2

Kungl. Maj:ts proposition nr 169 år 1968

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans

Kungl. Höghet Regenten, Hertigen av Halland, i stats­

rådet på Stockholms slott den 8 november 1968.

Närvarande:

Statsministern E^rlander, ministern för utrikes ärendena N^ilsson, statsråden

S^träng, A^ndersson, L^ange, K^ling, J^ohansson, H^olmqvist, A^spling,

P^alme, S^ven-E^ric N^ilsson, L^undkvist, G^ustafsson, G^{ei jer}, M^yrdal,

O^dhnoff, W^ickman, M^oberg.

Statsrådet Wickman anmäler efter gemensam beredning med statsrådets

övriga ledamöter fråga om godkännande av ett konsortialavtal mellan staten

och ASEA om samarbete på atomkraftområdet, m. m., och anför.

Med stöd av Kungl. Maj :ts bemyndigande den 30 december 1965 tillkalla­

de chefen för handelsdepartementet särskilda sakkunniga — 1966 års atom­

energiutredning — för att utreda statens fortsatta insatser på atomenergi­

området (ledamöter landshövdingen Mats Lernne, ordf., professorn Lamek

Hulthén, direktören Bengt Lyberg, budgetchefen Bo Jonas Sjönander; direk­

tiv se 1967 års riksdagsberättelse s. 330). Utredningens uppdrag avsåg i förs­

ta hand organisationen och finansieringen av det industriella utvecklings­

arbetet, som bedrivs främst inom ramen för Aktiebolaget Atomenergi. I detta

sammanhang borde utredningen även överväga frågan om tillsynsmyndig­

het m. m. I uppdraget ingick vidare att bedöma frågor om den inte målbund­

na forskningen på atomområdet och om ett vidgat utnyttjande av resurserna

vid forskningsstationen i Studsvik.

I sistnämnda fråga överlämnade utredningen i november 1967 en prome­

moria, som jämte vissa andra förslag efter remissbehandling anmäldes i

prop. 1968: 68 angående ökat statligt stöd till teknisk forskning och in­

dustriellt utvecklingsarbete.

Beträffande frågan om det industriella utvecklingsarbetet anmälde utred­

ningen samtidigt i en särskild skrivelse att den kommit till en punkt i sitt

arbete där direkta diskussioner måste tas upp med några av de närmast be­

rörda industriföretagen. Med hänvisning till att sådana diskussioner måste

få karaktären av förhandlingar hemställde utredningen att uppdrag skulle

lämnas åt en eller flera för ändamålet särskilt utsedda förhandlingsmän.

I enlighet med utredningens hemställan togs från finansdepartementets

ekonomienheters sida i december 1967 kontakt med vissa företag som spelat

en aktiv roll i utvecklingsarbetet på atomenergiområdet. Sedan underhand­

lingar i frågan förts ingick företrädare för departementet med stöd av Kungl.

4

de till beslut om ett för atombolaget och vattenfallsverket gemensamt pro­

jekt, Ågesta kraftvärmeverk (prop. 1958: B 49, SU B 94, rskr B 123).

År 1962 fattades principbeslut om att vattenfallsverket skulle i Marviken

uppföra en stor prototypreaktor som det sista mellansteget före de fullstora

kraftreaktorerna (prop. 1962: 1 bil. 12 s. 128, SU 10, rskr 10). Beslut om den

närmare uppläggningen av Marvikenprojektet fattades följande år (prop.

1963: 72, SU 50, rskr 137). Reaktorn utformades som en tungvattenkokare

med en effekt av 140 MWe. Med hänsyn till projektets utvecklingskaraktär

ansågs det lämpligt att atombolaget gavs inflytande över projektarbetet och

andel av finansieringsansvaret. I motiveringen för beslutet om Marviken be­

tonades starkt att projektet skulle tillföra svensk industri arbetsuppgifter,

som skulle leda till avancerat tekniskt kunnande och skapa underlag för en

betydande framtida kapacitet på atomenergiområdet.

Efter beslutet om Marviken bar inga mer betydande reaktorprojekt satts

i gång inom ramen för det statliga atomenergiprogrammet. Verksamheten

har koncentrerats till att fullfölja redan fattade beslut och stödja svensk in­

dustri genom forsknings- och utvecklingsarbete beträffande reaktorer och

reaktorbränsle.

