Prop. 1969:16

('angående anslag till studie\xad bidrag m. m. för budgetåret 1969/70',)

Kungl. Maj.ts proposition nr 16 år 1969

1

Nr 16

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till studie­

bidrag m. m. för budgetåret 1969/70; given Stockholms slott den 21 februari 1969.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådspro­ tokollet över utbildningsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till 1) förordning om ändring i studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964 (nr 402), 2) förordning om ändring i studiemedelsförordningen den 4 juni 1964 (nr 401),

dels bifalla de förslag i övrigt om vilkas avlåtande till riksdagen föredraganden hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Moberg

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs flera reformförslag på det siudiesociala området fram. Åtgärderna tar sikte främst på studerande barn till lägre inkomsttagare och till vuxna studerande.

Det inkomstprövade tillägget i studiehjälpen föreslås bli höjt med 225 kr. per läsår för ogift studerande med syskon under 16 år. Detta innebär att i bidrag till studerande vid fackskolor, gymnasier, yrkesskolor m. fl. skolor kan komma att utgå 3 150 kr. per läsår.

Maximibeloppet för lån från allmänna studielånefonden höjs enligt förslaget från 5 000 kr. till 6 500 kr.

I studiehjälpssystemet föreslås en ändring av gränsen mellan elever som anses tillhöra familjens ekonomi och övriga elever. En strikt åldersgräns om 20 år föreslås.

Vuxenstuderande föreslås få en möjlighet till partiell befrielse från skyldighet att betala tillbaka studielån från allmänna studielånefonden. Befrielsen skall få avse högst hälften av lånebeloppet, dock högst 4 950 kr. jämte ränta.

Den minsta återbetalningstiden för återbetalningspliktiga studiemedel föreslås normalt bli minst 15 år i stället för nuvarande 10 år. Vidare föreslås att ålders­ gränsen för erhållande av studiemedel höjs från 40 till 45 år.

För studiebidrag m. m. begärs ett förslagsanslag om 493 milj. kr. och för all­ männa studielånefonden ett investeringsanslag av 111 milj. kr.

I propositionen anmäls även vissa frågor om tillsyn av barn till studerande.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 saml. Nr 16

2

Kungl. Maj:ts proposition nr 16 år 1969

Förslag

till

Förordning

om ändring i studiehjälpsreglementet den 4 Juni 1964 (nr 402)

Härigenom förordnas, att 4, 13, 21, 24 och 26 §§ studiehjälpsreglementet den

4 juni 19641 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

Till studerande, som börjat sina stu­

dier vid läroanstalten eller utbildnings­

linjen före det år under vilket han fyl­

ler tjugoett år, utgår studiehjälp i form

av studiebidrag jämte tillägg och stu­

dielån.

Till annan —

Till studerande

(Föreslagen lydelse)

§•

Till studerande, som fyller högst

nitton år under det kalenderår då läs­

året eller kursen börjar, utgår studie­

hjälp i form av studiebidrag jämte till-

lägg och studielån. För kurstid efter

den 30 juni det kalenderår, då den stu­

derande fyller tjugo år, gäller detta en­

dast om denna kurstid omfattar mind­

re än två månader.

----------------------------------och studielån.

- — — dessutom resekostnadsersättning.

13 §.

Inkomstprövat tillägg------- —------------------------------------ — följande belopp.

Ha den studerandes föräldrar vård­

naden om annat barn än den stude­

rande och har detta barn icke fyllt

sexton år, eller äro föräldrarna plik­

tiga att till fullgörande av lagstadgad

underhållsskyldighet utgiva underhålls­

bidrag till sådant barn, utgår inkomst­

prövat tillägg med tjugofem kronor

högre belopp i månaden än som anges

i uppställningen. Detta gäller dock ej

om den studerande är gift.

Senaste lydelse av 4 och 21 §§ se 1967: 302 samt av 26 § se 1965: 248.

3

Kungl. Maj:ts proposition nr 16 år 1969

(Nuvarande lydelse)

2:

Studielån utgår med högst femtusen

kronor för läsår. Om synnerliga skäl

föreligga, får dock studielån utöver

detta belopp beviljas studerande som

bedriver heltidsstudier och har vård­

naden om barn, som icke fyllt sexton

år, eller är pliktig att till fullgörande

av lagstadgad underhållsskyldighet ut­

giva underhållsbidrag till sådant barn.

Studielånets storlek---------------------

(Föreslagen lydelse)

§•

Studielån utgår med högst sextusen-

femhundra kronor för läsår. Om syn­

nerliga skäl föreligga, får dock studie­

lån utöver detta belopp beviljas stude­

rande som bedriver heltidsstudier och

har vårdnaden om barn, som icke fyllt

sexton år, eller är pliktig att till full­

görande av lagstadgad underhållsskyl­

dighet utgiva underhållsbidrag till så­

dant barn.

------------------------- — denna kostnad.

Om fullgörandet-------

Låntagare, vars-------

Avlider låntagaren,--------- --------------

26

Vad i detta reglemente är stadgat

om föräldrar avser dels fader och mo­

der som ha vårdnaden eller, i fråga om

studerande som fyllt tjugoett år, se­

nast haft vårdnaden om den studeran­

de, dels fader eller moder som stadig­

varande sammanbor med vårdnadsha­

vare som nu sagts. I fråga om foster­

barn eller adoptivbarn gäller vad som

sägs om föräldrar i stället fosterföräld­

rarna eller adoptivföräldrarna.

Har make---------------- ------------------

§•

--------------- amorteringstiden utsträckas.

----------- åvilande betalningsskyldighet.

Den som uppburit studielån för

vuxenutbildning må i vissa fall befrias

från del av betalningsskyldigheten en­

ligt bestämmelser som meddelas av

Konungen.

------- —---------- -------------till betalning.

Vad i detta reglemente är stadgat

om föräldrar avser dels fader och mo­

der som ha vårdnaden eller, i fråga

om studerande som fyllt tjugo år, se­

nast haft vårdnaden om den studeran­

de, dels fader eller moder som sta­

digvarande sammanbor med vårdnads­

havare som nu sagts. I fråga om fos­

terbarn eller adoptivbarn gäller vad

som sägs om föräldrar i stället foster­

föräldrarna eller adoptivföräldrarna.

--------- -------------- - — från vårdnaden.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1969.

Har studerande som avses i 4 § första stycket i dess äldre lydelse omedel­

bart före ikraftträdandet studerat vid läroanstalt eller utbildningslinje enligt 1 §,

har han rätt att på begäran erhålla studiehjälp enligt äldre bestämmelser så länge

han bedriver studier vid läroanstalten eller utbildningslinjen, dock längst till ut­

gången av juni 1973.

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 16 år 1969

Förslag

till

Förordning

om ändring i studiemedelsförordningen

den 4 juni 1964 (nr 401)

Härigenom förordnas, att 7 och 23 §§ studiemedelsförordningen den 4 juni 1964

skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

Studiemedel må------------

7 §.

(Föreslagen lydelse)

—----------- sexton terminer.

Ej heller må utan särskilda skäl

studiemedel utgå för termin, som in­

faller efter det den studerande fyllt

fyrtio år.

Avgiftskvoten fastställes så snart två

år förflutit från utgången av det år,

under vilket den återbetalningsskyldi-

ge senast uppburit studiemedel. Kvo­

ten utgör summan i basbelopp av åter-

betalningspliktiga studiemedel, delad

med antalet år från och med det, då

kvoten fastställes, till och med det, då

den återbetalningsskyldige fyller fem­

tio år, eller, om antalet år ej uppgår

till tio, nämnda summa delad med tio.

Har den

Avgiftskvoten är

Vid beräkning —

Ej heller må utan särskilda skäl

studiemedel utgå för termin, som in­

faller efter det den studerande fyllt

fyrtiofem år.

23 §.

Avgiftskvoten fastställes så snart två

år förflutit från utgången av det år,

under vilket den återbetalningsskyldi­

ge senast uppburit studiemedel. Kvo­

ten utgör summan i basbelopp av åter-

betalningspliktiga studiemedel, delad

med antalet år från och med det, då

kvoten fastställes, till och med det, då

den återbetalningsskyldige fyller fem­

tio år, eller, om antalet år ej uppgår

till femton, nämnda summa delad med

femton. Summan i basbelopp av åter-

betalningspliktiga studiemedel får dock

icke delas med högre tal än som mot­

svarar antalet år från och med det,

då avgiftskvoten fastställes, till och

med det, då den återbetalningsskyldige

fyller sextiofem år.

första stycket.

— en tiondel,

tre decimaler.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1969.

I fråga om återbetalningsskyldig, för vilken avgiftskvot skall fastställas före den

1 januari 1970, tillämpas 23 § i sin äldre lydelse.

Kungl. Maj.ts proposition nr 16 år 1969

o

Utdrag av protokollet över utbildningsärenden, hållet inför Hans Maj.t

Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 21 februari

1969.

Närvarande:

Ministern för utrikes ärendena

Nilsson , statsråden

Sträng, Andersson, Lange,

Kling, Holmqvist, Aspling, Palme, Gustafsson, Geijer, Myrdal, Odh-

NOFF, WlCKMAN, MOBERG, BENGTSSON.

Statsrådet Moberg anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga

ledamöter fråga om anslag till studiebidrag m. m. för budgetåret 1969/70 och

anför.

I årets statsverksproposition (bil. 10 s. 452 och 490) har Kungl. Maj:t föreslagit

riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Studiebidrag m. m.

för budgetåret 1969/70 beräkna ett förslagsanslag av 493 milj. kr. samt till

Allmänna studielånefonden för budgetåret 1969/70 beräkna ett investeringsanslag

av 111 milj. kr.

Jag anhåller nu att få anmäla dessa frågor.

1. Medling

Vid 1964 års riksdag beslöts en omläggning av det statliga studiesociala

stödet för utbildning efter grundskolan. På grundval av förslag från studiehjälps-

utredningen (SOU 1963: 48) och studiesociala utredningen (SOU 1963: 74) ska­

pades genom statsmakternas beslut (prop. 1964: 138, SäU 1, rskr 290) två stöd­

former, studiehjälp vid studier på gymnasial nivå och studiemedel vid studier på i

huvudsak eftergymnasial nivå.

1964 års beslut har kompletterats i vissa avseenden. Sålunda fattade 1965 års

riksdag beslut om bl. a. höjning av det s. k. förlängda barnbidraget (prop. 109, 2LU

50, rskr 283). Vid 1967 års riksdag fattades beslut om dels en förbättring av

förmånerna inom vuxenutbildning, dels en ändring av grunderna och beloppen för

resetiilägg till studiebidrag (prop. 85, 2LU 45, rskr 290).

