2

Kungl. Maj. ts proposition nr 129 år 1969

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att kommunerna, utan att som f. n. vara bundna

av något föreskrivet maximital, skall få bestämma hur många fullmäktige

som skall utses. Nu gällande minimital föreslås bli jämkade med hänsyn

till de kommunblocksanpassade kommunerna. Antalet fullmäktige skall

enligt förslaget alltid bestämmas till ett udda tal.

Vidare föreslås att kommun, församling och kyrklig samfällighet skall

få bestämma att suppleanter för fullmäktige skall utses.

Med anledning av att i samband med beslutet om en partiell författnings-

reform mandattiderna för de representativa organen, styrelserna och de fles­

ta nämnderna för specialreglerad förvaltning i kommun, landstingskommun

och kommunalförbund förkortats från fyra till tre år föreslås vidare i pro­

positionen vissa ytterligare ändringar i fråga om kommunala organs man­

dattider. Sålunda föreslås bl. a. att mandattiderna för de kyrkokommunala

organen och för vissa icke kommunala organ vilka helt eller delvis utses av

kommun eller landstingskommun skall vara tre år. Mandattiden för styrel­

serna och för de nämnder för specialreglerad kommunal och landstings­

kommunal förvaltning, vilkas mandattid f. n. liksom styrelsernas börjar året

efter de representativa organens mandattid, föreslås bli samordnad med

denna.

Den nya ordningen skall enligt förslaget tillämpas fr. o. m. 1970 års val.

Kommun som då ännu inte blivit föremål för indelningsändring enligt gäl­

lande planer skall dock kunna tillämpa äldre bestämmelser om antalet full­

mäktige. Nu löpande tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i

bl. a. styrelserna skall enligt förslaget upphöra vid utgången av år 1970.

Kungl. Maj. ts proposition nr 129 år 1969

3

l)Förs!ag

till

Lag

om ändring i kommunallagen (1953:753)

Härigenom förordnas i fråga om kommunallagen (1953: 753),

dels att 14 § 3 mom. skall upphöra att gälla,

dels att 5—11 och 13 §§, 14 § 1—2 mom., 15 och 27 §§, 28 § 1—2 mom. samt

33 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, 5 a och 14 a §§, av nedan

angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

5

Fullmäktiges antal bestämmes i

förhållande till folkmängden sålun­

da, att

kommun med 2 000 invånare eller

därunder utser 15—30,

kommun med över 2 000 till och

med 5 000 invånare utser 20—35,

kommun med över 5 000 till och

med 20 000 invånare utser 25—40,

kommun med över 20 000 till och

med 40 000 invånare utser 35—50,

kommun med över 40 000 till och

med 400 000 invånare utser 45—60,

kommun med över 400 000 invåna­

re utser 60—80.

Fullmäktige besluta, med iaktta­

gande av vad nu är sagt, huru många

fullmäktige skola utses för kommu­

nen. Om beslutet skall länsstyrelsen

ofördröj ligen underrättas.

Har beslut —------- ----------- blivit

(Föreslagen lydelse)1 2

.2

Kommunfullmäktiges antal skall

bestämmas till ett udda tal och till

minst

31 i kommun med 20 000 invånare

eller därunder,

4/ i kommun med över 20 000 till

och med 40 000 invånare,

51 i kommun med över 40 000 till

och med 60 000 invånare,

61 i kommun med över 60 000 in­

vånare.

Kommunfullmäktige besluta, med

iakttagande av vad nu är sagt,

huru många fullmäktige skola utses

för kommunen. Om beslutet skall

länsstyrelsen ofördröjligen under­

rättas.

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

2 Senaste lydelse 1965: 750.

1

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)1 2

Om bestämmande av fullmäktiges

antal, då beslut därom påkallas av

ändring i kommunal indelning, är

särskilt stadgat.

Kungl. Maj. ts proposition nr 129 år 1969

5 a §.

För kommunfullmäktige skola ut­

ses suppleanter, om fullmäktige be­

sluta det. Om beslutet skall länssty­

relsen ofördröjligen underrättas.

6

Rösträtt vid val av fullmäktige till­

kommer envar inom kommunen

mantalsskriven svensk medborgare,

som senast under nästföregående ka­

lenderår uppnått nitton års ålder och

ej på grund av domstols förklaring

är eller efter uppnådd myndighetsål­

der skall förbliva omyndig. Varje

röstberättigad äger en röst.

Om upprättande —-----------------

2

Rösträtt vid val av kommunfull­

mäktige och suppleanter tillkommer

envar inom kommunen mantalsskri­

ven svensk medborgare, som senast

under nästföregående kalenderår

uppnått nitton års ålder och ej på

grund av domstols förklaring är eller

efter uppnådd myndighetsålder skall

förbliva omyndig. Varje röstberätti­

gad äger en röst.

—■ kommunala vallagen.

7

§.2

Fullmäktige väljas bland de röst­

berättigade, som äro boende inom

kommunen. Den som är omyndig

kan ej väljas till fullmäktig.

Landshövding, länsöverdirektör

och avdelningschef vid länsstyrelse

samt i kommunens tjänst anställd

befattningshavare, vilken såsom före­

dragande hos kommunens styrelse

eller eljest på grund av sina tjänste­

åligganden intager den ledande ställ­

ningen inom kommunens samfällda

förvaltning, må icke utses till full­

mäktige.

Kommunfullmäktige och supp­

leanter väljas bland de röstberättiga­

de, som äro bosatta inom kommu­

nen. Den som är omyndig kan ej

väljas till kommunfullmäktig eller

suppleant.

Landshövding, länsöverdirektör

och avdelningschef vid länsstyrelse

samt i kommunens tjänst anställd

befattningshavare, vilken såsom fö­

redragande hos kommunstyrelsen el­

ler eljest på grund av sina tjänste­

åligganden intager den ledande ställ­

ningen inom kommunens samfällda

förvaltning, må icke utses till kom­

munfullmäktige eller suppleanter.

1 Den föreslagna lydelsen upptar utom beträffande 5 a § även ändring som föreslagits i prop.

1969: 63.

2 Senaste lydelse 1968:184.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

5

(Nuvarande lydelse)

Kommer fullmäktig efter valet i

den ställning, att han ej längre är

valbar, frånträder han omedelbart

sitt uppdrag.

Den som uppnått sextio års ålder

må avsäga sig uppdrag att vara full­

mäktig. Eljest må ej någon avsäga

sig sådant uppdrag med mindre han

uppgiver hinder, vilket godkännes av

fullmäktige.

(Föreslagen lydelse)i

Kommer kommunfullmäktig el­

ler suppleant efter valet i den ställ­

ning, att han ej längre är valbar,

frånträder han omedelbart sitt upp­

drag.

Den som uppnått sextio års ålder

må avsäga sig uppdrag att vara kom­

munfullmäktig eller suppleant. El­

jest må ej någon avsäga sig sådant

uppdrag med mindre han uppgiver

hinder, vilket godkännes av kom­

munfullmäktige.

8

Fullmäktige väljas för tre år, räk­

nade från och med den 1 januari året

näst efter det, då valet skett.

Om val av fullmäktige i anledning

av ändring i kommunal indelning är

särskilt stadgat.

9

För val av fullmäktige skall kom­

mun med mera än 40 000 invånare in­

delas i valkretsar. Är folkmängden i

kommun mindre än nu sagts men

överstiger den 10 000, må valkrets­

indelning ock företagas, där så befin-

ncs lämpligt. Annan kommun må ej

indelas i valkretsar, såframt icke till

följd av kommunens särskilt bety­

dande utsträckning eller liknande

förhållanden synnerliga skäl förelig­

ga därtill. Valbarhet är ej inskränkt

inom valkrets.

2

Kommunfullmäktige och supp­

leanter väljas för tre år, räknade

från och med den 1 januari året näst

efter det, då valet skett.

Om val av kommunfullmäktige

och suppleanter i anledning av änd­

ring i kommunal indelning är sär­

skilt stadgat.

2

För val av kommunfullmäktige

skall kommun indelas i valkretsar,

om i kommunen finnas flera än

40 000 invånare eller för kommunen

skola utses minst 51 fullmäktige.

Överstiger folkmängden i kommun

10 000, må valkretsindelning, där så

be finnes lämpligt, företagas också i

annat fall än nu sagts. Annan kom­

mun må ej indelas i valkretsar, så­

framt icke till följd av kommunens

särskilt betydande utsträckning el­

ler liknande förhållanden synnerliga

skäl föreligga därtill. Valbarhet är

ej inskränkt inom valkrets.

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

s Senaste lydelse 1968:184.

6

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

Vid valkretsindelning iakttages,

att varje krets kan beräknas komma

att utse minst tio fullmäktige med

tillämpning av vad i följande stycke

sägs; att delar av samma by eller

hemman ej utan synnerliga skäl för­

läggas till olika valkretsar; att varje

valkrets om möjligt utformas så, att

den kan omslutas med en samman­

hängande gränslinje; samt att anta­

let fullmäktige för hela kommunen

kan beräknas bliva lika fördelat på

de särskilda valkretsarna i den mån

det utan olägenhet kan ske.

I varje valkrets väljes, efter kret­

sens i mantalslängden upptagna be­

folkning för året näst före den tre­

årsperiod, som valet gäller, en full­

mäktig för varje fullt tal, motsva­

rande det som erhålles, då kommu­

nens för samma år i mantalsläng­

den upptagna folkmängd delas med

antalet fullmäktige för hela kom­

munen. Därest det antal fullmäktige,

som med tillämpning av denna regel

skall utses, icke uppgår till det för

kommunen bestämda antalet, skola

för ernående av detta antal de val­

kretsar, vilkas folkmängd mest över­

skjuter de tal, som enligt den angiv­

na regeln äro bestämmande för full­

mäktiges antal inom valkretsarna,

vara berättigade att var för sig i ord­

ning efter överskottens storlek välja

ytterligare en fullmäktig. Äro över-

skottstalen lika för två eller flera

valkretsar, avgöres företrädet genom

lottning.

Om indelning i valkretsar äga, ef­

ter därom av kommunens styrelse

uppgjort förslag, fullmäktige göra

(Föreslagen lydelse)1

Vid valkretsindelning iakttages,

att varje krets kan beräknas komma

att utse minst tio kommunfullmäkti­

ge med tillämpning av vad i följande

stycke sägs; att delar av samma by

eller hemman ej utan synnerliga skäl

förläggas till olika valkretsar; att

varje valkrets om möjligt utformas

så, att den kan omslutas med en sam­

manhängande gränslinje; samt att

antalet fullmäktige för hela kommu­

nen kan beräknas bliva lika fördelat

på de särskilda valkretsarna i den

mån det utan olägenhet kan ske.

I varje valkrets väljes, efter kret­

sens i mantalslängden upptagna be­

folkning för året näst före den tre­

årsperiod, som valet gäller, en kom­

munfullmäktig för varje fullt tal,

motsvarande det som erhålles, då

kommunens för samma år i mantals­

längden upptagna folkmängd delas

med antalet fullmäktige för hela

kommunen. Därest det antal full­

mäktige, som med tillämpning av

denna regel skall utses, icke uppgår

till det för kommunen bestämda an­

talet, skola för ernående av detta

antal de valkretsar, vilkas folkmängd

mest överskjuter det tal, som enligt

den angivna regeln äro bestämman­

de för fullmäktiges antal inom val­

kretsarna, vara berättigade att var

för sig i ordning efter överskottens

storlek välja ytterligare en fullmäk­

tig. Äro överskottstalen lika för två

eller flera valkretsar, avgöres före­

trädet genom lottning.

Om indelning i valkretsar äga, ef­

ter därom av kommunstyrelsen upp­

gjort förslag, kommunfullmäktige

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

7

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

framställning hos länsstyrelsen. Utan

föregående framställning må läns­

styrelsen förordna om sådan indel­

ning, sedan tillfälle beretts fullmäk­

tige att avgiva yttrande i ärendet.

Beslut om------------ ----------------------

(Föreslagen lydelse)1

göra framställning hos länsstyrelsen.

Utan föregående framställning må

länsstyrelsen förordna om sådan in­

delning, sedan tillfälle beretts kom­

munfullmäktige att avgiva yttran­

de i ärendet,

nästa val

10

§.

Om valdistrikt och valdag samt

vals kungörande, förrättande och av­

slutande, så ock om förfarandet, när

fullmäktig avgår före den bestämda

tjänstgöringstidens utgång, stadgas i

kommunala vallagen.

11

Fullmäktige välja varje år för

nästkommande kalenderår bland sig

en ordförande och en vice ordföran­

de samt, då fullmäktige så besluta,

jämväl en andre vice ordförande.

Underrättelse om dessa val, med an­

givande av de valdas namn och post­

adress, skall ofördröj ligen insändas

till länsstyrelsen för intagande i läns-

kungörelserna.

För året näst efter det, då val av

fullmäktige ägt rum, skall ordföran­

devalet hållas i januari månad och

ordförandeskapet intill dess utövas

av den som fullmäktige därtill sär­

skilt utsett.

Om valdistrikt och valdag samt

vals kungörande, förrättande och av­

slutande, så ock om förfarandet, när

kommunfullmäktig avgår före den

bestämda tjänstgöringstidens utgång

samt när samtliga suppleanter för

fullmäktig inkallats till ordinarie

kommunfullmäktige eller eljest av­

gått som suppleanter, stadgas i kom­

munala vallagen.

§•

Kommunfullmäktige välja varje

år för nästkommande kalenderår

bland sig en ordförande och en vice

ordförande samt, då fullmäktige så

besluta, jämväl en andre vice ordfö­

rande. Underrättelse om dessa val,

med angivande av de valdas namn

och postadress, skall ofördröjligen

insändas till länsstyrelsen för inta­

gande i länskungörelserna.

Vid sammanträde som under år,

då allmänna val av fullmäktige ägt

rum, hålles med de nyvalda fullmäk­

tige utövas ordförandeskapet av den

som valts till ordförande för näst­

kommande år. Intill dess valet förrät­

tats utövas ordförandeskapet av den

som fullmäktige därtill särskilt ut­

sett. 1 fråga om ordförandeskapet vid

första sammanträdet med fullmäkti-

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

Äro både ordförande och vice ord­

förande hindrade att inställa sig vid

fullmäktiges sammanträde, äga full­

mäktige utse annan ledamot att för

tillfället föra ordet. Intill dess så

skett, utövas ordförandeskapet av

den till tjänstgöringstiden äldste

bland fullmäktige eller, där två eller

flera fullmäktige ha lika lång tjänst­

göringstid, av den bland dessa, som

är till levnadsåldern äldst.

(Föreslagen lydelse)l

ge som valts i anledning av ändring i

kommunal indelning är särskilt stad­

gat.

Äro både ordförande och vice ord­

förande hindrade att inställa sig vid

kommunfullmäktiges sammanträde,

äga fullmäktige utse annan leda­

mot att för tillfället föra ordet. In­

till dess så skett, utövas ordförande­

skapet av den till tjänstgöringstiden

äldste bland fullmäktige eller, där

två eller flera fullmäktige ha lika

lång tjänstgöringstid, av den bland

dessa, som är till levnadsåldern äldst.

13

Sammanträden skola av fullmäk­

tige hållas enligt ordning, som be­

stämmes av fullmäktige. Samman­

träde skall ock hållas, när länsstyrel­

sen därom förordnar eller kommu­

nens styrelse eller de flesta av full­

mäktige det begära eller ordföranden

finner det nödigt.

Vid sammanträde före

Vid sammanträde i oktober

Vid sammanträde i december må­

nad förättas val till de befattningar

inom kommunen, vilka vid årets slut

bliva lediga.

Skulle beträffande

§•

Sammanträden skola av kommun­

fullmäktige hållas enligt ordning,

som bestämmes av fullmäktige. Sam­

manträde skall ock hållas, när läns­

styrelsen därom förordnar eller kom­

munstyrelsen eller de flesta av full­

mäktige det begära eller ordföranden

finner det nödigt,

och förvaltning.

och inkomststat.

Vid sammanträde före utgången

av december månad förrättas val till

de befattningar inom kommunen, vil­

ka vid årets slut bliva lediga. År då

allmänna val av fullmäktige ägt rum

förrättas valen av de nyvalda full­

mäktige. Dessa förrätta även andra

val, avseende tid efter utgången av

nämnda år, vilka enligt lag eller an­

nan författning ankomma på full­

mäktige.

oktober månad.

1Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

9

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)'

14 §.

1 mom. Kungörelse om fullmäk-

ligsammanträde, innehållande upp­

gift om tid och ställe för sammanträ­

det och de ärenden, som därvid skola

behandlas, utfärdas av ordföranden

eller, vid hinder för honom, av vice

ordföranden.

Kungörelsen skall minst en vecka

före sammanträdet anslås å en av

kommunen på lämplig plats anord­

nad anslagstavla (kommunens an­

slagstavla) och, därest fullmäktige

så beslutat, jämväl annorstädes.

Kungörelsen skall ock senast fyra

dagar före sammanträdet delgivas

envar fullmäktig.

Därjämte skall tillkännagivande

om tid och ställe för sammanträde

samt, därest fullmäktige så bestämt,

om de ärenden, som skola behandlas,

införas i en eller flera ortstidningar

senast en vecka före sammanträdet.

Vid sammanträde före utgången av

december månad avgöres för nästföl-

jande kalenderår, i vilken eller vilka

tidningar tillkännagivande skall in­

föras. Därvid böra väljas sådana tid­

ningar, som genom spridning inom

olika grupper av kommunens med­

lemmar bringa tillkännagivandet till

de flestas kännedom. Har vid fattan­

det av beslut i ämnet förslag om till­

kännagivandets införande i annan

ortstidning än sådan, som omfattas

av beslutet, varit under omröstning

1 mom. Kungörelse om samman­

träde med kommunfullmäktige, in­

nehållande uppgift om tid och ställe

för sammanträdet och de ärenden,

som därvid skola behandlas, utfär­

das av ordföranden eller, vid hinder

för honom, av vice ordföranden.

Kungörelsen skall minst en vecka

före sammanträdet anslås å en av

kommunen på lämplig plats anord­

nad anslagstavla (kommunens an­

slagstavla) och, därest kommunfull­

mäktige så beslutat, jämväl annor­

städes. Kungörelsen skall ock över­

sändas med posten till envar full­

mäktig och suppleant så tidigt, att

den kan antagas komma honom till

handa senast fyra dagar före sam­

manträdet.

Därjämte skall tillkännagivande

om tid och ställe för sammanträde

samt, därest kommunfullmäktige

så bestämt, om de ärenden, som sko­

la behandlas, införas i en eller flera

ortstidningar senast en vecka före

sammanträdet. Vid sammanträde fö­

re utgången av december månad av­

göres för nästfoljande kalenderår, i

vilken eller vilka tidningar tillkän­

nagivande skall införas. Därvid böra

väljas sådana tidningar, som genom

spridning inom olika grupper av

kommunens medlemmar bringa till­

kännagivandet till de flestas känne­

dom. Har vid fattandet av beslut i

ämnet förslag om tillkännagivandets

införande i annan ortstidning än så­

dan, som omfattas av beslutet, varit

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

10

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

och därvid erhållit minst en tredje­

del av de i omröstningen deltagandes

röster, skall tillkännagivandet infö­

ras jämväl i denna tidning.

Den omständigheten —-----------------

2 m o m. Fordrar ärende så skynd­

sam handläggning, att kungörande

icke medhinnes i den ordning, som

stadgas i 1 mom., må sammanträde

för ärendets behandling ändock hål­

las, därest senast söckendagen före

sammanträdet kungörelse, innehål­

lande uppgift som i sagda moment

avses, anslagits å kommunens an­

slagstavla och delgivits envar full­

mäktig.

3 mom. Kungörelse må, i stället

för att delgivas fullmäktig inom tid,

som sägs i 1 eller 2 mom., översändas

till honom med posten så tidigt, att

den kan antagas komma honom till­

handa inom samma tid.

(Föreslagen lydelse)1

under omröstning och därvid erhållit

minst en tredjedel av de i omröst­

ningen deltagandes röster, skall till­

kännagivandet införas jämväl i den­

na tidning.

- sammanträdets hållande.

2 m o m. Fordrar ärende så skynd­

sam handläggning, att kungörande

icke medhinnes i den ordning, som

stadgas i 1 inom., må sammanträde

för ärendets behandling ändock hål­

las, därest kungörelse, innehållande

uppgift som i sagda moment avses,

anslagits å kommunens anslagstavla

senast söckendagen före sammanträ­

det och sänts med posten till envar

kommunfullmäktig och suppleant så

tidigt, att den kan antagas ha kom­

mit honom till handa inom samma

tid.

14 a §.

Ha suppleanter för kommunfull­

mäktige utsetts och inträffar så­

dant hinder för kommunfullmäk­

tig eller behörigen kallad suppleant,

att han icke kan inställa sig vid sam­

manträde med kommunfullmäktige

eller icke vidare kan tjänstgöra vid

sammanträde, åligger det honom att

utan dröjsmål underrätta kommun­

fullmäktiges ordförande, som till

tjänstgöring vid sammanträdet in­

kallar den suppleant, som enligt den

1 Den föreslagna lydelsen upptar utom beträffande 14 a § även ändring som föreslagits i

prop. 1969: 63.

11

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)*■

mellan suppleanterna bestämda ord-

Kungl. Maj:1s proposition nr 129 år 1969

15

Fullmäktige må ej handlägga

ärende, såvida icke flera än hälften

av dem äro tillstädes. Är tillstädesva-

rande fullmäktig enligt vad i 16 §

eller 63 § andra stycket sägs hindrad

att deltaga i visst ärende, utgör ej

den omständigheten, att till följd

därav antalet av de deltagande icke

överstiger hälften av fullmäktiges

hela antal, hinder för ärendets hand­

läggande.

27

Fullmäktiges förhandlingar skola

vara offentliga; dock må fullmäktige

för visst ärende besluta, att överlägg­

ningen skall hållas inom stängda dör­

rar.

Ordföranden vakar

ningen står i tur att inträda. Är den­

ne närvarande vid sammanträdet, in­

träder han utan särskild kallelse.

§•

Kommunfullmäktige må ej hand­

lägga ärende, såvida icke flera än

hälften eller, om suppleanter för full­

mäktige utsetts, flera än två tredjede­

lar av fullmäktige äro tillstädes. Är

tillstädesvarande fullmäktig enligt

vad i 16 § eller 63 § andra stycket sägs

hindrad att deltaga i visst ärende,

utgör ej den omständigheten, att till

följd därav antalet av de deltagande

icke överstiger nu föreskriven del av

fullmäktiges hela antal, hinder för

ärendets handläggande.

Kommunfullmäktige bestämma

det antal fullmäktige som skall vara

närvarande, när interpellation be­

svaras.

§•

Kommunfullmäktiges förhand­

lingar skola vara offentliga; dock må

fullmäktige för visst ärende besluta,

att överläggningen skall hållas inom

stängda dörrar. Suppleant för kom­

munfullmäktig äger utan hinder av

sådant beslut rätt att närvara vid

överläggningen.

- upplösa sammanträdet.

28 §.

1 m o m. Fullmäktige må besluta, 1 m o m.2 Kommunfullmäktige må

att till fullmäktig skall enligt de besluta, att till kommunfullmäktig

grunder fullmäktige bestämma utgå och suppleant skall enligt de grunder

1 Den föreslagna lydelsen upptar utom beträffande 14 a § även ändring som föreslagits i

prop. 1969: 63.

2 Senaste lydelse 1967: 315.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

traktamente för särskilda av upp­

draget föranledda kostnader för up­

pehälle samt ersättning för resekost­

nader och andra med uppdraget

förenade utgifter.

2 m o m. Efter fullmäktiges bestäm­

mande må till fullmäktig utgå arvo­

de för det arbete som är förenat med

uppdraget. Arvodet må icke översti­

ga vad som är skäligt med hänsyn

till göromålens omfattning och art

samt den tid som kan beräknas åtgå

för uppdraget.

Fullmäktige äga, i fall som avses i

författning om allmän försäkring,

träffa överenskommelse att utgående

arvoden skola anses som inkomst

av anställning.

Fullmäktige äga ock, då särskilda

skäl äro därtill, bevilja fullmäktig,

som under en lång följd av år på

grund av uppdrag utfört arbete av

betydande omfattning, pension i

form av ålderspension, förtidspen­

sion och familjepension.

Utöver vad som följer av första—

tredje styckena må fullmäktig som

skall ägna hela sin arbetstid åt upp­

drag för kommunen, tillförsäkras

pension och tilläggas andra ekono­

miska förmåner enligt vad som är

skäligt.

33

Ledamöter och suppleanter i kom­

munens styrelse väljas för tre år,

räknade från och med den 1 januari

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring

3 Senaste lydelse 1967: 315.

3 Senaste lydelse 1968: 184.

(Föreslagen lydelse)1

kommunfullmäktige bestämma ut­

gå traktamente för särskilda av upp­

draget föranledda kostnader för up­

pehälle samt ersättning för resekost­

nader och andra med uppdraget för­

enade utgifter.

2 m o m.2 Efter kommunfullmäk­

tiges bestämmande må till kommun­

fullmäktig och suppleant utgå ar­

vode för det arbete som är förenat

med uppdraget. Arvodet må icke

överstiga vad som är skäligt med

hänsyn till göromålens omfattning

och art samt den tid som kan be­

räknas åtgå för uppdraget.

Kommunfullmäktige äga, i fall

som avses i författning om allmän

försäkring, träffa överenskommelse

att utgående arvoden skola anses

som inkomst av anställning.

Kommunfullmäktige äga ock, då

särskilda skäl äro därtill, bevilja

kommunfullmäktig, som under en

lång följd av år på grund av uppdrag

utfört arbete av betydande omfatt­

ning, pension i form av ålderspen­

sion, förtidspension och familjepen­

sion.

Utöver vad som följer av första —

tredje styckena må kommunfull­

mäktig som skall ägna hela sin ar­

betstid åt uppdrag för kommunen,

tillförsäkras pension och tilläggas

andra ekonomiska förmåner enligt

vad som är skäligt.

§.3

Ledamöter och suppleanter i kom­

munstyrelsen väljas för tre år, räk­

nade från och med den 1 januari året

som föreslagits i prop. 1969: 63.

13

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)'

året näst efter det, då valet skett. näst efter det, då allmänna val av

Valet skall förättas i december må- kommunfullmäktige ägt rum.

nåd året näst efter det, då allmänna

val av fullmäktige ägt rum.

Avgår ledamot----------------------- av tjänstgöringstiden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna

tillämpas dock dessförinnan i fråga om val som avser tid efter utgången av

år 1970 och i fråga om sammanträde med de år 1970 valda fullmäktige.

2. Kommun, som enligt gällande planer för länens indelning i kommuner

skall beröras av indelningsändring, får utan hinder av vad som sägs under

1 tillämpa äldre bestämmelser om antalet kommunfullmäktige för valperio­

den 1971—1973.

3. Skall till följd av beslut om höjning av antalet kommunfullmäktige för

valperioden 1971—1973 kommun indelas i valkretsar eller finnes sådant

beslut böra föranleda ändring i valkretsindelningen, skall förordnande där­

om meddelas senast under juni 1970. Inom samma tid fastställes det antal

fullmäktige som varje valkrets skall utse.

4. Löpande tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i kommuns

styrelse och för ledamöter och suppleanter i annan nämnd, vilka på grund

av föreskrift i lag eller annan författning valts enligt 33 § första stycket,

upphör vid utgången av år 1970.

5. Kommun får bestämma att löpande tjänstgöringstider för ledamöter

och suppleanter i nämnd som avses i 44 § andra stycket skall upphöra vid

utgången av år 1970.

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

14

Kungl. Maj. ts proposition nr 129 år 1969

2)Förslag

till

Lag

om ändring i kommunallagen för Stockholm (1957:50)

Härigenom förordnas i fråga om kommunallagen för Stockholm (1957:

50),

dels att 15 § 3 mom. skall upphöra att gälla,

dels att 5—10 §§, 15 § 1—2 mom., 16, 18, 24 och 28 §§, 29 § 1—2 inom., 31

och 47 §§,51 § 1 mom. samt 67 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 15 a §, av nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse

5 §.

Stadsfullmäktiges antal är ett- Kommunfullmäktiges antal skall

hundra.

bestämmas till ett udda tal och till

minst etthundraen. Kommunfull­

mäktige besluta med iakttagande

härav hur många fullmäktige som

skola utses.

För kommunfullmäktige skola ut­

ses suppleanter, om fullmäktige be­

sluta det.

Om beslut enligt första och andra

styckena skall länsstyrelsen oför-

dröjligen underrättas.

Rösträtt vid val av stadsfullmäk­

tige tillkommer envar inom staden

mantalsskriven svensk medborgare,

som senast under nästföregående

kalenderår uppnått nitton års ålder

och ej på grund av domstols för­

klaring är eller efter uppnådd myn- 1 2

Rösträtt vid val av kommunfull­

mäktige och suppleanter tillkommer

envar inom kommunen mantalsskri­

ven svensk medborgare, som senast

under nästföregående kalenderår

uppnått nitton års ålder och ej på

grund av domstols förklaring är eller

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

2 Senaste lydelse 1968:185.

16

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

9 §.'

För val av stadsfullmäktige skall

staden indelas i valkretsar. Valbarhet

är ej inskränkt inom valkrets.

Vid valkretsindelning iakttages,

att varje krets kan beräknas komma

att utse minst tio stadsfullmäktige

med tillämpning av vad i följande

stycke sägs; att varje valkrets skall

kunna omslutas med en samman­

hängande gränslinje; att territoriell

församling, där så kan ske, lämnas

odelad och icke i något fall delas på

flera än två kretsar; samt att antalet

fullmäktige för hela staden kan be­

räknas bliva lika fördelat på de sär­

skilda valkretsarna i den mån det

utan olägenhet kan ske.

I varje valkrets väljes, efter kret­

sens i mantalslängden upptagna be­

folkning för året näst före den tre­

årsperiod, som valet gäller, en stads­

fullmäktig för varje fullt tal, motsva­

rande en hundradedel av stadens för

samma år i mantalslängden upptag­

na folkmängd. Därest det antal full­

mäktige, som med tillämpning av

denna regel skall utses, icke uppgår

till etthundra, skola för ernående av

detta antal de valkretsar, vilkas folk­

mängd mest överskjuter de tal, som

enligt den angivna regeln äro be­

stämmande för fullmäktiges antal

inom valkretsarna, vara berättigade

att var för sig i ordning efter över­

skottens storlek välja ytterligare en

fullmäktig. Äro överskottstalen lika

för två eller flera valkretsar, avgöres

företrädet genom lottning.

(Föreslagen lydelse)1 2

För val av kommunfullmäktige

skall kommunen indelas i valkretsar.

Valbarhet är ej inskränkt inom val­

krets.

Vid valkretsindelning iakttages,

att varje krets kan beräknas komma

att utse minst tio kommunfullmäk­

tige med tillämpning av vad i föl­

jande stycke sägs; att varje valkrets

skall kunna omslutas med en sam­

manhängande gränslinje; att terri­

toriell församling, där så kan ske,

lämnas odelad och icke i något fall

delas på flera än två kretsar; samt

att antalet fullmäktige för hela kom­

munen kan beräknas bliva lika för­

delat på de särskilda valkretsarna i

den mån det utan olägenhet kan ske.