De sammanlagda anslagen till det statliga atomenergiprogrammet t. o. m.

budgetåret 1967/68 uppgår till ca 1 850 milj. kr., inberäknat statens vatten-

fallsverks investeringar i Ågesta- och Marvikenprojekten.

En redogörelse för atombolagets verksamhet och arbetsprogram för in­

nevarande budgetår har lämnats i prop. 1968: 69, s. 13.

Kungl. Maj. ts proposition nr 169 år 1968

Samarbete med industrin

Vid de överväganden som ledde fram till bildandet av Aktiebolaget Atom­

energi år 1947 stod det klart att verksamheten skulle komma att kräva så

stora insatser att staten måste inträda som huvudintressent. Härför ansågs

även tala flera andra faktorer, bl. a. säkerhetsfrågorna. Det framstod emel­

lertid samtidigt som betydelsefullt att från början etablera ett nära och för­

troendefullt samarbete med intresserade företag. För att underlätta ett så­

dant samarbete och samtidigt ge det en effektiv och flexibel organisations­

form beslöts att låta verksamheten bedrivas inom ramen för ett aktiebolag

med enskilda företag som delägare. Ett betydande antal industri- och kraft­

företag visade sig också intresserade av att engagera sig på området. Statens

ställning som huvudintressent i bolaget tog sig uttryck främst i att staten

tecknade fyra sjundedelar av aktierna.

Det atomenergiprogram som utformades vid mitten av 1950-talet hade

en väsentligen energipolitisk bakgrund. Med hänsyn härtill och till behovet

av att hushålla med tillgängliga resurser koncentrerades det svenska utveck­

lingsarbetet till atombolaget. Bolaget fick även tills vidare ensamrätt be­

6

exploaterats kommersiellt. Vidare ingick bolaget avtal med flera industri-

och kraftföretag om konsulttjänster m. m.

År 1965 fick ASEA en beställning på en komplett atomkraftstation —

Oskarshamnsverket — med en lättvattenreaktor av kokartyp för en effekt

av 400 MWe. Beställare var ett konsortium av kommunala och enskilda

kraftföretag. Beställningen utgjorde den svenska kraftindustrins första or­

der på en kommersiell atomkraftstation. Projektet innebar en ny fas också

därigenom att en lättvattenreaktor valdes, vilket betingades bl. a. av de vid

denna tid väsentligt förbättrade möjligheterna att importera anrikat uran.

ASEA:s åtaganden som självständig leverantör av en stor reaktor av en

för företaget delvis ny typ förutsatte betydande utvecklingsinsatser, särskilt

i fråga om bränsleutveckling. Mot denna bakgrund ingick ASEA och atom­

bolaget år 1965 ett avtal om samarbete beträffande lättvattenreaktor er. En­

ligt avtalet, som avsåg tiden den 1 juli 1965—den 31 december 1970, skulle

atombolaget främst göra en insats beträffande bränsleutveckling, reaktor­

fysik och värmeteknik, medan ASEA:s insatser avsågs omfatta främst pro­

jektering och konstruktion av den aktuella anläggningen. Kostnaderna för

vardera partens insatser beräknades uppgå till 2—4 milj. kr. om året.

Samtidigt ingick ASEA och atombolaget avtal om samarbete beträffande

tungvattenreaktorer och ett licensavtal beträffande bränsleelement. Sist­

nämnda avtal, som ingicks för en period av nio år, innebar att atombolaget

till ASEA upplät en icke-exklusiv licens på bolagets patent samt kunskaper

och erfarenheter beträffande bränsleelement. I ersättning härför utfäste sig

ASEA att erlägga viss licensavgift.

Kungl. Maj. ts proposition nr 169 år 1968

Konsortialavtalet mellan staten och ASEA

Den 7 november 1968 har träffats ett konsortialavtal mellan svenska sta­

ten och ASEA om samarbete på atomkraftområdet. Avtalet, som ersätter en

den 3 juli 1968 ingången principöverenskommelse, har träffats under för­

behåll för Kungl. Maj:ts och ASEA:s styrelses godkännande.

Enligt avtalet avser parterna att samarbeta i syfte att bedriva en själv­

ständig, konkurrenskraftig och lönsam industriell verksamhet på atomkraft-

området. Detta samarbete skall äga rum inom ramen för ett särskilt bolag,

Aktiebolaget ASEA-ATOM, som avses börja sin aktiva verksamhet den 1

januari 1969. Samarbetet innebär en vidareutveckling och intensifiering av

det samarbete som redan etablerats mellan Aktiebolaget Atomenergi och

ASEA samt Johnson-koncernen. Parterna avser att medverka även till ett så

nära samarbete som möjligt med övriga nordiska stater och med nordiska

företag verksamma på atomkraftområdet.