Under den senaste tiden har flera reformförslag aktualiserats på det studiesociala

området.

I samband med införandet av det nya bostadstillägget (prop. 1968: 42, SU 101.

rskr 253) förutskickades att denna nya stödform aktualiserade vissa ändringar i vad

6

Kungl. Maj:ts proposition nr 16 år 1969

avser det inkomstprövade tillägget inom studiehjälpen. I sin anslagsframställning

för budgetåret 1969/70 har centrala studiehjälpsnämnden framfört vissa synpunk­

ter om behovet av åtgärder av detta slag.

I en promemoria, som utarbetats inom utbildningsdepartementet, har vissa för­

slag lagts fram om ändringar i utgående studiestöd för vuxna (Stencil U 1968: 6).

Över promemorian har yttrande inhämtats från centrala studiehjälpsnämnden.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallades den 17 maj 1968 sak­

kunniga1 för att utreda främst vissa frågor inom studiemedelssystemet. Med skri­

velse den 19 november 1968 har utredningen kommit in med förslag om tillämp­

ning av en strikt 21-årsgräns inom studiehjälpssystemet. Över detta förslag har ytt­

rande inhämtats från centrala studiehjälpsnämnden.

Vidare har studiehjälpsnämnden i sin anslagsframställning för budgetåret

1969/70 lagt fram förslag om höjning av maximibeloppet för lån ur allmänna stu­

dielånefonden. Från Tekniska linjers elevförbund har kommit in en skrift med be­

gäran om bl. a. vissa höjda studiehjälpsförmåner.

Slutligen har en arbetsgrupp2 i utbildningsdepartementet den 2 februari 1968

överlämnat en promemoria om Barntillsyn för studerandefamiljer (Stencil U

1968: 1). Över promemorian har synpunkter inhämtats från universitetskanslers-

ämbetet, skolöverstyrelsen, centrala studiehjälpsnämnden, arbetsmarknadsstyrel­

sen, socialstyrelsen, centrala samarbetsgruppen för utbyggnad av daghem och fri­

tidshem, studentbostadskommittén, Svenska kommunförbundet, Landsorganisatio­

nen, Tjänstemännens centralorganisation, Svenska arbetsgivareföreningen, Stats­

tjänstemannens riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation, de politiska

studentförbunden, Sveriges förenade studentkårer, Stor-Stockholms planerings­

nämnd samt barnavårdsnämnderna i Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala, Öre­

bro, Linköping, Karlstad och Umeå.

2. Huvuddragen av nuvarande sludiesodala system

Till studerande i gymnasier, fackskolor, yrkesskolor m. fl. läroanstalter utgår

studiehjälp enligt bestämmelserna i studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964

(nr 402, ändrat senast 1967: 302) i form av studiebidrag jämte tillägg eller förhöjt

studiebidrag samt studielån. Tillämpningsbestämmelser till studiehjälpsreglementet

finns i studiehjälpskungörelsen den 4 juni 1964 (nr 502, ändrad senast 1967: 303).

Förteckning över läroanstalter och utbildningslinjer vid vilka studiehjälp utgår finns

i kungörelsen den 6 juni 1968 (nr 302) om läroanstalter och utbildningslinjer vid

vilka studiehjälp utgår. För elever i grundskolan och motsvarande skolformer utgår

förmåner enligt förordningen den 4 juni 1964 (nr 400) om förlängt barnbidrag

1 Riksdagsmannen Börje Nilsson, ordförande, rektorn Stig Andersson, byråchefen Stig Matts­

son, civilekonomen Bengt Oberger och riksdagsledamoten Ingrid Sundberg.

- Departementsrådet Ulf Larsson, ordförande, överläkaren Erik Kjell Eriksson och förste

byråsekreteraren Beate-Charlotte Hammar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 16 år 1969

7

(ändrad, 1965: 249) och kungörelsen den 4 juni 1964 (nr 503) med tillämpnings­ föreskrifter till förordningen den 4 juni 1964 (nr 400) om förlängt barnbidrag (ändrad senast 1966: 227).

Studiehjälp enligt studiehjälpsreglementet utgår för läsår eller kurstid i princip fr. o. m. kvartalet efter det, under vilket den studerande fyllt 16 år.

Studiebidrag utgår med 75 kr. i månaden.

Härutöver kan inkomstprövat tillägg utgå med 25, 50 eller 75 kr./mån. Till grund för inkomstprövningen ligger den studerandes och hans föräldrars samman­ lagda beskattningsbara inkomst vid senaste taxering till statlig inkomstskatt. Med beskattningsbar inkomst jämställs 1/5 av behållen förmögenhet över 30 000 kr. Är den studerande gift, skall makens inkomst och förmögenhet beaktas i stället för föräldrarnas.

Tilläggets storlek vid olika beskattningsbar inkomst framgår av följande upp­ ställning.

Om den studerande är berättigad till inkomstprövat tillägg med högsta belopp och om synnerligen stort behov av ytterligare studiehjälp föreligger, kan behovs­ prövat tillägg utgå med högst 75 kr. i månaden.

Vid behovsprövningen — som görs av centrala studiehjälpsnämnden — utgår man från årsinkomsten vid ansökningstillfället (räknat före skatt och innefattande även icke skattepliktiga inkomster såsom sjukpenning, bostadstillägg, arbetslöshets- bidrag etc.). Hänsyn tas till antalet syskon. Bidragsformen riktar sig främst till en­ samstående vårdnadshavare barn. De nu tillämpade inkomstgränserna innebär att i en fullständig familj med ett studerande barn och inga syskon under 16 år tillägg kan utgå vid årsinkomst om högst ca 14 000 kr.

Är den studerande i behov av inackordering, utgår inackorderingstillägg med 100 kr. i månaden. Resetillägg med 40, 60, 80 eller 100 kr. i månaden utgår för dagliga resor mellan hem och skola. Tillägg utgår endast om avståndet är minst 6 km.

Här beskrivna förmåner utgår till den som påbörjat studierna vid läroanstalten eller utbildningslinjen före det kalenderår under vilket han fyller 21 år (yngre elev). Till övriga (äldre) studerande utgår förhöjt studiebidrag om 175 kr. i måna­ den.

Studielån kan efter behovsprövning utgå med högst 5 000 kr. för ett läsår. Vid prövningen tas för yngre studerande hänsyn till den studerandes och föräldrarnas inkomst och förmögenhet. Om synnerliga skäl föreligger kan studerande som be­ driver heltidsstudier och som har försörjningsplikt mot barn erhålla studielån med högre belopp.

De studerande vid eftergymnasiala läroanstalter erhåller studiemedel

Beskattningsbar inkomst, kr.

8 000

Ti!lägg/mån., kr.

75 50 25

8 100—12 000 12 100—20 000

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 16 år 1969

enligt bestämmelserna i studiemedelsförordningen den 4 juni 1964 (nr 401, ändrad

1967: 884). Tillämpningsföreskrifter till studiemedelsförordningen finns i studie-

medelskungörelsen den 24 september 1964 (nr 592, ändrad senast 1967: 885).

Förteckning över studiemedelsberättigade läroanstalter finns i kungörelsen den

6 juni 1968 (nr 301) om läroanstalter och utbildningslinjer vid vilka studiemedel

utgår.

Studiemedel består av studiebidrag och återbetalningspliktiga studiemedel. Stu­

diemedlen är indexreglerade och utgår per år med 140 % av basbeloppet inom

den allmänna försäkringen (f. n. 8 120 kr.). Om den studerande har vårdnaden om

barn, kan dessutom utgå ett barntillägg med f. n. 1 450 kr. för varje barn under

16 år. Extra studiemedel kan vidare utgå om synnerliga skäl föreligger. Av studie­

medlen utgör 1 750 kr. ett studiebidrag, medan återstoden skall återbetalas under

normalt 20—25 år.

Studiemedel utgår med hänsyn till den studerandes studiemeriter samt de eko­

nomiska resurser över vilka den studerande förfogar. Under de två första termi­

nerna erhålls dock studiemedel utan prövning av studiemeriterna.

3. Reformförslag på det sttsdiesociala området

3.1

Inkomstprövat tillägg inom studiehjälpen

3.1.1

Nuvarande regler m. in.

Såsom redovisats i föregående avsnitt utgår inkomstprövat tillägg till studiebi­

drag till studerande som tillsammans med sina föräldrar har en till statlig inkomst­

skatt beskattningsbar inkomst om högst 20 000 kr. I årsinkomst motsvarar detta

belopp ca 30 000 kr. Tilläggets storlek utgör 25, 50 eller 75 kr. i månaden, be­

roende på inkomstens storlek. Med beskattningsbar inkomst jämställs därvid

20 % av nettoförmögenhet över 30 000 kr. Är den studerande gift, skall ma­

kens inkomst och förmögenhet beaktas i stället för föräldrarnas. Till familjer med

ytterligare behov av studiestöd kan utgå behovsprövat tillägg med ytterligare 75

kr. i månaden. Bestämmelserna har varit oförändrade sedan år 1964.

I detta sammanhang kan lämnas vissa uppgifter om studiehjälpens omfattning

enligt av centrala studiehjälpsnämnden för budgetåret 1967/68 redovisad statistik.

Enligt dessa uppgifter utgick i inkomstprövat tillägg ca 29 milj. kr. och i behovs­

prövat tillägg 6 milj. kr. Beräknat efter antalet elever med studiebidrag utgick in­

komstprövat tillägg till 36%, behovsprövat tillägg till 5 %.

3.1.2 Konsekvenser av 1968 års familjepolitiska reform

I betänkandet Barnbidrag och familjetillägg (SOU 1967: 52) redovisade familje­

politiska kommittén vilka effekter som uppstår i eu familj i samband med att ett

barn fyller 16 år, vilket i regel är liktydigt med att barnet går över från grund­

9

skola till en frivillig utbildning. Kommittén, som lade fram förslag om ett förbättrat familjepolitiskt stöd, konstaterade att vissa konsekvenser härav blev aktuella inom studiehjälpssystemet. Denna synpunkt underströks av bl. a. centrala studiehjälps- nämnden i dess yttrande över betänkandet.