I varje valkrets väljes, efter kret­

sens i mantalslängden upptagna be­

folkning för året näst före den tre­

årsperiod, som valet gäller, en kom­

munfullmäktig för varje fullt tal,

motsvarande det som erhålles, då

kommunens för samma år i mantals­

längden upptagna folkmängd delas

med antalet fullmäktige för hela

kommunen. Därest det antal full­

mäktige, som med tillämpning av

denna regel skall utses, icke uppgår

till det för kommunen bestämda an­

talet, skola för ernående av detta

antal de valkretsar, vilkas folkmängd

mest överskjuter de tal, som enligt

den angivna regeln äro bestämmande

för fullmäktiges antal inom valkret­

sarna, vara berättigade att var för sig

i ordning efter överskottens storlek

välja ytterligare en fullmäktig. Äro

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969:63.

2 Senaste lydelse 1968: 185.

17

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)1 2

Om indelning i valkretsar äga, ef­

ter därom av stadskollegiet uppgjort

förslag, stadsfullmäktige göra fram­

ställning hos länsstyrelsen. Utan fö­

regående framställning må länssty­

relsen förordna om sådan indelning,

sedan tillfälle beretts stadsfullmäk­

tige att avgiva yttrande i ärendet.

Beslut om------------------ — nästa

överskottstalen lika tor tva eller tlera

valkretsar, avgöres företrädet genom

lottning.

Om indelning i valkretsar äga, ef­

ter därom av kommunstyrelsen upp­

gjort förslag, kommunfullmäktige

göra framställning hos länsstyrelsen.

Utan föregående framställning må

länsstyrelsen förordna om sådan in­

delning, sedan tillfälle beretts kom­

munfullmäktige att avgiva yttrande

i ärendet.

10

§.'

Om valdistrikt och valdag samt

vals kungörande, förrättande och av­

slutande, så ock om förfarandet, när

stadsfullmäktig avgår före den be­

stämda tjänstgöringstidens utgång,

stadgas i kommunala vallagen.

15

1 mom. Kungörelse om stads-

fullmäktigsammanträde, innehållan­

de uppgift om tid och ställe för sam­

manträdet och de ärenden, som där­

vid skola behandlas, utfärdas av

ordföranden eller vid hinder för ho­

nom av förste eller, om jämväl han

är förhindrad, av andre vice ordfö­

randen.

Kungörelsen skall minst en vecka

före sammanträdet anslås å en i

stadshuset anordnad anslagstavla

Om valdistrikt och valdag samt

vals kungörande, förrättande och av­

slutande, så ock om förfarandet, när

kommunfullmäktig avgår före den

bestämda tjänstgöringstidens utgång

samt när samtliga suppleanter för

fullmäktig inkallats till ordinarie

kommunfullmäktige eller eljest av­

gått som suppleanter, stadgas i kom­

munala vallagen.

§•

1 m o in.3 Kungörelse om sam­

manträde med kommunfullmäktige,

innehållande uppgift om tid och stäl­

le för sammanträdet och de ärenden,

som därvid skola behandlas, utfär­

das av ordföranden eller vid hinder

för honom av förste eller, om jämväl

han är förhindrad, av andre vice

ordföranden.

Kungörelsen skall minst en vecka

1'öre sammanträdet anslås å en i

stadshuset anordnad anslagstavla

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

2 Senaste lydelse 1968: 185.

3 Senaste lydelse 1967: 783.

2 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 129

18

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

(kommunens anslagstavla) och,

därest stadsfullmäktige så beslutat,

jämväl annorstädes. Kungörelsen

skall ock senast fyra dagar före sam­

manträdet delgivas envar fullmäktig.

Därjämte skall tillkännagivande

om tid och ställe för sammanträde

samt, därest stadsfullmäktige så be­

stämt, om de ärenden, som skola be­

handlas, införas i en eller flera orts­

tidningar senast en vecka före sam­

manträdet. Vid tjänstgöringsårets

första sammanträde avgöres för det­

ta år, i vilken eller vilka tidningar

tillkännagivande skall införas. Där­

vid böra väljas sådana tidningar, som

genom spridning inom olika grupper

av kommunens medlemmar bringa

tillkännagivandet till de flestas kän­

nedom. Har vid fattandet av beslut

i ämnet förslag om tillkännagivan­

dets införande i annan ortstidning än

sådan, som omfattas av beslutet, va­

rit under omröstning och därvid er­

hållit minst en tredjedel av de i om­

röstningen deltagandes röster, skall

tillkännagivandet införas jämväl i

denna tidning.

Den omständigheten-------------------

Länsstyrelsen skall särskilt skrift­

ligen underrättas om sammanträde.

2 m o m. Fordrar ärende så skynd­

sam handläggning, att kungörande

icke medhinnes i den ordning, som

stadgas i 1 inom., må sammanträde

för ärendets behandling ändock hål­

las, därest senast söckendagen före

sammanträdet kungörelse, inneliål-

(Föreslagen lydelse)1

(kommunens anslagstavla) och,

därest kommunfullmäktige så beslu­

tat, jämväl annorstädes. Kungörel­

sen skall ock översändas med posten

till envar fullmäktig och suppleant så

tidigt, att den kan antagas komma

honom till handa senast fyra dagar

före sammanträdet.

Därjämte skall tilllkännagivande

om tid och ställe för sammanträde

samt, därest kommunfullmäktige så

bestämt, om de ärenden, som skola

behandlas, införas i en eller flera

ortstidningar senast en vecka före

sammanträdet. Vid tjänstgörings­

årets första sammanträde avgöres

för detta år, i vilken eller vilka tid­

ningar tillkännagivande skall infö­

ras. Därvid böra väljas sådana tid­

ningar, som genom spridning inom

olika grupper av kommunens med­

lemmar bringa tillkännagivandet till

de flestas kännedom. Har vid fattan­

det av beslut i ämnet förslag om till­

kännagivandets införande i annan

ortstidning än sådan, som omfattas

av beslutet, varit under omröstning

och därvid erhållit minst en tredje­

del av de i omröstningen deltagan­

des röster, skall tillkännagivandet in­

föras jämväl i denna tidning.

— sammanträdets hållande.

2 mom. Fordrar ärende så skynd­

sam handläggning, att kungörande

icke medhinnes i den ordning, som

stadgas i 1 mom., må sammanträde

för ärendets behandling ändock hål­

las, därest kungörelse, innehållande

uppgift som i sagda moment avses,

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

19

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

lande uppgift som i sagda moment

avses, anslagits å kommunens an­

slagstavla och delgivits envar stads­

fullmäktig.

3 mom. Kungörelse må, i stället

för att delgivas stadsfullmäktig inom

tid, som sägs i 1 eller 2 mom., över­

sändas till honom med posten så ti­

digt, att den kan antagas komma ho­

nom tillhanda inom samma tid.

(Föreslagen lydelse)1

anslagits å kommunens anslagstavla

senast söckendagen före sammanträ­

det och sänts med posten till envar

kommunfullmäktig och suppleant så

tidigt, att den kan antagas ha kom­

mit honom till handa inom samma

tid.

15 a §.

Ha suppleanter för kommunfull­

mäktige utsetts och inträffar sådant

hinder för kommunfullmäktig eller

behörigen kallad suppleant, att han

icke kan inställa sig vid sammanträ­

de med kommunfullmäktige eller

icke vidare kan tjänstgöra vid sam­

manträde, åligger det honom att utan

dröjsmål underrätta kommunfull­

mäktiges ordförande, som till tjänst­

göring vid sammanträdet inkallar

den suppleant, som enligt den mel­

lan suppleanterna bestämda ord­

ningen står i tur att inträda. Är den­

ne närvarande vid sammanträdet, in­

träder han utan särskild kallelse.

16

Stadsfullmäktige må ej handlägga

ärende, såvida icke flera än hälften

av dem äro tillstädes. Är tillstädes-

varande fullmäktig enligt vad i 17 §

eller 67 § andra stycket sägs hindrad

att deltaga i visst ärende, utgör ej den

omständigheten, att till följd därav

antalet av de deltagande icke översti­

ger hälften av fullmäktiges hela an-

§•

Kommunfullmäktige må ej hand­

lägga ärende, såvida icke flera än

hälften eller, om suppleanter för

fullmäktige utsetts, flera ån två tred­

jedelar av fullmäktige äro tillstädes.

Är tillstädesvarande fullmäktig en­

ligt vad i 17 § eller 67 § andra stycket

sägs hindrad att deltaga i visst ären­

de, utgör ej den omständigheten, att

1 Den föreslagna lydelsen upptar utom beträffande 15 a § även ändring som föreslagits i prop.

1969: 63.

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

tal, hinder för ärendets handläggan­

de.

18

Varje stadsfullmäktig äger en röst.

Vid stadsfullmäktigsammanträde

äger landshövdingen eller, vid hin­

der för honom, länsöverdirektören

att vara tillstädes och deltaga i över­

läggningarna men ej i besluten. Så­

dan rätt tillkommer jämväl revisor,

ändå att han icke är fullmäktig, vid

granskning av den av honom avgiv­

na revisionsberättelsen.

Borgarråd skall, ändå att han icke

är stadsfullmäktig, närvara vid full­

mäktiges sammanträden, där ej för­

fall, som godkännes av fullmäktige,

föreligger, och äger därvid att delta­

ga i överläggningarna och framställa

förslag samt få sin mening anteck-

tecknad i protokollet men ej att del­

taga i besluten.

(Föreslagen lydelse)1

till följd därav antalet av de delta­

gande icke överstiger nu föreskriven

del av fullmäktiges hela antal, hin­

der för ärendets handläggande.

Kommunfullmäktige bestämma

det antal fullmäktige som skall vara

närvarande, när interpellation be­

svaras.

§-2

Varje kommunfullmäktig äger en

röst.

Vid sammanträde med kommun­

fullmäktige äger revisor att vara till­

städes och deltaga i överläggningarna

men ej i besluten, ändå att han icke

är fullmäktig, vid granskning av den

av honom avgivna revisionsberättel­

sen.

Borgarråd skall, ändå att han icke

är kommunfullmäktig, närvara vid

fullmäktiges sammanträden, där ej

förfall, som godkännes av fullmäk­

tige, föreligger, och äger därvid att

deltaga i överläggningarna och fram­

ställa förslag samt få sin mening an­

tecknad i protokollet men ej att del­

taga i besluten.

24 §.

Vill stadsfullmäktig till borgarråd

framställa interpellation i ämne, som

tillhör fullmäktiges handläggning,

skall interpellationen, skriftligen av­

fattad, avlämnas sist fem dagar före

det sammanträde, vid vilket den är

avsedd att framställas. Fullmäktige

besluta utan föregående överlägg-

Vill kommunfullmäktig till borgar­

råd framställa interpellation i ämne,

som tillhör fullmäktiges handlägg­

ning, skall interpellationen, skriftli­

gen avfattad, avlämnas före det sam­

manträde, vid vilket den är avsedd

att framställas. Fullmäktige besluta

utan föregående överläggning, huru-

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

2 Senaste lydelse 1967: 783.

21

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

ning, huruvida interpellationer

framställande skall medgivas. Läm­

nas sådant medgivande, bör interpel-

lationen besvaras senast vid nästa

sammanträde.

28

Stadsfullmäktiges förhandlingar

skola vara offentliga; dock må full­

mäktige för visst ärende besluta, att

överläggningen skall hållas inom

stängda dörrar.

Ordföranden vakar-------------- — ■—

(Föreslagen lydelse)1

vida interpellationer framställande

skall medgivas. Lämnas sådant med­

givande, bör interpellationen besva­

ras senast vid nästa sammanträde.

§•

Kommunfullmäktiges förhandling­

ar skola vara offentliga; dock må

fullmäktige för visst ärende besluta,

att överläggningen skall hållas inom

stängda dörrar. Suppleant för kom­

munfullmäktig äger utan hinder av

sådant beslut rätt att närvara vid

överläggningen.

upplösa sammanträdet.

29

1 in o m. Stadsfullmäktige må be­

sluta, att till stadsfullmäktig skall

enligt de grunder stadsfullmäktige

bestämma utgå traktamente för sär­

skilda av uppdraget föranledda kost­

nader för uppehälle samt ersättning

för resekostnader och andra med

uppdraget förenade utgifter.

2 m o m. Efter stadsfullmäktiges

bestämmande må till stadsfullmäktig

utgå arvode för det arbete som är

förenat med uppdraget. Arvodet må

icke överstiga vad som är skäligt med

hänsyn till göromålens omfattning

och art samt den tid som kan beräk­

nas åtgå för uppdraget.

Stadsfullmäktige äga, i fall som

avses i författning om allmän för­

säkring, träffa överenskommelse att

§•

1 m o in.2 Kommunfullmäktige må

besluta, att till kommunfullmäktig

och suppleant skall enligt de grun­

der kommunfullmäktige bestämma

utgå traktamente för särskilda av

uppdraget föranledda kostnader för

uppehälle samt ersättning för rese­

kostnader och andra med uppdraget

förenade utgifter.

2 m o m.2 Efter kommunfullmäk­

tiges bestämmande må till kommun­

fullmäktig och suppleant utgå arvo­

de för det arbete som är förenat med

uppdraget. Arvodet må icke översti­

ga vad som är skäligt med hänsyn till

göromålens omfattning och art samt

den tid som kan beräknas åtgå för

uppdraget.

Kommunfullmäktige äga, i fall

som avses i författning om allmän

försäkring, träffa överenskommelse

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

2 Senaste lydelse 1967: 316.

22

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

utgående arvoden skola anses som

inkomst av anställning.

Stadsfullmäktige äga ock, då sär­

skilda skäl äro därtill, bevilja stads­

fullmäktig, som under en lång följd

av år på grund av uppdrag utfört ar­

bete av betydande omfattning, pen­

sion i form av ålderspension, förtids­

pension och familjepension.

Utöver vad som följer av första—

tredje styckena må stadsfullmäktig,

som skall ägna hela sin arbetstid åt

uppdrag för staden, tillförsäkras

pension och tilläggas andra ekono­

miska förmåner enligt vad som är

skäligt.

31

Stadskollegiet består av tolv leda­

möter. Stadsfullmäktige välja bland

sig ledamöterna i kollegiet samt lika

många suppleanter för dem.

Sker ej val av suppleanter propor­

tionellt, skola stadsfullmäktige tilli­

ka bestämma den ordning, i vilken

suppleanterna skola inkallas till

tjänstgöring, eller uppdraga åt stads­

kollegiet att bestämma denna ord­

ning med iakttagande av de grunder

stadsfullmäktige fastställa.

47

I staden skall finnas en drätsel­

nämnd. Det tillkommer drätselnämn­

den :

a) att avgiva-----------------------andra

b) att föra stadens räkenskaper

på sätt i 66 § sägs och taga den be-

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring

2 Senaste lydelse 1962:155.

(Föreslagen lydelse)1

att utgående arvoden skola anses

som inkomst av anställning.

Kommunfullmäktige äga ock, då

särskilda skäl äro därtill, bevilja

kommunfullmäktig, som under en

lång följd av år på grund av upp­

drag utfört arbete av betydande om­

fattning, pension i form av ålders­

pension, förtidspension och familje­

pension.

Utöver vad som följer av första—

tredje styckena må kommunfullmäk­

tig, som skall ägna hela sin arbets­

tid åt uppdrag för kommunen, till­

försäkras pension och tilläggas andra

ekonomiska förmåner enligt vad som

är skäligt.

3-2

Kommunfullmäktige välja bland

sig ledamöter och suppleanter i kom­

munstyrelsen till det antal fullmäk­

tige bestämma. Antalet ledamöter

må dock icke vara under fem.

Sker ej val av suppleanter propor­

tionellt, skola kommunfullmäktige

tillika bestämma den ordning, i vil­

ken suppleanterna skola inkallas till

tjänstgöring, eller uppdraga åt kom­

munstyrelsen att bestämma denna

ordning med iakttagande av de grun­

der kommunfullmäktige fastställa.

§•

I kommunen skall finnas en drät­

selnämnd. Det tillkommer drätsel­

nämnden:

stycket;

b) att föra kommunens räkenska­

per på sätt i 66 § sägs och taga den

som föreslagits i prop. 1969: 63.

23

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

fattning med stadens drätsel i övrigt,

som kan vara föreskriven i det i 48 §

angivna reglementet för drätsel­

nämnden; samt

c) att i övrigt fullgöra de upp­

drag, som av stadsfullmäktige eller

sladskollegiet överlämnas till drät­

selnämnden.

Om ordförande---------------------------

Övriga ledamöter i nämnden samt

suppleanter för dem väljas av stads­

fullmäktige till det antal, som full­

mäktige bestämma, för en tid av två

år, räknade från och med den 1 ja­

nuari året efter det, då valet skett.

1 avseende å valbarhet, verkan av

valbarhetens upphörande och rätt till

avsägelse skall vad i 7 § är stadgat

om stadsfullmäktig äga motsvarande

tillämpning; dock må utom perso­

ner, som avses i andra stycket av

nämnda paragraf, ej heller i sta­

dens tjänst anställd befattningsha­

vare, som är chef för något till kom­

munalförvaltningen hörande verk,

utses till ledamot eller suppleant i

drätselnämnden.

Beträffande drätselnämnden skall

i övrigt vad i 31 § andra stycket, 33 §

andra stycket och 37—43 §§ är före­

skrivet med avseende å stadskollegiet

äga motsvarande tillämpning. Supp­

leant äger även i annat fall än som

avses i 38 § rätt att närvara vid

nämndens sammanträden och skall

alltid underrättas om tid för sam­

manträde.

(Föreslagen lydelse)1

befattning med kommunens drätsel i

övrigt, som kan vara föreskriven i

det i 48 § angivna reglementet för

drätselnämnden; samt

c) att i övrigt fullgöra de uppdrag,

som av kommunfullmäktige eller

kommunstyrelsen överlämnas till

drätselnämnden.

- 50 §.

Övriga ledamöter i nämnden samt

suppleanter för dem väljas av kom­

munfullmäktige till det antal, som

fullmäktige bestämma, för en tid av

ett år, räknat från och med den 1

januari året efter det, då valet skett,

f avseende å valbarhet, verkan av

valbarhetens upphörande och rätt till

avsägelse skall vad i 7 § är stadgat

om kommunfullmäktig äga motsva­

rande tillämpning; dock må utom

personer, som avses i andra stycket

av nämnda paragraf, ej heller i

kommunens tjänst anställd befatt­

ningshavare, som är chef för något

till kommunalförvaltningen höran­

de verk, utses till ledamot eller supp­

leant i drätselnämnden.

Beträffande drätselnämnden skall

i övrigt vad i 31 § andra stycket, 33 §

andra stycket och 37—43 §§ är före­

skrivet med avseende å kommunsty­

relsen äga motsvarande tillämpning.

Suppleant äger även i annat fall än

som avses i 38 § rätt att närvara vid

nämndens sammanträden och skall

alltid underrättas om tid för sam­

manträde.

51 §.

1 m o m. Beträffande nämnd-----------särskilt föreskrivet.

Av stadsfullmäktige valda ledamö- Av kommunfullmäktige valda le-

^ Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)1 2

ters och suppleanters tjänstgörings­

tid är två år, räknade från och med

den 1 januari året efter det, då valet

skett.

I avseende å valbarhet, verkan av

valbarhetens upphörande och rätt till

avsägelse skall vad i 7 § är stadgat

om stadsfullmäktig äga motsvarande

tillämpning; dock må utom personer,

som avses i andra stycket av nämn­

da paragraf, ej heller i stadens

t j änst anställd befattningshavare,

som är chef för något till nämndens

förvaltningsområde hörande verk,

utses till ledamot eller suppleant i

nämnden.

Vad i 31 § andra stycket, 33 §

andra stycket och 37—43 §§ är före­

skrivet med avseende å stadskolle-

giet skall äga motsvarande tillämp­

ning.

Suppleant äger----------------------- för

damöters och suppleanters tjänstgö­

ringstid är ett år, räknat från och

med den 1 januari året efter det, då

valet skett.

I avseende å valbarhet, verkan av

valbarhetens upphörande och rätt

till avsägelse skall vad i 7 § är stad­

gat om kommunfullmäktig äga mot­

svarande tillämpning; dock må utom

personer, som avses i andra stycket

av nämnda paragraf, ej heller i kom­

munens tjänst anställd befattnings­

havare, som är chef för något till

nämndens förvaltningsområde hö­

rande verk, utses till ledamot eller

suppleant i nämnden.

Vad i 31 § andra stycket, 33 §

andra stycket och 37—43 §§ är före­

skrivet med avseende å kommunsty­

relsen skall äga motsvarande till-

lämpning.

sammanträde.

67 §;

Av stadsfullmäktige skola vartan­

nat år vid sammanträde, då val till

befattningar inom kommunen eljest

anställas, utses revisorer och revi­

sorssuppleanter för granskning av

de två nästföljande årens förvalt­

ning.

Den, vilken såsom ledamot eller

suppleant i stadslcollegiet eller eljest

är redovisningsskyldig till staden,

eller sådan den redovisningsskyl-

dige närstående, som sägs i 17 §,

må icke vara revisor eller revisors­

suppleant för granskning av förvalt­

ning, som omfattas av redovisnings­

skyldigheten, ej heller deltaga i val

Av kommunfullmäktige skola år­

ligen vid sammanträde, då val till

befattningar inom kommunen eljest

anställas, utses revisorer och revi­

sorssuppleanter för granskning av

det nästföljande årets förvaltning.

Den, vilken såsom ledamot eller

suppleant i kommunstyrelsen eller

eljest är redovisningsskyldig till

kommunen, eller sådan den redovis-

ningsskyldige närstående, som sägs i

17 §, må icke vara revisor eller re­

visorssuppleant för granskning av

förvaltning, som omfattas av redovis­

ningsskyldigheten, ej heller deltaga i

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

2 Senaste lydelse 1962: 155.

25

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

av revisor eller revisorssuppleant för

granskning av sådan förvaltning el­

ler i beslut med anledning av gransk­

ningen.

Revisorerna äga att när som helst

inventera de penningmedel och vär­

dehandlingar, som stadskollegiet el­

ler annan kommunal nämnd omhän-

derhar, samt taga del av räkenskaper

och andra handlingar, som beröra

förvaltningen.

Vad i 43 § sägs om ansvar och ska-

deståndsskyldighet för ledamot av

stadskollegiet äger avseende jämväl

å revisor.

Vad i 2-9 § 1 och 2 mom. stadgas

om stadsfullmäktig skall äga mot­

svarande tillämpning med avseende

å revisor.

(Föreslagen lydelse)1 2 3

val av revisor eller revisorssuppleant

för granskning av sådan förvaltning

eller i beslut med anledning av

granskningen.

Revisorerna äga att när som helst

inventera de penningmedel och vär­

dehandlingar, som kommunstyrel­

sen eller annan kommunal nämnd

omhänderhar, samt taga del av rä­

kenskaper och andra handlingar, som

beröra förvaltningen.

Vad i 43 § sägs om ansvar och ska-

deståndsskyldighet för ledamot av

kommunstyrelsen äger avseende

j ämväl å revisor.

Vad i 29 § 1 och 2 mom. stadgas

om kommunfullmäktig skall äga

motsvarande tillämpning med avse­

ende å revisor.

1. Denna lag träder i kraft den 15 oktober 1970. De nya bestämmelserna

tillämpas dock dessförinnan i fråga om val av fullmäktige.

2. Finnes till följd av beslut om höjning av antalet kommunfullmäktige

för valperioden 1971—1973 ändring i valkretsindelningen böra ske, skall

förordnande därom meddelas senast under juni 1970. Inom samma tid fast­

ställes det antal fullmäktige som varje valkrets skall utse.

3. Löpande tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i drätsel­

nämnden, för ledamöter och suppleanter i nämnder beträffande vilka 51 § 1

mom. är tillämpligt samt för revisorer och revisorssuppleanter upphör vid

utgången av år 1970.

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

3) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1961:436) om församlingsstyrelse

Härigenom förordnas i fråga om lagen (1961: 436) om församlingsstyrel­

se,

dels att 17 § 3 mom. skall upphöra att gälla,

dels att 5 § 2 mom., 9—11 §§, 12 § 2 mom., 13 och 14 §§, 16 § 2 inom., 17 §

1-—2 mom., 18 och 30 §§, 31 § 1 mom., 33 §, 36 § 3 mom., 37 §, 40 § 3 mom.

samt 46 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas nya bestämmelser, 8 § 4 mom. samt 17 a och 32

a §§ , av nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

5

2 mom. Församling med 1 000

invånare eller därunder äger upp­

draga beslutanderätten åt kyrkofull­

mäktige. Förslag om upphävande av

sådant beslut må ej väckas i kyrko­

fullmäktige förrän fyra år förflutit

sedan fullmäktige trädde i verksam­

het och skall, om det godkännes,

tillämpas från utgången av det år,

då allmänna fullmäktigval nästa

gäng förrättas.

8 9

9

Rösträtt vid val av kyrkofullmäk­

tige tillkommer envar inom försam-

1 Senaste lydelse 1968: 188.

(Föreslagen lydelse)

§•

2 m o in. Församling med 1 000

invånare eller därunder äger upp­

draga beslutanderätten åt kyrkofull­

mäktige. Förslag om upphävande av

sådant beslut må ej väckas i kyrko­

fullmäktige förrän tre år förflutit

sedan fullmäktige trädde i verksam­

het och skall, om det godkännes, till-

läinpas från utgången av det år, då

allmänna fullmäktigval nästa gång

förrättas.

§•

4 mom. För kyrkofullmäktige

skola utses suppleanter, om fullmäk­

tige besluta det. Om beslutet skall

länsstyrelsen ofördröjligen under­

rättas.

Beslut enligt första stycket fattas

av kyrkostämman, när kyrkofull­

mäktige första gången skola utses.

i-1

Rösträtt vid val av kyrkofullmäk­

tige och suppleanter tillkommer en-

27

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

lingen mantalsskriven svensk med­

borgare, som är medlem av svenska

kyrkan och som senast under näst­

föregående kalenderår uppnått nitton

års ålder och ej på grund av dom­

stols förklaring är eller efter upp­

nådd myndighetsålder skall förbliva

omyndig. Varje röstberättigad äger

en röst.

Den som är kyrkoskriven i icke-

lerritoriell församling äger ej röst­

rätt vid val av kyrkofullmäktige i

annan församling,

Om upprättande-------

(Föreslagen lydelse)

var inom församlingen mantalsskri­

ven svensk medborgare, som är med­

lem av svenska kyrkan och som se­

nast under nästföregående kalender­

år uppnått nitton års ålder och ej

på grund av domstols förklaring är

eller efter uppnådd myndighetsålder

skall förbliva omyndig. Varje röst­

berättigad äger en röst.

Den som är kyrkoskriven i icke-

territoriell församling äger ej röst­

rätt vid val av kyrkofullmäktige och

suppleanter i annan församling,

kommunala vallagen.

10§.i

Kyrkofullmäktige väljas bland de

röstberättigade, som äro boende

inom församlingen. Den som är o-

myndig kan ej väljas till fullmäktig.

Landshövding, länsöverdirektör, av­

delningschef vid länsstyrelse och

biskop må icke utses till kyrkofull­

mäktige.

Kommer kyrkofullmäktig efter va­

let i den ställning, att han ej längre

är valbar, frånträder han omedelbart

sitt uppdrag.

Den som uppnått sextio års ålder

må avsäga sig uppdrag att vara kyr­

kofullmäktig. Eljest må ej någon av­

säga sig sådant uppdrag med mindre

han uppgiver hinder, vilket godkän­

nes av fullmäktige.

Kyrkofullmäktige och suppleanter

väljas bland de röstberättigade, som

äro bosatta inom församlingen. Den

som är omyndig kan ej väljas till

fullmäktig eller suppleant.

Landshövding, länsöverdirektör, av­

delningschef vid länsstyrelse och

biskop må icke utses till kyrkofull­

mäktige eller suppleanter.

Kommer kyrkofullmäktig eller

suppleant efter valet i den ställning,

att han ej längre är valbar, frånträ­

der han omedelbart sitt uppdrag.

Den som uppnått sextio års ålder

må avsäga sig uppdrag att vara

kyrkofullmäktig eller suppleant. El­

jest må ej någon avsäga sig sådant

uppdrag med mindre han uppgiver

hinder, vilket godkännes av fullmäk­

tige.

11

§•

Kyrkofullmäktige väljas för fyra Kyrkofullmäktige och suppleanter

år, räknade från och med den 1 ja- väljas för tre år, räknade från och

1 Senaste lydelse 1968:188.

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

nuari året näst efter det, då valet

skett. Där val sker första gången och

icke äger rum under år, då allmänna

val av fullmäktige förrättas, skall

valet dock ej avse längre tid än till

utgången av det år, då sådana all­

männa val nästa gång skola äga rum.

Om val av kyrkofullmäktige i an­

ledning av ändring i ecklesiastik in­

delning är särskilt stadgat.

12

2 m o m. Vid valkretsindelning

iakttages, att varje krets kan be­

räknas komma åt! utse minst tio

fullmäktige med tillämpning av vad

i följande stycke sägs; att delar av

samma by eller hemman ej utan syn­

nerliga skäl förläggas till olika val­

kretsar; att varje valkrets skall kun­

na omslutas med en sammanhäng­

ande gränslinje; att antalet fullmäk­

tige för hela församlingen kan be­

räknas bliva lika fördelat på de sär­

skilda valkretsarna i den mån det

utan olägenhet kan ske; samt att val­

kretsarna såvitt möjligt samman­

falla med valkretsarna vid kommu­

nal- eller stadsfullmäktigval.

I varje valkrets väljes, efter kret­

sens i mantalslängden upptagna be­

folkning för året näst före den fyra­

årsperiod, som valet gäller, en full­

mäktig för varje fullt tal, motsva­

rande det som erhålles, då försam­

lingens för samma år i mantalsläng­

den upptagna folkmängd delas med

antalet fullmäktige för hela försam­

lingen. Därest det antal fullmäktige,

som med tillämpning av denna regel

med den 1 januari året näst efter

det, då valet skett. Där val sker första

gången och icke äger rum under år,

då allmänna val av fullmäktige för­

rättas, skall valet dock ej avse längre

tid än till utgången av det år, då så­

dana allmänna val nästa gång skola

äga rum.

Om val av kyrkofullmäktige och

suppleanter i anledning av ändring

i ecklesiastik indelning är särskilt

stadgat.

§•

2 in o in. Vid valkretsindelning

iakttages, att varje krets kan be­

räknas komma att utse minst tio

fullmäktige med tillämpning av vad

i följande stycke sägs; att delar av

samma by eller hemman ej utan syn­

nerliga skäl förläggas till olika val­

kretsar; att varje valkrets skall kun­

na omslutas med en sammanhängan­

de gränslinje; att antalet fullmäktige

för hela församlingen kan beräknas

bliva lika fördelat på de särskilda

valkretsarna i den mån det utan olä­

genhet kan ske; samt att valkretsar­

na såvitt möjligt sammanfalla med

valkretsarna vid va! av kommunfull­

mäktige.

I varje valkrets väljes, efter kret­

sens i mantalslängden upptagna be­

folkning för året näst före den tre­

årsperiod, som valet gäller, en full­

mäktig för varje fullt tal, motsvaran­

de det som erhålles, då församlingens

för samma år i mantalslängden upp­

tagna folkmängd delas med antalet

fullmäktige för hela församlingen.