Aktiekapitalet i ASEA-ATOM avses uppgå till 60 milj. kr., varav parterna

Kungl. Majrts proposition nr 169 år 1968

7

skall äga hälften vardera. Avtalets bestämmelser om inbetalning av aktie­

kapitalet innebär att staten för sina aktier erlägger en överkurs av 60 %,

dvs. 18 milj. kr. utöver aktiernas parivärde 30 milj. kr. Vid fastställande av

dessa villkor har beaktats de värden som från ömse håll skall tillföras bo­

laget.

Enligt avtalet skall ASEA-ATOM :s styrelse bestå av fyra ordinarie leda­

möter och två suppleanter. Av dessa skall staten och ASEA utse två ordinarie

ledamöter och en suppleant vardera. Parterna skall även utse vardera en

revisor och en revisorssuppleant. Bolagets styrelse skall utom sig utse en

verkställande direktör.

Intill den ordinarie bolagsstämman år 1971 skall ordförande i styrelsen ut­

ses av staten och vice ordförande av ASEA. Därefter sker skifte på dessa

poster vartannat år. Ordförande på bolagsstämma utses av ASEA. Till kom­

plettering av dessa bestämmelser anges i avtalet ett antal frågor, beträffande

vilka beslut förutsätter enighet mellan parterna. Detta gäller bl. a. ändring

av bolagsordningen och av de grundläggande förutsättningarna i övrigt för

verksamheten.

Beträffande ASEA-ATOM:s verksamhetsområde anger avtalet följande.

Bolaget skall bedriva utveckling, konstruktion och marknadsföring av atom-

reaktoranläggningar, baserade på termiska reaktorer, och komponenter till

dem samt tillverkning av speciella reaktorkomponenter. Bolaget skall vidare

bedriva utveckling, konstruktion, tillverkning och marknadsföring av reak­

torbränsle ävensom försäljning av kompletterande tjänster sammanhängan­

de med sådant bränsle. Bolaget äger därjämte driva annan verksamhet inom

atomkraftområdet, som är förenlig med den angivna. Bolaget skall ha sitt

huvudkontor i Västerås.

ASEA-ATOM skall ha egna resurser för projektering, produktutveckling,

konstruktions- och beräkningsarbete, projektledning och marknadsföring av

reaktoranläggningar och reaktorbränsle samt därtill hörande speciella pro­

dukter och tjänster. Bolaget skall vidare ha egna tillverkningsresurser för

reaktorbränsle och för andra atomtekniska produkter, som ger fördelar från

samordnings- och marknadsföringssynpunkt.

ASEA-ATOM :s försäljning skall avse såväl den svenska marknaden som

utländska marknader. Vid marknadsföring utomlands avses bolaget utnyttja

ASEA:s utlandsrepresentation. Bolaget skall vid leveranser infordra anbud

från sådana svenska och utländska, speciellt nordiska leverantörer, som

kan väntas ge de fördelaktigaste villkoren.

Till ASEA-ATOM skall överföras dels huvudparten av den personal som

är sysselsatt inom ASEA:s atomkraftverksamhet, dels den personal som är

direkt engagerad i produktionen vid Atomenergis anläggning för tillverkning

av bränsleelement i Stockholm. Den rekrytering som erfordras därutöver

skall ske i första hand från Atomenergi.

Enligt avtalet åtar sig staten att även i fortsättningen verka för att de

8

forsknings- och utvecklingsresurser hos Atomenergi som inte omfattas av

avtalet, främst vid forskningsstationen i Studsvik, kan stödja svensk indu­

stris kommersiella verksamhet på atomenergiområdet. ASEA-ATOM förut­

sätts liksom andra intressenter få möjlighet att inom ett särskilt program­

råd delta i utformningen av Atomenergis utvecklingsprogram inom reaktor-

och reaktorbränsleområdet. ASEA-ATOM, andra tillverkande företag och

kraftindustrin förutsätts vidare kunna utnyttja Atomenergis resurser i form

av betalda uppdrag.

Avtalet gäller i första hand termiska reaktorer. Emellertid avser parterna

att samarbeta med varandra även beträffande utveckling, tillverkning och

försäljning av reaktoranläggningar, baserade på snabba reaktorer och kom­

ponenter till dessa. Därvid skall möjligheterna till samarbete med Johnson-

koncernen och andra parter, i första hand inom Norden, tillvaratas.