Genom beslut vid 1968 års riksdag infördes ett system med statliga och kom­ munala bostadstillägg. Samtidigt avvecklades familjebostadsbidragen. De starkt för­ bättrade bidragen är bl. a. knutna i sin statliga del till antalet barn under 16 år. Då ett barn fyller 16 år, upphör eller reduceras familjestödet. I stället börjar studiehjälp att utgå. Effekterna härav kan variera i de enskilda fallen, beroende på inkomst, barnantal och bostadsförhållanden. I många fall kan det dock, om nuvarande regler för studiestöd behålls oförändrade, bli minskningar i familjens disponibla inkomst.

I propositionen uttalade föredragande statsrådet följande beträffande samban­ det familjepolitik—studiestöd.

Jag vill i detta sammanhang beröra den situation som i bidragshänseende upp­ kommer när något av barnen i en familj fyller 16 år. Det allmänna barnbidraget för detta barn upphör da från det följande kvartalsskiftet och samtidigt minskar eller upphör bostadstillägget. Om barnet studerar, börjar i stället att utgå ett all- mänt studiebidrag med 75 kr. i månaden, dvs. samma belopp som barnbidraget räknat per månad. Som kompensation för det minskade eller bortfallna bostads­ tillägget har familjen möjlighet att få del av de inkomst- och behovsprövade till­ läggen inom studiehjälpen. Det nya bostadstillägget aktualiserar vissa justeringar i det studiesociala stödet fr. o. m. läsaret 1969/70 i vad avser det inkomstprövade tillägget i studiehjälpssystemet. Överväganden härom pågår inom utbildningsdepar­ tementet. Förslag avses komma att redovisas i nästa års statsverksproposition.

I samband med sin framställning om anslag för budgetåret 1969/70 har studie - hjälpsnämnden, som redovisat de kostnadsmässiga effekterna av en höjning av be­ loppen för studiebidraget och de olika tilläggen, bl. a. framhållit att en förstärkning av det inkomstprövade tillägget bör ges högsta prioritet. Nämnden erinrar även om den stimulanseffekt som en höjning av detta tillägg torde få.

Kungl. Maj:ts proposition nr 16 år 1969

3.2 Ändring av 21-årsregeln mom studiehjälpssystemet

3.2.1 Nuvarande regler

1 sitt betänkande Bättre studiehjälp (SOU 1963: 48) tog studiehjälpsutredningen upp frågan om avgränsningen av studiehjälpen. En allmän utgångspunkt vid utred­ ningsarbetet hade varit önskemålet att underlätta en nära samordning av studie­ hjälpen på olika nivåer. Trots att det ur många synpunkter skulle vara önskvärt med ett system som omfattade samtliga elever vid de frivilliga skolformerna, var enligt utredningen en viss differentiering av studiehjälpen ofrånkomlig. Denna dif­ ferentiering borde grundas på skillnaderna i elevernas studieekonomiska situation.

Utredningen fann att den viktigaste skillnaden i elevernas ekonomiska situa-

1* —Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 16

10

tion var betingad av om de tillhör familjens ekonomiska hushållning eller inte. Det

mest användbara kriteriet vid bedömning om elever tillhörde familjens hushållning

var enligt utredningen deras ålder. Utredningen föreslog en differentiering med

ledning av elevernas ålder, varvid 21 år fick utgöra åldersgräns. Av praktiska skäl

bedömdes det som angeläget att studiehjälpen utgick enligt samma regler under

elevens hela skoltid. Åtskillnaden mellan äldre, från föräldrarnas ekonomi fri­

stående elever och yngre elever, tillhörande föräldrarnas hushållning, har därför

gjorts avhängig av vid vilken ålder eleven påbörjar sina studier vid läroanstalten

eller utbildningslinjen.

Utredningens förslag upptogs oförändrade i propositionen 1964: 138 angående

studiesocialt stöd till studerande ungdom och godtogs också av riksdagen.

Studielrjälpsreglementet innehåller således bestämmelsen att till studerande, som

börjar sina studier före det år under vilket han fyller tjugoett år, utgår studiehjälp

i form av studiebidrag jämte tillägg och studielån. Till annan studerande utgår

studiehjälp i form av förhöjt studiebidrag och studielån.

Kungl. Maj.ts proposition nr 16 år 1969

3.2.2 Centrala studiehjälpsnämndens skrivelse

I skrivelse den 25 januari 1968 framförde centrala studiehjälpsnämnden vissa

synpunkter på dessa bestämmelser. Nämnden framhöll att bestämmelserna från

administrativ synpunkt varit svåra att tillämpa av skolstyrelser och rektorer. I fall,

där elev påbörjat utbildning före 21 års ålder på en ort och efter fyllda 21 år

fortsatt utbildningen på annan ort, har det varit svårt för skolstyrelse eller rektor

att veta vilken form av studiehjälp som skall utgå. Det föreligger enligt nämnden

ofta svårigheter att av eleven få entydiga och korrekta uppgifter om när han först

påbörjade sina studier.

Åtskillig kritik har också — påpekades i skrivelsen — framförts av föräldrar

och elever mot förhållandet, att vissa studerande efter fyllda 21 år får sitt studie­

stöd prövat med hänsyn till föräldrarnas ekonomi. Särskilt i de fall elever på­

börjar sin gymnasiala utbildning i 19—20-årsåldern och fortsatt studierna under

tre år eller mera har det varit svårt för föräldrarna att förstå motiven för att

barnen vid studiehjälpsprövningen skall anses beroende av föräldrarnas ekonomi.

Centrala studiehjälpsnämnden ansåg därför att en övergång bör ske till en strikt

åldersregel, så att elev vid uppnådda 21 år i studiehjälpshänseende skulle anses

som fristående från föräldrarnas ekonomi oavsett när studierna påbörjades.

För vissa elever skulle en sådan regel medföra en minskning av bidragen men

i stället en förbättring av möjligheten till studielån. I andra fall skulle det kunna

bli en ökning av bidraget. Vid införandet av nya regler uppstår, framhöll nämn­

den, behov av övergångsbestämmelser av innehåll, att elev som redan påbörjat

sina studier får behålla nu utgående bidragsformer under sin återstående studietid.

Andra lagutskottet behandlade år 1968 (2LU 30) med anledning av motionsyr­

kanden frågan om övergång till strikt åldersgräns. Utskottet ansåg det ytterst ange­

Kungl. Maj:ts proposition nr 16 år 1969

11

läget att bestämmelsen om åldersgräns snarast reviderades för att åstadkomma en strikt 21-årsregel men tog inget initiativ i frågan, eftersom denna redan hos Kungl. Maj:t aktualiserats av centrala studiehjälpsnämnden. Nya bestämmelser borde en­ ligt utskottet träda i kraft läsåret 1969/70.

3.2.3 1968 års studiemedelsutrednings förslag

Under 1968 har, som nämnts tidigare, en utredning tillsatts för översyn av studiemedelssystemet. Utredningen har även fått i uppdrag att utarbeta förslag till de förändringar i författningar och anvisningar som behövs vid ett genomförande av centrala studiehjälpsnämndens förslag om ändring av reglerna om 21-årsgränsen inom studiehjälpssystemet.

I skrivelse den 19 november 1968 har utredningen lagt fram förslag i frågan. Utredningen finner den av centrala studiehjälpsnämnden föreslagna ordningen lämplig och ansluter sig i allt väsentligt till förslaget.

Vidare anser utredningen det av administrativa skäl önskvärt, att en studerande trots att han passerat 21-årsgränsen i vissa fall fortsättningsvis behandlas som yngre elev. Detta anses böra gälla vid kurser som påbörjats senast det år den studerande fyllt 20 år och som sträcker sig högst två månader in på nästa års hösttermin.

Utredningen godtar centrala studiehjälpsnämndens förslag till övergångsbestäm­ melser.

Kostnaderna för reformen under budgetåret 1969/70 beräknas till 3 milj. kr. i form av studiebidrag och för studielån 6,5 milj. kr.

Utredningen erinrar även om att förmynderskapsutredningen aktualiserat frågan om en sänkning av myndighetsåldern från 21 till 20 år.

Över utredningens promemoria har yttrande inhämtats av centrala studiehfälpsnämnden. Nämnden erinrar om att det nu framlagda förslaget överensstämmer med vad nämnden tidigare föreslagit. Nämnden tillstyrker utredningens förslag.

I en särskilt inkommen skrift har även Sveriges förenade studentkårer anslutit sig till utredningens förslag.

3.3 Höjning av studielånens maximibelopp

3.3.1 Nuvarande regler

Lån ur allmänna studielånefonden utgår med högst 5 000 kr. per läsår. När det gäller yngre studerande, dvs. person som påbörjat studierna före 21 års ålder, sker en prövning av lånebehovet mot föräldrarnas ekonomi och viss försiktighet tillämpas vid tilldelningen av lån. För övriga studerande beaktas ej föräldrarnas ekonomiska läge. Till heltidsstuderande med försörjningsplikt kan högre lån än 5 000 kr. utgå. I dessa fall kan studielån utgå med det belopp som enligt studie- medelsförordningen kan utgå i form av studiemedel.

12

Kungl. Maj:ts proposition nr 16 år 1969

3.3.2 Förslag från centrala studiehjälpsnämnden

1 sin anslagsframställning för nästa budgetår framhåller studiehjälpsnämnden att

studielånets maximibelopp varit oförändrat sedan år 1964, medan samtidigt studie­

medlens maximibelopp ökats i takt med basbeloppets förändring.

Studiehjälpsnämnden hävdar att de äldre studerandena vid bl. a. yrkesskolor,

fackskolor och gymnasier bör få möjlighet till samma totalstöd som de studerande

vid eftergymnasiala läroanstalter. Någon större skillnad i studiekostnadema för de

båda kategorierna av studerande torde inte föreligga. Studielånebeloppet betraktas

enligt nämnden av de äldre eleverna ofta som otillräckligt för studierna. Nämnden

pekar vidare på att grupper av studerande inom yrkesskolan och elever vid några

fristående läroanstalter på yrkes/fackskolenivå har sökt att få bli överflyttade till

studiemedelssystemet med motiveringen att totalstödet är högre inom studiemedels­

systemet än inom studiehjälpssystemet. Nämnden erinrar också om att studietidens

längd inte längre skiljer sig i någon avsevärd grad mellan skilda utbildningslinjer

inom de båda systemen.

Starka skäl talar enligt nämnden för en uppräkning av lånebeloppet. Studie­

hjälpsnämnden föreslår, att maximibeloppet med verkan fr. o. m. den 1 juli 1969

fastställs till 6 500 kr. för läsår. Det ökade studielånebeloppet bör som regel kom­

ma de äldre studerandena till del. Till studerande med försörjningsplikt skall högre

lån alltjämt kunna beviljas. För de yngre studerandena förutsätter nämnden att den

nödvändiga förstärkningen sker på bidragssidan.

