ra verkningarna av skatten på inköpen m. m. är även exportörer skattskyl­ diga. Detsamma gäller för företag, som tillhandahåller vissa från skatte­ plikt undantagna varor och tjänster som enligt MF skall vara fullständigt skattefria. Detta gäller bl. a. undantagen enligt 8 § 1—5 för fartyg, luftfar­ tyg m- m-> läkemedel, elkraft, värme och bränsle samt allmänna nyhetstid­ ningar. Undantagen enligt 8 § 6 och 7 för medlemsblad och vissa andra pub­ likationer gäller däremot endast publikationen som sådan. Någon avdrags­ rätt för ingående skatt tillkommer inte utgivaren.

I betänkandet över mervärdeskattepropositionen framhåller bevillnings­ utskottet, att övergången till mervärdeskatt för sistnämnda publikationer skulle medföra en ej avsedd skatteskärpning om inte kompletterande be­ stämmelser införs om rätt till avdrag för ingående skatt på papper m. m. för framställningen av sådana publikationer.

Departementschefen. Utgivare av medlemsblad eller andra i 8 § 6 angivna publikationer är ej skattskyldig och har därför inte avdragsrätt för ingående skatt. Undantaget från skatteplikt gäller endast den åt utgivaren tillhanda­

34

hållna upplagan och hans förfogande över denna. Som bestämmelserna ut­

formats skulle emellertid tryckeriet som ombesörjer framställningen och

kanske även distributionen av publikationen inte ha avdragsrätt för ingåen­

de skatt på material och annat för sitt arbete, eftersom detta ej avser skatte­

pliktig vara. Publikationen skulle därför, som utskottet påpekat, få en skat­

tebelastning som inte föreligger i varuskattehänseende. Jag föreslår därför

att 17 § kompletteras med bestämmelser, som undanröjer en skattebelast­

ning på leveranserna av upplagan från tryckeri. De nya bestämmelserna bör

gälla även leverans av personaltidning, program och katalog, som omfattas

av undantaget från skatteplikt enligt 8 § 7. Vissa andra ändringar i avdrags-

bestämmelserna föranleds av tidigare behandlade förslag.

Restavgift

Skatt som skall erläggas enligt deklaration för mervärdeskatt förfaller

enligt 42 § MF till betalning den dag då deklarationen senast skall lämnas.

Detta innebär enligt huvudregeln i 22 § MF att betalning skall ske senast

den 5 i andra månaden efter utgången av den redovisningsperiod som de­

klarationen avser. Skatten anses då i princip fastställd enligt deklarationen

utan att särskilt beslut behöver meddelas. Om skatten fastställs på annat

sätt är den enligt 43 § förfallen till betalning inom tid som länsstyrelsen be­

stämmer.

Enligt 47 § första stycket skall restavgift utgå så snart skatten inte betalas

i behörig tid. Länsstyrelsen kan emellertid enligt samma paragraf medge

befrielse från restavgift när särskilda omständigheter motiverar en sådan

åtgärd. Vidare kan länsstyrelsen enligt 45 § i vissa fall medge anstånd med

betalning av den skatt som förfaller till betalning närmast efter det ansökan

om anstånd gjorts.

Bevillningsutskottet konstaterar i sitt betänkande, att bestämmelserna om

restavgift innebär en väsentlig skärpning i förhållande till nu gällande be­

stämmelser. Utskottet biträder visserligen i princip uppfattningen att rest­

avgift bör utgå så snart skatten inte betalas i föreskriven ordning. Det fram­

står dock som obilligt att ta ut restavgift när anstånd beviljats enligt 45 §

MF. Enligt utskottets mening bör restavgift inte utgå i sådant fall. Vidare

framhåller utskottet att skattskyldig som betalar skatt inom tid som läns­

styrelsen fastställt enligt 43 § har anledning anse att betalningen skett i be­

hörig ordning. Om så ej skall anses vara fallet krävs ett förtydligande av för­

fattningstexten. Utskottet förordar att även dessa frågor omfattas av den be­

gärda översynen.

Departementschefen. Det kan finnas fog för uppfattningen att bestämmel­

serna i 47 § MF är ägnade att framkalla tveksamhet hos den skattskyldige

beträffande frågan om restavgift. För att entydigt slå fast att restavgift skall

utgå så snart skatten i sin helhet inte betalas senast den dag då deklaratio­

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

nen senast skall lämnas bör 47 § ändras. Jag föreslår att en direkt hänvis­ ning i denna paragraf görs till 42 § som innehåller bestämmelser om senaste betalningsdag.