Till ASEA-ATOM skall per den 31 december 1968 överlåtas utrustning

vid Atomenergis anläggning för tillverkning av bränsleelement i Stockholm

och utrustningen vid ASEA:s kärnkraftlaboratorium samt ASEA:s anlägg­

ning för tillverkning av bränsleelement i Västerås jämte ett omgivande

markområde. För denna egendom skall ASEA-ATOM betala ersättning en­

ligt grunder som närmare anges i avtalet. Bolaget skall äga avgiftsfri nytt­

janderätt till de patent- och licensrättigheter m. m. inom det aktuella verk­

samhetsområdet som Atomenergi och ASEA fritt disponerar vid avtalets

undertecknande.

Avtalet förutsätter att ASEA-ATOM övertar Atomenergis och ASEA:s be­

stående rättigheter och skyldigheter på grund av leveransavtal och bindande

anbud för reaktoranläggningar, komponenter eller reaktorbränsle, utom i

vad avser leveranser till Marvikens reaktoranläggning och första bränsle­

laddning. Halvfabrikat och färdiga produkter, pågående leveranser samt

inneliggande leveransavtal, som i enlighet härmed skall övergå till ASEA-

ATOM, skall av ASEA-ATOM ersättas enligt vissa närmare angivna beräk­

ningsgrunder.

Detsamma gäller vissa leverans- och inköpsavtal, som träffats av ASEA:s

helägda dotterföretag Aseatom aktiebolag och Aktiebolaget Redam. För des­

sa åtaganden har ASEA tecknat borgen såsom för egen skuld. Sålunda har

ASEA gentemot Oskarshamnsverkets kraftgrupp aktiebolag åtagit sig borgen

för samtliga dotterföretagens förpliktelser enligt avtal om leverans av Os-

karshamnsverket. Liknande borgensåtagande har ASEA gjort gentemot

General Electric Company för genomförandet av det kontrakt om leverans

av vissa reaktorkomponenter för Oskarshamnsverket som Aseatom träffat

med General Electric. ASEA har också med anledning av detta kontrakt för­

bundit sig att hålla General Electric skadelös för alla anspråk som kan

komma att resas mot detta bolag och dess leverantörer i händelse av atom­

olycka vid Oskarshamnsverket. Sistnämnda borgensåtagande är begränsat

Kungl. Maj. ts proposition nr 169 år 1968

10

Kungi. Maj ris proposition nr 169 år 1968

bärande bl. a. att bestrålningskostnader ersätts av kunden. I den mån dessa

grunder inte ger full täckning för samtliga kostnader förutsätter detta en­

ligt avtalet att differensen täcks genom anslag.

I övrigt innehåller avtalet vissa bestämmelser angående överlåtelse till

ASEA-ATOM av egendom in. m. i konsekvens med vad som överenskom-

mits i konsortialavtalet mellan staten och ASEA.

Föredraganden

Det svenska atomenergiprogrammet har inneburit en efter våra förhållan­

den mycket betydande satsning på forskning och industriellt utvecklingsar­

bete. Programmet har utformats i nära samarbete mellan staten och in­

dustrin. Redan år 1947 bildades Aktiebolaget Atomenergi såsom ett samar-

betsorgan med uppgift att svara för utvecklingsarbetet på detta område.

Staten tecknade fyra sjundedelar och olika enskilda intressenter tre sjun­

dedelar av aktiekapitalet.

Under senare hälften av 1950-talet fick atombolagets verksamhet en bety­

dande omfattning. Som led i ett energipolitiskt handlingsprogram beslöts att

bolaget skulle bygga upp en inhemsk produktion av uran och av bränsle­

element för reaktorer. Vidare deltog bolaget jämte statens vattenfallsverk

i uppförandet av Ågesta kraftvärmeverk. Under dessa år påbörjades utbygg­

naden av forskningsstationen i Studsvik med syfte att skapa underlag för

utvecklingsarbetet på reaktor- och bränsleområdet. Atombolaget fick även

ansvaret för den stora prototypreaktor i Marviken, som nu närmar sig full­

bordan. Detta projekt har gett nödvändiga erfarenheter av projektering och

uppförande av anläggningar i industriell skala.