3.4 Studiestöd för vuxna

3.4.1 Departementspromemorian

3.4.1.1 Inledning. I promemorian framhålls inledningsvis att samhällets enga­

gemang på vuxenutbildningsområdet koncentrerats på arbetsmarknadsinriktad ut­

bildning, gymnasial utbildning och förgymnasial utbildning samt folkbildning. En

förutsättning för en kraftig expansion på vuxenutbildningsområdet är ett ökat an­

vändande av lärarersättande åtgärder som t. ex. radio och television. En särskild

kommitté (TRU-kommittén) har tillkallats för att utreda frågan om användande av

etermedier i utbildningen samt bedriva viss produktionsverksamhet.

I promemorian redovisas de skilda former av vuxenutbildning som f. n. finns.

De 104 folkhögskolorna har till uppgift att meddela en allmän medborgerlig bild­

ning. Tyngdpunkten ligger på de s. k. vinterkursema (ca 12 000 deltagare) men i

allt större utsträckning ordnas korta kurser i skilda ämnen. Studiecirkeln är den

vanligaste arbetsformen inom vuxenutbildningen. I sådan verksamhet deltar över

1 milj. deltagare. Inom studiecirklarna ges utrymme för en rad skiftande önskemål.

Studier i språk, musik och konsthantverk dominerar kvantitativt men även de sam­

hällsorienterande ämnena är rikt företrädda.

I varje kommun kan skolstyrelsen anordna vuxenutbildning enligt kursplaner för

Kungl. May.ts proposition nr 16 år 1969

13

grundskolans högstadium, gymnasiet, fackskolan och yrkesskolan. Verksamheten skall bedrivas inom det vanliga skolväsendet, utom vid större omfattning då sär­ skilda skolenheter för vuxenutbildning kan inrättas. Undervisningen är lärarledd enligt fastställda normaltimplaner. I vissa fall skall eterburen och/eller brevunder­ visning användas.

Staten svarar för den riksrekryterande vuxenutbildningen genom två skolor (Härnösand och Norrköping). Undervisningen bedrivs som en kombination av muntlig undervisning och brevskolstudier. För läsåret 1968/69 beräknas antalet studerande till ca 4 000.

Viss försöksverksamhet med eterburen undervisning bedrivs fr. o. m. hösten 1968 med kurser i engelska och företagsekonomi på gymnasienivå. Kurserna har producerats av TRU-kommittén.

På eftergymnasial nivå anordnas s. k. decentraliserad akademisk utbildning, främst för folkskollärare och personer med studentexamen, som heltidsutbildning. Vidare kan den enskilde utnyttja brevskolstudier kombinerade med lärarhand- ledda heltidskurser.

I promemorian erinras om att en betydelsefull del av vuxenutbildningen äger rum inom ramen för omskolningen för vilken arbetsmarknadsstyrelsen och skol­ överstyrelsen svarar.

I promemorians förslagsdel konstateras att de nuvarande studiesociala åtgär­ derna till största delen är skapade för dem som bedriver sina studier i omedelbar följd efter grundskolan. Det kan därför finnas skäl att låta vuxenutbildningsre­ formen följas av en förbättring av de studiesociala villkoren. Vuxna med för­ sörjningsplikt mot barn har genom beslut vid 1967 års riksdag lika stora studie­ sociala förmåner oavsett på vilken nivå studierna bedrivs. Detta beslut bör nu följas upp genom en lindring av återbetalningsskyldigheten genom ändringar inom studiehjälps- och studiemedelssystemen. Dessa åtgärder bör emellertid enligt pro­ memorian samtidigt bygga på huvudprinciperna för det nuvarande studiesociala stödet och således få formen av förändringar inom studiehjälps- och studiemedels­ system.

Vidare framhålls att i en framtida situation då alla medborgare får en mer jäm­ förlig utbildning rättvisedimensionen av vuxenutbildningsreformen blir mindre framträdande. I allt högre grad förändras vuxenutbildning från att vara en åtgärd att i efterhand utjämna skillnader i utbildningsstandard mellan generationerna till att vara ett naturligt inslag för alla i arbetslivet verksamma. Det kan synas tveksamt om i sådant läge — till vilket det naturligtvis sker en successiv anpass­ ning — även ett med hänsyn till de vuxna reformerat studiehjälps- eller studieme­ delssystem är den lämpligaste formen för studiefinansieringen för vuxna. Kungl. Maj:t har därför genom beslut den 28 juni 1968 bemyndigat chefen för utbild­ ningsdepartementet att tillkalla en utredning med uppgift att utreda de mer lång­ siktiga perspektiven på studiefinansieringen inom vuxenutbildningen. Även under mellantiden kan det komma i fråga att pröva ändringar i systemet utöver dem som aktualiseras i promemorian.

14

Kungl. Maj:ts proposition nr 16 år 1969

3.4.1.2 Förslag om utsträckning av tiden för återbetalning av studiemedel.

Reglerna om återbetalning av studiemedel är så utformade att återbetalningstiden

normalt utgör 20—25 år för den studiemedelstagare som, efter genomgång av

grundskolan, bedrivit sina studier utan nämnvärda avbrott. För den som på grund

av studieavbrott eller andra skäl avslutat sin utbildning efter det han fyllt 40 år

blir återbetalningstiden väsentligt kortare. Den får dock inte understiga tio år utom

i de fall då det totala återbetalningspliktiga beloppet är lägre än ett basbelopp.

För många vuxna, särskilt för dem som avslutar sin utbildning efter 40 års ålder,

blir således återbetalningstiden för uppburna återbetalningspliktiga studiemedel

kortare än vad som ansetts vara rimligt för personer som avslutar sin utbildning

vid yngre år. Denna olägenhet bör enligt förslaget i promemorian så långt möj­

ligt undanröjas genom att den minsta återbetalningstiden ändras från tio till

femton år.

I vissa fall bör dock, framhålls i promemorian, en kortare återbetalningstid

bli aktuell. För att undvika att de årliga återbetalningarna blir alltför små, bör lik­

som hittills avgiftskvoten (dvs. den årliga återbetalningen) alltid uppgå till lägst

en tiondel av basbeloppet. Detta leder till att återbetalningstiden kommer att under­

stiga femton år i de fall då de återbetalningspliktiga studiemedlen understiger 1,5

basbelopp (f. n. 8 700 kr.). En kortare återbetalningstid än femton år bör bli ak­

tuell även i de fall då studierna avslutas vid så sen tidpunkt att, när återbetalningen

börjar, mindre än femton år återstår t. o. m. det år då den återbetalningsskyldige

fyller 65 år. Avgift får nämligen inte utgå efter det då den återbetalningsskyldige

fyller 65 år.

3.4.1.3 Förslag om avskrivning i vissa fall av studielån. Konstruktionen av

återbetalningsreglerna i studiemedelssystemet innebär att återbetalningen för en

studiemedelstagare, som efter genomgång av grundskolan bedrivit sina studier utan

nämnvärda avbrott, kan beräknas till årligen ca 1 500 kr., om han uppburit studie­

medel för en mer omfattande utbildning. Bedriver en familjeförsörjare gymnasiala

studier och därefter studier vid en eftergymnasial utbildnings anstalt och finansierar

han små studier med studielån och studiemedel blir den årliga återbetalningen

betydligt större. Om han avslutar sina studier vid 35 års ålder, torde man kunna

beräkna den årliga återbetalningen till mer än 2 500 kr. En återbetalningsskyldighet

av denna omfattning kan utsätta den enskilde för ekonomiska svårigheter. Den

årliga återbetalningsskyldigheten blir inte obetydligt högre, om studierna avslutas

ännu senare. Det kan därför enligt promemorian vara rimligt att i vissa fall

medge en partiell avskrivning av återbetalningsskyldigheten för att den enskilde inte

skall belastas av alltför betungande återbetalningar. Förslaget i promemorian i

denna del innebär följande.

En sådan avskrivning bör avse uppburna studielån ur allmänna studielånefon­

den jämte ränta för amorteringsfri tid. Avskrivning bör kunna medges låntagare

som förutom studielånet uppburit återbetalningspliktiga studiemedel. Studielånet

bör avse utbildning för vinnande av behörighet att inskrivas vid den läroanstalt eller

utbildningslinje vid vilken låntagaren uppburit de återbetalningspliktiga studie­

Kungl. Maj:ts proposition nr 16 år 1969

15

medlen. Låntagaren bör ha bedrivit studier vid denna läroanstalt eller utbildnings­ linje under inte alltför kort tid. Denna tid bör kunna bestämmas till minst tre år. Vidare bör enligt förslaget krävas, att låntagaren har en kvalifikationsperiod om minst fem års förvärvsarbete eller annan yrkesutövande verksamhet. Som yrkesut­ övande verksamhet bör anses även arbete i hem för vårdnad av barn under 16 år, föräldrar etc. Kvalifikationsperioden bör infalla före den tidpunkt då låntagaren började de studier för vilka han uppburit återbetalnängspliktiga studiemedel. Som ytterligare villkor för avskrivning bör gälla att låntagaren dels är gift och har vård­ naden om barn som inte fyllt 16 år, dels varit gift och haft vårdnaden om sådant barn under den studietid för vilken han uppburit studielån och återbetalningsplik- tiga studiemedel.

I promemorian framhålls att den vuxne familjeförsörjaren som bedriver gym­ nasiala studier regelmässigt får större studielån än ungdomsstuderande. Mot denna bakgrund föreslås att avskrivningen skall omfatta en viss andel av det belopp som den vuxne familjeförsörjaren kan beräknas normalt uppbära som studielån utöver vad ungdomsstuderanden genomsnittligen uppbär som studielån. Detta överskju­ tande belopp föreslås av praktiska skäl beräknas schablonmässigt (5 000 kr. för varje årskurs utbildningen omfattar). Antalet årskurser framgår av gällande läro­ planer för den gymnasiala utbildningen, dvs. tre för gymnasiet och två för fack­ skolan.

I promemorian förordas att avskrivningen kan få avse högst ungefär en tredje­ del av beloppet 5 000 kr. per årskurs. I avskrivningsregeln bör alltså anges att den sammanlagda avskrivningen får uppgå till högst 1 650 kr. per årskurs. Avskriv­ ningen bör vidare begränsas till att avse högst hälften av lånesumman ökad med ränta för amorteringsfri tid. Avskrivningen bör fastställas med hänsyn dels till storleken av de belopp — studielån och återbetalningspliktiga studiemedel —■ som den studerande totalt skall återbetala, dels den tid under vilken återbetalningarna skall fullgöras, dels den studerandes ekonomiska situation i övrigt. Avskrivning bör få förekomma endast i den utsträckning som det kan anses nödvändigt för att förhindra att låntagaren åläggs en oskälig uppoffring.