Därest det antal fullmäktige, som

med tillämpning av denna regel skall

29

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

skall utses, icke uppgår till det för

församlingen bestämda antalet, sko­

la för ernående av detta antal de

valkretsar, vilkas folkmängd mest

överskjuter de tal, som enligt den

angivna regeln äro bestämmande för

fullmäktiges antal inom valkretsar­

na, vara berättigade att var för sig i

ordning efter överskottens storlek

välja ytterligare en fullmäktig. Äro

överskottstalen lika för två eller fle­

ra valkretsar, avgöres företrädet ge­

nom lottning.

(Föreslagen lydelse)

utses, icke uppgår till det för försam­

lingen bestämda antalet, skola för er­

nående av detta antal de valkretsar,

vilkas folkmängd mest överskjuter

de tal, som enligt den angivna regeln

äro bestämmande för fullmäktiges

antal inom valkretsarna, vara berät­

tigade att var för sig i ordning efter

överskottens storlek välj a ytterligare

en fullmäktig. Äro överskottstalen

lika för två eller flera valkretsar, av­

göres företrädet genom lottning.

13 §.

Om valdistrikt och valdag samt

vals kungörande, förrättande och av­

slutande, så ock om förfarandet, när

kyrkofullmäktig avgår före den be­

stämda tjänstgöringstidens utgång,

stadgas i kommunala vallagen.

Om valdistrikt och valdag samt

vals kungörande, förrättande och av­

slutande, så ock om förfarandet, när

kyrkofullmäktig avgår före den be­

stämda tjänstgöringstidens utgång

samt när samtliga suppleanter för

fullmäktig inkallats till ordinarie

kyrkofullmäktige eller eljest avgått

som suppleanter, stadgas i kommu­

nala vallagen.

Beträffande församling----------- i ortstidningar.

14

Kyrkofullmäktige välja-------— till

För året näst efter det, då val av

kyrkofullmäktige ägt rum, skall ord­

förandevalet hållas i januari månad;

dock skall ordförandevalet hållas i

december månad det år fullmäktig-

valet ägt rum, om val av försam-

lingsdelegerade då skall ske. Intill

dess ordförande blivit vald utövas

ordförandeskapet av den som full­

mäktige därtill särskilt utsett.

domkapitlet.

Vid sammanträde som under år,

då allmänna val av kyrkofullmäktige

ägt rum, hålles med de nyvalda full­

mäktige utövas ordförandeskapet av

den som valts till ordförande för näst­

kommande år. Intill dess valet för­

rättats utövas ordförandeskapet av

den som fullmäktige därtill särskilt

utsett. I fråga om ordförandeskapet

vid första sammanträdet med full­

mäktige som valts i anledning av

1 Senaste lydelse 1967: 799.

30

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

Äro

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

ändring i ecklesiastik indelning är

särskilt stadgat.

både —---------- ---------levnadsåren äldst.

16 §.

2 mom. Vid sammanträde före utgången av juni—-------och förvalt­

ning.

Vid sammanträde i-----------och inkomststat.

Vid sammanträde före utgången av

december månad förrättas val till de

befattningar inom församlingen, vil­

ka vid årets slut bliva lediga.

Vid sammanträde före utgången av

december månad förrättas val till de

befattningar inom församlingen, vil­

ka vid årets slut bliva lediga. År då

allmänna val av kyrkofullmäktige

ägt rum förrättas valen av de nyvalda

fullmäktige. Dessa förrätta även and­

ra val, avseende tid efter utgången av

nämnda år, vilka enligt lag eller an­

nan författning ankomma på full­

mäktige.

1 m o in. Kungörelse om —

Kungörelsen skall minst en vecka

före sammanträdet anslås å en av

församlingen på lämplig plats an­

ordnad anslagstavla (församlingens

anslagstavla) och, därest kyrkofull­

mäktige så beslutat, jämväl annor­

städes. Kungörelsen skall ock senast

fyra dagar före sammanträdet del­

givas envar fullmäktig.

Därjämte skall---------------

Den omständigheten-------

2 mom. Fordrar ärende så

skyndsam handläggning, att kungö­

rande icke medhinnes i den ordning,

som stadgas i 1 mom., må samman­

träde för ärendets behandling ändock

hållas, därest senast söckendagen

17 §.

— vice ordföranden.

Kungörelsen skall minst en vecka

före sammanträdet anslås å en av

församlingen på lämplig plats anord­

nad anslagstavla (församlingens an­

slagstavla) och, däresjt kyrkofull­

mäktige så beslutat, jämväl annor­

städes. Kungörelsen skall ock över­

sändas med posten till envar full­

mäktig och suppleant så tidigt, att

den kan antagas komma honom till

handa senast fyra dagar före sam­

manträdet.

— denna tidning,

sammanträdets hållande.

2 m o m. Fordrar ärende så skynd­

sam handläggning, att kungörande

icke medhinnes i den ordning, som

stadgas i 1 mom., må sammanträde

för ärendets behandling ändock hål­

las, därest kungörelse, innehållande

31

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

före sammanträdet kungörelse, inne­

hållande uppgift som i sagda moment

avses, anslagits å församlingens an­

slagstavla och delgivits envar kyrko-

fullmäktig.

3 mom. Kungörelse må, i stället

för att delgivas lcyrkofullmäktig in­

om tid, som sägs i 1 eller 2 inom.,

översändas till honom med posten

så tidigt, att den kan antagas komma

honom tillhanda inom samma tid.

17

uppgift som i sagda moment avses,

anslagits å församlingens anslags­

tavla senast söckendagen före sam­

manträdet och sänts med posten till

envar kyrkofullmäktig och suppleant

så tidigt, att den kan antagas ha

kommit honom till handa inom sam­

ma tid.

a §•

Ha suppleanter för kyrkofullmäk­

tige utsetts och inträffar sådant hin­

der för kyrkofullmäktig eller behö­

rigen kallad suppleant, att han icke

kan inställa sig vid sammanträde

med kyrkofullmäktige eller icke vi­

dare kan tjänstgöra vid sammanträ­

de, åligger det honom att utan dröjs­

mål underrätta kyrkofullmäktiges

ordförande, som till tjänstgöring vid

sammanträdet inkallar den supp­

leant, som enligt den mellan supp­

leanterna bestämda ordningen står i

tur att inträda. Är denne närvaran­

de vid sammanträdet, inträder han

utan särskild kallelse.

18 §.

Kyrkofullmäktige må ej handläg­

ga ärende, såvida icke flera än hälften

av dem äro tillstädes. År tillstädes-

varande fullmäktig enligt vad i 19 §

eller 77 § andra stycket sägs hindrad

att deltaga i visst ärende, utgör ej

den omständigheten, att till följd

därav antalet av de deltagande icke

Kyrkofullmäktige må ej handläg­

ga ärende, såvida icke flera än hälf­

ten eller, om suppleanter för full­

mäktige utsetts, flera än två tredje­

delar av fullmäktige äro tillstädes.

Är tillstädesvarande fullmäktig en­

ligt vad i 19 § eller 77 § andra stycket

sägs hindrad att deltaga i visst ären-

32

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

överstiger hälften av fullmäktiges de, utgör ej den omständigheten, att

liela antal, hinder för ärendets hand- till följd därav antalet av de delta­

läggande.

gande icke överstiger nu föreskriven

del av fullmäktiges hela antal, hinder

för ärendets handläggande.

Kyrkofullmäktige bestämma det

antal fullmäktige som skall vara när­

varande, när interpellation besvaras.

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

30 §.

Kyrkofullmäktiges förhandlingar

skola vara offentliga; dock må full­

mäktige för visst ärende besluta, att

överläggningen skall hållas inom

stängda dörrar.

Ordföranden vakar

Kyrkof ullmäktiges förhandlingar

skola vara offentliga; dock må full­

mäktige för visst ärende besluta, att

överläggningen skall hållas inom

stängda dörrar. Suppleant för kyrko-

fullmäktig äger utan hinder av så­

dant beslut rätt att närvara vid över­

läggningen.

upplösa sammanträdet.

31

1 mom. Kyrkofullmäktige må be­

sluta, att till kyrkofullmäktig skall

enligt de grunder kyrkofullmäktige

bestämma utgå traktamente för sär­

skilda av uppdraget föranledda kost­

nader för uppehälle samt ersättning

för resekostnader och andra med

uppdraget förenade utgifter.

Efter kyrkofullmäktiges bestäm­

mande må till kyrkofullmäktig jäm­

väl utgå arvode för det arbete som

är förenat med uppdraget. Arvodet

må icke överstiga vad som är skäligt

med hänsyn till göromålens omfatt­

ning och art samt den tid som kan

beräknas åtgå för uppdraget.

1 m o m.1 Kyrkofullmäktige må

besluta, att till kyrkofullmäktig och

suppleant skall enligt de grunder

kyrkofullmäktige bestämma utgå

traktamente för särskilda av upp­

draget föranledda kostnader för

uppehälle samt ersättning för rese­

kostnader och andra med uppdraget

förenade utgifter.

Efter kyrkofullmäktiges bestäm­

mande må till kyrkofullmäktig och

suppleant jämväl utgå arvode för det

arbete som är förenat med uppdraget.

Arvodet må icke överstiga vad som

är skäligt med hänsyn till göromå­

lens omfattning och art samt den tid

som kan beräknas åtgå för uppdra­

get.

1 Senaste lydelse 1962: 157.

Kungl. Maj:ls proposition nr 129 år 1969

33

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

32 a §.

För fullmäktige i kyrklig samfäl­

lighet skola utses suppleanter, om

fullmäktige besluta det. Om beslutet

skall länsstyrelsen ofördröjligen un­

derrättas.

Beslut enligt första stycket fattas

av Konungen, när kyrkofullmäktige

första gången skola utses.

33 §.

Beträffande fullmäktige i kyrklig

samfällighet skall i övrigt vad i 9—31

§§ är stadgat med avseende å full­

mäktige i församling äga motsvaran­

de tillämpning, dock med iakttagan­

de av följande särskilda bestämmel­

ser.

Beträffande fullmäktige och supp­

leanter i kyrklig samfällighet skall

i övrigt vad i 9—31 §§ är stadgat med

avseende å fullmäktige i församling

äga motsvarande tillämpning, dock

med iakttagande av följande särskil­

da bestämmelser.

a) Vid val-----------------------i kyrkoarkiv.

36 §.

3 mom. Ordförande och vice

ordförande utses för fyra kalender­

år. Avgår den valde under uppdrags-

tiden, utses i hans ställe annan för

den återstående delen av samma tid.

Underrättelse om-----------------------

3 m o in. Ordförande och vice

ordförande utses för tre kalenderår.

Avgår den valde under uppdragsti-

den, utses i hans ställe annan för

den återstående delen av samma tid.

- till domkapitlet.

37

Beträffande kyrkostämma skall

vad i 15 §, 16 § 2 mom., 17 § 1 mom.

samt 19—30 §§ är stadgat med av­

seende å kyrkofullmäktige och deras

sammanträden äga motsvarande till-

lämpning, dock med iakttagande av

följande särskilda bestämmelser.

a) Vad som-----------omröstning röi 3

§•

Beträffande kyrkostämma skall

vad i 15 §, 16 § 2 mom. första och

andra styckena samt tredje stycket

första punkten, 17 § 1 mom. samt

19—30 §§ är stadgat med avseende

å kyrkofullmäktige och deras sam­

manträden äga motsvarande tillämp­

ning, dock med iakttagande av föl­

jande särskilda bestämmelser.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 sand. Nr 129

34

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 ar 1969

(Nuvarande lydelse)

40

3 mom. Församlingsdelegerade

och suppleanter väljas för fyra år,

räknade från och med den 1 januari

året näst efter det, då allmänna val

av kyrkofullmäktige förrättats. Där

val sker första gången och icke äger

rum under år, då allmänna val av

fullmäktige förrättas, skall valet

dock ej avse längre tid än till ut­

gången av det år, då sådana all­

männa val nästa gång skola äga rum.

Valet förrättas i december månad

näst före ingången av det år, då

tjänstgöringstiden börjar. Då valet

förrättas av kyrkofullmäktige sam­

ma år allmänna val av fullmäktige

ägt rum, utövas ordförandeskapet i

de nyvalda fullmäktige intill dess

ordförande blivit vald av den som

fullmäktige därtill särskilt utsett.

Avgår församlingsdelegerad — -----

(Föreslagen lydelse)

§■

3 in o in. Församlingsdelegerade

och suppleanter väljas för tre år,

räknade från och med den 1 januari

året näst efter det, då allmänna val

av kyrkofullmäktige förrättats. Där

val sker första gången och icke äger

rum under år, då allmänna val av

fullmäktige förrättas, skall valet

dock ej avse längre tid än till ut­

gången av det år, då sådana allmän­

na val nästa gång skola äga rum.

Valet förrättas före utgången av

december månad näst före ingången

av det år, då tjänstgöringstiden bör­

jar. År då allmänna val av kyrko­

fullmäktige ägt rum förrättas valet,

om kyrkofullmäktige finnas i för­

samlingen, av de nyvalda fullmäktige

vid sammanträde som avses i 16 § 2

mom. tredje stycket.

den avgångne.

46 §.

Ledamöter och suppleanter i kyr­

korådet, vilka avses i 44 § 2 mom.,

väljas för fyra år, räknade från och

med den 1 januari året näst efter

det, då valet skett. Valet skall för­

rättas i december månad året näst

efter det, då allmänna val av kyrko­

fullmäktige ägt rum. 1 2 3

Ledamöter och suppleanter i kyr­

korådet, vilka avses i 44 § 2 mom.,

väljas för tre år, räknade från och

med den 1 januari året näst efter det,

då allmänna val av kyrkofullmäkti­

ge ägt rum.

Avgår ledamot,—------- av tjänstgöringstiden.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna

tillämpas dock dessförinnan i fråga om val som avser tid efter utgången av

år 1970 och i fråga om sammanträde med de år 1970 valda fullmäktige.

2. Löpande tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i kyrkoråd

och för kyrkvärdar upphör vid utgången av år 1970.

3. Församling och kyrklig samfällighet får bestämma att löpande tjänst­

göringstider för ledamöter och suppleanter i nämnd som avses i 57 § 2 mom.

skall upphöra vid utgången av år 1970.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

35

4) Förslag

till

Lag

om ändring i landstingslagen (1954:319)

Härigenom förordnas, att 8, 19, 25, 27 och 44 §§ landstingslagen (1954:

319) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

8 §.i

Landstingsmän och suppleanter

väljas bland de röstberättigade, som

äro boende inom landstingskommu­

nen. Den som är omyndig kan ej

väljas till landstingsman eller supp­

leant.

Landshövding och —— —---- —— eller suppleant

Kommer landstingsman-----------sitt uppdrag.

Den som------------------- — av landstinget.

(Föreslagen lydelse)

Landstingsmän och suppleanter

väljas bland de röstberättigade, som

äro bosatta inom landstingskommu­

nen. Den som är omyndig kan ej

väljas till landstingsman eller supp­

leant.

19

§.!

Landstinget sammanträder-----------för mötet.

Vid sammanträde före utgången

av december månad förrättas val till

de befattningar inom landstingskom­

munen, vilka vid årets slut bliva le­

diga. År då allmänna val av lands­

tingsmän ägt rum förrättas valen av

det nyvalda landstinget. Detta förrät­

tar även andra val, avseende tid efter

utgången av nämnda år, vilka enligt

lag eller annan författning ankomma

på landsting.

Landstinget eller-----------annan sammanträdesort.

1 Senaste lydelse 1969:214 (jfr 1969: 217).

36

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

25 g.i

Landstinget utser bland tingets le- Landstinget utser varje år för näst-

damöter en ordförande och en vice kommande kalenderår bland tingets

ordförande för en tid av högst ett ledamöter en ordförande och en vice

år.

ordförande.

Upphör under —-------— •—— vice ordförande.

Vid sammanträde som under år,

då allmänna val av landstingsmän

ägt rum, hålles med det nyvalda

landstinget utövas ordförandeskapet

av den som valts till ordförande för

nästkommande år. Intill dess valet

förrättats utövas ordförandeskapet

av den som landstinget därtill sär­

skilt utsett.

27 §.

Landstinget må —------ - ärendets handläggande.

Landstinget bestämmer det antal

landstingsmän som skall vara när­

varande, när interpellation besvaras.

44

§.2

Ledamöter och suppleanter i för- Ledamöter och suppleanter i för­

valtningsutskottet väljas för fyra år, valtningsutskottet väljas för tre år,

räknade från och med den 1 januari räknade från och med den 1 januari

året näst efter det, då valet skett, året näst efter det, då allmänna val

Valet skall förrättas vid landstings- av landstingsmän ägt rum.

möte året näst efter det, då allmän­

na val av landstingsmän ägt rum.

Avgår ledamot----------- av tjänstgöringstiden. 1 2 3

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna

tillämpas dock dessförinnan i fråga om val som avser tid efter utgången av

år 1970 och i fråga om sammanträde med det år 1970 valda landstinget.

2. Löpande tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i förvalt­

ningsutskott och för ledamöter och suppleanter i annan nämnd, vilka på

grund av föreskrift i lag eller annan författning valts enligt 44 § första

stycket, upphör vid utgången av år 1970.

3. Landstingskommun får bestämma att löpande tjänstgöringstider för

1 Senaste lydelse 1965: 103.

2 Senaste lydelse 1968: 186.

37

ledamöter och suppleanter i nämnd som avses i 54 § andra stycket skall

upphöra vid utgången av år 1970.

4. Ordförandeskapet vid sammanträde med det år 1970 i Stockholms

län valda landstinget utövas, innan ordförande blivit vald, av den som där­

till utsetts av fullmäktige i kommunalförbundet för Stockholms stads och

läns regionala frågor.

Knngl. Maj. ts proposition nr 129 år 1969

38

Kungl. Maj.ts proposition nr 129

år

1969

5) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1957:281) om kommunalförbund

Härigenom förordnas, att 5 §, 8 § 1 och 4 inom. samt 9, 12 och 13 §

lagen (1957:281) om kommunalförbund skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)1

5

Vad i 7 § tredje och fjärde stycke­

na, 11 § första och tredje styckena,

12 § samt 14—28 §§ kommunallagen

är stadgat om kommuns fullmäktige

skall äga motsvarande tillämpning i

fråga om kommunalförbunds full­

mäktige.

8

1 in o m. Förbundsfullmäktige väl­

jas för tre år, räknade från och med

den 1 januari året näst efter det,

då allmänna kommunalval ägt rum,

eller, där landstingskommun ingår i

förbundet, från och med den 1 ja­

nuari det därpå följande året.

Val av fullmäktige förrättas i de­

cember månad näst före ingången au

det år, då fullmäktiges tjänstgörings­

tid börjar, dock att, där landstings­

kommun ingår i förbundet, valet må

äga rum tidigare under året.

Skall val av förbundsfullmäktige

ske i december månad det år all-

§•

Vad i 7 § tredje och fjärde stycke­

na, 11 § första och tredje styckena,

12, 14 samt 15—28 §§ kommunal­

lagen är stadgat om kommunfull­

mäktige skall äga motsvarande till-

lämpning i fråga om kommunalför­

bunds fullmäktige.

§•

1 mom.2 Förbundsfullmäktige

väljas för tre år, räknade från och

med den 1 januari året näst efter det,

då allmänna kommunalval ägt rum.

Val av förbundsfullmäktige förrät­

tas vid sammanträde som avses i 13 §

fjärde stycket kommunallagen av de

nyvalda kommunfullmäktige eller,

om valet förrättas av landsting, vid

sammanträde som avses i 19 § andra

stycket landsting slag en av det ny­

valda landstinget.

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

2 Senaste lydelse 1968:187.

39

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

männa kommunalval ägt rum, skola

förbundsfullmäktige väljas av de vid

kommunalvalet utsedda ledamöterna

av förbundsmedlems fullmäktige.

Det ankommer på kommuns full­

mäktige att utse en av de nyvalda

ledamöterna av kommunens full­

mäktige att utfärda kungörelse om

sammanträde för val av förbunds-

fullmäktige och att där föra ordet.

4 mom. För året näst efter det,

då val av fullmäktige i förbundet

ägt rum, skall val av ordförande och

vice ordförande i fullmäktige hållas

vid fullmäktiges första sammanträ­

de och ordförandeskapet intill dess

utövas av den som fullmäktige där­

till särskilt utsett.

(Föreslagen lydelse)1

4 m o m. Vid sammanträde som

under år, då val av fullmäktige i

förbundet ägt rum, hålles med de ny­

valda fullmäktige utövas ordföran­

deskapet av den som valts till ord­

förande för nästkommande år. Intill

dess valet förrättats utövas ordfö­

randeskapet av den som fullmäktige

därtill särskilt utsett.

Då val------ ----------------------------ägt rum.

9

§.

Sammanträden skola-----------det nödigt.

Vid sammanträde före-----------och förvaltning.

Vid sammanträde i-----------och inkomststat.

Vid sammanträde i december ma­

nad förrättas val till de befattningar

inom förbundet, vilka vid årets slut

bliva lediga.

Vid sammanträde före utgången

av december månad förrättas val till

de befattningar inom förbundet, vilka

vid årets slut bliva lediga. År då val

av förbundsf ullmäktige ägt rum för­

rättas valen av de nyvalda fullmäkti­

ge. Dessa förrätta även andra val, av­

seende tid efter utgången av nämn­

da år, vilka enligt lag eller annan för­

fattning ankomma på fullmäktige.

12

§.

Där ej annat är särskilt föreskri- Där ej annat är särskilt föreskri­

vet, skall vad i 30 §, 31 § första vet, skall vad i 30 §, 31 § första styc-

stycket första punkten och andra ket första punkten och andra stycket

1 Den föreslagna lydelsen upptar utom beträffande 8 § 4 mom. och 9 § även ändring som

föreslagits i prop. 1969: 63.

(Nuvarande lijdelse)

(Föreslagen lydelse)1

stycket, 32 §, 33 § första stycket samt 32—46 §§ kommunallagen är

första punkten och andra stycket stadgat om kommunstyrelse och öv-

samt 34—46 §§ kommunallagen är riga nämnder m. m. äga motsvarande

stadgat om kommuns styrelse och tillämpning i fråga om kommunal­

övriga nämnder m. m. äga motsva- förhunds styrelse och övriga nämn-

rande tillämpning i fråga om kom- der m. m.

munalförbunds styrelse och övriga

nämnder in. m.

10

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

13 §.

Val av ledamöter och suppleanter

i förbundets styrelse skall, där ej

annat är särskilt stadgat, förrättas i

december månad året näst efter det,

då val av fullmäktige i förbundet ägt

rum.

I nybildat förbund skall val, som

i första stycket sägs, äga rum vid

förbundsfullmäktiges första sam­

manträde, och skall valet, där ej an­

nat är särskilt stadgat, avse tiden

från valets förrättande till ingången

av det år, då nästa tjänstgöringstid

för ledamöter och suppleanter bör­

jar.

I nybildat förbund skall val av le­

damöter och suppleanter i förbundets

styrelse äga rum vid förbundsfull­

mäktiges första sammanträde, och

skall valet, där ej annat är särskilt

stadgat, avse tiden från valets förrät­

tande till ingången av det år, då näs­

ta tjänstgöringstid för ledamöter och

suppleanter börjar.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna

tillämpas dock dessförinnan i fråga om val som avser tid efter utgången av

år 1970 och i fråga om sammanträde med de år 1970 valda fullmäktige.

2. Löpande tjänstgöringstider för fullmäktige i kommunalförbund i vilket

landstingskommun ingår samt för ledamöter och suppleanter i kommunal­

förbunds styrelse upphör vid utgången av år 1970.

3. Kommunalförbund får bestämma att löpande tjänstgöringstider för leda­

möter och suppleanter i sådana nämnder, som tillsatts med stöd av 12 §

jämförd med 44 § andra stycket kommunallagen (1953: 753), skall upphöra

vid utgången av år 1970.

1 Den föreslagna lydelsen upptar utom beträffande 13 § även ändring som föreslagits i prop.

1969: 63.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

41

6) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1919:293) om ändring i kommunal och

ecklesiastik indelning

Härigenom förordnas, att 14, 18, 38 och 41 §§ lagen (1919: 293) om änd­

ring i kommunal och ecklesiastik indelning skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

Fullmäktige i kommun, vars om­

råde genom indelningsändring ökas

eller minskas, skola företräda såväl

den äldre som den ökade eller

minskade kommunen, om Konungen

ej bestämmer annat enligt 19 §.

Vidkommande sådan kommun äge

Konungen, om förhållandena därtill

föranleda, förordna, att samtliga

fullmäktiges uppdrag skola upphö­

ra, då den nya indelningen träder i

kraft, samt nytt val till fullmäktige

verkställas för tiden till utgången av

det år, då allmänna val av fullmäk­

tige nästa gång skola äga rum. Där

sådant förordnande meddelats ålig­

ger det länsstyrelsen att snarast möj­

ligt under året innan indelnings-

ändringen träder i kraft och sist före

den 1 juli, med tillämpning av vad

om valdag och fullmäktiges antal är

särskilt stadgat, bestämma vilken

dag valet skall äga rum och huru

många fullmäktige skola utses även-

(Föreslagen lydelsej1 2

Kommunfullmäktige i kommun,

vars område genom indelningsänd­

ring ökas eller minskas, skola före­

träda såväl den äldre som den ökade

eller minskade kommunen, om Ko­

nungen ej bestämmer annat enligt

19 §•

Vidkommande sådan kommun äge

Konungen, om förhållandena därtill

föranleda, förordna, att samtliga

kommunfullmäktiges och, om supp­

leanter för fullmäktige utsetts, supp­

leanters uppdrag skola upphöra, då

den nya indelningen träder i kraft,

samt nytt val verkställas för tiden

till utgången av det år, då allmänna

val av fullmäktige nästa gång skola

äga rum. Där sådant förordnande

meddelats åligger det länsstyrelsen

att snarast möjligt under året innan

indelningsändringen träder i kraft

och sist före den 1 juli, med tillämp­

ning av vad om valdag är särskilt

stadgat, bestämma vilken dag valet

skall äga rum ävensom förordna per-

14§.‘

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

2 Senaste lydelse 1965: 595.

Kungl. Maj. ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

som förordna person att kungöra

första sammanträdet med fullmäk­

tige och där föra ordet, till dess ord­

förande valts. Länsstyrelsen äger i

samband därmed förordna om kom­

munens indelning i valkretsar och

valdistrikt oberoende av eljest gäl­

lande bestämmelser om tid för med­

delande av sådant förordnande.

Beträffande kommun, som ovan

sägs, äge Konungen, om förhållan­

dena därtill föranleda, ock förord­

na, att uppdragen för ledamöter och

suppleanter i kommunens styrelse

ocli övriga nämnder eller i någon el­

ler några av dem skola upphöra, då

den nya indelningen träder i kraft,

samt nytt val dessförinnan verkstäl­

las av de nya fullmäktige för tiden

till utgången av löpande tjänstgö­

ringstider.

12

(Föreslagen lydelse)1 2

son att kungöra första sammanträdet

med fullmäktige och där föra ordet,

till dess ordförande valts. Länssty­

relsen äger i samband därmed för­

ordna om kommunens indelning i

valkretsar och valdistrikt oberoende

av eljest gällande bestämmelser om

tid för meddelande av sådant förord­

nande.

Beträffande kommun, som ovan

sägs, äge Konungen, om förhållande­

na därtill föranleda, ock förordna,

att uppdragen för ledamöter och

suppleanter i kommunstyrelsen och

kommunens övriga nämnder eller i

någon eller några av dem skola upp­

höra, då den nya indelningen träder

i kraft, samt nytt val dessförinnan

verkställas av de nya fullmäktige för

tiden till utgången av löpande tjänst­

göringstider.

18

§.i

I nybildad kommun skall val av

fullmäktige förrättas så fort ske kan

under året innan indelningsändring-

en träder i kraft. Om valet icke skall

äga rum under år, då allmänna val

av fullmäktige förrättas, skall det

ej avse längre tid än till utgången av

det år, då sådana allmänna val nästa

gång skola äga rum.

Det åligger länsstyrelsen att sna­

rast möjligt under året innan indel-

ningsändringen träder i kraft och

sist före den 1 juli, med tillämpning

av vad om valdag och fullmäktiges

antal är särskilt stadgat, bestämma

I nybildad kommun skall val av

kommunfullmäktige och, om supp­

leanter skola utses, val av supplean­

ter förrättas så fort ske kan under

året innan indelningsändringen trä­

der i kraft. Om valet icke skall äga

rum under år, då allmänna val av

fullmäktige förrättas, skall det ej

avse längre tid än till utgången av

det år, då sådana allmänna val nästa

gång skola äga rum.

Det åligger länsstyrelsen att sna­

rast möjligt under året innan indel­

ningsändringen träder i kraft och

sist före den 1 juli, med tillämpning

av vad om valdag är särskilt stadgat,

bestämma vilken dag val av fullmäk-

1 Den föreslagna lydelsen upptar även ändring som föreslagits i prop. 1969: 63.

2 Senaste lydelse 1965: 595.

43

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

vilken dag val av fullmäktige skall

äga rum och huru många fullmäk­

tige skola utses ävensom förordna

person att kungöra första samman­

trädet med fullmäktige och där föra

ordet, till dess ordförande valts.

Länsstyrelsen äger att i samband

därmed förordna om kommunens in­

delning i valkretsar och valdistrikt

oberoende av eljest gällande bestäm­

melser om tid för meddelande av så­

dant förordnande.

Länsstyrelsen skall —----------------

I nybildad kommun skola fullmäk­

tige innan indelningsändringen trä­

der i kraft förrätta val av kommu­

nens styrelse och nämnder.

I fråga om beräknandet av tjänst­

göringstid för fullmäktige i nybildad

kommun skall så anses, som om

tjänstgöringstiden börjat först med

ingången av nästfoljande året.

Valnämnd, som-----------av indelni:

(Föreslagen lydelse)1

tige och, om suppleanter skola utses,

val av suppleanter skall äga rum

ävensom förordna person att kungö­

ra första sammanträdet med full­

mäktige och där föra ordet, till dess

ordförande valts. Länsstyrelsen äger

att i samband därmed förordna om

kommunens indelning i valkretsar

och valdistrikt oberoende av eljest

gällande bestämmelser om tid för

meddelande av sådant förordnande.

fullmäktige valda.

I nybildad kommun skola kom­

munfullmäktige innan indelnings­

ändringen träder i kraft förrätta val

av kommunstyrelse och nämnder.

I fråga om beräknandet av tjänst­

göringstid för fullmäktige och supp­

leanter i nybildad kommun skall så

anses, som om tjänstgöringstiden

börjat först med ingången av näst-

följande året.

;sändringen.

38 §J

Vid ändring-----------församlings

Är i församling, vars område ge­

nom indelningsändring ökas eller

minskas, beslutanderätten överlåten

åt kyrkofullmäktige skola dessa fö­

reträda såväl den äldre som den öka­

de eller minskade församlingen. För

sådan församling äga bestämmelser­

na i 14 § andra stycket motsvarande

tillämpning. Väljas nya fullmäktige,

övertaga de omedelbart efter valet de

uppgifter som tillkomma dem.

beslutanderätt.