Som jag nämnt kan länsstyrelsen i vissa fall medge befrielse från restav- gift. Liksom utskottet anser jag det angeläget att det i MF klart utsägs att restavgift skall tas ut när betalning av skatt sker senare än enligt 42 § men att sådan avgift inte skall tas ut om betalning sker inom tid för anstånd en­ ligt 45 §. Därför föreslår jag att 47 § utbyggs med en hänvisning även till

45 § av innebörd att restavgift inte skall utgå om anstånd medgivits enligt den senare paragrafen.

Skatten skall betalas i behörig ordning. Detta bör klart framgå av för­ fattningstexten och jag föreslår därav betingad ändring av 47 och 48 §§.

Återbetalning av skatt

Överskjutande ingående avdragsgill skatt skall enligt MF återbetalas till den skattskyldige när det överskjutande beloppet utgör minst 1 000 kr. I vis­ sa fall skall även mindre belopp återbetalas. Bestämmelserna i 68 § 3 och 4 mom. uppbördsförordningen om restitution av skatt skall enligt MF gälla i tillämpliga delar även för återbetalning av mervärdeskatt.

I sitt betänkande påpekar bevillningsutskottet att den situationen kan uppkomma att länsstyrelsen har skattefordringar som avser direkt skatt på ett företag som enligt deklaration för mervärdeskatt är berättigat till åter­ betalning enligt 42 § MF. I sådana fall bör enligt utskottets mening rätten till återbetalning skyddas mot indrivningsåtgärder.

Departementschefen. Mervärdeskatteprincipen innebär, att man i varje be skattning sled endast skall beskatta det s. k. mervärde som tillförts skatte­ pliktiga objekt genom bearbetning, hantering eller annan åtgärd. Detta når man genom de skattskyldigas rätt att i deklaration för mervärdeskatt från skatten på omsättningen ( den s. k. utgående skatten) göra avdrag från skatt som erlagts eller påförts inköp m. m. för verksamheten (den s. k. ingående skatten).

Ingående skatt i ett led representerar utgående skatt i föregående led. Upp­ kommer överskjutande ingående skatt hos en skattskyldig härrör detta från utgående skatt som annan skattskyldig eller andra skattskyldiga står betal­ ningsansvaret för gentemot staten. Utgående och ingående skatt utgör såle­ des komponenter i ett uppbördssystem som löper genom hela produktions- och distributionskedjan. Det bör därför inte göras någon principiell skillnad mellan överskjutande ingående skatt och överskjutande utgående skatt. Mot skattskyldigs betalningsplikt för den senare skatten bör stå restitutionsrätt för den förra. Under förutsättning att restitutionskravet grundas på deklara­ tion som inte föranlett ändring bör således återbetalning ske utan någon inskränkning av annat slag än som regleras i förordningen. Jag anser där­

Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 1968

36

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

för, att återbetalning av överskjutande mervärdeskatt skall ske även om den

skattskyldige häftar i skuld till det allmänna för annan skatt eller allmän

avgift. Någon kvittning i sådana fall bör inte få ske. Som följd härav bör ej

heller indrivningsåtgärd kunna vidtas mot överskjutande ingående skatt

förrän återbetalning skett. Ett sådant förbud mot indrivning bör dock en­

ligt min mening sammankopplas med förbud för skattskyldig att överlåta

sin skattefordran.

Vad nu sagts påkallar ändring av 49 § MF.

Allmänt ombud

I 50 § MF föreskrivs att allmänt ombud skall finnas vid länsstyrelse. Om­

budet skall föra det allmännas talan i mål och ärenden på vilka förordning­

en äger tillämpning. Närmare föreskrifter om allmänt ombud skall enligt

paragrafen meddelas av Kungl. Maj :t.

Av bevillningsutskottets betänkande framgår bl. a. att utskottet ställer sig

tveksamt till frågan om det behövs bestämmelser om allmänt ombud i MF.

Utskottet ifrågasätter att bestämmelser i stället införs i länsstyrelseinstruk­

tionen om utseende av rättegångsombud. På så sätt skulle någon förväxling

inte behöva uppkomma med andra ombudsfunktioner på beskattningsområ-

det, exempelvis med det allmänna ombudet enligt förordningen den 3 april

1959 (nr 92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning.

Departementschefen. I likhet med utskottet finner jag det angeläget att

bestämmelserna om allmänt ombud för mervärdeskatten utformas så, att

oklarhet beträffande ombudets funktioner inte skall behöva föreligga.