Genom förslaget åstadkoms en inte obetydlig lindring i återbetalningsbördan för personer som vid vuxen ålder genomfört mer omfattande studier. De blir mer jämställda i återbetalningsavseende med dem som utbildat sig i yngre år.

Avskrivningen enligt förslaget omfattar lån som erhållits enligt studiehjälpsregle- mentet. Att lånet erhållits före den dag då avskrivningsregeln föreslås träda i kraft bör inte utgöra hinder mot avskrivning.

Prövning av avskrivningsfrågan bör ske under det år, då avgiftskvoten för åter­ betalningspliktiga studiemedel skall fastställas. Beslut om avskrivning bör enligt förslaget fattas av centrala studiehjälpsnämnden.

3.4.1.4 Förslag om höjning av åldersgränsen för erhållande av studiemedel. Enligt studiemedelsförordningen får studiemedel inte utan särskilda skäl utgå för termin, som infaller efter det den studerande fyllt fyrtio år. Centrala studiehjälps­ nämnden har meddelat anvisningar om under vilka förhållanden särskilda skäl skall

16

anses föreligga. Studiemedel beviljas t. ex. för uppnående av examen, om den stu­

derande börjat sin utbildning vid relativt hög ålder eller om den studerande av­

brutit sin utbildning för familjebildning och senare önskar fullfölja utbildningen.

Studiemedel beviljas emellertid i princip inte, om det kan beräknas att utbildningen

inte kommer att vara avslutad förrän efter det år den studerande fyllt 50 år.

Dåvarande chefen för ecklesiastikdepartementet uttalade i prop. 1964: 138

(s. 163) en viss tvekan inför den av studiesociala utredningen föreslagna 40-årsre-

geln med hänsyn till riktlinjerna för vuxenutbildningen. De studiesociala myndig­

heternas tillämpning av regeln har dock inte inneburit några direkta olägenheter

för de sökande, såsom bl. a. andra lagutskottet konstaterat vid 1968 års riksdag

(2LU 1968: 18).

I promemorian konstateras att det får anses vara önskvärt att i ett generellt

verkande system slippa ifrån en alltför omfattande särskild prövning av ansök­

ningarna. Utan att ge avkall på principen att studiemedel till sin huvudpart skall

återbetalas föreslås att en viss höjning av åldersgränsen sker, nämligen till 45 år.

Studiehjälpsnämndens praxis bör enligt promemorian vad gäller ansökan från per­

soner över denna ålder kunna följas även i framtiden.

3.4.1.5 Ikraftträdande. Åtgärderna föreslås träda i kraft den 1 juli 1969. De

nya bestämmelserna om minsta tid för återbetalning av återbetalningspliktiga stu­

diemedel bör dock enligt innehållet i promemorian inte tillämpas på studiemedels-

tagare som avslutat sina studier år 1965. För dessa har nämligen avgiftskvot och

därmed avgiftsskyldighet för uppburna studiemedel redan fastställts enligt hittills

gällande regler.

3.4.2 Remissyttranden

Centrala studiehjälpsnämnden understryker inledningsvis behovet av att åtgär­

der vidtas i syfte att lätta återbetalningsbördan för dem som vid vuxen ålder

genomfört såväl sina gymnasiala som sina eftergymnasiala studier och därvid

ådragit sig en tyngande återbetalningsskyldighet. För åtskilliga vuxenstuderande

leder studielånen och de återbetalningspliktiga studiemedlen sammantaget fram

till en återbetalningsbörda av ansenliga mått, vilken de med stora uppoffringar

i många fall inte hinner klara av förrän långt fram mot pensionsåldern. Att

lindra återbetalningsbördan för den kategori studerande, som avses i promemorian

är därför en angelägen uppgift. Nämnden anför emellertid vissa invändningar

mot förslaget.

Nämnden anser att det inte är möjligt att vid avskrivningstillfället, dvs. två

år efter utgången av de eftergymnasiala studierna, avgöra behovet av avskrivning.

Det kan komma att inträffa att man avskriver en del av skulden för en person

som sedan visar sig få sådana ekonomiska förhållanden, att han lätt bort kunna

återbetala det avskrivna beloppet. A andra sidan kan det visa sig att en person,

som förvägrats avskrivning, i själva verket blir i stort behov av en lätt­

Kungl. Maj:ts proposition nr 16 år 1969

Kungl. Maj:ts proposition nr 16 år 1969

17

nåd av återbetalningsbördan. Ytterligare kan det visa sig att den efter en eventuell

avskrivning återstående återbetalningsbördan är så stor med hänsyn till veder-

börandes ekonomiska förhållanden, att den lindring, som erhållits genom avskriv­

ning, är helt otillräcklig. Enligt nämndens uppfattning skulle det syfte, som ligger

i det föreslagna avskrivningssystemet, på ett lättare sätt kunna nås om man lät

betalningsskyldigheten bli avhängig av de återbetalningsskyldigas ekonomiska si­

tuation vid varje betalningstillfälle. Detta skulle kunna åstadkommas genom att

samordna återbetalningarna för studielån och studiemedel och därvid omvandla

studielånet till återbetalningspliktiga studiemedel. En metod att åstadkomma en

ytterligare lindring är att höja avgiftsgränsen.

Studiehj älpsnämnden anser mot denna bakgrund att frågan om formerna för

förbättringar av de studiesociala villkoren för vuxenstuderande, som haft försörj­

ningsplikt under utbildningen, av tidsmässiga skäl ej nödvändigtvis måste lösas

nu. Möjlighet bör finnas att utreda frågan om samordning av återbetalningen av

studielån och studiemedel. En sådan utredning bör kunna vara genomförd och

beslut fattat utan att detta blir till nackdel för de studerande.

Villkoret om särskilda skäl för undantag från 40-årsregeln till-

lämpas nu enligt studiehjälpsnämnden synnerligen generöst. I praktiken har ålders­

gränsen hållit sig närmare 50 år, såvida det inte varit fråga om långvarig utbildning.

Härvid har viss betydelse tillagts det förhållandet, att studiemedelstagaren med

hänsynstagande till bestämmelserna om ett minsta antal återbetalningsår av tio

skall återbetala studiemedlen före 65 års ålder.

Att flytta upp åldersgränsen till 45 år skulle föra med sig vissa icke önskvärda

konsekvenser. I dessa åldersgrupper finns studerande med handikapp och sådana

personer som studerar av arbetsmarknadsskäl. För dessa är enligt nämnden ut­

bildningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen den lämpligaste och mest moti­

verade formen av utbildningsstöd, eftersom det kan vara tveksamt om utbildningen

leder till full och varaktig möjlighet för vederbörande att utnyttja en utbildning

som från arbetsvårdssynpunkt eller av arbetsmarknadsskäl kan vara väl moti­

verad. Eftersom utbildningsbidrag ej kan beviljas i fall då studiemedel utgår, skulle

enligt nämnden dessa studerande ej längre erhålla utbildningsbidrag. Om en upp­

mjukning av denna bestämmelse ej kan komma till stånd, avstyrks ändringen.

Mot förslaget om en förlängning av återbetalningstiden från

nuvarande tio till femton år har nämnden ingen erinran.

Studiehjälpsnämnden anser att vid ett genomförande av förslaget om a v s k r i v-

n i n g vissa förändringar bör göras. Således föreslås att avskrivningen skall, liksom

i promemorian, avse hälften av betalningsskyldigheten, dock att den ej får avse

mer än 60 % av det maximala lånebelopp som vid varje beviljningstillfälle gällt

för studielån från allmänna studielånefonden. Härigenom vinns enligt nämnden

fördelar för personer med stor återbetalningsbörda. Vidare bör kravet om minsta

studietid vid läroanstalt, där studiemedel kan utgå, sättas till två år. Enligt nämn­

den bör med anställning under viss tid jämställas bl. a. barnpassning, sjukdom och

ofrivillig arbetslöshet. Nämnden anser även att kravet om vårdnad av barn inte

18

Kungl. Mai:ts proposition nr 16 år 1969

behöver förenas med krav på giftermål. Slutligen bör man enligt nämndens mening

undvika den föreslagna prövningen av sökandes ekonomiska ställning.

Sveriges förenade studentkårer har i en särskild skrivelse anslutit sig till för­

slaget om att höja åldersgränsen och att utsträcka återbetalningstiden. Den före­

slagna avskrivningen bör kunna uppgå till högre belopp än vad som föreslagits,

efter prövning även till 100 %. Kravet om yrkesverksamhet under viss tid bör er­

sättas av en åldersgräns.

3.5 Barntillsyn för studerandefamiljer

3.5.1 A rbetsgruppen

Arbetsgruppen framhåller att det inte finns några undersökningar som klart ut­

säger hur stort antalet barn till studerande är. Enligt gruppens mening är det bästa

sättet att uppskatta antalet barn att ta fasta på hur många barntillägg som utgår

i samband med studiemedel (1967 ca 6 000). Gruppen är dock medveten om att

detta är ett minimiantal.

Enligt gruppens mening är det viktigt att barntillsynsinstitutionerna står öppna

för alla barn, oavsett föräldrarnas sysselsättning. Särskilda kategoridaghem, av­

sedda enbart för barn till studerande, bör därför ej upprättas.

Arbetsgruppen har behandlat frågan om det skall införas särskilda statsbidrag

för tillsyn av barn till studerande. Som ett argument för ett sådant bidrag anförs

att om barntillsyn inte ordnas för de studerandes barn löper föräldrarna — och

i första hand de kvinnliga studerande — risk att inte kunna fullfölja studierna.

Ett annat argument för uppfattningen att staten bör svara för tillsynen av stude­

randefamiljernas barn utgår från kostnadsfördelningen mellan stat och kommun.

Koncentrationen till studieorterna av studerandefamiljer — vilka samtidigt som

de i många fall endast är tillfälliga kommunmedlemmar har ett stort behov av

barntillsyn — framstår enligt detta motiv utan tvekan som en belastning för kom­

munens barntillsynsorganisation. Samtidigt betonas de stora fördelar som en kom­

mun har av att ha en högre utbildningsanstalt.