Är i församling, vars område ge­

nom indelningsändring ökas eller

minskas, beslutanderätten överlåten

åt kyrkofullmäktige skola dessa före­

träda såväl den äldre som den ökade

eller minskade församlingen. I fråga

om sådan församling äge Konungen,

om förhållandena därtill föranleda,

förordna, att samtliga fullmäktiges

och, om suppleanter för fullmäktige

utsetts, suppleanters uppdrag skola

upphöra, då den nya indelningen trä-

1 Den föreslagna lydelsen upptar utom beträffande 38 § även ändring som föreslagits i prop.

1969: 63.

2 Senaste lydelse 1965: 595.

14

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

der i kraft, samt nytt val verkställas

för tiden till utgången av det år, då

allmänna val av fullmäktige nästa

gång skola äga rum. Där sådant för­

ordnande meddelats åligger det läns­

styrelsen att snarast möjligt under

året innan indelningsändringen trä­

der i kraft och sist före den 1 juli,

med tillämpning av vad om valdag

och fullmäktiges antal är särskilt

stadgat, bestämma vilken dag valet

skall äga rum och huru många full­

mäktige skola utses ävensom förord­

na person att kungöra första sam­

manträdet med fullmäktige och där

föra ordet, till dess ordförande valts.

Länsstyrelsen beslutar samtidigi om

suppleanter för fullmäktige skola ut­

ses. Länsstyrelsen äger i samband med

beslut som nu sagts förordna om för­

samlingens indelning i valkretsar

och valdistrikt oberoende av eljest

gällande bestämmelser om tid för

meddelande av sådant förordnande.

Väljas nya fullmäktige, övertaga de

omedelbart efter valet de uppgifter

som tillkomma dem.

Beträffande församling,--------—- av indelningsändringen.

Kimgl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

41 §.‘

I nybildad församling, där beslu­

tanderätten skall överlåtas åt kyrko­

fullmäktige, skall val av fullmäktige

förrättas så fort ske kan under året

innan indelningsändringen träder i

kraft. Om valet icke skall äga rum

under år, då allmänna val av full­

mäktige förrättas, skall det ej avse

längre tid än till utgången av det år,

då sådana allmänna val nästa gång 1

I nybildad församling, där beslu­

tanderätten skall överlåtas åt kyrko­

fullmäktige, skall val av fullmäktige

och, om suppleanter skola utses, val

av suppleanter förrättas så fort ske

kan under året innan indelningsänd­

ringen träder i kraft. Om valet icke

skall äga rum under år, då allmänna

val av fullmäktige förrättas, skall det

ej avse längre tid än till utgången av

1 Senaste lydelse 1965: 595.

45

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

skola äga rum. Bildas ny församling

av församlingar som utgöra samfäl­

lighet med uppgift att handha alla

ekonomiska församlingsangelägenhe­

ter, äger Konungen förordna att sam-

fällighetens fullmäktige skola vara

fullmäktige i den nybildade försam­

lingen.

(Föreslagen lydelse)

det år, då sådana allmänna val nästa

gång skola äga rum. Bildas ny för­

samling av församlingar som utgöra

samfällighet med uppgift att handha

alla ekonomiska församlingsangelä­

genheter, äger Konungen förordna

att samfällighetens fullmäktige sko­

la vara fullmäktige i den nybildade

församlingen.

Om annat —---------------- -— kyrkoherde tillträtt.

För val av fullmäktige i nybildad

församling åligger det länsstyrelsen

att inom tid som i andra stycket

sägs, med tillämpning av vad om val­

dag och fullmäktiges antal är sär­

skilt stadgat, bestämma vilken dag

val av fullmäktige skall äga rum och

huru många fullmäktige skola utses.

Länsstyrelsen äger att i samband

därmed förordna om församlingens

indelning i valkretsar och valdistrikt

oberoende av eljest gällande bestäm­

melser om tid för meddelande av så­

dant förordnande.

För val av fullmäktige och, om

suppleanter skola utses, val av supp­

leanter i nybildad församling åligger

det länsstyrelsen att inom tid som i

andra stycket sägs, med tillämpning

av vad om valdag och fullmäktiges

antal är särskilt stadgat, bestämma

vilken dag valet skall äga rum och

huru många fullmäktige skola utses.

Länsstyrelsen beslutar samtidigt om

suppleanter för fullmäktige skola ut­

ses. Länsstyrelsen äger att i samband

med beslut som nu sagts förordna

om församlingens indelning i val­

kretsar och valdistrikt oberoende av

eljest gällande bestämmelser om tid

för meddelande av sådant förord­

nande.

I nybildad församling må-------—•

I fråga om beräknandet av tjänst­

göringstid för fullmäktige samt leda­

möter och suppleanter i kyrkoråd

och övriga nämnder i nybildad för­

samling skall så anses, som om

tjänstgöringstiden börjat först med

ingången av nästfoljande året.

Fullmäktige skola --------------- --------

---------- dylikt val.

I fråga om beräknandet av tjänst­

göringstid för fullmäktige och supp­

leanter samt ledamöter och supple­

anter i kyrkoråd och övriga nämn­

der i nybildad församling skall så

anses, som om tjänstgöringstiden

börjat först med ingången av näst-

följande året.

av indelningsändringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna till-

lämpas dock dessförinnan i fråga om val som avser tid efter utgången av år

1970.

46

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

7) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1964:320) om polisnämnder

Härigenom förordnas, att 4, 7 och 9 §§ lagen (1964: 320) om polisnämn-

der skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

4

Ombud och suppleanter för dem

väljas av kommunens fullmäktige.

Val om ombud förrättas sist den 15

november året näst efter det, då all­

männa val av fullmäktige ägt rum.

Vid valet skall bestämmas den ord­

ning, i vilken suppleanterna skola

inkallas till tjänstgöring. 7

(Föreslagen lydelse)

§•

Ombud och suppleanter för dem

väljas av kommunfullmäktige. Vid

valet skall bestämmas den ordning, i

vilken suppleanterna skola inkallas

till tjänstgöring.

7 §•

Ombud och suppleanter för dem

väljas för fyra år, räknade från och

med den 16 november det år valet

skett. Avgår ombud före utgången av

denna tid, inkallas den suppleant,

som enligt den mellan suppleanterna

bestämda ordningen bör inträda.

Finnes ej suppleant, som kan inträ­

da, sker nytt val av ombud och supp­

leant för återstående del av den av­

gångnes tjänstgöringstid.

Länsstyrelsen skall

Ombud och suppleanter för dem

väljas för tre år, räknade från och

med den dag valet skett. Val förrät­

tas det år, då allmänna val av kom­

munfullmäktige äga rum, av de ny­

valda fullmäktige vid sammanträde

som avses i 13 § fjärde stycket kom­

munallagen. Avgår ombud före ut­

gången av den tid för vilken han

valts, inkallas den suppleant, som

enligt den mellan suppleanterna be­

stämda ordningen bör inträda. Fin­

nes ej suppleant, som kan inträda,

sker nytt val av ombud och supp­

leant för återstående del av den av­

gångnes tjänstgöringstid.

- och postadress.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

47

(Nuvarande lydelse)

9 §

Ledamöter och suppleanter i polis­

nämnd väljas för fyra år, räknade

från och med den 1 januari året näst

efter det, då valet skett. Valet förrät­

tas i december månad året näst efter

det, då allmänna val av fullmäktige

ägt rum.

Skola ledamöterna — -—----------------

Polisnämnden bestämmer------ ------

(Föreslagen lydelse)

Ledamöter och suppleanter i polis­

nämnd väljas för tre år, räknade

från och med den 1 januari året näst

efter det, då allmänna val av kom­

munfullmäktige ägt rum.

varje kommun.

— -— ------ den avgångne.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. Val enligt de nya bestämmel­

serna sker dock första gången år 1970. Löpande tjänstgöringstider för leda­

möter och suppleanter i polisnämnd upphör vid utgången av år 1970 samt

för ombud och suppleanter när nytt val av ombud och suppleanter förrättats.

48

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

8) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1954:579) om nykterhetsvård

Härigenom förordnas, att 8 § 3 mom. och 9 § lagen (1954: 579) om nyk­

terhetsvård skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

8

3 m o in. I fråga om organisatio­

nen av nykterhetsvården i Stockholm

skola gälla de särskilda bestämmel­

ser som efter förslag av stadsfull­

mäktige fastställas av Konungen.

Kan i annan kommun organisatio­

nen icke lämpligen anordnas efter

vad i lagen sägs, äger Konungen på

framställning av kommunens full­

mäktige medgiva undantag.

9

Länsnykterhetsnämnden skall ha­

va följande sammansättning:

två ledamöter, utsedda av social­

styrelsen, av vilka den ene tillika är

ordförande och den andre skall vara

läkare,

en ledamot, utsedd av länsstyrel­

sen, samt

två ledamöter, utsedda av lands­

tinget; dock skall i län, som omfattar

två landsting, vartdera landstinget

utse en ledamot samt i annat län än

Stockholms län, som omfattar en

stad, vilken icke deltager i landsting,

1 Senaste lydelse 1964: 779.

2 Senaste lydelse 1967: 790.

§•

3 in o in.1 I fråga om organisatio­

nen av nykterhetsvården i Stockholm

skola gälla de särskilda bestämmel­

ser som efter förslag av kommunfull­

mäktige fastställas av Konungen.

Kan i annan kommun organisa­

tionen icke lämpligen anordnas efter

vad i lagen sägs, äger Konungen på

framställning av kommunfullmäk­

tige medgiva undantag.

i-2

Länsnykterhetsnämnden skall ha­

va följande sammansättning:

två ledamöter, utsedda av social­

styrelsen, av vilka den ene tillika är

ordförande och den andre skall vara

läkare,

en ledamot, utsedd av länsstyrel­

sen, samt

två ledamöter, utsedda av lands­

tinget; dock skall i län, som omfattar

två landsting, vartdera landstinget

utse en ledamot samt i län, som om­

fattar en kommun, vilken icke del­

tager i landsting, landstinget utse en

49

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

landstinget utse en ledamot och ledamot och kommunfullmäktige i

stadsfullmäktige i den staden en den kommunen en ledamot,

ledamot.

/ län, som omfattar två städer, vil­

ka ej deltaga i landsting, skola, ut­

över de av socialstyrelsen och läns­

styrelsen utsedda ledamöterna, utses

tre ledamöter, av vilka landstinget

utser en och vardera staden en leda­

mot.

För varje-------------- - — -— en suppleant.

Ledamöter och suppleanter utses bland-------- -

Ledamöter och suppleanter utses

för två kalenderår. Avgår ledamot

eller suppleant under den för honom

bestämda tjänstgöringstiden, utses

ersättare för den tid, som återstått

för den avgångne.

■ motsvarande tillämpning.

Ledamöter och suppleanter utses

för tre år, räknade från och med den

1 januari året efter det, då allmänna

val av landstingsmän och kommun­

fullmäktige ägt rum. Avgår ledamot

eller suppleant under den för honom

bestämda tjänstgöringstiden, utses

ersättare för den tid, som återstått

för den avgångne.

Närmare bestämmelser----------- av Konungen.

Angående bestridandet-------— särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna till-

lämpas dock redan dessförinnan i fråga om utseende av ledamöter och

suppleanter i länsnykterhetsnämnd för tid efter utgången av år 1970. Löpan­

de tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i länsnykterhetsnämnd

upphör vid utgången av år 1970. 4

4 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 129

50

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

9) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1964:731) om trafiknämnder

Härigenom förordnas, att 3 och 4 §§ lagen (1964: 731) om trafiknämnder

skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

3 §•

Valbar till ledamot eller suppleant

i trafiknämnd är envar svensk med­

borgare som är bosatt inom polis­

distriktet och har uppnått tjugotre

års ålder samt ej är omyndig eller i

konkurstillstånd.

Till ledamot — —-----------— och trafikreglering

Kommer ledamot-----------------------sitt uppdrag.

Har kommun —-------------------från uppdraget.

Den som----------- —------- väljande myndigheten. 4

Valbar till ledamot eller suppleant

i trafiknämnd är envar svensk med­

borgare som är bosatt inom polis­

distriktet och har uppnått tjugotre

års ålder samt ej är omyndig.

4 §•

Ledamöter och suppleanter i tra­

fiknämnd väljas för fyra år, räknade

från och med den 1 januari året ef­

ter det, då valet skett. Valet skall för­

rättas i december månad året näst

efter det, då allmänna val av fullmäk­

tige ägt rum.

Avgår ledamot

Sker ändring —

Ledamöter och suppleanter i tra­

fiknämnd väljas för tre år, räknade

från och med den 1 januari året efter

det, då allmänna val av kommunfull­

mäktige ägt rum.

— denna tid.

till trafiknämnd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna till-

lämpas dock redan dessförinnan i fråga om val som avser tid efter utgången

av år 1970. Löpande tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i tra­

fiknämnd upphör vid utgången av år 1970.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

51

10) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1955:416) om sparbanker

Härigenom förordnas, att 12—14 §§ lagen (1955:416) om sparbanker

skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

12§.i

Huvudman skall — —• -— sparbankens verksamhetsområde.

Huvudman må-------------------annan

Huvudman, som enligt stadgandet

i 13 § tillsättes av stadsfullmäktige,

kommunalfullmäktige eller lands­

ting, må ej heller vara tjänsteman

eller styrelseledamot i annat bank­

aktiebolag än Sparbankernas bank­

aktiebolag eller i hypoteksförening

eller kassa för jordbrukskredit.

sparbank.

Huvudman, som enligt stadgandet

i 13 § tillsättes av kommunfullmäk­

tige eller landsting, må ej heller vara

tjänsteman eller styrelseledamot i

annat bankaktiebolag än Sparban­

kernas bankaktiebolag eller i hypo­

teksförening eller kassa för jord­

brukskredit.

Av antalet huvudmän skall hälf­

ten väljas, i enlighet med närmare

stadganden i reglementet, av full­

mäktige i de städer, köpingar och

landskommuner, som ingå i sparban­

kens verksamhetsområde, eller av

landsting. Återstoden utses av hu­

vudmännen själva, vid senare hu­

vudmannaval än det, som förrättas i

samband med sparbankens bildande,

bland insättare i sparbanken, som

vid utgången av kalenderåret när­

mast före huvudmannavalet haft ett

tillgodohavande i sparbanken av

1 Senaste lydelse 1962: 234.

13 §.

Av antalet huvudmän skall hälften

väljas, i enlighet med närmare stad­

ganden i reglementet, av kommun­

fullmäktige i de kommuner, som in­

gå i sparbankens verksamhetsområ­

de, eller av landsting. Återstoden ut­

ses av huvudmännen själva, vid se­

nare huvudmannaval än det, som

förrättas i samband med sparban­

kens bildande, bland insättare i spar­

banken, som vid utgången av kalen­

deråret närmast före huvudmanna­

valet haft ett tillgodohavande i spar­

banken av minst etthundra kronor;

52

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

minst etthundra kronor; huvudman,

som står i tur att avgå, äger ej del­

taga i valet för besättande av hans

egen plats.

Stadsfullmäktiges, kommunalfull­

mäktiges och landstings val av hu­

vudmän skall vara proportionellt,

därest det begäres av minst så många

väljande, som motsvara det tal, vil­

ket erhålles, om samtliga väljandes

antal delas med det antal personer

valet avser, ökat med 1. Om förfaran­

det vid sådant val är särskilt stadgat.

(Föreslagen lydelse)

huvudman, som står i tur att avgå,

äger ej deltaga i valet för besättande

av hans egen plats.

Kommunfullmäktiges och lands­

tings val av huvudmän skall vara

proportionellt, därest det begäres av

minst så många väljande, som mot­

svara det tal, vilket erhålles, om

samtliga väljandes antal delas med

det antal personer valet avser, ökat

med 1. Om förfarandet vid sådant val

är särskilt stadgat.

14

Huvudman skall utses för fyra

år, dock att vid det första huvud­

mannavalet inom sparbanken man­

dattiderna skola i den mån så erford­

ras för att åstadkomma successiva

nyval sättas kortare än som nyss

sagts. Därest huvudman avgår eller

avlider innan den tid, för vilken han

blivit utsedd, gått till ända eller hin­

der för honom att vara huvudman

uppkommer enligt 12 §, skall fyll­

nadsval för den återstående delen av

mandattiden anställas så snart kan

ske.

Huvudman skall utses för tre år,

dock att vid det första huvudmanna­

valet inom sparbanken mandattider­

na skola i den mån så erfordras för

att åstadkomma successiva nyval

sättas kortare än som nyss sagts.

Därest huvudman avgår eller avlider

innan den tid, för vilken han blivit

utsedd, gått till ända eller hinder för

honom att vara huvudman uppkom­

mer enligt 12 §, skall fyllnadsval för

den återstående delen av mandat­

tiden anställas så snart kan ske.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna

tillämpas dock redan dessförinnan i fråga om val som avser tid efter ut­

gången av år 1970.

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

53

11) Förslag

till

Lag

om ändring i lagen (1919: 240) om fondkommissionsrörelse

och fondbörsverksamhet

Härigenom förordnas, att 31 och 56 §§ lagen (1919:240) om fondkom­

missionsrörelse och fondbörsverksamhet skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

För fondbörs skall finnas en sty­

relse, vars ordförande jämte supp­

leant för honom utses av Konungen.

Övriga ledamöter i styrelsen väljas

till en fjärdedel av de bankaktie­

bolag, som äro medlemmar av fond­

börsen, till en fjärdedel av övriga

börsmedlemmar, till en fjärdedel av

stadsfullmäktige i den stad, där bör­

sen hålles, och till den återstående

fjärdedelen av den handelskammare,

inom vars distrikt nämnda stad är

belägen. Envar av de fyra valkor­

porationerna utser därjämte supp­

leanter för de av densamma valda

ledamöterna till lika antal som dessa.

Ordförande, ledamöter och supp­

leanter utses för en tid av högst två

år. Avgår någon, innan den tid, för

vilken han blivit utsedd, gått till än­

da, utses efterträdare för den åter­

stående tiden.

Har Konungen-----------av börsmed

För fondbörs skall finnas en sty­

relse, vars ordförande jämte supp­

leant för honom utses av Konungen.

Övriga ledamöter i styrelsen väljas

till en fjärdedel av de bankaktie­

bolag, som äro medlemmar av fond­

börsen, till en fjärdedel av övriga

börsmedlemmar, till en fjärdedel av

kommunfullmäktige i den kommun,

där börsen hålles, och till den åter­

stående fjärdedelen av den handels­

kammare, inom vars distrikt nämn­

da kommun är belägen. Envar av de

fyra valkorporationerna utser där­

jämte suppleanter för de av densam­

ma valda ledamöterna till lika antal

som dessa.

Ordförande, ledamöter och supp­

leanter utses för en tid av högst tre

år. Avgår någon, innan den tid, för

vilken han blivit utsedd, gått till än­

da, utses efterträdare för den åter­

stående tiden.

56 §.

I stad, där fondbörs finnes, vars I kommun, där fondbörs finnes,

börsordning blivit jämlikt denna lag vars börsordning blivit jämlikt den-

54

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

(Nuvarande lydelse)

av Konungen fastställd, skola de ålig­

ganden beträffande försäljning å of­

fentlig auktion av fondpapper, som

enligt särskilda författningar till­

komma av stadens handels- och sjö-

fartsnämnd utsedd mäklare, ombe­

sörjas av person, som fondbörsens

styrelse därtill förordnar.

(Föreslagen lydelse)

na lag av Konungen fastställd, skola

de åligganden beträffande försälj­

ning å offentlig auktion av fondpap­

per, som enligt särskilda författning­

ar tillkomma av kommunens han­

dels- och sjöfartsnämnd utsedd mäk­

lare, ombesörjas av person, som

fondbörsens styrelse därtill förord­

nar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna till-

lämpas dock redan dessförinnan i fråga om val som avser tid efter ut­

gången av år 1970.

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

55

12) Förslag

till

Lag

om ändring i skollagen (1962:319)

Härigenom förordnas i fråga om skollagen (1962: 319) S

dels att i 18 och 53 §§ ordet »stad» skall bytas ut mot »kommun»,

dels att 22 § skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

22

Länsskolnämnd utgöres av nio för

fyra år utsedda ledamöter, som äro

bosatta inom länet. Av ledamöterna

utses två av Konungen, varav en

bland företrädare för arbetsgivare

och en bland företrädare för arbets­

tagare inom länet, samt en av skol­

överstyrelsen, en av länsstyrelsen

och fem av landstinget. Finnas inom

länet två landstingskommuner, utser

vartdera landstinget två ledamöter

och landstingen i samråd en ledamot.

Omfattar länet stad, som icke tillhör

landstingskommun, utses tre leda­

möter av landstinget och två ledamö­

ter av fullmäktige i staden.

Av ledamöterna av länsskolnämn-

den för Stockholms län utses dock en

av länsstyrelsen, fyra av stadsfull­

mäktige i Stockholm och fyra av

Stockholms läns landsting.

De ledamöter,

För varje----

(Föreslagen lydelse)

§-1

2

Länsskolnämnd utgöres av nio le­

damöter, som äro bosatta inom länet

och som utses för tre år, räknade från

och med den 1 januari året efter det,

då allmänna val av landstingsmän

och kommunfullmäktige ägt rum.

Av ledamöterna utses två av Konung­

en, varav en bland företrädare för

arbetsgivare och en bland företräda­

re för arbetstagare inom länet, samt

en av skolöverstyrelsen, en av läns­

styrelsen och fem av landstinget.

Finnas inom länet två landstings­

kommuner, utser vartdera landsting­

et två ledamöter och landstingen i

samråd en ledamot. Omfattar länet

kommun, som icke tillhör landstings­

kommun, utses tre ledamöter av

landstinget och två ledamöter av

kommunfullmäktige.

— angivna villkor.

—

en suppleant.

1 Senaste lydelse av 53 § 1965: 247.

2 Senaste lydelse 1967: 800.

56

Kungl. Maj. ts proposition nr 129 år 1969

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna

tillämpas dock redan dessförinnan i fråga om utseende av ledamöter och

suppleanter i länsskolnämnd för tid efter utgången av år 1970. Löpande

tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i länsskolnämnd upphör

vid utgången av år 1970.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

57

13) Förslag

till

Lag

om ändring i rusdrycksförsäljningsförordningen (1954:521)

Härigenom förordnas, att 74 § rusdrycksförsäljningsförordningen (1954:

521) skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

74§.i

Den i 13 § angivna rådgivande

nämnden skall bestå av två av läns­

styrelsen utsedda ledamöter, den ene

tillika ordförande, två av landstinget

valda ledamöter och en ledamot som

utses av länsnykterhetsnämnden. I

Stockholms län utser dessutom nyk-

terhetsnämnden i Stockholm en leda­

mot. Finnes inom ett län mer än ett

landsting eller finnes där stad som

icke deltager i landsting, utser varje

landsting så ock stad som nu sagts

vardera två ledamöter.

För varje — •—-——-—— -------—

(Föreslagen lydelse)

Den i 13 § angivna rådgivande

nämnden skall bestå av två av läns­

styrelsen utsedda ledamöter, den ene

tillika ordförande, två av landstinget

valda ledamöter och en ledamot som

utses av länsnykterhetsnämnden. I

Stockholms län utser dessutom nyk-

terhetsnämnden i Stockholm en leda­

mot. Finnes inom ett län mer än ett

landsting eller finnes där kommun

som icke deltager i landsting, utser

varje landsting så ock kommun som

nu sagts vardera två ledamöter,

en suppleant.

Ledamöter och suppleanter utses bland ----------- rådgivande nämnd.

Ledamöter och suppleanter utses

för fyra kalenderår. Avgår ledamot

eller suppleant under den för honom

bestämda tjänstgöringstiden, utses

ersättare för den tid som skulle hava

återstått för den avgångne.

Ledamot och------ --------------

Ledamöter och suppleanter utses

för tre år, räknade från och med den

1 januari året efter det, då allmänna

val av landstingsmän och kommun­

fullmäktige ägt rum. Avgår ledamot

eller suppleant under den för honom

bestämda tjänstgöringstiden, utses

ersättare för den tid som skulle hava

återstått för den avgångne.

av kontrollstyrelsen.

1 Senaste lydelse 1967: 795.

58

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna till-

lämpas dock redan dessförinnan i fråga om utseende av ledamöter och

suppleanter i rådgivande nämnd för tid efter utgången av år 1970. Löpande

tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i rådgivande nämnd upp­

hör vid utgången av år 1970.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

Kungl. Maj. ts proposition nr 129 år 1969

59

14) Förslag

till

Lag

om ändring i förordningen (1960:267) angående skogsvårdsstyrelser

Härigenom förordnas, att 3 § förordningen (1960: 267) angående skogs­

vårdsstyrelser skall ha nedan angivna lydelse.

(Nuvarande lydelse)

3

§.

Skogsvårdsstyrelse utgöres av sju

ledamöter. Tre av dem utses av

Kungl Maj :t för en tid av fyra år.

Kungl. Maj :t förordnar en av dessa

ledamöter att vara ordförande samt

utser suppleant för en var av dem.

Tre ledamöter jämte suppleanter ut­

ses av landstinget eller, om inom sty­

relsens verksamhetsområde finnas

fler än ett landsting, av dessa gemen­

samt för samma tid som de av Kungl.

Maj :t utsedda ledamöterna. Såsom

självskriven ledamot ingår länsjäg-

mästaren hos skogsvårdsstyrelsen.

(Föreslagen lydelse)

Skogsvårdsstyrelse utgöres av sju

ledamöter. Tre av dem utses av

Kungl. Maj :t för en tid av tre år,

räknad från och med den 1 januari

året efter det, då allmänna val av

landstingsmän ägt rum. Kungl. Maj :t

förordnar en av dessa ledamöter att

vara ordförande samt utser supple­

ant för en var av dem. Tre ledamöter

jämte suppleanter utses av lands­

tinget eller, om inom styrelsens verk­

samhetsområde finnas fler än ett

landsting, av dessa gemensamt för

samma tid som de av Kungl. Maj :t

utsedda ledamöterna. Såsom själv­

skriven ledamot ingår länsjägmästa-

ren hos skogsvårdsstyrelsen.

Styrelsen utser — —---------------vice ordförande.

Avgår av------ ----------------------------den avgångne.

Landshövdingen i------ --------------- förordnad tjänsteman.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1971. De nya bestämmelserna till-

lämpas dock redan dessförinnan i fråga om utseende av ledamöter och

suppleanter i skogsvårdsstyrelse för tid efter utgången av år 1970. Löpande

tjänstgöringstider för ledamöter och suppleanter i skogsvårdsstyrelse upp­

hör vid utgången av år 1970.

60

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 24 ok­

tober 1969.

Närvarande:

Statsministern

P

alme^, statsråden

S

träng

, L

ange

, H

olmqvist

, A

spling

,

S

ven

-E

ric

N

ilsson

, L

undkvist

, G

eijer

, M

yrdal

, O

dhnoff

, M

oberg

,

B^engtsson, N^orling, L^öfberg, L^idbom, C^arlsson.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Lundkvist, anmäler efter ge­

mensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ändrade be­

stämmelser om mandattider i kommunallagstiftningen, antalet fullmäktige

i kommun, in. m. och anför.

Inledning

Den 15 juni 1967 fick kommunalrättskommittén i uppdrag dels att mot

bakgrund av grundlagberedningens förslag till partiell författningsreform

(SOU 1967:26) lägga fram förslag till de ändringar i kommunallagstift­

ningen — utöver uppenbart nödvändiga justeringar i fråga om mandattiden

för bl. a. stads- och kommunalfullmäktigledamöter och landstingsmän —

som bör genomföras vid ett förverkligande av grundlagberedningens förslag

om samordning av riksdags- och kommunalvalen, dels att verkställa en av

riksdagen med anledning av ett flertal motioner begärd utredning (KU 1967:

11, rskr 56) med förslag till sådana ändringar av bestämmelserna om man­

dattiden för kommunernas styrelser att dessa så långt möjligt får samma

mandatperiod som de beslutande församlingarna. Kommittén har i oktober

1968 redovisat uppdraget i sitt betänkande XI Mandattider och valperioder

i kommunallagstiftningen (Stencil K 1968: 11).1 I betänkandet redovisas

även en inventering av författningar som innehåller bestämmelser om andra

än kommunala organ till vilka kommun eller landstingskommun utser leda­

möter och för vilka gäller två- eller fyraåriga mandattider.

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av rikspolisstyrel­

sen, värnpliktsverket, socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, statens väg­

verk, kammarkollegiet, bankinspektionen, Stockholms fondbörs, alkoholpo­

litiska utredningen, skolöverstyrelsen, lantbruksstyrelsen, skogsstyrelsen,

1 Kommittén har därvid bestått av landshövdingen Ingvar Lindell, ordförande, direktören

Harald Aronsson, riksdagsmannen Nils-Eric Gustafsson, kommunalnämndsordföranden Sture

Holmqvist samt riksdagsmännen Bertil Strandberg och Olof Westberg.

61

domänverket, länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings, Malmöhus, Väst­

manlands och Västerbottens län, Uppsala, Göteborgs och Stockholms dom­

kapitel, överförmyndarnämnden i Stockholm, Svenska kommunförbundet,

Svenska landstingsförbundet och Svenska pastoratens riksförbund.

Skolöverstyrelsen har bifogat yttrande från länsskolnämnden i Stock­

holms län. Länsstyrelserna har överlämnat yttranden från förvaltningsut­

skotten i resp. landsting. Dessutom har länsstyrelserna överlämnat, läns­

styrelsen i Stockholms län yttrande från stadsfullmäktige i Stockholm, läns­

styrelsen i Jönköpings län yttranden från sex kommuner och en kyrklig

kommun, länsstyrelsen i Malmöhus län yttranden från Lunds domkapitel

och elva kommuner, länsstyrelsen i Västmanlands län yttranden från nio

kommuner och länsstyrelsen i Västerbottens län yttranden från fyra kom­

muner. Domkapitlen har överlämnat, Uppsala domkapitel yttranden från

sex kyrkliga kommuner, Göteborgs domkapitel yttranden från fem kyrkliga

kommuner och Stockholms domkapitel yttranden från fyra kyrkliga kom­

muner.

Kommunalrättskommittén har den It april 1969 i sitt betänkande XII

Fullmäktige och suppleanter i kommunerna (Stencil K 1969:5) redovisat

ytterligare två uppdrag, nämligen dels att göra en översyn av bestämmel­

serna om antalet fullmäktige i kommun, dels att förutsättningslöst utreda

frågan om införande av suppleanter för stads-, kommunal- och kyrkofull­

mäktige.1

Efter remiss har yttranden över detta betänkande avgetts av kammar­

kollegiet, länsstyrelserna i Södermanlands, Jönköpings, Göteborgs och Bo­

hus, Kopparbergs och Västerbottens län, Uppsala, Lunds och Göteborgs

domkapitel, kommunalvalskommittén, valtekniska utredningen, Svenska

kommunförbundet och Svenska kyrkans församlings- och pastoratsför-

bund.