Enligt min mening bör det allmänna ombudet i skatteprocess hos pröv-

ningsnämnd eller skattedomstol inta samma ställning som en taxerings-

intendent. Detta betyder att ombudet i första hand får ses som företrädare

för de fiskala intressena. En taxeringsintendent har emellertid rätt att föra

talan även till den skattskyldiges förmån. Liknande rätt bör tillkomma även

det allmänna ombudet för mervärdeskatten.

Praktiska skäl talar för att man till sådant allmänt ombud utser en per­

son med nära anknytning till länsstyrelsen. I första hand bör en lämplig be­

fattningshavare vid länsstyrelsen komma i fråga. Denne får självfallet inte

vara knuten till mervärdeskattekontoret. Det är f. n. svårt att bedöma den

omfattning som ombudets verksamhet kommer att få. Jag föreslår därför att

verksamheten tills vidare utövas som ett uppdrag vid sidan av tjänsten.

Liksom i fråga om allmänt ombud enligt uppbördsförordningen bör Kungl.

Maj :t eller myndighet, som Kungl. Maj :t bestämmer, utse allmänt ombud

för mervärdeskattemål. Enligt min mening bör länsstyrelserna kunna an­

förtros denna uppgift.

Länsstyrelseinstruktionen synes med den lösning jag här förordar inte

böra ifrågakomma för bestämmelser om allmänt ombud. Närmast till hands

ligger enligt min mening att mera allmänt hållna bestämmelser i detta hän­ seende införes i förordningen om mervärdeskatt. För ombudets verksamhet torde, om detta skulle visa sig behövligt, särskilda anvisningar kunna med­ delas av riksskattenämnden med stöd av 61 § MF.

Vad jag anfört föranleder ändring av 50 § MF.

Besvär

Enligt MF får besvär föras mot beslut om fastställelse av skatt och om efterbeskattning. Vidare föreligger besvärsrätt i fråga om vite. Här gäller taxeringsförordningens bestämmelser. Slutligen innehåller MF regler om extraordinär besvärsrätt i vissa fall. Däremot gäller förbud mot besvär över länsstyrelsens övriga beslut av intresse för den som är eller önskar vara skattskyldig till mervärdeskatt. Bland dessa senare beslut märks sådana som berör skattskyldigs möjlighet till frivilligt inträde i skattesystemet och möjligheten för en av delägarna i ett enkelt bolag att bli ansedd som skatt- slcyldig för bolagets hela verksamhet.

Frågan om besvärsrätt även i sistnämnda fall tas upp i bevillningsutskot­ tets betänkande. Utskottet ifrågasätter inte länsstyrelsernas möjlighetet att tillämpa bestämmelserna i nyss nämnda hänseenden på sätt som avses. Ärendenas fördelning på skilda länsstyrelser medför dock risker för att be­ stämmelserna kan komma att tillämpas olika. För att få en så enhetlig till- lämpning som möjligt anser utskottet att ett besvärsinstitut bör tillskapas även på dessa områden.

Departementschefen. Jag anser liksom utskottet att skattskyldig bör ha möjlighet att anföra besvär mot länsstyrelses beslut också i frågor som ut­ skottet åsyftar. Dock anser jag det inte nödvändigt att i förordningen om mervärdeskatt föra in ytterligare bestämmelser om besvärsrätt. För de fall det här gäller torde den skattskyldiges intresse av att kunna få sin talan prövad vara tillgodosett genom bestämmelserna i 57 § länsstyrelseinstruk­ tionen den 30 maj 1958 (nr 333). Enligt detta författningsrum kan han näm­ ligen föra talan mot länsstyrelsens beslut genom besvär hos Kungl. Maj :t.

Vad jag här framhållit påkallar dock ändring av 51 §.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

Straffbestämmelserna

Departementschefen. Som jag inledningsvis nämnt ämnar jag senare före­ slå sådan ändring av skattestrafflagen att denna blir tillämplig även vid oriktig uppgift som är ägnad att leda till oriktig återbetalning av mervärde­ skatt.

Vissa ändringar i MF:s bestämmelser om straff och viten är emellertid påkallade. Brott mot bestämmelserna i 66 § MF bör enligt min mening kun­ na åtalas även om länsstyrelsen inte gjort anmälan som avses i 68 § andra

38

stycket förordningen. De förhållandevis grova brott det här gäller motiverar

en sådan ordning. Mitt förslag i denna del innebär ändring av 68 § andra

stycket förordningen.