Som argument mot statsbidrag anförs att det synes svårt att göra den bedöm­

ningen att de studerandes barn bör ges generell förtur före barn till ensamstående

mödrar, barn i hem med svag ekonomi eller barn i hem med sociala och psykiska

anpassningsproblem. Det har, framhåller gruppen, hävdats att ett statligt stöd till

tillsyn av studerandefamiljers barn inte skulle behöva inkräkta på utbyggnaden av

tillsynen av barn i socialt eftersatta miljöer, men gentemot detta resonemang in­

vänds dels att samhällets totala resurser är begränsade, dels också att ett ytterligare

statligt stöd i första hand borde användas för att påskynda utbyggnaden av till­

sy nsorganis ationen för barn till föräldrar i en svår social situation. Gruppen fram­

håller också att staten inte skall privilegiera vissa samhällsgrupper utan mycket

starka skäl.

19

Gruppen finner argumenten både för och mot ett särskilt statsbidrag för tillsyn av barn till studerande viktiga och avvägningen svår men har stannat för uppfatt­ ningen att argumenten mot väger tyngst. Gruppens majoritet föreslår därför inget särskilt statsbidrag. En förutsättning för detta ställningstagande är bl. a. att kom­ munens ansvar för barntillsynen självfallet skall omfatta alla barn oavsett för­ äldrarnas yrke, således också barn till studerande.

Arbetsgruppen framhåller att tillsynsbehovet kan växla bl. a. beroende på den studerandes studieförhållanden. Enligt gruppens mening talar detta för att barn­ tillsynen som regel bör kunna ordnas genom en mer flexibel organisation. Famil­ jedaghemmen och trefamiljssystemet kan vara att föredra.

Enligt gruppens mening bör ett särskilt samrådsorgan mellan kommunen och de studerandes organisationer inrättas för diskussion om bamtillsynsfrågoma och be­ handling av de praktiska problemen. 1 ett sådant organ skall diskussion kunna föras om principer för intagning av barn till daghem, förmedlingsfrågor etc. Även i konkreta fall skulle vägledning kunna lämnas för kommunens senare beslut. Or­ ganets tillkomst skulle kunna underlätta de kommunala myndigheternas handläg­ gande av här aktuella frågor. I en universitetsregion bör ett samrådsförfarande kunna inbegripa fler kommuner varigenom vissa frågor kan bedömas efter enhet­ liga principer.

Gruppen vill starkt understryka vikten av att frågan om uppförande av dag­ hem i de studerandes egen regi behandlas i samråd med resp. kommuner. Enligt den syn som gruppen företräder är det rimligt att samtliga kommuner i en univer­ sitetsregion gör insatser för att lösa de studerandes barntillsynsproblem. Man bör därvid söka åstadkomma en utjämning av utgifterna mellan de berörda kommu­ nerna genom interkommunala ersättningar. Slutligen föreslår arbetsgruppen att vid beräkningen av avgifterna för barntillsyn i daghem och familjedaghem det to­ tala beloppet av studiemedlen tas i beaktande.

3.5.2 Remissyttranden

Remissinstanserna har i allmänhet ansett att arbetsgruppens metod att beräkna antalet studerandebarn gett ett för lågt antal. Flertalet instanser har berört frågan om kategoridaghem och instämt i arbetsgruppens mening att sådana ej bör upp­ rättas.

I frågan om införandet av ett särskilt statsbidrag för att stimulera utbyggnad av daghem i kommun, där ett stort antal studerande finns, framstår det för universitetskanslersämbetet som uppenbart att ansvaret för barntillsynsmöjligheterna för studerandegrupperna inte reservationslöst kan åläggas kommunerna. Ämbetet an­ ser att statliga bidrag till kommunerna i stimulanssyfte bör vara en lämplig väg för statliga insatser. Liknande synpunkter anförs bl. a. av Svenska kommunför­ bundet och Sveriges förenade studentkårer.

Bl. a. Landsorganisationen och socialstyrelsen instämmer med arbetsgruppen i frågan om särskilt statsbidrag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 16 år 1969

20

Den övervägande delen av de remissinstanser som yttrat sig i frågan har anslutit

sig till arbetsgruppens förslag att organisationen för tillsyn av studerandebam skall

göras flexibel.

Remissinstanserna intar delade uppfattningar då det gäller inrättande av sam-

rådsorgan och samråd med kommun. En grupp, innefattande bl. a. universitetskans-

lersämbetet och skolöverstyrelsen, intar samma ståndpunkt som arbetsgruppen, me­

dan bl. a. socialstyrelsen och Svenska kommunförbundet, som i princip är positiva

till uppslaget, vänder sig mot att samrådsorganet skall kunna ha administrativa

uppgifter. Bl. a. Landsorganisationen, Tjänstemännens centralorganisation, Sve­

riges förenade studentkårer och Sveriges socialdemokratiska studentförbund fram­

för principiella invändningar mot förslaget i denna del.

Förslaget om en interkommunal ersättning har mötts med tvekan av remiss­

instanserna. Flertalet instanser är också tveksamma till förslaget om att vid be­

räkning av avgifter för barntillsyn hänsyn skall tas till det totala studiemedelsbe-

loppet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 16 år 1969

4. Föredraganden

Under de senaste decennierna har det svenska utbildningsväsendet byggts ut

i en utomordentligt snabb takt. Utbildningsmöjligheterna för såväl ungdom som

vuxna har kraftigt vidgats. Det har samtidigt varit en medveten strävan från sam­

hällets sida att se till att det finns tillfredsställande ekonomiska förutsättningar för

den enskilde att tillgodogöra sig de förbättrade utbildningsmöjligheterna. Det stat­

liga studiestödet är ett av de medel som samhället förfogar över för att påverka

tillströmningen till frivillig skolutbildning.

Vid 1964 ars riksdag fattades beslut om en nära nog total omdaning av studie­

stödet på alla utbildningsnivåer. Huvudpunkterna i beslutet har sammanfattats i

studiehjälpsreglementet och studiemedelsförordningen. För elever i bl. a. facksko­

lor, gymnasier och yrkesskolor ligger tyngdpunkten i den statliga studiehjälpen på

bidrag till den enskilde, medan studielån förutsätts utgå endast mer sällan. Vid

dessa utbildningsanstalter är eleverna i regel i en sådan ålder att de anses tillhöra

föräldrarnas ekonomi. Vid universitet, fackhögskolor m. fl. läroanstalter — vid vil­

ka de studerande regelmässigt är i sådan ålder att de ekonomiskt kan anses vara fri­

stående från föräldrarna — ligger tyngdpunkten i studiestödet på återbetalnines-

pliktiga studiemedel enligt studiemedelsförordningen. Statens utgifter över bud­

geten för studiestöd har som en följd av bl. a. 1964 års reform kraftigt vidgats,

från drygt 200 milj. kr. budgetåret 1963/64 till inemot 1 300 milj. kr. budgetåret

1969/70.

På det eftergymnasiala stadiet har också det s. k. indirekta studiestödet förbätt­

rats. Staten svarar numera i vissa fall för uppförande av bespisningslokaler vid

universitet och högskolor och lämnar bidrag och lån till uppförande av kårlokaler

Kungl. Maj:ts proposition nr 16 år 1969

21

för studerande vid dessa läroanstlter. Genom beslut vid 1967 års riksdag har sta­ tens bidrag till de studerandes hälsovård och motionsverksamhet reglerats i fasta former och det ekonomiska stödet förstärkts (prop. 1967:48, SU 96, rskr 220).

Under den senaste tiden har flera förslag om förbättringar i det studiesociala stödet aktualiserats. Det gäller utformningen av det inkomstprövade tillägget enligt studiehj älpsreglementet, höjning av maximibeloppet för lån ur allmänna studielåne­ fonden, ändring av den s. k. 21-årsregeln enligt studiehj älpsreglementet samt vissa förbättringar i studiestödet för vuxna. Jag vill i detta sammanhang framhålla att förbättringar av de studiesociala åtgärderna framdeles i första hand bör inriktas mot studiefinansieringen inom vuxenutbildningen. Den översyn av studiemedels­ systemet som inletts genom tillkallande av särskilda sakkunniga skall, såsom fram­ hålls i utredningens direktiv, avse åtgärder som tar sikte på vissa speciella kate­ gorier av studiemedelstagare.

Vid 1968 års riksdag fattades beslut om en familjepolitisk reform med tyngd­ punkten lagd på flerbarnsfamiljer med lägre inkomster. Enligt denna reform utgår ett familjepolitiskt stöd (inkomstprövat bostadstillägg) beroende av bl. a. antalet hemmavarande barn under 16 år. Även studiehjälpen till studerande vid bl. a. fackskolor, gymnasier och yrkesskolor innebär, såsom framhölls i samband med 1964 års studiesociala reform, ett stöd till familjerna och utgör därmed ett viktigt led i familjepolitiken. Stödet till familjerna har inom studiehjälpssystemet främst kommit till uttryck genom ett inkomst­ prövat och ett behovsprövat tillägg. Jag anser att en förbättring nu bör göras i detta stöd. Förstärkningen bör, liksom 1968 års familjepolitiska reform, avse flerbarnsfamiljer med låga inkomster. Förbättringen bör därför ut­ formas så att det inkomstprövade tillägget i studiehjälpen höjs med 25 kr. i må­ naden till studerande som har hemmavarande syskon under 16 år. Detta bör dock ej gälla gift studerande.

Såsom framhållits inledningsvis är eleverna vid bl. a. fackskolor, gymnasier och yrkesskolor i regel i en sådan ålder att de anses tillhöra föräldrarnas ekonomi. En inte obetydlig grupp av eleverna har emellertid nått en sådan ålder att de får anses vara fristående från föräldraelconomin. I studiehj älpsreglementet har därför studiehjälpen utformats på ett sätt för elever som kan anses tillhöra föräldrarnas ekonomi (s. k. yngre elever) och på ett annat sätt för övriga, s. k. äldre elever. För yngre elever utgörs studiehjälpen av ett generellt studiebidrag, vissa tillägg och studielån. Inkomstprövat tillägg, behovsprövat tillägg och studielån utgår endast till studerande vars föräldrar har begränsade inkomster. Till äldre elever utgår studiehjälp utan hänsynstagande till föräldrarnas ekonomi i form av ett förhöjt studiebidrag och studielån. Gränsen mellan dessa båda kategorier har utformats så att till yngre elev hänförs den som påbörjar sina studier vid en läroanstalt eller utbildningslinje före det kalenderår då han fyller 21 år. Han behandlas som yngre

22

elev även under den del av studietiden som infaller efter det han fyllt 21 år

(2 1 - å r s r e g e 1 n). Övriga studerande hänförs till gruppen äldre elever.