Länsstyrelserna har överlämnat, länsstyrelsen i Södermanlands län ytt­

randen från nio kommuner, två kyrkliga kommuner och från Söderman­

lands länsavdelning av Svenska kommunförbundet, länsstyrelsen i Jönkö­

pings län yttranden från nitton kommuner och två kyrkliga kommuner,

länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län yttranden från nio kommuner samt

länsstyrelserna i Kopparbergs och Västerbottens län yttranden från varde­

ra sex kommuner. Domkapitlen har överlämnat, Uppsala domkapitel ytt­

randen från fyra kyrkliga kommuner, Lunds domkapitel yttranden från

fem kyrkliga kommuner och Göteborgs domkapitel yttranden från sex

kyrkliga kommuner.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

1 Kommittén har därvid bestått av landshövdingen Ingvar Lindell, ordförande, direktören

Harald Aronsson, riksdagsmannen Nils-Eric Gustafsson, kommunalnämndsordföranden Sture

Hoimqvist samt riksdagsmännen Ivar Högström, Bertil Strandberg och Olof Westberg.

62

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

I de frågor som behandlats i kommitténs nu ifrågavarande två betänkan-

den har Stockholms stad — för vilken gäller särskilda bestämmelser —

lämnats utanför kommitténs bedömningar. Stadsfullmäktige i Stockholm

har i skrivelse den 16 juni 1969 till Kungl. Maj:t föreslagit de författnings­

ändringar som i förevarande hänseenden enligt stadens mening bör ske för

stadens del. Även vissa andra författningsändringar har föreslagits i skri­

velsen.

Efter remiss har yttranden över skrivelsen avgetts av kammarkollegiet,

länsstyrelsen i Stockholms län och Svenska kommunförbundet.

Mandattiderna

Gällande rätt m. m.

Inledning

Enligt 4 § kommunallagen (1953: 753) (KL) utövas kommuns beslutan­

derätt av fullmäktige — stadsfullmäktige i stad och kommunalfullmäktige

i landskommun och köping — medan förvaltning och verkställighet tillkom­

mer kommunens styrelse och övriga nämnder. I landskommun och köping

skall som kommunens styrelse finnas en kommunalnämnd.

I stad skall finnas en drätselkammare. Drätselkammaren är stadens sty­

relse om inte Kungl. Maj :t förordnat att som kommunens styrelse skall

finnas ett stadskollegium (29 § KL). I städer med stadskollegium är drät­

selkammarens uppgifter begränsade till att handha drätselförvaltningen.

I Stockholm är enligt 4 § kommunallagen (1957: 50) för Stockholm (KLS)

stadskollegiet stadens styrelse. Till stadskollegiet är knuten en borgarråds-

beredning, som består av det antal borgarråd som fullmäktige bestämmer

(45 § KLS). Drätselkammare i stad med stadskollegium motsvaras i Stock­

holm av drätselnämnd (47 § KLS). Utöver vad som sagts nu tillsätts enligt

44 § KL och 49 § KLS de nämnder som skall finnas enligt särskilda för­

fattningar (nämnder för specialreglerad förvaltning) eller som fullmäk­

tige finner behövliga (nämnder för oreglerad förvaltning). I prop. 1969: 63

med förslag om införande av enhetlig kommunbeteckning, m. m. har före­

slagits att beteckningarna landskommun, köping och stad mönstras ut ur

kommunallagarna och ersätts med den enhetliga beteckningen kommun

samt att de skilda beteckningarna på kommuns fullmäktige och styrelse

byts ut mot de enhetliga beteckningarna kommunfullmäktige resp. kom­

munstyrelse. Särskild nämnd för drätseluppgifter (motsvarande drätsel­

kammare i stad med stadskollegium i dag) skall enligt förslaget få inrättas

utan Kungl. Maj :ts hörande och skall då kallas drätselnämnd.

I 5 § landstingslagen (1954: 319) (LL) föreskrivs att landstingskommu­

nens beslutanderätt utövas av landstinget samt att förvaltning och verk­

ställighet tillkommer förvaltningsutskottet och övriga nämnder. Förvalt­

63

ningsutskottet, som är ett obligatoriskt organ, utgör landstingskommuns

styrelse (40 §). I övrigt tillsätts enligt 54 § de nämnder som skall finnas

enligt särskilda författningar (nämnder för specialreglerad förvaltning)

eller som landstinget finner behövliga (nämnder för oreglerad förvaltning).

Enligt 1 § lagen (1957: 281) om kommunalförbund (KFL) kan kommu­

ner, landstingskommuner eller landstingskommun och stad som inte tillhör

landstingskommun sluta sig samman till kommunalförbund för en eller

flera förvaltningsuppgifter. Kommunalförbunds beslutanderätt utövas av

förbundets fullmäktige. Förvaltning och verkställighet tillkommer förbun­

dets styrelse och särskilt tillsatta nämnder (3 §). 44 § KL äger motsvarande

tillämpning i fråga om kommunalförbunds nämnder (12 § KFL).

Enligt 4 § lagen (1961:436) om församlingsstyrelse (FSL) tillkommer

församlings beslutanderätt kyrkofullmäktige eller kyrkostämma. I försam­

ling med minst 1 000 invånare utövas i allmänhet beslutanderätten av kyr­

kofullmäktige. I mindre församling kan församlingen uppdra åt kyrko­

fullmäktige att utöva beslutanderätten (5 § FSL). Församlingar utgör i vis­

sa fall kyrklig samfällighet. Sådan samfällighet kan handha alla försam­

lingsangelägenheter av ekonomisk natur, vilket är fallet med bl. a. den

kyrkliga samfälligheten i Göteborg, eller ha mer begränsade uppgifter, vil­

ket är fallet med bl. a. den kyrkliga samfälligheten i Stockholm. I Stock­

holms kyrkliga samfällighet och i annan kyrklig samfällighet som inte

handhar alla församlingsangelägenheter av ekonomisk natur utövas be­

slutanderätten av församlingsdelegerade. I den kyrkliga samfälligheten i

Göteborg och annan kyrklig samfällighet som handhar alla ekonomiska

församlingsangelägenheter tillkommer beslutanderätten samfällighetens

kyrkofullmäktige (6 § FSL). Förvaltning och verkställighet inom försam­

ling och kyrklig samfällighet åvilar kyrkoråd och övriga nämnder (4 och

6 §§ FSL). I övrigt tillsätts enligt 57, 62 och 63 §§ de nämnder som skall

finnas enligt särskilda föreskrifter (nämnder för specialreglerad förvalt­

ning) eller som församlingen resp. samfälligheten finner behövliga (nämn­

der för oreglerad förvaltning).

Vissa ledamöter i kyrkoråd är enligt 44 § FSL självskrivna eller utses

av domkapitlet. I övrigt väljs ledamöter och suppleanter i kyrkorådet —

liksom ledamöter och suppleanter i kommuns och landstingskommuns

styrelse samt ledamöter och suppleanter i andra kommunala, landstings-

kommunala och kyrkokommunala nämnder — av det beslutande organet.

Kyrkoråd — utom kyrkorådet i Stockholms kyrkliga samfällighet — ut­

ser bland sina ledamöter eller suppleanter kyrkvärd (54 § FSL).

För de organ som har nämnts i det föregående utses ordförande och

i vissa fall vice ordförande. Vidare utses revisorer i kommun, landstings­

kommun, församling, kyrklig samfällighet och kommunalförbund.

På grundval av grundlagberedningens inledningsvis omnämnda förslag

har fattats beslut om en partiell författningsreform (prop. 1968:27 och

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

64

92, KU 1968: 20, prot. I: 25 och II: 25,KU 1969: 1, rskr 56). Reformen innebär

bl. a. att vart tredje år samtidiga val skall äga rum till riksdagen samt till

kommunal- och stadsfullmäktige och landsting. Beslutet om författnings-

reformen innefattar bl. a. lagändringar varigenom mandattiderna för full­

mäktige i kommun och i kommunalförbund samt för landstingsmän för­

kortas från fyra till tre år. Motsvarande förkortning har gjorts för styrelsen

i kommun — utom Stockholm — och kommunalförbund, för borgarråd

och för landstings förvaltningsutskott. De nya mandattiderna skall före

den 1 januari 1971 resp. — i Stockholm —- före den 15 oktober 1970 tilläm­

pas bara i fråga om val av fullmäktige samt landstingsmän och suppleanter

för tid därefter (SFS 1968: 184—187). Till följd av att — som skall utveck­

las närmare i det följande — mandattiderna för nämnderna för specialreg-

lerad förvaltning i allmänhet är reglerade genom en hänvisning till reglerna

för styrelsen innebär lagändringarna att också dessa nämnders mandatti­

der förkortats på motsvarande sätt. Däremot har mandattiderna för andra

nämnder, för presidier och revisorer samt för samtliga organ hos försam­

ling och kyrklig samfällighet lämnats orubbade. Inte heller har i detta sam­

manhang gjorts någon ändring i mandattiderna för icke kommunala organ

vilka helt eller delvis utses av kommuner eller landstingskommuner.

Representativa organ1

Enligt 8 § KL, 8 § KLS, 9 § LL och 8 § 1 mom. KFL — i den lydelse dessa

lagrum fått genom beslutet om författningsreformen — skall fullmäktige

samt landstingsmän och suppleanter för dem fr. o. m. de allmänna kom­

munalvalen år 1970 utses för en tid av tre år. Sker ändring i den kommunala

indelningen vid annat årsskifte än årsskifte som infaller omedelbart efter all­

männa kommunalval och skall nytt val av fullmäktige äga rum, avser detta

dock enligt 14 och 18 §§ lagen (1919: 293) om ändring i kommunal och eck­

lesiastik indelning (KIL) bara tiden intill utgången av det år då allmänna

kommunalval nästa gång äger rum. Vidare skall val av fullmäktige i kommu­

nalförbund första gången avse tiden från valets förrättande till ingången av

det år då nästa mandattid för fullmäktige börjar, vilket kan vara mindre än

tre år (8 § 2 mom. KFL).

Enligt 11 § första stycket, 33 § första stycket och 40 § 3 mom. första styc­

ket FSL utses kyrkofullmäktige samt församlingsdelegerade och — i Stock­

holm — suppleanter för församlingsdelegerade för en tid av fyra år. Vid

ändring i den ecklesiastika indelningen kan dock på motsvarande sätt som

gäller vid ändring i kommunindelningen mandattiden för kyrkofullmäktige

i församling tillfälligt bli kortare (38 och 41 §§ KIL). Första gången val av

kyrkofullmäktige eller församlingsdelegerade sker skall valet, om det inte

äger rum under år då allmänna kyrkofullmäktigval hålls, avse bara tiden

1 I det följande används beteckningen representativa organ på de organ som utövar kom­

muns, landstingskommuns, kommunalförbunds, församlings och kyrklig samfällighets beslutande­

rätt, dvs. fullmäktige, landsting, församlingsdelegerade och — i vissa fall — kyrkostämma.

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

till utgången av det år då sådana val hålls nästa gång (11 och 33 §§ samt 40

§ 3 mom. FSL).

Förslag om att upphäva församlings beslut att anförtro beslutanderätten

åt kyrkofullmäktige får enligt 5 § 2 mom. FSL väckas i kyrkofullmäktige

först fyra år efter det att fullmäktige trätt i verksamhet. Godkänns sådant

förslag, tillämpas det från utgången av det år då allmänna fullmäktigval

sker nästa gång.

Mandattiden för fullmäktige i kommun, för landstingsmän och supp­

leanter, för kyrkofullmäktige samt för församlingsdelegerade och — i före­

kommande fall — suppleanter börjar den 1 januari året efter valåret (8 §

KL, 9 § LL, 11 och 33 §§ samt 40 § 3 mom. FSL). För stadsfullmäktige i

Stockholm börjar mandattiden den 15 oktober valåret (8 § KLS). För full­

mäktige i kommunalförbund börjar enligt 8 § 1 mom. KFL mandattiden den

1 januari året efter det år då allmänna kommunalval ägt rum. Ingår lands­

tingskommun i förbundet förskjuts mandattiden emellertid ett år och bör­

jar först den 1 januari det andra året efter året för kommunalvalen.

Fullmäktige i kommunalförbund väljs av medlemskommuns fullmäkti­

ge i december året före mandattidens början. Om landstingskommun ingår

i förbundet får valet dock ske tidigare under året (8 § 1 mom. KFL). När

förbundsfullmäktige första gången skall väljas kan valet också ske vid

annan tidpunkt.

Ingår i kommunalförbund enbart primärkommuner skall alltså val av

förbundsfullmäktige — utom i vissa fall när val sker första gången — ske

i december det år allmänna kommunalval ägt rum. Valet förrättas då av

de nyvalda fullmäktige i medlemskommunerna. Detta framgår av 8 § 1

inom. KFL, som vidare föreskriver att medlemskommuns fullmäktige, dvs.

de fullmäktige vilkas mandattid utlöper vid årsskiftet, skall utse en av de

nyvalda fullmäktige att utfärda kungörelse om sammanträde för val av

förbundsfullmäktige och att föra ordet vid sådant sammanträde.

Församlingsdelegerade och — i förekommande fall — suppleanter väljs

av kyrkostämma eller kyrkofullmäktige i december året före mandattidens

början. Förrättas valet samma år som allmänna val av fullmäktige skett,

vilket är fallet utom när val sker första gången vid annan tidpunkt, gäller

för valet i allt väsentligt samma regler som för val av fullmäktige i kom­

munalförbund. De nyvalda kyrkofullmäktige väljer sålunda församlings­

delegerade. Ordförandeskapet i de nyvalda fullmäktige utövas av den som

fullmäktige — de vilkas mandattid utgår vid årsskiftet — särskilt utsett,

men endast intill dess ordförande blivit vald (14 § och 40 § 3 mom. FSL).

Styrelse

Såsom redan nämnts skall i annan kommun än Stockholm och i lands­

tingskommun tjänstgöringstiden för ledamöter och suppleanter i styrelsen

fr. o. m. den 1 januari 1971 utgöra tre år (33 § KL och 44 § LL). Ändringen

5—Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 129

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

65

66

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

i 33 § KL har på grund av hänvisningen i 12 § KFL betydelse även för sty-

relse i kommunalförbund. Sådan styrelse får på detta sätt också en tre­

årig mandatperiod från och med år 1971. Ledamöter och suppleanter i kom­

munens styrelse i Stockholm, stadskollegiet, väljs enligt 33 § KLS för ett

år i sänder.

Mandattiden för valda ledamöter och suppleanter i kyrkoråd i annan

kyrklig kommun än Stockholms kyrkliga samfällighet är fyra år (46 § och

63 § 2 mom. FSL). Samma mandattid gäller för kyrkvärdar. I Stockholms

kyrkliga samfällighet väljs icke självskrivna ledamöter och suppleanter

i kyrkorådet för ett kalenderår i sänder.

I annan kommun än Stockholm, i landstingskommun och församling

samt i annan kyrklig samfällighet än Stockholm börjar mandattiden för

valda ledamöter och suppleanter i styrelsen ett år senare än för ledamö­

terna i det representativa organet. Enligt 33 § KL, 44 § LL samt 46 § och

63 § 2 mom. FSL skall nämligen mandattiden räknas fr. o. m. den 1 janua­

ri året efter det då valet skett och valet skall förrättas, enligt 33 § KL och

46 § FSL i december året efter det då fullmäktige valts samt enligt 44 § LL

vid landstingsmöte året efter det då landstingsmän valts. Också för ledamö­

ter och suppleanter i kommunalförbunds styrelse börjar mandattiden ett år

senare än för förbundets fullmäktige (13 § KFL). Ingår landstingskommun

i kommunalförbund uppstår till följd härav en eftersläpning om två år av

mandattiden för förbundsstyrelsen i förhållande till mandattiderna för

landstingsmännen och medlemskommunernas fullmäktige.

I Stockholm väljs ledamöter och suppleanter i stadskollegiet varje år vid

stadsfullmäktiges första sammanträde under fullmäktiges tjänstgöringsår

för tiden intill nästa val (11 och 33 §§ KLS). Fullmäktiges tjänstgöringsår

räknas, som nämnts, fr. o. m. den 15 oktober valåret. I Stockholms kyrk­

liga samfällighet väljs icke självskrivna ledamöter i kyrkorådet jämte

suppleanter vid det sammanträde då församlingsdelegerades ordförande

utses, dvs. i december det år fullmäktigvalen ägt rum. Valet avser kalen­

derår (61 § 1 mom. jämfört med 41 och 14 §§ FSL).

Övriga nämnder

Reglerna i 33 § KL om mandattid för och tid för val av ledamöter och

suppleanter i kommunens styrelse gäller också för drätselkammare i stad

med stadskollegium som kommunens styrelse, där alltså drätselkammaren

är särskilt organ för drätselförvaltningen (48 § KL). Enligt 47 § KLS är

mandattiden för ledamöter och suppleanter i motsvarande organ i Stock­

holm, drätselnämnden, två år räknade fr. o. in. den 1 januari året efter det

då valet skett. Valet sker samtidigt med valet av stadskollegium.

I fråga om nämnder för oreglerad förvaltning som tillsätts med stöd av

44 § andra stycket KL, 54 § andra stycket LL, 12 § KFL samt 57 § 2 mom.,

62 § och 63 § 2 mom. FSL har det representativa organet full frihet att be­

67

stämma mandattidens början och längd. Enligt 51 § 1 mom. KLS är mandat­

tiden för motsvarande nämnder i Stockholm — som tillsätts med stöd av 49 §

andra stycket KLS — två år räknade fr. o. m. den 1 januari året efter det

då valet skett. I vidare mån är mandattidens början inte reglerad. I de flesta

nämnderna i Stockholm sker varje år en successiv förnyelse av ledamöter

och suppleanter.

Bestämmelser om mandattid för ledamöter och suppleanter i nämnder

för specialreglerad förvaltning finns inte i KL, LL, KFL eller FSL utan i de

särskilda författningar som reglerar ifrågavarande nämnders verksamhet.

Dessa författningar hänvisar emellertid med få undantag till vad som

gäller i fråga om styrelsen. Ifrågavarande nämnder är särskild civilför-

svarsnämnd (41 § 2 mom. civilförsvarslagen, 1960: 74), särskild familjebi­

drags namnd (25 och 26 §§ familjebidragsförordningen, 1946: 99), barna­

vårdsnämnd (8 § barnavårdslagen, 1960:97), nykterhetsnämnd (5 § nyk-

terhetsvårdslagen, 1954:579), socialnämnd (4 § lagen, 1956:2, om social­

hjälp), hälsovårdsnämnd (8 § hälsovårdsstadgan, 1958:663), särskild

krigshjälpsnämnd (6 § lagen, 1964:47, om krigshjälp), sjukvårdsstyrelse

(9 § 2 mom. sjukvårdslagen, 1962:242), särskild sjukhusdirektion (11 §

4 mom. sjukvårdslagen), särskild styrelse för omsorger om psykiskt ut­

vecklingsstörda (14 § lagen, 1967:940, angående omsorger om vissa psy­

kiskt utvecklingsstörda), byggnadsnämnd (3 § byggnadsstadgan, 1959:

612), särskild brandstyrelse (3 § 1 mom. brandstadgan, 1962: 91), särskild

beredskapsnämnd (10 § lagen, 1964: 63, om kommunal beredskap), särskild

regionplanenämnd (3 § lagen, 1968:598, angående handläggning av frågor

om regionplan för kommunerna i Stockholms län), särskild boställsstyrelse

(3 § ecklesiastika boställsordningen, 1932:400), skolstyrelse (14 och 18 §§

skollagen 1962: 319). För Stockholm gäller enligt 51 § 1 mom. KLS i fråga

om sådana nämnders mandattider detsamma som för nämnder för oregle­

rad förvaltning, om inte annat föreskrivs i den författning som reglerar

nämndens verksamhet. Avvikande föreskrift förekommer bara undantags­

vis i sådan författning. I stället hänvisas i allmänhet till 51 § 1 mom. KLS.

Sadan hänvisning sker salunda i fråga om samtliga av de nyssnämnda

nämnderna utom särskild regionplanenämnd och särskild boställsstyrelse

vilka nämnder inte finns i Stockholm — och nykterhetsnämnd — för

vilken gäller vad stadsfullmäktige bestämmer. Härutöver hänvisas till 51 §

KLS i fråga om särskild slakthusstyrelse (11 § 2 mom. lagen, 1959: 99, om

köttbesiktning). Också i de flesta nämnderna för specialreglerad förvalt­

ning i Stockholm sker varje år en successiv förnyelse av ledamöter och

suppleanter.

I fråga om de nämnder som har behandlats nu saknas särskilda bestäm­

melser om tiden för valet i den mån inte genom hänvisning till bestämmel­

serna för styrelsen dessa gäller. Av vad som gäller om tid för val av befatt­

ningar i allmänhet i kommun, kommunalförbund, församling och kyrklig

samfällighet följer emellertid att, om mandattiden börjar löpa vid kalen­

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

08

derårsskifte, valet skall äga rum i december eller senast i december året

innan mandatperioden börjar löpa. Enligt 13 § KL skall sålunda fullmäk­

tige vid sammanträde i december varje år förrätta val till de befattningar

inom kommunen som blir lediga vid årets slut. Motsvarande bestämmelse

ges i 14 § KLS, 9 § KFL och 16 § 2 mom. FSL. Enligt 14 § KLS skall valen

dock hållas senast den 8 december eller, om stadsfullmäktige beslutar det,

senare under samma månad. I 16 § 2 mom. FSL föreskrivs att valen skall

förrättas före utgången av december. Någon motsvarighet till nu nämnda

bestämmelser finns inte i LL.

De nämnder för specialreglerad förvaltning beträffande vilka bestäm­

melserna för styrelsen om mandattid och tidpunkt för val inte är tillämp­

liga på grund av hänvisning är — förutom några nämnder vilkas verk­

samhet regleras av författning som tillkommit utan riksdagens medverkan

.— slakthnsstijrelse (beträffande vilken dock för Stockholms del finns en

sådan hänvisning), valnämnd, beslutsnämnd för psykiskt utvecklingsstör­

da samt handels- och sjöfartsnämnd. Enligt 33 § lagen, 1920: 796, om val

till riksdagen (Val L) skall i varje kommun finnas en valnämnd som består

av fem personer av vilka en — ordföranden — förordnas av länsstyrelsen

och fyra väljs av kommunens fullmäktige. För varje ledamot utses på

samma sätt en suppleant. Mandattiden är, efter en ändring av lagrummet

som skall tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1971 (SFS 1968:182), tre år.

Ordförande och suppleant utses före utgången av året efter det då allmänna

val av fullmäktige ägt rum. Övriga ledamöter och suppleanter väljs samma

år vid det tillfälle då val till befattningar inom kommunen eljest sker. Be­

slutsnämnd för psykiskt utvecklingsstörda, som enligt 6 § lagen angående

omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda skall finnas i landstings­

kommun, består enligt 17 § av ordförande samt ytterligare två eller fyra

ledamöter, som skall vara ledamöter eller suppleanter i styrelsen för om­

sorger om psykiskt utvecklingsstörda om Kungl. Maj :t inte medger undan­

tag. För ledamot av beslutsnämnd finns en eller flera suppleanter. Ord­

förande och suppleant för honom förordnas av Kungl. Maj :t för högst fyra

år i sänder. Övriga ledamöter och suppleanter utses av landstinget (18 §).

De har liksom ledamöter och suppleanter i styrelsen för omsorger om

psykiskt utvecklingsstörda en mandattid av tre år (14 §). Handels- och sjö­

fartsnämnd, som enligt 3 § förnyade mäklareordningen (1893:51) skall

finnas i vissa städer och kan inrättas i andra städer, består av minst sju och

högst tolv ledamöter, som utses för högst två år av stadsfullmäktige. In­

struktion för nämnden beslutas av stadsfullmäktige men fastställs av läns­

styrelsen (3 §).

Presidier och revisorer

I KL, KLS, LL, KFL och FSL ges särskilda regler om val av ordförande

och vice ordförande i det representativa organet. I annan kommun än

Stockholm, i kommunalförbund samt i församling och kyrklig samfällighet

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

69

väljer fullmäktige resp. församlingsdelegerade varje år ordförande och

högst två vice ordförande för nästa kalenderår (It § KL, 5 § KFL, 14, 33

och 41 §§ FSL). Enligt 13 § KL och 9 § KFL skall valen förrättas i december

året före tjänstgöringsåret. FSL föreskriver att valen skall ske senast i de­

cember, alltså inte nödvändigtvis i december (16 § 2 mom. samt 33 och 41 §§

FSL). Undantag från nu nämnda regler görs emellertid i KL och FSL för

det fall att valen avser året efter det då val av fullmäktige ägt rum. Ord­

förandevalen skall i sådant fall hållas i januari året efter valåret (11 § KL

samt 14, 33 och 41 §§ FSL). Val av ordförande och vice ordförande i kom­

munalförbund för året efter det då val av fullmäktige i förbundet ägt rum

skall enligt 8 § 4 mom. KFL ske vid de nyvalda fullmäktiges första sam­

manträde under tjänstgöringsåret. För det fall att i december valår skall ut­

ses församlingsdelegerade ges i FSL emellertid ytterligare en särregel. Också

ordförande och vice ordförande i fullmäktige i församling för det närmast

följande året skall då enligt 14 § FSL väljas i december av de nyvalda full­

mäktige. Till dess ordförande blivit vald vid sammanträde med nyvalda full­

mäktige eller församlingsdelegerade utövas ordförandeskapet enligt 11 § KL,

8 § 4 mom. KFL samt 14, 33 och 41 §§ FSL av den som utsetts därtill av de

fullmäktige eller församlingsdelegerade vilkas mandattid utgår vid årsskif­

tet.

KLS:s och LL:s regler om ordförandevalen skiljer sig från de nu nämnda.

Ordförande och två vice ordförande väljs enligt 11 § KLS av Stockholms

stadsfullmäktige varje år vid det första sammanträdet under fullmäktiges

tjänstgöringsår, som börjar den 15 oktober. Enligt 25 § LL väljer lands­

tinget ordförande och vice ordförande för en tid av högst ett år. Valen kan

alltså avse kortare tid än ett år. Någon bestämmelse om tidpunkten för

valen ges inte i LL eftersom endast ett landstingsmöte — det i oktober -—

har obligatorisk karaktär.

Kyrkostämmans ordförande och vice ordförande har en mandattid av

fyra kalenderår. De väljs på kyrkostämma senast i december före tjänst­

göringstidens början (16 § 2 mom. samt 36 och 37 §§ FSL).

Ordförande och vice ordförande i kommuns, kommunalförbunds, för­

samlings och kyrklig samfällighets styrelse samt i förvaltningsutskott väljs

— med undantag för vissa kyrkoråd — av det representativa organet bland

styrelsens eller förvaltningsutskottets ledamöter för samma tid som leda­

möterna är valda (34 § KL, 34 § KLS, 12 § KFL, 47 § och 63 § 2 mom. FSL

samt 45 § LL).

I de fall ordförande och vice ordförande i annan nämnd skall väljas av det

representativa organet sker detta enligt de regler som kan finnas i special­

författning eller, på grund av hänvisning, enligt de regler som gäller för

kommuns styrelse. I de fall någon reglering av mandattiden eller tiden för

valen inte har gjorts på detta sätt, har det representativa organet frihet att

bestämma mandattidens början och längd.

Ordförande och vice ordförande i drätselkammare i stad med stadskolle-

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

70

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

gium väljs enligt de regler som gäller för motsvarande befattningar i kom­

munens styrelse (48 § KL). Ordförande i borgarrådsberedningen utses

bland borgarråden för den tid som valet till borgarråd avser (46 § 2 mom.

IvLS).

Revisorer väljs enligt 63 § KL, 67 § LL, 16 § KFL samt 77 och 81 §§ FSL

varje år av det representativa organet till ett antal av minst tre för gransk­

ning av påföljande års förvaltning. För varje revisor väljs en suppleant.

Om tiden för valen gäller huvudreglerna i 13 § KL, 9 § KFL och 16 § 2 mom.

FSL. Beträffande tiden för val av revisorer och suppleanter i landstings­

kommun föreskriver 67 § LL endast att valen skall ske vid landstingsmöte

året före tjänstgöringsåret. Enligt 67 § KLS väljer stadsfullmäktige reviso­

rer och suppleanter vartannat år vid det sammanträde, då enligt 14 § KLS

val till befattningar inom kommunen sker. Uppdraget avser granskning av

de två följande årens förvaltning.

Vissa icke kommunala organ

Jurymän för tryckfrihetsmål utses enligt 12 kap. 4 § tryckfrihetsförord­

ningen för en tid av fyra år av landstinget och, i förekommande fall, stads­

fullmäktige i stad som inte tillhör landstingskommun.

Överförmyndare och ersättare väljs av kommunens fullmäktige för en

tid av fyra år (19 kap. 5, 7 och 10 §§ föräldrabalken). I Stockholm finns

i stället för överförmyndare en överförmyndarnämnd som utses av full­

mäktige för fyra år (19 kap. 16 §).

Ledamöter och suppleanter i polisnämnd, som enligt 1 § lagen (1964:

320) om polisnämnder skall finnas i varje polisdistrikt, väljs av de i distrik­

tet ingående kommunernas fullmäktige. Ingår i polisdistrikt fler än fem

kommuner skall valet dock förrättas av särskilda ombud för kommunerna

(3 §). Ombud och suppleanter för dem väljs av kommunens fullmäktige

senast den 15 november året näst efter det då allmänna val av fullmäktige

ägt rum (4 §). De väljs för fyra år räknade fr. o. in. den 16 november

det år valet skedde (7 §). Ledamöter och suppleanter i polisnämnd väljs

samma år i december för en tid av fyra år räknad fr. o. m. den 1 januari

året näst efter det då valet skedde (9 §).

Länsnykterhetsnämnd, som enligt 3 § lagen om nykterhetsvård skall

finnas i varje län, består av två ledamöter som utses av socialstyrelsen, en

ledamot som utses av länsstyrelsen och två ledamöter som båda utses av

landstinget eller i förekommande fall den ena av landstinget och den

andra av fullmäktige i stad utanför landstingskommunen. För varje leda­

mot utses en suppleant. Ledamöter och suppleanter utses för en tid av två

kalenderår (9 §).

Ledamöter och suppleanter i vägnämnd, som enligt 4 § lagen (1943: 436)

om vägnämnder och länsvägnämnder skall finnas inom varje vägnämnds-

område, utses av kommunens fullmäktige eller, om vägnämndsområdet be­

71

står av flera kommuner, av ombud som fullmäktige utser. Mandattiden för

ombud, ledamöter och suppleanter är fyra år.

I länsvägnämnd, som enligt 1 § lagen om vägnämnder och länsvägnämn-

der skall finnas i varje län, utses ledamöterna enligt 21 § så att länsstyrel­

sen förordnar två ledamöter samt varje skogsvårdsstyrelse och varje väg-

nämnd en ledamot. Vägnämnden i Gotlands län utser dock två ledamöter.

För varje ledamot utses i samma ordning en suppleant. Mandattiden är

fyra år.

Vägsynenämnd, som enligt 54 § lagen (1943: 431) om allmänna vägar

skall utses för varje vägnämndsområde, för stad där väg finns och för

stadsliknande samhälle som är väghållare, består av tre ledamöter. Två le­

damöter, av vilka den ena skall vara ordförande, samt en suppleant för

vardera av dem förordnas av länsstyrelsen. En ledamot jämte suppleant

väljs inom vägnämndsområde av vägnämnden samt i stad eller stadslik­

nande samhälle av fullmäktige. Mandattiden är fyra år.