Vidare föreslår jag att bestämmelserna om vite förtydligas genom ändring

av 69 §. Innebörden är att chefen för mervärdeskattekontoret skall göra

anmälan som avses i 124 § taxeringsförordningen. Vidare skall allmänt om­

bud kunna föra talan liksom förste taxeringsintendenten enligt 125 § taxe­

ringsförordningen.

Kiingl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

Övergångsbestämmelserna

Mervärdeskatten ersätter den allmänna varuskatten vid årsskiftet 1968/69.

Införandet av mervärdeskatten regleras av bestämmelserna i punkt 2 av

övergångsbestämmelserna till MF. De i denna punkt intagna bestämmelser­

na går ut på, att som omsättning i mervärdeskattehänseende anses alla lik­

vider som inflyter efter årsskiftet 1968/69, dvs. även om leveransen eller

tillhandahållandet skett dessförinnan. Detta betyder att mervärdeskatt i

stället för allmän varuskatt skall utgå om skatt enligt varuskatteförordning-

en skulle ha utgått om denna förordning alltjämt varit i kraft. Men dess­

utom innebär bestämmelserna att mervärdeskatt skall utgå för likvider efter

utgången av 1968 för sådant tillhandahållande dessförinnan som inte om­

fattats av den allmänna varuskatten men som inrymts under mervärdeskat­

ten, t. ex. leveranser av omsättningsvaror från skattskyldig i ett led till

skattskyldig i efterföljande led.

I skrivelse till finansdepartementet framhåller Sveriges grossistförbund,

att en beskattning av leveranser som fullgjorts före den 1 januari 1969

skulle medföra ett betydande och kostsamt merarbete för företagen. En sär­

skild skattefakturering skulle få ske i betydande utsträckning. Denna skulle

för producenter och grossister väsentligen komma att avse skatt, som kö­

paren skulle ha rätt att dra av i sin mervärdeskatteredovisning. En beskatt­

ning i dessa fall skulle därför inte medföra någon skatteintäkt för staten

och framstår därför som onödig. Förbundet hemställer om sådan ändring

av övergångsbestämmelserna, att skatt inte skall utgå på likvider efter års­

skiftet 1968/69 för leveranser som företag i grossistledet eller tidigare led

fullgjort dessförinnan till någon som inte är konsument.

Liknande synpunkter har framförts av andra företrädare för näringslivet.

Därvid har ifrågasatts om inte mervärdeskatten generellt borde anknytas

till skattepliktiga leveranser och motsvarande som sker efter årsskiftet

1968/69 när inte fråga är om omsättning för vilken mervärdeskatten av­

löser en beskattning enligt varuskatteförordningen.

Det har också framhållits att övergången till mervärdeskatt i vissa fall

skulle missgynna företag som redovisar allmän varuskatt på grundval av

uppkomna fordringar (bokföringsmässig redovisning) och inte enligt in­

flutna likvider. I det senare fallet blir likvider efter årsskiftet 1968/69 be­

skattade med mervärdeskatt, som kan dras av om köparen är skattskyldig till mervärdeskatt. I det förra fallet beskattas hela leveransen med allmän varuskatt på grundval av fakturan, även om kunden erlägger betalningen efter utgången av år 1968. 1 det fall leveransen inte avser sådant, som be­ rättigar till ett extra avdrag vid den statliga inkomsttaxeringen enligt för­ ordningen den 15 mars 1968 (nr 87) om särskilt investeringsavdrag, miss­ gynnas skattskyldiga som valt att redovisa allmän varuskatt på grundval av uppkomna fordringar.

Departementschefen. De av bl. a. grossistförbundet framförda synpunk­ terna på övergångsbestämmelserna bör enligt min mening kunna beaktas.

Praktiska skäl talar för att mervärdeskatt i de av förbundet avsedda fallen inte skall behöva tas ut på likvider, som efter årsskiftet 1968/69 inflyter för tidigare levererad vara eller tjänst, när uttagen mervärdeskatt skulle få dras av i köparens mervärdeskatteredovisning. Skattefrihet i dessa fall påverkar ej skatteutfallet. Samma praktiska skäl kan emellertid anföras för skattefri­ het även om köparen inte har avdragsrätt för ingående mervärdeskatt. En sådan skattefrihet kan knappast få annat än obetydliga återverkningar på skatteutfallet. Jag föreslår därför den ändringen av övergångsbestämmelser­ na, att skattefrihet generellt föreligger för likvider efter årsskiftet 1968/69, som avser sådant tillhandahållande dessförinnan för vilket allmän varuskatt inLe skulle ha utgått om varuskatteförordningen alltjämt varit i kraft.