Det svenska atomenergiprogrammet har finansierats nästan helt med

statsmedel. Av det sammanlagda anslagsbeloppet på ca 1,9 miljard kr. har

ca 1,6 miljard kr. anvisats till atombolaget i form av driftbudgetanslag och

lån.

Även om utvecklingsarbetet till en början koncentrerades till atombolaget

var det en strävan från statsmakternas och bolagets sida att successivt öka

industrins möjligheter att göra självständiga insatser beträffande såväl ut­

veckling som tillverkning av reaktorer och bränsle. Atombolaget hade i sam­

band med olika projekt ett nära samarbete med flera företag eller grupper

av företag inom verkstadsindustrin. Samarbetet kom efter hand att gälla

främst ASEA, som gjorde betydande insatser vid sidan av det statligt finan­

sierade utvecklingsarbetet. Såsom huvudleverantör för reaktorerna till Åges­

ta och Marviken byggde ASEA även upp egna projekterings- och tillverk­

ningsresurser. Som en följd härav kunde ASEA år 1965 få beställningen för

Oskarshamnsverket med en stor lättvattenreaktor av ASEA:s egen konstruk­

tion. Beställningen avsåg även bränsle till reaktorn.

12

hemsk tillverkning av kompletta vattenreaktorsystem och bränsle till dem

— ger viktiga fördelar från marknadssynpunkt och dessutom kan upprätt­

hållas med stöd av de resurser som redan byggts upp på området. Av de

företag som deltog i förhandlingarna var det endast ASEA i samarbete med

Johnson-koncernen som hade ambitionen att uppträda som självständig

reaktortillverkare och att göra vissa motsvarande utvecklingsinsatser. Öv­

riga företags intressen begränsades till licenstillverkning eller till leveran­

ser av komponenter och system.

I detta läge ansåg jag det önskvärt att finna en form för det fortsatta

samarbetet mellan staten och industrin som svarar mot den faktiska situa­

tionen på industrisidan. Den koncentration av resurser, som från början

varit en förutsättning för programmet, måste befästas och föras vidare. Bl. a.

framstod det som rationellt att till ett enda företag sammanföra bränsle­

elementtillverkningen hos atombolaget och ASEA. Med hänsyn till den stora

statliga satsningen på atomenergiutvecklingen bedömde jag det angeläget

att staten också fick möjlighet att delta i exploateringen av den tekniska

och kommersiella kapacitet som byggts upp.

Den principöverenskommelse som i juli 1968 ingicks mellan staten och

ASEA och som nu ersatts av ett konsortialavtal får ses mot bakgrund av de

överväganden jag här redovisat. Avtalet innebär en sammanslagning inom

ramen för ett särskilt bolag, Aktiebolaget ASEA-ATOM, av de resurser hos

atombolaget och ASEA som arbetar med utveckling och projektering av kom­

mersiella reaktortyper. Samgåendet gäller även tillverkning av bränsleele­

ment. ASEA-ATOM:s försäljning skall avse såväl den svenska marknaden

som utländska marknader. ASEA-ATOM kommer att överta pågående eller

avtalade leveranser från atombolaget och ASEA. Dessa leveranser avser

främst Oskarshamnsverket och det första aggregatet till Ringhals kraftsta­

tion som statens vattenfallsverk nyligen beställt hos ASEA och Johnson-

koncernen.

I detta sammanhang kan det bli erforderligt att svenska staten ikläder

sig ett med ASEA delat borgensansvar för vissa förpliktelser som ASEA-

ATOM avses överta från dotterföretag till ASEA och för vilka ASEA f. n.

ensam gått i borgen. Jag har tidigare redovisat vilka borgensåtaganden det

här kan bli fråga om. Riksgäldsfullmäktige bör bemyndigas att för svenska

staten teckna en med ASEA till hälften delad borgen för ifrågavarande för­

pliktelser, allt i den utsträckning Kungl. Maj :t bedömer det erforderligt vid

ASEA-ATOM:s övertagande av förpliktelserna. I fråga om ASEA:s borgens­

åtagande gentemot staten för ersättning på grund av atomskada kan en

jämkning av ASEA:s nuvarande ansvar till hälften bli aktuell. Det torde få

ankomma på Kungl. Maj :t att meddela behövliga föreskrifter med anledning

av detta åtagande.

ASEA-ATOM kommer att ha egna resurser för projektering, produktut­

veckling, konstruktion, projektledning och marknadsföring. Dessa resurser

Kungl. Maj. ts proposition nr 169 år 1968