Trafiknämnd, som enligt 1 § lagen (1964: 731) om trafiknämnder skall

finnas i varje kommun eller, om olika delar av kommunen ingår i olika

polisdistrikt, i varje sådan kommundel, består av ordförande och ytterliga­

re två ledamöter. Polischefen är ordförande (2 §). Övriga ledamöter och

minst en suppleant för vardera av dem väljs av kommunens fullmäktige

för en tid av fyra år räknad fr. o. in. den 1 januari året efter det då valet

skedde. Valet skall förrättas i december året efter det då allmänna val av

fullmäktige ägt rum (4 §).

Länsskolnämnd, som enligt 4 § skollagen (1962:319) skall finnas i

varje län, består av nio för fyra år utsedda ledamöter. Av ledamöterna ut­

ses två av Kungl. Maj :t, en av skolöverstyrelsen, en av länsstyrelsen och

fem av landstinget. I län med stad utanför landstingskommunen utses tre

ledamöter av landstinget och två av fullmäktige i staden. Beträffande läns-

skolnämnden för Stockholms län gäller dock särskilda bestämmelser om

sammansättningen. En ledamot i denna nämnd utses av länsstyrelsen, fyra

utses av stadsfullmäktige i Stockholm och fyra av Stockholms läns lands­

ting. För varje ledamot utses en suppleant (22 §).

Uppskatt ning snämnd, som enligt 8 § 1 mom. förordningen (1934: 320)

angående grunder för förvaltningen av viss kronoegendom skall finnas i

varje län eller visst av domänverket bestämt område av län, består av

domänintendenten, som är ordförande, och två uppskattningsmän jämte

suppleanter. Uppskattningsmännen och suppleanterna utses för en tid av

fyra år, den ene uppskattningsmännen jämte suppleant av landstinget och

den andre uppskattningsmännen jämte suppleant av hushållningssällska­

pets förvaltningsutskott (8 § 1 mom.). Nu löpande mandattider för upp­

skattningsmän och suppleanter utgår vid varierande tidpunkter.

Styrelse för allmän försäkringskassa består enligt 18 kap. 7 § lagen (1962:

381) om allmän försäkring av en ledamot, tillika ordförande, som utses av

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

72

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

Kungl. Maj :t, en som utses av socialstyrelsen och en eller två som utses av

vederbörande länsstyrelse. Övriga ledamöter utses av landstinget eller, i

förekommande fall, av stadsfullmäktige eller av landstingskommun och

stadsfullmäktige i stad utanför landstingskommun. Styrelseledamot ut­

ses för en tid av fyra år räknad fr. o. m. den 1 januari året efter det då han

blivit utsedd (8 §).

Pensions delegation, som enligt 18 kap. 20 § lagen om allmän försäkring

skall finnas för varje allmän försäkringskassa, består av ordföranden i

kassans styrelse, som också är ordförande i delegationen, två läkare som

utses av socialstyrelsen och två ledamöter som båda utses av landstinget

eller, i förekommande fall, båda av stadsfullmäktige eller en av stadsfull­

mäktige i stad utanför landstingskommun och den andra av landstinget.

Enligt 21 § gäller i fråga om mandattid för ledamöter i pensionsdelegation

samma regler som för styrelseledamöter (8 §).

Ledamöter och suppleanter i försäkringsnämnd, som enligt 18 kap. 23 §

lagen om allmän försäkring skall finnas för varje kommun om inte annat

verksamhetsområde fastställs, utses av kommunen. I fråga om mandattid

för ledamöter i försäkringsnämnd gäller enligt 24 § samma regler som för

styrelseledamöter (8 §).

I styrelse för fondbörs utses enligt 31 § lagen (1919: 240) om fondkom-

missionsrörelse och fondbörsverksamhet ordförande jämte suppleant av

Kungl. Maj:t samt övriga ledamöter till en fjärdedel av de bankaktiebolag

som är medlemmar av fondbörsen, till en fjärdedel av övriga börsmedlem­

mar, till en fjärdedel av stadsfullmäktige i den stad där börsen hålls och

till återstående fjärdedel av handelskammaren i det distrikt där nämnda

stad är belägen. Envar av de fyra valkorporationerna utser därjämte en

suppleant för varje av densamma vald ledamot. Mandattiden är högst två

år. Enligt 3 § börsordningen (1960: 15) för Stockholms fondbörs, vilken

foörsordning gäller t. o. m. den 31 december 1969, utses styrelsen för

fondbörsen för en tid av två år och val av ledamöter jämte suppleanter

sker före den 15 december under året före valperiodens början.

Huvudmän i sparbank, som enligt 11 § lagen (1955: 416) om sparbanker

skall finnas till ett antal av minst tjugu i varje sparbank, utses så att halva

antalet väljs i enlighet med närmare bestämmelser i reglementet av full­

mäktige i de kommuner, som ingår i bankens verksamhetsområde, eller av

landsting. Återstoden utses av huvudmännen själva (13 §). Huvudman

utses för fyra år. Vid det första huvudmannavalet skall mandattiderna

dock sättas kortare i den mån det erfordras för att successiva nyval skall

kunna ske (14 §).

Rådgivande nämnd, som enligt 13 § rusdrycksförsäljningsförordningen

(1954: 521) i varje län skall vara anknuten till detaljhandelsbolaget, består

av två ledamöter som utses av länsstyrelsen, av vilka den ene är ordförande,

två ledamöter som utses av landstinget och en ledamot som utses av läns-

73

nykterhetsnämnden. I Stockholms län utser dessutom Stockholms nykter-

hetsnämnd en ledamot. I län med mer än ett landsting eller med stad utan­

för landstingskommunen väljer varje landsting och staden vardera två le­

damöter. För varje ledamot utses på samma sätt en suppleant. Ledamöter

och suppleanter utses för fyra kalenderår (74 §).

Skogsvårdsstyrelse, som enligt 1 § förordningen (1960:267) angående

skogsvårdsstyrelser skall finnas för varje län, består av tre ledamöter som

utses av Kungl. Maj :t och tre ledamöter som utses av landstinget. Nu

nämnda ledamöter och lika många suppleanter utses för en tid av fyra år.

Såsom självskriven ledamot ingår i skogsvårdsstyrelse dessutom länsjäg-

mästaren (3 §).

Beredning av valärenden

Ärenden som avgörs av fullmäktige skall enligt 19 § första stycket KL

vara beredda enligt bestämmelser som meddelas i lagrummet. Enligt 19 §

andra stycket får dock val förrättas utan föregående beredning. Särskild

valberedning är alltså inte obligatorisk. Motsvarande gäller för Stockholm

enligt 20 § KLS samt för landsting (30 § LL), kommunalförbund (5 §

KFL och 19 § KL), församlingar och kyrkliga samfälligheter (22 och 33 §§

FSL).

Tidigare överväganden angående den s. k. eftersläpningsregeln

Som framgår av den föregående framställningen börjar enligt KL, LL

och FSL mandattiden för ledamöter och suppleanter i styrelsen ett år sena­

re än för ledamöterna i det representativa organet. Denna eftersläpning fö­

rekommer också i fråga om styrelse i kommunalförbund vars mandattid

börjar ett år senare än fullmäktiges.

För landskommunerna har en tidsförskjutning mellan fullmäktiges och

kommunalnämndens valperioder varit föreskriven sedan år 1922. Bestäm­

melse härom infördes i samband med att den tidigare föreskrivna successi­

va förnyelsen av fullmäktige och kommunalnämnd togs bort. I det betän­

kande som låg till grund för reformerna hade kommunalförfattningssak-

kunniga föreslagit, att kommunalnämnd skulle väljas i december andra

året efter fullmäktigvalet. Som skäl härför åberopades bl. a., att man borde

söka undvika plötslig omkastning eller ensidighet i förvaltningen, vilket

kunde följa av en mer eller mindre samtidig förnyelse av fullmäktige och

nämnd. Vidare åberopades att kommunalnämnd inte borde utses av full­

mäktige som var helt nya i sin funktion. Under riksdagsbehandlingen vid-

togs den ändringen att tidsförskjutningen sattes till ett år. Skälet härför

var bl. a. att det ansågs vara en avgörande olägenhet, att kommunalnämn­

den kunde komma att under två års tid ha en annan sammansättning än

fullmäktige. Samtidigt ansågs det emellertid inte kunna komma i fråga att

för undvikande av en sådan olägenhet förlägga kommunalnämndsvalet till

samma år som fullmäktigvalet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

74

För städernas del var mandattiderna för styrelsen före tillkomsten av KL

växlande. På sina håll förekom successiv förnyelse. Någon motsvarighet

till eftersläpningsregeln fanns inte.

Frågan om tidsförskjutningen mellan fullmäktiges och styrelsens man­

dattider var föremål för ingående överväganden och delade meningar un­

der förarbetena till nuvarande bestämmelser. I kommunallagskommittén

(SOU 1952: 14) uttalade sig en majoritet av fem ledamöter för parallella

mandattider för fullmäktige och styrelse, medan fyra ledamöter reserve­

rade sig till förmån för den ordning som dittills gällt i landskommunerna,

ävs. ett års förskjutning av styrelsevalet i förhållande till fullmäktigvalet.

Kommunallagskoniniittén föreslog att styrelsen skulle väljas av de nyvalda

fullmäktige i december det år allmänna val ägt rum. Enligt kommitténs

mening talade starka principiella skäl för en sådan ordning. Även prak­

tiska skäl, nämligen hänsynen till samordningen av de viktigaste kommu­

nala organen, kunde enligt kommunallagskommittén anföras till stöd för

dess förslag. Departementschefen anslöt sig i prop. 1953: 210 till kommit­

téns förslag.

Vid riksdagsbehandlingen av förslaget förordade konstitutionsutskottet

att styrelseval skulle ske i december året efter allmänt valår. Till stöd här­

för åberopade utskottet bl. a., att det måste anses värdefullt att nyvalda full-

mäktigledamöter vinner förtrogenhet med de kommunala angelägenheterna

innan de deltar i det viktiga valet av styrelse, att ett styrelseval i nära an­

slutning till fullmäktigvalet sannolikt skulle komma att på många håll

orsaka en onödig politisering av fullmäktigvalet och att det i vart fall kunde

antagas, att frågan om styrelsens blivande sammansättning skulle komma

att spela en betydligt större roll vid förberedelserna för fullmäktigvalet och

därmed skymma blicken för detta vals betydelse för övriga kommunala

angelägenheter (KU 1953:22). Med den av konstitutionsutskottet förorda­

de bestämmelsen skulle man också, enligt utskottet, undvika den i och för

sig mindre lämpliga anordningen med två samtidigt fungerande fullmäk-

tigförsamlingar.

Kommunallagskommittén hade inte satt i fråga någon särskild bestäm­

melse om mandattidens förläggning för nämnder för oreglerad förvaltning.

Kommittén framhöll att de skäl som anförts till stöd för dess förslag be­

träffande styrelsen inte kunde åberopas till stöd för att kommunernas

nämnder över lag skulle nyväljas omedelbart efter ett fullmäktigval. Även

om vissa skäl enligt kommittén kunde anföras därför, var dessa inte alls av

samma styrka eller art som de, vilka åberopats beträffande styrelsen. De­

partementschefen anslöt sig till kommittén även på denna punkt och ut­

talade, att kommunerna borde ha fria händer i detta hänsende.

För landstingskommunerna gällde före tillkomsten av LL att förvalt­

ningsutskottet hade en ettårig mandattid, som löpte mellan två lag-

tima landsting. Kommunallagskommittén (SOU 1952: 48) föreslog i sitt

förslag till landstingslag — utan meningsskiljaktigheter —- att förvaltnings­

Kungl. Ma j. ts proposition nr 129 år 1969

75

utskottet skulle utses året efter landstingsvalen, dvs. den ordning som 44 §

LL nu innehåller. Eftersläpningsregeln motiverades med att betydande

olägenheter och kostnader skulle vara förenade med att låta landstinget

sammanträda enbart för val av förvaltningsutskott. Kommitténs förslag

på denna punkt följdes såväl av departementschefen (prop. 1954: 119) som

av konstitutionsutskottet (KU 1954: 12).

En bestämmelse motsvarande den som år 1922 införts för kommunal­

nämnd upptogs i lagen (1930: 259) om församlingsstyrelse. Frågan om för­

hållandet mellan kyrkofullmäktiges och kyrkorådets valperioder överväg­

des inte närmare under förarbetena till gällande lag om församlingsstyrelse

(SOU 1957: 15, prop. 1961: 70, KU 1961: 16).

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

Kommunalrättskommittén

I fråga om mandattidernas längd uttalar kommunalrättskommittén att

alla nämnder i kommuner med undantag av Stockholm samt i lands­

tingskommuner bör anpassas till den treåriga mandattiden. Kom­

mittén konstaterar att 1968 års ändringar i KL och LL medför en sådan an­

passning för de flesta nämnder för specialreglerad förvaltning utan att

författningsändringar behöver göras. För de fall att i någon författning

föreskrivs en mandattid av två eller fyra år föreslår kommunalrättskom-

imittén ändring till treårig mandattid.

Vad därefter angår församlingar och kyrkliga samfäl-

1 i g h e t e r framhåller kommunalrättskommittén att en likformighet mel­

lan borgerliga och kyrkliga kommunalförfattningar framträtt redan i 1862

års kommunalförordning och utvecklats än mer genom 1930 års revision

av kommunallagstiftningen. Målet för arbetet med 1961 års församlings-

styrelselag var bl. a. att söka åstadkomma en anpassning av den kyrko-

kommunala lagstiftningen till 1953 års kommunallag. Om inte särskilda

skäl för avvikelse från en samstämmighet mellan nuvarande församlings-

styrelselagstiftning och KL kan åberopas, bör enligt kommunalrättskom­

mittén denna strävan efter likformighet vidmakthållas. Vägande skäl för

att ha andra mandattider för kyrkofullmäktige och kyrkoråd än vad som

gäller för fullmäktige och styrelse i kommun anser kommittén inte före­

ligga. Kommittén föreslår därför att treåriga mandattider införs för kyrko­

fullmäktige, kyrkostämmas ordförande och församlingsdelegerade samt för

ledamöter och suppleanter i kyrkoråd. Härav följer bl. a. att också kyrk­

värdar skall utses för tre år.

Beträffande icke kommunala organ som helt eller del­

vis utses av kommun eller landstingskommun anser

kommunalrättskommittén att statsmakterna bör överväga att i de fall man­

dattiden är två- eller fyraårig ansluta den till den treåriga mandattid som

kommer att gälla inom de kommunala organisationerna.

76

Beträffande den s. k. eftersläpningsregeln påpekar kommunalrättskom-

mittén att under förarbetena till nuvarande och tidigare eftersläpnings-

regler från flera håll framhållits som en betydande olägenhet att kommu­

nens styrelse under ett eller två år i fråga om de företrädda meningsrikt-

ningarna inte motsvarar fullmäktige. Kommittén stryker under att med stör­

re kommuner följer ökade och mera mångskiftande uppgifter. Numera ställs

stigande krav på samverkan mellan styrelserna och de representativa för­

samlingarna. Styrelserna har en viktig och får en än viktigare roll när det

gäller initiativ, planering och samordning. I betraktande av dessa förhållan­

den kommer enligt kommunalrättskommitténs uppfattning de med en efter-

släpningsregel förenade olägenheterna att förstärkas om en treårig mandat­

tid införs för beslutande församlingar och styrelser. För landstingskommu­

nernas del kan det vidare med hänsyn till att förvaltningsutskottet har att

företräda landstinget te sig särskilt angeläget att landstinget och förvalt­

ningsutskottet har parallellt löpande valperioder.

Enligt kommunalrättskommittén kan de skäl som åberopades för efter­

släpningsregeln vid tillkomsten av KL och LL inte längre anses ha samma

tyngd. Kommittén framhåller att med gemensamma riksdags- och kommu­

nalval frågan om kommunstyrelsens sammansättning sannolikt kommer

att spela en underordnad roll under valförberedelserna. Olägenheterna med

extra sammanträde enbart för val av styrelse bedömer kommittén numera

inte vara så betydande, i vart fall inte när det gäller primärkommunerna.

Vad landstingskommunerna beträffar har genom 1965 års ändringar i LL

öppnats möjlighet att hålla landstingsmöte flera gånger om året. Kommit­

tén medger att det med landstingens traditionella arbetsformer och det till

början av oktober låsta »lagtima» mötet föreligger vissa olägenheter med

ett möte med nyvalt landsting för begränsade uppgifter vid ett senare till­

fälle. Det är emellertid enligt kommitténs mening för landstingskommu­

nerna så betydelsefullt att landstingets och styrelsens mandatperioder sam­

manfaller att nämnda olägenhet får godtagas.

Kommunalrättskommittén föreslår därför att eftersläpningsregeln i KL,

LL och FSL tas bort.

I anslutning till förslaget om eftersläpningsregelns borttagande behandlar

kommunalrättskommittén frågan om tidpunkten för val av styrelse. Kom­

mittén föreslår att valet skall ske i december eller för landstingskommuns

del senast i december samma år som allmänna val till de representativa för­

samlingarna har ägt rum. Valen bör enligt kommittén förrättas av de nyval­

da församlingarna. Att förlägga valen till en tidpunkt några dagar in på föl­

jande kalenderår anser kommittén inte vara möjligt. Styrelsens tjänstgö­

ringsår bör nämligen börja vid kalenderårsskifte, eftersom medelsförvalt­

ningen och kommunens räkenskaper löper per kalenderår. Svårigheter från

bl. a. revisionssynpunkt skulle uppstå om styrelsens mandattid och räken­

skapsåret inte skulle vara samordnade.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

77

Särskilda regler att val av ordförande i styrelserna skall ske samtidigt

som styrelsevalen anser kommittén inte erforderliga.

Kommittén erinrar om att löpande styrelseuppdrag utgår först med år

1971. För att de föreslagna reglerna skall kunna tillämpas redan i samband

med 1970 års kommunalval föreslår kommittén övergångsbestämmelser av

innebörd att nuvarande uppdrag upphör vid utgången av år 1970.

Eftersläpningsregelns borttagande medför enligt kommunalrättskommit-

tén för sådana nämnder för specialreglerad förvaltning beträffande vilka be­

stämmelserna om organisationen hänvisar till KL:s och LL:s bestämmelser

för styrelserna, att mandattiderna kommer att sammanfalla med styrelser­

nas. Särskilda övergångsbestämmelser för ledamöterna i dessa nämnder,

motsvarande dem som föreslås för nuvarande styrelseledamöter, blir enligt

kommittén nödvändiga, om de föreslagna reglerna skall kunna tillämpas

hösten 1970. Om för någon nämnd för specialreglerad förvaltning annan

valperiod anses önskvärd än den som gäller på grund av hänvisning till

reglerna för styrelsen får detta särskilt regleras i specialförfattningen.

Ehuru kommunalrättskommittén endast haft i uppdrag att lämna för­

slag om ändrade bestämmelser beträffande mandattiden för kommunernas

styrelser, påpekar kommittén att i fråga om nämnder för oreglerad förvalt­

ning friheten att bestämma mandattidens förläggning kvarstår för både

kommun och landstingskommun. De starka kraven på samverkan och

samordning talar emellertid enligt kommittén för att samma mandattider

tillämpas för alla nämnder inom kommuner och landstingskommuner.

Kommittén anför vidare att, om man vill öppna möjlighet till att låta nu

ifrågavarande nämnders mandattid sammanfalla med styrelsens och att

låta de nyvalda beslutande församlingarna utse ledamöterna, särskild reg­

lering behövs. Dessutom behövs övergångsbestämmelser som avskär nuva­

rande mandat med utgången av år 1970.

Kommittén erinrar slutligen om att en eftersläpningsregel finns också

för styrelsen i kommunalförbund (13 § KFL). En samordning av mandat­

tiderna för förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse har visserligen inte

varit under kommitténs bedömande. Kommittén anser sammanfallande

mandattider ändå önskvärda.

Eftersläpningsregelns borttagande aktualiserar enligt kommunalrätts­

kommittén frågan om inte val av presidier och revisorer bör ske vid det sam­

manträde med de nyvalda fullmäktige som enligt kommitténs förslag skall

hållas valår i december för val av styrelse. För en sådan ordning, framhåller

kommittén, fordras särskild författningsreglering. I fråga om ordförande­

valen i landsting föreslår kommittén ett tillägg till 25 § LL av innehåll att

det år allmänna val av landstingsmän ägt rum ordförandevalen skall förrät­

tas av det nyvalda landstinget vid sammanträde senast i december. Kommit­

tén tillägger att, om också revisorer i landstingskommun skall väljas av det

nyvalda landstinget, lagreglering härom blir nödvändig.

Kungi. Maj. ts proposition nr 129 år 1969

78

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

Kommittén tar vidare upp frågan vem som skall kungöra det första sam­

manträdet med de nyvalda beslutande församlingarna och vem som skall

leda förhandlingarna till dess val av ordförande skett. Kommittén erinrar

om att kommunallagskommittén i sitt förslag till kommunallag ansett att

kungörelse om sammanträde med nyvald fullmäktigförsamling borde ut­

färdas av »de gamla» fullmäktiges ordförande, som också skulle föra ordet

vid sammanträdet till dess ordförandeval ägt rum. Kommunalrättskommit-

tén anför vidare att LL nu inte innehåller någon bestämmelse om vem som

skall kungöra eller inledningsvis leda landstingsmöte som hålls exempelvis

på våren året efter allmänt val. Kungörelse om sådant sammanträde lär —

uttalar kommittén — utfärdas av förvaltningsutskottet.

Enligt kommunalrättskommittén är det enklast och lämpligast om tjänst­

görande styrelsen utfärdar kungörelse om det sammanträde, som enligt

kommitténs förslag skall hållas valåret med nyvalda fullmäktige och ny­

valt landsting. Kommittén föreslår bestämmelser härom i resp. författ­

ningar. Sammanträdet kan inledningsvis ledas av äldste närvarande leda­

mot till dess ordförande valts. Särskild författningsreglering finner kom­

mittén dock inte vara nödvändig på denna punkt, eftersom man torde kun­

na följa de principer som gäller när fullmäktigförsamling eller landsting

står utan ordförande (11 § tredje stycket KL, 26 § första stycket LL samt

14 § tredje stycket FSL). Om någon, som inte ingår i den nya beslutande

församlingen inledningsvis skall få fungera som ordförande bör det enligt

kommitténs uppfattning föreskrivas, att han inte äger delta i själva valet av

ordförande.

Skrivelsen från stadsfullmäktige i Stockholm

Stadsfullmäktige anför att mandattiden för ledamöter och suppleanter i

stadskollegiet, drätselnämnden och stadens övriga nämnder bör avpassas

så att ledamöter, som har valts före ett kommunalval, inte sitter kvar ett

eller flera tjänstgöringsår efter valet. Vidare bör tiden alltid omfatta helt

år. Med hänsyn till dessa förutsättningar är enligt stadsfullmäktige endast

två alternativ tänkbara, nämligen en ettårig resp. en treårig mandattid.

Med hänsyn till stadens särskilda förhållanden framstår en ettårig mandat­

tid som den lämpligaste. Om detta alternativ väljs, behöver fyllnadsval inte

anordnas i någon större omfattning och kan önskade utbyten av ledamöter

och suppleanter lätt ske. Dessutom underlättas rekryteringen, eftersom de

nya förtroendemännen inte behöver binda sig för lång tid i sitt första upp­

drag.

Stadsfullmäktige föreslår alltså att mandattiden för ledamöter och supp­

leanter i stadskollegiet även i fortsättningen skall vara ett år. Det föreslås

vidare att mandattiden för ledamöter och suppleanter i drätselnämnden och

79

övriga nämnder också skall vara ett år samt att mandattiden för dessa leda­

möter och suppleanter skall börja den 1 januari året efter valet.

Mandattiden för revisorerna bör enligt stadsfullmäktige liksom f. n. stäm­

ma överens med mandattiden för nämndledamöterna. Stadsfullmäktige

föreslår därför att det i 67 § KLS föreskrivs att revisorer för granskning av

nästföljande års förvaltning och suppleanter för revisorerna skall väljas

varje år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

Remissyttrandena

Kommunalrättskommitténs förslag om en samordning av man­

dattiderna inom kommunalförvaltningen både i fråga om mandatti­

dernas längd och tidpunkten för periodernas början tillstyrks eller lämnas

utan principiell erinran av samtliga remissinstanser utom en. Den remiss­

instans som har en avvikande uppfattning, Grimetons pastorats församlings-

delegerade, avstyrker ändringar i FSL i fråga om mandattider.

Vad först beträffar frågan om mandattidernas längd för

kommunala och landstings kommunala nämnder beto­

nas i åtskilliga yttranden vikten av att inom hela kommunalförvaltningen

gäller lika långa mandattider för styrelser och övriga nämnder som för de

representativa organen. Kammarkollegiet, länsstyrelsen i Malmöhus län

och Svenska kommunförbundet uttalar sig bland andra i denna riktning.

Kammarkollegiet och kommunförbundet föreslår, liksom stadsfullmäktige

i Tranås och Lund samt drätselkammaren i Västerås, sådana lagstiftnings­

åtgärder att nämnder för oreglerad förvaltning får en treårig mandattid

som är samordnad med övriga nämnders. Att kommunernas frihet att själ­

va bestämma mandattiden för ledamöterna i dylik nämnd går förlorad

behöver enligt kommunförbundet inte inge betänkligheter, eftersom något

behov av kortare mandattid än tre år knappast föreligger i kommunerna

i gemen. Kommitténs uppfattning att en treårig mandattid bör införas

beträffande sådana nämnder för specialreglerad förvaltning för vilka två-

eller fyraåriga mandattider gäller biträds av kammarkollegiet och kom­

munförbundet. Dessa remissinstanser anser emellertid författningsänd­

ringar nödvändiga också i fråga om sådana nämnder beträffande vilka

mandattiden f. n. inte är reglerad, bl. a. s 1 a k t h u s s t y r e 1 s e.

Med hänsyn till de särskilda förhållanden som åberopas i skrivelsen

från stadsfullmäktige i Stockholm tillstyrker länsstyrelsen i Stockholms

län och Svenska kommunförbundet stadsfullmäktiges förslag att mandat­

tiden för ledamöter och suppleanter i stadskollegiet och övriga nämnder

i Stockholm skall vara ett år. Kammarkollegiet anser däremot att det inte

finns tillräckligt starka skäl för en avvikelse från de regler som enligt

kommunalrättskommitténs förslag skall gälla för andra kommuner. En

80

ettårig mandattid framstår som väl kort. Val skulle få förrättas varje år,

och det skulle till övervägande del bli fråga om omval. Kammarkollegiet

förordar därför en mandattid om tre år också för ledamöter och supplean­

ter i stadskollegiet och övriga nämnder i Stockholm.

Att treåriga mandattider införs inom de kyrkliga kommuner-

n a för kyrkofullmäktige, församlingsdelegerade, kyrkoråd och kyrkostäm­

mas ordförande tillstyrks eller lämnas ulan erinran av så gott som alla

remissinstanser som yttrat sig i denna del. Grimetons pastorats församlings­

delegerade avstyrker dock bestämt ändringar i FSL bl. a. med hänsyn till

en tänkbar skilsmässa mellan kyrka och stat. Domkapitlet i Göteborg, som

tillstyrker kommitténs förslag, anför å sin sida att något särskilt skäl att i

framtiden inte behålla största möjliga samstämmighet mellan kyrklig och

borgerlig kommunallagstiftning inte torde föreligga oavsett hur förhållandet

mellan kyrka och stat kommer att gestaltas. Kammarkollegiet och Svenska

kommunförbundet föreslår också i fråga om kyrkokommunala nämnder för

oreglerad förvaltning en lagreglering som ger sådana nämnder treårig man­

dattid.

Remissopinionen är nära nog enhällig också i sin positiva inställning

till kommitténs förslag att eftersläpningen av styrelsernas man­

dattid i förhållande till de beslutande församlingarnas skall avskaffas samt

att styrelse skall väljas av de nyvalda representativa organen i december

valåret eller ifråga om landsting senast i december samma år. Endast Grime­

tons pastorats församlingsdelegerade, som förordar att fyraåriga mandat­

tider behålls, avstyrker kommitténs förslag såvitt avser FSL och poängterar

därvid att behovet av kontinuitet är särskilt stort i den kyrkokommunala

verksamheten. Enligt kg r ko fullmäktige i Göteborg kan med den föreslagna

ordningen uppkomma svårigheter att hinna med valärendenas beredning

genom ett av de nyvalda fullmäktige utsett organ. Kyrkofullmäktige bedö­

mer dock inte dessa svårigheter som så stora att kommitténs förslag inte

skulle kunna godtas. Också Svenska kommunförbundet berör — liksom

en del andra remissinstanser — frågan om beredning av valärenden. Kom­

munförbundet föreslår, som skall utvecklas senare, den ändringen i den

av kommittén föreslagna ordningen att också de val som skall förrättas av

nyvalda fullmäktige enligt KL och FSL — och inte bara valen enligt LL —

skall äga rum senast i december.

Länsstyrelsen i Malmöhus län och förvaltningsutskottet i samma läns

landsting påpekar att ett upphörande av löpande styrelseuppdrag vid ut­

gången av år 1970 medför olägenheter för vissa heltidsengagerade förtroen­

demän då avkortningen av mandatperioden innebär en rubbning av förut­

sättningarna för dessa befattningshavares åtaganden. Länsstyrelsen anser

dock att nämnda olägenhet är av underordnad betydelse i jämförelse med

värdet av att få till stånd gemensamma mandatperioder. Kommitténs för­

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

81

slag om övergångsbestämmelser som avskär mandattiden för ledamöter

och suppleanter i styrelserna vid utgången av år 1970 har i övrigt inte

föranlett någon erinran från remissinstanserna.

I fråga om nämnder för oreglerad förvaltning instämmer kammarkolle­

giet i kommunalrättskommitténs uttalande att de starka kraven på sam­

verkan och samordning talar för att samma mandattider tillämpas inom

hela den kommunala förvaltningen. Kollegiet framhåller därutöver som

skäl för sammanfallande mandattider över hela fältet att kommuner, lands­

tingskommuner, församlingar och kyrkliga samfälligheter på detta sätt

skulle slippa ifrån det inte obetydliga administrativa besvär som vållas

genom att de varje år måste undersöka om val är aktuellt till någon eller

några nämnder. Kollegiet föreslår därför att hänvisningarna i 45 § KL,

54 § LL och 57 § FSL till vissa bestämmelser om kommunens styrelse änd­

ras så att de får avse 33 § KL, 44 § LL resp. 46 § FSL i dessa paragrafers

helhet och därmed omfatta regleringen av mandattidens början och längd.

Principiellt samma uppfattning har också stadsfullmäktige i Tranås och

Lund, drätselkammaren i Västerås samt Svenska kommunförbundet. Kom­

munförbundet påpekar särskilt att nyvald representation måste ges valkom­

petens såvitt gäller nämnder för oreglerad förvaltning. Kammarkollegiet

biträder — liksom landstingets förvaltningsutskott i Västmanlands län,

stadsfullmäktige i Tranås och Lund samt drätselkammaren i Västerås kom­

munalrättskommitténs mening att det krävs särskilda övergångsbestämmel­

ser för att avskära löpande mandattider för ledamöter och suppleanter i

nämnder för oreglerad förvaltning vid utgången av år 1970.