Motivet för utformningen av dessa regler har varit att det bedömts vara en för­

del om eleverna åtnjuter samma typ av studiesociala förmåner under hela sin stu­

dietid. Detta har emellertid mött invändningar. Reglerna har upplevts som orätt­

visa, eftersom studerande som uppnått myndig ålder behandlas olika beroende på

när de börjat sin utbildning. Reglerna synes också ha medfört administrativa olä­

genheter. Med anledning av synpunkter, framförda av riksdagens andra lagutskott

och centrala studiehjälpsnämnden, fick 1968 års studiemedelsutredning i uppdrag

att komma med förslag till ändringar av bestämmelserna i fråga. Utredningen hat-

föreslagit övergång till en s. k. strikt åldersgräns, som innebär att en studerande be­

handlas som äldre elev fr. o. m. det läsår som börjar det kalenderår då han fyller 21

år. Motsvarande föreslås gälla även i de fall studiehjälp utgår för kurstid. Studeran­

de som börjar en kurs före det kalenderår då han fyller 21 år bör enligt utredningen

trots detta behandlas som äldre elev i vissa fall. Detta föreslås gälla för den del av

kursen som infaller efter den 30 juni det kalenderår då den studerande fyller 21 år

om denna del uppgår till minst två månader. Övriga elever föreslås få studiehjälp

som yngre elever.

Utredningen har även föreslagit vissa övergångsbestämmelser för att möjlig­

göra för elever som planerat sin utbildning med utgångspunkt i nuvarande regler

att också slutföra sin utbildning med studiehjälp enligt nuvarande regler. Enligt

min mening bör utredningens förslag genomföras.

I prop. 1969: 25 med förslag till lag om ändring i föräldrabalken, m. m. har för­

slag lagts fram om en sänkning av myndighetsåldern från 21 till 20 år. Studieme-

delsutredningen har — liksom centrala studiehjälpsnämnden — tagit upp frågan

om en anpassning av åldersgränsen i studiehjälpsreglementet härtill. Även om nu­

varande avgränsning mellan yngre och äldre elever inte bestämts med utgångspunkt

i bestämmelserna om myndighetsåldern, skulle ett fasthållande vid en 21-årsgräns

i nuvarande situation sannolikt komma att möta invändningar. En sänkning av

åldersgränsen till 20 år kan inte anses ändra grunderna för vår studiesociala politik

enligt 1964 års beslut. Jag förordar därför att den åldersgräns som jag förut, i

överensstämmelse med studiemedelsutredningens förslag, godtagit bör anpassas till

den nya myndighetsåldern, dvs. sänkas med ett år, om förslaget i prop. 1969: 25

godtas av riksdagen. Om myndighetsåldern sänks, bör man vidare i motsvarande

mån sänka den på myndighetsåldern grundade åldersgränsen i 26 § första stycket

studiehjälpsreglementet.

Studiehjälpsnämnden har i sin anslagsframställning för nästa budgetår lagt fram

förslag om en höjning av maximibeloppet av lånen från allmänna stu­

dielånefonden. Detta belopp utgör f. n. 5 000 kr. För heltidsstuderande med

underhållsskyldighet mot barn kan dock högre belopp utgå (jfr prop. 1967: 85 s.

99). Nämnden föreslår nu en höjning av beloppet 5 000 kr. till 6 500 kr. Jag till­

Kungl. Maj:ts proposition nr 16 år 1969

Kungl. Maj:ts proposition nr 16 år 1969

23

styrker detta förslag. Härigenom kommer studiestödet att utgå med i stort sett sam­ ma belopp för elever i samma åldersgrupp, oavsett läroanstalt eller utbildningslinje. Maximibeloppet bör tilldelas studerande med tio månaders studietid, dvs. den stu­ dietid som förutsatts vara den allmänt förekommande inom studiemedelssystemet. I likhet med nämnden förutsätter jag att det ökade studielånebeloppet kommer de äldre studerandena till del.

De förändringar som jag nyss föreslagit tar i första hand sikte på de äldre stu­ derandenas studiesociala villkor. Som tidigare redovisats följer med vuxen­ utbildningens ökade omfattning att frågorna om studiefinansieringen inom denna sektor blir mer betydelsefulla. Särskilda sakkunniga har tillkallats för att utreda de mer långsiktiga perspektiven rörande studiefinansieringen inom vuxen­ utbildningen.

I en promemoria har vissa förslag till förändringar av studiestödet till vuxna re­ dovisats. De avser en höjning av den generella åldersgränsen för rätt till studie­ medel från 40 till 45 år, en utsträckning av kortaste återbetalningstiden från nuva­ rande tio till i regel femton år samt möjlighet till partiell befrielse från skyldighet att återbetala studielån för dem som vid vuxen ålder gått igenom dels gymnasial utbildning, dels utbildning vid läroanstalt där studiestöd utgår i form av studie­ medel. Centrala studiehjälpsnämnden har i sitt yttrande över promemorian tagit upp frågan om att skjuta upp frågan om partiell befrielse från återbetalningsskyl- dighet och därvid pekat på möjligheten att genom omvandling av studielån till åter- betalningspliktiga studiemedel och genom höjning av avgiftsgränsen i studiemedels­ systemet åstadkomma den lättnad av återbetalningsskyldigheten som åsyftats i pro­ memorian. Nämnden har vidare fört fram vissa erinringar och synpunkter med an­ ledning av detaljutformningen av de föreslagna reglerna om befrielse från återbetal- ningsskyldighet.

Det är enligt min mening angeläget att man redan i nuvarande läge vidtar för­ bättringar i studiestödet för dem som deltar i vuxenutbildning utöver vad som be­ slutats vid 1967 års riksdag och vad som följer av mitt förslag om studielånens maximibelopp och ändring av den s. k. 21-årsregeln. Genom den i promemorian föreslagna befrielsen från återbetalningsskyldighet kommer de som i vuxen ålder gått igenom en mer omfattande utbildning att få en inte obetydlig reduktion av sin återbetalningsskyldighet. Syftet med befrielsen är att delvis undanröja den merbelastning som kan uppstå om studierna bedrivs vid vuxen ålder i stället för i ett sammanhang under ungdomsåren. Detta syfte nås inte med en omvand­ ling av studielån till återbetalningspliktiga studiemedel, ej heller genom en generell höjning av avgiftsgränsen inom studiemedelssystemet.

Jag tillstyrker att det i studiehjälpsreglementet förs in en regel som gör det möjligt att medge den som i vuxen ålder deltagit i gymnasial utbildning att erhålla befrielse från skyldigheten att återbetala del av studielån. Närmare bestämmelser härom bör meddelas av Kungl. Maj:t i huvudsaklig överensstämmelse med följande.

24

Befrielse från återbetalningsskyldigheten bör få beviljas för lån som utgått för

gymnasial utbildning som genomgåtts i vuxen ålder. Låntagaren bör därefter ha del­

tagit i en minst tvåårig utbildning vid läroanstalt där studiemedel utgår och ha upp­

burit återbetalningspliktiga studiemedel för samma tid. Studierna vid denna läro­

anstalt bör ha påbörjats först efter det den studerande under minst fem år bedrivit

yrkesverksamhet på heltid. Med yrkesverksamhet bör i enlighet med vad som

föreslagits i promemorian likställas vård av egna barn under 16 år, vård av föräld­

rar eller annan jämförlig sysselsättning. Studielånet bör avse utbildning som fordras

för att den studerande skall bli behörig att vinna inträde vid den läroanstalt, där

han uppburit studiemedel. Detta innebär självfallet att förutom hel eller partiell ut­

bildning vid gymnasium även utbildning vid t. ex. fackskola och folkhögskola kom­

mer i fråga. Befrielsen från återbetalningsskyldigheten bör avse högst hälften av

studielånet jämte ränta under amorteringsfri tid. Befrielse bör dock inte i något fall

få överstiga 1 650 kr. jämte ränta under amorteringsfri tid för varje årskurs enligt

läroplanen för den utbildning som låntagaren gått igenom. Befrielsen bör samman­

lagt ej överstiga 4 950 kr. jämte ränta. Befrielse bör få beviljas endast efter en

behovsprövning. Beslut i dessa ärenden bör fattas av centrala studiehjälpsnämnden.

Fråga om befrielse bör kunna tas upp till prövning när som helst under återbetal-

ningstiden.

Frågan om åldersgränsen 40 år inom studiemedelssystemet har vid skilda till­

fällen diskuterats och önskemål har därvid förts fram om en höjning. I prome­

morian föreslås en generell höjning av denna gräns till 45 år. Antalet vuxna som

bedriver högre studier kan väntas öka, bl. a. som följd av kompetensutredningens

arbete. Centrala studiehjälpsnämnden har pekat på att vissa personer som genom­

går arbetsvärd som en följd av den höjda åldersgränsen kan komma att inte längre

erhålla utbildningsbidrag. Frågan om var gränsen skall dras för den generella rät­

ten att erhålla studiemedel är svår att besvara. Vid en förändring av det slag varom

här är fråga kan det inte undvikas att i undantagsfall vissa effekter kan uppkomma

vilka upplevs som negativa. Detta får emellertid inte hindra att önskvärda generella

åtgärder genomförs. Jag utgår från att vederbörande myndigheter har sin upp­

märksamhet riktad på de individuella fallen så att ogynnsamma verkningar av en

höjd åldersgräns kan undvikas. Jag ansluter mig därför till förslaget om en höj­

ning av åldersgränsen till 45 år.

I likhet med vad som föreslagits i promemorian förordar jag vidare att minsta

tiden för återbetalning av studiemedel utsträcks från tio till femton år med de un­

dantag som anges i promemorian.

De nya reglerna om minsta tid för återbetalning av återbetalningspliktiga studie­

medel bör i enlighet med vad som föreslås i promemorian träda i kraft den 1 juli

1969. De nya reglerna bör dock inte tillämpas på de studiemedelstagare för vilka

avgiftskvoten och därmed avgiftsskyldigheten skall ha fastställts före ikraftträdan­

det.