Jag har vidare beaktat att mervärdeskatten omfattar vissa upplåtelser av rättigheter, t. ex. rätt att taga grus och rätt till fiske, som nu ej är varu- skattebelagda. Avtal om sådana upplåtelser kan gälla för viss tid eller tills vidare. Om priset i redan ingånget sådant avtal är till beloppet fastställt skulle mervärdeskatten kunna få en retroaktiv verkan och därtill leda till en beskattning som ej kan övervältras. Jag föreslår därför kompletterande bestämmelser av innebörd att mervärdeskatt i sådana och jämförliga fall skall utgå på likvider efter utgången av år 1968 som hänför sig till tid från och med den dag, dock tidigast den 1 januari 1969, då ny avtalsperiod bör­ jar löpa enligt uppsägning av avtalet den 1 november 1968. Som förutsätt­ ning härför bör dock gälla att avtalet slutits före denna dag.

Som nämnts har det också framhållits att övergång till mervärdeskatt i vissa fall skulle i konkurrenshänseende missgynna skattskyldiga till allmän varuskatt som tillämpar s. k. bokföringsmässig redovisning för sådan skatt. Tillämpas denna redovisningsmetod blir leverans före årsskiftet 1968/69 beskattad helt med allmän varuskatt även om likviden inflyter därefter. Om i stället kontantmässig redovisning tillämpas blir likvid efter årsskiftet be­ skattad med mervärdeskatt och denna skatt blir avdragsgill ingående skatt för kund som är skattskyldig till mervärdeskatt.

Sådana verkningar av övergången elimineras i allt väsentligt genom rät­ ten till extra investeringsavdrag för investeringar under år 1968 och genom byggnadsföretagens rätt att i mervärdeskatteredovisningen dra av allmän

Kungl. Maj.ts proposition nr 137 år 1968

varuskatt som belastar lagren av byggnadsmaterial per den 31 december 1968. Det är således endast när dessa avdragsrätter inte föreligger som de påtalade nackdelarna kan uppkomma. Jag finner det skäligt att även för dessa fall åtgärder vidtas som undanröjer skiljaktigheter i beskattningen vid övergången till det nya systemet. Med hänsyn till att skattskyldighet till allmän varuskatt upphör vid utgången av år 1968 måste frågan lösas inom mervärdeskattens ram. Detta kan ske genom att köpare, som är skattskyl­ dig till mervärdeskatt, i redovisningen för sådan skatt medges avdrag för allmän varuskatt på likvid, som efter årsskiftet 1968/69 erläggs för dess­ förinnan fullgjord leverans från skattskyldig som redovisat varuskatt en­ ligt bokföringsmässiga grunder. En sådan avdragsrätt bör dock av skatte­ tekniska skäl begränsas till att gälla under en övergångsperiod. Jag föreslår att avdragsrätt enligt det anförda införs i övergångsbestämmelserna och att den får gälla likvider som erläggs under januari—april 1969.

Det är uppenbart att mervärdeskatt inte skall utgå om skattskyldighet till allmän varuskatt fullgjorts för samma tillhandahållande. Det bör emel­ lertid vara möjligt att även efter utgången av år 1968 få göra sådana kor­ rigeringar av redan redovisad allmän varuskatt som skulle få ske om varu- skatteförordningen alltjämt varit i kraft. Jag föreslår därför att sådana kor­ rigeringar får göras i redovisningen för mervärdeskatt och att de därvid skall betraktas som justering av utgående mervärdeskatt. Denna möjlighet till efter justering tillkommer endast säljare. Den berör inte motpartens mer- värdeskatteredovisning. Samtidigt vill jag emellertid framhålla att den fri­ het från skattskyldighet, som uppkommer genom nu föreslagna ändringar av övergångsbestämmelserna, inte skall medföra någon inskränkning i rät­ ten till avdrag för ingående mervärdeskatt som hänför sig till inköp m.m. för den skattepliktiga verksamheten efter utgången av år 1968.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t genom proposition föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprät­ tat förslag till förordning angående ändring i förordningen den 6 juni 1968 (nr 430) om mervärdeskatt.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med in­ stämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Kungl. Höghet Regenten att till riks­ dagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 137 år 1968

Ur protokollet:

Margit Edström