Kyrkofullmäktige i Göteborg och kyrkorådet i Bollnäs församling anser

för sin del att kommunerna liksom hittills bör ha fria händer i fråga om

nämnder för oreglerad förvaltning. Av kommunernas fria bestämmanderätt

på området följer enligt kyrkofullmäktige i Göteborg och stadsfullmäktige

i Hälsingborg att de själva kan besluta om en förkortning av mandattiden

för redan valda ledamöter. En övergångsbestämmelse som generellt avskär

löpande mandat avstyrks därför. Däremot tillstyrker kyrkofullmäktige i Gö­

teborg att kommunerna bereds möjlighet att till de nyvalda fullmäktige

överlämna val av nämndledamöter vid sammanträde i december. Stadsfull­

mäktige i Umeå förordar regler som gör det möjligt för kommunerna att

också i fortsättningen tillämpa samma mandattider för nämnder för oregle­

rad förvaltning som för kommunens styrelse. Särskilda övergångsbestäm­

melser behövs enligt stadsfullmäktige för att ge kommunerna laglig möj­

lighet att avkorta mandattiden för ledamöterna i sådana nämnder vid ut­

gången av år 1970.

Kammarkollegiet finner det i likhet med kommunalrättskommittén önsk­

värt att en samordning sker av mandattiderna för fullmäktige och styrelse

i kommunalförbund. Kollegiet förordar en övergångsbestämmelse som av­

skär mandattiden för nuvarande styrelseledamöter vid utgången av år

6 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 129

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

82

1970. Kollegiet tar i detta sammanhang också upp särbestämmelsen i 8 §

1 mom. KFL rörande valperioden för förbund vari landstingskommun

ingår. Enligt kollegiets mening saknas anledning att behålla bestämmelsen

efter ett genomförande av kommitténs förslag att nyvalt landsting skall

sammanträda för hållande av val senast i december under valåret. Svenska

kommunförbundet anför i princip samma synpunkter i förevarande del.

Att val av presidier och revisorer för året efter allmänt

valår skall förrättas av de nyvalda beslutande församlingarna tillstyrks av

samtliga remissinstanser som yttrat sig i frågan, däribland kammarkolle­

giet, länsstyrelsen i Västmanlands lån, landstingets förvaltningsutskott i

Västmanlands län, drätselkammaren i Jönköping och kyrkofullmäktige i

Göteborg. Svenska kommunförbundet ifrågasätter om inte samtliga val som

enligt 13 § fjärde stycket KL skall förrättas i december bör ankomma på de

nyvalda fullmäktige det år allmänna val ägt rum. Motsvarande ordning ifrå­

gasätter kommunförbundet också beträffande FSL, LL och KFL. I fråga

om ordförandevalen enligt 11 § andra stycket KL och 14 § andra stycket

FSL bör enligt kommunförbundet särskilt anges i lagtexten att valet avser

tiden intill utgången av nästföljande kalenderår. Landstingets förvaltnings­

utskott i Västmanlands län föreslår den ändringen av bestämmelserna om

val av ordförande och vice ordförande i landsting att mandattiden bestäms

till tre år räknade fr. o. m. året efter det då valet har skett. Genom en sådan

ändring skulle man enligt utskottet kunna undgå den nuvarande olägen­

heten att ordförande och vice ordförande, som väljs den första måndagen

i oktober för en tid av ett år, vart femte eller sjätte år måste avgå fem eller

sex dagar innan nya val kan ske.

De remissinstanser som har yttrat sig över skrivelsen från stadsfullmäk­

tige i Stockholm tillstyrker förslaget om en ettårig mandattid för revisorer

och revisorssuppleanter i Stockholm.

Frågan om beredning av valärenden berörs i vissa remissytt­

randen. Stadsfullmäktige i Hälsingborg och Landskrona, kommunalfull­

mäktige i Höörs köping och kyrkorådet i Valbo församling framhåller be­

hovet av beredning av valärenden genom ett särskilt organ som bör kunna

utses vid ett sammanträde med de nyvalda fullmäktige före ingången av

december. Drätselkammaren i Jönköping anser också särskild valberedning

nödvändig men finner att ett av de avgående fullmäktige utsett organ bör

kunna anförtros uppgiften i fråga. Svenska kommunförbundet diskuterar

också hithörande frågor och betonar att valen, även om de inte är under­

kastade något lagstadgat beredningstvång, dock anses vara så viktiga att

den beslutande församlingen brukar — vanligen genom en av församlingen

tillsatt valberedning — låta bereda dessa ärenden. Visserligen torde sådan

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

83

beredning oftast medhinnas samma dag valberedningen tillsatts så att be­

redningens förslag kan framläggas innan sammanträdet avslutas. Stundom

kan dock förhållandena vara sådana att valberedningen behöver längre råd­

rum. Tiden kan bli för knapp om den beslutande församlingens samman­

träde måste avbrytas för att fortsätta annan dag eller nytt sammanträde

måste hållas före utgången av december. Detsamma kan bli fallet om pro­

portionellt val begärs eller om ett valärende bordläggs. Kommunförbundet

åberopar också i detta sammanhang att förslag kan väckas i den nyvalda

församlingen om ändrat antal ledamöter i någon nämnd och att ett sådant

ärende är underkastat beredningstvång och inte lagligen kan företas till

avgörande förrän det varit i vederbörlig ordning kungjort. Kommunför­

bundet föreslår därför att de val, som skall förrättas av nyvalda fullmäk­

tige enligt KL och FSL, skall hållas, liksom enligt kommitténs förslag inom

landsting, senast i december det år allmänna val av representativa försam­

lingar ägt rum. Kommunförbundet tillägger beträffande motsvarande val

inom kommunalförbund att tiden kan bli alltför kort om såväl val av för-

bundsfullmäktige som val av styrelse och andra nämnder skall ske under

december. Enligt kommunförbundets mening bör det därför också i KFL

föreskrivas att valen skall förrättas senast i december det år allmänna

val av representativa församlingar ägt rum.

Länsstyrelsen i Malmöhus län befarar att svårigheter kan uppkomma vid

genomförandet av den föreslagna ordningen med val som skall förrättas

av de nyvalda beslutande församlingarna samma år som allmänna val ägt

rum, om inte röstsammanräkningen vid de allmänna

valen blir föremål för mycket radikala och tidsbesparande förenklingar.

Kommunalrättskommilténs förslag att tjänstgörande styrelse

skall kungöra det första sammanträdet med den ny­

valda representativa församlingen tillstyrks eller lämnas

utan erinran av kammarkollegiet, landstingets förvaltningsutskott i Väster­

bottens län, stadsfullmäktige i Tranås och Hälsingborg, drätselkammaren i

Jönköping och Svenska kommunförbundet. Avvikande synpunkter framförs

emellertid också. Kommunalfullmäktige i Höörs köping föreslår sålunda att

kungörelsen skall ombesörjas av den ledamot i de nyvalda fullmäktige som

den avgående beslutande församlingen utser för uppgiften. Kyrkofullmäk­

tige i Göteborg och kyrkorådet i Valbo församling förordar att de avgående

fullmäktiges ordförande skall utfärda kungörelsen. Samma förslag i fråga

om landsting framläggs av länsstyrelsen i Västmanlands län och landstingets

förvaltningsutskott i samma län.

Att äldste ledamoten skall leda förhandlingarna

till dess ordförande blivit vald tillstyrks eller lämnas utan

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

84

erinran av landstingets förvaltningsutskott i Västmanlands län och Svenska

kommunförbundet. En annan uppfattning på denna punkt uttalas av kom­

munalfullmäktige i Höörs köping, som anser att den av de avgående full­

mäktige utsedda ledamoten i den nyvalda beslutande församlingen inte bara

bör svara för kungörelsen utan också bör föra ordet till dess ordförande blivit

vald, samt av kyrkofullmäktige i Göteborg och kyrkorådet i Valbo försam­

ling, som föreslår att de avgående fullmäktiges ordförande inledningsvis

bör leda förhandlingarna. Kyrkofullmäktige i Göteborg och drätselkamma­

ren i Jönköping tillägger att den av kommunalrättskommittén föreslagna

ordningen i fråga om ordförandeskapet inte kan anses ha stöd i gällande

bestämmelser som är avsedda för en helt annan situation. En uttrycklig

lagreglering efterlyses därför av dessa remissinstanser.

Om någon som inte tillhör den nyvalda beslutande församlingen inled­

ningsvis får leda förhandlingarna, behövs enligt kommunalrättskommittén

en bestämmelse som säger att vederbörande inte äger delta i själva valet av

ordförande. Kyrkorådet i Valbo församling ansluter sig till kommitténs upp­

fattning. Kyrkofullmäktige i Göteborg anser dock en särskild bestämmelse

onödig eftersom det med hänsyn till föreskrifterna i 14 § första stycket

FSL är uppenbart att rösträtt saknas.

Kommunalrättskommitténs synpunkter på ett införande av treåriga

mandattider —- i stället för nu gällande två- eller fyraåriga —- i fråga om

icke kommunala organ vilka helt eller delvis utses

av kommun eller landstingskommun lämnas utan erinran

av de allra flesta remissinstanserna. Kammarkollegiet, länsstyrelserna i

Stockholms och Västmanlands län samt kommunalfullmäktige i Hallsta-

hammars köping biträder uttryckligen kommitténs mening, liksom också

rikspolisstyrelsen såvitt avser polisnämnder och trafiknämnder, socialsty­

relsen såvitt avser länsnykterhetsnämnder, riksförsäkringsverket såvitt av­

ser styrelser för allmän försäkringskassa, pensionsdelegationer och försälc-

ringsnämnder, statens vägverk såvitt avser vägnämnder, länsvägnämnder

och vägsynenämnder, skolöverstyrelsen och länsskolnämnden i Stockholms

län såvitt avser länsskolnämnder, alkoholpolitiska utredningen såvitt avser

rådgivande nämnder, skogsstyrelsen såvitt avser skogsvårdsstyrelser, do­

mänverket såvitt avser uppskattningsnämnder och överförmyndarnämndcn

i Stockholm såvitt avser nämnden och överförmyndare.

Skolöverstyrelsen och länsskolnämnden i Stockholm finner det önskvärt

inte bara med en anpassning av mandattidens längd för ledamöter och

suppleanter i länsskolnämnder utan också med en ändring av mandatti­

dens början så att mandattiden sammanfaller med mandattiden för kom­

munala styrelser och nämnder enligt kommitténs förslag. Därför bör enligt

dessa remissinstanser också bestämmas att löpande uppdrag upphör vid ut­

gången av år 1970. Motsvarande synpunkter anförs av skogsstyrelsen i frå­

ga om icke självskrivna ledamöter och suppleanter i skogsvårdsstyrelserna.

Kungi. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

85

Riksförsäkringsverket anmärker att särskilda övergångsbestämmelser vid

en ändring av mandattiden för styrelser för allmän försäkringskassa, pen-

sionsdelegationer och försäkringsnämnder kan bli nödvändiga.

Drätselkammaren i Jönköping anser att det inte finns anledning att

ändra mandattiden för alla de organ och institutioner som kommer i fråga

i detta sammanhang. Huvudmän i sparbank och överförmyndare bör så­

lunda enligt drätselkammarens mening behålla sina mandattider oför­

ändrade då dessa organ inte har någon anknytning till den kommunala

styrelsen. Vad särskilt angår huvudmän i sparbank vill bankinspektionen

inte motsätta sig den av kommittén ifrågasatta ändringen av mandattiden.

Inspektionen framhåller dock samtidigt att en sådan ändring skulle med­

föra en del olägenheter. En övergång till treårig mandattid skulle sålunda

göra det nödvändigt att reglementena för samtliga sparbanker — f. n. 326

stycken — måste ändras, något som i regel kräver beslut på två huvud-

mannasammaniräden och inspektionens stadfästelse.

Styrelsen för Stockholms fondbörs erinrar om att frågan om huvudman­

naskapet för börsen ingår bland de frågor som den år 1966 av chefen för

finansdepartementet tillkallade fondbörsutredningen har att utreda och

pröva. Med hänsyn härtill och då frågan om mandattidens längd för de

kommunvalda representanterna enligt hörsstyrelsens mening knappast kan

anses ha den praktiska betydelse eller angelägenhetsgrad att ett ställnings­

tagande inte skulle kunna uppskjutas ett par år, föreslår styrelsen att frå­

gan får vila i avvaktan på blivande förslag från fondbörsutredningen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

Fullmäktige och suppleanter

Gällande rätt m. m.

Kommunindelning sr ef ormen

År 1962 fattade statsmakterna beslut om en översyn av kommunindel­

ningen (prop. 1962: 180, KU 1962: 1, rskr 64). I beslutet angavs riktlinjer

för en utveckling mot en från olika synpunkter lämpligare kommunindel­

ning. I KIL infördes en bestämmelse, 2 a §, om att det för varje län skall

finnas en av Kungl. Maj :t fastställd plan som utvisar den med hänsyn till

befolkningsförhållandena, den ekonomiska utvecklingen, de kommunala

förvaltningsuppgifternas omfattning och beskaffenhet samt förhållandena

i övrigt lämpligaste indelningen av länet i kommuner (SFS 1962: 35). Un­

der åren 1963 och 1964 fastställde Kungl. Maj :t planer för länens indel­

ning i kommuner (SFS 1964: 162). Stockholms stad berörs inte av plane­

ringen. Enligt denna skulle 36 kommuner bestå oförändrade. I övrigt

sammanfördes kommuner och delar av kommuner till 245 kommunblock.

Efter de ändringar i den kommunala indelningen som har trätt i kraft

86

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

vid ingången av år 1969 finns sammanlagt 75 kommuner som stämmei

överens med indelningsplanerna. Enligt 2 § lagen (1969: 156) med särskilda

bestämmelser om ändring i kommunindelningen skall länsstyrelserna efter

samråd med kommunerna upprätta förslag till de indelningsändringar som

behövs för att kommunindelning enligt fastställd plan skall kunna genom­

föras senast vid utgången av år 1973 (prop. 1969:103, KU 1969:24,

rskr 230).

Antalet fullmäktige in. in.

Fullmäktige beslutar enligt 5 § KL hur många fullmäktig-

ledamöter som skall utses för kommunen. Antalet skall bestämmas

inom vissa ramar som föreskrivs i lagrummet. Kommunerna är indelade i

grupper efter invånarantalet. För varje grupp föreskrivs det högsta och det

lägsta antalet fullmäktige som skall utses, i den grupp som innehåller kom­

muner med mindre än 2 000 invånare högst 30 och minst 15 fullmäktige

och i kommuner med mer än 400 000 invånare högst 80 och minst 60 full­

mäktige, i förhållande till folkmängden i kommunen.

I Stockholm är fullmäktiges antal enligt 5 § KLS 100.

Bestämmelserna i KL om antalet fullmäktige stämmer — utom i fråga

om kommuner med mer än 400 000 invånare — överens med motsvarande

bestämmelser i lagen (1930: 252) om kommunalstyrelse i stad enligt den

lydelse dessa bestämmelser fick år 1948 (prop. 1948: 140, KU 1948: 24,

rskr 270, SFS 1948: 287). Samtidigt ändrades också motsvarande bestäm­

melser i lagen (1930: 251) om kommunalstyrelse på landet. Genom änd­

ringarna avsåg man att göra det möjligt att få med representanter för tidi­

gare små kommuner i fullmäktige i de nya kommuner som skulle bildas

enligt 1952 års kommunindelningsreforrn.

Bestämmelserna för kommuner med mer än 400 000 invånare tillkom år

1965 (prop. 1965:166, KU 1965:42, rskr 415, SFS 1965:750). Den lag­

ändring som då gjordes var föranledd av en framställning från stadsfull­

mäktige i Göteborg.

I direktiven för kommunalrättskommitténs uppdrag att göra en översyn

av 5 § KL erinras om att åtskilliga kommunsammanläggningar kan väntas

till följd av beslutet år 1962 om en ny kommunindelningsreforrn. I direk­

tiven anförs att övergången till en ny kommunindelning ofta kan under­

lättas om den nya fullmäktigförsamlingen inte görs alltför liten. I fråga

om kommuner med mer än 40 000 invånare ter sig de nuvarande reglerna

om antalet fullmäktige som för snäva och otillräckligt differentierade redan

mot bakgrund av den befolkningsutveckling som har skett. I övrigt betonas

i direktiven att bestämmelserna om antalet fullmäktige inte är utformade

med tanke på det särskilda behov av smidiga regler som kan föreligga vid

omfattande kommunsammanläggningar.

I 9 § KL och 9 § KLS finns i huvudsak likalydande bestämmelser om

87

valkretsindelning för val av fullmäktige. Sådan indelning skall

göras i Stockholm och i andra kommuner med mer än 40 000 invånare.

Om det anses lämpligt får valkretsindelning också göras i fråga om kom­

muner som har mellan 10 000 och 40 000 invånare. Andra kommuner får

indelas i valkretsar endast om det på grund av kommunens särskilt bety­

dande utsträckning eller liknande förhållanden föreligger särskilda skäl.

Valbarhet är inte inskränkt inom valkrets. Valkretsindelningen skall göras

så att varje krets kan beräknas utse minst tio fullmäktige. Om det kan ske

utan olägenhet, skall valkretsarna också utformas så att antalet fullmäktige

för hela kommunen kan beräknas bli lika fördelat på de särskilda valkret­

sarna. Beslut om indelning i valkretsar meddelas av länsstyrelsen på fram­

ställning av fullmäktige eller sedan fullmäktige fått tillfälle att yttra sig.

Beslutet skall meddelas senast två månader före ingången av det år under

vilket det skall börja gälla. Antalet fullmäktige som skall utses i varje val­

krets fastställer länsstyrelsen före utgången av april under valåret.

Beträffande kommun, vars område skall ökas eller minskas genom i n-

delningsändring, kan Kungl. Maj :t förordna att samtliga fullmäk­

tiges uppdrag skall upphöra, när den nya indelningen träder i kraft, och

att nytt val av fullmäktige skall äga rum. Bestämmelser härom finns i 14 §

lagen om ändring i kommunal och ecklesiastik indelning (KIL). Om

sådant förordnande meddelas, skall länsstyrelsen med tillämpning av

bestämmelserna i 5 § KL före den 1 juli året innan indelningsändring-

en träder i kraft bestämma hur många fullmäktige som skall utses. I

samband därmed får länsstyrelsen förordna om kommunens indelning i

valkretsar och valdistrikt oberoende av de bestämmelser som annars gäller

om tid för sådant förordnande.

I nybildad kommun skall val av fullmäktige förrättas så snart som möj­

ligt under året innan indelningsändringen träder i kraft (18 § KIL). Be­

träffande antalet fullmäktige samt kommunens indelning i valkretsar och

valdistrikt gäller samma bestämmelser som vid indelningsändring enligt 14

§ ^kil.

Beslut om ändring i kommunindelning träder i kraft vid årsskifte och

skall meddelas senast åtta månader före ikraftträdandet, dvs. före utgången

av april året före ikraftträdandet (12 § KIL). Beslut om ändring i kommun-

indelningen har brukat träda i kraft vid årsskifte efter allmänna val. Nya

fullmäktige har därvid utsetts vid det allmänna fullmäktigvalet eller, om

ikraftträdandet skett vid årsskifte efter allmänt riksdagsval, vid särskilt

kommunalval som hållits samtidigt med riksdagsvalet.

Den kommunala beslutanderätten skall, redan innan förordnande om

indelningsändring har trätt i kraft, utövas enligt den nya indelningen (13 §

KIL). Den äldre indelningen skall dock följas i fråga om angelägenhet som

avser kommun enligt den indelningen. I samband med beslut om indel­

ningsändring kan Kungl. Maj:t förordna att beslutanderätten i kommun

Kungl. Maj. ts proposition nr 129 år 1969

88

enligt den nya indelningen skall utövas av sammanläggningsdelegerade

tills indelningsändringen har trätt i kraft (19 §). Om något sådant förord­

nande inte meddelas vid indelningsändring enligt 14 §, skall fullmäktige

i den kommun vars område ökas eller minskas företräda både den äldre

och den nya kommunen.

Vad som nu har sagts om kommunala indelningsändringar äger i prin­

cip tillämpning även på ändring i ecklesiastik indelning (38 och 41 §§ KIL).

Sammanläggningsdelegerade utses dock inte vid sådan indelningsändring.

Beslutanderätten enligt den nya indelningen utövas alltså i dessa fall av de

äldre fullmäktige. Bildas genom indelningsändring ny församling, finns

inget organ som företräder den nya församlingen innan indelningsändringen

träder i kraft.

Vid omröstning i fullmäktige gäller enligt 22 § KL att utgången —

utom i vissa fall för vilka särskilda bestämmelser finns — bestäms genom

enkel majoritet. Om lika många röster avges för olika meningar, bestäms

utgången vid val och ärenden om tillsättande av tjänstebefattning genom

lottning. I andra frågor har ordföranden utslagsröst. Bestämmelserna i

KLS skiljer sig från de nu redovisade i del avseendet att ordföranden inte

har utslagsröst. I ärenden som inte rör val eller tillsättande av tjänstebe­

fattning skall ny omröstning äga rum. Därvid skall en sedel läggas åt sidan

för att bestämma utgången, om rösterna blir lika också vid den nya om­

röstningen (23 §).

Suppleanter i kommunala organ

För stadsfullmäktige, kommunalfullmäktige, fullmäktige i kommunal­

förbund eller kyrkofullmäktige utses inte suppleanter. Detsamma gäller

församlingsdelegerade utom i Stockholm. Däremot utses suppleanter för

landstingsmän (6 § LL) samt för ledamöter i styrelse och nämnder för

oreglerad förvaltning i kommun, landstingskommun, församling och kyrk­

lig samfällighet (31, 45, 47 och 48 §§ KL, 31 och 47 §§ samt 51 § 1 mom.

KLS, 42 och 54 §§ LL samt 44 § 2 inom., 57 § 2 inom., 61 § 1 mom. och

63 § 2 mom. FSL). Vad gäller nämnder för oreglerad förvaltning bestämmer

dock landstinget resp. fullmäktige om suppleanter skall utses. Suppleanter

utses vidare för kommunala sammanläggningsdelegerade (1 § lagen, 1965:

596, om kommunala sammanläggningsdelegerade) och för församlingsde­

legerade i Stockholm (39 § 1 mom. FSL).

Eftersom suppleanter inte utses för stadsfullmäktige, kommunalfullmäk­

tige eller kyrkofullmäktige, måste ny röstsammanräkning för utseende av

efterträdare företas om fullmäktig avgår före tjänstgöringstidens utgång.

Bestämmelser härom finns i 52 § 2 mom. kommunala vallagen (1930: 253)

(KVL).

Av 18 § LL framgår att val av suppleanter för landstingsmän regleras

i KVL. Bestämmelserna om val av övriga suppleanter skiljer sig helt från

Kungl. May.ts proposition nr 129 år 1969

89

reglerna i KVL men är sinsemellan i huvudsak identiska. Suppleanter i

kommuns styrelse väljs, liksom de ordinarie ledamöterna, av fullmäktige

till det antal fullmäktige bestämmer (31 § KL). Alla suppleanterna väljs

genom en valförrättning som är skild från valet av ordinarie ledamöter.

Valet skall om det begärs av ett visst antal väljande (se 22 § sista stycket

KL) vara proportionellt. Om det inte är proportionellt utan förrättas som

majoritetsval, skall i samband med valet bestämmas i vilken ordning supp­

leanterna skall inkallas till tjänstgöring (31 § KL).

Förfarandet vid proportionellt val regleras i lagen (1955: 138) om pro­

portionellt valsätt vid val inom landsting, kommunalfullmäktige m. in.

Valsedlarna ordnas i grupper efter partibeteckning och inom varje grupp

bestäms genom särskilda sammanräkningar ordningen mellan namnen på

valsedlarna (4 §). Platserna fördelas enligt 5 § mellan de olika grupperna

på så sätt att de, en efter en, tilldelas den grupp som uppvisar det största

jämförelsetalet. Den ordning i vilken suppleanterna skall inkallas till

tjänstgöring i stället för ledamot bestäms genom valet. Suppleant som är

utsedd från samma grupp som ledamoten bar företräde framför övriga

suppleanter och bland dessa har den som tillhör grupp med högst rösttal

företräde (8 §).

Om en ledamot som har utsetts vid proportionellt val avgår under den

bestämda tjänstgöringstiden, skall suppleant inkallas enligt den mellan

suppleanterna bestämda ordningen. Har ledamoten inte utsetts vid sådant

val måste fyllnadsval anställas (33 § KL). Innan så har skett inkallas

suppleant i den vid suppleantvalet bestämda ordningen. I samma ordning-

inkallas också suppleant vid tillfälligt förfall. Detta gäller oberoende av

vilket valsätt som använts vid ledamotsvalet (36 § KL).

Val av landstingsmän och suppleanter för dem sker genom en och samma

valhandling. I 24 § KVL ges föreskrifter om valsedels utformning. Valse­

deln skall antingen uppta samtliga namn i en följd, det ena under det andra,

(ospaltad valsedel) eller uppta namnen för landstingsmannavalet i en

vänsterspalt och namnen för suppleantvalet i en höger spalt (spaltad val­

sedel). I den mån namnen på en ospaltad valsedel inte tas i anspråk vid

landstingsmannavalet gäller de suppleantvalet. Detsamma gäller namnen

i en spaltad valsedels vänsterspalt. I högerspalten får tas upp högst två

namn för vart och ett av de för landstingsmannavalet upptagna namnen.

Suppleanterna utses genom särskilda sammanräkningar inom resp. parti

omedelbart efter valet av landstingsmän (47 § KVL). För varje landstings­

man företas lika många, dock minst två, sammanräkningar som partiet

erhållit platser. Vid varje sammanräkning tar man hänsyn bara till de val­

sedlar som upptar landstingsmannens namn. Namn på någon som blivit

utsedd till landstingsman eller till suppleant för den landstingsman som

sammanräkningen gäller anses som obefintligt. Röstvärdet tillgodoräknas

det namn som står främst av de för den ifrågavarande landstingsmannen

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

90

särskilt upptagna suppleantnamnen. Om det inte finns något sådant namn,

vilket ju alltid blir fallet i fråga om ospaltad valsedel, tillgodoräknas röst­

värdet det namn för själva landstingsmannavalet som står främst på valse­

deln. Den som har fått det högsta rösttalet är vald till suppleant för den

landstingsman som sammanräkningen avser.

Om ett parti använder ospaltade valsedlar får man en grupp av supplean­

ter som alla är personliga suppleanter för samtliga landstingsmän som valts

på samma sedel. Om partiet använder flera ospaltade valsedlar får man

flera sådana grupper. Om partiet i stället använder spaltade valsedlar, ut­

ses för varje landstingsman först den eller de personer som i högerspalten

är upptagna för landstingsmannen till suppleanter. Från vänsterspalten

utses därefter så många suppleanter som partiet har fått platser i valkret­

sen minus det antal som har utsetts från högerspalten. De personer som

utses från vänsterspalten blir personliga suppleanter för alla landstings­

män som har valts på valsedeln.

Om en landstingsman avgår under tjänstgöringstiden eller inte kan in­

ställa sig vid landstingsmöte eller inte vidare kan tjänstgöra vid mötet, skall

den närmast i ordningen varande suppleanten inkallas (22 § LL och 52 § 1

mom. KVL). Fråga om förfall för utevaro från landstingsmöte prövas av

landstinget (23 § LL). När samtliga suppleanter för landstingsman har in­

kallats till ordinarie landstingsmän eller eljest avgått som suppleanter, skall

enligt 53 a § KVL ny sammanräkning företas för utseende av ytterligare en

suppleant.

I LL finns inga bestämmelser om att suppleant för landstingsman skall

kallas till eller har rätt att vara närvarande vid landstingets sammanträ­

den. Landstingets förhandlingar skall enligt 37 § LL vara offentliga men

landstinget kan för visst ärende besluta att överläggningen skall hållas

inom stängda dörrar. Detsamma gäller fullmäktiges förhandlingar (27 §

KL, 28 § IvLS samt 30 och 33 §§ FSL). Suppleant i kommuns styrelse och

övriga nämnder har rätt att närvara vid sammanträde även om han inte är

inkallad till tjänstgöring och han skall alltid underrättas om tid för sam­

manträde (36, 45, 47 och 48 §§ KL). Motsvarande regler gäller enligt LL

och FSL (47 och 54 §§ LL samt 49 §, 57 § 2 mom., 62 § och 63 § 2 mom.

FSL). Enligt KLS har suppleant i stadskollegiet inte någon sådan närvaro­

rätt. Det har däremot suppleant i drätselnämnden och i annan kommunal

nämnd (47 § och 51 § 1 moin., jfr 38 §).

Såväl enligt KL och KLS som enligt FSL får fullmäktige besluta att till

fullmäktig skall utgå traktamente, ersättning för resekostnader och andra

med uppdraget förenade utgifter samt arvode (28 § 1 och 2 mom. KL, 29 §

1 och 2 mom. KLS samt 31 § 1 mom. och 33 § FSL). Arvodet får inte över­

stiga vad som är skäligt med hänsyn till göromålens omfattning och art samt

den tid som kan beräknas gå åt för uppdraget. Landstinget får i motsvaran­

de mån besluta om ersättning åt landstingsman (39 § 1 mom. LL). Be­

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

91

stämmelserna i 28 § 1 och 2 mom. KL skall enligt 46 § 1 mom. KL tillämpas

också på ledamot i kommunens styrelse och annan nämnd samt suppleant

för sådan ledamot. Motsvarande gäller enligt KLS, LL och FSL. Suppleant

som tjänstgör i stället för landstingsman behandlas i ersättningsavseende

som landstingsman.

I fråga om beslutförhet gäller enligt KL att fullmäktige, kommuns sty­

relse och annan kommunal nämnd inte får handlägga ärende om inte flera

än hälften av ledamöterna är närvarande (15, 37, 45, 47 och 48 §§). Motsva­

rande regel gäller enligt KLS och FSL samt enligt 48 och 54 §§ LL för

landstingets styrelse och övriga nämnder. För landstingets del fordras där­

emot att två tredjedelar av ledamöterna är närvarande (27 § LL).

Förslag i riksdagen om suppleanter för fullmäktige

Frågan om att införa en suppleantinstitution för fullmäktigförsam-

lingarna har prövats vid upprepade tillfällen.

I proposition till 1918 års riksdag föreslogs införande av suppleanter för

stads-, kommunal- och municipalfullmäktige. Frågan förföll, eftersom för­

slaget antogs av andra kammaren men avslogs av första kammaren (prop.

1918: 262, KU 1918: 22, I:a kammarens protokoll 52 s. 50, II:a kammarens

protokoll 75 s. 58).

Vid 1928, 1930 och 1932 års riksdagar avslogs motioner om införande av

suppleanter för fullmäktige (II: 1928: 215, II: 1930: 453, II: 1932: 3).

År 1944 begärde riksdagen utredning av frågan om suppleanter borde

införas för stads-, kommunal-, municipal- och kyrkofullmäktige (KU

1944: 8, rskr 96). Frågan övervägdes därefter ingående under förarbetena

till KL. Kommunallagskommittén ställde sig avvisande till en sådan reform

och propositionen innehåller inget förslag om att suppleanter skulle införas

(SOU 1952: 14 s. 96—101, prop. 1953: 210 s. 67—68).