Kungl. Maj:ts proposition nr 16 år 1969

I enlighet med det anförda har inom utbildningsdepartementet upprättats förslag

till

1) förordning om ändring i studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964 (nr 402),

2) förordning om ändring i studiemedelsförordningen den 4 juni 1964 (nr 401).

lag vill slutligen anmäla frågan om behovet av barntillsyn för stude­

randefamiljerna. Denna fråga har behandlats av en arbetsgrupp i utbild­

ningsdepartementet. Gruppen har understrukit vikten av att de kommunala insti­

tutionerna för barntillsyn står öppna för alla barn, oavsett föräldrarnas sysselsätt­

ning. Särskilda kategoridaghem för barn till studerande bör ej inrättas. Vad beträf­

far de ekonomiska frågorna har gruppens majoritet uttalat sig mot tanken på ett

särskilt statsbidrag för platser som utnyttjas för barn till studerande. Gruppen har

bl. a. förordat att samrådsorgan inrättas mellan kommunen och de studerandes or­

ganisationer för diskussion om barntillsynsfrågorna och därmed sammanhängande

praktiska problem. I gruppens förslag förordas ett interkommunalt ersättnings­

system i universitetsregionerna mellan berörda kommuner. Slutligen har gruppen

även gjort ett uttalande i frågan om hur studiemedel skall bedömas vid uttag av

avgift för kommunal barntillsyn.

Jag hälsar med tillfredsställelse att gruppens ståndpunktstagande mot kategori­

daghem vunnit allmän anslutning. Att anordna och driva institutioner för barntill­

syn är en kommunal uppgift, vartill statligt stimulansstöd utgår. I likhet med bl. a.

Landsorganisationen och socialstyrelsen delar jag meningen att några särskilda

högre statsbidrag ej bör utgå för anordnande av daghemsplatser som utnyttjas av

studerande. Jag vill i detta sammanhang erinra om att föredragande statsrådet vid

anmälan av anslaget Bidrag till driften av barnstugor (prop. 1969: 1 bil. 7 s. 40)

anfört att en översyn av bidragssystemet för barnstugeverksamheten har påbörjats

inom socialdepartementet.

Vad angår gruppens förord för t. ex. inrättande av samrådsorgan mellan kom­

muner och studerande är detta, såsom Svenska kommunförbundet framhållit, frå­

gor som avgörs av resp. kommunala organ. Något beslut erfordras således ej av

Kungl. Maj:t.

Jag hemställer att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att anta förslag till

1) förordning om ändring i studiehjälpsreglementet den 4 juni 1964 (nr 402),

2) förordning om ändring i studiemedelsförordningen den 4 juni 1964 (nr 401).

Kungl. Maj:ts proposition nr 16 år 1969

25

■26

Kungl. Maj:ts proposition nr 16 år 1969

5

. Anslagsberäkningar för budgelårei 1969/70

H 2. Studiebidrag in, m.

1967/68 Utgift ......... 424 391 3971

1968/69 Anslag .... 456 000 1001

1969/70 Förslag .... 493 000 000

1 Anslagen Studiebidrag m. m. och Brevskolestipendier.

Från anslaget bestrids utgifter för studiehjälp enligt studiehjälpsreglementet och

förordningen om förlängt barnbidrag, studiebidrag enligt studiemedelsförordningen

samt brevskolestipendier, som avser tid före den 1 juli 1968, enligt kungörelsen den

9 juni 1967 (nr 305) om upphävande av kungörelsen den 4 juni 1964 (nr 480) om

brevskolestipendier.

Centrala studiehjälp snämnden

Nämnden föreslår en ökning av detta anslag med 25 milj. kr. för nästa bud­

getår.

1. Under budgetåret 1967/68 har i studiehjälp enligt studiehjälpsreglementet

och förordningen om förlängt barnbidrag utbetalats 278,5 milj. kr. från detta an­

slag. För budgetåret 1968/69 har medelsbehovet beräknats till 291 milj. kr. Med

utgångspunkt häri beräknar nämnden förbrukningen under budgetåret 1969/70

med oförändrade bestämmelser till 291,9 milj. kr.

2. Under budgetåret 1967/68 har i studiebidrag enligt studiemedelsförordningen

utbetalats studiebidrag med 151 milj. kr. Nämnden beräknar, att 72 % av de stu­

derande vid läroanstalter och utbildningslinjer där studiemedel kan utgå kommer

att få studiebidrag med i genomsnitt 1 700 kr. per person. Härtill räknar nämnden

med ett medelsbehov av 2 milj. kr. för studiebidrag till utom riket studerande. De

sammanlagda utgifterna för studiebidrag skulle då uppgå till 189 milj. kr. vilket

med 24 milj. kr. överstiger det för innevarande budgetår anvisade beloppet.

3. Till utbetalning av brevskolestipendier, som beviljats före den 1 juli 1968,

beräknar studiehjälpsnämnden ett i förhållande till innevarande budgetår oföränd­

rat belopp av 100 000 kr.

Föredraganden

1. Vid beräkningen av kostnaderna för studiehjälp enligt studiehjälpsreglementet

och förordningen om förlängt barnbidrag utgår jag från nämndens grunduppskatt­

ning, 291,9 milj. kr.

Den förstärkning av inkomstprövat tillägg till studiebidrag som i det föregående

föreslagits innebär en kostnadsökning av 9 milj. kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 16 år 1969

27

Ändringen av gränsen mellan yngre och äldre elever medför under detta anslag en kostnad av 3 milj. kr.

2. Jag godtar nämndens beräkning av kostnaderna för studiebidrag enligt stu- diemedelsförordningen 189 milj. kr.

3. Kostnaden för redan beviljade brevskolestipendier uppskattar jag i likhet med nämnden till 100 000 kr. Anslaget bör uppföras med (291,9 + 9 + 3 + 189+ 0,1=) 493 milj. kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Studiebidrag in. m. för budgetåret 1969/70 under åtton­ de huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 493 000 000 kr.

IV:1. Allmänna studielånefonden

Ur fonden utgår studielån beviljade enligt studiehjälpsreglementet. För inneva­ rande budgetår är anslaget till fonden uppfört med 90 milj. kr.

Centrala studiehjälpsnämnden

Nämnden föreslår att anslaget för nästa budgetår uppförs med 105 milj. kr., vilket innebär en ökning med 15 milj. kr. i förhållande till anslaget för inneva­ rande budgetår.

1. Under budgetåret 1967/68 har nämnden bifallit 28 000 ansökningar om studielån till ett sammanlagt belopp av 87,8 milj. kr. För budgetåret 1969/70 beräknas antalet bifallna låneansökningar komma att uppgå till 35 000. Det genomsnittliga lånebeloppet kan beräknas till 3 300 kr. Den på grund härav beräknade medelsåtgången uppgår vid oförändrade bestämmelser i fråga om maximibelopp till 115,5 milj. kr.

2. Enligt studiehjälpsreglementet utgår studielån normalt med högst 5 000 kr. för läsår. Den 1 juli 1967 infördes en bestämmelse om att, då synnerliga skäl före­ låg, studielån fick beviljas utöver eljest gällande maximibelopp till studerande med försörjningsplikt. Denna bestämmelse tillämpas så att de äldre, försörjningspliktiga eleverna vid läroanstalter tillhörande studiehjälpssektorn jämställs vad beträffar stödet med motsvarande kategori studerande vid läroanstalt inom studiemedels- sektorn. Nämnden anser —• såsom redovisats i det tidigare — att skäl föreligger för en generell höjning av maximibeloppet för studielån till 6500 kr. för läsår för att ge de äldre studerandena på gymnasial nivå samma totala stöd som eleverna inom stu­ diemedelssystemet. Ökningar av långivningen till yngre elever bör undvikas. Den föreslagna ökningen av maximibeloppet beräknas medföra ett ökat investe­ ringsbehov av 10 milj. kr.

3. Det sammanlagda medelsbehovet beräknas av nämnden uppgå till 125,5 milj. kr., varav 5 milj. kr. täcks av medelsreservation och 15,5 milj. kr. av amorteringar under budgetåret. Det erforderliga investeringsanslaget kommer därför att uppgå till 105 milj. kr.

28

Kungl. Maj.ts proposition nr 16 år 1969

Föredraganden

1. Jag delar nämndens uppfattning om medelsåtgången vid oförändrade bestäm­

melser.

2. Jag har i det föregående biträtt nämndens förslag om höjning av maximibe­

loppet för studielån och beräknar liksom nämnden det ökade investeringsbehovet

med anledning härav till 10 milj. kr.

3. Ändringen av gränsen mellan yngre och äldre elever medför att ett ökat antal

elever vid låneprövning kommer att behandlas såsom fristående från föräldrarnas

ekonomi. Detta medför en ökning av det sammanlagda lånebeloppet med 6 milj.

kr., vilket belopp måste tillföras fonden.

4. Förstärkningen av studiestödet till vuxna studerande beräknas inte medföra

något ökat investeringsbehov under närmaste budgetår.

Anslaget beräknas enligt följande sammanställning.

Anslagsberäkning

(1 000-tal kr.)

Medelstillgång

Beräknad medelsförbrukning

Reservation 1.7.1968

4 000

1968/69 ............................ 104 000

Anslag för 1968/69

1969/70 ............................ 131 500

riksstat .................... 90 000

Amortering under

1968/69 ............... 15 000

1969/70 ............... 15 500

Anslag för 1969/70

(förslag) ............... 111 000

235 500

235 500

Jag hemställer, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen

att till Allmänna studielånefonden för budgetåret 1969/70

anvisa ett investeringsanslag av 111 000 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instäm­

mande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar

Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas pro­

position av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

INNEHÅLL

Sid.

Författningsändringar ........................................................................................... 2

1 Inledning ...................................................................................................... 5

2 Huvuddragen av nuvarande studiesociala system ................................. 6

3 Reformförslag på det studiesociala området ........................................... 8 3.1 Inkomstprövat tillägg inom studiehjälpen ................................................ 8 3.1.1 Nuvarande regler m. m................................................................................. 8 3.1.2 Konsekvenser av 1968 års familjepolitiska reform................................. 8 3.2 Ändring av 21-årsregeln inom studiehjälpssystemet .............................. 9 3.2.1 Nuvarande regler......................................................................................... 9 3.2.2 Centrala studiehjälpsnämndens skrivelse .................................................. 10 3.2.3 1968 års studiemedelsutrednings förslag.................................................. 11 3.3 Höjning av studielånens maximibelopp .................................................... 11 3.3.1 Nuvarande regler ......................................................................................... 11 3.3.2 Förslag från centrala studiehjälpsnämnden.............................................. 12 3.4 Studiestöd för vuxna ................................................................................... 12 3.4.1 Departementspromemorian ........................................................................ 12 3.4.2 Remissyttranden ......................................................................................... 16 3.5 Barntillsyn för studerandefamiljer ............................................................. 18 3.5.1 Arbetsgruppen ............................................................................................. 18 3.5.2 Remissyttranden ......................................................................................... 19

4 Föredraganden ........................................................................................... 20

5 Anslagsberäkningar för budgetåret 1969/70 ............................................ 26

Kungl. Maj:ts proposition nr 16 år 1969

29