Kommunallagskommittén hade företagit en enkät bland ett 90-tal kom­

muner. Av dessa hade betydligt mer än hälften avstyrkt att suppleanter

infördes. Enligt kommunallagskommittén fanns det ett visst fog för upp­

fattningen att en suppleantinstitution kunde bli en garanti för att väljar­

nas vilja återspeglades i fullmäktiges beslut även när någon eller några av

de ordinarie ledamöterna var förhindrade att delta i besluten. Uppmärk­

samhet måste emellertid också ägnas frågan i vad mån det enligt erfaren­

heten förekom att fullmäktigledamöters frånvaro ledde till beslut som inte

stämde överens med en fulltalig församlings vilja. Kommunallagskommit-

tén hade inte ansett sig böra företa någon undersökning i detta avseende.

Bara en av de omkring 90 kommuner som hade yttrat sig i suppleantfrågan

hade hänvisat till, att ett ärende till följd av en ledamots frånvaro fått en

annan utgång än det skulle ha fått, om fullmäktige hade varit fulltaliga

Kommunallagskommittén ansåg att behovet av suppleanter från ifrågava-

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

92

Kunql. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

rande synpunkt var ganska litet. Önskemålet att vid fullmäktigledamots

avgång ha tillgång till personer som genom sin ställning som suppleanter

hade förvärvat kommunal erfarenhet kunde enligt kommunallagskommit-

tén inte vara avgörande för bedömningen av om suppleanter borde införas.

Ett betydelsefullt skäl mot ett suppleantsystem var, anförde kommunallags-

kommittén, att ett sådant system skulle kunna leda till en försvagning av

de ordinarie ledamöternas ansvarskänsla. Det kunde ligga nära till hands

för en ledamot, som av en eller annan anledning önskade utebli från ett

sammanträde, att begära att en suppleant inkallades i ledamotens ställe.

Suppleanterna kunde enligt kommunallagskommittén vidare inte få till­

fälle att på samma sätt som de ordinarie ledamöterna sätta sig in i de olika

ärendena. Suppleanternas insatser skulle därför inte bli av större värde.

Inte heller KU ansåg att suppleanter för fullmäktige borde införas (KU

1953:22 s. 15, jfr rskr 419). Utskottet anförde att endast fyra av de 367

kommuner och municipalsamhällen som hade yttrat sig över kommunal-

lagskommitténs förslag hade förordat ett suppleantsystem. Detta måste en­

ligt utskottet tolkas så att fullmäktiginstitutionen ansågs fungera tillfreds­

ställande utan suppleanter. Att gentemot den kommunala erfarenheten

och inställningen från rent principiella synpunkter vidhålla tanken på ett

suppleantsystem ansåg utskottet inte rimligt. Utskottet anförde vidare att

möjligheten att inkalla suppleanter kunde minska de ordinarie ledamöter­

nas ansvarskänsla och att det skulle kunna försvaga fullmäktiges auktori­

tet, om viktiga kommunala angelägenheter kunde avgöras av en från det

ena tillfället till det andra olika sammansatt fullmäktigförsamling.

Tanken på att införa suppleanter för fullmäktige avvisades också under

förarbetena till FSL (SOU 1957: 15, prop. 1961: 70, KU 1961: 16, rskr 342).

I en motion vid 1964 års riksdag (II: 119) hemställdes att riksdagen

skulle anhålla hos Kungl. Maj:t om utredning och förslag beträffande in­

förande av en suppleantinstitution för stads-, kommunal- och kyrkofull­

mäktige. I motionen anförs att det medför betydande olägenheter att supp­

leanter för fullmäktige saknas. En fullmäktigledamot kan av olika anled­

ningar, ibland under lång tid, vara förhindrad att utöva sitt uppdrag. Att

suppleanter saknas kan leda till att fullmäktige fattar ett beslut, som går

i annan riktning än det skulle ha gjort om fullmäktigförsamlingen hade

varit fulltalig och som inte står i överensstämmelse med det valutslag som

ligger till grund för sammansättningen. Farhågorna att ett suppleantsystem

skulle medföra att de ordinarie ledamöternas ansvarskänsla försvagas är

enligt vad som anförs i motionen överdrivna. Ett olämpligt utnyttjande av

suppleantinstitutionen skulle framkalla en reaktion inom partigrupperna

och partiorganisationerna. I motionen erinras om en invändning mot att

införa suppleanter, nämligen att dessa inte skulle få nödvändiga kunskaper

eftersom de endast vid enstaka tillfällen skulle delta i fullmäktiges arbete.

Häremot anförs i motionen att ärendena i allmänhet diskuteras ingående

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

93

inom partigrupperna samt att suppleanterna skulle kunna läsa fullmäk­

tiges handlingar regelbundet och övervara sammanträdena också när de

inte tjänstgör. Numera trycker eller stencilerar kommunerna i allt högre

grad handlingarna för fullmäktigsammanträdena. Behovet av suppleanter

har enligt vad som vidare anförs i motionen ökat genom den större rörlig­

heten på arbetsmarknaden och denna rörlighet kan försvåra rekryteringen

till fullmäktige om ett suppleantsystem inte införs. I motionen åberopas

också att författningsutredningen i sitt förslag till ny regeringsform (SOU

1963: 16 och 17) har föreslagit ett system med ersättare för riksdagens

ledamöter.

KU hemställde att motionen inte skulle föranleda någon riksdagens åt­

gärd (KU 1964: 32). I riksdagen stannade kamrarna i skilda beslut (I:a

kammarens protokoll nr 37 s. 38, II:a kammarens protokoll nr 37 s. 24).

Frågan förföll alltså.

Frågan väcktes ånyo vid 1965 års riksdag genom två likalydande motio­

ner (I: 139 och II: 177). I motionerna åberopas i huvudsak samma skäl som

anförs i motionen till 1964 års riksdag. Vidare anförs att kommunernas

förbättrade resurser att stencilera eller trycka sina handlingar och därmed

distribuera dessa i större antal ger suppleanterna möjlighet att följa den

kommunala verksamheten. Därigenom blir ett större antal medborgare in­

formerade i de kommunala frågorna. Informationen sprids och en supp­

leantinstitution kan på så sätt bidra till att stärka den kommunala demo­

kratin.

KU tillstyrkte i sitt utlåtande en förutsättningslös utredning (KU 1965:

28). Utskottet anförde bl. a. att en viss opinionsförskjutning hade skett efter

‘tillkomsten av den gällande kommunallagstiftningen och att utskottet

särskilt med hänsyn till kommunindelningsreformen fann det naturligt att

ett ökat intresse hade framkommit för ett suppleantsystem inom fullmäk-

tigförsamlingarna. Kamrarna stannade också denna gång i skilda beslut,

varför frågan åter förföll (I:a kammarens protokoll nr 24 s. 98, II :a kam­

marens protokoll nr 26 s. 6).

I två likalydande motioner (I: 254 och II: 320) hemställdes vid 1966 års

riksdag åter att riksdagen skulle anhålla hos Kungl. Maj :t om utredning och

förslag om införande av suppleanter för fullmäktige. Motionerna har sam­

ma innehåll som motionerna till 1965 års riksdag.

KU hemställde att riksdagen skulle hos Kungl. Maj :t anhålla om en för­

utsättningslös utredning angående införande av suppleanter för stads-,

kommunal- och kyrkofullmäktige (KU 1966: 21). Riksdagen biföll ut­

skottets hemställan (rskr 102).

Det var med anledning av sistnämnda riksdagsbeslut som kommunal-

rättskommittén fick uppdraget att förutsättningslöst utreda frågan om

suppleanter för stads-, kommunal- och kyrkofullmäktige.

94

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

En av kommunalrättskommittén utförd undersökning

I september 1967 begärde kommittén yttranden från samarbetsnämnder-

na i kommunblocken och styrelserna i de kommuner som enligt gällande

planer skall bestå oförändrade över dels frågan om antalet fullmäktige

i kommunerna, dels frågan om suppleanter bör införas för stads-, kommu­

nal- och kyrkofullmäktige. Yttranden inkom från 206 av de 281 tillfrågade

samarbetsnämnderna och styrelserna. 11 yttranden innehåller enligt kom­

mittén inte några ställningstaganden. Kommittén sammanfattar resultatet

av undersökningen i övrigt på följande sätt.

Oförändrat antal fullmäktige, ej suppleanter

38

Ökat antal fullmäktige, suppleanter

41

Ökat antal fullmäktige, ej suppleanter

26

Ökat antal fullmäktige, inget ställningstagande till

frågan om suppleanter

5

Oförändrat antal fullmäktige, suppleanter

76

Oförändrat antal fullmäktige, inget ställningstagande

till frågan om suppleanter

9

Kommittén anför att de yttranden som innehåller förslag om och motiv

för andra bestämmelser än de som gäller f. n. tilldrar sig det största in­

tresset. I sin redovisning för innehållet i de inhämtade yttrandena inskrän­

ker kommittén sig till att redogöra för de skäl som anförs för att antalet

fullmäktige i kommunerna bör höjas och för att suppleanter bör införas.

Som skäl för en ändring av de nuvarande bestämmelserna om antalet

fullmäktige anförs enligt kommittén bl. a. att de nuvarande bestämmelserna

är alltför snäva och odifferentierade för att medge en önskvärd utbredning

och förankring av den kommunala demokratin och ett önskvärt utrymme

för lokal anknytning bland fullmäktige. Behovet av en allsidig representa­

tion från olika delar av kommunen kommer att bli särskilt framträdande,

när de planerade kommunsammanläggningarna har trätt i kraft. Ytterli­

gare en uppfattning som enligt kommittén kommit fram i yttrandena är,

att man kan vänta sig att kommunerna, om bestämmelserna om maximital

för antalet fullmäktige slopas, kommer att eftersträva fullmäktigförsam-

lingar, som inte är större än att arbetet kan bedrivas effektivt och som med­

ger en lämpligt avvägd representation för olika kommundelar.

De samarbetsnämnder och styrelser som redovisar en positiv inställning

till tanken på en suppleantinstitution åberopar enligt kommittén huvud­

sakligen samma skäl som anfördes under förarbetena till KL och vid frå­

gans behandling i riksdagen åren 1964—1966. Synpunkter som särskilt

understryks är att behovet av ersättare för fullmäktigledamöter har ökat

med samhällsutvecklingen och genom kommunindelningsreformen. Beträf­

fande utformningen av en suppleantinstitution är meningarna delade. I

95

några yttranden föreslås ett system med två personliga suppleanter per

ledamot, i andra ett system med en liten grupp suppleanter, som genom

ofta återkommande tjänstgöring får möjlighet till skolning i kommunalt

arbete.

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

Kommunalrättskommittén

Allmänna synpunkter

Kommittén erinrar om att frågorna om den kommunala demokratin och

det minskade antalet förtroendemän har intagit en framskjuten plats i den

debatt som har följt på beslutet år 1962 om en kommunindelningsreform.

Man har enligt kommittén främst diskuterat hur man skall kunna tillgodo­

se önskemålet att den kommunala demokratin skall dels tjäna som medel

att åstadkomma rationella och för flertalet kommunmedlemmar acceptabla

resultat, dels fostra kommunmedlemmarna i demokratisk anda.

Kommittén erinrar vidare om att ändringarna år 1948 av bestämmel­

serna om antalet fullmäktige hade till huvudsakligt syfte att öka möjlig­

heterna för dåvarande mindre kommuner att bli representerade i fullmäk-

tigförsamlingarna i de större kommuner som skulle bildas enligt 1952 års

kommunindelningsreform. Från statsmakternas sida är man angelägen om

att avlägsna praktiska och psykologiska hinder för indelningsändringar

enligt 1962 års beslut och underlätta dessa ändringars genomförande, fort­

sätter kommittén. Vid riksdagsbehandlingen år 1962 förutsattes det också

att Kungl. Maj:t skulle följa utvecklingen med uppmärksamhet och, om

det behövdes, föranstalta om översyn av den lagstiftning som reglerar den

kommunala verksamheten. Kommitténs uppdrag att se över bestämmelser­

na i 5 § KL och att utreda frågan om suppleanter för fullmäktige får ses

som uttryck för en önskan att genom ändamålsenliga organisatoriska regler

underlätta indelningsreformens genomförande och stärka den kommunala

självstyrelsen. Kommittén har i enlighet härmed främst diskuterat frå­

gorna om antalet fullmäktige och om suppleanter i de beslutande kommu­

nala församlingarna med utgångspunkt i den utveckling mot ett färre an­

tal kommunala enheter som pågår.

Antalet fullmäktige

Ett ökat behov av en mera allsidig representation i de beslutande kom­

munala församlingarna blir enligt kommittén en följd av den förut angivna

utvecklingen. Några lagliga hinder bör inte finnas för att fullmäktigför-

samlingarna till sin storlek anpassas efter de enskilda kommunernas sär­

skilda förhållanden. Det är ett allmänt önskemål att sammansättningen av

kommunens befolkning både geografiskt, yrkesmässigt och i fråga om ålder

och kön återspeglas i den beslutande församlingen. Nuvarande regler i 5 §

KL om antalet fullmäktige är enligt kommitténs uppfattning alltför snäva

för att dessa önskemål skall kunna tillgodoses.

96

I lagrummet bör enligt kommittén endast uppställas minimital för an­

talet fullmäktige så att kommunerna, med de angivna minimitalen som bas,

själva får bestämma hur många fullmäktige som skall utses. Kommunerna

kan därvid ta hänsyn till sina speciella förhållanden. En kommun, som har

tillkommit genom sammanläggning av en större tätort med några mindre

landskommuner, kan exempelvis behöva ett större antal fullmäktige — för

att de tidigare små kommunerna skall få skälig representation — än en be­

folkningsmässigt lika stor kommun av mera enhetlig struktur. Kommittén

anför att en sådan ordning står i god överensstämmelse med grunduppfatt­

ningen, att kommunallagstiftningen endast är en yttre författningsram

inom vilken kommunerna själva har att ordna sina verksamhetsformer.

Enligt kommittén finns det inte grundad anledning att anta att en sådan

reglering kommer att leda till att kommunerna skapar alltför stora och

därmed från arbetssynpunkt mindre ändamålsenliga fullmäktigförsam-

lingar. Kommittén hänvisar till att många kommuner inte fullt utnyttjar

de latituder som 5 § KL nu innehåller.

Kommittén föreslår således att bestämmelserna i 5 § KL om högsta an­

talet fullmäktige tas bort. Vidare föreslår kommittén vissa ändringar i be­

stämmelserna om lägsta antalet fullmäktige.

Minimitalen skall enligt förslaget, liksom f. n., vara anknutna till kom­

munens invånarantal. Kommittén avvisar tanken att i stället utforma be­

stämmelserna med utgångspunkt i antalet röstberättigade.

Kommittén föreslår vidare att antalet fullmäktige, som innan beslut om

ändring i kommunindelningen träder i kraft skall utses för kommun enligt

den nya indelningen, skall bestämmas, inte som f. n. av länsstyrelsen utan

av företrädare för nämnda kommun, dvs. av sammanläggningsdelegerade,

om sådana utsetts, och i annat fall av de gamla fullmäktige.

Suppleanter

Kommittén anför flera skäl för att suppleanter för fullmäktige skall in­

föras. Om skilda meningsriktningar i fullmäktige röstmässigt balanserar

varandra, kan det vara av avgörande betydelse att suppleanter kan rycka

in i stället för frånvarande ordinarie ledamöter. Till följd av kravet på

ökad rörlighet hos arbetskraften synes man mer och mer böra räkna med

befolkningsförflyttningar. Också i jävsituationer kan det vara en fördel att

ha tillgång till suppleanter. En suppleantinstitution kan vidare tjäna som

ett instrument i ansträngningarna att i takt med de pågående kommunsam­

manläggningarna stärka den kommunala demokratin, bl. a. genom att

främja önskemålet att eu kommuns olika delar blir representerade i full-

mäktigförsamlingen. Möjligheterna att sprida förtroendeuppdragen bland

skilda yrkes- och intressegrupper blir också större.

De invändningar som tidigare åberopats mot tanken på suppleanter för

fullmäktige kan enligt kommittén inte längre anses ha en sådan tyngd att de

bör vara avgörande. Kommittén understryker i detta sammanhang att

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

97

suppleantsystemet synes fungera mycket väl för landstingens del. Någon

anledning att tro att förhållandet skulle bli ett annat i fråga om kommu­

nerna finns inte. Den negativa inställning till ett suppleantsystem som ti­

digare bär rått på kommunalt håll bar numera ändrats. Kommittén anför

att 117 eller 56 % av de 206 samarbetsnämnder och kommunstyrelser som

har besvarat kommitténs förfrågan förordar ett suppleantsystem.

Ett väsentligt skäl för att suppleanter bör finnas inte bara för fullmäk­

tige i kommun utan också för kyrkofullmäktige är enligt kommittén att

likformighet bör råda mellan borgerliga och kyrkliga kommunalförfatt­

ningar. En sådan likformighet har man eftersträvat vid tidigare reformer.

Det torde inte finnas vägande skäl att frångå denna praxis. Vidare fram­

håller kommittén att med de fortgående kommunsammanläggningarna föl­

jer ett ökat intresse för bildandet av kyrkliga samfälligheter. Detta medför

att antalet församlingar med kyrkofullmäktige minskar. Det beslutande

organet för kyrkliga samfälligheter torde flerstädes bli kyrkofullmäktige

och inte församlingsdelegerade.

Kommittén föreslår på grund av det anförda att suppleanter införs för

fullmäktige i kommun, församling och kyrklig samfällighet. Förslaget är i

huvudsak utformat i enlighet med det system som gäller för landstingen.

Bestämmelserna i KVL om hur suppleanter för landstingsmän utses skall

således bli tillämpliga också på suppleanter för fullmäktige. Kommittén

anför att förslaget ger kommunerna eller de politiska partierna möjlighet

att bestämma om man skall ha s. k. gruppsuppleanter eller personliga

suppleanter. Detta innebär enligt kommittén att man kan få variationer

från en mindre grupp suppleanter för varje parti till två personliga supp­

leanter för varje fullmäktigledamot.

Kommittén uttalar som sin uppfattning att suppleanter bör utses också

för stadsfullmäktige i Stockholm. Något författningsförslag härom läggs

emellertid inte fram.

I fråga om förfarandet vid avgång anför kommittén att länsstyrelsen efter

anmälan av fullmäktiges ordförande bör fastställa vilken suppleant som

skall inträda i stället för en avgången ledamot. Om samtliga suppleanter

för viss ledamot har inkallats till ordinarie fullmäktigledamöter eller el­

jest avgått som suppleanter skall, på anmälan av kommunens styrelse resp.

kyrkorådet, ny sammanräkning företas för utseende av ytterligare en supp­

leant. Ledamot som är förhindrad att närvara vid fullmäktigsammanträde

skall enligt förslaget anmäla detta före sammanträdet. Ordföranden skall

sedan på lämpligt sätt kalla den suppleant som står i tur att inträda. För

att understryka att anmälan bör ha reell grund sägs det i den föreslagna be­

stämmelsen att frånvaron skall sammanhänga med hinder för närvaro. Som

hinder får enligt kommittén anses exempelvis sjukdom, jäv, andra viktiga

uppdrag o. d. men inte att en ledamot inte vill delta i behandlingen av ett

visst ärende. Ordinarie kallelseordning bör inte behöva iakttas, när supp-

7 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 129

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

98

leant skall inkallas till tjänstgöring. Kommittén har inte ansett del nöd­

vändigt att i förslaget ta med någon bestämmelse om förfall, som uppkom­

mer under pågående sammanträde. Detta får enligt kommittén till följd

bl. a. att fullmäktig, som är jävig i visst ärende och som finner att en supp­

leant därför bör inkallas, måste avstå från att alls tjänstgöra under sam­

manträdet.

Om suppleanter för fullmäktige införs, bör enligt kommittén för beslut­

förhet krävas att flera ledamöter är närvarande än vad som krävs enligt de

nuvarande bestämmelserna i 15 § KL och 18 § FSL. Kommittén föreslår att

det liksom enligt 27 § LL skall krävas att minst två tredjedelar av ledamö­

terna är närvarande.

Ikraftträdande

De föreslagna bestämmelserna om antalet fullmäktige och om supplean­

ter bör enligt kommittén tillämpas vid 1970 års allmänna val. Kommittén

föreslår därför alt författningsändringarna skall träda i kraft den 1 ja­

nuari 1970. De ändrade bestämmelserna om beslutförhet föreslås dock inte

träda i kraft förrän den 1 januari 1971. Kommittén avvisar tanken att låta

bestämmelserna om antalet fullmäktige och om suppleanter gälla endast

i kommuner som utgör hela kommunblock. Skälen för en sådan ordning är

enligt kommittén inte tillräckligt starka. Visserligen kan det sägas att be­

hovet av ett utökat antal fullmäktige liksom behovet av suppleanter inte

kan vara särskilt påfallande i de minsta kommunerna. Å andra sidan finns

det kommunblock i vilka en större stad eller landskommun ingår. I dessa

större kommuner kan det uppenbarligen finnas behov i varje fall av supp­

leanter redan före kommunsammanläggningen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969

Skrivelsen från stadsfullmäktige i Stockholm

I skrivelsen anförs att det med ett jämnt antal fn 11 mäktig leda­

rn öt er kan inträffa, att ingen majoritetsgrupp utkristalliseras. Det måste

anses stötande att under en hel mandatperiod en styrkefördelning av 50

mot 50 föranleder antingen ständiga kompromisser eller lottning. Eftersom

risken för lottningssituationer bör nedbringas så långt som möjligt, anser

stadsfullmäktige att det bör föreskrivas att antalet ledamöter skall vara

udda.

Antalet ledamöter i stadsfullmäktige har varit oförändrat sedan år 1862,

trots att invånarantalet i staden har ökat från 115 000 till 800 000, heter det

vidare i skrivelsen. Det nuvarande antalet fullmäktigledamöter framstår

emellertid som ganska väl anpassat till antalet fullmäktigledamöter i andra

kommuner. Befolkningsförändringarna anses därför inte utgöra anledning

att ändra bestämmelsen om antalet stadsfullmäktige.

Med hänsyn till kommitténs förslag att kommunerna, med i 5 § KL an­

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

99

givna minimital som bas, skall få bestämma antalet fullmäktige anser stads­

fullmäktige att motsvarande ändring bör göras i 5 § KLS. Det föreslås att

det lägsta antalet stadsfullmäktige därvid bestäms till 101.

Beträffande frågan om suppleanter bör införas anför stadsfull­

mäktige att Stockholm inte berörs av kommunindelningsreformen och att

argumentet att en suppleantinstitution skulle underlätta reformens genom­

förande därför inte gäller för stadens del. En suppleantinstitution skulle,

anförs det vidare i skrivelsen, tillgodose önskemålet om fulltalighet vid

stadsfullmäktiges sammanträden och undanröja risken för att beslut fattas

i en församling, vars partisammansättning tillfälligt avviker från den nor­

mala. Ett suppleantsystem ger möjlighet att inkalla suppleant vid varaktigt

förfall för ledamot och har också ett visst värde från rekryteringssynpunkt.

Stadsfullmäktige anför att det är önskvärt att beslut i fullmäktige fattas

av en från det ena sammanträdet till det andra oförändrad församling. Detta

gäller i synnerhet när samma ärende förekommer vid upprepade tillfällen

eller skilda ärenden kräver likartad behandling. Om en suppleantinstitu­

tion införs, försvagas denna kontinuitet. Man kan enligt stadsfullmäktige

även invända att en suppleant, som inkallas mer eller mindre sporadiskt och

därtill kanske med kort varsel, inte alltid lär skaffa sig den fortlöpande in­

blick i den kommunala verksamheten som behövs. Från demokratisk syn­

punkt har ett suppleantsystem den nackdelen att kommunmedlemmarna

inte på förhand vet, vilka förtroendemän som i varje särskilt fall kommer

att bära ansvaret för fullmäktiges beslut. För stadens del innebär det prak­

tiska svårigheter att tillgodose önskemålet om närvarorätt för suppleanter,

som inte är inkallade till tjänstgöring.

Stadsfullmäktige anser att de nackdelar som, enligt vad som anförs i

skrivelsen, är förenade med en suppleantinstitution överväger. Suppleanter

bör därför inte införas för stadsfullmäktige i Stockholm.

Remissyttrandena

Remissutfallet i stora drag

Remissinstanserna redovisar en positiv inställning till kommitténs för­

slag om antalet fullmäktige. Detsamma gäller förslaget att suppleanter skall

utses i de direktvalda beslutande kommunala församlingarna. I det när­

maste hälften av remissinstanserna tillstyrker förslagen utan att gå när­

mare in på de föreslagna författningsändringarna.

Endast kyrkofullmäktige i Rödeby församling avstyrker förslaget att

5 § KL bara skall innehålla minimital för antalet fullmäktige. Drätselkam­

maren i Nyköping är tveksam om förslaget bör genomföras. Flera försam­

lingar och kyrkliga samfälligheter tar inte heller bestämt ställning till för­

slaget.

Förslaget att ett system med suppleanter skall införas tillstyrks av ett

vida övervägande antal remissinstanser. Stadsfullmäktige i Eskilstuna samt

kyrkofullmäktige i Fritsla, Kungsbacka och Norums församlingar och i Gö­

teborgs kyrkliga samfällighet avstyrker förslaget. Det är enligt Söderman­

lands länsavdelning av Svenska kommunförbundet tveksamt om det finns

tillräckliga skäl att genomföra förslaget. Enligt Svenska kommunförbundet

bör de enskilda kommunerna själva få besluta om suppleanter skall utses

eller inte.

I fråga om den närmare utformningen av kommitténs förslag anförs kri­

tiska synpunkter i många remissyttranden.

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 129 år 1969

Antalet fullmäktige

Flertalet remissinstanser är som framgår av det förut sagda positiva till

förslaget att kommunerna, med i 5 § KL angivna minimital som bas, skall

få bestämma hur många fullmäktige som skall utses. Remissinstanserna

betonar särskilt att förslaget är ägnat att främja den kommunala demo­

kratin och att tillgodose önskemålet om en allsidig representation i full­

mäktige.

Kyrkofullmäktige i Rödeby församling anför att de nödvändiga kommun­

sammanläggningarna kan medföra att man i de förutvarande små kommu­

nerna får en känsla av att vara tillbakasatta. Kyrkofullmäktige anser att

man inte kan stärka den kommunala demokratin genom att öka antalet

ledamöter i de nybildade eller vidgade kommunernas fullmäktigförsam-

lingar. Även om man därigenom kan få med representanter för de förutva­

rande små kommunerna i fullmäktige, kan man inte förta känslan av van­

makt inför utvecklingen och hindra att intresset för det kommunala arbe­

tet avtar.

Ett stort antal remissinstanser redovisar motsatt uppfattning. Länssty­

relsen i Jönköpings län anför att åtskilliga kommunsammanläggningar kan

väntas ske inom den närmaste framtiden. Övergången till en ny kommun­

indelning kan säkerligen underlättas om den nya fullmäktigförsamlingen

inte blir alltför liten utan kan anpassas efter resp. kommuns speciella för­

hållanden. Det är enligt länsstyrelsen ett allmänt önskemål att samman­

sättningen av kommunernas befolkning geografiskt samt i fråga om yr­

ken, ålder och kön återspeglas i den beslutande församlingen. Detta önske­

mål synes inte kunna tillgodoses utan att de gällande reglerna i 5 § KL görs

mindre snäva. Liknande synpunkter kommer till uttryck i yttrandena från

länsstyrelserna i Södermanlands samt Göteborgs och Bohus län, stadsfull­

mäktige i Eskilstuna, drätselkammaren i Nyköping, kommunalfullmäktige

i Gislaveds köping, Bredargd, Hylte, Reftele och Unnaryd, kommunalnämn­

den i Partilie samt kyrkofullmäktige i Huskvarna och Hakarps försam­

101

lingars kyrkliga samfällighet. Kommunalfullmäktige i Visingsö och kyrko­

fullmäktige i Säby församling understryker att lokalkännedom och förtro­

genhet med önskemål och intressen hos befolkningen inom de olika kom­

mundelarna är av stor betydelse för det kommunala arbetet.

Den förestående omdaningen av den kommunala indelningen kommer

enligt yttrandet från kommunalnämnden i Vingåker att medföra svårig­

heter för den kommunala demokratin. Ett flertal mindre kommuner kom­

mer att upplösas och ett stort antal kommunala förtroendemän kommer

inte att kunna beredas plats i de nybildade kommunernas fullmäktigför-

samlingar. De bestämmelser om fullmäktiges antal som kommittén föreslår

ger kommunerna större frihet att beakta lokala förhållanden. Därigenom

ges också möjlighet att i fullmäktigförsamlingarna bereda plats för repre­

sentanter för olika kommundelar, vilket ökar förutsättningarna för de ny­

bildade kommunerna att växa samman till organisatoriska enheter. Stads­

fullmäktige i Vetlanda anför liknande synpunkter och tillägger att det i

kommuner med stor yta och glesbebyggelse kan behövas ett större antal

fullmäktige än i befolkningsmässigt lika stora kommuner med mindre yta.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anför att sambandet mellan kommunal de­

mokrati och antalet fullmäktigledamöter visserligen inte är entydigt men

att det ändå finns starka skäl att undvika en utveckling som leder till en

onödigt stor minskning av antalet ledamöter. Kommitténs förslag ger enligt

länsstyrelsen goda möjligheter att anpassa antalet efter de lokala förhål­

landena. Svenska kommunförbundet anför att de nuvarande bestämmelser­

na ger kommunerna en betydande rörelsefrihet. Eftersom de tillkom innan

kommunindelningsreformen planerades, kan de emellertid vara för snäva för

de nya kommunerna. Förbundet tillstyrker därför att bestämmelserna om

högsta antalet fullmäktigledamöter slopas.

I några remissyttranden berörs frågan om slopandet av bestämmelserna

om högsta antalet fullmäktigledamöter kan befaras leda till att kommu­

nerna skapar alltför stora och därmed mindre ändamålsenliga fullmäktig-

församlingar. Kammarkollegiet, länsstyrelserna i Södermanlands samt Gö­

teborgs och Bohus län, samfällda kyrkorådet i Hälsingborg och Söderman­

lands länsavdelning av Svenska kommunförbundet anser att man inte be­

höver befara något sådant. Kommunalfullmäktige i Gislaveds köping samt

kommunalnämnderna i Vingåker och Partilie ger uttryck för en viss tvek­

samhet men ansluter sig till kommitténs förslag. Enligt länsstyrelsen i Jön­

köpings län, som också tillstyrker förslaget, bör ändringen ses som ett pro­

visorium. En omprövning bör ske när effekten kan avläsas. Ett slopande

av ifrågavarande bestämmelser kan enligt drätselkammaren i Nyköping

leda till att antalet fullmäktigledamöter i vissa kommuner blir orimligt

stort i förhållande till folkmängden och därigenom medföra mycket stora

skillnader i fråga om fullmäktiges antal mellan kommuner som i fråga om

folkmängd är lika stora. Det kan därför ifrågasättas om inte en viss be­

gränsning inom vidare ramar än de nuvarande alltjämt bör finnas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 129 år 1969